SOU 1962:17

Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning

Kap. 1.

Kap. 2.

Kap. 3.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet

Den 20 mars 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartemen- tet att tillkalla högst fem sakkunniga att undersöka den av 1957 års riks- dag beslutade arbetstidsförkortningens ekonomiska och sociala verkningar. Enligt detta bemyndigande tillkallades som sakkunniga professorn och che— fen för konjunkturinstitutet Bent Hansen, ordförande, nuvarande t. f. förste kanslisekreteraren i socialdepartementet Bertil Bagger-Sjöhäck, do- centen Karl—Olof Faxén, Svenska arbetsgivareföreningen, filosofie kandi— daten Per Holmberg, Landsorganisationen, samt filosofie licentiaten Arne Nilstein, Tjänstemännens centralorganisation.

Sedan Hansen den 2 februari 1962 på egen begäran entledigats från sitt uppdrag, uppdrog departementschefen samma dag åt Faxén att fungera som ordförande i utredningen.

Sekreterare och utredningsman har varit filosofie licentiaten Yngve Åberg, förordnad samtidigt som de sakkunniga. Vidare har under tiden 1 oktober 1960—15 juni 1961 amanuenseni finansdepartementet Olof Sund- ström varit förordnad som biträdande sekreterare.

Utredningen har antagit benämningen 1959 års undersökning av arbets- tidsförkortningens verkningar.

Som ett led i sitt arbete har utredningen företagit speciella statistiska undersökningar för företag inom industrin och handeln. Syftet med dessa undersökningar har varit att belysa såväl arbetstidsförkortningens verk- ningar som dess omfattning och utläggning. Vidare har utredningen verk- ställt summariska undersökningar beträffande förkortningens omfattning och utläggning inom vissa områden utanför industrin och handeln.

Undersökningarna rörande arbetstidsförkortningens omfattning och ut- läggning har nu slutförts och utredningen får härmed vördsamt överlämna

8

en redogörelse häröver. Utredningen avser att i en senare redogörelse be- handla frågan om förkortningens verkningar.

Vid de statistiska undersökningarna har stansningen av hålkort och en viss del av den maskinella bearbetningen utförts av socialstyrelsen. Sund- ström har biträtt vid undersökningen av handeln och vid insamlandet av uppgifter för områdena utanför industrin och handeln. Undersökningarna har planlagts och genomförts av Åberg, vilken också författat föreliggande redogörelse.

Stockholm den 15 mars 1962.

Karl-Olof F axén Bertil Bagger-Sjöbäck Arne Nilstein Per Holmberg

/ Yngve Åberg

Inledning

I direktiven1 för utredningen framhålls angelägenheten av att den under åren 1958—1960 genomförda arbetstidsförkortningen från 48 till 45 tim— mar per vecka till sina verkningar klarläggs. Där presenteras också en provkarta på de verkningar som skulle kunna tänkas bli föremål för un- dersökning.

Enligt direktiven bör bl.a. arbetsprestationer per arbetad timme, från- varo- och olycksfallsfrekvens, övertid och extraarbete belysas mot bak- grunden av utvecklingen av den totala produktionen inom enskilda före- tag, olika näringsgrenar och samhället i dess helhet. Vidare anses det önsk- värt att företagens åtgärder undersöks i fråga om t.ex. investering, organi— sation och planering. Enligt direktiven bör slutligen utvecklingen på ar— betsmarknaden studeras, särskilt beträffande löneavtalen. Kompensations- frågan och ackordsvolymen skulle därvid höra till de viktigare under— sökningsobjekten.

Ingen av dessa frågor rörande förkortningens verkningar skall emeller- tid här tas upp till behandling. Detta sker först i en senare redogörelse. I föreliggande arbete behandlas enbart frågan om förkortningens omfatt- ning och utläggning.

Som underlag för en analys av förkortningens verkningar är en dylik kartläggning nödvändig. Verkningarna får nämligen antas i hög grad bero på hur förkortningen utlagts och hur omfattande den varit. Därför är det lämpligt att förkortningen först beskrivs från skilda synpunkter innan den till sina verkningar analyseras.

Kartläggningen ger dessutom ett resultat som i sig självt är av intresse. Genom den får man reda på vilka grupper av arbetstagare som erhållit förkortning. Vidare får man kännedom om på vilket sätt förkortningen har uttagits inom olika delar av förvärvslivet. Man kan exempelvis se om andra förkortningssätt tillämpats inom områden av mera servicebetonad karaktär än inom övriga områden.

Som mått på förkortningens omfattning används dels andelen arbets- tagare (arbetare och tjänstemän) som fått del av förkortningen, dels

1 Statsrådsprotokollet den 20 september 1957. Kungl. Maj:t uppdrog nämnda dag åt social- styrelsen att undersöka verkningarna av förkortningen. Styrelsen befriades emellertid den 20 mars 1959 från detta uppdrag och i stället tillsattes den nu aktuella utredningen för att full- följa uppdraget i fråga.

10

minskningen av medelveckoarbetstiden mellan olika år. Vid beräkningen av arbetstidsminskningen har ingen hänsyn tagits till att förändringar i frånvaron från arbetet eller i övertiden kan ha ägt rum som följd av för- kortningen. Det är här med andra ord inte fråga om den faktiska föränd- ringen av arbetstiden utan blott om den formella. Problemet med den fak- tiska förändringen kommer att behandlas i samband med frågan om för- kortningens verkningar.

Framställningen börjar i kapitel 1 med en redogörelse för arbetstidsla- garna och de nya lagbestämmelserna om den ordinarie arbetstidens längd. Där redogörs också för hur kollektivavtalen har förändrats på grund av den nya arbetstidslagstiftningen. Beskrivningen i detta kapitel tjänstgör hu- vudsakligen som bakgrund till de efterföljande kapitlen. I kapitel 2 be- handlas förkortningens omfattning och utläggning inom industrin. Arbets- tidsutvecklingen för såväl arbetare som tjänstemän beaktas där. I kapitel 3 ges en beskrivning av arbetstidsförkortningen för olika anställda inom detaljhandeln. Beskrivningen i båda dessa kapitel bygger på speciella sta- tistiska undersökningar som utredningen själv har företagit. Kapitel 4 åter rör förkortningen inom områden utanför industri och handel, t. ex. bygg— nads- och anläggningsverksamhet, samfärdsel samt hälso- och sjukvård. Till skillnad från de båda föregående kapitlen är redogörelsen i detta kapitel endast summarisk. Som avslutning lämnas i kapitel 5 en sammanfattning av förkortningen här i Sverige, varefter en jämförelse görs med arbetstids— förkortningar i andra länder.

KAPITEL 1

Arbetstiden i lag och avtal

A. Utvecklingen mot kortare arbetstid

Bestämmelser om den ordinarie arbetstiden inom olika områden av arbets- livet finns intagna i kollektivavtal, tjänstgöringsföreskrifter o. d. Normgi- vande för de arbetstider som där förekommer är den förefintliga arbetstids- lagstiftningen. Så är fallet inte blott för de områden där lagstiftningen formellt gäller utan även för övriga områden. Arbetstiden enligt avtal eller liknande kan dock på vissa håll avvika från den lagenliga, varvid det då som regel är fråga om en avvikelse nedåt.

I arbetstidslagstiftningen ingår den allmänna arbetstidslagen jämte de speciella arbetstidslagarna, bestående av lantarbetstidslagen, arbetstidsla— gen för detaljhandeln, arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer samt sjöarbetstidslagen. Tillsammans täcker dessa lagar flertalet arbetare inom det enskilda näringslivet samt arbetare i kommunal verksamhet i form av rörelse. Utanför lagstiftningen står däremot med vissa undantag samtliga tjänstemän i privat och kommunal tjänst samt alla statliga arbets- tagare.

Alltsedan dessa lagar tillkom _ den allmänna arbetstidslagen 1919, lant— arbetstidslagen 1936, detaljhandelslagen 1939, hotellagen 1944 och sjöar- betstidslagen 1948 »— har de vilat på principen om 48-timmars ordinarie arbetsvecka.

Vid olika tillfällen har emellertid spörsmålet om kortare arbetstid aktua— liserats, främst då under 1940- och 1950-talen. År 1947 tillkallades således en kommitté, arbetstidsutredningen, som hade till uppgift att utreda bl. a. frågan om förkortning av arbetstiden för vissa yrkesgrupper. Men redan innan denna kommitté avlämnade sitt förslag1 framfördes tanken om en allmän förkortning av arbetstiden. En kommitté, utredningen om kortare arbetstid, tillsattes år 1954 för att utreda denna fråga och den avlämnade sitt betänkande? år 1956 med förslag om en successiv förkortning av arbets- tiden till 45-timmars arbetsvecka. År 1957 avlämnades en proposition3 till riksdagen om ändring i arbetstidslagstiftningen i huvudsaklig överensstäm- melse med kommittéförslaget och riksdagen antog propositionen i oföränd-

1 SOU 1954z22—23. ” SOU 1956z20—21. 3 Prop. nr 80, 1957.

12

rat skick. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1958. Detta gällde samtliga arbetstidslagar utom sjöarbetstidslagen. År 1958 tillsattes därför en kommitté, sjöarbetstidsutredningen, för att utreda arbetstiden för sjö- folket och en proposition,1 grundad på det förslag2 denna kommitté fram— lade, avlämnades till 1959 års riksdag. I enlighet med propositionen fattade riksdagen beslut om en ny sjöarbetstidslag, innebärande liksom i fråga om de övriga arbetstidslagarna en övergång till 45—timmars arbetsvecka. Över- gången skulle här dock inte ske etappvis utan på en gång. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 1960.

Denna förkortning av arbetstiden tänkte man sig skulle gälla samtliga arbetstagare som tidigare hade längre arbetstid än 45 timmar per vecka, alltså även de arbetstagare som inte direkt faller under arbetstidslagstift- ningen. Av de sistnämnda arbetstagarna räknade man i första hand med den personal som staten själv är arbetsgivare för, men även med andra liknande grupper, exempelvis viss personal i kommunal tjänst, privat an- ställda tjänstemän m. fl.8 Däremot åsyftades ingen förkortning för arbets— tagare som genom avtal eller på annat sätt redan tidigare hade kortare veckoarbetstid än 45 timmar. Detta sammanhänger naturligtvis med att arbetstidslagarna endast anger en övre gräns för arbetstiden. De arbets- tagare det här är fråga om kan dock som följd av lagändringarna genom avtal eller dylikt ha fått sin arbetstid ytterligare förkortad.

Utöver införandet av 45-timmars arbetsvecka har under 1950-talet ar— betstiden enligt lag även reducerats genom en allmän övergång från två till tre veckors semester. Den nya semesterlagen trädde i kraft den 1 juli 1951. Dessutom har arbetstiden på en hel del områden av arbetslivet under senare år förkortats oberoende av lagstiftningen.

I samband med arbetstidsförkortningen har man också diskuterat frå- gan om en reglering av arbetstiden på det militära området. Enligt ett för— slag som framlagts av en statlig utredning, militära arbetstidsberedningen, skall aktiv militär och civilmilitär personal få en under året genomsnittlig normal arbetsvecka på 45 timmar. För närvarande är arbetstiden för dessa grupper oreglerad.

Övergången till kortare arbetstid har berört inte enbart förvärvslivet utan i viss mån även undervisningsväsendet. Den genom arbetstidsförkortningen allt vanligare lördagsledigheten inom arbetslivet har nämligen aktualiserat frågan om fria lördagar även i skolorna. På vissa håll har man där för övrigt redan nu på försök infört lediga lördagar antingen under hela eller en viss del av läsåret.

Vidare kan nämnas att arbetstidsförkortningen lett till ändringar i lagar som inte direkt har med arbetstiden att göra. Så t. ex. har lagstiftningen

1 Prop. nr 120, 1959. 2 Stencilerat betänkande. 3 Jfr SOU 1956:20, s. 53 — 54 .

13

rörande växlar, checker, skuldebrev och beräkning av lagstadgad tid för- ändrats så att lördagar under tiden april—september likställs med bank- fridagar. Dessa ändringar har vidtagits för att lördagsledighetcn under sommaren ej skall störas av utlöpande fatalietider samtidigt som tjänste- män vilka handhar hithörande frågor också skall kunna få fria sommar- lördagar.

De förkortningar av arbetstiden som hittills ägt rum utgör antagligen blott steg mot ytterligare förkortningar i form av såväl reducerad vecko- arbetstid som längre semester.1 Utvecklingen mot kortare arbetstid kan också sägas vara en internationell företeelse. Utom i Sverige har arbetstiden under de senaste åren förkortats även i t. ex. Västtyskland, Danmark, Fin- land och Norge.

Bakgrunden till denna utveckling har såväl i Sverige som i andra länder delvis varit värderingen att det förbättrade produktionsresultatet till en del borde uttas i form av ökad fritid och ej enbart i form av ökad konsum- tion. Dessutom har det gjorts gällande att mera vila och rekreation nu- mera krävs på grund av det allt mer uppdrivna arbetstempot, ackordsjäktet och monotonin i arbetet. Vidare har rättvisesynpunkten framförts, näm- ligen att större likhet mellan olika samhällsgrupper i fråga om arbetstid och fritid borde föreligga. Dessa olika motiv har framträtt mer eller mind- re vid sidan av varandra, men vid skilda tillfällen har det ena eller det andra motivet skjutits fram mer i förgrunden. Bakom den nu i Sverige genomförda förkortningen torde enligt utredningen som föregick densam- ma huvudsakligen den förstnämnda synpunkten ha legat, dvs. avvägning- en mellan fritid och ökad konsumtion.2

B. Den nya arbetstidslagstiftningen

1. Lagarnas tillämpningsområde Både i den allmänna arbetstidslagen och i de speciella arbetstidslagarna finns föreskrifter om vilka områden de olika lagarna äger tillämpning på. Dessa bestämmelser är av betydelse när det gäller vilka grupper av arbets— tagare som enligt lag erhållit kortare arbetstid. Bestämmelserna om lagarnas tillämpningsområden anger dels vilka ar- betsställen som faller under respektive lagar, dels vilka arbetstagare som lagarna där gäller för. Den allmänna arbetstidslagen är med vissa undantag tillämplig på varje

1 Se direktiven för denna utredning. Jfr även t. ex. direktiven för den statliga utredning som i december 1960 tillsattes för att verkställa en översyn av semesterlagstiftningen med inriktning på införande av fyra veckors semester. ? Se SOU 1956:20, s. 132 .

14

rörelse, industriell eller icke, samt på hus-, väg- eller vattenbyggnad, vat- tenavledning eller annat sådant särskilt arbetsföretag. Även kommunal verksamhet som bedrivs under sådana förhållanden att den är att betrakta som rörelse faller under lagen. Bland undantagen kan förutom områdena för de speciella arbetstidslagarna nämnas statligt arbete samt arbete inom sjukvården. För lagens tillämpning fordras dessutom att det i rörelsen eller arbetsföretaget används i regel flera än fyra arbetare för arbetsgiva- rens räkning.

De speciella arbetstidslagarna i sin tur omfattar i stort sett de områden som framgår av respektive lagars rubrik. Lantarbetstidslagen äger tillämp— ning på jordbruk jämte därtill hörande binäringar. Arbetstidslagen för de- taljhandeln omfattar rörelse som avser detaljhandeln och i omedelbar an- slutning därtill bedriven verksamhet och dessutom rörelse som bedrivs i rakstuga, frisérsalong, fotografiateljé och badinrättning. Arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer är tillämplig på hotell-, restaurang- och kaférörelse samt i omedelbar anslutning därtill utövad verksamhet. Sjö- arbetstidslagen slutligen äger tillämpning på arbete som en person, anställd på svenskt fartyg för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans upp- drag utför ombord på fartyget eller annorstädes. Härifrån undantas dock arbete som utförs på vissa slag av fartyg, exempelvis fartyg som tillhör kro- nan. Bortsett från lantarbetstidslagen uppställer dessa lagar för sin till- lämpning inte som i fråga om den allmänna arbetstidslagen något krav på ett visst minsta antal arbetare. I lantarbetstidslagen förutsätts att det för arbetsgivarens räkning i regel används minst en arbetare i företaget. Lagen gäller alltså inte för ett företag som blott har tillfälligt anställda arbetare.

Arbetstidslagarna inbegriper dock inte samtliga arbetstagare på de ar- betsställen som de i övrigt gäller för, utan de omfattar i princip endast ar- betarna. Tjänstemännen står med andra ord utanför lagstiftningen. Här skiljer sig dock detaljhandelslagen från de övriga lagarna därigenom att den inte undantar lägre tjänstemän utan blott högre sådana. Samtliga lagar undantar dessutom medlemmar av arbetsgivarens familj.

Sammanfattningsvis kan sägas att arbetstidslagstiftningen täcker vissa arbetare med kommunal anställning samt med ett fåtal undantag samtliga arbetare i privat tjänst. Undantagen utgörs bl. a. av arbetare i företag inom industrin, byggnadsverksamheten och samfärdseln, där mindre än fem ar— betare är sysselsatta. Vidare gäller lagstiftningen inte för privat anställda tjänstemän utom sådana i lägre ställning inom detaljhandeln och ej heller för statsanställda och för personal inom sjukvården.

Med undantag för sjöarbetstidslagen har inte i någon av arbetstidslagarna bestämmelserna om tillämpningsområdet förändrats i samband med den nya lagstiftningen. De ändringar som vidtagits i sjöarbetstidslagen är dock inte i detta sammanhang av någon större betydelse, varför de här inte när— mare skall beröras.

15

2. Den ordinarie arbetstiden

Bestämmelserna i arbetstidslagarna begränsar den ordinarie arbetstiden på tre olika sätt, nämligen med avseende på veckoarbetstiden, dygnsarbetstiden och begränsningsperioden. Med begränsningsperiod menas här den tids- period inom vilken veckoarbetstiden genomsnittligt sett inte får överskrida ett visst maximum. Denna period kan vara en vecka eller längre. Om den är längre än en vecka kan tydligen veckoarbetstidens längd vara olika un- der olika delar av perioden.

Som tidigare nämnts innebär nu de nya lagbestämmelserna att den or- dinarie veckoarbetstiden i samtliga lagar förkortats från i genomsnitt 48 till 45 timmar.

Däremot har dygnsarbetstiden inte förändrats i någondera av lagarna utom för djurskötare i lantarbetstidslagen. Den utgör sålunda med vissa undantag 9 timmar i den allmänna arbetstidslagen, 10 timmar i detaljhan- delslagen och 8 timmar i sjöarbetstidslagen samt utan undantag 10 timmar i lantarbetstidslagen och 11 timmar i hotellagen.

Begränsningsperioden är också oförändrad i samtliga lagar utom i lant- arbetstidslagen, där den nu uppgår till 12 månader för alla arbetare. I den allmänna arbetstidslagen däremot utgör den nu liksom tidigare en vecka eller vid skiftarbete tre veckor, i detaljhandelslagen likaså en vecka eller i vissa fall två veckor och i hotellagen utan undantag tre veckor. Sjöarbets- tidslagen slutligen föreskriver med vissa smärre undantag en period av en eller två veckor beroende på arbetets art. Där stadgas också att om någon del av den ordinarie arbetstiden inom de nämnda perioderna överskrider 45 respektive 90 timmar skall kompensation för denna del utgå i form av fritid i hamn.

Med undantag för sjöarbetstidslagen trädde som redan nämnts ändring- arna i arbetstidslagarna i kraft den 1 januari 1958. För att minska even- tuella anpassningssvårigheter vid övergången bestämdes emellertid att för- kortningen av veckoarbetstiden skulle ske successivt med en timme om året under tre på varandra följande år. Den genomsnittliga ordinarie veckoar- betstiden skulle följaktligen maximalt utgöra 47 timmar under 1958, 46 timmar under 1959 samt 45 timmar fr. o. m. 1960. Enligt sjöarbetstidslagen skulle i motsats härtill förkortningen till 45 timmar ske i en enda etapp i samband med lagens ikraftträdande den 1 juli 1960.

3. Lagar-nas dispositiva utformning En viktig nyhet i arbetstidslagstiftningen är att dess bestämmelser om den ordinarie arbetstidens begränsning inte gäller, om arbetsgivare och arbets- tagare träffar överenskommelser om annat än vad lagbestämmelserna an- ger. För att en sådan överenskommelse skall vara giltig måste dock två villkor vara uppfyllda. För det första skall överenskommelsen ha träffats

16

i form av ett kollektivavtal och för det andra skall avtalet på arbetstagagar— sidan vara slutet eller godkänt av huvudorganisation.l

Parterna på arbetsmarknaden har följaktligen numera möjlighet att görgöra avvikelser i vilken riktning som helst från den lagenliga veckoarbetstidcrlen, dygnsarbetstiden och begränsningsperioden. Vidare har de haft möjlighghet att genomföra arbetstidsförkortningen både i långsammare och i hastigagare takt än vad övergångsbestämmelserna föreskriver. Tidigare kunde parternerna i motsats härtill blott förhandla om kortare arbetstid än den i lagen angivnana.

Denna dispositiva utformning av lagstiftningen betingas av att arbet—ets— marknadens parter antagits själva på sina egna områden bäst kunna bt be- stämma arbetstidens längd och förläggning. Parterna anses numera ockskså ha uppnått en sådan mognad att de utan vidare skulle kunna ta på sig el ett sådant ansvar.2

C. Arbetstiden i avtalen

l. Arbetstidens längd

Bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens längd i kollektivavtal, tjänstist— göringsföreskrifter o. (1. har som följd av ändringarna i arbetstidslagstiftift- ningen också ändrats. Därvid har man som regel följt de respektive alar- betstidslagarna och föreskrivit en etappvis respektive direkt sänkning a av veckoarbetstiden ned till 45 timmar under år 1960 i den mån arbetstideden tidigare var längre. Detta gäller oavsett ifrågavarande arbetsställe eller alar— betstagare faller under lagstiftningen eller ej. Här kan följaktligen konstata- teras dels att avtalsfriheten i allmänhet inte har utnyttjats när det gällt alar- betstidens längd, dels att den nya lagstiftningen, som meningen också var, r, i regel har slagit igenom även på områden där den inte formellt äger tillill— lämpning.

På en del områden har man emellertid inte genomfört arbetstidsförkorbrt- ningen i den ordning som arbetstidslagstiftningen anger. Vissa områdelen inom det grafiska facket kan här nämnas, exempelvis tidningstryckeriernaia. Parterna kom där i stället överens om att den ordinarie veckoarbetstidelen skulle sänkas direkt från 48 till 45 timmar i mitten av 1959, vilken bestämm- melse infördes i 1959 års avtal. På samma sätt förhåller det sig med en d(del av personalen vid statens järnvägar. Där enades man om att ta ut en del a av förkortningen under år 1958 och resten under år 1959. Dessa uppgörelseser utgör alltså exempel på att parterna i vissa fall kan ha gjort avsteg frätån övergångsbestämmelserna i lagstiftningen.

1 För uttydning av lagtexten på denna punkt se Filip Rune, 45-timmarsveckan, Stockhoholm 1958, s. 15—22. 2 SOU 1956:20, s. 238 .

17

2. Begränsningsperioden Om parterna på arbetsmarknaden således i regel följt lagstiftningen i fråga om veckoarbetstidens längd, har de däremot i samma utsträckning inte gjort det när det gällt begränsningsperiodens längd. De har nämligen i stor omfattning beslutat att göra denna period längre än den i arbetstidslagarna föreskrivna. Så t. ex. har de ofta förlängt den till 12 månader, när den lag- stadgade perioden, vilket ju alltid är fallet utom i fråga om lantarbetstids— lagen, är kortare än denna tid. På grund av denna förlängning har parterna fått större möjlighet att variera arbetstidens längd och förläggning under året. De har därigenom också fått större frihet att välja olika sätt för arbetstidsförkortningens ut— läggning. Detta har ansetts önskvärt därför att man på så sätt kunnat an- passa arbetstiden efter de växlande produktionsförhållandena å ena sidan och efter arbetstagarnas önskemål beträffande fritiden å den andra. Vägledande vid detta beslut om förlängning av begränsningsperioden har varit den överenskommelse om bl. a. arbetstiden som kom till stånd mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) i februari 1957 och som sedan förnyades i februari 1959 och i mars 1960. Överenskommelsen, som återgetts ordagrant i flertalet avtal, lyder:

»Parterna äro ense om att vid arbetstidsförkortningen beakta önskvärdheten av att undvika störningar i produktionen. Bland annat skall härvid olika förläggning av arbetstiden under olika tidsperioder liksom olika lång arbetstid under olika delar av året kunna genomföras. Vidare skall arbetstiden kunna förläggas på olika sätt vid företag, som tillhöra samma avtalsområde.»

3. Olika principer för förkortningen

Genom att parterna ej nödvändigtvis följt lagbestämmelserna i fråga om begränsningsperiodens längd utan i stället låtit denna variera har de kunnat genomföra arbetstidsförkortningen på många olika sätt.

I det fall begränsningsperioden omfattar exempelvis en vecka kan en för- kortning av veckoarbetstiden från 48 till 45 timmar ske så att varje arbets- dag förkortas en halv timme eller också så att vissa arbetsdagar förkortas mer än en halv timme och andra mindre. En annan möjlighet är att samt- liga lördagar görs helt fria, varvid de övriga arbetsdagarna förlängs till att omfatta 9 timmar vardera. I alla dessa situationer sker förkortningen inom ramen för en vecka.

Om begränsningsperioden däremot uppgår till ett helt år, vilket ofta är fallet, tillkommer ytterligare ett antal förkortningssätt. Den ökade ledighe- ten kan uttas i form av hellediga dagar, t. ex. i form av fria lördagar under sommarhalvåret. Vidare kan veckoarbetstiden minskas under vissa delar av året utan att därför någon arbetsdag görs helt fri. Slutligen föreligger också den möjligheten att hellediga dagar kombineras med förkortade ar- betsdagar.

2—201502

18

Är begränsningsperioden, som i detta fall, längre än en vecka behööver alltså inte varje vecka förkortas utan det räcker med att den ökade lecdig- heten uttas under en viss del av perioden. Vid en förkortning från 48? till 45 timmar motsvaras den på så sätt intjänta ledigheten av tre gångerr så Åmånga timmar som begränsningsperioden innehåller arbetsveckor. OmL se- mester eller annan ledighet ingår i perioden skall i princip enligt en öwer— enskommelse mellan SAF och LO antalet arbetsveckor i perioden minsskas med denna tid.

4. Centrala och lokala beslut

Förkortningen av den ordinarie arbetstidens längd är en fråga som besluttats av de centrala parterna, dvs. av de olika förbunden. Däremot har frågan om sättet för arbetstidsförkortningens genomförande vanligtvis varit föremål för lokala beslut. Som tidigare nämnts måste dock ett sådant lokalt besilut vara godkänt av vederbörande huvudorganisation (förbund) på arbetstaggar- sidan.

De centrala parterna har emellertid på de allra flesta områdena enats —om att föreslå olika alternativ för förkortningens genomförande. I vissa ifall har dessa förslag endast haft karaktären av rekommendationer, medan die i andra fall har varit tvingande i den meningen att de skulle följas om de lokala parterna inte kunnat enas om något annat.

På vissa områden har man dock centralt inte ens avgett något försllag utan frågan om förkortningssättet har helt överlämnats åt de lokala instan- serna. Ofta har detta helt enkelt berott på att man inte har kunnat komma överens om något sådant förslag. Så är fallet framför allt för anställda inom de mera servicebetonade näringsgrenarna, exempelvis för vissa grupper av handelsanställda.

I motsats härtill har i vissa undantagsfall förkortningens utläggning ock- så beslutats centralt. Som exempel härpå kan olika områden inom byggnads- branschen nämnas, såsom byggnadsindustrin, elektriska installationsfac- ket, glasmästeribranschen, hleck- och plåtslagerifacket samt rörlednings- branschen.

Att frågan om förkortningens utläggning i allmänhet har hänskj utits till de lokala parterna kan sägas vara helt i linje med det sätt på vilket arbets- tidens förläggning eljest bestäms. De lokala parterna brukar nämligen som regel få avgöra vilken tid på dagen arbetet skall börja och sluta och hur arbetstiden skall fördelas på de olika veckodagarna. Visserligen ingår ofta bestämmelser härom i de centrala avtalen, men dessa bestämmelser äger vanligtvis tillämpning endast när de lokala parterna inte kan komma över— ens i frågan. Hänskjutningen till de lokala instanserna sammanhänger med att produktionsbetingelserna eller arbetsförhållandena ofta växlar från den ena arbetsplatsen till den andra och likaså arbetstagarnas preferenser i

19

fråga om fritiden. Denna frihet i valet av arbetstidsförläggning kommer för övrigt också till uttryck i den tidigare nämnda överenskommelsen mel- lan SAF och LO.

D. Behovet av kartläggning

Som framgått av det föregående täcker inte arbetstidslagarna samtliga ar- betsställen och ej heller samtliga arbetstagare på ett arbetsställe där lagarna eljest gäller. Där arbetstidslagarna inte är tillämpliga har dock lagarnas be- stämmelser om maximiarbetstiden i stort sett slagit igenom och en arbets- tidsförkortning således ägt rum. Både på dessa områden och på de om- råden där arbetstidslagarna gäller kan emellertid den ordinarie arbetstiden för vissa grupper av arbetstagare vara kortare än den lagstadgade. Trots detta kan de grupper det här är fråga om också ha kommit i åtnjutande av kortare arbetstid och på så sätt helt eller delvis upprätthållit avståndet till de övriga grupperna.

Detta gör att storleken av arbetstidsförkortningen inte kan anges blott genom en hänvisning till lagbestämmelserna, utan en statistisk undersök- ning erfordras. En sådan undersökning måste utgå från de enskilda arbets- ställena och ta sikte på både hur många arbetstagare som fått förkortning och hur stor förkortning varje arbetstagare erhållit.

En undersökning av denna karaktär erfordras också när det gäller ar- betstidsförkortningens utläggning. Genom att denna fråga som regel har överlämnats åt de lokala parterna kan nämligen förkortningssätten variera högst väsentligt mellan olika arbetsställen. Den nödvändiga förutsättningen härför föreligger också, i det att parterna inte nödvändigtvis behöver följa lagens bestämmelser angående begränsningsperiodens längd.

För en fullständig kartläggning av förkortningen fordras att en systema— tisk genomgång görs av samtliga näringsgrenar, dvs. jordbruket, industrin, handeln, samfärdseln och byggnadsverksamheten, samt av vårdanstalter o. (1. De uppgifter som behövs härför kan emellertid inte erhållas från den officiella statistiken eller från den statistik som enskilda institutioner till- handahåller. Den enda utvägen att allsidigt belysa förkortningen är därför att utföra en speciell statistisk undersökning för vart och ett av de nämnda områdena.

Detta har dock inte varit möjligt att göra för utredningen, utan denna har fått nöja sig med att statistiskt undersöka industrin och handeln, vilket har skett i form av en enkät bland ett urval av företag. Industrin har valts därför att den utgör den största näringsgrenen och handeln därför att den är en typisk exponent för de mera servicebetonade näringsgrenarna. De öv- riga områdena har undersökts mera summariskt. Dessa undersökningar byg- ger huvudsakligen på uppgifter från kollektivavtal och arbetsföreskrifter och på upplysningar från olika organisationer.

KAPITEL 2

Arbetstidsförkortningen inom industrin

A. Undersökningens uppläggning

1. De insamlade uppgifterna Under vartdera av åren 1959 och 1960 utförde kommittén en enkät bland in- dustriföretag i syfte att få arbetstidsförkortningen inom den egentliga in- dustrin1 belyst. I den första enkäten insamlades uppgifter enbart för ar- betare, medan den andra utökades till att omfatta även tjänstemän. De blanketter som användes vid dessa enkäter återges i bilagorna 8—10. Uppgifterna rörande arbetarna avser män och kvinnor, vuxna som min— deråriga. Bland arbetare inbegrips förmän som deltar i arbetet samt lager- arbetare och chaufförer men däremot inte skogs— och jordbruksarbetare, hemarbetare, butikspersonal, städerskor och servitriser. Tjänstemannaupp- gifterna åter innefattar fullt arbetsföra, heltidsanställda vuxna och minder- åriga tjänstemän. Däremot ingår inte deltidsanställda, elever, praktikanter och partiellt arbetsföra och inte heller direktörer, disponenter, överingenjö- rer m. fl., som utövar en självständig ledande verksamhet i företaget. De medtagna tjänstemännen har uppdelats i olika yrkesgrupper, nämligen tek- nisk personal, arbetsledare, kontorspersonal, försäljningspersonal och övrig personal.

De här tillämpade definitionerna på arbetare och tjänstemän sammanfal- ler helt med de definitioner som socialstyrelsen använder vid sin årligen ut- arbetade lönestatistik för arbetare respektive tjänstemän. Att dessa defini- tioner valts beror på att jämförelser på så sätt lättare skulle kunna göras med socialstyrelsens statistik.

I fråga om arbetarna inhämtades vid den första enkäten uppgifter om den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstidens längd under 1957, 1958 och 1959 samt om arbetstidsförkortningens utläggning under 1958 och 1959. Vidare insamlades uppgifter om hur driftstiden förändrats i samband med förkort— ningen och i vilken utsträckning fria sommarlördagar inarbetats vid sidan av densamma. Vid den andra enkäten efterfrågades för arbetarnas del samma saker som vid den första, men med den skillnaden att det då gällde år 1960. Även för tjänstemännen inhämtades vid denna enkät uppgifter om

1 Här ingår aktiebolag i vilka staten helt eller delvis äger aktierna. Däremot inkluderas ej statliga verkstäder och skeppsvarv m.m. och ej heller kommunala industriföretag. Vissa av cessa arbetsställen redovisas i stället i olika avsnitt i kapitel 4.

21

den ordinarie veckoarbetstidens längd, dock endast för åren 1957 och 1960. Liksom i fråga om arbetarna insamlades dessutom uppgifter om förkort- ningens utläggning under 1960 samt i hur stor omfattning fria sommarlör- dagar inarbetats under 1957 och 1960.

För varje särskilt företag har uppgifterna beträffande arbetarna för. respektive år kompletterats med vissa uppgifter från socialstyrelsens och SAP:s årliga lönestatistik och från kommerskollegii industristatistik. Från lönestatistiken har inhämtats uppgifter om bl. a. antalet arbetare, antalet arbetstimmar och lönesummor och från industristatistiken uppgifter om bl. a. värdet av salutillverkningen. Dessa senare uppgifter har inhämtats för att vissa verkningar av förkortningen skall kunna belysas. Som inlednings- vis nämndes skall emellertid den sidan av undersökningen inte här beröras utan blott den sida som rör förkortningens storlek och utläggning.

2. Urvalet och svarsfrekvensen

Enkäterna för båda åren begränsades till ett stickprov av företag utvalda på representativ basis ur ett på socialstyrelsen förefintligt företagsregister. Ur detta register utvaldes samma företag som de som ligger till grund för so- cialstyrelsens kvartalsvis utarbetade lönestatistik, den s. k. kvartalsstatisti- ken. Detta innnebär att i urvalet för respektive år medtogs samtliga i nämn- da register upptagna företag med över 25 arbetare och vart tionde av övriga företag. Som företag räknas här vanligen varje separat arbetsställe.

Beträffande enkäterna för arbetarna anpassades sedan detta urval efter kommerskollegii företagsregister för industristatistiken. Från urvalet un- dantogs sådana företag som inte återfanns i detta register, dvs. företag med mindre än 5 arbetare och företag som i industristatistiken inte betraktas som industriföretag utan som handelsföretag. Vidare sammanslogs två eller flera företag till en enda enhet i de fall då avgränsningen mellan företagen ej var densamma i de båda registren.

Hur många företag som vid de olika enkäterna på så sätt kom att ingå i de båda urvalsgrupperna (företag med över 25 arbetare respektive företag med 25 arbetare eller därunder) och hur många bearbetningsbara svar som inkom samt hur stor svarsfrekvensen var framgår av nedanstående tablå.

Antal företag i Bearbetnings- Svarsfrekvens enkäterna bara svar % Enkäten 1959 Företag med över 25 arb.. 3 462 3 034 87,6 för arbetare Övriga företag .......... 596 385 64,6 Samtliga företag 4 058 3 419 84,5 Enkäten 1960 Företag med över 25 arb.. 3 527 3 127 88,7 för arbetare Övriga företag .......... 635 477 75,1 Samtliga företag 4 162 3 604 86,6 Enkäten 1960 Företag med över 25 arb.. 3 704 3 234 87,3 för tjänstem. Övriga företag .......... 641 457 71,3 Samtliga företag 4 345 3 691 84,9

Tabell A. Antal företag och totala antalet arbetare samt det absoluta och relativa antalet arbetare med förkortad veckoarbetstid inom

egentlig industri under åren 1958—19601

Industrigrupp Storleksklass Geografiskt område

Faktiskt antal företag

Antal arbetare

Antal arbetare med förkortad veckoarbetstid Procentuella antalet arb. med

förkortad arb.tid

1959 1960 1958 1959 1960

1958 1 959 1 960

1958 1959 1960

Hela industrin. . .

Gruvindustri.. . . . . . . . . .. Metall- o. verkstadsind. . Jord— o. stenindustri. Träindustri............. Massa- 0. pappersind. . . Grafisk industri. . . . . . . . . Livsm.- o. dryckesvaruind. Textil- o. beklädnadsind.

Läder-, hår- 0. gummiv. Kemisk o. kem.-tekn. ind.

Företag med 1— 25 arb.

» » 26—100 » » » 101—200 » » » 201—500 »

» » över 500 » Stor-Stockholm. . . . . Göteborg............... Malmö................. Övriga landet ..... . . . . .

3419 3604

50 56 1 054 1 139 240 262 494 513 165 170 227 228 425 435 479 499

148 157 137 145 553 670 1 857 1 918 474 475 370 370 165 171 379 432 186 202 137 145 2 717 2 825

521 666

13 585 226 614 25 004 45 617 46 733 24 403 39 127 60 812

529 715

12 211 229 159 25 181 45 337 47 221 25 021 39 1384 64 705

583 895

13 422 263 425 27 639 51 104 50 783 25 760 40 262 66 592

20 317 19 454 48 486 100 913 66 052 111 280 194 935 58 048 39 020 20 907 403 691 21 803 19 893 48 740 104 391 67 904 112 707 195 973 57 432 39 333 21 702 411 248 23 496 21 412 59 934 116 414 73 091 118 109 216 347 67 661 42 686 22 542 451 006

445 360

5 781 212 887 22 242 40 823 34 539 12 787 31 935 49 702

465 717

5 392 215 816 23 324 41 102 34 932 22 462 33 976 52 726

537 031

6 345 251 834 25 475 50 635 36 069 24 981 38 405 61 223

18 482 16182 41 748 87 335 58 136 93 720 164 421 48 247 35 280 18 808 343 025 19 382 16 605 45 368 94 712 60 525 97 987 167 125 51 610 36 063 19 968 358 076 23 374 18 690 57 324 111 061 68 370 107 293 192 983 64 047 40 785 21 643 410 556

85,4 87,9 92,0 42,6 44,2 47,3 93,9 94,2 95,6 89,0 92,6 92,2 89,5 90,7 99,1 74,0 71,0 52,4 89,8 97,0 86,7 95,4 81,7 81,5 91,9 88,9 99,5 83,2 83,5 87,3 86,1 93,1 95,6 86,5 90,7 95,4 88,0 89,1 93,5 86,9 90,8 85,3 89,2 83,1 89,9 94,7 90,4 91,7 95,5 90,0 92,0 96,0 85,0 87,1 91,0

1 Här liksom i alla efterföljande tabeller har, vilket också framgår av texten, antalet anställda uppräknats till totalnivå.

22

23

Såväl 1959 som 1960 uppgick svarsfrekvensen, om man ser till samtliga företag, till omkring 85 procent. Den var dock genomgående lägre för de små företagen, dvs. företag med urvalskvot 1lm, än för de stora, särskilt då vid den första enkäten.

I urvalen för de olika åren ingick i stort sett samma företag. Något flera företag förekom dock 1960 än 1959. Likaså ingick något flera företag i ur- valet för tjänstemännen än för arbetarna beroende på den ovan omtalade anpassningen till kommerskollegii företagsregister. Genom att dessutom ej alltid samma företag inkommit med bearbetningsbara svar var identiteten mellan de olika undersökningstillfällena inte fullständig, vilket för övrigt ej heller har eftersträvats.

Vid bearbetningen har en uppräkning till totalnivån företagits på så sätt att uppgifterna om antalet arbetare respektive tjänstemän från företag med urvalskvot 1lm har multiplicerats med 10. Någon hänsyn till bortfallet har vid uppräkningen inte tagits. Bortfallet var nämligen av större omfattning endast i fråga om de små företagen och dessa väger när det gäller totala antalet anställda lätt i förhållande till övriga företag. Resultatet påverkas därför inte nämnvärt av om hänsyn tas till svarsfrekvensen eller ej.

B. Arbetare

1. Andelen arbetare med Förkortning I tabell A återges antalet företag som medverkat i de båda enkäterna för arbetare samt antalet i företagen sysselsatta arbetare under 1958, 1959 och 1960, fördelade efter industrigrupp, företagsstorlek och geografiskt område. Vidare återges med samma fördelning såväl det absoluta som det relativa antalet arbetare som under de olika åren erhållit kortare arbetstid jämfört med arbetstiden under 1957, dvs. året innan den nya arbetstidslagstiftningen trädde i kraft. De siffror över antalet arbetare som återfinns i denna tabell har framräk- nats ur de uppgifter som överförts från lönestatistiken. Till denna statistik lämnar vissa företag summariska uppgifter, medan andra lämnar indivi- duella sådana. I förra fallet motsvarar uppgifterna om antalet arbetare ge- nomsnittstalet under året och i senare fallet samtliga i företaget sysselsatta arbetare oberoende av hur stor del av året de arbetat. Jämför man emellertid för ett visst företag de båda slagen av uppgifter med varandra finner man att skillnaden mellan dem i fråga om storleksordningen inte är större än att man i föreliggande sammanhang kan bortse från den nämnda komplika- tionen. AV tabellen framgår att drygt 85 procent av arbetarna inom industrin er— höll kortare veckoarbetstid under 1958 och att denna andel ökade för varje år och uppgick till 92 procent under 1960. Detta innebär att under såväl

24

1959 som 1960 tillkom nya grupper av arbetare med förkortad arbetsttid. Procenttalen för dessa två år innehåller nämligen inte blott arbetare mied förkortning under 1959 respektive 1960 utan även arbetare som fått förkcort— ning tidigare. Så t. ex. innefattar procenttalen för 1960 alla arbetare lmed förkortad arbetstid oavsett när förkortningen skett under perioden 1958— 1960.

I vissa företag förkortades inte arbetstiden under 1958, dvs. under [det första förkortningsåret, även om 48-timmars arbetsvecka förekom, utan (den förkortades i stället under 1959 direkt från 48 till 45 timmar i veckan. Detta förklarar till stor del det förhållandevis låga procenttalet under 1958 för den grafiska industrin, där det i första hand var tidningstryckerieirna som tillämpade den direkta förkortningen.

Att en del av arbetarna inte kommit i åtnjutande av arbetstidsförkortniing beror uteslutande på att de redan före förkortningen hade kortare veclko- arbetstid än 45 timmar. Detta är också anledningen till varför procenttailen varierar i så hög grad mellan de olika industrigrupperna. Inom gruvimdu— strin, där inte ens hälften av arbetarna berörts av förkortningen, har ståle— des en stor del av arbetarna en veckoarbetstid på 40 timmar, nämligen så- dana som arbetar under jord. Även massa- och pappersindustrin uppvisar ett lågt procenttal, vilket beror på att där oftare än i någon annan indusitri- grupp kontinuerlig skiftgång förekommer med 42-timmars arbetsveczka. Procenttalet för 1960 var här enligt tabellen till och med lägre än för 1959. Detta sammanhänger med att andelen arbetare med kontinuerlig skiftgåång var betydligt större under 1960 än under året innan.

I fråga om såväl företagsstorlek som geografiskt område är andelen ar- betare med förkortning mera jämnt fördelad än när det gäller industrigriup- perna. Andelen tycks dock vara något större i små än i stora företag och likaså större i företag i storstäderna, om man ser till det sista förkortnings- året, än i övriga delar av landet. Förklaringen härtill är huvudsakligen att det i stora företag och i företag utanför storstäderna oftare än i övriga före- tag förekommer skift- eller underjordsarbete med kortare veckoarbetstid än 45 timmar.

2. Arbetstiden före och efter förkortningen I föregående avsnitt redogjordes endast för hur stor andel av arbetarna som erhållit förkortning. Men för att man skall få en fullständig bild av förkort- ningens omfattning måste man också känna till storleken av förkortningen för varje arbetare. I detta syfte lämnas i tabellerna 1: 1—4 i bilaga 1 en redogörelse för arbetarnas procentuella fördelning på de ordinarie vecko- arbetstiderna under vart och ett av åren 1957, 1958, 1959 och 1960. Dess- utom återges i tabell B medelveckoarbetstiden under respektive år samt den procentuella förändringen av denna arbetstid mellan de olika åren. I samt—

25

liga tabeller har arbetarna fördelats efter företagens branschtillhörighet, storleksklass och geografiska belägenhet.

Som framgår av tabell 1: 1 hade under 1957, året innan förkortningen sat- tes in, nära 90 procent av industriarbetarna 48-timmars arbetsvecka, me- dan resten hade kortare arbetstid. Mellan de olika industrigrupperna va— rierade dock fördelningen på de olika veckoarbetstiderna rätt avsevärt. In- om gruvindustrin och massa— och pappersindustrin förekom, vilket också nämndes i föregående avsnitt, relativt många arbetare med kort arbetstid. ] den förra gruppen hade omkring 49 procent en arbetstid på 40 timmar per vecka och i den senare nästan 17 procent en arbetstid på 42 timmar. Av ta- bellen kan man också avläsa den tidigare nämnda dragningen åt kortare ar- betstid i stora företag och i företag utanför storstäderna.

Enligt tabell 1: 2 förkortades arbetstiden för industriarbetarna i allmän- het från 48 till 47 timmar per vecka under 1958. Drygt 86 procent hade då 47-timmars arbetsvecka, medan något över 2 procent fortfarande hade en veckoarbetstid på 48 timmar. Den längre arbetstiden förekom i de flesta in- dustrigrupperna men den var utan jämförelse vanligast inom den grafiska industrin.

I tabell 1: 3 finner man att de flesta arbetare som 1958 hade en arbets— vecka på 47 timmar eller längre fick sin veckoarbetstid förkortad till 46 timmar under 1959. Detta år arbetade över 89 procent 46 timmar per vecka under det att endast ett fåtal arbetade längre än denna tid. De arbetare vars arbetstid inte förkortats under 1958 fick alltså förkortad arbetstid i stället under 1959. För dessa arbetare minskades som tidigare nämnts veckoarbets- tiden direkt till 45 timmar, vilken minskning ägde rum i mitten av året. I tabellen har denna arbetstid registrerats som 46 timmar, eftersom det här är fråga om den under året genomsnittliga veckoarbetstiden.

Under 1960 slutligen hade, som framgår av tabell 1:4, ingen arbetare inom industrin längre ordinarie veckoarbetstid än 45 timmar. För hela in- dustrin uppgick andelen arbetare med denna arbetstid till drygt 93 procent. Även de arbetare som tidigare hade en arbetsvecka på 451/;; timmar fick då förkortning till 45 timmar per vecka. Detta'framgår dock inte av tabellen på grund av den klassindelning av arbetstiden som där förekommer. De ar- betare det här är fråga om utgörs av vissa treskiftsarbetare främst vid järn- bruken och gummiindustrin, men även inom bl. a. den kemiska industrin och livsmedelsindustrin. I övrigt var enligt tabellen fördelningen på de olika veckoarbetstiderna i stort sett densamma som före förkortningen med avseende på såväl industrigrupp, storleksklass som geografiskt område.

De medelveckoarbetstider som återfinns i tabell B har för de olika åren beräknats utifrån tabellerna 1: 1—4. Det har tillgått så att varje vecko- arbetstid multiplicerats med motsvarande relativtal i den ifrågavarande arbetstidsfördelningen varefter produkterna summerats. Som mått på ar- betstidens längd har därvid använts den undre gränsen i respektive arbets-

26

Tabell B. Ordinarie medelveckoarbetstid i timmar för arbetare inom egentlig industri under åren 1957—1960 samt den procentuella förändringen av denna arbetstid

. Ordinarie medelveckoarbets- Procentuell förkortning Igäägfggg tid i timmar jämfört med 19572 Geograf'Skt område 1957 1958 1959 1960 19601 1958 1959 1960 19601 Hela industrin .................... 47,5 46,6 45,7 44,8 44,8 1,9 3,8 5,8 5,7 Gruvindustri ...................... 43,8 43,3 42,7 42,4 42,5 1,3 2,6 3,3 3,1 Metall- o. verkstadsind. ........... 47,8 46,8 45,9 44,9 44,9 2,0 4,0 6,0 5,9 Jord— o. stenindustri ............... 47,5 46,6 45,7 44,8 44,8 1,8 3,8 5,7 5,7 Träindustri ....................... 48,0 47,0 46,0 45,0 45,0 2,1 4,1 6,2 6,2 Massa- o. pappersind. ............. 46,9 45,9 45,1 44,2 44,5 2,2 3,8 5,8 5,1 Grafisk industri ................... 47,9 47,4 45,9 45,0 45,0 1,2 4,1 6,2 6,1 Livsm.- o. dryckesvaruind .......... 47,5 46,6 45,8 44,9 44,9 1,8 3,6 5,4 5,4 Textil- 0. beklädnadsind. .......... 47,5 46,7 45,8 44,9 44,9 1,8 3,6 5,5 5,4 Läder-, hår— 0. gummiv. ind. ....... 47,9 46,9 46,0 45,0 45,0 2,0 4,1 6,1 6,1 Kemisk o. kem.—tekn. ind. ......... 47,1 46,3 45,5 44,7 44,7 1,7 3,4 5,3 5,3 Företag med 1— 25 arb. ........ 47,7 46,9 45,8 44,9 44,9 1,8 4,0 5,9 5,9 » » 26—100 » ........ 47,7 46,8 45,9 44,9 44,9 1,8 3,9 5,9 5,8 » » 101—200 » ........ 47,6 46,7 45,8 44,8 44,9 1,9 3,8 5,9 5,8 » » 201—500 » ........ 47,5 46,6 45,7 44,7 44,8 1,9 3,7 5,7 5,6 » » över 500 » ........ 47,4 46,5 45,6 44,7 44,8 1,9 3,8 5,7 5,5 Stor-Stockholm ................... 47,7 46,8 45,8 44,9 44,9 1,9 3,9 5,8 5,8 Göteborg ......................... 47,8 46,9 45,9 45,0 45,0 1,9 4,0 5,9 5,8 Malmö ........................... 47,7 46,8 45,9 44,9 44,9 1,8 3,9 5,8 5,8 Övriga landet ..................... 47, 46,6 45,7 44,7 44,8 1,9 3,8 5,8 5,6

1 Samma fördelning på veckoarbetstiderna som under 1957. 2 Procenttalen uträknade på veckoarbetstider angivna med två decimalers noggrannhet.

tidsklass utom i fråga om klassen 45,0—45,9 timmar, där i stället 45 1/3 timmar använts som mått för åren 1957—1959. På så sätt har den arbets- tid valts som är mest dominerande i varje klass.

För år 1960 har två skilda medelvärdesberäkningar företagits. Den ena utgår från den faktiska arbetstidsfördelningen under 1960 och den andra från 1957 års fördelning. I senare fallet har alla relativtal motsvarande 45-timmars arbetsvecka och däröver sammanslagits till ett enda relativ— tal, vilket fått motsvara relativtalet för 45-timmars arbetsvecka. Genom detta förfarande kan man se både hur mycket medelveckoarbetstiden fak— tiskt har förändrats mellan 1957 och 1960 och hur mycket den skulle ha förändrats om arbetstidsfördelningen för veckoarbetstiden under 45 tim- mar hade varit oförändrad mellan de båda åren.

Av tabellen framgår att medelveckoarbetstiden för industrin i sin helhet uppgick till 47,5 timmar under 1957 och till 44,8 timmar under 1960. Ingen skillnad förelåg här mellan de båda medelvärdena för 1960, men om de hade angetts med mer än en decimal skulle det hypotetiska medelvärdet ha varit något större än det faktiska. Den hypotetiska arbetstidsminsk- ningen mellan 1957 och 1960 var alltså 5,7 procent medan den faktiska minskningen var något större eller 5,8 procent. Skillnaden här visar att det

27

förutom förkortning av arbetstiden från 48 till 45 timmar per vecka före— kom en viss förskjutning mot kortare arbetstid även i intervallet under 45 timmar. Som jämförelse kan nämnas att arbetstidsförkortningen skulle ha motsvarat 6,25 procent om samtliga arbetare före förkortningen hade ar- betat 48 timmar och efter densamma 45 timmar per vecka.

Någon större skillnad mellan det faktiska och det hypotetiska medel- värdet för 1960 framkommer ej heller vid företagens gruppering efter vare sig industrigrupp, storleksklass eller geografiskt område. Massa— och pap— persindustrin utgör dock här ett undantag. Inom denna grupp var det fak- tiska medelvärdet ej obetydligt mindre än det hypotetiska beroende på att kontinuerlig drift med 42 timmars arbetsvecka där i stor utsträckning in- förts under perioden 1958—1960.

Ser man återigen på förkortningen inom de skilda företagsgrupperna finner man att både den faktiska och den hypotetiska var mindre i grupper med kort än med lång arbetstid i utgångsläget. Samma sak framkom i ta- bell A, där i stället andelen arbetare användes som ett mått på förkort— ningens omfattning. Medelveckoarbetstiden förkortades alltså mindre inom gruvindustrin och massa- och pappersindustrin än inom träindustrin och läderindustrin. Likaså förkortades den mindre i stora än i små företag och mindre i företag på landsorten än i företag i storstäderna. Övergången till 45-timmars arbetsvecka har följaktligen lett till en utjämning mellan olika arbetare i fråga om den ordinarie arbetstidens längd. .

3. Olika sätt för förkortningen Hur arbetstidsförkortningen uttogs under 1958, 1959 och 1960 samt hur arbetarna fördelades på de olika förkortningssätten under respektive år redovisas i tabellerna 2: 1, 3: 1 och 4: 1 i bilagorna 2, 3 och 4. I tabell C återges dessutom i sammanfattning hur förkortningen utlagts under 1960. Det bör påpekas att redovisningen i dessa tabeller alltid innebär en jämfö- relse med arbetstidsförhållandena under 1957. De redovisade förkortnings- sätten för exempelvis 1960 i tabell C avser alltså förkortningens genom- förande under samtliga är tillsammantagna. Liksom tidigare har företagen i samtliga dessa tabeller fördelats efter industrigrupp, storleksklass och geografiskt område. I bilagorna 2—4 återfinns dessutom detaljtabeller, 2—11, över förkortningens utläggning inom industrins undergrupper. Som framgår av tabell 1 i de nämnda bilagorna var det under alla tre åren vanligast att förkortningen uttogs i form av vissa hellediga dagar. Under 1958 fick nästan 86 procent av industriarbetarna en dylik förkort- ning, under 1959 nära 84 procent och under 1960 omkring 69 procent. Den låga andelen under 1960 sammanhänger med att ytterligare ett förkortnings- sätt då tillkom, nämligen samtliga lördagar fria under året, vilket förkort— ningssått redovisats särskilt. Ledigheten i form av hellediga dagar utgjor-

28

des oftast av ett antal fria sommarlördagar, ibland kombinerade med fria helgdagsaftnar, håldagar o. d. Som regel motsvarade ledigheten omkring 8, 17 och 26 lördagar under respektive år. Av arbetare med hellediga dagar fick under 1958 ca 89 procent fria sommarlördagar i eller utan förening med övriga fridagar, medan motsvarande andel för 1959 och 1960 upp- gick till 81 respektive 62 procent. Att procenttalet för 1960 även här är lågt beror främst på att lediga lördagar då inte i så stor utsträckning uttogs under sommarhalvåret utan i stället under hela eller större delen av året.

I viss begränsad omfattning uttogs förkortningen också på så sätt att arbetstiden under vissa dagar förkortades. Av tabellerna framgår att drygt 10 procent av arbetarna erhöll en sådan förkortning under 1958, nästan 5 procent under 1959 och drygt 2 procent under 1960. De förkortade dagar- na bestod under 1958 som regel av lördagar. Då fick nämligen ca 78 procent av arbetare med förkortade arbetsdagar denna veckodag förkortad. Under 1959 och 1960 var däremot denna andel inte större än ca 44 respektive 43 procent. Här är det i allmänhet fråga om arbetare som erhöll en begränsad förkortning på grund av att deras veckoarbetstid tidigare blott i mindre grad översteg 45 timmar. Resten av de arbetare det här gäller fick övriga veckodagar förkortade, eventuellt i förening med förkortade lördagar.

En kombination av hellediga dagar och förkortade arbetsdagar förekom O_ckså under samtliga tre år. Detta förkortningsalternativ tillämpades för knappt 4 procent under 1958, medan det berörde nästan 12 procent under 1959 och nära 15 procent under 1960. Ökningen under de båda senare åren jämfört med 1958 ägde rum på bekostnad av förkortning enbart av vissa arbetsdagar. Under 1959 och 1960 uttogs nämligen förkortningen ofta i form av hellediga dagar med bibehållande av förkortade arbetsdagar från 1958. Antalet fridagar vid detta förkortningssätt varierade under exempelvis 1960 mellan ungefär 10 och 20 beroende på storleken av den övriga förkortningen. Dessa helt fria dagar var i stort sett desamma som när uteslutande hellediga dagar uttogs.

Som tidigare nämnts tillkom under 1960 ännu ett förkortningssätt vilket gick ut på att samtliga lördagar gjordes helt fria samtidigt som arbets- tiden under måndag—fredag förlängdes till att omfatta 9 timmar per dag, dvs. 5-dagars arbetsvecka infördes. Enligt tabell 4:1 erhöll över 13 pro— cent av industriarbetarna denna form av förkortning. Före 1960 förekom detta förkortningssätt ytterst sällan och när så skedde har det i tabellerna redovisats under rubriken hellediga dagar. Med andra ord infördes inte 5—dagars arbetsvecka i någon större omfattning förrän man kommit ned till en veckoarbetstid på 45 timmar, Vilket tyder på att en sådan arbets- tidsförläggning dessförinnan ansetts medföra alltför långa arbetsdagar.

De här angivna förkortningssätten varierade starkt i omfattning mellan de olika industrigrupperna. En märkbar skillnad i förkortningens genom- förande förelåg också mellan små och stora företag. I viss utsträckning

29

Tabell C. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom egentlig industri

Vissa arbets- Lediga Vissa arbets- Hellediga dagar för' lördagar dagar for- (1 , kortade plus d r hela Industrigrupp kortade agar hellediga un e året Pro- Storleksklass dagar Summa cent Geografiskt område Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro- arbe- arbe- arbe- tare cent arbetare cent tare cent tare cent Hela industrin .......... 12 641 2,4 372 543 69,4 78 685 14,6 73 162 13,6 537 031 100,0 Gruvindustri ............ -— — 5 711 90,0 507 8,0 127 2,0 6 345 100,0 Metall- o. verkstadsind. . 1 415 0,6 201 928 80,2 28 771 11,4 19 720 7,8 251 834 100,0 Jord- o. stenindustri ..... 955 3,7 14 854 58,3 7 023 27,6 2 643 10,4 25 475 100,0 Träindustri ............. 401 0,8 35 619 70,3 10 427 20,6 4 188 8,3 50 635 100,0 Massa- o. pappersind. . . . 1 051 2,9 24 277 67,3 7 773 21,6 2 968 8,2 36 069 100,0 Grafisk industri ......... 812 3,2 14 114 56,5 2 190 8,8 7 865 31,5 24 981 100,0 Livsm.- o. dryckesvaruind. 6 947 18,1 16 647 43,3 5 494 14,3 9 317 24,3 38 405 100,0 Textil- o. beklädnadsind. 1 024 1,7 35 055 57,2 9 708 15,9 15 436 25,2 61 223 100,0 Läder-, hår- 0. gummiv. ind. ................. 30 0,1 12 022 51,4 3 849 16,5 7 473 32,0 23 374 100,0 Kemisk o. kam.-tekn. ind. 6 0,0 12 316 65,9 2 943 15,8 3 425 18,3 18 690 100,0 Företag med 1— 25 arb. 3 734 6,5 33 726 58,8 4 048 7,1 15 816 27,6 57 324 100,0 » » 26—100 » 3 598 3,3 72 320 65,1 12 674 11,4 22 469 20,2 111 061 100,0 » » 101—200 » 1 645 2,4 45 559 66,6 10 129 14,8 11 037 16,2 68 370 100,0 » » 201—500 » 2 146 2,0 73 982 69,0 19 576 18,2 11 589 10,8 107 293 100,0 » » över 500 » 1 518 0,8 146 956 76,2 32 258 16,7 12251 6,3 192 983 100,0 Stor-Stockholm ......... 1 173 1,8 43 568 68,0 6 181 9,7 13 125 20,5 64 047 100,0 Göteborg ............... 1 218 3,0 29 780 73,0 6 267 15,4 3 520 8,6 40 785 100,0 Malmö ................. 419 1,9 14 139 65,3 2 722 12,6 4 363 20,2 21 643 100,0 Övriga landet ........... 9 831 2,4 285 056 69,4 63 515 15,5 52 154 12,7 410 556 100,0

1 Lördagar och/eller andra dagar men ej lördagar under hela året.

gäller detta även beträffande de olika geografiska områdena. Allt detta kan man utläsa av tabell C, där som tidigare nämnts förkortningen i sin helhet redovisas i sammanfattning, och mera i detalj framgår det av tabel- lerna i bilagorna.

Beträffande förkortningen inom de olika industrigrupperna finner man att andelen arbetare med enbart hellediga dagar varierade från 90 procent inom gruvindustrin till något mer än 43 procent inom livsmedelsindustrin. Även inom denna förkortningsform var uttaget av förkortningen i hög grad olika inom de olika industrigrupperna. Således var det endast 9 procent av arbetarna inom massa- och pappersindustrin och 19 procent inom livs- medelsindustrin som erhöll de hellediga dagarna i form av fria sommar— lördagar, kombinerade eller ej med fria helgdagsaftnar, håldagar o. (1. I fråga om de övriga förkortningssätten kan nämnas att förkortade arbets- dagar särskilt ofta förekom inom livsmedelsindustrin, där andelen arbetare med denna förkortningsform uppgick till hela 18 procent. Kombinationen

30

hellediga dagar och förkortade arbetsdagar varierade också avsevärt i om- fattning mellan grupperna, exempelvis från knappt 9 procent inom den grafiska industrin till nära 28 procent inom jord- och stenindustrin. Det- samma gäller beträffande förkortningens genomförande i form av lediga lördagar året om. Frekvensen för denna förkortningsform var blott 2 pro- cent inom gruvindustrin och ej fullt 8 procent inom metall- och verkstads- industrin, medan den uppgick till hela 32 procent inom läderindustrin och till nästan lika mycket inom den grafiska industrin.

Denna kraftiga variation i förkortningens utläggning mellan industri- grupperna tyder på att arbetsgivare och arbetstagare har försökt att an- passa förkortningen efter produktionsförhållandena i företagen. De olik- heter som i fråga om produktionsbetingelser råder mellan olika företag kan nämligen i stort sett sägas bero på vilka industrigrupper företagen tillhör. Här skulle då också föreligga ett uttryck för att de lokala parterna har följt den i föregående kapitel omnämnda rekommendationen från SAF och LO att man vid förkortningens utläggning i möjligaste män skulle undvika störningar i produktionen.

Angående förkortningens utläggning i företag av olika storleksordning kan man av tabell C se att hellediga dagar både i och utan kombination med förkortade arbetsdagar ökade i frekvens med företagsstorleken, under det att motsatta förhållandet gällde för de övriga förkortningsalternativen. I företag med mindre än 26 arbetare erhöll knappt 59 procent enbart hel- lediga dagar, medan drygt 76 procent fick denna förkortning i företag med Över 500 arbetare. När hellediga dagar kombinerades med förkortade ar— betsdagar uppgick motsvarande andelar till 7 respektive 17 procent. För- kortning av vissa arbetsdagar minskade däremot i omfattning från drygt 6 procent i företag med mindre än 26 arbetare till knappt 1 procent i före- tag med över 500 arbetare. På samma sätt förhåller det sig med förkort- ning i form av 5-dagars arbetsvecka, vilken förkortningsform nästan 28 procent erhöll i de mindre företagen och endast något mer än 6 procent i de större. Denna variation i förkortningssätten med företagsstorleken gäller inte blott för industrin i sin helhet utan i stort sett även för de en- skilda industrigrupperna, vilket framgår av detaljtabellerna 2—11 i bila- gorna 2—4.

Ser man slutligen på företagens fördelning efter geografiskt område fin- ner man att förkortningen betydligt oftare uttogs i form av lediga lördagar året om i Stor-Stockholm och Malmö än i Göteborg och övriga landet. För— kortningssätten varierade för övrigt längt mindre vid denna fördelning än vid fördelningen efter industrigrupp och storleksklass. Den variation som trots allt förekommer beror främst på — att döma av detaljtabellerna —— hur företagen inom de olika industrigrupperna och storleksklasserna är fördelade på de olika områdena. Med andra ord är det inte företagens be- lägenhet i och för sig som bestämmer hur förkortningen uttagits.

31

4. Inarlretning av fria sommarlördagar

Åren närmast före 1958 förekom det ofta inom industrin att fria sommar- lördagar inarbetades under vinterhalvåret. I vilken utsträckning industri- arbetarna har fortsatt med denna inarbetning under 1958, 1959 och 1960 vid sidan av arbetstidsförkortningen framgår av tabell D. Som jämförelse lämnas där också uppgifter om inarbetningen under 1957. De återgivna procenttalen anger förhållandet mellan antalet arbetare med inarbetad tid och totala antalet arbetare inom respektive företagsgrupp.

Tabellen ger vid handen att inarbetningen minskade betydligt under de år arbetstidsförkortningen genomfördes. För industrin i sin helhet sjönk den från att ha omfattat ca 23 procent av arbetarna under 1957 till att om- fatta endast omkring 2 procent under 1960. Då förkortningen i stor ut- sträckning uttogs i form av fria sommarlördagar har den således för många arbetare blott inneburit att de fria lördagarna ej längre behövt inarbetas.

Som följd av förkortningen har frekvensen för inarbetningen minskat i så gott som samtliga industrigrupper. Före förkortningen varierade denna frekvens rätt avsevärt mellan de olika grupperna. Men minskningen har som regel varit störst i de grupper som hade den största frekvensen före förkortningen och tvärtom, varför variationen mellan grupperna har redu— cerats betydligt.

Tabell D. Det absoluta och relativa antalet arbetare med inarbetning av fria sommar- lördagar utöver arbetstidsförkortningen inom egentlig industri under åren 1957—1960

In dustrigrupp 1957 1958 1959 1960 Geosgi'älfiäflgåiså de Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro- arbetare cent arbetare cent arbetare cent arbetare cent Hela industrin ............. 122 871 23,1 58 099 11,1 33 403 6,3 13 976 2,4 Gruvindustri ............... —— -— 32 0,2 12 0,1 9 0,1 Metall- o. verkstadsind. . . . . 89 374 38,3 36 830 16,3 14 179 6,2 5 353 2,0 Jord- o. stenindustri ........ 917 3,6 343 1,4 343 1,4 408 1,5 Träindustri ................ 3 193 6,7 1 992 4,4 1 731 3,8 952 1,9 Massa- o. pappersind. ...... 531 1,2 594 1,3 377 0,8 281 0,6 Grafisk industri ............ 7 467 32,6 5 005 20,5 2 800 11,2 1 021 4,0 Livsm.— o. dryckesvaruind. . . 3 609 9,2 1 381 3,5 1 576 4,0 1 218 3,0 Textil- o. beklädnadsind. . . . 8 282 13,0 7 868 12,9 7 864 12,2 3 826 5,7 Läder-, hår- 0. gummiv.ind. . 5 441 26,1 2 079 10,2 2 847 13,1 374 1,6 Kemisk o. kem.-tekn. ind. . . 4 057 20,6 1 975 10,2 1 674 8,4 534 2,5 Företag med 1— 25 arb. .. 7 428 15,1 5 712 11,8 4 917 10,1 1 326 2,2 » » 26—100 » .. 19 038 18,8 11 550 11,4 8 967 8,6 3 011 2,6 » » 101—200 » . . 16 137 23,9 9 056 13,7 5 309 7,8 2 586 3,5 » » 201—500 » . . 26 963 23,9 10 725 9,6 7 306 6,5 3 219 2,7 » » över 500 » . 53 305 26,5 21 056 10,8 6 904 3,5 3 834 1,8 Stor-Stockholm ............ 33 042 55,4 16 845 29,0 10 589 18,4 2 389 3,5 Göteborg .................. 12 449 31,4 1 677 4,3 1 566 4,0 1 114 2,6 Malmö .................... 3 262 15,7 914 4,4 361 1,7 578 2,6 Övriga landet .............. 74 118 18,0 38 663 9,6 20 887 5,1 9 895 2,2

32

I fråga om företag av olika storleksordning finner man att andelen ar- betare med inarbetning före förkortningen var mindre i små än i stora företag. Minskningen i inarbetningen har emellertid här skett på sådant sätt att någon samvariation mellan företagsstorlek och inarbetning ej före- låg efter förkortningen.

Fördelningen efter företagens geografiska belägenhet slutligen visar att inarbetning före förkortningen förekom betydligt oftare i Stor-Stockholm och Göteborg än i övriga delar av landet. Även i detta fall har förkortningen medfört att omfattningen av inarbetningen utjämnats mellan de olika före- tagsgrupperna. Frekvensen för Stor-Stockholm översteg sålunda under 1960 blott obetydligt frekvensen för landet i övrigt.

5. Förekomsten av lediga lördagar under 1960 Vid undersökningen i det föregående har förläggningen av arbetstiden, dvs. förekomsten av hellediga dagar m.m., under de olika åren endast berörts för de arbetare som fått förkortning. Här skall nu som sammanfattning redovisas hur arbetstiden var förlagd under 1960 för samtliga industri- arbetare. Hänsyn tas alltså här inte blott till de arbetare som erhållit för- kortning eller som fått sin arbetstid omfördelad på grund av inarbetning utan även till övriga arbetare. Arbetstidsförlåggningen ses därvid endast ur synpunkten av huruvida lediga lördagar förekom eller ej och under vil- ka delar av året dessa lördagar var förlagda. De förläggningsalternativ som på så sätt kan särskiljas återfinns i tabell E, där också arbetarnas pro- centuella fördelning på de olika alternativen har återgetts. Enligt tabellen var under 1960 nästan 15 procent av samtliga industri- arbetare —— med eller utan förkortning _ lediga under lördagarna året om. Lediga lördagar enbart under sommarhalvåret hade nästan 50 procent. Häri ingår även de arbetare som genom inarbetning hade fria sommarlör- dagar. Vidare framgår att drygt 22 procent av arbetarna var lediga under lördagar utspridda under hela eller större delen av året. Återstoden eller drygt 13 procent hade andra dagar än lördagar eller inga vardagar alls lediga. Även här kan dock fria lördagar ha förekommit men ledigheten var aldrig koncentrerad enbart till dessa dagar. Liksom förkortningssätten uppvisar förläggningen av arbetstiden för samtliga arbetare en oenhetlig bild när det gäller fördelningen efter före- tagens branschtillhörighet. Här märks t.ex. den stora andelen arbetare med lediga lördagar året om inom gruvindustrin. Samtliga arbetare med 40-timmars arbetsvecka inom denna grupp har hänförts hit. Ett särskilt högt procenttal förekommer också inom massa- och pappersindustrin under rubriken andra eller inga arbetsdagar lediga. Anledningen härtill är bl.a. att ett stort antal arbetare i kontinuerlig drift med 42-timmars arbetsvecka återfinns här.

Tabell E. Förekomsten av lediga lördagar för arbetare inom egentlig industri under

1960 Lediga lör- . Lediga . dagar ut- sattas Etäsiszendddeunde saras- s...... Geo f. under hela .. , hela eller .' gra iskt område året loi-dagar större delen dagar lediga av året1 Hela industrin ......... 14,5 49,7 22,4 13,4 100,0 Gruvindustri ........... 52,1 7,8 28,0 12,1 100,0 Metall- o. verkstadsind. 8,0 70,0 14,5 7,5 100,0 Jord- o. stenindustri. . . . 9,5 44,1 31,5 14,9 100,0 Träindustri ............ 8,4 49,9 37,1 4,6 100,0 Massa- o. pappersind. . . 6,0 7,5 39,7 46,8 100,0 Grafisk industri ........ 30,7 40,7 12,0 16,6 100,0 Livsm.- o. dryckesvaru- ind. ................ 23,3 15,4 30,9 30,4 100,0 Textil- o. beklädnadsind. 26,6 42,6 23,4 7,4 100,0 Läder-, här- o. gummiv. ind. ................ 31,8 43,7 17,3 7,2 100,0 Kemisk o. kem.-tekn. ind. 18,1 36,3 29,0 16,6 100,0 Företagmed 1— 25 arb. 27,9 38,8 20,4 12,9 100,0 » » 26—100 » 21,5 42,6 27,8 8,1 100,0 » » 101—200 » 17,7 48,2 24,6 9,5 100,0 » » 201—500 » 11,8 46,2 25,8 16,2 100,0 » » över 500 » 7,3 58,9 17,6 16,2 100,0 Stor-Stockholm ........ 21,3 55,9 13,2 9,6 100,0 Göteborg .............. 9,7 69,0 11,7 9,6 100,0 Malmö ................ 21,2 51,7 19,0 8,1 100,0 Övriga landet .......... 13,6 46,8 25,0 14,6 100,0

1 Antalet lediga lördagar uppgår till minst 10.

Vid företagens gruppering efter storleksklass finner man att fria lörda- gar året om minskade i omfattning allt eftersom företagsstorleken ökade. Tendensen var med andra ord densamma som när denna arbetstidsför- läggning betraktades som ett förkortningssätt. Som framgår av tabellen ökade i gengäld frekvensen för lediga sommarlördagar med företagsstor- leken. För de övriga förläggningsalternativen kan däremot ingen bestämd tendens urskiljas.

Av tabellen framgår slutligen att 5-dagars arbetsvecka förekom särskilt ofta i Stor-Stockholm och Malmö jämfört med landet i övrigt. Även här överensstämmer alltså den statistiska bilden med den man fick fram när 5-dagars arbetsvecka sågs ur förkortningssynpunkt. I övrigt lägger man märke till att fria lördagar enbart under sommaren var vanligare i de tre storstäderna än i övriga delar av landet, medan motsatsen gällde för lediga lördagar utspridda över hela året.

3—201502

34

C . Tjänstemän

]. Andelen tjänstemän med förkortning Antalet företag som medverkat i enkäten för industritjänstemännen samt antalet i företagen anställda tjänstemän redovisas i tabell F. Vidare åter- ges där både det absoluta och det relativa antalet tjänstemän som erhållit arbetstidsförkortning under perioden 1958—1960. Liksom för arbetarna har en fördelning gjorts efter företagens branschtillhörighet, storleksklass och geografiska belägenhet. Dessutom har tjänstemännen för hela industrin uppdelats i olika yrkesgrupper. Antalet tjänstemän som redovisats i tabel— len bygger på uppgifter som hänför sig till en tidpunkt i mitten av oktober 1960.

Tabellen visar att även tjänstemännen har fått del av den allmänna arbetstidsförkortningen trots att de formellt inte faller under arbetstids- lagstiftningen. För industrin i sin helhet erhöll således nästan 37 procent av tjänstemännen reducerad arbetstid. De tjänstemän som ej fått någon dylik reducering hade som regel 45-timmars arbetsvecka eller mindre re- dan före arbetstidsförkortningen. '

Tabell F. Antal företag och totala antalet tjänstemän samt det absoluta och relativa an talet tjänstemän med förkortad veckoarbetstid inom egentlig industri under 1960

Yrkesgrupp . Antal Proc.ant. Industrigrupp F2ä25?t Antal tjänstemän tjänstemän Storleksklass företa tjänstemän med förk. med förk. Geografiskt område g arb. tid arb.tid

Hela industrin ................... 3 691 157 470 57 735 36,7 Teknisk personal ................. 1 923 35 815 8 804 24,6 Arbetsledare ..................... 3 195 30 507 28 298 92,8 Kontorspersonal .................. 3 188 68 524 12 568 18,3 Försäljningspersonal .............. 1 319 12 155 3 455 28,4 Övrig personal ................... 1 247 10 469 4 610 44,0 Gruvindustri ..................... 52 2 816 857 30,4 Metall- o. verkstadsind. .......... 1 143 87 053 27 901 32,1 Jord— o. stenindustri .............. 260 5 058 2 842 56,2 Träindustri ...................... 521 6 064 3 424 56,5 Massa— o. pappersind. ............ 177 7 701 2 295 29,8 Grafisk industri .................. 228 10 718 3 462 32,3 Livsm.- o. dryckesvaruind ......... 428 11 335 4 811 42,4 Textil- o. beklädnadsind. ......... 565 10 601 4 752 44,8 Läder-, hår— 0. gummiv.ind. ....... 165 4 976 3 182 63,9 Kemisk o. kem.-tekn. ind. ........ 152 11 148 4 209 37,8 Företag med 1— 25 arb. ........ 654 13 935 7 805 56,0 » » 26e—100 » ........ 1 915 28 972 12 596 43,5 » » 101—200 » ........ 485 18 351 6 647 36,2 » » 201—500 » ........ 410 30 584 9 726 31,8 » » över 500 » ........ 227 65 628 20 961 31,9 Stor-Stockholm .................. 447 33 650 9 527 28,3 Göteborg ........................ 214 14 115 4 154 29,4 Malmö .......................... 148 6 976 4 382 62,8 Övriga landet .................... 2 882 102 729 39 672 38,6

35

Andelen tjänstemän med förkortad arbetstid varierade dock starkt mel- lan de olika yrkesgrupperna. Så t. ex. fick nära 93 procent av arbetsledarna förkortning, medan andelen för kontorspersonalen endast uppgick till drygt 18 procent. Procenttalet för arbetsledarna överensstämmer nästan exakt med motsvarande procenttal för arbetarna. Detta tyder på att arbetsledarna före förkortningen i allmänhet hade samma arbetstid som arbetarna och att de följt dessa vid förkortningen.

En tydlig skillnad förelåg också mellan de olika industrigrupperna i fråga om förkortningens frekvens. Den var lägst inom gruvindustrin och massa- och pappersindustrin och högst inom träindustrin och läderindustrin. Även mellan företag av olika storleksordning var skillnaden märkbar, i det att förkortning oftare förekom i små än i stora företag. Slutligen framgår att tjänstemännen i något mindre utsträckning fick förkortning i Stor—Stock- holm och Göteborg än i Malmö och övriga landet.

Den här beskrivna variationen i förkortningens omfattning överensstäm- mer i stort med den som förekom bland arbetarna. Denna överensstämmelse beror på att arbetsledarna dominerar bland de tjänstemän som fått förkort- ning och att arbetsledarna som nämnts i regel följt arbetarna vid förkort— ningen. De avvikelser som i detta avseende förekommer mellan arbetare och tjänstemän förorsakas i huvudsak av olikheter i sammansättningen av tj änstemannakategorierna företagsgrupperna emellan.

2. Arbetstiden före och efter förkortningen

Andelen tjänstemän som fått förkortning utgör blott den ena sidan av för— kortningens omfattning. Den andra sidan är hur mycket arbetstiden har förkortats för varje tjänsteman. För att få detta belyst redovisas i tabeller- na 5:1—2 i bilaga 5 hur tjänstemännen procentuellt fördelade sig efter den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstidens längd under 1957 och 1960. Vidare har i tabell G medelveckoarbetstiden under respektive år beräknats samt den procentuella förändringen av denna arbetstid mellan de båda åren. I dessa tabeller, vilka har sin motsvarighet för arbetarna, har tjänste— männen grupperats efter samma kriterier som tidigare. Beträffande arbets— tidsfördelningen har tjänstemännen dessutom i tabellerna 5: 3—4 och be- träffande medelveckoarhetstiden i tabell 5: 5 grupperats efter yrkeskategori inom de olika industrigrupperna.

Under 1957, dvs. innan arbetstidsförkortningen genomfördes, hade enligt tabell 5: 1 drygt 24 procent av tjänstemännen en arbetsvecka på 48 tim- mar eller däröver. Av återstående tjänstemän hade omkring 69 procent en veckoarbetstid på 42 timmar eller mindre. Stor skillnad i fråga om arbets- tidsfördelningen rådde emellertid mellan de olika yrkesgrupperna. Bland arbetsledarna hade flertalet minst 48-timmars arbetsvecka, medan de flesta bland kontorspersonalen arbetade 42 timmar per vecka eller mindre. För-

36

delningen på de olika veckoarbetstiderna varierade också i hög grad mellan de skilda industrigrupperna. Likaså varierade den med företagsstorleken och med företagens geografiska belägenhet. Således förekom liksom för arbetarna kortare arbetstid än 48 timmar oftare i stora än i små företag. Vidare var de kortare arbetstiderna vanligare i storstäderna än i övriga landet. Förklaringen härtill är främst att andelen arbetsledare är lägre i storstäderna än i övriga landet.

Enligt tabell 5: 2 hade under 1960 så gott som samtliga industritjänste— män med längre veckoarbetstid än 45 timmar fått förkortning. Drygt 26 procent arbetade då 45 timmar per vecka, medan mindre än 1 procent arbe- tade längre tid. Bland arbetarna däremot hade som framgick av tabell 1: 4 ingen efter förkortningen längre veckoarbetstid än 45 timmar. Emellertid tycks vissa tjänstemän med kortare veckoarbetstid än 45 timmar också ha kommit i åtnjutande av arbetstidsförkortning. Det kan t.ex. nämnas att under 1960 ca 71 procent hade en veckoarbetstid på 42 timmar eller mindre, :not ca 69 procent under 1957. Fördelningen av arbetstiden var i övrigt ungefär oförändrad jämfört med 1957 beträffande det inbördes förhållan- det med yrkeskategorierna och företagsgrupperna.

Medelveckoarbetstiderna i tabell G och även i 5: 5 har för de olika åren framräknats ur tabellerna 5: 1—2 respektive 5:3—4 på samma sätt för tjänstemännen som för arbetarna, nämligen genom att veckoarbetstiderna vägts med sina respektive relativtal. Som mått på arbetstidens längd har i de skilda arbetstidsklasserna den nedre klassgränsen valts, emedan denna arbetstid är den oftast förekommande i varje klass. Den öppna klassen i nedre respektive övre delen av arbetstidsfördelningarna har därvid uppde- lats ytterligare i klasser med samma bredd som för de övriga, varefter den nedre gränsen valts även i dessa klasser.

På samma sätt som för arbetarna har för tjänstemännen två skilda me— delvärden för 1960 beräknats. Det ena medelvärdet har erhållits ur den faktiska arbetsfördelningen för 1960, det andra däremot ur 1957 års för— delning sedan relativtalen för veckoarbetstider ned till 45 timmar summe- rats till ett enda relativtal, vilket fått representera 45-timmars arbetsvecka. Jämförelser kan på så sätt göras mellan den faktiska förkortningen och den förkortning som skulle ha ägt rum om veckoarbetstider under 45 tim- mar inte hade förkortats utan blott sådana Över denna tid. Ingen hänsyn har härvid tagits till det fåtal tjänstemän som under 1960 fortfarande hade längre arbetstid än 45 timmar.

För industrin i sin helhet uppgick medelveckoarbetstiden enligt tabell G till 42,6 timmar under 1957 och till 41,7 timmar under 1960, vilket innebär en minskning med 2,0 procent. Om inga förändringar i fördelningen för arbetstider under 45 timmar hade skett skulle medelarbetstiden för 1960 i stället ha motsvarat 41,9 timmar och minskningen skulle ha uppgått till 1,8 procent. Detta visar att 0,2 procentenheter av den faktiska förkort-

37

Tabell G. Ordinarie medelveckoarbetstid i timmar för tjänstemän inom egentlig industri under 195 7 och 1960 samt den procenluella förändringen av denna arbetstid

Yrkesgrupp Ordinarie medelveckoarbetstid Proc. förkortning Industrigrupp i timmar jämfört med 1957' Storleksklass Geografiskt område 1957 1960 19601 1960 19601

Hela industrin ...................... 42,6 41,7 41,9 2,0 1,8 Teknisk personal .................... 41,8 41,3 41,4 1,1 0,8 Arbetsledare ........................ 47,5 44,8 44,8 5,8 5,8 Kontorpersonal ..................... 40,8 40,6 40,7 0,6 0,2 Försäljningspersonal ................. 42,0 41,5 41,6 1,4 1,1 Övrig personal ...................... 43,7 42,5 42,6 2,7 2,4 Gruvindustri ........................ 42,4 41,6 41,7 2,0 1,8 Metall- o. verkstadsind ............... 42,4 41,7 41,8 1,7 1,6 Jord- o. stenindustri ................. 43,3 42,1 42,3 3,0 2,4 Träindustri ......................... 44,0 42,5 42,6 3,5 3,1 Massa- o. pappersind. ............... 42,5 41,6 41,6 2,2 2,2 Grafisk industri ..................... 41,6 40,9 41,2 1,6 0,9 Livsm.- o. dryckesvaruind ............ 43,2 42,1 42,2 2,6 2,3 Textil- o. beklädnadsind. ............ 43,7 42,5 42,7 2,8 2,5 Läder-, här- o. gummiv. ind. ......... 43,9 42,6 42,8 2,8 2,3 Kemisk o. kem.-tekn. ind. ........... 41,5 40,8 41,0 1,7 1,2 Företag med 1—- 25 arb. ........... 44,0 42,5 42,8 3,3 2,8 » » 26—100 » ........... 43,2 42,0 42,2 2,7 2,2 » » 101—200 » ........... 42,4 41,5 41,6 2,1 1,8 » » 201—500 » ........... 42,3 41,6 41,6 1,8 1,6 » » över 500 » ........... 42,3 41,6 41,7 1,5 1,4 Stor-Stockholm ..................... 41,3 40,7 40,8 1,6 1,2 Göteborg ........................... 42,2 41,5 41,5 1,8 1,8 Malmö ............................. 43,1 42,0 42,4 2,3 1,6 övriga landet ....................... 43,1 42,1 42,2 2,2 2,0

1 Samma fördelning på veckoarbetstiderna som under 1957. * Procenttalen uträknade på veckoarbetstider angivna med två decimalers noggrannhet.

ningen på 2,0 procent under perioden 1958—1960 faller på tjänstemän som redan före denna period hade kortare arbetsvecka än 45 timmar. För jämförelsers skull kan erinras om att den faktiska förkortningen för ar- betarna under samma tid uppgick till 5,8 procent och den hypotetiska till 5,7 procent.

Av de olika yrkesgrupperna uppvisade arbetsledarna den största förkort- ningen, nämligen 5,8 procent eller samma som arbetarna. Ingen skillnad förelåg här mellan den faktiska och den hypotetiska förkortningen. Den minsta arbetstidsreduceringen förekom bland kontorspersonalen, där den faktiska minskningen uppgick till endast 0,6 procent och den hypotetiska till blott 0,2 procent. Skillnaden var här i stället störst mellan de båda procenttalen, vilket innebär att kontorspersonal i större omfattning än andra tjänstemän erhöll förkortning av arbetstider understigande 45 tim— mar per vecka.

Inom både yrkeskategorierna och företagsgrupperna var den faktiska såväl som den hypotetiska förkortningen större ju längre medelvecko-

38

arbetstiden var under 1957. Exempelvis förkortades, som ovan nämndes, arbetstiden mera för arbetsledare än för kontorspersonal. Vidare förkor- tades den mera inom t.ex. träindustrin än inom den grafiska industrin och mera i små än i stora företag och slutligen mera i företag på lands- orten än i Stor-Stockholm. I samtliga dessa fall förenades alltså en lång medelveckoarbetstid i utgångsläget med en stor förkortning och tvärtom. Samma bild av förkortningen framkom när den som i tabell F betraktades ur synpunkten av hur stor andel av tjänstemännen som fått förkortning.

Med ledning av detta kan konstateras att arbetstidsförkortningen inne- burit en utjämning mellan de olika tjänstemannagrupperna i fråga om den ordinarie veckoarbetstidens längd. På samma sätt innebar den en ut— jämning mellan arbetare och tjänstemän då förkortningens storlek också var olika mellan dessa båda arbetstagargrupper.

