Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidrag. Regeringen föreslår förändrade bestämmelser angående eftergift av krav på återbetalning av bostadsbidrag efter avstämning. Förslagen syftar till att vidga möjligheterna för försäkringskassorna att efterge krav på återbetalningsskyldighet av bostadsbidrag för personer som under överskådlig tid inte kommer att kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet. I propositionen ingår också förslag om att tillämpningen av vissa bestämmelser om bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall upphöra och pågående återkravsärenden med anledning av dessa bestämmelser skall avbrytas. Förslagen om eftergift av återbetalningsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 maj 1999 och tillämpas på bostadsbidrag lämnade efter den 1 januari 1997. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag

dels att punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att 28 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 § ¹

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 22 § och om återbetalning av bostadsbidrag som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det får kassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis.

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 22 § och om återbetalning av bostadsbidrag som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det får kassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Vid bedömning av om sådana skäl föreligger skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka bidraget. Om dessa inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag eller medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges.

Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

¹ Senaste lydelse 1996:441.

• Sida 4
•  Original

___________

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999 i fråga om 28 § och i övrigt den 1 januari 2000. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas på bidrag som lämnats från och med den 1 januari 1997.

2. Begäran om omprövning enligt 20 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som gäller återkravsbeslut för bostadsbidrag för år 1997 skall ha kommit in till försäkringskassan inom fyra månader från den dag då sökanden fick del av beslutet.

3. Återkravsärenden enligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag som pågår vid ikraftträdandet skall avbrytas.

• Sida 5
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Regeringen tillkallade (dir. 1995:65) den 18 april 1995 en särskild utredare med uppgift att bl.a. göra en översyn av sättet att beräkna bidragsgrundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag. Utredarens betänkande Bostadsbidragen – effektivare inkomstprövning – besparingar (SOU 1995:133) överlämnades till dåvarande statsrådet Anna Hedborg den 15 december 1995. Riksdagen beslutade (prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96:229) om ett nytt system för bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar fr.o.m. år 1997.

Regeringen har i regleringsbrev för år 1997 gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att utvärdera effekter och resultat av de nya bestämmelserna. Inom ramen för detta uppdrag har verket inkommit till regeringen med två delrapporter¹. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 september 1999.

Riksförsäkringsverket har den 15 februari 1999 till regeringen redovisat ett preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag. Resultatet har av företrädare för Socialdepartementet presenterats för bostadsutskottet den 16 februari 1999. Utifrån Riksförsäkringsverkets redovisade resultat har regeringen tagit initiativ till förslag till ändrade regler för eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Förslaget har upprättats i samråd med Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.

Boverket har i en skrivelse till regeringen anfört att bestämmelserna i lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 borde upphöra att gälla och kommit med förslag till hur återstående återkravsärenden enligt lagarna bör hanteras. Skrivelsen har remitterats till Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket och Svenska Kommunförbundet. Remissvaren finns tillgängliga hos Socialdepartementet (S1998/7476/SF).

4. Bakgrund

De viktigaste drivkrafterna bakom de ändrade bestämmelserna för bostadsbidrag som trädde i kraft den 1 januari 1997, var dels att bryta de senaste årens kraftiga utgiftsökning inom området, dels behovet av åtgärder för att öka kostnadskontrollen och motverka överutnyttjande. De nya bestämmelserna omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. En av de stora bristerna med tidigare system för inkomstprövning var att det i efterhand var svårt att kontrollera hur stora belopp som totalt sett betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter.

¹ Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar respektive Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar – utvärdering av genomförandet av de nya regelsystemen (RFV anser 1997:8) samt Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar – redovisning vad gäller systemets tillämpning (RFV anser 1998:1).

• Sida 6
•  Original

4.1. Det nya inkomstprövningssystemet

I det nya inkomstprövningssystemet betalas ett preliminärt bostadsbidrag ut löpande. Detta grundas på en av sökanden uppskattad årsinkomst. Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand för varje kalenderår på grundval av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxeringen – med eventuell tilläggsutbetalning eller återkrav som följd. Det uttalade syftet är sålunda att bidragstagande hushåll härigenom skall få rätt bostadsbidrag i förhållande till sin faktiska inkomst under hela året.

