SJVFS 2016:18

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2016:18

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av

bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion

och saluföring av utsäde av sådana sorter;

Utkom från trycket

den 28 juni 2016

Omtryck

beslutade den 23 juni 2016.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 10 §§ utsädesförordningen

(2000:1330), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av

bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av sådana

sorter²

dels att 5 § ska upphöra att gälla,

dels att 1, 2 och 4 §§, samt bilaga 1 ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 18 §, samt närmast före 18

§ en ny rubrik av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.¨

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter innehåller regler om godkännande av bevarandesorter av de

lantbruksväxter som anges i bilaga 1 samt för produktion och saluföring av utsäde av

sådana sorter.

Regler för

1. ansökan om intagning av en bevarandesort i den svenska officiella sortlistan,

2. borttagande av en bevarandesort ur den svenska officiella sortlistan,

3. administration av svenska officiella sortlistan, och

4. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan

finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av

växtsorter i den svenska sortlistan. (SJVFS 2016:18)

Grundläggande bestämmelser

2 § Grundläggande bestämmelser om utsäde av bevarandesorter av lantbruksväxter

finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330).

(SJVFS 2016:18)

¹

Jfr kommissionens genomförandedirektiv 2015/1168/EU av den 15 juli 2015 om ändring av direktiven 2003/90/EG och

2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv

2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av

undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L 188, 16.7.2015, s. 39, Celex 32015L0188).

²

Författningen senast omtryckt SJVFS 2012:10.

SJVFS 2016:18

2

Definitioner

3 § De termer som används i utsädeslagen (1976:298) och växtskyddslagen

(1972:318) har samma betydelse i dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter förstås med

Bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är

naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas

av genetisk utarmning.

Lantsort: en uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt

anpassade till betingelserna i sin region.

Genetisk utarmning: gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom

populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en

art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar.

Ursprungsregion: den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och

som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort

anses Sverige utgöra ursprungsregionen.

Godkännande av bevarandesorter

4 § För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort

ska följande villkor vara uppfyllda.

1. En ansökan enligt 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33)

om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ska ha lämnats in till

Jordbruksverket.

2. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en

officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

som framgår av bilaga 2.

3. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna,

genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för

bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM).

4. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än

bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får

den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den

togs ut ur den gemensamma sortlistan.

5. Sorten får inte vara skyddad av svensk växtförädlarrätt eller gemenskapens

växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt.

6. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion.

Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska

sortlistan och markeras som bevarandesort. (SJVFS 2016:18).

5 § har upphävts genom (SJVFS 2016:18).

6 § Om sortbenämningen är skapad efter den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i

kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpnings-

föreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och

köksväxter³.

³

EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).

SJVFS 2016:18

3

Produktion av utsäde av bevarandesorter

7 § Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.

8 § Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som

produceras på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.

9 § När den som saluför utsäde av en bevarandesort också producerar utsädet, ska

storlek och plats för utsädesodlingen anmälas till Jordbruksverket. Anmälan ska

göras före början av varje produktionssäsong så att tillsyn av utsädesodlingen kan

genomföras i den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig. Om det på grundval

av anmälningarna är sannolikt att de högsta tillåtna arealerna enligt bilaga 1 av en

bevarandesort kommer att överskridas, får varje berörd producent endast saluföra den

kvantitet som Jordbruksverket tilldelar under respektive produktionssäsong. (SJVFS

2012:10).

Villkor för saluföring av utsäde av bevarandesorter

10 § Utsäde av en bevarandesort behöver inte certifieras enligt de krav som framgår

av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifi-

ering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter respektive Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis.

Även om utsädet inte ska certifieras ska det uppfylla de krav på kvalitet, sundhet

och ogräsförekomst som framgår av Jordbruksverkets föreskrifter för certifikatutsäde

av den aktuella arten, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha

godtagbar sortrenhet.

11 § Om utsädet inte certifieras ska det kontrolleras av den som saluför utsädet, eller

genom dennes försorg, för att säkerställa att utsädet uppfyller de fastställda kraven.

Jordbruksverket kontrollerar att kvaliteten på utsäde på marknaden uppfylls genom

stickprovskontroller.

12 § Analyser av fröburet utsäde ska göras på prov från homogena partier och

utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing

Association (ISTA). Reglerna om högsta partivikt för utsäde som framgår av Jord-

bruksverkets föreskrifter för respektive art gäller.

13 § Utsädet får endast saluföras i förslutna eller förseglade förpackningar. Förpack-

ningarna ska förslutas eller förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att

förseglingssystemet skadas eller utan synlig åverkan på etiketten eller på själva för-

packningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som

framgår av bilaga 3.

14 § För saluföring av utsädespotatis gäller utöver vad som anges i 13 § att förpack-

ningen ska vara försedd med växtpass som uppfyller de krav som anges i 7 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot växtskade-

görare. Den som utfärdar växtpasset ska vara registrerad hos Jordbruksverket och

uppfylla de krav som anges i 3 § samma föreskrifter.

SJVFS 2016:18

4

15 § Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.

16 § Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en bevarande-

sort framgår av bilaga 1.

Administrativa bestämmelser

17 § Den som saluför utsäde av en bevarandesort ska rapportera sin sålda kvantitet

till Jordbruksverket.

Övriga bestämmelser

18 § Bestämmelser om produktion och certifiering av utsäde finns i

1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd,

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter, och

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av

utsädespotatis. (SJVFS 2016:18)

-------------------------

Denna författning⁴ träder i kraft den 1 juli 2016.

LEIF DENNEBERG

Anna Pettersson

(Växtregelenheten)

⁴

SJVFS 2016:18.

SJVFS 2016:18

5

Bilaga 1

Förteckning över lantbruksväxtarter, tekniska frågeformulär från Gemen-

skapens växtsortmyndighet (CPVO) eller Internationella unionen för skydd av

växtförädlingsprodukter (UPOV) i de fall sådana finns, samt högsta kvantitet

utsäde som får saluföras per bevarandesort och art

Gröda / Art

Vetenskapligt

namn

Frågeformulär

(se

www.cpvo.europa.eu,

resp. www.upov.int)

Högsta

kvantitet

per sort

och år (kg)

Högsta

kvantitet

totalt per art

och år (kg)

Havre inklusive

nakenhavre

Avena sativa L.

(inklusive Avena

nuda L.)

CPVO-TQ 020

139 500

2 790 400

Korn inklusive

nakenkorn – höst

Hordeum vulgare L. CPVO-TQ 019

4 300

20 000

Korn inklusive

nakenkorn – vår

Hordeum vulgare L. CPVO-TQ 019

165 100

5 503 200

Råg

Secale cereale L.

CPVO-TQ 058

17 800

355 800

Rågvete

x Triticosecale

Wittm.

CPVO-TQ 121

42 600

852 250

Vete – höst

Triticum aestivum

L. emend. Fiori et

Paol.

CPVO-TQ 003

148 000

4 933 400

Vete – vår

Triticum aestivum

L. emend. Fiori et

Paol.

CPVO-TQ 003

26 800

892 500

Speltvete

Triticum spelta L.

-

25 000

25 000

Foderärt, kokärt

Pisum sativum L.

CPVO-TQ 007

19 900

35 000

Åkerböna

Vicia faba L.

CPVO-TQ

Broadbean

5 200

40 000

Potatis

Solanum tuberosum

L.

CPVO-TQ 023

190 050

190 050

Foderbeta

Beta vulgaris L.

UPOV-TP 150

1 400

1 400

Kålrot

Brassica napus L.

CPVO-TQ 089

300

300

Sojaböna

Glycine max L.

UPOV-TP 080

12 000

12 000

Spånadslin,

oljelin

Linum

usitatissimum L.

CPVO-TQ 057

19 500

389 000

(SJVFS 2016:18)

SJVFS 2016:18

6

Bilaga 2

Krav för särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

För sorter som saknar en officiell provning av särskiljbarhet, enhetlighet och

stabilitet ska följande uppgifter lämnas för att säkerställa identifiering:

1. En beskrivning av sorten enligt de tekniska frågeformulär som anges i bilaga 1 till

dessa föreskrifter, så att sortens särskiljbarhet och stabilitet kan bedömas. Saknas

sådana formulär ska sorten beskrivas på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar.

2. Sortens enhetlighet bedöms utifrån provningsriktlinjerna för respektive art som

anges i bilaga 1 respektive bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan.

Undantag från riktlinjerna är att, när enhetligheten bestäms, accepteras upp till 10 %

plantor av klart avvikande typ i kontrollparceller med normal planttäthet.

3. All information från odlingar och observationer av sorten som har gjorts, även från

egen förökning och användning.

SJVFS 2016:18

7

Bilaga 3

Märkningskrav

1. Texten "EU:s regler".

2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen.

3. Månad och år för försegling av partiet.

4. Art.

5. Sort.

6. Ordet ”bevarandesort”.

7. Ursprungsregion.

8. Partiets referensnummer.

9. Netto- eller bruttovikt.

10. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet

mellan frönas vikt och totalvikten. Om utsädet varit föremål för betning,

pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.

(SJVFS 2012:10).