3. Olika sätt för förkortningen

I tabell H lämnas en redogörelse för det sätt på vilket arbetstidsförkort— ningen genomförts för tjänstemännen under perioden 1958—1960. De olika förkortningssätten har där sammanförts under liknande rubriker som för arbetarna. Liksom tidigare har tjänstemännen fördelats efter yrkesgrupp och efter företagens branschtillhörighet, storleksklass och geografiska be- lägenhet. I denna tabell har även en gruppering skett efter längden på tjänstemännens ordinarie veckoarbetstid under 1957. Dessutom har tjänste- männen i tabellerna 6: 1—3 i bilaga 6 grupperats efter yrkeskategori inom olika industrigrupper, storleksklasser och geografiska områden.

Av tabell H att döma var fördelningen på de olika förkortningssätten ungefär densamma som för arbetarna. I mycket liten omfattning uttogs således förkortningen genom att arbetstiden under vissa arbetsdagar för- kortades. De förkortade dagarna utgjordes som regel av lördagar i förening med en eller flera andra veckodagar. Knappt 4 procent av samtliga tjänste- män erhöll en dylik förkortning. Vanligast var att förkortningen uttogs i form av hellediga dagar, vilka liksom för arbetarna oftast utgjordes av ett antal fria sommarlördagar, i vissa fall kombinerade med fria helgdags— aftnar, håldagar o. (1. Denna form av förkortning fick 72 procent av tjänstemännen. I viss omfattning förekom också en kombination av för- kortade arbetsdagar och hellediga dagar. 8 procent berördes av detta alter- nativ. De dagar som förkortades var antingen vissa veckodagar under året eller vissa bestämda dagar, t. ex. helgdagsaftnar om dessa inte var helt fria. De hellediga dagarna utgjordes även i detta fall som regel av sommarlör- dagar. Till sist framgår att förkortningen också bland tjänstemännen ut- togs i form av 5—dagars arbetsvecka med lediga lördagar året om. Av samt- liga tjänstemän med minskad arbetstid erhöll drygt 16 procent denna form av förkortning.

39

Tabell H. Antal tjänstemän med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom egentlig industri

Vissa arbets-

Vissa arbets- . .. Lediga lör- Yrkesgrupp dagar förkor- Hånedlåa tdaigar fog-l:);- dagar under Arbetidsgrupp tade agar la (1? p ?, e ' hela året S P lndustrigrupp e lga agar um- ro- ma cent G Storleksmass Antal Antal Antal Antal cograflskt område . .. Pro- Pro- Pro- . .. Pro- t] ans- cent t] ans- cent t] ans- cent t] ans- cent temän temän temän temän Hela industrin ......... '. 2 118 3,7 41 591 72,0 4 615 8,0 9 411 16,3 57 735 100,0 Teknisk personal ........ 181 2,1 6 095 69,2 380 4,3 2 148 24,4 8 804 100,0 Arbetsledare ............ 588 2,1 20 865 73,7 3 435 12,1 3 410 12,1 28 298 100,0 Kontorspersonal ......... 348 2,8 9 034 71,9 270 2,1 2 916 23,2 12 568 100,0 Försäljningspcrsonal ..... 748 21,7 2 108 61,0 121 3,5 478 13,8 3 455 100,0 Övrig personal .......... 253 5,5 3 489 75,7 409 8,9 459 9,9 4 610 100,0 —39,9 tim./vecka. . . . 1 0,1 705 38,4 -— — 1 128 61,5 1 834 100,0 40,0—42,9 » . . 202 1,8 8 510 75,0 14 0,1 2 624 23,1 11 350 100,0 43,0—45,9 » ..... 101 2,0 4 501 88,2 39 0,8 462 9,0 5 103 100,0 46,0— » ..... 1 814 4,6 27 875 70,7 4 562 11,5 5 197 13,2 39 448 100,0 Gruvindustri ............ 75 8,7 760 88,7 22 2,6 — —— 857 100,0 Metall- o. verkstadsind. 345 1,3 22 578 80,9 1 818 6,5 3 160 11,3 27 901 100,0 Jord- 0. stenindustri ..... 64 2,3 1 754 61,7 376 13,2 648 22,8 2 842 100,0 Träindustri ............. 10 0,3 2 717 79,3 396 11,6 301 8,8 3 424 100,0 Massa- o. pappersind. . . . 111 4,8 1 729 75,4 345 15,0 110 4,8 2 295 100,0 Grafisk industri ......... 117 3,4 2 041 59,0 84 2,4 1 220 35,2 3 462 100,0 Livsm.- o. dryckesvaruind. 1 220 25,4 2 427 50,4 303 6,3 861 17,9 4 811 100,0 Textil— o. beklädnadsind. . 140 2,9 2 880 60,6 778 16,4 954 20,1 4 752 100,0 Läder-, hår- 0. gummiv. incl. ................. 12 0,4 2 174 68,3 250 7,9 746 23,4 3 182 100,0 Kemisk o. kem.-tekn. ind. 24 0,6 2 531 60,1 243 5,8 1 411 33,5 4 209 100,0 Företag med 1— 25 arb. 823 10,5 5 531 70,9 306 3,9 1 145 14,7 7 805 100,0 » » 26—100 » 830 6,6 8 497 67,5 999 7,9 2 270 18,0 12 596 100,0 » » 101—200 » 164 2,5 4 511 67,8 564 8,5 1 408 21,2 6 647 100,0 » » 201—500 » 180 1,9 6 750 69,4 1 023 10,5 1 773 18,2 9 726 100,0 » » över 500 » 121 0,6 16 302 77,8 1 723 8,2 2 815 13,4 20 961 100,0 Stor-Stockholm ......... 133 1,4 5 155 54,1 454 4,8 3 785 39,7 9 527 100,0 Göteborg ............... 263 6,3 3 148 75,8 606 14,6 137 3,3 4 154 100,0 Malmö ................. 307 7,0 3 449 78,7 155 3,5 471 10,8 4 382 100,0 Övriga landet ........... 1 415 3,6 29 839 75,2 3 400 8,6 5 018 12,6 39 672 100,0

1 Lördagar och/eller andra dagar men ej lördagar under hela året.

Uppdelningen av tjänstemännen på de olika yrkesgrupperna visar att stor samstämmighet mellan arbetsledare och arbetare rådde även i fråga om sättet för arbetstidsförkortningens genomförande. Vidare kan här påpekas att försäljningspersonalen i väsentligt större utsträckning än övriga grup- per fick ut sin förkortning i form av förkortade arbetsdagar. Anledningen härtill är att denna grupp till stor del består av butikspersonal och att butikernas öppethållningstider fått bestämma förkortningssättet. Här läg- ger man också märke till att förkortning i form av fria lördagar året om förekom betydligt oftare bland teknisk personal och kontorspersonal än bland övriga yrkesgrupper.

40

Fördelningen efter veckoarbetstidens längd under 1957 ger i sin tur vid handen att andelen tjänstemän med förkortade arbetsdagar både i och utan kombination med hellediga dagar steg, som man kunde vänta sig, med läng- den av arbetsveckan. Det omvända förhållandet förelåg, som väl också var väntat, i fråga om andelen tjänstemän med förkortning i form av 5-dagars arbetsvecka. En kort veckoarbetstid kan självfallet lättare uppdelas på 5 arbetsdagar utan att arbetsdagarna blir alltför långa och tröttande.

Ser man åter på de olika industrigrupperna finner man att förkortnings- sätten varierade starkt mellan grupperna och på i stort sett samma sätt som för arbetarna. Exempelvis förekom liksom för arbetarna förkortade arbetsdagar påfallande ofta inom livsmedelsindustrin jämfört med övriga grupper. Variationen mellan företag av olika storleksordning var också i viss mån likartad med den som förelåg för arbetarna. Här tycks dock inte som fallet var för arbetarna 5-dagarsveckan vara mera framträdande i små än i stora företag. Även i fråga om de olika geografiska områdena förelåg en tydlig likhet mellan förkortningssätten för arbetare och tjänstemän. Som exempel kan nämnas att för båda kategorierna förekom lediga lördagar året om betydligt oftare i Stor-Stockholm än annorstädes.

Den här påvisade samvariationen mellan arbetare och tjänstemän beror på att förkortningen utlagts på ungefär samma sätt för arbetsledarna som för arbetarna samtidigt som arbetsledarna dominerar bland de tjänstemän som fått förkortning. Förekommande avvikelser i samvariationen samman- hänger liksom när det gällde förkortningens omfattning huvudsakligen med att andelen av de skilda tjänstemannakategorierna varierade mellan företagsgrupperna.

4. Inn-betning av fria sommarlördagar Liksom bland arbetarna förekom bland tjänstemännen inarbetning av fria sommarlördagar före arbetstidsförkortningen. För att visa hur denna in- arbetning har utvecklats efter förkortningen lämnas i tabell I uppgifter, både i absoluta och relativa tal, om antalet tjänstemän med inarbetning under 1957 och 1960. Dessutom lämnas uppgifter om hur dessa tjänstemän fördelades under de olika åren efter antalet inarbetade lördagar. De äter- givna procenttalen har beräknats på totala antalet tjänstemän under respek- tive år. Totaluppgifter för 1957, vilka inte efterfrågades i enkäten, har er- hållits genom att uppgifterna om antalet tjänstemän för 1960 korrigerats med förändringen i antalet tjänstemän mellan de båda åren. Uppgift om denna förändring har erhållits från socialstyrelsens lönestatistik för tjänste— män. Som tabell I visar ökade antalet tjänstemän som inarbetat fria sommar- lördagar väsentligt mellan 1957 och 1960. Inom hela industrin erhöll under 1957 ca 32 procent av tjänstemännen fria sommarlördagar genom inarbet—

41

Tabell I. Det absoluta och relativa antalet tjänstemän med inarbetning av fria sommarlör- dagar utöver arbetstidsförkortningen inom egentlig industri under 195 7 och 1960

1957 1960 Yrkesgrupp .. .. Industrigrupp Antal tjänsteman P Antal tjansteman P Storleksklass ro- ro- . 1—15 16—30 1—30 1—15 16—30 1—30 Geografiskt område lördagar lördagar lördagar cent lördagar lördagar lördagar cent Hela industrin .......... 42 597 2 501 45 098 32,3 22 048 61 632 83 680 53,1 Teknisk personal ........ 14 082 438 14 520 47,3 5 080 22 293 27 373 76,4 Arbetsledare ............ 4 848 230 5 078 17,8 352 454 806 2,6 Kontorspersonal ......... 20 086 1 329 21 415 35,3 13 838 31 933 45 771 66,8 Försäljningspersonal ..... 2 136 141 2 277 20,8 1 789 4 331 6 120 50,3 Övrig personal .......... 1 445 363 1 808 19,9 989 2 621 3 610 34,5 Gruvindustri ............ 379 6 385 15,5 834 755 1 589 56,4 Metall- o. verkstadsind. . . 34 493 578 35 071 47,1 8 499 46 890 55 389 63,6 Jord- o. stenindustri ..... 53 197 250 5,6 575 1 249 1 824 36,1 Träindustri ............. 380 1 381 6,8 878 1 126 2 004 33,0 Massa- o. pappersind.. . . . 515 — 515 8,0 3 388 784 4 172 54,2 Grafisk industri ......... 1 927 838 2 765 27,5 955 2 094 3 049 28,4 Livsm.— o. dryckesvaruind 773 200 973 8,8 1 691 2 253 3 944 34,8 Textil- o. beklädnadsind.. 912 53 965 8,9 2 880 1 118 3 998 37,7 Läder-, här— o. gummiv. ind. ................. 505 — 505 11,1 574 1 790 2 364 47,5 Kemisk o. kom.-tekn. ind. 2 660 628 3 288 32,3 1 774 3 573 5 347 48,0 Företag med 1— 25 arb. 726 188 914 7,4 1 474 1 424 2 898 20,8 » » 26—100 » 3 568 660 4 228 16,5 3 715 5 491 9 206 31,8 » » 101—200 » 4 795 190 4 985 30,6 3 184 5 852 9 036 49,2 » » 201—500 » 10 080 201 10 281 37,9 6 143 12 537 18 680 61,1 » » över 500 » 23 428 1 262 24 690 42,4 7 532 36 328 43 860 66,8 Stor-Stockholm ......... 16 791 1 581 18 372 61,5 2 086 15 391 17 477 51,9 Göteborg ............... 4 239 25 4 264 34,1 1 550 6 604 8 154 57,8 Malmö ................. 940 55 995 16,1 1 826 1 022 2 848 40,8 Övriga landet ........... 20 627 840 21 467 23,6 16 586 38 615 55 201 53,7

ning och under 1960 ca 53 procent. Denna ökning faller till största delen på de tjänstemän som ej fått någon arbetstidsförkortning. Lördagsledigheten under sommaren ökade dock ännu mer än vad de återgivna procenttalen visar därför att, som framgår av tabellen, även antalet inarbetade lördagar per tjänsteman ökade mellan de båda åren. Utvecklingen gick alltså här som en följd av arbetstidsförkortningen åt motsatt håll jämfört med ar- betarna.

Med undantag för arbetsledarna uppvisade samtliga tjänstemannagrup- per en uppgång i inarbetningen. Nedgången för arbetsledarna, från ca 18 till omkring 3 procent, beror på att de arbetsledare som 1957 erhöll fria sommarlördagar genom inarbetning erhöll dem 1960 i stället genom för- kortning. Återigen kan man alltså konstatera likheten mellan arbetsledare och arbetare i fråga om arbetstidsförhållandena.

Tjänstemännens inarbetning ökade genomgående i frekvens också inom de olika industrigrupperna. Före förkortningen förekom den i någon stör- re utsträckning endast inom verkstadsindustrin, den grafiska industrin

42

och den kemiska industrin. Efter förkortningen däremot var frekvensen mera jämnt fördelad mellan industrigrupperna.

Även inom samtliga storleksklasser inträffade en stegring i inarbetningens omfattning. Liksom för arbetarna var inarbetningen före arbetstidsförkort- ningen mera allmänt förekommande i stora än i små företag. I motsats till vad fallet var för arbetarna höll för tjänstemännens del denna tendens i sig också efter förkortningen.

Vad de geografiska områdena beträffar finner man att inarbetning före- kom före arbetstidsförkortningen särskilt ofta i Stor-Stockholm jämfört med övriga delar av landet. Här inträffade emellertid en minskning i sam- band med förkortningen, vilket ledde till en utjämning i inarbetningsfre- kvcnsen mellan de olika områdena. Minskningen i Stor-Stockholm samman- hänger med att där under 1960 många tjänstemän erhöll fria lördagar under hela året i stället för som tidigare endast under sommaren.

5. Förekomsten av lediga lördagar under 1960

På samma sätt som för arbetarna lämnas här till sist som sammanfattning en redogörelse för förläggningen av tjänstemännens arbetstid under 1960, dvs. i vilken utsträckning lediga lördagar förekom. Härvid tas i betraktan- de samtliga tjänstemän, oavsett om de fått förkortning eller ej. I tabell J har således olika förläggningsalternativ återgetts, vilka är desamma som för arbetarna, samt hur tjänstemännen procentuellt är fördelade på dessa alternativ.

För industrin i sin helhet hade, som tabell J visar, 10 procent av tjänste- männen 5-dagars arbetsvecka med lediga lördagar året om. Omkring 70 procent hade lediga lördagar enbart under sommaren antingen genom för- kortning eller genom inarbetning och ca 7 procent hade lediga lördagar utspridda under hela eller större delen av året. Återstående tjänstemän, ca 13 procent, arbetade under veckans samtliga arbetsdagar eller var lediga vissa dagar, dock aldrig enbart lördagar. Liksom för arbetarna domine- rade alltså även här fria sommarlördagar och dominansen var till och med större än för arbetarna.

I fråga om de olika yrkesgrupperna märker man att lediga sommarlör- dagar var vanligare bland teknisk personal och kontorspersonal än bland övriga grupper. Vidare kan man se att arbetsledare betydligt oftare än andra tjänstemän hade lediga lördagar utspridda under hela året. Likaså förekom bland arbetsledare 5—dagars arbetsvecka oftare än bland övriga tjänstemän. Detta är en annan bild än den som framkom när endast tjänste- män med förkortning betraktades. Då var i stället 5-dagars arbetsvecka oftast förekommande bland teknisk personal och kontorspersonal. Anled- ningen till denna omkastning är att arbetsledarna hade större andel med ifrågavarande arbetstidsförläggning än någon annan yrkesgrupp bland de tjänstemän som ej fått någon förkortning.

43

Tabell J. Förekomsten av lediga lördagar för tjänstemän inom egentlig industri under

1960 Lediga lör- Yrkesgrupp Lediga Enbart dagar ut- Andra el Industrigrupp lördagar lediga spridda un- . ' inga arb. Summa Storleksklass under hela sommar- der hela el. da ar ledi a Geografiskt område året lördagarl större delen g g av året1

Hela industrin .......... 10,0 69,5 7,2 13,3 100,0 Teknisk personal ........ 7,5 84,6 2,4 5,5 100,0 Arbetsledare ............ 12,7 51,9 25,9 9,5 100,0 Kontorspersonai ......... 10,6 73,4 1,3 14,7 100,0 Försäljningspersonal ..... 8,4 59,7 2,1 29,8 100,0 Övrig personal .......... 8,3 54,9 13,6 23,2 100,0 Gruvindustri ............ 9,8 60,5 19,0 10,7 100,0 Metall- o. verkstadsind. .. 7,7 80,6 5,2 6,5 100,0 Jord- o. stenindustri ..... 13,1 60,0 13,3 13,6 100,0 Träindustri ............. 6,3 64,1 18,3 11,3 100,0 Massa- o. pappersind ..... 1,7 57,3 18,2 22,8 100,0 Grafisk industri ......... 17,3 45,3 1,6 35,8 100,0 Livsm.- o. dryckesvaruind. 11,4 43,4 8,4 3 6,8 100,0 Textil- o. beklädnadsind.. 12,0 60,3 9,6 18,1 100,0 Läder-, hår- 0. gummiv. ind. ................. 17,1 69,5 6,0 7,4 100,0 Kemisk o. kem.-tekn. ind. 20,6 59,2 5,5 14,7 100,0 Företag med 1— 25 arb. 11,3 46,0 10,8 31,9 100,0 » » 26—100 » 12,0 49,8 12,0 26,2 100,0 » » 101—200 » 13,9 64,5 8,0 13,6 100,0 » » 201—500 » 7,9 75,4 6,3 10,4 100,0 » » över 500 » 8,6 81,9 4,5 5,0 100,0 Stor-Stockholm ......... 22,2 62,3 3,2 12,3 100,0 Göteborg ............... 3,4 76,3 4,6 15,7 100,0 Malmö ................. 7,6 68,1 4,5 19,8 100,0 Övriga landet ........... 7,0 71,0 9,1 12,9 100,0

1 Antalet lediga lördagar uppgår till minst 10.

På samma sätt som när det gällde förkortningssätten varierade arbets- tidsförläggningen väsentligt mellan de skilda industrigrupperna. Så t. ex. hade knappt 2 procent av tjänstemännen lediga lördagar året om inom massa- och pappersindustrin, medan nästan 21 procent hade en dylik ledig- het inom den kemiska industrin. Vidare kan som exempel nämnas att tjäns- temän med lediga lördagar enbart under sommaren endast kom upp till omkring 43 procent inom livsmedelsindustrin men till närmare 81 procent inom metall- och verkstadsindustrin.

Beträffande företag av olika storleksordning finner man att arbetstids- förläggningen för tjänstemännen varierade med företagsstorleken i stort sett på samma sätt som för arbetarna. Lediga sommarlördagar ökade så— ledes med företagens storlek under det att övriga förläggningsalternativ uppvisade en motsatt tendens.

44

Fördelningen efter företagens geografiska belägenhet slutligen visar att 5-dagars arbetsvecka oftast förekom i Stor-Stockholm, vilket också var fal- let i fråga om arbetarna. Liksom för arbetarna var också för tjänstemän- nen lediga lördagar utspridda under hela eller större delen av året van- ligast i företag utanför storstäderna. För de övriga förläggningsalternativen kan däremot inte någon bestämd tendens urskiljas.

D. Sammanfattning

Ändringen i arbetstidslagstiftningen har enligt föreliggande undersökning inneburit att samtliga industriarbetare med över 45-timmars arbetsvecka har fått sin arbetstid förkortad till 45 timmar per vecka. Inom industrin i sin helhet erhöll på så sätt 92 procent av arbetarna förkortad arbetstid. Resten hade en veckoarbetstid på 45 timmar eller mindre redan före för- kortningen. Friheten att avtala om längre arbetstid än den lagenliga har följaktligen inte utnyttjats.

I samband med ändringen i arbetstidslagstiftningen kom också vissa in- dustritjänstemän i åtnjutande av kortare arbetstid trots att dessa formellt ej faller under lagstiftningen. För hela industrin uppgick andelen tjänste- män med förkortning till omkring 37 procent. Här rörde det sig huvud- sakligen om tjänstemän som före förkortningen hade längre arbetsvecka än 45 timmar, men också om sådana som hade kortare arbetsvecka.

Den ordinarie medelveckoarbetstiden för arbetare inom hela industrin uppgick före förkortningen till 47,5 timmar och efter densamma till 44,8 timmar, medan den för tjänstemännen motsvarade 42,6 respektive 41,7 timmar. Den nya lagstiftningen innebar således att arbetstiden genomsnitt- ligt sett förkortades med 5,8 procent för arbetarna och 2,0 procent för tjänstemännen.

För såväl arbetare som tjänstemän uttogs förkortningen oftast i form av hellediga dagar, vilka som regel utgjordes av fria sommarlördagar, ibland kombinerade med fria helgdagsaftnar, håldagar o. (1. Denna form av förkortning erhöll bland arbetstagare med reducerad arbetstid ca 69 pro- cent av arbetarna och 72 procent av tjänstemännen. I begränsad omfattning förekom också att vissa arbetsdagar förkortades. Omkring 2 procent av ar- betarna och ca 4 procent av tjänstemännen tillämpade detta förkortnings- sätt. Dessutom uttogs förkortningen genom en kombination av hellediga dagar och förkortade arbetsdagar, vilket förkortningssätt berörde omkring 15 procent av arbetarna och 8 procent av tjänstemännen. Under 1960 till- kom ytterligare ett förkortningsalternativ, nämligen 5-dagars arbetsvecka med lediga lördagar året om. Av arbetarna fick ca 14 procent denna form av förkortning och av tjänstemännen ca 16 procent.

Härav framgår att arbetsgivare och arbetstagare inom industrin blott i mindre utsträckning har följt lagstiftningen i fråga om begränsningsperio-

45

dens längd. Som tidigare nämnts motsvaras denna period för industrins del i regel av en vecka, vilket betyder att varje vecka skulle ha förkortats om de hade följt lagstiftningen. I stället har de i allmänhet förlängt perio- den till att omfatta ett helt år och på så sätt kunnat uttaga förkortningen i form av exempelvis fria lördagar under sommaren.

Inom de olika industrigrupperna var förkortningssätten ungefär desam- ma för arbetare och tjänstemän, men mellan industrigrupperna varierade de högst väsentligt. Detta tyder på att förkortningens utläggning anpas- sats efter produktionsförhållandena i företagen. Med andra ord har man på det lokala planet följt SAF:s och LO:s rekommendation att förkortningen skulle genomföras så att störningar i produktionen undveks i största möj- liga utsträckning.

I samband med förkortningen har för arbetarnas del inarbetningen av fria sommarlördagar minskat betydligt. Under 1957 omfattade den ca 23 procent av arbetarna inom hela industrin och under 1960 endast 2 procent. För tjänstemännens del gick utvecklingen åt motsatt håll. Andelen med inarbetning ökade här från ca 32 procent under 1957 till ca 53 procent under 1960. Dessutom ökade mellan de båda åren antalet inarbetade lördagar per tjänsteman.

Genom förkortning eller inarbetning hade under 1960 omkring 50 pro— cent av arbetarna och 70 procent av tjänstemännen fria lördagar under sommaren. Oavsett förkortning eller ej hade under samma är ca 15 procent av arbetarna och 10 procent av tjänstemännen 5-dagars arbetsvecka. Bland arbetarna hade vidare ca 13 procent lediga lördagar utspridda under hela eller större delen av året, medan motsvarande andel för tjänstemännen uppgick till 7 procent. Återstoden eller 13 procent av såväl arbetare som tjänstemän hade annan arbetstidsförläggning.

Den här beskrivna arbetstidsförläggningen avser första året under vil- ket arbetstidsförkortningen var helt genomförd. Det är därför möjligt att förläggningen av arbetstiden inte hunnit anpassa sig till den arbetstids- längd som då förelåg. Vid en ny undersökning efter någon tid skulle man alltså kunna finna att frekvensen för exempelvis 5-dagars arbetsvecka hade ökat även om arbetstidens längd under tiden varit oförändrad.

Avslutningsvis kan erinras om att undersökningen inte omfattar före- tag med mindre än 5 arbetare, varför ingenting kan sägas om arbetstids- utvecklingen i dessa företag. Som tidigare nämnts gäller visserligen inte arbetstidslagstiftningen för sådana företag, men här kan ändå avtalsvägen eller på annat sätt en förkortning ha ägt rum för såväl arbetare som tjänste— män. I undersökningen ingår ej heller arbetsgivare liksom ej heller vissa högre tjänstemän, såsom direktörer, disponenter, överingenjörer m. fl. Be- träffande dessa kategorier kan därför lika litet som i föregående fall något besked lämnas om hur arbetstiden utvecklats i samband med arbetstids— förkortningen.

KAPITEL 3

Arbetstidsförkortningen inom handeln

A. Undersökningens uppläggning

Som tidigare nämnts utförde kommittén under hösten 1960 en enkät även bland företag inom handeln i syfte att få arbetstidsförkortningen belyst. Därvid undersöktes inte partihandeln utan endast detaljhandeln. Avsikten med undersökningen var nämligen att se hur arbetstiden förändrats i före- tag av typisk servicekaraktär.

Enkäten omfattade såväl den enskilda som den konsumentkooperativa detaljhandeln. Den enskilda handeln uppdelades i tre branscher, nämligen egentlig detaljhandel, restauranger, kaféer och konditorier samt betjänings- ställen (frisersalonger, bad— och tvättinrättningar m.m.). Om både för- säljning och servering förekom räknades företaget i fråga antingen till egentlig detaljhandel eller till restauranger och kaféer beroende på vilken verksamhet som övervägde. I fråga om den konsumentkooperativa handeln gjordes däremot ingen åtskillnad mellan branscher.

Olika slags frågeblanketter användes för de skilda branscherna och för konsumtionsföreningarna. I bilaga 11 återges den blankett som användes för den enskilda, egentliga detaljhandeln. De övriga blanketterna överens- stämde i stort sett med denna blankett, varför de inte har återgetts.

De uppgifter som efterfrågades avsåg enbart heltidsanställda, vilka vid redovisningen skulle uppdelas i personalgrupper, olika för olika branscher. Däremot skulle inte deltidsanställda medtas och inte företagsledare (direk- törer, disponenter) och ej heller ägare av eller delägare i företaget och deras familjemedlemmar.

För de skilda personalgrupperna inhämtades uppgifter dels om den ordi— narie veckoarbetstidens längd under 1957 och 1960, dels om antalet an- ställda inom respektive grupper i maj 1957 och i maj 1960. Vidare efterfrå- gades uppgifter om hur en eventuell arbetstidsförkortning uttagits under 1960 jämfört med arbetstiden under 1957 och hur många som fått förkort- ning inom ifrågavarande personalgrupper. Slutligen insamlades uppgifter om företagens Öppethållningstider under 1957 och 1960 samt huruvida självbetjäning förekom eller ej.

Dessa uppgifter har för varje särskilt företag kompletterats med uppgif— ter om företagens omsättning under maj månad 1957 och 1960, vilka upp—

47

gifter inhämtats från socialstyrelsens kvartalsstatistik rörande omsätt- ningen inom detaljhandeln. Denna komplettering har gjorts för att förkort- ningens verkningar på omsättningen skulle kunna belysas. Den delen av undersökningen skall dock här inte närmare beröras utan blott den del som rör kartläggningen av förkortningen.

Liksom för industrin begränsades enkäten för handeln till ett stickprov av företag utvalda på representativ basis. Därvid utnyttjades samma urval som det som ligger till grund för socialstyrelsens kvartalsstatistik angående omsättningen. Detta urval användes för att kompletteringen av omsätt- ningsuppgifterna på så sätt skulle underlättas.

Urvalet har med olika urvalskvoter tagits ur ett adressregister för enskil- da handelsföretag och ur ett register för konsumtionsföreningar. Registret för enskilda företag består av två delar, firmaregistret och butiksregistret, och i båda dessa delregister är samtliga branscher representerade. Det förra registret upptar större företag, 10 anställda eller mera, med ibland mer än ett försäljningsställe, medan det senare innefattar mindre företag med blott ett försäljningsställe.

Med fördelning på såväl branscher som register anges i nedanstående tablå antalet företag som ingick i enkäten och antalet företag med bearbet- ningsbara svar samt svarsfrekvensens storlek i procent.

Antal Bearbet- Svars- företag i ningsbara frekvens enkäten svar %

Enskild, firmaregistret .................... 1 192 787 66,0 egentlig butiksregistret ................... 1 577 1 006 63,8 detaljhandel Restauranger firmaregistret .................... 396 263 66,4 0. kaféer butiksregistret ................... 110 69 62,7 Betjänings- firmaregistret .................... 93 65 70,0 ställen butiksregistret ................... 337 226 67,1 Summa enskild handel ......................... 3 705 2 416 65,2 Konsumtionsföreningar ......................... 199 184 92,5

Härav framgår att svarsfrekvensen var avsevärt lägre för företag inom den enskilda handeln än för konsumtionsföreningar. För den enskilda han- deln var den genomgående något högre i firmaregistret än i butiksregist- ret, dvs. högre i stora än i små företag. Emellertid var svarsfrekvensen här så pass låg att en viss osäkerhet vidlåder undersökningens resultat. I all synnerhet gäller detta när materialet uppdelas i undergrupper, något som därför inte gjorts i så stor utsträckning. Det kan dock här nämnas att svarsfrekvensen var av ungefär samma storleksordning som den som social- styrelsen brukar uppnå vid sin kvartalsstatistik rörande omsättningen.

48

Vid bearbetningen av materialet har uppgifterna om antalet anställda uppräknats till totalnivå genom att antalet anställda, som redovisats inom varje urvalsgrupp, dividerats med produkten av urvalskvot och svars- frekvens.

B. Andelen anställda med förkortning

Antalet företag som medverkat i undersökningen återges i tabell K med fördelning efter enskild och konsumentkooperativ detaljhandel och inom det förra området också efter bransch. Med fördelning efter personalgrupp återges dessutom totala antalet anställda samt det absoluta såväl som det relativa antalet anställda med förkortad arbetstid.

Som tabellen visar kom drygt 87 procent av de handelsanställda i åtnju- tande av arbetstidsförkortning under perioden 1958—1960. Liksom inom industrin genomfördes förkortningen i allmänhet successivt med en timme under vartdera av åren 1958, 1959 och 1960.

Tabell K. Antal företag och totala antalet anställda samt det absoluta och relativa an— talet anställda med förkortad veckoarbetstid inom detaljhandeln m. m. under 1960

Antal Proc. ant.

Bransch Faktiskt Antal anställda anställda Personalgrupp antal företag anställda med förk. med förk.

arb. tid arb. tid Hela detaljhandeln m. m. .......... 2 600 196 157 171 259 87,3 Enskild detaljhandel m. m .......... 2 416 168 105 144 245 85,8 Enskild, egentlig detaljh. .......... 1 793 123 817 105 018 84,8 Kontorspersonal .................. 13 712 5 554 40,5 Butikspersonal ................... 80 531 74 795 92,9 Hantverkspersonal ................ 16 755 14 308 85,4 Lagerpersonal .................... 7 226 6 547 90,6 Chaufförer ....................... 3 052 2 888 94,6 Övriga .......................... 2 541 926 36,4 Restauranger o. kaféer ............ 332 29 140 25 385 87,1 Tjänstemän ...................... 4 258 3 709 87,1 Serveringspersonal ................ 9 341 7 945 85,1 Ekonomipersonal ................. 15 152 13 354 88,1 Övriga .......................... 389 377 96,9 Betjäningsställen ................. 291 15 148 13 842 91,4 Kontorspersonal .................. 85 5 5,9 Butiks- o. hantverkspers. ......... 14 646 13 463 91,9 Övriga .......................... 417 374 89,7 Konsumtions/öreningar ........... 184 28 052 27 014 96,3 Kontorspersonal .................. 1 946 912 46,9 Butikspersonal ................... 22 263 22 263 100,0 Serveringspersonal ................ 670 670 100,0 Ekonomipersonal ................. 1 173 1 173 100,0 Lagerpersonal .................... 571 571 100,0 Chaufförer ....................... 436 432 99,1 Övriga .......................... 993 993 100,0

49

Andelen anställda med förkortning var lägre inom den enskilda detalj- handeln än inom konsumtionsföreningarna, nämligen ca 86 respektive 96 procent. Inom den enskilda handeln var procenttalet större för betjänings— ställen (frisersalonger, bad- och tvättinrättningar m. m.) än för restau— ranger och kaféer och större för den senare branschen än för den egentliga detaljhandeln.

Ser man till de olika personalgrupperna finner man att inom den en- skilda, egentliga detaljhandeln fick kontorspersonalen och gruppen »övri— ga» (t. ex. resande försäljare) förkortning i betydligt mindre utsträckning än annan personal. Den största andelen uppvisade här butikspersonal och chaufförer. På samma sätt förhöll det sig med betjäningsställena, där blott ett obetydligt fåtal av kontorspersonalen erhöll förkortning. För restau- ranger och kaféer redovisades inte kontorspersonalen särskilt utan endast gruppen tjänstemän. Denna grupp, som närmast är att jämföra med kon— torspersonalen i övriga branscher, fick förkortning i ungefär lika stor omfattning som andra personalgrupper i samma bransch. Detta beror på att tjänstemännen där till stor del är arbetsledare för serverings- och ekonomipersonalen och att de av den anledningen följer dessa båda grup- per i fråga om arbetstiden. Inom den konsumentkooperativa handeln slat- ligen erhöll liksom inom den enskilda, egentliga detaljhandeln blott en mindre del av kontorspersonalen förkortad arbetstid, medan så gott som samtliga av den övriga personalen fick förkortning.

Härav framgår att andelen anställda med förkortad arbetstid i stort sett var densamma för handeln som för industrin. Detta gäller både när man ser till samtliga anställda och när man ser till jämförbara personalgrupper inom de respektive näringsgrenarna.

C. Arbetstiden före och efter förkortningen

Förkortningens omfattning är inte enbart beroende av hur stor andel av de anställda som fått förkortning utan även av hur mycket arbetstiden har förkortats. För att få detta belyst redovisas i tabellerna 7: 1—2 i bi- laga 7 fördelningen av de anställda på de olika veckoarbetstiderna under 1957 respektive 1960. Vidare lämnas i tabell L en redogörelse för medel- veckoarbetstiden under vartdera året samt den procentuella förändringen av denna arbetstid. I samtliga dessa tabeller har de anställda liksom tidigare uppdelats efter bransch och inom varje bransch efter personalgrupp. Under året närmast före arbetstidsförkortningen hade enligt tabell 7: I flertalet anställda inom handeln eller drygt 65 procent en veckoarbetstid på 48 timmar, medan resten i stort sett hade kortare arbetstid. Kortare arbetstid än 48 timmar per vecka förekom oftare inom den enskilda han- deln än inom konsumtionsföreningarna. Det förra området uppvisade en- dast ca 61 procent med 48-timmars arbetsvecka och det senare ca 90

4—201502

50

procent. Inom den enskilda handeln var koncentrationen till LIS-timmars- veckan mest markant för restauranger och kaféer och minst för den egent- liga detaljhandeln.

Såväl inom den enskilda, egentliga detaljhandeln som inom konsumtions- föreningarna hade kontorspersonalen i betydligt mindre utsträckning 48- timmars arbetsvecka än övriga grupper. Den oftast förekommande arbets- tiden för kontorspersonalen var där i stället 40 och 42 timmar per vecka. Så var också fallet för betjäningsställena, där den mest vanliga arbets- tiden för kontorspersonalen till och med var ännu kortare, nämligen 38 timmar. Inom restauranger och kaféer däremot avvek inte tjänstemännen i fråga om arbetstidsfördelningen från annan personal.

Som framgår av tabell 7: 2 var under 1960 arbetstidsfördelningen i hu— vudsak koncentrerad till 45 timmar per vecka i stället för som under 1957 till 48 timmar. Så gott som samtliga handelsanställda erhöll med andra ord under perioden 1958—1960 förkortning till 45 timmar per vecka därest de tidigare haft längre arbetstid. En förskjutning mot kortare arbetstid jämfört med 1957 inträffade dessutom i fördelningen för arbetstider under 45 timmar per vecka. I övrigt var det inbördes förhållandet mellan bran- scher och personalgrupper i stort sett detsamma under 1960 som under 1957.

Medelveckoarbetstiderna i tabell L har för 1957 och 1960 framräknats ur tabellerna 7: 1—2 genom att den undre klassgränsen i varje arbetstids- klass multiplicerats med relativtalet för ifrågavarande arbetstidsklass var- efter produkterna summerats. För den lägsta arbetstidsklassen i varje ar- betstidsfördelning har däremot den övre gränsen använts, eftersom den nedre gränsen där saknas.

Liksom för industrin har även här två skilda medelvärden för 1960 he- räknats. Det ena medelvärdet har som vanligt erhållits ur den faktiska. arbetstidsfördelningen för 1960 och det andra ur 1957 års fördelning efter det att relativtalen för 45-timmars arbetsvecka och däröver summerats till ett enda relativtal. Som tidigare framhållits kan på så sätt en åtskillnad göras mellan den faktiska minskningen av medelveckoarbetstiden och den minskning som skulle ha skett om endast veckoarbetstider över 45 timmar hade reducerats.

För detaljhandeln i sin helhet uppgick medelveckoarbetstiden under 1957 till 46,8 timmar och under 1960 till 44,4 timmar, vilket betyder en minskning med 5,2 procent. Om arbetstidsfördelningen, bortsett från för- kortningen från 48 till 45 timmar, hade varit oförändrad mellan de båda åren skulle medelarbetstiden för 1960 ha motsvarat 44,6 timmar och minsk- ningen 4,8 procent. Den faktiska arbetstidsminskningen inom handeln un- der perioden 1958—1960 tillföll alltså till en inte ringa del anställda som redan före arbetstidsförkortningen hade 45-timmars arbetsvecka eller där- under.

51

Tabell L. Ordinarie medelveckoarbelstid i timmar för anställda inom detaljhandeln m. 111. under 1957 och 1960 samt den procentuella förändringen av denna arbetstid

Ordinarie medelvecko— Proc. förkortning Bransch arbetstid i timmar jämfört med 19572 Personalgrupp

1957 I 1960 19601 1960 19601 Hela detaljhandeln m. m .............. 46,8 44,4 44,6 5,2 4,8 Enskild detaljhandel m. m ............. 46,6 44,3 44,5 5,0 4,6 Enskild, egentlig detaljh. ............. 46,4 44,2 44,4 4,8 4,3 Kontorspersonal ..................... 42,3 41,3 41,8 2,4 1,1 Butikspersonal ...................... 47,0 44,6 44,8 5,0 ,7 Hantverkspersonal ................... 46,8 44,4 44,7 5,2 4,5 Lagerpersonal ....................... 47,2 44,7 44,9 5,3 5,0 Chaufförer .......................... 47,4 44,8 44,9 5,4 5,2 Övriga ............................. 43,2 42,3 42,4 2,2 1,8 Restauranger o. kaféer ............... 47,5 44,6 44,8 5,9 5.7 Tjänstemän ......................... 47,4 44,6 44,7 5,9 5.7 Serveringspersonal ................... 47,3 44,6 44,7 5,7 5,4 Ekonomipersonal .................... 47,6 44,7 44,8 6.1 5,8 Övriga ............................. 47,8 45,0 45,0 6,0 6,0 Beljäningsställen .................... 47,0 44,5 44,7 5,3 4.9 Kontorspersonal ..................... 39,6 39,4 39,6 0,5 0,0 Butiks— o. hantverkspers. ............ 47,1 44,6 44,8 5,3 4,9 Övriga ............................. 44,9 43,0 43,8 4,1 2,4 Konsumtionsföreningar ............... 47,6 44,7 44,8 6,1 5,8 Kontorspersonal ..................... 42,5 41,4 42,1 2,6 0.9 Butikspersonal ...................... 48,0 45,0 45,0 6,3 6.2 Serveringspersonal ................... 48,0 45,0 45,0 6,3 6,3 Ekonomipersonal .................... 48,0 45,0 45,0 6,2 6,2 Lagerpersonal ....................... 48,0 45,0 45,0 6,3 6,2 Chaufförer .......................... 47,8 44,9 44,9 6,1 6.1 Övriga ............................. 47,9 45,0 45,0 6,1 6,1

1 Samma fördelning på veckoarbetstiderna som under 1957. 2 Procenttalen uträknade på veckoarbetstider angivna med två decimalers noggrannhet.

Den enskilda detaljhandeln hade under 1957 något kortare medelvecko- arbetstid än konsumtionsföreningarna. Denna skillnad förelåg även efter arbetstidsförkortningen, men medelarbetstiden minskade mera inom kon- sumtionsföreningarna än inom den enskilda handeln, varför skillnaden då var mindre mellan de båda områdena. Inom den enskilda handeln var före förkortningen arbetstiden längst för restauranger och kaféer och kor- tast för den egentliga detaljhandeln. Så var också fallet efter förkortningen, men som följd av denna inträffade en inte obetydlig utjämning mellan branscherna.

I fråga om de olika personalgrupperna finner man att kontorspersonalen inom såväl den enskilda som den konsumentkooperativa detaljhandeln hade kortare medelveckoarbetstid än övriga personalgrupper. Detta gällde både före och efter arbetstidsförkortningen. Minskningen av medelvecko—

52

arbetstiden var dock mindre för kontorspersonalen än för annan personal, varför skillnaden mellan personalgrupperna ej var lika stor efter som före förkortningen. Den faktiska arbetstidsminskningen översteg emellertid den hypotetiska i större utsträckning för de kontorsanställda än för övriga grupper. Detta har i och för sig bidragit till att utjämningen mellan per- sonalgrupperna i fråga om arbetstidens längd blivit mindre än vad som eljest skulle ha varit fallet, dvs. om kontorspersonalen ej oftare än andra fått förkortning fastän de redan före denna hade en veckoarbetstid på 45 timmar eller mindre.

Denna redogörelse visar att arbetstidsfördelningen och därmed också me- delveckoarbetstiden för jämförbara grupper var ungefär densamma inom handeln som inom industrin. Likaså uppgick arbetstidsminskningen till i stort sett samma storleksordning inom båda näringsgrenarna. Förkort- ning av veckoarbetstider på 45 timmar eller därunder förekom dock oftare inom handeln än inom industrin.

D. Olika sätt för förkortningen

I tabell M återges hur de anställda inom handeln fördelade sig efter sättet för arbetstidsförkortningens genomförande under 1960. För att underlätta jämförelser med industrin har förkortningssätten sammanförts under rubriker liknande dem som gällde för industrin. Dessutom har i tabell N närmare specificerats hur förkortningen utlagts när den genomförts i form av förkortade arbetsdagar. De anställda har i båda dessa tabeller som van— ligt grupperats efter bransch och personalgrupp.

Tabell M visar att förkortningen inom handeln oftast uttogs genom att arbetstiden under vissa arbetsdagar förkortades. Inom hela detaljhandeln erhöll nästan 85 procent av de anställda en sådan förkortning. Vidare för- kortades arbetstiden genom att hellediga dagar uttogs, vilka utgjordes av såväl lördagar som andra arbetsdagar. Denna förkortningsform tillföll ca 10 procent av de anställda. Även en kombination av förkortade arbetsda- gar och hellediga dagar förekom. Omkring 4 procent berördes av detta alternativ. Slutligen uttogs förkortningen i form av 5—dagars arbetsvecka med lediga lördagar året om. Detta förkortningssätt förekom dock i mycket begränsad omfattning inom handeln. Knappt 2 procent av de anställda kom i åtnjutande av detta förkortningssätt.