Under det år bidrag lämnas är bidragstagaren skyldig att anmäla förändringar, som kan påverka bidragets storlek. Ändras bidragsgrundande förhållanden – hushållets sammansättning, inkomst, bostadskostnad m.m. – fastställs ett nytt bidrag, för att det så nära som möjligt skall motsvara det slutliga bidrag som kan antas komma att bestämmas. Cirka 236 000 ändringsbeslut har fattats som berör bidragsåret 1997.

Varje inkomstökning under ett kalenderår innebär, som regel, att bostadsbidrag har betalats ut med för högt belopp tidigare bidragsmånader under året. Vid sådana inkomstförändringar jämkas (minskas) därför det preliminära bostadsbidraget. Jämkningsbeloppet fördelas på resterande bidragsmånader under kalenderåret med lika belopp på varje månad. Från och med augusti 1997 har ca 38 000 jämkningar av preliminärt bostadsbidrag skett.

En bidragstagare som får klart för sig att den uppskattade preliminära inkomsten under bidragsåret blivit för lågt beräknad kan själv justera upp sin anmälda inkomst och göra en förtida återbetalning av för mycket utbetalt bostadsbidrag. Sådana återbetalningar har för år 1997 gjorts i 3 500 ärenden till ett sammanlagt belopp av 1,9 miljoner kronor.

Beräkningen av slutligt bostadsbidrag grundas på den slutliga inkomst som fastställts av skattemyndigheterna vid taxeringen. Det slutliga bostadsbidraget stäms av mot preliminärt utbetalt bostadsbidrag. Är det slutliga bidraget högre än det belopp som betalats ut i preliminärt bidrag, skall överskjutande belopp betalas ut till bidragstagaren. Är det slutliga bidraget lägre än det preliminära skall bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden.

För de hushåll som har beräknade återbetalningsbelopp för år 1997 och ett löpande preliminärt bostadsbidrag för år 1999 gör försäkringskassan en bedömning av betalningsförmågan då det slutliga bidraget beräknas. Har hushållet betalningsförmåga lämnas förslag om kvittning av återbetalningsbeloppet i det preliminära bidraget för år 1999. Cirka 43 000 hushåll har föreslagits sådan kvittning.

Beräknade återbetalningsbelopp för år 1997 skall, om inte kvittning har skett och om inte överenskommelse om avbetalningsplan träffats eller eftergift lämnats, vara inbetalda senast före april månads utgång år 1999. Därefter hanteras kvarstående återbetalningsbelopp som andra statliga fordringar.

Återbetalning av för högt bostadsbidrag efter avstämning är ett reguljärt inslag i systemet och därmed något i viss mån förutsebart. Enligt förarbetena bör detta ge skäl för en särskilt restriktiv tillämpning när det gäller frågan om eftergift av krav på återbetalning i sådana fall.

• Sida 7
•  Original

4.2. Preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag

Riksförsäkringsverket har den 15 februari 1999 till regeringen redovisat ett preliminärt resultat av avstämningen av 1997 års bostadsbidrag. Resultatet har av företrädare för Socialdepartementet presenterats för bostadsutskottet den 16 februari 1999. Av verkets redovisning framgår att ca 445 000 hushåll fick bostadsbidrag någon gång under bidragsåret 1997. Cirka 46 procent av dem fick ett för lågt bostadsbidrag i förhållande till sin faktiska inkomst under året, medan ca 44 procent fick ett för högt bidrag. För omkring 10 procent av hushållen är det bostadsbidrag som lämnats korrekt i förhållande till inkomsten.

Nedan redovisas resultatet vad gäller återbetalningsskyldiga hushåll fördelade på olika skuldintervall och hushåll som fått för lågt bostadsbidrag och således har en tilläggsutbetalning att vänta.

Tabell 1a. Antal hushåll med bostadsbidrag någon gång under år 1997, fördelade efter skuldens storlek (kr)

Skuld Barnfamiljer Hushåll utan

barn

Samtliga

1– 99 5 724 1 091 6 815 100– 500 21 517 4 569 26 086 501– 1 000 21 982 4 712 26 694 1 001– 3 000 55 840 11 729 67 569 3 001– 5 000 27 934 5 928 33 862 5 001–10 000 26 721 5 130 31 851 10 001– 10 771 672 11 443

Samtliga 170 489 33 831 204 320

Källa: Rfv

Tabell 1b. Antal hushåll med bostadsbidrag någon gång under år 1997, fördelade efter tilläggsutbetalningens storlek (kr)

Tilläggsutbetalning

Barnfamiljer Hushåll utan

barn

Samtliga

0– 99 23 005 14 145 37 150 100– 500 58 910 21 856 80 766 501– 1 000 53 619 10 432 64 051 1 001– 3 000 35 900 3 790 39 690 3 001– 5 000 9 606 670 10 276 5 001–10 000 7 105 533 7 638 10 001– 2 333 6 2 339

Samtliga 190 478 51 432 241 910

Källa: Rfv

Av tabellerna framgår att för drygt 50 000 hushåll eller ca 26 procent av de hushåll som under år 1997 fått ett för högt bostadsbidrag, har detta bidrag överskridit det bostadsbidrag som hushållet haft rätt till i förhållande till sin faktiska inkomst med mellan 100 och 1 000 kronor. Av ta-

• Sida 8
•  Original

bellerna framgår också att knappt 45 000 hushåll, eller 22 procent, har fått ett bidrag som sammantaget är mer än 5 000 kronor högre än det hushållet haft rätt till. För omkring 145 000 hushåll, eller 70 procent, har ett för lågt bidrag lämnats med mellan 100 och 1 000 kronor, medan till knappt 10 000 hushåll, eller 5 procent, bidrag har lämnats med ett mer än 5 000 kronor lägre belopp än vad hushållen haft rätt till i förhållande till sin faktiska inkomst under året.

På basis av Riksförsäkringsverkets redovisning kan för högt utbetalat bidrag under år 1997 sammanlagt beräknas till ca 675 miljoner kronor, varav 580 miljoner kronor avseende hushåll med barn och 95 miljoner kronor avseende hushåll utan barn. För lågt utbetalat bidrag kan beräknas till 260 miljoner kronor, varav 235 miljoner kronor avseende hushåll med barn och 25 miljoner kronor avseende hushåll utan barn.

5. Eftergift av återbetalningsskyldighet

Regeringens förslag: Möjligheterna till eftergift vid återbetalningsskyldighet av bostadsbidrag efter avstämning skall vidgas. Vid bedömningen av om eftergift skall lämnas skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka ett bostadsbidrag som betalats ut med för högt belopp. En förutsättning för att eftergift skall kunna komma i fråga är att bidragstagaren uppfyllt sin uppgiftsskyldighet till försäkringskassan och att de lämnade uppgifterna varit korrekta. Om de inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt lagen eller om de medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges. Bidragstagaren skall kunna begära omprövning av beslutet om återbetalning av bostadsbidrag som utbetalats med för högt belopp för år 1997 inom fyra månader från den dag då han eller hon fick del av beslutet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i 28 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag finns möjlighet för försäkringskassan att efterge en fordran avseende återbetalningsskyldighet av för mycket utbetalt bostadsbidrag. I denna paragraf anges att en försäkringskassa får efterge ett krav på återbetalning helt eller delvis om det finns särskilda skäl för detta. I förarbetena till den senaste ändringen av lagen om bostadsbidrag (prop. 1995/96:186 s. 54) anförde regeringen att man i fråga om eftergift inom bostadsbidragssystemet skulle ha en särskilt restriktiv tolkning av begreppet särskilda skäl. Anledningen till detta var att återbetalning av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är en naturlig del av systemet och därmed i viss mån förutsebart. Eftersom systemet med preliminärt bostadsbidrag endast varit i kraft så kort tid att den första avstämningen görs under våren 1999 saknas praxis om hur eftergiftsregeln tolkas av försäkringskassor och domstolar.

Regeringen är fortfarande av den uppfattningen att man bör vara restriktiv i fråga om möjligheterna till eftergift inom bostadsbidragssystemet

• Sida 9
•  Original

av de skäl som angavs i prop. 1995/96:186. Inte minst är det viktigt att ha restriktiva regler om eftergift med tanke på att det annars skulle kunna te sig mycket orättvist mot den som har lagt undan och i förväg betalat tillbaka pengar med anledning av en förväntad återbetalningsskyldighet, om andra som inte gjort på detta sätt skulle få sin skyldighet eftergiven utan en sträng prövning. Det har dock framkommit att ett antal personer på grund av återbetalningskrav kan ha hamnat i en mycket svår situation. Regeringen anser därför att det finns anledning att utöka möjligheterna till eftergift i de fall där bidragstagaren saknar betalningsförmåga. Bedömningen av om eftergift kan komma i fråga skall således särskilt beakta bidragstagarens förmåga att klara återbetalningsskyldigheten. De fall som bör bli aktuella för eftergift är de där bidragstagarens möjligheter att fullgöra återbetalningen saknas under överskådlig tid. Det är viktigt att bedömningen görs på relativt lång sikt. Endast det förhållandet att bidragstagaren i samband med att avstämning görs och krav på återbetalning aktualiseras t.ex. uppbär socialbidrag på grund av tillfälliga ekonomiska svårigheter, som inte bedöms bli bestående, bör inte medföra rätt till eftergift. Vid fall av sådan mer tillfällig oförmåga att betala bör man i stället undersöka möjligheten att upprätta en avbetalningsplan för att betalningarna skall kunna delas upp under en längre tid.

Den tidsperiod som prövningen skall utgå från kan, som framgått ovan, inte vara alltför kort. Svårigheterna att göra en prognos för möjligheterna till återbetalning ökar dock om bedömningsperioden uppgår till ett flertal år. I de flesta fall torde det i vart fall vara möjligt att göra en relativt säker bedömning av hur en persons ekonomi kommer att utvecklas det närmaste året. Detta naturligtvis under förutsättning av att inget oförutsett inträffar. Enligt regeringens bedömning är en rimlig utgångspunkt för att eftergift skall kunna komma i fråga att den tid under vilken betalningsoförmågan kan förväntas bestå uppgå till minst ett år.

Den bedömning som skall göras av sökandens och eventuell medsökandes möjligheter att betala måste göras utifrån en helhetsbild av deras ekonomiska situation. I denna bedömning måste man således beakta hur inkomsterna varit under åren närmast före ansökan, hur den aktuella situationen är och vilka utsikter som kan bedömas föreligga vad gäller framtida inkomster. Som utgångspunkt för bedömningen av de återbetalningsskyldigas möjligheter att faktiskt betala skulden under den tidsperiod som angetts ovan kan ledning sökas i socialbidragssystemet. Bostadsbidragstagare som uppbär socialbidrag och förväntas fortsätta med detta eller som inte har högre inkomster än som motsvarar socialbidragsnivån skall normalt kunna komma i fråga för eftergift. I bedömningen måste dock hänsyn inte bara tas till bidragstagarnas inkomster utan även till om de har förmögenhetsvärden som de kan realisera. Vid sådana förhållanden bör eftergift inte bli aktuell.

• Sida 10
•  Original

Av hänsyn till legitimiteten i systemet är det viktigt inte bara att hänsyn tas till bidragstagarens betalningsförmåga vid eftergiftsbedömningen. Lika viktigt är att den aktuella återbetalningsskyldigheten inte uppkommit på grund av att bidragstagaren har lämnat felaktiga uppgifter om sin ekonomi. Enligt regeringens mening måste det ställas stränga krav på den som uppbär bostadsbidrag att följa de bestämmelser om uppgiftsskyldighet som följer av ett behovsprövat system som bostadsbidraget. Om bidragstagaren medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter, eller underlåtit att fullgöra sin uppgiftsskyldighet skall försäkringskassan inte efterge återbetalningskravet. Rena misstag av bidragstagaren eller fall där bidragstagaren inte insett eller skäligen bort inse att uppgifterna var felaktiga, bör dock inte leda till att eftergift är utesluten. Om felaktiga uppgifter lämnats torde det, för att eftergift skall kunna komma i fråga, enligt sedvanliga bevisbörderegler ankomma på bidragstagaren att visa att han eller hon inte insett eller skäligen borde ha insett att uppgifterna varit felaktiga.

Bedömningen av om de uppgifter som har lämnats varit riktiga bör ske genom att en jämförelse görs mellan de inkomstuppgifter som bidragstagaren lämnat under löpande bidragsår och den taxerade inkomsten för bidragsåret. Om beloppen vid en sådan jämförelse skiljer sig annat än rent marginellt åt skall utgångspunkten vara att någon eftergift inte skall kunna ske. Det torde då även i detta fall enligt sedvanliga bevisbörderegler ankomma på bidragstagaren, för att ändå kunna komma i fråga för eftergift, att visa att han eller hon inte skäligen borde ha insett att de uppgifter som lämnades inför ansökan eller under löpande år varit felaktiga.

Försäkringskassorna kommer, enligt vad regeringen erfarit, under mars månad att skicka ut beslut till de bidragstagare som blir återbetalningsskyldiga. I dessa ärenden kommer frågan om eftergift att bedömas enligt nu gällande bestämmelser. De i propositionen föreslagna bestämmelserna kan inte träda i kraft förrän tidigast den 1 maj i år. För att möjliggöra en tillämpning av dessa bestämmelser inom nuvarande system för omprövning och överklagande bör den tidsfrist som, enligt 20 kap 10 och 13 §§ AFL, gäller för begäran om omprövning av återbetalningsbeslut för bostadsbidrag lämnade under år 1997 förlängas från två till fyra månader.

Den föreslagna ändringen kan komma att leda till ökad administrativ belastning för försäkringskassorna. Omfattningen härav går dock inte att bedöma i dag.

Regeringen gör bedömningen att förslaget inte leder till ökade kostnader eftersom eftergift endast skall ges till dem som ändå inte bedöms kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet.

• Sida 11
•  Original

6. Tillämpningen av vissa äldre bestämmelser om bostadsbidrag

Regeringens förslag: Bestämmelserna i den upphävda lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 skall inte längre tillämpas. Pågående återkravsärenden enligt bestämmelserna i lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall avbrytas.

Boverkets förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) har ingen synpunkt på hur eventuellt utestående fordringar skall behandlas och tillstyrker förslaget. Riksskatteverket (RSV) har inga synpunkter, Svenska

Kommunförbundet konstaterar att förslaget är rimligt och att dess effekter är mycket marginella. Förbundet tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Boverket har till och med år 1993 varit central förvaltningsmyndighet i frågor som gäller bostadsbidrag. För administrationen av bidragen på lokal nivå ansvarade kommunerna.

Statsbidrag lämnades för viss del av kommunernas kostnader för bidragsgivningen. I samband med att ett nytt bostadsbidragssystem infördes den 1 januari 1994 övertog staten hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen och den lokala administrationen överfördes från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket blev ansvarig central myndighet.

Sedan år 1994 har tidigare gällande bostadsbidragssystem avvecklats successivt. Bestämmelserna i den upphävda lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 tillämpas dock fortfarande i de delar de reglerar kommunernas rätt att ansöka om statsbidrag för bostadsbidrag som lämnats längst till och med år 1993. Bestämmelserna regleras i punkterna 3 och 6 till övergångsbestämmelserna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

De statsbidrag som betalats till kommunerna under avvecklingsperioden har bl.a. föranletts av att bidragsärenden omprövats, med högre bidragsbelopp som följd, eller att beslutade återkrav bedömts utsiktslösa att driva in. I de senare fallen har kommunen förskotterat statens andel av kostnaderna. Viss återföring av statsbidrag till statskassan har också skett. Det gäller framförallt de löpande återbetalningsplaner, som upprättats med enskilda bidragstagare. Kommunen har levererat in den del av återbetalningsbeloppen som avser statens andel av de felaktiga, men nu återbetalda, beloppen.

Sedan år 1993 har såväl kommunernas kostnader för bostadsbidrag som kommunernas återredovisningar av sådant bidrag minskat successivt. Boverket uppgav i december 1998 att det under det året inte hade kommit in någon begäran om statsbidrag från kommunerna och att endast någon enstaka kommun hade återredovisat ett sådant bidrag. Under år 1997

• Sida 12
•  Original

betalades ca 15 000 kronor i statsbidrag till kommunerna och ca 180 000 kronor återredovisades av dem. I några fall har kommunerna begärt att indrivning av felaktigt utbetalade bostadsbidrag skall avbrytas.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den upphävda lagen (1988:786) om bostadsbidrag, lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990 och lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 inte längre skall tillämpas. I samband med att bestämmelserna i nämnda författningar inte längre skall gälla bör eventuellt utestående återkravsärenden avbrytas. Regeringen bedömer att de kostnadskonsekvenser som följer av förslaget är av smärre art och därför inte föranleder någon justering av anslaget.

Förslagen föranleder att punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall upphöra att gälla. De ändrade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2000. Förslaget innebär att Boverkets rätt att rekvirera medel från Riksförsäkringsverket upphör.

• Sida 13
•  Original