Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens åtgärder med misstänkt farligt föremål

Till Polisens uppgifter hör att undersöka misstänkt farliga föremål i syfte att oskadliggöra, omhänderta eller låta omhänderta sådana föremål, eventuellt med biträde av en annan myndighet. Med farliga föremål avses föremål som innehåller explosiva-, kemiska-, biologiska-, radiologiska- eller nukleära ämnen eller sådana ämnen i förening och som kan förorsaka skada eller sjukdom.

När åtgärder i anledning av ett misstänkt farligt föremål planläggs och genomförs är det särskilt viktigt att skydds- och säkerhetsaspekterna ägnas stor uppmärksamhet. Kan det inte med säkerhet avgöras att ett anträffat föremål är ofarligt att hantera, får det inte undersökas, oskadliggöras eller omhändertas av någon annan än den som har särskild utbildning för sådana arbetsuppgifter (bombtekniker). Bombtekniker skall vid genomförandet av en åtgärd med ett misstänkt farligt föremål arbeta i en grupp om minst två personer.

Bestämmelser om räddningstjänst finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Rikspolisstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om Polisens planering, organisation och ledning vid särskilda händelser (FAP 201-1). I Rikspolisstyrelsens allmänna råd om polisinsatser vid särskilda händelser – Bombhot (FAP 208-2) finns bestämmelser om Polisens hantering av bombhot.

I denna författning används följande begrepp och beteckningar, som bygger på en internationellt bestämd och accepterad terminologi. Begreppen beskrivs bl.a. i Försvarsmaktens Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera (SäkI Amröj). I det följande lämnas en definition av begreppen. 1. Ammunition. 2. OXA – oexploderad ammunition. 3. EOD (Explosive Ordonance Disposal) ammunitions- och minröjning. 4. IED (Improvised Explosive Device) en improviserad sprängladdning. 5. IEDD (Improvised Explosive Device Disposal) röjning av en improviserad sprängladdning. 6. CBRN – kemiska-, biologiska-, radiologiska- och nukleära ämnen. 7. CBRN/IED – kemiska-, biologiska-, radiologiska- och nukleära ämnen i kombination med explosiva ämnen. Kan även betecknas som smutsig bomb. 8. Försåt – ett försåtligt utplacerat farligt föremål. 9. UMD (Under water Munition Disposal) ammunitionsröjning under vatten.

Vid polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne finns personal med särskild utbildning för att ta hand om misstänkt farligt föremål (bombtekniker) samt bombtekniker med specialkompetens avseende bl.a. ammunitionsröjning, CBRN och hundtjänst. Dessa polismyndigheter disponerar särskild utrustning för hantering av misstänkt farligt föremål.

Kriminalteknisk kompetens skall knytas till bombskyddsverksamheten vid de angivna polismyndigheterna i syfte att kunna säkra bevisning vid misstanke om brott i samband med ett anträffat farligt föremål.

Polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne skall ansvara för bombskyddsverksamheten i riket. Ansvaret för bl.a. tillgänglighet och inställelsetid skall fördelas och beredskapen utformas så att alla polismyndigheters behov av bombskyddsverksamhet kan tillgodoses.

Polismyndigheten i Stockholms län ansvarar för eget län och för biträde till polismyndigheterna i C, D, E, I, T, U, W, X ,Y, Z, AC och BD län. Polismyndigheten i Västra Götaland ansvarar för eget län och för biträde till polismyndigheterna i N och S län. Polismyndigheten i Skåne ansvarar för eget län och för biträde till polismyndigheterna i F, G, H och K län. Inträffar en händelse med ett misstänkt farligt föremål, skall den berörda polismyndigheten begära biträde med bombtekniker och utrustning av den ansvariga polismyndigheten i enlighet med ansvarsfördelningen enligt 1–3 styckena. En begäran om biträde skall ställas till Rikskriminalpolisens Rikskommunikationscentral (RKC). Säkerhetspolisen får begära biträde av en ansvarig polismyndighet med bombtekniker och utrustning för en skyddsundersökning. När en begäran om biträde avser ett brådskande ärende skall Säkerhetspolisen skyndsamt underrätta RKC om att en begäran om biträde har framställts.

En polismyndighet med ansvar för bombskyddsverksamhet enligt 7 § skall upprätthålla beredskap dygnet runt inom sitt ansvarsområde.

Polismyndigheten i Stockholms län skall ombesörja att bombskyddsutrustning deponeras i Norrlandsregionen. Service och underhåll av utrustning som avses i första stycket skall samordnas mellan Polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne.

Endast den som är anställd vid en polismyndighet med ansvar för bombskyddsverksamhet och som har genomgått av Rikspolisstyrelsen godkänd grundutbildning för bombtekniker samt innehar gällande behörighetsbevis får arbeta som bombtekniker. Behörigheten skall omprövas och behörighetsbeviset förnyas vart tredje år eller tidigare om det finns särskilda skäl. Det åligger respektive polismyndighet med ansvar för bombskyddsverksamhet att se till att bombtekniker har gällande behörighetsbevis.

Endast sådan bombskyddsutrustning som har godkänts av Rikspolisstyrelsen får användas. Detta gäller även vid bärprov och provning av ny utrustning. Utrustning som har anskaffats före ikraftträdandet av denna författning får dock användas till dess den skall bytas ut.

Ansvaret för den operativa metodutvecklingen åligger de polismyndigheter som bedriver bombskyddsverksamhet med samordningsansvar för Polismyndigheten i Stockholms län. I samordningsansvaret ingår att svara för att inhämta, samordna och sprida information om utvecklingen på bombskyddsområdet. Detta skall ske i samverkan med Bomb Data Center (BDC). Rikspolisstyrelsen svarar för den övergripande samordningen med övriga myndigheter som handlägger explosivämnen och har det strategiska ansvaret i fråga om metodutveckling, utrustning, utbildning m.m.

I förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet finns bestämmelser om Försvarsmaktens möjligheter att lämna stöd till Polisen.

När militär ammunition eller sprängmedel anträffas skall Försvarsmakten, armétaktiska kommandot, (ATK) eller Försvarsmaktens vakthavande befäl vid operativa enheten (OPE) underrättas. En underrättelse skall om möjligt innehålla 1. anmälarens eller upphittarens namn, adress och telefonnummer, 2. en noggrann angivelse och beskrivning av fyndplatsen, 3. en beskrivning av materielen (storlek, form, färg, märkning etc.) och 4. uppgifter om vidtagna åtgärder (avspärrningar, utrymning, bevakning etc.). En begäran om Försvarsmaktens stöd till Polisen skall göras av Rikspolisstyrelsen. En polismyndighet som vill begära sådant stöd i anledning av anträffad militär ammunition eller sprängmedel skall därför vända sig till RKC.

Om ammunition, OXA, IED eller CBRN/IED anträffas, skall en första bedömning göras beträffande bl.a. de risker som är förenade med fyndet. Är det tveksamt vilka åtgärder som med hänsyn till säkerheten kan vidtas skall bombtekniker kontaktas.

Som en förstahandsåtgärd kan polispersonal, som inte är bombtekniker, beordras till fyndplatsen för att inhämta kompletterande uppgifter. Sådan personal skall inte vidröra eller på annat sätt ta befattning med föremålet. Åtgärderna skall inskränkas till besiktning på ett säkert avstånd från föremålet, rekognosering av riskområdet och skydd av fyndplatsen genom avspärrnings-, utrymnings- och bevakningsåtgärder.

Finns det genom anmälan eller observationer på platsen anledning att anta att det föreligger risk för personskada skall fyndet bevakas, riskområdet omedelbart avspärras och utrymmas samt bombtekniker tillkallas.

Poliserna skall på plats bedöma riskområdets omfattning, om möjligt i samråd med bombtekniker. Bombtekniker skall bedöma risken för skador och föreslå skadebegränsande åtgärder för skydd av den närmaste omgivningen. Bombtekniker skall även göra en bedömning av om föremålet skall undersökas, omhändertas, flyttas till en mer riskfri plats för att oskadliggöras eller oskadliggöras på fyndplatsen. Det åligger bombtekniker att ombesörja transport av och att oskadliggöra föremålet eller att begära biträde för sådana åtgärder av en annan myndighet.

Polisens åtgärder för transport av farligt föremål eller ämne omfattas av bestämmelserna i lagen (2006:263) om transport av farligt gods och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods. Ytterligare bestämmelser finns i Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), i vilka anges särskilda undantag beträffande vissa brådskande transporter och för vissa transporter som utförs av en polismyndighet. Bestämmelser om bl.a. hantering av brandfarliga och explosiva varor finns i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor.

Om inte annat är särskilt angivet får endast bombtekniker undersöka, omhänderta eller oskadliggöra OXA, IED eller CBRN/IED. Detsamma gäller i fråga om ammunition med utländskt ursprung och svensk ammunition med en kaliber på 20 mm eller mer. I handeln förekommande s.k. explosiva varor är normalt hanterings- och transportsäkra, men skall alltid hanteras med försiktighet. Sprängämnen och tändmedel skall förvaras och transporteras i skilda transportutrymmen så att de inte kan komma i beröring med varandra. Föreligger tveksamhet om ett föremål är säkert att hantera skall samråd ske med bombtekniker.

Poliser vid Nationella insatsstyrkan som har genomgått av Rikspolisstyrelsen godkänd utbildning och som har erhållit ett särskilt behörighetsbevis får, om särskilda skäl föreligger, undersöka och säkra en påträffad IED eller ett försåt i syfte att kunna genomföra en påbörjad insats. Om synnerliga skäl föreligger får, efter ett särskilt beslut från ansvarig insatsledare vid Nationella insatsstyrkan, en insats göras mot en IED eller ett försåt. Innan sådana åtgärder vidtas skall, om möjligt, samråd ske med bombtekniker. Behörighet som avses i första stycket skall omprövas och behörighetsbeviset förnyas senast vart tredje år.

Det ankommer på Nationella insatsstyrkan att se till att berörda personer har erforderlig behörighet och att behörighetsbevisen förnyas inom föreskriven tid. När Nationella insatsstyrkan har genomfört en insats mot en IED eller ett försåt skall en skriftlig rapport ges in till Rikspolisstyrelsen inom fem arbetsdagar.

Före en insats som avser ammunition, OXA, IED, CBRN/IED eller misstänkt sådan skall räddningstjänsten underrättas.

Bombrelaterade händelser skall genom polismyndighetens försorg rapporteras till BDC på Rikspolisstyrelsens protokollsblankett Bombrelaterad händelse (blankett RPS 208.3). BDC bedömer vilka uppgifter som skall skickas till försvarsmaktens databas (EODIS).

Kostnader som uppkommer för en polismyndighet med bombskyddsverksamhet med anledning av en polismyndighets begäran om biträde regleras i särskild ordning.

Rikspolisstyrelsen får medge undantag från dessa föreskrifter.

Denna författning träder i kraft den 1 juli 2007, då Rikspolisstyrelsens allmänna råd om Polisens åtgärder med misstänkt farligt föremål (RPSFS 2000:72, FAP 208-3) skall upphöra att gälla. På Rikspolisstyrelsens vägnar STEFAN STRÖMBERG

Lena Tysk

(Polisavdelningen)