SJVFS 1996:102

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

ISSN 1102-0970

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter;

beslutade den 18 juni 1996

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2, 3, 6, 8, 14 - 16 och

19 §§ utsädesförordningen (1993:1375) och 8 § förordningen (1996:146)

med instruktion för Statens utsädeskontroll samt efter samråd med

Statens utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd, i fråga om verkets

föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta,

foder-, olje- och fiberväxter

dels att 16 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 27 § skall utgå,

dels att 2, 3, 5 - 8, 10, 11, 13 - 15, 17, 18, 24 och 26 - 31 §§,

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt bilagorna 1 - 5 skall

ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna skall införas fem nya paragrafer, 14 a,

26 a, 26 b, 27 a och 32 §§, en ny bilaga, bilaga 2 a, samt en ny rubrik

närmast före 26 b § av följande lydelse.¹

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

Utkom från trycket

^{den 1 juli 1996}

2 § I dessa föreskrifter förstås med

-------------------------

1Jfr rådets direktiv 66/400/EEG (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2290/66, Celex 366L0400)

senast ändrat genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, rådets direktiv

66/401/EEG (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2298/66, Celex 366L0401) senast ändrat genom

kommissionens direktiv 96/18/EG (EGT nr L 76, 26.3.1996, s. 21, Celex 396L0018), rådets

direktiv 69/208/EEG (EGT nr L 169, 10.7.1969, s. 3, Celex 369L0208) senast ändrat

genom kommissionens direktiv 96/18/EG (EGT nr L 76, 26.3.1996, s. 21, Celex

396L0018), kommissionens direktiv 75/502/EEG (EGT nr L 228, 29.8.1975, s. 23, Celex

375L0502), kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT nr L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex

381D0675) ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT nr L 327, 22.11.1986,

s. 50, Celex 386D0563), kommissionens direktiv 86/109/EEG (EGT nr L 93, 8.4.1986, s.

21, Celex 386L0109) senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/376/EEG (EGT nr L

203, 26.7.91, s. 108, Celex 391L0376), kommissionens beslut 87/309/EEG (EGT nr L 155,

16.6.1987, s. 26, Celex 387D0309) ändrat genom kommissionens beslut 88/493/EEG (EGT

nr L 261, 21.9.1988, s. 27, Celex 388D0493), kommissionens beslut 89/540/EEG (EGT nr

L 286, 4.10.1989, s. 24, Celex 389D0540) senast ändrat genom kommissionens beslut

96/336/EG (EGT nr L 128, 29.5.1996, s. 23, Celex 396D0336), rådets beslut 95/514/EG

(EGT nr L 296, 9.12.1995, s. 34, Celex 395D0514) ändrat genom kommissionens beslut

96/217/EG (EGT nr L 72, 21.3.1996, s. 37, Celex 396D0217).

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

2

utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta,

foderväxter samt olje- och fiberväxter,

bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,

förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som an-

vänds av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av

sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde,

stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren

eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och

som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett

för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde,

basutsäde (utsädesklass B):

a) förädlade sorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som

levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens

begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde,

och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är

avsett för framställning av certifikatutsäde; för hybridsorter inkluderas

utsäde för framställning av såväl hanliga som honliga föräldraplantor,

b) lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll

från en eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och

som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för

framställning av certifikatutsäde,

certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt

2 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från

stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för cer-

tifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,

certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av

arter enligt bilaga 1 punkt 3 som är framställt från basutsäde, eller på

förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2

angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för framställning av

certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruks-

utsäde,

certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av

arter enligt bilaga 1 punkt 4 som är framställt från certifikatutsäde av

första generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller

basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikat-

utsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde eller, i tillämpliga

fall, för framställning av certifikatutsäde av tredje generationen,

certifikatutsäde av tredje generationen (utsädesklass C3): utsäde av

arter enligt bilaga 1 punkt 5 som är framställt från certifikatutsäde av

första eller andra generationen, eller på förädlarens begäran från stam-

utsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för

certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,

handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1

punkt 6 som är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för

handelsutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

3

småförpackningar:

a) utsäde av beta:

EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt

frö eller precisionsfrö innehållande upp till 100.000 frögyttringar

eller med en högsta nettovikt om 2,5 kg; för annat utsäde än

monogermt frö eller precisionsfrö tillåts dock en nettovikt om

högst 10 kg,

b) utsäde av foderväxter:

