Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Lagförslaget innebär att lagen även omfattar Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län och gäller för landstingen i dessa län. Förslaget innebär vidare att Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:000) om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2014:000) om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län i stället för dess lydelse enligt lagen (2014:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt bet. 2013/14:KU30 Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Jönköpings, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro och Gävleborgs län.

I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län.

3 §

Denna lag gäller för Jönköpings läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting och Gävleborgs läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5-10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

Denna lag gäller för Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting och Jämtlands läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5–10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

4 §

De landsting som avses i denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock be-

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock be-

• Sida 5
•  Original

teckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Jönköpings läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting och Gävleborgs läns landsting. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas.

teckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting och

Jämtlands läns landsting. Vid val i

Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Inom Regeringskansliet har departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län (Ds 2013:67) utarbetats. Promemorian innehåller förslag till ändring av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län så att lagen också ska omfatta Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag återges i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2013/7382/SFÖ).

4. Det regionala utvecklingsansvaret

Det regionala utvecklingsansvaret omfattar vissa uppgifter i det regionala tillväxtarbetet och upprättande av samt fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Utvecklingsansvaret är fördelat på olika sätt i länen. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar har landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län sedan 2011 det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. I Gotlands län har Gotlands kommun ansvaret enligt samma lag, eftersom kommunen är en landstingsfri kommun. I Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Örebro, Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens län har samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret. Med samverkansorgan avses en kommunalt beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Sedan 2003 har kommuner och landsting i ett län möjlighet att bilda samverkansorgan enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Utöver de uppgifter som utvecklingsansvaret för med sig kan samverkansorganets medlemmar välja att ge organet kommunala uppgifter. I Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen har i propositionen Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län (prop. 2013/14:46) föreslagit att det regionala utvecklingsansvaret i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län ska överföras till landstinget i respektive län från och med den 1 januari 2015.

Länsstyrelserna svarar i samtliga län enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter (1 § länsstyrelseinstruktionen). Länsstyrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag i länen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelserna ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndigheternas ansvarsområden samordna olika samhällsintressen

• Sida 7
•  Original

och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelserna ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet (2 §).

4.1. Regionalt tillväxtarbete

Regionalt tillväxtarbete avser insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Det regionala tillväxtarbetet syftar till att uppfylla den regionala tillväxtpolitikens mål och främja en hållbar regional tillväxt. Den regionala tillväxtpolitikens inriktning läggs fast i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 och i den årliga budgetpropositionen (utgiftsområde 19 Regional tillväxt). Styrning av det regionala tillväxtarbetet sker även genom fördelning av anslag inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt, främst anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och anslag 1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 och anslag 1.4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020.

Arbetet med regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor regleras av bl.a. lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen, lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken samt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Därutöver finns ett antal förordningar om regionala företagsstöd. Enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation ankommer vissa uppgifter på länsstyrelserna eller den organisation som har det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Det regionala tillväxtarbetet omfattar ett flertal olika uppgifter. En uppgift är att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna genomförandet av strategin. I utarbetandet och genomförandet av strategin ska samråd och samverkan ske med kommuner och landsting. Samråd och samverkan bör även ske med näringsliv och organisationer. Det regionala tillväxtarbetet består vidare av att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. En ytterligare uppgift är att följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen rapportera resultaten av det regionala tillväxtarbetet.

I samtliga län har länsstyrelserna enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete ett ansvar att följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar det regionala utvecklingsprogrammet (18 § 1). Länsstyrelsen ska vidare främja och samordna andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet (18 § 2), och i förekommande fall, löpande informera samverkansorganet eller berörda landsting samt Gotlands kommun om andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet.

Det regionala tillväxtarbetet finansieras av flera aktörer och ofta genom olika former av medfinansiering. Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 används för projektverksamhet (inklusive riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder), regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsättningsbidrag, sådd-

• Sida 8
•  Original

finansiering, ersättning för vissa kreditförluster i stödområde B samt stöd till kommersiell service. Anslaget får också användas för viss administration, uppföljning och utvärdering samt viss central utvecklingsverksamhet, m.m.

Enligt budgetpropositionen för 2013 bör det även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan län och respektive anslagsposter samt utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelning av medel mellan länen utgör bl.a. behov av medfinansiering av EU:s strukturfonder, stödområdestillhörighet samt särskilda omställningsproblem de huvudsakliga fördelningsnycklarna, med särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder inom ramen för det regionala tillväxtarbetet.

4.2. Länsplaner för regional transportinfrastruktur

Trafikverket ansvarar för att upprätta en nationell och trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur till ledning för fördelning av statliga medel. Inom varje län ska det upprättas en länsplan till ledning vid fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder. Länsplanen upprättas och fastställs av de länsstyrelser, samverkansorgan och landsting samt Gotlands kommun som har det regionala utvecklingsansvaret.

I arbetet med planering av transportinfrastruktur har länsstyrelsen i samtliga län ett prövningsansvar kopplat till den fysiska planeringsprocessen. Till exempel ska länsstyrelserna godkänna upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, avge yttranden över arbetsplaner för vägar och järnvägar samt pröva vissa tillstånd enligt miljöbalken.

5. Statliga uppgifter till vissa landsting

Regeringens bedömning: Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting bör ha det regionala utvecklingsansvaret i länet.

Regeringens förslag: Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska omfatta Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län.

Promemorians bedömning och förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Länsstyrelserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget, och för fram ett antal aspekter som de anser bör beaktas. Länsstyrelserna i Östergötlands och Kronobergs län anser att det finns fördelar med att företagsstöd och stöd till kommersiell service har en stark koppling till genomförande av landsbygdsprogrammet som även fortsatt hanteras av länsstyrelsen. Vidare finns koppling till länsstyrelsens arbete inom området grundläggande betaltjänster. Länsstyrelsen i Skåne län pekar på att oavsett organisationsstruktur så har länsstyrelserna ett flertal uppgifter vad gäller tillväxtfrågor. Läns-

• Sida 9
•  Original

styrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län anser att ett genomförande av lagförslaget kommer att öka skillnaderna mellan länen gällande hur det regionala utvecklingsansvaret är fördelat. De anser att statens resurser för regional tillväxt är speciellt viktiga för de norra delarna av landet. Vidare lyfter de fram kopplingar till landsbygdsprogrammet och stödet till kommersiell service vilka de anser samordnas på ett effektivt sätt inom länsstyrelsen.

Länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar och Jämtlands län pekar på vikten att tydliggöra statens ansvar och de olika rollerna i det regionala tillväxtarbetet samt skapa goda samarbetsformer mellan aktörerna. När nya uppgifter förs över till samverkansorganen så får detta inte innebära att länsstyrelsens utvecklingsarbete begränsas. De påtalar även att det är viktigt att de regionala utvecklingsmedlen fördelas på lämpligt sätt mellan de olika regionala aktörerna.

Länsstyrelserna i Kronoberg, Skåne, Västernorrlands och Jämtlands län anser att det är av vikt att avvakta resultaten av Näringsdepartementets utredning om länsstyrelsernas roll i tillväxtarbetet samt Regeringskansliets översyn av 1:1-medlen innan beslut fattas om framtida slutlig fördelning av 1:1-medel mellan landsting och länsstyrelse i berörda län.

Landstingen tillstyrker förslaget. Örebro läns landsting förutsätter att finansieringsprincipen ska gälla för de uppgifter som i samband med lagändringen överförs från statlig till regional nivå. Även Kronobergs läns landsting konstaterar att förslaget innebär att medel och personal för regionalt tillväxtarbete kommer att föras över till landstinget från såväl samverkansorganet som från länsstyrelsen. De kommunala samverkansorganen tillstyrker förslaget. Bl.a. framhålls att ansvar och resurser måste hänga samman. De medel som länsstyrelsen i dag disponerar inom området bör överföras med samma fördelning som i övriga län dvs. fördelningen 95/5 mellan samverkansorganet respektive länsstyrelsen.

Region Dalarna anser att även följande områden måste ingå i det regionala utvecklingsansvaret och läggas hos den aktör som är ansvarig i respektive län; att verka för målen i regeringens bredbandsstrategi samt anläggning av kanalisation (förordningen [2008:81] om stöd till anläggning av kanalisation), den kommersiella servicen för medborgare och företag samt det regionala förtagsstödet. Regionförbundet Jämtland noterar att departementet inte meddelar i vilket sammanhang beslut om överförande ska ske. Regionförbundet Jämtland anser att det ska vara förslagen i förarbetena till lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län som ska gälla och att detta ska framgå av riksdagens beslut. I förarbetena nämns, förutom de uppgifter regionförbundet redan har, företagsstöd, kommersiell service samt it-satsningar.

Samtliga elva kommuner från Östergötlands län som svarat på remissen tillstyrker förslaget. I en tidigare remissomgång, som genomfördes i länet inför ansökan var bilden i länet något splittrad. Kommuner som tidigare var tveksamma, tillstyrker nu förslaget, som de anser är den i dagsläget bästa lösningen. De kommuner som ändrat uppfattning är

Motala kommun, Norrköpings kommun, Valdemarsviks kommun och Åtvidabergs kommun. I Kronobergs län tillstyrks förslaget av Alvesta kommun, Markaryds kommun och Växjö kommun. Tingsryds kommun har ingen erinran, och Älmhults kommun har inga synpunkter. Lessebo kommun anser att det finns tveksamhet i om åtagandet bör organiseras i

• Sida 10
•  Original

ett samverkansorgan eller i ett landsting fram tills ett eventuellt beslut fattats om ansökan om att bilda en sydsvensk region 2019. Från Jämtlands län ställer sig de kommuner som yttrat sig, Krokoms kommun,

Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun positiva till förslaget. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillstyrker förslaget.

SKL förutsätter att ansvar, uppgifter och fördelning av medel för regionalt tillväxtarbete i Skåne, Halland, Västra Götaland och Gotland också kommer att gälla i Östergötlands, Kronoberg och Jämtlands län. Den föreslagna förändringen innebär att medel och personella resurser som idag finns vid länsstyrelsen kommer att behöva omfördelas till landstinget.

Jordbruksverket påtalar att det finns ett nära samband mellan Jordbruksverkets arbete med landsbygdsprogrammet och fastställandet av en strategi för länets utveckling. Samverkan mellan berörda organ är av stor vikt vid genomförandet av landsbygdsprogrammet. Trafikverket stödjer förslaget och pekar bl.a. på vikten av att de mellankommunala frågorna kan hanteras, oavsett organisationsform. Vikten av ett fortsatt gott samarbete framhålls när det gäller regionala utvecklingsfrågor. Det är viktigt att Trafikverket även fortsättningsvis är delaktigt vid framtagandet av länstransportplaner, regionala utvecklingsstrategier och liknande. Statens kulturråd ser positivt på förslaget och pekar på positiva erfarenheter från samverkan inom kulturområdet med de län som i dag omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar. Riksarkivet har inget att erinra mot förslaget, men pekar på vikten av att, i ett tidigt skede ta upp frågan om hur de allmänna handlingarna ska hanteras. Svenska Filminstitutet har inget att erinra och förutsätter att förslaget inte påverkar Kultursamverkansmodellen. Företagarna är i stort positiva till regionkommuntanken, men framhåller att näringslivsfrågorna inte får komma på undantag.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: I propositionen

Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) gör regeringen bedömningen att en ändrad ansvarsfördelning kan ske i de län som kan uppvisa ett lokalt och regionalt initiativ att ta över vissa statliga uppgifter samt att det inte finns några oklarheter kring den framtida landstingsindelningen. De län som omfattades var Skåne, Hallands, Gotlands och Västra Götalands län. I propositionen Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län (prop. 2013/14:46) gör regeringen bedömningen att en ändrad ansvarsfördelning kan ske även i dessa län.

