SOU 1967:5
Statlig publicering
N €) ('?
oå (- - Öja,
&( 4. IOTQ'
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013
STATENS OFFENTLICA UTREDNINCAR 1967:5 _ & 0 U Finansdepartementet 394: T . Fl
STATLIG PUBLICERING
UTGIVEN AV
STATSKONTORET
Stockholm 1967
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967
Kronologisk förteckning
. Kommunal bostadstörmedllng. Heggström. 1. Allmänna arvsfonden. Esselte. Ju. . Utsökningsrätt VI. Esselte. Ju.
Ny domkretsindelnlng för underrätterna. Esselte. Ju. . Statlig publicering. Norstedt & Söner. Fi.
en $&pr
Anm. Om särskild tryckort ej anges, är tryckorten Stockholm.
Statens offentliga utredningar 1967: 5
Finansdepartementet
Statlig publicering
Utgiven av Statskontoret
J |
FI- . J HMS ; I . ihgninbc-i Iu uglllflilll) mami
». ." |' f.. ; .Ö-Cl l'nr- ,.,|_ |" ": lli'ilä l. i, ""i JHZi'jJH'Vi'l *
im. *iflmlzJEl'ä Vt. ri'wigJU
RWS! säget mmm w
Till KONUNGEN
9.12.1966 Dnr 58
Uppdrag att verkställa vissa utredningar rörande den statliga publikations- och tryckeriverksamheten
Kungl Maj:t har 28.6.1962 uppdragit åt statskontoret att i samråd med riksrevisions- verket — under beaktande av vad statsut- skottet i sitt utlåtande nr 128 år 1960 an- fört i ämnet — verkställa utredning röran- de den statliga publikationsverksamhetens finansiering och till Kungl Maj:t inkomma med de förslag utredningen kunde föranle— da. Vidare uppdrogs åt statskontoret att verkställa viss utredning angående dels sta- tistiska centralbyråns tryckeriarbeten och dels ändamålsenligheten och kostnadskon- sekvenserna av spridningen av statsförvalt- ningens tryckeriresurser samt att till Kungl
Maj:t inkomma med de förslag denna ut- redning kunde föranleda.
I fråga om den senare delen av utred- ningsuppdraget har redogörelse lämnats 11.5.1964.
Den förstnämnda delen av uppdraget är nu slutförd. Samråd har enligt direktiven ägt rum med riksrevisionsverket.
Statskontoret får härmed överlämna re- dogörelse för det slutförda utredningsupp- draget samt hemställa att åtgärder vidtas enligt de i redogörelsen framförda försla- gen. I fråga om föreslagen överföring till Svenska Reproduktions AB (SRA) av skol-
överstyrelsens nuvarande förlagsverksamhet har samråd skett med detta ämbetsverk. Skolöverstyrelsens yttrande i samband här— med bifogas detta missiv.
I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad ordförande, deltagit ledamöterna Lindmark, Ståhl, Söderström, Luthman, Feldt och S Ekström, varjämte närvarit tf överdirektörerna Bruno och Per— nelid, avdelningschef Nord, föredragande, organisationsdirektör I Johansson, byrådi— rektör Ehrén samt som särskilt tillkallade experter civilekonom C Björkman, fil lic L Foyer, civilekonom P Ocklind och överlant— mätare N Sjölin. Ledamöterna Ståhl, Söder- ström och Luthman anmälde avvikande me- ning, till vilken även Johansson, Foyer och Ocklind anslöt sig, och anförde följande.
Vi anser att föreslagna förlag bör organi- seras som ett fristående statligt aktiebolag i stället för att förlagen organisatoriskt sam- ordnas med Svenska Reproduktions AB (SRA). Vi finner nämligen det inte vara styrkt, att statlig förlags— respektive tryckeri- verksamhet måste organisatoriskt samord- nas.* inom det enskilda näringslivet finns exempel på stora förlag, som för tryckeri- produktionen enbart anlitar utomstående företag. Det finns för närvarande särskild anledning att undvika en samordnad organi- sation genom den grafiska teknikens snabba * Ståhl formulerar denna mening på följande sätt: Vi finner nämligen det vara en uppenbar nackdel, att statlig förlags— respektive tryckeriverksamhet orga- nisatoriskt samordnas.
utveckling, genom att tryckeriföretagen allt— mer specialiserar sig för att åstadkomma en ekonomisk produktion samtgenom att över- kapacitet finns inom den grafiska branschen.
En organisatorisk samordning mellan för- lagen och SRA torde vidare medföra risk för att företagets tryckeri kan komma i för- månsställning i relation till andra tryckeri— företag vid tryckeriarbetenas upphandling. Detta skulle kunna medföra en marknads- mässigt omotiverad utbyggnad av de statli— ga tryckeriresurserna.
Det synes i och för sig möjligt att stats— makterna vid en samordnad organisation ger SRA-förlagen direktiv om på vilket sätt tryckeriarbetena skall upphandlas. Vi anser dock att önskemålet om en opartisk och ekonomisk upphandling lättare kan till- godoses om förlagen inte är organisatoriskt samordnade med SRA:s tryckeri, Detta kommer härigenom att arbeta i fri konkur- rens med andra tryckeriföretag om förla- gens order, och förlagen har möjlighet att uppträda på det objektiva sätt som bör prägla en statlig verksamhet.
Vi vill slutligen peka på vad som skett i Kanada, där det statliga förlaget numera skilts från det statliga tryckeriet sedan det visat sig att det senare arbetat oekonomiskt i skydd av förlaget.
Underdånigst
Ivar Löfqvist / Ingemar Nord
KUNGL SKOLÖVERSTYRELSEN
Kungl Statskontoret Fack Stockholm 2
Med skrivelse 21.12.1966 har statskontoret till skolöverstyrelsen översänt preliminär re- dogörelse rörande »Statlig publicering» med hemställan om samråd beträffande vissa i redogörelsen angivna avsnitt.
Statskontorets utredning om »Statlig pub- licering» berör ett väsentligt område med stora tekniska, ekonomiska och praktiska konsekvenser. Redan de i utredningen be- handlade principiella frågorna — delat res- pektive odelat serviceorgan, anslags- eller förlagsfinansiering, vissa organisatoriska frå- gor mfl — har betydande räckvidd vartill kommer ett antal ingalunda särskilt lättbe- dömda praktiska frågor av rätt genomgri— pande natur. På grund av den korta samråds- tiden m m har styrelsens ledamöter saknat möjlighet att penetrera utredningen i dess helhet och skolöverstyrelsen har därför i detta sammanhang måst begränsa sitt utlå— tande till ett fåtal principiella frågor närmast berörande SÖ—förlaget och dess fortsatta verksamhet och utveckling. Till en mer full- ständig bedömning av statskontorets förslag i dess helhet vill skolöverstyrelsen, med be- aktande bl a av de numera tämligen om- fattande erfarenheterna från SÖ-förlaget, återkomma i ett senare utlåtande på en eventuell remiss av det slutliga betänkan- det.
Utöver de fakta om SÖ-förlaget som åter- ges i förlagschefens redogörelse (bilaga 7 i betänkandet) vill skolöverstyrelsen fram- hålla att SÖ-förlagets omsättning alltjämt ökar, trots att verksamheten och produk- tionen hålls inom de fyra för förlaget upp- ställda utgivningsprinciperna. Det finns också skäl som talar för att verksamheten, även inom den angivna ganska snäva ra—
11.1.1967 Dnr 16299/66A
men, kommer att fortsätta att öka i omfatt- ning. Det är närmast tre omständigheter som motiverar denna bedömning.
För att skolöverstyrelsen skall kunna bidra till att i ökad omfattning ge den service till skolvärlden, som är en av skolöverstyrelsens fyra huvuduppgifter, måste med säkerhet ett för varje år ökande antal av studiepla- ner, informationsskrifter, broschyrer för yr- kesorientering, handledningar i administra— tiva och organisatoriska frågor, anvisningar i pedagogiska frågor, satser med fortbild- ningsmateriel m m komma att fordras. lnom skolöverstyrelsen bedrivs vidare ett omfat- tande pedagogiskt utvecklingsarbete. Detta måste med nödvändighet vara jämförelse- vis långsiktigt. Det är därför visserligen först i ett sent stadium i ett utvecklingsprojekt som man kan räkna med att detta fram- bringar resultat, som fordrar förlagstekniska åtgärder, men då resultatet föreligger kräver det avsevärda insatser från SÖ-förlagets sida, insatser som måste fullgöras i samverkan med de i projektet engagerade. Motsvaran- de gäller naturligtvis också det utvecklings- arbete på skolbyggnadsområdet som kon- tinuerligt bedrivs inom ramen för byrå P 4:S arbete.
För det andra framställs inom olika ar- betsenheter på skolöverstyrelsen ökande mängder materiel för undervisningen av ty- pen »andra hjälpmedel än tryckta». Dessa, som bör utges inom SÖ-förlagets verksam- het, kan förväntas ställa ökade anspråk på förlaget.
Den tredje anledningen till förutsebar ök- ning av SÖ-förlagets verksamhet samman— hänger med det ökade behovet av publice- ring inom andra, med skolan jämförbara
områden. Vad skolöverstyrelsen här närmast avser är det stigande behov av publicering som gör sig gällande inom universitetskans- lersämbetets område, sannolikt också inom området för vissa specialhögskolor och and- ra utbildningsanstalter och institutioner. Na- turligtvis kan man för dessa publicerings- ändamål upprätta ytterligare statlig förlags- verksamhet, men det torde dock, enligt så- väl skolöverstyrelsens som universitetskans— lersämbetets mening, därvid ligga närmare till hands att undersöka om inte här nämnda, förutsebara förlagsbehov enklast och mest rationellt kan tillgodoses genom ökning av verksamheten inom det redan etablerade SÖ-förlaget.
Utöver de fyra riktlinjer för SÖ-förlagets utgivning som redovisas i utredningens bi- laga 7 gäller att verksamheten så långt möj- ligt skall bedrivas enligt självfinansierings- principen. Framställda produkter skall med andra ord bära samtliga utgifter. Subven- tionering av produkter anslagsvägen skall ej förekomma, en strävan som dock vad avser resultaten av det pedagogiska utvecklings- arbetet naturligen ej kan renodlas. Det för- tjänar också understrykas att inte så få av SÖ-förlagets produkter hör till det som statskontoret i sin utredning kallar icke- kommersiella produkter. För deras del be- reder en renodling av den s k självfinansie— ringsprincipen mycket betydande svårighe— ter, och där torde den heller ej vara lika nödvändig, eftersom kostnaden för dessa produkter inte belastar någon annan än be- ställaren, dvs skolöverstyrelsen och dess olika anslag.
Verksamheten inom SÖ-förlaget skall hel- ler inte enligt de av skolöverstyrelsen efter samråd med statskontoret uppdragna rikt- linjerna vara i kommersiell mening vinst- givande. Viss fondering av överskott för ut- vecklingsarbete inom förlagets rutiner m rn, erhållande av likviditetsreserver etc måste dock förekomma. Med här nämnda reserva- tioner vill skolöverstyrelsen dock balansera verksamheten inom sitt förlag enligt själv- finansieringsprincipen så, att den ej skall ge vinsti kommersiell mening.
Även om SÖ-förlaget i sin nuvarande or—
ganisatoriska form varit i verksamhet endast en förhållandevis kort tid har dock redan betydelsefulla praktiska erfarenheter av verksamheten vunnits.
För skolöverstyrelsens vägledande och rådgivande verksamhet har SÖ-förlaget visat sig vara ett mycket värdefullt organ. lnfor— mation om skolreformerna, administrativ och pedagogisk service i vidaste mening, framställning av yrkesväglednings- och stu- dieorienteringsmaterial, som för övrigt årli- gen måste förnyas, tilihandahållande av tryckt och annat material för lärares fort- bildning är exempel på några få men mycket viktiga områden där tillgång på egen förlags- verksamhet visat sig vara en förutsättning för att skolöverstyrelsen skall kunna full- göra sina uppgifter tillräckligt snabbt, smi— digt och effektivt. Oavsett vilken organisa- torisk lösning man för framtiden finner på den statliga publikationsverksamheten mås— te skolöverstyrelsen därför med hänsyn till sina uppgifter förfoga över erforderlig för- lagskapacitet.
Verksamheten i de nuvarande formerna har emellertid å andra sidan ej varit utan olägenheter. Dessa kan väsentligen sam— manfattas i följande punkter: ämbetsmannaansvaret upphovsrättsfrågan upphandlingsförordningen samt administrativa och affärsmässiga komplika-
tioner (former för personalens anställning, pensionsrätt och tjänsteårsberäkning i vis- sa fall, öppnande av postgiro respektive checkkonto, finansiering vid likviditetsan- strängning, inordnande av affärsredovis- ning i statliga redovisningsformer etc).
Även om verksamheten flutit och alltjämt flyter förhållandevis friktionsfritt måste dock i längden, framförallt då vid en utökning av verksamheten, här nämnda olägenheter be- traktas som i hög grad besvärande. Skolöver— styrelsen har därför redan vid åtskilliga till- fällen övervägt hur man med bibehållande av de fördelar som SÖ-förlaget i egenskap av verkets eget serviceorgan innebär skall kunna förändra dess organisatoriska status så, att de med verksamheten i dess nuvaran—
de form förenade olägenheterna elimineras. Någon lösning på denna fråga har skolöver- styrelsen dock hittills ej kunnat finna.
Statskontorets utredning »Statlig publice- ring» redovisar i föreliggande preliminära skick flera principfrågor. De viktigaste av dessa syns som redan nämnts vara organisa- tionsfrågan — delat respektive odelat service- organ —, finansieringsfrågan — anslags- res- pektive förlagsfinansiering — samt förlags— organisationen. Beträffande de två första avstår skolöverstyrelsen från att i detta sam— manhang avge något utlåtande. Vad avser förlagsorganisationen innebär statskontorets utredning bl a förslag om inrättande av ett speciellt förlag för produktion av lärohjälp- medel. Enligt majoritetens mening bör detta åstadkommas genom att skolöverstyrelsens nuvarande förlag som eget aktiebolag i dot- terbolags form överförs till det statliga SRA. Reservanterna syns dela majoritetens upp— fattning att SÖ-förlaget bör ges en friare juridisk ställning än den som förlaget nu har, men deras förslag skiljer sig från majo- ritetsförslaget i så måtto att SÖ-förlaget ej bör anslutas till SRA utan ha en från den statliga tryckeriverksamheten fristående or- ganisation.
Skolöverstyrelsen vill i förevarande sam- manhang och under nedan angivna förut- sättningar tillstyrka det i statskontorets ut— redning framförda förslaget om att SÖ—för- laget frigörs som arbetsenhet inom verks- organisationen och ges status av egen juri— disk person, lämpligen i form av statligt aktiebolag med egen styrelse. Till frågan om detta bör ske genom att SÖ-förlaget som dotterbolag ansluts till SRA eller ej vill skol- överstyrelsen återkomma i senare samman- hang, då utredningen föreligger i slutgiltigt skick och då skolöverstyrelsen samtidigt kan ta ställning till övriga i sammanhanget be- tydelsefulla frågor.
Med hänvisning bl a till vad i det före- gående angivits vill skolöverstyrelsen som förutsättning för sin tillstyrkan ange föl- jande.
Förlaget måste även i en ny organisatorisk
form alltjämt vara ett service-organ åt skol- överstyrelsen och, om utvecklingen visar det lämpliga härav, åt skolöverstyrelsen, univer- sitetskanslersämbetet och den härmed jäm- ställda utbildningsverksamhet i övrigt som kan bli aktuell. Skolöverstyrelsen förutsätter vidare att utbildningsverksamheten får ha ett avgörande inflytande i bolagets styrelse samt att bolagets uppgifter att vara service- organ åt utbiidningsverksamheten inskrivs i bolagsordningen. Bolaget förutsätts själv— ständigt svara för marknadsföring, försälj— ning och kundkontakt m m i den omfatt- ning som förlagets uppgifter och speciella förutsättningar motiverar. Någon uppdel- ning i kommersiellt respektive icke-kom- mersiellt tryck kan heller inte förekomma inom SÖ-förlagets verksamhetsområde utan förlaget måste inom utbildningsområdet ovillkorligen fungera som ett odelat service- organ enligt utredningens terminologi.
Skolöverstyrelsen vill slutligen framhålla att ytterligare utredningsverksamhet utöver den nu av statskontoret slutgiltigt förebragta inte syns ändamålsenlig, varför beslut nu utan dröjsmål bör fattas. De frågor i olika avseenden som alltjämt återstår att lösa vid en omorganisation av den statliga publice- ringsverksamheten är visserligen omfattan- de och betydelsefulla, men de syns bäst kunna behandlas av den organisationsgrupp som föreslås i utredningen (s 94). Skolöver- styrelsen vill utala sitt stora intresse av att medverka i en sådan grupp, oavsett vilken organisatorisk lösning av den statliga publi- ceringsverksamheten som statsmakterna stannar för.
! handläggningen av detta ärende har del- tagit generaldirektör Löwbeer, överdirektör Orring, föredragande, ledamöterna Berg, Larsson, Alfort, Isling och Johansson, samt suppleanterna Tora Nilsson, Einar Karlsson och Håkansson. Därjämte har närvarit skol— råden Maj Bosson-Nordbö, Junel och Gård- stedt samt undervisningsrådet Nordin.
Hans Löwbeer
/ Jonas Orring
[
gift-i;?" slätt!"
Mimi.-gl! '1l'31a'5'5'1 Pil- ll "fil | | J.,lwilf-
'.'f _ || all..-luimnmi'sw'WN! ”'.' "Jil " "fli-fi | .?Lf|
_MFGBMI'IW. |;_u-_ ! .|r| 'i'.;l'. 't ." l-. Mät-gr.." ||. .c. .it-|.
(" i. '.-
.iimw....||. ||..|—|||...| |
' ..ulf': '..WF'JT'ri'lbe.|| |...
|_thth Näin? '||-||.|—..' :Wtrånlihh. |r| ka..,
| . 'l'|'| _, ,. 'Aulti'.
l'tti-J
lklå'hil, 'qiö'läédutl? l»|7"|||jn';1'|1||;i rf || _.ififi
_Fl-réw. . ;. ' '111. MW?! _ ' || lwhqvumnmmm anmh-am
Wr diff"; L'Hll_1_|_rt|||| "'i '.'—"ÅK”? |»; || :|. ;:i . lutw' law—1.1.5.” i:.miiritwnru't' #lll'qam ""äi"? |snm| :1 |
'_mu
. —' än? lir-filat" Wai: 13111 tf'm'mrn Miltallhwmw. ”låt?—UNI i |- Him.. 30151”. 41|||r f_'||u,l5|'|.
Manningiq'fr 'igii' t'_!,l_åt".':1
. ." lumiumlwnm twin—.» man» _ _li'f'jllW 'H'Vlui'in ':1'” ' $link—hff. anÖlawåmqim u amg. jfr dl; |!|_ Äifl'muh tmdirimie: ||: .'..||. ..|.|| || | | _ "anrikat "|_ln—: i|. "him.-. »f|| :'|| ___h-U |i'.1|',|.1 säd 7|'_1||||__|i| ru | »
___"1 |1 in!-liir '.'”l n.;
Quill!) l'—_ji'l.|b_| '.'" Mahé!!! :ir. fri,-:'(. mi.:rm
_ |__ walli . ”vi!
|"|,'I._l-'|'||'-)—'_";!1"-P'.ttv!.
'|'. =' "" tittandet-'-
Hpiml bläiinl'." |lf'_"' ' v '. |": ."'||.s m- ll'n'r: '||.' "'[1å_5.|jl.'|.l'1-_o|'l"o'|)__l 1 |||.|iu||'l.t |;|__)||-7g.|_ 'lJl. nllwliliniz'bgaf slit. 443.919" .fr 'N') .|'(| l.!l d,! qami'! iil_'t'J|ft.'JYIA/rlj|| nine-Miit! w! 'na Russian”
QH? hfl nåja,-1.13?! 'ln' __di-i'i krm |z|-timma! itu-Ndis (|||—|| nun... vitiwrw 'lp_f!-|z'»ruis||1n=ur|u Jinn—— fir-|_'
|».»sy'1..'i:)l' f||| i'
'.' sa' l'ttlh'lstf'i'ltruhh '_J:|'.')_."_l_ varllculi't u- "'l.l.l.'i'l Qiu-th '. '
'.!hm- |'_ ! |i|"
|, '| |"i.8|,| ' i
|||—thc 'i»; mm,; .
||. nh; ||| . |. .. xeluQHqu It'll. u-fd _j| * ' ."'_ " nämt 'linr'. _|;_'>'f
| bbw"
_»a -l*;å**ll'll_'tl.'.10;_;.||r'|':" ,'12'1 |”,IF|'|F' 'if FNF 'Itlvl' (||! Elsie. tio uli'l'aqeen
.=|z, Url-_juh . |.r|,|
"LZ-ll_ l ,. f_tl'i . l' ('_': . . guld—_.L _g'ri'njh;|.
- '|'.) "')L”! |. | ) Mie-"J |n|| Hirsi: | in. min nella! li". '|'»--.-|. mv munstilm login % ..i-||_||| _|..'.|,
gi'). '.» ||. ""in 'i til_4|||'||||_l ”H :» "tbrli lämn mn sn.. 'litn'jv l|fl ' ' "ll'WL .j|||"_|,l vt .nriimibu ”(i u|l',';i|.l'1_|'zi__ itt-313 ”(fd Miriam mammon... is.;
www.waaml'oah |||. 'nvom'g rsm—
|:.-|||'1»
'. _q_-|1.|| nav—hmmm slash ww» r.||'|a"|f| '$" .åhl m årig-> tmf lugnlmi lid -il|
' J"" ");iaiuu mn» mb |||. 'sriin
mm.", män.”—.a =s|lnla gslmfil gui ' stå.. turn-(551 |||; ;mfm taggiga" wah ||| || ffs s;! MP. ___ll| .. .,. eihlw'aqhni ris'admwh ""'.”
i "|
IfM)! .
4:19 Erfiil'm'J'möi '! lli-. »i.1||c"1"'||'|'wls"1's nnl'n'lii iiilpgii'u'i' 1'1' ii'girilfuuteime | Hbl.) 1.211!le rn'. ("tå Jm mixtépulalnl aim—um tft—| ' pmm ___mrlii' dodu
ir'._'|» "11
'l*ly_1"i>_0'l"h l bi.-| "it |; i..l _ m..; nu,-eiéw','lai»+'r(j|||:.l/ .'l .l|f|'r' dnm; r..||1,1.|1l'l r.f.," |
'.
|
i
lnnehåH
Sammanfattning
Kapitel1 Utredningsuppdraget
1.1 Bakgrund 1.2 Utredningens syfte 1.3 Utredningens omfattning 1.4 Utredningens genomförande 1.4.1 Organisation m m 1.4.2 Metodik 1.4.3 Utredningsresultatets tillför-
Inhghet
Kapitel 2 Tidigare utredningar, motioner m m
2.1 Utredningar 2.1.1 Sverige 2.1.2 Utlandet
2.2 Motioner m m
Kapitel 3 Översikt över nuvarande publiceringsverksamhet
3.1 Viktigare gällande bestämmelser 3.2 Verksamhetens organisation och finansiering i huvuddrag 3.3 Verksamhetens omfattning 3.4 Förhållandena i andra länder
Kapitel 4 Statens behov av kommu- nicering
4.1 Former för kommunicering 4.2 Privat initierad kommunicering 4.3 Statligt initierad kommunicering 4.4 Statlig publicering
Kapitel 5 Utgivningspolitik och finan- siering av statliga publikationer
5.1 Allmänt 5.2 Ekonomisk politik
13
16 16 16
17 17
18
20 21 21
23
24 25 26
28 30 32 35
36 36
Kapitel 6 De statliga publikationernas utgivning
6.1 Beslut om utgivning 6.2 Anskaffande av manuskript 6.3 Redaktionella frågor 6.3.1 Redaktionskostnader 6.3.2 Utgivningsfrekvens 6.3.3 Omfattning och utformning 6.3.4 Format, färg och layout 6.3.5 Planering, leveranstider och upphandling 6.3.6 Korrekturläsning 6.4 Tryckning 6.4.1 Tryckkostnader 6.4.2 Format och typografi 6.4.3 Papper och bokbinderi- utförande 6.4.4 Upp'lagans storlek 6.4.5 Olika tryckförfaranden Distribution 6.5.1 Distributionskostnader 6.5.2 Distributionsprinciper 6.5.3 Distributionsvägar 6.5.4 Försäljning 6.5.5 Expediering 6.5.6 Lagerhållning Prissättning Rabattering Bytes— och friexemplar 6.8.1 Bytesexemplar 6.8.2 Friexemplar 6.9 Redovisning och kontroll 6.10 Avtalsfrågor 6.5 6.6 6.7 6.8
Kapitel 7 Övrig stat/ig publicering
7.1 Förlagslagda publikationer 7.2 Publicering i pressen
41 42
44 44 44 46
46 48
48 48
50 50 51
53 53 57 59 59 60 60 65
66 66 67 67
69 69
Kapitel 8 Speciella frågor rörande blanketter, statliga tryckerier och det vetenskapliga trycket
8.1 Det statliga blankettrycket 8.1.1 Omfattning 72 8.1.2 Gällande bestämmelser 72 8.1.3 Nuvarande blankettservice 73 8.1.4 Aktuella åtgärder 74 8.1.5 Synpunkter 74 8.2 De statliga tryckerierna 8.2.1 Nuläge 75 8.2.2 Synpunkter 77 8.3 Det vetenskapliga trycket 8.3.1 Nuläge och aktuella åtgärder 77 8.3.2 Synpunkter 79 Kapitel 9 Behov av åtgärder
— sammanfattande synpunkter 81 B | LAGOR Bilaga 1 Blankett för publikationsupp—
gifter (till avsnitt 1.4.2) 99 Bilaga 2 Blankett för uppgiftssamman-
ställning (till avsnitt1.4.2) 103 Bilaga 3 Anvisningar för uppgifternas besvarande (till avsnitt 1.4.2) 107 Bilaga 4 Publikationsförteckning jämte uppgifter om kvantiteter och ekonomi (till avsnitt 3.3, 5.2 och 6.4.4) 111 Bilaga 5 Publikations- och informa— tionsverksamheten i andra länder (till avsnitt 3.4 och 4.1) Bilaga 6 Myndigheternas kostnader m m i konsekutiv ordning (till avsnitt 5.2) 131 Bilaga 7 PM angående skolöversty- relsens förlagsverksamhet (till avsnitt
125
5.2 och 6.5.3) 133 Bilaga 8 Statskontorets tryckeriexpedi- tion (till avsnitt 6.4.1) 138
Kapitel 10 Finansieringstekniska och organisatoriska frågor jämte förslag
10.1 Finansieringsteknik 83 10.2 Principiella alternativ för anord- nande av den statliga publicerings- verksamheten 10.2.1 Inledning 84 10.2.2 Utformning av alternativ 84 10.2.3 Precisering av alternativen 84 10.2.4 Alternativens karakteristika 86 10.3 Val av huvudalternativ 87 10.4 Serviceorganisationens utformning 10.4.1 Odelat serviceorgan 89 10.4.2 Delat serviceorgan 91 10.5 Överväganden 92 10.6 Förslag 93 Kapitel 11 Ekonomiska konsekvenser 95
Bilaga 9 Förlagslagda publikationer (till avsnitt 6.10 och 7.1) Bilaga 10 Processbeskrivning rörande odelat serviceorgan (till avsnitt 10.4.1) Bilaga 11 Centrala serviceorganets verksamhetsområden och arbetsupp- gifter (till avsnitt 10.4.2) Bilaga 12 Förslag till organisation för centralt serviceorgan (till avsnitt 10.4.2) Bilaga 13 Processbeskrivning rörande delat serviceorgan (till avsnitt 10.4.2) 146 Bilaga 14 Redogörelseförförvaltnings- mässiga uppgifter och konkurrens- förhållanden rörande vissa statliga bolag (till avsnitt 10.5) Bilaga 15 Överslagsberäkning rörande förslagens ekonomiska konsekvenser (till kap 11)
141
142
144
145
148
152
Sammanfattning
Statskontorets utredning omfattar frågor rö- rande statens tryckeri- och publicerings- verksamhet (exkl kartor och sjökort). Sålun- da behandlas spörsmål rörande inte bara de statliga publikationerna och dessas finansie- ring utan även den statliga annonseringen, blankettrycket samt de inom den centrala statsförvaltningen befintliga tryckerierna. Vidare berörs vissa frågor angående de stat- liga bidragen till det 5 k vetenskapliga tryc- ket.
Statsverkets kostnader för ifrågavarande ändamål utgjorde för budgetåret 1962/63 — det år på vilket detaljberäkningarna grun- dats — drygt 100 milj kronor. Detta belopp fördelas i runda tal på följande sätt: 63 milj kronor för publikationer, varav 44 milj kronor för de affärsdrivande verken och försvaret, 10 milj kronor för annonsering, 30 milj kronor för blankettrycket samt
4 milj kronor för det vetenskapliga trycket.
För budgetåret 1965/66 beräknas kostna— derna ha ökat till 120 21 130 milj kronor. Tas hänsyn även till de i utredningen ej med- tagna kartorna och sjökorten torde årskost- naden för den statliga tryckeri- och publice- ringsverksamheten för närvarande uppgå till i runt tal 150 milj kronor.
Intäkterna för budgetåret 1962/63 från försäljning av statliga publikationer utgjorde 26 milj kronor. Av detta belopp avsåg 21 milj kronor televerkets intäkter i samband med utgivningen av telefonkatalogen.
Antalet statliga verk och myndigheter som årligen ger ut publikationer överstiger 400. Antalet utgivna publikationer (exkl de af— färsdrivande verkens) utgör ungefär 1000
per år. Då publikationer, som givits ut i en och samma serie, här räknats såsom en enda publikation, är antalet utgåvor betydligt större.
Kännetecknande för den nuvarande tryc- keri— och publiceringsverksamheten är att några generella åtgärder i samordnande syf- te inte vidtagits med undantag av de statliga tryckerialstrens upphandling, vid vilken statskontorets tryckeriexpedition sedan ett 30-tal år tillbaka biträder statens verk och myndigheter med råd och anvisningar. Det ankommer sålunda i allmänhet på den en- skilda myndigheten att själv svara för erfor— derliga åtgärder.
Utredningens resultat visar att avsaknaden av samordning medfört brister av olika slag. Primärt beror detta på att statens verk, myn- digheter och andra organ i allmänhet saknar tillgång till särskild expertis för lösning av de speciella och ofta svårbemästrade problem som är förknippade med verksamheterna i fråga. Det har inte heller för de statliga pub- likationernas utgivning funnits förutsätt- ningar att uppnå en i skilda hänseenden eftersträvansvärd enhetlighet, tex i fråga om publikationernas utformning, prissättning och distribution.
Den otillräckliga tillgången på sakkunnig personal utgör huvudskälet till att verksam- heten inte bedrivs på ett ekonomiskt till- fredsställande sätt. Härtill kommer att man inom statsverket inte generellt sett har till— ägnat sig ett kostnadsmedvetande, som sva— rar mot verksamhetens ekonomiska vikt. Orsaken därtill torde vara att söka i avsak- naden av klara ekonomiska riktlinjer samt i otillfredsställande finansieringsmetoder.
För att avhjälpa konstaterade brister före-
slås åtgärder av olika slag. För den statliga publiceringsverksamheten bör utformas en aktiv och enhetlig men ändå flexibel utgiv- ningspolitik, som på ett ändamålsenligt sätt tar hänsyn till såväl de marknadsmässiga förutsättningarna som andra faktorer av vikt. | ekonomiskt hänseende bör denna politik baseras på en tillämpning av självfinansie- ringsprincipen med de avvikelser därifrån som kan betingas av särskilda skäl.
För att tillgodose önskemålet om att de enskilda myndigheterna skall kunna erhålla ökad service i trycknings- och publicerings- frågor föreslås en förstärkning av de centrala resurserna härför. Två alternativa organisa- tionsformer, benämnda »odelat» respektive »delat serviceorgan», synes möjliga.
Alternativet odelat serviceorgan innebär att det statliga bolaget Svenska Reproduk- tions AB (SRA) svarar för all statlig central serviceverksamhet i trycknings- och publice- ringsfrågor. Härför erfordras att bolagets nu- varande organisation ändras och utökas på så sätt att tre skilda företag skapas _ ett för tryckeriverksamhet, ett för allmän förlags- rörelse och distribution samt ett för speciell förlagsrörelse genom överföring till SRA av det nuvarande förlaget inom skolöverstyrel— sen. I samband med att dessa åtgärder vid- tas, nedläggs verksamheten vid skolöversty- relsens förlag respektive statskontorets tryc- keriexpedition.
Enligt alternativet skulle myndighet vara författningsenligt skyldig att anlita SRA:s förlag vid utgivning och produktion av tryckalster. Myndighet beslutar själv om ut- givning av publikation efter samråd med SRA:s förlag. Detta förutsätter att utgiv- ningsbesluten generellt delegerats från Kungl Maj:t. Upphandlingen av tryckeri— arbetena ombesörjs av SRA-förlagen. Någon principiell förtursrätt för SRA:s tryckeriföre- tag förutsätts inte.
Från åliggandet att anlita SRA för utgiv- ning av publikationer undantas statsdepar- tementen och de affärsdrivande verken, som dock bör äga möjlighet att — liksom riks- dagen och dess verk — efter eget önskemål anlita företaget.
Alternativet delat serviceorgan innebär att
den statliga trycknings- och publicerings— verksamheten delas upp i en kommersiell och en icke kommersiell del.
För den icke kommersiella verksamheten, vilken i huvudsak utgörs av dels uppgifter av förvaltningsmässig karaktär (normgivning, remiss- och statsbidragsärenden m m), dels serviceuppgifter rörande produktionen av icke prisbelagda publikationer, blanketter m m, inrättas ett centralt serviceorgan. Detta, vars personalbehov utgör tolv be- fattningshavare, bör lämpligen knytas till någon myndighet med upphandlande funk— tioner.
För produktion av icke kommersiellt tryck skulle myndighet på i princip samma sätt som för närvarande vara skyldig att inhämta centralorganets råd och anvisningar. Ifråga- varande upphandling beräknas utgöra 80— 85 % av de totala kostnaderna för statsver- kets upphandlade tryckeriproduktion.
Utöver det centrala serviceorganet inrät- tas på samma sätt som för alternativet odelat serviceorgan två till SRA knutna förlag. Mel— lan staten — representerad av centralorganet — och förlagen träffas ett centralavtal, enligt vilket dessa åtar sig utgivningen av kom- mersiella (d v s prisbelagda) statliga publika- tioner.
Liksom vid det första alternativet skulle myndighet — statsdepartementen och de affärsdrivande verken undantagna — vara författningsenligt skyldig att för utgivning anlita SRA:s förlag, som även svarar för tryckeriarbetenas upphandling. Myndighet beslutar själv om utgivning efter samråd med centralorgan och förlag.
Oavsett vilket av de två redovisade orga- nisationsalternativen som väljs förordas. följande finansieringsprinciper. Utgivningen av prisbelagda självbärande publikationer finansieras av SRA:s förlag. Publikationsan- slag utnyttjas för att finansiera utgivningen av prisbelagda icke självbärande samt av ej prisbelagda publikationer. Produktionen av blanketter m m finansieras medelst omkost— nadsanslag (anslagsposten till expenser), vil- ket därjämte utnyttjas för myndighets inköp av publikationer för eget bruk från SRA:s förlag.
De två redovisade organisationsalterna- tiven har båda fördelar och nackdelar. Ett klart förordnande av ettdera synes för närva- rande svårt att göra med hänsyn till att kon- sekvenserna av respektive förslags tillämp- ning nu knappast med större säkerhet torde kunna överblickas i hela sin vidd. Av detta skäl föreslås att förevarande frågor tills vi- dare löses enligt i huvudsak följande riktlin- jer.
Beslut fattas om inrättande av de tidigare omnämnda, till SRA knutna förlagen. Dessas verksamhet begränsas till utgivning av kom— mersiella publikationer, dock med möjlig— het att försöksvis även åtaga sig uppgifter rörande icke kommersiellt tryck.
Genom att en överföring till SRA:s förlag kommer att innebära relativt betydande för- ändringar inom den statliga publicerings— verksamheten förordas ett successivt ge— nomförande. Samtidigt härmed etableras en särskild försöksverksamhet i syfte att erhålla erfarenhet rörande lämpligheten av att till SRA:s förlag överföra även arbetsuppgifter av förvaltningsmässig natur jämte service- uppgifter avseende icke kommersiellt tryck.
Erfarenheterna från försöksverksamheten, som bedöms böra pågå under två till fyra är, bör läggas till grund för ett framtida slutligt ställningstagande i organisationsfrågan.
Ansvaret för genomförandet av föreslagna åtgärder bör under perioden i fråga ävila en särskild arbetsgrupp. Statskontorets nu— varande tryckeriexpedition bibehålls i prin— cip oförändrad under perioden.
Föreslagna åtgärder torde gynnsamt på- verka förutsättningarna för en effektivise- ring av den statliga trycknings- och publi- ceringsverksamheten och betydande kost- nadsbesparingar bör kunna uppnås. Storle— ken härav är dock omöjlig att på förhand bedöma med hänsyn till de genomgripande förändringar som föreslås. Ej heller kan den gynnsamma effekten för staten och samhäl- let av kvalitativt förbättrade tryckalster eko- nomiskt värderas. Genom att pris för de statliga publikationerna i väsentligt ökad omfattning kommer att tas ut vid distribu- tion till andra än statliga konsumenter, be- räknas en besparing för statsverket av över- slagsvis omkring 3,5 milj kronor per år kun- na uppnås.
KAPITEL 1
1.1 Bakgrund
Kungl Maj:t har genom beslut 28.6.1962 lämnat statskontoret i uppdrag att i samråd med riksrevisionsverket utreda frågan om den statliga publikationsverksamhetens fi- nansiering. Uppdraget har närmast föran— letts av vad riksdagens revisorer i sin år 1959 avlämnade berättelse uttalat i nämnda fråga (5 27) och riksdagens skrivelse i an- slutning härtill. Riksdagsrevisorernas synpunkter gäller primärt om inte den statliga publikations— verksamheten i ökad omfattning borde kun- na göras mer ekonomiskt självbärande, d v s verksamheten skulle i större utsträck- ning bekostas av vederbörande intressenter. Bland de åtgärder som förtjänar att beak- tas i samband med en sådan inriktning av publikationsverksamheten nämner reviso- rerna att myndigheterna helt eller delvis får dis— ponera inflytande försäljningsinkomster, att en enhetligare budgetmåssig redovis- ning övervägs för bättre överblick över inkomsternas storlek och fördelning, att direktiv angående principerna för för- säljningsinkomsternas uttagande och om grunderna för prissättningen meddelas från central myndighet samt att beträffande en eventuell förlagsrörelses närmare uppläggning och organisation av skolöverstyrelsen tillämpade princi- per torde kunna tjäna som vägledning.
Sammanfattningsvis förordar revisorerna att principerna för den statliga publikations— verksamhetens organisation och finansiering tas under omprövning.
I de över revisorernas uttalande avgivna
Utredningsuppdraget
remissutlåtandena framförs synpunkter av delvis principiell natur. Någon entydig upp- fattning i ämnet redovisas inte från remiss- myndigheternas sida.
Vid fullgörandet av uppdraget skall stats- kontoret beakta vad statsutskottet anfört i frågan i sitt utlåtande 1960:128. Där fram- hålls bl a:
Utskottet vill för egen del helt allmänt instämma i den av revisorerna uttalade uppfattningen, att det i vissa fall synes diskutabelt huruvida statsverket bör belastas med kostnaden för publikationer som privata eller andra intressenter drar nytta av i sin egen verksamhet. Särskilt vid tillkomsten av nya publikationer synes det angeläget att det klarlägges i vilken utsträckning finansieringen kan ske utan anlitande av statsmedel. En annan omständighet som är förtjänt ett beaktande ur statsfinansiell syn— punkt är tryckningskostnadernas storlek. Enligt ut— skottets mening är den av revisorerna väckta frå— gan förtjänt av att följas med uppmärksamhet — även om vägande invändningar synes kunna göras mot alltför generellt inriktade åtgärder inom före— varande område.
1.2 Utredningens syfte
Syftet med statskontorets utredning har va— rit att överväga sådana organisatoriska, fi- nansieringsmässiga och andra former av åt- gärder som kan väntas förbättra det ekono— miska utfallet av den statliga publicerings- verksamheten samtidigt som myndigheter— nas legitima publiceringsbehov tillgodoses. Vidare har beaktats önskvärdheten av en för läsekretsen ändamålsenlig distribution. Utredningen har helt inriktats på principi- ella spörsmål.
1.3 Utredningens omfattning
För utredningsarbetet har det varit betydel- sefullt att fastställa vad som förstås med
begreppet »statlig publikationsverksamhet».
Någon större svårighet att definiera det allmänna begreppet »publikation» finns ej. »Publikation» synes nämligen kunna anges som »skrift, som framställts i tryckpress». Detta är även tryckfrihetsförordningens for- mulering och för övrigt den princip som riksdagsbiblioteket tillämpar vid tryckning av sin årsbibliografi över Sveriges offentli- ga publikationer. Den angivna definitionen kan kanske vara något snäv då inte endast skrift utan även andra framställningsfor— mer, tex karttryck, möjligen kan betraktas som publikationer. En utvidgad definition har emellertid inte ansetts erforderlig.
Med »publikation» har sålunda avsetts bok, tidskrift, katalog, broschyr, folder, cir- kulär, anvisningar osv. Publikationen kan ha framställts medelst boktryck, kontorsoff— set 0 d.
Vid definition av begreppet »statlig pub- likationsverksamhet» synes det primära spörsmålet vara om detta begrepp kan an- ses synonymt med publiceringsverksamhet. Kanske kan detta spörsmål betraktas en- bart som en fråga om språkbruk. Oftast torde dock publikationsverksamhet tolkas som ett snävare begrepp än publicerings— verksamhet. Exempelvis torde sålunda den statliga annonseringen i pressen böra inräk— nas i publiceringsverksamheten men knap- past i den statliga publikationsverksamhe- ten, eftersom publikationerna där annon— serna tas in inte är statliga.
Som gräns för utredningsarbetet har valts det vidare begreppet, d v s publiceringsverk- samhet. Denna har definierats som den publicering »som aktivt initierats genom statsverkets försorg och som medför ekono— miska konsekvenser för statsverket».
Om gränsdragningen i övrigt är att säga att utredningen inte omfattat kartor, sjö- kort eller affischer, ej heller hemliga pub- likationer. Däremot behandlas frågan om statsverkets annonsering. Likaledes berörs det statliga blankettrycket, statliga tryckeri- er och det 5 k vetenskapliga trycket. Anled- ningen till att dessa sistnämnda områden tagits med är bl a den, att det i samband med dessa aktualiseras problem som i olika
hänseenden är likartade med dem vid ut- givning av publikationer. Sålunda har det, såsom framgår av det följande, ansetts både möjligt och lämpligt att låta vissa av de åt- gärder, som föreslås på publiceringssidan, omfatta även nämnda områden.
I utredningen berörs mera perifert såda- na kommuniceringsmedia som film, radio, television o d.
1.4 Utredningens genomförande
1.4.1 Organisation m m
Organisatoriskt har utredningsarbetet bedri- vits av en arbetsgrupp inom statskontoret. Denna bestod ursprungligen av tre befatt- ningshavare jämte den särskilt tillkallade experten Ocklind. Efter det kartläggnings- arbetet slutförts, har såsom experter även anlitats riksdagsman Ståhl, överlantmätare Sjölin, civilekonom Björkman och fil lic Foyer. Enligt vad som angivits i Kungl Maj:ts direktiv har samråd ägt rum med riksrevisionsverket.
Våren 1963 verkställdes en föranalys av den statliga publikationsverksamheten, var- efter planeringsarbetet påbörjades. Under sommaren 1963 tillfrågades de statliga myn- digheterna angående sin publiceringsverk- samhet. Det insamlade materialet bearbeta- des på olika sätt. Vid sidan av det fortsatta planeringsarbetet utfördes vissa punktun- dersökningar. Resultaten av bearbetningen var klara under hösten 1964.
1.4.2 Metodik
Till grund för utredningen ligger en skrift- lig enkät, omfattande samtliga Kungl Maj:t underställda myndigheter med undantag av de affärsdrivande verken och de militära myndigheterna. Sålunda har även kommit att behandlas av läroanstalterna utgivna kataloger, arbetsordningar och årsredogö— relser. Trots att dessa kan betraktas som mindre intressanta i förevarande samman— hang har de tagits med därför att detta inte medfört något större merarbete och att det funnits anledning att undersöka dem
från bla typografisk-ekonomisk synpunkt. Vid bearbetningen av materialet har dessa publikationer hållits åtskilda från de övriga.
Hos de affärsdrivande verken och de mi- litära myndigheterna har under hand gjorts förfrågan angående kostnaderna för och in- täkterna av deras publikationsverksamhet samt vilken personal som varit sysselsatt i denna verksamhet. Publiceringsverksamhe- ten rörande riksdagen och dess verk har in- te undersökts med undantag av riksdags- trycket, vilket tagits med efter särskild över— enskommelse härom mellan riksgäldskonto- ret och statskontoret.
Vad gäller statsverkets annonseringskost— nader har uppgifter inhämtats från statens upplysningsbyrå, som deltagit i en av sta- tens sakrevision år 1960 verkställd utred- ning angående statsverkets annonsering.
I en första etapp i enkäten kartlades vil- ka myndigheter som givit ut publikationer under budgetåret 1962/63. Till de myndig- heter, som uppgav att så varit fallet, över- sändes två typer av blanketter jämte före- bilder och anvisningar för ifyllandet (se bi- lagorna 1—3). Ett exemplar av den ena blankettypen skulle fyllas i för varje publi- kation som myndigheten givit ut under nämnda år. Den andra blanketten utgjordes av en sammanställningsblankett.
De uppgifter, som myndigheterna lämna— de i blanketterna, måste i vissa fall kom- pletteras. Därefter kodades uppgifterna och koden stansades in på hålkort. De resultat, som erhölls vid den följande bearbetningen av hålkorten, ligger delvis till grund för framförda synpunkter och förslag.
Uppgifter har inhämtats om den statliga publikationsverksamheten i andra länder, framförallt vad gäller Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och Nordirland, Ka- nada samt USA. Vidare har Svenska Tid- ningsutgivareföreningen tillfrågats om sina synpunkter på behovet av information om utgivning av statliga publikationer m m.
Under den tid som utredningsarbetet på— gått har inom statskontoret aktualiserats flera problem som haft anknytning till frå- gan om statens publiceringsverksamhet. Så- lunda har avgetts yttrande över ett förslag
rörande omläggning av statistiska centralby- råns distribution av publikationer. Vidare har statskontoret medverkat i en utredning om förlagsverksamheten vid skolöverstyrel- sen. Med Nordiska museet har dryftats pro- blem, bla frågor om upphovsrätt, i sam- band med dess förlagsverksamhet. I remiss— utlåtande angående blankettkommissionen har statskontoret behandlat frågan om dis— tribution av blanketter och hållande av re- servlager. Liknande frågor har diskuterats med rikspolisstyrelsen och riksåklagarämbe- tet. i andra remissutlåtanden har statskon- toret yttrat sig angående vid 1965 och 1966 års riksdagar väckta motioner om förslag till utredning rörande den statliga informa- tionsverksamheten m m samt över statligt stöd till pressen (SOU 1965:22).
1.4.3 Utredningsresultatets tillförlitlighet
För att underlätta uppgifternas besvarande har —- såsom tidigare framhållits - till myndigheterna översänts både förebilder och anvisningar tillsammans med frågefor- mulären. Muntlig kompletterande informa- tion har även lämnats i viss omfattning. Felaktigheter i primärmaterialet på grund av missförstånd torde därför vara få.
Utredningen omfattar publikationer av många slag. Även formerna och organisa- tionen för publikationernas utgivande skif- tar väsentligt. Det största problemet vid frå- gornas besvarande torde de publikationer ha erbjudit som aktivt initierats genom statsverkets försorg men som förlagts av an- nan. Uppgifterna angående dessa publika- tioner, totalt 17, har behandlats speciellt.
Utredningsresultatets tillförlitlighet på- verkas av att myndigheterna ibland vid be- svarandet av frågorna varit tvungna att gö- ra uppskattningar därför att de inte haft tillgång till faktiska uppgifter. I vissa fall har myndigheterna inte besvarat samtliga frågor.
En fråga, som i detta sammanhang för— tjänar att särskilt belysas, är den som hör ihop med periodiseringsproblemet. För att över huvud möjliggöra en konsekvent en- kät har det varit nödvändigt att i fråga om
utgifter och inkomster strikt kartlägga vad som bokförts under perioden i fråga. Emel— lertid har de till en publikations utgivning hörande ekonomiska transaktionerna inte alltid varit tidsmässigt koordinerade med själva utgivningen. Detta innebär att myn— dighet kan ha uppgivit kostnader för och intäkter av publikationer, som inte givits ut under ifrågavarande budgetår men där bokföring skett under detta år. Sådana kost- nader och intäkter, som redovisats särskilt, har avsett antingen tidigare utgivna publi- kationer eller publikationer, för vilka utgiv- ningen förberetts. Å andra sidan kan myn- dighet ha uppgivit — detta kan särskilt gäl- la s k engångspublikationer — att publika— tion givits ut under året i fråga utan att kostnader och intäkter redovisats (på grund
av att dessa bokförts under annan redovis- ningsperiod). Genom de konsekvenser, som kan uppstå till följd av det påtalade perio- diseringsproblemet, bör försiktighet iakttas vid bedömningar av enskilda myndigheters publiceringsverksamhet. Problemet torde dock sakna större betydelse för analyser av den totala statliga publiceringsverksamhe— ten.
Även om enkätmaterialet från tillförlit- lighetssynpunkt sålunda kan vara behäftat med vissa påtalade bristfälligheter, synes ändå de i det följande redovisade resultaten böra bedömas som i allt väsentligt rättvi- sande. Representativiteten torde även få anses vara god, då enkäten omfattat det helt dominerande antalet statliga myndig— heter.
KAPITEL 2
2.1 Utredningar 2.1.1 Sverige
Den statliga publiceringsverksamheten har tidigare inte utretts i sin helhet. Inom vissa begränsade områden har emellertid utred- ningar företagits.
Sålunda behandlade kommittén för soci— al upplysning i sitt betänkande >>Social upp— lysning» (SOU 1949:31) de med denna frå— ga sammanhängande publiceringsaspekter— na. Kommittén konstaterade ett behov av ökad social upplysning direkt till allmän— heten, modernisering av uttrycksformerna, kontinuerlig och samordnad upplysnings— verksamhet m m samt effektivare utlandsin- formation. Man föreslog inrättande av ett centralorgan för socialupplysning men det- ta förslag har inte realiserats.
I trycksakskommitténs betänkande »Det statliga utredningstrycket» (SOU 1950:25) föreslogs åtgärder för att modernisera och förbilliga utredningstrycket. Förslagen be- rörde utredningarnas redigering (bättre sys- tematisering, mer koncentrerad skrivning), tryckning (färre korrigeringar i satt text samt ändringar i typografi och illustrering), utgivning (korta populära broschyrer som komplement till större svårtillgängliga ut— redningar) och distribution (snabbare bok— handelsdistribution). Vidare föreslogs ett utredningskansli för att underlätta och ra— tionalisera kommittéernas arbete. Förslagen har delvis genomförts, dock inte vad gäller utredningskansli.
I »Bokutredningen» (SOU 1952:23) dis- kuterades om ett statligt bokförlag borde inrättas i konkurrens med övriga av enskil- da och organisationer ägda förlag. Ett så-
Tidigare utredningar, motioner m m
dant förlag kunde, menade utredningen, erhålla stöd av annan tryckeri- och förlags- verksamhet. Det borde svara för större de— len av den statliga publiceringsverksamhet som lades ut på den privata tryckeriindu- strin. En allmän samordning av statens offi— ciella publiceringsverksamhet ansågs både önskvärd och nödvändig. Två ledamöter re— serverade sig mot dessa synpunkter.
I utredningen om »Psykologiskt försvar» (SOU 1953:27) diskuterades bla informa- tionstjänsten och informationsbehoveti krig och fred.
I en utredning från 1960 behandlade då- varande statens sakrevision statsverkets an- nonsering. Sakrevisionen konstaterade att den huvudsakliga annonseringen avsåg de affärsdrivande verken och att annonsering- en till närmare 70% placerades i storstads- pressen, där en tidning intog en domineran- de plats. För att staten bättre skulle kunna bevaka rätten till kvantitetsrabatter från tidningarna föreslogs att annonseringen skulle koncentreras till ett fåtal annonsby- råer, som genom tillgång på kvalificerad personal också kunde medverka till en höj— ning av annonsutformningens kvalitet m m. Inrättandet av en statlig annonsbyrå avvi- sades. Sakrevisionen föreslog också en över- syn av kungörelseförfarandet. Även riksda— gen har vid senare tillfälle begärt en sådan översyn.
I statsvetenskaplig tidskrift år 1960 (s 283—314) återgavs en uppsats om »Stat- liga myndigheters upplysningsverksamhet i Sverige» av fil kand L Lönnback. Innehål- let i denna uppsats berörs i senare avsnitt (4.1 och 4.3).
I utredningen om »Effektivare konsu-
mentupplysning» (SOU 1964:4) konstatera- des ett behov av bl a en successiv förnyelse av metodiken i upplysningsverksamheten, en till konsumenterna riktad, ny statlig pe- riodisk tidskrift på konsumentupplysnings- området, ökat samarbete med massmedia, skolor och organisationer, bättre service- verksamhet på informationsområdet och re- gionala upplysningscentraler.
I statskontorets utredning från maj 1964 angående den statliga tryckeriverksamheten framhölls bl a att behovet av tryckalster i regel borde tillgodoses genom särskilda för ändamålet inrättade allmänna eller enskil— da affärsdrivande organ. Dessa svarade för ca 90 0/0 av statsförvaltningens tryckeriarbe— ten. I vissa speciella fall ansågs tryckeri kunna inrättas hos myndighet.
2.1.2 Utlandet
| utlandet har den statliga publicerings- verksamheten tilldragit sig en ökande upp- märksamhet. Här skall blott nämnas några undersökningar härom.
På UNESCO-initiativ utkom år 1958 »A study of current bibliographies of na- tional official publications» sammanställd av The International Committee for Social Sciences Documentation. Redogörelse för innehållet lämnas under avsnitt 3.4 »För- hållandena ] andra länder».
Vid en av The International Institute of Administrative Sciences anordnad kongress år 1962 framlades en utredning om den statliga publikationsverksamheten (»Public Relations in Administration: Official Pub— lications» av S Honoré). Utredningen be— rörs på flera ställen i det följande.
I en norsk utredning »Statens Infor— masjonstjeneste» (1962) rekommenderades ökade insatser från statens sida, bl a ökad informativ annonsering till allmänheten. Det föreslogs också att en generell informa- tionsplikt till allmänheten skulle inskrivas i lag när det gällde beslut av väsentlig bety— delse för samtliga eller större delen av med- borgarna. En särskild informationsavdel- ning skulle inrättas för konsultativ informa— tionsverksamhet och annonsrådgivning. Vi-
dare skulle avdelningen omfatta tryckeri- kontor och statligt förlag för officiellt tryck. Förslaget har inte antagits i sitt ursprung- liga skick men som ett resultat därav har fro rn 1.1.1965 inrättats ett nytt organ »Statens informasjonstjeneste» som ett sam— ordnings- och konsultorgan på det statliga informationsområdet.
Nordiska kulturkommissionen behandla- de år 1963 »Rationalisering av tidskriftspro- duktionen i de nordiska länderna» mot bak- grunden av de ökade statliga understöden till vetenskapliga tidskrifter.
I Kanada företogs 1960—63 en genom— gripande översyn av den statliga förvalt- ningen. Två av rapporterna behandlar pub— liceringsfrågor (»Royal Commission on Go- vernment Organization: 9, Printing and Publishing» samt »13, Public Information Services»). Rapporterna tas upp i bilaga 5 (Publikations- och informationsverksamhe- ten i andra länder).
Ett amerikanskt standardverk om statliga publikationer — närmast för bibliotekens behov — »Government Publications and their use» — utgavs år 1962 av Schmecke- bier—Eastin. Det innehåller även upplys- ningar om distribution och försäljning.
År1963 utkom i USA den s k Weinberg- kommittén med sitt betänkande »Science, Government and Information». Kommit- tén, som tillsattes av president john F Ken- nedy, behandlade vilka åtgärder som från statens sida krävdes för att förbättra infor- mationen till och från statliga och privata forskningsanstalter.
2.2 Motioner m m
Den statliga publiceringsverksamheten i Sverige har även behandlats i tidigare, i riksdagen väckta motioner. I detta avseende må först omnämnas en motion år 1957 (II:120) om inrättande av ett förlag och en bokhandel för det statliga, kommunala och internationella trycket. I sitt utlåtande nr 18 framhöll allmänna beredningsutskottet bl a att, även om ett statligt bokförlag skul- le innebära att det officiella trycket fick en
större spridning, det vore tveksamt om ök- ningen kunde bli så stor att rörelsen blev ekonomiskt bärande. Vad gällde den statli- ga bokhandelsrörelsen syntes ekonomiska betänkligheter kunna göras ännu starkare gällande än i fråga om förlagsrörelsen. — Motionen bifölls ej av riksdagen.
Även under de senaste åren har fram- ställts ett flertal motioner som berört den statliga publiceringsverksamheten. Sålunda har tagits upp frågor om effektivisering av publikationsverksamheten hos vissa stat- liga myndigheter och utvidgning av riks- dagens upplysningstjänst. En utredning om samhällets PR-verksamhet har förordats liksom ökad upplysning om Sverige i utlan— det och anslag till stöd för en nordisk bok- marknad.
Vidare har framförts yrkanden om över— syn av den konsumentupplysningsverksam- het som bedrivs inom olika institutioner samt angående omfattningen av och for— merna för den framtida konsumentupplys- ningen. Man har begärt utredning av den statliga informationsverksamheten, dess om- fattning, inriktning och utformning samt ef— fektivisering av denna verksamhet och för- bättrad samhällsinformation genom ökad annonsering i dagspressen av staten och kommunerna. Frågorna om upprättande av ett samhällsägt förlag för skolböcker och annan undervisningsmateriel samt om möj— ligheterna att nedbringa bokpriserna till en ur kulturbefrämjande synpunkt lämpligare nivå har likaledes motionsvägen blivit före- mål för riksdagens prövning. Omnämnas må även att det lagts fram förslag om över- syn av det statliga kommittéväsendet och inrättande av ett kommittéhus.
De i nämnda frågor väckta motionerna
har som regel inte föranlett några mer vä- sentliga åtgärder. Det bör dock nämnas att riksdagen hos Kungl Maj:t hemställt om utredning rörande bla inrättande av ett samhällsägt skolboksförlag samt angående den samhälleliga informationen genom dagspressen (rskr 1964z407 resp rskr 1966: 128). I fråga om den förstnämnda utred- ningen må nämnas att Kungl Maj:t 27.1. 1966 tillsatt en offentlig utredning rörande produktion och granskning av läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel mm. Som en av de sakkunnigas viktigaste upp- gifter nämns bland direktiven att utreda frågan om inrättande av ett samhällsägt förlag för produktion av läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel.