När vissa arbetsdagar förkortades var det enligt tabell N för nästan 18 procent av de anställda fråga om lördagar, vilka avslutades tidigare. Per- sonal med denna förkortningsform fick som regel mindre förkortning än 3 timmar per vecka. Omkring 4 procent erhöll förkortning av någon annan dag än lördag och nästan 28 procent fick lördagar i kombination med andra dagar förkortade. De flesta, eller ca 36 procent, erhöll förkortade arbets—

53

Tabell M. Antal anställda med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande inom detaljhandeln m. m. i och med 1960

Vissa arbets-

. .. Lediga Vlssa arb.?”— Hellediga dagar for" lördagar dagar for- da arl kortade plus under hela kortade g hellediga året Bransch dagar Summa Procent Personalgrupp Antal aågttålll- Pro- A:s” Pro— Aså” Pro- an- Pro- da cent ställda cent ställda cent stäål— cent Hela detaljhandeln m. m ............. 144 723 84,5 17 346 10,1 6 496 3,8 2 694 1,6 171 259 100,0 Enskild detaljhandel m. m ............. 119 879 83,1 16 274 11,3 5 725 4,0 2 367 1,6 144 245 100,0 Enskild, egentlig de- taljh. ............ 86 641 82,5 11 010 10,5 5 614 5,3 1 753 1,7 105 018 100,0 Kontorspersonal ..... 4 381 78,9 547 9,8 261 4,7 365 6,6 5554 100,0 Butikspersonal ...... 66 013 88,3 5 122 6,8 3 660 4,9 — — 74 795 100,0 Hantverkspersonat . . 9 059 63,3 3 285 23,0 914 6,4 1 050 7,3 14 308 100,0 Lagerpersonal ....... 4 535 69,3 1 310 20,0 552 8,4 150 2,3 6 547 100,0 Chautförer .......... 1 851 64,1 654 22,6 198 6,9 185 6,4 2888 100,0 Övriga ............. 802 86,6 92 10,0 29 3,1 3 0,3 926 100,0 Restauranger o. kaféer 24 238 95,5 1 035 4,1 55 0,2 57 0,2 25 385 100,0 Tjänstemän ......... 3 552 95,7 145 3,9 6 0,2 6 0,2 3 709 100,0 Serveringspersonal. . . 7 508 94,5 364 4,6 31 0,4 42 0,5 7 945 100,0 Ekonomipersonal. . . . 12 948 97,0 379 2,8 18 0,1 9 0,1 13 354 100,0 Övriga ............. 230 61,0 147 39,0 — -— —— — 377 100,0 Betiåningsstätten . . . . 9 000 65,0 4 229 30,6 56 0,4 557 4,0 13 842 100,0 Kontorspersona] ..... 1 20,0 4 80,0 —— —— _ —— 5 100,0 Butiks- o. hantverks- pers. ............ 8 669 64,4 4 192 31,2 45 0,3 557 4,1 13 463 100,0 Övriga ............. 330 88,2 33 8,8 11 3,0 —— — 374 100,0 Konsumtionsför- eningar .......... 24 844 92,0 1 072 4,0 771 2,8 327 1,2 27 014 100,0 Kontorspersonal ..... 641 70,3 250 27,4 17 1,9 4 0,4 912 100,0 Butikspersonal ...... 21 235 95,4 299 1,3 729 3,3 — _ 22263 100,0 Serveringspersona1.. . 667 99,6 3 0,4 _ _— _- — 670 100,0 Ekonomipersona1.. . . 1 139 97,1 25 2,1 — — 9 0,8 1 173 100,0 Lagerpersonal ....... 140 24,5 422 73,9 9 1,6 —— —— 571 100,0 Chaufförer .......... 226 52,3 52 12,0 5 1,2 149 34,5 432 100,0 Övriga ............. 796 80,2 21 2,1 11 1,1 165 16,6 993 100,0

1 Lördagar och/eller andra dagar men ej lördagar under hela året.

dagar genom förlängning av obetalda raster jämte tidigare avslutning av arbetet på lördagarna med högst en timme.

Av tabell M att döma tycks förkortade arbetsdagar ha varit något van- ligare inom konsumtionsföreningarna än inom den enskilda handeln. En viss olikhet mellan de båda områdena förelåg också i fråga om de dagar som förkortades. För den enskilda handeln utgjordes dessa dagar enligt

54

Tabell N. Antal anställda med olika sätt för förkortning av arbetsdagar inom detalj— handeln m. m. i och med 1960

Förkortning Förkortning Förlängda .. . .. raster inkl. Förkortning av annan av lordag hö st en av lördagar dag än och annan t' g .. .. im. fork. Bransch lordag dag å lörd Summa Pro- Personalgrupp p ' cent Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro- anstall- cent an- cent an- cent an- cent da ställda ställda ställda Hela detaljhandeln m. m ............. 30 107 17,6 6 347 3,8 47 393 27,6 60 876 35,5 144 723 84,5 Enskild detaljhandel m. m ............. 28 883 20,0 5 624 3,9 32 325 22,4 53 047 36,8 119 879 83,1 Enskild, egentlig de— taljh. ............ 23 410 22,3 4 377 4,2 29 965 28,5 28 889 27,5 86 641 82,5 Kontorspersonal ..... 2 363 42,6 511 9,2 930 16,7 577 10,4 4 381 78,9 Butikspersonal ...... 15 792 21,1 2 911 3,9 24 433 32,7 22 877 30,6 66 013 88,3 Hantverkspersonat . . 2 921 20,4 922 9,4 2 132 14,9 3 084 21,6 9 059 63,3 Lagerpersonal ....... 1 372 21,0 26 0,4 1 666 25,4 1 471 22,5 4 535 69,3 Chaufförer .......... 636 22,0 7 0,3 555 19,2 653 22,6 1 851 64,1 Övriga ............. 326 35,2 — — 249 26,9 227 24,5 802 86,6 Restauranger o. kaféer 738 2,9 430 1,7 834 3,3 22 236 87,6 24 238 95,5 Tjänstemän ......... 64 1,7 57 1,5 332 8,9 3 099 83,6 3 552 95,7 Serveringspersona1.. . 231 2,9 102 1,3 26 0,3 7 149 90,0 7 508 94,5 Ekonomipersonal. . . . 433 3,2 248 1,9 475 3,6 11 792 88,3 12 948 97,0 Övriga ............. 10 2,6 23 6,1 1 0,3 196 52,0 230 61,0 Betjäningsställen . . . . 4 735 34,2 817 5,9 1 526 11,0 1 922 13,9 9 000 65,0 Kontorspersonal ..... 1 20,0 —— -- — — — — 1 20,0 Butiks- o. hantverks— pers. ............ 4 458 33,1 817 6,1 1 526 11,3 1 868 13,9 8 669 64,4 Övriga ............. 276 73,8 — — — —— 54 14,4 330 88,2 Konsumtionsför— eningar .......... 1 224 4,5 723 2,7 15 068 55,8 7 829 29,0 24 844 92,0 Kontorspersonal ..... 222 24,3 9 1,0 78 8,6 332 36,4 641 70,3 Butikspersonal ...... 774 3,5 712 3,2 14 091 63,3 5 658 25,4 21 235 95,4 Serveringspersonal. . . 15 2,2 1 0,2 81 12,1 570 85,1 667 99,6 Ekonomipersonal. . . . 40 3,4 _ »— 144 12,3 955 81,4 1 139 97,1 Lagerpersonal ....... 63 11,0 1 ,2 55 9,6 21 3,7 140 24,5 Chaufförer .......... 84 19,5 _ —— 74 17,1 68 15,7 226 52,3 Övriga ............. 26 2,6 — — 545 54,9 225 22,7 796 80,2

tabell N oftare av lördagar än vad fallet var för konsumtionsföreningarna, där förkortningen i stället var utspridd på flera veckodagar. Vidare lägger man märke till att förkortade arbetsdagar oftare förekom inom restauranger och kaféer än inom de båda övriga branscherna inom den enskilda handeln. Denna förkortning bestod för restauranger och kaféer till övervägande de- len av att obetalda raster förlängdes. Till sist kan konstateras att hellediga dagar uttogs särskilt ofta inom betjäningsställena jämfört med övriga bran-

55

scher. Därvid var det för betjäningsställena i första hand fråga om ett antal fria lördagar.

Mellan de olika personalgrupperna varierade förkortningssätten rätt vä— sentligt. Så t. ex. erhöll butiks-, serverings- och ekonomipersonal i större omfattning än andra grupper förkortning i form av kortare arbetsdagar. Särskilt bland serverings- och ekonomipersonal förekom det ofta att för- kortningen uttogs genom förlängda raster. Hellediga dagar var däremot ett förhållandevis vanligt förkortningssätt bland chaufförer och hantverks- och lägerpersonal. Dessutom fick av chaufförer och hantverkspersonal en ej obetydlig det fria lördagar året om. Även för kontorspersonalen förkor- tades arbetstiden relativt ofta genom hellediga dagar, medan förkortning av vissa arbetsdagar förekom i mindre grad. Inom den enskilda, egentliga detaljhandeln var det också för kontorsanställda jämförelsevis vanligt med förkortning i form av 5-dagars arbetsvecka.

I fråga om förkortningssätten föreligger tydligen en väsentlig skillnad mellan handeln och industrin. Således var det ytterst ovanligt inom in- dustrin att enbart vissa arbetsdagar förkortades, medan detta snarast var regel inom handeln. Förlängning av obetalda raster exempelvis förekom knappast inom industrin, under det att denna förkortningsform var den mest vanliga inom handeln, när arbetsdagen förkortades. I stället förkor- tades arbetstiden inom industrin i betydligt större utsträckning än inom handeln genom införandet av 5-dagars arbetsvecka med lediga lördagar året om.

Denna olikhet i sättet för arbetstidsförkortningens genomförande sam- manhänger med att handeln i motsats till industrin är av servicekarak- tär. Inom industrin var det ofta så att driftstiden anpassades efter arbets- tiden. Om t.ex. förkortningen uttogs genom fria sommarlördagar, låg drif- ten i företaget i fråga som regel nere under dessa dagar. På grund av den servicebetonade karaktären hos handelsföretagen kunde man inom han- deln inte förfara på det sättet, utan där fick i stället utläggningen av för- kortningen rätta sig efter företagens öppethållningstider. Detta förklarar också till stor del varför den personal som har med den direkta försälj— ningen till allmänheten att göra i viss mån skilde sig från övrig personal i fråga om förkortningens utläggning.

E. Sammanfattning

Den nya arbetstidslagstiftningen har enligt denna undersökning resulterat i att så gott som samtliga handelsanställda har fått sin arbetstid förkortad till 45 timmar per vecka i den mån de tidigare hade längre arbetstid. När det gäller längden av arbetstiden har med andra ord avtalsfriheten som regel inte utnyttjats inom handeln liksom fallet för övrigt också var inom industrin.

56

Ser man till handeln i sin helhet erhöll över 87 procent av de anställda arbetstidsförkortning under perioden 1958—1960. Före förkortningen upp- gick medelveckoarbetstiden för hela handeln till 46,8 timmar och efter densamma till 44,4 timmar, vilket innebär en minskning med 5,2 procent. Om endast anställda med längre arbetstid än 45 timmar per vecka hade fått förkortning skulle minskningen ha uppgått till 4,8 procent. Detta betyder att även de anställda som tidigare hade 45-timmars arbetsvecka eller där- under kom i åtnjutande av kortare arbetstid.

I motsats till förhållandet inom industrin uttogs förkortningen inom handeln oftast genom förkortade arbetsdagar. Denna förkortningsform er- höll nästan 85 procent av de handelsanställda som kom i åtnjutande av för- kortning. För en stor del av de anställda med detta förkortningssätt för- kortades arbetstiden genom att raster förlängdes. Däremot fick en mycket liten del av de anställda, eller knappt 2 procent, förkortning i form av 5- dagars arbetsvecka.

Den här relaterade undersökningen avser som tidigare nämnts endast detaljhandeln. Partihandeln är alltså inte medtagen. Vidare bör erinras om att undersökningen ej omfattar ägare av eller delägare i företaget och deras familjemedlemmar och ej heller högre tjänstemän såsom direktörer och disponenter. Ingenting kan därför här sägas om hur arbetstiden utvecklats för dessa kategorier i samband med arbetstidsförkortningen.

KAPITEL 4

Arbetstidsförkortningen inom övriga områden

A. I nformationskällor

I detta kapitel redogörs för arbetstidsförkortningens utläggning inom om- råden som inte hänförs till industri eller handel. De områden som be- handlas är privat och statlig byggnads- och anläggningsverksamhet, privat och statligt kommunikationsväsende, hälso- och sjukvård, kommunal verk- samhet samt jordbruk och skogsbruk.

Den huvudsakliga informationskällan beträffande förkortningens ut- läggning har utgjorts av kollektivavtal och arbetstidsföreskrifter. För att få en mera nyanserad bild av utläggningen har informationer dessutom in- hämtats från representanter för arbetsgivare- och arbetstagareorganisatio- ner. Uppgifter om antalet anställda bygger på officiell statistik, där så har varit möjligt, och på organisationernas upplysningar om antalet medlem- mar, korrigerade med hänsyn till uppskattad organisationsfrekvens.

De på så sätt inhämtade uppgifterna om antalet anställda avser förhål- landena under 1960, det år då arbetstidsförkortningen var helt genomförd. Uppgifterna, vilka blott får betraktas som ungefärliga, innefattar liksom för industrin och handeln i princip endast heltidsanställda. Deltidsanställda har alltså inte medtagits. Detta gör att uppgifterna är lägre än de som exem- pelvis erhålls vid arbetskraftsundersökningar av den typ som arbetsmark- nadsstyrelsen tillsammans med statistiska centralbyrån utför.

Vidare har materialet inte tillåtit någon närmare redogörelse för hur de anställda inom de skilda områdena fördelas på olika förkortningssätt. Vad som kunnat anges är i stort sett endast antalet anställda som fått respek- tive inte fått förkortning samt vilka förkortningssätt som varit mest karak- teristiska inom de olika områdena. Det har således inte varit möjligt att i den utsträckning som varit önskvärt redogöra för hur förkortningssätten varierat mellan olika personalkategorier. För en sådan allsidig belysning av förkortningen skulle en speciell statistisk undersökning ha fordrats i lik- het med dem som utförts för industrin och handeln.

På grundval av de sålunda inhämtade uppgifterna lämnas i nästa avsnitt i tur och ordning en redogörelse för hur arhetstidsförkortningen utlagts inom de skilda verksamhetsgrenarna. Efter detta avsnitt följer en sam- manfattning, där förkortningssätten inom de olika områdena redovisas i tabellform.

58

B. Förkortningens utläggning inom olika områden

1. Byggnads- och anläggningsverksamhet Den verksamhet som här behandlas omfattar statligt och privat anställda vid bostads- och fabriksbyggen, anläggningar av kraftverk, dammar, flyg— fält, broar och liknande samt vägbyggen. Däremot ingår inte t.ex. ban— arbetare vid statens järnvägar, kommunalanställda som sysselsätts vid gatu- arbeten och liknande. I den på så sätt avgränsade byggnads— och anläggningsvcrksamheten be- räknas ungefär 229 000 vara sysselsatta. Antalet arbetare uppgår till 207 000 och av de resterande 22 000 svarar arbetsledare och övriga tjänstemän för ungefär hälften vardera. Av samtliga dessa anställda erhöll 197 000 förkortad arbetstid från 48 till 45 timmar per vecka. Förkortningen genomfördes för flertalet anställda med en timmes reducerad veckoarbetstid under vart och ett av åren 1958, 1-959 och 1960. I det angivna antalet ingår förutom arbetare även arbets- ledare, av vilka samtliga beräknas ha fått sin arbetstid förkortad. Åter- stående 32 000 som alltså inte fått någon förkortning utgörs av andra tjänste- män än arbetsledare samt landets ca 22 000 målare, vilka redan före 1958 hade kortare ordinarie veckoarbetstid än 45 timmar. Här återfinns också ett begränsat antal underjordsarbetare,,vilka av samma anledning ej heller berörts av förkortningen. 1960 års kollektivavtal för arbetare inom byggnadsbranschen rymmer beträffande den ordinarie arbetstidens förläggning i princip inga möjlig- heter till lokala undantag. Arbetstiden skall under vinterhalvåret vara 8,5 timmar per dag måndag—fredag och 5,5 timmar på lördag, vilket ger 48 timmar per vecka. Den på så sätt intjänta tiden skall uttas genom fria lör- dagar under sommarhalvåret, hellediga vardagar mellan jul och nyår samt ytterligare några hellediga vardagar i samband med helgerna vid trettonda- gen och 1 maj. För arbetare inom anläggningsverksamheten åter har avtalens bestäm- melser om arbetstidens förläggning under veckan och året utformats med rikare möjligheter till lokala överenskommelser. Den avgjort vanligaste formen för förkortningens genomförande var dock liksom för byggnads- arbetarna hellediga sommarlördagar i kombination med hellediga helg- dagsaftnar, håldagar o. d. Arbetsledarna vilka också som nämnts erhållit förkortning har i stort sett följt respektive arbetargrupper i fråga om sättet för förkortningens genomförande.

59

22. Transportverksamhet1 a. Statens järnvägar Av de ca 62 800 som är sysselsatta vid statens järnvägar med dotterföretag har 57 300 kommit i åtnjutande av arbetstidsförkortning. 15 000 av dessa är kollektivavtalsanställda och de övriga 42 300 löneplansanställda. Av de senare utgör 33 500 stationär och 8 800 åkande personal. För de kollektivavtalsanställda (verkstadsarbetare, banarbetare m.fl.) förkortades arbetstiden successivt med en timme per vecka under vart och ett av åren 1958, 1959 och 1960. Personal vid SJ:s biltrafik, vilken också är kollektivavtalsanställd, fick dock sin arbetstid förkortad till motsvarande 47 timmar per vecka under 1958 och direkt till 45 timmar per vecka i mitten av 1959.

Med undantag för biltrafikens s.k. turlistepersonal uttogs förkortningen för de kollektivavtalsanställda till övervägande del i form av ett antal le- diga lördagar under sommarhalvåret. För turlistepersonalen (t.ex. buss- chaufförer och garagepersonal) stadgas däremot att hellediga dagar utgår endast i den mån övertiden per fyraveckorsperiod uppgår till 8 timmar.

Beträffande förkortningen för de löneplansanställda hävdades från ar- betstagarehåll vid förhandlingarna 1957 att förkortningen borde utläggas i form av ett antal arbetsfria dagar, medan arbetsgivareparten hellre såg att den dagliga arbetstiden reducerades. Då man inte kunde träffa någon överenskommelse om förkortningssättet fortsatte man med oförändrade arbetstider de första fem månaderna under 1958. I samband med det sed— vanliga tidtabellsskiftet vid utgången av maj vidtog man den första redu- ceringen av den ordinarie arbetstiden. Den innebar i princip en förkortning av den dagliga arbetstiden med 10 minuter till 7 timmar och 50 minuter. Denna överenskommelse, som gällde för anställda med en arbetstid mot- svarande 48-timmars arbetsvecka, avsåg perioden fram till tidtabellsskif- tet ett år senare, den 31 maj 1959. Då övergick man i stället direkt till 45- timmars arbetsvecka, varvid den dagliga arbetstiden fastställdes till 7,5 timmar. Denna direkta övergång tillämpades för att man på så sätt skulle minska de organisatoriska svårigheterna vid arbetstidsförändringen.

Vid tillämpningen av denna föreskrift för arbetstiden erhöll den statio- nära personalen en extra fridag var tredje vecka, dvs. 17 extra fridagar per år. För att erhålla dessa fridagar måste emellertid 7 minuter tas till- baka av den tidigare arbetstidsförkortningen med 10 minuter. Följaktligen innebar förkortningen för denna kategori en ökning av antalet lediga da- gar med 17 per år samt en 3 minuter kortare daglig arbetstid jämfört med förhållandet under 1957. För den åkande personalen, som före 1958 hade en fridag var sjätte dag, innebar reformen att fridagen nu utgår var femte

1 Kommunala trafikföretag redovisas inte här utan de behandlas i avsnittet för kommunal verksamhet.

60

dag samtidigt som den dagliga arbetstiden reducerades med 12 minuter. Antalet fridagar per år ökades härigenom med 12.

b. Privata godstransportföretag Antalet anställda arbetare och tjänstemän inom privata godstransportföre- tag uppgår till ungefär 16000 respektive 1300. Bland arbetarna har så gott som samtliga fått arbetstiden förkortad från 48 till 45 timmar i veckan.

Transportarbetarnas avtal innehåller flera alternativa sätt för arbetstids- förkortningens utläggning. Avtalet för anställda vid företag med övervä- gande lokaltrafik tillåter utläggning av lediga lördagar under hela året. Detta förfaringssätt har också, där så har varit möjligt, ofta tillämpats. Inom flertalet övriga företag har arbetstidsförkortningen uttagits i form av hellediga dagar. Utläggningen av de lediga dagarna skall enligt avtalet ske efter arbetsgivarens bestämmelse med iakttagande av att varsel skall lämnas minst 6 dagar i förväg. Dessa fridagar — en eller flera i följd _ skall utläggas i anslutning till sön- eller helgdagar i de fall arbetare och arbetsgivare inte enas om något annat.

6. Privata persontransportföretag I privata persontransportföretag beräknas inemot 6 000 droskbilschaufförer och ca 3 000 busschaufförer vara anställda. Samtliga dessa anställda har under perioden 1958—1960 fått sin arbetstid förkortad. Som regel har för- kortningen uttagits i form av hellediga dagar, ibland kombinerade med avkortade arbetspass vissa dagar.

(I. Sjöfart Inom sjöfartsnäringen förkortades den lagenliga ordinarie arbetstiden, som tidigare nämnts, i mitten av 1960 direkt från i genomsnitt 48 till 45 tim- mar per vecka. Förkortningen beräknas ha omfattat närmare 30 000 arbets- tagare.

För den vaktgörande personalen, vari ingår såväl befäl som manskap, tillämpades på fartygen före arbetstidsförkortningen trevakts- eller två- vaktssystem. Enligt trevaktssystemet indelades personalen i tre skift och varje skift arbetade sammanlagt högst 8 timmar per dygn. Tvåvaktssyste- met åter innebar att arbetsstyrkan uppdelades i två vakter med samman- lagt högst 12 timmars arbetstid per dygn vardera vakten.

Båda dessa vaktsystem har bibehållits oförändrade efter förkortningen. Den ordinarie arbetstiden kommer på så sätt i genomsnitt under en viss tidsperiod att överstiga 45 timmar per vecka. För denna överskjutande tid skall personalen erhålla vederlag. Enligt överenskommelser mellan de avtalsslutande parterna bör vederlaget utgå i form av fritid i hamn under anställningstiden eller i samband med semester. Om detta inte är möjligt får kontant ersättning utbetalas. Till vaktindelad personal utgår därutöver

61

för arbetad sön— eller helgdag, vilket redan tidigare var fallet, vederlag ge— nom ledighet under en vardag i hamn.

Även för icke vaktindelad personal, t. ex. dagmän och ekonomipersonal, utgår vederlag i form av fritid i hamn för arbetad sön- eller helgdag och för det antal timmar som den ordinarie arbetstiden under en viss tids- period överstiger 45 timmar per vecka i genomsnitt under perioden.

Under den tid som hittills förflutit sedan arbetstidsförkortningen ge— nomfördes har för manskapets del den intjänta tiden inte alltid utgått i form av fritid i hamn. lnemot hälften beräknas ha uttagits genom kontant ersättning. För befälets del däremot har vederlaget som regel utgått i form av ledighet i land, ofta då i samband med semester.

3. Postverket

Omkring 7000 av postverkets 20 300 anställda beräknas ha fått arbets- tiden förkortad till motsvarande 45 timmar i veckan. Förkortningen har berört 5 800 av de ca 10 400 brevbärarna och 800 av 9100 postassistenter och kontorister samt 400 anställda vid diligenstrafiken. De som inte erhållit någon förkortning hade en veckoarbetstid på 45 timmar eller mind- re redan före arbetstidsförkortningen.

Enligt avtalet skulle veckoarbetstiden förkortas från 48 till 47 timmar fr.o.m. 1958 och till 45 timmar fr.o.m. juli 1959. I fråga om brevbärarna företogs emellertid i samband med förkortningen en omorganisation av deras arbetsrutiner. Detta medförde att förkortningens genomförande måste rätta sig efter den takt som omorganisationen på varje enskilt tjänsteställe medgav.

Med undantag för de anställda vid diligenstrafiken ledde arbetstidsför- kortningen för samtliga berörda grupper till kortare daglig arbetstid. För diligenstrafikens anställda förkortades arbetstiden både genom att den dagliga arbetstiden förkortades och genom att ett antal hellediga lördagar uttogs.

4. Televerket

Vid televerket uppgår personalen — såväl kollektivavtalsanställd som löne- plansanställd — till ungefär 32 500. Av dessa har omkring 17 000 fått sin veckoarbetstid förkortad till 45 timmar. Därtill kommer växelstationsföre- ståndare och hos dem anställda biträden, ca 2 000 respektive 3 500, vilka i princip också har fått förkortning.

För linje-, förråds- och anläggningsarbetare och för reparatörspersonal, linjemästare m.fl. tjänstemän inom anläggnings- och underhållsverksam- heten, tillhopa 14800, förkortades arbetstiden till 47 timmar under 1958 och direkt till 45 timmar fr.o.m. mitten av 1959. De ca 2 200 anställda

62

vid verkstäderna fick däremot sin veckoarbetstid förkortad på vanligt sätt med en timme under vart och ett av förkortningsåren.

Förkortningssätten för dessa anställda har varierat mellan hellediga da- gar, kortare arbetsdagar och kombinationer av dessa alternativ. Där det varit möjligt har man samlat upp ledigheten till lediga dagar, företrädesvis sommarlördagar. Denna möjlighet har i stor utsträckning stått öppen för verkets 8 500 kollektivavtalsanställda vid linje- och anläggningsarbeten.

Växelstationsföreståndare och deras biträden har uttagit förkortningen genom reducering av vissa arbetspass. Någon utökning av antalet hellediga dagar har som regel inte kunnat genomföras.

5. Hälso- och sjukvård

Totalt uppgår personalen inom hälso- och sjukvården — statlig såväl som kommunal _ till ungefär 100 000. Av dessa utgör sjuksköterskor och barn- morskor ca 20000, skötare (manliga och kvinnliga) vid mentalsjukhus och vid anstalter för psykiskt efterblivna och epileptiker 13 000, sj ukvårds- biträden m. fl. liknande grupper 28 000 samt ekonomipersonal 15 000. Samt- liga dessa anställda, tillhopa 76 000, beräknas ha fått förkortning från 48— till 45-timmars arbetsvecka. Flertalet erhöll förkortning i två steg, dvs. med en timme under 1958 och med två timmar fr. o. m. mitten av 1959.

För sjuksköterskorna och sjukvårdsbiträdena upprättades nya arbets- tidsschema i samband med förkortningen. Därvid strävade man efter att få arbetstiden förlagd till hela förmiddags- eller eftermiddagspass i stället för den tidigare uppdelningen av arbetstiden med lediga timmar under dagen. Samtidigt med denna omläggning erhöll personalen i fråga ett utökat antal hellediga dagar under året. I genomsnitt skulle minst en och en halv dag per vecka vara ledig mot tidigare endast en dag. Sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden med vanlig dagtid och sådana i nattjänst fick som regel också antalet hellediga dagar respektive dygn utökade. Beträffande sjuk- sköterskorna har det emellertid på vissa håll, framför allt i de södra de- larna av landet, till följd av brist på arbetskraft inte alltid varit möjligt att gå fram efter de angivna riktlinjerna utan kompensation har i vissa fall fått utgå i form av kontant ersättning.

Skötare vid mentalsjukhus och liknande anstalter har i allmänhet tagit ut arbetstidsförkortningen genom förkortade arbetspass och alltså inte ge- nom någon utökning av antalet hellediga dagar. En mindre ökning av an- talet lediga dygn har dock vid sidan av förkortade arbetspass förekommit för vissa skötare, exempelvis för sådana i nattjänst.

Ekonomipersonalen slutligen har till en del fått arbetstidsförkortningen utlagd på samma sätt som vårdpersonalen vid ifrågavarande sjukhus eller anstalt. Flertalet av ekonomipersonalen har emellertid erhållit förkortning— en genom ett antal fria lördagar utspridda över hela året.

63

6. Kommunal verksamhet (exkl. sjukvård) Sammansättningen av arbetskraften inom kommunerna är synnerligen he- terogen. En stor grupp bildar personalen inom socialvården, exempelvis anställda vid ålderdomshem och andra liknande vårdanstalter samt hem- vårdarinnor. En annan betydande grupp utgör, vilket i synnerhet gäller städerna, anställda vid industriella verk, trafikföretag och gatuarbeten. Sammanlagt uppgår antalet heltidsanställda inom kommunerna till ca 130 000. Liksom personal inom hälso- och sjukvården ingår ej i denna. siffra folkskollärare och vissa andra grupper som avlönas enligt det stat- liga avlöningsreglementet. Däremot ingår exempelvis personalen vid Stock- holms Spårvägar. Av samtliga dessa anställda beräknas omkring 66 000 ha fått del av arbetstidsförkortningen. Arbetstiden förkortades i allmänhet med en timme under 1958 och med två timmar fr. o. m. mitten av 1959. Hur arbetstidsförkortningen har uttagits för de olika personalgrupperna har som regel bestämts av arbetsuppgifternas karaktär. Förkortningens utläggning inom kommunerna erbjuder därför en synnerligen oenhetlig bild. I mycket stora drag kan man dock skilja mellan två olika grupper av anställda med i princip olika förkortningssätt. Den ena gruppen utgör anställda inom socialvården och vid inrättningar av olika slag samt tra- fikpersonal vid trafikföretag. För en stor del av dessa regleras arbetstiden genom tjänstgöringslistor. Den andra gruppen består av personal som ar- betar vid industriella verk och i trafikföretagens verkstäder samt vid gatu- arbeten o. d. Oftast gäller vanlig dagtid för dessa anställda. Den förstnämnda gruppen, uppgående till ca 28 000 anställda, har som regel erhållit arbetstidsförkortningen i form av ett antal hellediga dagar under året. Dessa dagar motsvarade inga särskilda veckodagar, utan ledig- heten kunde infalla under vilken veckodag som helst. Dessutom var det vanligt att de hellediga dagarna kompletterades med reducerad arbetstid under vissa arbetsdagar. För den andra gruppen, ca 38 000 anställda, har arbetstidsförkortningen däremot i allmänhet genomförts i form av fria lördagar under en viss del av året, företrädesvis under sommarhalvåret. Utläggningen av förkortningen här påminner för övrigt mycket om det sätt på vilket förkortningen uttagits inom industrin.

7. Jordbruk och skogsbruk De inom jordbruket fast anställda som berörts av arbetstidsförkortningen torde uppgå till omkring 30 000. Här ingår såväl arbetare som arbetsledare. En väsentlig del av jordbrukets arbetskraftsbehov täcks emellertid av till- fälligt anställda. Om även dessa medräknas kan sammanlagda antalet ar- betstagare under sommarhalvåret 1960 beräknas ha uppgått till 45 000—— 55 000.

64

Arbetstidsförkortningen inom jordbruket genomfördes i två etapper. I början av 1958 reducerades den genomsnittliga veckoarbetstiden med en timme och vid månadsskiftet maj/juni 1959 med resterande två timmar.

Det avtal som gäller för de egentliga jordbruksarbetarna stadgar, nu lik- som tidigare, varierande genomsnittstider per vecka för olika årstider. Under sommarhalvåret (april—oktober) utgör den avtalsenliga arbetstiden 48 timmar per vecka. Den högsta ordinarie arbetstiden per dag är 10 tim- mar (normalt 9 timmar måndag—fredag och 5 timmar på lördag). För att arbetstiden per vecka i genomsnitt skall bli 48 timmar under denna period stadgas i avtalet att 12 hellediga lördagar skall uttas under perioden. Ar- betstiden under resten av året skall regleras så att den genomsnittliga veckoarbetstiden för helår räknat blir 45 timmar. Den får då emellertid aldrig understiga 40 eller överstiga 49 timmar. Beträffande förläggningen av arbetstiden under denna period ger bestämmelserna möjligheter till lokala överenskommelser. Kommer arbetare och arbetsgivare inte överens om annat tillämpas 5-dagars arbetsvecka under februari och mars.

För djurskötarna stadgas däremot en arbetstid av 180 timmar per fyra- veckorsperiod. Varje tjänstgjord sådan period berättigar djurskötarna till minst 4,5 fridagar. Dessa fridagar skall förläggas så att minst var tredje sön- och helgdag bli arbetsfri. Överstiger den dagliga arbetstiden 7 timmar och 40 minuter utgår kompensation i form av ledighet.

Inom trädgårdsodlingen har ca 5 000 anställda fått ut arbetstidsförkort- ningen i form av ledighet varannan lördag under tiden oktober—mars och ytterligare 10 lediga lördagar eller motsvarande reduktion av arbetstiden under tiden april—september. I likhet med avtalet för jordbruksarbetarna kan arbetstiden för de anställda inom trädgårdsodlingen fördelas så att den i görligaste mån svarar mot det varierande behovet av arbetskraft under sommaren och vintern. Därvid kan arbetstiden under sommarhalv- året motsvara 9 timmar måndag—fredag och 5 timmar på lördag, medan den under vinterhalvåret kan utgöra 7,5 respektive 5 timmar.

Den ordinarie veckoarbetstiden inom skogsbruket slutligen kan för fler- talet anställda inte med bestämdhet anges. Där arbetar man nämligen som regel på ackord, varvid under vinterhalvåret dagsljuset ofta får bestämma arbetsdagens längd. De tidavlönade skogsarbetarna skall emellertid enligt avtalet ha 10 lediga lördagar under tiden juli—december. Denna ledighet inarbetas i förväg genom att man under 10 veckor arbetar 47,5 timmar mot 45 timmar under den övriga delen av året. Under de veckor lediga lördagar utgår skall veckoarbetstiden utgöra 42,5 timmar.

C. Sammanfattning

Föregående redogörelse visar att även utanför industrin och handeln har de anställda i enlighet med ändringarna i arbetstidslagstiftningen som re—

65

Tabell 0. Antal anställda med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom vissa områden utanför industri och handel (1 OOO-tal)

Huvudsaklig förkortningsform . . Lediga Vissa arb. Ingen Område Vlssa arb. Pediga dagar dagar förkort- Summa dagar lordagar . .. . , .. . utspridda fork. plus ning forkor- aprll— .. h 1 1 d' tade oktober over e a e lga året dagar Byggnads— och anläggnings- verksamhet ............. —- 197,0 —— —— 32,0 229,0 Transportverksamhet Statens järnvägar. . . .. . . —— 15,0 _ 42,3 5,5 62,8 Privata godsföretag ...... —— —— 16,0 -— 1,3 17,3 Privat personbefordran . . — — 9,0 — — " 9,0 Sjöfart ................. —— ' —- 30,0 —— — 30,0 Postverket ................ 7,0 —— —— — 13,3 20,3 Televerket ................ 5,5 8,5 8,5 —- 15,5 38,0 Hälso- och sjukvård ....... 13,0 — 15,0 48,0 24,0 100,0 Kommunal verksamhet (exkl. sjukvård) ......... —— 38,0 -— 28,0 64,0 130,0 Jordbruk ................. _ —— —— 35,0 —— * 35,0

1 De anställda som återfinns här hade 45-timmars arbetsvecka eller mindre redan före förkort- ningen. a Anställda utan arbetstidsförkortning kan förekomma men antalet är okänt.

gel fått sin arbetstid förkortad till 45 timmar per vecka. Detta gäller inte blott arbetstagare som arbetstidslagstiftningen formellt äger tillämpning på utan även övriga, exempelvis anställda i offentlig tjänst och privat anställ- da tjänstemän.

Ojämförligt oftare än inom industrin och handeln förkortades arbets- tiden inom de här behandlade områdena i annan ordning än vad lagstift— ningens övergångsbestämmelser anger. Här bortses då från sjöfartsnäring- en, där som tidigare nämnts speciella övergångsbestämmelser gällde. Inom många områden frångick man alltså den successiva förkortningen med en timme per vecka under vart och ett av åren 1958, 1959 och 1960. I stället förkortade man veckoarbetstiden med en timme under 1958 och med två timmar under 1959. Som exempel på personal med en dylik förkortning kan nämnas den löneplansanställda personalen vid statens järnvägar, viss personal vid televerket, personal inom hälso- och sjukvård, personal inom den kommunala verksamheten samt anställda inom jordbruket. Anledning— en till denna mera direkta övergång är att man velat förenkla arbetet när man infört nya bestämmelser om arbetstidens förläggning. Framför allt inom den offentliga sektorn förekommer arbetstidsscheman vars upprät- tande är ett komplicerat och tidskrävande arbete.

I tabell 0 sammanfattas hur arbetstidsförkortningen utlagts inom de skil-

5—201502

66

da verksamhetsgrenarna. Förutom antalet anställda med olika förkort— ningssätt anges där också, då så har varit möjligt, antalet anställda utan förkortning. Som tidigare framgått varierade utläggningen inom de skilda verksamhetsfälten rätt väsentligt. Denna variation har dock inte till fullo kunnat återges kvantitativt, vilket skulle ha krävt en särskild statistisk undersökning. Vad som redovisas i tabellen är därför endast de förkort- ningssätt som varit mest typiska för de respektive områdena.

Inom flertalet områden har arbetstidsförkortningen utlagts i form av ett antal hellediga dagar, vilka ibland förenats med förkortade arbetsdagar. De hellediga dagarna har inom vissa områden utgjorts av sommarlörda— gar, ibland kombinerade med fria helgdagsaftnar, håldagar o. (1. Så har exempelvis fallet varit inom byggnads- och anläggningsverksamheten, vil— ket område i fråga om förkortningssättet uppvisar stora likheter med in- dustrin. Ledigheten har emellertid också ofta förlagts till andra veckodagar än lördagar. Detta beror på att många av de områden som här har be- handlats är av utpräglad servicekaraktär. Helt allmänt kan dock sägas att man i så stor utsträckning som möjligt försökt att förlägga ledigheten i anslutning till sön- och helgdagar. Förkortning enbart genom avkortade arbetsdagar slutligen har liksom inom industrin förekommit i begränsad omfattning och där det förekommit har det som regel varit fråga om typisk servicepersonal.

Avslutningsvis skall framhållas att det i denna kartläggning inte har varit möjligt att täcka alla de områden utanför industrin och handeln som berörts av arbetstidsförkortningen. De personalgrupper som inte under- sökts kan dock anses var för sig vara av mindre betydelse kvantitativt sett.

KAPITEL 5

Förkortningen i huvuddrag och internationella jämförelser

Som tidigare nämnts utgjorde arbetstidsförkortningen i Sverige ingen isole- rad företeelse internationellt sett. Så t.ex. förkortades arbetstiden under 1950-talet även i Västtyskland, Danmark, Norge och Finland. I det följande skall en redogörelse lämnas för arbetstidsförkortningen i de nordiska grannländerna. För att jämförelser med dessa länder skall underlättas redogörs emellertid först för huvuddragen av förkortningen inom de olika verksamhetsområdena här i landet.

A. Huvuddragen av förkortningen i Sverige

De nya lagbestämmelserna om en maximiarbetstid på 45 timmar per vecka har enligt föreliggande undersökning slagit igenom på praktiskt taget samtliga områden av arbetslivet. Så har fallet varit oavsett arbets- tidslagarna formellt gäller för ifrågavarande område eller ej. De arbets- tagare som inte kommit i åtnjutande av arbetstidsförkortningen har som regel utgjorts av sådana som hade kortare veckoarbetstid än 45 timmar redan före förkortningen. Emellertid har det förekommit att även dessa arbetstagare har fått sin arbetstid ytterligare förkortad.

Inom industrin erhöll 92 procent av arbetarna och 37 procent av tjänste- männen reducerad arbetstid. För båda dessa grupper tillsammans uppgick andelen som berörts av förkortningen till ungefär 80 procent. Inom detalj- handeln åter fick omkring 87 procent av de anställda förkortning om man ser till samtliga yrkesgrupper tillhopa. Vad de övriga undersökta områdena beträffar torde andelen anställda med förkortning ha uppgått till i stort sett samma genomsnittliga procenttal som för industrin och handeln eller till mellan 75 och 80 procent.

För arbetare inom industrin uppgick den ordinarie medelveckoarbets- tiden före förkortningen till 47,5 timmar och efter densamma till 44,8 tim- mar och för tjänstemännen till 42,6 respektive 41,7 timmar. Båda katego- rierna tillsammans uppnådde en veckoarbetstid på 46,4 timmar före och 44,1 timmar efter förkortningen. Arbetstiden förkortades alltså i genom- snitt med 5,8 procent för arbetarna, 2,0 för tjänstemännen och med 4,8 procent för båda grupperna tillsammans. Inom detaljhandeln var medel- veckoarbetstiden för samtliga yrkesgrupper tillhopa 46,8 timmar före för-

68

kortningen och 44,4 timmar efter densamma, vilket innebär en minskning med 5,2 procent. Medelveckoarbetstiden och dess förändringar inom övriga områden av arbetslivet har inte beräknats, men förhållandena torde ha varit ungefär som inom industrin och handeln, eftersom andelen anställda med förkortning i stort sett överensstämde med dessa områden.

Med ledning av de här lämnade uppgifterna kan man uppskatta förkort- ningens omfattning för landets samtliga arbetstagare. Dessa beräknas upp— gå till ungefär 3,5 miljoner, varav ca 85 procent utgörs av heltidsanställda och resten av deltidsanställda. Av de förra arbetstagarna kan mellan 75 och 80 procent antas ha erhållit reducerad arbetstid. Hänsyn har då tagits till att ingen förkortning ägt rum inom vissa områden, t.ex. inom stats- förvaltningen. Räknar man med att de deltidsanställda inte berörts av för— kortningen kommer man alltså fram till att mellan 65 och 70 procent av samtliga arbetstagare i landet har fått del av arbetstidsförkortningen. Detta innebär i sin tur att medelveckoarbetstiden för alla arbetstagare till- sammantagna minskat med i runt tal 4 procent.

Arbetstidsförkortningen inom industrin och handeln genomfördes med få undantag i enlighet med lagens övergångsbestämmelser, nämligen med en timme under vart och ett av åren 1958, 1959 och 1960. Det viktigaste undantaget utgör tidningstryckerierna, där förkortningen i stället genomför- des direkt från 48 till 45 timmar i mitten av 1959. På områden utanför in- dustrin och handeln var det däremot mera vanligt att man förkortade ar- betstiden i annan ordning än den som lagen föreskriver. Ofta förkortades veckoarbetstiden där med en timme under 1958 och med två timmar under 1959. Så var exempelvis fallet för flertalet anställda med förkortning i offentlig tjänst och för anställda inom jordbruket. Inom sjöfartsnäringen, där enligt lag förkortningen skulle ske på en gång i mitten av 1960, följde man i allmänhet lagstiftningen.

Det vanligaste sättet för arbetstidsförkortningens utläggning var inom samtliga områden av arbetslivet med undantag för detaljhandeln att ett an- tal hellediga dagar uttogs. Ledigheten bestod ofta av fria sommarlördagar, vilka ibland kombinerades med fria helgdagsaftnar, håldagar o. (1. De hel- lediga dagarna kunde också utgöras av lördagar utspridda över hela året el— ler av andra veckodagar än lördagar. Inom industrin erhöll bland arbets— tagare med reducerad arbetstid omkring 70 procent av såväl arbetarna som tjänstemännen denna form av förkortning. Detta förkortningssätt var också vanligt inom exempelvis byggnads- och anläggningsverksamheten och inom den kommunala verksamheten. Vidare förekom det ofta att hellediga da- gar —— lördagar eller andra dagar — kombinerades med förkortade arbets- dagar under hela eller en viss del av året. Detta förkortningssätt tillämpa— des exempelvis för sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, för löneplans- anställda vid statens järnvägar och för jordbruksarbetare.

Inom detaljhandeln däremot förkortades arbetstiden huvudsakligast i

69

form av enbart förkortade arbetsdagar. Nästan 85 procent av de handels- anställda med förkortning erhöll denna förkortningsform. Huvudparten fick enbart lördagar eller dessa dagar i förening med andra dagar förkortade. För en stor del av de anställda reducerades arbetstiden inte blott genom att arbetsdagen avslutades tidigare eller påbörjades senare utan även genom att obetalda raster förlängdes.

