Prop. 1956:110

('angående vissa av\xad lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1956/57 m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa av­

lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud­ titel för budgetåret 1956/57 m. m.; given Stockholms slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges om ändringar beträffande den militärterritoriella in­ delningen samt marinens och flygvapnets regionala ledningsorganisation, försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ävensom försvarets musikorganisation.

Vidare föreslås att en pansarbataljon förlägges till Boden samt att re­ server för högbåtsinän och flygsignalister inrättas.

1—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

stats­

råden

Z

etterberg

, T

orsten

N

ilsson

, S

träng

, E

ricsson

, A

ndersson

,

N

orup

, H

edlund

, P

ersson

, H

jälmar

N

ilson

, L

indell

, N

ordenstam

,

L indström , L indholm .

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildeparte­ menten samt, såvitt avser punkten 3, med chefen för ecklesiastikdeparte­ mentet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast be­ räknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts be­ träffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behand­ ling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

3

[1] Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation

Med skrivelse den 19 december 1955 har överbefälhavaren ingivit prin­ cipförslag beträffande den militärterritoriella indelningen samt den regio­ nala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet. Förslaget an­ sluter i sistnämnda del till förslag som utarbetats av cheferna för mari­ nen och flygvapnet. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 17) anförde jag att jag avsåg att anmäla ärendet för Kungl. Maj:t i sådan tid att prin­ cipfrågorna kunde bringas till sin lösning genom beslut vid innevarande års riksdag. Jag anhåller att nu få upptaga ärendet till behandling. Där­ vid upptar jag först frågan om den militärterritoriella indelningen och redogör därefter för framlagda förslag beträffande den regionala lednings­ organisationen. Slutligen framlägger jag mina förslag i ämnet.

Ärendet är emellertid av sådan natur att en fullständig redogörelse icke kan lämnas till statsrådsprotokollet. För inhämtande av ytterligare upp­ lysningar torde därför få hänvisas till de handlingar som kommer att till­ handahållas riksdagens vederbörande utskott.

Den militärterritoriella indelningen

Enligt 1942 och 1948 års försvarsbeslut indelas riket i lantmilitärt hän­ seende i militärområden. Militärområde indelas i försvarsområden, av vilka vissa är marina. Territorialvattnet vid rikets kuster indelas i sjö- militärt hänseende i marindistrikt. I marindistrikten ingår de marina för­ svarsområdena jämväl till den del de icke utgöres av territorialvatten. I flygmilitärt hänseende indelas riket i flygbasområden.

I syfte att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar i organisa­ tionen har sedan länge företagits utredningar rörande den militärterrito­ riella indelningen. I anslutning till dessa utredningar har 1955 års riks­ dag fattat principbeslut om upphävande av skillnaden mellan marina och lantmilitära försvarsområden samt om sammanslagning av vissa marina försvarsområden med omgivande lantmilitära (prop. 110, s. 100; SU 128; rskr. 300).

I sitt nu framlagda förslag understryker överbefälhavaren behovet av ett nära samarbete i olika instanser mellan det militära och det civila försvaret. Olika försvarsåtgärder måste så långt möjligt samordnas så att tillgängliga resurser utnyttjas pa ett för totalförsvaret rationellt sätt. Sam­ verkan får regionalt och lokalt ökad betydelse. Ur dessa synpunkter måste eftersträvas att skapa eu enhetlig militärterritoriell indelning, så långt möjligt sammanfallande med den civil-administrativa. De utredningar som

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

verkställts har också lett fram till att en sådan förenkling och rationali­

sering i fråga om indelningen kan genomföras. I enlighet härmed bör en­

ligt överbefälhavaren endast en militärterritoriell indelning finnas till

lands, nämligen i militärområden och försvarsområden. Den nuvarande

indelningen av landet i marindistrikt och flygbasområden anses därvid böra

bortfalla.

Rörande militärbefälhavarnas och försvarsområdesbefälhavarnas upp­

gifter i den nya organisationen anför överbefälhavaren:

Militärbefälhavaren som under överbefälhavaren utövar ledningen av

det territoriella försvaret, även i vad rör marinens och flygvapnets baser,

är och bör i princip vara den, som i regional instans -— i samarbete med

berörda chefer ur marinen och flygvapnet — på militär sida svarar för

samverkan med det civila försvaret (civilbefälhavaren). Han har att sam­

ordna verksamhet avseende t. ex. järnvägs- och landsvägstransporter, tele­

kommunikationer, viss reparationstjänst och vissa befästningsarbeten,

sjukvårdstjänst, livsmedelsförsörjning, kommunikationsskydd o. s. v. För-

svarsområdesbefälhavarna ha under militärbefälhavarna att i samverkan

med länsstyrelserna svara för verkställigheten.

Den regionala ledningsorganisationen

I samband med de föreslagna förändringarna beträffande den militär­

territoriella indelningen avses de staber vid marinen och flygvapnet, som

för närvarande har territoriella funktioner — marindistriktsstaber och

flygbasområdesstaber -— utnyttjas respektive infogas i organisationen så­

som marin- och flygoperativa ledningsorgan åt de chefer som för befäl

över vederbörliga operativa enheter. Förslag till sådana organ har, som

nämnts, utarbetats av cheferna för marinen och flygvapnet.

Marinen

Den regionala operativa planläggningen för marinens del ankommer för

närvarande på marindistriktscheferna (instruktion för marindistriktschefer

och marindistriktsstaber den 15 juni 1944; SFS 445/44). Visst planläggnings-

arbete utföres därjämte av chefen för kustflottan. Marindistrikten är fem

till antalet, nämligen Norrlandskustens, Ostkustens, Gotlands, Sydkustens

och Västkustens. Chef för Gotlands marindistrikt är militärbefälhavaren

för sjunde militärområdet. Såsom chef för Norrlandskustens marindistrikt

förordnas i fred chefen för Hemsö kustartilleriförsvar; under krig avses

befälet skola utövas av officer i reserven. För övriga marindistrikt fin­

nes beställningar såsom marindistriktschef uppförda på marinens perso­

nalförteckningar (Mo 17 i Ostkustens och Sydkustens marindistrikt samt

Mo 15 i Västkustens marindistrikt). Till sitt biträde har marindistrikts­

chef dels en stab, marindistriktsstaben, dels — utom i Gotlands marin­

distrikt —- särskilda förvaltningsorgan.

Under chef för marindistrikt lyder i marindistriktet ingående lokala

sjöstridskrafter (lokalstyrka eller fartygsdepå), örlogsstation och/eller ör-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

5

logsdepå, örlogsvarv samt kustartilleriförsvar med vederbörligt kustartilleri­ förband. örlogsvarven är förvaltningsmässigt underställda marinförvalt­ ningen. I krig tillkommer ytterligare förband in. m.

Chefen för kustflottan avses i krig direkt under chefen för marinen föra befälet över huvuddelen av de operativa sjöstridskrafterna; i fred är han chef för den för övningar sammandragna sjöslyrkan.

I särskild skrivelse till överbefälhavaren den 5 oktober 1955 har chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen överlämnat principför­ slag till ändrad regional ledningsorganisation av marinen i krig och fred. Förslaget avser att skapa en enhetlig marinoperativ ledning inom varje havsområde med en under chefen för marinen lydande operativ ledare, vilken skall ha befälet över alla marina stridskrafter, som kan verka inom området, jämte tillhörande baser och underhållsförband. För detta ända­ mål föreslås den operativa verksamheten vid marinen i regional instans skola ankomma på fyra marinkommandon: marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot operationsområdena Bottniska viken, egentliga Östersjön, sydvästra Östersjön med östersjöutloppen samt Kattegatt och Skagerack. Med hänsyn till kravet på enhetlig ledning bör Gotland icke längre bilda en särskild marin enhet i regional instans. De marina bevak- ningsorganen på Gotland bör dock alltjämt sammanföras till ett särskilt bevakningsområde.

Införandet av marinkommandon medför vissa förändringar i chefens för kustflottan ställning. Under krig avses chefen för kustflottan i regel komma att underställas den marinkommandochef till vars operationsom­ råde huvuddelen av sjöstridskrafterna avdelas och därvid utöva det tak­ tiska befälet till sjöss. I fred skall chefen för kustflottan tilldelas viss operativ planläggning och under chefen för marinen leda utbildningen av huvuddelen av de rustade sjöstridskrafterna. Han förutsättes därjämte leda och samordna den taktiska utbildningen vid samtliga rustade sjö­ styrkor och därvid åläggas viss utökad inspektionsskyldighet.

I fråga om marinkommandochef underställda förband m. in. ur flottan ansluter sig marinchefens förslag till det av honom framlagda förslaget till centralisering av flottans personalredovisning och ändrad utbildnings­ organisation för flottan. (För detta förslag redogöres närmare i det föl­ jande i samband med anmälan av marinens allmänna avlöningsanslag.) Örlogsstationerna förutsättes sålunda ha utgått ur organisationen. De ny­ tillkommande utbildningsorganisationerna i Karlskrona och Göteborg samt Bergaskolorna avses bli underställda cheferna för marinkommandona Syd, Väst och Ost. Kustartilleriets förband anses i fråga om personal, utrust­ ning och organisation m. in. samt i marinoperativt hänseende böra lyda under vederbörande marinkommandochefcr. Beträffande det territoriella försvaret skall dock cheferna för de nuvarande kustartilleriförsvaren i egenskap av försvarsområdesbefälhavare underställas vederbörande mili­

tärbefälhavare. Chef för marinkommando anses vidare böra ha viss direk­ tivrätt i förhållande till andra stridskrafter än marina i vad rör marin- operativ verksamhet.

Marinchefen betonar att planläggningen i fred av den marinoperativa verksamheten samt marinkommandochefs militära verksamhet i övrigt kräver att denne i fred har befogenhet över den förvaltningsverksamhet, som utgör grundvalen för underhållstjänstcn i krig. Marinchefen förut­ sätter därför att marinkommandochef skall utöva ledningen av och upp­ sikten över förvaltningsverksamheten vid underlydande förband och an­ stalter med undantag av kustartilleriförsvar. Marinchefen räknar sålunda med att vederbörande marinkommandochef —- till skillnad från marin- distriktschef —- skall utöva ledningen och uppsikten över förvaltningen vid örlogsvarv på samma sätt som marindistriktschef i den nuvarande organisationen utövar ledningen av och uppsikten över intendentur- och sjukvårdsförvaltningen vid marindistrikten. Den närmare uppdelningen i ansvarsområden i förvaltningshänseende för marinkommandochef, chef för örlogsvarv samt cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna i marinkommando är föremål för särskild utredning inom marinledningen. Chefen för marinen avser vidare att undersöka rationaliseringsmöjlig­ heter inom marinkommandos intendenturförvaltning. I fråga om kust­ artilleriförsvaren anser marinchefen att erforderligt inflytande på förvalt­ ningsverksamheten skall kunna ernås genom att marinkommandochef, i likhet med nuvarande marindistriktschef, instruktionsmässigt ges befogen­ het alt utfärda behövliga anvisningar och direktiv.

Behovet av personal för den föreslagna ledningsorganisationen beräk­ nar marinchefen i huvudsak kunna tillgodose inom ramen för befintliga personalstater för flottan och kustartilleriet. En särskild beställning för chef för marinkommando Nord anses dock framdeles komma att erfordras liksom en kvalitativ förstärkning av denne chefs stab. I avbidan på att den nämnda beställningen tillkommer avses chefen för Hemsö kustartilleri- försvar skola i fred förordnas såsom marinkommandochef. Med hänsyn till den omfattning förvaltnings- och underhållsfrågor kommer att få i marinkommandona anses vidare att personalen i underhållstjänst vid ma- rinkommandostaberna behöver förstärkas i förhållande till motsvarande personal i marindistriktsstaberna. Ytterligare personal för samverkan med armén anses vidare erforderlig i lerig. Marinchefen anför att kostna­ derna för de personalförstärkningar som sålunda blir nödvändiga väl upp- väges av de kostnadsbesparingar som redan uppnåtts och kan förväntas uppnås genom centraliseringen av flottans personalorganisation.

Flygvapnet

Det operativa planläggningsarbetet för flygvapnets del utföres i regional instans dels av eskadercheferna dels ock av flygbasområdescheferna.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

7

Antalet eskadrar i fred är enligt 1942 års försvarsbeslut fyra. Eskader­ indelningen är för närvarande följande:

första eskadern omfattar de fyra attackflottiljerna F 6, F 7, F 14 och F 17;

andra eskadern omfattar fem jaktflottiljer F 4, F 9, F 10, F 12 och F 15; tredje eskadern omfattar sex jaktflottiljer Fl, F 3, F 8, F 13, F 16 och F18;

fjärde eskadern, spaningsförband, omfattar Södermanlands flygflottilj (F 11) och Norrbottens flygbaskår (F 21). Det ankommer på Kungl. Maj :t att anpassa indelningen i eskadrar efter ändrade förhållanden beträffande eskadrarnas krigsuppgifter m. m.

Eskadercheferna är beställningshavare i Mo 15. Eskaderchefs huvud­ uppgift är att utöva den operativa och taktiska ledningen av eskadern. Eskaderchef har befälsrätt över eskaderns förband i fred i alla avseenden utom i fråga om förvaltningstjänst och sådan verksamhet som pålagts sär­ skilda inspektionsorgan eller som av kostnads- eller effektivitetsskäl krä­ ver central ledning. Till sitt förfogande har eskaderchef en stab omfat­ tande en stabsavdelning och en expeditionsavdelning. Stabschefen är major i Ma 30. I vissa eskaderstaber ingår samverkanspersonal ur armén och marinen.

Flygbasområdena är fem till antalet: Södra, Västra, östra och Norra flygbasområdena samt Övre Norrlands flygbasområde.

Flygbasområdeschefs uppgifter omfattar dels flygvapnets bas- och un­ derhållst jänst dels ock ledningen av luftbevakningen.

Chef för övre Norrlands flygbasområde är chefen för F 21. Chefer för övriga flygbasområden är pensionerade beställningshavare i 2: 14. Flyg­ basområdeschef biträdes av en stab omfattande en stabsavdelning med expedition och en underhållsavdelning. Stabschefen är major i Ma 30. Vid Övre Norrlands flygbasområde saknas särskild flygbasområdesstab; dess uppgifter åvilar F 21 kårstab.

I särskild skrivelse den 23 juni 1955 har chefen för flygvapnet fram­ lagt förslag till ny regional ledningsorganisation vid flygvapnet. Förslaget syftar till att åstadkomma en ändamålsenligare operativ indelning, en fas­ tare sammanknytning av luftbevakning och jaktförsvar samt eu enhetlig ledning i fråga om flygoperationer och därmed sammanhängande bas- och underhållstjänst. Förslaget innebär i huvudsak att eskadercheferna åläg- ges ansvaret såväl för flygoperationer som för bas- och undcrhållstjänst, jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att härvid eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås.

Eskaderindelningen i fred föreslås bli följande: första eskadern liksom för närvarande omfattande de fyra attackflot- tiljerna;

andra eskadern omfattande jaktflottiljerna F 3, F 9, b'10 och F 12;

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tredje eskadern omfattande jaktflottiljerna Fl, F 8, F 13, F 16 och F 18; samt

fjärde eskadern omfattande jaktflottiljerna F 4 och F 15 samt spanings- förbanden F 11 och F21.

Eskaderchef föreslås, i avvaktan på slutlig prövning av de högre chefs­ tjänstemännens löneställning, bli placerad i Mo 17. Eskaderchefs väsent­ ligt utökade arbetsuppgifter medför behov av en ställföreträdande eskader­ chef, till vilken beslutanderätten rörande främst bas- och underhållstjänst- frågor förutsättes skola delegeras. Ställföreträdande eskaderchef föreslås skola placeras i Mo 14 vid andra och tredje eskadrarna och i Ma 37 eller Ma 33 vid första eskadern. Vid fjärde eskadern förutsättes chefen för Norr­ bottens flygbaskår bli ställföreträdande eskaderchef.

Eskaderstaben föreslås i fred vara delad i två delar, eskaderstab 1 och eskaderstab 2. Ärenden rörande flygoperationer, luftbevakningstjänst och signaltjänst bör förberedas inom eskaderstab 1, medan frågor rörande bas- och underhållstjänsten bör ankomma på eskaderstab 2. Samverkansper- sonal ur armén och marinen förutsättes i samma utsträckning som för närvarande skola vara knuten till eskaderstaberna.

Eskaderstab 1, vars chef förutsättes vara i första eskaderstaben major och i övriga eskaderstaber överstelöjtnant eller major, bör uppdelas i en operationsavdelning, en signalavdelning samt — inom andra-fjärde eskadrarna — en luftbevakningsavdelning. Sistnämnda eskadrars signal­ avdelningar anses böra förstärkas med en major eller kapten, en kapten och en flygdirektör av 2. graden.

Eskaderstab 2 bör uppdelas i en bas- och underhållsavdelning, en flyg- fältsavdelning samt en expedition. Chefen för eskaderstab 2 bör liksom stabscheferna i de nuvarande flygbasområdesstaberna vara major. Han förutsättes tillika skola vara chef för bas- och underhållsavdelningen. I fjärde eskaderns eskaderstab 2 anses härutöver en major böra ingå med särskilda uppgifter i fråga om bas- och underhållstjänsten. Chef för den i bas- och underhållsavdelningen ingående underhållssektionen förutsättes vara kapten (i intendenturbefattning) i stället för såsom för närvarande löjtnant. I tlygfältsavdelningen bör liksom för närvarande tjänstgöra driftingenjör och fältmästare. I andra—fjärde eskaderstaberna anses två (nu en) fältmästare behövliga.

De nya eskaderstaberna anses i allmänhet böra förläggas till flottilj. Första eskaderstaben anses sålunda på längre sikt böra förläggas till F 6

(Karlsborg) eller F 7 (Såtenäs) men föreslås tills vidare bli förlagd till

Göteborg, där lokaler frigöres genom andra eskaderstabens bortflyttning. Denna stab föreslås förlagd till F 10 (Barkåkra), medan fjärde eskader­ staben förlägges till F 21 (Luleå). Tredje eskaderstaben slutligen förut­ sättes bibehålla nuvarande förläggningsort (Stockholm). För att denna förläggning av eskaderstaberna slutligt skall kunna genomföras erfordras byggnader vid F 6 eller F 7, F 10 och F 21.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

9

Chefen för flygvapnet räknar i vad rör krigsorganisationen bland annat med förstärkning av flygvapnets samverkanspersonal vid armén och ma­ rinen.

Sammanfattningsvis föreslår chefen för flygvapnet följande föränd­ ringar beträffande flygvapnets personal: Eskadercheferna uppflyttas från Mo 15 till Mol7. Beställningar tillkommer för tre ställföreträdande eska­ derchefer, två i Mo 14 och en i Ma 37 eller Ma 33. Tre beställningar för överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30 inrättas i utbyte mot tre beställningar för major i Ma 30, och fyra beställningar för löjtnant i Ma 23/19 (i intendenturbefattning) utbytes mot fyra beställningar för kap­ ten i Ma 27. Fyra tjänster för driftingenjör i Ce 25 tillkommer i utbyte mot samma antal nu på sakanslag inrättade extra tjänster. Två tjänster för fältmästare i Ce 22 föreslås tillkomma. För förstärkning av signalav­ delningarna inrättas följande beställningar, nämligen tre för major eller kapten i Ma 30 eller Ma 27, tre för kapten i Ma 27 och tre för flygdirektör av 2. graden i Ca 31. Slutligen utgår fyra arvodesbefattningar för flygbas­ områdeschefer i 2:14, sju arvodesbefattningar för pensionerad officer i 1: 30, fem arvodesbefattningar för pensionerad underofficer i 1: 22 samt tjänster för en kasernföreståndare i Ce 19, två vaktmästare i Ce 10, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, en förrådsman i Cg 11 och en drift­ ingenjör i Cg 25, sistnämnda tjänst med avlöning från sakanslag.

Behovet av samverkanspersonal anses kunna tillgodoses inom ramen för de av chefen för flygvapnet på längre sikt föreslagna personalstaterna.

Chefen för flygvapnet beräknar att den föreslagna omorganisationen skall medföra minskning i avlöningskostnaderna med 120 000 kronor. Vid denna beräkning, som skett med utgångspunkt i den för krigsorganisatio­ nen beräknade personaluppsättningen, har hänsyn ej tagits till kostna­ derna för den föreslagna förstärkningen av eskaderstabernas signalavdel­ ningar, omkring 220 000 kronor. Denna förstärkning anses nämligen vara erforderlig oberoende av omorganisationen. Om avlöningskostnaderna på såväl avlönings- som sakanslag beräknas med utgående från tjänsterna för fredsorganisationen kan kostnadsminskningen beräknas till 20 000 kronor. Hänsyn har härvid ej tagits till den föreslagna förstärkningen av signal­ avdelningarna. Kostnaderna för erforderliga ny- och ombyggnader för eskaderstabernas förläggning till flottilj beräknas till omkring 600 000 kro­ nor; de årliga kostnaderna för förhyrning av lokaler beräknas å andra sidan minska med i runt tal 60 000 kronor. Slutligen räknar chefen för flygvapnet med en viss minskning av expenskostnaderna.

Övergång till den nya organisationen förutsättes ske efter hand med början budgetåret 1956/57. De för nästa budgetår föreslagna förändring­ arna upptages i det följande vid anmälan av flygvapnets allmänna avlö- ningsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Överbefälhavaren understryker behovet av personal för samverkan

i krig mellan de operativa cheferna vid marinen och flygvapnet, å ena, och

de territoriella cheferna, å andra sidan, överbefälhavaren anser det där­

för riktigt att samverkanspersonalen förstärkes på sätt cheferna för ma­

rinen och flygvapnet förutsatt; dock är överbefälhavaren tveksam om icke

viss ytterligare samverkanspersonal erfordras för marinens del.

Överbefälhavaren tillstyrker i princip huvudpunkterna i det av chefen

för marinen uppgjorda förslaget till operativ ledningsorganisation vid ma­

rinen. Till frågan om marinkommandochefernas förvaltningsansvar (ifråga­

satt ändring i nuvarande marindistriktschefs förvaltningsuppgifter) anser

sig överbefälhavaren icke kunna taga ställning förrän resultat föreligger

av de inom marinledningen pågående utredningarna rörande dels den när­

mare ansvarsfördelningen mellan chef för marinkommando, chef för ör­

logsvarv samt cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna

inom marinkommando, dels ock rationaliseringar inom marinkommandos

intendenturförvaltning, samt örlogsvarvsutredningens arbete slutförts.

I frågan om marinkommandochefs ställning i förvaltningshänseende

m. m. gör överbefälhavaren följande principiella uttalande.

Den allmänna strävan måste självfallet vara att skapa så enkla för­

hållanden som möjligt och undvika dubbelorganisation. I princip bör där­

för gälla att de operativa enheterna med sina basförråd i fråga om så­

dana förnödenheter m. m., som äro gemensamma för krigsmakten, skola

falla tillbaka på och understödjas från underhållsanstalter, som ansluta till

den territoriella organisationen (försvarsområdesförråd etc.). Ansvaret för

de sistnämnda anstalterna bör naturligen ligga på de territoriella myndig­

heterna. Kustartillerichef bör även om han icke tillika är försvarsområdes-

hefälhavare beträffande det territoriella försvaret vara underställd veder­

börande territoriella chef.

Det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget till förbättrad led­

ningsorganisation vid flygvapnet tillstyrkes i princip av överbefälhavaren.

Överbefälhavaren understryker särskilt vikten av att en eskaderstab för-

lägges till Norrland.

Departementschefen

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har sedan en längre tid

tillbaka utredningar bedrivits rörande den militärterritoriella indelningen

och därmed sammanhängande spörsmål i syfte att åstadkomma förenk­

lingar och rationaliseringar. Jag hälsar med tillfredsställelse att utred­

ningarna nu lett fram till förslag, som synes ägnade att bringa nämnda

frågor till en ändamålsenlig lösning. För min del kan jag i allt väsentligt

tillstyrka vad överbefälhavaren föreslagit såväl beträffande den militär­

territoriella indelningen som i fråga om de därmed sammanhängande spörs­

målen om den regionala ledningsorganisationen vid marinen och flyg­

vapnet.

11

Sålunda tillstyrker jag att principbeslut nu fattas om att endast en mili- tärterritoriell indelning till lands, i militärområden och försvarsområden, skall finnas. Jag kan även i huvudsak ansluta mig till de synpunkter som överbefälhavaren anfört i fråga om militärbefälhavares och försvarsom- rådesbefälhavares uppgifter och ställning i organisationen.

I och med att en enhetlig militärterritoriell indelning kommer till stånd, försvinner den hittillsvarande indelningen av landet i marindistrikt och flygbasområden. De regionala staber vid marinen och flygvapnet som hit­ intills haft territoriella funktioner — marindistriktsstaber och flygbas- områdesstaber — skall därvid enligt överbefälhavarens förslag utnyttjas för den regionala operativa ledningsorganisationen vid dessa försvarsgrenar.

Det av marinchefen framlagda förslaget till regional operativ lednings­ organisation har i sina huvudpunkter i princip tillstyrkts av överbefäl­ havaren. För min del har jag icke heller något att invända mot de i för­ slaget uppdragna riktlinjerna. Jag tillstyrker sålunda att ledningen av den marinoperativa verksamheten i regional instans skall ankomma på fyra marinkommandon Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot i huvudsak de av marinchefen angivna operationsområdena. Mot marinchefens förslag rö­ rande de marina bevakningsorganen på Gotland har jag intet att invända.

Vad marinchefen föreslagit i fråga om chefens för kustflottan ställning i den nya organisationen har ej givit mig anledning till erinran.

Såsom överbefälhavaren anfört bör kustartillerichef, även om han icke tillika är försvarsområdesbefälhavare, beträffande det territoriella försvaret vara underställd vederbörande territorielle chef. I övrigt anser jag mig i huvudsak kunna godtaga vad marinchefen föreslagit rörande marinkom- mandochefs befäls- och direktivrätt. Till frågan om och i vilken utsträck­ ning marinkommandochef i fred bör utöva ledningen av och uppsikten över förvaltningsverksamheten vid underställda förband och anstalter är jag icke för närvarande beredd att fatta ståndpunkt. I avbidan på resul­ taten av pågående utredningar och undersökningar räknar jag därför med att marinkommandochef tills vidare kommer att i förvaltningshänseende intaga ungefär samma ställning som för närvarande tillkommer marin- distriktschef.

Marinchefen har räknat med att personalbehovet för marinkommandona i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramen för befintliga personal­ stater för flottan och kustartilleriet. Viss personalförstärkning bedömer marinchefen dock bli erforderlig framdeles. Jag tar icke nu ställning till dessa frågor utan förutsätter att personalbehovet för marinkommandona får prövas i vanlig ordning i samband med de årliga medelsäskandena.

Det förslag som chefen för flygvapnet framlagt rörande ny regional led­ ningsorganisation vid flygvapnet har i princip tillstyrkts av överbefäl­ havaren. Förslaget innebär i korthet att eskadercheferna ålägges ansva­ ret för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskader­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1956

chef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att härvid

eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås. Jag tillstyrker att en sådan

sammanslagning av staberna kommer till stånd. Som framgått av min redo­

görelse för flygvapenchefens förslag synes vissa kostnadsbesparingar

kunna vinnas genom en dylik omorganisation. I detta sammanhang vill jag

även erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1955 med­

givit att nuvarande tredje eskaderstaben och östra flygbasområdesstaben

försöksvis sammanföres till en enhetlig stab. Mot chefens för flygvapnet

förslag i fråga om eskaderindelningen har jag icke funnit anledning till

erinran. Det bör såsom för närvarande ankomma på Kungl. Maj:t att an­

passa eskaderindelningen efter ändrade förhållanden beträffande eskad­

rarnas krigsuppgifter m. m.

Eskaderchef bör liksom för närvarande vara placerad i Mo 15. Jag är

således ej beredd att förorda någon ändring av eskaderchefs löneställning.

Som chefen för flygvapnet föreslagit bör vid varje eskader finnas en ställ­

företrädande eskaderchef med huvudsakligen de arbetsuppgifter flygvapen­

chefen angivit. Ställföreträdande eskaderchef vid fjärde eskadern bör vara

chefen för Norrbottens flygbaskår. Såsom ställföreträdande eskaderchefer

i övriga eskadrar torde få avses pensionerade beställningshavare i 2:14.

Flygvapenchefens förslag beträffande eskaderstabens uppdelning i eska­

derstab 1 och eskaderstab 2 samt arbetsfördelningen mellan och inom

stab 1 och stab 2 kan jag i huvudsak biträda. Chefen för eskaderstab 1

bör placeras i Ma 30 vid första eskadern. Även befattningarna såsom chef

för stab 1 vid övriga eskadrar bör enligt min mening besättas med majorer.

För att undvika alltför täta ombyten på befattningarna föreslår jag emel­

lertid att för dessa avses beställningar i Ma 33 eller Ma 30. Till frågan

om förstärkning av eskaderstabernas signalavdelningar, vilken icke har

samband med förevarande omorganisation, tar jag icke ställning i detta

sammanhang. De i denna del framställda äskandena för nästa budgetår

upptar jag till behandling under flygvapnets avlöningsanslag i det följande.

Chef för eskaderstab 2 bör placeras i Ma 30. Huruvida ytterligare en be­

ställningshavare i Ma 30 bör ingå i eskaderstab 2 vid fjärde eskadern torde

framdeles få prövas. Chefen för underliållssektionen bör i vart fall tills

vidare liksom för närvarande vara löjtnant (i intendenturbefattning). I

eskaderstab 2 bör vidare ingå driftingenjör och fältmästare. Till frågorna

om ändrad anställningsform för driftingenjörerna och utökning av antalet

tjänster för fältmästare tar jag ej nu ställning.

Vad chefen för flygvapnet föreslagit beträffande eskaderstabernas för­

läggning på längre sikt föranleder i princip icke någon erinran från min

sida. Jag vill erinra om att överbefälhavaren ansett det särskilt viktigt att

en eskaderstab förlägges till Norrland. Till frågan om medel för om- eller

^byggnader, som kan erfordras för eskaderstaberna, tar jag icke nu ställ-

ning. Denna fråga torde få prövas i vanlig ordning.

13

övergången till den nya organisationen bör ske efter hand med början under nästa budgetår. Till de för nästa budgetår erforderliga personalför­ ändringarna återkommer jag i det följande vid behandlingen av flygvap­ nets avlöningsanslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande den militärterritoriella indelningen samt den regionala led­ ningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1956

[

2

]

Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala fastig­ hetsförvaltningen inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de fastig- hetsförvaltande organen. Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 20 januari 1956 avgivit förslag i ämnet.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd, statskontoret, statens lönenämnd, svenska byggnadsingenjörers riksför­ bund, statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, försva­ rets civila tjänstemannaförbund, svenska officersförbundet, svenska un- derofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund och Sveriges civilingenjörsförbund.

Innan jag upptar fortifikationsförvaltningens förslag och däröver av­ givna yttranden till behandling torde jag få erinra om det principförslag i fråga om organisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsför­ valtning, som jag på grundval av verkställda utredningar framlade vid anmälan av propositionen 1954: 110. De i propositionen uppdragna all­ männa riktlinjerna för fastighetsförvaltningen inom försvaret godkändes av riksdagen (rd. skr. 1954:320).

Enligt ifrågavarande principbeslut skall i de regionala organen, militär- befälsstaberna, finnas en befästningsavdelning under en fortifikationsoffi- cer och en byggnadsavdelning under en civil byggnadsdirektör, vilken i fred skall ha det tekniskt-ekonomiska ansvaret för byggnadsverksamheten. Frå­ gan huruvida befästnings-och byggnadsavdelningarna skall sammanföras till en enhetlig fortifikationssektion under fortifikationsofficerens ledning har lösts så, att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt särskilt viktiga

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

militärområden bör finnas en fortifikationssektion, medan inom övriga militärområden det i princip icke anses nödvändigt att sammanslå befäst­ nings- och byggnadsavdelningarna till en sektion. Under militärbefälhavare skall lyda arméns och flygvapnets lokalmyndigheter medan för marinens del kustartilleriförsvaren, bortsett från Gotlands kustartilleriförsvar, samt örlogsvarven skall i likhet med regionalt organ lyda direkt under det centrala ämbetsverket.

Beträffande den lokala organisationen anmäldes i propositionen att det förslag, som framlagts av den av mig tillkallade utredningsmannen, direktö­ ren A. Lindencrona, innebar i huvudsak följande. Vid arméns truppförband skulle fastighetsfrågorna handläggas inom en kasernvårdsavdelning. Inten­ denten borde regelmässigt tillika vara kasernofficer. Vidare borde finnas en kasernunderofficer samt ett med hänsyn till de lokala förhållandena avpas­ sat antal fastighetsarbetare. Vid vissa förband borde finnas särskild skjut- fältsofficer. Frågan om befattningen såsom kasernunderoffieer skall bestri­ das av underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning borde enligt utred­ ningsmannen ytterligare undersökas. Utredningsmannen föreslog att brand­ tjänsten skulle handhavas av kasernvårdspersonalen. Marinens och flygvap­ nets truppförband borde bibehålla nuvarande personalorganisation. Försvars- områdesstabernas fortifikationsavdelningar borde stå under ledning av en of­ ficer med annan kvalificerad sysselsättning vid staben. För Kalix, Stockholms och Malmö försvarsområdesstaber räknade utredningsmannen med heltids­ tjänstgörande aktiva officerare ur fortifikationskåren. Vid envar av för- svarsområdesstaberna borde finnas en aktiv underofficer ur fortifikations­ kåren som biträde åt avdelningschefen. Flygbasområdesstaberna borde bibehållas vid nuvarande organisation. Lokalmyndigheterna skulle betjä­ nas av deltidstjänstgörande driftingenjörer tillhörande regionalorganen. På garnisonsorter borde finnas en för samtliga förband på orten gemensam arbetargrupp för större arbeten. Ensamliggande förband borde för sådana arbeten anlita entreprenadförfarande. Utredningsmannen ansåg sig icke kunna förorda att flera enheter ur krigsmakten belägna i närheten av varandra betjänades av ett gemensamt organ i fastighetsfrågor.

Vid mina överväganden rörande den lokala organisationen kom jag till delvis andra slutsatser än utredningsmannen. Jag ansåg sålunda att den av utredningsmannen föreslagna arbetargruppen på orter med flera förband borde kompletteras med personal för övriga kasernvårdsuppgifter. Jag ansåg det vidare icke nödvändigt att inrätta särskilda kasernvårdsavdel- ningar vid här avsedda förband. Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare utformningen av ifrågavarande organ. Vid ensamliggande förband åter borde inrättas kasernvårdsavdelningar. Såsom kasernofficer borde regelmässigt avses intendenten. Till hans förfogande borde ställas underofficer, överfurir eller civil befattningshavare samt ytterligare arbetskraft i erforderlig omfattning. Jag förklarade mig intet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

15

ha att erinra mot att ytterligare undersökningar verkställdes i frågan huru­ vida kasernunderofficeren borde vara underofficer på aktiv stat eller under­ officer i arvodesbefattning. Driftingenjör borde ställas till förbandschefs förfogande. Vad angår försvarsområdesstabernas organisation förklarade jag mig icke kunna biträda utredningsmannens förslag. Jag räknade med att ett mindre antal underofficersbeställningar på fortifikationskårens stat inrättades för arbetsuppgifter vid försvarsområdesstaberna i utbyte mot motsvarande antal tjänster för förrådsmästare.

Då jag framlade principförslaget förutsatte jag att vissa speciella frågor måste ytterligare utredas samt att dessa undersökningar borde verkställas i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 5 juni 1954 byråchefen J. T. A. Broomé såsom utredningsman för att verkställa ifråga­ varande utredningsuppdrag. Utredningsmannen överlämnade den 15 de­ cember 1954 betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen av försvarets fastighetsförvaltning. Såsom jag anförde vid anmälan av propo­ sitionen 1955: 110 (s. 71) anmälde jag nämnda betänkande den 25 februari 1955 i statsrådet, därvid jag förklarade mig för egen del anse, att det av olika skäl icke var möjligt att framlägga något på utredningsmannens betän­ kande grundat förslag i ämnet. De invändningar, som de militära myndig­ heterna vid remissbehandlingen framfört mot av utredningsmannen före­ slagen organisationsform med helt självständiga byggnadsavdelningar inom samtliga militärområden utom sjunde oavsett militärområdenas betydelse ur beredskapssynpunkt, ansåg jag så vägande att jag för min del icke fann tillrådligt att förorda utredningsmannens förslag till lösning av orga­ nisationsfrågan. Vidare erinrade jag om att fullständiga personal- och kostnadsberäkningar saknades. Den i statsmakternas principbeslut 1954 förutsatta utredningen — avseende de fastighetsförvaltande organen i såväl central som regional och lokal instans — borde därför enligt min mening fullföljas samt bedrivas efter då fastställda allmänna riktlinjer och med beaktande i huvudsak av den uppfattning rörande fördelningen av arbets­ uppgifterna mellan befästnings- och byggnadsavdelningarna, som fortifika- tionsförvaltningen framfört i yttrande över utredningsmannens förslag. I övrigt borde utredningsmannens i betänkandet redovisade synpunkter be­ aktas i den mån de var förenliga med de allmänna principerna för utred­ ningens bedrivande.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att - under beaktande av vad jag anfört i ämnet -— verkställa fortsatt ut­ redning rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom för­ svaret m. in.

1 propositionen 1950: 196 anmäldes ett av statens organisationsnämnd framlagt förslag om organiserande av garnisonsvis ordnad maskintjänst.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Förslaget innebar, att den fasta maskintjänsten vid de i garnison in­

gående förbanden skulle sammanföras under en garnisonsövermaskinist

eller garnisonsmaskinmästare.

Sedan fortifikationsförvaltningen och dåvarande arméförvaltningen er­

hållit Kungl. Maj :ts uppdrag att i samverkan med statens organisations-

nämnd utreda frågan om en samordning av maskintjänsten vid garniso­

nerna, överlämnade ämbetsverken med underdånig skrivelse den 10 feb­

ruari 1951 en av organisationsnämnden upprättad promemoria. Frågan

anmäldes i propositionen 1951: 110 (s. 44). Något förslag till samordnad

maskintjänst framlades icke i avvaktan på ställningstagandet till frågan

om den militära lokala fastighetsförvaltningens organisation. Däremot

framlades förslag till ändrad personalorganisation vid ett stort antal ma­

skinanläggningar, vilket innebar inrättande bl. a. av ordinarie tjänster dels

för maskinmästare i 19 eller 17 lönegraden och dels för reparatörer i 13

lönegraden samt extra ordinarie tjänster för maskinister i 15 lönegraden.

För att icke föregripa de fortsatta övervägandena i garnisonsmaskinistfrå-

gan inrättades dock inga ordinarie eller extra ordinarie tjänster för maskin­

mästare och reparatörer respektive maskinister vid förband å garnisonsorter

men medgavs efter motsvarande grunder en personalanordning, som i hu­

vudsak innebar att innehavarna av vissa tjänster såsom maskinist i löne­

grad Ca 16 eller eldare av 1. klass i lönegrad Ca 11 finge förordnas att mot

vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på maskinmästare

respektive reparatör i angivna lönegrader. De vid garnisonsförbanden in­

rättade tjänsterna för maskinister i lönegrad 15 föreslogs vidare skola pla­

ceras på extra stat. Förslaget godkändes av riksdagen (rd. skr. 1951:4).

Fr. o. m. budgetåret 1954/55 är tjänsterna för maskinmästare i lönegra­

derna 19 och 17 uppflyttade till lönegraderna 20 respektive 18.

Fortifikationsförvaltningens förslag

Arbetsuppgifternas fördelning mellan instanser

Följande allmänna riktlinjer för verksamhetens uppdelning mellan in­

stanser har angivits.

lokalmyndighet bör ankomma bland annat att upprätta förslag till

underhållsplaner samt att med till förfogande ställda medel ombesörja

underhåll. Lokalmyndighet skall till högre instans meddela sitt behov av

nybyggnads- och iståndsättningsarbeten samt avge förslag till förvärv av

eller anskaffande av nyttjanderätt till markområden och byggnader.

Vid försvarsområdesstab bör enligt militärbefälhavarens bestämmande

utföras sådan fortifikatorisk rustningsplanläggning, som erfordras för

lokalförsvarsförbanden och de övriga förband, som i krig skall lyda under

försvarsområdesbefälhavaren, varjämte det bör ankomma på sådan befäl­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

17

havare att biträda militärbefälsstaben med detaljplanläggning för de rust- ningsplaner, som uppgöres inom militärbefälsstaben.

regionalmyndighet bör ankomma att pröva förslag till samt att fast­ ställa stater för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och specialbyggnader.

Vad beträffar mera omfattande underhållsåtgärder bör regionalmyndig­ het bedriva utredningen så långt, att ett underlag erhålles för bedömning av byggnadsbehovet, även sett i relation till andra byggnadsbehov. Befinnes underhållsarbetet böra komma till utförande, bör fortifikationsförvaltningen avgöra, huruvida den fortsatta planläggningen, d. v. s. upprättande av de­ talj ritningar och arbetsbeskrivningar ävensom kostnadsberäkning, skall uppdragas åt regionalorganet eller utföras centralt. Såsom en allmän rikt­ linje har angivits, att detaljplanläggning och slutlig kostnadsberäkning av ej alltför omfattande arbeten lämpligen kan uppdragas åt regionalmyndig­ heten, medan motsvarande uppgifter beträffande mera komplicerade ar­ beten bör utföras centralt. Anbudsinfordran och anbudsprövning bör, så­ vitt ej fortifikationsförvaltningen annat bestämmer, verkställas av den myndighet som upprättat programhandlingarna. Utförande och kontroll bör som regel åligga regionalmyndigheten. Slutbesiktning av byggnads­ arbeten bör i princip verkställas av närmast överordnade myndighet. — Det sagda bör i stort sett äga tillämpning även beträffande investeringsarbeten.

Den fortifikatoriska rustningsplanläggningen samt förrådsplanlägg- ningen bör sammanhållas i regionalorganen efter av fortifikationsförvalt­ ningen utfärdade direktiv. Regionalmyndighetens handläggning av ärenden rörande förvärv och försäljning av fast egendom samt av ärenden, som hän­ för sig till den rättsliga och praktiska vården av övnings- och skjutfält med vad därtill hör, bör främst avse behovsutredningar och gradering av olika underhållsbehov. Regionalmyndigheten bör vidare svara för riktigheten av de tekniska utredningar, som i sistnämnda ärenden insändes till fortifika­ tionsförvaltningen, samt biträda ämbetsverket med kostnadsberäkningar och dylikt. Tyngdpunkten i handläggningen av dessa ärenden ligger så­ lunda lokalt och centralt.

Den slutliga bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybygg- nadsbehov, varpå medelsframställningar till Kungl. Maj :t grundas, bör ut­ föras av fortifikationsförvaltningen. Centralt bör fastställas den kostnads­ ram, som skall gälla för underhållsverksamheten inom de regionala om­ rådena, samt anges riktlinjer i stort för användningen av underhålls­ medlen. Fortifikationsförvaltningen bör verkställa behovsprövningar be­ träffande så kallade iståndsättningsarbeten samt inom ramen för sina be­ fogenheter avgöra dels huruvida arbeten skall komma till utförande, dels ock om den fortsatta planläggningen och utförandet av de olika arbetena

2—100 so Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 110

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

på grund av svårighetsgrad och andra omständigheter bör försiggå centralt eller delegeras till regionalt organ.

Som ett led i den fortifikatoriska rustningsplanläggningen bör centralt utarbetas planer för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel, verktyg och arbetsmaskiner. Härutöver kommer givetvis större utredningar av olika slag, planläggningsuppgifter samt behovsprövningar och angelägen- hetsgraderingar på längre sikt ävensom prövning av framställningar om medel för hastigt uppkommande behov att åvila centralorganet.

Frågor av juridisk-administrativ natur samt frågor berörande den prak­ tiska vården av jordbruks- och skogsfastigheter bör i väsentliga delar sam­ manhållas centralt.

En viss lokal förvaltning föreslås skola liksom för närvarande utövas av centralorganet.

Slutligen bör fortifikationsförvaltningen öva fortlöpande tillsyn och kon­ troll över de underlydande organens verksamhet, följa den tekniska utveck­ lingen samt lämna nämnda organ generella anvisningar i tekniskt, eko­ nomiskt och administrativt hänseende.

Beträffande handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnet berörande byggnadsärenden föreslår fortifikationsförvaltningen särskilda anordningar med hänsyn till att behovsprövning och angelägenhetsgradering i fråga om byggnadsverksamheten för flygvapnet bör ankomma på chefen för flyg­ vapnet.

Den regionala organisationen

Sektion eller helt fristående avdelningar

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att överbefälhavaren i yttran­ de över Broomés betänkande givit uttryck för den uppfattningen, att det är nödvändigt att freds- och krigsorganisationerna överensstämmer i största möjliga utsträckning och att fortifikationssektion därför i princip bör organiseras inom samtliga militärområden. Med hänsyn till den snabb­ het och oberäknelighet, som kännetecknar modern krigföring, anser forti­ fikationsförvaltningen vanskligt att i fredstid särskilja något eller några militärområden såsom ur mobiliseringssynpunkt mindre betydelsefulla, vid vilka sålunda kravet på fortifikationssektion icke skulle behöva upprätt­ hållas. Ämbetsverket understryker vidare att övergången mellan freds- och krigsförhållanden i vad angår byggnadsverksamheten icke är klar, i det att befästningsverksamheten kan komma att intensifieras långt innan krigs­ makten mobiliseras. Fredsorganisationen bör då icke nödvändiggöra tvära kast i befäls- och ansvarsförhållandena. Ämbetsverket framhåller även andra skäl som talar för sektion. Sålunda framhålles att till ett nybygg- nadsärende i inledningsskedet hör ett såväl militärt som byggnadstekniskt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

19

bedömande för vilket fortifikationsofficer bör svara. Svårigheter möter vidare att mellan avdelningarna till handläggning fördela förekommande ärenden liksom att fördela till militärbefälhavarens förfogande ställda medel på de olika avdelningarna, därest icke dessa sammanhålles inom en sektion. För avdelningarna gemensam personal kan bättre utnyttjas inom ramen av sektion. Ur rent administrativt organisatorisk synpunkt är det en fördel om fredsorganisationen är enhetlig vid regionalorganen. Svårig­ heter möter vid utarbetande av reglementen och instruktioner för jäm­ sides verkande, olika utformade organisationer.

Fortifikationsförvaltningen förordar sålunda, att fastighetsförvaltningen inom samtliga militärområden ombesörjes inom ramen av en sektion under ledning av en fortifikationsofficer. Vid IV. och VI. militärbefälsstaberna bör i sektionen jämväl ingå domänavdelning. Härjämte bör i sektion ingå för avdelningarna gemensam expedition. I VI. militärbefälsstabens forti- fikationssektion bör ingå vissa ytterligare organ. Inom VII. militärbefäls­ stabens fortifikationssektion organiseras inga avdelningar.

Byråchefen Sjögren har anfört, att den av ämbetsverket föreslagna orga­ nisationen är lämplig därest mobiliseringsskäl nödvändiggör inrättande av fortifikationssektioner redan i fred. Om dessa skäl ej förefinnes bör en­ ligt Sjögrens mening två skilda avdelningar organiseras och därvid i stort erhålla samma arbetsuppgifter som tilldelats dem i fortifikationsförvalt- ningens förslag.

Fördelningen av arbetsuppgifterna mellan bef ästningsav-

delningen och byggnadsavdelningen

Den av fortifikationsförvaltningen förordade fördelningen av planlägg- ningsuppgifterna mellan militärbefälsstabens befästnings- och byggnadsav- delningar innebär i stort sett, att planläggning av såväl investeringar som underhåll avseende objekt å befästningars delfond utföres inom befäst- ningsavdelningen medan planläggning för objekt å försvarsgrenarnas del­ fonder ankommer på byggnadsavdelningen. Det direkta utförandet av den på grundval av planeringsverksamheten förekommande byggnadsverksam­ heten bör däremot oavsett fondgränser sammanhållas inom byggnadsavdel­ ningen. Befästningsavdelningen föreslås sålunda komma att gentemot bygg­ nadsavdelningen fungera närmast såsom ett beställande organ i fråga om utförande av såväl nybyggnader som underhållsåtgärder beträffande till befästningsfonden hänförliga objekt. Ansvaret för arbetets administrerande och för att utförandet sker inom ramen för till byggnadsavdelningens för­ fogande för ändamålet ställda medel bör helt åvila denna avdelning. Mili­ tär och fortifikatorisk kontroll utövas av befästningsavdelningen.

Fortifikatorisk rustningsplanläggning hör till befästningsavdelningen. Handläggning av ärenden rörande inköp och försäljning av mark samt vår­

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

den av övnings- och skjutfält bör jämväl ankomma på befästningsavdel- ningen, dit även hänföres ärenden berörande säkerhetstjänst och luft- skyddstjänst samt ärenden av allmänt administrativ beskaffenhet. Brand- skyddsärenden bör falla under den avdelning, som svarar för planläggningen av den anläggning frågan avser. Förrådsplanläggning bör utföras vid be- fästningsavdelningen, om de förråd planläggningen avser redovisas på be- fästningsfonden. Beträffande övriga förråd bör planläggningen utföras inom byggnadsavdelningen.

Fördelning av ärendena mellan avdelningarna bör utföras av sektions­ chefen.

Byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektions­

chefen

Fortifikationsförvaltningen anser, att byggnadsdirektören instruktions- mässigt bör åläggas att vara förvaltningsgrenschef och sålunda föredraga eller besluta i alla de ärenden, som tillhör hans avdelning. Han skall så­ ledes i förhållande till sektionschefen vara självständig i tekniskt-ekono- miskt avseende. Sektionschefen bör emellertid ha det direkta ansvaret för militära behovsutredningar i ärenden, som handlägges inom byggnadsav­ delningen. Till ett nybyggnadsärende hör, som förut berörts, i inlednings­ skedet ett såväl militärt som byggnadstekniskt bedömande. Sådant bedö­ mande syftar till att göra en avvägning mellan rent militära krav inbördes samt mellan militära och tekniskt-ekonomiska synpunkter. Det gäller så­ lunda att klarlägga dels om det ifrågavarande behovet med hänsyn till mili­ tära planer över huvud taget skall tillgodoses eller måhända bör tillgodoses genom någon provisorisk anordning. Vidare kan behöva prövas, om frågan kan lösas genom omdisposition av befintliga lokaler, eventuellt i förening med ombyggnad, eller om nybyggnad bör komma till stånd samt var sådan bör vara belägen. Slutligen erfordras militär angelägenhetsgradering mellan olika aktuella objekt. Den ifrågavarande behovsutredningen, som även bör omfatta ett klarläggande i stort av de militära önskemålen med av­ seende på byggnadens utformning, bör utmynna i ett program. Sedan den militära behovsutredningen slutförts föredrages ärendet av sektionschefen för militärbefälhavaren, därvid byggnadsdirektören bör närvara. Skall ärendet fullföljas inom militärbefälsstaben överlämnas programmet för den tekniska projekteringen till byggnadsdirektören, som därmed övertar ansva­ ret för ärendets fortsatta handläggning.

Frågor om antagande av entreprenörer och administrerande av bygg­ nadsverksamheten bör handläggas av byggnadsdirektören. Ansvaret för att kostnaderna för utförandet — jämväl i vad avser egenregiarbeten — hålles inom ramen för vad som avsatts för ändamålet åvilar byggnads­ direktören.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

21

Beträffande underhållet av såsom kasernfastigheter redovisade byggnader m. m. bör beredningen åvila byggnadsdirektören, som emellertid bör vara skyldig höra sektionschefen i fråga om militär behovsutredning, dock icke i vad gäller s. k. löpande underhåll. Därest enighet ej skulle råda mellan sektionschefen och byggnadsdirektören bör den senare föredraga ärendet för militärbefälhavaren i sektionschefens närvaro. Ansvaret för förvalt­ ningen av underhållsmedlen på arméns delfond bör inom militärbefälssta- ben åvila byggnadsdirektören, utom i vad avser övnings- och skjutfält.

Sektionschefens ledande verksamhet i förhållande till byggnadsavdel- ningen sammanfattas av fortifikationsförvaltningen så, att sektionschefen har att svara för militära behovsutredningar samt att inom ramen av den beslutanderätt, som delegerats till honom, ge byggnadsdirektören de direk­ tiv i fråga om utförandet av nybyggnader, som betingas av ändrade mili­ tära förutsättningar eller av iakttagelser vid den militära och fortifika- toriska kontrollen, liksom direktiv om medverkan i utförandet av militära behovsutredningar. Skulle byggnadsdirektören finna att direktiv om änd­ ringar, som nyss sagts, får konsekvenser av teknisk eller ekonomisk art skall detta omedelbart anmälas. Om sektionschefen eller byggnadsdirek­ tören det påfordrar bör frågan underställas militärbefälhavaren.

Personalbehovet vid militärbefälsstaberna

Fortifikationsförvaltningen anser behov av byggnadsdirektör föreligga vid alla militärbefälsstaber utom den sjunde, där den odelade verksam­ heten enligt förslaget skall stå under ledning av fortifikationsofficer. Ämbetsverket föreslår, att tjänsterna för byggnadsdirektör placeras i Cs 10 vid I., II., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 33 vid V. militär - befälsstaben. Byråcheferna Sjögren och Thelander anser dock att bygg- nadsdirektörerna vid de förstnämnda militärbefälsstaberna bör placeras i Cpl3. Ämbetsverket föreslår vidare att tjänster för biträdande byggnads­ direktör inrättas, utom vid V. militärbefälsstaben, med placering i Ce 29 vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna samt i Ce 27 vid II. och III. mili­ tärbefälsstaberna. För VII. militärbefälsstaben bör avses en tjänst för förste driftingenjör i Ce 29. Ämbetsverket, som räknar med att drift­ ingenjör skall såsom konsult betjäna de lokala förvaltningsorganen, utöva kontroll över arbeten som utföres på entreprenad samt under vederbörande chef leda utförandet av arbeten i egen regi, föreslår inrättande av tjänster för driftingenjörer enligt följande fördelning.

Milo........... I II III IV V VI VII Antal......... 6 4 6 9 2 5 1

Av dessa tjänster avses 1 inom vardera I., II. och III. militärbefäls­ staberna samt 2 inom vardera IV. och VI. militärbefälsstaberna för forti-

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fikationssektionens befästningsavdelning. En av tjänsterna, avsedd för IV. militärbefälsstaben, bör placeras i Ce 27 medan de övriga, för vilka arbets­ uppgifterna blir sinsemellan fullt likvärdiga, bör placeras i Ce 25. Vid varje fortifikationssektion föreslås en tjänst för kvalificerad ws-ingenjör och en tjänst för kvalificerad elingenjör med placering i Ce 27 vid I., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna, i Ce 25 vid II. och V. militärbefälsstaberna samt i Ce 23 vid VII. militärbefälsstaben. Ämbetsverket beräknar stadig­ varande behov av medhjälpare till vvs- och elingenjörerna föreligga vid I., III., IV. och VI. militärbefälsstaberna. För dessa föreslås tjänster i Ce 19 vid de båda förstnämnda och i Ce 21 vid de båda sistnämnda staberna. Äm­ betsverket föreslår jämväl tjänster för viss teknisk personal i lägre löne- ställning (jfr sammanställningen s. 23). Fortifikationsförvaltningen före­ slår att vid varje fortifikationssektion avses en pensionerad underofficer i 1: 22 som chef för expeditionen samt en kontorsskrivare i Ce 19 såsom an­ svarig för den kamerala verksamheten och föredragande i dithörande frå­ gor. För biträde med kamerala göromål räknar ämbetsverket med ett kanslibiträde i 11 lönegraden vid samtliga militärbefälsstaber utom den femte.

Vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden föreslås utbyte av nuvarande tjänst för skogvaktare i Ca 17 mot tjänst för förste skogvaktare i Ca 19. Härjämte föreslås inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17, av­ sedd för skötsel huvudsakligen av skogarna inom Kalix försvarsområde.

Av de för militärbefälsstaberna föreslagna tjänsterna bör enligt för­ slaget de i Ce 27 och högre lönegrader upptagas på fortifikationsförvalt- ningens personalförteckning, enär ämbetsverket icke endast bör tillsätta respektive till Kungl. Maj:t avge förord vid tillsättning av tjänsterna utan även kunna förflytta befattningshavare till centralförvaltningen eller till annat regionalt organ än det, där vederbörande är placerad. De föränd­ ringar, som av ämbetsverket föreslås beträffande den på personalförteck­ ningar för militärbefälsstaberna upptagna civila personalen, framgår av följande sammanställning, där jämväl upptages de för militärbefälsstaberna avsedda tjänsterna i Ce 27 och högre lönegrader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

23

Tjänstebenämning

och lönegrad

M i 1 i t ä r o m r å d e

I

+ —

II

+

III

+ ~

IV

+ —

V

+ —

VI

+

VII

+ —

Fort F avlöningsanslag

Byggnadsdirektör

Cs 10

1

1

1

1

1

Byggnadsdirektör

Ce 33

1

Bitr. byggnadsdir.

Ce 29

1

1

1

Förste driftingenjör Ce 29

1

Bitr. byggnadsdir.

Ce 27

1

1

Driftingenjör

Ce 27

2

2

3

2

Arméns avlöningsamlag

Förste skogvaktare Ca 19

i

Driftingenjör

Ce 27

3

Driftingenjör

Ce 25

5

5

6

7

3

3

Kaserningenjör

Ce 25

3

4

Ingenjör

Ce 23

2

2

Verkstadsförest.

Ce 23

Ingenjör

Ce 21

2

3

1

Verkmästare

Ce 21

1

Bitr. ingenjör

Ce 19

3

3

1

1

Kontorsskrivare

Ce 19

1

i

1

1

1

1

1

Verkmästare

Ce 19

i

1

3

1

1

2

Förrådsmästare

Ce 17

1

Ingenjörbiträde

Ce 17

1

1

1

1

Montör

Ce 13

1

Tekniker

Ce 13

1

1

Kanslibiträde

Cell

1

1

Bilförare

Ce 10

1

Biträde för skriv- och

kontorsgöromål

3

i

1

1

Tekniskt biträde

Ce 8

1

i

Kansliskrivare

Cg 15

Biträde för skriv - och

kontorsgöromål (extra)

1

Byggnadsanslag

Ingenjör

Ce 23

1

Verkmästare

Ce 21

Verkmästare

Ce 19

1

Förrådsmästare

Ce 17

1

Ingenjörbiträde

Ce 17

i

1

Verkstadsförman

Ce 17

Kontorist

Ce 13

1

Montör

Ce 13

1

Kanslibiträde

Ce 11

i

Bilförare

Ce 10

1

Biträde för skriv- och

kontorsgöromål

3

i

Den lokala organisationen

Frågan om garnisonsvis ordnad fastighetsförvaltning

Fortifikationsförvaltningen erinrar om de synpunkter, som framlades av

Broomé i frågan om arbeten borde bedrivas på entreprenad eller i egen

regi och som utmynnade i att med nuvarande ekonomiska organisation av

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

byggnadsverksamheten stor återhållsamhet borde iakttagas i fråga om arbeten i egen regi. Ämbetsverket framhåller att det stora flertalet myndig­ heter och andra remissinstanser icke fann anledning till erinran mot vad Broomé anfört i denna fråga.

Fortifikationsförvaltningen, som tagit frågan om den lokala organisa­ tionens ordnande under allsidig prövning med utgångspunkt från att åt entreprenör skall uppdragas sådana arbeten, som på grund av sin tekniska beskaffenhet lämpligen kan utlämnas på entreprenad och som kan utan sär­ skild olägenhet för den militära verksamheten utföras på sådant sätt, har nu funnit arbetsuppgifterna vid lokalorganen icke motivera anordnande av gemensam fastighetsförvaltning på garnisonsorterna. Inom varje militär­ område förekommer dock årligen en del arbeten, som av olika anledningar bör utföras i egen regi. Det bör enligt ämbetsverkets mening få ankomma på regionalmyndigheten att pröva och lämna anvisning om vilken form för olika arbetens bedrivande, som skall väljas, samt att sammanhålla och leda den inom militärområdet förekommande egenregiverksamheten. För­ slaget innebär således ett överförande på regionalplanet av tanken att ordna garnisonsvisa fastighetsförvaltningar. För ändamålet bör, allt efter som behov uppkommer, vid militärbefälsstab inrättas en eller flera egenregi- avdelningar.

Anordnande av fastighetsförvaltningar garnisonsvis skulle vidare enligt fortifikationsförvaltningens uppfattning medföra åtskilliga olägenheter. Vid frångående av nu tillämpad princip att den chef, som med ensamrätt dispo­ nerar försvaret tillhöriga byggnader och markområden, tillika är förvalt­ ningsmyndighet för desamma, anser ämbetsverket det vara nödvändigt att räkna med en mindre effektiv fastighetsförvaltning, enär den förvaltande chefen, i vissa fall tillhörande annan försvarsgren, icke skulle ha lika goda möjligheter och kanske icke heller samma personliga intresse att fort­ löpande hålla uppsikt över anläggningars och markområdens (skogars) skötsel och tillstånd eller att omedelbart och effektivt ingripa mot olämpligt och oekonomiskt utnyttjande av desamma. Anordningen skulle, beträffande anläggningar som utnyttjas av trupp, enligt ämbetsverkets mening sanno­ likt leda till ökad förslitning och större underhållskostnader. Särskilt vid arméförbanden förekommer en mångfald arbetsuppgifter av militär och administrativ natur, vilka icke utan olägenheter kan handläggas av ett garnisonsorgan. Ämbetsverket framhåller också, att svårigheter flerstädes skulle uppkomma att bereda garnisonsorganen lämpliga lokaler.

Beträffande anläggningar av mindre omfattning, som icke utnyttjas av trupp, anser fortifikationsförvaltningen det emellertid vara befogat att överföra fastighetsförvaltningen till annan med hänsyn till lokala eller andra förhållanden lämplig myndighet. Såsom exempel nämnes att Karls­ borgs tygstation och provskjutningscentralen i Karlsborg samt arméns in- tendenturförråd i Karlsborg bör i fråga om fastighetsförvaltning överföras

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

25

till chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente i samband varmed platsbe-

fälhavarstaben bör utgå ur organisationen. I fråga om flygvapnets lokal­

myndigheter bör fastighetsförvaltningen för försökscentralen i Malmslätt

och centralförrådet i Arboga överföras till styresmännen för centrala verk­

städerna i Malmslätt respektive Arboga. Vissa av chefen för Wendes artilleri­

regemente förvaltade byggnader i Kristianstad bör överföras till förvaltning

av militärbefälhavaren för I. militärområdet. Även fastighetsförvaltningen

för arméns intendenturförråd i Växjö, Östersund och Boden samt Bodens

och Gotlands tygstationer bör överföras till lämplig angränsande lokal för­

valtningsmyndighet eller direkt ombesörjas av vederbörande militärbefäls-

stab.

Vad beträffar vissa i Stockholm belägna fastighetskomplex, vilka ut­

nyttjas av bl. a. försvarets centrala ämbetsverk och högre militära staber,

är enligt nuvarande organisation förvaltningen sammanförd, nämligen un­

der fortifikationsförvaltningen, som därvid fungerar såsom lokal förvalt­

ningsmyndighet. Med hänsyn till att de av ämbetsverket direkt förvaltade

fastighetskomplexen utnyttjas av myndigheter, vilka är fristående från

eller överordnade IV. militärbefälsstaben, anser ämbetsverket icke lämpligt

att nu överföra denna förvaltning till regionalorganet. Det är vidare av

värde för verket att genom utövande av omedelbar fastighetsförvaltning få

direkt kännedom om entreprenörpriser och andra förhållanden på bygg­

nadsmarknaden, som kan påverka bedömandet av frågan huruvida under­

hållsarbeten lämpligen bör utföras genom entreprenör eller i egen regi.

Liksom för närvarande är fallet bör försvarets forskningsanstalt och för-

svarsväsendets radioanstalt för sin lokala fastighetsförvaltning tillgodoses

med teknisk expertis från fortifikationsförvaltningen. Ämbetsverket har

vid utformningen av förslaget tagit hänsyn till riksdagens beslut under år

1955 angående ändrad organisation av Upplands och Västerbottens rege­

menten, Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente, Skaraborgs

pansarregemente, Svea ingenjörkår och Signalregementet.

Fastighetsförvaltningen vid lokal myndighet

Arbetsuppgifter. Av den egentliga byggnadsverksamheten bör lokal­

myndighet svara dels för sådana huvudsakligen mindre underhållsarbeten,

som skall utsättas på entreprenad, dels för s. k. ordinarie underhåll, d. v. s.

dagligdags förekommande småreparationer. Härutöver förekommer vid

lokalmyndighet ett stort antal arbetsuppgifter av teknisk, militär och/eller

administrativ natur. Bland dylika arbetsuppgifter framhålles uppgörande

av förslag till underhållsstat för kommande budgetår, planläggning för

utförande av underhållsarbeten, handläggning av bostadsfrågor, planlägg­

ning och utförande av fasta utbildningsanordningar, organisationsarbete

i samband med förrådsomflyttningar, skogsvård, markförvaltning, yttre

renhållning, väbeltjänst och i förekommande fall fortifikatorisk rustnings-

planläggning.

Kasernofficerare. Vid prövning av frågan om vilken personal som bör

avses för omhänderhavande av lokalmyndighets fastighetsförvaltning utgår

fortifikationsförvaltningen från riksdagens principbeslut att såsom kasern­

officer vid normalförband regelmässigt bör avses intendenten. Med hänsyn

till de speciella uppgifter, som är förbundna med arvodesbefattningarna

såsom chef för kasernvårdsavdelning vid artilleri- eller luftvärnsförband,

föreslår ämbetsverket icke någon ändring för dessa befattningar. På grund

av de likartade förhållanden som gäller för Skånska pansarregementet

samt Skaraborgs och Södermanlands pansarregementen föreslår ämbets­

verket, att jämväl dessa förband tillföres officer i arvodesbefattning. Äm­

betsverket föreslår att arvodesbefattning för kasernofficer inrättas även

vid Södra skånska infanteriregementet för ledning av den mellan Ystad och

Revinge fördelade förvaltningsverksamheten, vilken på vardera platsen är

av ungefär samma omfattning som vid ett normalregemente. För arvodes­

befattningarna föreslår ämbetsverket tjänstebenämningen kasernofficer.

Kasernunderofficerare m. m. Med hänsyn till de olika förhållanden, som

råder vid å ena sidan flygförbanden och å andra sidan arméförbanden,

är det enligt ämbetsverkets mening icke möjligt att anlägga samma betrak­

telsesätt vid bedömningen av deras personalbehov. Utmärkande för lokal­

förvaltningen vid flygförbanden är förefintligheten av flygfälten, för vilkas

underhåll fortlöpande tillgång till tekniskt skolad arbetskraft ansetts erfor­

derlig. Vid arméförbanden måste underhållsåtgärderna planläggas och utfö­

ras under ständigt aktgivande på vad de militära övningarna kan medge, var­

för vid dessa förband större krav ställes på rent militära insikter hos fastig­

hetsförvaltningens utövare. Ämbetsverket framhåller att intendenterna vid

arméförbanden får ägna förhållandevis mycken tid åt mobiliseringsplan-

läggning och förberedelser för fälttjänstövningar i regementsförband. Ut­

över det biträde i tekniska frågor, som erhålles av vederbörande drift­

ingenjör och lokalmyndigheternas fasta maskinpersonal, erfordras vid

arméförbanden ingen enbart tekniskt utbildad personal. För handläggning

av de vid arméförbanden ofta talrikt förekommande uppgifterna av militär

och/eller administrativ natur är militär befattningshavare bestämt att före­

draga.

Fortifikationsförvaltningen föreslår att för flygförbandens del någon

ändring i princip för närvarande icke göres i nuvarande organisation, en­

ligt vilken (utom vid Svea flygflottilj) kasernföreståndare i Ce eller Cg 19

tjänstgör som biträde åt intendenten, samt att arméförbandens kasern-

vårdsavdelningar skall betjänas av militär befattningshavare såsom biträde

åt kasernofficer. Vidare föreslås att de extra kasernföreståndartjänsterna

vid Göta och Södermanlands flygflottiljer samt Skånska flygflottiljen extra-

ordinariesättes samt att även för Svea flygflottilj inrättas extra ordinarie

kasernföreståndartjänst.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

27

Fortifikationsförvaltningen framhåller såsom sin bestämda uppfattning, att särskilt vid större arméförband intendenten på fastighetsförvaltningens område på grund av omfattningen av hans blivande totala verksamhet nöd­ gas inrikta sig huvudsakligen på att ge allmänna direktiv för samt över­ vaka verksamheten. För att denna skall kunna löpa tillfredsställande finner förvaltningen nödvändigt att intendentens närmaste medhjälpare är av så­ dan kvalitet och besitter sådana kunskaper att han kan självständigt göra bedömanden och handla efter mera allmänna direktiv. För antagning så­ som kasernunderofficer bör under alla förhållanden erfordras speciell ut­ bildning. Fortifikationsförvaltningen anser, att det är alltför vanskligt att uppbygga kasernvårdsavdelningarna med underofficerare, som rekryteras dit först i pensionsåldern. Ämbetsverket framhåller dock att underoffice­ ren vid avgång ur aktiv tjänst vid femtio års ålder i normalfallet är i och för sig fullt tjänstduglig i befattning såsom kasernunderofficer.

De vid försvarsområdesstaberna tjänstgörande förrådsmästarna anser ämbetsverket kompetenta närmast för underhållsverksamheten. Däremot kan de med enstaka undantag icke utnyttjas som biträden vid utförande av den på försvarsområdesstaberna ankommande fortifikatoriska rust- ningsplanläggningen. Detta har medfört en på en del håll betydande efter­ släpning av denna planläggning. Fortifikationsförvaltningen föreslår, att förrådsmästartjänsterna utgår ur organisationen och att för försvarsom­ rådesstaberna avses motsvarande antal underofficerare.

Ämbetsverket framlägger det principförslaget, att på fortifikationskårens stat sammanföres alla de underofficersbeställningar på aktiv stat, som vid en detalj genomgång befinnes erforderliga. Härjämte skall finnas inrättade ett antal arvodesbefattningar. Arvodesbefattningarna skall så utnyttjas, att såsom innehavare förordnas pensionsavgående fanjunkare vid fortifika­ tionskåren, som är lämpliga och villiga mottaga förordnande. Förvaltar- beställningar bör avses för sådana lokalmyndigheter, där behov föreligger av särskilt erfaren och duglig kasernunderofficer. I fråga om övriga lokal­ myndigheter bör det icke på förhand bestämmas vilka som skall betjänas av fanjunkare på aktiv stat eller av arvodist.

Fortifikationsförvaltningen är f. n. icke beredd föreslå indragning av kasernöverfurirstjänsterna vid lokalmyndigheterna. Förvaltningen föreslår, att undersökning göres beträffande behovet av överfurirer sedan den nya lokala organisationen efter något års verksamhet stabiliserat sig.

Viss civil tjänstemannapersonal. Fortifikationsförvaltningen föreslår, att en i personalförteckning för Skånska pansarregementet upptagen tjänst för skogvaktare i Cg 17, varav stadigvarande behov föreligger, ordinarie­ sättes. Fn för ar tillcriskj ut skolan upptagen tjänst för skogvaktare i Ce 17 bör likaså göras ordinarie. Tjänsten bär upptagas på personalförteckning för Bergslagens artilleriregemente, som är förvaltningsmyndighet för Vil- lingsbergs skjutfält. För Norrlands och Smålands artilleriregementen er­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

fordras jämväl tjänster för skogvaktare. Då behovet är stadigvarande bör

tjänsterna inrättas såsom ordinarie i Ca 17.

Fortifikationsförvaltningen är med hänsyn till pågående utredning an­

gående organisationen av vägunderhåll och vinterväghållning icke beredd

framlägga några förslag till ändringar i fråga om väghållningspersonalen

men framhåller, att vägförmän torde komma att erfordras framför allt på

garnisonsorterna för att vägunderhållet där skall kunna skötas på rätt sätt.

Ämbetsverket föreslår inrättande av en tjänst för brandmästare i Ce 17

såsom ansvarsman för brandskyddet i Karlsborg, att upptagas på personal­

förteckning för Karlsborgs luftvärnsregemente.

Den fasta maskintjänsten. Fortifikationsförvaltningen, som liksom

byggnadsstyrelsen tidigare givit uttryck åt den uppfattningen, att några

vinster av en för garnison gemensam maskintjänst vore att påräkna endast

inom ramen för en i övrigt gemensam fastighetsförvaltning, har icke funnit

anledning att ändra ståndpunkt i denna fråga. De fördelar i ekonomiskt

hänseende, som eventuellt skulle kunna vinnas genom samordning av

maskintjänsten, finner ämbetsverket motverkas av bestämda olägenheter

av organisatorisk art, sammanhängande med svårigheterna att skapa klara

ansvarsförhållanden. Dessa olägenheter anser förvaltningen kunna leda till

driftsstörningar, försämrad skötsel av anläggningarna och en ekonomiskt

ogynnsam utveckling. Ämbetsverket föreslår därför icke samordnad maskin­

tjänst inom någon garnison. Däremot anser ämbetsverket, att maskintjäns­

ten vid vissa mindre lokalmyndigheter bör överföras till annan lokalmyn­

dighet. Ämbetsverket avser att i samband med överförande av den egent­

liga fastighetsförvaltningen framlägga närmare förslag härom, översyn bör

även göras av maskintjänstens organisation vid de förband, vilkas fastig­

hetsförvaltning till följd av beslut av 1955 års riksdag skall överföras till

annan lokalmyndighet. Ämbetsverket anmäler, att inom den närmaste tiden

översyn även måste göras av organisationen vid vissa maskinanläggningar

med hänsyn till tillkomsten av en del bergrum.

Den översyn av maskinorganisationen, som sålunda kommer att före­

tagas från olika utgångspunkter, anser fortifikationsförvaltningen dock

icke böra hindra att för garnisonsförbandens maskinpersonal nu inrättas

ordinarie och extra ordinarie tjänster, som kan förutses bli under alla för­

hållanden erforderliga. Sålunda föreslår förvaltningen, att från och med

budgetåret 1956/57 följande förändringar vidtages. Tjänsterna för maski­

nist i Ca 16 vid 112, 119, P4 och Lv 2 utbytes mot tjänster för maskin­

mästare i Ca 20. Tjänsterna för maskinist i Ca 16 vid I 4, I 5, I 6, I 8, I 18,

I 20, A 4, A 7, A 8, Lv 1, Ing 2, Ing 3, S 1, T 1 och T 2 utbytes mot tjänster

för maskinmästare i Ca 18. Tjänsterna för eldare av 1. klass vid 14, 15,

I 8, I 12, I 19, A 8, Lv 2, Ing 2, Ing 3, SI, TI och T 2 utbytes mot tjänster

för reparatör i Ca 13. Härvid upphör nuvarande provisoriska anordningar

med vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål, som eljest ankommer

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

29

på tjänstemän i respektive högre lönegrader. I vissa angivna fall bör den lägre tjänsten övergångsvis finnas kvar intill dess nuvarande innehavare avgår. Tjänsterna vid Ing 1 för maskinist i Ca 16 och eldare av 1. klass i Ca 11, vilkas innehavare haft förordnande att bestrida göromål som eljest ankommer på maskinmästare i Ca 18 respektive reparatör i Ca 13, är vakanta och bör ersättas med tjänster för maskinmästare i Cg 18 respektive reparatör i Cg 13. Tjänsterna för maskinist i Cg 15 vid I 12, 119 och Lv2 utbytes mot extra ordinarie tjänster.

Fortifikationskårens organisation

Fortifikationsförvaltningen anför, att den snabba utvecklingen på vapen­ teknikens område, särskilt av atomvapnen, medfört en motsvarande stegring av befästningsverksamhetens betydelse. Befästningsproblemen är av sådan art och omfattning att de icke kan tillfredsställande lösas utan en avsevärd förstärkning med militära befästningsspecialister. Behovet av personalför­ stärkning är mest framträdande för arméns vidkommande, d. v. s. vid mi­ litärbefäls- och försvarsområdesstaber. Vid kustartilleriförsvaren betecknas personaltillgången såsom i huvudsak tillräcklig utom i vad avser Hemsö kustartilleriförsvar, där biträdande fortifikationsofficer bör tillkomma.

Vid fortifikationsförvaltningen tjänstgörande personal ur fortifikations­ kåren redovisas för närvarande på fortifikationskårens personalförteck­ ning. Ur administrativ synpunkt medför detta vissa olägenheter. Ämbets­ verket föreslår därför att nämnda personal uppföres på ämbetsver­ kets personalförteckning. Undantag härifrån bör dock göras för chefen för fortifikationskåren, stabschefen vid kåren samt vid chefsexpeditionen och befästningsbyrån placerade underofficerare, vilka bör redovisas på fortifikationskårens personalförteckning. Bortsett från nyssnämnda offi­ cerare tjänstgör i ämbetsverket, enligt beräkningar vid dess omorganisa­ tion år 1948, 4 regementsofficerare och 7 kompaniofficerare. På grund av senare tillkomna arbetsuppgifter utnyttjas i ämbetsverket härutöver 3 officerare av den reserv om 5 kompaniofficerare, som står till chefens för fortifikationskåren förfogande. Av sistnämnda officerare avses en såsom chef för maskeringsdetaljen vid befästningsbyråns mobiliserings- sektion, en såsom chef för befästningsbyråns centraldetalj och en för samma byrås bergrumsplanläggningssektion. Fortifikationsförvaltningen föreslår följande förändringar beträffande den ifrågavarande officerspersonalen.

Befästningsbyrån Chef för mobiliseringssektionen ......................................... Ma 33/30—Ma 37 Chef för sektionens maskeringsdetalj ................................. Ma 27 -—Ma 30 Chef för underhålls- och nyanläggningssektionen ....... Ma 33/30—Ma 33

Kasernbyrån

I regel

Chef för utredningssektionen .............................................. Ma 33 -—Ma 33

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

I fråga om de under fortifikationsförvaltningen lydande myndigheternas

behov av fortifikationsofficerare framhåller ämbetsverket, att för de ur

fortifikatorisk synpunkt mest krävande militärområdena, I., IV. och VI.,

bör såsom chef för stabens fortifikationssektion avses överste med place­

ring i Ma 37 (I. och IV. militärområdena) respektive Mo 13 (VI. militär­

området). Såsom sektionschefer vid II. och III. militärbefälsstaberna bör

avses överstelöjtnanter. För befattningen såsom fortifikationsbefälhavare

vid Stockholms kustartilleriförsvar bör liksom för närvarande avses överste­

löjtnant, medan motsvarande befattningar vid Blekinge och Göteborgs

kustartilleriförsvar, där nu överstelöjtnanter tjänstgör, bör beklädas av

majorer. Fortifikationsbefälhavaren vid VII. militärbefälsstaben med Got­

lands kustartilleriförsvar, fortifikationsbefälhavaren vid Hemsö kustartil­

leriförsvar samt fortifikationsofficeren vid V. militärbefälsstaben bör jäm­

väl vara majorer vid kåren. Som ställföreträdande fortifikationsbefäl­

havare vid VI. militärbefälsstaben avses en major. Härutöver beräknar

förvaltningen för samtliga militärområden och kustartilleriförsvar biträ­

dande fortifikationsofficerare enligt följande fördelning.

Militärområde

Kapten Kapten/löjtnant

1............................................................................................................................................................................................................................................................. 2

II .................................................................................................... 1

III .................................................................................................. 1

IV .................................................................................................. 2

V ................................................................................................... —

1

VI .................................................................................................. 2

1

‘)VII................................................................................................ 1

1

KA-försvar

Hemsö ........................................................................................ —

Stockholms ............................................................................... 1

Blekinge .................................................................................... —

Göteborgs ............................................................................... -—

Summa 10

1

1

1

1

7

Av de biträdande fortifikationsofficerarna är en vid vardera I., IV. och

VI. militärbefälsstaben avsedd att huvudsakligen betjäna respektive Malmö,

Stockholms och Kalix försvarsområde.

Vidare avses för tjänstgöring vid fortifikationsförvaltningens chefs­

expedition en major och för tjänstgöring vid försvarsstaben en kapten.

Till kårchefens förfogande står en personalreserv av 3 kaptener och 2

kaptener/löjtnanter. Härav disponeras 1 officer permanent såsom repetitör

1 Jämväl Gotlands kustartilleriförsvar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

31

vid krigshögskolan. Ur personalreserven bör härjämte tagas i anspråk

officerare för läraruppgifter vid skolor och utbildningskurser samt för

mötande av tillfälliga behov. Personalreserven bör enligt förslaget ut­

göras av 1 major, avsedd att under kårchefens ledning handha utbildnings­

verksamheten samt utarbetande av reglementen och instruktioner, 2 kap­

tener och 3 kaptener/löjtnanter.

Förslaget till utökning av den fortifikationsutbildade officerspersonalen

baserar sig på det krigsmässiga behovet av officerare på aktiv stat. Vid

fördelningen mellan olika militära grader har hänsyn även tagits till att

befordringsmöjligheterna bör vara desamma som inom andra personal­

kårer med militär högskoleutbildning. Förslaget innebär i sin helhet föl­

jande.

Fortifikationskårens

nuvarande personal­

förteckning

För

Fortifikationsförvaltningens

personalförteckning

slag

Fortifikationskårens

personalförteckning

1

Mo 15

1 Mo 15

1

Mo 13

1

Ma 37

1 Ma 37

2 Ma 37

1

Ma 37/33

1

Ma 33

2 Ma 33

3 Ma 33

1

Ma 33/30

■—

5 Ma 30

2 Ma 30

8

Ma 30

6

Ma 30/27

13 Ma 27

9 Ma 27

13 Ma 27

10 Ma 27/23

10 Ma 27/23

Summa 39

Ti"

TF

Behovet av underofficerare på aktiv stat eller i arvodesbefattning be­

dömer fortifikationsförvaltningen bli sammanlagt 90, varvid ämbetsverket

utgår från oförändrat antal aktiva fortifikationsunderofficerare för till­

godoseende av de ändamål, som de för närvarande tjänar. Ämbetsverket

framhåller, att en matematisk beräkning ger till resultat att den ifråga­

varande personalkadern av 90 underofficerare bör bestå av 23 förvaltare,

46 fanjunkare och 21 underofficerare i arvodesbefattning. Förutsätt­

ningarna för beräkningen är följande. Intransport till fortifikationskåren

sker först i samband med fanjunkarbefordran vid omkring 38 års ålder.

Förhållandet mellan antal förvaltare och antal fanjunkare är 0,5, vilket

obetydligt överstiger motsvarande förhållande för armén i dess helhet.

Förvaltarbefordran beräknas ske vid i genomsnitt 44 års ålder. Pensions­

åldrarna är oförändrade, 55 år för fanjunkare och 60 år för förvaltare.

Innehavare av arvodesbefattning beräknas kvarstå till 65 år. Alla pen-

sionsavgående fanjunkare förutsättes villiga övergå till arvodesbefattning.

Behov av förvaltare anser ämbetsverket med hänsyn till arbetsuppgif­

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ternas kvalitet och omfattning föreligga vid 17, 115, I 19, I 20, Lv 1, Ing 1,

S 1 med AUS, T 1, T 2, T 3, T 4, fo 22, fo 32/31, fo 41, fo 47/48, fo 51, fo 52

och fo 66/65. Härjämte bör för VI. militärbefälsstaben, där fortifikations-

kassör nu är placerad, avses en förvaltare. Chefen för domänavdelningen

vid VI. militärbefälsstaben bör likaledes vara förvaltare. Slutligen bör

för Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar avses förvaltare i stället

för fortifikationskassör, varjämte för tjänstgöring i fortifikationsförvalt-

ningen bör avses förvaltare i stället för där nu placerad departements-

skrivare. Enligt förslaget placeras av förvaltarna 13 i Ma 23 och 10 i Ma 21.

Av de förstnämnda avses 1 för fortifikationskårens chefsexpedition, 2 för

VI. militärbefälsstaben, 1 för vartdera Stockholms och Blekinge kustartilleri­

försvar samt 8 för arméförband och försvarsområdesstaber.

Beträffande förefintliga arvodesbefattningar för skjutfälts- (skjutplats-)

underofficer och förvaltningsunderofficer ifrågasättes inga förändringar.

Arvodesbefattningarna för andra underofficerare än skjutfälts-, skjutplats-

och förvaltningsunderofficerare bör upptagas på personalförteckningen för

fortifikationsförvaltningen, varigenom samordning av placeringen av forti­

fikationskårens pensionsavgående underofficerare samt rekryterings- och

utbildningsfrågor säkerställes. Befattningarna, som bör få tjänstebenäm-

ningen kasernunderofficer respektive fortifikationsunderofficer alltefter­

som placering sker vid förband eller försvarsområdesstab, bör tillsättas av

fortifikationsförvaltningen efter samråd med chefen för fortifikationskåren.

De föreslagna förändringarna i sammansättningen av underofficersper-

sonalen inklusive förrådsmästarna vid försvarsområdesstaberna framgår av

följande sammanställning.

Nuvarande personal

Föreslagen personal

F ortif ikationskåren

F ortifikationskåren

3 Ca 23

1 Ca 21

12 Ma 19

2 Ma 19/16

3 Ma 16

Kasernförvaltare

24 Ma 21

Fanjunkare

1 Ma 19

Arvodesbefattningar

27 1:22

Förrådsmästare

20 Cg 17

13 Ma 23

10 Ma 21

46 Ma 19

Fortifikationsförvaltningen

21 1: 22

Summa 90

Summa 93

33

Minskningen med 3 befattningshavare uppkommer genom sammanslag­ ning av fastighetsförvaltningen för K 3 och P 4, S 1 och AUS samt I 20 och K 4.

Förändringar inom centralförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen anmäler, att någon allmän översyn av den centrala organisationen ännu icke verkställts. Förvaltningen har därför begränsat sig till att dels göra en beräkning av vilka vid förvaltningen in­ rättade tjänster, som oavsett organisatoriska förändringar inom ämbets­ verket kan utgå, därest den regionala och lokala organisationen uppbygges enligt förslaget, och dels föreslå inrättande av vissa tjänster, vilka äm­ betsverket anser omedelbart erforderliga för att verksamheten skall kunna fungera.

För fortlöpande inspektion av nybyggnads- och underhållsarbeten hos underlydande myndigheter föreslår ämbetsverket, att tre tjänster för bygg­ nadsinspektör i Ce 33 inrättas. Innehavaren av en av dessa tjänster av­ ses huvudsakligen biträda chefen för byggnadsbyrån i dennes egenskap av chef för byråns arbetssektion. I samband härmed kan ur organisationen utgå en tjänst för byrådirektör i lönegrad Ce 31, vars innehavare nu fullgör sistnämnda uppgift. Enligt reservation av byråchefen Sjögren bör bygg­ nadsinspektörerna placeras i Cp 13.

För besiktning av elektriska starkströmsanläggningar enligt av kom- merskollegium utfärdade säkerhetsföreskrifter samt för kontroll jämväl av andra elektriska anläggningar föreslår ämbetsverket inrättande av två tjänster för driftingenjör i Ce 25.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om ett tidigare framställt förslag, att den inspektion av den värmetekniska driften, som utövas av arméinten- denturförvaltningen, överföres till fortifikationsförvaltningen. Det för­ nämsta skälet för att så bör ske anser fortifikationsförvaltningen vara, att en bränslebesparande eller eljest eldningsekonomisk åtgärd mången gång icke är ur underhållssynpunkt ekonomisk. Ett olämpligt bränsle kan så­ lunda medföra onormal pannförslitning eller skada på takbeläggning, som kräver kostnader av långt större omfattning än värdet av den gjorda bränslebesparingen. För att en i alla avseenden ekonomiskt bedriven ma­ skin- och eldningstjänst skall säkerställas bör det ekonomiska ansvaret samlas på en hand. Då emellertid behovet av särskild personal för bränsle­ kontrollen kan tänkas minska sedan regionalorganen tillförts värmeteknisk expertis och inspektionen av den värmetekniska driften bör samordnas med den inspektion av vvs-anläggningar, som fortifikationsförvaltningen utövar, bör ställning tagas till utformningen av bränslekontrollen och per­ sonalbehovet för sistnämnda inspektion först i samband med den fortsatta översynen av ämbetsverkets organisation. Fortifikationsförvaltningen före- 3—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

slår, att principbeslut nu fattas om att inspektionen av den värmetekniska

driften skall överföras från arméintendenturförvaltningen till fortifika-

tionsförvaltningen.

Genom den nya organisationen räknar ämbetsverket med en sådan ök­

ning av arbetsbördan för administrativa byråns kanslisektion att det blir

ofrånkomligt att uppdela de till kanslisektionen hörande ärendena. Detta

bör ske på så sätt, att personalärendena utbrytes från sektionen för hand­

läggning på ett särskilt personalkontor. Byråns omfattning -— förutom

kanslisektion och kameralsektion en marksektion och en domänsektion —

medför med nödvändighet att byråchefen endast i begränsad utsträckning

kan taga befattning med de olika ärendena och att sektionscheferna måste

få en betydande självständighet. Huvuddelen av föredragningen inför

verksledningen av personalärenden måste därför självständigt fullgöras av

chefen för personalkontoret, för vilken bör avses tjänst såsom byrådirek­

tör i lönegrad Ce 31.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att militärförvaltningsbyggna-

derna »Tre Vapen» och militärstabsbyggnaden i Stockholm för närvarande

utgör en maskinanläggning i klassificeringsgrupp 6 under direkt förvalt­

ning av ämbetsverket samt att de till förutvarande Lv 3 och intendentur-

förvaltningsskolan hörande byggnaderna bildar en anläggning i grupp 5,

i förvaltningshänseende underställd chefen för Lv 3.

Personaluppsättningen vid de båda anläggningarna är följande.

Anläggningen i grupp 6

Anläggningen i grupp 5

1 maskinmästare .................... Ce 20

1 maskinmästare .................... eg 18

1 maskinist ............................ Ce 15

1 reparatör ............................ Cg 12

1 reparatör ............................ Ca 13

1 reparatör ............................ ‘Ca 11

1 reparatör ............................ Ca 12

1 eldare ..................................... Cg 11

1 reparatör ............................ Ce 12

3 eldare ..................................... eg 10

2 eldare ..................................... Ce 11

3 eldare ..................................... Ce 10

■■ ”•

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att maskinanläggningarna samman­

slås till en anläggning, underställd fortifikationsförvaltningen, och att för

anläggningen upptages följande tjänster på ämbetsverkets personalför­

teckning.

1 maskinmästare .................... Ca 20

2 maskinister ........................ Ce 15

2 reparatörer ............................. Ca 13

1 reparatör ............................ Ca 12

2 reparatörer ............................ Ce 12

1 reparatör ............................. Cg 12

5 eldare ..................................... Ce 11

3 eldare ........................ Cg 11 el. 10

Den sålunda föreslagna organisationen innebär ingen kostnadsökning.

1 Innehavaren må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål, som eljest an­

kommer på reparatör i Ca 13.

35

Genom överflyttningen till militärbefälsstaberna av vissa på det centrala ämbetsverket nu ankommande arbetsuppgifter blir främst de tjänster extra ordinarie och extra — överflödiga, som finnes inrättade för ämbets­ verkets byggnadsorgan, de s. k. H-distrikten. Vid en granskning i övrigt av de arbetsuppgifter, som är förenade med de olika extra ordinarie och extra tjänsterna hos ämbetsverket, har konstaterats att utrymme i den centrala organisationen kommer att saknas för ytterligare ett antal tjäns­ ter. De överväganden som sålunda gjorts ger såvitt angår de extra ordi­ narie tjänsterna till resultat, att av 329 tjänster vid fortifikationsförvalt- ningen 244 alltjämt erfordras medan sålunda 85 tjänster kan utgå. Då enligt förslaget antalet tjänster vid militärbefälsstaberna (78) utökas med 69 blir den totala minskningen 16 tjänster. Vad beträffar extra personal anser fortifikationsförvaltningen, att en minskning inom ämbetsverket bör kunna genomföras motsvarande en årlig avlöningskostnad av cirka 1,3 miljon kronor. Avlöningskostnaden för militärbefälsstabernas extra personal utgör för närvarande omkring 0,7 miljon kronor per år medan den blivande kostnaden för sådan personal under förutsättning av oförändrad byggnads­ volym kan beräknas till cirka l,o miljon kronor per år. Den beräknade totala nedskärningen av tjänsterna för extra personal motsvarar således en årlig kostnad av cirka l,o miljon kronor.

De av fortifikationsförvaltningen föreslagna förändringarna i ämbets­ verkets personalförteckning framgår av följande sammanställning.

För närvarande Enligt förslag

Tjänstemän å ordinarie stat

1 överste .............. 2 överstelöjtnanter 2 majorer .............. 9 kaptener .......... 1 maskinmästare

1 reparatör ............................ Ca 13 2 reparatörer ......

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

Ma 37 Ma 33 Ma 30 Ma 27

Ca 20 Ca 13

Extra ordinarie tjänstemän (avlöningsanslag)

A. Tjänstgörande i fortifikationsförvaltningen

3 byggnadsinspektörer .......

3 förste byråingenjörer ....... Ce 29 2 förste byråingenjörer ....... 5 ingenjörer ............................ Ce 23 1 ingenjör ............................ 5 ingenjörer ............................. Ce 21 4 ingenjörer ............................ 1 maskinmästare .................... Ce 20 5 biträdande ingenjörer ....... Ce 19 3 biträdande ingenjörer ... 1 maskinist ............................. Ce 15 2 maskinister .......................... 3 kontorister ......................... Ce 13 2 kontorister ........................

Ce 33 Ce 29 Ce 23 Ce 21

Ce 19 Ce 15 Ce 13

36

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1956

För närvarande

Enligt förslag

1 reparatör ......................... .. Ce 12

2 reparatörer ........................ Ce 12

2 eldare .............................. .. Cell

5 eldare ................................. Ce 11

3 kanslibiträden ................. .. Cell

2 kanslibiträden .................... Ce 11

3 eldare .............................. .. Ce 10

B. Tjänstgörande vid militärbefäls stab

5 byggnadsdirektörer ........... Cs 10 1 byggnadsdirektör ........... Ce 33 3 biträdande byggnadsdirek-

törer ..................................... Ce 29 1 förste driftingenjör ........... Ce 29 2 biträdande byggnadsdirek-

törer ..................................... Ce 27 9 driftingenjörer .......... .......... Ce 27

Extra ordinarie tjänstemän (byggnadsanslag)

8 byrådirektörer ................. .. Ce 31

4 byrådirektörer .................... Ce 31

15 byråingenjörer ................. .. Ce 27

10 byråingenjörer .................... Ce 27

38 byråingenjörer ................. .. Ce 25

27 byråingenjörer .................... Ce 25

21 ingenjörer .......................... .. Ce 23

10 ingenjörer ............................ Ce 23

1 verkmästare ..................... .. Ce 23 26 ingenjörer ......................... .. Ce 21

12 ingenjörer ............................ Ce 21

2 verkmästare ..................... .. Ce 21

1 verkmästare ........................ Ce 21

16 biträdande ingenjörer

.. Ce 19

6 biträdande ingenjörer ....... Ce 19

8 kontorsskrivare ............. .. Ce 19

7 kontorsskrivare ................ Ce 19

3 verkmästare ..................... .. Ce 19

1 verkmästare ........................ Ce 19

6 ingenjörbiträden ............. .. Ce 17

2 ingenjörbiträden ................ Ce 17

4 kansliskrivare ................. .. Ce 15

3 kansliskrivare .................... Ce 15

4 tekniker .......................... .. Ce 15

3 tekniker ................................. Ce 15

11 kontorister ..................... .. Ce 13

5 kontorister ........................ Ce 13

3 tekniker .......................... .. Ce 13

2 tekniker ...............................

Ce 13

15 kanslibiträden ................. .. Cell

12 kanslibiträden .................... Ce 11

4 expeditionsvakter ........ .. Ce 10

1 expeditionsvakt ................ Ce 10

Extra tjänstemän (avlöningsanslag)

1 reparatör ............................ Cg 12 3 eldare ........................ Cg 11 el. 10

Personal i arvodesbefattningar (tjänstgörande vid

lokalmyndigheter)

21 pensionerade underoffice­

rare, löneklassen 1: 22

Kimyl. Maj:ts proposition nr HO år 1956

37

Vissa gemensamma frågor

Anställningsformer m. in.

Då den för militärbefälsstaberna beräknade personalen kan anses mot­ svara ett stadigvarande behov, föreslår fortifikationsförvaltningen att per­ sonalen erhåller extra ordinarie anställning samt med några undantag av­ lönas från avlöningsanslag.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina medels­ äskanden för budgetåret 1955/56 framhållit önskvärdheten av att frågan om beredande av ordinarie anställning åt ämbetsverkets personal i större utsträckning än för närvarande upptoges till prövning och att detta lämp­ ligen borde ske i samband med den blivande översynen av verkets orga­ nisation. Motsvarande spörsmål uppkommer beträffande regionalmyndig­ heternas personal men bör enligt ämbetsverkets mening prövas tidigast i samband med nämnda översyn. I förslaget har därför ordinarie tjänster i huvudsak beräknats endast i den mån sådana tjänster finnes i den nu­ varande organisationen.

Från byggnadsanslag skall enligt förslaget avlönas dels den extra ordi­ narie personal, som nu är uppförd på personalförteckning för platsbefälet i Karlsborg med avlöning från byggnadsanslag och som i avbidan på när­ mare utredning föreslås överförd till personalförteckning för Karlsborgs luftvärnsregemente, dels viss personal vid VI. militärbefälsstaben, dels ock erforderlig extra personal. Vad angår den sistnämnda kategorien befatt­ ningshavare anser ämbetsverket, att då det kan förutses att åtskilliga av de extra befattningshavare, som i den nya organisationen kommer att knytas till militärbefälsstaberna, har längre tids anställning i nuvarande organisation och blir erforderliga för överskådlig tid, extra ordinarie an­ ställning snarast möjligt bör beredas minst halva antalet befattningsha­ vare med avlöning från byggnadsanslag.

Kostnadsfrågor

En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den gällande och den föreslagna organisationen har givit till resultat, att avlöningskostna- derna kan beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor, dock icke under övergångstiden. Under denna tid räknar ämbetsverket med att perso­ naluppsättningen måste i viss mån dubbleras i det att arbetsuppgifterna måste överflyttas successivt.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att det givetvis icke är möjligt att med säkerhet bedöma hur den översyn av den centrala organisatio­ nen, som framdeles skall göras, kan komma att ekonomiskt gestalta sig. Vissa förändringar i den centrala organisationen kan emellertid förutses bli nödvändiga för att den totala organisationen skall fungera effektivt. Kostnaderna för den totala fastighetsförvaltningen efter genomförandet av

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

organisatoriska och därmed sammanhängande förändringar i det centrala ämbetsverket förutsättes dock komma att understiga kostnaderna för den nuvarande organisationen. Ämbetsverket understryker, att framlagda be­ räkningar grundar sig på oförändrad byggnadsvolym och att kostnaderna givetvis kommer att variera med volymförändringar och med arten av de byggnadsobjekt, som verksamheten avser.

I fråga om den tekniska personal för regionalorganen, som föreslagits skola upptagas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, anser förvaltningen att resekostnadsersättningar och traktamenten skall be­ stridas från sakanslag. Beträffande omkostnader för sjukvård och expen- ser, hänförliga till nyss nämnda personal, finner ämbetsverket mest ända­ målsenligt att ärenden därom handlägges av vederbörande regionala myn­ dighet och att uppkommande kostnader belastar försvarsgrenarnas anslag till sjukvård och expenser.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att när erfarenheter vunnits av den nya regionala organisationen och denna vunnit stadga det kan visa sig påkallat att med hänsyn till förekommande arbetsuppgifters kvalitet göra jämkningar i löneställningen för en del tjänster.

Organisationens genomförande

Fortifikationsförvaltningen föreslår att den nya organisationen i princip träder i kraft den 1 juli 1956. För organisationens genomförande i perso­ nellt hänseende och med avseende på utflyttningen till de underlydande organen av arbetsuppgifter, som skall överföras dit från det centrala äm­ betsverket, beräknar fortifikationsförvaltningen eu tid av minst ett år. I fråga om tillsättningen av de nya tjänsterna bör gälla att befattnings­ havare, som för närvarande vid regionalt organ innehar viss extra ordi­ narie tjänst, vars motsvarighet ingår i samma organs nya organisation, icke skall anses automatiskt inneha tjänsten i den nya organisationen. Under budgetåret 1956/57 föreslås övergångsvis samtliga befattningsha­ vare, som nu innehar extra ordinarie tjänster, få behålla dessa, oavsett om befattningshavarna skulle kunna inrymmas i de nya personalförteck­ ningarna eller icke, dock under förutsättning att lämpliga arbetsuppgifter kan beredas dem. När samtliga tjänster i den regionala organisationen blivit tillsatta bör det möjliggöras att övergångsvis i extra ordinarie tjänst bibehålla befattningshavare, som tills vidare erfordras med hänsyn till arbetsuppgifterna men som icke kunnat inom ramen för de nya personal­ förteckningarna erhålla sådan tjänst, dock under förutsättning att befatt­ ningshavaren icke, utan förebringande av godtagbara skäl, avböjt att an­ taga extra ordinarie tjänst hos regionalmyndighet.

För att såsom rådgivande organ biträda fortifikationsförvaltningen i samband med tillsättningen av tjänsterna samt vid eventuella entledigan- den av övertalig personal föreslår ämbetsverket att, i likhet med vad som

39

tillämpats vid genomförandet av omorganisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954: 109), en särskild nämnd inrättas. Nämnden bör även utöva förmedlande verksamhet i syfte att be­ reda övertalig personal anställning hos annan statlig myndighet eller på den enskilda arbetsmarknaden. Frågor om ersättningar till övertalig per­ sonal, som icke kunnat beredas sådan anställning, bör få ankomma på nämndens prövning. Vad i övrigt anförts i propositionen 1954: 109 rörande vissa övergångsanordningar bör i tillämpliga delar i huvudsak gälla jäm­ väl beträffande den förevarande omorganisationen.

Yttranden

Överbefälhavaren anför, att fortifikationsförvaltningens förslag i allt väsentligt fyller de krav som från militära, organisatoriska och ekonomiska synpunkter måste ställas på försvarets fastighetsförvaltning samt att för­ slaget därför bör snarast genomföras. En förutsättning för att byggnads- direktören skall kunna ges den ställning i organisationen, som förutsatts, är dock att högkvalificerad ingenjör kan erhållas i lägst den lönegrad som upptagits i förslaget.

Chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet har intet att erinra mot principerna för förslaget.

Statens organisationsnämnd finner de av fortifikationsförvaltningen an­ förda skälen för den regionala organisationens utformning enligt framlagda principer bärande och har intet att erinra mot förslaget i vad avser fördel­ ning av arbetsuppgifter mellan befästningsavdelningen och byggnadsavdel- ningen eller handläggningen i militärbefälsstab av flygvapnets byggnads- ärenden. Riktlinjerna för byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sektionschefen synes nämnden väl avvägda och ägnade att tillgodose bygg­ nadsdirektörens självständighet i tekniskt-ekonomiskt hänseende. Nämn­ den ansluter sig till fortifikationsförvaltningens personalberäkningar för regionalorganen beträffande byggnadsdirektörer, biträdande byggnadsdi- rektörer, vvs- och elingenjörer samt driftingenjörer och framhåller, att nämnden i fråga om behovet av driftingenjörer stöder sig på iakttagel­ ser vid förband där organisation med sådana ingenjörer nu tillämpas. Orga- nisationsnämnden biträder förslaget till utformning av den lokala orga­ nisationen och framhåller att egenregiverksamhet vid lokalmyndigheterna bör i möjligaste mån undvikas. Förslaget tillgodoser bättre och mer all­ sidigt än tidigare förslag kravet på en tekniskt och ekonomiskt sett lämp­ lig lokalförvaltning. Nämnden förutsätter därvid att anläggningar sam­ manföres i förvaltningshänseende i den omfattning förslaget anger. Vid varje militärbefälsstab bör tjänstgöra eu regementsofficer (sektionschef) ävensom kaptener till ett antal av två vid vardera I., IV. och VI. militär - befälsstaberna samt eu vid övriga militärbefälsstaber. Nämnden anser sig i övrigt icke kunna bedöma förslagen till statändringar för fortifikations­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

kårens officerare. Nämnden har icke något att erinra mot vare sig prin­ cipförslaget rörande lokalorganens förseende med fortifikationsutbildade underofficerare eller beräkningen av behovet av förvaltare, fanjunkare och underofficerare i arvodesbefattning. Mot beräkningen av arvodesbefatt- ningar för kasernofficerare har nämnden ingen erinran. Detsamma gäller förslaget beträffande kasernföreståndare vid flygförbanden. Nämnden bi­ träder förslaget om undersökning av behovet av kasernöverfurirer. I frå­ gan om garnisonsvis samordnad maskintjänst framhåller nämnden, att sådan kommer till stånd som en följd av statsmakternas 1955 fattade be­ slut om ändrad organisation av vissa regementen vid garnisonerna i Skövde, Solna och Umeå samt att fortifikationsförvaltningens förslag inne­ fattar samordning av maskintjänsten vid vissa anläggningar i Karlsborg, Stockholm och Uppsala. Med hänsyn till utformningen av fortifikations­ förvaltningens förslag i övrigt och då en garnisonsvis ordnad maskintjänst ytterligare skulle kunna komma i fråga i endast ringa omfattning, anser nämnden sig icke böra ifrågasätta införande därav. Nämnden tillstyrker förslaget till ordnande av maskinpersonalens anställningsförhållanden. Förslaget om fattande av principbeslut att inspektionen av den värmetek­ niska driften överföres från arméintendenturförvaltningen till fortifika- tionsförvaltningen föranleder ingen erinran. Nämnden biträder förslaget om tjänster för skogvaktarpersonal. Organisationsnämnden, som finner de föreslagna tjänsterna inom fortifikationsförvaltningen underlätta ge­ nomförandet av och vara erforderliga vid tillämpningen av den regionala och lokala organisationen samt icke föregripa eventuellt erforderliga änd­ ringar av den centrala organisationen i övrigt, har intet att erinra mot tjänsternas inrättande.

Organisationsnämnden anser, att den föreslagna organisationen kommer att vara betydligt effektivare än den nuvarande och efter genomförandet innebära en kostnadsminskning. Mot riktlinjerna för organisationens ge­ nomförande har nämnden ingen erinran. Nämnden anser angeläget att organisationen snarast genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens förslag.

Försvarets civilförvaltning tillstyrker förslaget att fastighetsförvalt­ ningen vid regionalorganen i princip organiseras inom ramen av sektion.

Civilförvaltningen biträder förslaget att tillämpa lönegraden Cs 10 för byg8nadsdirektör. Inom ämbetsverket har ifrågasatts om icke byggnads- direktören vid åtminstone I. och IV. militärbefäl sstaberna bör placeras i Cs 13. Ämbetsverket motsätter sig dock icke placering i Ce 33 av bygg- nadsdirektören vid V. militärbefälsstaben. Civilförvaltningen delar upp­ fattningen att såsom biträden åt byggnadsdirektörerna bör avses befatt­ ningshavare i Ce 29 och Ce 27 enligt föreslagen fördelning. Tjänstebenäm- ningen bör vara förste driftingenjör. I fråga om behovet av ytterligare teknisk personal vid militärbefälsstaberna anser sig civilförvaltningen

Kiuif/I. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

41

sakna möjlighet bedöma vare sig antalet erforderliga befattningar eller deras lämpliga fördelning på lönegrader men finner försiktigheten böra till en början bjuda en viss återhållsamhet, i vart fall i fråga om tjäns­ ternas extraordinariesättning. Civilförvaltningen, som i förslaget till me­ delsäskanden för budgetåret 1956/57 tillstyrkt utbyte av tjänsten för skog­ vaktare i Ca 17 vid VI. militärbefälsstaben mot tjänst för förste skog­ vaktare i Ca 19, anser med anledning av det föreliggande förslaget om inrättande av en ny tjänst för skogvaktare i Ca 17 vid staben, att samma skäl för uppflyttning av den befintliga skogvaktartjänsten icke längre föreligger. I avvaktan på ytterligare erfarenheter bör därför anstå med uppflyttning av tjänsten. Därest oundgängligt behov av arvodesbefatt- ning för underofficer såsom chef för fortifikationssektions expedition an­ ses föreligga synes det civilförvaltningen tillfyllest att för de kamerala göromålen räkna med tjänster i lägre lönegrad än Ce 19. Civilförvalt­ ningen gör ej erinran mot det principiella förslaget till den lokala orga­ nisationens ordnande. Tanken att på fortifikationskårens stat sammanföra erforderliga beställningar för underofficerare samt att härjämte avse ett antal arvodesbefattningar för kasernunderofficerare (motsvarande) finner civilförvaltningen välgrundad. För att förslagets fördelar skall kunna ut­ nyttjas bättre föreslår civilförvaltningen emellertid, att för samtliga be­ fattningar får utnyttjas antingen aktiv personal eller personal i arvodes- befattning. I anslutning till förslaget att till fortifikationsförvaltningen överföra inspektionen av den värmetekniska driften, framhåller civilför­ valtningen att enligt verkets erfarenheter vissa olägenheter måste anses förknippade med det nuvarande systemet.

I fråga om bedömningen av fortifikationskårens behov av officerare bör en viss försiktighet iakttagas intill dess fortifikationsförvaltningens cen­ trala organisation blivit slutligen klarlagd och ytterligare erfarenheter vun­ nits av den nya regionala och lokala organisationsformen. Fortifikations­ kårens officerskader bör tills vidare begränsas till 46 beställningar med följande fördelning: 1 chef, 3 överstar i Ma 37, 4 överstelöjtnanter i Ma 33, 10 majorer i Ma 30, 18 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener/löjtnanter i Ma 27/23. Med överföring av vissa beställningar till fortifikationsförvalt­ ningens personalförteckning bör tills vidare anstå. Antalet beställningar för förvaltare i Ma 23 bör tills vidare begränsas till 5. Av dessa bör avses en för fortifikationskårens chefsexpedition, två för VI. militärbefälsstaben samt en för vardera Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Beträf­ fande de föreslagna centralt placerade tjänsterna ifrågasätter civilförvalt­ ningen om icke en placering av tjänsterna för byggnadsinspektör i Ce 31 är tillfyllest. Även de för besiktning av elektriska anläggningar avsedda befattningarna föreslås erhålla lägre lönegradsplacering. Frågan om ut­ brytande ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personal­ kontor bör enligt civilförvaltningens mening icke nu slutprövas utan, om så erfordras, lösas provisoriskt.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

Statens lönenämnd ansluter sig till förslaget beträffande lönegradspla-

cering av tjänsterna för byggnadsdirektörer och, med några undantag,

övriga tekniska tjänster. Vid VI. militärbefälsstaben bör i stället för tjänst

för verkstadsf öreståndare i Ce 23 avses tjänst för förste verkmästare i

Ce 22. Skäl för uppflyttning av 3 tjänster för verkstadsförman har en­

ligt nämndens mening icke förebragts. Nämnden motsätter sig icke in­

rättande av tjänst för förste skogvaktare i Ca 19 vid VI. militärbefäls­

staben under förutsättning att arbetsuppgifter och ställning i organisa­

tionen kommer att motsvara dem, som gäller för förste skogvaktare vid

IV. militärbefälsstaben. Lönenämnden är tveksam om arbetsuppgifter och

ställning i organisationen motiverar placering i Ce 19 av de för kameral

förhandsgranskning m. m. avsedda tjänstemännen. De beträffande den

fortifikationsutbildade personalen framförda förslagen, i vissa hänseen­

den av organisatorisk art, har lönenämnden ansett sig icke kunna bedöma.

Nämnden anser svårigheter föreligga att bedöma föreslagen löneställning

för de nya tjänsterna i centralorganet innan den avsedda översynen av

dess personalorganisation verkställts men uttalar, att för byggnadsinspek-

törstjänsterna icke synes böra ifrågakomma högre löneställning än 31 löne­

graden.

Statskontoret håller före att den regionala utbyggnaden icke bör slut­

ligt prövas förrän återverkningarna på centralorganet kan fastställas.

Fortifikationsförvaltningens förslag att genomgående organisera sektion

avstyrkes av formella skäl. Statskontoret, som anser differentiering i löne-

hänseende icke böra ifrågakomma, är närmast benäget föreslå placering

av byggnadsdirektörstjänsterna i Ce 31. Även för biträdande byggnads-

direktörerna föreslås lägre löneställning än den föreslagna. Statskontoret

förordar att kasernunderofficerare genomgående anställes i arvodesbefatt-

ning, varigenom skulle uppkomma, förutom tillfälle till sysselsättning av-

underofficerare vid avgång ur aktiv tjänst, en lönemässig minskning av-

kostnaderna. Det av fortifikationsförvaltningen antydda förhållandet, att

en underofficer i pensionsåldern icke alltid har förmåga att tillgodogöra

sig avsedd utbildning, anser statskontoret icke böra utgöra hinder. Äm­

betsverket avstyrker utökning av antalet fortifikationsofficerare. Prövning

av lönegradsplaceringen för sektionscheferna vid militärbefälsstaberna bör

anstå i avvaktan på erfarenheter i fråga om dessas ansvarsställning och

arbetsuppgifter.

Arméintendenturförvaltningen, som endast haft att yttra sig i frågan

om överförande till fortifikationsförvaltningen av inspektionen av den

värmetekniska driften, anser tillräckliga skäl icke ha anförts för vidtagande

av en sådan åtgärd.

Försvarets civila tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund,

svenska byggnadsingenjörers riksförbund, Sveriges arbetsledareförbund

och Sveriges civilingenjörsförbund anser alltjämt, liksom i sina yttran­

43

den över tidigare utredningar i ämnet, att militärbefälsstabernas byggnads- organ bör organiseras med helt självständiga avdelningar. Det först­ nämnda förbundet ansluter sig till byråchefen Sjögrens reservationsvis ut­ talade mening i denna fråga. Statsverkens ingenjörsförbund ifrågasätter om behov av militära behovsutredningar uppkommer vid militärbefäls- stab. Flertalet organisationer uttalar, att tjänsterna för byggnadsdirek- törer och byggnadsinspektörer bör placeras i Cp 13. Vidare framföres önskemål om att av rekryteringsskäl inrättas ytterligare tjänster i Ce 29 eller Ce 27 vid I., III., V. och VI. militärbefälsstaberna. Statsverkens ingen­ jörsförbund och försvarets civila tjänstemannaförbund anser lönesätt­ ningen för vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben (Ce 23) alltför låg. Det sistnämnda förbundet finner inrättandet av ett personal­ kontor vid administrativa byrån utgöra en angelägen förstärkning av orga­ nisationen. Arbetsledareförbundet anser att egenregiverksamhet bör be­ drivas i en omfattning, som med utgångspunkt från noggranna själv­ kostnadskalkyler befinnes lämplig.

Svenska officersförbundet, svenska under of ficersförbundet och försvarsväsendets underbefälsförbund har i huvudsak intet att erinra mot för­ slaget.

Departementschefen

Frågan om den militära fastighetsförvaltningens ordnande i regional och lokal instans bär nu varit föremål för utredningar i mer än femton år. Jag vill erinra om att den avsedda omorganisationen utgör ett kom­ plement till den omorganisation av den centrala fortifikations- och bygg­ nadsverksamheten, som beslöts av 1947 års riksdag. Den nuvarande re­ gionala och lokala organisationen lider av bristande enhetlighet, otill­ fredsställande anpassning till den centrala organisationen och bristfälliga resurser, vilket allt måste ogynnsamt påverka det ekonomiska utfallet av den totala verksamheten. Det nu framlagda förslaget synes mig innebära tillbörlig garanti för att de sammanlagda kostnaderna för organisationen skall vid oförändrad byggnadsvolym icke blott hålla sig inom nuvarande ram utan kunna ej oväsentligt nedbringas. Då förslaget jämväl i övrigt synes väl ägnat att med endast smärre jämkningar läggas till grund för ett beslut om omorganisation anser jag det i likhet med överbefälhavaren och statens organisationsnämnd angeläget att staten snarast tillgodogör sig de vinster, som följer av förslagets genomförande.

De av fortifikationsförvaltningen anförda skälen, såväl militärt betingade som allmänna lämplighetsskäl, för att vid samtliga militärbefälsstaber orga­ nisera fortifikationssektion synes mig beaktansvärda. Genom de av ämbets­ verket angivna, enligt min mening lämpligt uppdragna allmänna riktlin­ jerna för fördelning av arbetsuppgifter och ansvar inom sektionens ram mellan fortifikationsofficeren såsom sektionschef och den civile byggnads-

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

44

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

direktören erhåller den senare en i tekniskt och ekonomiskt avseende själv­

ständig ställning. Då härigenom grunden för min tidigare tveksamhet om

den lämpligaste organisationsformen undanröjts anser jag, att organisa­

tionen bor vid samtliga militärbefälsstaber uppbyggas inom ramen av sek­

tion. Beträffande förslagets enskildheter d vad avser sektionernas samman­

sättning inom de olika militärområdena har jag ingen annan erinran än

att den för avdelningarna gemensamma expeditionen, som inrymmer organ

för helt skilda verksamhetsgrenar, bör stå under direkt ledning av sek­

tionschefen.

I fråga om personalberäkningarna för militärbefälsstaberna — jag bort­

ser tills vidare från fortifikationskårens personal — samt löneställningen

för tjänsterna biträder jag det av statens lönenämnd och försvarets civil­

förvaltning tillstyrkta förslaget beträffande byggnadsdirektörerna och de

biträdande byggnadsdirektörerna med allenast de ändringarna, att även

byggnadsdirektören i V. militärbefälsstaben bör placeras i Cs 10 och att

de biträdande byggnadsdirektörerna bör erhålla tjänstebenämningen förste

driftingenjör (Ce 29) respektive driftingenjör (Ce 27). Med stöd av vad

statens organisationsnämnd anfört godtager jag beräkningen av antalet

driftingenjörer Md de olika militärbefälsstaberna. Enär arbetsuppgifterna

för driftingenjörerna med ett undantag icke synes motivera högre löne-

ställning än Ce 25 anser jag icke anledning föreligga att, såsom yrkats

av vissa personalorganisationer, frångå förslaget i denna del. Det synes

mig natuxligt att räkna med att dugliga driftingenjörer kan komma att

vinna befordran till tjänster i mellanlönegrader även hos centralmyn­

digheten. Jag anser att vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefäls­

staben bör placeras i Ce 25 liksom motsvarande befattningshavare vid II.

och V. militärbetälsstaberna. I likhet med lönenämnden föreslår jag att

vid VI. militärbefälsstaben inrättas en tjänst för förste verkmästare i

Ce 22 i stället för tjänst för verkstadsföreståndare i Ce 23. Jag biträder

icke förslaget att utbyta tre tjänster för verkstadsförman i Ce 17 vid samma

stab mot tjänster för verkmästare. Sedan det av civilförvaltningen och

lönenämnden berörda, organisatoriskt mindre lämpliga förhållandet i fråga

om ledningen av expeditionen bragts att upphöra i enlighet med vad jag

nyss föreslagit, är det enligt min mening riktigt att såsom ansvarig för den

betydelsefulla kamerala verksamheten avse kontorsskrivare i Ce 19. Enär

den för förste skogvaktare vid VI. militärbefälsstaben föreslagna tjänsten

ar avsedd att i organisationen utnyttjas på motsvarande sätt som vid IV.

militärbefälsstaben och detta synes organisatoriskt lämpligt, biträder jag

fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om denna tjänst. Även i övrigt

ansluter jag mig till fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om militär-

befälsstabernas icke fortifikationsutbildade personal.

Beträffande den lokala fastighetsförvaltningens ordnande föreslår for-

lifikationsförvaltningen, att en del anläggningar av mindre omfattning,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

45

som icke utnyttjas av trupp, i .förvaltningshänseende överföres till annan myndighet. En i vissa delar samordnad förvaltningsverksamhet i Stock­ holm föreslås även. Jag vill erinra om att en viss samordning av fastighets­ förvaltningen kommer till stånd å garnisonsorterna Skövde, Solna och Uipeå såsom en direkt följd av 1955 års riksdagsbeslut om ändrad organisation av vissa där belägna förband. Ämbetsverket räknar med att byggnadsverk­ samhet i egen regi icke skall förekomma i sådan omfattning, att särskilda garnisonsorgan erfordras i den normala organisationen. Vid behov skall enligt förslaget egenregiavdelningar inrättas vid militärbefälsstaberna. Genom förslaget och den utveckling frågan undergått uppnås i väsentliga delar den av mig eftersträvade samordningen av förvaltningsverksamheten. Jag har därför ingen erinran mot förslaget men vill understryka, att varje ytterligare möjlighet att på lämpligt sätt sammanföra den lokala förvalt­ ningsverksamheten bör tillvaratagas.

Jag har intet att erinra mot att anordningen med kasernofficerare i ar- vodesbefattning bibehålies i nuvarande omfattning och att nya sådana ar­ vodesbefattningar inrättas enligt förslaget. Såsom biträden åt arméför­ bandens kasernofficerare bör avses underofficerare. Förslaget att i forti­ fikationskåren organisatoriskt sammanföra erforderliga underofficersbe­ ställningar samt att avse ett antal arvodesbefattningar för pensionerade fortifikationsunderofficerare anser jag innebära påtagliga fördelar i flera avseenden. Jag har därför intet att invända mot förslaget i princip. Det av fortifikationsförvaltningen härvid förutsatta utbytet av förrådsmästar- tjänsterna vid försvarsområdesstaberna mot underofficersbeställningar bör dock genomföras först i mån av uppkommande vakanser. Vissa av de nu­ varande förrådsmästarna torde äga sådana kvalifikationer, att de efter ut­ bildning kan antagas till fortifikationsunderofficerare. I fråga om övriga förrådsmästare bör i första hand eftersträvas att bereda dem civil pensions- berättigande anställning inom annat arbetsområde. Förrådsmästare, som under omorganisationsperioden icke kunnat sålunda omplaceras, bör enligt min mening kunna erhålla extra ordinarie anställning i innehavande be­ fattning, dock givetvis icke om han utan godtagbara skäl avböjt erbjuden pensionsberättigande anställning inom annat område. Civilförvaltningens förslag att för underofficerarna i fanjunkargrad avse alternativt beställ­ ningar på aktiv stat eller arvodesbefattningar för pensionerad personal anser jag mig icke böra biträda. Jag godtager fortifikationsförvaltningens beräkning av antalet erforderliga fanjunkarbeställningar (46) och arvodes­ befattningar (21). Arvodesbefattningarna bör av skäl, som anförts av for­ tifikationsförvaltningen, ställas till ämbetsverkets förfogande för avsedda ändamål. Jag räknar med inrättande av tjänster för kasernföreståndare i Ce 19 vid F 8, F 9, F 10 och F 11. I avbidan på närmare undersökningar genom organisationsnämndens försorg är jag icke nu beredd att taga ställ­ ning till behovet av beställningar för kasernöverfurir. Mot förslagen om

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

inrättande av tjänster för skogvaktare vid vissa förband samt av tjänst för

brandmästare vid Lv 1 har jag intet att erinra.

Vad beträffar förslaget till ändrad organisation av fortifikationskåren

får jag erinra om att kåren till följd av den väntade omorganisationen av

de regionala förvaltningsorganen i huvudsak icke undergått några föränd­

ringar sedan år 1943. Genom den under senare år alltmer ökande bety­

delsen av befästningsverksamheten har emellertid behovet av fortifikations-

officerare blivit allt större, främst vid militärbefälsstaberna. Arbetsbelast­

ningen på kåren har vuxit avsevärt. Det synes mig icke tillrådligt att

ytterligare uppskjuta prövningen av kårens officersbehov. Någon anled­

ning att såsom statskontoret föreslagit låta prövningen av löneställningen

för fortifikationssektionernas chefer anstå i avvaktan på erfarenheter i

fråga om dessas ansvarsställning och uppgifter anser jag i och för sig ej

föreligga. I anslutning till vad vissa remissmyndigheter uttalat anser jag

emellertid, att stor återhållsamhet bör iakttagas vid bestämmandet av så­

väl antalet beställningar som löneställningen för dessa med hänsyn till

den kommande översynen av centralmyndighetens organisation. Jag an­

ser sålunda att fortifikationskåren bör tillföras tre nya officersbeställ­

ningar samt att officerskadern bör bestå av 1 chef i Mo 15, 2 överstar i

Ma 37, 2 överstelöjtnanter i Ma 33, 2 överstelöjtnanter eller majorer i Ma 33

eller Ma 30, 10 majorer i Ma 30, 15 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener eller

löjtnanter i Ma 27 eller Ma 23/19. Något överförande av officersbeställningar

till fortifikationsförvaltningens personalförteckning anser jag för närva­

rande icke böra ifrågakomma. Beräkningen av antalet förvaltarbeställ-

ningar kan jag godtaga. Jag ansluter mig till civilförvaltningens uppfatt­

ning, att förvaltarbeställningar i Ma 23 bör beräknas endast för de mest

kvalificerade arbetsuppgifterna. Utöver de av civilförvaltningen tillstyrkta

fem beställningarna i nämnda lönegrad föreslår jag en beställning avsedd

för Lv 1.

De av fortifikationsförvaltningen föreslagna tjänsterna för byggnadsin­

spektörer anser jag vara ett viktigt komplement till den regionala och lokala

organisationen. Med hänsyn till den särskilda vikten av att centralmyn­

digheten — icke minst under övergången till den nya organisationen och

de närmaste åren efter dess genomförande — övar effektiv uppsikt över

byggnadsverksamheten vid de underlydande organen, bland dem kust­

artilleriförsvaren som ej har tillgång till högskoleutbildade byggnadstek­

niker, anser jag det vara betydelsefullt att ämbetsverket förfogar över

kvalificerade organ för denna kontrollverksamhet. Vissa myndigheter an­

ser den föreslagna löneställningen för hög medan fortifikationsförvalt­

ningens byggnadschef och vissa personalorganisationer uttalar sig för en

högre löneställning. För min del finner jag icke anledning att frångå forti­

fikationsförvaltningens förslag i fråga om lönegradsplaceringen, Ce 33. För

nästa budgetår kan jag emellertid icke tillstyrka att mer än en dylik tjänst

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

47

för byggnadsinspektör inrättas. — Jag är på de av fortifikationsförvalt- ningen anförda skälen för min del beredd godtaga förslaget om inrättande av två tjänster för byråingenjör i Ce 25 för besiktning av elektriska anlägg­ ningar. Två för byggnadsbyråns elektrosektion avsedda tjänster i samma lönegrad med avlöning från byggnadsanslag kan härvid indragas.

Tillräckliga skäl har enligt min uppfattning anförts för utbrytande ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor och in­ rättande av en tjänst för byrådirektör i 31 lönegraden såsom chef härför. Tjänsten bör dock tills vidare inrättas som extra. I anslutning till vad civilförvaltningen anfört anser jag att frågan om kontorets uppbyggnad bör särskilt uppmärksammas vid översynen av ämbetsverkets organisation.

Viss å förteckning för platsbefälet i Karlsborg upptagen personal med avlöning från byggnadsanslag bör i avvaktan på närmare undersökning av behovet alltjämt avlönas från byggnadsanslag. Tjänsterna bör över­ föras till förteckning för Lv 1. I övrigt bör lön till extra ordinarie personal utgå från avlöningsanslag.

De av fortifikationsförvaltningen i stort angivna åtgärderna för lokal samordning av den fasta maskintjänsten finner jag ändamålsenliga. Någon ytterligare samordning av maskintjänsten finner jag icke anledning påyrka. Personalorganisationen vid garnisonsförbanden bör därför bringas i över­ ensstämmelse med vad som gäller för ensamliggande förband i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag. Mot en sammanslagning av ma­ skinanläggningen för f. d. Lv 3 in. fl. byggnader i Stockholm med förvalt­ ningens maskinanläggning eller mot personalberäkningen för den nya an­ läggningen har jag intet att erinra.

Ansvaret för att de totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets anläggningar hålles på lägsta möjliga nivå bör enligt min mening hållas samlat hos fortifikationsförvaltningen. Först därigenom blir det möjligt att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning av kostnader för bränsle, maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner som byggnader. Prin­ cipbeslut bör därför nu fattas om överförande från arméintendenturför- valtningen till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av den värmetek­ niska driften.

Genomförandet av den nya organisationen bör taga sin början den 1 juli 1956. I likhet med fortifikationsförvaltningen räknar jag med en viss övergångstid, under vilken särskilda personalanordningar, såsom bibehål­ lande i tjänst av övertalig personal, kan bli erforderliga. Jag förutsätter att dylika anordningar skall få vidtagas i huvudsak enligt förvaltningens förslag. I det följande kommer jag att redogöra för de arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på en med stöd av den 10 februari 1956 läm­ nat bemyndigande tillsatt personalnämnd för försvaret. Vissa av de åt­ gärder, som enligt fortifikationsförvaltningen bör ankomma på en särskild nämnd, kommer att åvila denna personalnämnd.

48

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

besluta, att försvarets fastighetsförvaltning skall omorgani­ seras efter i huvudsak de riktlinjer, som av mig i det före­ gående angivits.

Det torde ta ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser, som motiveras av uppkommande minskning av kostnaderna för personal med avlöning från byggnadsanslag.

[

3

]

Försvarets musikorganisation

I propositionen 1955: 110 (s. 103 och 104) lämnade jag en kortfattad redogörelse för verkställda utredningar rörande försvarets musikorganisa­ tion. överbefälhavaren hade under år 1954 föranstaltat om en utredning i ämnet och på hösten samma år framlagt ett på utredningen grundat för­ slag om den framtida utformningen av militärmusiken. Förslaget inne­ bar bland annat en förstärkning av musikkårernas såväl personella som instrumentala sammansättning ävensom förändringar beträffande perso­ nalens utbildning in. in. I fråga om organisationens omfattning framlades i utredningen två olika alternativ. Båda alternativen innebar en väsentlig minskning av antalet musikkårer. Enligt det ena alternativet (I) skulle de rent militära behoven bli tillgodosedda, medan det civila musiklivet icke i nämnvärd utsträckning skulle kunna erhålla stöd av militärmusi­ ken. Enligt det andra alternativet (II), som icke innebar en lika långt gående inskränkning av musikkårernas antal, skulle även de civila intres­ sena kunna tillgodoses i väsentlig utsträckning, överbefälhavaren för­ ordade alternativ II och föreslog att kostnaderna skulle fördelas mellan fjärde och åttonde huvudtitlarna. I nämnda proposition uttalade jag, att jag icke kunde ansluta mig till någotdera alternativet men att jag i princip anslöt mig till överbefälhavarens synpunkter i fråga om den lämpliga stor­ leken och den instrumentala sammansättningen av musikkårerna. Enligt min mening borde militärmusiken ges en sådan organisation att nämnda synpunkter blev i huvudsak tillgodosedda, och jag uttalade min avsikt att uppdraga åt överbefälhavaren att framlägga förslag till en dylik orga­ nisation, därvid alla möjligheter att sänka de nuvarande kostnaderna borde tillvaratagas.

I enlighet härmed bemyndigades överbefälhavaren den 3 juni 1955 att tillkalla högst fem utredningsmän för att — med beaktande av vad jag anfört i frågan vid anmälan av propositionen 1955:110 — utarbeta för­ slag till ny musikorganisation inom försvaret. Den med stöd härav till­

49

satta utredningen1, som antagit namnet 1955 års militärmusikutredning, har utarbetat ett betänkande med förslag i fråga om militärmusikens upp­ gifter, instrument- och personalsammansättning, militärmusikorganisatio­ nens omfattning, kårernas fördelning m. m. överbefälhavaren har med skrivelse den 22 november 1955 överlämnat betänkandet jämte eget för­ slag i ämnet. Utredningen fortsätter sitt arbete och avser att, sedan ställ­ ning tagits till det nu föreliggande betänkandet, framlägga förslag i fråga om personalens utbildning, regler för kårernas användning, repertoar­ frågan m. m.

Över nu föreliggande betänkande har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, statens lönenämnd, musikaliska akademien, Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) och Tjänstemännens cen­ tralorganisation (TCO).

Innan jag upptager överbefälhavarens och utredningens förslag samt av­ givna yttranden till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för nuvarande organisation.

Nuvarande organisation

Genom 1942 års försvarsbeslut fick den militära musikorganisationen i huvudsak sin nuvarande utformning. För tilldelning av musikkårer till de militära förbanden tillämpades härvid i stort sett den principen, att det inom varje förläggningsort skulle finnas en musikkår. Antalet musik­ kårer i den nuvarande organisationen uppgår till 43. Dessa fördelar sig på fyra olika typer, typ I, II och III samt typ flottan. De olika kårtyperna har följande sammansättning.

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1956

Lönegrad

Antal beställningar

Beställning

typ I

typ II

typ III

typ flottan

Musikdirektör.......................................

Ma 27 el. Ma 23/19

1

1

1

1

Musikfanjunkare (motsv.) ...............

Ma 19

3

2

2

)

10

Musiksergeant (motsv.) ...................

Ma 16

7

4

3

Musikfurir...........................................

Me 11/10 10

7

5 12

Musikkorpral (motsv.).....................

Mha 2

4

2

i

2

Musikvicekorpral och menig (motsv.) Mha 1

8

5

3

7

Musikelev.............................................

Särskilda föreskrifter

3

1

2

6

Summa

36 22 17 38

Kårerna är fördelade på de tre försvarsgrenarna enligt följande sam­ manställning.

1 Byrådirektören U. S. Rosenblad, tillika ordförande, musikinspektören I. A. S. Gus­ tafsson, kaptenerna S. N.-E. Ljungqvist och A. A. Persson samt förvaltaren A. E. W. Nyman. Sedan Persson erhållit begärt entledigande, ersattes han av kaptenen Å. J. Kahlin.

4—100 66

Fi i han g till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Försvarsgren

Antal musikkårer

typ I

typ II

typ III

typ flottan

Summa

Armén.........................................................

2

20

7

29

Marinen .....................................................

1

3

2

6

Flygvapnet.................................................

8

8

Summa

2

21

18

2

43

Enligt gällande personalförteckningar finns vid de tre försvarsgrenarna

beställningar inrättade för sammanlagt 1 musikinspektör, 42 musikdirek­

törer, 261 musikunderofficerare, 286 musikfurirer samt 273 underbefäl i

övrigt och meniga. Befattningen som musikinspektör är förenad med be­

fattningen som musikdirektör vid Svea livgarde. Antalet musikelever får

under budgetåret uppgå till högst 75. Totalt uppgår sålunda staterna för

musikpersonal jämte musikelever till 938.

Kungl. Maj :t har — i avvaktan på den nya musikorganisationen — den

11 mars 1955 meddelat föreskrifter av innebörd bland annat att nyanställ­

ning av musikpersonal icke får ske.

Årskostnaden för militärmusiken enligt den nuvarande organisationen

har av 1955 års militärmusikutredning beräknats till cirka 8 675 000 kro­

nor. Härav utgör cirka 8 480 000 kronor kostnader för lön och naturaför­

måner, cirka 95 000 kronor kostnader för nyanskaffning och underhåll av

musikmateriel m. m. samt cirka 100 000 kronor rese- och traktaments-

kostnader.

Förslag m. m. av 1955 års militärmusikutredning

Militärmusikens uppgifter

Utredningen konstaterar att under den rent militära utbildningen mu­

siken fortfarande användes vid den grundläggande exercisutbildningen och

vid marschträningen. För dessa uppgifter kan den emellertid enligt ut­

redningen, ehuru med viss svårighet, ersättas med högtalarmusik. Där­

emot anses militärmusiken vara svårare att undvara vid viss övrig mili­

tär tjänst såsom vid korum, övriga militärgudstjänster, militärbegrav-

ningar, krigsmans erinran samt vid högtider vid förbanden. En av militär­

musikens huvuduppgifter anses vara underhållningen vid förbanden. Ut­

redningen framhåller att musikkårerna efter en modernisering av stäm­

besättningen bör bli i stånd att bättre än för närvarande utföra god och

stimulerande musik, såväl modern som klassisk. Vidare erinras bland

annat om militärmusikens representativa uppgifter i samband med ut­

ländska örlogs- och flygbesök, sjösättningar, kamratföreningssamman-

komster, idrottstävlingar i militär regi, högvakter m. m.

För det allmänna musiklivet anses militärmusikernas individuella insat­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

51

ser ha stor betydelse. Sålunda konstateras att militärmusiker ofta tjänst­ gör som musiklärare i skolor och inom det frivilliga bildningsarbetet samt som ledare för amatörmusikorkestrar. Vidare utnyttjar cirka 60 % av de till Sveriges orkesterföreningars riksförbund anslutna orkesterföreningarna stadigvarande fast anställda militärmusiker vid sin orkesterverksamhet. Utredningen framhåller, att de militära musikerna även framdeles bör få möjlighet att fortsätta denna verksamhet till det civila musiklivets fromma.

Instrunientsummansättning m. m.

Utredningen påpekar ett flertal brister i instrumentsammansättningen m. m. inom nuvarande musikkårer. En svensk militärmusikkår har för närvarande en stämbesättning bestående av flöjt, klarinetter, valthorn, kornetter, trumpeter, tenorbasuner, euphonium, bastubor, solotrumma och bastrumma samt, de två största kårtyperna, även tromboner. Denna sammansättning anses icke motsvara nuvarande krav i fråga om klang­ färger ni. m. Enligt utredningen saknar den också motsvarighet inom andra kulturländers militärmusik, vilket medför att den rikhaltiga inter­ nationella repertoar, som finnes i tryck, icke kan användas av de svenska militärmusikkårerna. Med hänsyn till militärmusikens uppgifter anses starka skäl föreligga för att göra musikkårerna lämpade att framträda även i besättningar med stråkinstrument. Utredningen biträder de för­ bättringsförslag, som i denna del framlades i den genom överbefälhava­ ren år 1954 verkställda utredningen. I 1954 års utredning konstaterades, att militärmusikkårer av typ III måste utdömas med hänsyn till att deras spelbara numerär var för liten för att tillåta en sådan stämbesättning, som från musikalisk synpunkt var nödvändig, om biåsorkestern konst­ närligt skulle kunna hävda sig inom det nutida musiklivet. Enligt utred­ ningen borde endast finnas två typer av musikkår, benämnda typ I och typ II. Beträffande instrumentsammansättningen vid dessa kårer inne­ bar förslaget vissa förbättringar i förhållande till de befintliga kårerna. Dessa förbättringar innebar i huvudsak, att oboer, fagotter, saxofoner och tromboner infördes, att kornetterna utbyttes mot pistoner samt att tenor­ basunerna utgick. Varje musiker avsågs erhålla utbildning på ett biinstru­ ment, vilket företrädesvis skulle vara stråkinstrument. Härigenom skulle musikkårernas möjligheter att utföra orkestermusik komma att öka. Av­ sikten var också att kårerna för utförande av viss musik skulle kunna upp­ träda delade.

Även 1955 års utredning föreslår sålunda att endast två typer militär­ musikkårer skall finnas. För stämbesätlningen erfordras 38 man mot nu­ varande 32 man i den större kåren, typ I, och 27 man mot nuvarande 20 man i den mindre, typ II. Utredningen föreslår för sin del att varje musiker skall vid sidan av sitt huvudinstrument kunna traktera två bi­ instrument, i allmänhet ett blås- och ett stråkinstrument.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

Personalsammansättning

Utredningen påpekar, att musikkårernas nuvarande personalsamman-

sättning utmärkes av ett förhållandevis stort antal beställningar för kort-

tidsanställda, blandavlönade underbefäl och meniga. För denna kategori

tillämpas fortfarande bestämmelserna i 1947 års kungörelse om manskaps

och musikelevers anställning vid krigsmakten. Musikelev anställes så­

ledes med kontrakt och åtnjuter förutom naturaförmåner jämväl viss kon­

tant ersättning. Från anställning som musikelev sker befordran till be­

ställningar i lönegraderna Mha 1 och Mha 2. Militärmusikeryrket är, an­

för utredningen, för många ett typiskt genomgångsyrke, något som är

starkt rekryteringshämmande och inverkar menligt på musikkårernas

spelbarhet. Vidare anföres att befordran såväl till underofficer som till

den högsta underofficersgraden sker vid relativt hög ålder.

För att kunna föreslå en tillfredsställande personalorganisation har ut­

redningen funnit det nödvändigt att först skissera en lämplig utbildnings­

gång. Utredningens förslag i denna del innebär bland annat följande.

Lägsta antagningsålder för musikpersonalen höjes från 14 år till 16 år.

Åtgärden anses nödvändig på grund av införandet av obligatorisk nio­

årig skolgång (enhetsskolan). Första anställning sker som musikelev och

avser ett år. Detta ägnas huvudsakligen åt grundläggande musikalisk ut­

bildning. Eleven kan under detta år icke utnyttjas i någon stämma inom

musikkåren. De bestämmelser angående lön etc., som gäller för värn­

pliktiga, skall i största möjliga utsträckning tillämpas även för musik­

eleverna. Till frågan om denna anpassning efter de värnpliktigas avlö­

ningsförhållanden avser utredningen att återkomma i nästa betänkande.

Efter ett års elevtid bör musikelev, som bedömes därför lämplig, erhålla

anställning såsom musikaspirant i samma lönegrad som gäller för övriga

underbefälsaspiranter (för närvarande Mf7). Aspiranttiden, som skall

omfatta två år, bör tillgodoräknas som värnpliktstjänstgöring enligt nu

gällande bestämmelser för musikpersonal. Första aspirantåret bör i hu­

vudsak ägnas åt militär, humanistisk och musikalisk utbildning. Endast

i undantagsfall torde aspiranten under detta år vara användbar i musik­

kåren. Under andra aspirantåret anses han dock som ersättare kunna

ingå i musikkårens spelbara styrka. Under aspiranttiden bör de, som icke

visar tillräcklig teknisk skicklighet och förmåga att tillgodogöra sig ut­

bildning, entledigas. Övriga aspiranter bör efter två års aspiranttid vara

fullt användbara på stämmor inom musikkår. Vid denna tid bör beford­

ran till furir ske. Furirtiden ägnas åt fortsatta studier i musik och all­

mänbildande ämnen. För att kvalificera sig till underofficersbefordran

skall furir genomgå specialutbildning vid musikhögskolan under två år.

Denna utbildning påbörjas senast vid 25 års ålder. De som visar sig lämp­

liga för utbildning till musikdirektör beräknas i gynnsamma fall kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

är

1956

53

avlägga militär musikdirektörsexamen efter sammanlagt fyra års studier vid högskolan. Med hänsyn till personalstaternas uppbyggnad lär beford­ ran till musikunderofficer icke kunna påräknas i omedelbar anslutning till avslutad utbildning vid musikhögskolan.

Utredningen uttalar vidare att det är angeläget att musikpersonalen garanteras en i möjligaste mån tryggad framtid. Utredningen har därför i sitt förslag till personalsammansättning utgått från att rekryteringen skall begränsas till att täcka beräknade och förutsedda avgångar bland underofficerare och furirer. Man har dock räknat med cirka 50 % gall­ ring och frivillig avgång under de tre första anställningsåren, d. v. s. för elever och aspiranter. Viss frivillig avgång beräknas ske även efter furirs- utnämningen. För att i möjligaste mån få en jämn befordringsgång före­ slås att personalen inom varje försvarsgren sammanföres till en beford- ringsenhet. För närvarande utgör i princip varje enskild kår befordrings- enhet. Utredningen har funnit det lämpligt att räkna med befordran till sergeant vid 28 och till fanjunkare vid 40 års ålder. Därvid räknar utred­ ningen — i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande av- gångsåldern för militära befattningshavare — med en pensionsålder av 55 år för musikunderofficerare.

Personalbehovet inom varje kår av typ I beräknas till en musikdirektör, 39 underofficerare och furirer samt för rekrytering av dessa fyra aspi­ ranter och tre elever. Motsvarande personalbehov för kår av typ II ut- göres av en musikdirektör, 28 underofficerare och furirer samt tre aspi­ ranter och två elever. Med hänsyn till musikernas bortovaro från kåren, bland annat för studier vid musikhögskolan, har antalet underofficerare och furirer föreslagits till en man utöver det antal som erfordras för stäm­ besättningen.

Sammansättningen av samt lönekostnaden för de föreslagna typerna av musikkårer framgår av följande tablåer.

Typ I (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad Årslön Antal

Total lönekostnad

Musikdirektör......................................... Ma 27

18 844

1

18 844

Musikfanjunkare (motsv.)................. Ma 19

12 144

14

170 016

Musiksergeant (motsv.).....................

Ma 16

10 776

13

140 088

Musikfurir .............................................

Me 11/10

9 008

12

108 096

Musikaspirant ....................................... Mf 7

7 432

4

29 728

Musikelev...............................................

900

3

2 700 469 472

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Typ II (genomsnittsortsgrupp)

Beställning

Lönegrad Årslön Antal

Total lönekostnad

Musikdirektör ....................................... Ma 27 el. 16 976

1

16 976

23/19

Musikfanjunkare (motsv.)................. Ma 19

12 144

10

121 440

Musiksergeant (motsv.)..................... Ma 16

10 776

9

96 984

Musikfurir............................................. Me 11/10 9 008

9

81 072

Musikaspirant....................................... Mf 7

7 432

3

22 296

Musikelev...............................................

900

2

1 800 340 568

Musikorganisationens omfattning in. m.

Utredningen beräknar att den totala årskostnaden för musikorganisa­ tionen skulle nästan fördubblas, därest nuvarande musikkårer ersattes med kårer av de nya typerna. För att undvika en dylik kostnadsökning måste antalet kårer reduceras. Enligt utredningens beräkningar finnes ut­ rymme endast för 22 musikkårer, vilket innebär en minskning med 21 kårer i förhållande till nuvarande organisation.

I fråga om musikkårernas placering har utredningen utgått från att varje musikkår skall kunna betjäna en räjong, vari ingår flera förband, i allmänhet tre å fem. Samtliga förband bedömes kunna erhålla musik i ungefär samma omfattning som tidigare. Vidare har utredningen räknat med att musikkårerna även i fortsättningen skall spela utanför förbanden. Vid uppdelning av landet i räjonger har hänsyn tagits bland annat till för­ bandens belägenhet, antalet förband och dessas storlek, representations- behovet samt musikkårens betydelse för det allmänna musiklivet. Den föreslagna uppdelningen i räjonger, musikkårernas geografiska placering, anslutning till förband och försvarsgrenstillhörighet framgår av följande sammanställning. De för Göteborgs- och Stockholmsområdena avsedda kå­ rerna, sammanlagt fyra, skall enligt utredningen utgöras av föreslagen typ I, medan återstoden, 18 kårer, skall utgöras av föreslagen typ II.

I den nya organisationen erfordras enligt utredningen beställningar för 1 musikinspektör i Ma 33, 4 musikdirektörer av 1. graden i Ma 27, 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 236 musik­ fanjunkare (flaggunderofficerare) i Ma 19, 214 musiksergeanter (under­ officerare av 2. graden) i Ma 16, 210 musikfurirer i Me 11/10 och 70 musik- aspiranter i Mf 7. Befattningen som musikinspektör skall enligt utred­ ningen icke längre vara förenad med befattning som musikdirektör. An­ talet musikelever beräknas till 48. Sammanlagt skulle personalbehovet så­ ledes uppgå till 801 man. Härjämte erfordras ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Enligt utredningen bör militärmusiken organiseras försvarsgrensvis.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

55

Räj ong

Förband inom räjongen

Musikkåren förlägges

Försvars-

i (ort)

vid (förband)

grenstillh.

Bodenområdel

I 19, A 8, Lv 7, Ing 3,

S 1 B, JS, F 21

Boden

I 19 Armén

Umeåområdet

120, K 4

Umeå

120

»

Sollefteåområdet

121, Lv 5, T 3, KAS

Sollefteå

I 21

»

Östersundsområdet

15, A 4, F 4

Östersund 15

»

Gävle-Dalaområdet 113, 114, F 15

Falun

I 13

»

Bergslagsområdet

12, 13, A 9, Art SS

Karlstad

I 2

»

Skövde-Karlsborgs-

området

K 3, P 4, Lv 1, SI Sk,

T 2, F 6

Skövde

P 4

»

Uddevalla—Såtenäs-

I 17, F 7

Uddevalla

I 17

»

området

ÖSG el. KA 4

Göteborgsområdet

A 2, Lv 6, ÖSG, KA 4, F 9

Göteborg

Marinen

Borås-Jönköpings-

området Halmstadsområdet

I 15, A 6

Borås

I 15

Armén

I 16, F 5, F 10, F 14

Halmstad

F 14

Flygvapnet

Kristianstad-Hässle-

I 6, P 2, A 3, T 4

Kristianstad

16 Armén

holmsområdet

I 7

Södra Skåneområdet

17, Lv 4

Ystad

»

Karlskronaområdet

FSK, KA 2, F 12, F 17

Karlskrona

FSK

Marinen

Smålandsområdet

I 11, I 12, Ing 2

Eksjö

112

Armén

Gotlandsområdet

I 18, A 7, KA 3

Visby

I 18

»

Östgötaområdet

I 4, Lv 2, T 1, F 3, F 13

Linköping I 4

»

Mälarområdet

Pl, P3, Fl, F 11, FCS

Strängnäs

P 3

»

Uppsalaområdet

18, Lv 3, InfSS, LvSS,

F 16, F 20, AUS, FL

Uppsala

F 16 Flygvapnet

Stockholmsområdet

II, Kl, Al, Ing 1, SI,

KS, InfKS, TygS, ÖSS, KA 1, KSS, BergaS, F2, F8, F 18

Stockholm Solna Barkarby

ÖSS I 1 F 8

Marinen Armén Flygvapnet

Som personalkårchef bör ianspråktagas någon befintlig befattningshavare, som försvarsgrenschef äger utse.

Sammanfattande kostnadsberäkningar

De årliga lönekostnaderna för den föreslagna musikorganisationen be­ räknas till 8 150 000 kronor. Härtill kommer kostnaderna för inkvarte­ ring, förplägnad och beklädnad för därtill berättigad personal. Dessa kost­ nader beräknas till cirka 90 000 kronor för år. Rese- och traktaments- kostnader beräknas uppgå till i runt tal 225 000 kronor för år. För an­ skaffning och underhåll av musikmateriel räknar utredningen med en år­ lig kostnad av 100 000 kronor. Kostnaderna för sjukvård uppskattas till cirka 75 000 kronor för år. De sammanlagda årskostnaderna skulle så­ ledes uppgå till (8 150 000 + 90 000 + 225 000 + 100 000 + 75 000 =) 8 640 000 kronor. Motsvarande kostnader för den nuvarande organisa­ tionen har, som förut nämnts, beräknats till 8 675 000 kronor.

Med hänsyn till att flertalet musikkårer skall betjäna förband ur mer än en försvarsgren föreslår utredningen, att de årliga kostnaderna för musikorganisationen redovisas gemensamt under ett avlönings- och ett om- kostnadsanslag. Kostnaderna för vissa naturaförmåner anses dock böra belasta vederbörande anslag inom respektive försvarsgren.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

En icke obetydlig nyanskaffning av instrument anses vara erforderlig

i den nya organisationen, bland annat på grund av att vissa tidigare icke

använda instrument skall tillföras kårerna. Kostnaderna för denna en-

gångsanskaffning beräknas till cirka 800 000 kronor men bör enligt utred­

ningen uppdelas på fyra år.

Organisationens genomförande

Förenämnda rekryteringsstopp har medfört att musikpersonalen väsent­

ligt nedbringats. Sålunda utgjorde, anför utredningen, personalen den 1

oktober 1955 833 man och ytterligare reducering torde vara att vänta. En­

ligt utredningen torde man därför ha anledning att räkna med att all för

den nya organisationen lämpad personal, som finns anställd vid tidpunk­

ten för omorganisationen, kan beredas fortsatt anställning. Utredningen

förutsätter att det skall bli möjligt att i mån av behov överföra personal

från en försvarsgren till en annan. För att genomföra omorganisationen

bör, föreslår utredningen, en särskild organisationsnämnd få i uppdrag att

undersöka nuvarande personals lämplighet och egna önskemål rörande an­

ställning, att föreslå överföring av personal till den nya organisationen

och att uppgöra en plan rörande uppsättning respektive avveckling av

musikkårerna. Utredningen räknar med en övergångstid av två år för den

nya organisationens genomförande.

Överbefälhavarens förslag

Överbefälhavaren, som anmäler att försvarsgrenscheferna förklarat sig

icke ha något att erinra mot utredningens förslag, anser för egen del det

av utredningen föreslagna antalet musikkårer vara för litet, om såväl det

militära behovet som det allmänna musiklivets intresse skall beaktas. I

jämförelse med alternativ II i den genom överbefälhavaren år 1954 verk­

ställda utredningen innebär 1955 års förslag en minskning med sex musik­

kårer. överbefälhavaren vidhåller i detta avseende nämnda alternativ II.

I fråga om kostnadernas bestridande vidhåller överbefälhavaren jämväl, att

dessa i enlighet med 1954 års förslag fördelas mellan fjärde och åttonde

huvudtitlarna.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning och TCO tillstyrker i princip det av utred­

ningen framlagda förslaget. Vissa erinringar framföres emellertid. Så­

lunda anser civilförvaltningen, liksom även statens lönenämnd, att beställ­

ningen för musikinspektör bör bibehållas i nuvarande lönegrad, Ma 30.

Vidare föreslår civilförvaltningen, att arméns musikfond tages i anspråk

för bestridande av engångskostnaderna för instrumentanskaffning.

57

Statskontoret uttalar, att den av utredningen förordade begränsningen av försvarets musikorganisation icke kan anses tillfyllest. Ämbetsverket biträder icke heller förslagen om utökning av antalet underofficei sbeställ­ ningar och om inrättande av en särskild beställning för musikinspektör.

Enligt ämbetsverket torde i den nya organisationen finnas möjligheter att förlägga den musikaliska underofficersutbildningen till förbanden.

Musikaliska akademien och SOR avstyrker utredningens förslag rörande omfattningen av musikorganisationen. Ett genomförande av förslaget an­ ses få menliga konsekvenser för det civila musiklivet i landet.

SOR uttalar, att det borde finnas möjligheter att åvägabringa en för­ delning av musikerbeställningarna och en spridning av kårerna på sådant sätt, att landsortens musikintressen blir i mindre grad lidande utan att därför huvudsynpunkterna i militärmusikreformen behöver eftersättas. Med något mindre kårtyper vid förbanden i allmänhet och en reducering av antalet musikerbeställningar i storstäderna skulle, anför förbundet, ut­ rymme kunna vinnas för bibehållande av ytterligare ett icke obetydligt antal kårer på olika platser i landet.

Dessa av SOR framförda synpunkter delas av musikaliska akademien, som tillstyrker ett av lärarrådet vid musikhögskolan utarbetat förslag till musikorganisation inom försvaret. Detta förslag innebär följande. Stäm­ besättningen av kårerna begränsas till 37 instrument för kår typ I och 23 instrument för kår typ II. Begränsningen medför i huvudsak att antalet klarinetter inskränkes i förhållande till vad militärmusikutredningen före­ slagit. Med utgångspunkt i det nu anförda beräknas personalbehovet för en kår av typ I till 1 musikdirektör, 37 underofficerare och furirer samt för rekrytering av dessa 4 aspiranter och 3 elever. Motsvarande personal­ behov för en kår av typ II beräknas till 1 musikdirektör, 23 underoffice­ rare och furirer samt 2 aspiranter och 2 elever. Antalet kårer av typ I begränsas till en, avsedd att förläggas till Stockholmsområdet, och samt­ liga övriga kårer kommer således att vara av den mindre typen. Perso­ nalen sammanföres i en för försvaret gemensam personalkår, underställd en myndighet inom försvaret.

Genom en dylik fördelning mellan de olika kårtyperna samt genom den föreslagna kårsammansättningen beräknas det vara möjligt att inom ramen för de totala årliga lönekostnader, som beräknats för den av militärmusik­ utredningen föreslagna organisationen, utöka antalet musikkårer med sex. Det sammanlagda musikerbehovet skulle därvid uppgå till 801 man jämte musikinspektören. Nämnda sex kårer bör enligt akademien med hänsyn till det civila musiklivets intressen förläggas till Sundsvall, Örebro, Väs­ terås, Jönköping, Växjö och Kalmar.

Musikaliska akademien anför bland annat, att den av akademien för­ ordade instrumentuppsättningen i kårerna inte tillåter den i och för sig önskvärda koriska besättningen av de viktiga klarinettstämmorna, men

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

anser att denna nackdel i någon mån kan uppvägas genom en lämplig

nyansering av övriga stämmor. Akademien anför vidare, att den sålunda

föreslagna organisationen tillåter både en militärt sett förmåniigare be­

söksfrekvens vid förband utanför musikkårernas förläggningsorter och en

effektiv hjälp från de enskilda militärmusikernas sida till det civila musik­

livet såväl på förläggningsorterna som på ett betydande antal musikkul-

turellt viktiga orter utanför dessa.

I en sedermera överlämnad skrivelse anför akademien, att dess för­

slag till personal- och stämbesättning av de mindre kårerna innebär vissa

nackdelar jämfört med utredningens förslag. Sålunda anses begräns­

ningen av antalet klarinetter medföra en försämring av klangen. Vidare

anses akademiens förslag innebära försämrade utbildningsmöjligheter för

personalen, då vederbörande chefer får svårare att utan allvarligt hin­

der för kårernas behöriga tjänsteutövning föreslå enskilda musiker till

vidareutbildning vid musikhögskolan. Dessa odiskutabla olägenheter upp-

väges emellertid, anför akademien, av de fördelar för musiklivet i stort,

som den av akademien föreslagna ökningen av antalet kårer skulle med­

föra. Akademien anför vidare, att den enskilda kårens numerär icke

lämpligen kan göras mindre än cirka 27 man, därest kårerna på sätt ut­

redningen förutsatt skall kunna uppdelas i mindre enheter. En delning

av typ Il-kårerna bör emellertid enligt akademien tillgripas endast i un­

dantagsfall. Slutligen anför akademien att den begränsning av personal­

styrkan i kårer av typ II, som akademien föreslagit är försvarbar, endast

om den förutsatta ökningen av kårantalet kommer till stånd. En total

personalstyrka av 800 man representerar enligt akademien det minimum,

som inte får underskridas, om militärmusiken på ett någorlunda tillfreds­

ställande sätt skall kunna fylla sina uppgifter i det svenska musiklivet.

Departem

eu

t schefen

I det föregående har redogjorts för de brister som vidlåder försvarets

nuvarande musikorganisation i fråga om stämbesättningen samt persona­

lens befordringsförhållanden. Militärmusikutredningens förslag innebär i

dessa avseenden väsentliga förbättringar. Sålunda moderniseras stäm­

besättningen med nya instrumenttyper och befordringsförhållandena för­

bättras avsevärt genom utökning av antalet underofficersbeställningar. De

föreslagna förbättringarna kommer emellertid att medföra en betydande

ökning av kostnaderna för varje kår och utredningen har därför före­

slagit en begränsning av antalet musikkårer, för närvarande 43, till 22,

varav 4 större, typ I, och 18 mindre, typ II. Kostnaderna för dessa 22

kårer bedömes kunna rymmas inom ramen för nuvarande kostnader.

Såsom framgår av det föregående har bland andra musikaliska akade­

mien framfört kritik mot utredningens förslag med hänsyn till de menliga

konsekvenser som den föreslagna reduceringen av antalet kårer skulle få

59

för det civila musiklivet. Akademien har för sin del föreslagit vissa be­ gränsningar av personalstyrkan vid varje kår i förhållande till vad ut­ redningen föreslagit samt räknat med en nedskärning av antalet kårer, typ I, till en. Därvid har akademien emellertid förutsatt att totala an­ talet kårer samtidigt utökas från de av utredningen föreslagna 22 till 28, för vilket antal utrymme skulle finnas inom ramen för nuvarande kost­ nader.

För egen del vill jag understryka betydelsen av att påtalade och sedan länge befintliga brister i försvarets nuvarande musikorganisation snarast avhjälpes. Vid utformningen av en ny organisation torde emellertid icke endast försvarets behov utan jämväl det civila musiklivets intressen böra beaktas. Det har i det föregående erinrats om de betydelsefulla insatser som de enskilda militärmusikerna gör i vårt lands allmänna musikliv. Organisationen torde böra utformas så att en dylik verksamhet även fram­ deles möjliggöres. På grund härav anser jag mig med stöd av akade­ miens uttalande böra föreslå en musikorganisation, som jämfört med ut­ redningens förslag bland annat innebär en utökning av antalet kårer på bekostnad av de enskilda kårernas personella numerär. Härigenom blir de civila intressena bättre tillgodosedda utan att nuvarande kostnader be­ höver överskridas. Likväl åstadkommes väsentliga förbättringar i för­ hållande till nuläget beträffande den instrumentala sammansättningen och befordringsförhållandena.

I likhet med utredningen föreslår jag, att musikorganisationen i fort­ sättningen skall omfatta två typer av kårer, typ I och typ II. När det gäller stämbesättningen inom musikkårerna torde en såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning vara erforderlig om militärmusiken skall kunna uppfylla de krav, som det moderna musiklivet ställer. I enlighet härmed föreslår jag att musikkårerna tillföres i huvudsak de instrument, som ut­ redningen föreslagit. Med stöd av musikaliska akademiens yttrande an­ ser jag det emellertid vara möjligt att något begränsa det av utredningen föreslagna antalet instrument och därmed även den för stämbesättningen erforderliga personalen inom varje kår utan att därigenom den musika­ liska effekten i någon högre grad försämras. Beträffande kår av typ I biträder jag i detta avseende akademiens förslag, vilket i förhållande till vad utredningen föreslagit innebär en minskning av antalet klarinetter med eu och således en minskning av personalbehovet för stämbesätt­ ningen till 37 man. För stämbesättningen av kår, typ II, räknar akade­ mien med 23 man mot av utredningen föreslagna 27 man. Minskningen drabbar huvudsakligen klarinettstämmorna. Därjämte föreslår akademien bland annat en reducering av föreslagna två tromboner till en. Då det, såsom framgår av vad utredningen anfört, måste förutsättas att kårerna skall kunna uppträda delade anser jag det emellertid vara nödvändigt att räkna med två tromboner i varje kår av förevarande typ. Utan att i övrigt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

taga ställning till frågan om stämbesättningen anser jag mig kunna före­

slå att denna för kår, typ II, beräknas till 24 instrument, innebärande

ett personalbehov för stämbesättningen av likaledes 24 man.

Mot den av utredningen skisserade utbildningsgången för musikperso­

nalen har jag intet att erinra. Jag räknar således med att musikelev an-

ställes vid lägst 16 års ålder med förmåner som värnpliktig samt att

elev efter ett är anställes som musikaspirant i Mf 7 för att under två års

aspiranttid genomgå erforderlig utbildning för befordran till furir. För

befordran till underofficer torde erfordras studier vid musikhögskolan på

sätt utredningen föreslagit. Att, som statskontoret framkastat, förlägga

denna utbildning till förbanden torde inte vara möjligt bland annat eme­

dan uthildningen avses skola få en pedagogisk inriktning för att göra

underofficerarna lämpade som lärare för musikelever och musikaspiranter.

Utredningens förslag till personaluppsättning av musikkårerna innebär

en förbättring av de för närvarande mindre goda befordringsförhållandena.

All den för stämbesättningen erforderliga personalen skall enligt utred­

ningen utgöras av underofficerare och furirer. Musikaspirant skall dock

kunna fungera som ersättare för dylik musiker. Jag har intet att erinra mot

denna princip men mitt förslag rörande stämbesättningen medför i för­

hållande till utredningens förslag en minskning av det sammanlagda an­

talet underofficerare och furirer vid varje kår. Utredningen har vidare

räknat med en furir som ersättningsreserv vid varje kår. Enligt min me­

ning torde man emellertid kunna räkna med att detta behov skall kunna

tillgodoses genom ianspråktagande av aspiranter. Antalet aspiranter och

elever beräknar jag i likhet med utredningen till fyra respektive tre vid

kår av typ I och till tre respektive två vid kår av typ II. Med beaktande

av vad jag nu anfört föreslår jag att personalen vid de olika kårtyperna

får den sammansättning som framgår av följande tablåer.

Typ I

Typ II

Beställning

Löne­

grad

Antal

Musikdirektör.....................

Ma 27

1

Musikfanjunkare (motsv.)

Ma 19

13

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

12

Musikfurir.......................... Me 11/10

12

Musikaspirant...................

Musikelev............................

Mf 7

4

3

45

Beställning

Löne­

grad

Antal

Musikdirektör ................... Ma 27 el.

1

Musikfanjunkare (motsv.)

23/19

Ma 19

8

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

8

Musikfurir .......................... Me 11/10

8

Musikaspirant.....................

Mf 7

3

Musikelev..........................

2

30

Detta förslag innebär en reducering av de av utredningen beräknade

personalbehoven med två man för kår, typ I, och fyra man för kår, typ II.

När det gäller att bedöma vilken omfattning den nya musikorganisa­

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

61

tionen bör ha, gör sig de civila intressena särskilt gällande. Ett genom­ förande av utredningens förslag skulle medföra att det allmänna musik­ livet på flera orter komme att äventyras genom att de värdefulla insatserna från enskilda militärmusiker icke längre skulle kunna påräknas. Den av mig förordade personaluppsättningen av kårerna gör det möjligt att utan stegring av nuvarande kostnader något utöka det föreslagna antalet kårer. Jag finner det synnerligen angeläget att tillvarataga dessa möjligheter. I kostnadsbegränsande syfte bör även övervägas om inte antalet kårer av typ I kan nedbringas i förhållande till vad utredningen föreslagit. Denna har räknat med tre kårer av den större typen i Stockholm och eu dylik kår i Göteborg. För de uppgifter av representativ art m. m., som åvilar militärmusiken i huvudstaden, bör det enligt min mening vara tillräckligt att räkna med en kår av den större typen, om därjämte två kårer av den mindre typen förlägges till denna stad. I likhet med akademien räknar jag vidare med att för Göteborg avses en kår av typ II. Jag föreslår så­ ledes att antalet kårer av typ I begränsas till en. Den för Stockholm av­ sedda större kåren bör hänföras till armén och anslutas till Svea livgarde. Kåren i Göteborg bör hänföras till marinen och anslutas till Älvsborgs kust­ artilleriregemente. Då emellertid denna kår kan väntas i stor utsträckning komma att fullgöra representativa uppgifter m. in. för flottans del, bör musikerna vid dylika tillfällen uppträda i flottans uniformer. Med den an­ givna begränsningen av antalet kårer, typ I, finnes inom ramen för nuva­ rande kostnader utrymme för sammanlagt 26 kårer. Jag föreslår på förut angivna skäl att antalet musikkårer fastställes till detta antal, varav 25 kårer av typ II. Av dessa 26 kårer bör 22 få den placering med anknyt­ ning till förband och försvarsgren, som framgår av tablån å s. 55, dock med beaktande av vad jag nyss sagt om kåren i Göteborg. De övriga fyra kårerna bör med hänsyn tagen främst till de civila musikintressena pla­ ceras i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö och förläggas till respek­ tive Västmanlands flygflottilj, Livregementets grenadjärer, Smålands ar­ tilleriregemente och Kronobergs regemente. Utredningen har närmare an­ givit de förband, som varje av utredningen föreslagen musikkår skall be­ tjäna. Därest musikorganisationen ges den omfattning, som jag föreslagit, torde vissa jämkningar få vidtagas i denna räjongindelning.

Personalbehovet för denna musikorganisation uppgår till 1 musikdirek­ tör av 1. graden i Ma 27, 25 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 213 musikfanjunkare (motsvarande) i Ma 19, 212 musik­ sergeanter (motsvarande) i Ma 16, 212 musikfurirer i Me 11/10, 79 musik- aspiranter i Mf 7 och 53 musikelever. Av beställningarna för musik­ direktör i Ma 27 eller Ma 23/19 bör högst 12 få vara placerade i Ma 27. Vidare erfordras en musikinspektör, vilken skall ha ansvaret för utbild­ ningen och tjänstgöra som rådgivare i personalfrågor in. m. Dessa arbets­ uppgifter torde komma alt bli av sådan omfattning att befattningen icke

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

längre bör vara förenad med musikdirektörsbefattning. Utredningen har föreslagit en uppflyttning av musikinspektörsbeställningen från Ma 30 till Ma 33. I likhet med lönenämnden m. fl. remissmyndigheter kan jag emel­ lertid icke tillstyrka en dylik uppflyttning utan räknar med oförändrat Ma 30. Inberäknat musikinspektören uppgår det totala musikerbehovet till 796 man. Jag räknar icke med någon särskild biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

I likhet med utredningen räknar jag med att militärmusiken organi­ seras försvarsgrensvis. Personalkårcheferna torde såsom utredningen före­ slagit få utses av försvarsgrenscheferna.

Beträffande frågan om årskostnaderna för musikorganisationen torde först få erinras om att jag vid anmälan av propositionen 1955: 110 fram­ höll önskvärdheten av att om möjligt kunna sänka nuvarande kostnader. Utredningens förslag innebär också enligt i det föregående återgivna be­ räkningar en minskning med cirka 35 000 kronor. Den av mig föreslagna organisationen omfattar en personalstyrka som antalsmässigt något under­ stiger den av utredningen föreslagna och torde, med hänsyn härtill samt till proportionerna mellan de olika kategorierna av beställningar, fullt genomförd komma att medföra en minskning av nuvarande årliga kost­ nader med cirka 200 000 kronor. En ytterligare kostnadsminskning hade givetvis varit önskvärd men är icke möjlig att åstadkomma, om erforder­ liga förbättringar av befordringsförhållandena m. m. skall kunna genom­ föras och de civila musikintressena någorlunda tillgodoses.

Utredningen har föreslagit att de årliga kostnaderna för musikorga­ nisationen skall redovisas gemensamt för de tre försvarsgrenarna å ett av­ lönings- och ett omkostnadsanslag. För egen del har jag icke funnit skäl att härvidlag föreslå någon ändring av nuvarande system, enligt vilket avlöningskostnaderna bestrides från försvarsgrenarnas allmänna avlö- ningsanslag, rese- och traktamentskostnaderna från reseanslagen etc. Ett bibehållande av detta redovisningssystem torde, därest militärmusiken organiseras försvarsgrensvis, vara det mest ändamålsenliga. Musikperso­ nalen inom varje försvarsgren bör uppföras under en gemensam rubrik å vederbörlig personalförteckning.

Den nya organisationen med en moderniserad stämbesättning erfordrar, som utredningen anfört, en icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstru­ ment. Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till cirka 800 000 kronor, vilket belopp föreslagits skola uppdelas på fyra år. Utredningen har räknat med att erforderliga medel skall anvisas under ett särskilt reservationsanslag. Civilförvaltningen har däremot föreslagit att arméns musikfond skall tagas i anspråk för detta ändamål. Sedan riksdagens år 1954 församlade revisorer föreslagit en avveckling av denna fond, har riksdagen (SU 1955:119; rskr. 1955:272) bemyndigat Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som erfordras för en avveckling av bland andra före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

63

varande fond, uppgående till cirka 1,3 miljon kronor. Av skäl, som an­ givits i Kungl. Maj :ts skrivelse nr 35 till innevarande års riksdag, före­ ligger emellertid ännu icke något Kungl. Maj :ts beslut härom. Av samma skäl är jag icke nu beredd att tillstyrka civilförvaltningens förslag utan föreslår i likhet med utredningen, att för nästa budgetår anvisas ett sär­ skilt reservationsanslag av 200 000 kronor, avsett för instrumentanskaff­ ning. Det nya anslaget torde böra uppföras efter anslaget till järnvägs- krigsbromateriel under den i riksstaten under fjärde huvudtiteln upptagna rubriken D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts nyssnämnda skrivelse avser jag att senare i vår upptaga frågan om musikfondens avveckling till förnyade överväganden. I sam­ band därmed torde ställning få tagas till frågan om formerna för bestri­ dande av ytterligare kostnader för engångsanskaffning av instrument.

Jag räknar med att den nya organisationen genomföres från och med nästa budgetår och föreslår därför i enlighet med vad som i det föregå­ ende anförts att för nämnda budgetår de föi musikorganisationen erforder­ liga beställningarna uppföres på personalförteckningarna för försvarsgre­ narna enligt följande. På personalförteckningarna för armén uppföres beställningar för 1 musikinspektör i Ma 30, 1 musikdirektör av 1. gra­ den i Ma 27 (+1), 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma23/19 (—10), 149 musikfanjunkare i Ma 19 (+101), 8 musik- styckjunkare i Ma 19 (—6), 156 musiksergeanter i Ma 16 (+38), 156 musikfurirer i Me 11/10 (—44) och 58 musikaspiranter i Mf 7 (+58). Musikinspektörsbeställningen skall vara gemensam för hela musikorga­ nisationen men torde, då flertalet musikkårer avses skola tillhöra armén, lämpligen böra uppföras på arméns personalförteckning. Vidare bör under arméns avlöningsanslag cirka 39 000 kronor beräknas för anstäl­ lande av 39 musikelever (—A). På personalförteckningarna för mari­ nen uppföres beställningar för 3 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19 (—1), 24 flaggunderofficerare i Ma 19 (+6), 24 underofficerare av 2. graden i Ma 16 (+1), 24 musikfurirer i Me 11/10 (—-22) och 9 musikaspiranter i Mf 7 (+ 9). För anställande av 6 musik­ elever (—-13) bör cirka 6 000 kronor beräknas under marinens avlönings- anslag. På personalförteckningarna för flygvapnet uppföres beställ­ ningar för 4 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19 (+2), 32 musikfanjunkare i Ma 19 (+16), 32 musiksergeanter i Ma 16 (+8), 32 musikfurirer i Me 11/10 (—8) och 12 musikaspiranter i Mf 7 (+12). För anställande av 8 musikelever (—8) erfordras cirka 8 000 kronor under flygvapnets avlöningsanslag.

Ifrågavarande organisation medför att följande beställningar i den nu­ varande organisationen blir övertaliga, nämligen vid armén beställningar för 10 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 6 musikstyckjunkare i Ma 19, 44 musikfurirer i Me 11/10, 55 musikkorpraler

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

(musikkonstaplar) i Mha 2 samt 137 musikvicekorpraler (musikvicekon-

staplar) och -meniga i Mha 1, vid marinen beställningar för 1 musik­

direktör av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 2 musikdirektörer

av 2. graden i Ma 23/19, 22 musikfurirer (furirer) i Me 11/10, 21 musik­

korpraler (korpraler) i Mha 2 samt 28 musikvicekorpraler och -meniga i

Mha 1 samt vid flygvapnet beställningar för 6 musikdirektörer av 2.

graden i Ma 23/19, 8 musikfurirer i Me 11/10, 8 musikkorpraler i Mha 2

samt 24 musikvicekorpraler och -meniga i Mhal.

Såsom utredningen anfört torde man i princip kunna räkna med att

den musikpersonal, som finnes anställd vid tidpunkten för omorganisa­

tionen, skall kunna beredas fortsatt anställning. Vid behov bör perso­

nal kunna överföras från en försvarsgren till en annan. Beträffande

musikdirektörerna bör emellertid särskilda åtgärder vidtagas, då samtliga

dylika beställningshavare icke kan placeras på motsvarande befattningar

i den nya organisationen. Beställningarna för sådana övertaliga musik­

direktörer torde få överföras till övergångsstat. För närvarande är två

musikdirektörsbeställningar, en i Ma 27 eller Ma 23/19 vid armén och en

i Ma 23/19 vid flygvapnet, vakanta och kan följaktligen indragas. Med

hänsyn härtill och då nuvarande musikdirektörsbeställningar uppgår till

42 medan i den nya organisationen erfordras 26 dylika beställningar, räk­

nar jag med att 14 beställningar överföres till övergångsstat. Möjlig­

heterna att placera de övertaliga musikdirektörerna på andra befattningar

bör undersökas. Övriga övertaliga beställningar kan utgå ur personalför­

teckningarna för nästa budgetår. Då emellertid den nya organisationen

icke torde kunna genomföras i sin helhet redan vid budgetårsskiftet bör

då befintlig personal med tillämpning av nuvarande personalförteckningar

övergångsvis få kvarstå i sina tidigare beställningar, i den mån den icke

omedelbart kan inplaceras i den nya organisationen.

Utredningen har ansett att en särskild organisationsnämnd bör få i upp­

drag att undersöka nuvarande personals lämplighet och önskemål rörande

anställning i den nya organisationen m. m. Jag anser det vara av mycket

stor vikt att vid organisationens genomförande hänsyn i möjligaste mån

tages till personalens önskemål och dessa intressen torde bäst kunna till­

varatagas, därest en särskild organisationsnämnd tillskapas på sätt utred­

ningen föreslagit. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

beslut härom.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att försvarets musikorganisation skall utformas

i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit;

b) till Engångsanskaffning av musikinstrument för bud­

getåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

65

[4] Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister

I samband med behandlingen av flottans och flygvapnets underbefäls­ organisationer vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 4356) an­ mälde jag att cheferna för marinen och flygvapnet i sina förslag beträf­ fande ifrågavarande underbefälsorganisationer räknat med inrättande av reserver för högbåtsmän vid flottan och för signalister vid flygvapnet. Jag var emellertid icke då beredd att taga ställning till förslagen i dessa delar. Sedan numera vissa ytterligare utredningar verkställts anhåller jag att ånyo få anmäla dessa frågor. Därvid redogör jag först för marinchefens och flygvapenchefens förslag jämte däröver avgivna yttranden samt fram­ lägger därefter mina förslag i ämnet.

Marinchefens förslag in. in.

Vid anmälan av förenämnda proposition 1955:110 redogjorde jag (s. 44—47) för det av chefen för marinen i skrivelse den 24 juni 1954 framlagda förslaget till ändringar i flottans underbefälsorganisation och däröver avgivna yttranden. Jag anser mig i detta sammanhang lämpligen böra erinra om innehållet i de delar av marinchefens förslag och remiss- myndigheternas yttranden som har avseende å den föreslagna reservorga­ nisationen för högbåtsmän.

Enligt 1943 års reservbefälskungörelse för marinen (SFS 1943: 816) in­ går i marinens reserver bland annat pensionsavgångna högbåtsmän. I nämnda skrivelse den 24 juni 1954 har marinchefen föreslagit att flottans reserv skall utökas med reservanställda och förtidsavgångna högbåtsmän. Tillkomsten av en dylik underbefälsreserv bedömes nödvändig för att till­ godose krigsorganisationens behov, då antalet beställningshavare på aktiv stat minskas. Såsom reservanställd högbåtsman skall kunna antagas furir på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre års väl vitsordad tjänste­ tid som furir. Vidare föreslås att högbåtsman som avgår ur tjänst före uppnådd pensionsålder skall tillföras reservorganisationen. Marinchefen föreslår att reservanställd och förtidsavgången högbåtsman skall kvarstå i reserven till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år samt där­ vid fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar för varje hel femårsperiod. Det har beräknats att reservkadern av högbåtsmän kommer att utökas med 50 man årligen vid genomförande av marinchefens förslag. Fullt ut­ byggd beräknas reservorganisationen omfatta 700 reservanställda och för­ tidsavgångna högbåtsmän. Delta antal motsvarar den av marinchefen sam­ tidigt föreslagna minskningen av antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat. Från och med det kalenderår, då f. d. reservhögbåtsman fyller 56 år, bör han, därest han fullgjort fastställt antal repetitionsövningar, åtnjuta reservpension med belopp, som beräknas enligt de grunder som tillämpas 5—100 so Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för bestämmande av reservpension för officerare och underofficerare. Re­

servpension till högbåtsman bör kunna utbetalas med kapitaliserat belopp.

Högbåtsman som här avses bör åtnjuta ekiperingshjälp.

Kostnaderna för den föreslagna reservorganisationen, fullt utbyggd,

uppskattas av marinchefen till i runt tal 1 250 000 kronor om året.

över marinchefens nu återgivna förslag har yttranden avgivits av för­

svarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå och statskontoret. Samtliga

dessa myndigheter tillstyrker i huvudsak förslaget. Civilförvaltningen vill

likväl ifrågasätta om icke underbefäl i ekonomitjänst bör undantagas.

Socialbyrån anser att skyldigheten för personal i reserven att fullgöra repe-

titionsövningar principiellt icke bör upphöra före 47 års ålder.

Beträffande reservpensionens storlek föreslår statskontoret att förtidsav-

gången eller reservanställd högbåtsman, som tillhört reserven till och med

det kalenderår varunder 38 års ålder uppnåtts, skall erhålla årlig reserv­

pension med ett grundbelopp av 540 kronor att utgå från och med kalen­

deråret efter det, under vilket vederbörande uppnått 55 års ålder, eller

dessförinnan i form av engångsbelopp. Försvarets civilförvaltning anser

grundbeloppet av reservpensionen böra utgöra högst 540 kronor för år.

Den tjänstgöringsskyldighet, som kommer att åvila högbåtsman i reserven,

synes dock civilförvaltningen så ringa att ämbetsverket anser det lämp­

ligare att vederlag får utgå i form av engångspremie till ett belopp av för­

slagsvis 1 000 kronor, att utbetalas vid avgång ur reserven.

Med hänsyn till den kortvariga tjänstgöring, som ifrågavarande reserv­

personal avses skola fullgöra, anser civilförvaltningen att vederbörande ej

bör åläggas skyldighet att anskaffa egna uniformspersedlar. Ekiperings­

hjälp skulle därvid icke behöva utgå. I

I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår anför marin­

chefen att det med hänsyn till flottans personella beredskap är av synner­

lig vikt att den föreslagna reservorganisationen för högbåtsmän inrättas.

I anslutning till tidigare förslag har vidare marinchefen med skrivelse den

25 januari 1956 överlämnat aktuella behovs- och kostnadsberäkningar för

den föreslagna reservorganisationen. Krigsbehovet beräknas härvid liksom

tidigare till 700 reservanställda eller förtidsavgångna högbåtsmän. Marin­

chefen redovisar närmare detta behovs fördelning på yrkesgrenar m. in.

Kostnaderna för den föreslagna organisationen fullt utbyggd beräknas

med hänsyn till nuvarande kostnader för löner m. in. till omkring

1 080 000 kronor, varav för löner m. in. 225 000 kronor, för ekiperings­

hjälp 75 000 kronor och för pensioner 780 000 kronor. Marinchefen har

därvid förutsatt att 80 % av högbåtsmännen i reserven blir berättigade till

reservpension samt att alla dessa uppbär reservpension. Med hänsyn till

de höga kostnaderna för reservpension och den relativt begränsade tjänst­

göringsskyldighet, som kommer att åläggas reservhögbåtsmännen, ifråga-

67

sätter emellertid marinchefen att i stället för reservpension skall utbetalas en premie i anslutning till avgång ur reserven vid 38 års ålder. Denna premie skulle i sådant fall utgå med belopp motsvarande det kapitaliserade värdet av reservpension. Den årliga kostnaden för en sådan premie har beräknats bli i runt tal 675 000 kronor mindre än kostnaden för reserv- pensionering.

över marinchefens skrivelse den 25 januari 1956 har yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning och statskontoret. CiviLförvaltningen före­ slår nu att premiebeloppet för reservhögbåtsman bestämmes till 500 kronor för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Premiebeloppet bör i sin helhet utbetalas vid avgång ur reserven. Statskontoret anser att premiebeloppet för reservhögbåtsman bör bestämmas till 2 500 kronor.

Flygvapenchefens förslag m. m.

Enligt det förslag till ändringar i flygvapnets underbefälsorganisation m. in., som framlades av flygvapenchefen i dennes militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1955/56, skulle som nämnts inrättas en reserv- organisation för signalistunderbefäl. I skrivelse den 23 januari 1956 har chefen för flygvapnet inkommit med ett närmare utformat förslag i ämnet, över detta har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, för­ svarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, försvarsväsen- dets underbefälsförbund och svenska reservunderofficersförbundet.

I nämnda skrivelse hävdar chefen för flygvapnet att det är nödvändigt att inrätta en reservorganisation för signalistunderbefäl enär i den nya underbefälsorganisationen tillgången på f. d. aktivt underbefäl, som kan utnyttjas för krigsorganisationen, starkt avtar. Flygvapenchefen anför här­ om i huvudsak följande.

Den nya yrkesgrenen signalister rekryteras i princip på samma sätt som tidigare, d. v. s. bland ynglingar som sökt anställning och utbildats vid flygvapnet. Antalet årligen rekryterade reduceras emellertid avsevärt. I den tidigare organisationen rekryterades årligen så många signalister, att endast omkring 25 % kunde erhålla livstidsanställning. Övriga måste avgå utan att erhålla sådan anställning och utnyttjades sedan i krigsorganisa­ tionen såsom värnpliktiga signalister.

I den nya organisationen ingår sammanlagt 192 underbefäl, varav 76 på aktiv stat och 116 övrigt underbefäl. Behovet av övrigt underbefäl i den nya organisationen kan icke såsom tidigare tillgodoses med f. d. aktivt underbefäl, eftersom den årliga omsättningen i princip upphört genom att alla signalister som godkännes i utbildningen beräknas få pensionsberät- tigande anställningar. En viss avgång kommer ändock att förekomma, men denna blir icke så stor, att den kan täcka behovet av icke aktiva signalister. De som avgår kan dessutom icke stå kvar i organisationen under längre tid, eftersom de icke erhåller fortlöpande utbildning och övning efter av­ skedet. Det har därför visat sig nödvändigt att införa en reserv av signalist­ underbefäl för att täcka behovet av signalister i krigsorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Tillkomsten av en reserv för signalistunderbefäl är enligt chefen för flygvapnet en förutsättning för att kunna genomföra den nya underbefäls- organisationen i vad avser yrkesgrenen signalister. Då kostnaderna för uppsättning av signalistreserven kan minskas genom att för uppsättningen utnyttjas redan färdigutbildat underbefäl, som lämnar eller nyss har läm­ nat flygvapnet, anser flygvapenchefen det angeläget, att beslut om reser­ vens tillkomst fattas snarast möjligt.

Chefen för flygvapnet föreslår att flygvapnets reserv utökas med sam­ manlagt 116 beställningar för reservanställda och förtidsavgångna furirer och överfurirer. För anställning såsom reservanställd furir förutsättes sär­ skild utbildning i anslutning till utbildningen av aktivt underbefäl. Be­ fordran till överfurir av reservanställd furir bör kunna ske tidigast efter det att vederbörande fullgjort tre repetitionsövningar och varit anställd i reser­ ven sju år. Förtidsavgången furir skall kunna befordras till överfurir efter sammanlagt sju års anställning som furir på aktiv stat och i reserven. Reservanställd och förtidsavgången furir kvarstår i reserv till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år. Den som dessförinnan befordrats till överfurir må dock kvarstå till och med det kalenderår, varunder han fyller 47 år. Tillstånd att därefter, intill fyllda 55 år, kvarstå i reserven skall kunna medges under enahanda förutsättningar som i fråga om annan reservpersonal. Reservanställt och förtidsavgånget underbefäl förutsättes skola fullgöra tjänstgöring i enahanda omfattning som annan flygvapnets personal i marktjänst. Därest föreskrivet antal repetitionsövningar full­ gjorts, bör reservpension utgå från och med det kalenderår, då f. d. reserv- underbefäl fyller 56 år. Reservpensionen bör även kunna utbetalas med kapitaliserat belopp dessförinnan. Reservanställd och förtidsavgången furir föreslås få låna beklädnad och övrig utrustning mot ersättning enligt de grunder som gäller för aktiv personal, överfurir bör åtnjuta ekiperings- hjälp.

Uppsättningen av underbefälsreserven av signalister beräknar chefen för flygvapnet skola ske från befintligt färdigutbildat underbefäl, även sådant som redan lämnat flygvapnet. Normalt kan vid förtidsavgång an­ ställning i reserven ske senast två år efter avgången från aktiv stat. I sam­ band med uppsättningen av signalistunderbefälsreserven bör tillstånd ges att i reserven antaga förtidsavgången furir eller överfurir även efter det att två år förflutit från avskedet.

Huvuddelen av signalistunderbefälet i reserven beräknas kunna rekry­ teras från f. d. aktivt underbefäl. I anslutning härtill anför chefen för flyg­ vapnet bland annat följande.

Under åren 1952—1955 har 115 signalistfurirer avgått från aktiv tjänst. Alla dessa har minst en efterutbildningsövning kvar enligt bestämmelserna i inskrivningsförordningen § 176. Avsikten är att inkalla från aktiv tjänst avgångna signalister till sådan övning och under denna låta dem genomgå

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

69

en särskild kurs. Efter kursen kommer de, som bedömts lämpliga och är villiga, att antagas som furirer i reserven. I den nya underbefälsorganisa- lionen har även den aktiva personalen minskats. Härigenom finnes f. n. 60 övertaliga signalistfurirer. Detta överskott kan efterhand avvecklas i takt med uppsättningen av reservorganisationen.

Särskild utbildning av reservanställt underbefäl planeras tills vidare icke. Det erforderliga årliga tillskottet av reservunderbefäl beräknas näm­ ligen till 4 å 5, medan avgångarna bland de aktiva signalisterna beräknas till lägst 6.

Av remissinstanserna tillstyrker överbefälhavaren, försvarets social­ byrå och försvarsväsendets underbefälsförbund i huvudsak flygvapen­ chefens förslag, medan försvarets civilförvaltning, statskontoret och svenska reservunderofficersförbundet avstyrker förslaget eller anmäler betänkligheter mot detsamma.

Försvarets socialbyrå uttalar att det avgångna underbefälet i allmänhet torde kunna utnyttjas i krigsorganisationen på ett effektivare sätt än som hitintills varit fallet. Socialbyrån anför härom bland annat:

För krigsorganisationens tillgodoseende med underbefäl utöver det som finnes att tillgå i fredsorganisationen synes det avgående fast anställda underbefälet kunna nyttiggöras på ett effektivare sätt än som nu sker. Det synes socialbyrån angeläget att allmänt taget avgående underbefäl med långvarig anställningstid knytes till försvaret även för tiden efter avgången och på ett fastare sätt än enbart såsom värnpliktiga, varigenom försvaret bättre kan nyttiggöra vederbörandes militära utbildning och erfarenheter från aktiv militär tjänst. Särskilt viktigt får detta anses vara i fråga om mindre grupper av specialutbildad personal, exempelvis den nu aktuella yrkesgrenen signalister vid flygvapnet, där för yrkeskunnighetens vid­ makthållande kräves en oftare återkommande och mera regelbunden tjänstgöring.

Enligt försvarsväsendets underbefälsförbund bör signalistunderbefälet i reserven i princip vara överfurirer. I den mån beställningshavare avgår från aktiv stat, innan han är kompetent för befordran till överfurir eller innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare nått överfurirsgraden, bör han enligt förbundets mening anställas som övergångsanställd furir i reserven. Förbundet erinrar om att förtidsavgången beställningshavare vid tygstaten i avvaktan på anställning såsom armétekniker i reserven an- ställes som övergångsanställd furir.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret erinrar om att riksdagens revisorer i sin berättelse för år 1955 hemställt om en särskild undersök­ ning rörande möjligheterna att — närmast inom armén men även inom övriga försvarsgrenar — ersätta reservpersonal med värnpliktiga samt alt oberoende härav bestämmelserna angående reservpersonalen ändras där­ hän, att reservanställning som regel upphör med värnpliktstidens ulgång och att den i reserven anställde i stället för ekiperingshjälp erhåller ut­ rustning genom kronans försorg.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Civilförvaltningen anser att med ställningstagandet till frågan om till­ skapandet av en särskild reservorganisation för signalister bör anstå tills vidare. Därest emellertid beslut fattas om inrättande av en sådan reserv bör jämväl överfurirer — och icke såsom flygvapenchefen föreslagit endast furirer — utrustas från kronans förråd. I frågan om reservpension bör utgå anför civilförvaltningen att enligt flygvapenchefens förslag reserv- underbefälet kommer att intill 38 års ålder fullgöra en till fyra tjänst- göringsomgångar, envar om 45 dagar. Civilförvaltningen förordar, i över­ ensstämmelse med vad ämbetsverket föreslagit i frågan om reserv för hög­ båtsmän, att signalistunderbefälet i reserven i stället för pension tiller- kännes gottgörelse i form av engångsbelopp vid avgång från reservan­ ställning. Premien bör därvid bestämmas till 250 kronor för varje full­ gjord tjänstgöringsomgång, dock högst 1 000 kronor för anställning intill 38 års ålder. Vid förlängd anställning i reserven bör premie å 250 kronor utgå för varje fullgjord tjänstgöringsomgång. Det av civilförvaltningen föreslagna beloppet, 250 kronor, motsvarar vad som utgår till f. d. fält­ flygare och flygnavigatör såsom vederlag för i flygtjänst fullgjord obliga­ torisk repetitionsövning om 45 dagar.

Statskontoret anser att i första hand bör undersökas, huruvida icke möjligheter föreligger att taga värnpliktiga i anspråk för av flygvapen­ chefen avsedda signalistuppgifter. I vart fall kan enligt statskontorets me­ ning införandet av en ny reservpersonalskategori vara motiverad endast om synnerligen starka militära skäl därvid kan åberopas. Därest emeller­ tid sådana skäl kan anses vara för handen, har ämbetsverket icke något i och för sig att erinra mot vad flygvapenchefen föreslagit i annat avseende än att personalen icke bör erhålla ekiperingshjälp utan i stället utrustas genom kronans försorg. Statskontoret föreslår vidare att i stället för reserv­ pension skall utgå premie. Dennas storlek bör bestämmas till 2 500, 5 000 och 7 500 kronor vid kvarstående i reserven till och med det kalenderår, varunder 38, 47 respektive 55 års ålder uppnåtts. Skulle reservpensions­ förmåner utgå i enlighet med för nuvarande reservpersonal gällande grun­ der, föreslår statskontoret att grundbeloppet av pensionen bestämmes till 480 kronor vid 38 års ålder, 648 kronor vid 47 års ålder och 768 kronor vid 55 års ålder.

Svenska reservunderofficersförbundet anser att en allsidig utredning bör komma till stånd för att klarlägga det förtidsavgångna underbefälets tillvaratagande i en underbefälsreserv.

Departementschefen

När jag föregående år anmälde frågorna om ändringar i flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer, var jag icke beredd att taga ställ­ ning till de av cheferna för marinen och flygvapnet framlagda förslagen om inrättande av underbefälsreserver. Det hade nämligen icke visat sig

71

möjligt att slutföra beredningen av frågan om inrättande av dylika reser­ ver inom sådan tid att förslag skulle kunna föreläggas 1955 års riksdag. Då emellertid tillskapandet av underbefälsreserver utgör ett viktigt led i de förslag till omläggningar av underbefälsorganisationerna som utgjorde underlag för riksdagens beslut i ämnet, är det angeläget att denna fråga nu löses.

Vidkommande först behovet av de föreslagna underbefälsreserverna vill jag erinra om att föregående års riksdagsbeslut för flottans del innebar att antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat beskars högst väsentligt. En sådan minskning ansågs möjlig därför att antalet underbefäl i fredsorga- nisationen av olika skäl kunde pressas nedåt. För att i krigsorganisationen ersätta den minskade tillgången på aktivt underbefäl hade marinchefen förutsatt att en underbefälsreserv skulle inrättas. Beträffande flygvapnets underbefälsorganisation gäller, såvitt avser yrkesgrenen signalister, i hu­ vudsak detsamma som nu sagts beträffande flottans underbefäl. Även an­ talet signalistunderbefäl på aktiv stat har sålunda minskats avsevärt i den nya organisationen. På grund härav och genom att omsättningen av under­ befäl avses skola upphöra, uppstår brist på underbefäl i signalistbefatt- ningar i krigsorganisationen. För att täcka denna brist föreslog flygvapen­ chefen att en reserv för signalistunderbefäl skulle tillskapas. Som fram­ går av vad jag nu anfört innebär den beslutade omläggningen av organisa­ tionen i fråga om såväl underbefäl vid flottan som signalister vid flygvap­ net att aktivt underbefäl eller nyligen avgånget sådant befäl kommer att finnas att tillgå i krigsorganisationen i väsentligt mindre utsträckning än tidigare. Jag finner det uppenbart att denna minskning av tillgången på aktivt och f. d. aktivt underbefäl i någon form måste kompenseras för att krigsorganisationens effektivitet skall bibehållas.

Då jag härefter övergår till spörsmålet, huruvida kompensationen bör åstadkommas genom inrättande av underbefälsreserver på sätt cheferna för marinen och flygvapnet föreslagit, vill jag till en början erinra om att, då förslagen till omläggning av underbefälsorganisationerna remissbehandla- des, samtliga remissinstanser tillstyrkte inrättandet av sådana reserver eller lämnade förslagen därom utan erinran. Vid remissbehandlingen av flygvapenchefens närmare utformade förslag i fråga om reserv för sig­ nalistunderbefäl har däremot flera remissinstanser ställt sig avvisande till tanken att nu inrätta en sådan reserv. Statskontoret anser sålunda att det i första hand bör undersökas om icke värnpliktiga kan tagas i anspråk för ifrågavarande signalistbefattningar. I varje fall kan enligt statskon­ torets mening införandet av eu ny reservpersonalkategori vara motiverat endast om synnerligen starka militära skäl kan åberopas härför. Som jag nyss uttalade är det uppenbart att krigsorganisationen för alt kunna fungera tillfredsställande måste beredas ersättning för bortfallet av aktivt och f. d. aktivt underbefäl. De befattningar i flottans krigsorganisation

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

72

som tidigare avsetts för underbefäl på aktiv stat utgöres av viktiga för­ hands- och självständiga ansvarsbefattningar, vilka anses kräva såväl grundlig utbildning och praktisk sjötjänst som möjlighet att vidmakthålla och komplettera denna utbildning. Enligt marinchefens förslag skall reserv- anställd högbåtsman ha genomgått fullständig stamfurirsutbildning samt ha praktisk tjänstgöring som furir i minst tre år, vartill kommer repeti- tionsövningar om 60 dagar för varje femårsperiod. Underbefälsuttagna värnpliktiga, som utgör huvuddelen av flottans värnpliktiga underbefäl, fullgör enligt 27 § 1. värnpliktslagen tjänstgöring i en följd om 444 dagar. Under denna tid — den enda tjänstgöringen i fredstid — genomgår de en underbefäls- och yrkesutbildning av omkring fyra månader. Det säger sig självt att den korta utbildningstiden liksom det förhållandet att utbild­ ningen icke vidmakthålles och kompletteras gör denna kategori begränsat användbar för ansvarsfulla, självständiga befäls- eller yrkesuppgifter. Lik­ nande synpunkter kan anföras beträffande signalistbefattningarna i flyg­ vapnets krigsorganisation. Av de skäl jag sålunda anfört framgår att här ifrågavarande personalbehov i flottans och flygvapnets krigsorganisatio­ ner icke kan täckas med värnpliktiga utan att dessa behov måste tillgodo­ ses med personal, som erhåller en grundligare utbildning och som fort­ löpande kan vidmakthålla och komplettera denna utbildning. Jag till­ styrker därför att nya reservunderbefälskategorier införes vid flottan och inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Fullt utbyggda avses de föreslagna reservunderbefälskadrarna skola omfatta 700 högbåtsmän och 116 signalistunderbefäl. Jag har icke fun­ nit anledning till erinran mot storleken av den föreslagna kadern av signalistunderbefäl. Reservhögbåtsmannakadern bör enligt min mening be­ stämmas till 600. Därvid har jag räknat med att vissa befattningar i marinens landorganisation bör kunna bestridas jämväl av personal över 38 års ålder som icke torde behöva vidmakthålla sin yrkesskicklighet på samma sätt som personal ombord. Jag vill erinra om att enligt bestäm­ melser i reservbefälsförfattningarna avgånget reservbefäl kan krigsplaceras sasom värnpliktiga intill 56 ars ålder. Musikmän bör icke få inträda såsom högbåtsmän i reserven.

Vad angår villkoren för inträde i reserven, tjänstgöringstiden i reserven samt tidpunkten för avgång ur denna kan jag tillstyrka vad marinchefen föreslagit beträffande högbåtsmannareserven. Beträffande signalistunder- befälet vid flygvapnet förordar jag, i anslutning till vad försvarsväsendets underbefälsförbund föreslagit, att inträde i reserven i förening med beford­ ran till överfurir skall kunna vinnas av furir på aktiv stat, som är kompe­ tent för befordran till överfurir. I den mån furir avgår från aktiv stat, innan han nått sådan kompetens eller innan på aktiv stat kvarstående be- ställningshavare befordrats till överfurir, bör han anställas som övergångs- anställd furir i reserven. Jag räknar tills vidare icke med någon direkt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

73

rekrytering av signalistunderbefäl. Reservanställd eller förtidsavgången överfurir bör kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår, var­ under vederbörande uppnår 47 års ålder, med möjlighet dock att avgå ur reserven vid utgången av det kalenderår varunder 38 års ålder upp­ nås. Däremot anser jag att överfurir i reserven icke bör medgivas till­ stånd att kvarstå efter 47 års ålder. Under anställningstiden i reserv bör överfurir (och övergångsanställd furir) fullgöra tjänstgöring på sätt flyg­ vapenchefen föreslagit.

Till personal i försvarsväsendets reserver utgår enligt för närvarande tillämpade grunder reservpension från och med det år vederbörande fyller 56 år. Å reservpension utgår rörligt tillägg på samma sätt som i fråga om andra statliga pensioner. Den som avgått ur reserven har emellertid möj­ lighet att i stället för reservpension uppbära engångsbelopp, svarande mot det kapitaliserade värdet av reservpensionens grundbelopp. Enligt marin­ chefens och flygvapenchefens förslag skall reservpension eller däremot sva­ rande engångsbelopp utgå till nu ifrågavarande reservunderbefäl enligt hit­ tills gällande grunder. Från vissa remissmyndigheter har emellertid föresla­ gits att reservpensionen skall ersättas med engångspremie. I anslutning till remissmyndigheternas förslag och med hänsyn till de särskilda för­ hållanden, som kan åberopas beträffande nu ifrågavarande reservperso­ nal, anser jag mig böra föreslå att denna personal i stället för reservpen­ sion skall erhålla premie att uppbäras vid avgång ur reserven. Såsom framgår av det förut anförda kan avsevärda besparingar uppnås här­ igenom. Premiens storlek bör bestämmas till 3 000 kronor om avgång ur reserven sker vid 38 års ålder och till 5 000 kronor vid avgång efter fyllda 47 år. Vid avvägningen av premiebeloppen har jag beaktat dels storleken av de engångsbelopp som bort utgå, därest pensionsförmåner skolat till­ komma här ifrågavarande reservbefälskategorier enligt hittills gällande grunder, dels ock den sannolika fördelningen av tjänstgöringstiden i re­ serven före och efter 38 års ålder. För att fulla premiebeloppet skall utgå vid avgång ur reserven vid 38 respektive 47 års ålder bör fordras att veder­ börande fullgjort tjänstgöring i reserven i den omfattning som normalt kan fullgöras efter inträde i reserven före 29 års ålder. Om reservunder­ befäl, på grund av inträde i reserven vid högre ålder, icke vid avgång ur reserven vid 38 eller 47 års ålder hunnit fullgöra tjänstgöring i den om­ fattning jag sålunda angivit, bör premien nedsättas med beaktande av den fullgjorda reservtjänstgöringens omfattning. Närmare bestämmelser i ämnet torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad försvarets civilförvaltning och statskontoret före­ slagit tillstyrker jag att högbåtsman och signalistunderbefäl i reserven tills vidare erhåller fullständig utrustning genom kronans försorg. Ekiperings- hjälp bör alltså enligt min mening icke utgå.

Flygvapenchefen har föreslagit att, som eu övergångsanordning, av­

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

gånget underbefäl inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet i den mån

de befinnes därför lämpade skall medgivas inträde i reserven även om

längre tid än två år förflutit efter avgången från aktiv stat. Jag har intet

att erinra häremot. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, efter för­

slag av chefen för flygvapnet, närmare pröva vilka villkor i fråga om tidi­

gare tjänstgöring och eventuellt kompletterande utbildning som bör upp­

ställas för inträde i reserven såsom överfurir eller övergångsanställd furir.

Det torde slutligen få ankomma på Kungl. Maj :t att ridtaga de ändringar

i reservbefälskungörelserna för marinen och flygvapnet, som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående, ävensom att meddela de bestämmelser i

övrigt, som kan erfordras för genomförande av förslagen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag föreslagit i det föregående beträffande

utbyggnad av flottans och flygvapnets reserver.

[5]

Rationaliserings verksamhet inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en över­

sikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom

försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Stabs- och förvaltningstjänsten vid Norrlands artilleriregemente har

under år 1955 omorganiserats i huvudsaklig överensstämmelse med för­

slag, som avgivits av chefen för armén i samråd med statens organisations-

nämnd. Detsamma gäller beträffande expeditions- och kassatjänsten rid

krigshögskolan.

Vid anmälan av propositionen 1955:110 berörde jag den översyn av-

stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som verkställts

av organisationsnämnden. Denna utredning har -— såsom jag då framhöll

•— i första hand haft till ändamål att klarlägga behov' av- jämkningar

såväl i organisationen som beträffande personal för olika berörda verk­

samhetsområden. Organisationsnämndens förslag innebär i stort vissa

ändringar i nuvarande organisation och därav betingade omflyttningar av-

personal inom ramen för fastställda personalstater. Viss militär arvodes-

personal (föreståndare för förrådsbokföringskontor) förutsättes skola utgå

ur organisationen. Antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål samt an­

talet förrådsarbetare beräknas kunna minskas för armén i dess helhet.

Efter förslag, som chefen för armén på grundval av nämndens principut­

redning avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18

november 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisa­

tionen av' stabs- och förvaltningstjänsten m. in. vid arméns förband. Änd­

ringarna skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

75

förbanden, sedan organisationsnäinnden verkställt kompletterande under­ sökningar vid vederbörande förband.

Nämnden har verkställt kompletterande undersökningar och avgivit där­ på grundade förslag till chefen för armén beträffande följande förband, nämligen Svea livgarde, Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska in­ fanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Kronobergs rege­ mente, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente och Väster- norrlands regemente. Som resultat av undersökningarna föreslås perso­ nalreduktioner men också inrättande av enstaka nya tjänster och arvodes- befattningar vid vissa förband.

Efter förslag av chefen för armén i samråd med organisationsnämn- den har Kungl. Maj :t fastställt ändrad organisation av stabs- och förvalt­ ningstjänsten vid Värmlands regemente, Livregementets grenadjärer, Liv­ grenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente och Västernorrlands regemente.

Jag meddelade vid anmälan av propositionen 1955: 110 att organisations- undersökningar pågick vid Blekinge kustartilleriförsvar och att de beräk­ nades bli slutförda före den 1 juli 1955. Sedan organisationsnäinnden läm­ nat rapport över dessa undersökningar har chefen för marinen till Kungl. Maj :t avgivit förslag till ny organisation av Blekinge kustartilleriförsvar. Förslaget, som i huvudsak ansluter sig till den organisation av Stockholms kustartilleriförsvar, vilken Kungl. Maj :t efter undersökningar av organisa- tionsnämnden fastställde år 1952, är för närvarande under beredning inom försvarsdepartementet. Enligt organisationsnämndens beräkningar kan de årliga besparingarna i lönemedel efter genomförd omorganisation beräknas till i runt tal 1 000 000 kronor.

Organisationsnäinnden har påbörjat undersökningar vid flottans centrala personalorgan för underofficerare, underbefäl och meniga samt vid flot­ tans skolor i Karlskrona. Beträffande Stockholms kustartilleriförsvar pågår vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen i vad avser förråds- tjänsten. Dessa sistnämnda undersökningar beräknas bli avslutade under april 1956.

Undersökningarna inom marinen samt organisationsnämndens begrän­ sade tillgång på arbetskraft medför att det för närvarande inte synes möjligt att bedöma, när försök med flottiljorganisation vid flygvapnet kan komma att igångsättas.

Personalförändringar på grund av den ändrade organisationen av dels stabs- och förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, Värmlands regemente,

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska in­

fanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Norra Smålands

regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente,

Hallands regemente, Bohusläns regemente och Västernorrlands rege­

mente, dels ock expeditions- och kassatjänsten in. in. vid krigshög­

skolan kominer att upptagas till behandling i det följande under arméns

avlöningsanslag. Förslaget beträffande Blekinge kustartilleriförsvar kom­

mer att behandlas under arméns och marinens avlöningsanslag i vad

det avser beräknade förändringar i fråga om militär och civilmilitär per­

sonal på aktiv stat. I övrigt har ställning ännu icke kunnat tagas till för­

slagets olika detaljfrågor. Det må framhållas att förslagets genomförande

innebär en genomgripande omorganisation, vilken kräver såväl en inte allt­

för kort övergångstid som övergångsanordningar beträffande den berörda

personalen. Såvitt för närvarande kan bedömas bör dock övergången till

den nya organisationen i huvudsak kunna ske inom loppet av ett år.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1956/57 beträffande Blekinge kustartilleriförsvar liksom

beträffande de övriga förband m. m„ i fråga om vilka förslag framdeles in­

kommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter därför att —

liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t

skall äga att jämväl för budgetåret 1956/57 vidtaga de jämkningar i veder­

börliga personalorganisationer, som blir erforderliga med anledning av be­

slut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser per­

sonalstaterna för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt

personal som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny

organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

[6]

Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom

försvaret m. m.

Chefen för armén har efter hörande av Försvarets civila tjänstemanna­

förbund och Försvarsverkens civila personals förbund framfört förslag

(skr. Vb 1955) om inrättande av en nämnd med uppgift att verka för att

annan sysselsättning beredes personal, som blir övertalig genom omorga­

nisationer vid armén, samt att besluta om avskedsförmåner åt dylik per­

sonal.

I skrivelsen erinras om de organisationsförändringar beträffande dels

kaialleriet m. in., dels Upplands regemente m. fl. förband, som i princip

beslutats av 1955 års riksdag (prop. 110 s. 3—19). Vidare erinrar armé-

chefen om den av mig i annat sammanhang berörda översynen av organisa­

tionen av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

77

Arméchefen framhåller att här ifrågavarande organisationsändringar

beräknas medföra, att viss civil personal blir övertalig och att all denna

personal icke torde kunna anställas inom armén. I anslutning härtill anför

arméchefen.

Ur personalvårdssynpunkt är det önskvärt, att den övertaliga per­

sonal, som icke kan beredas likvärdig anställning inom armén, genom

myndigheternas försorg erhåller anställning inom försvaret i övrigt, i annan

statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Viss personal kan be­

höva undergå omskolning före nyanställning. Man synes böra räkna med

att personal med förhållandevis lång anställningstid bakom sig, vilken av

åldersskäl eller på grund av speciell utbildning representerar en på den

allmänna marknaden mindre efterfrågad arbetskraft, kommer att av­

skedas. Möjlighet synes böra föreligga att under vissa omständigheter till­

erkänna sådan personal särskilda ekonomiska förmåner.

I samband med större organisationsförändringar inom försvaret har

nämnder inrättats för handläggning av vissa frågor rörande övertalig per­

sonal in. m. (jfr prop. 1954: 109 angående organisationen av försvarets

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. in., prop. 1955: 186 an­

gående särskilda ekonomiska förmåner åt övertalig personal vid Stock­

holms tygstation in. m.).

Det synes även i detta fall lämpligt att frågor om omplacering av genom

organisationsförändringar inom armén övertalig civil personal samt frågor

om omskolning och tillerkännande av särskilda ekonomiska förmåner till

dylik personal handhaves av en särskild nämnd. Denna bör huvudsakligen

ha till uppgift att, i samråd med berörda myndigheter och vederbörliga

personalorganisationer, verka för att övertalig civil personal beredes annan

sysselsättning ävensom att besluta om avskedsförmåner åt sådan per­

sonal.

Enligt gjorda beräkningar skulle här ifrågavarande organisationsför­

ändringar medföra att civil personal till ett antal av närmare 450 personer,

av vilka över 200 kollektivavtalsanställda, blir övertalig under den närmaste

treårsperioden. Härtill kommer de civila ersättare för ekonomivärnpliktiga

till ett beräknat antal av 75, vilka från och med budgetåret 1956/57 icke

längre erfordras i organisationen. Ett nedläggande av remontdepåerna och

ridskolan beräknas medföra indragningar i fråga om civil personal av

ytterligare cirka 150 anställningshavare.

Sedermera har Försvarsverkens civila personals förbund (skr. 29/i2 1955)

gjort motsvarande framställning om inrättande av en nämnd, avseende

försvaret i dess helhet. Denna framställning var närmast föranledd av att

förbundet fått kännedom om att omorganisation är förestående beträffande

tygverkstadstjänsten inom Bodens garnison. Dessutom hade det kommit

till förbundets kännedom att en rationalisering planlades även vid andra

tygverkstäder. Förbundet har, bland annat, hemställt att de bestämmelser

om särskilda förmåner till övertalig personal, som tidigare med stöd av

riksdagens bemyndigande i skilda sammanhang meddelats beträffande viss

övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen samt vid Stock­

holms tygstation in. in., måtte göras generellt tillämpliga.

78

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Departementschefen

Såsom framgår av det anförda förestår inom flera områden av försvaret

organisationsförändringar, som måste medföra att civil personal blir över­

talig. Även andra förändringar än de som berörts i det föregående kan

förutses få dylika verkningar och bör nämnas i detta sammanhang. Kom­

mande omorganisation av Blekinge kustartillenförsvar blir sålunda av för­

hållanderis genomgripande natur. Den centralisering till försvarets civil­

förvaltning av avlöningsutbetalningen för försvarets tjänstemän enligt hål-

kortsmetod, vilken pågår sedan något år, kan beräknas komma att åter­

verka på den lokala kassapersonalens antal. Även i övrigt pekar utveck­

lingen mot ett ökat utnyttjande av hålkortsmaskiner inom försvaret. Denna

fråga är föremål för särskild utredning. En dylik utveckling är givetvis

ägnad att medföra personalindragningar. En omorganisation av fastighets­

förvaltningen inom försvaret enligt de principer, som jag föreslår i annat

sammanhang, torde även ge upphov till övertalighetsproblem.

Såsom Försvarsverkens civila personals förbund framhållit, kan icke

obetydliga personalinskränkningar förutses komma att vidtagas i fråga om

arméns tygverkstäder. Dessa inskränkningar betingas av såväl kravet på

rationalisering av driften som det minskade reparationsbehov, vilket blir

en följd av den pågående förnyelsen av materielen.

Jag har tidigare berört det successivt pågående genomförandet av änd­

rad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.

Kavalleriets omorganisation inledes med att Livregementets husarer från

och med nästa budgetår ombildas till en bataljon som skall ha gemensam

administration med Skaraborgs pansarregemente. Även om tidpunkter inte

är fastställda för flera av de organisationsförändringar, om vilka det här

är fråga, torde man böra räkna med att de — om man bortser från ratio-

naliseringsarbete av natur att böra fortgå kontinuerligt — skall vara

genomförda inom en treårsperiod.

I fråga om exempelvis det successiva genomförandet av ändrad stabs-

och förvaltningsorganisation vid arméns förband har man att räkna med

så relativt få övertaliga anställningshavare vid varje förband, att några

större olägenheter knappast torde behöva uppstå. I andra sammanhang

torde däremot betydande svårigheter vara att emotse. Dessa kan mildras

genom lämpligt avpassade övergångstider och ändamålsenliga övergångs­

bestämmelser i samband med organisationsförändringar samt genom aktiva

insatser från de berörda anställningshavarnas sida då det gäller att till­

varataga möjligheterna att erhålla annan anställning. Jag förutsätter

vidare att även framdeles kommer att gälla sådana allmänna bestämmelser

angående övertalig personal, som plägat intagas i de årliga reglerings­

breven för fjärde huvudtiteln. Dessa bestämmelser innebär att nytillkomna

och ledigblivna tjänster bör erbjudas övertalig personal samt att dylik

personal vid lika lämplighet i övrigt skall äga företräde till tjänst framför

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

79

andra sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning för flytt­ ningskostnader för övertalig personal.

Med hänsyn till storleksordningen av de överlalighetsproblem som kan väntas uppkomma under de närmaste åren har jag ansett vissa särskilda åtgärder påkallade utöver dem som jag nyss berört. Jag erinrar om att i an­ slutning till genomförandet av den omorganisation av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning, som beslutades av 1954 års riksdag, en organisationsnämnd inrättades för den centrala försvarsförvaltningen med tanke på, bland annat, den övertaliga personalens placering. Sommaren 1955 tillsattes vidare en nämnd för vissa frågor rörande övertalig personal vid Stockholms tygstation. Båda dessa nämnder har avslutat sin verk­ samhet.

Även i förevarande sammanhang bör ett organ av motsvarande slag kunna göra värdefulla insatser. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 februari 1956 har jag därför tillsatt en personalnämnd för försvaret i dess helhet. Denna nämnd har erhållit direktiv vilka i väsentliga delar ansluter sig till direktiven för de nyss berörda två nämnderna. Den har till uppgift att i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer verka för att annan sysselsättning beredes övertalig personal. En företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen ingår i nämnden. Dä dess verksamhet blir av riksomfattande natur, får den att bemästra arbets- uppgifter av annan storleksordning än de tidigare nämnderna.

Den övertaliga personalen bör, eventuellt efter omskolning, i viss ut­ sträckning kunna erhålla annan anställning inom försvaret eller ock placeras i annan statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Emel­ lertid får man räkna med att anställningshavare kan komma att entledigas under sådana omständigheter att viss ekonomisk gottgörelse skäligen bör tillerkännas vederbörande. Reglerna härom synes lämpligen kunna — med beaktande av föreliggande speciella förhållanden — utformas i huvud­ saklig överensstämmelse med de principer, som varit vägledande vid ut­ arbetande av motsvarande bestämmelser under senare år. Jag syftar här närmast på de bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen in. in., vilka Kungl. Maj:t utfärdat med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt principer, vilka riksdagen godkänt efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954: 109. Bestämmelser av likartat innehåll har med stöd av riksdagens bemyn­ digande (prop. 1955: 186, rd. skr. 316) även meddelats i fråga om över­ talig personal vid Stockholms tygstation in. in. Även i förevarande sam­ manhang torde Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att utfärda mera generella föreskrifter om särskilda förmåner för övertalig personal. Dessa bestämmelser, som får ett väsentligt mera vidsträckt tillämpningsområde än de tidigare nämnda, torde tills vidare böra — i den utsträckning Kungl. Maj:t prövar skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret, vilka

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

under tiden fram till den 1 juli 1059 blir övertaliga på grund av organisa­

tionsförändringar. I analogi med vad som tidigare skett synes beslutande­

rätten i ärenden angående ekonomisk gottgörelse av här ifrågavarande slag

böra utövas av nämnden, vars uppgift det bland annat är att förskaffa

sig en samlad överblick av personalläget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om

särskild ersättning till övertalig personal inom försvaret i

enlighet med vad jag anfört i det föregående.

[7]

Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1943:344 anvisade riks­

dagen (rskr. 1943: 500) för budgetåret 1943/44 till Rörelsekapital för krigs-

materielverket ett investeringsanslag av 75 miljoner kronor under fonden

för förlag till statsverket. Anslaget i fråga avsågs för sådana utgifter i

krigsmaterielverkets rörelse, vilka icke från början kunde hänföras till

bestämda anskaffningsanslag. Av rörelsekapitalet beräknades 25 miljoner

kronor för gemensamma inköpsorder och 50 miljoner kronor för anskaff­

ning av råvaror, som måste tillhandahållas leverantörer. I anslutning här­

till föreskrevs att för inköp av råvaror icke finge användas större belopp

än som motsvarade högst 50 % av värdet av beställningar, som utlagts eller

väntades komma att utläggas av krigsmaterielverket på grund av till för­

fogande ställda anslag.

Genom beslut den 8 april 1949 bemyndigade Kungl. Maj :t, efter riks­

dagens hörande (prop. 1949:73, rskr. 1949:89), krigsmaterielverket att

taga i anspråk det för verket anvisade rörelsekapitalet — förutom för

likvidering av beställningar som verket utlagt enligt anskaffningsuppdrag

från vederbörande myndigheter på grund av till förfogande ställda anslag

eller meddelade beställningsbemyndiganden — dels, intill ett belopp av

10 miljoner kronor, för planeringsköp av sådan materiel för försvaret, som

regelbundet återanskaffades i mån av förbrukning, och av materialier till

dylik materiel, dels ock för lagerköp av beredskapslager av råmaterial,

halvfabrikat och detaljer för krigstillverkning av vapen och ammunition.

Genom beslut den 24 september 1954 förordnade Kungl. Maj:t, efter

riksdagens hörande (prop. 1952:1, bil. 6, p. 9; rskr. 1952:4), dels att

krigsmaterielverkets rörelsekapital icke vidare finge tagas i anspråk för

lagerköp, dels ock att rörelsekapitalet skulle minskas med 10 miljoner

kronor, vilket belopp genom återbetalning skulle tillgodoföras fonden för

förlag till statsverket.

I samband med 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvalt­

81

ning har riksdagen (SU 1954:133; rskr. 1954:319) bemyndigat Kungl. Maj :t att i de hänseenden, som närmare berörts i propositionen 1954: 109, vidtaga de åtgärder som betingas av övergången till den nya organisatio­ nen. Vid anmälan av propositionen framhölls (s. 86) att huvudförvalt- ningsprincipen medförde, att en försvarsgrensförvaltning finge anskaffa materiel som skulle bekostas av annan försvarsgrens anslag, och att huvud- förvaltningsprincipen därför aktualiserade vissa redovisningsfrågor. I an­ slutning härtill omnämndes att departementschefen anmodat försvarets civilförvaltning att i samråd med berörda myndigheter utreda dessa redo­ visningsfrågor och inkomma med av utredningen betingade förslag. Kungl. Maj:t har därefter, efter förslag från civilförvaltningen, den 30 juni 1955 meddelat beslut i ämnet. Därvid har Kungl. Maj :t från det till krigsmate- rielverkets förfogande stående rörelsekapitalet, 65 miljoner kronor, ställt 50 miljoner kronor till armétygförvaltningens och 5 miljoner kronor till arméintendenturförvaltningens förfogande. Beloppen avses skola utnyttjas såsom förlagskapital för de anskaffningar som dessa myndigheter har att utföra för annan myndighets räkning. I överensstämmelse med de prin­ ciper som gällt för utnyttjandet av det till krigsmaterielverkets förfogande stående rörelsekapitalet har föreskrivits att — med visst undantag — rörelsekapital som ställts till armétygförvaltningens och arméintendentur­ förvaltningens förfogande endast må anlitas för att bestrida kostnaderna för sådana gemensamma inköpsorder som icke omedelbart kan hänföras till bestämda anskaffningsanslag. Frågan om utnyttjandet av återstående belopp, 10 miljoner kronor, av det för krigsmaterielverket anvisade rörelse­ kapitalet har Kungl. Maj :t förklarat sig framdeles vilja pröva.

Sedan fråga uppkommit om vissa ändrade dispositionsbestämmelser be­ träffande det till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapi­ talet har en promemoria i ämnet upprättats inom försvarsdepartementet. Över promemorian har yttranden inhämtats från försvarets civilförvalt­ ning, armétygförvaltningen och riksräkenskapsverket.

I departementspromemorian anföres att det från armétygförvalt­ ningen framhållits, att vid planläggningen under år 1952 av arméns tio­ årsplan för tygmaterielanskaffning vissa beställningar (huvudsakligen av­ seende ammunition) beräknats skola utläggas genom krigsmaterielverket. Därvid hade arméförvaltningen icke kalkylerat med att förskott skulle utgå från ämbetsverket utan förutsatt att, i enlighet med gällande bestäm­ melser, krigsmaterielverkets rörelsekapital skulle anlitas därför. Då hu­ vuddelen av detta rörelsekapital avsågs för arméförvaltningens tygavdel­ nings beställningar, hade armétygförvaltningen i sin planläggning räknat med att alltjämt få disponera detta kapital under motsvarande förutsätt­ ningar som gällt då kapitalet förvaltades av krigsmaterielverket.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts från armétygförvaltningen er- 6—100 56

Rihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1956

fordras enligt departementspromemorian särskilda åtgärder för att icke vid

en i huvudsak jämn tilldelning av anslagsmedel förrycka anskaffningsverk-

samheten enligt den av riksdagen år 1953 godkända tioårsplanen för an­

skaffning av tygmateriel m. m. I promemorian föreslås därför att armé-

tygförvaltningen övergångsvis skall tillåtas utnyttja det för verket anvi­

sade rörelsekapitalet jämväl för andra anskaffningar än dem som ämbets­

verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet. Det be­

tecknas som självfallet att ett dylikt medgivande bör begränsas att avse

endast sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som enligt den när­

mast före år 1954 gällande organisationen av försvarets centrala förvalt­

ning skolat ske genom krigsmaterielverket. Frågan bör enligt promemo­

rian underställas riksdagens prövning, medan utfärdandet av närmare be­

stämmelser i ämnet anses böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Försvarets civilförvaltning anför att enligt vad som framgår av prome­

morian vissa beställningar tidigare finansierats medelst anlitande av krigs-

materielverkets rörelsekapital utan att förskott från dåvarande arméför­

valtningen behövt tillgripas. Även om det härvid i varje särskilt fall rört

sig om förhållandevis kortfristiga medelsdispositioner, har det dock varit

fråga om en fortlöpande belastning av rörelsekapitalet på mellan 30 och

35 miljoner kronor. Därest rörelsekapitalet bortfaller måste följaktligen

motsvarande utgifter i stället debiteras riksstatsanslag. Mot bakgrunden

härav och med hänsyn till belastningen och reservationsmedelsbehållningen

på anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. vill civilförvalt­

ningen i nuvarande läge icke motsätta sig att armétygförvaltningens rörelse­

kapital tages i anspråk i enlighet med vad som föreslagits i promemorian.

Armétggförvaltningen tillstyrker den i promemorian föreslagna föränd­

ringen av dispositionsrätten till verkets rörelsekapital. Ämbetsverket an­

för, att betalningsutfallen för beställningar som verket utlagt genom krigs­

materielverket i viss utsträckning kommit att inträffa tidigare än vad

som kunnat bedömas vid tidpunkten för deras utläggande, till följd av att

slutreglering måst ske i samband med krigsmaterielverkets avveckling. I

detta sammanhang anför ämbetsverket vidare, att enligt den ursprungliga

anskaffningsplanen armé-(tyg-)förvaltningen räknade med att även under

innevarande och nästa budgetår utlägga beställningar genom krigsmateriel­

verket samt att krigsmaterielverket för nämnda ändamål i viss omfatt­

ning skulle anlita sitt dåvarande rörelsekapital. I och med krigsmateriel­

verkets upphörande har armétygförvaltningen att själv utlägga ifrågava­

rande beställningar, ett förhållande som påverkat ämbetsverkets behov av

betalningsmedel. Med hänsyn till det anförda är det erforderligt, att armé­

tygförvaltningen under nästa budgetår får disponera rörelsekapitalet i en­

lighet med föreliggande förslag. Jämväl efter utgången av budgetåret

1956/57 kan behov föreligga att anlita rörelsekapitalet på angivet sätt. Detta

behov kommer emellertid fortlöpande att minska.

83

Riksräkenskapsverket, som anser att ur budgettekniska och redovis-

ningstekniska synpunkter en förstärkning av ifrågakommande materielan-

slag är att föredraga framför ett medgivande att utnyttja rörelsekapitalet

på föreslaget sätt, anför att armétygförvaltningen vid sin planläggning icke

räknat med den av 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvalt­

ning föranledda begränsningen av användningen av det för krigsmateriel-

verket anvisade rörelsekapitalet. På grund härav har enligt ämbetsverket

för likvideringen av armétygförvaltningens anskaffningar avsedda anslag

uppenbarligen kommit att visa sig vara otillräckliga.

Departementschefen

Kostnaderna för den av 1953 års riksdag godkända tioårsplanen för an­

skaffning av tygmateriel in. in. för armén skall bestridas från anslaget

Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. För nästa budgetår har Kungl.

Maj:t föreslagit (prop. 1956:1, bil. 6, s. 120) att beställningar inom tio-

årsplanens ram skall få utläggas till ett belopp av 215 miljoner kronor

samt att till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. skall anvisas ett

anslag av 280 miljoner kronor. De två närmast föregående budgetåren har

anslaget varit uppfört med 272,5 miljoner kronor respektive 280 miljoner

kronor.

Det belopp om 50 miljoner kronor av det ursprungligen för krigsmate-

rielverket anvisade rörelsekapitalet som står till armétygförvaltningens för­

fogande kan i enlighet med av riksdagen i samband med anslagsanvis-

ningen godkända villkor utnyttjas endast för de anskaffningar som armé­

tygförvaltningen i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet utför för

andra myndigheters räkning. Då jag år 1953 (statsverkspropositionen,

bil. 6, s. 85—88) tillstyrkte godkännande av arméns nu löpande tioårs­

plan för anskaffning av tygmateriel in. m. betonade jag särskilt nödvändig­

heten av att anskaffningsverksamheten planerades så att behovet av be­

talningsmedel bleve jämnt fördelat. I sin planläggning har dåvarande

arméförvaltningen räknat med att det till krigsmaterielverkets förfogande

stående rörelsekapitalet skulle kunna utnyttjas för att bestrida förskott

på sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som före 1954 års om­

organisation av försvarets centrala förvaltning skolat ske genom krigs-

materielverket. Det är uppenbart att — såsom framgår av vad som an­

förts i departementspromemorian och av remissmyndigheterna —- anskaff­

ningsverksamheten enligt den av riksdagen godkända tioårsplanen vid en

i huvudsak jämn anslagstilldelning kommer att förryckas, därest det icke

blir möjligt att, i vart fall övergångsvis, utnyttja rörelsekapitalet i enlig­

het med vad som gällt före omorganisationen. Med hänsyn till det anförda

och till angelägenheten av att hålla betalningsanslagen vid eu jämn nivå

föreslår jag alt armétygförvaltningen tillätes att övergångsvis utnyttja det

till verkets förfogande stående rörelsekapitalet jämväl för andra anskaff­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ningar än dem verket har att ombesörja i egenskap av huvudförvaltnings­

myndighet. Ett dylikt medgivande torde lämpligen böra begränsas på sätt

som föreslagits i promemorian. Jag förutsätter vidare att medgivandet

begränsas till att avse tiden intill den 1 juli 1957. Frågan om åtgärder för

tiden därefter torde få prövas i samband med anslagsäskandena för nästa

budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de ytter­

ligare föreskrifter som kan visa sig erforderliga vid bifall till mitt förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva att det till armétygförvaltningens förfogande

stående rörelsekapitalet övergångsvis må utnyttjas i enlighet

med vad jag i det föregående föreslagit.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1954/55 ......................................... 2 112 000

2 095 271

1955/56 (statsliggaren s. 169)

2 100 000

1956/57 (förslag) .................... 2 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikations­

förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag

av 2 300 000 kronor.

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen (skr. 13/ä 1956) hemställer att anslaget höjes

med 1 123 900 kronor.

gjj

Ökning

Personaländringar enligt framlagt förslag angående organisatio­

nen av fastighetsförvaltningen inom försvaret ............................. 1 054 060

Personaländringar i övrigt

1. Befästningsbyråns forsknings- och försökssektion

1 sektionschef, forskare Cp eller Cr 12 — Cp eller Cr 14 ........... 2 604

1 laborator Cp eller Cr 10 ................................................................... 28 608

1 förste forskningsingenjör Cg 29 — Ce 29 (sakanslag) ........... —

2. Administrativa byråns marksektion

1 förste byråsekreterare Ce 29 .......................................................... 21 756

1 amanuens ............................................................................................ 14 220

3. 1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist Ga 13 ......................................... 708

4. 1 pensionerad officer 1: 30—1: 32 .................................................. 1 944

1 123 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

85

Motiv

Såsom framgår av det föregående (punkt 2) har fortifikationsförvalt-

ningen den 20 januari 1956 framlagt förslag angående organisationen av

fastighetsförvaltningen inom försvaret. Förslaget innefattar såvitt avser

ämbetsverkets egen organisation endast sådana personaländringar, som på­

kallas av förutsatta ändringar i den regionala och lokala organisationen.

Oberoende av omorganisationen föreligger emellertid behov av nya tjänster

och löneregleringar m.m. beträffande personal vid ämbetsverket.

1. Tjänsten för sektionschef, forskare i Cp eller Cr 12, är avsedd för

chefen för befästningsbyråns forsknings- och försökssektion. Förslag om att

uppflytta tjänsten till Cp eller Cr 14 har framställts i tidigare medelsäskan­

den (prop. 1955:110, s. 72).

Ur beredskapssynpunkt är det av största betydelse att forskningsarbetet

intensifieras. För att kunna genomföra en dylik intensifiering måste emel­

lertid chefen för forsknings- och försökssektionen erhålla möjlighet att i

högre grad än för närvarande koncentrera sig på uppgiften att planlägga

och i stort leda forskningsarbetet. Sektionen bör därför förstärkas med en

laborator med uppgift, bland annat, att samordna och leda större och mera

kvalificerade forskningsuppgifter samt i viss utsträckning övertaga sek­

tionschefens nuvarande verksamhet som handledare för yngre forskare.

Laboratorstjänsten bör placeras i Cp eller Cr 10.

Förslaget om att uppföra en extra tjänst för förste forskningsingenjör

i Cg 29 såsom extra ordinarie motiveras med innehavarens långvariga an­

ställning vid fortifikationsförvaltningen och tjänstens art.

2. I förhållande till vad som beräknades vid fortifikationsförvaltningens

tillkomst år 1948 har arbetsuppgifterna avseende förvärv och försäljning

av fast egendom undergått en mycket kraftig ökning. Även omfattningen

av de arbetsuppgifter, som avser den rättsliga vården av fastighetsbestån­

det, har ökat. Någon utökning av den personal med juridisk utbildning,

som sysslar med ifrågavarande ärenden, har icke skett sedan verkets till­

komst. Personalbristen har medfört en eftersläpning i fråga om ärendenas

handläggning och en arbetsbalans, som är mycket svårbemästrad. Admi­

nistrativa byråns marksektion bör därför förstärkas med en förste byrå­

sekreterare i Ce 29 och en amanuens.

3. Förslaget om uppflyttning av tjänsten för kanslibiträde, handsek­

reterare åt chefen för befästningsbyrån, till kontoristtjänst har framställts

i tidigare medelsäskanden (prop. 1955: 110, s. 72).

4. Chef för förrådskontrollkontoret är en pensionerad officer i 1 :30.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade art bör befattningen hän­

föras till 1 :32.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Departementschefen

Under särskild punkt i det föregående har jag behandlat fortifikations- förvaltningens förslag rörande organisationen av fastighetsförvaltningen inom försvaret. Ett bifall till vad jag där föreslagit rörande personalupp­ sättningen inom de fastighetsförvaltande organen i olika instanser kom­ mer att, såvitt rör personal med avlöning från f ortifikations- förvaltningens avlöningsanslag, medföra följande förändringar:

ordinarie tjänster tillkommer för 1 maskinmästare i Ca 20 och 1 re­ paratör i Ca 13;

21 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas; vad angår den icke-ordinarie personalen tillkommer tjänster för 6 bygg- nadsdirektörer i Cs 10, 1 byggnadsinspektör i Ce 33, 4 förste driftingen­ jörer i Ce 29, 11 driftingenjörer i Ce 27, 1 maskinist i Ce 15 och 1 repara­ tör i Ce 12 samt 1 byrådirektör i Cg 31, 1 reparatör i Cg 12 och 3 eldare i Cg 11, medan tjänster utgår för 1 byrådirektör i Ce 31, 1 förste bvrå- ingenjör i Ce 29, 4 ingenjörer i Ce 23, 1 ingenjör i Ce 21, 1 maskinmästare i Ce 20, 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kansli­ biträde i Cell.

I fråga om den personal med avlöning från byggnadsanslag, som redovisas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, beräk­ nas ett bifall till vad som föreslagits i fråga om organisationen av försva­ rets fastighetsförvaltning medföra att följande tjänster kan utgå, näm­ ligen tjänster för 3 byrådirektörer i Ce 31, 5 byråingenjörer i Ce 27, 11 byråingenjörer i Ce 25, 11 ingenjörer i Ce 23, 1 verkmästare i Ce 23, 14 ingenjörer i Ce 21, 1 verkmästare i Ce 21, 10 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorsskrivare i Ce 19, 2 verkmästare i Ce 19, 4 ingenjörbiträden i Ce 17, 1 kansliskrivare i Ce 15, 1 tekniker i Ce 15, 6 kontorister i Ce 13, 1 tek­ niker i Ce 13, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 3 expeditionsvakter i Ce 10.

De förslag till inrättande av nya tjänster eller ändring av löneställ- ningen för redan befintliga tjänster, som fortifikationsförvaltningen fram­ lagt utan samband med omorganisationen av fastighetsförvaltningen, är jag icke beredd tillstyrka. Ej heller kan jag biträda ämbetsverkets för­ slag om höjt arvode till en pensionerad officer, chef för förrådskontroll- kontoret.

Med beaktande av vad jag sålunda föreslagit och under hänsynstagande till skedd höjning av de rörliga tilläggsförmånerna och ändrad lönegrads- placering för vissa tjänster (prop. 1955:209) beräknar jag anslaget för budgetåret 1956/57 till 2 800 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 510 000 (±0) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 420 000 (+ 242 000) kronor;

87

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 9 840 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 570 000

(+ 324 000) kronor;

Rörligt tillägg 610 160 (+ 324 000) kronor;

Pensionsmedel 320 000 (+ 190 000) kronor.

Anslagshöjningen utgör 700 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid forti-

fikationsförvaltningen upptages i personalförteckning, som fastställes av

Kungl. Maj :t, samt med hänsyn till förhållandena i samband med omorga­

nisationen torde anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för nästa

budgetår böra betecknas förslagsvis. Posten bör emellertid liksom hittills

maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

fortifikationsförvaltningens personalförteckningar, såvitt an­

går tjänstemän på ordinarie stat samt extra ordinarie tjänste­

män i högre lönegrad än Ce 25, som föranledes av vad jag

föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsför-

valtningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ............................................. 420 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Kungl. Maj :t, förslagsvis ......................................... 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ........................................................................... 1 570 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 610 160

Summa kronor 3 120 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ..........................).................. 320 000

Nettoutgift kronor 2 800 000

c) till Fortifikations för valt ningen: Avlöningar för budget­

året 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

[9] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1954/55 ......................................... 295 000

293 905

1955/56 (statsliggaren s. 171)

295 000

1956/57 (förslag) .................... 300 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild propostion i ämnet, till Forti­

fikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett

förslagsanslag av 300 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 5 000

kronor på grund av höjda löner för städningspersonal. Ämbetsverket

räknar icke med några utgifter under förevarande anslag för sådan per­

sonal, som enligt ämbetsverkets i det föregående behandlade förslag angå­

ende organisationen av fastighetsförvaltningen inom försvaret bör inrättas

vid regionala och lokala fastighetsförvaltande organ och avlönas från

verkets avlöningsanslag.

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för bud­

getåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

[10] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

Nettoutgift

1954/55 ......................................... 180 500 000

188 811 122

1955/56 (statsliggaren s. 189) 181 700 000

1956/57 (förslag) .................... 198 200 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett

förslagsanslag av 198 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgre­

narnas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flyg­

vapnet redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt er­

hålla överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för

varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medels­

förbrukningen på anslag för tidigare budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

89

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar m. m. vid armén.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning

1. Vissa förändringar beträffande armé­

staben

1 filmregissör Ce 27 ............................ 19 740

1 materialförvaltare Ce 17 (Ce 14) ...

11 796

1 amanuens ............................................. 14 220

1 översättare Ce 23 ................................. 15 948

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................................... 7 416

1 assistent Cg 21 — Ce 21 .................... —

1 kanslibiträde Ce 11 (vakant) indra­

ges .......................................................... —

1 expeditionsvakt Ca 10 — förste ex-

peditionsvakt Ca 12 ............................ 756

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................................... 7 416

+

Summa

77 292

2. Personalförändringar vid vissa utbild-

ningsanstalter

1 major Ma 30 vid infanteriskjut-

skolan .................................................. 21 444

Sekundchef Mo 13 vid kavalleriet

(K 3) — souschef Mo 13 vid krigs­

högskolan .............................................. —

2 överfurirer Ma 14 vid infanteri-

skjutskolan, varav 1 för arméns

skyddsskola ......................................... —■

4 överfurirer Ma 14 vid arméns sig­

nalskola — rustmästare Ma 16 eller

yrkesinstruktörer Ce 16 ................... —

1 furir Me 11/10 — överfurir Ma 14

vid arméns signalskola .................... 1 044

1 packningsförman Ce 15 vid arméns

fallskännsjägarskola ........................ 10 104

1 förrådsman Cell vid arméns fall-

skärmsiägarskola — överfurir Ma

14

.......................................................... 960

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning

Minskning Summa

2 kollektivavtalsanställda arbetare vid

arméns fallskärmsjägarskola för- rådsmän Ce 11 ..................................... 17 520

+

51 072

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation 2 majorer Ma 30 ..................................... 43 752 4 kaptener Ma 27 ................................ 75 376 8 löjtnanter Ma 23/19 ........................ 2 förvaltare eller fanjunkare Ma 21/

97 152

19 förvaltare Ma 23 .................... 5 928 7 pensionerade underofficerare 1: 22 35 8541 sergeant Ma 16 — förvaltare Ma 21

1 sergeant Ma 16 — fanjunkare Ma 19

—•

+

258 062

4.

Omorganisation av ammunitionsför-

rådshållningen1 major Ma 30 (fälttygkåren) ........... 21 876 2 kaptener Ma 27 (fälttygkåren) ....... 4 pensionerade officerare 1: 30 utgår 9 förrådsförvaltare Ce 23 (sakanslag)

37 688

57 900

förvaltare Ma 23 vid fälttygkåren (tygförvaltare Ca 23) ........................ 2 arvodesbefattningar för förrådsun-

135 972

derofficer i 1: 22 vid Kalmar

Växjö försvarsområde respektive I 15 samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid 115 redovisas under armétygförvalt- ningens anstalter ................................. 5 ingenjörer Ce 23 ................................. 1 kollektivavtalsanställd arbetare

88 920

reparatör Ce 12 ................................. 10 560

+

237 116

5. Utbyggnad av tygstaten 1 tygverkmästare Ca 21 förste tygverkmästare Ca 22 ............................

2 förste tygverkmästare Ca 22 .......

28 544

3 (2) tygverkmästare Ca 21 ........... 26 920 4 (2) förste tyghantverkare Ca 19 ... 24 288

91

23 furirer Me 11/10 — armétekniker

Ca 14

.................................................. 31 648

+

111 400

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

6. Förändringar i övrigt beträffande vis­

sa personalstater

Ingenjörtrupperna

1 major Ma 30 — överstelöjtnant Ma

33 .......................................................... —

2 kaptener Ma 27 ................................. 37 688

Trängtrupperna

1 maior Ma 30 — överstelöjtnant Ma

33 .......................................................... 2 752

2 kaptener Ma 27 ................................. 37 688

3 löjtnanter Ma 23/19 ........................ 36 432

Fälttggkåren

1 major Ma 30 ......................................... 21 876

1 kapten Ma 27 ..................................... 18 844

Intendenturkåren

2 kaptener Ma 27 ................................. —

7 förvaltare i intendenturförråds-

tjänst Ma 21 — Ma 23 ................. .. ...............—

+

155 280

7. Vissa förändringar beträffande för-

svarsområdesstaberna

1 förrådsförman Ce 13, 1 förrådsman

Cell och 1 förrådsunderofficer 1:

22 överföres från T 1 mobiliserings-

central till Stockholms försvarsom­

råde (Fo 44) ..................................... —

1 major Ma 30, 1 kapten Ma 27, 1

kanslibiträde Cell och 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål vid

Örebro försvarsområde (Fo51) ...

55 428

1 tygofficer 1: 30 vid Fo 51 — kapten

Ma 27 vid fälttygkåren .................... 11092

66 520

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

8. Förändringar i övrigt beträffande pen­

sionerad personal i arvodesbefatt-

ningar

7 expeditionsofficerare 1: 30 vid I.—

VII. militärbefälsstaberna ........... —

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid

II. militärbefälsstaben .................... —

2 expeditionsunderofficerare 1: 22

vid VI. militärbefälsstaben ........... —

11 arvodesbefattningar för pensione­

rad officer 1: 32 — 1: 33 ................ —

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

9. Arméns underbefälsorganisation

48 furirer Ma (Me) 11/10 — rust-

mästare Ma 16 ................................. —

164 (106) överfurirer Ma 14 ................ 1 060 000

5 överfurirer i hovslagartjänst Ma

14 — överfurirer Ma 14 ................

109 (78) furirer Ma (Me) 11/10 utgår

702 624

1 bilförare Ce 10 vid V. militärbe­

fälsstaben — överfurir Ma 14 ...

+

357 376

10. Förändringar beträffande arméingen-

jörkåren

4 arméingenjörer av 1. graden Ce 29

— Ca 29 ............................................. —

3 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— Ca 27 ............................................. —

1 armédirektör Ca 30 utgår ................ 21 876 —

21 876

11. Förändringar beträffande läkarperso-

nal in. m.

1 bataljonsläkare Ca 27 vid Ing 1 — 1

regementsläkare Ca 29 .................... 2 016

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infante­

riets kadettskola ................................. 19 740

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan — ba­

taljonsläkare Ca 27

1 956

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

93

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2, Lv 1,

Lv 2 och Lv 3 ..................................... 65 712 1 regementsveterinär Ca 29 och 1 ba­

talj onsveterinär Ca 27 överföres till försvarets sjukvårdsstyrelse ............ 39 708 1 regementsveterinär Ca 29, 2 batal-

jonsveterinärer Ca 27 och 1 bataljonsveterinär Ca 25 utgår ................ 18 915 + 30 801

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag Ökning Minskning Summa

12. Förändringar i övrigt beträffande för­ råds-, vakt- och maskinpersonal 1 vaktmästare Ce (Cg) 11 vid VI. militärbefälsstaben ............................. 9 516 1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinmäs­ tare Ce 18, 1 maskinist Ce 15, 9 ma­ skinister Ce 13, 8 reparatörer Ce 13 och 1 eldare Ce 10 för bergrumsanläggningar ......................................... 202 656 Minskat behov av medel för arvoden till tillsynsmän ................................. 1 reparatör Ce 13 vid P2 .................... 9 408 1 värmeskötare Cg 11 vid fortifika- tionsbefälhavarstaben i Boden -— eldare Ce 11 ......................................... — 1 eldare Cg 10 vid 15 ........................ 9 108

4 500

+ 226 188

13. Förändringar beträffande kontorsper­ sonal i kassatjänst 1 förste kansliskrivare Ce 17 vid for- tifikationsbefälhavarstaben i Boden — kontorsskrivare Ce 19 ................ 1 020 1 kansliskrivare Ca 15 vid tygförvalt- ningsskolan — förste kansliskri­ vare Ca 17 ......................................... 828 1 kansliskrivare Ca 15 vid arméns un- derofficersskola — förste kansli­ skrivare Ca 17 ..................................... 744

+

2 592

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Arméchefens m. fl. yrkanden

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal 1 kontorist Ca 13 vid arméöverläka­ rens expedition — kansliskrivare Ca 15 ...................................................... 2 kanslibiträden Cell vid arméöver­ läkarens expedition — Ca 11 ....... 1 kanslibiträde Cell vid IV. militärbefälsstaben — Ca 11 ........................ 1 kanslibiträde Ce 11 vid 15 -— Ca 11 1 kanslibiträde Ce 11 vid Lv 4— Ca 11 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid VI. militärbefälsstaben....... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål (halvtidstjänstgörande) vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition ................................. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Ing 1 ..................................... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål vid infanteriskjutskolan .......

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag ökning Minskning Summa

744

7 416

6 828

+ 14 988

15. övriga personalförändringar m. m.

1 instruktör Cg 19 vid krigsskolan —

Ce 19 ...................................................... — 1 köksföreståndare Ca 18 vid TI —

Ca 20 ...................................................... 1 080 1 biträdande köksföreståndare Ca 14

vid T 1 — Ca 16 ................................. 744 2 bilförare Ce 10 vid IV. och VII. mi-

litärbefälsstaberna — garageförmän Ce 13 ...................................................... — 6 utbildningsarvoden å 1 560 kronor,

varav 4 vid tygförvaltningsskolan och 2 vid arméns signalskola ...... — Arvoden till deltidstjänstgörande lä­

rare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor ... 45 000 Arvoden till civila lärare för underbe­

fälsutbildning ..................................... 25 000

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1956

95

Arméchefens m. fl. yrkanden

Ersättningar för förlorad arbetsför­

tjänst vid brandövningar m. m. ...

Arvoden och särskilda ersättningar

till sakkunniga m. m. vid veterinär­

väsendet ..............................................

4 000

3 600

+

79 424

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning

Minskning

Summa

16. Omräkning

1955 års lönereglering ........................ 14 960 000

Omräkning i övrigt ............................. 155 000

+ 15 115 000

17. Personalförändringar i anledning av rationalisering av stabs- och för­

valtningstjänsten vid arméns förband m. m.

ökning Minskning

Svea livgarde

1 major Ma 30 ......................................... 22 776

1 pensionerad officer 1: 30 ................ 8 636

1 pensionerad officer 1:32 ................ 8 940

1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 5 922

7 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................................... 51 912

Värmlands regemente

1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 4 722

2 extra biträden för skriv- och kon-

torsgöromål extraordinariesättes ...

Livregementets grenadjärer

1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 4 722

1 kanslibiträde Ce 11 ............................. 8 760

2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................................... 13 656

Livgrenadjärregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 4 722

1 pensionerad underofficer 1:22 ....... 4 722

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................................... 6 828

Norra skånska infanteriregementet

1 pensionerad underofficer 1: 22 ........ 4 722

1 förrådsman Ce 11

8 760

2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

m&l .......................................................... 13 656

Summa

— 35 362

— 4 722

— 9 618

—- 6 828

— 27 138

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Södra skånska infanteriregementet 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 4 722 1 pensionerad underofficer 1: 22 (tyg­

underofficer) ..................................... 4 722 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................................... 6 828 — 6 828

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag Ökning Minskning Summa

Norra Smålands regemente 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

13 656

— 18 378

Dalregementet 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

6 828 — 11 550

Hälsinge regemente 1 pensionerad underofficer 1:22 ....... 2 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

13 656 — 18 378

Älvsborgs regemente 1 kanslibiträde Ce 11 ............................ 5 biträden för skriv- och kontorsgöro-

8 760

mål ..........................................................

34 140 — 25 380

Hallands regemente 1 pensionerad underofficer 1: 22 ....... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

6 828

— 11 550

Bohusläns regemente 1 pensionerad officer 1: 32 ................ 7 584 1 pensionerad underofficer 1:22 ....... 3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

4 722

mål ..........................................................

20 484

— 17 622

Västernorrlands regemente 1 pensionerad underofficer 1:22 ....... 3 biträden för skriv- och kontorsgöro-

5 322

mål ..........................................................

21 384 — 26 706

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

97

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Krigshögskolan

1 överfurir Ma 14

10 560

10 968

1 kansliskrivare Ce 15

1 kontorist Ce 13

10 224

9 516

1 kanslibiträde Ce 11 ............................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål

7 416

1 redogörare och bibliotekarie 1: 30

— bibliotekarie 1: 30 ........................

+ 9 204

Blekinge kustartilleriförsvar

1 kapten Md 27 ........................

2 överfurirer Ma 14 ................

18 396

19 440

+ 37 836

Motiv

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Under anslaget Försvars-

film har för innevarande budgetår beräknats medel för arvoden till en

filmregissör och en materialförvaltare vid arméstabens filmdetalj med be­

lopp motsvarande lön enligt 27 respektive 17 löneklassen å löneplan nr 1.

Arméchefen har upprepat tidigare förslag om uppförande av tjänsterna

såsom extra ordinarie under arméns allmänna avlöningsanslag (prop.

1955:110, s. 82). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att under före­

varande anslag uppföres tjänster för en filmregissör i Ce 27 och en material­

förvaltare i Ce 14.

Arméchefen har föreslagit att för taktikavdelningens underrättelsede­

talj inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ce 23 och ett bi­

träde för skriv- och kontorsgöromål. Beträffande den närmare innebörden

av förslaget hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Vid den i taktikavdelningen ingående reglementsdetaljen finns, med

vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Cell, inrättad en tjänst för

assistent i Cg 21. Arméchefen har upprepat tidigare förslag om extraordi-

nariesättning av tjänsten (prop. 1955: 110, s. 82). Förslaget tillstyrkes

alltjämt av civilförvaltningen, som förutsätter att kanslibiträdestjänsten

indrages vid bifall till förslaget.

Vid arméstaben finns inrättad en tjänst för expedilionsvakt i Ca 10. Med

hänsyn till de arbetsuppgifter och det ansvar, som är förenade med tjäns­

ten, föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänsten

utbytes mot tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12.

7—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

98

Kungl. Maj:ts proposition nr HO är 1956

Utsändning av s. k. F-tabeller och förande av register och kvitton i an­

slutning därtill har hittills skett genom försvarets kommandoexpeditions

försorg. Ifrågavarande arbetsuppgifter skall emellertid i fortsättningen

åvila arméstaben. Personalen vid organisationsavdelningens tabelldetalj

bör därför enligt arméchefen förstärkas med ett biträde för skriv- och kon-

torsgöromål. Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet inrättas en

extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

2. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Genom brev den

3 oktober 1952 fastställde Kungl. Maj :t ändrad organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan. Verksamheten vid

skolan har sedermera väsentligt utökats bland annat till följd av att an­

talet i övningsbataljonen ingående övningskompanier ökats med ett till tre.

Befälet vid övningsbataljonen kommenderas årligen, varför man måste

räkna med täta ombyten av befattningshavare. Kontinuiteten och enhet­

ligheten i utbildningen av övningsbataljonens värnpliktiga försvåras även

genom att befälet kommenderas från många olika förband. Det är därför

i hög grad önskvärt att chefen för övningsbataljonen kvarstår i befatt­

ningen under t. ex. en treårsperiod. Under större delen av året har chefen

för övningsbataljonen att föra befäl över en utbildningskontingent på om­

kring 450 värnpliktiga, av vilka en del måste utbildas på flera utbildnings­

linjer för att såsom övningstrupp kunna fylla de behov, som i vissa fall

uppstår, t. ex. i samband med försöksverksamhet. De periodvis mycket om­

fattande kommenderingarna av större eller mindre delar av övningsbatal­

jonen såsom övningstrupp samt de varierande krav, som därvid ställes på

övningstruppen, komplicerar i avsevärd grad utbildningsarbetet vid batal­

jonen och ställer stora krav på bataljonschefens förmåga att planlägga och

leda utbildningen. Med hänsyn till angivna förhållanden föreslår armé­

chefen att på infanteriskjutskolans stat uppföres en majorsbeställning, av­

sedd för chef för skolans övningsbataljon.

Civilförvaltningen anser att eu särskild beställning för ifrågavarande

ändamål bör tillföras infanteriskjutskolan. På grund härav och då armé­

chefen under hand upplyst att militär personal icke genom redan beslu­

tade eller tilltänkta omorganisationer kan frigöras för ändamålet räknar

civilförvaltningen med att en ny beställning för major i Ma 30 tillkom­

mer. Skulle emellertid närmare överväganden ge vid handen att behovet

kan täckas inom nuvarande personalorganisation bör enligt civilförvalt­

ningens mening i allt fall överflyttning av en majorsbeställning till in­

fanteriskjutskolan komma till stånd.

Chefen för armén (skr. Via 1955) har anmält att behov föreligger av en

befattning som souschef vid krigshögskolan. Till stöd härför åberopas

främst att skolchefen redan nu har alltför omfattande arbetsuppgifter och

att dessa på grund av den tekniska utvecklingen kommer att ytterligare

öka samt att kurserna för blivande brigadchefer, vilka kurser hittills letts

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

99

av för ändamålet särskilt beordrade officerare, i fortsättningen bör ledas av skolchefen. Följande arbetsuppgifter har förutsatts närmast skola åvila souschefen: att följa utvecklingen på det tekniska området och dess följd­ verkningar i fråga om strategi och taktik; att leda och samordna den tek­ niska undervisningen vid krigshögskolans samtliga linjer; att utöva viss föreläsningsverksamhet; att i tekniska frågor uppehålla skolans kontakt med institutioner och myndigheter etc. samt att vara skolchefens ställföre­ trädare. Enligt beslut av 1955 års riksdag skall K 3 från och med budget­ året 1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administration med P 4. I samband därmed kan en i gällande personalförteckning för kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3, omdisponeras. Arméchefen föreslår att nämnda beställning omvandlas till beställning för souschef i Mo 13 vid krigshögskolan.

Då det med hänsyn till den tekniska utvecklingen torde få anses ange­ läget att vid krigshögskolan ha tillgång till en högkvalificerad företrädare för militärtekniken tillstyrker civilförvaltningen arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår att vid infanteriskjutskolan inrättas två beställ­ ningar för överfurir i Ma 14, varav den ena för expeditionsunderbefäl vid övningsbataljonens expedition och den andra för materielredogörare vid arméns skyddsskola. Förstnämnda beställning är enligt arméchefen er­ forderlig på grund av den i det föregående omnämnda ökningen av arbets­ belastningen för chefen för övningsbataljonen. För närvarande tillgodo­ ses behovet provisoriskt genom att en underofficer kommenderas till skolan och placeras i deltidstjänst vid bataljonsexpeditionen. Beträffande den för skyddsskolan avsedda beställningen framhålles att skolans mate­ riel är invecklad och dyrbar samt numera av sådan omfattning att särskild befattningshavare erfordras för tillsynen och vården därav. Därtill kom­ mer de risker, som är förenade med att hantera den kemiska övningsut- rustningen och den radiologiska materielen. Icke minst ur säkerhetssyn­ punkt bör därför materielredogöraren, som för närvarande är kommen­ derad överfurir, tjänstgöra vid skolan under eu lång följd av år.

Civilförvaltningen framhåller att, enligt vad ämbetsverket inhämtat, arméchefen under hand hos organisationsnämnden begärt förnyad under­ sökning av infanteriskjutskolans stabs- och förvaltningsorganisation i början av år 1956. I avbidan på resultatet av undersökningen räknar civil­ förvaltningen icke nu med att de båda överfurirsbeställningarna inrättas.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att fyra för in- struktionsverksamhet vid arméns signalskola avsedda överfurirsbeställ- ningar i Ma 14 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i Ce 16 (prop. 1955:110, s. 84). I anslutning till vad civilförvaltningen anför i det följande (punkt 9) räknar civilför­ valtningen icke heller för nästa budgetår med bifall till arméchefens för­ slag om utbyte av nämnda överfurirsbeställningar mot rustmästarbeställ-

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ningar. I avvaktan på resultatet av befälsutredningens ställningstagande till instruktörsfrågan inom armén synes det civilförvaltningen jämväl böra anstå med det alternativt framförda förslaget om utbyte av överfurirsbe- ställningarna mot tjänster för yrkesinstruktör.

Vid signalskolans film- och bilddetalj tjänstgör för närvarande en kom­ menderad furir ur signaltrupperna. Med hänsyn till omfattningen och arten av ifrågavarande verksamhet bör en särskild beställningshavare, överfurir, avses härför. Arméchefen föreslår att på signalskolans stat in­ rättas en överfurirsbeställning för ändamålet i utbyte mot en furirsbeställ- ning vid signaltrupperna. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig armé­ chefens förslag.

Arméchefen har framlagt förslag till personalförändringar vid arméns fallskärmsjägarskola, innebärande inrättande av en ny tjänst för packnings- förman i Ce 15, utbyte av en tjänst för förrådsman i Ce 11 mot en över­ furirsbeställning samt ersättande av två kollektivavtalsanställda packnings­ biträden med förrådsmän i Cell. Arméchefen har till stöd för förslaget framhållit i huvudsak följande.

Sedan verksamheten vid skolan efter de första försöksåren inordnats i den ordinarie utbildningsverksamheten har personalen vid skolan genom organisatoriska förändringar in. m. kunnat nedbringas, ehuru utbildnings­ verksamheten ökat. Erfarenheterna har emellertid givit vid handen att vissa förändringar är önskvärda främst i fråga om den personal, som hand­ har servicetjänsten.

Den s. k. tallskärmsavdelningen förestås av en arméingenjör av 2. gra­ den, som till sitt förfogande har fyra paclcningsförmän i Ce 15, ett under­ befäl (kommenderat viss del av året) samt fyra packningsbiträden (kollek­ tivavtalsanställda arbetare under tillhopa 38 arbetsmånader för budgetår). Dessutom avses till avdelningen skola överföras en förrådsman i Ce 11.

Den nuvarande ordningen med ett kommenderat underbefäl samt kollek­ tivavtalsanställda packningsbiträden har ur säkerhetssynpunkt visat sig otillfredsställande. Underbefälet handhar frågor rörande besiktning och ompackning av fallskärmar med tillbehör, utlämning och intagning av fallskärmar med därmed sammanhängande kontroller samt besiktning in. in. av utrustning lör fallskärmsjägare. Uppgifternas art och omfattning samt kraven på ökad säkerhet motiverar en packningsförman i Ce 15 för göromålen.

Anställningens osäkerhet för de kollektivavtalsanställda packningsbiträ- dena har medfört svårigheter att erhålla personal med erforderliga kvali- fikationer. För här ifrågakommande arbetsuppgifter bör därför avses heltidsanställda förrådsmän. Av en av skolan utarbetad sammanställning rörande omfattningen av arbetsuppgifterna framgår, att i stället för 38 arbetsmånader för anställande av kollektivavtalsavlönade packningsbiträ­ den bör tillkomma tjänster för två heltidsanställda förrådsmän, därvid förutsättes, att extra förrådsmän eller förrådsarbetare liksom nu är fallet kan anställas under de tider av året, då arbetsuppgifternas omfattning så kräver.

Den ovan angivne förrådsmannen i Cell, som hittills sysselsatts med

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

101

packning, vård och kontroll in. in. av fallskärmar och övrig materiel, kom­ mer efter överföring till fallskärmsavdelningen att inom samma arbets­ område åläggas vidgade arbetsuppgifter. Erfarenheten har nämligen visat, att en särskild kontrollant erfordras, som direkt under arméingenjören utövar kontroll över träningsredskap i träningshall och hopptorn. Med hänsyn till såväl arbetsuppgifterna i tjänsten som dess militära karaktär — säkerhetskontrollant för ett förbands utbildningsmateriel — synes det motiverat att tjänsten för förrådsman i Cell utbytes mot beställning för överfurir i Ma 14.

Med hänsyn till att de av arméchefen sålunda föreslagna personalför­ ändringarna utgör ett led i den fortsatta utbyggnaden och stabiliseringen av verksamheten vid fallskärmsjägarskolan anser civilförvaltningen sig böra räkna med att förändringarna kommer till stånd.

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation. Vid signaltrupperna har enligt beslut av 1954 och 1955 års riksdagar tillkommit beställningar för bland annat två majorer, fem kaptener och sju löjtnanter. Av beställning­ arna har eu majorsbeställning tillkommit genom utbyte mot en kaptens­ beställning samt tre kaptensbeställningar och fyra löjtnantsbeställningar överförts från kavalleriet (prop. 1954:110, s. 87 och 92; prop. 1955:110, s. 100). Arméchefen har, under framhållande av att förenämnda personalök­ ningar endast till mindre del täcker behovet av nya beställningar, ånyo framlagt förslag rörande utbyggnad av signaltruppernas organisation (prop. 1955: 110, s. 84). Behov av personalförstärkningar föreligger enligt armé­ chefen alltjämt vid såväl staber och utbildningsanstalter som förband. Beträffande personalbehovet vid militärbefälsstaberna har arméchefen återkommit till sitt tidigare framförda förslag om inrättande av arvodes- befattningar i 1:22 för sju pensionerade underofficerare, en vid varje militärbefälsstab. Ifrågavarande befattningshavare avses skola handha bland annat kryptohandlingar, redovisning av kryptotekniker, militära signalförbindelser, expeditionsmässig handläggning av signalärenden m. m. samt arbetsuppgifter av mera rutinmässig art. Även beträffande personalbehovet vid utbildningsanstalterna innebär arméchefens förslag upprepning av tidigare framförda krav. Sålunda har arméchefen äter föreslagit att en majorsbeställning, avsedd för lärare i sainbandstjänst in. in. vid krigshögskolan, inrättas ävensom att två på signaltruppernas personalförteckning uppförda, för lärarverksamhet in. m. vid signalskolan avsedda beställningar för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 omvandlas till förvaltarbeställningar i Ma 23. I fråga om förbanden har arméchefen erinrat om att signaltruppernas befälskader är beräknad för eu väsentligt lägre utbildningskontingent än den nuvarande, varför eu fortsatt utökning av befälskadern successivt måste genomföras. Den nuvarande bristen på officerare vid signaltrupperna, ut­ över den i det föregående omförmälda beställningen för lärare vid krigs­

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

högskolan, har av arméchefen angivits till en överstelöjtnant, två majorer, nio kaptener och 21 löjtnanter. Till följd av bristen på regementsoffi- cerare har dylik officer icke kunnat placeras såsom utbildningsofficer vid signalbataljonen i Boden, vilket menligt inverkar på utbildningsverksam­ heten. Bristen på kompaniofficerare är beräknad med utgångspunkt i en värnpliktskontingent på omkring 1 200 man. Med hänsyn till att kontin­ genten under de närmaste åren kommer att stiga väsentligt kommer även bristen på kompaniofficerare att öka. En successiv utbyggnad är därför nödvändig.

Arméchefen har räknat med att minst 50—60 officerare, underoffice­ rare och underbefäl vid I 8 skall kunna beredas tillfälle till omskolning och transport till signaltrupperna. I samband därmed har preliminärt be­ räknats att bland annat en beställning för överstelöjtnant eller major, eu beställning för major eller kapten samt 5 kaptens- och 6 löjtnantsbeställ- ningar skall överföras till signaltrupperna. Med hänsyn härtill samt till det ekonomiska läget har arméchefen föreslagit att — utöver den i det föregående redovisade maj or sbeställningen för lärare vid krigshögskolan —- följande för utbildningsverksamhet avsedda beställningar skall till­ komma från och med nästa budgetår, nämligen en för major i Ma 30, fyra för kapten i Ma 27 och åtta för löjtnant i Ma 23/19.

Civilförvaltningen har redan i tidigare medelsäskanden givit uttryck åt den uppfattningen att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra det läge, i vilket signaltjänsten för närvarande befinner sig. I anslutning härtill och då den av arméchefen nu föreslagna utbyggnaden av signaltrupperna står i överensstämmelse med överbefälhavarens riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling, såvitt avser armén, har civilförvaltningen — som där­ vid förutsätter att signaltrupperna icke i större utsträckning än vad armé­ chefen räknat med kan tillföras militär personal i samband med genom­ förandet av redan beslutade och tilltänkta omorganisationer av arméns förband — vid anslagsberäkningarna utgått från att i överensstämmelse med arméchefens förslag från och med budgetåret 1956/57 skall tillkomma nya beställningar för två majorer, fyra kaptener och åtta löjtnanter samt befattningar för sju pensionerade underofficerare i 1: 22. Civilförvaltningen tillstyrker likaledes att två beställningar för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 utbytes mot förvaltarbeställningar i Ma 23.

Arméchefen har sedermera i skrivelse den 7 februari 1956 föreslagit att beställningar för två sergeanter i Ma 16 vid signaltrupperna utbytes mot beställningar för en förvaltare i Ma 21 och en fanjunkare i Ma 19. Till stöd härför åberopas i huvudsak följande.

Med hänsyn till den fortskridande tekniska utvecklingen erfordras för utbildningsverksamheten vid signalförbanden vissa underofficerare med i huvudsak motsvarande kompetens som lärare Aid signalskolan, förvaltare

103

eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19. Möjligheter bör därför föreligga för underofficerare i trupptjänst vid signaltrupperna, som visat sig särskilt skickade för utbildningsverksamhet, att med bibehållna arbetsuppgifter erhålla löneställning i 21 lönegraden. En beställning för förvaltare i Ma 21, avsedd för instruktör, bör tillkomma på signaltruppernas stat.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning och nuvarande infanteriutbildning vid 18 upphöra samt S 1 och signalskolan flyttas till Uppsala. De nya personal- staterna måste uppbyggas bland annat med hänsyn till att lämplig, jämn befordringsgång erhålles. Signaltruppernas underofficerskar har för när­ varande en ur befordringssynpunkt ogynnsam sammansättning. Vid upp­ görande av de nya personalstaterna (tjänsteställningslistorna) för under­ officerare vid signaltrupperna har det därför icke kunnat undvikas att underofficerare vid I 8, som avses transporteras till signaltruppeina, kommer i ett sämre befordringsläge än vad för närvarande är fallet. En förbättring av befordringsgången för den nybildade underofficerskåren vid signal­ trupperna är av vikt för att minska de ekonomiska olägenheter, som upp­ kommer för vissa underofficerare vid I 8 i samband med omorganisationen. Detta kan ske genom omvandling av lägre underofficersbeställningar till högre. På grund av den omfattande tekniska utbildning signaltruppernas underofficerare besitter, har de goda förutsättningar att erhålla välav- lönade civila befattningar. Omstationering av underofficerarna vid S 1 till Uppsala medför olägenheter för personalen. Risk föreligger att underoffi­ cerare på grund av förflyttningen kommer att begära avsked eller tillstånd att med ordinarie tjänst förena annan statlig tjänst. Om avgångarna blir stora kommer detta att menligt påverka utbildningsarbetet vid S 1 under de första åren i Uppsala innan ersättare kunnat utbildas. Förbättrade be- fordringsförhållanden genom omvandling av lägre underofficer sbeställ­ ningar till högre torde öka underofficerarnas villighet att kvaista i tjänst i samband med förflyttningen till Uppsala.

Civilförvaltningen anser skäl tala för att åtgärder vidtages i syfte att undvika försämringar i befordringsförhållandena för ifrågavarande under- officerarc. Del synes emellertid enligt civilförvaltningens mening tvek­ samt, om man därvid bör gå så långt att man på sätt arméchefen före­ slagit omvandlar två sergeantsbeställningar vid signaltrupperna till beställ­ ningar för en förvaltare i Ma 21 och eu fanjunkare i Ma 19. Ifrågasättas kan om man icke i dagens läge bör stanna vid åtgärder till föibindrandc av de befarade försämringarna i befordringsläget för signaltruppernas un- dcrofficcrskär och ett bibehållande av befordringsturcn för de från I 8 över­ flyttade bestå llningsba var na. Detta synes kunna åstadkommas genom att Kungl. Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande all för de sergeanter, som i samband med omorganisationen av I 8 in. fl. förband beräknas erhålla avsevärt (förslagsvis med mera än två år) försämrad befordringstur till högre underofficersbeställning, medgiva befordran till högre beställning vid samma tidpunkt som skulle ha skett, därest omorganisationen icke be­ slutats.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

104

Kiuigl. Maj:ls proposition nr HO år 1956

4. Omorganisation av ammunitionsförrådshållningen. För ammunitions- förrådshållningen finns för närvarande nio lokalförvaltningar underställda armétygförvaltningen. Ledningen av lokalförvaltningarna utövas av plats­ chefer. Under arméns allmänna avlöningsanslag finns upptagna arvodes- befattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, avsedda för plats­ cheferna. Kungl. Maj :t har emellertid den 30 juni 1955 medgivit att be­ fattningarna som platschefer vid två av lokalförvaltningarna må tills vidare längst intill den 1 juli 1956 uppehållas av kaptener på aktiv stat. För lokalförvaltningarna finns därjämte upptagna tjänster för nio förrådsför- valtare i Ce 23 — uppbördsmän vid förråden — med avlöning från sak­ anslag (Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1955). Vidare finns vid lokalför­ valtningarna viss ytterligare förråds- och kontorspersonal m. m. Inom I. och III. militärområdena finns särskilda förråd för ammunition. Såsom uppbördsmän vid dessa förråd tjänstgör två förrådsunderofficerare för vilka arvodesbefattningar i 1: 22 finns uppförda på personalförteck­ ningarna för Kalmar—Växjö försvarsområde och I 15. För ifrågavarande förråd finns därjämte viss kontors- och arbetarpersonal. Arméchefen har återkommit till tidigare framlagt förslag rörande om­ läggning av ammunitionsförrådshållningen (prop. 1955:110, s. 85). För­ slaget bygger på resultatet av undersökningar, som dåvarande arméför­ valtningen i samråd med försvarsstaben, fortifikationsförvaltningen, armé­ staben och statens organisationsnämnd företagit beträffande den framtida organiseringen och ledningen av centralförråden för ammunition. Resul­ tatet av undersökningarna har redovisats i särskild hemlig bilaga, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott och till vilken torde få hänvisas beträffande den närmare innebörden av undersökning­ arna. Här må framhållas följande. Enligt undersökningarna bör de regionala förråden av centralförråds- karaktär sammanföras i fem grupper. Gruppchef bör i fred handha bl. a. mobiliseringsplanläggning, planläggning av underhållstransporter i sam­ band med mobilisering samt planläggningsarbete för till gruppen anslutna förråd. Härtill kommer uppgifter av fredsmässig art, såsom frågor om omsättning, vård och förrådshållning av ammunition in. m. i direkt sam­ råd med vederbörande militärbefälhavare, ledningen av arbetet vid det förråd till vilket gruppexpedition anslutes, ansvar för vården av anlägg­ ningarna inom gruppen samt ledning av viss utbildning av beredskapsför- band och tygtekniker i ammunitionstjänst in. m. För ifrågavarande arbets- uppgifler erfordras enligt arméchefen vid envar av tre grupper en kapten och vid de återstående två grupperna, vilka i fred avses skola utgöra en enhet, en major och en kapten, den sistnämnde i fredsorganisationen ställ­ företrädande gruppchef. I samband med tillsättandet av gruppcheferna kan de nuvarande befattningarna för platschefer indras. Ledningen av varje centralförråd bör handhas av förvaltare vid fälttygkåren. Arméche­

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

105

fen hemställer att principbeslut fattas beträffande lokalförvaltningarnas organisation ävensom att från och med nästa hudgetår dels beställningar för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 inrättas vid fälttygkåren, i samband varmed arvodesbefattningar för fyra pensionerade officerare (platschefer) i 1: 30 kan indras, dels alt nio beställningar för förvaltare i Ma 23 inrättas vid fälttygkåren i utbyte mot tjänster för nio förrådsför- valtare i Ce 23 med avlöning från sakanslag, dels ock att två arvodesbe­ fattningar för förrådsunderofficer i 1: 22 vid Kalmar—Växjö försvarsom­ råde och 115 samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid 115 uppföres på arméns personalförteckningar under armétygförvait- ningens anstalter.

Arméchefen har vidare anmält behov av viss ytterligare personal för administration in. in. av förråden och i samband därmed erinrat om att av Kungl. Maj:t förordnad utredningsman (krigsrådet E. T. H. Ström) för översyn av organisationen in. in. rörande centralförråd för ammunition den 15 november 1954 framlagt förslag i ämnet. Utredningsmannen bär funnit den av arméchefen föreslagna gruppindelningen av de regionala förråden ändamålsenlig och har därför tagit indelningen som utgångs­ punkt vid beräkningen av den personaluppsättning, som erfordras för handhavandet av den regionala ammunitionsförrådshållningen. Utred­ ningsmannens förslag innebär att i slutläget beställningar (tjänster) bör tillkomma för en major i Ma 30 och fyra kaptener i Ma 27 i utbyte mot arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, nio tygförval­ tare i Ca 23 i utbyte mot motsvarande antal civila tjänster, fem ingenjörer i Ce 23, en reparatör i Ce 12 i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbe­ tare, fem kanslibiträden i Cell, fem tekniska biträden i Cell, 18 vakt­ mästare i Ce 10, av vilka ett mindre antal för närvarande finns anställda såsom extra tjänstemän, samt fem biträden för skriv- och kontorsgöromål. Samtliga beställningar (tjänster) bör enligt utredningsmannen uppföras på arméns personalförteckning under armétygförvaltndngens anstalter.

Civilförvaltningen utgår från att de av arméchefen för nästa budgetår föreslagna personalförändringarna genomföres med den avvikelsen att äm­ betsverket i likhet med utredningsmannen räknar med inrättande av nio tygförvaltarbeställningar i Ca 23.

I skrivelse den 8 februari 1956 har armétygförvaltningen på grundval av utredningsmannens förslag hemställt att från och med nästa budgetår inrättas tjänster för fem ingenjörer i Ce 23 och eu reparatör i Ce 12, sist­ nämnda tjänst i utbyte mot en kollektivavtalsanställd arbetare. Beträi- fande den närmare innebörden av ämbetsverkets förslag torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbö­ rande utskott. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utbyggnad av tygstatens

106

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 ur

Utö

(i

aktiva personal. Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/55 och 1955/56 beslutat eu viss utbyggnad av tygstaten, innebärande dels inrät­ tande av nya tjänster för en förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverk­ mästare i Ca 21, fyra förste tyghantverkare i Ca 19, åtta tyghantverkare i Ca 17 och 24 armétekniker i Ca 14, dels överförande av 60 ordinarie furirsbeställningar vid truppförbanden till tygstaten och samma antal extra ordinarie furirsbeställningar vid tygstaten till truppförbanden, dels ock in­ dragning av 32 beställningar för furir i beställningsmannatjänst. Armé­ chefen framlägger nu förslag rörande fortsatt utbyggnad av tygstaten. För­ slaget, som redovisas närmare i det följande, innebär en upprepning av tidigare framförda förslag i de delar dessa icke bifallits av statsmakterna.

Arméchefen föreslår att tre beställningar för förste tygverkmästare i Ca 22 tillkommer, av vilka en i utbyte mot en tjänst för tygverkmästare i Ca 21. Personalen avses för vård och reparation m. in. av signalmateriel för bland annat uppehållsplatsförbindelserna. Vidare bör enligt arméche­ fen tillkomma tre beställningar för tygverkmästare i Ca 21 med placering, eu såsom föreståndare för ny optisk verkstad vid T 3 och övriga såsom lärare vid tygförvaltningsskolan.

I arméchefens militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1948/49 räknades med en total ökning av 94 tyghantverkarbeställningar (prop. 1948:209, s. 57). Detta behov har nu tillgodosetts utom såvitt avser fyra beställningar. Arméchefen föreslår därför att för nästa budgetår inrättas beställningar för fyra förste tyghantverkare i Ca 19. Tjänsterna avses skola utnyttjas för lärare vid utbildningsverkstäder.

Vidare föreslår arméchefen att 23 beställningar för armétekniker i Ca 14 tillkommer i utbyte mot motsvarande antal furirsbeställningar i beställ- ningsmannatjänst. Arméchefen har därvid framhållit att det stora behovet av teknisk personal nödvändiggör att antalet lägre beställningar minskas endast under förutsättning att äskade högre beställningar samtidigt till­ kommer.

Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med en utbyggnad av tyg­ staten med ungefär samma antal beställningar som medgivits för inneva­ rande budgetår och utgår vid kostnadsberäkningarna från att nya beställ­ ningar tillkommer för två förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmäs­ tare i Ca 21 samt två förste tyghantverkare i Ca 19. Beträffande armétek- nikerbeställningar har civilförvaltningen ansett sig böra helt tillstyrka arméchefcns förslag.

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstatcr. Eu regements­ officer ur ingenjörtrupperna har förutsatts skola vara chef för arméns fältarbetsskola. Såsom chef för skolan har som regel placerats en major. Med hänsyn till att skolans arbetsuppgifter avsevärt ökat samt till det med befattningen förenade ansvaret bör emellertid för chef för skolan avses en överstelöjtnantsbeställning. Arméchefen föreslår därför att en majors-

107

beställning vid ingenjörtrupperna utbytes mot en beställning för överste­ löjtnant. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget.

Antalet utom ingenjörtrupperna kommenderade officerare har avsevärt ökat i förhållande till vad som förutsågs i 1942 års försvarsbeslut. Brist på kompaniofficerare vid ingenjörförbanden föreligger därför. Denna brist bör successivt avhjälpas. För nästa budgetår föreslår arméchefen att två kaptensbeställningar inrättas vid ingenjörtrupperna. Civilförvaltningen räknar med att förslaget genomföres, varvid förutsattes att föreliggande behov icke kan tillgodoses genom överföring av personal från förband, föreslagna till indragning eller omorganisation.

Arméchefen har ån\-o — under framhållande att med nuvarande antal regementsofficersbeställningar vid trängtruppcrna överstelöjtnanter kan placeras endast vid tre av de fyra trängregementena — föreslagit att en majorsbeställning vid trängtrupperna uppflyttas till överstelöjtnantsbeställ- ning (prop. 1955:110, s. 88). Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen föreslår att nya beställningar för två kaptener och tre löjt­ nanter tillkommer vid trängtrupperna. Arméchefen har därvid framhållit att i samband med utredning angående viss omläggning av läkarutbild­ ningen vid armén dåvarande inspektören för underhållstrupperna anmält behov av en utökning av trängtruppernas befälskader med tio officerare och tio underofficerare. Omläggningen har sedermera genomförts (jfr prop. 1951: 110, s. 82). I nämnda proposition (s. 107) uttalade föredra­ gande departementschefen att befälstillgången vid trängtrupperna måste ökas i samband med omläggningen av förenämnda utbildning samt till­ styrkte såsom ett första steg härutinnan inrättande av tio sergeantsbc- ställningar. Departementschefens förslag bifölls sedermera av riksdagen. Tillgången på personal har enligt arméchefen hittills icke medgivit en ut­ ökning av antalet officerare. Sedan emellertid trängtruppernas behov av dylik personal numera närmare kunnat granskas i samband med arbetet på arméutredningen 1954 föreslår arméchefen att trängtrupperna tillföres fem nya officersbeställningar, varav två för kapten och tre för löjtnant. Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna beställningarna skall till­ komma, varvid ämbetsverket förutsätter att behovet icke kan tillgodoses genom överföring av beställningar från förband, föreslagna till omorga­ nisation eller indragning.

De av arméchefen föreslagna nya beställningarna vid fälttygkåren föl­ en major och en kapten avses för underrättelseorganisation inom armé- tygförvaltningen. Beträffande den närmare innebörden av förslaget hän­ visas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens veder­ börande utskott.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 tillstyrkte civilförvalt­ ningen ett av arméchefen då framfört förslag om all intendenturkåren skulle tillföras fem kaptensbeställningar, avsedda för befattningar såsom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

108

Kiuujl. Maj:Is proposition nr 110 år 1956

försvarsområdesintendenter (prop. 1954: 110, s. 68). Förslaget biträddes emellertid icke av departementschefen. Arméchefen har nu återkommit till frågan om inrättande av nya kaptensbeställningar vid intendentur- kåren och därvid erinrat om att av de på personalförteckningen för inten- denturkåren uppförda kaptensbeställningarna endast två är avsedda för törsvarsområdesstaberna. Vid ytterligare sex försvarsområdesstaber är emellertid kaptener vid intendenturkåren enligt särskilda medgivanden av Kungl. Maj :t förordnade att uppehålla arvodesbefattningar för intendent. Fn brist på sex kaptensbeställningar föreligger således. Med framhållande av nödvändigheten av att kvalitativt förstärka försvarsområdesstabernas personaluppsättning har arméchefen, som räknat med att vid genomföran­ det av beslutade omorganisationer av arméns förband kunna frigöra viss personal i intendenturtjänst, föreslagit att intendenturkåren tillföres två nya kaptensbeställningar, avsedda för försvarsområdesintendent, varvid förutsatts att beställningarna hålles vakanta så länge befattningarna uppe­ hälles av pensionerade officerare. Civilförvaltningen är i avbidan på re­ sultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom för­ svaret icke beredd tillstyrka någon utökning av intendenturkåren.

Arméchefen har upprepat ett i anslagsäskandena för budgetåret 1954/55 framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för förvaltare i in- tendenturförrådstjänst från Ma 21 till Ma 23 (prop. 1954: 110, s. 68). Till stöd härför har tramhållits att av intendenturkårens 67 beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst endast förenämnda sju förvaltarbe- ställningar är placerade i Ma 21 medan återstående 60 förvaltarbeställ- ningar placerats i Ma 23. Angivna differentiering i fråga om lönegrads- placering försvårar personalplaceringen och medför ökad personalcirkula­ tion. Civilförvaltningen är icke beredd att för närvarande förorda någon jämkning i löneställningen för berörda sju förvaltarbeställningar.

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna. I samband med krigsorganisatoriska förändringar har vid Stockholms försvarsområde successivt förrädsställts så många förband — främst genom överföring från T 1 mobiliseringscentral —- att en utökning av försvarsområdets för- rådspersonal är önskvärd. Motsvarande minskning av personalen vid mo- biliseringscentralen kan samtidigt ske. Arméchefen föreslår därför att tjänster för eu förrådsförman i Ce 13 och en förrådsman i Ce 11 överföres från mobiliseringscentralen till försvarsområdet. Arméchefen har vidare framhållit att förband, som tillföres Stockholms försvarsområde från T 1 mobiliseringscentral, för närvarande är förråds- ställda vid arméns inlendenturförråd i Stockholm med en för tyg- och intendenturmateriel gemensam förrådsunderofficer som uppbördsman. Om materielen överlämnas till försvarsområdets förvaltningspersonal måste en omläggning ske till eu extra kostnad av cirka 7 000 kronor. Därest för- rådsunderofticeren kan bibehållas erfordras endast uppläggning av mate­

Kun/jl. Maj ds proposition nr HO år 1956

109

riel för nytillkommande förband. Ur mobiliseringssynpunkt är nuvarande förrådsuppläggning att föredraga. Förrådsunderofficeren är vid sidan av sin befattning vid mobiliseringscentralen kasernunderofficer vid intenden- turförrådet och infanteriets kadettskola och kommer även på lång sikt att erfordras vid nämnda institutioner. Förrådsunderofficeren bör därför en­ ligt arméchefen allt fortfarande disponeras på sätt som hittills men redo­ visas vid försvarsområdet i stället för vid mobiliseringscentralen.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag. Mobiliseringsarbetet vid vissa försvarsområdesstaber kommer enligt arméchefen att öka till följd av den omläggning av mobiliseringsorganisa- tionen, som efter band genomföres. I anslutning härtill föreslår armé- chefen, att personalstaten för Örebro försvarsområde utökas med beställ­ ningar (tjänster) för en major i Ma 30, en kapten i Ma 27, ett kanslibi­ träde i Cell samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål ävensom att en arvodesbefattning för tygofficer i 1: 30 vid försvarsområdet utbytes mot beställning för kapten i Ma 27 på fälttygkårens stat. Beträffande den när­ mare innebörden av förslaget hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Förslaget tillstvrkes av civilförvaltningen (skr. 29/s 1955).

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattningar. Arméchefen har återkommit till sitt senast för budgetåret 1954/55 framförda förslag om inrättande av arvodesbefattningar för sju pensionerade officerare (expeditionsofficerare) i 1: 30, eu vid varje mili- tärbefälsstab (prop. 1954: 110, s. 62). Dessa befattningshavare avses skola utnyttjas för handläggning av frivilligärenden. Därjämte har arméchefen upprepat sitt föregående år framförda förslag om att 11. militärbefälssta- ben, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning, tillföres ytterligare eu arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i 1:22 (prop. 1955:110, s. 90). På grund av personalbrist har högre befattningshavare vid VI. militär- befälsstaben måst i hög grad lagas i anspråk för mera rutinmässiga ar­ betsuppgifter. För att avlasta ifrågavarande befattningshavare rutingöro- mål bör avdelning I a och sektion III inom staben förstärkas med två expeditionsunderofficerare. Arméchefen föreslår därför att befattningar för två pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas vid staben. Civilförvaltningen har vid sin tidigare behandling av förslaget om nya arvodesbefattningar för det frivilliga försvarsarbetet ansett att ställning härtill icke borde tagas annat än i samband med den slutliga prövningen av frivilligkommitténs betänkande. Enligt uttalande av föredragande de­ partementschefen i 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 89) avser de­ partementschefen icke all utöver de i propositionen redovisade åtgärder, som företagits i anslutning till frivilligkommitténs betänkande, fram­ lägga något på betänkandet grundat förslag eller cljesl vidtaga ytter­

Ilo

Kung

i.

Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ligare åtgärder i anledning av betänkandet. Civilförvaltningen erinrar om att frivilligkommittén icke föreslagit att militärbefälsstaberna skulle tillföras några arvodesbefattningar för här avsedda göromål. I anslutning härtill räknar civilförvaltningen icke i förevarande sammanhang med bi­ fall till arméchefens förslag i denna del. Vad angår II. militärbefälssta- ben har statsmakterna nyligen tagit ställning till frågan om personalupp­ sättningen inom nämnda stab (jfr prop. 1955: 110, s. 101), varför civil­ förvaltningen utgår från att någon ytterligare expeditionsunderofficersbe- fattning icke nu inrättas. Icke heller är civilförvaltningen beredd förorda att VI. militärbefälsstaben tillföres ytterligare expeditionsunderofficersbe- fattningar.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om att arvodesbe­ fattningar i 1: 32, vilka närmast är avsedda för pensionerade majorer, skall hänföras till 1: 33 samt att vissa förbättringar i övrigt av förmånerna för pensionerad personal i arvodesbefattningar skall genomföras (prop. 1955: 110, s. 91). Civilförvaltningen anser alltjämt att ifrågavarande spörsmål bör upptagas till behandling i samband med en allmän översyn rörande här avsedda befattningar.

9. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har framlagt de för­ slag till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra genomföras, även om förslag rörande ny befälsordning icke kan framläggas för 195G års riksdag. Under erinran om att arméchefen i 1954 års militärorganisatoriska un­ derlag framhållit att det vore av avgörande betydelse för den fortsatta ut­ byggnaden av den av 1952 års riksdag i princip beslutade underbefäls­ organisationen vid armén att rustmästarbeställningar tillkomme samt att ställning snarast toges till frågan om antalet instruktörer, har arméchefen upprepat förslag om att såsom en första utbyggnad av rustmästarkadern 48 rustmästarbeställningar i Ma 16 inrättas i utbyte mot samma antal furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 (prop. 1955: 110, s. 91). Därjämte har arméchefen, såsom i det föregående (punkt 2) redovisats, föreslagit att fyra överfurirsbeställningar i Ma 14 vid signalskolan utbytes mot rustmästarbeställningar i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i Ce 16. Det årliga rekryteringsbehovet av överfurirer har av arméchefen an­ givits till omkring 170. För nästa budgetår föreslår arméchefen att vid arméns förband planenligt tillkommer 54 för vaktchef avsedda överfurirs­ beställningar i Ma 14 med fördelning två vid I 14, fyra vid I. militärbe­ fälsstaben samt fyra vid ettvart av följande förband, nämligen 12, 14, 111, 113, 118, 119, 121, Pl, P 4, Al, Lv 3 och T 3. Härjämte föreslås skola tillkomma en överfurirsbeställning i Ma 14 vid V. militärbefälssta­ ben i utbyte mot en vakant tjänst för bilförare i Ce 10, vilken befattning för närvarande uppehälles av en överfurir vid A 9. Detta förslag har

in

framställts tidigare (prop. 1954: 110, s. 60). Arméchefen föreslår vidare inrättande av en överfurirsbeställning i Ma 14 vid signaltrupperna, avsedd för särskilda arbetsuppgifter vid försvarsstaben. Beträffande den närmare innebörden av sistnämnda förslag hänvisas till de handlingar, som kom­ mer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. Såsom i det före­ gående (punkten 2) redovisats har arméchefen härutöver föreslagit inrät­ tande vid vissa utbildningsanstalter av fyra överfurirsbeställningar, av vilka en i utbyte mot furirsbeställning och eu mot förrådsmanstjänst.

I fråga om instruktörskadern föreslår arméchefen att 109 furirsbeställ- ningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas till beställningar för överfurir i Ma 14. Det sammanlagda antalet nya överfurirsbeställningar, som i förevarande sammanhang yrkas för nästa budgetår utöver i det före­ gående redovisade fyra beställningar, utgör (54 + 2 + 109 —) 165.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspi- rant) utgör enligt gällande personalförteckning 700. Ehuru del teoretiska rekryteringsbehovet för en underbefälskader utan vakanser och med jämn åldersfördelning är lägre räknar arméchefen med hänsyn till avgångarna under de första instruktörs-(beställningsmanna-) skolorna samt på grund av nuvarande vakanser och ojämna åldersfördelning för nästa budgetår med oförändrat antal instruktörsaspiranter.

Civilförvaltningen har redan tidigare understrukit angelägenheten av att klarhet vinnes angående den nya underbefälsorganisationens framtida upp­ byggnad och den takt, i vilken utbyggnaden bör ske, men därvid också framhållit att det är nödvändigt att avvakta resultatet av övervägandena om befälsordningen innan slutlig ställning lages till nämnda frågor. Äm­ betsverket vill i anslutning härtill erinra om alt enligt direktiven för den överarbetning av föreliggande förslag till befälsordning vid armén, som för närvarande verkställes av 1954 års befälsutredning, överarbetningen bör verkställas inom sådan tid att därpå grundade förslag kan framläggas för 1956 års riksdag. Mot bakgrunden härav anser civilförvaltningen det ligga närmast till bands att icke i förevarande sammanhang upptaga frågorna om arméns underbefälskader utan låta därmed anstå i avvaktan på utred­ ningens förslag liärutinnan. Vid kostnadsberäkningarna bar emellertid civilförvaltningen ansett sig böra utgå från alt arméns underbefälsorga­ nisation ytterligare utbygges. Utöver de förändringar, som berörts under punkten 2 i det föregående, grundar civilförvaltningen kostnadsberäkning­ arna på att vid armén skall tillkomma 111 nya överfurirsbeställningar, av vilka 54 för vakttjänst, 56 för instruktörsverksamhet samt eu för försvars­ staben. Sammanlagda ökningen av antalet överfurirer skulle alltså utgöra 1U5. Samtidigt räknar civilförvaltningen med indragning av — förutom i det föregående berörda tjänster för en furir och eu förrådsman — 56 furirsbeställningar.

Arméchefen bar sedermera i skrivelse den 15 oktober 1955 —— under

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

erinran om att enligt beslut av 1955 års riksdag K 3 skall från och med budgetåret 1956/57 omorganiseras till bataljon med gemensam administra­ tion med P 4 — framlagt förslag till vissa av omorganisationen föranledda förändringar i underbefälsorganisationen. Förslaget innebär att fem be­ ställningar för överfurir i hovslagartjänst omvandlas till beställningar för överfurir och att 22 furirsbeställningar, varav sex i hovslagartjänst, utgår. Furir sbeställningarna förutsättes skola inräknas i de 109 furirsbeställningar, som enligt arméchefens i det föregående redovisade äskanden föreslagits skola utbytas mot överfurirsbeställningar.

Civilförvaltningen beräknar — med ändring av ämbetsverkets i det före­ gående redovisade beräkningar av antalet underbefälsbeställningar -— att i anledning av omorganisationen av K 3 antalet nytillkommande överfurirs­ beställningar minskas med fem till (111—5 =) 106 och antalet furirsbe­ ställningar, som skall indragas, ökas med 22 till (56 + 22 — ) 78.

Arméchefen har vidare i skrivelse den 7 februari 1956 framhållit att förflyttningen av S 1 och signalskolan till Uppsala, varom beslut fattats av 1955 års riksdag, gör det särskilt angeläget att av arméchefen äskade be­ ställningar för rustmästare (tjänster för yrkesinstruktör) tillkommer. Det kan befaras att ett flertal av signaltruppernas kvalificerade underbefäl kommer att begära avsked på grund av de med förflyttningen förenade olägenheterna. Ifrågavarande befattningshavares omfattande utbildning och tekniska kunnande gör dem efterfrågade på den civila marknaden. För­ bättrade befordringsförhållanden vid försvaret torde minska underbefälens benägenhet att begära avsked.

10. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Arméchefen har upp­ repat tidigare framlagt förslag om ordinariesättning av beställningar för fyra arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer av 2. gra­ den i Ce 27 (prop. 1955:110, s. 92). Civilförvaltningen är i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom för­ svaret icke beredd förorda annan jämkning beträffande arméingenjör­ kåren än att, i enlighet med vad som förutsatts, en vakant beställning för armédirektör i Ca 30 avföres ur personalförteckningen. 11. Förändringar beträffande läkar personal in. in. Arméchefen har upp­ repat för budgetåret 1954/55 framfört förslag om att den för Ing 1 avsedda bataljonsläkarbeställningen i Ca 27 med hänsyn till arbetsuppgifternas om­ fattning uppflyttas till regementsläkarbeställning i Ca 29 (prop. 1954: 110, s. 72). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att uppflyttningen kommer till stånd. Vidare har arméchefen ånyo framfört förslag om att inrätta beställ­ ningar för en bataljonsläkare i Ca 27 vid vardera av infanteriets kadett­ skola och krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst i Cg 25 vid skolan, samt för en bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 (prop. 1955: 110, s. 92). Då arméchefen under hand

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

113

upplyst att behovet icke kan tillgodoses med läkarpersonal, som till följd av omorganisation eller indragning av förband blir övertalig, räknar civil­ förvaltningen med att ifrågavarande beställningar inrättas.

I skrivelse den 4 juni 1955 har överbefälhavaren framlagt förslag rörande organisationen av den hygieniska livsmedelskontrollen inom krigsmakten. I anslutning till vad däri anförts har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 föreslagit att från och med den 1 juli 1956 från fältveterinärkåren till sjukvårdsstyrelsen överföres en be­ ställning för regementsveterinär i Ca 29 och eu beställning för bataljons- veterinär i Ca 27. Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna utgått från att beställningarna överföres till sjukvårdsstyrelsen.

Enligt gällande personalförteckningar skall beställningarna för rege­ mentsveterinär i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, batalj onsvete- rinär i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt batalj onsveterinär i Ca 25 vid A 2 indragas vid uppkommande vakans. Då innehavarna av beställningarna kommer att frånträda dessa vid utgången av september 1955 bör beställ­ ningarna utgå ur personalförteckningen från och med den 1 juli 1956.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinperso­ nal. För att avlasta mera kvalificerade befattningshavare vid VI. mili- tärbefälsstaben från rutingöromål bör en vaktmästare, tillika förrådsman, tillföras staben. Arméchefen föreslår därför att en vaktmästartjänst i Ce 11 inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker att för ifrågavarande arbets­ uppgifter inrättas en vaktmästartjänst i 11 lönegraden, vilken emellertid tills vidare i avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifternas omfattning bör upptagas såsom extra. I skrivelse den 30 juni 1955 har civilförvaltningen och fortifikationsför- valtningen efter samråd med chefen för armén och chefen för försvars­ staben framlagt förslag rörande anställande av maskinteknisk personal vid vissa i skrivelsen närmare angivna uppehållsplatser samt därvid, såvitt här är i fråga, hemställt om inrättande från och med budgetåret 1956/57 av tjänster för en maskinmästare i Ce 18 och åtta maskinister i Ce 13. Civil­ förvaltningen har sedermera i skrivelse den 2 december 1955, i anledning av framställning av fortifikationsförvaltningen, framlagt förslag rörande anställande av ytterligare maskinteknisk personal vid vissa i bilaga till skrivelsen närmare angivna bergrumsanläggningar. Enligt detta förslag förutsättes tjänster skola inrättas från och med budgetåret 1956/57 för en maskinmästare i Ce 20, eu maskinist i Ce 15, en maskinist i Ce 13, åtta reparatörer i Ce 13 och en eldare i Ce 10. En av reparatörstjänsterna er­ fordras först från och med den 1 januari 1957. Avlöningskostnaderna för samtliga förenämnda tjänster för maskinteknisk personal beräknas för nästa budgetår till 202 656 kronor. Vid bifall till förslagen erfordras icke längre ett belopp av 4 500 kronor, som för närvarande disponeras av mili- 8—100 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tärbefälhavaren för IV. militärområdet för viss tillsyn. Beträffande den närmare innebörden av förslagen torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Kungl. Maj :t har den 21 oktober 1955 medgivit att vid P 2 må tills vidare under budgetåret 1955/56 finnas inrättad, utöver i vederbörliga per­ sonalförteckningar uppförda tjänster, en extra tjänst för reparatör i Cg 13, avsedd för tillsyn och övervakning av den maskinella installationen vid viss anläggning. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med att tjänsten upptages såsom extra ordinarie.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att en tjänst för värmeskötare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden, vilken tjänst bedömts erforderlig för framtiden, omändras till extra ordinarie i Cell med tjänstebenämningen eldare (prop. 1955: 110, s. 95). Civilför­ valtningen är alltjämt i avvaktan på slutligt ställningstagande till orga­ nisationen av maskintjänsten i Boden icke beredd tillstyrka förslaget.

Vid I 5 må budgetårsvis enligt medgivande av civilförvaltningen dispo­ neras nio arbetsmånader för att anställa kollektivavtalsavlönade eldare utöver den tjänstemannaanställda eldarpersonalen. För tillsyn och drift av ång- och värmeanläggningarna har regelmässigt en eldare måst an­ ställas såsom vikarie under återstående tre månader per år, varför i prak­ tiken den kollektivavtalsanställda eldaren varit helårsanställd. Arméche­ fen föreslår därför att en extra tjänst för eldare i Cg 10 tillkommer vid regementet i utbyte mot angivna nio arbetsmånader. Förslaget tillstyrkes av fortifikationsförvaltningen och civilförvaltningen.

13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméche­ fen har redovisat av underlydande myndigheter framförda yrkanden be­ träffande ändrad löneställning för sådan kontorspersonal, som utnyttjas i kassatjänst. Arméchefen, som tillstyrker yrkandena, har därvid hem­ ställt att civilförvaltningen måtte upptaga desamma till prövning. Yrkan­ dena omfattar uppflyttning av en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänst för kontorsskrivare i Ce 19 samt två kansliskrivartjänster i Ca 15 vid tygförvaltningsskolan och arméns underofficersskola till tjänster för förste kansliskrivare i Ca 17. Vad angår tjänsten för förste kansliskrivare vid fortifikationsbefäl­ havarstaben i Boden är enligt civilförvaltningens mening de med den­ samma förenade arbetsuppgifterna av sådan art och omfattning att för göromålen bör avses en tjänst i 19 lönegraden. Då arbetsuppgifterna en­ dast i ringa grad torde komma att påverkas av Kungl. Maj :ts den 8 okto­ ber 1954 meddelade beslut om övergång till central uträkning och utbetal­ ning av månadslöner vid försvaret vill civilförvaltningen icke motsätta sig att tjänsten omvandlas till kontorsskrivartjänst i Ce 19. Innehavarna av kansliskrivartjänsterna vid tygförvaltningsskolan och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

115

arméns underofficersskola har enligt civilförvaltningens mening efter ned­ läggandet av kassaavdelningarna otvivelaktigt erhållit eu mera självständig ställning än tidigare. Med hänsyn härtill samt till arbetsuppgifternas art synes skäl tala för en uppflyttning jämväl av dessa tjänster. Civilförvalt­ ningen vill i detta sammanhang erinra om att i anledning av kassaavdel­ ningarnas nedläggande vissa tjänster kunnat indragas och andra ned­ flyttas. Civilförvaltningen anser sig därför böra tillstyrka att här avsedda båda tjänster, vilka icke kommer att beröras av en övergång till central uträkning och utbetalning av månadslöner, uppfljitas till tjänster för förste kansliskrivare i Ca 17.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen att, med hänsyn till de med tjänsten förenade arbetsuppgifternas art och omfattning, en kontorist­ tjänst i Ca 13 vid arméöverläkarens expedition utbytes mot kansliskrivar- tjänst i Ca 15. Arméchefen föreslår vidare att två kanslibiträdestjänster i Ce 11 vid arméöverläkarens expedition, en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. mili- tärbefälsstaben och en kanslibiträdestjänst i Cell vid 15 ordinariesättes. Till stöd härför åberopas att innehavarna av tjänsterna under lång tid varit anställda i statstjänst m. m. Förslaget tillstyrkes av civilförvalt­ ningen. Civilförvaltningen (skr. V12 1955) har, efter samråd med chefen för ar­ mén, föreslagit att, med hänsyn till innehavarens långvariga statstjänst, en kanslibiträdestjänst i Cell vid Lv 4 ordinariesättes. Arméchefen föreslår att en tjänst för biträde för skriv- och kontors- göromål tillkommer vid VI. militärbefälsstaben. Till stöd härför åberopas bland annat att viss del av skriv- och expeditionsarbetet för stabens sek­ tion II, vilket arbete tidigare utförts av personal vid kommendantstaben, numera åvilar militärbefälsstabens personal samt att mobiliseringsplan- läggningsarbetet inom sektionen utökats. Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget bifalles. Av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande vid väg- och vat­ tenbyggnadskårens chefsexpedition av en tjänst för halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål kan civilförvaltningen icke heller nu tillstyrka (prop. 1955: 110, s. 96). Arméchefen föreslår att, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning, två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas, den ena vid Ing 1, avsedd för arméns fältarbetsskola, och den andra vid infanteri- skjutskolan, avsedd för förvaltningsexpeditionen. Behovet av tjänsterna har bestyrkts vid organisationsundersökningar av organisationsnämnden. Civilförvaltningen har vid kostnadsberäkningarna utgått från alt tjäns­ terna tillkommer från och med budgetåret 1956/57. 15. Övriga personalförändringar m. m. På personalförteckning för

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

krigsskolan finns uppförd en för gymnastik- och idrottsskolan avsedd extra

tjänst för instruktör i Cg 19. Med hänsyn till angelägenheten av att be­

hålla nuvarande innehavare av tjänsten föreslår arméchefen att tjänsten

uppföres som extra ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Av tjänsterna för köksföreståndare vid försvaret har, i överensstäm­

melse med i propositionen 1951:227 angivna grunder, 19 hänförts till 20

lönegraden. Övriga tjänster har hänförts till 18 lönegraden vid matinrätt­

ningar, där det genomsnittliga portionstagarantalet beräknat för 11 må­

nader eller 335 dagar uppgår till minst 500, och till 17 lönegraden i åter­

stående fall. Biträdande köksföreståndarna är placerade i 16 lönegraden

vid förband, där köksföreståndarna är hänförda till den högsta tillämpliga

lönegraden, och i övriga fall till 14 lönegraden.

I sitt militärorganisatoriska underlag för de senaste två budgetåren

framhöll arméchefen att portionstagarantalet vid 12, 112 och T 1 upp-

ginge till det tal, som gällde för övriga förband där köksföreståndartjäns­

terna hänförts till 20 lönegraden, och hemställde därför om uppflyttning

av tjänsterna för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare vid

nämnda tre förband (prop. 1955: 110, s. 98).

Arméchefen har nu upprepat sitt tidigare förslag såvitt avser T 1 och

därvid framhållit att ytterligare ett års erfarenhet beträffande portions-

styrkans storlek vid regementet visar att antalet portioner fortfarande av­

sevärt överstiger det tal, som berättigar till uppflyttning.

Civilförvaltningen, som i sina anslagsäskanden för innevarande budget­

år icke räknade med bifall till det då framlagda förslaget i avvaktan på

ytterligare erfarenheter rörande storleken av portionstagarantalet, har från

arméintendenturförvaltningen inhämtat uppgifter rörande antalet portions-

tagare vid arméns förband under de tre senaste budgetåren. Nämnda

uppgifter bestyrker att — med utgångspunkt i förenämnda principer för

lönegradsavvägningen — en uppflyttning av vissa köksföreståndarbefatt-

ningar, särskilt vid T 1, är motiverad men utvisar samtidigt att portions­

tagarantalet vid några infanteriförband, där köksföreståndare och biträ­

dande köksföreståndare är hänförda till 20 respektive 16 lönegraden, un­

der senare år sjunkit, varför även nedflyttning i lönegrad av dylika tjäns­

ter torde kunna ifrågasättas. Då nedgången i portionstagarantalet är sär­

skilt markant vid I 4 synes ligga nära till hands att ett utbyte av befatt­

ningarna mellan T1 och 14 kommer till stånd. Emellertid har armé­

chefen upplyst att värnpliktskontingenten vid I 4 kommer att öka väsent­

ligt. Med hänsyn härtill har civilförvaltningen ansett sig icke böra föreslå

någon nedflyttning av berörda befattningar vid I 4 men tillstyrker likväl

i anseende till portionstagarantalet vid T 1 under de senaste budgetåren

att befattningarna för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare

vid sistnämnda förband uppflyttas till Ca 20 respektive Ca 16.

Arméchefen har föreslagit att, med hänsyn till arten och omfattningen

av de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna, två tjänster för bil­

förare i Ce 10 vid IV. och VII. militärbefälsstaberna utbytes mot tjänster

för garageförmän i Ce 13. Förslaget avstyrkes av civilförvaltningen.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap uppskattar civilförvalt­

ningen till oförändrat 95 000 kronor. Antalet kvarstående indelta har armé-

chefen beräknat till 3 korpraler och 35 vicekorpraler, av vilka 19 i ständig

tjänstgöring.

Arméchefen har föreslagit att antalet utbildningsarvoden å 1 560 kro­

nor utökas med fyra vid tygförvaltnings skolan och två vid signalskolan.

Arvodena är avsedda för vid dessa skolor heltidstjänstgörande lärare, som

för närvarande uppbär timarvoden. Civilförvaltningen är i avbidan på

översyn av arvodesbestämmelserna inom försvaret icke beredd räkna med

att nya utbildningsarvoden tillkommer.

I fråga om timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid

arméns fasta utbildningsanstalter och skolor, för vilket ändamål för inne­

varande budgetår beräknats ett belopp av 500 000 kronor, har arméchefen

anmält ett ökat medelsbehov av 24 000 kronor. För arvoden till civila

lärare för underbefälsutbildning har arméchefen beräknat ett oförändrat

medelsbehov av 330 000 kronor. Med ledning härav utgår civilförvalt­

ningen — efter erforderlig omräkning med hänsyn till höjda timlöner —

från ett medelsbehov av 545 000 kronor för timarvoden till deltidstjänst-

görande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och

skolor samt 355 000 kronor för timarvoden till civila lärare för under­

befälsutbildning, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en

kostnadsökning med 45 000 respektive 25 000 kronor.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar av­

seende armén har för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brand­

övningar m. in. upptagits ett belopp av 30 000 kronor. Fortifikationsför-

valtningen har på grundval av utredning rörande brandskyddet vid bland

annat armén anmält behov av ökad medelstilldelning med 4 000 kronor

och därvid bland annat åberopat att Kungl. Maj:t den 1 oktober 1954 med­

givit förhöjd ersättning åt tjänstemän och beställningshavare, ingående i

brandavdelning, för övningar och utryckningar utom ordinarie arbetstid.

Civilförvaltningen utgår vid kostnadsberäkningarna från att för ända­

målet i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag upptages ett be­

lopp av 34 000 kronor för nästa budgetår.

I förenämnda förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar

har för veterinärväsendet upptagits ett belopp av 22 300 kronor, varav 550

kronor för anlitande av sakkunniga i arméledningen, 19 250 kronor för

veterinärvården vid de förband in. in., där dylik vård icke bestrides av

militärveterinär, och 2 500 kronor för kostnader för besiktningar, över-

fältveterinären har hos civilförvaltningen anmält ökat behov av medel för

arvoden till civila veterinärer till följd av bland annat att bataljonsveteri-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

117

118

Kungl. Maj:ts proposition

nr

110 år 1956

närtjänsterna vid TI, Ing 2 och A 2 kommer att indragas. På grundval härav har överfältveterinären för nästa budgetår räknat med ett medels­ behov av 25 900 kronor, varav oförändrat 550 kronor för anlitande av sak­ kunniga vid arméledningen, 22 000 kronor för veterinärvården vid de för­ band, där dylik vård icke bestrides av militärveterinär, och 3 350 kronor för kostnader för besiktningar. Civilförvaltningen har vid kostnadsberäk­ ningarna utgått från det av överfältveterinären angivna medelsbehovet.

17. Personalförändringar i anledning av rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband m. m. Arméchefen (skr. 28/i 1956) föreslår, efter förslag som statens organisationsnämnd framlagt på grund­ val av undersökningar i samband med den pågående översynen av stabs- och förvaltningstjänsten vid Svea livgarde, att en beställning för major i Ma 30, avsedd för befattning såsom mobiliseringsofficer och chef för mobi- liseringsavdelningen, tillkommer vid regementet. Till stöd härför åberopas, att vid regementet för närvarande redovisas över 200 000 lokalregistrerade värnpliktiga mot vid normalregemente 70 000. Vidare organiseras tre in- skrivningsnämnder. Antalet truppregistrerade uppgår till 57 000 mot vid normalinfanteriförband ungefär 28 000. Ytterligare ökning beräknas in­ träffa sedan omorganisationen av 18, P 3, SI, signalskolan och K 1 har genomförts. Inskrivningschefen är i nuvarande organisation tillika mobi­ liseringsofficer. Arbetet med inskrivningsverksamheten och den löpande tjänsten Aid inskrivningsexpeditionen tager inskrivningschefens tid helt i anspråk. Han bör därför icke vara chef även för mobiliseringsa\’del- ningen. En särskild befattningshaAnre, regementsofficer på aktiv stat, bör aArses såsom mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen. En beställning för major i Ma 30 bör därför tillkomma. Det stora antalet truppregistrerade värnpliktiga vid regementet påverkar äAren personalde­ taljens verksamhet. Arbetsomfång och ansvar medför att chefen för de­ taljen bör vara kapten på aktiv stat. För att kunna handlägga alla kvalifi­ cerade arbetsuppgifter på detaljen erfordras även en biträdande personal­ officer. För detta ändamål föreslås en för pensionerad officer avsedd ar- vodesbefattning i 1: 30. Förslaget i övrigt innebär minskning med två arvodesbefattningar för pensionerad personal, varav en i 1: 32 för expeditionsofficer och en i 1: 22 för föreståndare för förrådsbokföringskontor, samt sju extra befattningar för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Fyra tjänster för förrådsmän i Ce 11 föreslås skola indragas A7id inträffande ledighet. Arméchefen (skr. Via, 2/is, 5/ia, 14/i2, 17/i2 och 21 In 1955 samt 2S/i och »/s 1956) har i samråd med försvarets civilförvaltning och statens organisa­ tionsnämnd framlagt förslag till ändrad organisation av stabs- och för­ valtningstjänsten m. m. vid 12, 13, I tf, 16, 17, 112, 113, 114, Ilo, 116, 117 och 121. Förslaget innebär att i anslutning till omläggning av för- rådsbokföringen en arA'odesbefattning i 1 :22 för pensionerad underofficer,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

119

avsedd såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor, indrages vid samt­ liga förband utom vid I 15, där en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 är in­ rättad övergångsvis för de med arvodesbefattningen förenade göromålen. Kansliskrivaren föreslås få kvarstå i tjänst tills vidare. Vidare föreslås indragning av tre tjänster för förrådsman i Ce 11, av vilka två tjänster dock förutsättes skola indragas först i samband med uppkommande ledig­ het. Förslaget innebär vidare en minskning med 23 befattningar för bi­ träde för skriv- och kontorsgöromål, av vilka 12 extra. En viss ökning- av antalet arvodesbefattningar bär bedömts vara nödvändig. Sålunda före­ slås inrättande vid I 4 av en befattning för pensionerad underofficer i 1: 22, avsedd för tillsynsman vid regementets stridsskjutningsområde på Präst- tomta, vilket även utnyttjas av bland andra T 1 och Lv 2, samt vid I 7 av en motsvarande befattning för tygunderofficer, avsedd såsom biträde åt tygförrådsförvaltaren, ävensom vid 117 av en befattning för pensionerad officer i 1: 32, avsedd för ställföreträdande avdelningschef på mobilise- ringsavdelningen. Arméchefen föreslår härutöver att en tjänst för kansli- biträde i Ce 11 inrättas vid vardera 13 och I 15, avsedd för föreståndare för plåt- och maskingruppen på mobiliseringsavdelningens personaldetalj.

I propositionen 1955:110 (s. 67) anmäldes att statens organisations- nämnd avgivit på organisationsundersökningar grundade förslag rörande expeditions- och kassatjänsten in. m. vid krigshögskolan. Någon fram­ ställning till Kungl. Maj :t hade då ännu icke ingivits. Efter beslut av för­ svarets civilförvaltning har från och med den 1 april 1955 kassaavdel­ ningen vid skolan nedlagts och skolan i kassahänseende anslutits till krigs­ skolan.

Chefen för armén (skr. 13/s 1955) har på grundval av organisations- nämndens fortsatta undersökningar vid högskolan avgivit förslag till ändrad organisation av expeditions- och kassatjänsten därstädes. Förslaget, som avgivits efter samråd med organisationsnämnden och civilförvaltningen, innebär i huvudsak följande. Förvaltningsgöromålen har efter kassans indragning befunnits kunna med fördel överföras till staben med skol­ expedition. Förvaltningsavdelningen bör därför utgå ur organisationen. I stället bör det ankomma på skolans adjutant — kapten (ryttmästare) på skolans stat — att utöver de arbetsuppgifter, som för närvarande åvilat- honom, förvalta till skolans förfogande stående anslag och vara föredra­ gande för skolchefen i förvaltningsärenden. I förvaltningsgöromålen bör han biträdas av en expeditionsföreståndare. För sistnämnda befattning bör i stället för eu för närvarande kommenderad sergeant på aktiv stat ur kavalleriet inrättas en beställning för fanjunkare (styckjunkare) i Ma 19 i utbyte mot en motsvarande beställning vid arméförband. På expeditions- föreståndaren bör vidare ankomma att vara uppbördsman (redogörare) för skolans materiel. Äskandet avses emellertid skola upptagas först i ett senare sammanhang. För att omhänderha kassaförskott och för vissa

andra arbetsuppgifter föreslås en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 i utbyte

mot en tjänst för kontorist i Ce 13 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11.

En beställning för signalutbildad överfurir i Ma 14, avsedd såsom före­

ståndare för vaktmästaravdelningen, föreslås tillkomma vid skolan. Vidare

föreslås en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål skola tillkomma

vid skrivcentralen. En för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i

1: 30 såsom redogörare och bibliotekarie föreslås omvandlad till befatt­

ning för bibliotekarie i samma löneklass.

I det föregående har under Rationaliseringsverksamhet inom försvaret

anmälts att statens organisationsnämnd slutfört organisationsundersök-

ningar vid Blekinge kustartilleriförsvar. I rapporten över undersökning­

arna har upptagits förslag om inrättande av såväl militära och civilmili­

tära beställningar som tjänster för civil personal. I detta sammanhang

upptages endast beställningar för militär personal vid armén.

I tygförvaltningen vid kustartilleriförsvaret avses en armé- och motor­

detalj skola ingå för handläggning av frågor om arméförbandens tyg-

materiel och ammunition samt frågor om kustartilleriets handvapen och

viss tung materiel ävensom motorfordons- och cykelmateriel. Såsom detalj-

chef föreslås en kapten i Md 27 ur armén. Vidare föreslås två beställ­

ningar för överfurir i Ma 14, av vilka en avses för infanteriavdelningen

och en för förrådsgrupp 2 vid tygförvaltningens förråd. Chefen för marinen

tillstyrker förslagen.

Chefen för armén har i skrivelse den 10 september 1955 angående

pansarutbildning inom VI. militärområdet hemställt att principbeslut med­

delas om att en pansarbataljon skall organiseras i Boden från och

med utbildningsåret 1957/58. Förslaget grundar sig på utredningar inom

arméstaben i samråd med fortifikationsförvaltningen, armétygförvalt-

ningen, arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd m. fl.

berörda myndigheter. Beträffande de delar av arméchefens framställning

som är av hemlig natur hänvisas till handlingar, som kommer att tillhanda­

hållas riksdagens vederbörande utskott.

Arméchefen framhåller att för försvaret av övre Norrland tillgången till

stridsvagnar (fjärrpansarvärnsvapen) är av stor betydelse. Stridsvagnar

av centuriontyp (stridsvagn 81) har sedan år 1953 tillförts armén. Ytter­

ligare dylika vagnar kommer att anskaffas. Stridsvagnar av denna typ

och den ombyggda svenska stridsvagnen (stridsvagn 74) är lämpliga för

förband, avsedda för övre Norrland. Dessa förband bör för att snabbt och

säkert komma till insats mobiliseras inom VI. militärområdet. För att för­

banden skall få full effekt måste personalen utbildas under de klimat-

och terrängförhållanden som råder där förbanden skall användas i krig.

En pansarutbildningsenhet om 200—250 man bör förläggas till VI. mili­

tärområdet och i administrativt hänseende anslutas till 119. Utbildnings­

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

121

enheten bör organiseras som en bataljon under benämningen Bodens pan­

sarbataljon med en årlig utbildning av omkring 200 värnpliktiga. För-

läggningsutrymme för bataljonen finns vid I 19. Bataljonens behov av

aktiv militär personal och arvodespersonal kan tillgodoses genom ompla­

ceringar inom pansartrupperna i samband med att P 3 i enlighet med

statsmakternas beslut omorganiseras till regemente för pansarinfanteriut-

bildning. För att i största möjliga utsträckning tillgodose den personals

intressen, som förutsättes skola omplaceras till Boden från P 3, bör pan­

sarutbildningen vid bataljonen påbörjas i samband med omorganisationen

av P 3 omkring den 1 april 1957.

Beträffande kostnaderna för den nya organisationens genomförande har

arméchefen framhållit att anslutningen av pansarbataljonen till 119 med­

för behov av ytterligare stabs- och förvaltningspersonal vid 119. Avlö-

ningskostnaderna för ifrågavarande personal beräknas till cirka 80 000

kronor per är. Flyttningskostnaderna för den personal, som förutsatts

skola tillföras pansarbataljonen genom omplaceringar inom pansartrup­

perna, har inräknats i kostnaderna för omorganisation av I 8 m. fl. för­

band. Investeringsbehovet för organisationens genomförande har av armé-

chefen beräknats till sammanlagt cirka 7 110 000 kronor.

överbefälhavaren har i yttrande över arméchefens förslag erinrat om

att i överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta ut­

veckling förordats, att en pansarutbildningsenhet förlädes till Boden i an­

slutning till något av där befintliga förband, samt vidare anfört följande.

Stridsvagnar och infanterikanonvagnar bör ingå i de arméförband, som

avses för försvar av VI. militärområdet. Förbindelserna till övre Norrland

är mycket sårbara. För att säkerställa en snabb insats av pansarförbanden

bör de mobiliseras där. Särskilda klimat- och terrängförhållanden råder

inom VI. militärområdet. Personal vid pansarförband avsedda att an­

vändas inom VI. militärområdet bör därför utbildas där. Om utbildningen

förlägges till Boden, kan personalen vid pansarförbanden under första

tjänstgöringen utbildas tillsammans med den personal, som i övrigt skall

ingå i förbanden. Detta är en förutsättning för att de skall kunna användas

effektivt omedelbart efter mobilisering. Bodens pansarbataljon bör orga­

niseras i samband med de organisationsförändringar, som beslutats be­

träffande I 8, P 3 m. fl. förband, och utbildningen vid bataljonen bör så­

ledes påbörjas våren 1957. Härigenom tillgodoses den fast anställda per­

sonalens intressen samtidigt som den med förslaget avsedda beredskaps-

förstärkningen inom övre Norrland kommer till stånd så snart materiel-

och personalförhållandena det medgiver.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall infanteriutbildningen vid I 8

upphöra i samband med att P 3 omorganiseras till regemente för pansar-

infanteriutbildning, S 1 och signalskolan flyttas till Uppsala och därvid

övertaga de av I 8 disponerade anläggningarna därstädes samt Ing 1 över­

taga de nu för S 1 avsedda anläggningarna i Solna. Vidare har — såsom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

framgår av det föregående — förslag framlagts av arméchefen om att en pansarbataljon skall organiseras i Boden från och med utbildningsåret 1957/58, varvid bataljonens behov av aktiv militär personal och arvodes- personal förutsatts skola tillgodoses genom omplaceringar inom pansar­ trupperna i samband med omorganisationen av P 3.

Under erinran härom har arméchefen i skrivelse den 22 december 1955 hemställt att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka bemyndigande att inom fastställd personalram få vidtaga de jämkningar i perso­ nalstaterna för ordinarie personal, som erfordras för genom­ förande av här ifrågavarande organisationsändringar. Arméchefen har i anslutning härtill framhållit följande.

Omorganisationen avses skola ske successivt, överföring av personal till de nya tjänstgöringsplatserna avses skola påbörjas omkring den 1 april 1957 och vara slutförd den 30 juni 1958. I samband med att per­ sonalen förflyttas bör personalstaterna ändras.

Riksdagen har beträffande rationaliseringsverksamheten inom försvaret för innevarande och tidigare budgetår bemyndigat Kungl. Maj :t att vid­ taga de jämkningar i vederbörliga personalorganisationer som blir erfor­ derliga i anledning av beslut om organisationsändring, dock icke såvitt av­ ser personalstaterna för ordinarie personal. Arméchefen förutsätter att samma bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t för kommande budgetår. Här­ igenom kan personalförändringar ske under löpande budgetår. Detta är en förutsättning för att omorganisationerna skall kunna ske på ett med hänsyn bland annat till de värnpliktigas inryckningstider lämpligt sätt. Det är önskvärt att personalförändringar även i fråga om ordinarie per­ sonal i samband med omorganisationen av I 8 m. m. kan ske under löpande budgetår.

För att personalen skall kunna givas slutgiltigt besked angående fram­ tida anställningsförhållanden och tjänstgöringsplatser samt erhålla rimlig tid för att förbereda flyttning erfordras beslut inom en nära framtid om hur tjänsterna skall disponeras efter omorganisationen. Omplaceringarna måste påbörjas omkring den 1 april 1957. Beslut av 1957 års riksdag kan därför icke avvaktas.

Under den närmaste tiden beräknas enstaka förändringar (beslut om avsked in. in.) inträffa, som kan föranleda att tjänster bör disponeras på annat sätt än som för närvarande avses. Tidpunkten för överförande av tjänster är vidare beroende av förhållanden, som icke nu slutgiltigt kan överblickas. Beslut i fråga om uppsättande av Bodens pansarbataljon måste bland annat avvaktas. Arméchefen räknar på grund härav med att först omkring den 1 april 1956 inkomma med förslag till personalstater för förband in. in., som beröres av omorganisationen. Härigenom kan för­ ändringarna icke upptagas i 1956 års proposition angående vissa avlö­ nings- in. fl. anslag under fjärde huvudtiteln. Ur tidssynpunkt samt med hänsyn bland annat till den av omorganisationen berörda personalen och till angelägenheten av att förändringarna sker successivt är det önskvärt att Kungl. Maj:t bemyndigas vidtaga jämkningar i personalstaterna för såväl ordinarie som icke-ordinarie personal vid ifrågavarande förband in. m. Förändringarna i fråga om ordinarie personal förutsättes skola ske inom fastställda personalstater och kommer därför icke att medföra kostnads­ ökningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

123

Civilförvaltningen har, med hänsyn till svårigheterna att överblicka per­ sonalorganisationens utseende vid ifrågavarande förband m. m. under de kommande budgetåren, icke något att erinra mot arméchefens förslag.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag, på grund­ val av en inom arméledningen företagen utredning i ämnet, till behand­ ling upptagit frågan om åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran. Arméchefen har därvid framhållit att till följd av den stora officers- rekryteringen i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet samt de för närvarande små avgångarna tiden fram till kaptensbefordran snabbt kom­ mer att förlängas. Sålunda beräknas att dylik befordran genomsnittligt för hela armén skall kunna uppnås först efter 13 tjänsteår såsom officer mot normalt beräknade 11 år. Stora variationer i tidpunkten för kaptens­ befordran föreligger emellertid mellan och inom olika truppslag, varför tidpunkten för kaptensbefordran med oförändrade personalstater beräk­ nas komma att variera mellan nio och 16 år inom olika befordringsen- heter. För att råda bot på nämnda olägenheter har arméchefen föreslagit att i avvaktan på att ställning tages till befälsordningen vid armén de genom 1942 års försvarsbeslut tillkomna kaptenslönerna för ständigt tjänstgörande reservpersonal från och med den 1 juli 1956 utnyttjas för att förordna löjtnanter på aktiv stat till kaptener, varvid förutsatts att där­ igenom ledigblivna löjtnantslöner i Ma 23 får utnyttjas för inkallande av ständigt tjänstgörande reservpersonal.

Civilförvaltningen erinrar om att anordningen med löner för ständigt tjänstgörande reservpersonal tillkommit i syfte att i försvarsorganisatio­ nen kunna utnyttja militär personal, anställd på ett mindre bundet sätt än som följer av fullmaktssystemet, och därigenom ge organisationen en sådan elasticitet att förändringar i densamma skall kunna genomföras utan alltför stora svårigheter. Mot bakgrunden härav ställer sig civilförvalt­ ningen tveksam till att åstadkomma den av arméchefen åsyftade beford- ringsförbättringen på av denne föreslaget sätt. De inom arméstaben verk­ ställda undersökningarna rörande de nuvarande befordringsförhållandena för löjtnanter synes emellertid enligt civilförvaltningens mening onekligen tala för att åtgärder bör vidtagas i syfte att förbättra förhållandena för de löjtnanter, som till följd av den hastiga utbyggnaden av officerskadern under beredskapsåren kommit i särskilt dålig befordringstur. Dylika åt­ gärder har vidtagits beträffande vissa militära beställningshavare, bland annat löjtnanter, som till följd av 1925 års härordningsbeslut kommit i dålig befordringstur. En dylik förbättring skulle liksom beträffande sist­ nämnda personal kunna givas formen av en tillfällig löneförbättring. Med hänsyn till de olägenheter ur skilda synpunkter som är förenade med en dylik lösning synes det emellertid civilförvaltningen mera tilltalande att

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

söka andra utvägar, därvid torde ifrågakonmia antingen vikariatslöneför- ordnanden eller möjlighet att uppbära lön efter högre löneklass än den högsta inom lönegraden Ma 23. Vilkendera vägen som än väljes är det uppenbart att förbättringen endast bör kunna komma dem tillgodo som på grund av i det föregående angivna omständigheter kommit i väsentligt sämre befordringstur än som kan anses normalt. En lösning av den före­ liggande frågan kräver emellertid enligt civilförvaltningens mening ytter­ ligare undersökningar bland annat av statistisk natur. Civilförvaltningen föreslår därför att, därest Kungl. Maj:t skulle finna något böra åtgöras i frågan, uppdrag lämnas åt civilförvaltningen att i samverkan med för- svarsgrensstaberna närmare utreda densamma och till Kungl. Maj :t in­ komma med förslag i ämnet.

Departementschefen

1. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvars- film i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 248) förutsättes kostnaderna för avlöning till filmregissören och materialförvaltaren vid arméstabens filmdetalj alltjämt skola bestridas från nämnda anslag. I anslutning till mitt uttalande i nämnda proposition (bil. 6, s. 17) rörande ifrågasatt ut­ byggnad av underrättelseorganisationen inom försvaret beräknar jag icke medel för inrättande av tjänster för en amanuens, en översättare och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Förslagen om uppflyttning av en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 till tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12 samt inrättande av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål kan jag tillstyrka. Sistnämnda tjänst torde böra uppföras såsom extra. Förslaget om att uppföra en extra assistenttjänst såsom extra ordinarie kan jag alltjämt icke tillstyrka.

2. Förslaget om att inrätta en beställning för överfurir i Ma 14 vid ar­ méns signalskola i utbyte mot en furirsbeställning i Me 11 eller Me 10 vid signaltrupperna kan jag biträda. Jag anser mig vidare böra tillstyrka armé­ chefens förslag om personalförändringar vid arméns fallskärmsjägarskola och räknar i anslutning härtill med att på skolans stat uppföres tjänster för ytterligare en packningsförman i Ce 15 och en förrådsman i Ce 11 även­ som en överfurirsbeställning i Ma 14. Förslaget om att omdisponera en i gällande personalförteckning för kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3, anser jag mig icke kunna tillstyrka. Beställningen torde böra indragas från och med nästa budgetår. Ej heller övriga under förevarande punkt redo­ visade förslag av arméchefen kan jag tillstyrka.

3. Jag är icke beredd att för nästa budgetår tillstyrka inrättande vid signaltrupperna av nya beställningar eller arvodesbefattningar. Framförda förslag om förbättrad löneställning för personal vid signaltrupperna är jag ej heller för närvarande beredd tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

125

4. Av arméchefen framlagt förslag rörande omorganisation av ammuni-

tionsförrådshållningen synes mig i huvudsakliga delar innebära en lämp­

lig lösning av föreliggande problem på detta område. Jag anser mig därför

böra tillstyrka att för igångsättande av den nya organisationen en maj or s-

beställning och två kaptensbeställningar tillkommer i utbyte mot fyra

arvodesbefattningar för pensionerade officerare i 1: 30. De nya beställ­

ningarna torde böra uppföras på fälttygkårens stat. I enlighet med armé­

chefens förslag torde vidare två arvodesbefattningar för förrådsunderofficer

i 1:22 vid Kalmar—Växjö försvarsområde och 115 samt en tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål vid 115 uppföras på arméns per­

sonalförteckning under armétygförvaltningens anstalter. Framförda för­

slag rörande förvaltarbeställningar är jag icke beredd biträda.

Förslaget om att inrätta nya ingenjörstjänster i Ce 23 kan jag biträda i

den utsträckning att jag föreslår att tre dylika tjänster tillkommer. Tjäns­

terna torde böra avses för samtliga ammunitionsförråd. Jag tillstyrker

vidare inrättande av en reparatör stjänst i Ce 12.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör fortsätta. Jag föreslår att tygstaten

för nästa budgetår tillföres ytterligare beställningar för en förste tygverk­

mästare i Ca 22, två tygverkmästare i Ca 21, tre förste tyghantverkare i

Ca 19 och 18 armétekniker i Ca 14, de sistnämnda i utbyte mot samma

antal beställningar för extra ordinarie furirer på tygstaten.

6. I likhet med civilförvaltningen tillstyrker jag att en maj or sbeställ­

ning vid trängtrupperna uppflyttas till överstelöjtnantsbeställning.

I anslutning till vad jag uttalat i årets statsverksproposition rörande

ifrågasatt utbyggnad av underrättelseorganisationen (bil. 6, s. 17) räknar

jag icke med inrättande av föreslagna beställningar för en major och en

kapten på fälttygkårens stat. Övriga av arméchefen framförda förslag kan

jag ej heller biträda.

7. I enlighet med arméchefens förslag torde tjänster för en förrådsför-

man i Ce 13 och en förrådsman i Ce 11 samt en befattning för förråds­

underofficer i 1: 22 böra överföras från T 1 mobiliseringscentral till Stock­

holms försvarsområde.

Av de föreslagna personalförändringarna vid Örebro försvarsområde kan

jag endast tillstyrka inrättande av en kaptensbeställning i Md 27 och en

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

8. Av arméchefen framförda förslag om inrättande av nya arvodesbe­

fattningar för pensionerad militär personal kan jag icke tillstyrka.

Arméchefen har framlagt förslag rörande vissa löneförbättringar m. m.

för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Enligt min mening bör

särskild utredning ske rörande dessa frågor. Jag är därför icke beredd att

nu taga ställning till det av arméchefen framlagda förslaget.

9. Arméchefens förslag om att inrätta rustmästarbeställningar är jag

alltjämt icke beredd biträda. Arméchefen har vidare föreslagit inrättande

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

av sammanlagt 170 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav fem i utbyte mot överfurirsbeställningar i hovslagartjänst, 109 i utbyte mot furirsbe- ställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10 samt en i utbyte mot en bil— förartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben. Med hänsyn till rådande vakansläge föreslår jag att antalet nya överfurirsbeställningar i Ma 14 för nästa budgetår begränsas till 105, varav 10 för vaktchef och 95 för instruk­ tör. Jag räknar därvid med att fem beställningar för överfurir i hovslagar­ tjänst samt 100 furirsbeställningar, varav 30 ordinarie och 70 extra ordi­ narie, skall utgå. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställ- ningsmannaaspiranter) beräknar jag i likhet med arméchefen till oför­ ändrat 700.

Utgående från vad jag sålunda anfört — och med beaktande av att jag i det föregående under punkt 2 tillstyrkt inrättande av två överfurirsbe­ ställningar, varav den ena i utbyte mot en extra ordinarie furirsbeställ- ning i Me 11 eller 10, samt i det följande under punkt 17 ämnar tillstyrka inrättande av två nya överfurirsbeställningar och indragning av tre extra ordinarie furirsbeställningar — föreslår jag att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undantag av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Överfurirer....................................

Budgetår

1955/56

1956/57

1 866 2 360

700 4 926

1 970 2 256

700 4 926

Furirer..................................................... Instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter) ..

Summa

10. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en vakant beställ­ ning för armédirektör i Ca 30 böra utgå. I övrigt är jag icke beredd att tillstyrka några förändringar beträffande arméingenjörkåren. 11. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av försvarets sjuk­ vårdsstyrelses avlöningsanslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 37) har jag icke något att erinra mot att för den hygieniska livsmedelskon­ trollen inom försvaret utnyttjas beställningar för en regementsveterinär i Ca 29 och eu bataljonsveterinär i Ca 27, dock att beställningarna förut­ satts skola tills vidare alltjämt redovisas på fältveterinärkårens stat. I enlighet med civilförvaltningens förslag torde beställningarna för rege­ mentsveterinär i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, bataljonsveteri­ när i Ca 27 vid Ing 2 och TI samt bataljonsveterinär i Ca 25 vid A 2 böra indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1956

127

Framförda förslag om förändringar beträffande läkarpersonal kan jag

icke tillstyrka.

12. Av civilförvaltningen och fortifikationsförvaltningen framförda för­

slag om inrättande av tjänster för maskinteknisk personal vid vissa berg-

rumsanläggningar kan jag tillstyrka, dock att en av maskinisttjänsterna

i Ce 13 bör upptagas såsom reparatör stjänst i Ce 13 och eldartjänsten hän­

föras till Ce 11. Tjänsterna torde därvid böra uppföras, maskinmästar-

tjänsterna i Ce 20 och Ce 18, maskinisttjänsten i Ce 15, åtta maskinist­

tjänster i Ce 13 och två reparatörstjänster i Ce 13 på arméns personal­

förteckningar, fyra reparatörstjänster i Ce 13 på marinens personalför­

teckningar och tre reparatörstjänster i Ce 13 jämte eldartjänsten i Ce 11

på flygvapnets personalförteckningar samt medel i anslutning härtill be­

räknas under vederbörligt avlöningsanslag. Jag avser att beträffande den

för marinen och flygvapnet avsedda personalen göra framställning härom

vid behandlingen i det följande av marinens och flygvapnets allmänna av­

löningsanslag. I enlighet med myndigheternas förslag räknar jag såvitt

avser armén med att av militärbefälhavaren för IV. militärområdet för

viss tillsyn disponerade medel minskas med 4 500 kronor.

I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en reparatörstjänst i

Ce 13 inrättas vid P 2.

Arméchefens förslag om att en extra tjänst för värmeskötare i Cg 11

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden uppföres som extra ordinarie

eldart jänst biträder jag.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag till personalföränd­

ringar kan jag icke tillstyrka.

13. Förslaget om uppflyttning av en tjänst för förste kansliskrivare i

Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till tjänst för kontors-

skrivare i Ce 19 tillstyrker jag. I övrigt räknar jag för nästa budgetår icke

med några förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst.

14. Under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar kan

jag icke biträda i vidare mån än att jag föreslår att en koiftoristtjänst i

Ca 13 vid arméöverläkarens expedition uppflyttas till tjänst för kansli­

skrivare i Ca 15 och att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbe-

fälsstaben uppföres som ordinarie.

15. Förslaget om att uppföra den för gymnastik- och idrottsskolan av­

sedda extra instruktörstjänsten såsom extra ordinarie är jag icke beredd

att nu tillstyrka. Jag kan ej heller biträda förslaget om förbättrad löne-

ställning för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare vid TI. 1

likhet med civilförvaltningen räknar jag icke med förbättrad löneställning

för två bilförare vid IV. och VII. militärbefälsstaberna.

Arméchefen har föreslagit en utökning av antalet utbildningsarvoden.

Då enligt min mening en översyn av gällande bestämmelser om lärarar-

voden vid försvaret och därmed sammanhängande spörsmål bör komma

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

till stånd är jag i likhet med civilförvaltningen icke beredd tillstyrka att ytterligare utbildningsarvoden nu tillkommer.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag för nästa budgetår med en medelsanvisning av 545 000 kronor för timarvoden till deltids­ tjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor, 355 000 kronor för arvoden till civila lärare för underbefäls­ utbildning, 34 000 kronor för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar m. in. samt 25 900 kronor för arvoden och särskilda ersätt­ ningar avseende veterinärväsendet.

17. Kungl. Maj:t har numera den 27 januari och den 17 februari 1956 meddelat beslut angående organisationen av stabs- och förvaltningstjäns­ ten m. m. vid I 2, I 3, I 4, I 6, I 7, I 12, I 13, I 14, 115, I 16, 117 och I 21. I anslutning härtill räknar jag med de i sammanställningen under före­ varande punkt upptagna förslagen med de ändringarna att vid 117 en pensionerad officer i 1: 30 i stället för 1: 32 tillkommer samt att vid 115 fyra i stället för fem biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages. Jag anser mig böra tillstyrka att vid Svea livgarde inrättas en beställ­ ning för major i Ma 30, avsedd för mobiliseringsofficer och chef för mobiliseringsavdelningen, samt en arvodesbefattning i 1: 30, avsedd för biträdande personalofficer. I enlighet med framförda förslag räknar jag vidare med att arvodesbefattningar för en pensionerad officer i 1: 32 och en pensionerad underofficer i 1:22 samt tjänster för sju biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages. Jag kan icke tillstyrka att för föreståndare för vaktmästaravdelningen vid krigshögskolan inrättas en särskild överfurirsbeställning. Behovet torde få tillgodoses genom kommendering. I övrigt tillstyrker jag de av arméchefen föreslagna personalförändringarna vid krigshögskolan, inne­ bärande att en tjänst för kansliskrivare i Ce 15 inrättas i utbyte mot tjäns­ ter för en kontorist i Ce 13 och ett kanslibiträde i Ce 11, att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkommer samt att en för pen­ sionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 såsom redogörare och bibliotekarie omvandlas till befattning för bibliotekarie i samma löneklass. Vad härefter angår Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker jag att en kaptensbeställning i Md 27 inrättas för chef för armé- och motordetaljen. I samband därmed blir en pensionerad officer med avlöning på vakanta furirslöner icke längre erforderlig. Jag räknar i anslutning därtill med att tre furirsbeställningar i Me 11 eller Me 10 vid armén indrages. Vidare kan tjänster för en verkstadsförman i Ce 17 och en tekniker i Ce 13, båda på sakanslag, utgå ur organisationen. — Förslaget om inrättande av två överfurirsbeställningar i Ma 14 kan jag tillstyrka.

Pansartruppernas förband är för närvarande förlagda till Enköping (Pl; IV. militärområdet), Visby (P 1 G; VII. militärområdet), Hässleholm

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

år

1956

129

(P2; I. militärområdet), Strängnäs (P 3; IV. militärområdet) och Skövde

(P4; III. militärområdet). Av förbanden skall enligt beslut av 1955 års

riksdag P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning.

överbefälhavaren och arméchefen har understrukit betydelsen av att

pansarförband snabbt kan mobiliseras inom VI. militärområdet och har

därför ansett att en pansarutbildningsenhet, organiserad som bataljon, bör

förläggas till Boden. Bataljonen skulle i administrativt hänseende anslutas

till I 19, varest förläggningsutrymme finnes för bataljonen. Bataljonens

behov av aktiv militär personal och arvodespersonal förutsättes skola till­

godoses genom omplaceringar inom pansartrupperna i samband med om­

organisationen av P 3. Det ytterligare personalbehovet skulle inskränka sig

till viss förstärkning av stabs- och förvaltningspersonalen vid I 19. Avlö-

ningskostnaderna härför har beräknats till cirka 80 000 kronor per år.

För egen del kan jag ansluta mig till överbefälhavarens och arméche-

fcns förslag om att organisera en pansarbataljon i Boden med gemensam

administration med I 19. Jag föreslår därför att principbeslut nu fattas

härom. Pansarutbildningen vid bataljonen bör påbörjas i samband med

omorganisationen av P 3 våren 1957. Medel för uppförande av erforderliga

byggnader och anläggningar för bataljonen rymmes inom ramen för an­

visade eller för nästa budgetår äskade anslag å försvarets kapitalbudget.

Jag avser att senare denna dag i proposition angående vissa markförvärv

för försvaret framlägga förslag rörande övnings- och skjutfält för batal­

jonen.

Den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av I 8 in. fl. för­

band ävensom organisationen av en pansarbataljon i Boden, varom för­

slag framlagts i det föregående, förutsättes skola ske successivt under

tiden omkring den 1 april 1957—den 30 juni 1958. Ifrågavarande omorga­

nisationer medför omfattande omplaceringar av personal. Arméchefen har

nu med hänsyn härtill och i övrigt av praktiska skäl ansett att av riks­

dagen bör utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga de jämk­

ningar i personalstaterna för ordinarie personal, som erfordras för genom­

förande av omorganisationerna. Ändringarna förutsättes skola ske inom

fastställd personalram och sålunda icke medföra kostnadsökningar. För

egen del ansluter jag mig till arméchefens förslag, vilket cj heller föranlett

någon erinran från civilförvaltningens sida. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955:

128 rörande omorganisationen av I 8 in. fl. förband uttalat att man, med

hänsyn till att vissa svårigheter syntes uppkomma för den av omorganisa­

tionen berörda personalen, härvidlag borde visa största möjliga hänsyn

och i fråga om nödvändiga förflyttningar i görligaste mån söka tillmötesgå

den enskildes önskemål.

9—100 56

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Annéchefen har framlagt förslag i syfte att förbättra befordringsmöjlig- heterna för löjtnanter på aktiv stat. I likhet med civilförvaltningen är jag icke beredd att för närvarande taga ställning härtill.

I anslutning till vad jag anfört vid anmälan av försvarsstabens avlö- ningsanslag till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 80) torde en på kavalleriets stat uppförd överstebeställning i Ma 37 indragas.

Jag har i det föregående under särskilda punkter behandlat organisa­ tionen av försvarets fastighetsförvaltning och försvarets musikorganisa­ tion samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande arméns förevarande anslag.

I anslutning till vad jag anfört tidigare denna dag i proposition angå­ ende ändring av huvudmannaskapet m. m. för garnisonssjukhuset i Boden (s. 7 och 8) torde tjänster för två översköterskor i Ca 14 vid garnisons- sjukhuset böra uppföras på personalförteckning för armén och medel be­ räknas under förevarande anslag för arvoden till vissa läkare. Vid an­ slagsberäkningen torde vidare hänsyn böra tagas till förändringar i löne- gradsplaceringen för vissa tjänster, som skett på grund av riksdagens be­ slut i anledning av propositionen 1955:209.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlönings- anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom med­ delande av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som be­ tingas av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1955: 110, s. 104). Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vid­ taga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om perso­ nalförändringar in. m. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår be­ räknar jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 101 740 000 (+ 2 630 000) kronor; Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 8 550 000 (—330 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 270 000 (+ 20 000) kronor; Arvoden till övrig icke-ordinarie personal 51 760 000 (— 1 075 000) kronor;

Rörligt tillägg 40 277 000 (+ 14 777 000) kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

131

Pensionsmedel 3 197 000 (—463 000) kronor; Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 200 000 (—15 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 198 200 000 (+ 16 500 000) kronor. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per­ sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen­ sionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som för- anledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personal­ förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp­ liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be­ stämmelser som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av ar­ méns personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden med gemensam administration med 119;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga proviso­ riska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående för­ ordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under bud­ getåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­ vis ................................................................................ 101 740 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes­ befattningar, förslagsvis ....................... ............. 8 550 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 1 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............................................................... 51 760 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 40 277 000

Summa kronor 203 597 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis .................................. 3 197 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis ............................................................... 2 200

000Nettoutgift kronor 198 200 000

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1956

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000 kronor.

[11] Armén: Remontering

1954/55 ......................................... 1955/56 (statsliggaren s. 217) 1956/57 (förslag) ........... ........

Anslag Nettontgift Behållning

400 000 643 183 1 252 204 400 000 400 000

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1954/55 i runt tal 1 150 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 52) bär Kungl. Maj:t före­ slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 beräkna ett reservationsanslag av 400 000 kronor, d. v. s. samma belopp som anvisats för nu löpande bud­ getår. Därvid har anmälts att storleken av anslaget kunde påverkas av ställningstagandet till vissa frågor i samband med den av 1955 års riks­ dag beslutade ändrade organisationen av kavalleriet m. m.

Arméns hästbestånd

Innan jag upptar förevarande anslagsfråga till behandling torde jag få anmäla vissa frågor rörande arméns hästbestånd.

Behovet av hästar för armén tillgodoses med dels kronan tillhöriga hästar dels ock uttagna hästar. De kronan tillhöriga hästarna (stamrid­ hästar, stamdraghästar, ackordridhästar och ackorddraghästar) avses för att täcka arméns behov i fredsorganisationen, under det att behovet av hästar i krigsorganisationen tillgodoses — förutom med de hästar som finnes i’ fredsorganisationen — med uttagna hästar.

Antalet kronan tillhöriga hästar utgör för budgetåret 1955/56 (om hän­ syn ej tages till beräknade omorganisationer) 1 433 stamridhästar, 305 stamdraghästar, 560 ackordridhästar och 5 110 ackorddraghästar. Av dessa är samtliga stamridhästar och ackordridhästar samt 750 ackorddrag­ hästar varmblodiga. Hälften av remonteringen av stamdraghästarna sker vidare med varmblodiga hästar.

Utrustningsbehovet av hästar omfattar i runt tal 2 900 ridbara hästar och 22 700 drag- och klövjehästar.

Enligt förslag av Kungl. Maj :t till föregående års riksdag (prop. 1955: 110) skulle antalet stamridhästar nedbringas till 435 under budgetåret 1959/60. Remontering av varmblodiga stamdraghästar, ackordridhästar och ackorddraghästar avsågs icke vidare äga rum. Remontutbildningen skulle förkortas från två år till ett, varvid remonterna skulle inköpas såsom fyra-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

133

åringar i stället för såsom treåringar. Den erforderliga remonteringen be­ räknades vid genomförd organisation till 65. Remontdepåerna skulle in­ dragas och verksamheten vid arméns ridskola i Ströinsholm överflyttas till Umeå. Därest framdeles en civil körskola skulle komma att inrättas, syntes emellertid frågan om en samordning av verksamheten vid skolan med den militära verksamheten på förevarande område få upptagas till prövning.

Statsutskottet (uti. 128), som ansåg sig i princip kunna godtaga den föreslagna begränsningen av arméns hästbestånd, fann det angeläget att Kungl. Maj :t närmare undersökte totalbehovet av hästar vid krig eller mobilisering. I avbidan därpå borde enligt utskottet reduceringen av an­ talet hästar och remonter för arméns räkning icke ske i den snabba takt Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till att utredning igångsatts om in­ rättande av en civil körskola i Strömsholm ansåg utskottet att frågan om ridskolans indragning borde anstå i avbidan på resultatet av denna ut­ redning. För den händelse de vid Utnäslöt och Strömsholm befintliga stall­ utrymmena skulle behöva helt tagas i anspråk för en skola för den civila och militära körutbildningen kunde det vidare ifrågasättas, om icke ar­ méns remonter borde placeras på endera av Gudhems eller Herrevadsklos- ters remontdepåer.

Riksdagen (skr. 300) fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan. I anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har verkställts vissa un­ dersökningar rörande arméns hästbehov. Enligt dessa kommer behovet av hästar för utbildningen efter planerade organisationsändringar att nedgå till i runt tal 2 100 hästar, varav såsom anmälts i propositionen 1955: 110 435 stamridhästar och 200 ackordridhästar. Endast stamridhästarna an­ ses böra vara varmblodiga. Antalet stamdraghästar beräknas till 150 och antalet ackorddraghästar till 1 300. Utrustningsbehovet av hästar beräknas omfatta i runt tal 2 100 ridbara hästar och 7 700 drag- och klövjehästar.

Med skrivelse den 20 oktober 1955 har den av chefen för jordbruks­ departementet tillkallade utredningsmannen1 överlämnat betänkande med förslag angående inrättande av civil körskola och hästdepå vid Ströms­ holm. I betänkandet föreslås att en dylik skola med hästdepå skall komma till stånd med utnyttjande av personal och byggnader vid Strömsholms hingstdepå.

I utlåtande över utredningsmannens betänkande har chefen för armén föreslagit, att verksamheten vid den civila körskolan försöksvis påbörjas hösten 1956 enligt utredningsmannens förslag. Arméchefen konstaterar att de fördelar som vinnes om arméns rid- och körskola bibehålies vid sin nuvarande förläggning i Strömsholm endast indirekt kommer armén till­ godo. Det bör därför under försökstiden klarläggas i vilka avseenden administration och utbildning kan samordnas mellan den civila körskolan

1 Generaldirektören C.-H. Nordlander.

och arméns rid- och körskola samt hur kostnaderna bör fördelas. Där­ jämte bör det undersökas om det är ekonomiskt fördelaktigt att bibringa arméns remonter två års utbildning, varvid det första årets utbildning i så fall skulle anslutas till en samordnad körskola.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla, att chefen för armén i skrivelse den 15 oktober 1955 med förslag till omorganisation av Liv­ regementets husarer föreslagit att antalet hästar efter genomförd omorga­ nisation övergångsvis skall ökas med 35 i förhållande till vad som tidigare förutsatts (jfr prop. 1955: 110, s. 8). Remontering av dessa hästar bör dock icke ske.

Medelsäskandena för nästa budgetår

Jag övergår härefter till behandlingen av medelsäskandena för nästa budgetår.

Yrkande

Såsom framgår av årets statsverksproposition hemställer arméintenden- turförvaltningen att anslaget höjes med 145 000 kronor. 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

ökning Minskning

1. Minskad remontering av varmblodiga hästar ............ 937 475

2. Ökad remontering av kallblodiga hästar .................... 200

000

3. Högre hästpriser ............................................................... 98 200

4. Utackordering av varmblodiga ackorddraghästar mot ersättning upphör ............................................................... 93 750

5. Minskad utrangering av hästar ..................................... 144 200

6. Omräkning ....................................................................... 733 250

+ 144 425

Avrundat + 145 000

Motiv

1. För nu löpande budgetår inköpes 450 varmblodiga remonter till ett pris av 2 300 kronor för remont. Kostnaderna i samband med inköpen har beräknats till 135 kronor för remont. För nästa budgetår beräknar arméintendenturförvaltningen inköpsbehovet till 65 remonter. Under för­ utsättning av oförändrade inköpspriser m. m. uppkommer härvid en kost­ nadsminskning av [(450 — 65) x (2 300 + 135) =] 937 475 kronor. Rörande beräkningen av antalet remonter anför arméintendenturför­ valtningen i huvudsak följande. I sitt förslag till ändrad organisation av kavalleriet m. m., vilket ligger till grund för Kungl. Maj :ts förslag i ämnet i propositionen 1955: 110, hade chefen för armén beräknat 92 remonter erforderliga under budgetåret 1956/57. Dessa skulle inköpas såsom fyraåringar och bibringas ett års remontutbildning (jfr prop. s. 8). Arméchefen anförde emellertid att det

135

—- om en civil körskola med hingstdepå inrättades vid Strömsholm - kunde visa sig fördelaktigt att alltjämt inköpa remonterna såsom tre­ åringar och bibringa dem två års remontutbildning (jfr prop. s. 9). Under hand har arméintendenturförvaltningen inhämtat att den i frågan till­ kallade utredningsmannen föreslagit inrättande av eu civil körskola vid Strömsholm. Ämbetsverket har på grund av det anförda ansett sig böra såsom en preliminär beräkningsgrund räkna med remontering på det av arméchefen i förenämnda förslag för budgetåret 1959/60 angivna stam- hästbeståndet, 435 hästar, samt förutsatt att remonterna fortfarande in- köpes såsom treåringar och bibringas två års remontutbildning. — Det av arméchefen i det föregående angivna inköpsbehovet av fyraåriga re- monter, 92 stycken, har beräknats på grundval av en från 11 till 15 % förhöjd remontering. Med bibehållen två års remontutbildning skulle re- monteringsprocenten enligt för närvarande tillämpad beräkningsgrund ut­ göra 11. Arméintendenturförvaltningen anser emellertid detta procenttal böra höjas till 12 för budgetåret 1956/57. Den erforderliga remonteringen skulle då utgöra 0,12 x [435 + (0,12 X 435)] = 59, varjämte 6 remonter er­ fordras för att ersätta under första året störtade remonter.

2. Arméintendenturförvaltningen beräknar den erforderliga remonte­ ringen av draghästbeståndet för budgetåret 1956/57, efter 10 % remonte­ ring, till 511 ackorddraghästar och 30 stamdraghästar. Av stamdraghäs­ tarna avses hälften eller 15 vara kallblodiga. Återstående behov av stam­ draghästar avses skola tillgodoses med övertaliga varmblodiga depåremon- ter, vilka inköpts år 1955. Av dessa övertaliga remonter beräknas dess­ utom högst 100 kunna utackorderas såsom ackorddraghästar. Inköpsbe­ hovet av kallblodiga hästar under budgetåret 1956/5/ beräknas i enlighet härmed till (511 + 15 — 100 =) 426. Enligt medelsberäkningarna för inne­ varande budgetär utgör motsvarande antal 326. Om medelinköpspriset för kallblodiga hästar beräknas till samma belopp som för innevarande bud­ getår, 2 000 kronor, ökar kostnaderna med [(426 — 326)

X

2 000 =] 200 000

kronor.

3. För innevarande budgetår beräknades, såsom nyss anförts, medelin­ köpspriset för kallblodiga hästar till 2 000 kronor, medan samma pris för varmblodiga hästar beräknades till 2 300 kronor eller 300 kronor högre. På grund av stigande hästpriser beräknar arméintendenturförvaltningen för nästa budgetår medelinköpspriset för kallblodiga hästar till 2 200 kro­ nor. Medelinköpspriset för varmblodiga hästar upptager ämbetsverket till 300 kronor högre belopp eller 2 500 kronor. Kostnadsökningen till följd av höjda hästpriser beräknas i enlighet härmed till (426

X

200 + 65

X

200 =)

98 200 kronor.

4. Enligt vad som anförts i propositionen 1955:110 (s. 109) skall ackordsersättning till fodervärd för mottagande av varmblodig ackorddrag­ häst icke vidare utgå. För innevarande budgetår har emellertid övergångs­ vis beräknats medel för vissa dylika kostnader. Arméintendenturförvalt­ ningen räknar för nästa budgetår icke med något medelsbehov för ända­ målet. Medelsbehovet minskas härigenom med 93 750 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

5. Antalet utrangerade stamhästar och ackorddraghästar under nästa budgetår väntas minska med 34 respektive 130. Enär priserna beräknas till oförändrat 800 kronor respektive 900 kronor, minskas inkomsterna under anslaget med (34

x

800 + 130

x

900 =) 144 200 kronor.

6. Nettoutgifterna för innevarande budgetår har av departementschefen beräknats till 1 133 250 kronor. Anslaget har med hänsyn till befintlig reservation m. in. upptagits till 400 000 kronor. Såsom ökning upptages här (1 133 250 — 400 000 =) 733 250 kronor.

Departementschefen

I fråga om arméns hästbestånd och därmed sammanhängande spörsmål har jag nyss erinrat om att 1955 års riksdag beslutat att i princip god­ känna det förslag till begränsning av antalet hästar vid armén, som fram­ lagts i propositionen 1955: 110.

I det föregående har jag angivit att arméns utrustningsbehov av hästar i samband med planerade organisationsändringar kommer att minskas från i runt tal 26 000 till i runt tal 10 000. I det förut omtalade betän­ kandet med förslag angående inrättande av civil körskola med hästdepå har det totala antalet hästar i landet år 1955 beräknats till i runt tal 300 000. Fram till år 1960 antages hästbeståndet komma att sjunka till 200 000. Av de siffror jag nu angivit framgår att arméns behov av hästar kan beräknas minska i större omfattning än det totala antalet hästar; en förhållandevis större andel av den totala häststocken torde följaktligen kunna användas för att tillgodose andra behov än det militära försvarets. Enligt min uppfattning bör det, även sedan armén minskat sitt hästbe­ stånd, bli möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose det totala hästbehovet.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen beslöt riksdagen föregående år att frågan om indragning av ridskolan vid Strömsholm skulle anstå i avbidan på resultatet av den utredning, som igångsatts rörande in­ rättande av en civil körskola med hästdepå vid Strömsholm. Jag har vidare omnämnt att den för ändamålet tillkallade utredningsmannen framlagt förslag till en sådan skola. Enligt vad jag inhämtat från chefen för jord­ bruksdepartementet kommer emellertid något förslag om inrättande av en civil körskola icke att framläggas. Vid sådant förhållande saknas anled­ ning att uppskjuta ställningstagandet till frågan om arméns rid- och kör­ skolas förläggning. Jag räknar därför med att — såsom ursprungligen före­ slagits — ridskolan vid Strömsholm indrages från och med budgetåret 1957/58, i samband varmed körutbildning vid K 4 kan påbörjas.

Då någon civil körskola icke kommer att inrättas, är det ej heller aktuellt att för framtiden inköpa arméns remonter såsom treåringar eller att bibe­ hålla någon av arméns remontdepåer. Jag förutsätter därför att arméns re- monter fortsättningsvis inköpes som fyraåringar samt att remontdepå- erna avvecklas. Som jag föreslog vid anmälan av frågan i propositionen 1955: 110, bör avvecklingen ske beträffande Gudhems remontdepå från och

137

med budgetåret 1956/57 samt beträffande Herrevadsklosters och Utnäslöts

remontdepåer från och med budgetåret 1957/58.

Arméchefens förslag att övergångsvis utöka antalet stamridhästar vid

Livregementets husarer utöver det antal som angivits vid anmälan av nyss­

nämnda proposition finner jag mig icke kunna tillstyrka.

Vidkommande härefter medelsbehovet under remonteringsanslaget för

nästa budgetår har arméintendenturförvaltningen vid sina beräkningar ut­

gått från att 65 treåriga varmblodiga remonter skall inköpas. Som jag

nyss uttalat räknar jag emellertid med att arméns remonter framdeles skall

inköpas som fyraåringar. I samband med omläggningen av remontköpen

erfordras under nästa budgetår icke inköp av några varmblodiga remon­

ter. Jag föreslår därför att inköpen av hästar för arméns räkning för nästa

budgetår inskränkes till att omfatta det antal kallblodiga hästar som

arméintendenturförvaltningen föreslagit. Mot de av ämbetsverket beräk­

nade inköpspriserna på dessa hästar har jag icke funnit anledning till er­

inran. Arméintendenturförvaltningens beräkningar av antalet utrangerade

hästar och försäljningspriserna på dessa anser jag mig i huvudsak kunna

godtaga. I enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag att anslaget

för nästa budgetår uppföres med avrundat 400 000 kronor eller samma

belopp som under nu löpande budgetår. Jag har härvid även beaktat att

det är önskvärt med en i huvudsak jämn fördelning av medelsanvisningen

under olika budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

[12] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

Nettoutgift

1954/55

............................... 70 500 000

72 051 405

1955/56 (statsliggaren s. 231) 68 800 000

1956/57 (förslag) ..................... 74 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 132) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Av­

löningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett för­

slagsanslag av 75 200 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgre­

narnas allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört där­

om i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

138

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

1. Förändringar beträffande marinstaben Nya tjänster 3 kaptener Ma 27 (flottan) .................... 57 204 2 kaptener Ma 27 (kustartilleriet) ....... 37 598 1 kanslibiträde Ce (Cg) 11 .................... 9 516 1 kontorist Ce 13 ..................................... 10 224 1 kanslibiträde Cell ............................ 9 5161 filmregissör anställd mot arvode mot­ svarande 27 löneklassen (sakanslag) — Ce 27 .................................................. 19 740 1 tekniskt biträde Cg 8 (sakanslag) — Ce 8 .......................................................... 8 304

Lönegradsuppflyttningar 2 tekniska biträden Cg 8 — Cg 11 ....... 2 4242 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden Cell ........... 4 200 1 expeditionsvakt Ce 10 — Ce 11 ....... —

Övriga personalförändringar 1 kontorist Ce 13 — Ca 13 .................... 1 fotograf Cg 14 — Ce 14 .................... 2 tekniska biträden Cg 11 — Cell ... 1 assistent Cg 23 — Ce 23 ....................1 tekniker Cg 13 — Ce 13 ....................1 expeditionsunderofficer 1: 22 indra­

ges (vakant fr. o. m. V2 1956) .......

2. Centralisering av flottans personalorga­ nisation 1 chef för Stockholms örlogsstation Mo 14 — kommendör Mo 14 (chef för flottans underofficerare, under­ befäl och meniga) ................................. 5 kanslibiträden (1 Ca 11, 3 Ce 11 och 1 Cg 11), 12 kontorsbiträden Ca 8 och 7 biträden för skriv- och kon­ tor sgöromål (varav 4 extra) över­ föres från Stockholms örlogsstation till det centrala personalorganet ...

3 455 + 155 271

139

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kontorsbiträden Ca 8 överföres från

Karlskrona resp. Göteborgs örlogs-

station till kontaktorgan inom Syd­

kustens resp. Västkustens marin­

distrikt .................................................. —

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

3. Flottans utbildningsorganisation m. in.

Karlskrona örlogsstationKarls-

kronaskolorna

5 expeditionsunderofficerare 1: 22 (va­

kanta) utgår ......................................... 7 870

1 driftingenjör Ce 25 — Ce 27 ............ -—

2 badmästare Ce 10 — Ce 12 ................ —

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

— Ce 23 .................................................. —

1 maskinmästare Cg 20 — Ce 20, 1

maskinist Cg 15, 5 reparatörer (2

Ce 13 och 3 Ce 12) och 8 eldare (2

Cell, 4 Ce 10 och 2 Cg 10) över­

föres till Karlskrona örlogsvarv ....... —

2 kanslibiträden Ce 11, 13 kontorsbi­

träden Ca 8 samt 3 biträden för

skriv- och kontorsgöromål utgår ...

137 220

Marinens tekniska skola or­

ganiseras inom Karlskrona-

skolorna

1 adjunkt Ca (Ce) 29 ............................. 20 424

Timarvoden till lärare och föreläsare

vid marinens fasta undervisnings­

anstalter och skolor ............................. 45 000

1 utbildningsarvode ................................. 1 560

Göteborgs örlogsstationGöteborgs-

skolorna

1 expeditionsunderofficer 1: 22 (va­

kant) utgår .........................................

1 expeditionsunderofficer 1:22 — före­

ståndare för rustkammare 1: 22 .......

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 kanslibiträden Cell, 4 kontorsbiträ-

den Ca 8 samt 6 biträden för skriv- och kontorsgöromål utgår ................

92 904

1 kontorsbiträde Ca 8 överföres till

Västkustens marindistrikt ................ — 1 maskinmästare Ce 18, 2 reparatörer

(1 Ce 13 och 1 Ce 12) och 3 eldare (1 Ce 11 och 2 Ce 10) överföres till

Göteborgs örlogsvarv............................. — 1 översköterska Ce 14 och 1 sjukvårds­

biträde Ce 5 överföres till Västkus­ tens marindistrikt ................................. —

Bergaskolorna 1 kapten Ma 27 ......................................... 19 068 1 köksföreståndare Ca 17 — Ca 20 ... 1 560 1 biträdande köksföreståndare Ca 14

2 adjunkter (1 Ce 29 och 1 Ce 27) över­

föres från Stockholms örlogsstation — 1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid Stockholms örlogsstation — Ce 23 vid Bergaskolorna ........................ —2 biträden för skriv- och kontorsgöro­

mål överföres från Stockholms ör­ logsstation .............................................. — 1 hantverkare Cg 12 — Ce 12 ................ — 1 förrådsman Cg 11 — Cell ................ —

Stockholms örlogsstationFlottans

kaserner på Skeppsholmen

3 expeditionsunderofficerare 1: 22 (va­

kanta) utgår ......................................... 1 maskinmästare Ce 20, 1 maskinist Ce

15, 2 reparatörer Ce 12 och 7 eldare (2 Ce 11, 3 Ce 10 och 2 Cg 10) över­ föres till Stockholms örlogsvarv....... — 1 verkstadsförman Ce 17 överföres till

Ostkustens marindistrikt ................ —

__ 196150

Ca 16

792

141

Ktwgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4. Sjökrigshögskolans organisation

2 kommendörkaptener av 2. graden, majorer eller kaptener (lärare i ar­ tilleri- och stabstjänst) Ma 30/27 — kommendörkaptener av 1. graden (överstelöjtnanter) eller kommen­ dörkaptener av 2. graden (majorer) Ma 33/30 ......................................... ........ 5 7961 överstelöjtnant eller major (lärare i

kustartilleritaktik) Ma 33/30 ........... 24 156 1 kapten Ma 27 (kustartilleriet) utgår 1 kapten Md 27 (lärare i taktik) —

kommendörkapten av 1. eller 2. gra­ den Ma 33/30 ......................................... 4 416

18 799

+ 15 569

5. Flottans underbefälsorganisation m. m. 25 högbåtsmän Ma 14 ............................ — 3 övertaliga underofficerare Ma 19/ 16 —- högbåtsmän Ma 14 .............. . 4 446 83 furirsaspiranter Mf 8/7 utgår ....... — 100 meniga Mha 1 ........................... ..................—_________

6. Förändringar i övrigt beträffande mili­ tär personal

Flottan 3 kommendörkaptener av 2. graden

Ma 30 ...................................................... 66 276 5 kaptener Ma 27 ................................. 95 340

Kustartilleriet 9 (8) kaptener Ma 27 ............................ 150 392 4 löjtnanter Ma 23/19 utgår ................ 48 440 5 flaggunderofficerare Ma 19 ........... 60 550 5 underofficerare av 2. graden Ma 16 53 725 41 överfurirer Ma 14 ............................. 408 852 41 furirer Me 11/10 utgår .................... 360 062 20 korpraler Mha 2 utgår .................... 78 000

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar

1 besiktningsofficer 1: 30 vid Göte­

borgs kustartilleriförsvar utgår ...

7 617

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid

Sydkustens marindistrikt (vakant) utgår ...................................................... 1 574 + 339

442

7. Förändringar beträffande mariningen- jörkåren 2 marindirektörer av 1. graden Ca 33 —' 10 marindirektörer av 1. graden Ca 33 utgår ...................................................... .... 3 marindirektörer av 2. graden Ca 31 — 4 mariningenjörer av 1. graden Ca 29 — 2 mariningenjörer av 2. graden Ca 27 —-

8. Förändringar beträffande läkarper- sonal 1 marinöverläkare Co 13 — Co 15 ....... —

9. Förändringar beträffande vaktpersonal 24 vaktmän Cg 12 vid kustartilleriför­ svaren .................................................. 223 728 Arvoden till tillsynsmän vid befäst­ ningar m. m.......................................... 140 000Arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning ..................................... 1 100+ 84 828

10. Förändringar beträffande kontorsper­ sonal

Hemsö kustartilleriförsvar 1 (extra) biträde för skriv- och kon-

torsgöromål ......................................... 7128

Gotlands kustartilleriförsvar 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål utgår .............................................. 6 828

Sydkustens marindistrikt 1 förste kansliskrivare Ce 17 — assis­

tent Ce 21 ............................................. 2 244 1 kanslibiträde Cell—kontorist Ce 13 648

-f

3 192

143

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. D. yrkanden

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

11. Övriga personalförändringar in. in.

Härnösands kustartillerikår

1 biträdande köksföreståndare Ce 14...

10 140

Ostkustens marindistrikt

1 köksföreståndare Ca 20 — Ca 17 ...

1620

1 biträdande köksföreståndare Ca 16

— Ca 14 .................................................. 816

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ............ —

Stockholms kustartilleriförsvar

3 reparatörer Ce 14 — förste reparatö­

rer Ce 15 ..................................................

1 båtbefälhavare Cg 17 (sakanslag) —

Ce 17

............................................... ....... 11 328

Stockholms örlogsvarv

1 skogvaktare Cg 17 — Ca 17 ............... —

S jökrigsskolan

1 förste kansliskrivare Ce 17 — för-

rådsförvaltare Ce 19 ..................... *—

934

Arvoden till civila timlärare för under­

befälsutbildning ..................................... 4 000

Fänrikar ...................................................... 174 912

Höjda arvoden till assistenter för fri­

villigfrågor ..............................................

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar ................................. 3 250_________ +

202 178

12. Omräkning

1955 års lönereglering ............................. 5 409 400

Omräkning i övrigt .............................. 30 000_________ + 5 439 400

13. Ändrad organisation av Blekinge kust­

artilleriförsvar

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ............ 3 048

1 mariningenjör av 1. graden Ca 29 ...

20 424

4-

23 47

Motiv

1. Förändringar beträffande marinstaben. Den teletekniska utveck­

lingen har medfört att motmedelstjänsten i teletekniskt hänseende kräver

K ungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

to

allt större uppmärksamhet. Marinchefen föreslår därför att marinstabens förbindelseavdelning förstärkes med två kaptener, en från flottan och en från kustartilleriet. Vidare föreslår marinchefen att beställningar tillkom­ mer för två kaptener, en från vardera av flottan och kustartilleriet, vilka inom marinledningen skall handlägga med robottjänsten sammanhängande frågor. Civilförvaltningen räknar med att beställningar inrättas för an­ givna arbetsuppgifter. För inhämtande av ytterligare upplysningar rörande ifrågavarande förslag torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Marinchefen föreslår att en kaptensbeställning på flottans stat tillkom­ mer för operationsavdelningens underhållsdetalj. På denna detalj tjänst­ gör för närvarande en intendenturofficer. Omfattningen och arten av ar­ betsuppgifterna medför enligt marinchefen att på detaljen jämväl bör tjänstgöra en sjöofficer. Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäk­ ningar från att beställningen inrättas.

Chefen för marinen har upprepat sitt tidigare framlagda förslag om in­ rättande av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 vid marinstabens bibliotek (prop. 1955: 110, s. 116). Civilförvaltningen anser alltjämt, att behovet bör tillgodoses genom inrättande av en extra tjänst för kanslibiträde.

Marinchefen har anmält behov av dels en tjänst för kontorist i Ce 13 (handsekreterare åt inspektören för kustartilleriet, tillika sammanträdes- stenograf inom kustartilleriinspektionen), dels ock en tjänst för kansli­ biträde i Ce 11 (sekreterare åt inspektören för den skeppstekniska tjäns­ ten) samt hemställt att tjänster inrättas för dessa ändamål. Civilförvalt­ ningen biträder förslagen.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 247) upprepar civilförvaltningen sitt tidigare framförda förslag (jfr prop. 1955:110, s. 118) att från anslaget till försvarsfilm till förevarande anslag överföres en filmregissör och ett tekniskt biträde vid marinstabens filmdetalj och att därvid för ändamålet uppföres extra ordinarie tjänster i Ce 27 res­ pektive Ce 8.

Marinchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att två för marinstabens tryckeri avsedda tjänster för tekniskt biträde i Cg 8 upp­ flyttas till Cg 11. Civilförvaltningen biträder därjämte av chefen för ma­ rinen framlagda förslag om inrättande av två tjänster för kanslibiträde i Ce 11, avsedda för sekreterare den ena åt cheferna för sektion I och opera­ tionsavdelningen (jfr prop. 1955:110, s. 118) och den andra åt chefen för sektion II, i utbyte mot två tjänster för biträde för skriv- och kontors- göromål. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster.

Ett av chefen för marinen ånyo framfört förslag om uppflyttning av en tjänst för expeditionsvakt från Ce 10 till Cell avstyrkes alltjämt av civil­ förvaltningen (jfr prop. 1955: 110, s. 118).

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

145

Civilförvaltningen räknar med bifall till ett av chefen för marinen fram­ fört förslag att ordinariesätta en tjänst för kontorist i Ce 13, avsedd för sekreterare åt marinchefen.

Marinchefen upprepar tidigare förslag (jfr prop. 1955: 110, s. 116 och 117) alt såsom extra ordinarie måtte uppföras tjänster för en assistent i Cg 23 (ledningen av bildbandsframställningen), en tekniker i Cg 13 (film­ detaljen) samt en fotograf i Cg 14 och två tekniska biträden i Cg 11 (foto­ laboratoriet). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslagen.

Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen indragning av en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i 1: 22, vilken till följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder ej längre erfordras.

2. Centralisering av flottans personalorganisation. Allmänt. Enligt särskilda Kungl. Maj :ts bemyndiganden har under de senaste åren be­ drivits försök med centralisering av flottans personalregistrering. För­ söken har inneburit att truppregistren vid Göteborgs och Karlskrona ör- logsstationer samt marinledningen successivt överförts till Stockholms örlogsstation samt att chefen för Stockholms örlogsstation övertagit de åligganden som cheferna för Göteborgs och Karlskrona örlogsstationer haft såsom personalkårchefer för underofficers- och sjömanskårerna. Försöken har ägt rum i samråd med försvarets civilförvaltning, centrala värnplikts- byrån och statens organisationsnämnd. Samarbete har vidare förekommit med pågående utredning rörande utnyttjande av hålkortsanläggningar inom försvaret. De erfarenheter, som inhämtats genom den hittillsvarande försöksverk­ samheten, bestyrker enligt marinchefen, att en centralisering av personal­ organisationen utformad i anslutning till planerad regional ledningsorga­ nisation bör komma till stånd. Marinchefens förslag i fråga om centralisering av flottans personalorga­ nisation m. in. innebär i huvudsak följande. Flottans underofficerare, un­ derbefäl och meniga sammanföres under en chef, direkt underställd che­ fen för marinen. I fråga om antagning, befordran, kommendering, avgång m. in. av personalen skall denne personalkårchef fullgöra de uppgifter som i gällande organisation ankommer på cheferna för de olika örlogs- stationerna. Personalkårchefen bär vara truppregistreringsmyndigliet för flottans personal och för marinen gemensam personal. Det centrala per­ sonalorganet förutsättes bli placerat i Stockholm. I anslutning till denna centralisering sker vissa förändringar beträffande flottans utbildnings­ organisation m. m. Från och med budgetåret 1956/57 bör sålunda Stock­ holms och Göteborgs örlogsstationer — i likhet med vad redan beslutats i fråga om Karlskrona örlogsstation (jfr prop. 1955: 110, s. 130; SU 128; rskr. 300) — utgå ur marinens organisation. På motsvarande sätt som förutsatts beträffande Karlskrona örlogsstation ersättes Göteborgs örlogs- 10—loo r>(! Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Xr 110

146

station av en utbildningsorganisation, Flottans skolor i Göteborg, »Göte- borgsskolorna». De utbildningsuppgifter som ankommer på Stockholms örlogsstation övertages i huvudsak av Bergaskolorna. För vissa avveck- lingsuppgifter i Stockholm tillkommer en organisation Flottans kaserner på Skeppsholmen. Behovet av militär personal på aktiv stat för de ny­ tillkommande enheterna förutsattes bli tillgodosett genom omdisposition av befintliga beställningar. I fråga om annan personal kan till följd av personalregistreringens centralisering betydande besparingar ske. För den av marinchefen föreslagna organisationen av de olika utbildningsorganen m. in. redogöres närmare under punkten 3 i det följande.

Personalorganets organisation in. m. Personalkårchefen bör enligt marinchefen biträdas av en stab med tills vidare följande samman­ sättning. Under stabschefen, regementsofficer i Ma 33, bedrives arbetet på tre avdelningar, organisations-, underofficers- och sjömansavdelning- arna, envar under en regementsofficer i Ma 30, vartill kommer en expedi­ tion med en förvaltare i Ma 21. Av de detaljer, i vilka de olika avdel­ ningarna indelas, förestås en av en löjtnant i Ma 23/19 medan de övriga — sammanlagt sju -— avses för förvaltare i Ma 23 eller Ma 21. Behovet av kontorspersonal inom det centrala personalorganet under nästa bud­ getår har marinchefen beräknat till fem kanslibiträden och 19 kontors- biträden (biträden för skriv- och kontorsgöromål). Marinchefen räknar med att under år 1956 kunna övergå till hålkortsregistrering, varvid ytter­ ligare personalbesparingar kan påräknas utöver dem som möj liggöres genom centraliseringsåtgärderna i fråga. Då i stort sett icke några änd­ ringar i fråga om personalens stationering till de olika marindistrikten beräknas ske i samband med centraliseringen av de personalorganisato­ riska frågorna, bör enligt marinchefen särskilda kontaktorgan inrättas inom marindistrikten och där anslutas till marindistriktsstaberna. Vart­ dera kontaktorganet inom Sydkustens och Västkustens marindistrikt bör tillföras en officer, en underofficer och ett underbefäl. För biträdesupp- gifter bör tillkomma ett kontorsbiträde inom vartdera av dessa marin­ distrikt.

Chefen för det centrala personalorganet bör tills vidare vara beställ- ningshavare i Mo 14. En dylik beställning föreslås tillkomma i utbyte mot beställningen såsom chef för Stockholms örlogsstation i samma lönegrad. Behovet av militär personal i övrigt förutsättes, som nämnts, bli tillgodo­ sett genom omdisposition av befintliga beställningar. För att tillgodose behovet av kontorspersonal för centralorganet avses skola överföras tjäns­ ter från Stockholms örlogsstation. Kontaktorganens behov av kontorsper­ sonal tillgodoses genom överförande av tjänster från Karlskrona och Göte­ borgs örlogsstationer till Sydkustens respektive Västkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna omorganisationen. Ämbets­ verket är dock icke berett att taga slutlig ställning till personaluppsätt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

147

ningen annat än beträffande den föreslagna personalkårchefen. Mot att

för denne avses en kommendörsbeställning i Mo 14 i utbyte mot en be­

ställning i samma lönegrad såsom chef för Stockholms örlogsstation har

civilförvaltningen intet att erinra. Benämningen på befattningen anses

dock böra övervägas närmare. I fråga om kontorspersonalen räknar civil­

förvaltningen med marinchefens förslag. Ämbetsverket förutsätter att per­

sonalbehovet och löneställningarna omprövas, så snart verksamheten vun­

nit erforderlig stadga.

3. Flottans utbildningsorganisation. Rörande den huvudsakliga inne­

börden av de av marinchefen föreslagna förändringarna torde få hän­

visas till vad som anförts under punkten 2 Allmänt.

Karlskrona örlogsstation — Karlskronaskolorna. Vid 1955

års riksdag har, såsom nämnts i det föregående, beslutats att Karlskrona

örlogsstation skall ersättas av en utbildningsorganisation med benäm­

ningen Flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna). Kungl. Maj:t

har därvid bemyndigats att närmare besluta i frågorna rörande avveck­

lingen av örlogsstationen och organisationen av Karlskronaskolorna. Något

beslut rörande dessa frågor har ännu icke meddelats.

För den principiella organisationen av Karlskronaskolorna har redo­

gjorts i propositionen 1955: 110 (s. 118 och 119). Marinchefen anför nu

att till Karlskronaskolorna bör anslutas flottans furirskola för maskin-

och ekonomiavdelningarna samt delar av hantverksavdelningen, där re­

krytutbildningen av stampersonal samt rekryt- och yrkesutbildning av

värnpliktiga bör bedrivas, ävensom marinens verkstadsskola, marinens in-

tendenturskola och flottans radioskola.

De tjänster och befattningar som i gällande personalförteckningar upp­

tagits för Karlskrona örlogsstation skall enligt marinchefens förslag av­

ses för Karlskronaskolorna, i den mån icke annat framgår av de i sam­

manställningen och i det följande redovisade förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag om indragning av

fem arvodesbefattningar i 1: 22, nu avsedda för expeditionsunderoffice-

rare vid Karlskrona örlogsstation.

Däremot anser civilförvaltningen sig icke nu böra räkna med föreslagna

uppflyttningar av tjänsterna för en driftingenjör i Ce 25 till Ce 27 och två

badmästare i Ce 10 till Ce 12.

I överensstämmelse med marinchefens förslag räknar civilförvaltningen

med att en tjänst för lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 extraordinarie-

sältes.

I de från och med den 1 juli 1955 gällande personalförteckningarna upp­

tages under Karlskrona örlogsstation följande tjänster för eldningst jäns-

ten vid kasernanläggningarna m. in. i Karlskrona, nämligen tjänster för

en maskinmästare i Cg 20, en maskinist i Cg 15, två reparatörer i Ce 13,

tre reparatörer i Ce 12, två eldare i Cell, fyra eldare i Ce 10 och två

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

eldare i Cg 10. Då eldningstjkristen handhaves av byggnadsavdelningen vid Karlskrona örlogsvarv föreslår marinchefen, att tjänsterna från och med nästa budgetår överföres till Karlskrona örlogsvarv. Tjänsten för maskinmästare föreslås samtidigt skola upptagas såsom extra ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker vad marinchefen sålunda föreslagit.

Marinchefen har angivit behovet av biträdespersonal vid Karlskrona- skolorna till två kanslibiträden och fyra kontorsbiträden. Såsom redovi­ sats under punkt 2 avses en tjänst för kontorsbiträde vid Karlskrona örlogsstation bli överförd till Sydkustens marindistrikt. Återstående för örlogsstationen avsedda biträdestjänster, nämligen tjänster för två kansli­ biträden i Ce 11, 13 kontorsbiträden i Ca 8 och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål, kan indragas. Civilförvaltningen, som utgår från att per­ sonalbehovet sedermera kommer att göras till föremål för organisations- undersökningar, räknar för närvarande med bifall till förslaget.

I skrivelse den 11 januari 1956 har marinchefen föreslagit att en av de kontorsbiträdestjänster i Ca 8, som förutsatts skola indragas, övergångs­ vis skall få kvarstå i avvaktan på resultatet av påbörjade organisations- undersökningar vid Karlskronaskolorna.

Marinchefen har i annat sammanhang hemställt att den tekniska linjen vid försvarets läroverk måtte överflyttas till Karlskrona för att inordnas i Karlskronaskolorna under namn av marinens tekniska skola (jfr prop. 1956: 1, bil. 6, s. 217). över detta förslag, för vilket en närmare redo­ görelse lämnas vid behandlingen av försvarets läroverks avlöningsanslag i det följande, har yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning och försvarets skolnämnd.

Civilförvaltningen anför i sitt yttrande, såvitt rör förevarande anslag, i huvudsak följande. Chefen för marinen har föreslagit att en tjänst för adjunkt i Ca 29, avsedd för lärare i matematik, mekanik och maskinlära, skall överföras från försvarets läroverk till Karlskronaskolorna. Civilför­ valtningen räknar med att en adjunktstjänst vid läroverket indrages samt att en adjunktstjänst i Ce 29 tillkommer vid Karlskronaskolorna. Under- visningsskyldigheten för denna tjänst bör regleras på enahanda sätt som gäller för lärare vid försvarets läroverk. Frågan om inrättande av ytter­ ligare en adjunktstjänst i 29 lönegraden vid Karlskronaskolorna för under­ visning i modersmålet och engelska, vilket föreslagits av försvarets skol­ nämnd, bör däremot enligt civilförvaltningen anstå tills vidare. — Civil­ förvaltningen som i sina ordinarie medelsäskanden i anslutning till för­ slag av chefen för marinen beräknat medelsbehovet för timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor till oförändrat belopp, 330 000 kronor, anser att detta belopp i anledning av överflyttningen bör uppräknas med 45 000 kronor. Slutligen räknar civil­ förvaltningen med att ett utbildningsarvode om 1 560 kronor för militär lärare i maskintekniska ämnen upptages för Karlskronaskolorna.

149

Göteborgs örlogsstation — Göteborgss koloni a. Den av ma­

rinchefen föreslagna utbildningsorganisationen, benämnd Flottans skolor

i Göteborg (Göteborgsskolorna) avses skola organiseras efter mönster av

Bergaskolorna (se Kungl. Maj :ts beslut den 26 november 1954). Vid Göte­

borgsskolorna skall enligt förslaget bedrivas yrkesutbildning av stamper­

sonal och värnpliktiga inom mintjänsten, rekryt- och yrkesutbildning av

värnpliktigt sjöbefäl samt viss rekrytutbildning av övriga värnpliktiga.

Marinchefens förslag innebär vidare att för Göteborgs örlogsstation upp­

tagna tjänster och befattningar med i det följande angivna undantag avses

för Göteborgsskolorna.

I vederbörlig personalförteckning för innevarande budgetår finnes un­

der Göteborgs örlogsstation uppförda två arvodesbefattningar för expedi-

tionsunderofficer i 1: 22. Marinchefen har föreslagit att den ena befatt­

ningen indrages samt att den andra befattningen under benämningen före­

ståndare för rustkammare uppföres på personalförteckningen under rubri­

ken Göteborgsskolorna. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Behovet av biträdespersonal vid Göteborgsskolorna har marinchefen an­

givit till två kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Vidare har marinchefen före­

slagit att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 utöver den under punkten 2 an­

givna överföres från örlogsstationen till Västkustens marindistrikt. Tjäns­

ten bör där avses för sjukvårdsförvaltningen. Återstående nu för Göte­

borgs örlogsstation upptagna biträdestjänster, nämligen tjänster för två

kanslibiträden i Cell, fyra kontor sbiträden i Ca 8 och sex biträden för

skriv- och kontorsgöromål, kan enligt marinchefen indragas. Förslaget har

icke givit civilförvaltningen anledning till erinran.

Civilförvaltningen har icke heller något att erinra mot marinchefens för­

slag att tjänster för en maskinmästare i Ce 18, en reparatör i Ce 13, en

reparatör i Ce 12, en eldare i Cell och två eldare i Ce 10 överföres till

Göteborgs örlogsvarv. Ifrågavarande personal är avsedd för eldningstjäns-

len vid Nya Varvet.

Civilförvaltningen tillstyrker likaledes att tjänsterna för en överskö-

lerska i Ce 14 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 överföres till sjukvårdsför­

valtningen vid Västkustens marindistrikt.

Bergaskolorna. Med förmälan att beställning för närvarande saknas

för en kapten i Ma 27, avsedd för utbildningsadjutant vid Bergaskolorna,

har marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att en

kaptensbeställning på flottans stat tillkommer.

Marinens skolor på Berga omfattar för närvarande flottans vapenoffi-

cersskola, marinens underofficersskola samt tjänstegrensskolorna. Marin­

chefen föreslår att i samband med indragningen av Stockholms örlogssta­

tion jämväl flottans furirskola för däcksavdelningen och delar av hant-

verksavdelningen samt marinens teleskola inlemmas i Bergaskolorna.

Tcleskolan anses dock i avvaktan på att erforderliga byggnader tillkommer

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1956

150

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

på Berga böra kvarbli på Beckholmen i Stockholm. Denna utökning av verksamheten vid Bergaskolorna kräver enligt marinchefen en mindre för­ stärkning av personalorganisationen vid skolorna. Sålunda har marin­ chefen föreslagit att nuvarande tjänster vid Ostkustens marindistrikt för en ltöksföreståndare i Ca 20 och en biträdande köksföreståndare i Ca 16 överföres till Bergaskolorna mot att motsvarande tjänster i Ca 17 respek­ tive Ca 14 vid dessa skolor tillföres marindistriktet (jfr punkten 11 i det följande). Vidare bör enligt marinchefen tjänsterna för två adjunkter, varav en i Ce 29 och en Ce 27, en lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål överföras från Stockholms örlogsstation till Bergaskolorna. Den extra tjänsten för lärare i gym­ nastik och idrott skall enligt förslaget samtidigt extraordinariesättas. Civil­ förvaltningen tillstyrker förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker ävenledes förslag av marinchefen om extra- ordinariesättning av tjänsterna för en hantverkare i Cg 12 och en förråds- man i Cg 11 vid Bergaskolorna.

Stockholms örlogsstation — Flottans kaserner på Skepps­ holmen. När den nya personalorganisationen genomförts och sedan be­ slutad utflyttning av Stockholms örlogsvarv slutförts, kommer flottans per­ sonalorganisation på Skeppsholmen att ha definitivt avvecklats. Det torde emellertid dröja flera år, innan så bär skett. Under tiden är det enligt inarincliefen nödvändigt att på Skeppsholmen vidmakthålla en avveck- lingsorganisation, Flottans kaserner på Skeppsholmen. Kasernerna bör lyda under en kasernchef, regementsofficer ur flottan, som bör vara un­ derställd chefen för Ostkustens marindistrikt. Kasernchefen bör handha den personal ur flottan, som alltjämt kommer att tjänstgöra vid marinens anläggningar i Stockholm. Han skall jämväl tills vidare handha den per­ sonaldepå inom Ostkustens marindistrikt, som sedermera avses förläggas till Bergaskolorna. Kasernchefen bör biträdas av ett mindre stabsorgan. För att ordna bespisning av personalen bör tills vidare matinrättningen vid intendenturförvaltningen vid Ostkustens marindistrikt bibehållas.

Marinchefen har i enlighet härmed föreslagit att följande nu för Stock­ holms örlogsstation upptagna tjänster uppföres under rubriken Flottans kaserner på Skeppsholmen, nämligen tjänster för en förste kansliskrivare i Ce 17, två översköterskor i Ce 14, ett kanslibiträde i Ce 11, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt tre sjukvårdsbiträden i Ce 5. Civilförvalt­ ningen tillstyrker förslagen men förutsätter att personalbehovet i sinom tid blir närmare undersökt.

Vidare tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag att indraga tre vakanta befattningar för expeditionsunderofficer i 1:22 vid Stockholms örlogsstation samt att överföra följande under Stockholms örlogsstation redovisade tjänster, avsedda för eldningstjänsten på Skeppsholmen, till Stockholms örlogsvarv, nämligen 1 tjänst för maskinmästare i Ce 20, 1 för

151

maskinist i Ce 15, 2 för reparatörer i Ce 12 och 7 för eldare (2 i Ce 11, 3 i Ce 10 och 2 i Cg 10). Ämbetsverket tillstyrker likaledes marinchefens förslag att överföra en tjänst för verkstadsförman i Ce 17 vid örlogsstatio- nen till Ostkustens marindistrikt.

Av marinchefen framförda förslag om överföring av övriga for Stock­ holms örlogsstation avsedda tjänster dels till det centrala personalorganet, dels ock till Bergaskolorna har redovisats i det föregående.

4. Sjökrigshögskolans organisation. Marinchefen har upprepat tidigare förslag om utbyte av två beställningar för kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27 mot beställningar för kommen­ dörkapten av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2. graden (major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedda för lärare i artilleri och stabs- tjänst (prop. 1955:110, s. 111). Vidare har marinchefen föreslagit att för lärare i kustartilleritaktik in­ rättas en beställning för överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30, varvid en beställning för kapten i Ma 27 på kustartilleriets stat kan utgå, samt att en beställning för kapten i Md 27 utbytes mot en beställning för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30, avsedd for

lärare i taktik.

Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar från att marin­ chefens förslag vinner bifall.

5. Flottans underbefälsorganisation m. in. Vid 1955 års riksdag (jfr prop. 1955:110, s. 4348; SU 128; rskr. 300) beslöts vissa ändringar i fråga om flottans underbefälsorganisation. Sålunda utökades antalet be­ ställningar för högbåtsmän samtidigt som det sammanlagda antalet beställ­ ningar för underbefäl och meniga väsentligt nedbragtes. Kadern av hög­ båtsmän och furirer beräknades sålunda till sammanlagt 1 600 man val av 900 högbåtsmän och 700 furirer. I gällande personalförteckningar upptages beställningar för 740 högbåtsmän i Ma 14, 700 furirer i Me 11 eller Me 10, 683 furirsaspiranter i Mf 7 eller Mf 8, 17 korpraler (musikmän) i Mha 2 samt 400 meniga i Mha 1. I personalförteckningarna upptages vidare 160 beställningar för övertaliga underofficerare vilka vid ledigblivande avses skola utbytas mot beställningar för högbåtsmän. Marinchefen erinrar nu om att han i sitt till grund för riksdagsbe­ slutet liggande förslag angivit behovet på längre sikt av högbåtsmän och furirer till sammanlagt 1 650. Normgivande för beräkningen hade varit det med hänsyn till den ökade värnpliktstiden minsta antal befattningai för högbåtsmän och furirer, som måste besättas med stampersonal, om materielen skulle kunna utnyttjas på avsett sätt och godtagbar säkerhet för såväl personal som materiel kunna påräknas. Vid beräkningen hade även beaktats inverkan av förändringar i fartygsbeståndet enligt nu löpande ersättningsbyggnadsplan. Marinchefen har nu ånyo föreslagit att antalet beställningar för högbåtsmän och furirer — eller genomförandet av nu

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

löpande fartygsbyggnadsplan och under förutsättning att nuvarande värn- pliktstid bibehålies — fastställes till sammanlagt 1 650 och att därvid 1 000 beställningar avses för högbåtsmän och 650 beställningar för furi- rer. För nästa budgetår räknar emellertid marinchefen endast med 768 beställningar för högbåtsmän i Ma 14, vilket innebär en utökning av nu­ varande stat med 28 beställningar. Tre av dessa beställningar skulle till­ komma i utbyte mot ledigblivande beställningar i Ma 19 eller Ma 16 för övertaliga underofficerare. Med hänsyn till önskemålet att snarast kunna bygga upp den ifrågasatta underbefälskadern har marinchefen föreslagit att furirsantalet tills vidare bibehålies vid 700. Den föreslagna fördel­ ningen mellan antalet högbåtsmän och furirer syftar till att göra under­ befälsyrket till ett livstidsyrke från att ha varit ett genomgångsyrke.

Marinchelen har vidare föreslagit att antalet furirsaspiranter och me- niga fastställes till 600 respektive 500, vilket skulle medföra en minsk­ ning med 83 beställningar för furirsaspiranter och en utökning med 100 beställningar för meniga i Mha 1. Till motivering härför anföres att den nuvarande fördelningen av ifrågavarande personal, 683 furirsaspiranter och 400 meniga, förutsätter att årligen cirka 80 furirsaspiranter tillföres från värnpliktiga befälselever. De hittills vunna erfarenheterna från flottans underbefälsrekrytering, värnpliktslinjen, ger emellertid vid handen, anför marinchefen, att ett sådant antal icke kan påräknas. För att underlätta övergången till de nya staterna har marinchefen föreslagit, att fördelningen mellan antalet beställningar för furirsaspiranter och meniga, om så er­ fordras, får ändras inom ramen för det föreslagna sammanlagda antalet dylika beställningar.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna förorda att redan nu några jämkningar vidtages i den av statsmakterna vid 1955 års riksdag fastställda sammansättningen av flottans underbefälskader och räknar därför alle­ nast med den jämkning härutinnan som betingas av förändringarna i sta­ ten för övertaliga underofficerare. Sedan ytterligare erfarenheter vunnits torde emellertid, anför ämbetsverket, frågan om underbefälskaderns sam­ mansättning böra bli föremål för omprövning.

6. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Flottan. Till föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 121) anmäldes att chefen för marinen låtit utarbeta planer över utnyttjandet av marinens militära och civilmilitära personal i krigs- och fredsorganisationen. Pla­ nerna omfattade bland annat sjöofficers-, marinintendentur- och marin- ingenjörkårerna. Marinchefen anmäler nu att dessa planer i samband med äskandena för nästa budgetår reviderats med anledning av att riktlinjerna för den nya centraliserade personalorganisationen kunnat fastställas. Så­ vitt avser sjöofficerskåren utvisar planen en brist av fyra kommendör­ kaptener av 2. graden och tio kaptener. Av sålunda erforderliga beställ­ ningar äskas för nästa budgetar tre för kommendörkaptener av 2. graden

153

och nio för kaptener. T angivet antal kaptener har inräknats lyra vilka redovisats under punkterna 1 och 3 i det föregående.

Marinchefen återkommer till frågan om beställningar för divisions- och fartygschefer för motortorpedbåtar av typ T 101 och T 41 (prop. 1955: 110, s. 121). Marinchefen, som liksom tidigare räknar med att fyra motor­ torpedbåtar av vartdera slaget skall vara rustade, föreslår att beställningar tillkommer för en kommendörkapten av 2. graden, divisionschef, och fyra kaptener, fartygschefer.

Såsom fartygschefer på de nybyggda jagarna Halland och Småland har marincliefen beräknat kommendörkaptener av 2. graden. Då beställningar enligt den reviderade personalplanen saknas för ändamålet, har chefen för marinen föreslagit att två dylika beställningar tillkommer.

Enligt den reviderade personalplanen saknas jämväl en beställning i Ma 27 för tjänstgörande officer i den nytillkomna sjöfartsstyrelsen.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna taga ställning till den revide­ rade personalplanen för sjöofficerskåren. Ämbetsverket utgår emellertid vid sina kostnadsberäkningar från att ifrågavarande beställningar inrättas.

Kustartilleriet. Till föregående års riksdag (prop. 110, s. 122) redo­ visades ett av inspektören för kustartilleriet framlagt förslag till ny ut­ bildningsorganisation vid kustartilleriet. Enligt samtidigt verkställda per­ sonalberäkningar förelåg beträffande officerare en brist av 16 kaptener och ett överskott av 7 löjtnanter. Övergång till den nya organisationen förutsattes ske fortlöpande under tiden den 1 april 1955—den 30 septem­ ber 1957. För att påbörja övergången till den nya organisationen föreslog marinchefen att för budgetåret 1955/56 skulle tillkomma 6 kaptensbeställ­ ningar i utbyte mot samma antal löjtnantsbeställningar. Efter förslag av Ivungl. Maj:t utbyttes tre löjtnantsbeställningar mot beställningar för kapten.

Marinchefen anför nu, alt de i förslaget till ändrad utbildningsorga­ nisation vid kustartilleriet upptagna personalförändringarna är en förut­ sättning för organisationens planmässiga genomförande och effektivitet. För nästa budgetår bör därför tillkomma — förutom de för innevarande budgetår föreslagna men icke inrättade tre kaptensbeställningarna i utbyte mot löjtnantsbeställningar — fem nya kaptensbeställningar, varvid en be­ ställning för löjtnant kan utgå. Marinchefen föreslår vidare att en kap­ tensbeställning vid kustartilleriet tillkommer för vapenplaneringen inom marinförvaltningen. Sammanlagt skulle alltså enligt marinchefen för nästa budgetår tillkomma 9 beställningar för kaptener — bortsett från de två för marinledningen avsedda kaptensbeställningar, som omnämnts under punkten 1 i det föregående — varvid 4 beställningar för löjtnanter skulle utgå.

Civilförvaltningen utgår från att de föreslagna ändringarna genomföres; dock räknar ämbetsverket icke med tillkomsten av den för marinförvalt­ ningen avsedda kaptensbeställningen.

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

154

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1956

Enligt personalberäkningarna för den föreslagna ändrade utbildnings­ organisationen vid kustartilleriet föreligger en brist av 13 flaggunderoffi­ cerare och 10 underofficerare av 2. graden, medan 4 beställningar för för­ valtare i Ma 21 kan utgå (jfr prop. 1955:110, s. 123). Efter förslag av Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår 2 flaggunderofficersbeställ- ningar och 2 beställningar för underofficer av 2. graden tillkommit (s. 131). Under åberopande av förslaget till ny utbildningsorganisation för kustartilleriet föreslår marinchefen att för nästa budgetår skall tillkomma 5 flaggunderofficersbeställningar och 5 beställningar för underofficer av

2. graden. Civilförvaltningen räknar med att förslaget vinner bifall.

I fråga om underbefäl och meniga vid kustartilleriet föreslår marin­ chefen för nästa budgetår att 41 beställningar för furir i Me 11 eller Me 10 utbytes mot samma antal beställningar för överfurir i Ma 14, varav 14 beställningar för vakttjänst. Vidare föreslås 20 beställningar för korpral i Mha 2 utgå. Under erinran om att föredragande departementschefen i sam­ band med behandlingen av marinens manskapsorganisation i prop. 1953: 110 (s. 19) icke funnit något vara att erinra mot att underbefälskadern på längre sikt utbyggdes med beställningar för vaktpersonal räknar civil­ förvaltningen med att vad marinchefen föreslagit i fråga om kustartille­ riets underbefälsorganisation vinner bifall.

Pensionerad personal i arvodesbefattningar. I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen med indragning av eu arvodesbefattning i 1: 30 för besiktningsofficer vid Göteborgs kust­ artilleriförsvar och en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderoffi- cer vid Sydkustens marindistrilctsstab.

7. Förändringar beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen anför att han, med hänsyn till vad som uttalats vid behandlingen av motsvarande frågor vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 123124 och 132), ansett sig böra avstå frän att beträffande mariningenjörkåren framlägga förslag som kan ha samband med pågående utredning beträffande vissa personalkårer inom försvaret eller med örlogsvarvsutredningen. De för­ slag, som framlägges, betingas enligt marinchefen av redan fattade beslut om fartygsbyggnader m. m. och påverkas icke av pågående utredningar. Marinchefens förslag innebär i huvudsak följande. Två beställningar för marindirektörer av 1. graden (biträde åt inspek­ tören för den skeppstekniska tjänsten och chef för minexperimentavdel- ningen vid Stockholms örlogsvarv) föreslås tillkomma. Samtidigt anses fem dylika beställningar, avsedda för befattningshavare i marinförval t- ningen, böra utgå till följd av alt ordinarie tjänster numera finnes upp­ förda på marinförvaltningens personalförteckning. Under förutsättning att i lönegrad Cs 10 uppförda byråchefstjänster i marinförvaltningen uppföres såsom ordinarie kan ytterligare fem beställningar för marindirektör av 1. graden utgå. För marindirektör av 2. graden tillkommer tre beställningax-, avsedda

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1056

155

eu lör chef för maskinskolan på Berga och två för marinförvaltningens telebyrå. ............

För mariningeiijör av 1. graden avses fyra beställningar: en för fai tygs- ingenjör på jagare av tvp Halland, eu för ärenden rörande elekti©utbild­ ning hos inspektören för den skeppstekniska tjänsten samt två föi läiaie, den ene vid marinens teleskola och den andre vid kustartilleriets ladar- skola. För sistnämnda befattning har inspektören för kustartilleriet för sin del föreslagit en civil tjänst.

Slutligen föreslås två beställningar för mariningenjör av 2. graden till­ komma, avsedda den ena för stabsingenjör vid Heinsö kustartilleiiförsvai och den andra för teleingenjör.

Beträffande förslaget att tillföra mariningenjörkåren en beställning i Ca 29 för fartygsingenjör på jagare av Hallandstyp erinrar civilförvaltningen om att eu dylik beställning tillkommit år 1954 (prop. 110, s. 119) för en då färdigställd jagare av nämnda typ. Då civilförvaltningen föreställer sig att behovet av mariningenjörer överhuvudtaget måste bedömas med ut­ gångspunkt i pågående utredningar samt mot bakgrunden av statsmak­ ternas tidigare ställningstagande till frågan om utbyggnad av mariningen­ jörkåren anser sig ämbetsverket icke böra förorda några jämkningar i mariningenjörkårens sammansättning.

8. Förändringar beträffande läkarpersonal. Civilförvaltningen är icke beredd biträda av marinchefen framlagt förslag till uppflyttning av marin- överläkarbeställningen från lönegrad Co 13 till Co 15.

9. Förändringar beträffande vaktpersonal. Marinchefen har återkom­ mit med förslag om inrättande av civila tjänster för heltidsanställda till- synsmän vid kustartilleriförsvaren (jfr prop. 1955: 110, s. 126 och 133). För nästa budgetår föreslås att 24 tjänster för vaktmän i Cg 12 inrättas vid kustartilleriförsvaren, av vilka åtta tjänster avses för nu mot arvode heltidsanställda tillsynsmän, två vid Hemsö kustartilleriförsvar, två vid Stockholms kustartilleriförsvar och fyra vid Göteborgs kustartilleriför­ svar. Återstående 16 tjänster är avsedda för heltidsanställda vaktmän vid Blekinge kustartilleriförsvar, vilka nu är kollektivavtalsanställda, åtta med avlöning från de för tillsynsmän vid befästningar in. in. anvisade medlen, sju med avlöning från sakanslag och en med avlöning från anslaget till avlöningar till viss arbetarpersonal. Marinchefen har därvid förutsatt att, så länge kollektivavtalsavlönade tillsynsmän kvarstår i tjänst, avlönings- kostnaderna för dessa skall bestridas från anslaget till avlöningar till viss arbetarpersonal och motsvarande antal nyinrättade tjänster hallas vakanta. Vid bifall till förslaget beräknar marinchefen ett medelsbehov för till­ synsmän vid befästningar m. in. inom kustartilleriförsvaren av 148 510 kronor (nu 289 450 kronor). Medelsbehovet för ändamålet minskar alltså med i runt tal 140 000 kronor. Civilförvaltningen anser att avlöning till heltidsanställd vaktpersonal vid marinen icke i fortsättningen bör utgå enligt kollektivavtal eller i form

156

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

av arvoden. Ämbetsverket anser sig icke kunna bedöma behovet av vakt­ personal vid kustartilleriförsvaren men har sig bekant att statens orga- nisationsnämnd anser en översyn härutinnan böra komma till stånd. I av­ vaktan på resultatet av en dylik översyn räknar ämbetsverket med medel för inrättande av extra tjänster till det antal marinchefen föreslagit.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen med en höjning av 1 100 kronor för medel till arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning. Höjningen föranledes av nytillkommande till­ syn sobjekt.

10. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Hem so kust­ artilleriförsvar. På sätt framgår av bilaga 6 (s. 130) till 1955 års statsverksproposition beräknas en större telefonväxel, gemensam för Norr­ landskustens marindistrikt, Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartillerikår, tillkomma under innevarande budgetår. Då den nuva­ rande telefonväxeln betjänas endast av ett biträde för skriv- och kontors- göromål (telefonist) föreslår marinchefen, att ytterligare ett biträde för skriv- och kontorsgöromål avses för växeln. Civilförvaltningen räknar, i avvaktan på undersökning av personalbehovet under medverkan från tele­ verket, med att tills vidare en extra tjänst för biträde för skriv- och kon­ torsgöromål avses för ändamålet. Gotlands kustartilleriförsvar. I anslutning till marinchefens förslag räknar civilförvaltningen med att på grund av vidtagna rationali- seringsåtgärder en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indrages från och med budgetåret 1956/57. Sydkustens marin di strikt. Marinchefen upprepar tidigare förslag att utbyta tjänster för en förste kansliskrivare i Ce 17 och ett kanslibiträde i Cell, båda vid intendenturförvaltningen, mot tjänster för en assistent i Ce 21 och en kontorist i Ce 13 (jfr prop. 1955: 110, s. 125). Civilförvalt­ ningen tillstyrker numera ifrågavarande förslag. Statens lönenämnd har i utlåtande den 12 januari 1956 likaledes tillstyrkt ifrågavarande utbyten. 11. Övriga personalförändringar in. m. Härnösands kustartilleri­ kår. Marinchefen upprepar tidigare förslag att med hänsyn till portions- styrkan vid Hemsö kustartilleriförsvar måtte inrättas en tjänst för biträ­ dande köksföreståndare i Ce 14 (jfr prop. 1955: 110, s. 127). Civilförvalt­ ningen tillstyrker förslaget. Ostkustens marindistrikt. Enär civilförvaltningen i det föregå­ ende (punkt 3) tillstyrkt marinchefens förslag om överflyttning till Berga- skolorna av de vid Ostkustens marindistrikt nu redovisade tjänsterna för köksföreståndare i Ca 20 och biträdande köksföreståndare i Ca 16, bör en­ ligt ämbetsverket för Ostkustens marindistrikt upptagas de tjänster för köksföreståndare i Ca 17 och biträdande köksföreståndare i Ca 14, vilka nu redovisas vid Bergaskolorna. Civilförvaltningen tillstyrker vidare ma­ rinchefens förslag att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 uppföres som extra ordinarie.

157

Stockholms ku st ar ti ller i för svar. Civilförvaltningen avstyrker marinchefens förslag att tre tjänster för reparatör i Ce 14 uthytes mot tjänster för förste reparatör i Ce 15. Däremot tillstyrker civilförvaltningen av marinchefen framlagt förslag att en tjänst för båtbefälhavare i Cg 17 överföres från sakanslag och samtidigt upptages såsom extra ordinarie.

Stockholms örlogsvarv. Från och med innevarande budgetår be- strides från förevarande anslag avlöningskostnaderna för en tjänst för skogvaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv, vilken tjänst tidigare av­ lönats från sakanslag (prop. 1955: 110, s. 127 och 133). I anslutning till förslag av fortifikationsförvaltningen föreslår civilförvaltningen (skr.

2/12

1955) att tjänsten omvandlas till ordinarie.

Sjökrigsskolan. Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen fram­ lagt förslag att en tjänst för förste kansliskrivare i Ce 17 med hänsyn till de med tjänsten förenade göromålen måtte utbytas mot en tjänst för för- rådsförvaltare i Ce 19.

I enlighet med förslag av marinchefen beräknar civilförvaltningen be­ hovet av medel för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning till avrundat 183 000 kronor (+ 4 000 kronor).

Civilförvaltningen beräknar i anslutning till förslag av marinchefen me­ del för avlönande under nästa budgetår av 69 ( + 16) fänrikar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1955: 110 (s. 133) har ar­ vodet för assistenter för frivilligfrågor höjts från 500 till 650 kronor för månad. Under åberopande av 1955 års lönereglering för statstjänstemän föreslår marinchefen att ifrågavarande arvoden höjes med tio procent till 715 kronor för månad. Civilförvaltningen avstyrker detta förslag.

För ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar har för marinens del under innevarande budgetår beräknats 2 000 kronor. I över­ ensstämmelse med förslag av fortifikationsförvaltningen om effektivering av brandskyddet beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för nästa bud­ getår till 5 250 kronor (+ 3 250 kronor).

13. På grundval av undersökningar som verkställts av statens orga- nisationsnämnd har, såsom nämnts vid redogörelsen för rationaliserings- verksamheten inom försvaret i det föregående, chefen för marinen (skr. 23/i2 1955) avgivit förslag till ändrad organisation av Blekinge kustartilleri­ försvar. Såsom förutsatts i det föregående redogöres här endast för för­ slaget såvitt det rör militär och civilmilitär personal på aktiv stat vid marinen. Såsom chef för utbildningsavdelningen vid Karlskrona kustartillerirege­ mente avses tjänstgöra en major. I motsvarande befattning tjänstgör för närvarande kapten. En beställning för kapten bör därför utbytas mot be­ ställning för major. Vidare skall enligt förslaget eu beställning för marin­ ingenjör av 1. graden tillkomma för tygförvaltningens teledetalj. Nu nämnda personalförändringar anses böra genomföras från och med nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1956

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1956

Den planerade omorganisationen medför vidare att en kaptensbeställ­

ning vid marinintendenturkåren samt en förvaltarbeställning i Ma 21 vid

kustartilleriet kan indragas. Organisationsnämnden har härutöver före­

slagit indragning av en förvaltare i Ma 23. Med hänsyn till förhållandena

i samband med organisationens genomförande anses dock angivna perso­

nalindragningar böra anstå under nästa budgetår.

Ett bifall till marinchefens förslag kommer ytterligare att medföra att

behovet av underofficerare och överfurirer i stabs- och förvaltningstjänst

minskar. Ett antal beställningar för underofficerare och överfurirer kan

till följd härav utnyttjas för andra uppgifter inom kustartilleriorganisa­

tionen.

Departement schef eu

1. Jag kan icke tillstyrka att någon kaptensbeställning tillkommer för

operationsavdelningens underhållsdetalj.

I anledning av marinchefens förslag om inrättande av sammanlagt

fyra kaptensbeställningar för handläggning av frågor rörande robottjäns­

ten och telemotmedel föreslår jag att två beställningar såsom kapten i

Md 27 tillkommer. Beställningarna bör uppföras på marinstabens personal­

förteckning och avses för kaptener ur flottan eller kustartilleriet.

Marinchefens förslag om inrättande av en tjänst, avsedd för handsekre­

terare åt inspektören för kustartilleriet, tillstyrker jag på det sättet att jag

föreslår att för ändamålet tillkommer en tjänst för kanslibiträde i Ce It.

Civilförvaltningens förslag i fråga om filmregissören och det tekniska

biträdet vid marinstabens filmdetalj har behandlats i årets statsverkspropo-

sition (bil. 6, s. 248). Som framgår av vad jag där anförde räknar jag med

att kostnaderna för avlöning till denna personal alltjämt skall bestridas

från anslaget till försvarsfilm samt att befattningshavarna bibehålies vid

nuvarande anställningsform och avlöningsförmåner.

1 enlighet med marinchefens förslag tillstyrker jag att två tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot kanslibiträdestjänster

i Ce 11.

Jag biträder jämväl framlagda förslag att såsom extra ordinarie upp­

föra två tjänster för tekniskt biträde i Cg 11 och en tjänst för tekniker

i Cg 13.

Mot den föreslagna indragningen av en befattning för pensionerad under­

officer har jag icke något att invända.

Marinchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke

biträda.

2 och 3. Den föreslagna centraliseringen av flottans personalredovisning

in. m. synes mig ändamålsenlig. Såsom framgår av den tidigare redogörel­

sen kan betydande besparingar vinnas genom en dylik centralisering.

159

Jag tillstyrker sålunda att verksamheten på förevarande område koncen­ treras till ett i Stockholm placerat centralt organ. Jag är emellertid icke beredd att — innan närmare undersökningar rörande organisation och personalbehov utförts genom statens organisationsnämnds försorg - fatta ståndpunkt vare sig till den närmare utformningen av det centrala orga­ net eller till de planerade kontaktorganen i marindistrikten. Såsom jag omnämnt i det föregående har sådana undersökningar påbörjats. I av- bidan på resultatet av dessa bör personal för ifrågavarande arbetsuppgif­ ter få disponeras i enlighet med vad marinchefen förutsatt. Jag tar så­ ledes icke nu ställning till vilka ytterligare personalbesparingar — ut­ över de av marinchefen för nästa budgetår föreslagna — som kan vara möjliga till följd av övergång till hålkortsregistrering eller av annan orsak. Den beställning i Mo 14, som för närvarande avses för chef för Stockholms örlogsstation, bör intill dess beslut fattats på grundval av undersökningar- na få utnyttjas för chef för flottans underofficerare, underbefäl och me­ niga, varvid tjänstebenämningen bör ändras till kommendör.

Jag har tidigare omnämnt att 1955 års riksdag beslutat att Karlskrona örlogsstation skall ersättas av en utbildningsorganisation, Karlskrona- skolorna. Den sålunda beslutade åtgärden ägde samband med centralise­ ringen av flottans personalredovisning. Da beslut nu fattas i denna fiåga hör som marinchefen föreslagit jämväl Stockholms och Göteborgs örlogs- stationer avvecklas. I enlighet med marinchefens förslag bör Göteborgs örlogsstation ersättas med en utbildningsorganisation, Flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Förslaget att för vissa avvecklingsuppgifter i Stockholm inrätta en särskild organisation, Flottans kaserner på Skepps­ holmen, föranleder ej heller någon erinran från min sida. Jag förutsältei att närmare undersökningar rörande personalbehovet vid såväl Karlskrona- skolorna och Göteborgsskolorna som Flottans kaserner på Skeppsholmen kommer att ske genom statens organisationsnämnd. I avbidan på dessa undersökningar torde personalbehovet för nämnda enheter i huvudsak få beräknas i enlighet med vad marinchefen förutsatt. I det följande ledogöi jag närmare för min inställning till marinchefens olika förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj it att meddela närmare föieskriftei i fråga om örlogsstationernas avveckling och de nya enheternas organisation.

1 fråga om Karlskronaskolorna räknar jag med att, såsom marin­ chefen föreslagit, 5 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare och 18 civila tjänster indrages. Ordinarie civila tjänster, vilkas innehavare ej kan överföras till annan verksamhet, torde få indras vid uppkommande ledighet. Jag kan icke tillstyrka ändrad lönegradsplacering av tjänsten för driftingenjör och tjänsterna för badmästare. Förslaget att såsom extra ordinarie uppföra eu tjänst för gymnastiklärare i Cg 23 kan jag däremot biträda. Ej heller har jag något alt invända mot att personalen för eld- ningstjänslen vid kasernanläggningarna i Karlskrona med oförändrade an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1956

160

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

ställningsformer överföres till Karlskrona örlogsvarv. I detta samman­ hang erinrar jag om den ändring av löneställningen för eldare som skett genom riksdagens beslut i anledning av propositionen 1955:209.

Jag avser att i samband med anmälan av försvarets läroverks avlönings- anslag i det följande närmare utveckla skälen till att jag biträder förslaget att organisera marinens tekniska skola inom Karlskronaskolorna. För ma­ rinens tekniska skola bör som föreslagits tillkomma en adjunktstjänst i Ce 29. Jag beräknar vidare medelsbehovet för timarvoden i överensstäm­ melse med civilförvaltningens förslag. I fråga om utbildningsarvode till militär lärare vid skolan biträder jag likaledes vad ämbetsverket före­ slagit.

Mot de förslag som redovisas under rubriken Göteborgs örlogs- station—Göteborgsskolorna har jag intet att invända. Beträffande indragningen av ordinarie civila tjänster och löneställningen för eldare hänvisar jag till vad jag uttalat vid behandlingen av Karlskronaskolorna.

De förslag som framlagts beträffande Bergaskolorna tillstyrker jag utom såvitt avser förslagen att inrätta en kaptensbeställning och att extraordinariesätta tjänsten för lärare i gymnastik och idrott.

Vad som föreslagits under rubriken Stockholms örlogsstation — Flottans kaserner på Skeppsholmen kan jag biträda. Rörande löneställningen för eldare hänvisar jag till vad jag tidigare anfört.

4. I anledning av marinchefens under denna punkt redovisade förslag anser jag mig böra föreslå att på sjökrigshögskolans stat inrättas en be­ ställning för major eller kapten i Ma 30/Ma 27, lärare i kustartilleritaktik, samt att en kaptensbeställning vid kustartilleriet i samband därmed in­ drages. I övrigt räknar jag icke med några förändringar i fråga om sjö- krigsliögskolan.

5. I fråga om flottans underbefälsorganisation m. in. räknar jag i an­ slutning till civilförvaltningens förslag med att tre beställningar för över­ taliga underofficerare i Ma 19/16 planenligt utbytes mot samma antal be­ ställningar för högbåtsmän i Ma 14.

6. Utan att taga ställning till de av marinchefen utarbetade planerna rörande den militära och civilmilitära personalens utnyttjande föreslår jag beträffande officerare vid flottan att två beställningar för kommendör­ kapten av 2. graden i Ma 30, fartygschefer på jagarna Halland och Småland, tillkommer i utbyte mot två kaptensbeställningar i Ma 27 samt att för far­ tygschefer på motortorpedbåtar tre kaptensbeställningar i Ma 27 in­ rättas i utbyte mot samma antal beställningar för löjtnant i Ma 23/19. Beträffande officerare vid kustartilleriet föreslår jag att fyra kap­ tensbeställningar i Ma 27 tillkommer i utbyte mot samma antal beställ­ ningar för löjtnant i Ma 23/19. Jag tillstyrker vidare att två beställningar för flaggunderofficer i Ma 19 och två beställninar för underofficer av 2. graden i Ma 16 inrättas samt att 41 furirsbeställningar i Me 11/10 utbytes

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

161

mot samma antal överfurirsbeställningar i Ma 14. Av överfurirsbeställ-

ningarna bör i enlighet med marinchefens förslag 14 avses för vaktchefer.

I enlighet med marinchefens förslag bör 20 beställningar för korpral i

Mha 2 utgå.

Mot den föreslagna indragningen av två arvodesbefattningar för pen­

sionerad personal har jag intet att invända.

7. I anledning av framlagda förslag om inrättande av en beställning

såsom mariningenjör av 1. graden, avsedd för lärare vid kustartilleriets

radarskola, föreslår jag att en civil tjänst i Ce 29 tillkommer för lärare vid

skolan.

Några förändringar beträffande mariningenjörkåren kan jag däremot

icke tillstyrka under denna punkt.

8. Marinchefens förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

9. Jag räknar icke för nästa budgetår med några förändringar i fråga

om antalet heltidsanställda tillsynsmän vid kustartilleriförsvaren med av­

löning från förevarande anslag eller med ändrade anställningsformer för

denna personal.

Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid marinens kustbevakning

beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag.

10. Förslaget att inrätta en tjänst för biträde för skriv- och kontors-

göromål vid Hemsö kustartilleriförsvar kan jag biträda. Såsom civilför­

valtningen föreslagit bör emellertid tjänsten tills vidare upptagas som

extra.

Jag räknar med indragning av en biträdestjänst i reglerad befordrings-

gång vid Gotlands kustartilleriförsvar.

De föreslagna uppflyttningarna av en tjänst för förste kansliskrivare i

Ce 17 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, båda vid intendenturförvalt-

ningen i Sydkustens marindistrikt, till tjänster för assistent i Ce 21

respektive kontorist i Ce 13 kan jag tillstyrka.

11. Jag anser mig nu kunna tillstyrka att en tjänst för biträdande

köksföreståndare inrättas vid Härnösands kustartillerikår. Med hänsyn till

numera tillämpad lönegradsplacering för biträdande köksföreståndare

bör tjänsten hänföras till Ce 15. I samband härmed föreslår jag emellertid

indragning av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 15 vid Got­

lands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår.

I enlighet med vad jag anfört under punkt 3 bör de nu för Bergaskolorna

avsedda tjänsterna för en köksföreståndare och en biträdande köksförestån­

dare överföras till Ostkustens marindistrikt. Tjänsten för biträdande

köksföreståndare liänföres sedan den 1 januari 1956 till lönegrad Ca 15.

Jag tillstyrker vidare att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid marin-

distriklet upplages såsom extra ordinarie.

I fråga om Stockholms kustartilleriförsvar biträder jag marinchefens

11—100 56Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. Nr 110

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

förslag om överföring från sakanslag till avlöningsanslag samt extraordi- nariesättning av en tjänst för båtbefälhavare i Cg 17.

Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning bär jag icke någon erinran.

På grundval av en inom marinstaben gjord förnyad beräkning av an­ talet fänrikar under nästa budgetår räknar jag medel för avlönande av 65 fänrikar.

Medelsbehovet för ersättningar för förlorad arbetsförtjänst vid brand­ övningar beräknar jag i överensstämmelse med avgivna förslag till 3 250 kronor.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda. En på övergångsstat uppförd tjänst för expeditionsvakt vid sjökrigs­ skolan, vars innehavare numera avgått, torde avföras ur personalförteck­ ningen.

13. Förslagen om inrättande av en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29 samt om utbyte av en kaptensbeställning i Ma 27 mot en majorsbeställning i Ma 30, vilka förändringar bedömts nödvändiga för att kunna genomföra den planerade rationaliseringen av Blekinge kustartilleri­ försvar, kan jag tillstyrka. Jag anser mig vidare redan nu böra föreslå att en kaptensbeställning vid marinintendenturkåren och eu beställning för förvaltare i Ma 21 vid kustartilleriet indrages vid uppkommande le­ dighet. Övriga under denna punkt ifrågasatta förändringar tager jag icke nu ställning till.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av arméns mot­ svarande anslag (s. 127) beräknar jag under förevarande anslag medel för fyra reparatörer i Ce 13, avsedda för vissa bergrumsanläggningar.

Vid anslagsberäkningen torde hänsyn böra tas till de förändringar i lönegradsplaceringen för vissa tjänster som skett på grund av riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1955:209.

Jag bär i det föregående under särskild punkt (s. 48 ff.) behandlat för­ svarets musikorganisation och därvid föreslagit vissa förändringar i stater­ na för musikpersonal vid marinen.

För budgetåren 1954/56 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo­ visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnande, vakanssättningar in. m. — som betingas av över­ gången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320). Såsom jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av

riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vid­

taga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om per­

sonalförändringar in. m. vid marinen samt med ledning av belastningen

på marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budget­

år beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 42 300 000 (+ 500 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 120 000 (—

140 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 685 000

(+ 100

000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16 700 000 (— 100 000)

kronor;

Rörligt tillägg 14 455 000 (+ 5 330 000) kronor;

Pensionsmedel 600 000 (•— 120 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 60 000 (+ 10 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 74 600 000 (+ 5 800 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för

pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som

föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på per­

sonalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i till­

lämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda

bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni

1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av marinens personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provi­

soriska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående för­

ordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 42 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe­

fattningar, förslagsvis ............................................. 1

120

000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

163

685 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................................... 16 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 14 455 000

Summa kronor 75 260 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 600 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, för­

slagsvis ....................................................................... 60

000

Nettoutgift kronor 74 600 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 74 600 000

kronor.

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

1

3]

Flygvapnets Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

Nettoutgift

1954/55 ......................................... 77 000 000

81 881 060

1955/56 (statsliggaren s. 255) 79 000 000

1956/57 (förslag) .................... 86 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 102) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyg­

vapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna

ett förslagsanslag av 87 500 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvars­

grenarnas allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört

därom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för

armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s, ‘Va och 2/is 1955) föreslår i an­

slutning till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalför­

ändringar m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

Chefen för flygstaben Mo 15 med fyll-

nadsarvode — Mo 17 ........................ —

Operationsavdelningen

1 major Ma 30 .....................

1 kapten Ma 27 .....................

22 776

19 740

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

165

Organisationsavdelningen 1 major Ma 30 ......................................... 22 776 1 major eller kapten Ma 30/27 ............ —

Utbildningsavdelningen 1 major Ma 30 ......................................... 22 776 1 gymnastikdirektör Cg 25 .................... 17 784

Personalavdelningen 1 kapten Ma 27 ......................................... 19 7401 befattning för pensionerad officer

1: 30 ...................................................... 8 636 1 fanjunkare Ma 19 ................................. 12 816

Pr essektionen 1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ............ — 1 kapten Ma 27 ......................................... 19 7401 befattning för pensionerad officer

1: 30 — stabsredaktör Ce 26 ............ — 1 fanjunkare Ma 19 ................................. 12 816

Underrättelseavdelningen 1 överstelöjtnant eller major Ma 33/30 24156 3 kaptener Ma 27 .................................... 59 220 1 tolk Cg 25 ............................................. 17 784 2 amanuenser Cg 23 ................................. 31 896 1 kansliskrivare Ce 15 ............................ 10 9681 biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål ............................... 7 416

3 (2) kaptener Ma 27 (kommende-

ringsreserv) ......................................... 39 4801 befattning för pensionerad officer

1: 30 (vice värd) ................................. — 1 filmregissör Ce 27 ................................ 19 7401 befattning för pensionerad officer

1: 30 (registrator) utgår .................... 8 636 1 kontorist Ca 13 — förste kansliskri­

vare Ca 17 (kansliskrivare Ca 15) ... 744 1 kontorist Cg 13 — Ca 13 .................... — 1 kanslibiträde Ca 11—kontorist Ca 13 708 2

2. Förändringar beträffande eskader- och flygbasomrädesstaber 4 eskaderchefer Mo 15 — Mo 17 .......

383 076

166

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1956

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

2 ställföreträdande eskaderchefer Mo

14 ..............................................................

1 ställföreträdande eskaderchef Ma 37/

33 ..............................................................

3 befattningar för pensionerad officer

2: 14 utgår .............................................

3 majorer Ma 30 — överstelöjtnanter

eller majorer Ma 33/30 ........................

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 23/19 — kaptener Ma 27 ...........

2 flygdirektörer av 2. graden Ca 31 ...

1 förrådsman Cg 11 utgår ....................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

66 360

26 111

36 105

4 119

8 909

1 biträde för skriv- och kontorsgöro-

må! (vakant) utgår ............................ —

4.

51575

3. Luftbevakningens organisation

Inspektionen för luftbevak­

ningen

1 major eller kapten Ma 30/27 —

överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 .......................................................... 2 898

1 assistent Ce 23 (Ce 21) ................ 14 220

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce

13 ..........................................................

Förband och skolor

2 majorer Ma 30 ................................. 43 406

9 befattningar för pensionerade offi­

cerare 1: 30 ..................................... 68 067

10 överfurirer Ma 14 ........................... 98 880

4 mästare Ca 17 44 160

44 flygtekniker Ca 15 ....................... 451 968

12 vaktmän Cg 12 ............................... 110 904

4 tekniska biträden Cg 11 ................ 35 636

32 tekniska biträden Cg

8 .................... 248 512

31 tekniska biträden Cg 8 med halv­

tidstjänstgöring utgår .................... 120

373

90 tjänstgöringsdagar för tekniska bi­

träden Cg 11 utgår ........................ 2 227

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

810 tjänstgöringsdagar för tekniska bi­

träden Cg 8 utgår ............................ ........... 17 474 + 978 577

4. Personal för arméns fallskärmsjägar-

utbildning

1 sergeant Ma 16 ..................................... 10 651

3 flygtekniker Ca 15

.......................—

30 816________ 4-

41 467

5. ökat personalbehov vid krigsflygsko-

lan (F 5)

3 kaptener Ma 27 ................................. 55 188

1 trafikledare Ce 23 ............................. 14 676

3 mästare Ca 17 ..................................... 32 544

15 flygtekniker Ca 15 ............................ 151 560

1 förrådsman Ce 11 — förrådsförman

Ce 13 ...................................................... 648

2 förrådsmän Cg 11 ............................ 17 520

+

272 136

6. Viss personalförstärkning vid Norrbot­

tens flygbaskår (F21)

4 överfurirer Ma 14 (2 överfurirer Ma

14 och 2 furirer Me 11/10) ............ 39 336

2 flottiljpoliser Ca 16 ........................... 22 752

2 flottiljpoliser Ca 14 ........................... 21 120

2 biträdande köksföreståndare Cg 14

21 120

2 förrådsförmän Cg 13 ........................ 20 448

1 förrådsman Cg 11 ........................... 9 516

1 tekniskt biträde Cg 8 ....................... 8 304

24 ekonomibiträden Cg 5 .................... —

7. Förändringar i övrigt beträffande mili­

tär personal

1 överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 vid flygförvaltningen .................... 24 156

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 vid

flygförvaltningen ............................. —

1 kapten Ma 27 vid flygförvaltningen

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 vid cen­

tralförrådet för intendenturmateriel

1 major Ma 30 vid F 21 — överste­

löjtnant eller major Ma 33/30 ....... —

+

142 596

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

2 majorer Ma 30 vid F 1 och F 20 ... 2 kaptener Ma 27 vid F 2 och F 16 ... 1 löjtnant Ma 23/19 vid F2 ................ 4 kaptener Ma 27 vid flygkrigshög­

skolan .................................................. 3 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ma 23/19 .............................................. 40 löjtnanter Ma 19 (i utbyte mot 40

fänrikar) ............................................. 1 förvaltare Ma 21 vid F 2 ................ 18 fanjunkare Ma 19 ............................. 22 (3) överfurirer Ma 14 ........................ 75 (56) furirer Me 11/10 utgår ............ 30 korpraler Mha 2 utgår ....................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag Ökning

42 888 37 464 12 312

78 960

Minskning Summa

13 644 216 180

29 664

477 904 117 000 139 636

8. Förändringar beträffande trafikledarpersonal 4 trafikledare Ce 23 vid F 3, F 6, F 15 och F 21 .............................................. 59 976 Samtliga trafikledare överföres till civilmilitär anställningsform ........... —6 stabstrafikledare Ce 29 — Ca 29 ... — 19 förste trafikledare Ce 27 — Ca 27... —

+ 59 976

9. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten Centralorgan

Väderleksavdelningen 2 förste stabsmeteorologer Ca 31 ......... 47 496 2 stabsmeteorologer Ca 29 .................... 43 5126 meteorologer Ca 27 ............................ 118 440 4 meteorologer Ca 25 .............................. 71 1362 meteorologer i reglerad befordrings-

gång ...................................................... 28 440 7 meteorologassistenter Ce 16 ............ 79 632 1 väderlekstekniker Ce 15 utgår ....... 10 968 1 kontorist Ce 13 ................................. 10 224 12 tekniska biträden Ce 11 .................... 114 192

1 kontorsbiträde Ca 8 utgår ................ 8 304 2 stansoperatriser Ce 8 ........................ 16 608

169

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Lokalorgan

Väderleksstationerna

1 meteorolog Ca 25 .................................

2 meteorologer i reglerad befordrings-

gång ......................................................

19 meteorologer Ce 25 — Ca 25 ............

19 tekniska biträden Ce 8 — Cell ...

17 tekniska biträden Ce 8 utgår ............

1 kontorsbiträde Ca 8 (observations-

centralen i Hagshult) utgår ............

10. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorga

nisationen

1 förste flottilj polis Ca 19 ...................

5 flottilj poliser Ca 16 ...........................

8

flottilj poliser Ca 14 ...........................

11. Förändringar i övrigt beträffande tek­

nisk personal

1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 vid

centrala flygverkstaden, Malmslätt

— laboratoriechef Cp 10 ................

1 flygdirektör av 1. graden Ca 33 vid

centrala flygverkstaden, Arboga —

—- teleöveringenjör Cp 10 ................

1 flygdirektör av 2. graden Ca 31 vid

centrala flygmaterielförrådet, Ar­

boga — flygdirektör av 1. graden

Ca 33 ......................................................

1 flygingenjör av 1. graden Ca 29 vid

flygförvaltningen — flygdirektör av

2. graden Ca 31 .................................

2 flygingenjörer av 1. graden Ca 29

vid flygförvaltningen ........................

1 verkmästare Ca 21 vid flygförvalt­

ningen -— förste verkmästare Ca 22

1 förste mästare Ca 19 vid flygförvalt­

ningen — verkmästare Ca 21 ............

1 försle mästare Ca 19 — verkmäs­

tare Ca 21 .............................................

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

12 010

53 255

79 104

+

144 369

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

16 702

26 626

21 717

7 766 + 567 687

1 303

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 mästare Ca 17 — verkmästare Ca 21 6 819 64 flygtekniker Ca 15 ............................ 657 408

+ 665 530

12. Förändringar i övrigt beträffande för­ råds- och vaktpersonal 19 förrådsmästare Ce 17 — Ce 19 ....... 1 förrådsförman Ce 13 (förrådsman Cell) vid F 21 ................................ 1 förrådsman Ce 11 — förrådsförman Ce 13 vid F 21 ..................................... 1 vaktman Ce 12 vid flygvapnets cen­ trala skolor ......................................... 1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ....... 65 förrådsmän Cg 11 — Ce 11 ........... 1 förste vaktmästare Cg 11 — Ce 11...

13. Förändringar i övrigt beträffande kon­ torspersonal20 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden Ce 11 (inten- denturavdelningen) ........................ 19 biträden för skriv- och kontorsgöro- mål — kanslibiträden Ce 11 (mobi- liseringsavdelningen) ........................

14. övriga personalförändringar in. m.

1 fotoingenjör Ce 25 vid Fil ........... 16 428 2 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid F 2 och flygvapnets centrala skolor — Ce 23 ................................. — 1 kasernföreståndare Ce 19 vid F 8 ... — 3 kasernföreståndare Cg 19 vid F 9,

F 10 och F 11 — Ce 19 .................... — 2 sjukvårdsbiträden Cg 5 — Ce 5 ... — 10 assistenter för frivilligfrågor Cg 13 —

9 assistenter för frivilligfrågor Cg 13

med halvtidstjänstgöring ................ — Arvoden till assistenter för frivilligfrå­

gor utgår .............................................

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

39 220

37 259

+ 76 479

17 460

9 516

708

9 084

+ 36 768

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

171

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefen för flygvapnet m. 11. yrkanden civilförvaltningens förslag Ökning Minskning Summa

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter och skolor ........................ 55 000 Arvoden till civila lärare för underbe­

fälsutbildning ..................................... 35 000 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

vid brandövningar ............................ 21

000

Arvoden till observationspersonal i vä­

derlekstjänst ..................................... 41 000 Flygtillägg in. in........................................... 609 000

+ 777 428

15. Omräkning 1955 års lönereglering ............................. 5 993 000 Omräkning i övrigt ............................. 43 000________ + 6 036 000

Motiv

1. Förändringar beträffande flygstaben. Chefen för flygvapnet fram­ håller att flygstabens personalstyrka i stort sett varit oförändrad sedan 1942. Under tiden har verksamheten vid flygvapnet oavbrutet vuxit och medfört en kraftigt ökad arbetsbelastning, sammanhängande främst med flygvapnets ökade omfattning och flygteknikens snabba utveckling. Den fortsatta tekniska utveckling, som kan väntas, torde komma att ställa ännu högre krav på arbetsinsats. De senare årens erfarenheter visar enligt flygvapenchefen, att flygsta­ ben är kraftigt underbeinannad i förhållande till uppgifterna. Detta har medfört att viktiga uppgifter icke kunnat lösas inom rimlig tid samt att personalen överansträngts. Med skrivelse den 17 oktober 1955 har flyg­ vapenchefen överlämnat eu av flygöverläkaren verkställd utredning angå­ ende sjuklighetsfrekvensen hos flygstabens personal under åren 1952— 1955. Undersökningen omfattar endast sådana sjukdomar och sjukdoms­ symptom, som enligt gammal erfarenhet direkt orsakas eller förvärras av överansträngning (nervositet, sömnbesvär, huvudvärk, magbesvär, hjärt­ sjukdomar etc.). Resultatet visar att under de ifrågavarande fyra åren inom eu sammanlagd personalstyrka av 120 personer icke mindre än 46 personer vid ett eller flera tillfällen, i många fall under långa tidsperioder, lidit av dylik »stabssjuka» i någon form. Sjuklighetsfrekvensen på grund av överansträngning har alltså utgjort mer än 38 %. Flygöverläkaren ut­ talar att denna frekvens vida överstiger den normala och att botemedlet måste sökas i en minskning av arbetsbelastningen genom anställandet av mera personal. Chefen för flygvapnet framhåller för egen del att en för­

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

stärkning är nödvändig för att de arbetsuppgifter som redan nu åvilar flygstaben skall kunna fullgöras.

Chefen för flygstaben är placerad i Mo 15 och åtnjuter avlöningsför- stärkning motsvarande löneskillnaden mellan Mo 15 och Mo 17. Enligt flygvapenchefen bör chefen för flygstaben vara placerad i samma lönegrad som eskaderchef. Sistnämnda befattningshavare föreslås av flygvapenche­ fen i samband med ändring av flygvapnets ledningsorganisation (jfr under p. 2) skola placeras i Mo 17.

Civilförvaltningen anser att någon förändring av löneställningen för flygstabschefen icke bör ifrågakomma annat än i samband med en allmän översyn av löneställningen för de högre militära chefstjänsterna. Ämbets­ verket räknar därför icke med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår vidare att för operationsavdelningen in­ rättas en majorsbeställning i Ma 30, vars innehavare skulle vara dels ställ­ företrädande avdelningschef, dels ock chef för en inom avdelningen pla­ nerad ny sektion för frågor rörande utvecklingen av kommande flygplan m. m. För den ifrågavarande nya sektionen föreslår chefen för flygvap­ net härjämte att en beställning för kapten i Ma 27 inrättas. Den nuva­ rande personalen inom avdelningen beräknas härigenom bättre kunna fullfölja sina arbetsuppgifter i fråga om den i bruk varande flygmate- rielen. Civilförvaltningen biträder förslaget.

För organisationsa v delningen föreslår chefen för flygvapnet att en majorsbeställning i Ma 30, avsedd för ställföreträdande avdelningschef, inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

För avdelningens byggnadssektion avsedd personal är enligt flygvapen­ chefen otillräcklig. Sektionen bör därför tillföras ytterligare en beställ­ ning, alternativt för major eller kapten. Beställningen bör avses för chef för sektionen. Civilförvaltningen anser sig emellertid icke kunna biträda förslaget, då den militära fastighetsförvaltningens organisation ännu icke blivit slutligt fastställd.

Jämväl för utbildningsavdelningen föreslår flygvapenchefen att en beställning för major i Ma 30, avsedd för ställföreträdande avdelnings­ chef, inrättas. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen föreslår vidare att en gymnastikdirektör i Cg 25 an- ställes vid utbildningsavdelningen för att effektivera den fysiska fostran inom flygvapnet och för att samordna och övervaka denna verksamhet vid förbanden. Den kapten som för närvarande vid sidan av övriga arbets- uppgifter handhar dessa frågor kan därigenom frigöras för sina egentliga arbetsuppgifter, varigenom en eljest nödvändig utökning av antalet kap­ tener vid utbildningsavdelningen undvikes. Ehuru civilförvaltningen är tveksam i fråga om behovet av denna personalökning vill ämbetsverket dock icke motsätta sig förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

173

För personalavdelningen föreslår chefen för flygvapnet en utök­

ning av personalen med en kapten i Ma 27, en pensionerad officer i ar-

vodesbefattning i 1: 30 och en fanjunkare i Ma 19. Beträffande kaptenen

har framställning gjorts i tidigare äskanden (jfr prop. 1955: 110, s. 140).

Denne erfordras för att biträda avdelningschefen med löpande ärenden.

Den pensionerade officeren i arvodesbefattning avses för ärenden rörande

reservpersonalen och fanjunkaren för ärenden rörande underofficerare

in. fl. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet anför att pressek tio nen under senare år måst

ägna allt mera tid åt rekryteringsverksamheten. För att säkerställa re­

kryteringen av flygande personal måste pressektionen ytterligare aktivera

denna verksamhet. Med hänsyn till den ökade arbetsbelastning och det

ansvar som detta medför för sektionschefen föreslår flygvapenchefen ånyo

(jfr prop. 1955: 110, s. 140) att en beställning för kapten avsedd för che­

fen för pressektionen utbytes mot en majorsbeställning.

Som rekryteringsofficer vid pressektionen tjänstgör en kapten. Flyg­

vapenchefen föreslår att pressektionen härutöver för rekryteringsuppgifter

tillföres en kapten i Ma 27 och en fanjunkare i Ma 19 genom att nya be­

ställningar inrättas.

Chefen för flygvapnet föreslår härjämte ånyo (jfr prop. 1955: 110, s.

141) att en för pressektionen avsedd arvodesbefattning för expeditions-

officer utbytes mot en tjänst för stabsredaktör i Ce 26.

Civilförvaltningen erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni

1954 uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd med statens organisa-

tionsnämnd verkställa en översyn av den militära presstjänsten. Med hän­

syn härtill bör förslaget att inrätta en majorsbeställning avsedd för che­

fen för pressektionen samt en tjänst för stabsredaktör enligt ämbetsver­

kets mening icke nu upptagas till prövning. Däremot tillstyrker civilför­

valtningen, att de för rekryteringsverksamheten föreslagna beställningarna

för en kapten och en fanjunkare nu tillkommer.

Chefen för flygvapnet föreslår att en underrättelseavdelning

organiseras inom flygstaben. För avdelningen erforderliga nya beställ­

ningar och tjänster har av flygvapenchefen angivits till en överstelöjtnant

eller major i Ma 33 eller Ma 30, tre kaptener i Ma 27, en tolk i Cg 25, två

amanuenser i Cg 23, en kansliskrivare i Ce 15 och ett biträde för skriv-

och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har i medelsäskandena räknat med

att de föreslagna tjänsterna tillkommer.

Flygvapenchefen upptager vidare frågan om inrättande av ett antal be­

ställningar för aspiranter vid flygstaben. Genom att flygvapnet saknar

kommenderingsreserv av officerare uppstår stora svårigheter vid byte av

befattningshavare vid flygstaben, då personalen icke kan kommenderas till

staben någon tid för egen utbildning utan genast måste bestrida en be-

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Civilförvaltningen förklarar sig väl inse behovet av en kommenderings-

reserv även för flygvapnets del men ifrågasätter om det icke kan vara

tillfyllest att räkna med ett mindre antal beställningar än som föreslagits.

Ämbetsverket utgår från att två nya kaptensbeställningar, avsedda för

aspiranter vid flygstaben, inrättas för nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet återkommer ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 140) med

förslag om att inrätta en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning

i 1: 30 för vice värd för flygvapnets ämbetsbyggnad på Gärdet. Enligt

civilförvaltningen fungerar det nu tillämpade systemet för skötseln av äm-

betsbyggnaderna tillfredsställande. Någon särskild befattning för vice värd

vid nämnda byggnader bör enligt ämbetsverket därför icke inrättas.

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit under arméns mot­

svarande anslag räknar ämbetsverket i likhet med föregående år med att

avlöningskostnaderna för en vid flygstabens filmdetalj för närvarande ar-

vodesanställd filmregissör överföres från anslaget till försvarsfilm till före­

varande anslag och att för ändamålet inrättas en tjänst i Ce 27 (jfr prop.

1956: 1, bil. 6, s. 247—248).

Chefen för flygvapnet föreslår att den för registrator vid flygstaben av­

sedda arvodesbefattningen för pensionerad officer i 1: 30 indrages. Den

för närvarande såsom biträde åt registratorn tjänstgörande kontoristen i

Ca 13 avses därefter ensam skola sköta registratorsgöromålen. Med hän­

syn till de ökade och mera kvalificerade arbetsuppgifter, som härigenom

kommer att åläggas innehavaren av kontoristtjänsten, föreslår flygvapen­

chefen att denna tjänst utbytes mot en tjänst för förste kansliskrivare i

Ca 17. Civilförvaltningen anser sig endast kunna tillstyrka att kontorist-

tjänsten i Ca 13 utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ca 15.

Cliefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 141) alt en

tjänst för kontorist i Cg 13, avsedd för sekreterare åt chefen för flygvap­

net, ordinariesättes. Civilförvaltningen biträder förslaget. Ämbetsverket

förutsätter dä^id att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid tredje eskaderstaben indrages. Sistnämnda tjänst må enligt personal­

förteckningen för vissa extra tjänstemän vid flygvapnet icke utnyttjas un­

der tid den ifrågavarande kontoristtjänsten finnes inrättad (jfr

p. 2).

Flygvapenchefen upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop. 1955: 110,

s. 141) att omvandla en tjänst för kanslibiträde i Ca 11 för flygsäkerhets­

avdelningen till tjänst för kontorist i Ca 13. Chefen för flygvapnet har där­

vid framhållit att expeditionsofficer saknas vid förevarande avdelning och

att innehavaren av kanslibiträdestjänsten utför arbetsuppgifter motsva­

rande dem, som åligger expeditionsofficerare vid stabens Övriga avdel­

fattning. För att avhjälpa dessa olägenheter föreslår chefen för flygvap­

net att tre beställningar för kaptener, avsedda för aspiranter vid flygsla-

ben, tillkommer från och med nästa budgetår.

175

ningar. Civilförvaltningen, som tagit närmare del av de arbetsuppgifter för

vilka kanslibiträdestjänsten avses, anser det motiverat att det föreslagna

tjänsteutbytet kommer till stånd.

2. Förändringar beträffande eskader- och flygbasområdesstaber. I skri­

velse till Kungl. Maj :t den 23 juni 1955 har chefen för flygvapnet fram­

lagt förslag till ny ledningsorganisation för flygvapnet. Förslaget, som i

princip tillstyrkts av överbefälhavaren, innebär i huvudsak att eskader­

cheferna ålägges ansvaret för såväl flygoperationer som bas- och under-

hållstjänst, jakteskader chef jämväl för jaktstridsledning och luftbevak­

ning, samt att härvid eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås.

För den närmare innebörden av förslaget redogörs under punkt 1.

Med anledning av ifrågavarande nya organisation, som är avsedd att

genomföras successivt med början den 1 juli 1956, föreslår chefen för

flygvapnet för nästa budgetår följande personalförändringar in. m. vid

eskader- och flygbasområdesstaberna, nämligen att beställningarna för fyra

eskaderchefer i Mo 15 uppflyttas till lönegrad Mo 17, att beställningar för

tre ställföreträdande eskaderchefer inrättas, av vilka två i Mo 14 och en

i Ma 37 eller Ma 33, att tre befattningar för pensionerade officerare i 2: 14

avsedda för flygbasområdeschefer utgår, att beställningar för tre majorer

och fyra löjtnanter, de sistnämnda i intendenturbefattning, utbytes mot

beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major, respektive för kap­

ten, att beställningar för två flygdirektörer av 2. graden i Ca 31 tillkom­

mer samt att en tjänst för förrådsman i Cg 11 vid östra flygbasområdet

utgår.

Civilförvaltningen anser sig i huvudsak böra tillstyrka de föreslagna

personalförändringarna m. in. Ämbetsverket är dock icke berett att nu för­

orda någon förändring i löneställningen för eskadercheferna. Denna fråga

bör upptagas i samband med en allmän översyn av lönegradsplaceringen

för högre militära chefstjänster. Civilförvaltningen anser sig vidare i av­

vaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa pcrsonalkårer

inom försvaret icke böra räkna med det föreslagna utbytet av fyra beställ­

ningar för löjtnant i intendenturbefattning mot beställningar för kapten

eller med att de föreslagna två flygdirektörsbeställningarna tillkommer. I

övrigt utgår ämbetsverket från att flygvapenchefens förslag vinner bifall.

Såsom framgår av vad som under punkt 1 anförts räknar civilförvalt­

ningen med att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid

tredje eskaderstaben indrages.

3. Luftbevakningens organisation. Beträffande inspektionen för

luftbevakningen upprepar chefen för flygvapnet tidigare framfört för­

slag (jfr prop. 1955: 110, s. 141) om utbyte av en beställning för major

eller kapten mot eu beställning för överstelöjtnant eller major. Civilför­

valtningen biträder förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1956

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

Genom beslut senast den 6 maj 1955 har Kungl. Maj:t medgivit att för utförande av vissa arbetsuppgifter vid luftbevakningsinspektionen må in­ till utgången av juni 1956 finnas anställd en extra tjänsteman i Cg 21 under förutsättning att en löjtnantsbeställning vid flygvapnet samtidigt hålles vakant. Chefen för flygvapnet har ånyo föreslagit (jfr prop. 1955: 110, s. 142) att för ifrågavarande arbetsuppgifter inrättas en tjänst för assistent i Ce 23. Civilförvaltningen, som alltjämt anser att tjänsten icke bör placeras högre än i 21 lönegraden, räknar med att en assistenttjänst i Ce 21 tillkommer från och med nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att en vid luftbevakningsinspektio­ nen placerad kanslibiträdestjänst omvandlas till tjänst för kontorist. Civil­ förvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.

I fråga om förband och skolor har personalbehovet ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande krigsmaktens fort­ satta utveckling. Med anledning härav föreslår chefen för flygvapnet vissa personalökningar för nästa budgetår.

Sålunda föreslås att två majorsbeställningar i Ma 30, nio arvodesbefatt- ningar för pensionerade officerare i 1: 30 och tio överfurirsbeställningar i Ma 14 inrättas. Med hänsyn till den alltmer komplicerade teletekniska ut­ rustningen vid luftförsvarscentraler och luftbevakningsförband föreslår flygvapenchefen vidare att beställningar för fyra mästare i Ga 17 och 44 flygtekniker i Ca 15 inrättas. Vidare erfordras ett antal civila vaktmän för bevakningsuppgifter. Chefen för flygvapnet föreslår att tolv sådana tjäns­ ter inrättas.

Civilförvaltningen räknar med att den föreslagna personalökningen ge­ nomföres.

I flygvapnets personalförteckning för vissa extra tjänstemän har för innevarande budgetår upptagits sju tjänster för tekniska biträden i Cg 11 och 62 tjänster för sådana biträden i Cg 8, av vilka sistnämnda tjänster 31 är avsedda för halvtidstjänstgöring. Dessutom må under samma bud­ getår arvoden åt deltidstjänstgörande tekniska biträden i luftbevaknings­ tjänst utgå under 90 tjänstgöringsdagar med belopp motsvarande daglönen i löneklass 11 och under 810 tjänstgöringsdagar med belopp motsvarande daglönen i löneklass 8.

Flygvapenchefen framhåller att några fördelar icke vinnes genom ifråga­ varande anordning med halvtidstjänstgöring och tjänstgöringsdagar samt föreslår att nuvarande halvtidstjänster och tjänstgöringsdagar ersättes med tjänster för tekniska biträden i Cg 11 och Cg 8. På grund härav och med hänsyn till det vid förenämnda översyn beräknade behovet av ifrågava­ rande personal i luftbevakningsorganisationen föreslår flygvapenchefen att för nästa budgetår tillkommer fyra tekniska biträden i Cg 11 och 32 tek­ niska biträden i Cg 8. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet upp­

177

repar tidigare förslag (jfr prop. 1955: 110, s. 142) om all inrätta beställ­ ningar för en sergeant i Ma 16 och tre flygtekniker i Ca 15, avsedda för skötsel av transportflygplan som utnyttjas vid arméns f allskärms jägarut- bildning. Flygvapenchefen har därvid framhållit att flygvapnet, sedan det nya attackflygplanet (A 32) tillförts vederbörliga flygflottiljer, icke längre kan tillhandahålla mekaniker till de flygplan, som disponeras av armén för ifrågavarande utbildning.

Civilförvaltningen, som tidigare tillstyrkt en utökning av flygvapnets personal för detta ändamål, biträder också nu det framlagda förslaget.

5. Ökat personalbehov vid krigsflygslcolan (F 5). Under år 1955 (jfr prop. 1955:110, s. 142143, 151) har beslutats att den grundläggande flygutbildningen vid krigsflvgskolan skall omläggas och jämväl omfatta utbildning på reaflygplan.1 sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår räknade flygvapenchefen med att följande beställningar och tjänster behövde in­ rättas vid krigsflygskolan i samband med ifrågavarande omläggning av ut­ bildningen, nämligen beställningar för en kapten i Ma 27, fyra mästare i Ca 17 och 20 flygtekniker i Ca 15 samt två tjänster för trafikledare i Ce 23. Vidare behövde en löjtnantsbeställning utbytas mot en kaptensbeställning. Då emellertid omläggningen icke beräknades helt kunna genomföras under budgetåret 1955/56 erfordrades icke samtliga ifrågavarande beställningar och tjänster för nämnda budgetår. Efter förslag av Kungl. Maj:t i före- nämnda proposition medgav riksdagen att för innevarande budgetår be­ ställningar för en mästare och fem flygtekniker samt en tjänst för trafik­ ledare fick inrättas, varjämte en beställning för löjtnant fick utbytas mot eu kaptensbeställning. För att planenligt kunna genomföra den beslutade omläggningen av flyg­ utbildningen vid krigsflygskolan föreslår flygvapenchefen för nästa bud­ getår att beställningar eller tjänster inrättas för återstoden av den per­ sonal som enligt det anförda bedömts erforderlig i samband med omlägg­ ningen av utbildningen, nämligen en kapten, tre mästare, femton flygtek­ niker och en trafikledare. Kaptensbeställningen är avsedd för chef för spe­ cialdivisionen vid krigsflygskolan. Nuvarande chefen för nämnda division, en major, avses för handläggning av flygsäkerhetsfrågor inom krigsflyg- skolans stab. Förslaget att inrätta en kaptensbeställning avsedd för chef för special­ divisionen vann icke bifall då förslaget prövades föregående år. Såsom framgår av förenämnda proposition utgick föredragande departementsche­ fen från att arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen komrne alt minska och att divisionschefen därför kunde utnyttjas jämväl för arbets­ uppgifter i krigsflygskolans stab. I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår framhåller 12—100

Sfi Hiluing till riksdagens protokoll 1956. 1 Sami. .Vr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

flygvapenchefen att arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen vis­

serligen kommer att minska genom den nya organisationen men icke i

någon mer avsevärd omfattning. Chefens för specialdivisionen arbetsupp­

gifter efter omorganisationen kommer helt att överensstämma med dem

som nu åvilar chefen för specialdivisionen vid en flygflottilj. Med hänsyn

till den omfattande utbildning på reaflygplan, som kommer att ske vid

krigsflygskolan, och flygutbildningens uppdelning på flera fält är det nöd­

vändigt, att chefen för krigsflygskolan — i likhet med flottiljchef — bi­

trädes av en regementsofficer vid handläggningen av flygsäkerhetsfrågor.

Chefen för flygvapnet anser att detta är en förutsättning för att den före­

slagna omläggningen av flygutbildningen skall kunna genomföras utan att

flygsäkerheten allvarligt eftersättes. Chefen för special divisionen kan i

detta hänseende icke biträda chefen för krigsflygskolan i den omfattning

som krävs.

Civilförvaltningen utgår från att den redan påbörjade utbyggnaden av

personalorganisationen vid krigsflygskolan genomföres i enlighet med

flygvapenchefens förslag. Ämbetsverket räknar sålunda för nästa budgetår

med att beställningar för en kapten, tre mästare och femton flygtekniker

samt en tjänst för trafikledare tillkommer vid krigsflygskolan.

Flygvapenchefen föreslår vidare att vid krigsflygskolan tillkommer två

kaptener, eu vid vardera flygskolan, för alt under skolcheferna samordna

och övervaka markutbildningen och handha den disciplinära fostran, som

är nödvändig för flygutbildningen. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

På grund av att krigsflygskolan tillförts reaflygplan föreslår chefen för

flygvapnet att vid skolan, i likhet med vad som skett vid de flottiljer som

redan övergått till readrift, en tjänst för förrådsman i Ce 11 omvandlas till

tjänst för förrådsförman i Ce 13 och två tjänster för förrådsman i Cg 11

inrättas.

6. Viss personalförstärkning vid Norrbottens fhjgbaskår (F21). Enligt

överbefälhavarens direktiv skall baseringen av flygförband inom övre Norr­

land ökas. För att möjliggöra detta föreslår flygvapenchefen, att flygbas­

kåren tillföres fyra överfurirer i Ma 14, av vilka två föreslås tillhöra kate­

gorin trupputbildare och två kategorin sjukvårdare, fyra flottiljpoliser av

vilka två i Ca 16 och två i Ca 14, två biträdande kök sföreståndare i Cg 14,

två förrådsförmän i Cg 13, en förrådsman i Cg 11, ett tekniskt biträde i

Cg 8 och 24 ekonomibiträden i Cg 5.

Civilförvaltningen, som icke anser sig kunna biträda ett av flygvapen­

chefen framlagt förslag (jfr under punkt 7) alt utbyta för sjukvårdare vid

flygvapnet avsedda furirsbeställningar mot beställningar för överfurir, till­

styrker att två för sjukvårdare avsedda furirsbeställningar i Me 11 eller

Me 10 inrättas. I fråga om de föreslagna tjänsterna för ekonomibiträden

anser ämbetsverket att detta personalbehov tills vidare bör tillgodoses på

sätt som anges i Kungl. Maj:ts skrivelse den 28 juni 1946 angående be­

179

räkningsgrunder för anställande av biträdespersonal vid försvarets mat-

inrättningar in. m. I övrigt tillstyrker civilförvaltningen flygvapenchefens

förslag.

7. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Flygvapenchefen

föreslår att på flygvapnets stat för nästa budgetår uppföres en beställning

för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33/Ma 30, avsedd som chef

för den underrättelsecentral som föreslagits bli inrättad inom flygförvalt­

ningen (jfr prop. 1956:1, bil. 6, s. 61). Civilförvaltningen har i medels­

äskandena räknat med att ifrågavarande beställning tillkommer.

Chefen för flygvapnet föreslår att en beställning för kapten, avsedd så­

som assistent åt avdelningschefen vid flygförvaltningens elektroavdelning,

utbytes mot beställning för major. Civilförvaltningen, som förutsätter att

frågor rörande den tekniska personalen skall upptagas till behandling inom

personalkårutredningen, räknar icke med det föreslagna utbytet.

I anslutning till vad som förut anförts i fråga om kommenderingsreserv

för flygvapnet (jfr punkt 1) föreslår flygvapenchefen att eu kaptensbe­

ställning i Ma 27, avsedd för aspirant vid flygförvaltningen, inrättas. Civil­

förvaltningen, som i det föregående tillstyrkt att två aspirantbeställningar

inrättas för flygstaben, räknar icke med att någon ytterligare sådan beställ­

ning tillkommer för nästa budgetår.

Chef för centralförrådet för intendenturmateriel är för närvarande en

förvaltare i Ma 21. Med hänsyn till dennes ansvar och självständiga ställ­

ning föreslår chefen för flygvapnet att förvaltarbeställningen i fråga pla­

ceras i lönegrad Ma 23. Då enligt civilförvaltningen även denna fråga bör

upptagas till behandling av personalkårutredningen räknar ämbetsverket

icke för närvarande med bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 144) att en

av de två för Norrbottens flygbaskår (F21) avsedda beställningarna för

major omvandlas till beställning för överstelöjtnant eller major. Civilför­

valtningen ifrågasätter om icke det föreslagna utbytet kan anstå tills vidare

och räknar icke nu med bifall till förslaget.

Vid Fl, Västmanlands flygflottilj (nattjaktflottiljen), har antalet rege-

mentsofficerare — för närvarande två liksom vid övriga flottiljer — en­

ligt flygvapenchefen visat sig otillräckligt enär flygtjänst regelmässigt före­

kommer även utom ordinarie flygövningstid. Chefen för flygvapnet före­

slår därför att ytterligare en majorsbeställning inrättas för nattjaktflottil­

jen. Civilförvaltningen biträder förslaget.

På grund av ökat antal elever och ökat antal utbildningslinjer vid flyg­

kadettskolan (F 20) har det enligt flygvapenchefen visat sig svårt för skol­

chefen att på tillfredsställande sätt leda utbildningen. För att avlasta denne

vissa arbetsuppgifter föreslår flygvapenchefen därför alt en major i Ma 30

tillkommer vid skolan. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 144) dels alt

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1050

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1950

för vardera Roslagens flygkår (F 2) och Upplands flygflottilj (F 16) in­

rättas en beställning för kapten i Ma 27, avsedd den förra för chef för den

till flygkåren förlagda förberedande fältflygarskolan och den senare för

chef för flottiljens femte division, dels ock att för F 2 inrättas eu beställ­

ning för löjtnant, avsedd för chef för kårens specialavdelning. Civilför­

valtningen räknar med att beställningarna inrättas.

De biträdande lärarna vid flygkrigshögskolan kommenderas för närva­

rande till tjänstgöring vid skolan, vilket enligt flygvapenchefen är mindre

lämpligt då det bland annat innebär täta ombyten av lärarna. För att för­

bättra kontinuiteten i undervisningen föreslår chefen för flygvapnet att

fyra beställningar för kapten, avsedda för biträdande lärare vid flygkrigs­

högskolan, inrättas. Civilförvaltningen, som ifrågasätter om icke beställ­

ningar för chef och fasta lärare vid flygkrigshögskolan — på motsvarande

sätt som vid arméns och marinens högskolor —• borde uppföras på sär­

skild personalförteckning för skolan, vill icke motsätta sig att fyra kap­

tensbeställningar inrättas för nu angivet ändamål.

De arbetsuppgifter, som åvilar flottiljintendenterna vid Skaraborgs (F 7)

och Södermanlands (F It) flygflottiljer, har enligt chefen för flygvapnet

blivit alltför omfattande för att kunna skötas av en enda befattningsha­

vare. Flygvapenchefen föreslår därför att två beställningar för löjtnant i

intendenturbefattning i Ma 23/19, avsedda för biträdande intendent, in­

rättas, en för vardera flygflottiljen. Vidare föreslås att en beställning för

löjtnant i intendenturbefattning, avsedd såsom rekryteringstjänst, in­

rättas. Civilförvaltningen utgår från att förslaget kommer att prövas av

den i det föregående omnämnda personalkårutredningen. Ämbetsverket

räknar därför icke med att några dylika beställningar inrättas från och

med nästa budgetår.

Avvägningen mellan antalet löjtnanter och fänrikar inom flygvapnet

gjordes ursprungligen med utgångspunkt i att befordran till löjtnant skulle

ske efter tre års tjänst som fänrik. Då tjänstetiden för fänrik numera i

princip skall vara två år (jfr prop. 1952: 107, bil. 63) föreslår chefen för

flygvapnet att 40 beställningar för löjtnanter tillkommer vid flygvapnet

och att antalet fänrikar minskas med samma antal. Civilförvaltningen er­

inrar om att fänrik, i de fall då ordinarie löjtnantsbeställning icke finnes

disponibel, enligt gällande bestämmelser erhåller en extra ordinarie löjt­

nantsbeställning i Me 19 i avvaktan på den ordinarie beställningen. Äm­

betsverket anser därför alt det icke finns någon anledning att inrätta ytter­

ligare ordinarie löjtnantsbeställningar i Ma 23/19.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 145) att för

Roslagens flygkår (F 2) inrättas en beställning för förvaltare i Ma 21 i för-

rådstjänst (intendenturmateriel). Flygvapenchefen erinrar om att Kungl.

Maj:t genom beslut den 26 februari 1954 medgivit, att en fanjunkare, som

kommenderats såsom biträde åt förrådsförvaltaren vid F 2, må från och

181

med den 1 mars 1954 erhålla särskilt arvode motsvarande skillnaden mellan lön i 24 och 22 löneklasserna. Civilförvaltningen, som tidigare icke ansett sig kunna biträda förslaget, vill nu icke längre motsätta sig att den ifråga­ varande beställningen inrättas, då några organisationsundersökningar vid flygkåren icke beräknas komma till stånd under de närmaste åren.

Chefen för flygvapnet bar återkommit med förslag om utökning av an­ talet övertaliga beställningar för fanjunkare med 18 för att med mästar- utbildad personal kunna besätta IS beställningar för mästare, vilka enligt beslut av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar (jfr prop. 1954:110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt för­ slaget men utgår från att vid uppkommande ledighet i dylik beställning frågan om återbesättande skall prövas av Kungl. Maj:t.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår fram­ lade chefen för flygvapnet förslag till vissa ändringar av flygvapnets un­ derbefälsorganisation. Bland annat föreslogs att 48 överfurirsbeställningar (29 för signali ster och 19 för sjukvårdare, de sistnämnda i utbyte mot samma antal furirsbeställningar) skulle inrättas. Genom beslut av 1955 års riksdag inrättades 26 av de för signalister avsedda överfurirsbeställ- uingarna (jfr prop. 1955: 110, s. 52, 53 och 56). Flygvapenchefen föreslår nu att återstående 22 beställningar för överfurirer tillkommer från och med nästa budgetår. I fråga om de föreslagna beställningarna för sjuk­ vårdare erinrar civilförvaltningen om att statens lönenämnd vid behand­ lingen av motsvarande förslag föregående år ifrågasatte om icke de sär­ skilda beställningarna för sjukvårdsfurirer vid flygvapnet borde indragas och behovet av sjukvårdsunderbefäl i stället tillgodoses genom trängtrup- pernas försorg. Civilförvaltningen, som anser att lönenämndens förslag bör ytterligare övervägas, föreslår att åt ämbetsverket och lönenämnden uppdrages att närmare utreda denna fråga. I anledning av flygvapenche­ fens nu ifrågavarande förslag tillstyrker civilförvaltningen sålunda alle­ nast att tre överfurirsbeställningar, avsedda för signalister, inrättas.

Chefen för flygvapnet föreslår för nästa budgetår att i flygvapnets per­ sonalförteckning för vissa icke-ordinarie militära tjänstemän upptagna be­ ställningar i Mc 11 eller Mc 10 för furircr, laltflygare av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden minskas med 75 och att i samma personal­ förteckning för korpraler upptagna beställningar i Mha 2 minskas med 30. Civilförvaltningen, som enligt vad nyss sagts ansett sig icke kunna till­ styrka att 19 överfurirsbeställningar för sjukvårdare tillkommer i utbyte mot samma antal furirsbeställningar, grundar sin anslagsberäkning på eu minskning med 56 beställningar i Me 11 eller Mc 10 samt 30 beställningar i Mha 2.

8. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. I det militärorganisa- toriska underlaget för innevarande budgetår anförde chefen för flygvap­ net bland annat att den ökade flygverksamheten numera gjorde det nöd­

Kungl. Majds proposition nr 110 år 1956

182

Kungl. Maj:ts proposition ur 110 år 1956

vändigt att vid samtliga flottiljer utom F 2 under huvuddelen av dagen samtidigt taga i anspråk tre trafikledare för att ernå tillräcklig flygsäker­ het. Flygvapenchefen föreslog därför att ytterligare en tjänst för trafik­ ledare i Ce 23 skulle tillkomma för vardera Södermanlands, Upplands och Blekinge flygflottiljer (Fil, F 16 och F17) från och med hudgetåret 1955/56. Förslaget, som tillstyrktes av Kungl. Maj :t (jfr prop. 1955:110, s. 146 och 152), bifölls av 1955 års riksdag.

För nästa budgetår föreslår chefen för flygvapnet att — utöver den trafikledartjänst som enligt det föregående under punkt 5 föreslagits för F 5 ■— ytterligare en tjänst för trafikledare inrättas för envar av Östgöta, Västgöta och Hälsinge flygflottilj er (F 3, F 6 och F 15) samt Norrbottens flygbaskår (F21), vid Ailka förband endast två trafikledare finnes. Civil­ förvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen upptager vidare frågan om trafikledarnas anställnings­ form till behandling och anför därvid att den civila anställningsformen är olämplig med hänsyn till arten av trafikledarnas arbetsuppgifter och de förhållanden under vilka de arbetar. En övergång till civilmilitär anställ­ ningsform skulle enligt flygvapenchefen förenkla tjänsten och stärka tra­ fikledarnas auktoritet gentemot den militära och civilmilitära personalen. Vidare borde trafikledarna med hänsyn till att de för befäl över militär och civilmilitär flygsäkerhets- och brandpersonal åläggas uniformsplikt. Någon ändring beträffande nu gällande kompetensfordringar, befordrings- gång och lönegradsplacering för trafikledarpersonalen avses icke ske i samband med övergången till civilmilitär anställningsform.

Civilförvaltningen anför att ämbetsverket svårligen kan föreställa sig att trafikledarnas civila anställningsform inverkar menligt på deras möj­ ligheter att utföra sina tjänsteåligganden. Enligt ämbetsverket har några övertygande skäl icke heller framförts för den föreslagna förändringen. Civilförvaltningen avstyrker därför förslaget.

Flygvapenchefen föreslår vidare att trafikledare i lönegraderna Ce 27 och Ce 29 (förste trafikledare och stabstrafikledare) i samband med över­ gång till civilmilitär anställning erhåller ordinarie anställningsfonn. Civil­ förvaltningen biträder detta förslag.

9. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten. Chefen för flygvapnet anmäler att en utredning företagits inom flygled­ ningen rörande den militära väderlekstjänstens organisation, över utred­ ningen har yttranden avgivits av chefen för försvarsstaben, chefen för ar­ mén, chefen för marinen och försvarets forskningsanstalt. Med stöd av nämnda utredning föreslår chefen för flygvapnet en ändrad organisation och en förstärkning av personalen vid centralorganet för den militära väderlekstjänsten. I fråga om lokalorganen föreslår flygvapenchefen eu mindre ökning av meteorologpersonalen samt en minskning av antalet tek­ niska biträden.

183

Centralorganet för den militära väderlekstjänsten, väder leks av del­ ningen vid flygstaben, har sedan ett flertal år varit starkt underbeinan- nat. De senaste årens erfarenheter visar enligt flygvapenchefen att det trots rationalisering och sträng sovring av arbetsuppgifterna icke är möj­ ligt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra mer än en del av de arbets­ uppgifter som åvilar avdelningen. Arbetsuppgifterna väntas vidare snabbt öka i antal och omfattning under de närmaste åren.

I fråga om centralorganets organisation föreslår chefen för flygvapnet en uppdelning på iyra sektioner, nämligen

en sektion för prognostjänst, observationstjänst och materiel (sek­ tion 1),

en sektion för operativ väderanalys och klimat (sektion 2), en sektion för organisation, personal och utbildning (sektion 3), en sektion för utvecklingsarbeten och speciell målforskning (sektion 4) samt

en centraldetalj för vissa rutinärenden, expeditionsgöroinål in. in. Den nya organisationen, som i viss utsträckning redan börjat tillämpas, medför ett personalbehov för centralorganet i enlighet med följande upp­ ställning.

Kungl. Maj:ls proposilion nr 110 år 1956

Antal

Sektion

Central-

Totalt

Tjänst, lönegrad

1

2 3

4

detalj

1

stabsövermeteorolog Ca 37

1 1 1 1

4

1. stabsmeteorolog Ca 31

3

2

1

*7

stabsmeteorolog Ca 29

15

1

1 1

18

meteorolog Ca 27, Ca 25 och reglerad be-

fordringsgång

6

i 1

2

10

meteorologassistent Ce 16

1

1

kontorist Ce 13

16 3

2

1 22

tekniskt biträde Ce 11

2

2

stansoperatris Ce 8

1 Varav 1 assistent till stabsövermeteorologen.

I jämförelse med den nuvarande organisationen innebär den nya, att vid centralorganet tillkommer 38 nya tjänster, avsedda för två förste stabs- meteorologer i Ca 31, två stabsmeteorologer i Ca 29, sex meteorologei i Ca 27, fyra meteorologer i Ca 25, två meteorologer i reglerad befordrings- gång, sju meteorologassistenter i Ce 16, en kontorist i Ce 13, tolv tekniska biträden i Cell samt två stansoperatriser i Ce 8. En av tjänsterna för meteorologassistent och två av de tekniska biträdestjänsterna tillkommer i utbyte mot en tjänst för väderlekstekniker i Ce 15 respektive två kon- lorsbiträdcstjänstcr i Ca 8. Tjänsten för väderlekstekniker och en av kon-

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

torsbiträdestjänsterna, vilken utnyttjas för extra ordinarie tjänsteman, kan därvid indragas.

Av den föreslagna nya personalen avses förste stabsmeteorologerna så­ som chefer för sektionerna 2 och 4. Stabsmeteorologerna avses såsom bi­ träden åt dessa sektionschefer. Av meteorologerna i Ca 27 avses fyra för sektion 1 (för prognostjänsten), en såsom biträde åt chefen för sektion 3 och en såsom chef för centraldetaljen. Meteorologiänsterna i Ca 25 och i reglerad befordringsgång avses för prognostjänsten. Av meteorologassis- tenterna avses tre för sektion 1 (en för prognostjänsten och två för bi­ träde vid beredning av ärenden rörande meteorologiska observationer in. m. respektive meteorologisk materiel m. in.), en för sektion 2 (för att handha hålkortsarkiv in. in.), en för sektion 3 (för biträde vid beredning av sek­ tionens ärenden) och två för sektion 4 (en för biträde vid litteraturunder­ sökningar in. in. och en för laboratoriearbeten in. in.). Kontoristtjänsten avses för biträde åt chefen för centraldetaljen. Av de nya tjänsterna för tekniska biträden avses sex för sektion 1 (för prognostjänsten), tre för sektion 2 (för statistiska beräkningar m. m.), två för sektion 4 (för mät- tjänst in. in.) samt eu för centraldetaljen (för väderlekstekniska räkne- och ritarbeten in. in.). Stansoperatriserna avses för sektion 2 för stans­ ning av observationsmaterial.

Flygvapenchefen föreslår att ifrågavarande för centralorganet avsedda nya tjänster inrättas från och med nästa budgetår.

I fråga om lokalorganen för den militära väderlekstjänsten — väder­ leks stationer na vid förbanden — räknar flygvapenchefen, med undan­ tag för kustflottans väderleksstation, med oförändrat antal meteorologer samt en minskning av antalet tekniska biträden med 17. Detta är möj­ ligt genom att lokalorganen — under förutsättning att den föreslagna per­ sonalförstärkningen för centralorganet genomföres — i större omfattning än hittills kommer att kunna förses med centralt bearbetat prognosunder­ lag och genom att tekniska hjälpmedel, främst telefaksimile (bildöver­ föring), införes. För kustflottans väderleksstation, där arbetsuppgifterna starkt ökat och vid övergången till en lätt flotta beräknas öka ytterligare, föreslår flygvapenchefen en förstärkning med en meteorolog i Ca 25 och två i reglerad befordringsgång.

Chefen för flygvapnet upprepar tidigare framfört förslag (jfr prop. 1955:110, s. 146) om ordinariesättning av 19 meteorologtjänster i Ce 25.

Genom beslut den 30 juni 1955 förordnade Kungl. Maj:t att observa- tionscentralen i Hagshult skulle omvandlas till en timobservationsstation och föreskrev därvid bland annat att eu kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skulle vakantsättas. Flygvapenchefen föreslår nu att ifrågavarande tjänst in­ drages.

Civilförvaltningen anmäler att ämbetsverket funnit sig i allt väsentligt kunna biträda flygvapenchefens förslag i fråga om personal för den mili-

185

tära väderlekstjänsten. Civilförvaltningen har inhämtat yttrande över för­

slaget från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Flygvapen­

chefen, som beretts tillfälle att taga del av nämnda yttrande, har därefter

till civilförvaltningen framfört vissa ytterligare synpunkter. För egen del

anför civilförvaltningen i huvudsak följande.

Ämbetsverket finner det uppenbart alt inom landet måste finnas till­

gång till en väderleksorganisation så utformad att den kan tillgodose

krigsmaktens behov och möjliggöra såväl ett effektivt utnyttjande av de

moderna stridsmedlen som en fortsatt militärteknisk forskning. Civilför-

valtningen är övertygad om att den nuvarande väderleksorganisationcn

icke kan på ett tillfredsställande sätt tillgodose alla de krav, som för när­

varande måste ställas på denna organisation ur försvarets synpunkt. Det

synes ämbetsverket därför nödvändigt att organisationen utbygges. Med

hänsyn till att landets väderlekstjänst bedrives av två huvudorgan, den

militära väderleksorganisationen och Sveriges meteorologiska och hydro­

logiska institut, uppställer sig helt naturligt frågan, hur eu dylik utbygg­

nad bör gestaltas. Av vad i ärendet anförts såväl av flygvapenchefen som

av institutet har emellertid civilförvaltningen bibragts den uppfattningen,

att med utgångspunkt i nuvarande organisation och arbetsfördelning väder­

lekstjänsten lämpligen bör ordnas genom en utbyggnad av den militära

väderleksorganisationen. Civilförvaltningen finner sig alltså böra förorda

att flygvapenchefens förslag lägges till grund för statsmakternas ställ­

ningstagande. Ämbetsverket förutsätter därvid att man genom ett intimt

samarbete såväl mellan den militära väderleksorganisationen och Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut som mellan dessa organ och övriga

institutioner där väderleksforskning bedrives skall kunna finna vägar för

eu rationellt bedriven väderlekstjänst med lämplig fördelning av arbets­

uppgifterna de olika organen emellan, allt i syfte att undvika kostnads­

krävande dubbelarbeten.

Civilförvaltningen framhåller att den föreslagna organisationen av cen­

tralorganet förefaller vara i stort sett väl avvägd samt att den föreslagna

personalökningen för centralorganet synes grundad på ingående beräk­

ningar och att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut icke haft

något alt erinra mot densamma.

Flygvapenchefens förslag i vad det avser lokalorganen föranleder ej

heller någon erinran från civilförvaltningens sida. Efter förhandlingar

med vederbörande personalorganisation föreslår civilförvaltningen emel­

lertid att ett av de för väderlekstjänsten avsedda tekniska biträdena vid

flottiljerna (motsvarande) uppflyttas till 11 lönegraden. Ämbetsverket er­

inrar om alt 1947 års biträdesutredning föreslagit nämnda lönegrad för ett

av nämnda biträden och att civilförvaltningen tidigare tillstyrkt denna

placering.

De 17 tekniska biträden, som enligt flygvapenchefen kan indragas i

samband med införandet av telefaksiinilc, bör enligt civilförvaltningen

med hänsyn till alt nämnda hjälpmedel beräknas stå till förfogande först

under 1957 — alltjämt bibehållas i personalförteckningarna, dock med an­

Kuntjl. Muj:ts proposition nr 110 är 1956

186

Kunyl. Muj:ls proposition nr 110 ur 1950

givande av att desamma vid uppkommande vakans må återbesättas endast med extra personal.

I fråga om genomförandet av den nya organisationen räknar civilför­ valtningen, med hänsyn till svårigheterna att omedelbart rekrytera samt­ liga de föreslagna meteorologi] änsterna, med en successiv utbyggnad under förslagsvis en treårsperiod.

10. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisationen. Chefen för flyg­ vapnet föreslår, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att flottiljpolisorga­ nisationen utökas med beställningar för en förste flottiljpolis i Ca 19, 5 flottiljpoliser i Ca 16 och åtta flotliljpoliser i Ca 14, motsvarande behovet för en flygflottilj. 11. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flyg­ vapnet föreslår att två beställningar för flygdirektör av 1. graden, avsedda en för chef för materiellaboratoriet vid centrala flygverkstaden i Malm­ slätt och en för chef för den elektriska sektionen vid centrala flygverk­ staden i Arboga, utbytes mot tjänster i Cp 10 för laboratoriechef respek­ tive teleöveringenjör. Civilförvaltningen utgår från att denna fråga kom­ mer att upptagas till behandling av personalkårutredningen och räknar därför icke med att de föreslagna utbytena nu kommer till stånd. Av samma skäl anser sig civilförvaltningen icke höra räkna med flyg­ vapenchefens förslag att utbyta den för chef för reservdelsplaneringssek- tionen vid centrala flygmaterielförrådet i Arboga avsedda beställningen för flygdirektör av 2. graden mot beställning för flygdirektör av 1. gra­ den, att utbyta en beställning för flygingenjör av 1. graden, avsedd för chef för specialradarsektionen vid flygförvaltningens radarbyrå, mot en beställning för flygdirektör av 2. graden, att inrätta två beställningar för flygingenjör av 1. graden, vilkas innehavare avses för handläggning vid flygförvaltningens vapenbyrå av frågor rörande robotinstallationer respek­ tive sikten i flygplan, samt att utbyta de för luftbevakningsbyrån vid flyg­ förvaltningens elektroavdelning avsedda beställningarna för en verkmäs­ tare och en förste mästare mot beställningar för eu förste vexdcmästare och eu verkmästare. I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår före­ slog flygvapenchefen dels att vid attackflottiljernas och natt jaktflottilj er­ nås materielavdelningar beställningar för två förste mästare i Ca 19 och tre mästare i Ca 17 utbyttes mot beställningar för två förste verkmästare i Ca 22 och tre verkmästare i Ca 21, dels ock att sammanlagt 48 beställ­ ningar för flygtekniker i Ca 15 skulle tillkomma för de fyra attackflot­ tiljerna. Vid anmälan av propositionen 1955: 110 (s. 147 och 152, 153) tillstyrkte föredragande departementschefen att tre beställningar för förste mästare utbyttes mot beställningar för verkmästare och att åtta beställningar för flygtekniker inrättades. Departementschefen förklarade sig därvid — utan

187

att tagu ställning till det totala personalbehovet i detta hänseende — hava

beaktat den takt, i vilken den nya flygplantypen kunde beräknas bli till­

förd flottiljerna under budgetåret 1955/56. Riksdagen beslöt i enlighet med

departementschefens förslag.

Chefen för flygvapnet anmäler nu, att utöver det behov av elektrotek-

nisk personal, som enligt ovan anmälts i det militärorganisatoriska under­

laget för innevarande budgetår men endast delvis blivit tillgodosett, er­

fordras ytterligare 24 flygtekniker för de tva jaktflottiljei, som undei bud­

getåret 1956/57 beräknas komma att tillföras flygplan 34. Vid vardera

av dessa båda flottiljer bör vidare en mästarbeställning utbytas mot be­

ställning för verkmästare. För nästa budgetår föreslår chefen för flyg­

vapnet därför att 64 flygteknikerbeställningar tillkommer och att fyra

mästarbeställningar, varav en för förste mästare i Ca 19 och tre för mäs­

tare i Ca 17, utbytes mot fyra beställningar för verkmästare. Civilförvalt­

ningen tillstyrker förslaget.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. Chefen

för flygvapnet föreslår att förrådsinästartjänsterna vid flygvapnet, vilka

för närvarande är placerade i Ce 17, uppflyttas till Ce 19. Till stöd här­

för anför flygvapenchefen bland annat att den genom readriftens införande

ökade drivmedelsförbrukningen vid förbanden inneburit såväl ökat ar­

bete som större ansvar för förrådsmästarna. Vidare framhålles, att upp-

bördsmännen vid arméns centrala drivmedelsanläggningar är förrådsför-

valtare i 23, 21 eller 19 lönegraderna.

Civilförvaltningen vill icke motsätta sig uppflyttning till 19 lönegraden

med tjänstebenämning förrådsförvaltare av tjänsterna för förrådsmästare

rid flygvapnets förband (motsvarande) med undantag för F 2, där driv-

medelstjänstens omfattning icke påkallar någon höjning i löneställningen

för förrådsmästaren. Statens lönenämnd, som yttrat sig över förslaget,

anser att ändring i löneställningen för ifi'ågavarande tjänster icke böi ske

på grundval av den föreliggande framställningen.

Flygvapenchefen föreslår att en förrådsförman i Ce 13 tillkommei föi

Norrbottens flygbaskår (F21) och anför som skäl härför att uppböiden

av intendenturmateriel vid kåren avsevärt ökat och är större än vad som

är normalt för en flottilj. Civilförvaltningen anser det tillräckligt att eu

tjänst för förrädsman i Ce 11 inrättas och har vid anslagsberäkningen ut­

gått härifrån.

Civilförvaltningen biträder flygvapenchefens förslag att vid F 21 på

grund av övergången till readrift en tjänst för förrädsman i Ce 11 om­

vandlas till tjänst för förrådsförman i Ce 13.

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag alt inrätta ytterligare

en tjänst för vaktman i Ce 12 vid flygvapnets centrala skolor (jfr prop.

1955:110, s. 148). Vid skolorna finns för närvarande tre vaktman, av­

sedda för portvaktstjänst. Denna personal är enligt flygvapenchefen emel­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1950

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1950

lertid icke tillräcklig för tjänstens bestridande dygnet runt, varför under­ befälet vid skolorna vid sidan av ordinarie tjänst måste beordras till port- vaktstjänst. Efter beslutad omläggning av flygvapnets underbefälsorga­ nisation kommer utbildningen vid skolorna att koncentreras. Arbetsbelast­ ningen på instruktörer och elever blir därvid så stor att det icke blir möj­ ligt att ålägga dem tjänstgöring som portvakter. Chefen för flygvapnet an­ ser det därför nödvändigt att ytterligare en vaktman anställes.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört tillstyrker civilförvaltningen att medel beräknas för ytterligare en vaktman vid nämnda skolor.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag att extraordi- nariesätta följande extra tjänster, nämligen en tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid flygvapnets centrala skolor, 65 tjänster för förrådsman i Cg It (fem vid vardera F 3 och F 8, fyra vid envar av F 11, F 14 och F 16, tre vid envar av Fl, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets centrala skolor, två vid F 5 samt en vid vardera flygstaben och F 2) samt en tjänst för förste vaktmästare i Cg 11 vid F 5. En tjänst för förrådsman i Ce 11 vid F 3 kan härvid indragas.

13. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Flygvapenchefen anmäler att en sammanslagning av intendentur- och byggnadsavdelning- arna är avsedd att genomföras vid samtliga flottiljer (motsvarande). Ifrågavarande sammanslagning, som på försök genomförts vid vissa flot­ tiljer och därvid visat sig lämplig, beräknas kunna minska behovet av ytterligare kontorspersonal. Då vissa mer kvalificerade arbetsuppgifter vid sammanslagningen kommer att överföras på det biträde för skriv- och kontorsgöromål, som för närvarande finnes på intendenturavdelningens expedition, föreslår chefen för flygvapnet att nämnda biträde utbytes mot ett kanslibiträde i Ce 11. Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar med att 20 kanslibiträdestjänster tillkommer i utbyte mot samma antal bi- trädestjänster för skriv- och kontorsgöromål. Försvarets civila tjänstemannaförbund har hos civilförvaltningen före­ slagit att eu kanslibiträdestjänst tillföres flottiljernas (motsvarande) mo- biliseringsavdelningar i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kon­ torsgöromål. Ämbetsverket erinrar om att förslag härom framlagts av 1947 års biträdesutredning men icke godtagits av statsmakterna (jfr prop. 1953: 134, s. 20). Då några organisationsundersökningar vid flygvapnets förband icke beräknas ske inom de närmaste åren tillstyrker civilförvalt­ ningen det föreslagna tjänsteutbytet. Ämbetsverket räknar sålunda med att 19 tjänster för kanslibiträde i Ce 11 inrättas vid flottiljernas (motsva­ rande) mobiliseringsavdelningar i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. 14. övriga personalförändringar in. m. Chefen för flygvapnet föreslår anyo (jfr prop. 1955: 110, s. 149) att en tjänst för fotoingenjör i Ce 25 in­ rättas vid Södermanlands flygflottilj (F 11). Civilförvaltningen erinrar om

189

att i Kungl. Maj:ts brev den 29 januari 1954 angående sakanslagsavlönad

extra personal inom försvaret en tjänst för driftingenjör i Cg 25 upptagits

för F 11. Enligt vad civilförvaltningen inhämtat fullgör innehavaren av

tjänsten arbetsuppgifter som fotoingenjör. Ämbetsverket föreslår därför

att avlöningskostnaderna för tjänsten överföres till förevarande anslag och

att tjänsten såsom extra ordinarie uppföres i flygvapnets personalförteck­

ning. Tjänsten bör enligt civilförvaltningen alltjämt benämnas drift­

ingenjör.

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag om extraordinariesätt-

ning av två tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Roslagens

flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor (jfr prop. 1955: 110, s. 149).

Då behov för framtiden torde föreligga av civila gymnastiklärare vid

nämnda flygkår och skolor biträder civilförvaltningen förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1955: 110, s. 149) att tjänster

inrättas för kasernföreståndare i Ce 19, en för envar av Svea och Göta

flygflottiljer, Skånska flygflottiljen samt Södermanlands flygflottilj (F 8

—F 11). Civilförvaltningen uttalade i sina medelsäskanden för inneva­

rande budgetår att denna fråga slutligt borde lösas i samband med ställ­

ningstagandet till organisationen av den regionala och lokala fastighets­

förvaltningen inom försvaret. Sålunda räknar ämbetsverket icke heller för

nästa budgetär med den föreslagna personalförändringen.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag alt extraordinarie-

sätta en tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5 vid vardera av F 11 och Upp­

lands flygflottilj (F16).

För innevarande budgetår finnes medel disponibla vid flygvapnet för

anställande under 150 tjänstgöringsmånader av assistenter för frivillig­

frågor (flottiljmobiliseringslottor) med ett månatligt arvode av 650 kro­

nor. Flygvapenchefen återkommer nu med förslag (jfr prop. 1955: 110,

s. 149—150) att för ifrågavarande assistenter inrätta 19 extra tjänster,

varav tio med heltids- och nio med halvtidstjänstgöring. Civilförvaltningen

räknar icke med bifall till förslaget.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och före­

läsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna samt för timarvo­

den till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av civilförvalt­

ningen öka med 55 000 kronor respektive 35 000 kronor. För arvoden till

observationspersonal i väderlekstjänst beräknar civilförvaltningen en kost­

nadsökning med 41 000 kronor.

För att tillgodose brandberedskapen vid flygflottiljerna uttages på fri­

villighetens väg eu brandstyrka bland de kollektivavtalsanställda arbetarna

vid flygverkstäderna. Kostnaderna för förlorad arbetsförtjänst vid öv­

ningar in. in. med denna personal har hittills bestrilts av verkstadsmedel.

För arméns och marinens del har medel för dylika kostnader beräknats

under respektive avlöningsanslag. 1 en till försvarets civilförvaltning över­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

190

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

lämnad promemoria angående effektivisering av brandskyddet vid för­

svarsgrenarna hemställer fortifikationsförvaltningen att ett belopp av

21

000 kronor beräknas under förevarande anslag för nästa budgetår för

ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar m. m. vid flyg­

vapnet. Civilförvaltningen tillstyrker framställningen.

Kostnaderna för utgående flygtillägg beräknas av civilförvaltningen för

nästa budgetår till 4 540 000 kronor såvitt avser anslagsposten till avlö­

ningar till ordinarie tjänstemän och till 2 479 000 kronor såvitt avser an­

slagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilket i för­

hållande till de för ändamålet beräknade kostnaderna för innevarande bud­

getår innebär en ökning med 280 000 kronor respektive 329 000 kronor.

I särskild skrivelse den 8 oktober 1955 har chefen för flygvapnet, i an­

slutning till förslag av 1952 års värnpliktsutredning (betänkande rörande

utbildningen av värnpliktiga vid flygvapnet), hemställt att flygstaben måtte

tillföras en beställning för överstelöjtnant eller major i Ma 33/30 och en

beställning för kapten i Ma 27 samt att flygvapnets trupputbildarskola

måtte tillföras en kapten. Ifrågavarande beställningar, som är avsedda för

officerare ur armén för effektivisering av markstridsutbildningen inom

flygvapnet, erfordras från och med nästa budgetår.

I skrivelse den 21 december 1955, varöver civilförvaltningen avgivit ytt­

rande, har chefen för flygvapnet återkommit till ett tidigare förslag (jfr

prop. 1955:110 s. 145 och prop. 1951:110 s. 156—163 och 177) om in­

rättande av tjänster för specialflygläkare (flygutbildade läkare). Flyg­

vapenchefen föreslår för nästa budgetår att två tjänster för specialflyg­

läkare inrättas. Tjänsterna föreslås placerade i Cp 6. Härjämte föreslås

avlöningsförstärkning skola utgå med 20 000 kronor. Flygvapenchefen

framhåller att de arbetsuppgifter, som bedömts skola åvila specialflyg­

läkare, under de senaste åren ökat avsevärt och väntas ytterligare öka

under de närmaste åren i samband med ombeväpning till flygplan 32 samt

förberedelser för och ombeväpning till flygplan 35. Nuvarande resurser

i fråga om flygmedicinsk expertis är enligt flygvapenchefen helt otillräck­

liga med hänsyn till de problem som uppkommer vid övergången till mo­

derna överljudsplan. Det är därför oundgängligen nödvändigt att flyg-

förarutbildad medicinsk expertis tillföres flygvapnet.

Civilförvaltningen tillstyrker alt en tjänst för specialflygläkare i Cp 6

inrättas för nästa budgetår. Avlöningsförstärkningen bör enligt ämbets­

verket bestämmas till 12

000 kronor.

Statens lönenämnd, som avgivit yttrande i ärendet, ansluter sig till vad

civilförvaltningen föreslagit i fråga om avlöningsförmånerna för ifrågava­

rande tjänster.

Slutligen har chefen för flygvapnet i skrivelse den 23 december 1955,

varöver civilförvaltningen avgivit yttrande, föreslagit att fem tjänster i

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1'.).)(>

191

Ce 15 med benämningen fältf öreståndare tillföres flygvapnet från och med

nästa budgetår. Tjänsterna avses för tillsyn av vissa krigsflygfält in. in.

Civilförvaltningen biträder förslaget såtillvida att ämbetsverket föreslår att

fem tjänster i Ce 13 inrättas för ifrågavarande ändamål. Innehavarna av

dessa tjänster bör enligt civilförvaltningen benämnas fältförmän.

Departementschefen

1. Utvecklingen inom flygvapnet har medfört att flygstaben blivit un-

derbemannad i förhållande till uppgifterna. En förstärkning av stabens

personal synes därför nödvändig. Jag tillstyrker att en beställning för

major i Ma 30 tillkommer för envar av operations-, organisations- och ut­

bildningsavdelningarna.

Förslaget att inrätta en underrättelseavdelning inom flygstaben kan jag,

såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposi-

tion (bil. 6, s. 17), icke tillstyrka.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (bil. 6, s. 248) har jag före­

slagit att kostnaderna för avlöning till filmregissören vid flygstaben allt­

jämt skall bestridas från anslaget till försvarsfilm.

Förslaget att låta en befattning för pensionerad officer i 1: 30 utgå och

att i samband därmed utbyta en kontoristtjänst i Ca 13 mot en tjänst för

kansliskrivare i Ca 15 kan jag tillstyrka.

Jag föreslår vidare att en kontoristtjänst i Cg 13, avsedd för flygvapen­

chefens sekreterare, utbytes mot en extra ordinarie tjänst i samma löne­

grad.

Några ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna

punkt redovisade förslagen är jag icke beredd att tillstyrka.

2. I fråga om de förslag som sammanhänger med den nya lednings­

organisationen för flygvapnet kan jag, i anslutning till vad jag härom förut

anfört (jfr s. 12), endast tillstyrka att tre majorsbeställningar utbytes mot

beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30

och att eu tjänst för förrådsman i Cg 11 vid östra 1'Iygbasområdet utgår.

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag med att en tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskaderstaben utgår.

3. Av de föreslagna personalförändringarna för inspektionen för luft-

bevakningen kan jag endast tillstyrka alt eu tjänst för assistent i Ce 21

inrättas.

I fråga om förband och skolor har personalbehovet för luftbevakningen

ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande krigs­

maktens fortsatta utveckling. En fortsatt förstärkning av personalen synes

nödvändig. För nästa budgetår föreslår jag sålunda att beställningar eller

tjänster inrättas för tre överfurirer i Ma 14, två mästare i Ca 17, femton

flygtekniker i Ca 15, nio vaktmän i Cg 12 samt ett tekniskt biträde i Cg 11

och aderton sådana biträden i Cg 8. Jag räknar därvid med att tjänster

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

för trettioen tekniska biträden i Cg 8 med halvtidstjänstgöring indrages och att medel icke vidare beräknas för arvoden åt deltidstjänstgörande tekniska biträden i luftbevakningstjänst.

4. Förslagen under denna punkt kan jag alltjämt icke tillstyrka.

5. Omläggningen av den grundläggande flygutbildningen vid krigsflyg- skolan (F 5) till att jämväl omfatta utbildning på reaflygplan har nöd­ vändiggjort en förstärkning av personalen vid skolan. På grund härav har krigsflygskolan för innevarande budgetår tillförts viss ny personal. För nästa budgetår föreslår jag en fortsatt utbyggnad genom att beställningar eller tjänster inrättas för en trafikledare i Ce 23, två mästare i Ca 17, fem­ ton flygtekniker i Ca 15 samt två förrådsmän i Cg 11. Vidare bör en tjänst för förrådsmän i Cell utbytas mot tjänst för förrådsförman i Ce 13. Förslaget att tillföra krigsflygskolan ytterligare tre kaptener kan jag icke tillstyrka.

6. Av de under denna punkt framställda förslagen kan jag endast till­ styrka att tjänster inrättas för två biträdande köksföreståndare, vilka bör placeras i lönegrad Cg 15, två förrådsförmän i Cg 13 och en förrådsmän i Cg 11.

7. Jag föreslår att en beställning för major i Ma 30 inrättas för Väst­ manlands flygflottilj (F 1) i utbyte mot en löjtnantsbeställning i Ma 23/19. Jag anser mig vidare kunna tillstyrka att tre överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda för signalistunderbefäl, inrättas. I fråga om antalet beställningar för nästa budgetår för furirer, fältfly­ gare av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden i Me 11 eller Me 10 har chefen för flygvapnet enligt vad förut nämnts räknat med en minsk­ ning med 75, varvid förutsatts att 19 överfurirsbeställningar för sjuk­ vårdare skulle tillkomma. Flygvapenchefen har emellertid därefter under hand meddelat att antalet beställningar i Me 11 eller Me 10 kan minskas med ytterligare 19. I enlighet härmed och med hänsyn till att jag icke föreslår något utbyte av furirsbeställningar för sjukvårdare mot över­ furirsbeställningar räknar jag med att antalet beställningar för furirer m. fl. minskas med (56 + 19 =) 75 för nästa budgetår. För korpraler i Mha 2 räknar jag med en minskning av antalet beställningar med 30. Övriga under denna punkt redovisade förslag till personalförändringar kan jag icke tillstyrka.

8. Av de föreslagna fyra tjänsterna för trafikledare i Ce 23 kan jag till­ styrka att två tillkommer för nästa budgetår. Förslaget att ordinariesätta sex stabstrafikledare i Ce 29 och nitton förste trafikledare i Ce 27 kan jag icke tillstyrka. Någon ändring i fråga om trafikledarnas anställningsform räknar jag icke med.

9. Personaluppsättningen för den militära väderlekstjänsten har i stort sett varit oförändrad sedan 1943 då organisationen fastställdes. Sedan dess

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1950

193

liar emellertid en mängd nya arbetsuppgifter tillkommit. En förstärkning

av personalen för den militära väderlekstjänsten synes därför erforderlig

för att väderlekstjänsten skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning till det framlagda för­

slaget i dess belliet utan anser att detsamma först bör granskas av statens

organisationsnämnd.

För nästa budgetår anser jag mig emellertid kunna tillstyrka att vissa

extra ordinarie och extra tjänster inrättas för centralorganet, nämligen en

tjänst för förste stabsmeteorolog i Ce 31, en tjänst för stabsmeteorolog i

Ce 29, en tjänst för meteorolog i Ce 25, en tjänst för meteorolog i reglerad

befordringsgång, två tjänster för meteorologassistent i Cg 16, en tjänst för

kontorist i Cg 13 samt fyra tjänster för tekniskt biträde i Cg 11.

Jag räknar vidare med att en tidigare för observationscentralen i Hags-

hult avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 indrages.

Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd att föreslå

under denna punkt.

10. Jag tillstyrker att flottilj polisorganisation införes vid ytterligare ett

förband och biträder därför förslaget att beställningar inrättas för en förste

flottiljpolis i Ca 19, fem flottilj poliser i Ca 16 och åtta flottiljpoliser i Ca 14.

11. Förslaget att utbyta beställningar för en förste mästare i Ca 19 och

tre mästare i Ca 17 mot beställningar för verkmästare i Ca 21 kan jag till­

styrka. Jag föreslår vidare att för nästa budgetår 45 beställningar för flyg­

tekniker i Ca 15 inrättas för att tillgodose det ökade behovet av teknisk

personal för nytillkommande flygplantyper.

Några ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna

punkt redovisade förslagen är jag icke beredd tillstyrka.

12. Jag tillstyrker att en tjänst för förrådsman i Ce 11 vid Norrbottens

flygbaskår (F21) utbytes mot en tjänst för förrådsförman i Ce 13.

I fråga om förslaget att extraordinariesätta vissa extra tjänster kan jag

tillstyrka att en tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid flygvapnets centrala

skolor, 31 tjänster för förrådsman i Cg 11 (1 vid envar av F 10, F 11, F 12,

F 13, F 14, F17, F 18, F 21 och flygstaben, 2 vid envar av Fl, F 3, F 5,

F 6, F 7, F 9, F 15 och flygvapnets centrala skolor, 3 vid envar av F 8

och F 16) samt en tjänst för förste vaktmästare i Cg 11 vid krigsflygskolan

utbytes mot extra ordinarie tjänster.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd att

tillstyrka.

13. Jag biträder förslaget att inrätta kanslibiträdestjänster i Cell vid

flottiljernas (motsvarande) mobiliseringsavdelningar i utbyte mot tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag räknar sålunda med att

19 kanslibiträdestjänster tillkommer i utbyte mot samma antal biträdes-

13—loo so It ilning litt riksdagens protokoll 1950. 1 Sami. \r 110

194

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

tjänster för skriv- och kontorsgöromål eller, därest icke någon dylik tjänst finnes disponibel, med vakanthållande av en ordinarie kontorsbiträdes- tjänst.

Det föreslagna utbytet av tjänster för biträde för skriv- och kontors­ göromål mot kanslibiträdestjänster vid flottiljernas (motsvarande) inten- denturavdelningar kan jag däremot icke tillstyrka.

14. Jag tillstyrker att två tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Roslagens flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor utbytes mot extra ordinarie tjänster. Jag är vidare beredd tillstyrka att en tjänst för kasernföreståndare i Ce 19 tillkommer för Svea flygflottilj (F 8) och att tre exti'a tjänster för kasernföreståndare vid Göta flygflottilj (F 9), Skånska flygflottiljen (F 10) och Södermanlands flygflottilj (Fil) utbytes mot extra ordinarie tjänster. Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke biträda. I fråga om medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter och skolor, för arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning samt för arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst räknar jag i enlighet med civil­ förvaltningens förslag med en ökning i förhållande till innevarande bud­ getår med respektive 55 000 kronor, 35 000 kronor och 41 000 kronor. För ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar räknar jag i överensstämmelse med civilförvaltningens förslag med ett belopp av 21 000 kronor. Då förevarande anslag beräknas med utgångspunkt i anslagsbelast­ ningen under förfluten del av innevarande budgetår torde en uppräkning av anslaget för flygtillägg m. m. endast behöva ske för den för nästa bud­ getår nytillkommande personal, till vilken flygtillägg in. m. utgår. Jag räknar sålunda med en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor för detta ändamål.

I fråga om de förslag som flygvapenchefen framlagt i särskilda skri­ velser den 8 oktober 1955 samt den 21 och den 23 december samma år får jag anföra följande. Jag föreslår att en beställning inrättas för överste­ löjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för officer ur armén för effektivisering av markstridsutbildningen inom flygvapnet. Vidare före­ slår jag att två beställningar inrättas för specialflygläkare. Dessa bör pla­ ceras i lönegrad Cp 6. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning med 12 000 kronor för år. Innehavarna av ifrågavarande beställningar bör åtnjuta flygtillägg.

Övriga i förenämnda skrivelser framställda förslag kan jag icke till­ styrka.

195

I enlighet med vad jag förut anfört under arméns motsvarande anslag

(s. 127) torde medel under förevarande anslag böra beräknas för tre re­

paratör stjänster i Ce 13 och en eldartjänst i Ce 11.

Under detta anslag bör medel även beräknas för de ökade lönekost­

nader för viss personal vid flygvapnet som föranledes av riksdagens beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1955: 209 angående ändrad löne-

gradsplacering för vissa tjänster in. m.

Jag bär i det föregående under särskild punkt (s. 48 ff.) behandlat ett

förslag till ny musikorganisation för försvaret och därvid förordat vissa

förändringar i staterna för musikpersonalen.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.

Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlönings-

anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie

personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom med­

delande av vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som be­

tingas av övergången till den nya förvaltningsorganisationen (jfr senast

prop. 1955:110; SU 1955:128, rd. skr. 1955:300). Såsom jag framhållit

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av riksdagen böra in­

hämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga motsvarande

provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om per­

sonalförändringar in. m. vid flygvapnet och med ledning av belastningen

på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår be­

räknar jag nämnda anslag för budgetåret 1956/57 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 48 700 000 (+ 1 300 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 460 000

(+ 85 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 555 000

(+ 80 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 21 700 000 (+ 200 000)

kronor;

Rörligt tillägg 16 330 000 (+ 6 100 000) kronor;

Pensionsmedel 595 000 (+ 15 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 450 000 (+ 50 000)

kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 86 700 000 (+ 7 700 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen­

sionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1950

196

Kanal. Maj-As proposition nr 110 år 19ö6

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personal­ förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp­ liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be­ stämmelser, som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flyg­ vapnets personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

e) bemyndiga Kungl. Maj: t att i avseende å ordinarie per­ sonal vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 48 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar, förslagsvis ................................................ 1 460 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 555 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............................................................... 21 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................................ 16 330 000

Summa kronor 88 745 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 595 000 Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, för­

slagsvis .................................... 1 450 000

Nettoutgift kronor 86 700 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 86 700 000 kronor.

[14] Försvarets läroverk: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1954/55 .........................................

870 000

747 483

1955/56 (statsliggaren s. 279)

740 000

1956/57 (förslag) ....................

737 000

197

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 217) anmälde jag, att dieten

för marinen i skrivelse den 13 juni 1955 framlagt förslag om överförande

av den tekniska linjen vid försvarets läroverk i Uppsala till Karlskrona,

där den skulle inordnas i Karlskronasltolorna under namn av marinens

tekniska skola. Jag var emellertid icke då beredd att taga ställning till

marinchefens förslag. Då beräkningen av läroverkets avlönings- och om-

kostnadsanslag var beroende av ställningstagandet till nämnda förslag,

uppfördes anslagen i statsverkspropositionen med allenast beräknade be­

lopp. Avlöningsanslaget upptogs därvid med ett beräknat belopp av 788 000

kronor.

Chefen för marinen har i förenämnda skrivelse anfört bland annat föl­

jande. Då försvarets läroverk inrättades efter förslag av 1941 års för-

svarsutredning tillskapades en teknisk linje, den s. k. T-linjen, avsedd

för utbildning av teknisk personal vid samtliga försvarsgrenar. T-linjen

har emellertid alltsedan 1949 fungerat som en rent marin utbildnings­

linje. Såväl vid armén som vid flygvapnet bedrives den tekniska utbild­

ningen i militär regi. Orsaken härtill är främst nödvändigheten av att

anpassa även den grundläggande utbildningen efter försvarsgrenarnas spe­

ciella behov. Även för marinens del föreligger ett starkt önskemål att be­

driva den tekniska utbildningen i militär regi. Med hänsyn till att en­

dast marinen utnyttjar T-linjen anser marinchefen det rationellt att flytta

denna linje till en marin skola. Som skäl för en flyttning av den tekniska

utbildningen från läroverket åberopas även att en lärartjänst i vissa för

denna utbildning viktiga ämnen icke kunnat besättas sedan 1947, varför

motsvarande undervisning måst bedrivas med timlärare. Dessa har ofta

varit bosatta i Stockholm och täta lärarbyten har förekommit. Det ringa

antalet elever har även medfört svårigheter att rationellt utnyttja den

militäre lärare, som för viss undervisning är ansluten till T-linjen. Vidare

åberopas att läroverkets utrustning i fråga om laborationslokaler in. m.

för teknisk utbildning är otillfredsställande samt att trångboddheten i för­

läggningarna för läroverkets elever är mycket stor.

På grund av sålunda anförda förhållanden har marinchefen låtit under­

söka möjligheterna att överflytta T-linjen till Karlskrona, där den skulle

inordnas i Karlskronaskolorna. Eu dylik förflyttning har befunnits lämp­

lig från alla synpunkter. Befintligheten av såväl högre tekniskt läroverk

som högre allmänt läroverk i staden samt den omedelbara närheten till

örlogsvarvet ger, anför marinchefen, tillgång till för den tekniska under­

visningen erforderliga lärarkrafter, speciella undervisningslokaler och un­

dervisningsmateriel in. m. Befintliga kaserner medger enligt marinchefen

bättre förläggningsutrymmen än i Uppsala.

Marinchefen föreslår med anledning av del anförda dels alt den tek­

niska utbildningslinjen vid försvarets läroverk i Uppsala från och med

hösten 1956 flyttas lill Flottans skolor i Karlskrona och där bildar man­

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

198

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

nens tekniska skola, avsedd för förberedande teknisk utbildning att ligga till grund för underofficersutbildning, dels alt i samband därmed en tjänst för adjunkt i matematik, mekanik och maskinlära i Ca 29 vid försvarets läroverk överföres till Flottans skolor i Karlskrona, dels ock att för läro­ verket gällande bestämmelser angående timarvode och reglerad beford- ringsgång för vissa icke-ordinarie lärare skall göras tillämpliga även för marinens tekniska skola.

I yttranden över marinchefens förslag har försvarets civilförvaltning och försvarets skolnämnd tillstyrkt att den föreslagna överflyttningen av T-linjen kommer till stånd. Skolnämnden föreslår att jämte den av ma­ rinchefen för Karlskronaskolorna föreslagna adjunktstjänsten ytterligare en dylik tjänst i Ca 29, avsedd för lärare i modersmålet och engelska vid såväl marinens tekniska skola som furirskolorna i Karlskrona, inrättas vid Karlskronaskolorna. Civilförvaltningen föreslår, att den av marinchefen för Karlskronaskolorna föreslagna adjunktstjänsten inrättas såsom extra ordinarie samtidigt som en tjänst för adjunkt i Ca 29 vid försvarets läro­ verk indrages. Frågan om inrättande av en adjunktstjänst vid Karlskrona­ skolorna med undervisningsskyldighet i modersmålet och engelska bör en­ ligt civilförvaltningen anstå i avvaktan på att närmare erfarenheter vun­ nits rörande behovet därav.

Försvarets civilförvaltnings yrkanden

Försvarets civilförvaltning har i sina ordinarie medelsäskanden för nästa budgetår hemställt, att anslaget uppföres med 788 000 kronor. Se­ dermera har ämbetsverket i förenämnda utlåtande gjort vissa ändringar av medelsäskandena beträffande förevarande anslag och därvid hemställt, att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 740 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Personalförändringar 1 adjunkt Ca 29 utgår ...................................................... 22 392 2 adjunkter i reglerad befordringsgång utgår ....... 32 856

2. Timlärararvoden .............................................................. 16 300

3. Arvode åt militär lärare utgår ..................................... 1 560

4. Tillfällig skrivhjälp .......................................................... 500

5. 1955 års lönereglering ...................................................... 57 840

6. Omräkning ........................................................................... 14 768

73 108 73 108

±

0

Motiv

1. Såsom framgår av det föregående räknar civilförvaltningen med att en överföring av den tekniska linjen vid läroverket till Karlskrona medför en minskning av lärarbehovet vid läroverket med en adjunkt i Ca 29.

199

Styrelsen för försvarets läroverk har efter beräkning av antalet under -

visningstimmar vid läroverket under nästa budgetår och timmarnas föi-

delning på lärare funnit att behov icke längre föreligger av två tjänster

för adjunkter i reglerad befordringsgång. I enlighet härmed räknar civil­

förvaltningen med att två dylika tjänster indrages.

2. Medelsbehovet för timlärararvoden för nästa budgetår har av försva­

rets civilförvaltning efter beräkning av styrelsen för läroverket angivits

till sammanlagt 72 600 kronor, därest den tekniska linjen bibehålies vid

läroverket. Därvid utgår man från att läsåret omfattar 30 veckor samt att

79 lektionstimmar per vecka skulle bestridas av timlärare. Med ett genom­

snittligt timarvode av 24 kronor skulle således timlärararvodena för den

ordinarie undervisningen uppgå till (30 X 79 X 24 —) 56 880 kronor. För

undervisning i vissa extra kurser räknas med 645 lektioner, vilket med

nämnda genomsnittsarvode innebär ett medelsbehov av (645 X 24 =) 15 480

kronor. Vidare räknas med 200 kronor för timarvoden i samband med

inträdes- och flyttningsprövningar. Det sålunda angivna medelsbehovet,

(56 880 + 15 480 + 200 =) i runt tal 72 600 kronor, beräknas emellertid

minska med 41 500 kronor, därest den tekniska linjen flyttas från läro­

verket. Det totala medelsbehovet för timlärararvoden vid läroverket un­

der nästa budgetår beräknas således under sist angiven förutsättning till

(72 600 __• 41 500 =) 31 100 kronor, vilket innebär en minskning av det

för innevarande budgetår anvisade beloppet, 47 400 kronor, med 16 300

kronor.

3. För innevarande budgetår utgår särskild ersättning med 1 560 kronor

till eu underofficer ur marinen för tjänstgöring såsom lärare vid läro­

verkets tekniska linje. Därest ifrågavarande undervisning förlägges till

Karlskrona, bör enligt civilförvaltningen nämnda arvode vid läroverket in­

dragas och ersättas med ett utbildningsarvode vid Karlskronaskolorna.

4. För tillfällig skrivhjälp räknar civilförvaltningen efter förslag av sty­

relsen för läroverket med ett ökat medelsbehov av '500 kronor.

Departementschefen

Marinchefen bar föreslagit, att den tekniska linjen vid försvarets läro­

verk överflyttas till Karlskrona, där den under namn av marinens tekniska

skola skulle inorganiseras i Karlskronaskolorna. Försvarets civilförvaltning

och försvarets skolnämnd bar tillstyrkt förslaget. För egen del finner jag

också starka skäl vara förebragta för en dylik överflyttning. Såsom marin­

chefen anfört bedrives den tekniska utbildningen vid armén och flygvap­

net sedan flera år i militär regi, varför den tekniska linjen fungerar som

en rent marin utbildningslinje. För tillgodoseendet av marinens speciella ut­

bildningsbehov torde det vara en fördel om den grundläggande tekniska

undervisningen även vid denna försvarsgren kan bedrivas i militär regi.

Vidare vill jag erinra om all goda förläggningsinöjligheter finnes i Karls­

Knngl. Maj:ts proposition nr HO år 1956

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

krona, medan stor trångboddhet råder vid försvarets läroverk. Jag räknar således med att marinens tekniska skola inrättas vid Karlskronaskolorna den 1 juli 1956, samtidigt som den tekniska linjen vid läroverket borttages.

Överflyttningen medför vissa ändringar av medelsbehovet in. m. såväl under anslagen till försvarets läroverk som under marinens allmänna av- löningsanslag. Beträffande mina beräkningar rörande överflyttningens in­ verkan på personalbehovet vid Karlskronaskolorna hänvisas till vad jag i det föregående anfört under sistnämnda anslag. 1 fråga om läroverket med­ för den ändrade organisationen, att en ordinarie adjunkt i Ca 29 med un- dervisningsskyldighet i humanistiska ämnen blir övertalig. Då samtliga de adjunktstjänster i Ca 29 vid läroverket, som får utnyttjas, är besatta kan någon dylik tjänst icke utan vidare indragas. Det torde emellertid icke föreligga några svårigheter att placera den övertalige adjunkten på motsvarande tjänst vid annan läroanstalt. På grund härav anser jag mig vid beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag kunna bortse från ifrågavarande adjunktstjänst. Då emellertid något förslag till om­ placering ännu icke föreligger, föreslår jag att tjänsten överföres till över­ gångsstat. -— Marinchefen har föreslagit överflyttning av en adjunktstjänst i Ca 29 från läroverket till Karlskronaskolorna, där den skulle avses för lärax-e i matematik, mekanik och maskinlära. Ingen av nuvarande adjunk­ ter i Ca 29 vid läroverket har emellertid denna ämneskombination och ingen av dessa lärare kan därför utnyttjas på ifrågavarande befattning vid Karlskronaskolorna.

Civilförvaltningen har föreslagit att två adjunktstjänster i reglerad be- fordringsgång vid läroverket indrages. Enligt uppgifter under hand från läroverket blir — under förutsättning att den tekniska linjen flyttas från läroverket — ytterligare en dylik tjänst övertalig. Vid mina beräkningar utgår jag från att tre tjänster indrages.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för timlärararvoden vid läroverket till 31 100 kronor, däi-est den tekniska linjen flyttas. Den av mig förordade indragningen av en adjunktstjänst i reglerad befordrings- gång utöver vad civilförvaltningen föreslagit medför emellertid ett ökat medelsbehov för timlärararvoden. Med hänsyn härtill och med utgångs­ punkt i det av civilförvaltningen angivna medelsbehovet torde för timlärar­ arvoden vid läroverket böra beräknas 49 800 kronor, innebärande en ökning av nu för ändamålet anvisat belopp, 47 400 kronor, med 2 400 kronor.

1 likhet med civilförvaltningen räknar jag med att den vid läroverket nu utgående ersättningen å 1 560 kronor till en såsom lärare tjänstgörande underofficer indrages.

Vidare räknar jag med äskade medel för tillfällig skrivhjälp. Anslaget beräknar jag för budgetåret 1956/57 till 737 000 kronor enligt följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas

med 18 036 kronor för cn adjunkt i Ca 29 till (498 800 — 18 036 =) avrun­

dat 481 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, 4 900 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 2 400 kronor för timlärararvoden och 500 kronor för tillfällig skriv-

hjälp men minskas med 37 008 kronor för tre lärare i reglerad befordrings-

gång och 1 560 kronor för viss ersättning till (146 300 + 2 400 + 500 —

37 008 — 1 560 = ) avrundat 111

000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 50 100 kronor till (90 000 +

50 100 =) 140 100 kronor.

Anslagsminskningen utgör 3 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) överföra eu av de på personalförteckningen för försva­

rets läroverk under rubriken »Tjänstemän å ordinarie stat»

uppförda tjänsterna för adjunkt i lönegrad Ca 29 till över­

gångsstat;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets läroverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1056

201

Avlöningsstat

1

.

2

.

3.

1

.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ......................................................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis .................................................. .............................

Rörligt tillägg, förslagsvis .............................................

481 000

4 900

111 000

140 100

Summa kronor 737 000

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 737 000 kronor.

[15] Försvarets läroverk: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1954/55 ............................

85 000

76 849

1955/56 (statsliggaren s;. 280)

77 000

1956/57 ("förslag) .......

76 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 217) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

läroverk: Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag

av 77 000 kronor.

202

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1056

Försvarets civilförvaltning har i sina ordinarie medelsäskanden för

nästa budgetår hemställt, att anslaget uppföres med oförändrat belopp,

77 000 kronor. I sitt under föregående punkt omnämnda utlåtande över

marinchefens framställning om överflyttning av den tekniska linjen vid

läroverket till Karlskrona hemställer emellertid ämbetsverket, med änd­

ring av sina tidigare äskanden, att anslaget uppföres med 76 000 kronor,

innebärande cn minskning med 1 000 kronor. Minskningen betingas av

den nedgång i elevantalet, som beräknas uppstå därest den tekniska linjen

flyttas från läroverket.

Departementschefen

Under föregående punkt har jag föreslagit att den tekniska linjen vid

försvarets läroverk från och med nästa budgetår förlägges till Karlskrona

under namn av marinens tekniska skola. Den minskning av elevantalet

vid läroverket, som uppkommer vid bifall till detta förslag, torde medföra

viss minskning av läroverkets omkostnader. I likhet med civilförvalt­

ningen beräknar jag denna minskning till 1 000 kronor. Med beaktande

härav beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 76 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets läroverk: Omkostnader för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

Sammanställning

över å ena sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens

fjärde huvudtitel beräknade anslagen och å andra sidan dels de i det före­

gående äskade anslagen, dels ock de anslag under fjärde huvudtiteln, om

vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda

propositionen angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1956/57.

Anslag

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ...........

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .......

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...

Armén: Remontering .............................................

Armén: Ersättning till försvarets fastighets­

fond: Arméns delfond .....................................

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Marinen: Ersättning till försvarets fastighets­

fond: Marinens delfond .............. ..................

1 statsverks­

propositionen

upptaget

belopp

2 300 000

300 000

198 000 000

400 000

34 100 000

75 200 000

10 274 000

Slutligt äskat

belopp

2 800 000

300 000

198 200 000

400 000

32 956 000

74 600 000

10 250 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

203

Anslag

I statsverks­

propositionen

Slutligt äskat

upptaget

belopp

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

belopp

87 500 000

86 700 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig-

hetsfond: Flygvapnets delfond ...............

18 670 000

18 483 000

Försvarets läroverk: Avlöningar ........................

788 000

737 000

Försvarets läroverk: Omkostnader .................

77 000

76 000

Engångsanskaffning av musikinstrument .......

flöTödo-h;

200 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Be-

fästningars delfond .........................................

15 752 000

15 781 000

Summa 443 361 000

441 483 000

— 1 878 000

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 263) skulle tjärde huvud­

titelns slutsumma för budgetåret 1956/57 vid bifall till vad däri föreslagits

uppgå till 2 072 446 600 kronor. Med hänsyn till de här avgivna förslagen

skulle slutsumman minskas med 1 878 000 kronor till 2 070 568 600 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda­

möter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

hilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Brinck

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

!• Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation .............. 3

Departementschefen ........................................................................................... JO

2. Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ............................. 13

Departementschefen ........................................................................................... 43

3. Försvarets musikorganisation ........................................................................ 43

Departementschefen ........................................................................................... 5g

4. Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister ...................... 65

Departementschefen ........................................................................................... 70

5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret ............................................... 74

6. Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom försvaret

m. m....................................................................................................................... 70

7. Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital .......................... 80

8. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ........................................................ 34

9. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .................................................... gg

10. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl................................................ gg

Departementschefen ........................................................................................... 124

11. Armén: Remontering ....................................................................................... 132

12. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.............................................. I37

Departementschefen ................................................................ jgg

13. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl....................................... 164

Departementschefen ........................................................................................... jqj

14. Försvarets läroverk: Avlöningar .................................................................... igg

15. Försvarets läroverk: Omkostnader ................................................................ 201

Stlilm 1956. K. L. Beckmans Boktr.