I detta sammanhang bör även framhål- las att riksdagens revisorer under senare år tagit upp vissa spörsmål som berört den statliga publiceringsverksamheten. Reviso- rerna har sålunda granskat verksamheten vid vattenfallsstyrelsens avdelning för press- och informationstjänst och verkställt under— sökning av tidskriften Sociala Meddelan- den. Vidare har revisorerna föreslagit en översyn av de författningsbestämmelser som reglerar kungörelseannonseringen samt framfört vissa synpunkter på statskalen— derns redigering.
Av den lämnade redogörelsen torde bl a framgå att tidigare utredningar här i landet inom ifrågavarande område berört avgrän- sade problem. Förevarande utredning får alltså betraktas som en första mer samlad undersökning av den statliga publicerings- verksamheten. Det har därför befunnits motiverat att i vissa avseenden lämna en relativt utförlig redogörelse för undersök- ningsresultaten.
KAPITEL3
verksamhet
3.1 Viktigare gällande bestämmelser
SFS 1922:98 angående statens offentli- ga utredningars yttre anordning
Här anges vilka publikationer som skall sammanföras under beteckningen Statens offentliga utredningar. Vidare föreskrivs att publikationer i serien skall tillhandahållas allmänheten genom bokhandeln.
Det åligger statskontoret att bl a medde— la närmare föreskrifter angående utredning— arnas utstyrsel och att fastställa deras för- säljningspris. Ämbetsverkets tryckeriexpedi- tion har utfärdat vissa anvisningar beträf- fande utarbetande av manuskript m m till kommittébetänkanden.
SFS 1922:609 angående ämbetsverks och andra myndigheters samlingar av kungörelser, cirkulär m m
Här föreskrivs vissa anordningar beträffan- de serieindelning, paginering, format, typo- grafi, tillhandahållande m m för statliga publikationer. Den utveckling, som det stat- liga publikationstrycket undergått efter det kungörelsen utfärdades, har emellertid gjort bestämmelserna inaktuella, varför de för närvarande endast tillämpas i begränsad omfattning.
SFS 1931:72 angående åtgärd för upp- rättande av en årsbibliografi över Sve— riges offentliga publikationer
Till statsförvaltningen hörande verk eller myndighet skall till riksdagsbiblioteket över- lämna ett exemplar av varje publikation som verket eller myndigheten ger ut från trycket. Detta skall ske omedelbart efter publikationens utgivande. Syftet härmed är
Översikt över nuvarande publicerings-
bla att biblioteket skall kunna upprätta en årsbibliografi.
SFS 1937:780 (m ändr) med vissa be— stämmelser angående tryckning för sta- tens räkning
Statliga myndigheter är skyldiga att beträf- fande förekommande tryckningsarbeten, i den mån kostnaderna överstiger 300 kronor, inhämta statskontorets råd och anvisningar angående arbetets planläggning och utfö— rande, såsom val av företag, hos vilket tryckningen skall beställas, val av stilar och papper samt pris, tid och andra villkor för beställningens utförande.
All tryckning åt kommittéer, kommissio- ner och sakkunniga skall beställas genom statskontoret, som även har att övervaka det beställdas utförande.
Räkning å tryckning skall, där beloppet överstiger 300 kronor, av myndighet el— ler kommitté sändas till statskontoret för granskning och må inte betalas innan stats— kontorets tryckeriintendent tecknat godkän— nande på räkningen.
SFS 1941:535 med vissa föreskrifter an- gående bokföring och redovisning av utgifter från omkostnadsanslag för stat- liga verk och myndigheter m m
Här stadgas bl a att på anslagspost för publi- kationstryck må avföras endast utgifter för egentligt publikationstryck, däremot inte ut- gifter för blanketter eller liknande expenser.
SFS 1953:526 angående det statistiska tryckets yttre anordning Här föreskrivs bl a att den officiella stati- stiken skall ges ut i en publikationsserie.
Publikationsexemplar skall tillhandahållas köpare genom bokhandeln eller på annat sätt, delas ut till myndigheter, bibliotek och andra institutioner inom landet samt sändas till utlandet av statistiska centralbyrån jäm— likt dess instruktion.
Försäljningspriset skall bestämmas av ve- derbörande ämbetsverk i samråd med stats- kontorets tryckeriintendent. Statistiska cen— tralbyrån skall utfärda anvisningar till led— ning för det statistiska tryckets yttre anord- ning.
SFS 1960:729 angående lag om upp- hovsrätt till litterära och konstnärliga verk
I 95 stadgas att handlingar, vilka upprät- tats hos myndighet som avses i 2 kap 35 tryckfrihetsförordningen , inte är föremål för upphovsrätt. Sådan rätt må dock göras gällande till officiell karta, som upprättats inom rikets allmänna kartverk respektive sjöfartsstyrelsen. (I nämnda stadgande i tryckfrihetsförordningen anges vad som me- nas med statlig och kommunal myndighet.)
SFS 1962:443 (m ändr) angående statsmyndigheternas rätt att trycka pub- likationer
Här stadgas att statsmyndighet ej må trycka någon publikation på statsverkets bekostnad utan att Kungl Maj:t för varje särskilt fall lämnat tillstånd därtill. Bestämmelsen äger enligt författningen inte tillämpning på statsdepartementen, försvarets kommando— expedition, till försvarsdepartementet hö- rande myndigheter, statens affärsdrivande verk och statens institut för konsumentfrå- gor samtej heller i fråga om serien Sveriges officiella statistik, sådana kortare anvisningar, meddelanden, råd eller upplysningar, som är avsedda för allmännare spridning, eller ca130 publikationer eller publikationsserier, som angivits i en till kungörelsen fogad för- teckning.
I detta sammanhang må även nämnas föl— jande bestämmelser i fråga om statsverkets annonsering.
Kungl brev 30.6.1960 angående vissa åtgärder med avseende på statsverkets annonsering
Enligt föreskrifterna i brevet skall statens sakrevision (nuvarande riksrevisionsverket) i samråd med statens upplysningsbyrå följa utvecklingen på annonsmarknaden i vad avser statsverkets annonsering samt på be- gäran lämna andra myndigheter upplys- ningar och biträde i hithörande frågor.
Myndigheterna har underrättats om vad nyss sagts samt lämnats anvisningar på kön- taktmän för ifrågavarande ärenden. Vidare har i samråd med statens upplysningsbyrå utgivits en broschyr »Hur handlägges den statliga annonseringen effektivt», där anvis- ning ges om redigering och typografisk ut- formning av olika slag av annonser för stat- liga myndigheter. Broschyren ger även upp- lysning om vilken service som kan erhållas när annonsbyrå anlitas.
3.2 Verksamhetens organisation och finansiering i huvuddrag
De organisatoriska spörsmålen omfattar i huvudsak redaktion, tryckning samt distri- bution (: försäljning, expedition och la- gerhållning).
De redaktionella arbetsuppgifterna ingår i allmänhet som en del av en eller flera befattningshavares tjänsteåligganden. Hos större myndigheter har redaktörer anställts för nämnda uppgifter. | publikationerna intagna bidrag utarbetas i stor omfattning av statstjänstemän som ett led i deras ordi- narie arbete.
För tryckning av en publikation anlitar myndigheterna eget eller utomstående tryc— keri. Förutom det statliga affärsdrivande tryckeriet Svenska Reproduktions Aktiebo- laget (SRA) finns ett 30-tal tryckerier inom statsförvaltningen. Såsom tidigare framhål— lits är statlig myndighet skyldig att beträf- fande tryckningsarbeten över viss kostnads— gräns inhämta statskontorets råd och anvis- ningar angående arbetets planläggning och utförande.
Distributionen av publikationer äger ofta
rum i myndighetens egen regi. I vissa fall ombesörjs den dock av vederbörande tryc- keri. I andra fall åter anlitas Nordiska Bok- handeln eller annan distributör för detta ändamål.
Enligt enkäten, som ju inte omfattar de affärsdrivande verken eller de militära myndigheterna, krävde publikationsverk- samheten budgetåret 1962/63 en personal- insats som motsvarade totalt närmare 250 heltidsanställda befattningshavare, därav ca 175 för redaktionella uppgifter, 25 för tryckning och 50 för distribution.
Den statliga publikationsverksamhetens utgifter finansieras enligt enkäten till över- vägande del — 85 % — medelst anslag. I ett fåtal fall har staten överlåtit utgivningen till privata förlag, varvid dessa svarar för finansieringen med undantag av de redak- tionella kostnaderna. Inkomsterna från publikationsverksamheten får som regel inte disponeras av myndigheterna utan inleve- reras till statskassan.
Av uppgifterna i enkäten framgår att 55 % av kostnaderna bestritts från publika- tionsanslag, 21 % från löneanslag och 9 % från omkostnadsanslag. 9 % av kostnaderna har täckts genom sådana intäkter från publikationsverksamheten som myndigheten fått disponera. Slutligen har beträffande 60/0 av kostnaderna annan finansierings- form (materielanslag, anslag från forsk- ningsråd m m) kommit till användning.
3.3 Verksamhetens omfattning
l enkäten tillfrågades i första etappen 571 myndigheter, inklusive allmänna läroverk och andra liknande skolor, om de givit ut någon publikation under budgetåret 1962/ 63. Av dessa uppgav 391 att så varit fallet. Dessa myndigheter har lämnat uppgifter beträffande 930 publikationer, varav 386 utgjorts av skolkataloger, arbetsordningar, årsredogörelser från seminarier od. Kost- naderna för publikationerna, som tryckts i totalt omkring 42 milj exemplar, har upp- gått till ca 17,5 milj kronor, medan intäk- terna utgjort ca 3 milj kronor. Av kostna-
derna faller ca 0,7 milj kronor på skolka- taloger o likn, som med endast några få undantag delats ut gratis. Förutom nämn- da kostnader har under budgetåret bokförts kostnader om 1,3 milj kronor, som avser antingen under tidigare är utgivna publika— tioner eller publikationer för vilka utgiv— ning förberetts. Intäkterna från dessa pub— likationer uppgick till ca 1 milj kronor.
De nämnda intäkterna är direkt hänför- liga till publikationsverksamheten. Därut- över förekommer emellertid indirekta intäk— ter. Sådana kan avse inflytande avgifter av olika slag, vilka inte enbart är avsedda att täcka myndighetens kostnader i samband med publikationsverksamheten, exempelvis kursavgifter. Då det som regel inte varit möjligt att bedöma hur stor del av dessa in- täkter som bör hänföras till publikations- verksamheten, har kartläggning endast kun— nat ske om sådana intäkter förekommit el- ler ej. Enligt enkätens resultat har bara några enstaka myndigheter, tex patent— och registreringsverket samt statens institut för hantverk och industri, uppgivit att så- dana intäkter förekommit.
I bilaga 4 lämnas en förteckning över myndigheterna och deras publikationer. Där har även för varje publikation angivits antal nummer per år, upplagestorlek, kost- nader och intäkter liksom för varje myn- dighet dess totala kostnader för och intäkter av publikationsverksamheten under budget- året 1962/63. Det bör observeras att i sist- nämnda belopp kan ingå kostnader och intäkter för andra publikationer än sådana som givits ut under ifrågavarande budgetår. l totalbeloppen har nämligen upptagits samtliga under året bokförda kostnader och intäkter.
Enligt de uppgifter, som under hand in- hämtats från de affärsdrivande verken och de militära myndigheterna angående deras publikationsverksamhet under motsvarande period, har kostnaderna härför uppgått till ca 44 milj kronor, medan intäkterna belöpt sig till ca 22 milj kronor. Av sistnämnda belopp hänför sig ca 21 'milj kronor till te— leverkets intäkter i samband med utgivning— en av telefonkatalogen.
Uppgifter om statsverkets annonserings- kostnader lämnas till statens upplysningsby- rå från dels de båda annonsbyråer som i huvudsak anlitas av statliga myndigheter och dels några affärsdrivande verk. Enligt dessa uppgifter har nämnda kostnader un— der är 1963 för myndigheternas del utgjort ca 5,4 milj kronor brutto, vartill kommer annonsering för affärsdrivande verk och statliga bolag om ca 2,1 milj kronor. Från dessa bruttobelopp skall dras av annonsör- rabatter med 140 000 respektive 70 000 kro- nor. I angivna belopp ingår inte direktbe- ordrad annonsering från statliga myndighe- ter. Denna torde för länsstyrelsernas del kunna uppskattas till närmare 2 milj kro- nor för nämnda år, varav en del täcks av avgifter från sökande.
Av de lämnade uppgifterna framgår att statens kostnader för publiceringsverksam- heten under budgetåret 1962/63 kan beräk- nas till ca 72 milj kronor. Intäkterna av nämnda verksamhet har under samma tid uppgått till ca 26 milj kronor.
Om man även tar hänsyn till de i utred- ningen inte medtagna områdena av den statliga publiceringen, dvs kartor, sjökort, affischer m m, kan årskostnaden beräknas uppgå till totalt minst ca 88 milj kronor.
Som tidigare nämnts kommer utredning- en att även behandla bl a dets k vetenskap- liga trycket och de statliga blanketterna. Vad gäller omfattningen av statens bidrag till det vetenskapliga trycket må framhållas att staten budgetåret 1962/63 delat ut nå- got mer än 1 milj kronor i tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar. Till övriga veten- skapliga publikationer har utgått statsbi- drag med närmare 3 milj kronor. Årskost- naden för det statliga blankettrycket kan överslagsvis beräknas uppgå till ca 30 milj kronor.
Sammanfattningsvis kan sägas att den inom ramen för utredningen behandlade verksamheten medför för statsverket mycket betydande kostnader. För budgetåret 1962/ 63 torde dessa ha överstigit100 milj kronor (kostnader för kartor etc därvid ej inräkna- de). Då sedan dess såväl verksamheten ökat i omfattning som prisstegring skett, kan de
totala kostnaderna för budgetåret 1965/66 beräknas uppgå till 120 åt 130 milj kronor.
3.4 Förhållandena i andra länder
I bilaga 5 (avsnitt 1) redogörs för några principiellt olika sätt att organisera publika— tionsverksamheten i andra länder. Det har befunnits motiverat att lämna denna redo— görelse då den visar hur problem, som be— handlas i det följande, lösts inom andra sta- ter.
Det svenska sättet att organisera publika— tionsverksamheten — denna utövas av ve- derbörande myndighet med biträde av tryc- keriteknisk expertis — har motsvarighet i övriga nordiska länder. I två av dessa har dock vissa förlagsuppgifter tillagts tryckeri— expertisen. I Norge har som nämnts förslag väckts om en mer centraliserad verksamhet. Även i andra länder med decentraliserad ordning har en mer centraliserad utgivning diskuterats och i några fall är utvecklingen på väg mot centralisering. De förhållanden på den statliga publikationssektorn som se— dan mer än hundra år existerat i England torde därvid ha varit en förebild.
| Sverige har de trycktekniska frågorna betonats genom inrättandet av statskonto- rets tryckeriexpedition. Samma framhävan- de av tryckningens roll har även påverkat andra länders organisation av publikations- verksamheten. Av tillgängligt material an- gående utländska förhållanden framgår att det numera finns en tendens att i ökad utsträckning uppmärksamma distributions- och förlagsfrågorna. I den tidigare om- nämnda UNESCO-utredningen från 1958 framhölls bl a att en centralisering av tryck- ningen var allt svårare att genomföra och att förlagsfrågorna (utformning, prissätt- ning, distribution och finansiering) krävde centrala åtgärder. Det var bättre, framhöll denna utredning, att öka kostnaderna för att avyttra publikationerna än att låta des- sa ligga outnyttjade sedan stora belopp för- brukats på tryckningen. Vidare bör erinras om de föreslagna åtgärderna i Kanada, för vilka redogörelse lämnats i nämnda bila—
ga 5. Enligt dessa förslag skall förlagsverk- samheten tillmätas ökad vikt i förhållande till tryckeriverksamheten. Även det norska förslaget är ett uttryck för samma inställ— ning.
En annan tendens, som också kan utläsas av det tillgängliga materialet angående ut- landet, är att den statliga publikationsverk- samheten tilldragit sig ökad uppmärksam- het. Detta beror sannolikt på den statliga
sektorns tillväxt och därmed sammanhäng- ande kommuniceringsbehov. De diskutera- de problemen gäller inte bara förlags-, tryck— nings- och organisatoriska frågor utan även hur de statliga publikationerna skall kunna göras tillgängliga för dem som är intressera- de därav. Bland de problem som uppmärk- sammats ingår bibliotekens dokumentations- frågor, den typografiska gestaltningen och komprimeringen av stoffet.
KAPITEL 4
Den statliga publiceringsverksamheten är endast ett led i den omfattande kommuni- ceringsverksamhet som bedrivs såväl inom statsförvaltningen som mellan denna och utomstående, dvs allmänheten, näringsli— vet, organisationer o s v. I det följande läm- nas en översikt över statens generella kom- municeringsbehov för att söka belysa hur publiceringsverksamheten är inordnad i ett större sammanhang. Vidare behandlas frå- gan på vilka olika sätt statens informativa verksamhet — särskilt vad gäller informa— tionen till allmänheten — kan bedrivas.
4.1 Former för kommunicering
Statens behov att kommunicera tar sig hu— vudsakligen uttryck i
meddelande av föreskrifter och beslut (t ex lagar, förordningar); information och rådgivning (t ex konsu- mentupplysning); redovisning av den egna verksamheten (t ex årsberättelser, statens offentliga utred— ningar); kontaktetablering (t ex remissverksamhet, platsannonsering); samt goodwillskapande, reklam o d.
Den vanligaste formen av statlig kommuni- cering är den, när myndigheternas befatt- ningshavare genom samtal eller brevledes besvarar förfrågningar och lämnar uppgif- ter. I tidigare nämnda (avsnitt 2.1.1) upp- sats om »Statliga myndigheters upplysnings- verksamhet i Sverige» har detta kallats pas- siv information. Då denna form av kom- municering ej är av intresse i detta sam-
Statens behov av kommunicering
manhang, kommer den inte att vidare beröras.
Informationen kan även vara aktiv, var- vid staten på eget initiativ medverkar vid dess utformning och spridning. En del av denna information vad gäller vissa lagar, förordningar och beslut är författningsmäs- sigt reglerad. Detta slag av kommunicering kan benämnas formell information. Många författningar innehåller fortfarande bestäm- melser om kungörande i kyrka genom upp- läsning eller genom anslag. I andra fall sker kommuniceringen genom annonsering i dagspressen, införande i Svensk författ— ningssamling eller annan kungörelsesamling eller genom publicering i Post- och Inrikes Tidningar. Någon sammanfattande förord— ning eller annan redovisning angående vil- ka ärenden som skall annonseras i sistnämn— da tidning finns inte.
Ifrågavarande distribution av statlig in- formation medger endast en relativt be- gränsad spridning. Frågan om kungörelse— förfarandet har behandlats av flera utred- ningar. Bla har besvärssakkunniga i sitt slutbetänkande >>Lag om förvaltningsförfa- randet» (SOU 1964:27) föreslagit delgiv— ning genom anslag på postanstalter, kombi— nerat med meddelande om anslaget i pres— sen. Ytterligare utredningar om kungörel- seförfarandet har satts i fråga.
Den övervägande delen av den aktiva in- formationen sker genom att staten ger ut publikationer av olika slag, tex böcker, tid— skrifter, kataloger, broschyrer, folders, cir— kulär och anvisningar, eller i enstaka fall genom affischering. Dessa åtgärder kan va- ra av funktionärsupplysande karaktär och rikta sig till vederbörande myndighets egen
personal men de kan även vända sig till den allmänhet eller annan, som berörs av myn- dighetens verksamhet.
Radio, television och press strävar efter att ge en omfattande och detaljerad för- medling av nyheter rörande statsförvalt— ningens verksamhet. Principen att allmänna handlingar skall vara offentliga underlättar denna nyhetsbevakning. Det ligger i nämn- da medias sätt att arbeta att främst upp» märksamma nyheterna inom statsförvalt- ningen, mindre den löpande informationen utan nyhetsvärde. Genom kontakt med dessa media, som i eget intresse har att spri- da nyheter och upplysningar, kan staten i många fall få sitt kommuniceringsbehov täckt. I det följande skall något beröras vil- ka åtgärder som under de senaste åren i ökande omfattning vidtagits för att under- lätta dessa kontakter.
Kommunicering kan även ske genom film, utställningar, kurser, informationskon- ferenser o d. Annonsering är en annan form för att lösa statens kommuniceringsbehov.
Kampanjer kan sägas utgöra den mest aktiva formen av statlig kommunicering. Man söker här att med den moderna re- klamteknikens hjälp utnyttja och samordna flera informationsåtgärder i syfte att väcka särskild uppmärksamhet.
Intensiteten i statens medverkan vid ut— formandet och spridningen av information har diskuterats. Å ena sidan finns det de som hävdar att offentlighetsprincipen ger tillräckliga garantier för att informationsbe- hovet tillfredsställs genom insatser från press, radio och TV, kompletterade med ut— givande av publikationer och en begränsad statlig informationsproduktion i de ämnen som inte täcks av dessa nyhetsmedia. Bak— om denna inställning ligger inte sällan far- hågor att staten i sin aktiva informations— verksamhet kan komma att mer påverka och styra än upplysa allmänheten. En aktiv informationsverksamhet från statliga verk skulle också enligt denna åsiktsriktning kun- na komma att föregripa statsmakternas be- handling av ett ärende och skapa en opi— nion som försvårar ett ställningstagande.
Å andra sidan finns det de som hävdar
att det är nödvändigt att staten mer aktivt informerar allmänheten. Statens inflytande växer och demokratin, menar man, kräver att medborgarna förstår de styrandes åtgär— der eller i vart fall grunddragen i motiven. Därför måste upplysningsverksamhet bedri- vas så att det bl a vid olika alternativ är möjligt att bedöma en fråga objektivt. Den omfattande upplysningsverksamheten i sam- band med folkomröstningen rörande höger— trafikens införande är ett exempel härpå. Det har också hävdats att rättssäkerheten kan komma i fara om lagar och förordning- ar inte tillkännages på ett sådant sätt att därav berörda personer lär känna och för- står dessas innehåll. Såsom tidigare fram- hållits har i Norge lagts fram förslag om att inrätta en statens informationsavdelning och att införa informationsplikt i fråga om beslut som är av väsentlig betydelse för samtliga eller större delen av medborgarna eller som eljest kräver information.
Som skäl för en mer aktiv kommunice— ring har också framhållits att en mängd resultat av statlig verksamhet kan utnyttjas i den privata verksamheten och i hemmen. Dessa resultat kan vinna mer allmän till- lämpning endast om man ger en omfattan— de och välinriktad information därom.
Staten medverkar i allt större omfattning till att täcka erforderliga informationsbe- hov. Som exempel på detta kan anföras att televisionen under senare år utnyttjats för valdebatter i allt högre grad samt att sta— ten under våren 1965 till samtliga hushåll givit ut en informationsbroschyr rörande de nya bestämmelserna om sjukförsäkring, folkpension och ATP. Även den till hus— hållen tidigare utdelade broschyren »Om kriget kommer» är ett exempel på detta.
Behovet av kommunicering torde komma att öka och det är troligt att statens med- verkan när det gäller att täcka detta behov blir alltmer omfattande. Skälen härtill är bland andra att den statliga verksamhe— ten växer, samhället blir mer komplicerat, exempelvis på socialvårdsområdet, och masskommuniceringstekniken utvecklas. Allmänheten torde även komma att fordra aktivare upplysning från statens sida. De
krav, som härvid måste uppställas, är att in- formationen ges en saklig, objektiv och neutral utformning.
Frågan om statlig kommunicering har va- rit aktuell även i andra länder. Vad gäller förhållandena i några av dessa må hänvisas till vad som framgår av bilaga 5 (avsnitt 2).
Det må i detta sammanhang slutligen un- derstrykas att alla möjligheter till en ända- målsenlig kommunicering bör tas till vara. I fråga om den kommunicering, som staten själv måste sörja för, gäller att på ett opti- malt sätt utnyttja till buds stående media. Staten bör även söka underlätta den kom- municering som initieras av privata intres- sen. Denna behandlas i nästföljande avsnitt.
4.2 Privat initierad kommunicering
Den svenska statsförvaltningens behov av kommunicering har i vissa fall tillgodosetts utan att staten medverkat aktivt. Med be- greppet »statsförvaltningens behov» har i detta sammanhang avsetts de fall då ett statligt engagemang skulle ha varit nödvän- digt om enskilt initiativ inte förelegat. Det- ta initiativ underlättas av bestämmelsen i 9 5 lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk där det stadgas att hand— lingar, som upprättats hos statlig myndig- het, inte är föremål för upphovsrätt.
Av stor betydelse när det gäller privat initierad kommunicering är den medverkan som lämnas av dags-, vecko- och fackpress samt av radio och TV. Såsom kommer att framgå av den under 4.3 lämnade redogö- relsen för den statligt initierade kommuni- ceringen har vissa myndigheter uppmärk- sammat betydelsen av ett aktivt samarbete med nämnda media och har för detta ändamål inrättat särskilda samarbetsorgan med pressen. ,
Även vissa publikationer, som är behöv- liga för det allmänna, ges i enstaka fall ut utan statligt initiativ. På detta förhållande må anföras följande exempel.
Sveriges Rikes Lag. För närvarande utges Sveriges Rikes Lag av AB PA Norstedt &
Söner i en årlig upplaga om något mer än 10 000 exemplar. Försäljningspriset är (1966) vid inbindning i klotband 91 kronor, på vil- ket belopp statliga myndigheter äger erhålla 24,5 % rabatt. Antalet sidor är 3 200. Upp— gift om det antal exemplar, som försäljs till statliga myndigheter, finns inte tillgänglig då en stor del av denna försäljning sker ge- nom bokhandeln.
Sedan 1861 års serie har lagboken redi- gerats av olika framstående jurister, bl a flera justitieråd. Beträffande tillförlitlighe- ten och urvalet av lagar och författningar har inte, såvitt känt, framkommit några ne- gativa omdömen.
Nuvarande arrangemang synes tillfreds- ställande ur rättslig synpunkt och i fråga om ordnandet av distributionen. En bedöm- ning av de ekonomiska konsekvenserna för statsverket, främst då i fråga om prissätt- ningens skälighet vid försäljning till myn— digheter, ställer sig vansklig med hänsyn till att kännedom saknas om redigeringskostna- derna samt den upplaga som statsverket kö- per. Med ledning av tillgängliga uppgifter samt vissa uppskattningar har dock den be- dömningen gjorts att en övergång till statlig utgivning för närvarande inte torde medfö- ra några mera påtagliga förändringar i frå- ga om statsverkets kostnader.
Kommentarer till lagar. Det förekommer att kommentarer till lagar ges ut genom en- skilt initiativ. Ett exempel härpå är »Kom- mentar till 1952 års upphandlingskungörel— se». Denna publikation utges av AB PA Norstedt & Söner, omfattar 134 sidor och betingar ett pris av 17 kronor. På detta pris äger statsverket erhålla 19,5 % rabatt. Förs- ta upplagan trycktes år 1953 i 2 000 exem- plar och den andra år 1963 i samma antal exemplar. Det synes inte finnas anledning till erinran mot skäligheten av försäljnings- priset.
I detta sammanhang må omnämnas att riksdagens första lagutskott — vid pröv- ningen av en vid 1964 års riksdag väckt motion (II:381) angående åtgärder för att sprida kännedom om riksdagens uttalanden i samband med tillkomsten av ny lagstift—
ning — i sitt utlåtande nr 11 bl a framhål- lit att garantin för att riksdagsuttalandena får sin rätta plats i de på enskilt initiativ tillkomna lagkommentarerna rimligen bör ligga i utgivarnas naturliga strävan att åstadkomma praktiskt användbara och till- förlitliga arbeten. I vart fall torde anled- ning inte föreligga att genom åtgärder från statsmakternas sida söka påverka utform— ningen av sådana kommentarer.
Det må vidare framhållas att många lag- verk grundligt kommenteras av myndighe- ter i anslutning till utgivande av tillämp- ningsföreskrifter od. Ibland är dessa utgå- vor — i stencilerad form eller ingående i en myndighetens publikationsserie — av så- dant allmänt intresse att de borde vinna ökad spridning.
Nytt juridiskt Arkiv. Publikationen ges ut i två delar. Avdelning I, som avser av högsta domstolen meddelade domar och utslag, omfattar ca 1 200 sidor per år och kommer ut med 12 häften, varav vissa i form av dubbelhäften. Den tryckta upplagan uppgår till ca 4000 exemplar. Avdelning II, som innehåller redogöresler för viktigare nya la- gar och översikter av andra nya författning- ar, omfattar 500—700 sidor per år, fördela- de på 4 häften. Den tryckta upplagan är ca 1 800 exemplar.
Varje avdelning redigeras av ett eller två justitieråd. Försäljningspriset är (1966) för avdelning I 55 kronor och för avdelning II 43 kronor, på vilka belopp statliga myndighe— ter erhåller 19,5 % rabatt. Arrangemanget synes tillfredsställande från statens syn- punkt
Tulltaxan. I det följande kommer utgiv- ningen av tulltaxan att närmare behandlas. Skälet härtill är att denna, såvitt känt, är den enda publikation som ges ut av såväl staten som ett privat förlag. Det kan därför vara av intresse att närmare undersöka vil- ka konsekvenser detta medför för staten res- pektive konsumenterna. Generaltullstyrelsen upprättar, redigerar och låter trycka bl a tullverkets författ- ningshandbok I, som innehåller tulltaxan
samt Efta-konventionen. Utgivningen sker i första hand för att tillgodose tullverkets in- terna behov. För att underlätta tullverkets verksamhet är det emellertid av betydelse att gällande bestämmelser görs allmänt kän- da.
Den nuvarande utgåvan trycktes år 1960 i en upplaga om 7 000 exemplar, omfattan- de 599 sidor, samt gavs ut i form av lös- blad. T 0 m år1964 har givits ut 14 stycken ändringstryck som tillsammans omfattar 562 sidor. Tryckkostnaderna fördelar sig på följande sätt.
Totalt Per ex Kr Kr Ursprungliga upplagan 67 109 9:59 Pärmar, 2 st per ex 46 340 6: 62 14 st ändringstryck 83 505 11: 93 Summa 196 954 28: 14
Publikationen har sedan 1960 sålts i ca 1 000 exemplar. Priset är 20 kronor, vilket inkluderar de vid försäljningstillfället ut— komna ändringarna. Prenumeration på kommande ändringar kan göras till ett pris av 5 kronor per år. Vid försäljning genom postförskott tas ut en expeditionsavgift om 2 kronor per försändelse. Försäljningen sker endast genom tullverkets centralförråd.
AB PA Norstedt & Söner ger varje år ut »Tulltaxan» som förutom tulltaxan och Efta-konventionen även innehåller en kor- tare redogörelse för gällande import- och exportföreskrifter. Publikationen ges ut som bunden bok, omfattar 620 sidor och kostar 55 kronor (1965 års utgåva). Försäljning sker genom bokhandelns försorg.
Tullverkets tulltaxa för åren 1960—1964 har för köparen medfört en direkt kostnad av 40 kronor, medan köparen av Norstedts tulltaxa under motsvarande tid har fått be— tala ca 220 kronor.
Den valda formen av bunden bok beträf- fande Norstedts tulltaxa innebär dels att be- svär med och kostnader för att mottaga och inplacera rättelsetryck undviks, dels att publikationen blir mindre skrymmande än vad lösbladssystemet medför. Tullverkets utgåva i form av lösbladssystem möjliggör å andra sidan att publikationen kan hållas mer aktuell än vad som är möjligt med en
bunden bok, som endast kommer ut en gång om året. Med hittillsvarande änd- ringsfrekvens ställer sig dessutom lösblads— systemet i fråga om tryckkostnaderna be- tydligt förmånligare än det förfarande som används för Norstedts tulltaxa. Med hän- syn till Iösbladssystemets fördelar i fråga om tullverkets tulltaxa synes någon ändring härvidlag inte påkallad.
Frågan om prissättningen av publikatio— nen synes däremot böra tas upp till förnyad prövning. Priset bör täcka inte endast tidi- gare angivna tryckkostnader — som inte helt ersätts enligt nuvarande prissättning — utan även ränteförluster, lagerhållnings- och försäljningskostnader samt det riskta- gande som tryckning av en försäljningsupp- laga innebär.
Det synes ligga nära till hands att under- söka om det är möjligt att åstadkomma en gemensam utgivning av Norstedts och tull- verkets tulltaxor. Som förut sagts har emel- lertid båda utgåvorna vissa fördelar. Om en av taxorna kommer att upphöra blir servi— cen till köparna försämrad genom att val- möjligheterna begränsas. Det torde dock från såväl allmänhetens som tullverkets syn- punkt vara angeläget att tullverkets tulltaxa jämte prenumeration på ändringstryck till denna kan erhållas — förutom genom tull- verkets centralförråd — även genom den reguljära bokhandeln.
Övrigt. Här märks i första hand läroböcker- na, som i regel ges ut av enskilda förlag. I de fall då läroböcker på grund av för liten efterfrågan inte kan ges ut på kommersiell basis — exempelvis läroböcker för samerna eller för viss försöksverksamhet, anordnad av pedagogiska eller andra skäl _ förläggs de emellertid av skolöverstyrelsen. Utgiv- ningen av läroböcker har i olika samman- hang varit föremål för statsmakternas in- tresse, senast genom motioner till 1964 års riksdag då frågan om samhälleliga insatser för tillskapande av ett skolboksförlag aktua- liserades (1:56 och Il:73 samt I:315 och ll:413). | anledning av motionerna föror— dade riksdagen en utredning om produktion och granskning av bl a läroboksmateriel,
varvid även frågan om ett samhällsägt skol- boksförlag borde beaktas. Utredningen skul- le vara helt förutsättningslös och även prö- va spörsmålet om förlag i form av tex ett av kommunerna och staten gemensamt ägt företag (särskilda utskottets utlåtande nr 1). Som tidigare nämnts har Kungl Maj:t tillsatt en offentlig utredning härför. — Lä— roböckerna har under dessa förhållanden inte tagits upp till närmare prövning i fö- revarande sammanhang.
Tidigare har lämnats en exemplifierad framställning rörande fall då statens kom- municeringsbehov täcks genom privata ini— tiativ. Ytterligare exempel torde kunna an— ges. Som ett allmänt omdöme av arrange— manget i fråga får — med det begränsade informationsunderlag som för närvarande föreligger — uttalas att några från statens synpunkt negativa konsekvenser inte kunnat påvisas. Förekomsten av sådana publikatio- ner får ses som ett värdefullt och ofta nöd- vändigt komplement till den statliga publi— kationsfloran.
4.3 Statligt initierad kommunicering
Tidigare har lämnats en översikt över de statliga kommuniceringsbehoven och olika sätt att täcka dessa. I det följande behand- las vilka media som härvid kan komma till användning.
Statliga organ för samarbete med pressen. Att enbart lita till offentlighetsprincipen in— nebär att staten ger allmänhet och nyhets- media möjlighet att söka och värdera upp- lysningar utan att själv aktivt engagera sig i upplysningsverksamhet. Det otillfredsstäl— lande med en sådan passiv information har vid flera tillfällen uppmärksammats. Redan på 1920—talet inrättades den första pressav- delningen inom statsförvaltningen. Utveck- lingen av den statliga informationsverksam- heten i Sverige efter andra världskriget och framförallt under senare år har känneteck— nats av att allt fler centrala statliga myn- digheter kommit att förfoga över egna in- formationsenheter (pressavdelningar, press—
ombudsmän etc). Dessa skall bla biträda nyhetsmedia när det gäller att få fram mate- rial och de skall vidare själva producera och distribuera information till allmänheten. Det har hävdats att tillräckliga resurser inte ställts till samarbetsorganens förfogan— de och att det saknas klar politik för hur långt dessa får gå i sin information. Inrät- tandet av pressavdelningar har emellertid hälsats med tillfredsställelse av pressen, vars kontakter och samarbete med myndigheter- na härigenom många gånger underlättats.
Tidningar. Tidningar utnyttjas dels som förmedlare av nyheter som inhämtas eller delgivits dem och dels som organ för statlig annonsering. När det gäller nyhetsfrågor sker kontakt med pressen genom översän- dande av kommunikéer, artikel— och bild- material, skriftliga uttalanden i någon frå- ga, svar på offentlig kritik, förmedling av reportageuppslag o s v. Kontakten kan ock- så ske genom presskonferenser och pressre- sor, speciellt när det gäller särskilt betydel- sefulla frågor. En mycket stor del av detta material förmedlas via Tidningarnas Tele- grambyrå (TT) och de politiska partiernas nyhetsbyråer. TT bevakar departementen genom att medarbetare varje dag går ige— nom nytillkommet material. Ämbetsverken är föremål för liknande övervakning.
Även den nyhetsbetonade vecko- och fackpressen uppmärksammas av myndighe- terna. Till fackpressen riktar huvudsakligen de tekniska verken sin artikeltjänst men också sociala verk och militära myndigheter vänder sig dit för sin utåtriktade informa- tion.
En annan form av statlig kommunicering via tidningarna är den som sker genom an— nonsering i dags-, vecko- och fackpress. Denna består främst av plats— och kungö- relseannonsering, annonsering från de af- färsdrivande verken samt kampanjannonse- ring.
I fråga om pressens medverkan gäller det sålunda att skilja mellan det slag av publi- citet som tidningarna accepterar i sin roll som nyhetsförmedlare och den publicitet som inom branschen benämns textreklam
och som hänvisas till annonsplats. Att även statlig information kan hänföras till den se- nare kategorin framgår bl a av en skrivelse som Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) i april 1964 sände till högertrafik- kommissionen med anledning av att NTF förutsatt att dagspressen under högertrafik- omläggningen kontinuerligt skulle införa visst informationsmaterial på redaktionell plats. TU framhöll:
Det torde vara uppenbart att en stor del av det material som därvid kommer att erbjudas tidningar— na med hänsyn till ovannämnda regler (om text— reklam) i själva verket måste betraktas som annons— meddelanden.
Under sådana omständigheter synes det i hög grad motiverat att statsmakterna ställer ekonomiska resurser till förfogande vilka av vederbörande ex— pertorgan bedömes nödvändiga för att på ett effek— tivt sätt till allmänheten i annonsform vidarebe- fordra meddelanden och appeller av angivet slag.
TU uttalar en förhoppning om att kommissionen med anledning av det nu anförda måtte överväga och till vederbörande myndigheter framföra såda— na förslag som kan sägas ta skälig hänsyn till såväl pressens arbetsvillkor som till behovet av effekti— vast möjliga trafikinformation.
Likaså har TU i skrivelse till kommuni— kationsministern i oktober 1964 hemställt att medel måtte anvisas för att dagstidning- arna skall kunna erhålla ersättning för NTF:s upplysningsverksamhet om hastig- hetsbegränsning. Det kan framhållas att av staten betald annonsering i trafikupplys— ningens intresse har påbörjats i stor omfatt- ning.
Det kan konstateras att pressen har på- tagliga fördelar som informationsorgan oav- sett om information lämnas på redaktionell plats eller i annonsform. Informationen sprids sålunda snabbt — gäller främst dags— pressen — och den kan inriktas på olika geografiska distrikt eller olika grupper av medborgare och verksamheter allt efter pressorganets utbredning och fackinrikt— ning. Informationens spridning kan vidare i stor utsträckning kontrolleras genom till- förlitlig upplagestatistik och informationen kan göras mer utförlig än i radio och TV. Det är också möjligt för läsaren att behålla informationsmaterialet för framtida bruk.
Radio och TV. Kontakterna med radio och TV anses av statens pressavdelningar
vara mindre omfattande än kontakterna med dagspressen. Detta beror på att det in- om detta område endast existerar ett före- tag och att som följd därav utrymmet för den mängd nyheter, åsikter och förströelse, som förmedlas genom radio och TV, är mer begränsat än när det gäller pressen. En stark sovring av materialet är alltså nöd— vändig och detta har bidragit till att ra- dions och TV:ns kontakter med myndighe- terna är mindre än pressens. Det har uppgi- vits att kontakterna i allmänhet tas av ra- dions och TV:ns personal samt att verkens initiativ främst kommer till uttryck i sådana program som »Dagens eko» och »Aktuellt». Eftersom Sveriges Radio abonnerar på TT:s nyhetsmaterial erhåller företaget till- gång till de nyheter som TT förmedlar.
Film. Den statliga filmverksamheten är av relativt liten omfattning och är till största delen koncentrerad till de affärsdrivande verken och försvaret. Det anses att statens filmproduktion gått ned under senare år och att den ersatts av andra informations- media.
Utställningar, kurser och föredrag. Före— dragsverksamhet utövas i stor utsträckning inom statsförvaltningen. Utställningar inom landet är ganska sällsynta men det förekom— mer utställningar av vandringskaraktär, bl a i konsumentinstitutets regi. Däremot anord- nas i utlandet utställningar med statligt stöd. Fördelarna med utställningar, kurser och föredrag är att en personlig kontakt kan erhållas och att ett selektivt urval av besökare och deltagare i viss utsträckning kan äga rum.
Publikationer. I några följande kapitel läm- nas en redogörelse för de problem som är förbundna med den statliga publikations- verksamheten. Här skall därför endast näm- nas att publikationer har den fördelen i jämförelse med andra media att de kan lämna en utförlig information i ett ämne. De kan vidare distribueras till endast den eller de grupper som verkligen är intresse- rade av ämnet. Publikationer kan också
sparas och läsaren kan vid behov ånyo ta del av texten. Produktionskostnaden är även som regel förhållandevis liten.
Affischer. Affischering som statligt infor— mationsmedel förekommer på utrymmen som ställs till förfogande på postkontor, lä- karmottagningar, sjukhus och liknande in- rättningar. Affischering på kommersiella tavlor och annonspelare förekommer mind- re ofta. Affischen är ett påminnelsemedel. En god affisch har få delar i layout och texten är inskränkt till ett ringa antal ord. Resonerande eller förklarande text före— kommer mycket sällan. Av denna anledning används affischen oftast som del i en kam- panj och utgör endast i undantagsfall det enda utnyttjade informationsmedlet.
Kampanjer. Upplysningsarbete i en speciell fråga under begränsad tid bedrivs i form av kampanjer som kan ta i bruk flera media. Det är mycket vanligt att därvid utnyttja publicitet kombinerad med någon trycksak. Annonsering förekommer ibland.
Följande fyra statliga kampanjer har un- der utredningsarbetet närmare undersökts: 1. Konsumentupplysningskampanj 1962
(statens institut för konsumentfrågor i samarbete med statens konsumentråd och varudeklarationsnämnden)
2. Polioympningskampanj 1963 (medicinal- styrelsen)
3. »Håll naturen ren» 1963 (svenska natur- skyddsföreningen i samarbete med väg— och vattenbyggnadsstyrelsen m fl)
4. »Farlig leksak» 1960 (armétygförvalt- ningen)
Av undersökningen framgår bla att flera olika media kommit till användning vid dessa kampanjer. Vid den första distribue- rades 500 000 exemplar av »Råd och Rön» och 3 000 000 exemplar av en tvättfolder. I vissa tidningar förekom annonser, varjämte man anordnade konsumentdagar i fem stä- der. Vid polioympningskampanjen utdela- des ca 1 500000 folders. Något mer än 200 000 affischer och spårvägsskyltar sattes upp. | TV visades två program om polio-
ympning och vidare förekom viss ljusre- klam.
Kampanjen »Håll naturen ren» bedrevs med hjälp av affischer, folders, brevmärken och andra symboler. Meddelanden och ma- triser m m ställdes till förfogande åt pres- sen som hade specialartiklar om kampan- jen. I radio och TV sändes särskilda pro— gram, bla i anslutning till en pressresa. Vid aktionen »Farlig leksak» användes affischer, varjämte man spelade in en film som visa- des i TV två gånger. Ungefär ett halvt år efter sista visningen gjordes i TV en resumé av kampanjen. l tidningar och tidskrifter förekom en stor mängd notiser, artiklar och reportage. Vidare tillverkades för kampan- jens räkning montrar som förevisades på olika utställningar.
Resultaten av dessa kampanjer har be- traktats som goda. Antalet nya prenume- ranter på »Råd och Rön» tredubblades i förhållande till motsvarande antal under närmast föregående år. Nästan alla de som nyympades mot polio 1962 fullföljde ymp- ningsprogrammet 1963. Omkring 825000 personer, som 1959 eller tidigare fått sam- manlagt tre injektioner, utnyttjade under 1963 möjligheten att förstärka sitt vaccina— tionsskydd med den s k fjärde sprutan. Re- sultatet av kampanjen »Håll naturen ren» är det svårt att uttala sig om då aktionen får ses som ett arbete på lång sikt. Vad gäl- ler den sista kampanjen »Farlig leksak» må framhållas att under slutet av 1950-talet ca 25 ammunitionseffekter årligen brukade lämnas in till polis och militära förband. År 1960 kom över 1100 sådana effekter in, varav nära 500 av den karaktären att de måste oskadliggöras.
Ett förhållande som i detta sammanhang förtjänar att nämnas är den omfattande upplysningsverksamhet som kommer att be- drivas i samband med högertrafikens infö- rande. För detta ändamål har tidigare an- visats 9,4 milj kronor. Enligt proposition 1966:1 bil 8 s 70 föreslås ett tillskott av drygt 20 milj kronor för nämnda ändamål. Av det totala beloppet, 30 milj kronor, av- ses 12 milj komma att disponeras för utnytt- jande av radio, TV, press och andra mass-
media. Under senaste tid har dessutom sta- tens pris- och kartellnämnd sökt intensifiera allmänhetens prismedvetande genom an- nonsering om resultatet av prisundersök— ningar på skilda orter.
I samband med behandlingen av statliga kampanjer bör även omnämnas att statlig propaganda endast bedrivs i ringa utsträck- ning. Staten medverkar dock vid propagan- da som riktar sig till utlandet och som av- ser att öka turismen eller att skaffa landet ökad goodwill.
Som framgår av den lämnade redogörel- sen står åtskilliga media till förfogande för den statliga kommuniceringen. Även om statens verk och myndigheter gör sitt bästa vid valet och utnyttjandet av dessa media torde det ändå kunna ifrågasättas om inte vissa samordnande åtgärder för att under- lätta ett riktigt mediaval är befogade med tanke på kommuniceringens betydelse och de höga kostnader — av storleksordningen 100 milj kronor per år — som är förknip- pade därmed. Någon systematisk utbildning av statliga befattningshavare i fråga om den svåra uppgiften att på ett ändamåls- enligt sätt utnyttja olika media sker ej. Inte heller finns inom statsförvaltningen något centralt organ, till vilket man kan vända sig för att erhålla råd och anvisningar. An- ordnande av en statlig serviceverksamhet för ifrågavarande ändamål synes sålunda starkt befogat.
4.4 Statlig publicering
I närmast föregående avsnitt har lämnats en redogörelse för vilka media som staten använder sig av för att täcka sina kommu- niceringsbehov. I de tre följande kapitlen kommer att behandlas den del av kommu- niceringsverksamheten som sker i form av statlig publicering, d v 5 det egentliga före- målet för utredningsarbetet. I de två första diskuteras olika spörsmål rörande de fall där staten själv står som utgivare. Det tred- je åter behandlar den form av publicering där staten tar initiativet härtill men själv ej svarar för utgivningen.
KAPITEL 5
Utgivningspolitik och finansiering
av statliga publikationer
5.1 Allmänt
Såsom framgått av närmast föregående ka— pitel täcks en betydande del av kommuni- ceringsbehovet genom att staten ger ut pub- likationer. Vid utgivning av dessa är en än- damålsenlig och enhetlig politik liksom en lämpligt anordnad finansiering av största betydelse.
Från konsumenternas synpunkt betyder en ändamålsenlig utgivningspolitik först och främst att publikationerna skall ha ett aktu- ellt, sakligt och läsvärt innehåll samt ett tilltalande utseende. Stor omsorg bör därför ägnas åt utformningen, varvid särskilt bör beaktas vilka konsumentgrupper publikatio- nerna är avsedda att nå. Överskådlighet och Iättlästhet måste eftersträvas, vilket kan uppnås genom bl a lämplig rubricering, sammanfattningar, god typografi och illu- strationer. Särskilda populärutgåvor kan ibland vara önskvärda.
Publikationerna bör göras lättåtkomliga genom en aktivt bedriven försäljning, utlå- ning eller andra åtgärder. God information måste lämnas om utgivningen. Tillhanda- hållande av kataloger och reklamåtgärder kan verksamt bidra härtill. Det är fördel- aktigt om publikationerna kan behandla väl avgränsade ämnesområden, då det härige- nom är möjligt att genomföra en för kon- sumenterna ofta önskvärd selektiv distribu- tion.
En ändamålsenlig utgivningspolitik sedd från den statlige utgivarens synpunkt inne- bär att konsumenternas önskemål så väl som möjligt tillfredsställs. Därtill kommer ett betydande behov av enhetliga riktlinjer för publikationsverksamhetens bedrivande,
tex i fråga om prissättning, rabatter, hono- rar, typografi, avtalsfrågor o s v. Härige- nom skapas nämligen goda förutsättningar för en rationellt bedriven verksamhet och vidare underlättas kontroll och revision. Det blir även möjligt att genomföra en ef- tersträvansvärd delegering av beslutande- rätten i publikationsfrågor.
Det är av stor vikt att finansieringen av den löpande publikationsverksamheten är ändamålsenligt ordnad. Detta innebär å ena sidan att verksamhetens kostnader på ett rimligt och från olika synpunkter rätt- vist sätt fördelas på konsumenter och skat- tebetalare samt att de prisbelagda publika- tionernas pris förefaller konsumenterna skä— ligt. Å andra sidan måste även statens eko- nomi på ett rimligt sätt tas till vara. Gene- rellt kan sålunda hävdas att problemet med en god ekonomisk utgivningspolitik och än- damålsenlig finansiering är att söka uppnå lämplig balans mellan dessa två kontrover- siella önskemål.
I följande avsnitt jämte det nästkomman- de kapitlet lämnas en redogörelse för vilka möjligheter det finns att uppnå nämnda kriterier avseende en ändamålsenlig och en- hetlig utgivnings- och finansieringspolitik.
5.2 Ekonomisk politik
Under ett tidigare avsnitt har angivits att de statliga myndigheternas kostnader för och intäkter av de i enkäten ingående pub- likationerna uppgått till ca 17,5 respektive 3 milj kronor under budgetåret 1962/63. Av allmänna läroverk och andra liknande
skolor utgivna publikationer (i huvudsak kataloger, årsredogörelser och arbetsord- ningar) har — med några få undantag — lämnats ut gratis. Av övriga i utredningen ingående publikationer (något mer än 500 st) har knappt hälften varit prisbelagda.
En jämförelse mellan totalintäkter och totalkostnader för prisbelagda publikationer (250 st) ger följande resultat.
Kostnadstäckning i % 0—24 25—49 50—74 75—99 100 o mer
% av antal publ 69 12 9 4 6
Jämför man i stället totalintäkter och total- kostnader för de 85 myndigheter, som upp- givit att de under nämnda budgetår haft intäkter av försålda publikationer, erhålls följande resultat.
Kostnadstäckning i % 0—24 25—49 50—74 75—99 100 0 mer
% av antal mynd 68 13 11 2 6
I tidigare nämnda bilaga 4 har de olika myndigheternas kostnader och intäkter re- dovisats. Bilaga 6 innehåller en förteckning över myndigheternas kostnader m m i kon— sekutiv följd.
Vid bedömandet av graden av kostnads- täckning må hållas i minnet att en stat- lig utgivare — i motsats till kommersiellt drivet förlag - själv är konsument i större eller mindre omfattning. Även andra statli- ga myndigheter blir ofta som konsumenter kostnadsfritt delaktiga av verksamheten.
De återgivna ekonomiska resultaten från enkäten kan sålunda inte utan vidare tas till utgångspunkt för en lönsamhetsvärde- ring av den statliga publikationsverksamhe- ten vare sig det gäller den enskilda publi— kationen, myndigheten eller statsverket i dess helhet. Det synes emellertid av enkä- ten tydligt framgå att någon klar ekonomisk politik inte har utformats för verksamheten i fråga. Några enhetliga riktlinjer för finan- sieringen tillämpas ej heller. Det torde där- för få anses betydelsefullt att närmare söka klarlägga förutsättningarna för införandet av en ändamålsenlig ekonomisk politik och finansiering. I förgrunden kommer då den
av riksdagsrevisorerna framförda synpunk- ten rörande en i möjligaste mån självfinan- sierad statlig publikationsverksamhet. Innan angelägenheten härav närmare övervägs, synes emellertid först böra undersökas om en sådan ordning över huvud kan anses möjlig sedd från marknadsföringssynpunkt.
En mer generell tillämpning av självfi- nansieringsprincipen för statliga publikatio- ner skulle uppenbarligen medföra betydan- de förändringar för konsumenterna. För de flesta prisbelagda publikationer skulle för- säljningspriset komma att öka och för ett antal för närvarande inte prisbelagda pub- likationer skulle pris komma att tas ut. En prissänkning torde komma i fråga endast i ett fåtal fall.
Frågan om konsumenternas intresse att anskaffa statliga publikationer hänger nära samman med det sätt på vilket publikatio- nerna marknadsförs, behovet att anskaffa publikationer och priset på dessa. Mark- nadsföringen synes för närvarande vara fö- ga ändamålsenligt ordnad. Utan tvivel tor- de konsumenterna kunna påverkas i positiv riktning genom en strikt genomförd kom- mersiell marknadsföring. Konsumenternas behov av att anskaffa statliga publikationer har inte närmare klarlagts genom någon marknadsundersökning. _
Mot möjligheten att självfinansiera stat- liga publikationer talar vissa resultat från enkäten. I denna tillfrågades myndigheter- na om de ansåg det möjligt att »inom rim- liga gränser» öka publikationernas försälj- ningspris utan att spridningen härigenom nämnvärt påverkades. Av svaren framgår att myndigheterna i allmänhet inte funnit det möjligt att genomföra en sådan prishöj- ning. Endast 25 myndigheter har ansett en sådan förändring önskvärd. Vissa myndig- heter har framhållit att försäljningspriset kan ökas under förutsättning att prishöj- ningen kombineras med ökad information och viss reklam. Andra har erinrat om att innehållet i en publikation — och inte pri- set — betyder mest för spridningen av pub- likationen.
Fastän vissa invändningar mot en mer ge- nerell tillämpning av självfinansieringsprin-
cipen för de statliga publikationerna sålun- da framkommit, synes genomförandet av en sådan åtgärd likväl inte vara orealistiskt från marknadsföringssynpunkt.
För prövning av frågan om övergång till en mer allmän självfinansiering av den stat- liga publikationsverksamheten må återges följande uttalande av riksdagsrevisorerna i deras år 1959 avgivna berättelse.
Den vidgning av den offentliga sektorn, som kännetecknat de senaste decenniernas samhällsut- veckling, har i stor utsträckning avsett serviceom- råden där det allmänna tillhandahåller tjänster eller övertagit verksamhet som tidigare antingen helt saknats eller ankommit på privata eller andra in- tressenter. Det är icke utan vidare givet att den publikationsverksamhet som har sitt samband med denna form av statsverksamhet, i sin helhet skall belasta statsverket. Tvärtom synes det naturligt att den bekostas av vederbörande intressenter, särskilt som det icke sällan får antagas att verksamheten för dessa skulle bli dyrare eller mindre rationell om icke denna statliga service tillhandahölles. — — —
Självfallet är det icke alltid möjligt eller lämpligt att uttaga ersättningar för tillhandahållna publika- tioner. I betydande utsträckning distribueras dessa nämligen till rent statliga mottagare eller andra in- tressenter, där det allmänna kan ha ett starkt in- tresse av publikationernas spridning. I dylika fall, där publikationsverksamheten således ] betydande utsträckning förutsätter en gratisdistribution, bör verksamheten alltjämt finansieras över riksstaten. I andra fall åter kan myndighetens verksamhet vara mera markerat utåtriktad och det finns då icke nå- gon anledning att belasta statsverket med kostna- derna för de publikationer som vederbörande in— tressenter drager nytta av i sin egen verksamhet. Medel för utgivandet av ifrågavarande publikatio- ner bör därför ej anvisas över riksstaten utan verk- samheten göras ekonomiskt självbärande samt i princip baseras på inflytande försäljningsmedel.
Den i uttalandet behandlade principfrå- gan gäller sålunda på vilket sätt som kost- naderna för den statliga publikationsverk- samheten lämpligen bör täckas. Vad angår de publikationer, som är avsedda för mer eller mindre avgränsade intressegrupper in- om samhället, synes det från allmän rättvi- sesynpunkt naturligt att — såsom även riks- dagens revisorer framhållit — kostnaderha inte belastar statsverket utan i stället täcks genom inflytande försäljningsmedel. Denna del av publikationsverksamheten synes så- lunda med fördel böra självfinansieras.
Andra publikationer, tex sådana som vänder sig till de svenska hushållen för upp- lysning och rådgivning eller som i domine- rande omfattning utnyttjas inom den stat-
liga verksamheten, skulle i och för sig kun- na finansieras över riksstaten eftersom lan- dets skattebetalare ändå slutligen måste be— lastas härmed. Det kan emellertid även i detta fall, såsom senare kommer att fram- gå, av andra skäl vara fördelaktigt att i viss omfattning tillämpa självfinansieringsprin- cipen.
Det är dock uppenbart att vissa slag av publikationer inte kan självfinansieras. Det- ta gäller särskilt de fall då staten har ett starkt intresse av att publikationerna all- mänt sprids men någon större efterfrågan inte bedöms förefinnas. Ett exempel härpå är den till hushållen utsända publikationen »Om kriget kommer». Andra publikationer, som ej heller vanligen kan självfinansieras, är bl a kontaktskapande sådana, tex rekry- teringsbroschyrer, samt reklam- och PR—be- tonade publikationer.
Som framgår av anförda synpunkter är det nödvändigt att det för statens publika- tioner skapas en flexibel men ändå enhet- lig ekonomisk politik, som tar hänsyn till såväl de marknadsmässiga förutsättningar- na som andra faktorer av vikt för verksam- heten i fråga. I vissa av de följande kapit- len kommer att behandlas på vilket sätt detta lämpligen kan ske.
I det föregående har frågan om tillämp— ning av självfinansieringsprincipen allmänt diskuterats. Denna fråga har emellertid även andra aspekter som kommer att när- mare behandlas i det följande.
Det är av stor vikt för publikationsverk- samhetens bedrivande att utgivningen till sin omfattning normalt motsvarar konsu- menternas aktuella behov men heller inte mer. För ett mindre antal publikationer — särskilt sådana för vilka staten av samhälls- nyttiga skäl har ett starkt intresse att erhål- la en god spridning — är det dessutom önskvärt att på ett eller annat sätt försöka öka efterfrågan. Önskemålet att kunna upp- nå något som kan kallas för optimal balans i utgivningen är ett problem i första hand för den statlige utgivaren. I det fall då pub- likationer tillhandahålls genom en strikt kommersiell marknadsföring är problemet ringa, enär en balans är förhållandevis lätt
att uppnå. För publikationer, som tillhan- dahålls utan att konsumenterna behöver er- lägga betalning härför, d v s gratis- och by- tesexemplar, är utgivarens problem att täc- ka efterfrågan ofta väsentligt svårare. I det- ta fall finns det betydande risk för att ba- lansi utgivningen inte uppnås.
Av de redovisade synpunkterna framgår att tillämpning av självfinansieringsprinci- pen ökar möjligheterna till en väl avvägd utgivning, varvid efterfrågan bättre tillgo- doses och onödiga kostnader för utgivaren undviks. Även den sakrevisionella gransk- ningen torde härigenom underlättas. Här- utöver uppkommer fördelar genom att det för självfinansierade publikationer är lätta- re att ordna en aktiv marknadsföring. Det- ta torde i många fall kunna öka efterfrågan till gagn för såväl samhället som konsumen- terna, för vilka publikationernas åtkomlig- het underlättas och försäljningspriset blir lägre genom en ökad upplaga.
Det må i sammanhanget särskilt upp- märksammas att ett försäljningspris, som inte är baserat på marknadsmässiga grun- der, kan medföra vissa nackdelar både för utgivaren och konsumenterna. Detta för- hållande hänger samman med nuvarande praxis beträffande försäljning av publika- tioner. Enligt denna klassificeras publika- tionerna i bla A- och B-böcker. Bokhan- deln äger att tillgodogöra sig en ersättning om ca 40 respektive 25 0/o räknat på brut- toförsäljningspriset, varjämte distributören erhåller viss procentuell ersättning, vanligt- vis 10—15 0/o. Eftersom de statliga publika- tionerna normalt klassificeras som B-böcker och då den statlige utgivaren vanligen inte tar ut full kostnadstäckning vid försälj- ningsprisets fastställande, blir bokhandelns ersättning lägre i kronor räknat för statliga än för andra publikationer. Det kan härige- nom uppstå risk att intresset för en aktiv marknadsföring minskar. Viss och till synes berättigad kritik har även riktats mot detta förhållande från såväl konsumenter som statliga utgivare.
Ett särskilt problem rörande tillämpning av självfinansieringsprincipen erbjuder den betydande mängd publikationer som utnytt—
jas inom statens egen verksamhet. Då den- na fråga kommer att behandlas mer i detalj i senare avsnitt av redogörelsen, må i detta sammanhang endast anföras följande all- männa synpunkter.
Man skulle i och för sig kunna betrakta statsförvaltningen som ett enda storföretag, inom vilket olika enheter framställer publi- kationer för såväl eget som andra enheters bruk. Om det är lämpligt eller ej att ta ut ersättning i detta fall beror främst på vilken inställning man har till frågan om intern- debitering. Sådan debitering förekommer inom såväl offentlig som — kanske vanliga- re — privat verksamhet. Fastän det i detta hänseende är svårt att generalisera synes det särskilt under senare år ha funnits vissa ten— denser till en ökad interndebitering, främst inom näringslivet men även inom vissa stat- liga verksamhetsområden. Sådana tendenser är speciellt vanliga i fråga om serviceinrik- tad verksamhet. Det kanske främsta skälet härtill är att denna har karaktären av in- direkt arbete, vars kostnader erfarenhets- mässigt tenderar att öka snabbare än de direkta kostnaderna. Allt större uppmärk- samhet synes därför ha ägnats detta förhål- lande.
Införande av interndebitering anses av vissa företagsekonomer vara en effektiv åt- gärd för att åstadkomma en väl avvägd ser- viceverksamhet. Härigenom skapas även bättre förutsättningar för ett mer friktions- fritt bedrivet servicearbete, varjämte ett ökat kostnadsmedvetande och en mer rätt- visande kostnadsfördelning uppnås. Från teknisk-administrativ synpunkt har åtgär- den underlättats genom moderna redovis- ningsmetoder, tex införande av standard- kostnader och automatisk databehandling.
Anförda synpunkter torde i de flesta fall vara giltiga även för interndebitering av statliga publikationer. Några större admini- strativa olägenheter synes inte behöva upp- stå om denna anordnas på ett ändamålsen- ligt sätt. Fördelarna att för den enskilda publikationen tillämpa ett enhetligt förfa- rande, oavsett om distributionen sker till mottagare inom eller utom statsförvalt— ningen, är uppenbara.
Inom statens egen verksamhet förekom- mer interndebitering endast i begränsad omfattning. Såsom exempel härpå kan nämnas skolöverstyrelsens förlagsverksam— het, som av riksdagsrevisorerna ansetts böra utgöra en förebild när det gäller upplägg- ning och organisation av en förlagsrörelse. En inom skolöverstyrelsens förlag upprättad redogörelse för nämnda verksamhet åter- finns i bilaga 7.
Som ett sammanfattande omdöme må anföras att starka skäl talar för en mer all- män tillämpning av självfinansieringsprin- cipen för statliga publikationer. Några nämnvärda olägenheter synes inte behöva förväntas under förutsättning att det admi- nistrativa förfarandet vid publikationernas distribution ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Det föreslås sålunda att den ekonomis- ka politiken för de statliga publikationernas utgivning baseras på tillämpning av själv- finansieringsprincipen med de avvikelser därifrån som kan betingas av särskilda skäl (frågan om avvikelser behandlas senare i avsnittet 6.6).
Slutligen skall i förevarande avsnitt över- vägas om annonser lämpligen bör tas in i statliga publikationer. Enkätens resultat har i detta hänseende lämnat följande upplys- ningar.
Fyra myndigheter har haft annonsintäk- ter med sammanlagt 17100 kronor. I enkä— ten har myndigheterna vidare tillfrågats om de ansett det lämpligt eller möjligt att be- reda utrymme för annonser och därmed förbättra ekonomin. Av de ca 300 myndig- heter, som besvarat frågan, har endast 9 uppgivit att så varit fallet. Vissa myndighe- ter har funnit det principiellt olämpligt att
ta in annonser varigenom de skulle kunna komma i beroendeställning till annonsörer- na.
I sammanhanget må framhållas att några mer kommersiellt inriktade publikationer inte kommit med i enkäten, då denna inte omfattat de affärsdrivande verken. Det sy- nes sannolikt att i motsatt fall bilden av an— nonseringens omfattning skulle ha blivit nå- got annorlunda. Såsom exempel härpå kan nämnas att ca 10 milj kronor av telever- kets intäkter i samband med utgivningen av telefonkatalogen hänför sig till kommer- siell annonsering.
För vissa annonsörer torde det sannolikt finnas intresse att kunna utnyttja statliga publikationer som medium. Särskilt torde detta gälla publikationer av fackkaraktär, som naturligt nog vänder sig till bestämda intressegrupper. Även staten själv skulle i vissa fall kunna tänkas ha intresse av att annonsera i nämnda publikationer.
I fråga om den utgivningspolitiska lämp- ligheten av att ta in annonser torde, vilket även framhållits av ett stort antal myndig- heter, en sådan åtgärd i flertalet fall vara mindre önskvärd. Det främsta skälet här- för torde vara att publikationernas läsare kan finna mer eller mindre starka samband mellan innehållet och den kommersiella an- nonseringen. lntagning av annonser i en statlig publikation innebär inte heller alltid att dennas ekonomi förbättras.
Sammanfattningsvis kan sägas att intag- ning av annonser i statliga publikationer — frånsett de kommersiellt inriktade — som regel inte bör komma i fråga. Åtgärden be— döms inte ha någon större betydelse för publikationernas finansiering och ekonomi.
KAPITEL 6
Redogörelsen i förevarande kapitel följer det kronologiska förloppet i en publikations utgivning.
6.1 Beslut om utgivning
Vid bearbetningen av myndigheternas upp- gifter enligt enkäten har publikationerna delats in i två huvudgrupper, varav den ena består av läroanstalters kataloger, arbets- ordningar, årsredogörelser o likn och den andra av övriga publikationer.
Vad gäller den senare gruppen, som i det- ta sammanhang är den mest betydelsefulla och intressanta, framgår av enkäten att myndigheternas beslut om utgivning av publikationer fattats på följande sätt.
Beslut om utgivning enligt % av publ SFS 1962:443 53 annan författning 4 kungl brev 6 myndighetens egna beslut 37
Bland de publikationer, som räknats upp i förteckningen tillhörande SFS 1962:443, ingår kataloger och arbetsordningar, vilka givits ut av undervisningsanstalter under skolöverstyrelsens inseende, samt lärarut- bildningsanstalternas årsredogörelser. Dessa publikationer får således ges ut utan att Kungl Maj:ts tillstånd behöver inhämtas i varje särskilt fall.
Som framgår av uppgifterna fattas för närvarande beslut om utgivning av Kungl Maj:t i övervägande antalet fall. Under se- nare tid har man för att avlasta Kungl Maj:t sökt decentralisera beslutanderätten i vissa frågor. En sådan decentralisering tor- de kunna genomföras även vad gäller beslut om utgivning av publikationer.
De statliga publikationernas utgivning
Gynnsamma förutsättningar bedöms så- lunda förefinnas beträffande beslut om ut- givning av självbärande publikationer, som ju inte kräver tillskott av skattemedel. Det föreslås därför att utgivningsbesluten för dessa decentraliseras under förutsättning, att en samordnad bedömning av behovet av att ge ut publikationer kan komma till stånd, att det utformas en klar politik be- träffande prissättning mm samt att utgi— varen har möjlighet att själv svara för fi- nansieringen.
Även för publikationer, för vilka full kostnadstäckning av speciella skäl inte kan tas ut, torde decentralisering kunna ske. För en sådan ordning bör gälla samma för- utsättningar som för självbärande publika- tioner.
Vid angivna förutsättningar torde beslut om utgivning böra fattas av vederbörande myndighet efter samråd med ett centralt samordnande organ på området och -— i förekommande fall —- efter samråd med särskild utgivare (förlag). Om dessa inte kan uppnå enighet, bör ärendet hänskjutas till Kungl Maj:t för avgörande.
Det kan förekomma att en planerad pub- likation behandlar samma eller liknande ämne som en seriepublikation inom eller utom statsförvaltningen. Innan beslut fat- tas om utgivning av en ny publikation bör man därför undersöka möjligheten till sam- gående med redan existerande publikation. Härigenom kan man uppnå kostnadsbespa- ringar i fråga om tryckning och distribution samtidigt som man kan erhålla en publika- tion av högre kvalitativt innehåll än som i annat fall varit möjligt. Publikationen kan även bli uppmärksammad på ett helt annat
sätt och spridningen av den kan underlät- tas. Distribution av särtryck av artiklar kan även komma i fråga. En samordning av publikationer kan sålunda innebära såväl ekonomiska som praktiska fördelar och bi- dra till närmare kontakt mellan olika myn- digheter. I sammanhanget kan nämnas att även inom den enskilda sektorn förefinns ökad tendens till samordnad publikations— utgivning.
När det gäller publikationer, som kan va- ra av intresse utanför landets gränser, bör möjligheterna till nordiskt eller internatio- nellt samarbete uppmärksammas. I sam- band härmed må erinras om den utredning som nordiska kulturkommissionen verk- ställt angående rationalisering av tidskrifts- produktionen i de nordiska länderna genom vidgat nordiskt samarbete. Av utredningen framgår bl a att nästan utan undantag alla de tillfrågade institutionerna är överens om nödvändigheten av en sådan rationalisering. En samordning på internordisk basis anses i de flesta fall som den mest effektiva for- men med hänsyn till tidskrifternas veten- skapliga standard, internationella anseende och ekonomi. Bidrag bör därför inte lämnas till nystartade tidskrifter innan möjligheter— na till samordning undersökts. De nordiska forskningsråden uppges ha goda erfarenhe— ter av utgivning av samnordiska publika- tioner.
6.2 Anskaffande av manuskript
Av enkäten framgår att manuskript till en publikation till övervägande del utarbetats inom den myndighet som svarat för utgiv- ningen. När det gäller andra publikationer än skolkataloger od har manuskriptbidra- gen beträffande ungefär var fjärde publika— tion utarbetats antingen av annan myndig- het än den initierande, av privatperson eller av någon av dessa tillsammans med den ini- tierande myndigheten.
Det synes inte ha mött några större svå— righeter att erhålla manuskriptbidrag. En- dast beträffande 4 skolkataloger o likn (= ”lo/o av samtliga dessa publikationer)
och 9 övriga statliga publikationer (= 2 0/o av dessa) har det uppgivits att det varit svårt att få sådana bidrag. Vad gäller den senare kategorin publikationer har ungefär 2/3 av bidragen överarbetats i redaktionellt och/eller sakligt hänseende.
Ett för den statliga publikationsverksam- heten speciellt förhållande är att upphovs- rättsligt skydd inte finns enligt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Undantagna är dock de kartor och sjökort som upprättats inom rikets allmän- na kartverk respektive sjöfartsstyrelsen.
Vid anmälan av proposition 1960:17 med förslag till nämnda lag framhöll föredragan— de departementschefen bl a att såsom all— männa handlingar även borde betraktas oli- ka tryckalster, som publicerades i statens affärsmässiga eller kulturella verksamhet och som ofta var av samma slag som av enskilda företag utgivna arbetsprodukter. Beträffande sådana alster var egenskapen av allmän handling mer formell och den borde ej utgöra hinder mot att erkänna upphovsrättsligt skydd i vanlig ordning. De- partementschefens uppfattning delades emellertid inte av riksdagen som beslöt att handlingar, som upprättats hos myndighet som avses i 2 kap 35 tryckfrihetsförord— ningen, inte skall vara föremål för upphovs- rätt (första lagutskottets utl nr 41; rskr 406). Riksdagen beslöt dock samtidigt att hänskjuta frågan om upphovsrätt för vissa statliga publikationer till särskild utredning. Arbetet har uppdragits åt offentlighets- kommittén och beräknas vara avslutat un- der första halvåret 1967.
Av enkäten har inte framkommit något som tyder på att upphovsrättens utform- ning skulle göra det svårt för myndigheter- na att erhålla manuskriptbidrag. Avsakna- den av upphovsrätt till bidragsgivarens als- ter har nämligen inte i något fall ansetts utgöra hinder i detta avseende. Det har dock visat sig att frågan om upphovsrätt i samband med utgivningen av statliga pub— likationer kommit att spela viss roll (se av— snitt 7.1).
Enligt de av myndigheterna lämnade uppgifterna utgår i allmänhet inte honorar
till författarna av bidragen (avser 84 o/o av de publikationer beträffande vilka svar läm- nats). I fråga om 15 publikationer har dock honorar utbetalats till befattningshavare inom den myndighet som givit ut publika- tionen, i 20 fall har befattningshavare vid andra statliga myndigheter erhållit honorar och beträffande 50 publikationer har hono- rar utgått till icke statsanställda medarbe- tare.
När det gäller frågan om honorar till för- fattare av artiklar i statliga publikationer må följande anföras.
År 1962 fattade riksdagen ett beslut av principiellt intresse i fråga om honorar till den som är redaktör för en publikation. Re- daktören för Svenskt biografiskt lexikon hade — förutom sin ordinarie lön — upp- burit författararvode för artiklar, som han utarbetat dels under tjänstetid och dels utom tjänsten. Som skäl för ett sådant för- farande anfördes att på de forskningsområ- den, som lexikonet avsåg, var tillgången på arbetskraft så obetydlig att redaktören fick bära ansvaret för utformningen av en rad artiklar, som annars borde har utarbetats av utomstående. Detta artikelskrivande skedde utanför arbetstiden. Utgivarna av lexikonet menade att det då var klart att redaktören skulle honoreras med samma ekonomiska ersättning som varje annan för- fattare.
Enligt föredragande departementschefen borde redaktionsmedlemmarna endast i un- dantagsfall anmodas att författa artiklar för lexikonet. Han förordade att i de fall, då det blev nödvändigt att anlita redak— tionsmedlem som författare, arbetet borde anses tillhöra tjänstgöringsskyldigheten (prop 1962:86). Denna uppfattning delades av riksdagen (statsutsk utl nr 74; rskr 194).
Något annorlunda är förhållandet när det gäller honorar för bidrag från en tjänsteman inom den utgivande myndigheten och tjäns- temannen inte är skyldig att lämna bidrag till publikationen. För honorar till dylik bi— dragsgivare talar att ett honorar med all sannolikhet medför att det går lättare att erhålla bidrag till publikationen. Utgår inte honorar kan tjänstemännen inom myndig—
heten finna det mera lönande att medverka i privata publikationer eller publikationer, som ges ut av andra statliga myndigheter vilka lämnar honorar. Exempel på denna in- ställning har påträffats under utredningsar- betet. Eftersom artikelskrivandet ibland sker utom arbetstiden skulle ett honorar utgöra ersättning för prestationer utanför ordinarie tjänsteåliggande.
En omständighet som talar mot hono- rar till tjänsteman inom utgivande myndig- het är att honoraret kan bli en extra för- män för prestationer på arbetstid. Det kan vidare vara svårt att kontrollera om en ar- tikel har skrivits på fritid eller under ar- betstid. Dessutom må nämnas att myndig- hetens chef kan ålägga en underordnad att lämna bidrag till en publikation. Ett sådant uppdrag måste verkställas utan särskild er- sättning.
Efter värdering av de olika skälen före- slås att honorar bör utgå till tjänsteman inom utgivande myndighet när det klart kan konstateras att bidraget har utarbetats utom arbetstiden och att arbetet inte ingår i tjänsteåliggande. Honoraret skulle därvid vara ett incitament till ökad medverkan i myndighetens publikationsverksamhet.
När det gäller bidrag från tjänsteman hos annan statlig myndighet än den utgivande bör honorar inte utgå till person, som har till uppgift att hålla kontakt med tidning— ar och andra publikationer. Det får näm— ligen anses ingå i vederbörandes tjänsteå- liggande att medverka med olika artiklar. Som exempel härpå kan nämnas en artikel i tex »Från departement och nämnder» från en pressombudsman i ett affärsdrivan- de verk. Beträffande annan tjänsteman vid här avsedd myndighet bör gälla samma ord- ning som föreslagits i fråga om tjänsteman inom utgivande myndighet.
När det gäller bidrag från personer, som inte är anställda inom statsförvaltningen, synes det skäligt och i många fall även nödvändigt att honorar utgår.
Beträffande honorarens storlek visar en- kätens resultat betydande variationer. Så- lunda lämnas ersättning i ett fall med 50 kronor per sida, i ett annat fall med 300—
500 kronor per informationsblad. En myn- dighet honorerar varje referat med 20 kro- nor och en annan betalar 10:50—11 kronor per arbetstimme. Beträffande en publika- tion ersätts varje trycksida om i genomsnitt 2 200 nedslag med 25 kronor, medan i ett annat fall gottgörelse utgår med 30 kronor per sida. Författararvoden för större manu- skript varierar mellan 15—16 2/3 % av bokhandelspriset. Den senare procentsatsen är densamma som den som fastställts i det 5 k normalkontraktet mellan medlemmarna i Sveriges Författareförening och Svenska Bokförläggareföreningen.
De nu anförda exemplen visar att ho- norarsprinciperna inte är enhetliga. Avgö- rande för arvodets storlek torde bl a vara arbetets och publikationens omfattning samt arbetets kvalitet. Det synes därför in- te möjligt att förorda någon generell prin- cip för arvodets storlek när det gäller sta— tens publikationer utan man får liksom hit- tills i varje särskilt fall avgöra vad som är lämpligt. Det kan ifrågasättas om det inte vore ändamålsenligt att genom kontrakt normalisera de statliga myndigheternas överenskommelser med utomstående skri- benter. Bestämmelser om manuskriptets |e- verans, ändring i manuskript, dröjsmål med utgivningen, ny upplaga, honorar 0 SV kan samordnas för den statliga förlagsverksam- heten i syfte att underlätta kontakter med bidragsgivare. Förebilder från den privata sektorn finns dels i överenskommelse mel- lan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Författareförening, dels i bestäm- melser i tidigare nämnda kontrakt mellan Författareföreningen och Bokförläggareför- eningen och dels — när det gäller bilder — i överenskommelse mellan Svenska Tid- ningsutgivareföreningen samt Bildleverantö- nernas Förening och Svenska Fotografernas Förbund.
6.3 Redaktionella frågor
6.3.1 Redaktionskostnader
De redaktionella kostnaderna har vid enkä- ten definierats på följande sätt:
Till kostnadsslaget »Redaktion» skall hänföras bla kostnader för redigering, bildanskaffning, korrek— turläsning samt sådant manuskriptförfattande som primärt är avsett för publicering. Däremot skall inte medtagas kostnader för sådant manuskript- författande som sker oavsett om publicering verk— ställes (t ex författande av betänkanden, domar och patentbeskrivningar samt utfärdande av taxor () d).
Enligt enkäten har de redaktionella kost- naderna uppgått till 4,2 milj kronor (inklu- sive 50 % pålägg på interna löner), mot- svarande 24 0/o av samtliga kostnader. Re- daktionskostnaderna utgjordes till ungefär 70 % av interna kostnader. Vid genomgång av lämnade svar har emellertid konstaterats att uppgifterna om redaktionskostnader ibland varit ofullständiga. Det har därför varit nödvändigt att vidtaga vissa justering— ar, vilket innebär att de redovisade siffror- na endast är ungefärliga.
6.3.2 Utgivningsfrekvens
Vad gäller frekvensen för utgivning av pub- likationer må framhållas att skolkataloger och liknande publikationer (till antalet ca 40 % av samtliga i enkäten ingående pub- likationer) i regel utkommer med ett num- mer om året. Av övriga publikationer utges ungefär 2/3 som seriepublikationer medan återstoden utgörs av engångspublikationer. Utgivningsfrekvensen varierar mellan 1— 365 nummer per år. Ca 45 % av seriepub- likationerna (ca 75% om även skolkata- loger o likn inberäknas) kommer ut en gång om året. För 20 % av publikationerna är utgivningsfrekvensen bunden genom för— fattningsföreskrift.
En minskning av såväl produktions- som distributionskostnaderna kan uppnås genom en glesare utgivning av en seriepublikation iform av sammanslagning av flera nummer. En sådan åtgärd kan emellertid verka hind— rande när det gäller publikationer av ny- hetskaraktär där innehållet kräver en snabb och tät utgivning.
6.3.3 Omfattning och utformning
I fråga om seriepublikationernas totala om— fång intar riksdagstrycket och statens of- fentliga utredningar en särställning. Antalet
sidor för dessa båda publikationer uppgick nämligen budgetåret 1962/63 till ca 34 000 respektive 13 000. För ett 15-tal seriepub- likationer har sidantalet utgjort minst 1 000 per serie.
Vid genomgång av de i enkäten ingående publikationer, som bilagts de lämnade sva- ren, har konstaterats att en minskning av publikationernas omfattning genom konci- sare skrivning i vissa fall torde kunna sättas i fråga. Trycksakskommittén förordade i sitt tidgare nämnda betänkande »Det stat- liga utredningstrycket» ( SOU 1950:25 ) en strängare sovring av det material som före- kom i de offentliga utredningarna och en koncentration i framställningen. l samman- hanget framhölls att kommittétrycket i Danmark, Norge och England i allmänhet är av mindre omfattning i sidor räknat än det svenska.
Minskningen av publikationernas omfatt— ning kan vara önskvärd främst av det skä- let att den information, som för närvarande produceras, är av betydande omfattning och växer hastigt. Antalet statliga publikatio- ner ökar snabbt, vilket bl a framgår av att antalet sidor i riksdagsbibliotekets årsbib- liografi över nyutkomna statliga publikatio— ner år 1942 uppgick till 50, år 1952 till 69 och år 1962 till 84.
Vid den nämnda genomgången av publi- kationerna erhölls i övrigt följande resultat.
Sammanfattningar förekom i 15 % av publikationerna. I övriga fall borde sam— manfattning lämpligen ha förekommit i 13 publikationer eller 3 %. I några fall, fram- förallt i fråga om det statistiska trycket, förekom sammanfattning på engelska. I en årsredogörelse var sammanfattningen åter- given på esperanto.
Årsredogörelserna är i allmänhet omfat- tande. I vissa av skolornas publikationer återgavs sålunda tex sjukdagar och frånva- ro för lärarpersonalen i tabellform.
Det kan ifrågasättas om inte vissa re- kommendationer borde utformas för årsre- dogörelsernas innehåll. I och för sig är det förståeligt att man genom en omfattande årsredogörelse söker motivera myndighe- tens arbete. Årsredogörelsen bör emellertid
ha till huvuduppgift att ge intresserade ett sammandrag av vad som tilldragit sig inom myndigheten. På så sätt har den otvivelak- tigt ett PR-värde för myndigheten. Risk finns dock att detta värde överdrivs och att redogörelserna blir alltför påkostade. I Kanada synes denna utveckling redan ha gått långt. För att motverka tillkomsten av alltför påkostade publikationer har där- för det kanadensiska finansministeriet ut- färdat en förordning som reglerar format och kvalitet för årsberättelser. Inga foto- grafier, kartor, diagram eller tvåfärgstryck får sålunda förekomma och förordningen betonar nödvändigheten av klarhet och korthet i framställningssättet. Det kan till— läggas att en undersökning tio år efter för— ordningens utfärdande dock visade att av 60 årsredogörelser endast 7 följde förord— ningen.
När det gäller publikationernas utform- ning är det påfallande hur sällan forsknings- resultat i Sverige omarbetas till populära handböcker, avsedda för en bredare allmän- het. Statliga upplysningsskrifter produceras ofta med full not- och källförteckning och med grundmaterialet tillgängligt för kritiskt studium. I många fall behövs inte detta. Mottagarna kan i stället tänkas önska en— dast en kort orientering om vad forsknings- resultatet innebär.
Att framställa kortfattade och populära handböcker kräver personal med viss jour- nalistisk träning, vilket många gånger inte finns inom de statliga myndigheterna. Det kan därför ifrågasättas om inte en central serviceenhet borde kunna lämna råd i sam- band med framställningen av sådana skrif- ter.
Språket i en publikation bör vara sådant att det underlättar läsarnas möjligheter att snabbt ta del av innehållet. Som trycksaks- kommittén erinrade, har språket i officiella publikationer en stilbildande verkan och kan vara normerande för vårt språk i all- mänhet. Huruvida ett populärt och »jour- nalistiskt» uttryckssätt skall utnyttjas eller om ett mer exakt och fackbetonat språk— bruk är att föredra måste avgöras från pub- likation till publikation. Det kan ha sitt
intresse att notera att enligt enkäten jour- nalistisk uttrycksform eftersträvats i fråga om 89 publikationer eller 22 % av dem be- träffande vilka svar lämnats i nämnda av— seende.
De statliga— publikationerna skulle vinna på om de utformades mer populärt i språk- ligt hänseende. En handbok härför — så— dana handböcker utnyttjas i andra länder — kunde bidra till en bättre ordning. Trycksakskommittén föreslog ett särskilt utredningskansli, till vilket skulle knytas språklig expertis.
Illustrationer, diagram och andra bild— framställningar kan förklara innehållet lät— tare och snabbare än en text. De statliga publikationerna har under senare år under- gått en förändring till det bättre i detta avseende. En genomgång av föreliggande publikationer visar dock att illustrationer i ett flertal fall skulle ha gjort den lämnade informationen mera begriplig. Illustrationer- na har inte heller alltid använts på ett från alla synpunkter lämpligt sätt. Vidare borde en del bilder ha beskurits för att få det illustrerade föremålet att framträda bättre. Kvaliteten på utnyttjade fotografier har i några fall varit låg.
Tabeller förekommer i stor omfattning i de statliga publikationerna. I flertalet fall ger tabeller läsaren en snabb information om fakta som författaren vill presentera. Ibland kan det dock vara fördelaktigt att använda löpande text i stället för tabeller. Med tanke på de kostnader, som är för- enade med tabellsättning, bör man upp- märksamma önskemålet att reducera anta- let tabeller utan att framställningen där- igenom försvåras. I vissa föreskrifter (tex kungl brev 26.4.1963 angående bestämmel- ser rörande framställning och förrådshåll- ning av tryckalster för krigsmakten) har speciell uppmärksamhet ägnats tabeller och bilder för att minska dessas omfattning till förmån för ett lägre sidantal.
6.3.4 Format, färg och layout
Officiella publikationer har i allmänhet standardformat även om awikelser före-
kommer. Inom dessa standardformat kan emellertid satsytan utnyttjas på olika sätt, vilket framgår av senare avsnitt om tryck- ning. Skall publikationerna läsas av perso- ner, som tvingas konsumera en mängd in- formation, bör särskild uppmärksamhet äg- nas åt formgivningen av satsytan så att läs— ningen underlättas.
Vid sidan av det typografiska momentet, som behandlas på annan plats, spelar färgen en stor roll. Färgen kan utnyttjas för att framhäva texten eller förklara tex ett dia— gram. Men färgen kan också missbrukas. Vid genomgången av inlämnade publikatio— ner konstaterades 6 fall där färgen inte utnyttjats rätt eller där kostnaderna för färgtryckningen inte kunde anses motsvara resultatet. Det gällde tex diagram i färg som utan olägenhet kunde ha tryckts på vanligt sätt i svart. När färgtryck skall ut— nyttjas i statliga publikationer får avgöras från fall till fall. Enklare redovisning av fakta torde kunna utformas utan färg.
Publikationernas layout är ofta mindre ändamålsenlig, vilket försvårar läsningen. Enligt enkäten ägnas Iayoutfrågorna i all- mänhet ringa uppmärksamhet, vilket fram- går av att utomstående expertis anlitades mera regelbundet för layout endast i fråga om 33 publikationer. Beträffande 22 pub- likationer anlitades sådan expertis »ibland». Det synes motiverat att expertis i formgiv- nings- och layoutfrågor på lämpligt sätt ställs till de statliga myndigheternas för- fogande. Diagram och illustrationer skulle också kunna produceras eller anskaffas av denna expertis.
6.3.5 Planering, leveranstider och upphandling
Av stor betydelse för en snabb och ekono- misk tryckeriproduktion är att allt mate— rial föreligger klart samtidigt och att till- lägg eller justeringar företas i minsta möj- liga utsträckning efter det att första kor— rekturet lämnats. Speciellt vid utgivning av seriepublikationer påverkas tryckerikostna— derna i fördelaktig riktning av en god pla- nering. Erfarenheter från statskontorets
tryckeriexpedition visar att planeringen av det redaktionella arbetet många gånger tor- de ha kunnat utföras bättre. I samman— hanget må hänvisas till bestämmelserna i 1952 års upphandlingskungörelse där det stadgas att upphandling skall planläggas på sådant sätt att tillverkning och leverans kan ske å lämplig tid för kostnadernas ned- bringande samt att anbudsgivare får till- räcklig tid för att avge vederhäftigt anbud.
Ibland framförs önskemål om snabb le— verans, vilket många gånger kan vara be- rättigat. En kommitté eller författare har dock lätt för att vara alltför ambitiös i detta avseende. Enligt den praxis, som ut- bildats vid statskontorets tryckeriexpedi— tion, beaktas en kommittés önskemål om snabb leverans och därmed betingad över— tid först efter hörande av vederbörande de- partement. Det förekommer därvid ej säl- lan att departementets uppfattning avviker från kommitténs. Med hänsyn till frågans vikt synes det önskvärt att beslut rörande leveranstid fattas efter kontakt med sak- kunnig instans, som kan lämna information om kostnader vid olika leveranstider.
Extrakostnader för snabb leverans torde i många fall kunna undvikas med en bättre planering i fråga om såväl manuskriptbidrag och redigering som korrektur och tryckning. För större arbeten bör alltid träffas över- enskommelse om en tidsplan med vederbö- rande tryckeri. Detta bör också göras för kontinuerligt återkommande tryckalster. Särskilt i dessa fall är det med hänsyn till läsekretsen av vikt att tidsplanen följs. Av enkäten framgår att utgivningen för serie- publikationer försenats »ibland» för 190 st, motsvarande 40 % av samtliga i enkäten ingående seriepublikationer där denna fråga besvarats.
Enligt enkäten förekom externa kostna— der för övertidsarbete för tryckning endast beträffande ett fåtal publikationer. De av myndigheterna angivna övertidskostnader- na har varit av relativt ringa storlek. Utan tvekan är emellertid de verkliga kostnader- na för att tillgodose krav på snabba leve— ranser höga. Nämnda övertidskostnader tor- de huvudsakligen avse de tillfällen då bråd-
skan uppkommit under arbetets gång, vilket medfört debitering för övertid utöver vad som tidigare överenskommits. Har det inte träffats någon prisöverenskommelse, tex på grund av tidsnöd, ingår extrakostnaden för en påfordrad snabb leverans vanligen i den debiterade klumpsumman och blir där- med osynlig.
I andra fall har man redan i samband med affärsuppgörelsen vetskap om krav på snabb leverans och tar då hänsyn härtill vid anbudsgivningen. Denna kostnad kom- mer på så sätt inte att redovisas särskilt. Som exempel härpå kan nämnas riksdags- trycket, som på grund av krav på prioritet betingar ca 20 % högre sättnings- och tryckningspriser än utredningstrycket, trots att även detta många gånger är av bråd- skande art.
Dessutom kan krav på kort leveranstid innebära att antalet leverantörer, som kan åtaga sig arbetet ifråga, blir begränsat. Härigenom är det inte alltid möjligt att välja den från ekonomisk synpunkt förmån- ligaste leverantören.
Vid upphandling av publikationstryck är det vidare viktigt att anbud infordras från leverantörer, som är lämpliga med hänsyn till det aktuella arbetets art och omfatt- ning. Under senare år har tryckerierna mer eller mindre specialiserat sig på olika typer av tryckalster. Det är i regel förmånligt — ibland mycket förmånligt — att vända sig till dessa specialister, vilkas personal, ma- skinella utrustning och produktionsgång har anpassats för en viss typ av tryckalster.
Innan ett tryckeri tillfrågas om mera om- fattande tryckeriarbeten, bör man vara för- vissad om att vederbörande har tillräcklig kapacitet för att kunna fullfölja leveransen. I fråga om mindre omfattande tryckalster torde det i regel vara förmånligast att an- lita mindre tryckerier, som inte belastas med de stora tryckeriernas omfattande och kostsamma administrationsapparat.
Ofta framförs från författare och redak- törer önskemål om att tryckningen bör ske i Stockholm. Detta underlättar naturligtvis kontakterna med vederbörande tryckeri. På grund av nuvarande goda teletekniska kom—
munikationer bör man dock beakta möjlig— heten att anlita tryckeri som är beläget utanför Stockholm, då detta i vissa fall stäl— ler sig ekonomiskt fördelaktigt.
6.3.6 Korrekturläsning
En viktig rutin i all publikationsframställ- ning är korrekturläsningen. Av enkäten framgår att korrekturläsning av publika- tioner nästan alltid ombesörjs av myndig— heternas egen personal. Endast i 16 fall har den ägt rum »på annat sätt».
Korrekturläsningen syftar till en nog- grann kontroll av korrekturets ordagranna överensstämmelse med manuskriptet. Myc- ket ofta lämnas emellertid ett ofullständigt granskat manuskript till sättning och kor- rekturet får mer karaktären av ett arbets- exemplar av manuskriptet. Detta tillväga— gångssätt begränsas inte alltid till att en— dast avse det första korrekturet utan till- lämpas även i fråga om efterföljande kor- rektur.
Ett sådant förfarande medför att kor- rigeringskostnaderna i allmänhet blir höga. Trycksakskommittén framhöll att korri- geringskostnaderna för under år 1946 pub- licerade betänkanden i några fall uppgick till samma belopp som de ordinarie sätt- ningskostnaderna. Vidare kan nämnas att korrigeringskostnaderna för SOU—serien un- der budgetåret 1962/63 belöpte sig till över 127000 kronor, motsvarande 43 % av de totala sättningskostnaderna. Att märka är att i kommittékungörelsen (SFS 1946:394 m ändr) finns föreskrift om att manuskript till betänkande vid avlämnandet till sättning skall vara i sådant skick att korrigeringskost- nader såvitt möjligt undviks.
Enligt 5 6 i normalkontraktet mellan Sveriges Författareförening och Svenska Bokförläggareföreningen skall — om för- fattare ändrar i verket, sedan det blivit satt, i sådan utsträckning att kostnaderna för korrigeringen överstiger 10 % av den ursprungliga sättningskostnaden — över- skjutande kostnad betalas av författaren. I statlig verksamhet anses det i regel rim- ligt att korrigeringskostnaderna uppgår till
10% av ordinarie sättningskostnader. Av enkäten framgår att de externa korrige- ringskostnaderna överstigit nämnda pro- centtal i fråga om 22 % av de publikationer där uppgift lämnats om relationen mellan korrigerings- och sättningskostnader. Erfa- renheterna från statskontorets tryckeriex- pedition visar emellertid att nämnda rela- tionstal sannolikt är högre. De totala korri- geringskostnaderna för statsförvaltningens publikationer torde sålunda uppgå till mil- jonbelopp, varför det uppenbarligen är an- geläget att nedbringa nämnda kostnader. Den troligen viktigaste förutsättningen här- för är att manuskriptet föreligger i slutgil— tigt skick innan det lämnas till sättning, ut- skrift eller reproducering.
6.4 Tryckning
6.4.1 Tryckkostnader
Av totalkostnaderna för de i enkäten in- gående publikationerna — 17,5 milj kronor — utgjorde tryckkostnaderna 12,2 milj kro— nor eller 69 %. De bestod till 97 0/0 av externa tryckkostnader. (95 % av publika- tionerna trycktes externt.)
! det följande kommer att belysas fakto— rer av betydelse för tryckkostnaderna, näm- ligen format och typografi, papper och bok— binderiutförande, upplagans storlek samt olika tryckförfaranden. Redogörelsen base- ras i detta hänseende på de erfarenheter som erhållits genom verksamheten inom statskontorets tryckeriexpedition. Beskriv- ning av expeditionens organisation och ar- betsuppgifter återfinns i bilaga 8.
6.4.2 Format och typografi
| kungörelsen angående ämbetsverks och andra myndigheters samlingar av kungörel- ser, cirkulär rn m (SFS 1922:609) föreskrivs vissa anordningar beträffande bla format och typografi. Sådana stadganden förekom- mer också i bestämmelser rörande speciella grupper av publikationer, exempelvis SFS 1915:421 (m ändr) angående länskungörel- serna, SFS 1922:98 angående statens offent-
liga utredningars yttre anordning, SFS 1953:526 angående det statistiska tryckets yttre anordning samt anvisningar från skol- överstyrelsen rörande det tryckeritekniska utförandet för kataloger, årsredogörelser m m.
De i samband med enkäten inlämnade publikationerna uppvisar följande format- Vanatloner' Publikationer
utgivna av all— männa läroverk,
statliga real- Återstående skolor o likn publikationer Format (386 st) (544 st) 148X210 mm (A 5) 9 131 165X242 mm 144 197 210X297 mm (A 4) 3 66 Annat format motiverat 95 52 omotiverat 61 79 Ej svar (=publika— tion ej tillgänglig) 74 19
Nuvarande bestämmelser i fråga om for- mat och typografi synes inte medge de va— riationsmöjligheter som är påkallade från bl a ekonomiska synpunkter. Särskilt synes det angeläget med ändrade bestämmelser om format. Det arbete som i detta avseen- de bedrivs inom standardkommittéerna för grafisk teknik samt för papper och massa torde komma att få stor ekonomisk bety— delse och bör därför beaktas i detta sam- manhang. Inom standardiseringsorganen på- går arbete med fastställande av ett inter- nationellt standardformat, som torde kom- ma att nära ansluta sig till det vanligaste statliga publikationsformatet — i oskuret skick 170 X 250 m m, skuret 165 X 242 mm. Detta arbete kan emellertid väntas bli ganska tidsödande, bl a beroende på om- fattande internationella undersökningar. Tills vidare bör därför statlig publikation ges ut i något av följande tre format: 148 )( 210 mm (A 5), 165 X 242 mm eller 210 X 297 m m (A 4), allt för sida i skuret skick.
Detta utesluter emellertid inte att pub- likation bör kunna få ges ut även i annat format efter särskilt medgivande.
Under senare tid har gjorts nya rön be- träffande sambandet mellan den typografis- ka utformningen av en publikation och
tryckets lättillgänglighet. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna skall den ty- pografiskalutformningen i första hand till- godose de avläsningstekniska krav som i varje särskilt fall kan uppställas. Härvid kan man skilja på två huvudgrupper av text, nämligen löpande informativ text som är avsedd att läsas i kontinuerlig följd samt text av typ uppslagsverk.
I fråga om publikationer av den senare typen, tex rikstelefonkatalogen och stats- liggaren, läses vid varje tillfälle endast en eller några rader. Man kan därför i dessa fall utan förfång för läsaren starkt beakta de ekonomiska konsekvenserna beträffande olika utformningar. Marginaler, stilstorlek och radmellanrum kan göras väsentligt mindre än vad fallet är för publikationer med löpande text. Som exempel på frågans ekonomiska betydelse kan nämnas att genom sådana rationaliseringsåtgärder kost- naderna för tryckning av skolkataloger kun— nat nedbringas med ca 150000 kronor perår.
För publikation, som är avsedd att läsas i löpande följd, kan avvägningen mellan al- ternativa kostnader för olika typografiska utformningar med olika svårighetsgrad av lästexten vara besvärlig. För närvarande förekommer ganska ofta att den valda ut— formningen varken tillgodoser berättigade avläsningstekniska krav eller ställer sig sär- skilt ekonomiskt lönsam.
En stor del av de statliga publikationer- na (tex riksdagstrycket och SOU) trycks i format 165 )( 242 mm och sätts vanli- gen på 28 ciceros bredd (1 cicero = 4,513 mm), en bredd som enligt expertisen inte befrämjar läsbarheten. Tvåspaltning tillåter i regel en bättre anknytning mellan text och bild. Undersökningar har visat att en väl sammanbunden text-bildenhet är vä- sentlig från avläsnings— och informations- teknisk synpunkt. I vissa fall kan ett gott resultat uppnås genom att spalterna görs olika breda. Huvudtexten utgör därvid den bredare spalten, medan figurtexter och vissa illustrationer samlas i den smalare spalten.
Ett argument som ofta framförs mot två- spaltning är att sådan text inte inger sam- ma intryck av värdighet som den enspalta-
de texten. Denna synpunkt, som torde vara baserad på traditionell uppfattning, synes ej böra tillmätas avgörande betydelse. Lik- artade invändningar mötte även då format— rationaliseringen från folio till A-format lanserades. Det är uppenbart att textens funktionella uppgift att överbringa informa- tion i första hand måste vinna beaktande. Även kostnaderna för tvåspaltad text stäl- ler sig som regel mer gynnsamma.
En övergång till tvåspaltning av publika- tionerna i format 165 X 242 mm synes av angivna skäl böra övervägas. Detta förorda- des redan av trycksakskommittén i dess tidi- gare nämnda betänkande »Det statliga ut- redningstrycket». För att befrämja en över- gång till tvåspaltning föreslås i första hand att Svensk författningssamling — som i SFS 1922:609 åberopas som förebild — ges ut med tvåspaltad sättning.
I fråga om vissa grupper av det statliga trycket finns ett legitimt behov att i olika hänseenden påkalla en extra uppmärksam- het hos läsaren. Detta kan ske bla med hjälp av typografiska anordningar eller ge- nom användande av illustrationer och färg- tryck. Man ger publikationen sin egen ka- raktär genom en speciell lavout. Detta be- hov har i viss mån uppmärksammats av statliga myndigheter och hos ett fåtal av dem har speciell personal anställts för det- ta ändamål. För flertalet statliga myndig- heter är dock detta behov inte så stort att det motiverar anställande av en grafisk formgivare. I sådana fall anlitas antingen en reklambyrå eller något tryckeri. Det förstnämnda. förfarandet kan emellertid ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt, särskilt i fråga om stora upplagor med betydande tryckkostnader. Reklambyråer tillgodogör sig nämligen i regel ersättning, som beräk- nas procentuellt på tryckkostnaderna. Vid anlitande av ett tryckeri för layoutarbete blir beställaren bunden vid tryckeriet även för själva tryckningen, vilket innebär en ej önskvärd konkurrensbegränsning.
Statskontoret, som har att handlägga frågor om tryckning för statens räkning, har för närvarande endast resurser för en mera allmän rådgivning i nämnda avseende och
har därför inte möjlighet att biträda med detaljutformningar i varje särskilt fall. Ge— nom statskontorets försorg har dock givits ut en broschyr med råd och anvisningar be— träffande kommittétrycket. En omarbetning av denna är planerad.
Under nämnda förhållanden synes det an- geläget att åtgärder vidtas som gör det möjligt att inom ifrågavarande område läm- na myndigheterna bättre service än den som hittills erbjudits. Med hänsyn till den ut— veckling som det statliga publikationstryc- ket undergått efter det att tidigare nämnda 1922 års kungörelse rörande statliga myn— digheters cirkulär m m utfärdats, bör man även göra en översyn av denna kungörelse.
6.4.3 Papper och bokbinderiutförande
Bland det stora antal publikationer, som sänts in till statskontoret i samband med enkäten, har olämplig papperskvalitet kon- staterats i 19 fall, medan olämplig bind- ning förekornmit i endast ett fall. Någon anledning till uttalanden i dessa hänssenden synes alltså för närvarande inte förefinnas.
6.4.4 Upplagans storlek
Upplagestorleken för de i enkäten ingående publikationerna anges i bilaga 4. Såsom därav framgår förekommer en mycket stor spridning från 100 upp till 5,5 milj exem- plar. 10 publikationer har tryckts i minst 1 milj exemplar.
Enligt enkäten bestäms upplagans stor- lek av efterfrågan för 75 % av publikatio- nerna, av tillgång på medel för 15 % och av andra skäl för resterande del. Upplagestor- leken beslutas av vederbörande myndighets chef för 65 0/o av publikationerna, av pub- likationens redaktör för 20 % och av annan för återstoden.
För kontinuerligt utkommande publika— tioner, som så småningom erhållit en rela- tivt fast låsekrets, torde bestämmandet av upplagans storlek i regel medföra svårighe- ter endast i början av utgivningen. Många serier (t ex SOU) innefattar dock publika- tioner, som kan ha mer eller mindre all-
mänt intresse eller som i enskilda fall vän— der sig till helt olika slag av läsare, varför de i detta avseende kan helt jämställas med publikationer av engångskaraktär. För den— na grupp är fastställandet av upplagan ofta ett besvärligt problem.
En särskild svårighet utgör frågan om lämplig storlek på reservupplagan. En allt- för stor sådan upplaga medför onödiga ut- gifter dels för själva tryckningen och dels för lagerhållning och hantering.
En alltför liten restupplaga medför att omtryckning måste ske. Denna kan äga rum under olika förutsättningar. För publikatio- ner tryckta i boktryck kan sättningen sparas för eventuell omtryckning, varvid det upp- står kostnader för stilhyra. Förfarandet med stående sättning tillämpas även för kontinu- erligt återkommande publikationer där vissa avsnitt ärdesamma från den ena utgivningen till den andra. Finns inte stående sättning, kan omtryckning ofta med fördel göras i offset av en publikation som från början framställts i boktryck. Även nysättning och tryckning i boktryck kan komma i fråga.
Förevarande problem sett från ekonomisk synpunkt illustreras i diagrammen på sid 52, som avser kostnader för produktion och la- gerhållning för en publikation med en text- mängd som motsvaras av 160 sidor maskin- skrift med 1 kuggs radavstånd i format A 4.
Det bör uppmärksammas att publikatio- ner med andra förutsättningar lämnar and- ra värden. Avgörande måste därför fattas från fall till fall med hänsyn till upplagor, textens svårighetsgrad, eventuellt färgtryck och andra faktorer, som påverkar valet av framställningssätt.
6.4.5 Olika tryckförfaranden
De tre vanligaste tryckmetoderna är bok- tryck, djuptryck och offset.
Vid boktryck, som även benämns hög- tryck, sker tryckningen antingen direkt från typer och klichéer eller också från av typer och klichéer framställda plattor i metall, gummi eller plast. De tryckande ytorna av tryckmediet ligger högre än de inte tryc- kande. Boktrycket är den dominerande
tryckmetoden och förekommer som plan- tryck, cylindertryck och rotationstryck.
Principen för djuptryck är att tryck- ningen utförs från en fördjupad bild. Text och figurer överförs till en kopparyta och etsas in. Hela tryckformen infärgas, varefter färgen avlägsnas från de bildfria ytorna och den i fördjupningarna kvarsittande färgen förs över till papperet. Modernt djuptryck utförs så gott som uteslutande som rota- tionstryck. Tryckhastigheten är mycket hög, varför förfaringssättet särskilt lämpar sig för trycksaker i stora upplagor.
Vid offsettryck, som är den domineran- de formen av litografiskt tryck, ligger de tryckande och inte tryckande ytorna av tryckmediet i samma plan. De tryckande ytorna utgörs av fet färg och slår ifrån sig vatten, medan tryckplåten i övrigt har för- måga att absorbera vatten. Text och bild överförs via film till tryckplåten. Vid tryck- ningen förs trycket över till en gummiduk, som i sin tur förmedlar trycket till pap- peret.
Under senare år har införts små kontors- tryckmaskiner av offsettyp, s k kontorsoff— set. Tryckmediet utgörs av metall— eller pappersplåtar. Flera statliga myndigheter har anskaffat kontorsoffsetanläggningar.
Vid undersökning av de publikationer, som lämnats in i samband med enkäten, har beträffande de använda tryckförfarings- sätten iakttagits att offset borde ha valts i stället för boktryck för 11 publikationer. I 18 fall åter borde boktryck ha valts i stället för offset.
Olämpligt tryckförfaringssätt har således förekommit beträffande endast ett fåtal publikationer. Bland dessa finns dock fall, där en övergång till annat förfaringssätt skulle ha inneburit kostnadsminskningar med tusentals kronor och därjämte medfört förbättrad kvalitet. För en seriepublikation torde sålunda ett annat förfaringssätt, mer lämpat för den blygsamma upplagan om ca 100 exemplar än det använda, ha betytt kost- nadsbesparingar med 100 OOO-tals kronor.
Följande faktorer är av betydelse för framställningskostnaderna vid de olika tryckmetoderna:
Exempel på kostnader för produktion och lagerhållning för restupplaga respektive omtryckning efter olika tidsintervaller
A. Restupplagantryckti l)oktryck.()mtryckningi B. Restupplagan tryckt i kontorsoffset (i kuggs Kronor alternativt nysliltning, stående sats och offset. radavstånd). ()mtryckning från stående plåtar. [0000 ,,_/ ', _ ,/_/ _ . df/ / 5 _ &_p/ _ .. 1: g _ , /, _ / ,,,, . E _ ,,o/ / .— / f f 000 /'4'., / / ' 2 J _ I _ 5 __r' / / __ _./ TJ 5 — ,/ — ./ 8 _ / _ ' .. , 7 0 | | | | | | | | | | 10 000 , , , I . .. ,1/ _ .' I -/ _ på't/ // _ if _ / / — å _ _l, / — m ”I / : —.; 5 now/;, / _ / E __I' / __ .a v / & —/ / _ / 0 | | | | | | r | | | 12 000 _ "; _ .., 10 000— ,v' ./ _ / I;'/ . _ I, . , _ _/ _ y' __ ' ». JG _ , / '/ in / / 5 _ / ... % ;," / " ,. __ _ _Q _) 000 C.,» // g _, / _ ä' _/ / >: _/.. _, _ 0 | | | | | | | | | | (i 'I ()()O 2 ()()(l 3 ()()U 4 ()()0 5 000 () 000 (l 'I 000 2 000 3 000 4 ()()0 5 000 6 000 Upplaga _— Restupplaga - - - - -- - ()mtrvckning i offset — — — ()mtryckning från stående sats _.._.._ ()mtryckning i kontorsoffset från —-—-— ()mlrvckning från nysättning stående plåtar
Upplagans storlek
Antalet sidor Den form i vilken textmaterialet föreligger Textens karaktär Illustrationsmaterialets omfattning och karaktär Förekomsten av färgtryck
Papperskvaliteten
Formen av bokbinderiarbete
Nämnda faktorers inverkan på kostnader- na vid alternativa tryckförfaringssätt vari- erar i mycket hög grad för olika tryckals- ter. Det har därför ansetts alltför vansk- ligt att ange några generella synpunkter på hur de påverkar framstälIningskostnaderna. Det kan emellertid i sammanhanget vara av intresse att något illustrera ifrågavarande samband. Härvid har valts två publikatio- ner, av vilka den ena innehåller enbart löpande text, medan den andra helt består av tabeller. Beräkningarna baseras på den textmängd som ryms på 160 sidor maskin- skrift med 1 kuggs radavstånd i format A 4.
I tabellen på sid 54 har beräknats tryck- kostnaderna för de två publikationerna vid olika utföranden. Resultatet återges mer översiktligt i de tillhörande diagrammen. Det bör uppmärksammas att beräkningarna inte omfattar framställning med hjälp av s k snabboffsetplåt. Detta förfaringssätt ut- vecklas för närvarande snabbt (med åtföl- jande förändringar av kostnaderna) och torde inom en snar framtid komma att ut- göra en mycket anlitad tryckmetod vad gäl- ler mindre upplagor.
Som framgår av det redovisade resultatet varierar tryckkostnaderna för olika fram— ställningssätt inom vida gränser. Man bör dock komma ihåg att beräkningarna endast avser kostnader för publikationer under de förutsättningar som angivits för de valda två exemplen. Inom alla förfaringssätt på— går utveckling av nya metoder och maskin- typer, varför förhållandena ändras tämligen fort. Vidare kan marknadsläget variera för respektive förfaringssätt vid olika tidpunk- ter för tryckningen och därmed påverka kostnaderna.
Av den i förevarande avsnitt lämnade re-
dogörelsen framgår att tryckkostnaderna i avsevärd grad kan påverkas av olika åtgär- der. Med tanke på dessa kostnaders stora betydelse — totalt torde statens kostna- der för tryckning för närvarande uppgå till ca 100 milj kronor per år —- synes alla åt- gärder, som syftar till besparingar, böra vid- tagas. Detta kan i första hand lämpligen ske genom att dels sakkunnig expertis ställs till förfogande och dels normerande anvis- ningar utfärdas.
6.5 Distribution
6.5.1 Distributionskostnader
För de enligt enkäten utgivna publikatio- nerna uppgick distributionskostnaderna till totalt 0,9 milj kronor. Av detta belopp ut- gjorde kostnaderna för expedition och la- gerhållning ungefär 3/4 och försäljnings- kostnaderna 1/4. Distributionskostnaderna bestod till 85 % av myndigheternas interna kostnader.
6.5.2 Distributionsprinciper
Enligt vad som framhållits i kapitel 4 om statens behov av kommunicering är det önskvärt att staten engagerar sig mer ak- tivt i nämnda hänseende. Detta innebär bl a att distributionen av de statliga publika- tionerna måste göras effektivare än som för närvarande är fallet. Många sådana publika- tioner torde vara okända inom kretsar som skulle kunna tänkas vara köpare av dem. Allmänheten och enskilda företag liksom ett flertal statliga myndigheter saknar till- räcklig överblick över och kännedom om de statliga publikationerna, deras utgivning, innehåll och tillgänglighet genom köp, län eller gratistilldelning.
Den bristande kännedomen om statliga publikationer är inte — såsom inom den privata sektorn — ett problem som enbart påverkar inkomsterna. Problemet är också betydelsefullt sett mot bakgrunden av sta- tens informationsbehov och förpliktelser gentemot medborgarna. Nya lagar och för- ordningar kan sålunda utfärdas utan att
Exempel på tryckkostnader vid alternativa tryckförfaringssätt För kontorsoffset- och offsetalternativen har inte inräknats särskild kostnad för utskrift
Per 16 sidor Totalt för publikationen Rörlig Antal Rörlig Fast kostn ark om Fast kostn Tryckförfaringssätt och utförande kostn 1 000 ex 16 s kostn 1 000 ex
Totalt vid alternativa uppl 1 000 ex 10000 ex
500 ex
A. Publikation omfattande 528 000 typer löpande svensk text utan Kontorsoffset, A 4 1 kuggs radavstånd
kompliceringar
Direkt utskrift på plåt 224 300 10 2 240 3 000 3 740 5 240 — Fotografiskt framställd plåt 432 300 10 4 320 3 000 5 820 7 320 34 320 11/2 kuggs radavstånd Direkt Utskrift på plåt 224 300 15 3 360 4 500 5 610 7 860 — Fotografiskt framstalld plåt 432 300 15 6 480 4 500 8 730 10 980 51 480 Of fs et Format A 4 11kuggs radavstångi 585 200 10 5 850 2 000 6 850 7 850 25 850 1 /2 kuggs radavstand 585 200 15 8 775 3 000 10 275 11 775 38 775 Format 165 x242 mm 1'kusgs radavstångl 400 120 10 4 000 1 200 4 600 5 200 16 000 1 /2 kuggs radavstand 400 120 15 6 000 1 800 6 900 7 800 24 000 Boktryck, format 165 x 242 m m Fransk antikva 900 p. T-Spa” 380 98 11,5 4 370 1 127 4 934 5 497 15 640 . 8/11 9. 2-SPalt 454 98 10,1 4 585 989 5 080 5 574 14 475 Times 9/12 p,1-spalt 437 98 9,6 4 195 941 4 666 5136 13 605 9/11 p. 2—5Palt 506 98 8,8 4 453 862 4 884 5 315 13 073 8/10 P, 2'5Palt 621 98 6,9 4 285 676 4 623 4 961 11 045 B. Publikation omfattande 9120 rader tabeller Kontorsoffset, A 4 Direkt utskrift på plåt 224 300 10 2 240 3 000 3 740 5 240 — Fotografiskt framställd plåt 432 300 10 4 320 3 000 5 820 7 320 34 310 0 ffs et Format A 4 585 200 10 5 850 2 000 6 850 7 850 25 850 Format 165 x242 mm 400 120 10 4 000 1 200 4 600 5 200 16 000 B 0 k t ry c k Format 165 x242 mm 934 98 8,9 8 313 872 8 749 9 185 17 033 Kostnad Publikation onlfaltando 518000 lypor löpande Kronor svensk text utan komplicvringar Puhlikulit lli runfnllnni l(' (till) milt-|" lnlM'llOI' 20000_ , _l 150005 __, : ,- : | : 10000: ___a : 5000: __ ' " : 0_ | | | I _ . r - ', ä 0 1000 2000 3000 40( 10 50i 10 0 1000 2000 3000 4000 mot Upplaga lioktn't'k _... _ ()ffsvt ....... Kontol'soffsvt 54 sou 1967: 5
x I
därav berörda får information om dem. Risk finns även att allmänheten går miste om en värdefull rådgivande information.
Uppgifter om att publikation, såväl stat— lig som annan, givits ut införs i allmänhet i Svensk Bokförteckning. Denna redigeras av Kungl Biblioteket och publiceras i form av veckolistor i tidskriften Svensk Bokhandel, som ges ut av Svenska Bokförläggareföre- ningen och Svenska Bokhandlareföreningen. I bokförteckningen införs statens offentliga utredningar, Sveriges officiella statistik och andra av förvaltningsmyndigheter för all- män spridning utgivna publikationer. Vida- re intas som regel i förteckningen sådana statliga publikationer som distribueras ge- nom bokhandeln och som kan förväntas bli efterfrågade av allmänheten. Däremot ute- sluts vanligtvis statligt och kommunalt för- valtningstryck, tex fullmäktigeprotokoll, författningar, cirkulär, reglementen och in- struktioner. Tidskriften Svensk Bokhandel är närmast att anse som ett register för att underlätta anskaffandet av litteratur inom bokhandel och bibliotek. Den är däremot mindre lämplig som informations- och för- säljningshjälpmedel.
Såsom tidigare framhållits lämnas en full- ständig redovisning av det statliga förvalt— ningstrycket i den av riksdagsbiblioteket utgivna årsbibliografin över Sveriges offent- liga publikationer, som publiceras året efter det publikationerna givits ut. Årsbibliogra- fin är den enda förekommande samman- ställningen över statliga publikationer.
Svensk Byggtjänst, som är ett samarbets- organ med informativa uppgifter inom byggnadsindustrin, utger regelbundet med tio nummer per år en förteckning kallad Svensk Bygglitteratur. Denna innehåller kortfattade referat av svenska tidskrifts- artiklar, böcker, filmer m m inom byggnads- facket. Härigenom erhåller byggnadsindu- strin god kännedom om publikationer, som givits ut av vissa statliga myndigheter, tex av bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och statens råd för byggnadsforskning.
På liknande sätt borde det vara möjligt att informera andra selektiva grupper så- som ekonomer, jurister, jordbrukare, indti—
striledare, företagare inom handeln, anställ- da inom undervisningsväsendet om nyut- kommen statlig litteratur. Det synes sålun- da finnas behov av att — liksom i Eng— land — genom olika listor och ämneskata- loger, anpassade till mottagarna, informera dessa om nyheter. En sådan information bör ha både ett upplysande och ett kom- mersiellt syfte. Att den fyller ett behov framgår bl a av det svar som Svenska Tid- ningsutgivareföreningen lämnat till stats- kontoret i anledning av ämbetsverkets för- frågan härom. Föreningen framhåller sålun— da att det självfallet skulle vara av värde för pressen att successivt erhålla aktuella förteckningar över nyutkomna publikatio- ner jämte uppgift om varifrån dessa kan rekvireras.
informationen om statliga publikationer skulle vidare kunna effektiviseras genom att det i förut ifrågasatta listor över nyutkom— men litteratur lämnades en kortfattad re- sumé av innehållet i publikationerna. Pub- likationens innehåll framgår nämligen inte alltid med tillräcklig tydlighet av dess titel.
Det skulle även vara möjligt att i viss form genom annonser i pressen — såväl dagspress som fackpress — tillkännage att publikationer givits ut. Detta tillvägagångs- sätt utnyttjas i bla England och Holland. [ det senare landet annonseras tex nyut- kommen medicinsk litteratur från statliga myndigheter i fackpressen.
I samma linje ligger åtgärder, som gör det möjligt för pressen att snabbare bevaka den litteratur som staten ger ut. Många of- ficiella publikationer innehåller nyheter som kan återges på pressens redaktionella sidor. I vissa fall är själva utgivandet en nyhet såsom tex utgivningen av skriften »Om kri- get kommer». Det är även möjligt att före själva publiceringen dela ut recensionsexem— plar.
Det är vidare önskvärt att genom god biblioteksservice göra det lätt för allmänhe- ten att låna statliga publikationer, Av var- je tryckt skrift skall ett exemplar lämnas till vart och ett av universitetsbiblioteken, i Umeå dock för närvarande till stadsbiblio- teket. Myndigheterna brukar även efter
eget gottfinnande sända sina publikationer till andra bibliotek. I allmänhet är det då frå— ga om specialbibliotek inom respektive fack. Det har ifrågasatts om det inte skulle gag- na allmänheten och även staten om publi- kationerna lämnades till ett större antal central- och stiftsbibliotek, eventuellt ock— så till andra mer lokalt belägna bibliotek. En sådan utsändning skulle ligga i linje med statens förpliktelser att informera medborg- arna och den skulle även skapa större möj— ligheter för medborgarna att från den stat- liga litteraturen ta del av önskade informa- tioner.
Mot en sådan vidgad distribution har framhållits att den statliga litteraturen är av ett speciellt slag. En utsändning av all stat- lig litteratur till ett flertal bibliotek skulle bl a medföra svårigheter för dessa bibliotek när det gäller arkivering. Riksdagstryck, förordningar och liknande litteratur har nämligen liten utlåningsfrekvens. Det vore i så fall bättre -— har det hävdats — att bib- lioteken fick uppgift om vilken statlig litte— ratur som kommit ut, tex i form av tidiga— re föreslagna listor, och att de sedan vid behov kunde rekvirera litteratur med ut- gångspunkt från dessa listor.
Det kan upplysas att — enligt den tidiga— re omnämnda (avsnitt 2.1.2) författarinnan S Honoré — endast ett land, USA, har or— ganiserat en omfattande distribution av stat- liga publikationer till offentliga bibliotek för att göra det officiella trycket allmänt
tillgängligt. Government Printing Office sänder sålunda exemplar av de mest bety- dande publikationerna till ett avsevärt an- tal offentliga bibliotek, som inte behöver vara statliga eller kommunala utan även kan vara privata. Grunden till anordningen ligger i kongressmännens rätt att anvisa bibliotek som mottagare av dem tillkom- mande offentligt tryck. Det har uppgivits att det per 1.9.1962 redovisades 603 såda- na depositionsbibliotek för det officiella trycket.
För en förenklad bibliotekshantering kan det vara lämpligt att publikationerna är do— kumentationsklassificerade och försedda med sammanfattning. Det senare har före— kommit i ca 15 % av de publikationer som lämnats in i samband med enkäten. En klassificering synes vara av intresse även mer generellt sett, enär härigenom bättre förutsättningar skapas för en i många fall önskvärd selektiv distribution.
Tillsammans med den speciella distribu— tionsservice, som biblioteken svarar för, bör även nämnas distributionen till utlandet. Denna kan skötas på ett flertal olika sätt. Sålunda kan den ombesörjas av de myndig— heter, som ger ut publikationer, men även ett något mera centralt organ, tex utrikes- departementet eller Svenska Institutet, kan komma i fråga. Det har inte funnits tillfälle att studera förevarande spörsmål men detta synes lämpligen böra ske i annat samman— hang.
Försäljning sker genom Prenumeration Separata ex (serie- C
Nordiska (seriepubl) engangspubl) Myndig- Bok- Norstedt Antal Antal heten handeln & Söner Annan publ % publ % X 60 33 106 43 X 36 20 24 10 x _ — 1 - X 26 14 27 11 X X 5 2 33 13 x x — — 1 — X X 1 1 37 15 x x x 1 1 4 _ x x x X 1 1 3 1 x x 1 1 1 _ Ej svar 49 27 13 5 Summa 180 100 250 100
6.5.3 Distributionsvägar
[ den tidigare behandlade motionen 1957: ll:120 framhålls att distributionen av stat- liga publikationer är splittrad. Sålunda distribueras riksdagstrycket via riksdagens egen tryckeriexpedition, Svensk författ- ningssamling och ett par statliga tidskrifter genom det företag som har hand om tryck- ningen och andra publikationer på annat sätt. Försäljningen av publikationer, som ingår i serierna Statens offentliga utredning- ar och Sveriges officiella statistik, omhän- derhas av ett privat bokhandelsföretag. Viss litteratur inom byggnadsfacket försäljs av Svensk Byggtjänst och Svenska Press— byrån har i några fall anlitats som distri- butör.
För att närmare belysa vilka distributörer statliga myndigheter använder sig av vid försäljning av sina publikationer hänvisas till tabellen på sid 56. Denna visar på vilka olika sätt och i vilken omfattning försälj- ning ägt rum av de i enkäten ingående pris- belagda publikationerna.
Myndigheterna har i enkäten haft möj- lighet att lämna uppgift om anledningen till att de överlåtit vissa arbetsuppgifter. De i detta avseende lämnade svaren beträffan- de försäljning och expediering av publika- tionerna framgår av följande tabell.
Antal publikationer Försälj— Expe-
Uppgivna skäl till överlåtelse ning diering Myndighet saknar egen kapacitet 65 26 Erhållande av ökad effektivitet 15 7 Nedbringande av kostnaderna — 9 Andra skäl 7 2
Den första tabellen utvisar att försäljning- en i ungefär 2/3 av fallen omhänderhafts av myndigheterna själva eller av dessa till— sammans med annan distributör. Den som därvid anlitats oftast har varit Nordiska Bokhandeln, i några fall P A Norstedt & Söner. ! tabellen har även upptagits andra än dessa distributörer, tex Seelig & Co, Svensk Byggtjänst m fl.
Nordiska Bokhandeln grundar sin distri- bution av statlig litteratur på ett avtal, som år 1922 ingicks mellan bokhandeln och sta—
ten. Avtalet innehåller bestämmelser för distribution av SOU—serien. Bokhandeln äger vid distributionen tillgodogöra sig 40 % ra- batt på bokhandelspriset. Utgivaren, dvs staten, bär all annonskostnad. Nordiska Bokhandeln är att betrakta som grossist av statlig litteratur i förhållande till andra bokhandlare.
Seelig & Co är den svenska bokhandelns speditionsföretag och ombesörjer anskaffan— det av litteratur från olika bokförlag åt bokhandlarna. Företaget har en särskild av- delning, som hjälper bokhandeln att anskaf- fa även statlig litteratur från olika myndig- heter.
Den allmänna bokhandeln har sin verk— samhet ordnad genom affärsregler för den svenska bokhandeln av 10.4.1961 med vissa kompletteringar och ändringar. Reglerna har antagits av Svenska Bokförläggareför- eningen. De innehåller bestämmelser om bl a bokhandelspris och rabatter. Dessa reg- ler kommer sannolikt att omarbetas efter uttalande av näringsfrihetsrådet 17.3.1965. De statliga myndigheterna binds inte av regler, som fastställts av bokförläggareföre— ningen, men ersättningsbeloppen i nämnda bestämmelser har blivit normerande för branschen.
Bland andra möjligheter, när det gäller distribution av statliga publikationer, må nämnas anlitande av Svenska Pressbyrån, försäljning med hjälp av postorder samt distribution genom statligt eller privat för- lag. Pressbyråns verksamhet är främst inrik- tad på att distribuera tidningar och annan litteratur till både egna och andra återförsäl- jare. Företaget håller endast ett mindre lager på varje återförsäljarställe och förutsätter för sin distribution att litteraturen är aktu- ell så att omsättningshastigheten blir stor.
Distribution av litteratur genom postor- der (försäljning genom kupongannonsering) är i Sverige av relativt begränsad omfatt- ning.
Enligt bokutredningen ( SOU 1952:23 ) är förklaringen härtill delvis den att kuponger- na är så formulerade att kunden görs upp- märksam på övriga försäljningsställen (bok- handel, tidningsdistributörer osv) för de
annonserade böckerna. Erfarenheten visar enligt nämnda utredning att en kupongan— nonsering för böcker, som kan köpas i bok— handeln, i regel får ett mycket litet antal rekvisitioner som resultat. Förhållandet är annorlunda för de förlag som står utanför den sedvanliga distributionsmetoden genom bokhandeln. Nämnda försäljningsform prak- tiseras av vissa bokförlag för romanserier, uppslagsverk, samlingsverk m m. Med tanke på att den statliga litteraturen ofta vänder sig till en speciell läsekrets borde en post— orderverksamhet vara av intresse. Denna verksamhet har i utlandet haft betydande framgång när det gällt att sprida statlig litteratur. Det bör dock framhållas att en postorderverksamhet av antytt slag innebär stora distributionskostnader. Visserligen ut— betalas inte någon ersättning till bokhan— deln men i stället tillkommer administra- tions- och reklamkostnader av större om- fattning än vid vanlig bokhandelsdistribu- tion.
I en av statens pris- och kartellnämnd verkställd utredning angående den svenska bokmarknaden år 1961 har bl a redovisats distributionsvägar för olika boktyper. Ut— redningen visar att distributionen av annan litteratur än billighetslitteratur av kvali- tets- eller förströelsekaraktär (exkl skolböc— ker) fördelar sig på följande sätt: A—bok- handel och Seelig & Co 50%, pressbyrån 1 %, annan detaljhandel inkl missionsbok— hanclel 6 %, direktförsäljning till konsument (dvs försäljning genom bla bokombud, agenter och kupongannonsering) 32 %, bib- liotek 4% och övriga kunder (bl a statliga myndigheter och andra storköpare, utländ- ska inköpare) 7 %.
Statligt bokförlag med bokhandel be- handlades — såsom tidigare nämnts — av riksdagen år 1957. I sitt utlåtande nr 18 framhöll allmänna beredningsutskottet att det engelska statliga förlaget visserligen lämnat ett överskott på förlagsverksamhe— ten, men på grund av påtagliga olikheter i förutsättningarna ansåg utskottet det inte vara möjligt att härav dra bestämda slut— satser om svenska förhållanden. Ett statligt bokförlag, som endast omfattade officiellt
tryck, kunde sålunda stöta på avsevärda ekonomiska vanskligheter. Härtill kom att utskottet inte kunde finna att det från det allmännas sida kunde riktas några anmärk— ningar för oskäliga marginaler eller dylikt mot de privata förlagens handhavande av det officiella trycket.
Vad en statlig bokhandelsrörelse beträf- fade menade utskottet att ännu större eko- nomiska betänkligheter gjorde sig gällande särskilt om denna skulle inriktas på enbart statlig verksamhet. Därvid erinrade utskot- tet om att det engelska förlaget visade för- lust på bokhandelssidan. Enligt utskottets mening var samordningen av den officiella publiceringsverksamheten inte till alla delar tillfredsställande, men vägen över en statlig bokhandel med förlag ansågs inte lämplig för att åstadkomma bättre förhållanden. — I sammanhanget kan erinras om att en till skolöverstyrelsens förlag hörande utställ- nings- och butikslokal numera inrättats (jfr bilaga 7). .
Även vid 1964 års riksdag har frågan om samhälleliga insatser för att tillskapa ett bokförlag aktualiserats. ! olika motioner har hemställts om dels åtgärder för att upp- rätta ett samhällsägt förlag för skolböcker och annan undervisnings- och förbruknings- materiel för grundskolan och de gymnasiala skolformerna och dels utredning av frågan om att upprätta ett statligt skolboksförlag. Särskilda utskottet fann i sitt utlåtande nr 1 det motiverat att utreda frågan om ett samhällsägt skolboksförlag. Utredningen borde vara helt förutsättningslös och inte endast penetrera frågan om ett statligt skolboksförlag utan även pröva andra for- mer, tex ett av kommunerna och staten gemensamt ägt förlag. Riksdagen fattade beslut enligt utskottets hemställan (rskr 407).
För ett statligt förlag talar den omstän- digheten att detta på ett bättre sätt än som hittills varit fallet bla skulle kunna lämna råd om prissättning, försälja publika- tioner med aktiva metoder för bearbetning av potientiella köpare och kontrollera att förlagsverksamheten bedrivs ekonomiskt, tex genom nedskärning av friexemplar. Ett
statligt förlag behöver emellertid inte grun— das pä en integrerad verksamhet av den typ som förekommer i England, där förlagsverk— samheten kombinerats med bokhandel och tryckeri.
Anlitande av privat förlag kan också va- ra ett alternativt distributionssätt. Det förutsätts då att det privata förlaget ut- övar de funktioner som — enligt vad tidi— gare anförts — skulle åvila ett statligt förlag.
6.5.4 Försäljning
Redogörelse för på vilket sätt de i enkäten ingående publikationerna försäljs, har läm- nats i avsnitt 6.5.3. Av enkäten framgår i övrigt att det vidtagits försäljningsstimu- lerande åtgärder i form av annonsering i fackpress och övrig press, cirkulärbrev o d, publicitet i press, radio och TV mm för ungefär 2/3 av de prisbelagda publikatio- nerna. Såsom tidigare framhållits är det önskvärt att genom aktiv försäljning söka sprida nyutgivna publikationer i ökad om- fattning. En information om nyutkommen litteratur med resumé av innehållet är emel- lertid inte den enda tänkbara åtgärden. Mer omfattande annonsering i statlig pub- likation, fackpress och övrig press liksom reklam och större publicitet i press, radio och TV är andra möjliga utvägar. Tillfälligt sänkt pris för att introducera en statlig se- riepublikation vore även tänkbart. Realisa- tion av inkuranta eller svårsålda statliga publikationer är vidare möjlig.
Man skulle även liksom i England kunna införa prenumeration på litteratur som be- handlar samma intresseområde. Sålunda kan man hos det statliga engelska förlaget pre- numerera på allt som gäller visst ämnesom- råde, t ex plastindustri, metallindustri, marknadsföring o s v. Svensk Byggtjänst har liknande arrangemang för olika statliga myndigheters räkning.
Ett ökat samarbete med bokhandeln, när det gäller försäljning av aktuell litteratur, är en annan åtgärd. Det synes i detta hån- seende önskvärt att publikationerna finns tillgängliga i bokhandeln samtidigt som de-
ras innehåll offentliggörs genom pressen etc. Härigenom kan uppnås inte bara en ökad försäljning utan även möjligheter för allmän— heten att själv kunna ta del av primärma- terialet.
En av förutsättningarna för mer aktiva försäljningsåtgärder är emellertid att de för publikationsförsäljningen ansvariga har er- farenhet av marknadsföring. I detta avseen- de kvalificerad personal bör därför medver— ka i den statliga publiceringsverksamheten. Det synes även lämpligt att vidta samord— nande åtgärder rörande bla reklam och in- formation.
6.5.5 Expediering
! övervägande antalet fall expedieras så— väl prisbelagda (65 %) som ej prisbelagda (85 %) publikationer av vederbörande myn- dighet själv.
För expediering av en del statliga pub- likationer utnyttjas postens adressregister (PAR). Detta som startades år 1957 står näringsliv och myndigheter till tjänst med främst adresser över olika kategorier samt adressering. PAR ombesörjer även blad- ning, falsning, kuvertering och expediering och har på detta område en stor kapacitet. Vid sidan om denna verksamhet ombesörjer PAR även skötseln av olika kundregister för statliga och privata klienter, varigenom dessa besparas kostnader och besvär med lokaler, personal, maskiner och andra tillbe— hör. Kostnaderna för utnyttjande av PAR debiteras efter särskild taxa.
Det kan i detta sammanhang diskuteras huruvida expedieringen bör vara centralise- rad eller decentraliserad. En regelbunden utsändning till en fast mottagarkategori, tex vid prenumererade upplagor, torde ofta lämpligast böra läggas hos det företag som svarar för tryckningen av publikationen. ! annat fall synes en centraliserad expediering medföra fördelar, enär därvid mer rationella metoder kan tillämpas. Även lagerhållningen kan ske på ett mer ändamålsenligt sätt.
Av visst intresse för expedieringen av statliga publikationer är om myndigheterna därvid kan använda sig av sin tjänstebrevs—
rätt. Denna regleras i Kungl Maj:ts förord- ning 8.6.1945 (SFS 1945:329 m ändr). Till- lämpningsföreskrifter har 21.3.1947 utfär- dats av generalpoststyrelsen (SFS 1947: 123 m ändr). Föreskrifterna innehåller en erinran om största möjliga varsamhet vid tjänstebrevsrättens utnyttjande för mass- försändelser, tex större antal försändelser med reklam— och propagandatryck. Som exempel på missbruk av tjänstebrevsrätten anges distribution i tjänsteförsändelser av sådana av tjänstebrevsberättigad utgivna tidningar eller andra publikationer som in- nehåller annonser eller annan reklam för en- skilda affärsidkare mfl. Sådant förfarande innebär enligt föreskrifterna att reklam för enskilda företag sprids på statens bekost- nad. Generalpoststyrelsen kan dock lämna tillstånd därtill.
Då annonser förekommer i endast ringa utsträckning i statliga publikationer torde den nyss berörda inskränkningen inte be- höva innebära större hinder för utnyttjan- de av tjänstebrevsrätten vad gäller statens publikationsverksamhet. Det kan dock dis- kuteras — särskilt om verksamheten ges en mer kommersiell inriktning —- om det är lämpligt att dra fördel av tjänstebrevsrät- ten. Härigenom belastas nämligen respekti- ve myndighets verksamhet inte med porto— kostnader för expedieringen. Principen att varje verksamhet skall bära sina kostnader är sålunda satt ur spel. Å andra sidan inne— bär tjänstebrevsrätten bl a att frankerings- arbete undviks.
Om utgivningen av flertalet av de statli- ga publikationerna skulle tas om hand av ett förlag, synes frågan om tjänstebrevsrät- ten vara av underordnad betydelse. i annat fall förordas att frågan om utnyttjande av tjänstebrevsrätten i den statliga publika- tionsverksamheten närmare övervägs.
6.5.6 Lagerhållning
Av enkäten framgår att den sammanlagda reservupplagan uppgår till ca 5 % av total- antalet exemplar. Reservupplagan för olika publikationer varierar mellan 100 och 150000 exemplar. Publikationerna lager-
hålls till 95 % av vederbörande myndighet och tillhandahålls i regel under inte begrän— sad tid.
Som exempel på lägrets omfattning kan nämnas att statistiska centralbyrån har ett publikationslager, som upptager något mer än 200 m2. Skolöverstyrelsens förrådslokaler för publikationer kan uppskattas till ca 500 m2 och väg- och vattenbyggnadsstyrel- sens lokaler för samma ändamål till något mer än 100 m2.
Då kostnaderna för lagerhållning inte är obetydliga, torde viss restriktivitet böra iakttas vid bestämmandet av reservuppla- gans storlek. I flera fall torde en utgallring av äldre publikationer kunna äga rum, var- vid endast arkivexemplar bör sparas. | sam— manhanget må nämnas en inom statsdepar- tementen aktuell, omfattande utgallring av i huvudsak äldre betänkanden och äldre är— gångar av Svensk författningssamling.
6.6 Prissättning
Som tidigare nämnts finns det för närvaran— de inte utformad någon enhetlig ekonomisk politik för den statliga publikationsverk- samheten, varför det inte heller tillämpas några enhetliga riktlinjer för prissättningen. Vissa bestämmelser och allmänna uttalan- den i detta hänseende har kunnat spåras för bara några få speciella publikationsgrupper. På detta må anföras följande exempel.
! SFS 1953:526 angående det statistiska tryckets yttre anordning framhålls att för— säljningspriset skall bestämmas av vederbö— rande ämbetsverk i samråd med statskonto- rets tryckeriintendent till belopp som sva— rar mot kostnaden för papper, tryckning — men inte för sättning — bokbinderiarbete och i förekommande fall klotband jämte tillägg av bokhandeln tillkommande försälj- ningsprovision.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd har för publikationer, som ges ut med stat- ligt stöd, fastställt att bokhandelspriset skall utgöra högst 300 % av tryckkostna- derna vid upplagor understigande 1 000 ex- emplar och högst 250 % av samma kostna-
der vid större upplagor. Prenumerationspri- set får uppgå till högst 250 % av tryck- kostnaderna. Ytterligare bestämmelser finns beträffande bokhandelsrabatt och friexem- plar m m.
I betänkandet om Social upplysning (SOU 1949:31) heter det: »Förlagsverksam- heten bör alltid äga rum i samarbete med olika intresserade institutioner och böcker- na bör försäljas till lågt pris» (5 122). »Om en broschyr säljs till lågt pris, behöver detta knappast avhålla de intresserade från köp men det innebär större sparsamhet med materialet och ger större säkerhet för att det kommer att läsas» (5124).
I utredningen »Effektivare konsument- upplysning» (SOU 1964:4) framhålls följan- de: >>Man får tänka sig att (konsument)— institutet, när det gäller utformningen av den nya konsumenttidskriften, prövar sig fram för att nå den lämpligaste avvägningen mellan framställningskostnad och utförsälj- ningspris, ställda i relation till det objek- tivt bedömda upplysningsvärdet. I fråga om finansieringen av tidskriften — liksom i princip även av de icke-periodiska skrifter- na — bör samma regler gälla som nu till- lämpas, d v 5 att publikationerna skall bära sina egna trycknings— och bildkostnader m m» (5 70).
Avsaknaden av en enhetlig prispolitik sammanhänger närmast med det förhållan— det att några generella åtgärder i koordine- rande syfte hitintills inte vidtagits. Detta framgår klart av enkätens resultat. Publika- tionens pris fastställs sålunda i regel av ve- derbörande myndighets chef eller av publi- kationens redaktör eller annan befattnings- havare inom myndigheten. Endast i två fall har Kungl Maj:t fastställt priset. Att det föreligger betydande behov av riktlinjer för prissättningen återspeglas emellertid av en- kätens resultat, enligt vilket myndigheterna sökt samråd med statskontorets tryckeri- expedition i fråga om ungefär hälften' av antalet utgivna publikationer. Tryckeriex-
1Uppgiften bygger på i enkäten avgivna svar men bedöms inte som helt representativ. | realiteten torde samråd förekomma i mindre omfattning än vad resultatet anger.
peditionen har dock härvid haft ringa möj- ligheter att verka för en enhetlig prissätt— ning dels genom sin ställning i detta hän- seende som enbart rådgivande organ, dels till följd av att expeditionen bara i ett få- tal fall kunnat erhålla inblick i den enskilda publikationens ekonomi, tryckkostnaderna självfallet undantagna.
Det är i detta sammanhang av intresse att redogöra för myndigheternas egen upp- fattning i prissättningsfrågan. Denna fram— går av följande resultat som hämtats från enkäten.
o/0—ellt antal Prissättningens huvudsyfte publ a) Att täcka följande kostnadsslag: rörliga tryckkostnader (följandetryck) 4 rörliga tryckkostnader samt distribu— tionskostnader 4 samtliga tryckkostnader 12 samtliga tryckkostnader samt distribu- tionskostnader 12 samtliga kostnader (inkl redaktions- kostnader) 15 samtliga kostnader samt riskkostnader 1 b) Andra syften: möjliggöra ändamålsenlig spridning 44 uppnå maximal försäljningssumma 4 övrigt 4
Anm Svar ej avgivet för 64 publikationer
De överväganden rörande utformningen av en ändamålsenlig prispolitik, som kom- mer att göras i det följande, baseras på de i kapitel 5 framförda förslagen om utform- ning av den ekonomiska politiken. Denna skulle i huvudsak grundas på självfinansie- ringsprincipen med de avvikelser härifrån, som kan förestavas av marknadsmässiga skäl, i förening med de önskemål som staten kan ha för speciella publikationer att genom lågt pris eller utan kostnader för konsumen— terna söka uppnå stor spridning av publika- tionerna i fråga. Självfinansieringsprincipen avses även i allmänhet omfatta den del av de statliga publikationerna som används in- om statens egna verk och myndigheter. Det— ta skulle ske genom ett mer allmänt infö- rande av principen med interndebitering. För att tillgodose en flexibel prispolitik synes det önskvärt att först söka dela upp prissättningen i ett antal kategorier. Denna indelning synes lämpligen böra ske med ut-
gångspunkt från de olika slag av kostnader som uppstår i samband med en publikations utgivning. Det förordas att prissättningen av publikation, som kan hänföras till viss kategori, sker under hänsynstagande till att följande kostnadsslag täcks:
Kostnadsslag som skall täckas Redak- Distri- tions— butions- Pris— kost— Tryckkostnader kost— kategori nader Fasta Rörliga nader Anm
1 — — — — Gratispubl 2 — — X X
4 & X X X 6 X X )( x Självfinan- sierad publ
Det har därjämte ansetts önskvärt att priset för vissa grupper av publikationer kan väljas inom kostnadsintervaller. Som priskategori 3 definieras därför kostnadsintervallet mel- lan priskategorierna 2 och 4 samt som kate- gori 5 intervallet mellan 4 och 6.
Prissättningen antas normalt ske på så sätt att summan av de kostnader, till vilka hänsyn skall tas, divideras med den distri- buerade försäljningsupplagans beräknade storlek. Härigenom kommer alla konsumen— ter, d v 5 den utgivande myndigheten själv, andra verk och myndigheter samt övriga, att få erlägga samma pris. Vid kostnadsbe— räkningen förutsätts att vederbörlig hänsyn tas till myndighetens indirekta kostnader för utgivningen, dvs administrationsom- kostnader, sociala omkostnader m m. Om bedömning av försäljningsupplagan är sär— skilt vansklig kan det vara befogat att i priset inräkna ett pålägg för risktagandet. Då publikation erhåller intäkter från an— nonsförsäljning, bör denna beräknade nettointäkt avräknas från utgivningskostna- derna innan priset fastställs.
Såväl i Sverige som utomlands förekom- mer inom statlig förlagsverksamhet norm— tal som ger ungefärlig hänvisning till hur högt priset skall sättas. Skolöverstyrelsens förlagsverksamhet använde tidigare — före sammanslagningen med överstyrelsens för yrkesutbildning förlag — 3 gånger tryck—
kostnaden som en ungefärlig norm för pris- sättningen. Det statliga engelska förlaget har funnit att priset, grovt räknat, bör vara 2,5 gånger produktionskostnaden (vilket i detta fall avser tryck— och försäljningskost- nader men inte manuskriptets färdigställan- de). En norm av detta slag kan ses som en möjlighet till kontroll av att priset är rätt kalkylerat, men kan inte ersätta en kalkyl.
För att göra det möjligt att tillämpa en enhetlig prispolitik måste — förutom att olika priskategorier fastställs — även anvi— sas riktlinjer för vilken kategori den indivi- duella publikationen skall hänföras till. Det är därför nödvändigt att skapa någon form av klassificering för de statliga publikatio- nerna. Den på sid 63 redovisade klassifice- ringen, vilken får ses mer som ett utkast än ett förslag, har utformats med utgångs- punkt från olika syften med den statliga publikationsverksamheten. För respektive klasser i utkastet har även angetts de pris- kategorier enligt tidigare angiven indelning som lämpligen kan komma i fråga.
Som framgår av det redovisade utkastet till prispolitik har det inte — i vart fall på det sätt klassificeringen utformats i utkas- tet — ansetts möjligt att för var och en av de 17 klasserna förorda bara en enda pris— kategori. Om prissättningen skulle helt överlåtas till utgivande myndighet kommer förutsättningarna att uppnå en enhetlig prispolitisk tillämpning inte att bli helt till-
Jämförande prispolitik
%»ellt antal publikationer per priskategori Enligt Enligt utkast till
Priskategori enkäten, ca prispolitik 1 50 25 2 5 O2 3 — 9 4 10 1 5 — 7 6 10 58
25 —
' Prissättning har här skett i stort sett oberoende av utgivningskostnaderna 2 Till priskategori 2 har endast hänförts riksdags— trycket, som i detta fall något oegentligt räknats som en enda publikation
Utkast till prispolitik
Pris- kate- Antal gori Publikationsklass publ' Exempel på publikationer 2 1. Publicering som led i den lagstiftande 12 Riksdagstrycket verksamheten 6 2 Publicering som led i den dömande 1 Arbetsdomstolens domar verksamheten 3. Publicering som led i den förvaltande verksamheten 6 3.1 Administrativa föreskrifter 101 Länskungörelserna Tullverkets författningssamling Läroplan för grundskolan 3.2 Redovisning 1, 6 3.2.1 Verksamhetsberättelser 17 Stifts- och landsbibliotekens årsberättelser Lunds universitets årsberättelse 3, 6 3.2.2 Utredningar 15 Statens offentliga utredningar Länsutredningen för Västernorrlands län 3 3.2.3 Sveriges officiella statistik 37 Samhällets barnavård
3.2.4 Annan statistik och ekonomisk redovisning 6 3.3 Registrering Ut
3.4 Kartor och sjökort 3.5 Kontaktetablering 1—6 3.5.1 Kommersiell publicering 1 3.5.2 Rekryterande publicering 1 3.5.3 Övrigt 3.6 Rådgivning och upplysning 1 3.6.1 Av fackkaraktär (intern PRJ) 1—6 3.6.2 Av fackkaraktär (extern PR') 6 3.6.3 Av fackkaraktär (utan PR) 1—6 3.6.4 Av allmän karaktär (extern PR) 1—6 3.6.5 Av allmän karaktär (utan PR)
1 3.7 Kampanjer
Handel
30 Allmän månadsstatistik Budgetredovisning 47 Tullverkets matrikel Riksstambok över avelsfär
7 Hyresprislista för beredskapsarbeten 20 En presentation av väg och vatten Civilförsvaret kallar 37 lnbjudning till doktorspromotion
30 Vårt verk 6 Statens trädgårdsförsök 25 år RAK—information 121 Nordisk yrkesklassificering Att pröva markpriset 9 Sverige och u-länderna Svensk naturvetenskap 43 Allmänna tilläggspensioneringen Tullbestämmelser för resande 5 Flygblad (statens växtskyddsanstalt) Vaccination vårt vapen mot polio
' Här har bara medtagits de i enkäten ingående publikationerna (exkl skolkataloger o d) 2 Riksdagstrycket har här något oegentligt räknats som en enda publikation
fredsställande. Det synes därför önskvärt att prissättningen samordnas.
Det är av intresse att undersöka på vil— ket sätt en tillämpning av den skisserade prispolitiken skulle komma att påverka den statliga publikationsverksamhetens ekono- miska utfall. Samtliga i samband med en- käten insända såväl prisbelagda som ej pris- belagda publikationer — totalt 481 st (sko-
3 Med intern PR åsyftas public relation avseende myndighetens egen personal * Med extern PR avses utåtriktad public relation
lornas publikationer här undantagna) — har därför granskats, varvid klassificering skett och priskategori valts. Det har härigenom blivit möjligt att i vart fall i grova drag jämföra den nuvarande prispolitiken med den skisserade. Resultatet av denna jämfö— relse redovisas i tabellen Jämförande pris- politik på sid 62.
Klassificeringen och grupperingen har vi-
dare gjort det möjligt att utföra en jämfö— rande överslagsberäkning avseende verk- samhetens intäkter. Underlaget har härvid utgjorts av — förutom valda priskategorier — dels det antal publikationer som enligt enkätens uppgifter distribuerats inom den egna myndigheten respektive till andra stat- liga myndigheter och till mottagare utom statsförvaltningen, dels lämnade uppgifter om kostnaderna för varje publikation. Re- sultatet av denna överslagsberäkning redo- visas i tabellen här nedan.
Som framgår av resultatet skulle en till— lämpning av skisserad prispolitik medföra totalintäkter av 11—12 milj kronor per år för enbart de i enkäten ingående publika- tionerna. Eftersom totalkostnaden för ifrå- gavarande 481 publikationer utgjorde 15,3 milj kronor erhålls en kostnadstäckning av ca 78 %. Av intäkterna beräknas ca 43 % komma att inflyta till följd av interndebite— ring (d v s debitering för statens egen kon—
sumtion av publikationer), varav ca 25 0/o avser förbrukning inom den utgivande myn- digheten. Resterande del eller ca 57 % avser intäkter från publikationer som distribuerats till mottagare utom statsförvaltningen. Som en sammanfattande generell bedöm— ning av den förordade prispolitikens konse— kvenser synes kunna uttalas att en inte oväsentligt ökad kostnadstäckning bör kun- na uppnås. En tillämpning av denna pris- politik innebär reellt att en betydligt större del av kostnaderna för den statliga publika- tionsverksamheten skulle komma att belas— ta vederbörande avnämare, vilket är helt i överensstämmelse med i kapitel 5 förordade riktlinjer rörande den ekonomiska politiken. I detta avsnitt må slutligen beröras två speciella frågor rörande prispolitiken. Den första frågan gäller tillämpning av en diffe- rentierad prissättning för prenumerations- respektive lösnummerförsäljning. Enligt en— käten förhåller det sig för närvarande så
Verkliga och beräknade intäkter budgetåret 1962/63
Beräknade intäkterl
Verkliga in- täkter Publ distribuerade till Antal Egen Andra stat- Antal
Publikationsklass Kr publ mynd liga mynd Övriga Totalt publ Lagstiftande verksamhet 220 600 1 323 250 323 250 431 000 1 077 500 1 Dömande verksamhet 24 700 1 — 2 430 21 870 24 300 1 Förvaltande verksamhet: .
Administrativa föreskrifter 900 900 50 856 550 628 800 2 151 650 3 637 000 91 Verksamhetsberättelser 18 000 3 61 820 10 475 82 705 155 000 8 Utredningar 271 500 5 — 305 660 476 310 781 970 13 Sveriges officiella statistik 3 800 12 25 970 38 740 253 060 317 770 34 Annan statistik och ekonomisk 45 400 12 131 110 225 960 388 280 745 350 30
redovisning
Registrering 54 900 18 388 850 146 250 235 500 772 600 43
Kommersiell publicering — — — -— _ — —
Rekryterande publicering — — — — — — — Övrig kontaktskapande publicering — — — —— — — —
Rådgivning och upplysning:
Av fackkaraktär (intern PR) 12 900 3 — — — — —
Av fackkaraktär (extern PR) 5 400 2 6 340 14 860 42 180 63 380 3 Av fackkaraktär (utan PR) 760 200 61 407 410 294 860 2 042 730 2 745 000 115
Av allmän karaktär (extern PR) 52 200 1 -— — 80 450 80 450 2
Av allmän karaktär (utan PR) 454 900 14 521 840 3 930 152 630 678 400 19
Kampanjer 100 1 — — _ _ _
Summa 2 825 500 184 2 723 140 1 997 215 6 358 365 11 078 720 360
1 Beräkningen av intäkter har omfattat drygt 90% av ifrågavarande publikationer, varför beloppen i reali- teten torde vara något högre
Antal publikationer för vilka kategorirabatter beviljas
Prenumeration Separata ex
5—25 % 26—50 % 51—100 % 5—25 % 26—50 % 51—100 % Alla statliga myndigheter 2 27 1 56 Vissa statliga myndigheter 1 29 29 Alla kommunala myndigheter 1 8 1 8 Vissa kommunala myndigheter 1 1 12 51 Skolor 2 15 9 4 38 Skolelever 4 2 4 3 Bibliotek 1 1 32 1 69
Friexemplar=100 % rabatt
att prenumerationsintäkterna endast utgör 1/4 av totalintäkterna trots att seriepub- likationerna helt dominerar. Önskvärt vore att prenumerationsförsäljningen relativt sett kunde ökas. De fördelar som härvid uppnås är att variationerna i efterfrågan minskar, varigenom den tryckta upplagans storlek är lättare att beräkna. Distribu- tionskostnaderna ställer sig även mer gynn— samma. Ett incitament till ökad prenume- ration skulle skapas om prenumerationspri- set sätts inte obetydligt lägre än lösnum— merpriset. En stor andel prenumeranter medför å andra sidan ökade krav på en god regularitet i utgivningen. Några generella riktlinjer rörande förhållandet mellan prenu- merations- och lösnummerpris synes emel- lertid inte möjliga att ange.
Den andra frågan gäller prispolitiken sedd från vinstsynpunkt. En förutsättning vid utformningen av den ekonomiska politiken har varit att göra publikationsverksamhe- ten i möjligaste mån självbärande. Någon strävan efter vinst har här aldrig satts i frå- ga. När det gäller den enskilda publikatio- nen däremot kan det i vissa fall vara önsk— värt att sätta priset så, att vinst uppstår. Särskilt kan en sådan åtgärd vara försvar- bar då en publikation ges ut inom ramen för en mer eller mindre kommersiellt bedri— ven förlagsverksamhet, varvid vinst på en publikation kan utnyttjas till att täcka för- lust på en annan. Det kan nämnas att en sådan prispolitik tillämpas av bl a skolöver- styrelsens förlag, det engelska statliga för- laget samt det amerikanska Government Printing Office.
6.7 Rabattering
Enligt de i enkäten lämnade uppgifterna fördelar sig kategorirabatterna på sätt som framgår av tabellen här ovan.
Dessutom har lämnats rabatter av olika storlek till ett flertal andra kategorier, tex organisationer och fackpress.
Vid rekvisition av ett visst minimiantal exemplar förekommer kvantitetsrabatter. Storleken av dessa varierar mellan 10 och 40 % och minimiantalet exemplar för er- hållande av rabatt uppgår till mellan 5 och 100. I fråga om statens offentliga utred- ningar lämnas — efter beslut av chefen för finansdepartementet — rabatt med 40 % vid rekvisition av minst 100 exemplar.
Det synes önskvärt att dra upp enhetliga riktlinjer för rabatteringen. I princip bör prisnedsättning kunna ske till lägst det pris som motsvarar täckning av de rörliga utgiv- ningskostnaderna, d v s priskategori 2 enligt tidigare definition. Följande typer av rabatt är tänkbara: kvantitetsrabatt (vid omfat— tande samtidig försäljning till en köpare), introduktionsrabatt (tillfällig rabatt för att värva köpare av seriepublikationer) samt kategorirabatt (för vissa samhällsgrupper av bl a sociala skäl samt till skolor, folkbild- ning och bibliotek). De två förstnämnda ra- battyperna, som är av rent kommersiell ka- raktär, bör komma i fråga så snart det finns skäl därtill.
Det kan ifrågasättas om kategorirabatter är av någon större betydelse vid försäljning av statliga publikationer. Eftersom prissätt— ningen även vid tillämpning av förordad
ändrad prispolitik måste anses som mode- rat, torde sådana rabatter inte ha någon större funktion att fylla. Rabatteringen kan även medföra visst administrativt merarbe- te. Ehuru en tillämpning av kategorirabat- tering inte bör helt uteslutas, synes ändå betydande restriktivitet böra iakttas.
6.8 Bytes- och friexemplar 6.8.1 Bytesexemplar
Den internationella bytesverksamheten av statliga publikationer regleras av två kon— ventioner, Brysselkonventionen från år 1886 och UNESCO-konventionen från år 1958. Medan den förra undertecknats av ett fler- tal nationer har den senare, som mer anger ramen för bilaterala avtal om utbyte mellan stater, endast undertecknats av Ceylon, Frankrike, Israel och Spanien. Sverige har är 1947 träffat avtal med USA om utbyte av offentliga publikationer.
Bytesverksamheten med utlandet är mycket omfattande, speciellt när det gäller vetenskaplig litteratur. Detta har medfört att till Sverige kommit värdefull litteratur men även sådan som inte kunnat utnyttjas av svenska forskare eller andra konsumen— ter. Tillströmningen av utländsk vetenskap- lig byteslitteratur är ett probelm särskilt för biblioteken.
Som exempel på en god insats inom by— tesverksamheten kan framhållas Malmö tandläkarhögskola, vars publikationer och uppsatser varje år summariskt sammanfat- tas i en publikation som är avsedd att spri- das internationellt. Andra myndigheter ger ut särtryck av publikationer som kan ha ett internationellt intresse. Statens maskin— provningar ger ut en engelsk serie med sam— manfattning av vunna erfarenheter och provningsresultat. I serien Sveriges officiella statistik förekommer alltid sammanfatt- ningar på engelska.
I den tidigare nämnda, av nordiska kul- turkommissionen verkställda utredningen om tidskriftsproduktionen anförs bl a:
Vid bedömningen av en tidskrifts ekonomiska situation bör även det värde beaktas som ligger i
att tidskriften kan användas som bytesobjekt och tillföra institutioner och bibliotek utländska titl- skrifter. Ofta är det svårt att mera exakt fastställa värdet av sådana byten. Det kan emellertid inte an— ses rationellt att behålla en tidskrift endast för by— tesverksamhet, om den inte eljest är driven på ett ekonomiskt försvarligt sätt och vetenskapligt verk— ligen fyller en publiceringsuppgift. För att tillgodo— se bibliotekens behov av utländska tidskrifter bör man köpa dylika i stället för att trycka sådana in- hemska publikationer som huvudsakligen fungerar som bytesobjekt. Samtidigt är det självfallet ända- målsenligt att även i fortsättningen använda de hög- klassiga tidskrifterna för bytesverksamhet.
De återgivna synpunkterna synes värda allt beaktande. Det får vidare anses efter- strävansvärt att sammandrag av artiklar ges ut som bytesskrifter då de fyller ett aktuellt informationsbehov. Med hänsyn till de oklara förhållanden som råder såväl när det gäller byte av publikationer mellan myndigheter inom landet som i fråga om den internationella bytesverksamheten för- ordas att frågan om bytesexemplar närmare övervägs.
6.8.2 Friexemplar
Friexemplaren utgör en stor del av den samlade upplagan av de statliga publika- tionerna. Enligt de i enkäten lämnade upp- gifterna uppgick vad gäller prisbelagda pub— likationer antalet friexemplar till något mer än 40 0/o av totalantalet exemplar. Detta sammanhänger självfallet med det förhål- landet att utgivande myndighet mycket of- ta kostnadsfritt ställer exemplar till andra myndigheters förfogande.
Vid jämförelse med förhållandena i andra länder är de svenska myndigheternas gene- rositet med friexemplar mycket stor. Exem- pelvis utsänder en myndighet ca 75 000 fri- exemplar per år — till viss del publikatio— ner utgivna av andra myndigheter. Enligt 5 Honorés internationella översikt skulle Spa— nien, Sverige och Vietnam vara de länder som har största antalet friexemplar. På andra håll är man mer restriktiv. I vissa länder lämnas inga friexemplar alls. i andra åter har man begränsat dessa till några få kategorier av publikationer (kommersiella, medicinska och vetenskapliga publikationer) eller till vissa mottagarkategorier.
En föga restriktiv politik vad gäller till- handahållandet av friexemplar synes medfö- ra uppenbara olägenheter. Härigenom kan uppstå inte bara onödiga merkostnader för den utgivande myndigheten utan mottagar- na kan även komma att åsamkas onödiga besvär och kostnader. Att så kan vara fal- let framgår för övrigt av enkätens resultat, enligt vilket 37 myndigheter ansett att till dem översända friexemplar inte alltid varit behövliga.
Problemet rörande friexemplars tillhan- dahållande skulle väsentligt komma att minska i betydelse om den förordade eko- nomiska politiken skulle godtas. Genom att införa debitering myndigheterna emellan torde sannolikt det övervägande antalet av nuvarande friexemplar komma att försvin- na. I övrigt förordas att en betydligt re- striktivare hållning iakttas vid utsändande av friexemplar. Som bärande skäl för till- handahållandet av friexemplar synes i första hand public relation-strävanden böra kom- ma i fråga. Det är vidare naturligt att kost- naden för remissexemplar belastar den ut- sändande myndigheten och inte mottagaren. Som exempel på andra skäl för friexemplar kan nämnas recensionsexemplar.
Friexemplaren kan också minska i antal genom att förekommande register hos myn- digheterna hålls aktuella och mottagarna varje år tillfrågas om de önskar friexemplar. ! ett statligt verk lyckades man på detta sätt minska antalet friexemplar för en pub- likation med över 50 %.
6.9 Redovisning och kontroll
En av förutsättningarna för ändamålsenlig publikationsverksamhet är en god redovis— ning och kontroll. Detta behövs i första hand för den utgivande myndigheten. Det synes emellertid önskvärt — särskilt i det fall verksamheten i fråga inte är självbäran- de — att även statsmakterna åtminstone i stort kan ges tillfälle att bilda sig en upp- fattning om resultatet av verksamheten. Förutsättningarna för att uppnå nämnda önskemål synes för närvarande föga gynn-
samma. Detta sammanhänger med att man av den sedvanliga ekonomiska redovisning- en normalt inte kan göra sig någon närmare föreställning om hur publikationsverksam- heten har utfallit. Om en myndighet har erhållit ett särskilt för ändamålet anvisat publikationsanslag kan man dock erhålla åt- minstone en approximativ uppskattning av självkostnadernas storlek. Som tidigare nämnts finansieras enligt enkäten totalt 55 % av verksamheten genom publikations- anslag.
Behovet av en god redovisning och kon- troll har föranlett vissa utgivande myndig- heter att föranstalta om en kontinuerlig uppföljning och redovisning. Enkäten har i detta hänseende visat att av 236 publika- tioner, för vilka uppgift i detta avseende lämnats, 30 publikationer följs upp ekono— miskt, 55 kvantitativt och 100 både eko- nomiskt och kvantitativt.
Kravet på redovisning och kontroll ökar väsentligt om en mer omfattande övergång till en självfinansierad publikationsverksam- het sker. Det synes härvid nödvändigt att skapa såväl en för ändamålet avpassad affärsmässig ekonomisk bokföring som and- ra former av kvantitativa redovisningar, tex rörande upplagestorlekar. Enhetlig sys- tematik i detta hänseende är önskvärd.
Vicl överväganden rörande utformningen av system för redovisning och kontroll mås- te särskilt beaktas de konsekvenser som en tillämpning härav kommer att medföra för det administrativa arbetet. En samord— ning av distributionen skulle medföra up- penbara fördelar. Härvid torde bl a kunna skapas rationella fakturerings- och redovis—' ningsrutiner. Goda möjligheter till integra— tion av dessa med expeditionsrutinerna sy- nes även förefinnas, särskilt vid utnyttjan- de av ADB-system.
6.1 0 Avtalsfrågor
I vissa fall förekommer skriftliga avtal med leverantörer av olika varor eller med dem som utför olika tjänster i samband med publiceringsverksamheten. De områden,
som sådana avtal omfattar, kan avse förfat- tande, redigering, bildanskaffning, framställ- ning av tryckmedia eller underlag för dylika, formgivning, tryckning, papper, bokbinderi, expediering, lagerhållning och försäljning. Det är vanligt att avtalen omfattar vissa grupper av nämnda områden, exempelvis gruppen tryckning, papper och bokbinderi eller gruppen expediering, lagerhållning och försäljning.
Det har genom enkäten undersökts i vil— ken utsträckning myndigheterna träffat av- tal. För detta ändamål har dessa delats upp i följande grupper: expeditionsavtal omfat- tande enbart utsändning och eventuell la- gerhållning, distributionsavtal omfattande utsändning, försäljning och lagerhållning samt förlagsavtal, varvid utgivningen helt överlåtits. Enligt enkätens resultat har det upprättats skriftliga förlagsavtal för 13 pub— likationer (jfr avsnitt 7.1 Förlagslagda pub— likationer och bilaga 9). För ca 50 publi- kationer har det träffats skriftliga distribu- tionsavtal och för ca 25 publikationer skriftliga expeditionsavtal. Dessutom före- kommer muntliga avtal med i huvudsak samma villkor som i de skriftliga.
| den mån så varit möjligt har avtalens ekonomiska konsekvenser för statsverket bedömts. I stort sett synes avtalen från denna synpunkt vara acceptabla. I vissa av— seenden torde dock brister kunna påvisas, tex i fråga om angivande av leveranstid och konsekvenser av ej tillgodosedd leve- ranstid samt beträffande efterlevnaden av 1952 års upphandlingskungörelses bestäm- melse att avtal om leverans på periodiskt återkommande tider skall avse begränsad tidsperiod.
Förfarandet med skriftliga avtal bör framdeles tillämpas i större omfattning än som hittills varit fallet. I avtalen bör bla bestämmas kvalitetsnivå, pris och eventu- ellt prisregleringssystem, leverans och i fö- rekommande fall härmed sammanhängande rutin- och tidsschema, förpackningsenheter, redovisningsperioder och betalningsvillkor. Av betydelse torde särskilt vara fastläggan- det av tidsschema och då framför allt i frå— ga om periodiskt återkommande arbeten — detta inte minst med hänsyn till respektive myndigheters egna åligganden, exempelvis i fråga om tillhandahållande av manuskript och annat underlag för framställningen.
KAPITEL 7
7.1 Förlagslagda publikationer
Tidigare har framhållits att även annan än statlig myndighet kan ge ut publikation, som initierats genom statsverkets försorg och till vilken underlag utarbetats inom en statlig myndighet. Av utredningens enkät framgår att utgivningen av 17 statliga pub- likationer överlåtits på enskilda företag (se bilaga 9). Dessutom har sådant arrange- mang träffats för bla almanackan, statska- lendern och nordiska farmacopén, ett upp- slagsverk utgivet av apotekarsocieteten.
Att utgivning av vissa statliga publika- tioner överlåtits till enskilda företag torde bl a bero på att myndigheterna — på grund av att deras egna resurser är bristfälliga för denna form av verksamhet — ansett utgiv- ning genom ett enskilt förlag ge bättre re- sultat i fråga om publikationernas sprid- ning. Man har därvid eftersträvat att er- hålla förläggare med inriktning på den typ av publikationer som informationen avser, tex AB P A Norstedt & Sönder för skrifter med juridisk anknytning och AB Svensk Byggtjänst för bygglitteratur. I andra fall torde överlåtelsen vara en följd av att den ringa omfattningen av verksamheten från ekonomisk synpunkt inte motiverar att vid myndigheten läggs upp särskilda rutiner för handhavandet i samband med distributio- nen (mottagning av beställningar och likvid, lagerhållning, försändning, kontroll etc). ibland har det ansetts lämpligt att publice- ringen sker i redan befintliga organ med den önskade spridningen, tex i Skattenytt av riksskattenämndens Meddelanden eller i Jordbrukarnas föreningsblad av jordbrukets upplysningsnämnds Försök och Forskning.
Det må i detta sammanhang erinras om
'O'vrig statlig publicering
stadgandet i lagen om upphovsrätt till lit- terära och konstnärliga verk att handlingar, som upprättats hos statlig myndighet, inte är föremål för upphovsrätt. Detta lär i någ— ra enstaka fall ha haft till följd att myndig- het inte kunnat välja den förläggare som bedömts som förmånligast. Andra intressen- ter har nämligen kunnat ställa krav på till- gång till samma underlag för egen publice- ring, vilket medfört att den önskvärde för- läggaren inte längre haft samma intresse av utgivningen.
Beträffande flertalet av de förlagslagda publikationerna torde de träffade arrange- mangen i samband med överlåtelsen av ut- givningen vara tillfredsställande från statens synpunkt. För några publikationer synes dock förnyad prövning böra vidtas i fråga om lämpligheten av det tillämpade förfa— ringssättet.
7.2 Publicering i pressen
! kapitel 4 har lämnats en redogörelse för vilka media som staten använder sig av vid sin kommunicering. Där har bl a framhållits att tidningarna utnyttjas dels som organ för statlig annonsering och dels som för- medlare av nyheter, som antingen inhäm- tas av tidningarna eller delges dessa av de statliga myndigheterna.
Såsom framgår av avsnitt 3.3 Verksam— hetens omfattning kan statsverkets annon- seringskostnader för år 1963 beräknas till 7,5 milj kronor, varav 0,2 milj kronor åter- gick till statsverket i form av annonsörra- batter. Större delen av beloppet — 5,9 milj kronor — förmedlades av två annonsbyråer,
medan resterande belopp, som avsåg vissa affärsdrivande verk, förmedlades av andra byråer. Till angivna 7,5 milj kronor skall läggas kostnader för den annonsering .som beordrats direkt av myndigheterna. Denna kan enbart för länsstyrelsernas del uppskat- tas till närmare 2 milj kronor för år 1963. För budgetåret 1965/66 torde statens tota- la annonseringskostnader överstiga 10 milj kronor.
Den statliga annonseringen kan indelas i s k expeditionsannonser och textsidesan- nonser. Till den förra gruppen hänförs i hu- vudsak plats- och kungörelseannonser, me- dan den senare framför allt avser kampanj- annonser.
Enligt den av statens sakrevision tidigare nämnda utredningen angående statsverkets annonsering svarade år 1959 de affärsdri— vande verken för 70 % av den totala an- nonseringen (exkl länsstyrelserna), medan återstoden fördelades lika mellan civil och militär förvaltning. Med hänsyn till att des- sa uppgifter är relativt föråldrade synes möjligheterna att använda dem som under- lag för slutsatser om nuvarande förhållan- den i viss mån begränsade. I och med att affärsverkens annonsering dominerade så stort förefaller det emellertid rimligt att antaga att den kommersiella annonseringen är framträdande. För övrig förvaltning — med undantag för vissa myndigheter med allmän informationsverksamhet, tex ar- betsmarknadsverket — torde plats- och kungörelseannonseringen utgöra den större delen av förekommande annonsering.
Inslaget av allmän informations— och kampanjannonsering torde vara relativt obetydligt. Vicl genomförandet av de kam- panjer, som undersökts i samband med ut— redningsarbetet, har annonsering i pressen endast förekommit i liten omfattning. I några kampanjer har dock använts även annan form av publicering än annonsering. Sålunda har pressen utnyttjat material i form av specialartiklar, pressmeddelanden, matriser od, som myndigheterna ställt till dess förfogande.
Den kostnadsfria publiciteten i pressen består i regel av information av nyhetskarak-
tär. Det har emellertid som tidigare nämnts förts fram önskemål om att sådan informa— tion till viss del skall betalas av staten.
Av betydelse när det gäller annonsering är rabattfrågan. Rabatt kan utgå antingen efter annonserat belopp per år eller efter antal införanden i vederbörande tidning. De olika tidningarna bestämmer själva sina ra— batter. Flera tidningar har under senare är slopat eller kraftigt skurit ned annonsör- rabatterna. Detta återspeglas bl a i de ra- batter som utgått till staten. Medan an— nonsbeloppet ökade med 16 % från år1963 till år 1964, höjdes rabattbeloppet med en- dast 11 %.
Enligt sakrevisionens annonsutredning var det inte möjligt att för staten åstad— komma bättre rabatter än de som gällde för marknaden i övrigt. Det kunde dock inte konstateras att staten blev missgyn- nad i förhållande till andra annonsörer av samma storleksordning. Genom att koncen— trera annonsförmedlingen till två annonsby— råer sökte man bl a få till stånd en bättre övervakning av rätten till rabatter.
För närvarande lämnar stockholmspres- sen — där cirka hälften av den statliga an- nonseringen placeras — rabatter på all statlig annonsering. Vissa landsortstidningar bevil- jar däremot inte sådana rabatter. En del tidningar har som praxis att statliga myn- digheter vid rabattberäkningen inte får sammanräkna sina delbelopp, vilket emel- lertid är tillåtet för privata storföretag. Denna praxis har vuxit fram utan stöd av de av Svenska Tidningsutgivareföreningen fastställda och av tidningarna accepterade branschnormerna — »Normer för tidnings— annonsering».
Relaterade förhållanden talar för att sta- ten bör ta upp förhandlingar rörande ra- battfrågan. Lämpligt organ bör därvid före- träda statens intresse över hela annonsfäl— tet. Ett successivt uppföljande av frågan måste vidare förutsättas.
De tidigare utredningar, som behandlat frågan om statsverkets annonsering, har även diskuterat spörsmålet om inrättande av en statlig annonsbyrå. Samtliga har dock konstaterat att det ekonomiska underlaget
för en sådan saknats. Härjämte har anförts tvivel att en statlig annonsbyrå skulle auk- toriseras av Tidningsutgivareföreningen, vil- ket tidigare varit förutsättning för att er- hålla provision från tidningarna på förmed- lad annonsering.
Frågan om en statlig annonsbyrå har nu kommit i ett delvis annat läge genom att den statliga annonseringen ökat. Vidare har nya regler införts för annonsförmedlingen, vilka innebär att from 1.7.1965 annonsör kan begära att få del av de provisionsbe- lopp som utgår till den av honom anlitade annonsbyrån. Denna kan sålunda överlåta alla provisioner till annonsören och därpå debitera denne kostnaderna för gjorda tjäns- ter efter konsultmodell. Detta förfarande anses kunna förbilliga annonseringen för större annonsörer. Det är också möjligt att annonsbyrån överlämnar viss procent av provisionen till annonsören (returprovision). En annonsör kan vidare äga en annonsbyrå, vilket i princip tidigare inte godkändes av Tidningsutgivareföreningen.
En stor del av de annonser, som för sta- tens räkning förmedlas genom annonsbyrå- erna, torde utgöras av expeditionsannonser. Annonsbyråernas befattning med dessa an- nonser torde i allmänhet inskränka sig till utskrift av annonsorder, befordran av den- na till vederbörande tidning, kontroll av in- förande samt fakturering. Kostnaderna här- för uppskattas vara väsentligt mindre än intäkterna.
Det synes därför befogat att närmare undersöka om statsverket för detta slag av annonsering kan erhålla ekonomiska förde- lar, tex i form av returprovision eller ge— nom att inrätta egen annonsbyrå. Det för- ordas att staten i första hand inleder för-
handlingar med de två i huvudsak anlitade annonsbyråerna. Blir resultatet otillfreds- ställande bör förhandlingar tas upp med andra byråer. Även inrättande av en stat- lig annonsbyrå kan komma i fråga om en eljest godtagbar lösning inte vinns. Staten bör emellertid under alla förhållanden ha tillgång till egen expertis, som väl behär- skar annonsmarknadens problem.
I fråga om textsidesannonser gäller sam- ma förutsättningar för returprovision som vid expeditionsannonser. Men till de eko- nomiska övervägandena kommer här frågan om annonsernas utformning. Det är knap- past möjligt att statliga befattningshavare utan reklammässig skolning kan producera annonser, som i slagkraft och uppmärksam- hetsvärde kan konkurrera med byråernas annonser. Tänkbart vore att staten anstäl— ler reklamtextskrivare, reklamtecknare och andra specialister. Det torde dock vara för- delaktigare att i första hand köpa dylika servicetjänster av privata annonsbyråer. ! England synes även det statliga informa- tionsorganet (Central Office of informa- tion) grunda sin annonsverksamhet på sam- arbete med privata annonsbyråer.
Med hänsyn till vad sålunda anförts kan sammanfattningsvis konstaterats att det för närvarande, med beaktande av det bedöm- da utrymmet för förhandling i rabattfrå- gor, inte synes motiverat att primärt in- rätta en statlig annonsbyrå. Däremot krävs otvivelaktigt redan nu särskild statlig ex- pertis, som kan samordna den statliga an- nonsverksamheten, anvisa lämplig annons- byrå för kampanjer m m och medverka vid ekonomiska uppgörelser med annonsbyrå- erna. Behovet av sådan expertis växer efter hand som den statliga annonseringen ökar.
KAPITEL 8
statliga tryckerier Speciella frågor rörande blanketter,
och det vetenskapliga trycket
Såsom framhållits under avsnitt 1.3 Utred- ningens omfattning har det ansetts ända- målsenligt att i förevarande sammanhang även behandla vissa frågekomplex rörande det statliga blankettrycket, de statliga tryc- kerierna och det 5 k vetenskapliga trycket. Vissa organisatoriska åtgärder rörande den statliga publiceringsverksamheten synes nämligen med fördel kunna omfatta även dessa verksamheter.
8.1 Det statliga blankettrycket
8.1.1 Omfattning
Antalet olika aktuella typer av blanketter uppgår till mellan 15000 och 20000 och det totala antalet blanketter, som årligen trycks, rör sig om åtskilliga 100-tals milj exemplar. Kostnaderna för det statliga blankettrycket torde uppgå till ca 30 milj kronor per år.
8.1.2 Gällande bestämmelser
Inledningsvis må erinras om att det stat- liga blankettrycket omfattas av den under avsnitt 3.1 nämnda tryckningskungörelsens generella bestämmelser, vilket bl a innebär att ämbetsverk och andra statliga myndig- heter är skyldiga att beträffande förekom— mande tryckningsarbeten inhämta statskon- torets råd och anvisningar angående arbe- tets planläggning och utförande.
Med anledning av ett av 1948 års blan- kettkommitté avgivet betänkande har i skrivelse 20.2.1952 från finansdepartemen—
tet till olika statliga myndigheter framförts vissa synpunkter på myndigheters handlägg- ning av frågor om tryckning, lagerhållning och distribution av statsförvaltningens blanketter. I skrivelsen sägs bla att formu- lär till blanketter, som inte kan hänföras till bestämd myndighet eller till särskilt or- gan för fastställelse, bör utformas i stats— departementen och fastställas av Kungl Maj:t. I övrigt bör fastställande av blan- kettformulär i största möjliga omfattning överlåtas till vederbörande ämbetsverk.
I skrivmaterielkungörelsen (SFS 1964:504 rn ändr) föreskrivs bla att skrivmateriel skall användas på ett från arkivvårdssyn- punkt ändamålsenligt sätt samt med beak- tande av kraven på rationell kontorsorga— nisation och nödig sparsamhet. Standardi— serad materiel skall användas, om lämplig sådan finns. Papper skall ha format enligt de standardiserade formatens A-serie och vikt per ytenhet, som överensstämmer med gällande svensk standard. Till vissa slag av handlingar skall användas papper med vis— sa specificerade egenskaper. Papperet skall ha godkänts av statens provningsanstalt och försetts med märkning härom. Varje år meddelar statens provningsanstalt i SFS nr 1 vilka skrivmateriel och reproduktionsme- toder som är godkända i anslutning till skrivmaterielkungörelsen.
För vissa grupper av blanketter har i oli- ka sammanhang meddelats särskilda be- stämmelser.
I taxeringskung'örelsen (SFS 1957:513 m ändr) föreskrivs att statskontoret skall låta trycka och efter rekvisition till länsstyrelserna och mellankom— munala prövningsnämndens kansli utlämna bla för taxeringsarbetet erforderliga blanketter och lång—
der, till vilka formulär fastställts av Kungl Maj:t eller riksskattenämnden.
Enligt kungörelsen med vissa föreskrifter angå— ende tillämpningen av uppbördsförordningen (SFS 1946:890 m ändr) skall länsstyrelserna tillhandahål- las blanketter till debiteringslängd (för slutlig och kvarstående skatt) av statskontoret samt blanketter till uppbördskort och debetsedlar av generalpost- styrelsen.
I kungörelsen angående tillämpningen av förord- ningen om allmän varuskatt (SFS 1959:508 m ändr) sägs att generalpoststyrelsen skall låta trycka och efter rekvisition till länsstyrelserna utlämna blan— ketter för inbetalning av preliminär allmän varu- skatt med deklaration samt till debetsedlar. Samma uppgifter åligger statskontoret vad gäller övriga i kungörelsen nämnda blanketter och längder, till vilka formulär fastställts av riksskattenämnden.
Enligt mantalsskrivningskungörelsen (SFS 1947:654 m ändr) skall statskontoret låta trycka blanketter till mantalsuppgifter och blanketter till huvudför- teckningar samt till vederbörande myndigheter överlämna erforderligt antal blanketter genom läns- styrelsernas förmedling.
I kungl brev 27.6.1957 anbefalls statskontoret att anskaffa och distribuera blanketter, som är fastställ- da i allmän författning eller fastställs av chefen för justitiedepartementet och vilka enligt departe- mentschefens bestämmande skall tillhandahållas domstolarna. Vidare anbefalls statskontoret i kungl brev 28.3.1958 att anskaffa och distribuera lösblads— pärmar och blanketter till fastighetsböcker, tomt— rättsböcker och vattenfallsrättsböcker.
| SFS 1919:754 m ändr meddelas föreskrifter an— gående vissa för länsstyrelserna och fögderiförvalt— ningen erforderliga blanketter. Erfordras för läns- styrelserna eller fögderitjänstemånnen blankett till handling, som inte blivit bestämd genom allmän författning eller av central myndighet, och kan åt denna handling utan olägenhet ges en avfattning, som är likalydande för samtliga eller flertalet be- rörda, skall blankett för handlingen fastställas av en särskild kommission — blankettkommissionen. För tryckning av blanketterna sluter kommissionen kon- trakt med den eller dem vilkas anbud antagits. Kostnaderna för tryckningen av blanketterna skall för varje län erläggas av vederbörande länsstyrelse enligt bestämmelserna i det träffade avtalet.
Vid sidan av vad som här redovisats har statskontoret i olika sammanhang anbe- fallts att trycka och distribuera olika slags blanketter. Dessa uppdrag är dock oftast av ringa omfattning. Exempel på sådana blanketter är olika slag av leveransbestäm- melser, fordonsjournaler, blanketter för hy— resverksamheten, blanketter för jordregis- terutdrag, kontrolluppgift för statsanställ- da och ansökan om svenskt medborgarskap.
8.1.3 Nuvarande blankettservice
Blankettutformning. 1948 års blankettkom— mitté uttalade i sitt betänkande med för-
slag till åtgärder för rationalisering av statsförvaltningens blankettväsende bla följande.
Rationalisering av det statliga blankettbeståndet bör i princip ske i samband med en undersökning av arbetsorganisationen, varvid såväl förvaltnings— förfarandet i stort som de på grundval av förvalt— ningsreglerna utformade arbetsprocesserna ingå— ende granskas i syfte att öka effektiviteten. Med hänsyn till att tillgången på personal med den för sådana undersökningar erforderliga specialutbild- ningen är begränsad och att undersökningarna är tidskrävande, är det emellertid inte möjligt att för— enkla statsförvaltningens blankettväsende enbart som ett led i organisationsundersökningar. För att nå förenklingsresultat inom rimlig tid bör man även utföra blankettrevisioner, som är fristående från nämnda undersökningar. De besparingar som här- vid kan uppnås anses betydande.
För närvarande finns det inom vissa myn- digheter för uppgiften utbildade befatt- ningshavare, som svarar för det löpande ar- betet med blankettkonstruktion. Hos ett flertal myndigheter saknas emellertid ännu personella resurser för detta arbete. Inom statskontoret finns — såsom tidi- gare framhållits — en arbetsenhet för blankettkonstruktion, vilken omfattar fyra befattningshavare. Arbetsenheten har till uppgift att biträda ämbetsverkets organisationsun— dersökningar med förekommande blan- kettkonstruktionsarbete, att svara för ämbetsverkets egna blanket- ter, att biträda med konstruktion av de olika grupper av blanketter som det åligger statskontoret att trycka, att i mån av kapacitet biträda med blan— kettkonstruktion åt sådana statliga myndigheter som saknar egna personel- la resurser härtill, att biträda vid den utbildnings- och infor- mationsverksamhet inom det blankett— tekniska området som sker för statliga befattningshavare samt att utföra rådgivnings— och i viss mån stan- dardiseringsverksamhet inom ifrågava- rande område.
Tryckning, distribution och avtalsfrågor. I avsnitt 8.1.2 har bl a redovisats de grupper av blanketter som statskontoret genom sär-
skilda uppdrag ålagts att trycka och distri- buera. i övriga frågor rörande tryckning av blanketter för statsverkets räkning lämnas central service av statskontorets tryckeriex— pedition, främst genom dess rådgivande verksamhet. Enligt tryckningskungörelsen åligger det dessutom statskontoret att, när myndighet framställer begäran om detta, ombesörja tryckning för myndighetens räk- ning. Denna möjlighet utnyttjas i fråga om blankettryck av flera statliga myndigheter. I andra fall uppdras åt ämbetsverket att ombesörja anbudsinfordran, medan inköp verkställs av respektive myndighet.
Stadgandet att räkning avseende tryck- ning skall granskas och godkännas innan be- talning sker, ger tryckeriexpeditionen en god överblick över tryckkostnaderna för det statliga blankettrycket och initierar ibland åtgärder i preventivt syfte till kommande tryckningar.
Under senare tid har i vissa samman— hang det administrativa förfarandet vid in- köp och distribution av blanketter för vissa myndigheter kunnat förenklas, exemplevis genom att föra samman olika tryckalster i grupper som debiteras efter avtalade stan- dardpriser. En annan typ av ärenden, som under senare tid fått ökad aktualitet, rör avvägning av grundupplagor och restuppla- gor med hänsyn till kostnader för tryckning, lagerhållning, ränteförluster och risktagan- de.
8.1.4 Aktuella åtgärder
Statskontoret har under juni 1965 hem- ställt att sk systematisk maskinskrivning genom Kungl Maj:ts försorg införs inom statsförvaltningen. Denna maskinskrivnings- metod har utarbetats med utgångspunkt från de normer som gäller i fråga om mo— dern blanketteknik.
Vidare har blankettkommissionen i en till inrikesdepartementet 30.4.1964 överlämnad PM ansett att den bör upphöra och att dess arbetsuppgifter i stället anförtros vis— sa centrala organ, bl a statskontoret. l re- missutlåtande 25.6.1964 har statskontoret biträtt uppfattningen att kommissionen in-
te borde fortsätta sin verksamhet på sam- ma sätt som tidigare. Ämbetsverket ansågs dock inte vara lämpligt organ för att fast- ställa de blanketter det var fråga om. I stäl- let förordades att blanketterna skulle fast— ställas av inrikesdepartementet efter förslag av en arbetsgrupp, bestående av två läns- styrelsetjänstemän.
Handelsdokumentkommittén har 6.12 1963 hemställt att Kungl Maj:t ville an- moda berörda myndigheter att vidta de åt- gärder som erfordrades för en anpassning av handelsdokumenten till inom ECE (För- enta Nationernas ekonomiska kommission för Europa) avgivna rekommendationer. Kungl Maj:t har 30.6.1965 uppdragit åt statskontoret att för detta ändamål utfär- da närmare föreskrifter.
8.1.5 Synpunkter
Trots en omfattande revisionsverksamhet under de två senaste decennierna är det statliga blankettbeståndet ännu i stor ut- sträckning i behov av översyn. Detta behov torde komma att väsentligt öka om försla- get om införande av systematisk maskin- skrivning inom statsförvaltningen genom- förs. En central serviceenhet synes därvid lämpligen böra biträda med en i förhållan- de till dagens läge utökad service i fråga om blankettkonstruktion.
Det nuvarande förfarandet i samband med beställning av tryckning och distribu- tion av blanketter ger i stort sett inte an- ledning till erinran. Dock synes samtidig upphandling av grupper av blanketter och debitering enligt avtalade standardpriser böra tillämpas i större utsträckning än vad hittills varit fallet. Särskild uppmärksam- het bör ägnas åt hur framställning och till— handahållande skall ske av sådana blanket— ter som kan vara gemensamma för flera myndigheter, tex diarieblanketter, ledig- hetsansökningar och personalkort. Man bör undersöka om det är möjligt att genom ett centralt serviceorgan samordna ifrågavaran- de typer av blanketter.
Med hänsyn till olika konsekvenser från kostnads— och servicesynpunkt bör — i frå—
ga om lagerhållning och utsändning av olika grupper av blanketter — från centralt håll
ytterligare uppmärksamhet ägnas åt följan- de frågor: avvägningen av storlekar på grundupplagor och restupplagor; möjligheter till styrning i tidsmässigt hän- seende vid rekvisition och utsändning av blanketter;
omfattningen av kostnadsfritt tillhandahål- lande av blanketter till statliga myndig— heter genom anvisning av speciella anslag härför; lämpliga distributionsvägar — över centrala och regionala organ alternativt direkt till lokala organ eller användarna; samt uppgörande och tillhandahållande av blan- kettförteckningar för de områden där så- dana saknas.
Det kan därutöver sättas i fråga om inte på ett centralt organ skulle kunna ankom- ma att fastställa formulär till vissa blan- ketter. I detta hänseende må erinras om blankettkommissionens förslag.
8.2 De statliga tryckerierna
8.2.1 Nuläge
Enligt tryckningskungörelsen äger statskon— toret att från myndigheter, som verkställer tryckning vid eget tryckeri, begära upplys- ningar rörande denna verksamhet. Till följd av att personalen ägnat sig åt andra upp- gifter, som bedömts mera angelägna, har ämbetsverket emellertid inte kunnat följa upp verksamheten närmare. Viss kännedom härom har dock erhållits genom dels ett i det följande redovisat utredningsuppdrag, dels handläggning av remissärenden röran- de anskaffning av tryckeriutrustning. Även enskilda myndigheter vänder sig ofta till statskontoret när frågor uppstår beträffan— de bla upprättande eller nedläggande av tryckerier.
Tryckning i kontorsoffset ställer sig i vis- sa fall fördelaktigt men i andra fall mycket ogynnsamt från ekonomisk synpunkt. Myn— dighets tillgång till egen kontorsoffsetan—
läggning kan medföra att intern tryckning även sker av sådana tryckalster som av eko- nomiska eller tidsmässiga skäl inte bör framställas enligt kontorsoffsetmetoden. Med anledning härav kompletterades år 1954 tryckningskungörelsen med följande bestämmelser:
Hjälptrycksmaskin, varmed förstås kontorsmaskin av typ »rotaprint» eller »multilith», avsedd för tryckning enligt offsetmetoden, eller till dylik maskin hänförlig fotografisk utrustning må icke av statlig myndighet anskaffas utan Kungl Maj:ts i varje särskilt fall lämnade medgivande. Enahanda gäller därest fråga uppkommer om mera omfattan- de ersättningsanskaffning beträffande förefintlig hjälptrycksanläggning. Vid framställning av tryck medelst hjälptrycksmaskin skall gälla vad som be— träffande övrigt tryck stadgats rörande skyldighet för myndighet att inhämta statskontorets råd och anvisningar angående arbetets planläggning och ut— förande.
De statliga tryckerierna kan indelas i två grupper, nämligen dels de med mer avan- cerad teknisk utrustning, dels s k hjälptryc- kerier. Till den första gruppen kan hänföras Svenska Reproduktions Aktiebolaget (SRA), postverkets tryckeri, riksbankens sedeltryc- keri, Kaserntryckeriet i Karlskrona och kri- minalvårdsstyrelsens tryckeri.
Det statliga bolaget SRA inrättades år 1962 genom omorganisation av dåvarande statens reproduktionsanstalt. Företaget har av Kungl Maj:t ålagts vissa uppgifter men arbetar för övrigt i konkurrens med de en- skilda tryckerierna under likvärdiga former. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att framställa, reproducera, trycka och för- lägga kartor, ritningar, blanketter och böc- ker samt driva i samband därmed stående verksamhet. Dess aktiekapital skall utgöra lägst 2,4 och högst 7,2 milj kronor. Om- sättningen uppgår till ca 10,5 milj kronor per år (1965), varav på tryckerirörelsen, inkl kartredaktionerna, kommer ca 6,9 och på förlagsrörelsen ca 3,6 milj kronor. — Verksamheten omfattar förutom kartfram- ställning såväl litografiskt som typografiskt tryck inkl bokbinderiarbete. | förlagsverk- samheten ingår kartor, blanketter (t ex det 5 k Iänstrycket), publikationer m m. Bolaget säljer de officiella kartorna, främst till Ian- dets bok- och pappershandlare men även direkt till allmänheten genom egen butik i
Stockholm. SRA ombesörjer även den mili- tära kartdistributionen. För kartförsäljning- en har bildats ett dotterbolag — Aktiebo- laget Svensk Karttjänst — SRA Swedish Map Service — och för försäljning av böcker mm ett annat dotterföretag — Aktiebo- laget Svensk Bokservice — SRA. Genom att inrätta dotterbolagen har man velat skilja framställning och försäljning av kartor respektive böcker från SRA:s tryckeriverk— samhet. Dotterbolagen har dock för närva- rande ingen egen ekonomisk redovisning.
Postverkets tryckeri är det största stat- liga tryckeriet med en årlig produktionsvo- lym om ca 20 milj kronor. Tillverkningen utgörs främst av sådana postala blanketter som för en rationell tillverkning erfordrar viss specialutrustning. 1 mindre omfattning mottas beställningstryck för andra statliga myndigheters räkning.
Riksbankens sedeltryckeri framställer hu- vudsakligen värdetryck —- förutom sedlar bla Iottsedlar, körkort och pass. Trycke- riets tekniska utrustning är synnerligen mångskiftande, beroende på att huvuddelen av dess produkter inte skall kunna plagi- eras.
Kaserntryckeriet i Karlskrona är princi- piellt att betrakta som affärsdrivande och framställer huvudsakligen blanketter för statliga myndigheters räkning. Verksamhe- ten är av mindre omfattning.
Kriminalvårdsstyrelsens tryckeri vid cen— tralanstalten på Långholmen drivs främst av vårdtekniska skäl.
Hjälptryckerier finns för närvarande hos ett 30-tal statliga myndigheter. Utrustning- en utgörs av kontorsoffsetmaskiner samt inom de större enheterna av en mer eller mindre fullständig fotoreproduktionsutrust— ning. Kontorsoffsetverksamheten utgör inte sällan en organisatoriskt sett integrerande del av myndighetens totala reproduktions- verksamhet, varför det ankommer på orga— nisationsenheten i fråga att utföra även så- dant reproduktionsarbete som stencilering, spritduplicering, kopiering m m. Produktio- nen, som har ett totalt marknadsvärde av ca 5 milj kronor per år, utgörs vanligen av sådana blanketter, ritningar och publika-
tioner vilkas upplagor i allmänhet är rela- tivt begränsade.
Med anledning av väckta motioner och därav föranlett beslut av 1962 års riksdag uppdrog Kungl Maj:t åt statskontoret att utreda bla ändamålsenligheten och kost— nadskonsekvenserna av spridningen av stats- förvaltningens tryckeriresurser jämfört med de fördelar som kunde vinnas genom att på lämpliga områden rationellt tillvarata möj— ligheterna vid SRA. Av det till Kungl Maj:t 11.5.1964 redovisade resultatet framgår att framställning av tryckalster som regel bör förläggas till särskilda för ändamålet inrät— tade allmänna eller enskilda affärsdrivande organ. Myndigheternas fasta kostnader blir härigenom mindre och en smidigare anpass- ning av servicen till det momentana beho- vet kan uppnås.
Undantag från den förordade huvudprin— cipen kan emellertid vara berättigade. Som skäl för inrättande av tryckeri inom myn- dighet borde enligt statskontorets mening blott kunna åberopas att av myndighet ställda leveranskrav i
tidsmässigt hänseende inte kan på annat sätt uppfyllas, att myndighets behov rörande framställ— ning av hemliga handlingar är stort, för framställning erforderlig specialut- rustning inte finns tillgänglig på den fria marknaden eller att myndigheten är för— lagd till ort, som från kommunikations- synpunkt sett befinner sig i ett särskilt oförmånligt läge i förhållande till när- mast belägna tryckeri, samt att myndighet kan anföra särskilda skäl härtill, tex av beredskaps- eller vård— mässig natur (beträffande militära myn— digheter respektive kriminalvårdsstyrel- sen). v-v at
Vidare föreslog statskontoret i redogörel- sen för utredningsarbetet att ämbetsverket fick uppdrag att initiera och koordinera de- taljundersökningar rörande bla leverans- och sekretesskrav för enskilda tryckalster och myndigheter. Kungl Maj:t har 26.3 1965 uppdragit åt statskontoret att fort— sätta utredningsarbetet.
8.2.2 Synpunkter
I det följande angivna synpunkter berör inte sådana statliga tryckerier vilka är att anse som affärsdrivande företag.
Man torde kunna räkna med att frågan om inrättande av egna offsettryckerier inom myndigheterna kommer att få ökad aktualitet inom den närmaste tiden. Detta sammanhänger framförallt med att — ge- nom teknikens framsteg — ren kopierings- verksamhet även vid mycket små upplagor (5—10 exemplar) ofta med fördel kan ske med hjälp av speciella offsetmaskiner.
] fråga om det tidigare nämnda uppdra- get angående fortsatt utredning av den statliga tryckeriverksamheten har hittills endast viss förundersökning ägt rum. Bland de frågeställningar, som utredningsarbetet kan komma att omfatta, kan nämnas möj— ligheten och lämpligheten av att införa pro- duktivitetskontroll vid de statliga myndig- heternas tryckerier. Om en sådan åtgärd skulle anses lämplig, bör generella riktlinjer utarbetas för tillämpning vid samtliga be— rörda tryckerier. Med produktivitetskon— troll sammanhänger frågorna om införande av prissättning och intern debitering för ut- förda uppdrag samt — dock troligen på längre sikt — prestationslön för berörd per- sonal.
Utredningen torde även komma att be- handla frågan i vilken utsträckning de stat- liga tryckerierna bör kunna erhålla service från central instans. Sådan service kan bl a omfatta:
undersökning av tryckeriernas organisa— tion; rådgivning rörande lämpliga tryckalster för produktion i egen regi jämte lämpliga ar- betsmetoder och utrustning härför; samordning av inköpsverksamheten röran- de utrustning, papper och förbruknings- materiel;
rådgivning rörande produktivitetskontroll och prissättning; samt
uppföljning av de olika tryckeriernas be- läggning för att genom lämpliga produk- tionsöverföringar söka uppnå hög ut— nyttjningsgrad.
8.3 Det vetenskapliga trycket 8.3.1 Nuläge och aktuella åtgärder
Vetenskapliga tryckalster av skilda slag ges ut av bl a universitet, högskolor och forsk- ningsråd rn fl statliga institutioner. Dess- utom förekommer statligt engagemang i samband med utgivning av vetenskapligt tryck genom bidrag i olika former.
A. Doktorsavhandlingar. Enligt SFS 1960: 52 om statsbidrag till kostnader för vissa vetenskapliga avhandlingar utgår bidrag till tryckkostnader (tryckningsbidrag) och bi- drag till vissa andra kostnader (särskilt bi- drag) för avhandlingar, som givits ut vid universitet eller annan högre läroanstalt för vinnande av doktorsgrad eller anställning som ordinarie lärare eller docent.
Bidrag, som det här är fråga om, beviljas av statens forskningsråd för det forsknings- område till vilket avhandlingen kan hänfö- ras. Anbud å tryckkostnaderna skall ha in- fordrats av disputanden och godkänts av tryckeriintendenten i statskontoret. Ansö- kan om statsbidrag bereds regelmässigt av statskontorets tryckeriintendent, som även lämnar förslag beträffande bidragets storlek. Beviljade bidrag utbetalas av statskontoret.
Tryckningsbidrag utgår för högst 500 exemplar av avhandlingen och med 75 % av normal tryckkostnad. I denna inräknas inte utgifter för renskrivning, omfattande korrekturändringar, övertidsersättning od, ej heller sådana kostnader som föranletts av att avhandlingens omfång eller utstyrsel är mer kostnadskrävande än vad ämnets natur skäligen kräver.
I en ändring till nämnda kungörelse (SFS 1965:299), som trätt i kraft 1.7.1965, sägs att om avhandling har avfattats på främ- mande språk och detta är motiverat med hänsyn till avhandlingens vetenskapliga vär- de utgår särskilt bidrag med högst 75 % av skälig kostnad för språkgranskning eller 50 % av skälig kostnad för översättning. Denna bestämmelse torde komma att i inte oväsentlig grad öka statsverkets kostnader för bidrag till tryckning av doktorsavhand- lingar.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har tillsatt en utredning rörande forskarutbild- ningen och forskarkarriären (1963 års for- skarutredning). Av direktiven framgår att nuvarande bestämmelser för akademisk dis- putation kommer att omprövas. En sådan omprövning torde även beröra frågor som sammanhänger med tryckning av doktors- avhandling.
Kostnaderna för bidragsverksamheten be- strids från ett anslag under åttonde huvud- titeln (Bidrag till tryckning av doktorsav- handlingar). Nettoutgiften för budgetåret 1964/65 uppgick till i runt tal 1,45 milj kronor.
B. Övriga vetenskapliga publikationer till vilka statsbidrag lämnas. Dessa publikatio- ner utgörs av dels periodiska skrifter, dels monografier och läroböcker. Sammanlagt lämnas årligen bidrag till ca 400 publika- tioner. Kostnaderna härför uppgår till ca 3 milj kronor per år.
Bidrag beviljas av statens forskningsråd för det forskningsområde till vilket arbetet kan hänföras. De olika rådens handläggning av dessa bidragsårenden sker efter något olika rutiner och i viss utsträckning efter skilda principer. Följande principer, som återfinns i reglementen för vissa råds pub- liceringsnämnder, torde kunna anses all- mänt vägledande för denna verksamhet.
Nämnd bör följa rationella publicerings— former, uppställa krav på koncentrerad framställning och motverka onödigt dyrbar utstyrsel. Främst bör man stödja sådana publikationer som söker hålla internationell standard och som har internationell sprid- ning. Lämpliga former för arkivering av sär- skilt omfattande primärmaterial bör över- vägas som ett alternativ i vissa fall till tryckning.
Lokala tidskrifter eller seriepublikatio- ner, som är förbehållna vissa institutioner, bör stödjas endast i den mån skäl kan an- föras för deras berättigande, varvid publi— kationernas effektiva spridning och ekonomi i jämförelse med gemensamma publika- tionsserier bör vara avgörande. Vad prenu— merationstidskrifter beträffar bör möjlig-
heten till samgående med övriga nordiska länder prövas för att underlätta spridning— en, speciellt utomlands. ! princip bör därvid eftersträvas att de i en sådan tidskrift del- tagande länderna betalar eventuellt under- skott i förhållande till det antal sidor som författare från de olika länderna dispo- nerat.
Som ett led i dessa strävanden till ett ökat nordiskt samarbete kan nämnas beslu- tet vid det nordiska undervisningsminister— mötet 27.11.1961, enligt vilket Nordiska kulturkommissionen erhöll regeringarnas uppdrag att i samråd med vederbörande na- tionella organ företa en analys av tidskrifts- produktionen i de nordiska länderna och eventuellt framlägga förslag om rationali— seringar genom nordiskt samarbete. l an- slutning till dessa rationaliseringssträvanden har bla statens naturvetenskapliga forsk- ningsråd och statens tekniska forskningsråd vidtagit speciella åtgärder beträffande pub- licering i nordiskt sammanhang. Nämnas kan tekniska forskningsrådets beslut 23.4. 1965 att bevilja ett anslag på 30000 kro- nor för tryckning av svenska monografier i den för de nordiska länderna gemensamma serien Acta Polytechnica Scandinavica (APS). Rådet har samtidigt beslutat att i fråga om monografier i fortsättningen be- vilja bidrag endast för tryckning i APS, så- vitt det inte finns särskilda skäl att välja annan publiceringsform. Det är troligt att beslutet kommer att medföra att flera svenska monografiserier inom de tekniska vetenskaperna kommer att gå upp i APS, vilket får ses som en betydelsefull utveck- ling mot en mer rationell spridning av forskningsresultaten inom detta område. På den naturvetenskapliga sidan har gjorts en internordisk utredning rörande geologins tidskriftsproduktion och ett likartat arbete pågår beträffande zoologin.
I samband med dessa strävanden att ra-- tionalisera beståndet av svenskt vetenskap- ligt tryck har inom bla naturvetenskapli- ga forskningsrådets publiceringsnämnd upp- märksammats vissa principiella svårigheter vid utgivandet av internordiska tidskrifter. Genom beslut 3.12.1965 har uppdragits åt
nämndens ordförande att anordna en dis- kussion med företrädare för berörda organ i övriga nordiska länder för att penetrera administrativa, ekonomiska och personella problem i samband med finansiering och administration av sådana tidskrifter.
En betydande del av den vetenskapliga produktionen inom såväl Sverige som andra länder distribueras från institutioner och universitetsbibliotek i form av bytesverk- samhet. Från vissa håll har ifrågasatts om denna distributionsform är den mest ända- målsenliga. Otvivelaktigt är det värdefullt att bibliotek och institutioner tillförs ut- ländska tidskrifter. i vissa undantagsfall fö- rekommer det dock tidskrifter som distri- bueras endast genom bytesverksamhet. Här- igenom bortfaller en viktig möjlighet att bedöma dessa tidskrifters berättigande — nämligen att genom försäljningens omfatt- ning kunna mäta deras attraktivitet hos läsarna. Medicinska forskningsrådet tilläm- par metoden att i samråd med berörda bib- liotek köpa in exemplar av lämpliga bytes- objekt. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i avvaktan på en slutgiltig lösning av frågan fattat följande beslut.
Universitetsbibliotek, som för sin bytesverksam— het hittills fått större antal gratisexemplar av vissa av rådet subventionerade publikationer, kan hos rådet söka anslag för inköp av sådana bytesexem- plar. Dessa inköp får emellertid endast ske med samtycke från tidskriftsutgivaren, som även bör kunna maximera antalet bytesexemplar. Vid köp av dessa bytesexemplar får biblioteken 50 % rabatt på riktpriset. Inköpspriset får dock inte understiga framstälIningskostnaderna (genomsnittspriset). Med denna föreskrift bortfaller de tidigare praktiserade normerna för gratistilldelning av bytesexemplar till universitetsbiblioteken.
Samtidigt utfärdades följande bestämmel— ser som har samband med nämnda beslut.
Rådets publiceringsnämnd skall fastställa det an- tal gratisexemplar som behövs som bytesobjekt för utgivande institutions respektive förenings biblio- tek. Detta antal bör stå i rimlig proportion till an— talet försålda exemplar och hållas inom sådana gränser att den kommersiella distributionen inte nämnvärt skadas.
Tryckkostnaderna är i regel en betydande andel av dessa publikationers totalkostna- der. Inom vissa forskningsområden granskas tryckkostnaderna regelbundet av statskon-
torets tryckeriintendent. Denna granskning avser främst skäligheten av kostnadernas storlek.
8.3.2 Synpunkter
A. Doktorsavhandlingar. De beslut, som 1963 års forskarutredning kan komma att föranleda, kan medföra ändrade förutsätt- ningar för hithörande frågor. Det har där- för inte ansetts motiverat att kommentera nuvarande bestämmelser och förhållanden.
B. Övriga publikationer. Bedömningen av publikationernas sakinnehåll synes tillfreds- ställande ordnad genom att forskningsråden har hand om bidragsgivningen.
Delvis sammanhängande med sakinnehål- let är frågan om de valda publikationsfor— merna är rationella. Vid bedömningen härav måste hänsyn tas till lämpligt spridnings— område, övriga publikationer inom samma fack, eventuell med publikationen samman- hängande bytesverksamhet samt de ekono— miska konsekvenserna. För vissa av dessa bedömningar erfordras en ingående fack— kunskap, som bäst torde återfinnas inom forskningsråden. Den nuvarande aktiviteten inom vissa forskningsråd kan komma att aktualisera hithörande frågor även inom öv- riga forskningsråd.
Förlags-, distributions-, prissättnings-, ra- batterings- och honorarsfrågorna torde böra ägnas större uppmärksamhet än som hittills skett inom vissa råd. Det synes av dessa skäl önskvärt att forskningsråden härvid kan erhålla sakkunnigt biträde genom sär- skild expertis.
I fråga om tryckkostnaderna bör det gö- ras en mer affärsmässig bedömning än som hittills varit fallet vid skälighetsgransk- ningen — särskilt i de fall då det statliga bidraget täcker större delen av kostnaderna. Detta gäller även i fråga om publikationer- nas yttre form, som för vetenskapligt tryck är synnerligen traditionsbunden och i vissa fall såväl oekonomisk som otymplig för lä- saren. För att göra det möjligt att åstad- komma en förbättring i dessa avseenden fö— reslås att vissa villkor uppställs för att läm-
na sådana publiceringsbidrag som uppgår till lägst viss procent — tex 50 — av tryckkostnaderna. ! detta fall bör bidrags- mottagaren åläggas att i samma utsträck- ning som gäller för statliga myndigheter iaktta de bestämmelser som finns i 1952 års upphandlingskungörelse och i tryck— ningskungörelsen. En sådan föreskrift skul- le ge möjlighet till en allsidigare och sträng- are bedömning av anbuden än som hittills kunnat ske. Härigenom skulle det även bli möjligt att från centralt håll biträda veder— börande bidragsmottagare med anbudsin-
fordran samt med råd och anvisningar be- träffande papper, format, typografisk ut- formning m m.
Kostnaderna för de i kapitlet behandla- de verksamheterna — det statliga blankett- trycket, de statliga hjälptryckerierna och det vetenskapliga trycket — uppgår till ungefär 40 milj kronor per år. Synpunkter har anförts rörande möjliga förbättringar, särskilt i ekonomiskt hänseende. Om angiv- na önskemål skall kunna uppnås, erfordras viss förstärkning av de nuvarande centrala resurserna för detta ändamål.
KAPITEL 9
synpunkter
l redogörelsen har behandlats fyra såväl för statsförvaltningen som delvis även för sam- hället betydelsefulla frågor, nämligen den statliga publiceringsverksamheten, det stat- liga blankettrycket, de statliga tryckerierna samt det vetenskapliga trycket. Som en femte fråga har något berörts den statliga kommuniceringsverksamheten i stort, i vil- ken publiceringen ingår som ett betydelse- fullt led.
De fyra förstnämnda frågorna har myc- ket gemensamt. Först och främst må näm- nas att samtliga berörs av tryckningsverk— samhet i olika former. Distributionen av de tryckta produkterna innefattar även en mångfald likartade och samtidigt svårlösta problem. De ekonomiska och finansierings- mässiga frågorna spelar en mycket stor roll inte bara som principfrågor betraktade utan även genom sina betydande konsekvenser för statsverket. Årskostnaderna för verk— samheterna i fråga kan för närvarande, om även kartor och sjökort räknas in i publi- ceringsverksamheten i vidare mening, upp- skattas till i runt tal 150 milj kronor vilket bara till en mindre del motsvaras av till statsverket inflytande intäkter. Tilläggas bör att verksamhetens omfattning och där— igenom även de ekonomiska konsekvenser- na kontinuerligt ökar.
Till följd av frågornas stora vikt i olika hänseenden synes det särskilt betydelsefullt att verksamheten anordnas på ett så ända- målsenligt sätt som möjligt. Som framgår av den verkställda och tidigare redovisade granskningen av olika problemkomplex fö- refinns emellertid brister av skilda slag. Även dessa brister uppvisar i många hän- seenden likartade drag. Det kanske mest
Behov av åtgärder — sammanfattande
framträdande är att statens verk, myndig- heter och andra organ i allmänhet saknar egen expertis för lösning av de speciella och ofta svårbemästrade problem som är för- knippade med verksamheten i fråga. Myn- digheterna kan visserligen inhämta råd och anvisningar hos statskontorets tryckeriex- pedition men dennas resurser är starkt be— gränsade, varför det varit nödvändigt att inrikta rådgivningen på i huvudsak tryckeri— och blankettekniska frågor. Dess kompe- tens i övriga hänseenden svarar inte heller mot den statliga kommuniceringens succes— sivt vidgade krav.
Den otillräckliga tillgången på sakkunnig personal torde få ses som huvudorsaken till att ifrågavarande verksamhet inte bedrivits på ett tillfredsställande sätt. Härtill kom- mer att man inom statsverket i allmänhet inte har tillägnat sig ett kostnadsmedve— tande som svarar mot ifrågavarande verk— samhets ekonomiska vikt. Orsaken till den- na brist torde främst ha sin grund i avsak- naden av klara ekonomiska riktlinjer för ifrågavarande verksamhet i förening med otillfredsställande redovisnings- och finansi- eringsmetoder. Den särskilt framträdande effekten härav är -— vilket även riksdagsre- visorerna understrukit i sitt uttalande an- gående publikationsverksamheten — att myndigheterna endast har ringa intresse av inkomsterna.
Den slutsats som kan dras av det anförda är dels att en förstärkning av de personella resurserna inom ifrågavarande områden är väl motiverad, dels att väsentligt förbättra- de ekonomiska verksamhetsformer måste åstadkommas. Vad gäller möjligheterna att uppfylla sistnämnda krav synes för den stat-
liga publiceringen goda förutsättningar här— för skapas om de i redogörelsen förordade riktlinjerna för den ekonomiska politikens utformning accepteras. Att ett gott resul- tat genom nämnda åtgärder är möjligt att uppnå bestyrks av erfarenheterna från bl a de två områden som redan blivit föremål för likartade åtgärder, nämligen publicering- en av de officiella kartorna respektive för— lagsverksamheten inom skolöverstyrelsen, vilken för övrigt enligt riksdagsrevisorer- nas uttalande ansetts böra utgöra en före- bild.
Vad gäller önskemålet om en förstärk- ning av de personella resurserna torde detta i första hand böra tillgodoses genom en ut— ökning av de centralt tillgängliga resurser- na. Härigenom skapas förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av den särskilda expertis som behövs inom olika delar av ifrågavarande verksamhet.
Det må särskilt understrykas att det pri- mära syftet med den förordade åtgärden är att tillgodose de enskilda myndigheternas behov av expertis för verksamheten i fråga. Åtgärden är sålunda serviceinriktad, varför myndigheterna även i fortsättningen måste bära en betydande del av ansvaret för att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställan- de sätt. Man måste emellertid samtidigt förutsätta att ett serviceorgan erhåller ett.
reellt inflytande på frågor, som direkt faller inom dess kompetensområde. Om denna förutsättning inte uppfylls, har ett service- organ små möjligheter att bl a verka för en i flera avseenden eftersträvansvärd enhetlig- het.
Med utgångspunkt från dessa samman- fattande synpunkter i förening med vad som i tidigare avsnitt anförts om behovet av fackkunnig service i olika hänseenden, kan huvudarbetsuppgifterna för ett framtida serviceorgans verksamhet sammanfattas på följande sätt: råd och rekommendationer avseende me-
diaval i frågor rörande den statliga kom—
municeringen;
teknisk utformning av olika slag av för tryckning avsedda manuskript (till böc- ker, tidskrifter och andra publikationer, blanketter, annonser m m); teknisk och ekonomisk service i frågor rö-
rande tryckning; samt teknisk och ekonomisk service i frågor rö-
rande distribution, dvs försäljning och reklam, expedition och lagerhållning.
I det följande kapitlet kommer att närma- re diskuteras de finansieringsmässiga och organisatoriska åtgärder som lämpligen kan komma i fråga för nämnda verksamhets- områden.
KAPITEL 10
Finansieringstekniska och organisatoriska frågor jämte förslag
10.1 Finansieringsteknik
För övervägande rörande valet av finansie— ringsformer för de statliga publikationerna synes man böra skilja mellan den finansie- ring som erfordras för publikationernas ut- givning och den som behövs för myndig- heternas anskaffning av publikationer för eget bruk.
Finansiering av utgivningen kan — oavsett på vilket sätt denna är organiserad — ske antingen som anslags- eller som fondfinan- siering. Vid anslagsfinansiering bestrids ut— gifterna medelst av statsmakterna beviljade anslag. Inkomsterna levereras in till stats- verket och kan av utgivaren tas i anspråk för utgiftstäckning endast då särskilt med- givande härtill erhållits. Under begreppet fondfinansiering har här förts samman de finansieringsmetoder enligt vilka utgifterna täcks genom uttag av för ändamålet avsatta penningmedel i form av fondkapital, aktie— kapital, checkräkningskredit eller liknande. Inkomsterna tillgodoförs fonden etc och le- vereras alltså inte primärt in till statsverket.
En finansieringsfråga, som särskilt förtjä- nar att uppmärksammas, är den som hänger samman med utgivningen av de ej själv- bärande publikationerna. Eftersom full kost- nadstäckning inte kan uppnås i detta fall måste — oavsett om anslags- eller fondfinan- siering tillämpas — statsmakterna alltid an- visa medel för utgivningen genom särskilda anslag. Då dessa medel vid fondfinansiering kan ses som bidrag eller understöd för att täcka uppkommande underskott, kommer i det följande de publikationer som berörs härav att benämnas »understödda publika- tioner». Denna benämning kommer att an-
vändas för ifrågavarande publikationer även vid anslagsfinansiering, ehuru benämningen i detta fall — på grund av att bruttoredovis- ningsprincipen tillämpas inorn statsförvalt- ningen — kanske inte är helt adekvat.
Det föreslås att de understödda publi- kationernas finansiering skiljs från övriga publikationers. Vid tillämpning av anslags— finansiering kan detta ske på så sätt att i förekommande fall myndighets publika- tionsanslag delas upp i två delposter: en för självbärande och en för understödda publikationer. Vid fondfinansiering avser i princip hela publikationsanslaget bidrag till täckning av underskottet vid utgivning av understödda publikationer.
Den föreslagna åtgärden innebär att stats- makternas uppmärksamhet vid budgetbe- handlingen kan inriktas på de publikationer som i första hand är av intresse från ekono- misk synpunkt, nämligen de understödda. Då åtgärden vidare för publikationernas ut- givare medger ökade möjligheter till en ekonomisk övervakning, skapas gynnsamma förutsättningar för ett ökat intresse för såväl utgifter som inkomster i samband med ut— givning.
Finansieringen av myndighets anskaffning av publikationsexemplar för eget bruk bör alltid ske med hjälp av omkostnadsanslaget (anslagsposten till expenser). Detta bör gälla även myndighet som själv svarar för utgiv- ningen. Redovisningstekniskt sett kan detta ske på så sätt att publikationsanslaget eller fonden krediteras och att omkostnadsansla- get debiteras med samma belopp.
En tillämpning av förordad finansierings- princip för anskaffning bedöms medföra
gynnsammare förutsättningar för en restrik- tiv bedömning av behovet av publikations- exemplar för eget bruk och skapar ökat kostnadsmedvetande. Vidare vinns att an- skaffningen av alla publikationer finansieras på samma sätt, oavsett om dessa ges ut av statlig myndighet eller ej. Utgivande myn- dighet får härigenom möjlighet att välja mellan anskaffning av publikationer utgivna av andra och sådana som den själv gett ut.
10.2 Principiella alternativ för anordnande av den statliga publi-
ceringsverksamheten
10.2.1 Inledning
För överväganden rörande den statliga publiceringsverksamhetens anordnande har det ansetts ändamålsenligt att precisera och värdera de alternativ enligt vilka samspelet mellan de av verksamheten berörda intres- senterna kan utformas. Detta samspel kan lämpligen anges genom beskrivning av an— svarsfördelningen sedd från beslutssynpunkt samt av besluten föranledda åtgärder (akti- viteter). Besluten och aktiviteterna kan sam- manföras i olika typer av processer såsom tex finansieringsprocess. Intressenterna är principiellt sett följande:
Intressent Symbol Statsmakterna (regering och riksdag) S Myndighet, som initierar publicering
(»initierande myndighet») M
Myndighet, som anskaffar annan myn- dighets publikation (»konsumerande myndighet») m Centralorgan, som bl a svarar för publi-
ceringsverksamhetens koordinering C Tryckeri T Distributör D
K
Konsumenter i allmänhet
10.2.2 Utformning av alternativ
Den statliga publiceringsverksamheten kan anordnas enligt ett flertal alternativ. I det följande kommer emellertid diskussionen att inskränkas till fyra huvudalternativ. Som grundval för dessa har i första hand valts finansieringsprocessen, vars utformning i
avgörande grad påverkar verksamheten i fråga. De fyra alternativen, som alltså base- rats på skilda finansieringsprocesser, har benämnts: Alternativ I: Decentraliserad finansiering Alternativ II: Central/serad finansiering Alternativ lll: Kombinerad finansiering Alternativ IV: Förlagsfinansiering
Finansieringsprocessen kan i fråga om vart och ett av de tre förstnämnda alternativen utformas antingen som anslags— eller som fondfinansiering. Vid det fjärde alternativet — förlagsfinansiering — förutsätts endast fondfinansiering kunna komma i fråga. De fyra huvudalternativen motsvaras sålunda av sju delalternativ.
10.2.3 Precisering av alternativen
| tablån på sid 85 anges de i publicerings- verksamheten ingående, mer betydelsefulla aktiviteterna. Uppställningen av dessa avses avspegla den kronologi som normalt gäller vid utgivning av en publikation. I tablån har i kolumnerna för de nämnda finansierings- alternativen angetts — med de under 10.2.1 valda symbolerna — vilka intressenter som lämpligen bör ansvara för respektive aktivi- tet. Vidare anges genom pilmarkering (—>) med åtföljande symbol, vilken eller vilka intressenter som deltar i beslut eller i övrigt närmare berörs av aktiviteten i fråga. För samtliga alternativ har enligt tidigare ställ- ningstagande förutsatts att Kungl Maj:t ge— nerellt delegerat beslut om publikations ut- givning. För alternativ II har förutsatts att beslut fattas av centralorganet i samråd med initierande myndighet. För övriga tre hu- vudalternativ har förutsatts att beslutet i stället fattas av initierande myndighet efter samråd med centralorganet och utgivande förlag.
För att vinna ökad åskådlighet illustreras i de fyra skisserna på utviksbladet mot sid 88 hur de mest betydelsefulla delprocesser- na förutsätts utformade. Processerna följs på skisserna Iämpligen i angiven siffermar- kerad följd (motsvarande aktiviteters num- mer anges i särskild kolumn i tablån).
Eceringsaktiviteter och ansvarsfördelning
Alternativ ! Alternativ II Alternativ III Alternativ IV ktiviteter Nr Anslag Fond Anslag Fond Anslag Fond Fond* ' ORMGIVNING C C C C lJTGIVNING Förslag om utgivning (initiering) M M—>C M M iamräd Och beslut om utgivning 2 M—>C C—>M M—>C M—éig FINANSIERING Knslagsäskande (—>) och medelstill- delning ((—) 'ör utgivning av självbärande publi- M (ationer; publikationsanslag 3 M=S | —— CZS ] —- ClZSlMZS — iör utgivning av understödda publi- (ationer; publikationsanslag 4 Mr.—ZS CzZS M25 M25 lör anskaffning av publikationer, ini- :ierande mynd; omkostnadsanslag (expenser) 5 M(—_>S Mais M..—:S MZS för anskaffning av publikationer, onsumerande mynd; omkostnads- nslag (expenser) 6 mZS m.—_>s mZS m(—_>S EDAKTION nsvar för sakmaterial och honorar M M M M edaktionell överarbetning M C C D amråd och beslut ang formgivning, M pplagestorlek och prissättning M-—)C C—>M C—)M D—>[C nformation och reklam M—>[g C-—>D C—>D D RYCKNlNG OCH DISTRIBUTION amråd och beslut om tryckeri 7 M—>C C C D vtal med tryckeri 8 M—>T C—)T C—>T D—)T amråd Och beslut om distributör 9 M—>C C—)M C—)M -——- vtal med distributör 10 M—>D C——)D C-—>D —— M M M M istribution 11 T—->D—> m T—>D—-> m T—>D—> m T—->D—> m K K K K KONOMISK REDOVISNING akturering av tryckkostnader 12 T—->C—->M T—>C T—>C T—>D etalning av tryckerifaktura ' 13 M—)T C—>T M—>C-—>T D—>T idrag till täckning av distributörs- ostnader (understödda publ) 14 M-—>D C—>D M——)D M—>D M M M M etalning förpublikationer 15 m —>D m —>D m —>D m —->D K K K K nleverering av intäkter 16 D-—>M-—)SlD—)M D—>C-—>S| D—>C D—->C——>S|D—->C — nleverering av intäkter motsvarande tatsverkets kostnader för manu- kriptframställning 17 — -— -— D—->C—->S
eskrivningen avser endast prisbelagda publikationer utom vad gäller »finansiering»
10.2.4 Alternativens karakteristika
Alt I: Decentraliserad finansiering
Publiceringsverksamheten styrs i avgörande grad av respektive myndighet, som även svarar för finansieringen. Centralorganet bi- träder med teknisk rådgivning.
Alternativet är vid anslagsfinansiering mest likt nuvarande förhållanden (central— organet är alltså liktydigt med statskonto- rets tryckeriexpedition, vars rådgivning dock för närvarande är inriktad endast på tryckeritekniska frågor).
Vid fondfinansiering erfordras i princip lika många fonder som utgivande myndig- heter.
Fördel. Anslagsvarianten är mest lik nuva- rande ordning och torde dårför lätt kunna genomföras.
Nackdelar. Utgivningen splittras på ett stort antal myndigheter, vilket bla inne- bär svag kontroll över utgivningen. Samordnande åtgärder, tex i distribu— tionstekniskt hänseende, försvåras. Centralorganets ställning blir svag, var- igenom det blir svårt att nå enhetlighet och tillämpa gemensamma normer. Fondvarianten innebär att varje utgivan- de myndighet måste tilldelas en egen fond.
Alt II: Centraliserad finansiering
Publiceringsverksamheten styrs i betydan- de omfattning av ett för statsförvaltning- en gemensamt centralorgan, som självt sva- rar för all finansiering. Beslut om utgivning fattas av centralorganet i samråd med ve- derbörande myndighet. Ansvaret i övrigt är i huvudsak fördelat så, att myndigheten svarar för manuskriptet och centralorganet för erforderliga åtgärder i samband med tryckning och distribution.
Liknande arrangemang finns inom försva- ret, där centralorganet utgörs av försvarets intendenturverk.
Alternativet är i stort sett likt den brit— tiska publiceringsverksamheten, där dock centralorganet HMSO har både eget tryc— keri och egen distribution med bla bok- handel i regioncentra.
Alternativet anslagsfinansiering påminner
om vad som gäller vid kartutgivningen, me- dan fondvarianten mer liknar skolöversty- relsens förlagsverksamhet.
Fördelar. God kontroll över finansieringen. God överblick över publiceringsverksam— heten. Goda möjligheter till samordnande åtgär- der.
Nackdel. Vid anlagsfinansiering krävs ett omfattande arbete för uppgörande av för statsförvaltningen gemensamma anslagsäs— kanden.
Alt III: Kombinerad finansiering
Den initierande myndigheten svarar för fi- nansiering av grundupplagan, medan cen- tralorganet svarar för överupplagan. Finan- sieringen uppdelas alltså på en kommersiell och en inte kommersiell del. Vid fondfinan- siering disponerar centralorganet en för överupplagan avsedd fond. Grundupplagan synes däremot inte böra fondfinansieras.
Alternativet påminner om förhållandena i USA, där Superintendent of Documents, som är en del av Government Printing Office (GPO), beslutar om vidaretrycket. Denne har dock inte hand om de officiella förlagsuppgifterna, som i stället ligger hos det tryckeriutskott (Joint Committee on Printing) vilket fungerar som styrelse för GPO.
Fördelar. Då publiceringsverksamhetens kommersiella del är avskild kan den lättare hållas under kontroll, varigenom eventuell spekulation och risktagande med statliga medel försvåras.
Relativt goda möjligheter till samordnan- de åtgärder förefinns.
Nackdelar. Finansieringen blir genom upp- delningen i två delar svåröverskådlig och svårbedömbar för statsmakterna.
Den initierande myndigheten måste — genom att den belastas med de fasta tryck- kostnaderna — erlägga ett högre Styckpris än andra konsumenter, vilket synes mindre lämpligt från rät'tvisesynpunkt.
Redovisningsrutinerna kompliceras.
Fondvarianten kan inte tillämpas konse—
kvent för självbärande publikationer, enär utgivningen alltid till större eller mindre del måste finansieras genom anslagsmedel dis- ponerade av den initierande myndigheten.
Alt IV: Förlagsfinansiering Staten överlåter genom avtal utgivningen av publikationer på ett i allmän eller en- skild regi kommersiellt drivet förlag. Avtal med mer än ett förlag kan även komma i fråga men betydande fördelar _ särskilt för distributionen — vinns om bara ett enda förlag väljs. Detta bör i så fall tillerkännas ensamrätt till utgivningen. Avtalet förut- sätts i den fortsatta diskussionen omfatta endast prisbelagda publikationer. Det kan emellertid ibland vara lämpligt att staten efter särskild överenskommelse utnyttjar förlaget för expedieringen av ej prisbelagda publikationer.
Utgivningen av självbärande publikatio- ner finansieras med undantag av manu— skriptframställningen helt av förlaget med hjälp av fond, aktiekapital ed. Bidrag till understödda publikationer lämnas av sta- ten i form av anslag. Intäkterna behålls av förlaget sedan den del härav, som svarar mot kostnaderna för manuskriptframställ- ningen, gottskrivits statsverket.
Förlagets utgivning sker i samarbete med initierande myndighet och centralorgan. Sta- ten bör genom centralorganet medverka vid publikationernas prissättning eller i vart fall ha viss kontroll över denna. Upphandlingen av tryckeriproduktionen kan åvila antingen centralorganet eller förlaget. Denna fråga kommer senare att diskuteras; tills vidare förutsätts att förlaget ombesörjer denna upphandling vad gäller prisbelagda publika- tioner.
Alternativet liknar utgivningen av vissa av staten nu förlagslagda publikationer, tex statskalendern.
Fördelar. Förutsättningar för optimal kom— mersiell effekt uppnås, vilket bl a innebär att utgivaren (dvs förlaget) blir mer in- tresserad av en för staten önskvärd, aktiv marknadsföring.
Genom gynnsamma förutsättningar för
en god marknadskännedom kan en effektiv marknadsföring åstadkommas.
Åtgärder av skilda slag kan omgående vidtas, varigenom man bl a vinner god flexi- bilitet.
Samlad överblick erhålls över de prisbe- lagda publikationernas utgivning.
olägenheter för publiceringsverksamhe- ten till följd av eventuella upphovsrättsliga problem minskar om utgivningen drivs i en— skild regi eller av statlig stiftelse eller stat— ligt bolag.
Nackdelar. Utgivningen kommer att splitt- ras i prisbelagda respektive ej prisbelagda" publikationer.
Det kan uppstå svårigheter för central- organet och förlaget att enas om bl a stor— leken på försäljnings— och reservupplagor, prissättning m m.
Förlaget binds i vissa hänseenden i sitt handlande.
Vissa administrativt betungande konse- kvenser kan uppstå då ofta tre intressenter — myndighet, centralorgan och förlag —- skall samråda eller besluta.
10.3 Val av huvudalternativ
För val av det principiellt fördelaktigaste huvudalternativet för den statliga publi- ceringsverksamhetens anordnande synes lämpligt att först sammanfatta de önske- mål som bör bilda underlag för ett sådant övervägande.
Som allmänna önskemål må nämnas, att verksamheten resulterar i så goda pub- likationer som möjligt, att god ekonomi eftersträvas både vad gäl- ler utgifter och inkomster, att en i olika hänseenden enhetlig utgiv- ningspolitik utformas samt att effektiva organisationsformer med klar ansvarsfördelning skapas.
Bland de mer konkreta önskemålen kan nämnas, att behovet av publicering jämte lämpli- gaste publiceringsförfarande bedöms på ett allsidigt och sakkunnigt sätt,
finansieringsformerna möjliggör snabb
och flexibel utgivning, att tryckeriarbetena, vilka kostnadsmässigt dominerar verksamheten, upphandlas så sakkunnigt och ekonomiskt som möjligt, att en aktiv och kommersiellt inriktad marknadsföring genomförs, att olika slag av avtal utformas på det för staten gynnsammaste sättet, att enkla administrativa rutiner samt att god styrning och uppföljning sker. at
skapas
Om de tidigare preciserade alternativen be- döms mot bakgrunden av de angivna önske- målen synes följande slutsatser kunna dras.
Alternativ I — decentraliserad finansie- ring — bedöms som det avgjort minst lämpliga alternativet, då flertalet av de an- givna önskemålen inte torde kunna uppfyl— las på ett tillfredsställande sätt. Fondva- rianten synes inte realistisk, enär man rim— ligen ej kan skapa hundratals delfonder i riksstaten.
Alternativ III — kombinerad finansiering — synes bättre än alternativ I kunna upp- fylla önskemålen. En tillämpning av alter- nativet bedöms emellertid medföra vissa uppenbara olägenheter, i huvudsak sam- manhängande med den valda finansierings- formen. Såsom tidigare nämnts kan fond— varianten inte heller tillämpas konsekvent.
Av de sju delalternativen återstår nu tre, nämligen Alternativ ll _ centraliserad fi- nansiering — med anslags- respektive fond- finansiering samt Alternativ IV — förlags- finansiering. Av dessa tre synes det först- nämnda böra utgå till förmån för fondva- rianten. Som skäl härtill må främst anföras att fondfinansieringen bättre tillgodoser önskemålet om en snabb och flexibel pub- likationsutgivning.
De två återstående alternativen torde båda i stort sett väl kunna uppfylla tidigare angivna önskemål och bedöms därför som de alternativ, vilka i första hand bör kom- ma i fråga för den statliga publiceringsverk- samhetens anordnande. Granskar man alter- nativen närmare finner man att de i åtskil- liga hänseenden är varandra ganska lika.
Den enda mer betydelsefulla skillnaden är, att verksamheten enligt Alternativ II finan- sieras inom den centrala statsförvaltningen i motsats till Alternativ IV där finansiering- en sker på annat sätt. Denna olikhet har emellertid vissa följdverkningar särskilt för ansvarsfördelningen.
Innan slutlig ställning tas till frågan om det fördelaktigaste alternativet, bör vissa praktiska erfarenheter från likartad verk- samhet redovisas.
Som tidigare nämnts är Alternativ II i stort sett likt publiceringsverksamheten inom Storbritannien, vilken i många länder anses utgöra en förebild. Företrädare för det engelska HMSO har emellertid under hand framhållit att man i viss mån känner sig bunden av sådana tvingande bestämmel— ser som måste följa med en verksamhet fi- nansierad med allmänna medel. Man skulle därför önska en i vissa hänseenden friare ställning, varför man föredrog en med Al— ternativ lV likartad anordning.
Erfarenheterna från skolöverstyrelsens förlagsverksamhet är i stort sett goda. Det synes emellertid svårt att dra nytta därav för alternativvalet då verksamhetsformen i fråga bär drag av såväl Alternativ I, II som IV. Verksamheten är vidare begränsad till en enda myndighets område och torde inte heller innebära samma marknadsföringspro- blem som för den statliga publiceringsverk- samheten i stort.
I fråga om lämpligheten av Alternativ IV kan viss vägledning erhållas genom er— farenheterna från de hitintills förlagslagda statliga publikationerna, för vilka redogö- relse lämnats i avsnitt 7.1. Såsom härav framgår anses arrangemangen i allmänhet tillfredsställande från statens synpunkt. Några mer omfattande klagomål från kon- sumenternas sida synes inte heller ha fram- kommit. Vissa erinringar har dock riktats mot enstaka publikationers utformning, ex— empelvis statskalendern i riksdagens revi- sorers berättelse år 1962 (5 29).
Mot bakgrunden av tidigare angivna ön- skemål i förening med redovisade praktiska erfarenheter synes som ett slutligt ställ— ningstagande Alternativ IV böra förordas
Alt I: Decentraliserad finansiering
Statsmakterna
Initierande Konsumerande
myndighet
Distributör
Tryckeri
Konsumenter i allmänhet
Alt II: Centraliserad finansiering
Statsmakterna
Konsumerande
_. 1 ' Initierande ]; 22 Centralolrgan
myndighet , 9 myndighet 77 år» 75 (3 Tryckeri Distributör (X Konsumenter i allmänhet Beslut om utgivning samt avtal Streckad linje =endast vid anslagsfinansiering Finansiering Röd cirkel =huvudansvar för finansiering Distribution Redovisning
Alt III: Kombinerad finansiering
Statsmakterna
Initierande 2
_ Konsumerande myndighet 43
myndighet
Tryckeri
Konsumenter i allmänhet
Alt IV: Förlagsfinansiering
Statsmakterna
Initierande myndighet
Konsumerande myndighet
Tryckeri -1 a Distributör J (förlag)
Konsumenter i allmänhet
Skissen avser endast prisbelagda publikationer
före Alternativ Il (fondvarianten). Som hu- vudskäl härtill må framhållas att alternati- vet ger bättre förutsättningar för möjlig- görande av en effektiv marknadsföring. En eftersträvansvärd flexibilitet i såväl finan- sierings— som organisationsfrågor torde även kunna uppnås.
10.4 Serviceorganisationens utformning
Den redovisade diskussionen rörande valet av principiellt huvudalternativ för den stat- liga publiceringsverksamhetens anordnande har förts med utgångspunkt från samspelet mellan de av denna verksamhet berörda in- tressenterna. Det har härvid förutsatts att i verksamheten deltar bl a centralorgan, di- stributör (förlag) och tryckeri. Det är för samtliga redovisade huvudalternativ tänk- bart att genomföra en mer eller mindre långtgående organisatorisk integration i frå- ga om dessa tre enheter.
! det följande kommer — med utgångs- punkt från det förordade huvudalternativet »Förlagsfinansiering» — att först redogöras för hur den för publiceringsverksamheten erforderliga organisationen lämpligen bör utformas i det fall centralorgan och förlag organisatoriskt integreras. Alternativet be- nämns i det följande »odelat serviceorgan». I ett andra avsnitt beskrivs organisationen därest integration inte sker. Alternativet benämns »delat serviceorgan».
För båda alternativen har förutsatts att organisatorisk samordning sker mellan för- lag och tryckeri. En sådan samordning, vil- ken är en vanlig företeelse inom den enskil- da sektorns publikationsverksamhet, torde medföra fördelar bl a genom möjligheten till gemensamt utnyttjande av administrati- va, personella och tekniska resurser. Vidare förbättras förutsättningarna för en effektiv arbetsmässig samordning mellan tryckeri och förlag.
10.4.1 Odelat serviceorgan
Organisation. Den primära förutsättningen för detta organisationsalternativ är dels att statsverket betraktas som en enda enhet,
som i konkurrens med enskild verksamhet har att tillvarata sina egna intressen, dels att de statliga förlags—, tryckeri- och distribu— tionsverksamheterna hör så intimt samman att ingen av dem bör skiljas från de övriga.
Vid tillämpning av ifrågavarande organi— sationsalternativ förutsätts den centrala statliga servicen avseende publiceringsverk- samhet komma att i sin helhet överföras till Svenska Reproduktions AB (SRA). Bolagets nuvarande organisation och verksamhet har tidigare beskrivits (se avsnitt 8.2.1). | sam- band med överföringen reorganiseras före- taget på så sätt att inom detta tre skilda företag bildas, nämligen ett för tryckeri- verksamhet, ett för allmän förlagsrörelse och distribution samt ett för speciell för— lagsrörelse genom överföring till SRA av det nuvarande förlaget inom skolöverstyrel— sen. I fråga om företaget för allmän för- lagsrörelse och distribution kan det tänkas vara ändamålsenligt att dela upp detta i två skilda företag — ett förlag och ett dis- tributionsföretag. Då ifrågavarande upp- delning torde vara av mer perifert intresse i förevarande sammanhang förutsätts tills vidare att uppdelning ej sker. Det förutsätts vidare att SRA:s nuvarande organisation avseende förlag, kartografi, fotogrammetri och distribution anpassas till den ändrade organisationen.
I fråga om den föreslagna överföringen av skolöverstyrelsens nuvarande förlag till SRA må anföras följande. Redogörelse för förlagets verksamhet har tidigare lämnats i bilaga 7. Såsom av dessa uppgifter framgår synes någon slutgiltig utformning av förla- gets organisation ännu inte ha kommit till stånd, vilket ställningstagande för övrigt de- las av förlagschefen (se bilagans sista avsnitt). Det har därför ansetts naturligt att i föreva- rande sammanhang samordna SÖ—förlagets verksamhet med SRA:s med hänsyn till de fördelar som en sådan koncentration av statlig förlagsrörelse erbjuder. Samtidigt härmed skulle SÖ-förlaget få en självstän— dig ställning och eget ekonomiskt ansvar.
SRAzs reorganisation synes kunna genom— föras på i princip tre skilda sätt. Det första alternativet är att det nuvarande tryckeri—
företaget SRA till sig knyter två förlag i form av dotterföretag. Ett andra alternativ är att det allmänna förlaget, vars ekono- miska omsättning torde komma att bli vä- sentligt större än tryckeriföretagets, utgör moderbolaget, vilket kompletteras med två dotterföretag i form av ett tryckeri och ett förlag för lärohjälpmedel. Detta alternativ synes sannolikt på ett bättre sätt än det första alternativet erbjuda gynnsamma för- utsättningar för att förlagets upphandling av tryckeriarbeten skall kunna genomföras på ett så objektivt och opartiskt sätt som möjligt. Ett tredje organisationsalternativ slutligen är att samtliga tre företag orga- nisatoriskt likställs under en gemensam koncernledning.
Erforderliga åtgärder för bildande och igångsättande av förlagens verksamhet sy— nes böra ske genom SRA:s försorg i enlig— het med de direktiv som kan komma att utfärdas härom från statsmakternas sida.
I samband med att nämnda organisato— riska åtgärder helt genomförts nedläggs verksamheten vid nuvarande skolöverstyrel- sens förlag respektive statskontorets trycke— riexpedition (expeditionens nuvarande ar- betsgrupp för blankettkonstruktion bibe— hålls dock inom statskontoret).
Utgivningen och produktionen av statliga publikationer förutsätts ordnad i huvudsak på följande sätt. Genom ett centralavtal mellan staten och SRA regleras förhållan- dena på förevarande område, bl a i vad av- ser normer för prissättning samt förfaran- det vid tvister mellan företaget och stats- myndigheterna. Avtalet bör till en början avse en begränsad tidsperiod (förslagsvis tre till fem år). Myndighet skall vara författ- ningsenligt skyldig att anlita SRA:s förlag för utgivningen. Myndighet beslutar själv om utgivning efter samråd med SRA:s för- lag. Förlagen svarar för erforderliga avtal om tryckeriarbetenas utförande. Det förutsätts att upphandlingen av tryckeriarbetena sker på det för statsverket förmånligaste sättet. Någon principiell förtursrätt för SRA:s tryc- keriföretag förutsätts ej komma att gälla.
För produktion av övriga tryckalster (blanketter m m) skall myndighet vara skyl-
dig att inhämta förlagens råd och anvis- ningar, motsvarande vad nu gäller beträf- fande statskontorets tryckeriexpedition.
Från åliggandet att anlita SRA för ut- givning av publikationer undantas statsde- partementen och de affärsdrivande verken, som dock bör äga möjlighet att — liksom riksdagen och dess verk — efter eget önske- mål anlita företaget.
Finansiering och redovisning. För detta al- ternativ föreslås följande förfarande beträf— fande finansieringen av den statliga trycke— ri- och publiceringsverksamheten.
1. Myndighets anskaffning av dels publika- tionsexemplar för eget bruk, dels övriga tryckalster (blanketter osv) sker med hjälp av omkostnadsanslaget (anslags- posten till expenser).
2. Utgivning av självbärande publikationer finansieras helt av förlagen, som här den ekonomiska risken härför.
3. För utgivning av understödda prisbelag- da publikationer samt icke prisbelagda publikationer begär myndighet publika- tionsanslag i sedvanlig ordning genom ingivande av petita.
4. För utgivning av understödda prisbelag- da publikationer överförs efter avtal me— del från myndigheternas publikationsan- slag till förlagen. Dessa medel avser i princip bidrag till förlagen för täckning av de fasta tryckkostnaderna.
5. För utgivning och produktion av icke kommersiellt tryck (icke prisbelagda publikationer och blanketter) överförs medel till förlagen från myndigheternas publikations- respektive omkostnadsan- slag (anslagsposten till expenser).
6. Inkomsterna från publikationsutgivning- en behålls av förlagen sedan den del där— av, som svarar mot de av myndigheterna nedlagda utgifterna för manuskriptfram- ställningen, gottskrivits statsverket ge- nom inleverering till statskassan (in- komsttiteln »Övriga diverse inkomster»).
7. För finansieringen av förlagens icke di- rekt debiterbara uppgifter avseende för- valtningsmässiga arbeten synes vidare i detta alternativ två principiella möjlig—
heter förefinnas. Den ena är att förla- gens utgifter av ifrågavarande art täcks av statsanslag. Även om en sådan lös- ning i och för sig synes tänkbar är det tveksamt om den står i god överens- stämmelse med statsmakternas gängse principer för statliga bolag. Den andra möjligheten är att utgifterna täcks ge- nom ökat pris på de av förlagen utgivna publikationerna. En tillämpning av den- na möjlighet bedöms erfordra en genom- snittlig prishöjning med mindre än S% av publikationernas försäljningspris. Det förordas att sistnämnda finansierings- princip tillämpas.
I fråga om den redovisningstekniska pro- cessen må framhållas att stor vikt bör fäs- tas vid att skapa ett modernt och rationellt system för att undvika onödigt höga admi- nistrationskostnader. För statliga myndig- heter jämte andra storkunder bör förlagen tillämpa periodisk avräkning, tex fakture- ring en gång per kvartal. Redovisningen bör i övrigt utformas på så sätt att det konti— nuerligt blir möjligt att för varje i den cen- trala serviceverksamheten deltagande ar- betsenhet eller företag avläsa såväl den eko- nomiska ställningen som resultatet. I syfte att erhålla underlag för förlagens avräkning till statskassan — motsvarande myndighe— ternas utgifter för manuskriptframställning- en avseende kommsersiella publikationer — bör myndigheterna på ett systematiskt och enhetligt sätt redovisa dessa utgifter.
I bilaga 10 återfinns en översiktlig be- skrivning rörande utformningen av de mest betydelsefulla delprocesserna vid alternati- vet odelat serviceorgan.
10.4.2 Delat serviceorgan
Organisation. Den primära förutsättningen för detta organisationsalternativ är att den statliga publicerings— och tryckeriverksam- heten delas upp i en kommersiell och en icke kommersiell del.
Den icke kommersiella verksamheten, vil- ken i huvudsak utgörs av dels uppgifter av förvaltningsmässig karaktär såsom normgiv-
ning, remisshandläggning m m, dels service- uppgifter rörande produktionen av icke kommersiellt tryck (icke prisbelagda publi- kationer, blanketter m m), tas om hand av ett centralt serviceorgan inom den centrala statsförvaltningen. Ett sådant serviceorgan, som i vissa hänseenden skulle komma att motsvara den nuvarande tryckeriexpeditio- nen vid statskontoret, torde Iämpligen böra knytas till någon myndighet med upphand- lande funktioner. Anknytning till statskonto- ret synes av detta skäl mindre lämplig. Till- läggas kan att centralorganets upphandling av tryckeriproduktionen beräknas utgöra 80—85 % av de totala kostnaderna för stats- verkets upphandlade tryckeriproduktion (resterande del avser alltså produktions- kostnaden för det kommersiella trycket).
Förslag till serviceorganets arbetsuppgif- ter och organisation lämnas i bilagorna 11 respektive 12. Som av uppgifterna i den se- nare bilagan framgår bedöms organets per- sonalbehov till 12 befattningshavare. Som jämförelse kan nämnas att personalen inom statskontorets tryckeriexpedition (förutom expeditionens blankettgrupp, vilken förut- satts kvarstanna inom statskontoret) för närvarande utgör 7 befattningshavare. Mo- tiven för en utökning av nuvarande 7 befatt- ningshavare till 12 är att behov förefinns dels att rådgivningen rörande produktions- och distributionsservice jämte faktura- granskning utökas från nuvarande 4 till 6 befattningshavare (en 1:e byråsekreterare jämte en ritare tillkommer), dels att egna resurser bör tillskapas för mediaval och re- daktionella frågor (1 avdelningsdirektör), formgivning (1 byrådirektör) samt service beträffande den centrala statsförvaltningens interna tryckeriverksamhet (1 byrådirektör). ] sammanhanget bör framhållas att ut- ökningen med sistnämnda 2 befattningsha— vare beräknas medföra att nu förekomman— de ersättningar till externa formgivare och utredningsexpertis kan nedbringas med 200 000 åt 250 000 kronor per år.
Som en andra organisatorisk åtgärd in— rättas de för den statliga publikationsverk- samheten avsedda — till SRA knutna — förlagen på samma sätt som beskrivits i
föregående avsnitt (10.4.1). Mellan staten — representerad av det centrala service- organet — och förlagen träffas ett central- avtal, enligt vilket dessa åtar sig utgivning— en av kommersiella (d v s prisbelagda) stat- liga publikationer. Avtalet bör till en början avse en begränsad tidsperiod (förslagsvis tre eller fem år) och grundas på bl a de norme- rande bestämmelser för bla publikationer— nas prissättning m rn, som förutsätts kom— ma att regleras i annan ordning.
Utgivningen av kommersiella publikatio- ner förutsätts ske på följande sätt. Myndig- het skall vara författningsenligt skyldig att anlita förlagen för utgivningen. Myndighet beslutar själv om utgivning efter samråd med centralorganet och SRA:s förlag. För— lagen svarar för erforderliga avtal om tryc— keriarbetenas utförande.
Från åliggandet att vid utgivning av kommersiell publikation anlita SRA undan- tas statsdepartementen och de affärsdrivan— de verken, som dock bör ha möjlighet att — liksom riksdagen och dess verk — efter eget önskemål anlita förlaget.
För produktion av icke kommersiella tryckalster skall myndighet på i princip samma sätt som för närvarande vara skyl- dig att inhämta det centrala serviceorganets råd och anvisningar.
Finansiering och redovisning. De förslag rörande finansiering och redovisning, som lämnats beträffande alternativet odelat ser- viceorgan under punkterna 1—4 och 6 (se avsnitt 10.4.1, Finansiering och redovis— ning), förutsätts gälla även vid alternativet delat serviceorgan.
Härtill kommer att myndigheterna har _att erlägga kostnaderna för produktionen av icke kommersiellt tryck (icke prisbelagda -publikationer, blanketter mm) direkt till de företag som ombesörjt arbetet sedan tryckerifakturorna, på samma sätt som nu sker, granskats av det centrala serviceorga- net. Kostnaderna bestrids från myndighe- ternas publikations- respektive omkostnads- anslag (anslagsposten till expenser).
Vidare täcks vid nu behandlat alternativ kostnaderna för icke direkt debiterbart ar-
bete (förvaltningsmässiga uppgifter respek- tive service beträffande icke kommersiellt tryck) genom statsanslag till det centrala serviceorganet.
I bilaga 13 återfinns en översiktlig be- skrivning av utformningen av de mest bety- delsefulla delprocesserna vid alternativet delat serviceorgan.
10.5 Överväganden
Inrättandet av ett odelat serviceorgan med- för i första hand den fördelen att verksam— heten inte splittras, varför en koncentra- tion av de personella och tekniska resurser— na kan ske. Detta innebär för serviceorga- net gynnsammare förutsättningar för god produktivitet. Vidare ökas organets själv- ständighet och risk för att motsatsförhållan- den mellan två organ kan uppstå elimineras.
För myndigheterna innebär alternativet att de endast har ett enda organ att sam- arbeta med, varigenom det administrativa handläggningsförfarandet till viss del för- enklas och servicenivån höjs.
Mot inrättandet av ett odelat organ ta- lar främst att detsamma endast i förhållan- devis ringa omfattning kommer att driva affärsmässig verksamhet i egentlig mening. Utöver förlagsverksamhet avseende de kom- mersiella tryckalstren kommer nämligen fö- retaget att handha det statliga blankett- trycket, som inte direkt kan sägas vara en på självfinansieringsprincipen grundad verk— samhet. Blanketterna — i motsats till pub- likationerna — förutsätts ju i regel inte komma att försäljas marknadsmässigt. Vi- dare kan utgivning av gratispublikationer inte hänföras till en kommersiellt bedriven verksamhet. Det centrala serviceorganet kommer dessutom att få ta hand om vissa förvaltningsmässiga uppgifter. Som exempel härpå kan nämnas arbete med normgivning, remisser, handläggning av ärenden rörande statsbidrag för publicering (t ex för det ve— tenskapliga trycket) samt samordningsfrå- gor rörande tryckerierna inom den centrala statsförvaltningen. Kostnaderna för de här nämnda arbetsuppgifterna synes som regel
inte vara av sådan art att de kan direkt debiteras.
En annan olägenhet är att inrättandet av ett odelat serviceorgan skulle eliminera den eftersträvansvärda balans i relationen be- ställare—förlag, som tillskapandet av två sak- kunniga organ skulle möjliggöra. Avsakna- den av en sådan balans synes nämligen i detta speciella fall — genom förlagens en- samrätt till utgivningen och genom att be- ställarna ofta saknar tillräcklig teknisk och ekonomisk sakkunskap i tryckeri- och pub- liceringsfrågor — medföra mindre goda ga- rantier för att förlagen drivs på ett effek- tivt sätt. Mot detta kan invändas att denna brist möjligen kan ersättas av en ingående, extern sakrevisionell granskning av förlagens verksamhet.
I sammanhanget må beröras ytterligare två problem. Det första gäller frågan, vilka principer som bör läggas till grund för den statliga upphandlingen av tryckeriarbeten. Det andra avser frågan om lämpligheten att till förlag i form av statliga bolag förlägga arbetet med en betydande mängd förvalt- ningsmässiga uppgifter, vars handläggning berör den dominerande delen av den cen- trala statsförvaltningen.
Eftersom enligt förslaget SRA-förlagen förutsatts svara för arbetet med tryckeri- arbetenas upphandling uppstår frågan, om SRA i dess egenskap av tryckeri bör ges eller kan komma i förmånsställning i rela- tion till andra tryckeriföretag. Vikten av denna fråga sammanhänger bla med hur stor del av den statliga tryckeriproduktio- nen som utförs av SRA. Företagets andel torde kostnadsmässigt för närvarande utgö- ra omkring 5% av det totala tryck, som produceras för statens räkning (produktio- nen av kartor och sjökort här ej inräknad). Om företaget skulle enbart producera tryck för statens räkning torde vid fullt utnyttjan- de av nuvarande resurser andelen komma att öka till omkring 100/o (hänsyn har här tagits till företagets senaste beslut om ut- byggnad av produktionsresurserna).
I syfte att söka belysa omnämnda två problemställningar redovisas i bilaga 14 vis- sa frågor, vilka hitintills på olika sätt och i
skilda sammanhang varit aktuella för de statliga bolagen. '
Vad först gäller frågan om de statliga bolagens konkurrens med andra företag framgår av bilagans redogörelse att det inte synes möjligt att med ledning av de uttalan— den i frågan, som statsmakterna vid flera tillfällen gjort, dra någon slutsats i bestämd riktning. Dessa uttalanden har dock i flera sammanhang varit till förmån för principen om konkurrens på lika villkor. Detta har gällt också vid upphandling mellan statliga organ även om undantag härifrån kan kon- stateras.
Vid en organisatorisk samordning mellan statliga förlag och ett statligt tryckeri sy- nes böra förordas att tryckeriet inte erhål— ler förmånsrätt vid förlagens upphandling av tryckeriarbeten. Man bör därför sträva efter att utforma de organisatoriska rela— tionerna mellan förlag och tryckeri på så sätt att förlagens objektivitet vid upphand- lingen i möjligaste mån skyddas.
Vad så gäller frågan om att till ett stat- ligt förlag i aktiebolagsform överföra ar- betsuppgifter av förvaltningsmässig karak— tär må här nämnas att det tidigare inte finns exempel på att så mångskiftande och för den centrala statliga verksamheten inom detta område så betydelsefulla uppgifter överlämnats till ett utanför förvaltningen verksamt företag.
Som en sammanfattande slutsats om den redovisade diskussionen beträffande odelat eller delat serviceorgan må anföras att bå- da alternativen bedöms medföra såväl för- delar som nackdelar. Därjämte tillkommer problematiken rörande dels konkurrenssi- tuationen i fråga om den statliga upphand— lingen av tryckeriarbeten (i det fall förorda- de förlag organisatoriskt samordnas med SRA), dels lämpligheten av att förlägga för— valtningsmässiga arbetsuppgifter till ett stat- ligt bolag.
10.6 Förslag
Såsom framgått av redogörelsen i avsnitt 10.5 har båda de där behandlade alternativa
lösningarna av den statliga publiceringsverk- samhetens organisation och finansiering si- na fördelar och nackdelar. Ett klart för- ordande av ett av alternativen synes för närvarande svårt att göra med hänsyn till att konsekvenserna av en tillämpning av respektive alternativ nu knappast med stör- re säkerhet torde kunna överblickas i hela sin vidd. Detta torde särskilt gälla alterna- tivet odelat serviceorgan. Det förhåller sig ju nämligen så att — genom den hittills— varande verksamheten inom statskontorets tryckeriexpedition — vissa erfarenheter re- dan nu finns beträffande verksamhetens re- sultat vid alternativet delat serviceorgan, medan erfarenheter saknas i fråga om alter- nativet odelat serviceorgan. Med anledning av vad här anförts föreslås att förevarande frågor tills vidare löses enligt i huvudsak följande riktlinjer.
Beslut fattas om inrättandet av två med SRA:s verksamhet samordnade företag, nämligen ett allmänt förlag med distribu- tion och ett speciellt förlag för produktion av lärohjälpmedel — det senare genom att skolöverstyrelsens nuvarande förlag överförs till SRA. Beslutet om det allmänna förla- gets inråttande utformas på så sätt att dettas verksamhet begränsas till utgivning av kommersiella publikationer, dock med möjlighet att försöksvis även åtaga sig uppgifter rörande icke kommersiellt tryck.
En överföring av angivna arbetsuppgifter till SRA:s förlag kommer att innebära rela— tivt betydande förändringar inom den stat- liga publiceringsverksamheten. Man måste även beakta åtskilliga faktorer — särskilt sådana som har att göra med publikatio- nernas marknadsföring — vars effekt för närvarande är föga känd. Av dessa skäl samt även på grund av att den organisatoriska uppbyggnaden av förlagen kräver tid för— ordas ett successivt överförande av arbets- uppgifterna.
Samtidigt som den förordade successiva överföringen pågår etableras en särskild för- söksverksamhet i syfte att erhålla erfaren- het rörande lämpligheten av att till SRA- förlagen överföra även arbetsuppgifter av
förvaltningsmässig natur jämte serviceupp- gifter avseende icke kommersiellt tryck. Förutsättningen för en sådan försöksverk- samhet är att statsmakterna vid frågans be— handling ej funnit principiella hinder för en sådan ordning föreligga. Erfarenheterna från försöksverksamheten bör läggas till grund för ett framtida slutligt ställningstagande till frågan om alternativet odelat eller delat serviceorgan bör väljas. Försöksverksamhe- ten bedöms böra pågå under två till fyra år.
Föreslagna åtgärder synes ändamålsenliga därigenom att gynnsamma förutsättningar skapas för en god tidsmässig anpassning mellan den successiva organisatoriska upp— byggnaden och överföringen av arbetsupp— gifter. Därjämte kan tid beredas för den betydelsefulla uppgiften att utforma riktlin- jer av skilda slag för såväl den statliga ut- givningspolitiken som andra verksamhets— områden. Slutligen torde sannolikt möjlig— het skapas att beakta resultatet av den ti- digare omnämnda pågående offentliga ut- redningen rörande bl a frågan om en sam- hällsägd förlagsverksamhet för framställning av pedagogiska hjälpmedel, innan stats- makternas slutliga ställningstagande till or- ganisationsformen sker.
Omfattningen och arten av de föreslagna åtgärderna synes kräva att särskilda perso- nalresurser ställs till förfogande under perio- den för genomförandet. Det synes lämp- ligt att en arbetsgrupp erhåller i uppdrag att ansvara för åtgärdernas genomförande. I gruppen torde böra ingå bl a representan- ter för riksdagen, finans— och handelsdepar— tementen, riksrevisionsverket, statskonto- ret, skolöverstyrelsen samt SRA. Genom gruppens försorg bör organiseras ett sekre- tariat, vilket under gruppens ledning skall handlägga de olika frågorna i anslutning till att föreslagna åtgärder vidtas.
Under perioden för genomförandet bör verksamheten inom statskontorets nuvaran- de tryckeriexpedition i princip bibehållas oförändrad. I det fall överföring av arbets- uppgifter från expeditionen till SRA sker, förutsätts dess personella resurser komma att anpassas härtill.
KAPITEL 11
Det kan för skilda ställningstaganden vara av intresse att söka uppskatta den årliga ekonomiska omslutningen för de föreslagna förlagen. Enligt i avsnittet 6.6 Prissättning redovisad kalkyl omfattande 481 publika- tioner beräknas en tillämpning av de i av- snittet skisserade riktlinjerna för prispoli- tiken medföra bruttointäkter av ca 11—12 milj kronor per år. Att märka är då att kalkylen blott omspänner ca 90 0/0 av de i enkäten ingående publikationerna utgivna under budgetåret 1962/63. Eftersom en be- tydande ökning av publiceringskostnaderna bedöms ha skett sedan nämnda budgetår — inte minst gällande verksamheten inom skolöverstyrelsens förlag, vars ekonomiska omslutning torde ha flerdubblats — synes det kunna antas att försäljningen av för— lagens kommersiella publikationer kommer att inom en snar framtid uppgå till omkring 25—30 milj kronor per år. Skulle förlagen dessutom debitera myndigheterna total- kostnaderna även för det icke kommersiella trycket — detta har ju förutsatts vid till- lämpning av alternativet odelat serviceor- gan — kan förlagens årliga ekonomiska om- sättning komma att uppgå till omkring 125 51150 milj kronor.
De ekonomiska konsekvenserna av en tillämpning av självfinansieringsprincipen är vanskliga att beräkna, men ändock kom- mer i det följande att utföras en överslags- mässig beräkning härav. Grundvalen för denna beräkning utgörs av resultaten i eko- nomiskt hänseende från den verkställda en- käten jämte i redogörelsen föreslagna åt- gärder rörande organisation och prispolitik. Då förlagens verksamhet förutsätts komma
Ekonomiska konsekvenser
att bli självbärande, avser överslagsberäk- ningen endast de ekonomiska konsekven- serna för statsförvaltningens del.
Överslagsberäkningen, som närmare re— dovisas i bilaga 15, har sammanfattningsvis lämnat följande resultat.
Milj kr/år A. Merkostnader för föreslagen central organisation (avser alternativet delat serviceorgan. Vid alternativet odelat serviceorgan kommer i princip sam— ma kostnad att belasta statsverket ge- nom att förlagen ökar prissättningen) 0,13 B. Kostnader för ej prisbelagda publika— tioner (ej förlagslagda) 4,20 C. Kostnader för förlagslagda publika- tioner 1) Statliga redaktionskostnader 3,02 2) Understöd till förlagen för täckning av fasta tryckkostnader 0,31 3) Statens kostnader för inköp från förlagen 5,16 D. Totalkostnad, summa 12,82 E. Överföring av vissa delintäkter från förlagen till staten ./. 2,48 F. Nettokostnad 10,34
Förslagens ekonomiska konsekvenser för den del av publikationsverksamheten, som kartlagts genom enkäten, beräknas alltså överslagsvis medföra en nettokostnad för staten av omkring 10,3 milj kronor per år. De nuvarande kostnaderna utgör 16,8 milj, varjämte staten erhåller intäkter om 3 milj kronor. Skillnaden mellan de nuvarande nettokostnaderna — 13,8 milj kronor — och nettokostnaderna enligt förslaget utgör sålunda i runt tal 3,5 milj kronor per år. Denna kostnadsbesparing sammanhänger självfallet med att pris för publikationerna i väsentligt ökad omfattning tas ut vid distribution till andra än statliga konsu- menter.
Den redovisade beräkningen är behäftad med vissa brister. Bland dessa kan nämnas att hänsyn inte tagits till att föreslagna åt— gärder — särskilt i prispolitiskt hänseende _ kan skapa marknadsmässiga reaktioner och därigenom påverka efterfrågan. Vidare torde kostnadsstrukturen för publikations- verksamheten komma att förändras på så sätt att redaktions- och tryckkostnaderna påverkas i gynnsam riktning medan distri— butionskostnaderna ökar till följd av en mer aktiv marknadsföring. Vidare torde de öka- de möjligheterna till effektivitetsfrämjande åtgärder rörande bla annonseringen och blankettrycket inte kunna värderas ekono-
miskt lika litet som den gynnsamma effek- ten av kvalitativt förbättrade tryckalster av skilda slag.
Oavsett svårigheterna att mera ingåen- de bedöma storleken av kostnadsbesparing- arna för hela det behandlade området må framhållas rent generellt att bristen på sam— ordning inom den statliga publiceringsverk- samheten förorsakar onödiga och stora merkostnader, som ökar för varje år i sam- band med krav på vidgad verksamhet inom området. Ett realiserande av i redogörelsen framförda förslag bedöms därför redan på kort sikt komma att medföra avsevärda be- sparingar för statsverket.
"li-fill”; gl; , Jå,-(rl .
|. w.
IUI-ulttlr'm . , r" 1.4 ) su. _j _: *Stl.
Se anvisningar på särskild bilaga ' Uppgiften skall besvaras blott för seriepublikation ” V 9 specificera
I Identifiering
PUBLIKATIONSUPPGIFTER
Samtliga uppgifter skall gälla budgetår 1962/63
1 Myndighet 2 Bilaga nr
3 Publikationens benämning 4 Ett ex av publikationen
[] bifoo as härmed
2 Allmänna uppgifter
1 Beslut om utgivning enligt Nr
|:] srs 443/1962
|] srs
| År År
Myndighetens
Kungl D eget beslut brev
2 Utgivningsfrekvens
Ej Enaångsutsivnins D Serieutgivnins *
| Antal nr/dr * 3 Antal sidor/år (ca) '
Ord prenumerationspris. kr/år "
4 Publikationen är ei pris-
D belagd
pris- [l belaad
' Separata ex. kr/st 5 Annonspris. kr/helsida
6 Genomsnittlig upplaga/nr 7 Ungefärlig spridning % (ca) Ei prisbelagd publikation Frisbelagd publikation Internt bruk ____________ Fast distribution ' ____________ Prenumeration ' ____________ Övriga statliga myndigheter ____________ övrig » Separata ex ____________ Kommunala myndigheter ............ Summa ____________ Friexemplar Allmänna bibliotek ____________ Reserv Summa ................................................................... Totalupplaga Reserv ....................................................... Totalupplaaa 3 Ekonomi Interna kostnader Externa 32:23122; 1 Kostnader Löner Övrigt kostnader Summa löner) Total summa
Redaktion
Trycknins
Försäljning och reklam (ei provisioner)
Expedition och lagerhållning Post- och pressbyråavgifrer Försäljning av annonser (ei provisioner)
Andra kostnader
Summa
Pren umera-
2 Direkta intäkter tion * Separata ex
Summa direkta intäkter
Övriga intäkter
Annons- intäkter
Försälining genom myndig hetens försorg
Försälining på
annat sätt: Brutto
Provisioner
Netto
Summa netto
3 lndirekta intäkter
El förekommer ”
4 Kostnadsutveckling under senaste 3-årsperioden '
D förekommer ei
5 lntäktsutveckling under senaste 3-årsperioden *
D Ökning EI Minskning l:! Oförändrat [:| Ökning l:] Minskning D Oförändrat 4 Redaktionella uppgifter 1 Manuskriptbidrag utarbetas (ungefärlig fördelning) | Övriga " inom egen av andra av privat— D myndighet % myndigheter % l:] personer % D %
2 Svårt att erhålla manuskriptbidrag
[[ Nei |:! .la "
3 Honorar brukar utgå
|] Nei |:] ja. nu
4 Honorarsprinciper **
befattningshavare D inom egen myndighet
befattningshavare inom andra statliga myndigheter [] ei statsanställda
5 Manuskriptbidragen brukar överarbetas
D Nei D Ja. i D redaktionellt hänseende 6 »lournalistisk» uttrycksform eftersträvas
D Ja D Nei
8 Korrekturläsning ombesöris
[] av egen personal [] på annat sätt "'
D sakligt hänseende D övriga skäl ** | 7 Extern expertis anlitas för layout
|] Ja |] Ibland [] Nei
9 Författningsföreskrift finns ang utgivningsfrekvens '
[] Nei El Ja (angiv var)
10 Upplagan begränsas D 9 a
[3 efterfrågan D kostnader I:] övriga skäl **
11 Upplagestorleken beslutas av
[] myndighetens chef El publikationens redaktör
i:! annan "
5 Trycka ing
1 Tryckning utförs vid egen anläggning
[] Ja [1 Nei
2 Extern kostnad för korrigering
[:| förekommer ei D förekommer
[ Ungefärlig storleksordning. % av sättningskostnaden
3 Extern kostnad för övertidsarbete l Kr/år (ca) D förekommer ei D förekommer
4 Omtryckning har skett
DNei Django
5 Leveranstid efter godkänt korrektur *
oförutsedd
inom dagar/veckor Nei
l:] efterfrågan [:| övriga skäl ** E Utgivningen har försenats * [] Ibland **
1 Prenumeration försälis av " myndig- Nordiska D heten D Bokhandeln [] Norstedts
2 Separata ex försälis av myndig- Nordiska l:] heten [:l Bokhandeln D Norstedts
3 Annonsutrymme försölis av myndig- heten D annan " 4 Ei prisbelagd publikation expedieras av Ex i fast myndig- D annan ” distribution * D heten [3 >> l:] »
[] annan ” [] annan **
Övriga ex
6 Reservupplagan hälles i förråd av
myndig- D annan ” D heten
8 Prissättningens huvudsyfte
a Täckning av något av föliande kostnadsslag:
rörliga tryckkostnader samt distributionskostnad
rörliga tryckkostnader D (föliandetryck)
samtliga tryckkostnader samtliga kostnader samt distributionskostnad El (inkl redaktionskostnad)
b Andra syften:
uppnå maximal
möiliggära ändamåls- D försäljningssumma enlig spridning 9 Vid prissättning sker samråd med annan myndighet
Statskontorets [] Nei [] ta. med
i:] tryckeriexpedition 10 Försäliningspriset fastställs av Kungl myndig- publikationens [:l Maj:t [] hetens chef [:| redaktör
|:] sad tid
El samt riskkostnad
5 Prisbelagd publikation expedieras av
myndig- Prenum ex' D heten [] annan "
Seoarotaex D » l:] » Friex El » [i »
7 Publikationer tillhandahålles efter utgivningen i ei begrän- begränsad tid **
Kostnadstäckningen är härvid baserad på:
beräknad
samtliga [:| försäliningsupplaga
tryckkostnader
samtliga kostnader i:! total upplaga
El övrigt ** [] annan " [] annan "
11 Rabatteringsprinciper (prisbelagd publikation). ev rabatt anges i % av försäliningspriset (friex = 100 %)
Prenumerationsexemplar * Separata exemplar % Gäller max antal ex % | Gäller max antal ex Alla statliga myndigheter Vissa » » Alla kommunala » Vissa » » Skolor Skolelever Bibliotek Övriga huvudkategorier: ** ........................................... '.
12 Kvantitetsrabatt lämnas (prisbelagd publikation)
D Nei [___l Ja ""
13 Ev försäliningsstimulerande åtgärder (prisbelgd publikation)
_ . Initierade av Annonsering |
[:| myndigheten [] annan ”
El El
annan statlig publikation
fackpress » »
övrig press »
Cirkulärbrev o dyl » »
Publicitet i press. radio/TV » »
EDEIS
Tillfälligt sänkt pris »
DEBUG
Annan åtgärd "'
D
»
14 Därest myndigheten överlåtit arbetsuppgift. ange skäl härtill Saknar egen Annons- kapacitet [:| Försälining |:] Expedition B anskaffning Ökad effek- tivitet » [:l » D » Lägre kost- n ader D » |:] » [I »
Andra skäl " B »
7 Gällande avtal och överenskommelser
1 Avtalsslag
Förlagsavtal D Muntligt avtal
Distributionsavtal
Expeditionsavtal
2 Avtalspartnerns namn
D Kopia av avtalet bifogas
E] E]
E] Skriftligt avtal [] l:]
))
» »
3 Avtalet gäller från är | 4 Avtalet är
EI ei tidsbegränsat
| Upphör att gälla från år
[] tidsbegränsat
5 Avtalet är för myndigheten undertecknat av (tiänsteställning och namn)
6 Avtalsenlig ersättning i form av |:] Drovision
[:l annan ersättning "
7 Ersättningen (provisionen) avses täcka
D redaktionskostnad |:] tryckningskostnad
D portokostnad l:] reklamkostnad
8 Avtal avseende annonsackvisition
l:] muntligt D skriftligt
! Uppföljning *
| Procent av bruttoförsäliningspriset
D expeditionskostnad
rabattering till [] vissa kategorier
i:] försäliningskostnad
[] bokhandelsrabatt
l:] kopia av avtalet bifogas
1 Kontinuerlig uppfölining (redovisning) sker för publikation [i Nei [] Ja. i
2 Förnyad prövning av föliande frågor sker ungefär
[| ekonomiskt hänseende
Innehåll. redigering. typografisk utformning Frekvens. genomsnittligt sidantal. upplagestorlek Val av tryckeri. tryckförfarande
Val av distributionsförfarande
Prissättning
Rabattering. friex.
[:| kvantitativt hänseende
vartannat
Där Ei
D vario år EI vart 5:e är [:| mer sällan [I] [| [:| El
El
» » 7) »
)) )) »
El » [:| » » l:]
» ))
DDDDD DDDDD
El
)) » )) ))
9 Myndighetens kommentarer (för hänvisning: ange nr pä huvudrubrik samt löpande nr, ex 6:11)
Myndighetens namn
Postadress
Kontaktman ________________
Kontaktm. telefon
Datum
A Publikationer utgivna under budgetåret 1962/63
UPPGIFTSSAMMANSTÄLLNING 3' LAGA 2
Se anvisningar på särskild bilaga. Insändes senast 26.8.1963 till statskontoret. Box 2106. Stockholm 2
Benämning Bilaga nr B Publikationer utgivna under budgetåren 1960/62 (Endast sådana publikationer skall upptagas. som fortfarande äger aktualitet och tillhandahållas) C Personal (publiceringsverksamheten budgetåret 1962/63) Antal befattningshavare Befattning/Lönegrad Redaktion Tryckning Försälining Expedition
Summa
D Totala kostnader-E(publiceringsverksomheten budgetåret 1962/63)
Omkost- nadspålägg Externa (50 % av Kostnader Löner Övrigt kostnader Summa löner) Total summa
ENLIGT BILAGORNA 1 Red aktion
Interna kostnader
2 Tryckning
3 Försäljning och reklam (ei provisioner)
4 Expedition och lagerhållning
Post- och pressbyräavgifter
6 Försäljning av annonser (ei provisioner)
7 Andra kostnader
8 Summa
9 ÖVRIGA KOSTNADER
10 Total summa
E Finansiering (medel till bestridande av kostnaderna)
BeIOpp 1 Publikationsanslag
2 Löneanslag 3 Omkostnadsanslag 4 Intäkter (i det fall sådana får användas)
5 Annan finansieringsform (specificeras)
6 Total summa
F Direkta intäkter (publiceringsverksamheten budgetåret 1962/63)
Prenumera- Annons— Övriga Intäkter tion Separata ex intäkter intäkter Summa
ENLIGT BILAGORNA
1 Försäljning genom myndighetens försorg
2 Försäljning på annat sätt: Brutto
3 Provisioner
4 Netto
5 Summa netto
ÖVRIGA INTÄKTER
6 Försäljning genom myndighetens försorg
7 Försäljning på annat sätt: Brutto
8 Provisioner
9 Netto
10 Summa netto
11 Totalt summa netto
G Önskvärda förändringar rörande publikationsverksamheten (motiveras om möjligt)
1 Är Edert nuvarande utgivningsbehov av publikationer väl täckt! [] .Ia [] Nei
2 Kan det nuvarande distributionsarrangemanget anses tillfredsställande sett ur presumtiva läsares synpunkt! [:] Ja [] Nej
3 Är ur Eder synpunkt sett nuvarande arrangemang ändamålsenliga betr redaktion. tryckning. ev försäljning och expediering? [I .la [] Nei
4 Anser Ni det möjligt att öka publikationsförsäliningen och därmed förbättra ekonomin (prisbelagda publikationer)! EI Nej [:| Ja
5 Anser Ni det möiligt att inom rimliga gränser öka publikationens försäliningspris utan att spridningen härigenom nämnvärt påverkas (prisbelagda publikationer)? E] Nei D Ja
6 Anser Ni det önskvärt att Eder myndighet får tillgodogöra sig inkomsterna från publikationsförsäliningen och på så sätt göra publikationsverksamheten mer eller mindre självbärande (prisbelagda publikationer)! El Nei |:! Ja
7 Anser Ni det lämpligt eller möjligt att intaga annonser i Edra publikationer och därmed förbättra ekonomin? [] Nei D Ja
8 I det fall Ni erhåller friexemplar av andra statliga myndigheters publikationer. anser Ni denna distribution i vissa fall mindre behövlig? [] Nei [] Ja
9 Övriga önskvärda förändringar
H Myndighetens kommentarer (för hänvisning: ange bokstav på huvudrubrik samt löpande nr, ex Dz9)
BILAGA3
1. Allmänt
Två typer blanketter skall ifyllas. Å den ena blanketten — »Publikationsuppgifter» (bila- geblankett) — skall uppgifter lämnas för var- je enskild publikation som utgivits under budgetåret 1962/63. Med publikation avses skrift som framställts i tryckpress, tex bok, tidskrift, katalog, broschyr, folder, cirkulär, anvisningar och bestämmelser osv, fram— ställd medelst boktryck, kontorsoffset, od. Serieutgiven (se anvisning 2: 2) skrift som försäljes bör därjämte medtagas även om denna framställts medelst stencilförfarande. De publikationer som skall ingå i undersök- ningen avser sådana, som aktivt initierats genom statsverkets försorg och som medför ekonomiska konsekvenser för statsverket. Följaktligen skall bl a sådana publikationer medtagas, till vilka underlag (manuskript) utarbetats inom statlig myndighet, även om publikationens tryckning, utgivning, osv överlåtits till organ utom statsförvaltningen.
Anm. I undersökningen skall ej ingå kar- tor, sjökort, blanketter och affischer. Hem- liga publikationer behöver ej medtagas.
Å den andra blanketten — »Uppgiftssam- manställning» — skall uppgifterna avseende de enskilda publikationerna sammanställas. Härjämte skall å denna blankett lämnas vis-
sa uppgifter avseende publikationer, som_ icke utgivits under budgetåret 1962/63 och som alltså ej lämnats uppgifter om å bilage- blanketter.
I vissa fall kan det erbjuda stora svårighe- ter för myndighet att besvara viss uppgift. Sådan uppgift må undantagsvis förbigås, var- vid markering med frågetecken lämpligen bör ske.
För underlättandet av myndighetens ar-
Anvisningar för uppgifternas besvarande
bete med uppgifternas besvarande kan - särskilt om dessa skall omfatta mer än en publikation — det vara lämpligt att besvaran- det sker i en ur arbetssynpunkt sett lämplig ordningsföljd. Följande stegvisa bearbet- ning torde härvid ofta vara att föredraga (under rubrikerna »Uppgiftssammanställ- ning» och »Publikationsuppgifter» angivna bokstäver och siffror avser huvudavsnittens beteckning jämte ev uppgiftens löpande numrering inom huvudavsnittet):
Bearbetnings- Uppgiftssamman— Publikations- steg nr ställning uppgifter
1 A, B, C 2 1—2, 4—8 3 D: Löner 4 3: 1: Löner S 3: 1: resterande
uppgifter 6 D: resterande uppgifter 7
8 3: 2—5 9 F 10 G
2. Blanketten »Pub/ikationsuppgifter»
1:1 Begreppet »Myndighet» har här an— vänts som en sammanfattande benämning på samtliga i undersökningen deltagande statliga organ.
1 :3 Publikationens titel anges. Vid serieut- givning (se 2: 2) anges seriens benämning.
212 Med serieutgivning avses utgivning av, dels periodisk publikation, tex »Från de- partement och nämnder» och »Statsligga- re», dels icke periodiska publikationer som ingår i en gemensam serie, tex SOU. Med engångsutgivning avses utgivning av övriga publikationer. Seriepublikation som utgivits
som dubbelnummer räknas som två num- mer.
23 Avser sammanlagda antalet sidor för samtliga under året utgivna nummer.
2:4 »Ordinarie prenumerationspris»: jäm- för uppgift 6:11 å blanketten. »Separata exemplar» är för prisbelagda seriepublika- tioner liktydigt med »lösnummer».
2:6 Med »Fast distribution» reSp »Prenu- meration» avses distribution till fasta abon- nenter. Med »Reserv» avses upplaga, som ej är distribuerad.
2:7 Till »Kommunala myndigheter» skall här hänföras även landstingen. Om angivna uppgifter avseende publikationens ungefär- liga spridning avser blott viss del av hela den distribuerade upplagan, tex prenumerera— de exemplar, bör uppgift lämnas härom. I sådant fall skall procenttalen räknas å del- upplagan i fråga.
3:1 Uppgifter om kostnader, liksom för övrigt även om intäkter, skall avse sådana, som av myndigheten bokförts under bud- getåret 1962/63. Interna kostnader avser kostnader för den inom myndigheten be- drivna publikationsverksamheten. Externa kostnader avser ersättning för tjänster 0 d, som utförts utom myndigheten. Till externa kostnader skall bl a alltid räknas eventuella honorar för manuskriptbidrag o d, även om sådana utgår till befattningshavare inom myndigheten. Interna kostnader avser i hu- vudsak löner. För täckning av sociala om- kostnader, allmänna administrationskostna—
der och personalomkostnader (lokaler, ma- » teriel od) finns i tabellen en kolumn för omkostnadspålägg. Detta innebär, att ko— lumnen »lnterna kostnader, Övrigt» bör ifyllas blott då särskilda skäl härtill förefinns, d v 5 då det allmänna omkostnadspålägget å 50 % av löner icke kan anses tillräckligt för täckning av totalkostnaderna.
Fördelningen av interna och externa kost— nader å kostnadsslag (redaktion, tryckning etc) torde icke sällan vara en svår uppgift men det är ändock i hög grad önskvärt, att detta sker. För de interna kostnaderna torde
det ofta vara att föredraga — särskilt om upp- gifterna skall omfatta mer än en publikation — att utgå från den totala kostnadsfördel— ningen enligt Uppgiftssammanställningens punkt D: » Kostnader ENLIGT BILAGORNA». Man får sedan med utgångspunkt härifrån söka uppskatta hur stor del av dessa kostna- der, som kan anses hänförlig till respektive publikationer. Någon större exakthet är här självfallet ej möjlig. Även de externa kost- naderna kan ibland, särskilt om publikatio- nens utgivning överlåtits till annan, vara svå- ra eller to m för myndigheten omöjliga att fördela på kostnadsslag. Om sådan fördel- ning icke kan ske bör anges, tex med klam— merbeteckning, vilka kostnadsslag som den ofördelade kostnaden avser. I fråga om vad som skall anses hänförligt till kostnadsslag, må följande anvisningar iakttagas:
Till kostnadsslaget »Redaktion» skali hän- föras bla kostnader för redigering, bildan- skaffning, korrekturläsning samt sådant ma- nuskriptförfattande, som primärt är avsett för publicering. Däremot skall icke medta- gas kostnader för sådant manuskriptförfat- tande, som sker oavsett om publicering verkställes (t ex författande av betänkan- den, domar och patentbeskrivningar samt utfärdande av taxor o d).
Till kostnadsslaget »Tryckning» skall hän- föras bl a kostnader för sättning, tryckning, papper, klichéer, bindning o d.
Till kostnadsslaget »Expedition och lager- hållning» skall hänföras bla kostnader i samband med publikationens distribution till konsumenten, cl v s adressering, pakete— ring, postinlämning, ev transporter o d.
Till kostnadsslaget »Andra kostnader» bör hänföras bl a eventuella kostnader för spe— ciell administration, tex bokföring och re— dovisning.
32 Med »Direkta intäkter» avses sådana, som är möjliga att direkt hänföra till publi- kationen i fråga.
3:3 Med »Indirekta intäkter» avses sådana, som ej är möjliga att direkt hänföra till pub- likationen i fråga. Sådana intäkter kan avse exempelvis avgifter av skilda slag (t ex av- gift för föreningsmedlemskap), vilka icke
enbart är avsedda för täckning av myndig- hetens kostnader i samband med publika— tionsverksamheten. Då det som regel icke är möjligt bedöma, hur stor del av sådana intäkter som bör hänföras till publikations- verksamheten avses i uppgift 3: 3 blott kart- läggning av, huruvida sådana intäkter före- kommer eller ej (någon specificering av in- täktsbeloppets totala storlek erfordras så- lunda ej). 4:1 Med »manuskriptbidrag» avses sådant primärunderlag, som efter eventuell redak- tionell överarbetning ligger till grund för slutligt manuskript.
4:2 Om frågan besvaras med »ja», ange skälen (låga honorar, avsaknad av upphovs- rätt 0 d).
52, 3 Upptages blott, om sådana kostna- der särskilt specificerats å från externa tryc- kerier erhållna fakturor.
6 Begreppet »Distribution» användes här som en sammanfattande benämning för för- säljning, expedition och lagerhållning.
6:8 Med »rörliga tryckkostnader» (följan- detryck) avses den del av samtliga tryck- ningskostnader, som ej gäller sättning, klichéer och intagning i tryckpress.
Med »riskkostnad» avses kostnad för vil- ken täckning ej erhålles, om den verkliga försäljningen skulle understiga den förutbe— räknade.
Vilket av de två alternativen avseende »Kostnadstäckningen etc» som skall ifyllas, framgår av följande exempel:
Totalupplaga 10 000 ex. Försäljningsupplaga 1 000 ex. Kostnad 100 000 kronor.
Alt »beräknad försäljningsupplaga» ifyl- les om priset sättes till 100 kronor per ex, alt »total upplaga» om 10 kronor per ex.
7:1 »Förlagsavtal»: då publikationens ut— givning (eventuell redaktion, tryckning, för— säljning och expedition) överlåtits till organ utom myndigheten.
»Distributionsavtal»: då publikationens distribution (försäljning och expedition) överlåtits till organ utom myndigheten.
»Expeditionsavtal»: då publikationens ex— pedition (adressering, packetering, postin— lämning, od) överlåtits till organ utom myndigheten. Till expeditionsavtal skall även hänföras sådan överenskommelse (t ex i tryckningsoffert), enligt vilken tryckeriet ombesörjer expeditionen.
7:7 Med »bokhandelsrabatt» avses rabatt till återförsäljare. 8:1 Med redovisning i ekonomiskt (kost— nader och ev intäkter) respektive i kvantita— tivt (antal ex od) hänseende avses sådan löpande redovisning, som särskilt hänförs till publikationen i fråga.
3. Blanketten »Uppgiftssammanställning»
C Antalet med publikationsverksamheten sysselsatta befattningshavare inom myndig- heten anges. Om befattningshavare blott delvis sysselsättas med sådan verksamhet, uppskattas antalet med en decimal.
Ang definition av begreppet »Redak— tion» etc: se anvisning 3: 1.
D Kostnaderna »ENLIGT BILAGORNA» av- ser kostnaderna för under budgetåret 1962/ 63 utgivna publikationer. Under »ÖVRIGA KOSTNADER» upptages eventuella kostna- der för publikationer, som icke utgivits un- der nämnda budgetår men där kostnaderna bokförts under detta är; sådana kostnader avser sålunda antingen tidigare utgivna publikationer eller också sådana, för vilka utgivningen förbereds.
I fråga om beräkningen av »lnterna kost- nader, Löner» är det tillräckligt att basera denna på produkten av antalet befattnings- havare (enligt C) och aktuell Iöneklass eller arvode. Hänsyn till kostnader för övertid, sjukavdrag o d behöver alltså ej tagas. Se i övrigt anvisning 3: 1. E Totalsumman enligt E:6 bör ungefärligen
korrespondera med totalsumman enligt D:10.
F Intäkterna »ENLIGT BILAGORNA» avser intäkterna för under budgetåret 1962/63 ut- givna publikationer. Under »ÖVRlGA |N- TÄKTER» upptages eventuella intäkter för
sådana publikationer, som icke utgivits un- der nämnda budgetår men där intäkterna bokförts under detta år.
4. Övrigt
Ytterligare upplysningar kan erhållas från statskontoret (byråchef l Nord, byrådirek-
tör H Ehrén eller tryckeriintendent I Jo- hansson), Box 2106, Stockholm 2, tel nr 08/22 08 60. Blanketter kan vid behov rekvi- reras från statskontorets tryckeriexpedition.
Observera att ett ex av varje publikation (vid serieutgivning ett för serien representa- tivt exemplar) som utgivits under budget- året 1962/63 skall bifogas.
BILAGA4
X=engångspublikation S=seriepublikation utan uppgift om antal nummer
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/är Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn Int Akademien för de fria arbetsställningar konsterna 103 och lyftteknik
1_ Katalog 1 5 6 4. Förteckning över
2. Meddelanden 1 4 97 råd OCh anvisning-
ar till arbetar- Alnarps lantbruks-, skyddslagen meieri- och trädgårdsinstitut 323 Arbetsdomstolen
1. Milk and dairy 1. Arbetsdomstolens research report 2 12 21 domar
2. Särtryck från sta- tens mejeriförsök 5 6 34 Arbetsmarknads-
3. Särtryck från styrelsen institutionen för 1. Verksamhets- mjölkprodukter— berättelse nas teknologi 3 6 31 2. Särtryck "To Our
4. Särtryck från Foreign Readers" Institutionen för 3. Arbetsmarknaden mejerikemi och 4. Platsjournalen bakteriologi 3 6 10 5. Dagslistan
5. Meddelande från 6. Arbetsförmedling- SMR:s produkttek- ens lediga platser niska avdelning 1 10 26 7. Lärarlistan
6. Meddelande från 8. Skola och yrke Statens trädgårds— 9. Särtryck ur Skola försök 9 13 45 och yrke
7. Särtryck från 10. Yrken och utbild- Statens trädgårds- ningsvägar för stu- försök 12 3 30 denter (Student 63)
8. Statens trädgårds- 11. Nordisk yrkes- försök 25 år X 10 74 klassificering
9. Katalog 1 7 17 12. Från 7:an till (kan 10. Das Alnarpinstitut X 30 17 13. Svenskt yrkes- 11. Alnarpsinstitutet X 30 18 lexikon
14. Arbetsmarknads- Arbetarskydds— statistik styrelsen 394 181 15. AMS-kontakt
1. Verksamhetsbe- 16. Cirkulär rättelse för arbetar- 17. Arbetsmarknads- skyddsstyrelsen information och yrkesinspek- 18. Artist- och tionen 1 44 343 153 musikerkatalogen
2. Anvisningar angå- 19. Anställningsregle- ende skydd mot mente för arbets- yrkesfara 8 300 12 9 ledare och vissa
3. Råd och anvis- andra befattnings- ningar angående havare
Kvantiteter Nr/ år
13
18 19
43
Publikationsförteckning jämte uppgifter om kvantiteter och ekonomi
Ekonomi 100 kr/år Uppl/nr 100 ex Kostn Int 205 28 19 50 11 362 269 19 243 247 9307 533 50 288 40 18 66 434 15 92 2110 12 0 61 1271 83 412 750 997 45 530 157 270 410 90 50 303 140 162 70 1376 268 15 220 50 268 39 52 40 391 60 123 115 9 5
Ekonomi Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn lnt år 100 ex Kostn Int 20. Flickskolans linje- bidrag med anvis- val 1 70 14 ningar för dess 21. Riksyrkesskolan tillämpning 1 60 266 125 Haparanda X 20 7 3. Att pröva mark- 22. Hyresprislista för priset X 50 187 54 beredskapsarbeten X 6 46 _ _ 23. Kungl överstyrel- Brandlnspektion, sens för yrkes- Statens 122 utbildning kurs i 1. Meddelanden 10 30 122 kontorsrationalise- _ ring, programme- Byggnadsforsknmg, ring och system- Statens råd för 4705 1448 arbete X 30 5 1. Handlingar 2 18 580 22 24. Folders om aktu- 2. Rapporter 16 28 2779 487 ella arbetsmark— 3. Arbetsrapporter 9 4 164 4 nadsförhållanden X 447 160 4. Programskrifter 1 20 255 36 25. Det gäller er 1 1000 69 5. Särtryck 13 7 204 57 26. information om 6. Meddelandebladet alla ekonomiska "Från Byggforsk— bidrag till den ningen" 7 217 209 som behöver ta 7. BFR Organisation arbete på ny ort X 50 9 och verksamhet X 323 168 _ _ 8. Korrektion för Bakteriologiska bockar (typblad) X 20 12 laboratorium, Statens 96 9_ Verksamhets- 1. Communications berättelse 1 7 35 du Iaboratoire bactériologique de Byggnadsforskning, ['état suédois 1 3 96 Statens institut för 1025 670 . _ 1. Byggforskningens Bankinspektionen 123 informationsblad 70 40 1025 670 1. Uppgifter om bankerna 12 11 94 3 Byggnadsstyrelsen 226 1000 2. Uppgifter om 1. Aktuellt från bankerna samt byggnadsstyrelsen 2 38 85 60 uppgifter om 2. Projekterings- fondkommissio— anvisningar 1962 X 61 18 36 närer och fond- 3. Regler för beräk- börs 1 12 29 1 ning av arkitekt— , _ arvode vid statliga Biblioteket, Kungl 2110 husbyggnads- 1. Svensk bokför— företag X 11 15 teckning 1962 1 24 2065 4. Meddelanden 5 134 54 2. Svensk bokkatalog 5. Umeå universitet 1941—1950. Syste- (förslag till matisk avd X 45 utbyggnadsplan) X 69 3. Svensk musikför- teckning 1962 2 Centrala frökontroll- anstalt, Statens 133 3 Bilt'afiknämndl 1. Meddelanden 1 8 70 Statens 18 2. Rikssortlistan 1. Anvisningar för 1963—1964 1 25 30 3 länsstyrelsernas 3. Förteckning över krigstransport- vid den statliga planläggning X 20 18 kontrollen god- kända utsädesod— Bostadsstyrelsen 1417 489 lingar av potatis 1. Kungörelsen om 1962 1 40 33 bostadslån med anvisningar för Centrala sjukvårds- dess tillämpning 2 100 964 310 berednmgen 290 55 2. Kungörelsen om 1. Om obduktions- familjebostads- avdelningar X 5 86 8 112 SOU 1967: 5
2.
Standardblad
Chalmers tekniska högskola
1.
2.
Chalmers tekniska högskolas hand— lingar Program och studiehandbok
3. Katalog Del I 4. Katalog Del II
Civilförsvarsstyrelsen
1.
N
w
:>
Ul
CA
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Civilförsvarets för- fattningssamling, ändringstryck (384—404) Civilförsvarets för- fattningssamling, ändringstryck (405—422)
. Våra förmåner
och skyldigheter Materielanskaff— ning för civilför— svaret — ett nytt område för databehandling
. Förteckning över
civilförsvarsstyrel- sens publikationer, ändring 1—3
. Civilförsvaret . . .
att skydda och rädda liv Civilförsvaret kallar!
. Orientering om
befälsanställning i civilförsvaret
. Föreskrifter om
fredsanvändning av skyddsrum Tekniska bestäm- melser för normal- skyddsrum Beskrivning av ut— bildningsanord- ningar på övnings- fält
Föreskrifter om signalprov med anläggningar för utomhusalarme- ring Aktuellt om civil- försvar Beskrivning av ventilskåp och tyfoner
Angående central utbildning under tiden 1963/64
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn Int 15 10 204 47 985 66
S 15 616 66
1 40 139 1 45 133 1 47 97
1901 303
X 23 25 4
X 23 30 6
X 6 17
X 20 65
X 30 101
X 370 556 50
X 300 15
X 50 17
X 25 5
X 150 612 243
X 4 84
X 20 4
23 80 279
X 10 38
X 12 7
16.
Utrymningsplan för Västerås
Departement Civil-
1. Kungl Maj:ts brev till statens pensionsanstalt 9.11.1962
Ecklesiastik-
1.
N
O't
Cirkulär angående statsbidrag till en- skilda yrkesskolor
. Information om
naturvetenskapliga och samhällsveten- skapliga studier vid Umeå univer- sitet
PM för konsert- byräutredningen
. Lärarsituationen
vid de tekniska gymnasterna
. Det högre utbild-
ningsväsendets fortsatta utbygg- nad
. Regleringsbrev an-
gående anslag till skolväsendet
Finans—
1.
N
L:.)
Supplement till Skatte- och taxe— ringsförfattning- arna
. Swedish develop- ment assistance . The Swedish bud—
get for the fiscal year 1962/63 Sammandrag av statsverksproposi- tionen 1963 Handels-
1.
2.
3.
4.
Europeiska ekono- miska gemenska— pen, del I Europeiska ekono- miska gemenska— pen, del II Svensk industri och europamark- naden Kol- och stål- unionen Euratom
Inrikes—
1. Svensk polis
Jordbruks-
1.
Kungl. Maj:ts brev
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn Int X 200 46 18558 2079 12 10 S 2 7 X 70 17 X 30 21 X 60 142 20 30 20 4 228 1 140 172 102 X 50 41 1 30 56 1 20 53 X 10 37 X 52 82 30 9 X 5 12 6 150 315 1 1 3
angående vissa an- slag inom jord-
bruksdepartemen-
tets verksamhets- område m m Justitie-
1. Svensk författ- ningssamling Kommunikations-
1. Alternative permanent links between Denmark and Sweden Utrikes-
1. Särtryck ur Statute book 2. Tracing Your Swedish Ancestry . Program för presidentTubmans besök 4. Program för premiärminister Ben Gurions besök 5. Ändring av sär- skilda föreskrifter och anvisningar för beskickningar och lönade kon- sulat 6. Liste du Corps Diplomatique å Stockholm Sveriges överens- kommelser med främmande makter 8. Documents on Swedish foreign policy 9. Utrikesfrågor Gemensamt för flera departement 1. Statens offentliga utredningar 2. Korrigerings- och övertidskostnader för riksdagstrycket 1» N
Domkapitlet i Göteborg 1. Cirkulär
Härnösand 1. Cirkulär Karlstad
1. Ämbetsmemorial Linköping
1. Ämbets-Brev
Uppsala 1. Cirkulär
Kvantiteter Nr/ år
Ekonomi 100 kr/år Uppl/nr
100 ex Kostn lnt 6 105 100 4321 15 33 5 4 100 44 3 7 2 6 8 95 19 47 11 252 10 76 19 182
20 9277 1977 2877 9 6 9 7 4 7 38 4 38 22 7 22 31 3 31
Visby
1. Cirkulär Luleå
1. Cirkulär
Lund 1. Cirkulär Skara 1. Cirkulär
Stockholm 1. Cirkulär Strängnäs 1. Cirkulär Västerås 1. Cirkulär Växjö 1. Cirkulär
Etnografiska museum, Statens
1. Ethnos
Farmaceutiska institutet
1. Collectanea Pharmaceutica Suecica
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspek- tion 1. Institute of Fresh- water Research, Drottningholm 2. Hydrographical observations on Swedish lightships in 1960
Flyg- och naval- medicinska nämnt/en
1. Meddelanden
Flygtekniska försöks— anstalten
1. Meddelanden 2. Memorandum PE
Folkhälsan, Statens institut för 1. Vår föda 2. Verksamhets- berättelse
Forskningsanstalt för lantmannabyggnader, Statens 1. Meddelanden 2. Särtryck och för- handsmeddelan- den
Kvantiteter Nr/ år
U'!
10
Uppl/nr 100 ex
14
40
10
20
10
Ekonomi 100 kr/år
Kostn
xxoooo
20 10 10 14 14 14
14 14
132 132
261
167
94
115 115
397
310 87
296 1 52
144
391 338
53
Int
48 48
11
88 88
30 25
Fångvårdsstyrelsen
1. Cirkulär
2. Kriminalvården (Sveriges officiella statistik)
3. Kriminalvården (Information från fångvårdsstyrelsen)
4. Overvakaren
Försäkrings— inspektionen
1. Enskilda försäk- ringsanstalter 1961
2. Understödsföre- ningar andra än arbetslöshetskassor 1961
Generaltullstyrelsen
1. Tullverkets för- fattningssamling 2. Generaltullstyrel- sens meddelanden 3. Ändringstryck till tullverkets för- fattningshandbok del I 4. Ändringstryck till tullverkets för- fattningshandbok del ll—Vlll:2 5. Ändringstryck till tullverkets varuhandböcker del l—lll . Tullbestämmelser för resande 7. Tulldeklaration för motorfordon 8. Tullverkets matrikel 1963 9. Tullverkets korres- pondenskurser Dt
Geologiska undersök- ning, Sveriges 1. Serie C: Avhandlingar och uppsatser
Geotekniska institut, Statens 1. Meddelanden 2. Supplement till Proceedings och Meddelanden
Handelsflottans pensionsanstalt 1. Om redareavgift för sjöfolks pen- sionering enligt
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn lnt 598 5 5 40 1 21 387 5 35 70 4 120 101 613 18 1 16 492 18 1 11 121 4382 7 225 30 966 4 13 40 299 5 70 232 3 64 31 1133 9 27 734 X 8300 309 X 4000 108 X 11 63 S 30 127 574 310 7 13 574 54 187 76 1 20 148 2 10 39 2
1961 års bestäm- melser . Sjöfolkets nya pensionsordning 3. Sjöfolkspensionen av årgång 1944 4. Sjöfolkets pen- sionsförhållanden N
Handelsflottans välfärdsråd
1. Sjömansidrottens nordiska tävlingar 1962
Handelshögskolan i Göteborg
1. Plan för under- visningen 2. Katalog 3. Lagstiftning mot konkurrens- begränsning 4. Om ansvar för skada på fartyg 5. Uniformity in marine insurance policy forms and clauses . Försäljarstudier som planerings- instrument vid personlig försälj- ning De nordiska spedi- tionsvillkoren 8. För en karriär i näringslivet ON .”
Hingstdepå och stuteri, Statens 1. Förteckning över hästbesättningen 15.9.1962
Historiska museum, Statens
1. Samlingarnas tillväxt
Hyresråd, Statens 1. Cirkulär nr 132
Institut för hantverk och industri, Statens
1. Hantverk och kuhur
2. Kursfolders
3. Kompendium i transistorteknik II
4. Kompendium i elektromaskin- lärans grunder
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ UppI/nr år 100 ex Kostn Int X 30 2 X 10 0 X 10 0 X 10 0 42 1 30 42 355 20 1 24 18 1 12 28 X 30 0 X 15 60 2 X 15 26 X 15 152 X 17 41 X 30 2 X 3 2 49 1 5 49 63 1 250 63 589 1 15 20 70 145 370 X 5 11 x 4 44 1 1 5
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ UppI/nr år 100 ex Kostn Int 5. Kompendium i röntgenteknik Il X 5 144 Institut för konsu- mentfrågor, Statens 4281 3336 1. Råd och Rön 10 400 2223 1604 2. Konsumentinstitu- tet meddelar nr10, engelsk version X 2 20 9 3. Komplement 1 till Köpråd nr 5_ X 153 72 4. Köpråd 1, om- arbetad upplaga X 20 38 24 5. Komplement till Köpråd 2 X 26 10 6. Sömnadsblad X 100 4 7. Lönsam läsning X 100 2 Jordbrukets upplysningsnämnd 601 6 1. Jord-Gröda-Djur (årsbok) 1 30 200 2. Försök och Forskning 12 3225 159 6 3. Litteraturtjänsten 12 9 242 Iordbruksnämnd, Statens 2189 78 1. Jordbruksekono- miska meddelan- den 12 15 1312 19 2. Cirkulär 106 13 877 59 journalistinstituten: Journalistinstitutet i Stockholm 110 1. Anfangen 4 10 110 Journalistinstitutet i Göteborg 200 1. Jiganten 10 5 200 Kammarrätten 82 1. Kammarrättens årsbok. Avd [ 2 B 74 2. Kammarrättens årsbok. Avd II 1 16 8 Karolinska mediko- kirurgiska institutet 148 1. Meddelanden 30 9 65 2. Undervisning och examination. Administrativa uppgifter 2 12 83 Karolinska sjukhuset 511 1. KS-nytt 4 51 322 2. Telefonkatalog X 15 47 3. Patientbroschyr X 500 142 Kommerskollegium 20 1. Författningssam- ling 7 54 20
Kvantiteter Nr/ år Konjunkturinstitutet 1. Konjunkturläget — The Swedish economy 3 2. Hushållens sparan- de år 1957, del I X Kontrollstyrelsen 1. Rusdrycksförsälj- ningen m m 1960 och 1961 1 2. Indirekt beskatt- ning m m 1961 1
3. Cirkulärsamling 10
Kriminaltekniska anstalt, Statens
1. Polisunderrättel-
ser I 274 2. Polisunderrättel— ser II 80 3. Register till Polis- underrättelser 12 4. Spaningsbok 12 5. Tillägg till Spaningsbok 274 6. Godsmeddelande, uppl A 18 7. Godsmeddelande, uppl B 16 8. Godsmeddelande, uppl C 46 9. Godsmeddelande, uppl D 64 10. Godsmeddelande, E 52 upp 11. Register till Gods-
meddelande,
uppl A 6 12. Register till Gods-
meddelande,
uppl B 6 13. Register till Gods-
meddelande, uppl C 6 14. Register till Gods-
meddelande,
uppl D 6 15. Register till Gods-
meddelande,
uppl E 6 16. Förteckning över
stulna, förkomna och återkallade pass 12 17. Förteckning över
återkallade kör- och trafikkort 12 18. Spärrlista för del-
givnings-, utred- nings- och verk- ställighetsärenden 4
Ekonomi 100 kr/år Uppl/nr 100 ex Kostn Int 2006 256 48 1696 254 30 310 2 1137 1 6 656 6 273 50 208 1 2489 25 6 22 24 24 13 31 23 25 24 13 31 23 25 24 14 19 32 SOU 1967: 5
19. Register över av- flyttningsförbud
Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala
1. Svenska landsmål och Svenskt folk- liv
2. Det svenska Vilhelminamålet 2
3. Lapska sånger Il
4. Ordbok över folkmålen i övre Dalarna, häfte 2
Lantbrukshögskolan
1. Katalog
2. Annaler
3. Meddelanden, serie A
4. Meddelanden, serie B
5. Aktuellt från Lant- brukshögskolan
6. Grundförbättring
Lantbrukskemiska kontrollansta/t, Statens
1. Meddelanden
Lantbruksstyrelsen
1. Kalender över svenska lantbruket jämte fisket
. Cirkulär . Kungörelser m m
4. Den med statsme- del understödda hästpremieringen
. Svinstam- kontrollen . Kontrollförenings- verksamheten . Räkenskapsresultat från svenska lant- bruk
. Jord och skog i Dalarna 9. Riksstambok över avelssvin 10. Riksstambok över avelsfår
WN
LI'I
0
N!
OJ
Lantmäteristyrelsen 1. Meddelanden
Livrustkammaren
1. Livrustkammaren Journal of The Royal Armoury
2. Karl XIV Johan i Livrustkammaren
Kvantiteter Nr/ år
Ekonomi 100 kr/år Upp!/nr 100 ex Kostn lnt
___—___—
17
18
10
16
12
10
10
35
15
21
10
20
322
19
1009
74 320
274
154
178
30 30
1309
189
36
98
96
165
458
116
79
220 220
316
170
146
23
23
125
24
101
277
85
44
66
61
114 114
28
Länsstyrelsen i Blekinge län 1. Allmänna kungö- relser Gotlands län 1. Allmänna kungö- relser Gävleborgs län 1. Allmänna kungö- relser Göteborgs och Bohus län 1. Allmänna kungö- relser Hallands län 1. Allmänna kungö- relser jämtlands län 1. Allmänna kungö- relser Jönköpings län 1. Allmänna kungö- relser Kalmar län 1. Allmänna kungö- relser Kopparbergs län 1. Allmänna kungö- relser
Kristianstads län 1. Allmänna kungö- relser Kronobergs län 1. Allmänna kungö- relser
Malmöhus län 1. Allmänna kungö- relser Norrbottens län 1. Allmänna kungö- relser Skaraborgs län 1. Allmänna kungö- relser Stockholms län 1. Allmänna kungö- relser Södermanlands län 1. Allmänna kungö- relser Uppsala län 1. Allmänna kungö- relser Värmlands län 1. Allmänna kungö- relser Västerbottens län 1. Allmänna kungö- relser
Kvantiteter
N r/ år
110
295
160
167
59
100
170
65
301
175
170
300
40
Uppl/nr 100 ex
Ekonomi 100 kr/år
Kostn lnt
___—___—
97
97 59
59 185
185
267
267 126
126 164
164 135
135 131
1 31 78
78 77
77
84 1 42
142 109
109 202
202 316
316 113
113 111
111 275
275 130
130
67
67
48
48 66
66
56
56
25 25
Västernorrlands län 1. Allmänna kungö- relser 2. Länsutredning för Västernorrlands län Västmanlands län 1. Allmänna kungö- relser Älvsborgs län 1. Allmänna kungö- relser Örebro län 1. Allmänna kungö- relser Östergötlands län 1. Allmänna kungö- relser
Maskinprovningar, Statens
1. Meddelanden: Allmänna serien
2. Meddelanden: Förkortad engelsk upplaga
3. Meddelanden: M-serien
Medicinalstyrelsen
1. Läkare och tand- läkare 2. Samling av författ- ningar och cirkulär m m angående medicinalväsendet i Sverige . Allmän hälso- och sjukvård 1961 4. Cancer incidence in Sweden 1959 . Halvmånadsrap- porter över vissa epidemiska sjukdomar och smittsamma köns- sjukdomar 6. Meddelanden 7. Vad säger att inte Du får polio? Är Du vaccinerad? B. Vaccination vårt vapen mot polio 9. VS — venerisk sjukdom 10. Var rädd för VS men inte för läkaren 11. Skyddskopp- ympning 12. Sjukhusens förvalt- ningsekonomiska statistik för år1962 (» U1
Kvantiteter Nr/ år
255
95
87
53
63
135
1
1
24 3
X
X
Ekono ml 1 00 kr/år U ppI/n r 100 ex Kostn lnt 1 239 668 3 169 70 1070 668 105 23 4 1 05 23 217 66 5 217 66 68 1 6 4 68 1 6 1 29 8 129 2125 2308 264 181 3 2297 6 98 6 22 1 1 2133 215 50 585 127 34 297 30 1 55 7 12 46 4 2 25 150 20 4 14300 328 2250 214 3540 76 500 47 500 1 5 10 27
13. Biologilaboratio- ner belysande karies uppkomst- mekanism 14. Synonymregister över standardför- packade läkemedel 1962—63 15. Tidigdiagnos av cancer ventriculi 16. Mentalsjukvården år 1960 17. Folktandvården 18. Sjukhusen år 1960
Medicinalstyrelsens siukvårdsberedskaps- nämnd
1. Meddelande till landets sjukvårds- biträden angående tjänstgöring vid krig eller krigsfara
2. Cirkulärmeddelan- de till samtliga legitimerade sjuksköterskor (Angående tjänst- göringsskyldighet vid beredskaps- och krigstillstånd)
. Meddelandetill la-
boratoriepersonal vid kliniska, pato- logiska, bakteriolo- giska, virologiska, farmaceutiska och serologiska laboratorier angående tjänstgö- ring vid krig eller krigsfara
DJ
Meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges 1. Månadsöversikt över väderlek och vattentillgång 1961 2. Meteorologiska iakttagelser i Sve- rige 1956 och 1957 3. Vattenstånden vid Sveriges kuster 1960 4. Väderleksbulletin 5. lsberättelse
Mynt- och justerings- verket 1. Cirkulär (Avdel- ning för mått och vikt)
Kvantiteter Nr/ år
..1
12
S
S 365 200
50
Ekonomi 100 kr/är
Kostn
Uppl/nr 100 ex
32 57 83 219 80 15 4 4 3 1 3 2 10 300 6 100 2 50 2 1381 15 554 16 278 8 32 186 6 331 79 3 79
lnt
172
15
37 120
44
44
Nationalmuseum
1. Statens konstsam- lingars tillväxt och förvaltning 1961
2. Arbetsordning för Nationalmuseet med östasiatiska museet
Naturvetenskapliga forskningsråd, Statens 1. Svensk naturveten- skap
Nämnden för inter- nationellt bistånd
1. Sverige och u-län- derna
Ortnamns— kommissionen
1. Ortnamnen i Värmlands län (del XVI:1) Ortnamnen i Skaraborgs län (del IX)
Patent- och registreringsverket
1. Patentskrifter 2. 3. Register till patent Registrerings- tidning för varu- märken
. Samling av anmäl-
ningar till aktie- bolagsregistret och andra företags- register . Svensk tidskrift för
industriellt rätts- skydd
Polisväsendets organisationsnämnd
1.
2.
3.
Polis — ett yrke i blickpunkten — ett yrke med framtid Utbildning vid polisiär yrkesskol- linje Ändringstryck till "Förvaltnings- och avlöningsbestäm- melser m in vid polisväsendet"
Pris- och kartellnämnd, Statens
1. Pris- och kartell- frågor
2. Pris-aktuellt
3. Sett från prissidan
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn Int
186 27 1 33 166 27 X 3 20
843 522 1 32 843 522
119
1 210 119
845 15
2 7 845 7
12571 988
S 1 9359 843 1 3 208 37
50 3 1 031 100
12 3 743 8 S 33 1 230 130 X 500 27 X 250 1 4 2 32 89
1 561 68
1 0 35 1430 47
3 100 77 21 X 80 54
Provningsanstalt, Statens
1. Cirkulär 35 (Brand- tekniskt klassifice- rade produkter)
Regeringsrätten
1. Regeringsrättens årsbok
Rikets allmänna kartverk
1. RAK-information
Riksarkivet
1. Årsberättelse
2. Schweiz och Sverige genom tiderna. Kring en arkivutställning
Riksdagen 1. Riksdagstrycket
(Första kammarens
protokoll; andra
kammarens proto- koll; bihang till protokollen, omfattande bl a propositioner, motioner, utskotts- utlåtanden, skrivel- ser, register, riksstat och riksdagsbeslut; första kammarens riksdagsdebatter; andra kammarens riksdagsdebatter)
Riksförsäkringsverket
1.
N
U.)
U"!
Allmänna sjuk- kassor 1961
. Allmänna tilläggs-
pensioneringen (Av tilläggspensio- neringen föran- ledda anvisningar för ifyllande av deklarations- blanketter och kontrolluppgifter)
. Allmänna tilläggs-
pensioneringen (Beräkning av pen— sionsgrundande in- komst för år 1962) Den allmänna sjukförsäkringen
. Handledning angå-
ende arbetsgivar- uppgift för år 1962
6. Meddelande till dem som anmält
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn Int 38 101 1 11 38 43 509 4 21 509 216 4 3 45 216 4 3 6 1 1 3 7 0 23264 2206 S 24 23264 2206 3312 40 1 15 440 40
X 12200 192
X 11570 83
X 5670 540
X 1 0000 1 93
undantagande från ATP 7. Nyheter inom den allmänna försäk- ringen . Riksförsäkrings- verkets frivilliga pensionsförsäkring 9. Till Er som i egen- skap av husmor är frivilligt försäkrad för sjukpenning- tillägg Till Er som i egen- skap av studerande är frivilligt försäk- rad för sjukpen— ningtillägg Till Er som uppbär allmän pension (folkpension, tilläggspension) Till Er som är folkpensionär Till Er som är folkpensionär och endast sjukvårds- försäkrad Vem är arbets- tagare? on 10. 11. 12.
13.
14.
Riksrevisionsverket
1. Statsliggare för budgetåret 1962/63
2. Budgetredovis- ning 1961/62
3. Utdrag ur rikshu- vudboken 1961/62
4. Riksrevisionsver- kets årsbok 1962
Riksskattenämnden
. Meddelanden. Serie l . Meddelanden. Serie || . Förslag till värden ä aktier i vissa aktiebolag till led- ning för 1963 års beskattningsnämn- der jämte fond- noteringsuppgifter vid 1962 års slut Skattetabeller . Tabell för beräk- ning av kostnads- ersättning åt skattskyldig till allmän varuskatt 6. Deklarations- upplysningar för enskild person
N_x
UJ
ma-
Kvantiteter
Nr/ år
Ekonomi 100 kr/år UppI/nr
100 ex Kostn 900 8 55500 415 604 571 1770 8 59 8 1777 64 13084 440 10200 99 4049 251 3662 225 2533 12 211 7 51 7 867 3271 172 56 172 0 44 104 46000 1625 10 10 15000 527
Int
472
470
7. Deklarations- upplysningar för juridisk person
8. Våra skatter — en vägledning
Serafimerlasarettet
1. Serafimerlasaret- tet, medicinska kliniken
Sjuksköterskeskola, Statens i Stockholm
1. Statens sjuk- sköterskeskola i Stockholm
2. Specialkurs för blivande lärare i hälso- och sjuk- vård
3. Högre utbildnings- kurs för mental- sjukvårdspersonal
Sjöfartsstyrelsen
1. Meddelanden: A-serien
2. Meddelanden: B-serien
3. Sveriges skepps- lista
4. Underrättelser för sjöfarande
5. Lovö geomagnetic Observatory 1959
7. Stadgar för sam- arbetskommittén för befrämjande av sjövett (sjövetts- kommittén)
Skeppsprovnings- anstalt, Statens
1. Meddelanden
Skogshögskolan
1. Meddelanden från Statens skogsforsk- ningsinstitut
2. Studia forestalia suecica
3. Rapporter och Uppsatser
4. Katalog
Skogsmästareskola, Statens
1. Skogsväghållning, del I
Skogsstyrelsen
1. Skogsvårdsstyrel- sernas berättelser
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn lnt X 1700 72 X 50500 877 35 X 60 35 8 1 20 5 1 10 2 1 5 1 2381 305 S 14 321 S 12 65 7 40 120 52 33 1194 48 1 1 3 149 X 3 1 72 14 1 12 38 14 1085 44 9 18 911 12 S 20 45 S 5 74 32 1 8 55 71 47 X 10 71 47 1906 5 SOU 1967: 5
Is.)
U'!
0
för tiden 1.7.1960— 30.6.1961 . Skogsstatistisk års-
bok 1960
. Cirkulär angående
virkesmätning
. Skogseko (perso-
naltidning)
. Skogsyrkesutbild-
ning 1963/64
. Förvaring och behandling av skogsplantor
Skolöverstyrelsen
1.
2.
3.
komvux
10.
11.
12.
22.
23.
24.
Samhällskunskap, del 1
Handbok i gym- nastik Möte med främ- mande folk Information om grundskolan Läroplan för grundskolan . Den nya skolan . Lektionsrummet . Uusi koulu . The New School
in Sweden Samförstånd över gränserna Undervisnings- maskiner och programmerat studiematerial Skrivmaskiner i den elementära läs- och skriv- undervisningen
. Skolöverstyrelsens
AV—produktion
. Grundskolan . Peruskoulu . Att undervisa i
historia med bilder . Dräktens historia
1800—1915 . Ljudets grund-
begrepp
. Kan du läxan? . Barn och läxor . Effektiv studie- teknik
Medeltida kyrklig konst
Småskolans mate- matik, del 1 Modersmålet. Läsundervisning på mellanstadiet. (Supplement till Timplaner och
Kvantiteter 100 kr/år
N r/ U pp l/ n r år 100 ex Kostn lnt 1 43 382 1 12 1 205 5 S 280 11
10 30 19 1 800 273 S 200 1 6
1 1 608 1 0642
X 60 358 35 X 100 407 70 X 20 51 15 X 325 672 1081 X 805 3838 3889 X 1 600 1 024 1 1 69 X 25 101 66 X 31 26 1 X 30 31 11 X 20 70 18 X 20 107 47 X 1 5 75 44 X 25 45 X 2050 188 297 X 104 34 X 10 28 X 20 42 12 X 30 34 7 X 10 23 X 300 51 47 X 500 47 49 X 31 42 21 X 1 0 31 1
25.
26.
27. 28.
29.
30. 31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
huvudmoment) Naturkunskap. (Supplement till Timplaner och huvudmoment) Modersmålet. Ett kursalternativ. (Supplement till Timplaner och huvudmoment) Skolhälsovården 1960—1961 Skolelever i före- taget Föreläsningskata- logen. (Supple— ment 1963) Författningshand- bok l Författningshand- bok ll Planering för det icke-obligatoriska skolväsendets kvantitativa om- fattning Ritningar (lärarhögskolan i Stockholm) Undervisningplan för statens skolor för döva och hör- selskadade Arbetsordning: 4- och 5-parallelligt högstadium Arbetsordning: 6-parallelligt högstadium Riktlinjer för samordning av nykterhetsupplys- ning och frivilligt nykterhetsarbete Fortbildnings- kurser för lärare sommaren 1963 Kurser för lärare i engelska i års- kurserna 4—6 Uppgifter i verk- stadsarbete ' Arbetsordning för länsskolnämnder- na Utrednings- material rörande gymnasiets kvanti- tativa omfattning Aktuellt från skol- överstyrelsen
Kvantiteter Nr/ år
49
Ekonomi 100 kr/år Uppl/nr
100 ex Kostn lnt 50 32 30 29
80 79 52 20 38 150 52 32 44
30 1316 565
30 615 588 1 2 1 2 2 13 10 2 3 1 40 1 40 1 25 1 35 11 10 6 6 131
167 1907 755
Socialstyrelsen
. Sociala meddelan- den: Allmänna häftet
2. Sociala meddelan- den: Statistisk information
3. Råd och anvisning- ar i socialvårds- frågor
4. Löner 1960 5. Samhällets barna- vård 1960
6. Socialhjälpen 1960 The cost and finansing of the social services in Sweden in 1961
Statistiska centralbyrån
1. Årsbok för Sveri- ges kommuner 1962 Brottsligheten 1960 Brottsligheten 1961 Fiske 1960 Folkräkningen 1960:V 6. Folkräkningen 1960:Vl 7. Folkräkningen 1960:V” 8. Folkräkningen 1960:Vlll . Företagens intäk- ter, kostnader och vinster år1960 10. Industri 1959 11. Jordbruk och bo- skapsskötsel 1961 12. Handel 19592 13. Handel 1961:1 14. Högre studier 1960/61 15. Kommunala valen 196221 16. Kommunernas finanser 1960 17. Kvartalsstatistik över utrikeshan- deln 18. Månadsstatistik över utrikeshan- deln 19. Sjöfart 1960 20. Sparbankerna 1961 21. Skattetaxeringarna samt fördelningen av inkomst och förmögenhet taxe- ringsåret 1961 22. Tjänstemän inom _! F'
weww
xD
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr är 100 ex Kostn lnt 4214 1519 8 100 2314 1501 12 41 262 9 100 385 14 2 20 675 4 1 7 178 1 7 272 1 13 48 18108 819 1 63 421 1 12 45 1 12 162 1 11 67 1 29 130 1 41 1 41 1 41 1 9 101 1 20 150 1 11 137 1 18 279 1 41 294 1 10 109 1 23 156 1 17 307 8 12 526 12 25 1090 1 10 145 1 11 107 1 18 120
statlig och statsunderstödd verksamhet åren 1958—1961 23. Vägtrafikolyckor 1960 24. Årsväxten 1962 25. Allmän månads- statistik 26. Byrån för befolk- ningsstatistik 27. Datamaskincentra- len
28. Kommersiella meddelanden . Riksbyrån för
folkbokföringen: Cirkulär
30. Sammandrag av till statistiska centralbyrån in- komna årsväxt- och skörderapporter 31. Statistical indica- tors of short term economic changes in ECE countries 32. Statistiska med- delanden 33. Statistisk tidskrift 34. Statistisk årsbok för Sverige 1962 2 ED
Statsstipendie- nämnden i Uppsala 1. Anvisningar för ifyllandet av ansökan om statsstipendium 2. PM för statsstipen- diateri Uppsala läsåret 1963/64
Stifts— och landsbiblioteket i Linköping 1. Verksamhets- berättelse 2. Tidskriftskatalog för Linköpings stad Skara 1. Verksamhets- berättelse Västerås 1. Musik i diskoteket 2. Verksamhets- berättelse
Tandläkarhögskolan i Malmö
1. Annual publica- tions
Kvantiteter N r/ år
11
12
300
18
1
Ekonomi 100 kr/är Uppl/nr 100 ex Kostn Int 9 284 8 111 10 59 35 461 20 25 30 83 29 477 38 43 20 50 3 H 22 936 20 1005 131 890 6 50 3 45 3 13 3 2 15 11 3 2 3 35 10 14 10 21 25 8 25
Tandläkarhögskolan i Stockholm
1. Vägledning för personalen vid Kungl Tandläkar- högskolan i Stockholm
Tekniska högskolan i Stockholm
. Katalog, del I . Katalog, del II . Katalog, del III . Studiehandbok Läro- och tim—
planer
6. Inbjudan till installations- högtidlighet
7. Kungl Tekniska högskolans hand- lingar
91%de
Tekniska högskolan i Lund
1. Underrättelser för inträdessökande 2. Katalog
Universitetet i Göteborg
1. Katalog (lärare, undervisning och examination, administrativa uppgifter)
. Undervisning och institutioner (medicinska fakul- teten)
3. Undervisning och institutioner (filosofiska fakul- teterna)
4. lnbjudning till professorsinstalla- tion
. Inbjudning till doktorspromotion -6. Upplysningar om institutioner och undervisning
7. Acta Universitatis Gothoburgensis N U'!
Universitetet i Lund
1. Universitetets årsskrift I (huma- nistiska fakulteten)
2. Universitetets årsskrift II (mate- matisk-naturveten- skapliga fakulteten)
Kvantiteter Nr/ år
_lA—l—l
16
11
Int
25
151
151 136
Ekonomi 100 kr/år Uppl/nr 100 ex Kostn 7 6 7 1041 39 83 10 13 39 164 46 228 53 34 8 6 12 513 10 22 10 4
947 41 160 13 26 30 55 15 21 18 23 25 24 10 638 1524 9 66 9 283 6
3. Studiehandbok för medicine studerande
4. Studiehandbok för studerande inom de filosofiska fa- kulteterna, allmän del
Studieplaner
. Inbjudningar till
professorsintalla- tioner
. Meddelanden
. Föreläsningar och
övningar 9. Studier i Lund 10. Inbjudning till
doktorspromotion
11. Matrikel 1959—1960 12. Årsberättelse 1959—1960
ow-
mu
Universitetet i Stockholm
1. Katalog (under- visning och exami- nation, administra- tiva uppgifter)
2. Bilaga till univer- sitetets katalog
3. Acta Universitatis Stockholmiensis
4. Studiehandbok (juridiska fakul- teten)
Universitetet i Umeå
1. Undervisning och examination. Administrativa
uppgifter
Universitetet i Uppsala
1. Katalog, del 1 (lärare, undervis- ning och examina- tion, administra— tiva uppgifter) . Studiehandbok för studerande inom de filosofiska fa- kulteterna, allmän del, samt studie- planer N
Veterinärhögskolan
1. Katalog 2. Läroplaner
Veterinärmedicinska anstalt, Statens
1. Meddelanden
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ UppI/nr år 100 ex Kostn Int X 21 86 X 57 51 16 16 59 2 8 16 20 12 67 2 100 296 1 250 15 1 15 16 1 7 515 92 1 12 81 964 132 2 90 613 3 2 120 22 16 6 264 128 X 15 65 1 9 2 4 9 882 10 2 130 632 10 250 34 1 3 26 1 3 8 80 S 3 80
Kvantiteter Nr/ år
Veterinärstyrelsen
1. Månadsrapporter om smittsamma husdjurssjukdomar i Sverige 12 2. Samling av författ- ningar och cirkulär m m angående veterinärväsendet 105 3. Veterinärkalender 1
Väginstitut, Statens 1. Verksamhets-
berättelse 1 2. Provning av sand- spriclare X
3. Determination of the ground frost line by means of a similar type of frost depth indica- tor X 4. Fältförsök med elektroosmotisk avvattning av lera X
Väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen
1. Riktlinjer för per- sonalpolitiken
2. Meddelanden
3. Handbok i arkiv- vård
4. Byggnadstekniska anvisningar, del Ill
5. Anvisningar och bestämmelser för vägs geometriska utformning
6. Föreskrifter om säkerhets- anordningen vid vägarbete . Föreskrifter och
anvisningar för brobyggnad
8. Vårt Verk Nl
Växtskyddsanstalt, Statens
1. Växtskyddsnotiser
2. Meddelanden 3. Flygblad
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna 1. Underrättelser för
U1X
XONO't
Ekonomi 100 kr/år
Kostn
Upp!/nr 100 ex 279 3 24 15 181 16 70 252 25 95 30 63 10 29 1 21 3037 125 52 146 705 3 35 113 30 765 1388 100 129 181 650 273 35 154 11 98 50 21 55
Int
37
329
20
25
178
20
71
59 11
inträdessökande till de tekniska högskolorna
Överstyrelsen för yrkesutbildning
1. Grunderna i före- tagsekonomisk redovisning (med tillägg)
. Uppgifter i före- tagsekonomisk redovisning, del 1 (med lösningar) . Uppgifter i före- tagsekonomisk N
L).)
redovisning, del 3 (med lösningar) . Hjälp-planscher .b
vid undervisningen
i elektroteknik med anvisningar, sats 1—2
5. Textil materiallära
(arbetsbok) 6. Regler och råd rörande maskin-
?”
so
ritningars och and- ra tekniska ritning- ars utförande
. Textila råmaterial.
(Texthäfte till undervisnings— materiel för textil materiallära vid skolor och kurser i sömnad och vävning) Uppgifter i håll- fasthetslära och grafostatik
. Visste Ni detta om
dagspress och dagspressannon- sering?
Överståthållarämbetet
1.
Kungörelser
Ekonomi Kvantiteter 100 kr/år Nr/ Uppl/nr år 100 ex Kostn Int 1 110 55 2776 6181 X 62 471 252 X 53 339 256 X 41 241 31 X 15 54 9 X 50 327 35 X 99 964 838 X 15 22 X 21 326 28» X 15 32 12 16 1 60 4 16 1
Allmänna läroverk, statliga samrealskolor, folk— skoleseminarier, skolor för blinda och döva, tek- niska gymnasier och andra skolor som redovisat katalog, arbetsordning och årsredgörelse (250 st)
BILAGAS
1. Publikationsverksamhet
Den statliga publikationsverksamheten har i utlandet utformats efter i princip tre oli— ka riktlinjer, nämligen centraliserad, delvis centraliserad och decentraliserad utgivning.
1.1 Storbritannien och Nordirland
Det mest kända exemplet på centraliserad utgivning är Her Majesty's Stationery Office (HMSO) i England. Styresmannen (the Controller) är organets chef och ansvarig inför finansministern för dess verksamhet och inför parlamentet för det finansiella re- sultatet. Vid början av varje session antas han som parlamentets tryckare och förläg- gare och erhåller liknande ställning av Nordirlands parlament. Han innehar privi- legium som drottningens tryckare av par— lamentsakter och har som sådan person- ligen copyright till alla officiella doku- ment.
I fråga om annat tryck av officiell karak- tär än parlamentstryck vilar initiativet till skrifternas tillkomst helt på vederbörande myndighet. HMSO, som skall bestrida kost- naderna för och ombesörja utgivningen av dessa skrifter, har emellertid bemyndigats att kritiskt granska alla förslag till publika— tioner. Granskningen avser dels det admini- strativa behovet, dels de finansiella konse- kvenserna. Myndigheterna begränsar sina skrifter till sådant som bedöms nödvändigt för att fullgöra verksuppgifterna. Till skyl- digheterna hör att hålla följande material tillgängligt:
1. beslut av verkställande myndighet 2. infordrat material som är tillgängligt en-
Publikations— och informationsverksamheten i andra länder
dast i officiella källor (handelsrapporter, statistik etc) . forskningsresultat 4. material i ämnen där myndigheten skall ge råd till allmänheten. Ud
Sedan beslut om utgivning fattats, bestäm- mer HMSO skriftens utseende, papper, upp- laga, pris och försäljningsåtgärder. Detta sker på organets förlagsavdelning (Publi- cations Division). Om publikation i något enstaka fall skall ges ut på privat förlag är det förlagsavdelningen som gör upp kon- trakt med förlaget.
Organets tryckeriavdelning (Printing Di— vision) vidarebefordrar manuskriptet an- tingen till egna tryckerier (särskilt i frå- ga om administrativa dokument) eller till utomstående tryckerier. Två tredjedelar av tryckeribehovet täcks genom utomstående tryckerier, vilket gör HMSO till den störste trycksaksbeställaren i England.
Det förutsätts av parlamentet att HMSO varken lämnar vinst eller förlust på sin verksamhet. Det är ett i stor utsträckning kommersiellt inriktat organ. Priserna sätts därför så att försäljningsintäkterna kom- penserar utgivningskostnaderna.
Priset brukar utgöra 2,5 gånger produk- tionskostnaden. Vissa undantag förekom- mer för att göra det möjligt att köpa pub- likationer till lågt pris liksom för att möj- liggöra utgivning av inte lönande men nöd- vändiga skrifter. Förluster på sådana täcks av vinster från andra.
HMSO finansierar sin verksamhet genom försäljningsintäkter och genom publika- tionsanslag. Inga publikationsanslag tillde—
las annan än HMSO. Den årliga begäran om anslag anses i viss mån verka hämman- de på organets affärsverksamhet.
Omkring en tredjedel av organets pub— likationer används av myndigheter. Återsto- den säljs genom åtta egna boklådor, genom den reguljära bokhandeln och genom en omfattande postorderverksamhet. En tred- jedel av försäljningen sker genom bokhan— deln. Det är möjligt att prenumerera på allt som ges ut inom ett visst fack och ett konto kan öppnas hos HMSO för abonnen- ten. HMSO har inte skyldighet att lager— hålla alla sina publikationer.
Antalet utgåvor per år utgör ca 5000. Omsättningen var år 1962 ca 400 milj kro- nor och antalet anställda 6800 personer. HMSO ombesörjer inte bara publikations— utgivningen åt staten utan även inköp av papper, tryck, bokbinderiarbete, kontors- maskiner och kontorsutrustning.
1.2 Kanada
Ett land med närliggande förhållanden är Kanada, där hittills alla tryckeri— och pap- persinköpsfrågor handlagts inom ett särskilt departement med ungefär samma verksam- hetsområde som HMSO. The Royal Com- mission on Government Organization, som granskat den kanadensiska statsförvaltning- en, framlade i oktober 1962 ett förslag en- ligt vilket nämnda departement skulle upp- höra och ingå i ett nyinrättat departement för inköp och lagerhållning inom statsför- valtningen. Den statliga tryckeriverksamhe- ten, som bedrivits med stor förlust och bris— tande effektivitet, borde enligt förslaget bli föremål för vidgad ekonomisk kontroll och ökad konkurrens från privatägda tryckeri- er. Förlagsverksamheten borde skiljas från tryckeriverksamheten och förlagsledningen även få i uppdrag att välja tryckeri för de statliga publikationerna. Förslaget innebär att tryckeriverksamheten minskar i betydel— se och förlagsverksamheten ökar. Den nu— varande titeln »The Queen's Printer» utgår och ersätts med »The Queen's Publisher» för ledaren av förlagsverksamheten, som enligt förslaget skulle sortera direkt under
det nya departementets chef. Tryckeriverk- samheten skulle ledas av en överintendent under den biträdande ministern.
Verksamheten har en omsättning om ca 65 milj kronor per år och sysselsätter ca 1 800 personer (år 1961). Alla intäkter går till en fond som ger verksamheten dess ka- pital.
1.3 USA
I USA är den statliga förlagsverksamheten också centraliserad även om centralisering- en inte drivits så långt som i England. Den huvudsakliga förlagsverksamheten sköts av Government Printing Office (GPO). Or- ganet sorterar under ett särskilt kongressor- gan som även utgör styrelse för GPO. Som namnet antyder är organet från början ett tryckeri, från vilket sedan vuxit ut en för- lagsavdelning — Public Documents Divi- sion. Denna drivs kommersiellt under led- ning av en Superintendent of Documents.
Till skillnad från HMSO synes GPO in- te bestrida kostnaderna för allt statligt tryck. I stället torde myndigheterna beställa tryck hos GPO, varför något beslut om ut- givning inte krävs från GPO:s sida.
En tredjedel av den beställda tryckvoly- men läggs ut på den privata marknaden. En stor del av det offentliga trycket torde emellertid gå vid sidan om GPO.
GPO:s verksamhet är självbärande utom vad gäller kongresstrycket, för vilket varje år erhålls visst anslag. Organet tar betalt för sina kostnader jämte 3 % ränta på eget kapital genom debitering på beställande myndighet. Förlagsavdelningen köper ex- emplar för försäljning sedan beställande myndighet erhållit sina exemplar. Priset motsvarar följandekostnaden, till vilken för- lagsavdelningen lägger 50 % vid försäljning till allmänheten. Försäljningen är till stor del baserad på postorder men även försälj— ning via egna boklådor förekommer.
GPO har ett eget kapital på ca 280 milj kronor. Ersättningar från myndigheter de- poneras i finansdepartementet och kan av GPO rekvireras för täckande av dess kost- nader för tryckning och bokbinderi. Den
del av förlagsavdelningens överskott, som inte erfordras för att köpa ytterligare tryck, inlevereras till finansdepartementet. Över- skottet uppgår årligen till mer än 25 milj kronor.
År 1961 omsatte GPO ca 500 milj kro- nor och hade 6 500 anställda. Förlagsavdel- ningen sålde för ca 60 milj kronor.
1.4 Nordiska länderna
I Finland verkar ett under finansdeparte— mentet fristående organ — Statens publika- tionsbyrå — som förlag för Finlands för- fattningssamling. Byrån har hand om för- säljning och distribution av de publikatio- ner och blanketter som ministerierna och de centrala ämbetsverken låter trycka. I samråd med dessa kan byrån även ge ut samlingar av lagar, förordningar och stats- rådsbeslut. Publikationsbyrån prissätter de publikationer och blanketter som byrån säl- jer med undantag av författningssamlingen och riksdagens publikationer.
I Danmark finns ett »Statens tryknings- kontor» som motsvarar statskontorets tryc- keriexpedition. Trykningskontoret är förlag för en rad statliga publikationer, främst utredningstrycket. Intäkterna från försälj- ningen redovisas till respektive ministerium efter avdrag av 40 %, som täcker bokhan- delsrabatt (20 %), ersättning till bokhan- delns centralexpedition (100/o) och kostna— derna för trykningskontoret (10%). Tryk— ningskontoret säljer även direkt utan distri- bution via bokhandeln.
I Norge har »Statens trykningskontor» samma uppgifter som statskontorets trycke- riexpedition men det har lagts fram förslag, som innebär en mer centraliserad förlags- verksamhet och en utökad statlig informa- tionsverksamhet.
1.5 Andra länder
Bland andra länder som har ett centralise- rat statsförlag märks Nederländerna och Schweiz.
Delvis centraliserad utgivning förekom- mer i Italien där det statliga tryckeriet sam-
arbetar med det statliga förlaget, som säljer publikationerna. Departementen har egna publikationsanslag som kan utnyttjas för tryckning och utgivning vid sidan om stats- tryckeriet och statsförlaget, vilket lär föran- leda en del oreda.
I Frankrike finns ett statligt förlag, som är knutet till premiärministerns ämbete. Det publicerar endast vissa skrifter av all- mänt intresse och dess roll är begränsad fastän den tenderar att ökai betydelse.
Till sist skall nämnas att enligt en inter- nationell utredning, varifrån vissa uppgifter till den lämnade redogörelsen hämtats, har flertalet länder en decentraliserad utgivning av statliga publikationer. (Se Public Rela- tions in Administration: I. Official Publica- tions. General Report av S Honoré. Inter- national Institute of Administrative Scien— ces, Bryssel 1962.)
2. Informationsverksamhet
När det gäller statlig informationsverksam— het har vissa länder vidtagit eller avser att vidtaga relativt omfattande åtgärder. I det följande lämnas en redogörelse för förhål- landena i några länder.
2.1 Storbritannien
| Storbritannien finns sedan år 1365 en be— stämmelse som innebär att alla beslut i par- lamentet anses vara delgivna medborgarna i och med beslutens fattande. Denna be— stämmelse skulle kunna tyda på att den statliga informationen i landet vore av be— gränsad omfattning. Så är emellertid inte fallet. Många anser Storbritannien utgöra en förebild för andra stater inte bara när det gäller utgivningen av publikationer utan även i fråga om organisationen av öv— riga delar av den statliga informationen. Denna organisation har gradvis vuxit fram under lösandet av de problem på informationsområdet som först de båda världskrigen och mellankrigstiden samt där- på efterkrigstiden ställt på statsförvaltning— en. Utbrottet av det första världskriget
krävde stora insatser av den statliga infor- mationen. Under ledning av ett par av de större tidningsutgivarna i landet organisera- des inom ett särskilt informationsdeparte- ment tre enheter för denna information: en för dominions, allierade och neutrala stater, en för hemlandets befolkning och en för fiendelandet. Vid krigsslutet upphörde des- sa enheter och en del av deras funktioner blev överförda till departementen, speciellt utrikesdepartementet. En rad pressavdel— ningar inrättades under mellankrigstiden på olika håll i förvaltningen. När det andra världskriget började, organiserades ånyo ett centralt departement för information. Så snart kriget var över beslöts att detta de- partement skulle upphöra och ersättas med ett särskilt organ för att bistå förvaltningen med alla de tjänster som är nödvändiga för en effektiv information. Detta organ — Central Office of Information (COI) — driver inte själv någon information. Ansva- ret för informationens innehåll ligger helt på de olika departementen. COI kan när- mast betraktas som en slags kvalificerad annonsbyrå inom den engelska förvaltning- en.
Organisatoriskt är den engelska informa- tionsverksamheten numera uppbyggd på följande sätt. Ansvaret för koordinering av all statlig informationsverksamhet ligger hos en medlem i kabinettet — kanslern för her- tigdömet Lancaster — som till sitt förfo- gande har en mindre stab av experter, vil- ka även står till premiärministerns disposi- tion. Alla departement och självständiga grenar av förvaltningen har egna pressav- delningar, som skall upprätthålla nära för- bindelser med press, radio och TV, vara rådgivare åt departement eller verk när det gäller information, ansvara för informa- tionskampanjer som departement eller verk beslutar samt svara på förfrågningar från allmänheten. Varje departement ansvarar för sin informationsverksamhet.
Det rent tekniska genomförandet av in- formationskampanjer åvilar emellertid COI såväl vad gäller information inom det egna landet som till andra länder. COI är orga— niserat på två administrativa avdelningar
samt följande nio produktionsavdelningar för:
1. annonser och reklam (samarbetar med
fristående annonsbyråer)
2. utställningar (produceras ibland av pri— vata firmor)
. film (produceras av privata firmor) . presstjänst till utlandet . fotografier
publikationer (trycks och säljs av HMSO) . handböcker, uppslagsböcker och arkiv- material . opinionsundersökningar och statistik
teknisk produktion och programservice för officiella gäster.
xigxmssw
5000
Under budgetåret 1959/60 uppgick COI:s utgifter till ca 27 milj kronor, varav över hälften avsåg annonsering.
2.2 Kanada
I den tidigare i denna bilaga nämnda ut— redningen angående den kanadensiska statsförvaltningen behandlas bl a den stat- liga informationen. Utredningen konstaterar att under senare är flera omständigheter framtvingat en mer systematisk handlägg- ning av informationsfrågorna. Sålunda har den växande omfattningen av regeringens verksamhet krävt ökad information till all- mänheten om regeringens program och po- litik, en ökad känsla av självständighet och oberoende i världspolitiken har fordrat in- tensifierad information i utlandet om den kanadensiska regeringens synpunkter och politiska mål, utvecklingen på masskommu- nikationsområdet har medfört krav på sär- skilda specialister och slutligen har utveck- lingen pä public relationområdet föranlett förslag att samma teknik skall utnyttjas i statsförvaltningen.
Enligt utredningen bör regeringens infor- mationsverksamhet täcka bl a följande be— hov:
1. Information till allmänhetens tjänst. Än— damålet med informationen skall bl a va— ra att utveckla och sprida kunskap, som kan vara till nytta för allmänheten eller som kan befrämja ekonomin, effektivite—
| i | I
ten eller marknadsföringen inom viss in— dustri.
2. Information för att erhålla allmänhetens stöd. Regeringens verksamhet kan under- lättas om den kan vinna allmänhetens medverkan i vissa fall. Till denna grupp hör information om inkomstdeklaration, information om lediga tjänster, informa- tion för att undvika köer på postanstal- ter m m.
3. Information för att upplysa allmänheten. Kännedom om regeringens verksamhet är en allmänhetens rättighet. Omfatt- ningen och spridningen av verksamheten gör det emellertid allt svårare att till- fredsställa behovet av information om denna verksamhet. Först och främst gäl— ler att myndigheterna är skyldiga att svara på frågor. Initiativet till ett of— fentliggörande kan vidare tas av myndig- heten själv. Denna information bör vara strängt faktabetonad och objektiv, den skall upplysa snarare än övertala, den skall vara återhållsam i omfattningen och den skall inte innehålla sådant som offentliggörs endast för att göra intryck på allmänheten.
4. Information till utlandet om inhemska förhållanden. För att sprida kännedom om Kanada, de möjligheter landet erbju- der och de politiska mål, mot vilka lan- det strävar, anses Kanada böra bedriva en omfattande, till utlandet riktad in- formationsverksamhet.
2.3 USA
Lokala, statliga och federala myndigheter i USA bygger i stor utsträckning sin informa- tionsverksamhet på kontakter med nyhets- media. anm många federala verk finns dess- utom informationsavdelningar som utnytt- jar annonser, direktreklam, film, utställ- ningar och andra media för att delge all- mänheten upplysningar om vederbörande verk eller om förhållanden som mottagaren kan ha nytta av. Den federala informations- verksamheten är sedan det senaste krigets slut decentraliserad.
Nyheterna inom de lokala och delstatli—
ga förvaltningarna kommuniceras genom pressen och i viss mån även genom radio och TV. Nyhetsmedia bevakar regelbundet de parlamentariska församlingarna, ämbets— verken och domstolarna. Övervägande de- len av informationen till allmänheten utgår från kongressen, Vita huset, departementen i Washington och de federala myndigheter- na. Den viktigaste nyhetskällan anses kon- gressen vara. Kommittésammanträdena är därvid ofta viktigare än sessionerna. »Hea- rings» med ledande personer inom nationen ger väsentliga nyheter.
I en studie över amerikansk nyhetsför- medling, som utkom år 1952, angavs Vita huset som den näst viktigaste källan till nyheter. Det är möjligt att den aktivitet, som de senaste presidenterna utvecklat, gjort presidentens ämbete till den viktigaste nyhetskällan. I vart fall är den det när kon- gressen inte är samlad.
Presidentens pressekreterare håller vid ett par tillfällen varje dag konferens med journalister och redogör för presidentens program och verksamhet. Dessutom blir pressekreteraren ständigt kontaktad av oli— ka nyhetsmedia inte bara i Washington utan från olika håll i världen då man önskar besked.
När presidenten anser behov föreligga hålls konferens med press, radio och TV, varvid de närvarande har rätt att ställa de frågor de önskar. Presidenten å sin sida är ofta angelägen att lämna så mycket infor- mation om sin verksamhet som möjligt.
Varje departement och annat större stat- ligt organ har pressombudsmän anställda. I många departement håller ministern regel- bundna konferenser. Utrikesministerns presskonferenser anses särskilt viktiga. Hans pressekreterare håller dagliga konferenser för pressen.
2.4 Norge
I det betänkande, som ligger till grund för tidigare i redogörelsen nämnda förslag att inrätta en statlig informationsavdelning m m i Norge, framhålls bl a att den statliga informationen inte hållitjämna steg med ut-
vecklingen. Behovet av sådan information har ständigt ökat. En statlig informations- verksamhet måste vara saklig och objektiv, vilket bl a innebär att den skall vara parti- politiskt neutral. Den enskilde medborga- ren har ett rättmätigt krav att få informa- tion om det som påverkar hans dagliga liv. Informationen bör lämnas i sådan form att medborgaren förstår den, på sådant sätt att informationen når honom och vid en tid— punkt då han har användning för informa- tionen.
Det finns inte någon generell bestämmel- se om informationsplikt för statsförvalt- ningen. I betänkandet föreslås att det an- tingen i regeringsinstruktionen eller genom kungligt beslut införs en sådan bestämmelse när det gäller beslut, som är av väsentlig betydelse för samtliga eller större delen av medborgarna eller som eljest kräver infor- mation.
Informationstjänsten i statsförvaltningen måste vara så placerad att den känner till betydelsefulla händelser och förvaltningens syn på dessa. Utredningen föreslår att det inrättas en central informationsavdelning
under finansdepartementet. Avdelningen bör bestå av ett informationskontor, ett an- nonskontor, ett tryckerikontor samt ett för- säljnings— och distributionskontor. Initiativet till informationen föreslås skola ligga hos förvaltningsmyndigheterna och det centrala informationsorganet skall endast lämna tek— niskt bistånd även om det skall kunna sti- mulera till informationsåtgärder eller avrå— da från sådana. Informationsavdelningen skall regelbundet ordna möten med ledarna för informationsverksamheten vid förvalt- ningsmyndigheterna och utveckla samarbe- tet med intresserade institutioner utan egen informationsverksamhet.
Förslaget har inte antagits av stortinget i sitt ursprungliga skick. Man har i stället beslutat att ett statligt informationsorgan skall pröva informationsverksamheten inom förvaltningen samt för de olika myndighe- terna ange informationsåtgärder som bör vidtas, ändras eller upphöra. Det nya orga- net skall leda gemensamma, centrala infor- mationsinitiativ, tex vägledning och infor- mation till allmänheten om allmänna för- hållanden inom statsförvaltningen.
BILAGA 6 Myndigheternas kostnader m m i konsekutiv ordning Kostn Int Antal Kostn Int Antal Myndighet (100-tal kr) publ Myndighet (100-tal kr) publ Riksdagen 23264 2206 1 Ortnamnskommissionen 845 15 1 Departementen 18558 2079 30 Naturvetenskapliga forsknings- Statistiska centralbyrån 18108 819 34 råd, Statens 843 522 1 Patent- och registreringsverket12571 988 5 Försäkringsinspektionen 613 18 2 Skolöverstyrelsen 11608 10642 43 Jordbrukets upplysnings- Arbetsmarknadsstyrelsen 9307 533 26 nämnd 601 6 3 Byggnadsforskning, Statens råd Fångvårdsstyrelsen 598 4
för 4705 1448 9 Institut för hantverk och Generaltullstyrelsen 4382 7 9 industri, Statens 589 5 Institut för konsumentfrågor, Geologiska undersökning,
Statens 4281 3336 7 Sveriges 574 310 1 Socialstyrelsen 4214 1519 7 Karolinska sjukhuset 511 3 Riksrevisionsverket 3662 472 4 Regeringsrätten 509 1 Riksförsäkringsverket 3312 40 14 Flygtekniska försöksanstalten 397 11 2 Riksskattenämnden 3271 8 Arbetarskyddsstyrelsen 394 181 4 Väg- och vattenbyggnads— Forskningsanstalt för lant-
styrelsen 3037 329 8 mannabyggnader, Statens 391 30 2 Överstyrelsen för yrkes- Arbetsdomstolen 362 269 1
utbildning 2776 6181 9 Handelshögskolan i Göteborg 355 20 & Kriminaltekniska anstalt, Alnarps lantbruks-, mejeri-
Statens 2489 19 och trädgårdsinstitut 323 11 Sjöfartsstyrelsen 2381 305 6 Landsmåls- och Folkminnes— Jordbruksnämnd, Statens 2189 78 2 arkivet i Uppsala 322 23 4 Medicinalstyrelsen 2133 215 18 Livrustkammaren 316 28 2 Maskinprovningar, Statens 2125 2308 3 Länsstyrelsen i Stockholms län 316 5 1 Biblioteket, Kungl 2110 3 Folkhälsan, Statens institut Konjunkturinstitutet 2006 256 2 för 296 88 2 Skogsstyrelsen 1906 5 6 Centrala sjukvårdsbered- Civilförsvarsstyrelsen 1901 303 16 ningen 290 55 2 Pris- och kartellnämnd, Veterinärstyrelsen 279 37 3
Statens 1561 68 3 Länsstyrelsen i Värmlands län 275 6 1 Universitetet i Lund 1524 136 12 Växtskyddsanstalt, Statens 273 71 3 Bostadsstyrelsen 1417 489 3 Länsstyrelsen i Göteborgs Meteorologiska och hydrolo- och Bohus län 267 48 1
giska institut, Sveriges 1381 172 5 Fiskeristyrelsen med statens Lantbruksstyrelsen 1309 277 10 vatteninspektion 261 2 2 Länsstyrelsen i Västernorrlands Väginstitut, Statens 252 1 4
län 1239 668 2 Byggnadsstyrelsen 226 1000 5 Kontrollstyrelsen 1137 1 3 Lantmäteristyrelsen 220 114 1 Skogshögskolan 1085 44 4 Länsstyrelsen i Älvsborgs län 217 66 1 Tekniska högskolan i Rikets allmänna kartverk 216 4 1
Stockholm 1041 46 7 Länsstyrelsen i Skaraborgs län 202 1 Byggnadsforskning, Statens Journalistinstitutet i Göteborg 200 1
institut för 1025 670 1 Geotekniska institut, Statens 187 76 2 Lantbrukshögskolan 1009 125 6 Nationalmuseum 186 27 2 Chalmers tekniska högskola 985 66 4 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 185 67 1 Universitetet i Stockholm 964 132 4 Länsstyrelsen i Jämtlands län 164 1 Universitetet i Göteborg 947 151 7 Karolinska mediko-kirurgiska Universitetet i Uppsala 882 10 2 institutet 148 2 SOU 1967: 5 131
Kostn Int Antal Kostn Int Antal Myndighet (100-tal kr) publ Myndighet (100-tal kr) publ Länsstyrelsen i Malmöhus län 142 1 Överstyrelsen för de tekniska Länsstyrelsen i Jönköpings län 135 1 högskolorna 55 1 Centrala frökontrollanstalt, Historiska museum, Statens 49 1 Statens 133 3 3 Handelsflottans välfärdsråd 42 1 Etnografiska museum, Statens 132 48 1 Domkapitlet i Karlstad 38 1 Länsstyrelsen i Kalmar län 131 56 1 Provningsanstalt, Statens 38 101 1 Länsstyrelsen i Västerbottens Stifts- och landsbiblioteket län 130 9 1 i Västerås 35 1 2 Polisväsendets organisations- Serafimerlasarettet 35 1 nämnd 130 3 Veterinärhögskolan 34 2 Länsstyrelsen i Östergötlands Domkapitlet i Uppsala 31 1 län 129 1 Lantbrukskemiska kontroll- Länsstvrelsen i Hallands län 126 66 1 anstalt, Statens 30 1 Bankinspektionen 123 4 2 Tandläkarhögskolan i Malmö 25 1 Brandinspektion, Statens 122 1 Domkapitlet i Linköping 22 1 Nämnden för internationellt Domkapitleti Lund 20 1 bistånd 119 1 Farmaceutiska institutet 20 1 Flyg- och navalmedicinska Kommerskollegium 20 1 nämnden 115 1 Biltrafiknämnd, Statens 18 1 Länsstyrelsen i Södermanlands Överståthållarämbetet 16 1 1 län 113 1 Domkapitlet i Strängnäs 14 1 Länsstyrelsen i Uppsala län 111 25 1 Domkapitlet i Växjö 14 1 Journalistinstitutet i Stock— Domkapitlet i Stockholm 14 1 holm 110 1 Stifts- och landsbiblioteket Länsstyrelsen i Norrbottens i Linköping 13 2 län 109 7 1 Domkapitlet i Skara 10 1 Länsstyrelsen i Västmanlands Tekniska högskolan i Lund 10 2 län 105 23 1 Medicinalstyrelsens sjukvårds- Akademien för de fria beredskapsnämnd 10 3 konsterna 103 2 Domkapitleti Göteborg 9 1 Länsstyrelsen i Blekinge län 97 1 Universitetet i Umeå 9 1 Bakteriologiska laboratorium, Domkapitlet i Visby 8 1 Statens 96 1 Sjuksköterskeskola, Statens i Länsstyrelsen i Kronobergs Stockholm 8 3 län 84 5 1 Domkapitlet i Härnösand 7 1 Kammarrätten 82 2 Domkapitlet i Luleå 7 1 Veterinärmedicinska anstalt, Tandläkarhögskolan i Statens 80 1 Stockholm 7 1 Mynt— och justeringsverket 79 44 1 Statsstipendienämnden i Länsstyrelsen i Kopparbergs Uppsala 6 2 län 78 1 Domkapitlet i Västerås 5 1 Länsstyrelsen i Kristianstads Riksarkivet 3 6 2 län 77 5 1 Stifts- och landsbiblioteket i Skeppsprovningsanstalt, Skara 3 1 Statens 72 14 1 Hingstdepå och stuteri, Skogsmästareskola, Statens 71 47 1 Statens 2 1 Länsstyrelsen i Örebro län 68 16 1 Handelsflottans pensions- Hyresråd, Statens 63 1 anstalt 2 4 Länsstyrelsen i Gotlands län 59 1
BILAGA7
PM angående skolöverstyrelsens förlagsverksamhet
(Sammanställd av förlagschefen 29.11.1965)
SÖ-förlaget har växt fram och arbetar som ett serviceförlag inom skolöverstyrelsens ram. Förlagets existens är direkt betingad av SÖ:s strävan att genom tryckta anvis- ningar och utveckling av lämpliga och rikt— givande läroböcker och andra hjälpmedel aktivt medverka till undervisningens ut- formning och ett snabbt genomförande av skolreformerna — ur såväl organisatorisk och administrativ synpunkt som beträffan- de de pedagogiska metoderna. Utvecklingen av förlagets utgivning och arbetsformer kan därför ses som en funktion av SÖ:s succes— sivt ökade åtaganden i dessa avseenden.
Utvecklingen fram till 1965
Det nuvarande SÖ-förlaget har sitt ursprung i den gamla skolöverstyrelsens förlagsverk- samhet och i den tidigare yrkesöverstyrel- sens bokdetalj. Den förra utvecklades under 1940—talet och bygger formellt på Kungl brev av 10 februari 1950, som ger SÖ rätt »att utgiva publikationer, som befinnas er- forderliga för ett ändamålsenligt bedrivande av arbetet vid de överstyrelsen underställda läroanstalterna och vilkas utgivande beräk- nas kunna bekostas genom till överstyrelsen inflytande inkomster av sålunda utgivna publikationer.»; i Kungl brev av den 25 juli 1958 medgavs SÖ rätten att låta publika- tionsverksamheten »omfatta jämväl fram— ställning och försäljning av sådana pedago- giska hjälpmedel som smalfilm, tonband, bildband och grammofonskivor.» För KÖY:s bokdetalj angavs vissa motsvarande princi- per i instruktionen för överstyrelsen.
De båda tidigare förlagsenheterna arbeta-
de i nära anslutning till övriga arbetsenhe- ter inom respektive överstyrelse och utan klar avgränsning vare sig i fråga om arbetet med framställningen av publikationerna el- ler ur ekonomisk synpunkt. Detta till trots fick verksamheterna stor omfattning med relativt breda sortiment och utvecklades — särskilt inom skolöverstyrelsen — ganska långt i riktning mot självfinansiering. Utvecklingen av de båda förlagsenheter- nas försäljning av skrifter, AV-material och övningsmateriel — både av egen produktion och i distribution för andra — kan belysas med följande uppgifter om den totala för- säljningen under några budgetår (avrundade
belopp):
SÖ:s förlagsverksamhet KÖst bokdetalj 1960/61 246 000:— kr (C740 000:— kr) 1963/64 846 000:— kr 715 0002— kr 1964/65 1 369 000:— kr 915 000:— kr
Således har den sammanlagda försäljningen ökat under de båda föregående budget- åren från c 1,6 milj kr till c 2,3 milj kr; under innevarande hösttermin har försälj- ningen ökat ytterligare trots att den nya förlagsorganisationens större produktions— kapacitet endast i mindre utsträckning hun- nit medföra ett utökat försäljningsunderlag.
I anslutning till sammanslagningen av de båda tidigare överstyrelserna till nya skol- överstyrelsen och inför den ökade mängden av åtaganden för förlagsverksamheterna gjordes hösten 1964 i samråd med stats- kontoret en utredning, som ledde till beslut av verksledningen om att förlagsenheterna skulle sammanföras och omorganiseras till ett mera reguljärt förlag inom SÖ:s ram. Det nya förlaget skulle utvecklas till en eko-
nomiskt självbärande förlagsverksamhet med adekvata arbetsmetoder och resurser för en utökad och fackmässig produktion.
Den nuvarande förlagsorganisationen
Efter anställningen av en förlagschef i de- cember 1964 utformades riktlinjerna för den nya förlagsorganisationen. Under 1965 har dessa riktlinjer till stor del omsatts i vad gäller den konkreta utformningen av förla— gets organisation och arbetsrutiner, anskaff- ningen av lokaler och personalresurser samt utvecklingen av marknadsföringen och etab- leringen av förlaget utåt. Därvid har nog— grannare erfarenheter och överväganden om uppgifterna för förlaget motiverat en i viss mån annan omfattning och organisation av verksamheten än vad man tidigare utgick ifrån.
Den nuvarande förlagsverksamheten ar— betar i vissa avseenden som andra reguljära förlag och har bl a samma inre organisation samt personal med samma funktioner och tjänsteställning som dessa. Att förlaget ar- betar inom ramen för den statliga förvalt- ningen och i nära kontakt med övriga ar- betsenheter inom SÖ innebär å andra sidan vissa särdrag beträffande administration, ekonomiska principer, produktval och pro- duktutformning.
a. Organisation och personal: Personalen uppgår till drygt 30 personer som fördelar sig på administration, redaktion och pro- duktion (Hantverkargatan 12), på expedi- tion och Iager (Valhallavägen 191) samt en utställnings- och butikslokal (i nya SÖ-hu— set, Hantverkargatan 25); specialredaktio— nerna för »Aktuellt från skolöverstyrelsen» respektive »Pedagogiska Meddelanden från skolöverstyrelsen» finansieras dessutom av förlaget. Ur organisatorisk och juridisk syn- punkt är förlaget en arbetsenhet inom SÖ, inordnad under byrå A 3.
b. Uppgift och ekonomisk målsättning: SÖ— förlagets uppgift är att vara ett service- förlag åt SÖ och för SÖ väsentliga områden — att ombesörja en självfinansierande och
fackmässig förlagsproduktion av det omfat- tande material som framkommer i anslut- ning till SÖ:s egen verksamhet och av annat material för SÖ:s intresseområde som SÖ vill främja utgivningen och påverka utform- ningen av. För att denna utgivning skall ske med bästa ekonomi och utförande bör för- laget arbeta efter företagsekonomiska och strikt affärsmässiga principer och med de resurser och metoder som krävs för en ra- tionell avlastning av övriga arbetsenheter — d v 5 med de arbetsuppgifter kring fram- ställningen och distributionen av trycksaker och andra förlagsprodukter som kräver re- daktionell och grafisk yrkeskunskap.
Av den ekonomiska målsättningen följer bl a att förlaget måste eftersträva täckning av alla kostnader och i princip ta betalt för alla produkter och tjänster. Detta gäller i lika män i förhållande till SÖ — ur ekono— misk synpunkt kan förlaget betraktas som fristående och har därför en avräkning med SÖ som i princip innebär att förlaget å ena sidan får betalt för alla produkter som le— vereras till SÖ men å andra sidan belastas med de kostander SÖ har för förlaget. Själv- bärighetsprincipen och den fullständiga kostnadsredovisningen syftar till en pris- sättning som så långt möjligt låter pro- dukterna bära sina verkliga kostnader: ut- över de direkta framställningskostnaderna även del i förlagets allmänna omkostnader. Vid prissättningen utgår man dock inte från självkostnaderna för den enskilda titeln i snävare mening utan beaktar genom den valda kalkylmetodiken och vissa generella pålägg, som avstäms mot bokföringsresul- tatet för den samlade förlagsrörelsen, för- lagets kalkylerade styckekostnad för titeln i fråga. Så långt det är rimligt bör inom ramen för förlagets ekonomi mera lönsam- ma titlar få stödja de titlar som kan säljas endast i mindre upplagor och därför skulle bli alltför dyra. Av målsättningen följer också att förlaget bör bedriva en aktiv ut- givningspolitik och marknadsföring för att skapa ekonomiskt underlag för en produk- tion av god kvalitet och även för en sådan mindre lönsam utgivning som är angelägen för SÖ.
Förlaget är inte i egentlig mening vinst- drivande men eftersträvar utöver kostnads- täckning sådana marginaler som ger till- räckligt utrymme för balansering av ekono- min från år till år. Verksamheten skall fi- nansieras med försäljningsintäkterna. An- slagsmedel tillförs icke förlaget annat än i den meningen att visst material som utfor- mas till förlagsprodukter kan ha bekostats med anslagsmedel; normalt kommer detta till uttryck i ett lägre pris på produkten.
c. Arbetssättet och förlagets motivering: Om arbetssättet i övrigt kan allmänt sägas att det så långt möjligt avpassats till upp- giften att producera och marknadsföra för- lagsprodukter — beträffande administra- tion, redovisning, arbetsrutiner och fram- trädande utåt arbetar förlaget i stort sett som andra förlag och tillämpar så långt det är möjligt och rimligt inom förlagsbran- schen rådande praxis. Den särskilda förlags- beteckningen — SÖ-förlaget/Skolöversty- relsen — har både ekonomiska och praktis- ka motiveringar och gör det enklare att följa praxis i fråga om avtal, förlagsrätt etc. Inte minst viktigt är entydiga adressupp- gifter som underlättar för kunder och leve- rantörer att nå fram snabbast möjligt och direkt till förlaget med order, leveranser och fakturor.
Fördelarna av ett eget förlag inom SÖ och en förlagsproduktion i nära samarbete med de olika arbetsenheterna är många. Allmänt kan man räkna med en mera om- fattande och fackmässig utgivning än om SÖ:s egna anslag och övriga arbetsenheter skulle belastas i full utsträckning. Genom det underlag som försäljningen skapar blir det möjligt för SÖ att i egen regi överföra till färdigprodukter, och ställa till under- visningsväsendets förfogande, även resulta- tet av det interna arbetet, bl a av det om— fattande utvecklingsarbetet — det gäller olika slags publikationer men också filmer och annat AV-material, som ofta inte kan produceras på rent kommersiell bas. En ak- tiv marknadsföring skapar effektiva distri- butionskanaler till avnämarna och medver- kar till en ökad spridning av den önskvärda
utgivningen — det kan i vissa fall vara en fördel att förlaget kan rekommendera pro- dukterna i friare former utan att det får karaktären av åläggande från SÖ. Utgivningen från eget förlag kan vidare ske med möjlighet för SÖ att ge prioritet åt vissa projekt inom ramen för förlagets resurser och att direkt påverka utformning- en av produkterna genom att ämnessak- kunniga och pedagogisk expertis får tillfälle att följa förlagets arbete — vilket också ur förlagssynpunkt är en favör. Med en för- lagspersonal på nära håll som med tiden bör bli väl införstådd med SÖ:s intentioner kan arbetsenheterna mera radikalt och på ett tidigare stadium avlasta sig arbetet med själva trycksaksproduktionen och lättare få den yrkeshjälp som behövs — jämfört med om man måste anlita främmande förlag.
d. Utgivningen och produktvalet: Förlagets utgivning och försäljning av skrifter, AV- material och övningsmateriel avser i stort sett följande kategorier, alla med inriktning på SÖ:s intresseområde:
1. anvisningar för skolan beträffande såväl administration och organisation som själva undervisningen;
2. hjälpmedel för sådana elevkategorier som är för små för att normalt utgöra un- derlaget för en rent kommersiell försälj— ning;
3. rapporter, metodiska anvisningar och hjälpmedel som framkommer i anslut- ning till det pedagogiska utvecklingsar- betet i SÖ:s regi;
4. hjälpmedel i anslutning till nya under- visningsformer och nya ämnen i den ut- sträckning som SÖ vill medverka till ut- formningen av och försörjningen med adekvata hjälpmedel.
Beslut om utgivning av den enskilda ti- teln fattas gemensamt av skolrådet på administrativa avdelningen, förlagschefen samt ansvarig chef och ämnessakkunniga medbedömare inom av utgivningen berörda arbetsenheter. Utgivningsbeslutet baseras i lika mån på förlagsekonomiska övervägan- den (i form av en förkalkyl) som på övervä- ganden om utgivningens angelägenhetsgrad
ur pedagogisk synpunkt eller med hänsyn till SÖ:s målsättning i övrigt. Enligt dessa principer föreligger inget hinder för en ak- tiv utgivningspolitik med hänsyn till förla- gets ekonomi och som skulle innebära att förlaget tar initiativet till utgivningen av lönsamma titlar.
I fråga om produkternas uppläggning och utformning råder ett nära samarbete mellan förlaget och SÖ:s sakkunniga, som genom rådgivning och granskning kan med- verka till att SÖ:s intentioner förverkligas i pedagogiskt avseende.
e. Marknadsföring och försäljning: Förla- gets försäljning av såväl egna produkter som av förlagsprodukter i distribution för andra riktar sig i första hand till skolor och anknytande institutioner men även till all- mänheten. Förlaget har — till skillnad från andra förlag — till största delen direktför- säljning men säljer även genom bokhandeln (med gängse rabatter). En del av produk- tionen och försäljningen avser beställningar av hela upplagor från SÖ:s sida.
På marknadssidan inriktas arbetet på att skapa effektivare produktinformation och distributionsformer för att i enlighet med förlagets ekonomiska målsättning och prin- ciper uppnå bästa möjliga försäljningsresul- tat. Därvid utnyttjas alla de informations- vägar och reklammetoder som bedöms vara effektiva -— informationsbrev och kataloger till kundkretsen, annonser, recensions- och friexemplar i informerande syfte, utställ- ningar, påseendeförsäljning samt direkta Säljkontakter med inköpande instanser.
Som ett led i effektiviseringen av mark- nadsföringen öppnade förlaget i november en kombinerad utställning och försäljning i en butikslokal i SÖ-huset. Det kan vara av intresse att här framhålla en del motive- ringar och erfarenheter i anslutning till denna utbyggnad av verksamheten.
Butikens program kan sammanfattas i följande punkter:
1. utställning och försäljning (såväl genom rekvisitioner som kontant) av förlagets artiklar
2. utlämning från handlager i anslutning
till lokalen av rekvisitioner för avhämt- ning samt av tilldelade friexemplar
3. indirekt information om SÖ:s verksam- hetsområde genom att Sö i anslutning till skyltningen utställer montage och an- nat informationsmaterial.
Utlämningen från handlagret är att be- trakta som en viktig serviceuppgift — sär- skilt med tanke på alla inköp och rekvisi- tioner från SÖ och från besökare till SÖ. Butikens lager har dessutom möjliggjort en mera rationell lösning av lokalfrågan för huvudlagret och expeditionen, som därmed kunde placeras i lämpliga lokaler i en an- nan del av staden.
Kontantförsäljningen är att betrakta som en marginell verksamhet och som en ser- vicefråga men har under den tid som gått gett bättre resultat än väntat.
Huvudmotiveringen för butiksutställning- en är dess betydelse för produktinformatio- nen och som en indirekt försäljningsfräm- jande anordning. Föreståndare för utställ- ningen och försäljningen är förlagets nyan- ställde säljledare, som även arbetar med marknadsföringen och produktinformatio- nen i övrigt och som i och för sig behövs för marknadsföringen av förlagets växande utgivning. Genom demonstrationsmöjlighe- tema i butikslokalen får säljledaren kontakt med många kategorier som kan beräknas informera vidare om förlagets produkter el- ler svarar för inköpen för skolans räkning — såväl SÖ:s egen personal som de många skolchefer, konsulenter, lärare, föreståndare för LPH och AV-centraler mfl från fältet som varje år besöker SÖ.
Butikslokalen kan därigenom beräknas ge bättre underlag för en säljledare på för— laget — särskilt som butiken inte kräver bemanning av någon försäljningspersonal i övrigt och därför inte förorsakar personal- kostnader som skulle uppvägas av inkomster av den egentliga direktförsäljningen.
Förlagets arbetssituation
Den nuvarande utvecklingsfasen präglas i hög grad av den dubbla belastningen som-
det innebär att samtidigt med inarbetandet av de rutiner som organisationen kräver och genom utveckling av resurserna hinna fatt ett i utgångsläget alltför stort produk- tionsprogram med delvis snäva tidsmargina- ler (bl a läroböcker för det nya gymnasiet). En mera definitiv avvägning av den nya
förlagsorganisationens resurser kan väntas ta ytterligare ett år i anspråk. Samtidigt återstår att ytterligare anpassa verksamhets- formerna i riktning mot en självbärande af— färsdrivande verksamhet inom ramen för de föreskrifter som gäller för den statliga för- valtningen.
BILAGAB
1. Tillkomst och nuvarande organisation
Med bifall till Kungl Maj:ts förslag i pro- position nr 239 medgav 1921 års riksdag att en statens tryckerisakkunnige jämte erfor- derliga biträden fick anställas. Den sakkun- niges främsta uppgifter förutsattes vara att genomföra enhetlighet och planmässighet med avseende på det statliga tryckets upp- ställning och utförande. Befattningen in- ordnades från början inte under något äm- betsverk. I samband med att den förste in- nehavaren lämnade befattningen som tryc- kerisakkunnig uppkom fråga om ändrad organisation. På Kungl Maj:ts uppdrag verkställdes utredning i frågan av statskon- toret. I enlighet med utredningens förslag beslöt 1935 års riksdag (prop nr 194) att inrätta en statens tryckeriexpedition, anslu- ten till statskontoret. Anknytningen till ett centralt ämbesvertk ansågs kunna medföra åtskilliga fördelar, bl a skulle institutionen därigenom vinna i auktoritet och vissa besparingar i förvaltningskostnader skulle kunna åstadkommas. Expeditionen förutsat— tes komma att få en relativt självständig ställning. De förändringar som skett efter år 1935 har närmast avsett personalen.
På tryckeriexpeditionen, som ingår i statskontorets fjärde utredningsavdelning, tjänstgör för närvarande följande personal.
Chef 1 organisationsdirektör (Ce 1)
Tryckningsärenden 1 byrådirektör (Ag 25) 1 förste byråsekreterare (Ae 22) 1 byråassistent (Ae 20)
Statskontorets tryckeriexpedition
Blankettkonstruktion 1 förste byråsekreterare (Ae 24) 1 byråassistent (Ae 19) 2 blankettekniker (Ae 13)
Kontorspersonal 1 kontorsskrivare (Ae 13) 2 biträden (regl bef gång)
2. Arbetsuppgifter
Enligt Kungl Maj:ts instruktion för stats— kontoret (SFS 1965:703) åligger det äm- betsverket bl a att handlägga frågor om tryckning för statens räkning samt därvid verka för planmässighet, enhetlighet och sparsam- het vid tryckning, häftning och inbind- ning.
Vidare stadgas i tryckningskungörelsen (SFS 1937:780 mändr) att statliga myndigheter är skyldiga att beträffande förekommande tryckningsarbeten ävensom häftnings— och inbindningsarbeten inhämta statskontorets råd och anvisningar angående arbetets planläggning och utförande i den mån kost- naderna för tryckningen överstiger 300 kro- nor.
Enligt nämnda kungörelse ankommer det även på statskontoret att, när myndighet i Stockholm därom framställer begäran, om- besörja tryckning för myndighetens räkning samt att på anmodan av vederbörande be- ställare verkställa upphandling av tryckpap- per.
Har kommittéer, kommissioner och sak- kunniga förordnats av Kungl Maj:t för ut- redning av viss fråga eller jämlikt Kungl
Maj:ts bemyndigande tillkallats av departe- mentschef eller myndighet, skall all tryck- ning åt dessa beställas genom statskontorets försorg såvida tryckningen ej är av obetyd- lig omfattning. Ämbetsverket skall vidare övervaka det beställdas utförande i den mån så kan ske.
Räkning å tryckning skall, där beloppet överstiger 300 kronor, av myndighet eller kommitté insändas till statskontoret för granskning och må inte betalas innan stats- kontorets tryckeriintendent tecknat godkän- nande på räkningen.
Dessutom förekommer i författningar, som avser särskilda serier eller grupper av publikationer, bestämmelser med anknyt— ning till statskontorets tryckeriexpedition. Nämnas kan SFS 1922:98 angående sta- tens offentliga utredningars yttre anord- ning, som bl a stadgar att det åligger sta- tens tryckerisakkunnige att meddela närma— re föreskrifter angående utredningarnas ut— styrsel ävensom att fastställa deras försälj— ningspris. I SFS 1960:52 om statsbidrag till kostnader för vissa vetenskapliga avhand- lingar sägs bla att tryckningsbidrag må utgå endast om anbud å tryckningskostna- den infordrats av disputanden och godkänts av tryckeriintendenten i statskontoret samt att yttrande över ansökan om statsbidrag skall infordras av tryckeriintendenten i statskontoret då skäl därtill föreligger. I taxeringskungörelsen (SFS 1957:513) stad- gas bl a att statskontoret skall låta trycka och efter rekvisition till länsstyrelserna och mel- lankommunala prövningsnämndens kansli utlämna erforderligt antal exemplar av skatte- och taxeringsförfattningarna samt för taxeringsarbetet erforderliga blanketter och längder, till vilka formulär fastställts av Kungl Maj:t eller riksskattenämnden. l SFS 1953:526 angående det statistiska tryc- kets yttre anordning sägs bl a att försälj- ningspriset skall bestämmas av vederböran— de myndighet i samråd med statskontorets tryckeriintendent.
På grundval av sålunda meddelade be- stämmelser och utbildad praxis består tryc— keriexpeditionens arbete av följande upp- gifter.
Bilaga & Råd och anvisningar
Dessa meddelas på flera sätt. I vissa fall infordrar vederbörande myndighet själv an- bud på olika slag av tryckning, varefter an- buden översänds till tryckeriexpeditionen för granskning och yttrande. Härvid har vanligen tryckeriexpeditionen i förväg råd- frågats beträffande val av tryckeri och lämpligt utförande. Om tryckeriexpeditio- nen finner att inte något av de inkomna anbuden är godtagbart, infordrar expedi- tionen kompletterande anbud. I samband härmed kan nämnas att — enligt särskilt beslut — statskontoret beträffande upp- handling av trycksaker är befriat från skyl- dighet att strikt iakttaga upphandlingskun- görelsens formella föreskrifter för statlig upphandling vad gäller infordrande av an- bud. Statskontoret äger alltså i detta avse- ende förfara på sätt som med hänsyn till upphandlingens beskaffenhet och storlek samt kravet på affärsmässighet i varje sär- skilt fall prövas lämpligt.
I andra fall överlåter myndigheterna helt till tryckeriexpeditionen att infordra anbud, varefter myndigheterna verkställer inköp i enlighet med expeditionens anvisningar. Dessutom kan tryckeriexpeditionen tjänst- göra som beställare för myndighets räkning.
Vidare anlitas tryckeriexpeditionen i frå- gor som inte direkt berörs i tidigare nämn-. cla tryckningskungörelse men som har an- knytning till ifrågavarande spörsmål. Bland denna typ av ärenden kan nämnas avväg- ning av storlekar på upplagor. Genom tryckeriexpeditionens försorg har även hos en del myndigheter det administrativa för- farandet vid inköp och distribution kunnat förenklas.
Granskning och godkännande av räkningar
Tryckeriexpeditionen kontrollerar att debi- teringen skett i enlighet med tidigare grans- kat anbud eller — i de fall då anbud inte granskats — att kostnaden är skälig. Om anledning föreligger, framställs påpekanden till beställaren i syfte att kommande beställ- ningar må utläggas till förmånligare leve— rantör eller utföras på ett mindre kostnads-
krävande sätt. Summan av granskade räk- ningar för år 1965 uppgick till ca 65 milj kronor.
Inköp
På tryckeriexpeditionen ankommer att verkställa inköp av vissa publikationer, bl a statens offentliga utredningar, samt vissa blanketter, exempelvis sådana för tillämp- ningen av taxerings— och uppbördsförord- ningarna, mantalsblanketter och blanketter för domstolsväsendet. För vissa av dessa trycksaker ombesörjs distributionen genom tryckeriexpeditionens försorg. Inköpssum- man för nämnda publikationer och blanket- ter uppgår till ca 5 milj kronor per år. Öv- riga inköp, verkställda på uppdrag av and- ra myndigheter, betingar en årlig kostnad av ca 1 milj kronor. För av expeditionen ombesörjda anbudsinfordringar, där sedan respektive myndighet verkställer inköp, uppgår inköpssumman till ca 2 milj kronor årligen.
Utrednings- och remissverksamhet
Till denna grupp av ärenden hör exempel- vis den av statskontoret verkställda under- sökningen rörande ändamålsenligheten och kostnadskonsekvenserna av spridningen av statsförvaltningens tryckeriresurser. Häri in- går även besvarande av remisser från Kungl Maj:t och andra myndigheter i ärenden, som rör tryckning för statens räk- ning.
Övriga ärenden
Som exempel på sådana ärenden kan anfö- ras samråd beträffande prissättning av stat-
liga publikationer. Enligt enkäten har så- dant samråd skett med tryckeriexpeditionen i fråga om 49 % av de prisbelagda publika- tioner där svar lämnats. Vidare må nämnas att chefen för tryckeriexpeditionen är leda- mot av bl a statens läroboksnämnd och fle- ra forskningsråds publiceringsnämnder samt representerar statskontoret i andra med tryckning och publicering sammanhängan- de frågor.
Det har inte varit möjligt att mäta effek— ten av tryckeriexpeditionens verksamhet. Bl a uppkommer frågan om dess arbete har någon preventiv verkan med avseende på tryckeriernas prissättning till följd av deras vetskap om att anbud och räkningar grans- kas av tryckeritekniskt utbildad personal. Några jämförelsesiffror finns inte heller be— träffande eventuella besparingar på grund av expeditionens konsulterande verksamhet i samband med planering av nya eller re- digeringsmässigt förändrade tryckalster.
I fråga om sådana besparingar, där det föreligger direkta jämförelsesiffror, har gjorts vissa anteckningar inom expeditio- nen. Dessa besparingar utgörs av dels ut— giftsminskningar i samband med anbuds— och fakturagranskning och dels initiativ för ändrad utformning av vissa tryckalster eller övergång till annat tryckförfaringssätt eller annan leverantör. För exempelvis perioden 1.10.1963 — 30.9.1964 uppgick besparing- arna av engångsnatur till ungefär 0,4 milj kronor och sådana med kontinuerlig verkan till 0,8 milj eller totalt 1,2 milj kronor. Tryckeriexpeditionens lönekostnader för nämnda period utgjorde ungefär 0,3 milj kronor, motsvarande ca 25 % av de direkta påvisbara besparingarna.
BILAGA9
överlåtits på enskilt företag
5 =skriftligt avtal M = muntligt avtal
Myndighet
Pukaann
Förläggs eller distribueras av
Publikationer för vilka enligt enkäten utgivningen budgetåret 1962/63
Typ av avtal
jordbrukets upplysnings— nämnd
Kammarrätten
Kommerskollegium
Kungl Maj:t
Patent- och registrerings- verket
Regeringsrätten
Riksarkivet
Ri ksförsäkringsverket
Riksskattenämnden
Sjöfartsstyrelsen
Statens institut för byggnadsforskning
Försök och Forskning
Jord-Gröda-Djur (årsbok)
Kammarrättens årsbok. Avd I
Kammarrättens årsbok. Avd II
Kommerskollegii författnings- samling
Svensk författningssamling
Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd
Regeringsrättens årsbok
Meddelanden från riksarkivet. Broschyr nr 6 ([ Andersson: Schweiz och Sverige genom tiderna)
Meddelande till dem som anmält undantagande från ATP
Till Er som i egenskap av husmor är frivilligt försäkrad för sjuk- penningtillägg
Till Er som i egenskap av studerande är frivilligt försäkrad för sjukpenningtillägg
Riksskattenämndens meddelan- den. Serie I
Riksskattenämndens meddelan- den. Serie II
Sjöfartsstyrelsens meddelanden (allmänna serien)
Sveriges skeppslista jämte supplement
Byggforskningens informations- blad
Lantbruksförbundets Ekono- miaktiebolag
Lantbruksförbundets Ekono- miaktiebolag
AB P A Norstedt & Söner Svenska Socialvårdsförbundet
AB P A Norstedt & Söner
AB P A Norstedt & Söner
Industritidningen Norden AB
AB P A Norstedt & Söner
AB P A Norstedt & Söner
Svenska Försäkringskasse- förbundet
Svenska Försäkringskasse- förbundet
Svenska Försäkringskasse- förbundet
Taxeringsnämndsordföran- denas Riksförbund Taxeringsnämndsordföran- denas Riksförbund
AB P A Norstedt & Söner
AB P A Norstedt & Söner
AB Svenska Byggtjänst
S
BILAGA 10:1
1. Utgivning av tryckalster för försäljning (prisbelagda publikationer)
Processbeskrivning rörande odelat serviceorgan (betr processernas innebörd se bil 10:2)
Färgmarkering
Beslut om utgivning/produktion samt avtal — Finansiering
Distribution
_ Redovisning
Stats- makterna
2. Produktion av övriga tryckalster (ej prisbelagda publikationer, blanketter m m) ”5
I Initieran å myndighet
67810
&;
___”;Lu._.Q—4_._____._ L...—a-....._ __ A
Konsume- rande myndighet
Konsumenter i allmänhet
BILAGA 'IO:2
Kompletterande uppgifter betr aktivitetens syfte
Process nr Aktiviteter 1. Tryckalster för försäljning 2. Övriga tryckalster UTGIVNING 1 Avtal i form av förlagsavtal trycknings- och distr- avtal 2 Beställning samråd och beslut om utgivn beställning FINANSIERING (anslagsäskande och medelstilldelning)
3 Publikationsanslag för utgivning av prisbelagda understödda publ icke prisbelagda publ 4 Expensanslag (initierande myndighet) inköp av prisbelagda publ produktion av blan- för ketter m m
5 Expensanslag (konsumerande inköp av prisbelagda publ myndighet) för TRYCKNING OCH DISTRIBUTION 6 Avtal med tryckeri Distribution EKONOMISK REDOVISNING Fakturering av tryckkostn Fakturering av totalkostn tryck- och distrib- kostn för icke prisbe- lagda publ, blanketter m m 10 Betalning av tryckerifaktura 11 Betalning av totalfaktura 12 Betalning vid inköp av prisbelagda publikationer 13 Utanordning från publikationsanslag prisbelagda understödda publ icke prisbelagda publ 14 lnleverering av vissa intäkter motsv myndighets kostnader
för manusframställning
BILAGA 11
Serviceorganet har som huvuduppgift att medverka vid och samordna den statliga trycknings- och publiceringsverksamheten. Detta innebär mer i detalj följande.
1. Normgivning och övervakning. Utforma för statsförvaltningen gällande normer i trycknings— och publiceringsfrågor (prissätt- ning, honorar, rabattering, layout och form- givning, annonsering osv) samt svara för information och initiera erforderlig utbild- ning i anslutning härtill; Följa ekonomi, kvalitet och service röran- de tryckning och publicering.
2. Mediafrågor och annonsering. Ge råd och anvisningar rörande mediafrågor och annonsering; Utgöra kontaktorgan för myndigheternas pressombudsmän respektive för reklamby- råer, press, radio/TV, filmproducenter, ut- ställningsarrangörer, m fl; Ansvara för eventuella centralavtal med annonsbyråer, press, mfl rörande annonse- ring o d.
3. Förlags-, trycknings- och distributionsfrå- gor. Deltaga tillsammans med vederbörande myndighet och eventuell förläggare i beslut om utgivning av publikation? Deltaga tillsammans med vederbörande
' Gäller ej statsdepartementen eller de affärsdrivan— de verken.
Centrala serviceorganets verksamhetsområden och arbetsuppgifter
myndighet och eventuell förläggare i redak— tionella beslut rörande formgivning och lay— out, upplagestorlek, prissättning, m m;
Ge råd och anvisningar vid tryckning och distribution;
Granska tryckerifaktura för godkännande exklusive faktura för prisbelagda publika- tioner;
Ansvara för erforderliga förlagsavtal.
4. Frågor rörande statsbidrag för publicering. Biträda vid handläggning av frågor rörande statsbidrag till det 5 k vetenskapliga trycket och, efter Kungl Maj:ts särskilda beslut, andra publiceringsformer.
5. Frågor rörande statliga tryckerier inom den centrala statsförvaltningen. Biträda tryckerierna i tekniska frågor rörande pro- duktionsteknik, utrustning, materiel, m m; Följa tryckeriernas produktivitet; Vara remissorgan i samband med ifråga- satta förändringar, tex upprättande eller nedläggande av tryckeri eller större kapa- citetsförändringar.
6. Övriga frågor. Efter Kungl Maj:ts särskil— da beslut eller när myndighet därom fram- ställer begäran ombesörja tryckning och distribution av publikationer, blanketter, m m; Ombesörja all tryckning åt kommittéer, kommissioner och sakkunniga.
BILAGA 12
Chef
Förslag till organisation för centralt serviceorgan
Service ang mediaval och redaktionella frågor
Produktions— och distributionsservice
Intern service
1 avdelningsdirektör Rådgivning ang tryckning 1 assistent (chefssekr)
och expediering: 1 assistent
1 byrådirektör 'l ritare 2 1 :e byråsekreterare 1 biträde
Formgivning: 1 byrådirektör
Fakturagranskning: 1 1 :e byråsekreterare
Service betr statlig tryckeriverksamhet:
1 byrådirektör
Antal per enhet 1 6 4
Totalt: 12
BILAGA 13:1 Processbeskrivning rörande delat serviceorgan (betr processernas innebörd se bil 13:2)
Färgmarkering
Beslut om utgivning/produktion samt avtal Finansiering Distribution Redovisning
1. Utgivning av tryckalster för försäljning (prisbelagda publikationer) "_— a 1 .
Konsumenter i allmänhet
(17810
du
2. Produktion av övriga tryckalster (ej prisbelagda publikationer, blanketter m m)
Initierande myndighoö
17811)
BILAGA 1312
process Kompletterande uppgifter betr aktivitetens syfte nr Aktiviteter 1. Tryckalster för försäljning 2. Övriga tryckalster UTGIVNING 1 Avtal i form av förlagsavtal trycknings- och distr- avtal 2 Beställning samråd och beslut om utgivn beställning FINANSIERING (anslagsäskande och medelstilldelning) Publikationsanslag för utgivning av prisbelagda understödda publ icke prisbelagda publ 4 Expensanslag (initierande myndighet) inköp av prisbelagda publ produktion av blan- för ketter m m 5 Expensanslag (konsumerande inköp av prisbelagda publ myndighet) för TRYCKNING OCH DISTRIBUTION 6 Avtal med tryckeri Distribution EKONOMISK REDOVISNING Fakturering av tryckkostn 9 Fakturering av totalkostn tryck- och distrib- kostn för icke prisbe- lagda publ, blanketter rn m 10 Betalning av tryckerifaktura 11 Betalning av totalfaktura 12 Betalning vid inköp av prisbelagda publikationer 13 Utanordning från publikationsanslag prisbelagda understödda publ icke prisbelagda publ 14 lnleverering av vissa intäkter motsv myndighets kostnader
för manusframställning
BILAGA 14
Redogörelse för förvaltningsmässiga uppgifter och konkurrens- förhållanden rörande vissa statliga bolag
Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen har Nya System AB fått befogenhet att hand- ha frågor om rätt till utskänkning av rus- drycker.
Den obligatoriska kontrollbesiktningen av motorfordon sker genom besiktningsmän, som är anställda hos AB Svensk Bilprov- ning. Det ankommer dock på väg— och vat- tenbyggnadsstyrelsen att utfärda normer för denna besiktning och utöva tillsyn över be- siktningsmännen. Bolagets karaktär av myndighetsutövande organ belyses av att föreståndarna och biträdande föreståndarna för bolagets besiktningsanstalter har fått ställning som offentliga tjänstemän med be— fogenhet att bl a meddela körförbud. Såda- na beslut kan dock överklagas hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Nämnda exempel torde visa att det är principiellt möjligt att anförtro förvalt- ningsmässiga uppgifter åt ett statligt bolag. Genom stadganden i bolagsordningen, lag- stiftning och avtal m m kan statsmakterna på olika sätt dra upp riktlinjer för och reg- lera ett statligt aktiebolags verksamhet. Nå- gon säker vägledning för annan verksamhet torde dock knappast stå att finna i lämnade exempel. Nya System AB har en särställ- ning genom verksamhetens fiskaliska karak- tär. AB Svensk Bilprovning utövar en kon- trollverksamhet som styrs av väg— och vat- tenbyggnadsstyrelsen.
Aktiebolaget som företagsform torde i nämnda fall ha valts för att bla förbättra möjligheterna till ett gott samarbete med icke statliga intressen.
I 1953 års utredning om de statliga före— tagsformerna ( SOU 1960:32 ) behandlades
bl a frågan om ombildning av affärsdrivan- de verk till aktiebolag. I samband härmed konstaterades att det inte fanns något hin- der för statsmakterna att reglera och be- gränsa ett bolags handlingsfrihet på alla vä- sentliga punkter. Härtill fogades emellertid det principuttalandet att det egentliga syftet med bolagsformen härigenom skulle förfe- las. Syftet skulle nämligen vara att ge bo- laget självständighet gentemot ägaren — staten liksom fallet är med bolag inom det enskilda näringslivet.
En förutsättning för bildande av ett stat- ligt aktiebolag torde som regel vara att bo- laget blir självbärande. Denna regel saknar dock inte undantag då det finns bolag som av olika skäl subventioneras i sin verksam- het.
I flera fall har statsmakterna uttalat sig till förmån för principen att beslut om le- verans till staten normalt sett bör baseras på prövning av anbud som avlämnats av företag i konkurrens med varandra. Upp- handlingskungörelsen grundar sig på an— budsförfarande och gäller även vid statligt organs upphandling hos annat sådant or- gan. Företrädesrätt för statlig eller kommu- nal tillverkare har i princip inte ansetts fö- religga utan dessa bör konkurrera med öv- riga anbudslämnare. Dock föreligger viss företrädesrätt för kriminalvårdsstyrelsen att leverera produkter som tillverkas vid krimi— nalvärdsanstalterna.
Under senare år har statsmakterna vid flera tillfällen uttalat sig om konkurrenssi— tuationen för statliga företag och då särskilt statliga aktiebolag, som nybildats för att tillhandahålla varor eller tjänster av intres—
se för bl a statliga förbrukare. Ställningsta— gandena synes ha varierat i dessa fall, vilket framgår av följande exempel.
1. Sveriges Kreditbank
Vid beslutet är 1949 om inrättande av Sveriges Kreditbank uttalades i propositio- nen att statliga myndigheter och sådana fö- retag, som helt eller till övervägande del ägdes av staten, borde anlita kreditbanken som bankförbindelse för såvitt detta inte medförde påtagliga olägenheter. När frå- gan om den statliga affärsbanken följande är åter underställdes riksdagen, underströks att den avsedda överflyttningen i den mån den inte redan skett nu borde komma till stånd och även omfatta sådana uppdrag — främst utrikesaffärer — som hittills för nämnda myndigheters och företags räkning ombesörjts av riksbanken eller annat bank- företag (prop 1949:151, 1950:157).
Kreditbanken fick sålunda företrädesrätt såsom affärsbank för institutioner inom den statliga sektorn. Det bör dock beaktas dels att det delvis var fråga om övertagande av en funktion som tidigare tillkommit riks- banken, dels att kreditbanken tillämpar lika villkor och räntesatser i övrigt som övriga affärsbanker och att koncentrationen av de statliga institutionernas affärer till kredit- banken torde leda till samma resultat som om övriga affärsbanker hade anlitats.
2. Karlskronavarvet AB
Vid remissbehandlingen av frågan om om- bildning av marinverkstäderna i Karlskrona till Karlskronavarvet AB uttalade vissa myndigheter principiella betänkligheter mot att bolaget, som föreslagits, genom ett ram- avtal skulle få förtursrätt till vissa marina arbeten. Bl a framhöll försvarets förvalt- ningsdirektion att upphandlingskungörel- sens bestämmelser därigenom skulle sättas ur kraft. Direktionen hävdade att det statli- ga bolaget borde arbeta i öppen konkurrens med andra såväl enskilda som statliga bo- lag, Departementschefen fann inte betänk- ligheterna bärande utan förordade ett ram-
avtal för 10 år, under vilken period mari- nen skulle utnyttja bolaget för viss procen- tuell andel av vissa slags arbeten. Även i riksdagen accepterades denna konstruktion, dock med ändring av avtalstiden till 7 år. Vissa borgerliga reservanter ville godta för- tursrätten till marina arbeten endast som en övergångsform (prop 1960:184, SU 206).
3. Statens Reproduktionsanstalt
Anstaltens ställning behandlades i ett betän- kande 1956 av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Utredningen föreslog att anstalten skulle ombildas till aktiebolag och beredas ökade möjligheter att erhålla uppgifter i samband med tryck- ningen av de officiella kartorna. Å andra sidan borde förtursrätt beträffande statligt tryck inte tillerkännas anstalten. Den är 1916 utfärdade och år 1921 kompletterade rekommendationen om sådan förtursrätt som dittills gällt borde sålunda upphävas.
Kungl Maj:t beslöt år 1960 att fro m är 1963 förläggandet av de officiella kartorna visserligen skulle åvila staten och distribu- tionen av dem ombesörjas inom den statliga sektorn, men att tryckningen av kartorna i princip skulle ske efter anbudsförfarande.
Departementschefen erinrade i proposi- tionen rörande anstaltens ombildning till aktiebolag om företagsformsutredningens principuttalande, att bolagsformen synes framför allt böra väljas vid industriell och teknisk drift, där affärsverksamheten skall bedrivas på i stort sett samma villkor som det enskilda näringslivet och konkurrera med detta.
Riksdagen anslöt sig till departements- chefens uttalande. Den avvisade ett motionsyrkande om att även distributionen av de officiella kartorna borde ske efter anbudsförfarande och i fri konkurrens (prop 1961z93, JU 25).
4. AB Svensk Bilprovning
Ett av alternativen till organisation av så- kerhetsinspektion av bilar, som infördes ge-
nom beslut är 1963, var att anlita befintli— ga bilverkstäder och serviceanläggningar. Avgörande för den sedan valda organisatio- nen med ett statligt aktiebolag — AB Svensk Bilprovning _ som ansvarigt för kontrollverksamheten i dess helhet var att kraven på organisationen var sådana att sakkunskap och objektivitet i säkerhetsin- spektionen inte kunde ifrågasättas. Det bör framhållas att olika intressentgrupper inom bilismens område inträdde som delägare i bolaget (prop 1963:91).
5. AB Te/eunderhåll
I proposition år 1963, vari föreslogs inrät- tande av det halvstatliga bolaget AB Tele- underhåll med uppgift att främst ägna sig åt underhåll av försvarets telematerial, ut- talade departementschefen att det syntes lämpligt att försvarsgrenarnas beställningar av underhållsarbeten hos bolaget närmare reglerades genom långsiktigt ramavtal mel- lan berörda myndigheter och bolaget röran- de de allmänna villkoren för arbetenas ut- förande m m. Ramavtalet borde slutas på viss tid, exempelvis 10 år, och ange viss mi- nimi— och maximibeläggning.
Statsutskottet anslöt sig till den motions- ledes framförda synpunkten att ett medin- flytande i företaget för de enskilda telein- dustriföretagen skulle skapa garantier mot ett gynnande av det nya företaget i förhål— lande till den enskilda sektorn såväl vid försvarets upphandling som i fråga om all- männa arbetsvillkor. Utskottet utgick även ifrån att verksamheten skulle bedrivas på affärsmässig basis i fri och lika konkurrens med enskilda företag (prop 1963z114, SU 135).
6. Allmänna Bevaknings AB
Bolaget bildades år 1964. Verksamheten är i första hand inriktad på bevakningsupp- drag av särskild betydelse från totalförsvars- synpunkt. I enlighet med förord i proposi- tionen har Kungl Maj:t i cirkulär förord- nat att vissa angivna statsmyndigheter inte utan Kungl Maj:ts medgivande får träffa
nytt avtal eller förlänga avtal med privat vaktbolag om bevakning mm av anlägg- ning som är betydelsefull från totalförsvars- synpunkt och belägen i någon av vissa an- givna orter. I propositionen framhölls sär- skilt att detta åläggande betingades av säkerhetsskäl. l borgerlig reservation begär- des ytterligare utredning med sikte på att i stället få till stånd bevakning i myndighets- regi. Reservanterna hänvisade till statskon- torets remissyttrande över det betänkande som låg till grund för propositionen. Stats- kontoret hade förordat ytterligare utredning av de ekonomiska aspekterna och framhållit att det statliga vaktbolaget i praktiken skul- le bli ett monopolföretag, vars prissättning blev tämligen oberoende av rådande mark— nadsläge och vars verksamhet ej kunde vän- tas åstadkomma avsedd stimulans av kon- kurrensen på ifrågavarande marknad (prop 19642108, SU121).
7. Byggnadsstyrelsen
! detta sammanhang må beaktas den dis- kussion som förts om byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi.
1958 års besparingsutredning ( SOU 1959:28 ) konstaterade att den av byggnads- styrelsen i egen regi bedrivna byggnadsverk- samheten var av avsevärd omfattning — även om dess andel av verkets totala byg- gande på senare år nedgått och entrepre- nadandelen ökats i lika grad — och att den nödvändiggjorde för styrelsen att ha en be- tydande personalstyrka för ändamålet. En- ligt utredningen ledde detta till viss risk för att arbeten kom till utförande i verkets egen regi utan att denna lösning i det en- skilda fallet blivit prövad och efter jämfö— reise med entreprenadanbud befunnen va- ra den ekonomiskt fördelaktigaste. Utred- ningen underströk vikten av att styrelsens organisation för byggande i egen regi ned— bringades till vad som bedömdes oundgäng- ligen nödvändigt för att kunna bemästra eventuella tendenser till opåkallat höga pri- ser från entreprenörernas sida. Att sist- nämnda uttalande varit skälet för byggna- tion i egen regi hade framhållits av statens
byggnadsbesparingsutredning (SOU 1957: 47).
Styrelsen ställde sig i sitt remissyttrande positiv till en minskning av byggnation i egen regi men angav även skäl för att den även i fortsättningen skulle behöva bygga i egen regi i icke obetydlig omfattning. En— ligt styrelsen förekom visserligen ingen kar- tellbildning på husbyggnadsområdet, men för vissa specialarbeten var man hänvisad till ett mindre antal storföretag där den i egen regi bedrivna verksamheten kunde verka prispressande. Inom sådana special- områden hade man även erfaren och dug- lig personal. Vissa typer av ombyggnadsar— beten lämpade sig inte heller för entrepre- nörförfarande.
Departementschefen förklarade sig inte vara beredd att i anledning av besparings-
utredningens förslag närmare uttala sig rö- rande avvägningen mellan egen regi och entreprenad (prop 1960:1, bil 8, sid 70).
1960 års byggnadsstyrelseutredning gran- skade även organisationen för byggnation i egen regi. Den fann att i de fall under en femårsperiod då styrelsen byggt i egen regi hade 60 procent av byggnadsvolymen mo— tiverat detta medan i övriga fall syftet varit att hålla en befintlig organisation effektivt sysselsatt. Utredningen konstaterade att nå— got material som medgav en kostnadsmäs- sig jämförelse mellan byggnadsverksamhet på entreprenad respektive i egen regi inte kunnat ställas till dess förfogande. Utred— ningen fann en viss krympning av verksam- heten i egen regi befogad och till denna ståndpunkt anslöt sig departementschefen (prop 196298).
BILAGA 15
Beräkningen baseras på följande förutsätt- ningar:
a) Enligt enkäten uppgick det av myndighe- terna under budgetåret 1962/63 utgivna antalet publikationer till 527 (exkl skol- kataloger o likn). Årskostnaderna härför, som uppgivits till totalt 16,8 milj kronor (Mkr), fördelade sig på följande sätt: re- daktion 24,0 %, tryckning 68,5 % samt övrigt (distribution m m) 7,5 %. Motsva- rande årsintäkter uppgick till 3,0 Mkr.
b) Enligt i avsnitt 6.6 redovisat utkast till prissättning skulle efter förslagens ge- nomförande de 527 publikationerna komma att fördelas på priskategorier på följande sätt:
Kostnadsslag som täcks
D/o-ellt Pris- Redak- Distri- antal av kate- tions- Tryckkostnader butions- publika- gori kostn Fasta Rörliga kostn tionerna 1 — — — — 25 2 — — Helt Helt 0 3 — Delvis Helt Helt 9 4 — Helt Helt Helt 1 5 Delvis Helt Helt Helt 7 6 Helt Helt Helt Helt 58
Med stöd av den i avsnittet redovisade beräkningen av intäktsförändringarna kan totalintäkterna för ifrågavarande publikatio- ner uppskattas till ca 12 Mkr per år. 43 % av detta belopp eller ca 5,16 Mkr hänför sig till statens egen konsumtion av publikatio- ner.
Förslagens ekonomiska konsekvenser kan vid beräkningen lämpligen delas upp i föl- jande poster.
Överslagsberäkning rörande förslagens ekonomiska konsekvenser
A. Merkostnader för föreslagen central
organisation Mkr/år
Lönekostnadsökning (+5 befatt-
ningshavare) 0,22
Pålägg ca 50 % för administrations- omkostnader, sociala om- kostnader, m m 0,11
Merkostnader 0,33
Avgår inbesparade kostnader avseende externt anlitade form- givare och konsulter för utredningar 0,20
Nettokostnadsökning 0,13 B. Kostnader för ej förlagda publikationer (d v s ej prisbelagda)
Av totalkostnaden 16,8 Mkr skulle 25 % eller 4,20 Mkr avse ej prisbelagda publikationer 4,20
C. Kostnader för förlagda publikationer (d v s prisbelagda)
1) Statliga redaktionskostnader
a) avseende självbärande publikationer (d v s tillhörande priskategori 6). Av de totala redaktionskostnaderna 0,24 )( 16,8 Mkr hänför sig 58 % eller 2,34 Mkr till dessa
b) avseende understödda publikationer (d v s tillhörande priskategori 2—5). Av de totala redaktionskostnaderna 0,24X
2,34
Mkr/år 16,8 Mkr hänför sig 17 % eller 0,68 Mkr till dessa
2) Understöd till förlaget för täckning av fasta tryckkostnader (publika- tioner tillhörande priskategori 2—3). De totala tryckkostnaderna uppgår till 0,685 X 16,8:11,5 Mkr. Av dessa torde de fasta tryck- kostnaderna uppgå till mellan 50 och 75 %, säg 60 %, vilket motsvarar 0,6 )( 11,5 = 6,9 Mkr. Staten skall lämna helt understöd för täckning av de fasta tryck- kostnaderna för publikationer till— hörande priskategori 2 (0 % av samtliga) och i genomsnitt under- stöd till hälften för de publika— tioner som tillhör kategori 3 (9 %>). Understödet kan alltså beräknas
0,68
_ 0,09 tlii 6,9 0+ —2—' 20,31 Mkr 0,31
3) Statens kostnader för inköp från förlaget. Enligt angivna förut-
Mkr/år sättningar skulle staten för eget bruk inköpa publikationer från förlaget till ett belopp av 5,1 6 Mkr 5,1 6
D. Totalkostnad, summa 12,82
E. Överföring av vissa delintäkter från förlaget till staten
Vid förlagets försäljning av publika- tioner tillämpas en prissättning, enligt vilken i priset inräknats hela redaktionskostnaden för publika— tioner tillhörande priskategori 6 och viss del — såg i genomsnitt hälften — av denna för publikationer som tillhör kategori 5. Förlaget bör därför gottgöra staten för dessa nedlagda kostnader genom överföring av motsvarande belopp. Detta skulle uppgå till 2,34 Mkr (enligt pkt C 1 a) jämte Vax 0,07 x 0,24x 16,8: 0,14 Mkr eller totalt 2,48 Mkr 2,48
k (]t . (,,-'. ? OCKHOV
i I nA11967
STATENS OFFENTLICA UTREDNINGAR 1967
Systematisk förteckning (Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Jultitiedepartementet
Allmänna arvsfonden. [2] Utsökningsrätt VI. [3] Ny domkretsindelning för underrättema. [4]
Finansdepartementet Statlig publicering. [5]
Inrikesdepartementet Kommunal bostadsförmedlinz. [1]
I I *.JJ l967
NORSTEDT & SÖNER, STOCKHOLM 1967