RIFS 2024:2

2024-06-13

Dnr 2024-0889

Postadress/Postal address

Besöksadress/Visiting address

Telefon/Telephone

Org.nr

Box 24014

Karlavägen 104

08-738 46 00

202100-4805

104 50 Stockholm

www.revisorsinspektionen.se

+46-8-738 46 00

Sweden

ri@revisorsinspektionen.se

Hållbarhet – förslag till ändrade examens- och

verksamhetsföreskrifter

1

Innehåll

1

Sammanfattning ................................................................................................... 2

2

Förslag till föreskrifter ........................................................................................ 3

2.1

Förslag till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens

föreskrifter (RIFS 2018:1) om revisorsexamen ................................................... 3

2.2

Förslag till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens

föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade

revisionsbolags verksamhet .................................................................................... 5

3

Förändringsbehovet ..........................................................................................11

3.1

Om Revisorsinspektionen .......................................................................11

3.2

Behovet av anpassning till nya regler om hållbarhetsrapportering ...11

4

Överväganden och förslag ...............................................................................13

4.1

Teoretisk utbildning inom hållbarhet .....................................................13

4.2

Praktisk utbildning inom hållbarhet........................................................15

4.3

Administrativa bestämmelser om examen och prov ...........................17

4.4

Fortbildning ..............................................................................................17

4.5

Villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet .21

4.6

Övergångs- och ikraftträdandebestämmelser.......................................26

5

Konsekvensanalys .............................................................................................27

5.1

Problembeskrivning och val av lösning ................................................27

5.2

Förslagens konsekvenser .........................................................................28

6

Författningskommentar ...................................................................................32

6.1

Förslaget till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens

föreskrifter (RIFS 2018:1) om revisorsexamen .................................................32

6.2

Förslaget till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens

föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade

revisionsbolags verksamhet ..................................................................................33

2

1 Sammanfattning

Revisorsinspektionen föreslår i denna promemoria ändringar i sina

• föreskrifter (RIFS 2018:1) om revisorsexamen och

• föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade revi-

sionsbolags verksamhet.

De föreslagna ändringarna är enligt inspektionen nödvändiga för att anpassa

föreskrifterna till de lag- och förordningsändringar som träder i kraft den 1 juli

2024¹ och är ett led i Sveriges genomförande av EU:s hållbarhetsdirektiv.

Utgångspunkten för översynen av föreskrifterna har varit att de även i

fortsättningen bör vara förståeliga och enkla att tillämpa samt främja en effektiv

kompetensförsörjning och tillsyn inom hållbarhetsområdet.

För att nå de uppsatta målen föreslår Revisorsinspektionen nya regler och

regeländringar med följande huvuddrag:

- Nuvarande krav på teoretisk utbildning för att bli auktoriserad revisor utökas

med hållbarhet som ett nytt elfte obligatoriskt teoretiskt ämnesområde.

Ämnesområdet kan studeras vid revisionsföretag, universitet eller högskola.

- Praktisk utbildning inom hållbarhetsområdet ska följa krav motsvarande det

som gäller för praktisk utbildning inom revision.

- En auktoriserad eller godkänd revisors ordinarie fortbildning (100 verifier-

bara timmar) ska ske på samma sätt och i samma omfattning som tidigare.

Till denna fortbildning kan dock framöver tillgodoräknas också studier inom

ämnesområdet hållbarhet samt utbildning enligt penningtvättslagen.

- För en auktoriserad revisor som har behörighet att granska hållbarhets-

rapporter ska fortbildningen även omfatta ett tillägg om minst 40 verifierbara

timmar inom ämnesområdet hållbarhet.

- Nuvarande krav i föreskrifterna om vissa skyldigheter för huvudansvarig

revisor, förberedande åtgärder och dokumentationskrav för revisionsupp-

drag utökas till att även omfatta uppdrag som avser granskning av hållbar-

hetsrapporter.

- Nuvarande organisatoriska krav som ställs på revisionsföretagen och krav på

att upprätta klientregister anpassas för att även omfatta rutiner och uppdrag

avseende granskning av hållbarhetsrapporter.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.

¹ Se prop. 2023/24:124Nya regler om hållbarhetsredovisning och förordningen (2024:360) om

ändring i förordningen (1995:665) om revisorer.

3

2 Förslag till föreskrifter

2.1 Förslag till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens före-

skrifter (RIFS 2018:1) om revisorsexamen

Revisorsinspektionen föreskriver² med stöd av 29 § förordningen

(1995:665) om revisorer i fråga om Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS

2018:1) om revisorsexamen

dels att 7–9 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

I den teoretiska utbildningen ska följande ämnesområden ha studerats med

godkänt resultat:

1. allmän redovisningsteori och redovisningsprinciper,

2. rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årsredovisning och

koncernredovisning,

3. internationella redovisningsstandarder,

4. räkenskapsanalys,

5. intern redovisning och ekonomistyrning,

6. riskhantering och intern kontroll,

7. räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande,

8. rättsliga krav och yrkesregler rörande lagstadgad revision och revisorer,

9. internationella revisionsstandar-

der, och

9. internationella revisionsstandar-

der,

10. yrkesetik och oberoende.

10. yrkesetik och oberoende, och

11. hållbarhet, inbegripet

a) rättsliga krav och standarder rörande

upprättande av årlig hållbarhetsrapport-

ering och hållbarhetsrapportering för kon-

cerner,

b) hållbarhetsanalys,

c) förfaranden för tillbörlig aktsamhet med

avseende på hållbarhetsfrågor, och

d) rättsliga krav och standarder för

granskning av hållbarhetsrapportering.

Ämnesområdena ska ha studerats i en stat inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet och får ha studerats integrerade i andra ämnen.

De ämnesområden som anges i

första stycket 1–5 ska ha studerats vid

universitet eller högskola. De ämnes-

områden som anges i första stycket

De ämnesområden som anges i

första stycket 1–5 ska ha studerats vid

universitet eller högskola. De ämnes-

områden som anges i första stycket

² Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad

revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv

78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i

lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

4

6–10 ska ha studerats vid revisions-

företag, universitet eller högskola.

6–11 ska ha studerats vid revisions-

företag, universitet eller högskola.

5 §

Den praktiska utbildningen ska ha

följt ett utbildningsprogram och ha

varit allsidigt sammansatt. Den ska ha

gett kunskap om revision i olika

branscher. Utbildningen ska ha inne-

hållit planering, utförande och rapp-

ortering av revisionsuppdrag. Sär-

skild vikt ska ha lagts vid en revisors

bedömningar och slutsatser samt de

etiska regler som en revisor måste

iaktta vid revisionsarbetet.

Praktisk utbildning inom revision ska

ha följt ett utbildningsprogram och

ha varit allsidigt sammansatt. Den ska

ha gett kunskap om revision i olika

branscher. Utbildningen ska ha inne-

hållit planering, utförande och rapp-

ortering av revisionsuppdrag. Sär-

skild vikt ska ha lagts vid en revisors

bedömningar och slutsatser samt de

etiska regler som en revisor måste

iaktta vid revisionsarbetet.

Det som sägs i första stycket gäller på

motsvarande sätt för praktisk utbildning

som omfattar granskning av hållbarhets-

rapporter eller utförande av andra hållbar-

hetsrelaterade tjänster.

__________________

1.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 2024.

2.

Äldre föreskrifter om teoretisk utbildning får tillämpas avseende prov för

revisorsexamen som anordnas senast under år 2025.

5

2.2 Förslag till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens

föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade

revisionsbolags verksamhet

Revisorsinspektionen föreskriver³ med stöd av 29 § förordningen

(1995:665) om revisorer i fråga om Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS

2018:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolagets verksamhet

dels att 2, 5–9, 13, 21 och 22 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 5 § ska lyda ” Förberedande åtgärder inför

lagstadgad kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 14 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Det som sägs i 7–12 §§ om revisor

ska, när ett registrerat revisionsbolag

har åtagit sig ett uppdrag i revisions-

verksamheten, tillämpas på den som

är huvudansvarig för uppdraget.

Det som sägs i 7–12 §§ om revisor

ska, när ett registrerat revisionsbolag

har åtagit sig ett uppdrag i revisions-

verksamheten, tillämpas på den eller

de som är huvudansvariga för upp-

draget.

5 §

En revisor ska, innan han eller hon

accepterar eller förnyar ett uppdrag

som rör lagstadgad kvalificerad

revision, försäkra sig om att han eller

hon har den tid och de resurser samt

anställda med de kunskaper och den

erfarenhet som krävs för uppdraget.

Detsamma gäller för ett registrerat

revisionsbolag.

En revisor ska, innan han eller hon

accepterar eller förnyar ett uppdrag

som rör lagstadgad kvalificerad

revision eller granskning av hållbarhets-

rapporter, försäkra sig om att han eller

hon har den tid och de resurser samt

anställda med de kunskaper och den

erfarenhet som krävs för uppdraget.

Detsamma gäller för ett registrerat

revisionsbolag.

6 §

Ett registrerat revisionsbolag ska,

innan det accepterar eller förnyar ett

uppdrag som rör lagstadgad kvalifi-

cerad revision, försäkra sig om att

den huvudansvarige revisorn är god-

känd som revisor i den medlemsstat

Ett registrerat revisionsbolag ska,

innan det accepterar eller förnyar ett

uppdrag som rör lagstadgad kvalifi-

cerad revision eller granskning av håll-

barhetsrapporter, försäkra sig om att

den huvudansvariga revisorn är god-

känd som revisor eller behörig att

³ Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad

revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv

78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i

lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

6

där det reviderade företaget har sitt

säte.

granska hållbarhetsrapporter i den med-

lemsstat där det reviderade eller

granskade företaget har sitt säte.

Första stycket gäller också för

revisorer som undertecknar revisions-

berättelserna för större dotterföretag

inom EES.

Första stycket gäller också för

revisorer som undertecknar revisions-

berättelserna eller granskningsberättel-

serna för större dotterföretag inom

EES.

7 §

Av den dokumentation som avses i 24 § första stycket revisorslagen

(2001:883) ska framgå

1. planeringen av uppdraget och de bedömningar, såsom väsentlighets- och

riskbedömningar, som har legat till grund för planeringen,

2. vilka granskningsåtgärder som har utförts, vad dessa har omfattat samt

när och hur granskningsåtgärderna har utförts,

3. de iakttagelser som har gjorts vid granskningen och de slutsatser som

har dragits,

4. de insatser i form av rådgivning eller annat biträde som har föranletts av

iakttagelser enligt 3 (revisionsrådgivning),

5. de rapporteringsåtgärder som har föranletts av iakttagelser enligt 3,

6. de omständigheter, ägnade att

enligt 21 a § revisorslagen rubba för-

troendet för revisorns opartiskhet

eller självständighet, som har identi-

fierats,

6. de omständigheter, ägnade att

enligt 21 a eller 21 d §§ revisorslagen

rubba förtroendet för revisorns

opartiskhet eller självständighet, som

har identifierats,

7. de åtgärder som har vidtagits för att motverka sådana omständigheter

som avses i 6, och

8. de slutsatser som revisorn har

dragit om sin opartiskhet och själv-

ständighet vid prövningen enligt

21 a § revisorslagen.

8. de slutsatser som revisorn har

dragit om sin opartiskhet och själv-

ständighet vid prövningen enligt 21 a

eller 21 d § § revisorslagen.

Av 24 § första stycket revisorslagen följer att förhållanden som saknar

väsentlig betydelse för bedömningen av revisorns arbete eller hans eller

hennes opartiskhet eller självständighet inte behöver dokumenteras.

8 §

Utöver det som sägs i 7 § ska en

revisor i varje revisionsuppdrag

dokumentera

Utöver det som sägs i 7 § ska en

revisor i varje revisionsuppdrag eller

uppdrag avseende granskning av hållbar-

hetsrapporter dokumentera

1. de omständigheter som har beaktats särskilt vid revisorns prövning enligt

21 § revisorslagen (2001:883) av om han eller hon måste avböja eller avsäga

sig uppdraget, och

2. de slutsatser som revisorn har dragit vid prövningen enligt 21 och

21 b §§ revisorslagen.

En revisor ska också i varje upp-

drag som avser lagstadgad kvalifi-

cerad revision dokumentera de frågor

En revisor ska också i varje upp-

drag som avser lagstadgad kvalifi-

cerad revision eller granskning av håll-

7

som har ställts och de råd som har

mottagits i de fall där revisorn har

anlitat externa sakkunniga för råd-

givning.

barhetsrapporter, dokumentera de

frågor som har ställts och de råd som

har mottagits i de fall där revisorn har

anlitat externa sakkunniga för råd-

givning.

Av 24 § första stycket revisorslagen följer att förhållanden som saknar

väsentlig betydelse för bedömningen av revisorns arbete eller hans eller

hennes opartiskhet eller självständighet inte behöver dokumenteras.

9 §

Den dokumentation som avses i 7

och 8 §§ ska vara tydlig och struktur-

erad på ett överskådligt sätt. Den ska

vara inriktad på väsentlig informa-

tion, men ändå så detaljerad att

revisorns arbete samt hans eller

hennes opartiskhet och självständig-

het kan bedömas i efterhand. I

dokumentationen ska ingå korres-

pondens samt revisionsberättelser,

promemorior och andra skriftliga

utlåtanden eller intyg som revisorn

har avgett. Dessutom ska sådana

muntliga kontakter med uppdrags-

givaren eller andra, som kan vara av

väsentlig betydelse för bedömningen

av revisorns arbete eller hans eller

hennes opartiskhet eller självstän-

dighet, framgå av dokumentationen.

Den dokumentation som avses i 7

och 8 §§ ska vara tydlig och struktur-

erad på ett överskådligt sätt. Den ska

vara inriktad på väsentlig informa-

tion, men ändå så detaljerad att

revisorns arbete samt hans eller

hennes opartiskhet och självständig-

het kan bedömas i efterhand. I

dokumentationen ska ingå korres-

pondens samt revisionsberättelser,

granskningsberättelser, promemorior och

andra skriftliga utlåtanden eller intyg

som revisorn har avgett. Dessutom

ska sådana muntliga kontakter med

uppdragsgivaren eller andra, som kan

vara av väsentlig betydelse för

bedömningen av revisorns arbete

eller hans eller hennes opartiskhet

eller självständighet, framgå av

dokumentationen.

13 §⁴

Den fortbildning som avses i 6 § förordningen (1995:665) om revisorer ska

ske på det sätt och i den omfattning som följer av god revisorssed.

Fortbildningen ska, under den

femårsperiod som närmast föregår en

ansökan om fortsatt auktorisation

eller godkännande, omfatta minst

100 verifierbara timmar inom de

ämnesområden som avses i 2 § första

stycket och 6 § Revisorsinspektion-

ens föreskrifter (RIFS 2018:1) om

revisorsexamen.

Fortbildningen ska, under den

femårsperiod som närmast föregår

en ansökan om fortsatt auktorisation

eller godkännande, omfatta minst

100 verifierbara timmar inom de

ämnesområden som avses i 2 § första

stycket och 6 § Revisorsinspektion-

ens föreskrifter (RIFS 2018:1) om

revisorsexamen. Som fortbildning får

även tillgodoräknas sådan utbildning som

avses i 2 kap. 14 § lagen ( 2017:630 ) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering

av terrorism.

⁴ Senaste lydelse RIFS 2019:2.

8

14 § ⁵

För den som vid tidpunkten för ansökan

om fortsatt auktorisation har behörighet att

granska hållbarhetsrapporter ska fortbild-

ningen, utöver det som följer av 13 §, under

femårsperioden också omfatta 40 verifi-

erbara timmar inom det ämnesområde som

avses i 2 § första stycket 11 Revisorsinspek-

tionens föreskrifter (RIFS 2018:1) om

revisorsexamen. Avräkning från detta krav

får ske om sökanden har haft sådan

behörighet endast under en del av den fem-

årsperiod som närmast föregår ansökan.

21 §

Ett revisionsföretag ska, med beaktande av den egna verksamhetens

omfattning och komplexitet

1. anta riktlinjer och inrätta rutiner för att se till att

a) företagets ägare, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter eller verkställande

direktör, eller

b) styrelseledamöter, styrelsesupp-

leanter eller verkställande direktör i

ett anknutet företag, inte ingriper i

revisionsarbetet på ett sätt som kan

rubba förtroendet för de i företaget

verksamma revisorernas opartiskhet,

självständighet eller objektivitet när

dessa utför lagstadgad kvalificerad

revision,

b) styrelseledamöter, styrelsesupp-

leanter eller verkställande direktör i

ett anknutet företag, inte ingriper i

revisions- eller granskningsarbetet på ett

sätt som kan rubba förtroendet för

de i företaget verksamma revisor-

ernas opartiskhet, självständighet

eller objektivitet när dessa utför

lagstadgad kvalificerad revision eller

granskning av hållbarhetsrapporter,

2. tillämpa sunda rutiner för förvaltning och redovisning och ha effektiva

rutiner för riskbedömning,

3. ha effektiva kontroll- och skyddssystem för företagets system för

informationsbehandling,

4. anta riktlinjer och inrätta rutiner

för att säkerställa att företagets

anställda och andra fysiska personer

vars tjänster står till förfogande för

eller under kontroll av företaget, och

som medverkar i lagstadgad kvali-

ficerad revision, har tillfredsställande

kunskaper och erfarenhet för de

uppgifter de tilldelas,

5. anta riktlinjer och inrätta rutiner

som förhindrar att viktiga revisions-

funktioner överlämnas till personer

4. anta riktlinjer och inrätta rutiner

för att säkerställa att företagets

anställda och andra fysiska personer

vars tjänster står till förfogande för

eller under kontroll av företaget, och

som medverkar i lagstadgad kvali-

ficerad revision eller granskning av håll-

barhetsrapporter, har tillfredsställande

kunskaper och erfarenhet för de

uppgifter de tilldelas,

5. anta riktlinjer och inrätta rutiner

som förhindrar att viktiga revisions-

eller granskningsfunktioner överlämnas

⁵ Tidigare 14 § upphävd genom RIFS 2021:2.

9

utanför revisionsföretaget på ett såd-

ant sätt att det försämrar kvaliteten

på företagets interna kvalitetskontroll

eller Revisorsinspektionens möjlig-

heter att övervaka att företaget full-

gör de skyldigheter som gäller för

verksamheten,

till personer utanför revisionsföre-

taget på ett sådant sätt att det för-

sämrar kvaliteten på företagets inter-

na kvalitetskontroll eller Revisors-

inspektionens möjligheter att över-

vaka att företaget fullgör de skyldig-

heter som gäller för verksamheten,

6. inrätta effektiva organisatoriska och administrativa rutiner för att

förebygga, upptäcka, undanröja eller hantera och rapportera eventuella hot

mot företagets opartiskhet eller självständighet,

7. anta riktlinjer och inrätta rutiner

för att utföra lagstadgad kvalificerad

revision, styra, övervaka och utvär-

dera de anställdas arbete samt för att

sammanställa den revisionsdokumenta-

tion som avses i 24 § revisorslagen

(2001:883) och i tillämpliga fall

artiklarna 6–8 i EU:s revisorsförord-

ning i dess ursprungliga lydelse,

8. inrätta ett system för intern

kvalitetskontroll som säkerställer hög

kvalitet i lagstadgad kvalificerad

revision och att beslut och rutiner

följs på samtliga nivåer i företaget,

7. anta riktlinjer och inrätta rutiner

för att utföra lagstadgad kvalificerad

revision och i tillämpliga fall granskning

av hållbarhetsrapporter, styra, övervaka

och utvärdera de anställdas arbete

samt för att sammanställa den doku-

mentation som avses i 24 § revisors-

lagen (2001:883), och i tillämpliga fall

artiklarna 6–8 i EU:s revisorsför-

ordning i dess ursprungliga lydelse,

8. inrätta ett system för intern

kvalitetskontroll som säkerställer hög

kvalitet i lagstadgad kvalificerad

revision, och i tillämpliga fall i granskning

av hållbarhetsrapporter och att beslut

och rutiner följs på samtliga nivåer i

företaget,

9. använda lämpliga system, resur-

ser och rutiner för att säkerställa

kontinuitet och regelbundenhet vid

utförandet av lagstadgad kvalificerad

revision,

9. använda lämpliga system, resur-

ser och rutiner för att säkerställa kon-

tinuitet och regelbundenhet vid ut-

förandet av lagstadgad kvalificerad

revision och i tillämpliga fall vid gransk-

ning av hållbarhetsrapporter,

10. inrätta effektiva organisator-

iska och administrativa rutiner för att

hantera och dokumentera händelser

som har, eller kan få, allvarliga kon-

sekvenser för lagstadgad kvalificerad

revision,

10. inrätta effektiva organisator-

iska och administrativa rutiner för att

hantera och dokumentera händelser

som har, eller kan få, allvarliga kon-

sekvenser för lagstadgad kvalificerad

revision och i tillämpliga fall för gransk-

ning av hållbarhetsrapporter,

11. anta riktlinjer för ersättningar,

inbegripet riktlinjer för vinstdelning,

med tillräckliga resultatincitament för

att säkerställa revisionskvaliteten, och

11. anta riktlinjer för ersättningar,

inbegripet riktlinjer för vinstdelning,

med tillräckliga resultatincitament för

att säkerställa revisionskvaliteten och i

tillämpliga fall kvaliteten i granskning av

hållbarhetsrapporter, och

12. övervaka och utvärdera lämpligheten och effektiviteten i sina riktlinjer,

system och övriga rutiner samt vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa

eventuella brister.

De riktlinjer och rutiner som avses

i första stycket 5 ska utformas så att

De riktlinjer och rutiner som avses

i första stycket 5 ska utformas så att

10

ett eventuellt överlämnande av

revisionsfunktioner till personer utanför

revisionsföretaget inte påverkar

revisionsföretagets ansvar mot det

granskade företaget.

ett eventuellt överlämnande av

revisions- eller granskningsfunktioner till

personer utanför revisionsföretaget

inte påverkar revisionsföretagets

ansvar mot det granskade företaget.

Det system för intern kvalitetskontroll som avses i första stycket 8 ska

minst omfatta de riktlinjer och rutiner som anges i första stycket 7. En revisor

ska ha ansvaret för systemet.

Den ersättning från en revisions-

klient som härrör från annan verk-

samhet än lagstadgad kvalificerad

revision får inte ligga till grund för

beräkningen av ersättningen till

personer som medverkar i eller kan

påverka utförandet av revisionen och

inte heller utgöra en del av

bedömningen av dessa personers

arbetsprestationer.

Den ersättning från en revisions- eller

granskningsklient som härrör från

annan verksamhet än lagstadgad

kvalificerad revision eller granskning av

hållbarhetsrapporter får inte ligga till

grund för beräkningen av ersättning-

en till personer som medverkar i eller

kan påverka utförandet av revisionen

eller granskningen av hållbarhetsrapporter

och inte heller utgöra en del av

bedömningen av dessa personers

arbetsprestationer.

Den utvärdering som avses i första stycket 12 ska innefatta en årlig

utvärdering av det interna system för kvalitetskontroll som avses i första

stycket 8.

22 §

En revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska föra ett klientregister.

Registret ska för varje revisionsklient

innehålla uppgifter om

1. firma, adress och etableringsort,

2. den huvudansvariga revisorns

namn, i de fall uppdraget innehas av

ett registrerat revisionsbolag,

3. i förekommande fall, namnet på

de revisorer som undertecknar revi-

sionsberättelserna i större dotterföre-

tag, och

4. arvoden för lagstadgad kvalifi-

cerad revision respektive arvoden för

andra tjänster under varje räken-

skapsår.

Registret ska för varje klient inom

revision eller granskning av hållbarhets-

rapporter innehålla uppgifter om

1. företagsnamn, adress och etabler-

ingsort,

2. den eller de huvudansvariga

revisorernas namn, i de fall uppdraget

innehas av ett registrerat revisions-

bolag,

3. i förekommande fall, namnet på

de revisorer som undertecknar revi-

sionsberättelserna eller gransknings-

berättelserna i större dotterföretag, och

4. arvoden för lagstadgad kvalifi-

cerad revision eller granskning av håll-

barhetsrapporter respektive arvoden för

andra tjänster under varje räken-

skapsår.

__________________

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 2024.

11

3 Förändringsbehovet

3.1 Om Revisorsinspektionen

Revisorsinspektionens uppdrag är att tillgodose samhällets behov av kvalificer-

ade⁶ och oberoende externa revisorer och att ansvara för att god revisorssed och

god revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Uppgiften fullgörs bland

annat genom att anordna prov för revisorsexamen och handlägga frågor om

auktorisation av revisorer. Därtill bedriver inspektionen tillsyn av kvalificerade

revisorer och registrerade revisionsbolag. I uppdraget ingår även att ingripa mot

revisorer som medverkar till eller som underlättar för ekonomisk brottslighet.

3.2 Behovet av anpassning till nya regler om hållbarhetsrapportering

Den 14 december 2022 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd

nya regler om företagens hållbarhetsrapportering. Hållbarhetsdirektivet⁷, som

utgör ett ändringsdirektiv, trädde i kraft den 5 januari 2023 och innefattar

ändringar i redovisningsdirektivet⁸, öppenhetsdirektivet⁹, revisorsdirektivet¹⁰ och

EU:s revisorsförordning¹¹. Ändringarna innefattar bland annat särskilda krav

avseende hållbarhetsrapportens placering, revisorns granskning av rapporten

och särskilda krav för en revisors behörighet att granska sådan information.

De nya reglerna ersätter de som följer av ett äldre direktiv om hållbarhets-

information.¹²Syftet med hållbarhetsrapporteringen är att ge finansmarknaderna

tillgång till information om miljö, sociala frågor, företagsstyrning och mänskliga

rättigheter. Denna information behöver vara tillförlitlig, relevant och jämförbar.

Kravet på att lämna en hållbarhetsrapport gäller fortsatt för stora företag och

utvidgas genom hållbarhetsdirektivet till att omfatta även små och medelstora

företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad

marknad (noterade företag), med undantag för s.k. mikroföretag, mindre

onoterade moderföretag i stora koncerner och stora eller noterade dotterföretag

och vissa större filialer till tredjelandsföretag som har en betydande verksamhet

inom EU.

⁶ Auktoriserade och godkända revisorer.

⁷ Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om

ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och

direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering.

⁸ Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut,

koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets

och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och

83/349/EEG.

⁹ Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om

harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är

upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG.

¹⁰ Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad

revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv

78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG.

¹¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om

särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande

av kommissionens beslut 2005/909/EG.

¹² Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU

vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information

och upplysningar om mångfaldspolicy.

12

Genom hållbarhetsdirektivet utvidgas flera krav i revisorsdirektivet till att –

utöver revision – också gälla granskning av hållbarhetsrapporter. Ett sådant

granskningsuppdrag ska utföras i enlighet med de granskningsstandarder som

kommissionen enligt direktivet har i uppdrag att anta. I väntan på att kom-

missionen antar standarder ska god revisorssed, inbegripet god revisionssed, få

avgöra inriktningen och omfattningen av revisorns granskning av hållbarhets-

rapporter.

Hållbarhetsrapporten ska utgöra ett tydligt identifierbart avsnitt i förvaltnings-

berättelsen och ska granskas av en auktoriserad revisor. Granskningen ska

utmynna i en granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten i vilken revisorn

ska uttala sig om huruvida hållbarhetsrapporteringen stämmer överens med

direktivets krav. Inbegripet om rapporten överensstämmer med de standarder

som kommissionen har antagit, den process som företaget har genomfört för att

identifiera rapporterad hållbarhetsinformation och efterlevnaden av kravet på att

märka hållbarhetsrapportering i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat.

Det är alltså inte längre, så som hittills varit fallet, fråga om ett uttalande i

revisionsberättelsen om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte.

Till en början kommer uttalandet lämnas med s.k. begränsad säkerhet. I ett

senare skede kan kommissionen, om det anses lämpligt, anta standarder som

bygger på att revisorn ska lämna sitt uttalande med en högre grad av säkerhet,

s.k. rimlig säkerhet. Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna gransknings-

berättelsen till det granskade företagets årsstämma.

Direktivet ställer även nya krav på kunskap och erfarenhet för den revisor som

åtar sig uppdrag att granska hållbarhetsrapporter. För att få behörighet att

granska hållbarhetsrapporter ska krävas att revisorn har kunskap och erfarenhet

av sådan granskning, bl.a. genom en praktisk utbildning som ska kunna

genomgås antingen före eller efter auktorisationen. Enligt direktivet får revisorer

som har auktoriserats före den 1 januari 2026 undantas från de nya utbildnings-

kraven. De måste emellertid fortbilda sig på området.

Medlemsstaterna ska ha genomfört direktivet i nationell rätt senast den 6 juli

2024.

Beträffande ändringarna i EU:s revisorsförordning om revisorstillsyn ska

dessa gälla för räkenskapsår som startar den 1 januari 2024 eller senare. Av

propositionen 2023/24:124 Nya regler om hållbarhetsrapportering framgår dock att

det svenska införlivandet kommer att förskjutas något. Detta innebär att de nya

reglerna tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni

2024. Det innebär att de första företag som kommer att omfattas av de nya

reglerna är de som har ett brutet räkenskapsår som inleds den 1 juli 2024 eller

senare.

De nya bestämmelserna på lag- och förordningsnivå föranleder följdändringar

av Revisorsinspektionens föreskrifter. De föreskrifter som berörs är Revisors-

inspektionens föreskrifter (RIFS 2018:1) om revisorsexamen (examensföre-

skrifterna) och Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för

revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet (verksamhetsföreskrift-

erna).

Promemorians förslag utgår i det följande från propositionen 2023/24:124 och

förordningen (2024:360) om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer.

13

De hänvisningar som görs till revisorsdirektivet i promemorian avser den lydelse

som gäller enligt hållbarhetsdirektivet.

Om inte annat anges avses med revisor i denna promemoria auktoriserad revisor.

I promemorian redogörs först för Revisorsinspektionens överväganden och för-

slag (avsnitt 4). Därefter redogörs för en konsekvensanalys (avsnitt 5). Prome-

morian avslutas med författningskommentarer över de enskilda förslagen

(avsnitt 6).

4 Överväganden och förslag

4.1 Teoretisk utbildning inom hållbarhet

Förslag: För att få avlägga prov för revisorsexamen ska sökandens teoretiska

utbildning omfatta också det nya ämnesområdet hållbarhet, som inbegriper:

a) rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årlig hållbar-

hetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncerner,

b) hållbarhetsanalys,

c) förfaranden för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhets-

frågor, och

d) rättsliga krav och standarder för granskning av hållbarhetsrapport-

ering.

För ämnesområdet hållbarhet ska gälla samma föreskriftskrav som för de

ämnesområden som avses i 2 § första stycket 6–10 examensföreskrifterna.

Skälen för förslagen:

Rättslig reglering

Av artikel 6 i revisorsdirektivet framgår att en fysisk person får godkännas att

utföra revision först efter att ha genomgått teoretisk och praktisk utbildning samt

avlagt en yrkesexamen med godkänt resultat. I svensk rätt finns motsvarande

bestämmelser i 4 § första stycket 4 och 5 revisorslagen (2001:883). Där anges att

en auktoriserad revisor ska ha den utbildning och erfarenhet som behövs för

revisionsverksamhet samt hos Revisorsinspektionen ha avlagt revisorsexamen.

Det nya direktivet ändrar inte reglerna kring processen för att bli auktoriserad

som revisor.¹³ Däremot innebär det svenska genomförandet av direktivet att det

ställs upp nya krav på teoretisk¹⁴ och praktisk¹⁵ (se avsnitt 4.2) utbildning för att

få behörighet att granska hållbarhetsrapporter.

När det gäller den teoretiska utbildningen anges i artikel 8.1 i revisorsdirektivet

tio ämnesområden som särskilt ska prövas vid revisorsexamens teoretiska

kunskapsprov. I svensk rätt finns motsvarande bestämmelser i 2 och 6 §§

examensföreskrifterna. I föreskrifterna anges också att studier i de tio ämnes-

¹³ Se prop. 2023/24:124 s. 162.

¹⁴ Se 3 § förordningen (2024:360) om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer.

¹⁵ Se 4 a § i förordningen (2024:360) om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer.

14

områdena är ett krav för att sökanden ska få avlägga prov för revisorsexamen,

dvs. studier inom dessa ämnesområden är obligatoriska.

De tio obligatoriska ämnesområdena ska ha studerats i en stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES) och får ha studerats integrerade i andra

ämnen. De ämnesområden som avses i 2 § första stycket 1–5 examensföre-

skrifterna ska ha studerats vid universitet eller högskola. Ämnesområdena 6–10

ska ha studerats på samma sätt eller vid revisionsföretag.

Av 3 § examensföreskrifterna framgår att den del av den teoretiska utbildningen

som sker vid revisionsföretag ska ha följt en utbildningsplan som är godkänd av

Revisorsinspektionen. Utbildningsplanen ska baseras på lärandemål som syftar

till att ge tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revisionsverksamhet.

Genom den utvidgade definitionen i 2 § 8 a revisorslagen kommer begreppet

revisionsverksamhet framöver att inkludera granskning av hållbarhetsinforma-

tion.¹⁶

Artikel 8.2 i revisorsdirektivet anger ytterligare nio ämnesområden som ska

omfattas av provet för revisorsexamen i den mån de är relevanta för revision.

Motsvarande bestämmelse i svensk rätt finns i 6 § examensföreskrifterna. Dessa

ämnesområden berörs inte närmare i denna framställning.

Hållbarhet blir ett nytt obligatoriskt ämnesområde

Hållbarhet har tidigare inte angetts som ett ämnesområde som ska ingå i den

teoretiska utbildningen. Genom artikel 8.3 i revisordirektivet har dock införts ett

krav som – genom det svenska genomförandet på förordningsnivå – innebär att

revisorsexamen framöver måste omfatta följande hållbarhetsrelaterade ämnen,

a) Rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årlig hållbarhets-

rapportering och hållbarhetsrapportering för koncernen.

b) Hållbarhetsanalys.

c) Förfaranden för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor.

d) Rättsliga krav och standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhets-

rapportering som avses i artikel 26a.

För att uppnå förenlighet med direktivet i svensk rätt föreslås att dessa fyra

ämnen samlas i hållbarhet som ett nytt elfte obligatoriskt ämnesområde i 2 § första

stycket examensföreskrifterna.

Direktivet ställer inte krav på att den teoretiska kunskapen inom hållbarhet ska

ha förvärvats på något särskilt sätt. Revisorsinspektionen finner det därför lämp-

ligt att hållbarhet, i likhet med det som gäller för ämnesområdena 6–10, ska ha

studerats vid antingen revisionsföretag, universitet eller högskola. Även i övrigt

framstår det som lämpligt att samma krav enligt examensföreskrifterna ska gälla

för hållbarhet som för ämnesområdena 6–10. Hållbarhet ska alltså ha studerats

inom EES. Om studierna har skett vid ett revisionsföretag ska dessa också ha

^{följt en av Revisorsinspektionen godkänd utbildningsplan.}

¹⁶ Se prop. 2023/24:124 s. 90.

15

4.2 Praktisk utbildning inom hållbarhet

Förslag: För praktisk utbildning som särskilt omfattar granskning av

hållbarhetsrapporter eller utförandet av andra hållbarhetsrelaterade tjänster

ska gälla krav motsvarande det som gäller för praktisk utbildning inom

räkenskapsrevision.

Skälen för förslaget:

I artikel 10.1 i revisorsdirektivet ställs det särskilda krav på praktisk utbildning

för att en revisor ska få behörighet att granska hållbarhetsrapporter. Bestämmel-

serna genomförs genom ändringar i förordningen om revisorer.¹⁷

Enligt 4 § förordningen om revisorer ska den som vill avlägga revisorsexamen

ha genomgått en praktisk utbildning under tre år, som särskilt omfattar revision

av årsredovisningar och koncernredovisningar eller liknande redovisnings-

handlingar.

I den nya 4 a § förordningen om revisorer ställs särskilda krav på praktisk

utbildning för att en revisor ska få behörighet att granska hållbarhetsrapporter.

Sökanden ska enligt dessa under minst åtta månader ha fullgjort praktisk utbild-

ning som särskilt omfattar granskning av hållbarhetsrapporter eller utförandet

av andra hållbarhetsrelaterade tjänster. Det finns dock inga krav på att den åtta

månader långa praktiska utbildningen inom hållbarhet ska genomföras samman-

hängande eller före avläggandet av provet för revisorsexamen. Godkända

revisorer saknar möjlighet att få behörighet att granska hållbarhetsrapporter.

Den nya regleringen i förordningen om revisorer medger alltså att en person

efter revisorsexamen ansöker om enbart auktorisation och först senare väljer att

ansöka om behörighet att granska hållbarhetsrapporter efter genomgången

praktisk utbildning på området. Oavsett när den praktiska utbildningen inom

hållbarhet genomförs krävs det dock fortsatt minst tre års praktisk erfarenhet –

som särskilt omfattar revision av årsredovisningar och koncernredovisningar

eller liknande redovisningshandlingar – för att få avlägga revisorsexamen.

Den praktiska utbildningen för revisorer kan typiskt sett vara sammansatt på

något av följande alternativa sätt.

¹⁷ Se 4 a § förordningen (2024:360) om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer.

16

A: Praktisk utbildning för enbart auktorisation

Innehåll

Längd

Praktik som särskilt omfattar räkenskapsrevision 3 år

B: Praktisk utbildning för enbart auktorisation, men som efterföljs av praktisk utbildning för

behörighet att granska hållbarhetsrapporter

Innehåll

Längd

Praktik som särskilt omfattar räkenskapsrevision 3 år

Praktik som särskilt omfattar hållbarhetsområdet 8 månader

C: Praktisk utbildning för samtidig auktorisation och behörighet att granska

hållbarhetsrapporter

Innehåll

Längd

Praktik som särskilt omfattar räkenskapsrevision 2 år 4 månader

Praktik som särskilt omfattar hållbarhetsområdet 8 månader

D: Praktisk utbildning för auktorisation med påbörjad praktisk utbildning för behörighet att

granska hållbarhetsrapporter, ej uttömmande exempel

Innehåll

Längd

Praktik som särskilt omfattar räkenskapsrevision 2 år 10 månader

Praktik som särskilt omfattar hållbarhetsområdet 2 månader

I dagsläget ska, enligt 5 § examensföreskrifterna, den praktiska utbildningen i

räkenskapsrevision följa ett utbildningsprogram och ha varit allsidigt samman-

satt. Den ska ha gett kunskap om revision i olika branscher. Utbildningen ska ha

innehållit planering, utförande och rapportering av revisionsuppdrag. Vidare ska

särskild vikt ha lagts vid en revisors bedömningar och slutsatser samt de etiska

regler som en revisor måste iaktta vid revisionsarbetet.

För att uppnå förenlighet med direktivet i svensk rätt bör de krav som ställs på

den praktiska utbildningen inom hållbarhet motsvara det som gäller för praktisk

utbildning inom räkenskapsrevision. Det som sägs i 5 § examensföreskrifterna

om revisionsuppdrag ska därför även avse uppdrag att granska en hållbarhets-

rapport, det som sägs om revision ska även avse granskning av en hållbarhets-

rapport och det som sägs om revisionsarbetet ska även avse granskningsarbetet.

Ett tillägg om detta görs i ett nytt andra stycke i bestämmelsen. Kraven i 5 §

gäller oavsett om sökanden vill tillgodoräkna sig den praktiska utbildningen

inom hållbarhet före eller efter avlagd revisorsexamen.

17

4.3

Administrativa bestämmelser om examen och prov

Förslag: Bestämmelsen om att prov för revisorsexamen ska anordnas vid

två tillfällen per år tas bort.

Bestämmelsen om att ett prov inte behöver anordnas om inte minst 30

sökande uppfyller kraven för att få avlägga provet tas bort.

Bestämmelsen om att när ett prov ställs in ska alltid det nästföljande provet

anordnas tas bort.

Bestämmelsen om att lämplighetsprov ska anordnas vid behov tas bort.

Bestämmelsen om att en ansökan om att få avlägga prov för revisorsexamen

ska ha kommit in till Revisorsinspektionen inom en viss tid tas bort.

Skälen för förslagen:

Revisorsinspektionen har kunnat konstatera att de administrativa bestäm-

melserna om prov för revisorsexamen och lämplighetsprov i 7–9 §§

examensföreskrifterna i praktiken är överflödiga, eftersom de endast utgör

bestämmelser av upplysningskaraktär eller redan framgår av andra författningar.

Slopandet av bestämmelserna syftar framför allt till att anpassa föreskrifterna till

reella behov och kan inte förutses leda till någon väsentlig ändring i sak.

4.4 Fortbildning

Förslag: Den obligatoriska fortbildningen på 100 verifierbara timmar som

auktoriserade och godkända revisorer ska genomgå får omfatta också

ämnesområdet hållbarhet och sådan utbildning som avses i 2 kap. 14 § lagen

(2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

För revisorer som har behörighet att granska hållbarhetsrapporter införs ett

särskilt krav på fortbildning inom hållbarhet. Vid ansökan om fortsatt

auktorisation ska en revisor med hållbarhetsbehörighet kunna uppvisa minst

40 verifierbara timmar fortbildning på området utöver de ordinarie 100

timmarna.

Skälen för förslagen:

Rättslig reglering

Enligt artikel 13 i revisorsdirektivet är revisorer skyldiga att delta i lämpliga

fortbildningsprogram för bibehållande av tillräckliga teoretiska kunskaper,

yrkeskunnande och yrkesetik. Direktivet har i denna del genomförts i svensk rätt

genom 6 § förordningen om revisorer. Av förordningen framgår att fortbild-

ningen syftar till att auktoriserade eller godkända revisorer ska behålla teoretiska

kunskaper för att utföra lagstadgad revision i företag av olika storlek och med

18

olika slags verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i

revisionsarbetet.

Av 13 § verksamhetsföreskrifterna framgår att fortbildningen ska ske på det sätt

och i den omfattning som följer av god revisorssed. Som regleringen ser ut i dag

ska fortbildningen, under den femårsperiod som närmast föregår en ansökan om

fortsatt auktorisation eller godkännande, omfatta minst 100 verifierbara timmar

inom nitton olika ämnesområden. Den auktoriserade eller godkända revisorn

avgör själv hur fortbildningstimmarna ska fördelas mellan de olika ämnes-

områdena. I dagsläget kan inte studier inom hållbarhet tillgodoräknas som verifi-

erbara fortbildningstimmar enligt föreskrifterna, eftersom det inte hör till något

av de nitton ämnesområden som pekas ut.

I 1 kap. 2 § 18 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

av terrorism (penningtvättslagen) pekas auktoriserade och godkända revisorer

samt registrerade revisionsbolag ut som verksamhetsutövare. Detta innebär att

de har en skyldighet att följa de krav som följer av den lagen. I 2 kap. 14 §

penningtvättslagen uppställs krav på att en verksamhetsutövare ska se till att

anställda fortlöpande får utbildning och information för att kunna fullgöra

verksamhetsutövarens skyldigheter enligt penningtvättslagen. Vad gäller det

utbildningskrav som uppställs i penningtvättslagen råder i dag viss otydlighet

kring huruvida sådan utbildning kan tillgodoräknas i de 100 verifierbara fort-

bildningstimmarna.

Av 2 § Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2019:1) om auktorisation och

godkännande framgår att underlag som verifierar fortbildningen ska ges in till

Revisorsinspektionen tillsammans med en ansökan om fortsatt auktorisation

eller fortsatt godkännande. Att kraven avseende fortbildning har efterlevts

kontrolleras således främst i samband med prövningen av en sådan ansökan.

Särskilt krav på fortbildning för revisorer med behörighet att granska hållbarhetsrapporter

I artikel 14 a i revisorsdirektivet uppställs nu krav på kompetens också inom

hållbarhet som auktoriserade revisorer förväntas förvärva dels genom utbildning

(se avsnitt 4.1), dels genom fortbildning.

I strikt mening uppställer artikel 14 a i revisordirektivet endast ett fortbildnings-

krav inom hållbarhet för de revisorer som utan att behöva ansöka om det får

behörighet att granska hållbarhetsrapporter, dvs. de revisorer som har auk-

toriserats före den 1 januari 2026.¹⁸ Varje medlemsstat ska härvid säkerställa att

dessa revisorer förvärvar nödvändig kunskap inom hållbarhet genom kontinu-

erlig fortbildning. Kravet på medlemsstaterna gäller oavsett om revisorn avser

att tillhandahålla hållbarhetsrelaterade tjänster eller inte. Ämnesområdet håll-

barhet särskiljer sig alltså i detta avseende, eftersom direktivet inte innehåller

något motsvarande krav på fortbildning för andra ämnesområden.

Mot bakgrund av områdets komplexitet föreligger det enligt Revisorsinspek-

tionens goda skäl för att ställa höga krav på fortbildning inom hållbarhet, oavsett

¹⁸ Jfr övergångsbestämmelserna till förordningen (2024:360) om ändring i förordningen

(1995:665) om revisorer.

19

om en revisor har erhållit behörigheten med stöd av de särskilda övergångs-

bestämmelserna eller genom att ha ansökt om den.

En sådan ordning innebär förvisso att föreskrifterna avviker något från

direktivets krav, men detta får anses kompenseras av att fortbildning även

främjar en högre kvalitet i uppdrag avseende granskning av hållbarhetsrapporter.

Det är alltså motiverat att ställa samma fortbildningskrav på alla revisorer med

behörighet att granska hållbarhetsrapporter. Därutöver underlättar det rent

administrativt för Revisorsinspektionen att hantera samma fortbildningskrav för

alla revisorer med behörighet att granska hållbarhetsrapporter.

För personer som utbildar sig och ansöker om auktorisation efter utgången av

år 2025 kommer ämnesområdet hållbarhet ha ingått som en obligatorisk del av

den teoretiska utbildningen för revisorer. De som dessutom vill ansöka om

behörighet att granska hållbarhetsrapporter behöver också åtta månaders

praktisk utbildning inom hållbarhetsområdet. Denna kategori av revisorer kom-

mer alltså redan innan de förvärvar behörigheten att ha genomgått utbildning

inom hållbarhet. Det kan därför antas att denna kategori revisorer har för avsikt

att faktiskt tillhandahålla hållbarhetsrelaterade tjänster. Att dessa revisorer

fortbildar sig inom hållbarhet är då särskilt viktigt för att säkerställa att de håller

sig uppdaterade inom området i syfte kunna genomföra en god granskning med

hög kvalitet.

Den revisor som har behörighet att granska hållbarhetsrapporter, men inte avser

att använda sig av den behörigheten och därför inte heller vill fortbilda sig

särskilt kan vända sig till Revisorsinspektionen och begära att behörigheten

återkallas.

Omfattningen av det nya fortbildningskravet

Direktivet anger inte vilken omfattning som fortbildning inom ämnesområdet

hållbarhet ska ha. Revisorsinspektionen finner att detta öppnar upp för två

lösningar. Den ena lösningen innebär att ett bestämt antal av de 100 verifierbara

fortbildningstimmarna ska avse hållbarhet. Den andra lösningen innebär att

verifierbara fortbildningstimmar inom hållbarhet är ett krav som går utöver de

ordinarie 100 timmarna. Sett till att verksamhet inom hållbarhetsområdet kräver

särskild behörighet bedömer Revisorsinspektionen att det är rimligt att även

fortbildningen inom hållbarhet följer ett eget spår med ett särskilt krav på

fortbildningstimmar.

Vägledande för vilken omfattning av fortbildning som anses följa av god revi-

sorssed är FAR:s rekommendationer i etikfrågor EtikR 4 Vidareutbildning (nedan

EtikR 4). Enligt avsnitt 3.1 i EtikR 4 ska fortbildningen omfatta minst 120 tim-

mar per treårsperiod, dock minst 20 timmar per år. Minst 60 timmar per treårs-

period ska vara verifierbara.

Sett till god revisorssed ska alltså auktoriserade och godkända revisorer i snitt

fortbilda sig 40 timmar per år. Endast hälften av timmarna behöver emellertid

vara verifierbara. Detta innebär att det över en femårsperiod i praktiken uppställs

samma krav enligt EtikR 4 som i Revisorsinspektionens föreskrifter. Revisors-

inspektionen anser att det även med beaktande av vad som gäller enligt god sed

20

finns utrymme att ställa krav på ytterligare 40 verifierbara fortbildningstimmar

över en femårsperiod avseende ämnesområdet hållbarhet för de revisorer som

har granskningsbehörighet. Det skulle, jämnt utslaget över en femårsperiod, i

praktiken innebära åtta timmar extra fortbildning per år.

Revisorsinspektionen föreslår därför att det införs ett särskilt fortbildningskrav

inom hållbarhet för den som är behörig att granska hållbarhetsrapporter och att

kravet omfattar minst 40 verifierbara timmar under den femårsperiod som

närmast föregår en ansökan om fortsatt auktorisation. Den som är behörig att

granska hållbarhetsrapporter ska alltså under en femårsperiod genomföra totalt

140 timmar verifierbar fortbildning, varav 40 avser hållbarhet. Inspektionen

föreslår också att avräkning från 40-timmarskravet ska kunna ske i de fall någon

har haft behörighet endast under en del av den senaste femårsperioden.

Fortbildning inom hållbarhet för revisorer som saknar behörighet att granska hållbarhets-

rapporter.

Direktivet uppställer inga krav på fortbildning inom hållbarhet för den som

saknar behörighet att granska hållbarhetsrapporter och Revisorsinspektionen

gör också antagandet att inte alla revisorer som auktoriseras efter utgången av år

2025 kommer att ansöka om behörighet. En lämplig ordning bör därför vara att

godkända revisorer och auktoriserade revisorer som saknar behörighet att

granska hållbarhetsrapporter på samma sätt som tidigare kan disponera över hur

de verifierbara fortbildningstimmarna ska fördelas mellan de olika ämnesom-

rådena. Eftersom det nu föreslås ett tillägg i 2 § examensföreskrifterna med håll-

barhet som ett elfte ämnesområde blir det emellertid möjligt att tillgodoräkna sig

fortbildningen inom det området. Att fortbildning inom hållbarhet får tillgodo-

räknas stämmer väl överens med regeringens uppfattning om att alla revisorer

bör besitta viss kunskap inom området eftersom det framgent väntas ha en större

påverkan även på den finansiella rapporten.¹⁹

Den omständigheten att ämnesområdet hållbarhet tillkommer kräver enligt

Revisorsinspektionens mening inte att antalet verifierbara fortbildningstimmar

höjs. Kravet på 100 verifierbara fortbildningstimmar för godkända revisorer och

för auktoriserade revisorer som saknar hållbarhetsbehörighet får alltså

fortsättningsvis anses vara tillräckligt.

Utbildning enligt penningtvättslagen ska kunna tillgodoräknas som verifierbara fortbildnings-

timmar

Den i penningtvättslagen utpekade utbildningen är obligatorisk för samtliga

auktoriserade och godkända revisorer. I dagsläget är det inte närmare reglerat

hur detta särskilda fortbildningskrav förhåller sig till det generella kravet på 100

verifierbara timmar som ska uppvisas vid en ansökan om fortsatt auktorisation

eller godkännande. Revisorsinspektionen föreslår därför att det ska vara möjligt

att tillgodoräkna sig fortbildning på penningtvättsområdet inom ramen för det

befintliga timkravet om 100 utbildningstimmar.

¹⁹ Se prop. 2023/24:124 s. 156 f.

21

Intyg om fortbildning inom hållbarhet vid ansökan om fortsatt auktorisation

När det gäller varaktigheten av behörigheten att granska hållbarhetsrapporter

kommer den att gälla så länge som revisorn är auktoriserad.²⁰ Det behövs därför

inte någon särskild process eller avgift för att förnya den. Däremot ska en revisor

som har behörighet att granska hållbarhetsrapporter tillsammans med en

ansökan om fortsatt auktorisation inge underlag om fortbildning inom hållbarhet

på samma sätt som för kunskaper avseende övriga ämnesområden enligt 2 och

6 §§ examensföreskrifterna.

4.5 Villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet

Förslag: De regler som rör en revisors eller ett registrerat revisionsbolags

förberedelser, organisation och dokumentation inför och under ett uppdrag

som rör lagstadgad kvalificerad revision ska även gälla för uppdrag avseende

granskning av hållbarhetsrapporter.

Skälen för förslagen:

Enligt de lag- och förordningsändringar som träder i kraft för Sveriges genom-

förande av hållbarhetsdirektivet kommer definitionen av begreppet revisions-

verksamhet utvidgas till att inbegripa granskning av hållbarhetsinformation (se

2 § 8 a revisorslagen). Regeringen framhåller i propositionen att

det är naturligt

att granskning av hållbarhetsrapporter ingår i beskrivningen av revisorers typiska

uppgifter och att utvidgningen underlättar för en ändamålsenlig tillsyn på

området.²¹ Vad som utgör revisionsverksamhet avgränsar tillämpningsområdet

för en rad andra bestämmelser i revisorslagen. Granskning av hållbarhets-

rapporter kommer dock inte anses utgöra revision.²² Det innebär att ett klient-

företag för vilket endast granskning av hållbarhetsrapporter tillhandahålls som

tjänst inte heller är att se som en revisionsklient. Däremot kommer de normer

som särskilt gäller för revisionsverksamhet och för revisorer, dvs. god revisors-

sed och god revisionssed, gälla även vid granskningen av hållbarhetsrapporter.²³

Den nya ordningen ställer alltså krav på att en revisor eller ett registrerat

revisionsbolag som åtar sig uppdrag som avser granskning av hållbarhet i stora

delar ska följa den ordning som i dag följer för en revisors eller registrerat

revisionsbolags uppdrag avseende lagstadgad kvalificerad revision.

De föreslagna ändringarna i verksamhetsföreskrifterna utgör tillägg som enligt

Revisorsinspektionen är nödvändiga för att anpassa nu gällande regler till de nya

lag- och förordningsändringarna på hållbarhetsområdet och för att fullt ut

genomföra hållbarhetsdirektivet. Ändringarna redogörs för närmare i det

följande.

²⁰ Se prop. 2023/24:124 s. 92.

²¹ Se prop. 2023/24:124 s. 162.

²² Se prop. 2023/24:124 s. 162.

²³ Se 19 § revisorslagen och prop. 2023/24:124 s. 162.

22

Huvudansvarig

Av artikel 24b.1 i revisorsdirektivet framgår att registrerade revisionsbolag²⁴ som

utför revision ska utse minst en revisor med huvudansvaret för revisionen. I

definitionerna i artikel 2 p. 16 i revisorsdirektivet talas om nyckelrevisor. I den

svenska implementeringen av revisorsdirektivet används det snävare uttrycket

huvudansvarig. I 17 § revisorslagen, som i denna del genomför direktivet i svensk

rätt, anges att ett handelsbolag eller ett aktiebolag för varje uppdrag som det åtar

sig och som utgör revisionsverksamhet ska utse en av de yrkesverksamma

revisorerna i bolaget att vara huvudansvarig.

Genom den nya lydelsen i artikel 24b.1 i revisorsdirektivet uppställs nu krav på

att ett revisionsföretag som åtar sig uppdrag att utföra granskning av hållbarhets-

rapportering utser en nyckelpartner för hållbarhet. Det nya begreppet nyckel-

partner för hållbarhet definieras i artikel 2 p. 16a i revisorsdirektivet. Även i detta

avseende har vid den svenska implementeringen valts benämningen huvud-

ansvarig för att peka ut vem som ska anses ytterst ansvarig att granska hållbar-

hetsrapporten.

Om ett registrerat revisionsbolag får i uppdrag att både utföra revision och

granska företagets hållbarhetsrapport kommer samma person få vara huvud-

ansvarig för hela uppdraget. Revisionsbolaget kan också välja olika personer som

huvudansvariga för revisionen respektive granskningen av hållbarhetsrapporten.

Om i stället olika registrerade revisionsbolag har i uppdrag att granska ett före-

tags hållbarhetsrapport respektive övriga delar av den finansiella rapporten rör

det sig om separata uppdrag, där en huvudansvarig ska utses för varje uppdrag.

I 2 § verksamhetsföreskrifterna anges vilka bestämmelser i föreskrifterna som

ska tillämpas på den huvudansvariga i uppdraget. Eftersom föreskrifterna pekar

ut uppdrag i revisionsverksamheten träffas även granskning av hållbarhet av

bestämmelsen. Med beaktande av att det kan komma att behöva utses flera

huvudansvariga beroende på om uppdraget omfattar såväl revision som gransk-

ning av hållbarhetsrapporter förslås dock att bestämmelsen justeras till att om-

fatta den eller de som är huvudansvariga.

Förberedande åtgärder

Av artikel 22b i revisorsdirektivet framgår att en revisor eller ett registrerat

revisionsbolag, innan de accepterar eller fortsätter ett uppdrag som rör revision,

bland annat ska bedöma om den huvudansvariga revisorn har rätt kompetens

för uppdraget och huruvida revisionsbolaget har tillräckliga resurser och

personal med den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna på lämpligt

sätt. I praktiken innebär detta att granskningen ska genomföras i enlighet med

god sed. Vidare ska en bedömning göras av huruvida den huvudansvariga

revisorn är godkänd som revisor i den medlemsstat där den lagstadgade

revisionen ska utföras. Revisorsdirektivet har i dessa delar genomförts i Sverige

genom 5 och 6 §§ verksamhetsföreskrifterna.

²⁴ Direktivet talar om ”revisionsföretag som ska utföra lagstadgad revision”.

23

Görs inte någon bedömning av resurser och kompetens torde den huvud-

ansvariga revisorn svårligen kunna ta ställning till om det finns förutsättningar

att utföra revisionen enligt legala krav (jfr 9 kap. 11 § aktiebolagslagen

[2005:551]) och enligt god revisionssed (se t.ex. ISQM 1²⁵ p. 32).

Av artikel 25b i revisorsdirektivet framgår att det som sägs i artiklarna 21–24a

avseende uppdrag inom lagstadgad kvalificerad revision i tillämpliga delar även

ska gälla granskning av hållbarhet. Detta innebär att den revisor som granskar

hållbarhetsrapporten ska ägna tillräcklig tid åt uppdraget och anslå tillräckliga

resurser för att kunna utföra sina uppgifter. Revisorn ska även vara behörig att

granska hållbarhetsrapporter i den medlemsstat där det granskade företaget har

sitt säte.

De aktuella kraven i direktivet är alltjämt av grundläggande natur. Det framstår

därför som en lämplig ordning att 5 och 6 §§ verksamhetsföreskrifterna upp-

dateras i enlighet med direktivet, så att det som rör ett uppdrag som rör lag-

stadgad kvalificerad revision också gäller uppdrag avseende granskning av håll-

barhetsrapporter.

Dokumentationskrav

Revisorsdirektivet artikel 24b.5 innehåller dokumentationskrav som tar sikte på

revisionens utförande. Direktivet har i detta avseende i stora delar införlivats i

svensk rätt genom 24 § revisorslagen. Vid implementeringen av direktivet valdes

dock att reglera revisorns skyldighet att dokumentera uppdrag i revisionsverk-

samheten. Dokumentationsskyldigheten omfattar därför mer än enbart revi-

sionsuppdrag.

Dokumentationen ska enligt revisorslagen innehålla information som är

väsentlig för att revisorns arbete och hans eller hennes opartiskhet och själv-

ständighet ska kunna bedömas i efterhand. Dokumentationen ska ha färdigställts

när revisionsberättelsen eller annat utlåtande, såsom en granskningsberättelse,

lämnas. En sådan ordning är även av vikt för att inspektionen ska kunna utöva

sin tillsyn över dessa uppdrag.

Revisorsdirektivet uppställer genom nya artikel 24b.5a motsvarande dokument-

ationskrav för en revisors uppdrag som rör granskning av hållbarhetsrapport-

ering. I propositionen konstateras att de dokumentationskrav som följer av

revisorslagen också uppfyller revisorsdirektivets dokumentationskrav avseende

uppdrag rörande granskning av hållbarhetsrapportering.²⁶

Revisorsinspektionen har med utgångspunkt i 24 § revisorslagen genom före-

skrifter förtydligat vilka dokumentationskrav som uppställs för revisorer (7–

12 §§ verksamhetsföreskrifterna). Revisorsinspektionen föreslår nu att 7–9 §§

justeras så att de i tillämpliga även omfattar uppdrag avseende granskning av

hållbarhetsrapporter och granskningsberättelser.

²⁵ International Standard on Quality Management (ISQM 1) Kvalitetsstyrning för revisions-

företag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra

bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster.

²⁶ Se prop. 2023/24:124 s. 164.

24

Dokumentationskraven i föreskrifterna tar även sikte på revisorns bedöm-

ningar/åtgärder rörande självständighet, opartiskhet och objektivitet, dvs.

sådana prövningar som en revisor i dag ska göra i enlighet med 21 och 21 a §§

revisorslagen. Av den nya 31 b § revisorslagen²⁷ framgår att kravet på prövningar

enligt 21 och 21 a §§revisorslagen även omfattar uppdrag som avser granskning

av hållbarhetsrapporter. Detta kräver inte några ändringar på föreskriftsnivå.

Som en följd av direktivet tillkommer även bestämmelser i 21 c § revisorslagen²⁸

som reglerar vilka konsulttjänster som en revisor som granskar en hållbarhets-

rapport får tillhandahålla det företag som har upprättat hållbarhetsrapporten.²⁹ I

bestämmelsen anges att vissa icke-revisionstjänster får tillhandahållas, men först

efter godkännande av revisionsutskottet efter att revisorn gjort en prövning i

enlighet med 20–21 a §§revisorslagen. Om det är fråga om en revisor som utöver

granskning av hållbarhet även utför revision för företaget gäller dessutom de

övriga förbuden mot icke-revisionstjänster i artikel 5 i EU:s revisorsförordning

(se dock 21 b § revisorslagen).

Vidare införs genom bestämmelser i den nya 21 d § revisorslagen³⁰ ytterligare

regleringar om sådana konsulttjänster som avses i 21 c §. I paragrafen anges att

om någon i revisorns nätverk tillhandahåller förbjudna tjänster till ett tredje-

landsföretag som kontrolleras av det granskade företaget ska revisorn pröva om

denna omständighet kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet

eller självständighet. En revisor behöver inte avböja eller avsäga sig uppdraget

om han eller hon vidtar motåtgärder för att hantera ett hot mot hans eller hennes

opartiskhet och självständighet. Dokumentationskraven som i dag finns i 7–12

§§ verksamhetsföreskrifterna omfattar i dagsläget inte sådan prövning som ska

göras enligt 21 d § revisorslagen. Av detta skäl bör 7 §, som i dag hänvisar till

21 a §§ revisorslagen, uppdateras med hänvisning till 21 d § revisorslagen så att

även sådana prövningar dokumenteras. Detta utgör en förutsättning för att

myndigheten vid sin tillsyn ska kunna följa upp sådana ställningstaganden och är

också grundläggande för spårbarheten och kontrollen internt inom revisions-

företaget.

Kvalitetskontroll

I artikel 29.1 i revisorsdirektivet anges att medlemsstaterna ska se till att lag-

stadgade revisorer och revisionsföretag omfattas av ett system för kvalitets-

kontroll som uppfyller de kriterier som uppställs i artikeln. Auktoriserade och

godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag står under tillsyn av

Revisorsinspektionen. Kvalitetskontroll är en del i denna tillsyn och består bl.a.

i att kontrollera om revisorns granskning har utförts korrekt och följer god

revisors- och revisionssed. Av 27 a § revisorslagen följer att sådan kvalitetskon-

troll ska ske på grundval av en riskbedömning, men minst vart sjätte år. Utifrån

storlekskriterier ska i vissa fall kvalitetskontroll av revision ske i treårscykler. I

20 § förordningen om revisorer regleras vad kvalitetskontrollen ska innefatta för

²⁷ Se prop. 2023/24:124 s. 94.

²⁸ Se prop. 2023/24:124 s. 93.

²⁹ De förbjudna icke-revisionstjänsterna listas i artikel 5.1 andra stycket b, c och e–k i EU:s

revisorsförordning.

³⁰ Se prop. 2023/24:124 s. 93 f.

25

granskningsåtgärder. Artikel 29.1 i revisorsdirektivet genomförs alltså i nationell

rätt genom såväl lag som förordning.

Av artikeln följer numera att kvalitetskontrollen även ska omfatta hållbarhet och

en bedömning av efterlevnaden av tillämpliga granskningsstandarder. Vidare ska

kvantiteten på de resurser som har lagts ned bedömas. Också arvodena för håll-

barhetsgranskningen och revisionsföretagets interna system för kvalitetskontroll

ska kontrolleras. Även revisionsstandarder och i tillämpliga fall gransknings-

standarder och krav på självständighet och opartiskhet ska kontrolleras. Kvali-

tetskontrollen ska ske genom lämplig kontroll av valda revisionshandlingar och,

i förekommande fall, granskningshandlingar.³¹

I fråga om hållbarhetsgranskning har regeringen – i linje med direktivet och den

nu gällande ordningen för kvalitetskontroll – framfört att det räcker med kvali-

tetskontroll vart sjätte år.³²

Direktivets reglering av kontrollens utförande har

bedömts vara tillgodosedd genom revisorslagens bestämmelser om kvalitets-

kontroll (27 a §). Medan bedömningen är att den mer tekniska regleringen av

den närmare omfattningen av kvalitetskontrollen bör hanteras på lägre före-

skriftsnivå än lag. Revisorsinspektionens nuvarande föreskrifter avseende kvali-

tetskontroll avser avgifterna för kvalitetskontrollen. Inspektionen ser inte något

behov av att föreskriva mer materiella bestämmelser om kvalitetskontroll med

anledning av ändringarna i revisorsdirektivet.

Av 26 § förordningen om revisorer framgår att Revisorsinspektionen ska ta ut

en avgift för den periodiskt återkommande kvalitetskontrollen. Revisorer som

har revisionsuppdrag i företag av allmänt intresse ska betala avgiften i form av

en särskild årsavgift som ska bestämmas med hänsyn till bl.a. antal revisions-

uppdrag. Ytterligare reglering av avgiftens storlek finns i 19 § verksamhets-

föreskrifterna. Mot bakgrund av att 26 § förordningen om revisorer inte upp-

dateras kommer antalet uppdrag avseende granskning av hållbarhetsrapporter

inte utgöra ett underlag för beräkningen av den särskilda årsavgiften. Det finns

således inte anledning att göra några justeringar i 19 § verksamhetsföreskrifterna.

Intern organisation

Artikel 24a i revisorsdirektivet innebär en EU-rättslig reglering av stora delar av

ISQC 1³³ och syftar till att säkerställa att revisionskvaliteten inte blir hotad på

grund av bristande organisatorisk struktur. Direktivet har införlivats i svensk rätt

genom 21 § verksamhetsföreskrifterna.

Av nya artikel 25b i revisorsdirektivet framgår att det som sägs i artiklarna 21–

24a i tillämpliga delar ska gälla granskning av hållbarhet. Detta innebär alltså att

³¹ Se 20 § förordningen (2024:360) om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer.

³² Se prop. 2023/24:124 s. 163.

³³ International Standard On Quality Control (ISQC 1) Kvalitetskontroll för revisionsföretag

som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkande-

uppdrag och näraliggande tjänster. Sedan den 15 december 2022 finns motsvarande bestäm-

melser i ISQM 1.

26

ett revisionsföretag, utöver de befintliga kraven, ska anta organisatoriska

strukturer som i tillämpliga delar omfattar hållbarhet.

För att uppnå förenlighet med direktivet i svensk rätt föreslås att justeringar görs

i 21 § verksamhetsföreskrifterna så att det som avser ett uppdrag som rör

lagstadgad kvalificerad revision också gäller uppdrag avseende granskning av

hållbarhetsrapport.

Klientregister

Av artikel 24b.4 i revisorsdirektivet följer att revisionsföretagen ska upprätta ett

klientregister med uppgifter om revisionsklienten. Registret ska även innehålla

uppgift om namnet på den huvudansvariga revisorn. Direktivet har i denna del

införlivats i svensk rätt genom 22 § verksamhetsföreskrifterna.

I artikel 24b.4 b anges numera att klientregistret i förekommande fall även ska

innehålla uppgift om namnet på nyckelpartnern för hållbarhet och uppgift om

arvodet för granskningen av hållbarhetsrapporten. Revisorsinspektionen föreslår

att ett tillägg görs i 22 § verksamhetsföreskrifterna för att anpassa bestämmelsen

till detta nya krav.

4.6 Övergångs- och ikraftträdandebestämmelser

Förslag: De nya reglerna ska träda i kraft den 1 oktober 2024.

I stället för de nya lydelserna av 2 och 5 §§ i examensföreskrifterna ska äldre

föreskrifter få tillämpas vid prövning av ansökan som avser prov för

revisorsexamen som anordnas före utgången av år 2025.

Skälen för förslaget:

När det gäller tidpunkten för ikraftträdandet av ändringarna i såväl examensföre-

skrifterna som verksamhetsföreskrifterna anser Revisorsinspektionen att den

1 oktober 2024 – med beaktande av det återstående arbete som krävs i för-

fattningsarbetet – är ett lämpligt datum.

I revisorsdirektivet uppställs krav på såväl teoretisk som praktisk utbildning för

behörighet att granska hållbarhetsrapporter och för utförande av hållbarhets-

relaterade tjänster. De nya kraven gäller enligt direktivet från och med den 1

januari 2024. Genom artikel 14a i revisorsdirektivet undantas dock revisorer som

har auktoriserats innan dess, eller personer som vid den tidpunkten genomgår

det befintliga auktoriseringsförfarandet och avslutar det senast den 1 januari

2026. Regeringen har valt att tillämpa undantaget i direktivet och genom över-

gångsbestämmelser gjort det möjligt för den som före den 1 juli 2024 påbörjat

revisorsutbildningen att auktoriseras enligt äldre bestämmelser.³⁴

³⁴ Se p. 4 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2024:360) om ändring i förordningen

(1995:665) om revisorer.

27

Det sagda innebär i praktiken att de nu föreslagna ändringarna i 2 § examensföre-

skrifterna avseende den teoretiska utbildningen bör få verkan först för den som

avlägger revisorsexamen efter den 1 januari 2026. Direktivet genomförs i denna

del bäst genom nya övergångsbestämmelser i examensföreskrifterna. Bestäm-

melserna i dess äldre lydelser ska därför få tillämpas av den som vill avlägga

revisorsexamen innan utgången av år 2025. Några övergångsbestämmelser om

den praktiska utbildningen inom hållbarhet bedöms inte behövas, eftersom

sådan utbildning inte utgör ett krav för att få avlägga prov för revisorsexamen.

5 Konsekvensanalys

5.1 Problembeskrivning och val av lösning

Hållbarhetsdirektivet ställer ökade krav på såväl de rapporteringsskyldiga

företagen som på revisorerna som ska granska hållbarhetsrapporterna.

Enligt nu gällande reglering i Revisorsinspektionens föreskrifter uppställs inga

krav gällande en revisors kunskaper inom hållbarhet eller revisorns genom-

förande av uppdrag avseende granskning av hållbarhetsrapporter eller andra

hållbarhetsrelaterade tjänster.

I syfte att genomföra ändringarna i revisorsdirektivet och tillgodose det framtida

behovet av revisorer med hög kompetens inom såväl revision som granskning

av hållbarhetsinformation anser Revisorsinspektionen att de nu föreslagna före-

skriftsändringarna är nödvändiga. Revisorsinspektionens föreskriftsrätt stöder

sig på 29 § förordningen om revisorer.

De ändrade föreskrifterna innebär ett genomförande av ändringarna i revisors-

direktivet genom att såväl de teoretiska som praktiska utbildningskraven fram-

över innefattar hållbarhetsområdet, att motsvarande utbildningsplaner/

utbildningsprogram som gäller för räkenskapsrevision ska tillämpas på utbild-

ningen avseende hållbarhet, att kunskaperna inom området hållbarhet prövas vid

revisorsexamen och att även fortbildningskraven framgent inbegriper ämnes-

området hållbarhet. Vidare ska de krav på förberedande åtgärder och dokumen-

tation som i dag gäller för den huvudansvariga revisorn för räkenskapsrevisionen

även omfatta den huvudansvariga revisorn för granskning av hållbarhetsrapport.

Därtill ska de riktlinjer och rutiner som ett revisionsföretag upprättar för den

interna organisationen i tillämpliga delar även gälla vid granskning av hållbar-

hetsrapporter och klientregistret ska innehålla uppgift om den huvudansvariga

revisorn för hållbarhet.

Bortsett från de föreslagna utökade fortbildningskraven medför inte före-

skrifterna några krav utöver vad som följer av direktivet.

Sammanfattningsvis stämmer den föreslagna regleringen överens med de

skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU.

28

5.2 Förslagens konsekvenser

Revisorsinspektionen har identifierat följande grupper av intressenter som

främst berörs av de föreslagna föreskriftsändringarna:

1. De som ansöker om att få avlägga prov för revisorsexamen

2. De som avser ägna sig åt granskning av hållbarhetsrapporter

3. Auktoriserade och godkända revisorer

4. Revisionsföretag

5. Revisorsinspektionen

6. Samhället i stort

7. De som återkommer till yrket

Konsekvensanalysen förutsätter att personer kan tillhöra en eller flera av dessa

intressegrupper. Konsekvenser till följd av annan reglering än Revisors-

inspektionens egna föreskrifter, t.ex. reglering i lag eller förordning, behandlas

inte närmare.

De som ansöker om att få avlägga prov för revisorsexamen

Det kommer att finnas en grupp av sökanden som avser att avlägga prov för

revisorsexamen under åren 2024 eller 2025. Dessa kommer med stöd av punkt

2 i de föreslagna övergångsbestämmelserna i examensföreskrifterna kunna få sin

ansökan beviljad under samma förutsättningar som tidigare. Föreskrifts-

ändringarna väntas därför inte medföra några kostnader eller andra negativa kon-

sekvenser för dem.

De som vill avlägga provet under år 2026 eller senare omfattas inte av de nämnda

övergångsbestämmelserna. De kommer därför behöva ha studerat hållbarhet

som ett nytt elfte obligatoriskt ämnesområde som ingår i den teoretiska

utbildningen. Utbildningen inom hållbarhet behöver härvid uppfylla samma

föreskriftskrav som redan gäller för nuvarande tio ämnesområden. (Se närmare

avsnitt 4.1 avseende den föreslagna ändringen av 2 § examensföreskrifterna.) På

individnivå väntas detta inte medföra några signifikanta kostnadsökningar eller

andra betydande negativa konsekvenser. Det väntas dock medföra kumulativa

kostnader för de revisionsföretag som avser tillhandahålla den utvidgade

teoretiska utbildningen för sina anställda. (Se mer nedan om konsekvenser för

revisionsföretagen.)

De som avser ägna sig åt granskning av hållbarhetsrapporter

De som vid ingången av år 2026 redan är auktoriserade revisorer träffas inte av

de nya kraven på praktisk utbildning inom hållbarhetsområdet. Denna grupp

kommer att erhålla behörighet att granska hållbarhetsrapporter automatiskt

enligt övergångsbestämmelser till ändringarna i förordningen om revisorer.

För dem som vid ingången av år 2026 aldrig har varit auktoriserade och har för

avsikt att ansöka om behörighet att granska hållbarhetsrapporter blir genom

ändringarna i förordningen om revisorer åtta månaders praktisk utbildning inom

hållbarhetsområdet obligatoriskt – antingen som en del av den treåriga praktiska

utbildningen eller som en del utöver denna. Denna grupp behöver tillse att deras

praktiska utbildning inom hållbarhetsområdet uppfyller samma föreskriftskrav

29

som redan gäller för praktisk utbildning inom revision. (Se närmare avsnitt 4.2

avseende den föreslagna ändringen av 5 § examensföreskrifterna.) Mot bakgrund

av att de hittills gällande kraven på hållbarhetsrapportering endast har berört ett

fåtal företag är det bara några få större revisionsföretag som i dag har sådana

uppdrag. Detta innebär i sin tur att inte alla revisionsföretag har möjlighet att

kunna tillhandahålla praktisk utbildning inom hållbarhetsområdet. På

individnivå innebär detta att den som är verksam vid ett mindre revisionsföretag

och önskar ansöka om behörigheten eventuellt måste genomföra de åtta

månaderna praktisk utbildning inom hållbarhet vid ett annat revisionsföretag.

Detta är emellertid en konsekvens av marknadskoncentrationen och inte av de

föreslagna föreskriftsändringarna. I övrigt väntas det inte medföra några kost-

nader eller några andra betydande negativa konsekvenser för individen. Det

väntas dock medföra kostnader för revisionsföretagen som behöver tillhanda-

hålla den utvidgade praktiska utbildningen för sina anställda. (Se mer nedan om

konsekvenser för revisionsföretagen.)

Auktoriserade och godkända revisorer

De föreslagna ändringarna i verksamhetsföreskrifterna innebär bl.a. att auktori-

serade revisorer träffas av nya och i vissa fall utökade fortbildningskrav. För både

auktoriserade och godkända revisorer gäller att de framgent kan tillgodoräkna

fortbildning inom ämnesområdet hållbarhet och sådan utbildning som avses i

2 kap. 14 § lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism till

de 100 verifierbara timmar fortbildning som krävs under en femårsperiod.

Liksom tidigare har de auktoriserade och godkända revisorerna fortsatt stor

frihet att själva disponera över hur de verifierbara timmarna ska fördelas mellan

de olika ämnesområdena. Revisorer som har behörighet att granska hållbarhets-

rapporter kommer dock vid ansökan om fortsatt auktorisation behöva visa att

de utöver grundkravet på 100 timmar även har genomfört 40 verifierbara fort-

bildningstimmar inom ämnesområdet hållbarhet. Mot bakgrund av att revisorer

redan i dag enligt god revisorssed förväntas fortbilda sig långt utöver vad som

följer av föreskriftskravet bedöms inte detta utgöra ett särskilt betungande krav.

Det väntas inte heller medföra större merkostnader för vare sig de enskilda revi-

sorerna eller revisionsföretagen.

Vidare innebär föreskriftsändringarna att det som i verksamhetsföreskrifterna

sägs om huvudansvariga revisorer, dokumentationskrav och förberedande åtgär-

der ska tillämpas även i uppdrag som avser granskning av hållbarhet. Eftersom

kraven uppställs redan i dag för revisionsuppdrag väntas ändringarna inte med-

föra några väsentliga förändringar för revisorerna. På individnivå väntas detta

inte heller medföra några kostnader mer än den kostnad som uppstår avseende

den administrativa insatsen för genomförandet.

Revisionsföretag

De ämnesområden som avses i 2 § 6–10 examensföreskrifterna får studeras vid

revisionsföretag, både som en obligatorisk del av den teoretiska grundutbild-

ningen för blivande revisorer och som en del av fortbildningen förauktoriserade

och godkända revisorer. Revisionsföretagen kommer framöver ha en viktig

uppgift i att tillhandhålla utbildning och fortbildning också inom det nya ämnes-

30

området hållbarhet. Många revisionsföretag har redan i dag upparbetade struk-

turer och rutiner för att kunna tillhandahålla utbildning och fortbildning. För det

nya ämnesområdet hållbarhet kommer också gälla samma krav som för

utbildning och fortbildning inom ämnesområdena 6–10. Introduktionen av

hållbarhet väntas därför inte medföra behov av några större strukturella föränd-

ringar inom företagen. Det kan emellertid innebära vissa merkostnader att erbj-

uda den särskilda utbildningen och fortbildningen inom ämnesområdet. Till stor

del bedöms branschen dock redan ha gjort detta under de senaste åren, vilket

begränsar storleken av kostnadsökningar till följd av de föreslagna föreskrifterna.

Revisionsföretag som avser ägna sig åt granskning av hållbarhetsrapporter kom-

mer att behöva tillhandahålla åtta månaders praktisk utbildning inom håll-

barhetsområdet till sina anställda, eller anställa revisorer som redan har behörig-

het att granska hållbarhetsrapporter. Som tidigare har konstaterats är det bara

några få revisionsföretag som i dag har sådana granskningsuppdrag. Detta inne-

bär i sin tur att inte alla revisionsföretag kommer att ha möjlighet att tillhanda-

hålla praktisk utbildning inom hållbarhetsområdet.

För de revisionsföretag som har uppdrag inom hållbarhetsområdet torde de nya

kraven avseende den praktiska utbildningen underlättas av att 5 § examens-

föreskrifterna kommer att ställa samma krav på praktisk utbildning inom håll-

barhetsområdet som för revision. De föreslagna föreskriftsändringarna väntas

därför inte medföra behov av några större strukturella förändringar inom

företagen.

Vidare väntas revisionsföretagen på samma sätt som i dag ha en viktig roll, delvis

genom att säkerställa att den anställda tilldelas tid och resurser för att utföra

uppdrag avseende granskning av hållbarhetsrapporter. Revisionsföretagen ska

därtill även säkerställa att de rutiner och riktlinjer som det har för den interna

organisationen i tillämpliga delar även omfattar granskning av hållbarhets-

rapporter. Även klientregistren ska uppdateras för att inbegripa uppgifter om

den huvudansvariga revisorn för granskning av hållbarhetsrapporten. Sådana

genomföranden inom organisationen väntas medföra merkostnader för revi-

sionsföretagen som kan variera från företag till företag beroende på huruvida

företaget redan i dag har uppdrag och processer rörande granskningsuppdrag

inom hållbarhet. Hur stora merkostnaderna blir är därför inte möjliga att förutse.

Revisorsinspektionen

De nya föreskrifterna väntas medföra en mindre engångskostnad för infor-

mationsinsatser som Revisorsinspektionen riktar till berörda parter.

Inom myndighetens tillståndsverksamhet har Revisorsinspektionen redan i dag

upparbetade strukturer och rutiner för att pröva ansökningar om att få avlägga

prov för revisorsexamen och för att kontrollera att de auktoriserade och god-

kända revisorernas fortbildning uppfyller de krav som ställs. I detta avseende

innebär

inte de föreslagna föreskrifterna några betydande administrativa kost-

nader för myndigheten.

Dessa kostnader är enligt inspektionen svåra att beräkna närmare, men kan inte

väntas öka i större utsträckning.

31

Utöver eventuella kostnader i tillståndsverksamheten väntas kostnader till-

komma också med avseende på internutbildning för den myndighetspersonal

som väntas bedriva tillsyn på hållbarhetsområdet. Denna kostnad är svår att

kvantifiera, inte minst då det på längre sikt kan finnas behov av vidareutbildning.

Myndighetens nya tillsynsområde kan även komma att påverka allokeringen av

resurser för att säkerställa att alla tillsynsområden omhändertas. Även omfatt-

ningen av och tidsåtgången för exempelvis kvalitetskontroller kan komma att

påverkas.

Samhället i stort

I dag finns det omkring 2 800 auktoriserade revisorer, varav 38 procent är

kvinnor och 62 procent är män. Det saknas enligt inspektionen skäl att befara

att föreskrifterna kommer att medföra några negativa konsekvenser ur ett

jämställdhetsperspektiv. Detsamma får antas gälla Sveriges omkring 200 godkända

revisorer, varav 33 procent är kvinnor och 67 procent är män, som endast berörs

av de ändrade reglerna om fortbildning.

De utbildnings- och fortbildningskrav inom hållbarhet som nu föreslås bör leda

till en ökad granskningskvalitet och en större förmåga hos revisorerna att möta

de nya uppgifterna i sin profession. Vidare kan de höja allmänhetens förtroende

för revisorernas förmåga att genomföra granskningsuppdrag av hög kvalitet och

ge ett ekonomiskt mervärde till kunderna.

De som återkommer till yrket

En sista grupp intressenter är de som har lämnat revisorsyrket före den 1 juli

2024 och som därefter ansöker om att återfå sin auktorisation. Regeländringarna

innebär inte någon höjning av kraven för auktorisation. Däremot påverkas

gruppen av ändringarna i fortbildningskravet, eftersom denna grupp enligt

övergångsbestämmelserna till ändringarna i förordningen om revisorer kommer

att få behörigheten att granska hållbarhetsrapporter. Mot bakgrund av att det

står en revisor fritt att avsäga sig behörigheten att granska hållbarhetsrapporter

bedöms inte regeländringen i detta hänseende som särskilt betungande.

Revisorsinspektionen bedömer inte heller att övriga föreskriftsändringar innebär

några kostnader eller andra negativa konsekvenser för den aktuella gruppen av

intressenter.

32

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens

föreskrifter (RIFS 2018:1) om revisorsexamen

2 § I den teoretiska utbildningen ska följande ämnesområden ha studerats med godkänt resultat:

1. allmän redovisningsteori och redovisningsprinciper,

2. rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årsredovisning och koncernredovis-

ning,

3. internationella redovisningsstandarder,

4. räkenskapsanalys,

5. intern redovisning och ekonomistyrning,

6. riskhantering och intern kontroll,

7. räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande,

8. rättsliga krav och yrkesregler rörande lagstadgad revision och revisorer,

9. internationella revisionsstandarder,

10. yrkesetik och oberoende, och

11. hållbarhet, inbegripet

a) rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering

för koncerner,

b) hållbarhetsanalys,

c) förfaranden för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor, och

d) rättsliga krav och standarder för granskning av hållbarhetsrapportering.

Ämnesområdena ska ha studerats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

och får ha studerats integrerade i andra ämnen.

De ämnesområden som anges i första stycket 1–5 ska ha studerats vid universitet eller

högskola. De ämnesområden som anges i första stycket 6–11 ska ha studerats vid revisions-

företag, universitet eller högskola.

Paragrafen, som delvis genomför artikel 8 i revisorsdirektivet, innehåller

bestämmelser om den teoretiska utbildningen för blivande revisorer.

Ändringarna i första stycket genomför artikel 8.3. i revisorsdirektivet och

innebär att den som vill avlägga prov för revisorsexamen behöver ha teoretisk

utbildning inom ämnesrådet hållbarhet.

Ändringen i tredje stycket innebär att det för det nya ämnesområdet hållbarhet

gäller samma regler som för ämnesområdena 6–10.

5 § Praktisk utbildning inom revision ska ha följt ett utbildnings-program och ha varit allsidigt

sammansatt. Den ska ha gett kunskap om revision i olika branscher. Utbildningen ska ha

innehållit planering, utförande och rapportering av revisionsuppdrag. Särskild vikt ska ha lagts

vid en revisors bedömningar och slutsatser samt de etiska regler som en revisor måste iaktta vid

revisionsarbetet.

Det som sägs i första stycket gäller på motsvarande sätt för praktisk utbildning som omfattar granskning av

hållbarhetsrapporter eller utförande av andra hållbarhetsrelaterade tjänster.

Paragrafen innehåller de närmare kraven på innehållet i den praktisk utbildning

inom revision och inom granskning av hållbarhetsrapporter eller andra hållbar-

hetsrelaterade tjänster.

Ändringen i första stycket görs som en konsekvens av att praktisk utbildning

numera även kan avse granskning av hållbarhetsrapporter eller utförande av

andra hållbarhetsrelaterade tjänster. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Enligt andra stycket, som är nytt, ska det som sägs i första stycket (dvs. för

revision) gälla på motsvarande sätt för praktisk utbildning som särskilt omfattar

33

granskning av hållbarhetsrapporter eller utförandet av andra hållbarhets-

relaterade tjänster.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 2024.

2. Äldre föreskrifter om teoretisk utbildning får tillämpas avseende prov för revisorsexamen som

anordnas senast under år 2025.

Såvitt avser den teoretiska utbildningen behöver ämnesområdet hållbarhet inte

ha studerats av den som avser avlägga prov för revisorsexamen under åren 2024

eller 2025.

Från och med år 2026 är studier i hållbarhet obligatoriskt för samtliga

sökanden, på samma sätt som de övriga tio obligatoriska ämnesområdena. Detta

gäller även för sådana sökanden som tidigare har genomfört provet (med

underkänt resultat) enligt äldre bestämmelser.

Såvitt avser den praktiska utbildningen för blivande revisorer träder de

aktuella ändringarna i kraft den 1 oktober 2024 utan några övergångsbestäm-

melser.

6.2 Förslaget till föreskrifter om ändring i Revisorsinspektionens

föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade

revisionsbolags verksamhet

2 § Det som sägs i 7–12 §§ om revisor ska, när ett registrerat revisionsbolag har åtagit sig ett

uppdrag i revisionsverksamheten, tillämpas på den eller de som är huvudansvariga för uppdraget.

Paragrafen reglerar vilka dokumentationskrav som gäller när ett registrerat revi-

sionsföretag har åtagit sig ett uppdrag i revisionsverksamheten och ska tillämpas

på den huvudansvariga revisorn. Eftersom granskning av hållbarhetsrapporter

ingår i den utvidgade definitionen av revisionsverksamhet ska dokument-

ationskraven även tillämpas på den som är huvudansvarig på ett uppdrag som

rör granskning av hållbarhetsrapport eller andra hållbarhetsrelaterade tjänster.

Förberedande åtgärder inför lagstadgad kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter

5 § En revisor ska, innan han eller hon accepterar eller förnyar ett uppdrag som rör lagstadgad

kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter, försäkra sig om att han eller hon har den

tid och de resurser samt anställda med de kunskaper och den erfarenhet som krävs för uppdraget.

Detsamma gäller för ett registrerat revisionsbolag.

Paragrafen, som delvis genomför artikel 22b i revisorsdirektivet, innehåller krav

på vissa förberedande åtgärder innan ett uppdrag som rör granskning av håll-

barhetsrapport accepteras eller förlängs.

Ändringarna sker till följd av att artikel 25b i revisorsdirektivet anger att det

som sägs i artiklarna 21-24a om yrkesetik, självständighet och opartiskhet,

objektivitet, konfidentialitet och tystnadsplikt ska gälla i tillämpliga delar vid

granskning av hållarbarhetsrapporter.

6 § Ett registrerat revisionsbolag ska, innan det accepterar eller förnyar ett uppdrag som rör

lagstadgad kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter, försäkra sig om att den

34

huvudansvariga revisorn är godkänd som revisor eller behörig att granska hållbarhetsrapporter i den

medlemsstat där det reviderade eller granskade företaget har sitt säte.

Första stycket gäller också för revisorer som undertecknar revisionsberättelserna eller

granskningsberättelserna för större dotterföretag inom EES.

I paragrafen, som delvis genomför artikel 22b i revisorsdirektivet, anges att det

åvilar ett registrerat revisionsbolag att även innan det åtar sig eller förnyar ett

uppdrag avseende lagstadgad kvalificerade revision eller granskning av håll-

barhet, försäkra sig om att den revisor som utses till huvudansvarig för upp-

draget är behörig att åta sig detsamma.

Ändringarna sker till följd av att artikel 25b i revisorsdirektivet anger att det

som sägs i artiklarna 21-24a om yrkesetik, självständighet och opartiskhet,

objektivitet, konfidentialitet och tystnadsplikt ska gälla i tillämpliga delar vid

granskning av hållarbarhetsrapporter.

7 § Av den dokumentation som avses i 24 § första stycket revisorslagen (2001:883) ska framgå

1. planeringen av uppdraget och de bedömningar, såsom väsentlighets- och riskbedömningar,

som har legat till grund för planeringen,

2. vilka granskningsåtgärder som har utförts, vad dessa har omfattat samt när och hur gransk-

ningsåtgärderna har utförts,

3. de iakttagelser som har gjorts vid granskningen och de slutsatser som har dragits,

4. de insatser i form av rådgivning eller annat biträde som har föranletts av iakttagelser enligt

3 (revisionsrådgivning),

5. de rapporteringsåtgärder som har föranletts av iakttagelser enligt 3,

6. de omständigheter, ägnade att enligt 21 a eller 21 d §§ revisorslagen rubba förtroendet för

revisorns opartiskhet eller självständighet, som har identifierats,

7. de åtgärder som har vidtagits för att motverka sådana omständigheter som avses i 6, och

8. de slutsatser som revisorn har dragit om sin opartiskhet och självständighet vid prövningen

enligt 21 a eller 21 d § § revisorslagen.

Av 24 § första stycket revisorslagen följer att förhållanden som saknar väsentlig betydelse för

bedömningen av revisorns arbete eller hans eller hennes opartiskhet eller självständighet inte

behöver dokumenteras.

Paragrafen innehåller kompletteringar och förtydliganden av det dokument-

ationskrav som finns i 24 § revisorslagen. Ändringarna innebär att även sådana

prövningar som en revisor gör i enlighet med 21 d § revisorslagen ska dokumen-

teras.

8 § Utöver det som sägs i 7 § ska en revisor i varje revisionsuppdrag eller uppdrag avseende

granskning av hållbarhetsrapporter dokumentera

1. de omständigheter som har beaktats särskilt vid revisorns prövning enligt 21 § revisorslagen

(2001:883) av om han eller hon måste avböja eller avsäga sig uppdraget, och

2. de slutsatser som revisorn har dragit vid prövningen enligt 21 och 21 b §§revisorslagen.

En revisor ska också i varje uppdrag som avser lagstadgad kvalificerad revision eller granskning

av hållbarhetsrapporter, dokumentera de frågor som har ställts och de råd som har mottagits i de

fall där revisorn har anlitat externa sakkunniga för rådgivning.

Av 24 § första stycket revisorslagen följer att förhållanden som saknar väsentlig betydelse för

bedömningen av revisorns arbete eller hans eller hennes opartiskhet eller självständighet inte

behöver dokumenteras.

Paragrafen innehåller kompletteringar och förtydliganden av det dokument-

ationskrav som finns i 24 § revisorslagen. Ändringarna innebär att de dokumen-

tationskrav som uppställs för uppdrag som avser lagstadgad kvalificerad revision

även gäller för uppdrag inom granskning av hållbarhet.

35

9 § Den dokumentation som avses i 7 och 8 §§ ska vara tydlig och strukturerad på ett över-

skådligt sätt. Den ska vara inriktad på väsentlig information, men ändå så detaljerad att revisorns

arbete samt hans eller hennes opartiskhet och självständighet kan bedömas i efterhand. I doku-

mentationen ska ingå korrespondens samt revisionsberättelser, granskningsberättelser, promemorior

och andra skriftliga utlåtanden eller intyg som revisorn har avgett. Dessutom ska sådana muntliga

kontakter med uppdragsgivaren eller andra, som kan vara av väsentlig betydelse för bedömningen

av revisorns arbete eller hans eller hennes opartiskhet eller självständighet, framgå av dokumen-

tationen.

Paragrafen innehåller kompletteringar och förtydliganden av det dokument-

ationskrav som finns i 24 § revisorslagen. Ändringarna innebär att de doku-

mentationskrav som uppställs för uppdrag som avser lagstadgad kvalificerad

revision även gäller för uppdrag inom granskning av hållbarhet.

13 § Den fortbildning som avses i 6 § förordningen (1995:665) om revisorer ska ske på det sätt

och i den omfattning som följer av god revisorssed.

Fortbildningen ska, under den femårsperiod som närmast föregår en ansökan om fortsatt

auktorisation eller godkännande, omfatta minst 100 verifierbara timmar inom de ämnesområden

som avses i 2 § första stycket och 6 § Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2018:1) om

revisorsexamen. Som fortbildning får även tillgodoräknas sådan utbildning som avses i 2 kap. 14 § lagen

(2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser om det fortbildningskrav

som finns i 6 § förordningen om revisorer.

Ändringarna i andra stycket innebär att sådan obligatorisk fortbildning som

krävs enligt 2 kap. 14 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och

finansiering av terrorism får räknas in i det befintliga timkravet om 100 utbild-

ningstimmar som ska uppvisas vid ansökan om fortsatt auktorisation.

14 § För den som vid tidpunkten för ansökan om fortsatt auktorisation har behörighet att granska hållbarhets-

rapporter ska fortbildningen, utöver det som följer av 13 §, under femårsperioden också omfatta 40 verifierbara

timmar inom det ämnesområde som avses i 2 § första stycket 11 Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS

2018:1) om revisorsexamen. Avräkning från detta krav får ske om sökanden har haft sådan behörighet endast

under en del av den femårsperiod som närmast föregår ansökan.

Paragrafen, som är ny, genomför artikel 14a tredje stycket i revisorsdirektivet.

Bestämmelsen innehåller ett särskilt krav på fortbildning som gäller för den som

har behörighet att granska hållbarhetsrapporter och anger vilken minsta

omfattning sådan utbildning ska ha. Bestämmelsen innebär alltså att den som är

auktoriserad med behörighet förväntas genomgå totalt minst 140 timmar

verifierbar fortbildning under den femårsperiod som närmast föregår en ansökan

om fortsatt auktorisation.

En auktoriserad eller godkänd revisor kan välja inriktningen på fortbildningen

inom hållbarhet. Den ska dock rymmas inom ett eller flera av de områden som

anges under 2 § första stycket 11 examensföreskrifterna.

21 § Ett revisionsföretag ska, med beaktande av den egna verksamhetens omfattning och kom-

plexitet

1. anta riktlinjer och inrätta rutiner för att se till att

a) företagets ägare, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter eller verkställande direktör, eller

b) styrelseledamöter, styrelsesuppleanter eller verkställande direktör i ett anknutet företag, inte

ingriper i revisions- eller granskningsarbetet på ett sätt som kan rubba förtroendet för de i företaget

verksamma revisorernas opartiskhet, självständighet eller objektivitet när dessa utför lagstadgad

kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter,

36

2. tillämpa sunda rutiner för förvaltning och redovisning och ha effektiva rutiner för

riskbedömning,

3. ha effektiva kontroll- och skyddssystem för företagets system för informationsbehandling,

4. anta riktlinjer och inrätta rutiner för att säkerställa att företagets anställda och andra fysiska

personer vars tjänster står till förfogande för eller under kontroll av företaget, och som medverkar

i lagstadgad kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter, har tillfredsställande kun-

skaper och erfarenhet för de uppgifter de tilldelas,

5. anta riktlinjer och inrätta rutiner som förhindrar att viktiga revisions- eller granskningsfunktioner

överlämnas till personer utanför revisionsföretaget på ett sådant sätt att det försämrar kvaliteten

på företagets interna kvalitetskontroll eller Revisorsinspektionens möjligheter att övervaka att

företaget fullgör de skyldigheter som gäller för verksamheten,

6. inrätta effektiva organisatoriska och administrativa rutiner för att förebygga, upptäcka,

undanröja eller hantera och rapportera eventuella hot mot företagets opartiskhet eller själv-

ständighet,

7. anta riktlinjer och inrätta rutiner för att utföra lagstadgad kvalificerad revision och i tillämpliga

fall granskning av hållbarhetsrapporter, styra, övervaka och utvärdera de anställdas arbete samt för

att sammanställa den dokumentation som avses i 24 § revisorslagen (2001:883), och i tillämpliga fall

artiklarna 6–8 i EU:s revisorsförordning i dess ursprungliga lydelse,

8. inrätta ett system för intern kvalitetskontroll som säkerställer hög kvalitet i lagstadgad

kvalificerad revision, och i tillämpliga fall i granskning av hållbarhetsrapporter och att beslut och rutiner

följs på samtliga nivåer i företaget,

9. använda lämpliga system, resurser och rutiner för att säkerställa kontinuitet och

regelbundenhet vid utförandet av lagstadgad kvalificerad revision och i tillämpliga fall vid granskning

av hållbarhetsrapporter,

10. inrätta effektiva organisatoriska och administrativa rutiner för att hantera och dokumentera

händelser som har, eller kan få, allvarliga konsekvenser för lagstadgad kvalificerad revision och i

tillämpliga fall för granskning av hållbarhetsrapporter,

11. anta riktlinjer för ersättningar, inbegripet riktlinjer för vinstdelning, med tillräckliga

resultatincitament för att säkerställa revisionskvaliteten och i tillämpliga fall kvaliteten i granskning av

hållbarhetsrapporter, och

12. övervaka och utvärdera lämpligheten och effektiviteten i sina riktlinjer, system och övriga

rutiner samt vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

De riktlinjer och rutiner som avses i första stycket 5 ska utformas så att ett eventuellt över-

lämnande av revisions- eller granskningsfunktioner till personer utanför revisionsföretaget inte påverkar

revisionsföretagets ansvar mot det granskade företaget.

Det system för intern kvalitetskontroll som avses i första stycket 8 ska minst omfatta de rikt-

linjer och rutiner som anges i första stycket 7. En revisor ska ha ansvaret för systemet.

Den ersättning från en revisions- eller granskningsklient som härrör från annan verksamhet än lag-

stadgad kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter får inte ligga till grund för

beräkningen av ersättningen till personer som medverkar i eller kan påverka utförandet av revi-

sionen eller granskningen av hållbarhetsrapporter och inte heller utgöra en del av bedömningen av dessa

personers arbetsprestationer.

Den utvärdering som avses i första stycket 12 ska innefatta en årlig utvärdering av det interna

system för kvalitetskontroll som avses i första stycket 8.

Paragrafen, som genomför artikel 24a i revisorsdirektivet, innehåller bestäm-

melser om intern organisation.

Ändringarna sker till följd av att artikel 25b i revisorsdirektivet anger att det

som sägs i artiklarna 21-24a om yrkesetik, självständighet och opartiskhet,

objektivitet, konfidentialitet och tystnadsplikt ska gälla i tillämpliga delar vid

granskning av hållarbarhetsrapporter.

22 § En revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska föra ett klientregister.

Registret ska för varje klient inom revision eller granskning av hållbarhetsrapporter innehålla uppgifter

om

1. företagsnamn, adress och etableringsort,

2. den eller de huvudansvariga revisorernas namn, i de fall uppdraget innehas av ett registrerat

revisionsbolag,

3. i förekommande fall, namnet på de revisorer som undertecknar revisionsberättelserna eller

granskningsberättelserna i större dotterföretag, och

37

4. arvoden för lagstadgad kvalificerad revision eller granskning av hållbarhetsrapporter respektive

arvoden för andra tjänster under varje räkenskapsår.

Paragrafen, som genomför artikel 24b.4 i revisorsdirektivet, innehåller krav på

att revisionsföretagen upprättar klientregister. Ändringarna innebär att klient-

registret även ska innehålla information om klienter inom granskning av hållbar-

hetsrapporter på motsvarande sätt som hittills har gällt för revisionsklienter.

Ikraftträdande.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 2024.

Föreskrifterna träder i kraft utan några övergångsbestämmelser.