SJVFS 1996:103
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter
Statens
jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-
S
ISSN 1102-0970
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m.
av utsäde av köksväxter;
beslutade den 18 juni 1996
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 - 3, 6, 8 och
14 - 16 §§utsädesförordningen (1993:1375) och 8 § förordningen
(1996:146) med instruktion för Statens utsädeskontroll, i fråga om
verkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av
köksväxter
dels att 15 § skall upphöra att gälla,
dels att 2, 3, 5, 6, 8, 10, 11, 13, 14, 16, 24, 25 och 27 - 29 §§,
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt bilagorna 1 - 4 skall
ha följande lydelse,
dels att det i föreskrifterna skall införas fyra nya paragrafer, 14 a,
24 a, 24 b och 30 §§, en ny bilaga, bilaga 1 a, samt en ny rubrik närmast
före 24 b § av följande lydelse.1
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
Utkom från trycket
den 1 juli 1996
2 § I dessa föreskrifter förstås med
utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna,
bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,
förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som an-
vänds av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av
sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde,
stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och
som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning
av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde,
-------------------------
1Jfr rådets direktiv 70/458/EEG (EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 7, Celex 370L0458) senast
ändrat genom kommissionens direktiv 96/18/EG (EGT nr L 76, 26.3.1996, s. 21, Celex
396L0018), kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT nr L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex
381D0675) ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT nr L 327, 22.11.1986,
s. 50, Celex 386D0563) och kommissionens direktiv 89/14/EEG (EGT nr L 8, 11.1.1989, s.
9, Celex 389L0014).
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
2
basutsäde (utsädesklass B): utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller
de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av certifi-
katutsäde,
certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basut-
säde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i
bilaga 1 angivna kraven samt huvudsakligen är avsett för användning som
bruksutsäde,
standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i
bilaga 1 punkterna 2 och 3 angivna kraven samt är avsett för användning
som bruksutsäde,
småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standard-
utsäde med en högsta nettovikt för:
a) bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 5 kg,
b) jättepumpa, körvel, lök, majrova, mangold, morot, pumpa,
rädisa, rättika, rödbeta, sparris, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och
vintersallat: 500 g,
c) andra arter av köksväxter: 100 g,
d) sortblandning av rädisa, rättika eller sallat: 50 g;
i de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesti-
cider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser,
provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,
officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av
ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,
dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en
sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i OECD:s
sortlista,
växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid
förflyttning av växter inom EU är uppfyllda,
sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av
Jordbruksverket, och
växt: växt enligt den definition som anges i växtskyddslagen
(1972:318).
3 § Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av
standardutsäde skall ske enligt de regler som fastställts av International
Seed Testing Association (ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.
Detsamma gäller för kontroll av standardutsäde.
Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde
som skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns sär-
skilda skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på prov-
tagning före betning.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
3
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för
provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning
godkänts av Utsädeskontrollen.
Ett utsädesparti skall vara enhetligt. Partistorleken får vara högst
1. 25 ton för utsäde av bondböna, brun böna, böna och ärt,
2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rosenböna,
rödbeta, sparris och vattenmelon, samt
3. 10 ton för utsäde av övriga arter.
I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5
procent.
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till
Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje
år.
Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besiktning
och kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt
fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall
besiktigas.
Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna
A, B samt i klass C. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kon-
trollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys.
Utsädeskontrollen äger utan föregående meddelande om besiktning
tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt
utvecklingsstadium.
Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om
resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.
6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de
avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av
inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1 a.
8 § Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av
industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan
föregående sortkontroll godkännas för utsläppande på marknaden som
kontrollerat standardutsäde, om det uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1
punkterna 2 och 3. För sådant godkännande skall därutöver gälla att
utsädet skall vara av en sort som är intagen i den svenska sortlistan, i
Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter av köksväxter
eller i en nationell sortlista från något annat land inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
Standardutsäde av olika sorter av rädisa, rättika eller sallat får god-
kännas för utsläppande på marknaden som sortblandning, om i bland-
ningen ingående partier var för sig uppfyller kraven i bilaga 1.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
4
Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och
sortrenhet.
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:95) om emballage för
betat utsäde.
11 § Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde skall
finnas tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att under-
sökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen
av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1 är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande
organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.
Som villkor för sådan certifiering gäller att
1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens
namn och adress anges,
2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas,
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro-
barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda.
13 §2 Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med
undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars
utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 3.
Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och
utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.
Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-
beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket
och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt
12 § skall, utöver kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens
försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,
leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer
anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det
officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga
1.
Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella
märket.
-------------------------
2Senaste lydelse SJVFS 1995:109.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
5
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag
medgetts enligt 29 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det
officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För
utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg
som anges i bilaga 4.
Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.
16 §3 Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-
fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.
Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på
sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan
öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett
självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-
ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att
skadas, eller
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie
som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning
(bokstäver, symbol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är
tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning.
24 § Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i
småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upp-
rätthålls.
Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1
eller märkningsbestämmelserna i bilaga 3, skall detta kungöras årligen av
Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om
analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt
förpackarens namn och adress anges.
24 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde
i småförpackningar för vidare försäljning skall kontinuerligt föra journal
om lager och förpackning av partier och blandningar. I journalen skall det
finnas följande uppgifter:
1. art,
2. sort,
3. ursprungligt referensnummer,
4. förpackningens referensnummer,
5. certifikatutsäde eller standardutsäde,
6. partiets vikt,
7. datum för påbörjad packning,
-------------------------
3Senaste lydelse SJVFS 1995:109.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
6
8. antal förpackningar som märkts och förseglats, uppdelat på antal
med vikt under 500 g respektive 500 g eller mer,
9. förpackningarnas vikt eller antal fröenheter per förpackning, utom
för förpackningar under 500 g,
10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer
anges),
11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut),
och
12. datum för avslutad förpackning.
En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år.
Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att
släppas ut på marknaden skall tas ut av företaget och hållas tillgängligt
under minst två år för kontroll av Utsädeskontrollen.
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
24 b § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certi-
fierat utsäde under förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och
innehåll uppfyller kraven i bilaga 3, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4.
25 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, skall skrift-
ligen anmälas till Utsädeskontrollen senast en månad efter införseln.
Utsäde av de arter som anges i 2 § under småförpackningar och vars vikt
inte överstiger de i bestämmelsen angivna vikterna behöver dock inte
anmälas, om utsädet skall användas för egen sådd. Anmälan skall ske på
av Utsädeskontrollen fastställd blankett och innehålla följande uppgifter:
1. ursprungsland,
2. art,
3. sort,
4. kvantitet,
5. referensnummer,
6. uppgift om utsädesklass eller standardutsäde,
7. typ av förpackning och märkning,
8. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in,
uppdelat på antal med vikt under 500 g respektive 500 g eller mer, och
förpackningarnas vikt eller antal fröenheter per förpackning, utom för
förpackningar under 500 g.
Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, skall detta anges i
stället för referensnummer.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
7
27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certi-
fieras som certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet,
2. utsädet härstammar från basutsäde,
3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett annat land av
en myndighet vars fältbesiktning godkänns av Utsädeskontrollen, och
4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt
åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 4.
28 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sort-
lista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske om partiet
1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur
landet,
3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för
vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller
urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om:
a) för bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 50 kg,
b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, röd-
beta, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 5 kg,
c) för andra arter: 1 kg.
29 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan
Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-
fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser.
30 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt
producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter
skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med
krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från
länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av
växtskadegörare.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
8
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller
tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i
Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar.
Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas
med kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa ut-
sädesvaror och, om sådan märkning skett, utan certifiering eller kontroll
som standardutsäde släppas ut på marknaden i Sverige fram till den
1 september 1995.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i
Sverige.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra
generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni
1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra
stycket är uppfyllt.
Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan genera-
tionstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998, därefter skall utsädet
kontrolleras som standardutsäde.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 juli 1996.
MATS PERSSON
Eva Dahlberg
(Växtodlingsenheten)
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
9
Bilaga 1 4
KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE
Utsädet skall uppfylla följande krav:
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, in-
blandning av andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och
standardutsäden:
Art
Rent frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Allium cepa L.
Lök
97
0,5
70
Allium porrum L.
Purjolök
97
0,5
65
Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm.
Körvel
96
1
70
Apium graveolens L.
Selleri
97
1
70
Asparagus officinalis L.
Sparris
96
0,5
70
Beta vulgaris L. var. vulgaris
Mangold
97
0,5
50 a)
Beta vulgaris L. var. conditiva Alef.
Rödbeta
97
0,5
70 a)
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. gongylodes
Kålrabbi
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.)
Alef. var. sabellica L.
Grönkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. botrytis L.
Blomkål
97
1
70
Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.)
Alef. var. cymosa Duch.
Broccoli
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. alba DC.
Vitkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. conica DC.
Spetskål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. rubra DC.
Rödkål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)
Alef. var. sabauda L.
Savoykål
97
1
75
Brassica oleracea L. convar.
oleracea var. gemmifera DC.
Brysselkål
97
1
75
Brassica pekinensis (Lour.) Rupr.
Kinesisk kål
97
1
75
Brassica rapa L. var. rapa
Majrova
97
1
80
Capsicum annuum L.
Paprika m.fl.
97
0,5
65
Cichorium endivia L.
Endive
95
1
65
Cichorium intybus L. (partim)
Cikoria
95
1,5
65
Cichorium intybus L. (partim)
Industricikoria
97
1
80
-------------------------
4Ändringen innebär bl.a. att punkt 2 och sista kolumnen under punkt 3 utgår (kolumnen
under punkt 3 ersätts av bilaga 1 a).
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
10
Art
Rent frö,
vikt-%,
lägst
Frön av andra
arter, högsta
vikt-%
Grobarhet
%, lägst
Citrullus lanatus (Thunb.)
Matsum. et Nakai
Vattenmelon
98
0,1
75
Cucumis melo L.
Melon
98
0,1
75
Cucumis sativus L.
Gurka
98
0,1
80
Cucurbita maxima Duchesne
Jättepumpa
98
0,1
80
Cucurbita pepo L.
Pumpa,
squash
98
0,1
75
Cynara cardunculus L.
Kardon
98
0,5
65
Daucus carota L.
Morot
95
1
65
Foeniculum vulgare Miller
Fänkål
96
1
70
Lactuca sativa L.
Sallat
95
0,5
75
Lycopersicon lycopersicum (L.)
Karsten ex Farw.
Tomat
97
0,5
75
Petroselinum crispum (Miller)
Nyman ex A.W. Hill
Persilja
97
1
65
Phaseolus coccineus L.
Rosenböna
98
0,1
80
Phaseolus vulgaris L.
Böna,
Brun böna
98
0,1
75
Pisum sativum L. (partim)
Ärt
98
0,1
80
Raphanus sativus L.
Rädisa, rättika
97
1
70
Scorzonera hispanica L.
Svartrot
95
1
70
Solanum melongena L.
Äggplanta
96
0,5
65
Spinacia oleracea L.
Spenat
97
1
75
Valerianella locusta (L.) Laterr.
Vintersallat
95
1
65
Vicia faba L. (partim)
Bondböna
98
0,1
80
Anmärkningar:
a) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.
4. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande
arter:
Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.)
Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (saknar svenskt namn)
Vialsmyg (Bruchus atomarius L.)
Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.)
Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)
5. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande
på marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 %.
2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller
snärja.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
11
Bilaga 1 a
Minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av
andra arter
Art
Minsta provvikt (gram) för
bestämning av antal frön av
andra arter a)
Bondböna
1000
Broccoli
25
Böna, Brun böna
700
Cikoria
15
Cikoria, industri-
50
Endive
15
Fänkål
25
Gurka
25
Jättepumpa
250
Kardon
50
Kål, blom-
25
Kål, bryssel-
25
Kål, grön-
25
Kål, kinesisk
20
Kål, röd-
25
Kål, savoy-
25
Kål, spets-
25
Kål, vit-
25
Kålrabbi
25
Körvel
20
Lök
25
Majrova
20
Mangold
100
Melon
100
Morot
10
Paprika m.fl.
40
Persilja
10
Pumpa, squash
150
Purjolök
20
Rosenböna
1000
Rädisa, rättika
50
Rödbeta
100
Sallat
10
Selleri
5
Sparris
100
Spenat
75
Svartrot
30
Tomat
20
Vattenmelon
250
Vintersallat
20
Äggplanta
20
Ärt
500
Anmärkningar:
a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av
den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400
frön.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
12
Bilaga 2
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV
SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Fältet skall vara i sådant skick och grödan i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och
sundhet är möjlig.
3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad
pollinering skall vara följande:
A. Beta vulgaris
1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m.
2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan
sortgrupp:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma
sortgrupp:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
De sortgrupper som avses i 2 och 3 skall bestämmas enligt följande:
I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold) och Beta vulgaris L. var.
conditiva Alef. (rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt
monogerm skall multigerma sorter anses tillhöra en annan grupp.
II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold): med beaktande av punkt I
skall sorterna delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper
enligt följande:
Grupp
Egenskaper
1
2
3
4
5
Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning
Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan
antocyanfärgning
Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva
Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
13
III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av
punkt I skall sorterna delas in i sex grupper med avseende på yttre
egenskaper enligt följande:
Grupp
Egenskaper
1
Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat
eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila
2
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet vitt
3
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet gult
4
Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad
och rotköttet rött eller mörklila
5
Rotknölens form smal och avlång
och rotköttet rött eller mörklila
6
Rotknölens form smal och triangulär
med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila
B. Brassica-arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
1 000 m
b) för certifikatutsäde
600 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till
korsningar i sorter av Brassica-arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim])
1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m
2. Från en annan sort av industricikoria:
a) för basutsäde
600 m
b) för certifikatutsäde
300 m
D. Andra arter
1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande
försämring hos sorter av andra arter:
a) för basutsäde
500 m
b) för certifikatutsäde
300 m
2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till
korsningar i sorter av andra arter:
a) för basutsäde
300 m
b) för certifikatutsäde
100 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
14
4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
Fältbesiktning och kontroll:
För basutsäde och certifikatutsäde skall minst en fältbesiktning
utföras.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
15
Bilaga 3
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och
certifikatutsäde av samtliga arter:
1. Texten "EG:s regler".
2. Certifieringsorgan och land.
3. Månad och år för officiell försegling.
4. Partiets referensnummer.
5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket
sorten godkänts.
7. Utsädesklass. För stamutsäde skall även anges antal genera-
tioner som föregår certifikatutsäde.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.
Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt
det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas
vikt och totalvikten anges.
10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet
tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent,
under vilket den har godkänts officiellt, och texten
"komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som
uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som
basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av
ett omnämnande av den slutliga sorten och texten
"komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet
tillhör, åtföljt av texten "hybrid".
2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (leveran-
törsmärke eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
16
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C" eller "Z".
7. Partiets referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar
(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och
pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet
mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
3. Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller
tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år).
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall även
texten "Sortblandning" anges.
6. Texten "Standardutsäde".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar.
Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller
andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt det unge-
färliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och
totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
4. Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller
stämplad text på förpackning)
1. Texten "EG:s regler".
2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för
märkningen.
3. Månad och år för sista försäljning.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
17
4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall även
texten "Sortblandning" anges.
6. Texten "Standardutsäde" eller "st".
7. Firmans referensnummer.
8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar
(gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och
pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser
används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet
mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges.
9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
5. Särskild märkning
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-
säde eller basutsäde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad
form.
2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan
specialbehandling skall detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
4. Utsädesklass.
5. Partiets eller odlingens referensnummer.
6. Netto- eller bruttovikt.
7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
8. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
18
6. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg:
Officiellt märke:
F-material
Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Standardutsäde
Mörkt gul
Ej dokumenterad sort
Brun
Icke slutligt certifierat utsäde
Grå
Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde:
Certifikatutsäde
Blå
Standardutsäde
Mörkt gul
Ej dokumenterad sort
Brun
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där
anpassning av storlek får ske.
SJVFS
1996:103
Saknr U 41:2
19
Bilaga 4
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE
(ENLIGT 24 b OCH 27 §§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten
godkänts.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av
sådant parti har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser.