SJVFS 2020:18

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2020:18

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av

bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion

och saluföring av utsäde av sådana sorter;

Utkom från trycket

den 5 maj 2020

Omtryck

beslutade den 29 april 2020.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 2 och 10 §§ utsädesförordningen

(2000:1330), att 3, 10, 14 och 18 §§ samt bilaga 1 och 3 till verkets föreskrifter (SJVFS

2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion

och saluföring av sådana sorter² ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter innehåller regler om godkännande av bevarandesorter av de

lantbruksväxter som anges i bilaga 1 samt för produktion och saluföring av utsäde av

sådana sorter.

Regler för

1. ansökan om intagning av en bevarandesort i den svenska officiella sortlistan,

2. borttagande av en bevarandesort ur den svenska officiella sortlistan,

3. administration av svenska officiella sortlistan, och

4. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan

finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av

växtsorter i den svenska sortlistan. (SJVFS 2016:18).

Grundläggande bestämmelser

2 § Grundläggande bestämmelser om utsäde av bevarandesorter av lantbruksväxter

finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330).

(SJVFS 2016:18).

¹

Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/1985 av den 28 november 2019 om ändring av direktiven 2003/90/EG och

2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv

2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av

undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L 308, 29.11.2019, s. 86, Celex 32019L1985),

och Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2020/177 av den 11 februari 2020 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG,

66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG, kommissionens direktiv 93/49/EEG och 93/61/EEG och

genomförandedirektiven 2014/21/EU och 2014/98/EU vad gäller växtskadegörare på utsäde och annat växtförökningsmaterial

EUT L 41, 13.2.2020, s. 1, (Celex 32020L0177).

² Författningen senast omtryckt SJVFS 2018:15.

SJVFS 2020:18

2

Definitioner

3 § De termer som används i utsädeslagen (1976:298) och växtskyddslagen

(1972:318) har samma betydelse i dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter förstås med

Bevarandesort

En lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad,

som är naturligt anpassad till de lokala och regionala

betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk

utarmning.

Lantsort

En uppsättning populationer eller kloner av en växtart som

är naturligt anpassade till betingelserna i sin region.

Genetisk utarmning

Gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom

populationer eller sorter av samma art, eller reducering av

den genetiska basen för en art till följd av mänskligt

agerande eller miljöförändringar.

Praktiskt taget fria

från skadegörare

Omfattningen av förekomsten av andra skadegörare än EU-

karantänskadegörare

eller

karantänskadegörare

för

skyddad zon på växterna för plantering är tillräckligt låg

för att säkerställa en acceptabel kvalitet och användbarhet

för dessa växter enligt artikel 2 i kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28

november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för

genomförandet

av

Europaparlamentets

och

rådets

förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot

växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens

förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av

kommissionens

genomförandeförordning

(EU)

2018/2019³.

Ursprungsregion

den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i

och som den är naturligt anpassad till. Om inte annat

specifikt anges för en bevarandesort anses Sverige utgöra

ursprungsregionen.

Växtpass

En officiell märkning för förflyttning av växter,

växtprodukter och andra föremål inom unionens

territorium och, i förekommande fall, till och inom

skyddade zoner, som intygar att utsädet uppfyller kraven

på sundhet i artikel 85 i förordning (EU) 2016/2031 av den

26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare,

ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar

(EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr

1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv

69/464/EEG,

74/647/EEG,

93/85/EEG,

98/57/EG,

2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG⁴ och, när det

gäller förflyttning till och inom skyddade zoner, artikel 86,

och har det innehåll och format som fastställs i artikel 83 i

samma förordning.

³ EUT L 139, 10.12.2019, s. 1, (Celex 32019R2072).

⁴ EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, (Celex 32016R2031).

SJVFS 2020:18

3

(SJVFS 2020:18)

Godkännande av bevarandesorter

4 § För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort ska

följande villkor vara uppfyllda.

1. En ansökan enligt 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33)

om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ska ha lämnats in till

Jordbruksverket.

2. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en

officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och

stabilitet som framgår av bilaga 2.

3. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna,

genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier

för bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald

(POM).

4. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än

bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma

sortlistan får den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har

passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan.

5. Sorten får inte vara skyddad av svensk växtförädlarrätt eller gemenskapens

växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om

växtförädlarrätt.

6. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion.

Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan

och markeras som bevarandesort. (SJVFS 2016:18).

5 § har upphävts genom (SJVFS 2016:18).

6 § Om sortbenämningen är skapad efter den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i

kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpnings-

föreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och

köksväxter⁵.

Produktion av utsäde av bevarandesorter

7 § Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.

8 § Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som

produceras på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.

9 § När den som saluför utsäde av en bevarandesort också producerar utsädet, ska

storlek och plats för utsädesodlingen anmälas till Jordbruksverket. Anmälan ska göras

före början av varje produktionssäsong så att tillsyn av utsädesodlingen kan

genomföras i den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig. Om det på grundval

av anmälningarna är sannolikt att de högsta tillåtna arealerna enligt bilaga 1 av en

⁵ EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).

SJVFS 2020:18

4

bevarandesort kommer att överskridas, får varje berörd producent endast saluföra den

kvantitet som Jordbruksverket tilldelar under respektive produktionssäsong. (SJVFS

2012:10).

Villkor för saluföring av utsäde av bevarandesorter

10 § Utsäde av en bevarandesort behöver inte certifieras enligt de krav som framgår

av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde

av stråsäd, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m.

av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter respektive Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis.

Även om utsädet inte ska certifieras ska det uppfylla de krav på kvalitet, sundhet

och ogräsförekomst som framgår av Jordbruksverkets föreskrifter för certifikatutsäde

av den aktuella arten, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha

godtagbar sortrenhet.

Utsädet ska vara praktiskt taget fritt från skadegörare som anges i förordningen

(EU) 2019/2072. (SJVFS 2020:18).

11 § Om utsädet inte certifieras ska det kontrolleras av den som saluför utsädet, eller

genom dennes försorg, för att säkerställa att utsädet uppfyller de fastställda kraven.

Jordbruksverket kontrollerar att kvaliteten på utsäde på marknaden uppfylls genom

stickprovskontroller.

12 § Analyser av fröburet utsäde ska göras på prov från homogena partier och utföras

i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing Association

(ISTA). Reglerna om högsta partivikt för utsäde som framgår av Jordbruksverkets

föreskrifter för respektive art gäller.

13 § Utsädet får endast saluföras i förslutna eller förseglade förpackningar. Förpack-

ningarna ska förslutas eller förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att

förseglingssystemet skadas eller utan synlig åverkan på etiketten eller på själva för-

packningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som

framgår av bilaga 3.

14 § För utsädespotatis och utsäde av sojaböna och lin gäller, utöver vad som anges i

13 §, att förpackningen ska vara försedd med växtpass. Växtpasset ska ingå i det

officiella märket enligt bilaga 3, på det sätt som krävs enligt artikel 79 i kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2017/2313 av den 13 december 2017 om fastställande

av formatspecifikationer för växtpasset för förflyttning inom unionens territorium och

växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon⁶.

Den som utfärdar växtpass ska vara registrerad hos Jordbruksverket och uppfylla

de krav som framgår av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/827 av den

13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att upp-

fylla villkoren i artikel 89.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls⁷ .

Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar, lag-

rar, saluför eller för in växter samt med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett

sundhetscertifikat vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i artik-

⁶ EUT L 331, 14.12.2017, s. 44, (Celex 32017R2313).

⁷ EUT L 137, 23.5.2019, s. 10, (Celex 32019R0827).

SJVFS 2020:18

5

larna 65, 66 och 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031⁸.

(SJVFS 2020:18).

15 § Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.

16 § Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en bevarande-

sort framgår av bilaga 1.

Administrativa bestämmelser

17 § Den som saluför utsäde av en bevarandesort ska rapportera sin sålda kvantitet till

Jordbruksverket.

18 § Bestämmelser om produktion, certifiering av utsäde, märkning och krav på

växtpass finns i

1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd,

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter, och

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av

utsädespotatis. (SJVFS 2020:18).

Denna författning⁹ träder i kraft den 31 maj 2020.

CHRISTINA NORDIN

Anna Pettersson

(Växtregelenheten)

⁸ EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, (Celex 32016R2031).

⁹

SJVFS 2020:18 .

SJVFS 2020:18

6

Bilaga 1

Förteckning

över

lantbruksväxtarter,

tekniska

frågeformulär

från

Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO) eller Internationella unionen för

skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) i de fall sådana finns, samt högsta

kvantitet utsäde som får saluföras per bevarandesort och art

Gröda / Art Vetenskapligt

namn

Frågeformulär

(se

www.cpvo.europa.eu,

resp. www.upov.int)

Högsta kvantitet

per sort och år

(kg)

Högsta

kvantitet totalt

per art och år

(kg)

Havre

inklusive

nakenhavre

Avena sativa L.

(inklusive Avena

nuda L.)

CPVO-TQ 020

139 500

2 790 400

Korn

inklusive

nakenkorn –

höst

Hordeum vulgare

L.

CPVO-TQ 019

4 300

20 000

Korn

inklusive

nakenkorn –

vår

Hordeum vulgare

L.

CPVO-TQ 019

165 100

5 503 200

Råg

Secale cereale L.

CPVO-TQ 058

17 800

355 800

Rågvete

x Triticosecale

Wittm.

CPVO-TQ 121

42 600

852 250

Vete – höst

Triticum aestivum

L. emend. Fiori et

Paol.

CPVO-TQ 003

148 000

4 933 400

Vete – vår

Triticum aestivum

L. emend. Fiori et

Paol.

CPVO-TQ 003

26 800

892 500

Speltvete

Triticum spelta L. -

25 000

25 000

Foderärt,

kokärt

Pisum sativum L. CPVO-TQ 007

19 900

35 000

Åkerböna

Vicia faba L.

CPVO-TQ 008

5 200

40 000

Potatis

Solanum

tuberosum L.

CPVO-TQ 023

190 050

190 050

Foderbeta

Beta vulgaris L.

UPOV-TP 150

1 400

1 400

Kålrot

Brassica napus L. CPVO-TQ 089

300

300

Sojaböna

Glycine max L.

CPVO-TQ 080

12 000

12 000

Spånadslin,

oljelin

Linum

usitatissimum L.

CPVO-TQ 057

19 500

389 000

(SJVFS 2020:18).

SJVFS 2020:18

7

Bilaga 2

KRAV FÖR SÄRSKILJBARHET, ENHETLIGHET OCH STABILITET

För sorter som saknar en officiell provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

ska följande uppgifter lämnas för att säkerställa identifiering:

1. En beskrivning av sorten enligt de tekniska frågeformulär som anges i bilaga 1 till

dessa föreskrifter, så att sortens särskiljbarhet och stabilitet kan bedömas. Saknas

sådana formulär ska sorten beskrivas på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar.

2. Sortens enhetlighet bedöms utifrån provningsriktlinjerna för respektive art som

anges i bilaga 1 respektive bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan. Undantag från

riktlinjerna är att, när enhetligheten bestäms, accepteras upp till 10 % plantor av

klart avvikande typ i kontrollparceller med normal planttäthet.

3. All information från odlingar och observationer av sorten som har gjorts, även från

egen förökning och användning.

SJVFS 2020:18

8

Bilaga 3

MÄRKNINGSKRAV

1. Texten "EU:s regler".

2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen.

3. Månad och år för försegling av partiet.

4. Art.

5. Sort.

6. Ordet ”bevarandesort”.

7. Ursprungsregion.

8. Partiets referensnummer.

9. Netto- eller bruttovikt.

10. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts,

ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt

och totalvikten. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

För de arter som ska ha växtpass finns det ytterligare krav på märkning i förordningen

(EU) 2017/2313. (SJVFS 2020:18).