I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med

blandning av utsäde som endast är avsett för grönyteändamål,

med en nettovikt om högst 2 kg,

II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning med

certifikatutsäde, handelsutsäde eller art- eller sortblandning

av foderväxter, med en nettovikt om högst 10 kg,

c) utsäde av alla arter:

S-småförpackning (för utsläppande på marknaden för användning

i Sverige):

I) en förpackning med stamutsäde eller basutsäde, med en

nettovikt om högst 50 kg,

II) en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde av olje-

och fiberväxter eller en art- eller sortblandning av foder-

växter, med en nettovikt om högst 25 kg,

"Specialblandning": en förpackning med en art- eller sortbland-

ning av foderväxter som har en sammansättning som skiljer sig

från utsädesföretagets ordinarie sortiment, med en nettovikt om

högst 25 kg;

i de angivna nettovikterna under a - c inräknas inte eventuellt

innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra

fasta tillsatser,

provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,

officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av

ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,

OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 9 och 10

oktober 1988 för certifiering av utsäde av foder-, olje- och fiberväxter

respektive av utsäde av beta,

dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en

sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i OECD:s

sortlista,

växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid

förflyttning av växter inom EU är uppfyllda,

sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av

Jordbruksverket, och

växt: växt enligt den definition som anges i växtskyddslagen

(1972:318).

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

4

3 § Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som

fastställts av International Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.

Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde

som skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns sär-

skilda skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på prov-

tagning före betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för

provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning

godkänts av Utsädeskontrollen.

Ett utsädesparti som certifieras skall vara enhetligt. Partistorleken får

vara högst

1. 25 ton för utsäde av fodervicker, lupinarter, sojaböna, solros,

åkerböna och ärt,

2. 20 ton för utsäde av beta, luddvicker och ungersk vicker, samt

3. 10 ton för utsäde av övriga arter.

I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5

procent.

5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till

Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje

år.

Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besiktning

av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa

fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas.

Besiktning av odling avsedd för produktion av bruksutsäde av andra

arter än beta får utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats

för detta ändamål. Areal som besiktigats av sådan besiktningsman skall

genom stickprov efterkontrolleras av Utsädeskontrollen.

Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna

A, B och C1, samt i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning

Utsädeskontrollen anser erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning

till kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorie-

analys.

Utsädeskontrollen eller auktoriserad besiktningsman äger utan före-

gående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och

utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om

resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.

6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de av-

vikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av in-

blandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 2 a.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

5

7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av

officiellt uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.

För utsläppande på marknaden i Sverige skall utsäde som producerats i

Sverige dock uppfylla de högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges

i bilaga 2 för sådant utsäde.

Utsäde av de i bilaga 1 punkt 6 nämnda arterna, som är tillräckligt

artäkta, kan utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och

släppas ut på marknaden som handelsutsäde, om utsädet uppfyller kvali-

tetskraven i bilaga 2.

Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifie-

rande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla

lagring utan att grobarheten försämras.

8 § Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras

för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens

beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art.

I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1

angivna arterna.

10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:95) om emballage för

betat utsäde.

11 § Parti för certifiering skall finnas tillgängligt på platsen för certi-

fieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med

undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är

uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande

organet certifiera utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till

förbrukare inom landet innan resultatet av kvalitetsundersökningen är

klart.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande

organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens

namn och adress anges,

2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro-

barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

6

Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till för-

brukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven

i bilaga 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks

författningssamling före den 1 februari. Meddelandet skall innehålla

analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt

förpackarens namn och adress.

13 § Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med

undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars

utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4.

Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och

utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-

beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

Som officiellt märke får på förpackningar av åkerböna och ärt också

användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad text som godkänts av

Utsädeskontrollen och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då på-

tryckt eller påstämplad text används skall varje förpackning vara försedd

med ett individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på för-

packningarna skall underrätta det certifierande organet om antalet för-

packningar som märkts, med uppgift om deras löpnummer. Det certifie-

rande organet skall föra journal över de utsädeskvantiteter som märkts

enligt detta system, med uppgifter om antalet förpackningar i varje parti,

förpackningarnas innehåll och löpnummer. Det certifierande organet skall

också granska producenternas journaler.

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket

och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt

12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens

försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,

leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer

anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det

officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga

2.

Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella

märket.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

7

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag

medgetts enligt 31 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det

officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För

utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg

som anges i bilaga 4.

Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.

15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § skall utöver

kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten

"Utsäde för utförsel".

17 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-

fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.

Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på

sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan

öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett

självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-

ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att

skadas, eller

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie

som inleds med siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning

(bokstäver, symbol), som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats,

är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning.

För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter,

sojaböna, solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslut-

ningssystem användas påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har

någon annan öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom

trycket av det påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att

anordningens längd inte understiger 22 % av påsens bredd.

18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet

inte uppfyller kraven i bilaga 2, skall märkena makuleras under det cer-

tifierande organets kontroll.

Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, skall

förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten

makuleras under det certifierande organets kontroll.

24 § EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ

A och typ B med foderväxtutsäde och S-småförpackningar får släppas ut

på marknaden fram till utgången av säsongen efter den provtagnings-

säsong då partiet godkänts. S-småförpackningar med utsäde av olje- och

fiberväxter får dock endast släppas ut på marknaden under en period av ett

år efter den månad då partiet godkänts.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

8

26 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i

småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-

rätthålls.

Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2

eller märkningsbestämmelserna i bilaga 4, skall detta kungöras årligen av

Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om

analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt

förpackarens namn och adress anges.

26 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde

i småförpackningar för vidare försäljning skall kontinuerligt föra journal

om lager och förpackning av partier och blandningar.

I journal över småförpackningar med utsäde av rena arter skall det

finnas följande uppgifter:

1. art,

2. sort, utom för handelsutsäde,

3. referensnummer,

4. utsädesklass,

5. partiets vikt,

6. datum för påbörjad förpackning,

7. typ av småförpackning,

8. antal förpackningar som märkts och förseglats,

9. förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögyttringar

per förpackning,

10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referens-

nummer eller specialblandning anges),

11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är

slut), och

12. datum för avslutad förpackning.

I journal över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandning

skall det finnas följande uppgifter:

1. blandningens referensnummer,

2. blandningens vikt,

3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning,

4. typ av småförpackning,

5. antal förpackningar som märkts och förseglats,

6. förpackningarnas vikt,

7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är

slut), och

8. datum för avslutad förpackning.

En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år.

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

9

26 b § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller

i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter av lant-

bruksväxter men som är intagen i en nationell sortlista i ett land inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får certifieras för utförsel till

det landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga 2.

27 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen

enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista

eller i den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system

och utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven.

Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda

certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler.

27 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekono-

miska samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certi-

fierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och

innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5.

28 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som skall

användas för uppförökning eller som skall släppas ut på marknaden, skall

skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast två veckor efter införseln.

Anmälan skall ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och

innehålla följande uppgifter:

1. ursprungsland,

2. art,

3. sort,

4. kvantitet,

5. referensnummer,

6. utsädesklass,

7. typ av förpackning och märkning, och

8. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in

och förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per

förpackning.

Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtföljas

av ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av

Utsädeskontrollen.

29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att

certifieras som certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i Europeiska

gemenskapens gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter,

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

10

2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certi-

fikatutsäde av första eller andra generationen,

3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller av en myndighet i

ett land som med avseende på fältbesiktningen och certifieringen har

godkänts av Europeiska gemenskapen som tredje land, och

4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt

åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5.

30 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den

svenska sortlistan eller i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista

för arter av lantbruksväxter får ske om partiet

1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur

landet,

3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för

vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller

urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 50 kg.

31 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-

fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser.

32 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt

producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter

skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med

krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från

länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

11

Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994.

För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller

tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i

Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om

statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar.

Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap

och vallmo fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration

enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om

kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror och, om

sådan märkning har skett, utan certifiering släppas ut på marknaden i

Sverige.

Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i

Sverige.

Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i

klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde

får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra

generationen efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995

ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket

är uppfyllt.

Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan genera-

tionstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998.

Utsäde av följande arter är tillåtet att certifiera i klass C1 och klass C2

t.o.m. den 30 juni 1997, därefter kan certifikatutsäde av de aktuella

arterna endast certifieras i klass C: Alsikeklöver (Trifolium hybridum L.),

hundäxing (Dactylis glomerata L.), rödklöver (Trifolium pratense L.),

rödsvingel (Festuca rubra L.), timotej (Phleum pratense L.), vitklöver

(Trifolium repens L.), ängsgröe (Poa pratensis L.) och ängssvingel

(Festuca pratensis Hudson).

-------------------------

Denna författning träder i kraft den 1 juli 1996.

MATS PERSSON

Eva Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

12

Bilaga 1

ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)

1. Arter

Beta

Beta vulgaris L. var. altimissa Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et K.B.

Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Cynodon dactylon (L.) Pers.

Bermudagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch

Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium)

Festulolium, rajsvingel

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs, inklusive

westerwoldiskt rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

- (svenskt namn saknas)

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

Poa compressa L.

Berggröe

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

13

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel, käringtand

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago sativa L.

Blålusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var.

medullosa + var. viridis L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs

Rybs

Carum carvi L.

Kummin

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Helianthus annuus L.

Solros

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

2. Certifikatutsäde (C):

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

14

Beta

Beta vulgaris L. var. altimissa Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et K.B.

Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Cynodon dactylon (L.) Pers.

Bermudagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch

Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium)

Festulolium, rajsvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs, inklusive

westerwoldiskt rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

-

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

Poa compressa L.

Berggröe

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

15

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel, käringtand

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago sativa L.

Blålusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var.

medullosa + var. viridis L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs

Rybs

Carum carvi L.

Kummin

Helianthus annuus L.

Solros

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

16

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Olje- och fiberväxter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Olje- och fiberväxter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):

Olje- och fiberväxter

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

6. Handelsutsäde:

Foderväxter

- gräs

Poa annua L.

Vitgröe

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Olje- och fiberväxter

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

17

Bilaga 2

KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE-

OCH FIBERVÄXTER

Utsädet skall uppfylla följande krav:

A. Betutsäde (Beta vulgaris)

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och

grobarhet. Minsta provvikt skall vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet,

lägst (% av

frögyttringar eller

rent frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

80

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

75

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

Foderbeta:

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö)

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser.

4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde

respektive 0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och

tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde skall

analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, dvs.

efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.

6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

18

7. Därutöver krävs för:

a) Monogermt frö:

Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta.

Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte över-

stiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.

b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):

aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge

endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera

groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögytt-

ringar.

bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge

endast en groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För

allt annat frö gäller att minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge

endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera

groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på antalet grodda frögytt-

ringar.

Följande högre svenska krav skall uppfyllas för certifiering av utsäde

av sockerbeta för utsläppande på marknaden i Sverige:

1. Utsädet skall uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet.

Minsta provvikt skall vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet, lägst

(% av frögytt-

ringar eller rent

frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

90

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

90

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser.

2. Monogermt frö:

Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %,

beräknat på andelen grodda frögyttringar.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

19

3. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för mono-

germt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelle-

terat utsäde skall analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdig-

ställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före pelle-

tering.

B. Utsäde av foderväxter

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på

sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår

av nedan angiven tabell:

Sortrenhet i respektive klass, lägst (%)

Art

A, B

C

C1

C2

Fodermärgkål, kålrot

99,7

99,0

-

-

Ängsgröe, enklonssorter

99,7

98,0

98,0

-

Åkerböna, ärt

99,7

-

99,0

98,0

Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och certifierings-

klass.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,

inblandning av andra arter samt grobarhet.

I) Certifikatutsäde

a) Gräsarter

Högsta inblandning av frön

av andra arter (vikt-%)

Art

Grobar-

het, %

lägst a)

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

e)

Enskild

art d)

Kvick-

rot

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Alaskagräs

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Bermudagräs

70

90

2,0

1,0

0,3

2

Festulolium, se rajsvingel

Gröe, kärr-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, lund-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, sen-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, vit-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

5

Gröe, ängs-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gullhavre

70

75

3,0

1,0 c)

0,3

2

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

20

Högsta inblandning av frön

av andra arter (vikt-%)

Art

Grobar-

het, %

lägst a)

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

e)

Enskild

art d)

Kvick-

rot

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Hundäxing

80

90

1,5

1,0

0,3

5

Knylhavre

75

90

3,0

1,0 c)

0,5

5

Phalaris aquatica

75

96

1,5

1,0

0,3

5

Plattlosta

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Rajgräs, engelskt

80

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajgräs, hybrid

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajgräs, italienskt inkl.

westerwoldiskt rajgräs

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajsvingel, Festulolium

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, får-

75

85

2,0

1,0

0,5

5

Svingel, hård-

75

85

2,0

1,0

0,5

5

Svingel, röd-

75

90

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, rör-

80

95

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, ängs-

80

95

1,5

1,0

0,5

5

Timotej

80

96

1,5

1,0

0,3

5

Turftimotej

80

96

1,5

1,0

0,3

5

Ven, brun-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, kryp-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, röd-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, stor-

80

90

2,0

1,0

0,3

2

Ängskavle

70

75

2,5

1,0 c)

0,3

5

b) Baljväxtarter och övriga arter

Högsta inblandning av frön av

andra arter (vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst a)

Högsta

halt hårda

frön

%

Rent

frö,

vikt-%

lägst

Totalt, e)

Enskild

art h)

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Esparsett

75

20

95

2,5

1,0

5

Klöver, alexandriner-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, alsike-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, blod-

75

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, bockhorns-

80

-

95

1,0

0,5

5

Klöver, persisk

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, röd-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, tupp-

75

30

95

2,5

1,0

5

Klöver, vit-

80

40

97

1,5

1,0

10

Käringtand

75

40

95

1,8 f)

1,0 f)

10

Lupin, blå-

75

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, gul-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, vit-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lusern

80

40

97 k)

1,5

1,0

10

Lusern, blå-

80

40

97

1,5

1,0

10

Lusern, humle-

80

20

97

1,5

1,0

10

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

21

Högsta inblandning av frön av

andra arter (vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst a)

Högsta

halt hårda

frön

%

Rent

frö,

vikt-%

lägst

Totalt, e)

Enskild

art h)

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Vicker, foder-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ludd-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ungersk

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Åkerböna

85

5

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Ärt, foder-, kok-

80

-

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Fodermärgkål

75

-

98

1,0

0,5 i)

10

Honungsört

80

-

96

1,0

0,5

-

Kålrot

80

-

98

1,0

0,5 i)

5

Oljerättika

80

-

97

1,0

0,5 i)

5

Anmärkningar:

a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt

medräknas hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten

hårda frön.

b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) skall inte

betraktas som förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra

arter.

c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning

av andra arter.

d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3

viktprocent.

e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller

snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. Förekomst av ett frö

av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive klöverarter, käringtand och

lusernarter skall inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp.

dubbel vikt är fritt från snärja.

f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver skall inte betraktas som en förore-

ning och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i foderärt

och kokärt, småfröig vickerart i storfröig och storfröig vickerart i småfröig betraktas inte

som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta halten inblandning av frön av

andra arter.

h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3

viktprocent.

i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) respektive åkersenap (Sinapis

arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot och oljerättika får inte överstiga 0,3 viktprocent.

j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i andra

lupiner och antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 2,5 %.

k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1 viktprocent.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

22

II) Stam- och basutsäde

Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter

och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för

stam- och basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett

andra prov för undersökning av förekomst av snärja.

2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För

Alaskagräs och plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst

20 frön i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en

enskild art utom vad som gäller enligt punkt 3 och 4 nedan.

3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.)

än den som skall undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.

4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt

ängskavle skall inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte

betraktas som en förorening. I gullhavre skall inblandning av högst 20

frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening.

5) Utsäde av baljväxter skall vara fritt från väppling (Melilotus spp.).

Förekomst av ett frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a av klöverarter, käringtand, lusernarter samt tuppklöver skall

inte betraktas som en förorening om ett andra prov om två gånger den

uttagna provmängden är fritt från frön av väppling. Antalet frön av

väppling behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver, esparsett,

lupinarter, vickerarter och åkerböna samt ärt.

6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1

%.

7) Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elymus repens), renkavle (Alopecurus

myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:

Art

Antal Rumex spp., utöver

R. acetosella och

R. maritimus

Kvickrot

(Elymus

repens)

Renkavle

(Alopecurus

myosuroides)

Gröearter

1

1

1

Gullhavre

1

1

1

Hundäxing

2

5

5

Knylhavre

2

5

5

Lostearter

5

5

5

Rajgräsarter

2

5

5

Rajsvingel

2

5

5

Svingelarter

2

5

5

Timotejarter

2

1

1

Venarter

1

1

1

Ängskavle

2

5

5

Bockhornsklöver

2

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

23

Art

Antal Rumex spp., utöver

R. acetosella och

R. maritimus

Kvickrot

(Elymus

repens)

Renkavle

(Alopecurus

myosuroides)

Esparsett

2

Klöverarter

3

Käringtand

3

Lupinarter

2

Lusernarter

3

Tuppklöver

2

Vickerarter

2

Åkerböna

2

Ärt

2

Fodermärgkål

3

Honungsört

-

Kålrot

2

Oljerättika

2

III) Handelsutsäde

Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter

och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter,

både totalt resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.

2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter

(Poa spp.) i vitgröe skall inte betraktas som en förorening.

3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling

(Melilotus spp.) i tuppklöver skall inte betraktas som en förorening.

4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och

luddvicker eller besläktade odlade arter i ungersk vicker skall inte

betraktas som en förorening.

5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker skall vara 97 viktprocent.

Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande

på marknaden i Sverige:

1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för

vickerarter, åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 17,0 %.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

24

C. Utsäde av olje- och fiberväxter

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på

sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår

av nedan angiven tabell:

Sortrenhet i respektive klass, lägst

(%)

Art

A, B

C

C1

C2

C3

Raps och rybs, förutom sorter som endast är

avsedda till foder

99,9

99,7

-

-

-

Raps och rybs, sorter som endast är avsedda till

foder, vitsenap

99,7

99,0

-

-

-

Sojaböna

99,5

-

99,0

99,0

-

Solros, utom hybridsorter

99,7

99,0

-

-

-

Vallmo

99,0

98,0

-

-

-

Olje- och spånadslin

99,7

-

98,0

97,5

97,5

2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,

inblandning av andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde skall, i före-

kommande fall, uppfylla samma krav som certifikatutsäde.

Högsta innehåll av frön av andra

arter (antal eller vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, a)

Antal Rumex spp.

utöver R. acetosella

Klass

A, B

Klass

C

Kummin

70

97

25 c) d)

-

-

Lin, olje-

85

99

15 d) e)

-

-

Lin, spånads-

92

99

15 d) e)

-

-

Raps

85

98 b)

c)

2

5

Rybs

85

98 b)

c)

2

5

Senap, sarepta-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, svart-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, vit-

85

98 b)

c)

2

5

Sojaböna

80

98

5

-

-

Solros

85

98

5

-

-

Vallmo

80

98

25

-

-

Anmärkningar:

a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller

snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. För alla arter i

tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i den uttagna

provmängden som en förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från snärja.

b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a får vara högst 10.

d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a av kummin respektive lin får vara högst 3 resp. 4.

e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a

får vara högst 2.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

25

3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-

barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav skall dock

följande gälla:

a) För lin får antalet frön som är infekterade med Botrytis inte

överstiga 5 %. Antalet frön som är infekterade med andra sjukdomar än

Botrytis, särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum lini, Fusarium spp.

och Alternaria spp., får inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får antalet

frön som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1 %.

b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vitsenap

respektive raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier

av Sclerotinia sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10.

c) För sojaböna gäller särskilt följande:

aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra

delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov,

vara smittade med nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras

i samtliga fem delprov får ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga

biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta

kolonier från varje delprov.

bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade

frön inte överstiga 15 %.

cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.

Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel

om att kraven är uppfyllda.

Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande

på marknaden i Sverige:

1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0 %.

2. Totalhalten glukosinolater i utsäde av raps- och rybssorter med låg

glukosinolathalt får inte överstiga 20 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i

klass A och B respektive 25 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass C.

Bestämningen av glukosinolathalt skall ske med HPLC-metoden enligt

EN ISO 9167-1:1995.

3. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd

enligt kraven i bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

26

Bilaga 2 a

Minsta provvikt för undersökning i utsäde av foder-, olje- och fiber-

växter av inblandning av antal frön av andra arter

A. Utsäde av foderväxter

a) Gräsarter

Art

Minsta provvikt (gram)

för bestämning av antal

frön av andra arter

Alaskagräs

200

Bermudagräs

5

Festulolium, se rajsvingel

Gröe, kärr-

5

Gröe, lund-

5

Gröe, sen-

5

Gröe, vit-

10

Gröe, ängs-

5

Gullhavre

5

Hundäxing

30

Knylhavre

80

Phalaris aquatica

50

Plattlosta

200

Rajgräs, engelskt

60

Rajgräs, hybrid-

60

Rajgräs, italienskt inkl.

westerwoldiskt rajgräs

60

Rajsvingel, Festulolium

50

Svingel, får-

30

Svingel, hård-

30

Svingel, röd-

30

Svingel, rör-

50

Svingel, ängs-

50

Timotej

10

Turftimotej

10

Ven, brun-

5

Ven, kryp-

5

Ven, röd-

5

Ven, stor-

5

Ängskavle

30

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

27

b) Baljväxtarter och övriga arter

Art

Minsta provvikt (gram)

för bestämning av antal

frön av andra arter

Esparsett

400*

Klöver, alexandriner-

60

Klöver, alsike-

20

Klöver, blod-

80

Klöver, bockhorns-

450

Klöver, persisk

20

Klöver, röd-

50

Klöver, tupp-

120**

Klöver, vit-

20

Käringtand

30

Lupin, blå-

1 000

Lupin, gul-

1 000

Lupin, vit-

1 000

Lusern

50

Lusern, blå-

50

Lusern, humle-

50

Vicker, foder-

1 000

Vicker, ludd-

1 000

Vicker, ungersk

1 000

Åkerböna

1 000

Ärt, foder-, kok-

1 000

Fodermärgkål

100

Honungsört

40

Kålrot

100

Oljerättika

300

*Frukt 600 gram

**Frukt 300 gram

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

28

B. Utsäde av olje- och fiberväxter

Art

Minsta provvikt (gram)

för bestämning av antal

frön av andra arter

Kummin

80

Lin, olje-

150

Lin, spånads-

150

Raps

100

Rybs

70

Senap, sarepta-

40

Senap, svart-

40

Senap, vit-

200

Sojaböna

1 000

Solros

1 000

Vallmo

10

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

29

Bilaga 3

KRAV

PÅ

UTSÄDESODLING

FÖR

CERTIFIERING

AV

SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde

av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt

från plantor som härrör från den tidigare grödan. För utsädesodling av

lusern gäller att det inte får ha förekommit lusern på fältet de tre

föregående åren.

2. Grödan skall uppfylla följande krav.

a) Beta: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd

från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

1. Vid produktion av stam- och basutsäde:

— från varje pollenkälla av familjen Beta

1000 m

2. Vid produktion av certifikatutsäde:

a) av sockerbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan

1000 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan

eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är

helt tetraploid

600 m

— från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan

eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

300 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan

är helt tetraploid

300 m

— mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där hansterilitet inte

används

300 m

b) av foderbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan

1000 m

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

30

Gröda

Minsta avstånd

— från tetraploida foderbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan

eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är

helt tetraploid

600 m

— från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

— om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är

diploid, från diploida foderbetspollenkällor

300 m

— från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är

helt tetraploid

300 m

— mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där hansterilitet inte

används

300 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är

inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används.

Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponen-

terna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till

EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna upp-

gift inte lämnas för en sort skall ploiditeten betraktas som okänd och ett

minsta isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.

b) Foderväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på

avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad

pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Fodermärgkål, honungsört och kålrot

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

400 m

200 m

Andra arter eller sorter än fodermärgkål, honungsört, kålrot,

enklonssorter av ängsgröe, ärt

— för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält upp till två

hektar

200 m

— för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält över två

hektar

100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält upp till två hektar

100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar

50 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

31

Följande särskilda krav skall därutöver gälla:

I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den

aktuella grödan i laboratorieprov, skall hållas på låg nivå. I synnerhet

gäller detta grödor av rajgräsarter eller rajsvingel som skall uppfylla

följande krav:

Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella

grödans art får inte överstiga:

— en per 50 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

II) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet

grödor av andra arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt

skall uppfylla följande krav:

Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte

överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort

inte överstiga:

— en per 20 m² vid produktion av basutsäde,

— fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssor-

ter" får dock ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m²

anses uppfylla ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.

c) Olje- och fiberväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avse-

ende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till

oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Kummin, rybs, sareptasenap, svartsenap och vitsenap:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

500 m

200 m

Raps:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

200 m

100 m

Raps, rybs, sareptasenap och svartsenap för produktion av

hybrider:

— för produktion av basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

500 m

300 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms

finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Följande särskilda krav skall därutöver gälla:

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

32

I) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

II) I synnerhet grödor av kummin, sareptasenap och svartsenap skall

uppfylla följande krav:

Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas

på lägsta möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för

organismerna Pseudomonas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseo-

lorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytoph-

thora megasperma f. sp. glycinea.

Fältbesiktning:

Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom fält-

besiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:

A. Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.

B. Antalet fältbesiktningar skall utgöra

— för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde skall två sådana

besiktningar utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande

plantorna.

— för foderväxter: minst en fältbesiktning.

— för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en

fältbesiktning. I fråga om hybridsorter minst tre fältbesiktningar.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

33

Bilaga 4

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och

certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):

1. Texten "EG:s regler".*

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). **

6. Sort. ***

7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med

generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde skall även anges

antal generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av

första generationen.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges

texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet

tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den

har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller

inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga

sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som

basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnäm-

nande av den slutliga sorten och texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör,

åtföljt av texten "hybrid".

*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges

"EG:s regler, svenska kvalitetskrav".

**För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

Angivande av latinskt namn är frivilligt.

***För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om mono-

germt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt

frö (precisionsfrö).

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

34

b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde

av samtliga arter som anges i bilaga 1 punkt 6:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6. Texten "Handelsutsäde".

7. Produktionsland.

8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortbland-

ningar:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.

7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges

texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt

text på förpackningen)

a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:

1. Texten "EG-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Art. *

7. Sort. **

8. Texten "Certifikatutsäde".

9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges

och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

35

används, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet

mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

**Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt

frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö).

b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:

1. Texten "EG-småförpackning, typ A".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Kontrollmyndighet och land.

4. Partiets referensnummer.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:

I) Certifikatutsäde

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Art.

7. Sort.

8. Texten "Certifikatutsäde".

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleterings-

medel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges

samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

II) Handelsutsäde

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

36

Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:

punkt 7. Sort anges inte.

punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.

punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.

III) Utsädesblandningar

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

d. Obligatorisk information för S-småförpackning:

I) Stamutsäde och basutsäde

1. Texten "S-småförpackning".

2. Texten "Stamutsäde" eller "Basutsäde".

3. Firmans namn eller firmamärke.

4. Referensnummer.

5. Kontrollmyndighet.

6. Månad och år för sista försäljning.

7. Art.

8. Sort.

9. Netto- eller bruttovikt.

10. Texten "Endast för uppförökning".

11. Texten "Endast för Sverige".

12. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

II) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter

1. Texten "S-småförpackning".

2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde".

3. Firmans namn eller firmamärke.

4. Referensnummer.

5. Kontrollmyndighet.

6. Månad och år för sista försäljning.

7. Art.

8. Sort, anges inte för handelsutsäde.

9. Netto- eller bruttovikt.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

37

10. Texten "Endast för Sverige".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

III) Utsädesblandningar

1. Texten "S-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Referensnummer.

4. Kontrollmyndighet.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.

9. Texten "Endast för Sverige".

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten

"Ej avsett för produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

3. Särskild märkning

Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-

säde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Art.

2. Sort.

3. Texten "F-material".

4. Referensnummer.

5. Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling skall detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta

anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är

avsedda som komponenter för slutliga sorter skall texten "komponent"

läggas till.

4. Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

38

9. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.

4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Officiellt märke:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett

diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

Handelsutsäde

Brun

Art- eller sortblandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

Leverantörsmärke:

EG-småförpackning

Blå

EG-småförpackning av typ A

Grön

EG-småförpackning av typ B

1) certifikatutsäde (klass C)

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4) handelsutsäde

Brun

5) blandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

39

S-småförpackning

1) stamutsäde

Vit med violett diagonal rand

2) basutsäde

Vit

3) certifikatutsäde

Blå

4) certifikatutsäde

1:a generation (klass C1)

Blå

5) certifikatutsäde

2:a generation (klass C2)

Röd

6) certifikatutsäde

3:e generation (klass C3)

Röd

7) handelsutsäde

Brun

8) blandningar

Grön

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där

anpassning av storlek får ske.

SJVFS 1996:102

Saknr U 40:1

40

Bilaga 5

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH

INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE

(ENLIGT 27 a OCH 29 §§)

Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta

anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av

sådant parti har skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser.