SOU 1969:12
Regionmusik
Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
Den 5 april 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att utreda vissa frågor rörande militärmusikkårerna. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementsche- fen samma dag såsom sakkunniga direktö- ren Urban Rosenblad, verkst. direktören Nils L. Wallin, kanslirådet Stig Ogner och kanslirådet Carl-Erik Virdebrant. Departe- mentschefen utsåg Rosenblad att vara ord- förande.
Till sekreterare förordnades den 22 april 1968 rektor Sigfrid Strand. Genom beslut samma dag tillkallades krigsrådet Erik Hallin, director musices Carl Rune Larsson samt militärmusikinspektören Bertil Wik- lander och genom beslut den 30 maj 1968 kaptenen Finn Werner samt byrådirektören Carl Hanström att vara experter hos de sak- kunniga.
De sakkunniga har antagit namnet 1968 års musikkommitté.
Kommittén överlämnade den 29 augusti 1968 till utbildningsdepartementet en prin- cipskiss över den framtida utbildningen för musiker i regionensembler. Vidare har kom- mittén avgivit yttrande över betänkandet Musikutbildning i Sverige (SOU 1968: 15 och SOU 1968: 49). Kommittén har dess- utom yttrat sig över enskilda framställ- ningar till försvarsdepartementet Om anställ- ning vid militärmusiken m. m.
Sedan den mer principiella delen av ut- redningsarbetet slutförts, överlämnar kom- mittén härmed detta betänkande. Kommit- tén fortsätter sitt arbete rörande återstående frågor och med utarbetande av förslag till anslagsäskanden, reglerande bestämmelser m.m.
Stockholm den 31 mars 1969.
Urban Rosenblad
Stig Ogner Nils L. Wallin Carl-Erik Virdebrant
/ S igfrid Strand
Innehån
Inledning ............. I Nuläge! .............
Kapitel 1 Nuvarande arbetsuppgifter och ensembler. . . . . . .
1. Uppgifter enligt reglementet
1 Arbetsuppgifter inom försvaret . . 1.2.1 Militär tjänstemusik . . . . 1.2.2 Underhållningsmusik. . . . 1.2.3 Enskild övning, repetitioner
och lararuppgifter . .
Arbetsuppgifter inom det allmänna musiklivet . 1. 3.1 Kårframträdanden . 1.3.2 Enskild medverkan . 1.3.3 Pedagogisk verksamhet . . .
1.4 Stämbesättning . .
Kapitel 2 Nuvarande personal och utbild- ning 2.1 Personal ....... 2.1.1 Statsammansättning och löne- förhållanden 2 Rekrytering . 2.1.3 Befordringsgång . 2.1.4 Arbetstidsförhållanden m. m. 2.1.5 Pensionsförhållanden . . . . 2.1.6 Uniformsplikt . 2.1.7 Aktuell personalsituation . . Utbildning. 2.2.1 Allmänt mål . . . . 22.2 Utbildningsgång fö1 elever och aspiranter . 2.2.3 Underofficersutbildning m. m.
Kapitel 3 Nm grande lokalisering och organisation ........
3.1 Lokalisering . . 3.2 Lokal och regional organisation . . 3.3 Central organisation.
3.4 Lokalförhållanden
Kapitel 4 Militär-musik i andra länder. .
][ Kommitténs synpunkter och förslag .
Kapitel 5 Arbetsuppgifter och ensembler
5.1 Allmänna synpunkter ...... 5.2 Försvaret 5.2.1 Behov ' . 5.2.2 Blåsarensembler för tjänste- och paradmusik m.m. 5.2.3 Musikaktiviteter bland värn- pliktiga . . . 5.3 Allmänna musiklivet 5.3.1 Behov Skol— och ungdomskonserter. Vuxenkonserter 5.3.2 Ensembler ......... Symfonisk blåsorkester Ensembler för underhållnings- musik Kammarorkestrar och andra ensembler för kammarmusik. Ensembler för kammaropera. Ensembler för kyrkomusik. . Ensembler för *ny musik. . . Ensembler för folkmusik
5.3.3 Utbyte och lån av musiker mel- lan orkestrar och ensembler. 5.4 Den fortsatta utvecklingen . . . .
Kapitel 6 Regionindelning och lokalise- ring ...........
6.1 Allmänna synpunkter ...... 6.2 Regionindelning ......... 6.3 Lokalisering inom regionerna . . .
Kapitel 7 Organisation m. m ......
7.1 Grundläggande synpunkter. . . . 7.2 Ledningsorganisationens utform- ning .............. 7.2.1 Central ledning ...... 7.2.2 Central organisation på avnä- marsidan ......... 7.2.3 Regional ledning ..... 7.2.4 Regional organisation på av- nämarsidan ...... 7.2.5 Musikavdelningar 7.3 Lokaler
Kapitel 8 Personal inom regionerna
8.1 Allmänna synpunkter . .
8. 2 Kompetenskrav ....... 8.2.1 Regionkapellmästare och ka-
pellmästare ........
8.2.2 Musiker 8.2.3 Musiksekreterare . 8.2.4 Inspicient ........ 8.2.5 Ensembleledare ...... 8.2.6 Regementstrumslagare 8.3 Anställningsform och lönefrågor
Kapitel 9 Utbildning ........
9.1 Allmänna synpunkter ...... 9.2 Utbildningens allmänna utformning 9.3 Utbildningsbehov ........
Kapitel 10 Regionmusikens kapacitet. . 10.1 Allmänna synpunkter ...... 10.2 Kapacitet för militära och statsce- remoniella uppgifter 10.3 Kapacitet för uppgifter inom det allmänna musiklivet
35 35
38 38 39
43 43
43 43
45 45 47
49
49 49
49
50 50 50 51
51 52
54
54 54 56
58 58
58
Kapitel 11 Riktlinjer för övergång till ny organisation . . . .
Kapitel 12 Kostnadrberäkning. . . .
12.1 Inledning. 12. 2 Kostnadsberäkning 12. 2.1 Utgifter för statens region- musik ........ 12.2.2 Försvaret ....... . 12.2.3 IRK .......... 12.2.4 Ytterligare musikbchov vid försvaret 12.3 Anslagsfrågor ........ 12.4 Vissa kostnadsjämförelser . . .
Kapitel 13 Sammanfattning av utred-
ningens förslag . . . Bakgrund ......... Musik och musiker för försvarets behov . . ......... Musik och musiker för det all- männa musiklivets behov Regionindelning och lokalisering Organisation ........ Personal inom regionerna Utbildning ......... Regionmusikens kapacitet . Riktlinjer för övergång till ny organisation ..... 13.10 Kostnadsberäkning .
13.1 13.2
13.3
13.4 13.5 13.6 13.7 13.8 13.9
BILAGOR
Bilaga ] Personalläget 1.1.1969 . . Bilaga 2 Pensionsavgången vid militär- musiken .......... Bilaga 3 Lokaler som disponeras av mi- litärmusikkårerna ..... Bilaga 4 Militårmusikreglemente . . Bilaga 5 Exempel på instrumentsam- mansättning inom svensk mili- tärmusik Exempel på stämbesättning i nutida utländska blåsorkestrar
Förkortningar:
63 66 ' 66 67
67 69 69
69 69 70
72 72 72 72 73 73 73 74 74
74 75
76 77 78 81 86
87
IRK Stiftelsen Institutet för rikskonserter
KBU Konsertbyråutredningen MA Musikaliska Akademien OfM Organisationsnämnden för militärmu-
siken
SOR Sveriges Orkesterföreningars Riksför-
bund TOR Teater— och orkesterrådet
Inledning
Nuvarande organisation av militärmusi— ken bygger i allt väsentligt på 1956 års riksdagsbeslut. Väsentliga förbättringar i den dittillsvarande organisationen genom- fördes därigenom. Sålunda moderniserades och förstärktes musikkårernas stämbesätt- ning med nya instrumenttyper. Personalen fick bättre befordringsförhållanden, bl. a. genom att antalet underofficersbeställningar ökades. Ekonomiskt utrymme för dessa för- bättringar erhölls genom att antalet musik- kårer minskades från 43 till 26. Kåmume— rären - exklusive musikdirektör, musik- aspiranter och musikelever — för den till 1 1 förlagda kåren (typ I) fastställdes till 37 man, medan numerären för övriga kårer be- stämdes till 24 man (typ 11). Vid utform— ningen av organisationen beaktades i stor utsträckning det allmänna musiklivets in- tressen. Bl.a. tog man sådana hänsyn till civila önskemål, att antalet kårer kom att bli det dubbla i förhållande till vad som an- setts erforderligt för att tillgodose enbart militära behov. Uppdraget att genomföra den nya musikorganisationen vid försvaret gavs åt en särskild tillsatt nämnd, organisa- tionsnämnden för militärmusiken (OfM). Den nya organisationen var i stort genom- förd till 1960.
Med hänsyn främst till beslutade för- bandsindragningar inom krigsmakten och till vikten av att ta tillvara besparingsmöj- ligheter aktualiserades år 1960 i en pro- memoria från försvarsdepartementet frågan
om indragning av ytterligare musikkårer. nämligen de i Jönköping och Västerås samt en av de tre kårerna i Stockholm. Sedan promemorian remissbehandlats anmäldes frågan i prop. 1960: 110 . Då konsekvenser- na för det civila musiklivet av en indrag— ning av kårerna i Jönköping och Västerås bedömdes bli allvarliga, framlades icke nå- got förslag om att slopa dessa kårer. Där- emot föreslogs att en musikkår i Stockholm skulle indras. Vidare förutsattes, att un- dersökning skulle göras rörande möjlig- heterna att utan kårindragning begränsa det totala antalet militärmusiker. Sedan riksda- gen beslutat i enlighet med förslaget i pro- positionen, uppdrog Kungl. Maj:t åt OfM att göra undersökningen.
I prop. 1962: 55 redovisades resultatet av utredningen. OfM hade närmare undersökt följande tre alternativ till minskning av numerären.
Alternativ 1. Likformig minskning av musik- kår typ 11. Första militärmusikkåren i Stock- holm omvandlas till musikkår av typ II. Om numerärminskningen utgör en man erhålles en total personalminskning av 38 underofficerare och furirer (alternativ 1 a). Vid en med 2 man reducerad numerär erfordras viss kommende- ringsreserv. Den sammanlagda personalminsk- ningen beräknas i detta fall till 58 underoffi- cerare och furirer (alternativ 1 b).
Alternativ 2. Musikkårema indelas i två grupper. I den ena gruppen, som innefattar 13 kårer, utgör numerären 21 man. I den andra gruppen överensstämmer kåmumerären med vad som nu gäller för musikkår av typ II.
Viss för organisationen som helhet erforderlig reserv utplaceras på vissa kårer. Personalre- duceringen utgör sammanlagt 39 underoffice- rare och furirer.
Alternativ 3. Kårerna indelas i tre grupper med resp. 29, 24 och 18 man, varvid kå- rerna i den sistnämnda gruppen parvis funge- rar sammanslagna vid åtskilliga tillfällen. Grup- perna omfattar resp. 3, 12 och 10 kårer. Alternativet innebär en minskning av persona- len med sammanlagt 58 underofficerare och furirer.
OfM fann att alternativ 3 medförde de minsta olägenheterna. Nämnden ansåg sig emellertid böra framhålla, att varje ytter- ligare minskning av numerären skulle med- föra allvarliga konsekvenser för landets mu— sikliv och utgöra ett mera vittgående in— grepp än indragning av en eller två musik- kårer. Att avsevärda nackdelar var förknip— pade med en reducering av 24—mannakå- rerna underströks också av remissmyndig- heterna. Vissa remissinstanser framhöll i likhet med organisationsnämnden, att en eventuell reducering av musikorganisationen i första hand borde ske genom kårindrag- ning. Musikaliska akademiens styrelse (MA), Sveriges orkesterföreningars riksför- bund (SOR) och statskontoret ansåg där- emot, att det reduceringsalternativ som inne- bar kårer om 23 man (alternativ 1 a) borde ifrågakomma, därest besparingar skulle gö- ras i musikorganisationen. Styrelsen för MA uttalade emellertid, att endast kårin- dragning kunde komma i fråga om bespa- ringen måste göras större än detta alterna- tiv innebar.
För egen del ansåg chefen för försvars— departementet ( prop. 1962: 55 ) sig icke bö— ra föreslå, att någon ytterligare musikkår indrogs. Hänsyn till det civila musiklivet ansågs tala för att antalet kårer (25, varav två i Stockholm) icke minskades. Endast mera betydande organisationsändringar inom krigsmakten i övrigt borde få åter— verka på antalet kårer. Departementschefen framhöll också, att en minskning av nume- rären för musikkår av typ II (24 man) såvitt möjligt borde undvikas. Då det där- emot icke ansågs innebära nämnvärda olä- genheter att i musikorganisationen enbart ha musikkårer av nyssnämnda typ, föreslog
departementschefen, att den första militär- musikkåren i Stockholm skulle minskas från 37 till 24 man och alltså ges samma omfatt- ning som övriga kårer. Eftersom det i representativa sammanhang i Stockholm of- ta kunde vara önskvärt med en större kår, räknade departementschefen med att de båda stockholmskårerna skulle samverka.
Den av departementschefen föreslagna or- ganisationförändringen innebar ur personal- statssynpunkt en minskning av antalet un- derofficerare och furirer med 13.
Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1962: 55 väcktes två likalydande motioner. Motio- närerna hemställde, att riksdagen måtte av— slå i propositionen föreslagen minskning aV antalet musiker vid' första militärmusik- kåren i Stockholm. Motionärerna framhöll att en sådan minskning skulle med hänsyn till rådande brist på kvalificerade musiker i blåsstämmorna medföra allvarliga konse- kvenser för icke minst det civila musiklivet i Stockholm. Hovkapellet, Konsertförening— en och Sveriges Radio var nämligen i hög grad beroende av militärmusiken i Stock- holm såväl för rekryteringen av blåsmusiker som vid sjukdomsfall samt som förstärkning vid uppförande av vissa verk med större stämbesättning. Härtill kom att majoriteten av musikerna vid denna musikkår vid sidan av ordinarie arbete utnyttjades som lärare i musikskolor av olika slag. Även om för Stockholms del högvaktstjänst, statsceremo- nier och mottagningar utöver den ordinarie förbandstjänsten ställde extra höga krav på de befintliga musikkårernas kapacitet borde enligt motionärerna frågan om antalet mi- litärmusikkårer, dessas numerär, stämbesätt— ning etc. inte ses snävt med utgångspunkt i behovet av militärmusik vid olika tillfällen. Den militära musikkårsorganisationen borde även betraktas som en betydelsefull del av statsmakternas stöd till det civila musik- livet. I avvaktan på att frågan om utform- ningen av det statliga stödet till musik- verksamhet i Stockholm utreddes borde nå- gon minskning av musikorganisationen i hu- vudstaden inte vidtas.
I sitt utlåtande (SU 1962: 69) instämde statsutskottet med motionärerna beträffande
militärmusikens betydelse för det civila mu- siklivet och ifrågasatte, om det inte vore bättre att upprätta en större musikkår i Stockholm i stället för två mindre. Statsut- skottet ville vid det aktuella tillfället inte förorda att de 13 beställningarna indrogs. Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskot— tets förslag.
Av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna för- ändringar beträffande militärmusiken god— kändes av 1962 års riksdag. Av dessa för— ändringar må här nämnas väsentligt för- bättrade befordringsförhållanden för musik- personalen genom utbyte av lägre beställ- ningar mot högre (bl. a. infördes beställ- ningar för musikförvaltare) och höjning av pensionsåldern från 55 till 60 år.
Den 6 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt OfM att inkomma med förslag rörande uppgifter och organisation för militärmusi- ken i stockholmsområdet. Nämndens för- slag i ärendet, som avgavs den 19 septem- ber 1964 (Stencil Fö 1964: 5) innebar bl. a. att en militärmusikkår om 67 man skulle organiseras i Stockholm. Förslaget har ännu ej föranlett ställningstagande från statsmak- ternas sida.
Med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande den 15 december 1963 har bedrivits viss försöksverksamhet i syfte att möjliggöra ökat stöd åt det allmänna musiklivet från militärmusikens sida. Bl. a. kan militärmu- siker få viss tjänstledighet med oavkortad lön för att delta i repetitioner och konser- ter, utförda av statsunderstödd orkester.
Den 21 januari 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt OfM att efter samråd med teater- och orkesterrådet samt med i övrigt berörda utredningar, myndigheter och institutioner företa en översyn av militärmusikens mål- sättning och organisation m.m. och där- efter inkomma med förslag till militärmusik- reglemente och till de åtgärder nämnden på grund av undersökningsresultat eljest kunde finna påkallade.
I anledning av detta uppdrag framlade OfM en prognos över försvarets behov av parad- och tjänstemusik samt underhåll- ningsmusik och företog viss ytterligare ut- redning. Nämnden upptog också överlägg-
ningar med de särskilda sakkunniga, kon- sertbyråutredningen (KBU), som den 11 maj 1962 tillkallats för att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsert— byrå och därmed sammanhängande spörs- mål. Vid dessa överläggningar enades KBU och OfM om, att de resurser från militär— musikorganisationen som inte erfordrades för försvarets del, skulle kunna användas i en framtida rikskonsertorganisation samt att det var angeläget att en samverkan på nya grunder mellan civilt och militärt mu- sikliv kom till stånd. Den 19 december 1966 överlämnade OfM till KBU en promemoria angående militärmusikens principiella upp— gifter och organisation vid en reform av det allmänna musiklivet. Promemorian är intagen i konsertbyråutredningens betänkan- de Rikskonserter (SOU 1967: 9).
I detta betänkande, som avgavs i januari 1967, föreslog KBU att militärmusikkårer— na, med undantag för de två som är för- lagda till stockholmsområdet, skulle ingå som en integrerad del i rikskonsertverk- samhetens orkesterorganisation. Enligt för- slaget kunde antalet musikkårer minskas till 18 medan däremot de enskilda kårernas numerär borde ökas. En militärmusikorga; nisation med den föreslagna utformningen skulle enligt utredningen täcka en väsentlig del av landets musikbehov. Med utgångs- punkt i OfM:s beräkningar fann man att behovet av tjänste- och paradmusik samt halva behovet av underhållningsmusik inom försvaret skulle täckas genom att ta i an- språk ca en tredjedel av den föreslagna or— ganisationen. Resten av resurserna skulle komma musiklivet i övrigt tillgodo.
Utredningen ansåg att ledningen av mili- tärmusiken även i fortsättningen borde ut- övas av militär myndighet. Musikpersona- len borde bibehålla nuvarande anställnings- form som tjänstemän. Personalen borde ges civilmilitär status. Vidare borde avlönings- förmåner, arbetstidsförhållanden etc. så långt som möjligt anpassas till vad som gäl- ler vid de statsunderstödda symfoniorkest- rarna. En central musiknämnd borde in- rättas med lika många representanter för rikskonsertverksamhetens ledning och det
allmänna musiklivet i övrigt å ena sidan och för försvaret å andra sidan. Den cen- trala nämnden skulle besluta om den prin— cipiella fördelningen av kårernas tjänstgö- ring i civila och militära sammanhang. Nämnden skulle också medverka beträffan- de frågor om rekrytering, utbildning och ekonomisk förvaltning. En inom rikskon- sertverksamheten anställd regionintendent skulle ha hand om detaljplaneringen av ensemblernas utnyttjande inom regionen.Lo— kalt skulle chefen för det förband till vilket ensemblen var förlagd fatta beslut om en- semblens tjänstgöring.
Remissinstanserna var i huvudsak positi- va till reformförslagen. I vissa fall uttala— des dock från förslaget avvikande synpunk- ter. Skolöverstyrelsen ansåg, att ansvaret för verksamheten borde läggas på en styrelse med representanter för olika intressegrup- per. Den direkta ledningen av orkesterns arbete skulle anförtros åt en dirigent och en intendent. Rikskonserter och de militära myndigheterna skulle få göra framställning till styrelsen om användning av orkestern. ABF hade helst sett att militärmusiken ombildats till en civil musikinstitution eller om detta ej var möjligt, regionintendenten hade medbestämmanderätt beträffande en- semblernas tjänstgöring. Styrelsen för MA förordade, att beslutanderätten beträffande tjänstgöringen delades mellan förbandsche- fen och regionintendenten. OfM ansåg att ledningen av militärmusiken även i framti- den borde utövas av central myndighet inom försvaret och att en militärmusikinspektör skulle vara knuten till den centrala led- ningen av militärmusiken. Dessutom utta- lade OfM önskemål om en central musik- nämnd, som kunde främja en enhetlig reg- lering av vissa mer principiella frågor.
Ensemblernas storlek togs upp av ett par remissinstanser. Svenska militärmusikdirek- törsföreningen ansåg, att ensemblerna bor- de utökas till 35 man. OfM sade i sitt re- missvar, att numerären borde vara minst 30 man.
Beträffande frågan om ensemblernas ka- raktär förordade bl.a. Skolöverstyrelsen, ABF och länsstyrelsen i Västmanlands län
att ensemblerna skulle vara civila medan överbefälhavaren önskade militär eller civil— militär status. OfM föreslog att regionen- semblerna borde benämnas militärmusikkå- rer och musikerna vara civilmilitärer.
En del remissinstanser hade synpunkter på arbetsuppgifterna. Skolöverstyrelsen tyck- te, att militära hänsyn i alltför hög grad fått bestämma regionindelning och förläggning av ensemblema. Svenska tonkonstnärsför- bundet hävdade, att arbetstiden i civil tjänst hade kunnat ökas. Överbefälhavaren fram- höll betydelsen av att musikerna kunde an- vändas för mobiliserings- och krigsuppgif— ter.
I flera remissvar framhölls militärmusi— kemas insatser som pedagoger. Dessa upp- gifter borde särskilt beaktas i förslag om ny organisation.
Vikten av en grundlig och lämplig ut- bildning av musiker och dirigenter fram- hävs av bl. a. Skolöverstyrelsen, Malmö mu- sikkonservatorium och Svenska militärmu- sikdirektörsföreningen.
I fråga om lokaliseringen av regionen— semblerna framkom ett flertal synpunkter.
Departementschefen anförde i prop. 1968: 45 beträffande regionensemblerna:
»För att på längre sikt tillgodose behovet av väsentligt ökade resurser för rikskonsertverk- samheten har utredningen föreslagit att sär- skilda regionsensembler skall byggas upp på grundval av den nuvarande militärmusikorga- nisationen. Denna organisation omfattar för närvarande 25 musikkårer. Det av konsert- byråutredningen i samråd med organisations- nämnden för militärmusiken genomförda ut- redningsarbetet visar att ca två tredjedelar av militärmusikkåremas kapacitet i framtiden skul- le kunna tas i anspråk för rikskonsertverksam— het. Om inte denna andel av kapaciteten kan utnyttjas på detta sätt, skulle en nedläggning av musikkårer i dagens läge säkerligen behöva aktualiseras.
Mot denna bakgrund föreslår konsertbyrå— utredningen att ett nära samarbete inleds mel- lan militär och civil musikverksamhet med syfte att tillgodose en del av rikskonserters behov av ökade resurser vid den fortsatta ut- byggnaden. Militärorkestrarna skulle därvid ombildas till regionsensembler med både mi- litära och civila uppgifter.
I stort sett har remissopinionen varit positiv till principen att utnyttja militärmusikkårema på angivet sätt. Då det gäller genomförandet
av omläggningen framläggs från många håll avvikande och kompletterande synpunkter.
Enligt min uppfattning bör militärmusikorga- nisationen i högre grad än nu utnyttjas för att tillgodose det växande behovet av konsertverk- samhet för allmänheten. I princip bör detta ske i sådan utsträckning att den nuvarande musikorganisationens numerär i stort sett kan bibehållas oförändrad, vilket också varit ut— redningens uppfattning.
Inom denna ram måste emellertid avsevärda förändringar göras för att anpassa verksamhe- ten till de nya uppgifterna. I första hand be- rörs orkestramas organisation. Såväl organisa- tionsnämnden för militärmusiken som konsert- byråutredningen har föreslagit att de omorgani- serade orkestrarna alltjämt skall vara knutna till militära förband. Sex av de nuvarande kårerna skulle härvid enligt konsertbyråutred- ningens förslag dras in samtidigt som de åter- stående — med undantag för kåren i Stock- holm, som även i fortsättningen väsentligen skulle ha militära och statsceremoniella upp- gifter — skulle utökas från 24 till ca 30 man.
Frågan om den militära anknytningen och lokaliseringen av kårerna har diskuterats från skilda utgångspunkter i remissvaren. ABF ut- talar sig för att militärmusikorganisationen läggs om till en helt civil form. Olika me- ningar framförs rörande den lämpligaste loka- liseringen av de kårer som skulle vara kvar med hänsyn till det civila musiklivets behov. Bl. a. har Skolöverstyrelsen samt teater- och or- kesterrådet framfört invändningar mot försla- get i denna del. Planeringen för regionsensemb- lerna bör enligt rådets mening anpassas till det förslag rörande yrkesorkestrarna som rådet avser att lägga fram. De allvarliga konsekven- serna för det lokala musiklivet som en ned- läggning av vissa kårer skulle föra med sig har kraftigt understrukits från de orter som skulle bli berörda därav.
De synpunkter som förts fram rörande om- organisation av militärmusikkårerna har över- tygat mig om att denna för landets musikliv väsentliga fråga behöver övervägas ytterligare. bl.a. med hänsyn till frågans samband med de nuvarande symfoniorkestrarnas framtida uppgifter. Ett ställningstagande till orkester- frågorna i ett större sammanhang bör inte föregripas. Konsertbyråutredningen har liksom organisationsnämnden för militärmusiken för- utsatt att, även om ställning nu skulle tas i lokaliseringsfrågan för regionsensemblema, olika problem rörande genomförandet av re- formen skulle utredas närmare före beslut om den definitiva utformningen. Hit hör bl.a. frågorna om militärmusikens ledning, arbets- uppgifter, repertoar samt anställnings- och tjänstgöringsförbållanden. Möjligheterna att finna lämpliga lösningar i dessa frågor kan i viss mån nära sammanhänga med regions-
ensemblernas lokalisering och bemanning. En ytterligare genomgång av sistnämnda frågor gör det möjligt att överväga om inte nya uppslag beträffande orkesterverksamhetens or- ganisation och lokalisering skulle kunna för- bättra förutsättningama för kvalitet och effek- tivitet.
Efter samråd med chefen för försvarsdepar- tementet förordar jag att i detta sammanhang endast ett principavgörande träffas innebärande att en militärmusikorganisation bibehålls men att den fortsatta planeringen skall inriktas på att de nuvarande militärmusikkårema efter yt- terligare utredning i erforderlig omfattning omorganiseras för att tillgodose såväl militära som civila behov. Riktpunkten bör därvid vara att ungefär två tredjedelar av de ombildade orkestramas insatser skall kunna utnyttjas för rikskonsertverksamhet. Därvid bör en fördel- ning av kostnaderna ske mellan försvaret och rikskonsertverksamheten i förhållande till ut- nyttjandet av orkestrarna.
Konsertbyråutedningen har framhållit att ut- nyttjandet av militärmusikkårerua kräver en omprövning av den nuvarande militärmusi- kaliska utbildningen. Jag delar denna uppfatt- ning. Som utredningen förutsatt blir det an- ledning att återkomma till utbildningsfrågoma i samband med att ställning skall tas till de förslag som snart väntas bli framlagda av 1965 års musikutbildningskommitté.
Vid sidan av denna mera långsiktiga för— ändring av utbildningen bör emellertid vissa omedelbara åtgärder vidtas. En vidareutbild- ning av militärmusikema bör sättas igång re- dan under nästa budgetår i huvudsaklig över— ensstämmelse med konsertbyråutredningens för- slag. Mitt ställningstagande i det föregående innebär att all militär musikpersonal delvis kommer att engageras i civila uppgifter. Även om inte definitiva beslut nu fattas i lokali- serings- och organisationsfrågorna, bör åtgär- der vidtas för att förbereda personalen för de nya uppgifterna och därigenom underlätta den kommande omorganisationen. Vidareut- bildningen bör ombesörjas av rikskonsertled- ningen. Frågan om medelsbehovet för vidare- utbildningen kommer jag att ta upp i det föl— jande i samband med beräkningen av medel för hela rikskonsertorganisationen».
Statsutskottet (SU 19682114) tillstyrkte dessa förslag men underströk med anled- ning av ett par motioner (I: 808 och II: 1046) att »frågan om eventuella indrag- ningar av kårer vid den aviserade föränd— ringen av militärmusikorganisationen måste i sedvanlig ordning underställas riksdagens prövning». Riksdagen beslöt i enlighet här-
med. I anslutning till riksdagsbehandlingen tillkallades sakkunniga, 1968 års musikkom- mitté, för att utreda de frågor som hänger samman med militärmusikens nya använd- ning.
Nuläget
Nuvarande arbetsuppgifter och ensembler
1.1 Uppgifter enligt reglementet
I detta kapitel redovisas huvuddragen av den nu gällande militärmusikorganisationen och dess verksamhet. Kungl. Maj:ts be— stämmelser är intagna i ett provisoriskt mi- litärmusikreglemente som fastställdes den 3 juni 1960 med tillägg och ändringar den 6 juni 1962, den 15 december 1963, den 14 maj 1964, den 17 december 1965 och den 6 juni 1968. (Se bilaga 4.)
Militärmusikkårernas primära uppgifter ligger inom försvaret. I den utredning som ligger till grund för 1956 års riksdagsbeslut framhålls dock även betydelsen av milia tärmusikens insatser inom allmänna musik- livet. Musikkårerna skall utföra musik vid de förband som angives i tabell 1. Härut- över skall musikkårerna utföra musik vid militära enheter som är belägna i närheten av i tablån upptagna förband eller tillfälligt förlagts till eller i närheten av sådant för- band. Vissa förband är hänvisade till två musikkårer.
Enligt reglementet skall förbandens önske- mål i största möjliga utsträckning tillgodo- ses. Härutöver får musikkår, när förbands- tjänstgöring inte lägger hinder i vägen, be- ordras utföra musik i följande sammanhang. nämligen
vid allmänna högtider av offentlig karaktär, på sjukhus, ålderdoms- och pensionärshem samt liknande humanitära inrättningar, på all- män plats såsom konsert för allmänheten,
vid särskilda tillfällen av officiell karaktär efter framställning av statlig eller kommunal
myndighet.
vid militära eller av frivilliga försvarsorgani- sationer eller militära kamratföreningar anord-
Tabell 1 .
Musikkår Musikutförande vid
Första militärmusik- kåren i Stockholm Andra militärmusik- kåren i Stockholm Musikkåren i: Karlstad rebro Linköping
Östersund Kristianstad Ystad
Strängnäs Växjö Eksjö Falun Borås Uddevalla Visby Boden
Umeå Sollefteå Skövde Jönköping Karlskrona
Göteborg Västerås Halmstad Uppsala
Il,K1,Ing1,F2
BÖS, Kfl, fartygsför- band, KA 1, F 18
;> 0
A 1, T 1, InfSS, F 3, 13 A4, F4
6, A 3, T4 stad 0. Revinge- , Lv4
, 11, F 18
saw? PWN ". Q-e
b—lb—ib—li—ll—l xll—IIUJNV—i
t—t-gv-n-u—u-t—u-u kurg— r—u-u—t _- .— 00 O
KÖS, fartygsförband, KA 2, F 17 Lv 6, ÖVG, fartygsför- band, KA 4, F 9
P 1, F 1, F 2, F 8
116,F5,F10,Fl4
LV 3, Sl, LVSS, F 2, F 16/F 20, FL, AUS
nade fester och andra tillställningar, som icke är av enskild natur, samt
vid sådana fester och tillställningar inom förband, vilka anordnas av personalkår (mot- svarande), huvudsakligen bestående av personal vid förbandet.
I arméorder den 1 oktober 1968 har reglerande bestämmelser utfärdats för mu- sikkårs användning vid fester och tillställ— ningar, anordnade av personalkår inom för— banden. Förbandschef ges i dessa bestäm- melser befogenhet att beordra underställd musikkår att utföra underhållningsmusik — men ej dansmusik — vid sådana samman- komster. Dansmusik får utföras i tjänsten då det är fråga om statliga representations- tillfälleu, som icke är anordnade av enskild personalkår, vid underhållning för värn— pliktiga samt vid "regementets dag” eller annan förbandsdag, till vilka allmänheten äger tillträde.
1.2 Arbetsuppgifter inom försvaret 1.2.1 Militär tjänstemusik
Det rent militära musikbehovet avser tjänste- musik och paradmusik. Till tjänstemusik hänförs musik för marschträning och vid större samlingar av värnpliktiga för genom- gångar m. m. samt musik vid rekryterings- möten. Till paradmusik hänförs musik vid krigsmans erinran, regementets dag, svenska flaggans dag, gudstjänster, begravningar, egentliga parader (t. ex. förbimarscher i samband med högtidligheter, inspektion av förband) samt musik vid förbands och dess personalkårers representation.
Till det militära musikbehovet räknas vi— dare musik för statliga representativa ända- mål, för vilka försvarsresurser — stundom enbart — militärmusiken tas i anspråk, samt vissa likartade musikaliska framträdanden som ingår i försvarets kontaktverksamhet med samhället i övrigt.
1.2.2 Underhållningsmusik
Utöver det militära behovet av tjänstemusik täcker militärmusiken i dagsläget huvud-
delen av förbandens behov av underhåll- ningsmusik. Det är här fråga om konserter, t. ex. i samband med lunchuppehåll, samt om musik vid kompaniaftnar och liknande tillställningar för förbandets personal.
1.2.3 Enskild övning, repetitioner och läraruppgifter
För att militärmusikerna skall vara skicka- de att utöva sin militärmusikaliska verksam- het krävs att de får en fortlöpande utbild- ning. Utbildningen sker inom militärmusik- kårernas ram och innefattar enskild övning, repetitioner i ensembler och repetitioner med hel militärkår. Därutöver krävs viss mi— litär utbildning för att kunna delta i marsch- musik o.d. samt. ridutbildning för personal vid musikkår som skall kunna vara beriden. Den färdigutbildade militärmusikern skall även medverka i utbildningen av nya mili- tärmusiker. Se härom vidare kapitel 2.2.
I arbetsuppgifterna ingår även utbildning för en del icke musikaliska uppgifter såsom truppföring, bevakning och försvar. Dess- utom utbildas personalen för att kunna tjänstgöra som mobiliseringsförberedare och mottagningsförrättare.
1.3 Arbetsuppgifter inom det allmänna musiklivet
1.3.1 Kårframträdanden
Nuvarande militärmusikorganisation har i stor utsträckning utformats med hänsyn till det allmänna musiklivets intressen. Hän- synstagande till det allmänna musiklivets önskemål medförde som tidigare omnämnts att antalet kårer blev ungefär det dubbla i förhållande till i vad som år 1956 ansetts erforderligt för att tillgodose militära behov. En ej obetydlig del av musikkårernas kon- serter eller andra musikframträdanden sker f.n. på platser, till vilka allmänheten äger tillträde. Till detta kommer även konserter på sjukhus, ålderdomshem och andra lik- nande institutioner.
Militärmusiken stöder även det allmänna musiklivet genom att militär musikperso- nal i stor utsträckning deltar som utövan- de musiker i civila orkestrar, framför allt i SOR-orkestrar. Tillgången på militärmusik- personal är på många orter avgörande för att SCR-verksamhet skall kunna bedrivas. Insatserna är betydande. Som exempel kan nämnas att enskilda militärmusikers medver— kan i SCR-orkestrar under de senaste åren uppgått till närmare 20000 timmar per år.
1.3.3 Pedagogisk verksamhet
Även inom det allmänna musiklivet medver- kar militärmusiker som pedagoger. Enligt reglementet för militärmusiken må musik- personal vid behov beordras att utan sär- skild ersättning tjänstgöra såsom lärare i instrumentalmusik för elever i allmänna skolväsendet om dessa av resp. musikdirek- törer bedöms lämpliga för framtida anställ- ning såsom musikelev och själva uttryckt önskemål om sådan anställning. Denna un- dervisning äger i allmänhet rum vid kå— rerna. Utanför tjänsten verkar militärmusi- kerna i stor utsträckning som lärare i kom- munala musikskolor och andra skolor.
l .4 Stämbesättning
1956 års reform innebar bl.a. en moderni- sering av instrumentbesättningen som även tog hänsyn till allmänna musiklivets behov. Musikkårerna skall enligt reglementet i dag bestå av 24 musiker (typ 11) eller 37 musi- ker (typ I). Typ II har följande stämbesätt- ning: l flöjt, 1 oboe, 1 Ess-klarinett, 4 B-klarinetter, 2 fagotter, 2 saxofoner, 2 B-kornetter, 2 B-trumpeter, 2 horn, 2 trom- boner, 1 baryton, 1 kontrabas, 1 tuba, 2 slagverkare.
Stämbesättningen i musikkår, typ I (en- dast förste militärmusikkåren i Stockholm) är: 2 flöjter, 2 oboer, 1 Ess—klarinett, 7 B— klarinetter, 1 basklarinett, 2 fagotter, 2 alt- saxofoner, 1 tenor-saxofon, 3 B-kornetter, 2 B—trumpeter, 4 horn, 3 tromboner, 1 bary- ton, 2 tubor, 2 kontrabasar, 2 slagverkare.
lx.)
2.1 Personal
2.1.1 Statsammansättning och löneför- hållanden
Den militära musikpersonalen omfattar per- sonal på aktiv stat, personal på särskild stat för övertaliga, musikdirektörer på över— gångsstat, musikelever samt musikpersonal i reserv. Musikpersonalen har militär status men har i förhållande till annan militär personal en mer begränsad befälsrätt och skyldighet att utöva befäl. Personalen är efter tjänstegrad fördelade på följande sätt. Musikelev (menig) Musikkorpral Musikfurir Musiksergeant Musikfanjunkare Musikförvaltare Musikdirektör (kaptens tjänstegrad) Musikdirektör av l:a graden (majors tjänste- grad) Musikinspektör (överstelöjtnants tjänstegrad)
Musikpersonal på aktiv stat och på sär- skild stat för övertaliga innehar tjänster vid militärmusiken. All denna personal in- går i en för försvaret gemensam personal— kår som har följande sammansättning.
1 inspektör för militärmusiken Ao 28 1 musikdirektör av l:a graden Ao 26 24 musikdirektörer Ao 23 75 musikförvaltare Ao 19 297 musikfanjunkare Ao 17/ 15
(varav 7 tjänster skall hållas vakanta) 139 musiksergeanter Ao 13
(varav 4 tjänster skall hållas vakanta)
Nuvarande personal och utbildning
102 musikfurirer Ae 9 (varav 2 tjänster skall hållas vakanta)
Antalet musikaspiranter var den 1 januari 1969 84. De lönegradsplaceras i Af 7 och har förmåner enligt särskilda kungl. brev den 1 april och den 22 juli 1966.
Musikelever anställs årligen till det antal som bestäms genom riksdagsbeslut. För bud- getåret 1968/69 är detta antal 45. De har samma förmåner som meniga värnpliktiga.
Tjänster på särskild stat för övertaliga gäller för 10 musikfanjunkare eller musik- sergeanter eller musikfurirer Ao 17/ 15 eller Ao 13 eller Ao 9. Lika många furirsbeställ- ningar på aktiv stat skall hållas vakanta.
Militärmusikens reserv rekryteras endast av pensionsavgången personal från aktiv stat, särskild stat för övertaliga och musik— direktörer på övergångsstat. Övergångsvis finns personal som tillhör armémusikens reserv, marinmusikens reserv, flygmusikens reserv och förutvarande förbands (musik- kårers) reserv. Dessa reserver rekryteras numera inte.
Från anslaget Militärmusiken: Avlöning- ar, som för innevarande budgetår upptagits med 15 600000 kr., får utöver kostnader för nyss angiven personal bestridas kostna- der för avlöning åt en underofficer i arvo- destjänst (Az20), avsedd att tjänstgöra hos musikinspektören. Anslaget får vidare av chefen för armén tas i anspråk för att av— löna tillfälligt anlitad personal vid militär—
musiken under högst 200 tjänstgöringsmå— nader under ett år.
2.1.2 Rekrytering
Militärmusiken rekryteras av musikbegåva- de ynglingar i åldern 16—18 år. Anställning sker per den 1 juli varje år efter ansökan som skall inges till personalkårchefen för militärmusiken före den 15 mars. Första anställningen såsom musikelev avser en tid av minst ett år.
Såsom villkor för antagning gäller att vederbörande skall vara svensk medborga- re, känd för laglydnad och medborgarsinne, vara lämplig för utbildning till militärmusi- ker, vara fullt frisk, ha god fysik och sådan kroppsbeskaffenhet som erfordras för att vid inskrivning till värnpliktig hänföras till besiktningsgrupp 1 eller 2. Han skall under antagningsåret fylla lägst 16 och högst 18 år.
Före antagning till musikelev kallas sö- kande för att genomgå teoretiska och prak- tiska musikaliska prov m.m. Proven äger rum enligt bestämmelser som meddelas av inspektören för militärmusiken. Proven ge- nomförs under två dagar och leds av mu— sik'mspektören. Han biträds av två musik- direktörer och tre musikunderofficerare.
Nyantagna musikelever placeras som re— gel vid musikkår där vakanser i stämbe- sättningen föreligger. När omplacering mås- te ske mellan militärmusikens olika kårer tar man i möjligaste mån hänsyn till den enskildes önskemål. Slutlig placering kan påräknas först efter. utnämning till musik- furir.
Rekrytering föregås av en upplysnings- kampanj som består av annonser i dags- pressen, notiser i riksvakanslistan samt skri- velser till landets samtliga kommunala mu- sikskolor, länsarbetsnämnderna samt mili- tärmusikdirektörerna.
2.1.3 Befordringsgång
Krigsmaktens personal består av militär,
civilmilitär och civil personal. Musikperso- nalen tillhör den militära personalen, vilket bl.a. innebär krav på militär tjänstbarhet.
Befordran grundas på militär tjänstbarhet, musikaliska kvalifikationer och genom- gången musikutbildning. Grundläggande be- stämmelser om befordran till högre tjänst återfinns i militärmusikreglementet. Såsom allmänt villkor för befordran till musikfurir och musikunderofficer gäller lämplighet som militärmusiker. För de olika grupperna gäl- ler f. n. härutöver följande villkor.
Musikelev anställs och förordnas årligen den 1 juli av personalkårchefen. Efter tidi— gast ett års anställning kan musikeleven an- ställas som musikaspirant och befordran till musikfurir sker tidigast efter två års aspi- rantanställning och därunder genomgången godkänd utbildning. Musikfurir, som upp- nått en sammanlagd anställningstid vid mi- litärmusiken antingen av totalt fem år (mu- sikelevtiden inräknad) eller av två år som musikfurir kan få förordnande i lönegrad A 11.
Tjänst för musiksergeant tillsätts med musikfurir som godkänts vid föreskriven underofficersutbildning. Långtidsvikariat på tjänst för musiksergeant kan erhållas av musikfurir efter en sammanlagd faktiskt an- ställningstid vid militärmusiken av nio år under förutsättning att han med godkänt vitsord genomgått föreskriven underofficers- utbildning eller efter prövning befunnits lämplig för anställning i högre tjänst vid militärmusiken.
Tjänst för musikfanjunkare tillsätts med musiksergeant, när sådan tjänst blir ledig. Personligt vikariat som musikfanjunkare kan dock meddelas efter tjugo års tjänst. Be- fordran till musikfanjunkare i lönegrad 17 sker i åldersordning inom ramen för det antal tjänster som får utnyttjas för nyss- nämnda lönegrad (för budgetåret 1968/69 högst 89 tjänster).
Till musikförvaltare kan, när sådan tjänst är ledig, befordras musikfanjunkare som är väl skickad att svara för en solostämma (första stämma) i militärkår. I praktiken har det utvecklats till att i stort sett bli en befordran efter tjänsteår.
Arbetstiden för den militära personalen i musiktjänst vid försvaret är 42,5 timmar för arbetsvecka. Någon omfördelning av musikpersonalens årsarbetstid får inte göras. Viss omfördelning inom en period om högst fyra veckor kan dock tillåtas. I veckoar- betstiden ingår sådana förberedelser och efterarbeten, som direkt sammanhänger med utbildnings— och övningsverksamheten. Även överspelningstid och väntetid ingår i arbets- tiden. Veckoarbetstiden regleras individuellt genom tjänstgöringslista.
Chef för musikkår är närmast ansvarig för tillämpning av bestämmelserna rörande arbetstidsregleringen och för planeringen av musikkårens tjänstgöring. Denna plane— ring skall ske så att övertidstjänstgöring i möjligaste mån undviks. Beställare av mu- sik har därför att göra sin beställning i god tid.
I egenskap av statstjänstemän är militär- musikerna underkastade det statliga rese- reglementet med därtill hörande föreskrif— ter. Såsom militära tjänstemän gäller för musikerna därutöver de speciella reglerna i resereglementet för försvaret. Detta inne— bär i princip att militärmusikerna erhåller ersättning för kostnader för resor och trak- tamenten i samband med beordrade förrätt- ningar enligt militärmusikreglementet och vid erforderliga kommenderingar i övrigt samt flyttningsersättning vid flyttning från en ort till annan i samband med befordran eller förflyttning utan egen ansökan.
Tid för tjänsteresa och i samband därmed företagen förrättning anses utgöra arbets- tid till den del den infaller mellan kl. 7.30 och 17.00, oavsett om befattningshavaren därunder skall utföra avsedda arbetsuppgif— ter eller ej. Annan tid för förrättningen utgör arbetstid endast i den mån befatt- ningshavaren därunder tas i anspråk för att fullgöra arbetsuppgifterna. Såsom arbetstid må dock för sådan förrättningsdag tillgodo- räknas sammanlagt högst 8 timmar.
2.1 .5 Pensionsförhållanden
Den lönegradsplacerade musikpersonalen är
underkastad bestämmelserna .i statens all- männa tjänstepensionsreglemente jämte där- till hörande föreskrifter. Härav följer att tjänsteman vid militärmusiken är skyldig att avgå från tjänsten då han uppnått den för honom gällande pensionsåldern. Denna är för huvuddelen av musikpersonalen 60 år. För musikfurir är dock pensionsåldern 50 år.
2.1.6 Uniformsplikt
I likhet med övrig militär personal på aktiv stat har musikpersonalen uniformsplikt och skall bära fastställd uniform i tjänsten. För musikpersonalen gäller också vissa särskilda regler för bärande av uniform och attribut till sådan. Tillstånd kan erhållas att bära uniform vid utförande av konsertmusik utom tjänsten.
Uniformen utgörs för all musikpersonal av s. k. musikdräkt, som i huvudsak ser lika— dan ut som arméns uniform m/ 60. Vid sär- skilda tillfällen kan dock musikerna bära an- nan uniform än musikdräkt, t.ex. flottans eller flygvapnets.
Varje militärmusiker är skyldig att hålla sig med egna uniformspersedlar enligt fast- ställd utrustningslista. Vissa persedlar till- handahålles personalen som lån antingen kostnadsfritt eller mot ersättning. För att skaffa och underhålla övriga uniformsper- sedlar utgår ekiperingsbidrag.
2.1.7 Aktuell personalsituation
Av ett föregående avsnitt framgår att per— sonalförteckningen för militärmusiken f.n. omfattar 639 tjänster för musikinspektör, musikdirektörer, musikunderofficerare och musikunderbefäl. Av dessa tjänster skall sammanlagt 23 hållas vakanta, därav 10 så länge motsvarande antal tjänster på sär- skild stat för övertaliga är besatta. Samman- lagda antalet tjänster som får vara tillsatta utgör sålunda 626. Härtill kommer f.n. högst 45 musikelever och högst 90 musik- aspiranter. Därtill får högst 200 tjänst- göringsmånader användas för anställning av tillfällig personal., Omräknat är enligt prop.
1969:1 (bil. 6 s. 143) den sammanlagda personaltillgången 792.
Antalet tillsatta tjänster den 1 januari 1969 var 557. Antalet vakanser i jämförelse med det antal tjänster som får tillsättas ut- gjorde således vid nämnda tidpunkt 69.
Ett relativt stort antal enskilda militär- musiker fullgör av olika anledningar inte tjänst vid de kårer, där de är placerade. Den 1 januari 1969 var sålunda 12 musiker tjänstlediga av olika anledningar och 36 bortkommenderade från sina kårer för ut- bildning m. m. Antalet musikaspiranter var vid samma tid 65 och dessutom fanns det 44 musikelever. Personalläget per den 1 januari 1969 belyses närmare av bilaga 1.
Åldersfördelningen inom militärmusiken december 1968 framgår av bilaga 2.
Utöver de avgångar som under senaste sex budgetåren skett på grund av uppnådd pensionsålder har inte mindre än 200 mu- siker av skilda anledningar lämnat sin an- ställning. Huvuddelen av dessa har övergått till anställningar i andra orkestrar eller så- som lärare i olika skolor i enlighet med vad nedanstående tabell utvisar. Vid intervjuer som OfM haft med musikpersonal vid olika tillfällen har framkommit att orsakerna till
Tabell 2.
avgångarna är flera. Även kommittén har haft möjlighet inhämta liknande synpunkter under senaste året. Orsakerna har främst angivits vara att man erbjudits bättre löne- förhållanden, t.ex. som lärare vid kommu— nala musikskolor eller såsom musiker i ci- vila yrkesorkestrar. De nuvarande arbets- uppgifterna har ibland angivits som mindre stimulerande från rent musikaliska synpunk- ter. En annan orsak som åberopats är att många kårer till följd av vakanssituationen inte har tillfredsställande spelbarhet.
Förtidsavgångarna ägde under sexårspe— rioden rum med följande fördelning:
1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68
I tabell 2 redovisas de skäl som föranlett avgångarna fr.o.m. den 1 juli 1962 t.o.m. den 30 juni 1968.
Under samma period har anställts 23 musiker vid sidan av den ordinarie utbild- ningsgången, av vilka 17 tidigare erhållit sin utbildning inom militärmusiken.
Elev Asp Furir Serg Fanj Förv Dir S:a
Övergång till annan musikalisk verksamhet Teater- och symfoniorkester Annan orkesterverksamhet o d Musikledare Musiklärare Musikstudier
28 9 9 57 13
Övergång till annan verksamhet Civil Militär
Avgång av annan anledning Dödsfall Sjukpension Olämplighet Övrigt Ej angiven
Total summa
2.2.1 Allmänt mål
Mål för utbildningen är enligt arméehe- fens bestämmelser:
»att successivt bibringa musikpersonalen så- dan musikalisk och militär färdighet, kunskap och förmåga att elever och aspiranter kan tjänstgöra såsom sekundstämma och furirer såsom första stämma i militärkår, orkester eller ensemble;
att utveckla deras karaktärsegenskaper, pe- dagogiska förmåga och initiativkraft samt bi— bringa dem kunskap om och förståelse för militära uppgifter;
att öka deras kunskaper i allmänna läroäm— nen;
att bibringa dem ett föredömligt uppträ- dande såväl i som utom tjänsten;
att före och i samband med musikunder- officersutbildningen utveckla och befästa deras under tidigare utbildning förvärvade musika- liska och militära färdigheter, kunskaper och förmåga, så att de kan tjänstgöra i avsedd be— fattning inom militärmusiken».
Musikfurir skall bibringas den musika- liska kompetens som krävs för att kunna påbörja utbildning till musikunderofficer. För detta fordras enligt utbildningsbestäm- melserna att han
rå första instrumentet kan tillfredsställande svara för en stämma i musikkåren;
å andra instrumentet kan nöjaktigt svara för en stämma i orkester;
har påbörjat och på tillfredsställande sätt tillgodogjort sig utbildning på ett tredje instru- ment;
har avslutat och helt behärskar fastställda kurser i allmän musiklära, gehörslära, harmo- nilära, musikhistoria och tuttitrumslagning».
2.2.2 Utbildningsgång för elever och aspiranter
Under elevåret får eleven enskild militär- utbildning och grundläggande musikutbild- ning. Under första aspirantåret fortsättes den grundläggande musikutbildningen och allmänbildande undervisning tillkommer. I samband med andra aspirantårets slut sker utnämning till musikfurir.
Den treåriga utbildningen är indelad i sex skeden. Under det första, som pågår
Övningsgrenar och Antal tim Antal tim ämnen ] skedet 3 skedet Exercis 28 19 Fysisk träning 28 28 Orientering — 19 Medborgarundervisning 7 4 Soldatundervisning 9 8 Inre tjänst 20 28 Terrängtjänst 32 14 Vapentjänst 53 47 Förläggning 10 14 Skydd 16 49 Fältarbeten —— 47 Underhållstjånst 4 14 Personaltjänst 4 14 Mobiliseringstjänst — 19 Strid 20 102 Reserv 31 81 Summa 262 507
den 1/7-31/ 8 första året, är eleverna sam- mandragna till central utbildning vid musik- kår vid ett arméförband. Under detta skede ges huvudsakligen militär utbildning. Under det andra skedet, som pågår den 1/ 9 första året t.o.m. den 30/4 andra året, tjänstgör eleverna vid de musikkårer de tillhör och får huvudsakligen musikutbildning. Under tredje skedet, som omfattar tiden 1/5—31/8 andra året, är eleverna återigen samman- dragna till central utbildning och erhåller såväl fortsatt grundläggande musikutbild- ning som militärutbildning. Under fjärde skedet, som omfattar tiden 1/ 9 andra året —1 4/ 9 tredje året, sker musikutbildning ånyo vid resp. musikkårer. Femte skedet, som omfattar tiden 15/9—31/5 tredje året, är eleverna sammandragna till central ut- bildning vid den till KA 4 i Göteborg för- lagda musikkåren och erhåller då i huvud- sak allmänbildande undervisning men även viss musikutbildning. Det sjätte och avslu- tande skedet omfattar endast sista måna- den av tredje året, 1/ 6—30/ 6, och fullgörs vid resp. musikkårer. Under denna tid får eleverna (aspiranterna) fortsatt grundläg- gande musikutbildning.
Den utbildning som genomgås tillgodo— räknas som fullgjord grundutbildning för värnpliktiga.
Tiden fr.o.m. fjärde anställningsårets
Tabell 4. Allmänbildande undervisning (cen- traliserad)
Antal tim Antal tim på A-linjen på B-linjen
Ämne (övning)
Fysisk träning och
inre tjänst 170 100 Svenska 160 80 Engelska 160 50 Matematik 140 —— Samhällskunskap 80 80 Historia 140 70 Fysik 80 —— Psykologi 50 50 Etik 20 20 Musikhistoria 70 70
___—___—
Summa 1 070 520
början, då befordran till musikfurir sker, t.o.m. sjätte anställningsårets slut ägnas åt musiktjänst och fortsatt utbildning vid egen musikkår (sammanlagt 43 tim/ v).
Timplaner m.m. framgår av tabellerna 3—5 som i tur och ordning behandlar militärutbildning, allmänbildande undervis- ning och musikutbildning.
Studierna i allmänna läroämnen under skede 5 bedriVS på dels A-linje dels B-linje. För musikaspirant som går B-linjen, vilken är avsedd för elever som med goda betyg genomgått grundskolan, förkortas skede 5 med ca 14 veckor medan skede 4 i stället förlängs med motsvarande tid. På B-linjen utgör tiden för musikutbildning 14 tim/v.
Jämlikt arméorder skall musikaspiranter med studentexamen, gymnasiekompetens el- ler fackskolekompetens (motsvarande) icke genomgå skede 5. De skall dock åläggas att genom självstudier (kompendium) in- hämta och vid anordnad tentamen redovisa kunskapcr i dels musikhistoria dels. såvida de ej tidigare har betyg i ämnet, psykologi motsvarande de kurser som övriga musik- aspirantcr läser under skede 5. Härför skall de under tiden för skede 5 beredas möjlig— het till 2 timmars studier per vecka under ordinarie tjänstetid.
2.2.3 Underofficersutbildning m. m.
I januari under sjätte anställningsåret under- går musikfurir inträdesprov till musikhög- skolan. Utbildningen påbörjas omkring den 1 september, dvs. i början av sjunde an— ställningsåret. I utbildningen ingår — för- utom musikutbildning och viss språkutbild- ning - utbildning i mobiliseringstjänst, fredsexpeditionstjänst m. m. under samman- lagt 32 timmar, som förlägges ca 10 dagar före första terminens början. Underofficers- utbildningen pågår under fyra terminer och avslutas med musikunderofficersexamen. Elever vid musikunderofficersskolan får kostnadsfri undervisning samt fri undervis- ningslitteratur och fria expenser.
Efter godkänd slutprövning sker beford— ran till sergeant. Timplanen för utbildningen framgår av tabell 6.
Tabell 5. Musikutbildning (delvis centraliserad)
Ungefärligt antal timmar under skede
_ 1 2 3 4 5 Ämne 9 v 33 v 50 v 50 v 34 v
Första instrument 49 15 75 34 Andra instrument 33 50 34 Tredje instrument 25 Musiklära 20 20 28 Gehörslära l 3 30 40 Harmonilära 50 Signalblåsning 33 25 Trumslagning 204 300 Ensemblespelning 446 675 Överspelning 522 900
1320 2150
Vid musikhögskolan Antal tim Första instrument 64 Andra instrument (i allmänhet stråk) 64 Tredje instrument (i allmänhet piano) 32 Musikteori (gehörsutbildning, satslära,
harmonisk analys) 128 Musikhistoria 32 Psykologi och pedagogik 32 Blåsorkester (tillsammans med civila
elever) 160 Symfoniorkester för musikunder-
officerselever 1 92 Ensemblespelning 176 Metodik och övningsundervisning 64
Genom inspektörens för militärmusiken försorg Marschmusik inkl. övning i stavföring 64 Blåsorkester 128 Reglementskännedom m m 32 Språkundervisning 62 Överspelning 1 328 Fysisk träning och inre tjänst 320 Summa schemalagda timmar under 64 veckor ca 2 878
Detta innebär att i genomsnitt 43 tim/v är schemabundna.
Under tjänstgöring vid musikkår skall musikunderofficerare erhålla fortsatt instru— mental utbildning, fortsatt undervisning i ensemblespelning samt undervisning i mu- sikteori. Musikunderofficerare deltar i den fortsatta befälsutbildning som anordnas vid förbandet.
Vid sidan av den fasta studiegången finns möjlighet till kompletterande utbildning. En— ligt chefens för armén bestämmande kan inom ramen för härtill tilldelade medel kostnadsfri privatundervisning tillhandahål- las militärmusiker, som inte kan erhålla nödvändig enskild utbildning på huvud- eller biinstrument vid egen musikkår. Mu- sikpersonal, som förlagts vid flottans för- band, kan erhålla bidrag för körkortsut- bildning.
Nuvarande lokalisering och organisation
3.1 Lokalisering
Landets 25 militärmusikkårer är förlagda vid militära förband och lokaliserade till följande orter (tabell 7):
Tabell 7.
Förband Musikkår
Första militärmusikkåren i Stockholm Andra militärmusikkåren i Stockholm Karlstad Örebro Linköping Östersund Kristianstad Ystad Strängnäs Växjö Eksjö Falun Borås Uddevalla Visby Boden Umeå Sollefteå Skövde Jönköping Karlskrona Göteborg Västerås Halmstad Uppsala
=!— en 0
_quQWN
mm.-.- u—lu—lb—l—lu— å—ocgquwN—o
1 0 I 1 I I P P P I 1 1 1 1 P 1 I 1 P
3.2 Lokal och regional organisation
Inom ramen för de medel som anvisats bestämmer cheferna för de förband, som anges ovan, utifrån de allmänna föreskrif-
tema i militärmusikreglementet om musik- kårernas tjänstgöring vid förband och andra enheter inom försvaret och om deras med- verkan i samhället i övrigt.
I särskilda av arméchefen utfärdade till- lämpningsföreskrifter den 29 april 1958 framhålles bl. a. följande:
»Förbandschefen skall vid beslut om musik- kårens användning särskilt beakta om det av- sedda ändamålet och den beräknade tiden för kårens framträdanden står i skälig proportion till den tid och de kostnader förrättningen med- för även som förrättningens inverkan med av- seende på personalens tjänstgörings- och ut- bildningsförhållanden. Möjligheten att samord- na musikkårens utnyttjande under en och sam- ma förrättning och att använda delad kår skall tillvaratagas.»
I princip avgör således förbandschefen frågan om musikkårens användning i mili- tära eller civila sammanhang. Givetvis be- aktas i praktiken de önskemål om att få disponera kåren, som framställts av militära och civila avnämare, vilka gör anspråk på att få disponera kårerna. Vikten av plan- läggning på längre sikt har härvid bety- delse. Enligt tillämpningsbestämmelsema skall förbandschefen
»efter samråd med chefer för övriga berörda förband för musikkårens verksamhet fastställa en för viss längre tidsperiod gällande plan in- nefattande den huvudsakliga tjänstgöring för vilken kåren och dess personal under perioden kunna beräknas bli tagna i anspråk».
Förbandschefen är, samtidigt med att han har dessa beslutsbefogenheter, skyldig att för musikkåren och dess personal hand- ha och tillgodose inre tjänst och allmän ord- ning, förläggning, mathållning, personal- vård, rättsliga åtgärder, kassatjänst, för- valtningsfrågor, transportbehov osv. Vid handläggning av frågor rörande musikkå- ren biträdes förbandschefen — förutom av musikdirektören som har att handha både den konstnärliga, personella och administra— tiva ledningen — av förbandets ordinarie stabs- och förvaltningsorganisation, t. ex. stabschef, utbildningsofficer, intendent, kas- sachef, personalvårdsofficer, konsulent och läkare.
Militärbefälhavare har enligt reglementet inga uppgifter eller befogenheter i fråga om militärmusiken. Vissa begränsade samord- nande uppgifter har emellertid tillagts mili- tärbefälhavarna genom bemyndigande av chefen för armén. Militärbefälhavaren i östra militärområdet har i sin egenskap av överkommendant vissa speciella uppgifter i vad avser högvakttjänsten i Stockholm.
3.3 Central organisation
Den centrala ledningen av militärmusiken är i väsentlig utsträckning uppdelad. Så- lunda utfärdar överbefälhavaren bestämmel- ser i fråga om militärmusikens krigsorganisa- toriska uppgifter och samordningen av den militära musikverksamheten med övrig per- sonalvårdsverksamhet. Handläggningen av dessa frågor sker inom försvarstabens per- sonalvårdsbyrå. I denna ingår f. 6. den sam- lade ledningen för militärmusiken vid mo- bilisering.
Den direkta centrala ledningen utövas av chefen för armén som utfärdar föreskrifter för musikkårernas användning och tjänst- göring, utnämner inspektör och musikdirek- tör, meddelar utbildningsföreskrifter samt vissa andra bestämmelser för kårernas verk- samhet. Chefen för armén äger besluta om användningen av de medel som anslås för militärmusikens förvaltningskostnader. ] ar- méstaben handläggs organisations- och an— slagsfrågor inom sektion 1, utbildningsfrå-
gor inom sektion 2 och personalfrågor m. m. inom sektion 3. I vissa fall skall chefen för armén samråda med övriga försvarsgrens- chefer. '
Personalkårchef för militärmusiken är chefen för sektion 3 i arméstaben. Han är som personalkårchef direkt underställd che- fen för armén. Personalkårchefen anställer, befordrar och entledigar personal inom mi- litärmusiken, utom inspektör och musik- direktörer, samt har i övrigt tillsyn över per- sonalen. På arméchefens vägnar äger han utfärda föreskrifter och anvisningar för tjänstgöring, fördela medel för resor m. m.
Musikinspektören, som ingår i armésta— ben, är tjänstegrensinspektör för militärmu- siken och har alltså att följa och kontrollera verksamheten vid musikkårer samt vid kur- ser och skolor inom militärmusikens ram. Musikinspektören medverkar vidare i vad gäller musikpersonalens rekrytering och sva- rar — i samråd med arméetabens utbild- ningsavdelning och musikhögskolan —- för dess utbildning och för musikkårernas spel— barhet. I samråd med försvarets materiel- verk skall han planera anskaffning av mu- sikmateriel och tillse att nyinstrumenterat notmateriel blir mångfaldigat.
Anskaffning och underhåll av instrument, repertoar m.m. ombesörjs centralt av för— svarets materielverk. '
3.4 Lokalförhållanden
Flera militärmusikkårer har under de senas- te åren fått ändamålsenliga lokaler. Av de nuvarande övningslokalerna kan drygt hälf— ten anses vara tillfredsställande för sitt nu— varande ändamål. En sammanställning av nuläget finns i bilaga 3. I avvaktan på ut— redningens förslag har nybyggnad och andra förbättringar av lokalresurserna uppskjutits. Flera musikkårer arbetar f. n. under mycket besvärliga lokalförhållanden.
Militärmusik i andra länder
Kommittén har efter framställning fått en del uppgifter om militärrnusikorganisationer i tio europeiska länder. En koncentrerad överblick ger följande resultat.
I Belgien finns sju musikkårer, varav en består av 105 musiker och övriga av om- kring 60—77 man. Utbildningen sker i stort sett före anställning som militärmusiker.
Militärmusiken i Danmark omfattar liv- gardets musikkår om 35 man och fem mäs- singsorkestrar om vardera 15 man. I mu- sikkårerna tjänstgör även ett begränsat antal värnpliktiga musiker. Yrkesmusikernas ut- bildning sker till större delen utanför mili- tärmusikorganisationen.
Sammanlagt mer än 120 musikkårer finns i Storbritannien. Dessa är antingen Staffs Band om 40—85 man eller Regimental Bands om ca 30 man. Dessutom finns vid de flesta förband 25—30 trumslagare och flöjtblåsare eller säckpipsblåsare som dock samtidigt har rena soldatuppgifter. Militärmusiker ut— bildas inom försvaret.
I Finland finns en musikkår om drygt 40 man och 40 elever, två kårer om drygt 20 man och ett 15-tal elever och elva kårer om 14 man och ett 10—tal elever. Utbildning äger rum vid musikkår och vid militärmu- sikavdelning inom Sibeliusakademien.
Holland har fyra musikkårer med ett 50— tal yrkesmusiker i varje. Dessutom finns några kårer med ca 40 värnpliktiga och någ- ra anställda som ledare och instruktörer. Utbildningen sker i civil ordning.
Militärmusikorganisationen i Italien bc- står av en stabsmusikkår om drygt 100-tal man, 36 kårer om ett 30-tal man och 12 kårer om 15-20 man. Utbildningen sker inom organisationen.
Norge har en gardesmusikkår om 60 man, en musikkår om 31 man och fem kårer om vardera 22 man. Dessutom finns ett 20-tal förbandsmusikkårer som består av värn- pliktiga. Yrkesutbildningen sker huvudsak- ligen i civil regi.
Soviets militärmusikkårer, vars antal är okänt, har varierande storlek om 20, 30, 41 och 53 man. Vid Moskvas konservatorium finns ett särskilt institut för militärdirigen- ter. vars uppgift är att utbilda kvalificerade militärdirigenter, pedagoger, specialister på instrumentation för militärorkester samt mi- litärmusikforskare.
I Västtyskland finns en större stabsmu- sikkår om 82 man och 19 kårer om 60 man samt en utbildningsmusikkår. Större delen av utbildningen sker i civila sam— manhang.
Slutligen finns i Österrike 10 musikkårer av skiftande storlek mellan 38 och 58 man. Vid inskrivningen kan värnpliktiga med musikutbildning få kontraktsanställning för 3 till 6 år. Under den tiden får de musi- kalisk vidareutbildning.
Kommitténs synpunkter och förslag
Arbetsuppgifter och ensembler
5 .1 Allmänna synpunkter
Genom 195 6 års beslut om ny militärmusik- organisationen ( prop. 1956:110 , SU 121, rskr 279) togs i betydande utsträckning hän- syn till det civila musiklivets behov. Sålun- da blev bl. a. kapaciteten ungefär den dubb- la i förhållande till rent militära behov. l be- tänkandet ”Rikskonserter” som KBU avgav 1967 (SOU 1967: 9) poängterades ytterliga- re militärmusikens användbarhet inom det allmänna musiklivet. Inför den stora efter— frågan på musiker som skulle följa på ett genomförande av rikskonsertidéen var det naturligt för KBU att föreslå, att den över- kapacitet i förhållande till försvarets behov, som fanns inom militärmusikorganisationen, utnyttjades för nya uppgifter inom det all— männa musiklivet.
De i prop. 1968: 45 angående rikskonser— ter m.m. angivna riktlinjerna för omorga- nisation av militärmusiken innebär, som för- ut redovisats, att såväl speciellt militära som allmänna musikbehov skall tillgodoses. En tredjedel av de i organisationen ingåen- de resurserna skall därvid direkt utnyttjas för musikbehov inom försvaret, medan åter- stående två tredjedelar avsetts bli tagna i anspråk för rikskonsertverksamhet.
Militärmusikens rent militära använd— ning har minskat allteftersom krigföringens karaktär förändrats. Samtidigt har militär- musikens kulturella betydelse och dess an- vändning i ceremoniella sammanhang 'och
som underhållning för värnpliktiga och all- mänheten successivt kommit mer i förgrun- den.
I värnpliktsutbildningen används militär- musiken alltjämt i samband med marsch— träning. Utvecklingen inom det militära för— svaret har dock medfört, att endast be- gränsad tid används till formell exercis i nutida värnpliktsutbildning. Likaså finns det sällan anledning att i ett modernt för— svar ägna utrymme åt parader o.d. Kom- mittén räknar med ett relativt sett litet musikbehov för marsch— och paradtillfäl- len. En viss nedgång av detta musikbehov är dessutom tänkbar i framtiden. Denna torde dock uppvägas av ett väntat större behov av kontakt- och representationsmusik.
I detta sammanhang vill kommittén fram- hålla att man så mycket som möjligt bör sträva efter att använda militärmusiken i främst sådana sammanhang, där den levan- de musiken i sig själv har ett egenvärde. För bakgrundsmusik. musik för marschträning o.d. bör möjligheterna att använda hög- talarmusik noggrant prövas.
I och med att militärmusikens arbetsupp- gifter ändrats har också instrumentbesätt- ningen skiftat. Äldre instrument — såsom pipor och trummor, trumpeter och pukor —— kompletterades så småningom med andra. Ända fram till mellankrigstiden rörde det sig dock om olika slag av blåsinstrument. Emel- lertid började så småningom även stråk— instrument att införas i militärmusiken, både
utomlands och i Sverige. För Sveriges del innebar 1956 års omorganisation att de flesta militärmusiker skulle ha stråkinstru- ment som biinstrument för att man inom militärmusiken skulle kunna bilda salongs- orkestrar och kammarmusikensembler. '
De nya uppgifterna för militärmusikerna inom allmänna musiklivet, som 1968 års riksdag beslutat, måste medföra föränd- ringar i instrumentsammansättningen. Man torde nu ej längre kunna hålla fast vid kravet på vissa i reglemente fastlåsta in- strumentkombinationer eller stämbesätt- ningar. Om kraven på en konstnärlig kvali- tet skall kunna uppehållas i ett läge, då musikerna skall ha uppgifter inom ett myc— ket breddat register, blir vidare följden, att enstaka instrumentalister kan behöva till- föras organisationen, vilka inte kan ges någ- ra uppgifter i en konventionell militärmu— sikkår.
I det följande redovisar kommittén sin syn på vilka arbetsuppgifterna i stort sett bör vara dels inom försvaret, dels inom all- männa musiklivet samt på sammansätt- ningen av de enheter, som behövs för att fullgöra dessa uppgifter. I fråga om musik- personalens uppgifter i krigsorganisationen och förberedelser för att lösa dessa åter- kommer kommittén i ett senare kapitel.
5 .2 Försvaret 5.2.1 Behov
Försvarets behov av musik vill kommittén definiera på följande sätt.
Som ren tjänstemusik bör anses musik för marschträning och vid truppmarsch o.d. liksom all musik som utförs speciellt för krigsorganiserade förband, i allmänhet un— der fältmässiga förhållanden, samt musik vid större samlingar av personal inom krigs- makten för genomgångar och annan infor- mation.
Till paradmusik bör hänföras musik vid krigsmans erinran och motsvarande ceremo- nier, korum och vissa andra gudstjänster, militärbegravningar samt vid parader eller förbimarscher i samband med inspektion av
förband, skol- och kursavslutningar och större allmänna högtidligheter inom förband (FN—dagen, svenska flaggans dag, förbands minnesdag etc.).
Till kontakt- och representationsmusik bör räknasimusik av olika slag vid förbands- dagar, t.ex. regementets dag eller flygets dag, och vid arrangemang som utgör militär myndighets representation eller är ett led i sådan kontaktverksamhet som vanligen an- ordnas under medverkan av samarbets- nämnd. Hit bör även hänföras musik vid sådan verksamhet, som bedrivs av frivillig försvarsorganisation, angiven i frivilligkun- görelsen, och centralförbundet Folk och Försvar.
Härutöver bör till detta område räknas musik vid andra statliga representationstill— fällen. Detta kan gälla officiella ceremonier och andra tillfällen av högtidlig karaktär både centralt och regionalt, i sistnämnda fall som regel efter framställning av länssty- relse. Till denna allmänna statliga verksam- het räknar kommittén även musik i sam- band med högvaktstjänsten i Stockholm.
Musik för andra liknande ändamål —- t. ex. kommunal representation i samband med jubiléer etc. — för vilka enligt nuvaran— de militärmusikreglemente kan ifrågakom- ma militärmusik, bör däremot hänföras till sådan musikverksamhet som skall tillgodoses genom IRK:s försorg.
Slutligen har försvaret behov av konsert-, underhållnings- och dansmusik av skilda slag. Denna musik bör framföras under per- sonalens fritid, t. ex. under måltidsuppehåll och på kvällarna, som ett naturligt led i en planmässigt upplagd fritidsverksamhet. Om tjänsten så medger bör konsertmusik i be- gränsad utsträckning kunna ifrågakomma även under tjänstetid. Musikverksamheten skall i första hand vara avsedd för de värn— pliktiga men givetvis skall annan personal i den utsträckning som är möjlig beredas tillfälle att samtidigt närvara.
Militärmusikkårerna utför f. n. i viss om- fattning underhållningsmusik vid fester och tillställningar anordnade av personalkår. Mot bakgrund av att den nya organisatio- nens ensembler i IRKzs regi även skall tas
i anspråk för'interna konserter (förenings- konserter m. m.) bör personalkårernas mu— sikbehov inte hänföras till försvarets musik- behov. Personalsammanslutning bör behand- las som andra föreningar och i likhet med dessa få möjlighet att genom IRK erhålla musik. Då föreningskonserter i framtiden torde kunna erhållas till jämförelsevis ringa kostnader finner musikkommittén det inte rimligt att de nya ensemblerna -— liksom nu militärmusikkårerna — utan kostnad ställs till förfogande för musikframträdan- den vid sådana slutna sammankomster som anordnas av personalföreningar och kårer,
Inom stockholmsområdet finns speciella behov av militärmusik. Vad som skiljer denna region från övriga är främst framträ- danden i samband med högvaktstjänst och i statsceremoniella sammanhang. Under år 1968 beordrades högvaktstjänst vid 208 till- fällen, av vilka de två stockholmskårerna svarade för 145. En för svensk militärmusik unik företeelse är högvaktsavlösning med beriden musikkår. Denna tjänst, som utförs av ridutbildad musikpersonal vid stock- holmskårerna, förekom under samma år 16 gånger. Vid 63 högvaktsavlösningar med musik är 1968 medverkade musikkårer utanför Stockholm. Av dessa fullgjorde mi- litärmusikkåren i Strängnäs 10, militärmu- sikkåren i Västerås 23, militärmusikkåren i Uppsala 19 och övriga musikkårer 4 så- dana kommenderingar.
I fråga om statsceremoniella och liknande uppgifter medverkar militärmusikkårer i Stockholm bl. a. vid riksdagens öppnande. statschefsbesök, besök av utländska rege- ringsledamöter, audienser för främmande sändebud och jubiléer av olika slag vid stat— liga institutioner.
Beträffande övriga militärmusikuppgifter i Stockholm gäller i stort vad som ovan sagts beträffande militärmusikkårema i all- mänhet.
Musikkårs medverkan vid högvaktsavlös- ningar bedöms av militära myndigheter vara av betydelse. Även från turistorganisationers och intresserade enskildas sida har fram- förts önskemål om ett stort antal vaktpara- der med musik.
Behovet av tjänste-, parad-, kontakt- och representationsmusik i Stockholm är — om alla önskemål skulle tillgodoses — så omfat- tande, att musikerna skulle kunna helt an- vändas för sådana ändamål. Både med hän- syn till det allmänna musiklivet och de en- skilda musikernas konstnärliga utveckling är det emellertid önskvärt, att musikerna i Stockholm i den nya organisationen får lik- nande möjligheter som sina landsortskolle- gor att medverka i andra musikaliska upp— gifter.
Tabell 8 visar det uppskattade behovet av olika slag av militärmusik i Stockholm enligt de av OfM år 1964 gjorda undersökning— arna.
Tabell 8.
Musikframträdanden Tillfällen
1. För förband (motsvarande) vid a) gudstjänster och krigsmans erinran 50 b) parader, högtidligheter m m 100 e) övningar etc (marschmusik) 30 d) underhållningsarrangemang o d. vid staber och förvalt- ningsmyndigheter 15 2. Vid högvakt 170 3. I statsceremoniella sammanhang 25
åå
Kommittén, som återkommer till frågan om kapacitetens utnyttjande i kapitel 10, vill redan här framhålla att ovan angivna antal tillfällen totalt sett utan större olägen- het kan minska.
5.2.2 Blåsarensembler för tjänste- och paradmusik m. m.
Någon av musikaliska skäl vedertagen norm för stämbesättning för en militärmusikkår finns inte. I princip kan naturligtvis även en blåsarensembles storlek variera inom vida gränser. Antalet musiker beror på vilken musik som spelas liksom på ramen kring och karaktären av framträdandena.
För att kunna fylla de musikaliska mi- nirnikraven måste en militärmusikkår om- fatta minst 18 musiker. Som exempel på uppgifter för en sådan mindre militärkår kan nämnas framträdanden vid beriden hög—
vakt, musik vid krigsmans erinran, genom- gångar, gudstjänster och begravningar samt prisutdelningar. Under förutsättning att spe- ciellt skrivna arrangemang anskaffas kan mi- litärkåren vid en del av dessa framträdan- den, t. ex. gudstjänst och genomgångar, lik- som vid en del ceremonier utbytas mot en mindre ensemble.
I andra sammanhang, där man av funktio— nella skäl måste ställa större krav på det musikaliska framträdandet, krävs 30—40 musiker. Vid speciella tillfällen bör det finnas möjlighet att sätta samman musikkå- rer som mer motsvarar vissa utländska kårers numerär, upp till 60 man eller fler.
I bilaga 5 återges exempel på stämbesätt— ningar inom svensk militärmusik och nutida utländska blåsorkestrar.
5 .2.3 Musikaktiviteter bland värnpliktiga
För att tillgodose försvarets musikbehov måste även åtgärder vidtas för att ge de värnpliktiga tillfälle att lyssna på »levande musik» och för att underlätta och stödja deras aktiva musikutövning. Detta behov blir alltmer påtagligt i takt med det allmän- na musiklivets utveckling, främst expan- sionen av skolans musikundervisning.
De värnpliktigas inställning till musiken har före inryckningen präglats av miljön i hemmet, skolan och kamratlivet. Värn— pliktstjänstgöringen kan innebära att de pla- ceras långt från sina hemorter, i en militär miljö ställs inför nya och för dem dittills främmande uppgifter samt i regel får knap- pa ekonomiska resurser. Personalvården måste härvid underlätta den nödvändiga om- ställningen, bl.a. genom att ge möjligheter till en meningsfull och stimulerande fritid och att inom förbandet skapa en så god trivsel som möjligt.
Behovet av musikalisk underhållning och stimulans torde vara av stor betydelse för de värnpliktiga under deras tjänstgöring. Den underhållningsmusik, som bjuds de värnpliktiga, här för att ett större lyssnar- intresse skall uppnås i stor utsträckning vara speciellt tillrättalagd för en ungdomlig publik. Huvuddelen av denna musik bör
vidare framföras av ensembler med samma karaktär och sammansättning som de som kommer att verka inom allmänna musik- livet. Men även blåskårer av militärkårtyp bör alltjämt förekomma i underhållnings— sammanhang. En blåskår som utnyttjar mo- derna arrangemang torde kunna påräkna en inte obetydlig popularitet hos de värn- pliktiga. Vid musikframträdanden bör man eftersträva en ökad aktivitet bland åhörarna. För att tillgodose detta syfte kan man bl. a. ordna önskeprogram, tävlingar i musikgiss- ning eller diskussioner kring den framförda musiken.
De värnpliktiga 20-åringarna har — lik- som deras civila jämnåriga — även behov av mer kvalificerad musikalisk underhållning. Behovet kan dokumenteras genom en hän— visning till bl. a. den alltmer utbredda »spis- ningen» av klassisk musik, jazz och även nyare musik. Redan nu finns eller kommer inom kort att finnas moderna diskotekan- läggningar vid sammanlagt ett 20-tal mili- tära förband. Konserter med mer avance- rad musik torde kunna räkna med ett bety- dande antal värnpliktiga lyssnare. Ytterli- gare diskotekanläggningar bör därför till- komma.
En utredning, som år 1962 genomfördes av försvarsstabens personalvårdsbyrå, visa- de att intresset för musikundervisning bland de värnpliktiga efterhand minskat. Men samtidigt framgick att det förelåg ett om— fattande musicerande av mer spontan karak- tär. Den dragspelare eller det lilla band, som förekom på de flesta kompanier, hade emellertid inte intresse av handledning eller undervisning. Ofta spelade man på gehör och utan att kunna noter, varför det skulle möta svårigheter att organisera större or- kestrar. I många fall skulle därvid även spelglädjen försvinna. På logementen, vid kompaniaftnar eller motsvarande evene- mang eller ute i fältmässiga förläggningar kan sådana amatörmusiker dock göra goda insatser för trivseln. Dessa spontana musik— yttringar bör därför stimuleras. Särskilda förutsättningar för att delta i musikutöv- ning av nyssnämnda slag har sådana värn— pliktiga som är medlemmar i ungdomsor-
kestrar, popband o.d. Inslag av sådana musiker bland de värnpliktiga kan i många fall innebära en väsentlig stimulans för mu- sikintresset vid förbandet.
De åtgärder som f. n. vidtas för att stöd- ja de värnpliktigas musicerande kan sam- manfattas på följande sätt. Särskilda mu— sikrum med bl. a. förvaringsutrymmen för instrument för värnpliktiga brukar ordnas i samband med moderniseringen av kaser- nerna. Musikinstrument anskaffas för ut- låning. I vissa fall betalas försäkring av personalkassemedel för de instrument, som de värnpliktiga musikutövarna medför hem- ifrån. Av kostnadsskäl har det dock visat sig svårt att tillhandahålla goda pianon i fritidslokaler och marketenterier. Vidare får värnpliktiga bidrag i viss utsträckning till musiklektioner hos bildningsorganisa- tioner eller musiklärare.
Kommittén anser det angeläget att detta stöd åt de värnpliktigas musikutövning fort— sätter och om möjligt byggs ut bl. a. under medverkan av personal i den nya musik- organisationen.
Ett område, där goda möjligheter torde föreligga till utveckling, är sången. Förut- sättningar finns att skapa åtminstone mindre. sångkörer av god kvalitet. Karaktär och målsättning måste helt naturligt variera. Som ett exempel kan anföras att en manskör av god musikalisk kvalitet under senare år funnits vid Upplands signalregemente.
Det bör vara en personalvårdsuppgift av hög angelägenhet att stödja och stimulera de värnpliktigas musikintresse och att ge möjligheter för de värnpliktiga att lyssna på och diskutera musik samt att musicera och sjunga. I viss utsträckning bör man vidare kunna organisera grupper, körer och or— kestrar. Värnpliktstiden är emellertid kort, övningar utom förläggningsorten och vakt- tjänst m.m. måste förorsaka avbrott i fri- tidsverksamheten, förflyttningar av värn- pliktiga mellan olika förband kan verka splittrande osv. Att förvänta större konst- närliga resultat är därför inte realistiskt men huvudsaken är att musikintresset och den spontana musikaktiviteten tillgodoses.
Allt fler värnpliktiga använder sin fritid
under värnpliktstjänstgöringen för målin- riktade studier för sitt civila yrke. För blivande yrkesmusiker bland de värnplik— tiga kan sådana studier underlättas genom att musiker i den nya organisationen i viss utsträckning kan ställas till förfogande som lärare och handledare.
5.3 Allmänna musiklivet 5.3.1 Behov
Musikkommittén utgår från att IRK:s behov av konserter av symfoniorkestrar i huvudsak bör kunna täckas genom avtal med befint— liga civila yrkesorkestrar, varför det inte i första hand är erforderligt att den nya mu- sikorganisationen utformas för att kunna sätta upp sådana orkestrar.
IRK:s starkt differentierade uppgifter medför behov av musikframträdanden av vitt skilda slag, företrädesvis av mindre en— sembler och enskilda artister. Behov av så- dana insatser torde i väsentlig utsträckning kunna tillgodoses genom militärmusikerna. Den nya musikorganisationen bör för att kunna svara mot dessa krav ges en så stor flexibilitet att ett flertal ensembler av olika art och storlek kan bildas inom de lokala musikenheterna.
En av de nya ensemblernas viktigaste uppgifter kommer att bestå av framträ- danden i skolor och inom föreningslivet. Viktigt är att man söker nya former för att få kontakt med allmänheten och för att väcka och behålla intresset hos en allt stör- re publik. Verksamheten bör utformas på sådant sätt att möjlighet ges till informella kontakter mellan publikgrupper och artis— ter. Ett sätt att väcka allmänhetens intresse för musik och musikernas arbete är att ge allmänheten eller grupper, t.ex. av skol— ungdom, tillträde till Vissa repetitioner. Sam- arbete med bildnings- och föreningsverk— samhet, teater, kyrklig verksamhet, konst- och litteraturfrämjande organisationer etc. kan ge uppslag till många olika former av integrerade aktiviteter.
De nya ensemblerna bör också göras till ett effektivt medium då det gäller att bryta:
ned konstlade skrankor kring musikframträ— danden. De bör kunna framträda i nya sammanhang och med olika sorters musik. Gammal och ny musik, seriös och populär musik, jazzmusik och folkmusik bör finnas med på programmen. Ensembler och orkest- rar av sådan typ som man i Sverige har få möjligheter att lyssna till — t. ex. ensembler med gamla instrument och symfoniska blås- orkestrar — bör i några fall kunna byggas upp med hjälp av den nya musikorganisatio- nen.
Skol- och ungdomskonserter
Skolkonserterna har inom rikskonsertverk- samheten tillmätts stor betydelse, då det gäller att föra ut musik till fler människor. Som en följd av detta har IRK ett stort behov av musiker, sångare och ensembler. En väsentlig del av behovet beräknas kunna täckas genom medverkan av den nya mu- sikorganisationens ensembler. För skolkon- sertverksamheten krävs att differentierade musikgrupper skall kunna bildas. Främst torde det bli fråga om mindre grupper om 4—6 musiker. Men även större orkestrar eller ensemblegrupper kan i vissa fall behö- vas.
IRK har gjort en sammanställning över skolkonserternas beräknade expansion och kommit fram till följande antal framträ- danden per läsår: 1970/71 6150, 1971/72 8939, 1972/73 11640, 1973/74 14306. Hur stor del av dessa som beräknas kunna täckas av den nya organisationens resurser diskuteras ikapitel 10.
Då försöksverksamheten med rikskonser- ter började, övertog den från Musikfräm- jandet verksamheten Musik för ungdom (MFU). Denna är till för att stimulera ung- domens musikintresse genom att bl. a. ordna konserter av unga tonkonstnärer för ung- dom. Genom att MFU numera är knutet till den internationella federationen Jennes- ses Musicales (JM) har ökade förutsätt- ningar skapats för artist- och musikung— domsutbyte med utlandet. JM-verksamheten är avsedd för ungdom upp till 25 år. Vid omorganisationen av militärmusiken bör
man söka se till att ökade möjligheter att stimulera denna verksamhet skapas.
Vuxenkonserler
Strävandena att vidga musikintresset gör det nödvändigt att i olika sammanhang skapa tillfällen vid vilka god musik kan erbjudas. Den traditionella konserten i spe- ciella lokaler under kanske högtidliga yttre former är ofta inte rätt form för att nå ut till nya grupper. Nya fomier måste prö- vas, främst sådana som innebär, att mu- siken kommer in i organisations- och för- eningslivet. Ett musikutbud behövs också för sjukhus, pensionärshem och vårdanstal- ter av olika slag, där de nuvarande mili- tärmusikkårerna redan gör betydande in- satser. För sistnämnda vuxenkonserter be- hövs huvudsakligen mindre ensemblegrup— per eller soloframträdanden. Naturligtvis bör friluftskonserter för allmänheten, som nu ofta utförs av militärmusikkårer, före- komma även i fortsättningen. Vid dessa bör i många fall samma blåsarensemble utnytt— jas som eljest avses för militär tjänste- och paradmusik.
Kommittén har utgått från att produk— tioner av kvällskonserter för allmänheten inte blir den nya musikorganisationens do- minerande uppgift. Behovet av skolkonser- ter och interna konserter måste först till- godOses. Det bör dock observeras att det ibland torde vara möjligt att med mindre ändringar använda samma produktion vid kvällskonserter som vid skolkonserter. Detta kan bl.a. medföra icke oväsentliga inbe— sparingar i form av mindre repetitionstid och lägre resekostnader.
5 .3 .2 Ensembler
Ensembler för det allmänna musiklivets be- hov kan i viss utsträckning sättas upp på grundval av de nuvarande militärmusik- kårernas stämbesättningar. Detta gäller bl. a. symfonisk blåsorkester och vissa ensembler för underhållningsmusik. Även väl kvalifi— cerade mindre kammarmusikensembler finns
tack vare den år 1956 reformerade instru- mentbesättningen inom flera musikkårer.
De former man väljer för att föra ut musiken får ej vara statiskt bundna utan skall kunna påverkas av idéer och ström- ningar inom olika delar av musiklivet. En- semblernas sammansättning och repertoar måste främst bli beroende av den allmänna musikpolitiska utvecklingen, där IRK:s ini- tiativ i hög grad blir vägledande. Kom- mittén räknar med att man till en början inriktar sig på att i det följande angivna slag av ensembler skall kunna sättas upp inom den nya musikorganisationen.
Sym fonisk blåsorkester
Intresset för konserter av blåsorkestrar av olika slag är påtagligt. Därom vittnar in- tresset för de konserter som nu framför allt militärmusiken erbjuder. Som en följd av att framträdandena ofta riktar sig till en bredare publik och att nuvarande stäm- besättning inom de enskilda militärmusik- kårerna mest lämpar sig för lättare musik, är repertoaren i de flesta fall av underhåll- ningskaraktär.
En blåsorkester med tillräcklig numerär kan även användas för att utföra konst- närligt mer krävande verk. En sådan blås- orkester skulle genom sin flexibilitet i fråga om repertoar kunna dels locka ny publik med populär musik, dels vidga sin publiks musiksmak genom att också framföra musik som kräver mer engagerat lyssnande.
Konserter med symfonisk blåsmusik har sporadiskt getts i vårt land. På andra håll i Europa finns en del konstnärligt högtståen- de symfoniska blåsorkestrar. Den kanske förnämsta är Republikanska gardets musik- kår i Paris, som är sammansatt av framstå- ende civila musiker, bl.a. lärare vid musik- konservatoriet. I USA är »concert hand» ett mycket välkänt begrepp. En omfattande repertoar finns för denna orkesterform.
Ensembler för underhållningsmusik
Begreppet underhållningsmusik används med skiftande innebörd. Innebörden upp-
' fattas olika under olika epoker. Således upp-
fattas i dag 1700-talets underhållningsmu- sik, t. ex. wienklassikernas divertimenti, som seriös musik. Även äldre dansmusik med melodier som har förmågan att leva vidare, betraktas i dag som seriös musik. Detta visar att underhållningsmusik kan ha musi- kaliska kvaliteter och därför ha bestående värde.
Då underhållningsmusiken dessutom har en väsentlig kontaktskapande funktion, är det enligt musikkommitténs uppfattning väsentligt att detta slag av musik infogas i det breddade musikutbud, som kommer att möjliggöras genom den nya musikorga- nisationen.
En del militärmusikkårer har redan i dag en sådan sammansättning, att de kan bilda bl. a. salongsorkestrar och jazzorkestrar. In— om den nya organisationen bör finnas ut- rymme både för dessa och andra typer av ensembler för aktuell underhållningsmusik.
Kammarorkestrar och andra ensembler för kammarmusik
Begreppet kammarorkestrar innefattar mån- ga olika slags instrumentkombinationer. Den klassiska kammarorkestern består oftast av stråkar, eventuellt påbyggd med olika blåsar- kombinationer samt puka, cembalo etc. Så- som exempel kan nämnas Stockholms fil- harmoniska orkesters kammarorkester. Kammarorkestern har också ofta den in- strumentsammansättning som fordras för barockoperarepertoaren. Till kammarorkes— tern kan även hänföras ensembler med gam- la instrument såsom Concentus Musicus, Studio der Friihen Musik och Capella Coloniensis liksom ensembler av Musica Nova-typen.
För mindre kammarmusikgrupper finns en omfattande repertoar som omspänner musik inom skilda musikstilar.
Kommittén räknar med att en betydande del av den nya organisationens produktioner för rikskonserters räkning kommer att bestå av kammarmusik. Därför måste den nya musikorganisationen kunna sätta upp en- sembler härför. Helt naturligt skall tillgång
finnas på blåsarensembler, som för blåsmu— siktraditionen vidare, men utrymme bör även finnas för egentliga kammarorkestrar liksom för stråkensembler.
Ensembler för kammaropera
Allmänheten utanför de större tätorterna har sällan tillfälle att bevista operaföreställ- ningar. Opera i det större formatet kräver i allmänhet speciella lokaler och stort upp- båd av musiker, sångare och övrig personal. Turnéer i landsorten är därför sällsynta. Kammaroperan däremot kräver icke något större antal av musiker och sångare. För vissa verk kan det räcka med piano eller el- orgel, i andra kan det behövas upp till 20 musiker, några sångsolister och ibland en kör. Körer på olika orter kan få stimule- rande arbetsuppgifter i dessa sammanhang. Trots att kammaroperan lämpar sig för tur- néer, har den hittills endast i ringa omfatt- ning förekommit utanför storstäderna. Visst samarbete med positivt resultat har skett mellan Svenska riksteatern och IRK. Erfa- renheten av samarbetet visar, att kammar- operan fyller ett behov i nutida musikliv. En omfattande repertoar finns med verk alltifrån barocken till våra dagar, då be— greppet »kammaropera» ges en vidgad in- nebörd. Framför allt föreligger behov av ett experimenterande med nya former av mu- sikdramatik och musikalisk teater etc.
Önskemålen om utökad kammaropera- verksamhet har framförts i olika samman- hang, bl. a. i en skrift som utgavs i samband med nyinvigningen av Södra teatern (Bo Wallner: Vårt behov av kammaropera, 1967). Wallner visar på olika möjligheter att variera, utveckla och experimentera med kammaroperaformen. Han hävdar också, att bristande resurser när det gäller att få såda- na verk framförda bidragit till att svenska kompositörer varit obenägna att arbeta med denna operaform.
Instrumentalensembler för kammaropera kan även användas för vissa balettföreställ- ningar.
Genom den nya musikorganisationen kan
ökade möjligheter skapas att producera och sprida kammaropera i landet. Kommittén anser det angeläget att dessa möjligheter ut— nyttjas. För stockholmsregionens del är det vidare tänkbart, att frågan om en instru- mentalensemble för Drottningholmsteatern kan lösas genom att en sådan kammaropera- ensemble organiseras inom ramen för den nya musikorganisationen.
Ensembler för kyrkomusik
En väsentlig utveckling äger rum inom kyr— komusiken. Denna tar sig bl. a. uttryck i att instrumentsammansättningen blir alltmer all- sidig och att olika inslag av musikdramatik prövas. Inom kyrkomusiken kan en ny mu- sikorganisation ges stimulerande uppgifter, genom att medverka till att presentera den omfattande repertoaren alltifrån renässans— musiken till nutida s. k. kyrkoopera.
Ensembler för ny muSik
Nutida tonsättare är i sitt skapande inte bundna av traditionella instrumentkombina- tioner. Till följd av den flexibilitet, som krävs av de nya ensemblerna för att de skall kunna tillgodose olika musikbehov, bör den nya musikorganisationen så småningom även kunna sätta upp grupper, som kan an- vändas för tonsättarnas experimentella ska- pande. Utformningen av dessa grupper blir i speciellt hög grad beroende av initiativ från enskilda musiker, tonsättare och kapell- mästare.
Ensembler för folkmusik
Både i sin bearbetade och ursprungliga form har folkmusiken vunnit nya lyssnarskaror. Genom samarbete med spelmän och orga— nisationer som Ungdomsringen, Svenska spelmäns riksförbund etc. bör inom den nya musikorganisationens ram folkmusikgrupper kunna bildas för användning både vid skol— konserter, interna konserter och konserter för allmänheten.
5.3.3 Utbyte och lån av musiker mellan orkestrar och ensembler
I det tidigare omnämnda förslaget från OfM beträffande omorganisation av militärmusi- ken i Stockholm (Stencil Fö 1964: 5) före- slog nämnden, att militärmusiken i Stock— holm dimensionerades så, att Stockholms filharmoniska orkester, hovkapellet och Sve- riges Radios symfoniorkester kunde lämnas biträde i oförändrad omfattning. Trots att förstärkningar sedermera genomförts vid nämnda orkestrar, torde behovet av vika- rier och förstärkning av militärmusiker icke ha minskat i nämnvärd grad.
Vad som nämnts rörande stockholmsor- kestrarna gäller även orkestrar utanför Stockholm. Sålunda anlitar Norrköpings or— kesterförening mer eller mindre regelbundet några musiker från militärmusiken i Linkö- ping. Göteborgs orkesterförening engagerar också i viss utsträckning musiker från mili- tärmusiken. Den beslutade sammanslagning- en av orkesterföreningens och Stora tea- terns orkestrar och ökningen av den totala musikerkadern i Göteborg innebär emeller- tid, att man torde bli mindre beroende av medverkan från militärmusiken. Även i de fasta orkestrarna i Malmö, Hälsingborg och Gävle medverkar ibland militärmusiker, trots att någon militärmusikkår ej är sta- tionerad på dessa orter.
Den stora användningen av de statsunder- stödda professionella symfoniorkestrarna inom rikskonsertverksamheten som man räk- nat med gör det naturligt med samarbete mellan symfoniorkestrarna och den nya musikorganisationens enheter. Man bör där- för skapa visst utrymme för att musikerna i den nya organisationen skall kunna med- verka i dylika orkestrar.
I de fall det kan anses konstnärligt me- ningsfullt är det enligt kommitténs mening vidare önskvärt, att ge musikerna tillfälle att medverka i amatörorkestrar. Två SOR-or— kestrar, Västerås musiksällskap och Örebro orkesterstiftelse, har genom att anställa en stomme av yrkesmusiker kunnat sätta upp orkestrar av hög kvalitet. Även på andra orter har det bildats goda orkestrar. Dessa
är i hög grad beroende av militärmusi— kema. Den nya organisationen bör utformas med hänsyn till behovet av samarbete i an- givna sammanhang. Samarbetet med ama- törorkestrar bör också innebära, att kvali- ficerade amatörer förstärker ensemblerna i den nya statliga musikorganisationen. For- merna för samarbete med statsunderstödda orkestrar, såväl professionella som amatör- betonade, bör närmare övervägas av led- ningen för den nya organisationen.
5.4 Den fortsatta utvecklingen
Av den redovisning som lämnats i det före- gående framgår att kommittén räknar med att uppgifterna för den nya musikorganisa- tionen blir mångsidiga. Med de instrument vederbörande musiker behärskar skall insat- ser kunna göras i olika ensemblekombina- tioner och i olika repertoarer. Beroende på de enskilda musikernas skicklighet och in- tressen måste dock en viss specialisering kunna ske. På grundval av skiftande förut- sättningar hos musikerna och det behov av musik som kommer att föreligga bör på olika sätt specialiserade musikenheter kunna växa fram, till vilka en större eller mindre grupp musiker har sitt huvudintresse knutet. Även om en sådan musikenhet av praktiska skäl främst bör sammansättas av musiker från en och samma förläggningsort. bör man samtidigt eftersträva att ge varje specialen- semble en så homogen sammansättning som möjligt med hänsyn till musikernas intressen och lämplighet för en viss uppgift. I detta syfte bör det vara möjligt att genom utbyte av musiker mellan några näraliggande en- sembleorter inom den organisatoriska ram, som kommittén närmare redovisar i det föl- jande, åstadkomma den i varje särskilt fall mest lämpade stämbesättningen. Förstärk- ning för speciella uppgifter bör också kunna ske genom samarbete med musiker utanför den nya organisationen.
Även om varje musikers arbete har sin huvudsakliga anknytning till en viss typ av uppgifter måste musikern, med hänsyn till det differentierade behov av musikframfö- randen som föreligger, kunna framträda
i flera olika sammanhang. En vanlig kombi- nation av uppgifter kan bli att — förutom i ett par specialensembler — också ingå i mi— litärmusikkår. Insatserna kan också komma att växla mellan mindre musikgrupper, stör- re ensembler och orkestrar, i sistnämnda fallet kanske i en orkester utanför den nya musikorganisationen.
Den differentiering och breddning av upp- gifterna som diskuterats kan givetvis inte åstadkommas med en gång vid en omorga- nisation av militärmusikkårerna. Den blir främst beroende på i vilken utsträckning man i de olika kårerna i utgångsläget har tillgång på musiker med möjligheter att medverka i nya uppgifter. I fortsättningen blir utvecklingen beroende av resultatet av olika slag av vidareutbildning och möjlighe— terna att nyanställa musikpersonal med lämpliga kvalifikationer. Det blir en viktig uppgift för den centrala ledningen för den nya musikorganisationen att följa utveck— lingen såväl i fråga om behovet av musik som i fråga om personalresurserna för att härigenom kunna leda en plamnässig ut- veckling.
Att ge några prognoser för hur denna ut- veckling kommer att gestalta sig på längre sikt är mycket vanskligt. Men kommittén finner det dock angeläget att redovisa några synpunkter på ett föränderligt musikliv och att beröra den nya musikorganisationens funktion i detta musikliv.
Utvecklingen på musikens område har de senaste åren gått så snabbt att de flesta tra- ditionella värderingsgrunder hunnit förlora sin aktualitet. Det är därför nödvändigt att successivt se över målet för musikpolitiken. Kommitténs arbete och dess förslag är ett led i denna översyn.
Musikkommittén har funnit det vara an- geläget att föreslå en organisation, som ger goda möjligheter att möta framtidens krav. För IRK kan den nya musikorganisationen betyda ett viktigt led i institutets decentra- liseringssträvan och dess enheter kan bli vik- tiga medel för IRK att nå alla publikkate- gorier. Ett rikt fält för musikaliska försök öppnar sig för en ny musikorganisation.
Kommittén vill även understryka att det
i dagens situation är viktigt att för musik— livet skapa en organisation, som ger de an- ställda musikerna möjlighet att via utbild- ning och information inom organisationen möta det framtida musiklivets krav. Endast på så sätt kan man skapa trygghet inför en säkerligen omfattande, snabb men sam— tidigt oviss framtida utveckling som annars lätt skulle skapa svårigheter för stora delar av musiklivet och naturligtvis främst för den enskilde musikern.
I detta sammanhang vill kommittén även framhålla vikten av att de enskilda musiker- na själva får tillräckliga möjligheter att framföra sina synpunkter och förslag beträf- fande repertoar och utformning av musik- verksamheten. Det är utomordentligt väsent- ligt att arbetsformerna i den nya organisa- tionens musikenheter utformas i en företags- demokratisk anda. Enbart härigenom kan den enskilde musikern fullt ut erfara den inspiration och känsla av medskapande, som är en väsentlig förutsättning för konst- närlig utveckling och kontakt med olika åhörargrupper.
Utvecklingen har i dag lett fram till en konkurrenssituation mellan den »levande musiken» och mediamusiken. Kommittén är övertygad om att ett samarbete mellan de båda distributionsformerna är en nödvändig förutsättning för en sund utveckling av musiklivet i dess helhet. Publikens med- skapande funktion får inte undervärderas. Den självklara rätten till valfrihet måste också bibehållas. Samverkan och kontrasten mellan den kontaktrika »levande musiken» och mediamusiken med dess långa räckvidd ger en stimulerande konkurrens och skapar krav på kvalitet, vilket återverkar på artister och musikinstitutioner.
Publikens aktivitet får sitt starkaste ut- tryck i ett behov att själv musicera. Kom- mittén har därför funnit det angeläget att den nya musikorganisationen får vissa möj- ligheter att i framtiden stödja amatörmusi- cerandet. Sannolikt kommer musiklivet på grund av bl. a. konkurrensen med mediamu— siken att bli alltmer beroende av yrkesmu- sikernas insatser. Det är då angeläget att amatörmusicerandet får möjligheter att inte
bara överleva utan även att utvecklas med stöd av bl. a. professionella krafter. Därmed skapar man även en förbättrad rekryterings- bas för yrkesmusiker.
De omfattande nya arbetsuppgifter, som musikkommittén berört i det föregående, kommer att ställa stora krav på den konst- närliga personalen. Musikutbudet måste bli så varierat som möjligt utan att kvalitets- kravet eftersätts. Komplicerad och okom- plicerad musik måste ägnas samma omtan- ke, om åhörarna skall få verklig stimulans och glädje. Varje tonkombination, som upp- fyller mer eller mindre uttalade regler inom ett värderingssystem, innebär kvalitet för den eller dem som uppfattar och erkänner detta värderingssystem. Varje människa, var- je grupp i samhället har i vårt land en själv- klar rätt att tillämpa sitt eget värderings- system. Somliga nöjer sig med de nedärvda värderingarna, andra vill pröva nya möjlig- heter. Målsättningen bör vara att efterhand skapa en »ekumenisk» karaktär inom det allmänna musiklivet. Den nya organisatio- nen bör genom en fördomsfri repertoar- politik, flexibilitet och integrationsvilja vä- sentligt kunna bidra till att skapa nya kon- taktvägar mellan tonsättare, musiker och publik.
Slutligen vill kommittén kraftigt under- stryka att dess synpunkter på verksamhetens innehåll och inriktning inte får betraktas som ett slutmål för den kommande organi- sationen utan snarare måste ses som under- lag för en utvecklingsprocess, som gör det möjligt för organisationen att på ett allt smi- digare sätt anpassa sig efter det framtida musiklivets behov.
6. Regionindelning och lokalisering
6.1. Allmänna synpunkter
Av den tidigare redogörelsen för nuläget framgår att militärmusikkårer finns statio— nerade på 24 orter, nämligen Stockholm (två kårer), Uppsala, Visby, Strängnäs, Väs- terås, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö, Karlskrona, Kristianstad, Ystad, Halmstad, Borås, Skövde, Uddevalla, Göteborg, Karl- stad, Örebro, Falun, Sollefteå, Östersund, Umeå och Boden. Kårerna är förlagda med hänsyn främst till behovet av militärmusik. Förläggningen är därför beroende av de militära förbandens lokalisering. För Stock- holms del har därjämte ett speciellt behov av musik vid högvakt och statlig representa- tion påverkat kårantalet.
Den nuvarande organisationen har dock även i stor utsträckning utformats med hän- syn till det civila musiklivets behov. Vid genomförandet av denna organisation är 1956 ansågs ca hälften av musikkårernas kapacitet kunna användas för nämnda be- hov. Insatserna på den civila sidan har inte bara avsett framträdanden av musikkårerna för allmänheten utan militärmusikerna har även deltagit som utövande musiker i civila orkestrar, främst SCR-orkestrar, samt i mu- sikundervisningen.
Militärmusikkårernas betydelse för det ci- vila musiklivet ledde i samband med den år 1963 påbörjade försöksverksamheten med rikskonserter till överväganden av möjlighe- terna att koppla in militärmusiken i riks-
konsertverksamheten. OfM avgav en pro— memoria i frågan den 19 december 1966 med förslag rörande militärmusikkårernas användning för att tillgodose det allmänna musikbehovet. I lokaliseringsfrågan innebar förslaget att musikkårer, förutom i Stock— holm, skulle finnas på 18 orter. I förhållan- de till nuläget innebar förslaget indragning av kårerna i Ystad, Växjö, Eksjö, Göteborg och Västerås samt flyttning av kåren i Sol- lefteå till Härnösand.
OfM räknade med att kåren i Stockholm skulle omfatta 67 man medan andra kårer skulle få sin numerär höjd från 24 till 30 man. Det totala personalbehovet beräknades till 627 man, varav 20 musikdirektörer. I sitt betänkande Rikskonserter ( SOU 1967:9 ) anslöt sig KBU i huvudsak till OfM:s för— slag. I fråga om lokaliseringen ansåg dock konsertbyråutredningen att den för Uppsala föreslagna musikkåren borde stationeras i Västerås och att kåren i Visby kunde dras in.
Remissbehandlingen av konsertbyråutred- ningens betänkande visade att förslaget om att utnyttja militärmusiken inom rikskon- sertorganisationen i huvudsak tillstyrktes. Tanken att dra in vissa musikkårer möttes dock av mycket starka erinringar från de områden som skulle bli berörda därav.
I prop. 1968: 45 angående rikskonserter m.m. anslöt sig departementschefen i prin- cip till uppfattningen att en militärmusik- organisation skulle bibehållas. Den fortsatta
planeringen skulle inriktas på att de nuva- rande militärmusikkårerna efter ytterligare utredning i erforderlig omfattning skulle om- organiseras för att tillgodose såväl militära som civila behov. I detta sammanhang fram- hölls bl. a. att frågan om musikkårernas lo- kalisering behövde övervägas ytterligare.
6.2. Regionindelning
Mot den nämnda bakgrunden har musik— kommittén ingående övervägt frågan om en- semblernas lokalisering och därmed sam- manhängande frågor. Kommittén har därvid haft att utgå från den nya arbetssituation som bör föreligga när två tredjedelar av mu- sikkårernas kapacitet kommer att tas i an- språk för det allmänna musiklivets behov inom ramen för rikskonserters verksamhet. I kapitel 5 har kommittén närmare gått ige— nom de arbetsuppgifter som bör finnas för musikorganisationen inom såväl det militära som det allmänna musiklivet.
I fråga om den militära delen av musik- behovet torde därav framgå att detta ej in- nefattar så stora variationer. I allmänhet tor- de den musik som framförs förutsätta stäm- besättningar av ungefär nuvarande samman— sättning och omfattning. Detta förhållande liksom de militära förbandens lokalisering talar för att i stort sett bibehålla nuvarande utspridning av musikkårerna.
Den i föregående kapitel lämnade över- sikten beträffande musikbehovet inom riks- konsertverksamheten visar att detta är av mycket differentierat slag. Med hänsyn till rikskonsertorganisationens uppgifter, inte minst inom skolan, föreligger krav på fram- trädanden av mindre musikgrupper och en- sembler snarare än av hela orkestrar med en fast utformad stämbesättning. För att musikorganisationen skall kunna tillgodose skiftande musikbehov måste olika Special- ensembler kunna sättas upp. Möjligheterna härför är givetvis beroende av tillgången på för olika uppgifter skolade och intresserade musiker. Bristen på goda stråkmusiker inne- bär svårigheter att inom små enheter genom- föra uppgifter där sådana musiker behövs. Över huvud taget är det för vissa musikfor—
mer och för olika kombinationer svårt att inom en musikenhet av ungefär nuvarande storlek få fram lämpliga musiker. Vidare kommer den nya arbetssituation, som blir en följd av nya riktlinjer för verksamheten, enligt kommitténs mening att ställa krav på att resurserna samordnas i större enheter än de nuvarande militärmusikkårerna.
Förutom för att lösa vissa musikuppgifter är en verksamhet i större enheter motiverad av de nya kraven på information, vidare- utbildning och verksamhetens planering. En- heter av de nuvarande militärmusikkårernas storlek är i detta hänseende för små och kan i en ny situation isolera och försvåra musi- kernas arbete samt begränsa musikorganisa— tionens effektivitet i dess helhet.
Med beaktande av det av musikkommit- tén konstaterade behovet av större enheter är det i varje fall nödvändigt att musik— organisationen geografiskt indelas i ett an— tal regioner. Varje regiOn bör räknas som en enhet med gemensam konstnärlig och admi- nistrativ ledning. I denna skall musikerna kunna omplaceras för olika uppgifter. Med hänsyn tagen såväl till det militära som all- männa musiklivets behov har kommittén funnit att musikorganisationen bör indelas i åtta regioner, med anknytning till resp. övre Norrland, nedre Norrland, Bergslagen, stockholmsområdet (inklusive Gotland), andra delar av östra Sverige, västra Sverige. sydöstra Sverige och sydvästra Sverige. Gränserna mellan regionerna bör av prak- tiska skäl i huvudsak sammanfalla med mi- litärområdenas. I östra och södra regio- nerna blir dock vissa avvikelser från mili— tärområdesindelningen erforderliga. Som framgår av den i det följande redovisade sammanställningen gör den avsedda indel- ningen det möjligt att organisera regionen- heter som i Norrlandsregionerna omfattar ca 55 musiker, i stockholmsregionen ca 105 musiker och i övriga regioner ca 75 musi- ker. Utgångspunkt för beräkningen har i hu- vudsak varit den sammanlagda numerären för nuvarande musikkårer inom resp. re- gion. Musikkommitténs förslag innebär dock i förhållande till nuläget någon förstärkning för de båda norrlandsregionerna och en
uttunning beträffande västra och sydöstra Sverige.
6.3. Lokalisering inom regionerna
En fullständig samordning av musikverk- samheten skulle kunna innebära att musik- personalen inom varje region sammanfördes till en och samma plats. I stället för 24 orter med militärmusikkårer skulle man erhålla 8 orter med större musikenheter. Åtskilliga skäl skulle kunna anföras för en sådan orga- nisation. Framför allt skulle en effektiv sam- ordning och ledning av verksamheten kun- na ske i såväl konstnärligt som administra- tivt hänseende. Resorna för musikerna vid framträdanden skulle visserligen i en del fall bli längre än vid större utspridning av en- semblerna men olägenheterna härav skulle kunna nedbringas genom en effektiv rese- organisation.
Det finns också enligt kommittén vä- sentliga skäl för att bibehålla en utspridning på ett större antal orter. Närvaron av en militärmusikkår i en stad har otvivelaktigt varit av väsentlig betydelse för det lokala musiklivet, bl.a. för musikundervisningen. Kårens närvaro, som bl. a. genom nuvaran- de militärmusikers engagemang inom det lokala musiklivet medfört en viss garanti för musikframträdanden i olika samman- hang, har starkt påverkat struktureringen av det lokala musiklivet. De orter dit en militärmusikkår kommit att bli förlagd tor- de få anses ha haft en avgjord fördel fram- för andra orter.
Samordningen med rikskonserters verk- samhet bör på sikt dock innebära att mu— sikernas insatser fördelas jämnt på olika orter, varvid lokaliseringen av en musik- kår blir av mer begränsad betydelse än vad som f.n. är fallet. I vart fall vid en övergång till den nya organisationen före- ligger likväl ett motiv för att så långt som möjligt bibehålla nuvarande lokalisering. En hastigt genomförd strukturell föränd— ring av musiklivet torde nämligen komma att få besvärande följder för musiklivet på de flesta orter. Även om en utökad och förbättrad musiklärarutbildning kan beräk-
nas minska behovet av att använda ut— övande musiker som pedagoger torde det även för skolväsendets del först på sikt kunna sägas att lokaliseringen av musiken- heter saknar betydelse.
Ett mycket betydande skäl att bibehålla ensemblerna på de nuvarande orterna är intresset hos stora grupper av personalen att få stanna kvar på den ort, där man kanske under lång tid gjort sina insatser.
Kommittén anser med den angivna bak- grunden att det i nuvarande läge är lämpli- gast att inom ramen för en regionorganisa— tion förlägga musikpersonal till samma or- ter som f.n. har militärmusikkårer, dock med undantag för Göteborg och Eksjö. Inom varje region bör en av orterna betrak- tas som huvudort, till vilken den huvudsak- liga ledningen av verksamheten både musiv kaliskt och administrativt förläggs. Med hänsyn till att verksamhetens tyngdpunkt skall förläggas till dessa orter bör i allmän- het fler musiker finnas där än på övriga or- ter inom regionen. Bortsett från Stockholm, där ett större antal musiker är motiverat av hänsyn till högvakt och statlig representa- tion, bör riktpunkten för fördelningen av personalen enligt kommitténs uppfattning vara en numerär av omkring 35 på huvudort och omkring 20 på annan ort. Någon be- stämd fixering bör inte ske utan antalet bör kunna växla med hänsyn till de uppgifter ensemblerna företrädesvis är inriktade på.
Kommittén anser inte tillräckliga skäl fö— religger att framdeles förlägga musikperso- nal till Eksjö och Göteborg. Musikbehovet i Eksjö och Jönköping är sammanlagt inte större än att båda städerna utan större svå— righeter kan utnyttja samma regionensemble. Det rikt utvecklade musiklivet i Jönköping. i vilket musikkåren redan lång tid haft en dominerande roll, gör att Jönköping bör bli förläggningsort. Det korta avståndet mellan de båda städerna bör göra det möjligt att med stöd av musikerna i Jönköping upp— rätthålla det musikliv som finns i Eksjöoml rådet. Därtill bör beaktas att utbyggnaden av rikskonsertverksamheten kommer att ge nya möjligheter att stödja musiklivet på de enskilda orterna, varvid eksjöområdets be-
I Göteborg finns f.n. Stora teaterns or- kester och Göteborgs orkesterförening, vil- ka kommer att sammandras till en stor orkester. Härigenom bör det allmänna mu- sikbehovet i Göteborg vara tillgodosett. Även om vissa skäl kunde tala för att förlägga en musikkår till Göteborg med där förekommande militära och representativa uppgifter anser kommittén dock att nära- liggande musikavdelningar — närmast i Bo- rås och Uddevalla —- har möjlighet att till- fredsställande fullgöra dessa uppgifter.
Genom att två musikkårer utgår ur orga- nisationen blir det möjligt att ge samtliga föreslagna regioner erforderligt antal mu- siker. Kommittén vill understryka att en förstärkning av de båda norrlandsregionerna enligt förslaget är nödvändig.
Den organisation som skisserats gör det möjligt att inom regionerna utveckla de verksamhetsformer för vilka de bästa förut- sättningarna finns. Det finns därför ej anled— ning att förutsätta en likartad stämbesätt- ning — frånsett en minimibesättning för mi- litärmusikkår — inom de olika musikavdel- ningarna. I stället bör det vara möjligt att med utgångspunkt i tillgängliga musikresur— ser och det regionala och lokala musiklivets karaktär i hög grad variera verksamheten. Sålunda bör exempelvis en militärmusikkår, som har en god stråkbesättning, ha möjlig- het att vidareutveckla stråkensemblekarak— tären. En annan militärmusikkår med mind- re betoning på stråkinstrument, som kanske dessutom ligger relativt nära. en stad med civil yrkesorkester, kan lägga huvudvikten på symfonisk blåsorkester eller ensembler med blås- och Slaginstrument. De möjlig- heter som på sikt föreligger till utveckling av olika musikformer har kommittén belyst i kapitel 5.
För den nya musikorganisationen inom varje region kommer musikkommittén i fort. sättningen att använda beteckningen region- musik. Den till en viss ort, huvudort eller annan ort, förlagda musikenheten benämns musikavdelning. Beroende på uppgifterna kan musikavdelning i dess helhet eller delar därav liksom musiker från flera avdelningar
sammansättas till ensembler eller andra mu- sikenheter. Benämningen för dessa bör vara beroende av uppgifternas art. Sålunda bör även i fortsättningen benämningen militär- musikkår användas i sådana sammanhang som den f.n. används. För framträdandeni det allmänna musiklivet bör benämningar som salongsorkester, kvartett e.d. med per- son-, landskaps- eller ortsnamn som attribut kunna ifrågakomma. För musikorganisatio- nen för landet i dess helhet använder kom- mittén i det följande benämningen statens regionmusik.
Den av kommittén föreslagna lokalise- ringen anser kommittén vara den i utgångs- läget mest lämpliga. Det är givetvis möjligt att på längre sikt den bakgrund som nu före- ligger för denna bedömning kan förändras. Då så kan visa sig befogat av hänsyn till vunna erfarenheter, bl. a. beträffande möj— ligheterna att lösa ensemblernas lokalpro- blem, bör frågan om förflyttning av en mu- sikavdelning till annan ort kunna aktualise- ras. Kommittén vill understryka att föränd- ringar beträffande lokalisering, organisation m.m. är naturliga i en fortgående utveck— ling och kan likaväl komma att aktuali— seras för de statsunderstödda yrkesorkestrar- na.
Utredningens överväganden har lett fram till, att de musiker som kan tillföras den nya musikorganisationen enligt de beräk- ningar som närmare redovisas i ett senare kapitel bör fördelas på regioner med lokalt utplacerade enheter enligt följande samman- ställning. Den först angivna orten i varje re— gion avses bli huvudort, dit ledningen av den regionala verksamheten förläggs.
Tabell 9. Regionindelning och lokalisnring för statens regionmusik
Lokalisering
Musiker (ungefärlig fördelning)
Övre Norrlandsregionen Boden Umeå Musiker inom regionen Nedre Norrlandsregionen Östersund Sollefteå Musiker inom regionen Bergslagsregionen Karlstad l'faIun Örebro Musiker inom regionen Stockholmsregionen Stockholm Visby Uppsala __ Musiker inom regionen Ostra regionen Strängnäs Linköping Västerås Musiker inom regionen Västra regionen Skövde Borås Uddevalla Musiker inom regionen Sydöstra regionen Växjö Jönköping Karlskrona Musiker inom regionen Sydvästra regionen Kristianstad Halmstad Ystad Musiker inom regionen
Summa
55
55
75
105
75
75
75
_75. 590
Härtill kommer personal som anges i kapitel 7.
Organisation m. m.
7.1. Grundläggande synpunkter
Regionmusiken är enligt musikkommitténs förslag en statlig organisation som till över- vägande del står till förfogande för och in— riktas av en riksinstitution av stiftelseka— raktär, Institutet för rikskonserter, men som också skall tillgodose speciella statliga be- hov, främst för försvarets del. Liksom f.n. är fallet bör ifrågavarande musikverksam- het betraktas som en organisatorisk enhet. Allt detta skapar svårigheter i ledningshän— seende. Enligt kommitténs bedömning är det inte möjligt att hänföra samtliga led- ningsfunktioner vare sig till IRK eller till militär myndighet. Med hänsyn härtill fö- reslår musikkommittén att en särskild re- gionmusikledning inrättas för att ta hand om företrädesvis organisatoriska och admi— nistrativa frågor ävensom utgöra ett nöd- vändigt forum för överläggningar mellan huvudintressenterna. Till denna särskilda ledningsorganisation bör däremot inte hän- föras frågor som rör avnämarnas målsätt— ning för utnyttjande av regionmusiken. Vi- dare bör den erforderliga centrala ledning- en på det konstnärliga planet i huvudsak ligga hos IRK.
I föregående kapitel har kommittén före— slagit, att statens regionmusik skall bestå av åtta regionala enheter som i sin tur inrym— mer två eller tre musikavdelningar. Den principiella ledningen av statens regionmu— sik måste utövas på central nivå. Den starka
regionala förankring som eftersträvas gör det emellertid angeläget att kunna flytta ut vissa ledningsfunktioner i regionerna. Kom- mittén föreslår därför att ledningsorgani— sationen skall vara uppdelad på en central instans och regionala instanser. I det föl— jande behandlar kommittén de olika instan- serna var för sig.
7.2. Ledningsorganisationens utformning 7.2.1 Central ledning
Kommittén föreslår att den centrala led- ningen av statens regionmusik handhas av en direkt under Kungl. Maj:t i försvarsde- partementet stående nämnd, statens nämnd för regionmusiken. Nämnden bör bestå av fem ledamöter. Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna, bland vilka bör finnas företrädare för försvaret och IRK, bör utses av Kungl. Maj:t. Vidare bör chefen för nämndens kansli vara självskriven ledamot.
Nämnden skall ha ansvaret för personal- administrationen, dvs. bl. a. personalens re- krytering, utbildning, anställning, avsked, placering och löneförhållanden. Detta inne- bär bl.a. att nämnden handhar de frågor som i nuvarande organisation motsvaras av personalkårchefens uppgifter. Nämnden har även ansvaret för anslagsframställningar, för förvaltningen av medel och materiel för re- gionmusiken samt för fördelningen i stort av tillgängliga kapaciteten på de båda avnä-
marna. Vidare skall nämnden allmän planering och utveckling. I nämnden träffas erforderliga överenskommelser om riktlinjerna för regionmusikens verksamhet. Dessa riktlinjer skall bygga på de mål för verksamhet som IRK resp. försvaret satt upp.
För den löpande verksamheten bör till nämndens förfogande stå ett centralt kansli under ledning av en administrativt och helst även musikaliskt kunnig chef. Kanslichefen bör utnämnas av Kungl. Maj:t. På kansliet bör ankomma att bereda frågor om resurs- planering, personal, utbildning, ekonomi och material (häri innefattas även ett centralt notförråd). Kansliet bör även svara för den allmänna tillsynen av musikavdelningarna. Personalbehovet beräknas till (inklusive kanslichefen) fyra handläggande tjänstemän. två kvalificerade biträden och tre biträden. Det samlade personalbehovet för kansliet bedöms sålunda till nio tjänstemän. De tjänstemän som har att svara för plane- ring samt utbildning och inspektion bör ha både musikalisk och administrativ kom- petens.
7.2.2. Central organisation på avnämarsidan
Inom ramen för den principiella fördelning- en av regionmusikens resurser bör IRK resp. militär myndighet i erforderlig utsträckning planera och meddela direktiv i frågor om användningen av regionmusiken. Försvars- staben är enligt kommittén den myndighet som bör handha nämnda uppgifter för för- svaret.
Principiella frågor rörande musikalisk kvalitet och repertoar bör IRK svara för, beträffande den speciella militärmusikreper— toaren efter samråd med försvarsstaben. Musikkommittén förutsätter, att en enhet skapas inom IRK med uppgift att handha dessa frågor och de frågor i övrigt som hänger samman med regionmusikens an- vändning inom rikskonsertverksamheten. Kommittén beräknar härför ett behov av tre tjänstemän.
För planeringen av musikverksamheten
inom försvaret bör centralt inrättas en sär- skild enhet, vilken även bör svara för underhållningsverksamhet. På enheten bör ankomma att handha planering, frågor om resursavvägning samt frågor som samman- hänger med musikenheternas framträdanden såsom militärkår, bl. a. erforderliga utbild- ningsfrågor. Enheten svarar också för frå- gor som har samband med regionmusikens utnyttjande i krig, i erforderlig utsträck— ning under medverkan av de stabsorgan som sköter sådana frågor i övrigt. Denna musikenhet för försvaret bör bestå av en kvalificerad tjänsteman med administrati- va och musikaliska meriter samt en assis- tent — pensionerad officer i arvodestjänst.
Nämnda musikenhet bör ingå i försvars- stabens personalvårdsbyrå, vilken för över- befälhavaren och försvarsgrenscheferna bl. a. handlägger kulturfrågor och frågor av trivselfrämjande natur samt militärmusikens organisation och verksamhet under krig. En- heten synes lämpligen kunna knytas till by- råns undervisningsavdelning.
7.2.3. Regional ledning
Inom var och en av de åtta regionerna bör för den administrativa och konstnärliga led- ningen av regionverksamheten finnas ett kansli.
Den administrativa ledningen bör utövas av en musiksekreterare som samtidigt an- svarar för regionkansliet. Denne skall i samråd med regionkapellmästaren' isamt IRK:s och försvarets representanter fördela regionens musikresurser mellan försvaret, IRK och eventuellt andra intressenter enligt riktlinjer som meddelas av statens nämnd för regionmusiken. Musiksekreteraren skall vidare sammanställa och till det centrala kansliet och berörda myndigheter avlämna rapporter och andra uppgifter beträffande tjänsten, ombesörja transporter samt hålla fortlöpande kontakt med IRK:s regionkansli och med militära myndigheter. Han skall i samråd med berörda konstnärliga ledare fördela tider för repetitioner och instude— ringar samt handlägga regionens personal- frågor.
För den kenstnärliga ledningen inom var- je region bör finnas en regionkapellmästare. Han ansvarar för den beställda musikpro- duktionens konstnärliga kvalitet, såvida in— te IRK för viss produktion engagerat annan konstnärlig ledare. Regionkapellmästaren skall också handha vissa utbildningsfrågor, stå till förfogande som rådgivare åt och samråda med försvarets representant i frå- gor som rör de värnpliktigas musikaliska fri- tidsaktiviteter.
Administrativt och lokalmässigt anser kommittén att regionkansliet i regel bör kunna knytas till en militärområdesstab. För Stockholmsregionens del bör anknyt- ningen ske till kommendanten i Stockholm och för Sydöstra regionen till Kronobergs regemente.
7.2.4. Regional organisation på avnämar- sidan
Den regionala ledningen för regionmusi- ken bör samverka med IRK:s regionala kanslier. Uppgiften för dessa är bl.a. att kartlägga behovet av musik i regionerna in— om rikskonsertverksamhetens ram, att fö— reslå IRK lösningar för att tillgodose beho- ven -samt att inom ramen för tillgängliga resurser svara för att avnämarna i möjli— gaste mån erhåller den musik de önskar.
IRK:s organisation på regional nivå bör alltså enligt kommittéens mening byggas ut till att omfatta sammanlagt åtta regionin— tendenter, som var och en svarar för IRK:s intressen inom sin region. De skall givetvis dessutom svara för de övriga uppgifter, som inom regionen tillhör rikskonsertverksam- heten. Det förutsätts att regionintendenter- na nära samverkar med kommunala organ. organisationer av folkrörelsekaraktär och institutioner med kulturella och informati- va uppgifter.
Behovet av musik för försvaret inom regi- onen bör i den nya organisationen kartläg— gas och dess tillgodoseende planläggas ge- nom militärbefälhavarnas försorg. Kommit- tén föreslår alltså att militärbefälhavarna har ansvar för den musikaliska verksam- heten vid försvarets enheter inom regio-
nen på motsvarande sätt som IRK:s re- gionintendenter har för rikskonsertverk- samheten. Inom militärområdesstaberna bör således försvarets önskemål om musik in- samlas och prioriteras. Musikfrågorna in- om staben bör lämpligen has om hand av den stabskonsulent som för personal- vårdsuppgifter är knuten till staben. Här- igenom vinnes bl. a. också ett naturligt sam- band med den centrala ledningen på den militära avnämarsidan, försvarsstabens per- sonalvårdsbyrå. Eftersom stabskonsulenten torde vara fullt sysselsatt med andra uppgif— ter bör han avlastas från mer rutinmässiga sådana. Musikkommittén förordar därför att en arvodestjänst för pensionerad underoffi— cer inrättas för att biträda stabskonsulenten. Härigenom bör det också bli möjligt att ut- veckla den musikverksamhet för de värn- pliktiga som kommittén funnit angelägen (jfr. kapitel 5). Kommittén beräknar sam— manlagt sex arvodestjänster för underoffice- rare inom försvarets personalvård med pla- cering vid envar av militärområdesstaberna. Stabskonsulenten i östra militärområdet sva- rar även för Stockholmsregionen och stabs- konsulenten i södra militärområdet även för sydöstra regionen.
7.2.5. Musikavdelningar
Enligt musikkommitténs förslag skall en re— gion innehålla två eller tre musikavdelning- ar, av vilka en har samma förläggningsort som regionkansliet.
Musikavdelningarna skall fullgöra de uppgifter som föranleds av vad kommittén anfört i kapitel 5. Regionkapellmästaren, som i konstnärligt avseende ansvarar för hela regionen, är samtidigt konstnärlig le- dare för den musikavdelning, som finns på regionens huvudort och har som sådan samma uppgifter som de kapellmästare som enligt musikkommitténs mening bör finnas vid varje musikavdelning utanför huvud— orten. Musikavdelningen i Stockholm bör dock med hänsyn till sin storlek förutom regionkapellmästare även ha en kapellmäs- tare.
Kapellmästaren har att enligt .de riktlinjer
som i första hand regionkapellmästaren meddelar leda musikavdelningens verksam- het och vara dirigent för ensembler i de fall inte regionkapellmästare eller annan konst- närlig ledare fullgör denna uppgift. Han har också att i erforderlig utsträckning delta i planläggning inom regionkansliet. Dess- utom skall han stå till förfogande som råd- givare i frågor som rör de värnpliktigas mu- sikaliska fritidsaktiviteter.
Vid varje musikavdelning bör bland mu- sikerna för viss tid utses en regementstrum- slagare. Denna övar och ansvarar för mu- sikavdelningens uppträdande i formation vid marsch-, parad- och övrig militär tjänstemu- sik samt biträder och kan ersätta kapell- mästaren vid militärmusiktjänst.
Vidare måste vid varje sådan enhet bland musikerna för viss tid utses ledare för de mindre ensembler som sätts upp.
Samtliga musiker kommer i princip att fullgöra tjänstgöring både inom försvaret och inom rikskonsertverksamheten. Förutom direkta musikuppgifter bör musikerna också kunna åläggas vissa militära uppgifter (t. ex. som mobiliseringsförberedare). Därtill sär- skilt lämpade kan dessutom få vissa in- terna pedagoguppdrag. Pedagogiska eller andra uppdrag utanför organisationen skall utföras på fritid och får ej hindra tjänsten. Med hänsyn till vad kommittén tidigare ut- talat bör i vissa fall deltagande i kvalifice- rad amatörensemble ingå i tjänsten.
Expeditions- och vissa förvaltningsgöro— mål vid militärmusikkårerna ombesörjs f.n. av minst en musikunderofficer samt av musikdirektören. Detta innebär att musik- utbildad arbetskraft används för administ- rativa göromål, vilka bättre skulle kunna qugöras av för ändamålet utbildad perso- nal. En sådan användning av kvalificerad musikpersonal innebär ett dåligt utnyttjan- de av musikerresurserna. Med den nya or- ganisationens mer differentierade uppgifter skulle det vara oekonomiskt Och irrationellt att permanenta nuvarande förhållande i detta avseende. Den nya organisationen in- nebär bl.a. att tjänstgöringen skall delas upp på militära och civila framträdan- den. Vidare skall musikerna ingå i ett fler-
tal till typ och storlek olika ensemblegrup— per. Framträdandena kommer att spridas över många orter och förekomma på både dag— och kvällstider. Detta ställer krav på en omfattande detaljplanering av tider och lokaler för repetitioner, övningar och fram— trädanden.
Med hänsyn till nämnda förhållanden föreslår kommittén att vid varje musikav- delning skall finnas en inspicient (vid mu- sikavdelningen i Stockholm dessutom en vaktmästare) som svarar för alla de prak- tiska göromål, som förekommer i samband med ensemblernas tjänstgöring. Inspicien- ten skall se till att repetitionslokaler finns disponibla för ensemblernas övningar. Vid repetitioner svarar han för att notställ, sto- lar, större instrument såsom slagverk och flygel eller piano finns på plats. Han skall ha hand om instrumentbeståndet och se till att erforderliga noter finns tillgäng- liga och är kompletta. Dessutom bör han sköta vissa administrativa uppgifter såsom att föra tjänstgöringsliggare, anmäla sjuk- domsfall, planlägga och genomföra trans- porter m.m. Kommittén förutsätter att skrivhjälp kan erhållas bl. a. genom de mi- litära förbandens försorg. Medel härför bör beräknas under det nya anslaget till regionmusiken.
Totala antalet tjänster inom statens re— gionmusik enligt kommitténs förslag blir 653 med följande fördelning: 9 tjänster i cen- tralt kansli, 8 musiksekreterare, 23 inspi- cienter m.fl., 8 regionkapellmästare, 15 ka- pellmästare och 590 musiker. Härtill kom- mer på avnämarsidan 8 tjänster (varav 7 arvodestjänster) för försvaret samt 11 tjän- ster (varav 3 finns) för IRK. Kommittén beräknar att behovet av rekryteringsperso— nal, vilken under sista utbildningsåret, or- kesterskolningen, skall vara anställd som aspiranter, uppgår till 35. De bör place- ras på olika musikavdelningar enligt direk- tiv, som meddelas av centralkansliet.
Nuvarande militärmusikorganisation har, som framgår av kapitel 2, en personalom- fattning budgetåret 1968/69 av 792 man. Av dessa är antalet musikelever och förs— taårsaspiranter 90. Om dessa frånräknas
Försvaret
Statens regionmusik
Rikskonserter
Överbefälhavaren
Försvarsstabens personalvårdsbyrå
Musikdetalj
Nämnd direkt under Kungl Maj:t 5 ledamöter
Kansli ' 9
Institutet för riks- konserter (IRK)
Regionmusikenhet
Militärbefålhavare (6 milo)
Regionmusiken (8 regioner)
IRK region (8 regioner)
Stabskonsulent (6 befintliga tjänster) Underofficer
Regionkansli (8) M usiksekreterare Regionkapell-
Intendent (8, varav 3 tjänster finns)
.. mästare | 'i | |
Förband m m (22 avd)
Musikavdelning Skolor, kommuner, organisationer m m
= ledning ...................... = representation -—————---—--- = samarbete -------------------- = beställning wvvavws = service m m
Musiker Aspiranter Kapellmästare 15 Inspicient m ti 23
590 35
innebär det ovan beräknade personalbeho- vet i den föreslagna organisationen, (653 + 35 =) 688 personer i jämförelse med den nuvarande en total minskning med 14 tjäns- ter. Emellertid tillkommer 8 tjänster inom försvaret samt 8 inom IRK. Av dessa tjäns- ter är dock vissa även avsedda för andra uppgifter än dem som tillhör regionmusi- kens verksamhet.
Förslaget i vad avser personal i det centrala kansliet, musiksekreterarna och in- spicienterna är ett uttryck för kommitténs strävan att koncentrera de administrativa uppgifterna till bestämda tjänster i stället för att som f. n. i stort sett är fallet fördela dem på musiker och konstnärliga ledare. En del uppgifter är vidare f.n. inordnade i administrationen vid staber och förband. De nya uppgifterna, som medför att musik- avdelningarna delas upp i ett flertal grup- per vid repetitioner och framträdanden — inom försvaret, skolor, föreningar, organisa- tioner m.m. — nödvändiggör också ökade administrativa insatser för att verksamhe- ten skall fungera väl. En jämförelse med
andra fasta orkesterinstitutioner rn. m. visar att de administrativa resurserna härigenom inte blir stora i förhållande till antalet utövande musiker.
Genom att de administrativa uppgifterna på detta sätt koncentreras till vissa tjänster skapas förutsättningar för att musikperso— nalen odelat kan ägna sig åt sina uppgifter som musiker. Detta är enligt kommitténs uppfattning av väsentlig betydelse för att musikerna skall kunna växa in i sina nya uppgifter och för att den nya organisationen skall kunna utvecklas till den faktor i svenskt musikliv som avsetts.
7.3 Lokaler
Militärrnusikkårernas nuvarande repetitions- och överspelningslokaler ligger i regel inom kasemområden. Undantag härifrån förelig- ger beträffande musikkårerna i Kristian— stad, Halmstad, Västerås och Uppsala, som helt eller delvis disponerar förhyrda eller lånade lokaler. At några musikkårer har under de senaste åren iordningställts ända-
målsenliga utrymmen. Sålunda har musik- kårerna i Jönköping, Linköping, Umeå och Visby så sent som år 1968 fått sina lokal- behov tillgodosedda på ett ändamålsenligt sätt. Goda lokaler har även musikkårerna i Borås, Uddevalla, Sollefteå, Boden och Ystad. En sammanställning av lokaltill- gången återfinns i bilaga 3.
En del militärmusikkårer arbetar i lo- kaler, som inte fyller minimikraven på en funktionell arbetsmiljö. Som exempel kan nämnas lokalerna i Eksjö, Växjö och Öster— sund. Musikkåren i Göteborg disponerar lokaler, som ursprungligen är avsedda för de värnpliktigas fritidsverksamhet.
Kostnaden för att anskaffa erforderliga lokaler är stor. Därför är det nödvändigt att befintliga musiklokaler av acceptabel kvalitet utnyttjas även av den nya musik- organisationen. En till- eller ombyggnad för att få tillräckligt stor repetitionssal kan dock på flera platser bli aktuell.
Regionmusikens huvudsakliga verksamhet kommer att bestå av insatser inom allmänna musiklivet. Det är således i framtiden inte lika naturligt att förlägga musiklokalerna till militära förband. Kommittén anser att det bör ligga i kommunernas och lands- tingens intresse att medverka till att region- musiken får bra konsertlokaler samt lämp- ligt belägna repetitions- och övningslokaler.
Dessa frågor måste ägnas fortsatt upp- märksamhet och detaljförslag utarbetas i fråga om åtgärder på de förläggningsor- ter, som ej har tillfredsställande lokalför- hållanden.
Frågan rörande ansvaret för planering och kostnader liksom andra frågor rörande lokalförsörjningen bör snarast utredas för att regionmusikens kapacitet skall kunna ut- nyttjas i full utsträckning. Hänsyn måste härvid tas till särförhållanden i de olika regionerna, vilket inte gör det möjligt att tillämpa generella normer.
8. Personal inom regionerna
8.1. Allmänna synpunkter
I den nya organisationen kommer arbets- uppgifterna att starkt variera. Musikerna skall kunna medverka i olika musikaliska aktiviteter. Kraven kan dock inte ställas så högt att samtliga musiker skall kunna med- verka i alla de musikaliska sammanhang organisationen är avsedd för. En viss specia- lisering blir givetvis nödvändig. Den nya organisationen bör ge erforderliga möjlig- heter att placera personalen med hänsyn till personliga förutsättningar och konst- närlig inriktning. '
I den nuvarande militärmusikorganisatio- nen kan kvinnliga musiker inte anställas. Med hänsyn till de avsevärt förändrade för- hållanden i olika avseenden som uppkom- mer vid ett genomförande av musikkommit— téns förslag finns inte längre några motiv för denna begränsning. En stor del av verk- samheten kommer att äga rum inom det allmänna musiklivets område och även inom försvaret kan flertalet musikaliska uppgif- ter fullgöras likaväl av kvinnor som av män. För den skull behöver det inte vara nödvändigt att kvinnliga liksom vissa manliga musiker tas i anspråk för uppgif- ter där militärkår uppträder under exercis- mässiga former.
Personalen i den nuvarande militärmusik— organisationen bildar en gemensam perso- nalkår. Under åren 1956—60 var militär- musikerna uppdelade på olika personalkå-
rer med anslutning till resp. försvarsgrenar. Inrättandet av en gemensam personalkår har inneburit fördelar. Ett smidigare och mera rättvist befordringssystem har kunnat införas. Det har varit möjligt att omfördela personalen mellan olika kårer för att hålla dessa spelbara även i besvärande vakans- situationer. Det personalvårdande ansvar som vilar på personalkårchefen bedöms va- ra av positivt värde såväl för arbetsgivaren som för den enskilde. Även i en komman- de organisation bedömer kommittén det önskvärt att det nuvarande systemets för- delar kan bibehållas. Det är dock enligt kommitténs uppfattning inte nödvändigt att inrätta en särskild personalkår. Genom en central personalförvaltning bör motsvaran- de fördelar kunna nås.
8.2. Kompetenskrav
8.2.1. Regionkapellmästare och kapell- mästare
Den musikaliska ledaren måste ha en bred allmän musikutbildning. Han skall vara en skicklig och allsidigt inriktad musiker med god allmänbildning och insikt i internatio- nellt musikliv och allmänna kulturfrågor. Härtill kommer även lämpliga personliga förutsättningar för ledarskap.
I den nya organisationen bör finnas möj- ligheter att genom omplacering och byte av musikaliska ledare främja det konstnär-
liga engagemanget. Regionkapellmästare och kapellmästare bör därför tillsättas efter an- sökan och pr0v genom förordnande på viss tid. Härigenom underlättas ombyte av kapellmästare på liknande sätt som sker vid symfoni- och teaterorkestrar. Detta främjar den konstnärliga förnyelsen hos bå- de ledare och musiker. Anställningsvillko— ren bör dock vara sådana att den enskildes trygghet inte äventyras.
8.2.2. Musiker
De flesta slag av instrumentalister kommer att rymmas inom den nya organisationen, såväl stråk— och blåsmusiker som slagver- kare och pianister. På huvudinstrument måste krävas en konstnärlig kapacitet på hög nivå. Den flexibla instrumentsamman- sättningen innebär att den enskilde musi- kern som huvudinstrument kan ha antingen blås-, stråk- eller Slaginstrument och i un- dantagsfall även piano. Dessutom måste inom regionen tillräckligt många musiker ha kunskaper på instrument, som ingår i militärmusikkår.
Regionmusikern kommer att arbeta i en miljö och med uppgifter, som i vissa av- seenden skiljer sig från andra yrkeskolle- gers. Förutom i militärmusikkår skall en musiker medverka i olika ensembler för det allmänna musiklivet. Instrumentaltek- niska kunskaper och god rutin från olika ensembletyper måste således vara ett grund— krav på regionmusikem.
Regionmusikern kommer att ha mycket skiftande arbetsmiljöer. Han skall kunna framträda för värnpliktiga, för skolungdom, för studiecirklar, vid förenings- och orga- nisationssammankomster av olika slag och vid traditionella konserter. Detta fordrar, att musikern har en god allmänbildning, lätt kan anpassa sig till skilda miljöer och lätt får kontakt med sina åhörare.
Musikhistorisk och aktuell instrumental- teknisk litteratur finns endast i obetydlig omfattning på svenska. Den musikaliska kommunikationen över gränserna fordrar, att den enskilde musikern följer med vad som sker inom andra länders musikliv. Mu—
sikern bör därför ha kunskaper i främ- mande språk.
Dagens militärmusiker har såväl i freds- som krigsorganisationen viktiga uppgifter utöver de rent musikaliska. Personalen ut— nyttjas som mobiliseringsförberedare och mottagningsförrättare. För dessa uppgifter krävs personal med erforderliga militära kunskaper och god ledarförmåga. Men det är även ett krav att personalen snabbt skall kunna inställa sig för sådana uppgifter. En— ligt vad de militära myndigheterna starkt hävdat disponeras ej lämplig personal in- om försvaret för att ersätta militärmusi- kerna i här angivna uppgifter. Kommittén räknar därför med att den del av perso— nalen i den nya musikorganisationen, som genomgått erforderlig grundläggande mili- tärutbildning, skall tills vidare tas i anspråk för ifrågavarande uppgifter i ett mobili- seringsskede. Beträffande samtlig personal inom regionmusiken bör vidare gälla att den skall kunna krigsplaceras i fältartistorgani— sationen.
8.2.3. Musiksekreterare
Musiksekreteraren skall främst vara en god administratör. I hans åligganden ingår även att delta i överläggningar och att ta ställ- ning till frågor, som rör ensemblesamman- sättningar samt fördelning av repetitions- tider och musikaktiviteter. Därför krävs även musikaliskt kunnande.
8.2.4. Inspicient
Till inspicientens arbetsuppgifter hör bl. a. att handha notmateriel. Detta innebär, att han måste kunna utföra ändringar, komplet- teringar och utskrivningar av notmateriel. Notkunnighet är således ett krav. Arbets- uppgifternas karaktär i övrigt gör, att det är önskvärt, att vederbörande haft någon er- farenhet av musikeryrket.
8.2.5. Enscmbleledare
Av ensembleledare måste krävas, att han har gedigen utbildning och högt driven
konstnärlig färdighet inom den instrument- grupp som han skall leda. Ensembleledar- och stämledarfunktionerna kan i princip förenas.
Till ensembleledare bör lämplig musiker utses, som dessutom själv delta både i mindre ensembler och orkestersammanhang.
8.2.6. Regementstrumslagare
Regementstrumslagaren skall ha militär och militärmusikalisk utbildning. Han skall dess- utom ha god erfarenhet av tjänstgöring i militärkår och besitta ledaregenskaper. Så- som regementstrumslagare utses härför lämplig musiker i regionmusiken. Då han inte tjänstgör som regementstrumslagare är han utövande musiker.
8.3 Anställningsform och Iönefrågor m. m.
Regionkapellmästare och kapellmästare an- ställes genom förordnande på viss tid.
I fråga om anställningsformen för musi- ker har kommittén övervägt olika alternativ. Kommittén har härvid kommit fram till. att något avgörande skäl inte framkommit för att utbyta militärmusikernas hittillsva- rande löneplananställning mot annan an- ställningsform.
Genom att ge möjlighet till avancemang till högre lönegrad och särskilt arvode för vissa speciella kvalificerade uppgifter ska- pas förutsättningar för karriärgång för mål— medvetna och duktiga musiker samtidigt som ett visst'stöd erhålles för ensemblernas kvalitativa utveckling.
Lönesystemet i den nuvarande militärmu- sikorganisationen är utformat med hänsyn till att de utbildade musikerna är under- officerare. Då, som närmare redovisas i följande avsnitt, musikerna framdeles inte beräknas ha militära tjänster, måste en an- nan utgångspunkt skapas för lönesättningen. Att närmare fastställa lönenivån är givet- vis en förhandlingsfråga mellan berörda parter. För att dock ge en uppfattning om en tänkbar lönestruktur inom den nya regionmusiken anger kommittén i följande uppställning — med utgångspunkt från löne-
graden x som uttryck för musikernas lön — en skiss till löneskala för musikpersonalen.
Aspirant )( — 4 lgr Musiker X lgr Ensembleledare och X + 2 lgr Ensembleledare och )( eller )( + 2 lgr regementstrumslagare + årsarvode för
förordnandetid Kapellmästare X + 6 lgr Regionkapellmästare x + 9 lgr
Aspirantanställning bör ifrågakomma un- der tiden för orkesterskolningen. Fullt kom- petenta musiker bör även ha möjlighet att få anställning utan det orkesterskolningsår som förutsätts i kapitel 9. Även om man bör utgå ifrån att den som anställs som musiker skall ha genomgått avsedd utbild- ning för regionmusiker bör dock hinder inte föreligga att anställa även andra reellt kompetenta musiker. I allmänhet bör nyan- ställning ske först efter att de sökande prov- spelat.
Som förste musiker bör ifrågakomma den som har ett visst antal anställningsår och besitter goda konstnärliga kvalifikationer. Som alternativ kan tjänster som förste musiker tillsättas efter ansökan och pröv- ning. I förstnämnda fall bör övervägas om inte en särskild befordringsnämnd bör in- rättas för att pröva lämplighet för be- fordran.
I vissa fall kan det av olika skäl vara lämpligt att arvodesanställa musiker, t.ex. kvalificerade stråkmusiker eller pianister för exempelvis kammarorkester eller kammar- operaensemble. Denna anställningsform kan också behövas för musiker med den dubbla uppgiften att ge konserter och vara in- struktörer inom en regionensemble. Ett mindre antal — kanske 10-15 musiker- tjänster — bör med hänsyn härtill kunna hållas vakanta för att ge utrymme åt tids- begränsad anställning mot arvode.
I de fall musiker eller ledare engageras för musikaliska uppgifter utom tjänsten skall vederbörande kunna medges tjänstledighet med C-avdrag.
Tjänstgöringsskyldigheten för fast anställ- da musiker vid de statsunderstödda symfo- niorkestrarna är 29 timmar i genomsnitt per vecka, beräknat för varje 4-veckorsperiod.
Förberedelser i form av enskild övning m. m. ligger utanför dessa 29 veckotimmar. Regionmusikerns arbetsförhållanden blir emellertid olika dem som råder i en sym- foniorkester. Bl.a. kommer mycket tid att användas för resor, vilket ej är så kon- centrationskrävande som repetitioner och konserter. Därför anser kommittén det va- ra motiverat att för regionmusikernas del räkna med en tjänstgöringsskyldighet av 32 timmar.
Arbetstiden för en konstnärlig ledare går ej att reglera genom ett visst fastställt antal timmar per vecka. Det är viktigt att de musikaliska ledarna ej blir så bundna av schemalagd arbetstid, att de hindras i den för deras konstnärliga utveckling nödvän- diga kontakten med musiklivet i dess hel- het samt med andra ensembler och musi- ker i form av gästuppdrag o.d. Det torde därför ankomma på organisationens led— ning att utarbeta de normer för arbetstids- beräkningar som kan komma att behövas för konstnärliga ledare.
Militärmusikernas pensionsålder har un- der senare tid höjts från 50 till 60 år. En jämförelse med teater- och symfoniorkestrar visar att pensioneringsperioden för musiker i "dessa orkestrar i de flesta fall ligger högre. Sålunda är pensioneringsperioden för musi- ker vid hovkapellet 60—63 år och för övriga musiker i statsunderstödda orkestrar 63—65 år. Särskilt med hänsyn till de speciella fy- siska krav, som ställs på en militärmusiker — marschmusik o. d. -— har kommittén utgått från, att regionmusikem liksom den nu- varande militärmusikern skall pensioneras vid 60 år.
8.4 Status
Tjänsteställningsutredningen har i sitt be- tänkande (SOU 1967: 15) ansett behov före- ligga av kategoriindelning av försvarets per- sonalgrupper på grundval av befälsrättens omfattning. Mot bakgrund av främst krigs- uppgifternas art och den faktiska omfatt- ningen av befälsutbildningen anses befäls- rätten kunna indelas i tre "grader"; oin— skränkt befälsrätt, något begränsad befäls-
rätt samt starkt begränsad befälsrätt. Dessa ”grader” i fråga om befälsrätt anses böra tillämpas som grund för personalens kate- goriindelning (militär. civilmilitär och civil personal). Beträffande innebörden av civil— militär och civil personalkategori har utred- ningen anfört följande.
Till civilmilitär personal bör hänföras sådan personal som på grund av användningen i krigsorganisationen som bl. a. chefer för special- enheter har dels såsom förmän rätt och skyl- dighet att utöva befäl även över personal utan- för det egna fackområdet, dels rätt och skyl- dighet att ta befäl över icke underställd per- sonal huvudsakligen inom det egna fackom- rådet. Placering i befattning för civilmilitär personal bör ske främst på grundval av veder- börandes »civila» kvalifikationer (dvs. specia- listutbildning inom vissa fackområden), men kräver även genomgången militär befälsutbild- ning av en omfattning som varierar efter krigs- uppgifternas art. Till följd härav bör civilmili- tär personal vid inskrivning ha förklarats lämplig för befälsutbildning och under grund- utbildningen genomgått sådan utbildning.
Civil personal bör utgöras av personal som krigsplaceras uteslutande med hänsyn till nei- vila» kvalifikationer. Befälsrätt för civil perso- nal avses principiellt endast förekomma över underlydande civil personal inom det egna fackområdet.
Mot bakgrund av de väsentligt förändrade tjänstgörings- och utbildningsförhållanden som följde med militärmusikens samman- slagning till en för försvaret gemensam or- ganisation har tjänsteställningsutredningen förordat att militärmusikpersonalen överförs till civil personal. Utredningen framhåller att musikpersonalens användning — huvud- sakligen för musikuppgifter i såväl freds- som krigsorganisationen — inte motiverar annan befälsrätt än en till musikverksam- heten begränsad sådan. I samband med överförandet till civil personal bör militär- musikpersonalens tjänstebenämningar en- ligt utredningen i personalförteckningar ändras så att militära gradbenämningar in- te ingår i dessa.
Tjänsteställningsutredningens förslag har avstyrkts av OfM som förordar civilmilitär anställningsform. Överbefälhavaren har i yttrande över KBU:s betänkande framhål- lit att militärmusikernas uppgifter inom
krigsmakten såväl i fred som under krig motiverar att personalen bibehåller militär status. Överbefälhavaren kan emellertid, om det är ändamålsenligt med hänsyn till av- sedda anställningsförhållanden, acceptera en civilmilitär anställningsform medan däremot civil status bestämt avstyrks.
Mot bakgrund av de principer för kate- goriindelning som tjänsteställningsutred- ningen angivit är enligt musikkommittén såväl civilmilitär som civil status tänkbar för personal som ingår i regionensemblerna.
Förmågan att föra befäl och den därmed sammanhängande befälsrätten, vilken i vissa fall kan utövas gentemot annan än musik- personal, talar snarast för en civilmilitär anställningsform. Under senare år har mili- tära musikframträdanden med marschupp- visning i figurativa formationer upptagits på musikkårernas program och rönt upp- skattning. Också i den internationella mili- tärmusiken har dessa framträdanden en framskjuten plats. Regionmusiken bör inom ramen för det rikt varierande musikliv som åsyftas fortsätta denna utveckling. Det kan vara svårt att kräva av civila tjänstemän att de skall uppfylla de speciella krav på for- mellt uppträdande som är nödvändigt vid marschmusik av militär paradkaraktär. Här- till bör, och detta väger enligt kommitténs uppfattning tyngre, i dagens läge även läg- gas en rent psykologisk aspekt. Med hänsyn till dels personalens anknytning till militära förband, dels att nuvarande musikpersonal, som kommer att utgöra stommen i de nya ensemblerna, torde känna samhörighet med försvaret och under viss tjänsteutövning uppfatta sig som representanter för detta vid kontakten med samhället i övrigt, skulle en ren civil status sannolikt uppfattas som en undervärdering av musikernas militära insatser.
De skäl som enligt kommittén kan anfö- ras för att genom civilmilitär status markera regionmusikens anknytning till försvaret bör få utslagsgivande betydelse. Några olägen- heter för personalen att uppträda i civila sammanhang torde detta inte medföra. Inom ramen för en civilmilitär status finns även tillräckligt utrymme för att medge smidiga
och flexibla anställningsformer. Musikkom- mittén föreslår således att regionmusikens musikpersonal hänförs till kategorien civil- militär personal. Administrativ personal lik- som arvodesanställd musikpersonal bör ha civil status.
9. Utbildning
9.1. Allmänna synpunkter
Som framgått av den tidigare redogörelsen är den nuvarande utbildningen för militär- musiker utformad som intern utbildning, liksom fallet är beträffande försvarets övriga militära perSOnal.
Även utomlands har intern militärmusi- kerutbildning tidigare varit vanlig. Under senare år har man emellertid på sina håll övergått till att rekrytera färdigutbildade musiker.
Den interna formen för musikerutbild- ningen är historiskt betingad och grundar sig på helt andra samhällsförhållanden än de nuvarande. Goda utbildningsrnöjligheter står nu öppna för alla och ingen skall av ekonomiska skäl behöva binda sig vid ett tidigt yrkesval.
Frågan om utbildningen för militärmu— siker har behandlats i de av 1965 års mu- sikutbildningskommitté avgivna betänkan- dena Musikutbildning i Sverige I och II (SOU 1968: 15 och 1968: 49). De därvid framlagda förslagen kan anses innebära att behovet av utbildning av musikpersonal för försvaret skulle tillgodoses inom ramen för den föreslagna nya allmänna utbildnings- organisationen. Behovet av intern utbild- ning skulle därmed bortfalla,
Vid sin genomgång av de nämnda för- slagen i utbildningsfrågan har musikkommit- tén funnit att vissa preciseringar och kom- pletteringar behövs för att tillgodose de
kompetenskrav som måste ställas på perso— nalen i regionrnusiken. Musikkommittén har i skrivelse till utbildningsdepartementet den 29 augusti 1968 närmare preciserat sin ståndpunkt i utbildningsfrågan samt utar- betat en principskiss över den framtida ut— bildningen av musiker i regionensembler. Ytterligare synpunkter i utbildningsfrågan har kommittén senare redovisat i ett ytt- rande över andra delen av musikutbildnings— kommitténs betänkande.
9.2. Utbildningens allmänna utformning
I nämnda skrivelser i utbildningsfrågan har musikkommittén ansett det angeläget att understryka vikten av, att utbildningen blir av hög kvalitet och anpassas till regionmu- sikernas nya uppgifter. Som kommittén när- mare redovisat i ett tidigare sammanhang medför musikernas nya arbetssituation, för- utom krav på instrumentala kunskaper för att fylla en plats i en militärorkester, också krav på att fullgöra olika andra instrumen- tala uppgifter i större eller mindre ensemble- grupper. Vidare medför uppgifterna inom rikskonsertverksamheten behov av en per- sonlig och direkt kontakt med åhörarna. Härför behövs god allmänbildning och kän- nedom om samhällsförhållandena samt för- måga att orientera om musiken och dess bakgrund. .
De berörda förhållandena bör beaktas vid utbildningens uppläggning. Kommittén,
som inte funnit musikutbildningskommitténs förslag i detta hänseende tillräckligt klar- läggande, har i sina förut nämnda skrivelser skisserat en utbildningsgång för regionmu- siker. Kommittén vill i detta sammanhang understryka att den organisatoriska ramen för utbildningen givetvis kan utformas på olika sätt, förutsatt att de av musikkommit- tén avsedda utbildningsmålen tillgodoses.
Musikkommitténs synpunkter i de förut nämnda skrivelsema på utbildningsgången kan sammanfattas på följande sätt.
För att kunna påbörja sin egentliga yr- kesutbildning bör den blivande musikern ha instrumentala grundkunskaper. Dessa måste börja inhämtas redan i grundskoleåldern. De kommunala musikskolorna ger numera möj- lighet till instrumentalundervisning redan från 8—9-årså1dern och i vissa fall tidigare. Ökat utrymme för instrumentalundervis— ning på skoltid skulle innebära. att sam- hället bättre kunde ta vara på unga musik- begåvningar.
I och med att den obligatoriska skolplik- ten är fullgjord, kan mera målinriktade musikstudier sättas in. Utrymme för all— mänbildning bör dock finnas i större ut— sträckning än vad musikutbildningskom- mittén avsett i sitt förslag om musik- fackskola. En två-årig skolform torde kunna bibringa eleverna den nödvändigaste all- mänbildningen, samtidigt som eleven får fortsätta den musikaliska grundutbildning. som tidigare påbörjats, under 12—14 tim- mar per vecka. I denna musikundervisning bör tyngdpunkten läggas på huvudinstru- mentet. Självfallet förutsätts att eleven lik- som under grundskoletiden måste använda en betydande del av fritiden för övning på sina instrument. '
Efter' ovannämnda två-åriga utbildning bör eleven kunna avgöra om han önskar fortsätta sin musikutbildning. Därmed kan också studierna bli mer specialinriktade med kursplaner, som huvudsakligen inne- håller musikämnen. Detta utbildningsskede kan anknytas till lämpliga musikavdelning- ar eller förläggas till särskild musikutbild— ningsinstitution. Denna del av utbildning- en bör bli ettårig.
De som efter att ha genomgått denna utbildning skall fullgöra sin värnplikt, bör ges möjlighet att fullgöra denna vid för- band på orter med musikavdelning för att - i första hand på fritid — fortsätta viss utbildning på instrument och i ensemble- spel.
Nästa stadium i utbildningen bör utgöras av två års musikstudier, som i stort motsva- rar den nuvarande musikunderofficersut— bildningen. Denna utbildningsfas på hög- skolenivå bör kunna förläggas till musik- högskolan, konservatorierna i Göteborg och Malmö eller musikskolorna i Framnäs och Ingesund.
Efter den angivna utbildningen bör mu— sikern ha förutsättningar för att påbörja sin yrkesverksamhet i en orkester eller en- semble. Den nyanställde möter i en sådan yrkesverksamhet en arbetssituation, som är helt ny. Arbetstempot vid repetitioner är högt uppdrivet. Nykomlingen har ofta svårt att koncentrera sig på sin stämma i musi- kerkollektivet, samtidigt som han skall mot- ta instruktioner från dirigenten. De många konserterna, ofta med kort repetitionstid, förutsätter en omfattande och mångsidig repertoarkännedom. Kraven är så väsent- ligt annorlunda i en yrkesorkester än i en elevorkester, att den orutinerade orkester- musikern, trots goda tekniska kunskaper, först efter en längre tids skolning kan göra en fullvärdig insats. '
Den nuvarande militärmusikerutbild— ningen har möjliggjort en successiv inskol- ning i uppgifterna inom musikkåren. Ele- ven har fått möjlighet att under utbildnings- tiden skaffa sig rutin i en yrkesorkester. Detta moment i utbildningen är mycket viktigt och behovet härav bör tillgodoses även i en ny utbildningsorganisation. Mu- sikkommittén har uttalat sig för att en ett— årig orkesterskolning organiseras.
I denna utbildningsfas skulle musikern få delta i repetitioner och ensembleöv— ningar samt få fortsatt undervisning på sitt instrument med tyngdpunkt på orkester- studier med exempel ur verk från olika epo- kers repertoar. En sådan orkesterskolning kan anses vara en motsvarighet till den
praktiska lärarkurs inom allmänna skolsys- temet, som den teoretiskt färdigutbildade läraren har att genomgå.
Musikkommittén har i föreliggande sam- manhang ansett sig böra utgå ifrån att or- kesterskolningen för personal som skall an- ställas inom regionmusiken sker under det första anställningsåret, aspirantanställningen. För att uppnå enhetlighet i utbildningen för alla kategorier av orkestermusiker skulle en motsvarande form av utbildning behöva in- föras även inom orkesterväsendet i övrigt. Huruvida detta är möjligt anser sig musik—I kommittén inte kunna bedöma i nuvarande läge. Eventuellt kan det visa sig att ut- bildningen kan behöva utformas som ett avslutande studieår vid en musikhögskola, vilket i så fall enligt kommitténs mening i hög grad bör bygga på tjänstgöring vid yrkesorkester. För att närmare bedöma or- kesterskolningens utformning som helhet fordras ytterligare överväganden.
Under utbildningens gång förutsätts in- trädesprov äga rum till varje nivå i ut- bildningen. Härvid bör även elev, som fyller kraven men har annan studiebakgrund än den angivna, kunna intas.
Den skisserade utbildningsgången kom- mer sammanlagt att uppgå till sex år, om man bortser från den ganska begränsade musikutbildning som kan bli möjlig för vis- sa musikstuderande under värnpliktstjänst- göringen.
Utöver den förut nämnda utbildningen krävs utbildning för att ensemblerna skall kunna uppträda som militärkår under exer- cismässiga former. Dessutom kommer viss vidareutbildning att erfordras för uppgif- terna inom rikskonsertverksamheten. Rikt- linjer för sistnämnda vidareutbildning bör utfärdas av IRK.
Det krävs kompletterande utbildning för den del av personalen som fått värnplikts— utbildning och som kan åläggas uppgifter inom ramen för krigsorganisationen i sam- band med mobilisering. En sådan utbild- ning bör ske enligt centralt utfärdade an— visningar och genomföras i anslutning till de förband till vilka musikavdelningarna är anknutna.
Kommittén kan efter kontakt med TOR konstatera att den i det föregående skissera- de utbildningen kan vara lämplig även för blivande musiker i statsunderstödda sym- foni— och teaterorkestrar. TOR beräknar att antalet musiker vid dessa orkestrar under 1970-talet kommer att uppgå till omkring 720. Detta innebär, att man bör beräkna utbildningskapaciteten efter en musikerka- der i landet på drygt 1 300.
För regionmusiker med en pensionsav— gång vid 60 år kan man genomsnittligt räkna med 35 års yrkesverksamhet. Den år— liga pensionsavgången bland de 590 re- gionmusikerna kan på lång sikt beräknas till i medeltal 17 per år. Härtill kommer avgångar i förtid.
Om militärmusikerutbildningen endast av- såg att fylla luckorna efter pensionsavgång- na samt före pensionsåldern avlidna eller sjukpensionerade skulle en utbildning av högst 19 per år räcka. På grund av den stora förtidsavgången av andra anledningar har emellertid elevintagningen de senaste åren fått uppgå till 45 per år.
Den föreslagna regionmusikorganisatio- nen beräknas innebära, att musikerna i större omfattning stannar kvar i organisa- tionen. En utbyggd och förbättrad musik- pedagogutbildning skulle också innebära, att utövande musiker i mindre utsträckning än nu anställs som pedagoger. De nuvaran- de siffrorna för förtidsavgångar bör där- för kunna reduceras betydligt. Det fram- tida årliga behovet av nya regionmusiker torde kunna beräknas sålunda:
Avgång på grund av ålderspension, döds-
fall eller sjukpension 19 Övergång till teater- och symfoniorkes—
ter
Övergång till pedagogisk verksamhet Avgång av annan anledning Utbildningsbehov
w! w uma—
TOR har beräknat nyrekryteringsbehovet till symfoni- och teaterorkestrar till ca 35 per år för den närmaste tioårsperioden. Er- farenhetsmässigt måste man utgå från att ett mindre antal av dessa, uppskattningsvis
5 musiker rekryteras bland färdigutbildade, utländska musiker. Vidare beräknas 6 mu- siker övergå från regionmusiken per år. Sammanlagt skulle enligt dessa beräkning— ar erfordras en nyrekrytering av i landet utbildade musiker för både regionmusiken och statsunderstödda symfoni- och teater- orkectrar till ett antal av närmare 60.
Under utbildningens gång måste man räkna med viss avgång både på grund av att elever frivilligt övergår till annan verk— samhet och att musikerutbildningens kvali- tetskrav förutsätter ett urval till de olika utbildningsskedena. Kommittén har grovt uppskattat avgången på sådant sätt att in- tagningen till olika stadier av utbildningen kan grunda sig på följande riktvärden. '
antal elever
Z-årig musikfackskola eller motsvarande 120—150 l-årig specialiserad instrumen- tal och allmänmusikalisk ut- bildning . Z-årig högskoleutbildning l—årig orkesterskolning därav vid regionmusiken
10. Regionmusikens kapacitet
10.1. Allmänna synpunkter
[ den nya musikorganisationen varierar antalet ensembler och grupper mellan re— gionerna liksom storleken av de olika mu- sikenheterna. Även regionens struktur -— t.ex. antal och spridning av avnämarna — påverkar en bedömning av möjliga musik- framträdanden. Under initialskedet torde en stor del av arbetstiden behöva ägnas re- petitioner och utbildning för de nya upp- gifterna. Man får räkna med en över— gångstid av flera år, innan musikerna helt har anpassat sig till de nya arbetsuppgif- terna. Möjligheten att få ut en maximal produktion ur tillgängliga resurser beror till stor del på rationell planering och ef— fektiv användning av ensembler och musi- ker. Sålunda bör alla möjligheter utnytt- jas att samordna repetitioner Och fram- trädanden av olika slag i sammanhang där resor krävs. Vid uppdelning i mindre en- sembler och grupper bör man sträva efter att få sådan sammansättning, att om möj- ligt samtliga musikers kapacitet tas i an- språk.
lO.2 Kapacitet för militära och statscere- moniella uppgifter
Den förutsatta fördelningen av resurserna, en tredjedel för försvaret och två tredje- delar för det allmänna musiklivet, kan veri- fieras av en undersökning, som gjorts av
OfM. Såsom beräkningsgrund utgick OfM från en militärmusikorganisation som inne- fattade bl.a. '18 regionensembler med ca 30 musiker i varje ensemble.
Försvarets behov av musik — utanför stockholmsområdet — bedömdes vara föl- jande, räknat i musikertimmar:
Parad och tjänstemusik Framträdanden 68 925 Förberedelser 68 92.5 Resor 47 700 Underhå[lningsmusik2 Framträdanden 35 805 Förberedelser 35 805 ResorB l2 450
Den av musikkommittén föreslagna or- ganisationen skiljer sig i vissa avseenden från den som utgjorde grunden för OfM:s bedömning. Musikkommittén har därför undersökt i vilken utsträckning den föreslag- na organisationen kan tillgodose försvarets behov av musik. Kommittén har härvid i huvudsak använt sig av samma underlag som OfM.
Den tid under vilken musikerna kan tas i anspråk uppskattar musikkommittén till 45 veckor med en arbetstid per vecka på 32 timmar. Detta innebär en total produk-
1 Områkning från kårtimmar till musikertim- mar i förhållande till OfM:s beräkningar. * 50 % av det totala behovet. Denna del be- dömdes ingå i försvarets tredjedel av den totala kapaciteten. ' Har i viss utsträckning bedömts kunna sam- ordnas med resor för andra uppgifter.
tionskapacitet på ca 850 000 musikertim— mar per år, varav för försvaret ca 285 000 musikertimmar.
I den av musikkommittén föreslagna or— ganisationen utgör antalet enheter utanför Stockholm 21, vilket i förhållande till OfM:s förslag innebär en ökning med 3. Det så— lunda utökade antalet orter, till vilka mu— sikavdelningar kommer att förläggas, mins— kar det totala restidsbehovet i förhållande till de av OfM gjorda beräkningarna med uppskattningsvis 3 000 musikertimmar. Sam- tidigt tillkommer viss restid genom att de mindre musikavdelningarna vid vissa till- fällen måste förstärkas från huvudorten och omvänt. Kommittén räknar av denna anledning med en reduktion av restidsbeo hovet med 1 000 musikertimmar.
I kapitel 5 har musikkommittén föreslagit att musik vid personalkårernas samman- komster inte bör hänföras till försvarets musikbehov. I de av OfM gjorda beräk- ningarna upptogs detta som en del av för- svarets musikbehov. Vidare bedömer kom- mittén det lämpligt att göra vissa smärre justeringar i övrigt bl. a. med hänsyn till beräknad ensemblestorlek i den nya orga— nisationen. Den vinst som härigenom upp- står jämte den reducering av musikbehovet som är föranledd av ändringar i försvarets fredsorganisation bedömer kommittén upp- gå till ca 12000 musikertimmar. Det av OfM bedömda behovet för framträdanden för tjänste- och paradmusik reduceras häri- genom till ca 57 000 musikertimmar, vilket innebär en minskning med ca 17 %. Res- tidsbehovet minskar i motsvarande grad.
Såsom framgår av kapitel 5 är behovet av musik för militära och statsceremoniella uppgifter i Stockholm mycket stort. Vissa begränsningar och rationaliseringar i fråga om garnisonstjänsten torde behöva genom- föras om även musiker i musikavdelningen i Stockholm skall kunna beredas möjlighet att i tillräcklig utsträckning delta i uppgif- ter inom det allmänna musiklivet.
Om Stockholmsförbanden skall kunna till- godoses i samma omfattning med parad- och tjänstemusik som övriga förband be- dömer kommittén att ca 16000 musiker-
timmar — för framträdanden, förberedelser och resor — behöver disponeras av musikav- delningen i Stockholm. Härtill kommer be- hovet av musik för statsceremoniella upp— gifter och högvaktstjänst vilket kommittén bedömer totalt erfordra ca 5 000 resp. 25 000 musikertimmar.
Av den totala kapaciteten för stockholms— avdelningen om ca 94000 musikertimmar bedömer kommittén sålunda att ca 46 000 musikertimmar måste avdelas för här angiv- na uppgifter, således närmare 50 %. Med hänsyn till vad som anförts i kap. 5 bör enligt kommittén högst ca 60 % av stock- holmsavdelningens kapacitet användas för försvaret och statsceremoniella uppgifter. Därigenom blir ca 9000 musikertimmar tillgängliga för underhållningsmusik inom förbanden.
Beträffande högvaktstjänsten förordar kommittén att huvuddelen av framträdena förläggs till sommarhalvåret, då vaktavlös- ningarna har den största publiktillslutningen. Såsom ett ytterligare led att rationalisera verksamheten kan, i de fall högvaktsmusik krävs under vintermånaderna denna utgöras av troppningsmusik (endast trummor).
Kommittén föreslår vidare, att musiken vid vissa statsceremoniella tillfällen — t. ex. mottagning av utländska sändebud -— utförs av mindre ensembler, som framför för än- damålet specialarrangerad musik. Använd- ningen av mindre ensembler i sådana sam- manhang underlättar även möjligheterna att använda sig av för det speciella tillfället instuderad musik.
Försvarets behov av parad-, tjänste- och kontaktmusik enligt musikkommitténs be- dömning kan således sammanfattas enligt tabell 10. varvid behovet sammanställts mot bakgrund av att försvaret disponerar en tredjedel av den totala kapaciteten.
Inom ramen för försvarets del av den nya musikerorganisationen skulle enligt sam- manställningen 86000 musikertimmar kun- na disponeras för underhållningsmusik, vil- ket torde motsvara ca 37000 musikertim- mar för framträdanden.
Kommittén uppskattar försvarets totala behov av underhållningsmusik utanför stock-
Tabell 10. Till- Musik- gänglig behov kapacitet Skillnad
]. Utom Stockholms- området
a) Framträdanden 57 000
b) Förberedelser 57 000
e) Resor 39 000 153 000 253 000 100 000 2. Stockholms— , området 46 000 32 000 —14 000 Summa 199 000 285 000 86 000
holmsområdet till' ca 57 000 musikertimmar för framträdanden. Detta understiger OfM:s bedömning med närmare 15 000 musiker- timmar. Kommittén bedömer denna redu- cering möjlig utan att antalet tillfällen att lyssna på sådan musik nämnvärt minskas. Skälen härtill är bl. a. den efter hand ökade kapacitet inom underhållningsmusikens om- råde som tillförs förbanden genom bl. a. upprättande av diskotek m. m. Den nya or- ganisationen ger vidare större möjligheter till användning av mindre ensembler än OfM beräknat.
Till detta kommer behovet av underhåll— ningsmusik för förbanden i stockholmsom- rådet. Skall förbanden i stockholmsområdet tillgodoses i samma utsträckning som övriga förband åtgår enligt kommitténs uppfattning ca 6 000 musikertimmar för framträdanden.
Totalt innebär detta att ca (57 000+ 6 000—37 000:) 26 000 musikertimmar för underhållningsmusik inte kan täckas inom försvarets ram. Detta behov måste täckas genom att engagera musiker utanför re- gionmusiken, t.ex. solister och mindre en- sembler av populär karaktär. Även lokala förmågor bör härvid kunna komma i fråga. Kommittén beräknar kostnaderna härför till 100 kr. per musiker/sångare och timme.
De av kommittén här redovisade bedöm— ningarna innebär att 33,5 % av region- musikens totala kapacitet tas i anspråk för att tillgodose försvarets behov av parad-, tjänste- och kontaktmusik inklusive musik för statsceremoniella uppgifter och högvakts- tjänst i Stockholm. Inom här angiven ram
bedömer kommittén att även försvarets be- hov av underhållningsmusik kan täckas till ca 59 % .
Kommittén bedömer vidare till skillnad mot vad fallet är beträffande uppgifterna inom IRK:s område att regionmusiken — under förutsättning att vakanserna kan fyl— las — redan vid omorganisationens bör- jan har en sådan sammansättning och ka— pacitet att militära och statsceremoniella behov kan tillgodoses.
10.3. Kapacitet för uppgifter inom det allmänna musiklivet '
De överslagsmässiga beräkningar som redo— visats i fråga om regionmusikens kapacitet för att tillgodose det militära musikbehovet bygger på erfarenheter från verksamheten i den nuvarande militärmusikorganisationen. Bedömningen av den kvantitativa omfatt- ningen av de musikframföranden som blir möjliga för det allmänna musiklivets del är betydligt vanskligare. Även om sådana be- räkningar förutsätts avse ett framtida läge, då musikerna utbildningsmässigt anpassats till den nya arbetssituationen, kommer de nya uppgifternas större svårighetsgrad att medföra att förberedelserna genomsnittligen tar avsevärt mera tid i anspråk än vad fallet blir beträffande de militärmusikaliska upp- gifterna. Härtill kommer att förhållandena på mottagarsidan kan komma att erbjuda problem som återverkar på möjligheterna att i varje läge maximalt utnyttja den till- gängliga kapaciteten. Endast en ganska lång erfarenhet kan därför ge möjligheter att mera tillförlitligt bedöma omfattningen av musikutbudet.
Som förut nämnts har IRK ett stort behov av skolkonserter. I det följande redovisas först ett exempel på regionmusikens möj— ligheter att tillgodose detta behov dels för de båda norrlandsregionerna, dels för syd- västra regionen (Malmöhus, Kristianstads och Hallands län). För att regionmusiken, som IRK förutser, skall kunna tillgodose alla skolor med en av planerade tre skol- konserter per stadium i grundskolan läs— året 1970/71 erfordras enligt från IRK
erhållna uppgifter sammanlagt 361 kon— serter i Norrland och 612 i sydvästra regio- nen.
För att på bästa sätt utnyttja de tillgäng- liga resurserna bör konserterna organiseras så att musikerna de veckor konserterna på- går, helt ägnar sig åt denna verksamhet. Med hänsyn tagen till artisternas presta— tionsförmåga liksom till skolornas möjlig- het att ta emot konserter och därmed sammanhängande turnémässiga förhållan- den kan man räkna med att varje med— verkande musikgrupp genomför 12 skol— konserter per vecka ( = 5 dagar).
Med dessa förutsättningar erfordras för det nyss angivna antalet konserter sam- manlagt 30 spelveckor för Norrland och 51 i sydvästra regionen.
De resurser från regionmusiken som be— hövs för att genomföra dessa konserter kan givetvis bedömas på olika sätt. Om man emellertid utgår från att de angivna skol- konserterna bör genomföras av mindre ensembler från regionmusiken, är det med hänsyn till organisationens uppgifter i öv- rigt rimligt anta att det från musikavdel- ningarna i Norrland skulle kunna organi- seras t.ex. tre blåsarkvintetter, två stråk— kvartetter och två bleckblåsarsextetter, dvs. sammanlagt sju ensembler. Inom sydvästra regionen bör förutsättningar finnas att or- ganisera sammanlagt tio ensembler av mot- svarande slag för skolkonserter. I förhål— lande till det förut beräknade antalet spel- veckor kommer då varje ensemble att i genomsnitt få svara för 4 a 5 spelveckor. Det bör här framhållas att endast grundsko- lans och således ej det gymnasiala stadiets behov av skolkonserter därigenom blir till- godosett.
Under de sålunda beräknade spelveckor- na kommer de engagerade musikernas ar— betstid om 32 timmar i huvudsak att gå åt för framträdanden, resor och vissa förbe- redelser för skolkonserterna. Utanför den- na tidsram faller hela det arbete som sam— manhänger med utformningen av konser- terna, dvs. flertalet repetitioner och den in- studering som sammanhänger med den pe- dagogiska utformningen av programmen.
En viss tid för ungdoms- och vuxenkonser- ter, t. ex. föreningskonserter och konsert- musik för värnpliktiga, kan sannolikt in- rymmas i dessa spelveckor.
I kapitel 5 har musikkommittén redovisat en beräkning för hela landet av skolkonser- ternas expansion de närmaste åren. De ifrågavarande uppgifterna avser det totala behovet av skolkonserter inom grundsko— la, gymnasium, lärarhögskola och folkhög— skola, då eleverna tillgodoses med tre skol- konserter per år. Enligt IRK:s bedömning bör i varje fall en tredjedel av detta behov tillgodoses genom regionmusiken. Detta in- nebär att regionmusiken läsåren 1970/71- 1973/74 skulle svara för resp. 2050, 2980, 3 880 och 4769 skolkonserter, var och en av en timmes längd. Om man antar att under det sista året i perioden ensemb- lerna i genomsnitt omfattar sex man och varje sådan ensemble svarar för tolv kon- serter per vecka kan det egentliga genom— förandet av konsertverksamheten beräknas ta i anspråk drygt 75000 musikertimmar. Till denna belastning på musikorganisatio- nen skall som förut berörts läggas bl.a. tid för instudering av programmen. I detta ingår repetitioner, deltagande i gemensam förplanering, utformning av muntliga kom- mentarer, regiarbete med hänsyn till den aktuella konsertsituationen, gemensam be- dömning av genomförd verksamhet m.m.
Den tid som blir över sedan behovet av skolkonserter fyllts är avsedd att användas för produktioner av interna och offentliga konserter, medverkan i orkestrar utanför regionmusiken, utbildning m.m. Första ti- den efter omorganisationens genomförande kommer betydligt mer tid att få ägnas ut- bildning och repetitioner än då musiker och ensembler fått verka i sina uppgifter en tid.
Utgångspunkterna för att beräkna om— fattningen av insatser av sistnämnda slag är svåra att finna. Helt allmänt kan antas att instudering av mer komplicerad musik erfarenhetsmässigt kräver ett mycket omfat- tande förberedelsearbete.
För att rent överslagsmässigt ge en upp- fattning om storleksordningen av de resur- ser som kommer att stå till förfogande kan
här erinras om att den för det allmänna musiklivet avsedda arbetsinsatsen totalt kan beräknas till ca 565000 musikertimmar. Tidsåtgången för resor kan på grund av de civila avnämarnas spridning bli relativt sett något större än vad som beräknats för försvaret. Om 165 000 timmar beräknas för detta ändamål, återstår 400 000 timmar för framträdanden och förberedelser. Med hänsyn till erfarenheter från yrkesorkestrar- na finns det anledning att anta att i varje fall en fjärdedel av denna tid kan komma att avse framträdanden och återstoden så- ledes avse förberedelser, partiturledigheter och speciella uppgifter inom organisationen. Detta innebär att minst 100000 musiker- timmar per år skulle stå till förfogande för musikframträdanden, när den nya organi- sationen efter några år vunnit stadga och anpassats till den nya situationen.
Som redovisats i det föregående kan i regionmusikorganisationens arbete komma att ingå att producera ca 5 000 skolkonserter per år. Om dessa utförs av ensembler som genomsnittligen sammansätts av sex musiker skulle skolkonserterna ta 30000 musiker- timmar i anspråk. För framträdanden i öv- rigt skulle då återstå 70000 musikertim- mar, vilket bör möjliggöra mellan 5000 och 10 000 framträdanden.
Riktlinjer för Övergång till ny organisation
Det förslag till organisation av regionmu- siken som kommittén lagt fram i det före— gående innebär genomgripande förändringar i förhållande till nuvarande militärmusikor- ganisation. Förslaget medför såväl organisa— toriska spörsmål som problem av betydelse för personalen. Kommittén har av olika skäl inte kunnat lägga fram detaljförslag beträf- fande åtskilliga av dessa, då de är beroende av ett principbeslut om den nya organisatio- nen och beslut om den framtida musikut- bildningen.
Kommittén vill framhålla det angelägna i att den nya organisationen kan träda i kraft så snart som möjligt. Detta är bety— delsefullt då organisationen avser att till— godose musiklivet i landet på ett mera ef- fektivt och levande sätt än vad som nu är möjligt. Den utgör också en förutsättning för att rikskonsertverksamheten skall kun- na utvecklas och bli av den betydelse på musiklivets område som statsmakterna åsyftat. Därför bör den nya musikorgani— sationen komma till och anpassas efter de nya uppgifterna i så snabb takt som om- ständigheterna medger. Ett annat och myc- ket väsentligt skäl till att organisationen snarast bör komma till stånd är läget på den personella sidan. Om inte den nya or- ganisationen genomförs inom en nära fram- tid, löper man risk att ställas inför ökade avgångar från den nuvarande militärmusi- ken med därav följande svårigheter att se- nare få igång verksamheten i den nya for-
men. Av hänsyn till personalen är det vi- dare nödvändigt att de nu anställda så snart ske kan erhåller besked om den fram- tida utvecklingen. Uppenbart är att det nu- varande tillståndet av ovisshet inverkat menligt i olika avseenden.
Musikkommittén utgår för sin del från att den nya organisationen formellt sett skall kunna bildas den 1 juli 1970, samtidigt som nuvarande militärmusikorganisation bör upphöra.
Kommittén är emellertid medveten om att man inte kan räkna med att den nya organisationen i sin helhet skall vara funk- tionsduglig vid angiven tidpunkt utan först avsevärd tid därefter. Att bestämma de nya ensemblernas musikaliska inriktning och därmed också deras sammansättning kräver noggranna överväganden liksom frå- gorna om den nu anställda personalens vi- dareutbildning för anpassning till de nya uppgifterna. Personaltillsättningar, omplace— ringar och olika anskaffningsuppgifter är tidsödande åtgärder som måste genomföras innan organisationen blir färdig och vinner stadga.
Oavsett vid vilken tidpunkt omorganisa- tionen sker måste man alltså räkna med ett successivt genomförande. För att så långt möjligt nedbringa tiden för uppbyggnaden av den nya organisationen föreslår kommit- tén att en interimstyrelse (eller en organisa- tionskommitté) tillsätts så snart principbe- slut i organisationsfrågan fattats. På denna
styrelse bör ankomma att enligt direktiv av Kungl. Maj:t vidta erforderliga planerings- åtgärder. Interimstyrelsen bör sålunda i samverkan med berörda myndigheter och IRK planlägga de blivande ensemblernas verksamhet under den första tiden efter om- organisationen med beaktande av då till— gängliga resurser, precisera regionindel- ningen, lägga upp planer för vidareutbild- ningen av personalen i den nya organisa- tionen, förbereda tillsättning och prövnings- förfarande, göra i övrigt erforderliga per- sonalplaneringar samt förbereda repertoar- frågor, materielanskaffningar m.m. En an- nan väsentlig uppgift för interimstyrelsen bör vara att förbereda anslagsframställ- ningar för budgetåret 1971/ 72. Erforder- liga medel för interimstyrelsens verksamhet förutsättes kunna anvisas från kommittéan- slag. Musikkommittén utgår från att det kan bli nödvändigt att även ge olika myndighe- ter och andra organ vissa uppgifter i för- beredelsearbetet. Intill dess interimstyrelsen tillsatts, fortsätter musikkommittén sitt ut- redningsarbete rörande återstående frågor.
Som ovan nämnts föreslår musikkommit- tén att den nya regionmusikorganisationen genomförs den 1 juli 1970. Då hör av om- organisationen betingade förändringar kom- ma till stånd och tjänsterna i den nya regionmusiken inrättas. Samtidigt bör mili- tärmusiken upphöra i nuvarande organisa- tionsform. Musikkommittén har icke ansett det nödvändigt att i detta sammanhang gå närmare in på detaljspörsmålen i samband med genomförandet. Däremot finner musik- kommittén det angeläget att man redan i samband med principbeslutet om den nya organisationen tar ställning till vissa över- gångsåtgärder i stort på det personalorga- nisatoriska området. Kommittén utgår från att statens avtalsverk kommer att erhålla det förhandlingsuppdrag beträffande persona- lens anställnings- och arbetsvillkor som be- tingas av omorganisationen och är av av— talskaraktär. Med avseende på genomför- andet av omorganisationen förutsätter mu- sikkommittén att samtliga fast anställda inom militärmusiken bereds fortsatt an- ställning inom den nya organisationen. Al-
la vid tidpunkten för omorganisationen an- ställda militärmusiker på aktiv stat och särskild stat för övertaliga bör sålunda överföras till den nya organisationen. De musiker som genomgått musikunderofficers— skola med godkända vitsord eller som vid särskild prövning befunnits lämpliga för fast anställning i den nya organisationen bör därvid erhålla tjänster vid regionmu- siken. Då musikkommittén utgår från att de nya tjänsterna kommer att inrättas som extraordinarie, bör en särskild övergångs— stat inrättas för dem, som vid omorgani- sationstillfället innehar ordinarie tjänst vid militärmusiken. Är lönegradsplaceringen för nu avsedd musiker högre inom mili— tärmusiken än den han erhåller i region- musiken, bör vederbörande äga bibehålla den högre lönegradsplaceringen. —
Beträffande de militärmusiker som inte genomgått musikunderofficersskola med godkända vitsord eller visat sig lämpliga att utan ytterligare utbildning erhålla tjänst i den nya organisationen bör gälla att de på i princip oförändrade villkor förs över i den nya organisationen. För sådan tjänste- man bör *— med vakanthållande av tjänst i den nya organisationen — inrättas per— sonlig tjänst vid regionmusiken som svarar mot den tidigare innehavda. Sådan över- gångsvis inrättad tjänst bör dock i likhet med övriga tjänster vid regionmusiken vara civilmilitär. För innehavaren av sådan tjänst bör med avseende på förmåner utöver lön gälla samma som för innehavare av »ordi— narie» tjänst vid regionmusiken. Den 30 juni 1970 anställda musikaspiranter och musikelever vid militärmusiken bör överfö- ras till regionmusiken på då gällande löne- och anställningsvillkor. För musikpersonal på övergångsstat och i reserven förutsätts inte någon ändring i nuvarande förhållan- den.
Statmässigt sett innebär musikkommit— téns förslag att alla tjänster i den nya or- ganisationen tillkommer fr.o.m. den 1 juli 1970. Särskilda föreskrifter bör meddelas om rätt för ledningen för regionmusiken att mot vakanthållande av tjänster inrätta särskilda tjänster övergångsvis för personal
som genomgår utbildning för vinnande av kompetens som musiker i den nya organisa- tionen.
Även om alla tjänster i den nya organi- sationen framdeles skall tillsättas efter an- sökningsförfarande, bör i samband med omorganisationen detta förfarande endast tillämpas på tjänster för kapellmästare och regionkapellmästare, medan i övrigt nå- got ansökningsförfarande inte bör komma i fråga vid förstagångstillsättningen av tjän- ster i den nya organisationen med personal som den 30 juni 1970 innehar anställning vid militärmusiken. I fråga om placering skall givetvis den nuvarande personalens önskemål inhämtas och i möjligaste mån beaktas. I övrigt bör i fråga om omorga- nisationen tillämpas de allmänna principer som är vedertagna.
Jämväl beträffande utbildningsorganisa- tionen bör vissa övergångsanordningar kom- ma till stånd. Kommittén vill erinra om att elever, aspiranter och furirer som ännu inte genomgått musikunderofficersskola torde ha tagit anställning vid militärmusiken med den förutsättningen att de skall kostnadsfritt på vissa villkor kunna erhålla den musikaliska skolning som innefattas i musikunderoffi- cersutbildningen. Med hänsyn härtill bör ut- bildningen för denna personal i den nya organisationen fortgå i någon form och vara av minst samma kvalitet som musikutbild- ningen vid musikunderofficersskolan. Kom- mittén utgår därvid från att denna utbild- ning självfallet skall tillhandahållas perso- nalen på samma villkor som gäller för den som i nuvarande organisation är kommen- derad till musikunderofficersskolan.
Vad musikkommittén ovan föreslagit be- träffande överföring av personal från mili- tärmusikorganisationen till regionmusiken gäller självfallet endast under förutsättning att vederbörande samtycker till eller önskar sådan överföring. Ordinarie personal som inte önskar sådan överföring torde få föras på övergångsstat och utnyttjas på lämpligt sätt inom försvaret. Icke ordinarie personal som inte går över till den nya organisa— tionen bör sägas upp.
12. Kostnadsberäkning
12.1. Inledning
De i det följande redovisade beräkningarna avser de årliga kostnaderna då den av kom- mittén föreslagna musikorganisationen helt genomförts. Som framgår av de av kommit- tén i kapitel 11 behandlade riktlinjerna för övergång till ny organisation, kan denna situation icke väntas föreligga förrän några år efter den 1 juli 1970, då beslutet om den nya organisationen förutsätts träda i kraft. Kommitténs förslag medför inte bara kost- nader för den nya musikorganisationen, statens regionmusik, utan även för försva- ret och rikskonsertverksamheten.
Enligt riksdagens beslut (prop 1968: 45, s. 56) skall riktpunkten för det fortsatta utredningsarbetet vara att ungefär två tred- jedelar av de ombildade orkestramas insat— ser skall kunna utnyttjas för rikskonsert- verksamhet. Därvid skulle en fördelning av kostnaderna ske mellan försvaret och riks- konsertverksamheten i förhållande till ut- nyttjandet av orkestrarna. Som framgår av kapitel 10 har kommittén räknat med att re- gionmusikens kapacitet uttryckt i musiker- timmar skall utnyttjas i dessa proportio- ner. Kommittén föreslår att kostnaden för statens regionmusik fördelas med 1/3 på fjärde huvudtiteln och 2/ 3 på åttonde hu- vudtiteln.
Kommittén finner att en sådan schablon- mässig fördelning av kostnaderna f.n. tor- de vara den enda möjliga om man vill und-
vika en stor administrativ belastning. Då kommittén räknar med att de båda huvud— avnämarna skall tillgodogöra sig 1/3 re- spektive 2/ 3 av musikernas arbetstid och då avlöningskostnaderna utgör den avgjort största delen av den totalkostnad för or- ganisationen som kommittén räknar med, kommer den föreslagna kostnadsfördelning— en att innebära ett stort mått av rättvisa. Kommittén anser emellertid att sättet för kostnadsfördelning bör omprövas när pro- grambudgetering införts för försvaret. Den fullständigare kostnadsredovisning som då måste finnas för verksamheten inom försva- ret bör medföra möjligheter att relativt enkelt fördela kostnaderna - även de som inte nu ansetts böra beräknas —- på hu.- vudavnärnarna efter den reella kostnads- belastning dessa förorsakar. Med ett så- dant system skulle även en enklare, mer översiktlig planering av regionmusikens ut- nyttjande kunna införas; avnämarna har ju då ej i förväg »betaida» kvoter av kapaci- teten som de absolut anser sig böra ut- nyttja.
Kostnaden för fullt utbyggd ny organisa- tion innebär, som redovisas i det följande. en viss kostnadsökning i föshållande till den av kommittén uppskattade kostnaden för nuvarande militärmusikorganisation. Ef- tersom det återstår att genomarbeta. en rad detaljfrågor om övergång till ny organisa- tion kan kommittén inte nu uppskatta kost- naden för den nya organisationen under
ett övergångsskede. Kommittén avser att återkomma till denna fråga i samband med förslag till anslagsframställning för statens regionmusik för budgetåret 1970/ 71.
12.2. Kostnadsberäkning
Kostnaderna har beräknats i pris- och löne- läget april 1968.
Pensions- och socialförsäkringskostnader samt kostnader för den allmänna arbets- givaravgiften, s. k. lönebikostnader, som uppgår till 23 procent av lönebeloppen (lö- nekostnadspålägget) har inräknats i löne- beloppen i det följande.
12.2.1. Utgifter för statens regionmusik Avlöningar och arvoden
I kapitel 7 har behovet av personal i den nya organisationen redovisats. I kapitel 8 har föreslagits anställningsform och löne- struktur för personalen. Beräkningen har skett på grundval av nuvarande löneförhål— landen för militärmusiker och av komittén skisserad löneskala. Kommittén beräknar be— hovet av avlöningsmedel enligt nedanstående sammanställning.
Tabell 1 1 . Styrelse
Kansli 1 chef (avdelningsdirektör) ] byrådirektör (motsvarande) 2 förste byråsekreterare (motsvarande) 3 kval biträden 2 biträden
Regional och lokal organisation 8 musiksekreterare 8 regionkapellmästare 15 kapellmästare 590 musiker
22 inspicienter l orkestervaktmästare 35 aspiranter Lönetillägg för ensembleledare, regementstrumslagare m. fl. Skrivhjälp vid musikavdelningar Obekvämhetstillägg m. m. Ekiperingsbidrag m. m.
För sjukvård beräknas 52000 kr. Beloppet avser sjukvård för samtlig personal vid statens regionmusik beräknat till 75 kr./ man/ år. I sammanhanget må nämnas att sjukvården f.n. betalas av försvarsgrenarnas anslag härför.
Resekoslnadrersättningar och rmktamenten
Här avses utgifter för resor och trakta- menten för vid statens regionmusik anställd personal i samband med dels beordrade förrättningar och vid erforderliga kommen- deringar i övrigt i anslutning till verksam- het inom försvaret, dels resor i anslutning till IRK:s verksamhet. Kommittén upp- skattar medelsbehovet för denna rese- verksamhet till en milj. kr. Utgångs— punkt för beräkningen har varit det belopp, 459000 kr, som chefen för armén i sin anslagsframställning för 1969/70 upptagit under anslaget Militärmusiken: Reseersätt- ningar. Kommittén utgår ifrån, att rese- verksamheten kommer att bli omfattande för att nå den förutsatta spridningen av musikframträdanden inom regionerna. Vi- dare kommer resorna att företas i visser- ligen mindre men fler grupper än f.n. Vid
23 250 000 l50 000 250 000 175 000 23 825 000 24 225 000
Summa kr.
beräkningen har kommittén också utgått ifrån att resorna för försvarets behov i möj- ligaste mån kommer att samordnas med resor för IRK:s verksamhet. Vidare har beaktats att kostnaden för resor och trak- tamenten vid elev- och aspirantutbildningen. som torde kunna uppskattas till 25 000 kr. bortfaller.
F lyttniligsersälmingar
För ändamålet har upptagits samma be- lopp som innevarande budgetår, 4000 kr.
Utbildning
Omfattningen av den utbildning — grund- utbildning såväl som fortlöpande vidareut- bildning — som kan komma att bli nöd- vändig vid regionensemblerna är beroende av ställningstagandet till 1965 års musikut- bildningskommittés förslag »Musikutbild- ning i Sverige». På grund härav har något belopp för särskilda utbildningskostnader icke kunnat beräknas. De mindre kostna- der som kan uppstå för förutsatt militärut- bildning och särskild militärmusikalisk ut— bildning har kommittén, då kostnaderna är svåra att särredovisa, vidare bortsett från. Under övriga avsnitt av kostnadsberäkning- en för statens regionmusik har kOStnader hänförliga till aspiranter som genomgår or- kesterskolning medtagits.
Expenser
På grund av vad som sagts i kapitel 7 och med hänsyn till det system som f. n. tilläm- pas i fråga om att beräkna fastighetskost- nader inom försvaret har kommittén inte beräknat medel för musikavdelningarnas lo- kaler. Däremot avser övriga expensutgifter hela organisationen.
För lokalhyror och bränsle, lyse, vatten har beräknats 40 000 kr. med den förutsätt- ningen att kanslierna förläggs till av kronan ägda lokaler. Beräkningsgrunden har varit 150 kvm för centralkansliet och 240 kvm för samtliga regionkanslier.
För Övriga expenser har beräknats medels- behov enligt tabell 12.
Expenser 32 000 Telefon 4 000 Städning 7 000 Personalvårdande åtgärder (SFS 1966: 381) och förslagsverksamhet för samtlig personal vid organisationen 7 000 50 000
Härtill kommer följande cngångsuthter: vilka aktualiseras omedelbart vid en omorganisation a) centralkansliet
Möbler m. m. 25 000 Kontorsmaskiner 10 000
b) regionkanslierna Möbler m. m. 50 000 Kontorsmaskiner 20 000 Summa kr. 105 000
Ersättning till STIM
Enligt avtal den 14 och 22 juni-1965 mel- lan kronan och Föreningen svenska ton- sättares internationella byrå (STIM) har STIM lämnat tillstånd att — vid alla former av musikutföranden (även inspelad musik) inom militära områden samt vid militär- musikkårernas framträdanden (i tjänsten) även utom militära områden — under den tid avtalet gäller i obegränsad omfattning låta utföra alla de musikaliska verk, till vilka STIM innehar eller kan komma att inneha ensamutföranderätten. I ersättning för tillståndet erlägger kronan enligt avtalet en årlig ersättning till STIM på 45 000 kr. Avtalet gäller till den 1 juli 1971 och för- länges på ytterligare tre år om det ej från någondera sidan uppsäges tre månader före avtalstidens utgång.
Ersättningen betalas f.n. från anslaget Militärmusiken: Reseersättningar.
För ersättning till STIM tar kommittén upp förenämnt belopp, 45 000 kr.
Materiel
Från reservationsanslagct Militärmusiken: Materiel (budgetåret 1968/69 på 300000 kr.) betalas dels kostnader för anskaffning och underhåll av musikinstrument. noter, notställ, instrumenttillbehör o.d. för för- svarets musikkårer, dels ock — såvitt avser av värnpliktig och vid försvaret fast an-
ställd personal sammansatta frivilliga mu- sikkårer (musikensembler), vilka erhållit musikmateriel från kronan — kOStnader för underhåll av dylik materiel. Försvarets ma- terielverk har för budgetåret 1969/ 70 före- slagit att anslaget tas upp med 330000 kr. Höjningen avser prisstegringar.
Med hänsyn till den av kommittén före- slagna verksamheten anser kommittén att en kvalitetshöjning och en instrumentkomp— lettering är ofrånkomlig. Vidare bör beaktas att nuvarande militärmusikorganisation kla- rat sig med angivna medel kanske mest på grund av de stora vakanserna. Av anför— da skäl uppskattar kommittén medelsbeho- vet till 500 000 kr.
Musikkommittén förutsätter, att samtliga utgifter för statens regionmusik hänförs till ett och samma anslag under fjärde hu- vudtiteln. Som redovisas i det följande täcks dessa utgifter av medelsanvisning från såväl fjärde som åttonde huvudtiteln.
Tabell 13. Sammanställning av utgifterna för statens regionmusik
24 225 000 52 000
Avlöningar och arvoden Sjukvård m. m. Resekostnadsersättningar och trak- tamenten Flyttningsersättningar Expenser &) lokalhyror b) bränsle, lyse, vatten c) övriga expenser Ersättning till STIM Materiel
1000000 4000
37 000 3 000 50 000 45 000 500 000
Summa kr. 25 916 000
12.2.2. Försvaret
Som framgår av kapitel 7 har kommittén funnit behov föreligga av vissa personal- förstärkningar för försvarets och rikskon- serters del för att regionmusiken skall kunna bli effektivt utnyttjad och för att tillgodose vissa behov av musik inom försvaret. Försvarets personalvård Förstärkningen avser tjänster enligt ned- anstående sammanställning till en kostnad av sammanlagt 190 000 kr. 1 förste byråsekreterare
] officer i arvodestjänst 6 underofficerare i arvodestjänst (regional organisation)
12.2.3. IRK
Vid genomförande av den nya musikorga- nisationen erfordras att den inom IRK på- började utbyggnaden av en regionorganisa- tion slutförs. Härför erfordras ytterligare 5 regionintendenter jämte viss förstärkning av IRK:s centrala kansli till en kostnad av sammanlagt ca 450000 kr. Dessa kostna- der kan dock endast delvis anses föranledda av föreliggande förslag rörande regionmusi- ken.
12.2.4. Ytterligare musikbehov vid försvaret
Med hänsyn till att behovet av underhåll- ningsmusik för försvarets förband inte helt kan tillgodoses av regionmusiken behövs vidare medel för att tillgodose förbandens behov av underhållningsmusik i den ut- sträckning det inte kan fyllas av personal vid regionmusiken. Kommittén vill erinra om att OfM i sitt yttrande över KBU:s betänkande konstaterade att regionensemb- lerna enligt utredningens förslag endast kun- de täcka ca hälften av försvarets behov av underhållningsmusik. Nämnden fann det emellertid ur skilda synpunkter — bl. a. med hänsyn till fördelen av att kunna ge de värn- pliktiga en varierande musikunderhållning — rimligt att räkna med att regionensemb- lerna utnyttjades för att tillgodose genom- snittligt 50 % av behovet av underhållnings- musik (jfr. prop. 1968:45, s. 51).
För att tillgodose det kvarstående behovet av underhållningsmusik — av kommittén i kapitel 10 uppskattat till 26 000 musiker- timmar eller ca 40 % av behovet av under- hållningsmusik — erfordras (100X26 000=) 2 600 000 kr.
12.3. Anslagsfrågor
I anslutning till kommitténs förslag i detta kapitel förordar kommittén, att medel för statens regionmusikverksamhet anvisas un-
der fjärde huvudtiteln under ett anslag Sta- tens regionmusik. Anslaget bör tas upp med en tredjedel av den beräknade kostnaden för verksamheten. En anslagspost Ersätt- ning till statens regionmusik bör tas upp under åttonde huvudtitelns anslag till riks- konsertverksamhet med två tredjedelar av den beräknade kostnaden för statens region- musik.
Medel för den personal som föreslagits tillkomma vid försvarets personalvård bör anvisas under anslaget Försvarets perso- nalvård: Förvaltningskostnader. Medel för övrig underhållningsmusik vid förband bör beräknas under anslaget Försvarets perso- nalvård: Fritidsverksamhet m. m.
Utgiften för statens regionmusiks verk- samhet skulle därvid fördela sig på anslag enligt tabell 14.
Tabell 14.
Anslag Belopp
Musik för försvaret 8 639 000 Rikskonsertverksamhet 17 277 000 Summa kr. 25 916 000
Utgifterna som hänför sig till avnämarsidan för- delar sig på följande sätt Försvarets personalvård: Förvalt-
Den sammanlagda kostnaden för den nya organisationen blir sålunda under fjärde huvudtiteln 11,43 milj. kr. och under åttonde huvudtiteln 17,28 milj. kr.
12.4. Vissa kostnadsjämförelser
Vid en kostnadsjämförelse mellan nuvaran- de organisation och den föreslagna bör en- ligt kommitténs uppfattning följande beak- tas.
Anslaget Militärmusiken: Avlöningar har på grund av vakansläget under en följd av år tagits upp med belopp som väsentli- gen understiger de belopp, som erfordrats för att täcka samtliga av riksdagen inrättade tjänster vid militärmusiken. För budget- året 1969/70 föreslås i prop. 1969: 1, bilaga 6, 16,5 milj. kr. för avlöningar. Detta be- lopp är liksom kommitténs förslag beräknat i prisläget maj 1968. Härtill kommer ca 3,8 milj. kr. för lönekostnadspålägg, som an- visats under ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln. Om det icke funnits vakanser borde för 1969/70 anslagits ungefär 24,7 milj. kr. (inklusive lönekostnadspålägg). En kostnadsjämförelse bör utgå från ett belopp som motsvarar löner för samtlig personal vid militärmusiken, eftersom 1968 års prin-
3ingsk05tnader 1 _ _ 190 000 cipbeslut innebär att den nuvarande musik- FoJåygåghgfäläl'ål-d' Fritids- 2 600 000 organisationens numerär i stort sett skulle Utbyggnad inom IRK 450 000 bibehållas oförändrad. Tabell 15.
Nuvarande Föreslagen
Kostnadsslag organisation organisation Skillnad Avlöningar
Enl. anslag för 1969/70 20 300 000 För vakansfyllnad 4 350 000 Avgår för grundutbildning — 1 000 000 23 650 000 24 225 000 + 575 000 Sjukvård
Enl. anslag för 1969/70 54 000 För vakansfyllnad 6 000 Avgår för grundutbildning — 7 000 53 000 52 000 —- 1 000 Reseersättningar
Enl. anslag för 1969/70 700 000 För vakansfyllnad 70 000 Avgår för grundutbildning _ 190 000 580 000 1 004 000 + 424 000 Expenser
Enl. anslag för 1969/70 40 000 För vakansfyllnad 4 000 44 000 90 000 + 46 000 Ersättning till STIM 45 000 45 000 Materiel 300 000 500 000 + 200 000
Summa kr. 24 672 000 25 916 000 + 1 244 000
Sjukvårds- och expenskostnader betalas f.n. från försvarsgrenarnas anslag. De kan för budgetåret 1969/ 70 uppskattas till 54000 kr. resp. 40000 kr. Utan vakanser torde kostnaderna ha tagits upp till 60000 kr. resp. 44000 kr.
Huvuddelen av grundutbildningen av mi- litärmusiker bedrivs f.n. vid militärmu— siken, vilket icke blir förhållandet om kom- mitténs förslag genomförs. Därför bör kostnaden för ettårsaspiranter och musik- elever samt övriga kostnader för grundut- bildning icke tas med vid angivandet av kostnaden för nuvarande organisation.
En jämförelse av kostnaderna för nu- varande militärmusikorganisation och den av kommittén föreslagna regionmusikorga- nisationen framgår av tabell 15.
Kostnadsökningen för den nya organisa- tionen kan således sägas uppgå till 1,24 milj. kr. De största ökningarna, som hänför sig till avlöningar och reseersättningar, beror främst på att de nya arbetsuppgifterna krä- ver en utbyggd administration och ökad reseverksamhet.
I förhållande till för budgetåret 1969/ 70 anvisade medel krävs härutöver en anslags— uppräkning av 3,23 milj. kr. motsvarande den anslagsbegränsning som hittills kunnat göras till följd av rådande vakansläge mins- kat med utgifterna för grundutbildningen. Det bör i detta sammanhang observeras att kostnaderna för en fullständig vakansupp- fyllnad ej torde ha kunnat rymmas inom den kostnadsram som fastställts för försva- ret för budgetåren 1968/ 69—1971/ 72. Kom- mittén vill härvid erinra om att departe- mentschefen i prop. 1968: 45 uttalat att en nedläggning av militärmusikkårer säkerligen skulle ha aktualiserats om inte ca två tredje- delar av militärmusikens kapacitet utnyttja— des för rikskonsertverksamhet.
För försvarets del har härutöver räknats med kostnader om 2,79 milj. kr. varav 190 000 kr. för personal på central och re- gional nivå. För dylik personal torde idag kostnaderna kunna uppskattas till ungefär 60 000 kr.
Kommitténs förslag föranleder slutligen ökade personalkostnader för IRK om
450 000 kr., vilka kostnader på längre sikt torde ha uppkommit oberoende av före- varande förslag.
13. Sammanfattning av utredningens förslag
13.1. Bakgrund
1966 fick OfM Kungl. Maj:ts uppdrag att företa en översyn av militärmusikens mål- sättning och organisation. Kontakter togs med bl. a. KBU, vilka resulterade i förslag att utnyttja militärmusiken inom det all- männa musiklivet.
I prop. 1968: 45, som låg till grund för riksdagsbeslut om rikskonserter, innebar att militärmusikens nuvarande numerär i stort sett skulle bibehållas oförändrad. Beträffan- de användningen skulle riktpunkten vara, att ungefär två tredjedelar utnyttjas för riks- konsertverksamheten. Kostnaderna borde fördelas mellan försvaret och IRK i för- hållande till utnyttjandet.
13.2. Musik och musiker för försvarets behov
Försvarets musikbehov kan hänföras till ka- tegorierna tjänstemusik, paradmusik, kon- takt- och representationsmusik samt kon- sert-, underhållnings- och dansmusik. Dess- utom räknas hit musik vid andra statliga representationstillfällen (högvakttjänst m.m.). Musik för andra liknande områden — t. ex. kommunal representation i samband med jubileet etc. - bör däremot hänföras till sådan musik som kan tillgodoses genom IRK:s verksamhet. Underhållningsmusik vid fester och tillställningar anordnade av per- sonalkår bör ej hänföras till försvarets mu-
sikbehov. Musik för sådana tillfällen 'bör i stället tillgodoses på samma sätt som öv- riga interna konserter (föreningskonserter m.m.) och kunna erhållas genom IRK.
Militärmusikens rent militära använd- ning har minskat, samtidigt som dess kul- turella betydelse ökat. Kommittén anser att den levande musiken främst bör an- vändas i sådana sammanhang, där den i sig själv har ett egenvärde samt att för bak- grundsmusik, musik för marschträning o. d., möjligheterna prövas att använda högtalar- musik. Kommittén betonar önskvärdheten av att ensemblernas storlek och sammansätt— ning anpassas efter de uppgifter de skall fylla.
Regionmusikerna bör också verka för att stimulera värnpliktigas musikintresse och även delta i deras musikutövning.
13.3 [Musik och musiker för det allmänna musiklivets behov
Regionmusikens uppgifter inom rikskonsert- verksamheten kommer främst att bestå i att tillhandahålla ensembler och musiker för skol- och ungdomskonserter samt vux— enkonserter av olika slag. Huvuddelen av produktionerna torde gälla mindre ensemb- ler. Utrymme bör dock även finnas för storensembler.
Av de ensembler som behövs kan en del inom vissa regioner sättas upp redan i ini-
tialskedet. Exempel på sådana är symfonisk blåsorkester, ensembler för underhållnings- musik, kammarorkester och ensembler för kyrkomusik och kammarmusik. På längre sikt bör den nya organisationen också kun- na åstadkomma ensembler för kammar- opera, ny musik och folkmusik. Regionmusiken bör även användas för att förstärka orkestrar utanför regionmusiken. Ett omvänt förhållande kan också före— komma, nämligen att andra musiker komp- letterar ensembler inom regionmusiken.
13.4. Regionindelning och lokalisering
Den nya-musikorganisationen föreslås bli organiserad i åtta regionala enheter, var och en omfattande två är tre musikavdel— ningar med 20—35 musiker i varje. Mu- sikernas placering vid viss musikavdelning bör inte hindra, att de temporärt eller mera varaktigt ingår i ensemble utanför den egna förläggningsorten. Kommittén föreslår, att musikavdelningar placeras på samtliga or- ter, som nu har militärmusikkår utom Ek- sjö och Göteborg. I Stockholm bör förläg- gas en musikavdelning med större numerär än på övriga orter.
För musikorganisationen för landet i dess hethet använder kommittén benämningen statens regionmusik.
13.5. Organisation
Kommittén föreslår, att den centrala led- ningen av statens regionmusik handhas av en direkt under Kungl. Maj:t stående nämnd, statens nämnd för regionmusiken. Nämn- den bör bestå av fem ledamöter, bland vilka bör finnas företrädare för försvaret och IRK. I nämnden bör chefen för nämn- dens kansli vara självskriven ledamot. För den löpande verksamheten behövs ett cent- ralt kansli med sammanlagt nio tjänstemän.
Inom var och en av de åtta regionerna bör finnas ett kansli för den administrativa och konstnärliga ledningen. Den administra— tiva ledningen bör utövas av en musiksek- reterare och den konstnärliga av en region- kapellmästare.
Varje musikavdelning utanför regionens huvudort leds av en kapellmästare, som har att närmast under regiOnkapellmästaren vara konstnärlig ledare. För att handha praktiska göromål, som t.ex. att svara för notmateriel, iordningställning för repetitio— ner, planering och genomförande av tran- sporter, föra tjänstgöringsliggare m.m., krävs en befattning som inspicient på varje musikavdelning och dessutom en vaktmäs- tare vid musikavdelningen i Stockholm.
Totala antalet tjänster inom statens re- gionmusik blir enligt föreliggande förslag 653 med följande fördelning: 9 tjänster i centralt kansli, 8 musiksekreterare, 23 inspi- cienter m.fl., 8 regionkapellmästare, 15 kapellmästare och 590 musiker. Dessutom har 35 aspiranter beräknats ingå. I övrigt erfordras inom försvaret 2 tjänster (varav 1 arvodestjänst) på central och 6 arvodestjäns- ter på regional nivå samt inom IRK 3 tjäns- ter på central och 8 (varav 3 finns) på re- gional nivå.
13.6 Personal inom regionerna
Den nya musikorganisationens uppgifter in- nebär ändrade kompetenskrav på musi- ker och ledare. Den ger också bättre möj- ligheter att placera personal med hänsyn till personliga förutsättningar och konstnär- lig inriktning. Detta innebär bl.a. att kvin- nor bör kunna anställas i'den nya organisa- tionen.
Regionkapellmästare och kapellmästare skall vara skickliga och allsidigt inrik- tade musiker med god allmänbildning och insikt i internationellt musikliv och all— männa kulturfrågor. Tillsättning bör ske efter ansökan och prov genom förordnande på viss tid. Möjlighet bör finnas att genom omplacering och byte av konstnärliga leda- re främja det konstnärliga engagemanget.
Musiker måste på sitt huvudinstrument — som kan vara blås-, stråk- eller Slaginstru— ment, i undantagsfall även piano — ha kunskaper på hög konstnärlig nivå. Dess— utom måste tillräckligt många musiker ha färdigheter på instrument, som ingår i mi- litärmusikkår. Förutom de rent musikaliska
kunskaperna bör musikerna även ha de övriga insikter och färdigheter, som krävs för att på bästa sätt kunna lösa sina diffe- rentierade uppgifter. I likhet med musi- kerna i den nuvarande militärmusikorgani- sationen kommer en del musiker att ha vissa uppgifter som mobiliseringsförbere- dare och mottagningsförrättare.
Musiksekreteraren skall vara god admi- nistratör och ha visst musikaliskt kunnande.
Inspicienten bör förutom praktisk erfa- renhet av vissa arbetsuppgifter även ha någon erfarenhet av musikeryrket.
Bland musikerna utses regementstrum- slagare och ensembleledare, vilka erhåller särskilt arvode för uppdraget så länge detta varar.
Kommittén förordar att musikerna löne- plananställs med möjlighet att avancera till högre lönegrad.'Under tiden för den bli- vande regionmusikerns orkesterskolning tor- de aspirantanställning komma i fråga.
Ett mindre antal musikertjänster bör hål- las vakanta för att därigenom möjliggöra arvodesanställning av exempelvis kvalifice- rade stråkmusiker eller pianister.
Tjänstgöringsskyldigheten förutsätts bli 32 timmar per vecka. '
Kommittén har utgått från att pensions- åldern liksom för nuvarande militärmusiker blir 60 år.
Kommittén anser, att inrättande av en särskild personalkår icke är nödvändig, ef- tersom de fördelar, som är förenade med en gemensam personalkår, 'i 'den nya orga- nisationen kan nås genom en central per- sonalförvaltning. ' —
Musikkommittén föreslår, att regionmu- sikens musikpersonal hänförs till katego- rien civilmilitär personal. Administrativ per- sonal liksom arvodesanställd musikpersonal bör ha civil status.
13.7. Utbildning
Bortsett från orkesterskolningen anser kom- mittén ej att det finns skäl att bibehålla systemet med intern utbildning inom den nya organisationen. I stället förordar kom-
mittén en sexårig utbildning, som meddelas inom allmänna skolväsendet och av musik- utbildningsanstalter på högskolenivå. Sis- ta utbildningsåret, som omfattar orkester- skolningen, bör dock förläggas till region— musiken. Dessutom kommer viss vidareut- bildning att erfordras dels för att musikerna skall kunna uppträda som militärkår under exercismässiga former och dels för upp- gifterna inom rikskonsertverksamheten. Ut— bildningsbehovet uppskattas för regionmu- sikens del till 35 man per år. Enligt uppgif- ter från TOR torde dessutom behövas en rekrytering av nyutbildade musiker för sym- foni- och teaterorkestrar av ca 25 per är, varför det totala utbildningsbehovet kan be- räknas till omkring 60 musiker per år.
13.8. Regionmusikens kapacitet
Kommittén är medveten om vanskligheterna i att försöka översätta musikalisk aktivitet i konkreta siffror men har ändå ansett sig böra ge en bild av hur verksamheten kan fördelas på framträdanden och övrig tjänst. Kommittén har härvid utgått- från samman- lagda antalet musikertimmar (antalet mu- siker x veckotimmar x antalet arbetsveckor per år=590x32x45), som är i runt tal 850 000 fördelade med 285 000 för försva- ret och ca 565000 för det allmänna mu- siklivet.
Den för försvaret avsedda kapaciteten avser täcka behovet av musik för militära och statsceremoniellaändamål utom en del -—ca 26000 timmar — av underhållnings- musiken för värnpliktiga. »
Enligt IRK:s prognoser torde regionmu- siken läsåret 1970/71 svara för ca 2000 och läsåret 1973/ 74 närmare 5 000 skol- konserter. Övrig tid disponeras för interna konserter, offentliga konserter, medverkan i orkestrar utanför regionmusiken samt för värnpliktigas musikaliska fritidsverksamhet. Kommittén bedömer det som troligt att re- gionmusikens framträdanden vid interna konserter och offentliga konserter verksam- hetsåret 1973/74 kommer att uppgå till 5 000—10 000.
13.9. Riktlinjer för övergång till ny organisation
Kommittén föreslår, att den formella över- gången till ny organisation sker den 1 juli 1970. Samtidigt upphör den nuvarande mi- litärmusikorganisationen.
Tjänsterna som regionkapellmästare och kapellmästare föreslås tillsättas genom an- sökningsförfarande. Övrig personal som är anställd som militärmusiker på aktiv stat eller särskild stat den 30 juni 1970 bör överföras till den nya organisationen.
Ordinarie personal som inte önskar över- gå till regionmusiken förs på övergångs— stat. lcke ordinarie personal som inte går över sägs upp.
Särskilda föreskrifter bör utfärdas be- träffande personal som under övergångsske- det genomgår utbildning för kompetens som musiker i den nya organisationen liksom för övriga utbildningsfrågor i samband med övergången till den nya organisationen. Så snart principbeslut i organisationsfrågan träffats bör en interimstyrelse (eller organi- sationskommitté) tillsättas för att vidta er- forderliga: ' planeringsåtgärder.
13.10. Kostnadsberäkning
Den totala kostnaden för regionmusiken beräknas till 25 916 000 kr. enligt pris- och löneläget april 1968, att" fördelas med 8 639 000 kr. på försvaret och 17 277 000 kr. på IRK.
Kostnadshöjningen för den nya organi- sationen uppskattar kommittén till 1,24 milj. kr., vartill kommer kostnaderna för att besätta för närvarande vakanta tjänster.
För för-svaret uppkommer utgifter om 2 790 000 kr. för vissa personalförstärkning- ar och köp av musik utifrån.
Kommitténs förslag medför dessutom ökade personalkostnader för IRK på 450000 kr., vilka kostnader på längre sikt torde ha uppkommit oberoende av före- varande förslag.
Militärmusiken Personalläge 1.1 1969
Musikkår (arméstaben)
Tillsatta tjänster (Utom aspiranter och musikelever)
Antal tjänster Fanjun- Furirer
Off kare Serg
Uoff Särsk Förv A A A A A Furir Off stat A 19 17 13 13 13 11
A 9
Tjänst- »Kommenderade»
kanta Off Uoffskola Förb Lång- Tillfäl- Sum- tjäns- Uolf —— ÅK'YK' etc
Under ut- bildning (rekryt-per- sonal)
Aspzer Ele- sjuka sonal'l ÄK YK ver
Musikinsp Ast Arv.tjänst vid Ast.
Il
vaW—mm—uq—NN HI—H—ID—II—U—D—(I—U—lD—IHl—t
u—Nnvmhaso_q_w5__ 0000
0
nar/W !— mmmmméoxxmmm
04—33
Stockholm Karlstad Örebro Linköping Östersund Växjö Eksjö Falun Borås Uddevalla Boden Umeå Sollefteå Skövde Kristianstad Ystad Strängnäs Visby Jönköping Stockholm Karlskrona Göteborg Västerås Halmstad Uppsala
Summa 641
__|-|__— _Nv—qlh—uo—q _! NN—N—u— _N _ u-u
_ .— MMMMWQN*_NN—IN—4—mm _
_u— ___l-l—u—t—lv-o—u-lu-t—n—u-d—l—q—u—n-n-q—u—wnu—ov—a lh N
annom—manmm—F-sonnNstth-nnv WQQMu—MMMQNMMNNQMMNQNQMNQN
__QNMNHM
3 52 17
0 N
10
30 m % O 05 'It [*
QNNNM—IMW _m—m—MNQM MN— ! 3
51
nu
Nv— N—l—lv—u (*NQOFFQ -1 CNN—NN") Nl—lN Nan—IHN NN— 'n'—N
MOMMNFNWQM PIN—nm
('i—NH? (GN—_Nm—N Niu—sro].—
mm.—_Qu—u—i—N—N—l—im—NMI—lvm—qm—t—t
(*I—cv
|") ”'
44
1 Enl. Kungl. Maj:ts medgivande ingår 1 extra tjänst i Ag 17/15. ' Medel finns för att avlöna tillfälligt anlitad personal under högst 200 tjänst-
” Äldre kursen 2/9-68—17/5-69. * Yngre kursen 20/9-68—17/5-69.
göringsmånader 1968/69. ' Härav skall 13 hållas vakanta enl. Kungl. Maj:ts beslut.
Bilaga 2 Pensionsavgången vid militärmusiken
gumman DIREKTÖR B von: 1/4 |E] 1/1o
VHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVHVH 1969 1970 1971 1972 1975 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1986
Ovanstående tablå visar beräknad pensionsavgång åren 1969—1983 för musikinspektör, musikdirek- törer och underofrieerare vid militärmusiken.
Lokaler som disponeras av militärmusikkårema
Musikkåren 1 Stor replokal spel spelning lokaler Övriga musikkår räkn. år lokalerna
Lokalerna är iord- I vilket skick För ensemble- För över- Expeditions- ningställda för befinner sig
Eksjö
Jönköping
Karlskrona
Kristianstad
Växjö Ystad Borås
Göteborg Halmstad
Skövde
(inkl. estrad)
90 ms 21 rn2 5 r. a 12 m' 1 r. 16 m, 1 r. 80 m' 1939 (rep.lok.) Dåligt skick 3 r. a 16 m' (Överspelr. 1960 (ensemblesp.) Icke ändamåls- komb. m. dagr. (nyrenoverad) enl. f. mus.kåren notbibl. o. förråd.) !
90 m, 13 r. 7—12'3m2 2 r. 35 m.1 Dagr. 20 m” Mars 1968 Gott skick " Notbibl. 35 m' Förråd 35 m” m. fl. rum 90 m* 62,5 m” 7 r. 7—25 in2 2 r. 14—17 m: Bibl. 25 m2 1948 0. 1952 Ansökt om ljud- Förråd 23 m” isolering o. mo- Skåp demisering
Inga egna lokaler. Kronan hyr av Kristianstad stad en egen fastighet, den s. k. Fröknegården. Kontraktet utgår 31/12 1971 och kommer ej att förnyas eftersom staden behöver disponera lokalerna för annat ändamål. Förslag på nya 10- kaler inom reg.område föreligger.
ca 50 m2 8 rum . 2 rum Notbibl. för 10 år sedan Undermåliga (Lokalerna kommer att frånträdas 1968 resp. 1969) som provisorium 1 rep.sal ] teorisal 12 rum 2 rum 2 dagrum 1963 Gott skick o. 2 toaletter m. m. ändamålsenliga Bibliotek Total yta 625 m, Förråd
135 rnz ] rum 11 rum 2 rum 1962 I gott skick 14,2 lång Yta 318 m" 9,5 bred
3,4 hög
110 m” 15 r. a 7,5 m” 2 r. 8—15 m2 2 bibl. å 12 m2 Fritidsh. 1957 I gott skick Förråd 15 m2 Tillbyggn. 1965/66 Putsrum 3 toaletter
150 mai 12 r. a 13 m2 2 r. 13—15 m2 Bibl. 14,75 m2 I gott skick Folkets Park Ork. 10 mil
Förråd 12 m2 Trumr. 7 m:
100 rn2 28 m2 10 r. ä 5 m” 2 r. a 8,75 rn2 2 r. a 11,25 m” 1963 (om- och I gott skick Toalett- o. tillbyggnad)
Musikkåren i Uddevalla Falun
Karlstad
Örebro
Sollefteå
Östersund
1. Stockholm 2. Stockholm
Linköping
Strängnäs
Stor replokal ca 100 m2 49,5 m'
100 m2 100 m'
137,75 m'
60 ms
För ensemble- spel
30 tria
inkl. ensemble- spel
2 r. ä 15,65 m: 1 r.å 24 m' 60 111”
För över- spelning
11 r. a 6 m2 6r.16—48 m'
13 r. 5—7 m, 5r. å6m*
21 r. 290 m2 3 r. 35 m'
14 spelhytter
4 r. 12—20 m'
(Soldathemmet, övre o. nedre vån.) .
ca 89 m2 20 m*
ca 50 m2 32 m'
22 rum
15r.å8m' l7r.å7mz
Expeditions— lokaler
2 r. 12—15 in2 1 r. 22,5 m' 12—17 m2 11 m* 13 m2
å22 m”
lr. 20 m=|
Övriga
Bibl. 18 m' Förråd 12 m2 Bibl. 16 m? Mtrlr. 18 m' Bibl. 13 m” Mtrlr. 15 m'
Mtrlr. 13 rn2
Arkiv Instrum.rum Toa]. kappr.
Bibl. 9 m* Förråd 15 .m' Persedelrum Instr. tillbeh.
Dagr. 59,5 m2 N. ark. 37,5 m' N. skr. 15 m2 Pian.r. 16,5 m” 2 instr.lag. Förråd 15 m” Pers.r. 30 m: Notbibl. 14 m2 Instr.r. 13 mf|
Dagr. 15 rn= Notbibl. 15 m' Förråd 12 m” Dagr. 32 m2 Notbibl. 36 m2 2 förråd 20 m'
Lokalerna är iord- ningställda för musikkår. räkn. år
1961 1909 By 7 istånds. 68/69 Renov. 1958 Nybyggd 1966
Rep.]ok. 1912 21 r. i barack 1940, renov. 1960
1962 1950
Nederv. 1927 Övervån. 1944
Nyrenov. 1968
1961
I vilket skick befinner sig lokalerna
Mycket gott skick Mindre gott skick Dålig funktion
I gott skick utom 13 öv.sp.r. i mindre gott skick
Bra skick Bra skick
Anv. som konsert- lokal Utmärkta
I gott skick, men ej ändamålsenliga
Rep. o. underhålls- arb. nödvändiga, eljest gott skick (Lokalerna skall lämnas 1970) Nederv. rep. (ljud- isoleringsplattor korkmattor etc.) Överspel.r. förs. med små takfönster Disposition av Ioka- ler på längre sikt oViss
Bra skick
Tillfredsställande
Lokalerna är iord- I vilket skick För ensemble- För över- Expeditions— ningsställda för befinner sig Musikkåren 1 Stor rep. lokal spel spelning lokaler Övriga musikkår. räkn. år lokalerna
Uppsala Saknas. Ett Ett större 12 r. å 13 m' 2 r. = Mtrlr. 1943 I gott skick större repe- överspelnings- 2 r. a 16 m' (Exp. 20 m' Putsr. tit.r. disp. rum dispone- Mus.dir. 12 m') Trumr. m. m. i Musicum, ras Univers. 84 m”
110 m' 16 r. a 4 m' 2 r. å 10 m! Mtrlr. 8 rni 1954 I gott skick 1 r. it 14 m” Notbibl. 14 m3 Nyrenoverat 1968 Putsr. 14 m' Tvättr. 2 toa].
Västerås Folkets hus, 36 m' (dagrum) 14 r. å 18 m' Mus.dir. 13 m' Notbibl. 18 mål I gott skick 175 m' Mus.exp. 20 m' Förråd 10 m' Förråd 20 m'
120 m' 14 r. 12—30 m' 2 r. å 14 m' Bibl. 24 m' I gott skick Förråd 15 m” Skrubb 5 m'
140 m' inkl. ensemble- 14 r. a 8 m' 2 r. å 16 ms Mtrlr. 24 m' Nya spel Putsr. 6 m' Arkiv 25 m' Notbibl. Städskrubb Toaletter
organisation (militärmusikreglemente)
Reglementet är fastställt genom kungl. brev den 3 juni 1960. Ändringar och tillägg har tillkommit enligt vad som framgår av kapitel] 1.
1 5 Allmänna bestämmelser.
1 mom. Försvarets musikorganisation (militärmusiken) utgöres av inspektören för militärmusiken och följande militärmusik- kårer: första militärmusikkären i Stockholm, för-
lagd till I 1; andra militärmusikkåren i Stockholm, för-
lagd till ÖVS; militärmusikkåren i Karlstad, förlagd till I 2; militärmusikkåren i Örebro, förlagd till I 3; militärmusikkåren i Linköping, förlagd till
I 4; militärmusikkåren i Östersund, förlagd till
I 5 ; militärmusikkåren i Kristianstad, förlagd till
I 6; militärmusikkåren i Ystad, förlagd till I 7; militärmusikkåren i Strängnäs, förlagd till
I 10; militärmusikkåren i Växjö, förlagd till I 11; militärmusikkåren i Eksjö, förlagd till I 12; militärmusikkåren i Falun, förlagd till I 13; militärmusikkåren i Borås, förlagd till I 15; militärmusikkåren i Uddevalla, förlagd till
I 17;
militärmusikkåren i Visby, förlagd till I 18; militärmusikkåren i Boden, förlagd till I 19; militärmusikkåren i Umeå, förlagd till I 20; militärmusikkåren i Sollefteå, förlagd till
I 21; militärmusikkåren i Skövde, förlagd till P 4; militärmusikkåren i Jönköping, förlagd till
A 6; militärmusikkåren i Karlskrona, förlagd till
KÖS; militärmusikkåren
KA 4; militärmusikkåren
F 1; militärmusikkåren
F 14; samt militärmusikkåren
F 16. 2 mom. Innehavama av tjänster vid mi- litärmusiken samt musikeleverna bilda en gemensam personalkår.
Personalkårchef är chefen för sektion III iarméstaben.
Musikpersonalen placeras till tjänstgö— ring vid musikkår av personalkårchefen; Såsom chef för musikkår placeras musik- direktör.
3 mom. Musikkår är i frågor rörande inre tjänst och allmän ordning, rättsvård, personalvård samt förvaltning underställd chefen för det förband, till vilket kåren är förlagd. *
i Göteborg," förlagd till i Västerås, förlagd till i Halmstad, förlagd till
i Uppsala, förlagd till
Under tjänstgöring vid annat förband är dock musikkåren i fråga om inre tjänst och allmän ordning underställd chefen för detta förband.
4 mom. Med förband förstås i detta reglemente, där ej annat framgår, sådan militär enhet, som angives i 1 mom., samt i den såsom bilaga till reglementet fogade sammanställningen.
Med förbandschef avses chefen för för- band, till vilket musikkår är förlagd.
2 5 M usikkårernas användning m. m.
1 mom. Musikkårerna skola utföra mu- sik vid de förband som angivas i den så- som bilaga till reglementet fogade samman- ställningen och skola förbandens önskemål tillgodoses i största möjliga utsträckning.
2 mom. Musikkår må — under förutsätt- ning att tjänstgöringen enligt 1 mom. icke därigenom hindras — beordras att utöver vad i samma moment sägs utföra musik
a) vid allmänna högtider av offentlig ka- raktär,
b) på sjukhus, ålderdoms- och pensionärs- hem samt liknande humanitära inrättningar,
e) på allmän plats såsom konsert för all- mänheten,
d) vid särskilda tillfällen av officiell karak- tär efter framställning av statlig eller kom- munal myndighet,
e) vid militära eller av frivilliga försvars- organisationer eller militära kamratföre- ningar anordnade fester, tävlingar och and— ra tillställningar, som icke äro av enskild natur, samt
f) vid sådana fester och tillställningar inom förband, vilka anordnas av personal- kår (motsvarande), huvudsakligen beståen- de av personal vid förbandet.
3 mom. Chefen för armén äger — i före- kommande fall efter hörande av cheferna för marinen och flygvapnet — utfärda när- mare föreskrifter rörande tjänstgöringen inom och utom förbanden; dock att för samordning av militär musikverksamhet med övrig personalvårdsverksamhet erfor- derliga bestämmelser skola meddelas av che-
fen för försvarsstaben. Det åligger förbands- chef att med beaktande av sålunda med— delade föreskrifter bestämma om musikkå— rens tjänstgöring.
4 mom. Musikkårs och musikpersonals tjänstgöring skall av förbandschef planläg- gas så, att musik utföres med beaktande av tjänstgöringsförhållandena vid förban- den och under hänsynstagande till militär- musikens allmänkulturella och personalvår- dande syften.
När så med hänsyn till ändamålet lämp- ligen kan ske, bör del av musikkår tagas i anspråk för att utföra musik. Musikutövning på orter utom musikkårens förläggnings- ort skall i möjligaste mån samordnas. I den utsträckning det befinnes lämpligt bör mu- sikframförande anordnas så att det samti— digt åhöres av personal ur olika förband på samma förläggningsort.
Chefen för armén eller enligt dennes be— myndigande överkommendanten i Stock- holm må beordra musikkårerna i Stockholm, Strängnäs, Västerås och Uppsala samt i undantagsfall annan musikkår till högvakts- tjänst samt andra representativa uppgifter och därvid anbefalla, att del av första mi- litärmusikkåren i Stockholm skall uppträda beriden.
5 mom. Musikpersonal må vid behov be- ordras att utan särskild ersättning tjänstgöra såsom lärare i instrumentalmusik för elever i grundskolan, vilka av vederbörande musik- direktör bedömts lämpliga för framtida an- ställning såsom musikelev och själva ut- tryckt önskemål om sådan anställning.
6 mom. Kronans instrument få endast med vederbörande musikdirektörs medgi- vande användas utom tjänsten;
7 mom. Musikpersonal, som utför mu— sik vid möten och demonstrationer av po— litisk karaktär, får därvid icke vara iförd militär uniform.
3 % Normalrtämbesättning.
Normalstämbesättningen förde olika mu— sikkårerna är
för första militärmusikkåren i Stockholm två flöjter, två oboer, eSSklarinett, sju klarl- netter, basklarinett, två altsaxofoner, tenor- saxofon, två fagotter, fyra valthorn, tre pistonger, två trumpeter, tre tromboner, eu- fonium, två blåsbasar, två kontrabasar, solo- trumma samt bastrumma;
för övriga militärmusikkårer flöjt, oboe, essklarinett, fyra klarinetter, altsaxofon, te— norsaxofon, två fagotter, två valthorn, två pistonger, två trumpeter, två tromboner, eufonium, blåsbas, kontrabas, solotrumma samt bastrumma.
4 5 M usikpersonalen.
I mom. Personaluppsättningen vid musik— kårerna utgöres av
vid första militärmusikkåren i Stockholm en musikdirektör av 1. eller 2. graden, tre musikförvaltare, sammanlagt 34 musikfan- junkare, musiksergeanter och extra ordina- rie musikfurirer samt enligt personalkårche- fens bestämmande extra musikfurirer, mu- sikaspiranter och musikelever;
vid övriga militärmusikkårer en musik— direktör av 1. eller 2. graden, tre musikför- valtare, sammanlagt 21 musikfanjunkare, musiksergeanter och extra ordinarie musik- furirer samt enligt personalkårchefens be- stämmande extra musikfurirer, musikaspi- ranter och musikelever.
2 mom. Beträffande anställning av musik- elev och musikaspirant stadgas särskilt.
3 mom. Tjänst för musikunderbefäl och musikunderofficerare tillsätts av personal— kårchefen.
Till tjänst, som i första stycket sägs, får befordras därför lämplig militärmusiker enligt följande bestämmelser.
Tjänst för musikfurir tillsätts med musik— aspirant, vilken innehaft aspirantanställning under minst två år och godkänts i föreskri- ven utbildning.
Tjänst för musiksergeant tillsätts med mu— sikfurir, som godkänts i föreskriven musik— underofficersutbildning.
Tjänst för musikfanjunkare tillsätts med
Tjänst för musikförvaltare tillsätts med musikfanjunkare, som är väl skickad att svara för solostämma (första stämma) i militärmusikkår eller orkester samt visat sig ha god pedagogisk förmåga.
4 mom. Tjänst som musikdirektör eller musikdirektör av 1. graden tillsättes av chefen för armén.
Tjänsten som inspektör för militärmusi- ken tillsättes av chefen för armén sedan yttrande inhämtats från övriga försvars- grenschefer och styrelsen för musikaliska akademien. _
5 mom. Tjänst vid militärmusiken till- sättes utan att tjänsten kungjorts ledig till ansökan. Tjänst som musikdirektör eller musikdirektör av ]. graden kungöres dock ledig till ansökanenligt 10 5 första stycket statstjänstemannastadgan.
Om chefen för armén ej bestämmer annat tillsättes annat vikariat än långtidsvikariat av personalkårchefen.
6 mom. Frågan om avstängning enligt 26 & eller om läkarundersökning eller av- stängning enligt 27 & statstjänstemannala— gen prövas av chefen för armén. I sådant ärende skall yttrande inhämtas från audi- tör. Därvid äger 13 & kungörelsen om tjänstetillsättning m.m. vid armén, mari— nen och flygvapnet motsvarande tillämpning.
5 5 M usikpersonalens utbildning.
1 mom. Musikpersonalens utbildning om- fattar militär utbildning, innefattande bland annat. inte tjänst och fysisk-träning, samt- undervisning i-—allmänbi1dande ämnen och musikutbildning.
Förbandschef ansvarar/för utbildningen av personalen vid musikkår.
Musikdirektör leder med biträde av mu— sikförvaltare musikutbildningen vid musik- kår.
2 mom. Under musikelevtiden avses om- kring 500 timmar för. militär utbildning. Övrig tjänstgöringstid ägnas musikutbild— ning, varvid undervisning meddelas på hu-
3 mom. Musikaspirant skall under första utbildningsåret meddelas undervisning i all- mänbildande ämnen under omkring 700 timmar. För militär utbildning avses om- kring 800 timmar, medan övrig tid ägnas musikutbildning.
Under andra utbildningsåret äger musik— aspirantens utbildning rum i huvudsak en- ligt följande bestämmelser. Utbildningen på huvudinstrument och ett biinstrument fort- sättes. Utbildning på ytterligare ett biinstru- ment påbörjas. Undervisning meddelas i ensemblespelning och musiklära. Musikas- piranten deltager i musikkårens musiktjänst- göring. För fortsatt militär utbildning avses omkring 500 timmar.
4 mom. Under tjänstgöring vid musik- kår skall musikfurirer och musikunderof- ficerare erhålla fortsatt instrumental utbild- ning, fortsatt undervisning i ensemblespel- ning samt undervisning i musikteori. Mu- sikfurirer och musikunderofficerare delta- ger i fortsatt befälsutbildning, som anord- nas vid förbandet och i sådan vidareut- bildning som anordnas av Stiftelsen Insti- tutet för rikskonserter.
5 mom. Efter ansökan kommenderas mu- sikfurir av personalkårchefen, enligt av che- fen för armén meddelade bestämmelser, till förband i Stockholms garnision för genom- gång av musikunderofficersutbildning. För att erhålla sådan kommendering kräves fär- dighet att utföra musik, förutom på huvud- instumentet, som regel på två biinstrument. Underofficersutbildningen, som äger rum under två läsår, omfattar dels studier vid musikhögskolan, dels ock utbildning som ledes av inspektören för militärmusiken med biträde av innehavaren av tjänsten för musikdirektör av 1. graden i lönegrad Ao 26. (Kbr 30/ 6 1967, regl. brev II)
6 mom. Den som med godkända betyg genomgått musikunderofficersutbildning må, efter ansökan, av chefen för armén kommenderas till musikhögskolan för stu- dier för avläggande av militär musikdirek— törsexamen. Kommenderingen må omfatta högst tre läsår.
7 mom. Närmare bestämmelser rörande
utbildningen och dess mål meddelas — dä- rest utbildningen icke ankommer på mu- sikhögskolan eller Stiftelsen Institutet för rikskonserter — av chefen för armén.
65
Inspektören för militärmusiken.
1 mom. Inspektören för militärmusiken (militärmusikinspektören) ingår i armésta- ben.
2 mom. Inspektören för militärmusiken åligger särskilt:
a) att följa den allmänna utvecklingen inom sitt verksamhetsområde;
b) att enligt av chefen för armén fast- ställd plan samt eljest, då förhållandena så påfordra, inspektera verksamheten och förhållandena i övrigt inom musiktjänsten, varvid under loppet av en treårsperiod samt— liga musikkårer skola inspekteras;
e) att hålla försvarsgrenscheferna och försvarsstabschefen underrättade om såda- na förhållanden som kunna inverka på mu- sikkårernas duglighet och användbarhet el- ler eljest påkalla dessa chefers uppmärksam- het, samt föreslå åtgärder för att främja musiktjänsten;
(1) att i frågor avseende samordning av militär musikverksamhet med övrig perso- nalvårdsverksamhet biträda chefen för för- svarsstaben;
e) att enligt chefens för armén bestäm- mande avgöra ärenden inom tjänstegrenen;
0 att skaffa sig sådan kännedom om musikpersonalen, att han kan bedöma dess duglighet och användbarhet, samt att bi- träda personalkårchefen vid handläggning av personalärenden inom militärmusiken;
g) att genom utfärdande av tjänstegrens— anvisningar söka åvägabringa erforderlig en— hetlighet beträffande de olika musikkårer- nas musikaliska utbildning m. m.;
h) att utfärda anvisningar rörande mu- sikrepertoar och musikmateriel;
i) att samarbeta med militära och civila myndigheter, vilkas verksamhet berör mu- siktjänsten; samt
j) att deltaga i beredningen av inom
respektive förvaltningar förekommande ärenden rörande musikmateriel.
3 mom. Inspektören för militärmusiken är chef för den i 5 5 5 mom. avsedda musikunderofficersutbildning som icke äger rum vid musikhögskolan. I fråga om denna utbildning samt beträffande musikunderof— ficers- och musikdirektörsutbildningen vid musikhögskolan åligger det militärmusikin- spektören särskilt att efter samråd med mu- sikhögskolans direktör:
a) leda utbildning i och utan särskild ersättning undervisa i de övningsgrenar och ämnen, vari undervisning icke lämnas av lärare vid musikhögskolan;
b) följa elevernas studier och utveckling samt, om så befinnes erforderligt, till per- sonalkårchefen avgiva förslag angående elevs skiljande från utbildningen;
c) beträffande musikfurir som genomgått musikunderofficersutbildning avgiva utlå- tande över hans lämplighet för befordran till underofficer ävensom hans lämplighet för musikdirektörsutbildning; samt
d) beträffande den som genomgått mu— sikdirektörsutbildning avgiva utlåtande över hans lämplighet för befordran till musik— direktör.
4 mom. Vid handläggningen inom mu— sikhögskolans lärarråd av ärenden rörande musikunderofficers- och musikdirektörsut— bildningen ingår inspektören för militär— musiken såsom adjungerad i lärarrådet.
75
Särskild bestämmelse.
Övrig för militärmusiken erforderliga be— stämmelser utfärdas, såvitt avser krigsorga- nisationen av överbefälhavaren och eljest av chefen för armén efter samråd i er— forderlig utsträckning med vederbörliga mu- sikaliska institutioner och övriga berörda myndigheter.
8 5 Besvär
Talan mot myndighets beslut föres hos Kungl. Maj:t genom besvär.
I fråga om sådant beslut om tjänste- tillsättning eller sådant beslut, att icke till- sätta tjänst som tillkännages genom anslag räknas besvärstiden från den dag då an— slaget skedde. Detsamma gäller beslut om långtidsvikariat som tillsättes i samma ord- ning som tjänsten.
Exempel på stämbesättningar
Exempel på instrumentsammansåttning inom svensk militärmusik
År Förband/musikkårstyp Instrumentsammansättning/stämbesättning
1677
1683-— 1719 1774
1 805 1 840- talet
1 860- talet
1901
1901
1901
1929 1944
1944
1 944
Livgardet till fot
Indelta regementen enl. Karl XI:s indelningsverk Södermanlands regemente
Kalmar regemente Första Livgrenadjär- regementet
Kalmar regemente
Svea Livgarde
Hälsinge regemente
Skaraborgs regemente
Kronobergs regemente
Musikkår av typ I
Musikkår av typ II
Musikkår av typ Ill
8 skalmejblåsare. Dessutom en regementstrumslagare, en regementspipare och 36 trumslagare och pipare. 4 skalmejblåsare. Dessutom 8 pipare och 16 trumslagare.
2 oboister, 2 klarinettister, 1 trumpetare, 2 valthomister, 1 basunist. Dessutom "8 pipare och 16 trumslagare av vilka en del medverkade i regementets janitscharmusik. 10 klarinettister, 2 fagottister, ] valthornist, 3 trumpetare. Piccolaflöjt i F, ter'sflöjt, F-klarinett 1 och 2, C—klarinett ], 2 och 3, F-horn ] och 2, C-horn ] och 2, F-tromba 1 och 2, Fagott ] och 2, serprnt, bashorn, alttrombone, tenortrombone, bastrombone, liten trumma, bastrumma, bäcken (ibland även kenthom). ' Ess-klarinett, B-klarinett, Ess-piccolo 1—2, B-kornett 1—2, B-trumpet, Ess-trumpet 1—2—3, Ess-althorn 1—2—3, B- tenor 1—2—3, Bas 1—2. 2 flöjter, 2 Ess-klarinetter, 10 B-klarinetter, 2 Ess-kornetter, 1 B—komett, 2 B-pistonger, 2 Ess-trumpeter, 4 valthorn, 6 tenorbasuner, ] bombardon, 3 bastubor, 2 trummor. 2 flöjter, 2 Ess-klarinetter, 7 B-klarinetter, 2 Ess-kornetter, 1 B-kornett, ] B-pistong, 3 Ess- och B-trumpeter, 2 valthorn, 2 althorn, 4 tenorbasuner, 4 bastubor, l bashelikon, 2 trum- mor. 2 flöjter, 1 Ess-klarinett, 6 B—klarinetter, 2 Ess-kornetter, 1 B- kornett, 1 B-pistong, 2 Ess- eller B-trumpeter, 2 althorn, 2 tenorhom, 2 tenorbasuner, 1 tenortuba, 2 bastubor, l bas- helikon, 2 trummor. 2 flöjter, 2 Ess-klarinetter, 5 B-klarinetter, l Ess-kornett, 3 trumpeter, 3 valthorn, 3 tenorbasuner, 2 basar, [ trumma. 1 flöjt, l Ess-klarinett, 9 B-klarinetter, l Ess-kornett, 1 B- kornett, 4 B-trumpeter, 4 valthorn, 2 tenorbasuner, 3 trom- boner, 1 baryton, 3 bastubor, 1 solotrumma, 1 bastrumma och cymbaler. 1 flöjt, l Ess-klarinett, 5 B-klarinetter, l Ess-kornett, 2 B— trumpeter, 3 valthorn, 2 tenorbasuner, 1 baryton, 2 bastubor 1 solotrumma, 1 bastrumma och cymbaler. ] flöjt, 4 B-klarinetter, 1 Ess-kornett, 2 B-trumpeter, 2valt- horn, 2 tenorbasuner, 1 bastuba, l slagverk.
Förband/musikkårstyp Instrumentsammansättning/stämbesättning
Musikkår av typ I 2 flöjter, ?. oboer, ] Ess—klarinett, 7 B-klarinetter, l basklari- nett, 2 fagotter, 2 alt-saxofoner, 1 tenor-saxofon, 3 B-kor- netter, 2 B-trumpeter, 4 horn, 3 tromboner, 1 baryton, 2 tubor, 2 kontrabasar, slagverk. Musikkår av typ II 1 flöjt, I oboe, l Ess-klarinett, 4 B-klarinetter, 2 fagotter, 2 saxofoner, 2 B-kornetter, 2 B-trumpeter, 2 horn, 2trom- boner, 1 baryton, 1 kontrabas, ] tuba, slagverk.
Exempel på stämbesättning i nutida utländska blåsorkestrar
Land Orkester
Danmark Den kongelige Livgarde: harmoniorkester
» Försvarets homorkestrar
Finland Försvarets musikkårer, typ I Försvarets musikkårer, typ II
Försvarets musikkårer, typ 111
Frankrike Musique de l'Air
Nederländerna
Större militärmusikkårer
Mindre militärmusikkårer
Västtyskland Stabsmusikkår
Övriga militärmusikkårer
Stämbesättning
1 C-piccola-llöjt, ] C-flöjt, 2 Ess-klarinetter, 8 B-klari- netter, l oboe, 1 fagott, 5 B-kornetter, 3 B-trumpeter, 4 Ess-hom, 3 tromboner, 2 baryton, 4 basar, slagverk. 2 Ess-kornetter, 3 B-kornetter, 2 B-trumpeter, 2 Ess- horn (alt), 1 baryton, 2 tromboner, 2 basar, l slagverk. 2 flöjter, 2 oboer, 8 B—klarinetter, 2 fagotter, l alt- saxofon, l tenorsaxofon, ] barytonsaxofon, 4 valt- horn, 6 trumpeter, 3 basuner, 1 baryton, 3 bastubor, slagverk. ] flöjt, 1 oboe, 4 B-klarinetter, 1 fagott, 1 altsaxofon, 1 tenorsaxofon, 2 valthorn, 4 trumpeter, 2 basuner, ] baryton, 2 bastubor, slagverk. 1 flöjt, 2 B-klarinetter, 1 altsaxofon, l tenorsaxofon, 2 valthorn, 2 trumpeter, 1 basun, 1 baryton, 2 bastu- bor, slagverk. flöjter, oboer, engelskt horn, fagotter, klarinetter, kon- trabasar, saxofoner, trumpeter, kornetter, horn, trom- boner, flygelhorn, althorn, baryton, bassaxhorn, kont- rabassaxhorn, harpa, slagverk. (Uppgifter saknas om antalet stämmor inom varje instrumentgrupp. Samman- lagda antalet musiker är 95). 3 flöjter, 2 oboer (engelskt horn), ! Ess-klarinett, 11 B-klarinetter, 1 altklarinett, 1 basklarinett, l alt- saxofon, ! tenorsaxofon, 1 barytonsaxofon, 2 fagotter, l kontrabas, 4 pistonger, 4 trumpeter, 4 horn, 3 bary- ton, 4 tromboner, 4 tubor, slagverk. 2 flöjter, 3 oboer (engelskt horn), 1 Ess-klarinett, 11 B-klarinetter, 1 basklarinett, 2 fagotter, l altsaxofon, 1 tenorsaxofon, 4 valthorn, 3 trumpeter, 3 tromboner, 5 kornetter, 2 althorn, 3 tenorbasuner, 2 baryton, 4 tubor, ] kontrabas, slagverk. 1 flöjt, 1 Ess-klarinett, 2 B—klarinetter, 2 valthorn, 2 B-trumpeter, 1 slagverk, 3 B-kornetter, 2 althorn, 2 tenorbasuner, 1 baryton, 2 tubor. 4 flöjter, 3 oboer (engelskt horn), 3 fagotter (kontra- fagott), 1 Ess-klarinett, 21 B-klarinetter, 3 altklarinet- ter, 2 basklarinetter, 5 saxofoner, 8 valthorn, 1 Ess- kornett, 3 B-kornetter, 6 B-trumpeter, 5 tromboner, 2 flygelhorn, 2 tenorhorn, 2 baryton, 7 tubor, slagverk 3 flöjter, 3 oboer (engelskt horn), 3fagotter (kontra- fagott), 2 Ess-klarinetter, 12 B-klarinetter, 3 altklari. netter, ] basklarinett, 4 saxofoner, 5 valthorn, l Ess. kornett, 2 B-kornetter, 4 trumpeter, 4 tromboner_ 2 flygelhorn, 2 tenorhorn, ] baryton, 5 tubor, slagverk
Orkester Ståmbesåttning
Eastman Symphonic 4 flöjter, 2 oboer, l engelskt horn, 2 fagotter, ] kontra- Wind "Ensemble fagott, 1 Ess-klarinett, 4 B-klarinetter, 1 altklarinett, 1 basklarinett, ! sopransaxofon, 2 altsaxofoner, l te- norsaxofon, ] barytonsaxofon, l bassaxofon, 3 B-kor- netter, 2 B-trumpeter, 2 flygelhorn, 4 althorn, 4 valt- horn, 3 tromboner, 2 baryton, 2 tubor, ] stråkbas, 1 harpa, piano, slagverk (Endast stämmor angivna, ej dubbleringar inom stämmorna).
KUNf—Tl. ' mL
- G JUN 1989
ordisk udredningsserie (Nu) 1969
Kronologisk förteckning
L
'1. Utvidga! nordiskt ekonomiskt samarbete.
2. Laajennettu pohjoismainen taloudellinen yhteistyö. ja. Nordfonks miljövårdsutrednlng. ut. Förslag till utbyggnad av den lumnordllkn forthlldnlngon för joumnlimr. * 5. Konsumentoplysning i undervisningen.
"Statens" offentliga utredningar 1969
Systematisk förteckning
Jmhtud-psrtcm-nm.
Numeri—'n ADI inom Itgum:hanhund". [9]
Inlamäuwl längdmått; [t. 1 ] Kommunimlamdwanmmet N'] limmas—FI
, Utbildningarna-rummet
Om Mt , Satakunta-nun pl mammut-u- New—ww. [&] Ramminne fm .
* .ivlfdpaqrtmqnm MO Wim [61
”UPF
. - 8 JUN 1889