SJVFS 1999:43
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46, telex: 70991
SJV-S
ISSN 1102-0970
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av
utsäde av stråsäd;
beslutade den 12 maj 1999
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 6 § utsädesförord -
ningen (1993:1375),
att bilagorna 1, 2 och 4 till verkets föreskrifter (SJVFS
1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd skall ha följande
lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den
dag då denna författning träder i kraft.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
Utkom från trycket
den 19 maj 1999
Omtryck
1
Jfr rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av
stråsäd (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2309/66, Celex 366L0402) senast ändrat genom
kommissionens direktiv 1999/8/EG (EGT nr L 50, 26.2.1999, s. 26, Celex
399L0008), kommissionens direktiv 74/268/EEG (EGT nr L 141, 24.5.1974, s. 19,
Celex 374L0268) ändrat genom kommissionens direktiv 78/511/EEG (EGT nr L 157,
15.6.1978, s. 34, Celex 378L0511), kommissionens beslut 80/755/EEG (EGT nr L
207, 9.8.1980, s. 37, Celex 380D0755) ändrat genom kommissionens beslut
81/109/EEG (EGT nr L 64, 11.3.1981, s. 13, Celex 381D0109), kommissionens
beslut 81/675/EEG (EGT nr L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 381D0675) ändrat genom
kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT nr L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex
386D0563), kommissionens beslut 89/540/EEG (EGT nr L 286, 4.10.1989, s. 24,
Celex 389D0540) senast ändrat genom kommissionens beslut 96/336/EG (EGT nr L
128, 29.5.1996, s. 23, Celex 396D0336), kommissionens beslut 96/334/EG (EGT nr
L 127, 25.5.1996, s. 39, Celex 396D0336), rådets beslut 95/514/EG (EGT nr L 296,
9.12.1995, s. 34, Celex 395D0514) senast ändrat genom kommissionens beslut
98/172/EG (EGT nr L 63, 4.3.1998, s. 29, Celex 398D0172), kommissionens beslut
74/269/EEG (EGT nr L 141, 24.5.1974, s. 20, Celex 374D0269) ändrat genom
kommissionens beslut 78/512/EEG (EGT nr L 157, 15.6.1978, s. 35, Celex
378D0512), kommissionens beslut 74/531/EEG (EGT nr L 299, 7.11.1974, s. 13,
Celex 374D0531) samt kommissionens beslut 95/75/EG (EGT nr L 60, 18.3.1995, s.
30, Celex 395D0075).
Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den
22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och
föreskrifter (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 398L0034).
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
2
INLEDNING
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels
i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (1993:1375).
DEFINITIONER
2 § I dessa föreskrifter förstås med
utsäde: frö för sådd, av de i bilagorna 1 och 2 nämnda arterna,
bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning,
förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som
används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av
sorten eller för framställning av stamutsäde,
stamutsäde (utsädesklass A) : utsäde som under ansvar av förädlaren
eller dennes representant är framställt från F-material och som uppfyller de
i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för
framställning av basutsäde,
basutsäde (utsädesklass B)
a) andra sorter än hybridsorter: utsäde som är framställt från
stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller
på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven
för stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven
för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde,
b) hybridsorter: utsäde som under ansvar av förädlaren eller
dennes representant är framställt från F-material som uppfyller de i
bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i
bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för
framställning av certifikatutsäde,
certifikatutsäde (utsädesklass C) av kanariegräs, majs och råg
samt hybridsorter av övriga arter: utsäde som är framställt från bas-
utsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de
i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för
användning som bruksutsäde,
certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1) av durum-
vete, havre, korn, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av
dessa arter: utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens
begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna
kraven för certifikatutsäde C1 samt är avsett för framställning av
certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som
bruksutsäde,
certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2) av durum-
vete, havre, korn, rågvete, speltvete och vete, utom hybridsorter av
dessa arter: utsäde som är framställt från certifikatutsäde av första gene-
rationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
3
som uppfyller de i bilagorna 1 eller 2 angivna kraven för certifikatutsäde C2
samt är avsett för användning som bruksutsäde,
provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni,
officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av
ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk,
OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 10 oktober
1988 för certifiering av utsäde av stråsäd,
dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en
sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i OECD:s
sortlista,
sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt
av Jordbruksverket, och
växt: växt enligt den definition som anges i växtskyddslagen
(1972:318). (SJVFS 1996:101).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
3 § Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som
fastställts av International Seed Testing Association (ISTA).
Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna.
Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som
skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda
skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning
före betning.
Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för
provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning
godkänts av Utsädeskontrollen.
Ett utsädesparti som skall certifieras skall vara enhetligt och dess vikt
får inte överstiga 25 ton. Beträffande kanariegräs får dock utsädespartiets
vikt inte överstiga 10 ton och beträffande majs får utsädespartiets vikt
uppgå till högst 40 ton. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna
överskridas med högst 5 procent. (SJVFS 1996:101).
Fältbesiktning och sortkontroll
4 § Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd
utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna
krav för utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilagorna 1 eller 2 angivna krav
på sortkvalitet.
Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen
vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
4
5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till
Utsädeskontrollen.
Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besikt-
ning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa
fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas.
Besiktning av odling avsedd för produktion av bruksutsäde får utföras
av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Areal
som besiktigats av sådan besiktningsman skall genom stickprov
efterkontrolleras av Utsädeskontrollen.
Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna
A, B och C1, samt i klasserna C och C2 i den omfattning Utsädeskontrollen
anser erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kontrollodlingen
bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys.
Utsädeskontrollen eller auktoriserad besiktningsman äger utan
föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och
utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.
Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om
resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 1996:101).
Frövarukvalitet
6 § Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de
avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av
inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1 punkt 2
och bilaga 2 punkt 2. (SJVFS 1996:101).
7 § Utsäde får godkännas för certifiering för utsläppande på marknaden i
Sverige, om det vid undersökning av officiellt uttagna prov, uppfyller
kvalitetskraven
1. i bilaga 1 för havre, korn, råg, rågvete och vete,
2. i bilaga 2 för durumvete, kanariegräs, majs och spelvete.
Utsäde får godkännas för certifiering för utförsel till andra länder inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om det, vid underökning av
officiellt uttagna prov, uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.
Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifie-
rande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla
lagring utan att grobarheten försämras. (SJVFS 1996:101).
7 a § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § får utsäde av vårkorn, vårvete
och havre godkännas för certifiering i klasserna C1 respektive C2 för
utsläppande på marknaden i Sverige till och med den 30 juni 1999 enligt
nedanstående villkor.
1. Utsädet skall vid undersökning av officiellt uttagna prov uppfylla
kvalitetskraven i bilaga 1.5 samt bilaga 2. Minsta provmängd för
bestämning av antal inblandningar av frön av andra arter skall vara 1 kg.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
5
För flyghavreundersökning i havre skall provmängden vara minst 2 kg.
2. Förpackningarna skall märkas med texten ”EG:s regler. OBS! Sänkta
svenska krav”. (SJVFS 1998:115).
Certifiering av art- och sortblandningar
8 § Blandning av utsäde av olika arter får certifieras för användning som
bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig
uppfyller certifieringskraven för respektive art. Utsäde av havre, korn, råg,
rågvete och vete i sådan blandning skall uppfylla kraven i bilaga 1.
Blandning av utsäde av olika sorter av samma art får certifieras för
användning som bruksutsäde, om i blandningen ingående partier var för
sig uppfyller kraven i bilaga 1.
Sortblandningar får certifieras endast för utsläppande på marknaden i
Sverige. (SJVFS 1996:101).
Kemiskt behandlat utsäde
9 § Kemiskt behandlat (betat) utsäde får endast certifieras om medlet är
jämnt fördelat på frövaran.
10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:95) om emballage för betat
utsäde. (SJVFS 1996:101).
Utlämnande av certifierat utsäde
11 § Parti för certifiering skall finnas tillgängligt på platsen för certi-
fieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med
undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilagorna 1
eller 2, är uppfyllda.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande
organet certifiera utsäde för utlämning till förbrukare inom landet innan
resultatet av kvalitetsundersökningen är klart.
Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande
organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart.
Som villkor för sådan certifiering gäller att
1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens
namn och adress anges,
2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,
3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,
4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av gro-
barhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.
Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till för-
brukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven
i bilagorna 1 eller 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
6
jordbruksverks författningssamling. Meddelandet skall innehålla
analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt för-
packarens namn och adress. Meddelande om vårsådda arter skall kun-
göras före den 15 augusti och om höstsådda arter före den 1 februari.
(SJVFS 1996:101)
Undantag från krav på grobarhet
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för
certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte upp-
fyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet för havre, korn, råg,
rågvete och vete och motsvarande krav i bilaga 2 för durumvete,
kanariegräs, majs och speltvete samt för övriga stråsädesarter för utförsel.
Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad
grobarhet uppges vid utsläppandet på marknaden och att utsädet skall
användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 1996:101).
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
13 § Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning vara försedd
med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i
bilaga 4.
Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och
utgör ett bevis på att utsädet är certifierat.
Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av riv-
beständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.
Som officiellt märke får också användas outplånlig och påtryckt eller
påstämplad text som godkänts av Utsädeskontrollen och som uppfyller
märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text används skall
varje förpackning vara försedd med ett individuellt löpnummer. Företaget
som utför tryckningen på förpackningarna skall underrätta det
certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med uppgift om
deras löpnummer. Det certifierande organet skall föra journal över de
utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om
antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löp-
nummer. Det certifierande organet skall också granska producenternas
journaler. (SJVFS 1996:101).
14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket
och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt
12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens
försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten,
leverantörens namn och adress samt utsädespartiets refe rensnummer
anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det
officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i
bilagorna 1 eller 2.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
7
Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella märket.
(SJVFS 1996:101).
14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag
medgetts enligt 26 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det
officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För
utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg
som anges i bilaga 4.
Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.
(SJVFS 1996:101)
15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 20 a § skall utöver
kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten
"Utsäde för utförsel". (SJVFS 1996:101).
16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:101).
17 § Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certi-
fierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning.
Försegling skall utgöras av förslutning och plombering och skall vara ut-
förd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Följande förslutningssystem får användas utan plombering:
1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan
öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett
självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öpp-
ningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att
skadas,
2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie
som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning
(bokstäver, symbol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är
tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning, eller
3. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan
öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det
påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att anordningens
längd inte understiger 22 % av påsens bredd. (SJVFS 1996:101).
Ommärkning
18 § Ommärkning av ett parti kan göras om resultatet av kvalitetsunder-
sökningen visar att partiet inte uppfyller angivna frövarukvalitetskrav, men
att kvalitetskraven i en lägre klass enligt bilaga 1 är uppfyllda eller för
utförsel att EG:s krav enligt bilaga 2 är uppfyllda. Ommärkningen skall
utföras under det certifierande organets kontroll.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
8
Annullering
19 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet
inte uppfyller kraven i bilaga 2, skall märkena makuleras under det cer-
tifierande organets kontroll.
Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, skall
förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten
makuleras under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:101).
Certifieringens varaktighet
20 § Ett utsädesparti får endast släppas ut på marknaden under den
provtagningssäsong då förseglingen ägt rum. Utsäde som provtagits
under perioden från den 1 mars t.o.m. den 30 juni får dock släppas ut på
marknaden fram till årets slut.
Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet
efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig
fortfarande uppfylla grobarhetskravet.
Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nöd-
vändig tilläggsmärkning.
UTFÖRSEL AV UTSÄDE (SJVFS 1996:101)
20 a § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i
Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter av lant-
bruksväxter men som är intagen i en nationell sortlista i ett land inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får certifieras för utförsel till det
landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 1996:101).
Rubriken före 21 § har utgått (SJVFS 1996:101).
21 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen
enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i
den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och
utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven.
Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda
certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS
1996:101).
21 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certifierat
utsäde under förutsättning att utsädet
1. kommer från en godkänd utsädesodling,
2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och
innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt
3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
9
INFÖRSEL AV UTSÄDE
22 § Införsel av utsäde som skall användas för uppförökning eller som
skall släppas ut på marknaden, skall skriftligen anmälas till Utsädeskon-
trollen senast två veckor efter införseln. Anmälan skall ske på av Utsä-
deskontrollen fastställd blankett och innehålla följande uppgifter:
1. ursprungsland,
2. art,
3. sort,
4. kvantitet,
5. referensnummer, och
6. utsädesklass.
Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtföljas av
ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av
Utsädeskontrollen. (SJVFS 1996:101).
23 § Utsädesparti som förs in i landet skall åtföljas av ett officiellt
dokument vari intygas antingen
1. att partiet är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits fritt
från flyghavre och att ett prov om 1 kg från partiet likaledes har befunnits
fritt från flyghavre, eller
2. att ett prov om 3 kg från partiet har befunnits fritt från flyghavre.
(SJVFS 1996:101).
24 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras
som certifikatutsäde om
1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i Europeiska
gemenskapens gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter,
2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat
på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre,
3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första
generationen, och
4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller av en myndighet i ett
land som med avseende på fältbesiktningen och certifieringen har
godkänts av den Europeiska gemenskapen som tredje land, och
5. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt
åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:101).
25 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den
svenska sortlistan eller i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista
för arter av lantbruksväxter får ske om partiet
1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
10
2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur
landet,
3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för
vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller
4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller
urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 100 kg. (SJVFS
1996:101).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
26 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan
Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna för-
fattning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:101).
27 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt
producerar, lagrar, saluför eller inför växter samt med krav på att vissa
växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte
är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS
1996:101).
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning2 träder i kraft den 1 mars 1994, då Lantbruksstyrel-
sens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter (utom
potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis) skall upphöra att gälla.
För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller
tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i
Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om
statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i
Sverige.
Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i
klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde
får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra
generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni
1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 20 § andra
stycket är uppfyllt. (SJVFS 1994:150).
2
SJVFS 1994:22.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
11
Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan
generationstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998. (SJVFS 1996:101).
-------------------------
Denna författning3 träder i kraft den 2 september 1994.
-------------------------
Denna författning4 träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna författning5 träder i kraft den 20 november 1998.
-------------------------
Denna författning6 träder i kraft den 25 maj 1999.
INGBRITT IRHAMMAR
Eva Dahlberg
(Växtodlingsenheten)
3
SJVFS 1994:150.
4
SJVFS 1996:101.
5
SJVFS 1998:115.
6
SJVFS 1999:43.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
12
Bilaga 1 7
KVALITETSKRAV FÖR STRÅSÄD UTOM DURUMVETE,
KANARIEGRÄS, MAJS OCH SPELTVETE - SVENSKA KRAV
Utsädet skall uppfylla följande krav:
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Högsta tillåtna
inblandning av främmande sort (med undantag för sortblandningar),
konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan
angiven tabell:
Antalsprocent i respektive klass
Art
A, B
C1
C2
Havre, korn, vete
0,1
0,3
1,0
Rågvete
0,3
1,0
2,0
Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass.
Utsäde av hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om
resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall,
blandning av komponenter utvisar att kraven är uppfyllda.
7
Senaste lydelse SJVFS 1996:101.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
13
2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga.
Minsta provmängd för bestämning av antal inblandningar av frön av andra
arter skall vara 1 kg. Undantag gäller för flyghavreundersökning i havre
där den uttagna provmängden skall vara minst 2 kg.
Rent frö
Frön av andra arter
Grobarhet
Sklerotier
eller fragment
av sklerotier
av mjöldryga
Art
Klass
vikt-%
tolerans
st/kg,
totalt a)
högst av stråsäd
%
tol.
st/kg
Avena sativa
L.
Havre
A, B
99,7
0,3
8
2
91 b)
5
2
C1
"
"
10
4
" b)
"
6
C2
"
"
14
8
" b)
"
6
Hordeum
vulgare L.
2-radskorn
A, B
99,7
0,3
8
2
92
4
2
C1
"
"
10
4
"
"
6
C2
"
"
13
7
"
"
6
6-radskorn
A, B
99,7
0,3
8
2
90
5
2
C1
"
"
10
4
"
"
6
C2
"
"
13
7
"
"
6
Secale
cereale L.
Råg
A, B
99,7
0,3
8
2
90
5
2
C
"
"
13
7
"
"
6 c)
x Triticosecale
Wittmack
Rågvete
A, B
98,0
0
8
2
85
5
2
C1
"
"
10
4
"
"
6
C2
"
"
20
14
"
"
6
Triticum
aestivum L.
emend. Fiori
et Paol.
Vete
A, B
99,7
0,3
8
2
90
5
2
C1
"
"
10
4
"
"
6
C2
"
"
13
7
"
"
6
Anmärkningar:
a) Varav högst 2 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum ) och/eller klätt
(Agrostemma githago).
b) Beträffande naken havre får grobarheten vara lägst 75% i samtliga utsädesklasser.
c) Certifikatutsäde av hybridråg: 8 st/kg.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
14
3. Vattenhalten för samtliga arter får vara högst 16,0%, utom för höstsäd
som provtagits under perioden den 1 mars till och med den 31 juli då
vattenhalten får vara högst 15,0%.
4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A.
ludoviciana) eller dårrepe (Lolium temulentum) i den uttagna
provmängden.
5. Utsädet får inte vara infekterat med sjukdomar och skadliga organismer
som i hög grad försämrar användbarheten. För nedanstående arter och
sjukdomar gäller dock vid laboratorieanalys av kärnprov följande:
A. Korn
a. Flygsot på korn (Ustilago nuda).
Utsäde betat med effektivt medel får certifieras. Antalsprocenten smittade
kärnor i icke betat utsäde får vara högst
Klass
Antalsprocent
A
0,1
B
0,2
C1
0,3
B. Höstvete
a. Stinksot (Tilletia caries).
Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 1000 sporer per gram.
Utsäde med en förekomst av sporer av vanligt stinksot som understiger
1000 sporer per gram får certifieras om det betas med effektivt medel.
Utsäde som certifieras utan betning får inte innehålla några stinksotsporer.
b. Dvärgstinksot (Tilletia contraversa ).
Utsädet får inte certifieras om det finns mer än 500 sporer per gram. Utsäde
med en förekomst av sporer av dvärgstinksot som understiger 500 sporer
per gram får certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som
certifieras utan betning får inte innehålla några dvärgstinksotsporer.
c. Förekommer både vanligt stinksot och dvärgstinksot i samma
utsädesparti får högst 500 sporer av vardera sjukdomen förekomma per
gram, för att utsädet skall få certifieras. Utsädet får då certifieras om det
betas med effektivt medel. (SJVFS 1999:43).
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
15
Bilaga 2 8
KVALITETSKRAV FÖR DURUMVETE, KANARIEGRÄS, MAJS OCH
SPELTVETE SAMT KVALITETSKRAV FÖR ÖVRIGA ARTER AV
STRÅSÄD FÖR UTFÖRSEL - EG:S KRAV
Utsädet skall uppfylla följande krav:
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Högsta tillåtna
inblandning av främmande sort (med undantag för sortblandningar),
konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan
angiven tabell:
Antalsprocent i respektive klass
Art
A, B
C1
C2
Durumvete, havre, korn,
speltvete, vete
0,1
0,3
1,0
Rågvete
0,3
1,0
2,0
Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och utsädesklass.
Utsäde av hybridråg får godkännas för certifiering som certifikatutsäde om
resultat av officiell efterkontroll av basutsäde eller, i tillämpliga fall,
blandning av komponenter utvisar att kraven är uppfyllda.
2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet,
inblandning av andra arter, grobarhet samt förekomst av mjöldryga.
Minsta provmängd för bestämning av antal inblandningar av frön av andra
arter skall vara 0,2 kg för kanariegräs och beträffande övriga arter 0,5 kg.
Art
Klass
Rent frö
vikt-%
Frön av andra arter st/0,5 kg
varav stråsäd
Grobarhet %
Sklerotier eller frag-
ment av sklerotier
av mjöldryga st/0,5
kg
Havre, korn,
A, B
99,0
4 varav 1 stråsäd a)
85 b)
1
vete
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Rågvete
A, B
98,0
4 varav 1 stråsäd a)
80
1
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Råg
A, B
98,0
4 " 1 " a)
85
1
C
"
10 " 7 " a)
"
3 c)
Phalaris
canariensis L.
Kanariegräs
A, B
98,0
4/200 g varav 1 stråsäd
75
1/200 g
C
98,0
10/200 g " 5 "
75
3/200 g
8
Senaste lydelse SJVFS 1996:101.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
16
Art
Klass
Rent frö
vikt-%
Frön av andra arter st/0,5 kg
varav stråsäd
Grobarhet %
Sklerotier eller frag-
ment av sklerotier
av mjöldryga st/0,5
kg
Triticum durum
Desf.
Durumvete
A, B
99,0
4 varav 1 stråsäd a)
85
1
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Triticum spelta
L.
Speltvete
A, B
99,0
4 varav 1 stråsäd a)
85
1
C1
98,0
10 " 7 " a)
"
3
C2
"
10 " 7 " a)
"
3
Zea mays L.
Majs
A, B
98,0
0/250 g resp. 0/1000 g d)
90
1/250 g resp.
1/1000 g d)
C
98,0
0/1000 g
"
3/1000 g
Anmärkningar:
a) Varav av andra arter än stråsäd: högst 1 frö av åkerrättika (Raphanus
raphanistrum ) och/eller klätt (Agrostemma githago) i utsädesklass A och B, resp. 3
frön i utsädesklass C, C1 och C2.
b) Beträffande naken havre får grobarheten vara lägst 75 % i samtliga utsädesklasser.
c) Certifikatutsäde av hybridråg: 4 st/0,5 kg. Om det i ett prov av föreskriven vikt
finns fem sklerotier eller fragment av sklerotier skall detta prov ändå anses motsvara
kraven, om ett andra prov av samma vikt inte innehåller mer än fyra sklerotier eller
fragment av sklerotier.
d) Inavlade respektive andra än inavlade linjer.
3. Vattenhalten för majs och kanariegräs får vara högst 15,0 % och för
övriga arter högst 16,0 %.
4. Utsädet får inte innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A.
ludoviciana) eller dårrepe (Lolium temulentum) i den uttagna prov-
mängden. För utsäde avsett för utförsel till andra länder inom Europeiska
unionen skall förekomst av en flyghavrekärna i ett prov av föreskriven vikt
ändå anses motsvara kravet, om ett andra prov med samma vikt inte
innehåller någon flyghavrekärna. Vad som sägs i föregående mening gäller
dock inte vid utförsel till Danmark, Finland, Nederländerna, Irland samt
Nordirland.
5. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets använd-
barhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. (SJVFS 1999:43).
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
17
Bilaga 3
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN
OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde
av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt
från plantor som härrör från den tidigare grödan.
2. Grödan skall uppfylla följande krav i fråga om avstånd från angräns-
ande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda
Minsta avstånd
Kanariegräs, råg som ej är hybridråg samt rågvete av
icke självbefruktande sorter:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
Rågvete, självbefruktande sorter:
— för produktion av stam- och basutsäde
— för produktion av certifikatutsäde
Hybridråg:
— för produktion av basutsäde
- om hansterilitet används
- om hansterilitet inte används
— för produktion av certifikatutsäde
300 m
250 m
50 m
20 m
1 000 m
600 m
500 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms
finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
3. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
I synnerhet grödor av kanariegräs och råg skall uppfylla följande krav:
A. Kanariegräs, råg utom hybridråg:
Antalet plantor av den aktuella arten som utgörs av främmande sort får
inte överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
18
B. Hybridråg:
a) antalet plantor av grödans art som uppenbarligen måste bedömas som
icke komponentäkta får inte överstiga:
— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,
— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde, vilket vid officiella
fältbesiktningar endast skall gälla honplantan.
b) I fråga om basutsäde skall, om hansterilitet används, de hansterila
plantornas sterilitetsgrad vara minst 98 %.
Där det är ändamålsenligt skall certifikatutsäde produceras genom blandad
odling av en hansteril honkomponent med en hankomponent som
återställer hanfertiliteten.
4. Skadliga organismer, särskilt sotsvampar, som försämrar utsädets
användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom fält-
besiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant
utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar skall utgöra minst en för durumvete, havre,
kanariegräs, korn, råg, rågvete, speltvete och vete. (SJVFS 1996:101).
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
19
Bilaga 4 9
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende samtliga
utsädesklasser och arter (med undantag för art- eller sortblandningar):
1. Texten "EG:s regler". [
2. Certifieringsorgan och land.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
4. Månad och år för officiell försegling.
5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).
6. Sort.
7. Utsädesklass. För stamutsäde skall även anges antal generationer
som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen.
8. Produktionsland.
9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det
ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
10. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:
a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör
har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har
godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller
inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga
sorter.
b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basut-
sädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av
den slutliga sorten och texten "komponent".
c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt
av texten "hybrid".
11. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
b. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortbland-
ningar:
1. Texten "EG:s regler".*
2. Certifieringsorgan.
3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
4. Månad och år för officiell försegling.
9 Senaste lydelse SJVFS 1996:101.
[
För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 1 punkt 2 anges "EG:s regler,
svenska kvalitetskrav". För naken havre anges dessutom "lägsta grobarhet 75 %".
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
20
5. Texten "Art- eller sortblandning", utsädesklass (C eller C2 efter vad
som är tillämpligt).
6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel
eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det
ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.
8. För sortblandningar, texten "Endast för Sverige".
9. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
2. Särskild märkning
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamut-
säde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).
2. Sort.
3. Texten "F-material".
4. Referensnummer.
5. Produktionsland.
6. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.
Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar:
1. Certifieringsorgan och land.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort. I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är
avsedda som komponenter för slutliga sorter skall texten "komponent"
läggas till.
4. Utsädesklass.
5. För hybridsorter texten "hybrid".
6. Netto- eller bruttovikt.
7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
8. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
3. Utformning av officiellt märke
a. Färg:
F-material
Vit
Stamutsäde (klass A)
Vit med violett diagonal rand
Basutsäde (klass B)
Vit
Certifikatutsäde (klass C)
Blå
Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)
Blå
Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)
Röd
Art- eller sortblandningar
Grön
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
21
Ej dokumenterad sort
Brun
Icke slutligt certifierat utsäde
Grå
b. Storlek:
Minsta storlek 110 x 67 mm. (SJVFS 1999:43).
SJVFS 1999:43
Saknr U 39
22
Bilaga 5
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH
INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 21 a
OCH 24 §§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet.
2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form.
3. Sort.
4. Utsädesklass.
5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av
sådant parti har skett.
6. Partiets eller odlingens referensnummer.
7. Areal för produktion av aktuellt parti.
8. Skördad mängd och antal förpackningar.
9. Godkänd fältbesiktning.
10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 1996:101).