Ecklesiastikdepartementet

_...

SOCIONOMUTBILDNINGEN

BETÄNKANDE AV

SOCIONOMUTBILDNINGSKOMMITTEN

Stockholm 1 962

• Sida 3
•  Original

1.

17. 18. 19.

. Vidgac vuxenutbildning på

. Nedre

STATENS OFFE NTLIGA UTREDNINGAR 1962

Kronologisk förteckning

Skogsmgångama 1 umtlands lan. Idun. 100 |. + 1 utvil-skarta. s. Yrkesrtbildningen pd tridgårdsområdet. Statens Reprotuktionsanstalt. 71 s.

. Totalfirsvsrets personalfrågor. Beckman. 305 s. Tö.

Arbetsippgifter och utbildningI för viss sjuk- vårdspersonal. Beckman. 165 s. I. gymnasiestadiet. Kihlström. 118 s. E.

. statsbmag till enskild väghållning, m. m. Idun.

928.K . Kommunal beredskap. Idun. 198 3. I.

Flnanslan för budgetåret 1982!” samt Prelimi- äiir nglonalbudget för år 1960. Marcus. XXIII + 5. . Städer-las särskilda rättigheter och skyldigheter

i förhållande till staten. Kihlström. 259 s. Fi . Svensk ekonomi 1960—1965. Idun. 220 s. Fi. . Svensk ekonomi 1960—1965. Bilagor 1—5. Idun.

206 s. 11. . Aspeker på utvecklingsblståndet. Idun. m s. U. . Skärpta regler för rusdryckslnköp. Idun. 125 s. . Atomaisvarighet II. Idun. 205 s. . Den almänna näringslagstiftuingen. Idun. lll

S..H . Korrespondensundervisningen inom skolvllsen-

dtetd TgckerEibolaget Värmlands Folkblad. Karl- s s s. Arbetsidsförkortningens omfattning och utlägg- ning. Iiun. 141 s. Automatisk databehandling inom folkbokföring:- och uppbördsviisendet. Del II. Idun. 87 3. F1. Utlancssvenskars deltagande i allmänna val. Idun. 5) s. Ju.

justitierevisionens arbetsorganisation. Idun. & s. Ju.

37 $&.

39. 40.

41. 42. 42.

"

Kommunalt stöd de studerande från utvecklings länderna. Kihlström. 86 s. 1. Samhiiusfarlig asociaiitet. Idun. »: |. I. Försvarets tandvård. Idun. 100 s. Fd. . Expropriation för sanering av historiskt ene

kmtughistoriskt värdefull bebyggelse. Marouf 45 a. u. Reviderad nationalbudget för år 1900. Marouf IV + 52 s. Fi.

Avgiftsbelagda trafikanläggningar. Idun. 70 s. K Radions juridiska ansvar. Idun. 131 s. Ju. Skolvasendets centrala ledning. Idun. 400 :. E. Säkerhetsinspektion av motorfordon och släp vagnar. Kihlström. 101 s. K. Arbetstidsreglering för militär personal och el litar. Idun. sz s. Fö

.Stadshypoteks— och hostadskreditinstitutioner

na. Norstedt & Söner. 153 s. FL . Automatisk databehandling. Kihlström. 311 S. F)

Veterinärmedicinsk forskning och undervisning Del I. statens Reproduktionsanstalt. 160 s. Jo.

. Försvarsmediclnsk forskning i totalförsvaret

Idun. 191 s.+1 utviksblad. E. Svensk trafikpolltik III. Idun. 108 s. K.

. Naturen och samhället. Statens Reproduktions anstalt. 440 s. Jo.

Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och perso nalorganisa-tlon. Idun. 115s K. Utbildning av sjukvårdsadministratörer. Idun 112 s. 1. Ortsprislndex.1dun.ms. Beredskapslagring av olja 1968—1960. Idun. 1! Mål och medel i stabiliseringspolltiken—Remiss yttranden. Norstedt & Söner. 270 s. Fi. Avdrag för representationskostnader, Kihlström. 112 s. Socionomutbildningen. Idun. 107 I. ].

m.m

• Sida 1
•  Original

Ecklesiastikdepartementet

SOCIONOMUTBILDNIN GEN

BETÄNKANDE AV

SOCIONOMUTBILDNINGSKOMMITTEN

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE AB STOCKHOLM 1962

• Sida 2
•  Original

• Sida 3
•  Original

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet

Genom beslut den 3 juni 1960 bemyndigade Kungl. Maj :i chefen för eckle- siastikdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för att verkställa utredning rörande socionomutbildningens uppgifter, innehåll och organi- sation.

Med anledning därav tillkallade departementschefen samma dag som sakkunniga numera landshövdingen Thure Andersson, socialinspektören Märta Lannemyr (f. Iveroth), rektorn Paul Lindblom, numera kansliche- fen Ragnar Linnér, kanslirådet Olof Petersson och numera sekreteraren Olof Schärman. Samtidigt uppdrogs åt Andersson att som ordförande leda de sakkunnigas arbete. Till sekreterare åt de sakkunniga utsågs biträdan- de lektorn Ingemar Mundebo och till biträdande sekreterare numera t. f. förste byråsekreteraren Sanfrid Fenger. Efter framställning av de sakkun— niga tillkallade departementschefen den 17 oktober 1960 lektorn Marja Alm— qvist och kommunaldirektören Ingvar Hjelmqvist samt den 9 oktober 1961 professorn Jörgen Westerståhl att såsom experter biträda de sakkunniga. Experterna har från de tidpunkter, vid vilka de tillkallats, deltagit i de sak- kunnigas arbete.

De sakkunniga har antagit namnet socionomutbildningskommittén.

Kommittén har med skrivelse den 28 september 1960 överlämnat förslag till åtgärder i "syfte att öka utbildningskapaciteten vid de befintliga social— instituten och med skrivelse den 31 maj 1961 överlämnat förslag om upp— rättande av ett socialinlstitut i Umeå.

Sedan uppdraget nu slutförts får kommittén härmed vördsamt överlämna förevarande betänkande.

Stockholm den 16 augusti 1962.

Thure Andersson

Märta Lannemyr Paul Lindblom Ragnar Linnér Olof Petersson Olof Schärman

/Ingemar Mundebo

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Kap. 4

Kap. 8

Kap. 9 Kap. 10

2. Ämnesbeskrivning

Följande redogörelse är en sammanställning av uppgifter hämtade ur stu- diehandledningarna för de olika instituten.

Stats— och kommunalkunskap: studierna i ämnet avser främst att ge en allmän orientering som bakgrund till de socialpolitiska och kommunala läroämnena. Äm- net omfattar Sveriges författning och förvaltning, regeringsmaktens och riksda- gens organisation, befogenheter och inbördes förhållanden i Sverige enligt grund- lagen och praxis samt den statliga och kommunal-a förvaltningens organisation, kompetens och uppgifter. Dessutom behandlas organisationsväsendet och folk- rörelserna samt de politiska och sociala idéerna.

Nationalekonomi: studierna i ämnet avser att ge kunskaper om Sveriges nä- ringsliv samt förmåga att med hjälp av den ekonomiska teorin förstå samman- hangen mellan ekonomiska företeelser, främst i avseenden som har nära samband med den socialpolitiska utvecklingen.

Socialpolitik: studierna i ämnet avser »att ge en översikt över de senaste 150 årens sociala och ekonomiska utveckling i Sverige och utlandet samt en allmän orientering om den svenska socialpolitiken, främst arbetsmarknadspolitik, be- folkningspolitik och bostadspolitik, varvid själva lagstiftningen genomgås utför- ligare endast pä de områden som inte behandlas i ämnet socialrätt.

Socialrätt: studierna i ämnet avser att ge en allmän orientering i råttskunskap samt djupare insikter i lagstiftningen på följande områden: samhällets barna- och ungdomsvård, familjepolitik, nykterhetsvård, kriminalvård, arbetsrätt, socialför- säkring och socialhjälp. Studierna vill ge en orientering om gällande lagstiftning i avseende på såväl bestämmelsernas innehåll och motivering som deras till- lämpning.

• Sida 54
•  Original

Psykologi: studierna i ämnet avser att göra eleverna förtrogna med psykologiskt tänkande och orientera dem i psykologins metoder och arbetsområden. Ämnet om- fattar främst allmän psykologi, arbetspsykologi, barnpsykologi samt medicinsk psykologi och psykiatri.

Sociologi: studierna' 1 ämnet avser att ge en orientering om de viktigaste sociala institutionerna och gruppbildningarna samt om de processer genom vilka män- niskor -i ett samhälle påverkar varandras handlande och tänkande. Ämnet omfattar främst socialpsykologi, familjesociologi och kriminologi samt en genomgång av grundläggande sociologiska undersökningsmetoder.

Hygien med socialmedicin: studierna i ämnet avser att ge en orientering om bland annat bostads-, skol- och yrkeshygien, huvuddragen .av hälso- och sjukvår- dens arbetsområden och organisa-tion, psykisk barna- och ungdomsvård samt vatten— och avloppsfrågor, renhållning, hälsovårdsstadgan och hälsovårdsnämn- dernas arbete. För examen fordras endast en propedentisk kurs. Den som önskar få betygi ämnet skall följa en extra föreläsningsserie.

Social metodik och administration: (den förutvarande kursen i praktisk social- vård ombildades år 1960 till ett examensämne med detta namn). Grundkursen uppdelas i följande avsnitt:

a) social administration, där undervisningen syftar till att ge en introduktion i elementära administrativa och organisatoriska problem med tonvikt på kommunal social förvaltning;

b) socialvårdsmetodik, där undervisningen syftar till att ge grundläggande kunskaper om casework som arbetsmetod inom svensk socialvård och orientering om dess användning inom vissa specialiserade verksamhetsgrenar såsom psykisk barnavård och familjerådgivning; samt

c) diskussionsseminarium, där undervisningen i huvudsak bygger på de stu- derandes material från studiepraktiken.

Kommunal förvaltning (Kommun—al rättskunskap): studierna i ämnet avse." att meddela systematisk kunskap om de författningar, som bildar den svenska kom- munalförvaltningens rättsliga underlag och att jämsides härmed göra de stude— rande förtrogna med det kommunala förvaltningsarbetets praktiska huvuduppgif- ter och organisationsteknik. Undervisningen inledes med en orienterande kurs i allmän rättskunskap, varpå följer en kurs i allmän och speciell kommunalräit.

Samhällsplanering: studierna i ämnet avser att belysa hur samhällsplaneringens olika specialområden sammanknytes till en helhet och hur kommunen härvid engageras i olika avseenden. Ämnet omfattar samhällsplaneringens begrepp och syfte, byggnadsnämnds uppgifter, fastighetsrätt, vatten och .avloppsfrågor, gator och vägar samt bostadsförsörjning.

Kommunal ekonomi och redovisning: studierna i ämnet avser att göra de stu- derande förtrogna med den kommunala ekonomin och bokföringen. Ämnet omfat- tar de grundläggande principerna för den kommunala ekonomin, budgetteknLken, bokföringen, revisionen och finansstatistiken. Härtill kommer de företagsekono- miska grundbegreppen. — För deltagande i undervisningen fordras kunskaper i affärsbok—föring, motsvarande ha-ndelsgymnasiets kurs.

Kurs i beskattningsrätt: kursen avser att meddela översiktlig kunskap om det svenska skattesystemet samt om de olika slagen avgdirekta skatter och om taxe- ringsförfarandet.

Kurs i Stockholms stads förvaltning: kursen är närmast avsedd för studerande som ämnar söka anställning i Stockholms stads förvaltning. Den syftar till att ge

• Sida 55
•  Original

en allmän orientering om de viktigaste kommunala uppgifterna i huvudstadens förvaltningsorganisation.

Kurs i elementär statistik: kursen avser främst att underlätta studierna av socialpolitik, sociologi och psykologi och behandlar några grundläggande statis- tiska begrepp jämte vissa beskrivande mått, såsom population, stickprov, grafisk framställning, medelvärden, spridningsmått och korrelation.

Kurs i praktisk kommunal förvaltning: kursen omfattar följande avsnitt:

a) skrivteknik, kontorsorganisation, sammanträdesteknik, allmän förvaltnings- teknik och npphandlingsteknik;

b) förhandlingar och tillämpning av avtal, tjänsteföreskrifter, arbetsledning och personalvård, förhållandet förtroendemän—tjänstemän och kontakten med all- mänheten; samt

c) bebyggelseplanering, gator och vägar, vatten och avlopp, elverk, kommunika- tioner, renhållningsteknik, bostadslån, fastighetsförvaltning samt skolorganisation och administration.

3. Undervisningens omfattning Undervisning för betygsgraden Godkänd meddelas i form av föreläsningar och lektionsundervisning (övningskurser). För högre betyg krävs förfat— tande av en uppsats och deltagande i seminarier samt i vissa fall över- betygsföreläsningar. Som framgår av följande tabell är antalet undervis— ningstimmar mycket varierande i de olika ämnena vid"de skilda instituten. Detta torde bland annat bero på de varierande möjligheterna att få en till- fredsställande lösning av lårarfrågorna i respektive ämne. Det bör emeller— tid betonas, att kunskapsfordringarna i fråga om litteraturkursens omfatt- ning är i huvudsak likartade vid samtliga institut. I tabellen anges antalet undervisningstimmar per studerande; antalet lärartimmar är väsentligt

Stockholm | Göteborg I Lund Ämne" OCh kurser God- Högre God- Högre God— Högre känd betyg känd betyg känd betyg

Stats— och kommunalkunskap ..... 42 12 84 10 71 12 Nationalekonomi ................ 46 28 50 10 41 13 Socialpolitik .................... 40 44 60 20 62 19 Socialrätt ...................... 104 36 88 20 94 17 Psykologi ...................... 76 24 72 20 78 13 Sociologi ....................... 24 12 34 10 46 13 Hygien med socialmedicin ........ 38 12 40 —— 56 12 Social metodik och administration. 152 12 176 12 190 12 Kommunal förvaltning med sam- hällsplanering ................... 114 12 104 20 96 12 Kommunal ekonomi och redovis- ning ........................... 78 36 94 18 90 8 Kurs i heskattningsrätt .......... 32 —— 24 — 21 _— Kurs i Stockholms stads förvalt-

ning ........................... 20 —— _— _— _- — Kurs i elementär statistik ........ 12 _ 10 — 12 — Kurs i praktisk kommunal förvalt- ning ........................... 78 —— 46 —— 110 —

• Sida 56
•  Original

högre, främst därför att de studerande är fördelade på flera undervisnings— grupper, men även därför att viss del av överbetygsundervisningen är alter— nativ. Inom exempelvis ämnet socialrätt vid socialinstitutet i Stockholm an— ordnas sex föreläsningsserier medan den enskilde eleven följer endast två eller tre av dessa.

4. Studiepraktik

Den praktiska utbildningen under studietiden är av central betydelse i so- cionomutbildningen. En planmässigt ordnad praktisk utbildning är ett nöd- vändigt komplement till den rent teoretiska undervisningen. Studieprakti- ken betraktas därför som ett huvudmoment, där den studerande kan god- kännas eller underkännas liksom i de teoretiska läroämnena.

För examen på sociala eller socialkommunala linjen (förvaltningslinjen) fordras nu — förutom ett års förpraktik —— åtta till tio månaders praktik under studietiden. Härtill kommer att den praktiska utbildningen även har stort utrymme i undervisningen vid socialinstituten. Ämnet social metodik och administration är med hänsyn till timantalet institutens största ämne och även kursen i praktisk kommunal förvaltning har ett betydande antal undervisningstimmar.

Praktiken fullgöres under somrarna och under en (del av) undervisnings- fri termin. Varje praktikperiod skall omfatta en tid av minst tre månader och varje studerande har därför två eller tre praktikperioder. Studieprak- tiken bygger på de kunskaper och erfarenheter som förpraktiken har givit den studerande. Då förpraktiken såväl till innehåll som kvalitet är högst varierande måste uppläggningen av studiepraktiken bli mycket olika. Den studerande har möjlighet att specialisera sin praktiska utbildning med hän- syn till framtida yrkesinriktning, men man är samtidigt angelägen om att utbildningen inte blir ensidig utan ger erfarenhet från skilda områden. Hela studiepraktiken får därför inte förläggas till en enda praktikinstitu— tion eller ett enda arbetsområde. För de studerande på sociala linjen brukar en praktikperiod inom kommunal socialvård betraktas som obligatorisk. Undantag från denna regel medges för studerande som har långvarig och mångsidig erfarenhet från kommunal tjänst. Studerande på socialkom- munala linjen (förvaltningslinjen) har regelmässigt en praktikperiod på kommunal- eller drätselkontor.

Studiepraktiken brukar förläggas till följande slag av institutioner: Sociala linjen: socialvårdsbyråer, kommunalkontor och andra organ för kommunal socialvård; kuratorskontor vid sjukhus, fångvårdsanstalter och skolor etc.; rättspsykiatriska kliniker; skyddskonsulentexpeditioner; barn— psykiatriska rådgivningsbyråer ; ungdomsvårdsskolor ; vårdanstalter för al-

• Sida 57
•  Original

koholmissbrukare; arbetsförmedlingskontor; personaladministration i en- skilda och offentliga företag 111. m.

Socialkommunala linjen: kommunalkontor, drätselkontor och landstings- kanslier; andra kommunala förvaltningskontor, såsom byggnads- och fas- tighetskontor, skolexpeditioner och socialbyråer; sjukhuskontor ; statlig för- valtning, såsom länsstyrelser och länsbostadsnämnder.

Praktikplatser anvisas av socialinstituten, närmast av ledarna för den praktiska utbildningen, d.v.s. för den sociala linjen av lärarna i social metodik och administration och för den socialkommunala linjen av lärarna i de kommunala ämnena. Instituten gör regelbundna muntliga och skrift- liga förfrågningar till olika institutioner angående deras möjligheter att ta emot praktikanter. Instituten lägger ned ett betydande arbete på att an- skaffa lämpliga praktikplatser. Åtminstone tidvis har man haft svårigheter att placera de studerande, främst i socialbyråpraktik. I fråga om praktikant- placeringen har instituten genom en underhandsöverenskommelse delat landet i tre distrikt. Varje institut svarar i huvudsak för studiepraktiken inom respektive distrikt.

De studerande erhåller i allmänhet ersättning från praktikinstitutionen. Denna ersättning utgår med högst varierande belopp. I undantagsfall er- håller den studerande ingen kontantlön utan endast fritt vivre, i andra un— dantagsfall utgår vikariatslön på relativt höga tjänster. Åtskilliga stude— rande fullgör en del av praktiken i form av vikariat. I allmänhet torde över hälften av de studerande få vikariat under någon del av sin praktik, detta gäller i synnerhet den andra perioden. För att få ett vikariat eller annan tillfällig anställning tillgodoräknad som en del av studiepraktiken skall an- ställningen av kursledaren godkännas som studiepraktik.

Studiepraktikens värde är i hög grad beroende av den handledning som lämnas på praktikinstitutionen. I ett uttalande angående kommuners so- ciala organ och praktikantutbildningen som gjordes år 1954 av social- instituten i samråd med kommunförbunden och vissa andra organisationer, framhölls, att stor vikt måste läggas vid praktikantundervisning och -utbild— ning. De allmänna riktlinjer för studiepraktiken som skisserades i denna rekommendation torde mer eller mindre medvetet tillämpas av praktik- institutionerna inom den kommunala socialvården. I syfte att förbättra kon- takten mellan praktikinstitutionerna och socialinstituten har instituten anordnat handledarkonferenser för de tjänstemän, som fungerat som band- ledare av praktikanter inom den kommunala socialvården. Denna utbild- ningsverksamhet har utökats under senare år.

• Sida 58
•  Original

Kommitténs synpunkter och förslag

För att kunna bedöma frågan om utbildningens uppgifter och innehåll har kommittén tagit del av olika utredningar och framställningar om sociono- mernas arbetsmarknad och arbetsförhållanden och även själv företagit sär— skilda undersökningar. Av detta material, som redovisas närmare i bilaga 1, framgår, att den teoretiska och praktiska utbildningen allmänt anses böra förstärkas, varvid fördjupade kunskaper särskilt krävs inom de ekono- miska och juridiska områdena för den kommunalekonomiskt och admi- nistrativt inriktade och inom de psykologiska och juridiska områdena för den socialt inriktade, att en bred allmänorientering betraktas som värdefull och nödvändig och att behovet av specialisering och fördjupning av ut- bildningen ökar.

Kommittén ansluter sig till de återgivna synpunkterna och har sökt att beakta och mot varandra avväga de olika önskemålen genom att föreslå följande huvudlinjer för en omläggning av socionomuthildningen:

1. Tiden för den teoretiska utbildningen ökas och den praktiska utbild- ningen effektiveras.

2. Kraven på allmänorientering tillgodoses genom en för alla gemensam grundkurs, där studierna inom varje ämnesområde har en brett oriente- rande karaktär.

3. Specialiseringen främjas genom att utbildningen närmare anpassas efter arbetsmarknadens behov med flera alternativa linjer inom varje exa- mensämne. De synpunkter och förslag som kommittén i det följande framlägger har givits formen av riktlinjer för ett konkret handlande från socialhögskolor- nas sida. Kommittén har sett som sin uppgift att lägga fram en grundplan för socionomuthildningen, inte att på alla punkter framlägga detaljerade förslag om utbildningens uppgifter, innehåll och organisation.

1. Linjedifferentiering

Socionomexamen kan nu avläggas på olika linjer, nämligen sociala, social- kommunala (förvaltnings-) eller teoretiska linjen. Det förekommer att ele- ver avlägger examen på mer än en linje, men detta är mycket ovanligt eftersom det medför en avsevärd förlängning av studietiden. Förutom teore— tiska studier i ytterligare något ämne krävs nämligen utökad studiepraktik. Ett antal elever studerar emellertid något eller några ämnen utöver vad som .fordras för deras examen. Det är även möjligt —— och sker i några fall varje läsår —— att bli överflyttad till annan linje. En sådan ansökan brukar bifal— las av lärarrådet om den studerande uppfyller inträdesvillkoren i fråga om förpraktik för den nya linjen eller eljest är beredd att komplettera sin praktik.

• Sida 59
•  Original

Under 1950-talet har vid socialinstituten antagits i genomsnitt 240 stude- rande per år. Av dessa har två tredjedelar antagits på sociala linjen, en fjärdedel på socialkommunala linjen (förvaltningslinjen) och övriga på teoretiska linjen eller till partiell utbildning. Med socionomutbildningens nuvarande uppläggning kan man således tala om två huvudgrupper av stu- derande, dels de som önskar en social inriktning av sin utbildning, dels de som önskar en kommunalekonomisk och administrativ inriktning. Även inom dessa båda huvudgrupper föreligger emellertid betydande variationer i fråga om studie- och yrkesinriktning. Eleverna på den sociala linjen utbil- dar sig för så skilda arbetsuppgifter som socialt byråarbete, anstaltsvård, kuratorsarbete och personaladministration. De studerandes behov och in- tresseinriktning varierar därför starkt inom en och samma linje. Å andra sidan är det angeläget att understryka, att en kärna av samhällsvetenskap- liga ämnen är gemensam för samtliga linjer, varför det på ettbetygsnivå knappast är fråga om någon kraftigare differentiering av den nuvarande teoretiska utbildningen.

Fördelarna med en linjeindelning är att de studerande redan från början kan få vägledning i ämnes- och betygsval. De kan lättare lägga upp sin prak- tik och sina studier för ett bestämt mål. De kan utesluta vissa ämnen och i stället fördjupa sig i andra som bedömes vara av större värde för deras kommande yrkesarbete. Även från lärarsynpunkt kan det vara en fördel att elevgruppen är enhetlig. Vissa ämnen kan ges en mera bestämd inrikt- ning och undervisningen kan i högre grad anknyta till de studerandes er- farenheter och intressen, varigenom undervisningstiden blir mer effektivt utnyttjad. Linjeindelningen kan även ge en viss stadga åt studiernas upp- läggning och bedrivande. Hos arbetsgivarna har examen avlagd på viss linje i någon mån kommit att få karaktären av kompetensvillkor.

Mot en linjeindelning talar att huvuddelen av den teoretiska utbildningen på grundnivå är av sådan karaktär att alla studerande oberoende av studie- och yrkesinriktning bör inhämta samma kurs. Specialiseringen kommer — vid nuvarande uppläggning av utbildningen — först i samband med över- betygsstudierna och under studiepraktiken. Härför erfordras emellertid inte någon linjeindelning av nuvarande form. Linjeindelningen ger undervis- ningsorganisationen en viss bundenhet och kan försvåra en smidig anpass- ning till förändringarna på arbetsmarknaden. Dessutom är enligt samstäm- miga erfarenheter från socialinstitutens lärare och elever åtskilliga stude- rande inte klara över sin framtida yrkesinriktning när de kommer till in- stituten. En senare differentiering skulle underlätta valet av studiepraktik och studieämuen. Argumenten mot en linjedelning blir ännu starkare vid en omläggning av inträdesvillkor och studiegång enligt de riktlinjer, som kom- mittén i det följande föreslår.

Utvecklingen på socionomernas arbetsmarknad under 1950-talet har otvi- velaktigt gått mot ökad specialisering. Man kan förvänta att denna utveck-

• Sida 60
•  Original

ling i framtiden blir ännu mera markerad. Större kommunala enheter ver- kar i den riktningen. Den ökade specialiseringen kräver en rad specifika kunskaper hos befattningshavarna. Man kan överväga att tillgodose dessa krav genom att införa en ännu längre gående linjeindelning än vad social- instituten nu har. Den sociala linjen kunde uppdelas på en kuratorslinje, en linje för anstaltsvård, en ungdomsledarlinje, en personaladministrativ linje o.s.v. och den socialkommunala linjen kunde uppdelas i linjer för primärkommunal respektive landstingskommunal förvaltning, varvid den förstnämnda i sin tur indelas i linjer för drätsel- respektive kanslipersonal. Ett tillgodoseende av alla sådana önskemål om specialisering skulle emel- lertid leda till ett mycket stort antal linjer och öka riskerna för felval.

Kommittén har funnit, att skälen mot linjedifferentiering av utbild- ningen vid socialhögskolorna är mycket starka. Kommittén anser princi- piellt, att den fortgående specialiseringen även ökar kraven på allmän kun- skap och utblick. Socionomerna bör redan under studietiden tillägna sig denna helhetssyn, i annat fall är det risk för att de i sitt kommande ar- bete blir alltför ensidiga och specialinriktade. Om utbildningen blir starkt differentierad skapar man även svårigheter för de studerande att välja lämplig linje. De studerande bör erhålla en sådan utbildning att de efter examen kan arbeta också inom andra sociala och kamerala arbetsområden än sådana som de ursprungligen syftat till. En sammanhållen grundutbild- ning ger de studerande större frihet att efter examen ägna sig åt någon an- nan del av arbetsmarknaden än vad de från början avsett, medan differen— tiering på ett tidigt stadium skapar risk för att de blir bundna med hänsyn till val av yrke.

Kommittén vill därför förorda att den nuvarande linjeindelningen av- skaffas. De gemensamma grundelementen i utbildningen är så framträ— dande, att det är möjligt och lämpligt att hålla samman utbildningen i bör- jan av studiegången, medan differentieringen uppskjutes till ett senare skede av studierna och då blir mindre bunden än vad som hittills varit fal- let. Kommittén har sökt finna en uppläggning som så långt möjligt elimine- rar linjeindelningens bundenhet, men ändå behåller systemets fördelar. Socionomutbildningen föreslås därför få en sådan uppläggning att samtliga studerande under första studieåret genomgår en obligatorisk samhällsveten- skaplig grundkurs. Härefter får de själva välja en lämplig ämneskombina- tion. Studiepraktiken, som är ett centralt moment i utbildningen, differen- tieras efter de studerandes intresseinriktning och framtidsplaner. Denna möjlighet till specialisering är av betydande värde för de studerande, då de därigenom får tillfälle till yrkesinriktad praktik och fördjupade teoretiska studier i något eller några ämnen. Å andra sidan kan en sådan specialisering knappast medföra några olägenheter för den som ändrar sin inriktning efter examen, då grundkursen givit alla studerande grundläggande insikter

• Sida 61
•  Original

och färdigheter och satt dem i stånd att lättare tillägna sig kunskaper inom nya ämnesområden. Denna uppläggning av utbildningen synes medföra ökade möjligheter till differentiering och möjliggöra en snabb och smidig anpassning av utbildningen efter arbetsmarknadens växlande krav. Av stor betydelse är att de studerande får kontinuerlig studiehandledning så att de kan bedöma vilken ämneskombination, som är mest lämplig med hänsyn till deras kommande arbetsuppgifter. Exempel på lämpliga ämneskombina- tioner lämnas nedan sid. 90.

3. Utbildningstidens längd

Kommittén har tidigare framhållit, att det växande behovet av väl utbildad arbetskraft och det allmänna kravet på en bättre utbildning nödvändiggör en omläggning av den nuvarande socionomutbildningen. Kommittén vill också erinra om att socionomorganisationerna i skilda sammanhang har uttalat, att de krav på ökade kunskaper, som numera ställs på socionomer- na är av den omfattningen att en förlängning av utbildningstiden inte kan undvikas.

Normalstudietiden vid socialinstituten är nu 21/2 år, varav cirka 17 må- naders teoretiska studier och 8—10 månaders studiepraktik. Härtill kom— mer ett års förpraktik, varför den sammanlagda utbildningstiden uppgår till 31/2 år. Enligt kommitténs mening är det från många synpunkter lämpligt och riktigt att även inräkna förpraktiken i utbildningstiden. Vid valet mel- lan olika utbildningsvägar måste förpraktiken medräknas, eftersom den innebär en motsvarande förlängning av studietiden. Ur ekonomisk synvin- kel är förpraktiken ofta lika betungande som högskolestudierna. Slutligen bygger socialinstitutens nuvarande utbildning, främst den praktiska utbild- ningen, på att de studerande har förpraktik.

Kommittén har diskuterat olika vägar att uppnå en kvalitativ förbättring av socionomutbildningen.

En väg som därvid kan övervägas är att — med bibehållande av nuva- rande förpraktik —— söka utnyttja utbildningstiden vid socialhögskolorna på ett effektivare sätt. Genom en omläggning av studieordningen vid hög- skolorna och genom intensifierad undervisning och handledning av flera fasta lärare borde det vara möjligt att inom en oförändrad studietid i någon mån höja utbildningens kvalitet. Studietakten är emellertid redan ganska forcerad och normalstudietiden överskrides i stor utsträckning. Därför torde möjligheterna att inom den nuvarande socionomutbildningens ram uppnå någon mera betydande kvalitativ förbättring av utbildningen vara mycket små. Ur den studerandes synvinkel är det önskvärt att utbild- ningen är organiserad så att normalstudietiden verkligen kan hållas. En nödvändig ökning av kunskapskraven inom nuvarande studieordning skulle leda till att detta endast i ett fåtal fall vore möjligt.

En annan väg är att -— med bibehållande av nuvarande förpraktik —— för- länga studietiden vid socialhögskolorna. Ett tillgodoseende av de väl moti- verade kraven på breddning och fördjupning av utbildningen kräver ytter- ligare en till två terminers teoretiska studier. Eftersom studiepraktiken knappast kan avkortas medför detta alternativ således en betydande för- längning av den sammanlagda utbildningstiden. Flera skäl talar mot en sådan förlängning. Socionomexamen skulle då kräva en längre studietid än andra samhällsvetenskapliga examina, vilket sannolikt skulle leda till en

• Sida 64
•  Original

minskad elevrekrytering. Inom andra utbildningsområden har tendense1 under 1950-talet snarare gått mot en förkortning än mot en förlängning av utbildningstiden. Det är enligt kommitténs mening knappast lämpligt eller av hänsyn till arbetslivets krav påkallat, att socionomuthildningen omfattar en sammanlagd utbildningstid av 4 eller 41/2 år.

En tredje väg är att förkorta eller avskaffa förpraktiken och i stället för- länga studietiden vid socialhögskolorna. En utförlig diskussion av frågan om förpraktiken redovisas längre fram i detta kapitel. Kommittén framhål- ler därvid, att förpraktiken visserligen kan vara av värde, bland annat för att underlätta den teoretiska och praktiska utbildningen, men att den i all- mänhet inte fyller de krav på orientering, erfarenhet och kunskap, som man bör kunna ställa. Kommittén har därför inte kunnat finna tillräckliga skäl för att i framtiden kräva fullgjord förpraktik för att bli antagen som stu- derande vid socialhögskolorna. Genom att avskaffa förpraktiken vinnes ökad tid för en nödvändig förstärkning av den teoretiska utbildningen. En följd av denna omläggning är emellertid att det blir nödvändigt att förlänga studiepraktiken.

Kommittén anser att en förlängning av tiden för de teoretiska studierna är nödvändig om en kvalitativ förbättring av socionomuthildningen skall kunna uppnås. Kommittén har kommit till den uppfattningen att endast det tredje av de ovan diskuterade alternativen utgör en lämplig uppläggning och föreslår därför en sammanlagd utbildningstid av 31/2 läsår, varav 21/2 läsårs teoretiska studier (fem terminer) och ett års studiepraktik. Denna utbildningstid möjliggör en avsevärd förbättring av den nuvarande utbild— ningen. Förslaget innebär — om en studietermin anses motsvara fem må- naders studietid — en förlängning av tiden för de teoretiska studierna med cirka åtta månader och en förlängning av studiepraktiken med två—fyra månader. Därvid bör emellertid beaktas, att kommittén samtidigt föreslår att den nuvarande förpraktiken avskaffas. Enligt kommitténs mening bör det vara möjligt att inom den föreslagna utbildningstiden kunna uppnå målsättningarna för socionomutbildningen.

Kommittén har övervägt två uppläggningar av socionomutbildningen, dels en längre utbildning, varvid viss differentiering sker inom ramen för denna utbildning, dels en kortare utbildning följd av en med hänsyn till olika behov differentierad påbyggnadskurs, antingen i omedelbar anslut- ning till grundutbildningen eller efter något eller några års praktisk tjänst- göring. Ur pedagogisk och organisatorisk synvinkel är den förstnämnda uppläggningen överlägsen. Genom en lång grundutbildning kan alla stude- rande få kunskaper som tillgodoser kraven på allmänorientering och spe- cialkunskaper. Alternativet med påbyggnadskurser efter något eller några års praktisk tjänstgöring har visserligen den fördelen, att eleverna efter så lång praktisk erfarenhet bör ha goda förutsättningar för fördjupa—de studier.

• Sida 65
•  Original

Genom sin föregående utbildning och praktiska erfarenhet har de prövat sin lämplighet och sitt intresse för mera kvalificerade uppgifter och även hunnit uppnå större personlig och yrkesmässig mognad. Denna upplägg- ning måste likväl av praktiska skäl avvisas. Efter den första utbildnings- perioden får de studerande i många fall fast anställning och kan få svårt att erhålla en längre tids ledighet. För dem som har anställning och familj utanför utbildningsorterna tillkommer dessutom problem i samband med anskaffande av bostad m. m. Denna uppläggning skulle kunna leda till att åtskilliga inte fullföljer sin utbildning. Kommitténs förslag bygger därför på principen om en sammanhållen grundutbildning med differentiering inom ramen för denna utbildning.

Rättsvetenskap

Behovet av ökade juridiska kunskaper har starkt betonats från flera håll. De som vill ägna sig åt administrativt och kameralt arbete inom primär- och landstingskommunal förvaltning måste få en sådan utbildning, att de blir väl förtrogna med den kommunala administrationens allmänna uppgif- ter och rättsliga grunder och självständigt kan handlägga vissa ärenden av juridisk natur, exempelvis inom fastighetsrättens och förmögenhetsrättens områden. De som vill ägna sig åt socialt arbete måste ha goda kunskaper om rättsregler och rättstillämpning inom exempelvis barnavårdens och nykterhetsvårdens områden. Detta nödvändiggör en förstärkning av de ju- ridiska inslagen i utbildningen. Å "andra sidan kan socialhögskolornas mål- sättning inte vara att ge utbildning för renodlat juridiska uppgifter. Härför erfordras en mera fullständig juridisk utbildning än den som kan inrymmas i socionomutbildningen. Kommittén vill också betona, att — samtidigt som det är angeläget att förstärka de juridiska inslagen i utbildningen även de samhällsvetenskapliga aspekterna måste uppmärksammas. Det får inte enbart vara fråga om att analysera och klarlägga rättsregler och visa hur den kommunala förvaltningen och den sociala lagstiftningen skall fungera enligt rättskällorna. Det måste i hög grad vara ett studium av de faktiska förhållandena, hur kommunalstyrelsen och socialvården i praktiken arbetar.

Ämnet rättsvetenskap föreslås omfatta en allmän kurs, främst metodfrå- gor, samt två alternativkurser, benämnda kommunalrätt med civilrätt respek- tive socialrätt. Den första alternativkursen skall omfatta följande delar av den offentliga rätten och civilrätten: allmän och speciell kommunalrätt, allmän civil- och förmögenhetsrätt samt fastighetsrätt, as-sociationsrätt, beskatt- ningsrätt och arbetsrätt. Samhällsplanering och teknisk hygien ägnas sär- skild uppmärksamhet vid behandlingen av speciell konimunalrätt och fas-

• Sida 72
•  Original

tighetsrätt. Den andra alternativkursen skall omfatta lagstiftningen röran,— de barna- och ungdomsvård, nykter-hetsvård, kriminalvård, socialhjälp, so- cialförsäkringar och arbetsrätt, varvid den studerande skall följa undervis- ningen i tre av dess—a moment. I båda alternativkurserna läggs stor vikt vid tillämpningsövningar. Som underlag för dessa övningar kan bland annat användas material från studiepraktiken.

Samhälls- och företagsekonomi En stor del av de studerande torde genom grundkursens undervisning i samhällsekonomi ha fått en tillräcklig ekonomisk orientering. Detta gäller främst dem som avse-r att ägna sig åt socialt arbete. Andra grupper har emellertid behov av väsentligt utvidgade och fördjupade kunskaper.

Dessa behov synes gå i olika riktningar. En grupp studerande har behov av goda kunskaper i kommunal ekonomi. Socialinstitutens undervisning i detta ämne har tidigare i relativt stor omfattning ägnats åt kommunal bok— föring samt redovisnings- och balansteknik. Mot bakgrunden av utveck- lingstendenserna på socionomernas arbetsmarknad fordras nu mera av allmänt företagsekonomiskt och kommunalekonomiskt kunnande. En annan grupp studerande har behov av kunskaper enbart i företagsekonomi. De som inriktar sig på att söka anställning i näringslivets personaltjänst be— höver kunskaper i redovisning och finansiering, administration och distri- bution, d. v. s. en studiekurs av ungefär samma innehåll som universitetens undervisning i ämnet. Utbildningsbehovet för dessa båda grupper samman- faller delvis på ettbetygsnivå, men uppläggningen av undervisningen måste i viss mån bli annorlunda, då företagen och kommunerna i viktiga avseen- den har skilda uppgifter och målsättningar. En tredje grupp studerande har behov av ökade kunskaper i samhällsekonomi och socialpolitik. Det gäller bland annat dem som siktar till befattningar inom arbetsmarknads- verket, näringslivet och organisationsväsendet.

Kommittén har övervägt att söka tillgodose detta senare utbildningsbehov genom att inrätta ett särskilt examensämne, socialpolitik. Undervisning och forskning i socialpolitik har hittills ägnats föga uppmärksamhet vid uni- versiteten. Med hänsyn till socialhögskolornas utbildningsuppgifter talar flera skäl för att ämnet här ges en stark ställning. Kommittén har emeller- tid kommit till den uppfattningen, att undervisning och forskning i social- politik för närvarande bäst befrämjas genom en anknytning till det ekono- miska examensämnet. Socialpolitiken kan betraktas som en gren av sam- hällsekonomin. De rättsliga aspekterna på socialpolitiken behandlas vid socialhögskolorna inom ämnet rättsvetenskap och de administrativa aspek- terna inom ämnet statskunskap. Denna organisation av undervisningen i socialpolitik torde vara att föredra både från de studerandes synpunkt och från lärarrekryteringssynpunkt.

Ämnet samhälls- och företagsekonomi föreslås därför omfatta en allmän

• Sida 73
•  Original

kurs, främst'metodfrågor, jämte tre alternativkurser, benämnda kommunal ekonomi, företagsekonomi och socialpolitik. Den första alternativkursen skall omfatta redovisning och finansiering, kostnads- och intäktsanalys samt administrativ och tillämpad ekonomi. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samhällsplanering och tillämpningsövnjngar kring kommunalekono- miska problem. Som underlag för dessa övningar kan blan-d annat användas material från studiepraktiken. Den andra alternativkursen skall omfatta i huvudsak samma delmoment och undervisning och litteraturkurs kan på ettbetygsnivå delvis vara densamma. Den tredje alternativkursen skall om— fatta socialpolitikens kostnader och finansiering, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik och befolkningslära.

Kunskaper i bokföring är av grundläggande betydelse för studiet av kommunal— och företagsekonomi, varför studerande som inte har förkunska— per i bokföring motsvarande treåriga handelsgymnasicts andra ring skall inhämta en kurs av motsvarande omfattning före påbörjandet av betygs- studier i de båda nämnda alternativkurserna.

Sociologi

Grundkursens undervisning i sociologi omfattar endast vissa avsnitt av äm- net, nämligen kurser i_ sociologiska undersökningsmetoder och i social- psykologi. På betygsnivå bör även andra moment införas. De som vill ägna sig åt arbete med grupper, t. ex. anstaltsvård, ungdomsvård och annat ung— domsarbete eller personaladministration, har behov av vidgade kunskaper om sociologins tillämpning i sådant arbete.

Ämnet sociologi föreslås omfatta en allmän kurs, främst metodfrågor, och tre alternativkurser, benämnda arbetssociologi, social desorganisation res- pektive gruppsociologi. Den första alternativkursen skall behandla relatio- nerna på arbetsplatsen och den formella och informella organisationen inom arbetsgruppen. Den andra alternativkursen skall omfatta kriminalsocio- logi samt sociologiska aspekter på alkoholmissbruk och andra former av avvikande beteende. Den tredje alternativkursen skall behandla gruppbild- ningar och grupprelationer bland barn och ungdom och inom olika typer av anstalter för vuxna. Denna kurs skall dessutom omfatta ett allmänt studium av grupprelationernas förändringar i det moderna samhället.

Psykologi

Utvecklingen inom socialvården innebär att ökad vikt läggs vid den person- liga, människovårdande sidan av socialt arbete. Kommittén anser, att den nuvarande utbildningen inte motsvarar de krav på teoretiska och praktiska kunskaper i psykologi och socialvårdsmetodik som numera ställs inom so- cialt arbete. Därför är en förstärkning och samordning av undervisningen inom dessa områden nödvändig.

• Sida 74
•  Original

Psykologins metoder och forskningsresultat torde i ökad omfattning kom- ma att tas i anspråk som hjälpmedel i samband med praktiska åtgärder på socialvårdens område. Socionomerna kommer inte att arbeta med renodlat psykologiska uppgifter, men för socialt arbete krävs i allmänhet goda in- sikter i människobedömning och människobehandling. Flera skäl kan an- föras för att studier i psykologi borde ske redan under grundkursen. Ämnet fordrar emellertid ett så betydande utrymme i studieplanen för att ge sam- manhängande kunskaper att det inte kunnat beredas plats i grundkursen. Kommittén har därför funnit det lämpligast att på grundkursnivå koncen- trera den psykologiskt inriktade undervisningen till den kurs i socialpsyko- logi som ingår i sociologi.

Undervisningen i socialvårdsmetodik behandlar det personliga hjälp- arbetet med individen och familjen. Utvecklingen mot ett mer individuellt inriktat och fördjupat social arbete har ökat socialarbetarnas behov av kunskaper i yrkesmeto-dik. Undervisningen avser 'att träna de studerandes förmåga att beskriva och analysera praktiska arbetserfarenheter på ett sätt som möjliggör generella slutsatser. Huvudvikten läggs vid problemställ- ningar som blir aktuella inom kommunal socialvård, kurators— och skydds- verksamhet. Undervisningen försvåras dels av bristen på svensk litteratur och forskning, dels av att endast ett fåtal lärare har kompetens för högre undervisning i ämnet. Det växande behovet av kunskaper inom detta områ- de gör det nödvändigt att stimulera ämnets utveckling och kommittén anser att detta bäst kan ske genom anknytning till annat teoretiskt ånme, främst psykologi och i någon mån sociologi. Härigenom kan undervisning och forskning befrämjas och ämnet får en metodisk förankring.

Ämnet psykologi föreslås omfatta en allmän kurs, främst metodfrågor, samt två alternativkurser, benämnda allmän psykologi respektive social- vårdsmetodik. Den första alternativkursen skall omfatta allmän psykologi med elementär fysiologi, utvecklingspsykologi, personlighetsp-sykologi samt psykiatri. Alternativkursen socialvårdsmetodik skall omfatta en analys av olika orsaker till hjälpbehov, olika moment i handläggningen av ett ärende, samordningen av samhällets hjälpresurser och den personliga kontakten mellan klient och socialarbetare.

Kurskombinalioner

Kommitténs förslag innebär att undervisning på betygsnivå lämnas inom fem ämnen. För att möjliggöra ett friare utnyttjande av den utbildning som erbjuds vid socialhögskolorna och för att tillgodose önskemål om en bredare allmän orientering föreslår kommittén dessutom en examenstek- nisk nyhet: högst en betygsenhet kan förvärvas genom en särskild kombi- nation av två alternativkurser. Medan den normala studieplanen för ett betyg föreslås omfatta en allmän kurs jämte en av ämnets altemativkurser innebär denna uppläggning således att en betygsenhet kan omfatta två al-

• Sida 75
•  Original

ternativkurser från två skilda examensämnen. Genom att exempelvis kom- binera alternativkurserna social förvaltning och socialpolitik kan en betygs- enhet förvärvas. Dessa kurser kan knappast få någon överrubrik, utan be- tecknas som en kurskombination, varvid kombinationen anges i betyget. Med tanke på den vikt kommittén lägger vid metodaspekten bör en kombi— nation vara möjlig endast i de fall den studerande tidigare inhämtat den allmänna kursen inom ett av de betygsämnen, varur alternativkurserna hämtas. Den sammanlagda litteraturkursen vid en kombination kan bli något mer omfattande än vid betygsstudier i ett ämne. Detta uppvägs av att den studerande redan tidigare bedrivit betygsstudier inom minst ett av de berörda ämnesområdena.

Särskild kurs

Ett par ämnesområden torde särskilt böra beröras, nämligen undervis- ningen i samhällsplanering och socialmedicin. Som framgått av det före- gående har kommittén inte räknat med att dessa ämnesområden blir själv- ständiga examensämnen. I den nuvarande socionomuthildningen har sam- hällsplanering en självständig ställning vid socialinstitutet i Stockholm, men ingår vid de andra instituten i övriga ämnen, främst i det kommunala förvaltningsämnet. Hygien med socialmedicin finns som särskilt ämne vid alla institut.

Med hänsyn till de viktiga kommunala uppgifterna på samhällsplane- ringens område är det angeläget att de studerande erhåller goda kunskaper i dessa frågor. Socionomer som arbetar med planläggning och utvecklings- arbete i kommunerna måste känna samhällsplaneringens förutsättningar och hjälpmedel och de ekonomiska och rättsliga problemen i planerings- sammanhang. Ett självständigt ämne, samhällsplanering, måste emellertid med hänsyn till »de skilda aspekter som kan läggas på planeringsfrågor —— befolkningsstatistisk—a, kulturgeografiska, sociologiska, ekonomiska, juri— diska och tekniska —» bli ett »samlingsämne», bestående av en mängd del— kurser med olika lärare och läroböcker, och med betydande svårigheter att samordna undervisningen. Det torde vara i det närmaste omöjligt att finna lärare som behärskar ämnets alla delar. Enligt kommitténs mening synes det vara bättre att markera sammanhanget med de kommunalekonomiska och rättsliga frågorna genom att ägna samhällsplaneringen särskild upp- märksamhet i undervisningen i dessa ämnen. Det är av vikt att betona, att denna uppläggning innebär en utvidgad undervisning i samhällsplanering.

Även socialmedicin måste tillmätas betydelse i socionomutbildningen. Den starka betoningen av den individuella socialvården kräver ökad kunnig- het inom detta område. En socialarbetare måste vara väl medveten om de komplicerade sambanden mellan medicinska, psykologiska och sociala fak— torer, han måste kunna bedöma när anpassningsproblemen är av sådan art att en medicinsk-psykiatrisk undersökning är nödvändig. Stora socionom-

• Sida 76
•  Original

grupper har behov av kunskaper i socialmedicin. Socialinstitutens nuvaran- de undervisning i dessa frågor omfattar dels hygien (bostads-, skol— och yrkeshygien, vatten och avlopp, hälsovårdsstadgan och hälsovårdsnämn- dernas arbete 111. m.), dels socialmedicin (hälso- och sjukdomslära. medi— cinsk vård och rehabilitering m. m.). Enligt kommittén-s mening bör under- visningen i den förstnämnda delen naturligen förläggas till ämnet rätts- vetenskap, alternativkursen kommunalrätt med civilrätt, där dessa och närliggande frågor ägnas uppmärksamhet. "Undervisning om hälso- och sjukvårdens organisation samt den socialmedicinska lagstiftningen lämnas inom socialpolitik under grundkursen. De socialmedicinska frågorna bör vidare uppmärksammas i psykologiundervisningen. Vissa betydelsefulla moment kan emellertid svårligen förenas med socialhögskolornas övriga ämnen. Det gäller de klart medicinska aspekterna, såsom hälso- och sjuk- domslära. Med hänsyn till den betydelse dessa frågor har och till värdet av kontakt med läkare och med den medicinska forskningen vill kommittén förorda, att en särskild kurs i socialmedicin anordnas. I de fall detta visar sig möjligt kunde denna kurs lämpligen förläggas till den socialmedicinska institutionen vid medicinsk fakultet (motsvarande). Härigenom skulle sam- arbetet mellan social och medicinsk utbildning förstärkas.

5 . Studiepraktik

Studiepraktiken utgör en viktig del av socionomutbildningen. Genom prak- tiken får den studerande lära sig att tillämpa teoretiska kunskaper i socialt och kommunalt arbete, får vana vid det löpande arbetet inom administra- tion och socialvård samt ökade kunskaper om samarbetet mellan olika or- gan och kontakt med allmänheten. Studiepraktiken är av stort värde för de teoretiska studierna och ger också en nödvändig grund för den fram- tida yrkesverksamheten.

Praktik som ett led i socionomuthildningen kan fylla olika funktioner och utformas olika.

Praktiken kan utformas som observation i syfte att ge orientering om den blivande arbetsmiljön eller om andra miljöer och förhållanden, som bedöms vara väsentliga för arbetet. En sådan praktik ger erfarenhet av människor i andra grupper och av praktiska samhällsförhållanden. Denna observation är förenad med arbete, ofta av annan karaktär än det blivande yrkesarbetet: som vårdare, skrivbiträde, industriarbetare etc. En stor del av den nuvaran- de förpraktiken följer denna modell.

Praktiken kan vidare utformas som direkt deltagande i socialt, admi— nistrativt eller kameralt yrkesarbete i syfte att genom efterbildning av de modeller man iakttar eller medför från teoretiska studier gradvis få ökad skicklighet. Denna uppläggning skiljer sig i princip inte från den begynnel- seperiod man måste räkna med i varje tidigare oprövat arbete. Den innebär

• Sida 77
•  Original

att man hämtar förebilder i tidigare beslut och åtgärder. En del av den nu- varande förpraktiken och huvudparten av studiepraktiken år av denna typ.

Praktiken kan slutligen utformas som undervisning i syfte att ge syste- matisk tillämpning av teoretiska kunskaper. Den mest renodlade formen av sådan praktik är naturvetenskapernas laboratorieutbildning. För socionom- uthildningen mera nära till hands liggande jämförelser är medicinarnas klinikutbildning och den praktiska lärarutbildningen. I den nuvarande studiepraktiken förekommer denna form fullt genomförd endast i begrän- sad omfattning.

Kommittén räknar med att socion-omernas framtida arbetsuppgifter till väsentlig del kommer att bestå av förebyggande och rehabiliterande åtgär- der med starka inslag av aktiv, planerad människo- och miljöbehandling, alternativt administrativt eller kameralt arbete inom den kommunala och statliga förvaltningen på en nivå, där det krävs förmåga och vana att be— döma nya problem och att leda planerings- och utredningsarbete. Detta nödvändiggör att praktiken utformas enligt det tredje alternativet, d.v.s. som en systematisk utbildning på praktikin-stitutionerna.

Praktikens sammansättning Den praktiska utbildningen omfattar för närvarande en betydande del av utbildningstiden. De studerande skall ha ett års förpraktik och dessutom fullgöra 8—10 månaders studiepraktik. Då de teoretiska studierna omfattar cirka 17 månader, ägnas således över hälften av den sammanlagda utbild- ningstiden åt praktik.

Kommittén har ingående diskuterat frågan om praktikens sammansätt- ning och plats i studiegången. Kommittén tillmäter den praktiska utbild- ningen stor betydelse och menar att denna del av utbildningen måste få ett betydande utrymme. Frågan är emellertid var i utbildningsgången prakti- ken är mest värdefull: före, under eller efter studietiden vid högskolan. Med den uppläggning av socionomuthildningen som kommittén i ett tidigare avsnitt förordat — en sammanhängande utbildning med differentiering inom ramen för denna utbildning _ kan det senare alternativet med prak- tik efter avslutade teoretiska studier knappast komma i fråga. En sådan uppläggning skulle inte möjliggöra en samordning mellan teori och prak— tik. Frågan gäller därför avvägningen mellan förpraktik och studiepraktik.

Förpraktiken brukar motiveras med att den är ett instrument för urval av studerande, att den kan underlätta de teoretiska och praktiska studierna och att erfarenheter av arbetslivet rent allmänt är av värde för vederböran— des utveckling och mognad.

Eftersom socionomerna är verksamma inom arbetsområden som ställer höga krav på personlig lämplighet kan det vara motiverat att redan vid ur-

• Sida 78
•  Original

valet av studerande ta hänsyn till praktisk lämplighet och erfarenhet. So- cialinstituten brukar med ledning av vitsord från arbetsgivare, skolor och andra referenser varje år avvisa ett varierande, men mycket lågt antal sö- kande. De avgivna vitsorden är dock ofta ofullständiga och utgör en osäker grund för urval av studerande. Viktigare än institutens gallring torde emel- lertid vara den självgallring som sker under förpraktiken. Praktikanten finner efter en tids arbete att han inte har tillräckliga förutsättningar eller intresse för denna bana, och kan då sikta på en annan utbildningsväg. Det är omöjligt att veta hur stor denna självgallringsgrupp är. Vissa lämpliga personer torde falla bort därför att de fått olämpliga praktikplatser.

För de teoretiska studierna kan den praktiska erfarenheten vara värde- full. Särskilt när det gäller vissa ämnen är praktisk erfarenhet en tillgång. Även för den praktiska utbildningen under studietiden kan förpraktiken vara av värde. Det kan vara lättare att placera elever som har förpraktik. Eleverna kan dessutom få större utbyte av studiepraktiken om de har tidi- gare erfarenhet frän samma eller närliggande arbetsområde.

Flera vägande skäl kan emellertid anföras mot de här återgivna syn- punkterna. Enligt kommitténs mening är det nämligen mycket tveksamt om förpraktiken fyller de positiva syften som här antytts. Den nuvarande förpraktiken är i kvalitativt avseende mycket ojämn. Förpraktiken är ofta av rätt elementär art och ger i allmänhet inte några djupgående erfaren- heter. Praktikanterna sätts många gånger på arbetsuppgifter, vilkas värde från utbildningssynpunkt är ringa. De föregående erfarenheterna är så skiftande att socionomuthildningen endast i ringa grad kan bygga på de studerandes förpraktik.

Ett krav på förpraktik innebär vidare att den egentliga yrkesutbildningen uppskjutes ett år, vilket från samhällsekonomisk och studiesocial synpunkt är mindre lämpligt. De studerande bör inte ställas inför väsentligt andra krav vid socialhögskolorna än vid övriga utbildningsvägar. För tillträde till universi-tetsutbildning fordras ingen förpraktik, inte heller vid flertalet fackhögskolor. Härtill kommer osäkerhetsmomentet, först efter ett års förpraktik vet den studerande om han kommer att vinna inträde vid hög- skolan. Ett krav på förpraktik kan innebära att många lämpliga elever föredrar andra utbildningsvägar. Från studiesocial synpunkt är det bra om studierna kan påbörjas så nära studentexamen som möjligt.

I de utredningar rörande annan högre utbildning som framlagts under senare år —— t. ex. psykologutbildningen, jägmästarutbildningen och agro- nomutbildningen — har framhållits, att förpraktiken inte har den betydelse som den ofta har tillmätts. Vid de överläggningar som kommittén haft med representanter för socialinstituten och dess elevkårer samt arbetsmark- nadsorganisationerna har liknande synpunkter framförts.

Kommittén har blivit övertygad om att förpraktiken visserligen kan vara av värde, men att den i allmänhet inte fyller de krav på orientering, erfa-

• Sida 79
•  Original

renhet och kunskap, som man bör kunna ställa på den. Genomgången för- praktik bör därför inte uppställas som inträdesvillkor.

Starka skål talar i stället för att hela praktiken kommer under studie- tiden. Härigenom kan de teoretiska och praktiska momenten i utbildningen stödja och komplettera varandra, de studerande kan under praktiken om- sätta vad de lärt i den teoretiska undervisningen och den praktiska erfa- renheten gör det lättare för dem att fördjupa och konkretisera de teoretiska studierna. Kommittén föreslår därför att den praktiska utbildningen i sin helhet inarbetas i socionomuthildningen och att praktikperioderna får en fast plats i studiegången. Särskild vikt har lagts vid att placera dessa pe— rioder så att samordningen mellan den teoretiska och praktiska utbildningen underlättas.

Detta innebär en betydande förändring jämfört med nuvarande inträdes- villkor och organisation av utbildningen. Omläggningen aktualiserar åt— gärder för att bevara det som varit värdefullt i förpraktiken. Genom effek- tiv förberedande yrkesorientering både från arbetsmarknadsorganen och från socialhögskolorna kan de studerande få en överblick över arbetsmark- naden innan de påbörjar sina högskolestudier. Feriearbetet under de sista skolåren kan göras yrkesinriktat och ge de studerande viss kontakt med arbetsmiljön. Genom individuell och gruppvis ordnad yrkesorientering, väl förberedda och uppföljda studiebesök och andra kontakter med represen- tanter för arbetsmarknaden kan de studerandes kännedom om arbetslivet utvidgas. Som framgått av ett tidigare avsnitt föreslår kommittén att yrkes— orienteringen får en viktig plats i grundkursen. Härtill kommer att socio- nomorganisationerna torde komma att bygga ut den informationsverksam- he-t de bedriver i form av kurser, konferenser, tidskrifter o. s. v.

Kommittén är övertygad om att en väl upplagd studiepraktik ger möj- lighet till avkortning av den samlade praktiktiden. Kommittén föreslår ett års studiepraktik, fördelad på två fem-månadersperioder och en två-måna- dersperiod. Att huvuddelen av praktiken förläggs till studieterminern-a med-- för en väsentlig effektivering. De längre praktikperioderna medger en mera ingående kännedom om arbetet.

Kommittén förutsätter att heltidspraktik kommer att bli den normala uppläggningen. Studiepraktiken är för närvarande organiserad efter det systemet, men det förekommer —— särskilt i Stockholm — att de studerande följer viss undervisning jämsides med praktiken, främst under andra studie- året.

Deltidspraktik utdragen över ett par terminer och kombinerad med teo- retiska studier kan emellertid i vissa fall ha fördelar. Långtidsperspektivet på arbetet torde uppmärksammas bättre vid en sådan uppläggning. För de studerande intressanta och viktiga arbetsuppgifter är ojämnt fördelade

• Sida 80
•  Original

över hela året. Därför bör det finnas möjlighet att pröva ett sådant alterna- tiv för grupper av elever. Detta förutsätter att praktikplatsen ligger i eller nära högskoleorten. Deltidspraktik bör emellertid komma i fråga endast i de fall den visar sig klart lämplig. Det är nämligen "å andra sidan ofrån- komligt att risken för splittring i studierna ökar och det kan uppstå svårig- heter att följa såväl den teoretiska undervisningen som det praktiska arbetet.

För att en genomförd integration mellan teori och praktik skall kunna uppnås är det nödvändigt att socialhögskolorna har inflytande även över studiepraktikens sammansättning. Från arbetsmarknadssynpunkt är det också angeläget att utbildningen får en bestämd prägel. Det är troligt att praktikens marknadsvärde ökar om dess sammansättning är godkänd av utbildningsanstalten. Socialhögskolorna kan dessutom knappast räkna med att disponera praktikplatser i en mängd och variation som svarar mot de studerandes önskemål, vilka kan visa starka fluktuationer från en årskurs till en annan.

Det gäller att finna en uppläggning som inom en viss ram ger så myc- ket spelrum för individuella intressen och önskemål som möjligt. Kraven på allsidig erfarenhet och god handledning får emellertid inte eftersättas. Social byråpraktik år av grundläggande betydelse för flertalet av de socialt inriktade eleverna, varför en bestämmelse om att dessa elever ägnar den ena fem-månadersperioden åt sådan praktik är lämplig. Motsvarande gäl- ler beträffande praktik på kommunal- eller drätselkontor för den admi— nistrativt och kommunalekonomiskt inriktade. Erfarenhet från primär- kommunal förvaltning är värdefull för alla socionomer, även om de re- dan från början siktar till befattningar inom exempelvis näringslivets per— sonaltjänst, anstaltsvård eller sjukvårdsadministration. Från pedagogisk synpunkt är det värdefullt att ge den första praktikperioden en sådan en- hetlig inriktning. Kommittén föreslår därför, att den första fem-månaders— perioden normalt ägnas åt antingen social byråpraktik eller praktik på kom- munal- eller drätselkontor. Dispens från detta krav bör kunna ges stude— rande som tidigare haft erfarenhet av kvalificera-t arbete av detta slag. Den andra fem-månadersperioden och den korta sommarpraktiken bör vara valfri inom den ram som tillgången på praktikplatser utgör. Valet av praktik kommer under sådana förhållanden att i realiteten ersätta det tidigare linjevalet, men ändå lämna stora variationsmöjligheter i fråga om den teoretiska utbildningens inriktning.

I fråga om uppläggningen av den korta praktikperioden kan följande synpunkter tilläggas. Denna period, som förläggs till en sommar, kan och bör planeras på olika sätt efter den enskilde elevens behov och önskemål. Den kan användas för vikariat, företrädesvis inom det område där veder- börande tänker sig sitt fortsatta arbete. I stor utsträckning kommer de

• Sida 81
•  Original

sttudferande att vilja använda denna tid för att vikariera på den arbets— pllats där de under våren eller under föregående höst haft studiepraktik. I detta sammanhang bör även framhållas, att en stor del av de studerande torde komma att använda de undervisningsfria somrarna till arbete som praktikant eller vikarie. Vidare kan praktikperioden användas för orien— tering och observation på områden där den studerande inte räknar med att arbeta i framtiden, men som ändå har sammanhang med yrkesinrikt- ningen. Exempel: en blivande personalman praktiserar inom arbetsför- medling eller en blivande kommunalkamrer arbetar på landstingskansli. I några fall och där det går att organisatoriskt genomföra kan denna period delas upp på kortare auskultationer på flera institutioner, exempelvis inom olika typer av öppen och sluten kriminalvård. Detta alternativ torde bli mindre vanligt med hänsyn till de organisatoriska svårigheterna att få en lämplig uppläggning av sådan praktik.

Undervisning på praktikinstitutionen Studiepraktiken skall organiseras som undervisning. Denna undervisning skall dels ge kunskap som är överförbar och användbar i andra samman- hang, dels träna förmågan att arbeta metodiskt. För att uppnå dessa mål fordras kvalificerad handledning. Någon av institutionens person-al skall ansvara för att praktikanten får erfaren handledning och att urvalet av arbetsuppgifter görs med hänsyn till utbildningsbehovet. Arbetsuppgif- terna bör vara representativa för institutionen, erbjuda en rimlig varia- tion av problem och ge en gradvis stegring från enkla till mer kvalifice— rade ärenden. Praktikanten bör även få möjlighet att sätta sig in i och följa ärenden som han inte själv får tillfälle att handlägga. Den genom- gång av arbetet som handledare och praktikant gemensamt gör fördrö— jer arbetstakt—en, särskilt i början av en praktikperiod, men successivt ökar praktikantens förmåga (till självständigt arbete. En fortlöpande handled- ning och bedömning av praktikantens insatser bör emellertid lämnas un- der hcla praktiktiden.

En praktisk utbildning av detta slag förutsätter stort intresse och vilja att göra insatser hos de institutioner och personer som skall medverka. Socialinstituten har haft ett gott samarbete med många arbetsgivare och mött förståelse för studiepraktikens betydelse i socionomutbildningen. Den hittillsvarande praktikantu-tbildningen har ändå haft varierande kva-litet. Detta beror i hög grad på praktikinstitutionernas växlande inställning till praktikfrågorna och på deras olika förutsättningar att ge tillfreds-ställande utbildning, men också på att instituten inte i tillräcklig omfattning haft möjlighet att följa utvecklingen på praktikinstitutionerna. För att kunna förverkliga målsättningarna för studiepraktiken borde socialhögskolorna kunna ställa följande krav på praktikin'stitutioner och handledare.

Institutionerna får inte vara alltför specialiserade i avseende på arbets—

• Sida 82
•  Original

uppgifter och problemställningar, de måste ha personal, som är lämplig för hand'ledaruppdrag, och vara villiga att ställa denna personal, liksom lokaler, kontorsmateriel etc., till förfogande, vara beredda att regelbundet medverka i utbildningen och helst ha möjlig-het att ta emot mer än en praktikant åt gången. I fråga om handledare måste det finnas tillgång till personer, som själva 'är bra socialarbetare och administratörer, helst med utbildning och några års arbetserfarenhet, och med intresse för under- visning och vilja att engagera sig i fortbildning för att utveckla sin egen arbetsmetodik och lära sig att undervisa.

För att få fram dessa förutsättningar måste en rad åtgärder, främst av organisatorisk och ekonomisk karaktär, vidtas.

Organisatoriska och ekonomiska frågor Den kraftiga standardförbäitt-ring på praktiken som kommittén åsyftar kan knappast genomföras utan att socialhögskolorna kan räkna med att en fast stab av institutioner regelbundet tar emot praktikanter. En sådan kontinuitet är till fördel även för arbetsgivarna.

Socialhögskolomas studieordning bör därför läggas upp så att praktik- platser kan utnyttjas året om. Om en institution kan räkna med att ha två praktikanter efter varandra under tiden augusti—juni, varav åtmin- stone den ene med stor sannolikhet är intresserad av sommarvikariat, torde villigheten att ta emot praktikanter öka. Praktikanternas utbild— ning kan ingå i institutionens naturliga arbetsrytm. Den av kommittén föreslagna studiegången möjliggör detta genom att en praktikperiod för- lagts till hösttermin och en annan till vårtermin.

En förbättra-d studiepraktik och en samtidig ökning av utbildningska- paciteten kan uppnås endast om tillräckligt många lämpliga praktikplat- ser kan anskaffas. Under senare år har det tidvis rått en viss brist på prak- tikplatser och instituten har fått lägga ned ett betydande arbete på att ordna studiepraktik åt de studerande.

På initiativ av kommittén har kommunförbunden i en skrivelse till kom- munerna i december 1961 tagit upp detta problem. Kommunförbunden framhåller att den pågående utbyggnaden av socialinstituten ställer ins-ti- tuten inför svårigheter när det gäller att genomföra den praktiska.utbild- ningen och uppmanar sina medlemmar att så långt möjligt tillmötesgå institutens förfrågningar rörande praktikplatser. In-stitutens möjligheter att bereda de studerande kvalificerad praktisk utbildning är beroende av detta samarbete med kommunerna. Denna skrivelse har gett ett positivt resultat och instituten har våren 1962 kunnat ordna studiepraktik inom denna sektor.

Samtidigt som kommittén vill betona, att tillgång till praktikplatser 'är nödvändig för förverkligande av kommitténs förslag, är den övertygad om att eventuella svårigheter i detta avseende kommer att kunna övervinnas.

• Sida 83
•  Original

Det är ett klart intresse för kommuner och andra arbetsgivare att häva bristen på utbildad personal och att få en hög kvalitet på den praktiska utbildningen. Kommunförbunden och andra organisationer torde vara be- redda att vidta de åtgärder som kan behövas för att få en lösning av denna fråga. Kommittén utgår även från att statsmakterna vidtar erforderliga åtgärder när det gäller praktikantutbildning inom den statliga verksam- heten.

Arbetsgivarnas medverkan är nödvändig också när det gäller att för- verkliga den kvalitativa sidan av kommitténs förslag rörande den prak— tiska utbildningen. För att få denna medverkan måste socialhögskolorna informera om utbildningens uppgifter och mål. Praktikinstitutionerna måste ha kännedom om undervisningen vid högskolorna och få råd och stöd vid planläggning och genomförande av studiepraktiken. Denna informations- verksamhet är särskilt angelägen i samband med omläggningen av utbild- ningen. Kommittén förutsätter att socialhögskolorna i samarbete med kom- munförbunden och and-ra organisationer uppmärksammar detta spörsmål. År 1954 utfärdade kommunförbunden, socialvårdsförbundet och vissa per- sonalorganisationer i samråd med socialinstituten en rekommendation an- gående kommunernas sociala organ och praktikantutbildningen. I denna rekommendation angavs vissa allmänna riktlinjer för uppläggningen av praktiken inom den kommunala socialvården. Rekommendationen har varit av betydelse i det praktiska arbetet och ett liknande uttalande, anpassat efter den nya utbildningsorganisationen, torde vara värdefullt.

Kommittén har även berört frågan om ekonomisk ersättning till hand- ledare och praktikanter.

Särskild ersättning till handledare utgår för närvarande endast i fråga om handledare för elever vid mentalhygieniska kursen vid socialinstitutet i Stockholm. Detta arvode synes inte i större utsträckning ha ökat anta- let villiga och lämpliga handledare, men väl gjort dessa mera benägna att aktivt medverka och deltaga i handledarutbildning o. s. v. Kommittén, som tidigare betonat vikten av god handledning, anser det skäligt att handle- darna tillerkänns ett särskilt arvode för handledningsuppgiften på liknande sätt som nu gäller inom andra utbildningsområden, exempelvis för lärare, poliser, hälsovårdsinspektörer och förskollärare. Ett särskilt handledar- arvode markerar uppgiftens betydelse och handledarens ansvar för den— samma. Utformningen av bestämmelserna om rhandledararvoden samman- hänger med studiepraktikens utbyggnad och delvis även med handledar- utbildningen. Kommittén finner det därför inte nu möjligt att framlägga några förslag på denna punkt utan förutsätter att frågan beredes av den av kommittén föreslagna samarbetsnämnden, varefter socialhögskolorna framlägger förslag i ämnet.

Praktikanterna erhåller under studietiden arvoden med högst skiftande

• Sida 84
•  Original

belopp. I vissa fall utgår praktikantarvode eller vikariatslön med höga be— lopp, i andra fall lämnas ingen ersättning med undantag av fritt vivre. Någon allmänt vedertagen norm finns inte. Kommittén anser det vara rim- ligt och naturligt att praktikanterna får ersättning. En sådan ersättning torde vara av betydelse för praktikantens inställning till arbetsuppgifter och utbildning. Det är enligt kommitténs mening angeläget att den ersätt- ning som utgår standardiseras så att praktikanter på samma utbildnings- nivå får liknande ersättning. De kostnader för studiepraktiken som långa resor till praktikinstitutionen kan medföra, måste i görligaste mån redu- ceras. Kommittén finner det naturligt att de studerande vid fullgörandet av den praktiska utbildningen får utnyttja studerandebiljett på samma villkor som under terminerna. Enligt vad kommittén erfarit pågår utred- ningar i denna fråga inom järnvägsstyrelsen.

Då frågan om ersättning till praktikanter synes vara av den arten att den bör lösas genom förhandlingar mellan civildepartementet, kommun- förbunden och berörda personalorganisationer lägger kommittén inte fram några förslag på denna punkt.

Undervisningscentra Flertalet studerande torde komma att fullgöra sin studiepraktik på insti- tutioner som endast kan ta emot en eller ett par praktikanter samtidigt. I många fall skulle emellertid s. k. undervisningscentra förlagda till Vissa sociala institutioner, vid vilka ett större antal studerande samtidigt er- håller praktisk utbildning, kunna vara en lämplig uppläggning.

Socialutbildningssakkunniga föreslog i sitt betänkande rörande den högre socialpolitiska och kommunala utbildningen (SOU 1944: 29) anordnande av undervisning-scentra, där förstklassig hand-ledning kunde garanteras. De sakkunniga betraktade detta som det viktigaste önskemålet beträffande den praktiska utbildning-en och menade att varje studerande borde arbeta någon tid på ett sådant centrum. Kvaliteten på utbildningen skulle höjas genom att vissa tjänstemän fick handledning av studerande som en hu- vuduppgift. De skulle förvärva mera erfarenhet och skicklighet än som är möjligt om handledning är en sporadiskt återkommande arbetsuppgift av be- gränsad omfattning. Vid rekryteringen av dessa tjänster skulle hänsyn tas till pedagogiskt intresse. Denna uppläggning har prövats under några år inom mentalsjukvården och inom den offentliga arbetsförmedlingen, men försöken avbröts i samband med omorganisation inom respektive förvalt— ning. Idén har aldrig prövats inom kommunal socialvård.

Kommittén finner det angeläget att försök med särskilda undervisnings- centra kommer till stånd. Först när ytterligare erfarenheter vunnits är det möjligt att genomföra en sådan uppläggning av studiepraktiken för ett större antal studerande.

På initiativ av kommittén har frågan om undervisningscentra disku—

• Sida 85
•  Original

terats mellan representanter för socialinstitutet i Stockholm samt social- cheferna i Solna och Sundbyberg. Under dessa överläggningar *har utar- betats en skiss rörande undervisningscentra.

Denna skiss innebär i huvudsak följande. Inom respektive socialbyrå inrättas en särskild arbetsgrupp bestående av fem praktikanter jämte en särskild handledare. Till denna grupp överföres lämpliga ärenden från so- cialbyråns olika avdelningar. Härigenom kan den enskilde eleven få till- fälle till erfarenhet från skilda områden, även om specialisering i vissa fall kan tänkas. Handledaren torde få ägna hälften av sin tid åt enskilda överläggningar med praktikanterna, gruppundervisning, val av arbetsupp- gifter, samråd med andra befattningshavare, läsning och bedömning av praktikanternas arbetsuppgifter m. m. och kan i övrigt medverka i per- sona'lkonferenser och andra former av personalutbildning samt i viss om- fattning själv delta i socialt arbete. Sett från kommunernas ekonomiska synpunkt torde denna uppläggning innebära att kommunen kan tillgodo— göra sig en arbetsinsats som i stort sett svarar mot kostnaderna.

Kommittén anser att socialhögskolorna bör undersöka förutsättningarna att anordna särskilda undervisningscentra. Sådana centra synes vara lämp- liga bland annat inom de större och medelstora städernas socialvård och på de större sjukhusens kuratorskontor. Mot bakgrunden av de ringa er- farenheterna av denna form av praktikantutbildning anser sig kommit- tén inte kunna framlägga några generella förslag rörande den organisa- toriska uppläggningen av undervisningscentra. Den ovan skisserade or- ganisationen torde emellertid i många fall vara en lämplig modell.

Anvisning av praktikplatser

En hög och jämn kvalitet på den praktiska utbildningen förutsätter 'en fortlöpande kontakt mellan utbildningsanstalt och praktikinstitution. I denna kontakt ingår anskaffning av praktikplatser och placering av de studerande som ett naturligt led. Kommittén finner det lämpligt att so— cialhögskolorna svarar för anvisning av praktikplatser. Erfarenheterna av nuvarande system med direkt kontakt mellan läroanstalt och praktikin- stitution är goda. Det är viktigt att bedömningen av en praktikinstitutions lämplighet bygger på kännedom om såväl den enskilde praktikanten och socionomutbildningen som arbetsmarknaden. Genom att ge högskolorna ansvaret för denna uppgift markeras också studiepraktikens framträdande roll i utbildningen.

Handledarutbildning

Handledarna är nyckelpersoner i en förbättrad praktikutbildning. Hand- ledningens kvalitet och karaktär beror på den enskilde tjänstemannens intresse, kunskaper och förutsättningar. Handledarna bör betraktas som en typ av lärare, som står i nära kontakt med högskolorna. I andra län—

• Sida 86
•  Original

der förekommer att en av utbildningsanstalten anställd handledare un- dervisar en grupp praktikanter vid en institution eller undervisar om vissa aspekter på ärendena, medan institutionens befattningshavare sköter öv- rig handledning. Ett sådant arrangemang förefaller av många skä-l inte vara lämpligt i Sverige. Däremot bör socialhögskolorna kunna ställa per- sonal till förfogande för konsultation om allmänna praktikfrågor och om arbete med enskilda elever. Sådana regelbundet återkommande konferen- ser med handledare är ett viktigt led i handledarutbildningen.

Socialhögskolorna måste utvidga den kursverksamhet för handledare 'som bedrivits under [senare år. Ett flertal kortare handledarseminarier har an- ordnats och denna kursverksamhet bör fortsätta. Utbytet av koncentre- rade kurser i interna-tförläggning är emellertid klart bättre. Hittills har några tredagarskurser anordnats, men något längre kurser, förslagsvis en vecka, torde vara att föredra. Kostnaderna för denna utbildning bör läg— gas på socialhögskolorna. Högskolorna måste ges tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att genomföra detta utbildningsprogram. Vid hittills anordnade kurser har arbetsgivarna svarat för rese- och trakta- mentsersättningar till deltagarna, men man torde knappast kunna räkna med att så blir fallet vid en utbyggd kursverksamhet. Handledarutbild— ningen -måste betraktas som en central uppgift för högskolorna och det är rimligt att staten svarar för alla kostnader i samband med kurserna. Kommittén har 1 kap. 9 beräknat med-el för anordnande av ett antal hand- ledarkurser vid varje socialhögskola.

6. Vissa organisatoriska frågor

Studiegång

Som framgått av ett tidigare avsnitt räknar kommittén med en utbild- ningstid av 3 1/2 läsår, varav 2 %» läsårs teoretiska studier och ett års stu— diepraktik. De teoretiska studierna omfattar dels en samhällsvetenskap- lig grundkurs under två terminer, dels tre termin—ers fördjupade studier på betygsnivå.

Studiegången i socionomexamen kan läggas upp antingen som vid filo- sofisk fakultet: successiva studier och en valfri ordningsföljd, eller som vid flera fackhögskolor: parallella studier och en i viss mån bunden stu- diegång. Den förra metoden synes vara att föredra om ämnena är inbör- des oberoende i fråga om innehåll, frågeställningar och arbetsmetoder, medan den senare har den fördelen att systemet möjliggör en samtidig behandling av problemen från olika vetenskapers utgångspunkter. I bästa fall kan de studerande smälta ihop de enskilda ämnena till en enhet. En fast studiegång kan även underlätta lärarens undervisning. Eftersom alla studerande är på samma stadium, kan läraren referera till kunskaper som alla inhämtat och de studerande har större möjligheter att förstå och följa

• Sida 87
•  Original

sådan undervisning. Den främsta nackdelen är risken för splittring i stu- dierna och en förlängning av studietiden. Den studerande kan få svårt att koncentrera sig och hålla isär de olika momenten.

Kommittén vill starkt betona, att studiegången vid socialhögskolorna måste läggas upp så att de teoretiska och praktiska momenten stödjer och kompletterar varandra. Samma målsättning bör även gälla för de olika ämnena inom den teoretiska undervisningen. En integration av kunskaps- stoffet bör eftersträvas. Från dessa utgångspunkter föreslår kommittén följande studiegång.

Första terminen Grundkurs

Andra » Grundkurs

Tredje » Studiepraktik eller betygsstudier Fjärde » Betygsstudier eller studiepraktik Femte » Betygsstudier eller studiepraktik Sjätte » Studiepraktik eller betygsstudier Sjunde » Betygsstudier

Dessutom tillkommer två månaders praktik under en sommarperiod, exempelvis mellan fjärde och femte eller mellan sjätte och sjunde studie- terminen.

Studiegången bör emellertid betraktas som en normalstudiegång. Den studerande har således rätt att i vissa fall välja en annan uppläggning. Den som av olika anledningar, t. ex. sjukdom eller militärtjänstgöring, inte kan följa den vanliga studiegången bör inte i onödan fördröjas i sina studier. På samma sätt bör den som kan följa en snabbare studietakt ha möjlighet till detta. Med hänsyn till önskvärdh-eten av att teori och praktik sammanflätas till en helhet bör emellertid den föreslagna studiegången normalt följas och studerande som önskar tillämpa en annan ordning skal-l inhämta rektors tillstånd härtill.

Läsåret föreslås pågå under tiden den 25 augusti—den 31 maj. Den effektiva undervisningstid-en, d. v. s. den tid som kvarstår sedan sedvan- liga ledigheter och ett antal dagar vid läsårets början och slut har från- räknats, beräknas uppgå till 34 veckor, varav 16 veckor under höstter- minen och 18 veckor under vårterminen. Praktikperioderna förläggs till tiden den 15 augusti—den 15 januari samt den 15 januari—den 15 juni och slutligen den 15 juni—den 15 augusti (ungefärliga dat-a).

Kommittén har även övervägt frågan om studiegången inom grundkurs och på betygsnivå. Med den målsättning som kommittén velat ge grund— kursen finns det särskild anledning att eftersträva en integration mellan de ämnesområden som ingår i kursen. Kommittén föreslår därför att två varandra närliggande ämnesområden studeras parallellt, detta- med de undantag som betingas av önskvärdheten av att studierna av vissa mo-

• Sida 88
•  Original

ment kan fullföljas under respektive termin. Vidare bör Viss undervis— ning med hänsyn till dess speciella karaktär pågå hela läsåret. Genom att varje moment får en fast plats i en ordnad studiegång är det lättare att uppnå integration och samarbete och reducera gränsdragningsproblemen mellan de ämnesområden som ligger nära varandra. Kommittén vill be- tona, att ett fortlöpande samarbete mellan de olika lärarna och en ge— mensam planering av undervisningen är nödvändig om dessa intentioner skall kunna förverkligas på ett tillfredsställande sätt.

Kommitténs förslag till studiegång i grundkursen presenteras i bil-aga 3, studieplaner.

Undervisningen i de olika momenten bör läggas upp med hänsyn till kursens plats i studiegången. Undervisningen i exempelvis socialpolitik bör utgå från det förhållandet att eleverna tidigare studerat rättskunskap och statskunskap.

Från vissa synpunkter är det önskvärt att tillämpa en bunden studie- gång även för betygsstudierna under huvudkursen. Härigenom kunde man få en större fasthet i studierna och genom parallelläsning markera sam— bandet mellan olika läroämnen. En sådan bunden studiegång är emeller— tid oförenlig med den frihet i ämnesval och studieinriktning som kommit- tén från andra utgångspunkter funnit väsentlig. Kommittén anser därför att de studerande bör ha frihet att efter eget val _ och inom ramen för högskolornas möjligheter att vid en given tidpunkt kunna erbjuda under- visning — lägga upp sina betygsstudier under huvudkursen.

Betyg och examination

Kommittén föreslår att socionomexamen kan avläggas av den som dels genomgått godkänd grundkurs, dels förvärvat minst fyra betygsenheter i examensämnena, varav minst två betygsenheter i ett dylikt ämne, dels ock fullgjort tolv månaders godkänd studiepraktik. I övrigt uppställs inga krav i fråga om examen-s innehåll, betygsenheter etc. Studerande som inte full- gjort studiepraktik, d. v. s. valt en utbildningsväg motsvarande den nu- varande teoretiska linjen, skall förvärva sammanlagt åtta betygsenheter, varav minst två betyg inom vart och ett av två valfria examensämnen.

De angivna studiekurserna bör väl kunna förvärvas under de fem ter- miner som normalt anslagits till teoretiska studier, detta under förutsätt- ning att den studerande äger erforderliga förkunskaper och förutsättningar att bedriva högre studier, helt ägnar sig åt studierna och väl utnyttjar un- dervisningen. De studerande bör i någon mån kunna använda praktikpe- rioderna för inläsning av litteraturkurs och författande av uppsats. Det är givet att med den föreslagna friheten i ämneskombinationer och genom ämnenas olika omfattning kommer utbildningstidens längd att variera nå- got.

För grundkursen lämnas endast s-ammanfattningsbetyget Godkänd. För

• Sida 89
•  Original

betygsstudierna gäller sedvanliga betygsenheter, nämligen Godkänd, Icke utan beröm godkänd, Med beröm godkänd, Med utmärkt beröm godkänd och Berömlig. Halva betyg, t. ex. Icke utan beröm godkänd, vilket mar— kerar att tentamen varit av god kvalitet, men omfattar samma studiekurs som betygsgraden Godkänd, får inte räknas in i examens slutliga betygs- summa. Studieplanerna för varje examensämne skall omfatta tre betygs- enheter. Det torde emellertid bli mindre vanligt att de studerande önskar förvärva tre betyg inom något ämne. För yrkesarbete är en annan för- delning av betygssumman i allmänhet att föredra, och de som avser att fortsätta med licentiatstudier torde komma att inhämta trebetygskursen vid universitet. Detta medför att socialhögskolorna i allmänhet inte kan erbjuda särskild undervisning för betygsgraden Berömlig. Studiekursen för detta betyg får i varje särskilt fall utformas i samråd med examinator.

Varje betygsenhet bör motsvara en viss enhetlig studietid. Studietiden bör nämligen vara ungefär densamma oberoende av vilka ämnen som in- går i examen. Härigenom underlättas även ett vidgat samarbete med uni- versitet och högskolor. Någon exakt fixerad tid torde emellertid av denna anledning inte vara nödvändig. En viss flexibilitet i fråga om de olika äm- nenas omfattning kommer sannolikt att visa sig lämplig. Som riktpunkt vid uppläggningen har kommittén emellertid utgått från nuvarande be- tygsnorm vid filosofisk fakultet, d. v. s. en betygsenhet per studietermin, varvid en studietermin anses omfatta fem månader. Kommittén räknar med att studietiden för betygsgraden Godkänd vid socialhögskolorna kan be- gränsas till mellan en halv och två tredjedels termin, detta därför att de studerande i grundkursen inhämtat elementära kunskaper och förvärvat viss studievana. För högre betyg bör emellertid inom samtliga ämnen be— räknas en studietermin per betygsenhet. Kursfordringarna för respektive betygsenhet bör i kvantitativt och kvalitativt avseende motsvara fordring- arna för motsvarande betygsenhet vid filosofisk fakultet. Innehållet i äm— nena skiljer sig däremot från motsvarande universitetsämne. Det är så- ledes naturligt att exempelvis ämnet statskunskap vid socialhögskolorna får en starkare inriktning på förvaltningskunskap än vad som nu är fal- let vid universiteten.

Som framgått av ett tidigare avsnitt har kommittén avvisat tanken på en linjedifferentiering av socionomutbildningen. Med hänsyn till den skilda yrkesinriktningen hos de studerande är det omöjligt att standardisera examens innehåll. En begränsad form av standardisering — motiverad av önskan att ge examen enhetlighet och göra den specialiserad för arbets— marknadens olika behov — kunde uppnås genom att vissa ämneskombina— tioner fastställdes. Systemet kunde göras tvingande, d. v. s. de studerande måste välja en av ett antal kombinationer, eller frivilligt, varvid de stude- rande rekommenderas att välja en viss kombination men samtidigt har

• Sida 90
•  Original

frihet att föredra en annan- uppläggning. Kommittén har inte ansett det nödvändigt att genom detaljerade föreskrifter av denna innebörd bind-a studierna. De studerande bör lämnas så stor frihet som möjligt vid stu— diernas uppläggning och inriktning. För att tillgodose alternativa utbild- ningsintressen skulle fordras många ämneskombinationer. Dessutom får man sannolikt räkna med att vissa kombinationer snart kommer att bli vanliga, även om inga bindande föreskrifter uppställs.

För att åskådliggöra kommitténs utbildningsförslag skisseras här några tänkbara ämneskombinationer. Samtliga exempel bygger på genomgången grundkurs (2 betygsenheter). Inom parentes anges lämplig alternativkurs.

Betygsgrad

Primär- och landstingskommunal förvaltning, sjukvårdsadministration Alt. 1 Alt. 2 Samhälls- och företagsekonomi

(kommunal ekonomi) ................................................ 2 Rättsvetenskap

(kommunalrätt med civilrätt) ......................................... 2 Kurskombination

(allmän förvaltning samt socialrätt) .................................... —

Kommunal socialvård

Rättsvetenskap

(socialrätt) ......................................................... 2 Psykologi

(allmänpsykologi)........................ ........................... 1 Statskunskap

(social förvaltning) .................................................. 1 Kurskombination

(t. ex. socialvårdsmetodik samt socialpolitik eller social desorganisation eller

social förvaltning .................................................... —

Anstaltsvård och ungdomsarbete Rättsvetenskap

(socialrätt) ......................................................... — Psykologi

(allmän psykologi) ................................................... 2 Sociologi

(gruppsociologi) ..................................................... 1 Kurskombination

(t. ex. socialvårdsmetodik samt social desorganisation eller social förvaltning) 1

K uratorsarbete

Rättsvetenskap

(socialrätt) ......................................................... 1 Psykologi

(allmän psykologi) ................................................... 2 Sociologi

(social desorganisation) .............................................. — Kurskombination

(t.ex. socialvårdsmetodik samt social förvaltning eller socialrätt) .......... 1

Personaltjänst

Samhälls- och företagsekonomi

(företagsekonomi) ................................................... 1 Rättsvetenskap

(socialrätt) ......................................................... 1 Sociologi

(arbetssociologi) ..................................................... 2 Kurskombination

(t. ex. socialpolitik samt socialrätt) .................................... —

• Sida 91
•  Original

Betyg från tentamen i visst ämne har nu tidsbegränsad giltighet. Dessa tidsgränser varierar något, men i allmänhet blir betygen ogiltiga efter fyra år. Kommittén har funnit starka skäl tala mot ett sådant system och vill erinra om att obegränsad giltighetstid gäller för tentamina vid filosofisk fakultet. Kommittén föreslår därför ingen tidsbegränsning av betygsgil- tigheten och förutsätter även att tentamina får riksgiltighet. Det synes emellertid vara befogat att kräva att studierna und-er grundkursen skall fullföljas vid den högskola där de påbörjats.

Den som avlagt socionomexamen skall ha rätt att undergå efterpröv- ning såväl i sådant ämne som inte ingått i examen, som för vinnande av högre betyg i sådant ämne som ingår i examen. Härvid bör ställas samma krav i fråga om tillträde till betygsundervisningen, deltagande i undervis- ning, kunskapsfordringar etc., som gäller högskolans ordinarie studerande. Studerande som antagits år 1962 och tidigare bör ha rätt att avlägga exa— men enligt nu gällande studieordning fram till och med utgången av år 1967. Sannolikt kommer flera av dessa elever att vara intresserade av att studera något ämne enligt den nya organisationen. Detta bör vara möj- ligt.

Tillträde till betygsundervisningen

Studierna i betygsämnena bygger på att eleverna tidigare genomgått grund- kursen. Såvål vid undervisning som examination kan läraren utgå från att den studerande äger en grundläggande samhällsvetenskaplig orientering. Med hänsyn till uppläggningen av och syftet med utbildningen måste hela grundkursen normalt vara genomgången innan betygsstudierna påbörjas. För att undvika en onödig förlängning av studietiden för de elever som av en eller annan anledning inte kunnat fullgöra samtliga tentamina i grund- kursen kan emellertid vederbörande huvudlärare medge undantag från detta krav. Studierna i ett visst betygsämne får emellertid inte påbörjas förrän motsvarande ämne i grundkursen är klart. .

Med hänsyn till vikten av integration av den teoretiska och praktiska undervisningen kan det övervägas huruvida krav på praktik av viss längd och viss typ bör krävas för att få tillträde till undervisningen i vissa äm- nen, t. ex. praktik från kommunalkontor eller liknande för att få studera rättsvetenskap. Kommittén har inte funnit det vara nödvändigt att upp- ställa sådana krav. Genom studiegångens uppläggning har tillräckliga ga- rantier vunnits för att flertalet studerande har praktisk erfarenhet.

Undervisningsformer

Undervisning vid socialinstitut meddelas nu i form av föreläsningar och lektionsundervisning (övningskurser), för högre betyg även seminarieun- dervisning. Undervisningsformerna har inte nämnvärt ändrats under se- nare år. Den omläggning av den högre undervisningen som ägt rum vid uni-

• Sida 92
•  Original

versiteten och flera fackhögskolor har således inte berört socialinstituten. 1958 och 1959 års universitetsreformer innebar bland annat, att de tidi- gare dominerande föreläsningarna har fått mindre plats, medan lektions- undervisningen har blivit av central betydelse. Seminarieundervisning be— traktas fortfarande som den viktigaste undervisningsformen för högre betyg.

Kommittén diskuterar frågan om undervisningsformerna i samband med sina överväganden och förslag angående lärarorganisationen vid socialhög- skolorna, men vill i detta sammanhang anföra följande synpunkter.

Eftersom grundkursen syftar till att inlära elementära kunskaper och färdigheter synes en kursmässig uppläggning av undervisningen här vara nödvändig. Undervisningen på detta stadium bör därför meddelas i form av lektionsundervisning. En kursbunden uppläggning har den pedagogiska fördelen för de studerande att övergången från gymnasiernas mera bundna katederundervisning till den högre utbildningens friare former sker succes— sivt. Först betygsundervisningen kan bli upplagd mera med sikte på att ge de studerande insikt i vetenskaplig metodik och problematik. Undervisningen på betygsstadiet bör därför meddelas i form av föreläsningar, seminarier och lektioner och större krav ställas på de studerandes förmåga till själv- ständiga studier.

Undervisning för betygsgraden Godkänd bör meddelas såväl höst- som vårtermin. I vissa ämnen kommer emellertid detta knappast att vara möjligt på grund av att antalet studerande i ämnet är för lågt. För att högskolorna skall kunna planera behovet av undervisning under respektive termin, torde förhandsanmälningar vara nödvändiga.

Kommittén anser att socialhögskolorna gemensamt bör utforma bestäm- melser om i vad mån undervisningen bör vara obligatorisk. Det synes dock vara lämpligt att all grundkursundervisning samt en väsentlig del av under- visningen på betygsnivå är obligatorisk.

Övriga frågor Kommittén har inte funnit anledning att närmare beröra övriga frågor av organisatorisk och reglementarisk art. Socialhögskolorna bör gemensamt utforma dessa bestämmelser. Det gäller exempelvis detaljbestämmelser rö- rande tentamina, examination, studiehandledningar etc. Även fastställandet av studieplaner och kursfordringar bör liksom hittills ankomma på hög- skolornas egna organ. Ämnenas benämning skall vara lika och även äm- nenas innehåll, kursfordringar och studiegång liksom undervisningen-s om- fattning bör i stort sett vara densamma vid alla högskolor. I bilaga 3 pre- senteras förslag till studieplaner. Deras syfte är att visa hur kommitténs allmänna intentioner mera i detalj kan förverkligas.

• Sida 93
•  Original

KAPITEL 5

Särskilda utbildningsfrågor

De synpunkter och förslag kommittén framlägger i förevarande betänkande utgår från att socionomuthildningen liksom hittills inriktas på en enda själv- ständig examen. För vissa grupper kan emellertid en annan uppläggning av utbildningen komma i fråga. Kommittén behandlar i detta kapitel några särskilda utbildningsfrågor, nämligen partiell utbildning, högre utbildning och fortbildning.

Partiell utbildning

Till partiell utbildning kan nu antas den som har mycket goda vitsord från minst tre års tjänst vid ett arbete för vilket instituten utbildar eller som under längre tid ägnat en väsentlig del av sitt arbete åt kvalificerade statliga eller kommunala förtroendeuppdrag. Utbildningen avser minst två examens- ämnen i en kombination som godkänts av instituten. Ett av dessa ämnen skall vara nationalekonomi, statskunskap, socialpolitik eller sociologi. Den studerande erhåller utdrag ur examensliggaren för att styrka avlagda ten- tamina.

Antalet sökande till denna utbildning har under senare år i allmänhet varit mindre än tio per är, antalet antagna omkring fem per år. Det är så- ledes endast ett fåtal personer som numera antas till partiell utbildning. Denna utbildningsmöjlighet har likväl stor betydelse för dem som av skilda anledningar inte kan eller vill genomgå fullständig socionomutbildning, men önskar förstärka sina kun-skaper inom vissa ämnen. Ofta har de sökande varit något äldre, i regel över den högre åldersgränsen för inträde. Ett fåtal av dem som antagits till partiell utbildning har sedermera avlagt fullständig examen. Å andra sidan synes flera ha avbrutit studierna utan att fullfölja planerad partiell utbildning.

Med hänsyn till de otillräckliga fortbildningsmöjligheterna inom socialt och kommunalt arbete är det av värde att socialhögskolorna kan anta per- soner som från början är inriktade på partiell utbildning. En sådan utbild- ningsmöjlighet är också av intresse för akademiker, som vill studera något ämne som inte är representerat vid universitet eller andra fackhögskolor. Kommittén anser därför att socialhögskolorna alltfort bör kunna anta stu— derande till partiell utbildning i ett eller flera examensämnen. För sökande

• Sida 94
•  Original

till partiell utbildning bör gälla samma inträdesvillkor som för övriga stu- derande.

Denna elevgrupp kräver i vissa avseenden särskilt beaktande. Även om det av flera skäl är lämpligt att också dessa studerande genomgår hela grund- kursen innan betygsstudier påbörjas, måste detta betraktas som ett alltför rigoröst krav. Det synes vara rimligt, att studerande som antagits till partiell utbildning medges rätt att påbörja betygsstudier sedan endast en del av grundkursen inhämtats. Socialhögskolorna bör gemensamt utforma närmare bestämmelser i denna fråga.

Högre utbildning

I direktiven för kommittén framhålls, att de sakkunniga bör pröva frågan, huruvida utbildningen inom vissa ämnen lämpligen bör mer än som hittills skett anpassas till motsvarande utbildning vid humanistisk fakultet. Därvid bör även övervägas i vad mån godkänd tentamen i ämne vid socialhögskola skall kunna få tillgodoräknas vid fortsatta studier i samma ämne vid uni- versitet och vice versa. Den förstnämnda frågan, anpassningen av socio- nomuthildningen till motsvarande utbildning vid humanistisk fakultet, har behandlats i kap. 4, varvid kommittén föreslagit motsvarande studietid för varje betygsenhet, men betonat att innehållet i kurserna, med hänsyn till socionomutbildningens starka yrkesinriktning, måste vara annorlunda.

Frågan om möjligheterna att tillgodoräkna de i socionomexamen ingående kurserna för examina inom filosofisk fakultet har uppmärksammats i skilda sammanhang. Socialinstituten och socionomorganisationerna har betonat angelägenheten av en lösning av denna fråga. 1955 års familjerådgivnings- kommitté föreslog i sitt betänkande, Allmän familjerådgivning (SOU 1957: 33), att man borde överväga, huruvida socionom som genomgått sär- skild påbyggnadskurs för familjerådgivare och därjämte förvärvat tre aka- demiska betyg i psykologi eller pedagogik, eventuellt sociologi, skulle kunna beviljas tillträde till licentiatstudier i vederbörande ämne. Familjerådgiv- ningskommitténs förslag på denna punkt har ännu inte föranlett någon åt- gärd. Då 1960 års riksdag fattade beslut rörande familjerådgivningsverk- samhetens framtida utformning lämnades utbildningsfrågorna utanför, under hänvisning till att en särskild utredning rörande socionomutbild- ningen inom kort skulle till-sättas.

Socionomer som dessutom önskat avlägga akademisk examen har fått en relativt lång utbildningsväg. Betyg från socialinstitut har i allmänhet till- godoräknats, men några fasta regler har inte funnits. Överskrivning av betyg har i flera fall underlättats av att samma lärare tjänstgjort vid uni- versitet och socialinstitut. För icke-studenter har tillkommit de komplet- terande studier som krävts för att bli inskriven vid universitet. Enligt de bestämmelser som sedan 1953 gäller för tillträde till högre studier för icke-

• Sida 95
•  Original

studenter, är socionom, som vunnit inträde vid socialinstitut höstterminen 1946 eller senare, likställd med student, om han har studentexamenskun- skaper i ett språk och kunskaper mot-svarande fordringarna för flyttning till näst högsta ringen i ett andra språk. För att få inskrivas vid filosofisk fakul- tet och där avlägga annan än samhällsvetenskaplig examen måste man dessutom ha realexamenskunskaperi ett tredje språk.

Hela antalet personer som jämte socionomexamen avlagt annan högre examen kan med ledning av uppgifter i arbetsmarknadsstyrelsens under- sökning uppskattas till drygt 200, varav närmare hälften avlagt filosofie kandidatexamen. I vissa fall har annan högre examen avlagts före socio- nomexamen, men den andra ordningsföljden är vanligast. Den akademiska examen synes i flertalet fall ha inneburit en fortbildning och i allmänhet inte ha medfört att socionomen bytt arbetsområde.

Kommitténs förslag till ny socionomutbildning vilar på två huvudprin— ciper. Utbildningen skall dels vara yrkesinriktad, dels väsentligen fördjupas i förhållande till nuvarande målsättning. Vid utbildningens uppläggning skall särskilt beaktas sådana moment, .som är av direkt värde för sociono- mernas fortsatta yrkesverksamhet, vilket medför att kurserna får en inrikt- ning som svarar mot arbetslivets behov. Studiernai examensämnena kommer inom vissa områden att drivas längre än när det gäller motsvarande betygs- enhet Vid universiteten, där ämnena är mindre specialiserade. Det är uppen- bart, att dessa principer för utbildningen försvårar en tillämpning av gene- rella regler när det gäller anpassning av socialhögskolornas utbildning till motsvarande utbildning vid universiteten och överskrivning av betyg mellan olika lärosäten. Även om det är angeläget att jämna vägen för socionomernas fortsatta studier, måste socionomernas fackutbildning vara den primära uppgiften.

Enligt kommitténs mening är det inte något förstahandsintresse att få socionomexamen tillgodoräknad som viss del av akademisk examen på grundnivå. Socionomutbildningen bör vara så utformad att den ger en till- räcklig grund för kvalificerade sociala, administrativa och kommunaleko— nomiska tjänster. Det bör i allmänhet inte föreligga något behov av att kombinera två examina på grundnivå. För socionomer som likväl önskar bedriva studier med sikte på akademisk grundexamen är det önskvärt att övergången från socialhögskola till universitet kan bli så smidig som möjligt. Mot bakgrunden av dels de ovan anförda synpunkterna rörande utbildningens uppläggning, dels de tekniska svårigheter som är förenade med en automatisk överskrivning av betyg —— det förutsätter en samordning av studieplanerna vid olika lärosäten—har det inte synts kommittén lämpligt att föreslå generella regler för överskrivning av betyg.

I de enskilda fallen torde det dock inte möta större svårigheter att med måttliga kompletteringar skriva över betyg från socialhögskola till universi-

• Sida 96
•  Original

tet och vice versa. Studietiden för varje betygsenhet föreslås bli densamma och kurserna får samma kvantitativa omfattning. Vissa kompletteringar kan emellertid vara motiverade genom att kurserna får olika innehåll vid de skilda lärosätena. Det bör dock framhållas, att en betydande valfrihet före- ligger i fråga om kursernas uppläggning när det gäller filosofie kandidat- examen och att kurserna för politices magisterexamen har delvis likartad inriktning som socionomutbildningen. En överskrivning mel-lan dessa exa— mina torde därför inte medföra några större svårigheter. Även i fråga om juris kandidatexamen och civilekonomexamen torde tillgodoräknande av vissa studieresultat vara möjligt.

När det gäller filosofie licentiatexamen finns det enligt kommitténs mening starkare skäl för att uppnå generella regler i fråga om en socionoms behörig— het att avlägga nämnda examen. Då någon licentiatexamen inte inrättas vid socialhögskolorna, måste socionomer, som önskar fortsätta sina studier mot högre examen, avlägga sådan examen vid universitet. Från socialhög- skolornas synpunkt är det önskvärt att socionomer, lämpade för vetenskap- ligt arbete, får möjlighet att utan omfattande komplettering fortsätta sina studier. Som tidigare framhållits är det av stort intresse att forskning kom- mer till stånd inom de områden som socionomuthildningen omfattar. Detta gäller särskilt de ämnen som endast delvis har en motsvarighet vid univer- siteten.

Kommittén föreslår, att behörighet att avlägga filosofie licentiatexamen skall tillkomma den, som jämte socionomexamen förvärvat tre betygsenheter i ett ämne för filosofisk ämbetsexamen, filosofie kandidatexamen och sam— hällsvetenskaplig examen. Detta bör föranleda ett tillägg till 23 å i Kungl.. Maj:ts stadga angående filosofiska examina. Då socionomen i allmänhet torde ha förvärvat två betyg i ifrågavarande ämne vid socialhögskola in- nebär förslaget, att socionomen efter sin examen normalt får bedriva om- kring en termins universitetsstudier på grundnivå innan licentiatstudierna kan påbörjas. Denna termin är önskvärd också för kontakten med univer- sitetsundervisningen och ved-erbörande lärare. Den föreslagna upplägg- ningen torde vara tillämplig endast i fråga om filosofie licentiatexamen, då högre juridisk och ekonomisk examen har en annorlunda uppläggning.

De synpunkter kommittén här anfört avser socionomer, som avlagt ex— amen enligt den av kommittén föreslagna studieordningen. Motsvarande bestämmelser kan inte direkt tillämpas för socionomer som avlagt examen enligt hittillsvarande studieordning. I dessa fall måste— om den särskilda formen för tillgodoräknande av socionomutbildning skall användas—tre- betygsstudier vid universitet föregås av kompletterande studier vid social- högskola enligt den nya studieordningen.

• Sida 97
•  Original

Den förändrade uppläggning av studierna och förlängning av studietiden, som kommittén föreslår, kommer att möjliggöra en avsevärd kvalitativ för- bättring av socionomutbildningen. Även om utbildning-en kvalitativt för- bättras torde emellertid åtskilliga socionomer efter några års praktisk tjänstgöring komma att känna behov av att komplettera sin utbildning. Den fortgående utvecklingen på socionomernas arbetsmarknad kommer att öka behovet av sådan kompletterande utbildning. Kommittén har därför ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om fortbildning, d. v. s. utbildning som gör socionomen bättre skickad att fullgöra uppgifter inom det område han är verksam. I detta avsnitt behandlas främst sådan fortbildning, som medde- las genom påbyggnadskurser efter socionomexamen. Frågan om fortsatta studier vid universitet och andra högskolor för att få vetenskaplig utbild- ning eller vidareutbildning för tjänstgöring på områden, för vilka sociono— men tidigare inte har fått utbildning, har berörts i föregående avsnitt.

Behovet av utbildning utöver socionomexamen har i någon mån tillfreds- ställts genom påbyggnadskurser vid socialinstituten. Sådana kurser före- kom redan i början av 1940-talet vid socialinstitutet i Stockholm och sedan 1956 anordnas vid detta institut varje år en fem-månaderskurs för so- cialarbetare i mentalhygieniskt arbete. Denna kurs inriktas främst på ut- bildning av kuratorer inom den psykiska barna- och ungdomsvården, den abortförebyggande verksamheten, vid psykiatriska kliniker och inom vissa andra vårdområden. Kursen omfattar dels en gemensam del, dels några studiealternativ. Vid den kurs som anordnats de senaste åren har funnits följande alternativ: a) barna- och ungdomsvård, b) vuxet klientel, speciellt kuratorsarbete inom sjuk- och hälsovård, c) vuxet klientel, speciellt inom nykterhetsvård.

Sedan 1945 har även några kurser' 1 personaladministration och sjukhus- kameral förvaltning anordnats vid socialinstituten i Stockholm och Lund. Personaltjänstkurser har ägt rum i Stockholm åren 1948, 1951 och 1954. Dessa kurser har vänt sig till personalchefer och personaltjänstemän inom offentlig och enskild tjänst. Den senaste kursen pågick i två etapper, den första under tre veckor, den andra — efter två månaders uppehåll —— under en månad. Kursen omfattade bland annat rekryterings- och omskolnings— frågor, företagsekonom—i, löne— och arbetsmarknadsfrågor. Sjukhuskamerala kurser anordnades 1944 och 1945 vid socialinstitutet i Stockholm och vid flera tillfällen under 1950-talet vid sydsvenska socialinstitutet. Den senaste kursen anordnades 1958 i Lund och pågick i sju veckor. Under kursen be- handlades lagstiftning rörande hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårds- förvaltning, avtalsrätt, fastighetsunderhåll och arbetsledningspsykologi.

Av fortbildningsverksamheten bör dessutom nämnas ett seminarium i arbetsorganisation och personaladministration för socialvårdschefer, an-

7—203230

• Sida 98
•  Original

ordnat i Stockholm åren 1960—1962, samt en påbyggnadskurs för kom- munalkamrerare m. fl. vid sydsvenska socialinstitutet under våren 1962. Den senare kursen omfattade omkring 80 timmars undervisning i företags- ekonomi och civilrätt.

Under riksstatens åttonde huvudtitel är för budgetåret 1962/63 uppfört ett reservationsanslag av 42 000 kronor till kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst. Huvuddelen av de anvisa- de medlen används för anordnande av den mentalhygieniska kursen.

Frågan om fortbildningsverksamheten vid socialinstituten har tidigare berörts av olika statliga utredningar. 1955 års familjerådgivningskommitté föreslog i sitt betänkande, Allmän familjerädgivning (SOU 1957: 33), en påbyggnadskurs om ett läsår efter socionomexamen på sociala linjen. Denna kurs skulle ge teoretisk och praktisk utbildning för individuella hjälpfall. Kommittén menade att likartat behov av utbildning föreligger för stora grupper av socialarbetare, exempelvis tjänstemän inom rehabiliteringsverk- samheten samt inom utrednings- och övervakningsarbete. 1960 års riksdag fattade beslut angående riktlinjerna för familjerådgivningsverksamheten, men som tidigare framhållits lämnades denna fråga utanför under motive- ring, att en utredning rörande socionomuthildningen snart skulle komma till stånd.

Nykterhetsvårdsutredningen har i sitt betänkande, Översyn av nykter— hetsvården (SOU 1961: 58), föreslagit, att en påbyggnadskurs för nykter- hetsvårdspersonal i ledande ställning anordnas vid socialinstitutet i Stock- holm. Kursens syfte bör vara att meddela fördjupade teoretiska kunskaper i nära anslutning till praktiskt vårdarbete. En första kurs föreslogs komma till stånd våren 1963 och omfatta fyra månader, varav hälften av tiden skulle utgöra praktisk utbildning. Något beslut i anledning av utredningens förslag har ännu inte fattats, men det torde vara omöjligt att redan 1963 anordna en kurs med den uppläggning utredningen föreslagit.

Som ovan framhållits har kommittén den uppfattningen att behovet av fortbildning kommer att stiga. En vidgad fortbildningsverksamhet vid so— cialhögskolorna är därför nödvändig.

Kommittén vill till en början erinra om att fortbildningen under åtskilliga år måste bygga på den grund som nuvarande socionomutbildning lämnar. Om kommitténs förslag till reformerad socionomutbildning genomföres från och med läsåret 1963/1964 kommer socionomer enligt den nya studie- ordningen att utexamineras i slutet av år 1966. Enligt kommitténs mening bör fortbildningen bygga på några års arbetserfarenhet efter examen. Detta medför att fortbildning av socionomer enligt den nya studieordningen kom— mer att vara aktuell först i slutet av 1960—talet. Kommittén kan mot den bakgrunden knappast framlägga utarbetade förslag rörande fortbildningen

• Sida 99
•  Original

på längre sikt och ange personalbehov och kostnader för dennaverksamhet. Det ökade fortbildningsbehovet måste beaktas i socialhögskolornas anslags- framst—ällningar och vid prövningen av dem. De synpunkter kommittén an- för i detta avsnitt avser därför i första hand fortbildningsverksamheten under de närmaste åren. Flera skäl talar för att denna verksamhet nu bör vara särskilt omfattande. En ny kommunindelning, nya riktlinjer för bud- get och redovisning, nya vårdmetoder och större vikt vid förebyggande åt- gärder och rehabilitering ökar behovet av kompletterande utbildning.

Socialhögskolornas fortbildningsverksamhet bör enligt kommitténs me- ning koncentreras till metod- och principfrågor, undervisning rörande ad- ministrativa och metodiska problem 0. s. v., medan exempelvis information om ny lagstiftning i huvudsak bör ligga utanför högskolornas uppgifter. Kommunskolan svarar i hög grad för sådan information. Även socionom- organisationerna har behandlat sådana frågor vid sina kurser och konfe- renser och det finns anledning anta att de kommer att vidga sin verksam- het på dessa områden. Kommittén finner det vidare rimligt, att socialhög— skolornas kursverksamhet i första hand riktar sig till dem som avlagt socionomexamen.

Kommittén anser, att det bör ankomma på socialhögskolorna att fram- lägga utarbetade förslag rörande fortbildningsverksamheten. Socialhögsko- lornas samarbetsnämnd föreslås få till uppgift att bereda frågor rörande fortbildning av socionomer. Kommittén vill emellertid skissera följande riktlinjer för kursverksamheten under de kommande åren. Den nuvarande påbyggnadskursen för mentalhygieniskt arbete bör fortsätta med ungefär nuvarande längd och uppläggning. Genom alternativkurser inom ramen för denna kurs torde fortbildningsbehovet för personal med mentalhygieniska arbetsuppgifter kunna tillgodoses. Även den föreslagna påbyggnadskursen för nykterhetsvårdspersonal bör kunna inrymmas som ett studiealternativ inom den mentalhygieniska kursen. För personal med administrativa och kommunalekonomiska uppgifter torde finnas behov av kurser i exempelvis personaladministration, samhällsplanering, civilrätt och kommunal ekono- mi. Avvägningen mellan de-ssa och andra utbildningsbehov bör tillkomma samarbetsnämnden.

Kommittén finner det också naturligt att socialhögskolorna samarbetar med kommunförbunden och Kommunskolan i fråga om fortbildningsverk- samheten för socionomer. Kommunskolan, som drivs av Svenska land-skom- munernas förbund och Svenska stadsförbundet, har omfattande erfarenhet av utbildning och fortbildning av funktionärer i kommunal tjänst och är speciellt byggd för kurser och konferenser av detta slag. Även med hänsyn till kommunernas starka intresse av att befattningshavarna genom fort- bildning får nya kun—skaper, vidgade perspektiv och stimulans till fortsatta arbetsinsatser, är det naturligt att Kommunskolan utvidgar sin verksam- het. Flera skäl talar för att Kommunskolan svarar för en väsentlig del av

• Sida 100
•  Original

fortbildningen inom de kommunala och sociala arbetsområdena. Det bör ankomma på socialhögskolorna att i samråd med Kommunskolan överväga denna fråga.

Även om Kommunskolan utvidgar sin verksamhet och om staten och de större kommunerna samtidigt bygger ut verk-sutbildningen, kommer social- högskolorna att i framtiden ha viktiga uppgifter inom fortbildningens område och måste ges resurser för detta.

• Sida 101
•  Original

KAPITEL 6

Inträdesvillkor

Socialinstitutens inträdesvillkor har alltsedan institutens start varit så ut— formade, at't inträde i mån av utrymme kunnat beredas var och en som haft tillräcklig underbyggnad och mogenhet för att kunna tillgodogöra sig un- dervisningen. Det vanliga kravet på avlagd studentexamen för tillträde till högre studier har inte uppställts. Samtidigt som undervisningen legat på en högskolemässig nivå och bedrivits i akademiska former har socialinstituten i stor omfattning rekryterat elever bland icke-studenter. Under de första läsåren vid socialinstitutet i Stockholm tillämpades en föga restriktiv an- tagning. Flertalet sökande antogs. Småningom ökade kraven på teoretiska förkunskaper och i början av 1930-talet infördes skriftliga inträdesprov för personer som inte avlagt studentexamen. Samtidigt uppställdes krav på förpraktik. I och med att antalet sökande steg skärptes detta krav och i de regler för urval av sökande som fastställdes 1939 angavs en minimipraktik av ett år för studenter och av tre år för övriga sökande. I anledning av socialutbildningssakkunnigas utredning och förslag rörande den högre so- cialpolitiska och kommunala utbildningen ändrades inträdesvillkoren från 1946 och fick då den utformning som de i huvudsak fort—farande har.

Nuvarande inträdesvillkor

I nu gällande grundstadgar för socialinstitutet i Stockholm anges följande inträdesvillkor: »Rätt att inträda såsom studerande vid institutet äga, till det för varje läsår fastställd-a antalet, män och kvinnor, vilka finnas äga till- räcklig underbyggnad och mogenhet för att kunna tillgodogöra sig under- visningen.» En liknande formulering återfinns i grundstadgarna för de andra instituten.

I institutens gemensamma prospekt lämnas en närmare redogörelse för gällande inträdesvillkor och meritvärdering. Av denna redogörelse framgår bland annat följande.

Vid urvalet av studerande tas hänsyn till dels praktisk lämplighet och erfarenhet, dels studieförmågxa och teoretisk skolning, vilka bedöms var för sig. Goda meriter i det ena avseendet kan alltså inte kompensera brister i det andra.

Inträde medges tidigast det läsår, under vilket den sökande fyller 21 år, och inte senare än det läsår den sökande fyller 33 år. Äldre sökande, som

• Sida 102
•  Original

på grund av sin tidigare verksamhet kan anses vara väl lämpad för utbild- ningen, kan dock antas.

Bedömningen av studieförmåga och kunskaper sker antingen med led- ning av betyg i vissa examina eller på grundval av särskilda inträdesprov. Lämpliga sökande, som med goda betyg avlagt studentexamen, handel-s— gymnasieexamen eller folkskollärarexamen, kan antas utan särskilt prov. Kompletteringsbetyg räknas inte. Under de senaste åren har för dem som avlagt studentexamen eller handelsgymnasieexamen. fordrats ett genom- snittsbetyg av Icke utan beröm godkänd (Ba). Lika poängvärde åsätts alla vid avgång från högsta ringen (klassen) givna betyg i läroämnen, varvid svensk skrivning räknas som särskilt ämne. Betyg i övningsämnen beaktas inte. Lämplig-a sökande utan nämnda examina kan antas till inträdesprov uppdelade på fem olika moment.

Inträdesproven, som pågår i tre dagar, är skriftliga och har följande omfattning:

1. Svensk uppsats (ämnen företrädesvis från den moderna historien, den eko- nomiska geografin, socialpolitiken eller från den sociala debatten)

2. Referat av en föreläsning

Socialhögskolornas organisation

Kommittén har enligt sina direktiv även till uppgift att utreda frågan om socialinstitutens framtida organisatoriska ställning, bland annat beträffande huvudmannaskapet. Ett viktigt spörsmål är att klarlägga frågan om so- . cialinstitutens ekonomiska status. Några fastlagda grunder finns nämli- gen inte för fördelningen mellan å ena sidan staten och å andra sidan vissa landsting och städer av det ekonomiska stödet åt socialinstituten. Med hänsyn till institutens uppgifter i samhället bör klara regler och riktlin- jer skapas.

I direktiven erinras även om att de av Kungl. Maj:t fastställda grund- stad-garna för de skilda instituten i åtskilliga avseenden torde vara starkt föråldrade och därför i behov av överarbetning. Härvid bör övervägas lämp- ligheten och möjligheten av en samordning av erforderliga bestämmelser, eventuellt i form av en för samtliga institut gemensam stadga.

Nuvarande organisation

Socialinstitutens nuvarande organisation bygger på de beslut angående bidrag till socialinstituten som fattades vid 1945 års riksdag. Socialinsti- tuten är fristående stiftelser. Någon särskild tillsynsmyndighet finns inte. Varje institut står under ledning av en styrelse. I övrigt handhas institu- tens angelägenheter av lärarråd och rektor. Grundstadgarna, som fastställs av Kungl. Maj:t, har i huvudsak samma utformning vid de skilda institu- ten. En översikt över huvuddragen av institutens styrelse och förvaltning lämnas i det följande.

Styrelsens storlek varierar mellan tolv och sjutton ledamöter. Ordfö- rande och vissa ledamöter förordnas av Kungl. Maj:t, övriga ledamöter ut- ses av olika städer och landsting samt olika sammanslutningar. Rektor är självskriven ledamot. I samtliga styrelser ingår ledamöter utsedda på för- slag av universitet och högskolor, kommunförbunden, Tjänstemännens cen- tralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation. Städer och landsting, som lämnar bidrag till institutens verksamhet, äger att utse le- damöter i styrelsen.

Institutens styrelser har en tämligen vittgående självbestämmanderätt

• Sida 113
•  Original

med avseende på medelsförvaltning, administration och undervisningens ordnande. Styrelsen tillkommer bland annat att själv eller genom ombud föra institutets talan, att förvalta institutets medel och fastställa inkomst- och utgiftsstat, att fastställa ordningsföreskrifter och närmare bestämmelser rörande institutets verksamhet, att fastställa undervisningsplan och det an- tal studerande som med hänsyn till lokalutrymmen och lärarkrafter äger tillträde till institutet samt att utse rektor, lärare och personal i övrigt. Vissa av styrelsens beslut, såsom val av rektor och tillsättning av fast an- ställda lärare, skall underställas Kungl. Maj :t för prövning och fastställelse.

Styrelsen äger att i den utsträckning den finner lämpligt överlåta sin beslutanderätt till ett verkställande utskott, som består av styrelsens ord- förande och vice ordförande, samt rektor och ytterligare lägst två, högst fyra ledamöter som styrelsen inom sig utser.

Lärarrådet består av rektor som ordförande, samtliga fast anställda lä- rare och övriga examinatorer. Lärarrådet tillkommer bland annat att avge förslag till undervisningsplan och avge yttrande beträffande tillsättning av lärarbefattning, att handlägga ärenden rörande undervisningens och exa- minationens ordnande samt att ha överinseende över de studerandes stu- dier och uppförande och i övrigt handlägga de ärenden, vilka av institutets styrelse eller rektor hänskjutes dit.

Den närmaste ledningen av institutets verksamhet tillkommer rektor. Rektor åligger bland annat att tillse att undervisningen behörigen hand- has, att ordning upprätthålles bland de studerande, att institutets egendom rätt vårdas, att anslag användes för sina rätta ändamål och att lärare och övriga befattningshavare uppfyller sina åligganden samt att i övrigt ut- föra de uppdrag styrelsen och dess verkställande utskott anförtror ho- nom.

Antagning av studerande handhas av en särskild antagningsnämnd, som hes-tår av rektor som ordförande jämte fyra ledamöter, av vilka två utses av styrelsen och två av lärarrådet. Som framgått av kap. 6 förekommer samråd mellan de olika institutens antagningsnämnder men beslutande- rätten tillkommer nämnden vid respektive institut.

Socialinstitutens verksamhet finansieras genom statsbidrag och kom— munala anslag.

De nuvarande bidragsreglerna utformades 1945. Riksdagen godkände då de i propositionen 1945: 153 framlagda förslagen till fördelning av kostna— derna mellan stat och kommun. Reglerna innebar för socialinstitutet i Stockholm, att statens bidrag skull-e täcka dels två tredjedelar av kostna- derna för själva undervisningen, dels en tredjedel av bibliotekskostnadema, dels lokalkostnaderna i deras helhet, dels hälften av kostnaderna för sti— pendier, dels ock en summa utgörande ersättning med halva beloppet av

8—203230

• Sida 114
•  Original

elevavgifterna. Den föreslagna ersättningen för elevavgifterna avsåg att täcka kostnaderna för administration m. m. jämte återstående del av ur.- dervisnings- och bibliotekskostnaderna. För socialinstitutet i Göteborg fast- ställdes motsvarande grunder, med undantag av att statens andel för nu- dervisningen beräknades till fem sjättedelar. Departement-schefen utta- lade i propositionen 1945: 153, att dessa grunder avsåg den då föreslagna organisationen och kostnadsramen för instituten och framhöll vidare, att ställning i det sammanhanget inte behövd-e tagas till frågan om i vilken omfattning staten bör bidra vid en eventuell framtida utvidgning av or- ganisationen eller en av andra orsaker betingad ökning av kostnaderna för institutens verksamhet. För instituten i Lund och Umeå har några lik— nande grunder för fördelning av kostnaderna inte fastställts, men båda instituten får kommunala bidrag.

Den utvidgning av socialinstitutens verksamhet som skett under senare år har främst bestridits genom ökade statsbidrag. Statens bidrag har höjts från 239 000 kronor budgetåret 1945/46 till 1163000 kronor budgetåret 1961/62. De kommunala bidragen har under samma tid ökat från 64000 kronor till 159000 kronor. Det innebär att de kommunala bidragen un- der perioden har minskat från 21 till 12 procent av de totala kostnaderna. För budgetåret 1962/63, då statsanslaget uppgår till 1 518 000 kronor, torde kommunernas andel sjunka till 10 procent.

Kommitténs synpunkter och förslag

Kommittén vill erinra om de uttalanden rörande socialinstitutens organi- satoriska ställning, som gjordes i propositionen 1960:119 angående rikt- linjer för utbyggande av universitet och högskolor m. m. I denna propo— sition uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet — i anslutning till 1955 års universitetsutrednings förslag att socialinstituten och socionom- utbildningen borde anknytas till universiteten och den samhällsvetenskap- liga utbildningen — att socionomutbildningen liksom hittills bör tills vidare vara en från universiteten fristående institutsutbildning. Departements— chefen anförde bland annat, att starka skäl i och för sig kunde anföras för en inordning av socionomutbildningen i universi—tetsorganisationen, men att å andra sidan utbildningen i sin nuvarande utformning visat sig vara ändamålsenlig med hänsyn till de arbetsuppgifter, för vilka examen hit- tills i första hand varit avsedd. Han pekade även på de särskilda krav den praktiskt inriktade utbildningen ställer på de organ, som har att svara för ämnenas uppläggning och examens sammanhållande. 1960 års riks— dag godkände de i propositionen förordade riktlinjerna (SäU 1, Rskr 327). I direktiven för kommitténs arbete erinras om detta beslut.

Kommittén utgår sålunda i sina förslag från att socialhögskolorna or—

• Sida 115
•  Original

ganiseras som fristående läroanstalter. Två frågor torde härvid särskilt böra beröras, nämligen huvudmannaskapet för och tillsynen över högsko- lornas verksamhet.

Socialinstituten intar i organisatoriskt avseende en speciell ställning bland de högre läroanstalterna. Instituten har karaktär av enskilda insti- tutioner, men deras verksamhet finansieras huvudsakligen genom stats- anslag. Vart och ett av instituten står under ledning av en styrelse, där staten tillsätter endast en mindre del av antalet ledamöter. De grunder för fördelning av' kostnaderna som fastställdes av 1945 års riksdag avsåg en helt annan utbildningskapacitet och kostnadsram än den nuvarande. Sta- tens andel av kostnaderna har stigit sedan nämnda grunder fastställdes.

En kvantitativ ökning av utbildningskapaciteten och en kvalitativ för- bättring av utbildningen kommer att Väsentligt öka de totala kostnaderna för socionomutbildningen. Socialhögskolorna torde inte ha möjlighet att erhålla nämnvärt ökade bidrag från kommunerna. Kostnaderna för den av kommittén föreslagna upprustningen skulle därför komma att åvila staten, som härefter skulle svara för i det närmaste hela kostnaden för socionomutbildningen. Det är under sådana förhållanden knappast lämp- ligt att socialhögskolorna består som fristående stiftelser.

Kommittén vill förorda ett statligt huvudmannaskap för socionomutbild- ningen. Kommittén anser principiellt, att utbildning av socionomer — i likhet med annan högre utbildning — är en uppgift som staten bör ta an— svaret för. Det är därför naturligt att socialhögskolorna organiseras som statliga läroanstalter. Denna organisation torde även medföra ökad sam- ordning av utbildningen.

Den nära anknytning till kommunerna som kännetecknat socionomut- bildningen och varit av särskilt värde när det gäller den praktiska utbild- ningen, torde kunna bevaras även vid en ändrad organisation. Kommittén vill framhålla att —— även om de kommunala bidragen bortfaller — kom— muner och andra arbetsgivare utför en betydande insats i samband med den praktiska utbildningen av de studerande.

Kommittén föreslår ett statligt huvudmannaskap för socialhögskolorna från och med den 1 juli 1963. Staten övertar vid nämnda tidpunkt de 10- kaler som instituten då disponerar. Socialinstitutens inventarier och bok— samlingar övergår till staten. Vid tillträdet övertar staten i sin tjänst alla de arbetstagare som den 30 juni 1963 innehar anställning vid socialinsti- tuten. Detta torde inte innebära några svårigheter då statens allmänna avlöningsreglemente jämte tilläggsbestämmelser till nämnda reglemente i tillämpliga delar gäller vid socialinstituten. Vidare är SPA—pensionsreg— lemente tillämpligt på personalen. Ingen av de anställda skall genom sta- tens övertagande av socialinstituten erhålla sämre löne— och anställnings- villkor. De förändringar i administrativt och organisatoriskt avseende som i övrigt bör vidtagas med anledning av omorganisationen bör stå i över-

• Sida 116
•  Original

ensstämmelse med innebörden av andra av Kungl. Maj:t fastställda stad- gar och bestämmelser för högre läroanstalter. »

Som ovan framhållits finns för närvarande ingen särskild tillsynsmyn- dighet för socialinstituten. Kommittén har övervägt om socialhögskolorna _ i likhet med flertalet andra högre utbildningsanstalter -— bör stå under tillsyn av kanslern för rikets universitet, men anser att den nuvarande ord- ningen har fungerat bra och därför bör behållas. Den av kommittén i detta betänkande föreslagna organisationen av högskolornas verksamhet — en samarbetsnämnd med uppgift att verka för en samordning av högskolor- nas verksamhet och vid varje högskola en styrelse med representant bland annat för universitetet på orten _ torde tillgodose önskemålen om samar- bete mellan högskolorna inbördes och om samverkan mellan socialhög- skolorna och andra högre läroanstalter.

För närvarande sker regelbundet samråd mellan de skilda instituten. Rektorer och övriga lärare samlas till konferenser i olika frågor. Antag- ningen av studerande är i vis-s mån samordnad. Kommittén föreslår att det nuvarande samarbetet byggs ut och får fastare former. Denna sam- ordning av verksamheten kan lämpligen uppnås genom att en samarbets- nämnd för socialhögskolorna tillskapas. Det finns enligt kommitténs me- ning inte tillräckliga skäl för att tillsätta gemensam styrelse eller att in- rätta en särskild kansliorganisation för samtliga socialhögskolor.

Samarbetsnämnden föreslås bestå av en ordförande, förordnad av Kungl. Maj :t för en tid av tre år, samt rektorerna vid socialhögskolorna. Till ord- förande kan lämpligen utses person, som samtidigt är ordförande i sty- relsen för någon av högskolorna. Ärendena förberedes och föredrages i nämn- den av respektive socialhögskolas rektor eller av den rektor som ordfö- randen därtill utser, eller efter ordförandens bestämmande av annan be- fattningshavare vid högskolorna. Nämndens uppgift bör vara att verka för en samordning av högskolornas verksamhet. Nämnden hör bland annat med- verka till att studieplanerna ges en likvärdig utformning, bereda frågor rö- rande högskolornas utbildningskapacitet och rörande fortbildning av so— cionomer samt verka för en samordning av högskolornas anslagsäskanden.

Kommittén har i kap. 6 framhållit, att antagningen av studerande bör ytterligare samordnas och har därför föreslagit inrättande av en gemen- sam antagningsnämnd för socialhögskolorna. Det är angeläget att merit- värdering, bedömning av inträdesprov, fastställande av inträdespoäng m. m. sker efter enhetliga normer. Nämnden föreslås bestå av en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för en tid av tre år, samt rektorerna vid social— högskolorna. Nämndens uppgift är att enligt de grunder som anges i stad- gan för socialhögskolorna anta studerande. Nämnden har även att själv utfärda närmare anvisningar angående ansökning om inträde och an- tagning av studerande vid högskolorna.

• Sida 117
•  Original

Kommittén har inte funnit anledning att föreslå några större ändringar i de funktioner som åligger styrelse, lärarråd och rektor.

De nuvarande styrelserna har bland annat till uppgift att vara kontakt- organ mellan instituten och arbetsmarknaden samt annan högre under— visning och forskning. Detta syfte torde emellertid kunna uppnås även om styrelserna får något mindre storlek än som nu är fallet. Kommittén fö- reslår därför, att styrelsen för respektive socialhögskola skall bestå av högst tio ledamöter. Ordförande och övriga ledamöter förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av tre år. Rektor är självskriven ledamot. I styrelsen bör ingå representanter för statliga myndigheter, kommunförbunden, arbetsmark- nadsorganisationerna, universitetet på orten jämte de kommunala myn— digheterna på orten. Styrelsen kan inom sig utse ett arbetsutskott, i vilket förutom styrelsens ordförande och hög-skolans rektor skall ingå högst tre av styrelsens ledamöter.

Styrelsen skall ha högsta uppsikten över undervisningen och den eko- nomiska förvaltningen vid högskolan. Styrelsen skall bland annat fastställa studieplaner, utfärda instruktioner och ordningsstadgar samt i enlighet med närmare föreskrifter i stadgan för socialhögskolorna, tillsätta och entlediga tjänstemän.

Lärarrådet föreslås bestå av rektor som ordförande och högskolans uni- versitetslektorer och lektorer samt, då dessa tjänster inrättats, högskolans professorer. Lärarrådet kan dessutom, då så anses erforderligt, med sig adjungera ytterligare representanter för lärarna samt tillkalla särskilda sak- kunniga med rätt för dem att delta i överläggningarna men inte i besluten.

Lärarrådet skall ha allmän tillsyn över och vård om högskolans ange— lägenheter. Lärarrådet skall bland annat uppgöra förslag till studieplaner och till instruktioner för lärare och andra tjänstemän samt till ordnings- stadgar och andra föreskrifter, väcka förslag rörande undervisningen och högskolans övriga angelägenheter samt avge yttranden i de ärenden som av Kungl. Maj :t eller styrelsen överlämnas till lärarrådet.

Rektor skal-l utöva den närmaste vården och tillsynen över högskolan. Det skall bland annat åligga rektor att vara föredragande i styrelsen och ordförande i lärarrådet, att vaka över att undervisningen behörigen upp— rätthålles och att högskolans tjänstemän och de studerande noggrant upp— fyller sina åligganden, att inför styrelsen svara för högskolans ekonomiska förvaltning och därvid särskilt tillse, att beviljade anslag används för av- sedda ändamål samt att räkenskaper och redovisningar behörigen upp— rättas och inom föreskrivna tider avlämnas. Rektor bör dessutom hålla sig underrättad om undervisningens och forskningens tillstånd och behov samt för styrelsen framlägga förslag till åtgärder för främjande av denna undervisning och forskning och i övrigt påkalla styrelsens uppmärksam— het på spörsmål, som berör högskolans verksamhet.

Vid varje socialhögskola skall därutöver finnas en undervisningsnämnd.

• Sida 118
•  Original

Denna nämnd föreslås bestå av rektor som ordförande och sex ledamöter, varav tre utses av lärarrådet bland lärarna i rådet och tre av elevkåren på sätt denna beslutar. Nämnden äger dessutom, då så anses erforderligt, med sig adjungera ytterligare representanter för lärarna och de studerande. Nämndens uppgift skall vara att bereda ärenden om undervisningens plan- mässiga ordnande, granska studieplaner och studiehandböcker samt till lärarrådet framlägga förslag i sådana eller liknande frågor.

Varje studerande skall, i likhet med vad nu är fallet vid instituten, till- höra en vid högskolan bildad sammanslutning av de studerande. Denna bör benämnas socialhögskolans elevkår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stadga för social- högskolorna. Kommittén har utarbetat förslag till gemensam stadga. För- slaget, som redovisas i bilaga 4, är utarbetat med hänsyn till den personal- organisation som föreslås för budgetåret 1963/64.

• Sida 119
•  Original

KAPITEL 8

Personalorgam'sation

Nuvarande organisation 1. Lärarpersonal Den fasta lärarpersonalen vid socialinstituten utgör budgetåret 1962/63 följande:

Tjänst Stockholm Göteborg Lund Umeå

Rektor (Bp 1) ................... 1 1 1 1 Lektor (Ao 27) (teoretiska ämnen). . 3 1 1 1 Lektor (Ae 25) (social metodik och

administration) ................ 1 1 1 1 Biträdande lektor (Ae 19) (social

metodik och administration) ..... 2 1 1 —

7 4 3

Till rektor utgår särskild avlöningsförstärkning med 1 380 kronor för år. Härtill kommer att professorn i sociologi vid universitetet i Stockholm fullgör en del av sin undervisningsskyldighet (48 timmar per läsår) vid socialinstitutet i Stockholm samt att professorn i sociologi vid universitetet i Göteborg likaledes fullgör en del av sin undervisningsskyldighet (24 tim- mar per läsår) vid socialinstitutet i Göteborg. Vid socialinstitutet i Stock- holm finns därutöver en arvodesanställd lärare med halvtidstjänstgöring för undervisning i kommunal ekonomi och redovisning och praktisk kom- munal förvaltning samt en arvodesanställd lärare med halvtidstjänstgöring för undervisning vid mentalhygieniska kursen.

Antalet fasta lärarbefattningar vid socialinstituten är således lågt. Under- visningen bestrides i hög grad av timarvoderad lärarpersonal. Som timlärare anlitas dels universitetslärare, ofta med lägst docentkompetens, dels per- soner verksamma inom socialt och kommunalt arbete.

Lärarnas anställningsförhållanden m.m. är reglerade i socialinstitutens grundstadgar och ordningsstadgar. Lärartjänst tillsätts av styrelsen, efter hörande av lärarrådet, varjämte styrelsen även kan tillkalla sakkunniga. Styrelsens beslut om tillsättning av befattning som rektor, om ämnesom- råde och undervisningsskyldighet för fast anställd lärare i examensämne samt om tillsättning av fast lärarbefattning skall underställas Kungl. Maj:t

• Sida 120
•  Original

för prövning och fastställelse. Fast anställda befattningshavare tillförsäkras den kontanta avlöning och de avlöningsförmåner 'i övrigt, som enligt sta- tens allmänna avlöningsreglemente skulle tillkomma dem, 0111 de vore inne- havare av statstjänst med åligganden, närmast motsvarande de arbetsupp- gifter, som vid institutet åvilar dem.

Kompetenskraven för fast anställda lärare i teoretiska läroämnen har an- givits i de beslut angående bidrag till socialinstituten, som på grundval av socialutbildningssakkunnigas utredning och förslag rörande den högre so- cialpolitiska och kommunala utbildningen fattades vid 1945 års riksdag. Dessa kompetenskrav innebär att lärare skall äga väl styrkt kompetens att meddela vetenskaplig undervisning i de i tjänsten ingående ämnena. Den vetenskapliga skickligheten behöver emellertid inte styrkas med docentkom— petens, även doktorsgrad eller i undantagsfall licentiatexamen, om denna senare kompletteras med meritering av annan art som är av betydelse för befattningen i fråga, är tillräcklig. Rektor skall ha avlagt disputationsprov.

I fråga om lärartjänsterna för den praktiska utbildningen —— lektor och biträdande lektor i social metodik och administration — krävs en allsidig och omfattande praktisk erfarenhet; däremot gäller inga bestämda krav på viss akademisk meritering.

Undervisningsskyldigheten för lektor i teoretiskt läroämne uppgår till 250 timmar per läsår, för rektor till 175 timmar per läsår. Därutöver skall lärare vara närvarande på tjänsterummet i den utsträckning som erfordras för undervisningens bedrivande, examination, antagning och handledning av studerande. Lärare i social metodik och administration, vilka vid sidan av undervisning även fullgör administrativa uppgifter rörande den prak- tiska utbildningen, rådgivning till studerande och inträdessökande m.m., har inte preciserad undervisningsskyldighet utan tjänstgör 42 timmar per vecka.

2. Administrativ personal Den administrativa personalen vid socialinstituten utgör budgetåret 1962/63 följande:

Tjänst Stockholm Göteborg Lund Umeå

Sekreterare (Ae 17) ............... Kansliskrivare (Ae 11) . . ...... Expeditionsvakt (Ae 7) . ..... Kanslibiträde (Ae 7) .............. Kontorshiträde (regl. bef. g.) . . . . . .

QHNHHH ”OH—lui w—HIHI Nie-jet]

Härtill kommer att instituten disponerar medel för extra vaktmästar- och skrivbiträdeshj älp.

• Sida 121
•  Original

1 21 3 . Bibliotekspersonal

Särskild bibliotekspersonal finns endast vid socialinstitutet i Stockholm. Vid de övriga instituten handhas biblioteksgöromålen av lärare. Vid socialveten- skapliga biblioteket, som även tillgodoser huvuddelen av de samhällsveten— skapliga institutionerna vid universitetet i Stockholm, finns budgetåret 1962/63 följande personal, nämligen en bibliotekarie i lönegrad Ae 23, en förste biblioteksassistent i lönegrad Ae 13 och ett biblioteksbiträde, an- ställt mot arvode med belopp motsvarande löneklass 9 på löneplan A.

Kommitténs synpunkter och förslag

Som framgått av redogörelsen för socialinstitutens personalorganisation är de resurser som för närvarande finns vid instituten starkt begränsade. Den personella och materiella upprustning som har skett vid universitet och högskolor har inte berört socialinstituten. I samband med genomföran- det av en omläggning av utbildningen och en förstärkning av utbildnings- kapaciteten, blir en betydande upprustning av socialinstitutens resurser nödvändig.

1 . Lärarpersonal

Kommittén föreslår att följande lärartjänster skall finnas vid socialhög- skolorna, nämligen universitetslektor och lektor samt i vissa ämnen pro- fessor jämte assistent. För tillsyn av praktikens uppläggning och ge- nomförande skall dessutom finnas studiekonsulent. I detta avsnitt behand— las undervisningens former och beskaffenhet samt lärarpersonalens sam- mansättning och avlöningsförmåner m. m. _

Undervisningen vid socialinstituten meddelas nu i form av föreläsningar och lektionsundervisning (övningskurser) samt för högre betyg även seminarieundervisning. Någon fördelning av denna undervisning på skilda lärarkategorier förekommer inte. Det åligger institutens lärare att meddela undervisning i form av föreläsningar, seminarier och lektioner. Samma lärare har att meddela undervisning i olika former och på skilda nivåer.

Den omläggning av den högre undervisningen som under senare år ägt rum vid universiteten och flera fackhögskolor har inte omfattat socialinsti— tuten. 1958 och 1959 års universitetsreformer innebar bland annat, att de tidigare dominerande föreläsningarna fått mindre plats, medan lektions- undervisningen blivit av central betydelse. Den akademiska undervisningen meddelas nu i följande former: föreläsningar, seminarieundervisning, la— borationsundervisning, lektionsundervisning och handledning.

Föreläsningar avser att ge introduktion i aktuell vetenskaplig problem— ställning och debatt, att redovisa nya forskningsresultat eller att ge en över-

• Sida 122
•  Original

sikt över kursmoment, för vilka lämpliga handböcker saknas eller för vilka en muntlig genomgång i föreläsningsform är erforderlig. Seminarie— undervisning avser att ge deltagarna inblick i ämnets problematik och olika metoder att bemästra denna. Vid seminarieundervisning behandlas av de studerande författade uppsatser eller diskuteras något ämne som en eller ett par deltagare särskilt satt sig in i eller berett. Seminarier betraktas fort- farande som den viktigaste undervisningsformen för högre betyg. Labora- tionsundervisning motsvarar i stort sett seminarieundervisning, men syftar även till att öva vissa rent praktiska färdigheter. Lektionsundervisning är en systematisk genomgång av vissa avgränsade partier av studiekursen, partier som erfarenhetsmässigt bereder de studerande särskilda svårigheter och som därför tar oproportionerligt lång tid att självständigt hämta in. Denna undervisning har således främst till syfte att underlätta inhämtandet av ett faktiskt kunskapsstoff. De nämnda undervisningsformerna komplet- teras med olika former av handledning. Handledningen kan utformas som studiehjälp i anslutning till övrig undervisning, som diskussionsgrupper i syfte att öva förmågan till självständigt tänkande och som mer eller mindre individuell rådgivning vid lösandet av större arbetsuppgifter eller som en mera allmän studiemetodisk rådgivning.

Undervisningen är med hänsyn till sin beskaffenhet professorsundervis- ning, lektorsundervisning eller övrig undervisning. Professorsundervis- ningen förutsätts hestridas av lärare med lägst docentkompetens, lektors— undervisning av universitetslektor eller biträdande lärare eller av annan lärare med licentiatexamen eller däremot svarande kompetens och övrig undervisning av utländsk lektor, assistent eller amanuens eller av annan därmed jämförlig lärare.

Kommittén anser att undervisningen vid socialhögskolorna bör meddelas i huvudsak i samma former som vid universiteten. Under grundkursen bör undervisning meddelas i form av lektionsundervisning och på betygsnivå i form av föreläsningar, seminarieundervisning (laborationsundervisning) och lektionsundervisning. Därutöver bör lämnas handledning.

I fråga om undervisningens beskaffenhet (professorsundervisning, lek- torsundervisning eller övrig undervisning) räknar kommittén med att samma uppdelning som vid universiteten kan göras i flera av högskolornas ämnen. Frågan om genomförandet av denna organisation i dess helhet bör prövas i senare sammanhang.

Mot bakgrunden av kommitténs förslag rörande utbildningens innehåll och karaktär samt med hänsyn till nödvändigheten av att kunna rekrytera och behålla kvalificeradel lärare föreslår kommittén att tjänster som universitetslektor inrättas vid socialhögskolorna. Härvid bör i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser som är föreskrivet beträffande nämnda tjänster vid universitet. Dessa bestämmelser innebär i korthet följande.

• Sida 123
•  Original

För behörighet till tjänst som universitetslektor fordras att vederbörande avlagt godkänt disputationsprov och styrkt sig äga pedagogisk skicklighet. I särskilda fall kan tjänst av detta slag innehas av licentiat. Behörig till universitetslektorstjänst vid de tekniska högskolorna är, såvitt gäller tjänst i tekniskt tillämpningsämne, jämväl den som avlagt licentiatexamen samt genom praktisk och pedagogisk verksamhet ådagalagt särskild lämplighet för tjänsten.

Det åligger universitetslektor att taga del i den undervisning och i den examination som skall förekomma i ämnet. Han har härjämte att, därest i ämnet icke finns lämpliga läroböcker eller kompendier, låta sig angeläget vara att i samråd med ämnesrepresentant utarbeta sådana eller medverka därtill. Undervisningsskyldigheten omfattar 396 timmar per läsår. Är under- visningen förenad med tyngande examination eller är eljest särskilda skäl därtill äger kanslern för rikets universitet medge nedsättning av nämnda undervisningsskyldighet. För att utarbeta lärobok eller kompendium "av väsentlig betydelse för den akademiska undervisningen må universitets- lektor, därest arbetet icke medhinnes vid sidan av honom åliggande under— visningsskyldighet, erhålla befrielse under viss tid helt eller delvis från undervisningsskyldigheten. Ansökan härom skall ingivas till kanslern, som med eget utlåtande hänskjuter ärendet till Kungl. Maj:ts avgörande.

Kommittén utgår från att dessa bestämmelser även skall gälla vid social- högskolorna. Vissa avvikelser betingas av att .socialhögskolorna inte under— ställs kanslern för rikets universitet. De uppgifter som ankommer på kans- lern bör i stället åvila respektive högskolas styrelse.

I fråga om behörighet till universitetslektorstjänst anser kommittén att i viss mån likartade rekryteringsförhållanden råder vid socialhögskolorna som vid de tekniska högskolorna och andra fackhögskolor. Den speciella inriktningen av socionomutbildningen medför att examensämnena endast delvis har sin motsvarighet vid universitet. Därför bör möjlighet till dispens från kravet på disputationsprov finnas även när det gäller universitetslek- torstjänst vid socialhögskola. Om kvalificerad sökande inte anmäler sig, bör styrelsen vid respektive högskola tills vidare kunna förordna vikarie på tjänsten.

Nuvarande innehavare av lektorstjänst i lönegrad Ao 27 vid socialinstitut bör utan ansökningsförfarande utnämnas till universitetslektor i motsva- rande ämne. Denna tjänsteförändring kan medföra en viss ökning av under- visningsskyldigheten. Skillnaden torde emellertid bli relativt liten, då insti- tutens lektorer har att utöver sin undervisning — 250 timmar per läsår — förrätta examination samt utföra vissa andra kvalificerade uppgifter, medan universitetslektor kan medges nedsättning av sin undervisning _ 396 tim- mar per läsår —— på grund av tyngande examination. Med hänsyn till exa- minationsbördan för universitetslektor vid socialhögskola torde denna ned- sättning i allmänhet bli betydande. Härtill kommer att universitetslektor

• Sida 124
•  Original

i vissa ämnen torde få meddela professorsundervisning, vilket kan medföra evalvering av antalet undervisningstimmar.

Kommittén vill särskilt peka på ovan nämnda möjlighet för universitets- lektor att erhålla befrielse under viss tid helt eller delvis från undervis— ningsskyldigheten för att utarbeta lärobok eller kompendium. En del av bris- terna inom den nuvarande socionomutbildningen beror, som tidigare fram- hållits, på den knappa tillgången på läroböcker och andra hjälpmedel för undervisningen. Inom vissa ämnesområden, exempelvis kommunal ekonomi och socialvårdsmetodik, finns endast ett fåtal lämpliga arbeten. Läroboks— frågan försvåras även av att lagstiftningen så ofta undergår ändringar att läroböckerna ständigt måste omarbetas och förnyas. Det föreligger därför enligt kommitténs mening särskilda skäl för att medge universitetslektor vid socialhögskola befrielse från undervisningsskyldigheten för att utarbeta lärobok eller kompendium.

Vid socialinstituten finns för närvarande särskilda lärartjänster för den praktiska utbildningen, nämligen tjänster som lektor och biträdande lektor i social metodik och administration. De svarar för huvuddelen av undervis- ning och examination inom nämnda ämne, för handledarutbildning, förmed- ling av praktikplatser, rådgivning till studerande och inträdessökande m. m.

I den framtida lärarorganisationen måste finnas liknande tjänster. Kom- mittén har i detta betänkande betonat vikten av integration mellan teoretisk och praktisk utbildning och givit studiepraktiken en central ställning i ut— bildningen.

Det är angeläget att den teoretiska utbildningen anknyter till de faktiska förhållandena och att socionomutbildningens karaktär av yrkesinriktad fackhögskoleutbildning markeras. Det är därför värdefullt att lärarna har nära kontakt med den praktiska verksamheten. En anknytning till arbets- livet kan uppnås genom att timarvoderad personal i viss mån medverkar i undervisningen. Kommittén finner det dock angeläget att fast anställda lärare med annan meritering än vad universitetslektor normalt har, kan knytas till socialhögskolorna och medverka i undervisningen.

För att studiepraktiken skall kunna fylla den viktiga funktion, som den enligt kommitténs mening har, måste särskilda lärare ha ansvar för den. Studiepraktiken bör planeras och genomföras i nära samverkan mellan socialhögskolorna och praktikinstitutionerna. Vid högskolorna måste fin- nas lärare som regelbundet kan stå i kontakt med handledarna och lämna dem råd och upplysningar. Handledarna bör samlas till kurser och konfe- renser rörande den praktiska utbildningen.

Kommittén föreslår att särskilda lärartjänster inrättas för dessa upp— gifter. De nuvarande tjänsterna är knutna till sociala linjen, men mot- svarande behov finns även för den administrativt och kommunalekonomiskt inriktade undervisningen. Som förut berörts finns vid socialinstitutet i

• Sida 125
•  Original

Stockholm en arvodesanställd lärare med halvtidstjänstgöring med uppgift att bland annat svara för undervisning i praktisk kommunal förvaltning. Vid sydsvenska socialinstitutet fullgör lektorn i kommunal förvaltning med samhällsplanering samt kommunal ekonomi och bokföring liknande upp— gifter. I den framtida organisationen kan lärartjänster för den praktiska utbildningen inte knytas till viss linje eller till visst examensämne. Lekto- rerna i social metodik och administration har för närvarande både under- visande och administrativa uppgifter, men en viss renodling av arbetsupp- gifterna torde medföra flera fördelar. Kommittén föreslår följande upplägg— ning. Vid varje socialhögskola inrättas en tjänst, där huvuduppgiften är att meddela undervisning, främst i socialvårdsmetodik, alternativt i kom— munal ekonomi samt kommunalrätt med civilrätt. Dessutom inrättas en tjänst där uppgiften är att meddela undervisning, främst i praktisk förvalt— ningskunskap med yrkesorientering och i övrigt medverka i betygsunder- Jisningen, samt att fullgöra olika administrativa uppgifter i samband med den praktiska utbildningen. För den förstnämnda tjänsten bör i fråga om undervisningsskyldighet m. m. gälla samma bestämmelser som för uni- versitetslektor. Även den sistnämnda tjänsten bör betraktas som en lärar- tjänst, varvid fördelningen mellan undervisande och administrativa upp- gifter bör ankomma på styrelsen för respektive socialhögskola. Tjänsterna benämnes lektor i social metodik och administration; i det fall tjänsten av- ser den administrativt och kommunalekonomiskt inriktade utbildningen lektor i kommunal förvaltning.

För tillsyn av praktikens uppläggning och genomförande bör dessutom inrättas tjänster som studiekonsulent. Vederbörande skall svara för anskaff- ning och förmedling av praktikplatser och söka utveckla samarbetet mellan utbildnings— och praktikinstitutioner. Denna tjänst är i fråga om anställ— ningsförhällanden m. m. att betrakta som en administrativ tjänst, men innehavaren bör kallas till lärarrådets sammanträden.

För behörighet till tjänst som lektor eller studiekonsulent bör fordras avlagd socionomexamen eller annan samhällsvetenskaplig examen samt allsidig praktisk erfarenhet av socialt, administrativt eller kommunal- ekonomiskt arbete.

Kommittén har i kap. 3 framhållit, att förutsättningar nu måste skapas för en utveckling av den samhällsvetenskapliga forskningen på de områden som äger särskild aktualitet för socialhögskolorna. Detta kan inte ske på annat sätt än genom att inrätta självständiga forskartjänster på dessa om- råden, d. v. s. professurer. De ämnesområden som härvid är särskilt ange- lägna är kommunal ekonomi, socialpolitik, socialrätt, kommunalrätt, för- valtningskunskap och tillämpad psykologi.

I fråga om kompetens, uppgifter och ställning för professor vid social— högskola bör i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet beträffande

• Sida 126
•  Original

professorstjänst vid universitet. Tillsättning av professorstjän-st bör ske efter sakkunnigbedömning på samma sätt som vid universitet. Efter ana sökningstidens utgång skall rektor från universiteten inhämta förs-lag å minst tre sakkunniga för bedömande av sökandes kvalifikationer för tjäns- ten. Sedan förslag inkommit, skall högskolans styrelse utse tre sakkun— niga. Om kallelseförfarande, om de sakkunnigas granskning och utlåtande samt om lärarprov skall i tillämpliga delar gälla vad som i motsvarande fall är föreskrivet beträffande professors-tjänst vid universitet. Bes-täm— melserna angående ersättning åt sakkunniga i akademiska befordrings— ärenden skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fråga om befordrings— ärenden, som avser professorstjänst vid socialhögskola, dock skall vad i bestämmelserna säg-s om kanslern för rikets universitet i stället gälla re- spektive socialhögskolas styrelse.

Med hänsyn till den uppläggning i fråga om högre examina som kom— mittén i detta betänkande föreslår — att licentiatexamen avläggs vid uni— versitet _ och i syfte att underlätta en samordning mellan socionomut— bildning och annan samhällsvetenskaplig utbildning och för att stimulera samhällsvetenskaplig forskning vid universiteten, bör professor vid social- högskola fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet vid universitet. Undervisnings-skyldigheten för professor utgör fyra timmar per vecka. Om förslagsvis hälften av undervisningen fullgöres vid vardera läroanstalten innebär detta för socialhögskolornas del en undervisning av omkring 60 timmar per läsår.

I samband med inrättande av professorstjänster tillkommer även er- forderlig assistent- och amanuenshjälp. Denna personal är avsedd för så— väl undervisning som forskning och allmänt institutionsarbete. Tjänsterna synes vara väl lämpade för socionomer som avser att bedriva högre stu- dier efter socionomexamen. I likhet med vad nu är fallet inom jämförliga ämnesområden vid andra högre läroanstalter bör normen vid beräkningen av behovet av denna personal vara 1 000 assistenttimmar per professor. Rörande anställningsförhållanden m. m. för assistenter och amanuenser bör gälla vad som i motsvarande fall är föreskrivet vid universitet.

Det bör betonas att, därest en assistent fullgör omkring hälften av sin tjänstgöringsskyldighet i form av undervisning, svarar en professor och en assistent — efter evalvering — för ungefär samma antal undervisnings- timmar som en universitetslektor.

Kommittén föreslår att en särskild rektorstjänst inrättas vid varje social— högskola. Tjänsten bör tillsättas genom förordnande på sex år, om inte särskilda skäl föranleder att förordnande meddelas för kortare tid. Till rektor torde i allmänhet förordnas universitetslektor vid socialhögskola, varvid vederbörandes tjänst som universitetslektor föres över stat. Rek— torstjänsten är nu placerad i lönegrad Bp 1 jämte avlöningsförstärkning

• Sida 127
•  Original

med 1 380 kronor för år. Den upprustning av socionomutbildningen som kommittén föreslår kommer att medföra en större personalorganisation och ett ökat elevantal. Kommittén finner det därför motiverat att rektors- tjänsten placeras i lönegrad Bp 1 jämte avlöningsförstärkning med 4 140 kronor för år.

Undervisningsskyldigheten för rektor föreslås omfatta 130 timmar per läsår, vilket i stort sett motsvarar en tredjedel av universitetslektors un- dervisning. Rektor bör därvid ha motsvarande möjlighet att erhålla ned- sättning av undervisningsskyldigheten.

I fråga om avlöningsförmåner för universitetslektor samt för professor och assistent och amanuens bör gälla vad som är föreskrivet beträffande motsvarande tjänster vid universitet, nämligen professor (Bo 3), univer— sitetslektor (Ao 27 jämte avlöningsförstärkning med för närvarande 4 140 kronor för år) samt assistent och amanuens i reglerad befordringsgång (A 17 — A 19).

Lektor i social metodik och administration samt lektor i kommunal för- valtning har med hänsyn till utbildningens genomförande så viktiga upp- gifter att det är nödvändigt att till dessa tjänster kunna förvärva perso- ner med omfattande erfarenhet av praktiskt arbete, god teoretisk utbild- ning och intresse och fallenhet för högre undervisning. Lönesättningen måste därför vara sådan att tjänsterna kan locka kvalificerade sökande. Kommittén föreslår att tjänsterna i det fall undervisning utgör huvud- uppgiften placeras i lönegrad Ao 25, i annat fall i lönegrad Ao 23.

Studiekonsulent bör ha en bred erfarenhet från olika arbetsområden för att kunna planera studiepraktikens uppläggning och genomförande och kunna utveckla kontakterna mellan utbildnings- och praktikinstitutioner. Lönesättningen bör därför ligga på samma nivå som i fråga om kvalifice- rade tjänster inom socialvård och kommunal förvaltning. Kommittén fö- reslår att studiekonsulenttjäns—terna placeras i lönegrad Ao 21.

Lärarbehov

En central fråga vid beräkningen av lärarbehovet är fördelningen mellan fast anställda lärare och timarvoderade lärare. Som framgått av redogö- relsen för nuvarande lärarorganisation svarar timarvoderad lärarpersonal för huvuddelen av undervisningen. Fördelarna med en sådan uppläggning är att högt kvalificerade universitetslärare och personer med direkt kon— takt med arbetslivet kan utnyttjas i undervisningen. Under senare år har det emellertid blivit svårare att förvärva och behålla skickliga timlärare. Den nuvarande uppläggningen har även andra nackdelar. Det är svårare att få sammanhang och enhetlighet i undervisningen. Ämnets utveckling försvåras om undervisningen inte hålls samman av en fast lärare, som kan

• Sida 128
•  Original

ägna tid och krafter åt den uppgiften. Timlärare som har annan anställ— ning i socialt och kommunalt arbete är i allmänhet specialister på sina respektive områden och har i regel inte tillfälle att närmare följa utveck- lingen i stort eller att ägna sig åt den pedagogiska uppläggningen av under- visningen.

Kommittén anser därför att huvuddelen av undervisningen bör bestri- das av fasta lärare. En sådan lärarorganisation utgör i realiteten en nöd- vändig förutsättning för genomförandet av kommitténs förslag.

Kommittén har vid beräkningen av lärarbehovet beaktat de bestäm— melser som gäller för undervisning inom filosofisk fakultet och de rikt- linjer i övrigt som framgår av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända pro- position 1958: 104. Undervisningsgrupperna beräknas sålunda ha följande storlek:

a. Föreläsningar: obegränsat åhörarantal, varvid högskolornas lokal- utrymmen dock nödvändiggör vissa gränser.

b. Seminarieund-ervisning: de studerande delas i två grupper om an- talet deltagare överstiger 30, i tre om antalet deltagare överstiger 55, i fyra om antalet deltagare överstiger 80, varefter en ny grupp inrättas för varje ytterligare 20—tal elever.

c. Lektionsundervisning: omkring 30 aktiva deltagare per grupp.

Kommittén föreslår att socionomutbildningen omorganiseras från och med läsåret 1963/64. Med den av kommittén föreslagna studiegången skulle omläggningen vara fullt genomförd läsåret 1966/67. En successiv utbygg- nad av lärarorganisationen är med hänsyn till undervisningens behov möj- lig oeh även lämplig från lärarrekryteringssynpunkt.

Det är knappast möjligt att nu framlägga preciserade förslag till lärar- organisation efter genomförd omläggning av utbildningen. Kommittén har —— mot bakgrunden av de i det föregående redovisade ställningstagandena _ utfört detaljerade beräkningar rörande lärarbehovet för budgetåret 1963/64 och även angivit vilka tjänster som förslagsvis bör inrättas på- följande budgetår. För att visa innebörden av kommitténs förslag anges emellertid i följande tabell den beräknade lärarorganisationen budgetåret 1966/67.

Tjänst Stockholm Göteborg Lund Umeå Professor .......... 2 2 2 2 Universitetslektor . 10 8 8 6 Lektor (A 25). . . . 2 2 2 1 Lektor (A 23). . . . 2 1 1 2 Studiekonsulent. . . . . . . 2 2 2 1 Assistent ........................ 2 2 2 2

• Sida 129
•  Original

Kommittén vill här peka på en särskild omständighet som påverkar lärarbehovet. I kap. 4 har kommittén förordat att den nuvarande linje- indelningen avskaffas. Med den allmänna uppläggning som kommitténs förslag till utbildning har, vore det naturligt att vid varje socialhögskola meddela undervisning i samtliga i socionomexamen ingående ämnen. Med hänsyn till de studerandes nuvarande studieinriktning _ under senare år har endast antagits omkring 50 studerande per år till socialkommunala linjen (förvaltningslinj—en) — och till den stora efterfrågan på sociono- mer med socialt inriktad utbildning talar emellertid flera skäl för att det inte är möjligt och lämpligt att för närvarande meddela administrativt och kommunalekonomiskt inriktad utbildning vid samtliga högskolor. Vid det nyinrättade socialinstitutet i Umeå har utbildningen begränsats till att aVSe de sociala och teoretiska linjerna och det torde vara lämpligt att denna begränsning tills vidare bibehålles. Kommittén vill därför inte för- orda att lärartjänster för undervisning i kommunal ekonomi och kom— munalrätt med civilrätt för närvarande inrättas vid socialhögskolan i Umeå. Kommittén håller dock för troligt att antalet studerande med denna inriktning kommer att öka och att det även föreligger ett betydande behov av arbetskraft med denna utbildning. Det kan därför vid en senare tid- punkt visa sig lämpligt att inrätta erforderliga tjänster även vid högskolan i Umeå.

Kommittén föreslår att professors-tjänster med hänsyn till den tid som åtgår för tjänstetillsättning inrättas först från och med budgetåret 1964/65. Dessa tjänster kommer därför inte att behandlas i följande beräkningar, som avser budgetåret 1963/64. I kap. 3 har angivits vilka ämnesområden som kan betraktas som särskilt angelägna. Kommittén är inte beredd att framlägga förslag rörande turordningen mellan ämnena, men anser att samhälls- och företagsekonomi (kommunal ekonomi respektive socialpoli— tik) samt rättsvetenskap (socialrätt respektive kommunalrätt) är särskilt angelägna. Med hänsyn till tillgängliga personella och materiella resurser bör tjänsterna inrättas successivt, förslagsvis två tjänster budgetåret 1964/65 och ytterligare tre tjänster under vart och ett av de båda därpå följande budgetåren. Frågan om lärarorganisationen för tiden därefter bör prövas i senare sammanhang. Det bör ankomma på samarbetsnämnden att verka för en samordning av önskemålen mellan olika ämnen och högskolor.

Undervisningens omfattning budgetåret 1963/04 framgår av följande ta- bell. En fördelning har gjorts på lektions- och seminarieundervisning. Stu- derande som antagits 1963 meddelas lektionsundervisning och studerande som antagits 1962 och tidigare, vilka följer den hittillsvarande studieord— ningen, meddelas lektionsundervisning (hit har även hänförts vissa före- läsningar) samt seminarieundervisning. Beräkningarna bygger i fråga om den förstnämnda gruppen på den elevintagning och gruppindelning som an-

• Sida 130
•  Original

givits i kap. 2 samt de uppgifter rörande undervisningens omfattning som lämnas i förslaget 'till studieplaner (bilaga 3), och i fråga om den sist— nämnda gruppen på uppgifter rörande planerad undervisning -som läm- nats från instituten.

Antal undervisningstimmar ( lärartimmar) vid socialhögskolorna läsåret 1963/64

Stockholm Göteborg Lund Umeå

Ämn n och kurs r . . . . e e Lek- Semi— Lek- Seml- Lek- Semi- Lek- Semi- tioner narier tioner narier tioner narier tioner narier

1. Studerande antagna 1963

Rättskunskap .................. 350 _ 280 — 280 —— 210 — Statskunskap .................. 250 —— 200 -— 200 — 150 — Statistik ...................... 300 —- 240 _- 240 —— 180 — Sociologi ...................... 300 -—- 240 — 240 — 180 — Samhällsekonomi ............... 250 — 200 -——- 200 -— 150 — Socialpolitik ................... 350 — 280 — 280 — 210 — Praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering .............. 600 — 480 — 480 -—— 360 — 2 400 _ 1 920 -— 1 920 _- 1 440 — 2. Studerande antagna 1962 och tidigare Stats- och kommunalkunskap. . . . -—- 40 -— 16 -— 12 -— 12 Nationalekonomi ............... — 28 -—- 16 —— 12 -— 20 Socialpolitik ................... _ 46 — 40 — 36 — 20 Socialrätt ..................... 104 40 — 60 90 26 — 56 Psykologi ..................... 140 32 140 40 148 26 140 —- Sociologi ...................... 28 12 68 20 80 28 72 -— Hygien med socialmedicin ....... 92 —— 80 —- 100 14 72 — Social metodik och administra- tion ........................ 292 — 300 — 250 — 200 — Kommunal förvaltning med sam- hällsplanering ................ 56 —— 104 —— -— 12 — _— Kommunal ekonomi och redovis- ning ........................ 156 12 102 20 88 8 _— — Beskattningsrätt ............... 32 — 24 — 20 —— — ——- Stockholms stads förvaltning. . .. 20 _— — -—- — -— —- _ Praktisk kommunal förvaltning . . 104 —— — —— — —— —— — 1 024 210 818 212 776 174 484 108

Samtliga studerande 3 424 2.10 2 738 212 2 696 174 1 924 108

Kommittén redovisar i det följande sina förslag till personalorganisation budgetåret 1963/64. Vid samtliga högskolor inrättas tjänster som rektor, universitetslektor, lektor och studiekonsulent. Universitetslektorstjänst knyts till visst examensämne med uppgift att bestrida undervisning och examination inom ämnet och inom motsvarande eller närliggande ämnes— område i grundkursen och inom ämnen och kurser enligt hittillsvarande studieordning. I fråga om vis-sa delkurser i grundkursen torde undervis— ningen normalt komma att bestridas av timlärare. Det gäller främst sta— tistik och i stor utsträckning även rättskunskap. Undervisning och exa- mination i praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering bestrids

• Sida 131
•  Original

av lektor i social metodik och administration samt av lektor i kommunal förvaltning, varjämte universitetslektor i statskunskap i viss män med- verkar i undervisningen i ämnet och studiekonsulent medverkar i yrkes- orienteringen. En viss flexibilitet i fråga om lärarnas undervisningsom- råden torde bli erforderlig, i synnerhet under första läsåret. I flera fall torde universitetslektor få meddela såväl lektors- som professorsundervis- ning. Beträffande professurerna i sociologi vid universiteten i Göteborg och Stockholm med undervisningsskyldighet jämväl vid socialhögskolorna kan en viss omdisposition av undervisningen bli aktuell, då professorerna endast bör meddela professorsundervisning.

Stockholm

De nuvarande lärartjänsterna är inrättade inom följande ämnen: 1) lek- tor i statskunskap (innehavaren av denna tjänst är för närvarande för- ordnad som rektor vid institutet), 2) lektor i nationalekonomi och social- politik, 3) lektor i socialrätt, 4) lektor i kommunal ekonomi och redovis- ning, 5) lektor samt två biträdande lektorer i social metodik och admi- nistration. Kommittén upptar i följande beräkningar även denna perso— nal och har därvid antagit, att lektorn i statskunskap utnämns till uni- versitetslektor i samma ämne och därefter förordnas som rektor, varvid nämnda universitetslektorstjänst förs över stat, att lektorn i national- ekonomi och socialpolitik samt lektorn i kommunal ekonomi och redovis— ning utnämns till universitetslektor i sam-hälls- och företagsekonomi, att lektorn i socialrät-t utnämns till universitetslektor i rättsvetenskap samt att lektorn och biträdande lektorer i social metodik och administration utnämns till lektorer i samma ämne. Kommittén har vidare utgått från att professorn i sociologi vid universitetet i Stockholm alltfort kommer att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet vid socialhögskolan. Kommittén föreslår följande personalorganisation.

T' .. Nuvarande Föreslagen Janst personal personal Universitetslektor : Statskunskap ................... 1 2 Rättsvetenskap ................. 1 2 Samhälls- och företagsekonomi . . . 2 2 Sociologi ....................... _ 1 Lektor: Social metodik och administration 3 3 Kommunal förvaltning ........... — 1 Studiekonsulent ................... —— 1

Lektorstjänsterna i social metodik och administration avser en tjänst i lönegrad Ao 25 och två tjänster i lönegrad Ao 23. Lektorstjänsten i kom- munal förvaltning är placerad i Ao 25.

• Sida 132
•  Original

Behovet av timarvoderad lärarpersonal är beroende av i vilken omfatt- ning universitetslektor medges nedsättning i undervisningsskyldigheten och i vad mån lektor i social metodik och administration samt lektor i kom- munal förvaltning meddelar undervisning under grundkurs och på betygs- nivå. Behovet av timlärare beräknas till omkring 950 undervisningstim— mar, varav 390 timmar avser undervisning för elever antagna 1962 och tidigare (främst psykologi, hygien med socialmedicin, social metodik och administration, samhällsplanering, heskattningsrätt och Stockholms sta-ds förvaltning) och 560 timmar avs-er undervisning för elever antagna 1963 (främst rättskunskap, statistik och praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering). Härutöver bör medel beräknas för anordnande av fri- villig kurs i matematik, förslagsvis fyra grupper om vardera 30 timmar, sammanlagt 120 undervisningstimmar.

Göteborg

De nuvarande lärartjänsterna är inrättade inom följ ande ämnen: 1) lektor i statskunskap (innehavaren av denna tjänst är för närvarande förordnad som rektor vid institutet), 2) lektor i socialpolitik och socialrätt, 3) lektor samt biträdande lektor i social metodik och administration. Kommittén upptar i följande beräkningar även denna personal och har därvid antagit, att lek— torn i statskunskap utnämns till universitetslektor i samma ämne och där- efter förordnas som rektor, varvid nämnda universitetslektorstjänst förs över stat, att lektorn i socialpolitik och socialrätt utnämns till universitets- lektor i rättsvetenskap samt att lektorn och biträdande lektorn i social meto- dik och administration utnämns till lektorer i samma ämne. Kommittén har vidare utgått från att professorn i sociologi vid universitetet i Göteborg allt— fort kommer att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet vid social- högskolan. Kommittén föreslår följ ande personalorganisation.

Nuvarande Föreslagen

Tjänst personal personal

Universitetslektor : Statskunskap ................... Rättsvetenskap ................. Samhälls- och företagsekonomi . . . Sociologi ....................... Psykologi ......................

Lektor: Social metodik och administration

Ill—_- HHHND—l

M

Studiekonsulent ................... — 1

Lektorstjänsterna i social metodik och administration avser en tjänst i lönegrad Ao 25 och en tjänst i lönegrad Ao 23.

• Sida 133
•  Original

Behovet av timarvoderad lärarpersonal beräknas till omkring 820 under- visningstimmar, varav 170 timmar avser undervisning för elever antagna 1962 och tidigare (främst socialrätt, hygien med socialmedicin, social meto- dik och administration, kommunal ekonomi och bokföring och beskattnings- rätt) och 650 timmar avser undervisning för elever antagna 1963 (främst rättskunskap, statskunskap, statistik och praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering). Härutöver bör medel beräknas för anordnande av frivillig kurs i matematik, förslagsvis tre grupper om vardera 30 timmar, samman- lagt 90 undervisningstimmar.

Lund

De nuvarande lärartjänsterna är inrättade inom följande ämnen: 1) lektor i socialpolitik och sociologi (innehavaren av denna tjänst är för närvarande förordnad som rektor vid institutet), 2) lektor i kommunal förvaltning med samhällsplanering samt kommunal ekonomi och bokföring, 3) lektor samt biträdande lektor i social metodik och administration. Kommittén upptar i följande beräkningar även denna personal och har därvid antagit, att lek- torn i socialpolitik och sociologi utnämns till universitetslektor i sociologi och därefter förordnas som rektor, varvid nämnda universitetslektorstjänst förs över stat, att lektorn i kommunal förvaltning med samh-ällsplanering samt kommunal ekonomi och bokföring utnämns till universitetslektor i rättsvetenskap samt att lektorn och biträdande lektorn i social metodik och administration utnämns till lektorer i social metodik och administration. Kommittén föreslår följande personalorganisation.

Tjänst Nuvarande Föreslagen personal personal Universitetslektor: Statskunskap ................... — 1 Rättsvetenskap ................. 1 2 Samhälls- och företagsekonomi . . . — 1 Sociologi ....................... 1 1 Psykologi ...................... — 1 Lektor: Social metodik och administration 2 2 Studiekonsulent — 1

Lektorstjänsterna i social metodik och administration avser en tjänst i lönegrad Ao 25 samt en tjänst i lönegrad Ao 23.

Behovet av timarvoderad lärarpersonal beräknas till omkring 780 tim- mar, varav 230 timmar avser undervisning för elever antagna 1962 och tidi- gare (främst socialrätt, hygien med socialmedicin, social metodik och admi- nistration och heskattningsrätt) och 550 timmar avser undervisning för elever antagna 1963 (främst rättskunskap, statistik, sociologi och praktisk

• Sida 134
•  Original

förvaltningskunskap med yrkesorientering). Härutöver bör medel beräknas för anordnande av frivillig kurs i matematik, förslagsvis tre grupper om var- dera 30 timmar, sammanlagt 90 undervisningstimmar.

Umeå

De nuvarande lärartjänsterna är inrättade inom följande ämnen: 1) lektor i statskunskap (innehavaren av denna tjänst är för närvarande förordnad som rektor vid institutet), 2) lektor i teoretiskt läroämne (tjänsten är inte till- satt vid tidpunkten för betänkandets justering, men har i nedanstående tabell hänförts till ämnet samhälls- och företagsekonomi), 3) lektor i so- cial metodik och administration. Kommittén upptar i följande beräkningar även denna personal och har därvid antagit, att lektorn i statskunskap ut— nämns till universitetslektor i samma ämne och därefter förordnas till rektor, varvid nämnda universitetslektorstjänst förs över stat, att lektorn i teoretiskt läroämne utnämns till universitetslektor i motsvarande exa- mensämne och att lektorn i social metodik och administration utnämns till lektor i samma ämne. Kommittén föreslår följ ande personalorganisation.

T'änst Nuvarande Föreslagen ] personal personal Universitetslektor : Statskunskap ................... 1 1 Rättsvetenskap ................. — 1 Samhälls- och företagsekonomi. .. 1 1 Sociologi ....................... — 1 Lektor: Social metodik och administration 1 2 Studiekonsulent ............. -— 1

Lektorstjänsterna i social metodik och administration avser en tjänst i lönegrad Ao 25 och en tjänst i lö-negrad Ao 23.

Behovet av timarvoderad lärarpersonal beräknas till omkring 540 under- visningstimmar, varav 180 timmar avser undervisning för elever antagna 1962 (främst psykologi och hygien med socialmedicin) och 360 timmar avser undervisning för elever antagna 1963 (främst rättskunskap, statskunskap, statistik och praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering). Härut- över bör medel beräknas för anordnande av frivillig kurs i matematik, för- slagsvis två grupper om vardera 30 timmar, sammanlagt 60 undervisnings- timmar.

IjilHHHHHb—lr—ÅHHMH

HHHHNwHHHHHNNmr—I ]Ijlb—lb—ÅI—lb—IHHHHHMH IjlllHHHb—kHHD—lb—ÅWH

För budgetåret 1964/65 beräknas tillkomma följande lärarpersonal _ utöver tjänster som professor och assistent:

]. Stockholm: universitetslektor i rättsvetenskap, universitetslektor i psy— kologi, studiekonsulent.

2. Göteborg: universitetslektor i statskunskap, universitetslektor i sam- hälls- och företagsekonomi, lektor i kommunal förvaltning (Ao 25) samt studiekonsulent.

3. Lund: universitetslektor i statskunskap, universitetslektor i samhälls- och företagsekonomi, lektor i kommunal förvaltning (Ao 25) och studie- konsulent. _

4. Umeå: universitetslektor i rättsvetenskap, universitetslektor i psy- kologi.

• Sida 138
•  Original

KAPITEL 9

Kostnadsberäkningar m. m.

Mot bakgrunden av de synpunkter och förslag, som kommittén framlagt i det föregående, har kommittén beräknat följande medelsbehov för social— högskolorna budgetåret 1963/64.

Avlöningar Anslags- och delposter i Socialhögskolan I avlonmgsstaten Stockholm Göteborg Lund Umeå 1. Avlöningar till ordinarie tjänste- män, förslagsvis .............. 402 000 296 000 292 000 229 000 2. Arvoden och särskilda ersättning- ar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................... 8 000 5 000 5 000 5 000 3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis ........... 90 000 75 000 73 000 51 000 b. Avlöningar till annan icke-ordi- narie personal, förslagsvis . . . 150 000 44 000 42 000 35 000 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 221 000 133 000 131 000 103 000 5. Kompensation för höjda folkpen- sionsavgifter, förslagsvis ....... 7 000 4 000 4 000 4 000 6. Huvudmansavgifter, förslagsvis . . 22 000 12 000 14 000 7 000 Summa kronor 900 000 569 000 561 000 434 000

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har kommittén beräknat medel dels till representationsbidrag till rektor med 1 800 kronor vid socialhögskolan i Stockholm och med var- dera 1 200 kronor vid socialhögskolorna i Göteborg, Lund och Umeå, dels till arvode till ordförande i samarbetsnämnd och antagningsnämnd, dels ock till arvode till ordförande och övriga ledamöter, med undantag av rek- tor, i styrelserna för socialhögskolorna. Storleken av dessa arvoden torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t.

Under delposten till avlöningar till vissa lärare m. m. beräknas medel till föreläsningsarvode och examinationsarvode till timlärare. Till timarvoderad lärarpersonal vid socialinstituten utgår för närvarande ersättning för före- läsning med högst 75 kronor, därest undervisning meddelas av lärare, som

• Sida 139
•  Original

avlagt disputationsprov, och eljest med högst 60 kronor, allt för undervis- ningstimme. För seminarieövning utgår arvode med högst 120 kronor och för övningskurs med högst 100 kronor, allt för dubbeltimme. Vid univer- siteten utgår för närvarande ersättning för professorsundervisning med högst 100 kronor per undervisningstimme, dock i undantagsfall högst 120 kronor, för lektorsundervisning högst 75 kronor, därest undervisning med- delas av lärare, som avlagt disputationsprov, och eljest med högst 60 kro- nor, allt för undervisningstimme. Kommittén anser att motsvarande grun- der bör tillämpas vid socialhögskolorna och föreslår därför, att ersättning för föreläsning och seminarieövning utgår med högst 100 kronor, dock i undantagsfall högst 120 kronor, per undervisningstimme, och för lektions- undervisning med högst 75 kronor, därest undervisning meddelas av lärare som avlagt disputationsprov, och eljest med högst 60 kronor, allt för under- visningstimme. Undervisning i form av föreläsning och seminarieövning torde — i de fall timarvoderade lärare utnyttjas för undervisning i denna form _ i allmänhet bestridas av lärare med docentkompetens. Lektions- undervisning torde i allmänhet bestridas av lärare som avlagt disputations- prov eller licentiatexamen eller i Vissa fall av lärare med omfattande prak— tisk meritering. För lektionsundervisning bör det högre arvodet kunna utgå jämväl till personer som inte avlagt disputationsprov men har andra meri— ter av särskilt värde för undervisningen, exempelvis till läkare och till tjänstemän och ämbetsmän inom förvaltning och rättskipning. Kommittén finner det svårt att nu bedöma i vilka former timarvoderad lärarpersonal kommer att utnyttjas läsåret 1963/64 och har i beräkningarna utgått från att arvode utgår med i medeltal 75 kronor per undervisningstimme. För kursen i elementär matematik har dock räknats med ett arvode av 60 kro— nor per undewisningstimme. För undervisningsarvode beräknas för social- högskolan i Stockholm 78 000 kronor, i Göteborg 67 000 kronor, i Lund 64 000 kronor och i Umeå 44 000 kronor samt för examinations-arvode för socialhögskolan i Stockholm 12 000 kronor, i Göteborg 8 000 kronor, i Lund 9 000 kronor och i Umeå 7 000 kronor.

Under delposten till avlöningar till annan icke-ordinarie personal beräk- nas för tentamensvakter 1 000 kronor vid var och en av högskolorna, för inträdesprov 2 000 kronor vid socialhögskolan i Stockholm och 1 500 kro— nor vid Var och en av högskolorna i Göteborg, Lund och Umeå samt för vikariatsers-ättningar för socialhögskolan i Stockholm 8 000 kronor, i Göte- borg 4 500 kronor, i Lund 4 000 kronor och i Umeå 3 500 kronor.

Under anslagsposten till huvudmansavgifter har upptagits medel för de arbetsgivaravgifter läroanstalterna har att erlägga. Dessa avgifter kommer att bortfalla i samband med att läroanstalterna förstatligas, men under bud- getåret 1963/64 skall erläggas vissa avgifter som avser tiden före det stat- liga huvudmannaskapet.

• Sida 140
•  Original

Omkostnader

För 1962/63 beräknade Av kommittén för 1963/64 före- belopp, kronor slagna belopp, kronor

Anslags- och delposter i omkostnadsstaten

&

Socialinstitutet i Socialhögskolan i

Stock- Göte- Lund Umeå Stock- Göte-

holm borg holm borg Lund Umeå

1. Sjukvård m. m., förslagsvis 1 000 800 800 500 2 500 2 000 2 000 1 5th

2. Reseersättningar, förslags- vis ................... 3 000 3 000 4 000 2 500 56 000 41 500 42 000 43 500

3. Expenser, förslagsvis: a. Bränsle, lyse och vatten,

förslagsvis ........... — 7 200 8 800 6 000 — 10 000 12 000 9 000 b. Övriga expenser: Biblioteket .......... 21 500 7 500 9 000 15 000 45 000 10 000 10 000 9 000 Högskolan i övrigt. .. 43 000 35 500 33 900 27 000 68 500 49 500 53 000 42 000 Summa kronor 68 500| 54 000| 56 500| 51 000 172 000 113 000 119 000|105 000

Det ökade medelsbehovet under anslagsposten till sjukvård m. m. be- tingas av den utökade personalorganisationen.

Under anslagsposten till reseersättningar beräknas medel dels till rese- kostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet för sammanträden med samarbetsnämnd, antagningsnämnd och högskolans sty- relse, dels till resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna rese- reglementet för sådana resor i högskolans angelägenheter som företas av lärare eller tjänstemän vid högskolan, dels till ersättning för flyttningskost- nad enligt flyttningsersättningskungörelsen, dels ock till resekostnadsersätt- ning av traktamente enligt allmänna resereglementet till lärare och delta— gare i av högskolan anordnade kurser för handledare.

I samband med omläggningen av undervisningen är det angeläget att lå- rare vid de olika högskolorna får tillfälle till överläggningar'i för undervis- ningen centrala frågor. Studiekonsulenterna måste vidare företa resor till praktikinstitutioner. Av de föreslagna beloppen avser vid socialhögskolan i Stockholm 48 000 kronor och vid de andra högskolorna vardera 36 000 kronor resekostnadsersättning och traktamente till lärare och deltagare i av högskolan anordnade kurser för handledare. Kommittén har räknat med att högskolan i Stockholm anordnar fyra kurser och de andra högskolorna vardera tre kurser för handledare och att varje kurs omfattar högst 30 del- tagare och pägåri fem dagar.

Under delposterna till bränsle, lyse och vatten och till högskolan i övrigt är en höjning av anslagen motiverad med hänsyn till det ökade lokalbeho— vet och den större personalorganisationen. Flera fasta lärare och ökad

• Sida 141
•  Original

administrativ personal medför bland annat större behov av kontorsmaski- ner. Kommittén har förutsatt att kostnaderna för bränsle, lyse och vatten samt för städning och rengöring vid socialhögskolan i Stockholm liksom

o

hittills redovisas a omkostnadsstaten för universitetet i Stockholm.

Den föreslagna höjningen under delposten till biblioteket motiveras dels av att en omläggning av undervisningen medför att nya ämnesområden och ämnesgrupper tillkommer, dels av det ökade elevantalet, dels av att pri- serna på böcker och tidskrifter, liksom på bokbindning, har stigit kraftigt under de senaste åren. Biblioteken vid socialhögskolorna har främst till uppgift att vara kurs- och referensbibliotek, utrustade med handböcker, ut- redningar, uppslagsverk och tidskrifter samt med ett antal exemplar av kurslitteraturen i de olika läroämnena. Om biblioteken skall kunna fylla denna uppgift är en upprustning ofrånkomlig.

I fråga om socialvetenskapliga biblioteket vill kommittén understryka att detta bibliotek tillgodoser såväl socialinstitutet som huvuddelen av de sam- hällsvetenskapliga institutionerna vid universitetet i Stockholm. Biblioteket är på en gång kursbibliotek för berörda studerande och forskningsbibliotek för lärare och samhällsvetenskapliga forskare. Biblioteket har fått en spe- ciell inriktning inom samhällsvetenskaperna som knappast har sin mot- svarighet ens vid centralbiblioteken. Studentantalet i de aktuella ämnena har ökat med Över 30 procent under de två senaste läsåren och uppgick hös- ten 1961 till 1 499. En fortsatt ökning torde vara att vänta. Då läsesalsut- rymmet är begränsat till 58 platser är det angeläget att biblioteket kan med- ge hemlån av böcker. Det är nödvändigt att biblioteket kan bygga upp ett hokbestånd, som kan svara mot den expanderande undervisningens och forskningens behov. Styrelsen för socialinstitutet i Stockholm har i tidigare anslagsframställningar framhållit, att ett bokinköpsanslag på 40 000 kronor är erforderligt för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på boklån. Kommittén finner en sådan ökning väl motiverad och har med hänsyn till de växande behoven och de höjda bokpriserna beräknat ett anslag på 45 000 kronor för budgetåret 1963/64.

Inredning och utrustning av nya lokaler

Till inredning och utrustning av nya lokaler har för budgetåret 1962/63 an- visats 12 000 kronor till sydsvenska socialinstitutet och 25 000 kronor till socialinstitutet i Umeå. Den av kommittén föreslagna omläggningen av ut- bildningen och utbyggnaden av utbildningskapaciteten medför, som framgår närmare av ett följande avsnitt i detta kapitel, ökat lokalbehov vid läro- anstalterna. Med hänsyn till att lokalfrågorna vid tidpunkten för detta be- tänkandes justering inte blivit definitivt lösta, finner kommittén det svårt att nu bedöma medelsbehovet under ifrågavarande anslag. Kommittén har beräknat medel för inredning och utrustning av erforderliga tjänsterum och

• Sida 142
•  Original

dessutom uppfört ett beräknat belopp för inredning och utrustning av un- dervisningslokaler. Kommittén föreslår att för socialhögskolorna för bud- getåret 1963/64 beräknas under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av nya lokaler vid universitet och högskolor m. 111. ett anslag av 120 000 kronor, varav 35 000 kronor avser socialhögskolan i Stockholm, 30 000 kronor socialhögskolan i Göteborg, 25 000 kronor social- högskolan i Lund och 30 000 kronor socialhögskolan i Umeå.

Utrustningen bör genomföras i samråd med utrustningsnämnden för uni- versitet och högskolor. Vid socialhögskolorna bör tillämpas samma utrust- ningsnormer som vid andra högre läroanstalter.

Gemensamt för universitet och högskolor

Under åttonde huvudtiteln är under rubriken Gemensamt för universitet och högskolor uppförda dels förslagsanslag till ersättning åt vissa opponen- ter vid disputationer och till ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden, dels reservationsanslag till resestipendier åt lärare m. fl., till gästföreläs- ningar och till extra utgifter vid universitet och högskolor. Kommittén an- ser att socialhögskolorna bör få del i dessa anslag.

Kommittén finner det svårt att redan nu bedöma medelsbehovet för social- högskolorna under ifrågavarande anslag. I avvaktan på närmare erfaren- heter av kostnaderna bör anslagen uppföras med formella belopp. Kommit- tén föreslår att för budgetåret 1963/64 beräknas följande belopp, nämligen till resestipendier åt lärare m. fl. 4000 kronor, till gästföreläsningar 4 000 kronor, varav under respektive anslag 1 000 kronor vid var och en av hög- skolorna, och till extra utgifter vid universitet och högskolor 20 000 kronor, varav 5 000 kronor vid var och en av högskolorna.

Sammanfattning av kostnadsberäkningarna

Statsbidrag för 1962/63, Av kommittén för 1963/64 före- kronor slagna belopp, kronor Anslag Socialinstitutet i Socialhögskolan i Stock- Göte- Stock- Göte- holm borg Lund Umeå holm borg Lund Umeå Avlöningar .......... 900 000 569 000 561 000 434 000 Omkostnader ........ 172 000 113 000 119 000 105 000 Inredning och utrust- ning av nya lokaler. 546 000 374 000 351 000 247 000 35 000 30 000 25 000 30 000 Gemensamt för univer- sitet och högskolor . 7 000 7 000 7 000 7 000 Summa kronor 546 000 374 000 351 000 247 000 1 114 000 719 000 712 000 576 000

De kommunala bidragen till socialinstitutens verksamhet kan för budget- året 1962/63 beräknas uppgå till sammanlagt omkring 180 000 kronor. Kom-

• Sida 143
•  Original

mittén har i kap. 7 föreslagit statligt huvudmannaskap för socialhögsko- lorna från och med den 1 juli 1963, varvid de kommunala bidragen bort- faller. Instituten disponerar inga donationsfonder för verksamheten. Detta innebär att staten från och med budgetåret 1963/64 svarar för hela kostna- den för socialhögskolorna. Statens kostnader skulle vid bifall till kommit- téns förslag öka från 1518 000 kronor budgetåret 1962/63 till 3 121000 kronor budgetåret 1963/64.

Beräknad kostnadsutveckling

Kommittén har sökt beräkna statsverkets kostnader för socialhögskolorna för ett antal år framåt. Beräkningarna redovisas i följ ande tabell.

Budgetår Anslag 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 Avlöningar ...................... 2 464 000 3 118 000 3 465 000 3 790 000 Omkostnader .................... 509 000 525 000 570 000 615 000 Inredning och utrustning av nya lokaler ........................ 120 000 40 000 40 000 40 000 Gemensamt för universitet och hög- skolor .......................... 28 000 50 000 50 000 60 000 Summa kronor 3 121 000 3 733 000 4 125 000 4 505 000

De beräkningar som kommittén utfört rörande driftkostnaden per stu- derande vid socialhögskolorna visar, att kostnaden torde komma att ligga på ungefär samma nivå som vid jämförlig utbildning vid universitet och högskolor. Beräkningarna framgår av följande tabell.

Antal Driftkostnad Budgetår närvarande per studerande studerande 1963/64 1 250 2 300 1964/65 1 400 2 600 1965/66 1 550 2 600 1966/67 1 750 2 520

Som jämförelse kan nämnas, att 1955 års universitetsutredning i sitt sjätte betänkande, Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle (SOU 1959:45), beräknade följande normalbelopp per studerande vid de olika fakulteterna och högskolorna:

Teologisk fakultet ........................ 2 500 Juridisk fakultet .......................... 2 000 Humanistisk fakultet ...................... 2 400 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet ...... 7 200 Medicinsk fakultet ........................ 9 800 Handelshögskola .......................... 2 400

• Sida 144
•  Original

Det bör framhållas, dels att universitetsutredningens beräkningar grun- dar sig på löneläget år 1959, medan kommitténs beräkningar rörande so- cionomutbildningen utgår från 1963 års löner, dels att innehavarna av de föreslagna professorstjänsterna även har att fullgöra undervisning vid universitet.

Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst

Under riksstatens åttonde huvudtitel är för budgetåret 1962/63 uppfört ett reservationsanslag av 42 000 kronor till kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst. Ur anslaget bestrides kost- nader för anordnande av mentalhygienisk kurs vid socialinstitutet i Stock- holm samt för vissa kortare fortbildningskurser m. m.

Kommittén har i kap. 5 förordat en vidgad fortbildningsverksamhet vid socialhögskolorna. Kommittén har skisserat vissa riktlinjer för denna verk- samhet och anfört, att det bör ankomma på samarbetsnämnden att fram- lägga utarbetade förslag rörande fortbildningsverksamheten. Det är svårt att nu bedöma medelsbehovet under ifrågavarande anslag, men i avvaktan på nämnda förslag och med hänsyn till förefintlig reservation (vid utgången av juni 1962 i runt tal 54 000 kronor) torde anslaget för budgetåret 1963/64 kunna uppföras med samma belopp som innevarande budgetår. Kommittén föreslår därför att till kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i [communal och social tjänst anvisas ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

I detta kapitel beröres även några speciella spörsmål i samband med om- läggningen av utbildningen, nämligen lokalfrågor och studiesociala frågor.

Lokalfrågor

Den av kommittén föreslagna omläggningen av utbildningen och utbyggna- den av utbildningskapaciteten medför ökat lokalbehov och kan nödvändig;- göra vissa förändringar inom befintliga lokaler. Kommittén har haft över- läggningar med byggnadsstyrelsen rörande socialhögskolornas lokalfrågor. När det gäller socialhögskolorna i Lund och Umeå kan lokalfrågorna anses ha fått en tillfredsställande lösning, medan någon definitiv lösning för socialhögskolorna i Stockholm och Göteborg inte uppnåtts vid tidpunkten för detta hetänkandes justering. Byggnadsstyrelsen undersöker i samråd med berörda läroanstalter olika alternativ och räknar med att kunna uppnå lösningar även i dessa fall.

Kommittén lämnar i det följande en översiktlig redogörelse för lokalt- situationen vid de olika högskolorna.

• Sida 145
•  Original

Stockholm

Socialinstitutet i Stockholm har lokaler i fastigheten Odengatan 61. Enligt en särskild överenskommelse, ingången 1931 mellan Stockholms högskola och Centralförbundet för socialt arbete, tillhör fastigheten Stockholms uni- versitet (högskola), men med villkor att socialinstitutet disponerar botten- våningen för undervisning m. m. och mellanvåningen för bibliotek. Över- våningen disponeras av universitetet (högskolan). Källarvåningen, som inte är nämnd i överenskommelsen, disponeras främst av socialinstitutets elev- kår.

Lokalerna är otillräckliga redan vid nuvarande organisation. I samband med omläggningen tillkommer behov av omkring åtta tjänsterum och minst två undervisningssalar. Härjämte är en särskild skrivsal högst önskvärd. Följande år erfordras ytterligare omkring sex tjänsterum. Hela lokalbeho- vet hösten 1963 kan beräknas till omkring 350 m2 för tjänsterum för lärare och administrativ personal samt omkring 350 m2 för undervisning. Härtill kommer behov av föreläsningssal med omkring 150 platser och skrivsal samt utrymme för arkiv och förråd samt för elevkåren. Även biblioteket be— höver ökat lokalutrymme. Med tanke på de betydande svårigheterna att för- hyra undervisnings- och skrivlokaler är det önskvärt att högskolan kan dis- ponera egna lokaler för detta ändamål.

Kommittén anser att socialhögskolans lokalfråga på längre sikt bör lösas i samband med lokalfrågan för universitetet. Härigenom kan undervisnings- lokalerna utnyttjas mera rationellt. I planeringen för universitetets förflytt- ning till Frescatiområdet på Norra Djurgården är även socialhögskolan med- räknad. En utflyttning till detta område torde emellertid bli aktuell tidigast år 1967, varför en provisorisk lösning av högskolans lokalfråga måste uppnås.

En tillfredsställande provisorium skulle erhållas om fastigheten Oden- gatan 61 i sin helhet kunde disponeras för socialhögskolans behov. I över- våningen finns nu ett tiotal tjänsterum och två seminarierum. Social- högskolan skulle i detta hus kunna inrymma hela sin verksamhet, utom skrivsal. Biblioteket, som nu är trångbott, kan knappast beredas ökat ut- rymme inom fastigheten. Denna lösning förutsätter att nationalekonomiska institutionen vid universitetet i Stockholm erhåller andra lokaler.

Ett alternativ som aktualiserats vid tidpunkten för betänkandets juste- ring är att tillgodose universitetets och socialhögskolans tillfälliga lokal- behov genom permanenta nybyggnader av sådan utformning att de utan eller med ett minimum av ändringar kan nyttiggöras som kontorslokaler efter utflyttningen till Frescati. Byggnadsstyrelsen undersöker möjligheten att uppföra ett kontorshus i kvarteret Mimer i Vasastaden-. Under förut— sättning att socialhögskolan i detta hus kan disponera erforderlig lokal- yta, synes även detta alternativ erbjuda en god lösning.

• Sida 146
•  Original

Göteborg

Socialinstitutet i Göteborg förhyr lokaler i fastigheten Ekmansgatan 3. Hela fastigheten disponeras av socialinstitutet. Den inrymmer tjänsterum för lärare och administrativ personal, tre undervisningssalar samt utrymme för arkiv, förråd, bibliotek och elevkår. Institutet måste därutöver förhyra undervisningssalar, vilket bereder betydande svårigheter redan vid nuva- rande organisation.

I samband med omläggningen tillkommer behov av omkring åtta tjänste- rum och minst tre undervisningssalar. Härjämte är en särskild skrivsal högst önskvärd. Följande år erfordras ytterligare omkring sex tjänsterum. Hela lokalbehovet hösten 1963 kan beräknas till omkring 250 m2 för lärare och administrativ personal samt omkring 250 m2 för undervisning. Härtill kommer behov av föreläsningssal med omkring 125 platser och skrivsal samt utrymme för bibliotek, arkiv och förråd sam-t för elevkåren.

Socialhögskolans lokalfråga bör på längre sikt helst lösas i samband med universitetets nybyggnadsprogram för humanistisk fakultet. Härvid kan vissa undervisningslokaler, biblioteksutrymmen m. m. nyttjas gemen- samt och för lärarna blir en nära kontakt med universitetet av värde. Det är av vikt att dessa planer kan realiseras inom en nära framtid. Under mel- lantiden synes en förhyrning av lokaler vara den enda vägen att lösa högskolans lokalfråga.

Lund

Sydsvenska socialinstitutet förhyr lokaler i fastigheten Kiliansgatan 9. Hela fastigheten disponeras av socialinstitutet. Den inrymmer tjänsterum för lärare och administrativ personal, tre undervisningssalar samt utrymme för arkiv, förråd, bibliotek och elevkår.

I samband med omläggningen tillkommer behov av lokaler i ungefär samma omfattning som vid socialhögskolan i Göteborg.

En långsiktig lösning i sam-band med universitetet torde ligga relativt långt fram i tiden, sannolikt först under 1970-talet. Högskolans lokalfråga för de närmaste åren kommer emellertid att få en tillfredsställande lösning genom förhyrning av lokaler i en administrationsbyggnad som är under uppförande i närheten av socialinstitutets nuvarande lokaler. Denna bygg- nad, som beräknas bli färdig första halvåret 1963, tillhör Malmöhus läns allmänna sjukkassa. Socialhögskolan kan i denna byggnad förhyra två vå- ningar om vardera omkring 240 m2. Högskolan torde härigenom få erfor- derligt utrymme för tjänsterum och undervisningssalar, dock inte föreläs- ningssal och skrivsal. De nuvarande lokalerna kommer främst att dispone- ras för bibliotek, tjänsterum, arkiv och förråd samt för elevkåren.

• Sida 147
•  Original

Umeå

Socialinstitutet i Umeå förhyr lokaler i fastigheten Storgatan 34 A. Hela fastigheten disponeras av socialinstitutet. Den inrymmer tjänsterum för lärare och administrativ personal, fyra undervisningssalar samt utrymme för arkiv, förråd, bibliotek och elevkår.

I samband med omläggningen tillkommer behov av omkring sex tjänste- rum. Följande år erfordras ytterligare omkring tre tjänsterum. Ytterligare undervisningssalar torde däremot inte erfordras under de närmaste åren. Erforderliga tjänsterum för lärare och administrativ personal kan inte be- redas inom fastigheten. De kommunala myndigheterna i Umeå har i sam- band med kommitténs överläggningar rörande institutets upprättande för- klarat, att tjänsterum kan beredas i en intilliggande administrationsbygg— nad. Härigenom kan högskolans lokalbehov tillgodoses för lång tid framåt. Socialhögskolans lokalfråga bör emellertid prövas i samband med frågan om utbyggnaden av den högre utbildningen och forskningen i Umeå. Om en samhällsvetenskaplig fakultet upprättas i Umeå talar flera skäl för att fakultetens och socialhögskolans lokalfråga löses i ett sammanhang.

Studiesociala åtgärder

Studerande vid socialinstituten erhåller studiebidrag och stipendier samt olika former av lån enligt de regler som gäller vid universitet och högskolor.

En översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens område pågår genom studiesociala kommittén. Med anledning härav har socionomutbildningskommittén inte funnit anledning att för sin del uppta de studiesociala frågorna till behandling. Kommittén förutsätter att en för- längning av socionomutbildningen medför en utsträckning av tiden för inne- hav av naturastipendium.

Mot bakgrunden av de i kap. 5 framlagda förslagen rörande socionoms rätt att avlägga filosofie licentiatexamen föreslår kommittén, att socionom kan anvisas medel ur åttonde huvudtitelns reservationsanslag Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet m. m. och Stipendier till främjande av högre vetenskapliga studier. För budgetåret 1963/64 be- räknas emellertid inga medel under dessa anslag för socialhögskolorna.

• Sida 148
•  Original

KAPITEL 10

Sammanfattning

Socionomutbildningskommittén har tre huvuduppgifter: att framlägga för- slag om ökning av utbildningskapaciteten, att utreda frågan om den fram- tida socionomutbildningens uppgifter och innehåll samt att utreda frågan om socialinstitutens organisatoriska ställning.

Kommittén har i skrivelse den 28 september 1960 framlagt förslag till åt- gärder i syfte att öka utbildningskapaciteten vid de befintliga instituten. I skrivelsen föreslogs en ökning av elevintagningen vid instituten i Göteborg och Lund med sammanlagt 30 studerande per år från och med läsåret 1961/62. Kungl. Maj:t framlade förslag i enlighet härmed för 1961 års riks- dag, som biföll förslaget.

Kommittén har vidare i ett den 31 maj 1961 dagtecknat betänkande (sten— cilerat) framlagt förslag om upprättande av ett fjärde socialinstitut, för— lagt till Umeå. I betänkandet föreslogs att nämnda institut skulle inrättas från och med läsåret 1962/63 och omfatta högst 70 studerande på sociala och teoretiska linjerna. Kungl. Maj:t framlade ifrågavarande förslag för 1962 års riksdag, som biföll detsamma.

I förevarande betänkande, varmed kommitténs uppdrag har slutförts, framläggs förslag om en fortsatt ökning av utbildningskapaciteten samt en betydande kvalitativ förbättring av såväl den teoretiska som den praktiska utbildningen.

Socionomernas arbetsmarknad

Arbetsmarknadsstyrelsen företog under år 1959 en undersökning rörande behovet av socionomutbildad arbetskraft. I denna undersökning, som är offentliggjord i serien Arbetsmarknadsinformation (serie S, nr 6/1959), konstateras att det råder en besvärande brist på socionomer. Efter en ge- nomgång av de olika socionomyrkena har i undersökningen dragits den slutsatsen, att — med dåvarande tendenser på efterfrågesidan — den årliga examinationen under 1960-talet borde öka till cirka 330, medan examina- tionen under 1950-talet utgjorde i genomsnitt 240 per år. I undersökningen betonas att denna framtidsbedömning utgör ett minimialternativ. Sannolika skäl talar för att arbetsmarknaden utan större svårighet skulle absorbera en examination av 400 per år. En examination av 330 förutsätter att antalet

• Sida 149
•  Original

årligen antagna elever höjs till 375 om året, och en examination av 400 en antagning av omkring 450 per år.

Kommittén pekar på svårigheten att ställa en någorlunda säker prognos rörande det framtida behovet av socionomutbildad arbetskraft, eftersom de förutsättningar i fråga om samhällsåtgärder, yrkesverksamhetsgrad, elev— tillströmning o.s.v., som prognoserna bygger på kan ändras under årens lopp. Kommitténs förslag har därför i hög grad måst baseras på en allmän bedömning av den framtida utvecklingen.

Kommittén framhåller att särskilt utvecklingen under de senaste åren tyder på att undersökningen i vissa avseenden har underskattat socionom- behovet. En rad omständigheter som talar för ökat behov av socionomer an- föres, bland annat den inom socialvården pågående förskjutningen mot förebyggande åtgärder och utbyggnaden av rehabiliteringsverksamheten, kommunernas vidgade arbetsuppgifter och växande ekonomiska engage— mang samt den pågående upprustningen inom vårdområdena. Kommittén har kommit till den uppfattningen att behovet av socionomer under 1960- talet kommer att ligga högre än det sistnämnda alternativet i undersök- ningen. Bristen på socionomer har skärpts under de senaste åren. Det är därför nödvändigt att ytterligare öka utbildningskapaciteten vid social- instituten och med hänsyn till arbetsmarknadens behov bör denna ökning ske snarast. Kommittén föreslår att elevintagningen ökas från högst 380 studerande läsåret 1962/63 till högst 480 studerande läsåret 1963/64. Denna ökning bör ske vid de befintliga instituten. Kommitténs förslag rörande ut— bildningskapaciteten läsåret 1963/64 framgår av följande tabell, som även anger den årliga intagningen av studerande läsåren 1961/62—1962/63.

Läsår Lärosäte 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 Stockholm ...................... 130 130 130 150 Göteborg ........................ 65 80 80 120 Lund ........................... 70 85 100 120 Umeå ........................... —- —— 70 90 Summa 265 295 380 480

Kommittén bedömer det som sannolikt att en ytterligare ökning av ut- bildningskapaciteten kan bli aktuell i framtiden.

Socialhögskolornas uppngter

De principiella riktlinjerna för socionomutbildningen har inte förändrats sedan 1945 års beslut, även om betydande ändringar eller förskjutningar i utbildningsplanerna har ägt rum.

Utbildningen har under de gångna åren i stort sett visat sig motsvara sitt

• Sida 150
•  Original

syfte att lämna högskolemässig teoretisk och praktisk utbildning för bli- vande tjänstemän inom kommunernas sociala och kamerala förvaltning, inom landstingskommunal förvaltning och sjukvårdsadministration, inom statlig och enskild socialvård samt inom näringslivets personaltjänst. Å. andra sidan måste konstateras, att utbildningen i vissa avseenden inte helt motsvarat arbetsmarknadens krav. Utvecklingen på socionomernas arbets- marknad ställer krav på ökade kunskaper och färdigheter.

Det växande behovet av väl utbildad arbetskraft och det allmänna kravet på bättre utbildning nödvändiggör en omläggning av den nuvarande so- cionomutbildningen.

Kommittén vill betrakta socialinstituten som fackhögskolor med uppgift att lämna vetenskaplig undervisning och främja samhällsvetenskaplig forsk- ning. Socionomutbildningens högskolekaraktär blir i framtiden mera marke— rad. Med hänsyn till de utbildningsuppgifter läroanstalterna har att fylla och den allmänna uppläggningen av utbildningen bör de i framtiden be- nämnas socialhögskolor. Deras uppgift bör vara att lämna undervisning åt dem som avser att ägna sig åt sociala, administrativa och ekonomiska upp- gifter i statlig, kommunal och enskild tjänst.

Även om kommittén inte har i uppdrag att utreda frågan om den sociala och samhällsvetenskapliga forskningens organisation i allmänhet har kom- mittén funnit lämpligt att vid fullgörandet av sitt uppdrag ingå på vissa härmed sammanhängande spörsmål.

Behovet av samhällsvetenskaplig forskning har framhållits i åtskilliga sammanhang, bland annat i vid 1962 års riksdag väckta motioner. Enligt kommitténs mening kan det inte råda delade meningar om att en effektiv och väl samordnad forskning är av stor vikt. Denna forskning är av bety- dande värde för det praktiska sociala och kommunala arbetet. Dessutom är det nödvändigt att undervisningen får stöd och stimulans av forskning. Ett påtagligt problem vid undervisningen har varit att många betydelsefulla områden och viktiga problem inte blivit föremål för vetenskapliga under- sökningar. Om det finns personer med uppgift att bedriva forskning, finns det också större förutsättningar att få fram flera och bättre läroböcker. Slutligen är forskning av betydelse för lärarrekrytering och lärarutbildning.

Kommittén har mot denna bakgrund kommit till uppfattningen att förut- sättningar nu måste skapas för en utveckling av den samhällsvetenskapliga forskningen på de områden som äger särskild aktualitet för socialhögsko- lorna. De områden som från socialhögskolornas synpunkt är särskilt ange- lägna är i första hand kommunal ekonomi, socialrätt, kommunalrätt, so- cialpolitik, förvaltningskunskap och tillämpad psykologi. Kommittén före- slår att professorstjänster inrättas vid socialhögskolorna och att innehavar— na av dessa tjänster skall fullgöra hälften av sin undervisningsskyldighet vid universiteten. Frågan om en intensifierad och planmässig social forsk- ning kommer att närmare övervägas av socialpolitiska kommittén. Socio-

• Sida 151
•  Original

nomutbildningskommitténs förslag är emellertid av den karaktären att de redan nu kan föranleda statsmakternas beslut.

Utbildningens innehåll

AV olika utredningar och framställningar om socionomernas arbetsmarknad och arbetsförhållanden framgår, att den teoretiska och praktiska utbild- ningen allmänt anses böra förstärkas, varvid fördjupade kunskaper särskilt krävs inom de ekonomiska och juridiska områdena för den kommunal- ekonomiskt och administrativt inriktade och inom de psykologiska och juri- diska områdena för den socialt inriktade, att en bred allmänorientering be- traktas som värdefull och nödvändig samt att behovet av specialisering och fördj upning av utbildningen ökar.

Kommittén ansluter sig till dessa synpunkter och har försökt att beakta och mot varandra avväga de olika önskemålen genom att föreslå följande huvudlinjer för den framtida socionomutbildningen:

1. Tiden för den teoretiska utbildningen ökas och den praktiska utbild- ningen effektiveras.

2. Kraven på allmänorientering tillgodoses genom en för alla gemensam grundkurs, där studierna inom. varje ämnesområde har en brett oriente- rande karaktär.

3. Specialiseringen främjas genom att utbildningen närmare anpassas ef- ter arbetsmarknadens krav med flera alternativa linjer inom varje examens- ämne. Socionomexamen kan nu avläggas å social, socialkommunal (i Stockholm förvaltningslinje) eller teoretisk linje. Kommittén har funnit att skälen mot en linjedifferentiering av utbildningen är mycket starka. De gemensamma grundelementen i utbildningen är så framträdande att det är möjligt och lämpligt att hålla samman utbildningen i början av studiegången, medan differentieringen uppskjuts till ett senare skede av studierna och då blir mindre bunden än vad som hittills varit fallet. Kommittén föreslår att samtliga studerande under första läsåret genomgår en samhällsvetenskap- lig grundkurs och att de därefter kan differentiera de teoretiska och prak- tiska studierna och välja en lämplig ämneskombination. Kommittén har vid sin prövning av frågan om nivådifferentiering av ut- bildningen kommit till den slutsatsen att utbildningen liksom hittills bör inriktas på en enda självständig examen. Frågan om högre utbildning och forskning beröres i nästa avsnitt.

Normalstudietiden vid socialinstituten är nu 21/2 läsår, varav cirka 17 månaders teoretiska studier och 8—10 månaders studiepraktik. Härtill kom- mer ett års förpraktik. Kommittén anser att en förlängning av studietiden vid socialhögskolorna är nödvändig om en kvalitativ förbättring av utbild- ningen skall kunna uppnås. Kommittén föreslår en sammanlagd utbild-

• Sida 152
•  Original

ningstid av 31/2 läsår, varav 21/2 läsårs teoretiska studier (fem terminer) och ett års studiepraktik. Därvid bör emellertid beaktas att kommittén samtidigt föreslår att förpraktiken avskaffas.

Kommitténs förslag till studiegång framgår av följande tabell.

Första terminen Grundkurs

Andra » Grundkurs

Tredje » Studiepraktik eller betygsstudier Fjärde » Betygsstudicr eller studiepraktik Femte » Betygsstudier eller studiepraktik Sjätte » Studiepraktik eller betygsstudier Sjunde » Betygsstudier

Grundkursen, som syftar till att lämna en bred samhällsvetenskaplig orientering som grund för fördjupade och differentierade studier, omfattar följande delkurser: rättskunskap, statskunskap, statistik, sociologi, sam- hällsekonomi, socialpolitik och praktisk förvaltningskunskap med yrkes- orientering.

Kommittén har sökt att begränsa antalet examensämnen, att betona me- todaspekten och att ge möjlighet till specialisering inom ämnena. Kunskaps- fordringarna för ett betyg omfattar dels en allmän kurs, som främst be- handlar ämnets metodfrågor, dels en av flera alternativkurser i ämnet. Ge— nom denna uppläggning kan alla studerande få handledning i respektive ämnes vetenskapliga metodik och har dessutom möjlighet att koncentrera studierna till den del av ämnet som är mest lämplig med hänsyn till yrkes— inriktningen.

Kommittén föreslår följande examensämnen (alternativkurserna anges inom parentes) :

statskunskap (allmän förvaltning; social förvaltning) rättsvetenskap (kommunalrätt med civilrätt; socialrätt) samhälls- och företagsekonomi (kommunal ekonomi; företagsekonomi; socialpolitik)

sociologi (arbetssociologi; social desorganisation; gruppsociologi) psykologi (allmän psykologi; socialvårdsmetodik)

Högst en betygsenhet kan förvärvas genom en kombination av två alter- nativkurser ur skilda examensämnen.

Dessutom föreslås en kurs i socialmedicin.

Studiepraktiken utgör en viktig del av socionomutbildningen. Genom prak— tiken får den studerande lära sig att tillämpa teoretiska kunskaper, får vana vid det löpande arbetet inom administration och socialvård samt öka- de kunskaper om samarbetet mellan olika organ och kontakt med allmän- heten.

• Sida 153
•  Original

Kommittén har ingående diskuterat frågan om praktikens sammansätt- ning och plats i studiegången. Mer än hälften av praktiken fullgöres nu som förpraktik. Kommittén anser att förpraktiken visserligen kan vara av värde, men att den i allmänhet inte fyller de krav på orientering, erfarenhet och kunskap som man bör kunna ställa. Kravet på förpraktik bör därför av— skaffas och hela praktiken förläggas till studietiden. Härigenom kan de teoretiska och praktiska momenten i utbildningen stödja och komplettera varandra.

Kommittén föreslår ett års studiepraktik, fördelad på två fem—månaders— perioder, förlagda till terminerna, och en två-månadersperiod, förlagd till sommaren.

Studiepraktiken betraktas som utbildning. Detta förutsätter stort intresse och vilja att göra insatser hos de personer och institutioner som skall med- verka. En förbättrad studiepraktik är möjlig endast om tillräckligt många lämpliga praktikplatser kan anskaffas.

Kommittén anser det skäligt att handledarna tillerkänns särskilt arvode för handledningsuppgiften. Frågan om utformningen av dessa arvoden bör närmare övervägas. Kommittén anser vidare att det är rimligt och naturligt att praktikanterna får ersättning under praktiktiden och att beloppen stan- dardiseras så att praktikanter på samma nivå får liknande belopp. Frågan bör lösas genom förhandlingar mellan berörda parter.

Kommittén finner det angeläget att försök med särskilda undervisnings— centra, d. v. s. institutioner som samtidigt mottar ett större antal studerande för praktisk utbildning, kommer till stånd. Socialhögskolorna bör under- söka förutsättningarna för att anordna sådana centra.

Kommittén finner det lämpligt att socialhögskolorna liksom hittills sva- rar för anvisning av praktikplatser. Genom att högskolorna har ansvaret för denna uppgift markeras studiepraktikens framträdande roll i utbild- ningen.

Socialhögskolorna måste utvidga kursverksamheten för handledare. Kom— mittén har beräknat medel för anordnande av ett antal handledarkurser vid varje högskola.

Kommittén föreslår att socionomexamen kan avläggas av den som dels genomgått godkänd grundkurs, dels förvärvat minst fyra betygsenheter i examensämnena, varav minst två betygsenheter i ett dylikt ämne, dels ock fullgjort godkänd studiepraktik. För studerande som inte fullgör studieprak— tik krävs minst sex betygsenheter i examensämnena, varav minst två betygs- enheter i vart och ett av två sådana ämnen.

Studietiden för betygsgraden Godkänd föreslås omfatta en halv till två tredjedels termin. Om hänsyn tas till föregående studier i grundkurs torde studietiden för en betygsenhet i stort sett motsvara en termin. För högre betyg beräknas en termin per betygsenhet.

• Sida 154
•  Original

Särskilda utbildningsfrågor

Socialhögskolorna bör även i fortsättningen ha rätt att anta studerande till partiell utbildning. För sökande till sådan utbildning bör gälla samma in- trädesvillkor som för övriga studerande. De studerande bör dock ha rätt att påbörja betygsstudier sedan endast en del av grundkursen inhämtats.

Kommittén har övervägt frågan om tillgodoräknande av tentamina mel- lan socialhögskola och universitet. När det gäller filosofie licentiatexamen föreslår kommittén att behörighet att avlägga nämnda examen skall till- komma den som jämte socionomexamen förvärvat tre betygsenheter i ett ämne för filosofie kandidat-, filosofie magister- eller politices magisterexa- men. Då en socionom i allmänhet förvärvat minst två betyg i ifrågavarande ämne vid socialhögskola, innebär förslaget omkring en termins univer- sitetsstudier innan licentiatstudier kan påbörjas. För socionomer enligt äldre studieordning bör fordras viss komplettering vid socialhögskola en— ligt den nya studieordningen.

Kommittén anser det knappast möjligt och lämpligt att få socionom- examen tillgodoräknad som viss del av akademisk examen på grundnivå. I de enskilda fallen torde det dock inte möta större svårigheter att med måttliga kompletteringar skriva över betyg från socialhögskola till univer- sitet och vice versa.

Den fortgående utvecklingen på socionomernas arbetsmarknad ökar be- hovet av kompletterande utbildning. Det är därför nödvändigt att bygga ut fortbildningsverksamheten för socionomer. Fortbildningen kommer under huvuddelen av 1960-talet att bygga på den hittillsvarande studieordningen.

Enligt kommitténs mening bör den mentalhygieniska kursen fortsätta med ungefär nuvarande form och uppläggning och det torde dess—utom fin- nas behov av kurser i exempelvis personaladministration, samhällsplanering, civilrätt och kommunal ekonomi. Det bör ankomma på socialhögskolorna att framlägga förslag rörande fortbildningsverksamheten.

Kommittén finner det naturligt att socialhögskolorna samarbetar med kommunförbunden och Kommunskolan i fråga om fortbildningsverksam- heten.

I nträdesvillkor

Inträdesvillkoren har i sin nuvarande utformning fungerat tillfredsstäl- lande. Vid urval av sökande tas hänsyn till dels studieförmåga och teore- tisk skolning, dels praktisk lämplighet och erfarenhet. För inträde fordras avlagd studentexamen eller godkänt inträdesprov omfattande studentkun— skaper i svensk skrivning, modern historia, samhällskunskap och ekonomisk

• Sida 155
•  Original

geografi (alternativt engelska) samt ett referat av en föreläsning. Studenter med genomsnittsbetyg under Ba har under senare år hänvisats till inträ- desprov.

Vissa undersökningar röran-de studieresultaten visar att studenter an- tagna utan inträdesprov, d. v. s. med ett genomsnittsbetyg av lägst Ba, och icke-studenter, vilka samtliga antagits efter prov, när i stort sett samma re— sultat, medan studenter antagna efter prov, når sämre resultat.

Kommittén har inte funnit anledning att föreslå någon genomgripande ändring av inträdesvillkoren i fråga om teoretisk skolning. Det är angeläget att bevara möjligheten för personer utan studentexamen att få tillträde till socionomutbildningen. För inträde bör _ utöver god allmän bakgrund — fordras att sökande vid särskilt inträdesprov styrker kunskaper mot- svarande fordringarna enligt studentexamen i svensk skrivning, engelska, modern historia, samhällskunskap och ekonomisk geografi. Förslaget inne- bär ökade krav på kunskaper i främmande språk. När särskilda skäl före- ligger bör dispens lämnas från kravet på språkkunskaper. Som tidigare an- förts föreslår kommittén att kravet på förpraktik avskaffas.

Då det även i fortsättningen är nödvändigt att begränsa intagningen före- slår kommittén följande system för urval av sökande. För sökande med studentexamen beräknas poäng enligt studenthetyg och för övriga sökande enligt betyg i inträdesprovet. Fördelningen mellan de båda grupperna sker efter avslutat inträdesprov. En för socialhögskolorna gemensam antagnings- nämnd skall för varje år fastställa vilken totalpoäng som berättigar sökan— de ur båda grupperna att vinna inträde vid högskolan.

Studerande antas av antagningsnämnden. Kommittén föreslår vidare bland annat att nuvarande åldersgränser för inträde avskaffas och att till- läggspoäng ges för vissa kunskapsmeriter m. m. De nya inträdesvillkoren tillämpas från och med läsåret 1965/66; förpraktikkravet avskaffas dock redan från och med läsåret 1963/64.

Socialhögskolornas organisation

Socialinstituten är för närvarande fristående stiftelser under ledning av var sin styrelse. Ordförande och vissa ledamöter i denna styrelse förordnas av Kungl. Maj:t, övriga ledamöter utses av olika städer, landsting och sam- manslutningar. Styrelsen har en vittgående självbestämmanderätt med av- seende på medelsförvaltning, administration och undervisningens ordnande. Verksamheten finansieras genom statsbidrag och kommunala anslag. Sta- ten svarar numera för närmare 90 procent av kostnaderna.

Kommittén utgår från att socionomutbildning skall meddelas vid från universiteten fristående läroanstalter, socialhögskolor. Kommittén föreslår ett statligt huvudmannaskap för socialhögskolorna från och med 1 juli

• Sida 156
•  Original

1963. Socionomutbildningen bör — i likhet med annan högre utbildning — vara en uppgift som staten tar ansvaret för.

Varje socialhögskola föreslås stå under ledning av en styrelse. I övrigt handhas högskolans angelägenheter av lärarråd och rektor. För socialhög- skolorna gemensamt inrättas en samarbetsnämnd. Denna organisation torde tillgodose önskemålen om kontakt och samarbete mellan högskolorna och arbetsmarknaden och mellan annan högre undervisning och forskning. Kommittén anser det inte föreligga något behov av särskild tillsynsmyndig- het för socialhögskolorna.

Styrelsen, som förordnas av Kungl. Maj:t, föreslås bestå av högst tio ledamöter och innefatta representanter för statliga myndigheter, kommun- förbunden, arbetsmarknadsorganisationerna, universitetet på orten jämte de kommunala myndigheterna på orten. Samarbetsnämnden föreslås bestå av en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t, samt av rektorerna vid hög- skolorna. Nämndens uppgift bör vara att verka för en samordning av hög- skolornas verksamhet.

Personalorganisation

Antalet fasta lärartjänster vid socialinstituten är för närvarande lågt. Un- dervisningen bestrides i hög grad av timarvoderad lärarpersonal. Den per- sonella och materiella upprustning som har skett och sker vid universitet och högskolor har inte berört socialinstituten. I samband med genomföran- det av en omläggning av utbildningen och en förstärkning av utbildnings- kapaciteten blir en betydande upprustning av resurserna nödvändig.

Kommittén föreslår att följande lärartjänster skall finnas vid socialhög- skolorna, nämligen universitetslektor och lektor samt i vissa ämnen pro- fessor jämte assistent. För tillsyn av praktikens uppläggning och genom- förande skall dessutom finnas studiekonsulenter.

Undervisningen vid socialhögskolorna bör meddelas i samma former som vid universiteten, d. v. s. föreläsningar, seminarier och lektionsundervisning samt handledning. Även i fråga om undervisningens beskaffenhet, profes- sorsundervisning, lektorsundervisning eller övrig undervisning, kan samma uppdelning göras i flera av högskolornas ämnen.

I fråga om kompetenskrav, undervisningsskyldighet m. m. för universi— tetslektor samt för professor och assistent bör i tillämpliga-delar gälla samma bestämmelser som är föreskrivet beträffande nämnda tjänster vid universitet.

För lektorstjänsterna bör huvuduppgiften för innehavare av tjänst i löne- grad A25 vara att meddela undervisning, främst i socialvårdsmetodik (alternativt kommunal ekonomi samt kommunalrätt med civilrätt), medan innehavare av tjänst i lönegrad A 23 har både undervisande och administra- tiva uppgifter i samband med den praktiska utbildningen.

• Sida 157
•  Original

Studiekonsulenter skall svara för praktikens uppläggning och genom- förande, såsom anskaffning och förmedling av praktikplatser och utveckla samarbetet mellan undervisnings— och praktikinstitution.

För behörighet till tjänst som lektor eller studiekonsulent bör fordras avlagd socionomexamen eller annan samhällsvetenskaplig examen samt all- sidig praktisk erfarenhet av socialt, administrativt eller kommunalekono- miskt arbete.

Kommittén föreslår att en rektorstjänst i lönegrad Bp 1 jämte avlönings— förstärkning med 4 140 kronor för år inrättas vid varje högskola. Universi- tetslektor placeras i lönegrad A 27 jämte avlöningsförstärkning med 4140 kronor för år. Lektorstjänsterna föreslås placerade i lönegraderna A25 och A 23 och studiekonsulenttjänsterna i lönegrad A 21.

Den administrativa personalen vid läroanstalterna är redan vid nuvaran- de organisation otillräcklig. Ett ökat elevantal och en större lärarorganisa- tion kommer att medföra ökade administrativa uppgifter. En betydande förstärkning av den administrativa personalen är därför nödvändig. Kom- mittén föreslår bland annat att en sekreterartjänst i lägst lönegrad A21 inrättas vid varje högskola.

Kommittén föreslår vidare en förstärkning av personalorganisationen vid socialvetenskapliga biblioteket i Stockholm.

Kostnadsberäkningar

Mot bakgrunden av de synpunkter och förslag som kommittén framlagt i förevarande betänkande, har kommittén beräknat följande medelsbehov för socialhögskolorna för budgetåret 1963/64.

Socialhögskolan i Anslag Stockholm Göteborg Lund Umeå Avlöningar ...................... 900 000 569 000 561 000 434 000 Omkostnader .................... 172 000 113 000 119 000 105 000 Inredning och utrustning av nya 10- kaler ......................... 35 000 30 000 25 000 30 000 Gemensamt för universitet och hög- skolor ........................ 7 000 7 000 7 000 7 000 Summa kronor 1 114 000 719 000 712 000 576 000

Kommittén föreslår statligt huvudmannaskap för socialhögskolorna från och med den 1 juli 1963, varvid de kommunala bidragen till verksamhe- ten, som för budgetåret 1962/63 beräknas uppgå till omkring 180 000 kronor, bortfaller. Staten svarar från och med budgetåret 1963/64 för hela kost- naden för socialhögskolorna. Statens kostnader skulle vid bifall till kom-

• Sida 158
•  Original

mitténs förslag öka från 1 518 000 kronor budgetåret 1962/63 till 3 121 000 kronor budgetåret 1963/64.

Statsverkets kostnader för socialhögskolorna beräknas budgetåret 1964/65 uppgå till 3 733 000 kronor, budgetåret 1965/66 till 4 125000 kronor och budgetåret 1966/67 till 4 505 000 kronor.

Till kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst föreslås för budgetåret 1963/64 ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

Kommittén redogör för lokalsituationen vid de olika socialhögskolorna och det lokalbehov som omläggningen av utbildningen och utbyggnaden av utbildningskapaciteten medför. Slutligen beröres de studiesociala åtgärderna.

• Sida 159
•  Original

BILAGA 1

Socionomernas arbetsuppgifter och utbildningsbehov

För att kunna bedöma frågan om utbildningens uppgifter och innehåll har kom- mittén tagit del av olika utredningar och framställningar om socionomernas war— betsmarknad och arbetsförhållanden och även själv företagit vissa undersök- ningar. I denna bilaga redovisas dels en promemoria rörande organisation och arbetsuppgifter vid städernas socialbyråer och drätselkontor, sammanställd av organisationskonsulenten i svenska stadsförbundet Rune Ek, dels en av kommittén utförd rundfråga angående socionomernas verksamhetsområden, dels en av kom- mittén utförd rundfråga rörande socionomernas utbildningsbehov, dels en un- dersökning rörande socialarbetarens roll och ställning, utförd vid socialinstitutet i Göteborg.

Organisation och arbetsuppgifter vid städernas socialbyråer och drätselkontor

Svenska stadsförbundets rationaliseringsavdelning utför organisationsutrevdningar inom olika förvaltningsområden, huvudsakligen i städerna. Sådana utredningar på socialvårds- och drätselkontorsområdena samt i övrigt vunna erfarenheter ligger till grund för denna framställning. Beskrivningen av organisation och ar— betsuppgifter har på grund av den varierande utformningen i olika städer måst göras översiktlig.

Norge

Socialutbildning i Norge lämnas vid Norges kommunal— og sosialskole i Oslo vid Sosialskolen i Trondheim. Dessutom finns en socialskola upprättad av Norske kvinners nasjonalråd.

Utbildningen vid Norges kommunal- og sosialskole är fördel-ad på en kommu- nal och en social linje. Utbildningstiden är 21/2 år, varav en första årskurs om 1 1/2 år och en andra årskurs om 1 år. Några elever genomgår bara första årskursen eller genomgår först efter några är andra årskursen. Ämnena rättslära, samhälls— ekonomi samt stats- och kommunalkunskap är gemensamma för båda linjerna. Kommunallinjen omfattar dessutom ämnena kommunalkunskap, förvaltningsrätt, skatterätt, kommunal bokföring och offentlig ekonomi samt sociallinjen ämnen—.a socialrätt, socialmedicin, psykologi, kriminologi, psykiatri, kuratorsarbete och yrkesvägledning. Undervisningen omfattar totalt omkring 1 800 undervisnings- timmar. Studiepraktiken är förlagd till sommaren samt två dagar per vecka under fjärde terminen.

För inträde fordras goda allmänkunskaper, särskilt »i norska, modern historia och samhällslära. Real- eller studentexamen är inte nödvändig om sökande pvå

• Sida 171
•  Original

annat sätt skaffat sig gymnasiekunskaper i nämnda ämnen. Dessutom krävs ett års praktik från socialt och kommunalt arbete. Minimiåldern för inträde är 19 år. För inträde vid sociala linjen anordnas särskilda antagningsprov, omfattande skriftliga uppgifter, gruppintervjuer och personliga intervjuer.

Utbildningen vid Norske kvinners nasjonalråds sosialskole omfatter 21/z år, vartill kommer ett års förpraktik. I första läsåret ingår tre månaders studiepraktik och i andra läsåret fem månaders studiepraktik. Undervisningen, som totalt om- fattar omkring 1 600 undervisningstimmar, är koncentrerad till ämnena psykologi, psykiatri och socialmedicin.

För inträde är studentexamen önskvärd, men även sökande med realexamen eller motsvarande utbildning kan antas. Ett års förpraktik krävs. Inträdesåldern är 21—35 år.

Nederländerna

Socialutbildning i Nederländerna lämnas vid ett femtontal socialhögskolor. Hög— skolorna, som är katolska, protestantiska eller konfessionslösa, är privata men finansieras i huvudsak genom statliga bidrag om de fyller vissa av undervisnings- departementet uppställda krav. Dessa krav innebär att utbildningen skall omfatta minst tre år och fyra månader, varav minst två års teoretisk undervisning och ett års handledd studiepraktik.

Socialhögskolorna är inte knutna till universitet eller andra fackhögskolor, men utbildningen ligger i allmänhet på högskolenivå.

Den följande översikten avser Sociale Academie i Amsterdam, den mest kända av de nederländska socialhögskolorna. Vid högskolan finns tre linjer, en för kul- turellt arbete, en för personalarbete och en för socialt arbete. Utbildningen för socialt arbete omfattar fyra år. Det första året ägnas åt undervisning i samhälls- kunskap, filosofi, psykologi, pedagogik och soci-almedicin, det andra året åt fort- satta studier i nämnda ämnen samt i kriminologi, arbetsrätt och psykiatri, det tredje året åt studiepraktik och det fjärde året åt teoretiska studier, varvid syftet är att fördjupa tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter samt uppnå en integration av teori och praktik. Den praktiska utbildningen börjar i viss mån andra året. Då ingår en dags praktik per vecka, närmast för orientering och obser- vation. Den egentliga studie-praktiken är emellertid förlagd till tredje året, då de studerande tillbringar fyra eller fem dagar per vecka på praktikinstitutionen och en dag per vecka på högskolan.

Utbildningen omfattar även vissa övningsämnen, t. ex. sång, musik, folkdans, amatörteater och slöjd.

Utbildningen kan i viss utsträckning specialiseras inom linjerna, dels genom studiepraktiken, dels genom specialföreläsningar under tredje och fjärde studie- året. Stora krav ställs på praktikinstitutionerna och stor vikt läggs vid handledar- utbildningen.

För inträde fordras studentexamen och lämplighet för socialt arbete. Det finns möjlighet att få dispens från kravet på studentexamen om sökande i särskilt prov styrker sig ha motsvarande kunskaper. Förpraktik fordras inte. Minimiäldern är 19 år.

Socialarbetare som har några års arbetserfarenhet efter examen kan genomgå vidareutbildning. Denna omfattar en tvåårig kurs i individuellt socialt arbete eller socialt grupparbete. Under första året tillbringas bara en dag per vecka vid hög- skolan, medan övrig tid ägnas åt praktiskt arbete under intensiv handledning av kvalificerade socialarbetare. Under andra året lämnas mer teoretisk undervisning.

• Sida 172
•  Original

Det bör dessutom nämnas att man i Nederländerna organiserat en särskild kurs— verksamhet för tjänstemän so—m saknar social utbildning. Till dessa kurser kan antas tjänstemän med lång erfarenhet av socialt arbete. Kurserna pågår tre år, varvid deltagarna har möjlighet att fortsätta sitt arbete under tiden. De har en eller två dagars teoretisk undervisning per vecka och.dessutom krävs omfattande självstudier.

Storbritannien

Socialutbildningen i Storbritannien är i motsats till flertalet europeiska länder förlagd till universiteten. Utbildning lämnas vid socialvetenskapliga fakulteter eller vid särskilda högskolor anslutna till sådana fakulteter. Det råder stora varia- tioner i fråga om utbildningens uppläggning, men i allmänhet omfattar den tre— fyra år, varav minst två års grundutbildning i socialvetenskap och ett års yrkes- utbildning i socialt arbete och dess metoder.

För socialt arbete finns ett- och tvååriga kurser, som leder fram till en diplom— examen. Undervisningen omfattar ekonomisk och social historia, socialfilosofi, statsrätt, samhällsekonomi, psykologi, socialpolitik och social administration. Under utbildningstiden har eleverna omkring tre månaders praktik för att de skall få erfarenhet av socialt arbete.

Det blir emellertid mer och mer vanligt att nämnda kurser ersätts av vanliga universitetsstudier under två—tre är vilka leder fram till en Bachelor-grad. Huvud- vikten i studierna läggs i allmänhet på sociologi eller social administration. För yrkesut'bildni'ngen finns därefter ettåriga kurser, varvid särskild vikt läggs vid en integration [av teoretisk och praktisk utbildning och vid undervisning i social- arbetets metoder. För inträde fordras en Bachelor-grad eller diplom från en grundkurs i socialvetenskap. Den praktiska utbildningen är i allmänhet så upp- lagd att de studerande tillbringar tre dagar per vecka på praktikinstitutxionen och använder resten av tiden till teoretiska studier. Vissa kurser är speciellt inriktade, exempelvis för individuellt socialt arbete, kuratorsarbete på sjukhus eller psykiat- riskt socialt arbete.

Vi—d universiteten finns även möjlighet till fortsatta studier i socialt arbete. Dessa studier kan föra fram till en doktorsgrad, Masters degree, och tar då i allmänhet två år.

En utredning rörande .socialutbildningenvs utformning har nyligen föreslagit, att utbildningen differentieras på tre nivåer, nämligen dels en universitetsutbild- ning som i likhet med nu omfattar tre—fyra års studier, dels en tvåårig teoretisk och praktisk utbildning, dels systematisk utbildning på arbetsplatsen, närmast av underordnade funktionärer.

USA

Socialutbildningen i USA är i allmänhet tvåårig och förlagd till universiteten. Att utbildningen ligger på universitetsnivå medför att sökande skall ha student— examen (collegeutbildning) för att vinna inträde. Under de två sista åren i college finns möjlighet till viss specialisering med sikte på social utbildning. Förpraktik fordras inte, men de sökande intervjuas och stor vikt läggs vid deras lämplighet för socialt arbete.

Den teoretiska utbildningen omfattar den sociala lagstiftningen och administra- tionen, psykologi samt socialarbetets metoder. Undervisningen i sociallagstift- ning lägger vikt vid att få fram grundläggande principer och möjligheter till

• Sida 173
•  Original

alternativa lösningar, inte vid att lära in enskilda fakta. Undervisningen i psyko— logi var tidigare starkt prägla-d av djuppsykologiska teorier, men under senare år har sociala aspekter, baserade på teorier från socialpsykologi, sociologi och antropologi fått större vikt. Undervisningen i socialt arbete omfattar socialvårds- metodik (case work), socialt grupparbete och social administration och forsk- ning, varvid möjlighet finns till specialisering inom en del av området.

Studiepraktiken utgör en väsentlig del av utbildningen, omkring hälften av ut- bildningstiden, och är i regel kombinerad med teoretisk undervisning. Genom samarbete med enskilda handledare söker högskolorna få handledarna nära knutna till utbildningen. Handledarna har också till uppgift att lämna informa- tion om den teoretiska bakgrunden till de praktiska uppgifterna. En omfattande handledarutbildning bedrivs.

Många högskolor har infört en möjlighet till vidareutbildning genom att anord— na ett tredje läsår. Dessutom finns vid flera universitet möjlighet att ta doktors- grad i socialt arbete.

Under åren 1955—1959 genomfördes ett omfattande utredningsarbete om social— utbildningen i USA. Utredningens resultat har publicerats i 13 band om utbild- ningens uppgifter och innehåll. I utredningen föreslås bland annat en uppdelning av undervisningen i två moment, dels fackliga ämneskunskaper, dels metod- kunskaper. Även praktikutbildningen bör följa en utveckling från generella till speciella kunskaper. Socialutbildningen torde de närmaste åren omändras enligt dessa riktlinjer.

• Sida 174
•  Original

BILAGA 3

Förslag till studieplaner

(Ämnesöversikterna och kunskapsfordringarna utgör endast exempel på hur un- dervisningen bör ordnas. Deras syfte är att visa hur kommitténs intentioner mera i detalj kan förverkligas. Litteraturkurserna är utarbetade med hänsyn till för- hållandena våren 1962. De bör fortlöpande omarbetas med hänsyn till ny litteratur. Föreliggande förslag till studieplaner har utarbetats av kommitténs sekreterare i samråd med lärare vid socialinstituten och universiteten.)

Samhällsvetenskaplig grundkurs

Studieplan för den samhällsvetenskapliga grundkursen i socionomexamen.

I. Allmänt 1. Ämnesbeskrivning Grundkursen omfattar rättskunskap, statskunskap, statistik, sociologi, samhälls- ekonomi, socialpolitik och praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering. Kursen avser att lämna en bred samhällsvetenskaplig orientering som grund för senare differentiering och fördjupning av studierna. En närmare redogörelse för innehållet i de olika delkurserna lämnas nedan under studiekurser.

2. Särskilda förkunskaper och andra villkor för tillträde till studier

Något krav på formell redovisning av särskilda kunskaper — utöver socialhög— skolans inträdesvillkor —— är icke uppställt för tillträde till studier i grundkursen. Undervisningen i statistik bygger på kunskaper som i stort sett motsvarar nu— varande realskolekurs utbyggd med funktionslära och algebra.

3. Normalstudietider

Studierna beräknas kräva två terminer, varvid följande studiegång tillämpas (an- givna data är ungefärliga):

Delkurs Alt. I Alt. II

Rättskunskap ............................ 28/8 —10/11 15/1 — 5/4 Statskunskap ............................. 28/8 —10/11 15/1 — 5/4 Statistik ................................. 15/11—17/12 15/4 —28/5 Sociologi ................................. 15/1 ——25/2 28/8 _— 1/10 Samhällsekonomi .......................... 1/3 —28/5 5/10—17/12 Socialpolitik .............................. 1/3 —28/5 5/10—17/12 Praktisk förvaltningskunskap med yrkesorien—

tering .................................. 28/8 —-28/5 15/1 —17/12

• Sida 175
•  Original

Skriftlig tentamen avläggs i samtliga -i grundkursen ingående delkurser, utom i yrkesorientering. Endast betygsgraden Godkänd förekommer. Tentamen avläggs normalt efter avslutad undervisning.

II. Studiekurser m.m.

Undervisningen är uppbyggd så att de olika serierna och kurserna kompletterar varandra, varför delkurserna bör studeras i den ordning som anges i studiegången. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt. Respektive huvudlärare kan medge befrielse från deltagande i viss del av undervisningen.

Rättskunskap

Kursen omfattar de centrala delarna av civilrätten, de allmänna grunderna av straffrätt, processrätt och offentlig rätt samt några huvudpunkter av allmän rättslära.

Kursfordringar:

1) Lektionsundervisning i 70 timmar; 2) Litteraturkurs, som genomgås i anslutning till undervisningen: Björling—Malmström: Civilrätt. 1960. Bruzelius: Rättskunskap I—II. 1959. 1960. Eek m. fl.: Juridikens källmaterial. 1960. Strahl: Makt och rätt. 1957.

Statskunskap

Kursen omfattar Sveriges nuvarande statsskick och förvaltning, den kommunala självstyrelsen och kommunalförvaltningen, de politiska partierna och det moderna organisationsväsendet samt en översiktlig orientering om främmande länders stats— skick och de politiska och sociala idéernas historia.

Kursf ordringar : 1) Lektionsundervisning i 50 timmar; 2) Litteraturkurs, som genomgås 1 anslutning till undervisningen:

Andrén. Svensk statskunskap. 1961. Malmgren. Sveriges grundlagar. 1961. Johansson: Folkrörelserna. 1954. Nyman: Parlamentarismen i Sverige. 1961. Tingsten m. fl.: Parti och politik. 1955. Kaijser: Kommunallagarna II. 1960. Sköld—de la Motte: Kommunalkunskap. 1961. Andersson: Vem gör vad i länen? 1959. Hesslén: Statskunskap. 1961.

Statistik

Kursen omfattar grundläggande statistiska frågeställningar, statistisk metodik för insamling, bearbetning och analys av numeriska material, orientering om tekniska hjälpmedel samt den offentliga statistikens organisation, innehåll och publikatio— ner, varvid ekonomisk och social statistik samt befolkningsstatistik särskilt be- aktas.

• Sida 176
•  Original

Kursfordringar:

1) Lektionsundervisning i 60 timmar; 2) Litteraturkurs, som genomgås i anslutning till undervisningen: Henrysson: Elementär statistik. 1957.

von Hofsten: Praktisk statistik. 1961. — Vägvisare i svensk statistik. 1958.

Statistisk årsbok, senaste årgång.

Sociologi

Kursen omfattar dels grundläggande sociologisk metodik: intervju- och enkät- teknik, allmän sociologisk forskningsteknik och experimentell metodik; dels so- cialpsykologi: individen och gruppen, olika institutioner, särskilt familjen, sko- lan, arbetsgruppen och fritidsgruppen, samt massmedia och propaganda.

Kursfordringar:

1) Lektionsundervisningi 60 timmar; 2) Litteraturkurs, som genomgås i anslutning till undervisningen: Swedner: Sociologisk metod. 1961. Boalt: Socialpsykologi. 1960.

—— Socialt beteende. 1961.

Sandiällsekonomi

Kursen omfattar en översikt över den samhällsekonomiska utvecklingen under de senaste decennierna, Sveriges nutida näringsliv, penning- och kreditmarknaden samt en orientering om konjunkturer och ekonomisk politik.

Kursf ordringar :

1) Lektionsundervisningi 50 timmar; 2) Litteraturkurs, som genomgås i anslutning till undervisningen: Nyboe—Andersen: Nationalekonomi. 1961. Arpi: Sveriges nutida näringsliv. 1958. Konjunkturläget (senaste rapport från Konjunkturinstitutet). Statistisk årsbok, senaste årgång. Thunholm: Svenskt kreditväsen. 1960. Westerlind—Beckman: Sveriges ekonomi. 1959.

1959 års långtidsutredning: Svensk ekonomi 1960—1965 (SOU 1962: 10).

Socialpolitik

Kursen omfattar socialpolitikens utveckling och metoder, arbetsmarknadspolittik och arbetsrätt, bostadspolitik, familjepolitik samt barna- och ungdomsvårl, :so- cialförsäkring och socialhjälp, hälso- och sjukvård, nykterhetspolitik och nyktter- hetsvård samt kriminalvård.

Kursf ordrin gar :

1) Lektionsundervisning i 70 timmar; 2) Litteraturkurs, som genomgås i anslutning till undervisningen: Elmér: Svensk socialpolitik. 1958. Montgomery: Svensk socialpolitik under 1800-talet. 1951. Smith: Parterna på arbetsmarknaden. 1961. Holm: Samhällsplanering och bostadspolitik. 1958.

• Sida 177
•  Original

Höjer: Samhället och barnen. 1961. —— Socialförsäkring och socialhjälp. 1957. —— Nykterhetspolitik och nykterhetsvård. 1955. Strahl: Den svenska kriminalpolitiken. 1961. Statistisk årsbok, senaste årgång.

Praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering

A. Praktisk förvaltningskunskap:

Kursen omfattar en introduktion i elementära administrativa och organisato- riska problem med tonvikt på kommunal förvaltning. Allmän förvaltningsteknik och kontorsorganisation, skrivteknik, blanketteknik, utredningsteknik, redovis- ningsfrågor, tjänsteföreskrifter, föredragnings— och sammanträdesteknik, personal- administration och kontakten med allmänheten.

Kursfordringar: 1) Lektionsundervisning i 60 timmar; 2) Litteraturkurs, som genomgås i anslutning till undervisningen: de la Motte: Kommunal protokollföring. 1960.

Landskommunernas förbund: Kommunalt expeditionsarbete. 1961. Bylander—Sjöström: Handledning vid uppsättande av barnavårdsnämnds proto- koll. 1962. Garret: Samtalsmetodik. 1958. Gellerstedt: Aktiv personaltjänst. 1961. Ramstedt: Sammanträde pågår. 1955. Wellander: Kommittésvenska (SOU 1950: 26). Diarieföring och arkivläggning. 1955.

Blanketter, kompendier, tidskriftsartiklar, reglementen etc.

B. Yrkesorientering:

Kursen omfattar studiebesök på vårdanstalter, byråer, förvaltningskontor m. m. samt specialföreläsningar av personer verksamma på olika arbetsområden. I sam— band härmed lämnas studiehandledning så att de studerande lättare skall kunna planlägga sin fortsatta teoretiska och praktiska utbildning.

Kurst' ordringar : 1) Studiebesök, föreläsningar etc. i cirka 60 timmar; 2) Litteratur enligt meddelande i samband med studiebesök och föreläsningar (främst tidskriftsartiklar o. d.).

Examensämnen

Statskunskap

Studieplan för examensämnet statskunskap i socionomexamen.

I. Allmänt 1. Ämnesbeskrivning

Ämnet omfattar en allmän kurs, som främst behandlar statsvetenskapliga metod- frågor, samt två alternativkurser, nämligen:

• Sida 178
•  Original

a) allmän förvaltning: allmän statlig och kommunal förvaltning, samt b) social förvaltning: socialpolitikens administration.

2. Särskilda förkunskaper och andra villkor för tillträde till studier i ämnet

Det förutsätts, att den studerande tidigare genomgått den samhällsvetenskapliga grundkursen. Tentamen medgives endast den som förvärvat godkänt betyg i denna kurs, såvitt examinator ej annorlunda medgiver.

3. Normalstudietiden i ämnet

För betygsgraden Godkänd beräknas studietiden till 21/2 månader, för högre be- tygsgrader ytterligare en studietermin per betygsenhet. En studietermin motsva- rar fem månaders studietid.

4. Kunskapskontrollen i ämnet

Tentamen för betygsgraden Godkänd äger rum skriftligen; i övrigt sker kunskaps— kontrollen muntligen.

II. Studiekurser m. m.

Betygsgraden Godkänd Kursfordringarna omfattar dels allmän kurs, dels en av alternativkurserna.

1. Undervisning Allmän kurs: föreläsningar och diskussionsseminarier omkring 32 timmar. Allmän förvaltning: lektionsundervisning och diskussionsseminarier omkring 60 timmar. Social förvaltning: lektionsundervisning och diskussionsseminarier omkring 60 ' timmar. Aktivt deltagande i diskussionsseminarier.

2. Litteratur Allmän kurs

Butler: The Study of Political Behaviour. 1958.

Malmgren: Sveriges grundlagar. 1961.

Heckscher: Svensk statsförvaltning i arbete. 1958. Simon—Smithburg—Thompson: Public administration. 1958. Tingsten: Demokratins problem. 1960 eller Ross: Varför demokrati? 1948.

Allmän förvaltning

Herlitz: Grunddragen av det svenska statsskickets historia (valda delar). 1957.

Regeringsarhetet (SOU 1958: 14).

Foyer: Former för kontakt och samverkan mellan staten och organisationerna (SOU 1961: 21, sid. 10—105). Kaijser: Kommunallagarna I—III. 1959. 1960. 1962. Principer för en ny kommunindelning (SOU 1961: 9) samt K. M:ts prop. 1961: 180. Ytterligare ett arbete samt en offentlig utredning avseende svensk förvaltning. Ett arbete behandlande ett främmande lands statsskick och förvaltning.

• Sida 179
•  Original

Social förvaltning Eek: Administrativa frihetsberövanden. Elmér: Folkpensioneringen i Sverige (valda delar) . 1960. Höjer—Melin: Socialhjälpen i Stockholm. 1960. JO och kommunerna (SOU 1957: 2).

Lag om allmän försäkring (SOU 1961: 39). Welamson: Läkarsekretessen. 1961. Kaijser: Kommunallagarna I—III. 1959. 1960. 1962. "Principer för en ny kommunindelning (SOU 1961: 9) samt K. M:ts prop. 1961: 180. Ytterligare ett arbete samt en offentlig utredning avseende svensk förvaltning.

Betygsgraden Med beröm godkänd

1. Undervisning Föreläsningar omkring 12 timmar, lektionsundervisning och diskussionssemina- rier omkring 30 timmar och seminarieövningar omkring 30 timmar.

Aktivt deltagande i diskussionsseminarier och seminarieövningar samt en av examinator godkänd uppsats och opposition.

2. Litteratur Litteraturkursen för betygsgraden Godkänd väl inhämtad. En litteraturkurs omfattande 12—15 arbeten om cirka 4 000 sidor. Kursen kan differentieras inom allmän eller social förvaltning med hänsyn till den studeran- des inriktning.

Betygsgraden Berömlig

Ytterligare en termins seminarieövningar jämte ytterligare en av examinator god- känd uppsats och opposition. Särskilda krav ställs på uppsatsens kvalitet. En lit- teraturkurs omfattande 6—8 arbeten om cirka 2 500 sidor, varvid hög grad av specialisering mom något område kan äga rum.

Mavetenskap

Studieplan för examensämnet rättsvetenskap i.socionomexamen.

I. Allmänt 1. Ämnesbeskrivning

Ämnet omfattar en allmän kurs, som främst behandlar rättsvetenskapliga metod- frågor, samt två alternativkurser, nämligen:

a) kommunalrätt med civilrätt: allmän och speciell kommunalrätt, allmän civil- och förmögenhetsrätt, associationsrätt, heskattningsrätt och arbetsrätt, samt

b) socialrätt: lagstiftningen röran-de barna— och ungdomsvård, nykterhetspoli— tik och nykterhetsvård, kriminalvård, socialförsäkring, socialhjälp och arbetsrätt, varvid den studerande skall följa undervisningen i tre av dessa moment.

I de båda alternativkurserna läggs stor vikt vid tillämpningsövningar. Som un- derlag för dessa övningar kan bland annat användas material från studiepraktiken.

• Sida 180
•  Original

2. Särskilda förkunskaper och andra villkor för tillträde till studier i ämnet Det förutsätts, att den studerande tidigare genomgått den samhällsvetenskapliga grundkursen. Tentamen medgives end-ast den som förvärvat godkänt betyg i denna kurs, såvitt examinator ej annorlunda medgiver.

3. Normalstudietiden i ämnet

För betygsgraden Godkänd beräknas studietiden till 3 månader, för högre betygs- grader ytterligare en studietermin per betygsenhet. En studietermin motsvarar fem månaders studietid.

4. Kunskapskontrollen i ämnet

Tentamen för betygsgraden Godkänd äger rum skriftligen; i övrigt sker kunskaps- kontrollen muntligen.

II. Studiekurser m.m. Betygsgraden Godkänd Kursfordringarna omfattar dels allmän kurs, dels en av alternativkurserna.

1. Undervisning Allmän kurs: föreläsningar och diskussionsseminarier omkring 36 timmar. Kommunalrätt med civilrätt: lektionsundervisning och diskussionsseminarier om— kring 80 timmar. Socialrätt: lektionsundervisning och diskussionsseminarier omkring 60 timmar. Aktivt deltagande i diskussionsseminarier.

2. Litteratur

Allmän kurs

Strömberg: Allmän förvaltningsrätt. 1962. Norstedts juridiska handbok (valda delar). 1959. Sveriges rikes lag, senaste årgång.

Kommunalrätt med civilrätt Norstedts juridiska handbok (valda delar). 1959.

Sveriges rikes lag, senaste årgång. Sköld—de la Motte: Kommunalkunskap. 1961. Kaijser: Kommunallagarna I—III. 1959. 1960. 1962. Sundberg: Kommunalrätt (allmänna och speciella delen). 1956. 1959. Förslag till kommunallag m. m. (SOU 1952: 14, valda delar).

Förslag till landstingslag m. m. (SOU 1952: 48, valda delar) . Principer för en ny kommunindelning (SOU 1961:9) samt K. M:ts prop. 1961: 180. Årsbok för Sveriges kommuner. Årsbok för Sveriges landsting. Berg: Kommunal valhandbok. 1962.

Florén: Hälsovårdsstadgan. 1960. Forssman—Törnqvist (red.) : Hygienen och samhällsutvecklingen. 1961. Hälsovård och öppen sjukvård i lan-dstingsområdena (SOU 1958: 15). Körlo-f : Vattenförsörjning och avlopp. 1957.

• Sida 181
•  Original

Almén—Eklund: Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrät- tens område. 1960. Malmström—Hessler: Inledning till fastighetsrätten. Bexelius m. fl.: Byggnadslagstiftningen. 1961. Walin: Allmänna hyreslagen. 1961. Bra-tt: Deklaration och beskattning. 1960. Schmidt: Kollektiv arbetsrätt. 1958.

Socialrätt

Norstedts juridiska handbok (valda delar). 1959. Sveriges rikes lag, senaste årgång. Rättssäkerheten vid administrativa frihetsberövanden (SOU 1960: 19).

Romander—Grönlund: Barnavårdslagen. 1961. Walin: Barnens ställning enligt föräldrabalken. 1953. Vården vid ungdomsvårdsskolorna (SOU 1954: 5).

Åman: Svensk nykterhetslagstiftning. 1962. Walberg m. fl.: Handeln med drycker. 1955. CFN : Alkohol — vanor och verkningar. 1961. Handbok för nykterhetsnämnden. 1962. Översyn av nykterhetsvården (SOU 1961: 58).

Agge: Straffrättens allmänna del I—II. 1959. 1961. Agge m. fl.: Samhällets åtgärder mot lagöverträdare. 1960. Ungdoms-brottslighet (SOU 1959: 37). Skyddslag (SOU 1956: 55) samt K. M:ts prop. 1962: 10.

Höjer: Socialförsäkring och socialhjälp. 1957. Broberg—Malm: Den allmänna tilläggspensrioneringen. 1959. Lag om allmän försäkning (SOU 1961: 39) samt K. M:ts prop. 1962: 90. Wahlberg—Engström—Wernlund: Socialhjälpslagen. 1957. Höjer—Melin: Socialhjälpen i Stockholm. 1960. Höjer: Socialhjälp, riktlinjer för praxis. 1961. Handbok för socialnämnden. 1961.

Schmidt: Kollektiv arbetsrätt. 1958.

— Tjänsteavtalet. 1959.

Nordin: Arbetarskyddslagstiftningen. 1959. — Den allmänna arbetstidslagen. 1960.

Betygsgraden Med beröm godkänd

1. Undervisning Föreläsningar omkring 12 timmar, lektionsundervisning och diskussionssemina- rier omkring 40 timmar och seminarieövningar omkring 30 timmar. Aktivt deltagande i diskussionsseminarier och seminarieövningar samt en av examinator godkänd uppsats och opposition.

2. Litteratur Litteraturkursen för betygsgraden Godkänd väl inhämtad. En litteraturkurs omfattande 10—12 arbeten om cirka 3 500 sidor inhämtas. Kursen kan differentieras inom kommunalrätt med civilrätt samt socialrätt med hänsyn till den studerandes inniktning.

• Sida 182
•  Original

Ytterligare en termins seminarieövningar jämte ytterligare en av examinator god- känd uppsats och opposition. Särskilda krav ställs på uppsatsens kvalitet. En lit- teraturkurs omfattande 6—8 arbeten om cirka 2 500 sidor, varvid hög grad av specialisering inom något område kan äga rum.

Samhälls- och företagsekonomi

Studieplan för examensämnet samhälls- och företagsekonomi i socionomexamen.

1. Allmänt 1. Ämnesbeskrivning

Ämnet omfattar en allmän kurs, som främst behandlar ekonomiska metodfrågor, samt tre alternativkurser, nämligen:

a) kommunal ekonomi: redovisning och finansiering, kostnads- och intäkts- analys samt administrativ och tillämpad ekonomi. Särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor rörande samhällsplanering och åt tillämpningsövningar kring kommu- nalekonomiska problem,

b) företagsekonomi: redovisning och finansiering, kostnads- och intäktsanalys, administration och distribution. Särskild uppmärksamhet ägnas åt personaladmi- nistrativa frågor, samt

0) socialpolitik: socialpolitikens kostnader och finansiering, arbetsmarknads— politik, bostadspolitik och befolkningslära.

2. Särskilda förkunskaper och andra villkor för tillträde till studier i ämnet

Det förutsätts, att den studerande tidigare genomgått den samhällsvetenskapliga grundkursen. Tentamen medgives endast den som förvärvat godkänt betyg i denna kurs, såvitt examinator ej annorlunda medgiver. Studerande som inte har förkun- skaper i bokföring motsvarande det treåriga handelsgymnasicts andra ring skall inhämta en kurs av motsvarande omfattning före påbörjandet av studier i kom- munal ekonomi och företagsekonomi.

3. Normalstudietiden i ämnet

För betygsgraden Godkänd beräknas studietiden till 3 månader, för högre betygs- grader ytterligare en studietermin per betygsenhet. En studietermin motsvarar fem månaders studietid.

4. Kunskapskontrollen i ämnet

Tentamen för betygsgraden Godkänd äger rum skriftligen; i övrigt sker kunskaps- kontrollen muntligen.

II. Studiekurser m.m. Betyg-graden Godkänd Kursfordringarna omfattar dels aHmän kurs, dels en av alternativkurserna.

1. Undervisning Allmän kurs: föreläsningar och diskussionsseminarier omkring 32 timmar.

• Sida 183
•  Original

Kommunal ekonomi: lektionsundervisning och diskussionsseminarier omkring 80 timmar. Företagsekonomi: lektionsundervisning och diskussixonSSeminarier omkring 80 timmar. Socialpolitik: lektionsundervisning och diskussionsseminarier omkring 60 tim- mar. Aktivt deltagande i diskussionsseminarier.

2. Litteratur Allmän kurs

Welinder: Samhällsekonomi — teori och politik. 1959. Welinder: Offentlig hushållning. 1961. Westin-Silverstolpe: Rikets finanser. 1961.

Kommunal ekonomi

Sundberg: Kommunalrätt, allmänna delen (valda avsnitt) . 1956. 1959. Kaijser: Kommunallagarna I—III. 1959. 1960. 1962. Welinder: Företaget och dess ekonomi. 1950. Asztély: Den externa räkenskapsanalysens möjligheter och begränsning. 1959.

Skare—Västhagen—Johansson: Industriell kostn-adsberäkning och redovisning (valda delar). 1958. Sillén—Västhagen: Nyare balansvärderingsprinciper. 1958. Västhagen: Inkomst- och utgiftsbegreppen i förvaltningsbokföring och affä-rsbok— föring (valda delar). 1950. Nyströmer: Kontorsorganisation. 1956. Skare—Hanner: Maskinbokföring och genomskriftsbokföring. 1957.

Kommunernas kapitalredovisning. 1956. .

Kommunernas budget och räkenskaper. 1962. Kommunernas finanser (SOS). Blixt m. fl.: Kommunernas ekonomiska planering. 1959. Lundberg: Om kommunal revision. 1960. Förenklad statsbidragsgivning (SOU 1956: 8). Ytterligare ett arbete samt en offentlig utredning avseende offentlig ekonomi.

Företagsekonomi Welinder: Företaget och dess ekonomi. 1950. Västhagen: Affärsbokföringens grunder. 1957. Västhagen: Avskrivningens funktioner. 1958. Skare—Västhagen—Johansson: Industriell kostnadsberäkning och redovisning. 1958. Nyströmer: Kontorsorganisation. 1956. Wärneryd: Motiv och beslut i företagsledningens marknadspolitik. 1957. Hanner: Kompendium i finansiering. 1958. Asztély: Den externa räkenskapsanalysens möjligheter och begränsning. 1959. Asztély: Affärsföretagets budget. 1957.

Henell: Distribution. 1960. Carlsson: Företagsledning och företagsledare. 1960. Fältström: Personaladministrativa studier. 1952.

Hultqvist: Aktiv företagsorganisation. 1960. Höglund: Företaget i samhället. 1953.

Carlsson: Affärsföretagets statistik. 1953. Ytterligare ett arbete.

• Sida 184
•  Original

Ett genombrott. Den svenska socialpolitikens utvecklingslinjer och framtidsmål. 1944. Welinder: Socialpolitikens ekonomiska verkningar (SOU 1944: 14). Nordström: Svensk arbetslöshetspolitik. 1949. Handbok för arbetslöshetsnämnden. 1960. L0: Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen. 1951. L0: Samordnad näringspolitik. 1961. Beveridge: Full employment in a free society. 1944. Mål och medel i stabiliseringspolitiken (SOU 1961: 42, valda delar) Arvidsson: Bostadsfinansiering och kreditpolitik. 1958. Holm: Bostadsefterfrågan på 1960-talet. 1959. Bostadsbyggnadsbehovet (SOU 1961: 51). Hyrenius: Befolkning och samhälle. 1951. Myrdal: Kris i befolkningsfrågan. 1934. Ytterligare ett arbete samt en offentlig utredning avseende svensk eller interna- tionell socialpolitik.

Betygsgraden Med beröm godkänd

1. Undervisning Föreläsningar omkring 12 timmar, lektionsundervisning och diskussionssemina— rier omkring 40 timmar och seminarieövningar omkring 30 timmar.

Aktivt deltagande i diskussionsseminarier och seminarieövningar samt av exami- nator godkänd uppsats och opposition.

2. Litteratur Litteraturkursen för betygsgraden Godkänd väl inhämtad. En litteraturkurs omfattande 10—12 arbeten om cirka 3 500 sidor. Kursen kan differentieras inom kommunal ekonomi, företagsekonomi och socialpolitik med hänsyn .till den studerandes inriktning.

Betygsgraden Berömlig

Ytterligare en termins seminarieövningar jämte ytterligare en av examinator god- känd uppsats och opposition. Särskilda krav ställs på uppsatsens kvalitet. En litteraturkurs omfattande 6—8 arbeten om cirka 2 500 sidor, varvid hög grad av specialisering inom något område kan äga rum. I

Sociologi

Studieplan för examensämnet sociologi i socionomexamen. !

Psykologi

Studieplan för examensämnet psykologi i socionomexamen.

I. Allmänt 1. Ämnesbeskrivuing

Ämnet omfattar en allmän kurs, som främst behandlar psykologiska metodfrågor, samt :två alternativkurser, nämligen:

a) allmän psykologi: allmän psykologi med elementär fysiologi, utvecklingspsy— kologi, personlighetspsykologi och psykiatri, samt

b) socialvårdsmetodik: intervjun i utrednings- och behandlingssyfte, analys av olika orsaker till hjälpbehov, olika moment i handläggningen av ärenden, sam- ordning av samhällets hjälpresurser och den personliga kontakten mellan klient och socialarbetare. Huvudvikten läggs vid problem som blir aktuella inom kommunal socialvård, kurators- och skyddsverksamhet.

• Sida 187
•  Original

Studerande som i sin examen avser att ta med delkursen i (socialvårdsmetodik bör tidigare eller samtidigt inhämta delkursen i allmän psykologi.

2. Särskilda förkunskaper och andra villkor för tillträde till studier i ämnet Det förutsätts, att den studerande tidigare genomgått den samhällsvetenskapliga grundkursen. Tentamen medgives endast den som förvärvat godkänt betyg i denna kurs, såvitt examinator ej annorlunda medgiver.

3. Normalstudietiden i ämnet

För betygsgraden Godkänd beräknas studietiden till 3 månader, för högre betyg ytterligare en studietermin per betygsenhet. En studietermin motsvarar fem månaders studietid.

4. Kunskapskontrollen i ämnet

Tentamen för betygsgraden Godkänd äger rum skriftligen; i övrigt sker kun- skapskontrollen muntligen.

II. Studiekurser m.m. Betygsgraden Godkänd Kursfordringarna omfattar dels allmän kurs, dels en av alternativkurserna.

1. Undervisning Allmän kurs: föreläsningar och diskussionsseminarier omkring 36 timmar. Allmän psykologi: lektionsundervisning och diskussionsseminarier omkring 80 timmar. Soeialvårdsmetodik: lektionsundervisning och diskussionsseminarier omkring 80 timmar. Aktivt deltagande i diskussionsseminarier.

2. Litteratur Allmän kurs Sandström: Psykologi. 1961. _ Björkman—Ekman: Experimentalpsykologiska metoder (valda delar). 1957. Ekman: Testmetodik. 1957.

Härnqvist: Tillämpad psykologi. 1959. Allmän psykologi Björkman—Ekman: Experimentalpsykologiska metoder. 1957. von Euler: Hur människokroppen fungerar. 1951. Morgan: Introduction to Psychology. 1956. Ekman: Differentiell psykologi. 1952. Hall and Lindzey: Teories of Personality. 1957. Sandström: Barn- och ungdomspsykologi. 1961. Annell: Elementär barnpsykiatri. 1958. Lundqvist: Psykiatri och mentalhygien. 1956. Ytterligare ett arbete. Socialvårdsmetodik Garrett: Samtalsmetodik. 1958. Kahn-Cannell: The Dynamics of Interviewing (valda delar). 1958.

• Sida 188
•  Original

Gill et. al.: The Initial Interview in Psychiatric Practice (s. 7—130). 1954. Perlman: Socialarbetets metodik. 1962. Pared: Ego Psychology and Dynamic Casework (valda delar) . 1958. Aptekar: The Dynamics of Casework and Counseling. 1955. Hunt et. al.: Measuring Results in Social Casework. 1950. Inghe: Fattiga i folkhemmet (valda delar). 1960. Höjer—Melin: Socialhjälpen i Stockholm (valda delar). 1960. Ytterligare ett arbete samt kompendier och övningsuppgifter i samband med undervisningen.

Betygsgraden Med beröm godkänd

1. Undervisning Föreläsningar omkring 12 timmar, lektionsundervisning och diskussionssemina- rier omkring 40 timmar och seminarieövningar omkring 30 timmar.

Aktivt deltagande i diskussionsseminarier och seminarieövningar samt en av examinator godkänd uppsats och opposition.

2. Litteratur

Litteraturkursen för betygsgraden Godkänd väl inhämtad.

En litteraturkurs omfattande 10—12 arbeten om cirka 3500 sidor. Kursen kan differentieras inom allmän psykologi eller socialvårdsmetodik med hänsyn till den studerandes inriktning.

Betygsgraden Berömlig

Ytterligare en termins seminarieövningar jämte ytterligare en av examinator god- känd uppsats och opposition. Särskilda krav ställs p-å uppsatsens kvalitet. En litteraturkurs omfattande 6—8 arbeten om cirka 2 500 sidor, varvid hög grad av specialisering inom något område kan äga rum.

Socialmedicin

Studieplan för särskild kurs i socialmedicin i socionomexamen.

I. Allmänt

Kursen behandlar sambanden mellan sociala, medicinska och psykologiska fak- torer, medicinska faktorer som påverkar hälso- och sjukdomstillståndet, medi- cinsk sociologi och medicinsk vård och rehabilitering.

Det förutsätts, att de studerande tidigare genomgått den samhällsvetenskapliga grundkursen. Tentamen medgives endast den som förvärvat godkänt betyg i den- na kurs, såvitt examinator ej annorlunda medgiver.

Tentamen äger rum skriftligen. Endast betygsgraden Godkänd förekommer.

II. Studiekurs

1. Undervisning Kursen omfattar omkring 30 timmar. Huvuddelen av undervisningen meddelas i form av föreläsningar och lektionsundervisning.

• Sida 189
•  Original

2. Litteratur

Segerstedt m. fl.: Socialmedicin och samhälle. 1962. Lindgren m. fl.: Praktisk socialmedicin. 1962. Fischer: Lärobok i hygien (valda delar) . 1956. Medicinalstyrelsens råd och anvisningar (enligt anvisning av kursledaren). Kareliz: När barnen är sjuka. 1960. Inghe: Fattiga i folkhemmet (valda delar). 1960. Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena (SOU 1958: 15). Mentalsjukvården (SOU 1958: 38). Psykisk barna- och ungdomsvård (SOU 1957: 40). Allmän familjerådgivning (SOU 1957: 33). Takman: Ungdomar som socialproblem och läkarfall. 1962. Forssman-Olow: De psykiskt utvecklingsstörda, deras utbildning och vård. 1961. Levi: Kropp, själ och sjukdom. 1959. Boalt-Jonsson: Sociologi och sjukdom. 1961.

• Sida 190
•  Original

BILAGA 4

Förslag till stadga för socialhögskolorna

Allmänna bestämmelser

1 %.

Socialhögskolorna äro socialhögskolorna i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå. Socialhögskolorna ha till ändamål att utbilda socionomer samt att främja sam- hällsvetenskaplig forskning.

2 5. 1 mom. För socialhögskolorna gemensamt finnas samarbetsnämnd och antag— ningsnämnd. 2 mom. Varje socialhögskola står under ledning av en styrelse. I övrigt hand- havas högskolans angelägenheter av lärarråd och rektor.

Samarbetsnämnden

3 &. Samarbetsnämnden utgöres av ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för en tid av tre år, och rektorerna vid socialhögskolorna.

4 5.

Samarbetsnämnden har att befrämja en samordning av socialhögskolornas verk- samhet. Särskilt åligger det samarbetsnämnden:

1) att medverka till att studieplaner vid [socialhögskolorna gives likvärdig utformning;

2) att bereda frågor rörande socialhögskolornas utbildningskapacitet; 3) att bereda frågor rörande fortbildning av socionomer; 4) att verka för en samordning av socialhögskolornas anslagsäskanden.

Antagningsnämnden

5 %. Antagningsnämnden utgöres av ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för en tid av tre år, och rektorerna vid socialhögskolorna.

6 &. Antagningsnämnden har att i enlighet med föreskrifterna i denna stadga antaga studerande samt att utfärda närmare anvisningar angående ansökning om inträde och antagning av studerande vid socialhögskolorna.

75.

Antagningsnämnden är beslutför, om ordförande och tre rektorer äro när- varande.

• Sida 191
•  Original

Styrelsen

8 5.

Styrelsen består av högst tio ledamöter, nämligen ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för en tid av tre är, högst åtta av Kungl. Maj:t för en tid av tre år förordnade ledamöter samt högskolans rektor.

Avgår ordföranden eller annan för viss tid utsedd ledamot före tjänstgörings- tidems slut, utses annan i hans ställe för den återstående tiden.

Styrelsen väljer inom sig vice ordförande för ett år i sänder. Styrelsen kan inom sig utse ett arbetsutskott, i vilket förutom styrelsens ord- förande och högskolans rektor skall ingå högst tre av styrelsens ledamöter.

9 5.

Styrelsen har högsta uppsikten över undervisningen och den ekonomiska för- valtningen vid högskolan samt övervakar, att denna stadga och eljest för hög- skolan gäll-ande bestämmelser efterlevas. Särskilt åligger det styrelsen:

1) att handlägga ärenden, som skola underställas Kungl. Maj:ts prövning; 2) att fastställa studieplaner; 3) att utfärda erforderliga ordningsstadgar och instruktioner; 4) att i enlighet med föreskrifterna i denna stadga tillsätta och entlediga tjänste- män samt besluta rörande tjänstledighet och förordnande av vikarier;

5) att årligen låta verkställa inventering av högskolans kassa och värdehand- lingar samt tillse, att räkenskaperna behörigen uppgöras och avlämnas till riks- revi—sionsverket;

6) att årligen före den 1 november till ecklesiastikdepartementet ingiva berättel- se över högskolans verksamhet under sist förflutna budgetår;

7) att i övrigt fullgöra vad enligt denna stadga eller eljest meddelade föreskrifter ankommer på styrelsen.

Styrelsen äger i den utsträckning den finner lämpligt överlåta sin beslutande- rätt åt arbetsutskottet, ordföranden eller rektor.

10 5.

1 mom. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för honom av vice ordföranden, så ofta ärendena fordra det. Kallelse skall om möjligt utfärdas senast en vecka före sammanträdet. Annan fråga än sådan som finnes angiven i kallelsen må ej företag-as till avgörande, såvida icke samtliga närvarande ledamöter besluta, att den skall upptaga-s.

2 mom. Styrelsen är beslutför, då minst fem ledamöter äro tillstädes. Såsom styrelsens beslut gäller den mening, varom flertalet av de röstande förena sig eller vid lika röstetal den som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

Vid sammanträde föres protokoll av styrelsens sekreterare. Utgående exp-edi- tion-er undertecknas på styrelsens vägnar av ordföranden med kontrasignation av föredraganden och sekreteraren.

Lärarrådet

11 5.

Lärarrådet utgöres av rektor som ordförande och högskolans lärare. Är tjänst, vars innehavare är ledamot av lärarrådet, ledig eller åtnjuter inne- havaren tjänstledighet, inträder av Kungl. Maj:t eller styrelsen förordnad vikarie i hans ställe såsom ledamot av lärarrådet. Dock må vikarie ej deltaga i behandling av ärende som gäller tjänstetillsättning inom samma ämne.

• Sida 192
•  Original

Lärarrådet äger, då så anses erforderligt, med sig adjungera ytterligare repre- sentanter för lärarna samt tillkalla särskilda sakkunniga med rätt för dem att deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Den som är av avvikande mening från lärarrådets beslut, må till protokollet låta anteckna sin mening.

12 %.

Lärarrådet har allmän tillsyn över och vård om högskolans angelägenheter. Särskilt åligger det lärarrådet;

1) att framlägga förslag till studieplaner och förslag rörande undervisningen och övriga högskolan tillhörande angelägenheter;

2) att uppgöra förslag till instruktioner för lärare och andra tjänstemän samt till ordningsstadgar och andra allmänna föreskrifter rörande högskolans verk- samhet;

3) att inom behörig tid inkomma till styrelsen med förslag i fråga om högsko- lans årliga anslagsäskanden;

4) att avgiva yttranden i ärenden, som för sådant ändamål överlämnats till lärarrådet;

5) att fastställa tider för examen och pröva inkomna ansökningar om examen; 6) att uppgöra förslag till och, där ej donationsurkunderna annorlunda be- stämma, utdela stipendier;

7) att i övrigt fullgöra vad enligt denna stadga eller eljest meddelade föreskrif— ter ankommer på lärarrådet.

13 %.

Lärarrådet är beslutförlt, då minst halva antalet ledamöter äro tillstädes. Såsom lärarrådets beslut gäller den mening, varom flertalet av de röstande förena sig eller vid lika röstetal den som biträdes av ordföranden.

Vid sammanträdet föres protokoll.

Rektor

14 %.

Rektor utövar den närmaste vården om och tillsynen över högskolan. Särskilt åligger det rektor:

1) att vara föredragande i styrelsen samt ordförande i lärarrådet; 2) att biträda styrelsen vid övervakandet av att denna stadga och andra före- skrifter rörande högskolan åtlydas samt att därvid särskilt vaka över att under- visningen behörigen handhaves, att högskolans tjänstemän och de studerande noggrant uppfylla sina åligganden ävensom att god ordning upprätthålles vid högskolan;

3) att tillse, att i behörig ordning fattade beslut verkställas; 4) att inför styrelsen ansvara för högskolans ekonomiska förvaltning och där- vid särskilt tillse, att beviljade anslag användas för avsedda ändamål samt att räkenskaper och redovisningar behörigen upprättas och inom föreskrivna tider avlämnas;

5) att hava tillsyn över högskolans lokaler, inventarier och samlingar; 6) att årligen före 'den 1 oktober till styrelsen avgiv-a berättelse över högskolans verksamhet under det sist förflutna budgetåret;

7) att mottaga till styrelsen, lärarrå-det eller högskolan ställda skrivelser samt ombesörja, att de bliva diariefö-rda och vederbörligen handlagda;

8) att i övrigt fullgöra vad enligt denna stadga eljest ankommer på rektor.

• Sida 193
•  Original

Lärarna och deras åligganden m. m.

15 5.

Med lärare avses i denna stadga innehavare av tjänst som universitetslektor och lektor.

16 5.

Lärare åligger att ombesörja undervisning och förrätta examination i det eller de läroämnen, för vilka han har att svara.

I fråga om universitetslektors åligganden skall i övrigt gälla vad som i motsva— rande fall är föreskrivet beträffande nämnda tjänst vid universitet, dock att de uppgifter som enligt nämnda bestämmelser ankommer på kanslern för rikets uni- versitet i stället skall ankomma på högskolans styrelse.

Undervisn'ingsskyldigheten för rektor omfattar 130 timmar för läsår.

17 &.

Beträffande arbets- och mottagningstid för andra tjänstemän än lärare skola bestämmelserna i 12 och 13 55 allmänna verkstad-gan äga motsvarande ftillämpning.

Studerande 18 5. Behörig att antagas som studerande vid socialhögskola är [den som avlagt stu- dentexamen eller .i särskilt inträdesprov styrkt sig äga tillräcklig underbyggnad och mogenhet för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

19 5. Ansökan om inträde vid socialhögskola skall göras på tid och sätt .som antag- ningsnämnden bestämmer.

Styrelsen äger bestämma det högsta antal studerande, som årligen må tantagas vid högskolan. 20 5. De studerande har att [ställa sig till noggrann efterrättelse gällande bestämmelser rörande högskolan. Om disciplinära påföljder för de studerande är särskilt stadgat i disciplinstad- gan för rikets universitet och vissa andra läroanstalter. Uppgifter som enligt nämnda stadga ankommer på kanslern för rikets universitet skall i stället an- komma på högskolans styrelse.

21 5.

Varje studerande är skyldig inträda .i en vid högskolan bildad sammanslutning av de studerande, benämnd Socialhögskolans elevkår, och att under hela den tid han vid högskolan idkar studier, tillhöra elevkåren.

Elevkåren står under överinseende av en inspektor, och dess angelägenheter handhavas av en av kåren vald styrelse. Inspektor välje—s av elevkåren bland ledamöterna av högskolans lärarråd, och tillkommer det högskolans styrelse att stadfästa valet.

Inspektor bör vårda sig om allt, som kan bidraga till att främja elevkårens ända- mål. Han äger få del av alla inom elevkåren fattade beslut. Anser inspektor sådant beslut strida mot gällande lag eller eljest givna föreskrifter, äger han undanröja beslutet och visa frågan åter till förnyad behandling.

Elevkåren äger överenskomm-a om de stadgar, efter vilka dess angelägenheter skola hanldhavas. Dessa stadgar skola 'stadfästals av högskolans styrelse.

• Sida 194
•  Original

Undervisning och examination 22 5.

Utbildningen till socionom omfattar tre och ett halvt läsår samt bedrives i överensstämmelse med studieplaner fastställda av högskolans styrelse.

23 5.

Läsåret omfattar två terminer, höstterminen från och med den 25 augusti till och med den 20 december samt vårterminen från och med 'den 15 januari till och med den 31 maj. Den övriga tiden av året är ferier.

Praktisk utbildning kan förläggas till ferietid.

24 %. Undervisningen skall, allt efter ämnets art, med-delas i form av föreläsningar, lektionsundervisning, seminarieövningar, laborationsövningar eller exkursioner.

25 å.

Utbildningen omfattar dels en samhällsvetenskaplig grundkurs med följande delkurser: rättskunskap, statskunskap, statistik, sociologi, samhällsekonomi, socialpolitik samt praktisk förvaltningskunskap med yrkesorientering;

dels följande examensämnen: statskunskap, rättsvetenskap, samhäll-s— och före- tagsekonomi, sociologi och psykologi,

dels ock studiepraktik.

26 5.

Vid godkänd prövning i examensämne ;skall betyg givas med något av vitsorden: Berömlig, Med utmärkt beröm godkänd, Med 'beröm godkänd, Icke utan beröm godkänd och Godkänd. Vid godkänd prövning i samhällsvetenskaplig grundkurs skall lämnas vitsordet: Godkänd.

27 &.

Studerande, som fullgjort vad som är föreskrivet .för socionomexamens av- läggande, äger rätt att till lär-arrådet ingiva ansökan om examen.

För prövning av sådan ansökan ska-1.1 lärarrådet hålla sammanträde tre gånger varje termin.

För examens godkännande fordras, att den studerande dels genomgått godkänd grundkurs, dels förvärvat minst fyra betygsenheter i examens-ämnena, varav minst två betygsenheter i ett dylikt ämne, dels ock fullgjort tolv månaders god- känd studiepraiktik. Examen kan jämväl godkännas om studerande, som inte fullgjort studiepraktik, förvärvat minst sex betygsenheter i examensämnena, varav minst två betygsenheter i vart och ett av två sådana ämnen. Högst en be- tygsenhet kan förvärvas genom kombination av alternativkurser inom skilda examensämnen.

28 5.

Över godkänd examen utfärdar rektor betyg enligt formulär som fastställes av samarbetsnämnden.

29 5. Den som avlagt socionomexamen äger vid högskolan genomgå efterprövning såväl i ämne, som ej ingått i hans examen som ock i ämne, som ingått 'i hans examen, till vinnande av högre betyg. Ej må någon mer än två gånger undergå efterprövning i samma ämne.

• Sida 195
•  Original

I fråga om efterprövning skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat angående prövning .i socionomexamen.

30 5.

Vid varje högskola skall finnas en undervisningsnämnd med uppgift att bereda ärenden om undervisningens planmässiga ordnande, granska studieplaner och studiehandböcker samt till lärarrådet framlägga förslag i sådana eller liknande frågor.

Nämnden består av rektor som ordförande och sex ledamöter. Av ledamöterna utses tre av lärarrådet bland lärarna i rådet och tre av elevkåren på sätt denna beslutar.

Nämnden äger, då det anses erforderligt, med sig adjungera ytterligare repre— sentanter för lära—rna och de studerande.

Sammanträde med nämnden skall hållas minst en gång varje termin och i öv- rigt, då rektor finner det erforderligt eller då minst tre av ledamöterna för upp- givet ändamål gör framställning därom.

Tjänstetillsättning, kompetensfordringar m. m.

31 5.

1 mom. Tjänst som rektor tillsättes av Kungl. Maj:t, efter förslag av styrelsen för högskolan, genom förordnande på sex år, om ej särskilda skäl föranleda att för- ordnande meddelas för kortare tid.

Ordinarie och extra ordinarie tjänster i lägst lönegrad 25 tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen.

Övriga tjänster tillsättas och annan personal antages av styrelsen. Tillfällig arbetshjälp må anställas av rektor. 2 mom. Sökande till tjänst skall på anfordran förete åldersbetyg. Om skyldighet att förete läkarintyg för vinnande av anställning i statens tjänst är särskilt stadgat.

3 mom. Ordinarie tjänst med lönegradsbeteckningen Ao tillsättes, om den tillhör lägst lönegrad Ao 21, genom fullmakt och eljest genom konstitutorial.

32 5. 1 mom. Behörig till tjänst som universitetslektor vid högskolan är den som av- lagt godkänt disputationsprov och styrkt sig äga pedagogisk skicklighet. 2 mom. Behörig rtill .tjänst som lektor och studiekonsulent är den som avlagt socionomexamen eller annan samhällsvetenskaplig examen samt har allsidig praktisk erfarenhet av socialt, administrativt eller kommunalekonomiskt arbete.

33 5.

1 mom. Då tjänst, som tillsättes av Kungl. Maj:t blir ledig, utfärdar styrelsen för högskolan kungörelse, som införes i Post- och Inrikes tidningar och anslås i hög— skolans lokal, med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från kun- görandet i nämnda tidningar.

2 mom. Tillkännagivande av styrelsens förslag om tjänstetillsättning skall oför— dröjligen anslås i högskolans lokal tillika med uppgift å den dag, då anslaget skedde. Ansökningshandlingarna jämte förslaget insändas därefter till Kungl. Maj:t.

34 &.

Tjänst som tillsättes av styrelsen skall kungöras till ansökning på sätt i 33 ä 1 mom. föreskrives.

• Sida 196
•  Original

Tillkännagivande av beslut om tillsättning skall ofördröjligen anslås på sätt i 33 ä 2 mom. stadgas.

Vad i första stycket sägs skall icke gälla tjänst i reglerad befordringsgång.

Semester och annan ledighet, vikariat och avsked m. m.

35 5.

1 mom. Lärare äga, såvida hinder däremot ej möter på grund av stadgandet i 23 5 andra stycket, åtnjuta ferier under de i 23 % såsom ferier betecknade delarna av året.

2 mom. Annan tjänsteman är berättigad till semester enligt vad därom är särskilt stadgat.

Styrelsen bestämmer tid, till vilken rektors semester skall förläggas. Fördelningen av semester mellan personalen vid högskolan fastställes av rektor. 3 mom. Annan ledighet än ferier eller semester må beviljas tjänsteman under högst en vecka för år av rektor och för längre tid av styrelsen; behöv-er rek-tor eller lärare ledighet under längre tid än sex månader, skall dock frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande.

36 %. Erfordras vikarie för tjänsteman, ankommer det på den som bevilja-t ledigheten att förordna lämplig person att upphålla tjänsten.

Är tjänst ledig, må styrelsen förordna vikarie, om ej annat följer av tredje stycket.

Beträffande förordnande skola iakttagas bestämmelserna i 8 & statens allmänna avlöningsreglemente.

37 5.

Ansökan om avsked eller entledigande skall prövas av den som har att tillsätta sökandens tjänst.

38 &.

Styrelsen har att på begäran av tjänsteman utfärda intyg angående hans tjänst- göring vid högskolan.

39 å.

Beträffande åtal mot och disciplinär bestraffning av tjänsteman vid högskolan skola bestämmelserna i 22—27 55 allmänna verkstadgan äga motsvarande till- lämpning; dock att vad i 22 & sägs om hovrätt i stället skall gälla allmän under- rätt. Befogenhet, som avses i 23—27 åå nämnda stadga, utövas av styrelsen.

Besvär

40 5. Den som icke åtnöjes med beslut .av lärarrådet eller rektor äger, där ej annor- lunda är stadgat, hos styrelsen söka ändring genom besvär, vilka skola ingivas till rektor.

41 5. Den som icke årtnöjes med styrelsens beslut äger, där ej annorlunda är stadgat, hos Kungl. Maj:t söka ändring genom besvär, vilka skola ingivas till det stats— departement till vilket ärendet hör.

• Sida 197
•  Original

Beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning eller förslag därtill, som till— kännagives genom anslag, skall besvärstiden räknas från den dag, då anslaget skedde.

Antagningsnämndens beslut kan icke överklagas.

övergångsbestämmelser

Socionomexamen må avläggas och efterprövning enligt fordringarna för denna examen äga rum enligt nu gällande bestämmelser intill utgången av år 1967.

• Sida 198
•  Original

KUNG-L mer, 9 ». r....

• Sida 199
•  Original

• Sida 200
•  Original

• Sida 201
•  Original

1. Helsetjeneste for sutare-nde.

2. Nordiskt samarbete inom radio och television. 3. Vattenkraften i Torne och Kalix älvar.

4. Nordisk bogmarked.

• Sida 202
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepnrtementet

Ammansvarighet n. [14] Utlandssvenskar-s deltagande i allmänna val. [19] Nedre justitierevisionens arbetsorganisation. [20] Expropriation för sanering av historiskt eller kul- turhistoriskt värdefull bebyggelse. [24] Radions juridiska ansvar. [27]

Utrikesdepartementet Aspekter på utvecklingsbiståndet. [12]

Försvarsdepartementet

Totalförsvarets personalfrågor. [a] Försvarets tandvård. [23] Arbetstidsreglering för militär personal och civil- milittir. [30]

Soolaldepartementet

Skogstmgångama i Jämtlands län. [i] Ail'bveltstidsförkortningens omfattning och utllggning. 1

Kommunikationsdcpartementet

Statsbidrag till enskild väghållning. rn. m. [6]

Avgiftsbelagda trafikanlåggningar. [26] Såkerhftslinspektion av motorfordon och släpvag- nar. 29 Svensk trafikpolitik III. [35] Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personal- organisation. [37]

Finansdepartementet

Finansplan för budgetåret 1962!” samt Prelimlnlr nationalbudget för år 1962. [a] städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förl-lånande till staten. [9] 1959 års långtidsutredning. 1. Svensk ekonomi 1960— åasfhluo] 2. Svensk ekonomi 1060—1965. Bilagor 1—

Skårpta regler för madrycksinköp. [18] Automatisk databehandling inom folkbokföring.. och uppbördsvåsendet. Del II. [18] "

Reviderad nationalbudget för år 1962. [25] . Stadshypoteks— och bostadskreditinstitutionerna. [31 ; Automatisk databehandling. [32] Mål och medel i stabiliseringspolitiken — Remi yttranden. [41] Avdrag för representationskostnader, m. m. [421

Ecklesiutikdepcrtementet

Vidgad vuxenutbildning på gymnasiesudiet. [5] . Korrespondensunde en inom skolvlsendc

[18] skolväsendets centrala ledning. [28] - Försvarsmedlcinsk forskning i totalförsvaret. [34] . ; Socionomutbildningen. [43]

eefi—...ma-

Jordbruksdepartementet Yrkesutbildningen på trådgårdsområdet. [2] ' Veterlnårmedicinsk forskning och undervisning. [832 Naturen och samhället. [36] "

Handelsdepnrtementet

Den allmänna nåringslagsttftningen. [15] Beredskapslagring av olja. 1903—1960. [401

Inrikesdepnrtementet

Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvård!- personal. [4] Kommunalråttskommlttén. 2. Kommunal beredskap. [7] 3. Kommunalt stöd åt studerande från utveck- lingsländerna. [21] * Samhällsfarlig asocialitet. [B] Utbildning av sjukvårdsadministratörer. [se]

Civildepiu'tementet Ortsprisindex. [$O]

IDUNS TRYCKERIAXTIEBOLAG, ESSELTE AB. STOCKHOLM 196!