SJVFS 2016:36

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2016:36

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2010:46) om bekämpning av

potatiscystnematoder;

Utkom från trycket

den 6 december 2016

Omtryck

beslutade den 1 december 2016.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 5 och 9 §§ förordningen

(2006:817) om växtskydd m.m. att 3 § och bilaga 1 verkets föreskrifter (SJVFS

2010:46) om bekämpning av potatiscystnematoder ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

1 §

Definitioner

2 §

Anmälningsskyldighet

3 §

Undersökning av förekomst av potatiscystnematoder

4-6 §§

Provtagning och analys

4 §

Officiell undersökning

5 §

Inventering

6 §

Vad gäller för ett fält med förekomst

av potatiscystnematoder?

7 §

Åtgärder på fält med förekomst av

potatiscystnematoder

8-13 §§

Odling

8-9 §§

Bekämpning

11 §

Rengöring

12 §

Friförklaring av fält med förekomst av

potatiscystnematoder

13 §

När anses det förekomma potatiscystnematoder

i ett potatisparti?

14 §

Vad gör man med ett potatisparti eller växter med

förekomst av potatiscystnematoder?

15-17 §§

Bekämpningsåtgärder som ska redovisas årligen

18 §

Övriga bestämmelser

19-20 §§

Undantag

19 §

Ytterligare bestämmelser

20 §

Bilagor

1-4

¹ Jfr rådets direktiv 2007/33/EC av den 11 juni 2007 om bekämpning av potatiscystnematoder och om

upphävande av direktiv 69/465/EEG (EUT L 156, 16.06.2007, s. 12, Celex 32007L0033).

SJVFS 2016:36

2

Syfte

1 § Dessa bestämmelser har till syfte att lokalisera och kartlägga utbredningen av

potatiscystnematoder av arterna Globodera pallida (Stone) Behrens (europeiska

populationer) och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens (europeiska

populationer) för att kartlägga dess utbredning, hindra dess spridning och

bekämpa dem.

Bestämmelserna omfattar åtgärder till följd av att potatiscystnematoder

konstaterats genom provtagning genomförd av Jordbruksverket eller av en

officiell myndighet i ett annat EU-land.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter avses med

Brukningsenhet

En fastighet eller ett företag bestående av en eller flera

registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam

användning av maskiner och annan utrustning för

produktion av potatis

Fält

Det sammanhängande markområde på vilket en enda

jordbrukare odlar en enda gröda

Officiell

Fastställt, godkänt eller utfört av Jordbruksverket eller

annan ansvarigt officiellt organ i ett annat EU-land.

Potatiscystnematoder Potatiscystnematoder av arterna Globodera pallida

(Stone)

Behrens

och

Globodera

rostochiensis

(Wollenweber) Behrens

Potatisparti

Knölar eller plantor av potatis som har ursprung i ett eller

flera avgränsade odlingsfält inom en brukningsenhet och

som är baserat på ett utsäde med enhetlig bakgrund eller

knölar av potatis som efter skörd behandlas på ett sådant

sätt att de måste ses som en enhet och inte längre kan

särskiljas efter ursprung

Resistent potatissort

En sort som när den odlas avsevärt hindrar en viss

population av potatiscystnematoder från att utvecklas

Patotyp

En grupp av populationer med samma virulens (

grad av

förmåga att framkalla sjukdom)

.

Anmälningsskyldighet

3 § Den som misstänker eller bekräftar minskning eller förändring av en

potatissorts resistens mot potatiscystnematoder ska anmäla detta till

Jordbruksverket. (SJVFS 2016:36).

Undersökning av förekomst av potatiscystnematoder

Provtagning och analys

4 § Provtagning för analys av förekomst av potatiscystnematoder enligt dessa

föreskrifter ska göras av Jordbruksverket. Provtagningen ska göras enligt bilaga

SJVFS 2016:36

3

2, punkt 1. Analys av prov ska genomföras i Jordbruksverkets regi och enligt de

anvisningar som anges i direktiv 2007/33/EG, bilaga 2, punkt 1.

Officiell undersökning

5 § Fält där utsädesodling av potatis avsedd för saluföring planeras ska före varje

odlingssäsong undersökas beträffande förekomst av potatiscystnematoder.

Provtagning ska göras av Jordbruksverket. Analysen ska genomföras i

Jordbruksverkets regi. Ytterligare bestämmelser om provtagning och analys finns

i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av

utsädespotatis.

Provtagning gjord av Jordbruksverket krävs inte på fält där det ska odlas

utsädespotatis för eget bruk inom samma brukningsenhet.

Inventering

6 § Jordbruksverket

ska

årligen

göra

en

inventering

avseende

på

potatiscystnematoder på minst 0,5 % av den totala potatisarealen, undantaget

areal för produktion av utsädespotatis.

Vad gäller för ett fält med förekomst av potatiscystnematoder?

7 § Ett fält där det efter provtagning gjord av Jordbruksverket har konstaterats

potatiscystnematoder, ska dokumenteras av Jordbruksverket.

Under minst sex år efter det att potatiscystnematoder har konstaterats ska

fältet anses ha en dokumenterad förekomst av potatiscystnematoder.

Jordbruksverket beslutar i det enskilda fallet om förekomstens omfattning.

Åtgärder på fält med förekomst av potatiscystnematoder

Odling

8 § Utsädespotatis får inte sättas eller lagras på ett fält med förekomst av

potatiscystnematoder.

På fältet får odlas sådan potatis som inte är avsedd för produktion av

utsädespotatis.

9 § Växter som är förtecknade i bilaga 1 får inte planteras eller förvaras på ett

fält med förekomst av potatiscystnematoder.

Växter som förtecknas i bilaga 1, punkt 2, får emellertid odlas på fältet under

förutsättning att de efteråt blir föremål för någon av följande åtgärder.

1.

Avlägsnande av jord genom tvättning eller borstning av växterna tills all

jord så långt det är möjligt är borttagen så att det inte finns någon

identifierbar risk för spridning av potatiscystnematoder.

2.

Desinfektion genom metoder som godkänts av Jordbruksverket så att det

inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematoder.

Om någon av åtgärderna ovan vidtagits ska växterna kontrolleras av

Jordbruksverket innan de får säljas vidare.

SJVFS 2016:36

4

Bekämpningsprogram

10 § Under den period som ett fält har en av Jordbruksverket dokumenterad

förekomst av potatiscystnematoder, ska ett bekämpningsprogram tillämpas.

I det fall förekomst av gul potatiscystnematod Globodera rostochiensis,

patotyp Ro1, konstaterats, ska vid odling av potatis användas en sort som är

resistent mot denna patotyp.

I det fall förekomst av andra patotyper än Globodera rostochiensis, patotyp

Ro1, konstateras, beslutar Jordbruksverket i det enskilda fallet om omfattningen

av ett bekämpningsprogram. I programmet kan utöver vad som anges i 11-12 §§

ingå krav på sort och växtföljd, exempelvis hur många potatisfria år som krävs.

Potatissorter som kan ingå i bekämpningsprogrammet ska ha högsta möjliga

resistens mot den patotyp av potatiscystnematoder som konstaterats inom fältet,

enligt skalan över grad av resistens i bilaga 3. Resistens mot

potatiscystnematoder i en potatissort ska undersökas enligt den metod som anges

i direktiv 2007/33/EG, bilaga 4, avsnitt 2.

Bekämpning

11 § De första två åren efter att potatiscystnematoder konstaterats på fältet och

fältet har dokumenterats som ett fält med förekomst av potatiscystnematoder ska

plantor från övervintrade knölar av potatis bekämpas.

Om ogräs tillhörande fam Solanaceae förekommer på fältet, exempelvis

nattskatta (Solanum nigrum L.)

och besksöta (Solanum dulcamara L.), ska

bekämpning ske under den tid fältet är dokumenterat som ett fält med förekomst

av potatiscystnematoder.

Rengöring

12 § Maskiner och redskap som används till plöjning eller annan

jordbearbetning, sättning och skörd av potatis eller skörd av lök ska rengöras

efter att de har använts på en brukningsenhet vilken är dokumenterad av

Jordbruksverket som en brukningsenhet med fält där potatiscystnematoder

konstaterats.

Friförklaring av fält med förekomst av potatiscystnematoder

13 § För att friförklara ett fält som är dokumenterat till följd av förekomst av

potatiscystnematoder ska provtagning göras. Provtagningen kan ske tidigast sex

år efter att potatiscystnematoder konstaterats på fältet. Provtagningen ska ske

enligt bilaga 2, punkt 2.

Om inga potatiscystnematoder konstateras vid provtagningen ska fältet inte

längre vara dokumenterat av Jordbruksverket som ett fält med förekomst av

potatiscystnematoder.

När anses det förekomma potatiscystnematoder i ett potatisparti?

14 § Ett potatisparti ska anses innehålla potatiscystnematoder om potatispartiet:

SJVFS 2016:36

5

1. har odlats på ett fält, som av Jordbruksverket eller av officiell

myndighet i ett annat EU-land, är dokumenterat med anledning av

förekomst av potatiscystnematoder, eller

2. som har kommit i kontakt med jord där potatiscystnematoder har

konstaterats.

Vad gör man med ett potatisparti eller växter med förekomst av

potatiscystnematoder?

15 § Ett potatisparti i vilket det förekommer potatiscystnematoder, får inte

användas som utsäde.

16 § Växter förtecknade i bilaga 1, punkt 1, och som odlats på ett fält med

förekomst av potatiscystnematoder får inte planteras.

Växter förtecknade i bilaga 1, punkt 2, och som odlats på ett fält med

förekomst av potatiscystnematoder får inte planteras om de inte blivit föremål för

någon av åtgärderna enligt 9 § andra stycket.

17 § Ett potatisparti med förekomst av potatiscystnematoder får:

1. användas för egen konsumtion och till utfodring av djur på den egna

brukningsenheten,

2. sorteras och packas på den brukningsenhet där partiet är odlat,

3. levereras, direkt och utan omlastning, för bearbetning på en industriell

anläggning som uppfyller kraven i bilaga 4, eller

4. levereras till en sorteringsanläggning som uppfyller kraven i bilaga 4.

Jord, sediment, frånsorterad potatis och skalrester ska hanteras enligt kraven i

bilaga 4.

Bekämpningsåtgärder som ska redovisas årligen

18 § Brukaren av ett fält som har dokumenterats till följd av förekomst av

potatiscystnematoder ska årligen, senast den 31 december, redovisa till

Jordbruksverket.

1. Vilken gröda som odlats på fältet och, om potatis har odlats, vilken

potatissort som använts.

2. De första två åren efter att fältet har en dokumenterad förekomst av

potatiscystnematoder, hur övervintrad potatis på fältet bekämpats och

vid vilken tidpunkt.

3. Hur eventuell potatisskörd avsatts samt namn och adress på

mottagaren av potatisskörden.

4. Om bekämpning av ogräs tillhörande fam Solanaceae har skett och

vid vilken tidpunkt.

5. När under året maskiner och redskap har rengjorts enligt vad som

krävs i 12 §.

Kravet på årlig rapportering gäller inte brukaren av ett fält med förekomst av

gul potatiscystnematod, patotyp Ro1.

SJVFS 2016:36

6

Övriga bestämmelser

Undantag

19 § Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, besluta om undantag från

föreskrifterna i denna författning om så kan ske utan att bestämmelserna i

direktiv 2007/33/EG eftersätts.

Ytterligare bestämmelser

20 § Bestämmelser om märkning av potatis som omsätts inom Europeiska

unionen samt om innehav och hantering av kulturer av potatiscystnematoder

finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder

mot spridning av växtskadegörare respektive i Statens jordbrukverks föreskrifter

(SJVFS 1996:13) om införsel från tredje land eller förflyttning inom Europeiska

unionen (EU) av växter m.m. för vetenskapligt ändamål.

I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om trädgårdsväxters

sundhet m.m. samt i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om

certifiering m.m. av utsädespotatis finns bestämmelser om frihet från

potatiscystnematoder som ska vara uppfyllda vid saluföring av trädgårdsväxter

respektive av utsädespotatis.

____________

Denna författning² träder i kraft den 1 januari 2017.

BIRGITTA EK

Jenny Andersson

(Växtregelenheten)

² SJVFS 2016:36.

SJVFS 2016:36

7

Bilaga 1

Växter som omfattas av restriktioner med avseende på potatiscystnematoder

1. Värdväxter med rötter, avsedda för uppförökning:

Capsicum spp., olika arter av paprika

Solanum lycopersicum L., tomat

Solanum melogena L., aubergin

2a Andra växter med rötter, avsedda för uppförökning:

Allium porrum L., purjolök

Beta vulgaris L., beta

Brassica spp., kålsläktet

Fragaria L., smultronsläktet

Aspargus officinalis L., sparris

2b Lökar, rotknölar och jordstammar som är odlade i jord och avsedda för

plantering och som inte behandlats genom

A. att all jord så långt det är möjligt avlägsnats genom tvättning eller

borstning så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av

potatiscystnematod, eller

B. desinfektion genom metoder som godkänts av Jordbruksverket så att det

inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematod av

följande arten och släkten:

Allium ascalonicum L., schalottenlök

Allium cepa L., lök

Dahlia spp., dahliasläktet

Gladiolus Tourn. Ex L., gladiolsläktet

Hyacinthus spp., hyacintsläktet

Iris spp., irissläktet

Lilium spp., liljesläktet

Narcissus L., narcissläktet

Tulipa L. tulpansläktet

utom sådana där det på förpackningen eller på annat sätt anges att de är

avsedda för försäljning till slutkonsumenter som inte yrkesmässigt producerar

växter eller snittblommor.

SJVFS ( 2016:36 ).

SJVFS 2016:36

8

Bilaga 2

Provtagningsstandard

1. Provtagningen för inventering ska omfatta

a. 400 ml jord per hektar. Provet ska samlas in genom minst 100 borrstick

per hektar i ett rutnät som helst ska täcka hela fältet. Avståndet mellan

provtagningspunkterna ska vara minst fem meter på bredden och högst 20

meter på längden,

eller

b. riktade prover på minst 400 ml jord efter okulär besiktning av rötter med

synliga symptom,

eller

c. prover på minst 400 ml jord som vidhäftat potatisen efter skörd, under

förutsättning att fältet där potatisen odlats går att spåra.

2. Provtagning inför friförklaring av fält med förekomst av potatiscystnematoder

Provtagning för analys av förekomst av potatiscystnematoder ska göras på

fält där potatis avsedd för produktion av utsädespotatis ska odlas eller där

växter som är förtecknade i bilaga 1 och som är avsedda för uppförökning

ska odlas. Frihet från potatiscystnematoder ska styrkas genom ett prov på

minst 1 500 ml jord per hektar som ska samlas in genom minst 100

borrstick per hektar, helst i ett rutnät som täcker hela fältet och där

avståndet mellan provtagningspunkterna är minst fem meter på bredden

och högst 20 meter på längden.

SJVFS 2016:36

9

Bilaga 3

Skala för att beskriva grad av resistens mot potatiscystnematoder

Nivå 9 visar på den högsta nivån av resistens.

Relativ mottaglighet (%)

Resistensnivå

< 1

9

1,1-3

8

3,1-5

7

5,1-10

6

10,1-15

5

15,1-25

4

25,1-50

3

50,1-100

2

>100

1

SJVFS 2016:36

10

Bilaga 4

A. Hantering på den brukningsenhet där potatisen odlats

a. Jord från sortering och packning av ett potatisparti

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som

förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. Jorden ska

1. förvaras på brukningsenheten och inte användas till potatisodling eller för

odling av växterna i bilaga 1 under minst sex år, eller

2. spridas på mark som inte används till potatisodling. Potatisodling eller

odling av växterna i bilaga 1 får därefter som tidigast påbörjas efter sex

år.

b. Frånsorterad potatis och skalrester

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som

förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. Den

frånsorterade potatisen och skalresterna ska

1. användas som djurfoder på den egna brukningsenheten eller på en annan

brukningsenhet där det inte odlas potatis under de närmaste sex åren,

eller

2. komposteras på brukningsenheten. Komposten får tidigast spridas på

mark som används till potatisodling eller odling av växterna i bilaga 1

efter sex år.

B. Hantering på en anläggning för sortering och packning av potatis eller på en

industriell anläggning för bearbetning av potatis

a. Jord och sediment från sortering och packning av ett potatisparti

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som

förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder och får inte

användas till potatisodling eller för odling av växterna i bilaga 1 förrän

tidigast efter sex år. Jord och sediment med förekomst av

potatiscystnematoder ska

1. lagras utan risk för spridning av potatiscystnematoder,

2. spridas på mark som inte används till potatisodling, eller

3. användas som fyllnadsmaterial vid vägarbeten och dylikt.

b. Frånsorterad potatis och skalrester

där det förekommer potatiscystnematoder ska hanteras på ett sätt som

förhindrar risk för vidare spridning av potatiscystnematoder. De ska

användas

1. på en industriell anläggning, eller

2. som djurfoder under förutsättning att frånsorterad potatis och skalrester är

tvättade.

SJVFS 2016:36

11

C. Hantering av avfall genom biologisk behandling eller annan hantering

Jord, sediment, potatis och skalrester med förekomst av potatiscystnematoder

får även bortskaffas genom rötning eller kompostering (upphettning till minst

55ºC under minst 6 timmar) alternativt förbränning eller annan hantering som

kan godkännas av Jordbruksverket.

D. Ytterligare bestämmelser om hantering av avfall

I 15 kap. 5a § miljöbalken (1998:808) och i avfallsförordningen (2001:1063)

finns ytterligare bestämmelser om avfallshantering.