SJVFS 1994:24
Statens jordbruksverks föreskrifter om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter1
Statens
jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-
S
ISSN 1102-0970
Statens jordbruksverks föreskrifter
om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter 1 ;
beslutade den 10 februari 1994
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1, 6, 8, 14 och
16 §§ utsädesförordningen (1993:1375)2 och 7 § förordningen
(1988:860) med instruktion för Statens utsädeskontroll, följande.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
Utkom från trycket
den 24 februari 1994
INLEDNING
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns
dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (1993:1375).
DEFINITIONER
2 § I dessa föreskrifter förstås med
1. Utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna.
2. Bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare
uppförökning.
3. Förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som
används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av
sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde.
4. Stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och
som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning
av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde.
5. Basutsäde (utsädesklass B): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller
de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av
certifikatutsäde.
------------------------
1Senaste författningar i ämnet: Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för
utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS
1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis).
2Jfr EES-avtalet bilaga I avsnitt III och rådets direktiv 70/458/EEG (EGT nr L 225,
12.10.1970, s. 7) m.fl.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
2
6. Certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från
basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller
de i bilaga 1 angivna kraven samt huvudsakligen är avsett för användning
som bruksutsäde.
7. Standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i
bilaga 1, punkterna 2-4, angivna kraven samt är avsett för användning som
bruksutsäde.
8. Småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller stan-
dardutsäde med en högsta nettovikt för:
a) rosenböna, böna, brun böna, ärt och bondböna: 5 kg,
b) lök, körvel, sparris, mangold, rödbeta, majrova, vattenmelon,
jättepumpa, pumpa, squash, morot, rädisa, svartrot, spenat och
vintersallat: 500 g,
c) andra arter av köksväxter: 100 g.
I de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesti-
cider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
9. Provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30
juni.
10. Officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller
av ett organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket.
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING OCH FÖR
KONTROLL AV STANDARDUTSÄDE
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av
standardutsäde skall ske enligt de regler som fastställts av International
Seed Testing Association (ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.
Detsamma gäller för kontroll av standardutsäde.
Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde
som skall betas skall kunna provtas även före betning.
Ett utsädesparti skall vara enhetligt. Partistorleken för utsäde av ärt,
brun böna och bondböna får vara högst 25 ton, för utsäde av vattenmelon,
jättepumpa, pumpa, rosenböna och sparris högst 20 ton och för utsäde av
övriga arter högst 10 ton. Partiets vikt får dock överstiga angiven
viktgräns med högst 5 procent.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
3
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd
utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna
krav för utsädesodling enligt bilaga 2, och i bilaga 1 angivna krav på
sortkvalitet.
Utöver vad som anges i bilaga 2 krävs för godkännande att odlingen
vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till
Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje
år.
Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besiktning
och kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt
fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall
besiktigas.
Besiktning av odling avsedd för produktion av bruksutsäde får utföras
av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Areal
som besiktigats av sådan besiktningsman skall genom stickprov
efterkontrolleras av Utsädeskontrollen, enligt vad som anges i bilaga 2.
Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna
A, B samt i klass C. Utsädeskontrollen skall i anslutning till
kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys.
Utsädeskontrollen eller auktoriserad besiktningsman äger tillträde till
odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utveck-
lingsstadium.
Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om
resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de
avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av
inblandning av antal frön av andra arter som framgår av dessa föreskrifter.
7 § Utsäde får godkännas om det vid undersökning av officiellt uttagna
prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1.
För utsläppande på marknaden i Sverige skall utsäde som producerats i
Sverige dock uppfylla de tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant
utsäde.
Parti får inte godkännas om utsädet enligt Utsädeskontrollens
bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att
grobarheten försämras.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
4
Kontrollerat standardutsäde
8 § Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av
industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan
föregående sortkontroll godkännas för utsläppande på marknaden som
kontrollerat standardutsäde, om det uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1,
punkterna 2-4.
Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och
sortrenhet.
Kemiskt behandlat utsäde
9 § Kemiskt behandlat (betat) utsäde får endast certifieras om medlet är
jämnt fördelat på frövaran.
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i
Statens jordbruksverks författningssamling. För transport av farligt gods
finns särskilda bestämmelser.
Utlämnande av utsäde
11 § Certifierat parti och parti av standardutsäde skall finnas tillgängligt
på platsen för provtagningen till dess att undersökningen av kvaliteten
visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och
sortrenhet, enligt bilaga 1 är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får Utsädeskontrollen
medge att utsäde för utförsel till land inom det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet lämnas ut innan resultatet av kvalitetsundersökning
föreligger, under förutsättning att utlämnandet endast gäller första
handelsledet.
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen god-
känna för certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte
uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant
godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet
uppges vid utsläppandet på marknaden och att utsädet skall användas för
fortsatt uppförökning.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
5
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13 § Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med undan-
tag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke med
utformning och innehåll som uppfyller kraven i bilaga 3.
Märkningen skall utföras under Utsädeskontrollens kontroll och utgör
ett bevis på att utsädet är certifierat.
Officiellt märke skall vara av självhäftande material, påsytt på för-
packning och av rivbeständigt material eller fäst under plomb.
14 § Förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts
enligt 12 § skall, utöver kraven i bilaga 3, genom säljarens eller
leverantörens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket
grobarheten anges. Dessutom skall på det officiella märket anges att
partiets grobarhet inte uppfyller kraven enligt bilaga 1.
15 § På förpackningar med utsäde som skall föras ut till ett land inom det
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall uppgifter enligt bilaga 3
även vara angivna på ett officiellt EG-språk, kompletterat med uppgift om
betning då utsädet är betat.
16 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under Utsädes-
kontrollens kontroll i samband med provtagning och märkning. Förseg-
lingen skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Särskilda bestämmelser för standardutsäde
17 § Standardutsäde får släppas ut på marknaden i förpackningar som är
märkta enligt märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4
(småförpackningar). Märkning och försegling får utföras av den som
anmält sin verksamhet enligt 15 § utsädesförordningen.
Försegling skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öpp-
nandet.
Annullering
18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet
inte uppfyller kraven enligt bilaga 1, skall märkena under Utsädeskon-
trollens kontroll makuleras.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
6
Certifieringens varaktighet
19 § Ett utsädesparti får släppas ut på marknaden under en period av ett
år efter den månad då förseglingen ägt rum.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde eller standardutsäde kan
medges, om partiet efter provtagning och kontroll av Utsädeskontrollen
visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet.
Om förlängning medges, skall Utsädeskontrollen utföra nödvändig
tilläggsmärkning.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
20 § Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller
godkänts som kontrollerat standardutsäde får släppas ut på marknaden i
småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och
förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §.
21 § Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller
med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som
uppfyller märkningskraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde)
respektive 4 (standardutsäde). Om förpackningen är genomskinlig kan
märket anbringas inuti förpackningen.
Småförpackningar skall vara förseglade av den som förpackar partiet
på ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling
av småförpackningar av certifikatutsäde får endast äga rum under det
certifierande organets kontroll.
22 § Småförpackningar får släppas ut på marknaden till och med sep-
tember månad andra säsongen efter den provtagningssäsong då partiet
godkänts.
23 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småför-
packningar efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av Utsädeskon-
trollen om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är
representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet.
Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning
som anger det nya sista datumet för utsläppande på marknaden. Sista
datumet för utsläppande på marknaden kan förlängas högst ett år.
24 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i
småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-
rätthålls.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
7
Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven enligt
bilaga 1 eller märkningsbestämmelserna enligt bilaga 3, skall detta kun-
göras i Utsädeskontrollens årliga meddelande. Meddelandet skall förutom
analysresultatet även innehålla uppgift om referensnummer, art och sort
samt förpackarens namn och adress.
INFÖRSEL AV UTSÄDE
25 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, skall skrift-
ligen anmälas till Utsädeskontrollen. Utsäde vars vikt inte överstiger den
vikt som anges i 2 § 8 behöver dock inte anmälas, om utsädet skall
användas för egen sådd. Anmälan skall innehålla uppgift om
1. exportland,
2. art,
3. sort,
4. kvantitet,
5. referensnummer, och
6. certifieringsklass eller för det fall det är fråga om standardutsäde,
uppgift härom.
Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, skall detta anges i
stället för referensnummer.
26 § Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om
sorten är intagen i den svenska sortlistan, i Europeiska gemenskapens
gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista
från något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certi-
fieras som certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i en sortlista inom det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,
2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat
på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre,
3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första
generationen, och
4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land
inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller av en myn-
dighet i ett land som med avseende på certifieringen har godkänts av den
Europeiska gemenskapen som tredje land.
Utsädet skall åtföljas av ett officiellt dokument enligt bilaga 4.
28 § Införsel av ett certifierat utsädesparti av en sort som inte är intagen i
en sortlista inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske
om partiet
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
8
1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur
landet,
3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för
vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller
urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om:
a) för rosenböna, böna, brun böna, ärt och bondböna: 50 kg,
b) för lök, mangold, rödbeta, majrova, vattenmelon, pumpa,
squash, morot, rädisa, svartrot, spenat och vintersallat: 5 kg,
c) för andra arter: 1 kg.
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
29 § Om det föreligger särskilda skäl kan Jordbruksverket medge
undantag från föreskrifterna i denna författning.
-----------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller
tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i
Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar3.
Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas
med kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa
utsädesvaror
4
och, om sådan märkning skett, utan certifiering eller
kontroll som standardutsäde släppas ut på marknaden i Sverige fram till
den 1 september 1995.
------------------------
3Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd.
4Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa
utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla den
1 mars 1994.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i
Sverige.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra
generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
9
1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra
stycket är uppfyllt.
SVANTE ENGLUND
Eva Dahlberg
(Växtodlingsenheten)
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
10
Bilaga 1
KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE
Utsädet skall uppfylla följande krav:
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre eller snärja.
3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
4. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter och grobarhet, i samtliga klasser:
Art
Rent
frö,
vikt-%,
lägst
Frön av
andra
arter,
högsta
vikt-%
Gro-
barhet
%, lägst
Minsta prov-
mängd (gram)
för bestämning
av frön av andra
arter a)
Allium cepa L.
Lök
97
0,5
70
25
Allium porrum L.
Purjolök
97
0,5
65
20
Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm.
Körvel
96
1
70
20
Apium graveolens L.
Selleri
97
1
70
5
Asparagus officinalis L.
Sparris
96
0,5
70
100
Beta vulgaris L. var. vulgaris
Mangold
97
0,5
50 b)
100
Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.
Rödbeta
97
0,5
70 b)
100
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. gongylodes
Kålrabbi
97
1
75
25
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. sabellica L.
Grönkål
97
1
75
25
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. botrytis L.
Blomkål
97
1
70
25
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. cymosa Duch.
Broccoli
97
1
75
25
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. alba DC.
Vitkål
97
1
75
25
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. conica DC.
Spetskål
97
1
75
25
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. rubra DC.
Rödkål
97
1
75
25
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. sabauda L.
Savoykål
97
1
75
25
Brassica oleracea L. convar.
oleracea var. gemmifera DC.
Brysselkål
97
1
75
25
Brassica pekinensis (Lour.) Rupr.
Kinesisk kål
97
1
75
20
Brassica rapa L. var. rapa
Majrova
97
1
80
20
Capsicum annuum L.
Paprika m.fl.
97
0,5
65
40
Cichorium endivia L.
Endive
95
1
65
15
Cichorium intybus L. (partim)
Cikoria
95
1,5
65
15
Cichorium intybus L. (partim)
Industricikoria
97
1
80
50
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
11
Art
Rent
frö,
vikt-%,
lägst
Frön av
andra
arter,
högsta
vikt-%
Gro-
barhet
%,
lägst
Minsta prov-
mängd (gram)
för bestämning
av frön av andra
arter a)
Citrullus lanatus (Thunb.)
Matsum. et Nakai
Vattenmelon
98
0,1
75
250
Cucumis melo L.
Melon
98
0,1
75
100
Cucumis sativus L.
Gurka
98
0,1
80
25
Cucurbita maxima Duchesne
Jättepumpa
98
0,1
80
250
Cucurbita pepo L.
Pumpa,
squash
98
0,1
75
150
Cynara cardunculus L.
Kardon
98
0,5
65
50
Daucus carota L.
Morot
95
1
65
10
Foeniculum vulgare Miller
Fänkål
96
1
70
25
Lactuca sativa L.
Sallat
95
0,5
75
10
Lycopersicon lycopersicum (L.)
Karsten ex Farw.
Tomat
97
0,5
75
20
Petroselinum crispum (Miller)
Nyman ex A.W. Hill
Persilja
97
1
65
10
Phaseolus coccineus L.
Rosenböna
98
0,1
80
1000
Phaseolus vulgaris L.
Böna,
Brun böna
98
0,1
75
700
Pisum sativum L. (partim)
Ärt
98
0,1
80
500
Raphanus sativus L.
Rädisa
97
1
70
50
Scorzonera hispanica L.
Svartrot
95
1
70
30
Solanum melongena L.
Äggplanta
96
0,5
65
20
Spinacia oleracea L.
Spenat
97
1
75
75
Valerianella locusta (L.) Laterr.
Vintersallat
95
1
65
20
Vicia faba L. (partim)
Bondböna
98
0,1
80
1000
Anmärkningar:
a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av
den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400
frön.
b) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
12
5. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande
arter:
Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.)
Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (som saknar svenskt namn)
Vialsmyg (Bruchus atomarius L.)
Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.)
Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)
6. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande
på marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0%.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
13
Bilaga 2
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV
SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Fältet skall vara i sådant skick och grödan i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och
sundhet är möjlig.
3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad
pollinering skall vara följande:
A. Beta vulgaris
1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m.
2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan
sortgrupp:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma
sortgrupp:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
De sortgrupper som avses i 2 och 3 skall bestämmas enligt följande:
I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold eller bladbeta) och Beta
vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): om grödan är av en sort
som är genetiskt monogerm skall multigerma sorter anses tillhöra en
annan grupp.
II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold eller bladbeta): med
beaktande av punkt I skall sorterna delas in i fem grupper med
avseende på yttre egenskaper enligt följande:
Grupp
Egenskaper
1
2
3
4
5
Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning
Vitt
bladskaft
och
mellan-
eller
mörkgrön
bladskiva
utan
antocyanfärgning
Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva
Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
14
III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av
punkt I skall sorterna delas in i sex grupper med avseende på yttre
egenskaper enligt följande:
Grupp
Egenskaper
1
Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat
eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila
2
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet vitt
3
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet gult
4
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet rött eller mörklila
5
Rotknölens form smal och avlång
och rotköttet rött eller mörklila
6
Rotknölens form smal och triangulär
med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila
B. Brassica-arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till
korsningar i sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim])
1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m
2. Från en annan sort av industricikoria:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
D. Andra arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av andra arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till
korsningar i sorter av andra arter:
a) för basutsäde
300 m
b) för certifikatutsäde
100 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
15
5. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
Fältbesiktning och kontroll:
För basutsäde och certifikatutsäde skall minst en fältbesiktning utföras.
Om fältbesiktning av certifikatutsäde utförts av besiktningsman som avses
i 5 §, skall besiktningen kontrolleras av Utsädeskontrollen genom
stickprovskontroller som omfattar minst 20% av grödan av varje art.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
16
Bilaga 3
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas-
och certifikatutsäde av samtliga arter:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Månad och år för officiell försegling.
4. Partiets referensnummer.
5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
6. Sort.
7. Utsädesklass.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.
10. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet
tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent,
under vilket den har godkänts officiellt, och texten
"komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som
uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som
basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av
ett omnämnande av den slutliga sorten och texten
"komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet
tillhör, åtföljt av texten "hybrid".
2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (Leveran-
törsmärke eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort.
6. Texten "Certifikatutsäde".
7. Partiets referensnummer.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
17
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar
(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g).
9. Om
utsädet
varit
föremål
för
pelletering
eller
annan
specialbehandling skall detta anges.
3. Märkning av partier med standardutsäde (Leverantörsmärke
eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort.
6. Texten "Standardutsäde".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.
9. Om
utsädet
varit
föremål
för
pelletering
eller
annan
specialbehandling skall detta anges.
4. Märkning av småförpackningar med standardutsäde (Tryckt eller
stämplad text på förpackning)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Månad och år för sista försäljning.
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort.
6. Texten "Standardutsäde" eller "st".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar
(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g).
9. Om
utsädet
varit
föremål
för
pelletering
eller
annan
specialbehandling skall detta anges.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
18
5. Särskild märkning
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamutsäde
eller basutsäde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
2. Sort.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
6. Om
utsädet
varit
föremål
för
pelletering
eller
annan
specialbehandling skall detta anges.
6. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg:
Officiellt märke:
F-material
Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Standardutsäde
Mörkt gul
Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde:
Certifikatutsäde
Blå
Standardutsäde
Mörkt gul
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där
anpassning av storlek får ske.
SJVFS 1994:24
Saknr U 41
19
Bilaga 4
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID INFÖRSEL AV
ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av
sådant parti har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser.