Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skatten på kemikalier i viss elektronik och skatten på avfallsförbränning ska räknas om, utöver årligen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI), även med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §¹

Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2. 8422 11,

3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4. 8451 21,

5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6. 8508 11,

7. 8516 50 och 8516 60,

8. 8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89, 10. 8521 10 och 8521 90, 11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99, 12. 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 13. 9504 50. För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 440 kronor per skattepliktig vara.

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara.

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 160 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 440 kronor per skattepliktig vara.

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 166,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

¹ Senaste lydelse 2019:489.

• Sida 5
•  Original

3 a §²

För kalenderåret 2020 och efterföljande kalenderår ska skatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 3 § andra och tredje styckena angivna skattebeloppen multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2018.

För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 3 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor.

Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

1. Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

² Senaste lydelse 2019:489.

• Sida 6
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

För kalenderåret 2023 och efterföljande år ska skatten betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar det i 12 § angivna skattebeloppet multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2021.

För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 12 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång det skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Belopp enligt första stycket avrundas till hela kronor.

Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Regeringen fastställer före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppet räknas om. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

• Sida 7
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.13 och 11.14) bedömde regeringen att skatten på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränningsskatten, förutom den årliga omräkningen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI) även bör räknas om med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.

Inom Finansdepartementet har promemorian BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning utarbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/04051).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

4. Årlig omräkning av vissa punktskatter

Vissa punktskatter räknas årligen om med hänsyn till förändringar i KPI. Syftet är att följa den allmänna prisutvecklingen. Omräkningen sker med stöd av bestämmelser i respektive punktskattelag och utgår från faktisk förändring i KPI. Bestämmelserna innebär att de skattebelopp som anges i respektive lag räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Vid omräkningen använder regeringen fastställda indextal som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Vissa punktskatter omräknas, utöver förändringar i KPI, även med ett schabloniserat tillägg med två procentenheter för att ta hänsyn till reala inkomstökningar (dvs. utveckling av BNP).

Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i KPI. Omräkningen inkluderar även maxtaket för skattebelopp per vara.

Lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns trädde i kraft den 1 april 2020. Skatten trappas gradvis upp och ska fr.o.m. kalenderåret 2023 omräknas för att beakta KPI-utvecklingen.

• Sida 8
•  Original

5. BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Regeringens förslag: Skatten på kemikalier i viss elektronik och skatten på avfall som förbränns ska, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till förändringen i KPI, även räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP genom ett årligt tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI. Bestämmelserna om omräkning ändras så att det tydligare framgår hur det årliga tillägget om två procentenheter ska hanteras när skattebeloppen för år 2023 och efterföljande år ska beräknas.

Ändringarna träder i kraft den 22 november 2022.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslås en något annorlunda utformad omräkningsbestämmelse.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Falun, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Skatteverket, Tillväxtverket, Tullverket och

Verket för innovationssystem (Vinnova) har inget att invända mot förslaget eller har inga synpunkter. Skatteverket har vissa lagtekniska synpunkter.

Konjunkturinstitutet (KI) liksom Ekonomistyrningsverket (ESV) har invändningar mot förslaget och anser att det är svårt att se några samhällsekonomiskt allmängiltiga motiv för att BNP-indexera kemikalie- och avfallsförbränningsskatterna, dessutom är förslaget inte är tillräckligt analyserat.

Applia Home appliances Sweden (Applia), Avfall Sverige, Branschföreningen för Storköksleverantörer (BFS), Dataspelsbranschen, Elektronikbranschen, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd NNR, Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och TechSverige m.fl. avstyrker förslaget. Energiföretagen

Sverige, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd NNR, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv anser dels att företagens konkurrenskraft försvagas, dels att utvärderingar av skatterna har visat att de saknar de avsedda styreffekterna på miljön, något som även Applia, BFS, Dataspelsbranschen, Elektronikbranschen och TechSverige m.fl. instämmer i. Flera av dessa remissinstanser hänvisar till Näringslivets gemensamma skrivelse från september 2021 om skatten på kemikalier i viss elektronik. Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen, Skogsindustrierna och Statens energimyndighet anser att förslaget leder till försämrad konkurrenskraft för svensk fjärrvärme och hämmar investeringar i planerbar elkraftproduktion.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning men påpekar att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten liksom förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är bristfälliga samt att det saknas redovisning av storleken på berörda företag.

• Sida 9
•  Original

Avfall Sverige, BFS, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, ESV, Skogsindustrierna och Näringslivets Regelnämnd NNR har synpunkter på konsekvensanalysen.

Skälen för regeringens förslag: Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i

KPI. Detsamma kommer att gälla skattebeloppen i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns för kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår. Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Syftet med skatten på avfall som förbränns är att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Ett antal remissinstanser, däribland Applia, Elektronikbranschen och TechSverige, föreslår ändringar i skatten på kemikalier i viss elektronik som inte avser förslaget om BNP-indexering. Vad remissinstanserna för fram i dessa delar faller utanför ramen för detta lagstiftningsärende. Vad avser skatten på kemikalier i viss elektronik kan nämnas att Finansdepartementet remitterat promemorian En enklare och tydligare kemikalieskatt (Fi2022/00478).

Ett flertal remissinstanser, däribland Näringslivets Regelnämnd, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv, menar att såväl skatten på kemikalier i viss elektronik som avfallsförbränningsskatten försvagar företagens konkurrenskraft och att utvärderingar av skatterna har visat att de saknar avsedda styreffekter. Regeringen ser det dock som angeläget att gå vidare med förslaget om att BNP-indexera skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning. En årlig omräkning av skattebeloppen med hjälp av BNP-indexering bibehåller styrningen mot de mål som ligger till grund för respektive punktskatt. Regeringen föreslår därför att skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning ska, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till förändringar i KPI, räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP genom ett årligt tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI. Förslaget motsvarar vad som aviserades av regeringen i budgetpropositionen för 2022.

Skatteverket för fram att det inte tydligt framgår av omräkningsbestämmelserna hur det årliga tillägget om två procentenheter ska hanteras när skattebeloppen för år 2023 och efterföljande år ska beräknas och lämnar ett förslag till förtydligande. Regeringen instämmer i denna bedömning och föreslår att de berörda omräkningsbestämmelserna justeras för att bli tydligare. De nu gällande bestämmelserna om omräkning innebär att de i lag angivna skattebeloppen räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Denna modell, som utgår från ett basår, innebär att perioden för omräkning kan sträcka sig flera år tillbaka i tiden som i exemplet med lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, där basåret är 2018. Ett alternativ till basårsmodellen är att i stället beräkna påföljande års skattebelopp i förhållande till det belopp som gäller det år omräkningen sker. En sådan förändring kan bidra till att göra bestämmelserna om omräkning mer lättförståeliga och på det sättet innebära ett förtydligande. Det skulle även, som Skatteverket påpekar, innebära att bestämmelserna i ökad utsträckning harmoniserades med

• Sida 10
•  Original

bestämmelserna om omräkning på inkomstskatteområdet, t.ex. den årliga omräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Regeringen föreslår därför att påföljande års skattebelopp ska beräknas genom att de skattebelopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet ska enligt förslaget ange förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Det innebär att jämförelsetalet ska beräknas genom att KPI-indextalet för juni det år omräkningen sker divideras med det KPI-indextal som gäller för juni året före det år omräkningen sker. Den resulterande kvoten utgör jämförelsetalet och är den multiplikator som ska användas för att räkna om skattebeloppen. På detta sätt knyts omräkningen direkt till gällande skattebelopp.

I de nuvarande bestämmelserna om omräkning anges att jämförelsetalet ska uttryckas i procent. Beräkningen av jämförelsetalet resulterar i en kvot som fångar förändringen i KPI och ur ett beräkningstekniskt perspektiv finns det inte något behov av att i stället uttrycka talet i procent. Den delen av bestämmelserna föreslår regeringen därför ska slopas. För att tydliggöra hur beräkningen ska ske föreslår regeringen att det uttryckligen anges att jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. De av SCB fastställda indextalen uttrycks med fem värdesiffror, varav två decimaler. Att avrunda jämförelsetalet till fyra decimaler innebär därmed att antalet värdesiffror i den beräknade multiplikatorn är detsamma som för de indextal som används i beräkningen. Det bedöms bidra med tillräcklig information för omräkningen samtidigt som exaktheten i de bakomliggande indextalen inte överdrivs.

I de fall även utvecklingen av BNP ska beaktas vid omräkningen uttrycks detta i motsvarande bestämmelser i andra punktskattelagar på så sätt att det ska göras ett årligt tillägg av två procentenheter. För att tydliggöra att tillägget ska göras till jämförelsetalet och eftersom jämförelsetalet utgör en kvot, föreslås att denna del av bestämmelserna läggs i en egen mening och uttrycks på så sätt att till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om.

Regeringen bedömer att skattebeloppens utveckling inte kommer att påverkas nämnvärt av att påföljande års skattebelopp ska beräknas i förhållande till det belopp som gäller det år omräkningen sker, i stället för att som nu gäller beräknas från ett visst basår. För vissa skattebelopp som innehåller få värdesiffror kan den årliga omräkningen dock, beroende på hur omräkning ska ske och hur skattebeloppen ska avrundas, innebära att beloppen inte kommer att utvecklas på samma sätt som med nuvarande utformning av bestämmelserna. För att omräkningen ska resultera i skattebelopp som i genomsnitt utvecklas på samma sätt som i dag bör ytterligare information i vissa fall läggas till i skattebeloppen. Det bedöms bäst göras genom att uttrycka dessa skattebelopp i både kronor och ören, vilket samtidigt kan bidra till att beloppen framgent utvecklas på ett tydligare och över tid jämnare sätt. De belopp som detta avser är vissa skattebelopp i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. Regeringen föreslår därför att skattebeloppen i den lagen ska anges i hela kronor och ören.

Nuvarande bestämmelser innebär att regeringen före november månads utgång ska fastställa de omräknade skattebelopp som ska tas ut för

• Sida 11
•  Original

påföljande kalenderår. Det innebär att gällande skattebelopp inte nödvändigtvis återfinns i respektive lag utan i förordning. För att underlätta genomförandet av förslaget anges de enskilda skattebeloppen i fråga om skatten på kemikalier i viss elektronik i de nivåer som gäller för kalenderåret 2022 i lag. Vidare bör det år då omräkning nästa gång ska ske ändras till 2023. Några motsvarande åtgärder i fråga om skatten på avfallsförbränning behövs inte, eftersom skattebeloppen t.o.m. kalenderåret 2022 redan framgår av lag.

Förslaget innebär att omräkningen inför 2023 kommer att ske som i följande exempel. KPI-indextalet för juni 2022 är inte känt vid tidpunkten för denna lagrådsremiss, varför 2021 års indextal används för 2022 och 2020 års indextal används för 2021. Exemplet visar därför inte faktiska skattebelopp för 2023. Skattebeloppet den 1 augusti 2022 antas vara 11,00 kronor per enhet. Nästa års (2023) skattebelopp beräknas genom att 2022 års skattebelopp multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet, eller multiplikatorn, ges av kvoten mellan det fastställda KPI-indextalet för juni 2022 och det fastställda KPI-indextalet för juni 2021. Jämförelsetalet avrundas till fyra decimaler: 341,32/336,84 = 1,0133. Därutöver ska omräkning även ske med hänsyn till utvecklingen av BNP. Detta sker genom ett schabloniserat tillägg med två procentenheter. Det innebär att 0,02 adderas till multiplikatorn innan nästa års skattesats beräknas: 1,0133 + 0,02 = 1,0333. För att beräkna 2023 års skattebelopp multipliceras därmed 2022 års skattebelopp med denna multiplikator och avrundas till hela kronor och ören: 11,00 × 1,0333 ≈ 11,37 kronor per enhet. För året därefter (2024) utgår omräkningen från 2023 års skattebelopp, dvs. 11,37 kronor per enhet, och de indextal som SCB har fastställt för de då aktuella månaderna.

De synpunkter som remissinstanserna lämnat på promemorians konsekvensanalys behandlas i avsnitt 6.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022. Det innebär att ändringarna kommer att tillämpas när regeringen i november 2022 omräknar de skattebelopp som ska gälla för år 2023.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik och i 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.

6. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet anser i sitt remissvar att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer

• Sida 12
•  Original

och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

De föreslagna regeländringarna medför effekter för vilka det redogörs för i detta avsnitt. Konsekvenserna av att införa BNP-indexering är dock överlag begränsade. För en närmare redogörelse av bl.a. konsekvenserna av de aktuella punktskatterna i allmänhet hänvisas primärt till den proposition i vilken regeringen föreslog att respektive skatt skulle införas. För skatten på kemikalier i viss elektronik återfinns förslaget i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16), medan förslaget att införa en skatt på avfallsförbränning återfinns i propositionen Skatt på avfallsförbränning (prop. 2019/20:32).

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget handlar om att skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till förändringar i KPI, som aviserades i budgetpropositionen för 2022 även ska räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI. Därigenom beaktas den reala utvecklingen av bruttonationalprodukten. Ett alternativ till förslaget är att inte genomföra några förändringar. Det skulle innebära att skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning även fortsättningsvis enbart skulle räknas om enbart med hänsyn till förändringen i KPI.

Offentligfinansiella effekter

De offentligfinansiella nettoeffekterna av att införa BNP-indexering av avfallsförbränningsskatten och av skatten på kemikalier i viss elektronik beräknas till 10 miljoner kronor respektive 40 miljoner kronor under 2023. Åren därefter bedöms skatteintäkterna, allt annat lika, öka med ytterligare lika mycket.

Effekter för företagen

Att skattebeloppen på kemikalier i viss elektronik fr.o.m. 2023, utöver omräkning med hänsyn till förändringen i KPI, även föreslås räknas om med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP medför att skattenivåerna, allt annat lika, kommer att öka snabbare. Därigenom förstärks den prissignal som punktskatten ger upphov till. Skatten på kemikalier i viss elektronik har tidigare bedömts dämpa efterfrågan på viss elektronik genom att skattekostnaden fullt ut övervältras på nästkommande led. Samtidigt visar Skatteverkets och Kemikalieinspektionens utvärdering av skatten inte tydligt på någon efterfrågeeffekt (se rapporten Utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik), vilket bl.a. KI, ESV och branschföreträdare i sina remissvar tolkar som att skatten helt saknar styrande effekt. Det bör i det sammanhanget även vägas in att skatten på kemikalier i viss elektronik infördes under 2017, varför skattens

• Sida 13
•  Original

långsiktiga effekter fortfarande är oklara. Det torde därför vara för tidigt att dra slutsatsen att skatten saknar styrande effekt. Den tillkommande ökningen av skattekostnaden är samtidigt begränsad. För vitvaror förväntas skattebeloppet per kilo de närmaste åren öka med knappt 50 öre ytterligare per år, medan skattebeloppet för övrig elektronik per kilo förväntas öka med ytterligare ca 7 kronor per år som en följd av BNPindexeringen. Därmed bedöms effekterna på konsumtionen överlag som begränsade.

Enligt Skatteverkets och Kemikalieinspektionens utvärdering redovisar omkring 750 företag, främst aktörer verksamma inom detalj- och partihandel, årligen kemikalieskatt. Det är i första hand dessa företag som berörs av de föreslagna ändringarna. Företagen i fråga bedöms samtidigt fullt ut kunna övervältra skattekostnaden på sina kunder. Regelrådet efterfrågar i sitt remissvar en redovisning av storleken på berörda företag. Kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) fann att importörer av olika storlek skulle beröras av den föreslagna punktskatten. Bedömningen är att så fortsatt är fallet.

Utvärderingen indikerar att varken företagens vinster eller sysselsättning har påverkats av skatten. Det tyder på att företagens konkurrensförutsättningar inte påverkats i någon större utsträckning. Det ger även stöd för bedömningen att skattekostnaderna i stället övervältrats på dem som köper produkterna. Huvuddelen av skattekostnaden bedöms övervältras på hushållskunder, men skattekostnaderna övervältras även på företag. Av den samlade årliga kostnadsökningen på 40 miljoner kronor beräknas kostnadsökningen för företag som köper skattepliktiga produkter till 13 miljoner kronor per år.

Genom att fr.o.m. 2023, utöver omräkning med hänsyn till förändringen i KPI, även räkna om skattebeloppet för skatt på avfall som förbränns med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP kommer skattenivån, allt annat lika, att öka snabbare. Därigenom förstärks den prissignal som punktskatten ger upphov till. På längre sikt påverkar en skatt på avfallsförbränning incitamenten att investera i avfallsförbränningskapacitet genom att den minskar lönsamheten för energiåtervinning. Om avfallsförbränningskapaciteten minskar leder det i sin tur till minskade nationella utsläpp av växthusgaser och bidrar därmed till att uppnå Sveriges klimatmål. Det är framför allt plastfraktioner i avfallet som står för avfallsförbränningens fossila utsläpp. Regeringen har tidigare bedömt att detta kan ske efter 2030 (se prop. 2019/20:32 s. 38). En schablonmässig omräkning av skattesatsen som även beaktar utvecklingen av BNP bedöms inte förändra de bedömningar som gjordes inför det att skatten infördes.

Enligt Skatteverket var 83 företag under 2020 registrerade som skattskyldiga för avfallsförbränningsskatten (se Skatteverkets rapport Utvärdering av avfallsförbränningsskatten), varav 54 procent redovisade för mer än noll kronor under skattens första år. Övriga företag förbränner antingen avfall som är undantaget från beskattning eller producerar material som innehåller avfallet eller dess restprodukt. Majoriteten av företagen som redovisade för mer än noll kronor tillhör branscherna el- och fjärrvärme samt avfall, återvinning och sanering. Denna grupp svarar också för 99 procent av skatteintäkterna. De företag som berörs av skatten är av varierande storlek.

• Sida 14
•  Original

Av de företag som är registrerade för avfallsförbränningskatt utgör hälften kommunala företag. Den andra hälften domineras av privata företag vilka förbränner avfall som är undantaget från skatteplikt, som exempelvis krematorier för husdjur. Bland de aktörer som producerar fjärrvärme är majoriteten kommunala företag.

Avfall används som bränsle i såväl kraftvärmeverk som renodlade värmeverk. Det handlar således primärt om anläggningar som är anslutna till och ingår i lokala fjärrvärmesystem. Totalt förväntas den årliga energiproduktionen under 2022 med avfall som tillfört bränsle motsvara 16 TWh värme och 4 TWh el. Bidraget till den nationella elbalansen förväntas därmed vara begränsat, men kraftvärmeanläggningar fyller en viktig roll för energisystemet genom att tillföra lokal kraft i områden som riskerar att drabbas av effekt- och kapacitetsbrist, inte minst i storstadsområden och i södra Sverige. Avfallsbaserade anläggningar är att betrakta som pristagare på råkraftmarknaden och kostnaden för punktskatten bedöms därför inte kunna övervältras på elpriset. Därmed får avfallsförbränningsägaren bära den del av skattekostnadsökningen som hänförs till produktionen av el i avfallsförbränningsanläggningar. Samtidigt innebär förslaget, åtminstone på kort till medellång sikt, begränsade ökningar av skattekostnaden. Skattenivån bedöms de närmaste åren, allt annat lika, öka med ytterligare 5 kronor per ton och år (exklusive KPI-omräkning) som en följd av den föreslagna BNP-indexeringen. Lönsamheten för avfallsförbränning beror också på priset på el vilket påverkas av en mängd omvärldsfaktorer. Senare tids elprisökningar och den förväntade prisutvecklingen, bl.a. till följd av höga bränslepriser, tyder på betydande intäktsökningar för el som säljs via råkraftmarknaden. Den årliga kostnadsökningen för dessa anläggningar bedöms inte i större utsträckning inverka på lönsamheten för den elproduktion som sker med avfall som bränsle.

På fjärrvärmemarknaden distribuerar aktörerna värmen i lokala nät och på lokala marknader där företagen oftast agerar som monopolister. För att omhänderta denna situation prissätts därför fjärrvärme normalt utifrån alternativen. Skatteverket finner i rapporten Utvärdering av avfallsförbränningsskatten att övervältring i de allra flesta fallen inte har skett på fjärrvärmepriserna. Den ökade skattekostnad som uppstår till följd av den tillkommande BNP-indexeringen bedöms därför inte övervältras på fjärrvärmekunderna. Som framgår ovan bedöms dock ökningen av skattenivån de närmaste åren bli relativt måttlig. Därför förväntas påverkan på de berörda företagens konkurrenskraft på marknaden för uppvärmning vara begränsad, åtminstone på kort till medellång sikt.

Energiföretagen Sverige efterfrågar i sitt remissvar en analys av konsekvenserna av de ökade priserna på utsläppsrätter i det europeiska utsläppshandelssystemet EU ETS. Det kan konstateras att det primärt är de regeländringar som föreslås i denna lagrådsremiss som belyses i detta avsnitt. Utsläppsprisernas nivå påverkar lönsamheten för de anläggningar som ingår i EU ETS och som använder fossila bränslen, såsom plastfraktioner i avfallsförbränning. Orsaken är dels att de ökar kostnaden för att producera värme och el med fossila bränslen, dels att intäkterna för el indirekt tenderar att öka, eftersom marginalproduktionen på elmarknaden ofta är fossilbaserad. Högre priser på utsläppsrätter inom EU

ETS medför samtidigt företagsekonomiska incitament att växla till att i

• Sida 15
•  Original

stället använda fossilfria bränslen, vilket är i linje med den klimatomställning som nu pågår.

I viss utsträckning bedöms även ett mindre antal företag verksamma inom olika typer av återvinning beröras av avfallsförbränningsskatten, jfr prop. 2019/20:32 s. 40–41. Det handlar framför allt om s.k. sekundäravfall. En särskild utredare har analyserat frågan om bl.a. visst sekundäravfall bör undantas från avfallsförbränningsskatten. Utredningen, som antog namnet Undantagsutredningen, redovisade sitt uppdrag den 8 mars 2022 i betänkandet Avfallsbeskattning – En fråga om undantag (SOU 2022:9). Förslaget om att BNP-indexera skattebeloppen bedöms endast påverka dessa företag i begränsad omfattning.

Ett införande av BNP-indexering för punktskatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning ökar skattenivåerna för punktskatter vars skattebelopp redan i dag förändras årligen och som hanteras av berörda företag. Då omräkningen föreslås ske år från år innebär det att vissa skattebelopp riskerar att utvecklas på ett annat sätt än när omräkning sker utifrån ett visst basår. För att omräkningen ska resultera i motsvarande utveckling som i en basårsmodell bedöms därför ytterligare information i vissa fall behöva tillföras för skattebelopp som innehåller få värdesiffror. Det föreslås ske genom att skattebeloppen för skatten kemikalier i viss elektronik utöver hela kronor också avrundas till hela ören. Det förändrar skattebeloppens utveckling för enskilda år, men i genomsnitt bedöms utvecklingen bli motsvarande. Den ökade detaljeringsgraden kommer också innebära en jämnare och tydligare utveckling av skattebeloppen som är lättare för de berörda företagen att förutse. Att även ören föreslås införas för kemikalieskattens skattebelopp bedöms inte innebära en avsevärt förändrad administrativ börda då det är en valutaenhet som företagen redan hanterar i sina administrativa system. Vissa engångskostnader kan dock uppstå.

Förslaget kommer sammantaget inte nämnvärt påverka företagens administrativa börda. Någon särskild hänsyn till små företag bedöms därmed inte heller behöva tas i utformningen av förslaget.

Effekter för enskilda och offentlig sektor

De ökade skattekostnaderna som följer av den föreslagna BNPindexeringen av skatten på kemikalier i viss elektronik bedöms i huvudsak övervältras på hushållskunder. Den årliga kostnadsökningen för hushåll som köper de varor som är skattepliktiga förväntas totalt uppgå till ca 27 miljoner kronor per år. Prisökningen per vara bedöms samtidigt som begränsad, varför effekterna av förslaget på hushållens konsumtion förväntas vara små.

Skatten på kemikalier i viss elektronik syftar till att minska förekomsten av farliga kemiska ämnen i människors hemmiljö (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16). Framför allt handlar det om skadliga flamskyddsmedel. Behovet av och de önskvärda samhällsekonomiska effekterna av att minska användningen kopplas i sin tur till de negativa effekterna på människors hälsa och miljö som användning av dessa medel bedöms ge upphov till. I den utsträckning som BNP-indexeringen ökar skattens styrande effekt bidrar förslaget därmed till att minska de hälso- och

• Sida 16
•  Original

miljörelaterade effekter som användningen av skadliga flamskyddsmedel i elektronik innebär.

Enligt Skatteverket övervältras avfallsförbränningsskatten via materialåtervinningsaktörerna till bl.a. hushållen. Samtidigt leder förslaget till relativt små ökningar av skattekostnaderna. På kort sikt förväntas förslaget om BNP-indexering av skatten på avfallsförbränning endast i begränsad utsträckning påverka hushållens avfallskostnader. På lång sikt påverkas även hushållen indirekt av eventuella elprisökningar.

Förslaget bedöms endast marginellt påverka kommunernas kostnader för hantering av hushållsavfall. I de fall kommunerna äger avfallsförbränningsanläggningar blir effekterna enligt ovan. Om de ökade skattekostnaderna helt eller delvis inte övervältras påverkas intäkterna från den verksamhet som bedrivs i avfallsförbränningsanläggningen negativt. Eftersom kostnadsökningen bedöms som begränsad blir dock även påverkan på intäktsnivån begränsad.

Effekter för miljön

Skatten på avfallsförbränning bedöms i allmänhet ha en mycket begränsad påverkan de totala utsläppen av växthusgaser. Däremot bedöms den i viss utsträckning efter 2030 indirekt kunna bidra till att det nationella klimatmålet uppnås till följd av att avfallsförbränningskapaciteten minskas. En snabbare uppräkning av skattesatsen understödjer denna utveckling. Till skillnad mot vad bl.a. Energiföretagen Sverige, Avfall

Sverige och KI anför i sina remissvar anser regeringen därmed att skatten har miljöstyrande effekt.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget innebär att Skatteverket behöver vidta åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov när det gäller BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränningsskatten. Det behövs troligen inte heller några informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Åtgärderna ingår i den anpassningen som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning och eventuellt tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Regelrådet har påpekat att redogörelsen för hur förslaget överensstämmer med EU-rätten är bristfällig. De båda skatterna utgör nationell skattelagstiftning. I samband med att de aktuella skatterna infördes prövades de mot EU-rätten och anmäldes i enlighet med tillämpliga sekundärrättsliga regler. Skatterna bedömdes då uppfylla EU-rättens krav. Förslaget innebär en mindre ändring av de nationella skattebestämmelserna. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att förslaget är förenligt med EU-rätten.

• Sida 17
•  Original

Övriga effekter

Effekter på sysselsättning, fördelning och ekonomisk jämställdhet

Förslaget bedöms ha en mycket begränsad påverkan på företagens och hushållens kostnader och förväntas därför inte påverka sysselsättning, fördelning eller den ekonomiska jämställdheten.

Effekter på energisystemet

Att skatten på förbränning av avfall fr.o.m. 2023, utöver omräkning med hänsyn till förändring i KPI, även föreslås räknas om med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP medför att skattenivån kommer att öka snabbare. Det bedöms att skattens effekter för avfallsförbrännare förstärks. Skatteverkets utvärdering av skatten visar att kraftvärme- och värmeverkens investeringsplaner har påverkats redan ett år efter skattens införande och det bedöms att avfallsförbränningskapaciteten kommer att minska. Såsom Statens energimyndighet påpekar i sitt remissvar riskerar en snabbare omräkning av avfallsförbränningsskatten bidra till att minska incitamenten till att investera i kraftvärme. I Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299) har regeringen aviserat ett uppdrag till Statens energimyndighet om att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärrvärmesektorn. Strategin bör omfatta en översyn över regelverk och styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft.

7. Författningskommentar

7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2. 8422 11,

3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4. 8451 21,

5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6. 8508 11,

7. 8516 50 och 8516 60,

8. 8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89, 10. 8521 10 och 8521 90, 11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99, 12. 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt 13. 9504 50. För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara.

• Sida 18
•  Original

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 166,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

3 a § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 3 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket.

Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

I paragrafen regleras hur skattebeloppen som ska betalas för år 2023 och efterföljande kalenderår ska beräknas, dvs. hur omräkningen av skattebeloppen för de varor som anges i 3 § ska göras.

Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppen för 2023 och efterföljande kalenderår räknas om enligt andra stycket. Bestämmelsen om att regeringen senast före november månads utgång ska fastställa de skattebelopp som ska betalas för påföljande kalenderår, som finns i nuvarande tredje stycket, tas också in i första stycket.

Bestämmelserna om omräkning, som finns i nuvarande första stycket, finns nu i andra och tredje styckena. Av andra stycket följer att skattebeloppen för påföljande år räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det innebär att den tidigare modellen för omräkning som utgick från ett specifikt basår ersätts med en ny, enligt vilken skattebeloppen ska omräknas löpande från år till år.

I tredje stycket anges vad som avses med det jämförelsetal som ingår i beräkningen enligt andra stycket. Ändringen innebär vidare att jämförelsetalet som anges i nuvarande första stycket ska avrundas till fyra decimaler. Härigenom används lika många värdesiffror i det framräknade jämförelsetalet som i de indextal som används i beräkningen. Detta tydliggör hur beräkningen sker. Därutöver anges att 0,02 ska adderas till jämförelsetalet innan skattebeloppen räknas om, vilket är ett schabloniserat tillägg som uttrycker BNP-utvecklingen. Ändringen innebär att skattebeloppen, utöver att omräknas med hänsyn till förändringen i KPI, även räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP. De omräknade skattebeloppen ska avrundas till hela kronor och ören för att bidra till att beräkningen resulterar i belopp som i genomsnitt utvecklas på samma sätt som med dagens basårsmodell.

Övriga ändringar är redaktionella.

• Sida 19
•  Original

Övervägandena finns i avsnitt 5. I avsnitt 5 finns även ett räkneexempel för hur omräkningen av skattebeloppen ska ske.

7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns

13 § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 12 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket.

Regeringen fastställer varje år före november månads utgång det skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppet räknas om. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.

I paragrafen regleras hur skattebeloppet som ska betalas för år 2023 och efterföljande kalenderår ska beräknas, dvs. hur omräkningen av skattebeloppet för de varor som anges i 12 § ska göras.

Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppet för 2023 och efterföljande kalenderår räknas om enligt andra stycket. Bestämmelsen om att regeringen senast före november månads utgång ska fastställa det skattebelopp som ska betalas för påföljande kalenderår, som finns i nuvarande tredje stycket, tas också in i första stycket.

Bestämmelserna om omräkning, som finns i nuvarande första stycket, finns nu i andra och tredje styckena. Av andra stycket följer att skattebeloppet för påföljande år räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det innebär att den tidigare modellen för omräkning som utgick från ett specifikt basår ersätts med en ny, enligt vilken skattebeloppet ska omräknas löpande från år till år.

I tredje stycket anges vad som avses med det jämförelsetal som ingår i beräkningen enligt andra stycket. Ändringen innebär vidare att jämförelsetalet som anges i nuvarande första stycket ska avrundas till fyra decimaler. Härigenom används lika många värdesiffror i det framräknade jämförelsetalet som i de indextal som används i beräkningen. Detta tydliggör hur beräkningen sker. Därutöver anges att 0,02 ska adderas till jämförelsetalet innan skattebeloppet räknas om, vilket är ett schabloniserat tillägg som uttrycker BNP-utvecklingen. Ändringen innebär att skattebeloppet, utöver att omräknas med hänsyn till förändringen i KPI, även räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.

Övriga ändringar är redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 5. I avsnitt 5 finns även ett räkneexempel för hur omräkningen av skattebeloppet ska ske.

• Sida 20
•  Original