SOU 1969:47

Mellanskolans ledning

Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut den 1 september 1967 he- myndigades chefen för ecklesiastikdeparte- mentet att tillkalla högst sex sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om organi- sationen av skolledningen vid större gym- nasiala skolenheter m. ut.

Med stöd av nämnda bemyndigande till- kallade departementschefen den 26 septem- ber 1967 såsom sakkunniga skolrådet Arne Sönnerlind, sekreteraren hos Svenska stads- förbundet Henry Björinder, konsulenten hos Svenska kommunförbundet Göte Lind- gren, numera rektorn vid Katedralskolan i Linköping Erik Nordell, skoldirektören i Västerås Lennart Orehag och numera tf. förhandlingsdirektören i Statens avtalsverk Birger Sandberg samt uppdrog åt Sönner— lind att som ordförande leda de sakkunni— gas arbete.

De sakkunniga har antagit namnet skol- ledarutredningen.

Den 15 januari 1968 uppdrog chefen för utbildningsdepartementet åt numera biträ- dande skoldirektören i Eskilstuna Lars Elf- ving att, räknat från den 1 januari 1968, vara sekreterare åt utredningen samt åt tf. byrådirektören i skolöverstyrelsen Karl-Axel Åkerberg att, räknat från samma datum, vara biträdande sekreterare åt utredningen.

Vidare tillkallades den 15 januari 1968 organisationsdirektören i skolöverstyrelsen Bengt Karlin och konsulenten hos Svenska stadsförbundet Göte Jonsson att, räknat från den 1 januari 1968, vara experter åt utred-

ningen. Den 11 juli 1968 tillkallades tf. skol- inspektören vid länsskolnämnden i Örebro Olof Sundh, den 14 mars 1969 skolchefen hos Jönköpings läns landsting Gösta Back- ström samt den 10 juni 1969 rektorn vid grundskolan i Västerås Bert Sjöholm att vara experter åt utredningen. Den sistnämn- de för att förbereda utredningsarbetet av- seende grundskolans ledning.

Experterna, utom Sjöholm, har regelmäs- sigt deltagit i utredningens sammanträden och anslutit sig till de i betänkandet fram- lagda förslagen i den mån inte annat fram- går av särskilt yttrande.

Utredningen har den 1 maj 1968 i sam- band med remissyttrande över framställ- ningar från Katrineholm, Sollentuna, Sköv- de och Umeå om förstärkning av skolled- ningen avgivit principiellt förslag till grun- der för en provisorisk förstärkning av skol- ledarorganisationen vid vissa större gymna- siala skolor.

Utredningen har dessutom avgivit föl- jande remissyttranden, nämligen den 24 mars 1969 över läromedelsgruppens förslag om läromedlens organisation i grundskolan (stencil, skolöverstyrelsen, 20.1.1969) samt den 14 maj 1969 över huvudmannautred- ningens betänkande Huvudmannaskapet för de gymnasiala skolformerna (SOU 1968: 63).

Genom beslut den 10 juni 1969 har skol- ledarutredningen erhållit tillstånd att i tryck framlägga förevarande betänkande.

Utredningen, vars arbete fortsätter med en undersökning av grundskolans ledning, får härmed vördsamt överlämna betänkan- det Mellanskolans ledning. Beträffande den- na titel vill utredningen framhålla, att den av praktiska skäl genomgående i betänkan- det använt begreppet mellanskolan såsom den mest lätthanterliga och klara benäm- ningen för att ange de kommunala gymna- siala skolorna efter den 1 juli 1971. Benäm- ningen har av samma skäl valts för be- tänkandets titel.

Reservation mot vissa delar av utredning- ens förslag har avgivits av ledamoten Nor— dell. Särskilt yttrande har avgivits av exper— ten Backström.

Stockholm i oktober 1969

Arne Sönnerlind

Henry Björinder Erik Nordell Göte Lindgren Lennart Orehag Birger Sandberg / Lars Elfving

1. Grundläggande bestämmelser om skolledande

personal vid gymnasiala skolor

1.1 Inledning

De nu gällande bestämmelserna har -— vad beträffar gymnasium och fackskola — till- kommit eller översetts i samband med 1964 års gymnasie/fackskolreform. För yrkessko- lans del går bestämmelserna tillbaka på en utredning av 1960 års yrkeslärarberedning.

I detta kapitel återges enbart gällande bestämmelser. I det följande kapitlet redo- visas de grundläggande motiven för dessa bestämmelsers tillkomst och utformning med i vissa fall kortfattade påpekanden rörande tidigare förhållanden. Någon egent— lig historik har utredningen inte funnit er- forderlig.

Den nu gällande skolledarorganisationen för gymnasiala skolor regleras i skolstad- gans kap. 14 (gymnasium), 18 (fackskola), 23 (yrkesskola) och 25 (gemensamma be- stämmelser). Skolstadgans bestämmelser i nämnda kapitel för tjänst som skolledare och biträdande skolledare vid här aktuella skolformer samt motsvarande bestämmelser i Kungl. Maj:ts stadga för gymnasial vuxen- utbildning presenteras nedan i avsnitten 1.2 och 1.3, sammanförda under följande fyra punkter: a) inrättande av tjänst, b) behörig- het, c) tillsättning och d) undervisningsskyl- dighet. Därefter lämnas en redogörelse för riktlinjerna för tillgång på biträdespersonal och liknande samt en redovisning av de stadgeenliga åliggandena för rektorer och biträdande skolledare.

1.2 Rektorer

a) Inrättande av tjänst. Vid skolenhet med gymnasium finns en ordinarie tjänst som rektor, om Kungl. Maj:t ej bestämmer an- nat. Samma bestämmelse tillämpas i fråga Om skolenhet, som består av endast fack- skola. Ingår annan skola jämte fackskolan i en skolenhet, tillhör fackskolan vid skol- enheten arbetsområdet för rektor vid den andra skolan. Vid skolenhet med yrkesskola finns likaså normalt en tjänst som rektor. Ordinarie heltidstjänst som rektor vid yrkes- skola får inrättas, om tjänstens arbetsområde varaktigt omfattar minst fem heltidskurser med normalläsår eller heltidskurser med sammanlagt minst motsvarande omfattning. Beslut om inrättande av heltidstjänst såsom rektor och om tjänstens arbetsområde fattas av skolöverstyrelsen beträffande landstings- kommuns yrkesskola och av länsskolnämn- den beträffande kommunal yrkesskola.

b) Behörighet. skolstadgan uppställer två slag av behörighetskrav: a) krav på behörig- het till ordinarie lärartjänst och b) krav på skicklighet och lämplighet.

För rektor vid gymnasium och fristående fackskola gäller det första kravet: Behörig till ordinarie tjänst som rektor är den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skola som ingår i skolenheten. Om syn- nerliga skäl föreligger, kan emellertid även den som ej är behörig till ordinarie tjänst som lärare komma ifråga till tjänst som

Antal vtr, om rektor

Befattningshavare Poängtal Antal vtr är förste rektor Rektor och högst 23,5 20—24 15—19 studierektor 24—35,5 16—20 1 1—15 vid gy 36—53,S 12—16 7—11

lägst 54 8—12 3—— 7 Rektor och högst 23,5 20—24 ]5—19 studierektor vid 24—35,5 16——20 ll—-15 fristående fa lägst 36 12—16 7——ll

rektor. Om ordinarie rektor vid yrkesskola bestäms däremot i stadgan endast att han skall vara med hänsyn till insikter, prak- tisk erfarenhet och övriga egenskaper skick- lig och lämplig för tjänsten. Något formellt behörighetskrav finns alltså inte.

e) Tillsättning. Kungl. Maj:t tillsätter efter förslag av skolöverstyrelsen och yttranden av Skolstyrelsen och länsskolnämnden rek- tor för gymnasium och rektor för fristående fackskola, medan överstyrelsen efter för- slag av skolstyrelsen och yttrande av läns- skolnämnden tillsätter rektor för yrkesskola.

d) U ndervisningsskyldighet. Som en regula- tor av rektors arbetsbörda används för när- varande undervisningsskyldigheten, vilken varierar alltefter skolenhetens storlek (po- ängtal enligt skolstadgans 1 kap. 4 5). Rek- tor och studierektor är skyldiga att med- dela undervisning enligt tabellerna 1 och 2.

Vid gymnasium och fackskola beslutar rektor om fördelningen av den undervis- ningsskyldighet som åvilar honom och stu- dierektor gemensamt. Rektor får därvid åta sig högst 7 vtr. Undervisningsskyldigheten behöver alltså ej fastställas av överordnad myndighet, vilket däremot är fallet beträf-

fande rektor vid yrkesskola, där länsskol- nämnden beslutar.

Rektor och studierektor vid gymnasium och fackskola får endast tillfälligtvis och i den mån det är oundgängligen nödvän- digt åta sig tilläggstimmar. Samma bestäm- melse gäller även för rektor vid yrkesskola, som i vissa fall dessutom behöver inhämta länsskolnämndens medgivande härtill.

1.3 Biträdande skolledare (studierektor, bi- trädande rektor och huvudlärare)

a) Inrättande av tjänst. Vid skolenhet med gymnasium finns en ordinarie tjänst som studierektor, om överstyrelsen medger det. Om skolenheten består av endast fackskola finns en arvodestjänst som studierektor, om överstyrelsen medger det. Vid skolenhet med fackskola, i vilken jämte fackskolan ingår grundskola eller yrkesskola, kan un- der vissa förutsättningar efter länsskolnämn- dens medgivande en arvodestjänst som stu- dierektor inrättas.

För yrkesskolan gäller följande: Omfattar rektors arbetsområde i vad aVSer yrkessko- lan lägst 30 poäng, må efter medgivande av

Tabell 2. Undervisningsskyldighet för rektor vid yrkesskola

Poängtal Rektor vid Frist. central yrkesskola verkstadsskola Annan ysk Antal vtr högst 10,5 högst 15,5 12—20 11—19,5 16——24,5 8-—14 20—28,5 25—33,5 6—10 29—38,5 Sär—43,5 4— 8 39—495 44—54,5 4_ 5 lägst 50 lägst 55 4 14 SOU 1969: 47

länsskolnämnden en eller flera arvodestjäns— ter som studierektor inrättas. Sådan tjänst må emellertid ej inrättas vid central verk- stadsskola. Studierektors arbetsområde skall omfatta lägst 9 poäng och bestäms av läns- skolnämnden. Vid yrkesskolan må dessutom arvodestjänst som biträdande rektor inrättas efter medgivande av Kungl. Maj:t, om rek- tors arbetsområde omfattar lägst 71 poäng.

Det bör redan här framhållas, att tjänster- na som studierektor vid gymnasium-facksko- la å ena sidan och yrkesskola å andra sidan är väsentligt olika till sin karaktär. Utred- ningen återkommer härtill.

Vid skolenhet med kommunal gymnasial vuxenutbildning — anordnad som deltidsun- dervisning med kurser i ämnen (ämneskur- ser) och förlagd till redan existerande skol- enhet — finns en arvodestjänst som studie- rektor.

En arvodestjänst som huvudlärare inrät- tas, om undervisningen i ett eller flera äm- nen, för vilken samme lärare är huvudlä- rare, omfattar minst 35 vtr och flera lärare undervisar i ämnet eller ämnena. För in- rättande av arvoderad huvudlärartjänst ford- ras länsskolnämndens medgivande. Bestäm- melserna tillämpas såväl i fråga om gymna- sium och fackskola som yrkesskola. Huvud- lärartjänsten skall avse samtliga skolformer som ingår i skolenheten.

b) Behörighet. Vad gäller biträdande skol- ledare finns i stadgan huvudsakligen två villkor uppställda för vinnande av behörig- het: a) krav på behörighet till ordinarie lärartjänst och b) krav på innehav av lärar- tjänst. DeSSa behörighetskrav fördelar sig på de olika personalkategorierna på föl- jande sätt:

För studierektor vid gymnasium, studie- rektor för ämneskurser inom kommunal gymnasial vuxenutbildning samt för huvud- lärare vid gymnasium, fackskola och yrkes- skola gäller det första behörighetskravet. Huvudlärare skall dessutom ha sin tjänst- göring huvudsakligen förlagd till skolenhet inom rektors arbetsområde. Studierektor vid fristående eller med grundskola eller yrkes- skola förenad fackskola, studierektor vid yr— kesskola och biträdande rektor vid yrkes-

skola skall inneha lärartjänst vid ifrågava— rande skolform. Vid fackskola och yrkes- skola krävs dessutom att studierektor skall av länsskolnämnden ha förklarats lämplig för tjänsten. Om särskilda skäl föreligger, kan länsskolnämnden medge, att till studie- rektor vid yrkesskola får förordnas rektor eller lärare, som ej är anställd i yrkessko— lan.

c) Tillsättning. Överstyrelsen tillsätter ef- ter förslag av Skolstyrelsen och yttrande av länsskolnämnden ordinarie studierektor vid gymnasium och biträdande rektor vid yrkes- skola. Samtliga övriga i detta aVSnitt berörda tjänster tillsätts av skolstyrelsen.

d) Undervisningsskyldighet. Beträffande ordinarie studierektor vid gymnasium och arvodesanställd studierektor vid fristående fackskola hänvisas till avsnitt 1.2. Innehar studierektor för ämneskurser inom kommu- nal gymnasial vuxenutbildning sådan tjänst som lärare för vilken avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestäm- mer, nedsätts undervisningsskyldigheten på lärartjänsten med en veckotimme för varje poäng ämneskurserna omfattar under läs— året, dock högst med 15 veckotimmar. För övriga biträdande skolledare gäller vad som framgår av tabell 3.

Den nedsättning av undervisningsskyldig— heten som kommer studierektor och biträ- dande rektor vid yrkesskolan till del, måste för varje läsår beslutas av länsskolnämnden efter förslag av skolstyrelsen. Samtliga här berörda befattningshavare vid yrkesskolan får ej annat än tillfälligtvis i den mån det är oundgängligen nödvändigt eller eljest endast efter medgivande av länsskolnämnden åta sig tilläggstimmar.

1.4 Icke pedagogisk personal

I propositionen 1964: 171 föreslogs att kom- munen skulle svara för att behovet av annan arbetskraft än huvudsakligen rektorer, bi- trädande skolledare och lärare tillgodoses. I skolstadgans 25 kap. 48 & uppdras åt skolstyrelsen att anställa sådan icke-pedago- gisk personal. I nämnda proposition samt

Bitr. rektors/Studierektors med lärartjänsten förenad undervisningsskyldighet

Poängtal för bitr. rektors/studierek-

24 vtr 30 vtr 36 vtr

Befattningshavare tors arbetsområde Nedsättning av undervisningsskyldigheten Bitr. rektor — 99 8—14 10—17 12—21 vid ysk lägst 100 12—16 15—20 18—24 Studierektor 9—15,5 4— 8 5—10 6—12 vid ysk 16—21,5 6—12 7—15 9—18

lägst 22 8—14 10—17 12—21

i en av särskilda sakkunniga upprättad och av Kungl. Maj:t den 4.3.1966 till skolöver- styrelsen överlämnad promemoria har rikt- linjer för tillgång på bibliotekspersonal, skol- kuratorer, Skolsköterskor, skolpsykologer, biträdespersonal och institutionstekniker vid gymnasium och fackskola angetts. Riktlin— jerna bör enligt Svenska stads— och kom- munförbundens kommentarer ses som ut- tryck för en normalstandard, vilken i det enskilda fallet bör kunna såväl underskridas som överskridas beroende på förhållandena i kommunen. Beräkningen av personalbeho— vet i detta avseende har genomförts med utgångspunkt i den av gymnasieutredningen angivna normalstorleken på en skolenhet, dvs. c 700—900 elever. Vid sådan skolenhet borde det finnas en halv tjänst för vardera kurator och bibliotekarie. Heltidstjänster för skolsköterska och skolpsykolog skulle in- rättas vid ett antal av 1 000 respektive 10 000 elever. Tillgången på biträdesperso- nal (= personal för göromål på rektorsex- peditionen samt skrivhjälp åt lärarna) borde enligt Svenska stads- och kommunförbun- dens riktlinjer svara mot följande beräk- ningar:

Grupp Antal elever Antal tjänster 1 minst 900 2,5 2 300—899 2 3 mindre än 300 l

Vid skolenhet som tillhörde grupp 1 eller 2 borde en kvalificerad befattningshavare finnas för att biträda rektor med administ- rativa göromål. Inom ramen för ovan re- dovisad tilldelning av biträdespersonal bor-

de även lärarnas skrivhjälp tillgodoses med en halv tjänst. Vid de skolor, där det fanns naturvetenskaplig linje samt där den 4-åri- ga tekniska linjens samtliga grenar var re- presenterade, räknade man med ett behov av 5 institutionstekniker. För övriga skol- enheter med gymnasium och/eller fackskola beräknades normalt minst en tjänst för in- stitutionstekniker.

1.5 S tadgeenliga åligganden

1.5.1 Rektorerna

Följande gäller rörande arbetsområde, ut- bildning och skolförvaltning för rektorerna vid samtliga tre gymnasiala skolformer.

1) Inom sitt arbetsområde skall rektor

a) under Skolstyrelsen och skolchefen ha den omedelbara ledningen av verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmelser,

b) vara förman för personalen och tillse att denna fullgör sina åligganden,

c) främja samarbetet mellan hemmen och skolan samt i samråd med skolläkaren vaka över de hygieniska förhållandena i skolan,

(1) efter hörande av kollegiet meddela er- forderliga ordningsföreskrifter (innan rektor meddelar ordningsföreskrifter skall han höra samarbetsnämnden) ävensom

e) fullgöra de övriga uppgifter, som åvi- lar rektor enligt gällande föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut.

2) I fråga om utbildningen skall rektor särskilt

a) ta initiativ till erforderliga förbättring- ar och främja pedagogiska försök,

b) tillse att lärare anställas och fördela ar- betet mellan dem,

c) främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare få handledning,

d) tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt ta kännedom om elever- nas arbeten och om betygsättningen,

e) då därtill finns anledning, samråda med lärare om de förhållanden han iakttagit samt lämna råd och anvisningar ävensom

f) ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för en lämplig användning därav.

3) I fråga om skolförvaltningen skall rek- tor särskilt

a) besluta på skolstyrelsens vägnar i ären- den, som styrelsen enligt 15 & skollagen uppdrar åt honom,

b) då så påfordras närvara och vara före— dragande vid sammanträde med skolstyrel- sen eller avdelning av denna eller vid sam- manträde, som skolchefen utlyst,

c) delta i sammanträden rörande skolvä- sendet, som statlig myndighet anordnar,

d) lämna skolstyrelsen erforderligt biträ- de beträffande skolskjutsar och skolsociala uppgifter,

e) ha tillsyn över lokaler och inventarier samt låta förteckna inventarier och utbild- ningsmateriel och verkställa regelbundet återkommande inventeringar därav ävensom

f) förestå rektorsexpeditionen och ha be- stämda mottagningstider.

Härutöver åligger det rektor vid yrkes- skola att åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för utbild- ningen, enligt riktlinjer, som skolstyrelsen fastställer, bestämma pris på saluvärdiga elevarbeten och för skolans räkning avge anbud på arbeten, som kan vara till gagn för elevernas utbildning, inköpa utbildnings- materiel, arbetsmaterial och andra varor som behövs för skolans verksamhet, om skolstyrelsen ej bestämmer annat samt an— svara för skötseln och ledningen av elev- hem.

1.5.2 Biträdande skolledarna

Beträffande de olika biträdande skolledarna vid gymnasium, fackskola, yrkesskola samt

vid skolenhet med kommunal. gymnasial vuxenutbildning gäller i huvudsak följande.

1) Studierektor vid gymnasium och fack- skola skall biträda rektor med ledningen av verksamheten inom rektors arbetsområde, främst i vad avser uppgifter av pedagogisk art. Studierektor skall upprätta förslag till schema. Närmare bestämmelser om studie- rektors uppgifter meddelas av skolstyrelsen efter förslag av rektor och studierektor.

2) För studierektor vid yrkesskola gäller följande.

Inom sitt arbetsområde skall studierektor närmast under rektor

a) utöva den pedagogiska ledningen och tillsynen,

b) tillse att kollegier, konferenser och för- äldramöten hålls,

c) regelbundet besöka klasserna, göra sig förtrogen med skolarbetet och rådgöra med lärarna om arbetets lämpliga uppläggning,

d) utföra förberedelse- och avslutningsar- bete för läsåret, såsom att uppgöra förslag till fördelning av eleverna på klasser och grupper, till arbetsfördelning mellan lärarna och till schema.

Kan arbetsuppgift, som åvilar studierek- tor, ej lämpligen utföras under läsåret, skall han fullgöra uppgiften på ferietid.

I övrigt åligger det studierektor att

a) biträda rektor i arbetet att åstadkom— ma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för utbildningen,

b) avge förslag till anskaffande av lämp— lig utbildningsmateriel och arbetsmaterial,

c) under ferietid uppehålla rektorstjäns- ten,

d) inom sitt arbetsområde fullgöra arbets— uppgifter som avses i 9 kap. 6 5 a), b) och c) (cit. ovan i avsnitt 1.5.1 punkten 3) a), b) och c)).

3) Studierektor för ämneskurser inom kommunal gymnasial vuxenutbildning sva- rar för verksamheten närmast under rektor och ordinarie studierektor vid den skolenhet till vilken ämneskurserna är förlagda. I av- snitt l.5.l under punkterna 1)—3) redovisade åligganden äger motsvarande tillämpning på studierektor för ämneskurser. Han skall dessutom lämna eleverna upplysningar och

4) Biträdande rektor vid yrkesskola Skall fullgöra arbetsuppgifter av samma slag som ankommer på rektor. Arbetsuppgifterna be- stäms av rektor i enlighet med de riktlinjer som anges i en av länsskolnämnden fast- ställd instruktion.

5) Huvudlärare skall på det stadium eller i det ämne för vilket han förordnats närmast under ämneskonferensen handha den peda- gogiska planeringen, lämna övriga lärare råd och anvisningar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna lärare.

2. Motiven för nuvarande skolledarorganisation vid

gymnasiala skolor — framtidsbedömningar

2.1. Motiven för gällande organisation

Argumenteringen för utformningen av nu gällande skolledarorganisation vid gymnasi- um och fackskola återfinns i gymnasieutred- ningens (GU) och fackskoleutredningens (FU) betänkanden Ett nytt gymnasium (SOU 1963:42, kap. 15) respektive Fack- skolan (SOU 1963: 50, kap. 6) samt i härpå grundade riksdagsbeslut (prop. 1964: 171, SäU 196411, rskr 1964: 407). På grundval av en av särskilt tillkallade sakkunniga, yr- keslärarberedningen, utarbetad promemoria, daterad 15.3.1963, beslöts en statlig lönereg— lering för skolledare och lärare vid kom- munala och landstingskommunala yrkessko- lor (prop. 1963: 170, SU 1963: 148 och rskr 1963: 336) fr. o. m. 1.1.1964.

De genomgripande förändringar av gym- nasiet som de båda nämnda utredningarna åsyftade kunde helt naturligt inte åstadkom- mas utan att skolformernas ledning också påverkades. De viktigaste förslagen som framlades av GU rörde möjligheterna att åstadkomma en minskning i rektors arbets- börda. I första hand ville GU införa en studierektorsorganisation i avsikt att såväl underlätta som centralisera rektors arbete med den pedagogiska ledningen vid skol- enheten. Härtill kom en huvudlärarorganisa- tion där huvudlärarna skulle få ungefärligen samma uppgifter som tidigare, dvs. ägna sig åt den pedagogiska planeringen inom sitt ämne eller sin ämnesgrupp. GU föreslog

även en förstärkning av den icke-pedago- giska personalen på rektorsexpeditionen, varvid skoladministrativa utredningens ma- terial utnyttjades vid uppskattningen av be- hovet av biträdespersonal.

2.1.1. Gymnasieutredningens synpunkter och förslag

Pedagogisk ledning

Rektors möjligheter i det gamla allmänna gymnasiet att övervaka undervisningen, ge pedagogisk handledning m. m. varierade en- ligt GU men var på grund av arbetsbelast- ningen i regel små. Som hjälp hade rektor huvudlärare, vilka enligt skolstadgan hade till uppgift att tillhandagå övriga lärare läm- net med upplysningar och råd samt att före- stå till ämnet hörande institution. Deras möjligheter att göra en mer aktiv insats vid den pedagogiska ledningen inom skolenhe- ten begränsades dock av de små möjlig— heterna att sänka deras undervisningsskyl- dighet.

Huvudlärarna kunde enligt GU sägas va- ra de som under rektor svarade för den pedagogiska ledningen. Systemet hade inte fungerat helt tillfredsställande och ej heller gett rektor en rimlig avlastning. Svårighe- terna att sänka huvudlärarnas undervisnings— skyldighet hade varit till men för institu— tionsvården och reducerat möjligheterna till handledning av yngre lärare. GU ansåg att

om detta system för den pedagogiska led- ningen skulle bibehållas och en förstärkning av huvudlärarnas insatser skulle kunna ske, måste det vara nödvändigt att medge en sänkning av undervisningsskyldigheten utan att detta påverkade normerna för övriga lärares arbete. Vid stor lärarbrist låg dock en svårighet i varje konstruktion av den pedagogiska ledningen som var förknippad med nedsatt undervisningsskyldighet. Om ej direkta hinder uppställdes för vederbörande lärares rätt att åta sig extra undervisning blev en eventuell nedsättning av undervis- ningsskyldigheten illusorisk. Den tid som av- satts för de pedagogiskt ledande uppgifterna skulle nämligen då fyllas av extra under- visning.

GU betonade att arbetsförhållandena för gymnasiernas sekreterar— och biträdesperso- nal kunde regleras genom att variera an- talet tjänster. En minskning av rektors ar- betsbörda måste däremot åstadkommas på. annat sätt. GU ställde sig därför frågan vilka åtgärder som "kunde vidtas för att minska rektors arbetsbörda, bl. a. genom att överföra arbetsuppgifter på annan person. I sina bedömanden tog GU hänsyn till att GU räknade med att gymnasieskolorna i framtiden skulle utgöras av skolenheter med något färre elever än tidigare. En relativt vanlig storlek skulle bli skolor med 800— 1000 elever, men under en övergångstid skulle skolenhetema vara större. GU me- nade också att det i det nya gymnasiet skulle komma att finnas faktorer som ökade rek- tors arbetsbörda, även om elevantalet blev lägre. Det nya gymnasiets utbildningspro- gram omfattade ett väsentligt större område än någon av de gamla gymnasieformernas. Stor vikt skulle fästas vid verksamhetsfor- mer, som spände över flera ämnen eller fordrade planeringsåtgärder för hela års- kurser, t. ex. den organiserade handledning- en i studieteknik, föreskrifterna om obliga- torisk samverkan, planering av betingsorga- nisationen och olika åtgärder att normera betyg. Organisatoriskt sett bedömdes det av GU svårt att i en stor huvudlärarförsamling lösa sådana planeringsuppgifter. De krävde en centraliserad handläggning och återföll

därmed på rektor, som alltså ej skulle få den avsedda hjälpen med den pedagogiska ledningen.

GU diskuterade därför en lösning inne— bärande att dessa uppgifter anförtroddes en person eller en mindre krets av personer, förslagsvis benämnda studierektorer, som under rektor skulle utöva skolans pedago- giska ledning. Studierektorerna skulle re— presentera var och en av gymnasiets läro- kurser eller någon annan uppdelning av gymnasiets läroämnen i relativt samman- hängande block. Rektor kunde vara en av dessa och inom det ämnesområde han re- presenterade fungera som studierektor. Be- roende på ämnesindelningen och skolans or- ganisation skulle övriga medlemmar i grup— pen bli två till fyra. Fördelen, enligt GU, med denna studierektorsinstitution var, att den pedagogiska ledningen kunde hänföras till en mindre krets och därmed bli mer en- hetlig. Gruppens begränsade storlek gav sto- ra möjligheter till aktivt och effektivt arbete. Den representerade vidare en viss sakkun- skap inom avgränsade områden och skulle utgöra en garanti mot ojämn viktning av ämnen och lärokurser.

Mot en sådan form av pedagogisk för- stärkning kunde enligt GU främst tre skäl anföras: Studierektorernas expertställning blev trots allt begränsad, ytterligare en be- fattningshavarekategori med förmansställ— ning gentemot de övriga lärarna skapades och kostnaderna för konstruktionen blev betydande, enär studierektorema inte kunde fullgöra sina uppdrag utan en avsevärd ned— sättning av undervisningsskyldigheten.

GU diskuterade slutligen även det alter- nativet, att den pedagogiska ledningen dela- des påen rektor och en studierektor, vilken form för pedagogisk ledning med något oli— ka utformning återfanns inom olika skol— former. Vid en koncentration av den peda- gogiska ledningen i ett gymnasium till rek- tor och en studierektor kunde fördelningen av arbetet ske på olika sätt. Studierektors arbetsuppgifter skulle kunna vara att bära ansvaret för de i läroplanen nämnda över- gripande åtgärderna rörande studieteknisk handledning, viss studieorienterin g, organise-

rad samverkan mellan ämnen, betingsläs- ningsorganisation, betygsnormering, praktik m. m. Han skulle vidare, med biträde av hu- vudlärarorganisationen, kunna organisera konferenser och förmedla pedagogiska nyhe- ter och irnpulser och ansvara för den enskil- da skolans bidrag till den »rullande läro- plansrevision» som GU föreslagit. Även andra fördelningar av arbetet mellan rektor och studierektor kunde tänkas, enligt GU, men oavsett vilken fördelning av arbetet som valdes, skulle såväl rektors som studierek— tors uppgifter avse skolenheten och ej nå- gon speciell däri ingående skolform. GU be- tonade att en studierektor, om han skulle kunna fylla sina uppgifter, borde erhålla en avsevärd nedsättning av undervisnings— skyldigheten, förslagsvis 8—14 veckotimmar.

GU k0m fram till att den lämpligaste formen för gymnasiets pedagogiska ledning var en rektor jämte en studierektor. Härtill borde komma huvudlärare med ungefärli- gen samma uppgifter som vid det gamla allmänna gymnasiet. Benämningen studie- rektor motiverade GU med att denna be- fattningshavare framför allt skulle ha en pe- dagogisk funktion. Han borde vidare ej till- delas något speciellt ämnesområde. Krav på utbildning i vissa ämnen borde därför inte ställas, men det var önskvärt att studierektor till sin teoretiska utbildning och sina tidigare erfarenheter kompletterade rektor. Några centralt utfärdade bestämmelser om arbets- fördelningen mellan rektor och studierektor borde enligt GU:s mening inte utfärdas utan arbetsfördelningen borde uppgöras från fall till fall och fastställas av vederbörande skol- styrelse.

Studierektor skulle tjänstgöra som lärare vid skolan och hans undervisningsskyldighet borde nedsättas med 8—14 veckotimmar. Till detta borde läggas ett arvode. Vidare borde studierektor åläggas att ej åta sig övertim— mar. Eftersom han även skulle åta sig vissa andra skolledarfunktioner än pedagogiska vid förfall för rektor borde han åtnjuta semester, ej ferier.

Elevvård GU framhöll, att de problem av praktisk

och personlig natur eleverna i gymnasiet ställdes inför var komplicerade och därför kunde inverka menligt på elevernas för- måga att fullgöra sitt studiearbete och att utvinna de resultat av detta som svarade mot deras förmåga. Skolan måste därför enligt GU:s uppfattning ikläda sig ansva- ret för att eleverna fick den personliga omvårdnad som var erforderlig för att de friktionsfritt skulle kunna utföra sitt ar- bete. För att samordna dessa uppgifter och annan elevvårdande verksamhet förelåg be- hov av en särskild befattningshavare.

GU föreslog av dessa skäl att tjänster som skolkurator skulle inrättas och beräk- nade en halv kuratorstjänst per skolan- läggning om 800—1 000 elever.

GU ansåg det också angeläget att ut- bygga skolhälsovården och konstaterade, att heltidsanställda Skolsköterskor behövdes i skolor med 1 000 elever eller mer. För skol- läkare beräknade GU — efter en mottag- nings- och konferenstid av 1/4 år 1/2 timme per elev och vartannat år — en heltids- tjänst per 10 000 elever.

Skolpsykologens arbetstid borde beräk- nas efter samma grunder som för skollä- karen.

Den" yrkesvägledande verksamheten fö- reslog GU skulle ombesörjas av personal från länsarbetsnämnden. Personalbehovet beräknades till en heltidstjänst på 5000 elever.

GU framhöll att ett säkert underlag för bedömning av behovet saknades, men det föreföll realistiskt att förutse ett större be- hov av skolkuratorer och skolpsykologer än GU beräknat.

Biträdespersonal

På rektorsexpeditionerna vid de gamla all- männa gymnasierna fanns enligt skolstad- gan 15 kap. 39% anställd ordinarie och extra ordinarie biträdespersonal i enlighet med gällande personalförteckningar. I stad- gan sades dock ingenting om omfattningen av denna personal. Dessutom utförde lära- re vissa uppgifter som sekreterare på rek- torsexpeditionerna.

Enligt GU var det inte möjligt att dra en skarp gräns mellan sekreterarens och den övriga kanslipersonalens arbete. Arbetsupp- gifterna måste ses i ett sammanhang. Med utnyttjande av skoladministrativa utred- ningens material uppskattade GU behovet av biträdespersonal till en åt två tjänster på ett gymnasiekansli, beroende på skol- enhetens storlek.

De uppgifter som på expeditionerna om- besörjdes av lärare borde enligt GU:s me— ning i görligaste mån överföras på kvalifi- cerad kanslipersonal. GU hade i denna frå- ga den principiella uppfattningen att lä- rarnas arbetskraft först och främst skulle användas för undervisning. Det uppskatta- de arbetskraftsbehovet på 1—2 tjänster bor— de i första hand täckas av en tjänst på vars innehavare krav borde ställas som översteg vad som då krävdes av biträdespersonalen. Utan att ta ställning till befattningshava- rens tjänsteställning och lönegradsplacering använde GU benämningen kanslist. Det övriga arbetskraftsbehovet förutsatte GU skulle täckas av personal, som GU benämn— de kanslibiträde. GU:s förslag innebar att en gymnasieskola med omkring 800 elever borde disponera en kanslisttjänst och en halv kanslibiträdestjänst samt en skola med omkring 1 000 elever en tjänst av vardera slaget.

U ndervisningssk yld ighet

GU framhöll att det dittills i svensk skola hade ansetts att rektor borde undervisa åtminstone några timmar varje vecka. En- dast genom att ha egen undervisning skulle en skolledare kunna ge på tillräckligt fast grund vilande hjälp åt skolans lärare i det pedagogiska arbetet. Förståelsen för elevernas arbetssituation skulle likaså främ- jas av att rektor undervisade och under- visningen skulle ge rektor bättre möjlighe— ter att pröva och värdera nya pedagogiska hjälpmedel och metoder. I skolstadgan fö- reskrevs att rektors undervisningsskyldighet skulle omfatta 10—14 veckotimmar eller vid handelsgymnasium 10—16 veckotim—

mar. Den kunde nedsättas till lägst 5 vecko- timmar, om elevantalet var särskilt högt el- ler arbetsbördan omfattande. Rektor, som förestod egentlig lärarkurs, rektor vid sko- la, som samverkade med lärarhögskola, lik- som rektor vid tekniskt gymnasium kunde få sin undervisningsskyldighet nedsatt till lägst 3 veckotimmar. Det var länsskol- nämnden som fastställde undervisningsskyl- digheten.

Förändringarna inom skolväsendet hade medfört att rektors undervisning successivt måst skäras ned. GU erinrade om att rek- torer vid lärarutbildningsanstalter hade ingen eller ringa undervisning fastän de med utgångspunkt i ovan anförda synpunk- ter borde ha störst anledning att undervi— sa.

Vid tillsättandet av rektorat inom fack- gymnasieväsendet hade delvis nya vägar beträtts. Mindre vikt hade lagts vid rek- tors pedagogiska funktion och mer vid hans arbetsledande. Detta betydde enligt GU att man sett på undervisningsskyldigheten något annorlunda än inom det allmänna skolväsendet. I några fall hade väl kvali- ficerade tekniker eller forskare, som ej haft väsentlig pedagogisk erfarenhet, förordnats som skolledare och de hade visat sig myc- ket tillfredsställande kunna leda gymnasier och fullgöra en rektors pedagogiska uppgif- ter. Sett mot den bakgrunden syntes det som om rektors undervisningsskyldighet var av mindre betydelse för att han framgångs- rikt skulle kunna leda skolans verksamhet. Vidare var, som tidigare berörts, utbild- ningsprogrammet i det nya gymnasiet av vida större omfattning än i någon av de gamla gymnasieformerna. Detta medför- de, att stora delar av den pedagogiska pro- blematiken och metodiken låg utanför rek- tors fack. Värdet av rektors egen under— visning som garanti för att han skulle kun- na fullgöra vissa andra funktioner blev där- för mindre. Undervisningsskyldigheten an- vändes i skolväsendet som en regulator av rektors arbetsbörda och som sådan hade den enligt GU förtjänster i synnerhet vad gällde mindre gymnasier. Rektors under- visningsskyldighet borde därför vara av

ringa omfattning och han borde även kun- na vara helt utan undervisning.

Beliörighetsvillkor m. m.

GU redovisade att det i fråga om behörig- hetsvillkor för rektorstjänst förelåg vissa olikheter mellan skolorna. För behörighet till rektorstjänst vid grundskolan fordrades att vara behörig till tjänst som ordinarie lärare vid grundskolan, medan rektor vid allmänt gymnasium och handelsgymnasium skulle dels vara behörig att inneha lektors— tjänst vid gymnasium av det slag som rek- torstjänsten avsåg, dels ock inneha ordinarie lärartjänst i läroämne. För behörighet till rektorstjänst vid tekniskt gymnasium var ej föreskrivet något behörighetsvillkor av formell art. Där fordrades att vara med hänsyn till insikter och praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicklig och lämplig för tjänsten.

GU fann, som ovan sagts, det ej nödvän- digt att rektor i det framtida gymnasiet ha- de egen undervisning. Hans arbetsuppgif- ter skulle främst vara arbetsledande. Lik— som hittills skulle han i första hand rekryte- ras bland lärare, men rektorstjänstens ar- betsledande karaktär borde ge möjlighe- ter att till rektorat knyta skickliga adminis- tratörer från offentlig eller privat tjänst. GU föreslog därför att de behörighetsvillkor, som gällde för rektorstjänst vid tekniskt gymnasium, blev gällande för gymnasiet, vilket innebar, att den förordnade skulle vara med hänsyn till insikter, praktisk er- farenhet och övriga egenskaper skicklig och lämplig för tjänsten. En väl meriterad ad- junkt skulle vidare effektivt kunna konkur- rera med en lektor eller annan sökande om rektorat. De för en rektor väsentliga egen- skaperna kunde med säkerhet inte anses stå i någon bestämd relation till veder— börandes ämnesutbildning. GU konstatera- de visserligen att en akademisk, vetenskap- lig insats liksom hittills skulle våga tungt som merit vid tillsättning av rektorat men betonade samtidigt, att ett skickligt skolle- darskap förutsatte egenskaper som ej kun- de anses dokumenterade genom en forskar—

GU upplyste att frågan om utbildning av skolledare i flera sammanhang hade dis- kuterats i Sverige. Statliga och kommunala myndigheter hade i liten utsträckning an- ordnat sådan utbildning och de lärare som varit intresserade av skolledande uppgifter hade fått meritera sig för dem genom kor- tare eller längre rektorsvikariat eller ge- nom att tjänstgöra som sekreterare på rek- torsexpeditionen.

GU övervägde att föreslå, att skolad- ministrativ utbildning borde uppställas som behörighetsvillkor för rektorstjänst. Under alla förhållanden ansåg GU dock viktigt att skoladministrativa kurser anordnades, där deltagarna gavs goda kunskaper om svensk förvaltning och dess praxis, om gäl- lande skolförfattningar samt om modern företagsteknik samt därutöver och framför allt om ledarskapets olika funktioner.

Tillsättning

GU fann det ändamålsenligt att i de fall Kungl. Maj:t var tillsättningsmyndighet, dvs. beträffande bl.a. rektorer, tillsättning- en övertlyttades till skolöverstyrelsen.

2.1.2. Fackskoleutredningens synpunkter och förslag

Pedagogisk ledning

FU redovisade att fristående fackskolor san- nolikt skulle upprättas endast i de största städerna. Det vanligaste skulle i stället bli, att fackskolorna skulle komma att ingå i en större skolenhet, som förutom fackskola skulle inrymma gymnasium. yrkesskola eller grundskolas högstadium. Enligt FU borde det finnas endast en rektor, som under skolstyrelsen var närmast ansvarig för verk- samheten vid sådan skolenhet. FU betona- de tillika vikten av att man på allt sätt borde sträva efter att göra den skolenhet i vilken fackskola ingick till en skola, som ej annat än schemamässigt borde uppdelas på skilda skolformer, linjer, studiekurser och utbildningsvägar. FU ansåg det vidare olyckligt, om den biträdande skolledningen

splittrades på ett antal befattningshavare, vilka var för sig under rektor hade ett ansvar, närmast liknande ett divisionsan- svar för sin del av skolan (skolenheten) och föreslog därför, att endast en tjänst som biträdande skolledare med pedagogiska arbetsuppgifter skulle inrättas i skolenhe- ten där fackskola ingick. Liksom GU an— såg FU, att den biträdande skolledaren borde benämnas studierektor och ville där- med understryka att han i första hand skulle biträda rektorn, som — och detta betonades av FU — alltid måste vara i sista hand ansvarig för skolans pedagogiska ledning. Som lägsta poängtal för inrättan- de av studierektorstjänst föreslog FU 24 poäng vid skolenheten i dess helhet, dvs. (: 16 klasser, med möjlighet för skolöver- styrelsen att då skäl härför förelåg medge inrättandet av studierektorstjänst även då poängtalét underskred 24. Studierektor bor— de till sin utbildning och genom sina peda- gogiska erfarenheter komplettera rektor men i övrigt ej företräda någon speciell skol- form, linje, studiekurs eller utbildningsväg inom skolan. En väsentlig arbetsuppgift bor- de enligt FU vara att närmast under rektor övergripande leda det pedagogiska arbetet. FU förutsatte liksom GU, att studierektorn skulle biträdas av huvudlärare för varje ämne eller grupp av ämnen som verkstäl- lande organ, varigenom garantier borde ges för att varje ämnes intressen blev väl till- godosedda. Med denna organisation vanns också, att varje enskild huvudlärare fick tillfälle att i sitt planeringsarbete samtidigt beakta sitt ämnesproblem i samtliga läro- kurser inom skolenheten, oavsett vilken skol- form lärokurserna representerade. FU an- såg sig, i de fall fackskolor förlades till stör- re yrkesskolor, där ett flertal studierektors- tjänster var inrättade, så som ett undan— tag tills vidare kunna acceptera detta för- hållande med hänsyn till skolornas storlek och rikt differentierade utbildning men för- utsatte; att någon speciell tjänst som stu- dierektor ej kom att inrättas för fackskola, som var förlagd till yrkesskola. Fackskole- klasserna borde i sådana fall komma att ingå i befintliga studierektorers arbetsom-

råden. Enligt FUzs uppfattning torde även för de fristående fackskolorna, som normalt skulle inrymma ett stort antal studiekur- ser, med flertalet linjer, grenar och spe- cialiseringar, behov föreligga av biträdande skolledare. FU föreslog därför, att då fri- stående fackskola bildade en skolenhet av sådan omfattning att biträdande skolleda— re erfordrades, en studierektor fick förord— nas enligt samma grunder som angetts ovan.

FU korn sammanfattningsvis till den upp- fattningen, att den av GU föreslagna or- ganisationen av skolans pedagogiska lcd- ning väl skulle passa även för fackskolans behov. De behov, som aktualiserat försla- get, var i båda skolformerna likartade så- väl vad gällde undervisningsarbetets orga— nisation som utformning.

Elevvård

FU framhöll, att behovet av kurativ verk- samhet och skolhälsovård var lika stort i fackskolan som på gymnasiet och anslöt sig till GU:s förslag i dessa avseenden.

För den skolpsykologiska verksamheten ansåg FU med hänsyn till den knappa till— gången på personal att någon mer perso- nalkrävande organisation inte kunde över- vägas. I hel- och deltidstjänster borde själv- fallet inräknas även eleverna från facksko- lan.

Samtliga frågor som berörde de elev- vårdande arbetsuppgifterna i vidaste me- ning inom skolväsendet var enligt FU så komplicerade att de borde göras till före- mål för en särskild utredning. Det ansågs lämpligast, att dessa frågor analyserades och övervägdes tillsammans med en utred- ning av yrkesvägledningsfrågorna.

Biträdespersonal

FU framhöll, att enär fackskolorna skulle upprättas som kommunala skolor borde det närmast ankomma på kommunerna att in- rätta de biträdestjänster som erfordrades. FU inskränkte sig därför till att redovisa vissa principiella synpunkter på personal- organisationen vid fackskolornas kansli. FU

erinrade även om att departementschefen i propOSitionen 1963: 98 förutsatt som själv- klart att kommunerna, utan att föreskrifter meddelades, ställde erforderliga medel till förfogande härför. Liksom GU ansåg FU att lärarna i första hand borde utnyttjas för undervisning och för övriga pedagogis- ka göromål och föreslog inrättandet av hel- och deltidstjänster för personal med kon— tors— eller förvaltningsutbildning med be- nämningen kanslist och kanslibiträde. FU ansåg också att medel skulle ställas till förfogande för schemaarbete och skrivhjälp åt lärarna.

U ndervisnin gssky [dighet

FU framhöll att rektors arbetsbörda skulle bli betydande och förutsatte 'att detta skul- le beaktas vid fastställande av hans un- dervisningsskyldighet. FU angav dock inte något preciserat förslag.

Behörighet

FU ansåg — med hänsyn till att det en— dast borde finnas en rektor vid skolenhet som förutom fackskolan kom att inrym- ma gymnasium, yrkesskola eller grundsko- las högstadium — det inte vara möjligt att i fortsättningen på motsvarande sätt som hittills gällt för.det allmänna. skolväsendet föreskriva behörighet för lärartjänst just i fackskola som villkor för förordnande som rektor vid fackskola. Kompetensbestämmel- serna för sådan rektorstjänst måste ges en vidare utformning än tidigare och borde ut- formas på samma sätt som gällde för rek- torstjänst vid tekniskt gymnasium och yr- kesskola. FU:s förslag överensstämde såle- des med GU:s.

2.1 .3 _Riksdagsbehandlingen

I propositionen 1964-171 (s. 506—509) framhöll departementschefen, att sannoli- ka skäl talade för att den av FU och GU framförda uppfattningen att de nya gym- nasiala skolorna skulle komma att ställa väsentligt'ökade anspråk på skolans led-

ning var riktig. Han instämde vidare i GU:s uttalande att den pedagogiska led- ningen vid nuvarande gymnasium knappast fungerade tillfredsställande och fann där- för nödvändigt att en kraftig förstärkning av skolledningen kom till stånd i samband med övergången till det nya gymnasiet och det definitiva införandet av fackskolan. Detta borde ske på det sätt FU och GU föreslog dvs. vid varje skolenhet med gym— nasium och/eller fackskola borde finnas en rektor, en studierektor samt ett antal huvudlärare. Befattningshavarna borde ha de arbetsuppgifter utredningarna föreslog. Departementschefen underströk att studie- rektorn i allt väsentligt skulle ha en peda- gogisk funktion och att den frihet som den lokala skolstyrelsen borde ha att från fall till fall bestämma arbetsfördelningen inte fick leda till att studierektorn blev en ad- ministrativ befattningshavare.

Huvudlärarna borde ha i stort sett sam- ma arbetsuppgifter som tidigare, men det var väsentligt att de i ökad utsträckning ägnade sig åt den pedagogiska planeringen inom sitt ämne eller sin ämnesgrupp med hänsyn till den starka betoningen av själv- ständiga arbetsformer och ökad' samver- kan mellan olika ämnen i det nya gymna- siet och fackskolan. Detta förutsatte en- ökad insats från. huvudlärarnas sida och enligt överenskommelse med personalorga- nisationerna skulle befattningsarvode utgå till huvudlärare, under förutsättning att det ämne eller ämnesområde han represen- terade hade en viss minsta omfattning vid skolenheten. Departementschefen betonade", att uppgiften att vara huvudlärare inte skulle förbehållas någon viss lärarkategor—i och inte heller behöva vara förenad med institutionsföreståndarskap.

Enligt departementschefen var det av bå- de principiella och praktiska skäl inte lång- re möjligt att behålla den behörighetsre- gel, som gällde för rektorstjänst vid allmänt gymnasium och enligt vilken krav på lek- torskompetens uppställdes. Departements- chefen ansåg att för behörighet till rektors- tjänst vid skolenhet med gymnasium och/ eller fackskola borde fordras att vara be-

hörig till ordinarie lärartjänst vid skola som ingick i skolenheten. Om synnerliga skäl förelåg, borde även annan person kun- na komma i fråga till rektorstjänst.

Att departementschefen anslöt sig till FU:s och GU:s uppfattning i fråga om skol- ledningens arbetsuppgifter innebar också att han inte ansåg det nödvändigt att rektor hade egen undervisning. Men det var vä- sentligt att rektor gavs möjlighet att med beaktande av lokala förhållanden leda och fördela arbetet för den personal som var knuten till skolenheten. Vid skolenhet med gymnasium eller vid fristående fackskola skulle rektor därför fastställa undervisnings— skyldigheten för såväl sig själv som studie- rektorn inom ramen för en för dem båda tillsammans, med hänsyn till skolenhetens storlek, fixerad undervisningsskyldighet. Om denna undervisningsskyldighet hade över- enskommelse träffats med personalorgani- sationerna.

I fråga om rektorstjänst vid skolenhet med gymnasium och/eller fackskola ansåg departementschefen att Kungl. Maj:t skul- le vara tillsättningsmyndighet och att för- ordnandet borde avse viss skolenhet.

Departementschefen ansåg att det vid skolenhet med gymnasium borde finnas en lönegradsplacerad tjänst såsom studierek- tor. I fråga om anställningsform och förord- nande borde för sådan tjänst gälla det— samma som för rektor vid samma skolenhet, dock borde sådan studierektor tillsättas av skolöverstyrelsen.

Vid fristående fackskola borde befatt— ning som studierektor kunna inrättas ef- ter medgivande av skolöverstyrelsen. Vid skolenhet med grundskola och fackskola borde endast en befattning som studierek- tor kunna finnas medan vid skolenhet med yrkesskola och fackskola borde — utöver i förekommande fall studierektorer för yrkes- skolan — finnas en studierektorsbefattning. Överenskommelsen med personalorganisa- tionerna innebar att studierektor utöver sin lärarlön borde åtnjuta visst arvode. Han skulle förordnas tillsvidare och tillsättnings- myndighet borde vara skolstyrelsen.

För samtliga studierektorer borde gäl-

la att de skulle vara skyldiga vikariera för rektor och att de liksom rektor åtnjöt semes- ter och ej ferier. I studierektors arbetsupp- gifter skulle ingå att ombesörja schemalägg- ning.

Beträffande såväl rektorer som studie- rektorer borde gälla, att de endast tillfäl— ligtvis i den mån så oundgängligen fordra- des fick åta sig undervisning utöver den som ålåg dem enligt beslut om deras under- visningsskyldighet.

Departementschefen anslöt sig i huvud- sak till vad FU och GU föreslagit beträf— fande elevvårdspersonal och han förutsatte även att personal för skolhälsovården samt skolpsykologer kom att finnas i en omfatt- ning som i huvudsak motsvarade vad FU och GU räknat med.

Departementschefen anslöt sig även till FU:s och GU:s program för studie— och yr- kesorientering men framhöll att någon ytter— ligare utredning av de skolsociala frågorna inte nu borde företas.

Beträffande biträdespersonal ansåg de» partementschefen att sådan borde finnas i en omfattning som i stort sett svarade mot vad GU räknade med vid gymnasium och/ eller fackskola dels på rektorsexpeditionen. dels såsom skrivhjälp m. m. åt lärarna. Han förordade, att staten i princip svarade för kostnaden för biträdespersonalen till den del denna avsåg gymnasium och fackskola. Vid överläggningar med kommunförbundet) om riktlinjer för omfattningen av biträdesper- sonalen hade enligt departementschefen enighet uppnåtts att vid skolenhet med 300—900 elever personal skulle beräknas motsvarande två heltidstjänster och att vid mindre eller större enheter personal skul- le beräknas motsvarande en respektive två och en halv tjänster. Vid skolenhet med mer än 300 elever skulle en befattnings- havare biträda rektor med administrativa göromål av mer kvalificerad art medan öv— rig personal skulle fullgöra biträdesgöro- mål. En halv av de i det föregående nämn— da tjänsterna beräknades normalt för bi- trädeshjälp åt lärare.

Särskilda utskottet biträdde (SäU 1964: 1,

s. 228-230) vad departementschefen an- fört och föreslagit beträffande skolledning m.m. vid gymnasium och/eller fackskola. Utskottet hade emellertid uppmärksammat att departementschefen, i motsats till GU och FU, ansåg att tillsättningsmyndighet för rektorstjänst vid skolenhet med gymna- sium och/eller fackskola skulle vara Kungl. Maj:t. Då skolöverstyrelsen var tillsättnings- myndighet för rektorer vid grundskola och yrkesskola, kunde, såsom GU och FU fun- nit, skäl åberopas för att tillsättningen av rektorer vid skolenheter med gymnasium och/eller fackskola skulle ankomma på skolöverstyrelsen. Å andra sidan fanns an- ledning att, med hänsyn till de väsentliga förändringarna i fråga om skolledningens organisation och behörighetsvillkoren, låta tillsättningen under en viss övergångstid kvarligga hos Kungl. Maj:t. Utskottet för- utsatte att, när förhållandena stabiliserat sig, frågan om tillsättningsmyndighet skulle upptas till förnyad prövning, varvid ange- lägenheten av att uppnå likformighet mel- lan samtliga skolformer borde uppmärk- sammas.

Av riksdagens skrivelse 1964: 407 fram- gick att riksdagen fattat beslut i förevaran- de frågor i överensstämmelse med vad sär- skilda utskottet föreslagit.

Kungl. Maj:t och riksdag följde således i stort de förslag som framlagts av GU och FU. Vissa avvikelser förelåg dock.

I fråga om möjligheterna att förstärka huvudlärarnas insatser förordade GU att detta skulle ske genom en sänkning av de- ras undervisningsskyldighet. Enligt riksda- gens beslut skulle i stället, under vissa för- utsättningar, ett befattningsarvode utgå till huvudläraren. Uppgiften att vara huvudlä- rare skulle inte heller. såsom förutsattes av GU, behöva vara förenat med institu- tionsföreståndarskap.

Vad avsåg studierektorsorganisationen fö- reslog GU att studierektor skulle tjänstgöra som lärare vid skolan och att hans under- visningsskyldighet skulle nedsättas 8—14 veckotimmar. Centralt utfärdade bestäm— melser om arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor borde inte utfärdas utan

bestämmas från fall till fall och faststäl- las av vederbörande skolstyrelse. Enligt riks- dagsbeslutet skulle i vissa fall en tjänst som studierektor inrättas, för vilken skulle gälla samma behörighetsvillkor som för rek— torstjänst. I övriga fall borde studierektor inneha lärartjänst vid gymnasium eller fack— skola eller vid skola med vilken dessa bil- dar skolenhet. I fråga om undervisnings- skyldigheten skulle det ankomma på rektor att fastställa denna för såväl sig själv som studierektorn inom ramen för en för dem båda tillsammans med hänsyn till skolen- hetens storlek fixerad undervisningsskyldig- het.

Såväl FU som GU föreslog, att medel skulle ställas till förfogande för bl.a. sche- maläggning. Enligt riksdagens beslut skulle i studierektorns arbetsuppgifter ingå att ombesörja schemaläggning.

För rektorstjänst föreslog FU och GU att de behörighetsvillkor, som gällde för rek— torstjänst vid bl.a. tekniskt gymnasium, skulle gälla även för gymnasiet och fack- skolan. Enligt dessa villkor krävdes for- mellt inte behörighet till lärartjänst. En- ligt riksdagsbeslutet upphävdes kravet på lektorskompetens och som villkor för behö- righet till rektorstjänst vid skolenhet med gymnasium och/eller fackskola krävdes i stället att vara behörig till ordinarie lärar- tjänst vid skola som ingår i skolenheten. Om synnerliga skäl förelåg, borde även annan person kunna komma i fråga till rektorstjänst. I fråga om tillsättning av rektorstjänsterna vid gymnasium och/eller fackskola föreslog FU och GU att skol- överstyrelsen skulle vara tillsättningsmyn— dighet, men enligt riksdagsbeslutet skulle dessa tjänster tillsättas av Kungl. Maj:t. Särskilda utskottet förutsatte dock att, när förhållandena stabiliserat sig, frågan om tillsättningsmyndighet skulle upptas till för- nyad prövning.

2.1.4. Statlig lönereglering för skolledare vid vissa kommunala och landstingskommu- nala yrkesskolor

De organisatoriska grunderna för en statlig

lönereglering för skolledare och lärare inom yrkesundervisningen utreddes av särskilt till- kallade sakkunniga, 1960 års yrkeslärarbe- redning, som 15.3.1963 överlämnade en pro- memoria angående vissa organisatoriska grunder för en tilltänkt statlig lönereglering för skolledare och lärare vid vissa yrkessko- lor m. m.

På grundval av promemorian fördes för- handlingar med berörda lärarorganisationer, och en överenskommelse om statlig löne- reglering på förevarande område träffades under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riks- dagens godkännande. I proposition 1963: 170 (s. 12) förordade departementschefen att ifrågavarande personalgrupper inom yr- kesundervisningen inordnades i det statli- ga lönesystemet och att det skedde på grundval av de av beredningen i prome- morian angivna organisatoriska förutsätt- ningarna. I fråga om tillämpningsområdet för löneregleringen framhöll departements— chefen, att regleringen avsåg sådana kom- munala och landstingskommunala yrkessko- lor, till vilka statsbidrag utgick enligt kun- görelsen 1957: 480 om statsbidrag till yr- kesskolor. Av dessa skolor undantogs de fri- stående tekniska skolorna med hänsyn till att rektorer och 'lärare där hade speciella anställnings- och avlöningsförhållanden.

Löneregleringen för personalen vid yrkes- skoloma förutsatte, att regler skulle till- komma rörande de olika tjänsterna och deras inrättande m.m. I fråga om rek- torstjänsterna borde gälla, att varje skol- enhet av yrkesskola skulle ha en rektor, som var anställd på heltid eller deltid. I särskilda fall borde en rektor under sig kunna ha två sådana skolenheter. Beträf- fande kommunal yrkesskola i en kommun och även beträffande yrkesskolor inom ett landsting kunde uppstå fråga, på vad sätt den lämpligen borde uppdelas på skolenhe- ter. Som allmän regel borde gälla, att hel- tidstjänst som rektor skulle inrättas, då sko- lan hade varaktigt minst fem heltidsskurser med normalläsår. Sådana tjänster borde på samma sätt som vid flertalet övriga skol- former under de kommunala skolstyrelserna vara förordnandetjänster med samma all-

männa förordnandeperiod om sex år. Rek- torerna skulle liksom vid andra skolformer ha semester, ej ferier. Undervisningsskyl- digheten för heltidsanställd rektor skulle enligt överenskommelsen vara lägst 4 och högst 20 veckotimmar enligt ett intervall- system, som anknöt till avlöningsgruppering- en. Vid yrkesskola, som hade mindre än fem heltidskurser med normalläsår, borde finnas befattning som deltidsanställd rektor, vilken borde tillsättas av överstyrelsen tills vidare eller för viss tid. Enär med befatt- ningen var förenade arbetsuppgifter, som även måste fullgöras på tid då skolorna hade ferier följde att deltidsanställd rektor skulle ha semester. Deltidsanställd rektor, som var lärare med statligt reglerad lön, kunde av länsskolnämnden få sin under- visningsskyldighet nedsatt med högst en tredjedel. Nedsättningens omfattning skulle prövas med hänsyn till skolans storlek och arbetsuppgifternas omfattning.

Vid yrkesskoloma fanns olika slag av bi- trädande skolledare. I befattningarna ingick huvudsakligen pedagogiska eller administra- tiva uppgifter och i vissa fall båda slagen av uppgifter i ungefär samma omfattning. Befattningarna hade ej heller någon enhet- lig utformning eller benämning. Enligt yr- keslärarberedningen borde löneregleringen endast omfatta de biträdande skolledare. som hade väsentligen pedagogiska arbets— uppgifter. Dessa befattningar borde få sam- ma benämning som i grundskolan, nämligen studierektor. Efter medgivande av länsskol- nämnden borde tjänst som studierektor kun- na inrättas vid skolenhet av yrkesskola med lägst 30 poäng under förutsättning att stu— dierektorns arbetsområde omfattade lägst 9 poäng. Kommun kunde dock bibehålla eller anställa biträdande skolledare med andra arbetsuppgifter än studierektors, men särskilt statsbidrag borde inte utgå för så- dana befattningar. Studierektor borde inte få anställas vid central verkstadsskola. — Stu- dierektors arbetsområde borde omfatta vis- sa kurser och linjer, för vilka han skulle ha det pedagogiska ansvaret. Han borde vida- re vara lärare vid skolan men åtnjuta se- mester i stället för ferier. Under ferietid

borde han anlitas för förberedelse- och av- slutningsarbete, såsom schemaarbete, kon— takter med näringslivet i orten, inköp av undervisningsmateriel och arbetsmaterial ävensom för vikariat på rektorstjänsten. I övrigt skulle han fullgöra vad som bestäm- des i instruktion.

Till studierektor skulle utgå arvode med olika belopp beroende på omfattningen av arbetsområdet. Undervisningsskyldigheten som lärare kunde slutligen nedsättas enligt ett särskilt intervallsystem.

Efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t skulle vid stora yrkesskolor, omfattande lägst 71 poäng, kunna finnas biträdande rektor. Han borde liksom studierektor vara lärare vid skolan och i stället för ferier åtnjuta se- mester. Arbetsuppgifterna borde anges i en för tjänsten fastställd instruktion. Arvode och nedsättning av undervisningsskyldighe- ten borde bestämmas av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall med beaktande av skolans storlek och andra särskilda omständighe- ter, som kunde påverka hans arbetsupp- gifter.

2.2. Framtidsbedömningar'—

Tre förslag till förändring av nuvarande skolledarorganisation har hittills framlagts sedan beslutet om gymnasie-fackskolerefor— men fattades: a) Yrkesutbildningsbered- ningens betänkande I (SOU 1966:3 kap. 18), b) förslag av en av skolöverstyrelsen tillsatt arbetsgrupp för behandling av frå- gor angående skolledning m.m. vid gym- nasium och fackskola (10.5.1966; stencil) och c) skolöverstyrelsens yttrande över Yr- kesutbildningsberedningens betänkande I (31.8.1966; stencil).

2.2. l Yrkesutbildningsberedningen

Yrkesutbildningsberedningen (YB) framla- de förslag om en integrerad gymnasieskola, i vilken jämte nuvarande gymnasium och fackskola även en reformerad yrkesskola skulle ingå. Den" skulle till sin organisa— tion komma att skilja sig från samtliga nu existerande skolformer och YB försökte med

utgångspunkt i sina egna förslag beträffan- de gymnasieskolans organisation och ut— formning samt i GU:s och FU:s synpunk- ter och förslag utforma en för hela den integrerade gymnasieskolan funktionsduglig skolledarorganisation.

YB erinrade om att skoladministrativa utredningen hade uppdelat skolledarfunk- tionerna i tre huvudgrupper, nämligen pe- dagogiska, administrativa och skolsociala funktioner och att GU härtill fogat den distinktionen, att som pedagogiska skulle endast sådana uppgifter betraktas, för vil- kas fullgörande krävdes lärarutbildning.

Inom den nuvarande yrkesskolan förekom vissa funktioner, som saknade motsvarighet i gymnasiet och fackskolan, och dessa funk- tioner måste givetvis fyllas även i den in- tegrerade gymnasieskolan.

Det krävdes enligt YB för att yrkesut- bildningen skulle hållas levande och ak- tuell att skolan ovillkorligen upprätthöll nära kontakt med arbetsmarknadens före- tag och organisationer samt med de arbets- platser till vilka viss del av elevernas ut- bildning kunde vara förlagd. Såsom ett led i den pedagogiska planeringen krävdes ock— så kontakter med skolans leverantörer och kunder vad avsåg lego- och beställningsar- beten. Dessa kontakter, som redan nu var av största betydelse, måste enligt YB i den nya gymnasieskolan tillmätas än större vikt. Enligt YB:s mening kunde det inte råda någon tvekan om att detta kontaktarbete och dessa planeringsuppgifter måste ses som angelägna pedagogiska funktioner inom yr— kesutbildningen och därmed inom gymna- sieskolan.

Den förstärkning av den pedagogiska led- ningen, som YB sålunda bedömde erfor- derlig, kunde åstadkommas redan inorn ra- men för nu gällande bestämmelser rörande skolledare och biträdande skolledare vid yrkesskolor (skolstadgan 23 kap). Tillämp- ningen av dessa bestämmelser varierade be- tydligt och någon enhetlig praxis hade inte utformats. Eftersom en viss återhållsamhet hade iakttagits vid inrättandet av skolle- dartjänster kunde helt allmänt sägas att utrymme för förstärkningen i regel fanns.

YB ansåg sig ha kunnat konstatera, att den biträdande skolledarorganisationen vid yrkesskolorna slagit mycket väl ut. Införan- det av studierektorstjänster hade medfört att ovan diskuterade pedagogiskt-organisa- toriska problem blivit föremål för speciell uppmärksamhet och aktivitet. Mot bakgrun- den av yrkesutbildningens starka expansion under 1950- och 1960-talen framstod nu den pedagogiska förnyelsen som ett angelä- get behov.

I den föreslagna integrerade gymnasie- skolan måste det enligt YB:s mening, ut- över rektor som chef, finnas minst en bi- trädande rektor. Omfattade skolenheten lägst 70 poäng skulle ytterligare en tjänst som biträdande rektor inrättas. En tredje tjänst finge inrättas om skolenhetens om- fattning uppgick till 140 poäng.

Rektor vid den integrerade skolenheten förutsattes få samma åligganden. som fast- ställts för rektor vid gymnasium och fack- skola, med tillägg av de speciella funktio— ner som tillkommer rektor för yrkesskola enligt dess nuvarande konstruktion. På sam- ma sätt skulle biträdande rektorn vid den nya gymnasieskolan övertaga åliggandena för studierektor vid gymnasium och fack- skola jämte de ytterligare uppgifter som åligger biträdande rektor vid nu gällande yrkesskolorganisation.

Om två tjänster som biträdande rektor inrättades skulle en uppdelning av arbets- uppgifterna ske efter gymnasieskolans sek- torer på så sätt att den ene under rektor ansvarade för den humanistiskt/ sociala sek- torn samt den ekonomiska sektorn och den andre för den tekniska sektorn. Vid fall av tre biträdande rektorer skulle arbetsuppgif- terna fördelas efter gymnasieskolans tre sek- torer, den humanistiskt/sociala, den eko- nomiska och den tekniska.

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen föreslogs få besluta om inrättande av flera än en tjänst som biträdande rektor efter begäran av skolstyrelsen.

I fråga om studierektorsorganisationen erinrade YB om att studierektorerna i yr- kesskolan hade en annan funktion än de

studierektorer som skall finnas i skolenhet med gymnasium och fackskola. De senare fungerade närmast som de av YB föreslagna biträdande rektorerna och föreslogs därför erhålla denna titel. Titeln studierektor bor- de nämligen enligt YB:s mening i den in- tegrerade skolan behållas för uppgifter av det slag som sköts av de nuvarande stu— dierektorerna i yrkesskolan.

Vissa av de specialfunktioner inom yrkes- skolan som måst överföras till motsvarande utbildningslinjer inom den integrerade gym- nasieskolan föreslogs, som ovan redovisats, åvila rektor och biträdande rektor. Huvud- delen av dessa funktioner måste dock en- ligt YB liksom hittills falla på studierek- torerna. Det var enligt YB otänkbart att skapa en tillfredsställande skolledarorgani- sation för den integrerade gymnasieskolan utan att inrätta tjänster för studierektorer med i huvudsak samma funktioner som nu gäller för yrkesskolan.

De nya studierektorstjänsterna skulle en- ligt YB:s förslag konstrueras så, att fram- för allt erforderliga kontakter med närings- livet kunde skötas tillfredsställande. De fortlöpande kontakterna måste också ha det syftet att skapa ett samspel mellan skola och näringsliv, så att tekniska nyheter, ra- tionaliseringar och andra förändringar in- om produktionen och arbetslivet i övrigt snabbt kunde påverka yrkesutbildningens innehåll och uppläggning. Tjänsterna borde vidare knytas till de mera direkt yrkesut- bildande linjerna inom den integrerade gymnasieskolan. Detta gällde i första hand de linjer, som föreslagits komma att er- sätta de nuvarande utbildningarna i yrkes- skolan och borde även gälla de yrkesut- bildande linjerna inom nuvarande gymna- sium och fackskola, dvs. dessa skolformers tekniska och ekonomiska linjer.

YB föreslog sålunda, att i skolenhet med integrerad gymnasieskola tjänster för studie- rektor skulle inrättas vid den integrerade gymnasieskolan inom de tre sektorernas di- rekt yrkesutbildande linjer. Sådan tjänst skulle liksom i yrkesskolan få inrättas då omfattningen av de nämnda linjerna inom en sektor uppgick till minst 9 poäng. En

andra tjänst skulle få inrättas vid 21 poäng för ifrågavarande linjer inom sektorn och därefter vid 39, 66 och 105 poäng. YB förordade att tjänst för studierektor skulle få inrättas av länsskolnämnd, som också skulle fastställa Studierektors arbetsområde. Normalinstruktion för dessa befattningsha- vare borde utfärdas.

YB förutsatte att tjänster som huvudlä- rare skulle finnas i den integrerade gym- nasieskolan i enlighet med vad som fast— ställts för det nya gymnasiet och facksko- lan. Huvudlärarfunktionen måste emeller- tid gälla skolenheten som helhet och sålun- da omfatta respektive ämnesområde även inom de av YB föreslagna linjerna. Detta gällde såväl allmänna ämnen som vissa fack- teoretiska ämnen. YB ansåg också att man borde pröva lämpligheten av att införa hu- vudlärarfunktionen också för övriga ämnen inom ämnesblocket yrkesteknik.

YB avsåg att återkomma till dessa frå- gor i ett senare skede, när förslag om tim- planer och kursinnehåll utarbetats och kon- sekvenserna av YB:s uppläggning med blockbildning och blockämnen bättre kunde överblickas.

Beträffande personal för skoLrocial verk- samhet framhöll YB att rektor samt lärare och klassföreståndare, kursföreståndare och motsvarande bör i yrkessektorn liksom i andra sektorer ha det primära ansvaret för att eleverna får det stöd de behöver att genomföra sitt utbildningsprogram. Därut- över krävdes för vissa inslag i skolverk- samheten specialistmedverkan, främst av psykolog, läkare, skolsköterska och yrkes- vägledare. För att samordna verksamheten. för att kanalisera elevers och lärares behov av att komma i kontakt med specialister etc. samt för att själv handlägga en del av ar- betsuppgifterna borde yrkessektorn ha del i skolkuratom. Skolkuratorn hade med and- ra ord administrativa göromål, utrednings- uppdrag och direktkontakt med elever och föräldrar. De nämnda specialisterna hade liksom kuratorn en servicefunktion och fat- tade beslut eller vidtog åtgärder endast in- om ramen för sitt fackområde. I övrigt var det rektor som fattade beslut om eventuel—

la administrativa åtgärder med ledning av specialisternas föredragningar. YB föreslog att studie— och yrkesorientering skulle an- ordnas, vari skolkurator skulle vara sam- ordnande befattningshavare och den en- skilda yrkesvägledningen och den speciella yrkes- och arbetsmarknadsorienteringen skö- tas av arbetsmarknadsverkets personal. Vid beräkningen av en kommuns behov av be- fattningshavarna skolkurator, skolpsykolog, skolläkare och skolsköterska borde enligt YB yrkessektorns och i tillämpliga delar vuxen- utbildningsinstitutets elever inräknas i elev- underlaget och därvid god tid beräknas för studieorientering och utbildningsplane— ring.

I fråga om behovet av bibliotekarier, tek- niska biträden m.m. för gymnasium och fackskola erinrade YB om GU:s och FU:s behandling av dessa frågor. YB, som an— slöt sig till de synpunkter som därvid an- förts, framhöll dock att genomförandet av YB:s förslag innebar att den nya gymna- sieskolan skulle bli långt mer differentierad mot skilda studiemål och att detta skulle återverka på skolenhetens behov i olika av- seenden.

I fråga om kanslipersonal ville YB fästa uppmärksamheten på den ofta omfattande affärsverksamhet, som bedrevs främst i sam- band med utbildningar för industri och hantverk. Detta medförde ett omfattande redovisningsarbete av bokföringsteknisk ka- raktär. För sådana uppgifter hade flertalet centrala verkstadsskolor och många av de större kommunala yrkesskolorna tilldelats en särskild skolkamrer.

YB ville endast konstatera att arbets- uppgifterna fanns och att de krävde erfor- derlig personal. Om denna skulle vara knu- ten till viss skolenhet eller uppgifterna sammanföras till skolstyrelsens kansli fick bedömas från fall till fall. Det borde an- komma på skolstyrelsen att besluta härom.

2.2.2. Skolöverstyrelsens arbetsgrupp

Sedan fråga uppkommit om och i så fall på vad sätt ytterligare förstärkning av skol- ledning m.m. skulle ske vid skolenheter,

som blir avsevärt större än vad som av GU betecknats såsom normalstorlek — 800— 1000 elever — beslöt skolöverstyrelsen 10.1.1966 att tillsätta en arbetsgrupp, vil— ken med utgångspunkt i de i propositionen 1964: 171 uppdragna riktlinjerna skulle överväga denna fråga och framlägga för- slag med erforderliga kostnadsberäkningar.

Arbetsgruppen framhöll, att enligt vissa beräkningar som gjorts inom skolöverstyrel— sen antogs antalet skolenheter, som omfatta- de gymnasium, fackskola och yrkesskola, framemot 1975 komma att uppgå till ett hundratal varav omkring tre fjärdedelar skulle ha mer än 900 elever. Även ett rätt betydande antal skolenheter med gymna- sium och fackskola kunde beräknas bli av den storleksordningen. Arbetsgruppen fann utvecklingen tyda på att det kommer att bli ett rätt litet antal skolenheter med gym- nasium, som inte kommer att ha mer än 900 elever.

Fördelarna med sammanförandet till stör— re skolenheter låg, såsom arbetsgruppen kunnat finna. bl. a. på det* ekonomiska pla- net. Investeringskostnaderna beräknade per elev blev mindre när det gällde byggnader för gymnasium och fackskola. Även andra kostnader än dem som gällde byggnader kunde per elev räknat komma att nedbring- as för större skolenheter jämfört med mind- re. Utländska erfarenheter gav vidare en- ligt arbetsgruppen stöd för det antagan- det att för ifrågavarande skolstadium det inte torde kunna påvisas sociala, psykolo- giska eller pedagogiska olägenheter av att skolenheterna blev så stora som utveck- lingen visade på. Det var emellertid nöd- vändigt med en utveckling av elevvårds- organisationen och anordningar för admi- nistrationen som passade den nya skolty- pens omfattning och struktur.

För arbetsgruppen stod det klart, att ett större elevantal vid skolenheterna än vad som ursprungligen beräknats kunde moti- vera en förstärkning av skolledningen. Det var emellertid befogat att även beröra en del omständigheter av annan art inom den nya gymnasieorganisationen än storleksord- ningen av skolorna.

Arbetsgruppen ansåg, att det alltför li- tet hade observerats att eleverna i det nya gymnasiet och fackskolan fanns inom skol- enheten endast tre eller två år mot sex till nio år i den äldre läroverkstypen. Denna snabba passage hade konsekvenser för ad- ministration, studierådgivning och skolans sociala liv.

Administrativt innebar den snabba pas- sagen ett ökat skrivarbete med immatriku- lation, elevkort, slutbetyg och katalogtryck m.m. För skolans sociala liv var den snab— ba passagen en betydelsefull omständighet. Eleverna var under det första året ovana vid miljön och i åtskilliga fall kände de inte varandra. Under det sista året var de »på väg ut». Klassenheten upplöstes mer eller mindre i den gymnasiala skolan och klassföreståndarinstitutionen såg» ut att bli ganska betydelselös. Dessa omständigheter fordrade enligt arbetsgruppens mening stör- re uppmärksamhet än tidigare från skolled- ningens sida på elevvårdande uppgifter och information.

Det nya gymnasiets struktur- var också mer komplicerad än det gamla. gymnasiets och krävde ökade arbetsinsatser från skol— ledningens sida. Det senare åskådliggjor- des bl. a. genom antalet ämnen och därmed följande antal ämneskonferenser och läro- böcker. *

Arbetsgruppen erinrade .vidare om att enligt propositionen 1964: 171 arbetsfördel- ningen mellanrektor och studierektor borde bestämmas så att studierektorn i allt vä- sentligt skulle ha en pedagogisk funktion. Den frihet, som den lokala skolstyrelsen borde ha att från fall till fall bestämma arbetsfördelningen, fick inte leda till att studierektorn blev en administrativ befatt- ningshavare.

Emellertid uppställde sig enligt arbets- gruppen den frågan om icke de; orgånis'a-; toriskt-administrativa ärendena i den stora skolenheten blev Så omfattande, att rektor kom att sakna möjlighet att ägna tillräcklig tid åt pedagogiska och metodiska arbets— uppgifter samt schema- och läroboksfrågor. Organisationen av skolledningen skulle inte bli den riktiga, om dessa arbetsuppgifter

helt måste överlåtas på studierektor, som för övrigt också han skulle få en sannolikt övermäktig arbetsuppgift. Arbetsgruppen ville konstatera att, när det gällde de stör- re skolenheterna, risken att rektor kom att sakna erforderlig tid för pedagogiska ar- betsuppgifter var mycket påtaglig, om icke en förstärkning av skolledningen skedde med en kraft, som effektivt kunde avlasta rektor andra arbetsuppgifter än de peda- gogiska.

Arbetsgruppen hade också diskuterat hur huvudlärarinstitutionen kunde antas funge— ra i de allra största skolenheterna. En kon- sekvens kunde möjligen bli att den plane- rade institutionen visade sig icke fylla måt- tet, och att en förstärkning kunde bli nöd— vändig. Arbetsgruppen förutsatte, att skol- överstyrelsen i sådant fall tog erforderliga initiativ.

Hur de blivande skolenheterna med gym- nasium och fackskola skulle fungera under de nya förhållandena behövde erfarenhets- mässigt konstateras. Arbetsgruppen var dock av den bestämda uppfattningen att en för- stärkt skolledning behövdes vid de allra största skolenheterna. Eftersom det högsta ledarskapet i skolan måste vara odelat, borde förstärkningen sättas in på nivån närmast under rektor.

Arbetsgruppen hade diskuterat inrättan- det av en andra studierektorstjänst men övergett den lösningen av det skälet, att vid en ledningsorganisation på tre perso- ner en viss inbördes specialisering på skil— da skolledaruppgifter borde kunna inne- bära en betydande effektivisering av skolled— ningen. Denna specialisering borde enligt arbetsgruppen utformas på så sätt att när- mast under rektor, som hade den samlade ledningen i sin hand, borde finnas en bi— trädande skolledare specialiserad på den pedagogiska verksamheten (studierektor) och en biträdande skolledare, specialiserad på den administrativt-organisatoriska verk- samheten. De sistnämnda uppgifterna blev enligt arbetsgruppen i de största gymnasie- skolorna så många och maktpåliggande, att de måste fullgöras väl, om skolan skulle fungera tillfredsställande i sin pedagogiska

Den nye skolledaren borde i främsta hand effektivt avlasta rektor och i betydande utsträckning även studierektor inom den administrativa och organisatoriska sektorn. Det var därför nödvändigt att ge honom självständig ställning och eget ansvar inom sitt funktionsområde. Han borde — liksom studierektor inom sitt område — i största möjliga utsträckning kunna träffa egna av- göranden och lämna lärare, elever och föräldrar auktoritativa besked. För den nye skolledaren förordade arbetsgruppen be- nämningen administrativ rektor.

Arbetsfördelningen mellan rektor och denne administrativa rektor borde, lika li- tet som när det gällde arbetsfördelningen mellan rektor och studierektor, regleras ge- nom centralt utfärdade bestämmelser. All- mänt sett skulle han medverka i ledning- en av den organisatoriskt-administrativa och den skolsociala verksamheten vid skolenhe- ten. Gränsdragningen mot studierektor, som skulle ha pedagogiska uppgifter, borde inte erbjuda svårigheter.

Med den konstruktion av topptjänsterna, som angetts, ansåg arbetsgruppen att en funktionsduglig skolledning skulle skapas i de största gymnasiala enheterna. Obunden av många administrativa ledningsuppgif- ter, som lätt kunde inkräkta på ledarska- pet, borde rektor få mera tid för en av de viktigaste rektorsfunktionema, personalled— ning i vid bemärkelse. Studierektorstjäns- ten skulle med den föreslagna uppläggning- en renodlas till den pedagogiska lednings- tjänst den var avsedd att vara, och de ad- ministrativa skolledarfrågorna skulle tas om hand av en befattningshavare med särskil- da förutsättningar härför.

Den administrativa rektorn borde vara chef för rektors kansli. Av arbetsuppgif- ter, som rektor — helt eller delvis — syn- tes kunna överlåta åt honom nämnde ar- betsgruppen förslag till tjänstefördelning, lärarackvisition, handläggning av lokalfrå- gor, vissa ordningsfrågor, samordning och kontroll av materialanskaffning, ansvaret för skolans interna ekonomi samt elevredo- visning. Det hade förutsatts att det skulle

ingå i studierektors arbetsuppgifter att sva- ra för att förslag till schema upprättades. Vid de stora skolenheter det här var frå- ga om, kunde också studierektor behöva avlastas vissa arbetsuppgifter, och ansvaret för schema borde kunna anses vara en arbetsuppgift av sådan administrativt-orga- nisatorisk karaktär, för vilken ansvaret i stället borde åvila den administrativa rek- torn. Han borde också kunna vara chef för annan personal än lärare och även sva- ra för arbetsuppgifter som hade med den skolsociala verksamheten att göra.

Arbetsgruppen var tveksam var man skulle sätta den nedre gränsen för att tjän- sten som administrativ rektor skulle få in- rättas. Begreppet normalstorlek (700—900 elever), som använts i här berörda sam- manhang, var ju inte uppbyggt på studiet av en faktisk arbetsbelastning utan tillkom- met efter en grov uppskattning, som i hu- vudsak måst stödjas på erfarenheter från befintliga skolenheter. Arbetsgruppen före- slog emellertid att sådan tjänst skulle få inrättas, om elevantalet vid skolenheten var- aktigt kunde beräknas komma att översti- ga 1 000 och om förhållandena i övrigt mo- tiverade tjänstens inrättande. Arbetsgrup- pen erinrade om att en prövning från skol- överstyrelsens sida skedde av frågan om det under vissa förutsättningar skulle få finnas en eller flera biträdande skoldirek- törer. Prövning om inrättande av tjänst som administrativ rektor borde också an- komma på skolöverstyrelsen.

För tjänsten borde inte gälla de för rektors- och lärartjänster begränsade behö- righetsvillkoren. Som exempel på lämplig teoretisk meritering nämnde arbetsgruppen civilekonomexamen eller socionomexamen på förvaltningslinje, och krav borde dess- utom ställas på god erfarenhet av adminis- trativt arbete. Det torde också vara naturligt att många lärare var skickade för uppgiften. Några fixerade behörighetsvillkor borde icke uppställas. Det allmänna villkoret borde gälla, att tjänsteinnehavaren skulle vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicklig och lämplig för tjänsten.

2.2.3. Skolöverstyrelsens yttrande över YB:s betänkande

SÖ framhöll att sedan riksdagsbeslutet om skolledarorganisationen för det nya gym- nasiet hade fattats utvecklingen mot stora gymnasiala skolenheter hade gått så snabbt att förutsättningarna redan väsentligt änd- rats.

Utvecklingen väntades i framtiden inne- bära för det första att skolorna i allmän- het blev större än man räknat med och för det andra att yrkesskolan successivt in- tegrerades i de gymnasiala enheterna, vari- genom utbildningsprogrammet blev mera differentierat än i enbart gymnasiet/fack- skolan. Den ökande skolstorleken och det utvidgade utbildningsprogrammet motivera- de enligt SÖ var för sig en förstärkt skol- ledning.

SÖ delade därför YB:s bedömning om nödvändigheten av en stark pedagogisk led- ning men ville även med eftertryck påpeka, att de arbetsuppgifter av rent administrativ art, som förekom i en skola av viss storlek, icke helt borde åvila den pedagogiska skol- ledningen. Arbetsuppgifternas omfattning motiverade inrättande av tjänst för admi- nistrativ befattningshavare som en del i sko- lans ledning.

SÖ erinrade att den administrativa funk- tionen även i skolan var en utpräglad chefs— funktion, för vilken ansvaret borde ligga på rektor. SÖ hade funnit, att en mängd olika arbetsuppgifter, helt eller delvis, torde kunna läggas på en sådan rent administra- tiv befattningshavare att utföra med ian- språktagande av skolans kansli och annan »kringpersonal».

Med hänsyn till arten och omfånget av det administrativa arbetet i gymnasiesko- lan föreslog SÖ, att en tjänst som adminis- strativ befattningshavare som en del av skolledningen skulle få inrättas vid varje integrerad gymnasieskola, om skolans po- ängtal stadigvarande uppgick till 50 poäng och förhållandena i övrigt motiverade tjäns- tens inrättande. För tjänsten fordrades en väl kvalificerad befattningshavare med er- farenhet från exempelvis företagsekonomisk

och administrativ ledning, och tjänsteni- vån syntes därför böra vara minst byrådi— rektörs.

Tillkomsten av den administrativa tjän- sten borde enligt SÖ motivera en högre samlad undervisningsskyldighet för den pe— dagogiska skolledningen under i övrigt lika förhållanden.

SÖ biträdde YB:s förslag om att 1—3 tjänster som biträdande rektor skulle få inrättas vid integrerade gymnasieskolor en- ligt i betänkandet angivna riktlinjer. Upp- delningen av de biträdande rektorernas ar- betsuppgifter vid skolor med mer än en bi- trädande rektor borde icke, som YB före- slagit, ankomma på skolstyrelsen utan fast- ställas av SÖ efter förslag av skolstyrelsen eller, efter Sözs bemyndigande, av läns- skolnämnden.

I likhet med YB ansåg SÖ att en för- stärkning borde ifrågakomma av skolled- ningen inom de delar av gymnasieskolan som omfattades av YB:s förslag, framför allt i ämnet yrkesteknik i skilda kurser med hänsyn till för detta ämne förekommande särskilda arbetsuppgifter, såsom kontakt med näringslivet, ackvisition av arbetsupp- gifter m.m. SÖ föreslog därför att tjänst som studierektor vid den integrerade sko- lan skulle inrättas inom var och en av dels humanistisk-social, dels ekonomisk, dels tek- nisk sektor om ämnet yrkesteknik inom en och samma sektor varaktigt uppgick till 150 veckotimmar. Av praktiska skäl före- slog SÖ, att beräkningsgrunden för inrät- tande av dessa tjänster borde hänföras till antalet veckotimmar i yrkesteknik inom varje sektor av gymnasieskolan. Ytterligare tjänster finge inrättas om ämnet yrkesteknik erhöll 400 respektive 1000 veckotimmar. Enligt YB:s förslag skulle inrättandet av studierektorstjänster vara avhängigt omfatt— ningen i poäng räknat av de nämnda lin- jerna. I underlaget för tjänst borde även få inräknas stadigvarande undervisning i deltidskurser.

SÖ framhöll vidare, att nu gällande hu- vudlärarsystem skulle gälla vid den in- tegrerade gymnasieskolan, dock att huvud- lärare utan nedsättning av undervisnings-

skyldigheten inom ämnesblocket yrkestek- nik icke borde komma i fråga. Huvudlä- rare med viss undervisningsskyldighet er- satt med annan tjänstgöringsskyldighet bor- de emellertid enligt Sözs mening finnas i ämnet yrkesteknik vid den integrerade gym- nasieskolan i de fall studierektor ej före- trädde ämnet i fråga i viss kurs.

SÖ delade YB:s uppfattning att arvodes- tjänster som institutionsföreståndare skulle finnas även i den integrerade gymnasie- skolan och att huvudansvaret för en viss skolverkstad i vad avsåg materialvård, re- parationer och underhåll m.m. alltid skul- le åvila vederbörande yrkeslärare. SÖ fö- reslog att varje avgränsad undervisnings- lokal, vari meddelades undervisning huvud— sakligen i ämnet yrkesteknik, skulle utgöra en institution och förestås av lärare som undervisar i ifrågavarande ämne.

Med anledning av det tidigare redovisa- de resultatet av Sözs arbetsgrupps arbete föreslog SÖ, att vid skolenhet med gymna- sium och/eller fackskola, som inte samman- förts eller integrerats med yrkesskola, tjänst för administrativ befattningshavare skulle få inrättas på de villkor gruppen före- slagit, dock att denne administrative befatt- ningshavares ställning skulle motsvara ställ- ningen för den befattningshavare, som SÖ föreslagit för vissa integrerade gymnasie- skolor.

3. De gymnasiala skolformerna

3.1. Nuvarande struktur 3.1.1 Gymnasiet

En grundläggande princip vid konstruktio- nen av det nuvarande gymnasiets timplan har varit den att inslaget av de för respektive lärokurser karaktäristiska ämnena skulle va- ra litet i början för att sedan successivt öka. Detta har lett till att gymnasiet, som omfat—

tar både treårig och fyraårig utbildning, fått följande struktur: I årskurs 1 ges dels en för alla elever gemensam utbildning, dels en speciell utbildning, som omfattar 4 tillvals- grupper, nämligen en humanistisk-samhälls- vetenskaplig, en ekonomisk, en naturveten- skaplig och en teknisk. Från och med års- kurs 2 finns följande linjer, grenar och vari- anter:

Årskurs 2

Humanistisk linje jämte fyra varianter: halvklassisk helklassisk estetisk social

Samhällsvetenskaplig linje

jämte två varianter: estetisk social

Ekonomisk linje jämte två varianter:

estetisk social

Naturvetenskaplig linje Teknisk linje

Årskurs 3

Humanistisk linje jämte fyra varianter: halvklassisk helklassisk estetisk social

Samhällsvetenskaplig linje

jämte två varianter: estetisk social

Ekonomisk linje ekonomisk-språklig gren jämte två varianter: estetisk social kameral gren distributiv gren administrativ gren

Naturvetenskaplig linje Teknisk linje

maskinteknisk gren byggteknisk gren elteknisk gren kemiteknisk gren

Årskurs 4

Teknisk linje

maskinteknisk gren anläggningsteknisk gren husbyggnadsteknisk gren elkrattteknisk gren teleteknisk gren kemiteknisk gren

Fackskolan omfattar en tvåårig utbildning, enligt de linjer och grenar samt den variant som anges nedan.

Årskurs 1 Årskurs 2

Social linje Social linje språklig gren språklig gren naturvetenskaplig naturvetenskaplig gren gren samhällsvetenskaplig gren konsumtionsekonomisk gren jämte en variant: estetisk

Ekonomisk linje ekonomisk-språklig gren kameral gren distributiv gren administrativ gren

Ekonomisk linje

Teknisk linje Teknisk linje maskinteknisk gren maskinteknisk gren byggteknisk gren anläggningsteknisk gren elteknisk gren husbyggnadsteknisk gren kemiteknisk gren elkraftteknisk gren teleteknisk gren kemiteknisk gren

Elever som väljer den tekniska linjen skall mellan årskurs 1 och årskurs 2 fullgöra praktikarbete i näringslivet omkring nio må- nader.

3.1.3. Yrkesskolan

Med hänsyn till huvudmannaskapet kan yr- kesskolorna med några undantag indelas i två stora grupper, nämligen primärkommu- nala och sekundärkommunala. Den först- nämnda gruppen har prirnärkommunen som huvudman, den sistnämnda landstingskom- munen. Det finns även andra typer, t. ex. enskilda yrkesskolor, som i regel anordnas av företag eller organisationer.

Används de olika skolornas geografiska rekryteringsområde som indelningsgrund, er- hålls likaledes två huvudgrupper nämligen lokala och centrala yrkesskolor. De primär- kommunala yrkesskolorna, som till övervä- gande delen rekryteras från den egna kom- munen eller närmast kringliggande kommu- ner, är sålunda lokala yrkesskolor, medan landstingsskolorna är centrala yrkesskolor med länen eller ännu större regioner som

Statistiskt brukar undervisningen i sam- hällets yrkesskolor redovisas under fem hu- vudområden: teknisk utbildning, industri och hantverk, kontor och handel, huslig ut- bildning och vårdyrkesutbildning, vartill kommer vissa övriga områden. Inom vart och ett av dessa huvudområden förekom- mer en mängd specialutbildningar av varie- rande längd och karaktär.

Förutom inom ovan redovisade huvud- områden ges i yrkesskolor utbildning inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

Undervisningen inom områdena industri och hantverk, handel och kontor samt vård- yrken kan i vissa fall helt förläggas till före— tag eller institutioner och kursen benämns då inbyggd skola. Om eleverna erhåller un- dervisning växelvis i skola och företag an- vänds beteckningen växelutbildning.

Inom samtliga områden förekommer så- väl heltids- som deltidsundervisning. Deltids- undervisning innebär att eleverna skall kun- na följa undervisning vid yrkesskolor vid si- dan av ett reguljärt arbete.

3.2. Riktlinjerna för det frivilliga skolväsen- dets utveckling

I det följande redovisas dels huvudprinciper- na bakom YB:s förslag om en sammanslag— ning av nuvarande gymnasium, fackskola och yrkesskola, dels i korthet den nya inte- grerade gymnasieskolans struktur enligt YB:s förslag. Det senare som bakgrund till den skolledarorganisation YB föreslog. Där- efter redovisas de av riksdagen beslutade riktlinjerna för det frivilliga skolväsendets utveckling.

3.2.1. YB:s förslag

Genom sammanförandet av nuvarande gym- nasium, fackskola och yrkesskola till en or- ganisatorisk enhet ansåg YB att stora ekono- miska och pedagogiska vinster kunde göras, t. ex. sambruk av lokaler och gemensamt ut- nyttjande av lärarkraft och pedagogisk ut- rustning. Principen att alla ungdomar, obe- roende av bostadsort i görligaste mån skulle

Huvudsektorer Humanistisk- Naturvetenskaplig- social Ekonomisk teknisk Skolform Linjer inom sektorn Gymnasiet Hum + Sh Ek Na + Te Fackskolan Soc Ek Te Yrkesskolan Hush. + Vård Ha + Kont Ind. + Hantverk

ha lika tillgång till av samhället anordnad och bekostad utbildning krävde också pri- märt, att de tre gymnasiala skolformerna skulle ha gemensamma elevområden.

Yrkesskolan föreslogs därför i princip få med fackskolan och gymnasiet gemensamt elevområde, dvs. respektive g-region. — Lan- det var då förslaget framlades indelat i 118 gymnasieregioner. Antalet är läsåret 1969/ 70 119. Inom dessa regioner skulle det er- bjudas ungdom utbildning inom samtliga tre gymnasiala skolformer. I regel skulle skol- formerna förläggas till en och samma ort, i allmänhet centralorten i regionen. Elevom- rådet måste givetvis utvidgas utöver g-regio- nen för sådana yrkesskolor som hade hela landet eller flera regioner som rekryterings- område. Detta gällde de fall, då yrkesskola representerade viss specialitet eller var riks- skola för visst yrke eller yrkesområde. Vid konstruktionen av de utbildningsvägar i den nya skolan, som hade sin motsvarighet i yr- kesskolan, sammanförde man utbildningen för besläktade yrken för det första skedet till gemensamma utbildningsblock. Efter ge— nomgång av denna gemensamma basutbild- ning skulle specialiseringen successivt tillta. Den gymnasiala yrkesskolan skulle i princip vara tvåårig, liksom fackskolan, men med undantag i båda riktningarna.

Då det gällde att anpassa den reforme- rade yrkesskolan till gymnasiet och fack- skolan, ville man mindre se till den tradi- tionella indelningen i skolformer än till de olika utbildningsvägarnas huvudinriktning mot verksamhetssektorer. Därför föreslog man den indelning av den nya gymnasie- skolan som framgår av tabell 1.

Inom de tre sektorerna skulle det finnas

utbildningslinjer och utbildningsgrenar och i vissa fall .varianter. Utanför sektorsindel— ningen måste — såvitt gällde gymnasieskolans yrkesutbildning — det vidare finnas vissa ut- bildningsvägar, som ej lämpligen kunde in- ordnas inom de tre sektorerna. 5. k. riks— skolor, storregionsskolor, inbyggda skolor och företagsskolor inom områden som nu hörde till yrkesskolan skulle givetvis få fin- nas kvar utan ändring av systemet.

De nuvarande benämningarna på de tre gymnasiala skolformerna, nämligen gymna- sium, fackskola och yrkesskola, skulle för- svinna och inga underbenämningar före- komma. Som gemensam benämning på den nya skolan föreslogs gymnasieskolan. På omstående sida ges exempel på hur gym— nasieskolan enligt YB kunde tänkas se ut innehållsmässigt.

3.2.2. Riksdagsbeslut angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet

En bred remissopinion slöt upp kring de bä- rande principerna i YB:s förslag att de nu— varande tre skolformerna gymnasium, fack— skola och yrkesskola skulle upphöra och er- sättas med en enda skola, inom vilken skulle rymmas olika utbildningsvägar, anpassade till elevernas varierande intressen och sam- hällets behov.

Riksdagen har också i enlighet härmed be- slutat att de skolformer som bygger på grundskolan fr. o. m. 1.7.1971 skall förenas i en enda skola, som tills vidare har arbets- namnet »rnellanskolan» men med vissa modifikationer i fråga om den praktiska ut— formningen av förslaget. Eftersom det är för den sålunda beslutade »mellanskolans» led-

I. Humanistisk-social sektor a) Humanistisk 3-årig linje b) Samhällsvetenskaplig 3-årig linje c) Social 2-årig linje

d) Estetisk linje e) Samhällsteknisk linje

i) Konsumtions- och vårdteknisk linje

11. Ekonomisk sektor a) Ekonomisk 3-årig linje

b) Ekonomisk 2-årig linje

c) Distributions- och kontorsteknisk linje

III. Naturvetenskaplig-teknisk sektor a) Naturvetenskaplig 3-årig linje b) Teknisk 4-årig linje

c) Teknisk 2-årig linje (3 år inklusive praktik)

d) Maskin- och elteknisk linje (2-årig)

e) Byggnadsteknisk linje

f) Träteknisk linje

g) Beklädnadsteknisk linje

h) Jordbruksteknisk linje

med 4 varianter med 2 varianter språklig gren naturvetensk. gren samhällsvetensk. gren konsumtionsekon. gren konstfacklig gren musikgren scenisk gren

med estetisk variant

konsumtionsteknisk gren med 3 varianter storhushållsgren vårdteknisk gren

ekonomisk-språklig gren med 2 varianter kamera] gren distributiv gren administrativ gren ekonomisk-språklig gren kamera] gren distributiv gren administrativ gren distributionsteknisk gren kontorsteknisk gren med 2 varianter

maskinteknisk gren anläggningsteknisk gren husbyggnadsteknisk gren elkraftteknisk gren teleteknisk gren kemiteknisk gren maskinteknisk gren anläggningsteknisk gren husbyggnadsteknisk gren elkraftteknisk gren teleteknisk gren kemiteknisk gren gren för exempelvis: verkstadsmekaniker svetsmekaniker plåtslagare fordonsmekaniker elektromekaniker installationselektriker industrielektriker gren för: träarbete

murare

målarel

betongarbetare

gren för: verkstadssnickare möbelsnickare modellsnickare båtbyggare gren för: klänningssömmerskor konfektionssömmerskor skräddare gren för: driftsledare

1 Utbildning av målare kan också förekomma vid en särskild måleriteknisk linje, där även lackerare utbildas.

ladugårdsförmän kontrollassistenter veterinärassistenter maskinskötare växtodlare djurskötare

i) Skogsbruksteknisk linje

gren för: maskinförare företagare skogsförmän

j) Trädgårdsteknisk linje

gren för:

blomsterdekoratörer trädgårdsförmän

k) Frisörlinje

gren för: herrfrisörer damfrisörer

ning utredningen har att framlägga sina för- slag skall i följande avsnitt några för utred- ningens arbete betydelsefulla ställningstagan- den i nämnda beslut tas upp till behandling.

1) Den successiva differentieringen. Mel- lanskolans yrkesutbildning skall utformas i huvudsak enligt YB:s förslag, dvs. som en i regel tvåårig utbildning indelad på linjer med bred inriktning och successiv differen- tiering på grenar och varianter. Den beslu- tade uppbyggnaden av yrkesutbildningen in- nebär att utbildningen inom varje linje in- leds med vad YB kallade ett basblock. Detta består av moment som är gemensamma i ut- bildningen för de olika yrken eller yrkes- områden linjen leder fram till. Differentie- ringen av utbildningen sker genom en successiv uppspaltning på alltmer avgrän- sade block med mindre gemensamt inne- håll. Det förtjänar framhållas att blockprin— cipen endast är en annan benämning på principen om successiv differentiering. Så- väl gymnasiets som fackskolans läroplaner är uppbyggda på detta sätt.

2) Sektarsindelning. När alla utbildnings- vägar inom det frivilliga skolväsendet ryms inom en skola, kan de grupperas på annat sätt än för närvarande genom uppdelningen på gymnasium, fackskola och yrkesskola. I den mån en indelning av utbildningsväsen- det på gymnasiet fordrades, ansåg YB det naturligare och lämpligare att sammanföra studievägarna till tre sektorer, nämligen hu- manistisk-social, ekonomisk och naturveten- skaplig—teknisk sektor. Enligt riksdagsbeslu- tet har det emellertid inte blivit någon bind- ning vid en sådan indelning. Frågan kan tas

upp om och när ett behov av att terminolo- giskt sammanföra de olika utbildningsvä- gama aktualiseras.

3) Gemensam läroplan. Sammanförandet av yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet till en skolform får konsekvenser också för den författningstekniska utformningen av läroplanerna. För närvarande fastställs gym- nasiets och fackskolans läroplaner av Kungl. Maj:t eller efter bemyndigande av Kungl. Maj:t av skolöverstyrelsen. Yrkesskolans lä- roplaner fastställs däremot av skolöverstyrel- sen. Det har ansetts vara naturligt att det i framtiden finns en samlad läroplan för mellanskolan som innehåller centrala be— stämmelser såsom mål och allmänna anvis- ningar samt timplaner eller riktlinjer för timplaner. Därutöver skall finnas kursplaner och anvisningar för olika linjer och ämnen. Läroplanens olika delar skall fastställas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts be- myndigande, av skolöverstyrelsen.

4) Planeringen för mellanskolan. Vid pla- neringen för mellanskolan bör man i enlig- het med de riktlinjer som fastställdes genom 1964 års riksdagsbeslut sträva efter att på varje ort med mellanskolutbildning erbjuda flertalet studievägar inom mellanskolan. Or- ganisationen av dessa studievägar bör grun- das på principen om s.k. horisontell sam— ordning. Detta innebär att i första hand mel- lanskolans studievägar samorganiseras, me- dan vertikal samordning av grundskola och mellanskola sker endast då särskilda skäl föreligger. Varje skolenhet bör vidare erbju- da ett allsidigt val av studievägar. Skolenhe- ter med inriktning mot ett enda område,

t. ex. enbart det tekniska eller enbart det ekonomiska, skall inte organiseras. Detta betyder dock inte att skolenheterna behöver vara identiska. Då flera mell-anskolenheter finns i en kommun kan och måste ibland utbildningen vid de olika skolenheterna av resursskäl ha sin tyngdpunkt inom skilda områden. De riktlinjer som här angetts för planeringen förutsätts dock i åtskilliga fall kunna förverkligas först på längre sikt. Av- vikelser från riktlinjerna förutsätts också kunna förekomma.

3.3. Mellanskolans framtida kvantitativa omfattning

3.3.1. Inledning

Av grundläggande betydelse vid organise- randet av ledningen för en verksamhet är givetvis verksamhetens omfattning. I detta fall gäller det en verksamhet som till sin om- fattning kommer att variera ganska starkt från kommun till kommun. Eftersom det på ett eller annat sätt får anordnas någon form av ledning för varje skolenhet blir det också fråga om variationer inom en och samma kommun. Inte ens på mycket lång sikt torde det bli möjligt att skapa ens ungefärligen lika stora och på likartat sätt organiserade mellanskolenheter. Eftersom utformningen av skolledningen måste styras av generella regler, som skall gälla för enheter av varie- rande storlek, blir ett av de svåraste pro- blemen att skapa för dessa enheter likvär- diga organisationer. Utredningen återkom— mer längre fram till detta problem.

På skolenhetemas storlek inverkar många faktorer. Tendensen mot större och större skolenheter är påtaglig. Cirka hälften av de gymnasiala skolenheterna har i dag 800 eller fler elever. En omständighet, som skulle kunna tillåtas inverka på skolenhetemas storlek, är möjligheten för en rimligt dimen- sionerad ledning att effektivt utöva ledar— skapet över skolenheten. Dels är det emel— lertid svårt att göra en någotsånär säker så- dan avvägning, dels torde, om den kunde göras, den likväl knappast kunna tillmätas avgörande vikt i förhållande till andra fakto- rer vid bestämmandet av en skolenhets stor-

lek. Utredningen har därför inte ansett sig böra föreslå en anpassning av skolenheterna till ledningen utan funnit den omvända me- toden rimligare.

För utredningen har det emellertid varit mycket angeläget att försöka bilda sig en uppfattning om hur de gymnasiala skolen- heterna kommer att te sig i framtiden inom g-regionerna, för närvarande 119 stycken. Utredningen har därför skaffat uppgifter om det beräknade elevantalet åren 1975 och 1980 inom respektive g—region, gjort en be- räkning -av antalet för närvarande inom g- kommunema befintliga skolenheter med gymnasium, fackskola och yrkesskola samt nuvarande och framtida storleken hos dessa.

3.3.2. Elevantal åren 1975 och 1980 inom respektive g—region

Underlaget till den tabell som redovisas ne— dan i detta avsnitt utgörs dels av de beräk- ningar som' utförts inom skolöverstyrelsen år 1966 och redovisats i 1966 års upplaga av -»Det gymnasiala skolväsendet», dels av den år 1967 utförda revideringen och kom- pletteringen av nämnda framställning.

Följande tillvägagångssätt har använts. Från den reviderade upplagan av »Det gym— nasiala skolväsendet» har för varje g-region framtagits antalet 16-åringar åren 1975 och 1980. För år 1975 har förutsatts en intag- ningsfrekvens av 35 % för gymnasiet, 23 % för fackskolan och 39 % för yrkesskolan samt för år 1980 36 % för gymnasiet, 24 % för fackskolan och 40 % för yrkesskolan. Antalet elever under här aktuella år i mel— lanskolan har därefter beräknats på föl— jande sätt:

Gymnasium 3 X 35 % (resp. 36 %) av 16-åringama

Fackskolan 2 x 23 % (resp. 24 %) av 16- åringarna

Yrkesskolan 2 x 39 % (resp. 40 %) av 16-åringarna

Av tabellen nedan illustreras den för- skjutning uppåt som man under 70—talet kan emotse beträffande elevantalet i de gymna- siala skolformerna. År 1975 finns det exem-

pelvis 25 g-regioner med ett totalt elevantal understigande 1 000, medan motsvarande siffra år 1980 sjunkit till 18. År 1975 har vidare 44 kommuner över 1 500 elever i de frivilliga skolformerna medan antalet sådana kommuner år 1980 ökat till 59.

Antal g-re- Antal g-re- gioner år gioner år Elevintervall 1975 1980

— 499 3

500— 999 25 15 1 000— 1 499 36 28 1 500— 1 999 13 24 2 000- 2 499 11 6 2 500— 2 999 4 5 3 000— 3 499 6 5 3 500— 3 999 7 5 4 000— 4 499 1 4 4 500— 4 999 5 5 000— 5 499 1 5 500— 5 999 2 9 000— 9 499 1 12 000—12 499 1 15 000—15 999 1 20 500—20 999 1

Summa 105 105

Anm. För Stor-Stockholm är den framtida pla- neringen ej klar i detalj. Omflyttningama inom området är stora och prognoser för nya tätor- ter svåra att ställa. Tillgängliga beräkningar är därför ej så säkra, varför utredningen har av- stått från att i ovanstående tabell taga med g-re- gionerna i Stor-Stockholm.

3.3.3. Skolenheternas antal

Antalet skolenheter inom g—kommunerna läs- året 1969/70 är följande

Antal skolenheter med gy, fa, ysk 123 456101734

Antal g-kommuner 24 66 14 10 2 3 1 1 1

3.3.4. Skolenheternas nuvarande och fram- tida elevnumerär

Ur SCB:s lista U 1968:1, som upptar klass— och elevantalet i skolformer, förlagda till skolenheter med gymnasium och/eller fackskola och som således blott täcker en del av elevnumerären i t. ex. yrkesskolan, kan följande procentuella fördelning avse- ende läsåret 1967/ 68 utläsas.

Elev- Proc. andel skolenheter intervall med vidstående elevantal Antal — 199 5,2 14 200— 399 10,1 27 400— 599 15,0 40 600—— 799 20,2 54 800— 999 25,2 67 1 OOO—1 199 17,6 47 1 200—1 399 4,5 12 1 400— 2,2 6 100 267

I proposition nr 1968: 140 anförs bl.a. skolöverstyrelsens uppfattning om de gym- nasiala Skolenheternas kommande storlek: enligt den hittills bedrivna planeringen skul- le skolenheter med mer än 1 500 elever bli relativt få och mer än hälften av antalet skolenheter torde få mindre än 1 000 elever. YB har emellertid gjort den bedömningen att sammanförandet av nuvarande gymnasi- um, fackskola och yrkesskola till en skol- form får till konsekvens att skolenheterna blir större och mera differentierade än man tidigare räknat med.

För att kunna bilda sig en ungefärlig upp— fattning om kapaciteten hos de integrerade skolenheter som planeras för 70-talet i kom— munerna har utredningen ur det material som våren 1969 fanns samlat inom skol- överstyrelsen gjort följande strukturer—ing av 50 planerade integrerade skolenheter, vilkas totala kapacitet är känd.

Elevintervall Antal skolenheter — 999 18 1 000—1 299 20 1 300—1 599 8 1 600—1 899 2 1 900—2 099 1 2 100—2 399 1 Summa 50

Tabellen visar att huvudparten av de stu- derade skolenheterna kommer att ha ett elevantal något över 1 000 elever, att en stor del kommer att ligga rätt nära 1 OOO-strecket och att få skolenheter kommer att ha över 1 300 elever.

4. Central kommunal skolförvaltning

4.1. Inledning

Utredningen har funnit det nödvändigt att som bakgrund till sina förslag lämna en be- skrivning också av verksamheten vid större skolkanslier eller skolkontor. Kännedom om där gällande organisation, arbets- och an- svarsfördelning utgör ett ofrånkomligt kom- plement till beskrivningen av de gymnasiala skolenhetemas ledning vid bedömningen av utredningens förslag.

1 det följande ges först en kort beskriv- ning av skolstyrelsens verksamhet. Därefter redovisas de grundläggande bestämmelserna om tjänst som skoldirektör samt, som det viktigaste avsnittet, de huvudsakliga funktio- nerna som ligger på ett skolkansli. I kapitlet redovisas avslutningsvis ett skolkanslis orga- nisationsstruktur.

4.2 Grundläggande bestämmelser om skolstyrelse och skolchef

4.2.1. Skolstyrelsen

I varje kommun skall finnas en skolstyrelse, som är styrelse för grundskolan och därtill hörande verksamhet samt dessutom för föl- jande slag av kommunala skolor, yrkesskola, fackskola, gymnasium och gymnasial vuxen— utbildning i den mån sådan skola finns. Ledamöter och suppleanter i skolstyrelsen väljs av kommunens fullmäktige till det an—

tal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamö- ter må dock ej vara under sju.

Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och ta erforderliga initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande utbildning.

Ansvarar skolstyrelsen för undervisningen i yrkesbetonade ämnen, skall styrelsen utse ett eller flera yrkesråd med uppgift att bi- träda styrelsen i frågor rörande dylik under- visning. Yrkesråd skall bestå av minst tre ledamöter. I yrkesråd skall företagare och anställda vara företrädda. Ledamöter i yr- kesråd skall ha god kännedom om ortens arbetsliv och det eller de yrken som rådets verksamhet avser. Innan de utses, skall ve- derbörande organisationer för företagare och anställda beredas tillfälle att föreslå lämpliga personer. I yrkesråd bör ingå leda- mot av skolstyrelsen eller rektor vid yrkes- utbildande skola. Yttrande från yrkesråd bör inhämtas i varje viktigare fråga, som rör dess verksamhetsområde.

Skolstyrelsen kan i fråga om verksamhe- ten under dess förvaltning utfärda ordnings- stadga, upptagande allmänna föreskrifter om ordningen vid skolorna samt om tillsyn över och vård av lokaler, inventarier och utbildningsmateriel.

I viktiga frågor rörande elevernas uppfö- rande och ordning bör skolstyrelsen samar- beta med barnavårdsnämnd. 1 frågor röran-

de elevernas fritidssysselsättning bör styrel- sen i lämplig utsträckning samarbeta med barnavårdsnämnden eller annan kommunal nämnd som handlägger sådana frågor, samt med ungdomsorganisationerna på orten.

På skolstyrelsen ankommer att utreda be- hovet av skollokaler och föreslå fullmäktige i kommunen därav betingade åtgärder.

Viktigare ärenden rörande viss skolenhet må ej avgöras utan att rektor beretts tillfälle att yttra sig.

4.2.2. Skolchef

Finns två eller flera ordinarie heltidstjänster som rektor under skolstyrelsen, skall en av rektorerna vara innehavare av en arvodes- tjänst som skolchef (förste rektor).

Omfattar skolväsendet under skolstyrel- sens förvaltning lägst 150 poäng enligt 1 kap. 4 & skolstadgan, finns en ordinarie tjänst som skoldirektör i kommunen. Om skolöverstyrelsen medger det, får sådan tjänst finnas redan vid ett poängtal av 130.

Vid poängtal av lägst 500 får det finnas en eller flera ordinarie tjänster som biträ- dande skoldirektör närmast under skoldirek- tören, om överstyrelsen medger det.

Ordinarie tjänst som skoldirektör eller bi— trädande skoldirektör inrättas och indras från och med den 1 juli med hänsyn till poängtalet närmast föregående redovisnings- år eller, i fråga om undervisning som om- fattat hela läsåret, till poängtalet den 1 no- vember sagda redovisningsår. Tjänsten får dock bibehållas till dess innehavarens för- ordnande utlöpt eller innehavare avgått av annan orsak.

Behörig till ordinarie tjänst som skoldi- rektör eller biträdande skoldirektör är den som är eller varit innehavare av ordinarie lärartjänst vid skola på vilken skolstadgan äger tillämpning eller vid vissa andra läro- anstalter.

Är synnerliga skäl därtill, kan efter Kungl. Maj:ts medgivande även annan än den som är eller varit lärare komma i fråga till tjänst som skoldirektör.

Skolchefs åligganden är utförligt angivna i skolstadgan. De kan sammanfattningsvis

att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av skolväsendet i kommunen,

att tillse att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter och att personalen fullgör sina åligganden,

att genom besök skaffa sig kännedom om förhållandena vid de olika skolenheterna, samt

att tillse att skolstyrelsens beslut verkställs. Skolstyrelsen kan för skolchefen anta särskild instruktion. Om skäl är därtill, får instruktionen avvika från skolstadgans be- stämmelser. För biträdande skoldirektör skall skolstyrelsen anta särskild instruktion. Instruktion skall fastställas av länsskolnämn- den.

4.3 Personal samt funktionsfördelning vid skolstyrelsens kansli

Personal vid skolstyrelsens expedition. Vid skolstyrelsens expedition — skolkansli eller skolkontor — finns i de större kommunerna, förutom skoldirektör samt en eller flera bi- trädande skoldirektörer, följande personal- kategorier anställda med olika variationer beroende på skolväsendets omfattning: skol- sekreterare, skolkamrer, skolassistent, kans- list, lze kontorist, kontorist och vaktmästare. Till skolkansliet är vidare ofta knutna spe- cialister som skolpsykolog, skolläkare, vissa AV-föreståndare m. m.

Funktionsfördelning. Någon generellt gil- tig arbets- och ansvarsfördelning för perso- nal verksam vid skolstyrelsens expedition går av uppenbara skäl ej att redovisa: ar- betsfördelningen bestäms ju av skolväsendets omfattning, speciella lokala förhållanden etc. Därför har utredningen valt att redovisa de huvudsakliga arbetsuppgifter — samman- förda i 11 grupper — som kan förekomma vid ett skolkansli utan att knyta dem till bestämda befattningshavare.

]) Utrednings-, samordnings- och plane- ringsuppgifter. Den genomgripande om- vandlingsprocess undervisningsväsendet för närvarande undergår med avseende bl. a. på skolformer, utrustning och undervisnings-

metoder har på alla administrativa nivåer medfört dels en kvantitativ ökning av ar- betsbördan, dels en tilltagande grad av kom- plexitet hos arbetsuppgifterna.

För ett rationellt och ekonomiskt för- svarbart utnyttjande av utbildningsresurser— ha är en effektiv planering och samordning av verksamheten nödvändig. På det kom- munala planet försöker man möta detta krav med en ändamålsenlig organisation av skol- förvaltningen och med samarbete på skilda områden med kommunens övriga förvalt- ningar. Samarbetet avser naturligen centrala planeringsuppgifter, personaladministration och organisationsfrågor, fastighetsförvalt- ning m. m. samt i övrigt sådana arbetsupp- gifter, som ej är specifika för skolförvalt- ningen. Därmed skapas underlag för specia- lisering av personal och för anskaffning av ändamålsenlig utrustning och sålunda även förutsättningen för att effektivisera verk- samheten.

Behovet av planering av undervisnings- området är särskilt framträdande beträf- fande följande grenar av verksamheten: a) översiktlig skolplanering, b) lokalbehovs- beräkning, c) planering av läromedelsan- skaffning, d) planering för specialundervis- ning, skolpsykologisk verksamhet, elevvårds- frågor och dylikt e) utformning av arbets- rutiner för olika förvaltningsfunktioner.

2) Upphandlingsverksamhet. Efter att år- ligen ha sammanställt och utfört behovsbe- räkning kan skolkansli eller kommunalt upp— handlingsorgan sluta s.k. ramavtal med le— verantörer. Utifrån dessa ramavtal kan se- dan s.k. avrop verkställas. Givetvis är inte upphandlingsverksamheten låst till den till- delning ramavtalen uppställer. Enligt sär- skilda regler och rutiner tillgodoses även ej i förväg planerade inköpsbehov.

Man skiljer i fråga om inköp på följande två förfaringssätt: centrala och decentralise- rade inköp. Det förstnämnda gäller sådana inköp som tillgodoser skolförvaltningen i dess helhet, dvs. inventarier, AV-material, kontorsmaterial, läromedel och liknande, varvid beställningsarbete m.m. helt ligger på skolkansliet. De sistnämnda inköpen av- ser t.ex. för vederbörande skola specifik

undervisningsmateriel. I det fallet sker i re- gel beställning och kontroll ute på rektors- expeditionen.

3) Sekreterare -— verkställighetsuppgi/ter, ärendeberedning, expeditionella göromål. I fråga om åtskilliga ärenden sker beredning i särskilda arbetsutskott innan ärendena be- handlas i skolstyrelsen. I anslutning till des- sa båda sammanträdesformer upprättas fö- redragningslistor, utsänds kallelser och skrivs protokoll. Sådana expeditionella gö- romål liksom t. ex. postöppning, diariefö- ring, maskinskrivning, -ligger självklart på skolkansliet.

4) Vikarieanskaffning. I många fall ut- nyttjas skolkanslierna för vikarieanskaff— ning.

5) Elevvård. För att möta de stigande kraven på en ändamålsenligt utformad elev- vårdsverksamhet har man efter hand börjat anställa specialister inom skolförvaltningen, t. ex. skolpsykologer, kuratorer, skolläkare, Skolsköterskor, rektorer för specialundervis- ningen.

6) Studiehiälpsärenden. Det ankommer på skolstyrelsen att pröva, beräkna och be- sluta om studiebidrag med eventuellt in- ackorderings— och inkomstprövat tillägg. Be- hovsprövade tillägg samt studielån prövas och beslutas av studiehjälpsnämnden, var— vid dock skolstyrelserna skall avge yttrande. Normalt ansöks om studiebidrag vid rektors- expeditionerna, medan kansliet ombesörjer uträkning m.m. samt skriver ut utbetal- ningslista. Drätselkontoret svarar för utbe- talningen via postgiro eller bank

7) Verksamhet med AV-hjälpmedel. AV- verksamheten är i nuläget väl utbyggd i åt- skilliga kommuner. En särskild hel- eller deltidsanställd befattningshavare, oftast en lärare, svarar för ledning och samordning. Skötsel av AV-utrustningen och uppgifter i samband därmed är ibland koncentrerad till en för skolorna gemensam AV-central. Genom denna centralisering ernås speciali— seringens fördelar och en bättre utnyttjande- grad av personal, materiel m. 111.

På senaste tid har materielförsörjningen organiserats för större regioner än kommun, ibland t. o. m. genom läns-AV-centraler.

T_—

Skolstyrelse

_l—

Skoldirektör

_L_

_________ Bitrskol- ________ : direktör : Allmän avdelning Kameral avdelning Skolsekreterare Skolkamrer —— Skolpsykolog — Skolkuratorer — Skolläkare — AV-föreståndare — Bibliotekarie — Musikledare gäägåSkOIa Gymnasium och . Fackskola Yrkesskola Studierektor Rektor Rektor Yrkesvalslarare Studierektor Studierektor Huvudlarare Huvudlärare Tillsynslärare

Figur 1 . Organisationsdiagram för ett skolkansli

8) Personaltjänst innebär bl. a. behovsbe- räkning av tjänster, meritvärdering, utskrift av underlag för tjänstgöringsbetyg, tjänst- ledighetsärenden, lönegrads- och löneklass- placeringar, uppgifter för löneberäkning samt lönerapporter.

9) Elevregistrering och liknande. Hit hör arbete i samband med elevs in- och utflytt- ning, inskrivning av nybörjare, elevstatistik,

fördelning av elever på rektorsområden och i viss utsträckning upprättande av klasslistor.

10) Debitering kan t. ex. gälla kostnader för elev från annan kommun och för uthyr- ning av skolförvaltningens lokaler.

11) Till skolkansliet är vidare en del av det ekonomiska arbetet för skolväsendet samt större delen av budgetarbetet förlagda: det kan t.ex. gälla beredning, delbudgete-

Skoldirektör

Forts

Figur 1 . (Forts.)

Bitr skol- — direktör

Konferenser och kollegier. Ansvarar under skolstyrelsen för ledning av kommunens skolväsen. Över- siktlig planering. Föredragning av ärenden. Ansvarig för beslutsverkställig- het. Kontakter med myndigheter och kommunens övriga förvaltningar.

rektorer och lärare. Under skoldirektörens ledning, samordning och planering av den löpande verksamheten vid förvaltningen. Ansvarig för den kort- siktliga planeringen beträffande pedagogiska aktiviteter, elev- vårdsverksamhet m m. Föredragning av ärenden. Kontakter med

ALLMÄN AVDELNING

Ledning och fördelning av arbetet inom avdelningen. Sekreterare i skolstyrelsen och övrigt sekreterarskap Skol- _ efter skoldirektörens anvisningar. Information till all- sekreterare mänheten. Korrespondens. Utredningsarbete. Årsplane- ring. Fördelning av elever på klasser. Organisation av AK-kurser m m.

Kval biträde

Utforma beredningsutskottets protokoll. Biträda sekreteraren vid organisation av undervisningen. Bitråda med utrednings- arbete.

' Kval biträde

Postöppning, diarieföring. Ärendebevak- ning. Delgivning av beslut. Arkivering. Sekreteraruppgifter åt skoldirektörema.

Biträde

Bitråde

Elevbokföring. Fördelning av elever på rektorsområden. Utskrift av protokoll. Övriga skrivgöromål. Kopiering. Dupli- cering. Övriga expeditionella göromål.

| ! Skolkamrer

Ledning och fördelning av arbetet inom avdelningen. Budget och övriga ekonomiska frågor. Inköpsärenden. Under skoldirektörens ledning utredning av plane- rings- och utvecklingsärenden.

Skol- assistent

Arbetsledning. Anställning av Städperso- nal m fl. Avtalstolkning. Kval göromål i samband med lgr- och lkl—plaoeringar, le— diganmälan av ord tjänster samt merit- värdering. Kval statsbidr frågor. Inköps- ärenden. Biträda med utredningsarbeten och budgetfrågor.

_ Kval

biträde

Sammanställning och kontroll av data för löneberäkning av förvaltningens samtliga perso- nalkategorier. Statsbidragsrek- visitioner. Biträda med löne- grads- och löneklassberäkning- ar samt meritvärdering. Föran- de av tjänstematrikel.

_ Biträde

_ Biträde

Interkommunala ersättningar. _ Vikarieanskatl'ning. Skrivgöro- mål.

_ Biträde

Studiehjälpsärenden.

Biträde Kontroll och litterering av fakturor. Öv- riga allmänna kontorsgöromål.

Biträde

Maskinskrivning. Kopiering. Behandling av avgående post. Övrigt expeditionellt arbete.

Bespisnings- konsulent

Inspektion och besök i skolor. Kontakter med entreprenör, föräldraföreningen m ti.

Figur ] . (Forts.)

ring, kostnadsanalyser, kostnadsövervak— ning, anslagskontroll, bokslut, rekvisition av statsmedel etc.

4.4. Organisationsdiagram

För att ge en översiktlig bild av hur arbets- och ansvarsfördelningen kan se ut vid skol- kansliet i en stor kommun har utredningen i figur 1 redovisat organisationsdiagrammet för ett sådant skolkansli.

årliga. ml,.fmmö nu 53 m: '. 11 &" ' Mam—mm..". nian

. ? Wiihil art 'guqbia. i mani

mans., smhi... ua ..är;

'— ' L.? .... . _, _ ., _:II _ IH .ll_v_l . . . .,, . _ ,.—. ,. .,|_, , ,,, _. H..!" ”.J, 1 —. ' ' ' '— bil” ','-1 : . H * ,—._— _ lllInll ' _ill *. . , . _ f_n”; ,, ,. , . _ .. ,_. . . . , ' . »” _. —'-.:”".' *..) =. _. . .: -__>',.,'+.., ".,. '., . .l-q', ..," , ,, ,_ ,! .'.

"_ ' 'j., . Jul-( i ' ("'-W . ' MW.—- .

ff,".n, . ',.. ',,'.l"';""_. ;.,_.,",.

.' _ '|' ; .._ , mur,-.. '_'—".. .' _"'"._.| ._I . . _._ ,H*I'I11'| , .

' ' _ 'L."_'—' .* » '.'

, '. ., L _. j.,-

". '... |' .'1' 'W- _x'.'Hl-".l ...l_

,.,_,_. .r...,,..

*" ml.—'—

Il

Utredningens överväganden och förslag

5. Fältundersöknin gen

5.1. Inledning

Den kartläggning av nuläget, vad gäller skol- ledningen och till skolledningen knuten per- sonal vid gymnasiala skolformer, som ut- redningen redovisat i kapitel 1—4, har ut- redningen ej ansett kunna bilda ett till- räckligt bärande underlag för utredningens ställningstaganden och förslag. För att få det nödvändiga, från den praktiska verk- samheten direkt hämtade komplementet till det teoretiska bedömningsunderlag, som be- stämmelser och föreskrifter i ett fall som detta utgör, har utredningen genomfört en fältundersökning av rådande arbetssituation för skolledare, biträdande skolledare och till skolledningen knuten personal vid skolen- heter med gymnasium/fackskola/yrkes- skola. Härigenom har erhållits en god be— lysning av den arbetssituation som för när- varande råder för berörda personalgrupper och en grundval för den svåra uppgiften att dimensionera den framtida skolledarorgani- sationen. Vad gäller sistnämnda uppgift re- dovisas ingående i kapitel 11 hur utredning- en utnyttjat det genom fältundersökningen insamlade materialet vid sitt dimensione- ringsarbete. I detta kapitel skall redovisas den målsättning, som utredningen uppsatte för fältstudien, den metod som valdes samt genomförandet av undersökningen. De re- sultat utredningen utvunnit av undersök- ningen har utredningen valt att samlat re- dovisa i en bilaga till detta betänkande (bi- laga 1).

5.2. Målsättning

Med tanke på den tid som stod till buds för utredningens arbete och med hänsyn till syftet med fältundersökningen formu- lerade utredningen målsättningen på föl- jande sätt: Målsättningen är att på enklast möjliga sätt skapa en ungefärlig bild av nuläget beträffande arbetsfördelning Och tidsåtgång per år och arbetsuppgift för de arbetsuppgifter, som åvilar skolledningen och till skolledningen knuten personal vid skolenheter med gymnasium/fackskola/ yrkesskola. Därvid skall viss hänsyn tas till skolenhetemas olika storlek och even- tuellt till deras struktur.

5.3 Val av metod1

Till de metoder för arbetsmätning som brukar användas och som varit aktuella i detta sammanhang hör intervjuer, klock— studier, frekvensstudier och arbetsredogörel- ser.

Genom intervjuer kan visserligen endast ett förhållandevis begränsat antal av nu aktuella personalgrupper nås utan ianspråk- tagande av omfattande personella resurser men enligt utredningens mening har inter- vjumetoden varit ett nödvändigt och värde-

1 Den beskrivning som ges av de metoder ut- redningen tagit upp till behandling är i huvud- sak hämtad från van Tongeren-Bubenko, Admi- nistrativ rationalisering, Statskontoret-Student- litteratur, Lund 1966, s 207 ff.

fullt komplement till varje annan metod som utnyttjats för i detta sammanhang aktuellt ändamål. Utredningen har följakt- ligen på fältet, i den mån dess resurser tillåtit, anordnat hearings och intervjuer med berörda personalgrupper.

Klockstudier brukar beskrivas som den äldsta och mest utbredda metoden för ar— betsstudier. Det är emellertid en relativt dyrbar metod. Alla arbetsuppgifter är ej heller lämpade för mätning med hjälp av klockstudier. Dessa studier bör dessutom endast bedrivas av särskilt utbildade ut- redningsmän, och mätningen måste alltid planeras och systematiseras väl.

Metoden har bedömts ha god tillförlitlig- het men den kräver i gengäld höga kostna- der och en omfattande förberedande plane- ring. Vidare är den visserligen väl använd- bar för en del av aktuella personalkatego- riers arbete, tex biträdespersonalens, men däremot mindre lämplig att använda ifråga om det egentliga chefsarbetet — skolledning- en — som står i centrum för utredningens in- tresse. Utredningen har således ej funnit nå- gon anledning att tillgripa denna metod för att genomföra fältstudien av rådande arbetssituation för skolledare.

Betydligt allvarligare har utredningen däremot övervägt att utnyttja den arbets— mätningsmetod som kallas för frekvens- studier. vid vilken tillvägagångssättet är följande. Innan frekvensstudierna igång- sätts, måste man först genom intervjuer få fram en klassificering av arbetsuppgif- terna samt iordningställa s k frekvensstudie- protokoll, respektive kontaktstudieprotokoll. Själva studien genomförs genom slump- mässigt utförda observationer, tex med personer som observationsbas, varvid varje person i studien betecknas med ett nummer. I en slumpvärdestabell avläser observatören ett nummer, tex 3, och sedan observerar han vad person nummer 3 gör, i detta fall tex »tala i telefon», »samtala med elev», »samtala med lärare» och noterar hur många gånger detta inträffar under viss tid. Det är emellertid viktigt att stu- dien genomförs under en längre tidsperiod eller under spridda kortare perioder för

att säsongsmässiga variationer i arbetsbe- lastningen inte skall påverka resultatet.

På grund av karaktären av det med skolledning förenade arbetet måste dylika studier bedrivas vid ett flertal skolenheter och i tiden utsträckas över ett helt ar- betsår. Mot denna bakgrund har utred- ningen ej funnit det vara möjligt att inom rimlig tid och med rimliga kostnader stu- dera skolledarnas arbetssituation med hjälp av frekvensstudier.

Vid sina överväganden i sammanhanget har utredningen kommit fram till det ställ- ningstagandet att på sitt undersökningsom— råde tillämpa den metod att tidsmässigt mäta arbete som innebär att berörda per- sonalgrupper själva genom sk arbetsredo— görelser lämnar begärda fakta.

Vid organisationsundersökningar tilläm- pas ofta insamlandet av fakta genom själv— deklarationer eller arbetsredogörelser. Det- ta gäller speciellt när man eftersträvar att förbättra arbetsfördelning eller att klar— lägga arbetsuppgifternas inbördes storleks- ordning. Det resultat man vill uppnå kan inskränka sig till ett bättre utnyttjande av personalresursema, ett klarläggande av an- svarsfördelningen eller en jämnare fördel- ning av arbetsbelastningen överhuvudtaget. Tillvägagångssättet är väl beprövat i vårt land sedan en lång tid vid ett flertal or- ganisationsundersökningar. Kostnaderna för genomförandet av arbetsmätning med ar- betsredogörelser är vidare låga i jämförelse med kostnaderna för de metoder som be- handlats ovan. Ifyllandet av redogörelserna behöver heller inte innebära någon allvarlig störning i arbetet.

Då metoden är beroende av personalens känsla av medansvar och förståelse för syftet med faktainsamlingen är en väl av— vägd information nödvändig innan arbetet kan ta sin början.

Insamlingsarbetet inleds med en kart- läggning av personalens arbetsuppgifter. Denna inledande fas måste utföras med omsorg. Det är bland annat mycket viktigt med klara definitioner av olika arbecsupp- gifter, så att terminologiska olikheter inte förvränger resultatet.

En preliminär förteckning upprättas, som senare kompletteras genom intervjuer med berörd personal.

Arbetsuppgifterna grupperas i en logisk ordning.

Efter gruppering och kodifiering av ar- betsuppgifterna sammanställs dessa till en förteckning, som utdelas till personalen till- sammans med instruktioner.

Personalen gör dag för dag noteringar om använd arbetstid.

Arbetsrapporteringen bör ske under en representativ period och bör omfatta minst 2—4 veckor för att ge ett tillförlitligt re- sultat.

Efter rapporteringens slut sammanställs arbetsredogörelserna i en arbetsfördelnings- tablå. I denna anges alla personalgruppers arbetsuppgifter, tidsfördelningen per person, summa timmar per arbetsuppgift samt ar— betsuppgifternas procentuella fördelning och summa producerade enheter för de arbets- uppgifter som senare skall standardtidbe- räknas, om dessa uppgifter erfordras.

5.4. Genomförandet av fältundersökningen

Ovan lämnade principiella beskrivning av hur en fältundersökning kan genomföras med hjälp av arbetsredogörelser har ut- redningen anpassat till sina syften och sin målsättning samt till den verksamhet det här är fråga om på i huvudsak följande sätt.

En ärendekatalog har upprättats, av- seende de arbetsuppgifter som åvilar skol- ledningen och till skolledningen knuten personal. Ett antal lämpliga skolor har valts ut och från dessa har i anslutning till ärendeka-talogens specificering uppgifter in- hämtats om tidsåtgången per är, såväl to- talt sett sOm fördelad på olika personal- kategorier. Det är härvid att märka att de i undersökningen deltagande själva åt ut- redningen uppskattat årsarbetstiderna med ledning av de värden de fått fram genom att under tre tvåveckorsperioder tidsmäs- sigt ha iakttagit sitt eget arbete. De på så sätt insamlade fakta har därefter med hjälp av databearbetning sammanställts och

strukturerats. Även de tidsmässiga iakttagel- ser av det egna arbetet, som berörda be- fattningshavare gjort under de tre tvåveck- orsperioderna har insamlats och granskats av utredningen.

Utredningen vill här framhålla att den funnit ovan beskrivna tillvägagångssätt vara det enda möjliga, när det gällt att få fram tidsåtgången per år för här aktuella ar- betsuppgifter. Realistiskt sett skulle exem- pelvis klockstudier eller frekvensstudier en- dast ha kunnat bedrivas under vissa kor- tare perioder och på ett mycket begränsat antal ställen och de värden som sålunda erhållits hade måst bilda utgångspunkt för bedömningar och uppskattningar. Eftersom det ej finns några generellt giltiga mate- matiska samband mellan tidsåtgången för i sammanhanget aktuella arbetsuppgifter under begränsade perioder och den årliga tidsåtgången för dessa arbetsuppgifter kan sålunda enligt utredningens mening ej be— dömningar och uppskattningar av den år— liga tidsåtgången utföras centralt med stöd av på objektiv grund, dvs. genom klock- studier eller frekvensstudier, framtagna vär- den för kortare perioder. Utredningen fann alltså, att uppskattningen av den årliga tids- åtgången för här aktuella arbetsuppgifter bäst skulle utföras av de befattningshavare som berördes av arbetet i fråga. Genom att sprida ut dessa bedömningar på många personer, genom att dessa som stöd för sina uppskattningar under viss tid bedrivit mätningar av sitt eget arbete och genom att för varje sådan uppskattad tidsåtgång endast beakta medianvärdet av genomförda observationer anser utredningen sig ha till- lämpat en metod, som varit tillräckligt till- förlitlig för utredningens syfte och uppfyllt kravet att kunna genomföras på den be- gränsade tid som ställts till förfogande.

5.4.1. Information

I god tid före undersökningens början har information angående dess uppläggning och syfte lämnats i skrivelser till berörda skol- styrelser, rektorer och personalorganisatio- ner. Genom tillmötesgående från berörda

personalorganisationer har vidare upplys- ningar om studien givits i fackpressen, dels innan undersökningen inletts, dels under pågående undersökning. En god mätare på det stora intresse som i detta sammanhang visats för utredningens arbete från de flesta håll utgör det jämförelsevis låga bortfall som redovisas i avsnitt 5.4.5.

5.4.2. Sammanställning av det för undersök- ningen erforderliga blankettmaterialet

Förutom anvisningar rörande organisations- undersökningen har utredningen tillställt de i undersökningen deltagande tre typer av blanketter: a) arbetsredogörelse (: ärende- katalog) b) dagboksblad c) dagbokssamman- drag.

Blanketten arbetsredogörelse upptar i allt väsentligt de arbetsuppgifter det här är frå- ga om, indelade i elva huvudgrupper, s.k. sakområden. På blanketten har berörd per- sonal angivit dels den sammanlagda tidsåt- gången för varje arbetsuppgift som uppträtt under någon av de tre undersökningsperio- derna, dels den uppskattade årsarbetstiden för samtliga arbetsuppgifter som under ett år är aktuella för vederbörande befattnings- havare, dels kompletterande upplysningar där de så funnit lämpligt. Blanketten har ut- gjort underlag för databearbetningen. E_n uttömmande redovisning av de ärendegrup— per och ärenden som upptagits på blanket- ten finns i bilagorna 2—9, av vilka det detal- jerade resultatet till en väsentlig del fram— går. De elva sakområdena, som upptagits på blanketten, är följande

I Undervisning samt allmän pedagogisk och administrativ utveckling

II Ledning och övervakning av under— visning och lärarpersonal

III Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera för- eningsverksamheten

IV Undervisningens organisation V Flyttning, prov, terminsavslutningar, in- skrivning, avgång etc

VI Fastigheter VII Inventarier, undervisnings- och för- brukningsmateriel, skolbibliotek

VIII Expedition—kansli: personaluppgifter, löner, arvoden etc ekonomi, statistik och expeditionsarbete i övrigt

IX Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet

X Sammanträden, särskilda uppdrag — i den mån dessa ej redovisas under andra rubriker — övrigt utöver i det föregående redovisat.

XI Arbete i samband med studentexamen I arbetet med sammanställning av blan- kettens omfattande »arbetskatalog» deltog ett antal på fältet verksamma rektorer och studierektorer vid skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola.

På blanketten dagboksblad har berörda befattningshavare för varje dag under de tre tvåveckorsperioderna markerat vilka ar- betsuppgifter som förekommit under dagen samt hur lång tid som åtgått för dessa ar- betsuppgifter. Dagboksbladets uppgifter har sammanställts på dagbokssammandraget, av vilken blankett utredningen har kunnat ut- läsa dels vilka arbetsuppgifter som uppträtt under en fjortondagarsperiod, dels på vilka dagar arbetsuppgifterna förekommit, dels hur mycket tid som ägnats åt arbetsuppgif- terna varje dag och sammanlagt under fjor- tondagarsperioden. Genom att för var och en av de tre perioderna samla in dagboks- sammandragen från berörda personalgrup- per och granska desamma har utredningen på nära håll kunnat följa undersökningens förlopp. Det visade sig vara nödvändigt att utfärda vissa kompletterande och korrige- rande anvisningar under undersökningens

gång.

5.4.3. Val av tidsperioder

Med hänsyn till den säsongvariation som karakteriserar det med skolledning förenade arbetet och som belysts av skoladministra- tiva utredningen (SOU 1964: 53, s. 73 f) — arbetstoppar har kunnat noteras under se- nare hälften av vårterminen och vid höst- terminens början — valde utredningen att förlägga de tre fjortondagarsperioderna, un- der vilka berörd personal tidsmässigt skulle iaktta sitt eget arbete, så, att två arbetstop—

Strukturgrupper 1 2 3 4 5 Ng+IFaI+ Ng+Fa+ Intervaller Ysk Ng+Fa Grh Fa+Ysk Ysk Summa 100— 399 2 2 400— 699 4 6 7 17 700— 999 4 15 10 11 40 1 OOO—1 299 2 8 7 2 3 22 1 300—1 599 2 1 1 4 1 600—1 899 1 1 2 4 1 900—2 199 2 2 2 200—2 499 2 500—2 799 l 1 2 800—3 099 3 100—3 399 1 1 3 400—3 699 3 700—3 999 4 OOO—4 299 l 1 Summa 12 31 18 5 28 94

par och en svacka blev representerade bland perioderna. Dessa, som sattes lika för all berörd personal, var följande: period nr 1 25.3— 7.4.1968 period nr 2 6.5—19.5.1968 period nr 3 9.9—22.9.1968

5 .4.4 Deltagande skolor

Efter att ha studerat tillgängliga framställ- ningar av de gymnasiala skolformernas kvantitativa fördelning valde utredningen ursprungligen ut 100 skolenheter med gym- nasium/fackskola/yrkesskola att delta i un- dersökningen. Av dessa visade sig sex ej kunna delta på grund av omfattande organi- satoriska förändringar under läsåret. Av de kvarvarande 94 har ingen bortfallit under undersökningen. Urvalet genomfördes med tanke på att det enligt direktiven var skol— ledningen Vid de större gymnasiala skolen- heterna utredningen hade att överväga. En- ligt i avsnitt 5.2 redovisad målsättning har utredningen vidare tagit viss hänsyn till den påverkan som en skolenhets struktur kunde tänkas utöva på skolledningens arbetssitua- tion. Då det befanns vara omöjligt av prak- tiska skäl, med tanke på den kommande bearbetningen av det insamlade materialet, att vad gäller strukturen göra en mer de-

taljerad indelning efter exempelvis linjer, grenar, utbildningsvägar, stannade utred- ningen vid att gruppera de uttagna skolen- heterna efter de i respektive Skolenhet in- gående skolformerna, vilket resulterade i följande fem strukturgrupper: 1) = skolen- heter med gymnasium, fackskola och yrkes- skola, 2) = skolenheter med gymnasium och fackskola, 3): skolenheter med gymna- sium, fackskola och grundskola, 4) :skol- enheter med fackskola och yrkesskola, 5) : skolenheter med yrkesskola.

Av tabell 1 framgår, hur de i undersök- ningen deltagande skolorna fördelar sig på olika elevintervaller och strukturgrupper.

Tabellen baserar sig på uppgifter som utredningen inhämtat från berörda rekto- rer angående samtliga deltagande skolenhe- ters elevantal och struktur i ovan angiven mening. Det är härvid att märka att även elevantalet i yrkesskolans deltidskurser med- tagits, men att detta elevantal som ger ett mindre poängtal enligt skolstadgan 1 kap 4 & än eleverna i heltidskurser har översatts till elever i heltidskurser enligt förhållandet 1 (: heltidselev): 3 (: deltidselev).

5.4.5 Deltagande befattningshavare När det gällde att avgöra vilka kategorier av befattningshavare som skulle delta i un-

dersökningen fann utredningen det angeläget att inte begränsa urvalet till enbart skolle- dare och biträdande skolledare. Eftersom det är omöjligt att på förhand veta hur ar- betsfördelningen vid olika skolenheter är genomförd, skulle utredningen genom en så- dan urvalsmetod ha riskerat att gå miste om information om väsentliga, med skolledning förenade arbetsuppgifter. För att få en så täckande bild som möjligt av sådant arbete som på olika nivåer hör samman med skol- ledarfunktionen, har utredningen således an- sett det vara av stor vikt att såväl skolledare och biträdande skolledare som till skolled- ning knuten annan personal blivit represen- terade i fältundersökningen. Undersökningen har omfattat följande tolv kategorier av be- fattningshavare: rektor, biträdande rektor, studierektor (gy/fa), studierektor (ysk), så- väl arvoderade som ej arvoderade huvudlä- rare, tillsynslärare, biträden > KA 13, bi- träden (KA 13, vaktmästare, yrkesvalslä- rare, kurator, skolsocial personal (= skol- psykolog, skolsköterska). Beträffande hu- vudlärama har utredningen endast intresse- rat sig för sådana arbetsuppgifter som ve- derbörande befattningshavare själv ansett höra till skolledning, alltså ej den egna un- dervisningen eller med huvudlärarskapet fö- renat institutionsföreståndarskap. Till grup- pen vaktmästare har även institutionstekni- kema förts; den sistnämnda personalkate- gorien har endast medtagits, då den bedömts ha utfört s. k. vaktmästararbete.

I tabell 2 redovisas bortfallet av befatt- ningshavare (i vissa fall kategorier av befatt— ningshavare) vid de i undersökningen delta- gande skolenheterna. I kolumnerna »B» an- ges antalet befattningshavare (kategorier) som anmodats delta i enkäten och i ko— lumnerna »D» antalet enskilda befattnings- havare, som deltagit eller, där det är frå- ga om hel kategori, de fall där gruppen deltagit till 100 % (i vissa fall 80 %). Av skäl som redovisas nedan i avsnitt 5.4.7 har utredningen, vad gäller de katego- rier av befattningshavare som består el- ler kan bestå av fler än en individ, dvs. biträdande rektor, studierektor (ysk), hu- vudlärare, biträden ? KA 13, biträden

( KA 13, vaktmästare, beträffande skolen— het, där deltagandet för nämnda kategorier ej varit 100 %, dvs. alla individer i gruppen ej deltagit, helt uteslutit gruppen från det insamlande materialet. Endast vad gäller kategorin huvudlärare har utredningen av skäl som också redovisas i avsnitt 5.4.7 an- sett sig kunna ta med fall där deltagandet uppgått endast till c 80 %.

Av tabellen framgår, att bortfallet varit mycket lågt vad gäller de personalgrupper som står i fokus för utredningens intresse, nämligen rektor, biträdande rektor och stu- dierektor. Bortfallet huvudlärare på 35 % tyder på att man från denna personalgrupps sida ej haft så stort intresse för utredning- ens undersökning. Endast delvis torde bort- fallet kunna hänföras till den omständighe- ten att undersökningen pågått under vårter- min och hösttermin olika läsår med åtskilli- ga skiften av befattningshavare som följd. Utredningen har bl a på grund av bortfallet ej genomfört någon dimensionering av sist nämnda personalgrupps arbete. Så har ej heller varit fallet med t. ex. kategorierna ku- rator, skolsocial personal och vaktmästare, där bortfallsprocenten likaså är ganska hög. För samtliga dessa tre personalgrupper kan bortfallet emellertid till stor del förklaras av att utredningen i första hand konstruerat sin enkät med tanke på arbete, som utförs av skolledare, biträdande skolledare och expe- ditionspersonal och endast i andra hand och mera summariskt beaktat sådant arbete som faller under de tre nu nämnda befattnings— havargrupperna. Det bedömdes vara prak- tiskt svårgenomförbart att samtidigt arbeta med flera olika typer av enkäter vid en och samma skolenhet. Att t. ex. skolpsykologer— na i mycket ringa utsträckning redovisat nå- got arbete för de skolformer det här är frå- ga om, har vidare ej betraktats som förvå— nansvärt. Dessa befattningshavares verksam- het synes nämligen för närvarande vara myc- ket exklusivt begränsad till grundskolan.

5.4.6. Tabellkonstruktion

Med hänsyn till enkätundersökningens mål- sättning har utredningen funnit det ända—

Studie- Studie- årlfålejkid' Bitr. rektor rektor Till- resp. struk- Rektor rektor gy/fa ysk Hvdl synsl. Strukturgrupp turgrupp B D B D B D B D B D B D 1 2 3 4 5 6 7 8 Ng+Fa+Ysk 12 12 12 1 1 12 12 5 5 12 8 Ng+Fa 31 31 29 31 30 31 19 Ng+Fa+Grh 18 18 17 18 17 18 11 7 6 Fa + Ysk 5 5 5 5 5 5 4 5 5 Ysk 28 28 28 11 10 28 25 26 17 l 1 Summa 94 94 91 17 16 61 59 38 34 92 60 8 7 3 1 2 4 32 Bortfall 0 3 % 6 % 3 % 1 1 % 35 % g % Skol- 211231631201' Bitr. Bitr. Yrkes- soc. resp. struk- 2 KA 13 ( KA 13 Vaktm. vals]. Kurator pers. Strukturgrupp turgrupp B D B D B D B D B D B D 1 2 9 10 11 12 13 14 Ng+Fa+Ysk 12 5 5 12 12 12 10 10 9 12 6 Ng+Fa 31 23 20 31 26 31 15 29 22 31 19 Ng+Fa+Grh 18 14 13 18 15 18 11 15 11 17 15 18 12 Fa+Ysk 5 2 2 5 5 5 3 5 2 5 3 Ysk 28 7 6 28 24 26 19 14 12 26 11 Summa 94 51 46 94 82 92 58 15 11 75 60 92 51 5 12 34 4 15 41 Bortfall 0 10 % 13 37 % 27 % 20 % 45 %

målsenligt att sammanfatta den information, som utredningen ansett sig kunna utvinna ur det insamlade enkätmaterialet, i tre tabell- typer, vilka nedan i detalj beskrivs.

I tabelltyp ], som tagits fram för varje av undersökningen berörd skolenhet, har en grundläggande listning och strukturering gjorts av det insamlade basmaterialet. I denna tabell redovisas för varje arbetsupp- gift och för var och en av de tolv i un- dersökningen deltagande kategorierna be- fattningshavare (rektor, biträdande rektor, studierektor gy/ fa, studierektor ysk, huvud- lärare, tillsynslärare, bitr. 2 KA 13, bitr. ( KA 13, vaktmästare, yrkesvalslärare, ku- rator, skolsocial personal) följande två vär- den: 1) av respektive befattningshavare an- given tidsåtgång i timmar (= 60 min) per år, 2) den årliga tidsåtgången per 100 ele- ver. Det bör härvid påpekas, att de redovi-

sade värdena i såväl denna som följande ta— belltyp kan avse den sammanlagda tidsåt- gången för en grupp befattningshavare. Det- ta gäller speciellt kategorierna studierektor (ysk), huvudlärare, biträde ? KA 13, biträ- de ( KA 13, vaktmästare.

Av tabellen framgår vidare dels arbets- tidens fördelning på de elva tidigare omtala— de sakområdena i absoluta och relativa (%) tal för varje befattningshavarkategori, dels också hur mycken tid som under ett år vid respektive skolenhet lagts ned på var- je arbetsuppgift av samtliga befattningshava- re samt denna tids fördelning i absoluta och relativa (%) tal på de elva sakområde- na. Slutligen kan dessutom årsarbetstiden för varje befattningshavarkategori utläsas av tabellen dels i absoluta tal, dels per 100 elever. Tabellen, som är mycket omfattande, har ej redovisats i tryck.

Det är att märka, att redovisningen av den årliga tidsåtgången per 100 elever av praktiska skäl har genomförts för varje ar- betsuppgift trots att detta slags redovisning givetvis är adekvat endast för de arbets- uppgifter som på ett eller annat sätt verkli- gen står i relation till elevantalet. Förhål- landet har givetvis beaktats vid bearbetning- en.

Vid uträkningen av tidsåtgången per 100 elever för t. ex. personalkategorin studierek- tor (ysk) eller tillsynslärare har det totala elevantalet vid skolenheten utgjort nämna- ren, trots att nämnda typer av befattnings- havare vid en av flera skolformer samman- satt skolenhet formellt hör till endast en av skolformerna som ingår i ifrågavarande skolenhet. Tillvägagångssättet har ansetts motiverat av tre skäl: a) Skulle ovan angiv- na förfarande ej accepteras, måste utred- ningen i detalj för varje arbetsuppgift ta re- da på hur mycket tid varje befattningshava- re ägnar åt eleverna i gymnasiet, i facksko- lan etc., vilket är omöjligt att praktiskt ge- nomföra. b) Den av skolformen betingade variationen i tidsåtgång för en viss arbets- uppgift framgår så långt som det är möjligt av tabelltyp 11 (se nedan). c) Vidare förhål- ler det sig enligt utredningens mening san- nolikt så, att t. ex. en tillsynslärare endast formellt tillhör grundskolan och att veder- börande i realiteten utför sina speciella ar- betsuppgifter till en viss del även vid andra i skolenheten ingående skolformer.

Tabelltyp II har konstruerats för var och en av de fem strukturgrupper, i vilka utred— ningen grupperat deltagande skolenheter (Ng +/Fa/+ Ysk, Ng + Fa, Ng + Fa + Grh, Fa+ Ysk, Ysk). Den förekommer i tre varianter: II a, II b och 11 c. I tabell- typ II 3 redovisas för varje arbetsuppgift och sakområde och för varje befattningsha- varkategori den årliga tidsåtgången uttryckt i median- och kvartilvärden per 100 elever. Vidare återfinns där, dels respektive katego- ris totala årsarbetstid, dels den totala sam- manlagda årsarbetstiden för varje arbetsupp- gift. I tabelltyp IIb är exakt motsvarande redovisning genomförd med den skillnaden att median- och kvartilvärdena där uttryckts

i absoluta tal. Tabell IIc ger upplysningar om det antal observationer som ovan nämn- da median- och kvartilvärden grundas på.

Tabelle II har tagits fram dels för att upplysa om det finns några tids- och ar- betsmässiga skillnader mellan olika skol- strukturer, dels för att erbjuda siffermässigt underlag för utredningens dimensionerings- arbete. Beträffande redovisningen i tryck av detta tabellmaterial hänvisas till kapitel 11.4.1.

I tabelltyp III har det insamlade materia- let presenterats i fem intervallindelade struk- turgrupper. Hur denna intervallindelning ge- nomförts, har redovisats i avsnitt 5.4.4. I tabellen har de deltagande befattningshavar- na grupperats annorlunda än i tidigare pre- senterade tabelltyper, nämligen i endast sex grupper: skolledare (: rektor, biträdande rektor, studierektor gy/ fa, studierektor ysk, tillsynslärare), huvudlärare, biträden ? KA 13, biträden ( KA 13, skolsocial personal (: kurator, skolsköterska, Skolpsykolog), vaktmästare.

Det har ej ansetts nödvändigt att ge »till- synsläraren» en särskild kolumn i tabellen, även om denne befattningshavares speciel- la arbetsuppgifter kunde tänkas något sned- vrida siffrorna för skolledargruppen. Anta- let i fältundersökningen deltagande tillsyns- lärare har varit obetydligt och korrigeringar har lätt kunnat utföras efter hand med hjälp av tabelltyp 1. För var och en av de sex grupperna befattningshavare och för samt- liga arbetsuppgifter har i de skilda interval- lerna medianvärden tagits fram, uttryckta dels i relativa tal, dvs. per 100 elever (III a), dels i absoluta tal (III b). Vidare går det att för de sex befattningshavargrup— perna utläsa hur arbetstiden fördelats i de skilda intervallgrupperna på de elva sak- områdena, hur var och en av de sex grup- pernas årsarbetstid uppträder vid olika elev- intervaller, samt hur den för varje arbets- uppgift sammanlagda årsarbetstiden förhål- ler sig i nämnda avseende. Medianvärden har även här uttryckts i såväl relativa som absoluta tal. Med hjälp av denna tabelltyp har utredningen kunnat studera hur arbets- uppgifterna förhåller sig till elevantalet, och

således kunnat klarlägga vilka arbetsuppgif- ter som är oberoende av en skolenhets elev- antal och vilka som är beroende av detta. Denna studie beskrivs utförligare i kapitel 1 1.

5.4.7. Databearbetningen av det insamlade enkätmaterialet

Utredningen anser sig här ej behöva redo- visa olika tekniska problem förenade med databehandlingen av dess undersökningsma- terial av typen programskrivning och lik- nande, för vilket speciell expertis anlitats. Däremot bör en redogörelse lämnas för den ingående kontroll av grundmaterialet som gjorts från utredningens sida före och under databehandlingen.

Innan materialet lämnats till databearbet— ning, har utredningen ingående granskat det. Därvid har det visat sig nödvändigt att ut- mönstra viss del av grundmaterialet. I de fall, där en grupp befattningshavare vid en skolenhet ej till 100 % varit representerad, har hela gruppen vid ifrågavarande skolen- het uteslutits. Har exempelvis vid en skol- enhet av tre biträden ( KA 13, endast två lämnat in en slutgiltig rapport till utred- ningen, har hela gruppen vid denna skolen- het utgallrats. Detta förfaringssätt har varit ofrånkomligt av det skälet att de median- och kvartilvärden som utredningen avsett att ta fram i tabelltyperna II och III eljest måst förskjutas och således ej speglat verk- ligheten. — En sådan förskjutning har också som en följd av ovan påtalade förhållande ägt rum ifråga om de medianvärden och kvartilvärden i tabelltyperna II och 111, som anger den för samtliga berörda befattnings- havare sammanlagda tidsåtgången för varje arbetsuppgift, varför dessa värden ej kunnat användas i utredningens arbete. — Endast så- vitt gällt huvudlärargruppen har utredning- en i denna fråga intagit en mindre rigorös hållning; i vissa fall har där grupper medta- gits, trots att deltagandet uppgått till endast ca 80 %. Härvid har det från fall till fall beaktas vilka befattningshavare inom huvud- lärargruppen som ej deltagit, t. ex. om ve- derbörande varit arvoderade huvudlärare el-

ler ej, om det vid skolenheten förekomman- de totala timtalet i ämnet varit lågt eller ej.

För samtliga i undersökningen deltagan- de befattningshavare har utredningen vidare före stansningen gjort en detaljerad rirnlig- hetskontroll av vederbörandes uppgifter. Härvid har utredningen tvingats göra en del uteslutningar därför att några få befatt- ningshavare vid sin bedömning av årsarbets- tiden kommit fram till orimliga tider (4 000 t/år och däröver). Vissa omflyttningar och korrigeringar har dessutom vidtagits bland lämnade uppgifter, i regel efter kontakt med berörda befattningshavare.

Innan tabelltyperna II och III tagits fram, har utredningen, förutom den av dataexper- tisen utförda stickprovsmässiga kontroll- stansningen, från sin sida genomfört stick- provsmässig kontroll av tabelltyp I (: list- ningen av primärmaterialet) mot grundma- terialet.

6. Skolledningens innebörd vid gymnasiala skolor

6.1. Skolans målsättning

För alla verksamheter, vare sig det är fråga om den offentliga eller privata sektorn, gäl- ler den grundprincipen att det är omöjligt att bygga upp ett användbart system för verksamheten utan att först lägga grunden därtill i en genomtänkt och klart formulerad målsättning. Målsättningen för såväl grund- skola som gymnasiala skolformer finns ut— tryckt i skollagens första paragraf:

»Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till dugliga och ansvarskännande samhällsmed- lemmar.»

Vidare finns i skolstadgan en för var och en av de tre gymnasiala skolformerna speci- ell målformulering:

Utbildningen i gymnasiet bygger på grundskolan och tjänar som grund för fort- satt utbildning vid universitet och högskolor samt för omedelbar yrkesutövning.

Utbildningen i fackskolan bygger på grundskolan och skall ge eleverna en vidgad och fördjupad allmän utbildning samt viss målinriktad fackutbildning.

Utbildningen vid yrkesskolan bygger på grundskolan. Vissa kurser bygger dock på högre skolunderbyggnad än på grundsko- lan. Undervisningen vid yrkesskolan är av- sedd att ge eleverna yrkesutbildning.

Vanligen räcker emellertid ej dylika mål- sättningar i mera allmänt hållna formule— ringar till som instrument för styrning och kontroll av en verksamhet. För att de olika enheterna i en organisation skall kunna fun- gera med tillfredsställande effektivitet, mås- te i regel den normgivande målsättningen, som för skolans del ovan exemplifierats, omsättas i s. k. operativa planer med opera- tionella mål. Inom skolans område kan kursplanerna för de olika ämnena, som pre- senteras efter dispositionsprincipen

1) mål 2) huvudmoment 3) årskursfördelning 4) anvisningar och kommentarer

tillsammans med respektive ämneskonferens planeringsprotokoll sägas utgöra de operati- va detaljplaner, efter vilka lärarna skall läg— ga upp sitt arbete och skolans pedagogiska verksamhet bedrivas.

I närmast följande avsnitt skall ett försök göras att klarlägga på vad sätt ovan beskriv- na typer av mål för det gymnasiala skol- systemet för närvarande i princip torde vara tänkta att realiseras, sedda från skolledning- ens synpunkt. Därvid kommer skolledningen att beskrivas utifrån tre infallsvinklar: den gymnasiala skolledningens organisa- tionsplan, funktionsfördelningen inom den- na skolledning och en beskrivning av de huvudfunktioner som åvilar den.

Skolstyrelse Kansli Skolchef _ Elevråd Kollegium Rektor Samarbetsn. Studierektor _ Hem- och skolaförening Pedagogik Administration Elevvård Huvudlärare Kanslist Skol- Skol- Skol— Yrkes- Lärare —' — Skrivhjälp —— kura- läkare psykolog väg— Bibliotekarie _ Maskinist tor Skolskö- ledare Institutionstek- Vaktmästare terska niker . Skrivhjälp _ Skrivhjalp E l e v e r

Figur ]. Organisationsplan för en gymnasieskola enligt GU.

6.2 Realiserandet av målsättningen

6.2.1. Organisationsplanen

En av de många aspekter ur vilken ett verks eller företags — i det här fallet det lokala gymnasiala skolväsendets — organisation kan betraktas är den administrativa. Det inne- bär att man använder organisationsplanen som utgångspunkt för en beskrivning. En gymnasieskolas organisation kan åskådlig- göras av figur 1, som med några få änd- ringar har hämtats från GU:s betänkan- de. Tablån torde kunna tillämpas vare sig det är fråga om en skolenhet med gymnasi- um och fackskola eller en skolenhet med yr- kesskola.

Den organisationsmodell, som framträder bakom ovan redovisade tabellariska fram- ställning, kan närmast rubriceras som den hierarkiska eller linjemodellen. Det innebär

i princip att en befattningshavare — i fråga om kommunens skolväsen, skolchefen, och i fråga om skolenheten, rektor — leder ett antal underordnade och att en underordnad har endast en chef.

En organisation kan emellertid ej byggas upp helt efter ovan givna starkt förenklade beskrivning. Många arbetsuppgifter har bli- vit så komplicerade att chefen inte längre kan överblicka sitt ansvarsområde utan till- gång till experter. Man använder i sådana fall organisationsmodellen »linje-stab». Vid chefens sida ställs t. ex. en stabsenhet med utredande och rådgivande funktion. Som en dylik stabsenhet i förhållande till rektor kan från vissa synpunkter t. ex. huvudlärarorga- nisationen och den för elevvård engagerade personalgruppen betraktas.

Hittills har alltså i gymnasieskolans orga- nisationsplan frilagts två enheter, som ingår

A. FÖRETAGSLEDNING

_ :l——:

|__—___] _=

Rektor, bitr. rektor, studlerektor, huvudlärare

C. VERKSTÄLLANDE ORGAN

l::l F—"_l E

l.-..-J

Lärare, elevvårdande personal, expeditionspersonal, vaktmästare

B. STABSORGAN

:] l"'"—1 _

L-..—_|

:] -=

Huvudlärare, elewårdande personal, samarbetsnämnd, yrkesråd

D. KONTAKTORGAN

:]

r '1_ L__,— Elevråd, föräldraförening

Figur 2. Organisationsplan för en gymnasieskola.

i alla mera omfattande former av företags- mässig verksamhet, nämligen företagsled- ning och stabsenheter. Vid beskrivningen av en organisation använder man även beteck- ningarna >>verkställande organ» och >>kon- taktorgan». Dessa båda rubriceringar kan inom skolan tillämpas t.ex. i fråga om lä- rare, respektive föräldraförening.

De nu redovisade tankegångarna kan på vedertaget sätt åskådliggöras genom den tablå som i figur 2 lämnas av den gymna- siala skolans organisationsplan.

Som framgår av tablån, förekommer vis- sa personalgrupper inom flera enheter i sko- lans organisationsplan. De uppträder alltså under Vissa betingelser i en roll, under andra betingelser i en annan roll inom samma or- ganisation. Huvudlärarna t. ex. definieras i skolstadgan som biträdande skolledare. En- ligt läroplan för gymnasiet skall de nämligen bl. a. tillse att de beslut ämneskonferensen fattat verkligen genomförs. På grund där- av synes huvudlärarna kunna hänföras till »företagsledningen». Men huvudlärarna

skall också i egenskap av ämnesspecialister biträda såväl skolchef och rektor som lärare med råd i olika pedagogiska frågor. Enligt det kravet fyller de en stabsfunktion. På liknande sätt kan det hävdas att »elevvårds- teamet» både kan rubriceras som verkstäl- lande och rådgivande organ. I vissa fall kan t. ex. kurators utredning i en fråga föreläg- gas rektor för beslut -— kurator uppfyller då en stabsfunktion — i andra fall utför kurator en av rektor given order och utgör alltså ett verkställande organ.

6.2.2. Funktionsfördelning

Nästa led i beskrivningen av skolledningen för en gymnasial skolenhet skulle innebära att till de olika aktuella enheterna i organi— sationsplanen fogas en förteckning över ar- betsuppgifter, som varje enskild enhet har att fullgöra. Det går emellertid ej att till 'De- fattningen rektor eller studierektor utan vi— dare hänföra arbetsuppgifter av t. ex. följrn— de rubriceringstyp »Handläggning av discip—

linfall», »Inredning av lärosalar och institu- tioner», »Arbete i samband med beting». I fråga om den först nämnda uppgiften kan antingen hela behandlingen av disciplinfallet ske utan inblandning av vare sig rektor eller studierektor eller också kan själva utred- ningen av disciplinfallet göras av annan be- fattningshavare, t. ex. kurator eller klassfö- reståndare, och rektor/ studierektor kopplas in först i slutskedet, då det gäller att bedöma och fatta beslut om åtgärd. Vad gäller ar- betsuppgiften »Inredning av lärosalar och institutioner» kan det knappast åligga rek- tor/ studierektor att göra upp detaljerade förslag till utrustning. Den delen av arbets- uppgiften måste utföras av huvudlärare och/ eller institutionsföreståndare. Rektors/stu- dierektors insats blir i detta sammanhang att söka bedöma hur för ändamålet tilldela- de anslag skall fördelas så rättvist som möj- ligt. Ej heller kan de tänkas utföra detalj- planering av beting. Där har de snarast en initiativtagande, samordnande och överva- kande uppgift att fullgöra.

Redan denna kortfattade analys visar att vid beskrivningen av funktionsfördelningen inom en skolledning, de enskilda arbetsupp- gifterna inte kan betraktas enbart utifrån sitt mer eller mindre omfattande innehåll utan även måste bedömas utifrån den befo— genhetsnivå på vilken de bör utföras; be- greppet funktion omfattar då aktiviteter som beredning, bedömning, beslutsfattande, verk- ställande och initiering.

Den funktionella analys av skolledningens arbete, som skoladministrativa utredningen gjorde, visade att den övervägande delen av rektors arbete var att hänföra till funktionen arbetsledning. Med tanke på rektors chefs- roll kan det hävdas, att rektor i princip i så stor utsträckning som möjligt endast skall vara invecklad i själva bedömningen av och beslutsfattandet i viktiga ärenden. Han skall vidare utföra planeringen i stort samt svara för fördelningen och övervakningen av det vid skolan bedrivna arbetet. Beredningen och även verkställandet skall alltså enligt denna principiella syn alltefter uppgiftens att utföras av de experter och enheter med hjälpfunktioner på olika nivåer, som rektor

har vid sin sida, t. ex. huvudlärare, kurator, kanslist m. fl. För studierektor vid gymna- sium/fackskola och biträdande rektor vid yrkesskola måste samma form av funktions- fördelning gälla gentemot övrig personal in- om det för dem fastställda ansvarsområdet med för Studierektors del det tillägget att han vid sidan av rektor främst skall svara för den pedagogiska ledningen.

Det bör slutligen understrykas, att det är rektor, som är ansvarig för arbetsfördelning- en inom skolenheten men att det för närva- rande finns en mängd lokala variationer i fråga om denna arbetsfördelning. Det är därför omöjligt att presentera generellt gil- tiga aktuella befattningsbeskrivningar för de personalkategorier som är verksamma inom skolledning. Däremot kan man naturligtvis beskriva hur befattningarna lämpligen bör se ut.

6.2.3. Funktionsbeskrivning

Av ovan anförda skäl har utredningen, när det gäller att beskriva de arbetsuppgifter som är förbundna med skolledningen, av- stått från att alltför fast knyta dem till en- skilda befattningshavare. Den från funktio- nell synpunkt bästa indelningsgrunden har visat sig vara att enligt skoladministrativa utredningens modell sammanföra arbetsupp- gifterna till olika sakområden. En utförlig tabellarisk framställning av här studerade aktiviteter återfinns i bilagorna 2—9. Inne- hållet i de viktigaste sakområdena — åtta till antalet — skall här anges.

l) Undervisning samt allmänpedagogisk och administrativ utveckling. Till det här aktuella sakområdet hör bl. a. den viktiga uppgiften att befattningshavaren dels inom det eller de egna ämnena följer den meto- diska utvecklingen och sätter sig in i de pe- dagogiska hjälpmedlens möjligheter, dels tar del av den allmänna pedagogiska debatten genom t. ex. studium av facktidskrifter och deltagande i olika slags för detta ändamål arrangerade kurser och konferenser. Dylika aktiviteter är betydelsefulla när det gäller att förverkliga den i Lgy anbefallda fortlöpande revisionen av läroplanen. För skolledningen

vid en yrkesskola aktualiseras vidare kravet att utarbeta förslag till läroplaner inom om- råden där generella läroplaner inte finns. Det är slutligen givet, att genomläsning och analys av stadgor, författningar o. dyl. för en skolledare utgör en kontinuerligt återkom- mande arbetsuppgift.

2) Ledning och övervakning av undervis- ningen. Därmed sammanhängande uppgifter kan utföras på flera olika sätt, t. ex. genom åhörande av lektioner, deltagande i olika slags konferenser, samtal med lärare enskilt eller i grupp m. m. Viktigt är givetvis vidare att rektor och även andra befattningshavare på skolledarnivå ser till att de åtgärder ef- fektueras som läroplanen anbefaller i fråga om normering av betygssättningen. Vad gäl- ler yrkesskolan är det nödvändigt att någon representant för skolledningen genom konti- nuerliga personliga besök och även på annat sätt följer undervisningen vid 5. k. inbyggda skolor.

3) Arbete med eleverna. Rektor har vis- serligen ansvaret för hela den skolsociala och skolhygieniska verksamheten men både utförandet av därmed förbundna arbetsupp— gifter och även det därpå följande besluts- fattandet ligger i många fall av olika skäl på andra befattningshavare. Inom detta sakom- råde ryms till en del det viktiga stadgeenliga åliggandet »kontakt och samarbete med hemmen» som kan ske i form av föräldra- möten och enskilda samtal. Rutinarbete måste utföras och problem lösas i fråga om ärenden, som rör studiehjälp, inackorde- ringar, Skolskjutsar, anpassningssvåtigheter, studiesvårigheter, elevernas fritids- och före- ningsverksamhet m. m.

Yrkesvägledningen engagerar ett flertal befattningshavare både inom och utom sko- lan och aktualiserar många gånger behovet av skilda sammanträden. Elevvårdskonfe- renserna är ett viktigt instrument inte enbart för skolledningen utan överhuvudtaget för skolans befattningshavare att få information om olika elevers studiesituation och pro- blem och att bereda olika förslag till lös- ningar.

4) Undervisningens organisation. Därmed avses bl. a. den verksamhet, som hör sam-

man med upprättande av tjänstgöringsför- delning och schema. Dessa båda funktioner kan brytas ned i en mängd till innehållet mindre omfattande enheter, t. ex. inhäm- tande av schemaönskemål av pedagogisk el— ler personlig art från lärare och ämneskon- ferens, registrering samt därefter följande analys och bearbetning av resultatet av ele- vernas val av linjer, grenar, varianter och ämnen i olika årskurser, fördelning av ele- verna på klasser, utprövandet av olika möj- ligheter att effektivt utnyttja tillgängliga schemapositioner, disposition av lokaler, ut- läggning av elevschema, lärarschema och i förekommande fall lokalschema m.m. En stor mängd delfunktioner hör även till at— betsuppgiften att organisera alla de nya pe- dagogiska aktiviteter som ryms bland de all- männa anvisningarna i Lgy: långläxor, be- ting, grupptimmar, specialarbete, koncentra- tionshalvdagar, samverkan över ämnesgrän— sema m.m. Liksom i åtskilliga andra sam- manhang, utgör här samarbetet med elever- na på olika nivåer en viktig faktor. Detta samarbete kan förverkligas genom diskus- sion mellan lärare och elever i klassen vad gäller kursplanering och på högre nivå ge- nom elevernas stadgeenliga rättighet att del- ta i ämneskonferenser och pedagogiska pla— neringskonferenser. Den för eleverna på teknisk linje i gymnasium och fackskola ob- ligatoriska skol- och miljöpraktiken innebär för därav berörd befattningshavare ett om- fattande organisatoriskt arbete.

Rektor eller annan befattningshavare vid en yrkesskola måste delta i konferenser med representanter för näringsliv och arbets- marknadsverk rörande anordnandet av olika slags kurser. Ett betydande arbete föranleds av dessa konferenser i form av t. ex. fram- ställningar till SÖ eller till Ln om inrättan— de av begärda kurser, upplysning om kur- serna till allmänhet m. m.

5) Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc. I rubriken angivna arbetsuppgifter berör på olika nivåer prak- tiskt taget skolans samtliga personalkatego- rier. Expeditionens del torde utgöras av en registrerande funktion, hos klasskonferen— serna ligger beslutsfattandet och rektor/stu-

dierektor uppfyller ledningsfunktionen. In- om det här aktuella sakområdet hör bl. a. skolans studieorienterande verksamhet hem- ma. Denna verksamhet kräver insatser av många befattningshavare både inom och ut- om skolan och utgör en viktig del av kon- takten mellan skola och hem. Enskilda sam— manträden mellan skilda befattningshavare vid skolan å ena sidan och föräldrar-elever å den andra måste initieras då det gäller att avgöra frågor om kvarsättning och mindre studiekurs. På skolledningen vid yrkesskolor vilar ansvaret förenat med intagning av ele- ver till såväl heltids— som deltidskurser.

6) Fastigheter, inventarier, undervisnings— och förbrukningsmateriel, skolbibliotek. Förutom kontinuerlig tillsyn och skötsel av skolenhetens fastighet(er) ingår i detta sak- område betydelsefulla uppgifter som utrus- tandet av institutioner, lärosalar och av sko- lans bibliotek, samt arbete i samband med de i skolan använda läroböckerna och övri- ga läromedel. En del av dylikt arbete sker vid ämneskonferenser, en del genom enskil- da eller mer eller mindre officiella samtal och innebär för berörda befattningshavare ofta en tids instudering av aktuella fakta innan ärendet är klart för diskussion och beslutsfattande. I en tid av dels förändring inom det gymnasiala skolväsendet, dels in- tensiv pedagogisk debatt, forskning och ut- veckling ställer dylik verksamhet stora krav på planering och förutseende.

Vid en yrkesskola utförs av eleverna ofta beställningsarbeten, vilka för skolledningen medför att kontakter måste tas med olika leverantörer för anskaffning av råvaror. S. k. lagerbokföring kan även aktualiseras som en följd av denna aktivitet.

7) Expedition — kansli. Skoladministra- tiva utredningen lämnar följande funktionel- la beskrivning av en rektorsexpedition:

»Uttryckt helt allmänt kan rektorsexpedi- tionens funktioner sägas vara att utgöra ett skolenhetens ordercentrum, rapporterings- och meddelandecentrum, kontaktorgan och serviceorgan.»

Bland de arbetsuppgifter som på varieran- de nivå utförs på expeditionen kan bl.a. anföras sådana som har samband med

»stamrapport», månatliga uppgifter för lö- neutbetalningar, rapporter om sjukdomsfall, bostadsfrågor för lärare och övrig personal, räkningar, statistik, postärenden, förfråg- ningar från myndigheter och allmänhet, ren- skrivning, arkiv, anskaffande av vikarier. Arbetssituationen för såväl rektor som expe- dition karakteriseras enligt skoladministra- tiva utredningen av bristande arbetsro. Som en följd därav sönderstyckas arbetstiden i kortare tidsperioder som i vissa fall ej kan utnyttjas effektivt.

8) Kontakter med styrelse, kommunala och statliga myndigheter etc. utgör viktiga led i skolledningens verksamhet. Överhuvud— taget bör med tanke på den nya skolans mål- sättning understrykas att kontaktpunkterna mellan undervisningen i skolan och samhäl- let befrämjar elevernas successiva inväxande i arbets- och samhällsliv och stimulerar de- ras intresse för problem och förhållanden i olika samhällsverksamheter.

7. Grundläggande faktorer som påverkar utformningen av skolledarfunktionen

7.1. Inledning

Resultatet av utredningens fältundersökning samt den i föregående kapitel genomförda undersökningen av innebörden av begreppet skolledning måste, innan några slutgiltiga ställningstaganden beträffande utredningens uppdrag kan börja ta form, vidareutvecklas med ett försök att ur den vid skolan bedriv- na verksamheten samt ur den allmänna pe— dagogiskt-metodiska utvecklingen härleda grundläggande kvalitativa faktorer, som på ett avgörande sätt kan tänkas påverka ut- formningen av skolledarfunktionen i den nya mellanskolan. Vid sina försök att i det- ta avseende definiera undersökningsområdet fann utredningen att starka pedagogiska och sociala krav på skolledarfunktionen moti- verade en ingående diskussion och behand- ling av dels de allmänna anvisningarna i lä- roplanerna för gymnasium och fackskola, motsvarande avsnitt i YB, dels vissa av- snitt ur Sözs petita, dels innebörden av inte- grationstanken enligt proposition 1968: 140.

7.2. Pedagogisk samverkan och samordning

Redan ett ytligt studium av avsnittet »Un- dervisning» i de allmänna anvisningarna för gymnasium och fackskola visar vilken stor vikt man i undervisningen skall fästa vid begreppen samverkan och samordning. Det heter t.ex. att man bör eftersträva att i gymnasiets arbetsordning ge plats för inslag

som i sig rymmer element från olika ämnen och att i gymnasiets undervisning tillvarata givna möjligheter att åstadkomma samver- kan mellan olika ämnen. Ett stort antal va- rianter av samverkan kan tänkas mellan de organisatoriska ytterligheterna, fullständig ämnesuppdelning och helt genomförd äm- nesintegration. Samordningsprojekten kan variera i intensitet och längd, dvs. omfatta ett större eller mindre antal läsveckor. De kan exempelvis ibland genomföras med hjälp av s.k. koncentrationshalvdagar, vil- ket innebär att den reguljära undervisning- en inställs under en halv dag per månad i syfte att bereda eleverna tillfälle att kon— centrera sig på en större arbetsuppgift inom ett ämne eller ett par angränsande ämnen.

Då man vid ämneskonferensema faststäl- ler ordningsföljden mellan ämnets olika mo- ment, bör således inom de gränser läropla- nen medger, tillfällena till samverkan med angränsande samtidigt studerade ämnen be— aktas. Det är givet att det för detta ändamål krävs en noggrann gemensam planering, helst med ett detaljerat tidsprogram som re- sultat. En förutsättning för genomförandet av en sådan detaljerad planering är att res- pektive ämneskonferenser och lärare har uppgifter om hur tillgängliga läromedelsre- surser, koncentrationshalvdagar, skrivnings- dagar, idrottsdagar, lovdagar m.m. förde- lats i stort för termin eller läsår. I läropla- nen slås slutligen fast, att organiserad sam- verkan skall förekomma inom något eller

några ämnesområden i varje årskurs. Det är skolledningen, som efter förslag av ämnes- konferens, för varje årskurs skall fastställa vilka områden som lämpar sig härför.

Behovet av samverkan mellan berörda lä- rare aktualiseras likaså för uppläggningen av det studietekniska träningsprogrammet på grupptimmarna i årskurs 1, vilket berör ämnena svenska, engelska, B-språk, historia, samhällskunskap, fysik, kemi, naturkunskap och företagsekonomi. Det är i stort sett samma färdigheter som skall uppövas hos eleverna i alla aktuella ämnen, nämligen anteckningsteknik vid läsning och lyssning, referatteknik, avläsning av icke-verbala framställningar rn. m. Rektor och studierek- tor skall i samråd med de lärare, som hand- har undervisningen på grupptimmama, svara för den samordning av programmet som är nödvändig för att alla studietekniska färdig- heter skall beaktas.

Det till årskurs 3 förlagda specialarbetet, som är obligatoriskt för samtliga elever och som kvantifierats till en veckas arbete, re- kommenderas få formen av grupparbete med tanke på att eleverna ofta kommer att möta detta arbetssätt efter gymnasietidens slut. Ett sådant grupparbete kan komma att kräva gemensamma insatser från flera lä- rare.

En viktig målsättning för gymnasiestudier- na är att successivt träna eleverna att arbeta självständigt. För den skull har i läroplanen inbyggts ett studieträningsprogram, som om- spänner hela gymnasietiden och som med successivt stigande krav förbereder tillämp- ningen av friare arbetsformer. Den särskilda studieträningen inleds redan med introduk- tionsdagen vid gymnasietidens början. I programmet ingår en enkät om elevernas studievanor, samtidig elev- och föräldram- formation och därvid en orientering om grundläggande inlämingspsykologiska fakta, som senare följs upp med undervisning på några timmar till förfogande. Den individu- ella handledning, som den till första års- kursen förlagda studietekniska träningen kräver, meddelas under fyra veckotimmar med delad undervisningsavdelning, grupp- timmar, varav en i svenska, en i engelska/

B-språk en i historia/samhällskunskap och en i ämnesgruppen fysik/kemi alternativt naturkunskap eller företagsekonomi. Redan under årskurs 1 skall vidare en successiv övergång genomföras från dag- till lång- läxor i alla ämnen utom nybörjarspråk i det syftet att öva eleven i självständigt ar— betssätt. Långläxan innebär att redovis- ningen för ett avsnitt inskränks till ett till- fälle per vecka, men tiden kan i vissa fall utsträckas till att omfatta två veckor. Genom långläxeorganisationen och genom den studietekniska färdighetsträningen på grupptimmarna har det arbetssätt som skall vara karakteristiskt för betingsstudierna för- beretts. Betingsläsningen skall förekomma fr.o.m. höstterminen i årskurs 2 i minst ett ämne och därefter följande terminer i minst två ämnen. Den successivt stegrade träning- en av elevernas förmåga att arbeta själv- ständigt avslutas med det till tredje årskursen förlagda specialarbetet.

Enligt YB, III, s. 37, har de allmänna läroämnenas metodik, det gäller även en viss del av den fackteoretiska utbildningen, utförligt behandlats av såväl gymnasie— som fackskoleutredningarna. Anvisningar i dessa sammanhang är, framhåller YB, ofta lika tillämpbara i den gymnasiala yrkesskolans undervisningssituation som i de båda andra skolformerna.

Även inom mellanskolans direkt yrkes— inriktade utbildningsvägar aktualiseras så- lunda de ovan beskrivna starka kraven på samordning av olika slag. Det gäller dels mellan undervisningen i yrkesteori och ar— betsteknik, dels mellan denna praktiska ut- bildning och undervisningen i de allmänna läroämnena som svenska, engelska och ma- tematik. I det senare fallet måste undervis- ningen i de teoretiska ämnena i hög grad underordnas de speciella krav som uppställs för det yrke mot Vilket all utbildning på en speciell linje, gren etc. är inriktad. Till detta kommer den samordning som i vissa fall krävs mellan utbildningen vid skolan och utbildningen på s k praktikplatser ute i nä- ringslivet. Vidare måste ett fortlöpande sam- arbete äga rum mellan skola och arbets- marknadsverk, näringsliv och arbetsmark-

nadens organisationer bl.a. för att trygga tillgången på praktikplatser och lämpliga arbetsobjekt i yrkesteknik samt för att un- dervisningen inom yrkesteknik skall kunna hållas å jour med utvecklingen.

7.3 Programstyrd undervisning — lagarbete

Läroplanernas ambitioner dels att i under- visningen låta realisera olika former av sam- verkan och samordning mellan skilda äm- nen, dels att inbygga ett över hela gymna- sietiden spännande studieträningsprogram med successivt stegrad svårighetsgrad reser bl.a. krav på ett avancerat och tidskrävan- de lagarbete mellan berörda lärare. I viss utsträckning är det givetvis befogat att så— dant mer eller mindre kvalificerat lagarbete bedrivs som lokal försöksverksamhet utan att tillrättalagt material tillhandahålls ge- nom läromedel. Organiserandet av och med- verkan i sådan lokalt bedriven försöksverk- samhet utövar en stimulerande inverkan på såväl skolledning och lärare som elever. Resultatet av ett så genomfört lagarbete kan karakteriseras som ett program utarbe- tat för ett större eller mindre kursavsnitt, ett program som givetvis till sin grundstom- me i princip inte bör utnyttjas endast en gång eller vid endast en skolanläggning. Emellertid måste i största möjliga ut- sträckning ansvaret för samverkan mellan stoff från olika ämnen, systematik och pla- nering primärt inte läggas på den enskilde läraren utan detta samspel bör beaktas redan vid läromedlens konstruktion. Enligt vad som framgår av nu citerade SÖ:s petita 1969/70 pågår inom FoU-verksamheten åt- skilliga projekt i syfte att utveckla en mål— medveten och systematisk konstruktion och framställning av inlämingsarrangemang och undervisningssystem (innefattande metodik, utrustning och arbetsorganisation). Överhu- vudtaget söker man i undervisningssamman- hang införa ett ökat systemtänkande och en starkare inriktning mot s.k. programstyrd undervisning. Den del t. ex. av undervisning- en som kan kallas informationsförmedling avses inte ske främst genom lärare och läro- bok lika för alla utan genom att ett antal

metod- och materielenheter brukas enskilt eller av grupper av elever.

För närvarande genomförs sålunda FoU- projekt beträffande undervisningen på grundskolans högstadium i engelska, mate- matik, samhällskunskap och tyska. Beträf- fande gymnasieskolan finns t.ex. ett pro- jekt om historieundervisningen i gymnasiet och ett som utvecklar utvärderingsmetoder för vissa ämnen i yrkesskolan.

Vidare har SÖ sedan 1964 bedrivit för- söksverksamhet med inlärningsstudior. Des- sa försök har hittills huvudsakligen kon- centrerats till språkundervisningen, men be- gränsade försök har även gjorts i t. ex. sven- ska, matematik, fysik, kemi och maskin- skrivning.

Då utredningen här ganska ingående up- pehållit sig vid några väsentliga drag i den pedagogiskt-metodiska policy som introdu- cerats i och med införandet av grundskolan och som sedan vidareutvecklats i det nya gymnasiet och fackskolan har det skett för att kunna ställa skolledarfunktionen i rela- tion till den nya undervisningens behov. Ut- vecklingen mot en alltmer omfattande pro- gramstyrd undervisning med hjälp av dels olika dyrbara tekniska hjälpmedel som Video-bandspelare, inlämingsstudior etc., dels hela metodsystem och undervisnings- paket, samt i form av lagarbete under med- verkan av flera lärare ställer mycket stora krav på skolledarfunktionen. Samverkans- projekt och lagarbete måste initieras, på- gående projekt hållas samman och ledas. Noggrann kursplanering måste genomföras för termin eller läsår. För att effektivisera och underlätta lärarnas arbete måste en re- sursbank1 av undervisningspaket m.m. läg- gas upp för såväl grundskola som gymna— sieskola och en översiktlig resursfördelning av paket- och materielsystem genomföras gemensamt för båda skolformerna i sam- band med läsårsplaneringen.

Det nu påvisade förhållandet måste enligt utredningens mening rimligtvis ge utslag inom skolledarfunktionen i dagens gymna- sium och fackskola. För att belysa läget redovisas följande från utredningens fält-

1 Se bilaga 10 not 1.

undersökning hämtade sammanställning av i detta sammanhang aktuella arbetsuppgif- ter och tidssummor. Tidåtgången per år (: timmar) uttrycks genom ett medianvärde i absolut tal. Siffran för huvudlärargruppen informerar om hela denna kategoris arbetstid vid en skolenhet. Inom parentes anges tid— åtgången per individ.

7.4 Behov av referenssystem och referens- organ

Begreppet samverkan uppträder i läroplanen även med en annan innebörd än den nu refererade, nämligen med syftning på det samarbete på olika nivåer, som skall äga rum mellan skolledning, lärare och elever,

Tidåtgång för

Arbetsuppgift Rektor Studierektor Huvudlärare Kursplanering (1:08) 10 12 241 (12) Arbete i samband med koncentrationshalvdagar (4:22) 5 20 59 (3) Konferenser för samordning och planering av den studie- tekniska träningen på grupptimmarna (4:23) 5 5 8 (0,5) Arbete i samband med samordningsprogram (4:24) 5 7 17 (1) Arbete i samband med genomförandet av långläxor (4:25) 4 10 8 (0,5) Arbete i samband med betingsläsning (4:26) 4 10 36 (2) Arbete i samband med specialarbete för elever i fa (4:27) 3 20 59 (3) Arbete i samband med specialarbete för elever i gy (4:28) 5 25 112 (6)

De påfallande låga årsarbetstiderna för t. ex. arbete med samordningsprogram (rek- tor 5, studierektor 7) grundar sig Visserli- gen ej på några objektiva mätningar utan på berörda befattningshavares egen uppskatt- ning och bedömning men talar ändå tydligt om behovet av en kraftig förstärkning inom här aktuell gren av skolledarfunktionen. Givetvis kan en del av nu behandlat med skolledning förenat arbete dölja sig i den tid- åtgång som redovisats för dels »Handleda lärare, pedagogiska samtal med lärare» (rek- tor 50 t/år, studierektor 50 t/år), dels »Sam— manträden med lärare enskilt eller i grupp» (rektor 45 t/år, studierektor 50 t/år) men siffrorna förblir ändå enligt utredningens mening anmärkningsvärt låga. Resultatet kan tyckas förbryllande men bekräftas ock- så av vad utredningen på detta område i öv- rigt vet och har kännedom om. Utredningen måste dessutom konstatera, att det inom nuvarande rektors- och studierektorsbefatt- ningar tidsmässigt ej finns någon plats för en förstärkning av ovan behandlade tunga pedagogiskt-metodiska verksamhet utan att andra betydelsefulla uppgifter måste efter- sättas.

framför allt i pedagogiska angelägenheter. Åtskilliga motioner i riksdag och kommu- nala instanser under de senaste åren, den allmänna Skoldebatten samt tillsättningen inom SÖ av en särskild utredningsgrupp för samverkan i skolan (SISK) belyser angelä- genhetsgraden och vikten av att de enskilda individerna får uppleva »funktionell» delak- tighet i det som sker i skolan. Särskilt viktigt är det att eleverna upplever detta.

Enligt den utläggning av gymnasiets upp— gifter som återfinns i läroplanen skall gym- nasiet vidga och fördjupa den utbildning, som grundskolan givit och även i övrigt full- följa dess verksamhet såväl i vad avser in— dividuell som social utveckling. Det är så- ledes för befattningshavarna vid gymnasie- skolan angeläget att de har klart för sig det pedagogiska utgångsläget i förkunskaper och studiefärdigheter ifrån den underliggande skolan. Även det förhållandet att det fri- villiga skolväsendets dimensionering redan i början av 1970-talet torde komma att mot- svara minst 85 % av årskullen 16-åringar samt på sikt 100 % bidrar starkt till att nu- varande grundskola och mellanskola betrak- tas som ett enhetligt skolsystern, en ung-

domsskola för alla, inom vilken en genom- tänkt, sammanhängande studiegång skall kunna beredas flertalet elever.

I proposition 19641171 understryker de— partementschefen vidare särskilt, att det för- hållandet att en läroplan fastställs inte inne- bär att arbetet med läroplansfrågoma där- med skall vara avslutat. Läroplanerna mås- te så långt detta rimligen är möjligt alltid hållas aktuella, vilket måste innebära att de kontinuerligt överses. Det fordras därför en löpande läroplansrevision. Huvudansvaret härför åvilar SÖ.

Dessa tre omständigheter, elevernas med- inflytande, behovet av samverkan mellan grundskola och gymnasieskola samt den rullande läroplansrevisionen, kräver att oli- ka referensorganisationer byggs upp i den kommunala skolorganisationen. Modeller och system, som belyser hur samspelet skall realiseras mellan skolledning, lärare och elever, måste utarbetas i fråga om t.ex. kursplanering och trivselfrågor. Det är vi- dare nödvändigt att i kommunerna skapa kontaktorgan, som gör det möjligt för cen- tral instans och läromedelsproducenter att i utvecklingsarbetet få göra prövningar i praktiska skolsammanhang, snabbt kunna inskola skolans personal, kontinuerligt in- samla data och följa upp erfarenheter.

7.5. Integrationsbegreppets inverkan på skol- ledarfunktionen

De faktorer som enligt utredningens mening måste utöva ett verkligt avgörande infly- tande på utformningen av skolledarfunktio- nen, härleds från proposition 1968: 140 an- gående riktlinjer för det frivilliga skolvä- sendet. Det huvudsakliga innehållet i nämn- da proposition har redovisats tidigare i kap. 3. I detta sammanhang skall endast diskute- ras vilken inverkan de i propositionen före- slagna åtgärderna kommer att ha på skolle- darfunktionen.

Enligt de av riksdagen fastställda riktlin- jerna för det frivilliga skolväsendet skall mellanskolan omfatta samtliga utbildnings- vägar inom vad som för närvarande kallas gymnasium, fackskola och yrkesskola; på

varje ort med mellanskolutbildning skill man vidare sträva efter att erbjuda elever— na möjlighet att välja bland flertalet stude- vägar inom mellanskolan; som en följd här— av måste mellanskolans studievägar samor- ganiseras samt få en samlad läroplan med centrala bestämmelser om mål, anvisningar och riktlinjer. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter har utredningen funnit det nödvändigt dels att i princip betrakta mel- lanskolan inom kommunerna som en samlad organisatorisk enhet, som vid behov kan uppdelas på mindre organisatoriska basen- heter, dels att samordna för de olika utbild- ningsvägama gemensamma tunga plane- rings- och ledningsfunktioner.

Behovet av en samordning av planerings- och ledningsfunktioner, av resursfördelning och av en för hela kommunen översiktlig kursplanering accentueras av följande inter- pretation som YB givit det pedagogiska inte- grationsbegreppet2: »Integrationsbegreppet i detta sammanhang skall enligt YB:s mening även innebära för det första att undervis- ningen i de skilda ämnena förläggs till den lokal, som ger de bästa inlärningsbeting- elserna, detta oavsett vilken skolform eller linje (gren) eleverna tillhör. För det andra skall pedagogisk integration innebära, att undervisningen alltid skall meddelas av den lärare, som för den aktuella undervisningen har den lämpligaste utbildningen och erfa- renheten. Vidare vill YB i begreppet peda- gogisk integration inrymma möjligheterna att organisera elevgrupper (klasser) beståen- de av elever från de olika skolformerna. Även gemensamma pedagogiska hjälpmedel för undervisningen torde kunna anskaffas i större mängd och bli bättre utnyttjade inom en integrerad enhet. På ett annat ställe3 heter det: ». . . för att ett sambruk av beskriven typ skall kunna komma att organiseras, fordras en noggrann planering. De tekniska laborationerna kan inte jimnt fördelas över hela arbetsåret, utan de skall i viss utsträckning koncentreras till perioder. Detta medför att veckoschemat för den tek- niska sektorn måhända måste ändras flera

' YBI,sl9loff * YBI,s268

Utredningen vill i detta sammanhang aktu- alisera ett problem, som dykt upp då utred- ningen sökt kartlägga faktorer, som påverkar utformningen av skolledarfunktionen, näm— ligen graden av viss specialisering hos den befattningshavare som skall leda arbetet vid en integrerad skolenhet. Hur mycket t.ex. av erfarenhet skall anses nödvändig från det utbildningsområde som motsvarar nuvarande gymnasium och fackskola samt från nuvarande yrkesskolsektorn? Av de sålunda förda diskussionerna skall här en- dast nämnas utredningens ställningstagande att chefsfunktionen vid en integrerad skol- enhet måste renodlas till en ledningsfunk- tion, i största möjliga utsträckning avskalad särskilda specialistfunktioner. Konkret inne- bär detta, att chefen inte så mycket skall syssla med individuella fall och detaljspörs- mål utan mera kunna ägna sin uppmärk- samhet åt principerna för verksamheten, systemet i arbete och »maskineriet» som helhet.

7.6. Sammanfattning

Avslutningsvis lämnas nedan en samman- fattande presentation av de för utformning- en av skolledarfunktionen betydelsefulla kvalitativa faktorer som frilagts vid här ge- nomförd analys:

a) Behov av resursbank med olika un- dervisningspaket, undervisningssystem och planeringsmodeller

b) Behov av gemensam resursfördelning, gemensam översiktlig läsårs- och kursplane- ring för såväl grundskola som gymnasie- skola

c) Fortlöpande samarbete med arbets- marknadsverk, näringsliv och arbetsmark- nadens organisationer för att trygga till- gången på praktikplatser och lämpliga ar- betsobjekt för undervisningen i yrkesteknik

d) Noggrann detaljerad kursplanering

e) Effektiv sammanhållande ledning av olika pedagogiska projekt vid enheten

f) Olika referenssystem och referensorgan som säkerställer dels elevernas och övriga vid skolenheten verksamma befattningshava-

res medinflytande på verksamheten, dels det pedagogiska växelspelet mellan lärarna vid grundskola och lärarna vid gymnasieskola, dels möjligheten för central instans att snabbt initiera utvecklingsarbete och ta del av erfarenheterna därifrån

g) Mellanskolan : en samlad organisato- risk enhet, vid behov uppdelad på flera bas- enheter

h) Utveckling av Skolenheternas chefs- funktion till en ren ledningsfunktion.

8. Nuvarande skolledarorganisation, andra förefintliga

organisationsmodeller — mellanskolan

8.1. Inledning

Följande avsnitt innehåller en prövning av möjligheterna att applicera nuvarande skol- ledarorganisation samt de av YB och SÖ föreslagna modellerna på mellanskolan. Prövningen genomförs med beaktande av resultaten som utvunnits genom a) studierna och analyserna i samband med redovisning- en av utredningens fältundersökning, b) ana- lysen aV begreppet skolledning samt 0) kart- läggningen av för skolledarfunktionens ut- formning betydelsefulla kvalitativa faktorer. Först genom en sådan prövning erhålls slut- giltigt underlag för att man skall kunna mäta nödvändigheten och graden av en för- ändring av skolledarorganisationen fr.o.m. 1.7.1971.

8.2. Nuvarande skolledarorganisation

Som framgår av nu gällande stadgebestäm- melser om skolledningen vid gymnasiala skolor (se kap. 1) möter en rad omstän- digheter av formell-teknisk natur som omöj- liggör en direkt översättning av nuvaran- de skolledarorganisation till mellanskolan. Vilken organisation skall t.ex. gälla för den integrerade gymnasiala skolan, den för nuvarande gymnasium och fackskola el- ler den för nuvarande yrkesskolan? Förut- sättningen för att en viss sammansmält- ning skall kunna genomföras är att man lö- ser en rad problem som kan illustreras av

följande frågeställningar: Om den nya inte- grerade gymnasieskolan förutsätts lyda un- der en chef, skall i så fall denne tillsättas av Kungl. Maj:t eller SÖ? Rektorn vid en skolenhet med gymnasium/fackskola till- sätts för närvarande av Kungl. Maj:t, me- dan rektorn för en yrkesskola utnämns av SÖ. Vilket behörighetskrav skall tillämpas? Kravet på allmän skicklighet och lämplighet aktualiseras i samband med tillsättningen av tjänst som rektor vid en yrkesskola, medan rektorn för ett gymnasium måste vara behö- rig att inneha ordinarie lärartjänst. Gym- nasierektorn fastställer vidare på basis av stadgans bestämmelser själv sin egen och studierektorns gemensamma undervisnings- skyldighet, vilket ej är fallet i fråga om yr- kesskolan, där fastställandet av rektors, bi- trädande rektors och studierektor(erna)s un- dervisningsskyldighet sker i länsskolnämn- den.

De tekniska och formella svårigheterna belyses ytterligare av den komplicerade si- tuation vissa kommuner råkat i, där man redan nu sammanlagt gymnasium/fackskola och yrkesskola. Det visade sig nämligen snart att den utformning av skolledarorga- nisationen vid nu nämnda skolenheter, som bestämmelserna medgav, var bristfällig och otillräcklig: 1 rektor, 1 studierektor (gy/fa.) samt i vissa fall 1 eller 2 studierektorer vid yrkesskoldelen. Man menade sig genom sam- manläggningen ha gått miste om en skolle- dartjänst och gjorde framställningar om att

få inrätta ytterligare en studierektorstjänst av samma karaktär som den vid gymna- sium/fackskola.

Det sagda må räcka för att illustrera hin- der av formell art för att applicera någon av nu gällande skolledarorganisationer på mellanskolan utan grundliga omarbetningar och justeringar av gällande bestämmelser. En sådan omarbetning måste naturligtvis också medföra sakliga förändringar i för- hållande till nuläget.

Utredningens fältundersökning dokumen- terar, som visas i bilaga 1, förekomsten av dubbelarbete inom skolledningen vid såväl gymnasium/fackskola som yrkesskola och pekar således på behovet av en allsidig över- syn av arbets- och ansvarsfördelningen. Denna översyn motiveras även av den be- tydande splittring av arbetstiden på olikar- tade arbetsuppgifter som belagts för rektors, biträdande rektors och studierektors del.

Uppgiften att mellan två nästan parallell- ställda chefstjänstemän, som rektor-studie- rektor (gy) samt rektor-biträdande rektor (ysk) genomföra en riktig och klar arbets- och ansvarsfördelning visar sig emellertid vara förenad med betydande praktiska svå- righeter. Man kan t. ex. tilldela studie- rektor ansvaret för betygsättningen i sko- lan, men det går genast att ifrågasätta om vederbörande utövar någon ledningsfunk- tion i detta sammanhang. Det blir väl sna- rast fråga om en rådgivande och utredande specialistuppgift, dvs. en stabsfunktion un- der rektor. — Studierektor sammanställer och analyserar betygsstatistik och betygs- medelvärden, diskuterar med, råder och stödjer lärarna och utövar i den funktionen en form av indirekt ledning. — Samma re- sonemang kan föras i fråga om varje annan arbetsuppgift som läggs på studierektor (gy/fa) respektive biträdande rektor (ysk). Nämnda befattningshavare utövar ingen reell direkt ledning — den faller på rektor ensam — de fyller i stället en rådgivande, utredande eller planerande stabsfunktion. En sådan stabsfunktion, som för studierek- tors (gy/fa) del i princip innesluter hela den pedagogiska verksamheten vid skolenheten, blir vidare enligt utredningens uppfattning

alltför omfattande för att kunna ligga på en befattningshavare. Utredningen anser sig som en följd av nu fört resonemang ifråga- sätta riktigheten av att vid en skolenhet in- rätta två eller eventuellt flera nästan pa- rallellställda chefstjänster.

Som visats i föregående kapitel, fäster man i det nya gymnasiet stor vikt vid verk- samhetsformer, som spänner över flera äm- nen eller fordrar planeringsåtgärder för hela årskurser, t. ex. föreskrifter om organiserad samverkan, planering av det studietekniska träningsprogrammet och betingsorganisa- tionen. Det var i huvudsak dessa nya krav på undervisningen som motiverade inrättan- det av studierektorstjänstema vid gymnasi- um. Enligt utredningens enkät och enligt vad utredningen i övrigt på detta område vet och har kännedom om, ägnas för när- varande otillräcklig tid åt de övergripande planerings- och samordningsfrågorna.

Mot bakgrund av det nu anförda ter det sig knappast möjligt att ens genom en kraf- tig förstärkning — de höga årsarbetstiderna i enkäten för skolledare på alla nivåer sy- nes tyda på behov av en sådan — och om- strukturering av skolledningen enbart vid skolenheterna realisera alla de genom mel- lanskolreformen ytterligare skärpta kraven på övergripande resursfördelning, övergri- pande planering, referenssystem m. m., som i närmast föregående kapitel redovisats.

8.3. YB-modellen

Den form YB givit åt skolledarorganisatio- nen kan närmast beskrivas som en anpass- ning av gällande organisationsmodeller till den av YB föreslagna integrerade mellansko- lan.

Eftersom inga ändringar i förhållande till nuläget av arbets- och ansvarsfördelningen inom skolledningen redovisats av YB, fin- ner utredningen, att de i föregående av— snitt anförda bristerna i nuvarande system — bortsett från vissa av de tekniska och formella invändningarna — skulle komma att vidlåda även YB-modellen. Härtill kom- mer att riksdagsbeslutet om mellanskolan avviker från YB:s förslag i ett från skolled-

ningssynpi'mkt viktigt hänseende. Förslaget om uppdelning av de biträdande rektorernas — vid fall av flera sådana befattningshavare — arbetsuppgifter efter gymnasieskolans sek- torer skulle ej gå att realisera, då riksdagen konstaterat, att det för närvarande ej finns skäl att binda sig vid den av YB föreslagna sektorsindelningen.

Enligt vad utredningen funnit vid sina studiebesök vid hittills sammanförda skol- enheter, är dessa i stort sett endast nomi- nellt sammanlagda; i praktiken fungerar de som två separata skolenheter, en enhet med gymnasium och fackskola och en and- ra enhet bestående av yrkesskola. Förhållan- det avspeglas naturligtvis även inom skol- ledningen; visserligen har förre rektorn för gymnasiet blivit chef för den sammanlagda skolenheten, medan förre rektorn för yrkes- skolan utnämnts till studierektor vid den nya skolenheten, men de facto fungerar båda befattningshavarna som chefer för sina ti- digare arbetsområden, dvs. rektor leder i stort sett gymnasium och fackskola, medan studierektor närmast svarar för verksamhe- ten inom yrkesskolan.

Enligt utredningens mening föreligger en uppenbar risk för att denna organisatoriska dualism kommer att konserveras, om nu gällande skolledarorganisation direkt över- sätts till mellanskolan. Som en följd därav skulle också den pedagogiska integrationen mellan de här aktuella tre skolformerna bli ytterligt svår att genomföra; ett förhållande som utgör en allvarlig invändning mot YB- modellen.

Både i YB och i propositionen 1968: 140 framhålls, att det fulla förverkligandet av mellanskolereformen måste ta lång tid, att samordningen i yttre mening måste, i den mån investeringar förutsätts, förverkligas successivt samt att befintliga byggnader be- gränsar möjligheterna att förverkliga. den lokalmässiga integrationen. Såvitt utred- ningen kunnat finna har man emellertid vid konstruktionen av YB:s skolledarmodell ej inventerat vilka möjligheter en på lämpligt sätt konstruerad skolledning erbjuder att underlätta och främja den pedagogiska inte-

gration på vilken idén om mellanskolan i så hög grad vilar.

8.4. S Ö-modellen

Av redogörelsen i kap. 2 framgår att SÖ i sitt yttrande över YB i allt väsentligt an- slutit sig till den organisationsmodell som YB skapat. Vad som i det föregående an- förts mot nuvarande skolledarorganisation och YB-modellen är således tillämpligt även i detta fall. Det finns emellertid en viktig skillnad mellan SÖ:s organisationsmodell och YB:s. På grundval av de överväganden som gjorts av en inom SÖ tillsatt arbets- grupp (se kap. 2) föreslog SÖ, att en tjänst som administrativ befattningshavare under vissa betingelser skulle få inrättas vid såväl integrerad som inte integrerad gymnasial skola. Villkor för tjänstens inrättande i först- nämnda fall var att skolenheten uppnått 50 p, i det andra fallet att dess elevantal varaktigt beräknades överstiga 1 000 elever.

I sitt yttrande räknar SÖ upp åtskilliga, med skolledning förenade arbetsuppgifter, som skulle kunna läggas på den administra- tive befattningshavaren. Utredningen har i annat sammanhang ingående behandlat des- sa arbetsuppgifter och funnit att åtskilliga av dem, helt eller delvis, med fördel kan koncentreras till den centrala skolförvalt- ningen i kommunen, att andra av nämnda arbetsuppgifter tillhör kanslistnivån. Slut- satsen i fråga om inrättande av tjänst som administrativ befattningshavare har för ut- redningens del blivit att — mot bakgrund av den arbetsfördelning utredningen ge- nomfört för med skolledning verksam per- sonal — underlag i form av arbetsuppgifter saknas för en administrativ befattningsha- vare på så hög nivå som byrådirektörs/byrå— sekreterares vid skolenheterna.

8.5. Sammanfattning

I sina hittills förda resonemang har uzred- ningen på grundval av sina undersöknngar och överväganden kunnat konstatera dels väsentliga och allvarliga brister i nu gällan- de arbets- och ansvarsfördelning för skol-

ledningen, dels en betydande splittring av skolledningens arbetstid på olikartade ar- betsuppgifter, dels allvarliga brister i led- ningen av den pedagogiska verksamheten, t.ex. i fråga om samordningsprojekt, dels omöjligheten av att inom nuvarande system ens efter en grundlig bearbetning av det- samma få tillgodosett kraven på översiktlig planering på olika områden (t. ex. kurspla- nering), på resursfördelning, på referens- system, på en pedagogisk sammansmältning av grundskola och gymnasieskola, dels en allvarlig invändning mot tillämpningen av en reviderad version av de nuvarande or- ganisationsmodellerna (YB), nämligen den att en fördelning av de båda nästan parallell- ställda chefspostema, rektor och biträdande rektor, på nuvarande rektor vid gymnasium och nuvarande rektor vid yrkesskolan torde leda till en vertikal klyvning av gymnasie- skolan i en del som motsvarar i stort sett nuvarande gymnasium och fackskola och en andra del som har sin motsvarighet i nuvarande yrkesskolan.

Vid sina diskussioner av här redovisade problem har utredningen kommit till den slutsatsen att ett genomförande av beslutet om en mellanskola, såsom det utformats i propositionen 1968: 140, förutsätter en ge- nomgripande förändring av organisations— strukturen för nuvarande skolledning vid de gymnasiala skolorna. Utgångspunkten måste därvidlag i första hand vara att skolledning- en redan genom sin organisatoriska utform- ning klart skall bidra till att i praktiken få till stånd en integrerad skolform.

9. Analys av de med skolledarfunktionen förenade

arbetsuppgifterna—principiell organisationsmodell

9.1 Inledning

Mot bakgrund av de ställningstaganden som redovisats i föregående kapitel har utred- ningen ingående diskuterat vilken metod som skulle väljas för att tränga vidare in i och försöka finna en lösning på utrednings- uppdragets huvudproblem, nämligen att skapa en funktionsduglig skolledarorgani- sation för mellanskolan. De nu gällande or- ganisationsmodellerna, som vid en närmare analys uppvisat åtskilliga allvarliga funk- tionella brister, kunde, i varje fall i ett utgångsläge, inte tjänstgöra som några för vidareutveckling lämpliga basmodeller. Ut- redningen har i stället försökt att helt förut- sättningslöst och från grunden angripa pro- blemet. I tidigare kapitel beskrivna, för skolledarfunktionens utformning väsentliga kvalitativa faktorer har därvid fått bilda ut- gångspunkt för det fortsatta utredningsarbe- tet. Utredningen har alltså förutsättningslöst utgått ifrån de med skolledning förenade ar- betsuppgifterna samt från de nämnda fak- torerna och byggt upp en ny organisations- modell för skolledningen, vilken också inne- sluter en ny ansvars- och arbetsfördelning.

Den kritiska granskningen härvidlag har genomförts iföljande fyra etapper:

a) De i blanketten »Arbetsredogörelse» (se bilagorna 2—9) upptagna arbetsuppgifter- na har underkastats en noggrann innehålls- lig analys i syfte att få dem fastare definie- rade och preciserade.

b) Skälen för varje arbetsuppgifts existens har prövats, för att få ett svar på frågan om arbetsuppgiften är nödvändig eller ej.

c) Svar har sökts på frågeställningarna: vilka generella förutsättningar gäller för skolförvaltningarnas verksamhet och var finns de bästa förutsättningarna för arbets- uppgifternas utförande? Svaren har koordi- nerats med de krav på skolledarfunktio- nens utformning som registrerats i tidigare kapitel.

d) Därefter har arbetsuppgifterna knutits till olika befattningar med ledning av frå- geställningen: vilken befattning har de bäs- ta förutsättningarna för arbetets utförande? Även här har en avstämning gjorts mellan vunna resultat och tidigare frilagda fakto- rer.

Kapitlet avslutas med en sammanfattande översikt av de väsentliga fördelar, utred- ningen anser vara förenade med den organi- sationsmodeli som sålunda successivt arbe- tats fram.

9.2 Definition av arbetsuppgifterna

Analysen av de med skolledning förenade arbetsuppgifterna har i det här fallet inne- burit, att samtliga i ovan nämnda blankett »Arbetsredogörelse» upptagna arbetsupp- gifter, då så varit möjligt, antingen brutits ned i mindre enheter, delaktiviteter, eller försetts med en innehållsbeskrivning. Ana- lysen utgör enligt utredningens mening av

flera skäl en nödvändig grundval för varje fortsatt resonemang angående skolledar- funktionen; dels förebygger en innehållslig precisering av skolledararbetet missförstånd vid uppgörande av arbets- och ansvarsför- delning, dels kan den sägas förmedla en form av enkla generella rutinbeskrivningar. Förutom de fyra exempel (9.2.1—4) som lämnas nedan i syfte att illustrera analys- metoden, hänvisas ytterligare till bilaga 10. Utredningen har av praktiska skäl ej funnit det nödvändigt att för samtliga i blanket- ten »Arbetsredogörelse» upptagna arbets- uppgifter redovisa hela sitt i detta avsnitt aktuella arbetsresultat. Allt principiellt vä- sentligt framgår dels av följande exempel, dels av nyssnämnda bilaga 10, dels av de befattningsbeskrivningar som lämnas i kap. 10.

9.2.1 Förberedelser för och arbete efter äm- neskonferenser (2: 07)1

— beredning

upprätta föredragningslista

utfärda kallelse skriva protokoll

vidtaga åtgärder Ovan framlagda beskrivning gäller i prin- cip alla konferenser.

!

9.2.2 Arbete med skrivningar (4: 04)

— upprätta tablå över antalet skrivningar i de olika klasserna och undervisningsav- delningarna fastställa antalet skrivningar bearbeta ämnes- och klasskonferenser- nas synpunkter upprätta en kronologisk plan över skriv- ningarna

— fastställa skrivschemat

9.2.3 Arbete i samband med timme till för- fogande (4: 21)

— upprätta aktivitetslista genom studium av läroplanerna, planeringsskrifter, ämnes- och klasskonferensprotokoll samt genom kon-takt med elevråd

— vidtala medverkande inom och utom skolan

upprätta schema över verksamheten kontrollera verksamheten improvisationer

1

9.2.4 Konferenser med representanter för näringsliv och arbetsmarknadsverk (4:36)

Principschemat för alla slags konferenser är som följer:

— deltaga — leda

— föra protokoll

Ifråga om denna arbetsuppgift (9.2.4) har utredningen även ansett, att tyngden och vikten av arbetsuppgiften måste illustreras med en beskrivning av de frågor som kan avhandlas: konferenserna utgör en kontakt- form med branschorganisationer och arbets— marknadsverk för att diskutera utbildning- ens innehåll, få information om ny mate- riel och nya arbetsmetoder, om avtalsfrå- gor, anställningsvillkor, om vidareutbild- ningsmöjligheter och för att avgöra om un- dervisning skall påbörjas eller nedläggas.

9.3 Arbetsuppgifterna nödvändighet

Innan någon ny organisationsstruktur eller ny arbets- och ansvarsfördelning kan ska- pas, måste en granskning av skolledararbe- tet göras med tanke på dess nödvändighet och existensberättigande, dvs. rationalise- ringsaspekten måste anläggas. Utredningen har därvid sökt avgöra dels om något arbe- te helt kan elimineras, dels om några för- enklingar av rutiner kan genomföras, dels om något arbete kan flyttas från skolför- valtningen. I fråga om rutiner som kan för- enklas måste man åtskilja två grupper: lo- kalt utbildade rutiner och rutiner med gene- rell tillämpning. Endast i det senare fallet har utredningen ansett sig kunna framlägga några förslag och synpunkter. Vad gäller frågan om bortflyttande av arbete från skol- förvaltningen avser utredningen i detta sam- manhang enbart möjligheten att vid ledning och förvaltning av skolan utnyttja primär-

1 Siffrorna inom parentes anger kod i utred- ningens enkät.

kommunala rutiner inom andra kommunala förvaltningar.

9.3.1 Eliminering av arbetsuppgifter Såvitt utredningen vid sin genomgång och granskning kunnat finna, förekommer f. n. inom skolledningen vid skolenheterna inga tidsmässigt mera tunga arbetsuppgifter, som till alla delar kan elimineras. Möjligen skul- le man kunna anföra sådana arbetsuppgif- ter som »Granska klassböcker (5: 10)» och »Arbete i samband med åhörardagar (5:13)». De är emellertid dels tidsmässigt sett mindre omfattande, dels utsatta för en strukturförändring. Vad gäller granskningen av klassböcker erinras om det förslag an- gående frånvaroregistrering, som framlagts av ERUS.l Förslaget avser visserligen grund- skolan men enligt vad utredningen under- hand inhämtat genom kontakter med ERUS' sekretariat kommer det att i huvudsak kun- na göras giltigt även för gymnasieskolan. Åhörardagarna utgör vidare enligt utred- ningens mening en föråldrad kontaktform mellan skola och hem och bör således ersät- tas av andra samarbetsformer. Att skriva verksamhetsberättelse för de olika skolenhe- terna i kommunen fyller enligt utredningens uppfattning ej heller någon funktion och ar- betsuppgiften bör i fortsättningen utgå. Här påtalade förhållanden måste enligt utred- ningens mening uppmärksammas av skol- överstyrelsen och Svenska kommunförbun- det. Utredningen vill slutligen framhålla, att skolöverstyrelsen, eftersom den produktion som i varierande grad bedrivs inom nuva- rande yrkesskola skall utgöra ett led i ele- vernas utbildning, i samband med integra- tionen den 1.7.1971 enligt utredningens me- ning bör ta initiativ till avskaffande av de arbetspremier eller flitpengar som utgör en form av ekonomisk ersättning för deltagan- det i produktionen och som utbetalas till eleverna vid vissa utbildningsvägar inom nuvarande yrkesskola.

9.3.2 Förenkling av rutiner

På några av nedan behandlade punkter framlade redan skoladministrativa utred-

ningen förslag till förenklingar i sina båda betänkanden »Förslag till förbättring av läroverksrektoremas arbetssituation» 20.1 i . 1962, stencil, sid 32 ff samt »Organisation av skolledningen i grundskolan», SOU 1964: 53, sid 81 ff.

Höst- och vårrapport (4: 12, 4: 13)

Det under vårterminen upprättade plane- ringsunderlaget för skolorganisationen kom- mande läsår korrigeras mot de faktiska för- hållandena vid höstterminens början. Först därefter insänds till SÖ och La en definitiv rapport över Skolorganisationen. Att helt av- skaffa de båda rapporterna har ej bedömts vara ändamålsenligt av följande två skäl: för det första behöver centrala och regionala instanser inom skolväsendet underlag för prognoser om linjefördelning, olika studie- val etc; för det andra måste en betydande del av det med vårrapport förenade arbetet utföras i planeringssyfte samt i och för det definitiva fastställandet av lärarnas i tjäns- ten ingående undervisningsskyldighet och tilläggstimmar.

Nuvarande blankettantal torde dock med fördel kunna reduceras och blanketternas ut- formning förenklas. Vårrapporten består f.n. av 26 olika blankettyper, varav 16 skall insändas till Ln och de övriga 10 ut- gör s. k. hjälpblanketter; höstrapportens blankettantal uppgår till 12. Som illustra- tion av arbetsuppgiftens tyngd lämnas i föl- jande tabell uppgifter om tidsåtgången vid skolenheter som tillhör strukturgruppen Ng+Fa. Siffrorna avser timmar och är medianvärden uttryckta i absoluta tal.

Strgrp Ng + Fa Vårrapport Höstrapport R 10 8 Str 21 20 Bitr > KA 13 10 10 Bitr ( KA 13 20 26 61 + 64 2 125

1 ERUS=Skolöverstyrelsens och Svenska kommunförbundets utredning angående integre- rat elevregistreringssystem för grundskolan.

Enligt vad utredningen under hand in- hämtat, pågår f.n. undersökningar i denna fråga inom skolöverstyrelsen.

Arbete med registrering av elever (5:15)

Enligt utredningens mening skall arbetsupp-

giften bestå av följande moment: — Påföra elevkorten personuppgifter — Påföra elevkorten studiekod från av- lämnande grundskola och för val av linje etc. inom gymnasieskolan - Kontinuerligt hålla elevkorten aktuella med olika slags information om elevens studiegång I övrigt hänvisas till ERUS, se sid. 78, not 1.

Månatliga rapporter för löneutbetalningar, rapporter om sjukdomsfall (8: 03)

Vid de intervjuer, som utredningen gjort med studierektorer vid nuvarande yrkes- skola, har det tydligt framkommit att just denna personalkategori i hög grad belastas med ett mycket tidskrävande kontrollarbe- te avseende lönerapporteringen för inom resp. studierektors arbetsområde tjänstgö- rande timlärare samt instruktörer ute på arbetsplatser i näringslivet. Utredningen som finner det helt omotiverat att pedagogisk ledningspersonal tyngs av sådana rent expe- ditionella arbetsuppgifter, vill understryka vikten av att dessa rutiner, genom erforder- liga åtgärder från Svenska kommunförbun- dets sida överses och förenklas.

Utfärda tjänstgöringsbetyg och -intyg för lärare och annan personal (8: 04) Enligt vad som framkommit vid hearings och intervjuer måste man vid åtskilliga skol-

enheter ta fram grunddata ur gamla tjänst- göringsfördelningar, kataloger och dylikt för att kunna utskriva tjänstgöringsbetyg åt ex- empelvis lärare. Arbetsuppgiften kan för- enklas på följande sätt: — avtryck av det vid skolkansliet förva- rade matrikelkortet — utskrift av tjänstgöringsbetyg — undertecknande Enligt utredningens mening bör skolöver- styrelsen och Svenska kommunförbundet vidtaga i sammanhanget lämpliga åtgärder.

Attestbokföring och anslagskontroll (8:15)

Trots de påpekanden som gjorts av skol- administrativa utredningen synes alltjämt, av enkätresultatet att döma, visst i rubriken angivet arbete förekomma i alltför stor ut- sträckning vid skolenheterna åtminstone på biträdesnivå. Omfattningen framgår av sam- manställningen i tabell 1.

Siffrorna avser, som tidigare sagts, tim- mar och är medianvärden i absoluta tal. Utredningen förutsätter att Svenska kom- munförbundet beaktar här påvisade förhål- landen.

Arbete med ordnande och förtecknande av skolans/skolstyrelsens arkivalier (8:22) Bestämmelser angående gallring och arkive- ring bör överses genom Svenska kommun— förbundets, Skolöverstyrelsens och Riksar- kivets försorg.

9.3.3 Bortflyttande av arbetsuppgifter från skolförvaltningen

Som framhållits i inledningen till detta av- snitt syftar utredningen här endast till att ge en registrering av vilka arbetsuppgifter

Tabell ]. Tidsåtgång för attestbokföring och anslagskontroll

Ng+Fa+Ysk Ng+Fa Ng+Fa+Grh Ysk+Fa Ysk Rektor 9 10 10 9 10 Biträdande rektor 4 —— — 15 5 Studierektor gy/fa 8 — — — — Studierektor ysk 3 — — 8 7 Bitr>KA 13 117 60 32 40 53 Bitr(KA 13 40 75 130 400 50 SOU 1969: 47 79

som berör både de enskilda skolenheterna och den centrala kommunala skolförvalt- ningen och som kan överföras till andra primärkommunala förvaltningsorgan. An- svaret för att följande reformförslag reali- seras faller enligt utredningens mening på Svenska kommunförbundet.

Tillsyn över och skötsel av skolans fastig- heter och tomter (6: 01)

Arbetsuppgiften kan beskrivas genom föl- jande generellt tillämpliga rutin

— en plan för underhåll av skolfastighe- terna uppgörs inom den centrala fastig- hetsförvaltningen i kommunen i samråd med cheferna för skolenheterna och re- presentanter för den centrala kommunala skolförvaltningen —- planen godkännes av skolstyrelsen — kontinuerlig tillsyn och skötsel verk- ställs av personal från den centrala fas— tighetsförvaltningen — anmälan om behövliga reparationsarbe- ten görs av vaktmästare vid skolenheter- na.

Åtgärder och yttrande med anledning av byggnads- och reparationsarbeten (6: 02)

Långtidsplan för nybyggnads- och ombygg- nadsverksamhet uppgörs inom den centra- la fastighetsförvaltningen tillsammans med berörd(a) chef(er) för skolenheterna och re- presentanter för skolkansliet. Ansvaret för arbetsuppgiften åvilar skolchefen.

9.4 Organisationsstrukturen (= ramen för ansvars- och arbetsfördelningen)

Efter att enligt redovisat förfarande ha de- finierat skolledaruppgifterna samt i någon mån reducerat skolledararbetet har utred- ningen dels sökt klarlägga för skolförvalt- ningamas verksamhet generella förutsätt- ningar, dels för varje med skolledning för- enad arbetsuppgift och delaktivitet sökt fin- na var inom det kommunala skolväsendet, dvs. den centrala skolförvaltningen eller skolenheterna de bästa förutsättningarna för

uppgiftens utförande finns. Det detaljerade resultatet av bedömningarna i sistnämnda hänseende, vilket är av stor betydelse för utredningens organisationsförslag redovisas inte i detta sammanhang utan dels i bilaga 10, dels i kap. 10.

Vid kartläggningen av de för skolför- valtningarnas verksamhet generella förut- sättningarna, har utredningen funnit att ne- dan angivna fem förutsättningar måste be- aktas vid övervägandena av en ändamåls- enlig skolledarorganisation:

l) Huvudmålsättningen (uttryckt i läro- planerna) är lika för hela landet. Verksam- heten vid de olika skolenheterna måste i princip vara likartad.

2) Ur rättvisesynpunkt bör eleverna så- ledes i allt väsentligt erbjudas samma stan- dard på undervisningen, oberoende av vid vilken skolenhet eller rektorsområde de blir placerade.

3) Resultatet av verksamheten kan inte mätas i ekonomiska eller andra kvantitativa termer. Skolenheternas, respektive rektors- områdenas uppfyllelse av huvudmålsättning— en kan därför inte uttryckas exakt.

4) Kostnaderna för verksamheten måste hållas inom de ramar som ställts till för- fogande.

5) Problemet i stort kring planering och ledning av verksamheten är att inom ramen för de medel, som ställs till förfogande, prio- ritera sådan verksamhet som med hänsyn till kostnaderna väntas ge de bästa resul- tatet.

De i kapitel 7 frilagda faktorerna, som påverkar utformningen av skolledarfunktio- nen, analysen av arbetsfördelningen mellan de organisatoriska enheterna (: skolkansli, skolenheter) inom skolförvaltningen samt ovan angivna generella förutsättningar har lett utredningen fram till slutsatsen att nu- varande organisationsstruktur med skolen- heter (och rektorsområden) vilka i bety- dande omfattning fungerar såsom självstän- diga organisatoriska enheter, är en oända- målsenlig organisation, och att ett nära be- roende måste skapas mellan skolenheterna, varför det följaktligen är ändamålsenligt att åtskilligt med skolledning förenat arbete av

planerings- och utvecklingskaraktär, som är gemensamt för skolenheterna, koncentreras till och samordnas från en plats, nämligen den centrala kommunala skolförvaltningen. Vid denna bör enligt utredningens mening en planerings- och utvecklingsenhet upprät— tas eller, om en sådan enhet redan finns, förstärkas. En närmare analys av det arbe- te som sålunda bör koncentreras, har vi- sat att det kan indelas i följande fyra hu- vudgrupper: l) långtidsplanering 2) läsårs- planering 3) elevvård och 4) allmän admi- nistration. Ansvaret för dessa arbetsuppgif- ter samt för andra speciella mellanskolfrå- gor och -problem sammanfattar utredningen i begreppet mellanskolexpertfunktion. Inne- hållet i huvudgrupperna samt i mellanskol- expertfunktionen och deras förgreningar ut till skolanläggningarna redovisas utförligt dels i bilaga 10, dels i kap. 10.

Enligt utredningens tidigare uttalade upp- fattning (se kap. 7) skall mellanskolan i kommunen betraktas som en organisatoriskt samordnad enhet, som omfattar samtliga utbildningsvägar inom nuvarande gymna- sium, fackskola och yrkesskola. För att kra- ven på effektiv direkt ledning av bl. a. un— dervisning och elevvård skall kunna tillgo- doses, är det emellertid klart, att mellan- skolan i kommunen vid behov måste kun- na delas in i hanterbara mindre organisa- toriska basen/leter. Basenhetens chef blir direkt underställd skolchefen. I den organi— sation som utredningen föreslår, förutsätts en intim kontakt mellan planeringsenheten vid skolkansliet och basenheterna. När det gäller frågeställningar och problem, som ute- slutande berör mellanskolans verksamhet, förutsätts givetvis att informations- och kon- taktvägarna kan gå direkt mellan basenhe- terna och planeringsenheten.

De krav på skolledarfunktionen, som ut- redningen i det föregående formulerat, skul- le i väsentliga stycken kunna tillgodoses ge- nom den här skisserade organisationsstruk- turen.

Den nämnda planerings- och utvecklings- enheten inom den kommunala skolförvalt— ningen är för det första en rationell anord- ning för att realisera kraven på samordning

av det spektrum av utbildningsvägar, som skall erbjudas inom mellanskolan, vilken sannolikt på åtskilliga orter under lång tid framåt kommer att vara låst i nuvarande 10- kalbestånd. Endast genom koncentrationen av väsentliga planerings- och samordnings- uppgifter till ett ställe kommer mellansko- lan, oavsett om den skulle bestå av flera lo- kalt sett spridda anläggningar, att med nå- got mått av realism kunna betraktas som en från pedagogisk synpunkt organisatorisk en- het inom kommunen. Även om den lokal- mässiga situationen således skulle verka hindrande, torde likväl genom nu föreslag- na åtgärder integrationstanken komma att säkras så långt det under ett betydande övergångsskede är möjligt. En planerings- och utvecklingsenhet av nämnda slag gör det också möjligt att genomföra en effektiv fördelning av personella och materiella re— surser dels inom mellanskolorganisationen dels mellan denna och grundskolan. Vidare skapas förutsättningar för tillhandahållande av undervisningspaket och undervisningssy- stem för hela mellanskolan (på längre sikt för kommunens hela skolväsen). En resurs- bank2 för kommunen kan bildas.

En ny organisationsstruktur skall också tillgodose krav på delaktighet i utformning— en av skolans verksamhet från personalens och elevernas sida. Hur denna delaktighet skall uppnås, utvecklar utredningen närmare i nästa avsnitt. I samband med denna skiss av organisationsstrukturen skall bara näm- nas, att utredningen tänker sig ett referens— organ för planerings- och utvecklingsenhe- ten (ämneskommittéer). Schematiskt fram- går organisationen av diagrammet på sid. 85. Organisationens mera detaljerade ut- formning tecknas i närmast följande avsnitt (9.5) och i kapitel 10.

9.5 Fördelning av arbetsuppgifterna på be- fattningar och befattningshavare

För att kunna genomföra den i rubriken an- givna uppgiften har utredningen varit tvung- en att först i princip klarlägga vilka befatt-

' Se bilaga 10 not 1.

ningshavare den med tanke på skolledar- funktionens utformning måste arbeta med. Det har vidare visat sig vara viktigt att vid detta fördelningsarbete, som kan sägas ock- så ha gått ut på att försöka anpassa skolle- darfunktionen till de nya villkoren fr.o.m. 1.7.1971, ta den största hänsyn till möjlighe- terna att få till stånd ett socialt samspel på alla nivåer inom skolan.

9.5.1 Befattningar och befattningshavare

Problemet att konkretisera de i avsnitt 9.4 nämnda fyra kategorierna av arbetsuppgif- ter vid det centrala skolkansliet i befatt- ningar är givetvis till väsentlig del beroende av det gymnasiala skolväsendets kvantitati- va omfattning i kommunen. Det behandlas i detalj i avsnitten 10.2 och 11.5. Här redo— visar utredningen endast den principiella uppfattningen att ledningen för mellansko- lan ytterst skall utövas av skolchefen, me- dan samordningen och ledningen av de olika specialistuppgifterna vid planerings- och utvecklingsenheten, nämligen långtids- planering, läsårsplanering, elevvård, allmän administration samt ansvaret för dessa och andra speciella mellanskolfrågor skall åvila en befattningshavare, som utredningen gett arbetsnamnet Mellanskolexpert (M—expert) och som skall inneha en stabsfunktion. I en kommun med mellanskola av begränsad om- fattning torde de olika uppgifterna kunna handhas av en befattningshavare, medan i större kommuner mellanskolexperten bör bi- trädas av en eller flera planeringsspecialister, beroende på mellanskolans omfattning.

Lednings- och samordningsuppgiften av arbetet vid planerings- och utvecklingsenhe- ten innebär i huvudsak att närmast under skolchefen ansvara för handläggningen av mellanskolfrågor av principiell karaktär, att ansvara för utformningen av verksamhets- program på kort och lång sikt för mellan- skolans verksamhet samt att ansvara för kontroll och uppföljning av basenheternas verksamhet.

En koncentration av planerings— och ut- vecklingsarbetet till och samordning därav genom en central kommunal instans, bidrar,

såvitt utredningen kan finna, väsentligt till lösningen av ännu ett av de i bil 1 påvi- sade problemen, nämligen splittringen av chefernas för de enskilda skolenheterna ar- betstid på olikartade arbetsuppgifter såsom undervisning, ledning, planering, administra- tion, expedition. Genom att åtskilligt till planering och administration hörande arbe- te koncentreras till skolkansliet blir det möj- ligt att renodla chefsfunktionen vid mellan- skolans basenheter till huvudsakligen en pe- dagogisk ledningsfunktion. Allmänt taget kan man säga, att administration i betydel- sen övergripande planering, som resulterar i olika styrdata i form av projekt eller program i största möjliga utsträckning skall ombesörjas från central instans, medan man vid basenheterna skall svara för driften, dvs. förverkligandet av de uppgjorda pla- nerna, projekten, programmen. Ledningen av driften, dvs. av undervisningen i vid mening vid varje organisatorisk basenhet in- om mellanskolan, skall utgöra ansvarsom- rådet för basenhetens chef. Denne befatt- ningshavare har av utredningen fått arbets- namnet Platschef (Pc).

I kapitel 7 har utredningen visat, att ett starkt behov föreligger av förstärkning av den pedagogiska ledningen vid basenheter- na (skolenheterna) i vad gäller sådana i lä- roplanerna anbefallda verksamheter som t. ex. samordningsprojekt, Utredningen har också konstaterat, att nuvarande chefs- system för gymnasium, fackskola och yrkes- skola är bristfälligt på grund av de mycket stora svårigheterna att skapa en arbets- och ansvarsfördelning mellan rektor—studierek- tor, respektive rektor—biträdande rektor. Dessa omständigheter — främst det starka kravet på förstärkt pedagogisk ledning vid basenheterna har lett utredningen till slut- satsen att någon form av ledning bör skapas under Pc vid basenheterna. Det skulle vis- serligen kunna hävdas, 'att ledningsfunktio- nen vid basenheterna förstärks genom flytt- ningen av arbetsuppgifter från basenheterna till det centrala skolkansliet, men utredning- en har ej bedömt denna förstärkning som tillräcklig utan funnit det nödvändigt att föreslå inrättande av tjänster på mellan—

nivå, som givits namnet Gruppchef (Gc). I gruppchefsorganisationen skall den nuvaran- de yrkesskolans studierektorsorganisation in- arbetas.

Utredningen har inte funnit det vara en framkomlig väg att som lösning av detta problem om tjänst på nivån under plats- chefen föreslå någon form av förstärkning av nuvarande huvudlärarsystem. Även en mycket obetydlig förstärkning därav skulle bli för dyrbar och dessutom sannolikt ge ringa pedagogisk effekt. Gruppchefernas an- tal bör bli beroende av basenheternas stor— lek. De bör vidare få viss nedsättning i undervisningsskyldigheten. Tjänsten som gruppchef och gruppchefsorganisationen be- skrivs i avsnitt 10.5 .

Utredningen har vidare, vid sin fördel- ning av det med skolledning förenade ar— betet på olika befattningar, funnit sig böra räkna med följande befattningshavare vid mellanskolans basenheter: huvudlärare (= ämnesexperter), klassföreståndare, biträden, skolläkare, skolsköterska, kurator, S YO (: studie- och yrkesorientering) — befatt- ningshavare, institutionstekniker och vakt- mästare. Det till konferenser och nämnder förlagda arbetet har vid fördelningen av ar- betsuppgifterna registrerats under beteck- ningarna: elevvårdskonferens, klasskonfe- rens, ämneskonferens, kollegium och sam- arbetsnämnd. Elevernas medinflytande på skolarbetet anges under rubriken »elevråd», samarbetsnämnd och ämneskonferens. För- delningen framgår av bilaga 10.

9.5.2 Det sociala samspelet

En ansvars- och arbetsfördelning mellan de befattningshavare, som bedömts behövliga för skolledande uppgifter, blir beroende av vissa principiella ställningstaganden till kra- ven på delaktighet iutformningen av skolans verksamhet från personalens och elevernas sida. Det gäller enligt utredningens mening att bygga upp en sådan organisation att in- flytandet över verksamheten kommer att ligga så nära verksamhetens utövande som möjligt samt i princip fördelas och föras så långt ned i hierarkien som möjligt.

Organisationen bör följaktligen centreras mot arbetsuppgifterna eller mot homogena grupper av arbetsuppgifter mera än mot be- fattningar och befattningshavare. Sådana ar- betsuppgifter, som kan göras till föremål för gemensam behandling, skall så långt möjligt sammanföras till integrerade pro- gram. Utredningen kan sägas ha skapat dy- lika övergripande generella program för led- ningen av mellanskolan genom att indela de till central instans koncentrerade ar- betsuppgifterna i de fyra tidigare nämnda huvudgrupperna. Utredningen vill här un- derstryka, att det är fråga om koncentra- tion till kommunens skolkansli och inte om centralisering med överflyttning av besluts- funktionen i vissa frågor från den enskilda basenheten till den nya enheten inom skol- kansliet. Det måste tvärtom understrykas, att när det gäller utformningen av olika mer eller mindre avancerade delprogram, t. ex. fördelningen av de personella och materiel- la resurserna, inom någon av de fyra huvud- kategorierna av arbetsuppgifter, avsikten är att detta skall ske under medverkan av platschef, gruppchefer, huvudlärare, lärare och elever. Systemet kan därför sägas till- godose kravet på ökad styrning och, som en följd därav, ett mera rationellt och ekono- miskt utnyttjande av tillgängliga resurser med tillgodoseende av kravet på inflytande från deras sida som är verksamma vid bas- enheten. Anordningen bör leda till att så- väl anställda som elever i större utsträck- ning än tidigare får bära ansvar, bereds möj- lighet att ta initiativ och får uppleva sin arbetsinsats som meningsfylld.

För att få säkerställt den till basenheter- na knutna personalens samt elevernas funk- tionella delaktighet i planläggningen av verk- samheten, framför allt på det pedagogiska området, är det enligt utredningens mening vidare nödvändigt att upprätta och institu- tionalisera pedagogiska referensorgan, som skall stå till utvecklings- och planeringsen- hetens förfogande. Dessa referensorgan har utredningen kallat ämneskommittéer. De skall företräda ett ämne eller en grupp lik- artade ämnen. Platschef, gruppchefer och elever skall kunna kallas till sammanträde.

Sedan utredningen klarlagt, att det i den hittills beskrivna organ-isationsstrukturen finns förutsättningar för personalens och elevernas funktionella delaktighet i plan- läggningen av verksamheten, har det åter- stått att försöka konstruera ett system eller en metod, enligt vilken samspelet mellan olika instanser och befattningshavare kan äga rum eller helst garanteras komma till stånd.

En framkomlig väg har utredningen fun- nit vara att vid fördelningen av det med skolledning förenade arbetet på befattnings- havare, konferenser etc. för varje arbets- uppgift och delaktivitet ange hur den berör olika befattningshavare, konferenser etc. En flerdimensionell syn har således applicerats på arbetet i skolan. För detta ändamål har följande, från organisationslitteraturen låna- de beteckningar för olika befogenheter an- vänts, när utredningen beskrivit hur olika befattningshavare resp. konferenser berörs av olika arbetsuppgifter.

Ii : initierar '

S : lämnar synpunkter U : utför arbetet A = har ansvar B : fattar beslut

If : informeras

Genom detta tillvägagångssätt anser ut— redningen sig dels ha skapat en klar arbets— och ansvarsfördelning samt enkla generella rutinbeskrivningar, dels lämnat en bild av hur samspelet inom skolledarfunktionen lämpligen kan ske.

Utredningen har i inledningen till detta kapitel angett, att den i olika arbetsetapper sökt bygga upp en ny organisationsmodell för skolledningen, innefattande också en ny ansvars- och arbetsfördelning inom skolled- ningen. Arbetet härmed har varit mycket omfattande och ingående, då allt med skol- ledning förenat arbete behandlats och var- je arbetsuppgift bedömts utifrån frågeställ- ningen: vem skall göra vad och hur? En fullständig redovisning i detalj för detta för- delningsarbete har utredningen inte ansett sig kunna göra i tryck. En förhållandevis utförlig beskrivning av hur arbetsfördelning och samspel inom skolledningen skall se ut

måste emellertid lämnas. Utredningen har därför valt ut 14 projekt (: kombination av arbetsuppgifter), vilka faller inom skol- ledningen. Dessa projekt redovisas i tabella- risk form i bilaga 10. Av bilagan framgår hur projekten jämte delaktiviteter engagerar olika befattningshavare, konferenser etc. De i bilagan upptagna 14 projekten är följande: Kursplanering, schemaarbete och tjänsteför- delning m. m., budgetarbete, arbete med lä- roböcker, organisation av SYO-verksamhe- ten, praktikfrågor, externa arbetsobjekt, ar- bete med stadigvarande undervisningsma— teriel, planering av studiedagar och plane- ringsdagar, planering av samarbetet med ele- verna och av samarbetet hem—skola, arbe- te med anställande av ordinarie och icke ordinarie lärare, uthyrning av skolans loka- ler, arbete i samband med timme till för- fogande.

9.6 Sammanfattande argumentering

Flera fördelar kan utvinnas av här föresla— gen principiell organ-isationsmodell för mel- lanskolans ledning.

a) Ett starkt argument för en koncentra- tion av väsentliga planerings- och utveck- lingsfunktioner till central kommunal in- stans är att mellanskolan i flertalet kommu- ner under överblickbar framtid torde kom- ma att vara utspridd på flera anläggningar. Genom koncentrationen till och samord- ningen från central plats erbjuds en bättre överblick av just lokalresurserna med ett ändamålsenligt och effektivt utnyttjande som följd.

b) Samma argumentering kan tillämpas i fråga om utnyttjandet av i kommunen till- gängliga såväl personella som materiella un— dervisningsresurser inom hela skolväsendets verksamhetsfält.

c) Genom ovan föreslagna åtgärder kom- mer cheferna för de i såväl mellanskola som grundskola ingående organisatoriska basen- heterna att kunna avlastas en stor del ad- ministrativt arbete och denna tidsvinst mås- te komma den direkta ledningen av den pe- dagogiska verksamheten tillgodo.

d) Det är vidare både irrationellt och in-

St

Central kommunal skolförfvaltning |s.| ———.————. ————— __ Planermgs- och utvecklingsenhet M-expertfunktion: Läsårsplanering _. Elevvård Långtidsplanering Allmän administration. G-expertfunktion ] Pc | | Pc | | Pc | Pc — Biträden — Vaktmästare — Elevvårdspersonal IGCI IGcl ch IGcl [Gc Gc |ch GB 0 0 o &) 0 GB Ämnes- O 0 $ 0 0 $ 0 kommittéer 0 GB 0 (9 0 6 $ 69 O O 0 GB 0 O 0 69 O O O O O O 0 $ $ 0 O 0

Figur ] . Modell för skolledningens organisation i en kommun med mellanskola och grundskola.

O = lärare G) = huvudlärare

effektivt att man, som för närvarande är fal- let, på flera olika ställen i en kommun, dvs. i princip vid varje skolenhet med gymna- si-um/ fackskola/ yrkesskola respektive grund- skola, inom skolledningen utför samma, nä- ra nog identiska, planeringsuppgifter. Ge- nom att koncentrera sådana gemensamma uppgifter till det centrala kansliet har ut- redningen ansett sig kunna redovisa en om- fattande besparing av resurser. Man kan därvid driva följande rent principiella ar- gimentering: i en kommun med f.n. flera gymnasiala skolenheter utförs vid vardera skolenheten för planering ett visst av elev- antalet oberoende arbete; genom att sådant arbete koncentreras till en central kommu-

nal instans måste tidsåtgången för arbetets utförande kraftigt reduceras (Se vidare av- snitt 11.4.3).

e) På sikt torde föreslagen koncentration och samordning verka resursbesparande även genom de möjligheter till samverkan som kan erbjudas mellan exempelvis pla- neringsarbetet för mellanskola och grund- skola å ena sidan och mellan tidigare nämn- da fyra huvudkategorier av arbetsuppgifter och arbetet vid den allmänna administrativa samt andra avdelningar av skolkansliet å den andra.

f) Såvitt utredningen preliminärt kunnat konstatera, föreligger inga hinder av prin- cipiell art mot att här redovisade organi-

sationsmodell tillämpas även i fråga om led— ningen av grundskolan. Kravet på t. ex. kursplanering och gemensam resursfördel- ning löses på samma sätt som för mellan- skolans del; de planerings- och utvecklings- funktioner som enligt utredningens mening måste koncentreras till och samordnas från den centrala kommunala skolförvaltningen, kan för grundskolans del direkt kalkeras. De krav som tidigare påvisats i fråga om pedagogisk samverkan mellan de båda hori- sontellt delade skolformerna får, om utred- ningens organisationsmodell utsträckes att gälla även grundskolan, betecknas vara väl mötta och tillgodosedda.

För att illustrera hur framlagda princi- piella tankegånger kan appliceras på ledning- en av såväl mellanskola som grundskola, lämnas i figur 1 på sid. 85 en grafisk fram- ställning av skolledningens organisations- struktur.

10. Befattningar och befattningsbeskrivningar

10.1. Inledning

I de närmast föregående kapitlen har redo- visats hur en ny organisationsmodell för skolledningen i den gymnasiala skolan suc- cessivt vuxit fram under utredningens ar- bete, varvid olika, framför allt ur den pedagogiskt-metodiska utvecklingen härled- da, för skolledarfunktionens utformning vä- sentliga faktorer påverkat arbetet. Utred- ningen har vid sin presentation av arbetsre- sultatet hittills mera beaktat vilka arbets— uppgifter eller snarare vilka homogena kom— plex av arbetsuppgifter som skall utföras än sett till en detaljerad utformning av be- fattningar, och vidare påvisat nödvändig- heten av ett nära samarbete i planerings- och utvecklingsfrågor mellan central instans i kommunen och basenheterna inom såväl mellanskolan som grundskolan.

I detta kapitel framlägger utredningen det detaljerade resultat, som utvunnits med hjälp av tidigare beskriven arbetsmetodik, och redovisar detta i form av beskrivningar av vissa befattningar. Utredningen anser, att dess undersökningar — i första hand den omfattande enkäten och analysen av arbets- fördelningen inom skolledningarna — lämnat tillfredsställande underlag för en fördelning och gruppering av arbetsuppgifter i effek- tiviserande syfte och därmed också för en ganska ingående beskrivning av följande be- fattningar: mellanskolexpert jämte plane- ringsspecialist(er), platschef, gruppchef, hu-

vudlärare, kanslist vid basenhet, klassföre- ståndare samt kurator.

Utredningen har dessutom för sin del un- der rubriken SYO-befattningshavare sökt uttrycka vilka arbetsuppgifter avseende SYO (: studie- och yrkesorienterande)-verksam- heten som måste utföras vid basenheterna.

Avsikten har varit att precisera vad ut- redningen anser bör vara dessa befattnings- havares ställning i organisationen, arbets- område, ansvar, befogenheter och arbets- uppgifter. Redovisningarna härav har be— nämnts befattningsbeskrivningar. I ett par fall har dock denna beteckning ej använts, nämligen i fråga om kanslist för att und- vika förväxling med motsvarande befatt- ningsbeskrivning i den kommunala centrala tjänsteförteckningen och i fråga om SYO- befattningshavare för att inte annan pågå- ende utredning skall föregripas. Här måste ytterligare två viktiga saker rörande befatt- ningsbeskrivningarna framhållas. Dels är beskrivningarna, ehuru de är detaljerade, inte avsedda att vara uttömmande, dels av- ser utredningen inte att de skall vara bin- dande. Arbetsledningen skall givetvis ha spelrum för omdisponering av uppgifter in- om organisationen. Utredningen vill också framhålla, att den omständigheten att sam- ma formulering av en arbetsuppgift åter- kommer i beskrivningen av flera befattning- ar inte får förstås så, att flera personer i organisationen skall syssla med identiska uppgifter, utan är ett uttryck för att vissa

funktioner engagerar skolledare på flera nivåer och på olika sätt.

10.2 Planerings- och utvecklingsenheten vid den centrala skolförvaltningen Utredningen har i närmast föregående ka- pitel klarlagt behovet av att få övergripan- de planerings- och utvecklingsfunktioner i mellanskolan koncentrerade till och samord- nade genom den centrala skolförvaltningen i kommunen. En sådan koncentration och samordning måste enligt utredningens tidi- gare redovisade mening genomföras, om ett enhetligt och effektivt pedagogiskt och or- ganisatoriskt system skall kunna skapas för nuvarande tre skolformer gymnasium, fack- skola och yrkesskola; mängden av detta arbete som illustreras dels av i kapitel 11 framlagda beräkningar, dels av nedan givna befattningsbeskrivning för mellanskolex- perten motiverar att en planerings- och ut- vecklingsenhet upprättas inom de centrala kommunala skolförvaltningarna eller, där sådan enhet redan finns, förstärks.

10.2.1. Befattningshavare

Ett närmare studium av de arbetsuppgifter, som med fördel visat sig kunna koncentre- ras och samordnas på ovan angivet sätt, har givit vid handen att uppgifterna låter sig grupperas till fyra olika huvudkategorier, vilka redovisats i föregående kapitel. (Se vidare bilaga 10.)

De med dessa huvudkategorier förenade arbetsuppgifterna skall få kombineras till befattningar på olika sätt i olika kommuner. I en mindre kommun måste samtliga fyra huvudgrupper komma att bestridas av en- dast en befattningshavare på skolledarnivå (M—expert), medan man i mycket stora kommuner måste förutsätta en uppdelning av arbetet — eventuellt en funktionell sådan — på flera befattningshavare. Vid fall av fle- ra sådana kvalificerade befattningshavare på skolledarnivå skall en av dem omfatta m-expertfunktionen jämte eventuellt en el- ler flera av de andra grupperna arbetsupp- gifter och ha förmansställning gentemot den eller de andra befattningshavare, som sva- rar för de övriga huvudgrupperna. Den be-

fattningshavare, som fullgör m-expertfunk— tion, har av utredningen givits arbetsnamnet Mellanskolexpert (M-expert), medan de öv- riga här aktuella befattningshavarna kallats planeringsspecialister. Av det nu sagda föl- jer, att utredningen kan lämna endast en be- fattningsbeskrivning för det till kansliet kon- centrerade arbetet, nämligen avseende m- experten. Uppdelningen av arbetet på flera befattningshavare blir beroende av olika lokala förhållanden och måste således lösas från fall till fall inom kommunerna. Tilldelningen av tjänster på skolledarnivå vid planerings- och utvecklingsenheten mås- te enligt utredningens uppfattning bli bero- ende av dels mellanskolans kvantitativa om- fattning i kommunen, dels, innan ett defini- tivt avgörande i denna fråga torde kunna ske, av en prövning av möjligheterna till samordning med motsvarande befattningar avseende ovan behandlade huvudkategorier av arbetsuppgifter i grundskolan. En följd av det sist gjorda påståendet är att utred- ningen tills vidare, vad gäller antalet tjäns- ter som planeringsspecialister, endast kan göra principiella konstateranden. De av ut- redningen konstruerade principerna för till- delning av skolledartjänster vid kansliet för mellanskolans del redovisas i avsnittet 11.5 . I de stora gymnasiekommuner, där biträ- dande skoldirektör(er) finns, måste vid or- ganiserandet av den nu behandlade plane- rings- och utvecklingsenheten beaktas vilken roll dessa befattningshavare lämpligen bör spela inom den nya ledningen av mellan- skolan. Biträdande skoldirektör har i prin- eip, liksom skoldirektör, kommunens hela skolväsen som arbetsområde. I varierande grad innefattar således detta såväl det gym- nasiala skolsystemet som den obligatoriska skolan. Eftersom utredningen inte förrän i en andra etapp av sitt arbete kommer att behandla grundskolans ledningsformer och de centrala skolkansliernas organisation och således först därefter blir i stånd att göra en totalbedömning av behovet av skolledar- resurser i kommunerna anser utredningen sig inte nu böra ange några generellt giltiga riktlinjer för hur den här berörda arbetsför- delningsfrågan skall lösas. Endast som en

allmän rekommendation vill utredningen ut- tala, att man inom kommunerna från fall till fall bör pröva i vad mån de biträdande skoldirektörerna tills vidare lämpligen bör utnyttjas i det till planerings- och utveck- lingsenheten koncentrerade arbetet avseen- de mellanskolan.

Utredningen vill i detta sammanhang vi- dare understryka vikten av att man inom kommunerna prövar möjligheten att t. ex. med redan befintlig kvalificerad skolsekre- terarbefattning förena vissa av de arbets- uppgifter, som utredningen hänfört till den administrativa kategorin. Även i detta fall är det enligt utredningens uppfattning omöj- ligt att skapa generellt giltiga befattnings- beskrivningar, beroende på de lokala varia- tionerna, t. ex. i fråga om tillgång på befatt- ningshavare, vederbörandes kvalifikationer m.m.

Utredningen har dessutom vid sin gransk- ning av skolledararbetet gjort den bedöm- ningen att åtskilligt till den administrativa kategorin hörande arbete kan utföras av ett kvalificerat biträde med assistens av konto- rister. Ej heller i denna fråga går det att ut- färda några generellt giltiga anvisningar. Dels måste först problemet med grundsko— lans ledningsformer lösas och i samband därmed möjligheterna till samordning med det för mellanskolans del koncentrerade skolledningsarbetet av planerings- och ut- vecklingskaraktär utprövas, dels är även detta problem starkt bundet till lokala för- hållanden. Dock vill utredningen även i detta avseende kraftigt understryka betydel- sen av att, såväl vad gäller kvalitet som kvantitet, tillräckliga biträdesresurser ställs till den nya planerings- och utvecklings- enhetens förfogande, varvid möjligheterna till samordning med för närvarande tillgäng- liga biträdesresurser givetvis noga måste prövas.

10.2.2. Befattningsbeskrivning för mellan- skolexpert

a) Huvuduppgift

Mellanskolexperten är direkt underställd skolchefen och leder inom sin enhet befint-

lig personal. Enhetens arbetsområde omfattar mellan- skolan i kommunen. Arbetsområdet innefattar följande huvud— uppgifter: — planerings- och utvecklingsarbetet inom mellanskolan — mellanskolfrågor och -problem.

b) Ansvar och befogenheter

Mellanskolexperten svarar tillsammans med övrig personal vid enheten för nedan upp- räknade uppgifter och har mot ansvaret svarande befogenheter. Han fördelar därvid arbetet på underställd personal samt kon- trollerar enhetens arbetsresultat.

Inom ramen för den målsättning och de riktlinjer som gäller för mellanskolan, skall mellanskolexperten1

1 äga god kännedom om gällande stad- ganden, bestämmelser etc. samt hålla be- rörd personal underrättad om nya bestäm- melser etc.

2 svara för översiktlig kursplanering samt därmed sammanhängande introduktion av pedagogiska och metodiska nyheter, stimu- lera till försöksverksamhet samt tillse att betygsnormerande åtgärder vidtas för hela kommunen.

3 svara för att läroplaner upprättas inom områden, där generella läroplaner ej finns, samt för att behovet av olika slags till de direkt yrkesutbildande utbildningsvägarna knutna kurser utreds, att förslag utarbetas och att framställningar därom görs till SÖ.

4 svara för schemaarbete och därmed sammanhängande arbetsupppgifter samt för samordning av flyttningsprövningar och stödundervisning.

5 svara för uppläggning av studie- och yrkesorienteringen inom mellanskolan samt för utarbetande av prospekt.

6 samordna anskaffandet av praktikplat- ser och externa arbetsobjekt samt svara för att för den direkta yrkesutbildningen erfor- derliga kontakter tages och konferenser hål- les med representanter för näringsliv, ar-

1 För en detaljerad beskrivning av nedan uppräknade arbetsuppgifter hänvisas till bilaga 10.

betsmarknadsverk och arbetsmarknadens or- ganisationer.

7 svara för översiktlig planering av dels samarbetet med eleverna i pedagogiska och andra frågor, dels samarbetet med hem- skolaföreningama.

8 svara för byggnads-, materiel— (t. ex. in- redningar av lärosalar, institutioner vid ny- byggnad) och budgetfrågor i mellanskolan.

9 svara för planering av personal- och elevvårdsverksamheten.

10 svara för hantering och bedömning av inträdesansökningar till de olika utbildnings- vägarna inom mellanskolan2 samt därmed förenad registrering av elever.

11 svara för programplanering av lokala studiedagar och stomplanering av plane- ringsdagar.

12 svara för att instruktioner och säker- hetsföreskrifter utarbetas för i mellansko— lan ingående institutioner samt för att före- skrifter utfärdas för brand- och utrym- ningsövningar.

13 svara för översiktlig planering av den kommunala gymnasiala vuxenutbildningen.

14 fullgöra övriga arbetsuppgifter som till art och betydelse motsvarar ovan an- givna.

10.3. Referenssystemet (: ämneskom- mittéer)

I föregående kapitel har utredningen i sam- band med sin kortfattade redovisning av organisationsstrukturen nämnt att ett pe- dagogiskt referensorgan enligt utredningens förslag skall stå till planerings— och utveck- lingsenhetens vid skolkansliet förfogande. Detta referensorgan motiverades i det sam- manhanget främst från samverkanssynpunkt. För förslaget finns emellertid flera skäl, vil- ka anges i följande moment.

10.3.1. Motiv för inrättande av ett peda- gogiskt referenssystem

Motiv för inrättande av det i rubriken an- givna referenssystemet är kravet på en en- hetlig standard i undervisningen i samma ämne vid olika skolenheter i kommunen,

kravet på ett effektivt, pedagogiskt riktigt utnyttjande av inom kommunen befintliga undervisningsresurser, kravet på övergripan- de aktiviteter mellan de olika ämnena, kra- vet på pedagogisk samordning mellan grund- skola och gymnasieskola samt behovet av ett forum för anställda och elever att utöva inflytande på verksamhetens utformning.

10.3.2. Utformning av referenssystemet

Vid utredningens överväganden angående den praktiska utformningen av det pedago- giska referenssystemet har två modeller här- för arbetats fram:

Modell ] innebär, att man i kommunen har en ämneskommitté, inom vilken varje ämne eller grupp av likartade ämnen före- träds av en befattningshavare, som bör kal- las ämnesexpert. Representation måste fin- nas för såväl grundskolan som mellanskolan. Det är däremot ej nödvändigt att varje äm- ne eller grupp av ämnen äger en företräda- re för båda skolformerna, lika litet som att ämnesexperten måste utses bland huvud- lärarna. Elevrådet utser egna representan- ter. Sammanträden skall kunna hållas un- der olika, för den aktuella frågeställningen lämpliga former: in pleno, sektionsvis (t. ex. språksektion, sektionen för orienteringsäm- nen, sektionen för ekonomiska ämnen, sek- tionen för naturvetenskapliga ämnen, sek- tionen för tekniska ämnen samt sektionen för övningsämnen) eller i mindre för tillfal- let sammansatta grupper. Såväl berörd plats- chef, gruppchef som representanter för be- rörda elever skall kunna kallas till samman- träde.

Modell 2 innebär att ett referenssystem byggs upp av ett flertal ämneskommittéer, dvs. att det bildas en ämneskommitté för varje ämne eller grupp av likartade ämnen, t. ex. en för svenska, en för matematik, en för geografi, historia och samhällskunskap

2 Det arbete som för närvarande kan vara förenat med sekreterarskap i intagningsnämnd, tex förestå nämndens kansli, förbereda sam- manträden och föredra de ärenden, varom nämnden har att besluta, torde i huvudsak kunna förläggas till den administrativa funk- tionen vid skolkansliet.

och en för merkantila ämnen. Ledamöterna i en dylik ämneskommitté skall utgöras av vissa av de lärare, som undervisar i det ak- tuella ämnet, respektive gruppen av likarta- de ämnen i kommunen (ca 4—8 ledamöter). Varje ämne skall alltså vara företrätt av flera specialister. Såväl grundskola som mel- lanskola skall, där så är möjligt, vara repre- senterade i kommittén. En av lärarna skall utses till ordförande och tillika sekreterare. I ämneskommitté skall även ingå elevrepre- sentation. Såväl berörd platschef som grupp- chef skall kunna kallas till sammanträde. Enligt utredningens mening är modell 2 att föredra, eftersom den bästa och bredaste förankringen bland lärare och elever upp- nås enligt den modellen i de frågor, på vil- ka kommittén skall lämna synpunkter. I synnerhet i de fall mellanskolan är förlagd till flera basenheter i kommunen, utvinns för mellanskolans del högsta effekt med den- na modell. Då kan nämligen ämneskommit- téerna sägas utgöra en garanti för exem- pelvis förverkligandet av kravet på enhetlig standard i undervisningen vid olika basen- heter samt för ett effektivt gemensamt ut- nyttjande av tillgängliga undervisningsresur- ser. Vid fall av endast en basenhet av mel- lanskolan kan det hävdas att ämneskom- mittéerna sammanfaller med ämneskonfe- rensema. Ett sådant konstaterande vore rik— tigt, under förutsättning att endast mellan- skolan skulle utgöra verksamhetsområde för ämneskommittéerna. Så är emellertid, som framgår av beskrivningen av modell 2, en- ligt utredningens mening ej fallet. Verksam- hetsområde för ämneskommittéerna skall va— ra både grundskolan och dess gymnasiala överbyggnad för att samarbetet mellan des- sa båda skolformer skall markeras. Med tanke på t. ex. samordningen av de ekono- miskt tunga materialanskaffningsfrågorna mellan de båda skolformerna är det bety- delsefullt att representanter för såväl grund- skola som mellanskola bereds tillfälle att framlägga sina synpunkter i referensorganet. I de kommuner det här gäller är grundsko- lan uppdelad på åtskilliga skolenheter, var- för ett pedagogiskt referenssystem av här avsett slag blir särskilt betydelsefullt för

Den detaljerade utformningen av ett pe- dagogiskt referenssystem enligt de i detta och närmast följande avsnitt framlagda in- tentionerna får enligt utredningens mening bli en kommunal angelägenhet. Skolstyrelsen bör dock åläggas att ansvara för att ämnes- kommitté(er) inrättas och fungerar. Utred- ningen föreslår, att lärare skall vara skyldig att ingå som ledamot i ämneskommitté och att åta sig ordförandeskapet i sådan.

10.3.3. Ärenden för ämneskommitté

Vid sitt studium av det med skolledning förenade arbetet har utredningen funnit det ändamålsenligt att bl. a. följande frågor, av- seende samtliga utbildningsvägar inom mel— lanskolan, upptas till behandling i ämnes- kommitté

— uppläggning av resursbank3 — samordning av kurs och tillgängliga un- dervisningsresursera — översiktlig planering av studiedagar, pla- neringsdagar, studiebesök, timme till för- fogande, lägerskolor, koncentrationshalv- dagar och liknande planeringsfrågor — samordning av läroboksfrågor — urval och behovsberäkning av stadigva- rande undervisningsmateriel och annan förbrukningsmateriel än läroböcker — övriga frågor, som av mellanskolexpert eller platschef bedöms lämpliga att be- handla i ämneskommitté.

10.4. Platschefsbefattningen

Som tidigare framhållits, har utredningen beträffande Pc-befattningen främst syftat till att bereda innehavaren av denna befattning väsentligt större möjlighet än vad rektor eller studierektor nu har att ägna sig åt den direkta ledningen av den till basenheten bundna pedagogiska verksamheten.

10.4.1. Befattningsbeskrivning för platschef inom mellanskolan

a) Huvuduppgift Platschefen, som är direkt underställd

” Se bilaga 10.

skolchefen, leder vid basenheten befintlig personal.

Platschefens arbetsområde omfattar en basenhet inom mellanskolan.

Han företräder basenheten samt svarar för att de program, projekt och liknande, som arbetats fram under samråd mellan central och lokal instans i kommunen verk- ställs och realiseras vid basenheten.

b) Ansvar och befogenheter

Platschefen svarar för nedan uppräknade uppgifter och har mot ansvaret svarande be- fogenheter. Han fördelar arbetet på under- ställd personal samt kontrollerar arbetsresul- tatet vid basenheten.

Inom ramen för den målsättning och de riktlinjer, som gäller för mellanskolan, skall platschefen

1 företräda basenhetens personal vid översiktlig kursplanering, programplanering av lokala studiedagar, stomplanering av planeringsdagar, översiktlig planering av samarbetet i pedagogiska och andra frågor med eleverna samt vid planeringen av sam- arbetet med hem-skolaförening, av termins- och årsavslutningar, av uppvisningar samt av SYO-verksamheten.

2 lämna synpunkter på upprättande av klass- och undervisningsavdelningar, lärar- önskemål om ämnen och klasser samt per- sonliga schemaönskemål, lärartimbehov för ordinarie lärarstab och konstruktion av nya tjänster på s.k. resttimmar, medverka vid anskaffandet av praktikplatser och externa arbetsobjekt samt utse klassföreståndare.

3 svara för detaljplanering och verkstäl- lighet i fråga om kursuppläggning, samar- bete med eleverna på olika områden och med hem-skolaförening, termins— och års- avslutningar, uppvisningar, introduktions- dag.

4 tillse att erforderliga ämnes-, klass-, elevvårdskonferenser och kollegiet hålls.

5 svara för intern budgetberedning vid basenheten samt för upprättande av del- budget.

6 verka för introduktion av pedagogiska och metodiska nyheter och stimulera till försöksverksamhet.

7 svara för den till basenheten knutna skolkurativa verksamheten.

8 bevaka elevernas arbetsbörda. 9 tillse att erforderliga betygsnormeran- de åtgärder vidtas.

10 ta hand om nyanställda lärare samt praktiklärare, som hänvisas till basenheten.

11 besöka undervisningsställen. 12 svara för organiserandet av flyttnings- prövningar, särskilda prövningar, särskild undervisning, stödundervisning och därvid beakta möjligheterna till samordning inom kommunen.

13 svara för att stadigvarande undervis- ningsmateriel förtecknas.

14 bedöma lärare och övrig personal vid ordinarie och icke ordinarie anställning samt utfärda tjänstgöringsbetyg.

15 i samarbete med samarbetsnämnd, kollegium och elevråd behandla trivselfrå- gor och ordningsregler.

16 efter hörande av berörda befattnings- havare, konferenser och nämnder avgöra följande frågor: erforderlig åtgärd med an- ledning av elevvårdskonferens, fastställande av skrivschema, tillstånd till studiebesök. elevs deltagande i stödundervisning, elevs önskemål om ändrad studieinriktning, till- stånd till elevfester, erfordeng åtgärd i samband med iakttagen försummelse av be- fattningshavare.

17 svara för den till basenheten förlagda kommunala gymnasiala vuxenutbildningen.

18 ha bestämda mottagningstider. 19 fullgöra övriga arbetsuppgifter, som till art och betydelse motsvarar ovan an- givna.

10.5. Gruppchefsbefatmingen

Eftersom gruppchefsbefattningen utgör en helt ny tjänst inom skolledningen vid mellan- skolan, skall utredningen här, förutom att lämna en befattningsbeskrivning, även re- dovisa de skäl utredningen funnit förelig- ga för tjänstens inrättande samt hur ut- redningen tänkt sig utformningen av grupp- chefsorganisationen.

10.5.1. Huvudmotiv för inrättande av tjänst som gruppchef

Följande omständigheter talar mycket ef- tertryckligt för en starkare och effektivare ledning av den egentliga undervisningsverk- samheten inom den integrerade mellansko- lan: 1) den i nuläget konstaterade otillräck- liga skolledarinsatsen i fråga om väsentliga, övergripande pedagogiska aktiviteter, 2) be- hovet av ökat utnyttjande av lagarbete mel- lan flera lärare i undervisningen och kra— vet på direkt ledning av sådant lagarbete, 3) den ökade användningen av undervisnings- system eller undervisningspaket och det där- av följande kravet på noggrann och detalje- rad kursplanering, 4) behovet att kunna öka elevernas inflytande på uppläggningen av undervisningen, 5) nödvändigheten av att inom olika utbildningsvägar med direkt yr- kesanknytning kunna samordna all utbild- ning i de enskilda ämnena mot för utbild- ningsvägen aktuellt yrke, 6) behovet av kon— takt med näringslivet, framför allt inom de direkt yrkesutbildande linjerna av mellan- skolan, för att den där bedrivna utbildning- en skall kunna hållas å jour med utveck- lingen inom närinslivet, 7) nödvändigheten av att tillförsäkra platschefen i dennes led- ningsfunktion viss, över flera skilda fält spännande ämnesteoretisk och yrkesteknisk expertis.

10.5.2. Arbetsområde och huvuduppgifter

Arbetsområdet för en gruppchefsbefattning bör omfatta viss, homogen del av den till basenheten knutna pedagogiska verksamhe- ten, inneslutande antingen en grupp likar- tade ämnen eller en enda eller en grupp lik- artade utbildningsvägar med direkt yrkesin- riktning. Det skall således finnas två slag av arbetsområden för gruppchefstjänster, av vilka det först beskrivna avses för en helt ny tjänst, medan det sist beskrivna arbetsom- rådet motsvarar det som är förenat med nuvarande tjänster som studierektor vid yr- kesskolan. Det är i detta sammanhang syn- nerligen angeläget att framhålla, att inne-

havarna av de nya gruppchefstjänsterna skall inrikta sitt arbete på de teoretiska allmänna ämnena inom samtliga utbildnings- vägar i mellanskolan och att de gruppche- fer, som motsvaras av förutvarande yrkes- skolas studierektorer knyts till den direkta yrkesutbildningen inom mellanskolans samt- liga utbildningsvägar. Vid fastställandet av arbetsområdet för en gruppchef av den se- nare typen skall största möjliga homogeni- tet eftersträvas vad gäller den utbildning som ingår i arbetsområdet. Utredningen är emellertid väl medveten om svårigheterna att, framför allt vid basenheter, där den direkta yrkesutbildningen ej har så stor om- fattning, upprätthålla homogenitetskravet.

Gruppchefernas huvuduppgifter blir, i en- lighet med de tidigare anförda motiven för tjänsternas inrättande, att inom sitt arbets- område samordna och leda den pedagogiska verksamheten. Därutöver måste de emeller- tid av platschefen kunna åläggas att utföra vissa övergripande arbetsuppgifter, som helt kan falla utanför det arbetsområde för vil- ket en viss gruppchefstjänst primärt inrättats. Som exempel på sådana uppgifter kan näm- nas ledning av lagarbete och samordnings- projekt, som spänner över flera ämnen, an- svar för betygssättningen och ansvar för den med timme till förfogande förenade verksamheten vid basenheten.

Utredningen vill avslutningsvis tillägga att nuvarande arvodestjänst som studierektor för ämneskurser inom sådan kommunal gymnasial vuxenutbildning, som är förlagd till redan existerande skolenhet enligt utred- ningens mening bör arbetas in i ovan be- skriven gruppchefsorganisation. Arbetsom- rådet för denna typ av gruppchefstjänst blir således den till basenheten förlagda kommu- nala gymnasiala vuxenutbildningen och hu- vuduppgiften omfattar att under platsche- fen direkt leda denna utbildning. Om ut— rymme härför lämnas, bör även sådan gruppchef till viss del kunna utnyttjas i den översiktliga planeringen av vuxenutbildning- en inom den centrala kommunala skolför- valtningen. Eftersom vuxenutbildningen fungerat i den form den fått genom Kungl Maj:ts stadga för gymnasial vuxenutbildning

endast fr.o.m. 1.7.1968, saknas enligt ut- redningens mening för närvarande tillräck- ligt erfarenhetsmaterial att lägga till grund för en ingående bedömning av vuxenutbild- ningens ledningsorganisation. Det visade sig nämligen vara omöjligt för flertalet befatt- ningshavare, som deltagit i utredningens en- kät, att ens göra några grova bedömningar av det med vuxenutbildningens ledning för- enade arbetet. Av dessa skäl har utredning- en således stannat vid en principiell be- handling av den kommunala gymnasiala wxenutbildningens ledning. Sammanfatt- ningsvis har beträffande denna föreslagits att den översiktliga planeringen därav skall ombesörjas av planerings- och utvecklings- enheten, att ansvaret för den till basenhet förlagda vuxenutbildningen skall åvila plats- chefen samt att den direkta ledningen av denna verksamhet, vad gäller ämneskurser- na, skall falla på en särskild gruppchef och, vad gäller den direkt yrkesinriktade utbild- ningen, på de gruppchefer som redan är knutna till motsvarande utbildningsvägar vid ungdomsskolan. Utredningen återkommer i ett senare betänkande till dessa frågor.

10. 5 . 3 Befattnin gsbeskrivnin g

a) Huvuduppgift

Gruppchef är biträdande skolledare, direkt underställd platschefen och leder inom sitt arbetsområde verksam personal.

Arbetsområdet för en gruppchef omfattar — enbart eller i första hand — en viss, såvitt möjligt homogen del av den pedagogiska verksamheten vid basenheten.

Hans huvuduppgift är därvid att samord- na och leda den pedagogiska verksamheten inom sitt arbetsområde. Han skall vidare fullgöra de övergripande uppgifter röran- de basenhetens ledning som platschefen bestämmer.

b) Ansvar och befogenheter

Gruppchefen svarar för nedan uppräkna- de uppgifter och har mot ansvaret svaran-

de befogenheter. Han fördelar därvid arbe- tet på honom underställd personal samt över- vakar arbetsresultatet inom sitt arbetsom— råde.

Inom ramen för den målsättning och de riktlinjer, som gäller för mellanskolan, skall gruppchef, vilkens arbetsområde omfattar undervisning i teoretiska läroämnen,

1 svara för och samordna synpunkter på den översiktliga kursplaneringen, program- planeringen av de lokala studiedagarna, stomplaneringen av planeringsdagama, ur- val och behovsberäkning av stadigvarande undervisningsmaterial i budgetarbetet, före- slå budgetering av anvisade medel.

2 lämna synpunkter på upprättande av klasser och undervisningsavdelningar, lärar- önskemål om klasser och ämnen.

3 svara för detaljerad kursplanering, i synnerhet vad avser samverkansprojekt, samordning av det studietekniska tränings- programmet, koncentrationshalvdagar, lång- läxe- och betingssystem, verksamheter i sam- band med specialarbete.

4 bereda och leda ämneskonferenser, där frågor av övergripande och samordnande karaktär behandlas.

5 svara för att av ämneskonferensema fattade beslut verkställs.

6 leda samverkans- och samordningspro- jekt.

7 svara för att förteckning upprättas över till institutioner och ämnesrum knuten sta— digvarande undervisningsmateriel.

8 introducera pedagogiska och metodiska nyheter samt stimulera till försöksverksam- het.

9 besöka undervisningsställen. 10 handleda lärare, introducera nya lä- rare och vikarier i arbetet.

11 introducera lärarna i det tekniska Och pedagogiska handhavandet av skolans ap- paratutrustning.

12 initiera användandet av gemensamma prov.

13 stimulera samarbetet mellan lärare och elever.

14 biträda med information i samband med skol— och miljöpraktik samt godkänna speciell praktikuppgift.

15 vara ställföreträdare för platschef, om så beslutas.

16 vara huvudlärare i eget ämne samt fullgöra övriga arbetsuppgifter, som till art och betydelse motsvarar ovan angivna.

Inom ramen för den målsättning och de riktlinjer, som gäller för mellanskolan, skall gruppchef, vilkens arbetsområde omfattar mellanskolans direkt yrkesutbildande under- visning,

1 i tillämpliga delar iaktta vad som ovan under punkterna 1—16 anförts samt dess- utom.

2 medverka vid anskaffandet av praktik— platser och externa arbetsobjekt, utseendet av instruktörer ute på arbetsplatserna samt vid prissättningen av produktiva arbeten.

3 biträda med synpunkter vid anordnan- de av ny kursverksamhet.

4 svara för detaljerad kursplanering, i synnerhet vad avser växelspel mellan prak- tiska och teoretiska moment, uppdelning av huvudmoment och tidsplanering, cirkula- tionsschemata, insättande av produktiva ar- betsuppgifter och praktik.

5 utplacera elever på praktikplatser, be- söka dessa och därvid inhämta information om elevernas prestationer samt instruera handledare på praktikplatserna.

6 leda produktionen och därvid pedago- giskt bedöma och godkänna de produktiva arbetena.

7 upprätta budgetunderlag med hänsyn till produktion och övningsarbeten.

8 hålla kontakt med branschorganisatio- ner och yrkesråd så att undervisningen hålls å jour med utvecklingen inom näringslivet.

9 i samråd med andra berörda Gc organi- sera arbetet i fråga om materialutlämning, verktygsskötsel etc.

10 leda ämneskonferenser och svara för att ämneskonferensernas beslut verkställs.

10.5.4. Utformning av gruppschefsorganisa- tionen

Utredningen har i sina strävanden att finna ett lämpligt sätt att förstärka ledningen av

den till basenheten knutna pedagogiska verk- samheten, till att börja med, övervägt en förstärkning av den nuvarande huvudlärar- organisationen. Dessa överväganden har emellertid visat dels att redan en obetydlig förstärkning av huvudlärarorganisationen blir dyrbar — man torde enligt utredningens mening få räkna med ca 30 huvudlärare vid en integrerad mellanskolenhet — dels att en sådan förstärkning, konkretiserad i en nedsättning av undervisningsskyldigheten med 1 ä 2 vtr, sannolikt ej får nämnvärd pedagogisk effekt, dels att väsentliga, till utbildningsvägarna inom nuvarande yrkes- skola knutna ledningsuppgifter, t. ex. sam- ordningen av all utbildning i de enskilda ämnena inom en direkt yrkesinriktad ut- bildningsväg, ej kan tillgodoses i huvudlä- rarorganisationen, dels att platschefens led- ning av den pedagogiska verksamheten vid basenheten skulle försvåras och komplice- ras i stället för att underlättas, om han måste utöva denna ledning med hjälp av ett alltför stort kontrollspann, dvs. med upp till ca 30 huvudlärare.

Att åstadkomma förstärkningen av basen- hetens ledning genom att inrätta en enda tjänst som souschef under platschefen är, av skäl som utredningen redovisat i avsnitt 8.2, inte möjligt.

Gruppchefsorganisationen måste således enligt utredningens mening utformas så, att ett flertal befattningar med ledningsfunk- tiOn — dock ej alltför många -— inrättas un- der platschefen vid basenheten. En sådan lednings- och planeringsgrupp under plats- chefen kommer genom den hos gruppen samlade differentierade pedagogiska erfa- renheten och utbildningsbakgrunden att ut- göra en nödvändig och effektiv förstärkning av basenhetens pedagogiska ledning. Utred- ningen vill här erinra om att redan GU var inne på liknande tankegångar men släppte dessa av företrädesvis ekonomiska skäl. Den lösning GU förordade innebar naturligtvis en mycket betydande förstärk- ning av gymnasiets ledning. Men som ut- redningen tidigare — bl. a. på grundval av sin enkätundersökning — framhållit, synes rek- tor—studierektorsorganisationen av angiv-

na skäl inte ha fungerat helt tillfredsställan- de. Inför den helt annorlunda gymnasiala skolsituation vi kommer att ställas 1.7.1971 är det enligt utredningens mening nu ofrån- komligt att vidareutveckla den nya skolans — mellanskolans — ledning enligt här redo- visade tankegångar.

När det gäller frågan om förutsättning— arna för inrättande av tjänster som grupp- chef, har utrednigen funnit följande fakto- rer vara möjliga att i sammanhanget ut- nyttja: mellanskolans linjer, ämnen, klas- ser, elevantal. Dessa faktorer kan indelas i två huvudgrupper: å ena sidan sådana fak- torer, som har att göra med utbildningens innehåll, kategoriserad på olika nivåer (lin- jer, ämnen), å andra sidan basenhetens kvan- titativa omfattning, som kan uttryckas an- tingen i elevantal eller i poängtal.

Vid bedömningen av ovan frilagda fakto- rer har det framgått, att basenhetens kvan- titativa omfattning måste spela en avgöran— de roll i vad gäller det antal gruppchefstjäns- ter som skall inrättas vid en basenhet, dvs. att en basenhet med lågt elevantal ej kräver samma gruppchefsinsats som en basenhet med mycket stort elevantal. Då detta pro- blem tillhör dimensioneringsfrågorna, lik- som nedsättningen av undervisningsskyl- digheten för gruppchef, kommer utredning- en att närmare behandla detsamma i ka- pitel 11. Här skall endast nämnas at-t utred- ningen räknar med att antalet tjänster allt- efter basenhetens storlek kan variera från 3 vid små enheter till 8 vid de allra största.

Nästa led i utformningen av gruppchefs- organisationen vid en basenhet innebär att ta ställning till frågan hur det sammanlag- da antalet tjänster som gruppchef skall fördelas på dels sådana tjänster, vilkas ar— betsområde omfattar en grupp likartade ämnen, dels sådana tjänster, vilkas arbets- område omfattar en enda utbildningsväg el— ler flera utbildningsvägar med likartad, di— rekt yrkesinriktad utbildning.

Nämnda fördelning skulle kunna genom- föras med hänsyn tagen till relationen mel- lan elevantalet, som besöker de teoretiska utbildningsvägarna i mellanskolan, dvs. de utbildningsvägar som har sin motsvarighet

i vad som f. n. kallas gymnasium och fack- skola, och elevantalet vid den direkt yrkes- inriktade utbildningen (= nuvarande yrkes- skola). Mot en sådan fördelningsprincip kan emellertid resas två väsentliga invändningar:

l) Gruppcheferna skall, såsom tidigare fastslagits, arbeta över hela mellanskolan, oavsett om deras arbetsområde omfattar en grupp likartade ämnen eller en grupp di- rekt yrkesinriktade utbildningsvägar med lik- artat innehåll. Detta krav skulle ej tillgodo- ses genom en fördelningsprincip som den antydda. 2) Ensådan fördelningsprincip skul- le vidare bidra till att konservera en verti- kal klyvning av de gymnasiala skolformer- na i en gymnasie/fackskoldel och en yrkes- skoldel.

En annan fördelningsprincip måste alltså finnas. Utredningen har prövat möjligheten att fördela gruppchefstjänsterna med ut- gångpunkt i dels det totala elevantalet vid basenheten, dels det totala antalet lärartim- mar i ämnet yrkesteknik. Ett närmare stu- dium av dessa båda fördelningskriterier för- anleder emellertid två invändningar av principiell art: ]) Gruppchefsorganisationen skall, enligt ett av huvudmotiven för dess inrättande, tjänstgöra som en direkt förstärk- ning av platschefsbefattningen bl. a. genom att tillförsäkra denna en viss bredd i den pedagogiska och utbildningsmässiga bak- grunden. Enligt utredningens mening är det mycket möjligt att om t. ex. nuvarande rek- tor vid gymnasium/fackskola utnämns till platschef vid en mellanskolenhet, man in- om kommunen bedömer behovet av grupp- chefstjänster för de direkt yrkesinriktade ut- bildningsvägarna vara större vid den basen- heten än behovet av gruppchefstjänster med inriktning på grupper av likartade ämnen. Om rektor vid nuvarande yrkesskolan erhåller platschefsbefattningen, talar sannolika skäl för att förhållandet blir det omvända. En- ligt utredningens mening kan det, åtmin- stone under en övergångsperiod, finnas fog för dylika bedömningar från skolstyrelsernas sida. Sådana omständigheter är det emeller- tid omöjligt att beakta i generella bestäm- melser utan de måste prövas från fall till fall, beroende på den lokala situationen.

2) Enligt av skolöverstyrelsen gjorda be- dömningar kommer det av lokalmässiga skäl under en lång övergångstid att finnas ett inte oväsentligt antal basenheter av mellan- skolan, som får karaktär av sektorskolor. Det är omöjligt att beträffande dylika en- heter i generella bestämmelser täcka in be- hovet av gruppchefstjänster med inriktning på dels de vid enheten studerade huvudäm- nena (ekonomiska, respektive tekniska), dels allmänna läroämnen, dels direkt yrkesinrik- tade utbildningslinjer, beroende på att för- hållandena kan variera så starkt från bas- enhet till basenhet. Det räcker här att erin- ra om att det vid en basenhet kan bedrivas uteslutande ekonomisk eller teknisk utbild- ning eller huvudsakligen endera av dessa båda utbildningar. I det senare fallet bedrivs vid enheten i regel viss humanistisk-samhälls- vetenskaplig utbildning respektive viss na- turvetenskaplig utbildning.

Gjorda överväganden angående den här avsedda fördelningen av gruppchefstjänster har lett utredningen till uppfattningen att det ej går att lösa fördelningsproblemet ge- nom några generellt giltiga, detaljerade be- stämmelser, utan att en lämplig fördelning måste grundas på en lokalt utförd bedöm- ning med beaktande av vissa riktlinjer. Ut- redningen har alltså funnit det nödvän- digt att ange vissa minimikrav och maximi- krav och att framlägga några exempel på en lämplig fördelning under olika förutsätt- ningar. Det måste emellertid ytterligare un— derstrykas att på sid. 98 f redovisade plane— ringsmodeller ej täcker alla möjligheter utan att de endast skall tjänstgöra som vägled- ning vid den här ifrågavarande fördelningen av gruppchefstjänster vid mellanskolans bas- enheter.

Utgångspunkten för bestämmande av ar- betsområde för de olika gruppchefsbefatt- ningarna vid en basenhet har tagits i dels följande gruppering av ämnena

1 Språk: svenska, engelska, tyska, frans- ka, ryska, spanska, allmän språkkunskap, latin, grekiska. 2 Orienteringsämnen: historia, samhälls- kunskap, psykologi, filosofi, religionskun- skap, socialkunskap, hushållsteknik, famil-

jekunskap, trafik- och motorkunskap, mu- sik, teckning, konst- och musikhistoria, slöjd, dramatik.

3 Naturvetenskapliga ämnen: matematik, naturkunskap, fysik, kemi, biologi, ergo- nomi. 4 Ekonomiska ämnen: företagsekonomi, redovisning, distribution, förvaltning, rätts- kunskap, praktiskt sekreterararbete, maskin- skrivning, stenografi, kontorsteknik, konsu- mentkunskap, svensk affärskorrespondens, engelsk affärskorrespondens, engelsk steno- grafi. 5 Tekniska ämnen: teknologi, maskintek- niska ämnen, byggtekniska ämnen, eltek- niska ämnen, kemitekniska ämnen. dels följande gruppering av de direkt yrkes- inriktade utbildningsvägarna 1 Teknisk utbildning

2 Industri och hantverk 3 Handel och kontor

4 Husligt arbete 5 Vårdyrkesutbildning

Inom var och en av ovan angivna fem grupper av utbildningsvägar kan man räk— na med flera tjänster som gruppchef, bero- ende bl. a. på linjernas kvantitativa omfatt- ning. Utredningen vill här framhålla, att den genomfört en beräkning av antalet studie- rektorstjänster vid nuvarande yrkesskolor i g-ortema — de stora yrkesskolorna i Stock- holm, Göteborg och Malmö undantagna. Det har visat sig att man i regel inrättat 1—3 dylika tjänster.

En grafisk framställning (sid. 98 f) av för- delningsmodellema har bedömts vara lämp- ligast. Minimikraven, såväl vad gäller anta- let gruppchefstjänster vid en mellanskol- enhet, som dessas fördelning på arbetsom- råden, illustreras av modell 1. Maximikra- ven vad gäller antalet gruppchefstjänster med arbetsområden omfattande grupper av likartade ämnen framgår av planeringsmo- dell 4, variant a. Vad gäller antalet grupp- chefstjänster med arbetsområde omfattande direkt yrkesinriktade utbildningsvägar har utredningen ej ansett sig kunna fastställa nå- got maximiantal men bedömer att antalet dylika gruppchefstjänster i regel inte kom- mer att överstiga 3 tjänster. Vid stora en-

Modell ]. 3 tjänster som gruppchef

Gc Gc Gc Språk Naturveten- Direkt yrkes- Orienterings- skapliga äm— inriktad ut- ämnen nen Tekniska bildning, t ex ämnen handel och kontor samt Ekonomiska ämnen Modell 2. 4 tjänster som gruppchef Variant 0 Ge Gc Gc Gc Språk Orienterings- Naturvetenskapliga Direkt yrkes- ämnen ämnen inriktad Ekonomiska Tekniska utbildning, tex ämnen ämnen handel och kontor Variant b Gc Gc Gc Gc I Språk Naturveten— Direkt yrkes- inrik- Direkt yrkes- Orienterings- skapliga tad utbildning, tex inriktad utbild- ämnen ämnen handel och kontor ning, t ex in- Tekniska samt Ekonomiska dustri och ämnen ämnen hantverk Modell 3. 5 tjänster som gruppchef Variant a Gc Gc Gc Gc Gc Språk Orienterings- Ekonomiska Naturveten- Direkt yrkes- ämnen ämnen skapliga äm- inriktad ut- nen bildning, t ex Tekniska Vårdyrkes- ämnen utbildning 98 sou 1969: 47

Gc Gc Gc Gc Gc Språk Orienterings- Naturveten- Direkt yrkes- Direkt yrkes— ämnen skapliga inriktad ut- inriktad ut- Ekonomiska ämnen bildning, tex bildning, tex ämnen Tekniska industri och industri och ämnen hantverk hantverk Variant c Gc Gc Gc Gc Gc Språk Naturveten— Direkt yrkes- Direkt yrkesin- Direkt yrkesin- Oriente- skapliga inriktad utbild- riktad utbild- riktad utbild- ringsämnen ämnen ning, tex ning, tex indu- ning, tex indu- Ekonomiska Tekniska handel och stri och hant- stri och hant- ämnen ämnen kontor verk verk Modell 4. 8 tjänster som gruppchef Variant a Gc Gc ' Gc Gc Gc Gc Gc Gc Språk Oriente- Ekono- Natur- Tekniska Direkt Direkt Direkt rings- miska vetenskap- ämnen yrkes- yrkes- yrkes- ämnen ämnen liga inriktad inriktad inriktad ämnen utbild— utbild- utbild- ning, tex ning, t ex ning, t ex handel och industri industi kontor och och hantverk hantverk Variant b Gc Gc Gc Gc Gc Gc Gc Gc Språk Oriente- Natur Tekniska Direkt Direkt Direkt Direkt ringsäm- veten- ämnen yrkesin- yrkesin- yrkesin- yrkesin- nen skapliga riktad ut- riktad ut- riktad ut- riktad ut- Ekono- ämnen bildning, bildning, bildning, bildning, miska t ex han- t ex indu- t ex indu- t ex indu— ämnen del och stri och stri och stri och kontor hantverk hantverk hantverk

Gc Gc Gc Gc Gc Gc Gc | GW Språk Oriente- Natur- Direkt Direkt Direkt Direkt Direkt rings- vetenskap- yrkesin- yrkesin- yrkesin- yrkesin- yrkesin— ämnen liga riktad ut- riktad ut- riktad ut- riktad ut- riktad ut- Ekono- ämnen bildning, bildning, bildning, bildning, bildning, miska Tekniska tex t ex indu- t ex indu- tex indu- t ex indu- ämnen ämnen handel stri och stri och stri och stri och och hantverk hantverk hantverk hantverk kontor Variant d Gc Gc Gc Gc Gc Gc Gc Gc Språk Naturve— Direkt Direkt Direkt Direkt Direkt Direkt Oriente- tenskap- yrkesinrik— yrkesinrik— yrkesin- yrkesin— yrkesin- yrkesin- rings- liga ämnen tad utbild- tad utbild- riktad ut- riktad ut- riktad ut— riktad ut- ämnen Tekniska ning, t ex ning, t ex bildning, bildning, bildning, bildning, Ekono- ämnen handel och handel och t ex indu— t ex indu- t ex indu- t ex indu- miska kontor kontor stri och stri och stri och stri och ämnen hantverk hantverk hantverk hantverk

heter kan det vara motiverat med 4—5 tjäns— ter samt i några få fall med det i modell 4, variant d, uppgivna antalet om 6 tjänster.

10. 6 Hu vudlärarorganisationen

Problemet att förstärka skolledningen vid basenheten kan mot bakgrund av tidigare frilagda faktorer, såvitt utredningen funnit, i princip lösas på två olika sätt: antingen med hjälp av ovan beskriven gruppchefsor- ganisation eller genom en förstärkning av huvudlärarorganisationen. Utredningen har valt det först nämnda alternativet av följan- de, tidigare redovisade skäl: med tanke på att man enligt nu gällande bestämmelser kan räkna med ca 30 huvudlärare vid en in- tegrerad gymnasieskola torde en förstärk- ning av huvudlärarorganisationen redan av ekonomiska skäl endast kunna bli obetydlig och följaktligen ge ringa pedagogisk effekt. Vidare skulle platschefen, om man valde den lösningen, tvingas att utöva ledningen av den pedagogiska verksamheten vid bas-

enheten med hjälp av ett alltför stort kon- trollspann: 30 souschefer.

Utredningen har kommit till den uppfatt- ningen att huvudlärarorganisationen bör bi- behållas men med den förändringen att hu- vudläraren ej skall ha uppgifter och ställ- ning som biträdande skolledare. Efter vad som framgått av intervjuer och enkätunder- sökningen är redan nu huvudlärarfunktio- nen i övervägande grad en ren ämnesex- pertfunktion med obetydliga inslag av skol- ledning.

I fråga om institutionsförcståndarskap skall enligt utredningens uppfattning nu gäl- lande bestämmelser även i fortsättningen äga giltighet.

10.6.1 Befattningsbeskrivning för huvud- lärare a) Huvuduppgift

Huvudlärares arbetsområde omfattar ämne eller ämnesgrupp vid basenheten enligt sär-

Huvudlärare, som är underställd någon av gruppcheferna, skall vara sakkunnig i det ämne eller den ämnesgrupp förordnandet avser samt biträda skolledning, lärare och elever med planering av undervisningen in- om sitt arbetsområde.

b) Verkställighetsområde

Huvudläraren svarar för nedan uppräkna- de arbetsuppgifter.

Inom ramen för den målsättning och de riktlinjer, som gäller för mellanskolan, skall huvudlärare

l företräda ämneskonferensens synpunk- ter på översiktlig kursplanering, program- planering av lokala studiedagar och stom- planering av planeringsdagar.

2 bereda, leda och protokollera ämnes- konferenser där detaljplanering av kurs samt budgetförslag behandlas.

3 granska och för ämneskonferensen framlägga förslag till läroböcker.

4 följa utvecklingen inom sitt arbetsom- råde, verka för att ämnesinstitution succes- sivt förnyas och anpassas till gällande lä- roplaner4 samt introducera pedagogiska och metodiska nyheter och stimulera till försöks- verksamhet.

5 upprätta förslag till inven-tarielista över stadigvarande undervisningsmateriel knuten till institutioner och ämnesrum, ge expedi- tionspersonal anvisningar för registrering av kontinuerlig komplettering.

6 handleda lärare. 7 biträda skolledning, lärare och elever med planering av olika samverkansprojekt.

8 vid behov biträda skolledning med granskning och bedömning av skrivningar i ämne eller ämnesgrupp som tillhör arbets- området.

9 äga god kännedom om för sitt arbets- område gällande bestämmelser, anvisningar etc.

10 fullgöra övriga arbetsuppgifter som till art och betydelse motsvarar ovan an- givna.

10.7 Biträdespersonal vid basenheten

Utredningen har ingående studerat frågan om vilka uppgifter som kan åläggas biträ- despersonalen vid basenheten och har därvid skiljt på arbetsuppgifter, som tillhör kan- slistnivån och arbetsuppgifter, som tillhör kontoristnivån. Till den senare kategorin förs givetvis renskrivning, andra enklare kon- torsgöromål samt diverse stöduppgifter åt lärare, medan till den förstnämnda katego- rin förs mera kvalificerade expeditionella göromål. Exempel på sådana lämnas bland nedan omnämnda arbetsuppgifter för kans- list. Utredningen vill emellertid understryka, att kanslisten i varje enskilt fall inte nöd- vändigtvis måste utföra alla nedan uppräk- nade uppgifter. Beroende på de lokala för- hållandena kan givetvis även annan biträ- despersonal åläggas delar därav.

10.7.1 Arbetsuppgifter för kanslist vid bas- enhet

a) Huvuduppgift

Kanslisten, vars arbetsområde omfattar kva- lificerade expeditionella göromål vid basen- hetens expedition, är direkt underställd plats- chefen och leder efter dennes anvisningar ar- betet vid expeditionen.

b) Ansvar och befogenheter

Kanslisten svarar för nedan uppräknade uppgifter och har mot ansvaret svarande be- fogenheter. Han fördelar därvid arbetet på underställd personal samt övervakar expe- ditionsarbetet. Inom ramen för den målsätt- ning och de riktlinjer som gäller för kom- munens skolväsen, skall kanslisten

1 föra protokoll vid kollegier. 2 utföra tillfälliga schemaändringar. 3 biträda vid organiserandet av stödun— dervisning, fyllnads-, flyttnings— och särskilda prövningar samt särskild undervisning.

4 upprätta skrivschema med beaktande

* För det grundläggande uppbyggnadsarbetet av en helt ny institution förutsätts särskild sak- kunnig bli anlitad (Se ASÖ 68/69 nr 71 sid 3 aug institutionsföreståndare).

av klass- och ämneskonferensernas synpunk- ter.

5 utföra visst arbete i samband med dels centrala prov (t. ex. behovsberäkning, be- ställning, schemaändring, sammanställning av resultat) dels inspektörsbesök (t ex. sche- ma över lektioner, iordningställande av klass- och ämneskonferensprotokoll, betygs- statistik) dels ändring av elevs ämneskurs och linjeval (: utredning angående möjlig- het att tillgodose elevens omval samt angå- ende konsekvenser av omvalet), dels anstäl- lande av vikarie (t.ex. förmedla kontakt mellan lärare och vikarie, hjälpa vikarie till rätta).

6 svara för utlämning av fria läroböcker och annan förbrukningsmaterial.

7 svara för mottagningsattester samt för granskning och signering av arbetsorder.

8 svara för månatlig lönerapportering. 9 svara för basenhetens arkiv. 10 svara för meddelande till elever vid förfall för lärare.

11 biträda vid detaljplanering av uppvis— ningar.

l2 svara för utskrift av slutbetyg. 13 biträda vid detaljplanering av termins- och årsavslutningar, upprop samt utföra an- nat därmed förenat arbete (t. ex. insamling av ämnes- och klasskonferensprotokoll, granskning av betygskataloger).

14 fullgöra övriga arbetsuppgifter som till art och betydelse motsvarar ovan an— givna.

lO.8 Elevvårdsteam

Ansvaret för den till basenheten knutna elevvården skall enligt utredningens mening åvila platschefen. Som verkställighetsorgan, när det gäller elevvård i mera begränsad me— ning — elevvård i vid mening är en uppgift för all personal i skolan — skall till platsche- fens förfogande stå framför allt tre bc— fattningshavare: kurator, klassföreståndare, skolsköterska. I detta elevvårdsteam kan gi- vetvis allt efter ärendets art även andra be- fattningshavare ingå, t. ex. skolpsykolog, skolläkare och lärare.

För att illustrera utredningens uppfatt-

ning angående innebörden av begreppet >>till basenheten knuten elevvård» lämnas nedan översiktliga befattningsbeskrivningar för de två förstnämnda befattningshavarna.

10.8.1 Befattningsbeskrivning för kurator

a) Huvuduppgift

Kurator, vilkens arbetsområde omfattar elev- vård vid basenheten eller del av denna, är direkt underställd platschefen.

b) Verkställighetsområde

Kurator svarar för nedan uppräknade upp- gifter. Inom ramen för den målsättning och

e riktlinjer som gäller för mellanskolan, skall kurator:

[ lämna synpunkter på den översiktliga planeringen av samarbetet på olika områden med eleverna och hem-skola föreningen.

?. biträda vid detaljplanering och verk- ställighet av ovan nämnd verksamhet.

3 tillsammans med klassföreståndare be- reda klass- och elevvårdskonferenser.

4 insamla och sammanställa fakta som underlag för beslut om åtgärd vid utredning angående anpassnings- och studiesvårighe- ter, studieavbrott och liknande.

5 bevaka elevernas arbetsbörda. 6 medverka vid sammanträden med hem— skola förening.

7 ta enskilda kontakter med föräldrar (t.ex. i följande frågor: särskild undervis- ning, särksild specialundervisning, elevs pla- cering i specialklass, flyttning med eller utan mindre studiekurs, kvarsittning, utökad studiekurs).

8 biträda med enskild studie- och yrkes- orienterande information till elever och föräldrar.

9 lämna anvisningar om institutioner utan- för skolan, med vilka elever eller föräldrar bör ta kontakt.

10 medverka vid introduktionsdag. ll svara för intyg till elever i olika sam— manhang (t. ex. för stipendier, militärtjänst- göring).

12 lämna kollektiv och enskild informa- tion till elever och föräldrar om studie-

hjälp, studiemedel och annat ekonomiskt studiestöd.

13 biträda med synpunkter på elevs änd- ring av studieriktning.

14 ha regelbundna mottagningar. 15 efter platschefens anvisningar biträda med personalvårdande arbete bland lärare och övrig till basenheten knuten personal.

16 fullgöra övriga arbetsuppgifter, som till art och betydelse motsvarar ovan an- givna.

10.8.2 Befattningsbeskrivning för klassföre- ståndare

Klassföreståndarens åligganden återfinns i skolstadgan 8 kap. 17 &: >>klassförestånda- ren har det allmänna ansvaret för klassen. Han skall gå rektor tillhanda i frågor som rör klassen och fullgöra de övriga uppgifter som åvilar honom enligt gällande föreskrif- ter».

Klassföreståndaren åligger särskilt

a) att ha tillsyn över elevernas skolgång, samt söka kontakt med föräldrarna om elev försummar skolgången, och anmäla förhål- landet till rektor, om rättelse ej vinns,

b) att giva akt på elevernas hälsa och, om elev bör komma under läkarkontroll, un- derrätta skolsköterskan eller skolläkare där- om,

c) föra betygskatalog. Vid sina överväganden angående klass- föreståndarens arbetsuppgifter har utred- ningen funnit det nödvändigt att konkretise- ra stadgans ovan citerade bestämmelse på följande sätt:

a) Huvuduppgif! Klassföreståndaren, vilkens arbetsområde omfattar det allmänna ansvaret för klassen, är direkt underställd platschefen.

b) Verkställighetsområde

Klassföreståndaren svarar för nedan upp- räknade uppgifter. Inom ramen för den mål- sättning och de riktlinjer som gäller för mel- lanskolan, skall klassföreståndaren

1 leda, bereda och protokollera klasskon- ferenser.

2 efter platschefs anvisningar bevilja lov åt elever.

3 biträda vid deltaljplaneringen av sam- arbetet på olika områden med eleverna och med hem-skola föreningen.

4 bevaka elevernas arbetsbörda. 5 insamla, kontrollera och vidarebeford- ra valblanketter, anmälningsblanketter till miljöpraktik, ansökningar om studiehjälp.

6 vid läsårets början kontrollera elevan- tal i de olika undervisningsavdelningar var- av klassen är sammansatt.

7 kartlägga behov av stödundervisning. 8 svara för fördelning av förhörsdagar för beting och långläxor.

9 ta enskilda kontakter med elever och föräldrar (t.ex. angående flyttning med el- ler utan mindre studiekurs, kvarsittning, ut- ökad studiekurs, studieavbrott).

10 ge enskild och kollektiv studieorien- terande information till elever och föräld- rar.

ll medverka vid möten med hem—skola förening samt vid introduktionsdag.

12 lämna synpunkter på elevs önskemål om ändrad studieinriktning.

13 lämna synpunkter på kurators utred- ning angående elevs anpassnings-, studie- svårigheter, studieavbrott och liknande.

14 på platschefens anmodan bereda elev— rådskonferenser.

15 ha regelbundna mottagningar. 16 fullgöra övriga arbetsuppgifter, som till art och betydelse motsvarar ovan an- givna.

10.8.3 Skolsköterskans arbetsuppgifter

Skolsköterskans arbetsuppgifter är reglerade genom en särskild instruktion, i fråga om vilka utredningen ej anser sig böra föreslå några ändringar.

10.8 .4 SYO-befattningshavare

Mot bakgrund av att frågan om en inten- sifierad studie- och yrkesorientering i den gymnasiala skolan för närvarande är under särskild utredning, har utredningen inte an- sett sig kunna framlägga något preciserat

förslag i denna fråga. Utredningen har emellertid på basis av sin egen fältunder- sökning och annan tillgänglig information ansett sig kunna konstatera ett klart moti- verat behov av att en specialistbefattning för SYO-verksamheten, eventuellt på del- tid, skall knytas till mellanskolans basenhe- ter. Vid uppbyggnaden av sin organisations- modell för skolledningen inom mellansko— lan har utredningen då utgått från att hu- vudsakligen följande arbetsuppgifter skall åvila sådan SYO-befattningshavare vid bas- enhet inom mellanskolan:

— lämna synpunkter på den översiktliga planeringen av dels samarbetet med hem- skolaförening, dels SYO-verksamheten. — biträda vid detaljplanering och verkstäl- lighet av ovan angiven verksamhet. — svara för insamling och kontroll av val- blanketter.

— ge kollektiv och enskild studie- och yr- kesvägledande information till föräldrar och elever.

— medverka vid introduktionsdag. — fullgöra övriga arbetsuppgifter, som till art och betydelse motsvarar ovan angivna.

11. Dimensionering av skolledningen för mellanskolan

11.1. Inledning

Kapitlet inleds med en avgränsning av de problemställningar som utredningen avser att behandla. Därefter följer en inventering av Vilka faktorer som på ett avgörande sätt kan tänkas utöva inflytande på dimensione- ringen av mellanskolans ledning samt en re- dogörelse för hur dessa faktorer beaktats i utredningens förslag. Detta avsnitt följs av en redogörelse för de instrument utredning- en utnyttjat i samband med sitt dimensione- ringsarbete. En ingående redovisning av ut- redningens dirnensioneringsmetod samt av den grundliga kontroll utredningen gjort av denna metod utgör innehållet i kapitlets näst sista avsnitt. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

11.2 Avgränsning av de grundläggande problemställningarna

De grundläggande problem som är förenade med dimensioneringen av en ny skolledar- organisation för mellanskolan har utredning- en sammanfattat i följande tre frågeställ- ningar: 1) Vad skall dimensioneras genom generella bestämmelser? 2) Hur detaljerad skall denna dimensionering vara? 3) I vilka avseenden anser sig utredningen ej kunna eller behöva framlägga förslag om dimensio- nering?

Svaren på den första frågan är: Omfatt- ningen av planerings- och utvecklingsenhe-

ten vid skolkansliet (: mellanskolexpert jämte eventuella planeringsspecialister), an- talet platschefer samt antalet gruppchefer.

Vad gäller den andra frågeställningen vill utredningen anföra följande. I samband med arbetet att strukturera mellanskolans ledning har det klart framstått för utredningen att det är nödvändigt att betrakta det gymnasia— la skolsystemet i en kommun som en helhet och att de olika skolenhetemas ställning som mer eller mindre självständiga och av varandra oberoende organisatoriska enheter inom detta system måste bringas att upp- höra. Det är enligt utredningens uppfattning givet, att en sådan helhetssyn måste tilläm- pas även i dimensioneringssammanhang. Det är alltså dimensioneringen av skolledarorga— nisationen för mellanskolan i kommunen som i första hand skall bli föremål för regle- ring och inte de olika komponenter, varav denna organisation består, nämligen basen- heternas ledning. Den detaljerade utform- ningen av skolledarorganisationen för mel- lanskolan i kommunen inom den ram all- männa bestämmelser ger måste överlåtas åt skolstyrelserna enligt de riktlinjer utredning- en i det följande drar upp och föreslår skola bli vägledande.

Vad den tredje frågeställningen beträffar har utredningen följande uppfattning. 1) För biträdespersonal vid planerings- och utveck- lingsenheten anser sig utredningen ej kunna föreslå några generellt giltiga principer för tilldelning av tjänster, emedan det i fråga

om denna personalkategori måste genom- föras en samordning dels med redan befint— liga biträdesresurser vid skolkansliet, som kan vara mycket varierande, dels med de biträdesresurser som kan komma att krävas genom reformeringen av grundskolans led- ning. 2) Behovet av biträdespersonal vid bas- enheterna är enligt utredningens uppfatt- ning starkt beroende av olika lokala förhål- landen, varför undersökning måste ske från fall till fall. Utredningen har emellertid fun- nit det viktigt att understryka behovet av kvalificerat biträde vid varje basenhet samt att kommunerna även eljest tillser att plats- chefen får disponera tillräckliga biträdes- resurser. 3) Kuratorsorganisationen. Efter- som frågan om studie- och yrkesoriente- ringen är under utredning och kurators del av denna verksamhet ännu ej klarlagts, an- ser sig utredningen ej böra framlägga några förslag vad gäller inrättande av kurators- tjänster.

11.3 Kvantitativa faktorer som påverkar di— mensioneringen av skolledningen

I kapitlen 7 och 8 har utredningen redovisat ett antal grundläggande, kvalitativa faktorer som enligt utredningens mening måste be- aktas vid utformningen av skolledarfunk- tionen. I kapitel 9 har det visats, hur dessa kvalitativa faktorer påverkat utredningens arbete vid utformningen av dess förslag till en ny organisationsstruktur för mellansko- lans ledning. Utredningen skall här fortsätta med att kartlägga och i anslutning därtill bedöma de kvantitativa faktorer som i vä- sentlig grad påverkar dimensioneringen av skolledarorganisationen på olika nivåer. En sådan undersökning utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för penetre- ringen och lösningen av det komplicerade problemet att konstruera generella principer för dimensioneringen av skolledningen för mellanskolan. Vid sin inventering har ut- redningen funnit, att skolledarorganisatio- nens dimensionering på ett avgörande sätt påverkas av följande tre faktorer: 1) lokal- situation, 2) elevantal och 3) skolformens struktur (: antal och "sammansättning av

utbildningsvägar). I detta avsnitt kommer utredningen först att ge en närmare beskriv- ning och analys av dessa tre faktorer och därefter klarlägga på vad sätt de bör ges spelrum vid utformningen av dimensione- ringsregler och riktlinjer.

11.3.1. Lokalsituation. Begreppet basenhet

Frågan om lokalsituationens inverkan på skolledarorganisationen kan här koncentre- ras till problemet hur arbetsområdet för en platschef — dvs. en basenhet av mellansko- lan — skall fastställas.

Vid sina försök att fastställa vad som skall menas med basenhet har utredningen funnit, att skolstadgans nuvarande definition av begreppet skolenhet inte är helt tillfreds- ställande. Enligt denna definition är skol- enhet »en med hänsyn till elever, som un- dervisas antingen i ett gemensamt eller i fle- ra näraliggande skolhus eller andra lokaler för undervisningen, bestämd organisatorisk enhet inom skolväsendet». I denna defini- tion är det uttrycket »näraliggande» som inte gör den tillämplig på vad utredningen anser att man bör mena med en basenhet av mellanskolan.

Å ena sidan är det givet, att det under optimala betingelser skall vara så, att såväl lärare som elever, vilka tillhör en viss bas- enhet, utan svårigheter skall kunna utnyttja de i basenheten ingående undervisningsre- surserna. Å andra sidan har sådana geogra- fiska skäl ej i avgörande utsträckning till- låtits påverka fastställandet av rektorsområ- den inom grundskolan. l dylika rektorsom- råden ingår i många fall åtskilliga skolen- heter, ibland belägna ganska långt ifrån var- andra. På många orter är också yrkesskolan utspridd på vitt skilda anläggningar men leds likväl av en rektor. Om den nuvarande definitionen av skolenhet skall kunna appli— ceras på begreppet basenhet, dvs. en plats— chefs arbetsområde, bör således adjektivet »näraliggande» utgå. Utredningen har över- vägt, om man i stället för den geografiska aspekten borde anlägga en kvantitativ syn på begreppet basenhet och fråga sig: >>Finns det någon nedre kvantitativ gräns för vad

som bör kallas för en basenhet och vilken är i så fall denna?» Vad gäller den frågans första del har utredningen funnit det helt omotiverat att exempelvis en eller flera skol- anläggningar skall kunna betraktas som en basenhet enbart av geografiska skäl, således utan hänsyn till anläggningens kvantitativa omfattning. Följden av ett sådant resone— mang skulle bli, att även en skolanläggning med mycket få elever skulle utgöra under- lag för inrättande av en tjänst som platschef. Enligt utredningens mening kan det anföras skäl för att en nedre kvantitativ gräns fast- ställs för vad som skall utgöra arbetsområde för en platschef, dvs. för en basenhet.

I fråga om gymnasium och fackskola finns i nuvarande stadga ej någon beskriv- ning av vad som utgör nedre gräns för in- rättade rektors- och studierektorstjänster. För yrkesskolans del har fem heltidskurser med normalläsår eller heltidskurser med sammanlagt minst motsvarande omfattning angivits som villkor för inrättande av hel- tidstjänst som rektor, dvs. 7 poäng. Studie- rektorstjänst vid yrkesskola får inrättas, först då rektors arbetsområde motsvarar 30 poäng. Den här sökta nedre gränsen borde således ligga någonstans mellan 7—30 poäng. Utredningen vill här erinra om sitt förslag i avsnitt 10.5 att ställföreträdarskap för plats- chef Skall förenas med gruppchefsbefattning. Med hänsyn till att utredningen i annat sam— manhang (avsnitt 11.5) kommer att föreslå, att nedsättningen av undervisningsskyldighe- ten för en gruppchef skall få motsvara högst halv tjänst, skulle följande resonemang kunna föras. De nu gällande bestämmel- serna uppställer en undervisningsskyldighet, som ungefär motsvarar halv tjänstgöring som lärare för rektor/studierektor vid gym- nasium och fackskola vid omkring 20 poäng. Förhållandet är ungefär detsamma beträffande rektor vid en yrkesskola. Med utgångspunkt häri skulle 20 poäng kunna uppställas som mininiigräns för inrättande av en basenhet. Anläggning eller anlägg- ningar, som har ett lägre poängtal, skulle då utgöra en del av en basenhet, och en vid en sådan del tjänstgörande gruppchef kunna, om det i kommunen bedömdes lämpligt,

Utredningen vill emellertid inte lägga det förda resonemanget till grund för något förslag till bestämmelser, eftersom sådana, med den innebörd som framgår av det förda resonemanget, endast skulle få karaktär av en minimigräns, som skulle ligga långt un— der vad som numera allmänt anses vara en ändamålsenlig omfattning av en gymnasial skolenhet. Uppkomsten av olämpligt små enheter kommer enligt utredningens mening att hindras ändå, genom organisatoriska och funktionella krav på mellanskolan. Att öka poängtalet i syfte att försöka närmare pre— cisera den lämpliga omfattningen låter sig enligt utredningens mening inte göra. Bas- enheterna måste nämligen under överskåd- lig tid komma att betydligt variera från ort till ort. Någon maximigräns för basenheten med hänsyn till skolledningen har utred- ningen, som tidigare sagts, inte ansett sig böra föreslå. Utredningen har efter olika överväganden funnit sig böra stanna för en mera allmän definition av begreppet bas- enhet av mellanskolan och formulerat den på följande sätt: Med basenhet av mellan- skolan avses en med hänsyn till den peda- gogiska ledningen av verksamheten i en eller flera skolbyggnader eller andra loka- ler för undervisningen bestämd organisato- risk enhet.

Utredningen är medveten om att många starkt styrande faktorer inverkar på bestäm- mandet av enheter av detta slag. Det an- givna sättct att bestämma dem innebär i sak ingen betydande förändring i förhållan- de till motsvarande förfarande i dag. Ut— redningen har med den föreslagna definitio- nen och vad som i anslutning härtill sagts velat understryka att små enheter av mel- lanskolan inte skall ha egen platschef och vidare att den geografiska faktorn vid en- heternas bestämmande inte skall tillmätas någon dominerande roll. Varje skolhus eller samlad grupp av skolhus behöver inte en egen pedagogisk ledare av det slag platschef enligt utredningens förslag skall vara. Ett genomförande av utredningens organisa- tionsförslag skapar bättre förutsättningar än för närvarande att sammanlägga delar av

den nuvarande gymnasiala skolan under en enhetlig ledning liksom dess i det följande framlagda förslag till dimensionering ger bättre möjligheter till en anpassning av led- ningens struktur till basenheter av varierad sammansättning.

Utredningen föreslår att antalet basenhe- ter av mellanskolan i en kommun skall be- stämmas av skolöverstyrelsen efter samråd med kommunen.

Nära sammanhängande med den nu be- handlade frågan är förfarandet vid inrät- tande av tjänst som skolledare av olika slag. Detta spörsmål behandlas i kapitel 12, av- snitt 2.

11.3.2. Elevantalet

Av grundläggande och avgörande betydelse för skolledningens dimensionering är natur— ligtvis elevantalet inom skolledningens verk- samhetsområde. Elevantalet kan anges på två sätt: antingen genom ett visst poängtal eller som summan av antalet individer. Po- ängtalet upplyser om antalet klasser, kurser och liknande enligt vad som närmare be— skrivs i skolstadgans 1 kap 4 5, som återges nedan i de delar som avser gymnasium, fackskola och yrkesskola:

Skolor m m Poäng

Gymnasiet, varje påbörjat 30-tal elever inom varje årskurs av skol- enhet 1,5 Fackskolan, varje påbörjat 30-tal elever inom varje årskurs av skolenhet 1,5 Kommunal yrkesskola a) varje kurs som omfattar normalläsår 1,5 b) varje kurs som omfattar mindre än normallåsår men minst en termin 1 c) varje fullt 20-tal kursveckor av kurser som omfattar mindre än en termin 1 Annan skala beräknas såsomför närmast jämförlig skola ovan Elevhem ]

Utredningen är av den meningen att po— ängtalet på ett bättre sätt kvantitativt be- skriver omfattningen av en skollednings verksamhetsområde än en siffra, som anger antalet individer. Denna uppfattning grun- das bl. a. på det faktum att en väsentlig del av skolledningens arbete av såväl pedagogisk som administrativ art grundar sig på klassen, undervisningsavdelningen, kursen som en- het, t. ex. inrättande av lärartjänster, tjänst- göringsfördelning och allt annat schema- arbete.

En jämförelse på en punkt mellan poäng- systemet och den andra beskrivningsmeto- den, dvs. antalet elever, visar vidare, att den senare metoden kan ge en mycket ony- anserad beskrivning av olika enheters om- fattning. Elevantalet 300 innebär, om det är frågan om ett gymnasium och en facksko- la, en elevfördelning på ca 10/11 avdel- ningar, dvs. ea 15/16 poäng, medan sam— ma antal (300) vid en yrkesskola kan vara fördelat på 30 avdelningar och ge poäng— talet 45, vilket är 3 ggr så mycket som i det första fallet med därav följande konsekven— ser för skolledarorganisationens omfattning.

Eftersom elevantalet, uttryckt i poäng, således måste utgöra en variabel av avgöran- de betydelse vid bestämmandet av en skol- ledarorganisations storlek, är det enligt ut- redningens mening nödvändigt att redan i detta sammanhang aktualisera ett med nu- varande dimensioneringsregler förenat pro- blem, nämligen den brist på flexibilitet som utmärker bestämmelserna om dimensione- ringen av skolledarorganisationen för nu- varande gymnasium och fackskola. En skol- enhet med gymnasium och fackskola med 300 elever eller uttryckt i poäng c 15 p, har precis samma skolledarorganisation, dvs. en rektor och en studierektor, som en skolen— het, vars elevantal uppgår till 1300, dvs. c 67 poäng. Den enda skillnaden utgörs av respektive skolledares olika undervisnings- skyldighet, dvs. i första fallet 20/24 vtr, i det andra fallet 8/12 vtr. Utredningen an- ser det vara mycket angeläget att denna stel- het elimineras i den metod som konstrueras för dimensionering av mellanskolans led- ning. Ett system måste alltså skapas som

bättre än det nuvarande tillgodoser behovet att kunna anpassa skolledarorganisationen efter mellanskolans varierande kvantitativa omfattning. Utredningen återkommer till frågan i avsnitt 11.5.

11.3.3. Struktur

Med struktur avses här antalet och sam- mansättningen av linjer och utbildningsvä— gar inom mellanskolan. Vissa utbildnings- vägar kräver större skolledarinsats än andra. I fråga om de nuvarande skolformerna gymnasium och fackskola gäller detta den tekniska utbildningen med t.ex. dess krav på yrkespraktik i olika former; inom nu- varande yrkesskola betraktas t.ex. utbild- ningen inom industri och hantverk som mer arbetskrävande för skolledningen än utbild- ningen inom kontor och handel. Enligt ut- redningens mening är det viktigt att det skapas möjligheter att beakta dessa om- ständigheter vid dimensioneringen av mel- lanskolans ledning. De varierande krav strukturen hos olika basenheter kan ställa måste emellertid, som utredningen fram- hållit under avsnittet 10.5 , tillgodoses främst genom den detaljutformning skolstyrelsen skall kunna ge gruppchefsorganisationen. Om det exempelvis i en kommun förhåller sig så, att vid en viss basenhet den tekniska utbildningen på alla nivåer har en speciell tyngd, kan man låta detta förhållande av- speglas i utformningen av gruppchefsorga- nisationen genom att ge motsvarande tyngd åt berörda gruppchefsbefattningar vid för- delningen av antalet tjänster på arbetsområ- den samt vid nedsättning av undervisnings- skyldigheten.

1 1.3.4 Sammanfattning

Det hittills förda resonemanget har syftat till att visa, att principer för dimensioneringen av den nya skolledarorganisationen måste utformas så att dimensioneringen kan ske under hänsynstagande till tre faktorer av kvantitativ innebörd: 1) basenhetens lokal- mässiga utseende, 2) elevantalet samt 3) strukturen hos utbildningen. Av dessa tre

faktorer är det enligt utredningens mening elevantalet, som måste tillmätas en grund- läggande inverkan på skolledarorganisatio- nens dimensionering.

1 1.4 Dimensioneringsinstrument

Under sitt arbete med att finna en metod för att bestämma skolledarorganisationens storlek vid olika omfattning av mellansko- lan, uttryckt i elevantal (poäng), har utred- ningen begagnat sig av två särskilda hjälp- medel, nämligen ett kvantifieringsinstru— ment, dvs. en bearbetning och utveckling av utredningens enkätmaterial, och ett ekviva- leringsinstrument med vars hjälp en någor- lunda exakt jämförelse har kunnat göras mellan den nuvarande skolledarorganisatio- nen i konkreta, autentiska fall och olika tänkta lägen.

1 1.4.1 Kvantifieringsinstrument

För lösningen av de problem som är förena- de med dimensioneringen av dels basenhe- ternas skolledning, dels ledningen vid pla- nerings- och utvecklingsenheten vid skol- kansliet utgör utredningens enkätmaterial ett värdefullt hjälpmedel. Utredningen har genom en på följande sätt genomförd bear- betning och utveckling av nämnda mate— rial skaffat sig ett för dimensioneringsarbe- tet användbart instrument.

Utifrån den intervallindelade tabelltypen III (se ovan avsnitt 5.4.6), har utredningen för skolledararbetet i strukturgrupperna 2 och 5, dvs. Ng+ Fa respektive Ysk, först fastställt vilka arbetsuppgifter som är tids- mässigt fasta, dvs. oberoende av skolenhe- tens elevantal, och vilka arbetsuppgifter som är tidsmässigt varierande, dvs. på något sätt står i relation till elevantalet. Härvid- lag har det visserligen lätt kunnat konsta- teras att en grupp arbetsuppgifter klart går att relatera till ett stigande, respek- tive fallande elevantal och att en andra grupp är helt oberoende av elevantalet, men det är också möjligt att avgränsa en tredje kategori arbetsuppgifter för vilka ta- bellmaterialet ej ger någon klarare vägled-

ning; möjligen kan det sägas ge antydning- ar om tendenser åt det ena eller andra hållet. För den kategorin av arbetsuppgifter har utredningen från fall till fall sökt be- döma huruvida arbetsuppgiften är fast eller varierande. När utredningen på så sätt för varje arbetsuppgift ansett sig ha funnit en lösning på frågan om arbetsuppgiftens re- lation till elevantalet, har från tabelltyp 11 (se avsnitt 5.4.6) för varje arbetsuppgift medianvärden tagits fram dels för fast års- arbetstid, dels för variabel årsarbetstid. Ar- betet har resulterat i två »bastabeller», en för strukturgrupp ?. (: Ng+Fa) och en för strukturgrupp 5 (: Ysk), vilka åter- finns i bilaga 4, respektive 8. Ur dessa bi— lagor kan således information hämtas om tidsåtgången per år i nuläget för olika ar- betsuppgifter och personalkategorier (rek- tor, biträdande rektor, studierektor vid gy/ fa, studierektor vid ysk, huvudlärare, bi- träde ZKA 13, biträde (KA 13, vakt— mästare, kurator, skolsocial personal : skolsköterska och Skolpsykolog). »Bastabellerna» jämte den ändrade ar- bets- och ansvarsfördelning, som beskrivits i kap. 9 och delvis återfinns i bilaga 10, har därefter bildat utgångspunkt för en bedöm—

Tabell 1. Årsarbetstid för skolledare (mellan- skolexpert jämte ev planeringsspecialister) vid planeringsenheten vid olika elevantal.

Elevintervall Arbetstimmar/år 200— 399 1 400 400— 599 1 600 600— 799 1 900 800— 999 2 100 1 000—1 199 2 400 1 200—1 399 2 600 1 400—1 599 2 900 1 600—1 799 3 100 1 800—1 999 3 400 2 OOO—2 199 3 600 2 200—2 399 3 900 2 400—2 599 4 100 2 600—2 799 4 400 2 800—2 999 4 600 3 OOO—3 199 4 900 3 200—3 399 5 100 3 400—3 599 5 400 3 600—3 799 5 600 3 800—3 999 5 900 4 OOO—4 199 6 100

Tabell 2. Årsarbetstid för platschef och gruppchefer vid olika elevantal.

Elevintervall Arbetstimmar/år 200— 399 1800 400— 599 2100 600— 799 2400 800— 999 2 800 l OOO—1 199 3 100 1 200—1 399 3 500 1 400—1 599 3 700 1 600—1 799 4 100 1 800—1 999 4 400 2 000—2 199 4 800

Anm. Platschefens och gruppchefernas arbetstid är knuten till basenheten. Det innebär, att en kommun där det änns två basenheter med ett elevantal uppgående till 1 000 respektive 1 200 får disponera 3 100 t+3 500t som resurs för platschefs- och gruppchefstjänster, dvs samman- lagt 6 600 t.

ning av den ändrade tidsåtgång som de olika arbetsuppgifterna kräver genom att de helt eller delvis antingen lagts på andra be- fattningshavare än i nuläget eller flyttats från skolenheten till skolkansliet.

Samtidigt har utredningen också försökt bedöma och uttrycka den tidsmässigt sett bästa fördelningen av arbetstiden på olika befattningshavare. Vidare har utgångsvär- dena för strukturgrupp 2 (: Ng + Fa) och strukturgrupp 5 (: Ysk), dvs. värdena i tabelltyp II i bilagorna 4 och 8 vägts sam- man. På så sätt har utredningen fått fram värden som kunnat utgöra underlag för en kvantitativ bedömning av skolledarinsatsen för den nya mellanskolan vid olika elev- antal.

Resultatet av dessa bedömningar avsc- ende skolledarbefattningarna vid planerings- och utvecklingsenheten, platschefsbefatt- ningen samt gruppchefsbefattningen fram- går av tabellerna 1 och 2.

Utredningen vill kraftigt understryka att ovan redovisade resultat och bedömningar grundar sig på utredningens uppfattning om vad som tidsmässigt sett är en optimal ar- bets- och ansvarsfördelning. Det måste ock- så hållas i minnet att kvantifieringsinstru- mentet, som är resultatet av bearbetningen av utredningens enkätmaterial, redan i ut- gångsläget grundar sig på bedömningar, har

vidareutvecklats genom andra bedömning- ar och således är långt ifrån exakt. I avsak- nad av bättre metoder att tidsmässigt mäta sådant arbete som det här är fråga om ut- gör det emellertid, trots sin bristfällighet, ett utomordentligt värdefullt komplement till den enda alternativa metod som står till buds, nämligen enbart erfarenhetsmässigt grundade bedömningar och rena uppskatt- ningar.

11.4.2. Ekvivaleringsinstrument

Enligt utredningens mening har det varit nödvändigt att försöka få till stånd en jäm- förelse mellan en genomförd dimensione- ring enligt nya principer och den dimensio- nering skolledningen i en kommun har i nuläget, även om en sådan jämförelse av flera skäl blir ungefärlig och i viss mån oegentlig, eftersom de resurser som finns i nuläget jämförs med resurser, avsedda för en annorlunda organiserad skola. Utred- ningen har emellertid ansett det vara av stort intresse att, om än i ungefärlig mån, kunna jämföra de skolledarresurser som ut- redningen bedömer böra ställas till förfo- gande för mellanskolan med dem som står till förfogande för nuvarande gymnasiala skolor. För att kunna genomföra denna jämförelse har utredningen försökt att be- räkna och därefter kvantitativt uttrycka vad som i nuläget utgör skolledarinsats i auten- tiska gymnasiekommuner. Med skolledar- insats menar utredningen då den totala års- arbetsinsatsen minskad med direkta under- visningsinsatser, dvs. lektionstid jämte för- beredelsearbete, efterarbete samt annat lä- rararbete i anslutning till undervisningen. Med utgångspunkt i den så beräknade skol- ledarinsatsen, uttryckt i arbetstimmar, har utredningen ansett sig kunna göra en unge- färlig jämförelse mellan resurserna i nu- läget i olika autentiska kommuner och läget efter en dimensionering enligt utredningens förslag.

Problemet att få fram den faktiska skol- ledarinsatsen i nuläget har bestått i att fin- na ett någorlunda tillförlitligt sätt att fram- räkna eller beräkna tidsåtgången för skol-

ledarnas undervisningsinsatser. Sedan denna tidsåtgång erhållits måste återstående tid an- ses utgöra skolledarinsats.

Undervisningsinsatsen för en skolledare — liksom för varje lärare — omfattar dels själva lektionstiden, vilken uttrycks i un- dervisningstimmar om i regel 40 minuter, dels förberedelsetid, eventuellt efterarbete samt tid för annat lärararbete i anslutning till undervisningen. Eftersom ett av syftena med att försöka avskilja skolledarens under- visningsinsats, uttryckt i tid, är att bedöma vad avskaffande av undervisningsskyldighe- ten för cn platschef ger i form av ökad tid för skolledande uppgifter, har utredningen också ansett sig böra beakta omställningstid och tid för förflyttning till och från under- visningsstället för skolledaren.

Det gäller också att uttrycka tiden för un- dervisningsinsatsen i timmar om 60 minu- ter för att den skall kunna ställas i relation till skolledarens årsarbetstid uttryckt i tim- mar. Detta kompliceras av att undervis- ningstimmarna, som nyss framhölls, i regel omfattar 40 minuter. Inom yrkesundervis- ningen är undervisningstiden vid lektioner i yrkesarbete dock 60 minuter.

Problemet att i generell form beräkna undervisningstidens totala omfattning är att finna i den rimliga relationen mellan en undervisningstimme och den faktiska sam- manlagda tidsåtgången, inklusive förberedel- ser m.m., för en lektion om 40 minuter. Vid sina försök att fastställa denna relation har utredningen inte kunnat begagna sig av uppgifter, som ställts till förfogande genom databehandlingen av fältundersökningen. Ut- redningen har varit hänvisad till en bedöm- ning på grundval av överväganden av om- ständigheter, som utredningen och dess ex- perter funnit böra tas i beaktande. Resulta- tet har naturligtvis endast kunnat bli approxi- mationer. Men det bör framhållas, å ena sidan, att det för utredningens syfte är till- fyllest med sådana, och, å den andra, att ramen inom vilken ställningstaganden måste träffas är ganska snäv.

De relationstal utredningen kommit fram till för de här ifrågakommande kategorier- na skolledare är följande:

Rektorer ........................ 1,6 Studierektor gy/fa ................ 1,7 Studierektor ysk ................ 1,25 Bitr rektor ...................... 1,3

Med hjälp av dessa relationstal har ut- redningen beräknat den egentliga skolledar- insatsen i autentiska kommuner. Exempel: Rektors undervisningsskyldighet uppgår till 8 vtr. Undervisningen och därmed förenat arbete uppgår då till (8 vtr )( 40 undervis- ningsveckor X 1,6 :) 512 timmar, avrundat 500 timmar. Skolledarinsatsen kan därefter beräknas såsom årsarbetstiden minskad med 500 timmar. Med samma formel med un— dervisningskyldighet och relationstal som variabler kan skolledarinsatsen beräknas i alla förekommande fall.

11.4.3. Utvärdering av kvantifieringsinstru- mentet

Effekten av den i avsnitt 11.4.1 redovisade optimala arbets- och ansvarsfördelningen har utredningen prövat genom att lägga den till grund för konstruktionen av en skol- ledarorganisation för mellanskolan i flera autentiska kommuner. Hur dessa dimensio- neringar utfallit skall här utförligt illustre- ras med två exempel (kommunerna A och R). Det gymnasiala skolsystemet i dessa båda kommuner är i detalj beskrivet i av- snitt 11.6.2. Här utnyttjas uppgifter om elevantal och basenheter. Utredningen har vidare från sin enkätundersökning (bilaga 1) tagit fram årsarbetstiderna, uttryckta i me— dianvärden i absoluta tal, för berörda skol- ledare i de två kommunerna. Med hjälp av ekvivaleringsinstrumentet har därefter den totala skolledarinsatsen i nuläget i de båda kommunerna räknats fram. På så sätt har det varit möjligt för utredningen att jämföra vad som i nuläget enligt enkäten är skol- ledarinsats och vilken denna insats under optimala betingelser i ett tänkt, framtida läge skulle vara. Jämförelsen redovisas i ta- bell 3.

Av jämförelsen framgår, att skillnaden i tidsåtgång för skolledande uppgifter mellan nuläget enligt enkäten och tänkt läge med en organisation, kvantifierad enligt utred- ningens metod, för kommun Azs vidkom-

mande är 1629 t och för kommun R 9 340 t. Alla motsvarande jämförelser som gjorts har visat i stort sett samma tendens.

Skillnaden i tidsåtgång mellan nuläget och tänkt läge i kommun R, 9 340 t, har av utredningen ingående analyserats. Fast skillnaden relativt sett kan synas stor, har utredningen funnit, att den utifrån de an- tagna förutsättningarna är fullt rimlig.

Av den totala skolledarinsatsen i nuläget enligt enkäten, dvs. 23 840 t, har 5 615 t bedömts i huvudsak utgöra fast tid, avseen- de sådant arbete som nu är knutet till de fem skolenheterna i kommunen (5 X 1 123 = 5 615) och som enligt utredningens för- slag skall koncentreras till den centrala skol- förvaltningen. Vid dimensioneringen för denna kommun av planerings- och utveck- lingsenheten har utredningen emellertid till- fört denna enhet endast 1123 t. Resten, dvs. (5 615 —1 123 =) 4492 t, skulle så- ledes kunna betraktas som rationaliserings- vinst till följd av koncentrationen av arbets- uppgifter. Utredningen är väl medveten om att den härvidlag fört ett teoretiskt resone- mang. Det är sannolikt att sammanförandet av fasta arbetsuppgifter från fem enheter till ett arbetsställe inte i praktiken ger till

Tabell 3. Jämförelse mellan skolledarinsatsen i nuläge enligt enkätresultatet och skolledar- insatsen i ett framtida, tänkt läge vid tillämp- ning av kvantifieringsinstrumentet i kommu- nerna A och R.

Kommun A _ a) Skolledarinsatsen, uttryckt i timmar/år, 1 nuläge vid tillämpning av enkätresultatet

Total Skolle- årsar- darin- betstid Tidsåt- sats i nu- (=me— gång för läge (kol dianvär- under— 2 minus

Skolledartjänst den) visning kol 3) 1 2 3 4 Rektor gy/fa (1 tj) 2 134 320 1 814 Rektor ysk (1 tj) 2 128 448 1 680 Studierektor gy/fa

(1 tj) 2 387 680 1 707 Studierektor ysk

(1 tj) 2 028 1 300 728

Summa 8 677 2 748 5 929 SOU 1969: 47

Tabell 3. (Forts.)

b) Skolledarinsats, uttryckt i timmar/år i ett tänkt, framtida läge vid tillämpning av kvantifierings- instrumentet

Skolledarinsats vid Skolledarinsats vid Total skolledarinsats

Antal planerings- och utveck- basenheten (Pc—tid+ i kommunen (kol 3 + basenheter Antal elever lingsenheten Gc—tid) kol 4)

1 2 3 4 5

1 629 1 900 2 400 4 300

c) Skillnad mellan skolledarinsats i nuläge enligt enkätresultatet och skolledarinsats i ett tänkt läge vid tillämpning av kvantitieringsinstrumentet

Total skolledarinsats i ett tänkt läge vid till- Skillnad (kol l minus Skillnad (kol 1 minus

Total skolledarinsats i nuläge låmpning av kvanti- kol 2) uttryckt i abso- kol 2) uttryckt i rela- enligt enkätresultatet fieringsinstrumentet lut tal tivt tal 1 2 3 4 5929t 4300t 1629t 28% Kommun R

a) Skolledarinsats, uttryckt i timmar/år, i nuläge vid tillämpning av enkätresultatet

Skolledarinsats i nu- Total årsarbetstid Tidsåtgång för under- läge (kol 2 minus kol

Skolledartjänst (= medianvärden) visning kol 3) 1 2 3 4 Rektor gy/fa (4 tj; 4 x 2 134) 8 536 1 472 7 064 Rektor ysk (l tj) 2 128 256 1 872 Studierektor gy/fa (4 tj;

4 x 2 387) 9 548 2 040 7 508 Bitr rektor ysk (1 tj) 2 100 416 1 684 Studierektor ysk (4 tj;

4x2028) 8112 2400 5712

Summa 30 424 6 584 23 840

b) Skolledarinsats, uttryckt i timmar/år, i ett tänkt, framtida läge vid tillämpning av kvantifierings- instrumentet

Skolledarinsats vid planerings- och Skolledarinsats vid Total skolledarinsats utvecklingsen- basenheterna (Pc- i kommunen (kol 3 Antal basenheter Antal elever heten tid+Gc-tid) +kol 4) 1 2 3 4 5 3 3 350 5 100 9 400 14 500 (I, II, Ill) (1 =l 150; (I =3100; H =1350; II =3 500; III= 850) III=2 800)

c) Skillnad mellan skolledarinsats i nuläge enligt enkätresultatet och skolledarinsats i ett tänkt läge vid tillämpning av kvantifieringsinstrumentet

Total skolledarinsats i ett tänkt läge vid Skillnad (kol 1 minus Skillnad (kol 1 minus

Total skolledarinsats i nuläge tillämpning av kvanti- kol 2) uttryckt i abso- kol 2) uttryckt i rela- enligt enkätresultatet tieringsinstrumentet lut tal tivt tal

1 2 3 4

23 840 t 14 500 t 9 340 t 39 %

resultat en så kraftig reducering av den to- tala arbetstiden som med 4/5, då den för- ändrade volymen måste ge visst utslag. Men även om en koncentration till de centrala skolkanslierna av vissa fasta arbetsuppgifter från flera enheter inte innebär en så stor reducering av behovet av skolledartid som här teoretiskt beräknats, måste man kunna utgå ifrån att en sådan koncentration, ge- nomförd som utredningen i detta betänkan- de angivit och föreslagit, i praktiken kom— mer att medföra betydande besparingar av skolledartid i jämförelse med nuläget.

Av den ovan angivna skillnaden mellan nuläge och tänkt läge ifråga om behovet av skolledartid — 9340 t — har härmed ca 4500 redovisats. Minskningen av antalet basenheter från nuläge till tänkt läge med 2, dvs. från 5 till 3 i kommunen R, får vi- dare, enligt utredningens nu förda resone- mang, en likartad besparingseffekt som kon- centrationen av arbete till planerings- och utvecklingsenheten. Utredningen har näm- ligen i det tänkta läget antagit att sk fast arbete, uppgående till 1 014 t, är knutet till varje med en Pc-befattning förenat arbets- område, dvs. en basenhet. Minskningen av antalet enheter från 5 till 3 förklarar såle- des 2 X 1014 t = 2028 t av den tidigare angivna totala skillnaden på 9 340 t mellan tänkt läge och nuläge. Liksom i fråga om den fasta tiden avseende till planerings- och utvecklingsenheten koncentrerat arbete, vill utredningen emellertid även här understry- ka, att det visserligen är säkert att betydan- de rationaliseringsvinster från skollednings- synpunkt uppnås, då två gymnasiala skol- enheter sammanförs till en enda och utred- ningens organisationsstruktur för mellansko- lans ledning samtidigt blir tillämplig men att det givetvis är osäkert om dessa vinster uppgår till exakt 1 014 t.

Ytterligare faktorer, som vid ett genom- förande av utredningens förslag ger vinster, är rutinförenklingar, eliminering av dubbel- arbete, eliminering av vissa arbetsuppgifter och en rationell omfördelning av andra en- ligt i kapitel 9 närmare redovisade förslag. Dessa faktorer torde mer än väl medföra en vinst som motsvarar den återstående

skillnaden mellan nuläge och tänkt läge i fråga om skolledarinsats i kommun R, dvs. 9340 t—(4492 t+2028 t)=2820 t.

En generell tillämpning av det av utred- ningen konstruerade kvantifieringsinstru- mentet skulle således, som exemplen visar, medföra en kraftig reducering av behovet av skolledartid och därmed av antalet be- fattningshavare som skolledare och biträ- dande skolledare i förhållande till nuläget. Även om hela den siffermässiga skillnaden mellan nuläget och tänkt läge, som illustre- rats ovan av förhållandena i kommun R, givetvis inte kan tillgodoräknas som en ra- tionaliseringsvinst, anser utredningen att det — även med alla reservationer för felkällor — ostridigt kan göras mycket betydande vins- ter genom användandet av den organisa- tionsstruktur för skolledningen och den di- mensioneringsmetod för denna ledning som utredningen arbetat fram. Låt vara att denna effekt inte kan uttryckas matematiskt exakt.

Mot bakgrund av dessa överväganden har utredningen ställt frågan: Är det lämpligt att lägga en optimal ansvars- och arbetsför- delning och den tidsmässiga skolledarinsats en sådan fördelning kräver, till grund för en generellt giltig metod för dimensione- ringen av mellanskolans skolledarorganisa- tion? Utredningen har vid ställningstagandet till frågan resonerat på följande sätt. Den första förutsättningen för att hela den fram- räknade rationaliseringsvinsten skall kunna inkasseras är att lokalsituationen medger en ändamålsenlig indelning av mellansko- lan i basenheter. Denna förutsättning kom- mer att allmänt föreligga först efter ett långt övergångsskede. Vidare måste de ra- tionella arbetsmetoder, både i fråga om un- dervisning och administration, och den ra- tionella arbetsfördelning, som utredningen föreslagit, vara genomförd. Även detta kommer att kräva en inte oväsentlig tid. Man skulle kunna uttrycka sistnämnda sak så, att härför fordras den tid som måste åtgå för att sammanföra och samordna skolformerna gymnasium, fackskola och yr- kesskola till en väl fungerande skolform. Vid det målet är det självfallet ingen som menar att vi står 1971. Utredningen anser

för sin del, att det inte kan nås med minska- de skolledarinsatser utan tvärtom fordrar ökade sådana insatser. Den ökningen skall emellertid enligt utredningens mening inte ske genom tillskott av resurser utan genom en effektivisering av de resurser som nu finns. En sådan vinner man genom en änd- ring av den nuvarande organisationsstruk- turen. Först då vi närmar oss det läge, där de av utredningen angivna optimala förut- sättningarna är för handen kan hela vinsten med en effektivare ledningsorganisation i form av relativa minskningar av resurserna aktualiseras. Redan i samband med nästa allmänna förordnandeperiod bör det dock i varje fall övervägas och prövas, om inte vissa minskningar kan äga rum. Förutsätt- ningama för en bedömning av dessa möj- ligheter torde dessutom öka sedan också grundskolans ledningsorganisation under- sökts och kommunernas hela skolledarorga- nisation kan ses i ett sammanhang.

Av det anförda framgår att utredningen inte bedömt det vara lämpligt att föreslå en generell tillämpning av det tidigare presen- terade kvantifieringsinstrumentet vid dimen- sioneringen av mellanskolans ledning inför denna skolas start. I stället har utredningen konstruerat en metod för dimensioneringen som innebär att kommunerna skall tilldelas resurser för mellanskolans ledning, uttryck- ta i tid, till en omfattning som i princip motsvarar normal årsarbetstid för de skol- ledarbefattningar som nu finns vid de gym— nasiala skolorna. De rationaliseringsvinster, som de föreslagna organisationsförändring- arna även under nuvarande förutsättningar innebär, bibehålls tills vidare inom skolled- ningarna av skäl som tidigare angivits. Vad som enligt utredningens förslag sålunda blir rationaliseringsvinst, är endast skillnaden mellan normal årsarbetstid (2 000 t) för nu befintliga skolledarbefatttningar och den tidsåtgång (ca 2100—2 300 t) som enligt enkäten krävs för fullgörande av de med nämnda befattningar förenade arbetsupp- gifterna.

11.5. Utredningens förslag till dimensione- ringsmetod

Utredningen har tidigare konstaterat, att dimensioneringen av en ny skolledarorgani- sation i princip måste inriktas på en di- mensionering för en kommuns hela gymna- siala skolväsen samt att detaljutformningen inom den ram, dimensioneringsprinciperna ger, måste överlåtas åt kommunen efter vissa allmänna bestämmelser och riktlinjer. Vidare har utredningen i kapitlen 7, 8 och 9 visat hur den pedagogiska utvecklingen tvingar fram en strukturomvandling av det gymnasiala skolväsendets nuvarande skol- ledarorganisation. Genomförandet av denna omvandling måste dessutom enligt utred- ningens övertygelse ge bättre effekt än som utvinns av nu tillgängliga skolledarresurser. Det är med utgångspunkt i dessa konstate- randen som utredningens fortsatta övervä- ganden skett.

Genom att använda det ekvivalerings- instrument, som konstruerats och presente— rats i avsnitt 11.4.2, är det möjligt att i kvantitativ mening approximativt översätta nuvarande skolledarresurser i en kommun till den av utredningen föreslagna organi- sationsstrukturen. Den i timmar uttryckta to— tala skolledarinsatsen för en kommuns gym- nasiala skolväsen, som räknas fram enligt i avsnitt 11.4.2 angivet förfarande, skulle således utgöra den ram, inom vilken man enligt vissa bestämmelser hade att förverk- liga den nya skolledarorganisationen och alltså inrätta dels nya skolledartjänster vid planerings— och utvecklingsenheten inom skolkansliet, dels platschefstjänster, dels ock gruppchefstjänster. En direkt översättning av nuvarande skolledarresurser till den nya organisationsstrukturen skulle emellertid ge vissa otillfredsställande resultat. Så skulle exempelvis sådana kommuner som har två, kvantitativt sett, små skolenheter med gym- nasium och fackskola få betydligt större resurser än kommuner som har endast en skolenhet med gymnasium och fackskola men med, totalt sett, samma eller större omfattning. I det första fallet motsvarar nuvarande skolledarresurser 4 tjänster, i det andra endast 2 tjänster, som i båda fallen skulle översättas till den nya organisations- strukturen. Detta förhållande har påpekats

Tabell 4. Skolledarinsats (inklusive med undervisningsskyldighet förenat arbete) uttrycktl timmar per elev i olika intervaller.

Strukturgrupp Medeltal av

Intervall Ng+Fa+Ysk Ng+ Fa Ng+Fa+Grh Ysk kol 3 och 5 1 2 3 4 5 6

100—— 399 18,9 (250) (2) 400— 699 8,3 8,2 8,3 8,25 (550) (4) (6) (7) 700— 999 8,7 5,1 5,0 10,6 7,85 (850) (4) (15) (10) (11) 1 000—1 299 6,5 3,6 3,6 8,6 6,10

(1 150) (2) (8) (7) (3) 1 300—1 599 6,8 3,9 4,2

(l 450) (2) (1) (l)

redan i avsnitt 11.32 och där exemplifi- erats. Det är givetvis angeläget att förhål- landet på ett någorlunda tillfredsställande sätt utjämnas.

I detta syfte har utredningen undersökt hur den renodlade skolledarinsatsen för- håller sig till elevantalet. Från utredningens enkätundersökning har därför siffermate- rialet i tabellerna 4 och 5 (: medianvärden) tagits fram, vilket redovisar skolledarinsat— sen uttryckt i timmar per elev i olika inter- valler. I kolumn 1 redovisas elevintervall, siffran inom parentes anger klassmitten i varje intervallgrupp. Siffrorna inom paren- tes i övriga kolumner informerar om befint- ligt observationsunderlag i form av skolor.

I tabellen ovan har undervisningsskyldig-

het och därmed förenad tidsåtgång för lek- tionsförberedelser ej dragits bort, vilket skett i nedanstående tabell.

Siffermaterialet i båda tabellerna visar klart, att skolledarinsatsen är regressivt pro— portionell mot ett stigande elevantal.

Efter ingående överväganden och åtskil- liga prövningar på konkreta fall med ut- gångspunkt tagen i medeltalen i kolumn 6 har utredningen kommit fram till följande resultat:

1) För det första antalet om 500 elever beräknas skolledarinsatsen vara 9,0 t/ elev.

2) För det därpå följande antalet om 500 elever beräknas skolledarinsatsen vara 7,0 t/ elev.

3) För det elevantal som överstiger 1 000

Tabell 5. Skolledarinsats (exklusive med undervisningsskyldighet förenat arbete) uttryckt i timmar per elev i olika intervaller.

Medeltal av

Intervall Ng+Fa+Ysk Ng+Fa Ng+Fa+Grh Ysk kol 3 och 5 1 2 3 4 5 6

100—— 399 18, 9—5, 0 (250) = 13,9

400— 699 8, 3—1 ,4 8, 2— 1, 1 8, 3—1 ,4 (550) =6, 9 =7,1=,6 9 7,0

700— 999 8, 7— 1, 6 5,1—0,5 5, 0—0, 7 10,6—3,1 (850) =7,1 =4,6 =4,3 =7,5 6,1 1 000—1 299 6, 5—1 ,4 3, 6—0, 4 3, 6—0, 3 8,6—2,1 (1150) =5,1 = ,2 =3, 3 =6,5 4,9 1 300—1 599 6,8—1,2 3, 9—0, 4 4, 2—1 ,0 (1450) =5,6 =3,5 = , 116 SOU 1969:47

Hållbarheten av dessa relationstal fram- går av följande sammanställning av skolle- darinsatsen för nuvarande skolledarbefatt- ningar omräknade till normal årsarbetstid och den med hjälp av relationstalen fram- räknade skolledarinsatsen i 19 kommuner av varierande storlek:

Nuvarande Skolledar- skolledarbe- insats fattningar enligt omräknade ovan till normal givna rela- Kommun Elevantal årsarbetstid tionstal 1 2 3 4 A 600 5 300 5 200 B 700 3 400 5 900 C 700 6 200 5 900 D 800 6 900 6 600 E 900 7 600 7 300 F 1 000 7 400 7 600 G ] 100 8 700 8 500 H 1 200 10 300 9 000 I 1 200 11 900 9 500 ] 1 600 8 700 11 000 K 1 600 7 400 11 000 L 1 700 10 300 11 500 M 1 900 13 000 12 500 N 2 200 9 200 14 000 0 2 400 14 200 15 000 P 2 500 14 600 15 500 Q 2 600 12 800 16 000 R 3 400 21 500 20 000 S 4 000 28 500 23 000

I många fall föreligger, som framgår av sammanställningen, god överensstämmelse mellan siffrorna för skolledarinsatsen i nu- läget, dvs. nuvarande skolledarbefattningar omräknade till normal årsarbetstid (kol. 3) och den med hjälp av relationstalen fram- räknade skolledarinsatsen (kol. 4), men mar- kanta avvikelser uppträder också. Enligt ut- redningens mening måste dessa avvikelser i huvudsak hänföras till det förhållandet att i exemplen ovan elevantalet, uttryckt i an- tal individer, använts som beskrivning för den kvantitativa omfattningen av respektive kommuns gymnasiala skolväsen. Som visats ovan i avsnitt 11.3.2, beskriver poängtalet på ett mycket tillförlitligare sätt skolväsen- dets kvantitativa omfattning. Utredningen har därför efter ett flertal praktiska försök applicerade på autentiska fall kommit fram

till följande relationstal som uttryck för skolledarinsatsens regressiva proportionali- tet i förhållande till elevantalet.

l) — 50 p=100 t/poäng 2) 51—100 p: 75 t/poäng 3) 101—300 p: 65 t/poäng 4) 301— = 40 t/poäng Dessa relationstal tillämpas i tabell 6 på samma autentiska kommuner som i före- gående sammanställning, varvid slutsum- man avrundats till jämna hundratal, uppåt fr.o.m. 50, eljest nedåt.

Ett studium av siffermaterialet i tabell 6, kolumn 5, som utgör årsarbetstiderna ex— klusive undervisningen för skolledarbefatt- ningar i nuläget avseende det gymnasiala skolväsendet i kommuner av varierande storlek, visar, på ett par undantag när, en i förhållande till poängtalet successivt stigan- de skala: ju fler poäng, desto större skol- ledarinsats.

Markanta profilhack i skalan är emeller- tid kommunerna H och N.

Kommun I—I, vars gymnasiala skolsystem omfattar 95 poäng, har en avsevärt mer omfattande skolledarorganisation än exem- pelvis kommunerna K och G, vilkas gym- nasiala skolväsen har ungefär samma om- fattning (93, respektive 107 poäng). En närmare granskning av förhållandena i kom— munen H visar, att det där f.n. finns 3 gymnasiala skolenheter (2 med gy/ fa, 1 med ysk) och att de båda skolenheterna med gy/ fa är små med ett elevantal på en— dast ca 600, respektive 400 elever. Enligt nu gällande bestämmelser får de tillsam— mans 4 skolledartjänster, dvs. uttryckt i tid i det här fallet 6200 t. På andra håll, exempelvis i kommun L, tar en enda skol- enhet emot ett högre elevantal än de båda nyss nämnda skolenheterna tillsammans (: ca 1200 elever) men medges enligt nuva- rande bestämmelser endast två tjänster som skolledare, vilkas insats kvantifieras till 3 400 t. Anledningen till profilhacket i ska- lan torde således i det här fallet vara den att man i kommunen H f. 11. har för många gymnasiala skolenheter i förhållande till det sammanlagda elevantalet. Den nu upp- märksammade omständigheten, dvs. en onö-

Nuvarande skolledarbe- fattningar Skolledarinsats omräknade enligt ovan Poängtal för Poängtal för Sammanlagt till normal givna rela— Kommun Elf/fa ysk poängtal årsarbetstid tionstal 1 2 3 4 5 6 B 31 7,5 39 3 400 3 900 A 21 32,5 54 5 300 5 300 C 25,5 41 67 6 200 6 300 E 39 35,5 75 7 600 6 900 D 27 50 77 6 900 7 000 F 39 46 85 7 400 7 600 K 79,5 13 93 7 400 8 300 H 51 43,5 95 10 300 8 400 G 31,5 75,5 107 8 700 9 200 J 78 38,5 117 8 700 9 900 L 61,5 73 135 10 300 11000 I 49,5 86 136 11 900 11 100 M 78 65 143 13 000 11 500 Q 75 77 152 12 800 12 100 N 91 68,5 160 9 200 12 700 0 106,5 67,5 174 14 200 13 800 P 80 74 194 14 600 15 900 R 144 133 277 21 500 20 300 S 157,5 251 409 28 500 26 100

digt hög skolledarinsats vid mycket lågt elevantal, korrigeras för kommun H:s del genom utredningens beräkningar enligt ko- lumn 6. Till samma anledning kan även hänföras korrigeringen av skolledarinsatsen i nuläget, exempelvis i fråga om kommunen M, vilken f. n. enligt kolumn 5 har en skol- ledarinsats om 13 000 t, men enligt utred- ningens beräkningar i kolumn 6 får 11 500 t. Att skolledarinsatsen därigenom i något- dera fallet skulle bli otillräcklig finns det ej skäl att befara. Som visas nedan i avsnitt 11.6.1, erbjuder nämligen det enligt utred- ningens förslag tilldelade timtalet ett gott underlag för att skapa en ny, effektiv skol- ledarorganisation fr.o.m. 1.7.1971 i de be- rörda kommunerna.

» Det andra kraftiga profilhacket i den mot poängtalet eljest jämt proportionella kvantifieringen av skolledarinsatsen i nu- läget utgörs av kommun N. Det är här i nu- läget fråga om ett oväntat lågt timtal: 9 200 t i stället för ett väntat tal omkring 13 000/ 14 000 t. Såvitt utredningen kunnat finna, är skälet till den påfallande låga skolledarinsatsen i det här exemplet att

söka i det faktum att man i kommunen uppenbarligen ej utnyttjat stadgans möj- ligheter att utvidga skolledarorganisationen vid yrkesskolan. Yrkesskolan, vars poäng- tal uppgår till 68,5 p och där undervisning ges inom områdena industri och hantverk, kontor och handel, vårdyrken och husligt arbete leds av en rektor och en studierektor. Vid andra yrkesskolor med ungefär samma poängtal och undervisningsområden har det i regel inrättats tre till fyra tjänster som studierektor. Två ytterligare studierektors- tjänster skulle innebära ungefär 3 000/ 3 100 t i tillskott till det nu i kolumn 5 fram- räknade talet 9 200 t och ge 12 200/12 300 timmars skolledarinsats i nuläget. Som fram- går av siffran i kolumn 6, sker i det här fallet en motsvarande korrigering uppåt ge— nom utredningens beräkningsmetod. Utredningen anser sig således ha funnit en generellt giltig metod att beräkna den totala ramen för behovet av skolledarinsats avseende mellanskolan i kommunerna. Den ram, som framräknas på detta sätt, kan be— traktas som en ungefärlig översättning av nuvarande skolledarresurser enligt normal

årsarbetstid till motsvarande behov för den av utredningen föreslagna nya organisations- strukturen.

Mot bakgrund av de konstateranden och klarlägganden som tidigare gjorts i detta kapitel framlägger utredningen följande för- slag till generellt giltiga principer för dimen- sionering av skolledarorganisationen för mellanskolan samt för sådan kommunal gymnasial vuxenutbildning som blir förlagd till basenhet av mellanskolan.

1) Den totala skolledarinsatsen skall be— räknas på följande sätt, varvid slutsumman avrundas till jämna hundratal, uppåt fr.o.m. 50, eljest nedåt:

Antal skolledartimmar för varje poäng inom

Poängintervall resp intervall — 50 p 100 t/poäng 51—100 p 75 t/poäng 101—300 p 65 t/poäng 301— 40 t poäng

Den sålunda framräknade skolledarinsat- sen, uttryckt i timmar, som för varje kom- mun skall fastställas av skolöverstyrelsen (se avsnitt 12.2), skall fördelas på dels nya skolledartjänster vid planerings- och utveck- lingsenheten vid skolkansliet (: mellanskol- expert jämte i vissa fall en eller högst två planeringsspecialister), dels platschefstjäns- ter, varvid för var och en av tjänsterna som mellanskolexpert, planeringsspecialist och platschef beräknas 2000 t (dvs. den med befattningen förenade normala årsarbets- tiden), dels gruppchefstjänster, dels s.k. re- surstid att disponera på sätt som kommunen finner lämpligt.

2) Antalet nya skolledartjänster vid pla- nerings- och utvecklingsenheten vid skol- kansliet skall beräknas efter följande rikt- linjer:

a) En tjänst som mellanskolexpert i varje kommun med »mer fullständig mellanskola» (jfr prop. 1968:140 , 5. 142).

b) En tjänst som planeringsspecialist fr.o.m. 140 poäng, om skolöverstyrelsen medger det. ' c) Två tjänster som planeringsspecialist

Beträffande punkten b) ovan vill utred- ningen framhålla, att det där angivna poäng- talet satts mycket lågt för att möjliggöra för en kommun, som befinner sig i ett klart expansivt skede, att med hänsyn till pågå— ende och förestående skolutbyggnad på ett tillräckligt tidigt stadium få disponera en planeringsspecialist, om så prövas vara väl motiverat.

I mera normala fall bör, enligt utred- ningens bedömningar, behov av en plane- ringsspecialist uppkomma först vid ett poängtal för mellanskolan av ca 160.

Även poängtalet under punkten c) är satt förhållandevis lågt, vilket betyder att den tredje tjänsten inte automatiskt skall tillfalla kommun vid poängtalet 270 för mellansko- lan.

Utredningen vill här slutligen betona, att i dess organisationsförslag generellt är beaktat den grad av expansion som ligger i mellanskolans införande och uppbyggnad, läroplansrevisioner o. dyl.

3) En tjänst som platschef vid varje bas— enhet.

4) De resurser, som skall utnyttjas för gruppchefsorganisationen, skall framräknas på följande sätt. Från totalsumman för kommunens skolledarresurser (t.ex. 5 300 t) dras summan av de resurser som förde- lats på de nya skolledartjänstema vid skol- kansliet och tjänst(ema) som platschef (t. ex. 1 M-exp och 1 Pc=2000 t+2000 t= 4000 t; 5 300—4000 t=1300 t). Vad som är kvar (i det tänkta exemplet 1 300 t) förvandlas med hjälp av relationstalet 1.7 (se avsnitt 11.42) till undervisningstimmar per vecka (ett skolår = 40 undervisnings- veckor; 1 300:40:l,7 : 19 vtr). Det så framräknade antalet vtr används sedan för att skapa gruppchefstjänster, varvid ned- sättningen av den med lärartjänsten förena- de undervisningsskyldigheten ej får under- stiga 4 vtr eller överstiga halv tjänst. Inom ramen för det så framräknade antalet vtr bör kommunerna själva få bestämma antalet tjänster som gruppchef samt nedsättningen av den med lärartjänsten förenade under-

fr.o.m. 270 poäng, om skolöverstyrelsen ivisningsskyldigheten ävensom dispositionen

av den s.k. resurstidcn (se nedan p. 5). Det måste här. beaktas att det genom ovan redo- visade formel erhållna totala antalet vtr av- ser tjänst, vars undervisningsskyldighet är satt till 21 vtr. När timmarna disponeras för tjänst med en undervisningsskyldighet av 24, 30 eller 36 vtr skall således den ur- sprungligen framräknade summan på ve- dertaget sätt omräknas (t. ex. 9 vtr förvand- las till 24-delar enligt formeln 4 = 10

vtr, till 30-delar enligt formeln 9250 = 13

9-36__

vtr, samt till 36-delar enligt formeln

15 vtr). I det tänkta exemplet kan antingen fyra gruppchefstjänster inrättas med föl- jande nedsättning av undervisningsskyldig- heten: 4 + 4 + 4 + (7) vtr eller tre grupp- chefstjänster, varvid nedsättningen kan för- delas: 4 + 5 + (10) vtr. De 7 respektive 10 vtr blir, om de disponeras för en tjänst med 24, 30, 36 vtrzs undervisningsskyldighet, 8, 10, 12 vtr, respektive 11, 14, 17 vtr. I alla de exempel som redovisas i det föl- jande har av praktiska skäl nedsättningen av undervisningsskyldigheten för gruppche- fer genomgående angivits med utgångspunkt i en undervisningsskyldighet av 21 vtr.

Vad gäller utformning av gruppchefs— tjänsternas arbetsområde samt högsta och lägsta antal tjänster hänvisas till de plane- ringsmodeller och riktlinjer som redovisats i avsnitt 10.5.

5) Om det i ovan behandlade, tänkta exempel ej bedöms nödvändigt att utnyttja samtliga 19 vtr för gruppchefsorganisatio- nen utan exempelvis endast 14 vtr, får de återstående 5 vtr betraktas som resurstid, vilken kommunen kan disponera på det sätt som den finner lämpligt, t. ex. för tillfällig förstärkning av basenhetens ledning eller av planerings- och utvecklingsenheten. Omräk— nade till skolledartid blir de 5 vtr (5 X 40 X 1,7) 340 t, avrundat 300 t. Detta bör alltså generellt gälla beträffande tid, som bedöms ej behöva tas i anspråk för gruppchefsorga- nisationen. Utredningen har emellertid inte ansett det lämpligt att ange några riktlinjer för fördelningen av denna tid, som utred-

ningen kallat för resurstid. Alternativen är i princip att föra resursen till basenhe- ten(erna) eller till planeringsenheten eller att på lämpligt sätt fördela den mellan dessa. Enligt utredningens mening måste denna fördelning helt bli beroende av be- dömningar och prövningar, som görs på det lokala planet med hänsyn tagen till olika omständigheter, såsom basenheternas struk- tur, lokalmässiga förhållanden, arbetssitua- tionen vid skolkansliet. Vid den här avsed- da fördelningen kan dock den på sid. 110 redovisade tabell 1 tjäna till viss vägled- ning, då den visar det av utredningen be— räknade ungefärliga behovet av skolledar- insats per år vid planerings- och utvecklings- enheten vid olika elevantal.

6) Utredningen föreslår slutligen att skol- överstyrelsen bemyndigas att övergångsvis, såvitt gäller Pc- och Gc-organisationerna, på grund av särskilda lokala förhållanden få fastställa en högre total skolledarresurs för en kommun än kommunen enligt ovan föreslagna regler skulle vara berättigad till. Denna tillfälliga resursförstärkning föreslås maximerad till 3 000 årsarbetstimmar. Här- igenom bereds möjlighet att inrätta en hel tjänst av det slag som prövas vara lämplig och erforderlig eller att på annat sätt dis- ponera timmar. För inrättande av hel tjänst bör, liksom i andra fall, fordras medgivande av skolöverstyrelsen.

7) De poängtal, man i här förevarande sammanhang skall utgå ifrån, bör normalt vara poängtalet närmast föregående 1 no- vember.

11.6 Kontroll av dimensioneringsprinciperna

Utredningen har ansett det vara mycket betydelsefullt att utförligt redogöra för den kontroll som genomförts innan det nu re— dovisade förslaget till dimensionering av skolledarorganisationen för mellanskolan framlagts. En sådan redogörelse lämnas i detta avsnitt. Nedan lämnas först (11.6.1) en beskrivning i tabellarisk form av förut- sättningarna i de tidigare behandlade au- tentiska kommunerna H, M, N och S samt av hur skolledningen för mellanskolan en- ligt utredningens förslag ter sig i dessa

kommuner. Dessa exempel redovisas dels för att visa, att den enligt utredningens för— slag i några fall siffermässigt sett minskade skolledarinsatsen i förhållande till nuläget ger ett helt tillfredsställande underlag för den av utredningen föreslagna skolledaror- ganisationen, dels för att illustrera hur ut- redningens dimensioneringsprinciper kan tillämpas. Därefter (11.6.2) följer en de- taljredovisning av utredningsförslagets till- lämpning i ytterligare fyra autentiska kom- muner (= A, F, L och R ovan), beträffande vilka utredningen mot bakgrund av utför- liga data om det gymnasiala skolväsendet prövat realismen i den föreslagna organisa- tionsstrukturen och de föreslagna dimen- sioneringsprincipema för mellanskolans led- ning.

I detta avsnitt redovisar utredningen slut- ligen (11.6.3) en metod för tillämpning av utredningens skolledarorganisation och di- mensioneringsprinciper i Stockholm, Göte- borg och Malmö.

11.6.1. Kommunerna H, M, N och S

Kommun H

a) Kvantitativa och lokalmässiga förutsätt- ningar: 1 200 elever, varav 900 i gy/ fa och 300 i ysk; 95 p, varav 51 p för gy/ fa och 43,5 p för ysk; elevantalet är fördelat på

två skolenheter med gy/fa och en skolenhet med ysk; en av skolenheterna med gy/ fa är så placerad att den kan sammanläggas med yrkesskolan till en basenhet (ca 100 meters avstånd mellan rektorsexpeditionerna).

b) Nuvarande skolledarresurser: rektor I gy/fa (usk 6 vtr), studierektor I gy/ fa (usk 10 vtr), rektor II gy/ fa (usk 7 vtr), studierektor II gy/ fa (usk 5 vtr), rektor I ysk (usk 4 vtr), studierektor I ysk (usk 16 vtr), studierektor II ysk (usk 16 vtr).

c) Skolledarorganisation för mellanskolan enligt utredningens förslag: resurser enligt utredningens beräkningar: 50 )( 100 t + 45 X 75 t: 8 400 t; fördelning av resurserna: 1 M-exp (=2000 t), 2 Pc (=4000 t), 2 Gc-tjänster vid den icke integrerade bas- enheten med vardera 4 vtr:s nedsättning av usk, 4 Gc-tjänster vid den integrerade bas- enheten, varav 2 med 5 vtr:s nedsättning av usk, 1 med 8 och 1 med 9 vtr:s ned- sättning (2 400 t : 40 : 1,7 : 35 vtr).

d) Grafisk modell för skolledningens or- ganisationsstruktur vid det gymnasiala skol- väsendet i kommun H enligt utredningens förslag framgår av figur 1.

Kommun M

a) Kvantitativa och lokalmässiga förutsätt- ningar: 1900 elever, varav 1500 i gy/ fa

Basenhet I I

Figur ]. Modell för skolledningens organisation i kommun H.

M-exp. | | | Pc ! 1 | | | | Ge I Gc Gc | Ge | I | | | | Basenhet II ' 121

|_s._| M-exp. | Pl. spec. | | |_.._| .. | | | | | | | | I | | IGcl IGcl IGcl IGc |Gc| |Gc| IGcI |Gc| IGcl |Gc| | | | | | | | | | | | Basenhet I | Basenhet II |

Figur 2. Modell för skolledningens organisation i kommun M.

och 400 i ysk; 143 p, varav 78 p för gy/ fa och 65 p för ysk; elevantalet är för närva- rande fördelat på en integrerad skolenhet, två skolenheter med gy/ fa och en skolenhet med ysk; två gymnasiala integrerade skol- enheter med en kapacitet av 1 500 respek- tive 1 300 elever beräknas vara färdigställda läsåret 1971/ 72; den totala omfattningen av det gymnasiala skolväsendet år 1975 an- tas bli ca 3 000 elever.

b) Nuvarande skolledarresurser: rektor I gy/fa (usk 5,5), studierektor I gy/fa (usk 10,5), rektor II gy/ fa (usk 4), studierektor II gy/ fa (usk 4), rektor Ill gy/ fa (usk 7), studierektor III gy/ fa (usk 9), rektor I ysk (usk 4), studierektor I ysk (usk 19), studierektor II ysk (usk 19).

c) Skolledarorganisationen för mellansko- lan enligt utredningens förslag: resurser en- ligt utredningens beräkningar: 50 x100 t +50x75 t+43 >(65 t: 11500 t; för- delning av resurserna: 1 M-exp (: 2000 t), 1 Pl-specialist (: 2 000 t), 2 Pc (: 4 000 t), 5 Gc-tjänster vid basenhet 1, varav 4 med vardera 4 vtr:s nedsättning av usk och 1 med 9 vtr:s nedsättning, 5 Gc-tjäns- ter vid basenhet II, varav 4 med 4 vtr:s nedsättning och 1 med 10 vtr:s nedsätt— ning (3 500 t : 40: 1,7 = 51 vtr).

d) Grafisk modell för skolledningens or-

ganisationsstruktur vid det gymnasiala skol- väsendet i kommun M enligt utredningens förslag framgår av figur 2.

Kommun N

a) Kvantitativa och lokalmässiga förutsätt— ningar: 2200 elever, varav 1700 i gy/fa och 500 i ysk; 160 p, varav 91,5 för gy/fa och 68,5 för ysk; elevantalet är för närva— rande fördelat på två skolenheter med gy/ fa och en skolenhet med ysk; yrkesskolan kan sammanläggas med en av skolenheterna med gy/ fa; avståndet mellan skolenhetemas rek- torsexpeditioner är ca 100 m.

b) Nuvarande skolledarresurser: Rektor I gy/ fa (usk 4), studierektor I gy/ fa (usk 4), rektor II gy/ fa (usk 5), studierektor II (usk 10), rektor I ysk ( usk 4), studie- rektor I ysk (usk 17).

c) Skolledarorganisation för mellansko- lan enligt utredningens förslag: resurser en- ligt utredningens beräkningar: 50 X 100 t + 50 X 75 t + 60 x 65 t: 12 700 t; fördel- ning av resurserna: 1 M-exp (=2000 t), 1 Pl-specialist (: 2 000 t), 2 Pc (4 000 t), 4 Gc-tjänster vid den icke integrerade basenheten var och en med 5 vtr:s ned- sättning av usk, 6 Gc-tjänster vid den integ-

M-exp.

Pl spec.

| | I Pc | | Pc

| | I | | | | l I | | | ]Gcl IGcl IGc Gcl Gcl Gcl IGcl chl Gel Gc I I I | | | | | | |

| Basenhet I | | Basenhet II |

Figur 3. Modell för skolledningens organisation i kommun N.

rerade basenheten, varav 2 med 5 vtr:s och 4 med 10 vtr:s nedsättning av usk (4 700 t : 40 : 1,7 : 69 t).

d) Grafisk modell för skolledningens or- ganisationsstruktur vid det gymnasiala skol- väsendet i kommun N enligt utredningens förslag framgår av figur 3.

Kommun S

a) Kvantitativa och lokalmässiga förutsätt- ningar: 4000 elever, varav 2700 i gy/fa och 1 300 i ysk; 409 p, varav 157,5 p för gy/ fa och 251 för ysk; elevantalet är för närvarande fördelat på fyra skolenheter med gy/ fa och en skolenhet med ysk; inga upp- gifter finns angående kommunens planering inför 1.7.1971, varför utredningen förut- sätter att antalet skolenheter är oförändrat.

b) Nuvarande skolledarresurser: rektor I gy/fa (usk 6), studierektor I gy/fa (usk 10), rektor II gy/fa (usk 6), studierektor II gy/ fa (usk 6), rektor III gy/fa (usk 3), studierektor III gy/ fa (usk 9), rektor IV gy/ fa (usk 5), studierektor IV gy/fa (usk 6), rektor I ysk (usk 4), biträdande rektor I ysk (usk 8), studierektor I ysk (usk 16), studierektor II ysk (usk 16), studierektor III ysk (usk 10), studierektor IV ysk (usk 16), studierektor V ysk (usk 10), studie-

rektor VI ysk (usk 10), studierektor VII ysk (usk 10), studierektor VIII ysk (usk 10), studierektor IX ysk (usk 10).

c) Skolledaroganisation för mellanskolan enligt utredningens förslag: resurser enligt utredningens beräkningar: 50 X 100 t + 50 X75 t +200X65 t +109X40 t = 26 100 t; fördelning av resurserna: 1 M-exp (2 000 t), 2 Pl-specialister (: 4 000 t), 5 Pc (: 10 000 t), 2 Gc-tjänster med var- dera 5 vtr:s nedsättning av usk vid var och en av de fyra icke integrerade basenheterna med gy/ fa, 8 Gc-tjänster var och en med 10 vtr:s nedsättning av usk vid basenheten med ysk (=10100 t:40:1,7 =148 vtr). Med den här gjorda fördelningen på Gc- tjänster uppkommer s.k. resurstid av 28 vtr. Omräknad i skolledartid blir den 28 X 40 X 1,7 : 1 904 t eller avrundat 1 900 t.

11.6.2. Detaljredovisning av förslagets till— lämpning i ytterligare fyra autentiska kom- muner (= A, F, L, R)

Dessa fyra kommuner valdes ut med tanke på att en mindre, två mellanstora och en mycket stor kommun skulle finnas företräd- da vid dimensioneringskontrollen. I den föl— jande redovisningen lämnas först i tabella- risk form erforderliga data om varje kom-

muns nuvarande gymnasiala skolväsen. Där- efter redovisas skolledningens dimensione- ring enligt utredningens förslag för varje

I ) Data om de fyra kommunernas skol- väsen.

Kommun A a) Skolenhet I med gymnasium och fack- skola.

kommun. Sedan visas den faktiska skolle- darinsatsen i nuläget för varje skolledare i var och en av kommunerna. Denna insats jämförs slutligen med den skolledarinsats som beräknats enligt utredningens förslag.

Skolledare Usk Struktur Klasser Elever Poäng Rektor 5 Gy: Hum—Sh 14 385 21 Studierektor 10 Ek, Na, Te; Fa: So

Vid skolenheten finns dessutom: 2 kon- tor, skolsköterska. Antal lärare: 47. torister, 2 vaktmästare, l/2 tjänst som kura-

b) Skolenhet II med yrkesskola Skolledare Usk Struktur Elever Poäng Rektor _ 7 Ind o hantv, 244 32,5 Studierektor 26 Kont o hand, husl, vård;

Fa: Te (5 klasser)

Vid yrkesskolan finns dessutom: 1 kon- torist, 1 vaktmästare. Antal lärare: 28.

Kommun F a) Skolenhet I med gymnasium, fackskola och yrkesskola

De båda skolenheterna ligger lokalt så, att de utan svårighet kan sammanläggas till en enhet med ca 600 elever och 54 poäng.

Skolledare Usk Struktur Klasser Elever Poäng Rektor 3 Gy: Hum-Sh, Ek, Na, Te; Studierektor gy/fa 5 Fa: So, Ek, Te 26 666 39 Studierektor ysk 16 Ysk: Ind o hantv, kont 270 46

o hand, husl, Studierektor ysk 19 vård thra anslag på 50 000: —

Vid skolenheten finns dessutom: 31/2 bi- träden, 3 vaktmästare, 1/z tjänst som kura- tor, skolsköterska.

Antal lärare: 95.

Kommun L a) Skolenhet I med gymnasium och fack- skola

Sammanläggning mellan gy, fa och ysk har redan genomförts. Elevantal ca 950; poäng 85.

Skolledare Usk Struktur Klasser Elever Poäng Rektor 4 Gy: Hum-Sh, Ek, Na, Te; 41 1 155 61,5 Studierektor 4 Fa: So, Ek, Te

Vid skolenheten finns dessutom: 21/2 bi- träden, 2 vaktmästare, 1 kurator och skol-

b) Skolenhet II med yrkesskola

sköterska. Antal lärare: 45.

Skolledare Usk Struktur Elever Poäng Rektor 5 Ind o hantv, 300 39,5 Studierektor 16 husl Studierektor 18

Vid skolenheten finns dessutom: 1 kam— tare. rer (över stat), 2 kontorister, 2 vaktmäs— Antal lärare: 37. c) Skolenhet III med yrkesskola Skolledare Usk Struktur Elever Poäng Rektor 6 Ind o hantv, kont o hand, 299 33,5 Studierektor 13 husl, vård

Vid skolenheten finns dessutom: 1 konto— rist, 1 vaktmästare.

Antal lärare: 59. Skolenheterna ligger så till att I och II utan vidare kan läggas samman (ca 1400

Kommun R a) Skolenhet I med gymnasium och fack- skola

elever). Skolenhet III är belägen 3,5 km från de båda övriga och måste sannolikt fungera som separat enhet. Det gymnasiala skolväsendet omfattar totalt ca 1 700 elever (134,5 poäng).

Skolledare Usk Struktur Klasser Elever Poäng Rektor 4 Gy: Hum-Sh, 21 481 31,5 Studierektor 8 Ek; Fa: Ek

Vid skolenheten finns dessutom: 31/2 kon- tor, skolsköterska. torist, 2 vaktmästare, x/=.» tjänst som kura- Antal lärare: 74. b) Skolenhet II med gymnasium och fack- skola Skolledare Usk Struktur Klasser Elever Poäng Rektor 4 Gy: Hum-Sh, 18 494 27 Studierektor 10 Na; Fa: So

Vid skolenheten finns dessutom: 2 biträ- % tjänst som kurator, skolsköterska. den, 1 vaktmästare, 1 institutionstekniker, Antal lärare: 74. c) Skolenhet III med gymnasium och fack— skola Skolledare Usk Struktur Klasser Elever Poäng Rektor 9 Gy: Hum-Sh, 27 724 40,5 Studierektor 6 Na; Fa: Te SOU 1969: 47 125

Vid skolenheten finns dessutom: 31/2 bi- träden, 1 lärarassistent, 2 arkivarbetare, 1 institutionstekniker, 2 vaktmästare, 1 kura-

d) Skolenhet IV med gymnasium och fack- skola

tor, skolsköterska. Antal lärare: 93.

Skolledare Usk Struktur Klasser Elever Poäng Rektor 5,5 Gy: Na, Te; 30 691 45 Studierektor 6 Fa: Te

Vid skolenheten finns dessutom: 21/2 bi- ka. träden, 31/2 institutionstekniker, 3 vakt- Antal lärare: 57. mästare, 1/s' tjänst som kurator, skolsköters- e) Skolenhet V med yrkesskola Skolledare Usk Struktur Elever Poäng Rektor 4 Ind o hant, kont o hand, 1 008 133 Biträdande rektor 8 husl, vård, Studierektor 10 Studierektor 15 Studierektor 10 Studierektor 13

Vid skolenheten finns dessutom: 1 assis- tent, 4 biträden, 2 vaktmästare, 1/2 tjänst som kurator, skolsköterska.

Antal lärare: 164. Planeringen för det gymnasiala skolvä— sendet i kommun R innebär att a) skol- enhet I samt delar av skolenhet V samman- förs till en enhet (ca 1150 elever); b) skolenhet IV sammanläggs med delar av skolenhet V (ca 1 350 elever); c) skolenhet III kvarstår oförändrad (ca 850 elever); d) skolenhet II upphör; det gymnasiala skolväsendet omfattar totalt ca 3 400 elever (277 poäng).

De totala skolledarresurser, uttryckta i ar- betstimmar/ år, som enligt utredningens be- räkningsmetod skall disponeras av var och en av de fyra kommunerna framgår av kolumn 3 i följande sammanställning:

Kommun Poäng Skolledarresurser 1 2 3

A 54 5 300 F 85 7 600 L 135 11 000 R 277 20 300

Antalet skolledarbefattningar vid plane- rings- och utvecklingsenheterna samt anta- let platschefstjänster i de fyra kommunerna vid tillämpning av utredningens förslag framgår av kolumnerna 4—6 i följande sammanställning:

Antal basen- Pl- Kommun Poäng heter M-exp spec Pc 1 2 3 4 5 6 A 54 1 1 _ 1 F 85 1 1 — 1 L 135 2 1 — 2 R 277 3 1 2 3

De nu ianspråktagna skolledarresurserna omräknas i arbetstimmar/ år på av utred- ningen angivet sätt med det resultat som framgår av kolumn 6 i sammanställningen i tabell 7. Dessa timmar dras ifrån kom- munens totala skolledarresurser (kolumn 2 —kolumn 6) med det resultat som fram- går av kolumn 7. Den så erhållna resten skall enligt utredningens förslag disponeras (av kommunen) för inrättande av Gc-

Summa tid

Total av kol Rest Kommun skolledarresurs M-exp Pl-spec Pc-tj 3 +4 + 5 skolledarresurs 1 2 3 4 5 6 7 A 5 300 1 —— l 4 000 1 300 F 7 600 l —— 1 4 000 3 600 L 11 000 1 —— 2 6 000 5 000 R 20 300 l 2 3 12 000 8 300 tjänster. yrkesskola, totalt 135 poäng.

Den resterande skolledarresursen förvand- las till undervisningstimmar per vecka (vtr; kolumn 3), för att underlag skall skapas för inrättande av tjänster som gruppchef.

Kommun Rest skolledartid Vtr 1 2 3

A 1 300 19 F 3 600 52 L 5 000 73 R 8 300 120

Antalet gruppchefstjänster och fördelning- en av dessa, såsom utredningen tänkt sig det, framgår för varje kommun av följande avsnitt.

2) Skolledningens dimensionering i de fyra kommunerna enligt utredningens förslag

Kommun A

a) Förutsättningar: en integrerad basenhet med ca 600 elever, 54 poäng.

b) Antal skolledare: 1 M-expert, 1 Pc, 2 Ge med vardera 5 vtr:s nedsättning av usk samt 1 Gc med 9 vtr:s nedsättning.

Kommun F

a) Förutsättningar: en integrerad basenhet med ca 1 000 elever, 85 poäng.

b) Antal skolledare: 1 M-expert, 1 Pc, 3 Ge med vardera 5 vtr:s nedsättning av usk, 2 Gc med 10 vtr:s nedsättning av usk. Resurstid: 17 vtr.

Kommun L

a) Förutsättningar: en integrerad basenhet med ca 1400 elever samt en friliggande

b) Antal skolledare: 1 M-expert, 2 Pc samt vid den större basenheten 4 Gc med vardera 5 vtr:s nedsättning av usk, 2 Gc med vardera 10 vtr:s nedsättning samt vid den andra basenheten 1 Ge med 10 vtr:s nedsättning. Resurstid: 23 vtr.

Kommun R

21) Förutsättningar: två integrerade basen- heter samt en basenhet med gymnasium och fackskola, 3 400 elever, 277 poäng.

b) Antal skolledare: 1 M-expert, 2 pla- neringsspecialister, 3 Pc samt vid den första basenheten 3 Gc med vardera 5 vtr:s ned- sättning av usk, 2 Gc med 10 vtr:s nedsätt- ning vid den andra basenheten 3 Ge med vardera 5 vtr:s nedsättning av usk, 2 Gc 10 vtr:s nedsättning, vid den tredje ej inte- grerade basenheten 2 Gc med vardera 5 vtr:s nedsättning av usk. Resurstid: 40 vtr.

3) Nuvarande skolledarbefattningar omräk- nade rill normal årsarbetstid i de fyra kom- munerna

Utredningen har enligt den i aVSnitt 11.4.2 angivna metoden beräknat skolledarinsatsen i timmar per år i de fyra kommunerna A, F, L och R, dvs. årsarbetstiden minskad med undervisningsskyldigheten och därtill hörande arbete omräknad i timmar om 60 minuter. Resultatet framgår av tabell 8, summasiffrorna i kolumnen Skolledarinsats.

4) Den faktiska kvantitativa skolledarin- satsen i de fyra kommunerna i nuläget (kolumn 3) jämförd med skolledarinsatsen enligt utredningens dimensioneringsförslag

Usk=års- Skolledar- Kommun Skolledare Årsarbetstid Usk=vtr arbetstid insats A Rektor gy/fa 2 000 5 320 1 700 Rekto r ysk 2 000 7 448 1 600 Studierektor gylfa 2 000 10 680 1 300 Studierektor ysk 2 000 26 1 300 700 8 000 5 300 F Rektor 2 000 3 192 1 800 Studierektor 2 000 5 340 1 700 Studierektor 2 000 16 800 1 200 Studierektor 2 000 19 300 1 700 Extra anslag 1 000 1 000 9 000 7 400 L Rektor gy/fa 2 000 4 256 1 700 Rektor ysk 2 000 5 320 1 700 Rektor ysk 2 000 6 384 1 600 Studierektor gy/fa 2 000 4 272 1 700 Studierektor ysk 2 000 16 800 1 200 Studierektor ysk 2 000 18 900 1 100 Studierektor ysk 2 000 13 650 1 300 14 000 10 300 R 5 x rektor 10 000 27 1 728 8 300 4 x studierektor 8 000 30 2 040 6 000 1 biträdande rektor 2 000 8 416 1 600 4 )( studierektor 8 000 48 2 400 5 600 28 000 21 500

(kolumn 4) framgår av nedanstående sam- manställning.

Nuvarande skolledar- befattningar Skolledar- omräknade insats enligt till normal utredning- Kommun Poäng årsarbetstid ens förslag 1 2 3 4 A 54 5 300 5 300 F 85 7 400 7 600 L 135 10 300 11 000 R 277 21 500 20 300

Siffrorna i kolumnerna 3 och 4 är som synes väl avstämda mot varandra.

11.6.3. Tillämpningen av utredningens förslag till skolledarorganisation och, dimensione- ringsprinciper i Stockholm, Göteborg och Malmö

De särskilda överväganden som utredningen funnit vara nödvändiga vad gäller tillämp— ningen av dess förslag till skolledarorgani- sation för mellanskolan i Stockholm, Göte- borg och Malmö har i huvudsak berört di-

mensioneringen av skolledningen i dessa tre kommuner. Själva den principiella organisa- tionsstrukturen, som innebär att med plane- ring och utveckling förenat arbete koncent- reras till och samordnas från den centrala kommunala skolförvaltningen under sam- arbete med personalen och eleverna vid de olika basenheterna av mellanskolan i kom- munen, medan den direkta undervisnings- verksamheten vid basenheterna leds av en platschef jämte visst antal gruppchefer, har av utredningen bedömts passa också för förhållandena i de tre största kommunerna. Planerings- och utvecklingsenheter i de tre storstäderna skulle enligt utredningens me- ning kunna utgöra lämpliga organ för att på ett smidigt sätt lösa exempelvis utnyttjan- det — även interkommunalt — av såväl mate- riella som personella resurser inom respek- tive storstad eller storstadsregion, framför allt vad gäller de ekonomiska och tekniska utbildningsvägarna samt mera specialiserade direkt yrkesinriktade utbildningsvägar.

Eftersom utredningen ansett sig kunna begränsa det nu aktuella problemet till en

dimensioneringsfråga, skall först en över- siktlig redogörelse lämnas för dels nuläget i de tre berörda kommunerna vad gäller det gymnasiala skolväsendets kvantitativa om- fattning, antal skolenheter, antal skolledare och biträdande skolledare, dels den vän- tade utvecklingen i nämnda avseenden under 1970-talet. Mot denna bakgrund redovisas därefter utredningens synpunkter och ställ- ningstaganden.

Det gymnasiala skolsystemet i Stockholms stad omfattade läsåret 1968/69 ca 1700 poäng. Elevantalet var fördelat på 25 skol- enheter med gymnasium/fackskola/grund- skola och 8 skolenheter med yrkesskola/ fackskola. Vid dessa sammanlagt 33 gym- nasiala skolenheter fanns 33 rektorer, 25 studierektorer vid gy/fa, 9 biträdande rekto- rer och 38 studierektorer vid ysk. Den cen- trala kommunala skolförvaltningen dispone- rade l skoldirektör och 10 biträdande skol- direktörer.

Enligt vad utredningen erfarit vid kon- takter med planeringskommittén för de gymnasiala skolformernas utbyggnad i Stockholm (Pegus) torde sammanlagt 10 skolenheter komma att successivt avveck- las. Mot denna reduktion svarar tillkomsten av 3 nya gymnasiala skolenheter. Den nu redovisade minskningen av antalet skolenhe- ter inom det gymnasiala skolsystemet avser uteslutande utbildningen inom de nuvaran- de skolformerna gymnasium och fackskola. Vad gäller yrkesskoldelen har planerings- kommittén för tiden 1970—1980 i stort räk- nat med ett bibehållande av dess nuvarande kapacitet, ev någon ökning. Som en följd av propositionen angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet kommer emellertid viss, framför allt till området kontor och handel knuten yrkesutbildning att förläggas till skolenheter, där det för närvarande be— drivs utbildning inom skolformerna gymna- sium och fackskola.

Vid planeringen av de gymnasiala skol— formernas utbyggnad i Stockholm har Pegus arbetat med tre huvudområden, nämligen Innerstaden, Västerort och Söderort. För att ge en ungefärlig uppfattning om den kvan- titativa omfattningen hos dessa tre plane-

ringsområden redovisas nedan en samman- ställning av den beräknade fördelningen av intagningsklasser inom respektive område år 1975 . Beräkningen har utförts av Pegus.

Gy Fa Innerstaden 18 11 Västerort 32 20 Söd erort 57 36

Den totala omfattningen av utbildningen inom nuvarande skolformer gymnasium och fackskola uppgår således är 1975 uttryckt i poäng till

Gy Fa S:a Innerstaden 81 33 114 Västerort 144 60 204 Söderort 256 108 364

Om nuvarande yrkesskolor fördelas på de tre planeringsområdena med bibehållan- de av deras poängtal läsåret 1968/69, blir respektive planeringsområdes totala omfatt- ning år 1975

Gy + Fa Ysk S:a Innerstaden 114 676 790 Västerort 204 — 204 Söderort 364 244 588 1 582

Antalet skolenheter inom respektive pla- neringsområde kan för år 1975 antagas bli

Innerstaden 15 Västerort 7 Söderort 8

3

Göteborgs stads gymnasiala skolsystern omfattade läsåret 1968/69 ca 1000 poäng. Det var uppdelat på 12 skolenheter med gymnasium/fackskola/grundskola och en mycket stor yrkesskola innefattande 5 rek- torat. Det fanns vid skolenheterna 16 rek- torer, 3 biträdande rektorer, 13 studierek- torer (gy/fa) och 13 studierektorer (ysk)

samt vid den kommunala skolförvaltningen 1 skoldirektör och 4 biträdande skoldirek- törer. Under l970-talet räknar man med att det kommer att finnas 4 skolenheter med gymnasium/fackskola/yrkesskola och 5 skol- enheter med gymnasium/fackskola.

Den yrkesutbildning som ej ryms inom de fyra integrerade skolenheterna kommer i stort sett att bedrivas vid fyra skolenheter med uteslutande direkt yrkesinriktad utbild- ning. Vad gäller den kvantitativa omfatt- ningen av det gymnasiala skolsystemet kom- mer detta att hålla sig i stort sett konstant under 1970-talet, dvs. ca 1 000 poäng. Man har för närvarande ej indelat staden i plane- ringsregioner men möjlighet att genomföra en sådan indelning finns.

De gymnasiala skolformerna i Malmö stad omfattade läsåret 1968/69 ca 600 poäng. Det fanns 9 skolenheter med gym- nasium/fackskola/grundskola och en myc- ket stor yrkesskola/fackskola (ca 300 poäng). Vid dessa skolenheter tjänstgjorde 10 rekto- rer, 2 biträdande rektorer, 9 studierektorer vid gy/fa och 11 studierektorer vid ysk. Vid den kommunala skolförvaltningen fanns 1 skoldirektör och 3 biträdande skoldirektö- rer. Av de 9 skolenheterna med gymnasium/ fackskola/grundskola kommer troligen 3 a 4 att läggas ned men denna aweckling mot- svaras av tillkomsten av 2 nya enheter. Sammanlagt kommer det således i Malmö stad under 1970-talet att finnas högst 8 skolenheter med huvudsaklig utbildning in- om nuvarande skolformerna gymnasium och fackskola samt en mycket stor yrkes- skola/fackskola. Sammanläggningen av gym- nasium/fackskola och yrkesskola beräknas ta betydande tid i anspråk. Beträffande om- fattningen av det gymnasiala skolsystemet antas detta under 1970-talet få ungefär samma omfattning som f. n. Förutsättningar att indela staden i planeringsregioner före- ligger.

En utformning mera i detalj av skolledar- organisationen i de tre storstäderna Stock- holm, Göteborg och Malmö kan inte ge- nomföras utan en ingående kännedom om speciella lokala förhållanden, personella och materielfa resurser i såväl de tre storstäder-

na som i deras s.k. kranskommuner. Utred- ningens överväganden har därför inte sträckt sig längre än till att ange en metod att lösa problemet om tillämpningen i Stockholm, Göteborg och Malmö av utredningens för- slag till organisationsstruktur och därmed förenade dimensioneringsprinciper för mel- lanskolans ledning.

Utredningen anser sig härvid till en bör- jan kunna konstatera att en enda plane- rings- och utvecklingsenhet, vars personella sammansättning uppgår till 1 M—expert och 2 planeringsspecialister — den enligt utred— ningens tidigare redovisade förslag största omfattningen hos en sådan enhet — själv- fallet är en helt otillräcklig resurs för att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra de arbetsuppgifter som koncentrerats till den centrala skolförvaltning och som avser ett gymnasialt skolsystern med en omfattning pendlande mellan 1700, 1000 och 600 poäng. Det har vidare ej heller ansetts vara tillräckligt att enbart förstärka planerings- och utvecklingsenheten med ett antal plane- ringsspecialister utan utredningen har fun- nit att de tre storstäderna bör indelas i flera planeringsregioner med var och en sin M—expert och sina planeringsspecialister. Hur stora dessa planeringsregioner skall gö- ras och hur många de skall vara, är där- emot, såvitt utredningen kan se, en fråga som måste lösas lokalt och med anlitande av lokal expertis, varvid olika speciella lo- kala förhållanden, av exempelvis geografisk och kvantitativ art, på bästa sätt kan beak- tas och vägas samman. Utredningen vill här framhålla, att det därvidlag kan visa sig fördelaktigt att kommunerna ger en större omfattning åt planerings- och utvecklings- enheten än vad utredningen i normalfallet för mycket stora kommuner tänkt sig, dvs. 1 M-expert och 2 planeringsspecialister. En- heten kan exempelvis tilldelas 3 eller 4 pla- neringsspecialister. De möjligheter som fö— religger att gemensamt utnyttja planerings- specialister för de olika planeringsregioner- na bör vidare väl tillvaratas, liksom det i enlighet med vad som tidigare i kap. 10 framhållits ingående bör prövas i vad mån de biträdande skoldirektörerna kan använ-

das i arbetet vid planerings- och utvecklings— enheterna.

När det gäller de totala ramarna för de skolledarresurser respektive kommun bör få disponera är utredningen av den me- ningen att de resurser som framräknas en- ligt tidigare angivet förfaringssätt i varje fall i ett övergångsskede ej torde visa sig vara tillräckliga för de tre storstadskom- munerna. Anledningen är framför allt den, att man i dessa städer tvingas att ha elev- antalet uppdelat på ett något för stort antal skolenheter. Detta bör särskilt beaktas, när ramarna för mellanskolans skolledarorgani- sation fastställes för dessa kommuner. Den tidigare föreslagna möjligheten för skol- överstyrelsen att övergångsvis medge en större ram än enligt dimensioneringsprin- cipema bör för de ifrågavarande tre stä- derna gälla beträffande varje planerings- region.

Utredningen vill slutligen framhålla det angelägna i att det uppdras åt särskilda planeringskommittéer i de tre storstäderna att i så god tid som möjligt förbereda infö- randet av en ny skolledarorganisation för mellanskolan.

11.7. Sammanfattning

Utredningen har i detta kapitel redovisat de överväganden som lett fram till en di- mensioneringsmetod, vilken allmänt uttryckt innebär, att kommunerna för utformningen av mellanskolans ledning tilldelas en total- resurs, som anges i en viss summa arbets- timmar per år. När det gällt att fastställa denna totalresurs, har utredningen försökt översätta skolledarinsatsen i nuläge, beräk- nad med utgångspunkt i normal årsarbets- tid för en skolledarbefattning, till motsva- rande behov för utredningens organisations- modell genom att från skolledarinsatsen i nuläget dra bort den tid som åtgår för det med skolledarens undervisning förenade ar- betet. Efter åtskilliga praktiska försök har en skala arbetats fram, som i tid uttrycker vad som krävs i form av skolledarinsats vid olika poängtal för mellanskolan i en kom- mun. Därvid har skolledarinsatsen befunnits

vara regressivt proportionell mot ett stigan- de elevantal. Den totalresurs, som en kom- mun på detta sätt tilldelas för att skapa en skolledarorganisation för mellanskolan, skall användas efter vissa generellt giltiga riktlinjer som underlag för de olika befatt— ningarna i utredningens organisationsmo- dell, varvid varje tjänst som platschef, M- expert och planeringsspecialist beräknats kräva en insats av 2 000 t/år. Dessa tjänster inrättas av skolöverstyrelsen, medan utform- ningen av gruppchefsorganisationen helt överlämnats åt kommunerna själva att ge- nomföra inom en viss totalram. Inom den- na ram kan också finnas utrymme för s.k. resurstid, vilken av kommunen kan utnytt- jas till förstärkning av basenheternas led- ning, planerings- och utvecklingsenheten el— ler fördelas på båda dessa organisatoriska enheter. Utredningen har slutligen ingående prövat sitt förslag till dimensioneringsprin- ciper i åtta autentiska kommuner. Vad gäl- ler resultatet av den genomförda detaljerade kontrollen av dimensioneringsprinciperna vill utredningen här sammanfattningsvis framhålla och understryka det förhållandet, att samtliga åtta autentiska kommuner, i vilka utredningens förslag till organisations- struktur och därtill hörande dimensione— ringsprinciper applicerats på mellanskolans ledning och getts en detaljerad utformning, erhållit en enligt utredningens mening myc- ket god tilldelning av skolledarresurser, så- väl i vad avser ledningen av basenheterna som arbetet vid planerings- och utvecklings- enheten.

12. Bestämmelser om inrättande och tillsättning av tjänst som skolledare och biträdande skolledarem m

12.1. Inledning

I kapitlet behandlas bestämmelser, som av- ser inrättande och tillsättning av tjänst, un- dervisningsskyldighet, behörighet, statsbi- drag och Vissa övriga allmänna bestämmel— ser om tjänst såsom förordnandeperiod och tjänstens karaktär av ordinarie tjänst eller arvodestjänst.

Beträffande innebörden av begreppen skolledare och biträdande skolledare vill ut- redningen inledningsvis nämna, att den or— ganisationsstruktur, som föreslås bli gällande för mellanskolans ledning, i vissa samman- hang inverkar också på sådana tjänster som inte direkt innefattas i utredningens arbete, t.ex. tjänsterna som skoldirektör och bi- trädande skoldirektör. Utredningen har ex- empelvis funnit, att samtliga tjänster som skolledare i fråga om tillsättning bör be- handlas enligt så långt möjligt enhetliga principer. Utredningen har därför i några av de avsnitt, som hör till detta kapitel, till behandling upptagit tjänsterna som skol- direktör, biträdande skoldirektör, förste rek- tor samt rektor och studierektor vid enhet av det obligatoriska skolväsendet förutom de nya av utredningen föreslagna befatt- ningarna som mellanskolexpert, planerings- specialist, platschef och gruppchef.

Beträffande den av utredningen föreslag— na nya tjänsten som huvudlärare (: äm- nesexpert), vilken enligt utredningens för— slag i fortsättningen inte skall vara en bi-

trädande skolledartjänst, har utredningen funnit att de allmänna bestämmelser, som nu gäller för tjänst som huvudlärare, även i fortsättningen kan äga giltighet med un- dantag för den ändring av tjänstens karak- tär, som följer av utredningens förslag.

12.2 Inrättande av tjänst

Utredningen behandlar i detta avsnitt tjäns- terna som mellanskolexpert, planeringsspe- cialist, platschef och gruppchef.

12.2.1. Nuvarande bestämmelser

I kapitel 1 (avsnitt 1.2 och 1.3) har en redogörelse lämnats för nu gällande be- stämmelser om inrättande av tjänst som skolledare och biträdande skolledare. Ut- redningen skall här ej upprepa denna redo— görelse utan endast framhålla några utmär- kande drag i den för närvarande tillämpade administrativa proceduren vid inrättande av tjänst.

Inrättandet av nu aktuella tjänster är all- tid förenat med central eller regional myn- dighets medgivande, beroende på vilket slag av tjänst det är fråga om. I regel är in- rättandet dessutom avhängigt uppfyllelsen av vissa villkor av kvantitativ natur. Or- dinarie tjänst som studierektor vid skolenhet med gymnasium finns exempelvis om över- styrelsen medger det, medan det för in- rättande av arvodestjänst som biträdande

rektor vid yrkesskola krävs dels en kvanti- tativ omfattning av rektors vid skolenheten ifråga arbetsområde, uppgående till 71 poäng, dels Kungl Maj:ts medgivande. Två sådana villkor med kvantitativ innebörd gäller även för inrättande av arvodestjänst som studierektor vid yrkesskola : dels måste rektors arbetsområde omfatta lägst 30 poäng, dels får studierektors arbetsområde ej understiga 9 poäng. Därtill kommer läns- skolnämdens medgivande.

Inrättandet av tjänst som rektor vid gym— nasium har gjorts helt beroende av beslut om inrättande av skolenhet. Om denna tjänst heter det i skolstadgans 14 kap 3 &: »Vid skolenhet med gymnasium finns en ordinarie tjänst som rektor, om Kungl. Maj:t ej bestämmer annat.» Om skolenhet, i vilken gymnasium, fackskola eller yrkes- skola skall ingå, beslutar skolöverstyrelsen enligt 2 kap. 26 & skolstadgan efter samråd med kommunen.

12.2.2. Utredningens synpunkter och förslag

Frågan om vilken myndighet som skall be- sluta om inrättande av de föreslagna tjäns- terna som mellanskolexpert, planeringsspe- cialist, platschef och gruppchef bör enligt utredningens mening avgöras med beaktande av utredningens förslag till dimensione- ringsprinciper för mellanskolans ledning. Utmärkande för detta förslag är, allmänt uttryckt, att kommunerna tilldelas en total skolledarresurs som efter vissa givna rikt- linjer kan disponeras på olika sätt. De tjänster, som kan inrättas på skilda nivåer inom ramen för denna totala Skolledar- resurs, står i ett direkt reciprokt beroende- förhållande. Om man nämligen inrättar många befattningar som platschef, d.v.s. delar in mellanskolan i många basenheter med lågt poängtal, får detta negativa följder för dimensioneringen av såväl gruppchefs- organisationen som planerings— och utveck— lingsenheten vid den centrala skolförvalt- ningen. EfterSOm det enligt vad utredningen tidigare konstaterat är självklart, att varje basenhet skall ledas av en platschef, måste

följaktligen indelningen av mellanskolan i basenheter (= arbetsområde för platschef) utöva ett direkt avgörande inflytande på den detaljerade utformningen av skolledar- organisationen för mellanskolan i kommu- nen.

Med tanke på det beroendeförhållande som föreligger mellan de olika tjänsterna i utredningens organisationsstruktur, anser utredningen sig kunna konstatera, att be- slutet om utformningen av mellanskolans ledning och därmed också beslutet om vilka tjänster som får inrättas, ej som för när- varande är fallet, kan fördelas på flera olika myndigheter beroende på vilken tjänst det gäller, exempelvis i fråga om mellan—' skolexpert skolöverstyrelsen och vad be- träffar gruppchef länsskolnämnd eller skol- styrelse. När det gällt att avgöra vilken den- na myndighet skall vara, har utredningen funnit det väsentligt att det beaktas, att skolstyrelsen bereds möjlighet att inom ra- men för de resurser som de allmänna dimen- sioneringsprinciperna ger påverka utform— ningen av ledningen för mellanskolan i kom- munen. Å den andra sidan anser utred— ningen det även vara viktigt att man inom kommunerna får tillgodogöra sig den er- farenhet och överblick som finns samlad inom regional och central myndighet. Ut— formningen av en skolledarorganisation bör därför genomföras under någon form av samarbete mellan centrala, regionala och lokala instanser. Eftersom indelningen av mellanskolan i basenheter otvivelaktigt ut— gör en faktor av direkt avgörande betydelse för den form skolledarorganisationen får, bör samarbetet omfatta detta väsentliga om- råde. Utredningen har därför i kapitel 11.3.1 föreslagit att skolöverstyrelsen efter samråd med kommunen skall besluta om antalet basenheter i mellanskolan.

Härigenom låses ganska fullständigt an- talet tjänster som platschef automatiskt. Det skulle därför kunna diskuteras om nå— got särskilt beslut om inrättandet av så- dana tjänster behövs. Utredningen har över- vägt denna fråga men med hänsyn till tjäns- ternas art, behovet av central överblick och uppkommande speciella situationer funnit

sig böra föreslå formliga beslut om inrät— tande av dessa tjänster. Besluten bör fattas av skolöverstyrelsen, som också bör ha att besluta om inrättandet av tjänst som mel- lanskolexpert och planeringsspecialist, allt givetvis efter förslag av kommunen och ytt- rande från länsskolnämnden.

Om gruppchefsorganisationen skall kom- munen enligt utredningens mening ha att besluta själv, vilket också skall gälla inrät- tande av tjänst som gruppchef. Beslut här- om bör dock i avskrift tillställas länsskol- nämnden.

Skolledarorganisationens omfattning för mellanskolan för viss kommun skall enligt utredningens förslag bestämmas som en to- tal resursram, vilken enligt en föreslagen formel framräknas på grundval av mellan- skolans poängsumma och uttrycks i skol- ledartimmar. Utredningen anser det ofrån- komligt att denna ram på något sätt offi— ciellt fastställs och föreslår, att skolöver- styrelsen skall göra detta.

12.3 Tillsättning av tjänst som skolledare och biträdande skolledare

Med skolledare och biträdande skolledare avses här i första hand mellanskolexpert, planeringsspecialist, platschef och grupp- chef. Utredningen har emellertid funnit det ändamålsenligt att i detta sammanhang även

behandla tillsättningen av tjänster som skol- chef (skoldirektör, biträdande skoldirektör, förste rektor) och som rektor och studie- rektor vid enhet av det obligatoriska skol- väsendet, då om möjligt enhetliga principer bör gälla för tillsättning av skolledare och biträdande skolledare, oavsett på vilken nivå och vid vilken skolform de tjänstgör.

Utredningen har ansett det nödvändigt att i den i rubriken angivna viktiga frågan som en bakgrund till sina egna synpunkter och ställningstaganden redovisa dels en kort tabellarisk sammanfattning av de nu gäl- lande bestämmelserna, dels de resonemang som föregått utformningen av dessa bc- stämmelser, dels den praktiska tillämpning- en av dem.

12.3.1. Gällande bestämmelser

Den nuvarande utformningen av tillsätt- ningsproceduren för skolledare och biträ- dande skolledare vid gymnasiala skolformer har tidigare beskrivits i kapitel 1 och sam— manfattas med vissa kompletteringar i ta- bell l.

Härtill kan läggas följande anvisning till stadgans 25 kap. 95 om tillsättning av skolledare: »I samband med utfärdandet av kungörelsen den 17 januari 1958 med sär- skilda bestämmelser om tillsättning av vis- sa skolledartjänster och skolledarbefattning- ar (SFS 1958: 71) har Kungl. Maj:t i brev

Tabell ]. Tillsättningsproceduren för skolledare.

Tillsättande Skolledartjänst myndighet Förslag av Yttrande från ORDINARIE Skoldirektör Kungl. Maj:t Skolstyrelsen Skolöverstyrelsen TJANST och länsskolnämnd Bitr. skoldirektör Kungl. Maj:t Skolstyrelsen Skolöverstyrelsen och länsskolnämnd l:e rektor Skolöverstyrelsen Skolstyrelsen Länsskolnämnden Rektor vid gy Kungl. Maj:t Skolöverstyrelsen Länsskolnämnd och Skolstyrelse Rektor vid ysk Skolöverstyrelsen Skolstyrelsen Länsskolnämnd Rektor vid gr Skolöverstyrelsen Skolstyrelsen Länsskolnämnd Studierektor vid gy Skolöverstyrelsen Skolstyrelsen Länsskolnämnd Studierektor vid gr Länsskolnämnd Skolstyrelsen — AR_VODES- Bitr. rektor Skolöverstyrelsen Skolstyrelsen Länsskolnämnd TJÄNST Studierektor vid ysk Skolstyrelsen —— — Studierektor för Skolstyrelsen — _ ämneskurser Huvudlärare Skolstyrelsen Rektor —

till skolöverstyrelsen samma dag velat fäs- ta vederbörandes uppmärksamhet på vad föredragande departementschefen i propo- sitionen 1957: 61 (s. 64) Och statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1957: 97 (s. 47) anfört därom, att vid tillsättning av skolledarbefattning stor vikt bör tillmä- tas skolstyrelsens förord.»

Som befordringsgrunder vid tillsättning av ordinarie tjänst som skolledare gäller in- sikter, erfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis fordras för att utöva tjänsten.

12.3.2 GU, FU och riksdagsbehandlingen De grundläggande motiven för ovan redo- visad procedur för tillsättning av skolledare och biträdande skolledare vid gymnasium och fackskola framgår av följande, tidiga- re lämnade sammanfattning av SäU 1964: 1, s. 228—230: Särskilda utskottet biträdde vad departementschefen anfört och föreslagit be— träffande skolledning m.m. vid gymnasium och/eller fackskola. Utskottet hade emeller- tid uppmärksammat att departementschefen, i motsats till GU och FU, ansåg att till- sättningsmyndighet för rektorstjänst vid skolenhet med gymnasium och/eller fack- skola skulle vara Kungl. Maj:t. Då skol- överstyrelsen var tillsättningsmyndighet för rektorer vid grundskola och yrkesskola, kun- de, såsom GU och FU funnit, skäl åberopas för att tillsättningen av rektorer vid skol- enheter med gymnasium och/eller facksko- la skulle ankomma på skolöverstyrelsen. Å andra sidan fanns anledning att, med hän- syn till de väsentliga förändringarna i frå- ga om skolledningens organisation och be- hörighetsvillkoren, låta tillsättningen under viss övergångstid kvarligga hos Kungl. Maj:t. Utskottet förutsatte att, när förhållandena stabiliserat sig, frågan om tillsättningsmyn- dighet skulle upptas till förnyad prövning varvid angelägenheten av att uppnå likfor- mighet mellan samtliga skolformer borde uppmärksammas.

12.3.3. Skolstyrelseutredningen (SOU 1955: 31, s. 463—466). Utgångspunkten vid Skolstyrelseutredning— ens överväganden av skolledartillsättning

(dvs. tillsättningen av skolchefer, rektorer vid enhet av den obligatoriska skolan, vid högre kommunala skolor, kommunala an- stalter för yrkesutbildningen samt statliga realskolor) — likaväl som lärartillsättning- en — hade varit, att den enligt en objektiv bedömning mes! meriterade sökanden bor- de utses. När det gällde skolledarna före- låg emellertid den mycket väsentliga skill- naden i förhållande till lärartjänsterna, att det här genomgående var fråga om chefs- tjänster, där lämpligheten för uppgiften — vilken den egentliga yrkesutbildningen som lärare inte direkt förberett för — ofrån— komligen måste tillmätas en helt annan vikt än vid lärartillsättningen. Detta gällde i sär- skild grad skolchefstjänsterna och i synner- het skoldirektörstjänsterna med deras star- ka administrativa betoning.

Den bedömning av lämpligheten för skol- ledartjänst, som således måste ske, och som inte kunde normbindas, borde därför i för- sta hand bli den lokala skolstyrelsens sak.

Skolledarna skulle i väsentlig grad arbe- ta enligt den kommunala skolstyrelsens in- tentioner och stod i kommunens tjänst i en annan mening än läraren. Om det beträf- fande den senare med fog kunde sägas, att han borde ha en viss rätt till befordran i den ordning hans av samhället planlagda och ombesörjda utbildning samt formella meriter placerade honom, så måste i fråga om skolledarna anses gälla, att kommu- nen, som hade ansvaret för skolans ledning och utveckling, själv skulle äga bedöma vil- ken behörig och kompetent person de ville ställa i spetsen för sitt skolväsen eller en del därav.

Utan att frångå sin uppfattning, att det lokala inflytandet skulle få göra sig starkt gällande vid skolledartillsättningarna, sär- skilt då det gällde skolchefstjänster, ville ut- redningen dock föreslå ett förfarande, som gav mera tillfredsställande möjligheter att låta också de centrala skolmyndighetemas erfarenhet och samlade överblick komma till uttryck vid urvalet av skolledarna. Det- ta kunde ske, om tillsättningarna ägde rum i samverkan mellan lokal och central myn— dighet.

Utredningen föreslog följande: Skolledar- tjänst skulle ledigkungöras av Skolstyrelsen. Sedan ansökningstiden utgått och veder— börande skolledare upprättat förteckning över de sökande och deras meriter samt avgivit yttrande över den ordning i vilken han ansåg, att de borde ifrågakomma till tjänsten, skulle styrelsen bestämma den ord- ning, i vilken den ansåg, att de sökande — eller minst tre av dem — med hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper borde ifrågakomma samt preliminärt utse den enligt dess uppfattning främsta i den- na ordning. Härefter skulle handlingarna jämte styrelsens preliminära beslut insän- das till mellaninstansen, vilken med eget yttrande vidarebefordrade ärendet till skol- överstyrelsen eller, om det gällde rektor vid yrkesskola, överstyrelsen för yrkesut— bildning.

Den centrala skolmyndigheten skulle prö- va ärendet samt fastställa den ordning i vilken de sökande enligt dess mening bor- de ifrågakomma. Sedan vederbörande över- styrelses beslut vunnit laga kraft eller ären- det, om det överklagats, av Kungl. Maj:t slutligt avgjorts, skulle skolstyrelsen till in— nehavare av tjänsten förordna den i den fastställda ordningen främste av de kvar- varande sökande.

Förslaget vilade på den förutsättningen att skolstyrelsens sakligt grundande ställ- ningstaganden regelmässigt skulle komma att bli avgörande vid skolledartillsättning.

12.3.4. Proposition 1957: 61 (s. 64—65)

Departementschefen anslöt sig i det väsent— liga till utredningens resonemang rörande skolledartillsättningen. Beträffande proce- duren förordade han emellertid vissa änd- ringar: Skolstyrelsens preliminära beslut, som skulle underställas central skolmyndig— hets prövning, och dess uppgift att utfärda förordnande borde ändras till att styrelsen avgav förord och att den centrala myndig- heten utfärdade förordnande. Departements— chefen underströk här, att skolstyrelsens för- ord borde tillmätas särskilt stor vikt vid till- sättningen av skolledarbefattningama. De-

partementschefen bedömde det vidare som lämpligt, att skoldirektör under en över— gångstid förordnades av Kungl. Maj:t. Det- ta ställningstagande motiverades med hän- syn till dessa tjänsters stora betydelse, vil- ket gjorde det högeligen önskvärt, att de i dåvarande brytningsskede på skolans områ- de i möjligaste mån kunde tillsättas oberoen- de av eventuella lokala skolpolitiska mot- sättningar och tillfälliga gruppintressen. Denna uppfattning rubbade givetvis inte det principiellt riktiga i Skolstyrelseutredning- ens inställning, att skolstyrelsens sakligt grundade ställningstaganden regelmässigt borde bli avgörande vid tillsättning. Den i särskild grad fria bedömning av lämplighe- ten, som blev nödvändig vid tillsättning av skoldirektörstjänst, fordrade emellertid en allsidig prövning av olika synpunkter, vilken på det för alla parter mest betryg- gande sättet torde kunna göras av Kungl. Maj:t, sedan såväl den lokala uppfattning- en som den centrala skolmyndighetens me- ra fackbetonade synpunkter framlagts och kunde vägas mot varandra.

Departementschefen föreslog således, att skoldirektör förordnades av Kungl. Maj:t, sedan skolstyrelsen, som ledigförklarat tjäns- ten, avgivit förord för en av de sökande eller förordat flera sökande i angiven ord- ning samt vederbörande länsskolnämnd, skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yr- kesutbildningen yttrat sig i ärendet.

Förste rektor, rektor, som tillika var skol- chef, rektor vid enhet av det obligatoriska skolväsendet, rektor vid högre kommunal skola samt rektor vid fristående statlig real- skola föreslogs skola förordnas av skolöver- styrelsen, sedan förord och yttrande avgi- vits av respektive skolstyrelse och länsskol— nämnd. Såvitt gällde förste rektor skulle tillsättningsbeslut fattas efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning. Översty- relsens tillsättningsbeslut skulle kunna över— klagas hos Kungl. Maj:t. Beträffande för— ordnande av rektor vid kommunal yrkes- skola föreslogs motsvarande förfarande, dock att förordnandet skulle utfärdas av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Befordringsgrunderna skulle i samtliga

fall, i enlighet med utredningens förslag, vara insikter, erfarenhet och sådana egen- skaper, som företrädesvis fordrades för ut- övande av den skolledarbefattning det gäll- de.

12.3.5. Statsutskottets utlåtande (1957: 97)

Vad departementschefen anfört om de grun- der, enligt vilka urvalet till skolledarbefatt- ningarna skulle ske, fann utskottet riktigt. Särskilt ville utskottet framhålla vikten av att det i praktiken verkligen blev såsom de- partementschefen avsett, nämligen att skol- styrelsens förord tillmättes stor vikt vid till- sättningen av skolledarbefattningarna. Ut- skottet ansåg önskvärt, att denna uppfatt- ning kom till klart uttryck i blivande för- fattningsbestämmelser i ämnet.

Beträffande själva förfarandet hade ut— skottet kunnat ansluta sig till principen att samverkan vid tillsättningen skulle ske mel— lan den lokala styrelsen och överordnad central myndighet. Den samlade erfarenhet och överblick en central skolmyndighet äg- de, borde nämligen regelmässigt kunna till- godogöras vid urvalet av skolledare.

Samma praktiska skäl (dvs. möjlighet att söka samtidigt lediga tjänster över hela lan- det) som i fråga om lärartillsättningen ha- de utskottet vidare funnit tala för att själva tillsättningsbeslutet fattades av en överord- nad myndighet och inte av skolstyrelsen. Utskottet anförde: »Den pedagogiska sak- kunskap och överblick över personalförhål- landena inom skolväsendet, som motiverar central medverkan vid skolledartillsättningw arna, finns hos skolöverstyrelsen och över- styrelsen för yrkesutbildning. De grundläg- gande synpunkterna vid tillsättningen av skolledare skall framläggas av skolstyrel- sen. Är dessa synpunkter sakligt grundade, bör de, som departementschefen framhållit och utskottet tidigare understrukit, regel- mässigt bli avgörande vid tillsättningen. Principen, som utskottet anslutit sig till, är att det lokala ställningstagandets objekti- vitet skall garanteras genom den centrala pedagogiska sakkunskapens medverkan. Med hänsyn till de särskilda skäl, som i

propositionen anförts till stöd för förslaget om medverkan av en tredje och högsta in- stans vid tillsättningen av skoldirektörer, biträder utskottet detta förslag såsom en övergångsanordning men finner inte anled- ning att i vidare mån förorda att skolleda- re tillsätts av Kungl. Maj:t.»

Vad departementschefen i övrigt anförde rörande tillsättningen av skolledare föran- ledde inte någon erinran från utskottet si- da.

12.3.6. Riksdagsbeslutet (Rskr 1957: 253)

Efter vederbörlig utskottsbehandling beslöt riksdagen i enlighet med utskottets förslag.

12.3.7. Det praktiska förverkligandet av principerna för tillsättning av skolledare

Mot bakgrund av de resonemang och de argument, som lett fram till nuvarande be- stämmelser rörande tillsättningen av skol- ledare och biträdande skolledare, har ut- redningen funnit det vara av intresse att få klarlagt, i vilken utsträckning de lokala skol- styrelsernas förslag blivit de centrala myn— digheternas beslut. Härvidlag har utredning— en utnyttjat den undersökning som presen- terats i en avhandling med titeln »Centrali- serings- och decentraliseringsproblem inom svensk skolförvaltning» framlagd av Stig Munknäs för licentiatseminarium i statskun- skap vid Stockholms Universitet hösttermi- nen 1968 (stencil). Utredningen återger i det följande vissa uppgifter, hämtade från avhandlingen, s. 78 ff.

Nämnda undersökning har endast be- handlat tillsättningen av rektorer vid det obligatoriska skolväsendet med avseende på förstagångstillsättande under 5-årsperioden 1963—1967. Vikariatslöneförordnanden eller fortsatta förordnanden av olika slag har icke medtagits.

I nedanstående tabell 2, som hämtats från avhandlingen, utvisar kolumn 2 antalet till- satta tjänster per år, kolumn 3 hur många av dessa som av den lokala skolstyrelsen placerats i första förslagsrummet, kolumn 4 hur många som placerats i andra förslags-

Antal till- l:a förslags- 2:a förslags- 3 :e förslags- Ej för—

År sättningar rum rum rum slagsr um 1 2 3 4 5 6

1963 71 62 5 —— 4 1964 76 55 9 — 12 1965 83 68 4 1 10 1966 50 38 l 1 10 1967 80 68 4 4 4

rummet, kolumn 5 dem i tredje förslags- rummet och kolumn 6 antalet tillsatta, som icke alls funnits med i skolstyrelsens för- slag. I sistnämnda kolumn redovisas även några få fall som av skolstyrelsen placerats på fjärde respektive femte plats.

I det följande t.o.m. andra stycket på s. 139 innehåller texten Munknäs siffror och hans egna kommentarer.

Vad som omedelbart framgår av tabel- len härovan och som väl också är att vänta med tanke på grunderna för tillsättningen är, att de som av skolstyrelsen placerats i första förslagsrummet i mycket stor ursträck- ning erhållit tjänster. Dessa utgör i procent av de tillsatta tjänsterna: 1963 87 % 1964 72 % 1965 82 % 1966 76 % 1967 85 %

Antalet sökande som erhållit tjänster utan att över huvud taget ha blivit placerade på skolstyrelsens förslag eller kommit på 4: e eller 5: e plats utgör i procent följande 1963 6 % 1964 16 % 1965 12% 1966 20 % 1967 5 %

I vissa fall anmäler en sökande sig till flera tjänster. Den situationen har ju då kunnat uppstå, att någon i första förslags- rummet haft möjlighet att erhålla annan tjänst, som han föredragit och har då bort- fallit från förslagsrum på den första tjäns— ten. Denna omständighet torde till en inte

oväsentlig del förklara, att i andra eller tredje förslagsrum uppförd sökande förord- nats.

Som komplettering till och jämförelse med ovanstående arbete skall redovisas en av adjunkt E Wettervik företagen under- sökning av tillsättningen av rektorer under perioden 4: e kvartalet 1963 samt åren 1964 och 1965. Undersökningen finns publicerad i »Skolvärlden» nr 24 år 1966 och berör 137 ordinarie rektorstjänster samt 69 vika- riatsförordnanden.

Vad gäller de 137 ordinarie rektors- tjänsterna konstateras att skolöverstyrelsen i 80 % stött samma sökande som den lokala skolstyrelsen — ett resultat som stämmer rätt väl med vad som ovan redovisats. För de 69 vikariatslöneförordnandena är motsva- rande procenttal 93. Wettervik har även funnit att den lokala styrelsen i 62 % av fallen beträffande de ordinarie tjänsterna föreslagit sökande från orten och i 65 % vad gäller vikariatslöneförordnandena.

I »Lärartidningen» nr 23 år 1968 har byrådirektör J-E Personne redovisat en lik— nande undersökning för tiden 1.11.1967 t.o.m. 30.4.1968 omfattande 33 ordinarie rektorstjänster och 39 vikariatslöneförord- nanden. Av i undersökningen meddelade uppgifter framgår att överstyrelsen i 86 % av samtliga 72 fall gått på samma linje som den lokala skolstyrelsen.

Sveriges Skolledarförbund har vidare i en till skolöverstyrelsen ställd skrivelse (8.10.l965) gjort ett i ärendet intressant ut- talande. Det som enligt förbundet mest markerar utvecklingen, sedan det nya för- farandet år 1958 infördes, är att kommuner- nas inflytande på tillsättningsärendena allt— mer synes öka. En klar tendens har funnits

att följa skolstyrelsernas förslag i tillsätt- ningsärendena, då dessa genom besvär förts till Kungl. Maj:ts prövning. Kungl. Maj:t har därvid grundat sina ställningstaganden på 1957 års riksdagsbeslut, enligt vilket stor hänsyn skall tas till de kommunala syn- punkterna. Detta har emellertid medfört att det blivit allt svårare för meriterade skolledare att konkurrera med lärare och skolledare, som gjort sig kända i tillsätt— ningskommunerna. Förbundet slutar med att hävda, att alla sökande bör ha samma chans till likartad bedömning.

Skolöverstyrelsen har i ett underdånigt ut- låtande (21.6.1966) i ett besvärsärende gjort ett principuttalande angående den lokala skolstyrelsens förord och det avseende som bör fästas vid detta: »Skolstyrelsens yttrande vid tillsättning av skolledartjänst måste till- mätas vikt i relation till den rent sakliga tyngd yttrandet prövas ha. Denna uppfatt- ning innebär naturligtvis också, att ett sak- ligt lagt, klargörande yttrande till förmån för en sökandes lämplighet kan prövas väga upp en också relativt betydande underläg- senhet i fråga om dennes formella meri- tering. Förord däremot, som har karaktär av ett mera allmän-t hållet önskemål från en skolstyrelses sida, bör tillmätas avgörande vikt, endast om det ges åt en sökande som prövas i det hela vara jämbördig med de övriga mest meriterade sökandena.» Så långt Munknäs.

Utredningen vill här tillägga, att utta- landet föranleddes av att skolstyrelsen i besvärsärendet åberopat det på s. 134 nämn- da brevet med hänvisning till uttalandena att vid tillsättning av skolledarbefattningar stor vikt bör tillmätas skolstyrelsens förord. Sådana åberopanden är, enligt vad utred- ningen erfarit, mycket vanliga från kommu- nernas sida i besvärsärenden och de ges re- gelmässigt den innebörden, att skolstyrel- sens förord skall vara avgörande för till- sättningen. Att så ursprungligen inte avsetts framgår av tillsättningsprocedurens utform— ning. Förarbetena tilldelar ju också uttryck- ligen högre instanser en roll i denna proce— dur. Med utskottets ord skulle »det lokala ställningstagandets objektivitet garanteras ge-

nom den centrala pedagogiska sakkunska- pens medverkan». Att denna centrala sak- kunskap emellertid kan uppleva sin roll som problematisk framgår bl. a. av ett täm- ligen färskt yttrande till Kungl. Maj:t från SÖ, där meningarna bröt sig och ett prin- ciputtalande i reservationens form gjordes. Ärendet gällde en biträdande skoldirektörs- tjänst. Verkschefen och två Skolråd förorda- de den av skolstyrelsen föreslagne. Föredra- ganden och tre skolråd hade en annan me— ning. Ett av skolråden gjorde i ärendet följande principiella uttalande:

»Detta ärende är sådant, att frågan om SÖ:s uppgift vid medverkan i skoldirek- törstillsättningar lätt kan ställas på sin spets. SÖ kan i detta slag av tillsättningsärenden antas ha endera av två uppgifter, nämligen antingen att sakligt pröva de sökandes me- riter och övriga förutsättningar för erhållan- de av tjänsten, eller att begränsa sin gransk- ning till frågan om den av kOmmunen före- slagne uppfyller rimliga minimikrav och, om så konstateras vara fallet, ansluta sig till kommunens mening. Den senare formen av medverkan skulle då bygga på uppfatt- ningen att kommunen, vare sig den har till- räckliga sakliga skäl eller inte för sitt ställ- ningstagande, skall äga ett helt avgörande inflytande vid tillsättningen. Enligt min upp- fattning ger de bedömanden som ligger bakom de nu gällande bestämmelserna inte fog för den senare uppfattningen. Skulle de gälla vore SÖ:s medverkan en överloppsgär— ning, då en kontroll av nämnt slag likaväl kan göras av Kungl. Maj:t i samband med tillsättningsbeslutet.

Jag utgår således ifrån att SÖ:s uppgift är att sakligt pröva och mot varandra iu- bördes väga de sökande till skoldirektörs- tjänst och biträdande skoldirektörstjänst samt att med beaktande av de sakliga skäl kommunen kan ha för sitt förslag träffa sitt eget avgörande.»

Inledningsvis ställdes i detta avsnitt frå- gan, i vilken utsträckning kommunernas önskemål och förslag beaktades av de stat- liga myndigheterna vid tillsättning av skol- ledare. De nu redovisade undersökningarna synes ha gett ett ganska klart svar på denna

fråga och kan sammanfattas så, att kommu- nerna har ett mycket starkt — om än inte helt avgörande — inflytande på ärendena.

12.3.8. Utredningens överväganden och för- slag

Utredningen föreslår, att tre nya tjänstetyper skall tillkomma inom mellanskolans ledning, nämligen tjänst som mellanskolexpert, pla- neringsspecialist och som gruppchef. Utred- ningen föreslår också inrättandet av tjänst som platschef. Innehållet i denna tjänst av- viker från innehållet i nuvarande rektors- tjänst, men tjänsten som platschef kan dock sägas ha sin motsvarighet i nuvarande rek- torstjänster. Beträffande dessa fyra tjänster har utredningen att föreslå former för till- sättning. Utredningen har emellertid inte ansett sig kunna begränsa sina överväganden i tillsättningsfrågan till dessa tjänster utan tagit upp skolledartillsättningarna överhu- vudtaget till omprövning. För en sådan ta- lar såväl starka principiella som praktiska skäl. Frågan har också tid efter annan varit uppe till diskussion. Då gällande system nu fungerat i ca 10 år föreligger erfarenhetsma- terial att lägga till grund för diskussionen av en ändring.

Ostridigt torde vara att syftet med regle- ringar av urvalsproceduren till offentliga chefstjänster är att så långt möjligt garante- ra att den dugligaste utses. Vem som i en grupp av sökande till en chefstjänst är den i djupare mening »objektivt sett» dugligaste låter sig sällan eller aldrig utröna, om man frångår att vissa formella kriterier som tjänstår och examina skall vara avgörande och det bör de inte vara i fråga om de tjäns- ter det här gäller. Den objektivitet som en- ligt uttalanden i förarbetena skall garanteras i nuvarande procedurer är dels, och framför allt, att inga s.k. obehöriga hänsyn tas vid tillsättningarna, dels att den vägning mellan de konkurrerande sökande, som skolsty- relsen skall göra, åtminstone ter sig rimlig, »är sakligt grundad.»

Beträffande nuvarande tillsättningsförfa- rande anser utredningen att man kan göra följande konstateranden.

1) Det har i stort sett fungerat tillfreds- ställande i vad avser kraven på saklighet i urvalet till tjänst.

2) Utvecklingen har tenderat mot att man alltmer kommit att uppfatta det kommu- nala förordet som avgörande för tillsätt- ningarna.

3) Proceduren framstår bl. a. med hänsyn till denna utveckling som omotiverat om- ständlig och administrativt tungrodd och ar- betskrävande.

Utredningen vill därför som sin mening framhålla, att under förutsättning att nu- varande principer för urval bibehålls och att besvärsrätt kommer att finnas över skol- styrelsens tillsättningsbeslut, skolstyrelserna bör anförtros att tillsätta samtliga skolledar- tjänster från skoldirektör och nedåt.

Ett av skolstyrelsereformens syften var att fastare förankra känslan av ansvar för skolan hos kommunernas invånare, att fram- häva skolan som en för kommunerna cen- tral och viktig angelägenhet. Det kan kon- stateras att skolan i dag allmänt framstår som en för alla viktig angelägenhet, vilken ägnas stor uppmärksamhet och omsorg. Ris- ken att en lokal skolmyndighet skulle väg- ledas av andra motiv vid utseende av facklig ledning för skolväsendet än ambitionen att förvärva de bästa krafter som står till buds bedömer utredningen som mycket ringa och under alla omständigheter inte större än att det kan överlämnas åt besvärsinstitutet att korrigera inträffade sådana fall. Erfaren- hetsmässigt vet vi, att det på en punkt finns en risk att det lokala inflytandet — i vilken form det än utövas — används på ett sätt som inte är förenligt med de principer som måste gälla för tillsättningen av offent- liga tjänster. Utredningen avser här benä- genheten att vid konkurrens tillmäta det för- hållandet, att sökande sedan länge är väl— etablerade på den egna orten och där är väl kända, en alltför stor betydelse med följd att man inte tillräckligt noggrant un— dersöker kvaliteten hos sökande från annan ort. Detta är emellertid en risk som före— ligger överallt och mot vilken man inte kan helt gardera sig på annat sätt än genom fast normbundna befordringsgrunder, som inte

kan komma i fråga för de tjänster det här gäller. Som utredningen nyss framhöll, anser den att besvärsinstitutet är tillräckligt som korrektiv även i sådana fall. Utredningen vill emellertid här ytterligare understryka, att den med sitt förslag inte avser någon ändring av tidigare fastlagda principer för urval till skolledartjänster utan att dessa principer, med beaktande av den praxis som utbildats, alltjämt skall gälla. Det får alltså, vid bifall till utredningens förslag, an- komma på de överordnade myndigheterna och ytterst på Kungl. Maj:t att genom ställ- ningstaganden i förekommande besvärsären- den garantera sakligheten i skolledartillsätt— ningarna, om den skulle tendera att bli åsidosatt.

Utredningen föreslår således, att skol- styrelsen blir tillsättningsmyndighet vad gäl- ler tjänst som skoldirektör, biträdande skol- direktör, förste rektor, mellanskolexpert, planeringsspecialist, platschef, gruppchef samt rektor och studierektor vid enhet av det obligatoriska skolväsendet.

Utredningen har övervägt vilken myndig- het som, vid bifall till detta förslag, bör vara besvärsmyndighet i första instans. Ut- redningen har därvid inte funnit tillräckliga skäl föreligga för att bryta den nuvarande ordningen. Länsskolnämnd bör alltså pröva dylika besvär i första hand och besvär över nämnds beslut anföras hos Kungl. Maj:t, som förutsätts höra skolöverstyrelsen.

Avslutningsvis vill utredningen här fram— hålla, att den omständigheten att lärartjäns- terna, vid bifall till vad utredningen nu före- slagit, skulle komma att tillsättas av högre instans än skolledarna, saknar betydelse, enär formerna för lärartillsättningarna nu- mera främst betingas av praktiskt-tekniska skäl och inte föranleder samman lämplig- hetsprövning som skolledartillsättningarna.

12.4. Undervisningsskyldighet

Ett ställningstagande i frågan huruvida un- dervisningsskyldighet skall vara förenad med skolledarbefattningen eller ej, berör enbart tjänst som platschef. Vad gäller gruppchefs- tjänsten är undervisningsskyldigheten själv-

klar och har behandlats i tidigare samman- hang (avsnitt 11.5), liksom det är själv- klart att undervisningsskyldighet ej kan komma ifråga för innehavare av tjänsterna som mellanskolexpert eller planeringsspecia- list.

I kapitel 1 har skolstadgans bestämmelser om undervisningsskyldighet för rektor, bi- trädande rektor och studierektor vid här aktuella skolformer presenterats. Den i stad- gan sanktionerade principen för reglering av undervisningsskyldigheten är att denna sjunker med stigande elevantal.

Såväl GU:s och FU:s resonemang som argumenteringen i propositionen och vid utskottsbehandlingen av dessa utredningars förslag mynnade ut i konstaterandena, att rektors undervisningsskyldighet var befogad endast som regulator av dennes totala ar- betstid vid mindre skolenheter, att den över— huvudtaget borde vara av ringa omfattning, och att rektor borde kunna vara helt utan undervisning.

Utredningen skall i det följande granska tidigare iförda resonemang i denna fråga samt på vissa punkter komplettera och vi- dareutveckla dem.

I huvudsak fyra skäl brukar anföras som stöd för kravet på undervisningsskyldighet för den befattningshavare som leder ett rektorsområde inom grundskolan eller en gymnasial skolenhet. Undervisningsskyldig— heten utgör, menar man, en garanti för

1) att skolledaren skall kunna ge en på tillräckligt fast grund vilande hjälp åt sko- lans lärare i det pedagogiska arbetet,

2) att skolledaren skall ha möjlighet att förstå elevernas arbetssituation,

3) att skolledaren på ett realistiskt sätt skall kunna pröva och värdera nya pedago- giska hjälpmedel och metoder,

4) att skolledarens arbetsbörda skall kun- na regleras, vilket gäller i synnerhet mindre rektorsområden eller skolenheter.

Mot de tre första skälen kan bl. a. följan- de invändningar göras. Vid tillsättandet av rektorstjänster inom det gamla fackgymna- sieväsendet har ofta väl kvalificerade tek— niker eller forskare utan nämnvärd peda- gogisk erfarenhet förordnats och visat sig

på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra rektors uppgifter. Rektorerna vid lärarhög- skolorna har ingen undervisningsskyldighet, fastän de med utgångspunkt i ovan anförda skäl borde ha störst anledning att undervisa. Med konsulenttjänstema vid skolöversty- relsen, som måste betraktas som kvalifice- rade pedagogiska befattningar, är ej heller någon undervisningsskyldighet förenad. Ut- bildningsprogrammet i mellanskolan är vi- dare av betydligt större omfattning än i nå- gon av de gamla gymnasieformerna, vilket medför att stora delar av problematiken och metodiken med nödvändighet måste lig- ga utanför platschefens fack. Undervis- ningsskyldigheten utgör således ingen garan- ti för att platschefens pedagogiska lednings- funktion skall kunna fullgöras på ett effek- tivt sätt. Enligt utredningens mening får innehavaren av en platschefsbefattning emel- lertid mycket goda möjligheter att på an- nat sätt än genom egen undervisning skaffa sig en allsidig, direkt kontakt med de un- dervisningssituationer, där de praktiska pe- dagogiska erfarenheterna görs, nämligen dels genom de planeringskonferenser som han skall hålla med sina gruppchefer och elever, dels genom skyldigheten att besöka olika undervisningsställen, dels genom sam- tal med lärarna. Det skall också ihågkom- mas att platscheferna, liksom nuvarande rektorer, förutsätts regelmässigt ha en prak- tisk pedagogisk verksamhet bakom sig som en huvudmerit vid tillträde av chefsbefatt- ningen. På längre sikt kommer sannolikt, vid bifall till utredningens förslag, grupp- chefsbefattningarna att till övervägande de] bli rekryteringsbasen för tjänst som plats- chef, vilket kommer att utgöra en garanti för platschefens pedagogiska erfarenhet. Er- farenheten tillsammans med den kontinuer- liga vistelsen i en genuin pedagogisk miljö utgör enligt utredningens mening tillräckliga garantier för att en platschef skall kunna fullgöra sina pedagogiska ledningsuppgifter lika skickligt utan obligatorisk undervis- ningsskyldighet som med sådan.

Det tunga, avgörande skälet för bortta- gande av undervisningsskyldigheten är enligt utredningens mening att man därigenom på

ett avgörande sätt minskar den splittring av den totala arbetstiden på en mängd olik- artade, var och en för sig väsentliga ar- betsuppgifter, som karakteriserar nuvarande rektors- och studierektorsbefattningar. Den arbetsresurs, som representeras av en plats- chefsbefattning, kommer således att utnytt- jas på ett ekonomiskt väsentligt fördelaktiga- re och, följaktligen, mera försvarbart sätt, om den koncentreras på arbetsledande upp— gifter för vilka den är till i stället för att också tas i anspråk för rena läraruppgifter, vilket är något helt annat. Någon liknande splittring torde inte heller förekomma inom andra områden på motsvarande lednings- nivåer.

Undervisningsskyldighetens funktion som regulator av arbetsbördan flyttas, om ut- redningens dimensioneringsförslag följs, i princip ned på gruppchefsorganisationen. Skulle emellertid den frågan uppkomma i någon kommun, att man behöver en regu— lator för platschefens arbetsbörda är det utredningens mening att platschefens kapa- citet bättre kan utnyttjas inom mellanskol- expertfunktionen än genom att tas i anspråk för läraruppgifter. (Jämför avsnitt 13.4.)

Utredningen föreslår således, att innehav av tjänst som platschef ej skall vara förenat med skyldighet att undervisa.

Då det emellertid för utredningen gjorts gällande, att det bland skolledare finns en viss opinion till förmån för att chefen för en gymnasial skolenhet, åtminstone något läsår, skall kunna fullgöra viss undervisning. föreslår utredningen att platschef, om han av speciella skäl så önskar och skolstyrelsen så finner lämpligt, skall för enstaka termin eller läsår få undervisa högst 5 vtr. I sådant fall skall skolstyrelsen ha rätt att för det aktuella läsåret nedsätta undervisningsskyl- digheten för de redan befintliga gruppche- ferna vid basenheten med sammanlagt högst det antal veckotimmar som platschefen så— lunda undervisar.

12.5. Behörighet

Också när det gäller behörigheten till tjänst har utredningen ansett det lämpligt och

Ordinarie tjänst Arvodestjänst Skol- Bitr. Rektor Rektor Studie- Bitr. Studie- Huvud- direk- skol- vid gy/ vid ysk rektor rektor rektor lärare tör direktör gr vid gy/ vid ysk gr 1 2 3 4 5 6 7 8 Att vara behörig till ordinarie lärartjänst x x x x x Att äga allmän skick- lighet och lämplighet för tjänsten x Att inneha lärartjänst )( x x

Anm. Rektor och studierektor vid gymnasium och/eller fackskola skall vara behöriga till tjänst som ordinarie lärare vid skola som ingår i skolenhet, vid vilken de förordnas. Rektor vid enhet av det obligatoriska skolväsendet skall vara behörig till tjänst som ordinarie lärare vid grundskolan. Studierektor vid yrkesskola skall av länsskolnämnden ha förklarats lämplig för tjänsten

ändamålsenligt att, förutom för de av utred- ningen föreslagna tjänsterna, ta upp till över- vägande också behörigheten till tjänsterna som skoldirektör, biträdande skoldirektör samt rektor och studierektor vid enhet av det obligatoriska skolväsendet.

12.5.1. Gällande bestämmelser

De nu gällande bestämmelserna för behörig- het till tjänst som skolledare och biträdande skolledare vid gymnasial skolform har redo- visats i kapitel 1. De sammanfattas i tabell 3, där även de aktuella kraven för tjänst som skoldirektör, biträdande skoldirektör samt rektor och studierektor vid enhet av det obligatoriska skolväsendet medtagits. De tre olika villkor, som i nuvarande stadga uppställts för erhållande av tjänst som skol- ledare och biträdande skolledare, nämligen a) att vara behörig till tjänst som ordinarie lärare b) att äga allmän skicklighet och lämp- lighet e) att inneha lärartjänst, fördelar sig på i sammanhanget aktuella kategorier av befattningshavare såsom framgår av tabell 3.

Utredningen vill här erinra om att GU och FU, med hänsyn till rektorstjänstens arbetsledande karaktär, föreslog att som vill- kor för behörighet till sådan tjänst vid gym- nasium och fackskola endast skulle gälla att vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicklig

och lämplig för tjänsten, medan departe- mentschefen och utskottet förordade kravet på behörighet till ordinarie lärartjänst vid skolform, som ingick i den skolenhet för- ordnandet avsåg. Endast om synnerliga skäl förelåg, skulle även annan person kunna komma i fråga.

12.5.2. Utredningens synpunkter och förslag

Den problemställning som aktualiseras i det- ta sammanhang kan koncentreras till frågan om det är nödvändigt att kräva lärarutbild- ning och pedagogisk erfarenhet av inneha- vare av olika tjänster som skolledare. Ut- redningen har med utgångspunkt häri be- dömt i detta avsnitt aktuella befattningar mot bakgrund av det innehåll som utred- ningen givit dem och som ingående redovi- sats i kapitel 10.

Med gruppchefsbefattningen skall lärar- tjänst vara förenad. Eftersom en gruppchef vidare bl. a. skall fungera som ledare för en grupp huvudlärare, direkt leda pedagogiskt lagarbete i form av samordningsprojekt, är det enligt utredningens mening nödvändigt att på innehavare av en dylik tjänst ställa krav på dokumenterad pedagogisk skicklig- het. Utredningen föreslår därför att till tjänst som gruppchef den skall vara behörig som är behörig till ordinarie lärartjänst vid mellanskolan samt innehaft lärartjänst i

minst tre läsår. Med tanke på tjänstens ut- formning måste befattningshavaren dess- utom ha sin lärartjänst placerad vid den basenhet som förordnandet avser.

Vad gäller befattningen som platschef måste befattningens ledande och arbetsle- dande funktion tillmätas en betydligt större vikt än som hittills varit fallet när det gällt rektorstjänster. Detta är en huvudlinje i ut- redningens förslag. Denna funktion har na- turligtvis också mycket större vikt i fråga om platschefstjänsten än ifråga om grupp- chefsbefattningen. Konstruktionen av just platschefsbefattningen har utredningen ge- nomfört i syfte att bereda innehavaren av denna tjänst större möjligheter att leda den direkta undervisningsverksamheten vid en basenhet inom mellanskolan än vad rektor/ studierektor för närvarande har. Vid utseen- de av platschef skall därför givetvis också beaktas att sökande, som har förutsättningar att fungera som ledare, blir utsedd och att alltså dokumenterad ledarförmåga tillmäts vikt vid jämförelse mellan sökande. Detta är emellertid mer en befordringsgrund än ett behörighetskrav. Ehuru utredningen så— ledes starkt vill betona platschefstjänstens ledande funktion och vikten av ledarför- måga hos dess innehavare vill utredningen samtidigt uttrycka den uppfattningen att omfattande pedagogisk erfarenhet och visad sådan skicklighet inte endast utgör ett be- tydelsefullt komplement till en platschefs egenskaper som arbetsledare utan regelmäs— sigt konstituerar själva grundvalen för ett framgångsrikt utövat platschefsskap. Det är alltså utredningens mening att pedago- gisk erfarenhet, dvs. erfarenhet av praktiskt bedriven utbildningsverksamhet, skall vara ett behörighetskrav för platschefstjänst. Det- ta krav är naturligtvis i och för sig väsent- ligare än det enda nu för tjänst som rektor vid gymnasium uppställda —- att vara behörig till ordinarie lärartjänst vid skolenheten. Å andra sidan garanterar sistnämnda krav en väsentlig basutbildning, som ju — i varje fall bland presumtiva skolledarkandidater - har följts av utbildningserfarenhet.

Såsom framgått av det här anförda anser utredningen att utbildningserfarenhet skall

vara ett behörighetskrav för platschefstjänst. Lärarutbildning, som i detta sammanhang är den huvudsakliga innebörden av krav på behörighet till ordinarie lärartjänst, fin- ner utredningen inte lika angelägen. Men eftersom ett sådant krav i praktiken inne- sluter pedagogisk erfarenhet, finner utred- ningen att den lösningen av behörighetskra- vet i stort sett skulle vara tillfredsställande också för tjänsten som platschef. Emellertid synes det utredningen som om nu gällande formulering — uttrycket synnerliga skäl — på ett något för exklusivt sätt markerar lä- rarutbildningen som enda behörighetsgivan- de väg. Liksom GU synes ha menat anser utredningen att dugande platschefer med annan utbildnings— och erfarenhetsbakgrund än lärarens skulle kunna förvärvas för sko— lan. Förutsättningen härför torde emellertid vara, att statsmakterna vid utfärdandet av behörighetsföreskrifter intar en mera in- bjudande attityd än hittills.

De här refererade övervägandena har lett utredningen till uppfattningen att behörig- hetsbestämmelsen rörande tjänst som plats- chef bör göras vidare än motsvarande be- stämmelse avseende tjänst som rektor vid gymnasium nu i realiteten är. Denna upp- fattning är principiellt grundad. Utredning- en vill emellertid i detta sammanhang erinra om den i kapitel 1 redovisade, allmänt håll- na behörighetsregeln för rektorstjänst vid yrkesskolan, vilken i en något modifierad form återspeglas i följande förslag till be- hörighetsbestämmelse, avseende platschef: Behörig till tjänst som platschef är den som är behörig till ordinarie tjänst som lä- rare vid mellanskolan eller eljest med hän- syn till insikter, pedagogisk erfarenhet och övriga egenskaper är skicklig och lämplig för tjänsten.

De med befattningen som mellanskolex- pert förenade huvuduppgifterna är enligt befattningsbeskrivningen i kapitel 10 plane- rings- och utvecklingsarbete inom mellan- skolan samt mellanskolfrågor och mellan- skolproblem. Mellanskolexperten skall så- ledes bl.a. i samarbete med basenheternas personal och elever samordna och utforma en läsårsplanering för verksamheten i mel-

lanskolan i kommunen. Det blir härvid aktuellt att sammanträda i konferenser el- ler enskilt med platschefer, gruppchefer, huvudlärare, ämneskommittéer, elever och att i det sammanhanget såväl initiera pro- jekt av olika karaktär som ta upp och bedöma idéer och uppslag med pedagogisk- metodisk anknytning. För att mellanskol- experten skall kunna avgöra realismen i och värdet av sådana projekt, idéer och uppslag, är det enligt utredningens mening nödvändigt att han i egenskap av lärare varit verksam i skolan eller på annat sätt förvärvat ingående kännedom om denna. Med hänsyn till tjänstens natur — sådan den framträder i befattningsbeskrivningen — an- ser utredningen också att arbetsledande för- måga, dokumenterad företrädesvis i skolle- dande befattning, skall utgöra behörighets- krav. Utredningen föreslår att behörighets- bestämmelsen avseende tjänst som mellan- skolexpert i sak formuleras på följande sätt: Behörig till tjänst som mellanskolexpert är den som på tillfredsställande sätt utövat tjänst som skolledare eller biträdande skolle- dare inom mellanskolan eller eljest förvärvat ingående kännedom om denna skola.

Däremot är det enligt utredningens me- ning ej i samma grad nödvändigt att upp- rätthålla kravet på behörighet till lärar- tjänst, såvitt gäller de föreslagna befatt- ningarna som planeringsspecialist under mellanskolexperten i vissa större kommuner. Den nödvändiga lärarerfarenheten inom pla- nerings- och utvecklingsenheten får i* så- dana fall anses vara garanterad genom mel— lanskolexperten. Som exempel på lämplig meritering för tjänst som planeringsspecia- list vill utredningen nämna civilekonomexa— men, jur kandexamen eller socionomexamen på förvaltningslinje jämte god erfarenhet av administrativt arbete. Det torde också vara naturligt att många lärare är skickade för uppgiften. Några fixerade behörighetsvill- kor kan således enligt utredningens mening ej uppställas. Endast det allmänna villkoret bör gälla att tjänsteinnehavaren skall vara med hänsyn till insikter, praktisk erfaren- het och övriga egenskaper skicklig och lämplig för tjänsten.

När det gäller tjänsterna som skoldirektör och biträdande skoldirektör vill utredningen först erinra om att redan 1951 års skolsty- relseutredning, som föreslog inrättande av dessa tjänster, själv ifrågasatte om det borde uppställas krav på pedagogisk utbildning och erfarenhet för behörighet till dessa tjänster. Tveksamheten betingades av tjäns- ternas markerat administrativa karaktär. Några år efter tjänsternas tillkomst väcktes i riksdagen motioner (1962) om slopandet av kravet på pedagogisk utbildning för skol- direktör och biträdande skoldirektör. Riks- dagen anhöll hos Kungl. Maj:t att frågan skulle tas upp till övervägande och att, i den mån så befanns påkallat, förslag skulle före- läggas riksdagen. Kungl. Maj:t har ännu inte med riksdagen tagit upp frågan.

Liksom i fråga om rektorstjänst framstår kravet på pedagogisk utbildning för skol- direktörstjänst som exklusivt. Endast om synnerliga skäl är därtill, må efter Kungl. Maj:ts medgivande annan komma i fråga till tjänst. Av de betydligt över 100 tjänster som skoldirektör och biträdande skoldirek- tör, vilka nu finns, torde endast någon en- staka innehas av person, som inte uppfyllt behörighetsvillkoret att ha innehaft ordina- rie lärartjänst.

Utredningens organisationsförslag inver- kar inte på något avgörande sätt på skol- direktörs och biträdande skoldirektörs ställ- ning. Men den konstruktion utredningen gi- vit ledningen av mellanskolan och det för- hållandet att, principiellt sett, samma led- ningsstruktur förutsätts bli applicerad även på grundskolan, tillförsäkrar skolchef och biträdande skolchef tillgång till pedagogisk sakkunskap i stabsfunktion. Såväl mellan- skolexpert som eventuell grundskolexpert skall nämligen enligt utredningens förslag fylla en stabsfunktion under skolchefen.

Mot den här angivna bakgrunden har ut- redningen övervägt frågan om behörighets- krav för skoldirektör.

En skolchef är i praktiken en kommunal chefstjänsteman med kommunens hela skol- väsen som arbetsområde. Han ansvarar när— mast inför en kommunal, politiskt samman- satt nämnd, skolstyrelsen. Denna represen—

terar den allmänna medborgerliga erfaren- heten och fattar beslut i alla väsentliga frå- gor. I kommuner av den storlek det här gäller finns regelmässigt tillgång till eko- nomisk, teknisk och juridisk-administrativ sakkunskap inom eller utom skolkansliet. Likaså torde det i regel vara sörjt för kom- munens samlade, långsiktiga planering. Skolväsendet är en viktig samhällssektor. Skolstyrelsens chefstjänsteman måste där- för som grund ha en gedigen kunskap både på djupet och på bredden om skola och ut- bildning, om han på avsett vis skall kunna fylla sin funktion. Vidare hör han, för att anses behörig till skoldirektörstjänst, vara organisatoriskt erfaren och skicklig.

I ännu högre grad än som är fallet, när det gäller tjänsten som platschef, kan häv- das att den kunskap och erfarenhet som måste fordras för utövande av skoldirek- törstjänst kan förvärvas utan att vederbö— rande har lärarutbildning i botten eller di- rekt utövat lärartjänst, även om, som ovan framhållits, ingående kunskaper om skola och utbildning är en förutsättning för ut- övande av tjänsten. Utredningen föreslår därför att nuvarande behörighetsbestämmel- ser ändras och får följande innehåll: Behö- rig till tjänst som skoldirektör eller biträ- dande skoldirektör är den, som är behörig till tjänst som skolledare vid mellanskolan eller det obligatoriska skolväsendet eller eljest med hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper är skicklig och lämp— lig för tjänsten.

12.6. Statsbidrag

I propositionen angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet (prop. 1968:140, 5. 155) har departementschefen i fråga om statsbidragssystemets utformning anfört, att en teknisk översyn av nuvarande bestäm- melser är nödvändig, att denna översyn krä- ver ingående undersökningar och övervä- ganden, att förberedelser för en sådan över- syn påbörjats inom utbildningsdepartemen- tet, samt att han i avvaktan på resultatet av översynen ej är beredd tillstyrka några för- ändringar i nu gällande grunder. Med hän-

syn härtill har utredningen inte ansett sig böra gå närmare in på statsbidragsfrågorna utan förutsätter att statsbidrag, tills vidare enligt gällande grunder för motsvarande tjänster, skall utgå med belopp som motsva- rar lönekostnaderna för tjänsterna som mel- lanskolexpert, planeringsspecialist, platschef och gruppchef.

12.7. Övriga allmänna bestämmelser

Utredningen föreslår avslutningsvis beträf- fande tjänsterna som mellanskolexpert, pla- neringsspecialist och platschef att de skall vara ordinarie tjänster, som tillsätts med förordnande på sex år eller, om särskilda skäl är därtill, för kortare tid. För tjäns- terna skall gälla samma allmänna förord- nandeperiod. Förordnande under löpande period meddelas längst till periodens slut. Förordnande som platschef skall avse mel- lanskolan i kommunen. Innehavare av nu nämnda tjänster skall åtnjuta semester.

Tjänst som gruppchef skall vara en arvo— destjänst med förordnande vid viss basenhet för tre år. Tjänstinnehavare skall åtnjuta semester. I fråga om s.k. tilläggstimmar föreslås för gruppchef skola gälla vad som nu är föreskrivet i skolstadgans 14 kap. 8 5 andra stycket.

Vad som i skolstadgans 25 kap. 16 & sägs om förande över stat m.m. av innehavd ordinarie lärartjänst föreslås få tillämpning i fråga om tjänsterna som mellanskolexpert, planeringsspecialist och platschef.

13. Övergång till den nya skolledarorganisationen för

mellanskolan _— kostnader

13.l Inledning

I detta kapitel tar utredningen upp sådana frågor som sammanhänger med övergången till den av utredningen föreslagna organi- sationen av mellanskolans ledning. Hit hö- rande problem kan sammanfattas i följan- de fem punkter: 1) tidpunkt för övergång 2) giltighetsområde för den av utredningen föreslagna skolledarorganisationen 3) över- förandet av nuvarande skolledare och biträ- dande skolledare till den nya organisatio- nen 4) information angående utredningens förslag 5) namnfrågor och 6) kostnader.

13.2. Tidpunkt för övergång

I propositionen angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet har departementsche- fen i fråga om införandet av mellanskolan anfört, att detta borde kunna ske, innan alla materiella förutsättningar för dess fulla förverkligande förelåg och att med hänsyn till behovet av förberedelsetid mellanskolan skulle införas 1.7.1971. Fr.o.m. denna dag skall alltså mellanskolan såsom en organi- satoriskt sammanhållen, frivillig skolform ersätta hittillsvarande tre skolformer gym- nasium, fackskola och yrkesskola. Innebörden härav är i huvudsak att fr.o.m. nämnda dag skolväsendet ovanpå grundskolan skall regleras av gemensamma centrala bestämmelser och att personella

och materiella resurser skall utnyttjas ge- mensamt. All personal, som för närvaran- de är anställd vid skilda gymnasiala skolfor- mer, förutsätts bli anställd vid mellanskolan i kommunen. Eleverna kommer att intas i mellanskolan och där fördelas på de olika linjerna. Intagningen blir således samordnad.

En viktig förutsättning för att mellan- skolan fr. o. m. 1.7.1971 skall kunna funge- ra så som angetts i departementschefens anförande och riksdagen beslutat, dvs. som en organisatoriskt sammanhållen skolform med samordnad intagning och med ett ge- mensamt utnyttjande av personella och ma— teriella resurser i nuvarande gymnasium, fackskola och yrkesskola, är enligt utred— ningens mening att en med hänsyn till mel- lanskolans behov organiserad skolledning träder i kraft fr.o.m. samma datum. Detta förutsätter ändringar i den nuvarande skol- ledningen för de gymnasiala skolformerna från samma tidpunkt. Enligt utredningens uppfattning måste dess förslag således i princip genomföras samtidigt med mellan- skolreformen. Någon successiv övergång i annan mening än som gäller för reformen i stort har utredningen inte sett möjlig.

När utredningen skriver detta — hösten 1969 — beräknar utredningen att 11/2 år kommer att stå till förfogande från den tid- punkt, då utredningens förslag publiceras, till nämnda ikraftträdandetidpunkt. Tiden är fullt tillräcklig för att få till stånd ve- derbörliga beslut före 1.7.1971, men den är

som förberedelsetid för genomförande av en reform av detta slag knapp. För att en över- gång skall kunna ske något så när friktions- fritt samtidigt som mellanskolreformen trä— der i kraft fordras en noggrann planering och vissa bestämda åtgärder. Utredningen har för sin del tänkt sig följande: 1) Be- tänkandet remitteras 15.12.1969. 2) Remiss- tid till 1.4.1970 3) Proposition utarbetas för 1970 års höstriksdag men offentliggörs så tidigt som möjligt — förslagsvis i juli månad. 4) SÖ får då i uppdrag att i sam- råd med bl.a. Skolledarutredningen utar- beta förslag till de bestämmelser, som ford- ras vid ett eventuellt bifall till propositio- nen. 5) Sådant förslag förutsätts föreligga på hösten 1970 och bestämmelser vara ut- färdade av Kungl. Maj:t strax före års- skiftet 1970/71. På grundval av dessa be- stämmelser bör lokala, regionala och cen- trala myndigheter i tid före 1.7.1971 kun— na vidta erforderliga åtgärder för att or- ganisationen skall kunna fungera tillfreds- ställande från beslutad tidpunkt. Det bör här också erinras om att reformen förut- sätter förhandlingar på vissa punkter.

13.3. Giltighetsområde för utredningens förslag

De av utredningen föreslagna bestämmelser- na och riktlinjerna för den nya skolledar- organisationen avses skola gälla ledningen av mellanskolan i de nuvarande g-orterna.

Vad gäller sådan yrkesutbildning som kommer att anordnas utanför de orter som kommer att ha en mer fullständig mellan- skola, dvs. i stort sett utanför nuvaran— de g—orter, anser utredningen visserligen att inga principiella hinder föreligger mot att man i sådana fall tillämpar den av utred- ningen föreslagna organisationsmodellen med platschefer och gruppchefer men ut- redningen avser att återkomma till denna fråga i ett senare betänkande. Samma av— sikt har utredningen beträffande den när- mare utformningen och dimensioneringen av ledningen för den kommunala gymna- siala vuxenutbildningen. Den senare har

dock till viss del beaktats i kapitlen 10 och 11.

13.4 Överförande av skolledare och biträ- dande skolledare till den nya skolledaror- ganisationen

En ideal basenhet av mellanskolan bör be- stå av en Välplanerad, sammanhållen an- läggning, som rymmer samtliga i mellan- skolan förekommande utbildningslinjer. Så- dana enheter torde endast i ringa utsträck- ning — om ens alls — komma att finnas från 1.7.1971 eller de närmaste åren därefter. Utifrån den verklighet, vi har att räkna med under betydande tid framöver, kan det sy— nas som om förändringarna genom mellan- skolreformens ikraftträdande för skolled- ningens del inte behövde bli särskilt bety- dande. Så förhåller det sig emellertid inte. Först och främst fordras enligt utredning- ens bestämda mening en omorganisation av skolledningen för att mellanskolreformen i pedagogisk och social mening - men också organisatoriskt — skall kunna genomföras. Utredningen har i kapitlen 7 och 8 närmare redovisat, varför ändringar i nuvarande or— ganisationsstrukturer är nödvändiga.

Men även om omorganisationen av skol- ledningen till sin innebörd måste bli ganska genomgripande, torde den inte behöva med- föra några allvarliga ingrepp i de nu verk- samma skolledarnas anställningsförhållan- den. Utredningen har tidigare redovisat att dess förslag, vad gäller skolledare och biträ- dande skolledare, i stort sett innebär en omdisponering av de resurser, uttryckta i tid, som redan står till förfogande. Rimligen bör det innebära i stort sett detsamma vad beträffar nuvarande personella resurser.

Utredningen förutsätter således att inga skolledare eller biträdande skolledare kom- mer att behöva bli utan arbetsuppgifter in- om den ordinarie organisationen vid ett genomförande av utredningens förslag, utan att de behöver tas i anspråk för att upp- rätthålla de nya eller förändrade befatt- ningarna. Skulle så undantagsvis inte bli fallet är det självklart, att vederbörande be- reds fortsatt anställning till förordnandepe-

riodens utgång. Hur läget faktiskt och i de- talj är i de olika kommunerna bör i god tid klarläggas av varje kommun för sig. På grundval av en sådan kartläggning jämte förslag av varje skolstyrelse skall skolledar- organisationen fastställas på det sätt som utredningen tidigare föreslagit i avsnittet om inrättande av tjänst (12.2). Det bör an- komma på SÖ att i sådant sammanhang fatta beslut om åtgärder i fall, då all be— fintlig skolledarpersonal i en kommun inte kan beredas plats inom den fastställda or- ganisationens ram.

Däremot framstår det som klart, och framgår också av de autentiska exemplen nedan, att ett antal nu verksamma skolleda- re och biträdande skolledare måste få änd- rade uppgifter och en delvis annan ställning i den av utredningen föreslagna organisa- tionen. Hur uppgifterna avses bli ändrade för innehavama av de av utredningen före- slagna tjänsterna framgår av de utförliga befattningsbeskrivningarna i kapitel 10. När det gäller frågan om förändrad ställning kommer man in på svårbedömbara problem, vilka dock erfarenhetsmässigt inte kan från- kännas betydelse. Utredningen vill på den- na punkt, på grundval av de arbetsuppgifter utredningen föreslagit skola vara förenade med ifrågavarande tjänster, göra följande allmänna uttalanden. Det kan då vara lämp— ligt att börja med förhållandet mellan tjänst som rektor och tjänst som platschef. Ut- redningen vill först peka på, att man säl- lan uppmärksammat den principiella skill- naden mellan en rektor för ett statligt gym- nasium — i synnerhet som förhållandena ges- taltade sig före skolstyrelsereformen — och rektor för ett kommunalt gymnasium, en skillnad som ytterligare och klart accentue— ras genom utredningens förslag. Före 1958 var rektor vid statsläroverk en lokal stat- lig myndighet med i realiteten fullt peda- gogiskt, juridiskt och ekonomiskt ansvar för sin skola (bortsett från själva byggnaden). Denna, som utgjorde en i förhållande till kommunen helt självständig enhet, låg som en enklav i dess skolväsen. Skolstyrelsere- fOrmen avsåg bl. a. också att inlemma gym- nasierna i den kommunala skolsfären, trots

att de bibehölls under statligt huvudmanna- skap. Fram till 1966, då kommunernavöver- tog huvudmannaskapet, förändrades rektors traditionella ställning obetydligt. Snarare torde den sedan länge etablerade bilden av rektor som självständig styresman för sin skola ha starkt influerat på uppfattningen om rektorer överhuvudtaget — också på rek- torerna inom grundskolan. Trots tillkoms- ten av gemensam skolstyrelse" och skolchef är det ännu ett stycke kvar tills den upp- fattningen blir allmän — det gäller också skolans egna företrädare — att skolväsendet i kommunen skall betraktas som en hel- het, vilken endast av praktiska skäl är upp- delad på vissa enheter. För att markera detta förhållande har utredningen i detta betänkande valt att benämna chefen för en basenhet av mellanskolan platschef. Men utvecklingen har inneburit och kommer vid ett genomförande av utredningens förslag än mer att innebära faktiska förändringar av tjänsten som rektor—platschef, sett också i det korta perspektivet sedan 1958. Rek- tors ställning som ämbetsman med ett total- ansvar för en statlig skolenhethar naturligt- vis starkt format rektorstjänsterna vid gym— nasierna. Men i och med att många av de tidigare uppgifterna bortfallit eller kommer att bortfalla och i och med att de gymna— siala skolorna alltmer infogas i det kom- munala skolväsendet, bör också dessa tjäns— ter få en annan prägel. Utredningen vill se cheferna för skolväsendets basenheter som utpräglade arbetsledare inom det pe- dagogiska området med övergripande pla- nering, administration och ekonomi i all möjlig utsträckning koncentrerade till plats utom basenheten och i övrigt så långt möj- ligt delegerade till annan personal vid bas- enheten.

Beträffande tjänsten som mellanskolexpert vill utredningen framhålla, att i den mån nuvarande rektor eller studierektor får ställ— ning som mellanskolexpert förändringen inte torde innebära några principiella pro— blem.

Annorlunda ter sig situationen, om rektor eller studierektor vid gymnasium/facksko- la skulle disponeras för uppgiften som

gruppchef. Med denna tjänst skall vara för- enade klart skolledande uppgifter — tjänsten är enligt utredningens förslag en biträdan- de skolledartjänst — men det innebär inte, att utredningen jämställer den med studie- rektorstjänst vid gymnasium.

Mot bakgrund av den nu lämnade re- dovisningen och utredningens motiverade uppfattning för en omorganisation av skol- ledningen från 1.7.1971 har utredningen haft att överväga hur man bör förfara gent- emot de skolledare som redan nu finns in- om det gymnasiala skolväsendet. Det är på denna punkt de egentliga övergångsproble- men uppenbarar sig. Beträffande dessa skol- ledare bör man skilja mellan två kategorier, nämligen å ena sidan skolledare, vilkas för- ordnande utlöper 1.7.1971 och å andra sidan skolledare, vilkas förordnande fortlö- per efter denna tidpunkt. I fråga om de förra skall enligt utredningens mening — i enlighet med förordnandesystemets natur — parterna stå helt fria gentemot varandra vid tidpunkten för övergången till den nya organisationen. När det gäller redan förord- nade skolledare är situationen annorlunda. Det förhållandet, att en ny skolledarorga— nisation skall träda i kraft under en löpan- de förordnandeperiod bryter inte meddela- de förordnanden. Men det förhållandet att skolledare är förordnade torde inte heller kunna hindra genomförandet av mellanskol- reformen av vilken en ändrad skolledaror- ganisation sakligt sett är en nödvändig del. Förändringar i förordnade skolledares ställ- ning under löpande förordnandeperiod för- utsätter dock enligt utredningens mening samråd med vederbörande personalorgani- sationer.

Konsekvensen av det nu anförda blir, att det endast i begränsad utsträckning blir möjligt att förutsättningslöst, med utgångs— punkt i nya befattningsbeskrivningar och personliga kvalifikationer bemanna den nya skolledarorganisationen i samband med mel- lanskolreformens genomförande. I stället sy- nes det bli nödvändigt att begagna sig av den mindre tillfredsställande metoden att göra en jämförelse mellan tjänsteställning- arna hos befattningshavarna i den gamla

och den nya organisationen och grunda övergången till den senare därpå.

Utredningen föreslår följande beträffan- de skolledare, vilkas förordnande löper ef- ter 1.7.1971.

Övergången till den nya skolledarorgani- sationen föreslås skola gå till på följande sätt. Sedan för varje kommun vederbörli- gen fastställts vilken organisation som skall gälla, bedöms av varje skolstyrelse för sig hur antalet tjänster i den nya organisatio- nen förhåller sig till befintliga skolledare i kommunen. Genom anmälningsförfarande bereds de senare tillfälle att övergå till de nya tjänster som enligt vad utredningen nyss redovisat, skall anses närmast motsvara in- nehavd tjänst. Utredningen har tidigare fö- reslagit, att skolledartjänstema skall till- sättas av skolstyrelsen. Skulle vid över- gången till den nya organisationen två eller flera av kommunens skolledare önska ifrå- gakomma till samma tjänst måste enligt ut— redningens mening avgörandet träffas enligt samma grunder som skulle gällt, om det varit fråga om tillsättning under vanliga för- hållanden. Samma betraktelsesätt skall en- ligt utredningens mening anläggas i sådant fall, att antalet tjänster i den nya organi— sationen är färre än antalet befintliga skolle- dare. I fråga om tjänstgöring för skolle- dare, som inte blir placerad inom den or— dinarie organisationens ram, bör, som ut- redningen tidigare föreslagit, skolöverstyrel- sen fatta beslut.

Efter anmälningsförfarandet återstående tjänster tillsätts efter ledigförklarande. Om inte särskilda skäl bedöms föranleda annat, bör tjänst som gruppchef endast anslås in- om vederbörande basenhet.

Beträffande överförandet av tjänstinneha- vare i samband med anmälningsförfarandet vill utredningen anföra följande allmänna synpunkter. Nuvarande tjänster som rektor vid gymnasium och/eller fackskola och som rektor vid yrkesskola skall anses närmast motsvara tjänsterna som mellanskolexpert och platschef i den nya organisationen. Nu- varande studierektorstjänster vid såväl gym- nasium som yrkesskola samt nuvarande tjänst som biträdande rektor vid yrkesskola

skall anses närmast motsvara de av utred- ningen föreslagna gruppchefstjänsterna. Som utredningen tidigare framhållit har nuvaran- de studierektorstjänster vid yrkesskolan sin närmaste motsvarighet i gruppchefsorgani- sationen. Dessa studierektorstjänster skall följaktligen också anses motsvara grupp- chefstjänsterna. I fråga om tjänsterna som planeringsspecialist anser utredningen att de i samband med övergången till den nya or- ganisationen bör tas i anspråk för placering av nu verksamma skolledare, ehuru dessa tjänster principiellt sett är av utpräglad administrativ art (se 12.5.2).

Det ligger i sakens natur, att vad ut- redningen nu anfört om övergången till den nya organisationen inte betyder att utred- ningen menar att bundenhet skulle förelig- ga till en övergång endast till tjänst som ut- redningen bedömt ligga på ungefär motsva- rande nivå.

För att belysa, hur man kan utnyttja in- om kommunen för mellanskolans ledning tillgängliga skolledarresurser i den nya skol- ledarorganisationen. redovisar utredningen ur här aktuell aspekt ånyo nuläge och tänkt läge i de tidigare behandlade autentiska kommunerna A, F, L och R. Kommunernas namn har ej utsatts, då det ej ankommer på utredningen att framlägga förslag, som av- ser enskild kommun.

I kommun A finns det för närvarande en rektor vid skolenhet med gymnasium och fackskola, en rektor vid skolenhet med yr- kesskola, en studierektor vid skolenhet med gymnasium och fackskola samt en studie- rektor vid skolenhet med yrkesskola. Den nya skolledarorganisationen kräver enligt utredningens beräkningar en tjänst som mel- lanskolexpert, en tjänst som platschef samt tre tjänster som gruppchef. Av de fyra nu verksamma skolledarna överförs efter anmälningsförfarande studierektorn vid yr— kesskolan till motsvarande befattning inom gruppchefsorganisationen, två av de kvar- varande tre tjänstinnehavarna till befattning- arna som mellanskolexpert och platschef, och den tredje kvarvarande tjänstemannen utnyttjas som gruppchef. En tjänst som gruppchef nybesätts.

Kommun F har för närvarande en rektor vid en integrerad gymnasieskola, en studie- rektor vid denna skola samt två studierekto- rer vid skolans yrkesskoldel. Dessutom finns ett extra anslag på 50 000 kr. att använ- da till förstärkning av skolledningen. Den nya skolledarorganisationen ställer till kom- munens förfogande en mellanskolexpert, en platschef och fem gruppchefer. Det säger sig självt att nuvarande skolledarresurser utan svårighetet kan användas i den för mellanskolan föreslagna ledningsorganisatio- nen. För den händelse det extra anslaget i en kommun av den nu aktuella typen använts för att delvis bestrida kostnaderna för en extra tjänst som studierektor av sam- ma karaktär som nuvarande studierektors- tjänst vid gymnasium och fackskola, kan innehavaren av denna tjänst i det här fallet utan svårighet överföras till en befattning inom gruppchefsorganisationen.

De gymnasiala skolenheterna i kommun L uppgår för närvarande till tre: en skol- enhet med gymnasium och fackskola och två skolenheter med yrkesskola. Fr. o. m. 1.7.1971 antas det finnas endast två basen- heter inom mellanskolan i kommunen. Vad gäller de nu existerande skolenheterna tjänst- gör en rektor vid gymnasiet/ fackskolan, två rektorer vid yrkesskolan, en studierektor vid gymnasiet/fackskolan Och tre studierek- torer vid yrkesskolan. Den nya ledningen av mellanskolan i kommun L ges följande sammansättning: en tjänst som mellanskol- expert, två tjänster som platschef, sju tjäns- ter som gruppchef. Av de inom kommu- nen verksamma sju skolledarna och biträ- dande skolledarna utnyttjas de tre studie- rektorerna vid yrkesskolan som gruppche- fer, en befattningshavare som mellanskol- expert, två som platschefer och den tredje återstående skolledaren blir gruppchef. Tre gruppchefstjänster måste nybesättas.

Kommun R representerar de stora gym- nasiekommunerna och där finns för närva- rande fem gymnasiala skolenheter, varav fyra har gymnasium och fackskola och en har yrkesskola. Fr.o.m. 1.7.1971 kommer antalet skolenheter till följd av sammanlägg- ningar att minska till tre. Antalet skolleda-

re och biträdande skolledare är i nuläget som. följer: fyra rektorer vid gymnasiet/ fackskolan, en rektor vid yrkesskolan, en biträdande rektor, fyra studierektorer vid gymnasiet/fackskolan och fyra studierekto- rer vid yrkesskolan. Mellanskolans led— ningsorganisation tar enligt utredningens beräkningar i anspråk följande resurser: en tjänst som mellanskolexpert, två tjänster som planeringsspecialister, tre tjänster som platschef och tolv tjänster som gruppchef. Övergången till mellanskolans ledningsorga- nisation genomförs på så sätt att de fyra studierektorerna vid yrkesskolan utnämns till gruppchefer, att av de övriga tio skol- ledarna och biträdande skolledarna tre tas i anspråk för de nya tjänsterna vid plane- rings- och utvecklingsenheten vid kansliet och tre som platschefer. De återstående fy- ra befattningshavarna placeras som grupp- chefer. Fyra tjänster som gruppchef måste nybesättas.

Förutom de fyra kommuner som ovan beskrivits och som får betraktas som skilda exemplifieringar av normalfall har utred— ningen ansett det vara nödvändigt att i det- ta avsnitt dessutom anföra synpunkter på utnyttjandet av tillgängliga skolledarresur- ser vid tillämpningen av utredningens or- ganisationsmodell i två typfall, som båda avser mycket små gymnasiekommuner. I det ena fallet är skolchefen skoldirektör, i det andra lze rektor.

Det första fallet, alltså en liten gymna- siekommun med en skoldirektör som skol- chef, kan enklast beskrivas som en variant av kommun A ovan. Skillnaden från för- hållandena i kommun A som de ovan fram- ställts är endast den att det i det här fal- let antas finnas två gymnasiala skolenheter, en med gymnasium och fackskola och en med yrkesskola på 21, respektive 32 poäng så belägna att de ej kan sammanläggas till en basenhet. Även under dessa förutsätt— ningar uppgår ramen för de skolledarre- surser kommunen får disponera för mellan- skolan till 5 300 t. Det säger sig självt att dessa 5300 t ej kan utnyttjas på så sätt att två hela tjänster som platschef och en hel tjänst som mellanskolexpert inrättas

(2000t+2000t+2000t=6000). Ut- redningen föreslår följande principiella till- vägagångssätt i fall av detta slag, nämligen att två platschefsbefattningar inrättas, en för vardera basenheten (2 000 t + 2 000 t = 4000 t). De återstående 1 300 t förvand- las till 19 vtr att använda till inrättande av gruppchefstjänster. De två platschefs- tjänsterna kan emellertid, såvitt utredningen kan bedöma, i sådana här fall ej kräva sina innehavares hela arbetstid. M-expertfunk- tionen föreslås därför bli förenad huvud- sakligen med platschefsbefattningen för den mindre basenheten (21 p) av mellanskolan. I gengäld tilldelas denna basenhet tre tjäns- ter som gruppchef med för varje tjänstinne- havare en nedsättning av undervisningsskyl- digheten på 5 vtr (eller också 4 + 4 + 7 = 15 vtr). Platschefen för den större basen,- heten (32 p) tar egen undervisning till 5 vtr och får därmed enligt utredningens förslag i kapitel 12 5 vtr att utnyttja till grupp- chefsorganisationen. Dessa kan läggas till de kvarvarande 4 vtr och utgöra grunden för en gruppchefsbefattning med 9 vtr:s ned- sättning av undervisningsskyldigheten vid den större basenheten (32 p).

Av de tillgängliga skolledarna (: fyra tjänster; rektor vid gymnasium/fackskola, rektor vid yrkesskola, studierektor vid gym- nasium/fackskola och studierektor vid yr— kesskola) överförs en till den med m-expert- funktionen förenade platschefsbefattningen, en till den andra platschefsbefattningen och en till gruppchefsorganisationen. Studierek- tom vid yrkesskolan tilldelas tjänst som gruppchef med bibehållen nedsättning av undervisningsskyldigheten.

Även i fråga om kommuner, vilkas skol- väsen har en kvantitativ omfattning, som en- dast medger tjänst som 1:e rektor, anser utredningen, att det bör klarläggas och ex— emplifieras hur utredningens organisations- modell där bör tillämpas och tillgängliga skolledarresurser utnyttjas. Det måste emel- lertid framhållas, att sådana kommuner ef- ter år 1974 kommer att bli mycket få till antalet. För närvarande finns det i landet ca 25 g-orter, där skolchefen är förste rek- tor. Av dessa beräknas 15 kommuner år

1974 ha ett poängtal över 150, tre att ha ett poängtal mellan 130—150, tre troligen att vara sammanlagda med andra näraliggan- de kommuner. Endast på fyra g-orter kan således poängtalet beräknas komma att vara lägre än 130.

Problemet kan koncentreras till frågan hur funktionen som platschef, mellanskol- expert och skolchef skall fördelas. I exem- pelvis kommun T finns det två gymnasiala skolenheter, en med gymnasium och fack- skola (28,5 p) och en med yrkesskola (23,5 p). Rektor för gymnasiet och fackskolan är 1:e rektor. Kommunens 52 poäng ger 5 200 t i skolledarresurser. Två platschefstjänster inrättas (2 000 t + 2 000 t = 4 000 t). Med den ena av dessa förenas skolchefsfunktio- nen och huvudsaklig m-expertfunktion. Sammanlagt får kommunen 18 vtr för en gruppchefsorganisation. Av dessa kan 4 + 4 + 10 eller 6+ 6 + 6 vtr (=18 vtr) använ- das till tre tjänster som gruppchef under nyss nämnde platschef. Den andra basen- heten medges inga tjänster som gruppchef. Nuvarande 1:e rektor blir i den nya led- ningsorganisationen skolchef och platschef. Med dessa uppgifter förenas även m-expert— funktionen. Likaså blir nuvarande rektor för yrkesskolan platschef, medan de båda studierektorerna vid gymnasium respektive yrkesskola överförs till var sin gruppchefs- befattning.

l3.5 Information om utredningens förslag till skolledarorganisation

Mellanskolans ledningsorganisation enligt det av utredningen utarbetade förslaget skil- jer sig i väsentliga avseenden från nuvaran- de skolledning för gymnasium, fackskola och yrkesskola. Främst kan då nämnas dels att tunga planerings— och utvecklingsuppgif- ter koncentreras till en planerings- och ut- vecklingsenhet vid den centrala skolförvalt- ningen i kommunen, dels att den vid basen- heterna verksamma personalen och elever- na genom utredningens organisationsstruk— tur för mellanskolans ledning bereds möjlig- het att påverka planeringen och utform- ningen av den i skolan bedrivna undervis-

ningsverksamheten i väsentligt större ut— sträckning än hittills, dels att det kommuna- la inflytandet på utformningen av skolledar- organisationen i hög grad ökas.

Om skolstyrelserna genom bifall till ut— redningens förslag kommer att få ett be- tydligt ökat ansvar för mellanskolans led- ning i förhållande till läget i dag, är det självfallet nödvändigt att skolstyrelserna får en grundlig information om innebörden av utredningens förslag.

På nu verksamma skolledare och biträ- dande skolledare beror det hur utredningens förslag till skolledarorganisation i praktiken kommer att förverkligas. Det är därför synnerligen angeläget, att de skyndsamt får ta del av det nya förslaget, samt motiven för detta genom olika fortbildningsåtgärder eller särskilt ordnad skolledarutbildning.

Utredningen finner således att det är oundgängligen nödvändigt att en omfattan- de information ges om dess förslag. Hur denna informationsverksamhet skall läggas upp, är utredningen för närvarande ej be- redd att i detalj ange. Huvudansvaret för informationen bör åvila skolöverstyrelsen och särskilda medel bör ställas till översty- relsens förfogande för detta ändamål.

13 .6 N amn frågor

Utredningen har i sitt betänkande genom- gående använt neutrala beteckningar på fyra befattningar, nämligen befattningarna som mellanskolexpert, planeringsspecialist, platschef och gruppchef. Samtliga dessa be- fattningar är i det föregående utförligt be- skrivna. Det framgår också av vad utred- ningen sagt och föreslagit, vilken ställning i organisationen utredningen tänker sig för de här ifrågavarande befattningshavarna. Skälet till att utredningen använt sig av neutrala beteckningar är givetvis att det un- derlättat en förutsättningslös bedömning av befattningshavarens uppgifter och ställning. Detta har varit särskilt angeläget i fråga om den befattningshavare som utredningen hit- tills kallat platschef. Helt naturligt måste en läsare, som är något så när insatt i de för-

hållanden utredningen behandlat, se den nära släktskapen mellan utredningens plats- chef och dagens rektor. Med valet av be- teckningen platschef och genom att hålla fast vid den genomgående i betänkandet har utredningen emellertid velat understry- ka, att platschef enligt utredningens mening i vissa, inte oväsentliga avseenden, i fråga om sin funktion skall skilja sig från dagens rektor vid gymnasial skola. Detta har utred- ningen något närmare utvecklat i avsnit- tet 13.4.

Vad som nu sagts om platschef gäller också i fråga om gruppchef. Denne befatt- ningshavare, såsom utredningen beskrivit honom, skiljer sig dock ännu mera markant från befintliga befattningshavare i dagens gymnasiala skola än vad platschef skiljer sig från rektor. Inte desto mindre torde det av utredningens förslag och argumentering framgå att befattningen bland tjänsterna i dagens gymnasiala skolor är besläktad med studierektorstjänsterna. Det är emellertid då att märka att begreppet studierektor för när- varande är ganska oenhetligt. Studierektor vid gymnasium/fackskola har inte samma ställning och uppgifter i organisationen som studierektor vid yrkesskolan, den gemen- samma benämningen till trots.

Utredningen har i sitt förslag skapat en ny funktion, som utredningen kallat mel- lanskolexpertfunktionen. Vad som skall me- nas därmed torde ha framgått av utred- ningens i det föregående redovisade förslag och synpunkter. Mellanskolexpertfunktionen måste, enligt utredningens mening och en- ligt vad utredningen föreslagit, i det över- vägande flertalet gymnasiekommuner kon- kretiseras i en befattning. I stora kommu- ner förutsätts funktionen kräva mer än en befattningshavare, och i små gymnasiekom- muner räknar utredningen inte med att den skall kräva en hel egen befattningshavare för att kunna bli fullgjord.

Enligt utredningens förslag blir alltså vad utredningen kallat för mellanskolexpert en vanligen förekommande befattningshavare. [ dagens skolledarorganisation har mellan- skolexperten inte någon direkt motsvarighet. Detsamma gäller om de befattningshavare

utredningen valt att kalla för planerings- specialister.

De benämningar utredningen använt på de här angivna fyra befattningshavarna är inte i något fall användbara som tjänstebe- nämningar eller som tjänstetitlar. Utred- ningen har funnit det angeläget att de ifrå- gavarande befattningarna eller rättare sagt deras innehavare får benämningar, som går in i det nuvarande systemet.

Under framhållande av att en platschefs uppgifter, såsom utredningen sett och be- skrivit dem, skiljer sig från dem som i dag åvilar en rektor vid en gymnasial skola, vill utredningen dock föreslå att rektorstiteln bibehålls för cheferna för mellanskolans bas- enheter.

Ifråga om gruppchefsbefattningen har ut- redningen övervägt olika benämningar, så- som studieledare, utbildningsledare och stu- dierektor. Utredningen har från sakliga ut- gångspunkter funnit att benämningen studie- rektor inte är adekvat för de befattningar utredningen hittills kallat gruppchefstjänster. Då utredningen inte ansett det nödvändigt att för gruppchefema också finna en lämp- lig titel utan menar, att den titel som följer med lärartjänsten bör användas liksom be- träffande exempelvis huvudlärare och klass- föreståndare, har utredningen stannat för att förorda benämningen studieledare för inne- havare av vad utredningen i detta betän- kande kallat för gruppchefstjänst. Skulle behovet av en titel väga tyngre än vad ut- redningen anser, bör benämningen studie- rektor komma i fråga.

Innehavare av tjänst som mellanskol- expert bör enligt utredningens mening tills vidare, i avvaktan på att utredningsuppdra- get slutförts också i vad gäller grundskolan, kallas för rektor. Visserligen skiljer hans uppgifter sig klart ifrån platschefens, men utredningen har icke funnit någon lämp- ligare titulatur för dessa befattningshavare än rektor, och vill som stöd för detta för- slag påpeka att anordningen med rektor utan egen basenhet (rektorsområde) redan före- kommer åtminstone i Stockholm.

Beträffande planeringsspecialisten vill ut- redningen föreslå att för sådan befattnings-

havare skall inrättas tjänst som utrednings— sekreterare.

13.7 Kostnader

Utredningen har, när det gäller kostnads- beräkningar, endast kunnat bedöma de stat- liga kostnaderna. Vidare har de utgiftsför— ändringar, som skulle följa av ett genom- förande av utredningens förslag av natur- liga skäl endast kunnat beräknas approxi- mativt. Förutsättningarna för beräkningar- na har dock varit så goda, att den be- räknade utgiftsökningen med säkerhet kan anges som relativt ringa. De relevanta stat- liga kostnaderna för det gymnasiala skol- väsendets ledning har av inom skolöversty- relsen anlitad expertis beräknats uppgå till 44 626000 kr. i 1968 års löner. Den av ut- redningen beräknade ökningen uppgår till ca 2,5 Mkr, vilket innebär, att skolledar- kostnaderna i samband med mellanskolans införande skulle öka med 6 procent.

Vid sina beräkningar har utredningen först klarlagt vilka besparingar, som görs genom minskningen av antalet kvalificera- de tjänster och därefter undersökt vilka ut- giftsökningar som skulle följa av utredning- ens förslag om borttagande av undervis- ningsskyldighet för vissa skolledare, till- komsten av vissa arvoden m.m. Resultatet har applicerats på förhållandena i de fyra autentiska kommunerna A, F, L, R. De för dessa kommuner gjorda beräkningarna har utredningen lagt till grund för beräkning av vad dess förslag totalt skulle innebära i kostnadsökning.

14. Sammanfattning

Utgångspunkter

Som grundläggande utgångspunkter för sitt arbete har utredningen haft gällande be- stämmelser om skolledningen i de nuvaran- de gymnasiala skolorna, motiven för dessa bestämmelser, uttalanden om en ändrad skolledarorganisation, vilka gjorts företrä- desvis av yrkesutbildningsberedningen samt av skolöverstyrelsen (kapitlen 1—4).

För att få en fastare grundval för sina bedömningar än gällande bestämmelser och den inom utredningen samlade erfarenheten och kunskapen kunnat ge, har utredningen genomfört en omfattande fältundersökning, vilken berört närmare 100 gymnasiala sko- lor och i princip all skolledande och i skol- ledande verksamhet sysselsatt personal vid dessa skolor. Fältundersökningcn redovisas sammanhängande i kapitel 5 och bilaga 1. Denna undersökning har kompletterats med studiebesök och i samband därmed gjorda intervjuer.

På grundval av nu nämnt material har utredningen allsidigt övervägt skolledning- ens organisation i den blivande mellansko- lan, varvid utredningen funnit det vara nöd- vändigt att se denna skola såsom en organi- satorisk helhet inom varje kommun.

Utredningen har särskilt ingående över- vägt, hur de arbetsuppgifter som är före- nade med skolledningen bör fördelas på olika kategorier tjänstemän, engagerade i denna ledning. Vid dessa överväganden har

utredningen särskilt noga observerat förhål- landet mellan den centrala skolförvaltning- en i kommunen och de olika enheterna inom mellanskolan. Utredningen har genomfört en fördelning av de skolledande uppgifterna och utarbetat tämligen utförliga befattnings- beskrivningar för olika kategorier skolle- dare (kapitel 10).

Utöver vad nu sagts, har utredningen funnit att den, för att få en fast grund för sina överväganden, haft behov av att klar- lägga innebörden av skolledningen i gym- nasiala skolor. Detta har skett i ett särskilt kapitel (kapitel 6). Vidare har utredningen försökt att frilägga de faktorer som sär- skilt påverkar utformningen av skolledar- funktionen i en kommande mellanskola. Dessa faktorer har utredningen i möjligas- te mån härlett ur den verksamhet som skall bedrivas vid skolan samt ur den allmänna pedagogiskt-metodiska utvecklingen. Med hänsyn till de starka pedagogiska och so- ciala krav, som ställs på skolledningen eller kommer att ställas på denna, har utredning- en ganska utförligt uppehållit sig vid en diskussion av dessa faktorer (kapitel 7). Ut- redningen vill här endast nämna, att fakto- rer som har fått utöva ett avgörande in- flytande på utformningen av skolledarfunk- tionen är sådana som kunnat härledas från propositionen 19682140 angående riktlin- jer för det frivilliga skolväsendet.

Målet för utredningens arbete har givetvis varit att föreslå en skolledarorganisation, som passar för den blivande mellanskolan. Utredningen har emellertid ytterligare pre- ciserat målet så, att den velat skapa en skolledarorganisation, som i möjligaste mån tillgodoser syftet att från sin tillkomst funge- ra så, att sammanförandet av de nuvaran- de tre gymnasiala skolformerna till en skola främjas. Målet har vidare varit att skapa en skolledarorganisation genom vilken mel- lanskolan, även i de fall den i en kommun måste delas upp på flera enheter, verkligen kan fungera som en integrerad skola. Ut- redningen har genom sitt arbete kommit till den bestämda uppfattningen att möjligheter- na att förverkliga intentionerna bakom be- slutet om mellanskolan i mycket väsentlig grad blir beroende av den organisatoriska utformning man ger skolledningen. Utred- ningen ser det från denna synpunkt ange- läget att följande två av dess huvudpunkter förverkligas, nämligen för det första att ut- redningen vinner gehör för uppfattningen att mellanskolan skall betraktas som en en- het och för det andra att chefsfunktionen vid en integrerad enhet av mellanskolan utvecklas till en rent pedagogisk lednings- funktion, som i största möjliga utsträckning befrias från särskilda specialistfunktioner ävensom administrativa uppgifter, Vilka an- tingen med fördel kan utföras på ett annat ställe än inom basenheten eller av icke peda- gogisk personal vid denna enhet. Sin syn på cheferna för mellanskolans enheter har ut- redningen utvecklat i kapitel 13, avsnitt 4.

Organisationsstruktur

Utredningens förslag till organisationsstruk- tur för mellanskolans ledning redovisas i det följande mot bakgrund av en kortfattad re- dogörelse för nu gällande ledningsformer för det gymnasiala skolsystemet. Den lokala ledningen av detta skolsystern i dag och ut- redningens förslag till ledning för mellan- skolan beskrivs på två förstoringsnivåer. Härvid används beteckningarna lednings-

organ, verkställande organ och stabsorgan. Det sistnämnda har en rådgivande, utre- dande och stödjande funktion.

Skolstyrelsen är ledningsorganet för kom- munens skolväsen. Skolstyrelsens (St) led- ningsfunktion utövas genom en skolchef (Sc) och ledningen av skolenheterna åvilar rektorer.

Den centrala ledningsenheten för skolvä- sendet i en kommun rymmer en skolchef (skoldirektör eller 1:e rektor) jämte i vissa fall en eller flera biträdande skolchefer (Bsc; biträdande skoldirektör). Skolkontoret eller skolkansliet — skolchefens stabsorgan — har en varierande personalsammansättning, beroende på skolväsendets omfattning. Till detta kan följande personalkategorier vara knutna: skolkamrer, skolsekreterare, skol- assistent, skolpsykolog, AV—föreståndare, ämneskonsulenter, expeditionspersonal.

Organisationsstrukturen på denna försto- ringsnivå framgår av figur 1.

Skolenheternas ledning åvilar, som tidi- gare nämnts, rektorer. Vid skolenheter med gymnasium och fackskola finns det dess- utom alltid två kategorier av biträdande skolledare: studierektor och huvudlärare,

St

Sc Bsc

Skolkansli — Skolkamrer — Skolsekreterare — Skolpsykolog — AV-föreståndare — Ämneskonsulenter — Expeditionspers.

Skolenhet Skolenhet

Skolenhet A B C

Figur 1.

medan skolenheter med yrkesskola visserli- gen alltid har huvudlärare men däremot i varierande utsträckning,- beroende på en- hetens kvantitativa omfattning, disponerar ytterligare två kategorier av biträdande skol- ledare, dvs. en eller flera biträdande rekto- rer samt en eller flera studierektorer. Vid skolenheterna finns vidare dels expeditions- personal, dvs. kanslist, kontorist, vaktmäs- tare, dels viss annan icke pedagogisk per- sonal såsom bibliotekarie, institutionstekni- ker, kurator, skolsköterska och skolläkare. Organisationsstrukturen på denna försto- ringsnivå framgår av figur 2.

Det blir först vid en jämförelse med ut- gångspunkt i denna förstoringsnivå mellan dagens skolledning för det gymnasiala skol- systemet och utredningens förslag till skol- ledarorganisation för mellanskolan som någ-

ra klara skillnader mellan de båda typerna av ledningsmodeller framträder.

Med utgångspunkt i bl. a. den inlednings- vis uppställda målsättningen har utredningen funnit det ändamålsenligt att med planering och utveckling förenat arbete i så hög grad som möjligt koncentreras till en plats, lämp- ligen den centrala kommunala skolförvalt- ningen. Denna organisatoriska enhet av kommunens skolväsen måste följaktligen tillföras nya resurser. En planerings- och utvecklingsenhet föreslås därför bli upprät- tad eller, om sådan enhet finns, förstärkt. Det arbete som utredningen föreslår skall koncentreras till en sådan planerings- och utvecklingsenhet har indelats i fyra huvud- grupper: 1) läsårsplanering 2) långtidsplane- ring 3) elevvård 4) allmän administration. Ansvaret för dessa arbetsuppgifter samt för

Bsc

Rektor Studier Huvudl Expedition -— Kanslist — Kontorist — Vaktmästare —— Institutionstekniker Elevvård —— Kurator — Skolsköterska — Skolläkare

Skolenhet

med gy/fa

Figur 2.

__ Skolkansli

Rektor Bitr rektor Studier Huvudl Expedition — Kanslist — Kontorist — Vaktmästare — Institutionstekniker Elevvård — Kurator —— Skolsköterska —— Skolläkare

Skolenhet med ysk

andra speciella mellanskolfrågor och -pro- blem har utredningen sammanfattat i be- greppet mellanskolexpertfunktion.

Det nu behandlade arbetet måste av prak- tiska skäl grupperas i mindre omfattande ka- tegorier än nu nämnda fyra huvudgrupper. Bland sådana kategorier eller projekt (: kombinationer av arbetsuppgifter) kan här nämnas: a) översiktlig kursplanering, vilket enligt utredningens mening innebär fördel- ning av inom kommunen tillgängliga per- sonella och materiella resurser på skolen- heter och anläggningar, b) schemaarbete, som innefattar såväl förberedelsearbete och utläggning som andra av schemaarbetet di- rekt beroende uppgifter, c) budgetarbete, vartill hör arbete med läroböcker och sta- digvarande undervisningsmateriel, d) orga- nisation av SYO-verksamheten för mellan- skolan, e) planering av lokala studiedagar och planeringsdagar, f) planering av samar- betet med eleverna, vilket innebär att all- männa riktlinjer för verksamheten i detta avseende dras upp angående t. ex. utbild- ning i och information om läroplanen, sam- manträdesteknik m. m., g) planering av sam- arbetet med hem—skola förening.

Lednings— och samordningsuppgiften vid planerings- och utvecklingsenheten innebär således enligt utredningens förslag i huvud- sak att närmast under skolchefen ansvara för handläggningen av mellanskolfrågor av principiell karaktär, att ansvara för utform- ningen av verksamhetsprogram på kort och lång sikt för mellanskolan samt att ansvara för kontroll och uppföljning av verksam- heten.

I fråga om kombination av dylika arbets- uppgifter till befattningar har utredningen föreslagit, att det skall kunna ske på olika sätt i olika kommuner beroende på de loka- la förhållandena. Därvid skall följande all- männa riktlinjer gälla:

I mindre mellanskolkommuner måste an- svaret för samtliga fyra huvudkategorier av arbetsuppgifter komma att åvila endast en kvalificerad befattningshavare, som utred- ningen kallat mellanskolexpert (M-expert), medan utredningen i mycket stora mellan— skolkommuner förutsätter en uppdelning av

här aktuellt arbete på flera kvalificerade be- fattningshavare, sammanlagt dock högst 3. Vid fall av flera sådana kvalificerade be- fattningshavare vid planerings- och utveck- lingsenheten skall M-experten ha förmans- ställning gentemot den eller de andra befatt- ningshavarna, vilka utredningen kallat pla- neringsspecialister.

Det arbete som koncentrerats till plane- rings- och utvecklingsenheten skall, för att ett rationellt och från ekonomisk synpunkt riktigt utnyttjande av kommunens resurser skall ske, i största möjliga utsträckning in- tegreras med redan befintlig verksamhet vid de centrala kommunala skolförvaltningama. I de stora mellanskolkommunema, där bi- trädande skoldirektörer finns, förutsätts att man från fall till fall prövar i vad mån de biträdande skoldirektörerna lämpligen bör utnyttjas i det till planerings- och utveck- lingsenheten koncentrerade arbetet avseende mellanskolan. Vidare förutsätts att man inom kommunerna prövar möjligheterna att med t. ex. redan befintlig kvalificerad skol- sekreterarbefattning förena vissa av de ar- betsuppgifter utredningen hänfört till den administrativa delen av M-expertfunktionen. Exemplifiering av sådant arbete har givits i bilaga 10. Utredningens förslag om kon- centration av arbete medför ett ökat tryck på de nuvarande biträdesresurserna vid de centrala skolförvaltningama i kommunerna. Även i detta avseende är det givetvis nöd- vändigt att, innan resursökningar vidtas, un- dersöka i vad mån redan befintlig personal kan utnyttjas.

Utredningen vill dessutom framhålla de resursbesparingar som torde kunna göras vid en tillämpning av utredningens organisa- tionsförslag också på grundskolans ledning. Därigenom synes nämligen mycket goda möjligheter erbjuda sig till en samordning på alla nivåer mellan planerings- och ut- vecklingsarbetet för mellanskolans del och motsvarande arbete för det obligatoriska skolväsendets del.

Förändringarna vid den centrala kommu- nala skolförvaltningen vid bifall till utred- ningens organisationsförslag framgår av figur 3, i vilken förändringarna markerats

St

Sc (Bsc) S k 0 1 k a n s 1 i Organisatoriska enheter Befattningshavare -— Kameral enhet — Skolkamrer Ex- — Allm adm enhet — Skolsekre- terare pedi- —- Planerings- och _ M-expert utvecklingsenhet — Ev I eller tions- M-expertfunktion : 2 planerings- Låsdrsplanering specialister perso- Ldngtidsplanering Elevvård nal Mellanskolfrdgar — AV-före- i övrigt ståndare _ Åmneskon- sulenter — Skolpsykolog

Mellanskolan

Figur 3.

med kursiv stil.

Den föreslagna koncentrationen och sam- ordningen av planerings- och utvecklingsar- betet är enligt utredningens mening, som ti- digare framhållits, en nödvändig förutsätt- ning för att en kommuns mellanskola skall kunna fungera som en enhet. Även om allt- så denna skola av praktiska skäl måste de- las upp på flera mindre organisatoriska en- heter, kommer dessa med de övergripande funktionerna koncentrerade till ett ställe ej att i samma grad som hittills arbeta som av varandra oberoende enheter.

För att kravet på effektiv direkt ledning av undervisningsverksamheten skall kunna tillgodoses måste mellanskolan, när den når en viss omfattning i en kommun, av naturli- ga skäl kunna delas in i hanterbara, mindre organisatoriska enheter. Dessa enheter har utredningen kallat basenheter. Basenhetens chef, som givits arbetsnamnet platschef, fö— reslås bli direkt underställd skolchefen och

han skall enligt utredningens uppfattning i utpräglad grad fungera som en arbetsleda- re inom det pedagogiska arbetsområdet med övergripande planering, administration och ekonomi i all möjlig utsträckning koncentre- rade till plats utom basenheten och i övrigt så långt som möjligt delegerade till annan personal vid denna.

I den organisation som utredningen fö- reslagit måste en intim kontakt äga rum mel- lan skolkansliets planerings- och utvecklings- enhet och basenheterna. När det gäller frå- geställningar och problem, som uteslutan- de berör mellanskolans verksamhet, förut- sätts att informations- och kontaktvägarna går direkt mellan basenheterna och plane- ringsenheten. Allmänt uttryckt kan det sä- gas att administration i betydelsen övergri- pande planering, som resulterar i olika styr— data i form av projekt eller program i stör— sta möjliga utsträckning skall ombesörjas från en central instans, medan man vid bas-

enheterna skall svara för driften, dvs. för- verkligandet av de uppgjorda planerna, pro- jekten och programmen i undervisningen. Utredningen förutsätter som självklart att berörd personal och elever vid basenheterna skall medverka vid utarbetandet av sådana projekt eller program. Detta förhållande har närmare belysts i kapitlen 9 och 10 samt i bilaga 10.

Platschefen måste för att kunna utöva sin arbetsledande funktion vid basenheten stödjas av ett antal biträdande skolledare, av utredningen kallade för gruppchefer (Gc). Antalet sådana befattningar förutsätts kun- na variera mellan tre och åtta. Arbetsom- rådet för en gruppchefsbefattning föreslås omfatta en homogen del av den till basen- heten knutna pedagogiska verksamheten, in- neslutande antingen en grupp likartade äm- en eller en enda eller en grupp likartade utbildningsvägar med direkt yrkesinriktning. Gruppchefernas huvuduppgifter blir att in- om sitt arbetsområde samordna och leda den pedagogiska verksamheten. Därutöver måste de av platschefen kunna åläggas att utföra vissa arbetsuppgifter, som helt kan falla utanför det arbetsområde för vilket en gruppchefstjänst primärt inrättats, t. ex. led- ning av lagarbete och samordningsprojekt som spänner över flera ämnen.

Utredningen har funnit flera tungt vä- gande skäl av såväl pedagogisk som organi- satorisk art tala för att ledaren av en så komplex skola som den blivande mellansko- lan får ett flertal biträdande skolledare till stöd vid utövande av ledningsfunktionen. Detta antal kan dock inte bli så stort att dessa ledningsuppgifter kan övergå till den stora gruppen huvudlärare. Sina synpunkter på denna för utredningen centrala fråga har utredningen utvecklat i kapitel 10.

Vad gäller de nuvarande tjänsterna som huvudlärare har utredningen kommit till den uppfattningen att huvudlärarorganisa- tionen bör bibehållas men med den för- ändringen att huvudläraren i fortsättningen ej skall ha uppgifter och ställning som biträ- dande skolledare utan fylla en ren ämnes- expertfunktion.

I fråga om institutionsföreståndarskap har

inga förändringar i förhållande till nuläget föreslagits.

De hittills förda resonemangen rörande basenheternas ledning illustreras av figur 4.

Vid beskrivningen av sitt förslag till led- ningsstruktur för mellanskolan har utred- ningen hittills behandlat planerings- och ut- vecklingsenheten vid den centrala kommuna- la skolförvaltningen samt basenheten. Inom en ny organisationsstruktur måste emeller- tid även tillgodoses krav på delaktighet i ut- formningen av skolans verksamhet från per- sonalens och elevernas sida. Av den anled- ningen har utredningen som referensorgan till planerings- och utvecklingsenheten före- slagit inrättande av s.k. ämneskommittéer för varje ämne eller grupp likartade ämnen, t. ex. en för svenska, en för matematik, en för merkantila ämnen. Ledamöter i en dy- lik ämneskommitté skall utgöras av vissa av de lärare som undervisar i det aktuella ämnet, respektive gruppen av likartade äm— nen i kommunen (c 4—8 ledamöter). Varje ämne skall alltså vara företrätt av en spe- cialist. Såväl grundskola som mellanskola skall, där så är möjligt, vara representera- de i kommittén. En av lärarna skall utses till ordförande och tillika sekreterare. I äm- neskommitté skall även ingå elevrepresen- tation. Såväl berörd platschef som grupp- chef skall kunna kallas till sammanträde. Den detaljerade utformningen av det pe- dagogiska referenssystemet enligt utredning- ens intentioner måste bli en kommunal an- gelägenhet. Skolstyrelsema bör dock åläg- gas att ansvara för att ämneskommittéer inrättas och fungerar. Bland ärenden som kan behandlas i ämneskommittéerna skall här nämnas: samordning av läroboksfrågor, urval och behovsberäkning av stadigvaran- de undervisningsmateriel och annan för- brukningsmateriel än läroböcker, samord- ning av kurs och tillgängliga undervisnings- resurser.

Den ställningen ärrmeskommittéerna får i organisationsplanen för mellanskolans led- ning framgår av figur 5 .

Sc (Bsc)

Skolkansli _ Planerings- och utveck- lingsenhet Pc Pc — Expeditionspersonal -— Vaktmästare —- Klassföreståndare — Elevvårdspersonal |Gc| |Gc| |Gc| |Gc| |Gc| |Gc| |Gc| |Gc| —- Huvud- - Huvud- — Huvud- — Huvud- lärare lärare lärare lärare Basenhet I | Basenhet II Figur 4. Dimensioneringsmetod variationer de kommer att ställas inför

Utredningen lägger fram förslag om en ge- nerellt giltig metod för framräknande av den totala ramen — uttryckt i tid — för behovet av skolledarinsats för mellanskolan i en kommun (kapitel 11). Metoden innebär bl. a. att denna ram kan sägas utgöra en ungefärlig översättning av nuvarande skol- ledarresurser enligt normal årsarbetstid för de gymnasiala skolorna till behovet av skol- ledarresurser för den av utredningen före- slagna nya organisationsstrukturen för mel- lanskolans ledning.

När det gällt att skapa regler för hur en framräknad total resursram skall dispo- neras har utredningen ansett, att kommu- nerna, i den nya situation med talrika lokala

1.7.1971, behöver få större möjligheter än vad de för närvarande har att tillgodose oli- ka lokala behov och önskemål vid den de- taljerade utformningen av skolledarorgani- sationen. Utredningen har därför föreslagit att kommunerna själva skall få ge grupp- chefsorganisationen den utformning de an- ser lämplig.

Innan utredningen i korthet redogör för den föreslagna dimensioneringsmetoden skall utredningen här något beröra frågan vilken betydelse utredningen kunnat tilldela det in- samlade enkätmaterialet vid utarbetandet av förslaget till dimensioneringsmetod. Detta material upplyser enligt utredningens me- ning med mycket stor tillförlitlighet om vilket arbete som utförs vid skolenheterna

St

Sc (Bsc)

Skolkansli

|Gc| |Gc| |Gc| |Gc|

| Basenhet I

_ Planerings- och utveck- lingsenhet | Pc Åm- ; nes- ' kom-. |Gc| |Gc| |Gc| |Gc| IGCI m.,. I teer Basenhet II

Figur 5.

och med relativt god tillförlitlighet anger det också vilka arbetsuppgifter som upplevs vara tyngst av olika befattningshavare, dvs. den tidsmässiga relationen mellan olika ar- betsuppgifter, medan däremot tillförlitlig- hetsgradcn vad beträffar den faktiska tids- åtgången för arbetet får anses vara mindre god. Inhämtade tidsuppgifter avser nuläget och strängt taget endast nuläget vid ett visst bestämt antal större skolenheter med gymnasium/ fackskola/ grundskola respekti- ve yrkesskola, medan utredningen haft att inrikta sitt dimensioneringsarbete på en ny skolsituation och en ny skolform, om vars funktion utredningen endast kunnat ha en allmän uppfattning. Utredningen anser det därför angeläget att understryka att enkät- materialet ej utgjort eller kunnat utgöra en grundval eller lämna fasta utgångspunkter för dimensioneringsarbetet utan endast kun- nat fungera som ett viktigt hjälpmedel vid

detta arbete. Den komplicerade uppgiften att utarbeta förslag till dimensionering av mellanskolans ledning har genomförts un- der ett växelspel mellan på erfarenhetsmäs- sig grund genomförda dimensioneringsför— sök i konkreta enskilda fall och dimensio- neringsförsök baserade på en vidareutveck- ling av enkätmaterialet, varvid det senare av ovan angivet skäl spelat en underordnad roll.

En av de bärande principerna bakom ut- redningens förslag till organisationsstruktur för mellanskolans ledning är idén om kon- centration av det med planering och ut- veckling förenade arbetet. Förverkligandet av denna idé har ställt utredningen inför mycket svåra problem, när det gällt att skaffa sig en uppfattning om tidsåtgången för sådant arbete, att kvantifiera det. Eftersom detta arbete lagts på en särskild planerings- och utvecklingsenhet vid de centrala skol-

förvaltningarna har det givetvis också varit angeläget att beakta i vad mån redan befint- liga personella resurser på olika nivåer vid dessa kan utnyttjas. Den senare frågan kan emellertid inte slutgiltigt avgöras förrän det klarlagts vilka konsekvenser en motsvarande koncentration medför för grundskolans del. Med hänsyn härtill har utredningen varit mycket restriktiv vid tilldelningen av resur- ser till planerings- och utvecklingsenheten. Den avgjort största delen av skolledarresur- serna måste givetvis läggas på ledningen av basenheterna. Som framgår av de i kapitel 11 redovisade exemplen blir det också så en- ligt den av utredningen föreslagna dimen- sioneringsmetoden. Detta kan här illustreras av följande resonemang som närmare ut- förts i avsnitt 11.4.3. I en kommun med tre basenheter av mellanskolan har utredningen bedömt den fasta, dvs. den av elevantalet oberoende, skolledartiden för sådant arbete som nu är knutet till de tre skolenheterna och som enligt utredningens mening kan koncentreras till den centrala skolförvalt- ningen till ca 3 300 timmar. Vid dimensio- neringen av denna kommuns planerings- och utvecklingsenhet har utredningen emeller- tid tillfört denna enhet endast ca 1 100 t. Resten, dvs. 2200 t, skulle egentligen ha kunnat betraktas som rationaliseringsvinst men har i stället tillförts basenheternas led- ning som en förstärkning, av skäl som närmare utvecklas i kapitel 11.

Mot bakgrund av dessa sammanfattnings- vis gjorda konstateranden och klarlägganden har utredningen framlagt följande förslag till dimensionering av skolledarorganisatio- nen för mellanskolan samt för sådan kom- munal gymnasial vuxenutbildning som blir förlagd till basenhet av mellanskolan.

1) Den totala skolledarinsatsen skall be- räknas på följande sätt, varvid slutsumman avrundas till jämna hundratal, uppåt fr. o. m. 50, eljest nedåt:

Antal skolledartimmar för varje poäng inom

Poängintervall resp intervall — 50 p 100 t/poång 51—100 p 75 t/poäng 101—300 p 65 t/poäng 301— 40 t/poäng

Exempel: mellanskolans omfattning upp- går till 250 poäng; det sammanlagda beho- vet av skolledarinsats beräknas då på föl- jande sätt: 50 p )( 100 t+50 p )( 75 t+ 150 px 65 t=5000 t+3750 t+ 9750 t = 18 500 t.

Den sålunda framräknade skolledarinsat- sen, uttryckt i timmar, som för varje kom- mun skall fastställas av skolöverstyrelsen, skall fördelas på dels nya skolledartjänster vid planerings- och utvecklingsenheten vid skolkansliet (: mellanskolexpert jämte i vis- sa fall en eller högst två planeringsspecialis- ter), dels platschefstjänster, varvid för var och en av tjänsterna som mellanskolexpert, planeringsspecialist och platschef beräknas 2 000 t (dvs. den med befattningen förenade normala årsarbetstiden), dels gruppchefs- tjänster, dels s.k. resurstid att disponera på sätt som kommunen finner lämpligt.

2) Antalet nya skolledartjänster vid pla- nerings- och utvecklingsenheten vid skol- kansliet skall beräknas efter följande riktlin- jer:

a) En tjänst som mellanskolexpert i var- je kommun med »mer fullständig mellan- skola» (jfr prop. 1968: 140, s. 142).

b) En tjänst som planeringsspecialist fr.o.m. 140 poäng, om skolöverstyrelsen medger det.

c) Två tjänster som planeringsspecialist fr.o.m. 270 poäng, om skolöverstyrelsen medger det.

Beträffande punkten b) ovan har utred- ningen framhållit, att det där angivna poäng- talet satts mycket lågt för att möjliggöra för en kommun, som befinner sig i ett klart expansivt skede, att med hänsyn till på- gående och förestående skolutbyggnad på ett tillräckligt tidigt stadium få disponera en planeringsspecialist, om så prövas vara väl motiverat.

I mera normala fall bör, enligt utred- ningens bedömningar, behov av en plane- ringsspecialist uppkomma först vid ett poängtal för mellanskolan av ca 160.

Även poängtalet under punkten c) har satts förhållandevis lågt, vilket betyder att den tredje tjänsten inte automatiskt skall tillfalla kommun vid poängtalet 270 för mel- lanskolan.

3) En tjänst som platschef vid varje bas- enhet.

4) De resurser, som skall utnyttjas för gruppchefsorganisationen, skall framräknas på följande sätt. Från totalsumman för kom- munens skolledarresurser (t. ex. 5 300 t) dras summan av de resurser som fördelats på de nya skolledartjänsterna vid skolkansliet och tjänst(erna) som platschef (t. ex. 1 M- exp och 1 Pc=2000 t+2000 t=4000 t; 5 300—4 000 t = 1 300 t). Vad som är kvar (i det tänkta exemplet 1300 t) för- vandlas med hjälp av relationstalet 1,7 till undervisningstimmar per vecka (ett skolår : 40 undervisningsveckor; l 300:40: 1,7 : 19 vtr). Det så framräknade antalet vtr används sedan för att skapa gruppchefstjäns- ter, varvid nedsättningen av den med lärar- tjänsten förenade undervisningsskyldigheten ej får understiga 4 vtr eller överstiga halv tjänst. Inom ramen för det så framräknade antalet vtr bör kommunerna själva få be- stämma antalet tjänster som gruppchef samt nedsättningen av den med lärartjänsten fö- renade undervisningsskyldigheten ävensom dispositionen av den s.k. resurstiden (se nedan p 5). Det måste här beaktas att det genom ovan redovisade formel erhållna to- tala antalet vtr avser tjänst vars undervis- ningsskyldighet är satt till 21 vtr. När tim- marna disponeras för tjänst med en un- dervisningsskyldighet av 24, 30 eller 36 vtr skall således den ursprungligen framräk- nade summan på vedertaget sätt omräknas. I det tänkta exemplet kan antingen fyra gruppchefstjänster inrättas med följande nedsättning av undervisningsskyldigheten: 4 + 4 + 4 + 7 vtr eller tre gruppchefstjäns- ter, varvid nedsättningen kan fördelas: 4 + 5 + 10 vtr.

5) Om det i ovan behandlade, tänkta ex-

empel ej bedöms nödvändigt att utnyttja samtliga 19 vtr för gruppchefsorganisatio- nen utan exempelvis endast 14 vtr, får de återstående 5 vtr betraktas som resurstid, vilken kommunen kan disponera på det sätt som den finner lämpligt, t. ex. för tillfällig förstärkning av basenhetens ledning eller av planerings— och utvecklingsenheten. Omräk- nade till skolledartid blir de 5 vtr (5 X 40 X 1,7) 340 t, avrundat 300 t. Detta bör alltså generellt gälla beträffande tid, som bedöms ej behöva tas i anspråk för gruppchefsorga- nisationen.

6) Utredningen föreslår slutligen att skol- överstyrelsen bemyndigas att övergångsvis, såvitt gäller Pc- och Gc-organisationerna, på grund av särskilda lokala förhållanden få fastställa en högre total skolledarresurs för en kommun än kommunen enligt ovan föreslagna regler skulle vara berättigad till. Denna tillfälliga resursförstärkning föreslås maximerad till 3 000 årsarbetstimmar. Här- igenom bereds möjlighet att inrätta en hel tjänst av det slag som prövas vara lämplig och erforderlig eller att på annat sätt dispo- nera timmar. För inrättande av hel tjänst bör, liksom i andra fall, fordras medgivande av skolöverstyrelsen.

7) De poängtal, man i här förevarande sammanhang skall utgå ifrån, bör normalt vara poängtalet närmast föregående 1 no- vember.

Utredningens synpunkter angående di- mensioneringen och utformningen av mel- lanskolans ledning i Stockholm, Göteborg och Malmö har redovisats i kap. 11. Utred- ningen har där framhållit det angelägna i att det uppdras åt särskilda planeringskom- mittéer i de tre storstäderna att i så god tid som möjligt förbereda införandet av en ny skolledarorganisation för mellanskolan.

Fastställande av basenhet och inrättande av tjänst

Utredningen har i kapitel 11 föreslagit att skolöverstyrelsen efter samråd med kommu- nen skall besluta om antalet basenheter av mellanskolan.

Beslut om inrättande av platschefstjänst

skall fattas av skolöverstyrelsen, som också skall ha att besluta om inrättande av tjänst som mellanskolexpert och planeringsspecia- list efter förslag av kommunen och yttrande av länsskolnämnden.

Om gruppchefsorganisationen skall kom- munen enligt utredningens mening ha att be- sluta själv, vilket också skall gälla om in- rättande av tjänst som gruppchef. Beslut härom skall dock i avskrift tillställas läns- skolnämnden.

Tillsättning av skolledartjänst

Utredningen har föreslagit att skolstyrelsen blir tillsättningsmyndighet vad gäller tjänst som skoldirektör, biträdande skoldirektör, förste rektor, mellanskolexpert, planerings— specialist, platschef, gruppchef och rektor samt studierektor vid enhet av det obli- gatoriska skolväsendet.

Utredningen har vidare övervägt vilken myndighet som, vid bifall till detta förslag, bör vara besvärsmyndighet i första instans. Utredningen har därvid inte funnit tillräck- liga skäl föreligga för att bryta den nuvaran— de ordningen. Länsskolnämnd bör alltså prö- va dylika besvär i första hand och besvär över nämnds beslut anföras hos Kungl. Maj:t som förutsätts regelmässigt höra skolöver- styrelsen.

Behörighet till skolledartjänst

Utredningen har föreslagit att till tjänst som gruppchef den skall vara behörig som är behörig till ordinarie lärartjänst vid mellan- skolan samt innehaft lärartjänst i minst tre läsår. Med tanke på tjänstens utformning måste befattningshavaren dessutom ha sin lärartjänst placerad vid den basenhet som förordnandet avser.

Behörig till tjänst som platschef är den som är behörig till ordinarie tjänst som lä- rare vid mellanskolan eller eljest med hän- syn till insikter, pedagogisk erfarenhet och övriga egenskaper är skicklig och lämplig för tjänsten.

Behörighetsbestämmelsen avseende tjänst som mellanskolexpert har formulerats på

följande sätt: Behörig till tjänst som mellan- skolexpert är den som på tillfredsställande sätt utövat tjänst som skolledare eller biträ- dande skolledare inom mellanskolan eller eljest förvärvat ingående kännedom om den- na skola.

Några fixerade behörighetsvillkor för tjänst som planeringsspecialist har enligt ut- redningens mening ej kunnat uppställas. En- dast det allmänna villkoret bör gälla att tjänsteinnehavaren skall vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicklig och lämplig för tjänsten.

Behörig till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör är den, som är behö- rig till tjänst som skolledare vid mellansko- lan eller det obligatoriska skolväsendet eller eljest med hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper, är skicklig och lämp- lig för tjänsten.

Kostnader

Utredningen har, när det gäller kostnads- beräkningar, endast kunnat bedöma de stat- liga kostnaderna. Vidare har de utgiftsför- ändringar, som skulle följa av ett genom- förande av utredningens förslag av natur- liga skäl endast kunnat beräknas approxi- mativt. Förutsättningarna för beräkningar- na har dock varit så goda, att den beräk- nade utgiftsökningen med säkerhet kan an- ges som relativt ringa. De relevanta statliga kostnaderna för det gymnasiala skolväsen- dets ledning har i 1968 års löner beräknats uppgå till 44 626 000 kr., och den av utred- ningen beräknade ökningen till 2,5 Mkr. Ökningen uppgår således till 6 procent.

Giltighetsområde för utredningens förslag

De av utredningen föreslagna bestämmelser- na och riktlinjerna för den nya skolledar— organisationen avses skola gälla ledningen av mellanskolan i de nuvarande g-ortema. Vad gäller sådan yrkesutbildning som kommer att anordnas utanför de orter som kommer att ha en mer fullständig mellan- skola, dvs. i stort sett utanför nuvaran-

de g-orter, anser utredningen visserligen att inga principiella hinder föreligger mot att man i sådana fall tillämpar den av utred- ningen föreslagna organisationsmodellen med platschefer och gruppchefer men ut- redningen avser att återkomma till denna fråga i ett senare betänkande. Samma av- sikt har utredningen beträffande den när- mare utformningen och dimensioneringen av ledningen för den kommunala gymna- siala vuxenutbildningen. Den senare har dock till viss del beaktats i kapitlen 10 och 11.

Ikraftträdande

När utredningen skriver detta — hösten 1969 - beräknar utredningen att ll/z år kommer att stå till förfogande från den tid- punkt, då utredningens förslag publiceras, till nämnda ikraftträdandetidpunkt. Tiden är fullt tillräcklig för att få till stånd ve- derbörliga beslut före 1.7.1971, men den är som förberedelsetid för genomförande av en reform av detta slag knapp. För att en övergång skall kunna ske något så när friktionsfritt samtidigt som mellanskolrefor- men träder i kraft fordras en noggrann pla- nering och vissa bestämda åtgärder. Utred- ningen har för sin del tänkt sig följande: 1) Betänkandet remitteras 15.12.1969 2) Re- misstid till 1.4.1970 3) Proposition utarbe- tas för 1970 års höstriksdag men offentlig- görs så tidigt som möjligt — förslagsvis i juli månad. 4) SÖ får då i uppdrag att i samråd med bl.a. skolledarutredningen ut- arbeta förslag till de bestämmelser, som fordras vid ett eventuellt bifall till propo- sitionen. 5) Sådant förslag förutsätts förelig- ga på hösten 1970 och bestämmelser vara utfärdade av Kungl. Maj:t strax före års- skiftet 1970/ 71. På grundval av dessa be- stämmelser bör lokala, regionala och centra- la myndigheter i tid före 1.7.1971 kunna vidta erforderliga åtgärder för att organisa- tionen skall kunna fungera tillfredsställan- de från beslutad tidpunkt. Det bör här ock- så erinras om att reformen förutsätter för- handlingar på vissa punkter.

Reservation

Av ledamoten Erik Nordell

1 Dimensioneringen (Jfr kap. 11) 1.1 Krav på förstärkt skolledning

Yrkesutbildningsberedningen har i sitt be- tänkande Yrkesutbildningen (SOU 1966: 3) hävdat att en förstärkning av ledningen vid de gymnasiala skolorna blir nödvändig i samband med den integrerade mellansko- lans genomförande.

En rad remissinstanser — däribland skol- överstyrelsen — har anslutit sig till samma uppfattning. Skolöverstyrelsen har funnit anledning att i särskild skrivelse på nytt framföra kravet på förstärkning av skolen- heternas ledning.

De skäl som framförts för en förstärk- ning har främst varit, att storleken av skol— enheterna ökar, att integration mellan tidi- gare fristående skolformer genomförs, att skolenheterna även i övrigt med hänsyn till vidgat undervisningsprogram blir mera komplexa, att demokratiseringsprocessen medför nya skolledaruppgifter.

Enligt min mening har skolledarutred- ningen inte infriat förväntningarna på en förstärkt skolledning. Tvärtom har ledning- en av skolenheterna i trots av direktivens positiva skrivning försvagats.

Att utredningen förstärker kommunens centrala skolledning — i och för sig rik- tigt — förtar inte de negativa konsekven- serna för de enskilda enheterna. Rent kvan- titativt — mätt i skolledartimmar -— inne- bär utredningens förslag också en total re-

sursminskning för kommunens skolledning. Föreslagna rationaliseringar kan knappast uppväga detta förhållande.

1.2. Den kvantitativa situationen

Situationen kan belysas med en av utred- ningens typkommuner som exempel. Här väljes kommun A.

Utredningen anger skolledarresurserna i nuläget till 5 300 timmar (totalt för de två skolenheterna). I den föreslagna organisa- tionen får kommunen också 5 300 timmar. Tirnmarnas fördelning i nuläge och i före- slagen organisation framgår av nedanståen- de tabell.

Med utgångspunkt i enkätens median- värden för årsarbetstiden ligger nuvärdets siffror för skolledarinsatsen högre. Total- siffran blir 5 977 timmar i stället för 5 300. Omräkningen till 5 300 timmar redovisas i 11.4.3 och motiveras med att skillnaden mellan de olika befattningshavaregrupper- nas medianvärden för årsarbetstiden och en normalarbetstid om 2 000 timmar ingår i en rationaliseringsvinst som görs vid övergång till den nya organisationen. Den faktiska skillnaden mellan nuläge och föreslagen organisation i kommunen är dock i runt tal 700 timmar.

Minskningen drabbar basenheten. Slut- resultatet för dess del blir, att de faktiska skolledartirnmama på 6 000 minskas till 3 300. Den omvälvning som detta innebär

Nuläge Föreslagen organisation Skolledartimmar Skolledartimmar Basenhet Två skolenheter Skol-_ Gc R R s: Sr kan” Totalt gif/fa ysk gy/i'a ysk Totalt M-exp Totalt Pc tim vtr 5300 1700 1600 1300 700 5300 2000 3300 2000 1300 19

kan enligt min mening inte uppvägas av den rationalisering som ligger i koncentra- tion av vissa uppgifter till skolkansliet eller i sammanslagningen av två skolenheter (gy/ fa+ysk) till en. Koncentrationens begrän- sade effektivitet diskuteras nedan och sam- manslagningens rationaliseringstendens mot- verkas av den ökade komplexitet hos den nya enheten som integrationen medför.

Basenheten blir visserligen relativt liten (c:a 600 elever och 54 poäng). Enligt min mening är emellertid basenhetens struktur mera avgörande för resursbehovet än stor- leken. Basenheten blir mellanskolans enda i kommun A. Den skall omfatta samtliga studievägar inom nuvarande gymnasium och fackskola (inklusive de yrkesutbildande ekonomiska och tekniska linjerna), och den skall omspänna ett flertal utbildningsvägar inom den nuvarande yrkesskolan (f.n. finns: ]) industri och hantverk, 2) kontor och handel, 3) huslig utbildning och 4) vårdutbildning).

Jag menar att majoriteten i sitt dimen- sioneringsförslag inte tillräckligt beaktat att skolledningsfunktionerna måste kvantifieras mera med hänsyn till basenheternas struk- tur än till deras storlek.

En genomgång kommun för kommun av utredningens typexempel visar genomgåen— de samma tendens som i fallet kommun A: klyftan mellan nuläge och föreslagen organisation beträffande resurstilldelning är så stor, att en effektiv skolledning måste ifrågasättas.

1.3 Effekten av koncentrationen

En ledande princip i utredningsarbetet har varit att överföra administrativa uppgifter

från basenheterna till skolkansliet (koncent- ration). En viss grad av koncentration an- ser jag vara både möjlig att genomföra och riktig. Dock menar jag att utredningen i sin koncentrationssträvan gått för långt.

Bilaga 10 visar exempel på arbets- och ansvarsfördelningen mellan skolkansli och basenhet.

I påfallande många ärenden utförs arbete på både basenheterna och kansliet. Detta innebär att en betydande del av de ärenden som enligt utredningen skall beslutas/hand- läggas på skolkansliet bygger på information från och förarbete på basenheterna.

Ex. ] . (Administrativt arbetsområde)

Arbete med anställande av icke ordinarie lärare (8:05).

På pc faller att lämna synpunkter på de- taljen »Utlysa tjänster i lärarlista», medan den allmänna administrativa funktionen vid kansliet utför arbetet. — I praktiken måste detta innebära att pc bereder ärendet fram till ett skriftligt förslag till vad som skall stå i lärarlistan, varefter den allm.adm. funktionen överför förslaget på ny lista och vidarebefordrar det till arbetsförmedling- en. — På pc faller vidare bedömningen av de sökande, medan den allm. adm. funktio- nen sedan förordnar.

Exemplets två faser visar att tyngden i arbetet och realbehandlingen ligger på bas- enheten, medan den formella handläggning— en åvilar skolkansliet.

Andra exempel av denna typ kan anfö- ras. Slutsats: att »initiera» och :lämna syn- punkter på: ett ärende är ofta lika arbets— krävande som att leda ärendet fram till slut-

giltigt beslut. Koncentrationen har i denna typ av ärenden inte avlastat eller underlät- tat arbetet på basenheten.

Ex. 2. (Pedagogiskt-administrativt arbets— område)

Långläxor (4: 25), specialarbete (4:28).

betingsläsning (4: 26),

Arbetsuppgifterna koncentreras delvis till skolkansliet. Man måste fråga sig vilka arbetsuppgifter på detta speciella område, som skulle utföras bättre på skolkansliet än på basenheterna. Man kommer inte ifrån arbetet på basenheterna. Resursbehovet kvarstår där, och de till kansliet förlagda timmarna medför inte motsvarande avlast- ning på basenheterna.

Ex. 3. (Pedagogiskt-administrativt arbets— område)

Plan för tjänstgöringsfördelning — innefat- tande utseende och vidtalande av klassföre- ståndare, huvudlärare, institutionsförestån- dare, fördelning av övertimmar (4: l ).

Arbetsuppgifterna föreslås i huvudsak förlagda till skolkansliet. Pczs och gczs med— verkan inskränks i stort sett till att lämna synpunkter. — Enligt min mening krävs en större insats från basenheternas sida. Exemplets arbetsuppgifter kräver en kän- nedom om klasser och lärare, som endast kan finnas på basenheterna, och det krävs vidare överläggning mellan skolledning och lärare som inte gärna kan tänkas koncent- rerad till skolkansliet. All erfarenhet talar för att administrativa frågor av den art som exemplet illustrerar inte kan lösryckas från sitt pedagogiska sammanhang.

Ex. 1—3 vill peka på arbetsområden och ärenden som inte kan eller bör kon- centreras så långt som utredningsmajori- teten tänkt sig. Det är givetvis möjligt att låta beslut _ eller förberedande handlägg- ning och föredragning av pc — fattas på skolkansliet. I de exemplifierade arbetsupp- gifterna skulle — även om själva besluts-

processen och viss del av arbetet som före- går denna — arbete och ansvar likväl till övervägande del ligga kvar på basenheterna. Koncentrationen kommer inte enligt min mening att medföra den tänkta avlastning- en från basenheterna. Tidigare erfarenheter har visat, att en centralisering till högre instans medfört ökat antal remisser till de lägre instanserna.

Därtill kommer att den föreslagna mera vittgående koncentrationen menligt återver- kar på lärares och elevers möjlighet att öva inflytande på det inre skolarbetet. En funge- rande skoldemokrati fordrar en nära och intim kontakt mellan lärare och elever å ena sidan och den beslutsfattande skolled- ningen å den andra.

Slutsatsen blir att koncentrationen av ar- betsuppgifter till skolkansliet i föreslagen utsträckning dels inte kan motivera hela den minskning av skolledarresurser i förhållan- de till nuläget, som basenheterna enligt ut- redningens förslag skulle vidkännas, dels leder till att vissa arbetsuppgifter, som na- turligt bör ligga på basenheterna, flyttas bort från dem.

Med hänvisning till ovanstående syn- punkter och exempel föreslår jag att bas- enheterna ges en större resurstilldelning för skolledningen, beräknad med beaktande av de skolledaruppgifter som nödvändigtvis el- ler lämpligen bör ligga på dem.

2 Basenhetens skolledning (Jfr kap. 10, 11)

Utredningen föreslår att en platschefsbe- fattning (pc) skall finnas på varje basenhet. Under pc skall sortera ett antal gruppchefer (gc), i normalfall maximerat till åtta styc- ken. Förslaget upptar inte någon motsva- righet till nulägets studierektor vid gymna- sium/fackskola eller biträdande rektor vid yrkesskola.

Utredningen delar upp gruppchefstjäns- terna på två grupper. Innehavarna av grupp- chefstjänsterna i den ena gruppen skall in- rikta sitt arbete på de teoretiska allmänna ämnena inom samtliga utbildningsvägar i

mellanskolan. Innehavarna av tjänsterna i den andra gruppen knyts till den direkta yrkesutbildningen inom mellanskolans samt- liga utbildningsvägar. I fortsättningen kal- lar jag den förra befattningshavaregruppen gcA och den senare gcY. GcA är helt nya befattningshavare, medan gcY motsvarar studierektor vid yrkesskolan i nuläget.

Med hänsyn till yrkesutbildningens ka- raktär och krav accepterar jag uppdelning- en på en eller flera gcY-tjänster. Däremot vill jag föreslå en annan lösning av gcA. Skälen därtill är följande.

Ur skolledarsynpunkt är det väsentligt att gcA tilldelas arbetsuppgifter som går utan- för ett enskilt ämne eller en grupp av äm- nen. De övergripande pedagogiska aktivi- teter som uppräknas i 7: 3 hör hit. Att splittra här uppräknade och liknande ar- betsuppgifter på flera olika personer vore ineffektivt och ett avsteg från den integra- tionstanke som mellanskolan bygger på.

Utredningsmajoriteten skisserar en mo- dell av gcA, där han är lärare med lägst 4 och högst 10 veckotimmars nedsättning av undervisningsskyldigheten samt vidare huvudlärare för sitt ämne och ledare för en grupp av ämnen och huvudlärare; ut— över detta kan han tilldelas övergripande arbetsuppgifter, t. ex. arbete med betygsnor— mering, beting och långläxor, studieteknisk träning och liknande. Med hänsyn till att flera gcA finns (enligt majoritetens organi- sationsmodeller maximalt 5 st) kommer de övergripande arbetsuppgifterna som av pe- dagogiska och praktiska skäl bör hållas samman att bli splittrade på 2—5 personer. Bristen i samordning och effektiv ledning är uppenbar.

Än mer uppenbar framstår denna brist om man betänker den tid som står till för- fogande för de övergripande ledningsupp- gifterna. Resurstilldelningen för lednings— funktionen vid basenheterna medger inte — vilket exemplifieras i utredningens organi- sationsmodeller — större nedsättning av un— dervisningsskyldigheten för varje gcA än 4—7 vtr. Vanlig är nedsättning med 5 vtr.

Utredningen har lämnat förslag till skol- ledarorganisationen i åtta autentiska kom-

muner (11.6.1 och 11.62). Av totalt 41 föreslagna gcA har 8 givits nedsättning med 4 vtr och 37 med 5 vtr. I två fall har bas- enhet tilldelats 4 gcA, i fem fall 3 gcA och i nio fall 2 gcA. 5 vtr kan tänkas disponeras på följande sätt

tid för huvudlärararbete tid för egentliga gc—uppgifter

(= arbetsuppgifter inom den 21/2 vtr egna ämnesgruppen) tid för övergripande pedagogiska uppgifter 21/2 vtr= (=uppgifter som nu i regel =4% tim

utförs av studierektor)

4% timmar per vecka torde vara ett maximalt tal för övergripande pedagogiska uppgifter under läsårstid. Att gc därutöver disponerar tid under ferierna är riktigt, men det hjälper föga upp situationen under läs- året då den direkta och väsentliga skolled- ningen skall utövas.

4% timmar per vecka för övergripande pedagogiska uppgifter kan tänkas dispone- ras på följande sätt, varvid förutsättes att vissa uppgifter inte kan uteslutas, nämligen mottagning för elever och målsmän, sam- manträden med pc, konferenser och samtal med övriga gc och huvudlärare, konferenser med klassföreståndare och lärare:

tid för mottagning 11/4 tim tid för sammanträde med pc %tim tid för konferenser med övriga ge

och huvudlärare % tim tid för konferenser och samtal med klassföreståndare och lärare övriga uppgifter 1

1/2 tim tim

Trots exceptionellt låga siffror för de fyra första uppgifterna återstår endast 1 timme för övriga uppgifter. För två gcA gör detta 2 timmar per vecka. Två gcA är enligt ut- redningens exemplifiering det vanligaste fal- let. På denna tid skall befattningshavare som primärt utsetts för helt andra arbets- uppgifter (jfr 10.5.2) ——- enligt utredningens exemplifiering —— leda lagarbete och sam— ordningsprojekt, som spänner över flera ämnen, ansvara för betygsättningen och an— svara för den med timme till förfogande

förenade verksamheten vid basenheten. Lis— tan kan följas upp med alla de moment som anförs i 7: 3 — koncentrationshalvdagar, studieteknisk träning, långläxor, beting, spe- cialarbete — allt uppgifter som enligt utred- ningen motiverat inrättandet av gc-organi- sationen (10.51). På denna tid skall med andra ord i huvudsak den integrerade mel— lanskolans pedagogiska och sociala program föras ut i praktisk verklighet.

På denna punkt — gcA-organisationen -— är utredningens förslag en orimlighet. Det innebär en splittring av resurserna som gör organistionen direkt ineffektiv.

I stället föreslår jag att den totalresurs som anslås till gcA icke splittras på två eller flera befattningshavare utan koncentre- ras på en. Därigenom ökas samordnings- möjligheterna, minskas, dubbelarbetet och effektiviseras kontakten mellan å ena sidan skolledningen och å den andra lärare och elever. — För att öka effekten ytterligare skall ge ej vara huvudlärare eller institu- tionsföreståndare. GcA och gcY skall till tjänsteställning vara likställda.

Mellanskolan blir en komplicerad skola. Inte bara den pedagogiska integrationen mellan hittills fristående skolformer och det allt rikhaltigare undervisningsprogrammet talar för detta. I samma riktning drivs sko- lan av ökade krav på elevvård och skolde- mokrati, av stegrat antal befattningshavare och befattningshavarekategorier, av allt nöd— vändigare anpassning till och inpassning i samhället i övrigt.

Om mångfalden och mångsidigheten i' skolledningens uppgifter vittnar bilaga 10. Iögonenfallande är den splittrade bilden av pczs arbetssituation. Utan att vara fullstän- dig spänner förteckningen över hela fältet av pedagogiska och administrativa uppgif- ter.

Att i det läget skapa en skolledning, in- om vilken pc ensam griper över enheten, och var och en av övriga i ledningen ingå- ende personer endast svarar för begränsade och styckade arbetsområden ger inte pc

den hjälp och avlastning som hans arbets- situation kräver. Basenhetens storlek och komplexitet är sådan, att ytterligare någon utöver pc kan ges övergripande uppgifter" även av administrativ karaktär, och inte begränsat hänvisas till en enda eller en grupps likartade utbildningsvägar (gcY) el- ler till en grupp likartade ämnen med even- tuellt tillägg för enstaka pedagogiska hel- hetsinsatser (gcA).

Jag föreslår därför att en befattning in- rättas som pczs ställföreträdare, och att med denna befattning förenas arbetsuppgif- ter utan begränsning till vissa utbildningsvä- gar, ämnen eller pedagogiska aktiviteter. Denna befattning förenas med en av gc- tjänsterna, antingen gcA eller någon av gcY. Ingen av de båda grupperna gcA eller gcY skall därvid ha företräde. Med befattningen följer en extra resurstilldelning i form av ett antal nedsättningstimmar i un— dervisningsskyldigheten. Befattningen skall vara lönegradsplacerad tjänst med förord- nande-period om sex år. För tillsättning skall samma bestämmelser gälla som för pc. Befattningen skall stå öppen även för sökande utanför basenheten.

Under en övergångstid, då tillsvidare ointegrerade skolor kommer att finnas vid sidan av de integrerade, förenas vid fristå- ende gymnasium/fackskola befattningen som pczs ställföreträdare (stf) med gcA och vid fristående yrkesskola med en av gcY.

Utredningsmajoritetens invändningar mot en stf-befattning synes mig icke grundade. Något principiellt hinder kan inte förefin- nas. Någon tudelning av en basenhet kan den heller inte medföra — tvärtom måste den sägas bidraga till ett samlat grepp om basenheten. Skulle tvekan uppstå om gränsdragningen mellan pczs och stfzs kom— petensområden kan varje oklarhet avlägs- nas genom normalinstruktioner för de bäg- ge befattningshavarna. Då utredningen ta- lar om att erfarenheterna från nuvarande studierektorsinstitution (gy/fa) och biträ- dande rektorsinstitution (ysk) är mindre goda, måste detta bestämt bestridas. Inom den tidsram, som studierektor resp. biträ- dande rektor haft att arbeta har deras

verksamhet varit till synnerligt gagn för skolledningen. Utan studierektorernas insats skulle inte det nya gymnasiets och facksko- lans intentioner ha genomförts i den ut- sträckning som redan skett.

3 Tillsättning av tjänst som skolledare (Jfr kap. 12)

Utredningen har refererat tidigare utred- ningar, remissbehandlingar och beslut i till- sättningsfrågan för olika skolledare.

I det sammanhanget har utredningen ock- så refererat argument för och emot ett centralt tillsättningsförfarande. Argumen- ten för den centrala tillsättningen har hit- tills bedömts vara de övervägande, varför skoldirektörer, biträdande skoldirektörer, rektorer vid gymnasium/fackskola, yrkes— skola och grundskola samt studierektorer vid gymnasium och biträdande rektorer vid yrkesskola i nuläget tillsätts antingen av Kungl. Maj:t eller av skolöverstyrelsen.

Jag finner att de skäl som talar till för- mån för central tillsättning alltjämt är re- levanta och att de överväger de som talar till förmån för en lokal tillsättning. Jag hänvi- sar till den av utredningen i kap. 12 refe- rerade argumentationen.

Jag föreslår därför att följande tjänster tillsättes genom centralt förfarande: tjänst som skoldirektör, biträdande skoldirektör och mellanskolexpert, tjänst som rektor och rektors ställföreträdare. Däremot finner jag inte anledning att göra en uppdelning så att vissa av ovanstående tjänster tillsätts av Kungl. Maj:t och andra av skolöversty- relsen. Jag föreslår att i samtliga nämnda fall skolöverstyrelsen blir tillsättningsmyn- dighet och att besvär må anföras hos Kungl. Maj:t.

Särskilt yttrande

Av experten Gösta Backström

5 F ältundersökningen

Jag anser, att utredningens val av metod för fältundersökningen var riktig, särskilt med hänsyn till den begränsade tid, som stod till förfogande. Undersökningens tillförlitlighet borde också vara god i betraktande av att den väsentligen riktade sig till personer med administrativ vana. Emellertid har stor osä- kerhet uppstått beträffande tillförlitlighe- ten. Enligt min uppfattning föreligger ett samband mellan graden av tillförlitlighet hos undersökningen och sättet för undersök- ningens genomförande.

Utredningen har i kap. 14, som innehål- ler en sammanfattning av betänkandet, an- fört bl. a. följande.

Detta material (enkätmaterialet) upplyser en- ligt utredningens mening med mycket stor till- förlitlighet om vilket arbete som utförs vid skolenheterna, och med relativt god tillförlit- lighet anger det också vilka arbetsuppgifter som upplevs vara tyngst av olika befattnings- havare, dvs. den tidsmässiga relationen mellan olika arbetsuppgifter, medan däremot tillförlit- lighetsgraden vad beträffar den faktiska tids- åtgången för arbetet får anses vara mindre god.

Utredningen understryker, att enkätmate- rialet ej utgjort eller kunnat utgöra en grundval eller lämna fasta utgångspunkter för dimensioneringsarbetet utan endast kun- nat fungera som ett viktigt hjälpmedel vid detta arbete. Jag hyser stor tveksamhet huruvida enkätmaterialet, på det sätt som skett, bort användas ens som hjälpmedel.

Trots den redovisade försiktigheten be- träffande enkätmaterialet har utredningen i betydande utsträckning utnyttjat det som underlag för uttalanden och förslag. Som exempel må nämnas: synpunkter beträffan- de skolledarnas dubbelarbete, kvantitativa beräkningar beträffande »fasta» och >>va— riabla» arbetsuppgifter, överväganden be— träffande flyttning av arbetsuppgifter från basenheterna till skolkansliet, beräkningar av rationaliseringsvinsten. Även om utred- ningen i många fall kopplat samman motiv och bevis, som hämtats från enkäten med allmänna bedömningar, måste enligt min uppfattning svagheten i åtminstone en del av underlaget särskilt beaktas.

Sannolikt är tillförlitligheten i fältunder— sökningen avsevärt mindre än vad utred- ningen angivit. För det talar bl. a. följande:.

Urvalet har inte skett slumpmässigt. Om och i vilken utsträckning samplet (: de- skolor, som deltog i enkäten) är representativt för populationen (: de gymnasiala skolorna i hela landet) har inte redovisats.

Flera i enkäten ingående befattningshavar- grupper är uppenbarligen otillräckligt stora för att ge rimlig säkerhet.

Respondenterna har inte erhållit tillräckligt distinkta instruktioner, särskilt beträffande be- räkningen av årsarbetstiderna.

Vad som här anförts, bör enligt mitt för-- menande ge anledning till särskild obser- vans vid bedömningen bl.a. av utredning- ens förslag till omfördelning av arbetsupp-

gifter och utredningens överväganden i di- mensioneringsfrågan.

Genom att SÖ enligt utredningens förslag skall fastställa antalet basenheter i kommu- nen samt besluta beträffande inrättande av mellanskolexpert, planeringsspecialister och platschefer, har kommunens möjligheter att själv bygga upp och anpassa sin skolledar- organisation till de speciella förhållandena i kommunen begränsats till att avse endast gruppchefsnivån. Den resurs, som för detta ändamål står till kommunens förfogande, kommer att utgöra endast en mindre del av den totala skolledarresurs, som tilldelas kom- munen. Utredningens förslag innebär jäm- fört med nuläget inom yrkesskolan en avse- värt minskad flexibilitet.

Erfarenheterna av den nuvarande bitr. skolledarorganisationen vid yrkesskolorna är i huvudsak goda. Skolstyrelsema och länsskolnämndema har i samverkan dimen- sionerat organisationen med hänsyn till de faktiska behoven. Det torde kunna hävdas, att målsättningen genomgående har varit att åstadkomma en rationell och väl funge- rande organisation. Maximalt utnyttjande av de formella möjligheterna att inrätta bitr. skolledartjänster torde inte ha förekommit.

Under den omdaningstid som förestår be- träffande det gymnasiala skolsystemet är det enligt min uppfattning angeläget att den flexibilitet, som f.n. finns inom yrkessko- lan, bibehålles och utvidgas till att gälla hela mellanskolan. Jag föreslår sålunda att nu gällande normer för inrättande av studie- rektorstjänster vid yrkesskolan skall gälla för inrättande av gruppchefstjänster i mel- lanskolan. Liksom nu är förhållandet be- träffande arbetsområdena för studierektorer vid yrkesskolan bör länsskolnämndema ha att fastställa arbetsområdena för gruppche- ferna i den nya mellanskolan. Erfarenhe- terna talar för att skolstyrelser och länsskol- nämnder i samråd skall kunna bygga upp en rationellt fungerande biträdande skolle- darorganisation.

11 Dimensionering av skolledningen för mellanskolan

Jag ansluter mig till vad ledamoten Erik Nordell anfört i sin reservation under 1 Di- mensioneringen. Härutöver vill jag redovisa följande synpunkter.

Utredningens förslag till en norm för di- mensioneringen av skolledarorganisationen för mellanskolan i varje gymnasiekommun bygger på poängtalet för mellanskolan i kommunen. Poängtalet är huvudsakligen ett kvantitativt mått. Emellertid är det uppen- bart, att även en rad andra faktorer än de, som bestämmer poängtalet, inverkar på be- hovet av skolledarresurser i de olika kom- munerna. Här må nämnas följande:

]. Strukturen av mellanskolan, dvs. före- komsten av linjer, grenar och varianter.

2. Den geografiska fördelningen inom kom- munen av disponibla lokaler och lokalernas ändamålsenlighet med hänsyn till mellansko— lans behov.

3. Antalet basenheter och kombinationen av utbildningsvägar vid varje basenhet.

Utredningen har inte lyckats väga in des- sa förhållanden i en generellt giltig norm för beräkning av den totala skolledarresurs, som skall tilldelas varje kommun. För min del anser jag, att det inte heller är möjligt. Jag har i föregående avsnitt av mitt yttran- de, 10.5 Gruppchefsbefattningen, skisserat en lösning, som jag anser vara realistisk.

Utredningens överväganden i avsnitt 11.3 beträffande lokalförhållanden, elevantal och struktur synes väsentligen anknyta till det varierande behovet av skolledarresurser vid de olika basenheterna inom varje enskild kommun. De varierande kraven på skolle- darresurser vid basenheterna inom kommu- nen skall enligt utredningen tillgodoses ge- nom gruppchefsorganisationen. Den ram i form av ett antal timmar, som enligt utred- ningens modell kommer att stå till förfo- gande för denna organisation, blir enligt min uppfattning för snäv. En anpassning i kommunen till de reella behoven vid varje basenhet torde komma att möta utomordent- liga svårigheter.

Vid övergången till integrerade skolor kommer så gott som samtliga rektorer att

sakna såväl utbildning som erfarenhet med anknytning till en betydande del av den verksamhet, som bedrivs vid resp. skola. Jag vill erinra om de komplikationer, som detta kan komma att medföra, om inte en väl fungerande biträdande skolledarorganisa- tion samtidigt träder i funktion.

Utredningen föreslår att gruppcheferna skall få nedsättning i undervisningsskyldigheten med lägst 4 vtr och högst halv tjänst. Hur detta system kommer att fungera framgår av exemplen i nedanstående sammanställ- ning.

Undervis- ningsskyldig- Undervis- Tjänste- het i lärar- Ned- ningsskyldig- typ tjänsten sättning het i Gc-tjånst Adjunkt 21 10—4 11—17 Ämnes- lårare 24 12—4 12—20 Hushålls- lårare 30 15—4 15—26 Yrkes- lårare 36 18—4 18—32

Jämfört med nuvarande förhållanden vid yrkesskolorna innebär förslaget genomgå- ende en sänkning av den övre gränsen för nedsättningen med 2—3 vtr. Motsvarande effekt — krav på en ökad undervisningsin- sats — är uppenbar även om man jämför med de nuvarande studierektorerna vid gym- nasium/fackskola.

Den allmänna erfarenheten talar för att kraven på undervisningsinsats för studierek— torerna i många fall borde minskas. En minskning av undervisningen har bedömts vara angelägen inte endast med hänsyn till arbetsvolymen i skolledaruppgiften utan ock- så med hänsyn till att studierektorernas ålig- ganden i stor utsträckning består av kon- taktarbete, som i regel inte kan utföras på kvällstid. Studierektorerna måste i rimlig utsträckning friställas från undervisning un- der vanlig skoltid för kontakter med elever, lärare, andra skolledare och befattningsha- vare inom skolan samt med institutioner, företag, organisationer och inrättningar

Vad som här anförts beträffande de nu- varande studierektorerna, har giltighet även för mellanskolans gruppchefer. Behovet av att gruppcheferna i tillräcklig omfattning friställes från undervisning kommer i mel- lanskolan att ytterligare accentueras bl. a. genom en kraftig utbyggnad av program- styrd undervisning och lagarbete samt ökad satsning på pedagogisk samverkan och sam- ordning. Basenheterna kommer efter hand att bli större. Mycket talar för att arbetsom- rådet för varje enskild gruppchef samtidigt blir större och mera heterogent. Följden blir behov av ytterligare tid för skolledar- insatser.

Som framgår av den tabellariska samman- ställningen här ovan är skillnaden avsevärd mellan undervisningsskyldigheten i grupp- chefstjänsterna för olika lärargrupper. Den- na skillnad beror i sin tur på olikheter i un- dervisningsskyldigheten i lärartjänsterna. Rimligheten i dessa olikheter har diskute- rats. Olikheterna har förklarats med att >>praktisk» undervisning inte kräver så myc- ket förberedelse och efterarbete som >>teore- tisk» undervisning.

För närvarande förhåller det sig så, att en lärare i yrkesämnen, som förordnas som studierektor, av schematekniska och andra skäl i regel inte kan/får fortsätta att under- visa huvudsakligen i »praktiska» ämnen; en övergång till undervisning uteslutande i >>teoretiska>> ämnen blir i de flesta fall nöd- vändig. Förhållandet kommer att bli ana- logt för de lärare i yrkesteknik (yrkesäm- nen), som i mellanskolan förordnas som gruppchefer.

Det måste mot den här skisserade bak- grunden anses otillfredsställande att av två gruppchefer med lika stora och från skol- ledarsynpunkt lika krävande arbetsområden och båda med maximal nedsättning den ene (adjunkten) har 11 vtr undervisning och den andre (yrkesläraren) 18.

I stället för nedsättning i undervisnings- skyldigheten bör fastställas en undervis- ningsskyldighet, som är oberoende av typen av lärartjänst men anpassad till arbetsområ- dets omfattning. Undervisningsskyldigheten

för varje gruppchefsbefattning bör faststäl- las av länsskolnämnden inom ramen 8—12 vtr.

12.7 Övriga allmänna bestämmelser

Utredningen föreslår att gruppchefstjänster- na skall vara arvodestjänster med förord- nanden om 3 år. Enligt min uppfattning är det angeläget att gruppcheferna får samma ställning som övriga skolledare inom mel- lanskolan, således lönegradsplacerade tjäns- ter, som tillsätts med förordnande på 6 år. Bestämmelserna i skolstadgan angående fö- rande över stat av innehavd ordinarie lärar- tjänst bör gälla även för gruppcheferna.

I rubr. avsnitt anföres bl. a.:

De av utredningen föreslagna bestämmelser- na och riktlinjerna för den nya skolledarorga- nisationen avses skola gälla ledningen av mel- lanskolan i de nuvarande g-ortema.

Vad gäller yrkesskolor utanför de orter, som kommer att ha en mer fullständig mel— lanskola, avser utredningen att återkomma i ett senare betänkande.

Jag finner, att den nya skolledarorganisa- tionen enligt utredningens förslag inte skall genomföras vid

a) primärkommunala yrkesskolor, som ligger inom g-kommunen men utanför g- orten,

b) primärkommunala yrkesskolor, ligger utanför g-kommunen,

c) landstingskommunala yrkesskolor (en— ligt Huvudmannautredningens förslag: jord, skog och vård).

Antalet skolor enligt a) och b) här ovan torde vid YB-reforrnens genomförande vara betydande. I dessa grupper kommer att in- gå bl. a. ett antal f. n. landstingskommunala skolor, främst inom industri och hantverk.

Gruppen c) kommer enligt YB:s dimen- sioneringsmodell att omfatta — de lands- tingsfria städerna inräknade — 23 % av yr- kesskolsektoms totala andel av årskullen lG-åringar.

som

Enligt YB:s intentioner (SOU 1966: 3, s. 367) är det viktigt att även yrkesskolorna utanför g-orten integreras i det gymnasiala skolväsendet.

Enligt vad departementschefen anfört i propositionen angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet (prop. 140: 1968) bör den allmänna uppläggningen av utbildning- en på jordbrukets, skogsbrukets och träd- gårdsnäringens områden i stort sett överens- stämma med den, som gäller för den öv- riga mellanskolan. Detta innebär — fortfa- rande enligt departementschefen — att dessa yrkesskolor skall ha samma utrymme för allmänna ämnen som mellanskolan. Vidare bör eleverna vid dessa skolor ha möjlighe- ter till fritt tillval. Liknande synpunkter anföres beträffande yrkesskolor utanför g- orterna.

Beträffande den grundläggande vårdyr- kesutbildningen, vilken i huvudsak torde få landsting till huvudmän, sker i dag en pla- nering med utgångspunkt från att utbild- ningen skall utgöra en linje i mellanskolan.

Avsikten är uppenbarligen att de här dis- kuterade utbildningsvägarna skall ingå i det gymnasiala skolsystemet. Detta förutsätter en samordning med den övriga delen av mellanskolan. I åtskilliga fall torde det bli lämpligt och nödvändigt att gemensamt ut- nyttja såväl personella som materiella re- surser.

Jag anser, att den nya skolledarorganisa- tionen skall gälla även för den del av mel- lanskolan, som får landstingskommunalt hu- vudmannaskap. Vidare bör vid de primär- kommunala delar av mellanskolan (bas- enheter), som ligger utanför g—ortema, skol- ledarorganisationen vara densamma som vid mellanskolan i övrigt.

Den nya skolledarorganisationen bör en- ligt mitt förmenande genomföras i hela mel- lanskolan vid ett och samma tillfälle.

13.4 Överförande av skolledare och bitr. skolledare till den nya skolledarorganisatio- nen

Utredningen anför beträffande de skolle- dare, vilkas förordnande utlöper den 1.7.

1971, att parterna —- i enlighet med förord- nandesystemets natur - skall stå helt fria gentemot varandra vid tidpunkten för över- gången till den nya organiastionen. Beträf- fande skolledare, vilkas förordnande löper efter den 1.7.1971, föreslår utredningen ett anmälningsförfarande.

Vid ingången av nu löpande förordnan- de period föreslog åtskilliga skolstyrelser med beaktande dels av den förestående re- formeringen av det gymnasiala skolsyste- met, dels av de väntade kommunsamman- slagningama kortare förordnandetid för skolledare vid de gymnasiala skolorna än den allmänna förordnandeperioden. I re- gel torde länsskolnämndema och SÖ ha följt skolstyrelsernas förslag. Studierektorer vid yrkesskolorna förordnas av skolstyrel- serna själva. Även för dessa utlöper förord- nandeperioden i åtskilliga fall den 1.7.1971. Motiv, som på något sätt kan relateras till den enskilde befattningshavaren, torde re- gelmässigt icke ha förelegat i de fall, när förordnanden meddelats med utgång redan den 171971.

Det skulle säkert av många upplevas så- som orättvist, om de här berörda skolle- darna icke fick delta i det anmälningsför- farande, som enligt förslaget skall gälla för skolledare, vilkas förordnandeperiod icke utlöper den 1.7.1971. Det kan från arbets- givarsynpunkt inte vara rationellt att tillåta att överväganden, som över huvud taget inte hade att göra med de berörda befattnings- havarna och deras lämplighet för olika skol- ledarbefattningar, skall få inverka på ur- valet till den nya skolledarorganisationen.

Enligt min uppfattning bör samtliga be- fattningshavare, som den 30.6.1971 innehar ordinarie skolledartjänst eller arvodestjänst som skolledare eller på vakant tjänst uppe- håller vikariatslöneförordnande som skolle- dare, vid övergången till den nya skolledar- organisationen få deltaga i anmälningsför- farandet.

13 .6 N amnfrågorna

Utredningen har inte ansett det nödvändigt att för gruppcheferna finna en lämplig titel

utan menar, att den titel som följer med lä- rartjänsten bör användas. Såsom benämning på gruppcheftjänstema har utredningen för- ordat »studieledare».

Gruppchefernas ställning i den nya orga- nisationen motiverar enligt min uppfattning, att de tilldelas en tjänstetitel, som är gemen- sam för hela gruppen. Det är angeläget att så sker bl. a. därför att gruppcheferna lätt bör kunna identifieras såväl av elever och befattningshavare inom skolan som av för- äldrar och allmänhet utom skolan.

Även som benämning är ordet »studie- ledare» enligt min uppfattning mindre lämp- ligt. Det är vagt, det svarar inte mot de ar- betsuppgifter, som åvilar gruppcheferna, och det saknar förankring i dagens skola.

Jag hävdar att gruppcheferna bör ha tjänstetiteln studierektor.

Enligt utredningens mening bör inneha- vare av tjänst som mellanskolexpert i av- vaktan på att utredningsuppdraget slutförts även beträffande grundskolan, kallas för rektor. Även platscheferna skall enligt ut- redningens förslag ha titeln rektor.

Utredningen har själv framhållit att plats- chefens och mellanskolexpertens arbetsupp- gifter klart skiljer sig från varandra. Detta är i och för sig ett tillräckligt skäl för att en annan tjänstetitel än rektor bör väljas för mellanskolexperten. Rektor är heller inte en adekvat beteckning med hänsyn till de arbetsuppgifter, som enligt befattnings— beskrivningen skall åvila mellanskolexper- ten.

Man kan inte utesluta möjligheten av att de båda kategorierna befattningshavare med samma titel förväxlas.

Vid valet av tjänstetitel för mellanskol- experten anser jag att befattningens innehåll (planerings— och utvecklingsarbete) samt be- fattningens placering på det centrala skol- kansliet bör tillmätas särskild betydelse. Med denna utgångspunkt bedömer jag att någon av titlarna bitr. skoldirektör och planerings- direktör bör komma i fråga.

Redovisning av utredningens enkät

1.1 Inledning

Utredningens enkätrnaterial är både omfat- tande och detaljrikt. Genom att presentera materialet med utgångspunkt i respektive befattningshavares årsarbetstid och genom att därefter klarlägga vilka sakområden och arbetsuppgifter som tar i anspråk relativt sett störst del av denna, har utredningen kunnat såväl framlägga synpunkter på nu rådande arbetsfördelning som registrera vis- sa karakteristiska drag för de olika struktur- grupperna.

Utgångspunkt för följande översiktliga presentation av resultatet har varit tabell- typ II b, dvs den tabell där median- och kvartilvärdena angivits i absoluta tal per strukturgrupp.

1.2 Rektorer

1.2.1 Årsarbetstider (tabell 1)

Medianvärdcna för strukturgruppema 1 och 3 visar att dessa grupper kräver en nå- got större arbetsinsats av rektor än de öv- riga. Troligen beror detta förhållande på att

skolenheterna i båda de aktuella fallen in- rymmer flera skolformer, dvs har en mer komplicerad struktur, än de övriga. Som framgår av tabell 2 har den högre års-v arbetstiden för grupp 1:s del uttagits på sakområdena I (: »Undervisning samt all- män pedagogisk och administrativ utveck- ling») och IV (: »Undervisningens organi- sation»), något som synes bekräfta denna hypotes. Vid skolenheter med Ng +Fa +Grh faller den högre årsarbetstiden ut på sakområde III (: »Övervakning av ele- vernas skolgång» etc.) och då på uppgiften »Samarbete med hemmen genom enskilda samtal med målsmän».

1.2.2 Årsarbetstiden fördelad på sakområden (tabell 2)

Sakområdena II, VIII och I utgör nästan genomgående de tidsmässigt sett tyngsta ar- betsområdena för rektorerna i samtliga strukturgrupper. Endast strukturgrupp 1 (Ng+Fa+Ysk) avviker obetydligt från mönstret: sakområde VIII (338 t) och IV

Tabell 1.

l 2 4 5 Ng+ Fa Ng+Fa Fa+ +Ysk Ng+Fa Grh Ysk Ysk 2 232 2134 2 207 2153 2128 SOU 1969: 47 179

1 2 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng + Fa Grh Fa+ Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling 4 4 2 3 7 8 3 0 6 3 3 5 3 2 5 II Ledning och övervakning av underv. och lärarp. 4 2 9 4 4 6 4 6 6 4 7 5 4 3 3 III Övervakning av elevernas skolgång, Hit, uppf. och ordning 114 168 202 72 89 IV Undervisningens organisa- tion 3 6 3 267 290 319 231 V Flyttning, prov, termins- avsl., inskr., avgång 151 127 139 151 170 VI Fastigheter 35 38 35 30 35 VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbrukningsma- teriel, blanketter 71 52 60 80 116 VIII Expedition—kansli 338 3 4 6 4 0 7 5 4 2 4 7 3 IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 67 55 79 57 49 X Sammanträden, särskilda uppdrag 130 102 109 145 134

(363 t). Differensen där emellan synes vara av för ringa storlek för att kunna tillåta någ— ra slutsatser.

' Inom sakområde II ägnas utan undantag den största delen av tiden åt arbetsuppgift 2: 10 med rubriceringen »Planeringssam- manträden mellan någon av följande befatt- ningshavare: rektor, studierektor, huvudlä- rare, yrkesvägledare, tillsynslärare och yr- kesvalslärare» (strukturgrupp 1 = 70 t, strukturgrupp 2 = 60 t, strukturgrupp 3 = 80 t, strukturgrupp 4 = 155 t, strukturgrupp 5 = 83 t); därefter kommer med några va- riationer inom strukturgrupperna arbetsupp- gifterna 2: 3 (: »Handleda lärare, pedagogis- ka samtal med lärare»; strukturgrupp I: 51 t, strukturgrupp 2 = 50 t, strukturgrupp 3: 40 t, strukturgrupp 4 = 40 t, struktur-

grupp 5 = 30 t) och 2: 1 (: »Åhöra lektio- ner»; strukturgrupp 1 = 40 t, strukturgrupp 2 = 40 t, strukturgrupp 3 = 40 t, struktur- grupp 4 = 40 t, strukturgrupp 5 = 30 t).

Uppgifterna 8: 20, 8: 19, och 8: 21 (: »Besvara förfrågningar från personal (ex- klusive lärarpersonal) och allmänhet», »Post— ärenden (öppna, diarieföra, fördela)», »Kor- respondens och kontakter med allmänhet och myndigheter») kräver den högsta ar- betstiden inom sakområde VIII t. ex. 8: 20: strukturgrupp 1 = 83 t, strukturgrupp 2 = 50 t, strukturgrupp 3 = 50 t, strukturgrupp 4 = 80 t, strukturgrupp 5 = 75 t.

Den egna undervisningen (1: 1), lektions- förberedelser (l: 2) och studiet av anvisning- ar och författningar (1: 4) kräver en tids- åtgång som framgår av tabell 3.

Tabell 3. l 2 3 4 5 Ng + Fa + Ysk Ng+ Fa Ng + Fa + Grh Fa + Ysk Ysk 1:1 128 120 112 108 109 1: 2 105 75 82 60 40 1: 4 74 76 65 40 48 180 SOU 1969: 47

1 2 3 4 5 Ng+Fa+Ysk Ng+Fa Ng+Fa+Grh Fa+Ysk ? Ysk' 2154 — —— 2105 2100 '

1.3 Biträdande rektorer 1.3.1 Årsarbetstider (tabell 4)

Den i strukturgrupp l återgivna siffran byg- ger på bedömningar utförda av endast en befattningshavare, medan årsarbetstiderna i strukturgrupp 4, respektive 5 har räknats fram på fyra respektive tio befattningshava- re. Inga signifikanta skillnader mellan de olika strukturgrupperna framträder.

1.3.2 Årsarbetstiden fördelad på sakområ- den (tabell 5)

De tre mest tidskrävande sakområdena är för biträdande rektor nr I, II och VIII, så- ledes desamma som för rektorsgruppen — värd att beakta är avvikelsen i struktur- grupp 1, där nr IV klart väger över område nr VIII; jfr vad som ovan anförts under 1.2.

De biträdande rektorerna anser sig utan tvekan få lägga ned väsentligt mer tid på »Egen undervisning» (1: 1), »Lektionsför- beredelser» (1: 2), nämligen sammanlagt strukturgrupp 1 = 440 t, strukturgrupp 4 = 408 t, strukturgrupp 5_ *— 419 t, än på större delen av övriga arbetsuppgifter.

Liksom inom rektorsgruppen upplevs även i detta fall studiet av anvisningar etc. som en tung aktivitet (strukturgrupp 1: 69 t, strukturgrupp 4:90 t, strukturgrupp 5— _ 58 t).

Inom sakområde II utnyttjas tiden främst åt »Planeringssammanträden etc.» (2: 1.0; strukturgrupp 1 = 161 t, strukturgrupp 4 = 172 t, strukturgrupp 5 = 145 t), därnäst. åt »Sammanträden med lärare enskilt eller i grupp (2: 18; strukturgrupp 1— _ 36 t, smak-' turgrupp 4: 60 t, strukturgrupp 5: 60 t) samt slutligen åt »Handleda lärare, pedago- giska samtal med lärare» (2. 3; strukturgrupp

Tabell 5. 1 2 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ _, . .. Ysk Ng+ Fa Grh Fa+Ysk Ysk '. I _ Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling 6 0 2 — —— 5 9 8 6 5 9 11 Ledning och övervakning . av underv. och lärarp. 5 7 7 — — 5 3 5 4 7.0 III Övervakning av elevernas " skolgång, Hit uppf. och - . ordning 27 — — 82 84 IV Undervisningens organisa- tion 5 4 7 ' — —- 226 249" V Flyttning, prov, termins- 5» avsl., inskr., avgång 118 — —— 164 130 VI Fastigheter 2 — _ -— 15 VII Inventarier, undervisnings- ' = materiel, förbrukningsma— teriel, blanketter _ 87 —— — 91 50 _ VIII Expedition—kansli 117 — — 2 9 1 2 7 0 ' IX . Skolhygienisk och skol- ' , '- . ' . social verksamhet 37 — —— 86 46 X Sammanträden, särskilda uppdrag 40 — — 80 74

1 2 3 4 5 Ng + Fa + Ysk Ng + Fa Ng+ Fa + Grh Fa+ Ysk Ysk 2 175 2 387 2 161 _— —

1 = 20 t, strukturgrupp 4 = 59 t, struktur- grupp 5 = 28 t); jfr rektorsgruppen.

Bland de expeditionella göromålen (nr VIII) dominerar 8: 20 (»Besvara förfråg- ningar från personal (exklusive lärarperso- nal) och allmänhet») med 42 t, 65 t och 50 t. Även på denna punkt råder alltså överensstämmelse med rektorsgruppen.

1.4 Studierektorer vid gy/fa 1.4.1 Årsarbetstider (tabell 6)

Tidigare har det påvisats hur årsarbets- tiden för rektorer i strukturgrupp 2 under- steg rektoremas i strukturgruppema 1 och 3 årsarbetstid. Förhållandet är för kategorin studierektorer gy/fa det omvända: studie- rektor arbetar i grupp 2 c 200 t mer per år än i grupperna 1 och 3. Merarbetet har ut— tagits inom områdena IV »Undervisningens organisation» och II »Ledning av undervis- ningen» och där på arbetsuppgifterna »Upp- rättande av schema», »Arbete med timme till förfogande», »Arbete med schemata för flyttningsprövningar, skrivningar m. m.», »Handleda lärare», »Planeringssammanträ- den», »Sammanträden med lärare enskilt eller i grupp». Orsaken kan kanske härle- das ur den omständigheten att det såväl i grupp 1 som i grupp 3 finns ytterligare någ- ra befattningshavarkategorier (studierektor vid ysk, tillsynslärare och yrkesvalslärare) vilka kan avlasta studierektor vid gy/ fa. Yrkesvalsläraren ägnar nämligen — förutom åt den egna undervisningen — största delen

av sin tid åt sakområde IV, tillsynsläraren lägger bortsett från »Egen undervisning etc.» ned stor del av sin disponibla tid på »Led- ning av undervisningen» (område nr II). Ef- ter sakområde I kommer vad gäller årsar- betstiderna för studierektorernas vid ysk del områdena II och IV.

1.4.2 Arsarbetstiden fördelad på sakområden (tabell 8)

Av tabellen framgår att här aktuella stu- dierektorer lägger ner relativt sett mest tid på sakområdena IV, II och 1. Vad gäller de enskilda arbetsuppgifternas dominans inom sakområdena IV och II hänvisas till före- gående stycke. Inom sakområde I är fördel- ningen densamma som för rektorer och bi- trädande rektorer, dvs. klar övervikt för den egna undervisningen och lektionsförbe— redelser (strukturgrupp 1 = 404 t, struktur- grupp 2 = 320 t, strukturgrupp 3 = 275 t).

1.5 Studierektorer vid ysk 1.5.1 Årsarbetstider (tabell 7)

Den mycket stora spridningen i fråga om årsarbetstider förklaras därav, att det prak- tiskt taget i samtliga fall finns flera studie- rektorer vid samma skolenhet. De har, vid framtagandet av kategorins uppgifter om tidsåtgång för de olika aktiviteterna samt totalt, behandlats som en enda individ. I grupp 1 finns det i medeltal två befatt— ningshavare vid varje skolenhet. Motsvaran-

Tabell 7.

l 2 3 4 5 Ng+Fa+Ysk Ng+Fa Ng+ Fa+Grh Fa+Ysk Ysk

3 874 - — — 9 556 6 086 182 SOU 1969: 47

] 2 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng + Fa Grh Fa + Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling 6 1 1 4 6 4 4 0 0 —— — II Ledning och övervakning av underv och lärarp 4 6 9 5 2 0 4 7 8 —— — III Övervakning av elevernas skolgång, Hit, uppf och ordning 124 119 130 —- —— IV Undervisningens organisa— tion 6 4 0 7 8 5 7 2 6 — —— V Flyttning, prov, termins- avsl., inskr., avgång 141 157 133 —— —— VI Fastigheter 10 11 10 —— —— VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbruknings- materiel, blanketter 33 35 30 — —— VIII Expedition —— kansli 155 137 151 — —— IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 35 30 29 — —— X Sammanträden, särskilda uppdrag 38 35 34 —— —

de siffror för grupperna 4 respektive 5 är fem och tre, vilket i fråga om årsarbetstid per individ innebär: strukturgrupp 1 = 1937 t, strukturgrupp 4: 1911 t, struk- turgrupp 5 = 2 028 t.

1.5.2 Arsarbetstiden fördelad på sak- områden (tabell 9)

Siffermaterialet i tabellen visar entydigt att sakområdena I, II och IV av studie-

Tabell 9. 1 2 3 4 $ Ng+ Fa+ Ng+ Fa+ Ysk Ng + Fa Grh Fa + Ysk Ysk I Undervisning samt allm.

ped. och adm. utveckling 1 5 7 7 II Ledning och övervakning

av underv. och lärarp. 8 9 4 III Övervakning av elevernas

skolgång, Hit, uppf. och

—— — 3123 2580

— — 2189 1197

ordning 191 — -— 372 178 IV Undervisningens organisa-

tion S 0 3 — — 1 7 9 5 7 4 8 V Flyttning, prov, termins-

avsl., inskr., avgång 234 —— —- 704 333 VI Fastigheter 20 — —— 32 36 VII Inventarier, undervisnings-

materiel, förbruknings-

materiel, blanketter 109 — -— 480 268 VIII Expedition — kansli 388 — — 841 459 IX Skolhygienisk och skol-

social verksamhet 48 —— —— 143 68 )( Sammanträden, särskilda

uppdrag 62 — -— 181 62 SOU 1969: 47 183

1 2 3 4 5 Ng+ Fa+Ysk Ng + Fa Ng+ Fa+ Grh Fa+Ysk Ysk 3 997 3 421 3 885 6 783 1 617

rektorerna upplevs vara mycket krävande. För arbetsuppgifterna »Egen undervisning» (1: 1) samt »Lektionsförberedelser» (1: 2) åtgår sammanlagt i strukturgrupp 1 1242 t/år, i strukturgrupp 4 2592 Vår och i strukturgrupp 5 2048 t/ år; för »Kurspla- nering» (1: 8) är tidsåtgången per år i struk- turgrupp 1 120 t, i strukturgrupp 4 222 t och i strukturgrupp 5 112 t, vilket per indi- vid ger 60 t, 44 t och 37 t. I sakområde II lägger här berörd kategori av befattnings- havare sammanlagt ned på aktiviteterna 2:3 »Handleda lärare» och 2: 18 »Sam— manträden med lärare enskilt eller i grupp» följande tid: strukturgrupp 1 = 207 t, struk- turgrupp 4 = 611 t, strukturgrupp 5 = 261 t; omräknat per individ blir detta 103 t, 122 t och 87 t. Planeringssammanträdena (2:10) kräver 80 t, 288 t och 152 t, dvs. per individ 40 t, 57 t och 50 t. Vad gäller »Undervisningens organisation» (IV) synes upprättandet av schema (4:42), rektorskon- ferenser (4:15) och arbete med tjänstgö- ringsfördelning (4:01) vara mest tidskrä- vande; siffrorna inom parentes anger de in- dividuella tiderna

l 4 5 4: 42 65 t (32 t) 343 t (68 t) 176 t (58 t) 4:15 44t(22 t) 256t(51 t) 56t(18 t) 4: 01 28 t (14 t) 68 t (13 t) 60 t (20 t)

1.6 Huvudlärare 1.6.1 Årsarbetstider (tabell 10)

Liksom i fråga om närmast föregående befattningshavarkategori måste ovan läm- nade årsarbetstider relateras till det normala antalet befattningshavare vid en skolenhet. Vid listningen av huvudlärarnas kvantifie- ring av sitt eget arbete har nämligen huvud— lärarna vid varje skolenhet betraktats som

en enda individ. Medeltalet huvudlärare är i de olika strukturgrupperna

1 2 3 4 5

18 20 18 30 13

Det innebär att i strukturgrupperna 1, 3 och 4 en huvudlärare arbetar med vad han upplever vara skolledaruppgifter c 210—220 t/år. I strukturgrupp 2 är motsvarande siff- ra c 170 U år. Vid skolenheter med yrkes- skola, dvs. strukturgrupp 5, uppgår årsar- betstiden däremot endast till c 120 t/ år/in- divid. Den påtagligt lägre årsarbetstiden vid yrkesskolor torde väl kunna ges åtminstone följande två förklaringar: huvudlärarsyste- met är vid yrkesskolan nytt och har ännu ej börjat fungera med full effektivitet; vid de i utredningens enkät till grupp 5 hän- förda skolenheterna finns i medeltal tre stu- dierektorer, som sannolikt utför en del av uppgifterna som eljest åvilar huvudlärare. Siffermaterialet i tabell ll synes stödja det nu anförda resonemanget. Samtliga ur kvan- titativ synpunkt dominerande tre sakområ- den är gemensamma för alla strukturgrup— per, men tidsåtgångcn är väsentligt lägre i alla tre fall för strukturgrupp 5. Den låga tidsåtgången för huvudlärarna vid yrkessko- lor inom de tre sakområdena motsvaras av, en betydande tidsåtgång för studierektorer- nas del: se ovan punkt 1.5.

1.6.2 Årsarbetstiden fördelad på sak- områden (tabell 11)

Tyngdpunkten i huvudlärarnas arbete fal- ler på sakområdena II, I och VII. I sak- område II är det i första hand arbetsupp- gifterna »Handleda lärare» (2:03) och »Sammanträden med lärare enskilt eller i grupp» (2:18) som ges företräde: tidsåt—

] 2 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng+Fa Grh Fa+Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling 9 9 3 9 4 5 9 7 2 l 1 0 9 3 8 2 11 Ledning och övervakning avunderv.ochlärarp. 1364 1219 1399 2170 772 III Övervakning av elevernas skolgång, tiit, uppf. och ordning 89 68 85 303 39 IV Undervisningens organisa- tion 459 466 368 768 148 V Flyttning, prov, termins- avsl., inskr., avgång 59 60 43 179 24 VI Fastigheter 15 16 5 —— 20 VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbruknings- materiel, blanketter 8 5 8 4 8 7 7 0 2 1 3 9 7 2 4 l VIII Expedition — kansli 123 66 53 332 52 IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 5 6 6 45 15 X Sammanträden, särskilda uppdrag 1 1 31 31 84 28

gången per huvudlärare och år blir i struk- turgruppema 1-3 c 20 t, i grupp 4 c 25 t och i grupp 5 c 15 t. Därnäst kommer 2: 06 och 2: 07, dvs. »Deltaga i och ev. leda ämnes- eller stadiekonferenserx samt »För- beredelser för och arbete efter ämnes- eller stadiekonferenser»: i strukturgruppema 1— 4 sammanlagt 20 t/år/huvudlärare och i grupp 5 c 15 t/ år/ huvudlärare. Planerings- sammanträdena — 2:10 — tar c 3-5 t/år och huvudlärare i samtliga strukturgrupper. I sakområde nr I har som tidigare nämnts ingen mätning utförts av huvudlärarnas egen undervisning eller lektionsförberedel- ser. I sakområdet träder »Kursplanering» (1:08) i förgrunden med följande tidsupp- gifter: c 15 t/ år/ huvudlärare i— struktur- gruppema 1—4, och 5 Vår/huvudlärare i grupp 5. — Den lägre tidsåtgången för »Kurs- planering» i detta sammanhang vid yrkes- skolor kompenseras av c 35 t/år för varje studierektor: jfr ovan under punkt 1.5 .

Ur begreppet »Kursplanering» har emel— lertid i utredningens enkät följande delak- tiviteter brutits ut: »Arbete med timme till förfogande» (4:21), »Arbete i samband med koncentrationshalvdagar» (4: 22), renser för samordning av den studieteknis- ka träningen på grupptimmarna» (4:23),

»Konfe-

»Arbete med samordningsprogram» (4: 24), »Arbete med långläxor» (4: 25), »Arbete med beting» (4:26), »Arbete med special- arbete» (4:27 0. 4:28). Praktiskt taget samtliga av dessa aktiviteter är för närva- rande exklusivt knutna till skolformerna gymnasium och fackskola:

] 2 3

Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng+Fa Grh 4: 21 33 (1) 9 (—) 9 (—) 4: 22 48 (2) 59 (3) 28 (l) 4: 23 9 (—) 8 (—) 2 (—) 4: 24 14 (1) 17 (1) 12 (1) 4: 25 4 (—) 8 (—) 18 (l) 4: 26 19 (1) 36 (2) 38 (2) 4: 27 18 (1) 59 (3) 54 (3) 4: 28 119 (6) 112 (5) 97 (5)

Någon mer betydande tidsåtgång synes, av dessa siffror att döma, endast det med specialarbete (4:27 0. 4: 28) förenade ar- betet samt koncentrationshalvdagarna för- orsaka. Siffran inom parentes anger insat- sen per år och individ. Mot denna bak- grund är det rimligt att för strukturgrupp 1—3 höja den årliga tidsåtgången för kurs- planering med c 10 t/ år/ huvudlärare, till för strukturgruppema 1—3 sammanlagt 25

I 2 3 4 5

Ng + Fa + Ysk Ng + Fa Ng + Fa+ Grh Fa + Ysk Ysk

] 963 1 873 1 872 1 988 1 969 t/ år/ huvudlärare. 1.7 Biträden ? KA 13

En aktningsvärd del huvudlärararbete åt— går för sakområdet VII :Inventarier, un- dervisnings- och förbrukningsmateriel, skol- bibliotek». Där är det i första hand arbe- tet med läroboksförteckningen (7:02) som är tidskrävande, c 5-10 t/ år/ huvudlärare i strukturgruppema 1—4, medan struktur- grupp 5 uppvisar endast 3 t/år/huvudlä- rare. I andra hand kommer beställningsar- bete (7: 12) med för strukturgruppema 1—4 c 5 t/ år/ huvudlärare och för strukturgrupp 5 endast 2 t/år/individ. Därnäst uppges aktiviteterna »Skötsel av inventarier» och »Urval som föregår beställning» vilka bå- dadera förts till 7: 08 och tar c 5 t/år/hu- vudlärare. I grupp 5 är »Arbete med ex- terna arbetsobjekt m.m. liknande- mest tidskrävande c 5 t/ år/ huvudlärare, »Lager- bokföringen» (7:07) tar c 3 t/år/huvud- lärare.

1.7.1 Årsarbetstider (tabell 12)

Arsarbetstiderna indicerar ingen skillnad mellan strukturgruppema i utnyttjandet av det kvalificerade expeditionsbiträdet.

1.7.2 Arsarbetstiden fördelad på sak- områden (tabell 13)

Uppgifterna i kolumn 4 bygger på iakt- tagelser av endast två befattningshavare.

Gemensamt för samtliga strukturgrupper är övervikten för sakområde VIII. Arbetsupp—j gift 8: 31, dit bl. a. arbete med katalog och besvara frågor från lärare har förts, kräver i de fem strukturgruppema följande tidsåt- gång: strukturgrupp 1 = 112 t, struktur- grupp 2 = 250 t, strukturgrupp 3 = 188 t, strukturgrupp 4 = 125 t, strukturgrupp 5 = 213 t. I den femte strukturgruppen fordrar

Tabell 13. 1 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng + Fa Grh Fa + Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped och adm. utveckling — 28 45 90 30 II Ledning och övervakning av underv. och lärarp. —— 106 67 2 3 3 92 III Övervakning av elevernas skolgång, Hit, uppf. och ordning — 35 32 25 12 IV Undervisningens organisa- tion 80 1 5 3 2 3 1 75 26 V Flyttning, prov, termins— avsl., inskr., avgång 2 1 9 2 2 6 2 0 7 75 104 VI Fastigheter —- — — 53 — VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbruknings— materiel, blanketter 117 40 46 3 1 3 2 3 5 VIII Expedition—kansli 1325 1185 1070 1043 1451 IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 19 34 17 43 183 X Sammanträden, särskilda uppdrag 1 2 9 55 78 40 —— 186 SOU. 969z417

l 2 3 4 5 Ng+ Fa+Ysk Ng+Fa Ng+ Fa+Grh Fa+Ysk Ysk 4 699 3 208 3 521 9 201 3 844

8:03 (»Månatliga uppgifter för löneutbe- talningar, rapporter om sjukdomsfall etc.») den mesta tiden dvs. 275 t. Liksom för de flesta föregående befattningshavarkategorier- na kommer därnäst uppgift 8:20 (»Besva— ra förfrågningar från personal och allmän- het») med 137 t, 200 t, 125 t, 30 t, 218 t. Postärenden (: öppna, diarieföra och för- dela) översätts i tidsåtgång på följande sätt: 100 t, 100 t, 75 t, 85 t, 90 t. Bland sakområ- dena kommer strukturgrupp 1—3 nr V i and- ra hand i fråga om tidsåtgång med aktivitet 5:09 som dominant (»Utfärda slutbetyg samt arbete med anledning av fyllnadspröv- ningar och särskilda prövningar»; 59 t, 50 t, 55 t). Arbetet med registrering av elever (5:15) upplevs inom sakområdet som en tung aktivitet (14 t, 28 t, 30 t), likaså ar- betet med klasslistor samt med listor för tillvalsgrupper och alternativkurser (5:07: 43 t, 25 t, 20 t).

Vid skolenheter med yrkesskola är för- delningen inom sakområde nr V annor- lunda: 5: 19 (»Mottaga och bearbeta inträ- desansökningar till deltidskurser») samt 5: 20 (d:o för heltidskurser) har kvantifie- rats med talen 100 t respektive 104 t.

I sist nämnda strukturgrupp, liksom i grupp 4, intar tidsmässigt sakområde VII den andra platsen. Det är där framförallt beställningsarbetet som kvantitativt prefe— reras med 200 t, respektive 115 t, därefter kommer lagerbokföringen med 198 t i strukturgrupp 5 .

Vid skolenheter med ng/fa/grh utnytt— jas det kvalificerade kontorsbiträdet i be- tydande utsträckning även inom sakområ- det IV (»Undervisningens organisation»): 4: 04 (»Arbete med schemata för flyttnings— prövningar, skrivningar, vakter under ras- ter, vid skolbespisning»): 50 t; 4: 21 (»Ar- bete med timme till förfogande»): 23 t;

4: 01 (»Upprättande av tjänstgöringsfördel- ning»): 14 t.

1.8 Biträden > KA 13 1.8.1 Årsarbetstider (tabell 14)

Före utvärderingen av dessa årsarbetsti- der måste vissa omräkningar utföras; i strukturgrupp 1 motsvarar de 4699 t/ år ungefär 21/2 tjänst, i strukturgrupp 2 över- sätts 3 208 t i 13/4 tjänst, strukturgrupp 3:s 3 521 t behandlas på samma sätt som i när- mast föregående fall, i grupp 4 förvandlas 9 201 t till 5 hela tjänster och yrkesskolans 3 844 blir 2 hela tjänster. Den nu redovisa- de omvandlingen i tjänster har ungefär sin motsvarighet i personaltilldelningen vid skol- enheterna inom de olika strukturgruppema. Man kan således ej utifrån ovan skenbart i hög grad differerande årsarbetstider fri- lägga några för de olika strukturgruppema karaktäristiska drag.

1.8.2 Arsarbetstiden fördelad på sak- områden (tabell 15)

Som man 3 priori kan anta, sätts biträ- desresurserna främst in på arbete som fal- ler under sakområde VIII och då speciellt på renskrivning, stencilering och dylikt (8:24; strukturgrupp 1 = 1 632 t, struktur- grupp 2 = 1 166 I, strukturgrupp 3 = 1 150 t, strukturgrupp 4 = 1 055 t, strukturgrupp 5 = 1 049 t); även för här aktuell kategori av biträden intar tidsmässigt aktivitet 8: 20 (»Besvara förfrågningar från personal (ex- klusive lärarpersonal) och allmänhet») en framträdande plats: strukturgrupp 1: 456 t, strukturgrupp 2 = 219 t, strukturgrupp 3 = 202 t, strukturgrupp 4: 580 t, struk- turgrupp 5 = 446 t.

1 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng + Fa Grh Fa + Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling II Ledning och övervakning av underv. och lärarp. III Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppf. och ordning IV Undervisningens organisa- tion l 3 0 2 1 1 V Flyttning, prov, termins- avsl., inskr., avgång 3 2 0 4 2 6 3 9 0 2 2 9 8 6 3 4 VI Fastigheter VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbruknings- materiel, blanketter VIIIExpedition—kansli 3837 2009 2211 5855 3169 IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 1 0 0 l 0 2 X Sammanträden, särskilda uppdrag

De under punkt 8: 31 redovisade upp- gifterna »Arbetet med katalog» samt »Be- svara förfrågningar från lärare» tyder på hög belastning: strukturgrupp 1=379 t, strukturgrupp 2 = 150 t, strukturgrupp 3 =365 t, strukturgrupp 4:724 t, struk- turgrupp 5 =257 t. Inom sakområde V (»Flyttning, prov, terminsavslutningar, in- skrivning, avgång etc.») används kontors- biträdena i huvudsak i samband med föl- jande tre arbetsuppgifter: 5: 15 (»Arbete med registrering av elever»; strukturgrupp 1: 84 t, strukturgrupp 2=119 t, struk- turgrupp 3 = 80 t, strukturgrupp 4 = 380 t, strukturgrupp 5:82 t); 5:09 (»Utfärda slutbetyg samt arbete med anledning av fyll- nadsprövningar och särskilda prövningar»; strukturgrupp 1 = 60 t, strukturgrupp 2 = 70 t, strukturgrupp 3 = 80 t, strukturgrupp 4: 160 t, strukturgrupp 5:60 t); 5:07 (»Arbete med klasslistor samt med listor

för tillvalsgrupper och alternativkurser»; strukturgrupp 1 = 70 t, strukturgrupp 2 = 75 t, strukturgrupp 3 = 46 t, strukturgrupp 4 = 98 t, strukturgrupp 5 = 60 t).

1.9 Vaktmästare 1.9.1 Årsarbetstider (tabell 16)

I här redovisade årsarbetstider ingår även i åtskilliga fall tidsåtgång för viss del av institutionsteknikemas arbete, dvs. den del av institutionsteknikemas arbetsuppgifter som kan definieras som vaktmästararbete; En approximativ fördelning av ovanståen- de tider på tjänster i de olika strukturgrup- pema är naturligtvis med tanke på detta osäker; den ger emellertid följande resul- tat: strukturgrupp 1 = 133/.; tjänst, struktur- grupp 2 =23/4 tjänst, strukturgrupp 3 :

Tabell 16.

1 2 3 4 5

Ng + Fa + Ysk Ng + Fa Ng + Fa + Grh Fa + Ysk Ysk

3 069 4 990 4 "080 7 621 3 991 188 SOU 19692'47

1 2 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng + Fa Grh Fa+ Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling — 139 —— 61 43 II Ledning och övervakning av underv. och lärarp. 130 135 170 854 231 IH Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppf. och ordning — 64 30 250 25 IV Undervisningens organisa- tion 305 250 102 148 188 V Flyttning, prov, termins— avsl., inskr., avgång 60 30 — 52 45 VI Fastigheter 1686 1648 2100 2207 1360 VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbruknings— materiel, blanketter 2 5 3 7 2 0 4 2 0 2 0 1 4 5 2 8 VIII Expedition—kansli 857 945 1377 2615 1000 IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 118 29 69 187 32 X Sammanträden, särskilda uppdrag 38 36 15 10 —

21/4 tjänst, strukturgrupp 4=41/4 tjänst, strukturgrupp 5 = 21/4 tjänst, vilket rätt så väl överensstämmer med faktiska förhål- landen.

1.9.2 Årsarbetstiden fördelad på sak- områden (tabell 17)

Den inom sakområde I redovisade tidsåt- gången kan för här aktuell befattningsha- varkategori verka något förbryllande. Den hänförs emellertid enligt av utredningen givna instruktioner till arbete av typen »Dukning för lektion», »Hjälp med film- visning» och liknande. Den rätt stora tids- åtgången inom sakområde II avser i främsta rummet arbetsuppgift 2: 12 »Inspektion och besök i skollokaler utan åhörande av lek- tion» och i område IV tas tiden ut på ar- betsuppgifterna 4: 43 »Tryckning, duplice- ring och distribution av schema», samt 4: 19 »Instruktion av lärarna i det tekniska handhavandet av skolans apparatutrustning».

Klart framträdande i alla strukturgrup- pema är sakområdena VI, VII och VIII. Inom område VI ägnar sig vaktmästama främst åt »Tillsyn över och skötsel av sko— lans fastigheter och tomter» (6:01; struk-

turgrupp 1 = 930 t, strukturgrupp 2 = 970 t, strukturgrupp 3 = 1 322 t, strukturgrupp 4 = 1 450 t, strukturgrupp 5 = 924 t), in- om område VIII dominerar 8:24 med ti- teln »Renskrivning, stencilering etc.» (struk- turgrupp 1 = 347 t, strukturgrupp 2 = 1050 t, strukturgrupp 3 = 595 t, struktur- grupp 4 = 1 598 t, strukturgrupp 5 = 350 t) samt 8: 19, dvs. »Postärenden» (struktur- grupp 1 = 260 t, strukturgrupp 2 = 400 t, strukturgrupp 3 = 226 t, strukturgrupp 4 = 428 t, strukturgrupp 5 = 377 t). I struk- turgruppema 1—4 väger följande arbetsupp- gifter tungt: 7:08 (strukturgrupp 1 = 633 t, strukturgrupp 2 = 395 t, strukturgrupp 3 = 202 t, strukturgrupp 4 = 1 699 t), dit skötsel och vård av olika slags materiel hän— förts, samt 7: 13, dvs. med mottagning och uppställning förenat arbete (strukturgrupp 1 = 154 t, strukturgrupp 2 = 235 t, struktur- grupp 3 = 99 t, strukturgrupp 4=519 t). Vaktmästare vid yrkesskolor synes vad nu aktuellt sakområde (= VII) beträffar få an- vända mycken tid åt »Lagerbokföring» (7:07; 413 t) och åt diverse arbete i sam- band med externa arbetsobjekt (7: 06; 150 t).

1 2 s 4 5 Ng+Fa+Ysk Ng+Fa Ng+Fa+Grh Fa+Ysk Ysk 950 1 211 848 1 939 728

1.10 Kuratorer 1.10.1 Årsarbetstider (tabell 18)

Om man undantar strukturgrupp 4, där uppgiven tidsåtgång har ett mycket svagt underlag, synes strukturgrupp 2 alltså skol- enheter med ng + fa kräva den tidsmässigt största insatsen av kurator. Någon helt till- fredsställande förklaring till problemet var- för skolenheter med ng/fa/ysk samt ng/ fa/grh kräver mindre kuratorsinsats än skol— enheter med enbart ng + fa har ej kunnat ges. En bidragande orsak härtill kan givet- vis vara det förhållandet att det i struk- turgrupp 1 finns en andra kategori studie- rektorer nämligen sådana vid ysk, som ej har någon motsvarighet vid skolenheter till- hörande grupp 2. För den kategorin åtgår ungefär 50 t för sakområde IX (»Skolhy- gienisk och skolsocial verksamhet»); likaså kan det hävdas att yrkesvalsläraren vid grh

avlastar kurator inom område nr IX (c 60 t/ år). En jämförelse med närmast följande befattningshavargrupp, nämligen skolsköter- skorna, visar att den lägre tiden för kura- tor inom strukturgrupp 3 motsvaras av en hög årsarbetstid för skolsköterskans del; sammanlagt får kurator och skolsköterska inom både strukturgrupp 2 och 3 ungefär samma årsarbetstid, dvs. c 2 300 t.

1.10.2 Årsarbetstiden fördelad på sakom— råden (tabell 19)

De ur tidsmässig synpunkt mest framträ- dande sakområdena är IX och 111; inom samtliga strukturgruppema är det 9: 03 och 9: 07 som förorsakar högsta arbetsinsats: 9:03 (»Övrigt arbete i samband med skol— psykologisk och skolkurativ verksamhet»; strukturgrupp 1: 75 t, strukturgrupp 2 = 220 t, strukturgrupp 3 =220 t, struktur-v

Tabell 19. 1 2 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng + Fa Grh Fa+ Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling 72 64 37 67 7 II Ledning och övervakning av underv. och lärarp. 76 80 68 76 61 111 Övervakning av elevernas skolgång, flit uppf. och ordning 287 275 301 684 191 IV Undervisningens organisa- tion 27 84 40 1 1 4 11 V Flyttning, prov, termins- avsl., inskr., avgång 60 81 21 96 21 VI Fastigheter — — — _ —— VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbruknings- materiel, blanketter — 10 —— — — VIII Expedition—kansli 93 1 0 7 40 48 7 7 IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 2 4 5 5 3 6 4 5 5 9 1 5 2 8 8 X Sammanträden, särskilda uppdrag 18 23 36 42 10 190 SOU 1969: 47

1 2 3 4 5 Ng + Fa+ Ysk Ng + Fa Ng+ Fa+ Grh Fa + Ysk Ysk 811 1 048 1 495 1 897 620

grupp 4: 333 t, strukturgrupp 5 =76 t); 9:07 (»Arbete med studiehjälp, studieme- del och annat ekonomiskt studiestöd»; struk- turgrupp 1 = 60 t, strukturgrupp 2 = 85 t, strukturgrupp 3 = 35 t, strukturgrupp 4: 332 t, strukturgrupp 5 = 75 t). Motsvaran- de arbetsuppgifter för sakområde III är föl- jande tre: 3: 03 (»Enskilda samtal med ele- ver i andra sammanhang än lovgivning och disciplinfrågor»; strukturgrupp 1 = 240 t, strukturgrupp 2 = 200 t, strukturgrupp 3 = 190 t, strukturgrupp 4: 458 t, struk- turgrupp 5 = 100 t); 3:05 (»Åtgärder för elevs tillrättaförande»; strukturgrupp 1 = 30 t, strukturgrupp 2 = 54 t, strukturgrupp 3 = 60 t, strukturgrupp 4=155 t, struk- turgrupp 5 = 25 t); 3: 06 (»Samarbete med hemmen genom enskilda samtal med måls- män»; strukturgrupp ] = 28 t, struktur- grupp 2 = 48 t, strukturgrupp 3 = 50 t, strukturgrupp 4 = 91 t, strukturgrupp 5 = 25 t).

1.11 Skolsköterskor 1.11.1 Årsarbetstider (tabell 20)

Liksom för kategorin kurator är underlaget i strukturgrupp 4 svagt. Beträffande för- hållandet mellan strukturgruppema 2 och 3 hänvisas till vad som anförts under punkt 1.10.1.

1.11.2 Arsarbetstiden fördelad på sakom- råden (tabell 21)

Skolsköterskans huvudsakliga arbetsinsats ägnas det under punkt 9:15 förda medi- cinska arbetet (strukturgrupp 1: 370 t, strukturgrupp 2 = 360 t, strukturgrupp 3 = 480 t, strukturgrupp 4= 1 166 t, struk- turgrupp 5 = 133 t); inom sakområde nr IX upptas vederbörande befattningshavares tid i andra och tredje hand av aktiviteter- na 9:01 (»Organisatoriska åtgärder beträf- fande läkarundersökningar, tandvård etc.,

Tabell 21. 1 2 3 4 5 Ng+Fa+ Ng+Fa+ Ysk Ng+Fa Grh Fa+Ysk Ysk I Undervisning samt allm. ped. och adm. utveckling 69 49 — 45 27 H Ledning och övervakning av underv och lärarp 49 55 55 110 85 III Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppf. och ordning 128 92 230 468 70 IV Undervisningens organisa- tion —- 22 7 7 24 V Flyttning, prov, termins— avsl., inskr., avgång — 9 6 30 35 38 VI Fastigheter — — — —— — VII Inventarier, undervisnings- materiel, förbruknings- materiel, blanketter — 38 — 44 8 VIII Expedition—kansli -— 55 2 1 3 1 6 5 l 1 8 IX Skolhygienisk och skol- social verksamhet 7 2 1 9 7 6 9 8 4 l 3 8 9 3 0 0

X Sammanträden, särskilda uppdrag —

I II III IV V VI VII VIII IX X

1 092 72 94 38 27

övervakning av sanitära och hygieniska för- hållanden»; strukturgrupp 1 = 212 t, struk- turgrupp 2 = 146 t, strukturgrupp 3 = 100 t, strukturgrupp 4 = 602 t, strukturgrupp 5 = 165 t) och 9:03 (»Övrigt arbete med skolkurativ och skolpsykologisk verksam- het»; strukturgrupp 1 = 34 t, strukturgrupp 2 = 53 t, strukturgrupp 3 = 85 t, struk- turgrupp 4: 28 t, strukturgrupp 5 = 20 t).

I de flesta strukturgruppema utför skol- sköterskan en stor del arbete inom sakom- råde III; beträffande de speciella arbetsupp- gifterna hänvisas till kurator ovan (3: 03; strukturgrupp 1 = 135 t, strukturgrupp 2 = 104 t, strukturgrupp 3 = 150 t, struk- turgrupp 4 = 312 t, strukturgrupp 5 = 50 t; 3: 06; strukturgrupp 1: 25 t, struktur- grupp 2 =26 t, strukturgrupp 3 = 100 t, strukturgrupp 4: 45 t, strukturgrupp 5 = 28 t).

1.12 Tillsynslärare

Årsarbetstid: l 184t

Årsarbetstidens fördelning på sakområden framgår av tabell 22.

Bortsett från den egna undervisningen etc är för den till vissa skolenheter med grh knutna tillsynsläraren sakområdena III (»Övervakning av elevernas skolgång»), II (»Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal») samt VII (»Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel») mest tidskrävande. Fördelningen inom sak- områdena på delaktiviteter framgår av föl- jande: 3:05 (»Disciplinfall»; 30 t), 2: 12 (»Inspektion och besök i skollokaler utan

16 60 34 —— —

åhörande av lektion»; 12 t), 2:08 (»Deltaga i klasskonferenser»; 10 t), 7:11 (»Behovs- beräkning»; 20 t), 7: 12 (»Beställning»; 11 t), 7: 13 (»Mottagning och uppställning»; 15 t).

1.13 Yrkesvalslärare

Årsarbetstid: 1 693 t

Årsarbetstidens fördelning på sakområden framgår av tabell 23.

Om man liksom i närmast föregående fall bortser från den egna undervisningen, fin- ner man att de tre dominerande sakområ- dena utgörs av V (»Flyttning, prov, avslut- ningar»), IV (»Undervisningens organisa- tion») samt III (»Övervakning av elevernas skolgång, flit etc»). Inom V upptas tiden huvudsakligen av 5:03 (»Övrigt arbete i samband med studieorientering»; 85 t), 5: 15 (»Arbete med registrering av elever»; 40 t), 5:06 (»Arbete med anledning av elevs ansökan om inträde i andra skolor»; 28 t). Den högsta tidsåtgången i sakområde IV redovisas under följande punkter: 4: 06 (»Organisatoriska åtgärder för studieorien- tering, yrkesvägledning, yrkesteori och yr- kespraktik»; 85 t), 4: 09 (»Arbete med an- ledning av elevernas studiebesök»; 20 t), 4: 10 (»Föreberedelsearbete för upprättande av högstadieplaner eller motsvarande orga- nisationsplaner»; 20 t) medan yrkesvalslä- raren inom sakområde III upplever föl- jande arbetsuppgifter som mest tidskrävan- de: 3:03 (»Enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning och disciplinärenden»; 102 t), 3:06 (»Samar-

Tabell 23.

I II III IV V VI VII VIII IX X 640 84 132 188 198 — 11 91 57 50 192 SOU 1969: 47

Tidsåtgång tlår Befattningshavare

Rektor (29) Studierektor (30) Arbetsuppgift

1 2 3

10 (29) 5 (23) 2: 05 Förberedelser för och arbete efter kollegiesamman- träden 30 (29) 25 (29) 2: 14 Arbete i samband med inspektörs-, konsulent-, auskultant-, studiebesök 10 (20) 15 (30) 4: 06 Organisatoriska åtgärder för studieorientering, yr- kesvägledning, yrkesteori och yrkespraktik 10 (26) 15 (23) 4: 07 Organisatoriska m.fl. åtgärder beträffande frivillig undervisning, skolradio och TV-program, film, tea- ter, föredrag, firande av högtidligheter eller minnes— dagar

6 (25) 7 (25) 4: 09 Arbete med anledning av elevernas studiebesök, studieresor, fjällfärder, idrottsdagar etc. 10 (25) 10 (26) 5 : 01 Flyttningsprövningar och uppflyttningar av elev, medgiva elev gå om årskurs (ej schemata för Hytt- ningsprövningar) samt arbete med mindre studie- kurs

6 (25) 10 (26) 5: 02 Möten med föräldrar för studieorientering 4 (20) 9 (27) 5: 05 Arbete i samband med utökad studiekurs 10 (23) 13 (28) 5: 12 Arbete i samband med centrala prov 10 (24) 15 (23) 8: 01 Ordna undervisningen vid lärares tillfälliga frånvaro 15 (25) 10 (26) 8: 16 Arbete med infordrad statistik

bete med hemmen genom enskilda samtal med målsmän»; 13 t).

1.14 Detaljstudie av arbetsfördelningen mel— lan rektor och vissa biträdande skolledare

Den mycket påfallande överensstämmelsen vad gäller fördelningen av såväl skolledar- nas som de biträdande skolledarnas årsar- betstid på sakområden och vissa delaktivi- teter har motiverat en mera ingående studie. Utredningen har velat få följande fråga be- svarad: Är det möjligt att även i fråga om andra aktiviteter än de i tidigare avsnitt be- handlade konstatera en dylik kongruens? Med utgångspunkt i nämnda frågeställ- ning har en genomgång gjorts av samtliga arbetsuppgifter för rektor och studierektor i strukturgrupp 2 (Ng+Fa) samt för rek- tor och biträdande rektor i strukturgrupp 5 (Y sk). Härvidlag har en stor grupp arbets- uppgifter kunnat friläggas, där de båda be- rörda befattningshavarkategorierna uppgivit ungefär samma tidsåtgång per år och där det ej funnits rimlig anledning att förutsätta ett för berörda kategorier differerande innehåll

i respektive aktiviteter. Eftersom utredning- en ej haft för avsikt eller ens varit i stånd att i detta sammanhang göra en exakt tid- beräkning av dubbelarbetet, utan endast ve- lat belysa en tendens, redovisas här i tabel- ema 24 och 25 endast några exempel häm- tade från de två berörda strukturgruppema. Siffrorna inom parentes i respektive tabell- huvuden anger högsta möjliga observations- underlag för varje befattningshavare, medan siffrorna inom parentes efter tidsuppgifterna upplyser om det i varje enskilt fall befint- liga observationsunderlaget.

1.15 Arbetsfördelning och stigande elevan— tal inom strukturgrupp 2

Gemensamt för strukturgruppema 1, 3, 4 och 5 är en mot elevantalet vid skolenheten varierande elasticitet vad gäller tilldelningen av vissa tjänster som biträdande skolledare: i strukturgrupp 1, dit skolenheter med ng + fa + ysk förts, kan såväl tjänst som biträ- dande rektor som en eller flera tjänster som studierektorer vid yrkesskoldelen inrättas beroende på elevnumerären i denna. Vid

Tidsåtgång t/år Befattningshavare

Rektor (28) Bitr. rektor (10) Arbetsuppgifter

1 2 3

10 (26) 10 (10) 2: 05 Förberedelser för och arbete efter kollegiesamman- träden 15 (27) 15 (10) 2: 14 Arbete i samband med inspektörs-, konsulent-, auskultant-, studiebesök etc. 10 (19) 8 (10) 4: 03 Under läsåret nödvändiga schemaändringar 10 (24) 13 (8) 4:09 Arbete med anledning av elevernas studiebesök, studieresor, fjällfärder, idrottsdagar etc.

5 (20) 4 (9) 4: 18 Arbete i samband med lärares tjänstgöring vid flera skolenheter 11 (23) 6 (8) 5: 19 Mottaga och bearbeta inträdesansökringar till del- tidskurser 28 (25) 20 (9) 5: 20 Mottaga och bearbeta inträdesansökningar till hel- tidskurser 18 (20) 15 (10) 8:01 Ordna undervisningen vid lärares tillfälliga från- varo 15 (26) 15 (10) 8: 05 Arbete med anställande av icke ordinarie lärare

6 (17) 10 (7) 9:07 Arbete med studiehjälp, studiemedel och annat

skolenheter med ng + fa + grh (= struk- turgrupp 3) finns det fr.o.m. visst poäng— tal tjänst som tillsynslärare. Denne befatt- ningshavares undervisningsskyldighet mins- kar successivt med ökande elevantal. Vad gäller flexibiliteten hos yrkesskolans (= strukturgrupp 5) Skolledarorganisation hän- visas till vad som tidigare anförts angående strukturgrupp 1.

Ovan redovisade möjlighet att utöka skol- ledarorganisationen vid stigande elevantal existerar i princip ej i strukturgrupp 2, dvs. vid skolenheter med ng + fa. Oavsett stor- leken av en sådan skolenhet finns där en- dast en rektor och en studierektor.

Mot bakgrund av detta förhållande har utredningen ur enkätmaterialet fått fram en del intressant information vid sin genom- gång av materialet utifrån frågeställningen »Kan några skillnader inom strukturgrupp 2 mellan stora skolenheter och små skolen- heter påvisas i form av mindre arbetsinsats från skolledningens sida på vissa aktiviteter vid skolenheter med högt elevantal än vid sådana med lågt elevantal»? Eftersom rek- tors och studierektors arbetsinsats i viss ut- sträckning ökar med stigande elevantal utan

ekonomiskt studiestöd (ej rekvisition och redovis- ning) !? %$. '

motsvarande ökning av skolledarpersonal, måste vederbörande befattningshavare vid skolenheter med högt elevantal ägna vissa arbetsuppgifter mindre tid än vid mindre skolenheter. Det torde vara möjligt att få en bild av hur man normalt löst problemet i de fall man vid högre elevnumerär tvingats in- skränka arbetsinsatsen på några arbetsupp- gifter genom att undersöka om någon annan befattningshavarkategori i det aktuella fal- let fått vidkännas en viss ökning.

I tabell 26 följer en förteckning över de aktiviteter som aktualiserats i detta samman- hang. Undersökningen har genomförts med hjälp av tabell III, alltså den tabell i vilken årsarbetstiderna redovisas per intervallinde- lad strukturgrupp. Skolledare avser i tablån nedan både rektor och studierektor. Siff- rorna som anger tidsåtgång i timmar per år, är medianer uttryckta i absoluta tal.

Sammanställningen ger vid handen att rektor och studierektor vid stora skolenheter med gymnasium och fackskola ägnar mind- re tid åt vissa arbetsuppgifter än dessa be- fattningshavare gör vid små skolenheter med gymnasium och fackskola utan att någon tidsmässig kompensation kan påvisas för

Arbetsuppgift

Tidsåtgång för skolledare vid skolenheter med 550 elever (klassmitt)

Tidsåtgång för skolledare vid skolenheter med 1 150 elever (klassmitt)

Befattningshavar- kategori scm fått vidkännas ökning

2

3

4

hcp—-

s::

Egen undervisning Förbereda lektioner, rättnings- arbeten Deltaga i och leda kollegie- sammanträden 5 Förberedelser för och arbete efter kollegiesammanträden

#N—

: 10 Planeringssammanträden : 14 Arbete i samband med in-

spektörs-, konsulent-, auskul- tant-, studiebesök etc. 3 Enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning och disciplinfrågor

: 6 Samarbete med hemmen ge-

nom enskilda samtal med målsmän —— ej studieoriente- ring, disciplinfrågor eller för- äldra- och föräldraförenings- möten

: 7 Samarbete med hemmen ge-

nom deltagande i föräldra- och föräldraföreningsmöten — ej studieorienteringsmöten 9 Arbete med anledning av ele- vernas studiebesök, fjällfärder, idrottsdagar etc. : 21 Arbete i samband med tim-

me till förfogande

: 28 Arbete med specialarbete för

elever i gy

: 34 Planering av introduktions-

dagen

: 35 Planering av och medverkan i

gemensamma samlingar ] Flyttningsprövningar och uppflyttningar av elev, med- giva elev gå om årskurs (ej schemata för Hyttningspröv— ningar) samt arbete med mindre studiekurs : 10 Granska betygskataloger,

klassböcker och/eller dag- böcker

: 16 Arbete med inskrivning av

nybörjare

' 1 Tillsyn över och skötsel av

skolans fastigheter och tomter

: 2 Åtgärder och yttranden med

anledning av byggnads- och reparationsarbeten

: 1: 1 Behovsberäkning :4 Inredning av lärosalar, grupp-

rum, materialrum, lärarrum etc. 7 Arbete med lediganmälan av

368

238 26

17 125 70 133

35

30

21

92 35 10 25 17

20

15 18 41

20 36

11

225

208 23

15 110 49 105

18

19

10

84

25

10 12

12

10 20

16 18

Biträde > KA 12

Huvudlärare Biträde > KA 12 Biträde ( KA 13

Skolsocial personal

Skolsocial personal

Biträde > KA 12

Biträde > KA 12 Biträde > KA 12

Biträde > KA 12 Vaktmästare

Huvudlärare

Huvudlärare

Tidsåtgång för skolledare vid skolenheter med

550 elever

Arbetsuppgift (klassmitt)

Tidsåtgång för skolledare vid skolenheter med 1 150 elever (klassmitt)

Befattningshavar- kategori som fått vidkännas ökning

1 2

3 4

ordinarie lärartjänster, förslag

till ämneskombination Granskning, meritvärdering 21 och sammanställning av an— sökningar till ordinarie lärar- tjänster, yttranden över sökande

8: 30 Arbete med budget 28 9: 14 Ungdomsvårdande kontakter 8 och konferenser, samarbete med andra ungdomsvårdande organ och organisationer 10: 6 Utredningar, remisser, inter- 15 pellationer 8:8

20 Biträde > KA 12

12

andra befattningshavare, medan den lägre tidsmässiga insatsen i andra fall från rek- tors och studierektors sida motsvaras av en högre tidsåtgång för huvudlärare, biträden > KA 13, skolsocial personal samt vakt- mästare.

Slutsatsen blir alltså den att skolledningen vid nu aktuella typer av skolenheter tvingats ekonomisera med sin arbetstid och som en följd därav i högre grad än eljest utnyttja till skolledningen knutna befattningshavare.

1.16 Sammanfattning

Avslutningsvis lämnas i tabell 27 först en sammanställning av hur den tyngsta delen av berörda befattningshavarkategoriers ar- betstid fördelar sig på de olika sakområde- na. Tabellen har jämförts med den procen- tuella arbetsfördelningen mellan de olika be— fattningshavarna som tagits fram inom de olika sakområdena och befunnits vara väl avstämd däremot. Tabellen följs av en över- siktlig sammanfattning av de slutsatser och konstateranden som möjliggjorts av ovan ge- nomförd studie.

Inom skolledargruppen rektor, biträdande rektor, studierektor vid gy/fa och studie- rektor vid ysk, föreligger, såvitt framgår av enkätmaterialet, en klar tendens att lägga

tyngdpunkten i arbetet på samma sakområ- den och inom respektive sakområden på samma arbetsuppgifter. Enkätmaterialet do- kumenterar således för nu nämnda befatt- ningshavare förekomsten av dubbelarbete inom skolledningen. Utredningen är visserli- en väl medevten om att s.k. dubbelarbete i viss utsträckning alltid förekommer och ock- så måste förekomma i sådana sammanhang det här är fråga om, dvs. ledning av en verk- samhet genom flera befattningshavare på olika chefsnivåer, men har ändå på basis av resultaten av ovan redovisade studie som även bekräftats av gjorda erfarenheter gjort den bedömningen att omfattningen av detta dubbelarbete på många håll för närvarande är alltför stor. Vid exempelvis en yrkesskola vars skolledarorganisation består av en rek- tor, en biträdande rektor och tre studierek- torer, lägger dessa befattningshavare sam- manlagt ned ca 200 V är på med inträdes- ansökningar förenat arbete, vartill kommer ungefär lika stor tidsåtgång för biträdeska- tegorin. En rektor och en studierektor vid en skolenhet med gymnasium och fackskola ägnar sig tillsammans ca 100 t/år åt arbets- uppgiften »fördela post», arbete i samband med inspektörsbesök tar sammanlagt ca 60 t/år av nu aktuella två skolledares årsarbets- tid och under ca 50 t/ år författar de PM för lärare.

Sakområden

Befattningshavare I 11 111 IV V VI VII VIII IX X

Rektor Bitr. rektor Studierektor gy/fa Studierektor ysk Huvudlärare Tillsynslärare Bitr. >KA 12 Bitr. (KA 13 Vaktmästare Yrkesvalslärare Kurator Skolsköterska

XXXXX XXXXXX

XXX

)( )(

XXX

)( XXX

)( )(

Även för kategorierna kurator och skol- sköterska har en viss tendens till koncentra- tion på samma arbetsuppgifter kunnat kon- staterats.

Mot bakgrund av nu gjorda ställningsta- ganden har utredningen ansett det nödvän- digt att göra en grundlig översyn av ar- bets- och ansvarsfördelningen avseende skol- ledningen och till denna ledning knuten personal i skolformerna gymnasium, fack- skola och yrkesskola. Därvid har det be- funnits lämpligt att beakta och vidareut- veckla den tidigare påvisade tendensen att vid skolenheter med gymnasium och fack- skola med högt elevantal i högre grad än eljest utnyttja exempelvis det kvalificerade biträdet och den skolsociala personalen. Re- sultatet av denna översyn redovisas i kap 9 och 10 samt i bilaga 10.

När det gällt att klarlägga orsaken till nu aktuellt förhållande, har utredningen ställt sig frågan om dubbelarbetet kan ha något samband med en gymnasieskolas lednings- struktur, dvs. med det förhållandet att verk- samheten vid ett gymnasium och fackskola leds av ett chefsteam bestående av två be- fattningshavare, rektor och studierektor, och att verksamheten vid större yrkesskolor leds av en grupp med tre chefsnivåer, rektor, biträdande rektor och studierektor.

Vad gäller gymnasiets och fackskolans ledning sägs det visserligen att det är rek- tor ensam som har ansvaret för verksamhe- ten i en skola och att han i vad avser det pedagogiska arbetsområdet skall biträdas 1

sin ledningsfunktion av en studierektor — enligt stadgan är alltså studierektorn klart underställd rektor — men i praktiken torde det dock vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att ur ledningssynpunkt dela upp det pedagogiska arbetsområdet på endast två befattningshavare, av vilka den ene är underställd den andre. Om man försöker genomföra en så beskriven arbetsfördelning, torde det i realiteten bli så att befattnings- havarna fungerar som nära nog parallell- ställda. Resultatet blir enligt utredningens mening att de båda befattningshavarnas verksamhetsområde ständigt griper in i var- randra med s.k. dubbelarbete som en av följderna. Utredningen har behandlat detta förhållande i kap 8.

Den omständigheten att större yrkessko- lors ledning fördelats på tre chefsnivåer torde vidare enligt utredningens mening föra med sig s.k. dubbelarbete. Åt planerings- sammanträden har det inom en så beskaf- fad ledningsgrupp, dvs. en rektor, en biträ- dande rektor, tre studierektorer, visat sig nödvändigt att per år sammanlagt använda ca 400 t, dvs. 2 t per skoldag under ett 40- veckors skolår.

Resultatet av utredningens enkätundersök- ning synes vidare bekräfta det antagandet som redan a priori kan uppställas, nämligen att en skolenhet i vilket det ingår fler skol- former och som alltså har en komplicerad struktur, kräver större arbetsinsats av skol- ledningen än skolenheter som omfattar en- dast en eller två skolformer. Ovan har vi-

Strukturgrupp

1Ng+Fa+Ysk2 Ng+Fa 3Ng+Fa+Grh4 Fa+Ysk 5Ysk Rektor Egen undervisning 128 120 112 108 109 Lektionsf. 105 75 82 60 40 Bitr. rektor Egen undervisning 280 288 312 Lektionsf . 160 120 107 Studierektor vid gy Egen undervisning 235 200 180 Lektionsf. 169 120 95 Studierektor vid ysk Egen undervisning 9521 1 857” 1 6453 Lektionsf . 2901 735 403

i; 1 fördelat på 2 befattningshavare = 476 respektive 145/individ ' fördelat på 5 befattningshavare = 371 respektive 147/individ * fördelat på 3 befattningshavare = 548 respektive 134/individ

sats hur rektorerna i strukturgruppema 1 och 3 (Ng + Fa + Ysk och Ng + Fa + Grh) har högre årsarbetstid än rektorerna i andra strukturgrupper. Förhållandet avspeg- las även inom huvudlärargruppen. Årsarbetstidema för rektorer, biträdande rektorer och studierektorer vid gy/fa över- stiger enligt enkäten med ca 100—300 t/ är vad som normalt ligger inom ordinarie tjänstgöringstid på befattningen (ca 2 000 U år). Mot denna bakgrund har utredningen ansett sig kunna dra den slutsatsen att rek- tor, biträdande rektor och, framför allt, stu- dierektor vid gy/ fa för närvarande upplever sin arbetssituation såsom belastad med en hög arbetstid, och att rektorerna i struktur- gruppema 1 (Ng + Fa + Ysk) och 3 (Ng + Fa + Grh) upplever sig behöva sätta till tidsmässigt större insats än rektorerna i övriga strukturgrupper. I sammanhanget måste emellertid enligt utredningens mening inskjutas att det redovisade arbetstidsuttaget ingalunda kan anses onormalt för tjänste— män i de lönelägen det här är fråga om. Likaså synes huvudlärarna uppleva sina skolledande funktioner som tidsmässigt tunga (strukturgrupp 1, 3, 4 : totalt ca 210 t/år/individ; strukturgrupp 2:totalt 170 t/år; strukturgrupp 5 : totalt ca 120 t/år/ individ: detta ger 5, 4, 3 t/vecka/ individ

under ett 40-veckors skolår). Vid en detalj- studie av enkätmaterialet i denna fråga har emellertid utredningen funnit att åtskilliga huvudlärare i sin årsarbetstid vägt in kvan- tifieringar av uppgifter som ej kan betraktas som huvudlärarfunktioner, t. ex. 5: 09 (»Ut- färda slutbetyg samt arbete med fyllnads- prövningar och särskilda prövningar»; Md: 19 t), 5:15 (»Arbete med registre- ring av elever»; Md: 19 t), 4: 42 (»Upp- rättande av schema»; Md : 10 t), 4: 43 (»Tryckning av schema»; Md : 15 t), 4: 35 (»Planering av och medverkan i gemensam- ma samlingar»; Md:11 t), 8: 24 (»Ren- skrivning»; Md:23 t); vidare har gräns- dragningen mot institutionsföreståndamas arbetsområde många gånger tett sig svår (t. ex. 7: 08 »Skötsel av material» och »Ur— val av undervisningsmaterial»; Md : 67 t). Ett hänsynstagande till nu påtalade omstän- digheter gör att huvudlärarnas tidigare redo- visade årsarbetstid måste räknas ned något, förslagsvis med 2—3 t/ år/ individ. Sifferma- terialet torde således för huvudlärarnas i strukturgrupp 1—3 del antyda en arbets- mängd som måste konkretiseras mellan 1 till 2 t/vecka/individ vid ett 40-veckors skolår. I strukturgrupp 5 (ysk) har däremot, av enkätmaterialet att döma, huvudlärsarsys— temet, som vid tiden för enkäten för yrkes-

skolans del var nytt och oprövat, ännu ej börjat utnyttjas i någon högre grad.

Vid normalskolan i strukturgrupp 2 (Ng+ Fa) ligger ett starkt tryck på kura- tor; enligt gällande riktlinjer för tilldelning av kuratorstjänster till skolenheter med ng/ fa skall det vid av enkätmaterialet berörda skolenheter i regel finnas endast % tjänst som kurator; enligt enkätmaterialet finns underlag för 3/4 tjänst; att motsvarande un- derlag saknas vid de jämförelsevis likartade strukturgruppema 1 (Ng + Fa+ Ysk) och 3 (Ng + Fa + Grh) kanske kan förklaras därav att det vid vardera strukturgruppen finns flera befattningshavare som tycks gripa in i det skolkurativa arbetet samt att, beträffande strukturgrupp 3, dessutom skol- sköterskan utnyttjas i betydligt högre grad än kurator.

För rektorer, och framför allt, biträdande rektorer och studierektorer vid såväl gy/ fa som ysk faller en avsevärd del av arbets- bördan på aktiviteten »Egen undervisning» samt »Lektionsförberedelser». Medianvär- dena uttryckta i absoluta tal, som återgi- vits i tabell 28, speglar ungefär läget för var- je strukturgrupp.

Utredningen vill slutligen påtala den splittring av arbetstiden som genom enkät- materialet belagts för skolledargruppen rek- tor, studierektor gy/ fa, biträdande rektor och studierektor ysk. Samtliga dessa befatt- ningshavare måste för närvarande ägna sig åt flera olikartade, var och en för sig tunga och väsentliga arbetsuppgifter. För exem- pelvis rektor och studierektor vid gymna— sium och fackskola är läget för närvarande det att de undervisar, dvs. fullgör lärarupp- gifter, sammanlagt ca 500 t/år. De utför s. k. planeringsarbete ca 1 000 U år. De ar- betsledande uppgifterna uppgår till ca 1 200 t/år. Under sammanlagt ca 500 t/ år måste de ägna sig åt s.k. expeditionella sysslor och de skolsociala göromålen kräver en in- sats av ca 100 t/ år. Enligt utredningens me- ning är det nödvändigt att i det fortsatta ut- redningsarbetet ingående och omsorgsfullt pröva alla möjligheter att i största möjliga utsträckning nedbringa den påvisade splitt- ringen till ett minimum.

Bilaga 2—9 Årsarbetstider

I följande bilagor (2—9) redovisas årsarbets- tiden dels i detalj, dels i sammanfattning för skolledare, biträdande skolledare samt an- nan till skolledningen knuten personal. Den detaljerade redovisningen avser tidsåtgång- en per år för var och en av arbetsuppgif- tema i utredningens fältundersökning. Av sammanfattningama framgår årsarbetstidens fördelning på de elva sakområdena.

De skolenheter som deltagit i utredning- ens enkät har grupperats i fem struktur- grupper (Ng + Fa + Ysk, Ng + Fa, Ng + Fa + Grh, Fa + Ysk, Ysk). Redovisning- en av årsarbetstiderna enligt ovan lämnas per strukturgrupp.

För varje arbetsuppgift, respektive sak— område uppges två värden. Det första är ett medianvärde uttryckt i helt tal och an— ger tidsåtgång i timmar per år. Det andra är ett medianvärde uttryckt i decimalbråk och anger tidsåtgång i timmar per 100 ele- ver och år.

Årsarbetstiden har ej redovisats i sådana fall, där den baserats på ett antal observa— tioner, som är mindre än hälften av möjligt antal.

De här aktuella åtta bilagorna (2—9) har följande innehåll:

Bilaga 2: Detaljerad redovisning av års- arbetstiden för berörd personal vid skolen- het med gymnasium, fackskola och yrkes- skola.

Bilaga 3: Sammanfattning av bilaga 2. Bilaga 4: Detaljerad redovisning av års-

arbetstiden för berörd personal vid skolen- het med gymnasium och fackskola. Helt tal med kursiv stil anger att arbetsuppgiften har bedömts vara fast, dvs. oberoende av skolenhetens elevantal. Decimalbråk med kursiv stil anger att arbetsuppgiften bedömts vara variabel, dvs. beroende av skolenhe- tens elevantal.

Bilaga 5: Sammanfattning av bilaga 4. Bilaga 6: Redovisning av årsarbetstiden fördelad på sakområden för berörd perso- nal vid skolenheter med gymnasium, fack- skola och grundskola.

Bilaga 7: Redovisning av årsarbetstiden fördelad på sakområden för berörd perso- nal vid skolenhet med fackskola och yr- kesskola.

Bilaga 8: Detaljerad redovisning av års- arbetstiden för berörd personal vid skol- enhet med yrkesskola. Helt tal med kursiv stil anger att arbetsuppgiften bedömts vara fast, dvs. oberoende av skolenhetens elev- antal. Decimalbråk med kursiv stil anger att arbetsuppgiften bedömts vara variabel, dvs. beroende av skolenhetens elevantal.

Bilaga 9: Sammanfattning av bilaga 8.

Bilaga 2 Årsarbetstid for skolledare, bitradande skolledare , en samt annan t111 skolledningen knuten personal v1d skolenhet med gymnasmm, fackskola och yrkesskola |... x.. 0 s 2 0 (n' .., O 0 |— !— t.. _ :a: "4 o '5 3 E E "= A v & å % % *.:3 gå 23: E 3 33 % 5 FC. Arbetsuppgift n: EE & & Fi. '; = 15 15 > M % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1. Undervisning samt all- mänpedagogisk och ad- ministrativ utveckling — — — — — — — — -— — 1:1. Egen undervisning 128 280 235 952 15.21 17.73 32.24 94.75 12. Förbereda lektioner, 105 160 169 290 råttningsarbeten 15.06 10.13 19.11 30.53 l:3. Fortbildning i under- visningsämnen och i allmän undervisnings- 40 10 25 35 356 metodik 4.44 .63 3.03 3.51 31.27 1:4. Studium av anvis- ningar, utredningar, 74 69 65 60 177 43 40 25 författningar etc 9.32 4.37 8.04 4.54 23.25 3.60 5.19 3.80 1:5. Deltagande i kurser och av SÖ, Ln eller andra myndigheter anordnade konferen- 50 40 50 45 115 40 ser 5.80 2.53 6.58 4.38 17.00 6.00 1:6. Utarbeta förslag till läroplaner inom om- råden där generella lä- 10 roplaner ej finns (ysk) .63 1:7. Göra framställningar till SÖ om utfärdande 8 av läroplaner (ysk) 1.10 1:8. Kursplanering 12 25 30 120 255 1.62 1.58 3.79 10.13 38.63 1:9. Övrigt 15 8 17 23 43 1.14 .51 2.68 1.60 5.29 2. Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal — — — -— -— -— — — — -— 2:1. Åhöra lektioner 40 30 52 73 14 5.08 1.90 6.15 5.76 1.36 SOU 1969: 47 201

1 2 3 4 5 6 7 10 11 22. Besök på industrier .- för inspektion av ;;j verksamheten i in- 7 70 byggda skolor (ysk) .44 4.43 2:3. Handleda lärare, pe- dagogiska samtal med 51 20 57 107 272 lärare 6.83 1.27 5.52 14.78 35.81 2:4. Deltagaioch leda kol- 10 6 10 21 22 8 legiesammanträden 1.11 .38 1.36 1.86 2.92 .71 25. Förberedelser för och arbete efter kollegie- 10 40 8 24 15 15 sammanträden 1.56 2.53 .84 2.33 2.51 1.39 2:6. Deltaga i och ev leda ämnes- eller stadie- 21 18 35 63 163 konferenser 3.09 1.14 4.33 4.81 21.26 2:7. Förberedelser för och arbete efter ämnes- el— 8 40 10 39 286 5 ler stadiekonferenser .91 2.53 1.35 3.55 39.48 .49 2:8. Deltaga i klasskonfe- 25 15 19 25 48 20 20 renser 3.28 .95 2.02 2.63 7.19 2.98 2.45 2:9. Förberedelser för och arbete efter klasskon- 8 26 8 14 6 3 7 ferenser .94 1.65 1.01 1.80 .50 .21 .64 2:10. Planeringssamman- träden mellan någon av följande befattnings- havare: rektor, studie- rektor, huvudlärare, yrkesvägledare till- synslärare och yr- 70 161 58 80 78 15 kesvalslärare 12.18 10.20 7.55 7.78 9.76 1.67 2:11. Taga kännedom om elevernas skriftliga ar- beten, ev åtgärder i 6 2 8 39 15 samband därmed .92 .13 1.20 2.91 1.12 2:12. Inspektion och besök i skollokaler utan 27 15 10 37 22 åhörande av lektioner 3.20 .95 1.33 3.40 3.50 2:13. Tid för förflyttning mellan skolanlägg- 8 12 20 34 23 ningar 1.10 1.79 2.03 4.10 3.22 2:14. Arbete i samband med insdektörs-, konsu- lent-.auskultant-, stu- . 38 20 11 10 48 6 diebesök etc 3.24 1.27 1.88 .97 5.66 1.20 2:15. tgärder i samband med iakttagen försum- melse eller överträdel- 2 se av befattningshavare .25 2:16. Upprätta PM och an- slag för lärare och an- 31 100 18 44 10 50 nan personal 3.54 6.33 1.75 3.25 2.24 10.22 2:17. Arbete för lärarnas deltagandei studieda- gar, planeringsdagar, kurser etc, egen med- 11 30 15 37 30 verkan 1.64 1.90 1.26 3.40 4.78 2:18. Sammanträden med lärare enskilt eller i 29 36 30 100 126 30 grupp 4.11 2.28 4.56 6.71 19.19 2.92 2:19. Instruktioner och så- kerhetsföreskrifter att gälla på institutioner- 2 3 10 8 na .18 .19 .70 .82 2:20. Föreskrifter för

2:21. 2:22.

brand- och utrym- ningsövningar Betygsnormerande åt— gärder

Övrigt

3. Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppföran- de och ordning, stimule- ra föreningsverksamhet 3:1. 3:2. 3:3.

3 :4.

3:5.

3:6.

3:7.

3:8.

3:9.

3:10.

3:11.

Utarbeta lokala ord- ningsregler Bevilja lov åt enskilda elever Enskilda samtal med elever i andra sam- manhang än vid lov- givning och disciplin- frågor Arbete med anledning av elevråds verksam- het, förenings- och hobbyverksamhet etc Åtgärder för elevs till— rättaförande; utred- ningar etc Samarbete med hem- men genom enskilda samtal med målsmän — ej studieorientering, disciplinfrågor eller föräldra- och föräld- raföreningsmöten Samarbete med hem— men genom deltagan- de i föräldra— och för- äldraföreningsmöten — ej studieoriente- ringsmöten Förberedelser för och arbete efter föräldra- och föräldraförenings- möten Arbete med anledning av skolsparverksam- het, insamlingar (Röda Korset, Rädda Barnen m 11) samt täv- lingar (i stil med nu- tidsorienteringen) Planering för och med- verkan i elevfester och andra elevarrange- mang

Övrigt

4. Undervisningens organi-

4:1.

sation Plan för tjänstgörings- fördelning — innefat- tande utseende och vidtalande av klass- föreståndare, huvud- lärare, institutionsfö- reståndare samt av le-

5 .50 10 1.44

40 5.92

16 1.94

10 .76

15 1.74

10 1.51

2 51 .13 6.41

.06 .84

7 10 .44 .95

10 18 .63 1.92

1'9 12 1.52 1.96

.97 2.32

89 20 87 8.42 3.35 7.01

8 20 .76 3.24

1.52

10 1.27

10 14 1.05 2.28

15 1.14

10 11

240 7 135 24.31 16.05

16 1.45

30 3.16

28 25 3.91 4.05

4:2. 4:2:1. a) Förberedelsearbete

dare av gemensam morgonsamling — »: fördelning av övertim- mar

Arbetsordning

(annat än tjänst- göringsfördelning —- exempelvis in- förskaffande av lärarönskemål etc)

4:2:2. b) Upprättande

4:2z3. c) Tryckning,dupli-

4:3.

4:4.

4:5.

4:6.

4:7.

4:8.

4:9.

4:10.

cering, distribu- tion Under läsåret nöd- vändiga schemaänd- ringar Arbete med schemata för tlyttningspröv- ningar, skrivningar, vakter under raster, vid skolbespisning etc Organisatoriska åtgär- der för påbjuden un- dervisning i barna- vård, olycksfallsvård, trafikkunskap, brand- skydd etc samt arbete med skolsåkerhetspat- ruller Organisatoriska åt- gärder för studieorien- tering, yrkesvägled- ning, yrkesteori och yrkespraktik Organisatoriska m fl åtgärder beträffande frivillig undervisning, skolradio och TV-pro- gram, film, teater, fö- redrag, firande av hög- tidligheter eller min- nesdagar Ombesörjande av sär- skild undervisning, sårskild specialunder- visning samt elevs pla- cering i specialklass (ej samtal med måls- män, ej statsbidrag) Arbete med anledning av elevernas studiebe- sök, studieresor, fjäll- färder, idrottsdagar etc Förberedelsearbete för och upprättande av högstadieplan(er) eller motsvarande or- ganisationsplaner . Arbete med förslag till

fördelning på klasser

56 224 7.15 14.19

10 .97

11 1.14

10 1.16

10 1.11

.13

4 .25

14

26 28 2.69 3.40

1.01 1.38 135 65 14.71 5.11

17 23 2.44 2.82

32 30 3.72 2.22

20 21 2.48 1.96

9 10 1.01 1.01

7 19 .77 2.49

23 3.04

15 333 1.14 41.34

10 .76

40 65 3.03 9.01

12 1.61

90 10 7.14 2.05

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 4:12. Höstrapport 10 3 17 24 1.18 .19 1.66 3.61 4:13. Vårrapport 13 7 18 8 1.72 .44 2.07 1.92 4:14. Arbete med förteck- 6 90 8 17 10 16 ning över lärare .90 5.70 .95 1.08 2.40 2.53 4:15. Rektorskonferenser 30 7 28 44 (lokala) 4.05 .44 3.61 6.08 4:16. Arbete före och efter rektorskonferenser 5 2 8 35 (lokala) .61 .13 .97 3.20 4:17. Arbetei samband med ev anhållan om avvi- kelse från bestämmel— ser om undervisning- 4 3 5 ens organisation .39 .38 .37 4:18. Arbete i samband med lärares tjänstgöring 5 2 3 4 vid flera skolenheter .76 .13 .39 .49 4:19. Instruktion av lärarna i det pedagogiska och tekniska handhavan- det av skolans appa- ratutrustning och öv- 8 4 5 12 23 riga hjälpmedel .82 .25 .83 1.39 2.10 4:20. Arbete i samband 4 33 6 9 7 med stödundervisning .51 2.09 .76 1.08 .69 4:21. Arbeteisamband med 8 4 36 23 33 8 timme till förfogande .69 .25 4.96 1.99 3.81 .66 4:22. Arbeteisamband med 5 15 48 koncentrationshalv- .69 3.M 7.69 dagar 4:23. Konferenser för sam- ordning och planering av den studietekniska träningen på grupp- 5 5 9 timmarna .68 .72 1.18 4:24. Arbeteisamband med 5 14 samordningsprogram .65 1.64 4:25. Arbete i samband med genomförandet av 6 4 långläxor .59 .49 4:26. Arbeteisambandmed 6 19 betingsläsning .97 1.85 4:27. Arbete i samband med specialarbete för ele— 5 14 18 ver i få .67 1.65 2.94 4:28. Arbeteisamband med specialarbete för ele- 5 15 119 15 ver i gy .61 2.29 12.57 2.79 4:29. Arbete i samband med ordnandet av den till terminstid förlagda, för elever på teknisk linje av gy obligatoris- 3 4 10 8 3 ka skolpraktiken .37 .25 .86 .51 .25 4:30. Arbete i samband med ordnandet av den till sommartid förlagda, för elever på teknisk linje av gy obligato- 5 2 10 28 tiska skolpraktiken .32 .13 1.22 1.77 4:31 . Arbete i samband med miljöpraktiken för SOU 1969: 47 205

! 2 3 4 5 7 8 9 10 11 elever på teknisk linje 5 15 av gy .51 1.50 4:32. Arbete i fackskolans tekniska linje med praktikfrågor. God- kännande av praktik 5 2 8 för inträde i åk 1 .63 .13 .83 4:33. Kontakter med indu- stri och näringsliv om praktikfrågor, infor- mationsfrågor m m för elever på te- och 10 8 16 ek-linjerna .69 .99 1.01 4:34. Planering av intro- 5 6 duktionsdagen .59 .67 4:35. Planering av och med- verkan i gemensamma 10 10 samlingar .99 1.38 4:36. Deltagande i konfe- renser med represen- tanter för näringsliv och arbetsmarknads- verk rörande anord- nande av kursverk- 10 28 8 23 samhet (ysk) 1.01 1.77 1.14 1.90 4:37. Utreda behovet av olika slags kurser och utarbeta förslag här- 8 12 61 om-(ysk) 1.10 .76 3.86 4:38. Göra framställningar till SÖ och Ln om in- rättande av kurser 5 2 12 ysk) .58 .13 1.04 4:39. vrigt 20 10 2.76 .87 5. Flyttning, prov, termins- avslutningar, inskriv- — _— — -—— — — _ -— —— ning, avgång etc 5:1. Flyttningsprövningar och uppdyttningar av elev, medgiva elev gå om årskurs (ej sche- mata för flyttnings- prövn.) samt arbete med mindre studie- 10 8 20 4 kurs .97 .99 1.95 .75 5:2. Möten med föräldrar 10 8 10 för studieorientering 1.96 1.05 1.38 5:3. Övrigt arbete i sam- band med studieorien- 6 2 10 10 21 tering .98 .13 1.38 1.20 3.43 5:4. Arbeteisamband med ändring av elevs äm- 5 2 11 25 9 nes-, kurs- och linjeval .52 .13 1.34 2.31 1.21 55. Arbeteisamband med 2 7 utökad studiekurs .19 .82 5:6. Arbeteisamband med elevers ansökan om inträde i andra skolor 4 9 5 13 6 — gymnasium etc .53 .57 .41 1.33 .84 5:7. Arbete med klasslistor samt med listor för tillvalsgrupper och al- 5 10 7 43 70 ternativkurser .67 1.26 .77 5.30 7.84

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 5:8. Arbeteisamband med 10 19 7 27 5 21 upprop 1.14 1.20 .74 2.68 .49 2.21 5:9. Utfärda slutbetyg samt arbete med an- ledning av fyllnads- prövningar och sår- 20 8 18 33 59 60 skilda prövningar 2.29 .64 1.14 4.51 6.01 6.54 5:10. Granska betygskata- loger, klassböcker 8 17 10 26 12 och/eller dagböcker .84 1.08 1.51 2.53 1.57 5:11. Arbete i samband med standardprov 5:12. Arbeteisambandmed 5 10 9 10 5 centrala prov .46 1.06 1.07 1.36 .77 5:13. Arbete i samband med åhörardagar, uppvis- ningar, termins- och 16 20 6 20 19 35 årsavslutningar 1.60 1.27 .72 1.95 3.64 2.44 5:14. Arbete med ev pre- mier och stipendier (ej statsstipendier och 6 7 6 7 4 52 14 10 studiebidrag) .83 .44 .59 .50 .39 3.99 2.40 1.01 5:15. Arbete med registre- ring av elever (elev- 3 2 9 14 84 28 bokföring) .39 .13 .91 1.36 8.49 4.47 5:16. Arbete med inskriv- 6 18 40 ning av nybörjare .54 3.14 6.54 5:17. Clearing av elever mellan olika fa-områ- den för att åstadkom- ma tillräckligt stora grupper 5:18. Utarbetande av pro- spekt (=information 8 23 15 om studierna vid ysk) .69 1.46 1.33 5:19. Mottaga och bearbeta inträdesansökningar 14 39 38 till deltidskurser (ysk) .89 3.72 4.30 5:20. Mottaga och bearbeta inträdesansökningar 7 2 16 24 25 till heltidskurser (ysk) .88 .13 2.00 2.72 4.81 5:21. Utsända meddelanden 1 47 11 till sökande (ysk) .06 2.98 1.62 5:22. Övrigt 13 33 15 1.14 2.87 1.75 6. Fastigheter — —— -— — —— — — — — — Gzl. Tillsyn över och sköt- sel av skolans fastig- 15 2 10 930 heter och tomter 1.39 .13 .97 121.92 6:2. Åtgärder och yttran- den med anledning av byggnads- och repara- 10 13 15 104 tionsarbeten 1.63 1.01 2.51 16.99 623. Övrigt 1297 105.70

7. Inventarier, undervis-

7:1.

nings- och förbruk- ningsmateriel, skol- bibliotek Arbete med inventa- rier, undervisnings- materiel, fria läroböc- ker, förbrukningsma- teriel, blanketter etc

7:1:1. a)

b) C) d)

7:2. Arbete med läroboks- förteckning Arbete med anledning av skolbiblioteks och skolbibliotekaries verksamhet — även klassbibliotek (ej stats- bidrag) Inredning av lärosalar, grupprum, material- rum, lärarrum etc Göra framställningar till SÖ om statsbidrag till undervisningsma- teriel (ysk) Arbete med anskaff- ning av externa ar- betsobjekt. Närings- livskontakter. Ut- sändning av offerter (ysk) Lagerbokföring, (rå- varor; ysk)

vrigt

Behovsberäkning

7:1:2. Beställning

7:1:3. Mottagning och uppställning 7 :1 :4. Förteckning

7:3.

7:4.

7:5.

7:6.

7:7. 7:8.

8. Expedition — kansli: personaluppgifter, löner, arvoden etc ekonomi, statistik och expeditionsarbete i övrigt

Ordna undervisningen vid lärares tillfälliga frånvaro Primäruppgifter vid läsårets början för lö- neutbetalningar —— »stamrapport» Månatliga uppgifter för löneutbetalningen, rapporter om sjuk- domsfall etc Utfärda tjänstgörings- betyg och -intyg för lärare och annan per- sonal, ev yttranden över ansökningar om tjänstebyten, avsked etc Arbete med anställan- de av icke ordinarie lärare Arbete med anledning av personals ansökan om tjänstledighet och semester Arbete med ledigan- mälan av ordinarie lä-

8:1.

8:2.

8:3.

8:4.

8:5.

8:6.

8:7.

15 1.93

1.58 .81

.64

10 1.26

13 1.56

10 1.65

10 .70

12 1.68

10 1.43

21 2.24

64 4.05

11 .70

12 0.76

2 .13

.13

.32

15 .95

.06

13 1.29

10 1.21

10 1.14

10 .83

11 1.28

.51

12 1.39

12 .91

10 .79

11 .73

20 2.76

20 1.95

85 10.57 140 17.80 127 15.10

81 7.95 169 17.32

19 3.47

37 6.11

76 10.31

37

60 14.42

29 2.88

56 6.91

15 2.38

12 1.83

23 2.88 8.80 13 154 1.37 23.46

85

50 5.07

100 12.00

37 4.90

10 11

8:8.

8:9.

8:10.

8:11.

8:12. 8:13.

8:14.

8:15. 8:16. 8:17.

8:19. 8:20.

8:21.

8:22.

8:23.

8:24.

rartjänster, förslag till ämneskombination Granskning, merit- värdering och sam- manställning av an- sökningar till ordina- rie lärartjänster, ytt- randen över sökande Arbete med anställan- de av annan personal än lärarpersonal Arbete med anledning av lärarnas/persona- lens bostadsfrågor Insamlade av debet- sedlar, adressuppgif- ter m m Arbete vid uthyrning av skolans lokaler Arbete med ersätt- ningar för skadegörel- se etc Granskning, hante— ring och attestering av räkningar Attestbokföring och anslagskontroll Arbete med infordrad statistik

Av SÖ, Ln eller annan myndighet infordrade redovisningar för verksamheten (erfa- renheter från medgiv- na avvikelser från stadgebestämmelser, läro- och kursplaner etc) . Planera och leda arbe—

tet för annan personal än lärare (tid som ej inräknats i andra punkter)

Postärenden (öppna, diarieföra, fördela) Besvara förfrågningar från personal (exkl lä- rarpersonal) och all- mänhet (även telefon, ej skrivelser) — (tid som ej inräknats 1 and- ra punkter) Korrespondens och kontakter med all- mänhet och myndig- heter som ej redovisas i annan punkt

Arbete med ordnande, förtecknande och för- varing av skolans/skol- styrelsens arkivalier Verksamhetsberättel- se för skolväsendet i kommunen Renskrivning, stenci- lering etc som icke re-

10 1.22

10 1.07

3 .32

2 .27

.33

18 2.23

1.09 17 1.95

1.10

20 2.29

5.31

83 8.34

36 4.86

.79

.13 .25 14 .89

42 2.66

.13

23 2.83

18 2.36

10 .82

21 2.97

3.79

30 3.15

10 .87

10 .97

37 2.79

24 1.86

75 5.68

2.04

100 10.00

58 3.99

42 2.66

12 1.86

12 2.40

215 26.59 117 14.41

7.75

150 9.50 100 17.03

137 11.60

138 13.42

55 6.43

14 2.27

368 44 26.55 7.19

50 7.78

138 260 17.86 37.40

456 53.42

78 12.79

54 8.34

16 1.79

54 5.30

37 4.03

5 6 7 8 9 10 11

dovisas såsom ingåen- de i annan punkt

8:25. Förande av tjänste- matrikel 8:26. Arbete med inkasse- ring av kursavgifter från elever i deltids- kurser (ysk) 8:27. Fakturering av utför- da arbeten (ysk) 8:28. Utarbeta framställ-

ningar om statsbidrag till skolans drift (ysk) Utanordnande av statsbidrag till driften av inbyggda skolor

(ysk)

8:30. Arbete med budget 8:29.

8:31. Övrigt

9. Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet 9:1. Organisatoriska m 11 åtgärder beträffande läkarundersökningar, tandvård etc övervak- ning av sanitära och hygieniska förhållan- den Arbete i samband med elevvårdskonferenser Övrigt arbete i sam- band med skolpsyko- logisk och skolkurativ verksamhet, som ej registrerats under an- nan punkt

Organisatoriska mfl åtgärder avseende bad och simundervisning

Arbete i samband med skolmåltidsverksam- het —— organisatoriska åtgärder, upphand- ling (ej vaktlistor) Arbetei samband med elevernas förvärvsar- bete (arbetsböcker m

m)

Arbete med studie- hjälp, studiemedel och annat ekonomiskt stu- diestöd (ej rekvisition och redovisning) Arbete med elevhem och inackorderings- hem (ej rekvisition av statsmedel) Arbete i samband med

skolskjutsar,elevernas

buss- och järnvägs— kort (ej rekvisition av statsmedel)

9:2. 9:3.

9:4.

9:5.

9:6.

9:7.

9:8.

9:9.

10 1.68

12 1.24

.51 .13

.32

14 1.39

12 1.38

5 .64

13 26 40 1.54 3.18 5.52

26 1.64 210 13.30

90 6.82

19 100 1.72 6.33 18 19 112 1.55 3.15 13.62

19 1.41 20 2.41

8 25 .87 2.31

.34

20 6 1.46 .94

1632 347 180.07 44.30

165 12.87

379 83 56.78 16.56

212 33.33 30 12 3.67 1.94

75 34 10.22 4.12

9:10.

9:11. 9:12.

9:13.

9:14.

9:15.

Arbete med anledning av feriekursverksam— het, lägerskola etc Arbete med elevför- säkringar Arbete i samband med intyg mm till elever för kommunala och privata stipendier och premier, militärtjänst- göring etc Personalvårdande uppgifter, tex i sam- band med olyckor, dödsfall och andra fa- miljehändelser bland lärare, andra befatt- ningshavare och ele- ver Ungdomsvårdande kontakter och konfe- renser: samarbete med andra ungdomsvår- dande organ och or- ganisationer Ovrigt

10. Sammanträden, särskil-

10:1.

10:2.

10:3.

10:4.

10:5.

10:6.

10:7.

10:8.

da uppdrag — i den mån dessa ej redovi- sats under andra rub- riker —— övrigt utöver i det föregående redo— visat Förberedelser för skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sam- manträden Skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden Arbete efter skolsty- relsens och dess avdel- ning(ar)s sammanträ- den (verkställighet, protokoll, expediering etc) Sammanträden med kommunala myndig- heter Sammanträden ej re- dovisade i annan punkt Utredningar, remis- ser, interpellationer som ej redovisas i an- nan punkt Samarbetsnämnd (förarbete, samman- träden, verkställighet av beslut) Kontakter och konfe- renser om samord- ningsfrågor med de skolor som skall läm- na respektive mottaga

.99

.95

19 1.76

18 1.64

16 1.92

10 .98

12 1.65

.32

35 2.22

1.16

19 10 20 5 1.33 .76 2.33 .52

5 35 15 .49 2.89 1.65 10 38 370

.76 3.70 43.13

21 2.01

11 .87

26 91 2.54 14.62

1 2 3 4 5 6 7 8 10 11 elever till åk 3 och 4 av te-linje samt till 5 8 åk 3 av ek-linje .59 .86 10:9. Sammanträden med S 3 18 de olika yrkesråden .67 .19 1.24 10:10. Övrigt 11. Arbete i samband med 36 10 279 104 studentexamen 4.29 1.88 22.78 14.26

fördelad på sakområden) Sammanfattning av bilaga 2 (Årsarbetstiden.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1. Undervisning samt all- mänpedagogisk och ad- 442 602 611 1577 993 43 72 69 ministrativ utveckling 61.02 38.13 81.82141.67 102.26 3.60 11.05 8.50 2. Ledning och övervak- ning av undervisning och 429 577 469 894 1364 133 47 76 49 lärarpersonal 60.99 36.54 49.61 90.27156.01 12.94 8.18 9.53 7.80 3. Övervakning av elever- nas skolgång, llit, uppfö- rande och ordning, sti- mulera föreningsverk- 114 27 124 191 89 117 287 128 samhet 15.71 1.71 12.22 18.58 13.00 9.28 35.33 20.75 4. Undervisningens organi- 363 547 640 503 459 80 130 305 27 sation 42.24 34.64 87.75 64.34 47.21 10.22 18.43 33.09 4.41 5. Flyttning, prov, termins- . avslutningar, inskrivning, 151 118 141 234 59 219 320 60 60 avgång etc 18.77 7.47 15.63 32.32 5.60 22.12 44.32 6.32 5.37 6. Fastigheter 35 2 20 15 1686 3.40 .13 2.11 2.51 162.34 7. Inventarier, undervis- nings- och förbruknings- 71 87 33 109 858 117 122 253 materiel, skolbibliotek 8.96 5.51 4.36 10.60 106.6917.06 15.99 35.43 8. Expedition-kansli: perso- naluppgifter, löner, arvo- den etc ekonomi, stati- stik och exp.arbete i öv- 338 117 155 388 123 1325 3837 857 93 rigt 44.00 7.41 20.11 40.27 11.63151.04412.38140.85 15.20 9. Arbete i samband med skolhygienisk och skol- 67 37 35 48 5 19 39 245 721 social verksamhet 8.59 2.34 3.53 6.63 1.20 2.71 5.10 40.03 81.06 10. Sammanträden,särskilda uppdrag — i den mån dessa ej redovisats under andra rubriker -— övrigt under i det föregående 130 40 38 62 129 18 redovisat 16.99 2.53 5.63 5.66 19.66 3.61 Varav arbete med student- 36 10 279 104 examen 4.29 1.88 22.78 14.26 SOU 1969: 47 213

Bllaga 4 Årsarbetstld for skolledare, bltradande skolledare samt annan tlll skolledmngen knuten personal v1d skolenhet med gymnasmm och fackskola

.. q.) 5 2 o a' 2 E 4 4 35 ?. % 2 M M :$ ** o' '6 E E A v & 3 8 % % å ä :: == % å ?

Arbetsuppgift & å E :E 15 5 > M %

1 2 3 4 5 6 7 8 9

l. Undervisning samt allmän pedagogisk

och administrativ utveckling — — — — —- — — 1:1. Egen undervisning* 120 200 14.43 22.71 122. Förbereda lektioner, rättningsar- 75 120 beten' 9.79 13.15 l:3. Fortbildningi undervisningsämnen 25 30 248 ochiallmän undervisningsmetodik 3.85 3.22 29.07 1:4. Studium av anvisningar, utred- 76 57 153 28 40 ningar, författningar etc 10.42 6.73 18.75 3.32 4.09 l:5. Deltagande i kurser och av SÖ, Ln eller andra myndigheter anordnade 40 30 153 konferenser 5.21 4.26 20.54 1:6. Utarbeta förslag till läroplaner inom områden där generella läro- planer ej finns (ysk) 1:7. Göra framställningar till SÖ om utfärdande av läroplaner (ysk) 128. Kursplanering 10 12 241 1.16 1.38 28.42 1:9. Övrigt 15 53 80 2.01 5.12 9.40 2. Ledning och övervakning av undervis- ning och lärarpersonal — — — — —— —— — 2:1. Åhöra lektioner 40 23 16 4.42 3.27 1.21 2:2. Besök på industrier för inspektion av verksamheten i inbyggda skolor (ysk) 2:3. Handleda lärare, pedagogiskasam- 50 50 272 tal med lärare 4.77 5.35 33.54 2:4. Deltagaioch leda kollegiesamman- 12 11 20 träden 1.43 1.23 2.37 2:5. Förberedelser för och arbete efter 10 5 8 kollegiesammanträden 1.30 .57 .89 * Arbetsuppgiften är regressivt proportionell mot stigande elevantal. 214 SOU 1969: 47

1 2 3 4 5 6 7 8 9 2:6. Deltaga i och ev leda ämnes- eller 30 44 140 stadiekonferenser 3.47 _- 5.44 17.07 2:7. Förberedelser för och arbete efter 10 12 217 åmnes- eller stadiekonferenser 1.20 1.43 26.55 2:8. Deltaga i klasskonferenser 35 40 33 30 30 3.86 4.34 3.76 3.11 4.39 2:9. Förberedelser för och arbete efter 9 10 11 klasskonferenser .88 1.25 1.11 2:10. Planeringssammanträden mellan någon av följande befattningsha- vare: rektor, studierektor, huvud- lärare, yrkesvägledare, tillsynslära- 60 50 55 re och yrkesvalslärare 8.30 6.83 6.62 2:11. Taga kännedom om elevernas skriftliga arbeten, ev åtgärder i 5 10 8 samband därmed .67 1.11 .79 2:12. Inspektion och besök i skollokaler 24 15 19 utan åhörande av lektioner 2.42 1.72 2.43 2:13. Tid för förflyttning mellan skolan- 11 10 20 läggningar 1.11 1.32 2.33 2:14. Arbete i samband med inspektörs-, konsulent-, auskultant-, studiebe- 30 25 44 11 sök etc 3.52 2.77 5.60 1.41 2:15. Åtgärder i samband med iakttagen försummelse eller överträdelse av 4 befattningshavare .62 2:16. Upprätta PM och anslag för lärare 23 26 11 10 och annan personal 2.59 3.13 1.38' 1.29 2:17. Arbete för lärarnas deltagande i studiedagar, planeringsdagar, kur- 14 10 35 12 ser etc, egen medverkan 1.66 1.31 4.57 1.54 2:18. Sammanträden med lärare enskilt 45 50 91 49 eller i grupp 4.10 6.94 13.29 5.42 2:19. Instruktioner och säkerhetsföre- 3 7 skrifter att gälla på institutionerna .46 .95 2:20. Föreskrifter för brand- och utrym- 3 ningsövningar .34 2:21. Betygsnormerande åtgärder 9 20 18 .91 2.14 2.29 2:22. Övrigt 14 2.06 3. Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, sti- mulera föreningsverksamhet — — — — -— —— — — 3:1. Utarbeta lokala ordningsregler 5 .53 3:2. Bevilja lov åt enskilda elever 15 5 1.75 .65 3:3. Enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning och 42 60 28 24 200 disciplinfrågor 4.62 7.69 3.14 2.53 17.34 3:4. Arbete med anledning av elevråds verksamhet, förenings- och hobby— 24 10 19 20 verksamhet etc 2.83 1.10 2.40 1.90 3:5. Åtgärder för elevs tillrättaförande; 10 5 54 utredningar etc 1.06 .62 6.91 3:6. Samarbete med hemmen genom enskilda samtal med målsmän —- ej studieorientering, disciplinfrågor eller föräldra— och föräldraföre— 18 20 6 48 26 ningsmöten 1.87 1.83 .60 5.28 3.23 3:7. Samarbete med hemmen genom deltagande i föräldra- och föräld- raföreningsmöten — ej studieorien- 15 10 4 10 teringsmöten _,.!-,,5',3;s; 3 dåf 1.67 1.21 .46 1.39 SOU1969:47 215

1 2 3 4 5 6 7 8 9 3:8. Förberedelser för och arbete efter föräldra- och föräldraföreningsmö- 6 5 ten .74 .51 3:9. Arbete med anledning av skolspar- verksamhet, insamlingar (Röda Korset, Rädda Barnen m 11) samt tävlingar (i stil med nutidsoriente- 4 ringen) .41 3:10. Planeringföroch medverkanielev— 10 10 fester och andra elevarrangemang 1.25 .97 3:11. Övrigt 9 5 .83 .44 4. Undervisningens organisation —— — —- —— — _ — — 4:l. Plan för tjänstgöringsfördelning —— innefattande utseende och vidta- lande av klassföreståndare, huvud- lärare, institutionsföreståndare samt av ledare av gemensam mor- gonsamling — fördelning av över— 50 25 3 timmar 5.69 3.07 .35 4:2. Arbetsordning 4:2:l. &) Förberedelsearbete (annat än tjänstgöringsfördelning — exempelvis införskaffande av 10 20 8 13 lärarönskemål etc) .95 2.60 .91 1.62 4:2:2. b) Upprättande 250 25.97 4:2:3. c) Tryckning, duplicering, distri- 20 bution 2.86 4:3. Under läsåret nödvändiga schema- 10 29 20 20 ändringar .94 3.99 2.25 2.10 4:4. Arbete med schemata för flytt- ningsprövningar, skrivningar, vak- ter under raster, vid skolbespisning 5 30 60 88 etc .64 3.57 7.42 9.74 4:5. Organisatoriska åtgärder för på- bjuden undervisning i barnavård, olycksfallsvård, trafikkunskap, brandskydd etc samt arbete med skolsäkerhetspatruller 4:6. Organisatoriska åtgärder för stu- dieorientering, yrkesvägledning, 10 15 65 yrkesteori och yrkespraktik 1.24 2.05 6.25 4:7. Organisatoriska mli åtgärder be- träffande frivillig undervisning, skolradio och TV-program, film, teater, föredrag, firande av högtid- 10 15 22 ligheter eller minnesdagar 1.00 1.58 2.18 4:8. Ombesörjande av särskild under- visning, särskild specialundervis- ning samt elevs placering i special- klass (ej samtal med målsmän, ej statsbidrag) 4:9. Arbete med anledning av elevernas studiebesök, studieresor, fjällfär- 6 7 58 11 der, idrottsdagar etc .87 .85 6.04 1.19 4:10. Förberedelsearbete för och upp- rättande av högstadieplan(er) eller motsvarande organisationsplaner 4:11. Arbete med förslag till fördelning 5 16 på klasser .77 2.11 4:12. Höstrapport 8 20 .97 2.49 4:13. Vårrapport 10 21 1.21 2.84

4:14. Arbete med förteckning över lärare 5 10 18 .67 1.08 2.62 4:15. Rektorskonferenser (lokala) 25 18 3.47 2.31 4:16. Arbete före och efter rektorskonfe- 5

renser (lokala) .57 4:17. Arbete i samband med ev anhållan

om avvikelse från bestämmelser 3 5 om undervisningens organisation .35 .61 4:18. Arbete i samband med lärares 5 5

tjänstgöring vid Hera skolenheter .47 .61

4:19. Instruktion av lärarna i det peda— gogiska och tekniska handhavan- det av skolans apparatutrustning 23 och övriga hjälpmedel 2.43 4:20. Arbete i samband med stödunder- 5 20 6 visning .49 2.18 .53 4:21. Arbete i samband med timme till 10 68 9 8 förfogande .91 8.42 .85 .85 4:22. Arbete i samband med koncentra- 20 59 tionshalvdagar 2.26 6.60 4:23. Konferenser för samordning och planering av den studietekniska 5 träningen på grupptimmarna .62 4:24. Arbete i samband med samord- 7 17 ningsprogram .98 1.81 4:25. Arbete i samband med genomfö— 10 8 randet av långläxor 1.14 .80 4:26. Arbete i samband med betingsläs- 10 36 ning 1.06 3.81 4:27. Arbete i samband med specialarbe- 20 59 te för elever i fa 2.78 8.07 4:28. Arbetei samband med specialarbe- 5 25 112 te för eleverigy .61 3.09 15.03 4:29. Arbete i samband med ordnandet av den till terminstid förlagda, för elever på teknisk linje av gy obliga— 5 5 4 5 30 8 toriska skolpraktiken1 .73 .62 .52 .79 4.49 1.22 4:30. Arbete i samband med ordnandet av den till sommartid förlagda, för elever på teknisk linje av gy obliga- 5 9 4 4 50 5 toriska skolpraktiken1 .81 1.11 .48 .50 7.76 .44 4:31. Arbete i samband med miljöprak-

tiken för elever på teknisk linje av 10 12 10 16 47 12 gy1 1.31 1.75 1.33 1.63 5.05 1.61 4:32. Arbete i fackskolans tekniska linje

med praktikfrågor. Godkännande 5 5 3 10 43 5 av praktik för inträde i åk 11 .67 .77 .40 1.01 7.69 .44

4:33. Kontakter med industri och nå- ringsliv om praktikfrågor, infor- mationsfrågor m m för elever på 7 6 8 te- och ek-linjerna1 .71 .67 1.01 4:34. Planering av introduktionsdagen 4 5 .51 .61 4:35. Planering av och medverkan i ge- 14 6 mensamma samlingar 1.23 .94 4:36. Deltagande i konferenser med re- presentanter för näringsliv och ar- betsmarknadsverk rörande anord- nande av kursverksamhet (ysk) 4:37. Utreda behovet av olika slags kur- ser och utarbeta förslag härom (ysk) 1 Eftersom teknisk linje ej finns företrädd vid samtliga av organisationsundersökningen berörda skolenheter har tidåtgång i dessa fall redovisats fastän observationsunderlaget är mindre än hälften av antalet möjliga.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 4:38. Göra framställningar till SÖ och Ln om inrättande av kurser (ysk) 4:39. Övrigt 5 .59 5. Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc —— — — — —— — — —- 5:1. Flyttningsprövningar och uppflytt- ningar av elev, medgiva elev gå om årskurs (ej schemata för flyttnings- prövn.) samt arbete med mindre 10 10 12 studiekurs 1.02 1.02 1.64 5:2. Möten med föräldrar för studie- 6 10 orientering .77 .97 5:3. Övrigt arbete i samband med stu- 10 18 29 dieorientering 1.09 2.02 3.95 5:4. Arbete i samband med ändring av 6 18 15 elevs ämnes-, kurs- och linjeval .81 2.11 2.09 5 :5. Arbete i samband med utökad stu— 4 9 diekurs .41 .77 5:6. Arbete i samband med elevers an- sökan om inträdeiandra skolor— 5 5 7 20 20 gymnasium etc .58 .59 .79 2.60 2.78 5:7. Arbete med klasslistor samt med listor för tillvalsgrupper och alter- 20 25 75 nativkurser 2.21 3.52 10.71 5:8. Arbete i samband med upprop 10 5 10 1.16 .57 1.57 5:9. Utfärda slutbetyg samt arbete med anledning av fyllnadsprövningar 20 6 19 50 70 och särskilda prövningar 2.21 .71 2.19 5.89 8.05 5:10. Granska betygskataloger, klass- 10 10 6 10 30 böcker och/eller dagböcker 1.11 1.19 .86 1.29 4.73 5:11. Arbete i samband med standard- prov 5212. Arbete i samband med centrala 10 13 8 10 20 prov .95 1.48 .77 1.24 2.00 5:13. Arbete i samband med åhörarda- gar, uppvisningar, termins- och 10 8 12 18 årsavslutningar 1.34 1.08 1.86 2.09 5:14. Arbete med ev premier och stipen- dier (ej statsstipendier och studie- 10 4 5 10 16 bidrag) 1.37 .61 .61 1.17 1.80 5:15. Arbete med registrering av elever 28 119 (elevbokföring) 3.75 13.14 5:16. Arbete med inskrivning av nybör- jare 5:17. Clearing av elever mellan olika fa- områden för att åstadkomma till- 5 räckligt stora grupper .47 5:18. Utarbetade av prospekt (=infor- mation om studierna vid ysk) 5:19. Mottaga och bearbeta inträdesan— sökningar till deltidskurser (ysk) 5:20. Mottaga och bearbeta inträdesan— sökningar till heltidskurser (ysk) 5:21. Utsända meddelanden till sökande sk) 5:22. vrigt 19 53 2.70 6.85 6. Fastigheter —— — — -— — — — — 6:1. Tillsyn över och skötsel av skolans 12 970 fastigheter och tomter 1.42 118.99 6:2. Åtgärder och yttranden med an- ledning av byggnads- och repara- 20 15 401 tionsarbeten 2.35 1.55 32.64

1 2 3 4 5 6 7 8 9 63. Övrigt 424 50.63 7. Inventarier, undervisnings- och för- brukningsmateriel, skolbibliotek — — — -— — — — — 7:1. Arbete med inventarier, undervis- ningsmateriel, fria läroböcker, för- brukningsmateriel, blanketter etc — — — — -— — — -— 7:1:1. a) Behovsberäkning 13 60 8 7 1.49 6.44 .85 .81 7:1:2. b) Beställning 10 67 16 26 48 1.32 7.75 1.68 3.29 5.55 7:1:3. c) Mottagning och uppställning 62 5 25 235 8.23 .85 2.69 23.24 7:1:4. d) Förteckning 27 37 2.95 4.40 7:2. Arbete med låroboksförteckning 6 9 92 .53 .91 11.86 7:3. Arbete med anledning av skolbib- lioteks och skolbibliotekaries verk- samhet —- även klassbibliotek (ej 10 8 28 13 statsbidrag) 1.18 .91 2.65 1.56 7:4. Inredning av lärosalar, grupprum, 19 8 70 190 materialrum, lärarrum etc .91 .91 9.32 14.97 7:5. Göra framställningar till SÖ om statsbidrag till undervisningsmate- riel (ysk) 7:6. Arbete med anskaffning av externa arbetsobjekt. Näringslivskontak- ter. Utsåndning av offerter (ysk) 7:7. Lagerbokföring (råvaror; ysk) 718 Övrigt 67 395 8.77 31.37 8. Expedition — kansli: personaluppgif- ter, löner, arvoden etc ekonomi, statistik och expeditionsarbete i öv- rigt — — — — -— — — — 8:1. Ordna undervisningen vid lärares 10 15 61 29 tillfälliga frånvaro 1.19 1.90 5.77 3.89 8:2. Primäruppgifter vid läsårets början för löneutbetalningar -— ”stam- 5 rapport” .45 8:3. Månatliga uppgifter för löneutbe- talningen, rapporter om sjukdoms- 10 60 56 fall etc .93 6.21 7.68 8:4. Utfärda tjänstgöringsbetyg och -intyg för lärare och annan perso- nal, ev yttranden över ansökningar 12 25 28 om tjänstebyten, avsked etc 1.70 2.73 2.05 8:5. Arbete med anställande av icke 15 10 18 ordinarie lärare 1.83 1.14 1.73 8:6. Arbete med anledning av personals ansökan om tjänstledighet och se- 6 5 10 mester .78 .51 1.58 8:7. Arbete med lediganmälan av ordi- narie lärartjänster, förslag till äm- 6 neskombination .87 && Granskning, meritvärdering och sammanställning av ansökningar till ordinarie lärartjänster, yttran- 12 den över sökande 1.60 8:9. Arbete med anställande av annan 5 personal än lärarpersonal .69 8:10. Arbete med anledning av lärarnas/ 5 personalens bostadsfrågor .44 8:11. Insamlande av debetsedlar, adress- 7 7 uppgifter m m .83 1.22

8:12. 8:13. 8:14. 8:15. 8:16. 8:17.

8:18.

8:19. 8:20.

8:21.

8:22.

8:23. 8:24. 8:25. 8:26. 8:27. 8:28. 8:29. 8:30. 8:31.

Arbete vid uthyrning av skolans lokaler Arbete med ersättningar för skade- görelse etc Granskning. hantering och atteste- ring av räkningar Attestbokföring och anslagskon- troll Arbete med infordrad statistik

Av SÖ, Ln eller annan myndighet infordrade redovisningar för verk- samheten (erfarenheter från med- givna avvikelser från stadgebestäm- melser, läro- och kursplaner etc) Planera och leda arbetet för annan personal än lärare (tid som ej in- räknats i andra punkter) Postärenden (öppna, diarieföra, fördela) Besvara förfrågningar från perso- nal (exkl lärarpersonal) och all- mänhet (även telefon, ej skrivel- ser) — (tid som ej inräknats i andra punkter) Korrespondens och kontakter med allmänhet och myndigheter som ej redovisas i annan punkt Arbete med ordnande, förtecknan- de och förvaring av skolans/skol- styrelsens arkivalier Verksamhetsberättelse för skolvä- sendet i kommunen Renskrivning, stencilering etc som icke redovisas såsom ingående i annan punkt Förande av tjänstematrikel Arbete med inkassering av kursav- gifter från elever i deltidskurser (ysk) Fakturering av utförda arbeten (ysk) Utarbeta framställningar om stats- bidrag till skolans drift (ysk) Utanordnande av statsbidrag till driften av inbyggda skolor (ysk) Arbete med budget

Övrigt

9. Arbete i samband med skolhygienisk

9:1.

9:2. 9:3.

9:4. 9:5.

och skolsocial verksamhet Organisatoriska mH åtgärder be- träffande läkarundersökningar, tandvård etc, övervakning av sani- tära och hygieniska förhållanden Arbete i samband med elevvårds- konferenser Övrigt arbete i samband med skol- psykologisk och skolkurativ verk- samhet, som ej registrerats under annan punkt Organisatoriska mn åtgärder av- seende bad och simundervisning Arbetei samband med skolmåltids-

20 2.31 70 8.05

50 5.53

30 3.58

10 1.06

20 2.31

10 1.28

23 3.57 30 3.15

30 3.17

12 1.89

18 1.89

10 1.22

.70 3.03

14 90 100 36 1.69 12.31 12.17 3.78

6 50 75 1.04 4.98 7.28

41 4.31 35 100 95 400 3.58 11.87 8.33 35.18

5 200 219 120 .66 21.37 27.69 14.18

12 75 62 50 1.27 8.30 6.70 6.97

20 53 2.86 5.06

24 50 1166 1050 3.13 6.15 133.83107.96

12 1.70 250 150 28.06 16.46

146 20.50 50 30 4.36 3.40

220 53 27.83 5.20

9:6. 9:7.

9:8.

9:9.

9:10.

9:11. 9:12.

9:13.

9:14.

9:15.

verksamhet —- organisatoriska åt- gärder, upphandling (ej vaktlistor) Arbete i samband med elevernas förvärvsarbete (arbetsböcker m m) Arbete med studiehjälp, studieme- del och annat ekonomiskt studie- stöd (ej rekvisition och redovis- ning) Arbete med elevhem och inackor- deringshem (ej rekvisition av stats- medel) Arbete i samband med skolskjut- sar, elevernas buss- och järnvägs- kort (ej rekvisition av statsmedel) Arbete med anledning av feriekurs- verksamhet, lägerskola etc Arbete med elevförsäkringar Arbete i samband med intyg m rn till elever för kommunala och pri- vata stipendier och premier, mili- tärtjänstgöring etc Personalvårdande uppgifter, t ex i samband med olyckor, dödsfall och andra familjehändelser bland lärare, andra befattningshavare och elever Ungdomsvårdande kontakter och konferenser: samarbete med andra ungdomsvårdande organ och orga- nisationer

vrigt

10. Sammanträden, särskilda uppdrag —

10:1.

10:2.

10:3.

10:4. 10:5. 10:6.

10:7.

10:8.

10:9. 10:10.

i den mån dessa ej redovisats un- derandra rubriker — övrigt utöver i det föregående redovisat Förberedelser för skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s samman- träden Skolstyrelsens och dess avdelning- (ar)s sammanträden Arbete efter skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden (verkställighet, protokoll, expedie- ring etc) Sammanträden med kommunala myndigheter Sammanträden ej redovisade i an- nan punkt

Utredningar, remisser, interpella- tioner som ej redovisas i annan punkt

Samarbetsnämnd (förarbete, sam- manträden, verkställighet av be- slut) Kontakter och konferenser om samordningsfrågor med de skolor som skall lämna respektive mot- taga elever till åk 3 och 4 av te- linje samt till åk 3 av ek-linje Sammanträden med de olika yrkes- råden

Övrigt

11. Arbete i samband med studentexamen

10 1.20

1.74

12 1.31

50 5.06

10 1.19

85 10.00

10 16 10 1.10 2.11 1.11

25 2.23 56 360 6.65 40.49

15 1.34

45 150 5.59 15.82

fördelad på sakområden) Sammanfattning av bilaga 4 (Årsarbetstiden

1 2 3 4 5 6 7 8 9 1. Undervisning samt allmänpedagogisk 378 464 945 28 139 64 och administrativ utveckling 49.25 54.88 116.88 3.32 10.95 6.83 2. Ledning och övervakning av under- 446 520 1219 106 76 135 80 55 visning och lärarpersonal 50.22 61.17141.69 11.90 8.11 12.81 9.23 5.22 3. Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera 168 119 68 35 25 275 92 föreningsverksamhet 18.20 14.82 8.92 4.57 3.32 33.45 12.13 4. Undervisningens organisation 267 785 466 153 211 250 84 32.37 89.48 59.00 18.77 31.56 28.90 9.71 _ 5. Flyttning, prov, terminsavslutningar, 127 157 60 226 426 81 ; 96 inskrivning, avgång etc 14.37 18.01 7.12 24.01 60.86 10.56 9.97 6. Fastigheter 38 16 1648 3.79 2.32 173.08 7. Inventarier, undervisnings- och för- 52 35 487 40 84 720 brukningsmateriel, skolbibliotek 5.40 3.69 53.13 3.88, 9.45 69.74 8 Expedition-kansli: personaluppgifter, löner, arvoden etc ekonomi, statistik 346 137 66 1185 2009 945 107 55 och exp arbete i övrigt 44.15 15.27 6.67 134.22 241.60 136.08 13.13, 6.79 9. Arbete i samband med skolhygienisk 55 30 6 34 62 536 976 och skolsocial verksmahet 7.63 3.47 .62 4.95 6.26 61.31 90.29 10. Sammanträden, särskilda uppdrag —— i den mån dessa ej redovisats under andra rubriker — övrigt under i det 150 36 23 föregående redovisat 15.82 4.20 3.01 Varav arbete med studentexamen 45 150 5.06 2.55 5.59 15.82

Bilaga 6 Årsarbetstlden fordelad pa sakområden for skol- ledare, biträdande skolledare samt annan till skol- 1edn1ngen knuten personal v1d skolenhet med gym- nas1um, fackskola och grundskola

L. 0 0 2 2 0 vi 0 ** :? P |... :. 5 .a & & %: _a. & 0 :.. 7: nu N "* 6 s .5 g & A v & ä .. % a ; "gå ; a = := 3? % ä 3 ?>

Sakområde 82 .73 a = F & & ; >£= z ä

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1. Undervisning samt all- mänpedagogisk och ad- 306 400 972 1092 45 640 37 ministrativ utveckling 34.70 42.06100.73 90.50 3.86 59.85 3.16 2. Ledning och övervak- ning av undervisning och 466 478 1399 72 67 38 84 68 55 lärarpersonal 41.42 48.93 144.15 7.01 6.11 3.48 9.26 7.15 6.41 3. Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppföran- de och ordning, stimule- 202 130 85 94 32 45 30 132 301 230 ra föreningsverksamhet 20.40 13.15 9.07 8.03 3.19 3.69 2.92 12.82 29.51 23.66 4. Undervisningens organi- 290 726 368 38 231 87 102 188 40 sation 29.53 71.33 37.28 3.34 21.48 9.64 9.05 16.36 3.23 5. Flyttning, prov, termins- avslutningar, inskriv- 139 133 43 27 207 390 198 21 ning, avgång etc 14.51 13.32 4.86 2.35 21.91 42.92 19.37 1.93 6. Fastigheter 35 10 5 16 2100 3.47 1.17,I .59 1.81 182.77 7. Inventarier, undervis- nings— och förbruknings- 60 30 702 60 46 31 420 materiel, skolbibliotek 5.42 3.04 76.07 6.06 3.93 3.15 35.54 8. Expedition-kansli: perso- naluppgif ter, löner, arvo- den etc ekonomi, statis- 407 151 53 34 1070 2211 1377 91 40 2.11 tikochexp.arbeteiövrigt 38.09 16.41 5.98 2.96105.17220.99122.45 7.70 3.04 23.06 9. Arbete i samband med skolhygienisk och skol- 79 29 6 8 17 100 57 455 984 social verksamhet 7.78 3.40 .48 2.96 1.77 9.72 5.85 44.49103.25 10. Sammanträden, särskilda uppdrag — i den mån dessa ej redovisats under andra rubriker — övrigt under i det föregående 109 31 50 redovisat 9.32 3.02 5.34 Varav arbete med student- 40 28 75 88 18 examen 3.63 2.48 8.57 9.67 1.87 SOU 1969: 47 223

Bilaga 7 Årsarbetstiden fördelad på sakområden för skol- ledare, biträdande skolledare samt annan till skol- ledningen knuten personal vid skolenhet med fack- skola och yrkesskola

t.. 0 N 2 0 ' _ (I)

|— 9 ä ä 3

s ä.; .te få & = .. "*

- & » =; "” o 8 3 a .2 =, A v & ; ., .34 |— 'U > |... l.. .! 'ö' ,, ... = .34 = :: .:: d 2 .34

Sakområde & "En få 9. m en nu > M V) 1 2 3 5 6 7 s 9 10

1. Undervisning samt allmänpe- dagogisk och administrativ ut- 335 598 3123 1109 90 851 61 67 45 veckling 15.83 38.32231.73 92.63 3.95 21.26 1.51 3.11 1.15 2. Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal 475 535 2189 2170 233 1723 854 76 110 27.88 32.11132.69182.19 7.38 42.72 21.37 4.29 3.43 3. Övervakning av elevernas skol- gång, flit, uppförande och ord- ning, stimulera föreningsverk- 72 82 372 303 25 10 250 684 468 samhet 2.24 3.46 16.35 26.92 1.13 .88 6.32 28.99 11.57 4. Undervisningens organisation 319 226 1795 768 75 131 148 114 7 20.04 15.38 91.69 51.39 3.06 11.42 6.08 6.73 .19 5. Flyttning, prov, terminsavslut- 151 164 704 179 75 2298 52 96 35 ningar, inskrivning, avgångetc 5.14 7.28 32.09 4.60 2.71135.74 3.07 4.44 1.09

6. Fastigheter 30 30 32 25 53 2207 1.65 2.70 2.05 1.00 2.16 92.24 7. Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbib- 80 91 480 1397 313 484 2014 44 liotek 4.02 5.02 23.72 92.72 9.45 31.50 62.74 2.46

8. Expedition-kansli: personal- uppgifter, löner, arvoden etc

ekonomi, statistik och exp.ar- 542 291 841 332 1043 5855 2615 48 165 beteiövrigt 23.51 15.18 55.33 22.34 45.52374.19 106.97 1.19 6.09 9. Arbete i samband med skol-

hygienisk och skolsocial verk- 57 86 143 45 43 308 187 915 1389 samhet 1.95 5.10 7.16 3.97 2.08 15.74 5.60 35.50 62.65 10. Sammanträden, särskilda upp-

drag _ i den mån dessa ej re- dovisats under andra rubriker —övrigt underidet föregåen- 145 80 181 84 40 69 10 42 24 de redovisat 7.94 3.62 6.07 2.98 1.85 1.82 .25 2.48 .76

*a a 3 2 a a' 5 : s 52 & %? å. _ _a: 8 ;— :m 'ö' o 3 & % 5 A V å ä 2 M :: .e n ** o Arbetsuppgift få "& åå & Eri "å ä tå % l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ]. Undervisning samt allmänpe- dagogisk och administrativ ut- veckling — — — — —— — _ 1:l. Egen undervisning 109 312 1645 1409 264919284 1:2. Förbereda lekuoner, rän- 40 107 403 ningsarbeten 4.55 9.29 48.72 13. Fortbildning i undervis- ningsämnen och i allmän 25 59 96 undervisningsmetodik 1.43 7.16 9.34 1:4. Studium av anvisningar, ut- 48 58 110 84 22 9 redningar, författningar etc 5.71 3.92 12.39 10.71 3.28 1.25 1:5. Deltagande i kurser och av SÖ, Ln eller andra myndig- heter anordnade konferen- 43 32 77 91 ser 4.97 1.95 9.03 6.61 1:6. Utarbeta förslag till läro- planer inom områden där generella läroplaner ej finns 18 20 (ysk) 1.80 1.22 1:7. Göra framställningar till SÖ om utfärdande av läropla- 10 10 ner (ysk) .93 .61 1:8. Kursplanering 50 33 112 99 7.12 2.58 12.90 9.54 1:9. Övrigt 46 90 140 1L64 2. Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal — — — -— — — —- -— -— 2:1. Åhöra lektioner 30 20 65 3.35 1.39 9.25 2:2. Besök på industrier för in- spektion av verksamheten i 15 30 63 inbyggda skolor (ysk) 1.79 2.16 7.52 2:3. Handleda lärare, pedago- 30 28 155 145 giska samtal med lärare 4.04 2.53 17.42 20.66 2:4. Deltaga i och leda kollegie- 20 14 35 20 sammanträden 2.61 1.20 4.95 2.83 SOU 1969: 47 225

] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2:5. Förberedelser för och arbete 10 10 30 13 10 efter kollegiesammanträden 1.62 .82 2.68 1.53 1.71 2:6. Deltagai och ev leda ämnes- 10 10 49 100 eller stadiekonferenser 1.27 .85 4.64 9.05 2:7. Förberedelser för och arbete efter ämnes- eller stadiekon- 8 6 26 96 ferenser .70 .58 2.91 7.85 2:8. Deltaga i klasskonferenser 15 15 28 41 21 1.86 1.22 4.13 2.95 2.23 2:9. Förberedelser för och arbete 5 5 16 15 efter klasskonferenser .62 .55 2.14 1.40 2:10. Planeringssammanträden mellan någon av följande befattningshavare: rektor, studierektor, huvudlärare, yrkesvägledare, tillsynslära- 83 145 152 57 re och yrkesvalslärare 10.56 8.52 17.61 7.55 2:11. Taga kännedom om elever- nas skriftliga arbeten, ev åt- 10 26 6 gärder i samband därmed 1.04 3.76 .65 2:12. Inspektion och besök i skol- lokaler utan åhörande av 35 30 74 9 lektioner 4.20 2.41 8.85 1.36 2:13. Tid för förflyttning mellan 20 25 60 25 145 25 skolanläggningar 2.79 1.26 7.87 1.99 15.56 2.49 2:14. Arbete i samband med in- spektörs-, konsulent-, aus- 15 15 37 20 kultant-, studiebesök etc 1.62 1.05 4.12 2.34 2:15. tgärder i samband med iakttagen försummelse eller överträdelse av befattnings- 5 havare 0.30 2: 1 6. Upprätta PM och anslag för 11 20 18 22 lärare och annan personal 1.78 1.17 2.12 1.46 2:17. Arbete för lärarnas delta- gande i studiedagar, plane- ringsdagar, kurser etc egen 15 13 46 26 medverkan 1.80 1.02 6.60 2.17 2:18. Sammanträden med lärare 40 60 106 84 6 35 enskilt eller i grupp 4.75 5.10 12.49 7.31 .33 3.50 2:19. Instruktioner och säkerhets- föreskrifter att gälla på in— 3 10 11 titutionerna .43 1.17 1.06 2:20. Föreskrifter för brand- och 4 5 utrymningsövningar .53 .54 2:21. Betygsnormerande åtgärder 4 10 4 .55 1.24 .48 2:22. Övrigt 33 32 3.82 3.68 3. Övervakning av elevernas skol- gång, flit, uppförande och ord- ning, stimulera föreningsverk- samhet — »— —- — — — — — _ 3:1. Utarbeta lokala ordnings- 3 5 6 regler .41 .51 .96 3 :2. Bevilja lov åt enskilda elever 5 5 13 4 .62 .37 1.89 .53 3:3. Enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning och disciplinfrå- 20 15 66 8 100 gor 2.23 .95 6.51 .71 11.47 3:4. Arbete med anledning av elevråds verksamhet, före- nings- och hobbyverksam- 10 14 18 8 het etc 1.36 1.14 2.34 .61

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3:5. Åtgärder för elevs tillrätta— 11 11 23 25 förande; utredningar etc 1.29 .75 2.46 5.31 3:6. Samarbete med hemmen ge- nom enskilda samtal med målsmän — ej studieorien- tering, disciplinfrågor eller föräldra- och föräldraföre- 12 10 30 15 25 ningsmöten 2.07 1.10 3.13 1.61 3.62 3:7. Samarbete med hemmen genom deltagande i föräld- ra- och föräldraförenings- möten — ej studieoriente- 10 10 8 10 ringsmöten .97 .49 .98 1.01 3:8. Förberedelser för och arbe- te efter föräldra- och föräld- 5 8 5 raföreningsmöten .50 .98 .53 3:9. Arbete med anledning av skolsparverksamhet, insam- lingar (Röda Korset, Rädda Barnen m fl) samt tävlingai (i stil med nutidsorientering— 4 4 en) .24 .46 3:10. Planering för och medver- kan i elevfester och andra 6 6 10 elevarrangemang 89 .37 1.46 3:11. Övrigt 14 1.59 4. Undervisningens organisation — — — — — — — — — 4:l. Plan för tjänstgöringsför- delning -— innefattande ut- seende och vidtalande av klassföreståndare, huvudlä- rare, institutionsförestånda- re samt av ledare av gemen- sam morgonsamling — för- 18 23 60 delning av övertimmar 2.17 1.52 7.40 4:2. Arbetsordning — —- — — — — — — — 4:2:1. a) Förberedelsearbete(an- nat än tjänstgöringsfördel- ning — exempelvis inför— skaffande av lärarönskemål 10 8 46 24 etc) 1.39 .41 5.36 3.19 4:2:2. b) Upprättande 10 92 176 1.08 5.12 17.47 4:2z3. c) Tryckning,duplicering, 4 15 16 distribution .30 1.75 1.79 4:3. Under läsåret nödvändiga 10 8 35 5 schemaändringar 1.08 .82 4.25 .70 4:4. Arbete med schemata för Hyttningsprövningar, skriv- ningar, vakter under raster, 26 vid skolbespisning etc 2.84 425. Organisatoriska åtgärder för påbjuden undervisning i barnavård, olycksfallsvård, trafikkunskap, brandskydd etc samt arbete med skol- 5 säkerhetspatruller .43 4:6. Organisatoriska åtgärder för studieorientering, yrkes- vägledning, yrkesteori och 5 16 14 yrkespraktik .78 2.56 1.44 4:7. Organisatoriska mH åtgär- der beträlfande frivillig un- dervisning, skolradio och SOU 1969: 47 227

4:8.

4:9.

4:10.

4:11. 4:12. 4:13. 4:14. 4:15. 4:16.

4:17.

4:18.

4:19.

4:20. 4:21. 4:22. 4:23.

4:24. 4:25. 4:26. 4:27. 4:28. 4:29.

4:30.

TV-program, film, teater, föredrag, firande av högtid- ligheter eller minnesdagar Ombesörjande av särskild undervisning, särskild spe- cialundervisning samt elevs placering i specialklass (ej samtal med målsmän, ej statsbidrag) Arbete med anledning av elevernas studiebesök, stu- dieresor, fjällfärder, idrotts- dagar etc Förberedelsearbete för och upprättande av högstadie- plan(er) eller motsvarande organisationsplaner Arbete med förslag till för- delning på klasser Höstrapport Vårrapport Arbete med förteckning över lärare Rektorskonferenser (lokala)

Arbete före och efter rek- torskonferenser (lokala) Arbete i samband med ev anhållan om avvikelse från bestämmelser om undervis- ningens organisation Arbete i samband med lära- res tjänstgöring vid Hera skolenheter Instruktion av lärarna i det pedagogiska och tekniska handhavandet av skolans apparatutrustning och övri- ga hjälpmedel Arbete i samband med stöd- undervisning Arbetei samband med tim- me till förfogande Arbete i samband med kon- centrationshalvdagar

Konferenser för samordning — och planering av den studie- tekniska träningen på grupptimmarna Arbete i samband med sam- ordningsprogram Arbete i samband med ge- nomförandet av långläxor Arbete i samband med be- tingsläsning Arbete i samband med spe- cialarbete för elever i fa Arbete i samband med spe- cialarbete för elever i gy Arbete i samband med ord- nandet av den till terminstid förlagda, för elever på tek- nisk linje av gy obligatoris- ka skolpraktiken Arbete i samband med ord- nandet av den till sommar-

10 .97

25 3.19

.85

.57

6 .72

13 .90

1'2

1.12.

.65

.32

10 .52

16

11 7 1.37 1.02

40 36 13 4.34 3.96 1.17

[10 16

1 .04 2.00

22 25 3.23 2.09

.96

27

1.67 4.08

tid förlagda, för elever på teknisk linje av gy obligato- riska skolpraktiken

4:31. Arbete i samband med mil- jöpraktiken för elever på teknisk linje av gy 4:32. Arbete i fackskolans teknis- ka linje med praktikfrågor. Godkännande av praktik för inträde i åk 1 4:33. Kontakter med industri och näringsliv om praktikfrågor. informationsfrågor m m för elever på te- och ek-linjerna 4:34. Planering av introduktions- dagen 4:35. Planering av och medverkan igemensamma samlingar 4:36. Deltagande i konferenser med representanter för nä- ringsliv och arbetsmark- nadsverk rörande anord- nande av kursverksamhet (ysk) 4:37. Utreda behovet av olika slags kurser och utarbeta förslag härom (ysk) 4:38. Göra framställningar till

SÖ och Ln om inrättande av kurser (ysk)

4:39. Övrigt

5. Flyttning, prov, terminsavslut- ningar, inskrivning, avgång etc 521. Flyttningsprövningar och uppHyttningar av elev, med- giva elev gå om årskurs (ej schemata för Flyttnings- prövn.) samt arbete med mindre studiekurs 5:2. Möten med föräldrar för studieorientering 5:3. Övrigt arbete i samband med studieorientering 5:4. Arbete i samband med änd- ring av elevs ämnes-, kurs- och linjeval 5:5. Arbete i samband med ut- ökad studiekurs 5:6. Arbete i samband med ele- vers ansökan om inträde i andra skolor — gymnasium etc . 5:7. Arbete med klasslistor samt med listor för tillvalsgrup- per och alternativkurser 5:8. Arbete i samband med upp- rop 5:9. Utfärda slutbetyg samt ar- bete med anledning av fyll- nadsprövningar och särskil- da prövningar 5:10. Granska betygskataloger, klassböcker och/eller dag- böcker

.61

25 2. 79

24 2.69

10 1.16

10 1.27

11 .98

10 1.18

11 1.36

18 1.08

10 .69

10 .61

15 .78

22 2.94

28 3.93

"10

1.37.

12 1.34

20 1.86

.87

.83

10 1.11

2.49 13 2.00

47 3.93

10 1.13

.81

382998 i: &

3.19

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 5:11. Arbete i samband med stan- dardprov 5:12. Arbete i samband med cen- trala prov 5:13. Arbete i samband med åhö- rardagar, uppvisningar, ter- 16 13 31 37 mins- och årsavslutningar 1.74 1.09 3.63 2.78 5:14. Arbete med ev premier och stipendier (ej statsstipendier 5 10 12 4 20 10 och studiebidrag) .59 .58 1.02 .34 1.56 1.05 5:15. Arbete med registrering av 8 9 82 elever (elevbokföring) .78 .94 9.60 5:16. Arbete med inskrivning av nybörjare 5:17. Clearing av elever mellan olika fa-områden för att åstadkomma tillräckligt sto- ra grupper 5:18. Utarbetande av prospekt (=information om studier- 12 20 15 na vid ysk) 1.66 1.69 2.25 5:19. Mottaga och bearbeta inträ- desansökningar till deltids- 11 6 26 45 kurser (ysk) 1.67 .45 3.19 6.27 5:20. Mottaga och bearbeta in- trädesansökningar till hel- 28 20 72 104 tidskurser (ysk) 3.57 2.16 10.26 11.87 5:21. Utsända meddelanden till 5 11 10 67 sökande (ysk) .51 .71 1.04 7.14 5:22. Övrigt 14 1.45 6. Fastigheter — — — — — — — — — 6:1. Tillsyn över och skötsel av skolans fastigheter och tom- 15 12 924 ter 1.56 1.18 136,08 6:2. Åtgärder och yttranden med anledning av byggnads- och 15 6 20 125 reparationsarbeten 1.42 .59 1.44 15.51 613. Övrigt 273 41.78 7. Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skol- bibliotek — — — — — — — — — 7:1. Arbete med inventarier, un- dervisningsmateriel, fria lä- roböcker, förbrukningsma- teriel, blanketter etc — — — — — — — — — 7:1:1. a) Behovsberäkning 25 18 34 28 30 2.06 1.63 5.43 3.85 2.74 7:1:2. b) Beställning 13 10 40 35 115 32 69 1.34 .58 4.12 3.94 8.65 5.54 8.91 7:1:3. c) Mottagning och upp- 24 31 10 136 ställning 2.81 3.98 .52 21.44 7:1:4. d) Förteckning 15 9 5 3.20 1.01 .26 7:2. Arbete med läroboksför- 6 10 25 40 teckning .58 .75 3.04 5.66 7:3. Arbete med anledning av skolbiblioteks och skol- bibliotekaries verksamhet — även klassbibliotek (ej 4 5 statsbidrag) .43 .31 7:4. Inredning av lärosalar, grupprum, materialrum, lä- 9 10 25 15 90 rarrum etc 1.18 .82 3.93 1.58 9.57

dighet infordrade redovis- ningar för verksamheten (erfarenheter från medgivna avvikelser från stadgebe-

SOU 1969: 47 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 75. Göra framställningar till SÖ om statsbidrag till undervis- 10 15 ningsmateriel (ysk) 1.24 1.83 7:6. Arbete med anskaffning av externa arbetsobjekt. Nä- ringslivskontakter. Utsänd- 15 60 69 ning av offerter (ysk) 1.90 4.76 7.24 7:7. Lagerbokföring (råvaror; ysk) 7:8. Övrigt 33 46 110 94 3.62 5.56 6.71 15.51 8. Expedition — kansli: personal- uppgifter, löner, arvoden etc ekonomi, statistik och expe- ditionsarbete i övrigt — —— — —- — — — — —— 8:1. Ordna undervisningen vid 18 15 50 7 lärares tillfälliga frånvaro 2.67 1.06 5.35 1.35 8:2. Primäruppglfter vid läsårets början för löneutbetalning- 6 15 15 ar—»stamrapport» .95 1.27 2.88 8:3. Månatliga uppgifter för lö- neutbetalningen, rapporter 11 33 33 275 67 om sjukdomsfall etc 1.21 1.75 3.08 23.50 9.07 8:4. Utfärda tjänstgöringsbetyg och -intyg för lärare och an- nan personal, av yttranden över ansökningar om tjäns- 8 12 5 60 27 tebyten, avsked etc 1.16 .73 .87 3.34 3.43 8:5. Arbete med anställande av 15 15 27 15 icke ordinarie lärare 1.88 1.06 1.73 1.84 8:6. Arbete med anledning av personals ansökan om 5 8 5 20 10 tjänstledighet och semester .61 .80 .53 1.22 .93 8:7. Arbete med lediganmälan av ordinarie lärartjänster, förslag till ämneskombina- 5 tion .46 818. Granskning,meritvärdering och sammanställning av an- sökningar till ordinarie lä- rartjänster, yttranden över 8 sökande .71 8:9. Arbete med anställande av annan personal än lärarper- 5 sonal .58 8:10. Arbete med anledning av lärarnas/personalens bo- 4 stadsfrågor .57 8:11. Insamlande av debetsedlar, 9 15 adressuppgifter m m .98 2.43 8:12. Arbete vid uthyrning av 5 32 skolans lokaler 0.38 3.95 8:13. Arbete med ersättningar för skadegörelse etc 8:14. Granskning, hantering och 50 15 38 28 50 284 81 attestering av räkningar 5.56 1.10 4.22 2.26 3.85 38.17 8.84 8:15. Attestbokföring och an- 10 53 slagskontroll 1.27 2.81 8:16. Arbete med infordrad sta— 21 27 15 35 48 tistik _ 2.72 2.19 1.45 2.23 4.83 8:17. Av SÖ, Ln eller annan myn-

stämmelser, läro- och kurs- planer etc)

8:18. Planera och leda arbetet för annan personal än lärare (tid som ej inräknats i andra punkter) 8:19. Postärenden (öppna, diarie— föra, fördela) 8:20. Besvara förfrågningar från personal (exkl lärarperso- nal) och allmänhet (även telefon, ej skrivelser) — (tid som ej inräknats i andra punkter) 8:21." Korrespondens och kontak- ter med allmänhet och myn- digheter som ej redovisas i annan punkt 8:22. Arbete med ordnande, för- tecknande och förvaring av skolans/skolstyrelsens arki- valier . 8:23. Verksamhetsbefättblse för skolväsendet i kommunen 8:24. Renskrivning, stencilering etc som icke redovisas så- som ingående i annan punkt 8:25. Förande av tjänstematrikel

8:26. Arbete med inkassering av kursavgifter från elever i deltidskurser (ysk) 8:27. Fakturering av Utförda ar- beten (ysk) 8:28. Utarbeta framställningar om statsbidrag till skolans drift (ysk) 8:29. Utanordnande av statsbi- drag till driften av inbyggda skolor (ysk) 8:30. Arbete med budget

8:31. Övrigt

9. Arbete i samband med skolhy- gienisk och skolsocial verk- samhet 9:1. Organisatoriska m ti åtgär- der beträffande läkarunder- sökningar, tandvård etc, övervakning av sanitära och hygieniska förhållanden 9:2. Arbete i samband med elev- vårdskonferenser 9:3. Övrigt arbete i samband med skolpsykologisk och skolkurativ verksamhet, som ej registrerats under annan punkt 9:4. Organisatoriska mti åtgär- der avseende bad och sim- undervisning 9:5. Arbetei samband med skol- måltidsverksamhet — orga— nisatoriska åtgärder, upp- handling (ej vaktlistor)

10 1.19

25 2.52 39 4.32

75 10.37

55 6.66

10 1.59

10 1.06

10 1.12

25 1.61 25 2.16

50 5.06

30 1.94

1 7 .92

20 .92

12 1.67

3.09

110 13.26

.55 5.09

18 1.86

16 2.04

65 55 9.22 6.37 90 194 37 7 17.31 22.93 49.72

218 446 156 20.31 58.90 22.39

65 130 5.09 19.23

39 43 4.01 5.77 30 . . 5.77

50 1049 350 , 4,81 98.23 42.26 20 10 2.00 2.65

8 131 1.35 20.23

18 2.99

38 3.31 213 257 243 21.98 28.74 31.19

165 22.01 15 2.27

76 20 8.00 _ 2.13

9:6. Arbete i samband med ele- vernas förvärvsarbete (ar- betsböcker m m) 9:7. Arbete med studiehjälp, studiemedel och annat eko- nomiskt studiestöd (ej rek- visition och redovisning) 9:8. Arbete med elevhem och in- ackorderingshem (ej rekvisi- tion av statsmedel) 9:9. Arbete samband med skol- skjutsar, elevernas buss- och järnvägskort (ej rekvisitan av statsmedel) 9:10. Arbete med anledning av feriekursverksamhet, läger- " skola etc 9:11. Arbete med elevförsäkring- iiti ar 9:12. Arbete i samband med intyg m m till elever för kommu- nala och privata stipendier och premier, militärtjänst- göring etc 9:13. Personalvårdande uppgif- ter, tex i samband med olyckor, dödsfall och andra familjehändelser bland lå- rare, andra befattningsha- vare och elever 9:14. Ungdomsvårdande kontak- ter och konferenser: samar- bete med andra ungdoms- vårdande organ och organi- sationer

9:15. Övrigt

10. Sammanträden, särskilda upp- drag — i den mån dessa ej redovisats under andra ru- riker —- övrigt utöver i det föregående redovisat 10:]. Förberedelser för skolsty- relsens och dess avdelning- (ar)s sammanträden 10:2. Skolstyrelsens och dess av- delning(ar)s sammanträden 10:3. Arbete efter skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden (verkställig- het, protokoll, expediering etc) 10:4. Sammanträden med kom- 14” 4, munala myndigheter 10:5. Sammanträden ej redovisa-

5.1.9 ,: -= de i annan punkt

10:6. Utredningar, remisser, in- terpellationer som ej redo- visas i annan punkt 10:7. Samarbetsnämnd (förarbe- te, sammanträden, verkstäl- lighet av beslut) 10:8. Kontakter och konferenser om samordningsfrägor med de skolor som skall lämna

6 .81

10 1.02

10 1.34

1.67

14 1.78

3.20

25 2.97

10 .87

10 1.08,

15 1.62

1.12 20 1.22

.61

10 .91

12 1.59

21 2.71

89 31 75 10.66 3.83 10.61 _

14 1.04

25 13 3.82 1.25

16 1.49 133 12.02

2 3 4 9 10 respektive mottaga elever till åk 3 och 4 av te-linje samt till åk 3 av ek-linje 10:9. Sammanträden med de oli- 25 30 12 ka yrkesråden 3.34 2.08 1.61 10:10. Övrigt 35 3.44 234

fördelad på sakområden Sammanfattning av bilaga 8 (Ärsarbetstiden

l 2 3 4 5 6 7 8 9 l0 1. Undervisning samt allmänpe- dagogisk och administrativ ut- 325 659 2580 382 30 7 veckling 44.99 55.46 284.62 34.78 2.77 .97 2. Ledning och övervakning av 433 470 1197 772 92 231 61 undervisning och lärarpersonal 54.11 29.64 134.49 79.90 5.12 31.62 6.40 3. vervakning av elevernas skol- gång, fiit, uppförande och ordning, stimulera förenings- 89 84 178 39 12 191 verksamhet 9.96 5.40 19.77 3.73 1.37 21.88 4. Undervisningens organisation 231 249 748 148 26 50 188 30.39 15.59 81.92 15.53 2.72 5.36 30.68 5. Flyttning, prov, terminsavslut- 170 130 333 24 104 634 21 ningar, inskrivning, avgång etc 19.30 10.30 43.24 2.76 10.41 76.65 2.51 6. Fastigheter 35 15 36 1360 3.07 1.25 2.65 201.73 7. Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skol- 116 50 268 241 235 84 528 bibliotek 13.96 4.00 32.44 41.41 12.50 10.42 72.78 8. Expedition-kansli: personal- uppgifter, löner, arvoden etc ekonomi, statistik och exp.ar- 473 270 459 52 1451 3169 1000 77 118 bete i övrigt 53.67 25.50 49.78 4.60133.52362.29139.28 8.17 12.97 9. Arbete i samband med skolhy- gienisk och skolsocial verk- 49 46 68 183 102 288 300 samhet 5.74 2.58 13.55 16.62 14.44 31.94 36.50 10. Sammanträden, särskilda upp- drag —— i den mån dessa ej re- dovisats under andra rubriker — övrigt under i det föregåen- 134 74 62 28 100 de redovisat 15.44 5.42 10.00 2.15 5.57 SOU 1969: 47 235

I kol 25 redovisas arbete som tillhör skolsekreterarnivå eller däröver samt biträdesnivå. Följande förkort- ningar har vidare använts: Ii=initierar, S=lämnar synpunkter, U=utför arbetet, A=har ansvar, B=fat- tar beslut, If=informeras.

Funktioner vid

Befattningshavare Konferenser skolkansli &- ta o . u = en . % E g % .. a :a: T=” & % =» #4 '. as & "E G 2 "" 8 & 0 .E :: % & ef. o & e o 8 0 5 a' = 5 a en 333532 % %%Eåaa 335 & ä-Q—tföuåk'dnå'ö'ooÄÄDB 'å'-875,91: eäeeeäaéäåggäewsaä 35,24?” . -%såggggsäggsåsååegäägaås Arbetsuppglft >Eummmmumiwa-Eummxmä242352 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10111213141516171819202122232425 Kursplanering (1 :8) Översiktlig planering1 A — Uppläggning av- , - . . ' resursbank ; .. S S S U ——Resursfördelning . _ _, S S S S , U

1 För att undervisningen på ett tillfredsställande sätt skall kunna fungera i enlighet med läroplanernas riktlinjer och anvisningar fordras, som framgår av s 68ff, i dagens och, än mer, i morgondagens skola en avsevärd tillgång till olika slags läromedel. Skolledare, lärare och elever vid såväl grundskola som dess gymnasiala överbyggnad behöver. en bekväm överblick över vad som finns att tillgå på detta område inom kommunen. Det är således nödvändigt att för detta ändamål för hela kommunens skolväsen skapa en resursbank med undervisningspaket eller undervisningssystem samt upprätta en förteckning över där tillgängliga resurser. En sådan resursbank kan emellertid av praktiska skäl ej tänkas bli koncentrerad till en enda lokal enhet utan bör ”snarast ses som en funktion kring läromedlen i kommunen. Av ekonomiska skäl går" det uppenbarligen ej att till varje anläggning eller varje skolenhet eller ens varje rektorsområde i en kommun skaffa en komplett uppsättning av de undervisningssystem som finns att tillgå för de vid anläggningen resp skolenheten etc studerade ämnena. För att bereda lärare och elever möjlighet att variera och individualise'ra undervisningen blir det sålunda nödvändigt att såväl inom som mellan de två skolformerna grundskola och gymnasieskola genomföra ett för kommunen gemensamt utnyttjande av till- gängliga resurser. En resursfördelning av dels undervisningssystem, dels vissa tekniska hjälpmedel (t ex video-band), dels vissa specialistlärarinsatser måste genomföras. Eleverna vid de direkt yrkesutbildande linjerna och grenarna inom gymnasieskolan skall t ex ha viss tillgång till fysik- och kemilaboratoriema, medan eleverna inom gymnasieskolans 3- resp 4-åriga teoretiskt tekniska utbildningsvägar måste få. utnyttja såväl verkstadslokaler som därmed förenade insatser av yrkeslärare. Ett rationellt utnyttjande av sådana personella och materiella resurser kräver att den preliminära fördelningen mellan skolanläggningarna, skol- enheterna och rektorsområdena av inom kommunen tillgängliga undervisningsresurser samordnas med uppläggningen av respektive ämneskurser, att t ex överväganden görs angående lämplig tidpunkt för in- sättande av resp läromedel och att härvidlag möjligheterna till samordning såväl inom som mellan skol- enheterna tillvaratas. I princip bör alltså enligt i tabellen lämnad schematisk framställning kursplaneringen genomföras på sätt som följer: a) en sammanställning av förutsättningarna görs upp; undervisningsresurserna fördelas och schemaläggs till tid och plats; arbetet utförs centralt b) ämneskonferensema vid resp basenheter lämnar synpunkter på denna sammanställning och ställer ev nya förslag c) ämneskonferensernas förslag samman- ställs av ämnesexperterna och behandlas i ämneskommitté d) slutgiltig samordning sker inom planerings- och utvecklingsenheten vid centrala kommunala skolförvaltningen e) den översiktliga kursplaneringen går via Pc ut till ämneskonferensema som avstämmer denna mot detaljplaneringen.

— Samordning av kurs och tillgängliga . undervisningsresurs. S S U U Detaljplanering A A — Årskursernas omfatt- ning inom ramarna för läroplanernas anvisningar U U — Ordningsföljden mel- lan ämnets olika moment U U — Behandling av metodiskt sett svåra kursavsnitt U U —— Individualisering av stoffurval U U »— Långläxe- och be- tingssystem, studie- tekniska träningspro- grammet, koncentra- tionshalvdagar, tim- me till förfogande, samverkansprojekt samt olika uppgifter för specialarbete U U U U' Introduktion av peda- gogiska och metodiska nyheter och stimulans tilliförsöksverksamhet U U A A

Schemaarbete (4:01—4:03) Tjänstgöringsfördelning och annat förberedelse- arbete A — Insamling och kont-

roll av valblanketter A U —- Registrering och list-

ning av elevernas _ val ; If U — Bearbetning av pre—

liminär information _

från intagningsnämnd U —— Inhämtande av lärar-

önskemål om ämnen och klasser U S S If U — Schemaönskemål av

pedagogisk och per- sonlig. art U S If U —— Kontakt med sam-

verkande skolor . If U — Upprätta klasser och

undervisningsavdel- ningar S S U — Applicera den lokala

skolorganisationen på timplanen (klass-

axel och ämnesaxel) . U — Lärartimbehov för

ordinarie och extra ordinarie lärarstab S , U

" Beteckningen »If» för läsårsplaneringsfunktionen innebär att man där samlar, till s k »paket» samman- ställer samt inom kommunen sprider uppslag till studiebesök, lämpliga temata och program för koncentra- tionshalvdagar, betingsuppläggningar, samordningsprojekt etc. '

— Konstruktion av nya tjänstekombinationer på resttimmar — Fördelning av antalet undervisningstimmar på lärare och klasser (läraraxel och klass— axel) — Utseende av klass- föreståndare —- Preliminär fördelning av övertimmar — Konstruktion av olika schemablock -— Utpröva lämpligt ut- nyttjande av till- gängliga schemaposi- tioner —- Utskrivning av »schemalappar» efter »tjänstgöringsfördel- ning» (= läraraxel och klassaxel) — Iordningställande av schematavlor (dvs förse dem med klass-, tids-, lärar- och lokalbeteck- ningar) — Lägga ut blocke- ringar — Ev utbildning av schemaläggare

Upprättande av schema

— Utläggning av gym- nastikavdelningar — Utläggning av labora- tionstimmar -- Utläggning av in- stitutionstimmar (naturvetenskapliga och tekniska ämnen) — Utläggning av block — Utläggning av tim- mar i ämnen med koncentrationsläs- ning — Utläggning av reste- rande timmar -— Finjusteringar

— Skriva (ev fotografera) av resp schema- tavlor — Kontroll mot tim- plan och tjänst- göringsfördelning

-— Sammanräkning av lärartimmarna — Tabell över antalet vtr i olika ämnen

— Tryckning, duplice- ring, distribution Vissa med schema- arbetet sammanhäng-

ande arbetsuppgifter

CC!

CC

GCCC

— Arbete med klass- U U listor (5:07) — Förteckning över lärare (4:14) U — Utskriva och dupli- cera klassschemata — Höstrapport och vår- rapport (4:12, 4:13) U — Under läsåret nöd- vändiga schema- ändringar (4:03)' U S Sli U — Upprätta schema över verksamheten på timme till för- fogande (4:21)* U — Kontroll av elevan- tal i olika undervis- ningsavdelningar vid läsårets början

C

(8:02)” U A If — Upprätta s k arbets- lan (8:03)e If U — ndringar i d:o (8:03) U If

Budgetarbete (8:30)l —- Förslag från ämnes- konferenser om inköp av undervisnings- material U — Intern beredning på skolan U — Upprätta delbudget U — Budgetberedning — Ev justeringar S S

rna->> V:

Arbete med läroböcker (7:02) A — Granskning av för- slag till läroböcker U S U — Utskriva förteckning över läroböckerna U — Sammanställa för- slagen från ämnes- konferensen U — Samordning av för- slagen S U — Göra upp slutgiltigt förslag U

” Inom yrkesskoldelen av gymnasieskolan förekommer schemaomläggningar i åtskilliga ämnen flera gånger under ett läsår. Samma sak kan gälla viss utbildning inom nuvarande gymnasiedelen, t ex lokal- situationen för elever på te-iinje. Dylika omläggningar måste vara planerade för hela läsåret och hanteras alltså inom läsårsplaneringsfunktionen, varifrån meddelande i god tid i förväg utgår till berörda parter. Mer avancerad omläggning av annan typ, t ex vid under läsåret påtvingat lärarbyte på grund av sjukdom, hör även till samma funktion. Tillfälliga förändringar under kortare tid, t ex förorsakade av vid skolenheten uptplagda samordningsprogram, koncentrationshalvdagar och liknande, måste givetvis utföras vid skol- en eten.

' Även upprättande av aktivitetslista för ttf utförs centralt. Se vidare sid 243. 5 Denna aktivitet hör samman med vad som i utredningens organisationsundersökning rubricerats »Primäruppgifter vid läsårets början för utbetalning av löner, s k slamrapport.»

' Särskilda blanketter som upptar respektive lärares i tjänsten ingående undervisningsskyldighet och tilläggstimmar.

7 Ansvaret för budgetarbetet för gymnasieskolan i kommunen åvilar M-experten, medan Pc svarar för den del av arbetet som måste utföras vid skolenheteten.

— Godkänna

— Beställning av fria läroböcker — Utlämnande av fria läroböcker&

Organisatoriska åtgär- der för studie— och yrkes- orientering (4:06? Studieorientering

— Anskaffning av in- formationsmaterial -— Gruppera klasser och bestämma antal upp- lysningstillfällen — På i föregående punkt angivet sätt förbereda informa- tion till föräldrarna — Inskolning av klass- föreståndare — Vidtala lämpliga medverkande -— Upprätta schema -— Meddelande till med- verkande elever och föräldrar

Yrkesvägledning

-— Anskaffning av in- formationsmaterial — Vidtala yrkesväg- ledare om besök — Förmedla kontakter mellan elever och yrkesvägledare för enskilda samtal —— Samordning med studieoreintering -— Planera samarbete med föräldraför- ening — Planeringskonferens för uppläggning av studie- och yrkes- orienteringenm

Kontakt med industri och näringsliv am praktik/ragor (4:33)

— Anskaffande av praktikplatser

-_— Upprätta avtal mel- lan skola och före- tag — Utse handledare och instruktörer -— Utplacering av elever -— Kontakt med elever på arbetsplats; peda- gogisk rådgivning

U U A S S U S S U U U S S U S U If A U S S U U' U S S U U U A. SS U 5 U SS U UA U

” Samordning kan ifråga om denna aktivitet ske mellan vaktmästare, biträdeshjälp åt lärare och bib- lioteksbiträde.

" Beträffande själva den studieorienterande och yrkesvägledande informationen hänvisas till 5 104. 1" Inom den administrativa funktionen vidtas de praktiska arrangemangen för den stadgeenliga planerings- konferensen för SYO-verksamheten (val av tidpunkt, kallelse etc.) M-experten sitter ordförande, Pc deltar.

1 2345678910111213141516171819202122232425

— Information om ele-

vernas prestationer U _ Säkerhetsföreskrifter

på arbetsplatsen A

Arbete med anskaffande av externa arbetsobjekt hantering av d:o (7:06)n A — Behandla frågan i den lokala yrkes- nämnden eller yrkes- kommittén S S S S S U _— Övriga näringslivs- kontakter U U U

— Anmälan om pro- duktivt arbete på arbetsorder (mindre *objekt) ' 11 # Pedagogisk bedöm- ning (mindre objekt) U — Godkännande av arbetet (mindre objekt) U — Produktionsplane- ring och arbetsplan avseende större objekt (t ex lärlingsbyggen) U U — Produktionsplane- ring och arbetsplan avseende mindre objekt — Prissättning — Utsända offerter

ont/:c; = (:

U

Arbete med stadigvaran- de undervisningsmateriel och förbrukningsmateriel

(7:01) ' A Stadigvarande under-

visningsmateriel

— Urval" 5 U — Behovsberäkningu S U — Beställning U — Mottagande U U

VII/J (AV) mm EAC/J

" Inom YB (III, s 69 off) har man övervägt och diskuterat möjligheten av att till varje gymnasieskola knyta en planeringsman med uppgift att anskaffa lämpliga externa arbetsobjekt. Eftersom arbetet härmed enligt YB kommer att ha vissa säsongsmässiga variationer och kanske inte under hela läsåret ge full tjänst- göring åt befattningshavaren bör denne enligt YB dessutom kunna sköta andra inom gymnasieskolan före- kommande planeringsuppgifter, t ex schemaläggning. YB har också diskuterat möjligheterna av att låta exempelvis gymnasieskolans studierektorer handha denna anskaffning av externa arbetsobjekt och att de i detta sammanhang erhölle en skälig ytterligare nedsättning av sin undervisningsskyldighet. Då behovet av externa arbetsobjekt i hög grad varierar mellan olika linjer och stora olikheter råder i linjeuppsättningen mellan olika skolor bör man enligt YB:s mening inte rekommendera endast en lösning på problemet om lokal anskaffning av externa arbetsobjekt. Viktigt är emellertid, framhålls det, att man har ögonen öppna för att det från pedagogisk synpunkt inte kan vara lämpligt att lärarna i yrkesteknik har hela ansvaret för denna anskaffning. Vid varje ifrågakommande skola bör man försöka finna en lösning som medför en av- lastning av denna arbetsuppgift från lärarna och därmed ger dem större möjlighet att koncentrera sig på sina pedagogiska uppgifter. —— Mot bakgrund av vad som ovan anförts av YB finner utredningen att starka skäl talar för att vid basenheten verksamma såväl gruppchefer som lärare i så stor utsträckning som möj- ligt befrias från ansvar och verkställighet vad gäller den nu diskuterade arbetsuppgiften och att den i stället koncentreras till en av YB ovan beskriven befattningshavare. Såväl de biträdande skolledarna (= grupp- cheferna) som lärarna skall i första hand ägna sig åt pedagogiskt arbete. '

" Ingår i budgetarbetet; jfr ovan 5 239. ' *

1 23456789101112131415161718192021222.32425

— Uppställning U U — Förteckningla — Skötsel U U

Förbrukningsmateriel

—-— Urval — Behovsberäkning — Beställning — Mottagande —— Uppställning — Skötsel — Utlämnande av an- nan förbruknings- materiel än fria läro- böcker A

Clm CC (: >> > CICI cm >o;

CCC!

Arbete för lärarnas del- tagande :" studiedagar, planeringsdagar (2 : 1 7) — Programplanering" S S S S SIi A U

— Kontakt med med- verkande — Information till del- tagare U

C!

Arbete med anledning av elevrddsverksamhet, förenings- och hobby- verksamhet (3:04) — Val av klassrep-

resentanter och

elevrådsstyrelse Ii —— Översiktlig plane-

ring för kommunen

av samarbetet i

pedagogiska och andra frågor" S S S S S S S A S U _ Detaljplanering av

verksamheten vid bas- enheten samt verk- ställighet U U A U U U — Praktiska detaljer i

elevernas förenings-

verksamhet (t ex bilda nya föreningar, bilda styrelse, utse revisorer, författa stadgor) U A Ii — Samarbete med fri- tidsnämnd U U

Planering av samarbete hem-skola (3:08)" — Översiktlig planering S S S S S S S A U — Detaljplanering och verkställighet U U U A

" Huvudläraren upprättar den första inventarielistan över stadigvarande undervisningsmateriel knuten till institutioner, ämnesrum. Den kontinuerliga kompletteringen av denna sköts av expeditionspersonal efter huvudlärarens anvisningar. Vad gäller stadigvarande undervisningsmateriel som ej är knuten till institutioner eller ämnesrum upprättas inventarielistan av expeditionpesrsonal efter anvisningar av Pc.

" Avser planering av lokala studiedagar och stomplanering av planeringsdagar. " Målet för den här angivna verksamheten bör vara att genom olika centrala initiativ inom kommunen (t ex genom utbildning i fråga om skollag, skolstadga, läroplan, sammanträdesformer, genom kanalisering av förslagsverksamhet etc) på ett naturligt sätt skapa möjligheter för elevernas medinfiytande inom de ramar som uppställs i det kommunala skolväsendets organisationsstruktur. Den översiktliga planeringen av ovan antydda aktiviteter sköts från elewårdsfunktionen vid skolkansliet under samverkan med Pc och lokala elevråd, medan detaljutformningen givetvis hör hemma inom Pczs arbetsområde, basenheten.

Arbete med anställande av icke ordinarie lärare (8:05)

—— Utlysa tjänster i lärarlista _ Meritvärdering av ansökningshand— lingar — Bedömning

—— Förordnande — Meddelande till övriga sökande — Informationspaket -— Personuppgifter

Arbete i samband med

ordinarie lärartjänster (8:07 + 8:08)

— Undersöka om un— derlag finns -— Kontakt med St, ev annan instans — Utlysa —— Granskning av an- sökningshandlingar — Meritvärdering — Sammanställning — Bedömning och yttrande

Arbete med uthyrning av skolans lokaler (8:12) — Uppgift om dispo- nibla tider och lokaler

— Uthyrning

Arbete i samband med timme till förfogande (4:21)

—— Upprättande av aktivitetslista genom studium av läro- planerna, plane- ringsskrifter, ämnes- och klasskonferens- protokoll samt ge- nom kontakt med elevråd —— Vidtala medverk- ande inom och utom skolan — Schema över verk- samheter —— Kontroll av verk- samheter —— Improvisationer

A S U U U U U S U U If A S S U U U U U U U S S U U S SS SS U U U A A

1” Allmänna riktlinjer för samarbetet hem-skola i olika aktuella frågor (t ex narkotikaproblemet) fram- läggs från elevvårdsfunktionen på basis av de synpunkter som lämnats från Pc, lärare, föräldrar, elever mfl

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Kronologisk förteckning

. Utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete . Laaiennettu pohjoismainen ralloudellinen yhteistyö. . Nordforsks miljövårdsutredning. . Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen förjournaHsten Konsumentoplysning i undervisningen. . Sjätte nordiska samekonferensen i Hetta. . Nordisk gyldighet av forerkort. . Nordiskt sjukhusfysikersamarbete. . Nordiskt åmbetsmannamöte i Storlien. . Nordisk sjömansskattefördelning. . Udvidet nordisk ekonomisk samarbejde.

. Oresundsregionen.

Naowmump »ww—

d_i-l

Statens offentliga utredningar 1969

Systematisk förteckning

Justitledepartement-et Handelsdepa rtementet Faktisk brottslighet bland skolbarn. [1] idrotta alla. [29] Bostadsrätt. [4] ' Olja i beredskap. [31]

Utsökningsrätt IX. [5]

Kungörelseannonserin'g. [7] ' - . .

ADB inom inskrivningsväsendet. [9] Inr|kesdepdttefnentet Ny gruvlag [10] Skogsmdustn | andra Sverige. [21] Internationell adoptionsrått. [11] Lansplanenng 1967. [27] '

gy galteknik. [19%20] m etsansvaret. - -4 . _ Yttrandefrihetens gränser. [383 CIVIlqepEnentbntft , Domstolsväsendet lll. Full öl] av talarrmm. [41] Offentliga tjänsteman: bisysslor. [6]

Nytt lantmäteri. [43] Försvarsdepa'rtementet

Ekonomisystem för försvaret. [24]. _ _

Planering och programbudgeterin'g Inom försvaret. [25] Militära tjånstgöri'ngsåldersutredmngen. 1. Militära nanot- göringsål'drar. [33] 2. .Medicinska'och psykologiska aspekter på åldrandernm. [34] Frivilligförsvaret 2. Hemvärnet. [40]

Socialdepartementet

Ett renare samhälle. [18] Bättre utbildning för handikappade. [35] Läkemedelstörsörjning i samverkan. 46]

Kommunikationsdepartementet

Ny sjöarbetstidslag. [3] IHamnuggdningen. 1. De svenska hamnarna. [22] 2. Bi,- egon Skolskjutserna och trafiksäkerheten. 26] Taxesystemeti Postverketsltidningsrorelse. [39]

Finansdepartementet Förenklad obligationshantering. [13]

Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om stämpelskett på värdepapper. [16] Nya mynt. [17]

Skogsbeskettningen. [30] Läkemedelsindustrin. [36] Skattebrotten. [42] Fordonsbeskettningen. [45]

Utbi'ldningsdepartementet

Om sexualliveti Sverige. [2] Sexualkunskapen på grandsko'lans högstadium. [8] Regionmueik. [12] Filmen- censur och ansvar. [14] Sexualkunskapen i gymnasiet. [28] Utbildning för bibliotek. arkiv och informatik. [37.] Sexualkunskapen på grundskolans högstadium ll. Lärarenkät. [44 Mellanskolans ledning. [47]

Jordbruksdepartementet Växtförädlarrätt. [15] _ Skogstillstånd och skogsvärdsåtgärder. [32]