Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna det förslag till rådsbeslut som upprättats inom Europeiska unionen om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem (SIS). Sverige har lämnat en parlamentarisk granskningsreservation mot rådsbeslutet. Det föreslagna rådsbeslutet innehåller bl.a. bestämmelser om att ge Europol och nationella medlemmar av Eurojust tillgång till delar av SIS och om, att ytterligare kategorier av information skall kunna införas i SIS. Sådana kategorier är uppgifter om stulna fartyg, flygplan, containrar och kreditkort, och uppgifter om vilket brott som en efterlyst person är misstänkt för. Därutöver innehåller beslutet vissa regler om lagring och, för att kunna kontrollera om sökningen i SIS är tillåten eller inte, registrering av varje överföring av personuppgifter i SIS. För att kunna genomföra rådsbeslutet krävs vissa lagändringar. I propositionen redovisas de lagändringar som rådsbeslutet kräver. Några konkreta förslag till ändrad lagstiftning läggs dock inte fram i propositionen. Avsikten är att regeringen skall återkomma till riksdagen med sådana förslag senare.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rådsbeslut om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism.

• Sida 4
•  Original

2. Ärendet och dess beredning

Den 4 juli 2002 presenterade Spanien ett förslag om att anta en rådsförordning respektive rådsbeslut om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, i synnerhet i kampen mot terrorism (EGT C 160, 4.7.2002, s. 7). Syftet med förslaget var att, i enlighet med artikel 66 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen respektive artiklarna 30.1 a och b, artikel 31 a och b samt artikel 34.2 c i Fördraget om Europeiska unionen, föreslå att Schengens informationssystem (SIS) skulle utökas med vissa funktioner och att ge Europol och nationella medlemmar av Eurojust tillgång till delar av SIS.

Under senare delen av 2002 och början av 2003 behandlades initiativet inom rådet på arbetsgruppsnivå. Riksdagens EU-nämnd informerades om initiativet den 13 december 2002 inför rådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 19–20 december 2002. Europaparlamentet yttrade sig över Spaniens initiativ den 17 december 2002 (A5-0436/2002). Vid möte med den ständiga representationen i Coreper den 25 juni 2003 kvarstod några mindre reservationer samt några parlamentariska reservationer. Det rådde då i princip politisk enighet om initiativet. Initiativet har därefter inte förts vidare till rådet utan aktualiserades åter under våren 2004. Rådets förordning om nya funktioner i SIS antogs av rådet för rättsliga och inrikes frågor den 29–30 april 2004.

Utkastet till rådsbeslutet i dess senaste lydelse på svenska är fogad till denna proposition som bilaga 1. Textens språkliga utformning har granskats av EU:s s.k. juristlingvister. Ett corrigendum till rådsbeslutet bifogas som bilaga 2. Promemorian om Sveriges antagande av rådsbeslutet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna bifogas som bilaga 3. Sammanställning av remissyttrandena finns i ärendet (Ju2004/7833/PO).

3. Bakgrund

3.1. Frågans tidigare behandling

Utvecklingen med att ta fram nästa version av SIS pågår och mot denna bakgrund har det på rådsarbetsgruppsnivå under lång tid diskuterats om Schengens informationssystem bör tillföras nya funktioner. I juni 2002 presenterade Spanien två förslag till rättsliga instrument – rådsbeslut respektive rådsförordning – för att förändra Schengenkonventionen och införa vissa nya funktioner i SIS. Då Schengens regelverk omfattar både EU:s första och tredje pelare är det nödvändigt att upprätta två rättsliga instrument; en rådsförordning för förslag relaterade till första pelaren och ett rådsbeslut för åtgärder relaterade till tredje pelaren. Förordningen och beslutet är inte identiska, då förslagen om ändringar i Schengenkonventionen hänför sig till gränskontrollen i första pelaren eller till polissamarbetet i tredje pelaren eller till både och. Vissa av förslagen i rådsbeslutet kan komma att genomföras i nuvarande SIS medan andra förslag kommer att genomföras i SIS II (kommande version av SIS) som för närvarande håller på att utvecklas.

• Sida 5
•  Original

Eftersom förslaget till rådsbeslut innebär vissa ändringar i Schengenkonventionen, vilka kräver följdändringar i den svenska lagen (2000:344) om Schengens informationssystem, har Sverige anmält en parlamentarisk granskningsreservation.

Förslagen till rådsförordning respektive rådsbeslut, som i princip var färdigförhandlade i juni 2003, aktualiserades åter genom att rådets juridiska avdelning under våren 2004 fäste delegationernas uppmärksamhet på att den övergångsperiod som avses i artikel 67 i EG-fördraget löper ut den 1 maj 2004. Därefter kan inte rådet längre anta rättsakter som grundar sig på artikel 66 i EG-fördraget (rådsförordningar) i den mån ett initiativ från en medlemsstat ligger till grund för rättsakterna. Detta förhållande gäller inte motsvarande rådsbeslut som fattas inom ramen för den tredje pelaren.

Efter bombdåden i Madrid den 11 mars 2004 upprättade Europeiska rådet en deklaration om bekämpning av terrorism. I denna deklaration riktar Europeiska rådet en uppmaning till rådet att anta de åtgärder som krävs för att utkastet till rådets förordning och utkastet till rådets beslut om införande av nya funktioner för Schengens informationssystem skall kunna träda i kraft senast i juni 2004.

Rådets förordning om nya funktioner i SIS antogs av rådet för rättsliga och inrikes frågor den 29–30 april 2004.

3.2. Närmare om rådsbeslutsprocessen

Artikel 30.1 a och b i Fördraget om Europeiska unionen anger att de gemensamma insatserna på polissamarbetets område skall omfatta

a) operativt samarbete mellan de behöriga myndigheterna, inbegripet

polisen, tullen och andra specialiserade brottsbekämpande organ i medlemsstaterna för att förebygga, upptäcka och utreda brott,

b) insamling, lagring, bearbetning, analys och utbyte av relevant

information, inbegripet information som brottsbekämpande organ innehar, i synnerhet genom Europol, om rapporter om tvivelaktiga ekonomiska transaktioner, under iakttagande av tillämpliga bestämmelser om skydd av personuppgifter. Enligt artikel 31 a och b skall de gemensamma insatserna i det straffrättsliga samarbetet omfatta

a) underlättande och påskyndande av samarbetet mellan behöriga

ministerier och rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna, inbegripet, när detta visar sig vara lämpligt, genom Eurojust, när det gäller rättsliga förfaranden och verkställighet av beslut,

b) underlättande av utlämning mellan medlemsstaterna. Artikel 34.2 c anger att rådet (genom enhälligt beslut på initiativ av en medlemsstat eller kommissionen) skall fatta beslut för alla andra ändamål

1

som stämmer överens med målen i denna avdelning, dock med ute-

slutande av tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar. Dessa beslut skall vara bindande och skall inte ha direkt effekt;

1

”alla andra ändamål” med hänsyn till artikel 34.2 a) gemensamma ståndpunkter och b)

rambeslut om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar.

• Sida 6
•  Original

rådet skall med kvalificerad majoritet besluta om åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dessa beslut på unionsnivå.

Som nämnts under avsnitt 2 har Europaparlamentet den 17 december 2002 yttrat sig över det ovan nämnda spanska initiativet (A5-0436/2002).

Det är endast Sverige som har parlamentsreservation mot rådsbeslutet och därmed omöjliggör ett godkännande av rådsbeslutet i rådet. Rådets beslut förväntas kunna antas när riksdagen har godkänt rådsbeslutet och den svenska parlamentsreservationen hävts. Medlemsstaterna skall därefter genomföra bestämmelserna i rådets beslut i enlighet med de tidsangivelser som anges i beslutet, efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

4. Innehållet i det föreslagna rådsbeslutet

4.1. Sammanfattning

Det föreslagna rådsbeslutet syftar till att möjliggöra införandet av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem.

Det föreslagna rådsbeslutet upptar förslagen till ändringar i 1990 års Schengenkonvention (artikel 1) och reglerar när bestämmelserna i beslutet får verkan (artikel 2).

I korthet innebär förslagen i rådsbeslutet följande: De nationella myndigheterna för utbyte av information “Sirene” omnämns för att tydliggöra dessa myndigheters funktion. Sirene ansvarar för att komplettera information som är nödvändig i samband med registrering i SIS och för att informera inblandade myndigheter i samband med träff.

Vad avser uppgifter som får registreras i SIS föreslås vissa mindre justeringar; en möjlighet att registrera uppgifter om att en efterlyst person har rymt och vilken brottstyp en person är efterlyst för samt att en registrerad persons förnamn får registreras, och, inte som tidigare, endast initial på andra förnamn än tilltalsnamnet.

För spaningsändamål (”hemlig övervakning/särskild kontroll”) skall förutom, som tidigare, uppgifter om personer och fordon även uppgifter om fartyg, flygplan och containrar kunna registreras i SIS.

För spaningsändamål kan för närvarande även uppgifter registreras som rör statens säkerhet. Sådan registrering måste emellertid föregås av rådgörande med övriga medlemsstater. En förenkling av förfarandet föreslås genom att man endast kräver att övriga medlemsstater informeras vid denna typ av registrering.

Vid kontroll för spaningsändamål får enligt nuvarande regler personer, fordon och medförda föremål kontrolleras. Det föreslås att även fartyg, flygplan och containrar skall kunna kontrolleras för spaningsändamål. I regleringen av vilka kategorier av uppgifter som får registreras i SIS föreslås att listan utökas med registrerade fartyg och flygplan, industriell utrustning, utombordsmotorer och containrar, uppehållstillstånd och resehandlingar, registreringsbevis och nummerskyltar för fordon och värdepapper och betalningsmedel, t.ex. checkar, kreditkort, obligationer och aktier.

• Sida 7
•  Original

För närvarande har gränskontrollmyndigheter samt polis- och tullmyndigheter tillgång till SIS. I Sverige inkluderas även Kustbevakningen i denna uppräkning. Det föreslås att även nationella rättsliga myndigheter skall kunna få tillgång till SIS. I Sverige berör det åklagarmyndigheter.

Europol och nationella medlemmar av Eurojust föreslås få tillgång till vissa typer av registreringar i SIS.

För att kunna kontrollera om sökningen i SIS är tillåten, skall alla överföringar av personuppgifter registreras. För närvarande krävs endast att var tionde överföring registreras.

I Schengenkonventionen finns det regler om hur länge uppgifter i SIS får lagras. Som tillägg föreslås att det, i enlighet med nationell lagstiftning, i nationella register skall kunna gå att bevara uppgifterna längre.

I Sverige regleras användningen av SIS i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem och förordningen (2000:836) om Schengens informationssystem. Som en följd av ändringarna i Schengenkonventionen i enlighet med utkastet till rådsbeslut kommer det att krävas vissa ändringar i de svenska bestämmelserna. En närmare redogörelse för behovet av ny lagstiftning lämnas i avsnitt 6. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med sådana förslag i senare sammanhang.

4.2. Ingressen

I ingressen till det föreslagna rådsbeslutet anges att beslutet antas med beaktande av dels Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 30.1 a och b, artikel 31 a och b samt artikel 34.2c i detta, dels Konungariket Spaniens initiativ, dels av Europaparlamentets yttrande.

Det framhålls att SIS utgör ett väsentligt verktyg för tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket som har införlivats inom EU:s ramar. Vidare framhålls att det har konstaterats ett behov av att inför EU:s utvidgning utveckla en ny, andra generation av SIS (SIS II), som gör det möjligt att införa nya funktioner med utnyttjande av den senaste utvecklingen inom informationstekniken.

I ingressen sägs vidare att vissa av de nu föreslagna funktionerna kan genomföras redan i nuvarande version av SIS, främst gäller det att ge tillgång till vissa typer av uppgifter till Europol och nationella medlemmar av Eurojust, att utvidga kategorierna av försvunna eller stulna föremål och att registrera av överföringar av personuppgifter.

I ingressen hänvisas också till slutsatserna från Europeiska rådet i Laeken den 14–15 december 2001 och i synnerhet slutsatserna 17 (samarbete mellan specialiserade avdelningar för bekämpande av terrorism) och 43 (Eurojust och polissamarbete med avseende på Europol). Det hänvisas vidare till handlingsplanen av den 21 september 2001 mot terrorism där det noteras ett behov av att förstärka SIS och förbättra dess kapacitet.

Vidare sägs i ingressen att bestämmelserna om tillgång till uppgifter i SIS för Europol och de nationella medlemmarna av Eurojust endast utgör en första fas och påverkar inte de fortsatta diskussionerna om utvidgning av denna möjlighet till andra bestämmelser i Schengenkonventionen.

Därutöver sägs att ändringarna som skall göras i Schengenregelverket består av två delar, detta beslut och en rådsförordning som grundas på

• Sida 8
•  Original

artikel 66 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen. Island, Norge, Förenade kungariket och Irland deltar också i detta beslut med beaktande av de protokoll som reglerar dessa länders respektive anslutning till Schengenregelverket.

4.3. Artikel 1

I artikel 1, punkterna 1–13, anges de förändringar som föreslås genomföras i 1990 års Schengenkonvention. I den följande redovisningen anges under varje punkt nuvarande lydelse av Schengenkonventionen, åtföljd av förslaget till förändring och en kommentar till vad förändringen innebär.

4.3.1. Punkt 1 – tillägg i artikel 92

Nuvarande artikel 92 i Schengenkonventionen

1. De avtalsslutande parterna skall upprätta och underhålla ett gemensamt informationssystem, nedan kallat Schengens informationssystem, som skall bestå av en nationell enhet för varje part och en teknisk stödfunktion. Med hjälp av ett automatiskt sökningsförfarande skall varje part genom Schengens informationssystem kunna få rapporter om personer och föremål för gränskontroller, undersökningar och andra kontroller som utförs av polis och tullmyndigheter inom landets gränser i överensstämmelse med nationell lagstiftning samt, vad beträffar den särskilt rapporterade grupp som avses i artikel 96, vid utfärdande av viseringar, uppehållstillstånd och handhavande av utlänningar inom ramen för tillämpningen av bestämmelserna om rörlighet för personer i denna konvention.

2. I Schengens informationssystem skall varje avtalsslutande part för egen räkning och på eget ansvar upprätta och underhålla en nationell enhet vars dataregister skall innehålla uppgifter som är identiska med uppgifterna i de dataregister som finns vid de övriga avtalsslutande parternas nationella enheter; detta skall åstadkommas med hjälp av den tekniska stödfunktionen. För att en sådan överföring av uppgifter som avses i punkt 3 skall kunna ske utan dröjsmål och så effektivt som möjligt skall varje part, i samband med upprättandet av den nationella enheten, följa gemensamt fastställda protokoll och förfaranden vad gäller den tekniska stödfunktionen. Det nationella dataregistret hos var en och av parterna skall kunna användas för automatisk sökning på varje avtalsslutande parts territorium. Sökning i dataregister vid andra avtalsslutande parters nationella enheter skall inte kunna göras.

3. De avtalsslutande parterna skall för gemensam räkning och under gemensamt ansvar upprätta och underhålla den tekniska stödfunktionen i Schengens informationssystem, för vilken Frankrike skall ha ansvaret; detta stödsystem skall placeras i Strasbourg. Den tekniska stödfunktionen skall innehålla ett dataregister som genom serieöverföring av uppgifter garanterar att de nationella enheternas dataregister är identiska. Den tekniska stödfunktionens dataregister skall innehålla rapporter om personer

• Sida 9
•  Original

och föremål, såvida de är av intresse för samtliga avtalsslutande parter. Den tekniska stödfunktionens dataregister skall inte uppta andra uppgifter, förutom de som anges i denna punkt och i artikel 113.2.

Förslag: Följande punkt skall läggas till i artikel 92.

”4. Genom de myndigheter som har utsetts för detta ändamål (Sirene) och i enlighet med nationell lagstiftning skall medlemsstaterna utbyta all kompletterande information som är nödvändig i samband med registrering av rapporter, för att lämpliga åtgärder skall kunna vidtas i de fall där personer och föremål beträffande vilka uppgifter har registrerats i Schengens informationssystem påträffas till följd av sökningar i detta system. Denna information får endast användas för det syfte för vilket den överlämnades.”

Kommentar

I varje Schengenstat finns ett Sirenekontor (Sirene är förkortning av Supplementary Information REquest at National Entry) som ansvarar för registreringarna i SIS och lämnar kompletterande information vid träffar i SIS. Sådan kompletterande information skickas från Sirenekontoret i det land som registrerat uppgiften i SIS till Sirenekontoret i det land där personen har påträffats. Tilläggsinformationen kan exempelvis innehålla uppgifter om vilket brott en efterlyst person är misstänkt för, en närmare gärningsbeskrivning, tidpunkten för brottet och vem som beslutat om att personen skall efterlysas. Denna typ av tilläggsinformation är nödvändig för att det skall kunna fattas korrekta rättsliga beslut om, exempelvis, en efterlyst person som gripits och begärts utlämnad eller överlämnad till en annan stat. Sirenekontorens funktion går inte tydligt att utläsa i de nuvarande reglerna i Schengenkonventionen varför detta tillägg föreslås i artikel 92. Förslaget innebär ingen förändrad funktion eller behörighet för Sirenekontoren.

4.3.2. Punkt 2 – ändring av artikel 94.2 b

Nuvarande artikel 94.1 och 2 i Schengenkonventionen

1. Schengens informationssystem skall endast innehålla sådana uppgiftskategorier som lämnas av var och en av de avtalsslutande parterna och som är nödvändiga för de ändamål som avses i artiklarna 95–100. Den rapporterande avtalsslutande parten skall pröva om ärendet är av sådan vikt att en registrering av rapporten i Schengens informationssystem är berättigad.

2. Uppgiftskategorierna är följande:

a) Rapporterade personer.

b) De föremål som avses i artikel 100 och de fordon som avses i arti-

kel 99.

• Sida 10
•  Original

Förslag: Artikel 94.2 b skall ersättas med följande.

b) ”De föremål som avses i artiklarna 99 och 100.”

Kommentar

Förslaget innebär att, förutom fordon, även fartyg, flygplan och containrar skall kunna registreras enligt artikel 99 (hemlig övervakning/särskild kontroll). Det är en följdändring av att det i punkt 4 föreslås en utvidgning av föremål som skall få registreras i artikel 99 (se avsnitt 4.3.4).

4.3.3. Punkt 3 – ändring av artikel 94.3

Nuvarande artikel 94.3 i Schengenkonventionen

3. För personer får inga andra uppgifter registreras än följande:

a) Efternamn och förnamn, eventuellt separat registrering av alias.

b) Särskilda yttre oföränderliga fysiska kännemärken.

c) Andra förnamnets initialbokstav.

d) Födelsedatum och födelseort.

e) Kön.

f) Nationalitet.

g) Uppgift om huruvida personen är beväpnad.

h) Uppgift om huruvida personen kan tillgripa våld.

i) Syftet med registreringen.

j) Begärt förfarande.

Anmärkningar av annat slag, särskilt de uppgifter som nämns i första meningen i artikel 6 i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, är inte tillåtna.

Förslag: Första stycket i artikel 94.3 skall ersättas med följande.

”3. För personer får inga andra uppgifter registreras än följande:

a) Efternamn och förnamn, eventuellt separat registrering av alias.

b) Särskilda yttre oföränderliga fysiska kännemärken.

c) (...)

d) Födelseort och födelsedatum.

e) Kön.

f) Nationalitet.

g) Uppgifter om huruvida personen i fråga är beväpnad, kan tillgripa

våld, eller har rymt.

h) Syftet med registreringen.

i) Begärt förfarande.

j) Vid registrering enligt artikel 95: typ av brott.”

• Sida 11
•  Original

Kommentar

Artikel 94.3 reglerar vilka uppgifter, avseende personer, som får registreras i SIS. Förslaget innebär att andra förnamnets initial inte skall registreras under särskild kategori, vilket för närvarande är tillåtet under punkten 3 c), utan i stället får samtliga förnamn registreras under punkten 3 a). Vidare innebär förslaget att en uppgift om att personen har rymt får registreras, vilket är ett tillägg under punkten 3 g), samt att typ av brott får registreras vid efterlysning för förvarstagande för överlämning eller utlämning enligt artikel 95, vilket framgår av punkten 3 j). Motivet till att registrera uppgifter om att personen har rymt och typ av brott som personen är efterlyst för är att sådana uppgifter kan vara till hjälp för polisens vidare agerande vid kontrollen av en sådan person. Om polisen redan i initialskedet känner till att personen som skall kontrolleras är misstänkt för, exempelvis, våldsbrott torde detta höja beredskapen hos polispersonalen.

4.3.4. Punkt 4 – ändring av artikel 99.1

Nuvarande artikel 99 i Schengenkonventionen

1. Med hänsyn till nationell lagstiftning hos den rapporterande avtalsslutande parten skall uppgifter registreras om personer eller fordon för hemlig övervakning eller särskild kontroll i enlighet med punkt 5.

2. En sådan rapport får ske i syfte att bekämpa brottslighet och förebygga hot mot den allmänna säkerheten

a) om det finns sannolika skäl till misstanke om att personen avser att

begå, eller redan begår, ett stort antal synnerligen grova brott, eller

b) om den allmänna uppfattningen om personen, särskilt på grundval

av redan begångna brott, leder till misstanke om att han även i framtiden kommer att begå synnerligen grova brott.

3. På begäran av myndigheter som ansvarar för statens säkerhet kan en rapport dessutom göras i enlighet med nationell lagstiftning, om det finns synnerliga skäl till misstanke om att de uppgifter som avses i punkt 4 är nödvändiga för vidtagande av skyddsåtgärder för avvärjande av den allvarliga fara någon utgör, eller av någon annan allvarlig fara för statens inre och yttre säkerhet. Den rapporterande avtalsslutande parten är skyldig att först rådgöra med övriga avtalsslutande parter.

4. I syfte att utföra hemlig övervakning genom av polis och tullmyndigheter verkställda gränskontroller eller andra kontroller inom landet, kan nedanstående uppgifter, helt eller delvis, inhämtas och översändas till den rapporterande myndigheten:

a) Påträffande av en rapporterad person eller ett rapporterat fordon.

b) Plats, tidpunkt eller skäl för undersökningen.

c) Resväg och målet för resan.

d) Personer i den övervakades sällskap eller passagerare i fordonet.

e) Använt fordon.

• Sida 12
•  Original

f) Transporterade föremål.

g) Omständigheter kring påträffandet av personen eller fordonet.

Inhämtandet av uppgifter bör ske på ett sådant sätt att det inte skadar övervakningens hemliga karaktär.

5. Inom ramen för den särskilda kontroll som avses i punkt 1 får personer, fordon och medförda föremål kroppsvisiteras eller genomsökas i enlighet med nationell lagstiftning för uppnående av de mål som avses i punkterna 2 och 3. Om någon parts lagar inte tillåter denna särskilda kontroll, skall den i den berörda partens fall förändras till hemlig övervakning.

6. En anmodad avtalsslutande part kan i dataregistret i den nationella enheten hos Schengens informationssystem låta denna rapport åtföljas av en uppgift som avser förbud, under tiden fram till att denna uppgift raderas, att verkställa det begärda förfarandet avseende hemlig övervakning eller särskild kontroll. Radering av en sådan uppgift skall ske inom tjugofyra timmar efter det att rapporten registrerats, såvida den berörda parten inte avslår förfarandet på rättsliga grunder eller av särskilda lämplighetsskäl. Utan att det påverkar en sådan uppgift eller beslut om avslag kan övriga avtalsslutande parter låta verkställa det begärda förfarandet.

Förslag: Artikel 99.1 skall ersättas med följande.

”1. Uppgifter om personer eller fordon, fartyg, flygplan, containrar skall registreras hos den rapporterande medlemsstaten i syfte att utföra hemlig övervakning eller särskilda kontroller i enlighet med punkt 5.”

Kommentar

För närvarande får personer eller fordon kontrolleras vid hemlig övervakning eller särskild kontroll. Det föreslås att även fartyg, flygplan och containrar skall kunna kontrolleras. Med ”hemlig övervakning” menas att en person eller ett föremål som kontrolleras inte skall bli föremål för ingripande utan att endast tidpunkt, plats för kontroll etc. skall rapporteras till den registrerande myndigheten samt att förekomsten av övervakning skall vara ”hemlig” (dold) för den person som är föremål för kontroll. Metoden användes i spaningssammanhang där det finns skälig misstanke om synnerligen grov brottslighet. Med ”särskild kontroll” avses en mer fördjupad kontroll med användande av tvångsmedel, exempelvis husrannsakan, för att eftersöka föremål. ”Särskild kontroll” genomförs inte i Sverige utan en begäran från en stat om ”särskild kontroll” ändras till ”hemlig övervakning”. Detta är i enlighet med Schengenkonventionens artikel 99, punkt 5. Den svenska regeringen gjorde bedömningen vid Sveriges Schengentillträde, att beslut om att använda tvångsmedel enligt bestämmelserna i rättegångsbalken inte kan grundas enbart på en begäran i SIS.

• Sida 13
•  Original

4.3.5. Punkt 5 – ändring av artikel 99.3

Nuvarande artikel 99 i Schengenkonventionen

Se avsnitt 4.3.4.

Förslag: Den sista meningen i artikel 99.3 skall ersättas med följande.

”Den medlemsstat som rapporterar i enlighet med denna punkt är skyldig att informera övriga medlemsstater om detta.”

Kommentar

”Hemlig övervakning” och ”särskild kontroll” kan enligt artikel 99.3 även begäras av myndigheter som ansvarar för statens säkerhet om det finns synnerliga skäl till misstanke, om att detta är nödvändigt för vidtagande av skyddsåtgärder för avvärjande av den allvarliga fara någon utgör eller av någon annan allvarlig fara för statens säkerhet. Den begärande myndigheten måste i sådant fall först rådgöra med övriga avtalsslutande parter. Då förfarandet med att rådgöra med övriga medlemsstater har visat sig vara svårt att genomföra föreslås ett förenklat förfarande vid användande av hemlig övervakning eller särskild kontroll, genom att övriga medlemsstater endast skall informeras om den vidtagna åtgärden.

4.3.6. Punkt 6 – ändring av artikel 99.5

Nuvarande artikel 99 i Schengenkonventionen

Se avsnitt 4.3.4.

Förlag: Den första meningen i artikel 99.5 skall ersättas med följande.

”Vid de särskilda kontroller som avses i punkt 1, får personer kroppsvisiteras, fordon, fartyg, flygplan, containrar och medförda föremål genomsökas i enlighet med nationell lagstiftning för uppnående av de mål som avses i punkterna 2 och 3. ”

Kommentar

I enlighet med den förändring som föreslås under punkten 4 i artikel 99.1 föreslås även här att fartyg, flygplan och containrar kan kontrolleras.

4.3.7. Punkt 7 – ändring av artikel 100.3

Nuvarande artikel 100 i Schengenkonventionen

1. Uppgifter om föremål som efterlysts för beslag eller för att användas som bevismaterial vid rättegång i brottmål skall registreras i Schengens informationssystem.

• Sida 14
•  Original

2. Om en efterforskning visar att det föreligger en rapport om ett påträffat föremål, skall den myndighet som har observerat rapporten kontakta den rapporterande för att överenskomma om vilka åtgärder som behöver vidtas. För detta ändamål kan i enlighet med denna konvention även personuppgifter översändas. De åtgärder som skall vidtas av den part som påträffat föremålet skall vara förenliga med dennas nationella lagstiftning.

3. Följande kategorier av föremål skall registreras:

a) Stulna, bortförda eller försvunna motorfordon med en cylindervo-

lym överstigande 50 cc.

b) Stulna, bortförda eller försvunna släpvagnar och husvagnar med en

tjänstevikt överstigande 750 kg.

c) Stulna, bortförda eller försvunna skjutvapen.

d) Stulna, bortförda eller försvunna blankodokument.

e) Stulna, bortförda eller försvunna utfärdade legitimationshandlingar

(pass, ID-kort, körkort).

f) Sedlar (registrerade sedlar).

Förslag: Artikel 100.3 skall ersättas med följande.

”3. Följande kategorier av lätt identifierbara föremål skall registreras:

a) Stulna, bortförda eller försvunna motorfordon med en cylindervo-

lym överstigande 50 cc samt stulna, bortförda eller försvunna registrerade fartyg och flygplan.

b) Stulna, bortförda eller försvunna släpvagnar med en tjänstevikt

överstigande 750 kg samt stulna, bortförda eller försvunna husvagnar, industriell utrustning, utombordsmotorer och containrar.

c) Stulna, bortförda eller försvunna skjutvapen.

d) Stulna, bortförda eller försvunna officiella blankodokument.

e) Stulna, bortförda, försvunna eller ogiltigförklarade utfärdade legiti-

mationshandlingar, t.ex. pass, identitetskort, körkort, uppehållstillstånd och resehandlingar.

f) Stulna, bortförda, försvunna eller ogiltigförklarade registreringsbe-

vis för fordon och nummerskyltar för fordon.

g) Sedlar (registrerade sedlar).

h) Stulna, bortförda eller försvunna värdepapper och betalningsmedel,

t.ex. checkar, kreditkort, obligationer och aktier.”

Kommentar

Artikel 100.3 anger vilka kategorier av föremål som får registreras i SIS. Viss utökning av kategorier föreslås;

• Under a) har tillförts registrerade fartyg och flygplan,
• under b) har tillförts industriell utrustning, utombordsmotorer och containrar, samt husvagnar, oavsett tjänstevikt (tidigare begränsat till husvagnar med en tjänstevikt överstigande 750 kg)
• under e) har tillförts uppehållstillstånd och resehandlingar,
• under f) har införts registreringsbevis och nummerskyltar för fordon, samt ogiltigförklarade utfärdade legitimationshandlingar

• Sida 15
•  Original

• under h) har införts värdepapper och betalningsmedel, t.ex. checkar, kreditkort, obligationer och aktier.

4.3.8. Punkt 8 – ändring av artikel 101.1

Nuvarande artikel 101 i Schengenkonventionen

1. Tillgång till i Schengens informationssystem registrerade uppgifter och rätt att söka fram dessa direkt har endast myndigheter som har behörighet för

a) gränskontroller,

b) andra undersökningar inom landet som verkställs av polis och tull-

myndigheter samt samordning av sådana undersökningar.

2. Därutöver skall tillgång till uppgifter som är registrerade enligt artikel 96 samt rätt att söka fram dessa direkt beviljas myndigheter med behörighet att utfärda viseringar, centrala myndigheter med behörighet att granska viseringsansökningar samt myndigheter med behörighet att bevilja uppehållstillstånd och handha utlänningsärenden inom ramen för tillämpningen av denna konventions bestämmelser om rörlighet för personer. Tillgången till uppgifterna skall regleras i varje avtalsslutande parts nationella lagstiftning.

3. Användarna får endast hämta de uppgifter som krävs för att de skall kunna fullgöra sina förpliktelser.

4. Varje part skall till Verkställande kommittén överlämna en förteckning över de behöriga myndigheter som har tillstånd att direkt hämta uppgifter som är registrerade i Schengens informationssystem. I förteckningen skall det för varje myndighet anges vilka uppgifter den får hämta och för vilket syfte.

Förslag: Följande mening skall läggas till i slutet av artikel 101.1.

”Tillgång till uppgifter som är registrerade i Schengens informationssystem och rätt att söka fram dessa direkt kan emellertid också beviljas nationella rättsliga myndigheter, bland annat de myndigheter som är ansvariga för att inleda lagföring i straffrättsliga processer och rättsliga utredningar som föregår åtal, när de utför sina uppgifter i enlighet med nationell lagstiftning.”

Kommentar

Artikel 101 reglerar vilka myndigheter som skall ha tillgång till SIS. I dag är det gränskontrollmyndigheter och polis- och tullmyndigheter (i vilka även Kustbevakningen i Sverige inkluderas) samt, i fall som rör artikel 96, även myndigheter med behörighet att utfärda viseringar, centrala myndigheter med behörighet att granska viseringsansökningar samt myndigheter med behörighet att bevilja uppehållstillstånd och handha utlänningsärenden. I förslaget sägs att nationella rättsliga myndigheter

• Sida 16
•  Original

kan få tillgång till SIS. I Sverige är det åklagarmyndigheten som motsvaras av beskrivningen i förslaget.

4.3.9. Punkt 9 – ny artikel 101a och 101b

Nuvarande artikel 101 i Schengenkonventionen

Se avsnitt 4.3.8.

Förslag: Följande artiklar skall införas som komplement till artikel 101

”Artikel 101a

1. Den europeiska polisbyrån (Europol) skall inom sitt mandat och på egen bekostnad ha rätt att inhämta och att direkt söka uppgifter som har införts i Schengens informationssystem i enlighet med artiklarna 95, 99 och 100.

2. Europol får endast hämta de uppgifter som krävs för att kunna fullgöra sina förpliktelser.

3. Om en efterforskning som Europol utför visar att det föreligger en rapport i Schengens informationssystem, skall Europol via de kanaler som fastställs i Europolkonventionen informera den rapporterande medlemsstaten om detta.

4. Användning av uppgifter från en sökning i Schengens informationssystem skall ske med den berörda medlemsstatens samtycke. Om medlemsstaten tillåter användning av sådan information, skall behandlingen av dem ske i enlighet med bestämmelserna i Europolkonventionen. Europol får endast meddela sådan information till tredje stat eller utomstående instans med den berörda medlemsstatens samtycke.

5. Europol får begära kompletterande information från den berörda medlemsstaten i enlighet med bestämmelserna i Europolkonventionen.

6. Europol skall

a) registrera varje sökning som den gör, i enlighet med bestämmel-

serna i artikel 103,

b) utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 och 5, inte sam-

mankoppla några delar av Schengens informationssystem eller överföra de uppgifter till vilka den har tillgång till något datasystem för insamling och bearbetning av uppgifter som drivs av eller vid Europol, eller ladda ned eller på annat sätt kopiera några delar av Schengens informationssystem,

c) begränsa tillgången till uppgifter som har införts i Scheng-

ens informationssystem till personal vid Europol med särskilt tillstånd,

d) vidta och tillämpa de åtgärder som avses i artikel 118,

e) låta den gemensamma tillsynsmyndighet som har inrättats i enlig-

het med artikel 24 i Europolkonventionen se över Europols verk-

• Sida 17
•  Original

samhet i samband med att den utövar sin rätt att inhämta och söka uppgifter som har införts i Schengens informationssystem.

Artikel 101b

1. De nationella medlemmarna i Eurojust och de personer som biträder dem skall ha rätt att i enlighet med artiklarna 95 och 98 inhämta och söka uppgifter som har införts i Schengens informationssystem.

2. De nationella medlemmarna av Eurojust och de personer som biträder dem får endast söka de uppgifter som krävs för att de skall kunna fullgöra sina förpliktelser.

3. Om en sökning som görs av en nationell medlem i Eurojust visar att det föreligger en rapport i Schengens informationssystem, skall han eller hon informera den rapporterande medlemsstaten om detta. Uppgifter som erhålls genom en sådan sökning får endast vidarebefordras till tredje land och utomstående instanser med samtycke från den medlemsstat som har gjort registreringen.

4. Ingenting i denna artikel skall tolkas så att det påverkar bestämmelserna i rådets beslut om inrättande av Eurojust beträffande uppgiftsskydd och ansvaret för otillåten eller felaktig behandling av sådana uppgifter genom nationella medlemmar i Eurojust eller de personer som biträder dem, eller så att det påverkar befogenheterna för den gemensamma tillsynsmyndighet som inrättats genom artikel 23 i det rådsbeslutet.

5. Varje sökning som görs av en nationell medlem av Eurojust eller en biträdare skall registreras i enlighet med bestämmelserna i artikel 103 och varje användning av de uppgifter som de inhämtat skall registreras.

6. Ingen del av Schengens informationssystem får sammankopplas och de uppgifter till vilka de nationella medlemmarna eller de personer som biträder dem har tillgång får inte heller överföras till något datasystem för insamling och bearbetning av uppgifter som drivs av eller vid Eurojust och inga delar av Schengens informationssystem får laddas ned.

7. Tillgång till uppgifter som har införts i Schengens informationssystem skall begränsas till de nationella medlemmarna och de personer som biträder dem och inte utsträckas till att omfatta personal vid Eurojust.

8. De åtgärder som avses i artikel 118 skall vidtas och tillämpas.”

Kommentar

Det föreslås att Europol skall få rätt att inhämta och att direkt söka uppgifter i SIS i enlighet med artiklarna 95 (efterlysning för förvarstagande för utlämning eller överlämnande), 99 (hemlig övervakning/särskild kontroll) och 100 (föremål som registrerats i SIS). På motsvarande sätt föreslås att de nationella medlemmarna i Eurojust och de personer som biträ-

• Sida 18
•  Original

der dem skall ha rätt att i enlighet med artiklarna 95 (efterlysning för förvarstagande för utlämning eller överlämnande) och 98 (registrering på grund av rättsliga förfaranden såsom delgivningar) inhämta och söka uppgifter i SIS. Endast de uppgifter som krävs för att Europol och de nationella medlemmarna av Eurojust skall kunna fullgöra sina förpliktelser får inhämtas. Vid ”träff” i SIS skall den registrerande medlemsstaten informeras. Europol och de nationella medlemmarna av Eurojust får endast använda uppgifterna i SIS med den berörda medlemsstatens samtycke. Europol skall vidare registrera varje sökning som görs i SIS och i övrigt vidta de dataskyddsåtgärder som anges i Schengenkonventionens artikel 118. Europol och de nationella medlemmarna av Eurojust får inte ladda ner eller kopiera några uppgifter från SIS eller överföra sådana uppgifter till något eget datasystem. Europols gemensamma tillsynsmyndighet skall också se över Europols användande av uppgifter som förts in i SIS. Det bör noteras att de nationella medlemmarna av Eurojust lyder under medlemsstaternas tillsynsmyndigheter samt att Eurojust som organisation inte föreslås få tillgång till SIS utan endast de nationella medlemmarna av Eurojust. Europol och nationella medlemmar av Eurojust föreslås endast få rätt till inhämtning och sökning i SIS men däremot ingen rätt till att registrera uppgifter i SIS.

4.3.10. Punkt 10 – ändring av artikel 103

Nuvarande artikel 103 i Schengenkonventionen

För att kunna kontrollera utlämnandet av uppgifterna skall varje part se till att i genomsnitt var tionde överföring av personuppgifter registreras i Schengens informationssystems nationella del av den myndighet som ansvarar för registret. Registreringen kan endast användas för detta ändamål och skall raderas efter sex månader.

Förslag: Artikel 103 skall ersättas med följande

”För att kunna kontrollera om sökningen är tillåten eller inte skall varje medlemsstat se till att varje överföring av personuppgifter registreras i Schengens informationssystems nationella del av den myndighet som ansvarar för registret. Registreringen får endast användas för detta ändamål och skall raderas tidigast efter ett år och senast efter tre år.”

Kommentar

Varje gång en överföring av personuppgifter sker från SIS skall detta registreras i datasystemet. Där skall också registreras vem som har begärt överföringen. Vidare skall registreringarna av dessa överföringar raderas tidigast efter ett år och senast efter tre år. För närvarande skall endast var tionde överföring registreras och dessa skall raderas efter sex månader. Med överföring menas de uppgifter som framkommer på dataskärmen vid en förfrågan i SIS. Förslaget innebär en utökad möjlighet att kontrollera sökningarna i SIS vid misstanke om missbruk.

• Sida 19
•  Original

4.3.11. Punkt 11 – ny artikel 112a

Nuvarande artikel 112 i Schengenkonventionen

1. Personuppgifter som registrerats i Schengens informationssystem för personefterlysning, skall inte bevaras längre än vad som är nödvändigt för det syfte i vilket de lämnats. Senast tre år efter registreringen skall den rapporterande avtalsslutande parten undersöka om uppgifterna måste bevaras. För de rapporter som avses i artikel 99 är denna tidsfrist ett år.

2. I förekommande fall skall varje avtalsslutande part i enlighet med sin nationella lagstiftning bestämma kortare tidsfrister för undersökning.

3. Schengens informationssystems tekniska stödfunktion skall automatiskt underrätta de avtalsslutande parterna med en månads varsel om raderingar som har programmerats in i systemet.

4. En rapporterande avtalsslutande part kan, inom tidsfristen för undersökningen, besluta att rapporten skall kvarstå, om detta visar sig nödvändigt för det syfte som ligger till grund för denna. Förlängd tidsfrist för en rapport måste meddelas till den tekniska stödfunktionen. Bestämmelserna i punkt 1 skall gälla vid förlängd rapport.

Förslag: Följande artikel skall läggas till som komplement till artikel 112.

”Artikel 112a

1. Personuppgifter som registrerats hos de myndigheter som avses i artikel 92.4 till följd av informationsutbyte enligt nämnda punkt skall behållas endast under så lång tid som kan behövas för att de syften i vilka de tillhandahölls skall uppnås. De skall i varje fall raderas senast ett år efter det att rapporten eller rapporterna om den berörda personen eller föremålet har raderats från Schengens informationssystem.

2. Punkt 1 skall inte hindra en medlemsstat från att i sina nationella register bevara uppgifter som rör en viss rapport som en medlemsstat har gjort, eller en rapport i samband med vilken en åtgärd har vidtagits på dess territorium. Hur länge en sådan uppgift får bevaras skall fastställas i den nationella lagstiftningen.”

Kommentar

Grundregeln är att personuppgifter skall behållas endast så länge som det kan behövas för att uppnå det syfte för vilken den tillhandahölls. Den får inte behållas längre än ett år efter att uppgiften raderats i SIS. I nationellt register kan sådan uppgift förvaras längre tid och i enlighet med nationell lagstiftning. Anledningen till att denna typ av uppgifter kan behöva bevaras längre tid kan vara att en nationell utredning fortfarande pågår där sådan uppgift ingår eller att nationella arkiveringsregler uppställer sådana villkor.

• Sida 20
•  Original

4.3.12. Punkt 12 – ändring av artikel 113.1

Nuvarande artikel 113 i Schengenkonventionen

1. Andra uppgifter än de som avses i artikel 112 skall bevaras i högst tio år, uppgifter angående utfärdade legitimationshandlingar och registrerade sedlar i högst fem år och uppgifter angående motorfordon, släpvagnar och husvagnar i högst tre år.

2. Raderade uppgifter skall bevaras under ytterligare ett år vid den tekniska stödfunktionen. Under denna tidsfrist skall de inte kunna utnyttjas för annat än för att i efterhand kontrollera deras riktighet och att registreringen skett i överensstämmelse med lagen. Därefter skall de förstöras.

Förslag: Artikel 113.1 skall ersättas med följande

”1. Andra uppgifter än de som avses i artikel 112 skall bevaras i högst 10 år, uppgifter angående föremål som anges i artikel 99.1 i högst fem år.”

Kommentar

Artikeln anger när uppgifter om registrerade föremål skall gallras i SIS. De hittillsvarande tidsbegränsningarna görs nu enhetligare och förlängs i vissa fall.

4.3.13. Punkt 13 – ny artikel 113a

Nuvarande artikel 113 i Schengenkonventionen

Se avsnitt 4.3.12.

Förslag: Följande artikel skall läggas till som komplement till artikel 113

”Artikel 113a

1. Andra uppgifter än personuppgifter som registrerats hos de myndigheter som avses i artikel 92.4 till följd av informationsutbyte enligt nämnda punkt skall behållas endast under så lång tid som kan behövas för att de syften i vilka de tillhandahölls skall uppnås. De skall i varje fall raderas senast ett år efter det att rapporten eller rapporterna om den berörda personen eller föremålet har raderats från Schengens informationssystem.

2. Punkt 1 skall inte hindra en medlemsstat från att i sina nationella register bevara uppgifter som rör en viss rapport som en medlemsstat har gjort, eller en rapport i samband med vilken en åtgärd har vidtagits på dess territorium. Hur länge en sådan uppgift får bevaras skall fastställas i den nationella lagstiftningen.”

• Sida 21
•  Original

Kommentar

Artikeln är en pendang till artikel 112a, som rör personuppgifter. Grundregeln är att andra uppgifter än personuppgifter skall behållas endast så länge som det kan behövas för att uppnå det syfte för vilken den tillhandahölls. Den får inte behållas längre än ett år efter att uppgiften raderats i SIS. I ett nationellt register kan en sådan uppgift förvaras längre tid och i enlighet med nationell lagstiftning. Anledningen till att denna typ av uppgifter kan behöva bevaras längre tid kan vara att en nationell utredning fortfarande pågår där sådan uppgift ingår eller att nationella arkiveringsregler uppställer sådana villkor.

4.4. Artikel 2

I artikeln anges när de olika delarna av beslutet skall få verkan. I fråga om vissa delar av beslutet anges olika tidpunkter för ikraftträdandet (90 dagar för artikel 1.1, 1.5 och 1.8 respektive 180 dagar för artikel 1.11 och 1.13) efter att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Dessa förslag bedöms inte kräva någon ändring av den svenska lagstiftningen. I fråga om beslutets övriga delar skall rådet senare, genom enhälligt beslut, fastställa den eller de tidpunkter då de olika artiklarna skall få verkan. Samtliga beslut om när förslagen skall få verkan skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Vissa särskilda regler gäller för Island och Norge.

5. Antagande av rådets beslut

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till beslut om införande av ett antal nya funktioner för Schengens informationssystem, bland annat i kampen mot terrorism.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Schengens informationssystem (SIS) har visat sig vara ett utmärkt hjälpmedel för polisen och andra myndigheter vid gränskontrollen och i andra brottsbekämpande sammanhang. SIS är ett efterlysnings- och spaningsverktyg som skall kompensera för den borttagna gränskontrollen mellan Schengenstaterna. SIS innehåller uppgifter dels om personer, dels om fordon och andra typer av föremål. SIS får inte innehålla uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, eller uppgift som rör hälsa eller sexualliv. En gemensam tillsynsmyndighet, där alla medlemsstaterna är representerade, utövar tillsyn över SIS och i varje medlemsstat finns en nationell tillsynsmyndighet som utövar tillsyn av den nationella delen av SIS, vilket i Sverige är Datainspektionen. För närvarande utvecklas nästa version av SIS, det så kallade SIS II.

• Sida 22
•  Original

SIS II kommer tekniskt att vara betydligt mer modernt än det nuvarande SIS och är även en förutsättning för att de tio nya medlemsstaterna skall kunna anslutas till SIS. Det har i EU under lång tid diskuterats hur SIS kan utvecklas och förbättras, bland annat genom att nya funktioner införs i systemet och att ge utökad tillgång till SIS för fler brottsbekämpande organ.

Det aktuella förslaget till rådsbeslut innehåller förbättringar: ytterligare kategorier av föremål kommer att kunna registreras i SIS, vissa ytterligare uppgifter kring efterlysta personer kommer att kunna registreras, reglerna för lagring av uppgifter i SIS kommer att bli enhetligare, registrering av alla överförda uppgifter kommer att ske, vilket möjliggör förbättrade möjligheter att kontrollera missbruk av SIS, Europol och de nationella medlemmarna av Eurojust kommer att få tillgång till delar av SIS. Inte minst den sistnämnda förbättringen kan få positiv betydelse.

Europol och Eurojust får en alltmer framträdande roll i brottsbekämpningen inom EU och det är önskvärt att även sådana brottsbekämpande organ får tillgång till SIS, givetvis med beaktande av ett fullgott skydd för den personliga integriteten och att uppgifterna inte används för något annat syfte än det avsedda.

Europol har möjlighet att initiera utredningar och även delta i sådana. Europol leder vidare analysprojekt, vilket exempelvis innebär kartläggning av såväl grupper som individer som är misstänkta för brott som täcks av Europols mandat. Att Europol får tillgång till uppgifter om att personer, fordon etc. är efterlysta eller föremål för övervakning är nödvändigt för att Europol skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett optimalt sätt. Eurojust har möjlighet att initiera och delta i brottsutredningar och åtal. Inom ramen för detta är uppgifter om att en person är efterlyst eller var personen befinner sig nödvändiga uppgifter för Eurojusts verksamhet.

Europol och nationella medlemmar av Eurojust kommer inte att få registrera uppgifter i SIS. Att Europol och nationella medlemmar i Eurojust får tillgång till vissa uppgifter i SIS får anses stå i överensstämmelse med de artiklar i Schengenkonventionen som berör tillgång till och utnyttjande av informationen i SIS. Både Europol och Eurojust är brottsbekämpande organ som bl.a. bedriver undersökningar och utredningar och har därmed uppgifter som motsvarar vad de nationella myndigheter, som skall ha tillgång till SIS, har.

Förslaget får anses ge ett fullgott skydd för den personliga integriteten. Proportionalitetsprincipen får anses beaktad.

Förslaget är kopplat till den rådsförordning som antogs av rådet för rättsliga och inrikes frågor den 29–30 april 2004 och beslutet är avsett att träda i kraft vid samma tidpunkt som förordningen.

Efter bombdåden i Madrid den 11 mars 2004 enades Europeiska rådet om en deklaration där rådet uppmanas att anta de åtgärder som krävs för att utkastet till rådets förordning och utkastet till rådets beslut om införande av nya funktioner för SIS skall kunna träda i kraft senast i juni 2004.

Eftersom ett beslut enligt artikel 44.2 c är bindande för medlemsstaterna och då det föreslagna beslutet innehåller bestämmelser som föranleder ändring av lag, krävs riksdagens godkännande innan Sverige kan

• Sida 23
•  Original

rösta för ett antagande av beslutet i ministerrådet (10 kap. 2 § regeringsformen).

6. Behovet av lagändringar

Regeringens bedömning: Svensk lagstiftning torde i de flesta avseenden uppfylla de krav som föreskrivs i beslutet. I vissa delar krävs dock ny lagstiftning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen påpekar i detta sammanhang att man även bör beakta behovet av att tydligare författningsreglera Sirenekontorens informationshantering och att man bör även överväga om man i beredningsarbetet inför kommande lagändringar bör belysa hur behandlingen av sådana uppgifter skall anses förhålla sig till registreringar i SIS. Kustbevakningen påpekar att även uppgifter om fordon kan vara indirekta personuppgifter och det bör beaktas vid den fortsatta beredningen, till förmån för en så enhetlig och tydlig inhemsk reglering som möjligt. Kustbevakningen påpekar också att i den mån möjligheten att ”fordon” eller ”transportmedel” kommer att författningsregleras, bör även ”fartyg” uttryckligen nämnas.

Skälen för regeringens bedömning: Schengenkonventionen har i de delar som rör SIS blivit föremål för särskild lagstiftning genom lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Rådsbeslutet kommer att medföra förändringar i Schengenkonventionen som föranleder vissa följdändringar i lagen om Schengens informationssystem. I lagen kan följande ändringar komma att aktualiseras.

Framställningar som får föras in i registret

Som en följd av den föreslagna ändringen av artikel 94.3 i Schengenkonventionen, som närmare anges under avsnitt 4.3.3 behöver motsvarande ändringar göras i den svenska lagen. Ändringsförslaget innebär att andra förnamnets initial inte längre får registreras under särskild kategori, att en uppgift om att personen har rymt får registreras och att typ av brott får registreras vid efterlysning för förvarstagande för utlämning enligt artikel 95.

Gallring

Som en följd av de föreslagna ändringarna av artikel 113.1 i Schengenkonventionen, som närmare anges under avsnitt 4.3.12, behöver motsvarande förändringar göras i den svenska lagen. Ändringsförslaget innebär att uppgifter om fordon och andra föremål skall bevaras i högst tio år. Uppgifter angående föremål som anges i artikel 99.1 (hemlig övervakning) skall dock förvaras i högst fem år.

• Sida 24
•  Original

I förordningen (2000:836) om Schengens informationssystem kan

10 §, som reglerar vilka myndigheter som skall ha direktåtkomst till SIS, komma att ändras så att även åklagarmyndigheterna får ha direktåtkomst till SIS.

Andra ändringar kan också bli aktuella att göra i förordningen (2000:836) om Schengens informationssystem.

Regeringen kommer i det fortsatta beredningsarbetet inför kommande lagändringar fortsätta att analysera de synpunkter som lämnats av Rikspolisstyrelsen och Kustbevakningen.

7. Ekonomiska konsekvenser

Regeringen bedömer att genomförandet av förslaget kommer att medföra ökade kostnader för berörda myndigheter. Omfattningen av dessa är dock i dagsläget inte möjliga att kvantifiera. Eventuella merkostnader skall dock finansieras inom befintliga ramar.

.

• Sida 25
•  Original

10667/04 IR/mcb DG H II

SV