Prop. 1956:110

('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1956/57 m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa av­

lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud­ titel för budgetåret 1956/57 m. m.; given Stockholms slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges om ändringar beträffande den militärterritoriella in­ delningen samt marinens och flygvapnets regionala ledningsorganisation, försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ävensom försvarets musikorganisation.

Vidare föreslås att en pansarbataljon förlägges till Boden samt att re­ server för högbåtsinän och flygsignalister inrättas.

1^—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

stats­

råden

Z

etterberg

, T

orsten

N

ilsson

, S

träng

, E

ricsson

, A

ndersson

,

N

orup

, H

edlund

, P

ersson

, H

jälmar

N

ilson

, L

indell

, N

ordenstam

,

L ^indström , L ^indholm .

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildeparte­ menten samt, såvitt avser punkten 3, med chefen för ecklesiastikdeparte­ mentet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast be­ räknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts be­ träffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behand­ ling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

3

[1] Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation

Med skrivelse den 19 december 1955 har överbefälhavaren ingivit prin­ cipförslag beträffande den militärterritoriella indelningen samt den regio­ nala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet. Förslaget an­ sluter i sistnämnda del till förslag som utarbetats av cheferna för mari­ nen och flygvapnet. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 17) anförde jag att jag avsåg att anmäla ärendet för Kungl. Maj:t i sådan tid att prin­ cipfrågorna kunde bringas till sin lösning genom beslut vid innevarande års riksdag. Jag anhåller att nu få upptaga ärendet till behandling. Där­ vid upptar jag först frågan om den militärterritoriella indelningen och redogör därefter för framlagda förslag beträffande den regionala lednings­ organisationen. Slutligen framlägger jag mina förslag i ämnet.

Ärendet är emellertid av sådan natur att en fullständig redogörelse icke kan lämnas till statsrådsprotokollet. För inhämtande av ytterligare upp­ lysningar torde därför få hänvisas till de handlingar som kommer att till­ handahållas riksdagens vederbörande utskott.

Den militärterritoriella indelningen

Enligt 1942 och 1948 års försvarsbeslut indelas riket i lantmilitärt hän­ seende i militärområden. Militärområde indelas i försvarsområden, av vilka vissa är marina. Territorialvattnet vid rikets kuster indelas i sjö- militärt hänseende i marindistrikt. I marindistrikten ingår de marina för­ svarsområdena jämväl till den del de icke utgöres av territorialvatten. I flygmilitärt hänseende indelas riket i flygbasområden.

I syfte att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar i organisa­ tionen har sedan länge företagits utredningar rörande den militärterrito­ riella indelningen. I anslutning till dessa utredningar har 1955 års riks­ dag fattat principbeslut om upphävande av skillnaden mellan marina och lantmilitära försvarsområden samt om sammanslagning av vissa marina försvarsområden med omgivande lantmilitära (prop. 110, s. 100; SU 128; rskr. 300).

I sitt nu framlagda förslag understryker överbefälhavaren behovet av ett nära samarbete i olika instanser mellan det militära och det civila försvaret. Olika försvarsåtgärder måste så långt möjligt samordnas så att tillgängliga resurser utnyttjas pa ett för totalförsvaret rationellt sätt. Sam­ verkan får regionalt och lokalt ökad betydelse. Ur dessa synpunkter måste eftersträvas att skapa eu enhetlig militärterritoriell indelning, så långt möjligt sammanfallande med den civil-administrativa. De utredningar som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

5

logsdepå, örlogsvarv samt kustartilleriförsvar med vederbörligt kustartilleri­ förband. örlogsvarven är förvaltningsmässigt underställda marinförvalt­ ningen. I krig tillkommer ytterligare förband in. m.

Chefen för kustflottan avses i krig direkt under chefen för marinen föra befälet över huvuddelen av de operativa sjöstridskrafterna; i fred är han chef för den för övningar sammandragna sjöslyrkan.

I särskild skrivelse till överbefälhavaren den 5 oktober 1955 har chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen överlämnat principför­ slag till ändrad regional ledningsorganisation av marinen i krig och fred. Förslaget avser att skapa en enhetlig marinoperativ ledning inom varje havsområde med en under chefen för marinen lydande operativ ledare, vilken skall ha befälet över alla marina stridskrafter, som kan verka inom området, jämte tillhörande baser och underhållsförband. För detta ända­ mål föreslås den operativa verksamheten vid marinen i regional instans skola ankomma på fyra marinkommandon: marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot operationsområdena Bottniska viken, egentliga Östersjön, sydvästra Östersjön med östersjöutloppen samt Kattegatt och Skagerack. Med hänsyn till kravet på enhetlig ledning bör Gotland icke längre bilda en särskild marin enhet i regional instans. De marina bevak- ningsorganen på Gotland bör dock alltjämt sammanföras till ett särskilt bevakningsområde.

Införandet av marinkommandon medför vissa förändringar i chefens för kustflottan ställning. Under krig avses chefen för kustflottan i regel komma att underställas den marinkommandochef till vars operationsom­ råde huvuddelen av sjöstridskrafterna avdelas och därvid utöva det tak­ tiska befälet till sjöss. I fred skall chefen för kustflottan tilldelas viss operativ planläggning och under chefen för marinen leda utbildningen av huvuddelen av de rustade sjöstridskrafterna. Han förutsättes därjämte leda och samordna den taktiska utbildningen vid samtliga rustade sjö­ styrkor och därvid åläggas viss utökad inspektionsskyldighet.

I fråga om marinkommandochef underställda förband m. in. ur flottan ansluter sig marinchefens förslag till det av honom framlagda förslaget till centralisering av flottans personalredovisning och ändrad utbildnings­ organisation för flottan. (För detta förslag redogöres närmare i det föl­ jande i samband med anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag.) Örlogsstationerna förutsättes sålunda ha utgått ur organisationen. De ny­ tillkommande utbildningsorganisationerna i Karlskrona och Göteborg samt Bergaskolorna avses bli underställda cheferna för marinkommandona Syd, Väst och Ost. Kustartilleriets förband anses i fråga om personal, utrust­ ning och organisation m. in. samt i marinoperativt hänseende böra lyda under vederbörande marinkommandochefcr. Beträffande det territoriella försvaret skall dock cheferna för de nuvarande kustartilleriförsvaren i egenskap av försvarsområdesbefälhavare underställas vederbörande mili­

tärbefälhavare. Chef för marinkommando anses vidare böra ha viss direk­ tivrätt i förhållande till andra stridskrafter än marina i vad rör marin- operativ verksamhet.

Marinchefen betonar att planläggningen i fred av den marinoperativa verksamheten samt marinkommandochefs militära verksamhet i övrigt kräver att denne i fred har befogenhet över den förvaltningsverksamhet, som utgör grundvalen för underhållstjänstcn i krig. Marinchefen förut­ sätter därför att marinkommandochef skall utöva ledningen av och upp­ sikten över förvaltningsverksamheten vid underlydande förband och an­ stalter med undantag av kustartilleriförsvar. Marinchefen räknar sålunda med att vederbörande marinkommandochef —- till skillnad från marin- distriktschef —- skall utöva ledningen och uppsikten över förvaltningen vid örlogsvarv på samma sätt som marindistriktschef i den nuvarande organisationen utövar ledningen av och uppsikten över intendentur- och sjukvårdsförvaltningen vid marindistrikten. Den närmare uppdelningen i ansvarsområden i förvaltningshänseende för marinkommandochef, chef för örlogsvarv samt cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna i marinkommando är föremål för särskild utredning inom marinledningen. Chefen för marinen avser vidare att undersöka rationaliseringsmöjlig­ heter inom marinkommandos intendenturförvaltning. I fråga om kust­ artilleriförsvaren anser marinchefen att erforderligt inflytande på förvalt­ ningsverksamheten skall kunna ernås genom att marinkommandochef, i likhet med nuvarande marindistriktschef, instruktionsmässigt ges befogen­ het alt utfärda behövliga anvisningar och direktiv.

Behovet av personal för den föreslagna ledningsorganisationen beräk­ nar marinchefen i huvudsak kunna tillgodose inom ramen för befintliga personalstater för flottan och kustartilleriet. En särskild beställning för chef för marinkommando Nord anses dock framdeles komma att erfordras liksom en kvalitativ förstärkning av denne chefs stab. I avbidan på att den nämnda beställningen tillkommer avses chefen för Hemsö kustartilleri- försvar skola i fred förordnas såsom marinkommandochef. Med hänsyn till den omfattning förvaltnings- och underhållsfrågor kommer att få i marinkommandona anses vidare att personalen i underhållstjänst vid ma- rinkommandostaberna behöver förstärkas i förhållande till motsvarande personal i marindistriktsstaberna. Ytterligare personal för samverkan med armén anses vidare erforderlig i lerig. Marinchefen anför att kostna­ derna för de personalförstärkningar som sålunda blir nödvändiga väl upp- väges av de kostnadsbesparingar som redan uppnåtts och kan förväntas uppnås genom centraliseringen av flottans personalorganisation.

Flygvapnet

Det operativa planläggningsarbetet för flygvapnets del utföres i regional instans dels av eskadercheferna dels ock av flygbasområdescheferna.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

7

Antalet eskadrar i fred är enligt 1942 års försvarsbeslut fyra. Eskader­ indelningen är för närvarande följande:

första eskadern omfattar de fyra attackflottiljerna F 6, F 7, F 14 och F 17;

andra eskadern omfattar fem jaktflottiljer F 4, F 9, F 10, F 12 och F 15; tredje eskadern omfattar sex jaktflottiljer Fl, F 3, F 8, F 13, F 16 och F18;

fjärde eskadern, spaningsförband, omfattar Södermanlands flygflottilj (F 11) och Norrbottens flygbaskår (F 21). Det ankommer på Kungl. Maj :t att anpassa indelningen i eskadrar efter ändrade förhållanden beträffande eskadrarnas krigsuppgifter m. m.

Eskadercheferna är beställningshavare i Mo 15. Eskaderchefs huvud­ uppgift är att utöva den operativa och taktiska ledningen av eskadern. Eskaderchef har befälsrätt över eskaderns förband i fred i alla avseenden utom i fråga om förvaltningstjänst och sådan verksamhet som pålagts sär­ skilda inspektionsorgan eller som av kostnads- eller effektivitetsskäl krä­ ver central ledning. Till sitt förfogande har eskaderchef en stab omfat­ tande en stabsavdelning och en expeditionsavdelning. Stabschefen är major i Ma 30. I vissa eskaderstaber ingår samverkanspersonal ur armén och marinen.

Flygbasområdena är fem till antalet: Södra, Västra, östra och Norra flygbasområdena samt Övre Norrlands flygbasområde.

Flygbasområdeschefs uppgifter omfattar dels flygvapnets bas- och un­ derhållst jänst dels ock ledningen av luftbevakningen.

Chef för övre Norrlands flygbasområde är chefen för F 21. Chefer för övriga flygbasområden är pensionerade beställningshavare i 2: 14. Flyg­ basområdeschef biträdes av en stab omfattande en stabsavdelning med expedition och en underhållsavdelning. Stabschefen är major i Ma 30. Vid Övre Norrlands flygbasområde saknas särskild flygbasområdesstab; dess uppgifter åvilar F 21 kårstab.

I särskild skrivelse den 23 juni 1955 har chefen för flygvapnet fram­ lagt förslag till ny regional ledningsorganisation vid flygvapnet. Förslaget syftar till att åstadkomma en ändamålsenligare operativ indelning, en fas­ tare sammanknytning av luftbevakning och jaktförsvar samt eu enhetlig ledning i fråga om flygoperationer och därmed sammanhängande bas- och underhållstjänst. Förslaget innebär i huvudsak att eskadercheferna åläg- ges ansvaret såväl för flygoperationer som för bas- och undcrhållstjänst, jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att härvid eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås.

Eskaderindelningen i fred föreslås bli följande: första eskadern liksom för närvarande omfattande de fyra attackflot- tiljerna;

andra eskadern omfattande jaktflottiljerna F 3, F 9, b'10 och F 12;

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tredje eskadern omfattande jaktflottiljerna Fl, F 8, F 13, F 16 och F 18; samt

fjärde eskadern omfattande jaktflottiljerna F 4 och F 15 samt spanings- förbanden F 11 och F21.

Eskaderchef föreslås, i avvaktan på slutlig prövning av de högre chefs­ tjänstemännens löneställning, bli placerad i Mo 17. Eskaderchefs väsent­ ligt utökade arbetsuppgifter medför behov av en ställföreträdande eskader­ chef, till vilken beslutanderätten rörande främst bas- och underhållstjänst- frågor förutsättes skola delegeras. Ställföreträdande eskaderchef föreslås skola placeras i Mo 14 vid andra och tredje eskadrarna och i Ma 37 eller Ma 33 vid första eskadern. Vid fjärde eskadern förutsättes chefen för Norr­ bottens flygbaskår bli ställföreträdande eskaderchef.

Eskaderstaben föreslås i fred vara delad i två delar, eskaderstab 1 och eskaderstab 2. Ärenden rörande flygoperationer, luftbevakningstjänst och signaltjänst bör förberedas inom eskaderstab 1, medan frågor rörande bas- och underhållstjänsten bör ankomma på eskaderstab 2. Samverkansper- sonal ur armén och marinen förutsättes i samma utsträckning som för närvarande skola vara knuten till eskaderstaberna.

Eskaderstab 1, vars chef förutsättes vara i första eskaderstaben major och i övriga eskaderstaber överstelöjtnant eller major, bör uppdelas i en operationsavdelning, en signalavdelning samt — inom andra-fjärde eskadrarna — en luftbevakningsavdelning. Sistnämnda eskadrars signal­ avdelningar anses böra förstärkas med en major eller kapten, en kapten och en flygdirektör av 2. graden.

Eskaderstab 2 bör uppdelas i en bas- och underhållsavdelning, en flyg- fältsavdelning samt en expedition. Chefen för eskaderstab 2 bör liksom stabscheferna i de nuvarande flygbasområdesstaberna vara major. Han förutsättes tillika skola vara chef för bas- och underhållsavdelningen. I fjärde eskaderns eskaderstab 2 anses härutöver en major böra ingå med särskilda uppgifter i fråga om bas- och underhållstjänsten. Chef för den i bas- och underhållsavdelningen ingående underhållssektionen förutsättes vara kapten (i intendenturbefattning) i stället för såsom för närvarande löjtnant. I tlygfältsavdelningen bör liksom för närvarande tjänstgöra driftingenjör och fältmästare. I andra—fjärde eskaderstaberna anses två (nu en) fältmästare behövliga.

De nya eskaderstaberna anses i allmänhet böra förläggas till flottilj. Första eskaderstaben anses sålunda på längre sikt böra förläggas till F 6

(Karlsborg) eller F 7 (Såtenäs) men föreslås tills vidare bli förlagd till

Göteborg, där lokaler frigöres genom andra eskaderstabens bortflyttning. Denna stab föreslås förlagd till F 10 (Barkåkra), medan fjärde eskader­ staben förlägges till F 21 (Luleå). Tredje eskaderstaben slutligen förut­ sättes bibehålla nuvarande förläggningsort (Stockholm). För att denna förläggning av eskaderstaberna slutligt skall kunna genomföras erfordras byggnader vid F 6 eller F 7, F 10 och F 21.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

9

Chefen för flygvapnet räknar i vad rör krigsorganisationen bland annat med förstärkning av flygvapnets samverkanspersonal vid armén och ma­ rinen.

Sammanfattningsvis föreslår chefen för flygvapnet följande föränd­ ringar beträffande flygvapnets personal: Eskadercheferna uppflyttas från Mo 15 till Mol7. Beställningar tillkommer för tre ställföreträdande eska­ derchefer, två i Mo 14 och en i Ma 37 eller Ma 33. Tre beställningar för överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30 inrättas i utbyte mot tre beställningar för major i Ma 30, och fyra beställningar för löjtnant i Ma 23/19 (i intendenturbefattning) utbytes mot fyra beställningar för kap­ ten i Ma 27. Fyra tjänster för driftingenjör i Ce 25 tillkommer i utbyte mot samma antal nu på sakanslag inrättade extra tjänster. Två tjänster för fältmästare i Ce 22 föreslås tillkomma. För förstärkning av signalav­ delningarna inrättas följande beställningar, nämligen tre för major eller kapten i Ma 30 eller Ma 27, tre för kapten i Ma 27 och tre för flygdirektör av 2. graden i Ca 31. Slutligen utgår fyra arvodesbefattningar för flygbas­ områdeschefer i 2:14, sju arvodesbefattningar för pensionerad officer i 1: 30, fem arvodesbefattningar för pensionerad underofficer i 1: 22 samt tjänster för en kasernföreståndare i Ce 19, två vaktmästare i Ce 10, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, en förrådsman i Cg 11 och en drift­ ingenjör i Cg 25, sistnämnda tjänst med avlöning från sakanslag.

Behovet av samverkanspersonal anses kunna tillgodoses inom ramen för de av chefen för flygvapnet på längre sikt föreslagna personalstaterna.

Chefen för flygvapnet beräknar att den föreslagna omorganisationen skall medföra minskning i avlöningskostnaderna med 120 000 kronor. Vid denna beräkning, som skett med utgångspunkt i den för krigsorganisatio­ nen beräknade personaluppsättningen, har hänsyn ej tagits till kostna­ derna för den föreslagna förstärkningen av eskaderstabernas signalavdel­ ningar, omkring 220 000 kronor. Denna förstärkning anses nämligen vara erforderlig oberoende av omorganisationen. Om avlöningskostnaderna på såväl avlönings- som sakanslag beräknas med utgående från tjänsterna för fredsorganisationen kan kostnadsminskningen beräknas till 20 000 kronor. Hänsyn har härvid ej tagits till den föreslagna förstärkningen av signal­ avdelningarna. Kostnaderna för erforderliga ny- och ombyggnader för eskaderstabernas förläggning till flottilj beräknas till omkring 600 000 kro­ nor; de årliga kostnaderna för förhyrning av lokaler beräknas å andra sidan minska med i runt tal 60 000 kronor. Slutligen räknar chefen för flygvapnet med en viss minskning av expenskostnaderna.

Övergång till den nya organisationen förutsättes ske efter hand med början budgetåret 1956/57. De för nästa budgetår föreslagna förändring­ arna upptages i det följande vid anmälan av flygvapnets allmänna avlö- ningsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

11

Sålunda tillstyrker jag att principbeslut nu fattas om att endast en mili- tärterritoriell indelning till lands, i militärområden och försvarsområden, skall finnas. Jag kan även i huvudsak ansluta mig till de synpunkter som överbefälhavaren anfört i fråga om militärbefälhavares och försvarsom- rådesbefälhavares uppgifter och ställning i organisationen.

I och med att en enhetlig militärterritoriell indelning kommer till stånd, försvinner den hittillsvarande indelningen av landet i marindistrikt och flygbasområden. De regionala staber vid marinen och flygvapnet som hit­ intills haft territoriella funktioner — marindistriktsstaber och flygbas- områdesstaber — skall därvid enligt överbefälhavarens förslag utnyttjas för den regionala operativa ledningsorganisationen vid dessa försvarsgrenar.

Det av marinchefen framlagda förslaget till regional operativ lednings­ organisation har i sina huvudpunkter i princip tillstyrkts av överbefäl­ havaren. För min del har jag icke heller något att invända mot de i för­ slaget uppdragna riktlinjerna. Jag tillstyrker sålunda att ledningen av den marinoperativa verksamheten i regional instans skall ankomma på fyra marinkommandon Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot i huvudsak de av marinchefen angivna operationsområdena. Mot marinchefens förslag rö­ rande de marina bevakningsorganen på Gotland har jag intet att invända.

Vad marinchefen föreslagit i fråga om chefens för kustflottan ställning i den nya organisationen har ej givit mig anledning till erinran.

Såsom överbefälhavaren anfört bör kustartillerichef, även om han icke tillika är försvarsområdesbefälhavare, beträffande det territoriella försvaret vara underställd vederbörande territorielle chef. I övrigt anser jag mig i huvudsak kunna godtaga vad marinchefen föreslagit rörande marinkom- mandochefs befäls- och direktivrätt. Till frågan om och i vilken utsträck­ ning marinkommandochef i fred bör utöva ledningen av och uppsikten över förvaltningsverksamheten vid underställda förband och anstalter är jag icke för närvarande beredd att fatta ståndpunkt. I avbidan på resul­ taten av pågående utredningar och undersökningar räknar jag därför med att marinkommandochef tills vidare kommer att i förvaltningshänseende intaga ungefär samma ställning som för närvarande tillkommer marin- distriktschef.

Marinchefen har räknat med att personalbehovet för marinkommandona i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramen för befintliga personal­ stater för flottan och kustartilleriet. Viss personalförstärkning bedömer marinchefen dock bli erforderlig framdeles. Jag tar icke nu ställning till dessa frågor utan förutsätter att personalbehovet för marinkommandona får prövas i vanlig ordning i samband med de årliga medelsäskandena.

Det förslag som chefen för flygvapnet framlagt rörande ny regional led­ ningsorganisation vid flygvapnet har i princip tillstyrkts av överbefäl­ havaren. Förslaget innebär i korthet att eskadercheferna ålägges ansva­ ret för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskader­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

13

övergången till den nya organisationen bör ske efter hand med början under nästa budgetår. Till de för nästa budgetår erforderliga personalför­ ändringarna återkommer jag i det följande vid behandlingen av flygvap­ nets avlöningsanslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande den militärterritoriella indelningen samt den regionala led­ ningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1956

[

2

]

Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala fastig­ hetsförvaltningen inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de fastig- hetsförvaltande organen. Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 20 januari 1956 avgivit förslag i ämnet.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd, statskontoret, statens lönenämnd, svenska byggnadsingenjörers riksför­ bund, statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, försva­ rets civila tjänstemannaförbund, svenska officersförbundet, svenska un- derofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund och Sveriges civilingenjörsförbund.

Innan jag upptar fortifikationsförvaltningens förslag och däröver av­ givna yttranden till behandling torde jag få erinra om det principförslag i fråga om organisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsför­ valtning, som jag på grundval av verkställda utredningar framlade vid anmälan av propositionen 1954: 110. De i propositionen uppdragna all­ männa riktlinjerna för fastighetsförvaltningen inom försvaret godkändes av riksdagen (rd. skr. 1954:320).

Enligt ifrågavarande principbeslut skall i de regionala organen, militär- befälsstaberna, finnas en befästningsavdelning under en fortifikationsoffi- cer och en byggnadsavdelning under en civil byggnadsdirektör, vilken i fred skall ha det tekniskt-ekonomiska ansvaret för byggnadsverksamheten. Frå­ gan huruvida befästnings-och byggnadsavdelningarna skall sammanföras till en enhetlig fortifikationssektion under fortifikationsofficerens ledning har lösts så, att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt särskilt viktiga

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

militärområden bör finnas en fortifikationssektion, medan inom övriga militärområden det i princip icke anses nödvändigt att sammanslå befäst­ nings- och byggnadsavdelningarna till en sektion. Under militärbefälhavare skall lyda arméns och flygvapnets lokalmyndigheter medan för marinens del kustartilleriförsvaren, bortsett från Gotlands kustartilleriförsvar, samt örlogsvarven skall i likhet med regionalt organ lyda direkt under det centrala ämbetsverket.

Beträffande den lokala organisationen anmäldes i propositionen att det förslag, som framlagts av den av mig tillkallade utredningsmannen, direktö­ ren A. Lindencrona, innebar i huvudsak följande. Vid arméns truppförband skulle fastighetsfrågorna handläggas inom en kasernvårdsavdelning. Inten­ denten borde regelmässigt tillika vara kasernofficer. Vidare borde finnas en kasernunderofficer samt ett med hänsyn till de lokala förhållandena avpas­ sat antal fastighetsarbetare. Vid vissa förband borde finnas särskild skjut- fältsofficer. Frågan om befattningen såsom kasernunderoffieer skall bestri­ das av underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning borde enligt utred­ ningsmannen ytterligare undersökas. Utredningsmannen föreslog att brand­ tjänsten skulle handhavas av kasernvårdspersonalen. Marinens och flygvap­ nets truppförband borde bibehålla nuvarande personalorganisation. Försvars- områdesstabernas fortifikationsavdelningar borde stå under ledning av en of­ ficer med annan kvalificerad sysselsättning vid staben. För Kalix, Stockholms och Malmö försvarsområdesstaber räknade utredningsmannen med heltids­ tjänstgörande aktiva officerare ur fortifikationskåren. Vid envar av för- svarsområdesstaberna borde finnas en aktiv underofficer ur fortifikations­ kåren som biträde åt avdelningschefen. Flygbasområdesstaberna borde bibehållas vid nuvarande organisation. Lokalmyndigheterna skulle betjä­ nas av deltidstjänstgörande driftingenjörer tillhörande regionalorganen. På garnisonsorter borde finnas en för samtliga förband på orten gemensam arbetargrupp för större arbeten. Ensamliggande förband borde för sådana arbeten anlita entreprenadförfarande. Utredningsmannen ansåg sig icke kunna förorda att flera enheter ur krigsmakten belägna i närheten av varandra betjänades av ett gemensamt organ i fastighetsfrågor.

Vid mina överväganden rörande den lokala organisationen kom jag till delvis andra slutsatser än utredningsmannen. Jag ansåg sålunda att den av utredningsmannen föreslagna arbetargruppen på orter med flera förband borde kompletteras med personal för övriga kasernvårdsuppgifter. Jag ansåg det vidare icke nödvändigt att inrätta särskilda kasernvårdsavdel- ningar vid här avsedda förband. Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare utformningen av ifrågavarande organ. Vid ensamliggande förband åter borde inrättas kasernvårdsavdelningar. Såsom kasernofficer borde regelmässigt avses intendenten. Till hans förfogande borde ställas underofficer, överfurir eller civil befattningshavare samt ytterligare arbetskraft i erforderlig omfattning. Jag förklarade mig intet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

15

ha att erinra mot att ytterligare undersökningar verkställdes i frågan huru­ vida kasernunderofficeren borde vara underofficer på aktiv stat eller under­ officer i arvodesbefattning. Driftingenjör borde ställas till förbandschefs förfogande. Vad angår försvarsområdesstabernas organisation förklarade jag mig icke kunna biträda utredningsmannens förslag. Jag räknade med att ett mindre antal underofficersbeställningar på fortifikationskårens stat inrättades för arbetsuppgifter vid försvarsområdesstaberna i utbyte mot motsvarande antal tjänster för förrådsmästare.

Då jag framlade principförslaget förutsatte jag att vissa speciella frågor måste ytterligare utredas samt att dessa undersökningar borde verkställas i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 5 juni 1954 byråchefen J. T. A. Broomé såsom utredningsman för att verkställa ifråga­ varande utredningsuppdrag. Utredningsmannen överlämnade den 15 de­ cember 1954 betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen av försvarets fastighetsförvaltning. Såsom jag anförde vid anmälan av propo­ sitionen 1955: 110 (s. 71) anmälde jag nämnda betänkande den 25 februari 1955 i statsrådet, därvid jag förklarade mig för egen del anse, att det av olika skäl icke var möjligt att framlägga något på utredningsmannens betän­ kande grundat förslag i ämnet. De invändningar, som de militära myndig­ heterna vid remissbehandlingen framfört mot av utredningsmannen före­ slagen organisationsform med helt självständiga byggnadsavdelningar inom samtliga militärområden utom sjunde oavsett militärområdenas betydelse ur beredskapssynpunkt, ansåg jag så vägande att jag för min del icke fann tillrådligt att förorda utredningsmannens förslag till lösning av orga­ nisationsfrågan. Vidare erinrade jag om att fullständiga personal- och kostnadsberäkningar saknades. Den i statsmakternas principbeslut 1954 förutsatta utredningen — avseende de fastighetsförvaltande organen i såväl central som regional och lokal instans — borde därför enligt min mening fullföljas samt bedrivas efter då fastställda allmänna riktlinjer och med beaktande i huvudsak av den uppfattning rörande fördelningen av arbets­ uppgifterna mellan befästnings- och byggnadsavdelningarna, som fortifika- tionsförvaltningen framfört i yttrande över utredningsmannens förslag. I övrigt borde utredningsmannens i betänkandet redovisade synpunkter be­ aktas i den mån de var förenliga med de allmänna principerna för utred­ ningens bedrivande.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att - under beaktande av vad jag anfört i ämnet -— verkställa fortsatt ut­ redning rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom för­ svaret m. in.

1 propositionen 1950: 196 anmäldes ett av statens organisationsnämnd framlagt förslag om organiserande av garnisonsvis ordnad maskintjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

17

havare att biträda militärbefälsstaben med detaljplanläggning för de rust- ningsplaner, som uppgöres inom militärbefälsstaben.

På regionalmyndighet bör ankomma att pröva förslag till samt att fast­ ställa stater för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och specialbyggnader.

Vad beträffar mera omfattande underhållsåtgärder bör regionalmyndig­ het bedriva utredningen så långt, att ett underlag erhålles för bedömning av byggnadsbehovet, även sett i relation till andra byggnadsbehov. Befinnes underhållsarbetet böra komma till utförande, bör fortifikationsförvaltningen avgöra, huruvida den fortsatta planläggningen, d. v. s. upprättande av de­ talj ritningar och arbetsbeskrivningar ävensom kostnadsberäkning, skall uppdragas åt regionalorganet eller utföras centralt. Såsom en allmän rikt­ linje har angivits, att detaljplanläggning och slutlig kostnadsberäkning av ej alltför omfattande arbeten lämpligen kan uppdragas åt regionalmyndig­ heten, medan motsvarande uppgifter beträffande mera komplicerade ar­ beten bör utföras centralt. Anbudsinfordran och anbudsprövning bör, så­ vitt ej fortifikationsförvaltningen annat bestämmer, verkställas av den myndighet som upprättat programhandlingarna. Utförande och kontroll bör som regel åligga regionalmyndigheten. Slutbesiktning av byggnads­ arbeten bör i princip verkställas av närmast överordnade myndighet. — Det sagda bör i stort sett äga tillämpning även beträffande investeringsarbeten.

Den fortifikatoriska rustningsplanläggningen samt förrådsplanlägg- ningen bör sammanhållas i regionalorganen efter av fortifikationsförvalt­ ningen utfärdade direktiv. Regionalmyndighetens handläggning av ärenden rörande förvärv och försäljning av fast egendom samt av ärenden, som hän­ för sig till den rättsliga och praktiska vården av övnings- och skjutfält med vad därtill hör, bör främst avse behovsutredningar och gradering av olika underhållsbehov. Regionalmyndigheten bör vidare svara för riktigheten av de tekniska utredningar, som i sistnämnda ärenden insändes till fortifika­ tionsförvaltningen, samt biträda ämbetsverket med kostnadsberäkningar och dylikt. Tyngdpunkten i handläggningen av dessa ärenden ligger så­ lunda lokalt och centralt.

Den slutliga bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybygg- nadsbehov, varpå medelsframställningar till Kungl. Maj :t grundas, bör ut­ föras av fortifikationsförvaltningen. Centralt bör fastställas den kostnads­ ram, som skall gälla för underhållsverksamheten inom de regionala om­ rådena, samt anges riktlinjer i stort för användningen av underhålls­ medlen. Fortifikationsförvaltningen bör verkställa behovsprövningar be­ träffande så kallade iståndsättningsarbeten samt inom ramen för sina be­ fogenheter avgöra dels huruvida arbeten skall komma till utförande, dels ock om den fortsatta planläggningen och utförandet av de olika arbetena

2—100 so Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 110

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

på grund av svårighetsgrad och andra omständigheter bör försiggå centralt eller delegeras till regionalt organ.

Som ett led i den fortifikatoriska rustningsplanläggningen bör centralt utarbetas planer för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel, verktyg och arbetsmaskiner. Härutöver kommer givetvis större utredningar av olika slag, planläggningsuppgifter samt behovsprövningar och angelägen- hetsgraderingar på längre sikt ävensom prövning av framställningar om medel för hastigt uppkommande behov att åvila centralorganet.

Frågor av juridisk-administrativ natur samt frågor berörande den prak­ tiska vården av jordbruks- och skogsfastigheter bör i väsentliga delar sam­ manhållas centralt.

En viss lokal förvaltning föreslås skola liksom för närvarande utövas av centralorganet.

Slutligen bör fortifikationsförvaltningen öva fortlöpande tillsyn och kon­ troll över de underlydande organens verksamhet, följa den tekniska utveck­ lingen samt lämna nämnda organ generella anvisningar i tekniskt, eko­ nomiskt och administrativt hänseende.

Beträffande handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnet berörande byggnadsärenden föreslår fortifikationsförvaltningen särskilda anordningar med hänsyn till att behovsprövning och angelägenhetsgradering i fråga om byggnadsverksamheten för flygvapnet bör ankomma på chefen för flyg­ vapnet.

Den regionala organisationen

Sektion eller helt fristående avdelningar

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att överbefälhavaren i yttran­ de över Broomés betänkande givit uttryck för den uppfattningen, att det är nödvändigt att freds- och krigsorganisationerna överensstämmer i största möjliga utsträckning och att fortifikationssektion därför i princip bör organiseras inom samtliga militärområden. Med hänsyn till den snabb­ het och oberäknelighet, som kännetecknar modern krigföring, anser forti­ fikationsförvaltningen vanskligt att i fredstid särskilja något eller några militärområden såsom ur mobiliseringssynpunkt mindre betydelsefulla, vid vilka sålunda kravet på fortifikationssektion icke skulle behöva upprätt­ hållas. Ämbetsverket understryker vidare att övergången mellan freds- och krigsförhållanden i vad angår byggnadsverksamheten icke är klar, i det att befästningsverksamheten kan komma att intensifieras långt innan krigs­ makten mobiliseras. Fredsorganisationen bör då icke nödvändiggöra tvära kast i befäls- och ansvarsförhållandena. Ämbetsverket framhåller även andra skäl som talar för sektion. Sålunda framhålles att till ett nybygg- nadsärende i inledningsskedet hör ett såväl militärt som byggnadstekniskt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

19

bedömande för vilket fortifikationsofficer bör svara. Svårigheter möter vidare att mellan avdelningarna till handläggning fördela förekommande ärenden liksom att fördela till militärbefälhavarens förfogande ställda medel på de olika avdelningarna, därest icke dessa sammanhålles inom en sektion. För avdelningarna gemensam personal kan bättre utnyttjas inom ramen av sektion. Ur rent administrativt organisatorisk synpunkt är det en fördel om fredsorganisationen är enhetlig vid regionalorganen. Svårig­ heter möter vid utarbetande av reglementen och instruktioner för jäm­ sides verkande, olika utformade organisationer.

Fortifikationsförvaltningen förordar sålunda, att fastighetsförvaltningen inom samtliga militärområden ombesörjes inom ramen av en sektion under ledning av en fortifikationsofficer. Vid IV. och VI. militärbefälsstaberna bör i sektionen jämväl ingå domänavdelning. Härjämte bör i sektion ingå för avdelningarna gemensam expedition. I VI. militärbefälsstabens forti- fikationssektion bör ingå vissa ytterligare organ. Inom VII. militärbefäls­ stabens fortifikationssektion organiseras inga avdelningar.

Byråchefen Sjögren har anfört, att den av ämbetsverket föreslagna orga­ nisationen är lämplig därest mobiliseringsskäl nödvändiggör inrättande av fortifikationssektioner redan i fred. Om dessa skäl ej förefinnes bör en­ ligt Sjögrens mening två skilda avdelningar organiseras och därvid i stort erhålla samma arbetsuppgifter som tilldelats dem i fortifikationsförvalt- ningens förslag.

Fördelningen av arbetsuppgifterna mellan bef ästningsav-

delningen och byggnadsavdelningen

Den av fortifikationsförvaltningen förordade fördelningen av planlägg- ningsuppgifterna mellan militärbefälsstabens befästnings- och byggnadsav- delningar innebär i stort sett, att planläggning av såväl investeringar som underhåll avseende objekt å befästningars delfond utföres inom befäst- ningsavdelningen medan planläggning för objekt å försvarsgrenarnas del­ fonder ankommer på byggnadsavdelningen. Det direkta utförandet av den på grundval av planeringsverksamheten förekommande byggnadsverksam­ heten bör däremot oavsett fondgränser sammanhållas inom byggnadsavdel­ ningen. Befästningsavdelningen föreslås sålunda komma att gentemot bygg­ nadsavdelningen fungera närmast såsom ett beställande organ i fråga om utförande av såväl nybyggnader som underhållsåtgärder beträffande till befästningsfonden hänförliga objekt. Ansvaret för arbetets administrerande och för att utförandet sker inom ramen för till byggnadsavdelningens för­ fogande för ändamålet ställda medel bör helt åvila denna avdelning. Mili­ tär och fortifikatorisk kontroll utövas av befästningsavdelningen.

Fortifikatorisk rustningsplanläggning hör till befästningsavdelningen. Handläggning av ärenden rörande inköp och försäljning av mark samt vår­

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

den av övnings- och skjutfält bör jämväl ankomma på befästningsavdel- ningen, dit även hänföres ärenden berörande säkerhetstjänst och luft- skyddstjänst samt ärenden av allmänt administrativ beskaffenhet. Brand- skyddsärenden bör falla under den avdelning, som svarar för planläggningen av den anläggning frågan avser. Förrådsplanläggning bör utföras vid be- fästningsavdelningen, om de förråd planläggningen avser redovisas på be- fästningsfonden. Beträffande övriga förråd bör planläggningen utföras inom byggnadsavdelningen.

Fördelning av ärendena mellan avdelningarna bör utföras av sektions­ chefen.

Byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektions­

chefen

Fortifikationsförvaltningen anser, att byggnadsdirektören instruktions- mässigt bör åläggas att vara förvaltningsgrenschef och sålunda föredraga eller besluta i alla de ärenden, som tillhör hans avdelning. Han skall så­ ledes i förhållande till sektionschefen vara självständig i tekniskt-ekono- miskt avseende. Sektionschefen bör emellertid ha det direkta ansvaret för militära behovsutredningar i ärenden, som handlägges inom byggnadsav­ delningen. Till ett nybyggnadsärende hör, som förut berörts, i inlednings­ skedet ett såväl militärt som byggnadstekniskt bedömande. Sådant bedö­ mande syftar till att göra en avvägning mellan rent militära krav inbördes samt mellan militära och tekniskt-ekonomiska synpunkter. Det gäller så­ lunda att klarlägga dels om det ifrågavarande behovet med hänsyn till mili­ tära planer över huvud taget skall tillgodoses eller måhända bör tillgodoses genom någon provisorisk anordning. Vidare kan behöva prövas, om frågan kan lösas genom omdisposition av befintliga lokaler, eventuellt i förening med ombyggnad, eller om nybyggnad bör komma till stånd samt var sådan bör vara belägen. Slutligen erfordras militär angelägenhetsgradering mellan olika aktuella objekt. Den ifrågavarande behovsutredningen, som även bör omfatta ett klarläggande i stort av de militära önskemålen med av­ seende på byggnadens utformning, bör utmynna i ett program. Sedan den militära behovsutredningen slutförts föredrages ärendet av sektionschefen för militärbefälhavaren, därvid byggnadsdirektören bör närvara. Skall ärendet fullföljas inom militärbefälsstaben överlämnas programmet för den tekniska projekteringen till byggnadsdirektören, som därmed övertar ansva­ ret för ärendets fortsatta handläggning.

Frågor om antagande av entreprenörer och administrerande av bygg­ nadsverksamheten bör handläggas av byggnadsdirektören. Ansvaret för att kostnaderna för utförandet — jämväl i vad avser egenregiarbeten — hålles inom ramen för vad som avsatts för ändamålet åvilar byggnads­ direktören.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

21

Beträffande underhållet av såsom kasernfastigheter redovisade byggnader m. m. bör beredningen åvila byggnadsdirektören, som emellertid bör vara skyldig höra sektionschefen i fråga om militär behovsutredning, dock icke i vad gäller s. k. löpande underhåll. Därest enighet ej skulle råda mellan sektionschefen och byggnadsdirektören bör den senare föredraga ärendet för militärbefälhavaren i sektionschefens närvaro. Ansvaret för förvalt­ ningen av underhållsmedlen på arméns delfond bör inom militärbefälssta- ben åvila byggnadsdirektören, utom i vad avser övnings- och skjutfält.

Sektionschefens ledande verksamhet i förhållande till byggnadsavdel- ningen sammanfattas av fortifikationsförvaltningen så, att sektionschefen har att svara för militära behovsutredningar samt att inom ramen av den beslutanderätt, som delegerats till honom, ge byggnadsdirektören de direk­ tiv i fråga om utförandet av nybyggnader, som betingas av ändrade mili­ tära förutsättningar eller av iakttagelser vid den militära och fortifika- toriska kontrollen, liksom direktiv om medverkan i utförandet av militära behovsutredningar. Skulle byggnadsdirektören finna att direktiv om änd­ ringar, som nyss sagts, får konsekvenser av teknisk eller ekonomisk art skall detta omedelbart anmälas. Om sektionschefen eller byggnadsdirek­ tören det påfordrar bör frågan underställas militärbefälhavaren.

Personalbehovet vid militärbefälsstaberna

Fortifikationsförvaltningen anser behov av byggnadsdirektör föreligga vid alla militärbefälsstaber utom den sjunde, där den odelade verksam­ heten enligt förslaget skall stå under ledning av fortifikationsofficer. Ämbetsverket föreslår, att tjänsterna för byggnadsdirektör placeras i Cs 10 vid I., II., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 33 vid V. militär - befälsstaben. Byråcheferna Sjögren och Thelander anser dock att bygg- nadsdirektörerna vid de förstnämnda militärbefälsstaberna bör placeras i Cpl3. Ämbetsverket föreslår vidare att tjänster för biträdande byggnads­ direktör inrättas, utom vid V. militärbefälsstaben, med placering i Ce 29 vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 27 vid II. och III. mili­ tärbefälsstaberna. För VII. militärbefälsstaben bör avses en tjänst för förste driftingenjör i Ce 29. Ämbetsverket, som räknar med att drift­ ingenjör skall såsom konsult betjäna de lokala förvaltningsorganen, utöva kontroll över arbeten som utföres på entreprenad samt under vederbörande chef leda utförandet av arbeten i egen regi, föreslår inrättande av tjänster för driftingenjörer enligt följande fördelning.

Milo........... I II III IV V VI VII Antal......... 6 4 6 9 2 5 1

Av dessa tjänster avses 1 inom vardera I., II. och III. militärbefäls­ staberna samt 2 inom vardera IV. och VI. militärbefälsstaberna för forti-

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fikationssektionens befästningsavdelning. En av tjänsterna, avsedd för IV. militärbefälsstaben, bör placeras i Ce 27 medan de övriga, för vilka arbets­ uppgifterna blir sinsemellan fullt likvärdiga, bör placeras i Ce 25. Vid varje fortifikationssektion föreslås en tjänst för kvalificerad ws-ingenjör och en tjänst för kvalificerad elingenjör med placering i Ce 27 vid I., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna, i Ce 25 vid II. och V. militärbefälsstaberna samt i Ce 23 vid VII. militärbefälsstaben. Ämbetsverket beräknar stadig­ varande behov av medhjälpare till vvs- och elingenjörerna föreligga vid I., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna. För dessa föreslås tjänster i Ce 19 vid de båda förstnämnda och i Ce 21 vid de båda sistnämnda staberna. Äm­ betsverket föreslår jämväl tjänster för viss teknisk personal i lägre löne- ställning (jfr sammanställningen s. 23). Fortifikationsförvaltningen före­ slår att vid varje fortifikationssektion avses en pensionerad underofficer i 1: 22 som chef för expeditionen samt en kontorsskrivare i Ce 19 såsom an­ svarig för den kamerala verksamheten och föredragande i dithörande frå­ gor. För biträde med kamerala göromål räknar ämbetsverket med ett kanslibiträde i 11 lönegraden vid samtliga militärbefälsstaber utom den femte.

Vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden föreslås utbyte av nuvarande tjänst för skogvaktare i Ca 17 mot tjänst för förste skogvaktare i Ca 19. Härjämte föreslås inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17, av­ sedd för skötsel huvudsakligen av skogarna inom Kalix försvarsområde.

Av de för militärbefälsstaberna föreslagna tjänsterna bör enligt för­ slaget de i Ce 27 och högre lönegrader upptagas på fortifikationsförvalt- ningens personalförteckning, enär ämbetsverket icke endast bör tillsätta respektive till Kungl. Maj:t avge förord vid tillsättning av tjänsterna utan även kunna förflytta befattningshavare till centralförvaltningen eller till annat regionalt organ än det, där vederbörande är placerad. De föränd­ ringar, som av ämbetsverket föreslås beträffande den på personalförteck­ ningar för militärbefälsstaberna upptagna civila personalen, framgår av följande sammanställning, där jämväl upptages de för militärbefälsstaberna avsedda tjänsterna i Ce 27 och högre lönegrader.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

byggnadsverksamheten stor återhållsamhet borde iakttagas i fråga om arbeten i egen regi. Ämbetsverket framhåller att det stora flertalet myndig­ heter och andra remissinstanser icke fann anledning till erinran mot vad Broomé anfört i denna fråga.

Fortifikationsförvaltningen, som tagit frågan om den lokala organisa­ tionens ordnande under allsidig prövning med utgångspunkt från att åt entreprenör skall uppdragas sådana arbeten, som på grund av sin tekniska beskaffenhet lämpligen kan utlämnas på entreprenad och som kan utan sär­ skild olägenhet för den militära verksamheten utföras på sådant sätt, har nu funnit arbetsuppgifterna vid lokalorganen icke motivera anordnande av gemensam fastighetsförvaltning på garnisonsorterna. Inom varje militär­ område förekommer dock årligen en del arbeten, som av olika anledningar bör utföras i egen regi. Det bör enligt ämbetsverkets mening få ankomma på regionalmyndigheten att pröva och lämna anvisning om vilken form för olika arbetens bedrivande, som skall väljas, samt att sammanhålla och leda den inom militärområdet förekommande egenregiverksamheten. För­ slaget innebär således ett överförande på regionalplanet av tanken att ordna garnisonsvisa fastighetsförvaltningar. För ändamålet bör, allt efter som behov uppkommer, vid militärbefälsstab inrättas en eller flera egenregi- avdelningar.

Anordnande av fastighetsförvaltningar garnisonsvis skulle vidare enligt fortifikationsförvaltningens uppfattning medföra åtskilliga olägenheter. Vid frångående av nu tillämpad princip att den chef, som med ensamrätt dispo­ nerar försvaret tillhöriga byggnader och markområden, tillika är förvalt­ ningsmyndighet för desamma, anser ämbetsverket det vara nödvändigt att räkna med en mindre effektiv fastighetsförvaltning, enär den förvaltande chefen, i vissa fall tillhörande annan försvarsgren, icke skulle ha lika goda möjligheter och kanske icke heller samma personliga intresse att fort­ löpande hålla uppsikt över anläggningars och markområdens (skogars) skötsel och tillstånd eller att omedelbart och effektivt ingripa mot olämpligt och oekonomiskt utnyttjande av desamma. Anordningen skulle, beträffande anläggningar som utnyttjas av trupp, enligt ämbetsverkets mening sanno­ likt leda till ökad förslitning och större underhållskostnader. Särskilt vid arméförbanden förekommer en mångfald arbetsuppgifter av militär och administrativ natur, vilka icke utan olägenheter kan handläggas av ett garnisonsorgan. Ämbetsverket framhåller också, att svårigheter flerstädes skulle uppkomma att bereda garnisonsorganen lämpliga lokaler.

Beträffande anläggningar av mindre omfattning, som icke utnyttjas av trupp, anser fortifikationsförvaltningen det emellertid vara befogat att överföra fastighetsförvaltningen till annan med hänsyn till lokala eller andra förhållanden lämplig myndighet. Såsom exempel nämnes att Karls­ borgs tygstation och provskjutningscentralen i Karlsborg samt arméns in- tendenturförråd i Karlsborg bör i fråga om fastighetsförvaltning överföras

27

Fortifikationsförvaltningen framhåller såsom sin bestämda uppfattning, att särskilt vid större arméförband intendenten på fastighetsförvaltningens område på grund av omfattningen av hans blivande totala verksamhet nöd­ gas inrikta sig huvudsakligen på att ge allmänna direktiv för samt över­ vaka verksamheten. För att denna skall kunna löpa tillfredsställande finner förvaltningen nödvändigt att intendentens närmaste medhjälpare är av så­ dan kvalitet och besitter sådana kunskaper att han kan självständigt göra bedömanden och handla efter mera allmänna direktiv. För antagning så­ som kasernunderofficer bör under alla förhållanden erfordras speciell ut­ bildning. Fortifikationsförvaltningen anser, att det är alltför vanskligt att uppbygga kasernvårdsavdelningarna med underofficerare, som rekryteras dit först i pensionsåldern. Ämbetsverket framhåller dock att underoffice­ ren vid avgång ur aktiv tjänst vid femtio års ålder i normalfallet är i och för sig fullt tjänstduglig i befattning såsom kasernunderofficer.

De vid försvarsområdesstaberna tjänstgörande förrådsmästarna anser ämbetsverket kompetenta närmast för underhållsverksamheten. Däremot kan de med enstaka undantag icke utnyttjas som biträden vid utförande av den på försvarsområdesstaberna ankommande fortifikatoriska rust- ningsplanläggningen. Detta har medfört en på en del håll betydande efter­ släpning av denna planläggning. Fortifikationsförvaltningen föreslår, att förrådsmästartjänsterna utgår ur organisationen och att för försvarsom­ rådesstaberna avses motsvarande antal underofficerare.

Ämbetsverket framlägger det principförslaget, att på fortifikationskårens stat sammanföres alla de underofficersbeställningar på aktiv stat, som vid en detalj genomgång befinnes erforderliga. Härjämte skall finnas inrättade ett antal arvodesbefattningar. Arvodesbefattningarna skall så utnyttjas, att såsom innehavare förordnas pensionsavgående fanjunkare vid fortifika­ tionskåren, som är lämpliga och villiga mottaga förordnande. Förvaltar- beställningar bör avses för sådana lokalmyndigheter, där behov föreligger av särskilt erfaren och duglig kasernunderofficer. I fråga om övriga lokal­ myndigheter bör det icke på förhand bestämmas vilka som skall betjänas av fanjunkare på aktiv stat eller av arvodist.

Fortifikationsförvaltningen är f. n. icke beredd föreslå indragning av kasernöverfurirstjänsterna vid lokalmyndigheterna. Förvaltningen föreslår, att undersökning göres beträffande behovet av överfurirer sedan den nya lokala organisationen efter något års verksamhet stabiliserat sig.

Viss civil tjänstemannapersonal. Fortifikationsförvaltningen föreslår, att en i personalförteckning för Skånska pansarregementet upptagen tjänst för skogvaktare i Cg 17, varav stadigvarande behov föreligger, ordinarie­ sättes. Fn för ar tillcriskj ut skolan upptagen tjänst för skogvaktare i Ce 17 bör likaså göras ordinarie. Tjänsten bär upptagas på personalförteckning för Bergslagens artilleriregemente, som är förvaltningsmyndighet för Vil- lingsbergs skjutfält. För Norrlands och Smålands artilleriregementen er­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

29

på tjänstemän i respektive högre lönegrader. I vissa angivna fall bör den lägre tjänsten övergångsvis finnas kvar intill dess nuvarande innehavare avgår. Tjänsterna vid Ing 1 för maskinist i Ca 16 och eldare av 1. klass i Ca 11, vilkas innehavare haft förordnande att bestrida göromål som eljest ankommer på maskinmästare i Ca 18 respektive reparatör i Ca 13, är vakanta och bör ersättas med tjänster för maskinmästare i Cg 18 respektive reparatör i Cg 13. Tjänsterna för maskinist i Cg 15 vid I 12, 119 och Lv2 utbytes mot extra ordinarie tjänster.

Fortifikationskårens organisation

Fortifikationsförvaltningen anför, att den snabba utvecklingen på vapen­ teknikens område, särskilt av atomvapnen, medfört en motsvarande stegring av befästningsverksamhetens betydelse. Befästningsproblemen är av sådan art och omfattning att de icke kan tillfredsställande lösas utan en avsevärd förstärkning med militära befästningsspecialister. Behovet av personalför­ stärkning är mest framträdande för arméns vidkommande, d. v. s. vid mi­ litärbefäls- och försvarsområdesstaber. Vid kustartilleriförsvaren betecknas personaltillgången såsom i huvudsak tillräcklig utom i vad avser Hemsö kustartilleriförsvar, där biträdande fortifikationsofficer bör tillkomma.

Vid fortifikationsförvaltningen tjänstgörande personal ur fortifikations­ kåren redovisas för närvarande på fortifikationskårens personalförteck­ ning. Ur administrativ synpunkt medför detta vissa olägenheter. Ämbets­ verket föreslår därför att nämnda personal uppföres på ämbetsver­ kets personalförteckning. Undantag härifrån bör dock göras för chefen för fortifikationskåren, stabschefen vid kåren samt vid chefsexpeditionen och befästningsbyrån placerade underofficerare, vilka bör redovisas på fortifikationskårens personalförteckning. Bortsett från nyssnämnda offi­ cerare tjänstgör i ämbetsverket, enligt beräkningar vid dess omorganisa­ tion år 1948, 4 regementsofficerare och 7 kompaniofficerare. På grund av senare tillkomna arbetsuppgifter utnyttjas i ämbetsverket härutöver 3 officerare av den reserv om 5 kompaniofficerare, som står till chefens för fortifikationskåren förfogande. Av sistnämnda officerare avses en såsom chef för maskeringsdetaljen vid befästningsbyråns mobiliserings- sektion, en såsom chef för befästningsbyråns centraldetalj och en för samma byrås bergrumsplanläggningssektion. Fortifikationsförvaltningen föreslår följande förändringar beträffande den ifrågavarande officerspersonalen.

Befästningsbyrån Chef för mobiliseringssektionen ......................................... Ma 33/30—Ma 37 Chef för sektionens maskeringsdetalj ................................. Ma 27 -—Ma 30 Chef för underhålls- och nyanläggningssektionen ....... Ma 33/30—Ma 33

Kasernbyrån

I regel

Chef för utredningssektionen .............................................. Ma 33 -—Ma 33

33

Minskningen med 3 befattningshavare uppkommer genom sammanslag­ ning av fastighetsförvaltningen för K 3 och P 4, S 1 och AUS samt I 20 och K 4.

Förändringar inom centralförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen anmäler, att någon allmän översyn av den centrala organisationen ännu icke verkställts. Förvaltningen har därför begränsat sig till att dels göra en beräkning av vilka vid förvaltningen in­ rättade tjänster, som oavsett organisatoriska förändringar inom ämbets­ verket kan utgå, därest den regionala och lokala organisationen uppbygges enligt förslaget, och dels föreslå inrättande av vissa tjänster, vilka äm­ betsverket anser omedelbart erforderliga för att verksamheten skall kunna fungera.

För fortlöpande inspektion av nybyggnads- och underhållsarbeten hos underlydande myndigheter föreslår ämbetsverket, att tre tjänster för bygg­ nadsinspektör i Ce 33 inrättas. Innehavaren av en av dessa tjänster av­ ses huvudsakligen biträda chefen för byggnadsbyrån i dennes egenskap av chef för byråns arbetssektion. I samband härmed kan ur organisationen utgå en tjänst för byrådirektör i lönegrad Ce 31, vars innehavare nu fullgör sistnämnda uppgift. Enligt reservation av byråchefen Sjögren bör bygg­ nadsinspektörerna placeras i Cp 13.

För besiktning av elektriska starkströmsanläggningar enligt av kom- merskollegium utfärdade säkerhetsföreskrifter samt för kontroll jämväl av andra elektriska anläggningar föreslår ämbetsverket inrättande av två tjänster för driftingenjör i Ce 25.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om ett tidigare framställt förslag, att den inspektion av den värmetekniska driften, som utövas av arméinten- denturförvaltningen, överföres till fortifikationsförvaltningen. Det för­ nämsta skälet för att så bör ske anser fortifikationsförvaltningen vara, att en bränslebesparande eller eljest eldningsekonomisk åtgärd mången gång icke är ur underhållssynpunkt ekonomisk. Ett olämpligt bränsle kan så­ lunda medföra onormal pannförslitning eller skada på takbeläggning, som kräver kostnader av långt större omfattning än värdet av den gjorda bränslebesparingen. För att en i alla avseenden ekonomiskt bedriven ma­ skin- och eldningstjänst skall säkerställas bör det ekonomiska ansvaret samlas på en hand. Då emellertid behovet av särskild personal för bränsle­ kontrollen kan tänkas minska sedan regionalorganen tillförts värmeteknisk expertis och inspektionen av den värmetekniska driften bör samordnas med den inspektion av vvs-anläggningar, som fortifikationsförvaltningen utövar, bör ställning tagas till utformningen av bränslekontrollen och per­ sonalbehovet för sistnämnda inspektion först i samband med den fortsatta översynen av ämbetsverkets organisation. Fortifikationsförvaltningen före- 3—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

35

Genom överflyttningen till militärbefälsstaberna av vissa på det centrala ämbetsverket nu ankommande arbetsuppgifter blir främst de tjänster extra ordinarie och extra — överflödiga, som finnes inrättade för ämbets­ verkets byggnadsorgan, de s. k. H-distrikten. Vid en granskning i övrigt av de arbetsuppgifter, som är förenade med de olika extra ordinarie och extra tjänsterna hos ämbetsverket, har konstaterats att utrymme i den centrala organisationen kommer att saknas för ytterligare ett antal tjäns­ ter. De överväganden som sålunda gjorts ger såvitt angår de extra ordi­ narie tjänsterna till resultat, att av 329 tjänster vid fortifikationsförvalt- ningen 244 alltjämt erfordras medan sålunda 85 tjänster kan utgå. Då enligt förslaget antalet tjänster vid militärbefälsstaberna (78) utökas med 69 blir den totala minskningen 16 tjänster. Vad beträffar extra personal anser fortifikationsförvaltningen, att en minskning inom ämbetsverket bör kunna genomföras motsvarande en årlig avlöningskostnad av cirka 1,3 miljon kronor. Avlöningskostnaden för militärbefälsstabernas extra personal utgör för närvarande omkring 0,7 miljon kronor per år medan den blivande kostnaden för sådan personal under förutsättning av oförändrad byggnads­ volym kan beräknas till cirka l,o miljon kronor per år. Den beräknade totala nedskärningen av tjänsterna för extra personal motsvarar således en årlig kostnad av cirka l,o miljon kronor.

De av fortifikationsförvaltningen föreslagna förändringarna i ämbets­ verkets personalförteckning framgår av följande sammanställning.

För närvarande Enligt förslag

Tjänstemän å ordinarie stat

1 överste .............. 2 överstelöjtnanter 2 majorer .............. 9 kaptener .......... 1 maskinmästare

1 reparatör ............................ Ca 13 2 reparatörer ......

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

Ma 37 Ma 33 Ma 30 Ma 27

Ca 20 Ca 13

Extra ordinarie tjänstemän (avlöningsanslag)

A. Tjänstgörande i fortifikationsförvaltningen

3 byggnadsinspektörer .......

3 förste byråingenjörer ....... Ce 29 2 förste byråingenjörer ....... 5 ingenjörer ............................ Ce 23 1 ingenjör ............................ 5 ingenjörer ............................. Ce 21 4 ingenjörer ............................ 1 maskinmästare .................... Ce 20 5 biträdande ingenjörer ....... Ce 19 3 biträdande ingenjörer ... 1 maskinist ............................. Ce 15 2 maskinister .......................... 3 kontorister ......................... Ce 13 2 kontorister ........................

Ce 33 Ce 29 Ce 23 Ce 21

Ce 19 Ce 15 Ce 13

36

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1956

För närvarande

Enligt förslag

1 reparatör ......................... .. Ce 12

2 reparatörer ........................ Ce 12

2 eldare .............................. .. Cell

5 eldare ................................. Ce 11

3 kanslibiträden ................. .. Cell

2 kanslibiträden .................... Ce 11

3 eldare .............................. .. Ce 10

B. Tjänstgörande vid militärbefäls stab

5 byggnadsdirektörer ........... Cs 10 1 byggnadsdirektör ........... Ce 33 3 biträdande byggnadsdirek-

törer ..................................... Ce 29 1 förste driftingenjör ........... Ce 29 2 biträdande byggnadsdirek-

törer ..................................... Ce 27 9 driftingenjörer .......... .......... Ce 27

Extra ordinarie tjänstemän (byggnadsanslag)

8 byrådirektörer ................. .. Ce 31

4 byrådirektörer .................... Ce 31

15 byråingenjörer ................. .. Ce 27

10 byråingenjörer .................... Ce 27

38 byråingenjörer ................. .. Ce 25

27 byråingenjörer .................... Ce 25

21 ingenjörer .......................... .. Ce 23

10 ingenjörer ............................ Ce 23

1 verkmästare ..................... .. Ce 23 26 ingenjörer ......................... .. Ce 21

12 ingenjörer ............................ Ce 21

2 verkmästare ..................... .. Ce 21

1 verkmästare ........................ Ce 21

16 biträdande ingenjörer

.. Ce 19

6 biträdande ingenjörer ....... Ce 19

8 kontorsskrivare ............. .. Ce 19

7 kontorsskrivare ................ Ce 19

3 verkmästare ..................... .. Ce 19

1 verkmästare ........................ Ce 19

6 ingenjörbiträden ............. .. Ce 17

2 ingenjörbiträden ................ Ce 17

4 kansliskrivare ................. .. Ce 15

3 kansliskrivare .................... Ce 15

4 tekniker .......................... .. Ce 15

3 tekniker ................................. Ce 15

11 kontorister ..................... .. Ce 13

5 kontorister ........................ Ce 13

3 tekniker .......................... .. Ce 13

2 tekniker ...............................

Ce 13

15 kanslibiträden ................. .. Cell

12 kanslibiträden .................... Ce 11

4 expeditionsvakter ........ .. Ce 10

1 expeditionsvakt ................ Ce 10

Extra tjänstemän (avlöningsanslag)

1 reparatör ............................ Cg 12 3 eldare ........................ Cg 11 el. 10

Personal i arvodesbefattningar (tjänstgörande vid

lokalmyndigheter)

21 pensionerade underoffice­

rare, löneklassen 1: 22

Kimyl. Maj:ts proposition nr HO år 1956

37

Vissa gemensamma frågor

Anställningsformer m. in.

Då den för militärbefälsstaberna beräknade personalen kan anses mot­ svara ett stadigvarande behov, föreslår fortifikationsförvaltningen att per­ sonalen erhåller extra ordinarie anställning samt med några undantag av­ lönas från avlöningsanslag.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina medels­ äskanden för budgetåret 1955/56 framhållit önskvärdheten av att frågan om beredande av ordinarie anställning åt ämbetsverkets personal i större utsträckning än för närvarande upptoges till prövning och att detta lämp­ ligen borde ske i samband med den blivande översynen av verkets orga­ nisation. Motsvarande spörsmål uppkommer beträffande regionalmyndig­ heternas personal men bör enligt ämbetsverkets mening prövas tidigast i samband med nämnda översyn. I förslaget har därför ordinarie tjänster i huvudsak beräknats endast i den mån sådana tjänster finnes i den nu­ varande organisationen.

Från byggnadsanslag skall enligt förslaget avlönas dels den extra ordi­ narie personal, som nu är uppförd på personalförteckning för platsbefälet i Karlsborg med avlöning från byggnadsanslag och som i avbidan på när­ mare utredning föreslås överförd till personalförteckning för Karlsborgs luftvärnsregemente, dels viss personal vid VI. militärbefälsstaben, dels ock erforderlig extra personal. Vad angår den sistnämnda kategorien befatt­ ningshavare anser ämbetsverket, att då det kan förutses att åtskilliga av de extra befattningshavare, som i den nya organisationen kommer att knytas till militärbefälsstaberna, har längre tids anställning i nuvarande organisation och blir erforderliga för överskådlig tid, extra ordinarie an­ ställning snarast möjligt bör beredas minst halva antalet befattningsha­ vare med avlöning från byggnadsanslag.

Kostnadsfrågor

En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den gällande och den föreslagna organisationen har givit till resultat, att avlöningskostna- derna kan beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor, dock icke under övergångstiden. Under denna tid räknar ämbetsverket med att perso­ naluppsättningen måste i viss mån dubbleras i det att arbetsuppgifterna måste överflyttas successivt.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att det givetvis icke är möjligt att med säkerhet bedöma hur den översyn av den centrala organisatio­ nen, som framdeles skall göras, kan komma att ekonomiskt gestalta sig. Vissa förändringar i den centrala organisationen kan emellertid förutses bli nödvändiga för att den totala organisationen skall fungera effektivt. Kostnaderna för den totala fastighetsförvaltningen efter genomförandet av

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

organisatoriska och därmed sammanhängande förändringar i det centrala ämbetsverket förutsättes dock komma att understiga kostnaderna för den nuvarande organisationen. Ämbetsverket understryker, att framlagda be­ räkningar grundar sig på oförändrad byggnadsvolym och att kostnaderna givetvis kommer att variera med volymförändringar och med arten av de byggnadsobjekt, som verksamheten avser.

I fråga om den tekniska personal för regionalorganen, som föreslagits skola upptagas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, anser förvaltningen att resekostnadsersättningar och traktamenten skall be­ stridas från sakanslag. Beträffande omkostnader för sjukvård och expen- ser, hänförliga till nyss nämnda personal, finner ämbetsverket mest ända­ målsenligt att ärenden därom handlägges av vederbörande regionala myn­ dighet och att uppkommande kostnader belastar försvarsgrenarnas anslag till sjukvård och expenser.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att när erfarenheter vunnits av den nya regionala organisationen och denna vunnit stadga det kan visa sig påkallat att med hänsyn till förekommande arbetsuppgifters kvalitet göra jämkningar i löneställningen för en del tjänster.

Organisationens genomförande

Fortifikationsförvaltningen föreslår att den nya organisationen i princip träder i kraft den 1 juli 1956. För organisationens genomförande i perso­ nellt hänseende och med avseende på utflyttningen till de underlydande organen av arbetsuppgifter, som skall överföras dit från det centrala äm­ betsverket, beräknar fortifikationsförvaltningen eu tid av minst ett år. I fråga om tillsättningen av de nya tjänsterna bör gälla att befattnings­ havare, som för närvarande vid regionalt organ innehar viss extra ordi­ narie tjänst, vars motsvarighet ingår i samma organs nya organisation, icke skall anses automatiskt inneha tjänsten i den nya organisationen. Under budgetåret 1956/57 föreslås övergångsvis samtliga befattningsha­ vare, som nu innehar extra ordinarie tjänster, få behålla dessa, oavsett om befattningshavarna skulle kunna inrymmas i de nya personalförteck­ ningarna eller icke, dock under förutsättning att lämpliga arbetsuppgifter kan beredas dem. När samtliga tjänster i den regionala organisationen blivit tillsatta bör det möjliggöras att övergångsvis i extra ordinarie tjänst bibehålla befattningshavare, som tills vidare erfordras med hänsyn till arbetsuppgifterna men som icke kunnat inom ramen för de nya personal­ förteckningarna erhålla sådan tjänst, dock under förutsättning att befatt­ ningshavaren icke, utan förebringande av godtagbara skäl, avböjt att an­ taga extra ordinarie tjänst hos regionalmyndighet.

För att såsom rådgivande organ biträda fortifikationsförvaltningen i samband med tillsättningen av tjänsterna samt vid eventuella entledigan- den av övertalig personal föreslår ämbetsverket att, i likhet med vad som

39

tillämpats vid genomförandet av omorganisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954: 109), en särskild nämnd inrättas. Nämnden bör även utöva förmedlande verksamhet i syfte att be­ reda övertalig personal anställning hos annan statlig myndighet eller på den enskilda arbetsmarknaden. Frågor om ersättningar till övertalig per­ sonal, som icke kunnat beredas sådan anställning, bör få ankomma på nämndens prövning. Vad i övrigt anförts i propositionen 1954: 109 rörande vissa övergångsanordningar bör i tillämpliga delar i huvudsak gälla jäm­ väl beträffande den förevarande omorganisationen.

Yttranden

Överbefälhavaren anför, att fortifikationsförvaltningens förslag i allt väsentligt fyller de krav som från militära, organisatoriska och ekonomiska synpunkter måste ställas på försvarets fastighetsförvaltning samt att för­ slaget därför bör snarast genomföras. En förutsättning för att byggnads- direktören skall kunna ges den ställning i organisationen, som förutsatts, är dock att högkvalificerad ingenjör kan erhållas i lägst den lönegrad som upptagits i förslaget.

Chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet har intet att erinra mot principerna för förslaget.

Statens organisationsnämnd finner de av fortifikationsförvaltningen an­ förda skälen för den regionala organisationens utformning enligt framlagda principer bärande och har intet att erinra mot förslaget i vad avser fördel­ ning av arbetsuppgifter mellan befästningsavdelningen och byggnadsavdel- ningen eller handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnets byggnads- ärenden. Riktlinjerna för byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektionschefen synes nämnden väl avvägda och ägnade att tillgodose bygg­ nadsdirektörens självständighet i tekniskt-ekonomiskt hänseende. Nämn­ den ansluter sig till fortifikationsförvaltningens personalberäkningar för regionalorganen beträffande byggnadsdirektörer, biträdande byggnadsdi- rektörer, vvs- och elingenjörer samt driftingenjörer och framhåller, att nämnden i fråga om behovet av driftingenjörer stöder sig på iakttagel­ ser vid förband där organisation med sådana ingenjörer nu tillämpas. Orga- nisationsnämnden biträder förslaget till utformning av den lokala orga­ nisationen och framhåller att egenregiverksamhet vid lokalmyndigheterna bör i möjligaste mån undvikas. Förslaget tillgodoser bättre och mer all­ sidigt än tidigare förslag kravet på en tekniskt och ekonomiskt sett lämp­ lig lokalförvaltning. Nämnden förutsätter därvid att anläggningar sam­ manföres i förvaltningshänseende i den omfattning förslaget anger. Vid varje militärbefälsstab bör tjänstgöra eu regementsofficer (sektionschef) ävensom kaptener till ett antal av två vid vardera I., IV. och VI. militär - befälsstaberna samt eu vid övriga militärbefälsstaber. Nämnden anser sig i övrigt icke kunna bedöma förslagen till statändringar för fortifikations­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

kårens officerare. Nämnden har icke något att erinra mot vare sig prin­ cipförslaget rörande lokalorganens förseende med fortifikationsutbildade underofficerare eller beräkningen av behovet av förvaltare, fanjunkare och underofficerare i arvodesbefattning. Mot beräkningen av arvodesbefatt- ningar för kasernofficerare har nämnden ingen erinran. Detsamma gäller förslaget beträffande kasernföreståndare vid flygförbanden. Nämnden bi­ träder förslaget om undersökning av behovet av kasernöverfurirer. I frå­ gan om garnisonsvis samordnad maskintjänst framhåller nämnden, att sådan kommer till stånd som en följd av statsmakternas 1955 fattade be­ slut om ändrad organisation av vissa regementen vid garnisonerna i Skövde, Solna och Umeå samt att fortifikationsförvaltningens förslag inne­ fattar samordning av maskintjänsten vid vissa anläggningar i Karlsborg, Stockholm och Uppsala. Med hänsyn till utformningen av fortifikations­ förvaltningens förslag i övrigt och då en garnisonsvis ordnad maskintjänst ytterligare skulle kunna komma i fråga i endast ringa omfattning, anser nämnden sig icke böra ifrågasätta införande därav. Nämnden tillstyrker förslaget till ordnande av maskinpersonalens anställningsförhållanden. Förslaget om fattande av principbeslut att inspektionen av den värmetek­ niska driften överföres från arméintendenturförvaltningen till fortifika- tionsförvaltningen föranleder ingen erinran. Nämnden biträder förslaget om tjänster för skogvaktarpersonal. Organisationsnämnden, som finner de föreslagna tjänsterna inom fortifikationsförvaltningen underlätta ge­ nomförandet av och vara erforderliga vid tillämpningen av den regionala och lokala organisationen samt icke föregripa eventuellt erforderliga änd­ ringar av den centrala organisationen i övrigt, har intet att erinra mot tjänsternas inrättande.

Organisationsnämnden anser, att den föreslagna organisationen kommer att vara betydligt effektivare än den nuvarande och efter genomförandet innebära en kostnadsminskning. Mot riktlinjerna för organisationens ge­ nomförande har nämnden ingen erinran. Nämnden anser angeläget att organisationen snarast genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens förslag.

Försvarets civilförvaltning tillstyrker förslaget att fastighetsförvalt­ ningen vid regionalorganen i princip organiseras inom ramen av sektion.

Civilförvaltningen biträder förslaget att tillämpa lönegraden Cs 10 för byg8nadsdirektör. Inom ämbetsverket har ifrågasatts om icke byggnads- direktören vid åtminstone I. och IV. militärbefäl sstaberna bör placeras i Cs 13. Ämbetsverket motsätter sig dock icke placering i Ce 33 av bygg- nadsdirektören vid V. militärbefälsstaben. Civilförvaltningen delar upp­ fattningen att såsom biträden åt byggnadsdirektörerna bör avses befatt­ ningshavare i Ce 29 och Ce 27 enligt föreslagen fördelning. Tjänstebenäm- ningen bör vara förste driftingenjör. I fråga om behovet av ytterligare teknisk personal vid militärbefälsstaberna anser sig civilförvaltningen

Kiuif/I. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

41

sakna möjlighet bedöma vare sig antalet erforderliga befattningar eller deras lämpliga fördelning på lönegrader men finner försiktigheten böra till en början bjuda en viss återhållsamhet, i vart fall i fråga om tjäns­ ternas extraordinariesättning. Civilförvaltningen, som i förslaget till me­ delsäskanden för budgetåret 1956/57 tillstyrkt utbyte av tjänsten för skog­ vaktare i Ca 17 vid VI. militärbefälsstaben mot tjänst för förste skog­ vaktare i Ca 19, anser med anledning av det föreliggande förslaget om inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17 vid staben, att samma skäl för uppflyttning av den befintliga skogvaktartjänsten icke längre föreligger. I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör därför anstå med uppflyttning av tjänsten. Därest oundgängligt behov av arvodesbefatt- ning för underofficer såsom chef för fortifikationssektions expedition an­ ses föreligga synes det civilförvaltningen tillfyllest att för de kamerala göromålen räkna med tjänster i lägre lönegrad än Ce 19. Civilförvalt­ ningen gör ej erinran mot det principiella förslaget till den lokala orga­ nisationens ordnande. Tanken att på fortifikationskårens stat sammanföra erforderliga beställningar för underofficerare samt att härjämte avse ett antal arvodesbefattningar för kasernunderofficerare (motsvarande) finner civilförvaltningen välgrundad. För att förslagets fördelar skall kunna ut­ nyttjas bättre föreslår civilförvaltningen emellertid, att för samtliga be­ fattningar får utnyttjas antingen aktiv personal eller personal i arvodes- befattning. I anslutning till förslaget att till fortifikationsförvaltningen överföra inspektionen av den värmetekniska driften, framhåller civilför­ valtningen att enligt verkets erfarenheter vissa olägenheter måste anses förknippade med det nuvarande systemet.

I fråga om bedömningen av fortifikationskårens behov av officerare bör en viss försiktighet iakttagas intill dess fortifikationsförvaltningens cen­ trala organisation blivit slutligen klarlagd och ytterligare erfarenheter vun­ nits av den nya regionala och lokala organisationsformen. Fortifikations­ kårens officerskader bör tills vidare begränsas till 46 beställningar med följande fördelning: 1 chef, 3 överstar i Ma 37, 4 överstelöjtnanter i Ma 33, 10 majorer i Ma 30, 18 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener/löjtnanter i Ma 27/23. Med överföring av vissa beställningar till fortifikationsförvalt­ ningens personalförteckning bör tills vidare anstå. Antalet beställningar för förvaltare i Ma 23 bör tills vidare begränsas till 5. Av dessa bör avses en för fortifikationskårens chefsexpedition, två för VI. militärbefälsstaben samt en för vardera Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Beträf­ fande de föreslagna centralt placerade tjänsterna ifrågasätter civilförvalt­ ningen om icke en placering av tjänsterna för byggnadsinspektör i Ce 31 är tillfyllest. Även de för besiktning av elektriska anläggningar avsedda befattningarna föreslås erhålla lägre lönegradsplacering. Frågan om ut­ brytande ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personal­ kontor bör enligt civilförvaltningens mening icke nu slutprövas utan, om så erfordras, lösas provisoriskt.

43

den över tidigare utredningar i ämnet, att militärbefälsstabernas byggnads- organ bör organiseras med helt självständiga avdelningar. Det först­ nämnda förbundet ansluter sig till byråchefen Sjögrens reservationsvis ut­ talade mening i denna fråga. Statsverkens ingenjörsförbund ifrågasätter om behov av militära behovsutredningar uppkommer vid militärbefäls- stab. Flertalet organisationer uttalar, att tjänsterna för byggnadsdirek- törer och byggnadsinspektörer bör placeras i Cp 13. Vidare framföres önskemål om att av rekryteringsskäl inrättas ytterligare tjänster i Ce 29 eller Ce 27 vid I., III., V. och VI. militärbefälsstaberna. Statsverkens ingen­ jörsförbund och försvarets civila tjänstemannaförbund anser lönesätt­ ningen för vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben (Ce 23) alltför låg. Det sistnämnda förbundet finner inrättandet av ett personal­ kontor vid administrativa byrån utgöra en angelägen förstärkning av orga­ nisationen. Arbetsledareförbundet anser att egenregiverksamhet bör be­ drivas i en omfattning, som med utgångspunkt från noggranna själv­ kostnadskalkyler befinnes lämplig.

Svenska officersförbundet, svenska under of ficersförbundet och försvarsväsendets underbefälsförbund har i huvudsak intet att erinra mot för­ slaget.

Departementschefen

Frågan om den militära fastighetsförvaltningens ordnande i regional och lokal instans bär nu varit föremål för utredningar i mer än femton år. Jag vill erinra om att den avsedda omorganisationen utgör ett kom­ plement till den omorganisation av den centrala fortifikations- och bygg­ nadsverksamheten, som beslöts av 1947 års riksdag. Den nuvarande re­ gionala och lokala organisationen lider av bristande enhetlighet, otill­ fredsställande anpassning till den centrala organisationen och bristfälliga resurser, vilket allt måste ogynnsamt påverka det ekonomiska utfallet av den totala verksamheten. Det nu framlagda förslaget synes mig innebära tillbörlig garanti för att de sammanlagda kostnaderna för organisationen skall vid oförändrad byggnadsvolym icke blott hålla sig inom nuvarande ram utan kunna ej oväsentligt nedbringas. Då förslaget jämväl i övrigt synes väl ägnat att med endast smärre jämkningar läggas till grund för ett beslut om omorganisation anser jag det i likhet med överbefälhavaren och statens organisationsnämnd angeläget att staten snarast tillgodogör sig de vinster, som följer av förslagets genomförande.

De av fortifikationsförvaltningen anförda skälen, såväl militärt betingade som allmänna lämplighetsskäl, för att vid samtliga militärbefälsstaber orga­ nisera fortifikationssektion synes mig beaktansvärda. Genom de av ämbets­ verket angivna, enligt min mening lämpligt uppdragna allmänna riktlin­ jerna för fördelning av arbetsuppgifter och ansvar inom sektionens ram mellan fortifikationsofficeren såsom sektionschef och den civile byggnads-

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

45

som icke utnyttjas av trupp, i .förvaltningshänseende överföres till annan myndighet. En i vissa delar samordnad förvaltningsverksamhet i Stock­ holm föreslås även. Jag vill erinra om att en viss samordning av fastighets­ förvaltningen kommer till stånd å garnisonsorterna Skövde, Solna och Uipeå såsom en direkt följd av 1955 års riksdagsbeslut om ändrad organisation av vissa där belägna förband. Ämbetsverket räknar med att byggnadsverk­ samhet i egen regi icke skall förekomma i sådan omfattning, att särskilda garnisonsorgan erfordras i den normala organisationen. Vid behov skall enligt förslaget egenregiavdelningar inrättas vid militärbefälsstaberna. Genom förslaget och den utveckling frågan undergått uppnås i väsentliga delar den av mig eftersträvade samordningen av förvaltningsverksamheten. Jag har därför ingen erinran mot förslaget men vill understryka, att varje ytterligare möjlighet att på lämpligt sätt sammanföra den lokala förvalt­ ningsverksamheten bör tillvaratagas.

Jag har intet att erinra mot att anordningen med kasernofficerare i ar- vodesbefattning bibehålies i nuvarande omfattning och att nya sådana ar­ vodesbefattningar inrättas enligt förslaget. Såsom biträden åt arméför­ bandens kasernofficerare bör avses underofficerare. Förslaget att i forti­ fikationskåren organisatoriskt sammanföra erforderliga underofficersbe­ ställningar samt att avse ett antal arvodesbefattningar för pensionerade fortifikationsunderofficerare anser jag innebära påtagliga fördelar i flera avseenden. Jag har därför intet att invända mot förslaget i princip. Det av fortifikationsförvaltningen härvid förutsatta utbytet av förrådsmästar- tjänsterna vid försvarsområdesstaberna mot underofficersbeställningar bör dock genomföras först i mån av uppkommande vakanser. Vissa av de nu­ varande förrådsmästarna torde äga sådana kvalifikationer, att de efter ut­ bildning kan antagas till fortifikationsunderofficerare. I fråga om övriga förrådsmästare bör i första hand eftersträvas att bereda dem civil pensions- berättigande anställning inom annat arbetsområde. Förrådsmästare, som under omorganisationsperioden icke kunnat sålunda omplaceras, bör enligt min mening kunna erhålla extra ordinarie anställning i innehavande be­ fattning, dock givetvis icke om han utan godtagbara skäl avböjt erbjuden pensionsberättigande anställning inom annat område. Civilförvaltningens förslag att för underofficerarna i fanjunkargrad avse alternativt beställ­ ningar på aktiv stat eller arvodesbefattningar för pensionerad personal anser jag mig icke böra biträda. Jag godtager fortifikationsförvaltningens beräkning av antalet erforderliga fanjunkarbeställningar (46) och arvodes­ befattningar (21). Arvodesbefattningarna bör av skäl, som anförts av for­ tifikationsförvaltningen, ställas till ämbetsverkets förfogande för avsedda ändamål. Jag räknar med inrättande av tjänster för kasernföreståndare i Ce 19 vid F 8, F 9, F 10 och F 11. I avbidan på närmare undersökningar genom organisationsnämndens försorg är jag icke nu beredd att taga ställ­ ning till behovet av beställningar för kasernöverfurir. Mot förslagen om

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

47

för byggnadsinspektör inrättas. — Jag är på de av fortifikationsförvalt- ningen anförda skälen för min del beredd godtaga förslaget om inrättande av två tjänster för byråingenjör i Ce 25 för besiktning av elektriska anlägg­ ningar. Två för byggnadsbyråns elektrosektion avsedda tjänster i samma lönegrad med avlöning från byggnadsanslag kan härvid indragas.

Tillräckliga skäl har enligt min uppfattning anförts för utbrytande ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor och in­ rättande av en tjänst för byrådirektör i 31 lönegraden såsom chef härför. Tjänsten bör dock tills vidare inrättas som extra. I anslutning till vad civilförvaltningen anfört anser jag att frågan om kontorets uppbyggnad bör särskilt uppmärksammas vid översynen av ämbetsverkets organisation.

Viss å förteckning för platsbefälet i Karlsborg upptagen personal med avlöning från byggnadsanslag bör i avvaktan på närmare undersökning av behovet alltjämt avlönas från byggnadsanslag. Tjänsterna bör över­ föras till förteckning för Lv 1. I övrigt bör lön till extra ordinarie personal utgå från avlöningsanslag.

De av fortifikationsförvaltningen i stort angivna åtgärderna för lokal samordning av den fasta maskintjänsten finner jag ändamålsenliga. Någon ytterligare samordning av maskintjänsten finner jag icke anledning påyrka. Personalorganisationen vid garnisonsförbanden bör därför bringas i över­ ensstämmelse med vad som gäller för ensamliggande förband i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag. Mot en sammanslagning av ma­ skinanläggningen för f. d. Lv 3 in. fl. byggnader i Stockholm med förvalt­ ningens maskinanläggning eller mot personalberäkningen för den nya an­ läggningen har jag intet att erinra.

Ansvaret för att de totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets anläggningar hålles på lägsta möjliga nivå bör enligt min mening hållas samlat hos fortifikationsförvaltningen. Först därigenom blir det möjligt att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning av kostnader för bränsle, maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner som byggnader. Prin­ cipbeslut bör därför nu fattas om överförande från arméintendenturför- valtningen till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av den värmetek­ niska driften.

Genomförandet av den nya organisationen bör taga sin början den 1 juli 1956. I likhet med fortifikationsförvaltningen räknar jag med en viss övergångstid, under vilken särskilda personalanordningar, såsom bibehål­ lande i tjänst av övertalig personal, kan bli erforderliga. Jag förutsätter att dylika anordningar skall få vidtagas i huvudsak enligt förvaltningens förslag. I det följande kommer jag att redogöra för de arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på en med stöd av den 10 februari 1956 läm­ nat bemyndigande tillsatt personalnämnd för försvaret. Vissa av de åt­ gärder, som enligt fortifikationsförvaltningen bör ankomma på en särskild nämnd, kommer att åvila denna personalnämnd.

48

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

besluta, att försvarets fastighetsförvaltning skall omorgani­ seras efter i huvudsak de riktlinjer, som av mig i det före­ gående angivits.

Det torde ta ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser, som motiveras av uppkommande minskning av kostnaderna för personal med avlöning från byggnadsanslag.

[

3

]

Försvarets musikorganisation

I propositionen 1955: 110 (s. 103 och 104) lämnade jag en kortfattad redogörelse för verkställda utredningar rörande försvarets musikorganisa­ tion. överbefälhavaren hade under år 1954 föranstaltat om en utredning i ämnet och på hösten samma år framlagt ett på utredningen grundat för­ slag om den framtida utformningen av militärmusiken. Förslaget inne­ bar bland annat en förstärkning av musikkårernas såväl personella som instrumentala sammansättning ävensom förändringar beträffande perso­ nalens utbildning in. in. I fråga om organisationens omfattning framlades i utredningen två olika alternativ. Båda alternativen innebar en väsentlig minskning av antalet musikkårer. Enligt det ena alternativet (I) skulle de rent militära behoven bli tillgodosedda, medan det civila musiklivet icke i nämnvärd utsträckning skulle kunna erhålla stöd av militärmusi­ ken. Enligt det andra alternativet (II), som icke innebar en lika långt gående inskränkning av musikkårernas antal, skulle även de civila intres­ sena kunna tillgodoses i väsentlig utsträckning, överbefälhavaren för­ ordade alternativ II och föreslog att kostnaderna skulle fördelas mellan fjärde och åttonde huvudtitlarna. I nämnda proposition uttalade jag, att jag icke kunde ansluta mig till någotdera alternativet men att jag i princip anslöt mig till överbefälhavarens synpunkter i fråga om den lämpliga stor­ leken och den instrumentala sammansättningen av musikkårerna. Enligt min mening borde militärmusiken ges en sådan organisation att nämnda synpunkter blev i huvudsak tillgodosedda, och jag uttalade min avsikt att uppdraga åt överbefälhavaren att framlägga förslag till en dylik orga­ nisation, därvid alla möjligheter att sänka de nuvarande kostnaderna borde tillvaratagas.

I enlighet härmed bemyndigades överbefälhavaren den 3 juni 1955 att tillkalla högst fem utredningsmän för att — med beaktande av vad jag anfört i frågan vid anmälan av propositionen 1955:110 — utarbeta för­ slag till ny musikorganisation inom försvaret. Den med stöd härav till­

49

satta utredningen1, som antagit namnet 1955 års militärmusikutredning, har utarbetat ett betänkande med förslag i fråga om militärmusikens upp­ gifter, instrument- och personalsammansättning, militärmusikorganisatio­ nens omfattning, kårernas fördelning m. m. överbefälhavaren har med skrivelse den 22 november 1955 överlämnat betänkandet jämte eget för­ slag i ämnet. Utredningen fortsätter sitt arbete och avser att, sedan ställ­ ning tagits till det nu föreliggande betänkandet, framlägga förslag i fråga om personalens utbildning, regler för kårernas användning, repertoar­ frågan m. m.

Över nu föreliggande betänkande har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, statens lönenämnd, musikaliska akademien, Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) och Tjänstemännens cen­ tralorganisation (TCO).

Innan jag upptager överbefälhavarens och utredningens förslag samt av­ givna yttranden till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för nuvarande organisation.

Nuvarande organisation

Genom 1942 års försvarsbeslut fick den militära musikorganisationen i huvudsak sin nuvarande utformning. För tilldelning av musikkårer till de militära förbanden tillämpades härvid i stort sett den principen, att det inom varje förläggningsort skulle finnas en musikkår. Antalet musik­ kårer i den nuvarande organisationen uppgår till 43. Dessa fördelar sig på fyra olika typer, typ I, II och III samt typ flottan. De olika kårtyperna har följande sammansättning.

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1956

Lönegrad

Antal beställningar

Beställning

typ I

typ II

typ III

typ flottan

Musikdirektör.......................................

Ma 27 el. Ma 23/19

1

1

1

1

Musikfanjunkare (motsv.) ...............

Ma 19

3

2

2

)

10

Musiksergeant (motsv.) ...................

Ma 16

7

4

3

Musikfurir...........................................

Me 11/10 10

7

5 12

Musikkorpral (motsv.).....................

Mha 2

4

2

i

2

Musikvicekorpral och menig (motsv.) Mha 1

8

5

3

7

Musikelev.............................................

Särskilda föreskrifter

3

1

2

6

Summa

36 22 17 38

Kårerna är fördelade på de tre försvarsgrenarna enligt följande sam­ manställning.

1 Byrådirektören U. S. Rosenblad, tillika ordförande, musikinspektören I. A. S. Gus­ tafsson, kaptenerna S. N.-E. Ljungqvist och A. A. Persson samt förvaltaren A. E. W. Nyman. Sedan Persson erhållit begärt entledigande, ersattes han av kaptenen Å. J. Kahlin.

4—100 66

Fi i han g till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

51

ser ha stor betydelse. Sålunda konstateras att militärmusiker ofta tjänst­ gör som musiklärare i skolor och inom det frivilliga bildningsarbetet samt som ledare för amatörmusikorkestrar. Vidare utnyttjar cirka 60 % av de till Sveriges orkesterföreningars riksförbund anslutna orkesterföreningarna stadigvarande fast anställda militärmusiker vid sin orkesterverksamhet. Utredningen framhåller, att de militära musikerna även framdeles bör få möjlighet att fortsätta denna verksamhet till det civila musiklivets fromma.

Instrunientsummansättning m. m.

Utredningen påpekar ett flertal brister i instrumentsammansättningen m. m. inom nuvarande musikkårer. En svensk militärmusikkår har för närvarande en stämbesättning bestående av flöjt, klarinetter, valthorn, kornetter, trumpeter, tenorbasuner, euphonium, bastubor, solotrumma och bastrumma samt, de två största kårtyperna, även tromboner. Denna sammansättning anses icke motsvara nuvarande krav i fråga om klang­ färger ni. m. Enligt utredningen saknar den också motsvarighet inom andra kulturländers militärmusik, vilket medför att den rikhaltiga inter­ nationella repertoar, som finnes i tryck, icke kan användas av de svenska militärmusikkårerna. Med hänsyn till militärmusikens uppgifter anses starka skäl föreligga för att göra musikkårerna lämpade att framträda även i besättningar med stråkinstrument. Utredningen biträder de för­ bättringsförslag, som i denna del framlades i den genom överbefälhava­ ren år 1954 verkställda utredningen. I 1954 års utredning konstaterades, att militärmusikkårer av typ III måste utdömas med hänsyn till att deras spelbara numerär var för liten för att tillåta en sådan stämbesättning, som från musikalisk synpunkt var nödvändig, om biåsorkestern konst­ närligt skulle kunna hävda sig inom det nutida musiklivet. Enligt utred­ ningen borde endast finnas två typer av musikkår, benämnda typ I och typ II. Beträffande instrumentsammansättningen vid dessa kårer inne­ bar förslaget vissa förbättringar i förhållande till de befintliga kårerna. Dessa förbättringar innebar i huvudsak, att oboer, fagotter, saxofoner och tromboner infördes, att kornetterna utbyttes mot pistoner samt att tenor­ basunerna utgick. Varje musiker avsågs erhålla utbildning på ett biinstru­ ment, vilket företrädesvis skulle vara stråkinstrument. Härigenom skulle musikkårernas möjligheter att utföra orkestermusik komma att öka. Av­ sikten var också att kårerna för utförande av viss musik skulle kunna upp­ träda delade.

Även 1955 års utredning föreslår sålunda att endast två typer militär­ musikkårer skall finnas. För stämbesätlningen erfordras 38 man mot nu­ varande 32 man i den större kåren, typ I, och 27 man mot nuvarande 20 man i den mindre, typ II. Utredningen föreslår för sin del att varje musiker skall vid sidan av sitt huvudinstrument kunna traktera två bi­ instrument, i allmänhet ett blås- och ett stråkinstrument.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

är

1956

53

avlägga militär musikdirektörsexamen efter sammanlagt fyra års studier vid högskolan. Med hänsyn till personalstaternas uppbyggnad lär beford­ ran till musikunderofficer icke kunna påräknas i omedelbar anslutning till avslutad utbildning vid musikhögskolan.

Utredningen uttalar vidare att det är angeläget att musikpersonalen garanteras en i möjligaste mån tryggad framtid. Utredningen har därför i sitt förslag till personalsammansättning utgått från att rekryteringen skall begränsas till att täcka beräknade och förutsedda avgångar bland underofficerare och furirer. Man har dock räknat med cirka 50 % gall­ ring och frivillig avgång under de tre första anställningsåren, d. v. s. för elever och aspiranter. Viss frivillig avgång beräknas ske även efter furirs- utnämningen. För att i möjligaste mån få en jämn befordringsgång före­ slås att personalen inom varje försvarsgren sammanföres till en beford- ringsenhet. För närvarande utgör i princip varje enskild kår befordrings- enhet. Utredningen har funnit det lämpligt att räkna med befordran till sergeant vid 28 och till fanjunkare vid 40 års ålder. Därvid räknar utred­ ningen — i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande av- gångsåldern för militära befattningshavare — med en pensionsålder av 55 år för musikunderofficerare.

Personalbehovet inom varje kår av typ I beräknas till en musikdirektör, 39 underofficerare och furirer samt för rekrytering av dessa fyra aspi­ ranter och tre elever. Motsvarande personalbehov för kår av typ II ut- göres av en musikdirektör, 28 underofficerare och furirer samt tre aspi­ ranter och två elever. Med hänsyn till musikernas bortovaro från kåren, bland annat för studier vid musikhögskolan, har antalet underofficerare och furirer föreslagits till en man utöver det antal som erfordras för stäm­ besättningen.

Sammansättningen av samt lönekostnaden för de föreslagna typerna av musikkårer framgår av följande tablåer.

Typ I (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad Årslön Antal

Total lönekostnad

Musikdirektör......................................... Ma 27

18 844

1

18 844

Musikfanjunkare (motsv.)................. Ma 19

12 144

14

170 016

Musiksergeant (motsv.).....................

Ma 16

10 776

13

140 088

Musikfurir .............................................

Me 11/10

9 008

12

108 096

Musikaspirant ....................................... Mf 7

7 432

4

29 728

Musikelev...............................................

900

3

2 700 469 472

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Typ II (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad Årslön Antal

Total lönekostnad

Musikdirektör ....................................... Ma 27 el. 16 976

1

16 976

23/19

Musikfanjunkare (motsv.)................. Ma 19

12 144

10

121 440

Musiksergeant (motsv.)..................... Ma 16

10 776

9

96 984

Musikfurir............................................. Me 11/10 9 008

9

81 072

Musikaspirant....................................... Mf 7

7 432

3

22 296

Musikelev...............................................

900

2

1 800 340 568

Musikorganisationens omfattning in. m.

Utredningen beräknar att den totala årskostnaden för musikorganisa­ tionen skulle nästan fördubblas, därest nuvarande musikkårer ersattes med kårer av de nya typerna. För att undvika en dylik kostnadsökning måste antalet kårer reduceras. Enligt utredningens beräkningar finnes ut­ rymme endast för 22 musikkårer, vilket innebär en minskning med 21 kårer i förhållande till nuvarande organisation.

I fråga om musikkårernas placering har utredningen utgått från att varje musikkår skall kunna betjäna en räjong, vari ingår flera förband, i allmänhet tre å fem. Samtliga förband bedömes kunna erhålla musik i ungefär samma omfattning som tidigare. Vidare har utredningen räknat med att musikkårerna även i fortsättningen skall spela utanför förbanden. Vid uppdelning av landet i räjonger har hänsyn tagits bland annat till för­ bandens belägenhet, antalet förband och dessas storlek, representations- behovet samt musikkårens betydelse för det allmänna musiklivet. Den föreslagna uppdelningen i räjonger, musikkårernas geografiska placering, anslutning till förband och försvarsgrenstillhörighet framgår av följande sammanställning. De för Göteborgs- och Stockholmsområdena avsedda kå­ rerna, sammanlagt fyra, skall enligt utredningen utgöras av föreslagen typ I, medan återstoden, 18 kårer, skall utgöras av föreslagen typ II.

I den nya organisationen erfordras enligt utredningen beställningar för 1 musikinspektör i Ma 33, 4 musikdirektörer av 1. graden i Ma 27, 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 236 musik­ fanjunkare (flaggunderofficerare) i Ma 19, 214 musiksergeanter (under­ officerare av 2. graden) i Ma 16, 210 musikfurirer i Me 11/10 och 70 musik- aspiranter i Mf 7. Befattningen som musikinspektör skall enligt utred­ ningen icke längre vara förenad med befattning som musikdirektör. An­ talet musikelever beräknas till 48. Sammanlagt skulle personalbehovet så­ ledes uppgå till 801 man. Härjämte erfordras ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Enligt utredningen bör militärmusiken organiseras försvarsgrensvis.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

55

Räj ong

Förband inom räjongen

Musikkåren förlägges

Försvars-

i (ort)

vid (förband)

grenstillh.

Bodenområdel

I 19, A 8, Lv 7, Ing 3,

S 1 B, JS, F 21

Boden

I 19 Armén

Umeåområdet

120, K 4

Umeå

120

»

Sollefteåområdet

121, Lv 5, T 3, KAS

Sollefteå

I 21

»

Östersundsområdet

15, A 4, F 4

Östersund 15

»

Gävle-Dalaområdet 113, 114, F 15

Falun

I 13

»

Bergslagsområdet

12, 13, A 9, Art SS

Karlstad

I 2

»

Skövde-Karlsborgs-

området

K 3, P 4, Lv 1, SI Sk,

T 2, F 6

Skövde

P 4

»

Uddevalla—Såtenäs-

I 17, F 7

Uddevalla

I 17

»

området

ÖSG el. KA 4

Göteborgsområdet

A 2, Lv 6, ÖSG, KA 4, F 9

Göteborg

Marinen

Borås-Jönköpings-

området Halmstadsområdet

I 15, A 6

Borås

I 15

Armén

I 16, F 5, F 10, F 14

Halmstad

F 14

Flygvapnet

Kristianstad-Hässle-

I 6, P 2, A 3, T 4

Kristianstad

16 Armén

holmsområdet

I 7

Södra Skåneområdet

17, Lv 4

Ystad

»

Karlskronaområdet

FSK, KA 2, F 12, F 17

Karlskrona

FSK

Marinen

Smålandsområdet

I 11, I 12, Ing 2

Eksjö

112

Armén

Gotlandsområdet

I 18, A 7, KA 3

Visby

I 18

»

Östgötaområdet

I 4, Lv 2, T 1, F 3, F 13

Linköping I 4

»

Mälarområdet

Pl, P3, Fl, F 11, FCS

Strängnäs

P 3

»

Uppsalaområdet

18, Lv 3, InfSS, LvSS,

F 16, F 20, AUS, FL

Uppsala

F 16 Flygvapnet

Stockholmsområdet

II, Kl, Al, Ing 1, SI,

KS, InfKS, TygS, ÖSS, KA 1, KSS, BergaS, F2, F8, F 18

Stockholm Solna Barkarby

ÖSS I 1 F 8

Marinen Armén Flygvapnet

Som personalkårchef bör ianspråktagas någon befintlig befattningshavare, som försvarsgrenschef äger utse.

Sammanfattande kostnadsberäkningar

De årliga lönekostnaderna för den föreslagna musikorganisationen be­ räknas till 8 150 000 kronor. Härtill kommer kostnaderna för inkvarte­ ring, förplägnad och beklädnad för därtill berättigad personal. Dessa kost­ nader beräknas till cirka 90 000 kronor för år. Rese- och traktaments- kostnader beräknas uppgå till i runt tal 225 000 kronor för år. För an­ skaffning och underhåll av musikmateriel räknar utredningen med en år­ lig kostnad av 100 000 kronor. Kostnaderna för sjukvård uppskattas till cirka 75 000 kronor för år. De sammanlagda årskostnaderna skulle så­ ledes uppgå till (8 150 000 + 90 000 + 225 000 + 100 000 + 75 000 =) 8 640 000 kronor. Motsvarande kostnader för den nuvarande organisa­ tionen har, som förut nämnts, beräknats till 8 675 000 kronor.

Med hänsyn till att flertalet musikkårer skall betjäna förband ur mer än en försvarsgren föreslår utredningen, att de årliga kostnaderna för musikorganisationen redovisas gemensamt under ett avlönings- och ett om- kostnadsanslag. Kostnaderna för vissa naturaförmåner anses dock böra belasta vederbörande anslag inom respektive försvarsgren.

57

Statskontoret uttalar, att den av utredningen förordade begränsningen av försvarets musikorganisation icke kan anses tillfyllest. Ämbetsverket biträder icke heller förslagen om utökning av antalet underofficei sbeställ­ ningar och om inrättande av en särskild beställning för musikinspektör.

Enligt ämbetsverket torde i den nya organisationen finnas möjligheter att förlägga den musikaliska underofficersutbildningen till förbanden.

Musikaliska akademien och SOR avstyrker utredningens förslag rörande omfattningen av musikorganisationen. Ett genomförande av förslaget an­ ses få menliga konsekvenser för det civila musiklivet i landet.

SOR uttalar, att det borde finnas möjligheter att åvägabringa en för­ delning av musikerbeställningarna och en spridning av kårerna på sådant sätt, att landsortens musikintressen blir i mindre grad lidande utan att därför huvudsynpunkterna i militärmusikreformen behöver eftersättas. Med något mindre kårtyper vid förbanden i allmänhet och en reducering av antalet musikerbeställningar i storstäderna skulle, anför förbundet, ut­ rymme kunna vinnas för bibehållande av ytterligare ett icke obetydligt antal kårer på olika platser i landet.

Dessa av SOR framförda synpunkter delas av musikaliska akademien, som tillstyrker ett av lärarrådet vid musikhögskolan utarbetat förslag till musikorganisation inom försvaret. Detta förslag innebär följande. Stäm­ besättningen av kårerna begränsas till 37 instrument för kår typ I och 23 instrument för kår typ II. Begränsningen medför i huvudsak att antalet klarinetter inskränkes i förhållande till vad militärmusikutredningen före­ slagit. Med utgångspunkt i det nu anförda beräknas personalbehovet för en kår av typ I till 1 musikdirektör, 37 underofficerare och furirer samt för rekrytering av dessa 4 aspiranter och 3 elever. Motsvarande personal­ behov för en kår av typ II beräknas till 1 musikdirektör, 23 underoffice­ rare och furirer samt 2 aspiranter och 2 elever. Antalet kårer av typ I begränsas till en, avsedd att förläggas till Stockholmsområdet, och samt­ liga övriga kårer kommer således att vara av den mindre typen. Perso­ nalen sammanföres i en för försvaret gemensam personalkår, underställd en myndighet inom försvaret.

Genom en dylik fördelning mellan de olika kårtyperna samt genom den föreslagna kårsammansättningen beräknas det vara möjligt att inom ramen för de totala årliga lönekostnader, som beräknats för den av militärmusik­ utredningen föreslagna organisationen, utöka antalet musikkårer med sex. Det sammanlagda musikerbehovet skulle därvid uppgå till 801 man jämte musikinspektören. Nämnda sex kårer bör enligt akademien med hänsyn till det civila musiklivets intressen förläggas till Sundsvall, Örebro, Väs­ terås, Jönköping, Växjö och Kalmar.

Musikaliska akademien anför bland annat, att den av akademien för­ ordade instrumentuppsättningen i kårerna inte tillåter den i och för sig önskvärda koriska besättningen av de viktiga klarinettstämmorna, men

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

59

för det civila musiklivet. Akademien har för sin del föreslagit vissa be­ gränsningar av personalstyrkan vid varje kår i förhållande till vad ut­ redningen föreslagit samt räknat med en nedskärning av antalet kårer, typ I, till en. Därvid har akademien emellertid förutsatt att totala an­ talet kårer samtidigt utökas från de av utredningen föreslagna 22 till 28, för vilket antal utrymme skulle finnas inom ramen för nuvarande kost­ nader.

För egen del vill jag understryka betydelsen av att påtalade och sedan länge befintliga brister i försvarets nuvarande musikorganisation snarast avhjälpes. Vid utformningen av en ny organisation torde emellertid icke endast försvarets behov utan jämväl det civila musiklivets intressen böra beaktas. Det har i det föregående erinrats om de betydelsefulla insatser som de enskilda militärmusikerna gör i vårt lands allmänna musikliv. Organisationen torde böra utformas så att en dylik verksamhet även fram­ deles möjliggöres. På grund härav anser jag mig med stöd av akade­ miens uttalande böra föreslå en musikorganisation, som jämfört med ut­ redningens förslag bland annat innebär en utökning av antalet kårer på bekostnad av de enskilda kårernas personella numerär. Härigenom blir de civila intressena bättre tillgodosedda utan att nuvarande kostnader be­ höver överskridas. Likväl åstadkommes väsentliga förbättringar i för­ hållande till nuläget beträffande den instrumentala sammansättningen och befordringsförhållandena.

I likhet med utredningen föreslår jag, att musikorganisationen i fort­ sättningen skall omfatta två typer av kårer, typ I och typ II. När det gäller stämbesättningen inom musikkårerna torde en såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning vara erforderlig om militärmusiken skall kunna uppfylla de krav, som det moderna musiklivet ställer. I enlighet härmed föreslår jag att musikkårerna tillföres i huvudsak de instrument, som ut­ redningen föreslagit. Med stöd av musikaliska akademiens yttrande an­ ser jag det emellertid vara möjligt att något begränsa det av utredningen föreslagna antalet instrument och därmed även den för stämbesättningen erforderliga personalen inom varje kår utan att därigenom den musika­ liska effekten i någon högre grad försämras. Beträffande kår av typ I biträder jag i detta avseende akademiens förslag, vilket i förhållande till vad utredningen föreslagit innebär en minskning av antalet klarinetter med eu och således en minskning av personalbehovet för stämbesätt­ ningen till 37 man. För stämbesättningen av kår, typ II, räknar akade­ mien med 23 man mot av utredningen föreslagna 27 man. Minskningen drabbar huvudsakligen klarinettstämmorna. Därjämte föreslår akademien bland annat en reducering av föreslagna två tromboner till en. Då det, såsom framgår av vad utredningen anfört, måste förutsättas att kårerna skall kunna uppträda delade anser jag det emellertid vara nödvändigt att räkna med två tromboner i varje kår av förevarande typ. Utan att i övrigt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

61

tionen bör ha, gör sig de civila intressena särskilt gällande. Ett genom­ förande av utredningens förslag skulle medföra att det allmänna musik­ livet på flera orter komme att äventyras genom att de värdefulla insatserna från enskilda militärmusiker icke längre skulle kunna påräknas. Den av mig förordade personaluppsättningen av kårerna gör det möjligt att utan stegring av nuvarande kostnader något utöka det föreslagna antalet kårer. Jag finner det synnerligen angeläget att tillvarataga dessa möjligheter. I kostnadsbegränsande syfte bör även övervägas om inte antalet kårer av typ I kan nedbringas i förhållande till vad utredningen föreslagit. Denna har räknat med tre kårer av den större typen i Stockholm och eu dylik kår i Göteborg. För de uppgifter av representativ art m. m., som åvilar militärmusiken i huvudstaden, bör det enligt min mening vara tillräckligt att räkna med en kår av den större typen, om därjämte två kårer av den mindre typen förlägges till denna stad. I likhet med akademien räknar jag vidare med att för Göteborg avses en kår av typ II. Jag föreslår så­ ledes att antalet kårer av typ I begränsas till en. Den för Stockholm av­ sedda större kåren bör hänföras till armén och anslutas till Svea livgarde. Kåren i Göteborg bör hänföras till marinen och anslutas till Älvsborgs kust­ artilleriregemente. Då emellertid denna kår kan väntas i stor utsträckning komma att fullgöra representativa uppgifter m. in. för flottans del, bör musikerna vid dylika tillfällen uppträda i flottans uniformer. Med den an­ givna begränsningen av antalet kårer, typ I, finnes inom ramen för nuva­ rande kostnader utrymme för sammanlagt 26 kårer. Jag föreslår på förut angivna skäl att antalet musikkårer fastställes till detta antal, varav 25 kårer av typ II. Av dessa 26 kårer bör 22 få den placering med anknyt­ ning till förband och försvarsgren, som framgår av tablån å s. 55, dock med beaktande av vad jag nyss sagt om kåren i Göteborg. De övriga fyra kårerna bör med hänsyn tagen främst till de civila musikintressena pla­ ceras i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö och förläggas till respek­ tive Västmanlands flygflottilj, Livregementets grenadjärer, Smålands ar­ tilleriregemente och Kronobergs regemente. Utredningen har närmare an­ givit de förband, som varje av utredningen föreslagen musikkår skall be­ tjäna. Därest musikorganisationen ges den omfattning, som jag föreslagit, torde vissa jämkningar få vidtagas i denna räjongindelning.

Personalbehovet för denna musikorganisation uppgår till 1 musikdirek­ tör av 1. graden i Ma 27, 25 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 213 musikfanjunkare (motsvarande) i Ma 19, 212 musik­ sergeanter (motsvarande) i Ma 16, 212 musikfurirer i Me 11/10, 79 musik- aspiranter i Mf 7 och 53 musikelever. Av beställningarna för musik­ direktör i Ma 27 eller Ma 23/19 bör högst 12 få vara placerade i Ma 27. Vidare erfordras en musikinspektör, vilken skall ha ansvaret för utbild­ ningen och tjänstgöra som rådgivare i personalfrågor in. m. Dessa arbets­ uppgifter torde komma alt bli av sådan omfattning att befattningen icke

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

längre bör vara förenad med musikdirektörsbefattning. Utredningen har föreslagit en uppflyttning av musikinspektörsbeställningen från Ma 30 till Ma 33. I likhet med lönenämnden m. fl. remissmyndigheter kan jag emel­ lertid icke tillstyrka en dylik uppflyttning utan räknar med oförändrat Ma 30. Inberäknat musikinspektören uppgår det totala musikerbehovet till 796 man. Jag räknar icke med någon särskild biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

I likhet med utredningen räknar jag med att militärmusiken organi­ seras försvarsgrensvis. Personalkårcheferna torde såsom utredningen före­ slagit få utses av försvarsgrenscheferna.

Beträffande frågan om årskostnaderna för musikorganisationen torde först få erinras om att jag vid anmälan av propositionen 1955: 110 fram­ höll önskvärdheten av att om möjligt kunna sänka nuvarande kostnader. Utredningens förslag innebär också enligt i det föregående återgivna be­ räkningar en minskning med cirka 35 000 kronor. Den av mig föreslagna organisationen omfattar en personalstyrka som antalsmässigt något under­ stiger den av utredningen föreslagna och torde, med hänsyn härtill samt till proportionerna mellan de olika kategorierna av beställningar, fullt genomförd komma att medföra en minskning av nuvarande årliga kost­ nader med cirka 200 000 kronor. En ytterligare kostnadsminskning hade givetvis varit önskvärd men är icke möjlig att åstadkomma, om erforder­ liga förbättringar av befordringsförhållandena m. m. skall kunna genom­ föras och de civila musikintressena någorlunda tillgodoses.

Utredningen har föreslagit att de årliga kostnaderna för musikorga­ nisationen skall redovisas gemensamt för de tre försvarsgrenarna å ett av­ lönings- och ett omkostnadsanslag. För egen del har jag icke funnit skäl att härvidlag föreslå någon ändring av nuvarande system, enligt vilket avlöningskostnaderna bestrides från försvarsgrenarnas allmänna avlö- ningsanslag, rese- och traktamentskostnaderna från reseanslagen etc. Ett bibehållande av detta redovisningssystem torde, därest militärmusiken organiseras försvarsgrensvis, vara det mest ändamålsenliga. Musikperso­ nalen inom varje försvarsgren bör uppföras under en gemensam rubrik å vederbörlig personalförteckning.

Den nya organisationen med en moderniserad stämbesättning erfordrar, som utredningen anfört, en icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstru­ ment. Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till cirka 800 000 kronor, vilket belopp föreslagits skola uppdelas på fyra år. Utredningen har räknat med att erforderliga medel skall anvisas under ett särskilt reservationsanslag. Civilförvaltningen har däremot föreslagit att arméns musikfond skall tagas i anspråk för detta ändamål. Sedan riksdagens år 1954 församlade revisorer föreslagit en avveckling av denna fond, har riksdagen (SU 1955:119; rskr. 1955:272) bemyndigat Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som erfordras för en avveckling av bland andra före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

63

varande fond, uppgående till cirka 1,3 miljon kronor. Av skäl, som an­ givits i Kungl. Maj :ts skrivelse nr 35 till innevarande års riksdag, före­ ligger emellertid ännu icke något Kungl. Maj :ts beslut härom. Av samma skäl är jag icke nu beredd att tillstyrka civilförvaltningens förslag utan föreslår i likhet med utredningen, att för nästa budgetår anvisas ett sär­ skilt reservationsanslag av 200 000 kronor, avsett för instrumentanskaff­ ning. Det nya anslaget torde böra uppföras efter anslaget till järnvägs- krigsbromateriel under den i riksstaten under fjärde huvudtiteln upptagna rubriken D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts nyssnämnda skrivelse avser jag att senare i vår upptaga frågan om musikfondens avveckling till förnyade överväganden. I sam­ band därmed torde ställning få tagas till frågan om formerna för bestri­ dande av ytterligare kostnader för engångsanskaffning av instrument.

Jag räknar med att den nya organisationen genomföres från och med nästa budgetår och föreslår därför i enlighet med vad som i det föregå­ ende anförts att för nämnda budgetår de föi musikorganisationen erforder­ liga beställningarna uppföres på personalförteckningarna för försvarsgre­ narna enligt följande. På personalförteckningarna för armén uppföres beställningar för 1 musikinspektör i Ma 30, 1 musikdirektör av 1. gra­ den i Ma 27 (+1), 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma23/19 (—10), 149 musikfanjunkare i Ma 19 (+101), 8 musik- styckjunkare i Ma 19 (—6), 156 musiksergeanter i Ma 16 (+38), 156 musikfurirer i Me 11/10 (—44) och 58 musikaspiranter i Mf 7 (+58). Musikinspektörsbeställningen skall vara gemensam för hela musikorga­ nisationen men torde, då flertalet musikkårer avses skola tillhöra armén, lämpligen böra uppföras på arméns personalförteckning. Vidare bör under arméns avlöningsanslag cirka 39 000 kronor beräknas för anstäl­ lande av 39 musikelever (—A). På personalförteckningarna för mari­ nen uppföres beställningar för 3 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19 (—1), 24 flaggunderofficerare i Ma 19 (+6), 24 underofficerare av 2. graden i Ma 16 (+1), 24 musikfurirer i Me 11/10 (—-22) och 9 musikaspiranter i Mf 7 (+ 9). För anställande av 6 musik­ elever (—-13) bör cirka 6 000 kronor beräknas under marinens avlönings- anslag. På personalförteckningarna för flygvapnet uppföres beställ­ ningar för 4 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19 (+2), 32 musikfanjunkare i Ma 19 (+16), 32 musiksergeanter i Ma 16 (+8), 32 musikfurirer i Me 11/10 (—8) och 12 musikaspiranter i Mf 7 (+12). För anställande av 8 musikelever (—8) erfordras cirka 8 000 kronor under flygvapnets avlöningsanslag.

Ifrågavarande organisation medför att följande beställningar i den nu­ varande organisationen blir övertaliga, nämligen vid armén beställningar för 10 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 6 musikstyckjunkare i Ma 19, 44 musikfurirer i Me 11/10, 55 musikkorpraler

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

65

[4] Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister

I samband med behandlingen av flottans och flygvapnets underbefäls­ organisationer vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 43—56) an­ mälde jag att cheferna för marinen och flygvapnet i sina förslag beträf­ fande ifrågavarande underbefälsorganisationer räknat med inrättande av reserver för högbåtsmän vid flottan och för signalister vid flygvapnet. Jag var emellertid icke då beredd att taga ställning till förslagen i dessa delar. Sedan numera vissa ytterligare utredningar verkställts anhåller jag att ånyo få anmäla dessa frågor. Därvid redogör jag först för marinchefens och flygvapenchefens förslag jämte däröver avgivna yttranden samt fram­ lägger därefter mina förslag i ämnet.

Marinchefens förslag in. in.

Vid anmälan av förenämnda proposition 1955:110 redogjorde jag (s. 44—47) för det av chefen för marinen i skrivelse den 24 juni 1954 framlagda förslaget till ändringar i flottans underbefälsorganisation och däröver avgivna yttranden. Jag anser mig i detta sammanhang lämpligen böra erinra om innehållet i de delar av marinchefens förslag och remiss- myndigheternas yttranden som har avseende å den föreslagna reservorga­ nisationen för högbåtsmän.

Enligt 1943 års reservbefälskungörelse för marinen (SFS 1943: 816) in­ går i marinens reserver bland annat pensionsavgångna högbåtsmän. I nämnda skrivelse den 24 juni 1954 har marinchefen föreslagit att flottans reserv skall utökas med reservanställda och förtidsavgångna högbåtsmän. Tillkomsten av en dylik underbefälsreserv bedömes nödvändig för att till­ godose krigsorganisationens behov, då antalet beställningshavare på aktiv stat minskas. Såsom reservanställd högbåtsman skall kunna antagas furir på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre års väl vitsordad tjänste­ tid som furir. Vidare föreslås att högbåtsman som avgår ur tjänst före uppnådd pensionsålder skall tillföras reservorganisationen. Marinchefen föreslår att reservanställd och förtidsavgången högbåtsman skall kvarstå i reserven till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år samt där­ vid fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar för varje hel femårsperiod. Det har beräknats att reservkadern av högbåtsmän kommer att utökas med 50 man årligen vid genomförande av marinchefens förslag. Fullt ut­ byggd beräknas reservorganisationen omfatta 700 reservanställda och för­ tidsavgångna högbåtsmän. Delta antal motsvarar den av marinchefen sam­ tidigt föreslagna minskningen av antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat. Från och med det kalenderår, då f. d. reservhögbåtsman fyller 56 år, bör han, därest han fullgjort fastställt antal repetitionsövningar, åtnjuta reservpension med belopp, som beräknas enligt de grunder som tillämpas 5^—100 so Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

67

sätter emellertid marinchefen att i stället för reservpension skall utbetalas en premie i anslutning till avgång ur reserven vid 38 års ålder. Denna premie skulle i sådant fall utgå med belopp motsvarande det kapitaliserade värdet av reservpension. Den årliga kostnaden för en sådan premie har beräknats bli i runt tal 675 000 kronor mindre än kostnaden för reserv- pensionering.

över marinchefens skrivelse den 25 januari 1956 har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning och statskontoret. CiviLförvaltningen före­ slår nu att premiebeloppet för reservhögbåtsman bestämmes till 500 kronor för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Premiebeloppet bör i sin helhet utbetalas vid avgång ur reserven. Statskontoret anser att premiebeloppet för reservhögbåtsman bör bestämmas till 2 500 kronor.

Flygvapenchefens förslag m. m.

Enligt det förslag till ändringar i flygvapnets underbefälsorganisation m. in., som framlades av flygvapenchefen i dennes militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1955/56, skulle som nämnts inrättas en reserv- organisation för signalistunderbefäl. I skrivelse den 23 januari 1956 har chefen för flygvapnet inkommit med ett närmare utformat förslag i ämnet, över detta har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, för­ svarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, försvarsväsen- dets underbefälsförbund och svenska reservunderofficersförbundet.

I nämnda skrivelse hävdar chefen för flygvapnet att det är nödvändigt att inrätta en reservorganisation för signalistunderbefäl enär i den nya underbefälsorganisationen tillgången på f. d. aktivt underbefäl, som kan utnyttjas för krigsorganisationen, starkt avtar. Flygvapenchefen anför här­ om i huvudsak följande.

Den nya yrkesgrenen signalister rekryteras i princip på samma sätt som tidigare, d. v. s. bland ynglingar som sökt anställning och utbildats vid flygvapnet. Antalet årligen rekryterade reduceras emellertid avsevärt. I den tidigare organisationen rekryterades årligen så många signalister, att endast omkring 25 % kunde erhålla livstidsanställning. Övriga måste avgå utan att erhålla sådan anställning och utnyttjades sedan i krigsorganisa­ tionen såsom värnpliktiga signalister.

I den nya organisationen ingår sammanlagt 192 underbefäl, varav 76 på aktiv stat och 116 övrigt underbefäl. Behovet av övrigt underbefäl i den nya organisationen kan icke såsom tidigare tillgodoses med f. d. aktivt underbefäl, eftersom den årliga omsättningen i princip upphört genom att alla signalister som godkännes i utbildningen beräknas få pensionsberät- tigande anställningar. En viss avgång kommer ändock att förekomma, men denna blir icke så stor, att den kan täcka behovet av icke aktiva signalister. De som avgår kan dessutom icke stå kvar i organisationen under längre tid, eftersom de icke erhåller fortlöpande utbildning och övning efter av­ skedet. Det har därför visat sig nödvändigt att införa en reserv av signalist­ underbefäl för att täcka behovet av signalister i krigsorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Tillkomsten av en reserv för signalistunderbefäl är enligt chefen för flygvapnet en förutsättning för att kunna genomföra den nya underbefäls- organisationen i vad avser yrkesgrenen signalister. Då kostnaderna för uppsättning av signalistreserven kan minskas genom att för uppsättningen utnyttjas redan färdigutbildat underbefäl, som lämnar eller nyss har läm­ nat flygvapnet, anser flygvapenchefen det angeläget, att beslut om reser­ vens tillkomst fattas snarast möjligt.

Chefen för flygvapnet föreslår att flygvapnets reserv utökas med sam­ manlagt 116 beställningar för reservanställda och förtidsavgångna furirer och överfurirer. För anställning såsom reservanställd furir förutsättes sär­ skild utbildning i anslutning till utbildningen av aktivt underbefäl. Be­ fordran till överfurir av reservanställd furir bör kunna ske tidigast efter det att vederbörande fullgjort tre repetitionsövningar och varit anställd i reser­ ven sju år. Förtidsavgången furir skall kunna befordras till överfurir efter sammanlagt sju års anställning som furir på aktiv stat och i reserven. Reservanställd och förtidsavgången furir kvarstår i reserv till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år. Den som dessförinnan befordrats till överfurir må dock kvarstå till och med det kalenderår, varunder han fyller 47 år. Tillstånd att därefter, intill fyllda 55 år, kvarstå i reserven skall kunna medges under enahanda förutsättningar som i fråga om annan reservpersonal. Reservanställt och förtidsavgånget underbefäl förutsättes skola fullgöra tjänstgöring i enahanda omfattning som annan flygvapnets personal i marktjänst. Därest föreskrivet antal repetitionsövningar full­ gjorts, bör reservpension utgå från och med det kalenderår, då f. d. reserv- underbefäl fyller 56 år. Reservpensionen bör även kunna utbetalas med kapitaliserat belopp dessförinnan. Reservanställd och förtidsavgången furir föreslås få låna beklädnad och övrig utrustning mot ersättning enligt de grunder som gäller för aktiv personal, överfurir bör åtnjuta ekiperings- hjälp.

Uppsättningen av underbefälsreserven av signalister beräknar chefen för flygvapnet skola ske från befintligt färdigutbildat underbefäl, även sådant som redan lämnat flygvapnet. Normalt kan vid förtidsavgång an­ ställning i reserven ske senast två år efter avgången från aktiv stat. I sam­ band med uppsättningen av signalistunderbefälsreserven bör tillstånd ges att i reserven antaga förtidsavgången furir eller överfurir även efter det att två år förflutit från avskedet.

Huvuddelen av signalistunderbefälet i reserven beräknas kunna rekry­ teras från f. d. aktivt underbefäl. I anslutning härtill anför chefen för flyg­ vapnet bland annat följande.

Under åren 1952—1955 har 115 signalistfurirer avgått från aktiv tjänst. Alla dessa har minst en efterutbildningsövning kvar enligt bestämmelserna i inskrivningsförordningen § 176. Avsikten är att inkalla från aktiv tjänst avgångna signalister till sådan övning och under denna låta dem genomgå

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

69

en särskild kurs. Efter kursen kommer de, som bedömts lämpliga och är villiga, att antagas som furirer i reserven. I den nya underbefälsorganisa- lionen har även den aktiva personalen minskats. Härigenom finnes f. n. 60 övertaliga signalistfurirer. Detta överskott kan efterhand avvecklas i takt med uppsättningen av reservorganisationen.

Särskild utbildning av reservanställt underbefäl planeras tills vidare icke. Det erforderliga årliga tillskottet av reservunderbefäl beräknas näm­ ligen till 4 å 5, medan avgångarna bland de aktiva signalisterna beräknas till lägst 6.

Av remissinstanserna tillstyrker överbefälhavaren, försvarets social­ byrå och försvarsväsendets underbefälsförbund i huvudsak flygvapen­ chefens förslag, medan försvarets civilförvaltning, statskontoret och svenska reservunderofficersförbundet avstyrker förslaget eller anmäler betänkligheter mot detsamma.

Försvarets socialbyrå uttalar att det avgångna underbefälet i allmänhet torde kunna utnyttjas i krigsorganisationen på ett effektivare sätt än som hitintills varit fallet. Socialbyrån anför härom bland annat:

För krigsorganisationens tillgodoseende med underbefäl utöver det som finnes att tillgå i fredsorganisationen synes det avgående fast anställda underbefälet kunna nyttiggöras på ett effektivare sätt än som nu sker. Det synes socialbyrån angeläget att allmänt taget avgående underbefäl med långvarig anställningstid knytes till försvaret även för tiden efter avgången och på ett fastare sätt än enbart såsom värnpliktiga, varigenom försvaret bättre kan nyttiggöra vederbörandes militära utbildning och erfarenheter från aktiv militär tjänst. Särskilt viktigt får detta anses vara i fråga om mindre grupper av specialutbildad personal, exempelvis den nu aktuella yrkesgrenen signalister vid flygvapnet, där för yrkeskunnighetens vid­ makthållande kräves en oftare återkommande och mera regelbunden tjänstgöring.

Enligt försvarsväsendets underbefälsförbund bör signalistunderbefälet i reserven i princip vara överfurirer. I den mån beställningshavare avgår från aktiv stat, innan han är kompetent för befordran till överfurir eller innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare nått överfurirsgraden, bör han enligt förbundets mening anställas som övergångsanställd furir i reserven. Förbundet erinrar om att förtidsavgången beställningshavare vid tygstaten i avvaktan på anställning såsom armétekniker i reserven an- ställes som övergångsanställd furir.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret erinrar om att riksdagens revisorer i sin berättelse för år 1955 hemställt om en särskild undersök­ ning rörande möjligheterna att — närmast inom armén men även inom övriga försvarsgrenar — ersätta reservpersonal med värnpliktiga samt alt oberoende härav bestämmelserna angående reservpersonalen ändras där­ hän, att reservanställning som regel upphör med värnpliktstidens ulgång och att den i reserven anställde i stället för ekiperingshjälp erhåller ut­ rustning genom kronans försorg.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Civilförvaltningen anser att med ställningstagandet till frågan om till­ skapandet av en särskild reservorganisation för signalister bör anstå tills vidare. Därest emellertid beslut fattas om inrättande av en sådan reserv bör jämväl överfurirer — och icke såsom flygvapenchefen föreslagit endast furirer — utrustas från kronans förråd. I frågan om reservpension bör utgå anför civilförvaltningen att enligt flygvapenchefens förslag reserv- underbefälet kommer att intill 38 års ålder fullgöra en till fyra tjänst- göringsomgångar, envar om 45 dagar. Civilförvaltningen förordar, i över­ ensstämmelse med vad ämbetsverket föreslagit i frågan om reserv för hög­ båtsmän, att signalistunderbefälet i reserven i stället för pension tiller- kännes gottgörelse i form av engångsbelopp vid avgång från reservan­ ställning. Premien bör därvid bestämmas till 250 kronor för varje full­ gjord tjänstgöringsomgång, dock högst 1 000 kronor för anställning intill 38 års ålder. Vid förlängd anställning i reserven bör premie å 250 kronor utgå för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Det av civilförvaltningen föreslagna beloppet, 250 kronor, motsvarar vad som utgår till f. d. fält­ flygare och flygnavigatör såsom vederlag för i flygtjänst fullgjord obliga­ torisk repetitionsövning om 45 dagar.

Statskontoret anser att i första hand bör undersökas, huruvida icke möjligheter föreligger att taga värnpliktiga i anspråk för av flygvapen­ chefen avsedda signalistuppgifter. I vart fall kan enligt statskontorets me­ ning införandet av en ny reservpersonalskategori vara motiverad endast om synnerligen starka militära skäl därvid kan åberopas. Därest emeller­ tid sådana skäl kan anses vara för handen, har ämbetsverket icke något i och för sig att erinra mot vad flygvapenchefen föreslagit i annat avseende än att personalen icke bör erhålla ekiperingshjälp utan i stället utrustas genom kronans försorg. Statskontoret föreslår vidare att i stället för reserv­ pension skall utgå premie. Dennas storlek bör bestämmas till 2 500, 5 000 och 7 500 kronor vid kvarstående i reserven till och med det kalenderår, varunder 38, 47 respektive 55 års ålder uppnåtts. Skulle reservpensions­ förmåner utgå i enlighet med för nuvarande reservpersonal gällande grun­ der, föreslår statskontoret att grundbeloppet av pensionen bestämmes till 480 kronor vid 38 års ålder, 648 kronor vid 47 års ålder och 768 kronor vid 55 års ålder.

Svenska reservunderofficersförbundet anser att en allsidig utredning bör komma till stånd för att klarlägga det förtidsavgångna underbefälets tillvaratagande i en underbefälsreserv.

Departementschefen

När jag föregående år anmälde frågorna om ändringar i flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer, var jag icke beredd att taga ställ­ ning till de av cheferna för marinen och flygvapnet framlagda förslagen om inrättande av underbefälsreserver. Det hade nämligen icke visat sig

71

möjligt att slutföra beredningen av frågan om inrättande av dylika reser­ ver inom sådan tid att förslag skulle kunna föreläggas 1955 års riksdag. Då emellertid tillskapandet av underbefälsreserver utgör ett viktigt led i de förslag till omläggningar av underbefälsorganisationerna som utgjorde underlag för riksdagens beslut i ämnet, är det angeläget att denna fråga nu löses.

Vidkommande först behovet av de föreslagna underbefälsreserverna vill jag erinra om att föregående års riksdagsbeslut för flottans del innebar att antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat beskars högst väsentligt. En sådan minskning ansågs möjlig därför att antalet underbefäl i fredsorga- nisationen av olika skäl kunde pressas nedåt. För att i krigsorganisationen ersätta den minskade tillgången på aktivt underbefäl hade marinchefen förutsatt att en underbefälsreserv skulle inrättas. Beträffande flygvapnets underbefälsorganisation gäller, såvitt avser yrkesgrenen signalister, i hu­ vudsak detsamma som nu sagts beträffande flottans underbefäl. Även an­ talet signalistunderbefäl på aktiv stat har sålunda minskats avsevärt i den nya organisationen. På grund härav och genom att omsättningen av under­ befäl avses skola upphöra, uppstår brist på underbefäl i signalistbefatt- ningar i krigsorganisationen. För att täcka denna brist föreslog flygvapen­ chefen att en reserv för signalistunderbefäl skulle tillskapas. Som fram­ går av vad jag nu anfört innebär den beslutade omläggningen av organisa­ tionen i fråga om såväl underbefäl vid flottan som signalister vid flygvap­ net att aktivt underbefäl eller nyligen avgånget sådant befäl kommer att finnas att tillgå i krigsorganisationen i väsentligt mindre utsträckning än tidigare. Jag finner det uppenbart att denna minskning av tillgången på aktivt och f. d. aktivt underbefäl i någon form måste kompenseras för att krigsorganisationens effektivitet skall bibehållas.

Då jag härefter övergår till spörsmålet, huruvida kompensationen bör åstadkommas genom inrättande av underbefälsreserver på sätt cheferna för marinen och flygvapnet föreslagit, vill jag till en början erinra om att, då förslagen till omläggning av underbefälsorganisationerna remissbehandla- des, samtliga remissinstanser tillstyrkte inrättandet av sådana reserver eller lämnade förslagen därom utan erinran. Vid remissbehandlingen av flygvapenchefens närmare utformade förslag i fråga om reserv för sig­ nalistunderbefäl har däremot flera remissinstanser ställt sig avvisande till tanken att nu inrätta en sådan reserv. Statskontoret anser sålunda att det i första hand bör undersökas om icke värnpliktiga kan tagas i anspråk för ifrågavarande signalistbefattningar. I varje fall kan enligt statskon­ torets mening införandet av eu ny reservpersonalkategori vara motiverat endast om synnerligen starka militära skäl kan åberopas härför. Som jag nyss uttalade är det uppenbart att krigsorganisationen för alt kunna fungera tillfredsställande måste beredas ersättning för bortfallet av aktivt och f. d. aktivt underbefäl. De befattningar i flottans krigsorganisation

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

72

som tidigare avsetts för underbefäl på aktiv stat utgöres av viktiga för­ hands- och självständiga ansvarsbefattningar, vilka anses kräva såväl grundlig utbildning och praktisk sjötjänst som möjlighet att vidmakthålla och komplettera denna utbildning. Enligt marinchefens förslag skall reserv- anställd högbåtsman ha genomgått fullständig stamfurirsutbildning samt ha praktisk tjänstgöring som furir i minst tre år, vartill kommer repeti- tionsövningar om 60 dagar för varje femårsperiod. Underbefälsuttagna värnpliktiga, som utgör huvuddelen av flottans värnpliktiga underbefäl, fullgör enligt 27 § 1. värnpliktslagen tjänstgöring i en följd om 444 dagar. Under denna tid — den enda tjänstgöringen i fredstid — genomgår de en underbefäls- och yrkesutbildning av omkring fyra månader. Det säger sig självt att den korta utbildningstiden liksom det förhållandet att utbild­ ningen icke vidmakthålles och kompletteras gör denna kategori begränsat användbar för ansvarsfulla, självständiga befäls- eller yrkesuppgifter. Lik­ nande synpunkter kan anföras beträffande signalistbefattningarna i flyg­ vapnets krigsorganisation. Av de skäl jag sålunda anfört framgår att här ifrågavarande personalbehov i flottans och flygvapnets krigsorganisatio­ ner icke kan täckas med värnpliktiga utan att dessa behov måste tillgodo­ ses med personal, som erhåller en grundligare utbildning och som fort­ löpande kan vidmakthålla och komplettera denna utbildning. Jag till­ styrker därför att nya reservunderbefälskategorier införes vid flottan och inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Fullt utbyggda avses de föreslagna reservunderbefälskadrarna skola omfatta 700 högbåtsmän och 116 signalistunderbefäl. Jag har icke fun­ nit anledning till erinran mot storleken av den föreslagna kadern av signalistunderbefäl. Reservhögbåtsmannakadern bör enligt min mening be­ stämmas till 600. Därvid har jag räknat med att vissa befattningar i marinens landorganisation bör kunna bestridas jämväl av personal över 38 års ålder som icke torde behöva vidmakthålla sin yrkesskicklighet på samma sätt som personal ombord. Jag vill erinra om att enligt bestäm­ melser i reservbefälsförfattningarna avgånget reservbefäl kan krigsplaceras sasom värnpliktiga intill 56 ars ålder. Musikmän bör icke få inträda såsom högbåtsmän i reserven.

Vad angår villkoren för inträde i reserven, tjänstgöringstiden i reserven samt tidpunkten för avgång ur denna kan jag tillstyrka vad marinchefen föreslagit beträffande högbåtsmannareserven. Beträffande signalistunder- befälet vid flygvapnet förordar jag, i anslutning till vad försvarsväsendets underbefälsförbund föreslagit, att inträde i reserven i förening med beford­ ran till överfurir skall kunna vinnas av furir på aktiv stat, som är kompe­ tent för befordran till överfurir. I den mån furir avgår från aktiv stat, innan han nått sådan kompetens eller innan på aktiv stat kvarstående be- ställningshavare befordrats till överfurir, bör han anställas som övergångs- anställd furir i reserven. Jag räknar tills vidare icke med någon direkt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

73

rekrytering av signalistunderbefäl. Reservanställd eller förtidsavgången överfurir bör kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår, var­ under vederbörande uppnår 47 års ålder, med möjlighet dock att avgå ur reserven vid utgången av det kalenderår varunder 38 års ålder upp­ nås. Däremot anser jag att överfurir i reserven icke bör medgivas till­ stånd att kvarstå efter 47 års ålder. Under anställningstiden i reserv bör överfurir (och övergångsanställd furir) fullgöra tjänstgöring på sätt flyg­ vapenchefen föreslagit.

Till personal i försvarsväsendets reserver utgår enligt för närvarande tillämpade grunder reservpension från och med det år vederbörande fyller 56 år. Å reservpension utgår rörligt tillägg på samma sätt som i fråga om andra statliga pensioner. Den som avgått ur reserven har emellertid möj­ lighet att i stället för reservpension uppbära engångsbelopp, svarande mot det kapitaliserade värdet av reservpensionens grundbelopp. Enligt marin­ chefens och flygvapenchefens förslag skall reservpension eller däremot sva­ rande engångsbelopp utgå till nu ifrågavarande reservunderbefäl enligt hit­ tills gällande grunder. Från vissa remissmyndigheter har emellertid föresla­ gits att reservpensionen skall ersättas med engångspremie. I anslutning till remissmyndigheternas förslag och med hänsyn till de särskilda för­ hållanden, som kan åberopas beträffande nu ifrågavarande reservperso­ nal, anser jag mig böra föreslå att denna personal i stället för reservpen­ sion skall erhålla premie att uppbäras vid avgång ur reserven. Såsom framgår av det förut anförda kan avsevärda besparingar uppnås här­ igenom. Premiens storlek bör bestämmas till 3 000 kronor om avgång ur reserven sker vid 38 års ålder och till 5 000 kronor vid avgång efter fyllda 47 år. Vid avvägningen av premiebeloppen har jag beaktat dels storleken av de engångsbelopp som bort utgå, därest pensionsförmåner skolat till­ komma här ifrågavarande reservbefälskategorier enligt hittills gällande grunder, dels ock den sannolika fördelningen av tjänstgöringstiden i re­ serven före och efter 38 års ålder. För att fulla premiebeloppet skall utgå vid avgång ur reserven vid 38 respektive 47 års ålder bör fordras att veder­ börande fullgjort tjänstgöring i reserven i den omfattning som normalt kan fullgöras efter inträde i reserven före 29 års ålder. Om reservunder­ befäl, på grund av inträde i reserven vid högre ålder, icke vid avgång ur reserven vid 38 eller 47 års ålder hunnit fullgöra tjänstgöring i den om­ fattning jag sålunda angivit, bör premien nedsättas med beaktande av den fullgjorda reservtjänstgöringens omfattning. Närmare bestämmelser i ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad försvarets civilförvaltning och statskontoret före­ slagit tillstyrker jag att högbåtsman och signalistunderbefäl i reserven tills vidare erhåller fullständig utrustning genom kronans försorg. Ekiperings- hjälp bör alltså enligt min mening icke utgå.

Flygvapenchefen har föreslagit att, som eu övergångsanordning, av­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

75

förbanden, sedan organisationsnäinnden verkställt kompletterande under­ sökningar vid vederbörande förband.

Nämnden har verkställt kompletterande undersökningar och avgivit där­ på grundade förslag till chefen för armén beträffande följande förband, nämligen Svea livgarde, Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska in­ fanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Kronobergs rege­ mente, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente och Väster- norrlands regemente. Som resultat av undersökningarna föreslås perso­ nalreduktioner men också inrättande av enstaka nya tjänster och arvodes- befattningar vid vissa förband.

Efter förslag av chefen för armén i samråd med organisationsnämn- den har Kungl. Maj :t fastställt ändrad organisation av stabs- och förvalt­ ningstjänsten vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Liv­ grenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente och Västernorrlands regemente.

Jag meddelade vid anmälan av propositionen 1955: 110 att organisations- undersökningar pågick vid Blekinge kustartilleriförsvar och att de beräk­ nades bli slutförda före den 1 juli 1955. Sedan organisationsnäinnden läm­ nat rapport över dessa undersökningar har chefen för marinen till Kungl. Maj :t avgivit förslag till ny organisation av Blekinge kustartilleriförsvar. Förslaget, som i huvudsak ansluter sig till den organisation av Stockholms kustartilleriförsvar, vilken Kungl. Maj :t efter undersökningar av organisa- tionsnämnden fastställde år 1952, är för närvarande under beredning inom försvarsdepartementet. Enligt organisationsnämndens beräkningar kan de årliga besparingarna i lönemedel efter genomförd omorganisation beräknas till i runt tal 1 000 000 kronor.

Organisationsnäinnden har påbörjat undersökningar vid flottans centrala personalorgan för underofficerare, underbefäl och meniga samt vid flot­ tans skolor i Karlskrona. Beträffande Stockholms kustartilleriförsvar pågår vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen i vad avser förråds- tjänsten. Dessa sistnämnda undersökningar beräknas bli avslutade under april 1956.

Undersökningarna inom marinen samt organisationsnämndens begrän­ sade tillgång på arbetskraft medför att det för närvarande inte synes möjligt att bedöma, när försök med flottiljorganisation vid flygvapnet kan komma att igångsättas.

Personalförändringar på grund av den ändrade organisationen av dels stabs- och förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, Värmlands regemente,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

79

andra sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning för flytt­ ningskostnader för övertalig personal.

Med hänsyn till storleksordningen av de överlalighetsproblem som kan väntas uppkomma under de närmaste åren har jag ansett vissa särskilda åtgärder påkallade utöver dem som jag nyss berört. Jag erinrar om att i an­ slutning till genomförandet av den omorganisation av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning, som beslutades av 1954 års riksdag, en organisationsnämnd inrättades för den centrala försvarsförvaltningen med tanke på, bland annat, den övertaliga personalens placering. Sommaren 1955 tillsattes vidare en nämnd för vissa frågor rörande övertalig personal vid Stockholms tygstation. Båda dessa nämnder har avslutat sin verk­ samhet.

Även i förevarande sammanhang bör ett organ av motsvarande slag kunna göra värdefulla insatser. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 februari 1956 har jag därför tillsatt en personalnämnd för försvaret i dess helhet. Denna nämnd har erhållit direktiv vilka i väsentliga delar ansluter sig till direktiven för de nyss berörda två nämnderna. Den har till uppgift att i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer verka för att annan sysselsättning beredes övertalig personal. En företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen ingår i nämnden. Dä dess verksamhet blir av riksomfattande natur, får den att bemästra arbets- uppgifter av annan storleksordning än de tidigare nämnderna.

Den övertaliga personalen bör, eventuellt efter omskolning, i viss ut­ sträckning kunna erhålla annan anställning inom försvaret eller ock placeras i annan statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Emel­ lertid får man räkna med att anställningshavare kan komma att entledigas under sådana omständigheter att viss ekonomisk gottgörelse skäligen bör tillerkännas vederbörande. Reglerna härom synes lämpligen kunna — med beaktande av föreliggande speciella förhållanden — utformas i huvud­ saklig överensstämmelse med de principer, som varit vägledande vid ut­ arbetande av motsvarande bestämmelser under senare år. Jag syftar här närmast på de bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen in. in., vilka Kungl. Maj:t utfärdat med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt principer, vilka riksdagen godkänt efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954: 109. Bestämmelser av likartat innehåll har med stöd av riksdagens bemyn­ digande (prop. 1955: 186, rd. skr. 316) även meddelats i fråga om över­ talig personal vid Stockholms tygstation in. in. Även i förevarande sam­ manhang torde Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att utfärda mera generella föreskrifter om särskilda förmåner för övertalig personal. Dessa bestämmelser, som får ett väsentligt mera vidsträckt tillämpningsområde än de tidigare nämnda, torde tills vidare böra — i den utsträckning Kungl. Maj:t prövar skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret, vilka

81

ning har riksdagen (SU 1954:133; rskr. 1954:319) bemyndigat Kungl. Maj :t att i de hänseenden, som närmare berörts i propositionen 1954: 109, vidtaga de åtgärder som betingas av övergången till den nya organisatio­ nen. Vid anmälan av propositionen framhölls (s. 86) att huvudförvalt- ningsprincipen medförde, att en försvarsgrensförvaltning finge anskaffa materiel som skulle bekostas av annan försvarsgrens anslag, och att huvud- förvaltningsprincipen därför aktualiserade vissa redovisningsfrågor. I an­ slutning härtill omnämndes att departementschefen anmodat försvarets civilförvaltning att i samråd med berörda myndigheter utreda dessa redo­ visningsfrågor och inkomma med av utredningen betingade förslag. Kungl. Maj:t har därefter, efter förslag från civilförvaltningen, den 30 juni 1955 meddelat beslut i ämnet. Därvid har Kungl. Maj :t från det till krigsmate- rielverkets förfogande stående rörelsekapitalet, 65 miljoner kronor, ställt 50 miljoner kronor till armétygförvaltningens och 5 miljoner kronor till arméintendenturförvaltningens förfogande. Beloppen avses skola utnyttjas såsom förlagskapital för de anskaffningar som dessa myndigheter har att utföra för annan myndighets räkning. I överensstämmelse med de prin­ ciper som gällt för utnyttjandet av det till krigsmaterielverkets förfogande stående rörelsekapitalet har föreskrivits att — med visst undantag — rörelsekapital som ställts till armétygförvaltningens och arméintendentur­ förvaltningens förfogande endast må anlitas för att bestrida kostnaderna för sådana gemensamma inköpsorder som icke omedelbart kan hänföras till bestämda anskaffningsanslag. Frågan om utnyttjandet av återstående belopp, 10 miljoner kronor, av det för krigsmaterielverket anvisade rörelse­ kapitalet har Kungl. Maj :t förklarat sig framdeles vilja pröva.

Sedan fråga uppkommit om vissa ändrade dispositionsbestämmelser be­ träffande det till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapi­ talet har en promemoria i ämnet upprättats inom försvarsdepartementet. Över promemorian har yttranden inhämtats från försvarets civilförvalt­ ning, armétygförvaltningen och riksräkenskapsverket.

I departementspromemorian anföres att det från armétygförvalt­ ningen framhållits, att vid planläggningen under år 1952 av arméns tio­ årsplan för tygmaterielanskaffning vissa beställningar (huvudsakligen av­ seende ammunition) beräknats skola utläggas genom krigsmaterielverket. Därvid hade arméförvaltningen icke kalkylerat med att förskott skulle utgå från ämbetsverket utan förutsatt att, i enlighet med gällande bestäm­ melser, krigsmaterielverkets rörelsekapital skulle anlitas därför. Då hu­ vuddelen av detta rörelsekapital avsågs för arméförvaltningens tygavdel­ nings beställningar, hade armétygförvaltningen i sin planläggning räknat med att alltjämt få disponera detta kapital under motsvarande förutsätt­ ningar som gällt då kapitalet förvaltades av krigsmaterielverket.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts från armétygförvaltningen er- 6^—100 56

Rihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Departementschefen

Under särskild punkt i det föregående har jag behandlat fortifikations- förvaltningens förslag rörande organisationen av fastighetsförvaltningen inom försvaret. Ett bifall till vad jag där föreslagit rörande personalupp­ sättningen inom de fastighetsförvaltande organen i olika instanser kom­ mer att, såvitt rör personal med avlöning från f ortifikations- förvaltningens avlöningsanslag, medföra följande förändringar:

ordinarie tjänster tillkommer för 1 maskinmästare i Ca 20 och 1 re­ paratör i Ca 13;

21 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas; vad angår den icke-ordinarie personalen tillkommer tjänster för 6 bygg- nadsdirektörer i Cs 10, 1 byggnadsinspektör i Ce 33, 4 förste driftingen­ jörer i Ce 29, 11 driftingenjörer i Ce 27, 1 maskinist i Ce 15 och 1 repara­ tör i Ce 12 samt 1 byrådirektör i Cg 31, 1 reparatör i Cg 12 och 3 eldare i Cg 11, medan tjänster utgår för 1 byrådirektör i Ce 31, 1 förste bvrå- ingenjör i Ce 29, 4 ingenjörer i Ce 23, 1 ingenjör i Ce 21, 1 maskinmästare i Ce 20, 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kansli­ biträde i Cell.

I fråga om den personal med avlöning från byggnadsanslag, som redovisas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, beräk­ nas ett bifall till vad som föreslagits i fråga om organisationen av försva­ rets fastighetsförvaltning medföra att följande tjänster kan utgå, näm­ ligen tjänster för 3 byrådirektörer i Ce 31, 5 byråingenjörer i Ce 27, 11 byråingenjörer i Ce 25, 11 ingenjörer i Ce 23, 1 verkmästare i Ce 23, 14 ingenjörer i Ce 21, 1 verkmästare i Ce 21, 10 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorsskrivare i Ce 19, 2 verkmästare i Ce 19, 4 ingenjörbiträden i Ce 17, 1 kansliskrivare i Ce 15, 1 tekniker i Ce 15, 6 kontorister i Ce 13, 1 tek­ niker i Ce 13, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 3 expeditionsvakter i Ce 10.

De förslag till inrättande av nya tjänster eller ändring av löneställ- ningen för redan befintliga tjänster, som fortifikationsförvaltningen fram­ lagt utan samband med omorganisationen av fastighetsförvaltningen, är jag icke beredd tillstyrka. Ej heller kan jag biträda ämbetsverkets för­ slag om höjt arvode till en pensionerad officer, chef för förrådskontroll- kontoret.

Med beaktande av vad jag sålunda föreslagit och under hänsynstagande till skedd höjning av de rörliga tilläggsförmånerna och ändrad lönegrads- placering för vissa tjänster (prop. 1955:209) beräknar jag anslaget för budgetåret 1956/57 till 2 800 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 510 000 (±0) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 420 000 (+ 242 000) kronor;

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning

Minskning Summa

2 kollektivavtalsanställda arbetare vid

arméns fallskärmsjägarskola ^— för- rådsmän Ce 11 ..................................... 17 520

+

51 072

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation 2 majorer Ma 30 ..................................... 43 752 4 kaptener Ma 27 ................................ 75 376 8 löjtnanter Ma 23/19 ........................ 2 förvaltare eller fanjunkare Ma 21/

97 152

19 ^— förvaltare Ma 23 .................... 5 928 7 pensionerade underofficerare 1^: 22 35 854¹ sergeant Ma 16 — förvaltare Ma 21

—

1 sergeant Ma 16 — fanjunkare Ma 19

—•

+

258 062

4.

Omorganisation av ammunitionsför-

rådshållningen¹ major Ma 30 (fälttygkåren) ........... 21 876 2 kaptener Ma 27 (fälttygkåren) ....... 4 pensionerade officerare 1^: 30 utgår 9 förrådsförvaltare Ce 23 (sakanslag)

37 688

57 900

^— förvaltare Ma 23 vid fälttygkåren (tygförvaltare Ca 23) ........................ 2 arvodesbefattningar för förrådsun-

135 972

derofficer i 1^: 22 vid Kalmar

—

Växjö försvarsområde respektive I 15 samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid ¹15 redovisas under armétygförvalt- ningens anstalter ................................. 5 ingenjörer Ce 23 ................................. 1 kollektivavtalsanställd arbetare

—

88 920

reparatör Ce 12 ................................. 10 560

+

237 116

5. Utbyggnad av tygstaten 1 tygverkmästare Ca 21 ^— förste tygverkmästare Ca 22 ............................

—

2 förste tygverkmästare Ca 22 .......

28 544

3 (2) tygverkmästare Ca 21 ........... 26 920 4 (2) förste tyghantverkare Ca 19 ... 24 288

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

93

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2, Lv 1,

Lv 2 och Lv 3 ..................................... 65 712 1 regementsveterinär Ca 29 och 1 ba­

talj onsveterinär Ca 27 överföres till försvarets sjukvårdsstyrelse ............ 39 708 1 regementsveterinär Ca 29, 2 batal-

jonsveterinärer Ca 27 och 1 bataljonsveterinär Ca 25 utgår ................ 18 915 + 30 801

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag Ökning Minskning Summa

12. Förändringar i övrigt beträffande för­ råds-, vakt- och maskinpersonal 1 vaktmästare Ce (Cg) 11 vid VI. militärbefälsstaben ............................. 9 516 1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinmäs­ tare Ce 18, 1 maskinist Ce 15, 9 ma­ skinister Ce 13, 8 reparatörer Ce 13 och 1 eldare Ce 10 för bergrumsanläggningar ......................................... 202 656 Minskat behov av medel för arvoden till tillsynsmän ................................. 1 reparatör Ce 13 vid P2 .................... 9 408 1 värmeskötare Cg 11 vid fortifika- tionsbefälhavarstaben i Boden -— eldare Ce 11 ......................................... — 1 eldare Cg 10 vid 15 ........................ 9 108

4 500

+ 226 188

13. Förändringar beträffande kontorsper­ sonal i kassatjänst 1 förste kansliskrivare Ce 17 vid for- tifikationsbefälhavarstaben i Boden — kontorsskrivare Ce 19 ................ 1 020 1 kansliskrivare Ca 15 vid tygförvalt- ningsskolan — förste kansliskri­ vare Ca 17 ......................................... 828 1 kansliskrivare Ca 15 vid arméns un- derofficersskola — förste kansli­ skrivare Ca 17 ..................................... 744

+

2 592

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Arméchefens m. fl. yrkanden

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal 1 kontorist Ca 13 vid arméöverläka­ rens expedition — kansliskrivare Ca 15 ...................................................... 2 kanslibiträden Cell vid arméöver­ läkarens expedition — Ca 11 ....... 1 kanslibiträde Cell vid IV. militärbefälsstaben — Ca 11 ........................ 1 kanslibiträde Ce 11 vid 15 -— Ca 11 1 kanslibiträde Ce 11 vid Lv 4— Ca 11 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid VI. militärbefälsstaben....... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål (halvtidstjänstgörande) vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition ................................. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Ing 1 ..................................... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål vid infanteriskjutskolan .......

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag ökning Minskning Summa

744

7 416

6 828

+ 14 988

15. övriga personalförändringar m. m.

1 instruktör Cg 19 vid krigsskolan —

Ce 19 ...................................................... — 1 köksföreståndare Ca 18 vid TI —

Ca 20 ...................................................... 1 080 1 biträdande köksföreståndare Ca 14

vid T 1 — Ca 16 ................................. 744 2 bilförare Ce 10 vid IV. och VII. mi-

litärbefälsstaberna — garageförmän Ce 13 ...................................................... — 6 utbildningsarvoden å 1 560 kronor,

varav 4 vid tygförvaltningsskolan och 2 vid arméns signalskola ...... — Arvoden till deltidstjänstgörande lä­

rare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor ... 45 000 Arvoden till civila lärare för underbe­

fälsutbildning ..................................... 25 000

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Södra skånska infanteriregementet 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 4 722 1 pensionerad underofficer 1: 22 (tyg­

underofficer) ..................................... 4 722 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................................... 6 828 — 6 828

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag Ökning Minskning Summa

Norra Smålands regemente 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

13 656

— 18 378

Dalregementet 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

6 828 — 11 550

Hälsinge regemente 1 pensionerad underofficer 1:22 ....... 2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

13 656 — 18 378

Älvsborgs regemente 1 kanslibiträde Ce 11 ............................ 5 biträden för skriv- och kontorsgöro-

8 760

mål ..........................................................

34 140 — 25 380

Hallands regemente 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

6 828

— 11 550

Bohusläns regemente 1 pensionerad officer 1: 32 ................ 7 584 1 pensionerad underofficer 1:22 ....... 3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

20 484

— 17 622

Västernorrlands regemente 1 pensionerad underofficer 1:22 ....... 3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

5 322

mål ..........................................................

21 384 — 26 706

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

99

av för ändamålet särskilt beordrade officerare, i fortsättningen bör ledas av skolchefen. Följande arbetsuppgifter har förutsatts närmast skola åvila souschefen: att följa utvecklingen på det tekniska området och dess följd­ verkningar i fråga om strategi och taktik; att leda och samordna den tek­ niska undervisningen vid krigshögskolans samtliga linjer; att utöva viss föreläsningsverksamhet; att i tekniska frågor uppehålla skolans kontakt med institutioner och myndigheter etc. samt att vara skolchefens ställföre­ trädare. Enligt beslut av 1955 års riksdag skall K 3 från och med budget­ året 1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administration med P 4. I samband därmed kan en i gällande personalförteckning för kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3, omdisponeras. Arméchefen föreslår att nämnda beställning omvandlas till beställning för souschef i Mo 13 vid krigshögskolan.

Då det med hänsyn till den tekniska utvecklingen torde få anses ange­ läget att vid krigshögskolan ha tillgång till en högkvalificerad företrädare för militärtekniken tillstyrker civilförvaltningen arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår att vid infanteriskjutskolan inrättas två beställ­ ningar för överfurir i Ma 14, varav den ena för expeditionsunderbefäl vid övningsbataljonens expedition och den andra för materielredogörare vid arméns skyddsskola. Förstnämnda beställning är enligt arméchefen er­ forderlig på grund av den i det föregående omnämnda ökningen av arbets­ belastningen för chefen för övningsbataljonen. För närvarande tillgodo­ ses behovet provisoriskt genom att en underofficer kommenderas till skolan och placeras i deltidstjänst vid bataljonsexpeditionen. Beträffande den för skyddsskolan avsedda beställningen framhålles att skolans mate­ riel är invecklad och dyrbar samt numera av sådan omfattning att särskild befattningshavare erfordras för tillsynen och vården därav. Därtill kom­ mer de risker, som är förenade med att hantera den kemiska övningsut- rustningen och den radiologiska materielen. Icke minst ur säkerhetssyn­ punkt bör därför materielredogöraren, som för närvarande är kommen­ derad överfurir, tjänstgöra vid skolan under eu lång följd av år.

Civilförvaltningen framhåller att, enligt vad ämbetsverket inhämtat, arméchefen under hand hos organisationsnämnden begärt förnyad under­ sökning av infanteriskjutskolans stabs- och förvaltningsorganisation i början av år 1956. I avbidan på resultatet av undersökningen räknar civil­ förvaltningen icke nu med att de båda överfurirsbeställningarna inrättas.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att fyra för in- struktionsverksamhet vid arméns signalskola avsedda överfurirsbeställ- ningar i Ma 14 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i Ce 16 (prop. 1955:110, s. 84). I anslutning till vad civilförvaltningen anför i det följande (punkt 9) räknar civilför­ valtningen icke heller för nästa budgetår med bifall till arméchefens för­ slag om utbyte av nämnda överfurirsbeställningar mot rustmästarbeställ-

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ningar. I avvaktan på resultatet av befälsutredningens ställningstagande till instruktörsfrågan inom armén synes det civilförvaltningen jämväl böra anstå med det alternativt framförda förslaget om utbyte av överfurirsbe- ställningarna mot tjänster för yrkesinstruktör.

Vid signalskolans film- och bilddetalj tjänstgör för närvarande en kom­ menderad furir ur signaltrupperna. Med hänsyn till omfattningen och arten av ifrågavarande verksamhet bör en särskild beställningshavare, överfurir, avses härför. Arméchefen föreslår att på signalskolans stat in­ rättas en överfurirsbeställning för ändamålet i utbyte mot en furirsbeställ- ning vid signaltrupperna. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig armé­ chefens förslag.

Arméchefen har framlagt förslag till personalförändringar vid arméns fallskärmsjägarskola, innebärande inrättande av en ny tjänst för packnings- förman i Ce 15, utbyte av en tjänst för förrådsman i Ce 11 mot en över­ furirsbeställning samt ersättande av två kollektivavtalsanställda packnings­ biträden med förrådsmän i Cell. Arméchefen har till stöd för förslaget framhållit i huvudsak följande.

Sedan verksamheten vid skolan efter de första försöksåren inordnats i den ordinarie utbildningsverksamheten har personalen vid skolan genom organisatoriska förändringar in. m. kunnat nedbringas, ehuru utbildnings­ verksamheten ökat. Erfarenheterna har emellertid givit vid handen att vissa förändringar är önskvärda främst i fråga om den personal, som hand­ har servicetjänsten.

Den s. k. tallskärmsavdelningen förestås av en arméingenjör av 2. gra­ den, som till sitt förfogande har fyra paclcningsförmän i Ce 15, ett under­ befäl (kommenderat viss del av året) samt fyra packningsbiträden (kollek­ tivavtalsanställda arbetare under tillhopa 38 arbetsmånader för budgetår). Dessutom avses till avdelningen skola överföras en förrådsman i Ce 11.

Den nuvarande ordningen med ett kommenderat underbefäl samt kollek­ tivavtalsanställda packningsbiträden har ur säkerhetssynpunkt visat sig otillfredsställande. Underbefälet handhar frågor rörande besiktning och ompackning av fallskärmar med tillbehör, utlämning och intagning av fallskärmar med därmed sammanhängande kontroller samt besiktning in. in. av utrustning lör fallskärmsjägare. Uppgifternas art och omfattning samt kraven på ökad säkerhet motiverar en packningsförman i Ce 15 för göromålen.

Anställningens osäkerhet för de kollektivavtalsanställda packningsbiträ- dena har medfört svårigheter att erhålla personal med erforderliga kvali- fikationer. För här ifrågakommande arbetsuppgifter bör därför avses heltidsanställda förrådsmän. Av en av skolan utarbetad sammanställning rörande omfattningen av arbetsuppgifterna framgår, att i stället för 38 arbetsmånader för anställande av kollektivavtalsavlönade packningsbiträ­ den bör tillkomma tjänster för två heltidsanställda förrådsmän, därvid förutsättes, att extra förrådsmän eller förrådsarbetare liksom nu är fallet kan anställas under de tider av året, då arbetsuppgifternas omfattning så kräver.

Den ovan angivne förrådsmannen i Cell, som hittills sysselsatts med

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

101

packning, vård och kontroll in. in. av fallskärmar och övrig materiel, kom­ mer efter överföring till fallskärmsavdelningen att inom samma arbets­ område åläggas vidgade arbetsuppgifter. Erfarenheten har nämligen visat, att en särskild kontrollant erfordras, som direkt under arméingenjören utövar kontroll över träningsredskap i träningshall och hopptorn. Med hänsyn till såväl arbetsuppgifterna i tjänsten som dess militära karaktär — säkerhetskontrollant för ett förbands utbildningsmateriel — synes det motiverat att tjänsten för förrådsman i Cell utbytes mot beställning för överfurir i Ma 14.

Med hänsyn till att de av arméchefen sålunda föreslagna personalför­ ändringarna utgör ett led i den fortsatta utbyggnaden och stabiliseringen av verksamheten vid fallskärmsjägarskolan anser civilförvaltningen sig böra räkna med att förändringarna kommer till stånd.

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation. Vid signaltrupperna har enligt beslut av 1954 och 1955 års riksdagar tillkommit beställningar för bland annat två majorer, fem kaptener och sju löjtnanter. Av beställning­ arna har eu majorsbeställning tillkommit genom utbyte mot en kaptens­ beställning samt tre kaptensbeställningar och fyra löjtnantsbeställningar överförts från kavalleriet (prop. 1954:110, s. 87 och 92; prop. 1955:110, s. 100). Arméchefen har, under framhållande av att förenämnda personalök­ ningar endast till mindre del täcker behovet av nya beställningar, ånyo framlagt förslag rörande utbyggnad av signaltruppernas organisation (prop. 1955: 110, s. 84). Behov av personalförstärkningar föreligger enligt armé­ chefen alltjämt vid såväl staber och utbildningsanstalter som förband. Beträffande personalbehovet vid militärbefälsstaberna har arméchefen återkommit till sitt tidigare framförda förslag om inrättande av arvodes- befattningar i 1:22 för sju pensionerade underofficerare, en vid varje militärbefälsstab. Ifrågavarande befattningshavare avses skola handha bland annat kryptohandlingar, redovisning av kryptotekniker, militära signalförbindelser, expeditionsmässig handläggning av signalärenden m. m. samt arbetsuppgifter av mera rutinmässig art. Även beträffande personalbehovet vid utbildningsanstalterna innebär arméchefens förslag upprepning av tidigare framförda krav. Sålunda har arméchefen äter föreslagit att en majorsbeställning, avsedd för lärare i sainbandstjänst in. in. vid krigshögskolan, inrättas ävensom att två på signaltruppernas personalförteckning uppförda, för lärarverksamhet in. m. vid signalskolan avsedda beställningar för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 omvandlas till förvaltarbeställningar i Ma 23. I fråga om förbanden har arméchefen erinrat om att signaltruppernas befälskader är beräknad för eu väsentligt lägre utbildningskontingent än den nuvarande, varför eu fortsatt utökning av befälskadern successivt måste genomföras. Den nuvarande bristen på officerare vid signaltrupperna, ut­ över den i det föregående omförmälda beställningen för lärare vid krigs­

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

högskolan, har av arméchefen angivits till en överstelöjtnant, två majorer, nio kaptener och 21 löjtnanter. Till följd av bristen på regementsoffi- cerare har dylik officer icke kunnat placeras såsom utbildningsofficer vid signalbataljonen i Boden, vilket menligt inverkar på utbildningsverksam­ heten. Bristen på kompaniofficerare är beräknad med utgångspunkt i en värnpliktskontingent på omkring 1 200 man. Med hänsyn till att kontin­ genten under de närmaste åren kommer att stiga väsentligt kommer även bristen på kompaniofficerare att öka. En successiv utbyggnad är därför nödvändig.

Arméchefen har räknat med att minst 50—60 officerare, underoffice­ rare och underbefäl vid I 8 skall kunna beredas tillfälle till omskolning och transport till signaltrupperna. I samband därmed har preliminärt be­ räknats att bland annat en beställning för överstelöjtnant eller major, eu beställning för major eller kapten samt 5 kaptens- och 6 löjtnantsbeställ- ningar skall överföras till signaltrupperna. Med hänsyn härtill samt till det ekonomiska läget har arméchefen föreslagit att — utöver den i det föregående redovisade maj or sbeställningen för lärare vid krigshögskolan —- följande för utbildningsverksamhet avsedda beställningar skall till­ komma från och med nästa budgetår, nämligen en för major i Ma 30, fyra för kapten i Ma 27 och åtta för löjtnant i Ma 23/19.

Civilförvaltningen har redan i tidigare medelsäskanden givit uttryck åt den uppfattningen att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra det läge, i vilket signaltjänsten för närvarande befinner sig. I anslutning härtill och då den av arméchefen nu föreslagna utbyggnaden av signaltrupperna står i överensstämmelse med överbefälhavarens riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling, såvitt avser armén, har civilförvaltningen — som där­ vid förutsätter att signaltrupperna icke i större utsträckning än vad armé­ chefen räknat med kan tillföras militär personal i samband med genom­ förandet av redan beslutade och tilltänkta omorganisationer av arméns förband — vid anslagsberäkningarna utgått från att i överensstämmelse med arméchefens förslag från och med budgetåret 1956/57 skall tillkomma nya beställningar för två majorer, fyra kaptener och åtta löjtnanter samt befattningar för sju pensionerade underofficerare i 1: 22. Civilförvaltningen tillstyrker likaledes att två beställningar för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 utbytes mot förvaltarbeställningar i Ma 23.

Arméchefen har sedermera i skrivelse den 7 februari 1956 föreslagit att beställningar för två sergeanter i Ma 16 vid signaltrupperna utbytes mot beställningar för en förvaltare i Ma 21 och en fanjunkare i Ma 19. Till stöd härför åberopas i huvudsak följande.

Med hänsyn till den fortskridande tekniska utvecklingen erfordras för utbildningsverksamheten vid signalförbanden vissa underofficerare med i huvudsak motsvarande kompetens som lärare Aid signalskolan, förvaltare

103

eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19. Möjligheter bör därför föreligga för underofficerare i trupptjänst vid signaltrupperna, som visat sig särskilt skickade för utbildningsverksamhet, att med bibehållna arbetsuppgifter erhålla löneställning i 21 lönegraden. En beställning för förvaltare i Ma 21, avsedd för instruktör, bör tillkomma på signaltruppernas stat.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning och nuvarande infanteriutbildning vid 18 upphöra samt S 1 och signalskolan flyttas till Uppsala. De nya personal- staterna måste uppbyggas bland annat med hänsyn till att lämplig, jämn befordringsgång erhålles. Signaltruppernas underofficerskar har för när­ varande en ur befordringssynpunkt ogynnsam sammansättning. Vid upp­ görande av de nya personalstaterna (tjänsteställningslistorna) för under­ officerare vid signaltrupperna har det därför icke kunnat undvikas att underofficerare vid I 8, som avses transporteras till signaltruppeina, kommer i ett sämre befordringsläge än vad för närvarande är fallet. En förbättring av befordringsgången för den nybildade underofficerskåren vid signal­ trupperna är av vikt för att minska de ekonomiska olägenheter, som upp­ kommer för vissa underofficerare vid I 8 i samband med omorganisationen. Detta kan ske genom omvandling av lägre underofficersbeställningar till högre. På grund av den omfattande tekniska utbildning signaltruppernas underofficerare besitter, har de goda förutsättningar att erhålla välav- lönade civila befattningar. Omstationering av underofficerarna vid S 1 till Uppsala medför olägenheter för personalen. Risk föreligger att underoffi­ cerare på grund av förflyttningen kommer att begära avsked eller tillstånd att med ordinarie tjänst förena annan statlig tjänst. Om avgångarna blir stora kommer detta att menligt påverka utbildningsarbetet vid S 1 under de första åren i Uppsala innan ersättare kunnat utbildas. Förbättrade be- fordringsförhållanden genom omvandling av lägre underofficer sbeställ­ ningar till högre torde öka underofficerarnas villighet att kvaista i tjänst i samband med förflyttningen till Uppsala.

Civilförvaltningen anser skäl tala för att åtgärder vidtages i syfte att undvika försämringar i befordringsförhållandena för ifrågavarande under- officerarc. Del synes emellertid enligt civilförvaltningens mening tvek­ samt, om man därvid bör gå så långt att man på sätt arméchefen före­ slagit omvandlar två sergeantsbeställningar vid signaltrupperna till beställ­ ningar för en förvaltare i Ma 21 och eu fanjunkare i Ma 19. Ifrågasättas kan om man icke i dagens läge bör stanna vid åtgärder till föibindrandc av de befarade försämringarna i befordringsläget för signaltruppernas un- dcrofficcrskär och ett bibehållande av befordringsturcn för de från I 8 över­ flyttade bestå llningsba var na. Detta synes kunna åstadkommas genom att Kungl. Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande all för de sergeanter, som i samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband beräknas erhålla avsevärt (förslagsvis med mera än två år) försämrad befordringstur till högre underofficersbeställning, medgiva befordran till högre beställning vid samma tidpunkt som skulle ha skett, därest omorganisationen icke be­ slutats.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

104

Kiuigl. Maj:ls proposition nr HO år 1956

4. Omorganisation av ammunitionsförrådshållningen. För ammunitions- förrådshållningen finns för närvarande nio lokalförvaltningar underställda armétygförvaltningen. Ledningen av lokalförvaltningarna utövas av plats­ chefer. Under arméns allmänna avlöningsanslag finns upptagna arvodes- befattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, avsedda för plats­ cheferna. Kungl. Maj :t har emellertid den 30 juni 1955 medgivit att be­ fattningarna som platschefer vid två av lokalförvaltningarna må tills vidare längst intill den 1 juli 1956 uppehållas av kaptener på aktiv stat. För lokalförvaltningarna finns därjämte upptagna tjänster för nio förrådsför- valtare i Ce 23 — uppbördsmän vid förråden — med avlöning från sak­ anslag (Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1955). Vidare finns vid lokalför­ valtningarna viss ytterligare förråds- och kontorspersonal m. m. Inom I. och III. militärområdena finns särskilda förråd för ammunition. Såsom uppbördsmän vid dessa förråd tjänstgör två förrådsunderofficerare för vilka arvodesbefattningar i 1: 22 finns uppförda på personalförteck­ ningarna för Kalmar—Växjö försvarsområde och I 15. För ifrågavarande förråd finns därjämte viss kontors- och arbetarpersonal. Arméchefen har återkommit till tidigare framlagt förslag rörande om­ läggning av ammunitionsförrådshållningen (prop. 1955:110, s. 85). För­ slaget bygger på resultatet av undersökningar, som dåvarande arméför­ valtningen i samråd med försvarsstaben, fortifikationsförvaltningen, armé­ staben och statens organisationsnämnd företagit beträffande den framtida organiseringen och ledningen av centralförråden för ammunition. Resul­ tatet av undersökningarna har redovisats i särskild hemlig bilaga, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott och till vilken torde få hänvisas beträffande den närmare innebörden av undersökning­ arna. Här må framhållas följande. Enligt undersökningarna bör de regionala förråden av centralförråds- karaktär sammanföras i fem grupper. Gruppchef bör i fred handha bl. a. mobiliseringsplanläggning, planläggning av underhållstransporter i sam­ band med mobilisering samt planläggningsarbete för till gruppen anslutna förråd. Härtill kommer uppgifter av fredsmässig art, såsom frågor om omsättning, vård och förrådshållning av ammunition in. m. i direkt sam­ råd med vederbörande militärbefälhavare, ledningen av arbetet vid det förråd till vilket gruppexpedition anslutes, ansvar för vården av anlägg­ ningarna inom gruppen samt ledning av viss utbildning av beredskapsför- band och tygtekniker i ammunitionstjänst in. m. För ifrågavarande arbets- uppgifler erfordras enligt arméchefen vid envar av tre grupper en kapten och vid de återstående två grupperna, vilka i fred avses skola utgöra en enhet, en major och en kapten, den sistnämnde i fredsorganisationen ställ­ företrädande gruppchef. I samband med tillsättandet av gruppcheferna kan de nuvarande befattningarna för platschefer indras. Ledningen av varje centralförråd bör handhas av förvaltare vid fälttygkåren. Arméche­

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

105

fen hemställer att principbeslut fattas beträffande lokalförvaltningarnas organisation ävensom att från och med nästa hudgetår dels beställningar för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 inrättas vid fälttygkåren, i samband varmed arvodesbefattningar för fyra pensionerade officerare (platschefer) i 1: 30 kan indras, dels alt nio beställningar för förvaltare i Ma 23 inrättas vid fälttygkåren i utbyte mot tjänster för nio förrådsför- valtare i Ce 23 med avlöning från sakanslag, dels ock att två arvodesbe­ fattningar för förrådsunderofficer i 1: 22 vid Kalmar—Växjö försvarsom­ råde och 115 samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid 115 uppföres på arméns personalförteckningar under armétygförvait- ningens anstalter.

Arméchefen har vidare anmält behov av viss ytterligare personal för administration in. in. av förråden och i samband därmed erinrat om att av Kungl. Maj:t förordnad utredningsman (krigsrådet E. T. H. Ström) för översyn av organisationen in. in. rörande centralförråd för ammunition den 15 november 1954 framlagt förslag i ämnet. Utredningsmannen bär funnit den av arméchefen föreslagna gruppindelningen av de regionala förråden ändamålsenlig och har därför tagit indelningen som utgångs­ punkt vid beräkningen av den personaluppsättning, som erfordras för handhavandet av den regionala ammunitionsförrådshållningen. Utred­ ningsmannens förslag innebär att i slutläget beställningar (tjänster) bör tillkomma för en major i Ma 30 och fyra kaptener i Ma 27 i utbyte mot arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, nio tygförval­ tare i Ca 23 i utbyte mot motsvarande antal civila tjänster, fem ingenjörer i Ce 23, en reparatör i Ce 12 i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbe­ tare, fem kanslibiträden i Cell, fem tekniska biträden i Cell, 18 vakt­ mästare i Ce 10, av vilka ett mindre antal för närvarande finns anställda såsom extra tjänstemän, samt fem biträden för skriv- och kontorsgöromål. Samtliga beställningar (tjänster) bör enligt utredningsmannen uppföras på arméns personalförteckning under armétygförvaltndngens anstalter.

Civilförvaltningen utgår från att de av arméchefen för nästa budgetår föreslagna personalförändringarna genomföres med den avvikelsen att äm­ betsverket i likhet med utredningsmannen räknar med inrättande av nio tygförvaltarbeställningar i Ca 23.

I skrivelse den 8 februari 1956 har armétygförvaltningen på grundval av utredningsmannens förslag hemställt att från och med nästa budgetår inrättas tjänster för fem ingenjörer i Ce 23 och eu reparatör i Ce 12, sist­ nämnda tjänst i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbetare. Beträi- fande den närmare innebörden av ämbetsverkets förslag torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbö­ rande utskott. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utbyggnad av tygstatens

106

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 ur

Utö

(i

aktiva personal. Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/55 och 1955/56 beslutat eu viss utbyggnad av tygstaten, innebärande dels inrät­ tande av nya tjänster för en förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverk­ mästare i Ca 21, fyra förste tyghantverkare i Ca 19, åtta tyghantverkare i Ca 17 och 24 armétekniker i Ca 14, dels överförande av 60 ordinarie furirsbeställningar vid truppförbanden till tygstaten och samma antal extra ordinarie furirsbeställningar vid tygstaten till truppförbanden, dels ock in­ dragning av 32 beställningar för furir i beställningsmannatjänst. Armé­ chefen framlägger nu förslag rörande fortsatt utbyggnad av tygstaten. För­ slaget, som redovisas närmare i det följande, innebär en upprepning av tidigare framförda förslag i de delar dessa icke bifallits av statsmakterna.

Arméchefen föreslår att tre beställningar för förste tygverkmästare i Ca 22 tillkommer, av vilka en i utbyte mot en tjänst för tygverkmästare i Ca 21. Personalen avses för vård och reparation m. in. av signalmateriel för bland annat uppehållsplatsförbindelserna. Vidare bör enligt arméche­ fen tillkomma tre beställningar för tygverkmästare i Ca 21 med placering, eu såsom föreståndare för ny optisk verkstad vid T 3 och övriga såsom lärare vid tygförvaltningsskolan.

I arméchefens militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1948/49 räknades med en total ökning av 94 tyghantverkarbeställningar (prop. 1948:209, s. 57). Detta behov har nu tillgodosetts utom såvitt avser fyra beställningar. Arméchefen föreslår därför att för nästa budgetår inrättas beställningar för fyra förste tyghantverkare i Ca 19. Tjänsterna avses skola utnyttjas för lärare vid utbildningsverkstäder.

Vidare föreslår arméchefen att 23 beställningar för armétekniker i Ca 14 tillkommer i utbyte mot motsvarande antal furirsbeställningar i beställ- ningsmannatjänst. Arméchefen har därvid framhållit att det stora behovet av teknisk personal nödvändiggör att antalet lägre beställningar minskas endast under förutsättning att äskade högre beställningar samtidigt till­ kommer.

Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med en utbyggnad av tyg­ staten med ungefär samma antal beställningar som medgivits för inneva­ rande budgetår och utgår vid kostnadsberäkningarna från att nya beställ­ ningar tillkommer för två förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmäs­ tare i Ca 21 samt två förste tyghantverkare i Ca 19. Beträffande armétek- nikerbeställningar har civilförvaltningen ansett sig böra helt tillstyrka arméchefcns förslag.

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstatcr. Eu regements­ officer ur ingenjörtrupperna har förutsatts skola vara chef för arméns fältarbetsskola. Såsom chef för skolan har som regel placerats en major. Med hänsyn till att skolans arbetsuppgifter avsevärt ökat samt till det med befattningen förenade ansvaret bör emellertid för chef för skolan avses en överstelöjtnantsbeställning. Arméchefen föreslår därför att en majors-

107

beställning vid ingenjörtrupperna utbytes mot en beställning för överste­ löjtnant. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget.

Antalet utom ingenjörtrupperna kommenderade officerare har avsevärt ökat i förhållande till vad som förutsågs i 1942 års försvarsbeslut. Brist på kompaniofficerare vid ingenjörförbanden föreligger därför. Denna brist bör successivt avhjälpas. För nästa budgetår föreslår arméchefen att två kaptensbeställningar inrättas vid ingenjörtrupperna. Civilförvaltningen räknar med att förslaget genomföres, varvid förutsattes att föreliggande behov icke kan tillgodoses genom överföring av personal från förband, föreslagna till indragning eller omorganisation.

Arméchefen har ån\-o — under framhållande att med nuvarande antal regementsofficersbeställningar vid trängtruppcrna överstelöjtnanter kan placeras endast vid tre av de fyra trängregementena — föreslagit att en majorsbeställning vid trängtrupperna uppflyttas till överstelöjtnantsbeställ- ning (prop. 1955:110, s. 88). Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen föreslår att nya beställningar för två kaptener och tre löjt­ nanter tillkommer vid trängtrupperna. Arméchefen har därvid framhållit att i samband med utredning angående viss omläggning av läkarutbild­ ningen vid armén dåvarande inspektören för underhållstrupperna anmält behov av en utökning av trängtruppernas befälskader med tio officerare och tio underofficerare. Omläggningen har sedermera genomförts (jfr prop. 1951: 110, s. 82). I nämnda proposition (s. 107) uttalade föredra­ gande departementschefen att befälstillgången vid trängtrupperna måste ökas i samband med omläggningen av förenämnda utbildning samt till­ styrkte såsom ett första steg härutinnan inrättande av tio sergeantsbc- ställningar. Departementschefens förslag bifölls sedermera av riksdagen. Tillgången på personal har enligt arméchefen hittills icke medgivit en ut­ ökning av antalet officerare. Sedan emellertid trängtruppernas behov av dylik personal numera närmare kunnat granskas i samband med arbetet på arméutredningen 1954 föreslår arméchefen att trängtrupperna tillföres fem nya officersbeställningar, varav två för kapten och tre för löjtnant. Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna beställningarna skall till­ komma, varvid ämbetsverket förutsätter att behovet icke kan tillgodoses genom överföring av beställningar från förband, föreslagna till omorga­ nisation eller indragning.

De av arméchefen föreslagna nya beställningarna vid fälttygkåren föl­ en major och en kapten avses för underrättelseorganisation inom armé- tygförvaltningen. Beträffande den närmare innebörden av förslaget hän­ visas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens veder­ börande utskott.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 tillstyrkte civilförvalt­ ningen ett av arméchefen då framfört förslag om all intendenturkåren skulle tillföras fem kaptensbeställningar, avsedda för befattningar såsom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

108

Kiuujl. Maj:Is proposition nr 110 år 1956

försvarsområdesintendenter (prop. 1954: 110, s. 68). Förslaget biträddes emellertid icke av departementschefen. Arméchefen har nu återkommit till frågan om inrättande av nya kaptensbeställningar vid intendentur- kåren och därvid erinrat om att av de på personalförteckningen för inten- denturkåren uppförda kaptensbeställningarna endast två är avsedda för törsvarsområdesstaberna. Vid ytterligare sex försvarsområdesstaber är emellertid kaptener vid intendenturkåren enligt särskilda medgivanden av Kungl. Maj :t förordnade att uppehålla arvodesbefattningar för intendent. Fn brist på sex kaptensbeställningar föreligger således. Med framhållande av nödvändigheten av att kvalitativt förstärka försvarsområdesstabernas personaluppsättning har arméchefen, som räknat med att vid genomföran­ det av beslutade omorganisationer av arméns förband kunna frigöra viss personal i intendenturtjänst, föreslagit att intendenturkåren tillföres två nya kaptensbeställningar, avsedda för försvarsområdesintendent, varvid förutsatts att beställningarna hålles vakanta så länge befattningarna uppe­ hälles av pensionerade officerare. Civilförvaltningen är i avbidan på re­ sultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom för­ svaret icke beredd tillstyrka någon utökning av intendenturkåren.

Arméchefen har upprepat ett i anslagsäskandena för budgetåret 1954/55 framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i in- tendenturförrådstjänst från Ma 21 till Ma 23 (prop. 1954: 110, s. 68). Till stöd härför har tramhållits att av intendenturkårens 67 beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst endast förenämnda sju förvaltarbe- ställningar är placerade i Ma 21 medan återstående 60 förvaltarbeställ- ningar placerats i Ma 23. Angivna differentiering i fråga om lönegrads- placering försvårar personalplaceringen och medför ökad personalcirkula­ tion. Civilförvaltningen är icke beredd att för närvarande förorda någon jämkning i löneställningen för berörda sju förvaltarbeställningar.

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna. I samband med krigsorganisatoriska förändringar har vid Stockholms försvarsområde successivt förrädsställts så många förband — främst genom överföring från T 1 mobiliseringscentral —- att en utökning av försvarsområdets för- rådspersonal är önskvärd. Motsvarande minskning av personalen vid mo- biliseringscentralen kan samtidigt ske. Arméchefen föreslår därför att tjänster för eu förrådsförman i Ce 13 och en förrådsman i Ce 11 överföres från mobiliseringscentralen till försvarsområdet. Arméchefen har vidare framhållit att förband, som tillföres Stockholms försvarsområde från T 1 mobiliseringscentral, för närvarande är förråds- ställda vid arméns inlendenturförråd i Stockholm med en för tyg- och intendenturmateriel gemensam förrådsunderofficer som uppbördsman. Om materielen överlämnas till försvarsområdets förvaltningspersonal måste en omläggning ske till eu extra kostnad av cirka 7 000 kronor. Därest för- rådsunderofticeren kan bibehållas erfordras endast uppläggning av mate­

Kun/jl. Maj ds proposition nr HO år 1956

109

riel för nytillkommande förband. Ur mobiliseringssynpunkt är nuvarande förrådsuppläggning att föredraga. Förrådsunderofficeren är vid sidan av sin befattning vid mobiliseringscentralen kasernunderofficer vid intenden- turförrådet och infanteriets kadettskola och kommer även på lång sikt att erfordras vid nämnda institutioner. Förrådsunderofficeren bör därför en­ ligt arméchefen allt fortfarande disponeras på sätt som hittills men redo­ visas vid försvarsområdet i stället för vid mobiliseringscentralen.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag. Mobiliseringsarbetet vid vissa försvarsområdesstaber kommer enligt arméchefen att öka till följd av den omläggning av mobiliseringsorganisa- tionen, som efter band genomföres. I anslutning härtill föreslår armé- chefen, att personalstaten för Örebro försvarsområde utökas med beställ­ ningar (tjänster) för en major i Ma 30, en kapten i Ma 27, ett kanslibi­ träde i Cell samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål ävensom att en arvodesbefattning för tygofficer i 1: 30 vid försvarsområdet utbytes mot beställning för kapten i Ma 27 på fälttygkårens stat. Beträffande den när­ mare innebörden av förslaget hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Förslaget tillstvrkes av civilförvaltningen (skr. 29/s 1955).

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattningar. Arméchefen har återkommit till sitt senast för budgetåret 1954/55 framförda förslag om inrättande av arvodesbefattningar för sju pensionerade officerare (expeditionsofficerare) i 1: 30, eu vid varje mili- tärbefälsstab (prop. 1954: 110, s. 62). Dessa befattningshavare avses skola utnyttjas för handläggning av frivilligärenden. Därjämte har arméchefen upprepat sitt föregående år framförda förslag om att 11. militärbefälssta- ben, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning, tillföres ytterligare eu arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i 1:22 (prop. 1955:110, s. 90). På grund av personalbrist har högre befattningshavare vid VI. militär- befälsstaben måst i hög grad lagas i anspråk för mera rutinmässiga ar­ betsuppgifter. För att avlasta ifrågavarande befattningshavare rutingöro- mål bör avdelning I a och sektion III inom staben förstärkas med två expeditionsunderofficerare. Arméchefen föreslår därför att befattningar för två pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas vid staben. Civilförvaltningen har vid sin tidigare behandling av förslaget om nya arvodesbefattningar för det frivilliga försvarsarbetet ansett att ställning härtill icke borde tagas annat än i samband med den slutliga prövningen av frivilligkommitténs betänkande. Enligt uttalande av föredragande de­ partementschefen i 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 89) avser de­ partementschefen icke all utöver de i propositionen redovisade åtgärder, som företagits i anslutning till frivilligkommitténs betänkande, fram­ lägga något på betänkandet grundat förslag eller cljesl vidtaga ytter­

Ilo

Kung

i.

Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ligare åtgärder i anledning av betänkandet. Civilförvaltningen erinrar om att frivilligkommittén icke föreslagit att militärbefälsstaberna skulle tillföras några arvodesbefattningar för här avsedda göromål. I anslutning härtill räknar civilförvaltningen icke i förevarande sammanhang med bi­ fall till arméchefens förslag i denna del. Vad angår II. militärbefälssta- ben har statsmakterna nyligen tagit ställning till frågan om personalupp­ sättningen inom nämnda stab (jfr prop. 1955: 110, s. 101), varför civil­ förvaltningen utgår från att någon ytterligare expeditionsunderofficersbe- fattning icke nu inrättas. Icke heller är civilförvaltningen beredd förorda att VI. militärbefälsstaben tillföres ytterligare expeditionsunderofficersbe- fattningar.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om att arvodesbe­ fattningar i 1: 32, vilka närmast är avsedda för pensionerade majorer, skall hänföras till 1: 33 samt att vissa förbättringar i övrigt av förmånerna för pensionerad personal i arvodesbefattningar skall genomföras (prop. 1955: 110, s. 91). Civilförvaltningen anser alltjämt att ifrågavarande spörsmål bör upptagas till behandling i samband med en allmän översyn rörande här avsedda befattningar.

9. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har framlagt de för­ slag till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra genomföras, även om förslag rörande ny befälsordning icke kan framläggas för 195G års riksdag. Under erinran om att arméchefen i 1954 års militärorganisatoriska un­ derlag framhållit att det vore av avgörande betydelse för den fortsatta ut­ byggnaden av den av 1952 års riksdag i princip beslutade underbefäls­ organisationen vid armén att rustmästarbeställningar tillkomme samt att ställning snarast toges till frågan om antalet instruktörer, har arméchefen upprepat förslag om att såsom en första utbyggnad av rustmästarkadern 48 rustmästarbeställningar i Ma 16 inrättas i utbyte mot samma antal furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 (prop. 1955: 110, s. 91). Därjämte har arméchefen, såsom i det föregående (punkt 2) redovisats, föreslagit att fyra överfurirsbeställningar i Ma 14 vid signalskolan utbytes mot rustmästarbeställningar i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i Ce 16. Det årliga rekryteringsbehovet av överfurirer har av arméchefen an­ givits till omkring 170. För nästa budgetår föreslår arméchefen att vid arméns förband planenligt tillkommer 54 för vaktchef avsedda överfurirs­ beställningar i Ma 14 med fördelning två vid I 14, fyra vid I. militärbe­ fälsstaben samt fyra vid ettvart av följande förband, nämligen 12, 14, 111, 113, 118, 119, 121, Pl, P 4, Al, Lv 3 och T 3. Härjämte föreslås skola tillkomma en överfurirsbeställning i Ma 14 vid V. militärbefälssta­ ben i utbyte mot en vakant tjänst för bilförare i Ce 10, vilken befattning för närvarande uppehälles av en överfurir vid A 9. Detta förslag har

in

framställts tidigare (prop. 1954: 110, s. 60). Arméchefen föreslår vidare inrättande av en överfurirsbeställning i Ma 14 vid signaltrupperna, avsedd för särskilda arbetsuppgifter vid försvarsstaben. Beträffande den närmare innebörden av sistnämnda förslag hänvisas till de handlingar, som kom­ mer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Såsom i det före­ gående (punkten 2) redovisats har arméchefen härutöver föreslagit inrät­ tande vid vissa utbildningsanstalter av fyra överfurirsbeställningar, av vilka en i utbyte mot furirsbeställning och eu mot förrådsmanstjänst.

I fråga om instruktörskadern föreslår arméchefen att 109 furirsbeställ- ningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas till beställningar för överfurir i Ma 14. Det sammanlagda antalet nya överfurirsbeställningar, som i förevarande sammanhang yrkas för nästa budgetår utöver i det före­ gående redovisade fyra beställningar, utgör (54 + 2 + 109 —) 165.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspi- rant) utgör enligt gällande personalförteckning 700. Ehuru del teoretiska rekryteringsbehovet för en underbefälskader utan vakanser och med jämn åldersfördelning är lägre räknar arméchefen med hänsyn till avgångarna under de första instruktörs-(beställningsmanna-) skolorna samt på grund av nuvarande vakanser och ojämna åldersfördelning för nästa budgetår med oförändrat antal instruktörsaspiranter.

Civilförvaltningen har redan tidigare understrukit angelägenheten av att klarhet vinnes angående den nya underbefälsorganisationens framtida upp­ byggnad och den takt, i vilken utbyggnaden bör ske, men därvid också framhållit att det är nödvändigt att avvakta resultatet av övervägandena om befälsordningen innan slutlig ställning lages till nämnda frågor. Äm­ betsverket vill i anslutning härtill erinra om alt enligt direktiven för den överarbetning av föreliggande förslag till befälsordning vid armén, som för närvarande verkställes av 1954 års befälsutredning, överarbetningen bör verkställas inom sådan tid att därpå grundade förslag kan framläggas för 1956 års riksdag. Mot bakgrunden härav anser civilförvaltningen det ligga närmast till bands att icke i förevarande sammanhang upptaga frågorna om arméns underbefälskader utan låta därmed anstå i avvaktan på utred­ ningens förslag liärutinnan. Vid kostnadsberäkningarna bar emellertid civilförvaltningen ansett sig böra utgå från alt arméns underbefälsorga­ nisation ytterligare utbygges. Utöver de förändringar, som berörts under punkten 2 i det föregående, grundar civilförvaltningen kostnadsberäkning­ arna på att vid armén skall tillkomma 111 nya överfurirsbeställningar, av vilka 54 för vakttjänst, 56 för instruktörsverksamhet samt eu för försvars­ staben. Sammanlagda ökningen av antalet överfurirer skulle alltså utgöra 1U5. Samtidigt räknar civilförvaltningen med indragning av — förutom i det föregående berörda tjänster för en furir och eu förrådsman — 56 furirsbeställningar.

Arméchefen bar sedermera i skrivelse den 15 oktober 1955 —— under

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

erinran om att enligt beslut av 1955 års riksdag K 3 skall från och med budgetåret 1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administra­ tion med P 4 — framlagt förslag till vissa av omorganisationen föranledda förändringar i underbefälsorganisationen. Förslaget innebär att fem be­ ställningar för överfurir i hovslagartjänst omvandlas till beställningar för överfurir och att 22 furirsbeställningar, varav sex i hovslagartjänst, utgår. Furir sbeställningarna förutsättes skola inräknas i de 109 furirsbeställningar, som enligt arméchefens i det föregående redovisade äskanden föreslagits skola utbytas mot överfurirsbeställningar.

Civilförvaltningen beräknar — med ändring av ämbetsverkets i det före­ gående redovisade beräkningar av antalet underbefälsbeställningar -— att i anledning av omorganisationen av K 3 antalet nytillkommande överfurirs­ beställningar minskas med fem till (111—5 =) 106 och antalet furirsbe­ ställningar, som skall indragas, ökas med 22 till (56 + 22 — ) 78.

Arméchefen har vidare i skrivelse den 7 februari 1956 framhållit att förflyttningen av S 1 och signalskolan till Uppsala, varom beslut fattats av 1955 års riksdag, gör det särskilt angeläget att av arméchefen äskade be­ ställningar för rustmästare (tjänster för yrkesinstruktör) tillkommer. Det kan befaras att ett flertal av signaltruppernas kvalificerade underbefäl kommer att begära avsked på grund av de med förflyttningen förenade olägenheterna. Ifrågavarande befattningshavares omfattande utbildning och tekniska kunnande gör dem efterfrågade på den civila marknaden. För­ bättrade befordringsförhållanden vid försvaret torde minska underbefälens benägenhet att begära avsked.

10. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Arméchefen har upp­ repat tidigare framlagt förslag om ordinariesättning av beställningar för fyra arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer av 2. gra­ den i Ce 27 (prop. 1955:110, s. 92). Civilförvaltningen är i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom för­ svaret icke beredd förorda annan jämkning beträffande arméingenjör­ kåren än att, i enlighet med vad som förutsatts, en vakant beställning för armédirektör i Ca 30 avföres ur personalförteckningen. 11. Förändringar beträffande läkar personal in. in. Arméchefen har upp­ repat för budgetåret 1954/55 framfört förslag om att den för Ing 1 avsedda bataljonsläkarbeställningen i Ca 27 med hänsyn till arbetsuppgifternas om­ fattning uppflyttas till regementsläkarbeställning i Ca 29 (prop. 1954: 110, s. 72). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att uppflyttningen kommer till stånd. Vidare har arméchefen ånyo framfört förslag om att inrätta beställ­ ningar för en bataljonsläkare i Ca 27 vid vardera av infanteriets kadett­ skola och krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst i Cg 25 vid skolan, samt för en bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 (prop. 1955: 110, s. 92). Då arméchefen under hand

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

113

upplyst att behovet icke kan tillgodoses med läkarpersonal, som till följd av omorganisation eller indragning av förband blir övertalig, räknar civil­ förvaltningen med att ifrågavarande beställningar inrättas.

I skrivelse den 4 juni 1955 har överbefälhavaren framlagt förslag rörande organisationen av den hygieniska livsmedelskontrollen inom krigsmakten. I anslutning till vad däri anförts har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 föreslagit att från och med den 1 juli 1956 från fältveterinärkåren till sjukvårdsstyrelsen överföres en be­ ställning för regementsveterinär i Ca 29 och eu beställning för bataljons- veterinär i Ca 27. Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna utgått från att beställningarna överföres till sjukvårdsstyrelsen.

Enligt gällande personalförteckningar skall beställningarna för rege­ mentsveterinär i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, batalj onsvete- rinär i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt batalj onsveterinär i Ca 25 vid A 2 indragas vid uppkommande vakans. Då innehavarna av beställningarna kommer att frånträda dessa vid utgången av september 1955 bör beställ­ ningarna utgå ur personalförteckningen från och med den 1 juli 1956.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinperso­ nal. För att avlasta mera kvalificerade befattningshavare vid VI. mili- tärbefälsstaben från rutingöromål bör en vaktmästare, tillika förrådsman, tillföras staben. Arméchefen föreslår därför att en vaktmästartjänst i Ce 11 inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker att för ifrågavarande arbets­ uppgifter inrättas en vaktmästartjänst i 11 lönegraden, vilken emellertid tills vidare i avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifternas omfattning bör upptagas såsom extra. I skrivelse den 30 juni 1955 har civilförvaltningen och fortifikationsför- valtningen efter samråd med chefen för armén och chefen för försvars­ staben framlagt förslag rörande anställande av maskinteknisk personal vid vissa i skrivelsen närmare angivna uppehållsplatser samt därvid, såvitt här är i fråga, hemställt om inrättande från och med budgetåret 1956/57 av tjänster för en maskinmästare i Ce 18 och åtta maskinister i Ce 13. Civil­ förvaltningen har sedermera i skrivelse den 2 december 1955, i anledning av framställning av fortifikationsförvaltningen, framlagt förslag rörande anställande av ytterligare maskinteknisk personal vid vissa i bilaga till skrivelsen närmare angivna bergrumsanläggningar. Enligt detta förslag förutsättes tjänster skola inrättas från och med budgetåret 1956/57 för en maskinmästare i Ce 20, eu maskinist i Ce 15, en maskinist i Ce 13, åtta reparatörer i Ce 13 och en eldare i Ce 10. En av reparatörstjänsterna er­ fordras först från och med den 1 januari 1957. Avlöningskostnaderna för samtliga förenämnda tjänster för maskinteknisk personal beräknas för nästa budgetår till 202 656 kronor. Vid bifall till förslagen erfordras icke längre ett belopp av 4 500 kronor, som för närvarande disponeras av mili- 8—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tärbefälhavaren för IV. militärområdet för viss tillsyn. Beträffande den närmare innebörden av förslagen torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Kungl. Maj :t har den 21 oktober 1955 medgivit att vid P 2 må tills vidare under budgetåret 1955/56 finnas inrättad, utöver i vederbörliga per­ sonalförteckningar uppförda tjänster, en extra tjänst för reparatör i Cg 13, avsedd för tillsyn och övervakning av den maskinella installationen vid viss anläggning. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med att tjänsten upptages såsom extra ordinarie.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att en tjänst för värmeskötare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden, vilken tjänst bedömts erforderlig för framtiden, omändras till extra ordinarie i Cell med tjänstebenämningen eldare (prop. 1955: 110, s. 95). Civilför­ valtningen är alltjämt i avvaktan på slutligt ställningstagande till orga­ nisationen av maskintjänsten i Boden icke beredd tillstyrka förslaget.

Vid I 5 må budgetårsvis enligt medgivande av civilförvaltningen dispo­ neras nio arbetsmånader för att anställa kollektivavtalsavlönade eldare utöver den tjänstemannaanställda eldarpersonalen. För tillsyn och drift av ång- och värmeanläggningarna har regelmässigt en eldare måst an­ ställas såsom vikarie under återstående tre månader per år, varför i prak­ tiken den kollektivavtalsanställda eldaren varit helårsanställd. Arméche­ fen föreslår därför att en extra tjänst för eldare i Cg 10 tillkommer vid regementet i utbyte mot angivna nio arbetsmånader. Förslaget tillstyrkes av fortifikationsförvaltningen och civilförvaltningen.

13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméche­ fen har redovisat av underlydande myndigheter framförda yrkanden be­ träffande ändrad löneställning för sådan kontorspersonal, som utnyttjas i kassatjänst. Arméchefen, som tillstyrker yrkandena, har därvid hem­ ställt att civilförvaltningen måtte upptaga desamma till prövning. Yrkan­ dena omfattar uppflyttning av en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänst för kontorsskrivare i Ce 19 samt två kansliskrivartjänster i Ca 15 vid tygförvaltningsskolan och arméns underofficersskola till tjänster för förste kansliskrivare i Ca 17. Vad angår tjänsten för förste kansliskrivare vid fortifikationsbefäl­ havarstaben i Boden är enligt civilförvaltningens mening de med den­ samma förenade arbetsuppgifterna av sådan art och omfattning att för göromålen bör avses en tjänst i 19 lönegraden. Då arbetsuppgifterna en­ dast i ringa grad torde komma att påverkas av Kungl. Maj :ts den 8 okto­ ber 1954 meddelade beslut om övergång till central uträkning och utbetal­ ning av månadslöner vid försvaret vill civilförvaltningen icke motsätta sig att tjänsten omvandlas till kontorsskrivartjänst i Ce 19. Innehavarna av kansliskrivartjänsterna vid tygförvaltningsskolan och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

115

arméns underofficersskola har enligt civilförvaltningens mening efter ned­ läggandet av kassaavdelningarna otvivelaktigt erhållit eu mera självständig ställning än tidigare. Med hänsyn härtill samt till arbetsuppgifternas art synes skäl tala för en uppflyttning jämväl av dessa tjänster. Civilförvalt­ ningen vill i detta sammanhang erinra om att i anledning av kassaavdel­ ningarnas nedläggande vissa tjänster kunnat indragas och andra ned­ flyttas. Civilförvaltningen anser sig därför böra tillstyrka att här avsedda båda tjänster, vilka icke kommer att beröras av en övergång till central uträkning och utbetalning av månadslöner, uppfljitas till tjänster för förste kansliskrivare i Ca 17.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen att, med hänsyn till de med tjänsten förenade arbetsuppgifternas art och omfattning, en kontorist­ tjänst i Ca 13 vid arméöverläkarens expedition utbytes mot kansliskrivar- tjänst i Ca 15. Arméchefen föreslår vidare att två kanslibiträdestjänster i Ce 11 vid arméöverläkarens expedition, en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. mili- tärbefälsstaben och en kanslibiträdestjänst i Cell vid 15 ordinariesättes. Till stöd härför åberopas att innehavarna av tjänsterna under lång tid varit anställda i statstjänst m. m. Förslaget tillstyrkes av civilförvalt­ ningen. Civilförvaltningen (skr. V¹² 1955) har, efter samråd med chefen för ar­ mén, föreslagit att, med hänsyn till innehavarens långvariga statstjänst, en kanslibiträdestjänst i Cell vid Lv 4 ordinariesättes. Arméchefen föreslår att en tjänst för biträde för skriv- och kontors- göromål tillkommer vid VI. militärbefälsstaben. Till stöd härför åberopas bland annat att viss del av skriv- och expeditionsarbetet för stabens sek­ tion II, vilket arbete tidigare utförts av personal vid kommendantstaben, numera åvilar militärbefälsstabens personal samt att mobiliseringsplan- läggningsarbetet inom sektionen utökats. Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget bifalles. Av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande vid väg- och vat­ tenbyggnadskårens chefsexpedition av en tjänst för halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål kan civilförvaltningen icke heller nu tillstyrka (prop. 1955: 110, s. 96). Arméchefen föreslår att, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning, två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas, den ena vid Ing 1, avsedd för arméns fältarbetsskola, och den andra vid infanteri- skjutskolan, avsedd för förvaltningsexpeditionen. Behovet av tjänsterna har bestyrkts vid organisationsundersökningar av organisationsnämnden. Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna utgått från alt tjäns­ terna tillkommer från och med budgetåret 1956/57. 15. Övriga personalförändringar m. m. På personalförteckning för

118

Kungl. Maj:ts proposition

nr

110 år 1956

närtjänsterna vid TI, Ing 2 och A 2 kommer att indragas. På grundval härav har överfältveterinären för nästa budgetår räknat med ett medels­ behov av 25 900 kronor, varav oförändrat 550 kronor för anlitande av sak­ kunniga vid arméledningen, 22 000 kronor för veterinärvården vid de för­ band, där dylik vård icke bestrides av militärveterinär, och 3 350 kronor för kostnader för besiktningar. Civilförvaltningen har vid kostnadsberäk­ ningarna utgått från det av överfältveterinären angivna medelsbehovet.

17. Personalförändringar i anledning av rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband m. m. Arméchefen (skr. 28/i 1956) föreslår, efter förslag som statens organisationsnämnd framlagt på grund­ val av undersökningar i samband med den pågående översynen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, att en beställning för major i Ma 30, avsedd för befattning såsom mobiliseringsofficer och chef för mobi- liseringsavdelningen, tillkommer vid regementet. Till stöd härför åberopas, att vid regementet för närvarande redovisas över 200 000 lokalregistrerade värnpliktiga mot vid normalregemente 70 000. Vidare organiseras tre in- skrivningsnämnder. Antalet truppregistrerade uppgår till 57 000 mot vid normalinfanteriförband ungefär 28 000. Ytterligare ökning beräknas in­ träffa sedan omorganisationen av 18, P 3, SI, signalskolan och K 1 har genomförts. Inskrivningschefen är i nuvarande organisation tillika mobi­ liseringsofficer. Arbetet med inskrivningsverksamheten och den löpande tjänsten Aid inskrivningsexpeditionen tager inskrivningschefens tid helt i anspråk. Han bör därför icke vara chef även för mobiliseringsa\’del- ningen. En särskild befattningshaAnre, regementsofficer på aktiv stat, bör aArses såsom mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen. En beställning för major i Ma 30 bör därför tillkomma. Det stora antalet truppregistrerade värnpliktiga vid regementet påverkar äAren personalde­ taljens verksamhet. Arbetsomfång och ansvar medför att chefen för de­ taljen bör vara kapten på aktiv stat. För att kunna handlägga alla kvalifi­ cerade arbetsuppgifter på detaljen erfordras även en biträdande personal­ officer. För detta ändamål föreslås en för pensionerad officer avsedd ar- vodesbefattning i 1: 30. Förslaget i övrigt innebär minskning med två arvodesbefattningar för pensionerad personal, varav en i 1: 32 för expeditionsofficer och en i 1: 22 för föreståndare för förrådsbokföringskontor, samt sju extra befattningar för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Fyra tjänster för förrådsmän i Ce 11 föreslås skola indragas A7id inträffande ledighet. Arméchefen (skr. Via, 2/is, 5/ia, 14/i², 17/i² och 21 In 1955 samt 2S/i och »/s 1956) har i samråd med försvarets civilförvaltning och statens organisa­ tionsnämnd framlagt förslag till ändrad organisation av stabs- och för­ valtningstjänsten m. m. vid 12, 13, I tf, 16, 17, 112, 113, 114, Ilo, 116, 117 och 121. Förslaget innebär att i anslutning till omläggning av för- rådsbokföringen en arA'odesbefattning i 1 :22 för pensionerad underofficer,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

119

avsedd såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor, indrages vid samt­ liga förband utom vid I 15, där en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 är in­ rättad övergångsvis för de med arvodesbefattningen förenade göromålen. Kansliskrivaren föreslås få kvarstå i tjänst tills vidare. Vidare föreslås indragning av tre tjänster för förrådsman i Ce 11, av vilka två tjänster dock förutsättes skola indragas först i samband med uppkommande ledig­ het. Förslaget innebär vidare en minskning med 23 befattningar för bi­ träde för skriv- och kontorsgöromål, av vilka 12 extra. En viss ökning- av antalet arvodesbefattningar bär bedömts vara nödvändig. Sålunda före­ slås inrättande vid I 4 av en befattning för pensionerad underofficer i 1: 22, avsedd för tillsynsman vid regementets stridsskjutningsområde på Präst- tomta, vilket även utnyttjas av bland andra T 1 och Lv 2, samt vid I 7 av en motsvarande befattning för tygunderofficer, avsedd såsom biträde åt tygförrådsförvaltaren, ävensom vid 117 av en befattning för pensionerad officer i 1: 32, avsedd för ställföreträdande avdelningschef på mobilise- ringsavdelningen. Arméchefen föreslår härutöver att en tjänst för kansli- biträde i Ce 11 inrättas vid vardera 13 och I 15, avsedd för föreståndare för plåt- och maskingruppen på mobiliseringsavdelningens personaldetalj.

I propositionen 1955:110 (s. 67) anmäldes att statens organisations- nämnd avgivit på organisationsundersökningar grundade förslag rörande expeditions- och kassatjänsten in. m. vid krigshögskolan. Någon fram­ ställning till Kungl. Maj :t hade då ännu icke ingivits. Efter beslut av för­ svarets civilförvaltning har från och med den 1 april 1955 kassaavdel­ ningen vid skolan nedlagts och skolan i kassahänseende anslutits till krigs­ skolan.

Chefen för armén (skr. 13/s 1955) har på grundval av organisations- nämndens fortsatta undersökningar vid högskolan avgivit förslag till ändrad organisation av expeditions- och kassatjänsten därstädes. Förslaget, som avgivits efter samråd med organisationsnämnden och civilförvaltningen, innebär i huvudsak följande. Förvaltningsgöromålen har efter kassans indragning befunnits kunna med fördel överföras till staben med skol­ expedition. Förvaltningsavdelningen bör därför utgå ur organisationen. I stället bör det ankomma på skolans adjutant — kapten (ryttmästare) på skolans stat — att utöver de arbetsuppgifter, som för närvarande åvilat- honom, förvalta till skolans förfogande stående anslag och vara föredra­ gande för skolchefen i förvaltningsärenden. I förvaltningsgöromålen bör han biträdas av en expeditionsföreståndare. För sistnämnda befattning bör i stället för eu för närvarande kommenderad sergeant på aktiv stat ur kavalleriet inrättas en beställning för fanjunkare (styckjunkare) i Ma 19 i utbyte mot en motsvarande beställning vid arméförband. På expeditions- föreståndaren bör vidare ankomma att vara uppbördsman (redogörare) för skolans materiel. Äskandet avses emellertid skola upptagas först i ett senare sammanhang. För att omhänderha kassaförskott och för vissa

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

framgår av det föregående — förslag framlagts av arméchefen om att en pansarbataljon skall organiseras i Boden från och med utbildningsåret 1957/58, varvid bataljonens behov av aktiv militär personal och arvodes- personal förutsatts skola tillgodoses genom omplaceringar inom pansar­ trupperna i samband med omorganisationen av P 3.

Under erinran härom har arméchefen i skrivelse den 22 december 1955 hemställt att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka bemyndigande att inom fastställd personalram få vidtaga de jämkningar i perso­ nalstaterna för ordinarie personal, som erfordras för genom­ förande av här ifrågavarande organisationsändringar. Arméchefen har i anslutning härtill framhållit följande.

Omorganisationen avses skola ske successivt, överföring av personal till de nya tjänstgöringsplatserna avses skola påbörjas omkring den 1 april 1957 och vara slutförd den 30 juni 1958. I samband med att per­ sonalen förflyttas bör personalstaterna ändras.

Riksdagen har beträffande rationaliseringsverksamheten inom försvaret för innevarande och tidigare budgetår bemyndigat Kungl. Maj :t att vid­ taga de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer som blir erfor­ derliga i anledning av beslut om organisationsändring, dock icke såvitt av­ ser personalstaterna för ordinarie personal. Arméchefen förutsätter att samma bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t för kommande budgetår. Här­ igenom kan personalförändringar ske under löpande budgetår. Detta är en förutsättning för att omorganisationerna skall kunna ske på ett med hänsyn bland annat till de värnpliktigas inryckningstider lämpligt sätt. Det är önskvärt att personalförändringar även i fråga om ordinarie per­ sonal i samband med omorganisationen av I 8 m. m. kan ske under löpande budgetår.

För att personalen skall kunna givas slutgiltigt besked angående fram­ tida anställningsförhållanden och tjänstgöringsplatser samt erhålla rimlig tid för att förbereda flyttning erfordras beslut inom en nära framtid om hur tjänsterna skall disponeras efter omorganisationen. Omplaceringarna måste påbörjas omkring den 1 april 1957. Beslut av 1957 års riksdag kan därför icke avvaktas.

Under den närmaste tiden beräknas enstaka förändringar (beslut om avsked in. in.) inträffa, som kan föranleda att tjänster bör disponeras på annat sätt än som för närvarande avses. Tidpunkten för överförande av tjänster är vidare beroende av förhållanden, som icke nu slutgiltigt kan överblickas. Beslut i fråga om uppsättande av Bodens pansarbataljon måste bland annat avvaktas. Arméchefen räknar på grund härav med att först omkring den 1 april 1956 inkomma med förslag till personalstater för förband in. in., som beröres av omorganisationen. Härigenom kan för­ ändringarna icke upptagas i 1956 års proposition angående vissa avlö­ nings- in. fl. anslag under fjärde huvudtiteln. Ur tidssynpunkt samt med hänsyn bland annat till den av omorganisationen berörda personalen och till angelägenheten av att förändringarna sker successivt är det önskvärt att Kungl. Maj:t bemyndigas vidtaga jämkningar i personalstaterna för såväl ordinarie som icke-ordinarie personal vid ifrågavarande förband in. m. Förändringarna i fråga om ordinarie personal förutsättes skola ske inom fastställda personalstater och kommer därför icke att medföra kostnads­ ökningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

123

Civilförvaltningen har, med hänsyn till svårigheterna att överblicka per­ sonalorganisationens utseende vid ifrågavarande förband m. m. under de kommande budgetåren, icke något att erinra mot arméchefens förslag.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag, på grund­ val av en inom arméledningen företagen utredning i ämnet, till behand­ ling upptagit frågan om åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran. Arméchefen har därvid framhållit att till följd av den stora officers- rekryteringen i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet samt de för närvarande små avgångarna tiden fram till kaptensbefordran snabbt kom­ mer att förlängas. Sålunda beräknas att dylik befordran genomsnittligt för hela armén skall kunna uppnås först efter 13 tjänsteår såsom officer mot normalt beräknade 11 år. Stora variationer i tidpunkten för kaptens­ befordran föreligger emellertid mellan och inom olika truppslag, varför tidpunkten för kaptensbefordran med oförändrade personalstater beräk­ nas komma att variera mellan nio och 16 år inom olika befordringsen- heter. För att råda bot på nämnda olägenheter har arméchefen föreslagit att i avvaktan på att ställning tages till befälsordningen vid armén de genom 1942 års försvarsbeslut tillkomna kaptenslönerna för ständigt tjänstgörande reservpersonal från och med den 1 juli 1956 utnyttjas för att förordna löjtnanter på aktiv stat till kaptener, varvid förutsatts att där­ igenom ledigblivna löjtnantslöner i Ma 23 får utnyttjas för inkallande av ständigt tjänstgörande reservpersonal.

Civilförvaltningen erinrar om att anordningen med löner för ständigt tjänstgörande reservpersonal tillkommit i syfte att i försvarsorganisatio­ nen kunna utnyttja militär personal, anställd på ett mindre bundet sätt än som följer av fullmaktssystemet, och därigenom ge organisationen en sådan elasticitet att förändringar i densamma skall kunna genomföras utan alltför stora svårigheter. Mot bakgrunden härav ställer sig civilförvalt­ ningen tveksam till att åstadkomma den av arméchefen åsyftade beford- ringsförbättringen på av denne föreslaget sätt. De inom arméstaben verk­ ställda undersökningarna rörande de nuvarande befordringsförhållandena för löjtnanter synes emellertid enligt civilförvaltningens mening onekligen tala för att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra förhållandena för de löjtnanter, som till följd av den hastiga utbyggnaden av officerskadern under beredskapsåren kommit i särskilt dålig befordringstur. Dylika åt­ gärder har vidtagits beträffande vissa militära beställningshavare, bland annat löjtnanter, som till följd av 1925 års härordningsbeslut kommit i dålig befordringstur. En dylik förbättring skulle liksom beträffande sist­ nämnda personal kunna givas formen av en tillfällig löneförbättring. Med hänsyn till de olägenheter ur skilda synpunkter som är förenade med en dylik lösning synes det emellertid civilförvaltningen mera tilltalande att

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

söka andra utvägar, därvid torde ifrågakonmia antingen vikariatslöneför- ordnanden eller möjlighet att uppbära lön efter högre löneklass än den högsta inom lönegraden Ma 23. Vilkendera vägen som än väljes är det uppenbart att förbättringen endast bör kunna komma dem tillgodo som på grund av i det föregående angivna omständigheter kommit i väsentligt sämre befordringstur än som kan anses normalt. En lösning av den före­ liggande frågan kräver emellertid enligt civilförvaltningens mening ytter­ ligare undersökningar bland annat av statistisk natur. Civilförvaltningen föreslår därför att, därest Kungl. Maj:t skulle finna något böra åtgöras i frågan, uppdrag lämnas åt civilförvaltningen att i samverkan med för- svarsgrensstaberna närmare utreda densamma och till Kungl. Maj :t in­ komma med förslag i ämnet.

Departementschefen

1. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvars- film i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 248) förutsättes kostnaderna för avlöning till filmregissören och materialförvaltaren vid arméstabens filmdetalj alltjämt skola bestridas från nämnda anslag. I anslutning till mitt uttalande i nämnda proposition (bil. 6, s. 17) rörande ifrågasatt ut­ byggnad av underrättelseorganisationen inom försvaret beräknar jag icke medel för inrättande av tjänster för en amanuens, en översättare och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Förslagen om uppflyttning av en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 till tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12 samt inrättande av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål kan jag tillstyrka. Sistnämnda tjänst torde böra uppföras såsom extra. Förslaget om att uppföra en extra assistenttjänst såsom extra ordinarie kan jag alltjämt icke tillstyrka.

2. Förslaget om att inrätta en beställning för överfurir i Ma 14 vid ar­ méns signalskola i utbyte mot en furirsbeställning i Me 11 eller Me 10 vid signaltrupperna kan jag biträda. Jag anser mig vidare böra tillstyrka armé­ chefens förslag om personalförändringar vid arméns fallskärmsjägarskola och räknar i anslutning härtill med att på skolans stat uppföres tjänster för ytterligare en packningsförman i Ce 15 och en förrådsman i Ce 11 även­ som en överfurirsbeställning i Ma 14. Förslaget om att omdisponera en i gällande personalförteckning för kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3, anser jag mig icke kunna tillstyrka. Beställningen torde böra indragas från och med nästa budgetår. Ej heller övriga under förevarande punkt redo­ visade förslag av arméchefen kan jag tillstyrka.

3. Jag är icke beredd att för nästa budgetår tillstyrka inrättande vid signaltrupperna av nya beställningar eller arvodesbefattningar. Framförda förslag om förbättrad löneställning för personal vid signaltrupperna är jag ej heller för närvarande beredd tillstyrka.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

av sammanlagt 170 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav fem i utbyte mot överfurirsbeställningar i hovslagartjänst, 109 i utbyte mot furirsbe- ställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 samt en i utbyte mot en bil— förartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben. Med hänsyn till rådande vakansläge föreslår jag att antalet nya överfurirsbeställningar i Ma 14 för nästa budgetår begränsas till 105, varav 10 för vaktchef och 95 för instruk­ tör. Jag räknar därvid med att fem beställningar för överfurir i hovslagar­ tjänst samt 100 furirsbeställningar, varav 30 ordinarie och 70 extra ordi­ narie, skall utgå. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställ- ningsmannaaspiranter) beräknar jag i likhet med arméchefen till oför­ ändrat 700.

Utgående från vad jag sålunda anfört — och med beaktande av att jag i det föregående under punkt 2 tillstyrkt inrättande av två överfurirsbe­ ställningar, varav den ena i utbyte mot en extra ordinarie furirsbeställ- ning i Me 11 eller 10, samt i det följande under punkt 17 ämnar tillstyrka inrättande av två nya överfurirsbeställningar och indragning av tre extra ordinarie furirsbeställningar — föreslår jag att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undantag av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Överfurirer....................................

Budgetår

1955/56

1956/57

1 866 2 360

700 4 926

1 970 2 256

700 4 926

Furirer..................................................... Instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter) ..

Summa

10. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en vakant beställ­ ning för armédirektör i Ca 30 böra utgå. I övrigt är jag icke beredd att tillstyrka några förändringar beträffande arméingenjörkåren. 11. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av försvarets sjuk­ vårdsstyrelses avlöningsanslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 37) har jag icke något att erinra mot att för den hygieniska livsmedelskon­ trollen inom försvaret utnyttjas beställningar för en regementsveterinär i Ca 29 och eu bataljonsveterinär i Ca 27, dock att beställningarna förut­ satts skola tills vidare alltjämt redovisas på fältveterinärkårens stat. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde beställningarna för rege­ mentsveterinär i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, bataljonsveteri­ när i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt bataljonsveterinär i Ca 25 vid A 2 böra indragas.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

till stånd är jag i likhet med civilförvaltningen icke beredd tillstyrka att ytterligare utbildningsarvoden nu tillkommer.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag för nästa budgetår med en medelsanvisning av 545 000 kronor för timarvoden till deltids­ tjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor, 355 000 kronor för arvoden till civila lärare för underbefäls­ utbildning, 34 000 kronor för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar m. in. samt 25 900 kronor för arvoden och särskilda ersätt­ ningar avseende veterinärväsendet.

17. Kungl. Maj:t har numera den 27 januari och den 17 februari 1956 meddelat beslut angående organisationen av stabs- och förvaltningstjäns­ ten m. m. vid I 2, I 3, I 4, I 6, I 7, I 12, I 13, I 14, 115, I 16, 117 och I 21. I anslutning härtill räknar jag med de i sammanställningen under före­ varande punkt upptagna förslagen med de ändringarna att vid 117 en pensionerad officer i 1: 30 i stället för 1: 32 tillkommer samt att vid 115 fyra i stället för fem biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages. Jag anser mig böra tillstyrka att vid Svea livgarde inrättas en beställ­ ning för major i Ma 30, avsedd för mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen, samt en arvodesbefattning i 1: 30, avsedd för biträdande personalofficer. I enlighet med framförda förslag räknar jag vidare med att arvodesbefattningar för en pensionerad officer i 1: 32 och en pensionerad underofficer i 1:22 samt tjänster för sju biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages. Jag kan icke tillstyrka att för föreståndare för vaktmästaravdelningen vid krigshögskolan inrättas en särskild överfurirsbeställning. Behovet torde få tillgodoses genom kommendering. I övrigt tillstyrker jag de av arméchefen föreslagna personalförändringarna vid krigshögskolan, inne­ bärande att en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 inrättas i utbyte mot tjäns­ ter för en kontorist i Ce 13 och ett kanslibiträde i Ce 11, att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer samt att en för pen­ sionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 såsom redogörare och bibliotekarie omvandlas till befattning för bibliotekarie i samma löneklass. Vad härefter angår Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker jag att en kaptensbeställning i Md 27 inrättas för chef för armé- och motordetaljen. I samband därmed blir en pensionerad officer med avlöning på vakanta furirslöner icke längre erforderlig. Jag räknar i anslutning därtill med att tre furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid armén indrages. Vidare kan tjänster för en verkstadsförman i Ce 17 och en tekniker i Ce 13, båda på sakanslag, utgå ur organisationen. — Förslaget om inrättande av två överfurirsbeställningar i Ma 14 kan jag tillstyrka.

Pansartruppernas förband är för närvarande förlagda till Enköping (Pl; IV. militärområdet), Visby (P 1 G; VII. militärområdet), Hässleholm

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Annéchefen har framlagt förslag i syfte att förbättra befordringsmöjlig- heterna för löjtnanter på aktiv stat. I likhet med civilförvaltningen är jag icke beredd att för närvarande taga ställning härtill.

I anslutning till vad jag anfört vid anmälan av försvarsstabens avlö- ningsanslag till årets statsverksproposition (bil. ⁶, s. 80) torde en på kavalleriets stat uppförd överstebeställning i Ma 37 indragas.

Jag har i det föregående under särskilda punkter behandlat organisa­ tionen av försvarets fastighetsförvaltning och försvarets musikorganisa­ tion samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande arméns förevarande anslag.

I anslutning till vad jag anfört tidigare denna dag i proposition angå­ ende ändring av huvudmannaskapet m. m. för garnisonssjukhuset i Boden (s. 7 och ⁸) torde tjänster för två översköterskor i Ca 14 vid garnisons- sjukhuset böra uppföras på personalförteckning för armén och medel be­ räknas under förevarande anslag för arvoden till vissa läkare. Vid an­ slagsberäkningen torde vidare hänsyn böra tagas till förändringar i löne- gradsplaceringen för vissa tjänster, som skett på grund av riksdagens be­ slut i anledning av propositionen 1955:209.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlönings- anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom med­ delande av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som be­ tingas av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1955: 110, s. 104). Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. ⁶, s. 27) torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vid­ taga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om perso­ nalförändringar in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår be­ räknar jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 101 740 000 (+ 2 630 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar ⁸ 550 000 (—330 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 270 000 (+ ^{20 000}) kronor; Arvoden till övrig icke-ordinarie personal 51 760 000 (— 1 075 000) kronor;

Rörligt tillägg 40 277 000 (+ 14 777 000) kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

131

Pensionsmedel 3 197 000 (—463 000) kronor; Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 200 000 (—15 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 198 200 000 (+ 16 500 000) kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per­ sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen­ sionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som för- anledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personal­ förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp­ liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be­ stämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av ar­ méns personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden med gemensam administration med 119;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga proviso­ riska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående för­ ordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under bud­ getåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­ vis ................................................................................ 101 740 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes­ befattningar, förslagsvis ....................... ............. ⁸ 550 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 1 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............................................................... 51 760 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 40 277 000

Summa kronor 203 597 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis .................................. 3 197 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis ............................................................... ^{2 200}

⁰⁰⁰Nettoutgift kronor 198 200 000

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000 kronor.

[11] Armén: Remontering

1954/55 ......................................... 1955/56 (statsliggaren s. 217) 1956/57 (förslag) ........... ........

Anslag Nettontgift Behållning

400 000 643 183 1 252 204 400 000 400 000

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1954/55 i runt tal 1 150 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. ⁶, punkt 52) bär Kungl. Maj:t före­ slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 beräkna ett reservationsanslag av 400 000 kronor, d. v. s. samma belopp som anvisats för nu löpande bud­ getår. Därvid har anmälts att storleken av anslaget kunde påverkas av ställningstagandet till vissa frågor i samband med den av 1955 års riks­ dag beslutade ändrade organisationen av kavalleriet m. m.

Arméns hästbestånd

Innan jag upptar förevarande anslagsfråga till behandling torde jag få anmäla vissa frågor rörande arméns hästbestånd.

Behovet av hästar för armén tillgodoses med dels kronan tillhöriga hästar dels ock uttagna hästar. De kronan tillhöriga hästarna (stamrid­ hästar, stamdraghästar, ackordridhästar och ackorddraghästar) avses för att täcka arméns behov i fredsorganisationen, under det att behovet av hästar i krigsorganisationen tillgodoses — förutom med de hästar som finnes i’ fredsorganisationen — med uttagna hästar.

Antalet kronan tillhöriga hästar utgör för budgetåret 1955/56 (om hän­ syn ej tages till beräknade omorganisationer) 1 433 stamridhästar, 305 stamdraghästar, 560 ackordridhästar och 5 110 ackorddraghästar. Av dessa är samtliga stamridhästar och ackordridhästar samt 750 ackorddrag­ hästar varmblodiga. Hälften av remonteringen av stamdraghästarna sker vidare med varmblodiga hästar.

Utrustningsbehovet av hästar omfattar i runt tal 2 900 ridbara hästar och 22 700 drag- och klövjehästar.

Enligt förslag av Kungl. Maj :t till föregående års riksdag (prop. 1955: 110) skulle antalet stamridhästar nedbringas till 435 under budgetåret 1959/60. Remontering av varmblodiga stamdraghästar, ackordridhästar och ackorddraghästar avsågs icke vidare äga rum. Remontutbildningen skulle förkortas från två år till ett, varvid remonterna skulle inköpas såsom fyra-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

133

åringar i stället för såsom treåringar. Den erforderliga remonteringen be­ räknades vid genomförd organisation till 65. Remontdepåerna skulle in­ dragas och verksamheten vid arméns ridskola i Ströinsholm överflyttas till Umeå. Därest framdeles en civil körskola skulle komma att inrättas, syntes emellertid frågan om en samordning av verksamheten vid skolan med den militära verksamheten på förevarande område få upptagas till prövning.

Statsutskottet (uti. 128), som ansåg sig i princip kunna godtaga den föreslagna begränsningen av arméns hästbestånd, fann det angeläget att Kungl. Maj :t närmare undersökte totalbehovet av hästar vid krig eller mobilisering. I avbidan därpå borde enligt utskottet reduceringen av an­ talet hästar och remonter för arméns räkning icke ske i den snabba takt Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till att utredning igångsatts om in­ rättande av en civil körskola i Strömsholm ansåg utskottet att frågan om ridskolans indragning borde anstå i avbidan på resultatet av denna ut­ redning. För den händelse de vid Utnäslöt och Strömsholm befintliga stall­ utrymmena skulle behöva helt tagas i anspråk för en skola för den civila och militära körutbildningen kunde det vidare ifrågasättas, om icke ar­ méns remonter borde placeras på endera av Gudhems eller Herrevadsklos- ters remontdepåer.

Riksdagen (skr. 300) fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan. I anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har verkställts vissa un­ dersökningar rörande arméns hästbehov. Enligt dessa kommer behovet av hästar för utbildningen efter planerade organisationsändringar att nedgå till i runt tal 2 100 hästar, varav såsom anmälts i propositionen 1955: 110 435 stamridhästar och 200 ackordridhästar. Endast stamridhästarna an­ ses böra vara varmblodiga. Antalet stamdraghästar beräknas till 150 och antalet ackorddraghästar till 1 300. Utrustningsbehovet av hästar beräknas omfatta i runt tal 2 100 ridbara hästar och 7 700 drag- och klövjehästar.

Med skrivelse den 20 oktober 1955 har den av chefen för jordbruks­ departementet tillkallade utredningsmannen¹ överlämnat betänkande med förslag angående inrättande av civil körskola och hästdepå vid Ströms­ holm. I betänkandet föreslås att en dylik skola med hästdepå skall komma till stånd med utnyttjande av personal och byggnader vid Strömsholms hingstdepå.

I utlåtande över utredningsmannens betänkande har chefen för armén föreslagit, att verksamheten vid den civila körskolan försöksvis påbörjas hösten 1956 enligt utredningsmannens förslag. Arméchefen konstaterar att de fördelar som vinnes om arméns rid- och körskola bibehålies vid sin nuvarande förläggning i Strömsholm endast indirekt kommer armén till­ godo. Det bör därför under försökstiden klarläggas i vilka avseenden administration och utbildning kan samordnas mellan den civila körskolan

1 Generaldirektören C.-H. Nordlander.

och arméns rid- och körskola samt hur kostnaderna bör fördelas. Där­ jämte bör det undersökas om det är ekonomiskt fördelaktigt att bibringa arméns remonter två års utbildning, varvid det första årets utbildning i så fall skulle anslutas till en samordnad körskola.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla, att chefen för armén i skrivelse den 15 oktober 1955 med förslag till omorganisation av Liv­ regementets husarer föreslagit att antalet hästar efter genomförd omorga­ nisation övergångsvis skall ökas med 35 i förhållande till vad som tidigare förutsatts (jfr prop. 1955: 110, s. ⁸). Remontering av dessa hästar bör dock icke ske.

Medelsäskandena för nästa budgetår

Jag övergår härefter till behandlingen av medelsäskandena för nästa budgetår.

Yrkande

Såsom framgår av årets statsverksproposition hemställer arméintenden- turförvaltningen att anslaget höjes med 145 000 kronor. 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ökning Minskning

1. Minskad remontering av varmblodiga hästar ............ 937 475

². Ökad remontering av kallblodiga hästar .................... ²⁰⁰

⁰⁰⁰

3. Högre hästpriser ............................................................... 98 200

4. Utackordering av varmblodiga ackorddraghästar mot ersättning upphör ............................................................... 93 750

5. Minskad utrangering av hästar ..................................... 144 200

⁶. Omräkning ....................................................................... 733 250

+ 144 425

Avrundat + 145 000

Motiv

1. För nu löpande budgetår inköpes 450 varmblodiga remonter till ett pris av 2 300 kronor för remont. Kostnaderna i samband med inköpen har beräknats till 135 kronor för remont. För nästa budgetår beräknar arméintendenturförvaltningen inköpsbehovet till 65 remonter. Under för­ utsättning av oförändrade inköpspriser m. m. uppkommer härvid en kost­ nadsminskning av [(450 — 65) x (2 300 + 135) =] 937 475 kronor. Rörande beräkningen av antalet remonter anför arméintendenturför­ valtningen i huvudsak följande. I sitt förslag till ändrad organisation av kavalleriet m. m., vilket ligger till grund för Kungl. Maj :ts förslag i ämnet i propositionen 1955: 110, hade chefen för armén beräknat 92 remonter erforderliga under budgetåret 1956/57. Dessa skulle inköpas såsom fyraåringar och bibringas ett års remontutbildning (jfr prop. s. ⁸). Arméchefen anförde emellertid att det

135

—- om en civil körskola med hingstdepå inrättades vid Strömsholm - kunde visa sig fördelaktigt att alltjämt inköpa remonterna såsom tre­ åringar och bibringa dem två års remontutbildning (jfr prop. s. 9). Under hand har arméintendenturförvaltningen inhämtat att den i frågan till­ kallade utredningsmannen föreslagit inrättande av eu civil körskola vid Strömsholm. Ämbetsverket har på grund av det anförda ansett sig böra såsom en preliminär beräkningsgrund räkna med remontering på det av arméchefen i förenämnda förslag för budgetåret 1959/60 angivna stam- hästbeståndet, ⁴³⁵ hästar, samt förutsatt att remonterna fortfarande in- köpes såsom treåringar och bibringas två års remontutbildning. — Det av arméchefen i det föregående angivna inköpsbehovet av fyraåriga re- monter, 92 stycken, har beräknats på grundval av en från 11 till 15 % förhöjd remontering. Med bibehållen två års remontutbildning skulle re- monteringsprocenten enligt för närvarande tillämpad beräkningsgrund ut­ göra 11. Arméintendenturförvaltningen anser emellertid detta procenttal böra höjas till 12 för budgetåret 1956/57. Den erforderliga remonteringen skulle då utgöra ^0,12 x [435 + (^{0,12 X} 435)] = 59, varjämte ⁶ remonter er­ fordras för att ersätta under första året störtade remonter.

2. Arméintendenturförvaltningen beräknar den erforderliga remonte­ ringen av draghästbeståndet för budgetåret 1956/57, efter 10 % remonte­ ring, till 511 ackorddraghästar och 30 stamdraghästar. Av stamdraghäs­ tarna avses hälften eller 15 vara kallblodiga. Återstående behov av stam­ draghästar avses skola tillgodoses med övertaliga varmblodiga depåremon- ter, vilka inköpts år 1955. Av dessa övertaliga remonter beräknas dess­ utom högst 100 kunna utackorderas såsom ackorddraghästar. Inköpsbe­ hovet av kallblodiga hästar under budgetåret 1956/5/ beräknas i enlighet härmed till (511 + 15 — 100 =) 426. Enligt medelsberäkningarna för inne­ varande budgetär utgör motsvarande antal 326. Om medelinköpspriset för kallblodiga hästar beräknas till samma belopp som för innevarande bud­ getår, 2 000 kronor, ökar kostnaderna med [(426 — 326)

X

2 000 =] 200 000

kronor.

3. För innevarande budgetår beräknades, såsom nyss anförts, medelin­ köpspriset för kallblodiga hästar till ^{2 000} kronor, medan samma pris för varmblodiga hästar beräknades till 2 300 kronor eller 300 kronor högre. På grund av stigande hästpriser beräknar arméintendenturförvaltningen för nästa budgetår medelinköpspriset för kallblodiga hästar till ^{2 200} kro­ nor. Medelinköpspriset för varmblodiga hästar upptager ämbetsverket till 300 kronor högre belopp eller 2 500 kronor. Kostnadsökningen till följd av höjda hästpriser beräknas i enlighet härmed till (426

X

200 + 65

X

200 =)

98 200 kronor.

4. Enligt vad som anförts i propositionen 1955:110 (s. 109) skall ackordsersättning till fodervärd för mottagande av varmblodig ackorddrag­ häst icke vidare utgå. För innevarande budgetår har emellertid övergångs­ vis beräknats medel för vissa dylika kostnader. Arméintendenturförvalt­ ningen räknar för nästa budgetår icke med något medelsbehov för ända­ målet. Medelsbehovet minskas härigenom med 93 750 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

5. Antalet utrangerade stamhästar och ackorddraghästar under nästa budgetår väntas minska med 34 respektive 130. Enär priserna beräknas till oförändrat 800 kronor respektive 900 kronor, minskas inkomsterna under anslaget med (34

x

800 + 130

x

900 =) 144 200 kronor.

⁶. Nettoutgifterna för innevarande budgetår har av departementschefen beräknats till 1 133 250 kronor. Anslaget har med hänsyn till befintlig reservation m. in. upptagits till 400 000 kronor. Såsom ökning upptages här (1 133 250 — 400 000 =) 733 250 kronor.

Departementschefen

I fråga om arméns hästbestånd och därmed sammanhängande spörsmål har jag nyss erinrat om att 1955 års riksdag beslutat att i princip god­ känna det förslag till begränsning av antalet hästar vid armén, som fram­ lagts i propositionen 1955: 110.

I det föregående har jag angivit att arméns utrustningsbehov av hästar i samband med planerade organisationsändringar kommer att minskas från i runt tal 26 ⁰⁰⁰ till i runt tal ^{10 000}. I det förut omtalade betän­ kandet med förslag angående inrättande av civil körskola med hästdepå har det totala antalet hästar i landet år 1955 beräknats till i runt tal 300 000. Fram till år 1960 antages hästbeståndet komma att sjunka till 200 000. Av de siffror jag nu angivit framgår att arméns behov av hästar kan beräknas minska i större omfattning än det totala antalet hästar; en förhållandevis större andel av den totala häststocken torde följaktligen kunna användas för att tillgodose andra behov än det militära försvarets. Enligt min uppfattning bör det, även sedan armén minskat sitt hästbe­ stånd, bli möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose det totala hästbehovet.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen beslöt riksdagen föregående år att frågan om indragning av ridskolan vid Strömsholm skulle anstå i avbidan på resultatet av den utredning, som igångsatts rörande in­ rättande av en civil körskola med hästdepå vid Strömsholm. Jag har vidare omnämnt att den för ändamålet tillkallade utredningsmannen framlagt förslag till en sådan skola. Enligt vad jag inhämtat från chefen för jord­ bruksdepartementet kommer emellertid något förslag om inrättande av en civil körskola icke att framläggas. Vid sådant förhållande saknas anled­ ning att uppskjuta ställningstagandet till frågan om arméns rid- och kör­ skolas förläggning. Jag räknar därför med att — såsom ursprungligen före­ slagits — ridskolan vid Strömsholm indrages från och med budgetåret 1957/58, i samband varmed körutbildning vid K 4 kan påbörjas.

Då någon civil körskola icke kommer att inrättas, är det ej heller aktuellt att för framtiden inköpa arméns remonter såsom treåringar eller att bibe­ hålla någon av arméns remontdepåer. Jag förutsätter därför att arméns re- monter fortsättningsvis inköpes som fyraåringar samt att remontdepå- erna avvecklas. Som jag föreslog vid anmälan av frågan i propositionen 1955: ¹¹⁰, bör avvecklingen ske beträffande Gudhems remontdepå från och

138

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

1. Förändringar beträffande marinstaben Nya tjänster 3 kaptener Ma 27 (flottan) .................... 57 204 2 kaptener Ma 27 (kustartilleriet) ....... 37 598 1 kanslibiträde Ce (Cg) 11 .................... 9 516 1 kontorist Ce 13 ..................................... 10 224 1 kanslibiträde Cell ............................ 9 516¹ filmregissör anställd mot arvode mot­ svarande 27 löneklassen (sakanslag) — Ce 27 .................................................. 19 740 1 tekniskt biträde Cg ⁸ (sakanslag) — Ce ⁸ .......................................................... ⁸ 304

Lönegradsuppflyttningar 2 tekniska biträden Cg ⁸ — Cg 11 ....... 2 424² biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden Cell ........... 4 200 1 expeditionsvakt Ce 10 — Ce 11 ....... —

Övriga personalförändringar 1 kontorist Ce 13 — Ca 13 .................... 1 fotograf Cg 14 — Ce 14 .................... 2 tekniska biträden Cg 11 — Cell ... 1 assistent Cg 23 — Ce 23 ....................¹ tekniker Cg 13 — Ce 13 ....................¹ expeditionsunderofficer ¹: ²² indra­

ges (vakant fr. o. m. V² 1956) .......

2. Centralisering av flottans personalorga­ nisation 1 chef för Stockholms örlogsstation Mo 14 — kommendör Mo 14 (chef för flottans underofficerare, under­ befäl och meniga) ................................. 5 kanslibiträden (1 Ca 11, 3 Ce 11 och 1 Cg 11), 12 kontorsbiträden Ca ⁸ och 7 biträden för skriv- och kon­ tor sgöromål (varav 4 extra) över­ föres från Stockholms örlogsstation till det centrala personalorganet ...

3 455 + 155 271

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kanslibiträden Cell, 4 kontorsbiträ-

den Ca ⁸ samt ⁶ biträden för skriv- och kontorsgöromål utgår ................

92 904

1 kontorsbiträde Ca ⁸ överföres till

Västkustens marindistrikt ................ — 1 maskinmästare Ce 18, 2 reparatörer

(1 Ce 13 och 1 Ce 12) och 3 eldare (1 Ce 11 och 2 Ce 10) överföres till

Göteborgs örlogsvarv............................. — 1 översköterska Ce 14 och 1 sjukvårds­

biträde Ce 5 överföres till Västkus­ tens marindistrikt ................................. —

Bergaskolorna 1 kapten Ma 27 ......................................... 19 068 1 köksföreståndare Ca 17 — Ca 20 ... 1 560 1 biträdande köksföreståndare Ca 14

2 adjunkter (1 Ce 29 och 1 Ce 27) över­

föres från Stockholms örlogsstation — 1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid Stockholms örlogsstation — Ce 23 vid Bergaskolorna ........................ —² biträden för skriv- och kontorsgöro­

mål överföres från Stockholms ör­ logsstation .............................................. — 1 hantverkare Cg 12 — Ce 12 ................ — 1 förrådsman Cg 11 — Cell ................ —

Stockholms örlogsstation — Flottans

kaserner på Skeppsholmen

3 expeditionsunderofficerare 1: 22 (va­

kanta) utgår ......................................... 1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinist Ce

15, 2 reparatörer Ce 12 och 7 eldare (2 Ce 11, 3 Ce 10 och 2 Cg 10) över­ föres till Stockholms örlogsvarv....... — 1 verkstadsförman Ce 17 överföres till