Utom de här berörda förkortningssätten förekom också förkortning ge- nom införande av 5-dagars arbetsvecka med lediga lördagar året om. Detta förkortningssätt var vanligast inom industrin, där ca 14 procent av arbe- tarna och 16 procent av tjänstemännen fick förkortningen i fråga. Inom övriga områden var det blott ett fåtal anställda som kom i åtnjutande av 5-dagars arbetsvecka, inom detaljhandeln exempelvis endast omkring 2 procent av anställda med förkortning.

Sättet för arbetstidsförkortningens utläggning varierade i stor utsträck- ning såväl mellan olika verksamhetsområden som mellan olika personal- kategorier inom ett och samma område. Variationen har uppstått genom att de centrala parterna (förbunden) på arbetsmarknaden som regel har hän- skjutit frågan om förkortningens utläggning till de lokala instanserna. Att variationsrikedomen på så sätt blivit så stor tyder på att de lokala parterna vid förkortningens utläggning tagit hänsyn till de olika arbetsförhållandeua på arbetsplatserna. Speciellt tyder skillnaden i förkortningssätten mellan t. ex. industrin och handeln på att man fått ta hänsyn till om arbetet i fråga är av servicekaraktär eller ej.

Ser man till arbetstidsförläggningen under år 1960 för samtliga arbets- tagare, dvs. arbetstagare såväl med som utan förkortning, finner man att inom industrin ca 15 procent av arbetarna och 10 procent av tjänstemän- nen hade 5-dagars arbetsvecka året om. Vidare hade inom industrin om- kring 50 procent av arbetarna och 70 procent av tjänstemännen fria lörda- gar under sommaren. Det höga procenttalet här för tjänstemännens del beror inte i första hand på att arbetstiden förkortats utan på att inarbetning av sommarlördagar blivit vanligare. Även utanför industrin har denna ten- dens till utökad inarbetning förelegat bland arbetstagare vars arbetstid inte förkortats.

Förläggningen av arbetstiden inom industrin eller övriga områden under 1960 behöver emellertid inte vara den som slutgiltigt kommer att råda vid den nya arbetstidslängden. Full anpassning till den kortare arbetstiden hade då med all sannolikhet ännu inte hunnit inträffa vare sig för arbetstagare med eller för sådana utan förkortning.

Här kan exempelvis nämnas att inom industrin 5-dagars arbetsvecka i betydande utsträckning införts under 1962 för såväl arbetare som tjänste- män. En omfördelning av arbetstiden har också efter arbetstidsförkortning- en ägt rum för tjänstemän i statsförvaltningen, i det att dessa under 1962 erhållit ett utökat antal lediga sommarlördagar. Slutligen kan nämnas att

70

banktjänstemän samt försäkringstjänstemän på avdelningskontor under 1961 kom i åtnjutande av ett antal lediga sommarlördagar samtidigt som försäkringstjänstemän på huvudkontor fick 5-dagars arbetsvecka året om. Denna omläggning av arbetstiden för bank- och försäkringstjänstemännen innebar en viss reducering av arbetstiden.

Föreliggande kartläggning har när det gäller områden utanför industrin och handeln endast varit av summarisk karaktär. Vidare täcker inte kart- läggningen samtliga områden av förvärvslivet, där arbetstidsförkortning ägt rum. De områden som inte har undersökts är dock om man ser till an- talet anställda av mindre betydelse. Det bör också erinras om att under— sökningen inte omfattar arbetsgivare och ej heller vissa högre tjänstemän såsom direktörer och disponenter. Hur dessa kategorier har berörts av för— kortningen kan därför inte anges.

B. Förkortningen i Finland

Den arbetstidslag som numera gäller i Finland och som utfärdades år 1946 föreskriver att den ordinarie arbetstiden skall vara högst 47 timmar per vecka utom i vissa undantagsfall då den får uppgå till 48 timmar. Redan 1958 förkortades emellertid kollektivavtalsvägen den sålunda i lagen fast- ställda maximiarbetstiden till 45 timmar per vecka samtidigt som arbets- tiden i kontinuerligt treskiftsarbete förkortades från 44—46 timmar till 42 timmar.

Någon undersökning har i Finland inte företagits rörande formerna för arbetstidsförkortningens utläggning. Det kan dock nämnas att förkort- ningen i företag tillhörande finska arbetsgivareföreningen som regel har uttagits genom att arbetstiden på lördagarna avkortades med två timmar enligt iakttagelser gjorda av representanter för nämnda organisation. Man har alltså inte som ofta varit fallet i Sverige infört fria lördagar under hela eller en viss del av året med eventuell förlängning av övriga arbetsdagar. Trots att arbetstidslagen inte utgör något hinder har man blott i undan- tagsfall slagit in på den vägen och då har rent tekniska skäl legat bakom förfaringssättet.

C. Förkortningen i Danmark

I Danmark har alltsedan mitten av 1940-talet vid upprepade tillfällen krav rests från fackföreningshåll om en generell förkortning av arbetstiden. Dessa krav ledde till resultat vid avtalsförhandlingarna mellan parterna på arbetsmarknaden under vintern 1957—1958. Tidigare hade endast vissa spe— ciella grupper av arbetare lyckats uppnå en mindre reducering av arbets- tiden. Till skillnad från förhållandena i Sverige var den generella arbetstids- förkortningen i Danmark enbart en avtalsfråga, emedan där inte förekom- mer någon arbetstidslagstiftning i samma mening som i Sverige.

71

Arbetstidsförkortningen har undersökts av Socialforskningsinstituttet i samverkan med danska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen.1 En del av denna undersökning inriktades på frågan om förkortningens om- fattning och utläggning och det är denna del som ligger till grund för redo- görelsen i det följande.

Liksom i Sverige genomfördes arbetstidsförkortningen i Danmark under åren 1958—1960. Arbetstiden förkortades då för samtliga arbetstagare med undantag för jordbruksarbetare från i regel 48 till 45 timmar per vecka. De arbetstagare som tidigare hade 45-timmars arbetsvecka eller därunder fick ingen förkortning. För jordbruksarbetarna reducerades veckoarbetstiden från 50 timmar i genomsnitt under året till 48 timmar. I olikhet med för- hållandena i Sverige kom med andra ord dessa arbetare inte ned till samma korta arbetstid som övriga arbetare.

Inom industrin förkortades arbetstiden i vissa företag successivt som i Sverige med en timme i veckan under vart och ett av åren 1958, 1959 och 1960. I övriga företag förkortades den däremot direkt till 45 timmar i veckan under våren 1959. Ungefär hälften av industriarbetarna erhöll förkortningen successivt och resten på en gång. För detaljhandelns del har förkortningen i allmänhet skett etappvis liksom i Sverige. I vissa större butikskedjor i Köpenhamn förkortades dock arbetstiden direkt till 45 timmar per vecka redan under 1958. Inom jordbruket och övriga områden av förvärvslivet tycks förkortningen i flertalet fall ha uttagits på en gång under 1959.

Förkortningen i Danmark har alltså som regel genomförts i ett hastigare tempo än i Sverige. Detta gäller framför allt industrin, där det i Sverige i stort sett endast var tidningstryckerierna som tillämpade den direkta för- kortningen.

Andelen arbetare med förkortning inom industrin beräknas ha uppgått till ungefär 96 procent. Huvudparten av dessa hade före förkortningen en ar- betstid på 48 timmar per vecka, medan de som inte fick någon reducering hade en arbetsvecka på 45 timmar eller därunder. Inom övriga områden uppgick veckoarbetstiden för arbetarna överlag till 48 timmar, varför samt- liga arbetare där erhöll förkortning. För tjänstemännens del däremot antas ingen förkortning ha ägt rum inom vare sig industrin eller något annat om- råde. Ser man på båda dessa arbetstagargrupper tillsammans finner man att omkring 78 procent fick förkortning inom industrin och ungefär 30 procent inom handeln.

För industriarbetarna innebar förkortningen i sin helhet att veckoarbets- tiden genomsnittligt sett minskade med ca 5 procent. Då vissa arbetare fick förkortning på en gång och andra etappvis var förkortningens storlek olika under olika år. Den genomsnittliga veckoarbetstiden reducerades med 0,5 procent under 1958, 3 procent under 1959 och 1,5 procent under 1960. Tar

1 45 timers ugens indforelse 1958—60 av Paul Milhaj m. fl. Socialforskningsinstituttets publi— kationer, Köpenhamn 1960.

72

man i betraktande även tjänstemännen uppgick förkortningen inom indu- strin under samtliga år tillsammans till drygt 4 procent. Inom handeln åter motsvarade förkortningen 6,25 procent för arbetarna, dvs. alla arbetare fick förkortning från 48 till 45 timmar per vecka, och för samtliga arbetstagare tillhopa omkring 2 procent.

Tydligen var inom industrin omfattningen av arbetstidsförkortningen ungefär lika stor i Danmark som i Sverige. Detta gäller både om man ser på andelen arbetstagare som fick förkortning och om man ser på den pro- centuella minskningen av arbetstiden. För detaljhandelns vidkommande tycks förkortningen däremot ha varit av betydligt mindre omfattning i Dan- mark än i Sverige. Andelen handelsanställda med förkortning uppgick i Sverige till hela 87 procent och arbetstidsminskningen till 5,2 procent mot i Danmark som nämnts endast till 30 respektive 2 procent. Anledningen härtill är att inga tjänstemän (t. ex. kontorsanställda) i Danmark beräknas ha fått någon förkortning. Detta har man emellertid endast uppskattnings- vis kommit fram till varför uppgifterna på denna punkt är osäkra.

Frågan om sättet för arbetstidsförkortningens utläggning har liksom i Sverige som regel överlämnats åt de lokala parterna på arbetsmarknaden. På grund härav har förkortningssätten också i Danmark kommit att va- riera i hög grad mellan olika företag och arbetsplatser.

Beträffande industrin kan tre olika huvudtyper av förkortningssätt sär- skiljas, nämligen förkortning av vissa arbetsdagar under veckan, utlägg- ning av ett visst antal hellediga lördagar under året samt införande av fria lördagar året om med motsvarande förlängning av övriga arbetsdagar.

Vanligast inom industrin var under 1959 att vissa arbetsdagar förkortades, dvs. att ingen utökning av antalet fridagar ägde rum. Omkring 85 procent av arbetarna fick en dylik förkortning. Mest dominerande var förkortningsfor- men inom dryckesvaru-, byggnads-, trä-, gummi- och möbelindustrin. Vi- dare förekom den oftare på landsorten än i Köpenhamn, i det att andelen för de respektive områdena motsvarade 89 och 77 procent.

Förkortning i form av ett antal fria lördagar utspridda över året erhöll knappt 10 procent av industriarbetarna. Detta förkortningssätt var mest framträdande inom verkstads-, textil-, beklädnads- och tobaksindustrin. Ofta förenades de fria lördagarna med reducerad arbetstid under vissa veckodagar. Antalet fria lördagar varierade därför mellan olika arbetare beroende på hur stor denna reducering var. Ungefär hälften av de arbetare det här är fråga om erhöll under året 20 fria lördagar eller mera, medan resten erhöll ett färre antal.

Av industriarbetarna kom slutligen omkring 6 procent i åtnjutande av 5-dagars arbetsvecka med fria lördagar året om. I första hand förekom denna förkortningsform inom beklädnads- och tobaksindustrin, vilket antas sammanhänga med att där särskilt mycket kvinnor är sysselsatta. Det kan i övrigt konstateras att detta förkortningssätt var vanligast i de företag där

73

hela förkortningen uttogs på en gång. Då uppgifterna om förkortningens ut- läggning avser förhållandena under 1959, kan det därför tänkas att en större andel av arbetarna har fått 5-dagars arbetsvecka sedan förkortningen, var helt genomförd.

Inom handeln har i flertalet fall förkortningen av arbetstiden tillgått så att den dagliga arbetstiden bibehållits, varefter den uppkomna övertiden ut- tagits i form av hela eller halva fridagar. Så har exempelvis fallet varit i de stora butikskedjorna i Köpenhamn. På vissa håll har dock enbart kontant ersättning utgått för övertiden och på andra håll har en kombination skett av kontant ersättning och ökad ledighet.

Som framgått av denna redogörelse föreligger en markant skillnad mel- lan Danmark och Sverige i fråga om sättet för arbetstidsförkortningens ut- läggning. Åtminstone gäller detta för industrin och handeln. Vad industrin beträffar var det sålunda i Sverige ojämförligt vanligast att hellediga dagar uttogs i eller utan förening med förkortade arbetsdagar. I Danmark där- emot hade detta förkortningssätt blott en begränsad omfattning. Där var det i stället vanligast för industriarbetarna att vissa arbetsdagar förkortades, vilket förkortningssätt i gengäld förekom ytterst sällan i vårt land. Vidare infördes 5-dagars arbetsvecka i något mindre utsträckning i Danmark än här i landet. När det gäller handeln tycks de båda länderna skilja sig från varandra därigenom att tvärtemot förhållandena inom industrin hellediga dagar oftare uttagits i Danmark än i Sverige. För övriga områden av för- värvslivet har i Danmark inte någon utförligare kartläggning av förkort- ningen utförts, varför inga jämförelser för dessa områden kan göras mel- lan de båda länderna.

D. Förkortningen i Norge

Efter en hänvändelse från landsorganisationen tillsattes i Norge under 1954 en kommitté som skulle utreda frågan om en generell förkortning av arbets- tiden. Kommittén avgav sitt betänkande under 1957 och i överensstämmelse med kommitténs förslag ändrades genom en lag av den 28 november 1958 den i arbetarskyddslagen angivna ordinarie arbetstiden från 48 till 45 tim- mar per vecka. Före denna tid hade vid olika tillfällen krav rests från ar- betstagarhåll om reducering av 48—timmarsveckan men dessa krav ledde till framgång endast för vissa speciella grupper av arbetstagare.

I början av 1959 tillsattes en kommitté med uppgift att undersöka verk- ningarna av den på så sätt beslutade generella förkortningen. Tillsammans med norska arbetsgivareföreningen har kommittén utfört en speciell sta— tistisk undersökning rörande förkortningens omfattning och utläggning i företag tillhörande arbetsgivareföreningen. Samma fråga har kommittén undersökt, dock mera summariskt, även för övriga företag och arbetsstäl-

74

len. I en delrapport som kommittén har avgett ingår bl. a. resultatet av dessa undersökningar.1 Redogörelsen i det följande bygger på denna rapport.

Övergången till 45-timmarsveckan skulle enligt lag ske i två etapper. Från den 1 mars 1959 skulle arbetstiden sänkas till 46,5 timmar per vecka och från den 1 mars 1960 med ytterligare 1,5 timmar till 45 timmar per vecka. Men redan innan lagen antogs enades vid 1958 års förhandlingar norska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen om att föreslå sina respektive medlemmar att arbetstiden skulle sänkas direkt till 45 timmar per vecka redan den 1 mars 1959. Denna ordning för förkortningen till- lämpades sedan inte endast för de .arbetstagare som täcks av de nämnda organisationerna utan även för flertalet övriga arbetstagare som enligt lag kom i åtnjutande av förkortning.

Vad här sagts gäller samtliga områden av arbetslivet med undantag för bl. a. jordbruk, fiske, sjöfart och offentlig förvaltning, vilka områden inte faller under arbetarskyddslagen. I allmänhet förkortades dock arbetstiden även inom dessa områden, fastän det inte alltid skedde i samma ordning som för övriga områden. Så t. ex. kan nämnas att arbetstiden inom jordbru- ket reducerades till 45 timmar per vecka för år räknat i början av 1960.

I olikhet med förhållandena i Sverige förkortades alltså arbetstiden i Norge som regel på en gång och förkortningen till 45 timmar per vecka var där med få undantag tidigare genomförd än här i landet.

För de områden som faller under norska arbetsgivareföreningen, dvs. in- dustri, landtransport, hotell och restauranger samt byggnads- och anlägg- ningsverksamhet, uppgick andelen arbetare med förkortning till ungefär 89 procent sammanlagt. Andelen inom enbart industrin var något mindre eller omkring 87 procent. De arbetare som blev utan förkortning hade redan tidigare en veckoarbetstid på 45 timmar eller mindre. Enligt Överenskom- melsen mellan arbetsgivareföreningen och landsorganisationen skulle dessa arbetare inte heller få någon ytterligare reducering av arbetstiden.

Som följd av arbetstidsförkortningen minskade inom de ovan nämnda områdena tillsammans den genomsnittliga ordinarie arbetstiden med 2,52 timmar per vecka, vilket betyder en minskning på drygt 5 procent. Omkring 80 procent av arbetarna fick full nedsättning av arbetstiden, dvs. från 48 till 45 timmar per vecka. Inom enbart industrin minskades arbetstiden med 2,44 timmar per vecka. Minskningen varierade dock väsentligt mellan de olika industrigrupperna. Den var minst inom tobaksindustrin, där den blott uppgick till 1,59 timmar per vecka. Detta beror på att ungefär hälften av arbetarna där erhöll förkortning till 45 timmar per vecka redan under 1958. Störst var minskningen vid bilverkstäder, möbelfabriker och radiofahriker, inom vilka grupper arbetstiden gick ned med mer än 2,95 timmar per vecka.

Omfattningen av arbetstidsförkortningen var således av ungefär samma storleksordning i Norge som i Sverige vad industrin beträffar. Om någon

1 Virkninger av arbeidstidsforkortelsen fra 48 til 45 timer, rapport nr 1 (stencil).

75

skillnad förelåg mellan de båda länderna skulle det i så fall vara att om- fattningen var något mindre i Norge än här i landet. Andelen industriarbe- tare med förkortning uppgick alltså till 87 procent i Norge mot 92 procent i Sverige, medan minskningen av den genomsnittliga ordinarie arbetstiden motsvarade 2,4 respektive 2,7 timmar per vecka. En liknande jämförelse för övriga områden, exempelvis handeln, kan inte göras då jämförbara siff- ror där saknas. Vidare är det inte möjligt att jämföra arbetstidsutvecklingen för tjänstemännens del. Någon speciell undersökning för dessa arbetstagare har inte företagits i Norge.

Liksom i Sverige har med få undantag sättet för arbetstidsförkortningens genomförande varit en fråga som beslutats lokalt. Formerna för förkort— ningen har därför varierat starkt inte blott mellan olika verksamhetsområ— den utan även mellan olika arbetsplatser inom ett och samma område. Hur förkortningen uttagits har i hög grad bestämts av arbetets art.

För industrins del var det vanligast att förkortningen uttogs i form av ett antal hellediga dagar, vilka oftast motsvarade varannan lördag under året. I företag som tillhör norska arbetsgivareföreningen erhöll drygt 68 procent av arbetare med förkortning hellediga dagar och omkring 48 procent var- annan lördag ledig. Vidare förekom inom industrin att arbetstiden förkorta- des med en halv timme varje dag, vilken förkortningsform drygt 13 procent av arbetarna erhöll. För omkring 6 procent av industriarbetare som fick förkortning genomfördes 5-dagars arbetsvecka med lediga lördagar året om. Återstoden eller omkring 12 procent fick del av förkortningen på annat sätt.

För att belysa variationen mellan de olika industrigrupperna i fråga om förkortningssätten kan nämnas att förkortade arbetsdagar tillämpades för mindre än en procent av arbetarna inom möbelindustrin och för hela 41 procent inom den elektro-kemiska industrin. Varannan lördag fri erhöll 66 procent av arbetarna inom träindustrin och endast 34 procent inom livs- medelsindustrin. 5-dagars arbetsvecka åter genomfördes för 20 procent av arbetarna inom stenindustrin men för inga arbetare alls inom livsmedels- och tobaksindustrin. Beträffande variationen i förkortningssätten mellan olika geografiska områden kan slutligen som exempel nämnas att andelen arbetare med varannan lördag fri var större i Oslo med omnejd än i övriga landet, nämligen 62 respektive 49 procent.

Arbetstidsförkortningen inom handeln genomfördes i allmänhet så att de anställda fick sin arbetstid reducerad med en timme på lördagarna. Resten av förkortningen har fördelats på de övriga veckodagarna, ofta genom att de anställda vissa dagar börjar senare eller slutar tidigare. Ett vanligt sätt är också att den resterande förkortningen har uttagits genom fridagar, gärna under en av veckans tre första arbetsdagar.

Inom områden utanför industrin och handeln har förkortningen oftast uttagits antingen genom att vissa arbetsdagar förkortats eller genom att var— annan lördag gjorts helledig. Helt allmänt kan sägas att anställda med

76

mera servicebetonade arbeten har fått arbetstiden under vissa arbetsdagar reducerad, medan övriga anställda i större utsträckning har kommit i ät- nj utande av hellediga dagar. '

Härav framgår att man i Norge i motsats till förhållandet i Danmark ut— lagt arbetstidsförkortningen på i stort sett samma sätt som i Sverige. I båda länderna dominerade inom exempelvis industrin hellediga dagar och inom handeln förkortad arbetstid på lördagarna. En olikhet var dock för industrins del att de hellediga dagarna i Norge inte så ofta som i Sverige mot— svarade sommarlördagar utan mera varannan lördag över hela året. För in— dustriarbetarna var det också vanligare i Norge än i Sverige att enbart vissa arbetsdagar förkortades. Däremot förekom det oftare här i landet än i Norge att industriarbetarna erhöll 5-dagars arbetsvecka med lediga lör- dagar året om.

BILAGA 1

Tabell 1: ]. Arbetare inom egentlig industri under 1957 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Industrigrupp Storleksklass Geografiskt område

Ordinarie veckoarbetstid i timmar

40,0— 40,9 41,0— 42,0—— 41,9

01 N =:-

43,0— 43,9 44,0—— 44,9 45,0— 45,9 46,0— 46,9

48,0

40,0— 48,0

Hela industrin..................

Gruvindustri Metall- o. verkstadsindustri. . . . . . Jord— o. stenindustri. . . . . . . . . . . .. Träindustri................ Massa- o. pappersindustri. . . . . . . . Grafisk industri................. Livsm.- o. dryckesvaruindustri . . .

Textil— o. beklädnadsindustri. . . . . .

Läder-, hår- 0. gummiv.industri . Kemisk o. kem.-tekn. industri

Företag med 1— 25 arb.. . . . . . . » » 26—100 » » » 101—200 » » » 201—500 » » » över 500 »

Stor—Stockholm................. Göteborg Malmö.. Övriga landet

.. .. .. ...... H

..

LO wochi—oomv CO HNDOCDOv—tv—t

l

0 ___-quo" acou-

.. .. . .. .. ..

Q' IDOCDQH OWMv-i

..

0,2 0,4

Illl

v—1 .. v—1

[0.11 NO

..-—-.....»— o...—uv. _—-

LD QQDIÖIDHIDNNQ cocaooho HwCDCD CO analog—coconut; (001va NVMM

=D visa.-cl 1-1 OOO

CD .. v-l

qu OIOO

...... .. ......

HNMXDIÄ (9wa HNHHH NHOH

___—...... .. ..--. .. .

bmw—NHOOIOCD slim—FIDU) CDQ'FOO oooooo—ou-T o—n—coo oooo

88,8 44,1 93,5 89,3 98,8 79,0 97,9 81,6 82,0 96,0 81,4 92,5 91,3 90,7 88,1 86,5 91,1 92,0 92,0 88,0

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

77

Tabell 1: 2. Arbetare inom egentlig industri under 1958 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

In dustrigrupp Ordinarle veckoarbetstid 1 tlmmar

78

Storleksklass

Geografiskt område 40,0— 41,0—— 42,0— 43,0— 44,0— 45,0— 46,0— 47,0——

40,9 41,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9

40,0—

48,0 48,0

al D] =:—

Helaindusirin.......... ...... 1,4 — .. 51,0 —

&_ co

0,2

90. m ”i o

86,2 42,5 93,6 89,0 96,0 75,1 57,2 81,2 81,6 95,0 82,5 84,9 88,3 90,4 85,7 84,4 84,7 90,7 87,1 86,0

”1 N

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Gruvindustri Metall- o. vcrkstadsindustri. Jord- o. stenindustri . . . . . . . . . . . .. 0,2 —— Träindustri...................... — —— Massa- o. pappersindustri. . . . . . . . . — — Grafisk industri. . . . Livsm.- o. dryckesvaruindustri. . . . . 0,4 — Textil- o. beklädnadsindustri. . . . . . 0,3 —— Läder-, hår— 0. gummiv.industri . . . . — _ Kemisk 0. kem.-tekn. industri. . . . . 0,4 0,2

Illl !

h Nitar—tom "' OOO—H

NBOÄXDNLOOW q "1 HNOOäOHv—too HHNL'JLS 6100?” H

I I I

oo—o'w-fov-co =:-

..

cm. HO oo

.. O

[ I |

l 1

Företag med 1— 25 arb.. . . . . . . . 0,8 _— » » 213—100 » . . . . . . . . 0,7 — » » 101—200 » » » 201—500 » . » » över 500 » .

Stor-Stockholm.................. Göteborg........................ —- — Malmö.......... — Övriga 1andet.............

..

..

do N. o vw. I N 6

is.-ice

OHO ”. o

OIQDV'N hmqlmcn 0005ch Gasfoo v—(NHv—tv—l alv—OH

..

NFMMv—L emma: bröt—(NH CDi-|inv—

| oo of

whhwmamwhq hämhm venne": WMMOOOMQMCD 0110va 01va

N o" I

Tabell 1: 3. Arbetare inom egentlig industri under 1959 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens

längd

Industrigrupp Ordinarie veckoarbetstid i timmar

Storleksklass

Geografiskt område 40,0— 41,0— 42,0— 43,0— 44,0— 45,0— 46,0— 47,0—

40,9 41,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 48'0

01 N vr

40,0_ 48,0

H ela industrin ...................

=:— I

=:-

v-T

0,2 0,4

=?

89,3 40,8 93,5 90,1 97,5 75,2 96,5 88,9 85,6 _ 93,8 _ _ 82,8 _ 91,2 _ 0,4 92,3 0,1 _ 92,8 _ _ 89,5 _ _ 85,8 _ _

93,0 _ _- 92,6 — — 92,8 —— — 88,2 0,0 0,1

Gruvindustri . . . . . ............... Metall- o. verkstadsindustri.. ..... Jord- o. stenindustri ....... . ...... Träindustri. . . . .................. Massa- o. pappersindustri ......... Grafisk industri .................. Livsm.- o. dryckesvaruindustri ..... Textil- o. beklädnadsindustri ...... Läder-, hår- 0. gummiv.industri . . . . Kemisk o. kem.—tekn. industri .....

[ o.. *” 10

0,1

lll II

". H 74 FHOQMFMOOHN

[ l l I | 0 ön;—11

N I

o

o"

] :o.-4 60

som cio 400100 Odo | m=" oo

! l !

mvHH—Hmoww

:? ll HNPONÖNHOC) l

F!

"4 ODQÄMOO Q' HD!—(HH 0

Företag med 1— 25 arb.. . . . . . . » » 26—100 » . . ...... » » 101—200 » ........ » » 201—500 » » » över 500 » . . . .....

Stor-Stockholm .................. Göteborg ........................ Malmö. . . . . Övriga landet ....... . ...........

G?NG—lä; OOOQ'O NHs—1100 NOHYF

ww. OOO [

..

915”. oo

O C&DNQD va—IN

I l [

ommmdawmw toa—mmm mmm-r ooooo' HHv—IO

o"—

*d'v—i

.:a I

Mr.

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

79

Tabell 1: 4. Arbetare inom egentlig industri under 1960 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

In dustri grupp Ordinarie veckoarbetstid i timmar

80

Storleksklass

Geografiskt område 40,0— 41,0—- 42,0— 43,0— 44,0— 45,0— 46,0— 47,0—

41,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9

40,0—

48,0 48,0

av. N =:— C”. 0 av

Hela industrin ...................

"i o ”_ 0

93,2 — — — 100,0 47,3 _ _ _ 100,0 97,2 _ _ _ 100,0 92,5 _ _ _ 100,0 98,8 _ _ _ 100,0 71,1 _ _ _ 100,0 98,5 _ _ _ 100,0 95,3 _ _ _ 100,0 96,0 _ _ _ 100,0 98,2 _ _ _ 100,0 89,1 _ _ _ 100,0 96,6 -—-— — —— 100,0 96,8 — — — 100,0 94,3 — — -— 100,0 92,3 — — —— 100,0 90,5 — — — 100,0 96,7 — — — 100,0 97,9 -—— — — 100,0 97,3 — — —— 100,0 92,1 —— — —— 100,0

Gruvindustri .................... Metall- o. verkstadsindustri ....... Jord- o. stendindustri ............. Träindustri ...................... Massa- 0. pappersindustri ......... Grafisk industri .................. Livsm.- o. dryckesvaruindustri ..... Textil- o. beklädnadsindustri ...... Läder-, hår- 0. gummiv.industri . . . . Kemisk o. kem.-tekn. industri

.

121 [o.

..

'— v-400 IO

H— ö.? HH och:? N || IQ. 0

..

ao. HH eotan . . m_co oo

.

od.-n—

| I I

1

.

Företag med 1— 25 arb ......... » | 26—100 » ........

.. .. .

.. . ..

WQCÄMN 00000

.

o Onslow :o— o ooooo o—

» » » » 201—500 » ........ » » över 500 » ........

Stor-Stockholm .................. Göteborg ........................ Malmö .......................... Övriga landet ...................

d> 050600 0 0 GO!-(HH 0 .

0 0 T H 0 1-1

.

"1 o I

ä' HNDHÖOHHOE HHMCDD HOHIO

..

! QN

=». 0

... 5 |

(=.

V'!

6—201502

BILAGA 2

Tabell 2: 1. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom egentlig industri. Företagen fördelade efter industrigrupp, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

.. Vissa arh.dagar Industrigrupp L" d L::åljagar Andra förkortade plus Storleksklass .. . 01' agar __ dagar hellediga dagar Summa Procent . Lor- Övriga Sum- Pro- ma'— sept.plus Summa Pro- Geografiskt område dagar dagar ma cent se åt. helg dags- och/el.

aftnar

o. d.

11 annan ce t

period

Summa Procent

Hela industrin. . . . . . . . . . . . . . 34 761 10 458 45 219 10,2 172 021 169 453 41 142 382 616 85,9 17 525 3,9 445 360 100,0

5 781 100,0 212 887 100,0 22 242 100,0 40 823 100,0 34 539 100,0 12 787 100,0 31 935 100,0 49 702 100,0 18 482 100,0 16 182 100,0

Gruvindustri. . . . . . . . . . . . . . .. 94 —— 94 1,6 1 676 4 011 —- 5 687 98,4 —— Metall- o. verkstadsind. . . . . 3 408 1 884 5 292 2,5 90 462 103 282 5 155 198 899 93,4 8 696 Jord- o. stenindustri. . . . . 7 086 774 7 860 35,3 6 794 4 701 1 371 12 866 57,9 1 516 Träindustri. . . . . . . . . 7 698 558 8 256 20,2 20 260 9 203 2 011 31 474 77,1 1 093 Massa- o. pappersmd. . . . . . . 7 982 1 267 9 249 26,8 3 686 1 589 19 808 25 083 72,6 207 Grafisk industri. . . . . . . . . . . . . 247 40 287 2,2 8 671 3 664 105 12 440 97,3 60 Livsm.- o. dryckesvaruind. .. 4 627 1 996 6 623 20,7 11 024 4 115 8 708 23 847 74,7 1 465 Textil- o. beklädnadsind.. . 2 850 2 889 5 739 11,5 14 170 24 972 2 650 41 792 84,1 2 171 Läder-, hår- 0. gummivaruind. — 447 447 9 407 6 259 202 15 868 85,9 2 167 Kemisk o. kem-tekn. ind. . . . 769 603 1 372 5 871 7 657 1 132 14 660 90,6 150

.. ..

VONOOVV=0

.

41 748 100,0 87 335 100,0 58 136 100,0 93 720 100,0 164 421 100,0

Företag med 1—- 25 arb.. . . 5 817 2 248 8 065

2 4 8 5

19,3 22 739 5 759 4 510 33 008 79,1 675 » 26—100 6 893 2 738 9 631 11 0 41 310 22 439 11 406 75 155 86,1 2 549 101—200 . . . 4 994 1 124 6 118 10 5 25 543 20 372 4 354 50 269 86,5 1 749 201—500 10 925 1 738 12 663 13,5 32 651 36 265 10 362 79 278 84,6 1 779 över 500 . . . 6 132 2 610 8 742 5,3 49 778 84 618 10 510 144 906 88,1 10 773

.

990000 Holm—CD

» » » » ge..

' ) »

48 247 100,0 35 280 100,0 18 808 100,0 343 025 100,0

Stor-Stockholm . . . . . . . . . . . . . 862 1 374 2 236 4,6 32 823 9 038 2 706 44 567 92,4 1 444 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 637 521 2 158 6,1 10 148 20 059 2 828 33 035 93 7 87 Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 662 933 5,0 5 756 10 781 1 178 17 715 94,2 160 Övriga landet . . . . . . . . . . . . . . 31 991 7 901 39 892 11,6 123 294 129 575 34 430 287 299 83,8 15 834 codecI

:::qu

81

Tabell 2: 2. Antal arbetare

med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom gruvindustrin. Företagen

fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

82

Bransch Storleksklass Geografiskt område Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Lördagar Lördagar maj— Lör- Övriga Sum- Pro- maj— sept.plus dagar dagar ma cent sept. helgdags- aftnar o. (1.

Andra dagar och/eller Summa annan period

Vissa arb.dagar förkortade plus pro_ hellediga dagar Summa

cent

Summa Procent Procent

Gruvindustri ................ Malmgruvor ................ Kolgruvor ..................

Företag med 1-— 25 arb.. . . » » 26-—100 » » » 101—200 » » » 201—500 » . .. » » över 500 » Stor-Stockholm ............ Göteborg ................... Malmö ..................... Övriga landet ..............

94 — 94 1,6 1 676 4 011 -— 5 687 94 — 94 1,7 1 571 3 985 — 5 556 — -— — — 105 26 —- 131 — —— — —- 6 41 — 47 — —— — -— 14 345 —— 359 94 — 94 9,0 387 563 — 950 ——- — —— -— 202 849 _— 1 051 —— —— — _— 1 067 2 213 —— 3 280 94 — 94 1,7 1 676 4 011 — 5 687

98,4 _— -— 5 781 98,3 — —— 5 650 100,0 — _— 131

100,0 --— — 47 100,0 — — 359

91,0 —- — 1 044 100,0 — —— 1 051 100,0 ——- — 3 280 98,3 -— -— 5 781

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Tabell 2: 3. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom metall- och verkstadsindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj— sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Summa Procent

Metall- o. verkstadsindustrin,. 3 408 1 884 5 292 Järn-, stål- o. kopparverk. . _ 584 584 Järn- o. stålmanufaktur. . . . . 178 130 308 Mekaniska verkstäder . . ..... 741 694 1 435 Reparationsverkstäder . . . . . 2 079 112 2 191 Skeppsvarv. . ... . .. ..... 120 25 145 Elektroteknisk industri. . . . . . _ 50 50 Annan metallindustri. . . . . . . . 290 289 579

Företag med 1_ 25 arb.. . . 1 803 850 2 653 » » 26—100 » . . . 1 368 348 1 716 » » 101—200 » . . . 105 102 207 » » 201—500 » . . . 132 22 154 » » över 500 » _ 562 562

Stor—Stockholm............. 401 737 1138 Göteborg.......... 436 75 511 Malmo _ — — Övriga landet.............. 2571 1072 3643

90 462 103 282 5 155 198 899 93,4 8 696 4 002 13 853 264 18 119 68,6 7 710 10 388 10 408 80 20 876 96,7 408 46 419 40 772 933 88 124 98,3 47

2 450 1 676 3 378 7 504 75,2 281 5 477 19 605 50 25 132 99,2 40 15 889 12 572 25 28 486 99,3 152 5 837 4 396 425 10 658 94,4 58 7 884 2 086 1 402 11 372 81,1 _ 16 334 7 627 2 994 26 955 92,2 569 10 126 7 566 104 17 796 96,3 473 16 720 16 255 655 33 630 98,4 390 39 398 69 748 _ 109 146 93,3 7 264

23 163 6 041 807 30 011 95,3 350 7 659 15 260 475 23 394 97,6 67 1 527 8 092 393 10 012 100,0 — 58 113 73 889 3 480 135 482 91,9 8 279

212 887 100,0

26 413 100,0 21 592 100,0 89 606 100,0 9 976 100,0 25 317 100,0 28 688 100,0 11 295 100,0 14 025 100,0 29 240 100,0 18 476 100,0 34 174 100,0 116 972 100,0 31 499 100,0 23 972 100,0 10 012 100,0 147 404 100,0

N

"1 Nav—(QNIDW Q' QHONOOO

N

RD ("#00de mon-noun CD!-4 N NHs-40100") GOLD—00 ('DN

_

001-151 Hm v-qu-cco HO

.

&_ in

"& N

83

Tabell 2: 4. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom jord- och stenindustrin. Före- tagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj— sept. plus helgdags- attnar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj— sept.

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Summa Procent

(D 00 O (»

Jord- och stenindustri. . . 774 7 860 35,3 6 794 4 701 1 371 12 866 57,9 1 516

Torvindustri. . . . . . . . . . . . . . .. — 113 113 64,2 50 _ 13 63 35,8 _ Stenindustri. . . . . . . . . . .. 1 140 _ 1 140 42,1 609 466 431 1 506 55,6 64 Kalk- och kritbruk .. .. 177 — 177 27,8 305 24 30 359 56,5 100 Cementfabriker . . . . . . . . . 225 _ 225 13,3 238 841 386 1 465 86,7 _ Cementvarufabriker. . . . . . . . . 379 18 397 11,7 1 397 1 398 75 2 870 84,7 120 Tegelbruk. . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 234 75 1 309 32,4 1 546 503 260 2 309 57,1 427 Porslins-,kakel- och lergodsind. 1 812 _ 1 812 39,8 2 128 570 _ 2 698 59,3 40 Glasindustri. . . . . . . . . . . . . . .. 2 119 414 2 533 61,9 272 346 176 794 19,4 765 Annan jord- och stenind. . . .. — 154 154 16,1 249 553 — 802 83,9 _

Företag med 1— 25 arb.. . — 853 24,1 1 314 1 117 147 2 578 72,8 109 » » 26—100 » . . . 1 920 489 2 409 40,3 1 376 1 026 767 3 169 52,9 408 » » 101—200 » . . . 1 422 285 1 707 44,8 617 907 66 1 590 41,7 514 » » 201—500 » . . . 1 311 _ 1 311 31,0 1 075 1 651 _ 2 726 64,4 193 4 230 100,0 » » över 500 » . . . 1 580 _ 1 580 33,8 2 412 — 391 2 803 60,0 292 4 675 100,0

Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . . . — — _ _ 213 350 — 563 100,0 _ _ 563 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . _ — _ -— 40 84 — 124 100,0 — _ 124 100,0 Malmö..................... _ _ _ 49 40 — 89 42,6 120 57,4 209 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . . . 7 086 774 7 860 36,8 6 492 4 227 1 371 12 090 56,6 1 396 6,5 21 346 100,0

oo_ en

22 242 100,0

176 100,0 2 710 100,0 636 100,0 1 690 100,0 3 387 100,0 4 045 100,0 4 550 100,0 4 092 100,0 956 100,0

3 540 100,0 5 986 100,0 3 811 100,0

[m. NIO

lN .. Fl

I

&)th COCOOO H H

m RQ OO

manöver: H

HOOLDEDN

84

Tabell 2: 5. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom traindustrin. Företagen för- delade e/ter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra . förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj— sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj— sept.

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Summa Procent

Träindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 698 558 8 256 20,2 20 260 9 203 2 011 31 474 77,1 1 093 2,7 40 823 100,0

Sågverk och hyvlericr ....... 7 317 473 7 790 42,7 5 420 3 150 1 086 9 656 52,9 805 4,4 18 251 100,0 Lådfabriker . . . . . . . . . . . ..... _ — _ 549 50 — 599 84,5 110 15,5 709 100,0 Fanér- o. plywoodfabriker. . . . 136 30 166 17,6 439 244 _ 683 72,3 96 10,1 945 100,0 Byggnadssnickerifabriker. . . . . 196 _ 196 2,2 4 694 3 500 441 8 635 97,8 _ _ 8 831 100,0 Möbelfabriker. . . . . . . . . . . . . . . _ 55 55 0,6 6 819 1 405 430 8 654 99,4 _ — 8 709 100,0 Svarveri— 0. skidfabriker. . . .. _ — _ — 1 198 506 10 1 714 100,0 _ — 1 714 100,0 Annan tråvaruindustri. . . . . . . 49 _ 49 2,9 1 141 348 44 1 533 92,2 82 1 664 100,0

4 9

Företag med 1— 25 arb.. . . 1 051 23 1 074 11,0 6 886 771 830 8 487 86,7 226 2 3 9 787 100,0 » » 26—100 » . . . 1 108 113 1 221 8,3 8 205 3 902 719 12 826 86,9 706 4,8 14 753 100,0 » » 101—200 . . . 1 797 133 1 930 32,5 2 717 1 026 232 3 975 67,0 26 0 5 5 931 100,0 » » 201—500 . . . 3 089 — 3 089 35,1 2 452 2 916 200 5 568 63,3 135 1 6 8 792 100,0 » » över 500 . . . 653 289 942 60,4 _ 588 30 618 39,6 _ — 1 560 100,0

Stor—Stockholm . . . . . . . . . . . . . — _ _ _ 258 104 _ 362 100,0 _ _ 362 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . .. — _ _ _ 103 40 _ 143 100,0 _ — 143 100,0 Malmö..................... _ — _ 400 117 — 517 100,0 — _ 517 100,0 Övriga landet . . . . . . . . . . . . . . 7 698 558 8 256 20,7 19 499 8 942 2 011 30 452 76,5 1 093 2,8 39 801 100,0

**9

85

86

Tabell 2: 6. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom massa- och pappersindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Bransch Storleksklass Geografiskt område Vissa arh.dagar förkortade

Hellediga dagar

Lör- dagar

Övriga Sum— dagar ma

Pro- cent

Lördagar

maj— sept.

Lördagar

maj— sept. plus helgdags- aftnar o. (1. Andra dagar

och/eller

annan period

Summa Vissa arb.dagar förkortade plus

Pro- hellediga dagar Summa

cent

Summa Procent Procent

» » >) »

Företag med

» I) » »

1— 25 arb..

26—100 101—200 201——500

över

Stor-Stockholm. . . Göteborg. . . . . . . .. Malmö........... Övriga landet . . . .

500

l) l) » ))

Massa- o. pappersind.. . . . . . .

Massafabriker............... Pappersbruk o. pappfabriker. Wallboard fabriker. . . . . . . . . Papp- o. pappersvaruind...

7 982 4 817 2 563 502 100 1 267 9 249

397 5 214 870 3 433 — 502 _ 100 _ 24 _ 197 _ 677 1 147 5 391 120 2 960 9 249 3 686

1 772 516 294 1 104 30 1 009 401 714 1 532

228 100

3 358

1 589

278 105

1 206 23 586

755 225 315 55 1 219

19 808

5 221 13 521 835 231

860 2 454 7 994 8 500

1 051

18 757

25 083

7 271 14 142 1 129 2 541 53 2 455 3 610 8 933 10 032

228 1 466

23 334

72,6 207 0,6 34 539 58,2 _ _ 12 485 79,5 207 1,2 17 782 69,2 _ — 1 631 96,2 _ — 2 641

68,8 _ _ ' 77 90,5 60 2,2 2 712 81,4 147 3 3 4 434 62,4 _ _ 14 324 77,2 _ _ 12 992

100,0 — _ 228 100,0 _ _ 1 466 100,0 — _ 55 71,2 207 0,6 32 790

100,0 100,0 100,0 ' 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Tabell 2: 7. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom grafisk industri. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

__ Vissa arb.dagar LOl'daBar Andra förkortade plus

.. . Lördagar maj— dagar hellediga dagar Summa Procent Lor- Övriga Sum- Pro- maj— sept.plus och/eller Summa Pro-

dagar dagar ma cent sept. helgdags- cent aftnar o.d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område annan period

Summa Procent

Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . 247 40 287 2,2 8 671 3 664 105 12 440 97,3 60 0,5 12 787 100,0 Bokbinderier. . . . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ 1 116 1 362 55 2 533 100,0 _ — 2 533 100,0 Bok— 0. accidenstryckerier . . . 247 40 287 3,4 6 258 1 857 50 8 165 95,9 60 0,7 8 512 100,0 Tidningstryckerier. . . . _ _ Annan grafisk industri . . . . . . _ _ _ _ 1 297 445 — 1 742 100,0 _ _ 1 742 100,0

Företag med 1— 25 arb.. . . 192 40 232 6,4 2 880 386 50 3 316 91,9 60 1,7 3 608 100,0 » » 26—100 . . . 55 _ 55 1,5 2 363 1 155 55 3 573 98,5 _ — 3 628 100,0 » » 101—200 . . . _ _ _ — 1 565 392 — 1 957 100,0 _ _ 1 957 100,0 » » 201—500 . . . 790 1 171 _ 1 961 100,0 _ _ 1 961 100,0 » » över 500 . . . _ _ _ _ 1 073 560 _ 1 633 100,0 _ _ 1 633 100,0

Stor-Stockholm . . . . . . . . . . . . . — — — _ 4 266 1 283 50 5 599 98,9 60 1,1 5 659 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 — 20 2,9 639 26 _ 665 97,1 _ _ 685 100,0 Malmö..................... _ _ _ — 1042 38 55 1135 100,0 _ _ 1135 100,0 Övriga landet . . . . . . . . . . . . . . 227 40 267 5,0 2 724 2 317 _ 5 041 95,0 _ — 5 308 100,0

.cn—a

87

Tabell 2: 8. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom livsmedels- och dryckesvaru- industri. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och gegrafiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

.. Vissa arb.dagar Bransch L" (1 L:)Irgjagar Andra förkortade plus Storleksklass .. . 01" 3831' _ dagar hellediga dagar Summa Procent . Lor- Övrlga Sum- Pro- ma'— sept.plus Summa Pro- Geografiskt område dagar dagar ma cent segt. helgdags- och/eller cent aftnar 0. (i.

annan period

Summa Procent

Liusm.- o. dryckesvaruind. . . . 4 627 1 996 6 623 20,7 11 024 4 115 8 708 23 847 74,7 1 465 4,6 31 935 100,0

Kvarnar. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 — 24 2,6 563 181 156 900 97,4 _ _ 924 100,0 Bageriindustri. . . . . . . . . . . . . . 562 1 420 1 982 66,6 _ 462 534 996 33,4 _ _ 2 978 100,0 Sockerindustri . . . . . — — _ _ 2 416 — _ 2 416 100,0 _ _ 2 416 100,0 Choklad- 0. konfektindustri. . _ _ — 1 501 693 245 2 439 98,4 40 1,6 2 479 100,0 Mejeriindustri. . . . . . . . . . . . . . 1 336 423 1 759 37,2 _ _ 1 547 1 547 32,7 1 425 30,1 4 731 100,0 Slakterier 0. charkuterier. . . . 2 259 75 2 334 31,9 2 623 1 032 1 324 4 979 68,1 _ _ 7 313 100,0 Fiskkonservindustri. . . . . . . . . . 224 — 224 10,9 1 468 372 _ 1 840 89,1 _ _ 2 064 100,0 Fruktkonservindustr' 68 _ 68 4,0 77 862 697 1 636 96,0 _ _ 1 704 100,0 Margarinindustri. . . . . . . . . . . . 29 _ 29 6,3 293 141 — 434 93,7 — _ 463 100,0 Annan livsmedelsindustri . . . . 90 78 168 15,5 499 173 245 917 84,5 _ _ 1 085 100,0 Dryckesvaruindustri . . . . . . . . . 10 _ 10 0,2 279 199 3 960 4 438 99,8 _ _ 4 448 100,0 Tobaksfabriker. . . . . . . . . . . .. 25 — 25 1,9 1 305 _ _ 1 305 98,1 _ _ 1 330 100,0

Företag med 1-_ 25 arb.. . . 1 561 768 2 329 46,4 675 225 1 755 2 655 52,8 40 O 8 5 024 100,0 » » 26-—100 » . . . 1 846 765 2 611 24,6 2 615 1 002 3 979 7 596 71,7 391 3,7 10 598 100,0 » 101—200 » . . . 712 248 960 13,9 2 900 2 028 889 5 817 84,2 134 1 9 6 911 100,0 » » 201—500 » . . . 508 _ 508 8,0 4 399 860 558 5 817 92,0 — _ 6 325 100,0 » över 500 » . . . — 215 215 7,0 435 — 1 527 1 962 63,8 900 29,2 3 077 100,0

Stor-Stockholm . . . . . . . . . . . . . 370 293 663 13,2 2 030 299 1 003 3 332 66,2 1 034 20,6 5 029 100,0 Göteborg. ...... . . . . . . . . . . .. 507 334 841 31,7 521 362 929 1 812 68,3 _ _ 2 653 100,0 Malmö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. — 287 287 14,7 851 244 523 1 618 83,2 40 2,1 1 945 100,0 Övriga landet . . . . . . . . . . 3 750 1 082 4 832 21,7 7 622 3 210 6 253 17 085 76,6 391 1,7 22 308 100,0

88

Tabell 2: 9. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom textil- och beklädnads-

industrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Bransch Storleksklass Geografiskt område Vissa arb.dagar förkortade

Hellediga dagar

Lör- dagar Pro- cent

Övriga Sum- dagar

Lördagar maj— sept. Lördagar maj— sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Andra dagar och/eller annan period

Summa

Pro- cent

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar Summa Summa Procent

Procent

Textit- o. beklädnadsind..

Ylleindustri . Bomullsindustri. . . . . . . . . . . . . Linne— o. juteindustri . . . . . . . Trikåfabriker. . . . . . . . . . . . Sömnadsindustri Hatt- o. mössfabriker. . . . . . . Annan textil- o. bekl.ind. . . .

1— 25 arb.. . . 26—100 » » » 101—200 » . . . » » 201—500 » . . . » » över 500 » . . .

Företag med | ))

Stor-Stockholm.......... Göteborg................... Malmö..............,...... Övrigalandet..............

2 850

571 282 706

38 501 239 513

243 221 187

2 889

319 27

55 269 2 078

5 739

890 309 761 307 2 574 239 659 440 996 341 1 485 2 477 2

240 1 567 1 241 4691

11,5 14,4

146 197 775 154 1 146 339 1 053 1 424

91 149 455 112 241

2 063 2 628

14 170

1 088 1 503 1 274 8 514

559 1 212

1 261 4 911 2 922 3 709 1 367 1 027 311 1 344 11 488

24 972

3 254 6 210

382 4 414 6 969 291 3 452 84

827 4 339 5 425 8 354 6 027 147

3 547 1 531 19 747

2 650 41 792 75 4 417 293 8 006 94 263 1 801 5 951 17 284 4 748 2 269 10 716 8 606 12 765 7 436

1 555 3 951 2 925 33 361

84,1 71,6 96,3 39,5 91,8 82,9 72,5 87,8 83,8 88,6 92,7 83,4 72,2 86,6 87,1 92,4 83,0

2 171 860

49 702

6 167 8 315 _ 1 257 224 3 5 6 482 989 4,8 20 847 98 8 0 1 227 _ 5 407 2 709 12 097 9 285 15 311 10 300 1 795 4 538 3 166 40 203

385 3 2 338 3 6 1 061 6,9 387 3 8

20 0,4

2 151

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

89

Tabell 2: 10. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom läder-, hår- och gummivaru- industrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

.. Vissa arb.dagar

ngfiar Andra förkortade plus

Lördagar dagar _ hellediga dagar Summa Procent maj— äzqtägluss och/eller Summa 12231: sept. g g ' annan

aåtnda r period

Bransch Storleksklass

Geografiskt område Lör- Övriga Sum- Pro-

dagar dagar ma cent

Summa Procent

Läder-, hår- 0. gummivaruind. . _ 447 447 2,4 9 407 6 259 202 15 868 85,9 2 167 11,7 18 482 100,0

Garverier. . . . . . . . . . . . . . . . . . _ — _ _ 926 490 — 1 416 85,5 240 14,5 1 656 100,0 Päls- o. skinnvarufahriker . . . _ _ _ — 2 048 76 _ 2 124 100,0 _ — 2 124 100,0 Skoindustri. . . . . . . . . . . . . . . .. — _ _ _ 2 188 3 543 112 5 843 97,5 147 2,5 5 990 100,0 Andra lädervarut'abriker. . . . . — 174 174 10,4 1 230 273 _ 1 503 89,6 _ — 1 677 100,0 Gummivarufabriker. . . . . . . . . _ 273 273 4,2 2 663 1 728 20 4 411 68,3 1 780 27,5 6 464 100,0 Annan läder-, hår- och gummi-

varuind.................. _ _ _

352 149 70 571 100,0 — _ 571 100,0

1 069 _ 70 1 139 82,6 240 17 4 1 379 100,0 2 889 1 410 112 4 411 98,4 30 0,6 4 484 100,0 » » » 1 897 915 — 2 812 90,6 117 3 8 3 103 100,0 » » 201—500 » . . . _ 230 230 1 058 2 124 — 3 182 93,3 _ — 3 412 100,0 » » över 500 » 2 494 1 810 20 4 324 70,8 1 780 29,2 6 104 100,0 Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . . . _ 90 90 20,7 345 — _ 345 79,3 — _ 435 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ _ _ — 215 102 _ 317 100,0 _ _ 317 100,0 Malmö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ 174 174 18,5 103 664 — 767 81,5 _ _ 941 100,0 Övriga landet . . . . . . . . . . . . . . _ 183 183 1,1 8 744 5 493 202 14 439 86,0 2 167 12,9 16 789 100,0

Företag med 1-_ 25 arb... — _ _ » » 26—100 » . . . _ 43 43 101—200 . . . _ 174 174

I

OQB HDCD

90

Tabell 2: 11. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande under 1958 inom kemisk och kemisk—teknisk industri. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

.. Vissa arb.dagar Lordagar Andra förkortade plus

.. . Lördagar maj— dagar hellediga dagar Summa Procent Lor- Övriga Sum— Pro- maj— sept.plus och/eller Summa Pro—

dagar dagar ma cent helgdags- cent aftnar o.d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område annan period

sept.

Summa Procent

Kemisk o. kem.-tekn. ind.. . . . 769 603 1 372 8,5 5 871 7 657 1 132 14 660 90,6 150 0,9 16 182 100,0

Rent kemisk industri. . . . . . . . 69 _ 69 2,1 741 2 188 277 3 206 97,9 _ — 3 275 100,0 Färg-, olje— o. parfymfabriker 495 269 764 19, 1 119 1 740 318 3 177 80,6 _ _ 3 941 100,0 Sprängämnesfabriker . . . . . . . . 64 _ 64 3,3 74 1 637 _ 1 711 88,9 150 7,8 1 925 100,0 Tändsticksfabriker. . . . . . . . . . _ _ _ _ 862 503 — 1 365 100,0 _ — 1 365 100,0 Annan kem.-tekn. ind. . . . . . . 141 334 475 8,4 3 075 1 589 537 5 201 91,6 _ _ 5 676 100,0

370 460 29,6 734 283 75 1 092 70,4 _ _ 1 552 100,0 » » 26—100 » . 178 205 383 11,0 1 594 1 047 454 3 095 89,0 — _ 3 478 100,0 » » 101—200 » . . . _ 28 28 0,9 2 011 795 350 3 156 99,1 _ _ 3 184 100,0 » » 201—500 » . . . 495 — 495 12, 1 532 1 860 253 3 645 88,0 _ _ 4 140 100,0 » » över 500 » — 3 672 _ 3 672 95,9 150 3,9 3 828 100,0

0 0 2 Stor-Stockholm . _ 105 105 3 9 1 293 814 465 2 572 96,1 — _ 2 677 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 219 5,8 560 323 280 1 163 84,2 — _ 1 382 100,0 7 9 7 3

O 63

Företag med 1— 25 arb..

— 1 Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 201 231 2 440 _ 157 597 72,1 _ _ 828 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . . . 520 297 817 3 578 6 520 230 10 328 91,4 150 1,3 11 295 100,0

91

BILAGA 3

Tabell 3: 1. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom egentlig industri. Företagen fördelade efter industrigrupp, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Industrigrupp Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Summa Procent

9386 11846 21232

Gruvindustri................ 27 _ 27 Metall- o. verkstadsindustri. . . 896 2 772 3 668 Jord- o. stenindustri . . . . . . . . 2 128 574 2 702 Träindustri................. 517 401 918 Massa- o. pappersindustri. . . . 1 325 1 721 3 046 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . 295 719 1 014 Livsm. o. dryckesvaruindustri 3 121 3 061 6 182 Textil- o. beklädnadsind.. . . . 947 1 464 2 411 Läder-, hår— 0. gummiv.ind. . . 12 580 592 Kemisk o. kem.-tekn. incl.. . . 118 554 672

Företag med 1— 25 arb.. . . 1 490 3 755 5 245 » » 26—100 » ... 3 290 2 781 6 071

» 101—200 » . . . 1 500 1 182 2 682 » » 201——500 » . . . 2 705 1 797 4 502 » över 500 » . . . 401 2 331 2 732

Stor-Stockholm............. 954 1934 2888 Göteborg................... 768 721 1489 Malmö..................... 552 361 913 Övriga landet..... 7112 883015942

132 260 182 330 75 586 390 176 83,8 54 309 11,7 465 717 100,0

428 3 307 1 626 5 361 99,4 4 0,1 5 392 100,0 68 298 108 357 15 120 191 775 88,9 20 373 9,4 215 816 100,0 6 471 4 684 3 449 14 604 62,6 6 018 25,8 23 324 100,0 16 367 13 034 4 862 34 263 83,4 5 921 14,4 41 102 100,0 3 649 1 457 22 417 27 523 78,8 4 363 12,5 34 932 100,0 12 050 4 726 3 324 20 100 89,5 1 348 6,0 22 462 100,0 6 223 5 598 12 218 24 039 70,8 3 755 11,0 33 976 100,0 7 243 28 083 6 390 41 716 79,1 8 599 16,3 52 726 100,0 6 409 7 569 2 527 16 505 85,2 2 285 11,8 19 382 100,0 5 122 5 515 3 653 14 290 86,1 1 643 9, 16 605 100,0 19 498 7 966 8 924 36 388 80,2 3 735 45 368 100,0 31 613 30 157 18 831 80 601 85,1 8 040 94 712 100,0 15 912 26 567 8 488 50 967 84,2 6 876 60 525 100,0 22 057 40 469 19 108 81 634 83,3 11 851 97 987 100,0 43 180 77 171 20 235 140 586 84,1 23 807 167 125 100,0

23 436 15 196 5 678 44 310 85,9 4 412 51 610 100,0 12 656 10 911 4 483 28 050 77,8 6 524 36 063 100,0 2 247 13 043 2 734 18 024 90,3 1 031 19 968 100,0 93 921 143 180 62 691 299 792 83,7 42 342 358 076 100,0

Hela industrin. . . .

lf) »»

v—t

mhwmqmmwoo v:— om—mw—roosrmv

»—

05

w_e-vcocq :o.—:om www—r— melse-=»— v—l

HHH v—(

va—eq LQHHOO 0000—4011? 009010—

1—(

92

Tabell 3: 2. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom gruvindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent hel g da gs- och/eller Summa

aftnar annan 0. d. period

Lördagar maj_ sept. plus

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Lör- Övriga Sum- Pro— dagar dagar ma cent

Pro- cent

Summa Procent

Gruvindustri ................ 27 — 27 0,5 428 3 307 1 626 5 361 99,4 4 0,1 5 392 100,0 Malmgruvor ................ 27 — 27 0,5 317 3 307 1 626 5 250 99,4 4 0,1 5 281 100,0 Kolgruvor. . . ............... — —— _ — 111 _ _ 111 100,0 _ 100,0 111 100,0

Företag med 1_ 25 arb.. . . _ _ _ _ 13 10 _ 23 85,2 4 14,8 27 100,0 » » 26_100 » . . . — _ _ _ 97 166 54 317 100,0 _ — 317 100,0 » » 101—200 » . . . 27 — 27 3,0 232 438 211 881 97,0 _ _ 908 100,0 » » 201_500 » . . . _ _ _ _ 86 501 361 948 100,0 _ _ 948 100,0 » » över 500 » . . _ _ _ — _ 2 192 1 000 3 192 100,0 _ _ 3 192 100,0

Stor-Stockholm......w _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Göteborg ......... _ _ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ _ Malmö ..................... _ _ _ _ _ _ _ _

Övriga landet . . . . ..... . . . . . 27 _ 27 0,5 428 3 307 1 626 5 361 99,4 4 0,1 5 392 100,0

93

Tabell 3: 3. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom metall- och verkstadsindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar P hellediga dagar Summa Procent

ro-

och/eller Summa

cent annan period

Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Summa Procent

896 2772 3668

Järn—, stål- o. kopparverk . . _ 594 594 Järn- o. stålmanufaktur. . . . . 30 132 162 Mekaniska verkstäder. . . . 385 998 1 383 Reparationsverkstäder. . . . 361 200 561 Skeppsvarv................. 120 30 150 Elektroteknisk industri. . . .. _ 90 90 Annan metallindustri. . . . . . . . _ 728 728

Företag med 1— 25 arb.. . . 640 1 041 1 681

» » 26_100 » . . . 151 662 813 » 101—200 » . . . 105 135 240 » 201_500 » . . . _ 420 420 » över 500 »

Stor-Stockholm............. 325 1342 1667 Göteborg.................. 160 67 227 Malmö............ Övriga landet. . .

Metall- o. verkstadsindustri..

68 298 108 357 15 120 191 775 88,9 20 373

2 435 13 642 2 789 18 866 66,8 8 777 6 604 12 093 2 051 20 748 91,5 1 770 35 501 44 795 3 636 83 932 91,4 6 544 1 541 269 5 672 7 482 75,6 1 856 7 388 16 527 170 24 085 99,2 40 10 741 16 496 304 27 541 97,2 697 4 088 4 535 498 9 121 86,6 689 5 191 3 420 3 582 12 193 83,8 668 10 762 12 361 4 822 27 945 91,0 1 950 4 869 11 759 460 17 088 92,0 1 250 11 724 18 533 1 614 31 871 91,9 2 373 35 752 62 284 4 642 102 678 87,5 14 132

15 420 10 285 940 26 645 87,8 2 043 10 082 7 577 873 18 532 78,3 4 900 347 8 705 481 9 533 100,0 — 42 449 81 790 12 826 137 065 90,0 13 430

215 816 100,0

28 237 100,0 22 680 100,0 91 859 100,0 9 899 100,0 24 275 100,0 28 328 100,0 10 538 100,0 14 542 100,0 30 708 100,0 18 578 100,0 34 664 100,0 117 324 100,0 30 355 100,0 23 659 100,0 9 533 100,0 152 269 100,0

O')

».

H

». ..

H

[& Hbmhwmq wacom!» IDO v—l NOV—15609 HNHHO lOI—l

» D » '.»

Q' '_'thqu (D#hc'åv-l hh då HDDOOONCD V&DIDCDN (DO

N

I I I

411 1363 1774

O— oo N. H

94

Tabell 3: 4. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1.959 inom jord- och stenindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Bransch

Storleksklass Geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade

Hellediga dagar

Lör- dagar

Övriga dagar

Sum-

Pro- cent

Lördagar maj_ sept. Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Andra dagar och/eller annan period

Summa

Pro- cent

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Summa Procent Summa Procent

Jord- och stenindustri .

Torvindustri. . . . . . . . . Stenindustri. . . . . . . . .

Kalk- och kritbruk . Cementfabriker . . . . . Cementvarufabriker .

Tegelbruk........... Porslins-, kakel- och

industri.................. _ Glasindustri................ 1183

Annan jord- och stenindustri

Företag med

» )) )) )) » 1) ))

412

lergods-

1— 25 arb..

26—100 101—200 201_500 över 500

Stor—Stockholm. . . . .. Göteborg............ Malmö.............. Övriga landet. . . . . ..

)) )) » »

. 2081

574 303

22 48 20 181

198 356 20 574

2 702

303 203 47 85 220 460

20 1 364

110 1 220 697 570 105

47 2 655

6 471 90 429 336 361 682 1 353 2 539 342 339 1 056 1 384

381 1 272 2 378 120

40 6 311

4 684 85 755 62 480 1 772 574

555 131 270

1 240 1 346

620 1 478 485 84

4 115

3 449

153 257 145 962 502 1 101 329

1 153 848 646 410 392 35 3 414

14 604

328 1 441 543 1 803 2 956 3 028

3 094 802 609 3 449 3 578 1 647 3 160 2 770

640

84 40

13 840

62,6 52,0 49,5 80,8 94,0 88,1 66,8 67,7

10010

83,4 56,0 42,6 73,5 59,8

100,0 73,7 19,3 61,9

6 018 1 264 82 30 181 1 046 1 460 1 955

578 1 589 1 526 568 1 757

30 120 5 868

26,3 58,0 26,2

23 324

631 2 908 672 1 918 3 357 4 534

4 574 4 121 609 4 137 6 387 3 870 4 298 4 632

640 114 207 22 363

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

100,0 . 100,0 100,0

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

95

Tabell 3: 5. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom träindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Pro-

Lör- Övriga Sum- Pro- cent

dagar dagar ma cent

Summa Procent

Träindustri. . . . . . . . . . . . . . . . . 517 401 918 16 367 13 034 4 862 34 263 83,4 5 921 14,4 41 102 100,0

2,2 Sågverk och hyvlericr. . . . . . . 507 365 872 4,9 4 671 4 331 2 735 11 737 66,0 5 171 29,1 17 780 100,0 Lådfabriker ...... . . . . . . . _ _ _ _ 630 118 — 748 96,8 25 3,2 773 100,0 Fanér— o. plywoodfabriker . . . 10 _ 10 1,0 241 520 3 764 72,4 281 26,6 1 055 100,0 Byggnadssnickerifabriker. . . . . _ _ _ _ 3 278 4 474 947 8 699 96,9 274 3,1 8 973 100,0 Möbelfabriker. . . . . . . . . . . . . . — _ _ _ 5 570 2 325 1 038 8 933 99,6 40 0,4 8 973 100,0 Svarveri- o. skidfabriker. . . . . _ _ _ _ 960 754 10 1 724 100,0 _ _ 1 724 100,0 Annan trävaruiudustri. . . . . . . — 36 36 1 017 512 129 1 658 90,9 130

2 O 7 1 Företag med 1»— 25 arb. . . . 85 25 110 1 1 5 467 2 040 1 479 8 986 89,1 984 9 8 10 080 100,0 » » 26_100 » . . . 77 66 143 0,9 6 664 5 503 1 624 13 791 91,0 1 224 8,1 15 158 100,0 » 101—200 » . . . 127 40 167 2,8 1 912 1 837 621 4 370 72,5 1 490 24,7 6 027 100,0 » » 201_500 » . . . 210 54 264 3 1 1 891 3 066 1 138 6 095 71,3 2 188 25 6 8 547 100,0 » över 500 » . . . 18 216 234 18,1 433 588 _ 1 021 79,2 35 2 7 1 290 100,0

Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ 300 78 _ 378 100,0 _ _ 378 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ 103 40 _ 143 100,0 — _ 143 100,0 Malmö................ _ _ _ _ 35 55 363 453 85,0 80 15,0 533 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . . 517 401 918 2,3 15 929 12 861 4 499 33 289 83,1 5 841 14,6 40 048 100,0

1 824 100,0

96

7 201602

Tabell 3: 6. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom massa- och pappersindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område.

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Lör— Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Pro - cent

Summa Procent

Massa- o. pappersind. . . . . . . . 1 325 1 721 3 046 3 649 1 457_ 22 417 27 523 78,8 4 363 12,5 34 932 100,0

8 7

Massafabriker. . . . . . . . . . . . . . 512 299 811 6 8 856 210 7 363 8 429 70,3 2 752 22,9 11 992 100,0 Pappersbruk o. pappfabriker.. 784 531 1 315 7,5 901 240 13 647 14 788 84,1 1 472 8,4 17 575 100,0 Wallboard fabriker. . . . . . . . . . _ 216 216 12 5 334 — 1 033 1 367 79,4 139 8,1 1 722 100,0 Papp- o. pappersvaruind. . 29 675 704 19 3 1 558 1 007 374 2 939 80,7 _ _ 3 643 100,0

Företag med 1_ 25 arb.. . . _ _ _ _ 57 _ 25 82 100,0 _ » » 26_100 » . . . 29 _ 29 1 0 836 669 1 110 2 615 93,2 163 » » 101—200 » . . . 104 10 114 2,4 903 338 3 113 4 354 92,1 258 » » 201_500 » . 1 075 796 1 871 13,0 1 024 450 8 853 10 327 72,0 2 158 » » över 500 » . 117 915 1 032 7 9 829 _ 9 316 10 145 78,3 1 784

Stor-Stockholm . . . . . . . . . . . . . _ _ — _ 171 40 25 236 100,0 _ Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ — _ _ 207 99 1 200 1 506 100,0 _ 1 506 100,0 Malmö . . . . . . . . — _ _ _ 55 _ 55 100,0 — 55 100,0 Övriga landet . . . . . . . . . . . . 1 325 1 721 3 046 9,2 3 271 1 263 21 192 25 726 77,6 4 363 13,2 33 135 100,0

82 100,0 2 807 100,0 4 726 100,0 14 356 100,0 12 961 100,0

236 100,0

oomooo ....

lll

97

Tabell 3: 7. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande 1 och med 1959 inom grafisk industri. Färe- tagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent helgdags- och/eller Summa

aftnar annan 0. d. period

Lördagar maj_ sept. plus

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Summa Procent

Grafisk industri. . . . . . . . . . . . . 295 719 1 014 4,5 12 050 4 726 3 324 20 100 89,5 1 348 6,0 22 462 100,0 Bokhinderier. . . . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ 836 1 549 56 2 441 97,1 74 2,9 2 515 100,0 Bok- 0. accidenstryckerier . . . 295 19 314 2,9 7 448 2 614 191 10 253 93,7 374 3,4 10 941 100,0 Tidningstryckerier. . . . . . . _ 700 700 10,5 2 367 _ 2 816 5 183 77,8 780 11,7 6 663 100,0 Annan grafisk industri . . . . . . — _ — _ 1 399 563 261 2 223 94,9 120 5,1 2 343 100,0

Företag med 1— 25 arb.. . . _ 260 260 5 1 3 557 465 450 4 472 88,2 340 6,7 5 072 100,0 » » 26_100 . . . _ 422 422 6,2 3 018 1 490 1 160 5 668 83,5 695 10,3 6 785 100,0 » » 101-_200 _ _ _ _ 1 694 823 294 2 811 100,0 _ _ 2 811 100,0 » » 201-—500 . . . 295 37 332 8,2 1 368 1 398 620 3 386 84,0 313 7,8 4 031 100,0 » » över 500 . . . _ _ _ _ 2 413 550 800 3 763 100,0 _ _ 3 763 100,0

Stor—Stockholm. . . . . . . . . . . . . 295 57 352 3,8 5 315 1 627 1 589 8 531 93,1 286 3 1 9 169 100,0 Göteborg. . . . . . . . . 1,6 644 260 205 1 109 90,2 101 8,2 1 229 100,0 Malmö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ 1 099 480 351 1 930 86,0 313 14,0 2 243 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . . . — 643 643 6 6 6 9 821 100,0

aaaa

"3.

4 992 2 359 1 179 8 530 86,9 648

98

Tabell 3: 8. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom livsmedels- och dryckesvaru- industrt. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område.

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Branch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj— sept.

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Summa Procent

Livsm.- och dryckesvaruind.. . 3 121 3 061 6 182 18,2 6 223 5 598 12 218 24 039 70,8 3 755 33 976 100,0

11,0 Kvarnar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 16 90 9,5 163 480 26 669 70,4 191 20,1 950 100,0

Bageriindustri . . . . . . . . . . . . . . 1 727 1 353 3 080 71,9 _ 326 875 1 201 28,1 _ 4 281 100,0 Sockerindustri. . . . . . . . . . . . . . _ _ _ 2 269 _ — 2 269 100,0 _ 2 269 100,0 Choklad- o. konfektind. . . . . . _ _ _ 68 2 712 230 3 010 99,0 30 1 0 3 040 100,0 Mejeriindustri . . . . . . . . . . . 1 423 1 473 30 56 1 105 1 191 25,2 2 066 43,7 4 730 100,0 Slakterier o. charkuterier. _ 1 165 622 1 028 3 560 5 210 68,7 1 208 15 9 7 583 100,0 Fiskkonservindustri. . . . . . . . . _ _ — 1 592 211 224 2 027 100,0 _ _ 2 027 100,0 Fruktkonservindustri. . . . . . . . 75 160 235 30 166 1 347 1 543 86,8 _ _ 1 778 100,0 Margarinindustri . . . . . . . . 30 _ 30 Annan livsmedelsindustri . . . . _ 70 70 Dryckesvaruindustri. . . . . . . . . _ 10 10 Tobaksfabriker. . . . . . . . . . . .. _ 29 29

Företag med 1_ 25 arb . 455 1 831 2 286 » » 26_100 » . 1 679 537 2 216

» 101—200 » . . . 688 238 926 » » 201_500 » . . . 299 240 539 » över 500 » . . . — 215 215

l [

Hål v—iLQ MH

v—t

60 20 355 435 89,5 21 4 3 486 100,0 215 86 473 774 74,9 189 18,3 1 033 100,0 254 63 4 023 4 340 98,7 50 1 1 4 400 100,0 920 450 _ 1 370 97,9 _ _ 1 399 100,0 214 110 1 775 2 099 40,5 793 5 178 100,0 1 884 886 5 324 8 094 70,8 1 121 11 431 100,0 2 439 1 841 1 217 5 497 79,5 488 6 911 100,0 1 686 1 541 2 402 5 629 85,0 453 6 621 100,0 _ 1 220 1 500 2 720 70,9 900 3 835 100,0

Stor-Stockholm . . . . . . . . . . . . . 271 290 561 571 1 460 1 582 3 613 60,4 1 805 5 979 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 409 329 738 25, 396 440 1 219 2 055 71,4 87 2 880 100,0 Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 7 312 14,6 110 907 681 1 698 79,3 130 2 140 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . . . 2 136 2 435 4 571 19,9 5 146 2 791 8 736 16 673 72,6 1 733 22 977 100,0

manga.-(_

1—4

mwwdm wenn VHF!

aom O?

meGäLqNOHID LDODDCDM DMGP N O')

99

Tabell 3: 9. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom textil- och beklädnads-

industrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Bransch Storleksklass Geografiskt område Vissa arb.dagar förkortade

Hellediga dagar

Lör- dagar Pro- cent

Övriga Sum-

dagar

Lördagar

maj_ sept.

Lördagar maj_ sept. plus helgdags— aftnar o. (1.

Andra dagar och/eller annan period

Summa

Pro- cent

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar Summa Summa Procent Procent

Textil- o. beklädnadsindustri..

Ylleindustri................ Bomullsindustri. . . . . . . Linne- 0. juteindustri . Trikåfabriker............... Sömnadsindustri . . . . . . . . . . . . Hatt- o. mössfabriker. . . . . . . Annan textil— o. bekl.ind.

1— 25arb.... 26_100 » » » 101—200 »

» » 201_500 »

» » över 500 » Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . .. Göteborg................... Malmö......... Övrigalandet..............

Företag med » »

1 464 2 411 —— 70 70 — 155 155

8 411 419 40 294 334 386 1 045 200 188

478 982 193 244 514 143 454 200 1 614

=?

.. ..

01 H

40 148

200 278 332 650 108 85 244 _

63 451

63 80 199 255 200 485

ED HFCDQOONOG 00 HHLDXOYPIDCO [: H

..

hann— a_i—ot— hu—lv—ll-D wacom

1 129

7 243

424 619 623 4 152 292 1 133

1 366 2 822 1' 513 1 542

472 288 292 6 191

28 083

5 013 309 6 977 185

688 83 4 416 544 8 380 4 376 424 76 2 185 817

602 235 5 371 2 521 6 069 834 9 378 2 020 6 663 780 307 514

1 802 722 2 040 517 23 934 4 637

6 390 41 716 5 746 7 781 771 5 583 16 908 792 4 135 2 203 10 714 8 416 12 940 7 443 1 293 2 812 2 849 34 762

79,1 90,9 83,7 47,1 84,3 77,8 60,4 72,2 81,9 83,5 83,0 76,4 73,3 75,4 60,2 84,9 80,9

8 599

577 1 362 447 711 3 779 320 1 403 8 0 1 130 8 1 527 1 3 745 2 2 189

5 2

21

278 16 30

9 5

16,3

9,0 14,6 27,3 52 726

6 393 9 298 1 637 6 628 21 732 1 312 5 726

3 2 689 8 12 826 1 10 136 1 16 929 ,6 10 146 2 1 1 4

1 714 4 672 3 356 42 984

1 406 307 6 608 1

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

100

Tabell 3: 10. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom läder—, hår— och gummi-

varuindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Bransch Storleksklass Geografiskt område Vissa arb.dagar förkortade

Hellediga dagar

Lör- dagar

Övriga dagar

Sum-

Pro- cent

Lördagar maj_ sept. Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. (1.

Andra dagar och/eller annan period

Summa

Pro- cent

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Summa Procent Summa Procent

Läder-, hår- 0. gummivaruind..

Garverier.................. Påls- o. skinnvarufabriker . . . Skoindustri................. Andra lädervarufahriker. . . . . Gummivarufabriker. . . . . . . .. Annan läder-, hår- och gummi-

varuindustri..............

Företag med 1_ 25 arb.. .. » » 26_100 » » » 101—200 » » » 201—500 » » » över500 » Stor-Stockholm........ Göteborg................... Malmo Övriga1andet..............

12

580 117 174 , 285

35 295 250 90 1 74

3161

592 117 174 297

35 295 262 90

174 328

N .. O

datum Haas! [

6 409

482 1 774 2 074 1 166 596 317

1 463 2 404 1 306 436 800

271 102

6 036

7 569

151 558 3 384 365 2 978 133

26 1 513 1 333 1 943 2 754 66 168 737 6 598

2 527

795 160 569

91 842 70 95 596 250 744 842 28 132 2 367

16 505

1 428 2 492 6 027 1 622 4 416

520

1 584 4 513 2 889 3 123 4 396

365 270 869 15 001

85,2 82,5 100,0 97,2 90,3 67,2 88,9 84,1 96,6 90,7 90,8 70,8 80,2 100,0 83,3 85,2

2 285

300

57 1 863 65

300 122

53 1 810 2 285

11,8 17,3

19 382

1 732 2 492 6 201 1 796 6 576

585

1 884 4 670 3 184 3 438 6 206

455 270

1 043 17 614

100,0 100,0 100» 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

101

Tabell 3: 11. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1959 inom kemisk och kemisk-teknisk industri. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar

Vissa arb.dagar Andra förkortade plus dagar hellediga dagar Summa Procent

och/eller Summa annan period

Lördagar maj_ sept. plus helgdags- aftnar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar maj_ sept.

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Pro- cent

Summa Procent

Kemisk o. Mm.-teknisk incl.. .

118 554 672 4,0 5 122 5 515 3 653 14 290 86,1 1 643 9,9 16 605 100 0 6 0,2 401 1 730 729 2 860 89,6 325 10,2 3 191 100,0 225 5,4 1 476 849 1 616 3 941 94 1 21 0,5 4 187 100,0 _ _ 811 175 _ 986 52,3 900 4 1 886 100,0 _ _ 198 1 135 _ 1 333 88,1 180 1 1 513 100,0 441 7,6 2 236 1 626 1 308 5 170 88,7 217 5 828 100,0

7 7 1 9 3 7 Företag med 1_ 25 arb.. . . _ 320 320 19,1 1 114 53 130 1 297 77,3 60 3,6 1 677 100,0 1 3 0 0

Rent kemisk industri. . . . .. Färg-, olje- o. parfymfabr.. . . _ 2 Sprängämnesfabriker. . . . . . . . _ Tändsticksfahriker . . . . . . . . . . _ Annan kem.-tekn. industri. . . 112 3

15 ©

lml [&

» » 26_100 » . . . _ 211 211 5,8 1 742 852 772 3 366 92,9 46 3 623 100,0 » » 101—200 » . . . _ 23 23 0,7 663 1 509 842 3 014 89,3 337 1 3 374 100,0 » » 201_500 » . . . _ — _ 1 028 2 181 946 4 155 100,0 _ _ 4 155 100,0 » » över 500 » . . . 118 _ 118 3,1 575 920 963 2 458 65,1 1 200 31 8 3 776 100 0

Stor-Stockholm . ....... . . . . . _ 75 75 2,8 796 848 965 2 609 97,2 _ _ 2 684 100,0 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ 51 51 3,2 834 441 264 1 539 96,8 — _ 1 590 100,0 Malmö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ 180 180 21,0 324 64 209 597 69,6 81 9,4 858 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . .. 118 248 366 3,2 3 168 4 162 2 215 9 545 83,2 1 562 13 6 11 473 100,0

102

BILAGA 4

Tabell 4: 1. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom egentlig industri. Företagen fördelade efter industrigrupp, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar1

Vissa arb.dagar . .. Lördagar förkortade plus Lediga lördagar Andra

' - der hela året apr11_ hellediga dagar 11" oktober dagar Pm_ Summa Procent

och/eller Summa annan Pro- Pro-

period Summa Summa cent cent

Industrigrupp Storleksklass Geografiskt område

Lördagar april— oktober

Lör- Övriga Sum- Pro— dagar dagar ma cent

plus helg- dagsaft— nar o. d. cent

Hela industrin. . . . . . . . . . . . 5 451 7 190 12 641

Gruvindustri............. _ __ _ Metall- o. verkstadsindustri. 20 1 395 1 415 Jord- o. stenindustri. . . . . . 427 528 955 Träindustri . . . . . . . 160 241 401 Massa- o. pappersindustr1.. 776 275 1 051 Grafisk industri. . . . . . . . . .. 66 746 812 Livsm.- o. dryckesvaruind. . 4 002 2 945 6 947 1 Textil- o. beklädnadsind. .. _ 1 024 1 024 Läder-, hår- 0. gummiv.ind.. _ 30 30 Kemisk o. kem.-tekn. incl.. _ 6 6

Företag med 1_ 25 arb.. 1 275 2 459 3 734 » » 26_100 . 1 804 1 794 3 598 » » 101—200 763 882 1 645 » » 201_500 . 1 583 563 2 146 » » över 500 . 26 1 492 1 518

Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . 466 707 1 173 Göteborg................. 728 490 1218 Malmö........... 231 188 419 Övriga landet. . . . 4 026 5 805 9 831

*”. N

42 101 189 896 140 546 372 543 69,4 78 685 14,6 73 162 13,6 537 031 100,0

580 65 5 066 5 711 90,0 507 8,0 127 2,0 6 345 100,0 18 371 143 276 40 281 201 928 80,2 28 771 11,4 19 720 7,8 251 834 100,0 1 857 4 258 8 739 14 854 58,3 7 023 27,6 2 643 10,4 25 475 100,0 4 490 13 677 17 452 35 619 70,3 10 427 20,6 4 188 8,3 50 635 100,0 1 291 984 22 002 24 277 67,3 7 773 21,6 2 968 8,2 36 069 100,0 3 648 4 510 5 956 14 114 56,5 2 190 8 8 7 865 31,5 24 981 100,0 1 571 1 607 13 469 16 647 43,3 5 494 14 3 9 317 24,3 38 405 100,0 5 401 13 668 15 986 35 055 57,2 9 708 15 9 15 436 25,2 61 223 100,0 2 188 5 533 4 301 12 022 51,4 3 849 16,5 7 473 32,0 23 374 100,0

15 8

7 1 1 4 4 8

2 704 2 318 7 294 12 316 65,9 2 943 3 425 18,3 18 690 100,0 7 653 11 894 14 179 33 726 58,8 4 048 15 816 27,6 57 324 100,0 10 826 29 267 32 227 72 320 65,1 12 674 1 22 469 20,2 111 061 100,0 6 518 20 742 18 299 45 559 66,6 10 129 1 11 037 16,2 68 370 100,0 6 311 36 637 31 034 73 982 69,0 19 576 18,2 11 589 10,8 107 293 100,0 10 793 91 356 44 807 146 956 76,2 32 258 16,7 12 251 6,3 192 983 100,0 5 110 27 973 10 485 43 568 68,0 6 181 9,7 13 125 20,5 64 047 100,0 2 403 20 678 6 699 29 780 73,0 6 267 15,4 3 520 8,6 40 785 100,0 716 8 534 4 889 14 139 65,3 2 722 12,6 4 363 20,2 21 643 100,0 33 872 132 711 118 473 285 056 69,4 63 515 15,5 52 154 12,7 410 556 100,0

......»— egna

..

__ OOO &)ng OMOwav—too (DMNNO FIM—N

..

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 2. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom gruvindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar1

Vissa arb.dagar . .. förkortade plus Lediga lordagar Andra . under hela året dagar Pro- hellediga dagar Summa Procent och/eller Summa annan period Summa

Lördagar april— oktober

plus helg- dagsaft-

nar o. d.

Bransch Storleksklass Gegrafiskt område

Lördagar april— oktober

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

cent Pro- Summa Pro- cent cent Gruuindustri .............. _ — _ — 580 65 5 066 5 711 90,0 507 8,0 127 2,0 6 345 100,0

Malmgruvor .............. _ _ _ — 573 65 5 064 5 702 91,4 507 8,1 28 0,5 6 237 100,0 Kolgruvor ................ _ _ _ — 7 _ 2 9 8,3 _ _ 99 91,7 108 100,0

Företag med 1_ 25 arb.. _ _ _ _ 3 _ 10 13 76,5 4 23,5 _ _ 17 100,0 » » 26_100 . _ _ _ _ 85 65 217 367 65,3 167 29,7 28 5,0 562 100,0 » » 101—200 — _ _ _ 178 _ 747 925 85,6 140 13,0 15 1,4 1 080 100,0 » » 201—500 679 993 78,0 196 15,4 84 6,6 1 273 100,0 » » över 500 _ _ _ _ — — 3 413 3 413 100,0 _ _ _ _ 3 413 100,0

Stor-Stockholm ........... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Göteborg ................. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Malmö ................... _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ Övriga landet ............ _ — _ _ 580 65 5 066 5 711 90,0 507 8,0 127 2,0 6 345 100,0

| *S* '|'—| 00

l

l

l

l

......

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 3. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande : och med 1960 inom metall— och verkstadsindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar1

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

.. Lediga lördagar ”"laga" under hela året Lördagar april_ Lör- Övriga Sum- Pro- april oktober dagar dagar ma cent _ plus helg-

oktober dagsaft-

nar o. d.

Andra dagar och/eller Summa annan period Summa

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Pro- Summa Procent

cent

& :.. 0.

Pro-

cent Summa

...: :! 0) O

Metall— o. verkstadsind. ... . 20 1 395 1 415

Järn-, stål— 0. kopparverk . _ 887 887 Järn- o. stålmanufaktur. . . 20 20

251 834 100,0 34 581 100,0 25 685 100,0 108 493 100,0 12 531 100,0 23 922 100,0 33 930 100,0 12 692 100,0 18 212 100,0 36 128 100,0 21 241 100,0 39 447 100,0 136 806 100,0 38 343 100,0 24 372 100,0 10 638 100,0 178 481 100,0

CO ..

18 371 143 276 40 281 201 928 80,2 28 771 11,4 19 720

4 287 4 901 8 903 18 091 52,3 15 141 43,8 462 _ 2 320 11 144 4 404 17 868 69,6 2 627 10,2 5 170 Mekaniska verkstäder . . . . . _ 260 260 8 261 73 518 13 798 95 577 88,1 4 285 4,0 8 371 Reparationsverkstäder. . . . . _ 98 98 70 1 412 7 720 9 202 73,4 2 448 19,5 783 Skeppsvarv. . . . . . . . . . . . _ 2 195 17 237 642 20 074 83,9 3 658 15,3 190 Elektroteknisk industri. . . . _ 12 12 233 27 351 3 358 30 942 91,2 197 2 779 Annan metallindustri. . . . . . _ 138 138 1 005 7 713 1 456 10 174 80,1 415 1 965

Företag med 1_ 25 arb.. 20 209 229 1 772 5 500 4 611 11 883 65,2 352 5 748 » » 26_100 » . _ 125 125 3 491 16 935 7 345 27 771 76,9 3 197 5 035 » » 101—200 » . _ 147 147 1 980 12 662 3 193 17 835 84,0 1 210 2 049 » » 201_500 » . _ 27 27 1 395 26 787 4 709 32 891 83,4 4 150 2 379 » » över 500 » . _ 887 887 9 733 81 392 20 423 111 548 81,5 19 862 4 509

Stor-Stockholm . . . . . . . . . . _ 157 157 2 407 23 577 4 515 30 499 79,6 2 462 5 225 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . .. — 59 59 174 18 210 1 297 19 681 80,8 3 714 918 Malmö................... _ — _ 146 6733 1573 8452 79,5 1175 11,0 1011 Övriga landet . . . . . . . . . . . . 20 1 179 1 199 15 644 94 756 32 896 143 296 80,3 21 420 12,0 12 566

N

oo MHPMGONXD (D_C'JDOO'J CDOOIOO |> HODQDOOOID "wacom teman H MW.-1

vaan O NOOO | | |

HH OH manår-h OH HOOOO

H

(Om asarin-o KFN om HOOIOOQ' CD 15

"! aa OO

[*. o

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 4. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande ! och med 1960 inom iord- och stenindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område Vissa arb.dagar förkortade =' Hellediga dagar1

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Lediga lördagar

Lördagar under hela året

april—

oktober plus helg- dagsaft- nar o. d.

Bransch' Storleksklass Geografiskt område

Andra dagar och/eller Summa annan Pro- Pro-

' ma period Summa cent Sum cent

Lördagar Summa Procent april— oktober

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Jord- och stenindustri. . . 528 955 3,7 1 857 4 258 8 739 14 854 58,3 7 023 27,6 2 643 10,4 25 475 100,0

Torvindustri. . . . . . . . . . . . . . _ 350 350 68,6 — _ 70 70 13,7 90 17,7 — _ 510 100,0 Stenindustri . . . . ..... . . . . . _ _ _ _ 172 644 872 1 688 54,6 1 350 43,7 52 1,7 3 090 100,0 Kalk- och kritbruk . . . . . . . _ — _ _ 222 98 166 486 77,5 103 16,4 38 6,1 627 100,0 Cementfahriker. . . . . . . l 6 — 239 1 171 1 410 84,1 240 14,3 _ _ 1 676 100,0 Cementvarufabriker . 40 10 50 1,1 472 587 2 127 3 186 70,5 226 5,0 1 059 23,4 4 521 100,0 Tegelbruk. . . . . . . . . . . . . . . . 241 28 269 5 7 659 494 739 1 892 39,7 1 271 26,7 1 328 27,9 4 760 100,0 Porslins-, kakel— och lergods- 1 722 3 612 79,6 910 20,1 — _ 4 537 100,0 industri. . . . . . _ 15 15 0 3 65 1 825 Glasindustri. . . . 120 125 245 5,5 78 170 993 1 241 27,9 2 833 63,6 133 4 452 100,0 Annan jord- och stenind. . . _ _ _ _ 189 201 879 1 269 97,5 _ _ 33 1 302 100,0

3 0 2 5 Företag med 1_ 25 arb.. — 10 10 0,2 683 1 026 1 394 3 103 61,5 1 008 20,0 927 18,3 5 048 100,0 9 1 7 1 6 8

F N ?!

» » 26_100 » 120 503 623 705 707 2 202 3 614 53,0 2 100 30,8 481 6 818 100,0 » » 101—200 » _ _ 109 484 1 734 2 327 50,9 1 936 42,3 313 4 576 100,0 » » 201_500 » 281 _ 281 ,4 360 642 1 636 2 638 59,9 1 069 24,3 417 9,4 4 405 100,0 » » över 500 » 9 — 1 399 1 773 3 172 68,5 910 19,7 505 10,9 4 628 100,0

Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . _ _ _ — 78 226 348 652 76,6 166 19,5 33 3,9 851 100,0 Göteborg. . . . . . _ _ _ _ 40 32 191 263 100,0 _ Malmö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ _ — 124 124 54,4 104 45,6 _ _ 228 100,0 Övriga landet . . . . . . . . . . . 427. 528 955 4,0 1 739 4 000 8 076 13 815 57,2 6 753 28,0 2 610 10,8 24 133 '100,0

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 5. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande och med 1960 inom träindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar,L

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

.. Lediga lördagar Lågfågfr under hela året dagar

35133 och/eller Summa åxå- pdagsafå annan Pro-

period Summa Summa Pro-

nar o. d. cent cent

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Andra Lördagar Summa Procent april— oktober

Lör- Övriga Sum- Pro- dagar dagar ma cent

Träindustri. . . . . . . . . . . . . . . 160 241 401 0,8 4 490 13 677 17 452 35 619 70,3 10 427 20,6 4 188 8,3 50 635 100,0

Sågverk och hyvlericr. . . . . 160 101 261 1,1 1 573 3 177 9 004 13 754 60,5 8 086 35,6 631 2,8 22 732 100,0 Lådfahriker. . . . . .. . . ..... — _ _ — 188 310 259 757 85,7 6 0,7 120 13,6 883 100,0 Fanér- o. plywoodfabr. . .. _ — _ _ — 378 431 809 54,0 689 46,0 _ _ 1 498 100,0 Byggnadssnickerifabr. . . . _ _ _ — 402 3 257 3 985 7 644 75,7 771 7,6 1 691 16,7 10 106 100,0 Möbelfabriker. . . . . . . . .. — 120 120 1,1 1 782 5 093 2 686 9 561 84,1 611 1 074 9,4 11 366 100,0 Svarveri- o. Skidfabriker. . . — _ _ _ 358 1 134 205 1 697 83,4 120 217 10,7 2 034 100,0 Annan trävaruindustri. . . . . _ 20 20 1,0 187 328 882 1 397 69,3 144 455 22,6 2 016 100,0

5 4 5 9 7 1 Företag med 1_ 25 arb.. 160 140 300 2,5 2 346 3 617 2 492 8 455 69,4 1 574 12,9 1 851 15,2 12 180 100,0 » » 26_100 » . _ 26 26 0,1 1 581 4 894 7 856 14 331 76,5 3 393 18 1 989 18 739 100,0 _ 24 2 7

5 3 » » 101—200 » — — 563 2 147 2 398 5 108 70,0 1 767 420 5,8 7 295 100,0 » » 201_500 » . _ 75 0,7 — 2 719 3 887 6 606 60,3 3 344 30,5 928 8 5 10 953 100,0 » » över 500 » . _ _ — 300 819 1 119 76,2 349 23,8 _ _ 1 468 100,0

Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . _ _ _ _ 180 142 _ 322 54,4 120 20,3 150 25,3 592 100,0 Göteborg. . . . . . _ _ _ — _ 140 87 227 80,5 55 19,5 _ _ 282 100,0 Malmö . . . . . . . . . .. . . _ — _ _ 37 84 121 22,2 36 6,6 388 71,2 545 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . 160 241 401 0,8 4 310 13 358 17 281 34 949 71,0 10 216 20,8 3 650 7,4 49 216 100,0

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 6. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom massa- och pappersindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar1

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Lediga lördagar

Lördagar under hela året

april— oktober plus helg- dagsaft- nar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Andra dagar och/eller Summa annan period Summa

Lördagar april_ oktober

Lör- Övriga Sum- Pro- Summa Procent

dagar dagar ma cent Pro- cent

Pro- Pro-

Summa cent

...) = 0 ()

.Massa— o. pappersind. . . . . 776 275 1 051 1 291 984 22 002 24 277 67,3 7 773 21,6 2 968

Massafabriker. . . . . . . . . . . . 331 65 396 71 _ 7 885 7 956 64,1 3 856 31,1 203

2 9 36 069 100,0 3 2 Pappersbruk o. pappfahr. . . 412 196 608 3,6 453 12 387 12 840 76,9 3 014 18,0 243 0 6 0 7

12 411 100,0 16 705 100,0 2 156 100,0 4 797 100,0

180 100,0

3 416 100,0 4 811 100,0 13 920 100,0 13 742 100,0

133 100,0

1 985 100,0 230 100,0 33 721 100,0

Wallboardfabriker ......... _ 14 14 — 246 1 030 1 276 59,2 601 27,9 265 Papp- o. pappersvaruind. . . 33 _ 33 767 738 700 2 205 46,0 302 6,3 2 257

Företag med 1— 25 arb.. _ _ _ _ _ _ 25 25 13,9 45 25,0 110 » » 26_100 5 419 537 1 066 2 022 59,2 123 3,6 1 218 101—200 ,5 419 201 3 067 3 687 76,6 792 16,5 214

8 6

v—i'sr 000

_ 1 . 12 106 118 2 . 711 90 801 5 0

N CDROMO HFYPLADOO NWFN oo Ftv-1015 "$.!th HNHD

nekat

» » » » 201—500 428 246 7 609 8 283 59,5 4 483 32,2 353 » » över 500 25 _ 10 235 10 260 74,6 2 330 17,0 1 073

Stor-Stockholm. . . . . . . . . . . _ _ — _ _ — 25 25 18,8 _ _ 108 Göteborg. . . . . . . . . . . . . _ _ _ _ 348 _ 1 224 1 572 79,2 164 8,3 249 Malmö ..... _ _ _ _ _ 65 28,3 _ _ 165 Övriga landet. . . . . . . . . . . . 776 275 1 051 3,1 943 919 20 753 22 615 67,1 7 609 22,6 2 446

OOP-lh

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 7. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom gra/isk industri. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografistk område

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade

Hellediga dagar1

Lör- dagar

Övriga dagar

Sum-

Pro- cent

Lördagar

april—

oktober

Lördagar

april— oktober

plus helg-

dagsaft-

nar o. d.

Andra dagar och/eller annan period

Summa

Pro- cent

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Lediga lördagar under hela året

Summa

Pro- cent

Summa

Pro- cent

Summa Procent

Grafisk industri. . . . . . . . ..

Bokbinderier. . . . . . . . . . .. Bok- 0. accidenstryckerier Tidningstryckerier. . . . . . . .

Företag med 1_ 25 arb. » » 26_100 » 101—200 » » 201_500 » » över 500

Stor-Stockholm.......... Göteborg................ Malmö.................. Övriga landet...........

gagnar

Annan grafisk industri . . . .

746 666 80 470 276

27 80

639

812 732 80 470 342

27 80 705

N vill:—(motiv oa; IDLD

lll

3 648

319 1 787 922 620

1 126 1 674 360 488 1 272 397 41 1 938

4 510

896

3 443 35 136

232 985 587 827 1 879

2 861 513 324 812

5 956

547 2 016 2 903 490

1 161 1 960 762 1 251 822 2 241 286 452 2 977

14 114

1 762 7 246 3 860 1 246 2 519 4 619 1 709 2 566 2 701 6 374 1 196

817 5 727

56,5 71,1 53,6 57,8 53,8 45,5 60,5 61,5 57,5 59,2 57,7 65,1 43,5 56,1

2 190

193 971 788 238 200 1 069 921 623 397 328 842

00 quM (DO OO bör—to M?! HH H

”. o N

[

NH

(0qu 10th

7 865

523 5 293 1 296 753

2 350 1 608 1 071

973 1 863

4 024 245 651 2 945

31,5 21,1 39,2 19,4 32,5 42,4 21,0 38,5 21,8 40,8 36,4 13,3 34,7 28,8

24 981

2 478 13 510 6 676 2 317 5 539 7 638 2 780 4 460 4 564

11 048 1 838 1 876 10 219

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

1 Ej lediga tärdagar under hela året.

Tabell 4: 8. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom livsmedels- och dryckesvaruindustri. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar1

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Lediga lördagar

Lördagar under hela året

april— oktober plus helg- dagsaft- nar o. (1.

Andra dagar och/eller Summa annan Pro- Pro- eriod Summa Summa p cent cent

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Lördagar Summa Procent april—

oktober

Pro- cent

Lör— Övriga Sum— Pro- dagar dagar ma cent

5 494 14,3 9 317 2 38 405 100,0

4 3 170 16,0 110 10,3 1 065 100,0 747 10,6 493 7 1 7 037 100,0 1 445 100,0 _ _ 1 445 100,0 817 25,2 283 8 7 3 249 100,0 1 754 40,9 5 0,1 4 292 100,0 303 3,6 5 811 68,1 8 527 100,0

8 1 8

4 002 2 945 6 947 1 1 571 1 607 13 469 16 647

Kvarnar................. — 204 562 766 Bageriindustri. . . . . . . . . . .. 3 754 1 456 5 210 106 — 481 587 Sockerindustri. . . . . . . . . . . . — _ _ _— _ _ Choklad- o. konfektind. 20 _ 20 _ 758 1 371 2 129 Mejeriindustri. 160 1 008 1 168 _ 1 365 1 365 Slakterier o. charkuterier. . 54 264 318 _ 326 1 769 2 095 Fiskkonservindustri . . . . . . . _ _ _ — 120 274 767 1 161 Fruktkonscrvindustri . ..... _ 186 186 7,4 40 _ 2 260 2 300 Margarinindustri. . . . . . . . . . _ _ _ _ _ _ 221 221 _ Annan livsmedelsindustri .. _ _ _ _ _ 45 888 933 204 Dryckesvaruindustri. . _ _ 3 628 3 628 , 54 Tobaksfabriker. . . — _ — _ 1 305 _ 157 1 462 100,0 _

Företag med 1_ 25 arb.. 1 095 1 520 2 615 40,9 40 _ 2 495 2 535 39,6 648 » » 26_100 » . 1 565 729 2 294 17,8 184 418 4 692 5 294 41,0 1 045 » » 101—200 . 751 385 1 136 13,5 662 225 2 424 3 311 39,3 1 403 » » 201_500 591 _ 591 9,4 685 530 2 330 3 545 56,3 292 » » över 500 . _ 311 311 7,1 _ 434 1 528 1 962 44,8 2 106 Stor-Stockholm. . . . . . . . 466 468 934 14,4 232 288 2 026 2 546 39,1 1 890 Göteborg. . . . . . . . .. . .. 728 225 953 26,0 198 80 1 311 1 589 43,4 100 Malmö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 108 339 14,3 464 — 1 238 1 702 72,0 147 Övriga landet . . . . . . . . . . . 2 577 2 144 4 721 18,2 677 1 239 8 894 10 810 41,8 3 357

Livsm.- o. dryckesvaruind. .

(q aim of; v—coo Q' h

Hugo 001—1111 [* CD "! 05 H

| (DNB on N

716 3 , 1 877 100,0 20 0, 2 506 100,0 208 48,5 429 100,0 500 30,5 1 637 100,0 1 171 24,0 4 879 100,0 1 462 100,0

600 9,4 6 398 100,0 4 280 33,1 12 913 100,0 2 569 30,5 8 419 100,0 1 868 29,7 6 296 100,0 4 379 100,0

1 137 17 5 6 507 100,0 1 024 27,9 3 666 100,0 7 5 7 0

lll lOHYFv—lv—T "

HIN GMNOQWD

LDGOCDQOOLOOV

|Du—4 N»— H

?? h

[ l [

v—l

l ! Huhwv— OhNo H

oooro'vfoo" denna» =»— N aa».

176 2 364 100,0 6 980 2 25 868 100,0

v—t

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 9. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom textil- och beklädnadsindustrin. Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar1

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Lediga lördagar

Lördagar under hela året

april_ oktober plus helg— dagsaft— nar o. d.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Andra dagar och/eller Summa annan period Summa

Pr o- Lördagar Summa Procent apr11_

oktober

Pro- cent

Lör- Övriga Sum- dagar dagar ma cent

Pro- Summa cent cent

Textil- o. beklädnadsind. . . _ 1 024 1 024 1,7 5 401 13 668 15 986 35 055 57,2 9 708 15,9 15 436 2 , 61 223 100,0

5 2 Ylleindustri. . . . . . . . . . . . . . _ 20 20 0,3 673 1 122 4 534 6 329 86,1 465 6,3 533 7,3 7 347 100,0 Bomullsindustri . . . . . . . . _ 200 200 1,9 516 5 985 1 846 8 347 78,8 1 818 17,2 223 2 1 10 588 100,0 Linne- o. juteindustri . . . . . _ 534 534 23,7 815 _ 421 1 236 54,8 486 21,5 _ _ 2 256 100,0 Trikåfabriker. . . . . . . . . . . . . _ _ — — 981 2 331 1 396 4 708 66,3 1 801 25,3 594 8,4 7 103 100,0 Sömnadsindustri. . . . . . . . . . _ 270 270 1,1 1 906 1 864 5 778 9 548 38,2 3 506 14,0 11 650 46,7 24 974 100,0 Hatt— o. mössfabriker. . . . . _ _ _ — 109 _ 192 301 34,1 100 11,3 482 54,6 883 100,0 Annan textil- o. bekl.ind.. . _ _ _ — 401 2 366 1 819 4 586 56,8 1 532 19,0 1 954 24,2 8 072 100,0

Företag med 1_ 25 arb.. _ 80 80 1 7 349 1 018 864 2 231 48,9 146 3 2 2 106 46,2 4 563 100,0 » » 26_100 » . _ 129 129 0 9 1 316 2 647 3 937 7 900 52,9 1 113 7 4 5 805 38,8 14 947 100,0 » » 101—200 » . _ 244 244 2 2 920 3 100 2 300 6 320 56,4 2 493 22,3 2 136 19,1 11 193 100,0 » » 201—500 » . _ 371 371 2,1 1 781 2 879 5 447 10 107 57,1 4 014 22 7 3 205 18,1 17 697 100,0 » » 1 6 15 1 0 9 3 2

över 500 » . — 200 200 1 035 4 024 3 438 8 497 66,3 1 942 2 184 17,0 12 823 100,0

Stor-Stockholm. . . . ....... _ 25 25 216 218 445 879 33,1 444 16,7 1 311 49,3 2 659 100,0 Göteborg ..... . . . . . . . . . . . . _ 200 200 516 1 584 1 556 3 656 58,9 1 712 27,6 642 10,3 6 210 100,0 Malmö . . . . . . . . . . . . . .. _ _ _ — — 1 038 1 035 2 073 60,6 914 26,7 432 12,7 3 419 100,0 Övriga landet. . . . . . . . . . . . _ 799 799 1,6 4 669 10 828 12 950 28 447 58,1 6 638 13,6 13 051 26,7 48 935 100,0

* Ej lediga lördagar under hela året.

Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

Bransch Storleksklass Geografiskt område Vissa arb.dagar förkortade Hellediga dagar1

Lör- dagar Pro- cent

Övriga Sum-

dagar

Lördagar

oktober

Lördagar april— oktober

plus helg- dagsaft- nar o. (1.

Andra dagar och/eller annan period

april—

Summa

Pro- cent

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Lediga lördagar under hela året

Summa

Pro- cent

Summa

Pro— cent

Summa Tabell 4:10. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande i och med 1960 inom läder-, hår— och gummivaruindustrin. Procent

Läder-, hdr- o. gummiv.ind..

Garverier................ Påls- o. skinnvarufahriker . Skoindustri............... Andra lädervarufahriker. . . Gummivarufabriker. . . . . . . Annan läder-, hår- och gum—

mivaruind..............

Företag med 1_ 25 arb..

» » 26_100 » . » 101—200 » . » » 201_500 » . » » över500 » Stor-Stockholm........... Göteborg................. Malmö................... Övrigalandet............

2188

142 740 402 298 559

5 533

408 340 1 225 295 2 931

4 301 1 126 1 234

275 1 434

47 334 421 80 412 1 503 796 464 559 1 558

_ 1 928 714

219 179 187 28 61 93 263 24

5 030 3 997

232 614 1 723 527 723

1 941

12 022

550 2 206 2 861 868 4 924 613

1 115 3 638 1 787 2 840 2 642

585 182 287

10 968

51,4 25,6 84,0 39,1 39,3 59,9 71,9 45,2 62,4 48,1 67,9 36,8 90,3 44,0 20,4 52,5

3 849 8 1 422 2 341 78 18 339 269 295 2 928 3 849

16,5 0,4

7 473 1 593 419 2 997 1 342 961

161

1 307 1 854 1 656 1 053 1 603 33 232 1 118 6 090

32,0 74,0 16,0 41,0 60,7 11,7 18,9 52,9 31,8 44,6 25,1 22,4

5,1 56,0 79,6 29,1

23 374

2151 2 625 7 310 2 210 8 226

852

2 470 5 831 3 712 4 188 7173

648 414

1 405 20 907

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

1 Ej lediga lördagar under hela året.

Tabell 4: 11. Antal arbetare med olika sätt för arbetstidsförkortningens genomförande Företagen fördelade efter bransch, storleksklass och geografiskt område

I och med 1960 inom kemisk o. kemisk—teknisk industri.

Bransch Storleksklass Geografiskt område

Vissa arb.dagar förkortade

Hellediga dagar1

Lör- dagar Pro- cent

Övriga Sum- dagar

Lördagar april— oktober Lördagar april— oktober

plus helg- dagsaft- nar o. (1.

Andra dagar och/eller annan period

Summa

Pro- cent

Vissa arb.dagar förkortade plus hellediga dagar

Lediga lördagar under hela året

Summa

Pro- cent

Summa Summa Procent

Kemisk o. kem—tekn. ind.. . .

Rent kemisk industri. . . . . . Färg-, olje— o. parfymfabr.. Språngämnesfahr. . . . . . . . . . Tändsticksfabriker. . . . . . Annan kem.-tekn. industri.

1_ 25 arb.. 26_100 » . » » 101—200 »

» » 201—500 » .

» » över500 » Stor-Stockholm........... Göteborg ...... Malmo Övriga landet............

Företag med ) »

llll”> llllw

lwlll lelll

00

:; lwll lwll

2 704

461 668 161

1 414 913 959

531 301 506 702 65

1 431

2 318 51 483 7 294 2 250 1 576 763 532 2 173

513 1 229 1 147 2 763 1 642 698 654 359 5 583

12 316

2 762 2 727 924 950 4 953 1 847 2 764 2 550 3 513 1 642 1 686 1 414

498 8 718

418 1 366 421 576 872 449 482 58

74 1 704

65,9 76,6 62,5 44,0 66,6 68,8 68,0 67,9 78,2 75,5 41,2 51,6 80,6 53,1 68,5

2 943

843

18 945 477 660 53 128 119 812 1 831

476 125 18

2 324

O') "mmhm vhv—lw Hä. v—l H

3 425 1 617 231 1 577

817 1 171 594 329 514

1 104 210 422 1 689

18 690

3 605 4 362 2 100 1 427 7 196 2 717 4 069 3 263 4 654 3 987 3 266 1 755 938 12 731

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

100,0 l 100,0 4 ' 100,0 l 100,0 , 100,0 ;

100,0 100,0 100,0 100,0

1 Ej lediga lördagar under hela året.

BILAGA 5

Tabell 5: 1. Tjänstemän inom egentlig industri under 1957 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Yrkesgrupp Ordinarie veckoarbetstid i timmar Industrigrupp Storleksklass — 38,0— 39,0— 40,0— 41,0— 42,0— 43,0— 44,0— 45,0— 46,0— 47,0— 48,0— 49,0

Gcografist område 37,9 38,9 39,9 40,9 41,9 42,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 48,9 _

Summa

Hela industrin ... . . . . . . . . . . . . . . . .. 15,5 16,6 7,0 25,8 2,2

13,6 19,4 10,2 35,0 2,8

2,1 0,3 31,2 27,2 25,8

12,6 30,8 23,2 14,7 14,6 18,2 17,9 24,7 43,2 13,4 14,6 21,4 19,2 10,5 23,0 33,2

24,3 11,6 89,2

2,4 13,6 34,5

25,0 21,6 34,2 44,0 29,7 11,8 32,2 34,7 33,1 16,7 38,5 30,4 24,6

"i 0

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 22,4 100,0 19,4 100,0

16,0 0,1 100,0 24,7 _ 100,0 22,4 _ 100,0 27,1 0,1 100.0

.. ..

Teknisk personal. . . . . . . . Arbetsledare. . . . . . . . Kontorspersonal.................. Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . . . Övrig personal...................

.. .. .. .. .. .. ..

o COQQDOQ' v—l OCH—(O

OMQHH OOOOO ID HQCNI—NCD O OHOHO

.. man Nor.-4

Gruvindustri............ . Metall- o. verkstadsindustrl. . . . . . . . Jord- o. stenindustri. . . . . . . . . . . . .. Träindustri... ....... Massa- o. pappersindustri. Grafisk industri................... Livsmedels- o. dryckesvaruind. . . . . . Textil— o. beklädnadsindustri. . . . . . . Läder-, hår- 0. gummivaruind.. . . .. Kemisk o. kem.-teknisk incl.. .. . . ..

H :o ver-" N "1 l

I | ]

..

a_n oo

N MOMNH HNOOOHNH

..

..

NH

GO!—iNv-G OOOO

| | '_— Olai com N

I

.. ..

O DQHNN NFHMOMQQFOO cat—amn NLODH H OOHMH OOHOHNHHHO GO!—1000 HOOH

Företag med 1— 25 arb... » » 26_100

» 101—200

» |

”i o

"i o

coon—N whmwgmmvv—a hel-oo

ww. . o.. o

201_500 över 500

Stor-Stockholm........ Göteborg......................... Malmö.......... Övriga landet............

"i o . ..

..99

|) » )

o_ C .. oo .. XD amhmmo DHYFle-t wacom ..

&. LD N oo

_ OONOOOOHN Ol'—HHC NOOO

HHHN NN CO .. CO H

1316 8 1 6,8 37,2 5,7 34 0

"D.. m 74 cc wat-mqa! helium

IO melanom oomooooNv-cqwcim NCOOOQCO bhvm O OHOHO OOOOOONOOO 010000 0000 hmwv—iNCO omv—(moocqmin—c CBCDLDQ'N (DHv—(Cä N NNNQCD VNNMHVMDCOH mmm—n— HNBN

oo—cooowoc? Hoooo oooo m—mv-cwmorx—a 610»:on |namn HNNOmv—(NHW csfcqocov-t NHLDN

o Nama-N" IDONN

H N. v—4 1-4

..

114

Tabell 5: 2. Tjänstemän inom egentlig industri under 1960 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Yrkesgrupp Ordinarie veckoarbetstid i timmar Industrigrupp Storleksklass _ 38,0— 39,0— 40,0— 41,0— 42,0— 43,0— 44,0— 45,0— 46,0— 47,0— 48,0—_ 49,0 Geografiskt område 37,9 38,9 39,9 40,9 41,9 42,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 48,9 _

Summa

Helaindustrin.................... 1,5 31 15,7 17,3 7,4 26,1

Teknisk personal. . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,7 4,2 13,9 20,2 10,4 35,3 Arbetsledare. . . . . . . . . . 0,2 0,1 0,4 1,5 0,3 3,2 Kontorspersona] . . . . . . . . . . . . . . 2,7 4,1 23,6 23,4 9,4 31,0 Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . . . 1,4 17,5 19,0 8,2 27,6 Övrig personal. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 0,5 12,5 12,2 3,3 27,1

3,2 24,6 17,8 11,4 12,9 19,1 31,4 15,3 17,7 18,6 16,0 8,5 13,2 12,9 21,1 18,3 23,0 41,3 16,1

13,8 21,2 18,1 24,7 33,7

7,4 7,7 39,9 33,8

0,6 26,2 0,2 0,1 0,5 13,0 0,0 0,0 0,4 92,3 0,3 0,3 0,6 3,4 0,0 0,0 0,6 17,7 1,7 _ 1,1 38,3 0,1 0.0

28,7 23,0 35,3 45,6 27,7 14,2 36,6 40,9 35,3 17,8 43,0 34,2 26,1 23,3 20,4 18,0 26,7 25,0 28,9

cl 0 N— 0

100,0

0,0 100,0 0,0 100,0 100,0 100,0 100,0

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

HCDQNM ooooo :o nervosa—r

QH O_— F! HOHNN

oc? mol"

Gruvindustri. . . . . . . . . .. Metall- o. verkstadsindustri Jord- 0. stenindustri. . . . . . . . . . . . .. Träindustri....................... Massa- o. pappersindustri. . . . . . . . . . Grafisk industri................... Livsm.- o. dryckesvaruind. . . . . . . . . Textil— o. heklädnadsindustri. . . . . . . Läder-, hår- 0. gummivaruind.. . . . . . Kemisk o. kem.—tekn. industri . . . ..

Företag med 1_ 25 arb.. . » » 26_100 » » » 101—200 » » 201_500 » » över 500 Stor-Stockholm................... Göteborg......................... Malmö. . . . .. Övriga landet.

"20% H |.

mmhqmmw OOOHOON

.

o.". oo

.

30,7 22,1 14,3 18,5 11,6 10,7 8,0 16,

8,0 12,9 20,4 17,3 15,6 18,8 14,5 20,7

28,0 28,6 23,6 24,1

7,5 11,0 11,1 13,2

.. ..

Ftv—=O OOO

..

. .. .. .

hv—NNQHLDOH OOOOOOOOO ”_ O NN—oqoolo OOHOOOO

. ..

lll

|

|

H ma—ooäanoo" o':

H

| CD .

_.

..

.

.. .. . .

: .. . .. .. ..

. .

. . . .. .—

aga

.. .

Hooqo C 00000 0

o.".

wathmmN_©ww—1Hw [Ntr'lxls HOHNDONNH NNHNO HHHv—l

NQQO 00009 00

FQFDOQOQH QDQOO HWMQD hhthmGDQ'v-l husman (OQOCD HH

[ |

.. .. ..

HNYFWCDIDNHH QQMMN *”CDle—i HNQOHHHHLO VHNNO MOOH

WNNHO_ HLDON HOOOO 0000 01 MFOQQQNMD 0 010000 0000

ammo] doc-om

..

o_ o N. o "3. o

.. .. .

115

Tabell 5: 3. Tjänstemän inom olika yrkes— och industrigrupper inom egentlig industri under 1957 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Ordinarie veckoarbetstid i timmar

Industrigrupp S mma Yrkesgrupp 38,0— 39,0— 40,0— 41,0— 42,0— 43,0— 44,0— 45,0—_ 46,0— 47,0—_ 48,0— 49,0 "

37,9 38,9 39,9 40,9 41,9 42,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 48,9 _

12,6 _ 16,4 _

Gruvindustri...................... _ 11,8 87 Teknisk personal. . . . . . 5 2 Arbetsledare. . . . . . . _ 0,1 _ 26,0 0,3 2,7 _ Kontorspersonal. . . . . . . . . . . . . . . . .. _ 17,6 3, 27,6 29 9 20,9 _ Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . . . _ — — 30,0 _ 70,0 _ Övrig personal. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. _ 10,2 15, 11,6 _ 21,7 _

0,8 _ 25,0 100,0 0,1 100,0 1,9 _ 59,9 100,0

_ __ 0,1 _ 100,0

.

l

l ov-uo arv.—fee

100,0 100,0

fälg-Ill

lll

— — 40,6

7,3 30,8 10,3 41,2 1,1 8,7 35,5 6,0 33,5 2,7 23,5

Metall— o. uerkstadsinduslri. . . . . . . . . Teknisk personal.................. Arbetsledare...................... Kontorspersonal.................. Försäljningspersonal . . Övrig personal.....................

_? N

0,0 100,0 _ 100,0 0 1 100,0 0,0 100,0 0 1 0 1

..

m—chqoco oo—qooo

matrim—moi aa

hol—quem

..

100,0 100,0

tavlan.—us m—mqmm oooomo thooooh cocoa—.

”. o menar.-ecc— wNoQQh

"7. o wwcqm—co OOOHv—to www.-Tinca

Q'

8,2

23,2 25,9

Jord- o. stenindustri............... Teknisk personal. . Arbetsledare...................... Kontorspersonal.................. Försäljningspersonal............... Övrig personal....................

0,3 100,0 _ 100,0 0,9 100,0 100,0 _ 100,0 _ 100,0

w_h Ol'-l tax-1

_a:

__ HH oo"

co.-ca: väv—IWC ooo'o' commoo o—Yöd

av

:o"

I

l

I

|

| ..

Halon—N' Naom—

l lov.—_ v—lv—l Off—HN

minimaran: url—Nuova) QHtDcäntOYD Nn!-101010

00. m vr casio! vm— c>_ m N ”. oo _ HQCD "oo

_ 18,2 10,9

tr ] | | cl =:- N _

Träindustri....................... Teknisk personal.................. Arbetsledare...................... _ Kontorspersonal. . 26,4 133 Försäljningspersonal............... 0,2 24,3 5,8 Övrigpersonal.................... 12,5 24

16,3 7,1 26,5 ,1 I o en" en

100,0 100,0 96,5 _ 100,0 100,0 16,4 _ 100,0 63,4 _ 100,0

G?NLQNCDD HOHHHH dito

OO

61 N sth CDC"! [

G= ix” N

_ ; |

q h . H ”1 o mqa oxo—:-

H NN

HOOCÖVv—loo mind—Falco

l

] bh.-coco— voåhov ]*N.” Har—=:-

[

l l

Massa- o. pappersindustri. . . . . . . . . . 34,4 9,7 Teknisk personal. . . . . . . . 0,9 36,1 12,7 Arbetsledare...................... _ 0,0 _ Kontorspersonal.................. Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . .. Övrig personal. . . . . . . . . .. 0 3 100,0 0,1 100,0 0 7 100,0 _ 100,0 _ 100,0 1,3 100,0

HN

CD 0” CD o—ll

"criol 000 01 o Nadal.— HMOO

..

H

I!) .; IO ! cm. HH

Ill 1 | 1 l

MQQHVO bmova-l H

IB 5 w. "! I |

Ftv-(NBD (DQ'QFCDQ' vos-smc”.—

CO

..

N calm Löv-ih

:o of H m 6 l

116

Tabell 5:3 (forts.) Tjänstemän inom olika yrkes- och industrigrupper inom egentlig industri under 195 7 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Ordinarie veckoarbetstid i timmar Industrigrupp

Yrkesgrupp

_ 38,0_ 39,0_ 40,0_ 41,0_ 42,0_ 43,0_ 44,0_ 45,0_ 46,0— 47 0_ 48,0_ 49,0 summa 37,9 33,9 39,9 40,9 41,9 42,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 489 _

Grafisk industri. . . . . . Teknisk personal . . . . . Arbetsledare...................... _ 4,5 3,5 Kontorspersonal.................. 1,0 Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . . Övrig personal. . . . . . . .

18,2 4,7 2,8 14,3 16,7 39,1

Qca-oinlo— H 0 00. H H *”. o *". 0

100,0 100,0 69,2 0,9 100,0 0 4 _ 100,0 1,2 _ 100,0 1 8 _ 100,0

QL ID N "& eo N now

I I I |

OON HO

H (003qu Nmomcz . vinna—ino .

I |

..

oochxiheo momsnu— Noocffmo

CL H

co

”. H m

"? oo H ”. oo m 001-ih HHN

Livsmedels- o. dryckesvaruind. Teknisk personal............... Arbetsledare.................... Kontorspersonal. . Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . . Övrig personal....................

17,9 11,2

1,0 28,0 15,0 11,6 5 32,2 0,2 100,0 2 29,3 0,1 100,0 ,3 85,4 0,9 100,0 2 4 1

m_s: mo ”_ h H ”. =:- H a_n NN =”. o I H wqqomm

] I

1,5 _ 100,0 48,6 _ 100,0 56,8 0,3 100,0

030:ch Puno—(O

OHV'LCD

COCOOQNDOQO :: NOCDHOH

wthhm MOONHNIN HOHv—Tmo

Olli!” canal o.". ooo H "i".. oo HH com_l vol

..

Textil- o. beklädnadsindustri. . . . . Teknisk personal.. .. . . .. . . .. . . Arhetsledare................... Kontorspersonal Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . Övrig personal.................... 24,7 19,1

2,1 39,8 33,0 18,7

2,0 34,7 0,1 100,0 1,3 46,4 — 100,0 100,0 0,6 3,1 — 100,0 100,0 100,0

N. C H— :o oo oo_ N

&!!qu

o—coo

'D. H H

en_— vara vm Hö

(OmeOYt'lD

amhqmo HHONMM

I H of H 0 m"

I

..

NOÖQMH "'i o QMQFÄDH o—loo ooo—coca

IOLOHQÄQ'IN [13039va hlfaN lxu'åN

[*

..

ID H

H Owa—h NN?

] H of =:— N vi oo_ N

Läder-, hår- 0. gummivaruinduslri . . . . Teknisk personal............... Arbetsledare..................... Kontorspersonal. ..... . . . . . . . . . . . . Försäljningspersonal. . . . . . . Övrig personal.................... 43,2 40,4 0,3

| H m" m [* 0" ca 0"

100,0 100,0 95,6 _ 100,0 _ 100,0 100,0 _ 100,0

O_N

1. N. E N

I

| b!” ÄN" H mao .::-o"

O_ID QFD

m=. _a

l I | I l

l H o" 11qu

[;t—l

I also mc?—

CD N—| en "i”. mm .: llllll

..

i”. o

*". o mce-_men— co.—merv—

noas_a-

NHH oo_ N In

”1 to mac_— ozon

03 H N voice hqhvhw vocal COM—holm

Kemisk o. kem-tekn. industri. . . . . . . Teknisk personal. . . . . Arbetsledare. . . . . . . . . Kontorspersonal. . . . . . . . . . . . . .. Försäljningspersonal. . . . . . . . . . Övrig personal...................

10,6 23,9 10,9 8,1 29,6 10,4 . 0,3 0,2 0,7 15,5 28,4 15,5 11,5 21,6 8,0 21,8 4,0

H "1 O "2 O

_ 100,0 _ 100,0 100,0 _ 100,0 _ 100,0 _ 100,0

| | Howe—radice v—n—(HÖOO Fn.—o" Nm

.

HH coin .

. _ HN

"2. oo

6

_ 5 3,5 1,0 85, 0

1 0

varom—ccs m..—cabs:- macen-ava _q H H

.

[*th co.-co

23,2

. H q N

117

Tabell 5: 4. Tjänstemän inom olika yrkes- och industrigrupper inom egentlig industri under 1960 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Ordinarie veckoarbetstid itimmar Industrigrupp Summa Yrkesgrupp 38,0— 39,0— 40,0— 41,0— 42,0_ 43,0_ 44,0_ 45,0_ 46,0_ 47,0— 48,0— 49,0

37,9 38,9 42,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 48,9 _

01 H we ca

. o =:— C”. c: co

_ _ 28,7 _ _ 0,7 _ 100,0 — _ 2,3 _ _ _ _ 100,0

Gruvindustri...................... — 13,6 4 9 ,3 — — 67,6 _ _ 1,8 _ 100,0 5 0 5

3 Teknisk personal.................. _ 26,7 3, Arbetsledare...................... — 0,1 _ 26,0 Kontorspersonal. . . _ 20,2 Försälj ningspersonal . _ 3 Övrigpersonal.................... _ 10,1 2

ooo-10100 hNHOO Hm

N. o

01

N "9. E N

— _ 0,1 _ _ _ _ 100,0 _ _ _ _ _ _ _ 100,0 _ _ 40,6 _ _ _ _ 100,0

HQH |"). H Cim. o.. m'— mqrx mc:n-c

Metall- o. verkstadsinduslri . . . . . . . . . Teknisk personal. . . . . . . . . . . .. Arbetsledare...................... Kontorspersonal. . . . . Försäljningspersonal. . Övrig personal....................

H m _ N N ”_ G H

100,0 100,0 100,0 ,1 100,0 1 100,0

| oo— oo'o

0,1 0,0 100,0

mvv-iqqq OOOOOv—t awqmqm banor.—ica— hooamm

”i

av N

09.

G= H Flod—rro—

H o" III

0100th N OOOONO O

”_ O

&. O oomqr—ho NMOCONv—l v-unmoqmto

". o "2. o cq LO co 91. o

,1 100,0 100,0 0,7 0,2 100,0 100,0 100,0 100,0

Jord- o. stenindustri............... Teknisk personal.................. Arbetsledare. . . . . . . . . Kontorspersonal . . . . Försäljningspersonal . Övrig personal....................

! H o" ] l 63 c? N || D [: H m 16 H om] v—(O m.m NO

m=. HO 1—0. CO "2 (D "7. 0 C”. N

HHo—u—ccxf oooo—c

IDCOQLCOKD

lll [ | | |

[ | :D 0" oo or? to | I N.. oo H

”1.

in N aah—osca— DOOOODN

mulm

win-40 HHH ann .fi—? NH [NN 0600" HH

ll

Tratndustri....................... Teknisk persona'l..... Arbetsledare...................... Kontorspersonal.................. 1,7 25,9 155 Försäljningspersonal............... 0,4 23,6 7,4 Övrigpersonal.................... 13,2 24

o .. co H 00_ o

7 45,6 1,1 0,0 0,2 _ 100,0 ,3 29,9 _ _ _ _ 100,0 2 1

ON. Hm

DO FO H

8 5 0,6 25,8 12,3

96,7 0,4 0,1 0,5 _ 100,0 _ — _ 100,0 16,7 1 1,6 _ _ _ 100,0 _ 0,4 _ 100,0

OHOH ]

I

|

|

I !!!—www rev—doom

HQO v—lChN

| ]

00. o

100,0 100,0 100,0 — 100,0 _ 100,0 100,0

Massa- o. pappersindustri. . . . . . . . . . Teknisk personal.................. Arbetsledare...................... 0,0 _ 0,2 15,2 Kontorspersonal.................. 1,9 Försäljningspersonal. . 1 7 Övrig personal. . . . . . . .

C”. N H li h a; O') *". av 00 001—4 . OH

HHH Odo cum—r Odo [

ll

000101— NCOON

o_

oo v—l

”.

ia H

*”. N H

*”.

(O O')

:

I O .-T | | CD in” *”. m N I!) m" H m =? LD mmm Hdo

"_ H H _ H 11 0 H N —r '=- 0 N 11 1— '$. H c: .. => 01 N H

,

118

Tabell 5:4. (forts.) Tjänstemän inom olika yrkes- och industrigrupper inom egentlig industri under 1960 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Ordinarie veckoarbetstid i timmar

Industrigrupp Summa Yrkesgrupp — 38,0_ 39,0— 40,0— 41,0— 42,0— 43,0_ 44,0— 45,0— 46,0— 47,0— 48,0_ 49,0 37,9 38,9 39,9 40,9 41,9 42,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 48,9 _

Grafiskindustri................... 1,3 Tekniskpersonal.................. 0,6 Arbetsledare. . . . . . . . Kontorspersonal. . . . . . . Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . . . _ Övrigpersonal.................... 0,3

30,7 22,1 2,0 21,1 28,4 3,5 0,1 12,3

3,6 4 3 0,2 10,5 38,7 25,7 2,7 17,0 38,1 19,2 3,2 19,3 23,1 29,7 1,4 38,9

1 0,1 100,0 ,3 _ 100,0 100,0 3 4 _ — _ _ 100,0 2,6 _ _ _ _ 100,0 2 6 — _ _ _ 100,0

o"— o_ o W. =:— H m_v oo

.

NDCDQFLO

05 o" I I N o" |.N .: [N I

.

(tiv—t OO H

inch-come? OHOHO

GQOQOOAO NMHO'JHOO |m. N

I

Livsmedels- o. dryckesvaruinduslri. . . . 1,5 Tekniskpersonal.................. _ Arbetsledare...................... 0,0 Kontorspersonal. . . . . . . . . . . . . 2,7 Försäljningspersonal . . . . . Övrig personal. . . . . . . . ..

14,3 18,5 21,8 10,0

©. (D av "i o

0,0 100,0 0 1 100,0

N

15

=:— |

.

ego NIO [

”.

H H Hourgl—

_ 100,0 _ 100,0 _ 100,0 _ 100,0

"o'” hoc—iom H N of:?N ini—61010: OHOOO

00. H el.-ngo— ooooo

o_

en ca

viivi—

mao ..

ooqno—r mvoomm q 0

.

l !

o C? H I ”. H

Textil- o. beklädnadsindustri. . . . . . . . Teknisk personal.................. Arbetsledare. . . . . . . . . . .. Kontorspersonal. . Försäljningspersonal . . . . . Övrig personal....................

40,9 0,0 _ 0,0 — 100,0 57,3 _ _ _ _ 100,0 94,6 0,0 _ 0,1 _ 100,0 6 _ _ _ _ 100,0 6 _ _ — _ 100,0 3 _ _ _ _ 100,0

.... .. HH då.-4 .. HO

vi: No.-viol— NNHNCOO'D

.. HH ..

mats_oom moowmm ”in”. No oo om.-Lboc» (00100le [i 0

H

o_

lx H cav-(Heston mehow—rut: Nalen-camen HOONOO

Mah. NN!"