Länsstyrelsen i Östergötlands län m.fl. länsstyrelser lyfter fram kopplingen mellan företagsstöd och genomförandet av Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna framhåller fördelarna med att dessa landsbygdsrelaterade uppdrag kvarstår hos länsstyrelsen. Enligt propositionen

Regionalt utvecklingsansvar i vissa län är uppgiften att besluta om vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete till vissa delar sammankopplad med att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling samt med arbetet att samordna insatser för genomförandet av strategin. I propositionen framgår vidare att uppgiften avser att hantera statliga medel och inte att bedriva en egen stödgivning gentemot enskilda företag. Eftersom promemorian endast lämnar förslag om vilka län och landsting som bör omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har inte

• Sida 11
•  Original

frågan beretts om eventuell ändring av de uppgifter som berörda landsting, enligt lagen, ska ha.

Flera länsstyrelser, däribland Länsstyrelsen i Skåne län, för fram att det är viktigt att länsstyrelserna även framgent har förutsättningar och resurser att arbeta för tillväxt i länet. De anser att en översyn av länsstyrelsernas roll i tillväxtarbetet bör avvaktas innan framtida fördelning av resurser mellan de olika aktörerna belutas. Länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län för fram att statens resurser för regional utveckling är särskilt viktiga i landets norra delar så att staten fortsatt har en god förmåga att bidra till tillväxt och sysselsättning. Regeringen instämmer i synpunkterna att länsstyrelsen har en viktig roll och besitter en stark tvärsektoriell kompetens som ska användas för att bidra till en hållbar tillväxt och utveckling i länen. I Skåne och Västra Götalands län har länsstyrelsen sedan slutet av 1990-talet haft den roll som blir aktuell för länsstyrelsen i de tre berörda länen. Det aktuella lagstiftningsärendet innebär att landstingen i de tre länen bör tillföras det regionala utvecklingsansvaret men inte länsstyrelsens fortsatta uppdrag i övrigt. Utveckling av länsstyrelsens roll i exempelvis det regionala tillväxtarbetet hanteras inte i detta sammanhang. Vidare är det regeringen som ansvarar för fördelning och styrning av medel inom ramen för berörda anslag.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län befarar att de föreslagna förändringarna kan möta omställningsproblem av den anledningen att flera kommuner i såväl Östergötlands län som i Kronobergs län inte har tillstyrkt ansökningarna från respektive landsting. Även Länsstyrelsen i Skåne län noterar att alla kommuner inte ställt sig bakom ansökningarna. Lessebo kommun framför viss tveksamhet inför att överföra det regionala utvecklingsansvaret till landstinget. Flera andra kommuner, däribland Norrköpings kommun och Åtvidabergs kommun har i sina remissvar på departementspromemorian tillstyrkt förslagen trots att de tidigare avstyrkt landstingets ansökan. Tingsryds kommun lämnar förslaget utan erinran. Av kommunerna i de berörda länen är det nu endast en kommun som har framfört några avgörande invändningar mot förslaget. Mot bakgrund av att de tre berörda landstingen kan uppvisa ett sådant efterfrågat lokalt initiativ, att det inte finns några oklarheter kring den framtida landstingsindelningen samt med hänsyn till den fleråriga erfarenheten av landsting med regionalt utvecklingsansvar bedömer regeringen, i likhet med flera remissinstanser, att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län bör omfatta även Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län.

Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet i Örebro län och Regionförbundet i Jämtlands län har lyft fram önskemål om att vallagen bör ändras så att val framöver sker till regionfullmäktige i stället för landstingsfullmäktige. I fråga om val enligt vallagen (2005:837) ansåg regeringen i propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län att beteckningen val till landstingsfullmäktige ska användas även vid val i

Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och Västra Götalands läns landsting. Promemorians förslag kring vallagen består endast i en redaktionell ändring i berörd paragraf. Frågan om en eventuell ändring av vallagen har inte beretts i detta sammanhang.

• Sida 12
•  Original

6. Konsekvenser

Regeringens bedömning: Lagförslagen medför inte några konsekvenser utifrån ett socialt, miljömässigt eller jämställdhetsmässigt perspektiv. Lagförslagen medför däremot konsekvenser för fördelningen av medel inom länen mellan länsstyrelsen och landstinget. Kostnaderna för staten ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera länsstyrelser lyfter fram att fördelningen av medel mellan de olika aktörerna inom det regionala utvecklingsarbetet bör ses över. Flera andra remissinstanser, bl.a. Örebro läns landsting och

Regionförbunet Örebro län påtalar vikten av att de tillkommande uppgifterna finansieras. Sveriges Kommuner och Landsting och Regionförbundet i Kalmar län framför vikten av att ansvaret för de medel som i dag fördelas via länsstyrelserna i form av bl.a. företagsstöd förs över till landstingen i respektive län. Region Dalarna anser att det bör framgå att även arbete med regeringens bredbandsstrategi och anläggning av kanalisation, stöd till kommersiell service samt det regionala företagsstödet ska läggas hos den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet.

Skälen för regeringens bedömning: Förslagen bedöms inte ge några konsekvenser utifrån ett socialt, miljömässigt eller jämställdhetsmässigt perspektiv. Bedömningen görs med hänsyn till att uppgifterna som avses i lagförslaget inte är nya utan att verksamheten redan bedrivs i länen. Det som ändras är ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer. De personella konsekvenserna av promemorians förslag uppstår i samband med att verksamhet flyttar över från samverkansorgan och länsstyrelse till landstingen. I den fortsatta processen ska berörda arbetsgivare beakta 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

För Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län medför lagförslagen att verksamhet som utförts av respektive läns samverkansorgan enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen går över till landstinget. Därutöver kan verksamhet kring regionala företagsstöd m.m. som länsstyrelsen utför flyttas över till landstingen. För såväl verksamhet som utförts av samverkansorganet som verksamhet som bedrivs av länsstyrelsen kommer landstinget att tilldelas förvaltningsmedel från anslaget 5:1

Länsstyrelsen m.m. inom utgiftsområde 1. I och med att statliga uppgifter, som regleras i samverkansorganslagen och genom andra regeringsbeslut, förs till landstingen upphör kommunalförbunden i Östergötlands,

Kronobergs och Jämtlands län att utgöra samverkansorgan enligt samverkansorganslagen.

Fördelningen till berörda aktörer av anslag inklusive medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 sker inom ramen för regeringens beslut om respektive anslag.

• Sida 13
•  Original

7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2015.

Regeringens bedömning: Det saknas behov av övergångsbestämmelser.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har något att invända mot datum för när lagändringen föreslås träda i kraft.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län har samtliga ansökt om att få ta över det regionala utvecklingsansvaret fr.o.m. den 1 januari 2015. Val till landstingsfullmäktige hålls i september 2014. Utgångspunkten för regeringens förslag är landstingens önskemål om att få ta över ansvaret den 1 januari 2015. Några särskilda skäl till varför dessa önskemål om tidpunkt inte bör beviljas har inte framkommit och regeringen anser därför att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2015. Den föreslagna lagändringen föranleder inte något behov av övergångsbestämmelser.

8. Författningskommentar

1 §

3 §

4 §

Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.

I paragrafen görs tillägg om att beteckningen landstingsfullmäktige ska användas vid val även i Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting.

• Sida 14
•  Original