Läder-, här- o. gummivaruindustri . . . . Teknisk personal.................. Arbetsledare...................... 0,4 Kontorspersonal................... 64,3 Försäljningspersonal. . . . . . . 40,6 Övrig personal. . . .. . . . .. 21,2

— 35,3 _ -— 0,1 _ 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

du: *”. o

l

l

|

|

as o' N

| 51”. No H coi— v—TuS' vw:- enn Jb ooo 0501" mio. v—(N Hd

! l I | l ] ll gl II II NOS osm" & ll |fl—

. 00011»

| l 1 I N _" N ! l H H

(50601 H h_oo oo OOHOO HON H 143103 Nb?!

l [ | | | "i F o I [» d

.. .

H

Kemisk o. kem.-tekn. industri. . . . . . . Teknisk personal.................. Arbetsledare. . . . . Kontorspersonal . Försäljningspersonal. . . . . . . . . . . . . .. Övrig personal....................

16,1 25,8

3,9 14,5 10,9 22,8

8 — _ _ _ 100,0 3 — _ _ _ 100,0 7 — _ _ — 100,0 ,0 — — _ _ 100,0 1 6

WHO? N_oqwcool moo "iw. HHd meo

HH NN HH

HOFQHQ tDwONCQQ' N mega ooo

"0101me OHONHOO

Il ufo” NN HH

_ _ — _ 100,0 _ _ _ _ 100,0

..

Hmhth H&HCO'Q'N va—ÅCDHLO

119

HHMÖHO QQF 00030

.

20,9

120

Tabell 5: 5. Ordinarie medelveckoarbetstid i timmar för tjänstemän fördelade efter yrkes- grupp inom olika industrigrupper inom egentlig industri under 1957 och 1960 samt den procentuella förändringen av denna arbetstid

Ordinarie medelvecko- Proc. förkortning Industrigrupp arbetstid i timmar jämfört med 1957' Yrkesgrupp

1957 1960 19601 1960 19601 Gruvindustri ........................ 42,4 41,6 41,7 2,0 1,8 Teknisk personal ................... 40,3 40,2 40,3 0,3 0,0 Arbetsledare ........................ 45,4 43,6 43,6 4,0 4,0 Kontorspersonal .................... 40,3 40,2 40,3 0,3 0,0 Försäljningspersonal ................. 41,4 40,5 41,4 2,2 0,0 Övrig personal ...................... 43,3 41,9 42,1 3,2 2,8 Metall- o. verksladsinduslri ........... 42,4 41,7 41,8 1,7 1,6 Teknisk personal .................... 41,6 41,3 41,3 0,8 0,6 Arbetsledare .......... . ............. 47,7 44,9 44,9 6,0 6,0 Kontorspersonal .................... 40,9 40,7 40,8 0,4 0,2 Försäljningspersonal ................. 41,5 41,3 41,4 0,6 0,5 Övrig personal ............. . ....... 44,5 43,0 43,2 3,4 2,9 Jord— o. stenindustri ................. 43,3 42,1 42,3 3,0 2,4 Teknisk personal ............... . . . . . 42,2 41,4 41,7 1,9 1,3 Arbetsledare ......... . .............. 47,7 44,9 44,9 5,8 5,9 Kontorspersonal .................... 41,1 40,5 41,0 1,4 0,4 Försäljningspersonal ................. 41,3 40,8 41,1 1,1 0,4 Övrig personal ...................... 43,8 42,3 42,5 3,6 3,0 Träindustri ......................... 44,0 42,5 42,6 3,5 3,1 Teknisk personal ................... 42,9 41,8 42,0 2,5 2,0 Arbetsledare ........................ 47,8 44,9 44,9 6,1 6,1 Kontorspersonal .................... 41,2 40,6 40,9 1,5 0,6 Försäljningspersonal ................. 42,6 41,8 41,9 1,9 1,7 Övrig personal. . . . . ................ 45,7 43,7 43,8 4,4 4,2 Massa- o. pappersindustri ............ 42,5 41,6 41,6 2,2 2,2 Teknisk personal .................... 41,1 40,9 40,9 0,5 0,6 Arbetsledare ........................ 47,3 44,6 44,7 5,7 5,6 Kontorspersonal .................... 39,7 39,7 39,7 0,1 0,0 Försäljningspersonal ................. 39,9 39,8 39,9 0,3 0,1 Övrig personal ...................... 44,1 43,2 42,8 2,1 3,0 Grafisk industri ..................... 41,6 40,9 41,2 1,6 0,9 Teknisk personal ................... 44,4 42,4 42,9 4,5 3,5 Arbetsledare ........................ 46,6 44,2 44,4 5,1 4,8 Kontorspersonal .................... 40,6 40,2 40,6 1,0 0,0 Försäljningspersonal ................. 40,9 40,6 40,9 0,7 0,1 Övrig personal ...................... 40,7 40,6 40,7 0,3 0,1 Livsmedels- o. dryckesvaruindustri ..... 43,2 42,1 42,2 2,6 2,3 Teknisk personal ................... 43,5 42,4 42,6 2,5 2,1 Arbetsledare ........................ 47,6 45,0 44,9 5,6 5,7 Kontorspersonal .................... 40,7 40,5 40,6 0,6 0,1 Försäljningspersonal ................. 44,5 42,9 43,0 3,5 3,3 Övrig personal ...................... 45,2 43,4 43,4 4,0 4,0

1 Samma fördelning på veckoarbetstiderna som under 1957. * Procenttalen uträknade på veckoarbetstider angivna med två decimalers noggrannhet.

121

Tabell 5:5 (forts.) Ordinarie medelveckoarbetstid i timmar för tjänstemän fördelade efter yrkesgrupp inom olika industrigrupper inom egentlig industri under 1957 och 1960 samt den procentuella förändringen av denna arbetstid

Ordinarie medelvecko- Proc. förkortning Industrigrupp arbetstid i timmar jämfört med 19572 Yrkesgrupp

1957 1960 19601 1960 19601 Tezlil— o. beklädnadsindustri .......... 43,7 42,5 42,7 2,8 2,5 Teknisk personal ................... 44,7 43,2 43,3 3,3 3,2 Arbetsledare ........................ 47,5 44,8 44,9 5,7 5,6 Kontorspersonal .................... 41,3 40,9 41,2 0,8 0,3 Försäljningspersonal ................ 42,3 41,7 41,8 1,3 1,1 Övrig personal ..................... 44,7 43,1 43,3 3,4 3,0 Läder-, hår— 0. gummivaruindustri ...... 43,9 42,6 42,8 2,8 2,3 Teknisk personal .................... 43,7 42,5 42,8 2,7 1,9 Arbetsledare ........................ 47,9 45,0 45,0 6,0 6,0 Kontorspersonal .................... 41,8 41,4 41,7 0,9 0,2 Försäljningspersonal ................. 42,7 41,8 42,2 1,9 1,0 Övrig personal ..................... 45,8 43,8 43,9 4,4 4,1 Kemisk o. [rem.-tekn. industri ......... 41,5 40,8 41,0 1,7 1,2 Teknisk personal ................... 40,7 40,3 40,6 1,0 0,4 Arbetsledare ....................... 47,3 44,7 44,7 5,6 5,5 Kontorspersonal .................... 40,0 39,7 40,0 0,7 0,1 Försäljningspersonal ................. 41,8 41,0 41,1 1,7 1,5 Övrig personal ..................... 42,5 41,6 41,9 2,1 1,5

1 Samma fördelning på veckoarbetstiderna som under 1957. * Procenttalen uträknade på veckoarbetstider angivna med två decimalers noggrannhet.

122

BILAGA 6 Tabell 6: 1. Antal tjänstemän inom egentlig industri med olika sätt för arbetstidsförkort- ningens genomförande i och med 1960 med fördelning efter yrkesgrupp inom olika

industrigrupper Vissa ar— . .. Vissa arbets- H . betsdagar Lediga lor- dagar för- elledlga förkortade dagar dagar1 under hela . kortade lus helle- lndustrlgrupp p. året Sum- Pro- dlga dagar

Yrkesgrupp ma cent

Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro- Antal Pro-

tJans- cent tJans- cent tjans- cent tJans- cent

tem. tem. tem. tem.

Gruvindustri .............. 75 8,7 760 88,7 22 2,6 _ _ 857 100,0 Teknisk personal .......... 33 67,3 16 32,7 _ _ _ _ 49 100,0 Arbetsledare .............. _ _ 680 97,0 21 3,0 _ — 701 100,0 Kontorspersonal .......... 35 56,5 27 43,5 — _ _ _ 62 100,0 Försäljningspersonal ....... 3 100,0 _ _ _ _ — _ 3 100,0 Övrig personal ............ 4 9,5 37 88,1 1 2,4 _ _ 42 100,0 Meiall- o. verksladsinduslri. . 345 1,3 22 578 80,9 1 818 6,5 3 160 11,3 27 901 100,0 Teknisk personal .......... 22 0,4 3 817 73,5 153 3,0 1 202 23,1 5 194 100,0 Arbetsledare .............. 83 0,6 11 550 83,4 1 291 9,3 934 6,7 13 858 100,0 Kontorspersonal .......... 116 2,1 4 364 80,8 159 2,9 765 14,2 5 404 100,0 Försäljningspersonal ....... 67 6,8 761 77,1 25 2,5 134 13,6 987 100,0 Övrig personal ............ 57 2,3 2 086 84,9 190 7,7 125 5,1 2 458 100,0 Jord- o. stenindustri ....... 64 2,3 1 754 61,7 376 13,2 648 22,8 2 842 100,0 Teknisk personal .......... 3 0,9 177 54,6 50 15,5 94 29,0 324 100,0 Arbetsledare ....... . ...... 44 3,1 969 68,0 259 18,2 153 10,7 1 425 100,0 Kontorspersonal .......... 15 1,7 470 54,0 43 4,9 343 39,4 871 100,0 Försäljningspersonal ....... 2 1,4 80 57,6 2 1,4 55 39,6 139 100,0 Övrig personal ............ _ _ 58 69,9 22 26,5 3 3,6 83 100,0 Träindustri ............... 10 0,3 2 717 79,3 396 11,6 301 8,8 3 424 100,0 Teknisk personal .......... _ _ 182 73,4 11 4,4 55 22,2 248 100,0 Arbetsledare .............. 6 0,3 1 597 76,4 334 16,0 154 7,3 2 091 100,0 Kontorspersonal .......... 3 0,4 608 85,8 26 3,7 72 10,1 709 100,0 Försäljningspersonal ....... 1 0,6 159 90,4 8 4,5 8 4,5 176 100,0 Övrig personal ............ _ _ 171 85,5 17 8,5 12 6,0 200 100,0 Massa- o. pappersindustri . . 111 4,8 1 729 75,4 345 15,0 110 4,8 2 295 100,0 Teknisk personal ......... 6 4,5 90 68,2 28 21,2 8 6,1 132 100,0 Arbetsledare .............. 70 3,7 1 441 77,1 288 15,4 71 3,8 1 870 100,0 Kontorspersonal .......... 15 12,8 81 69,2 _ _ 21 18,0 117 100,0 Försäljningspersonal ....... 3 16,7 14 77,8 _ _ 1 5,5 18 100,0 Övrig personal ............ 17 10,8 103 65,2 29 18,3 9 5,7 158 100,0 Grafisk industri ........... 117 3,4 2 041 59,0 84 2,4 1 220 35,2 3 462 100,0 Teknisk personal .......... 48 8,4 322 56,1 8 1,4 196 34,1 574 100,0 Arbetsledare .............. 19 2,0 547 58,3 58 6,2 314 33,5 938 100,0 Kontorspersonal .......... 41 2,6 910 57,7 9 0,6 618 39,1 1 578 100,0 Försäljningspersonal ....... 2 1,0 173 91,1 2 1,0 13 6,9 190 100,0 Övrig personal ........... 7 3,8 89 48,9 7 3,8 79 43,5 182 100,0 Liusm.— o. dryckesvaruind. . 1 220 25,4 2 427 50,4 303 6,3 861 17,9 4 811 100,0 Teknisk personal .......... 66 17,7 261 70,2 15 4,0 30 8,1 372 100,0 Arbetsledare .............. 326 14,3 1 182 51,7 192 8,4 584 25,6 2 284 100,0 Kontorspersonal .......... 75 10,3 560 77,0 10 1,4 82 11,3 727 100,0 Försäljningspersonal ....... 601 58,9 225 22,0 79 7,7 116 11,4 1 021 100,0 Övrig personal ............ 152 37,4 199 48,9 7 1,7 49 12,0 407 100,0

..

Lördagar och/eller andra dagar men ej lördagar under hela året.

123

Tabell 6:1 (forts.) Antal tjänstemän inom egentlig industri med olika sätt för arbetstids- förkortningens genomförande i och med 1960 med fördelning efter yrkesgrupp inom olika

industrigrupper Vissa ar- . .. Vässa mim" Hellediga Pfitfdagar 51325? är): agar for- , förkortade kortade dagar plus helle- der hela Industrigrupp di a da ar året Sum- Pro— Yrkesgrupp g g ma cent 53.13” Pro- tilltal Pro- Antal Pro- Antal Pro- tjans- cent tjans- cent tjans— cent tJans— cent tem. tem. tem. tem. Textil- o.beklädnadsindustri. 140 2,9 2880 60,6 778 16,4 954 20,1 4752 100,0 Teknisk personal .......... 3 0,5 428 69,8 90 14,7 92 15,0 613 100,0 Arbetsledare .............. 40 1,6 1439 55,5 535 20,6 577 22,3 2591 100,0 Kontorspersonal .......... 34 4,8 501 71,2 20 2,8 149 21,2 704 100,0 Försäljningspersonal ....... 58 20,9 188 67,9 5 1,8 26 9,4 277 100,0 Övrig personal ............ 5 0,9 324 57,1 128 22,6 110 19,4 567 100,0 Läder-, hår- 0. gummivaru- industri ................ 12 0,4 2174 68,3 250 7,9 746 23,4 3182 100,0 Teknisk personal .......... _ _ 340 76,2 22 4,9 84 18,9 446 100,0 Arbetsledare .............. _ _ 589 51,5 223 19,5 331 29,0 1143 100,0 ' Kontorspersonal .......... _ _ 753 78,4 3 0,3 205 21,3 961 100,0 Försäljningspersonal ....... 11 3,9 183 65,4 _ _ 86 30,7 280 100,0 Övrig personal ............ 1 0,3 309 87,8 2 0,5 40 11,4 352 100,0 Kemisk o. kem-tekn. industri 24 0,6 2531 60,1 243 5,8 1411 33,5 4209 100,0 Teknisk personal .......... _ — 462 54,2 3 0,4 387 45,4 852 100,0 Arbetsledare .............. — _ 871 62,3 234 16,8 292 20,9 1397 100,0 Kontorspersonal ....... 14 1,0 760 53,0 _ _ 661 46,0 1435 100,0 Försäljningspcrsonal ....... _ _ 325 89,3 _ _ 39 10,7 364 100,0 Övrig personal ............ 10 6,2 113 70,2 6 3,7 32 19,9 161 100,0

.-

Lördagar och/eller andra dagar men ej lördagar under hela året.

124

Tabell 6: 2. Antal tjänstemän inom egentlig industri med olika sätt för arbetstidsförkort- ningens genomförande i och med 1960 med fördelning efter yrkesgrupp inom olika storleksklasser av företag

Vissa ar-

Våssa anim" Hellediga *ZCtSdagar 132511? agar for- , forkortadc kortade dagar plus helle- der hela Storleksklass d' da a året Suln- Pro— Yrkesgrupp lga g r ma cent

Antal Pro- Åmål Pro- Antal Pro- Antal Pro-

tJans- cent tjans- cent tjans- cent tJans- cent

tem. tem. tem. tem. Företag med 1_26 arb ...... 823 10,5 5 531 70,9 306 3,9 1 145 14,7 7 805 100,0 Teknisk personal .......... 60 8,2 485 66,5 10 1,4 174 23,9 729 100,0 Arbetsledare .............. 237 7,2 2 268 68,6 251 7,6 548 16,6 3 304 100,0 Kontorspersonal .......... 154 8,0 1 427 74,2 14 0,7 329 17,1 1 924 100,0 Försäljningspersonal ....... 323 34,6 518 55,5 30 3,2 62 6,7 933 100,0 Övrig personal ............ 49 5,4 833 91,0 1 0,1 32 3,5 915 100,0 Företag med 26_100 arb.. . . 830 6,6 8 497 67,5 999 7,9 2 270 18,0 12 596 100,0 Teknisk personal .......... 59 4,9 840 69,8 42 3,5 263 21,8 1 204 100,0 Arbetsledare .............. 95 1,6 4 048 68,6 618 10,5 1 141 19,3 5 902 100,0 Kontorspersonal .......... 115 4,1 2 066 73,7 133 4,7 491 17,5 2 805 100,0 Försäljningspersonal ....... 410 34,1 552 46,0 72 6,0 167 13,9 1 201 100,0 Övrig personal ............ 151 10,2 991 66,8 134 9,0 208 14,0 1 484 100,0 Företag med 101—200 arb. 164 _2,5 4 511 67,8 564 8,5 1408 21,2 6 647 100,0 Teknisk personal .......... 36 3,4 711 68,0 73 7,0 226 21,6 1 046 100,0 Arbetsledare .............. 51 1,5 2 461 70,8 375 10,8 589 16,9 3 476 100,0 Kontorspersonal .......... 58 4,5 808 63,4 58 4,6 350 27,5 1 274 100,0 Försäljningspersonal ....... 5 1,5 195 59,3 5 1,5 124 37,7 329 100,0 Övrig personal ............ 14 2,7 336 64,4 53 10,1 119 22,8 522 100,0 Företag med 201—500 arb.. . 180 1,9 6 750 69,4 1 023 10,5 1 773 18,2 9 726 100,0 Teknisk personal .......... 26 1,8 957 67,6 54 3,8 379 26,8 1 416 100,0 Arbetsledare .............. 102 1,8 3 979 72,2 832 15,1 598 10,9 5 511 100,0 Kontorspersonal .......... 18 1,0 1 112 60,3 3 0,2 711 38,5 1 844 100,0 Försäljningspersonal ....... 10 2,8 320 89,1 8 2,2 21 5,9 359 100,0 Övrig personal ............ 24 4,0 382 64,1 126 21,2 64 10,7 596 100,0 Företag med över 500 arb. . .. 121 0,6 16 302 77,8 1 723 8,2 2 815 13,4 20 961 100,0 Teknisk personal .......... _ _ 3 102 70,4 201 4,5 1 106 25,1 4 409 100,0 Arbetsledare .............. 103 1,0 8 109 80,2 1 359 13,5 534 5,3 10105 100,0 Kontorspersonal .......... 3 0,1 3 621 76,7 62 1,3 1 035 21,9 4 721 100,0 Försäljningspersonal ....... _ _ 523 82,6 6 1,0 104 16,4 633 100,0 Övrig personal ............ 15 1,4 947 86,6 95 8,7 36 3,3 1 093 100,0

...

Lördagar och/eller andra dagar men ej lördagar under hela året.

125

Tabell 6: 3. Antal tjänstemän inom egentlig industri med olika sätt för arbetstidsför- kortningens genomförande i och med 1960 med fördelning efter yrkesgrupp inom olika geografiska områden

Vissa ar- . .. Vissa arbets- H ll . betsdagar Ledlga lor- dagar för- e edlga förkortade dagar un— 1

kortade dagar lus helle- de” hela Geografiskt område ä, (1 året Sum- Pro- Yrkesgrupp lga agar ma cent

Antal Antal Antal Antal tiäns- Såå; sääns- få:; ,.,,,_ få:; sääns- få.?i tem. tem. tem. tem.

Stor-Stockholm ............ 133 1,4 5 155 54,1 454 4,8 3 785 39,7 9 527 100,0 Teknisk personal .......... 2 0,1 620 33,2 26 1,4 1 222 65,3 1 870 100,0 Arbetsledare .............. 60 1,6 2 656 70,2 259 6,8 810 21,4 3 785 100,0 Kontorspersonal .......... 7 0,3 891 36,6 58 2,4 1 477 60,7 2 433 100,0 Försäljningspersonal ....... 45 5,4 615 74,1 43 5,2 127 15,3 830 100,0 Övrig personal ........... 19 3,1 373 61,2 68 11,2 149 24,5 609 100,0 Göteborg ................. 263 6,3 3 148 75,8 606 14,6 137 3,3 4 154 100,0 Teknisk personal .......... 10 2,2 308 66,9 120 26,1 22 4,8 460 100,0 Arbetsledare .............. 21 0,9 1 707 77,9 374 17,1 89 4,1 2 191 100,0 Kontorspersonal .......... 31 4,9 541 85,7 41 6,5 18 2,9 631 100,0 Försäljningspersonal ....... 187 64,3 95 32,6 8 2,7 1 0,4 291 100,0 Övrig personal ............ 14 2,4 497 85,5 63 10,9 7 1,2 581 100,0 Malmö ................... 307 7,0 3 449 78,7 155 3,5 471 10,8 4 382 100,0 Teknisk personal .......... _ _ 803 90,9 5 0,6 75 8,5 883 100,0 Arbetsledare .............. 15 1,4 718 67,7 118 11,1 210 19,8 1 061 100,0 Kontorspersonal .......... 26 1,6 1 511 92,1 9 0,6 94 5,7 1 640 100,0 Försäljningspersonal ....... 151 42,2 149 41,6 2 0,6 56 15,6 358 100,0 Övrig personal ........... 115 26,1 268 60,9 21 4,8 36 8,2 440 100,0 Övriga landet .............. 1 415 3,6 29 839 75,2 3400 8,6 5018 12,6 39672 100,0 Teknisk personal .......... 169 3,0 4 364 78,1 229 4,1 829 14,8 5 591 100,0 Arbetsledare ............. 492 2,3 15784 74,3 2684 12,6 2301 10,8 21261 100,0 Kontorspersonal .......... 284 3,6 6 091 77,4 162 2,1 1 327 16,9 7 864 100,0 Försäljningspersonal ....... 365 18,5 1 249 63,2 68 3,4 294 14,9 1 976 100,0 Övrig personal ............ 105 3,5 2 351 78,9 257 8,6 267 9,0 2 980 100,0

...

Lördagar och/eller andra dagar men ej lördagar under hela året.

BILAGA 7

Tabell 7: ]. Anställda inom detaljhandeln m. m. under 1957 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

126

Ordinarie veckoarbetstid i timmar Bransch Summa Personalgrupp _ 38,0— 39,0— 40,0— 41,0— 42,0— 43,0_ 44,0— 45,0— 46,0— 47,0— 48,0— 49,0 37,9 38,9 39,9 40,9 41,9 42,9 43,9 44,9 45,9 46,9 47,9 48,9 _

Hela detaljhandeln m. m. . . . . .......

=D. m U'. o 01. o *”. 0

0,8 2,0 2,4 2,3

N .. o ”1. in

10,3 65,3 0,2 100,0 Enskild detaljhandel m. m. . . . . . . . . .

v- 08. o o__ a— o_ H ”. o *”. 0

2,1

v—l v—l N .. h u:? ". N lr. N

, 60,9 0,2 100,0 Enskild, egentlig detaljhandel ....... Kontorspersonal. . . . . ........... . . Butikspersonal. . . . . . . . . . .. ........ Hantverkspersonal ........... . . . . . Lagerpersonal .......... . . ........ Chaufförer . . . ......... . . Övriga. . . . . ............

2,2 16,9 0,4 0,4 2,0

54,5 0,3 100,0 10,7 0,0 100,0 60,0 0,4 100,0 60,2 _ 100,0 65,9 _ 100,0 66,6 ,2 100,0 21,3 1 100,0

».

Namthv—l

..

mmmhmqo owmmm 01 o

..

1—1

mmooodw co.-co

..

occur-co ONOOO canada whoooo mma-donna lNQDINHIONCD moln.-imon» comme—colo— NQmQwa-t coq—Nixons]

..

[II |

. .? "D. 0 | ".

Restauranger o. kaféer. . . . . . . . . . . . . Tjänstemän............... ....... Serveringspersonal ..... . . . . . . . . . . . . Ekonomipersonal .................. Övriga............ ....... — o_o_ oo o.". o oo

..

O 0 87,8 0,0 100,0 89,1 0,1 100,0 83,2 0 1 100,0 90,2 0,0 100,0 93,1 0,2 100,0

».

www OHH 0?qu se Ono—ooh como 0000 ONO

!!”!!!qu NHNNOO v-lMQw—(P OOOOO

I II Ill lg»!

more—1:60! oo || och.-(N m oor—öo N ll

Beljäningsslällen.,...... 07 Kontorspersonal. . . . . . . . ....... . . . . _ 54,3 Butiks- o. hantverkspersonal ....... _ 0 4 Övriga ....... — _

2,2

=” . _ "'”. co

N "'.'”. om

H

61,9 0,4 100,0 _ _ 100,0 62,9 0,4 100,0 36,5 _ 100,0

intim omo

IS,—| H ?; qu-CH 01 of m_v-c

[ I I

89,9 0,0 100,0 11,9 — 100,0 95,4 _ 100,0 99,7 _ 100,0 95,5 _ 100,0 99,7 _ 100,0 93,0 _ 100,0 95,0 0,4 100,0

..

cbr-4100 om I

m_s-> crm

.. cam

oo"

No . om

HN den H

00.0.

Prix

N

00.3”.

om

FÅ

w_o

Konsumtionsföreningar ............. 0,0 0 Kontorspersonal ...... . . . . . . . . . . . . — 1 Butikspersonal.................... — — Serveringspersonal ................ _ — Ekonomipersonal ........ . . . . . . . . . _ _ Lagerpersonal ....... _ —

on 00

Hanen-om vou—"ov" |||

[

Chaufförer .......... 0,9 Övriga ............ — _ _

Illlll lillll Illlll | [

llllll

..

lav-1 com_oo oom

Tabell 7: 2. Anställda inom detaljhandeln m. m. under 1960 fördelade procentuellt efter den ordinarie veckoarbetstidens längd

Bransch Personalgrupp Ordinarie veckoarbetstid i timmar

38,0— 38,9 39,0— 39,9 40,0— 40,9 41,0— 41,9 42,0_

42,9

43,0_ 43,9 44,0— 44,9 45,0— 45,9 46,0—

46,9

47,0—

47,9

48,0— 49,0 48,9 _

Summa

Hela detaljhandeln m. m ............ Enskild detaljhandel m. m. .........

Enskild, egentlig detaljhandel ....... Kontorspersonal .................. Butikspersonal .................... Hantverkspersonal ................ Lagerpersonal .................... Chaufförer ....................... Övriga ........................... Restauranger o. kaféer ............. Tjänstemän ...................... Serveringspersonal ................ Ekonomipersonal ................. Övriga ...........................

Betjäningsställen .................. Kontorspersonal .................. Butiks— o. hantverkspersonal ....... Övriga ........................... Konsumtionsföreningar ............. Kontorspersonal .................. Butikspersonal .................... Serveringspersonal ................. Ekonomipersonal .................. Lagerpersonal .................... Chaufförer ....................... Lgvriga ...........................

0,2

*”. v—l

CD .. Fl .

H

HOOOOÄle—lw NFOOOOv—l

. ..... ”1.5.0 ONO

sll Illl

&

DN. OO

|ll||l

a'>_ oo

N »

N

DOOQQHN (FOHLGOOQ

'!”

.. ..

th—lsr'oo anamn—o

0110 Hav-1

..

| . Gili—d Håbo N

..

lllll

0,9

02. o

thle-IHCD HLDOOOOO

Hair-(H oooo l "'."i ov— 1—1

l !

". .. =:—

c'a m_cchaor-wr—u sr nämwmom

..

033,01". v—(v—(No

H

HoosliN

oset—m" como co sr

manim—lll

C”. o

3,4 4,0

saw. mm

.. »

HOQQBDH QHYt'v—ICDCOCO

..

0.052”. NNYI'O !

..

com_o sfv-eva— l cum_i— NON

mh. 00 | 1

80,8 79,2 76,1 18,0 84,8 80,3 86,3 91,2 41,7 90,5 90,6 85,3 93,6 99,0 82,0 83,9 34,8 90,7 6,8 96,6 100,0 99,8 99,3 98,2

100,0

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

127

128 BILAGA 8

'I 959 års undersökning av — StOCkhOIHI i augusti 1959 arbetstidsförkortningens

verkningar Socialdepartementets utredningslokaler ]—

STOCKHOLM C Tel. 20 73 21

Nedanstående kommitté har av Kungl. Maj:t fått i uppdrag att undersöka verkningarna av den nu pågående arbetstidsförkortningen. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga hur arbetstidens längd och förläggning i samband med förkortningen har förändrats inom olika industriföretag.

Med anledning härav översänder kommittén föreliggande frågeblankett ang. arbetstiden för arbe-

tare. Denna blankett anhåller kommittén att Ni benäget ville ifylla och snarast återsända till kommit-

Z ten, om möjligt senast den 1 sept. 1959. Ett exemplar av blanketten torde behållas som kopia. Om bi- fogade svarskuvert används, befordras försändelsen portofritt.

Undersökningen omfattar blott ett begränsat urval av företag. Det är därför av särskild vikt att varje företag som erhåller blanketten ifyller och återsänder densamma. Skulle Ni ha svårigheter att lämna de begärda uppgifterna, ombeds Ni vända Er till kommittén.

1959 års undersökning av arbetstidsför- kortningens verkningar

BEN'I' HANSEN

Yngve Åberg

1/7 1959. 12.000 ex. Civtr Sth

129

Uppgifter om arbetstiden för arbetare inom industrin

Redovisningen skall endast omfatta arbetare. Den skall avse män och kvinnor, vuxna som minderåriga. Bland arbeta- re inberäknas förmän som deltar i arbetet samt lagerarbetare och chaufförer. Däremot medtas ej skogs- och jordbruks- arbetare, hemarbetare, butikspersonal, städerskor och servitriser.

Olika arbetsställen skall redovisas var för sig på skilda blanketter. Redovisningen skall avse de arbetsställen för vilka Ni lämnar årliga. löneuppgitter antingen till Socialstyrelsen eller till Svenska. Arbetsgivareföreningen.

Kommitténs ant. Obs! Vissa frågor besvaras genom att )( sätten i tillämpliga rutor.

1. Vilken eller vilka för året genomsnittliga ordinarie veckoarbetstider tillämpade Ni för arbe- tarna under 1957? (Med ordinarie veckoarbetstid menas här den längsta arbetstid för vilken övertidsersättning ej utbetalas.)

48 tim. 451/, tim. 42 tim. 40 tim. EJ El El

Annan veckoarbetstid, vilken?

. Har Ni enligt lag eller avtal förkortat någon eller några. av ovan angivna veckoarbetstider |:] Ja D Nej under 1958 eller 1959?

Om nej, ifylles ej punkterna 3—5 nedan.

. Ange nedan vilken eller vilka genomsnittliga ordinarie veckoarbetstider under 1957. som. på. så sätt förkortats, samt motsvarande förkortade veckoarbetstider under 1955 och 1959. (Obs! Den eller de arbetstider som anges för 1957 skall också ha angetts ovan under punkt 1.) ---------------------------------------- Genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid under -------------- 1 5 1957 1958 1959 tim./vecka . tim-lveéka ................................ tim-IW-eka ................................ ) > , ................................ ) ' ) 20 Kommitténs ant. (2) (3) (4) (5) (6) (7) (13) (14) 10—40 ........................................................................................................................................................................ 50 ....................................................................................................................................................................................................... 60 ..................................................................................................................................................................................................... 70 .................................................................................................................................................................................................... S:a 10—40 ............................................................................................................................ 50 ............................................................................................... 60 70 .................................................................................................................................................................................................. S:a.

9—201502

130

4. Ange nedan hur förkortningen utlagts under 1958 och 1959 samt det ungefärliga antalet arbe— tare som berörts av resp. alternativ för utläggningen. Obs! Om olika alternativ tillämpats för olika arbetarkategorier skall detta framgå av redovisningen nedan genom att mer än ett alternativ anges. (Bifoga om möjligt en avskrift av överenskommelsen med arbetstagarparten beträffande förkortningens utläggning under resp. är.)

A. Ar 1958. a) Förkortades varje arbetsvecka under året? |:] Ja D Nej

Om ja, ange på. vilket sätt

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

b) Uttogs förkortningen i form av enbart lediga lördagar, helgdagsaftnar och/eller s.k. hal- dagar? D Ja [] Nej

Om ja, ange antalet sådana dagar

ange datum för dessa dagar 1)

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare

c) Uttogs förkortningen på. annat sätt?

Om ja, ange vilket

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare ________________________________

B. År 1959. a) Förkortas varje arbetsvecka under året? D Ja [] Nej

Om ja. ange pa vilket slått

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

b) Uttas förkortningen i form av enbart lediga lördagar, helgdagsaftnar och/eller !. k. hil- dagar? [] Ja D Nej

Om ja. ange antalet sådana dagar

ange datum för dessa dagar!)

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare ________________________________

c) Uttas förkortningen på annatÅsätt? D Ja D Nej

Om ja, ange vilket

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare ________________________________

Kommitténs ant.

1) Om lediga dagar ej uttagits samtidigt av samtliga arbetare. anges här i stället de månader under vilka de lediga dagarna utt-sits..

5.

. Anmärkningar Har driftstiden till följd av arbetstidsförkortningen

1958 a) förkortats i samma grad som arbetstiden; eller [] b) förkortats i mindre grad än arbetstiden; eller [] e) inte alls förkortats? |:]

1959 1)

C]

C] El

!) Jämfört med 1958

Om alternativ I:) eller c) markerats, ange kortfattat varför driftstiden ej förkortats i samma grad som arbetstiden under 1958

under 1959 .

. Har det för arbetarna under 1957. 1958 och/eller 1959 förekommit inarbetning av fria sommar-

lördagar utöver dem som eventuellt uttagits genom arbetstidsförkortningen? D Ja [] Nej Om ja, ange det ungefärliga antalet arbetare som berörts av inarbetningen under

1957 .. 1958 1959

Företagets namn:

År företaget anslutet till Svenska. Arbetsgivareföreningen? [] Ja

Arbetsställets belägenhet (kommun):

D Nej

Förfrågningar angående uppgifter på. blanketten besvaras av:

Namn: Tel:

131

Kommitténs ant.

132 _ BILAGA 9

Arbetare

'I 959 års undersökning av Stockholm i september 1960 arbetstidsförkortningens verkningar

Socialdepartementets utredningslokaler I—

STOCKHOLM C Tel. 20 78 21

Uppgifter om arbetstiden för arbetare inom industrin Blanketten insändes till 1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens verkningar snarast och 'I. om möjligt senast den 15 oktober 1960. Om bifogade svarskuvert används, befordras försändelsen portofritt. Redovisningen på denna. blankett skall endast omfatta arbetare. Den skall avse män och kvinnor,

vuxna som minderåriga. Bland arbetare inberäknas förmän som deltar i arbetet samt lagerarbetare och chaufförer. Däremot medtas ej skogs- och jordbruksarbetare, hemarbetare, butikspersonal, städerskor

och servitriser.

Olika arbetsställen skall redovisas var för sig på skilda blanketter. Redovisningen skall avse de arbetsställen för vilka Ni lämnar årliga löneuppgifter antingen till Socialstyrelsen eller till Svenska

Arbetsgivareföreningen.

Obs! Vissa fragor besvaras genom att ): sätten i tillämpliga rutor.

1.

Vilken eller vilka för året genomsnittliga ordinarie veckoarbetstider tillämpade Ni för arbe- tarna under 1959? (Med ordinarie veckoarbetstid menas här den längsta arbetstid för vilken övertidsersättning ej utbetalas.)

[] 46 tim. D 451/3 tim. |] 45 tim. E] 42 tim. D 40 tim.

Annan veckoarbetstid, vilken?

Har Ni enligt lag eller avtal förkortat någon eller några av ovan angivna veckoarbetstider

under 1960 (genom fria lördagar eller på annat sätt)? [] Ja [:| Nej

Om nej, ifylles ej punkterna 3—5 nedan.

. Ange nedan vilken eller vilka genomsnittliga ordinarie veckoarbetstider under 1969, som på så sätt förkortats, samt motsvarande förkortade veckoarbetstider under 1980. (Obs! Den eller de arbetstider som anges för 1959 skall också ha angetts ovan under punkt 1.)

133

Kommitténs ant.

Genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid under 1959 1960 tim./vecka tim./vecka .......................... > ' > . . ,. » Kommitténs ant. 1 2 3 4 5 A ..................................................................................................... B .................................................................................... c .................................................................. D ........................................................................................................... S:a t' o 1 2 3 4 5 a 7 13 14 A ........... B ...................................................................................................................................................................................................... C ........ D .................................................................................................................... S:a

134

4. Ange nedan hur förkortningen utlagts under 1960 jämfört med arbetstiden under 1959 samt Kommitténs ant. det ungefärliga antalet arbetare som berörs av resp. alternativ för utläggningen. Obs! Om olika alternativ tillämpas för olika arbetarkategorier skall detta framgå. av redovisningen ne- dan genom att mer än ett alternativ anges. (Bifoga om möjligt en avskrift av överenskommel- sen med arbetstagarparten beträffande förkortningens utläggning.)

a) Förkortas varje arbetsvecka under året? D Ja |:] Nej Om ja, ange på. vilket sätt

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare

b) Uttas förkortningen i form av enbart lediga lördagar, lielgdagsaftnar och/eller s. k. bål-

dagar? |:] J a D Nej

Om la, ange antalet sadana dagar ..

ange datum för dessa dagar 1)

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

c) Uttas förkortningen på annat sätt? [] Ja [] Nej

Om 10, ange vilket

ange det ungefärliga antalet berörda arbetare .. ... . .. ..

5. Har driftstiden under 1960 jämfört med 1959 till följd av arbetstidsförkortningen

&) förkortats i samma grad som arbetstiden; eller |:] b) förkortats i mindre grad än arbetstiden; eller |:] e) inte alls förkortats? |:]

Om alternativ b) eller c) markerats, ange kortfattat varför driftstiden ej förkortats i samma

grad som arbetstiden

6. Har det för arbetarna under 1960 förekommit inarbetning av fria sommarlördagar utöver dem

som eventuellt uttagits genom arbetstidsförkortningen? [] Ja [:| Nej

Om ja, ange det ungefärliga antalet arbetare som berörts av inarbetningen ..

1) Om lediga dagar ej utias samtidigt av samtliga arbetare, anges här i stället de månader under vilka de lediga dagarna utan.

135

7. Anmärkningar Kommitténs ant.

Företagets namn:

Är företaget anslutet till Svenska Arbetsgivareföreningen? D Ja [] Nej

Arbetsställets belägenhet (kommun):

Förfrågningar angående uppgifter på. blanketten besvaras av:

Namn: Tel:

138

BILAGA 11

1959 år: undersökning av

arbetstidsförkortningens Stockholm i oktober 1960 verkningar

Socialdepartementets utredningslokaier

Storkyrkobrinken 7, 1 tr. Stockholm C

./_

ll I'II'

Nedanstående kommitté har av Kungl. Maj:t fått i uppdrag att undersöka verkningarna av den nu pågående arbetstidsförkortningen. I uppdraget ingår bl. a. att kartlägga hur arbetstidens längd och förläggning i samband med förkortningen har förändrats inom olika handelsföretag.

Med anledning härav översänder kommittén föreliggande frågeblankett angående arbetstiden för anställda inom handeln. Denna blankett anhåller kommittén att Ni benäget ville ifylla och snarast återsända till kommittén, om möjligt senast den— 19 november 1960. Ett exemplar av blanketten torde behållas som kopia. Om bifogade svarskuvert används, befordras försändelsen portofritt.

Undersökningen omfattar blott ett begränsat urval av företag. Det är därför av synnerlig vikt för undersökningens resultat att varje företag som erhåller blanketten ifyller och återsänder densamma.

Skulle Ni ha svårigheter att lämna de begärda uppgifterna, ombeds Ni vända Er till kom- mittén (tel.: 2103 17, sekr. Sundström).

1959 års undersökning av arbetstidsför- kortningens verkningar

IEN'I' HANSEN

Yngve Aborg

l_

139 2 Uppgifter om arbetstiden för anställda inom handeln.

De uppgifter som här efterfrågas skall omfatta samma försäljnings/arbets—lsiiilicn som de, för vilka Ni ombeds lämna kvartals- uppgifter till socialstyrelsen angående omsättningen.

Uppgifterna skall avse heltidsanställd kontors-, butiks—, liantverks- och lagerpersonal samt heltidsanställda chaufförer och övriga heltidsanställda vid samtliga till företaget (firman) hörande försiiljnings/arbets-/ställen (kontor. butiker, serveringsloka- ler m.m.), där försäljning till allmänheten (inkl. servering) förekommer. Detta gäller även om försiiljnings/arbets-lstäilena är belägna på skilda orter.

Dettidsanstäild personal skall inte medtas liksom inte heller företagsledare (direktörer, disponenter) och ägare av (eller del— ägare i) firman och deras familjemedlemmar.

Om Ni inte har någon heltidsanställd personal att redovisa för vare sig maj l957 eller maj 1960, sätter Ni ett x i vidstående ruta och återsiindcr blanketten till kommittén utan att i övrigt ifylla densamma. |__—l

" Kommitténs ant. 1. Ange den ordinarie veckoarbetstidens längd under 1957 och 1960 samt under maj 1960 för anstailda

inom de av nedanstående personalgrupper som återfinns i Eder! företag. Om veckoarbetstidens längd är olika under olika delar av året anges den genomsnittliga veckoarbetstiden under resp. år. På. motsvarande sätt anges den genomsnittliga veckoarbetstiden under maj 1960. Ange också antalet anställda i maj 1957 och i maj 1960 inom resp. personalgrupper. Om skilda veckoarbets- tider råder inom personalgrupperna, anges de olika veckoarbetstiderna och motsvarande antal an- ställda på skilda skrivrader. * """"""""""

Veckoarbetstid, timmar Antal anställda 1957 1960 maj 1960 maj 1957 maj 1960

Kontorspersonal

Buliks—(serrcrings-)persona]

Hantverkspersonal (i. ex. skräddare, cykelrcpnrn— törer)

Lagerpersonal

Ciianftörcr

Övriga (t.ex. resande försi'ti- jare)

tå . Om veckoarbetstiden enligt redovisningen ovan förkortats mellan 1957 och 1960, ange hur förkort- ningen uttagits under 1960 jämfört med arbetstiden under 1957 samt hur många anställda. som fått förkortning inom ifrågavarande personalgrupper. ([ de fall arbetstiden förkortats inom ramen för varje vecka, ange på vilkel sätt förkortningen skett. I de fall förkortningen uttagits i form av lediga dagar, ange när dessa infaiiit.)

Förkortningssått Antal anställda

Kontorspersonal

25 MAJ I; ;:

KUNGL BIBL. STOLKL .;

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1962

1. Helsetjeneste for sotarende. 2. Nordiskt samarbete inom radio och television. 3. Vattenkraften i Torne och Kalix alvar.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962

Systematisk förteckning

(Slttrorm inom klammer beteckna utredningar-nas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Atomansvarighet II. [14]

Utrikesdepartementet Aspekter på utvecklingsbiståndet. [12]

Försvarsdepartementet Totauorsvarets personalfrågor. [3]

Socialaepsrtementet

skogstiilgångarna i Jämtlands län. (i] Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning. 1

Kommunlkationsdepartementet Statsbidrag till enskild väghållning. rn. m. [8]

Finansdepartementet

Finanspian för budgetAret 1962/aa samt Preliminär nationalbudget för år 1982. [a] Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. [91 1959 års långtidsutredntng. 1. Svensk ekonomi 1980 —1965. [10] 2. Svensk ekonomi 1960—1965. Bilagor 1—5. (111 sklrpts regler tör rusdrycksinköp. [13]

Ecklesiastikdepsrtementet

Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. [5] Kprrespondensundervisningen inom skolväsendet. le]

Jordbmksdepartementet Yrkesutbildningen pi tridgårdsområdet. [2]

Hmdelsdepartementet Den allmänna näringslegstittningen. [15]

Inrikesdepartementet

Arbetsuppgifter och utbildning för viss slukvlrds- personal. [4] Kommunal beredskap. [7]

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG. ESSELTE AB. STOCKHOLM 196: