SOU 1970:60

TEKO-industrierna inför 70-talet

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Sm TEKO-industri-

offentliga

197o:60 erna Infor

7. O-talet

departementet Del II Bilagor

Betänkande avgivet av TEKO-utredningen Stockholm 1970

Statens offentliga utredningar 1970

Kronologisk förteckning

_- _l—Jdd

_... PS”

_... PON

NNN—i Nemo

NNN Ulli-00

wwwwNNnN wmapwmup

www mm?

(») xl

:> 97!”pr 99 >' ?>!” PPP."

Barns utemiljö. Tryckeribolaget. C. Om sm och kyrka. Beckman. U. Balamerad regional utveckling. Esselte. ln.

RAtåfoUierad lärarutbildning. Svenska Reproduktions Statlig stöd till fiskehamnar. Esselte. Jo.

Ny liwmedelsstadga mm. Del I. Förslag och motiv. Tryckeribolaget. S.

Ny livtmedelestadga m.m. Del ll. Bilagor. Tryckeribo- aget.S. Yrkeseknisk högskoleutbildning. Svenska Reproduk- tions ÄB. U.

Snösbtern-fordonet och föraren. Esselte. K. Fria läromedel. Beckman. U. Folktmdvärdens utbyggande och reglering. Beckman. S. Vårnpiktstjänstgöringens civila meritvärde. Esselte. Fö. Sveriges energiförsörining. Energipolitik och organisa- tion. Svenska Reproduktions AB. |. Urbanseringen i Sverige. Bilagedel ] till Balanserad regioral utveckling. Esselte. ln. Regimalekonomisk utveckling. Bilagedel II till Balan- serad'egional utveckling. Esselte. ln. Riksdrgsgrupperna - Regeringsbildningen. Norstedt & Söner Ju. Ersämre för riksdagsledamöterna. Esselte. Ju. Upphmdling av byggnader. Del 2. Administrationen. Becknan. Fr. Svenzk FN-lag. Esselte. Ju. Behöighet - Meritvärdering - Studieprognos. Specitlundersökningar av kompetensfrågor. Esselte. U. . Vägar till högre utbildning. Del 1. Behörighet och ur-

val. Bselte. U. . Pedagogisk utbildning och forskning. Berlingske Bok-

trycktriet Lund. U. . Undestödsföreningar. Svenska Reproduktions AB. Fi. . Retiotell bensinhandel. Esselte. H. . Aspintioner, möjligheter och skattemorel. Göteborgs

Offsetryckeri AB, Surte. Fi. Körkcrt och körkortsregistrering. Norstedt & Söner. K. . Allmänna val på våren? Norstedt & Söner. Ju. . Tjänsgöringsbetyg. Norstedt & Söner. Fi. . Decettralisering av statlig verksamhet. Esselte. Fi.

Stordiftsfördeiar inom industriproduktionen. Esselte. Fi. . Militäa straff och disciplinmedel. Esselte. Ju. . Polisen i samhället. Esselte. Ju. . Medel för styrning av byggnadsverksamheten. Norstedt

& Söter. ln. Svenrka folkets inkomster. Esselte. ln. . Hem'örsäljning. Göteborgs Offsettryckeri AB, Surte. Ju. . Kiloneterbeskattning. Berlingske Boktryckeriet, Lund.

Fi. . Översyn av vissa punktskatter. Esselte. Fi.

38. 39. 40. 41 . 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51 .

52. 53.

54. 55.

56. 57. 58. 59. 60.

Förtrolig företagsinformation och börshandel. Esselte. Fi. Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mel- lanstadier. Esselte. U. Revision av vattenlagen. Norstedt & Söner. Ju. Företag och Samhälle. Del 1. Esselte. |. Företag och Samhälle. Del 2. Esselte. I.

Ungdom — Bostad. Esselte. In. Spräkundersökningen bland finländska barn och ung- domar i Sverige. Esselte. U.

SSJVJättslig speciallagstiftning. Svenska Reproduktions . u.

Den äldre arbetskraften inom bygggnadsindustrin. Esselte. In. Skydd mot avlyssning. Norstedt & Söner. Ju. Svensk författningssamling. Norstedt & Söner. Ju. Yrkesskadeförsäkringens finansiering. Esselte. S. Viss medicinsk och farmaceutisk yrkesutbildning. Svenska Reproduktions AB. U. Mellansvensk gruvindustri. Almqvist & Wiksell, Uppsala. |. Om lotterier. Norstedt & Söner. H. Distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m.m. Svenska Reproduktions AB. Jo. Forskning för försvarssektorn. Norstedt & Söner. Fö. Vägar till högre utbildning. Del 2. Organisation och in- formation. Esselte. U. Ersättning vid vissa sjukvårdande åtgärder och sjuk- resor. Esselte. S. Narkotikamissbruk hos inskrivningsskyldiga 1 968/1 969. Tryckeribolaget. S.

XeresJutbilpning och arbetsliv. Svenska Reproduktions

TEKO—industrierna inför 70-talet. Del !. Analys, slut- satser, förslag. Tryckeribolaget. I. TEKO-industrierna inför 70-talet. Del II. Bilagor. Tryckeribolaget. |.

Anm. Orr särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

' Statens offentliga utredningar %% 1970: 60 % Industridepartementet

TEKO-industrierna inför 70-talet

Del II Bilagor

Betänkande avgivet av 1968 års utredning av textil- och konfektionsindustrierna Stockholm 1970

Tryckeribolaget Ivar Häggström AB, Stockholm 1970

1. Utvecklingens huvuddrag inom olika delar av TEKO- området. . 2 Kommentarer till utvecklingen för

garn och tråd . för

3 Kommentarer till utvecklingen samtliga vävnader . . . . . . 4 Kommentarer till utvecklingen för hemtextilier . . . . . . . 5 Kommentarer till utvecklingen för teknisk textil . . . . . . 6 Kommentarer till utvecklingen för trikåvaror . . . . . . 7 Kommentarer till utvecklingen för

konfektionsvaror och huvudbonader .

8 Tabellmaterialets omfattning

9 Tabellerna .

Tabell B7.2 Utvecklingen inom TEKO- området sektorsvis (åtta varugrupper) 1960—68. Produktion, import, export, tillförsel etc. Mkr. . . . Tabell B7.2 Utvecklingen inom textil- och konfektionsindustrierna, sektorsvis. Mkr. . . .

Tabell B7.3 Utvecklingen för »färdiga» TEKO-varor. Hemtextil, teknisk textil, kläder Mkr. . . Tabell B7. 4.1 Garn och tråd, Ton. Tkr.

Tabell B7.4.2 Samtliga vävnader. Ton. Tkr. . . Tabell B7..4 3 Samtliga vävnader. delning efter fiberslag. Ton. Tkr. . . Tabell B7.4.4 Samtliga vävnader med fördelning efter fiberslag. Procentande- lar av värdet.. . Tabell B7..45 Samtliga vävnader med fördelning efter huvudsakliga använd- ningsområden. Ton. Tkr. . . Tabell B 7. 4. 6 Beklädnadsvävnader (inklu- sive trikåväv) med fördelning efter fi- berslag. Ton. Tkr. . . Tabell B7. 4.7 Heminredningsvävnader med fördelning efter fiberslag. Ton. Tkr. . . . . . . . .

Tabell B 7. 4. 8 »Andra» vävnader med fördelning efter fiberslag. Ton. Tkr.

För-

117 117 117 117 117 117 117 118 118 118 118

119

120 120 122 125 128 129 130 133 136 138

138

139

140 141

142

143

144

145

146

147

148

Tabell B7.4.9 Cordväv. Ton. Tkr. . . 149 Tabell B7.4.10 Hemtextilier. Ton. Tkr. 150 Tabell B7.4.11 Teknisk textil. Ton. . . 152 Tabell B 7.4.12 Trikåvaror (trikåväv och kläder av trikå). Ton. 1000 st. Dussin par..Tkr.. .....154 Tabell 37.4. 13 Strumpor och sockor. 1000 dussin par. Tkr. . . 156 Tabell 7.51 Kläder och tillbehör, ej av trikå. Tkr. . . 157 Tabell B 7. 5. 2. Vissa konfektionsvaror samt skjortor av trikå och konfektion. 1000 st. Tkr. . . . 158 Tabell B 7. 5. 3 Vissa konfektionsvaror m- klusive huvudbonader. Fördelning efter fiberslag. 1 000 st. Tkr. . 159 Bilaga 8 Statistikmaterial . . 166 Tabell B 8.1 Index över TEKO-produk- tionens volym 1960—68 . . . 166 Tabell B 8.2 Produktion, import och ex- port av TEKO- -varor i ton 1960,1963, 1966, 1967 och 1968, i vissa fall 1969 167 Diagram B 8.3 Konsumentpriser på be- klädnadsvaror i förhållande till den all- männa konsumentprisutvecklingen i vissa länder . 174 Tabell B 8. 4 TEKO- industriernas arbets- ställen, anställda och förädlingsvärde 1960, 1965 och 1967 . . . . . 174 Tabell B 8.5 TEKO- industriernas stor- leksstruktur 1960 och 1967 . . 176 Tabell B 8. 6 Nyetableringar och nedlägg- ningar i TEKO- industrierna 1962—67 181 Tabell B 8.7 Koncentrationsdata för TEKO- industrierna 1963 och 1967 . 182 Tabell B 8.8.1 Investeringar och under- håll i TEKO-industrierna 1960——1970, Mkr . . 183 Tabell B 8. 8. 2 Investeringar och under- håll i TEKO- industrierna 1961—1970; årlig förändring i % (1969 och 1970 års uppgifter har reviderats senare) . . 183 Tabell B 8.9 Verkställda respektive pla- nerade investeringar 1968—1970. Upp- räknade värden (löpande priser) i Mkr 184 Diagram B 8.10 TEKO-industriernas av- kastning/ totalt arbetande kapital 184 Diagram B 8.11 TEKO- industriernas bruttoöverskott/omsättningen. . . 185 Diagram B 8.12 Exempel på utfall med olika resultatkriterier . 185 Tabell BS 13 Kostnadskalkyl för vissa TEKO- varor . . 186 Tabell B 8.14 Kostnadsstrukturen i TEKO- industrierna . . . 189 Tabell B 8.15 Antalet fabriksarbetare i TEKO- industrierna 1950—68. . . 189 Tabell B 8.16 Utbildningsläget för Svens- ka Industritjänstemannaförbundets medlemmar 190 SOU 1970: 60

Bilaga 1 Direktiven

Direktiven för TEKO-utredningen framgår av statsrådsprotokollet den 17 maj 1968

»Statsrådet Wickman anmäler efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga leda- möter fråga om tillkallande av sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande textil- och konfektionsindustrierna.

Textil- och konfektionsindustrierna (T EKG-industrierna) var under mellankrigs- tiden förhållandevis expansiva. Produktions— ökningen låg vid ca 5 % per år för båda branscherna tillsammans. Framförallt var det bomulls- och konfektionsindustrin som bidrog till ökningen. Efter krigsårens stag— nation skedde en ny snabb produktionsupp- gång, underbyggd av uppdämda inhemska behov och försvagad utländsk konkurrens. I början av 1950—talet normaliserades efter- frågeutvecklingen samtidigt som importkon— kurrensen skärptes, vilket ledde till en totalt sett stagnerande produktionsvolym fram tom år 1958. Tiden därefter har känne- tecknats av fortsatt hårt importtryck och lägre produktionsökning än genomsnittligt inom industrin men samtidigt av en mål- medveten och i många fall framgångsrik satsning på export.

Medan produktionen inom TEKO-bran— schema i stora drag utvecklats likartat fram till mitten av l960-talet, har förändringarna i fråga om sysselsättningen gått i olika rikt— ningar. Under 1920—talet undergick TEKO- industriernas andel av den totala sysselsätt- ningen inom industrin ingen nämnvärd för- ändring för att därefter stiga under 1930— talet. Därefter har andelen successivt sjun-

SOU 1970: 60

kit. Denna utveckling har varit märkbar inom textilindustrin där sysselsättningen un- der perioden 1945—1965 sjunkit med ca 30 %, medan antalet sysselsatta inom kon- fektionsindustrin varit relativt konstant.

För båda branscherna har den här an- givna. utvecklingen följt en trend som inne- bär att de renodlade konsumtionsvaruin- dustriernas andel sjunker vid stigande lev- nadsstandard medan bl & verkstadsindustrins och den kemiska industrins andelar stiger.

Den ökade takten i denna omvandling återspeglas i en absolut nedgång i produk— tionen de senaste åren. Nedgången blev först märkbar och har hittills varit störst inom textilindustrin. För innevarande år förutses produktionsminskning även inom konfek- tionsindustrin. Sysselsättningen inom bran- scherna tillsammans har sjunkit med över 10000 personer, eller ca 12 %, sedan år 1965.

Från statsmakternas sida har vidtagits vissa temporära åtgärder för att lösa akuta sysselsättningsproblem. Här kan nämnas överenskommelser vid olika tidpunkter om begränsning av importen till Sverige.

Vidare kan nämnas det nyligen givna bemyndigandet till överstyrelsen för ekono- misk försvarsberedskap att upparbeta en del av beredskapslagren av ull till väv. Detta har medverkat till att upprätthålla syssel- sättningen inom ylleindustrin. För att öka sysselsättningsmöjligheterna och differenti- era industrin inom södra delen av Älvsborgs

län dit problemen i hög grad är koncentre- rade frigavs under en del av år 1966 inves- teringsfonderna för företag som gjorde in- vesteringar inom Borås-området. Utvecklingen på konfektionssidan har under den senaste tiden tilldragit sig spe— ciell uppmärksamhet. Kommerskollegium har nyligen färdigställt en utredning av de problem som sammanhänger med lågpris- importen av konfektion. Utredningen visar att vissa delar av konfektionsindustrin ut- satts för en förstärkt importkonkurrens. För vissa, ofta mer standardbetonade, ar- tiklar har importandelen starkt ökat. För år 1967 pekar siffrorna på en övertillförsel till den svenska marknaden vilken kommer till synes i viss lagerökning hos tillverkar- na. Tillgängliga uppgifter tyder på en klar försämring av orderingången från hemma- marknaden för d-en svenska industrin. Kol— legiet anser det vara svårt att utan mer in- gående undersökningar bedöma industrins möjligheter att möta utvecklingen och fö— reslår att en särskild branschutredning till- sätts för allsidig analys och bedömning bland annat av TEKO-industriernas kon— kurrensförutsättningar och utvecklingsmöj- ligheter på sikt. Vidare finner kollegiet lä- get för industrin vara sådant att det får an- ses motiverat vidta temporära åtgärder för att få utvecklingen under kontroll. Kolle- giet anser dock att dessa åtgärder bör be- gränsas till förhandlingar med vissa länder i syfte att nå överenskommelse om tempo- rära exportbegränsningar. Det till kollegiet knutna handelspolitiska rådet har inte haft något att erinra mot kollegiets förslag, med undantag av att ett par ledamöter i rådet ansåg att de temporära åtgärderna borde ske i form av en svensk importreglering. TEKO-industriernas problem har tidiga— re utretts ganska ingående. Den sk parts- utredningen för textilindustrin redovisade år 1958 dels en sammanfattande rapport ”Textil, en industri i omvandling' och dels ett antal separata utredningar. I slutet av följande år överlämnade den statliga textil- utredningen sitt betänkande, 'Konkurrens under samverkan ett förslag till hand- lingsprogram för textil- och konfektionsin-

6

dustrin” ( SOU 1959:42 ). Programmet berör- de centrala områden som produktion, mark- nadsföring inklusive export samt forskning och utbildning. Bland föreslagna åtgärder kan nämnas ökad företagssamverkan in— klusive förbättrat och intimare samarbete mellan vävare och konfektionärer, ytterli- gare koncentration av produktionen, för- siktighet i fråga om stöd till icke lönsam- ma företag, samordning och intensifiering av exportansträngningarna, inrättande av speciella exportkontor, bättre planering av statens och kommunernas inköp, bättre ordning beträffande tillfälliga utförsäljning— ar samt aktivare insatser inom forskning, utveckling och utbildning.

I flera avseenden har textilutredningens förslag och rekommendationer följts. Det gäller tex företagssamverkan och ökade exportansträngningar. I fråga om företags— koncentrationen har utvecklingen gått snabbt inom ylle— och bomullsindustrin men förhållandevis långsamt inom konfek- tionsindustrin.

I likhet med kommerskollegium anser jag att det aktuella läget inom berörda indu- strier påkallar en ny undersökning av deras konkurrensförutsättningar och utvecklings- möjligheter liksom av de åtgärder, bl a från statens sida, som kan behöva vidtas för att främja TEKO-industriernas framtida kon- kurrenskraft. Svårigheterna är denna gång mera koncentrerade till konfektionssidan än vad som var fallet då de tidigare utredning- arna gjordes. Det bör dock framhållas att konfektionsindustrins svårigheter i betydan- de grad överförs på textilindustrin, vars produkter till stor del utgör råvara inom konfektionsindustrin.

Särskilda sakkunniga bör tillkallas för att behandla dessa frågor.

De sakkunniga bör till att börja med göra en snabb kartläggning av det aktuella läget inom TEKO-industrierna. Denna del av ar- betet torde väsentligen kunna. baseras på redan befintligt utredningsmaterial. Detta gäller tex kommerskollegiums förut om- nämnda utredning och avsnittet om TEKO- industrierna i- koncentrationsutredningens nyligen publicerade betänkande om indu-

SOU 1970: 60

strins struktur- och konkurrensförhållanden (SOU 1968: 5). Här kan också nämnas de studier som pågår inom Industriens utred- ningsinstitut rörande lågprisimportens sam- mansättning och omfattning samt vissa ana- lyser härav, ävensom vissa utredningar som under senare år gjorts inom berörda bran- scher.

De sakkunnigas bedömning måste vidare baseras på en undersökning av vilka fakto- rer som betingar den nuvarande lågprisim- porten och hur dessa faktorer kan väntas utvecklas samt på studier av situationen inom TEKO-sektorn i andra med Sverige jämförbara länder.

På grundval av detta material bör de sak- kunniga göra en bedömning av hur den sannolika utvecklingen på TEKO-området skulle gestalta sig om inga särskilda nä- ringspolitiska åtgärder vidtas. Härigenom skapas underlag för överväganden om be- hovet av sådana.

Det bör stå de sakkunniga fritt att sedan det kartläggande arbetet slutförts framläg- ga delförslag beträffande åtgärder av bråds- kande natur som då kan visa sig påkallade.

Strukturomvandlingens problem är som redan antytts särskilt påtagliga inom kon- fektionsindustrin på grund av den snabbhet med vilken betingelserna för denna bransch nu förändras. Vidare skapar den starka re- gionala koncentration som utmärker båda branscherna speciella sysselsättningspro- blem.

Näringspolitiken bör inte syfta till att med handelspolitiska eller andra stödåtgär- der bevara industrier som inte kan hävda sig utan statligt skydd. Dess mål bör i stäl- let vara att stimulera en utveckling mot ef- fektiva och på sikt internationellt konkur- renskraftiga företag. Den omvandling som kan vara nödvändig måste dock ske i for— mer och i en takt som reducerar svårighe- terna för de anställda och begränsar kapi- talförstöringen. De sakkunniga bör därför ägna särskild uppmärksamhet åt effekterna för sysselsättningen av TEKO-industriernas framtida utveckling liksom av de sakkunni- gas förslag. De sakkunniga bör i detta av-

SOU 1970: 60

seende hålla nära kontakt med arbetsmark- nadsmyndigheterna.

Resultatet av utredningen bör kunna läg- gas till grund för planeringen av de arbets- marknads- och näringspolitiska åtgärder, som eventuellt kan visa sig nödvändiga för att på sikt trygga sysselsättningen för de anställda i de regioner som nu har hög kon- centration av TEKO-industri.

De sakkunnigas huvuduppgift bör alltså vara att undersöka TEKO-industriernas möjligheter att under rådande internationel- la förhållanden framgångsrikt och varak- tigt stärka sin konkurrenskraft genom fort— satt strukturell omvandling. Den ökade köp- kraften och modemedvetenheten, den växande fritiden med därav följande allt större behov av utrustning öppnar intres- santa möjligheter att skapa nya och kon— kurrenskraftiga produkter. Genom ett fram- gångsrikt utnyttjande av sådana konkur- rensmedel som mode, design och kvalitet har åtskilliga företag inom TEKO-industri- erna också mycket framgångsrikt genom- fört en nyinriktning av sin produktion. De sakkunniga skall självfallet i sitt arbete be- akta konsumenternas intresse av en förmån- lig pris- och kvalitetsutveckling på textilom- rådet.

Mot bakgrund av den för vissa textilpro- dukter sjunkande självförsörjningsgraden bör de sakkunniga i kontakt med översty- relsen för ekonomisk försvarsberedskap också beakta de särskilda beredskapssyn- punkter som kan vara väsentliga i detta sammanhang. Jag vill erinra om att över- styrelsen f n studerar denna fråga och vän- tas under året lägga fram resultat härav.

Bland de åtgärder eller förhållanden som bör bli föremål för de sakkunnigas över- väganden kan här nämnas följande.

Möjligheterna till fortsatta rationalise- ringar inom TEKO-industrierna bör över- vägas, såväl vad gäller produktion som marknadsföring och administration. På pro- duktionssidan bör det vara av speciellt in- tresse att överväga om ytterligare kostnads- besparande mekaniserings- och hanterings- fördelar kan vinnas inom konfektionen. Undersökningen kan här också inriktas på

bl a de möjligheter som kan finnas till sam- verkan i olika former, exempelvis i fråga om specialisering och funktionsfördelning. Av intresse är vidare att utreda förutsätt- ningarna för en ytterligare breddning och ökning av den under senare år starkt ex- panderande exporten. En annan viktig upp- gift är att klarlägga vilka finansiella resur- ser, som kan bli behövliga i den fortsatta rationaliserings- och integrationsprocessen.

Med beaktande av forskningsverksamhe- ten vid bl a Svenska textilforskningsinstitu- tet bör behovet av insatser för forskning och serviceverksamhet övervägas.

Då möjligheterna att genomföra olika åt- gärder i hög grad blir beroende på indu- strin själv är det självfallet av vikt att de sakkunniga bedriver sitt arbete i aktiv sam- verkan med de berörda branschemas orga- nisationer och enskilda företag. Därigenom ökas möjligheterna att åstadkomma för branscherna praktiskt användbara och nyt- tiga utredningsresultat och att skapa ett po- sitivt intresse hos företagen att dra nytta av de förslag till åtgärder som kan komma att läggas fram.

På grund av det anförda hemställer jag att Kungl Maj:t bemyndigar mig

att tillkalla högst tio sakkunniga med upp- drag att utreda vissa frågor rörande textil- och konfektionsindustriema, att utse en av de sakkunniga att vara ord- förande, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkunniga.

Vidare hemställer jag att Kungl Maj:t föreskriver

att de sakkunniga får samråda med myndig- heter samt begära uppgifter och yttran- den från dem, att ersättning till ledamot, expert och sekre- terare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen den 28 juni 1946 (nr 394), om annat ej föreskrivs, att kostnaderna för utredningen skall be- talas från sjunde huvudtitelns kommit- téanslag.

Slutligen hemställer jag att Kungl Maj:t

medger att statsrådsprotokollet i detta ären- de får offentliggöras omedelbart.

Vad föredraganden sålunda med instäm- mande av statsrådets övriga ledamöter hem- ställt bifaller Hans Maj:t Konungen.»

SOU 1970: 60

1 Inledning

TEKO-industrierna har ägnats olika typer av utredningar både i Sverige och utom- lands. I denna bilaga har kortfattat refere- rats dels viktigare svenska utredningar se- dan slutet av 1950-talet, dels några mera kända utländska utredningar från de senas- te tre åren.

Sammanställningen av det svenska mate- rialet har gjorts inom TEKO-utredningens sekretariat. Det utländska materialet har sammanställts i etapper. Genom medverkan av branschorganisationerna och utrikesde- partementet hade sekretariatet i oktober 1969 erhållit sex utländska utredningar, och dessa refererades för utredningens räkning av amanuens Bo Engström, Företagsekono- miska institutionen vid Uppsala Universi- tet. Därefter erhölls ytterligare fem utred- ningar som refererades på sekretariatet. Slutligen erhölls från UD dels uppgifter om Vilka lagförslag som utredningarna för- anlett, dels aktuella lagförslag i Italien och Kanada. Dessa olika delar av materialet har redigerats samman av Göran C-O Claesson.

2 Svenska utredningar

2.1 »Partsutredningen» 1958

De svenska TEKO-industriernas situation undergick en gradvis försämring under l950-talet. Efterfrågeutvecklingen på hem-

SOU 1970: 60

Tidigare utredningar på TEKO-området

mamarknaden stagnerade. En stigande kon- kurrens från importen började få allt stör- re verkningar för företagen. Utvecklingen analyserades ingående i den s k partsutred- ningen för textil- och konfektionsindustri- erna, dvs en utredning som genomfördes i samarbete mellan arbetsgivarnas och de anställdas organisationer. (Slutrapporterna: Textil _ en industri i omvandling, Stock- holm 1958 och Slutrapport från bransch- utredningen inom konfektionsindustrin, stencil 1958.)

Partsutredningen lät verkställa flera spe- cialundersökningar som behandlade tex- tilindustrins internationella problem, den textila konsumtionen, arbetsmarknad och löner samt lönsamhetsutvecklingen inom textilindustrin. (Rapporterna: Ekström, Henriksson, Paues, Savosnich och Sven- nilsson: Textilindustrins internationella pro- blem, Stockholm 1957. Ekström: Den tex- tila konsumtionen, Stockholm 1958. Karls- son, Meidner, Rödhmer och Wohlfart: Ar- betsmarknad och löner, Stockholm 1958. Henriksson: Lönsamhetsutveckling för tex- tilindustrin, Stockholm 1958.)

Av de undersökningar som partsutred- ningen animerade till bör i detta sam- manhang särskild uppmärksamhet ägnas åt Den textila konsumtionen av John Ekström. Denna bok publicerades 1958 och gav en totalbild av utvecklingen som bröt mot då vanliga föreställningar. Den vitt spridda fö- reställningen om stagnation motsades av

prognosen. Dels skulle den totala konsum- tionen öka i takt med realinkomsten, dels skulle omfattande förskjutningar komma att inträda mellan olika varugrupper. Trikå och syntetfibrer skulle öka. Förhållandet mellan råvaruproducenter, textilfabrikanter, konfektionärer och distributörer skulle komma att underkastas stora förändringar.

Sedan partsutredningens olika betän- kanden lades fram har branschorganisatio- nerna fortsatt att följa utvecklingen genom utredningar av olika omfattning, ofta ge- mensamt verkställda. Viktigare rapporter är tex Den textila arbetskraftens ålders- struktur (Sveriges Textilindustriförbund PM december 1965), Utlåtande från paritetisk kommitté inom textilindustrin för studium av trenderna beträffande sysselsättningen (PM 10.1.1966) samt Utlåtande från parite- tisk kommitté inom konfektionsindustrin för studium av trenderna beträffande sys- selsättningen (PM 1.3.1966).

2.2 »Konkurrens under samverkan» 1959

Mot den bakgrund som partsutredningen tecknat ansågs det angeläget att samhället medverkade till att påskynda rationalise- ringsprocessen inom textil- och beklädnads- industrierna. Chefen för handelsdeparte- mentet tillkallade år 1958 sakkunniga med uppgift att föreslå åtgärder som kunde vara ägnade att lägga grunden till en konkurrens- kraftig produktion av textilvaror. De sak- kunniga avgav 1959 ett betänkande i frå- gan. (Konkurrens under samverkan _ ett förslag till handlingsprogram för textil- och konfektionsindustrin, SOU 1959:2.)

Utredningen rekommenderade en rad åt- gärder som berörde produktion, export, för- säljning och distribution samt forskning och utbildning. Utredningen fann det inte er- forderligt att föreslå särskilda åtgärder för att påskynda krympningen av industrin. Självsaneringen borde inte förhindras men anpassningen måste ske under så lugna och smidiga former som möjligt.

10

2.3 »Problem inom den tyngre konfektions- industrin» 1961

Även under 1960-talet behandlades TEKO- industriernas problem i olika utredningar. Den första av dessa kom 1961 och behand- lade förhållandena i konfektionsindustrin (af Trolle: Problem inom den tyngre kon- fektionsindustrin. Handelshögskolan i Göte- borg, Skrifter 196lz3). Efter en diskussion av överkapacitetsproblemets återverkningar på företagen, frågan om den optimala fö- retagsstorleken inom branschen och möj- ligheterna till sanering av industrin utmyn- nade utredningen i ett förslag till handlings- program. Handlingsprogrammet uppdelades i två principiellt skilda delar, nämligen ett upplysningsprogram riktat tlll företagen och ett program som avsåg direkta struk- turingrepp.

Upplysningsarbetet borde i första hand inriktas på att klargöra riskerna med nytt företagande inom branschen. I andra hand borde man genom upplysning söka skapa en bättre företagspolitik.

Strukturprogrammet borde främst inrik- tas på att ge hjälp åt företagare som aVSåg lägga ned sin verksamhet. Vidare behövdes experthjälp åt företagen för att dessa skulle kunna skära ned sin verksamhet till en mer ekonomisk storlek. Kollektiva åtgärder re- kommenderades i syfte att underlätta fu- sioner mellan företag i den mån man häri- genom kunde minska kapaciteten och sam— tidigt öka företagens ekonomiska styrka.

Utredaren menade att det måste skapas någon form av organ för att genomföra de föreslagna uppgifterna. Handlingsprogram- met skulle enligt utredaren medföra avsett resultat om det genomfördes men han an- såg att skapandet av en handlingskraftig ledning skulle bli ett svårt problem.

2.4 IUI—studier 1962 och 1967

Industriens Utredningsinstitut framlade 1962 en studie med titeln Konsumtionen av överkläder 1949—60. Syftet var att söka belysa och förklara konsumtionsutveckling- en för överkläder under 1950-talet. Vidare

SOU 1970: 60

gjordes beräkningar av marknaden för över- kläder 1960—65.

1967 publicerade IUI Beklädnadskon- sumtionen — ny analys och prognos för 1975 av John Ekström och Svante Lund- berg (småtryck från IUI nr 41, Stockholm 1967). I denna skrift justerades prognostek- niken med ledning av hur prognosen från 1958 utfallit. I mellantiden hade Europe's Future Consumtion publicerats, en sam- lingsvolym med konsumtionsprognoser för åtta västeuropeiska länder.

Genomgången av prognosen från 1958 visade att den kvantitativa tillväxten för färdigvarorna skett i stort sett i den pro— gnostiserade takten. Konsumtionen hade vi- dare, vilket stämde med prognosen, känne- tecknats av att användningsegenskaper till- mätts större vikt, att lätt konfektion fått ett genombrott, att de nya fibrerna varit på snabb frammarsch samt att en ökad diffe- rentiering skett med stora svängningar mel- lan olika varugrupper. Däremot visade det sig att prognosen slagit sämre i fråga om snabbheten i växlingarna mellan olika om- råden. Trikå hade gått upp mer och kon- fektion mindre än väntat.

En viktig utgångspunkt för den nya pro- gnosen liksom för den gamla och de ut- ländska var en bedömning av dels den kommande inkomstutvecklingen, dels in- komstelasticiteten på beklädnadsområdet. I stort sett räknade man överallt med en in- komstelasticitet beträffande den totala be- klädnadskonsumtionen på omkring 1. Ek- ström och Lundberg diskuterade för Sve- riges del möjligheten av en lägre inkomst- elasticitet eftersom USA uppvisade en så- dan om man bortser från den jämfört med Sverige annorlunda prisutvecklingen. De konstaterade emellertid att det fortfarande fanns en betydande nivåskillnad i bekläd- nadskonsumtionen mellan USA och Sverige som rimligtvis borde innebära betydande expansionsmöjligheter här.

Prognosen innebar beträffande den tota— la beklädnadskonsumtionen en ökning med i genomsnitt 3,5 % per år, dvs obetydligt mer än den antagna inkomstökningen och betydligt mindre än under föregående tids-

SOU 1970: 60

period. Ökningen angavs vara beroende av att kläderna relativt sett fortsatte att falla i pris, och konsumtionsandelen för bekläd- nadsposten väntades sjunka.

Liksom i tidigare arbeten underströks de stora skillnaderna i utveckling på olika va- ruområden.

2.5 Utredningar de tre senaste åren

1968 framlade Kommerskollegium en studie av TEKO-importen (PM 10.4.1968) som bla föreslog att en statlig utredning skulle tillsättas. Kommerskollegiums studie refe- rerades i TEKO-utredningens direktiv (bi- laga l), och materialet användes i TEKO- utredningens delrapport 1969.

1968 framlades även två betänkanden av Koncentrationsutredningen som innehöll material av intresse på TEKO-området. (In- dustrins struktur och konkurrensförhållan- den, SOU 1968:5, och Strukturutveckling och konkurrens inom handeln, SOU 1968:6.) Vissa delar av framställningen i TEKO-ut- redningens slutrapport utnyttjar och kom- pletterar detta material.

Samtidigt med TEKO-utredningen har inom IUI pågått en utredning om impor- ten från låglöneländema på en rad varu— områden, bla TEKO—området. Denna ut- redning har åsyftat en analys av vad som händer inom branscher som möter hård lågpriskonkurrens. Studien kommer inom kort i bokform. TEKO-utredningen har kunnat utnyttja material och slutsatser från denna utredning under arbetet med kapitelt (5) om utrikeshandeln.

3 De utländska utredningarna

3 .] Materialet

Sammanställningen grundas på nedan an— givna utredningsrapporter från åren 1969— 70. Inom parentes anges för varje rapport den benämning som används i den fortsat- ta framställningen.

Instilling fra Industridepartementets tek- stilutvalg. Oslo 1969 (norska textilutred— ningen)

ll

Cotton and allied textiles. Volume 1. The Textile Council. Manchester 1969 (brittis- ka bomullsutredningen) The strategic future of the wool textile in- dustry. HMSO. London 1969 (brittiska ylle- utredningen) Your future in clothing. Clothing EDC. HMSO. London 1970 (brittiska konfek- tionsutredningen) Attainable production targets. Clothing EDC. HMSO. London 1969 (brittiska pro- duktivitetsutredningen) Man-made fibers. Production, consumtion and capacity. OECD. Paris 1969 (OECD:s fiberutredning) Die Textilindustrie der EWG. Analyse und Aussichten (1975). Bericht von Prof. J . de Bandt fiir die Kommission der Europäisch- en Gemeinschaft. Paris 1969 (EEC:s tex-

tilutredning) The apparel import problem. American Ap-

parel Manufactures Association. 1969 (AAMA—utredningen om konfektionsimpor- ten) Economic profile of the apparel industry C. Priestland. AAMA. 1969. (AAMA:s kon- fektionsutredning) Textiles and apparel. Volume 1, 2. U.S. Ta- riff Commission. Washington D.C. 1968 (USA:s TEKO-utredning) Labor in the textile and apparel industries. U.S. Department of Labor. Washington D.C. 1969 (USA:s arbetskraftsutredning).

Den norska textilutredningen gör en sam- manfattande analys av utvecklingen inom norsk textilindustri under åren 1960—68 och framlägger ett flertal förslag till åtgär- der i syfte att förbättra industrins konkur- renskraft.

I de brittiska utredningsrapporterna om ylle- och bomullsindustrierna lämnas detal- jerade uppgifter om kostnads- och lönsam- hetsutvecklingen. Utredningarna behandlar vidare industriernas struktur samt finansie- rings-, marknadsförings- och arbetskrafts- problem. Dessutom redovisas prognoser.

Brittiska konfektionsutredningen ger en prognos för år 1978 över konsumtionsut- gifterna för olika beklädnadsvaror och de—

12

ras fördelning på skilda slag av distribu- tionsföretag. Antagliga förändringar i in- ternationell handel, distributionssystem lik- som i konsumentbeteende diskuteras. Ut— redningen studerar också teknologiska framsteg samt produktivitets- och prisut- vecklingen.

Den brittiska produktivitetsutredningen gör jämförelser mellan produktivitetsför— hållanden i olika tillverkningsmoment inom brittiska företag och ett utvalt antal före- tag utomlands. Undersökningen avslutas med en utförlig handledning till företagen, som avses möjliggöra en produktivitetsin- riktad undersökning av vissa förhållanden i det enskilda företaget.

OECD:s fiberutredning redogör för pro- duktions-, konsumtions- och kapacitetsut- vecklingen på konstfiberområdet och redo- visar en prognos fram till slutet av år 1970.

EEC:s textilutredning analyserar mark- nads- och företagsstrukturen inom Gemen- samma marknaden och behandlar förhål- landen som bör ligga till grund för beslut med syfte att stärka EEC—ländernas gemen- samma konkurrenskraft.

AAMA:s utredning om konfektionsimpor- ten är främst en partsinlaga från den ame- rikanska motsvarigheten till konfektionsin- dustriföreningen och konfektionsindustri- förbundet.

AAMA:s konfektionsutredning behand- lar bla marknadsstrukturen och företagens ekonomiska, tekniska och personella förhål- landen.

USA:s TEKO-utredning har gjort en om- fattande kartläggning av utvecklingen inom textil- och konfektionsindustrin under åren 1961—66. Utredningen behandlar produ- centstrukturen, de anställda, konsumtion, produktion, försäljning, import, export, priser, lönsamhet, investeringar, tullavgif— ter och utrikeshandel. Dessa områden ge- nomgås systematiskt för olika bearbetnings- stadier och fibermaterial. Vidare behandlas de stödåtgärder regeringen vidtagit under de senaste decennierna, och man undersö- ker vilken effekt dessa åtgärder haft på ut- vecklingen inom industrin.

USA:s arbetskraftsutredning behandlar

SOU 1970: 60

frågor rörande arbetskraften och angrän- sande ekonomiska faktorer.

Direktiven för dessa utredningar uppvi- sar stora likheter med direktiven för TEKO- utredningen. Utredningarna skall bedöma respektive industriers konkurrensförmåga och framtidsutsikter samt föreslå åtgärder som kan öka konkurrensförmågan. Om man bortser från de privata utredningarna i USA saknas direkt protektionistiska ton- gångar. Så klart frihandelsvänliga direktiv som de svenska har emellertid endast den norska utredningen. Direktiven för EEC:s textilutredning säger att utredningen skall utformas på ett sådant sätt att den kan läg- gas till grund för en gemensam politik.

Utredningarnas sammansättning och ar— betsmetoder redovisas inte klart i samtliga fall. Några har karaktären av myndighets- utredningar, andra har arbetat i liknande former som TEKO-utredningen. De brit- tiska utredningarna följer två helt avvikande mönster. Bomul'lsutredningen arbetade i ett fönsta stadium i projektkommittéer under en verkställande kommitté och lät sedan projektkomrnittéern'a avlösas av en ko-m- mitté som författade utkast till slutrapport. De övriga brittiska utredningarna anlitade konsultfirmor för alla stadier i arbetet fram till rapportutkast.

Parallellt med TEKO—utredningen har pågått en liknande utredning i Kanada. Denna har hittills inte lett till ett betän- kande men en regeringsdeklaration gjordes 14.5.1970 på grundval av utredningens ar- bete. Denna deklaration refereras i det föl- jande tillsammans med utredningarna. Slut— ligen refereras även ett lagförslag från ita- lienska regeringen vilket föranlett ändrings- yrkande från EEC-kommissionen.

3.2 Bakgrundsbeskrivningen

Urvalet för sammanställningen

Bakgrundsbeskrivningen i de utländska ut- redningarna varierar med de olika utred- ningarnas mer eller mindre specificerade syften liksom med respektive lands speci- ella problem. I Storbritannien måste man tex ägna ingående uppmärksamhet åt sam-

SOU 1970: 60

väldespreferenserna medan USA -utredarna omvänt tvingas diskutera de problem som uppkommer genom att USA är den enda större marknad där u-länderna i stort sett konkurrerar på lika villkor med i-länderna.

Vissa ämnen av intresse för svenska be- dömare återkommer emellertid i de flesta utredningarna. Att syntetfibrer är på fram- marsch och att produktiviteten stiger no- teras tex i de flesta fall. Importrestriktio- ner eller frihandel liksom olika former av importrestriktioner är ett annat återkom- mande ämne. Ett annat är framtidsbedöm- ningen, från resonemangsvis anförda syn- punkter till principiella prognoser beträf- fande efterfrågeutvecklingen. Industristruk- turen behandlas i flertalet utredningar, ofta med betoning av frågan om horisontell och/ eller vertikal integration.

Teknisk bakgrund

Utredningarna har i stort sett samma upp- fattning beträffande den tekniska utveck— ling som är att vänta. Syntetfibrer och tri- kå väntas fortsätta sin frammarsch, och produktiviteten väntas öka ungefär som un- der den senaste tioårsperioden. Däremot beskrivs inte i någon rapport några radi- kalt nya utvecklingslinjer på det tekniska området.

Den mest konkreta beskrivningen av fi- berutvecklingen ges i OECD:s fiberutred- ning. Enligt denna planerade OECD:s med- lemsländer obetydliga kapacitetsökningar för cellulosafibrer under åren 1968—70 me- dan de planerade ökningarna för syntetfib- rer varierade från 30 till 42 procent. I USA planerades kapacitetsökningar för tillverk- ning av polyestrar med totalt 70 procent medan tillverkningskapaciteten för poly- amider och acryler beräknades öka med 24 procent vardera. I de europeiska OECD- länderna planerades under samma tid ka- pacitetsökningar för tillverkning av poly- estrar med 58 procent medan ökningarna för polyamider och acryler planerades till 33 resp 47 procent. Kapacitetsutnyttjandet låg år 1968 på mellan 82 och 88 procent varför ytterligare produktionsökningar kan göras genom höjning av utnyttjandegraden.

13

En översikt över produktivitetsutveck- lingen lämnas i EEC:s textilutredning. En- lig-t denna har sedan år 1959 antalet an- ställda inom EEC:s textilindustrier sjunkit med en takt av 1,3—1,5 % per år, vilket representerar en avgång av ca 200000 per- soner fram till och med år 1968 från ur- sprungligen 1,9 miljoner. Om denna trend skulle fortsätta, skulle ytterligare ca 200 000 personer avgå fram till år 1975. En önsk- värd förbättring av produktiviteten skulle föra upp detta antal till 310000 å 330000. I händelse av en total liberalisering av han- deln skulle man vara tvungen att räkna med en avgång av ca 600000 arbetare.

Att produktiviteten per arbetare i genom- snitt ökar snabbare än produktionen får inte undanskymma det faktum att trender- na varierar avsevärt från delbransch till delbransch. Åtskillnad bör enligt EEC-ut- redningen göras mellan:

0 verkligt expanderande sektorer i vilka den stigande produktionstakten är märk- bart högre än produktivitetsökningen, tex trikå där personalstyrkan år 1968 var 20% högre än år 1966 o sektorer som expanderar men vilkas produktivitet har utvecklats i samma takt som produktionen, tex silketvin- ning och mattor o sektorer med måttlig expansion eller stagnation och med en produktivitetsök- ning som är större än produktionsök- ningen, tex bearbetningen av artificiel- la fibrer o sektorer under tillbakagång där produk- tionsnedgången går jämsides med en produktivitetsökning. Denna kategori inkluderar de traditionella branscherna bomull och ylle, där personalstyrkan uppvisar en årlig minskning på 3,9 resp 2% mellan 1958 och 1966.

Denna differens i den takt varmed ar- betskraften skärs ned alltefter branschens art är mycket viktig, särskilt för lokalise- ringspolitiken. Det är för de traditionella branscherna som de kraftigaste nedgångar- na kan noteras, och dessa branscher är på det hela taget mer geografiskt koncentre-

14

rade än branscher med en gynnsammare utveckling.

Importrestriktioner

En klart uttalad preferens för frihandeln som princip finns i den norska textilutred- ningen. Hos de övriga utredningarna skym- tar denna princip men det allmänna intryck läsaren får är att TEKO-industriernas spe- ciella problem nödvändiggör någon form av restriktioner, åtminstone under en över- gångstid. Nedan sammanfattas några av de mer preciserade uttalandena på denna punkt.

Den brittiska konfektionsutredningen nämner att åtminstone ett stort detaljistfö- retag har lyckats väl med inköp i Hong- kong av produkter som företaget självt ut- vecklat för den brittiska marknaden. Ut- redningen påpekar att den brittiska indu- strins läge försämras om lågprisländernas producenter på detta sätt förmår konkurre- ra med den även i fråga om samarbete med köparna, exakthet och produktionskontroll.

De sektorer av beklädnadsindustrin, för vilka man kan förutse den minsta inhemska efterfrågeökningen, är samtidigt de som är mest utsatta för importtryck, och detta tryck väntas stiga under den senare hälften av 70-talet.

EEC:s textilutredning menar att import- skydd kan behövas under en tid för att man skall kunna pröva »trovärdigheten» i priserna på produkterna från utlandet. Först därefter kan man ange hur stor den in- hemska industrin bör vara sett från ett lång- siktigt effektivitetsperspektiv. Om inte im- porttrycket mildras, kan en ändamålsenlig omstrukturering av branschen omöjliggö- ras.

En analys av den internationella konkur- rensutvecklingen för textilindustrins pro- dukter visar enligt EEC-utredningen att konkurrensen skärps mestadels just beträf- fande de produkter som har en sjunkande efterfrågan på hemmamarknaden. Detta kan förmodas delvis bero på att tillver- karna av dessa produkter tvingas söka stör- re marknader.

Industrin är, framhåller EEC-utredning-

SOU 1970: 60

en, vid sina kontakter med kreditmarkna- den i behov av att kunna framlägga säkra kalkyler över möjligheterna till framtida återbetalningar. Detta är endast möjligt om de osäkerhetsmoment undanröjes, som vid- låter handelsliberaliseringen. Vad som krävs är en noggrann tidtabell beträffande libera- liseringsprocessen.

Flera av utredningarna är inne på tanken att en liberalisering bör ske men i reglerad takt. Utgångspunkten för detta resonemang synes vara förekomsten av kvotering i fle- ra länder samt avtalet inom Gatt för att söka reglera detta kvoteringssystem i syfte att motverka i-ländernas protektionism. Hit- tills har de flesta kvoteringsavtal gällt han- deln med bomullsvaror. Flera utredningar är inne på tanken att dessa avtal utvidgas till att i större utsträckning också gälla konstfibermaterial.

Den brittiska bomullsutredningen har, som framgår av förslagsredogörelsen nedan, föreslagit att kvoteringssystemet för TEKO- handeln med samväldesländerna byts ut mot en tull. Någon allmän utveckling mot slopande av kvoteringssystemet är dock inte att vänta under de närmaste åren om man skall döma av utredningarna. Snarare kan protektionistiska åtgärder väntas öka i om- fattning om än möjligen med avtrappnings- bestämmelser.

Regeringsdeklarationen i Kanada sam- manfattar en inställning som förefaller att vara vanlig. Frihandel framstår i denna de- klaration som den principiella utgångspunk- ten men fortsatta och under vissa om- ständigheter ökade restriktioner kan trots detta vara nödvändiga i avvaktan på att det internationella förhandlingsarbetet för att åstadkomma liberalisering skall ge re- sultat.

Framtidsbedömnin gen

Den mest preciserade prognosen återfinns hos den brittiska konfektionsutredningen. Konsumentens efterfrågan på kläder be- stäms enligt denna prognos av en rad fak- torer bland vilka märks inkomststegringen, minskande sociala barriärer, ökande efter- frågan på lättskötta plagg, den längre fri-

SOU 1970: 60

tiden och de begränsade möjligheterna att via marknadsåtgärder höja den totala kon- sumtionen av kläder.

Utredningen antar att den andel av kon- sumenternas inkomster som används för klädköp kommer att fortsätta att minska. Konsumtionsutgifterna för kläder kommer dock att stiga med ca 2,5 % per år 'i fast penningvärde mellan åren 1968 och 1978.

Ingen absolut försäljningsökning förutses för de inhemska företagen, och importan- delen väntas öka.

Bilden är emellertid differentierad. Prog- nosen över hemmamarknadens efterfrågan på överkläder för kvinnor och flickor visar en ökning med 3,6 % per år fram till 1978. På denna sektor kommer det att råda en för Storbritannien gynnsam handelsbalans.

Det potentiella importtrycket bedöms va- ra starkast beträffande lättare herr- och pojkkonfektion. Här antas försäljningen från brittiska fabrikanter minska i absoluta tal mellan åren 1973 och 1978.

De övriga utredningarnas framtidsbedöm- ning är mindre specificerad och låter sig väl sammanfatta med få ord eftersom be- dömningen i stort sett är densamma i alla rapporterna. Av speciellt intresse att notera är att ingen utredning väntar sig någon ra- dikal avvikelse från den sedan länge obser- verade trenden att klädköpen ökar i unge- fär samma takt som inkomsten.

Industriländernas TEKO-industrier vän- tas allmänt utvecklas i riktning mot större företag, ökad koncentration, ökad kapital- intensitet och minskning av antalet syssel- satta. De vertikala relationerna väntas in- nebära ett ökande beroende mellan olika led. Kraven på arbetskraft och företagsled- ning blir större, och antalet tekniker inom industrin väntas öka.

På grund av de relativt låga arbetskost- naderna i utvecklingsländerna blir margi- n-alvinsterna genom ökad kapitalisering av industrin mindre i dessa länder än i indu- striländerna. Utvecklingsländerna kommer därför att ha mindre motiv för att göra ny- investeringar i effektivare maskiner. Ingen utredning tror dock att produktiviteten inom den inhemska industrin kan höjas så myc-

15

ket att priskonkurrens med utvecklingslän- dernas industrier är möjlig.

Genom sitt större know-how har indu- striländernas textilindustrier betydande för- delar vad gäller tillverkning av modevaror, designvaror och kvalitetsvaror, och det är främst med dessa produkter man kommer att vara konkurrenskraftig i framtiden.

Enklare standardvaror kommer i allt större utsträckning att tillverkas i u—länder för export till i-länder. Genom etablering av dotterföretag i utvecklingsländer har in- dustriländernas textilföretag, på grund av sitt höga organisatoriska och teknologiska kunnande, stora möjligheter att utvidga sitt produktsortiment och konkurrera på världs- marknaden också med billiga standardpro- dukter av egen tillverkning.

Strukturen

Såväl bomullsutredningen som ylleutred- ningen i Storbritannien har ägnat uppmärk- samhet åt frågan om fördelarna med verti- kalt integrerade företag. Utredningarna konstaterar att fusioner i sig själva inte ger några fördelar.

För att kunna utnyttja fördelarna med en vertikal struktur måste man genom ett vertikalt tänkande åstadkomma en effektiv uppsortering av de ingående marknadsmäs- siga, administrativa och tekniska bestånds- delarna. Fördelar av horisontell integra- tion bör främst ligga i tillverkning av mo- debetonade varor som har stor variation och där serierna blir för korta för att in- tressera vertikalt integrerade företag. Det bör dock observeras att de brittiska utred- ningarna behandlar denna fråga med en bakgrund som är annorlunda än den svenska.

Den vertikala integrationen är fortfaran- de mindre inom den brittiska bomullsindu- strin än inom de flesta andra länders bom- ullsindustri. Bara 40 % av antalet vävsto- lar kontrolleras av integrerade väverier/ spinnerier. Men koncentrationen bland de brittiska bomullsspinnerierna är större än i många västeuropeiska länder.

Den brittiska konfektionsutredningen

16

framhåller att stora förändringar sker av marknadsandelarna för olika typer av åter- försäljare. Storvarumarknader har börjat föra klädesplagg i den lägre prisklassen. Ge- nom dessa kommer en avsevärt större för- säljning att ske i framtiden, specith av skjortor, underkläder, pyjamas, byxor och stickade varor. I samband härmed kommer distributörsmärken att få en växande bety- delse.

Utvecklingen av förbeställningar (speci- fication buying) är nära anknuten till de stora detaljistgruppernas ökande betydelse. Marks & Spencer har varit föregångare på detta område. Dessutom kan nämnas att åtminstone en stor grupp med framgång har gjort förbeställningar hos konfektionä- rer i Hongkong.

Framstegen för kedjeföretagen kommer enligt den brittiska konfektionsutredningen att göras på bekostnad av de medelstora, oberoende detaljisterna. De små specialis- terna kommer också att öka sin andel. Den- na polarisering av handeln kan komma att tvinga tillverkarna att välja mellan att pro- ducera i låg- eller mellanprislinjerna med standardiserade varor till de stora detaljis- terna och mode- eller speciallinjer till de små distributörerna.

EEC:s textilutredning anser det vara ett ovillkorligt krav att produktionsstrukturen koncentreras både i vertikal och horisontell riktning om textilindustrin inom EEC skall kunna bli konkurrensduglig. Denna kon- centration behöver emellertid inte nödvän- digtvis medföra större företag utan kan ske även genom att företagen specialiserar sig.

Rent tekniskt kan företagsstorleken be- dömas efter de produktionsorganisatoriska möjligheterna att skapa en kontinuerlig pro- duktionsprocess. Då hänsyn också måste tas till de finansiella och marknadsförings- mässiga kraven, vilka inte kan uppfyllas av alltför små företag, är utredningens all- männa slutsats att företagens storlek bör ökas genom sammanslagningar av horison- tellt eller vertikalt samhöriga produktions- enheter. I samband med dessa samman- slagningar bör företagen göra kapacitetsre- duceringar och specialisera produktionen

SOU 1970: 60

för att stärka konkurrensförmågan och hö- ja lönsamheten.

Den strukturella svagheten i textilindu- strin snedvrider enligt EEC-utredningen ba- lansen mellan producenter och distributörer. Genom strukturrationaliseringen kan man åstadkomma den nödvändiga koncentratio- nen av beslutscentra. Det starkt utspridda beslutsfattandet leder, på grund av kortsik- tiga ekonomiska fluktuationer, till ett kon- kurrenstryck vilket gör det svårt att uppfyl- la de krav som ställs på stora investeringar i avancerade tekniska sammanhang.

USA:s TEKO-utredning framhåller att två utvecklingsfaktorer förändrar den in- hemska industrins struktur. För det första innebär den ökade användningen av konst- fibrer att industrier med anknytning till dessa produkter, i synnerhet då den kemis- ka industrin, kommer att spela en betyd- ligt större roll inom textilindustrin. För det andra går utvecklingen mot en större kon- centration genom att stora företag blir än- då större och små företag läggs ned. Ame- rikanska textil- och konfektionsföretag är redan som regel mycket stora, och en be- tydande vertikal integration föreligger mel- lan spinnerier och väverier.

Lönsamhetsutvecklingen inom den ame- rikanska textilindustrin har under det se- naste decenniet varit betydligt gynnsamma- re än i de västeuropeiska industriländerna, vilket bl.a. beror på den förhållandevis ringa ökningen av lågprisimporten.

4 Förslag

4.1 Importrestriktioner

Blicken brukar riktas mot importrestriktio- ner när en industri har svårigheter på mark- naden. Genom framväxten av de stora han- delsblocken med intern frihet från tullar och andra handelshinder har frågan om importrestriktioner kommit i ett delvis nytt läge. Försöken att öka handeln med u-län- derna har inneburit ytterligare ett skäl till tveksamhet gentemot restriktioner som ett medel att hjälpa TEKO-industrierna.

SOU 1970: 60

En utredning, den norska textilutred- ningen, säger i klartext att importrestrik- tioner numera inte är någon lösning och menar att den norska textilindustrin måste inrätta sig efter detta. Utredningen konsta- terar att de internationella stapelvarorna därför inte kan tillverkas i Norge.

Övriga utredningar ställer sig inte lika kategoriskt avvisande till importrestriktio- ner men behandlar sådana främst som en tillfällig företeelse under en övergångstid. Hela frågan uppkommer ofta som ett ställ- ningstagande från utredningens sida till den eventuella förlängningen av redan existe- rande restriktioner. Några av utredningar— na har emellertid drivit resonemang härut- över som kan vara värda att notera.

Den brittiska bomullsutredningen före- slår regeringen överge den hittills tillämpa- de kvoteringen av bomullsimporten från samväldesländerna och i stället införa en tullavgift på 15 procent. Detta torde vara tillräckligt för att den inhemska industrin skall kunna konkurrera med importen för- utsatt att ingen dumpning förekommer från exportländerna. Kvoteringssystemet är inte effektivt eftersom nya exportländer stän- digt tillkommer och svårigheter därvid upp- kommer med begränsning av den totala im- porten. Dessutom medför en minskad marknadsandel för bomullsvaror att nuva- rande kvoteringsnivåer får en allt mindre begränsningseffekt.

Kvoteringssystemet bör dock behållas un- der en övergångsperiod fram till mitten av 1970-talet vid sidan om tullar för att indu- strin under denna tid skall kunna rekon— strueras för att höja sin internationella kon- kurrenskraft. Den brittiska bomullsutred- ningen anser att regeringen under denna tid bör förhindra en sådan stegring av im— porten som kan hindra rekonstruktionen och vidta effektiva åtgärder för att för- hindra import av varor vilkas pris inte står i relation till de verkliga kostnaderna på grund av statliga subsidier, dumpning el- ler annat som medför förvrängningar av konkurrenssituationen.

Utredningen föreslår vidare ändringar av importtullarna på yllevaror. För att und-

17

vika internationella underhandlingar har dessa förslag dock lämnats i separata kon- fidentiella rapporter.

EEC:s textilutredning framhåller att ett omställningsprogram inte kan åstadkom- mas eller finansieras med mindre en noggrann tidtabell upprättas beträffande handelsliberaliseringen och osäkerheten som följer av denna liberalisering reduceras. Med ett visst marknadsskydd borde om- struktureringen kunna finansieras av före- tagen själva.

AAMA:s utredning om konfektionsim- porten menar att det skydd som USA-in- dustrin erhållit genom Long Term Arrange- ment (bomullsavtalet) har minskat i och med den ökande andelen importvaror av ickebomullsursprung. Från 1962 till 1968 försköts andelen bomullskonfektionsvaror i konfektionsimporten från 80 % till 45 %. Syntetfibervarornas andel var år 1968 48 %.

Branschen behöver nu enligt utredningen ett avtal för alla sorters fibrer. USA kan ej klara av en okontrollerad ökning av im- porten utan att den inhemska industrin all- varligt skadas. Man bör eftersträva att en del av den inhemska konsumtionsökningen delas mellan andra länders företag. Rege- ringen skall vidare kunna vidta ytterligare inskränkningar av importen, om den in— hemska konsumtionsnivån blir statisk eller börjar minska.

Ett avtal för importen bör täcka handeln med alla exporterande länder. Överenskom- melsen bör uppgöras bilateralt och pro- duktvis och oberoende av fiberinnehåll i importerade TEKO-varor.

USA.-s TEKO-utredning står i viss mot- sättning till AAMA-utredningens tankegång att den ökande importen av konfektionsva- ror till USA till stor del beror på återför- säljares aktiva försök att få en större bredd och variation 'i produktsortiment och pri- ser. Importen är till största delen lågpris- import, och eftersom dessa varor till stor del köpes av låginkomsttagare, skulle yttter- ligare importrestriktioner verka som en extra skatt på låginkomsttagare.

Den kanadensiska regeringsdeklarationen utgår från ett principiellt frihandelsresone-

18

mang och framhåller att ansträngningar skall göras för att genom internationella förhandlingar åstadkomma minskning av handelshindren generellt. Kanada kan emel- lertid inte isolerat övergå till _— eller ens vidmakthålla en frihet som får stora in- terna skadeverkningar.

Enligt deklarationen kan därför regering- en komma att införa global importkvote- ring. Möjligheterna till effektivare anti- dumpingåtgärder skall undersökas. Lågpris- importen skall övervakas och hindras gå över en viss gräns — men för att skydds- åtgärder skall vidtas fordras dels att varu- området i fråga inte är ett av dem som re- geringen anser det vara utsiktslöst för ka- nadensisk industri att vara verksam på, dels att importen orsakar allvarliga skade- verkningar, dels att industrin själv vidtar strukturförändrande åtgärder. Regeringen tänker sig inrätta en Textile Review Board för att bedöma sådana frågor.

4.2 Omstrukturering

Enligt norska Iextilutredningen är det Vik- tigt att enskilda företag som har en splitt- rad produktionsapparat får möjlighet att strukturrationalisera genom att byta och köpa maskiner av varandra och därigenom kunna specialisera sig på vissa produkter eller ställa om driften till nya produkter. Det är också viktigt att textilföretagen ökar flexibiliteten 'i produktionsapparaten. Inves- teringar måste därför värderas på grundval av mycket kortare förbrukningstider än man hittills har gjort.

Specialanalyser bör enligt utredningen göras av vissa delar av textilindustrin för att undersöka förutsättningarna för sam- manslagningar. Dessa analyser bör genom- föras av konsultföretag i samarbete med berörda fabriker. Staten bör svara för kon- sultföretaget-s kostnader. För att samman- slagningar skall vara meningsfulla måste de göras på ett så tidigt stadium att båda företagen har något värdefullt att bidraga med i form av ledning, arbetskraft, intres- santa produkter, försäljningsorganisation, maskiner eller anläggningar.

SOU 1970: 60

Specialisering bör genomföras i en snab- bare takt och vid ett större antal fabriker än som hittills skett. Företagen rekommen- deras att omställa produktionen från inter- nationella stapelvaror till specialvaror, de- signvaror, tekniska nyheter och andra varor för vilka man kan skaffa sig särskilda för- säljningsargument och där man inte i allt- för hög grad möter konkurrens från låg— prisvaror.

Den brittiska bomullsutredningen anser att antalet företag bör minskas från 375 till mellan 120 och 150 år 1975. Regeringen skall inte behöva ta några direkta initiativ för att påskynda denna minskning, utan den bör verkställas genom åtgärder från in- dustrin. Textile Council kan spela en be- tydelsefull roll i integrationsarbetet genom att utarbeta lämpliga instruktioner för sam- manslagningar. I första hand ankommer det dock på de mindre och medelstora före— tagen att genom privata initiativ bilda nya integrerade grupper. Det bästa sättet att skapa nya effektiva företagsgrupper av mindre företag är att inbjuda utomstående experter som kan överväga och ge råd i speciella sammans]agningssituationer.

I huvudsak bör sammanslagningarna åsyfta en vertikal integration inom bom- ullsindustrin. En betydande minskning av antalet fabriksenheter bör göras både vid små och stora företag. Vid de kvarvarande fabrikerna rekommenderas en betydande modernisering och nyanskaffning av ma- skiner. Alla nyanskaffningar måste emel- lertid göras på basis av framtidsbedöm- ningar av marknaden och inte bara för att höja produktivitet och utbud.

Om de nyinvesterande företagen antar en för dem lämplig prissättningspolitik, bör detta vara tillräckligt för att industrin skall bli av med den nuvarande överkapaciteten i nödvändig utsträckning och med tillräck- lig hastighet.

Den brittiska ylleutredningen anser över- kapacitet vara ett svårt problem för den brittiska ylleindustrin. En horisontell inte- gration underlättar något möjligheterna till kapacitetsutredningar. Andra sätt som re- kommenderas för att minska överkapacite-

SOU 1970: 60

ten är att samarbetsavtal träffas mellan fri- stående företag om kapacitetsreduceringar eller att företag i sektorer med flerskifts- arbete och obetydliga nyinvesteringar över- går till att arbeta i ett skift. Dessa alter- nativ kräver att alla företag inom en sektor deltar i detta arbete.

I första hand är det emellertid de en- skilda företagen som genom nedläggningar av ej lönsamma enheter måste lösa överka- pacitetsproblemet. Omkring 20 procent av företagen rekommenderas att lägga ned driften därför att de har för gamla anlägg- ningar och är för små för att vara ekono- miska. Antalet fabriksenheter bör minskas från 1475 tilll ca 950 år 1975 och antalet företag från 1000 till ca 600. Ytterligare 20 procent av företagen har gamla fabriker inom områden med begränsade möjligheter till nyinvesteringar för produktion till hem- mamarknaden. Dessa kan fortsätta driften för exportproduktion så länge exportpriser- na ger någon vinst men nyinvesteringar med tanke på fortsatt exportproduktion re- kommenderas inte.

Den brittiska ylleutredningen rekommen- derar industrin att planera för ökad pro- duktion av vissa varor och minskad av andra. Utredningen rekommenderar tex en kraftig ökning av det hittills obetydliga an- talet trikåfabriker inom industrin. Den in- hemska konsumtionen av trikåvaror beräk- nas i det närmaste fördubblas fram till år 1975 .

För att den engelska ylleindustrin skall bli internationellt konkurrenskraftig måste en omfattande modernisering och nyan- läggning äga rum. Industrin föreslås inves- tera sammanlagt 40 miljoner pund i nya maskiner och anläggningar fram till år 1975. AV dessa skall 14 miljoner pund an- vändas till att ersätta nuvarande vävkapaci- tet med nya moderna Vävmaskiner och yt- terligare 14 miljoner pund till inköp av nya spinnmaskiner.

Parallellt med produktivitetsökningarna rekommenderar utredningen en minskning av antalet anställda från nuvarande 144 000 till omkring 121000 år 1975. Detta kan i huvudsak ske genom naturlig avgång.

19

Sammanslagningarna bör i första hand avse horisontell integrering av mindre och medelstora företag. Ytterligare vertikal in- tegration rekommenderas främst bland större företag som redan åtnjuter de för- delar som horisontell integration medför.

Avvecklingen av olönsam produktion bör stimuleras. Ett rådgivande organ som kan samarbeta med banker och konsultfirmor bör etableras för att bistå företagen i fu- sions- eller nedläggningsfrågor. Kostnader- na för rådgivningsorganet bör delas mellan industrin och staten.

Den brittiska konfektionsutredningen me- nar att ökat samarbete mellan textil— och konfektionsindustrierna är nödvändig för att man skall kunna uppnå större samord- ning av marknadsåtgärderna och mer sys- tematisk produktionskontroll. Konfektions— företagen har att vänta ett allt större hot mot sitt eget oberoende från såväl leveran- törer som distributörer genom den ökande koncentrationen i dessa båda led. Genom den ökade förhandlingsstyrkan hos textil- fabrikanter och detaljistföretag kan man förmoda, att det sker en fortsatt konsoli- dering av särskilda grupper av konfektio- närer.

EEC:s textilutredning vill åstadkomma en kapacitetsreduktion genom både nedlägg- ningar av produktionsenheter och utrange- ringar av omoderna maskiner. Redukt'ionen bör påskyndas genom ingripande från sta— ten. Om länderna under en övergångspe- riod behåller ett visst marknadsskydd, bör industrin ensamt kunna svara för de kost- nader som kapacitetsreduktionen medför. Vid nedläggningar måste man skapa garan— tier för att motsvarande produktion inte överförs till andra oekonomiska företag, utan att den i stället får övertas av nyin- vesterande företag som har möjligheter att konkurrera med utländsk produktion.

En minskning av antalet anställda re— kommenderas inom EEC med minst 250000 fram till år 1975. Med en ytterli- gare ökning av importen måste emellertid antalet anställda minskas med ända upp till totalt 330000 personer. Däremot rekom-

20

menderas en ökning av antalet anställda inom trikå- och konstfiberindustrierna.

Den kanadensiska regeringsdeklarationen sätter som nämnts en omstrukturering av industrin som villkor för att skyddsåtgärder skall kunna övervägas. Deklarationen utlo— var vidare stöd åt företag som verkställer omstrukturering enligt planer som godkänts av den tidigare nämnda Textile Review Board.

Det italienska lagförslaget ger uttryck för en liknande tankegång. Företag skall kunna erhålla stöd av det slag som nedan behand- las i avsnitt 4.6 under förutsättning att de vidtar åtgärder enligt planer som granskats och godkänts av särskild myndighet. Pla- nerna kan gälla rationalisering, utbyggnad och/ eller omstrukturering.

4.3 Arbetskraften

Den norska textilutredningen understryker att ett företags möjligheter att leva vidare och växa i allt större utsträckning kommer att bero på företagsledningens duglighet. Inom norsk textilindustri är det brist på duktiga företagsledare och kvalificerad ad- ministrativ personal. Ett större utbyte av företagsledare med andra industrier rekom- menderas. Företagen bör gå samman för att möjliggöra ett bättre utnyttjande av de dyna- miska företagsledare som finns inom vissa textilföretag. Industrin rekommenderas ock- så att i större utsträckning släppa fram yngre människor med ledaranlag. Mindre företag kan förbättra ledningen genom att man inom en arbetande styrelse samlar personer som är kunniga i företagsorganisation, mark- nadsföring, produktutveckling o s v och låter dessa komplettera den fasta företagsled- ningen med kunskaper och förslag.

I bl a USA är det vanligt att en företags- ledning avgår om det inträffar allvarliga och bestående försämringar i företagets eko- nomiska resultat. Detta tillvägagångssätt bör enligt den norska utredningen förekomma i större utsträckning också inom den norska textilindustrin åtminstone då det gäller att rädda företag från nedläggning. Dessutom rekommenderas en allmänt större rörlighet

SOU 1970: 60

i sammansättningen av styrelser och före- tagsledningar inom den norska textilindu- strin.

Den brittiska bomullsutredningen fram- håller att textilindustrin behöver en yngre och till övervägande del manlig arbetskraft som är välutbildad och mångsidig och ka- pabel att ta ansvar för dyra moderna ma- skiner och som är villig till skiftarbete.

Antalet tekniker inom industrin bör ökas bl a för att man skall kunna använda elek— troniskt kontrollerad utrustning. Inom den engelska bomullsindustrin var förhållandet tekniker/arbetare 1:20 år 1950 medan detta förhållande år 1975 beräknas behöva vara 1:5. Undersökningar har enligt den brittiska bomullsutredningen visat att företag med en klar personalpolitik, som tillmätt urval, utbildning, arbetsförhållanden, befordrings- och välfärdsmöjligheter stor Vikt, har varit mest framgångsrika vad gällt rekrytering och behållande av både arbetare och tjänste- män.

Den faktor som är avgörande för indu- strins möjligheter att tillgodose arbetskrafts— behovet är emellertid lönen. Lönerna inom textilindustrin bör enligt utredningen höjas till en nivå som är närmare den som gäller inom övriga industrigrenar. Produktiviteten måste därför höjas kraftigt, och alla parter i löneförhandlingar bör uppmärksamma be- hovet av betydande löneökningar utan över- drivna ökningar av produktionskostnaderna. Med bättre arbetskraft och högre maskin- utnyttjande och genom att till fullo utnyttja nuvarande och framtida tekniska framsteg beräknar man att kunna höja arbetsproduk- tiviteten med 100 procent inom den brittiska bomullsindustrin fram till år 1975.

På grund av produktivitetsökningar kan antalet anställda inom industrin minskas avsevärt, på vissa områden ända upp till 50 procent fram till år 1975. Denna minsk— ning lättar rekryteringsbehovet samtidigt som införandet av tekniskt avancerad ma- skinutrustning medför förbättrade arbetsför- hållanden och en mer lockande arbetsmiljö för tekniskt intresserade personer.

Den brittiska bomullsutredningen rekom- menderar industrin att i ökad utsträckning

SOU 1970: 60

införa skiftarbete och man antar att över 40 procent av de anställda skall ha skiftar- bete år 1975. Genom att man för skiftarbete betalar ända upp till 35 procent högre tim- löner kommer detta emellertid att medföra en betydande höjning av medelinkomsten för textilarbetare, vilket underlättar nyre- krytering.

Lönerna inom textilindustrin antas emel- lertid inte kunna höjas till en sådan nivå att enbart dessa lockar nödvändig arbets- kraft till industrin. Av stor betydelse för tex- tilindustrins konkurrenskraft på arbetsmark- naden är därför dess image som arbetsgi— vare. Faktorer som påverkar industrins image är tex fabrikernas utseende, arbets- förhållanden, säkerhet, utbildnings- och be— fordringsmöjligheter, exportframgångar och produktinnovationer. Företagen rekommen- deras att i större utsträckning ta hänsyn till dessa imageskapande faktorer.

Arbetstidens längd är en annan betydelse- full konkurrensfaktor på arbetsmarknaden. Eftersom arbetstiden per vecka i många fall är längre i textilföretag än i andra före- tag, rekommenderar utredningen att arbets- tiden minskas till en för företag inom andra industrigrenar normal nivå.

Även den brittiska ylleutredningen anser att skiftarbetet måste öka. Ansvar och be- fogenheter måste då delegeras till skiftle- dare, och formella styrningssystem kommer därför att bli nödvändiga. Detta medför emellertid också att möjligheterna till upp- lärning inom industrin av duktiga unga män- niskor till chefsbefattningar ökar. Genom att ledarbegåvningar kan ges delegerat an- svar och möjligheter att visa sin skicklighet redan på ett tidigt stadium kommer rekry- tering av ledarämnen att underlättas. Ut- redningen rekommenderar att textilindustrin tillvaratar dessa möjligheter att rekrytera erfaren personal från andra industrier. Här- igenom kan man tillföra industrin personer som är kunniga inom områden där en spe- ciell kunskap om textilindustrin inte är nöd- vändig, tex kostnadsanalys, personaladmi— nistration och Operationsanalys. Förutom rekrytering av erfaren personal från andra industrier bör textilindustrin också i högre

21

utsträckning rekrytera företagsledare med höga akademiska kvalifikationer.

Den brittiska konfektionsutredningen an- ser .att lönerna inom konfektionsindustrin från år 1968 måste stiga med ca 30 % till år 1973 och med 70% till år 1978 i fast penningvärde. Denna löneökning är dubbelt så stor som den förväntade genomsnittliga lönestegringen inom hela industrin. Skulle lönestegringen bli avsevärt mindre än den angivna kommer arbetskraften att tonsätta att minska spontant.

Genom enkäter till en rad samhällsgrup- per framgår det klart att konfektionsindu- strin har dåligt rykte bland potentiella an- ställda i alla kategorier. Detta gäller alltså även företags]edarbefattningarna. Industrins dåliga renommé bidrar till den allvarliga nedgången av branschens arbetskraftstill- gångar.

Bristen på produktutbildad arbetskraft inom distributionen påverkar enligt den brittiska konfektionsutredningen tillverkarna såtillvida att konsumenterna kan komma att förbli omedvetna om produktförbätt- ringar och specifika produktfördelar om inte de anställda kan beskriva och förklara dem. Producentemas säljkår kan göra större ansträngningar att få butikspersonalens för- ståelse och uppskattning av de saluförda produkterna.

Ehuru det italienska lagförslaget väsent- ligen gäller omställningsstöd med hjälp av kredit- och skatteförmåner, tillmäter det tydligen arbetskraftsproblemen en stor be- tydelse. Förslaget inkluderar nämligen en bestämmelse enligt vilken kreditförmånerna görs beroende av att företagen satsar på omskolningskurser för personalen.

4.4 Marknadspolitiken

Modern marknadsföring kräver nära kon— takt mellan tillverkare och kund. Den norska textilatredningen föreslår därför företagen att i ökad utsträckning specialisera sig på vissa kundgrupper. Vidare förordas mera kontinuerliga insatser på export. Norsk tex- tilindustri har i alltför hög grad satsat på

22

marknadsföring utomlands under perioder då man haft avsättningssvårigheter på hem- mamarknaden. Under dessa perioder har emellertid avsättn'ingsmöjligheterna ofta va- rit begränsade också på den utländska marknaden. Därför rekommenderas den norska textilindustrin att bygga upp effek- tiva försäljningsorganisationer på export- marknaderna under perioder med gynnsam- mare avsättningsmöjligheter. För att man skall uppnå mer än tillfälliga exportfram- gångar fordras att den insats man gör är systematiskt planerad, av en viss storlek och selektiv så att man inte får en alltför stor spridning på marknader, varutyper och kunder.

Kontakten med exportmarknaderna kan enligt den norska utredningen medföra för- delar också på hemmamarknaden. Den ger en tillverkare större möjligheter att hålla sig åt jour med utvecklingen utomlands och vara förberedd på konkurrens med utländ- ska nyheter som kan väntas komma till den inhemska marknaden. Man kan också ge— nom export få en god inblick i de egna va- rornas konkurrenskraft vilket kan ge upp— lysningar om behovet av och möjligheterna till specialiseringar.

Stöd bör kunna ges genom Omstillings- fonden till enskilda företag för exportpro— jekt som har karaktären av pionjärinsatser eller insatser som kan vara av betydelse för strukturella omställningar inom ifrågavaran— de sektor. Vidare föreslås att De Norske Tekstilfabrikkers Hovedforening under en viss tid får knyta exportkonsulenter från en- skilda företag till föreningens exportavdel- ning på anslag genom Omstillingsfonden och på så sätt ge exportkonsulenterna en viss erfarenhet innan de går över till export— arbete på de enskilda företagen.

Norsk textilindustri bör visa ett större in— tresse för etablering av tillverkningsföretag utomlands. Företagen kan genom utlands- etablering få fotfäste på marknader där man annars skulle ha svårigheter att komma in. Utlandsetablering kan vidare ge fördelar vid moderföretaget genom att vissa fasta kostnader kan fördelas. Man kan också ge- nom de kontakter med nya marknader som

SOU 1970: 60

utlandsetableringar medför få impulser till produktutveckling och marknadsföring.

Även den brittiska bomullsutredningen anser att textilindustrin bör skapa starkare band mellan marknadsföring och produk- tion. Inom textilindustrin finns mycket kvar av ett föråldrat marknadsföringstänkande på så sätt att marknadsföringens uppgift i många företag främst är att skapa efter- frågan på och sälja de produkter som före- taget tillverkar. I det alltmer produkt- och modemedvetna samhälle som växer fram kommer företag med denna målsättning för sin marknadsföring att mötas av allt mindre framgång. Marknadsföringens uppgift skall i stället vara att undersöka vilka produkter företagets kunder efterfrågar och styra pro- duktionen därefter.

Industrin bör vidare skapa ett närmare tekniskt och marknadsmässigt samarbete mellan olika produktions- och marknads- föringssteg genom att integrera dessa verk- samheter i redan befintliga grupper och ge- nom att skapa nya integrerade grupper ur mindre och medelstora företag. Enligt en undersökning gör endast ett fåtal företag formella marknadsundersökningar, och ett förvånansvärt stort antal företag studerar inte ens publicerade marknadsdata eller gör regelbundna analyser av den egna försälj— ningen. De flesta företag bör lägga ned öka- de ansträngningar på att förbättra sina kun- skaper om och kontakter med marknaden. Man bör ständigt skaffa sig information om kunders önskemål och konkurrenters bete- ende. Betydelsefullt är att fasta förbindelser med stora kunder etableras och att kontak- ten med dessa kunder sköts av en kvali- ficerad person i hög ställning.

Företagen måste lägga stor vikt vid de- signarbetet och upprätta fasta designstaber som kan följa marknadsutvecklingen. Ge- nom att åstadkomma en större variation i slutbearbetningsstadiet kan man minska an- talet baskonstruktioner och få ett mer kon- centrerat produktsortiment varigenom också marknadsföringsresurserna kan koncentreras på ett litet antal produkter och företagets konkurrenskraft således höjas.

På grund av lågprisimporten är avsätt-

SOU 1970: 60

ningsmöjligheterna på hemmamarknaden för standardprodukter ofta begränsade. I varje fall på kort sikt är det lättare att kon- kurrera med designvaror på de europeiska och amerikanska marknaderna än att göra några större ingrepp i lågprisimporten på hemmamarknaden. Företagen rekommende- ras därför att försöka öka exporten genom direkt försäljning till kunder utomlands.

Av totalt 45 000 återförsäljare i Storbri- tannien som säljer kläder och hemtextilier svarar 15 för 40 procent av den totala för- säljningen. Försäljningen genom stora af- färskedjor och postorderföretag har ökat kraftigt under de senaste decennierna medan försäljningen genom oberoende detaljister minskat betydligt. Varuhus och kooperativa affärer har haft en tämligen konstant andel av den totala försäljningen under samma period. Denna utveckling beräknas fortsätta varför kontakten med expanderande för- säljningsorganisationer är av stor betydelse för företagens försäljningsframgångar.

Genom denna ökade koncentration i åter- försäljarleden har företagen enligt den brit- tiska bomullsutredningen större möjligheter att genom fasta förbindelser med några stora kunder säkra avsättningen för sina produkter. En ökad koncentration medför också att företagen kan marknadsföra ett mycket specialiserat produktsortiment vilket ger ökade möjligheter till rationalisering av företagens produktstruktur.

Den brittiska ylleutredningen anser att företagen bör stärka sin svaga försäljnings- position genom ökad produkt- och service- specialisering för att därigenom uppnå längre serier och högre effektivitet och ett mindre antal konkurrenter för varje sär- skild saluförd produkt.

Den brittiska ylleindustrin är till största delen sysselsatt med traditionella produkter och tycks göra motstånd mot produktinno- vationer. Trots betydande förändringar i efterfrågan har industrins produkter ändrats obetydligt under de senaste 100 åren. Indu- strin bör genom effektivare marknadsföring inrikta produktionen mot efterfrågeföränd- ringarna och försöka uppta de nyheter som kommer fram på marknaden.

23

Hörnstenen för framgångsrik marknads- föring är att kunna tillhandahålla rätt pro- dukt vid rätt tidpunkt. Snabba modeväx- lingar gör att återförsäljare gör sina köpbe- slut så nära försäljningssäsongen som möj— ligt. De tillverkare som kan erbjuda en kort leveranstid har därför i detta ett starkt kon- kurrensmedel. Den brittiska ylleutredningen föreslår företagen att i störrre utsträckning specialisera sig antingen på korta leverans- tider genom produktion på lager till högre priser eller på produktion i långa serier med längre leveranstider och lägre priser.

För att lagerhållningskostnaderna inte skall bli för höga vid produktion på lager bör företagen minska antalet produkter ge- nom rationalisering av produktsortimentet. Genom att man får ett begränsat antal pro- dukter kan marknadsföringsresurserna kon— centreras och antalet konkurrenter reduce- ras.

En ökning av den direkta försäljningen både inom landet och utomlands rekom- menderas av den brittiska ylleutredningen. För mycket priskänsliga varor kan kostna- der vara avgörande för valet av försälj- ningskanal men för modevaror är försälj- ningskanalens effektivitet betydligt viktigare och bör därför avgöra valet av försäljnings- kanal.

På hemmamarknaden rekommenderas distribution genom anställda försäljare me- dan man utomlands i större utsträckning kan använda agenter. De stora fördelarna med direkt försäljning gör det nödvändigt att åstadkomma en sådan försäljningskoncen- tration utomlands att direkt försäljning blir möjlig. Då de flesta företag anses för små för självständig direkt försäljning i utlandet, såvida den inte koncentreras på ett fåtal geografiska regioner, bör företag med lik- nande produktstruktur bilda gemensamma försäljningsföretag. Dessa bör ges en stark och i stort sett oberoende företagsledning med rätt att förhandla med delägarna om priser och själva få avgöra hur stora kvan- titeter man skall köpa från de olika del- ägarna. Försäljningsföretagen bör emeller- tid inte få köpa från andra tillverkare än

24

delägarna och inte heller sälja utanför be- gränsade regioner.

Den brittiska ylleutredningen noterar att mycket få företag inom industrin har någon marknadschef, och att marknadsföringspro- blem för det mesta upptar bara en liten del av företagsledarens tid. Alla företag utom möjligen de allra minsta bör anställa en hel- tidssysselsatt ledare för marknadsföringen.

Den brittiska konfektionsutredningen för— utser att kedjeföretagen skall fortsätta att öka sin marknadsandel ehuru i mycket lång- sammare takt än tidigare. Konfektionsföre- tagen måste skapa fastare kontakt med dessa och anpassa sig till den disciplin som sådana bindningar kräver. De mister därigenom en del av sitt kommersiella oberoende men vinner i stället större säkerhet och stabilitet.

Brittisk herrkonfektion har ett gott rykte utomlands som ger en stor exportpoteutial. Prognosen visar en ökning från 24 till 54 milj pund men den brittiska konfektionsut- redningen anser att en bestämd satsning på exportmarknaden skulle kunna innebära 70 milj pund år 1978 eller 14% av industrins hela omsättning. Exportökningarna för yt- terkläder för kvinnor och flickor antas bli av en årlig storleksordning på 12—13 % fram till år 1978.

AAMA :s utredning om konfektionsim- porten föreslår USA:s regering att intensi- fiera ansträngningarna att uppnå en han- delspolitisk behandling av amerikanska TEKO-varor på marknader utomlands lik- värdig den som dessa varor utsätts för vid inträde på den amerikanska marknaden.

4.5 Rationalisering

Den brittiska bomullsutredningen föreslår omfattande nyinvesteringar. Företag med föråldrad maskinutrustning har på grund av höga lönekostnader ingen möjlighet att priskonkurrera om inte de genom nyinves- teringar sammanhängande produktivitets- ökningarna i vissa fall kan uppgå till över 100 procent. Även om lönekostnadernas andel går ned, har dock arbetsproduktivi- teten en avgörande betydelse för företagens möjligheter att priskonkurrera. Företagen

SOU 1970: 60

bör därför försöka höja arbetsproduktivite- ten genom att använda moderna arbetsstu- diemetoder och genom vetenskapliga analy- ser av produktionsförloppen.

Företagen bör minska produktionskostna- derna genom ökad standardisering av pro- dukterna och tillverkning i långa serier. Un- dersökningar har visat att en minskad pro- duktvariation kan medföra en höjning av ar- betsproduktiviteten med ända upp till 200 procent. Sandardiseringen får dock inte gå så långt att variationen 'i design och kvalitet i de slutliga produkterna märkbart minskar.

Textilföretagen bör enligt den brittiska bomullsutredningen försöka minska omställ- nings- och stilleståndskostnaderna och den därav beroende lagerstorleken genom bättre produktionsplanering och effektivare pro— duktionskontroll. För att få ett maximalt utnyttjande av maskinerna bör stora företag använda datamaskin vid produktionsplane— ringen. Vidare bör företag med stora ma- skininvesteringar övergå till tre- eller fyr- skiftarbete. På detta sätt kan man få ett maskinutnyttjande på ända upp till 168 tim- mar per vecka och därigenom minska kost- naderna för det i maskiner investerade ka— pitalet.

Den brittiska ylleutredningen föreslår företagen införa en effektivare kostnads- kontroll för att därigenom få en bättre styr- ning av kostnadsutvecklingen. De företag som inte har personal med tillräcklig kun- skap om vetenskapliga kontrollmetoder re- kommenderas att anlita konsulter som kan bistå vid planering och periodisk kostnads- kontroll.

Ett mycket mer standardiserat produkt- område särskilt för tops och garnsektorn bör skapas för huvuddelen av produk- tionen, dock inte i högre grad än att kva- litet och variation i design hos efterföljande slutprodukter kan upprätthållas.

År 1968 hade brittiska ylleindustrin skyt— telfria stolar motsvarande ca 5 % av total- kapaciteten. Utredningen rekommenderar att denna andel höjs till 60 % vid kamgarns- vävning och 35 % vid kardgarnsvävning.

Efter att de föreslagna förändringarna är genomförda beträffande produkter, mark-

SOU 1970: 60

nadsföring och lager, kan lagervärdet mins- ka med 25 milj pund. Detta skall kunna uppnås i mitten av 1970—talet.

Den brittiska konfektionsutredningen framhåller att kontraktsbindning av produk- tionen leder till produktivitetsförbättringar genom större möjligheter till standardise- ring, kvalitetskontroll och stabilare produk- tionsförhållanden. Om de av utredningen föreslagna åtgärderna vidtas i någorlunda rimlig utsträckning förutses för perioden 1968—1978 produktivitetsförbättringar på 40—50 %. Konsulterna som medverkat i undersökningen hävdar att företagen i en internationell kontrollgrupp redan har pla- ner på en effektivisering av driften som kommer att sänka typtiderna (guidelines) med mellan 20 och 30 % under de närmaste två å tre åren. Utredningens slutsatser är delvis uttryckta som tumregler vilka kan till- lämpas direkt av företagen. Utredningen riktar följande påståenden till de brittiska tillverkarna av jackor beträffande typtider för vissa arbetsmoment: »Om Ni använder mer än 180 minuter för sömnad och finish och Ni 'inte har speciella leveransvillkor eller 'ett högt handarbetsinslag, bör Ni allvarligt ifrågasätta Er |tillverkningsprocess.» och »Om Ni gör en enkel produkt under hög- rationella förhållanden med få stlilvarianter, bör Ni sikta in Er på 90 minuter eller mindre.»

Detaljerade uppgifter för de utvalda före- tagen redovisas i undersökningen. Produk- tens detaljistpris och tillverkningstid åter- finns liksom uppgifter om respektive före- tags storlek och tillverkningsprestanda. Upp- gifterna från de undersökta företagen leder till en uppskattning av uppnåelig produk- tivitetsökning för de brittiska företagen i sin helhet. För tillverkare av jackor är denna uppskattning 45 %, av byxor 65 % och av skjortor 48 %.

EEC:s textilutredning framhåller att före- tagen bör minska lagerkostnaderna. I Stor- britannien är lageromsättningshastigheten 4 till 5 medan den i USA är 6 till 7 och i Tyskland så låg som 3. Utredningen före- slår att omsättningshastigheten höjs genom en bättre produktions- och lagerplanering.

25

Företagen bör införa ett lagerkontrollsystem som är helt integrerat med inköps-, försälj- nings-, och produktionsrapporteringen. Fö- retagen bör också i större utsträckning stan- dardisera produkterna som man lagerför och därigenom förbilliga lagerhållningen.

Det italienska lagförslaget markerar ratio- naliseringens betydelse men innehåller inga detaljerade bestämmelser. Rationaliseringen avses bli stimulerad genom kredit- och skat- teförmåner.

4.6 Finansieringshjälp och skatteförmåner

Den norska utredningen föreslår att offent- liga medel skall beviljas för stödåtgärder till textilindustrin, särskilt omställnings-, ut- bildnings- och exportåtgärder.

De strukturrationaliserande åtgärder som utredningen föreslår kräver betydande kapi- talinsatser. Statligt stöd bör ges genom de redan existerande organen Strukturfinans, Tiltaksfondet och Distriktenes utbyggings- fond. Ett närmare samarbete bör etableras mellan dessa.

När det gäller strukturrationalisering bör Tiltaksfondet få samma möjligheter utanför lokaliseringsområden som Utbyggingsfon- det har inom dessa att ge finansiella bidrag till textilindustrin vid bl a planläggning, pro— spektering, flyttning, upplärning och igång- sättning. Tiltaksfondet bör vidare i samma utsträckning som Utbyggingsfondet kunna ge bidrag till konsulthjälp. Vidare bör Strukturfinans efter generella riktlinjer kun- na ge lån på 5 till 12 år för rationaliserings- åtgärder inom" de mer industrialiserade re- gionerna.

Nyetableringar inom industrin är nöd- vändiga och bör ges ett speciellt stöd genom Tiltaksfondet och Utbyggingsfondet. Vid etableringar utomlands föreligger risker som många gånger gör att krediter från tradi- tionella kreditinstitutioner inte kan erhållas. Åtgärder bör vidtagas för att underlätta finansieringen vid utlandsetablering.

En organisation inom Utbyggingsfondet Siva har till uppgift att uppföra indu- stribyggnader inom lokaliseringsområden för uthyrning till industriföretag. Genom

26

detta slipper företagen att binda sig vid långsiktiga investeringar i byggnader och kan istället använda disponibelt kapital till driften. Detta skulle medföra stora fördelar även för textilindustrin.

Den brittiska bomullsutredningen rekom- menderar betydande nyinvesteringar i mo- derna maskiner. Man beräknar att detta i samband med ökat skiftarbete skall medföra en kraftig reducering av produktionskost- naderna. Företag med äldre maskinutrust- ning rekommenderas att antingen moderni- sera maskinparken eller att lägga ner drif- ten. De möjligheter ett företag har att finan- siera nyinvesteringar blir då avgörande för dess fortsatta existens.

Kapitalbehovet för rekommenderade ny- investeringar beräknas uppgå till 60 milj pund inom den brittiska bomullsindustrin och 40 milj pund inom ylleindustrin. Den största delen av det för nyinvesteringar nöd- vändiga kapitalet måste de enskilda före- tagen själva anskaffa genom bla långfris- tiga lån och ett högre kapitalutnyttjande.

De flesta brittiska textilföretag ligger utanför de områden som erhåller lokalise- ringsbidrag. Stora finansiella fördelar kan erhållas vid etablering av nya företag inom dessa områden. Företagen erhåller där kon- tanta statsbidrag med 40 procent av kapital- utlägget för maskiner och anläggningar. Inom övriga områden är investeringsbidra- get nu 20 procent men det har under vissa perioder varit 25 procent. Eftersom behov föreligger av ytterligare integrering inom in- dustrin, skulle emellertid industrin som hel- het förlora på enstaka etableringar av fab- riker utanför nu befintliga textilområden.

Ytterligare bidrag bör ges för investe- ringar inom de traditionella textildistrikten, och regeringen rekommenderas att under en viss tid bevilja ett 40-procentigt investerings- bidrag för anläggningar även utanför ut- vecklingsområden. På grund av ökat skift- arbete, vilket medför en snabbare nedslit- ning av produktionsanläggningar, bör den skattemässiga avskrivningsrätten höjas till 25 procent och vid fyrskiftarbete till 30 pro- cent per år.

Den brittiska ylleutredningen föreslår att

SOU 1970: 60

regeringen bistår i moderniseringsprocessen genom att öka sina investeringsbidrag till 40 % för tidsperioden fram till och med år 1973. Därefter kan bidragsnivån sänkas till 30% under de nästkommande två åren. Efter år 1970 skulle inga sänski-lda bestäm- melser behöva gälla för denna industri. Dessa investeringsbidrag bör gälla endast investeringar *i för industrin traditionell till- verkning som konkurrerar med 'importvaror.

Företagen rekommenderas vidare söka finansieringbidrag från Industrial Reorga- nisation Corporation. Detta är en oberoende men offentligt finansierad organisation vars uppgift är att vid behov främja eller bistå omorganisation eller utveckling av indu- striell företagsamhet. En annan kapitalkälla för privata företag är holdingbolag som ICFC, EDITH och the Charterhouse Group, vilka är villiga att satsa kapital i mindre företag med goda framtidsutsikter utan att nödvändigtvis själva överta led- ningen av företagen.

Den brittiska ylleindustrin rekommende- ras att göra kraftiga lagerreduceringar var- vid kapital kan frigöras till nyinvesteringar. Ytterligare kapital kan frigöras genom en minskning av industrins handelsktediter. Textilindustrin är nu kapitalutlånare genom att den ger större krediter till sina kunder än den får av sina leverantörer, och detta förhållande bör ändras främst genom att företagen försöker erhålla större krediter av sina råvaruleverantörer.

För att textilföretagen skall kunna låna kapital utifrån måste de höja avkastningen på det främmande kapital som investeras. Företagen bör därför ställa betydligt högre minimikrav på kapitalavkastning vid ytter- ligare kapitalinvesteringar. De flesta före- tag bör beräkna en avkastning om minst 20 procent på sina investeringar. Den brit- tiska ylleutredningen går in på detaljrekom- mendationer om värderingsmetoder, leasing odyl.

EEC:s textilutredning framhåller att för- sök att göra textilindustrin mer konkurrens- kraftig förutsätter kapacitetsreduktion, främst genom nedläggning av företag. Med ett visst marknadsskydd skulle de återstå-

SOU 1970: 60

ende företagen själva kunna finansiera om- struktureringen. Om sådant skydd saknas måste de i stället få ett temporärt finansiellt stöd.

Textilindustriernas finansiella situation kännetecknas bla av att långfristiga låne- skulder är ringa, självfinansieringsgraden relativt hög och det finansiella oberoendet stort. Denna situation innebär att objektiva lönsamhetskriterier saknas för investerings- besluten. Att använda krediter varit kort- fristiga har vidare knappast uppmuntrat företagen att söka finna en mer rationell skötsel av lagerhållningen som utgör en svår belastning för textilindustrin. Dessutom har kortfristiga krediter många gånger använts för långsiktiga investeringar.

Den kanadensiska regeringsdeklarationen lovar att stödja företag som verkställer god- kända planer för omstrukturering men pre- ciserar inte närmare vari detta stöd skall bestå. Det italienska lagförslaget går där- emot i detalj på denna punkt. I kortfattat sammandrag är de föreslagna bestämmel- serna följande.

Företag inlämnar till en särskild myndig- het planer beträffande omställning i olika hänseenden. Omställningen kan gälla åtgär- der inom ett företag eller åtgärder som för- utsätter en sammanslagning av flera företag. Krediter på förmånliga villkor, inkluderan- de räntesubvention, samt skattebefrielse på upp till 10 år kan beviljas om vissa förut- sättningar är uppfyllda. Bland dessa förut- sättningar kan nämnas att produktionskapa- citeten får ökas genom de planerade åtgär- derna endast i sektorer som redan utnyttjar sin kapacitet fullt samt att det mest omfat- tande stödet beviljas endast för projekt i sk textilzoner, dvs områden där arbetskraf- tens sysselsättning är otillfredsställande samt beroende av textilindustrin.

5 Åtgärder med anledning av utredningarna

Varje publicerad utredningsrapport breddar företagens kunskaps— och beslutsunderlag. De ovan refererade utredningarna kan där- för väntas ha föranlett åtgärder i respektive länders företag. Det har inte varit möjligt

27

att ens uppskatta i vilken utsträckning re- sultat av utredningarna har åstadkommits denna väg. Genom förfrågan dels direkt till den norska utredningen, dels via UD be- träffande övriga utredningar har däremot uppgift erhållits om vilka lagstiftnings- och administrationsåtgärder som de olika utred— ningarna föranlett.

Från den norska utredningen har medde- lats att dess förslag i stor utsträckning ge- nomförts. Detta gäller även användningen av statsmedel för att täcka kostnaderna för exportkonsulenter som placeras i bransch- organisationerna. Ett tiotal sådana är nu i verksamhet.

De brittiska utredningarnas förslag om en övergång från kvotering till tullskydd be- träffande samväldesprodukter har beslutats i princip och håller på att genomföras. Ka— nada har i enlighet med den ovan refere- rade regeringsdeklarationen infört import- avgi-ft på skjortor, så utformad att den främst drabbar lågprisimporten. Bakgrun- den var att arbetslöshet hotade på grund av en kraftig importökning.

Konkreta förslag i övrigt till nya lagar eller bestämmelser synes inte ha genomförts. Däremot pågår departementsbehandling med utgångspunkt från respektive utredningar. Några uppgifter om orsakerna till detta än så länge begränsade resultat föreligger inte. Ett fall som tilldragit sig uppmärksamhet ger dock anledning anta att stor försiktighet tillämpas vid införandet av stödåtgärder eftersom sådana kan medföra reaktion från andra länder.

Fallet är EEC-kommissionens granskning av det italienska lagförslaget. Den 27 maj 1970 meddelade kommissionen att den åläg- ger den italienska regeringen att upphäva förslaget om tioårig skattebefrielse. Kom- missionen karakteriserade detta förslag som ett allmänt stöd för den löpande verksam- heten utan överenstämmelse med andeme- ningen i fördragets artikel 92:3 om åtgär- der avsedda att främja den ekonomiska ut- vecklingen i viss region. Kommissionen sade vidare att varje samband saknades mellan de givna förmånerna och investeringsbelop- pets storlek.

28

Kommissionen uppmanade vidare den italienska regeringen att modifiera bestäm- melsen om kapacitetsutnyttjandet. I lagför- slaget behandlas denna fråga uteslutande med hänsyn till kapacitet som föreligger i Italien. Kommissionen framhöll att värde- ringen av huruvida överkapacitet kan upp- stå till följd av stödåtgärder bör ske med hänsyn tagen till situationen inom hela Ge- menskapen på ifrågavarande sektor. En fullt utnyttjad kapacitet i Italien skall med andra ord inte få byggas ut med hjälp av subventioner om det finns icke utnyttjad kapacitet på samma varuområde i något av de andra EEC—länderna.

Beträffande övriga delar av det italienska lagförslaget reserverade sig kommissionen tills begärda informationer lämnats. Kom- missionen hade inte erhållit upplysningar om tex det föreslagna stödets selektivitet eller omfattningen av de sk textilzonerna. Kommissionen efterlyste slutligen en analys av den italienska textilindustrins problem samt ett program för att lösa dessa.

SOU 1970: 60

Undersökning av den svenska tyngre konfektions-

industrins och ylleväveriernas konkurrensläge

Undersökning av den svenska tyngre konfektionsindustrins och ylleväveriernas konkur-

rensläge

verkställd av Stanford Research Institute

Menlo Park, California, 94025, USA Sveavägen 13—15, Stockholm

med biträde av Kurt Salmon Associates

Produktionsteknisk Konsultation AB PEKAB Montex—Member Service AB

för TEKO-utredningen

Industridepartementet, Stockholm

Inledning

Denna undersökning av Sveriges tyngre kon- fektionsindustri har verkställts på uppdrag av TEKO—utredningen vilken har tillsatts av den svenska regeringen för att studera de svenska textil- och konfektionsindustriernas konkurrensförmåga och framtidsutsikter. Utredningen har redan avlämnat en rapport som särskilt behandlar den statliga upp- handlingen från dessa industrier, export- främjande åtgärder samt utbildning.

De speciella syftena med denna undersök- ning av den tyngre konfektionen är (1) att bedöma den nuvarande konkurrenssituatio-

SOU 1970: 60

nen för de svenska konfektionsföretagen och väverierna, främst på hemmamarknaden; (2) att urskilja de viktigaste faktorer som påverkar dessa industriers tidigare, nuvaran- de och framtida konkurrenssituation; samt (3) att för ytterligare undersökning och övervägande föreslå åtgärder som kan tän- kas stärka industriernas framtida konkur- renskraft.

Undersökningen har utförts genom inter- vjuer med ett stickprov av avnämare på den svenska marknaden, tillverkare av tyngre konfektion samt väverier som levererar ma- terial till denna del av konfektionsindustrin. Undersökningen har vidare baserats på en

29

genomgång av andra utredningar och sta- tistiskt material som även täcker urskiljbara trender i andra länder. Den relativt korta tid som stått till förfogande för undersökningen har gjort det nödvändigt att genomföra ar- betet med mindre djup än vad som kan tän- kas ha varit önskvärt. Å andra sidan har huvuduppgiften för undersökningen från början varit att koncentrera ansträngningar- na på arbetet att få fram de krafter och fak- torer som är viktigast för konkurrensförmå- gan hos de industrier som framställer tyng- re konfektion. Vi anser att denna uppgift har fullgjorts och att de rekommendationer som framställs i denna rapport har tillräck— lig grund. Det är emellertid sannolikt att en mera omfattande undersökning skulle ha re- sulterat i ytterligare rekommendationer av en mera detaljerad karaktär.

Rapporten är disponerad så, att den inleds med en beskrivning av tidigare och nuva— rande efterfrågesituation för industrierna, fortsätter med en granskning av de mark— nadsfaktorer som har betydelse för den nu- varande situationen och för framtidsutsik— terna samt övergår till värderingar av kon- fektions- och vävnadsindustriernas utmär- kande drag och problem på detta område. Rapporten slutar med en värdering av mate- rialet och presenterar slutsatser beträffande behovet av betydande förändringar liksom tänkbara, viktigare vägar på vilka sådana förändringar kan åstadkommas. Fortsatta undersökningar och överväganden föreslås beträffande dessa vägar.

Den del av rapporten som behandlar de tyngre konfektionsföretagens utmärkande drag och problem har i huvudsak utarbetats av Kurt Salmon Associates. Sammanlagt 23 konfektionsföretag besöktes under detta arbete. Det förutsattes därvid att all infor- mation som lämnades av de individuella fö- retagen skulle behandlas konfidentiellt. Den del av rapporten som behandlar de utmär- kande dragen för ylleindustrin utfördes i hu- vudsak av PEKAB.

Det måste observeras att generella påstå- enden som görs i denna rapport om indu- striernas läge inte får tolkas som tillämp- liga på alla de företag vilka är verksamma i

30

dessa industrier. För det första var det inte möjligt att besöka alla företagen. För det andra var de besökta företagen fördelade på en vid prestationsskala i fråga om tillväxt, lönsamhet, drift och företagsledning.

Projektet genomfördes av Robert W. Smith och Kenneth H. Labiner från Stan- ford Research Institute med biträde från Kurt Salmon Associates av Eric J. Chipps, John L. Wilcox och Peter Doano, från PEKAB av Gustaf Riidhmer samt från Montex av Erik Tuneholm. De intervjua- de företagen uppräknas i appendix. Deras samarbetsvilja och intresse var till stor hjälp. Den rådgivning och vägledning som under hela utredningsarbetet erhölls från TEKO- utredningens sekreterare, Göran C-O Claes- son och Arvid Sundin, har varit av stort värde. Rapporten har översatts av Kjell Langhed.

Rapporten överlämnades i ett första ut- kast 6.3.70, och alla hänvisningar till nulä- get gäller denna tidpunkt. Rapportens slut- liga form, som utarbetats sedan undersök- ningens resultat diskuterats av TEKO-ut- redningen, fastställdes 21.8.70.

1 Sammanfattning och slutsatser

För att bestämma det nuvarande läget och framtidsutsikterna för en industri är det viktigt att urskilja vilka ekonomiska föränd— ringar — långsiktiga likaväl som kortsiktiga som har inträffat. Det är viktigt att söka komma underfund med vilka av dessa för- ändringar som kan tänkas fortsätta liksom vilka möjligheter det finns för att nya för- ändringar skall inträffa under kommande år. Dessa förändringar kan innebära växlingar i storleken och sammansättningen av kon- sumenternas efterfrågan, i strukturen och uppträdandet hos avnämarledet, tillverkar- nas ekonomiska resurser och i effektiviteten hos de företag som levererar material och utrustning.

Några av dessa förändringar kan utveck- las långsamt men ändå få en avgörande be- tydelse. En analys av de förändringar som har påverkat konkurrensläget för Sveriges

SOU 1970: 60

tyngre konfektionsindustri under 60-talet kan presenteras översiktligt med följande bild.

1 En mycket långsam befolkningstillväxt som resulterar i en stagnerande marknad vad beträffar de grundläggande fysiska behoven. 2 Den privata konsumtionen per capita har ökat med 45 % (i 1968 års priser). Kon- sumenternas köpkraft har alltså ökat be- tydligt, och en del av denna har riktats mot klädutgifter. 3 En proportionell ökning har ägt rum i frå- ga om antalet överplagg köpta på den svenska marknaden. Tillförseln i antalet plagg ökade från 21 miljoner 1961 till 32 miljoner 1968. 4 Den inhemska efterfrågan på traditionell konfektion såsom kostymer och rockar, dräkter och kappor samt kjolar, byxor och blazers i samma materialklass visar en tydlig stagnation. Detta är en trend i konsumenternas efterfrågan som är inter- nationell och som innebär en orirentering mot en ökning av efterfrågan på lättare och billigare plagg i stor variation vad beträffar stil och tyg. Som exempel kan nämnas att totala antalet plagg som sål- des på den svenska marknaden ökade med åtminstone 50 % mellan 1961 och 1968 medan konsumtionen av vissa typer av i allmänhet tyngre plagg förändrades på följande sätt:

Förändring % Yllekjolar 10 Dambyxor av ylle 9 Överrockar (ej av bomull) 9 Byxor av ylle —44

5 Under 1960-talet började nya storindu- strier i flera låglöneländer Hongkong, Korea, Portugal och Jugoslavien —- att uppträda som viktiga internationella le- verantörer av lättare konfektion i lägre prisklasser. Resultatet av att dessa nya tillverkare uppträtt på den svenska mark- naden har i första hand blivit det att de utestängt svenska tillverkare från det

SOU 1970: 60

!

marknadssegment som erbjudit den störs— ta tillväxtpotentialen under 60-talet, näm- ligen billiga jackor, byxor, tröjor och klänningar. Skillnader i arbetskostnader blir speciellt viktiga på den del av bekläd- nadsmarknaden som kännetecknas av lå- ga priser och stor volym. 1961 svarade de svenska tillverkarna av överkläder för mer än 80 % av tillför- seln på den svenska marknaden. Under de tre första kvartalen av 1969 ser deras marknadsandel ut att ha sjunkit till un- der 60 % — fastän de fortfarande pro- ducerar ungefär samma antal överplagg som 1961. Förändringen mellan 1961 och 1968 var följande:

Antalet överplagg till- förda den svenska marknaden (i milj.) 1961 1968 Svensk tillverkning 16 16 Import 2 12 Totalt 18 28

Samtidigt som konfektionen expanderade i länder med låga arbetskostnader inträf- fade en viktig förändring i den svenska detaljhandelns struktur på beklädnadsom— rådet. Kooperationen och de stora va- ruhuskedjorna ökade antalet butiker och omsättning. Flera kedjeföretag på kläd- området satte igång betydande expan- sionsprogram. Inköpsföreningar och fri- villiga kedjor skapades för att åstadkom- ma en professionell inköpsfunktion och kvantitetsinköp för (fristående) detaljister. Denna utveckling har haft och har mycket betydande verkningar för den svenska in- dustrins konkurrensläge i fråga om alla typer av plagg.

0 Man kan vänta att en ökande andel av den svenska beklädnadsmarknaden faller på dessa stora avnämare och inköpsorganisationer som tenderar att handla med ett begränsat antal leve- rantörer för att åstadkomma inköps- ekonomi. Detta begränsar successivt den totala marknadspotentialen i Sve- rige för de svenska tillverkare som inte

31

levererar till dessa stora återförsälja- re.

0 De stora avnämarna har en omfattan- de och kvalificerad inköpspersonal. Detta gör det möjligt för dem att dri- va sin inköpsverksamhet internatio- nellt som ett led i arbetet på att åstad- komma det bästa utbytet för sina kun- der. Den mindre, oberoende detaljis- ten kan inte handla på detta sätt i samma utsträckning. Genom att flera av dessa stora avnämare utvecklade en internationell inköpsverksamhet sam- tidigt med att nya storleverantörer började tillkomma i låglöneländer ac- celererade importen av lättare plagg i lägre prisklasser liksom av en del plagg tillhörande den tyngre konfek- tionen.

0 Dessa stora inköpare har ansvaret för att söka erhålla bästa möjliga utbyte från de svenska leverantörerna. Om det finns flera sådana att välja mellan, tar de in anbud från dem alla och för- handlar om större leveranser. Detta kan ha två typer av verkningar på till- verkarna: (1) Det kan leda till att en- dast de mest effektiva tillverkarna väljs. (2) Det kan leda till att de mind- re effektiva tillverkarna sänker sina priser under rimliga lönsamhetskrav för att vidmakthålla sin volym. Så- vitt framkommit genom denna under- sökning har det senare inträffat bland många svenska tillverkare av tyngre konfektion.

8 Omkring 60 företag av de svenska till- verkare av tyngre konfektion som har mer än 100 anställda producerar traditio— nella plagg för vilka efterfrågan stagnerar. Samtidigt växer maktkoncentrationen i avnämarledet. Därmed har uppstått en konkurrenssituation för många, om inte rent av majoriteten, av dessa konfektions- företag vilken hotar deras existens inom de närmaste två till fem åren. I tilltagan- de grad begränsas deras marknad till en modeorienterad, högkvalitetsbetonad och högprisbetonad del av beklädnadsmark-

32

naden, i Sverige och utomlands. Detta är en helt annan situation än den som rådde så sent som för tio år sedan, när de svens- ka företagen kunde tillfredsställa 80 till 90 % av den svenska konsumentefterfrå- gan på alla slag av överplagg.

Är det troligt att de krafter som beskrivits ovan kommer att försvagas under 70-talet eller finns det några tecken på att nya krafter utvecklas på den svenska eller inter- nationella marknaden som kan åstadkomma en ny och kraftig tillväxt av efterfrågan på de produkter som dessa svenska konfektio- närer tillverkar? Svaret måste bli nekande med undantag för möjligheten av en väsent- lig omorientering av industrin i syfte att inta en betydelsefull exportposition på den in- ternationella marknaden för modevaror. De ovan nämnda kraftfälten, som beskrivits i anslutning till deras konsekvenser för de svenska tillverkarna, är på det hela taget inte svenska. De är internationella och ver- kar i de flesta högt utvecklade länder med hög levnadsstandard.

Speciellt då det gäller konsumentvaruin- dustrier tenderar framväxten av stora distri- butionsföretag att sätta tillverkningsledet i ett underläge såvida inte tillverkarna äger eller kontrollerar avnämarna. Framför allt tenderar den slutlige konsumenten att domi- nera scenen, och distributionsföretagen kon- kurrerar om att tillfredsställa hans behov. I de flesta konsumentvaruindustrier tenderar tillverkarnas framgång på längre sikt i kon- kurrensen att vara beroende av deras inno- vationsförmåga. S. k. standardvaror, såsom underkläder, strumpor och kjolar, tenderar att få en dålig lönsamhet på grund av deras relativa brist på innovationsmöjligheter -— och några få stora tillverkare kan slutligen komma att dominera dessa marknader till relativt låga marginaler men ofta tillfreds- ställande avkastning på deras kapitalinveste— ringar.

Då det gäller att bedöma nästa decen- nium på beklädnadsmarknaden, är den kan- ske viktigaste trenden den som innebär fort- satt snabb tillväxt av stickade överplagg på den totala marknaden. Säkerligen kommer

SOU 1970: 60

kvinnornas intresse för stickade plagg att fortsätta sin ökning och påverka efterfrågan på tyngre konfektion tillverkad av traditio- nella tyger. Om vidare stickade plagg inva- derar männens beklädnadsmarknad i den utsträckning som nu av några bedömare anses möjlig, inträder ytterligare allvarliga konsekvenser.

I betraktande av tidigare och nuvarande konkurrenstrender på den svenska bekläd- nadsmarknaden, liksom utsikterna till en förlängning av dessa trender och ytterligare negativa verkningar för de flesta av de svenska företagen inom den tyngre konfek- tionen har den slutsatsen dragits att industrin måste verkställa vissa åtgärder både på kort och lång sikt. 1 En fortsättning och intensifiering av nu- varande åtgärder för att förbättra indu- strins produktivitet och marknadsföring.

Undersökningen har dragit slutsatsen att, bortsett från de problem som skapas av fullt integrerade funktioner vid liten driftsvolym, det nuvarande effektivitets— läget i de undersökta fabrikerna inte skil— jer sig påtagligt från vad som kan obser- veras beträffande liknande typer av fabri— ker i andra västeuropeiska länder och USA. Lokaler och utrustning bedömdes som ganska tillfredsställande, även om den nuvarande bristen på lönsamhet redu- cerar investeringar i ny utrustning.

Det verkar emellertid möjligt att genom ytterligare tillämpning av modern före- tagsledningsteknik —— och genom större produktionsvolym i vissa fall —— erhålla 15 till 20 % förbättring av produktivi— teten i många av de besökta företagen. En indikation i denna riktning är det fak- tum att den årliga omsättningen per an- ställd kunde variera mellan 40 000 och 65 000 kr. bland de undersökta fabriker- na ett mycket stort spelrum. 2 Ett större program för att förbättra in- dustrins långtidsplanering och berörande såväl företagen som branschorganisatio- nerna.

Som redovisas i denna rapport har de svenska TEKO-industrierna upplevt avgö- rande förändringar i sin miljö under de

SOU 1970: 60 2 TEKO Del 11

X

gångna decennierna och särskilt under 60-talet, förändringar som har utvecklats långsamt men som slutligen haft viktiga verkningar i fråga om dessa industriers ekonomiska läge, deras företag och an- ställda. Liknande förändringar har ägt rum i andra industrier i Sverige och i de flesta andra länder i världen. Det är san— nolikt att de kommer att uppträda med en t.o.m. ökad hastighet under de kom- mande decennierna.

Det är därför av yttersta vikt i det mo- derna näringslivet att företagsledningarna kontinuerligt studerar de förändringar som uppträder i deras miljö och bildar sig en uppfattning om hur den framtida mil- jön kommer att utvecklas på längre sikt. Det är endast genom en sådan medveten- het som de kan åstadkomma en strategi vilken möjliggör avgörande förändringar i produktval, i kundval, i lokalisering, i tillverkningsteknik eller i allmän företags- ledning. Ibland kommer företag att bli tvingade att gå in i helt nya branscher för att kunna överleva som ekonomiska enheter.

När hela industrier och många av de däri ingående företagen har hamnat i ett så kritiskt finansith läge som den svens- ka tyngre konfektionen och dess leveran- törer inom textilindustrin har idag, mås- te den slutsatsen dras att många av före- tagen inte har drivit en effektiv långsikts- planering i syfte att antingen överle- va och växa som företag eller att sluta sin verksamhet i en sådan ordning som kan säkra deras kapital för andra inves- teringar.

Vid varje särskilt tillfälle finns det för alla industrier i all världens länder både möjligheter och risker när det gäller den framtida existensen och tillväxten av de i branschen ingående företagen. De företag som söker överleva och växa mås- te planera för utnyttjandet av tillfällena och avvärjandet av hoten. Det har fun- nits tillväxtmöjligheter på den svenska beklädnadsmarknaden liksom på den in- ternationella. Tillväxten av efterfrågan på fritidskläder och informella plagg har ut-

33

gjort en sådan möjlighet. Tillväxten av ef- terfrågan på stickade plagg har också va- rit ett lovande område. Konsumenternas ökande välstånd i länder med högre in- komster, höjningen av utbildningsnivån och den ständigt ökande omfattningen av internationella kommunikationer är fak- torer som skapar nya marknadsmöjlighe- ter. Att utnyttja sådana möjligheter kan erfordra avgörande förändringar av pro- dukter eller fabrikslokalisering. Några fö- retag kommer att dra nytta av dessa möj- ligheter andra får svårigheter genom sina försök att bibehålla status quo.

Av det skäl som angivits ovan kan därför inte nog understrykas att de svenska fö- retag som överlever det kritiska nuläget måste åstadkomma en mera effektiv lång- siktig planering än vad som har känne— tecknat de flesta av företagen inom dessa industrier tidigare. Branschorganisatio- nerna på marknads- och tillverkningsom- rådena kan göra mycket för att hjälpa si- na medlemmar med denna viktiga sak. Utarbetandet av ett omställningsprogram som innebär en reduktion av antalet fö- retag i storleksordningen 100—500 an- ställda och med syftet att genom konsoli- dering åstadkomma en grupp starkare fö- retag med något sådant som 500 anställ- da eller mer per företag -— om dessa be- håller samtliga funktioner i fråga om de- sign, tillverkning och marknadsföring.

För närvarande tycks det finnas om— kring 60 företag som tillverkar rockar, kappor, kostymer, dräkter, blazers, väs- tar och byxor. Undersökningen av åtskil— liga av dessa företag indikerade att de driver en fullt integrerad verksamhet med designers, försäljare, inköpare och all öv- rig(icke producerande) personal som är nödvändig för egen design, tillverkning och marknadsföring. Av lika stor bety- delse är att de flesta företag producerar flera typer av varje plagg i ett stort ur- val av variationer. Genom att göra så konkurrerar de direkt oc hhårt med var- andra på den ganska begränsade mark- naden för sådana plagg.

Undersökningen fann att de fasta kost-

34

naderna hos flera av de svenska företa- gen var alldeles för höga i jämförelse med liknande företag i Västeuropa och USA. Detta beror på att de svenska företagen håller en full personbesättning utan att ha tillräcklig volym på vilken dessa kostnader kan fördelas enligt normer som håller i konkurrensen. De enda alternativen är att bygga upp en större volym eller att redu- cera antalet funktioner t. ex. design, mark- nadsföring och inköp. Dessa 60 företag sysselsätter omkring 12 000 anställda (ex- klusive det stora företaget Algot Johans- son AB som ensamt har mer än 2000). Några av företagen uppvisar lönsamhet och tillväxt trots svårigheterna på mark- naden. Om fusionerade företag kunde åstadkommas med åtminstone 500 anställ- da var, skulle maximalt 25 företag behö- vas för att betjäna den nuvarande mark— naden. Det lämpligaste arrangemanget kan emellertid bestämmas endast genom en grundlig specialundersökning. En ökning av åtgärderna för att stimule- ra industriernas exporttillväxt under de kommande fem åren i linje med de re— kommendationer som angivits i TEKO- utredningens första rapport.

Det finns föga anledning tro att den svenska hemmamarknaden för tyngre tra- ditionell konfektion skall öka nämnvärt nästa decennium. Samtidigt är det viktigt att de svenska företagen har en god till- växtpotential på lång sikt. Annars kom- mer de att stagnera och förlora sin livs- kraft på grund av bristande intresse från investerare och de grupper från vilka fö- retagen behöver rekrytera ledare och öv- riga anställda.

De svenska tillverkarna av tyngre kon- fektion tenderar att specialisera sig på den del av marknaden som är modeorienterad och kännetecknad av höga kvalitéer och priser. På denna marknad är arbetskost- naderna och priserna inte några avgöran- de faktorer för konsumenternas efterfrå— gan. En av de viktigaste av de tänkbara vägar som står öppen för svensk industri i framtiden då det gäller att uppnå till— växt är därför den internationella mark-

SOU 1970: 60

naden för modebetonade kläder. Världs- marknaden för kläder är mycket stor jäm— förd med Sveriges inhemska efterfrågan. De länder som har en hög inkomst per capita har också ett ökande antal konsu- menter för vilka stil och kvalité, inte pri- set, är den allt viktigare konkurrensfak- torn.

Det finns ingen garanti för att en sådan ansträngning blir framgångsrik. Den in- ternationella modemarknaden för kläder kännetecknas av hård konkurrens och snabba, nyckfulla förändringar. Men, vi upprepar, den utgör en av de viktiga Vä- garna för svensk industri att uppnå till- växt, om man bortser från alternativet att flytta tillverkningen utomlands för att få bättre möjligheter att göra sig gällande på den tillväxtdel av den inhemska markna- den som består av billigare och lättare produkter. Exporttrenden pekar dessutom redan uppåt.

Sverige, liksom Skandinavien i dess hel- het, har redan etablerat ett anseende på den internationella konsumentvarumark- naden för design i fråga om möbler, glas, tyger och i viss utsträckning kläder. Det ligger inom möjligheternas gräns att lyckas med en samlad ansträngning för att åstadkomma en position av modele- darskap som är tillräckligt stark för att skapa goda tillväxtutsikter för de inhems- ka varorna. 5 Ovanstående slutsatser gäller den tyngre delen av den svenska konfektionsindu- strin. Det nuvarande konkurrensläget för denna industris leverantörer i vävnadsle- det har blivit så kritiskt att undersökning- en beträffande dessa endast kan dra en slutsats: statligt stöd i en eller annan form är nödvändigt om deras verksamhet skall fortsätta.

2 Historisk utveckling och förändringar i den tyngre konfektionsindustrin och ylle- industrin

Tillgänglig officiell statistik ger relativt knapphändiga uppgifter om den tyngre

SOU 1970: 60

svenska konfektions- och vävnadsindustrin såsom enskilda sektorer av textilindustrin. Ekströms undersökningar (se bilaga 2) över ett längre tidsperspektiv visar en snabb ut- veckling av sysselsättningen inom den svens- ka konfektionsindustrin under 1910- och 1930-talen, en trend som fortsatte fram till och med 1955. Ekström gör följande upp- skattningar:

År Antal anställda 1920 9 000 1930 15 000 1939 30 000 1955 40 000

Importen av konfektionsvaror under den- na tid, räknad i procent av den totala svens- ka produktionen, sjönk från omkring 14 % till 2 % före 1940 och var 5 % 1955. Sys— selsättnings- och produktionsmässigt nådde konfektionsindustrin en topp på 1950-talet. De svenska spinnerierna och väverierna ha- de å andra sidan främst utvecklats före se- kelskiftet och antalet anställda varierade mellan 27 000 och 33000 från 1920 till 1955.

Ekström påpekar emellertid att den tyng- re konfektionsindustrin stötte på marknads- svårigheter under 1950-talet. Överplagg av ylle representerade 57 % av konsumtionen på marknaden 1965 jämfört med uppskatt- ningsvis 87 % 1949. Konsumtionen av dam- överplagg steg under samma period från 47 % till 56 %. Övergången från ylle till andra material följdes av en stark tendens på 1960-talet mot en breddning av sorti- menten ifråga om lätta plagg.

De svenska konfektionärerna dominera- de dock hemmamarknaden 1960 när det gäl- ler alla slags överplagg med en marknads- andel som i genomsnitt låg på 80 %. Men mellan 1960 och 1970 sjönk deras mark- nadsandel kraftigt till sannolikt under 60 %. Produktionsvolymen vidmakthölls dock på samma nivå som tidigare, ett förhållande som i sig självt tenderar att ge upphov till intensiv konkurrens inom alla industrier.

Den minskande marknadsandelen kan i första hand förklaras genom konsumenter-

35

nas allt större efterfrågan på lättare, billiga- re och mera informella kläder. Vidare ha- de en betydande konfektionsindustri etable- rats i låglöneländer, vilkas konkurrenssitua- tion var gynnsam ifråga om leverans av bil- liga plagg. Om inte dessa nya leverantörer hade trätt fram, är det sannolikt att flera av de svenska företagen hade svängt över sin produktion till sådana varor och därmed bibehållit sin dominans på hemmamarkna- den. Även en annan förändring den i detaljhandelsledet ökade koncentrationen till större företag med professionella och inter- nationella inköpare —— torde dock i viss ut— sträckning ha påverkat situationen.

Mellan 1961 och 1967 minskade antalet arbetare från 39 000 till 31 000. Det finan- siella läget är nu kritiskt för många tillver- kande företag. En granskning av årsomsätt- ning och redovisad vinst före skatt vid ett 40-tal svenska företag inom den tyngre kon- fektionsindustrin under åren 1965—1968 ger vissa bidrag till bedömningen. I den grupp av företag där tämligen fullständiga och jämförbara uppgifter förelåg var den totala omsättningen i det närmaste konstant under dessa år men resultatet för de enskil- da företagen uppvisade betydande variatio- ner. Av herrkonfektionsföretagen redovisa- de omkring 50 % en mindre ökning i om— sättningen, vilket var fallet för endast 25 % av damkonfektionsföretagen. I båda katego- rierna redovisade 25 % av företagen en minskad omsättning.

Herr- och damkonfektionsföretagen före- ter emellertid helt olika resultat när det gäl- ler vinst före skatt. Herrkonfektionssektorn kan som helhet uppvisa en lönsam verksam- het, även om vinsten efter skatt minskade från 3,3 % 1965 till 2,4 % 1968 — båda siffrorna är anmärkningsvärt låga för en in— dustri som betjänar kvalitetsmarknader. Damkonfektionssektorn, så som den repre- senteras av de undersökta företagen, gick från 1,1 % vinst före skatt 1965 till för- lust 1968 (2 %), vilket tyder på en mycket allvarlig situation. Flera företag inom båda kategorierna redovisade förluster 1968.

Det bör framhållas att ovanstående jäm- förelser är baserade på ekonomiska uppgif-

36

ter som tillhandahållits avAB Balanskontroll Bertil Petzén. Petzén har även utfört den besvärliga redovisningstekniska bearbetning- en av materialet för att nå erforderlig över- ensstämmelse i uppgifterna från de olika företagen. Vidare är analysen baserad på ett urval av företag och omfattar således inte alla inom branschen. Det stora företaget AB Algot Johansson ingår t. ex. inte.

Om resultaten från denna analys är i hu- vudsak korrekta, återger de från vinstsyn- punkt vanliga erfarenheter inom en industri som möter en stagnerande eller vikande marknad. Det stora flertalet av de tillver- kare som besöktes i samband med denna undersökning producerar och marknadsför samma produkter när det gäller stil, kvalitet och prisnivå. I ett läge då tillväxten i den totala hemmamarknaden för dessa produk- ter uteblir kan detta leda till att man för att upprätthålla produktionen i en hårdare kon- kurrenssituation sänker priserna med en lägre lönsamhet som resultat. Det förefaller som om detta har inträffat under 1960-talet, och företagen befinner sig nu i ett läge som kan framtvinga nödvändiga anpassningar av tillverkningsledet till de förändringar som har ägt rum i marknadsbilden.

Den tyngre konfektionsindustrin mötte så- ledes allt större svårigheter under 1960-ta- let. Men ännu besvärligare blev kamgarns- situtionen för kardgarns— och kamgarnsvä- verierna. Till konfektionsindustrins förfo- gande stod i ökande utsträckning en mängd olika nya material vilka tedde sig attraktiva både för konsumenter och detaljister. De svenska tygfabrikanterna kom i ett ogynn- samt läge på grund av den stagnerande in- hemska efterfrågan på traditionella tyger och genom att de var relativt små i jämförelse med väveriema i andra länder såsom Stor- britannien, Italien och Tyskland, vilka kun- de tillverka det breddade sortimentet i stör- re serier och därmed mera ekonomiskt.

Med ett ökat antal vävvarianter som svar på konsumenternas krav men med oför- ändrad total försäljningsvolym blev de svenska produktionsserierna kortare per pro— dukt och kostnaderna så höga att man hade svårt att konkurrera med konfektionärer-

SOU 1970: 60

nas utländska leverantörer. De svenska kon- fektionärema övergick i allt större utsträck— ning till att göra sina materialinköp hos ut- ländska leverantörer dels på grund av des— sas större sortiment, dels på grund av de lägre priserna.

Följande data belyser utvecklingen:

Inhemsk produktion av kard- och kamgarnstyger

milj . Antal År meter arbetare Antal företag1 1950 24,3 10 000 35 1 95 8 1 1,5 4 000 15 1 968 5,5 1 700 6

1 Medlemmar av Svenska Textilindustriförbun- det.

Eftersom den svenska tyngre konfektions- industrin redan har övergått till att göra större delen av sina materialinköp hos ut- ländska leverantörer står ylleväverierna idag inför en situation som innebär hot mot in- dustrins vidare fortlevnad.

3 Den svenska marknaden för kläder

Den inhemska konsumtionen av kläder och strumpor kan för 1966 uppskattas till ett värde av 6 200 miljoner kronor, i vilken summa då ingår såväl konfektions- som hem- matillverkade plagg. Detta värde represente- rar 9,9 % av den totala privata konsumtio- nen. Detaljhandeln med kläder, textilier och skodon sysselsatte 1966 ca 57 000 personer.

Tabell 1 Antalet tillverkningsenheter och arbetare inom svensk konfektionsindustri 1960—1967

Antal tillverknings- enheter Antal arbetare

Föränd- Föränd- ring ring Antal anställda 1960 1967 % 1960 1967 % Mindre än 10 arbetare 112 167 49 829 1 123 36 11—20 158 197 25 2419 2837 17 21—50 245 233 — 5 8135 7 716 — 5 51—100 125 104 -—17 8 975 7342 ——1 8 101—200 57 42 —-26 8 100 5 854 —28 201—500 30 17 ——43 8 357 4 633 —45 501—1 000 1 0 — 781 — Mer än 1 000 arbetare 1 1 1 272 1 862 46 Totalt 729 761 4 % 38 868 31 367 —19 %

Källa: TEKO-utredningens delrapport 1969

Tabell 2 Förändring av antalet tillverkningsenheter, sysselsättning och förrädlingsvärde inom ylleindustrin 1960 och 1967

Antal tillverk- Tillverkningsvärde ningsenheter Antal anställda (mkr) För- änd- För- För- Verk- ring ändring ändring samhet 1960 1967 % 1960 1967 % 1960 1967 % Spinneri 19 14 —26 1 182 950 —20 16,8 31,3 +86 Väveri 25 20 —20 1 857 1 325 —29 36,9 36,3 -— Kombinerade företag 36 25 ——25 7 641 4 584 —40 122,1 149,0 +22 Totalt 80 59 —26 10 680 6 859 -—-36 175,8 216,6 +23 SOU 1970: 60 37

Årsomsättningen inom beklädnads- och tex- tildetaljhandeln var uppskattningsvis ca 5 miljarder kronor.

Tabell 3 visar de förändringar som har skett i den svenska privata per capitakon— sumtionen av kläder sedan 1960 vid kon- stanta priser med ett index för 1968 = 100.

Om vi med hjälp av ett uppskattat detalj- handelspris per plagg 1968 jämför värdet av den inhemska tillgången på olika över- plagg för åren 1961 och 1968, får vi ett re- sultat som visar att den svenska marknaden för överplagg, exklusive stickade varor, har ökat från omkring 1900 miljoner kronor 1961 till 2700 miljoner kronor 1968, dvs. en ökning med 42 %. Med utgångspunkt från de uppskattade detaljhandelspriserna för de skilda plaggen redovisas i tabell 4 de förändringar i konsumtionen som torde ha inträffat.

Som procenttalen av det totala marknads- värdet visar föreligger uppenbarligen en ten- dens i riktning mot ökad försäljning av klän- ningar — möjligen till lägre priser än 1961 —— samt av herr- och pojkbyxor. Kappor och överrockar av traditionell typ förefaller ha minskat sin andel av den totala mark— naden.

På grund av tidsbrist har ingen analys kunnat utföras av i vilken utsträckning den tyngre konfektionen är representerad i de angivna kategorierna. Av den företagna in- tervjuundersökningen framgår emellertid att den tyngre svenska konfektionsindustrin hu- vudsakligen levererar produkter i de högre prisklasserna till den svenska marknaden — kanske så mycket som den övre hälften av den totala marknaden för kläder och den översta fjärdedelen av marknaden för över- rockar och kappor. Lätta, billiga plagg tar nu en betydande del av rock- och kapp- marknaden. En viktig faktor i samband med den nuvarande konkurrenssituationen är just att de svenska tillverkarnas produkter är att hänföra till den högpris-, mode- och kvalitetsbetonade sektorn av marknaden.

Totalt sett är den svenska marknaden för överplagg orienterad mot konsumenter inom de lägre och medelhöga inkomstgrupperna, den massmarknad där priset är av stor be-

38

Tabell 3 Tillväxt av den svenska marknaden för kläder 1960—1968 (fasta priser) 1968 = 100

År Index 1960 81 1965 101 1968 100

Tabell 4 Fördelning efter varuslag av för- säljningsvärdet för svensktillverkade över- plagg (exkl. stickade varor) i detaljhandels— ledet 1961 och 1968

Andel av överplaggens totala försälj- ningsvärde 1961 1968 Varuslag % % Dam- och flickkläder Kappor 41 32 Dräkter och klänningar 29 41 Kjolar 10 8 Långbyxor 1 0 10 Jackor 10 9 Totalt 100 100 Herr- och pojkkläder Överrockar 20 14 Kostymer 3 0 26 Sportrockar 1 1 9 Byxor 27 3 6 Jackor (med uddakavajer) 12 15 Totalt 100 100

Källa: Stanford Research Institute

tydelse. Den svenska tyngre konfektionsin- dustrin är inte orienterad mot denna mass- marknad utan mot de högre inkomsttagar- na, för vilka stil och kvalitet är viktigare än priset. Detta förhållande minskar betydel- sen aV den svenska industrins högre kost- nadsläge när det gäller konkurrensen från importerade varor. Men det medför ökade risker med hänsyn till en sådan marknads höga modeberoende, särskilt ifråga om dam- kläder.

SOU 1970: 60

Tabell 5 Detaljhandelspriser för den svenska konfektionsmarknaden 1967—1968 (inklu— sive stickade varor)

Uppskattat medianpris för den uppskattade totala efterfrågan på de utvalda plaggen fördelas över hela det prisområde som gällde för respektive plagg. »Lägsta fjärdedelen» t. ex. avser de 25 % av totala antalet kunder som betalar de lägsta priserna. I tabellen anges det medianpris som be- talas av denna »lägsta fjärdedel».

Utvalda plagg. Kronor per plagg.

___—___—

Lägsta Andra Tredje Högsta fjärde- fjärde- fjärde- fjärde- Genomsnitts- Varuslag delen delen delen delen pris ”___—___— Herrkläder Överrockar1 40 140 220 3 75 200 Kostymer 150 240 350 460 337 Jackor (totalt) 50 100 155 350 125 därav udda kavajer 90 125 175 350 160 Byxor 35 50 70 100 60 Damkläder Kappor1 50 140 190 350 160 Dräkter 70 130 200 300 160 Klänningar 35 50 100 175 75 Kjolar 25 3 5 45 60 40 Långbyxor 22 35 50 80 45

1Inklusive regnkläder Källa: Bearbetning av material från ICI Fiber Ltd.

Liksom i andra ekonomiskt avancerade länder spelar ungdomen en viktig roll på den svenska marknaden; 25—30 % av alla kläder köps av åldersgruppen under 25 år och 50 % av gruppen under 35 år. Enligt befolkningsprognoser fram till 1980 kommer åldersgruppen 15—24 år att gradvis minska i Sverige medan å andra sidan en ökning

äger rum i grupenp 25—34 år. Detta bety- der alltså att befolkningsändringar inte kan förväntas påverka marknaden i nämnvärd grad under första hälften av 1970-talet. En nativitetsökning skulle kunna förändra bil- den efter 1980 men det är omöjligt att ut- tala sig för närvarande om en sådan utveck- ling.

Tabell 6 Sveriges befolkning med prognoser för 1975 och 1980

Antal personer

Åldersgrupp 1965 1970 1975 1980 ___—___ 14 och därunder 1 613 042 1 687 647 1 768 502 1 794 654 15—24 1205 651 1173 405 1079111 1 112 809 25—34 909 736 1 113 492 1272115 1205 598 35—44 1 032 194 911 944 927 865 1 114 648 Delsumma 3 147 581 3 198 841 3 279 091 3 433 055 (15—44) 45—54 1 038 909 1 046 769 981 428 893 135 55—64 927 321 985 972 985 721 980 030 65 och däröver 968 347 1 110 731 1 237 577 1 334 453 Totalt 7 695 200 8 029 960 8 252 319 8 435 327

Källa: Statistiska centralbyrån

SOU 1970: 60

39

Tabell 7 Den svenska klädkonsumtionens fördelning på åldersgrupper

Plustecknet framför siffra markerar att konsumtionsandelen överstiger befolkningsandelen

Procent av totalförsäljningen 1967—1968

Andel av

befolkning- Herrkläder en Över- Jackor Udda- Åldersgrupp år 1968 % rockar Kostymer (totalt) kavajer Byxor 15—24 _ 22 +25 +28 +35 +28 +35 25—34 17 +25 +17 +21 +26 +20 Delsumma 39 50 45 56 54 55 35—44 17 +20 +21 15 17 16 45—5 4 18 15 17 17 1 5 1 5 55—64 1 6 9 14 9 1 2 1 1 65—74 10 6 3 3 2 3

Andel av

befolkning- Damkläder en Åldersgrupp år 1968 % Kappor Dräkter Klänningar Blusar Byxor 15—24 22 +30 +33 +23 +38 +55 25—34 17 +16 +20 +20 +21 +20 Delsumma 39 55 53 43 59 75 35—44 17 15 +18 +19 16 12 45—54 18 18 16 +19 13 10 55—64 _ 16 10 6 12 9 3 65—74 10 2 7 7 3 —

Källa: Material från ICI Fiber Ltd.

Tabell 8 Svenska inkomsttagares fördelning på inkomstklasser 1962 och 1967

Inklusive inkomstskatt. Löpande priser

Antal inkomsttagare

1962 1967

Årsinkomst Antal % Antal % Mer än 5 000 1 265 830 29,4 491 566 10,9 5 000— 9 999 1 022 860 23,7 950 247 21,3 10 000—19 999 1571240 36,7 1399 702 31,1 20 000—29 999 1 074 897 24,0 30 000—39 999 i 409 480 9,5 i 444 367 9,9 40 000 och däröver 30 040 0,7 127160 2,8

4 299 450 100,01 4 493 754 100,0

1För 570 482 personer föreligger ingen rapportering år 1967. Uppgift för år 1962 saknas. Av detta skäl är kanske ej de absoluta siffrorna jämförbara. Procentfördelru'ngen bör dock vara jämförbar. Källa: Statistiska centralbyrån

40 SOU 1970: 60

Tabell 9 Den svenska marknaden för vissa överplagg (produktion plus import minus ex- port i tusental plagg)

_______________.___———————————

Ökning 1961— Jan.—_ Jan.—

Herr. och 1968 sept. sept. Trend1 pojkkläder 1961 1966 1968 % 1968 1969 68—69 _____________________——_——— Överrockar 1 036 1 062 1 083 5 773 624 Kostymer 928 1 054 1 185 28 897 749 Sportrockar 686 691 859 25 677 591 -— Byxor 4 574 6 963 9 215 102 7 211 8 414 + Jackor (med udda kavajer) 1 229 1 684 2 428 98 1 862 2 014 +

8 453 11454 14 770 75 11420 12 392 + Dam— och flickkläder Kappor 1 954 2 265 2 326 19 1 814 1 875 + Dräkter, klänningar 2 464 4 003 4 914 100 3 724 3 592 — Kjolar 2 094 2 180 2 243 7 1 644 1 715 + Långbyxor 1 877 2 432 2 656 42 2 009 2 230 + Jackor 825 920 1 119 36 807 1 145 +

9 214 11 800 13 258 44 9 998 10 557 + Stickade överplagg =3 065 4 823 4 967 62 3 789 4 427 + Total marknad 20 732 28 077 32 995 60 Befolkning (personer) 7 550 7 830 7 940 5 Plagg per capita 2,75 3 ,60 4,15 51

_____________________—_—————

* Plustecken markerar en uppåtgående trend Minustecken markerar en nedåtgående trend ” 1960

Källa: Statistiska centralbyrån

Den främsta källan till tidigare och san- nolikt även till fortsatt framtida tillväxt av den svenska marknaden för konfektionsva- ror ligger i ökningen av den reella per ca- pita-inkomsten. Medan befolkningen ökade endast 5 % mellan 1961 och 1968, steg den reella privata konsumtionen per capita med 35 %, och utgifterna för kläder fick sin del av denna ökade köpkraft hos de svenska konsumenterna. I tabellerna 5—8 ges upp— gifter om marknad, befolkning och inkomst- förhållanden.

På vissa håll har man uppskattat att den totala marknadsvolymen för kläder i Sverige under den närmaste 10—årsperioden inte kommer att öka med mer än 2—3 % per

SOU 1970: 60

år, vilket skulle innebära en relativt lång- sam tillväxttakt. En analys beträffande kon- sumtionen av individuella typer av kläder under 1960-talet avslöjar emellertid att det föreligger vida variationer inom den totala marknadsbilden när det gäller antalet sålda plagg. Till en mera snabbt växande marknad hör klänningar, damlångbyxor och damjac- kor samt byxor och jackor på herrsidan. För stickade överplagg noteras också en bety- dande tillväxt av marknaden. Kappor och kjolar liksom överrockar, kostymer och sportrockar utgör en mera långsamt växan- de marknad. Tabell 9 belyser dessa föränd- ringar.

41

Den svenska marknaden för kläder följer den trend som utmärker de flesta länder med hög per capita-inkomst. För jämförelse visas i tabell 10 de förändringar som har ägt rum i USA mellan 1960 och 1967.

Tabell 10 Produktionen av herrkonfektion i USA 1960 och 1967 (tusental plagg, ex- klusive trikå)

på ungefär oförändrad nivå. Det är främst de högre inkomst- och samhällsgrupperna som svarar för de ökade inköpen av fritids- kläder etc. Marknaden för damkläder i USA visar samma trend som den svenska mark- naden, se tabell 11.

Det är således tydligt att marknaden för den tyngre konfektionen, som traditionellt är baserad på kardgams- och kamgarnsty- ger, har kunnat öka starkt endast i den mån

Varuslag 1960 1967 den gällt herr- och damfritidskläder, jac-

kor, klänningar och dräkter. För vidare ana- åSåirlgg-ar Zå ååå låg?; lys av situationen ges i tabell 12 uppgifter Sportrockar 10 237 13 726 om den svenska konsumtionen av vissa ylle- Byxor 105 923 138 571

Källa: US Department of Commerce

Tabell ]] Produktionen av damkonfektion i USA 1960 och 1967 (tusental plagg, inklu- derande trikå)

plagg.

Det framstår klart att ylleplaggen inte har kunnat öka i samma takt som den totala till- växten av den svenska marknaden för klän- ningar och byxor. Ifråga om herrbyxor kan man faktiskt notera en kraftig nedgång. Det är vidare sannolikt att jackor och andra plagg som visar en stark tillväxt främst har

Varuslag 1960 1967 tillverkats av lättare och syntetiska material. Dräkter 9 713 11 410 En del Viktiga forandrrngar har_alltsa un- Kappor 23 429 22414 der 1960-talet mtratt pa konfektlonsmark- Jackor 7 860 22000 naden i Sverige liksom i andra länder. In- Långbyxor 33 180 84 276

Källa: US Department of Commerce

Trenden i Sverige och USA har under 1960-talet gått mot en väsentligt ökad efter- frågan på fritidskläder och en mängd andra billigare plagg, medan efterfrågan på tradi- tionella högkvalitativa kostymer, rockar, klänningar och liknande plagg har hållit sig

ternationellt sett har den grundläggande trenden avlägsnat sig från tunga, slitstarka, dyra, formella plagg och istället gått mot lättare, billigare, informella kläder som ofta har en livslängd på endast ett eller annat år. Man föredrar att köpa flera omgångar av den senare typen framför att vid enstaka till- fällen skaffa sig traditionella formella klä- der för användning under många år. Detta

Tabell 12 Konsumtionen av vissa ylleplagg på den svenska marknaden (tusental, trikå

exkluderat) & Förändr. Jan.— Jan.— 61—68 sept. sept. 68—69 Herrkläder 1961 1966 1968 % 1968 1969 Trend ___—___— Byxor 2 808 2 037 1 600 —43 2 337 1 123 nedåt Damkläder Ylleklänningar 476 685 635 +33 396 347 nedåt Långbyxor 832 924 945 + 13 685 636 nedåt

&..—___— Källa: Statistiska centralbyrån

42 SOU 1970: 60

har resulterat i att efterfrågan på traditio- nella tyngre kläder har planat ut. Modeskift— ningar skulle kunna återställa den tidigare marknadspositionen men denna möjlighet måste betraktas med tveksamhet.

En annan viktig förändring, både inter- nationellt och i Sverige, har vi i övergången till de nyare fibermaterialen. En analys av den svenska marknaden 1968 visar att ylle och blandningar med ylle ingår i 11—52 % av de material som används för överplagg. Den största användningen förekommer iko- stymer, överrockar, uddakavajer och kjolar medan den minsta användningen noteras för byxor, klänningar och jackor. Denna för- ändring har pågått under många år och haft stor inverkan på de väverier som tillverkar tyngre helylletyger och tyger med inbland- ning av ylle.

4 Exportmarknaden för svenska kläder

Världsmarknaden för export av kläder och skodon är mycket stor. USA, Västtyskland, Storbritannien och Benelux-länderna impor- terade under 1967 sådana varor till ett sam- manlagt värde av över 2 miljarder dollar. Förändringarna inom svensk export mellan 1961 och 1968 anges i tabell 13.

Tabell 13 Exportens andel av produktionen 1961 och 1968 (tusental plagg exklusive tri- kå)

För- 1961 1968 ändring % % % Hem och pojkkläder Överrockar 7 15 8 Kostymer 2 13 1 1 Högtidsdräkter 1 8 7 Byxor 1 10 9 Kavajer 7 16 9 Dam— och flickkläder Kappor 4 9 5 Klänningar 14 23 9 Kjolar 3 15 12 Långbyxor 1 13 12 Jackor 4 1 8 14

Källa: Statistiska centralbyrån

SOU 1970: 60

Av tabell 13 ser vi alltså att de svenska tillverkarna har lyckats öka sin export. Det krävs emellertid både tid och försäljnings- främjande åtgärder för att vidareutveckla sådana marknader, och exportandelen av den totala produktionen är för närvarande inte tillräckligt stor för att kunna kompen- sera de problem som denna industri möter på hemmamarknaden.

Det är möjligt att en längre tid av allvar- ligt syftande ansträngningar för att på det internationella planet uppnå en stilledande position skulle resultera i en så stor försälj- ningsvolym på exportmarknaden att man i tillverkningsledet kunde få en gynnsam till- växttakt. Den totala svenska hemmamark- naden för kläder och textilvaror uppskatta- des 1967 till omkring 5 miljarder kronor. Marknaden i USA överstiger för närvarande 40 miljarder dollar (210 miljarder kr.), och ökande per capita-inkomster i alla industri- länder i världen, inklusive Sverige, leder till att man kontinuerligt höjer kraven på kva- litet och stil. Tabell 14 visar ett antal större länders import av kläder och skodon.

Flera av de tillverkare som besöktes fram- höll att man lade allt större vikt vid ex- porten. För närvarande har den svenska konfektionsindustrin sina största kunder i Norge, Danmark, Storbritannien, USA, Schweiz, Finland, Västtyskland och Neder— länderna. Två tredjedelar av den totala ex- porten från Sverige går till de tre först- nämnda länderna. En betydande ökning i exporten av herrkläder 31 % ägde rum under de tre första kvartalen av 1969 jämfört med samma period 1968. Exporten av damkläder höll sig på oförändrad nivå såsom framgår av tabell 15.

De 67 tillverkarna med över 100 anställ- da i den svenska konfektionsindustrin ex- klusive Algots torde tillsammans ha om- kring 15000 anställda. Om vi utgår från en omsättning av 50 000 kronor per anställd, blir deras totala årsomsättning mellan 700 och 800 miljoner kronor. Med en oföränd- rad hemmamarknad skulle det bli nödvän- digt att mycket kraftigt öka exportförsälj- ningen för att denna industri skall kunna

43

uppvisa en bärkraftig tillväxttakt på t. ex. 7 % per år.

Den slutsats som måste dras är att ett sådant program kräver ytterst väl planerade och organiserade ansträngningar för att lyc- kas. TEKO-utredningens delrapport iaugusti 1969 innehåller flera rekommendationer i detta avseende.

Tabell 14 Några viktigare länders export och import av kläder och skodon. Genomsnittliga värden för åren 1966—1967

Importvärde Exportvärde

Land miljoner miljoner USA-dollar USA-dollar USA 855 200 Västtyskland 614 289 Benelux 472 262 Storbritannien 279 214 Sverige 182 54 Frankrike 168 35 6 Schweiz 163 79 Norge 84 16 Danmark 77 56 Österrike 5 3 87 Italien 45 814 Finland 21 32 Japan 15 428 Portugal 4 45

Källa: European Free Trade Association, mars 1969, sid. 46.

5 Den svenska belädnadshandelns struktur

Under senare delen av 1950-talet och hela 1960-talet har mycket betydande förändring- ar ägt rum inom den svenska detaljhandelns struktur. Tabell 16 visar hur dessa föränd- ringar har berört det totala antalet detalj- handelsbutiker av alla typer.

Även om bedömningsunderlaget är knapphändigt när det gäller detaljhandeln inom enbart beklädnadsområdet, förefaller det som om samma strukturella förändring- ar har skett här, dvs. en trend mot färre men större butiker totalt sett samt en abso- lut expansion av de större varuhusen och konsumentkooperativa butikskedjorna lik- som av ett fåtal specialiserade butikskedjor för kläder. Det material om dessa föränd- ringar som har insamlats vid denna under- sökning redovisas i tabellerna 17, 18 och 19.

Tabell 17 utgör en specialanalys av tren- den i storleksförändringarna hos beklädnads- och textilbutikerna. Materialet gäller perio- den 1952—1969 och är sammanställt av Sveriges Textilhandlareförbund på basis av uppgifter från detta förbunds medlem- mar. Av det föreliggande materialet framgår — men visas inte i tabellen att en bety- dande minskning av antalet firmor med 1—2

Tabell 15 Svensk export av överplagg fördelad på mottagarländer januari—september 1968 och 1969

Ytterplagg för herrar och pojkar

Ytterplagg för damer och flickor

För- För- 1968 1969 ändring 1968 1969 ändring

Land tkr tkr % tkr tkr % Norge 14 762 19 086 29 23 142 22 371 — 3 Danmark 11425 15189 33 14 819 14 673 I Storbritannien 11 374 14 656 29 5 481 3 693 —32 USA 3 047 5 592 84 2 939 4 590 56 Schweiz 2 377 3 006 26 3 283 3 784 15 Finland 1 426 1 572 10 2 126 3 282 55 Västtyskland 1 743 2 300 32 3 647 2 989 ——18 Nederländerna 1 787 1 350 —25 2 335 2 334 Delsumma 47 941 62 751 31 57 772 57 716 -— Totalt 49 751 65 247 31 59 854 60 125 _

Källa: Statistiska centralbyrån

44 SOU 1970: 60

Tabell 16 Uppskattat antal butiker efter storlek och typ 1964 och 1970 ____________________——————————

Antal butiker Förändring Storlek och butikst 1964 1970 % ___—____________——_———————'— Familjebutiker (1—2 anställda) 40 000 28 000 ——29 Medelstora butiker (3—9 anställda) 20 500 16 400 -—20 Storbutiker (10 eller fler anställda) 5 000 5 000 0 Varuhus, kedjeföretagsbutiker och konsument- kooperativa butiker 4 600 2 100 —54 Totalt 70 100 51 900 ——26 __________________—_——————

För samma period har följande ändringar av omsättningen uppskattats:

________________—————————

Storlek och butikst

Familjebutiker

Medelstora butiker Storbutiker Varuhus och kooperativa butiker

Källa: Handelns utredningsinstitut

anställda har ägt rum under 1960-talet. En sådan förändring sker helt naturligt grad- vis men den slutliga effekten blir till sist mycket betydande.

Tabell 18 är en analys av 57 av de största specialiserade detaljhandelsbutikema inom den svenska textil- och beklädnadsbran- schen. Dessa firmor har grupperats efter omsättningens storlek 1965, och deras ut- veckling har följts fram till och med 1968. Den sammanlagda omsättningen för dessa 57 firmor ökade endast 7 % mellan 1966 och 1968. Den sammanlagda omsättningen

Omsättningsförändringar 1964—70 %

—26 15 49 53

för de 10 största firmorna ökade däremot 17 % under samma period, vilket hade ett nära samband med tillväxten i antalet buti- ker. En mindre nedgång i antalet butiker utanför de 10 största firmorna kunde iakt- tas. Omsättningens tillväxttakt hos de störs- ta firmorna är klart högre än tillväxttakten hos den totala beklädnadsmarknaden, vilket antyder en ökande marknadsandel för dessa firmor. Det bör också noteras att deras ge— nomsnittliga omsättning per butik är betyd- ligt högre än för de mindre firmorna. Detta kan tolkas som en trend i konsumentbete-

Tabell 17 Förändringar av beklädnads- och textilbutikernas storlek 1952—1969 (Fördela- de i storleksklasser efter omsättning)

___—___,”

Omsättning

Under 500 000—- 750 000— 1—2 Över 500 000 750 000 1 mkr mkr 2 mkr Totalt År % % % % % % 1952 93 3 1 2 1 100 1956 91 4 2 2 1 100 1962 85 6 3 4 2 100 1969 77 8 6 6 3 100

___________________——_————

Källa: Sveriges textilhandlareförbund

SOU 1970: 60

45

Tabell 18 Antal butiker och omsättningsstorlek för 57 större beklädnads- och textildetal- jister 1965—1968. Grupperade efter omsättningsstorlek år 1965 (sko- och garnbutiker exkluderade i de fall de kunnat identifieras)

R_—

Föränd- Årlig omsättning ring Antal butiker mkr 66—68 Grupp 1965 1966 1967 1968 1965 1966 1967 1968 % & 1 De största 167 175 184 205 365 408 444 483 18 10 detaljisterna 2 De därefter största 62 66 60 63 148 152 154 150 10 detaljisterna 3 De därefter största 53 53 54 55 100 105 108 103 10 detaljisterna 4 De därefter största 56 59 59 52 64 66 66 57 10 detaljisterna 5 De därefter största 71 74 73 78 53 55 59 51 10 detaljisterna 6 De minsta 7 34 27 27 27 32 30 29 27 Delsumma (2—6) 275 279 273 275 397 408 416 388 —5 Totalt 442 454 457 480 762 816 860 871 7 Omsättning per butik alla detaljister 1,73 1,80 1,88 1,82 — de 10 största 2,18 2,34 2,42 2,36 — de övriga 1,45 1,46 1,52 1,42 R_— Källa: Stanford Research Institute. Bearbetning av årsrapporter från Handelns utredningsinstitut.

Tabell 19 Konsumentkooperationens och de större varuhuskedjeföretagens detaljhandels- omsättning och butiker 1966—1968

___—

För- Årlig omsättning ändring Antal butiker Mkr 66—68 Företagets namn 1966 1967 1968 1966 1967 1968 % R_— De största: KF 133 141 146 1969 2331 2806 Turitz & Co AB 103 103 106 1 302 1 401 1 478 Åhlén & Holm AB 75 78 79 1 290 1 423 1 469 Delsumma 311 322 331 4 561 5155 5 753 26 Övriga: Nordiska Kom- paniet AB 15 12 13 96 338 354 Wessels AB 1 2 2 87 110 165 Migo Shopping 1 1 1 17 23 30 Center Delsumma 17 15 16 400 471 549 37 Totalt 328 337 347 4 961 5 626 6 302 27 Omsättning per försäljningsenhet 15,1 16,7 18,3 22

M_—

Källa: Handelns utredningsinstitut

46 SOU 1970: 60

endet innebärande att konsumenten före- drar att handla i de butiker som kan erbjuda ett stort urval av varor.

Tabell 19 är en analys av förändringar i konsumentkooperationens och de större va- ruhuskedjeföretagens detaljhandelsomsätt- ning och antal butiker under åren 1966-— 1968. Materialet visar att man här har en ännu större tillväxt i omsättningen än hos beklädnads- och textilkedjeföretagen 27 % även om antalet butiker steg med endast 6,5 %.

Det finns således skäl för att tala om en trend mot en koncentration av den svenska detaljhandeln med kläder till stora varuhus- kedjor och kooperationsföretag samt ett få- tal specialiserade butikskedjor. Till bilden av de större butikernas växande marknads- andel hör även tillkomsten av sju inköpsor- ganisationer som man på frivillig väg har startat inom textildetaljhandeln, nästan alla under 1960-talet. Fem av dessa har specia- liserat sig på beklädnadsområdet och repre- senterar nu mer än uppskattningsvis 250 en- skilda detaljister som därmed försöker nå samma fördelar ifråga om fackkunskaper och kvantitetsinköp som de större firmorna. Vinsterna med sådana arrangemang är up- penbara och kommer att få en mycket be- tydelsefull långsiktig inverkan på både de- taljhandelns och tillverkningsledets struktur en inverkan som har sin parallell i ska- pandet av grosshandelsföretag på frivillig och kooperativ basis inom livsmedelsbran- schen.

I det långa loppet är en anslutning till så- dana sammanslutningar det enda sättet på vilket den fristående mindre textildetaljis- ten kan nå samma inköpsfördelar som de större firmorna inom detaljhandeln. En del bedömare uppskattar att denna rörelse kommer att ha 500 medlemmar inom 5 år. Eftersom ett deltagande i denna verksamhet kräver ett visst mått av finansiell styrka, tor- de man kunna utgå från att de anslutna fir- morna kommer att ha en årsomsättning av minst 1 miljon kronor och att konkurrensen därmed hårdnar för de mindre familjeägda butikerna. Det samlade resultatet av dessa strävanden mot en koncentration av detalj-

SOU 1970: 60

handelns inköpsverksamhet på textilmark- naden tillsammans med en stagnerande efterfrågan av tyngre konfektion har en negativ inverkan på den tyngre svenska kon- fektionsindustrins konkurrenssituation. Ta- bell 20 ger en översikt över uppskattade distributionskanaler för ett antal utvalda överplagg.

De större försäljningsenheterna och in- köpsföreningarna tenderar att göra sina in- köp hos ett begränsat antal välrenommerade leverantörer som kan tillhandahålla önskade stilar och kvantiteter till acceptabla priser. Om denna typ av detaljister tar en allt stör- re del av den svenska marknaden leder det- ta till en gradvis reducering av den del av den totala marknaden som står öppen för de leverantörer som inte betjänar de större inköparna.

De större försäljningsenheterna och in- köpsföreningama har också råd att hålla sig med högt kvalificerad inköpspersonal som känner väl till marknaden och modetrender- na samt stil, kvalitet på material och arbe- te, leverantörernas kostnader, priser, leve- ransmöjligheter och alternativa inköpskällor på en internationell basis. Med tillgång till sådana omfattande kunskaper har dessa or- ganisationer inte endast ett konkurrensmäs- sigt övertag gentemot de självständiga mind- re detaljistema, utan de kan även välja en utländsk leverantör istället för en inhemsk om fördelar kan nås därmed. Detta inverkar åter negativt på konkurrenssituationen för de inhemska leverantörerna som inte kan offerera sina varor till lika förmånliga vill— kor som de utländska tillverkarna. Upp- komsten av nya och stora konfektionsindu- strier i flera låglöneländer på 1960-talet ser ut att ha ägt rum parallellt med att de stör- re försäljningsenheterna och deras profes- sionella och internationella inköpare har ta- git en ökande del av den svenska markna- den.

Slutligen leder den svenska marknadens relativt stagnerande efterfrågan på tyngre konfektion till en intensifierad konkurrens mellan de inhemska leverantörerna i deras strävan att upprätthålla ökad tillväxt. När professionella inköpare har tillgång till

47

Tabell 20 Distributionskanalema på den svenska konfektionsmarknaden. Andeli % av to- tala omsättningen för varje typ av detaljistföretag

&

Jackor och Herrkläder udda- Detaljisttyp Överrockar Kostymer kavajer Byxor

———_________

Flerbutiks- och kedjeföretag Enbutiksföretag Diversehandel (landsbygden) Postorderföretag Sybehörsaffärer Gardinaffärer Skräddare, sömmerskor Övriga

32 26 29 34 55 64 59 52 1 1 2 2 4 3 4 1 — — 1 1 3 1 1 8 3 7 6

&

Damkläder Detaljisttyp

Klän-

Kappor Dräkter ningar Kjolar Långbyxor

R_—

Flerbutiks- och kedjeföretag 33 33 27 39 49 Enbutiksföretag 51 45 55 49 3 1 Diversehandel (landsbygden) — — — — 1 Postorderföretag 5 10 1 0 5 9 Sybehörsaffärer l 3 3 3 4 Gardinaffärer —- _— — — — Skräddare, sömmerskor 2 2 1 1 1 Övriga 8 7 4 3 5 & Källa: Material från ICI Fiber Ltd.

många potentiella leverantörer är det deras skyldighet att nå de bästa villkoren för si- na kunder genom att noggrant bedöma kon- kurrerande anbud och även utnyttja andra former för att skaffa sig erforderlig infor- mation om leverantörerna. Detta kan ha två typer av inverkan på leverantörerna: 1 Det kan leda till att man väljer endast de tillverkare vilkas kostnader och priser är lägst. 2 Det kan leda till att vissa tillverkare sän— ker sina priser under lönsamhetsnivån för att kunna upprätthålla tillverkningsvoly- men.

Det material som har framkommit i sam- band med denna undersökning tyder på att den senare utvecklingen redan har inträffat inom en betydande del av den svenska kon- fektionsindustrin. Det är således de större försäljningsenheterna som initierar det för leverantörerna pressade prisläget men när de mindre butikerna upptäcker att de större säljer liknande produkter till lägre priser än

48

de själva kan hålla, försöker de var och en på sitt håll att utverka gynnsammare in- köpsvillkor.

Sammanfattningsvis kan alltså framhållas att de förändringar som skett inom bekläd- nadsbranschens detaljhandelsstruktur har fått stor inverkan på de inhemska tillver- karnas konkurrenssituation och att detta förhållande även kommer att gälla i framti- den. Om den inhemska marknaden för tyng- re konfektion kunde uppvisa en stark till- växt, skulle sådana förändringar i detaljhan- delsstrukturen få en mycket mera begrän- sad inverkan eftersom tillverkarna då skulle kunna finna en ökad avsättning för sina pro— dukter hos de mindre butikerna.

6. Konkurrensläget för svenska tillverkare på den inhemska marknaden

Vid början av 1960-talet dominerade sven- ska tillverkare hemmamarknaden för alla viktigare överplagg, med upp till 98 %

SOU 1970: 60

Tabell 2] Sammandrag av svenska marknadstrender. Andelen svensk tillverkning minus export av tillförseln på svenska marknaden 1961—1969 (exklusive trikå)

________________————

________________._____——

1961 %

Herr- och pojkkläder: Överrockar 82 Ylle och övriga (exkl. bomull) 77 Kostymer 98 Högtidskläder 96 Jackor och uddakavajer 80 Ylle och övriga (exkl. bomull) 59 Byxor 87 Ylle 98

Dam- och flickkläder: Kappor 84 Ylle och övriga (exkl. bomull) 84 Dräkter och klänningar 84 Ylle 95 Kjolar 94 Ylle 99 Långbyxor och släcks 93 Ylle 99 Jackor 91 Ylle och övriga (exkl. bomull) 83

J anuari—

september 1966 1969 Marknadstrend % % 1965—1969 60 46 stagnerande 56 47 minskande 90 85 stagnerande 89 70 stagnerande 67 40 ökande 68 45 ökande 71 38 ökande 97 98 minskande 72 5 1 ökande 68 5 3 ökande 84 56 ökande 69 53 minskande 82 5 6 ökande 75 54 stagnerande 88 67 ökande 96 96 stagnerande 65 37 ökande 85 3 6 ökande

___—_____—___——————————

Källa: Statistiska centralbyrån

täckning av marknaden för vissa plagg. När efterfrågan började övergå till lättare och billigare överplagg, inträdde en minskning av de inhemska leverantörernas andel av den totala marknaden för överplagg. Av allt att döma har de dock fortfarande en stor an- del av den återstående hemmamarknaden för de typer av kvalitetskläder som de tra- ditionellt tillverkar. Det förefaller som om lättare och/eller billigare produkter, i stor utsträckning importerade sådana, har gjort betydande inbrytningar på beklädnadsmark- naden.

Mellan 1961 och 1969 torde således en- ligt tabell 21 de svenska tillverkarnas posi- tion på den totala hemmamarknaden för överplagg ha minskat till under 60 %, även om deras tillverkningsvolym har hållit sig på ungefär oförändrad nivå. För vissa plagg i den svenska produktionen noterades en minskning mellan 1961 och 1968: överroc- kar och kappor, kjolar och damjackor samt fritidsrockar och herrbyxor. Dessa nedgång- ar kompenserades i första hand genom en ökad produktion av klänningar och damlång-

SOU 1970: 60

byxor, medan efterfrågan på svensktillver- kade kostymer i stort sett var oförändrad. Tabell 22 visar dessa trender.

Tabell 22 Inhemsk produktion för den svenska marknaden 1961—1968 (1000-tal plagg, exklusive trikå)

1961 1966 1968

Herr- och pojkkläder: Rockar 845 641 552 Kostymer 904 948 940 Högtidskläder 657 614 584 Byxor 4 831 4 985 4 491 Jackor och uddakavajer 997 1 123 1 075 Delsumma 8 234 8 311 7 642

Dam- och flickkläder: Kappor 1 630 1 638 1 509 Klänningar 2 062 3 040 3 031 Kjolar 1 967 1 783 1 358 Byxor 1 738 2 141 2 065 Jackor 758 601 493 Delsumma 8 155 9 203 8 456 Totalt 16 389 17 514 16 098

Källa: Statistiska centralbyrån

49

Konsumenternas växande efterfrågan på billigare plagg och tillkomsten av nya kon- fektionsindustrier i flera låglöneländer gav till resultat att större delen av den ökade marknaden täcktes med import. Det totala antalet importerade plagg steg från 2,3 mil- joner till 11,9 miljoner mellan 1961 och 1968. Under samma period stannade den svenska produktionen för hemmamarkna- den på en oförändrad nivå av 16 miljoner plagg. Importen ökade inom alla kategorier av överplagg, största ökningen noterades för herrbyxor och kavajer samt klänningar. Ta- bell 23 visar dessa trender.

De importerade varorna gjorde vissa in- brytningar i den tyngre konfektionssektorn av marknaden detta gäller särskilt pro- dukter från Jugoslavien men de flesta kvalitetsinriktade detaljister anför att de har

Tabell 23 Den svenska konfektionsimporten 1961/1968 (1 OOO-tal plagg, exklusive tri- kå)

1961 1966 1968

Herr- och pojkkläder: Rockar 191 426 531 Kostymer 24 106 245 Högtidsdräkter 29 77 275 Byxor 743 2 078 4 724 Jackor och uddakavajer 232 561 1353 Delsumma 1 219 3 148 7 128

Dam- och flickkläder: Kappor 342 627 857 Klänningar 402 963 1 883 Kjolar 127 397 890 Byxor 139 291 591 Jackor 67 319 626 Delsumma 1 077 2 597 4 747 Totalt 2 296 5 745 11 875

Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 24 De främsta leverantörsländerna för svensk import av herr— och pojkkläder 1968

(tkr) Jackor Sport- och och Över- udda- Kosty- Sport- Arbets- fritids- rockar kavajer mer rockar Byxor kläder kläder Övrigt Totalt Totalt 27 618 34125 21518 11938 66 326 10 566 3 567 2 508 178166 Portugal (5) (3) (2) (2) (2) (2) (2) 2 924 4 370 1 3 010 14 808 4 009 476 338 29 936 Jugoslavien (1) (l) (5) 936 1606 14 729 4 831 5 015 33 8 15 27174 Hongkong (2) (1) (4) (4) (1) (1) 4 003 8 716 211 6 8 801 342 2 228 457 24 765 USA (4) (1) 48 2416 84 32 19 627 138 73 55 22 473 Finland (3) (2) (3) (4) (1) (3) 2 995 7 283 1000 981 944 4 851 20 225 18 300 Danmark (1) (2) (3) 6706 1900 3 291 1348 2605 138 113 113 16 213 Belgien (3) 1 438 200 1 131 9 429 1 5 0 11 205 Storbritannien (4) (5) (5) (5) (4) 2 928 491 624 264 372 271 96 175 5 223 Norge (4) (5) (3) 1 549 897 688 445 519 389 7 21 4 517 Italien 1 352 1917 302 21 376 39 O 9 4 016 (5) (3) (5) Österrike 573 1 954 7 3 383 23 196 147 3 286 167 108

Siffror inom parentes anger rangordningen bland de fem största leverantörerna. Källa: Statistiska centralbyrån

50. SOU 1970: 60

Klän- Lång- Arbets- fritids- Barn- Kappor Jackor ningar Kjolar Blusar byxor kläder kläder Övrigt kläder Totalt ____________________— ' Totalt 60 903 13 604 63 849 13 488 12 916 6 770 4 704 3 251 3 688 3 965 I Storbritannien (2) ( 1) (1) (5) (3) (5) (5) 15 065 292 21 531 4 252 690 942 66 172 310 132 Danmark (1) (5) (2) (5) (5) (4) (2) ; 21 143 598 9 836 886 608 129 331 137 346 777 Hongkong (1) (5) (1) (1) (1) (1) (2) (3) 1 425 5 324 3 344 11 6 261 1 865 1 443 1 189 492 774 Finland (3) (2) (3) (2) (2) (1) 7 489 2 196 8 059 396 64 412 788 344 123 1 741 * Portugal (4) (2) (4) (2) (4) (3) (4) 404 532 5 173 4 043 862 1 039 154 308 432 149 Frankrike (4) (3) (5) 2 686 562 2 923 1 151 902 569 59 153 88 56 * Norge (4) 4 284 503 1 336 508 32 262 21 29 33 33 Schweiz (2) 1 513 340 3 137 153 1 295 122 7 24 29 67 ' Jugoslavien (3) (3) (1) 1 089 2 1 972 1 496 56 85 725 9 821 0 Västtyskland (4) (5) 736 922 2 667 40 162 139 175 198 260 57 Italien (3) (4) (4) 597 1 619 526 227 137 832 472 73 82 6

Källa: Statistiska centralbyrån

haft besvär med sådana varor och att de därför har återgått till de inhemska leve- rantörerna. Under 1968 utgjordes 85 % av alla importerade plagg av klänningar och kjolar, herr- och dambyxor samt uddaka- vajer och jackor. Största delen av import- Varorna tillhörde således de typer av över- plagg som åtnjöt en snabbt växande efter- frågan hos konsumenterna. Med hänsyn till den betydande marknadsandel som de im- porterade varorna representerar är det nöd- vändigt att göra en detaljerad undersökning av enskilda typer av plagg för att få en klar bild av situationen.

6.1 Sveriges import av kläder

Tabellerna 24 och 25 visar de främsta le- verantörsländerna för svensk import av överplagg under 1968. Det råder en bety- dande skillnad mellan herr- och pojkkläder å ena sidan och dam- och flickkläder å andra sidan. Portugal, Jugoslavien, Hong-

SOU 1970: 60

Tabell 25 De främsta leverantörsländerna för svensk import av dam- och flickkläder 1968 (tkr)

______________________——-——-—————

Sport- och

Siffrorna inom parentes anger rangordningen bland de fem största leverantörerna.

kong, USA och Finland var de största leve- rantörerna av herr- och pojkkläder medan Storbritannien, Danmark, Hongkong, Fin- land och Portugal dominerade importen av dam- och flickkläder. Tabell 26 visar de fem främsta leverantörsländema inom de ka- tegorier av kläder som inkluderar tyngre konfektion.

Om man granskar importen uppdelad på olika typer av plagg, finner man vissa vik- tiga skillnader. Förvånansvärt nog är hög- lönelandet USA den främsta leverantören av herr- och pojkbyxor. Sannolikt gäller importen i första hand »Levi»- och »Lee»- jeans som rönt stor popularitet bland ung- domen, och detta visar den exportframgång som i vissa fall kan uppnås när speciella märkesvaror ges starkt säljstöd. De andra typerna av herr- och pojkkläder domineras till största delen av låglöneländer.

Situationen för dam- och flickkläder är en helt annan. Storbritannien och Danmark

51

87 140

43 452 34 791 22 128 21 612 13 094 9 148 7 034 6 685 6 254 5 354 4 571

Tabell 26 De fem största leverantörsländerna för den svenska konefektionsimporten 1968

(efter värde)

___—___—

Herr- och pojkkläder Överrockar Jackor och Kostymer Sportrockar Byxor

uddakavajer ___—___— Danmark Hongkong* Jugoslavien* Jugoslavien* USA Hongkong* Finland Danmark Portugal* Portugal* Finland Portugal* Finland Danmark Belgien Storbritannien USA Norge Finland Hongkong* Portugal* Österrike Storbritannien Norge Jugoslavien* Dam- och flickkläder Kappor Jackor Klänningar Kjolar Byxor ___—___— Danmark Hongkong* Storbritannien Storbritannien Hongkong* Storbritannien Finland Danmark Portugal* Ponugal* Finland Italien Finland Jugoslavien* Storbritannien Norge Tyskland Portugal* Frankrike Italien Nederländerna Danmark Hongkong* Danmark Frankrike

*S. k. låglöneländer Källa: Statistiska centralbyrån

är de främsta leverantörerna av kappor, klänningar och kjolar tre viktiga katego- rier som innehåller både tyngre konfeektion och lättar plagg. Det är möjligt att de snab- bare modeväxlingarna för dam- och flick- kläder och konsumenternas krav på större urval bland dessa varor är faktorer som har medfört att de svenska inköparna har vänt sig till geografiskt mera näraliggande leve- rantörer.

I tabell 27 ges en jämförelse av den to- tala svenska konfektionsimporten från de huvudsakliga leverantörsländerna under ti- den januari—september 1968 och motsva- rande period 1969.

Det är tydligt att den svenska importvo- lymen av konfektionsvaror under 1969 fram till och med september har fortsatt att öka mycket snabbare än hemmamarknadens till- växt. De åtgärder som vidtogs mot den ju- goslaviska handeln resulterade uppenbarli- gen i en minskning av det landets volym. Importen från Finland steg emellertid med över 100 % för både herr- och damkläder. Höglöneländema USA, Danmark, Storbri- tannien och Frankrike noterade mera blyg- samma men likväl betydelsefulla ökningar.

Det är sålunda alldeles tydligt att de ut- ländska leverantörernas konkurrenssituation

52

på den svenska marknaden har ytterligare stärkts under 1969 i överensstämmelse med en långsiktig trend.

Tabell 27 Den svenska konfektionsimpor- tens huvudsakliga leverantörsländer januari _september 1968 och januari—september 1969

Herr- och pojkkläder Land 1968 1969 Förändring tkr tkr % Portugal 20 540 32 322 57 Jugoslavien 20 211 10 057 —50 Hongkong 19 615 20 323 4 USA 18 762 24 863 34 Finland 10 476 20 981 101 Danmark 11 363 13 196 16 Totalimport 129 218 158 147 22 Dam- och flickkläder Land 1968 1969 Förä duns: tkr tkr % Storbritannien 31 445 35 392 13 Danmark 26 915 35 220 31 Hongkong 16 265 20 548 26 Finland 15 056 31 788 111 Portugal 9 944 15 236 53 Frankrike 6 808 7 842 15 Totalimport 140 544 180 937 29

Källa: Statistiska centralbyrån

SOU 1970: 60

6.2. Den svenska detaljhandelns attityder

Syftet med de intervjuer som gjordes med representanter för detaljhandeln var att utöver den statistiska analysen få en kla- rare bild av den 'svenska tyngre konfek— tionsindustrins nuvarande och tänkbara framtida konkurrenssituation.

Den första viktiga slutsatsen var att de svenska tillverkarna av tyngre konfektion fortsätter att hålla en dominerande del av marknaden för den speciella typ av kläder som de producerar dvs. modebetonade klä- der med hög kvalitet och höga priser -— och att deras starka ställning är resultatet av flera faktorer:

o Deras kvalitet betraktas som mycket hög. o Deras storlekar, material och stil är väl anpassade till vad som visat sig vara gångbart på den svenska marknaden. 0 Både konsumenter och detaljister har under årens lopp utvecklat en mycket positiv inställning till flera tillverkares produkter. 0 Närheten till de inhemska tillverkarna är viktig av flera skäl. 0 Inköp och försäljning av importerade varor av denna typ är av mera kompli- cerad karaktär än vad som krävs i sam- band med billigare standardplagg avsed— da för massmarknaden.

0 Det är andra urvalsfaktorer än priset givetvis inom rimliga gränser som främst är avgörande för inköp av dessa kläder.

Slutsatsen blir därmed att de svenska till- verkarna inte ännu har påverkats av om- fattande importkonkurrens utan i stället av den relativa bristen på tillväxt för den in- hemska efterfrågan — vilken alltmer inrik- tas mot billigare, informella plagg. På dam- sidan blir det t.ex. allt vanligare att man istället för att köpa en dyrare dräkt skaffar sig flera billiga och relativt kortlivade plagg-

Vidare framkom vid intervjuerna att de— taljisterna önskar mycket bättre order- och leveransplaner samt service från de inhems- ka leverantörernas sida. Det är möjligt att

SOU 1970: 60

problemen i dessa avseenden kommer att öka i samband med att de större detaljist- företagen fortsätter att expandera och krä- ver mera av sina leverantörer. Bland de öns- kemål om förbättringar som detaljisterna ställde till sina leverantörer var:

0 En reducering av leveranstiden. Den va- rierar nu mellan 6 och 9 månader, vil- ket innebär att detaljisterna måste fatta sina inköpsbeslut långt innan de egent- ligen vill göra detta med hänsyn till de snabba växlingarna i klädmodet. 0 En mera spekulativt baserad lagerpoli- tik, innebärande att tillverkarna planerar sin produktion så att delar därav finns 'i färdiglager redan en tid före förvänta- de kundorder. Med på så sätt snabbt tillgängliga varor skulle detaljisterna kunna tillvarata de tillfällen till ökad försäljning som uppkommer i samband med oväntat stor efterfrågan på vissa nya produkter. 0 Ökad lagerhållning så att kompletteran- de order kan effektueras snabbare.

En intressant åsikt som framfördes av en detaljist är att »de svenska tillverkarna kon- kurrerar mera med varandra än med im- porten». En allmän uppfattning var att de flesta svenska tillverkare försöker erbjuda ett ganska brett sortiment av tämligen lik- artade plagg. En större specialisering be- träffande stil eller typer av plagg skulle möjligen kunna ge tillverkarna mera indivi- duell prägel och väcka större intresse från köparnas sida.

I samband med denna observation kan nämnas återförsäljarnas önskemål om ex- klusivt tillhandahållna varor för att där- med få en fördel i konkurrensen. När såda- na exklusivavtal saknas, tvingas köparna sträva efter prisnedsättningar som ett medel för säljhjälp. Ett problem här är att åter- försäljarna måste vara så stora att de kan ge underlag för den försäljningsvolym som tillverkarna behöver för att medge exklu- sivavtal.

Det finns detaljister som anser att en del tillverkare reagerar ganska långsamt inför modeförändringar. I stort sett råder det

53

dock enighet om att svensk design hävdar sig bra i modesammanhang.

Vad beträffar ett närmare samarbete mellan detaljister och tillverkare förefaller det som om man på en del håll har skapat mycket gynnsamma relationer. Ett av de problem som tillverkarna för närvarande har är att de måste sälja sina produkter till ett stort antal kunder för att upprätthålla effektiv produktionsnivå. Många av de till- verkare som besöktes hade mer än 200 kun- der. Det är svårt för relativt små företag att etablera ett nära samarbete med ett så stort antal kunder.

Vidare är det intressant att notera att många detaljister ansåg att de skulle gyn- nas om de inhemska tillverkarna kunde öka sin exportvolym. Utöver den sänkande ef- fekt som en ökad exportvolym förväntades få på tillverkarnas kostnadsläge och priser trodde man att en sådan utveckling skulle medföra bättre möjligheter att sälja mera exklusiva varor på hemmamarknaden.

Ovanstående synpunkter har diskuterats mera i detalj med en utvald grupp av in- hemska tillverkare. Deras reaktioner antyd- de på det hela taget stor förståelse för de- taljisternas problem och en strävan att till- mötesgå de anförda önskemålen i den ut- sträckning detta är möjligt. De ansåg dock att de hade mycket begränsade ekonomiska resurser för att kunna ta några spekulations- risker i form av tidigareläggning av mate- rialbeställningar, produktion av varor för färdiglager och kostnader till stöd för ex- portförsäljning på den internationella mark— naden för modekläder.

Konfektionsföretagens relativt ringa stor- lek är en viktig faktor när det gäller att be- döma dessa företags konkurrenskraft. Stör- re företag skulle ha andra möjligheter att ge bättre service åt detaljisterna —— och att genomföra effektivare åtgärder för att nå en högre accepterandegrad av sina varu- märken och speciella produkter hos både konsumenter och detaljister. Den senaste synpunkten representerar en aspekt på de svenska tillverkarna som inte har uppmärk- sammats i tillräcklig omfattning. Det är utan tvekan på det sättet att alla ansträng-

54

ningar för att bygga upp en stark export av modekläder måste innehålla promotion av varumärken.

De intervjuer som har gjorts med detal- jister och tillverkare _ och som ovan har återgetts sammanfattningsvis _ kommer att behandlas mera ingående på de när- mast följande sidorna. Det kan kanske här påpekas att undersökningsledningen har fått ett intryck av att det är möjligt att göra en del förbättringar i tillverkarnas plane— ring av sina aktiviteter inför en kommande säsong. För att den nedanstående diskus- sionen skall kunna bedömas i ett riktigt per- spektiv torde några allmänna kommenta- rer behöva göras. För det första måste de- taljistemas synpunkter sättas i samband med storleken på de företag som de repre— senterar. Man kan rent allmänt konstatera att tillfredsställelsen med tillverkarna var störst hos de små enbutiksföretagen. Den- na tillfredsställelse minskade med ökande storlek på detaljistföretagen. För det andra råder det ett inbördes beroende mellan de marknadsfaktorer som påverkar detaljister och tillverkare, vilket innebär att en faktor kan tillmätas olika grad av betydelse för ett givet inköpsbeslut.

6.3. Leveranstider

Det största bekymret för praktiskt taget alla detaljisterna är den långa tid som de flesta svenska tillverkare behöver från ordertill— fälle till leveransdatum. De olika synpunk- ter som framkommit i samband med leve— ranstidsproblemet behandlas nedan var för sig.

Alla intervjuade detaljister uttryckte sitt missnöje med den enligt deras åsikt onor- malt långa leveranstid som svenska tillver- kare håller för både herr- och damkläder. Order måste placeras 6—9 månader före beräknad leverans. Detaljisterna anser där- för att de tvingas fatta sina inköpsbeslut alltför tidigt. De långa leveranstiderna blir vidare mer och mer kännbara genom att butikernas sortiment i ökande omfattning övergår till modekläder, den varutyp som

SOU 1970: 60

är mest beroende av den aktuella situatio- nen på marknaden.

Leveranstiden för standardvaror i fråga om tyngre herr- och damkonfektion är inte en lika kritisk faktor som när det gäller mera modebetonade varor, utan det före- faller som om priset här får en större be— tydelse. Detaljisterna ser ut att vara mera benägna att utnyttja importen för sitt bas- sortiment.

Trots den långa leveranstiden uttryckte majoriteten av detaljisterna en önskan att köpa modebetonad tyngre konfektion från svenska tillverkare. För det första ansåg man att de svensktillverkade kläderna var av utmärkt kvalitet och att de motsvarade konsumenternas krav ifråga om storlekar, material och stil. För det andra angavs från vissa håll att personalen inte gärna ville sälja importerade varor. För det tredje på— pekade en del detaljister att vissa importe— rade varor kräver ett kraftigt reklamstöd, vilket medför att fösäljningskostnaderna blir högre än för jämförbara svenska va- ror. Slutligen framhölls att det är lättare att diskutera med svenska tillverkare när det uppstår problem med order och leve- ranser.

Detaljisterna hävdade att de med nuva- rande tillverkningsprinciper får bära hela risken och att tillverkarna inte hjälper till att minska denna risk. Vidare ansåg man att de flesta svenska tillverkare inte gör sina materialinköp förrän de är säkra på att få motsvarande order på sina produkter.

Tillverkarna menade att de gör vad som ankommer på dem och att de faktiskt är med och delar risken. En del tillverkare kö- per ungefär 40——50 % av sitt materialbe- hov redan innan de har fått några order.

Enligt många större detaljister tillämpar en del utländska tillverkare t. ex. de fins- ka, franska och brittiska kortare leve- ranstider än deras svenska konkurrenter. I vissa fall betyder detta att inköpsbeslutet kan uppskjutas åtminstone två månader längre än om man använder sig av en svensk leverantör. Importtillverkarnas va- ror ansågs vara lika bra som de svenska tillverkarnas.

SOU 1970: 60

Ifråga om vilka varuslag som importeras framgick att detaljisterna är inställda på att främst köpa standardvaror eller lågpris- varor från utlandet. Detaljisterna använder importerade produkter även för att kom- plettera och variera sitt sortiment.

Detaljisterna framförde önskemål att till- verkarna skall hålla sig med ett färdiglager av de för säsongen aktuella plaggen. Man hänvisade härvid till att en del brittiska tillverkare har börjat lägga upp vissa delar av sina kollektioner i färdiglager.

Tillverkarna hävdade att en produktion av varor för färdiglager före och under så- songen inte är en praktisk lösning eller prak- tisk metod för att förbättra lönsamheten. Vid den tidpunkt då en sådan produktion av lagervaror måste igångsättas är det inte möjligt att avgöra vilken del av kollektio- nen som kommer att bli framgångsrik. Som exempel anfördes att en försäljningskam- panj kan starta med ca 50 olika stilar och ca 50 olika kvaliteter. När detaljisternas beställningar kommer in, visar det sig att endast ungefär hälften av den ursprungliga kollektionen kan sättas i produktion.

De brittiska tillverkare som har börjat hålla färdiglager bedömdes ha ett bättre ut- gångsläge än de svenska tillverkarna. Den brittiska marknaden är avsevärt större än den som för närvarande står till de svenska tillverkarnas förfogande. Dessutom kan materialleveranserna ske snabbare till de brittiska tillverkarna. De brittiska varorna ansågs vidare vara av lägre kvalitet än de svenska, vilket innebär att kortare produk- tionstid erfordras. Dessa faktorer plus lägre material- och arbetskostnader leder till att den relativa risken inte blir så stor för de brittiska tillverkarna.

Det väsentliga antagandet bakom diskus— sionen om leveranstider är att den tyngre konfektionsindustrins konkurrenskraft skul- le öka om produktionen bättre anpassades till detaljisternas behov. Detta antagande torde vara riktigt för enskilda tillverkare men det kan ifrågasättas huruvida det skul- le ha en gynnsam effekt på den tyngre kon- fektionsindustrin totalt sett.

Man kan räkna med att en förbättrad le-

55

veranskapacitet hos vissa tillverkare av tyng- re konfektion i realiteten skulle leda till att dessa får en ökad omsättning på andra till- verkares bekostnad. Det förefaller därför osannolikt att det skulle resultera i en net- toökning av den totala marknadspotenti- alen för de aktuella varorna.

Det förefaller vara andra marknadsfak- torer som påverkar inköpsbesluten i lika hög eller högre grad än leveranstiden. När det gäller viktiga herrplagg, t.ex. blazers och sportrockar, föreligger marknadsfakto- rer som motiverar detaljisterna till andra åtgärder än de som för närvarande sätts in. Detaljisterna är beredda att slå av något på kvaliteten till förmån för priset.

För billiga herr- och damkläder tenderar priset att bli den viktigaste faktorn. Denna marknadssektor domineras nu och kommer även i fortsättningen att domineras av im- porten.

Både på herr- och damsidan utgör mode- betonade kvalitetskläder den mest lovande marknadssektorn för de svenska tillverkar- na. Här finns det redan många positiva fak— torer som tillsammans bildar ett starkt mo- tiv för detaljisterna att köpa svenska varor. Kortare leveranstider (införda kollektivt av alla tillverkare) skulle sannolikt inte med- föra en ökad marknad.

Sammanfattningsvis torde man kunna konstatera att kortare leveranstider sanno- likt skulle komma att gynna de enskilda fö- retag som inför dem. Resultatet skulle bli att vissa företags omsättning stiger på andra företags bekostnad. Däremot skulle det inte bli fråga om en ökad total marknadspoten- tial till nytta för samtliga svenska tillver- kare. Vissa marknadsfaktorer sammantag- na tenderar inom sektorn för tyngre mode- kläder att i högre grad än leveranstiden på- verka inköpsbesluten. För andra delar av marknaden tenderar priset att bli den av- görande faktorn.

6.4. Kollektioner

»De svenska tillverkarna konkurrerar mera med varandra än med importen.» Detta yttrande, som fälldes av en av de intervjua-

56

de detaljisterna, innehåller kortfattat det problem som handikappat de svenska till- verkarna: deras kollektioner av tyngre kon- fektion är i princip lika, och det finns inte mycket att välja på.

Denna bild framkom även vid intervjuer med tillverkarna. Man påpekade emellertid att företag som försökte specialisera sig inte hade lyckats särskilt bra. Det var dock inte möjligt att avgöra i vilken mån denna bris- tande framgång beror på en strävan att be- gränsa kollektionen.

I en del geografiska områden är det svårt för detaljisterna att få ensamrätt på för- säljningen av varor ur en tillverkares kol- lektion. Följden blir att många detaljister övergår till importerade varor och/eller pressar priserna för att öka sin konkurrens- kraft.

Tillverkarna ger ensamrätt till butiker i mindre städer. Denna princip kan de dock inte tillämpa i de större städerna eftersom de flesta större detaljistföretag inte var för sig kan sälja så mycket att ensamrätten skulle medföra en ekonomisk tillverknings— volym.

Detaljistema angav att de föredrar att köpa modedelen av både herr- och dam- konfektionen från de svenska tillverkarna. De svenska varorna är bättre anpassade till den inhemska efterfrågan när det gäller stil, storlekar, material och färger. Det påpe- kades dock att många av de svenska till— verkarna inte snabbt nog reagerar inför växlingar i konsumenternas efterfrågan.

De svenska modeskaparna anses vara mycket skickliga men man tycker sig skön- ja en olycklig utveckling i form av att en del av de bästa förmågorna lämnar Sverige för att arbeta utomlands.

Om de svenska tillverkarna kan införa förbättringar av olika slag i sina kollektio- ner, kan detta inverka gynnsamt på den tyngre konfektionsindustrin 'i sin helhet. För det första skulle sådana förbättringar kun- na leda till en viss ökning av den inhemska marknaden, som ju är den viktigaste för de svenska tillverkarna. För det andra skulle förbättringar i tillverkarnas kollektioner i viss utsträckning kunna minska prisfaktorns

SOU 1970: 60

betydelse. Det påpekades dock att en del av den svenska marknaden skulle komma att förbli mindre gynnsam för de svenska till- verkarna av tyngre konfektion oavsett vad som sker i form av förbättringar av kollek- tionerna. Specith skulle detta gälla stan- dardvarorna och de billigare modevarorna. En specialisering skulle möjligen även kunna resultera i vissa kostnadssänkningar. Tillverkarna skulle t.ex. kunna åstadkom- ma bättre priser för större kvantiteter av ett färre antal materialvarianter, större pro- duktionsvolym fördelad på färre produk— ter, ökning av arbetarnas skicklighet och produktivitet. Totalt skulle tillverkarna så- ledes kunna notera betydande fördelar.

6.5. Marknadsföring

En del större detaljister antydde att tillver- karnas marknadsföringsmetoder är alltför omständliga, kostsamma och tidskrävande. En jämförelse med de utländska leverantö- rerna visar att de svenska tillverkarna drar på sig mycket höga kostnader för mark- nadsföringen. Detaljisterna skulle hellre se att dessa utgifter för marknadsbearbetning istället används för förbättring av produk- terna. Inkonsekvenser 'i de tillämpade mark- nadsmetodema påpekades också av de stör- re detaljisterna. Ändringar sker från år till år, vilket försvårar affärskontakter på lång- re sikt.

De mindre detaljisterna ismåstäderna var fullt tillfredsställda med tillverkarnas mark- nadsföring, och de ansåg också att kontak- terna fungerade bra.

Tillverkarna ansåg att kostnaderna för marknadsföring måste skäras ned. Mindre detaljister i småstäderna vill emellertid att de nuvarande metoderna skall behållas. En sänkning av kostnaderna för marknadsfö- ringen skulle därför kunna genomföras en- dast om alla tillverkarna går med på detta. Enskilda företag skulle av konkurrensskäl inte kunna agera på egen hand.

Detaljisterna framhöll att det skulle vara till ömsesidig nytta om detaljhandel och tillverkare kunde etablera ett närmare sam- arbete. En del detaljister anser att det före-

SOU 1970: 60

ligger en trend mot ökat samarbete och sä- ger sig vara villiga att medverka till att främja denna utveckling. För detaljisterna skulle samarbetet kunna betyda att man får ett mera attraktivt sortiment medan tillver- karna skulle dra nytta av att detaljisterna har bättre kännedom om konsumenternas önskemål ifråga om mode, genom sina många affärsresor och besök på olika mäs- sor och över huvud taget genom att de har en direkt kontakt med konsumenterna.

Med hänsyn till tillverkarnas nuvarande kostnader för marknadsföringen förefaller det vara nödvändigt att någon form av åt- gärder vidtas branschvis för att sänka dem. Tillverkarnas indirekta utgifter uppgår till omkring 45 % av de totala försäljningskost- naderna. Marknadsföringen representerar en indirekt utgiftspost, och alla möjligheter som finns för att sänka de indirekta utgif- terna borde tillvaratas.

Det bör således undersökas huruvida en nedskärning av kostnaderna för marknads- föring kan genomföras. Kanske kan vissa rekommendationer och anvisningar ställas upp för industrin i dess helhet. Därmed skulle de enskilda tillverkarna slippa att ta. egna initiativ.

Varje åtgärd i syfte att öka samarbetet kommer att gynna tillverkarna. De tillver— kare som redan har inlett samarbete med detaljisterna framhöll att resultatet har bli- vit till nytta för båda parter.

6.6. Export

Detaljisterna utgår från att de själva skulle gynnas av att de svenska tillverkarna ökar sin export.

En del tillverkare börjar göra vissa fram- steg på exportmarknaden men det allmänna intrycket hos tillverkarna var att det finns flera problem som hindrar dem från att satsa hårdare på exportförsäljning. Det är dyrt att sälja på exportmarknaden, och med företagens nuvarande finansiella situation är en utvidgad aktivitet inte möjlig. Man anser inte heller att vinstmarginalerna är lika gynnsamma som på hemmamarknaden.

En ökad export skulle betyda större

57

marknadspotential för tillverkarna och möj- liggöra bättre flexibilitet i deras affärer med de svenska detaljisterna. Ett flertal alterna- tiv skulle stå de svenska tillverkarna till buds om produktionen delvis inriktades på exportförsäljning. Tillverkningen skulle bli mera flexibel, och man skulle få bättre möj- ligheter att tillmötesgå de svenska detaljis- ternas krav på exklusiva varor. I viss mån skulle detta problem underlättas så att en tillverkare kunde låta en del av sin produk- tion gå till en återförsäljare enligt ett exklu- sivavtal medan resten av produktionen an- vänds för export. Avsikten med detta reso- nemang år inte att förenkla ett mycket in- vecklat problem utan att fästa uppmärk— samheten Vid att det finns ett antal alter- nativ som tillverkarna kan utnyttja för att förbättra sin position.

De svenska tillverkarnas problem i sam- band med exportförsäljning skall inte un- derskattas. Till exempel måste den typ av varor som är de svenska tillverkarnas spe- cialitet —— dvs. mode— och kvalitetsbetona- de produkter — ses mot bakgrund av mark- nadspotentialen för sådana kläder. Vissa länders varor är på modet i en eller två säsonger, varefter intresset övergå till pro- dukter från andra länder. Detta är fallet speciellt i USA.

Otillräckliga finansiella tillgångar, dåliga språkkunskaper, dålig kännedom om den utländska marknaden. och köparna där, bristande information om exportprocedurer etc. tillhör en annan typ av problem som de svenska tillverkarna måste övervinna om de skall kunna bearbeta exportmarknaden med framgång.

6.7. Statliga åtgärder

Den form och typ av hjälp som staten kan beslutat i dessa frågor ligger hos den svens- ka staten. Nedan anförs några av de möj- ligheter som staten kan överväga.

1 Finansiella åtgärder

De flesta svenska tillverkare är förhindrade att framgångsrikt bearbeta utlandsmarkna- den på grund av att de saknar finansiella

58

resurser. Effektiva försäljningskampanjer måste genomföras antingen av säljrepresen- tanter eller agenter. Medel krävs för resor, reklam och PR, deltagande i mässor och utställningar etc. Staten skulle här kunna träda in med någon form av bidrag eller lågräntelån.

2. Utbildning

Staten skulle kunna biträda med utbildning av personal vid svenska företag när det gäl- ler olika metoder och förfaranden i sam- band med exportförsäljning.

3. Säljstödjande åtgärder

Staten skulle kunna hjälpa till med att backa upp försäljningen av svenska varor i utlan— det bl. a. genom att söka intensifiera kon- takterna mellan utländska köpare och sven- ska leverantörer. Till exempel skulle charter- resor kunna arrangeras så att utländska in- köpare finge tillfälle att för en ringa kost- nad besöka Sverige. Detta tillämpas av andra länder.

4. Marknadsforskning

Omfattande marknadsstudier skulle kunna utföras i statlig regi för att ge de svenska tillverkarna lämpligt underlag för bedöm- ning av potentiella exportmarknader.

5 Avancerade metoder för företagsledning

Staten skulle kunna biträda och förbättra den svenska konfektionsindustrin med ut- bildning i moderna metoder för företags- ledning. Sådana metoder förekommer i liten utsträckning för närvarande. Automatio- nens fördelar kunde även behandlas i detta sammanhang.

7 Viktigare drag hos de svenska tyngre kon- fektionsföretagen

Huvudsyftet med denna del av undersök- ningen var att göra en preliminär bedöm- ning av tillverkningsförhållandena inom den

SOU 1970: 60

tyngre herr- och damkonfektionsindustrin genom besök vid olika företag samt att granska effektiviteten i tillverkningsproces- sen och ange de områden där det är möjligt att genomföra förbättringar. Tillverknings- förhållandena påverkas i stor utsträckning av marknadsfaktorer och finansiella resur- ser.

Från en sammanställning gjord av TE- KO-utredningen utvaldes totalt 13 damkon- fektionsföretag och 10 herrkonfektionsföre- tag för närmare studium. TEKO-utredning- ens sammanställning omfattade 16 damkon- fektionsföretag och 18 herrkonfektionsföre- tag, dvs. samtliga företag med mer än 50

Tabell 28 Frågelista vid företagsbesöken

anställda inom denna del av beklädnadsm- dustrin.

I praktiken utgjordes de 13 damkonfek- tionsföretagen av 5 individuella företag och 8 andra som hade fusionerats till tre grup- per. Inga samgåenden hade ägt rum bland de herrkonfektionsföretag som besöktes.

Av tidsbrist kunde varje företag ägnas endast ett endagsbesök, vilket omfattade rundvandring och diskussion med represen- tanter för företagsledningen på basis av ett i förväg iordningställt frågeformulär. De områden som behandlas i detta formulär finns angivna i tabell 28. Det bör här fram- hållas att riktigheten i insamlade uppgifter

Marknadsföring Tillverkning

Tillverkade produkter Antal stilar Antal sysselsatta med design Distributionssätt Antal försäljare

Antal kunder

Reklamens omfattning

Finanser och kostnader

Försäljningsvolym (treårsgenomsnitt) Bruttovinst (treårsgenomsnitt) Nettovinst Årliga utgifter för investeringar i anläggningar och utrustning Genomsnittslagret för slut— produkter Kostnadsstruktur Direkta materialkostnader Direkta arbetskostnader Övrigt Totalt

Företagspolitik och kontroll Exportandelen av försäljningen (ländervis) Importandelen av tyginköpen (ländervis) Andelen av tillverkningen utomlands Säsongsplanering Design Styckeinköp Försäljningssäsong Orderstrukturen Tillverkningsprogram Leveransprogram Användande av databehandling

Produktionsstorlek Produktionens arbetsinnehåll Genomsnittliga storleken av en produktionssats Genomsnittlig storlek av satsens minsta enhet Antalet samtidigt tillverkade stilar Genomloppstid för en sats Antalet anställda

Arbetskraft direkt sysselsatt i produktionen Övrig arbetskraft Antalet arbetare/förmän Antalet anställda/kvalitetskontrollanter Arbetskraftsomsättning och tillgång Frånvarofrekvens Yrkesträningsprogram Antalet tillverkningsenheter Utnyttjad golvyta för tillverkning lagring övrigt Prestationslönesystem Dess andel av hela lönesumman Användande av minimilöner

Genomsnittlig timförtjänst

Graden av stimulans Sociala kostnader (%) Tekniskt kunnande Allmänt om tillverkningens effektivitet

SOU 1970: 60

59

inte har kunnat kontrolleras på grund av den knappa tid som stått till förfogande. Uppgifterna baserar sig huvudsakligen på de svar som har erhållits på de ställda frå- gorna. De slutsatser som i det följande dras är därför helt naturligt att betrakta som preliminära och bör underkastas ytterligare studium och bearbetning. Det bör även på- pekas att vidden av undersökningen, satt i relation till den tillgängliga tiden, endast medger allmänna kommentarer och slutsat- ser. Vissa områden har dock kunnat anges där mera detaljerade undersökningar är önskvärda för att kunna utveckla praktiska förslag till möjliga förbättringar.

7.1 Analys av nuvarande förhållanden hos utvalda herrkonfektionärer

7.1.1 Marknadsföring a Produkter

De besökta företagens huvudprodukter är kostymer, uddakavajer, byxor, överrockar, västar och fritidsjackor.

Produktionen av kostymer, överrockar och västar är traditionell medan fritidsklä- derna har introducerats på senare tid.

Produkternas kvalitet ligger på den övre delen av skalan, och priserna speglar föl- jande bild:

Fabrikskostnad för Antal företag med kostymer, kr tillverkning i resp prisklass 150—170 0 170—1 9 0 2 190—21 0 2 210—230 3 23 0—25 0 0 25 0—27 0 1 över 270 1

Fritidsjackor och fritidsbyxor befinner sig på lägre prisnivåer än kostymerna, och de individuella priserna vari-erar med hän- syn till material och arbete.

Tillverkarna strävar allmänt att hålla sig väl framme från modesynpunkt. Det finns inget som tyder på att »svensk» stil är en positiv marknadsfaktor. Företagen tillverkar vanligen produkterna i sitt eget namn.

60

b Distributionssätt

Försäljningen sker direkt till detaljisterna på hemmamarknaden. Exporten sköter man huvudsakligen genom representanter i andra länder.

Alla de besökta företagen tillverkar och säljer på tvåsäsongsbasis. Kostymproduk- tionen sker nästan uteslutande mot order — produktion för färdiglager tillämpas i ringa utsträckning och då endast i produk- tionsbalanserande syfte. En del fritidskläder hålls dock som lagervaror.

c Prisnedsättningar

Vid slutet av varje säsong utförsäljs de osålda varorna till reducerade priser. En del oanvänt tyg kan i vissa fall sparas till nästa säsong, medan resten säljs som realisations- varor.

Antal företag

Förlust genom prisnedsätt- ningari % av det totala försäljningsvärdet

Mindre än 1 1—2 2—3 3—4 Över 4

v—u—DNNW

Som jämförelse kan nämnas att motsva- rande siffra för ett antal företag i USA är

2,6 %.

7.1.2 Finanser a Försäljningsvolym

Försäljningen under de senaste fyra åren visar följande utveckling (för 8 företag):

År Försäljningsvärde mkr % 1966 139,4 100 1967 146,9 105 1968 142,8 102 1969 143,1 103

Analys av företagen med hänsyn till 1969 års försäljningsvärde:

SOU 1970: 60

1969 års Antal försäljningsv ärde företag mkr O— 5 1 5—1 0 0 10—1 5 3 15—20 1 20—25 4 25—3 0 1 Över 30 0

b Bruttovinst i procent av försäljningen

År Genomsnittlig Antal vinst i % företag

1967 1,8 5 1968 0,1 5 1969 0,05 8

En representativ siffra för USA är 6,0 %.

Företagen fördelade med hänsyn till 1969 års bruttovinst i % av försäljningen:

% -k1ass Antal företag

( —4)—(—2) 2 (—2)—( 0) 1 0_2 3 2_4 1 4—6 1

8

c Årliga utgifter för investeringar i ny ut- rustning

Investeringar i ny utrustning i % av brutto- försäljningen under femårsperioden 1965— 1969

Antal företag

0 ———0,5 0 0,5—1,0 2 1,o_1,5 4 1,5—2,0 2 Över 2,0 1

9

En typisk siffra för företag i USA är 1,3 %.

d Genomsnittligt färdiglager

I företag som huvudsakligen tillverkar sina produkter mot order skall värdet av varor i färdiglager vara mycket lågt.

SOU 1970: 60

En anlys av färdigvarornas lagervärde ut- tryckt som andel av försäljningsvärdet visas nedan. Siffrorna är ungefärliga eftersom den tid som stått till buds inte medgivit exakthet på detta område.

Genomsnittligt färdiglager- värde i % av 1969 års totala försäljning Antal företag 0— 3 3— 6 6— 9 9—12 Över 12

cc CNN!»—

e Kostnadsstruktur

En analys av kostnadssammansättningen för en normal kostym (kavaj och byxa) ges nedan. Med försäljningspris avses det plane- rade priset, inte det pris som verkligen er- hölls.

Kr I % av försäljningspriset Material 66,00 29 Foder och övrigt tillbehör 19,00 8 Direkt arbete 56,00 25 Fasta omkostnader inkl försäljning och administration 69,00 31 Total kostnad 210,00 93 Försäljningspris 225,00 100 Vinst 15,00 7

Den planerade vinsten på 7 % bör jämföras med den verkliga vinsten för 1969 som var 0,05 % av försäljningen vid de i undersök- ningen ingående företagen. Man förklarar den otillfredsställande vinstmarginalen med att de planerade försäljningspriserna inte har kunnat hållas och rapporterar inte miss- lyckanden i fråga om de övriga kostnads— posterna.

f Försäljningsvärde per anställd

Följande uppställning visar de tio besökta företagen rangordnade efter försäljnings— värde per anställd.

61

Företag tkr % 1 53,3 100 2 50,7 95 3 48,8 92 4 48,6 91 5 48,2 90 6 45,7 86 7 45,3 85 8 44,7 84 9 44,7 84 10 44,1 83

Jämförelser med andra länder bör göras med försiktighet på grund av skillnader i priser och levnadskostnadsindex. Som en mycket allmän jämförelse kan nämnas —— med alla reservationer att ett normalt herrkonfektionsföretag i USA uppnår ett försäljningsvärde per anställd av 60 000— 65 000 kr.

7.1.3 Företagspolitik a Exportläget

De flesta av de besökta företagen expor- terar en del av sin produktion. Man avsåg ganska allmänt att försöka öka denna verk- samhet. Företagen tycktes emellertid ha svå— righeter att få fram tillräckliga finansiella resurser och nödvändig information om den utländska marknadsstrukturen för att kunna göra en effektiv satsning på exporten.

Exportandel i % Antal företag av totala försäljningen 1970 (enligt 1969 planer) O 2 1 1—10 2 3 10—20 0 0 20—30 2 2 30—40 3 2 40——-50 0 1 9 9 Genomsnittlig exportandel 18 % 22 %

Exporten går huvudsakligen till EFTA-län- der och Nordamerika.

b Tygleveranser

Större delen av det material som används vid de besökta företagen importeras. Föl- jande skäl härtill angavs:

62

1 Mera exklusiv design och därmed större möjligheter till bättre försäljningspriser.

2 Bättre utbyte pris/ kvalitet.

Importerade tyger i % av samtliga Antal företag

90—100 2 80— 90 1 70— 80 1 60— 70 4 50— 60 2 Under 50 0

10

Den viktigaste tygimporten kommer från Storbritannien, Italien och Västtyskland.

c Tillverkning utanför Sverige

Av de tio besökta företagen var det endast ett som hade en tillverkningsenhet förlagd utanför Sverige. Ett annat företag lät pro- ducera kläder utanför Sverige med eget ma- terial och egen design. I båda fallen skedde tillverkningen i Finland.

(1 Säsongsplanering

I alla de besökta företagen låg ansvaret för planeringen inför kommande säsong hos VD eller annan medlem av företagsledning- en. En del av det material som erfordras för en säsongs produktion beställs normalt på spekulativ basis innan kollektionen visas upp och således också innan några order har kommit in. Den mängd material som be- ställs på detta sätt varierar från företag till företag. En analys härav framgår av ned— anstående uppställning.

Material som beställs före orderingången i % av det totalt erforderliga materialet Antal företag 0—1 0 0 1 0—20 0 20—30 1 30—40 1 40—50 2 5 0—60 5 Över 60 O 9

SOU 1970: 60

Nedanstående uppställning visar i vilken ut- sträckning order föreligger vid tillverkning- ens start. Ju större del som är känd av den totala orderingången, desto lättare är det givetvis att planera produktionen för sä- songen.

Inkomna order vid tillverkningens start i % av den totala orderingången Antal företag

Mindre än 40 % 0 40——— 50 1 50— 60 2 60— 70 2 70— 80 3 80— 90 0 90—100 1

9

Planeringen av materialbehov, produktions- kapacitet och leveranser utgör ett kompli- cerat problem. Vid alla de besökta företa- gen utfördes dessa uppgifter manuellt. Inget datorsystem hade tagits till hjälp för dessa viktiga arbetsområden.

7.1 .4 Tillverkningsförhållanden

a Företagsstorlek

De besökta företagen var inte stora om man ser till antalet anställda eller antalet plagg producerade per år.

Totalt antal anställda Antal företag

0—100 1 100—200 0 200—300 3 300—400 1 400—500 4 500—600 1 Över 600 0

10

De flesta av företagen hade stor bredd i sin produktion av herrkläder:

Antal tillverkande

Produkt företag Kostymer 10 Jackor och uddakavajer 10 Byxor 9 Överrockar 6 Fritidskläder 5 SOU 1970: 60

b Arbete

För den genomsnittliga arbetsinsats som krävs för att tillverka en kostymkavaj och en kostymbyxa har följande beräkning gjorts:

Kavaj Byxa

minuter minuter Tillskärning 28 9 Sömnad, pressning, slutbehandling 212 54

240 63

Kommentarer till dessa uppgifter ges längre fram i rapporten.

c Antal tillverkningsenheter

De flesta av de tio besökta företagen hade mer än en tillverkningsenhet:

Antal tillverkningsenheter Antal företag 1 4 2 3 3 1 4 2 1 0

De enheter som finns utöver huvudanlägg- ningen är vanligen relativt små, och verk- samheten består huvudsakligen av sömnad för huvudanläggningens räkning.

d Tillverkningssystem

I de flesta av de besökta företagen är pro- duktionssystemet baserat på att individuella plagg passerar genom sömnads- och press- ningsoperationerna, hängande från en trans- portskena. Vid tillskämingen hanteras dock så många plagg som möjligt i en och samma operation.

Kännetecknande för detta tillverknings- system är att arbetsmomenten utförs i en bestämd ordning och att genomloppstiden från tillskäming till lager är kort.

63

Genomsnittligt antal arbetsdagar från tillskärning till lager

Antal byx- tillverkare

Antal kavaj— tillverkare

Mindre än

5 dagar 5—8 dagar 8—11 dagar 11—14 dagar 14—17 dagar 17—20 dagar Mer än 20 dagar

xo O Nv-n—wNO

2 2 1 3 1 0 0 9

En av nackdelarna med detta system är att relativt små arbetsinsatser äger rum mellan de olika operationerna, vilket ställer höga krav på en balanserad produktion för att kunna fullt utnyttja arbetskraften. Detta problem behandlas mera utförligt senare i rapporten. Variationerna ifråga om storle- kar, stil och tillbehör medför planeringspro- blem i samband med en önskad maxime- ring av produktionen vid tillskärningen. Det antal plagg som tillskärs i en och samma operation varierar enligt följande:

Genomsnittligt antal plagg i samma tillskärnings- operation Antal företag

1—2 2—3 3—4 4—5 5—6 Mer än 6

SD o—ooun—

e Kvalitetskontroll

Vid alla de besökta företagen upprätthålls önskad kvalitetsnivå på produktionen dels genom avsyning vid olika kontrollstationer under produktionens gång, dels genom en slutavsyning av den färdiga produkten.

I allmänhet är förmännen ansvariga för både produktion och kvalitet inom sina re- spektive sektioner. De har också de tekniska kunskaperna för att kunna klara av dessa uppgifter.

Ingen provtagning eller tillämpning av formell teknik för kvalitetskontroll kunde iakttas.

64

f Tillskämingsavdelning

De besökta tillskärningsavdelningarna före- föll vara välplanerade. Sprutmarkering med hjälp av perforerade mönster används i stor utsträckning. Enligt vår uppfattning skulle en effektivare materialutnyttjning kunna nås genom en bättre planering före märkningen liksom genom användning av tygkontroll. Arbetsplatsernas disposition var tillfredsstäl— lande.

g Syavdelning

Syavdelningarna är välplanerade och utrus- tade med hängskenor för transport av de bearbetade produkterna. Den tekniska ut- rustningen är i allmänhet bra. Två företag ligger emellertid definitivt före de övriga ifråga om utrustning och tillämpad teknik.

Arbetstakten är tillfredsställande men allt- för många sömmerskor sågs sitta och vänta under vår korta rundvandring i syhallarna.

h Pressning och slutbehandling

Pressningsavdelningarna utförde en impo- nerande och kvalitativt mycket god slutbe- handling av produkterna. Utrustningen lik- som arbetsplatsernas disposition är bra.

i Tillgång och omsättning på arbetskraft

Tillgången på arbetskraft varierar stort från område till område. Vid tre av de besökta företagen är arbetskraften en av de begrän— sande faktorerna för produktionen. Två fö— retag importerar arbetskraft från Finland. Arbetskraftens omsättning varierar men den är i allmänhet låg jämfört med förhål- landena i Storbritannien och USA.

Omsättning på Antal företag arbetskraft % Mindre än 10 0 10—20 2 20—30 2 30—40 2 40—50 3 50—60 1 Mer än 60 0

10

SOU 1970: 60

j Frånvarofrekvens

Frånvarofrekvensen har en allvarlig inver- kan på den totala effektiviteten hos en pro— duktionsenhet. Hög frånvarofrekvens leder till stora störningar i företag som arbetar med en mycket noggrant balanserad pro- duktion.

Frånvarofrekvens % Antal företag Mindre än 5 0 5—7 2 7—9 1 9—1 1 4 1 1—1 3 3 Mer än 13 0 10

k Intern yrkesutbildning

Alla de besökta företagen har en speciell avdelning där utbildning av arbetskraft sker under kompetent ledning. Vid de företag som visar en högre omsättning på arbets- kraften föreligger ett ganska väsentligt pro- duktionsbortfall genom det stora inslaget av oerfarna i arbetsstyrkan. Den observerade utbildningen föreföll ha vissa svagheter på ett mycket betydelsefullt område, nämligen när det gäller att höja den anställdes skick- lighet från 80% till 100 %.

l Utnyttjning av golvytan

Nedanstående uppställning visar den utnytt- jade golvytan i kvadratmeter per arbetare i tillskärningsavdelning, syavdelning, press- nings- och slutbehandlingsavdelning: Golvyta per arbetare m2 Antal företag Mindre än 7 0 7— 8 1 8—— 9 2 9—10 3 Mer än 10 1

7

m Prestationslönesystem Arbetet i syavdelningarna betalas enligt in- dividuella ackord. Detta gäller även för till-

SOU 1970: 60 3 TEKO Del 11

skärning och pressning, utom vid två före- tag där man för dessa arbeten tillämpar gruppackord.

n Genomsnittlig timförtjänst

Den genomsnittliga timförtjänsten för män och kvinnor anges nedan. För jämförelse har även medtagits den högsta och den lägsta förtjänsten.

Genom— snittlig Högsta Lägsta Timförtjänst, kr 11,15 13,00 10,50

0 Arbets- och metodstudier

Vid alla de besökta företagen tillämpas tids- studier för ackordssättningen. I de flesta fall finns en teknisk chef som har ansvaret för verkstadslayout och metodutveckling.

I en del fabriker observerades många ar- betsplatser som skulle kunna förbättras vä- sentligt.

p Allmänna kommentarer

Fabrikslokalerna är rena, väl utrustade och väl underhållna. I dessa avseenden torde de anställda inte kunna rikta några anmärk- ningar mot företagen. Byggnademas kapi- talkostnad är i vissa fall otvivelaktigt högre än nödvändigt, och det torde vara lämpligt att ifrågavarande företag granskar detta förhållande mera ingående.

De flesta av de besökta företagen är fa- miljeägda och kan eventueut behöva pro- fessionell hjälp med företagsledningen efter- hand som verksamheten expanderar. Denna kommentar riktas inte mot något speciellt företag utan är ett allmänt påpekande om ett problemområde som växande familje- företag ställs inför inom alla typer av indu- strier. De produkter som tillverkas vid sex av de tio besökta företagen är mycket lik- artade ifråga om pris, stil och marknads- inriktning. Mot bakgrund av h-emmamark- nadens nuvarande storlek föreligger således en mycket hård konkurrens.

Varje företag utgör en komplett funge- rande enhet med egna design-, tillverknings-

65

och säljfunktioner. Med hänsyn till de rela- tivt små volymer som uppnås får man myc- ket stora fasta omkostnader. I de flesta fall skulle en ökad volym inte medföra ökade fasta omkostnader utan istället ge en gynn- sammare kostnadsstruktur.

Priskonkurrensen på hemmamarknaden medför att försäljningspriserna ligger under den planerade nivån. Marknadsföringsfunk- tionen förefaller i allmänhet vara svag vid de besökta företagen. Den svaga marknads- föringen är framträdande även inom expor- ten, där det krävs betydligt större resurser och en utveckling av specialistkunnandet för att öka omsättningsvolymen.

7.1.5 Områden för förbättringar hos herr- konfektionsföretag

Det finns flera områden inom vilka förbätt- ringar kan göras hos de undersökta herrkon- fektionsföretagen för att påverka tillverk- ningen positivt. Några försök att kvantifiera de tänkbara vinsterna skall dock inte göras här.

Det finansiella läget

De uteblivna vinsterna och negativa tren— der har lett till en allvarlig försvagning av finanserna för de flesta av de besökta före— tagen. Lönsamheten måste förbättras och utvecklingen drivas i gynnsam riktning för att återställa självförtroendet i denna indu- stri. Lönsamheten kan ökas på flera olika sätt: genom prishöjningar, genom en sänk- ning av den totala tillverkningskostnaden eller genom en volymökning för att få ett effektivare utbyte av de fasta kostnaderna. Kunnigheten i fråga om marknadsföring förefaller vara behäftad med vissa brister och måste förbättras för att man skall kunna få ut de priser man har kalkylerat för pro- dukterna.

Kostnadsstrukturen

De relativt höga fasta omkostnaderna en följd av att alla typer av företagsfunk- tioner är utbyggda —— måste bäras av en liten produktionsvolym. Även vid ganska

66

stora produktionsökningar skulle omkostna- derna för administration, design och försälj- ning öka i endast ringa grad. Tillverknings— kostnaden per producerad enhet skulle där- med kunna minska väsentligt.

Säsongsplaneringen

Mera sofistikerade planerings- och upp- följningsmetoder måste utvecklas och för- bättras om företagen skall kunna inta en ledande position när det gäller modevaror. Känslighet för marknadens krav och vid behov omedelbart korrigerande åtgärder är av stor betydelse inom modebranschen. När företagen expanderar, blir planerings- och uppföljningsfunktionen av mycket speciali- serad och komplicerad natur. För en an- passning till framtida krav skulle förbätt- ringar behöva ske inom följande områden:

1 Försäljningsprognoser

2 Orderanalyser och jämförelser med upp- gjorda prognoser

3 Materialstyrning (inköp av tyger) 4 Produktionsstyrning

5. Lagerstyrning

Materialkostnaderna

En hel del har redan gjorts för att reducera materialkostnaden per plagg men det finns säkerligen möjligheter till ytterligare förbätt- ringar inom detta område. Nya effektiva arbetsmetoder och styrrnoment före tillskär- ningsoperationen skulle kunna ge omedel- bara besparingar i form av minskat mate- rialspill per plagg.

Produktionsledningen

Den direkta produktionsövervakningen spe- lar en viktig roll för upprätthållandet av en effektiv produktionsnivå och önskad kvali- tet. Intern vidareutbildning i arbetsledning och produktionsövervakning föreföll inte äga rum i någon större utsträckning vid de besökta företagen. En omsorgsfuu analys av vad som krävs av arbetsledningen bör

SOU 1970: 60

kunna avslöja vissa områden där förbätt- ringar är möjliga. Avvägning av produkt- flödet och kostnadskontroll bör ägnas sär- skild uppmärksamhet eftersom brister i des- sa avseenden har stor inverkan på produk- tionskostnaderna.

Arbetskostnaderna

Arbetskostnaden per plagg kan sänkas ge- nom tillämpning av förbättrade tillverk- ningsmetoder, eventuellt i samband med helt nya tillverkningssystem. Dessa potentiella förbättringar tillsammans med en ökad vo- lym och effektivare produktionsövervak- ning skulle uppskattningsvis kunna höja pro- duktiviteten per anställd med ungefär 13 % (varierande mellan 0 % och 25 %).

7.2 Analys av nuvarande förhållanden hos utvalda damkonfektionärer

7.2.1 Marknadsföring a Produkter

Huvudprodukterna är kappor och dräkter. Byxor, jackor, kjolar, klänningar och päls- hattar utgör en blandad och volymmässigt mindre produktgrupp. En volymanalys ger följande resultat:

Årlig produk- Andel av den tion i antal totala produk- plagg tionen i % Kappor 532 230 69,5 Dräkter 141 670 18,5 Övrigt 92 700 12,0 766 600 100,0

b Antal modeller

En mängd olika modeller tillverkas. Nor- malt håller sig antalet modeller mellan 30 och 70 inom vardera av de två årliga kol- lektionerna. Årsgenomsnittet för de besök- ta företagen var 100 modeller.

Med tanke på företagens storlek innebär detta en begränsning av tillverkningsflödet. Det förekommer även en hel del dubble- ringar i produktlinjerna från företag till fö- retag. Det är vanligt att man finner ett full-

SOU 1970: 60

ständigt produktsortiment hos tillverkarna (kappor, dräkter, kjolar, byxor etc). För en given produktionsvolym leder detta till korta serier per produkt och ofta förekom- mande växlingar i tillverkningen.

c Antal designers

Företagen lägger stor vikt vid produktde- sign, och alla har fast anställda designers. Man håller sig å jour med modetrenderna genom att besöka modevisningar över hela Europa. De verkställande direktörerna har goda kunskaper om mode och design.

Det fanns i medeltal två designers per företag, vilket innebär en designer per 6 miljoner kr årsomsättning. Ytterligare per- sonal används för iordningställande av mo- dellplagg och mönstergradering.

Utgifterna för design måste betraktas som höga. Å andra sidan är skickligheten på detta område en stor tillgång för denna in— dustri.

d Distributionssätt

Produkterna distribueras huvudsakligen ge- nom direktförsäljning till detaljister. Anta- let kunder per företag är i genomsnitt 335. Medelantalet försäljare per företag är 5, och detta betyder en försäljare _per 2,3 mil- joner kr årsomsättning. För export har man i vissa fall agenter i utlandet.

Varje företag använder egna varumärken för sina produkter men det förekommer även att plaggen förses med kundens märke före leverans. Rätt till ensamförsäljning i en stad tillämpas i ringa utsträckning.

De flesta företag använder sig praktiskt taget inte alls av reklam men ett företag angav att utgifterna för säljstöd uppgick till 3,5 % av den årliga försäljningsvoly- men.

Säljfunktionen förefaller vara överdrivet stor i förhållande till företagens storlek. Några kvantitativa belägg för denna syn- punkt har inte tagits fram i denna under- sökning men man kan här ha en faktor att ta hänsyn till när det gäller den totala kost- nadsstrukturen hos denna industri.

67

e Prisnedsättningar

Enligt information som erhölls vid företags— besöken är förlusterna genom prisnedsätt- ningar på såväl slutprodukter som råmate- rial mycket små. De utgör i genomsnitt 4 % av volymen och endast 1 % i direkt intäkts- bortfall. (I USA normalt 5 % av bruttoför- säljningen.) Detta tyder antingen på mycket god planering eller mycket försiktig lager- hållning.

Den senare förklaringen torde vara den riktiga. Företagen tillverkar sina produkter i princip mot order. Större delen av sä- songens tillverkningsvolym finns inbokad i order redan före produktionsstarten. Spe- kulationstillverkning av vissa varor vid bör- jan av säsongen förekommer endast i mini- mal omfattning. Avsaknaden av den service som en försäljning av varor direkt från la- ger innebär kan utgöra en negativ faktor för industrins konkurrenskraft.

7.2.2 Finanser a Försäljningsvolym (treårsgenomsnitt)

De besökta företagens genomsnittliga årliga försäljningsvolym var 100 miljoner kr. För- säljningsvolymen varierade bland företa- gen på följande sätt:

Årlig försäljnings-

volym mkr Antal företag

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—25 25—30

b Bruttovinst (treårsgenomsnitt)

Den rapporterade lönsamhetsnivån i indu- strin är dålig för närvarande som visas ne- dan.

Bruttovinst (-förlust) i % av försäljningen Antal företag

(lo)—(5) (5)— 0 0 —2 2— 4 4— 6

v—n—lNAy—A

68

Jämförbara företag i USA ger normalt 6— 10 % av nettoförsäljningen i vinst fört skatt.

e Soliditet

Företagens kapitalresurser är mycket be- gränsade och många måste i hög grad an- vända sig av finansiering utifrån.

Soliditet i % av försäljningen Antal företag 0—1 0 10—20 20—3 0 30—40

ut.-lm

d Årliga investeringar under fernårsperio- den 1965—69

Företagen har ingen möjlighet att med eg- na vinstmedel förstärka sina kapitalresur- ser. Detta leder efterhand till en försvag- ning av de fasta tillgångarna och på sikt även till ett försämrat konkurrensläge.

Investeringar i ny utrustning i % av bruttoför- säljningen Antal företag 0—1/2 1 1/2 —1 5 1-—1 % 3

I USA uppgår dessa investeringar normalt till 1%——-2 % % av bruttoförsäljningen.

e Genomsnittligt färdiglager

Enligt en mycket grov uppskattning förhål- ler sig färdiglagrets värde till det årliga för- säljningsvärdet som 1:3. En sådan nivå för lageromsättningen är fördelaktig om bilden är korrekt, och kan betraktas som resultatet av en försiktig lagerhållning som har påpe- kats tidigare.

f Kostnadsstruktur

De studerade företagens försäljningspriser var varierande. Beträffande kappor fanns emellertid en tendens att förlägga produk- tionen till de högre prisnivåerna:

SOU 1970: 60

Tillverkarnas försäljnings- priser i kr per kappa Antal företag

125—150 15 0——1 75 175—200 200—225 225—250 250—275

H—aiww

Kostnadssammansättningen för en kappa ser i genomsnitt ut på följande sätt:

Typisk % fördelning kr % i USA Material 80 40,3 46,0 Direkt arbete 33 16,5 18,6 Fasta omkostnader, inkl administration och försäljning 87 43,2 30,4 Vinst 5,0 Totalt 200 100 100 De fasta omkostnaderna —— för tillverk-

ning, administration och försäljning framstår som mycket höga mot bakgrund av att industrin 'i sin helhet inte redovisar någon vinst.

7.2.3 Företagspolitik avseende export, im- port och planering

a Exportandelen

Exportförsäljningen är för närvarande obe- tydlig men flera företag antydde att de öns- kar öka exportandelen. Andra företag fram- höll att de var för små och att deras kapi- talresurser var otillräckliga för en satsning på export.

De besökta företagens exportförsäljning hade följande omfattning:

Export i % av totala försäljningen Antal företag 0 2 1— 5 2 5—10 2 10—15 1 15—20 2

Exporten är främst inriktad på de skandi- naviska länderna, Schweiz, Storbritannien, USA och Kanada.

.SOU 1970: 60

b Andelen importerat tyg

Större delen av de tyger som används i den tyngre damkonfektionsindustrin importeras. Man angav bl.a. följande skäl: bristande tillgång på hemmamarknaden, större möj- ligheter att differentiera slutprodukten med hjälp av material, kostnader och leverans- villkor. Fodermaterial däremot köps vanli- gen i Sverige.

Importandelen för använda tyger % Antal företag

90—100 80— 90 70— 80 60— 70 50— 60 40— 50

—-—-I mer.

De skandinaviska länderna, Storbritannien, Frankrike, Italien, Schweiz, Holland, Tysk- land, Hongkong och USA är de främsta le- verantörsländerna.

e Tillverkning utanför Sverige

Företagens tillverkning av tyngre damkon- fektion sker praktiskt taget uteslutande i Sverige. De flesta företagen ansåg det inte lämpligt att förlägga produktion utanför Sverige på grund av svårigheter med ko- ordination och kvalitetskontroll.

d Säsongsplanering

Planering av säsongaktiviteterna utförs av företagsledningen. Dessa uppgifter anses vara de mest strategiska för företagets led- ning. Den normala principen för de flesta tillverkare är att köpa minsta möjliga kvan- titet råvaror under tiden fram till försäljar- nas besök hos detaljisterna. Företagens nor- mala leveranstider är 10—12 veckor från orderdatum. Senare under säsongen ökar leveranstiderna. Eftersom en tillverknings- sats måste komma i produktion ungefär 10 veckor efter att den första ordern erhålls, blir tidsanpassningen en kritisk faktor.

I de flesta fall föreligger en väsentlig del av den totala orderingången för säsongen

69

vid tillverkningens start och det blir således i stort sett fråga om tillverkning mot order.

Diagram 1 visar vad som händer under vintersäsongen samt några strategier som företagen kan tänkas tillämpa. I uppställ- ningen anges dels en »spekulativ» politik, dels den »normala» politik som används av de flesta företag inom denna industri.

I stort sett använder man sig av en föga sofistikerad prognos- och styrningsteknik. En manuell analys görs av inkomna order vid säsongens början, och denna får utgöra den prognos som läggs till grund för mate- rialinköp. En »gardering» som ofta görs är att offerera flera modeller tillverkade av samma material.

Tillverkningsplaneringen — som utförs manuellt kommer ofta i ett ansträngt läge på grund av materialleveranserna.

Den totala säsongsplaneringen är ett om- råde med stora brister, och det finns an- ledning att utgå från att den försiktiga la- gerhållningen leder till den dåliga kundser- vice som företagen anklagas för av detal- jisterna. Å andra sidan förefaller det som om få företag inom denna industri har de finansiella och strategiska resurserna för att kunna ge sig på en mera spekulativ po- litik.

Större och finansiellt starkare företag med mera exakta prognos- och styrnings- metoder skulle kanske lyckas bättre. Det är intressant att konstatera att AB Montex av- ser att införa ett datorbaserat informations- system för styrning av företagets aktiviteter.

e EDB-system

Datorsystem har inte kommit till använd- ning i någon större utsträckning ännu inom denna industri. De flesta av de ovan disku- terade områdena skulle dock behöva sådan utrustning för att höja effektiviteten.

7.2.4 Tillverkningsförhållanden a Tillverkningsvolym

I genomsnitt tillverkas endast 85 000 plagg per år och företag, med en lägsta produk—

70

tion av 21 000 plagg och en högsta produk- tion av 253 000 plagg. Med produktionen splittrad på i medeltal 100 modeller per år blir det fråga om små tillverkningsserier. Små serier är en faktor att beakta i alla tillverkningssammanhang.

b Arbetsåtgången

Någon detaljerad analys har inte utförts men en beräkning baserad på lämnade upp- gifter om arbetskostnader och timlöner ger vid handen att en normal kappa kräver 3 %—4 arbetstimmar för tillskärning, söm- nad och pressning. Detta betyder att arbets- insatsen räknad i tid är 14 % större för en svensktillverkad kappa än för en kappa i motsvarande klass tillverkad i andra länder. Ytterligare kommentarer följer.

c Genomsnittlig storlek av en produktions- sats

Produktionssa'tsen blir vanligen ganska li— ten beroende på faktorer angivna under a. I genomsnitt ingår ca 200 plagg i en sats.

d Genomsnittlig storlek av produktionssat- sens minsta enhet

Den minsta enheten i produktionssatsen är också liten; den varirerar mellan 1 och 10

plagg-

e Antal samtidigt tillverkade varianter

Beroende på företagets storlek tillverkas normalt 10—15 varianter samtidigt. Detta är en viktig faktor vid bedömning av till- verkningens effektivitet.

f Genomloppstid

Genomloppstiden för tillverkning av en kappa uppgavs vara 11 dagar inkluderande tillskärning, sömnad, slutbearbetning. Detta är ett mycket bra resultat för kappor men det betyder sannolikt att man gör visst av- kall på effektiviteten.

SOU 1970: 60

SOU 1970: 60

71

NOV DFF. [ IAN lFFB * MÅR ] APR [ MAJ [ JUN

Design

Försäljning e——-——————+——————. (Primärförsäljning)

Tillverkning

Säsongsprofil och lagerpolitik (vintersäsong)

10% 30% 10%

96%

.50 % 95 % 80 % 100 %

90%

60%

|70%I | | |

Tillverkningsbeordring

Semester

(kompletterande order)

WD rim

Vintersäsong

| I | 1 | | | |

| X Leveranser

| (Primärleveranser)

»Spekulativ»' lagerpolitik

' 20% | 60% | 100%'

Erhållna order

10% 25% 75% 100%

Styckegodsbeställning

NOV DEC JAN FEB MAR APR MAI JUN

>Normal» lagerpolitik

_m-l

Diagram ]. Alternativa program för säsongsplaneringsaktiviteter

g Antal anställda

Antalet anställda vid de besökta företagen fördelar sig enligt följande:

Antal anställda

Medeltal Högsta Lägsta ___

Arbetare 158 314 60 Indirekt arbete, administration och försäljning 56 23 6 11 Totalt 2 1 3 5 50 7 1 &

Det bör här eri'nras om att undersökningen var begränsad till företag som hade mer än 50 anställda. Det finns naturligtvis också ett stort antal mindre företag som tillver- kar tyngre damkonfektion.

h Antall arbetare per förman

Det normala förhållandet vid de besökta företagen var ca 25 arbetare per förman. Detta kan betraktas som tillfredsställande från arbetsledningssynpunkt. En bedömning av hur arbetsledningen utfördes ingick inte i undersökningen.

i Antal arbetare per kvalitetskontrollant

Det normala förhållandet vid de besökta företagen var ca 50 arbetare per kvalitets- kontrollant, vilket kan anses vara tillfreds— ställande. Produkterna kan anses hålla en mycket hög kvalitetsnivå.

j Tillgång och omsättning på arbetskraft

Den genomsnittliga omsättningen av arbets- kraft vid de besökta företagen var 24,8 %. De enskilda uppgifterna varierade från 7 % till 40 %. Omsättningen måste bedömas som låg i jämförelse med motsvarande siff- ra för amerikanska företag, vilken är 67 %. Tillgången på arbetskraft varierar mycket kraftigt från plats till plats men rapporte- rades i allmänhet som god. Sypersonalens genomsnittsålder föreföll vara hög.

72

k Frånvarofrekvens

Den rapporterade frånvarofrekvensen var 6,6 %. Denna nivå kan anses vara accep- tabel.

1 Intern yrkesutbildning

Fyra av de besökta företagen bedrev for- mell intern yrkesutbildning. De övriga till- lämpade ett informellt förfarande med låg omsättning i industrin. Utbildningen av sy- personal utgör uppenbarligen inte något. problem.

m Antal tillverkningsenheter

Företagen omfattade en till tre separata tillverkningsenheter. Fem av de nio före» tagen hade endast en tillverkningsenhet.

n Golvyta

Lokalerna var i allmänhet i utmärkt skick. De var rena, försedda med god belysning, väl uppvärmda och över huvud taget än— damålsenligt inrättade för en effektiv till— verkning. De torde härvidlag ligga väsent- ligt över genomsnittet för de flesta länder.

I samtliga fall var utrymmena väl tilltag— na, och det fanns vanligen möjligheter till expansion inom de befintliga anläggning— arna.

Genomsnittlig golvyta, m2 ___—

Tillverkning 1 530 Lager 1 365 Övrigt 700

Totalt 3 625

o Prestationslönesystem

Ett renodlat ackordslönesystem användes vid alla företag utom ett, där man tilläm- pade ackords- och tidlön i förhållandet 50/ 50. I de flesta fall används individuella ackord men gruppackord förekommer i några fall.

SOU 1970: 60

p Tillämpning av ackordslön

Ackordslön tillämpas normalt för sömnad och pressning. I en del fall sker även till- skärningen på ackord. Sömnadsarbetet täcks till 70 % av ackord, vilket är en låg siffra och en negativ faktor i detta lönesystem.

Nybörjare 6—12 månaders erfarenhet Över 12 månaders erfarenhet Över 12 månaders erfarenhet och över 18 års ålder: sömnad pressning och tillskäming speciella arbetsuppgifter

q Minimilöner

I en broschyr om 1969—1970 års förhand- lingar beträffande kollektivavtal mellan Sveriges Konfektionsindustriförbund och Svenska Beklädnadsarbetareförbundet an- ges följande plan för tillämpningen av mi- nimilöner:

Minimilön kr/timme

1969 1970 DYfOfthTUPP M v N 111 A B

5,15 5,07 5,01 5,40 5,32 5,70 5,62 5,55 5,97 5,89 6,31 6,22 6,15 6,61 6,52 7,38 7,30 7,20 7,85 7,77 7,53 7,44 7,33 7,99 7,91 7,63 7,53 7,42 8,10 8,00

Anmärkning: Dyrortsgrupperingen ändras under 1970.

Man räknar med att ackordslönerna kom- mer att ligga över de ovan angivna minimi-

Över 12 månaders erfarenhet och över 18 års ålder: sömnad pressning och tillskärning speciella arbetsuppgifter

Med utgångspunkt från dyrortsgrupp IV år 1969 ser lönestrukturen sammanfattnings- vis ut på följande sätt:

Sömnad Pressning och tillskärning Speciella arbetsuppgifter

SOU 1970: 60

lönerna. Följande uppställning visar de för- väntade ackordslönerna:

Förväntade ackordslöner kr/timme

1969 1970 % M V IV III A B 8,38 8,29 8,17 8,91 8,82 8,55 8,44 8,32 9,07 8,98 8,66 8,55 8,42 9,19 9,08 Minimilön Fönväntad k d 1" ac or S 011 Ackords-

USA- USA- lönen i % dollar/ dollar/ av minimi- kr/tim tim kr/tim tim lönen 7,30 1,42 8,29 1,61 113,4 7,44 1,44 8,44 1,64 113,4 7,53 1,46 8,55 1,67 113,5 7,40 8,40

73

r Timlöner

Vid besöken analyserades en nyligen inträf- fad tvåveckorsperiod för att fastställa före- tagens lönenivåer. Resultatet kan samman- fattas på följande sätt i fråga om bruttolön för sömnad, pressning och tillskärning.

kr/timme USA-dollar/ tim

Medelvärde 9,35 1,82 Högsta 9,50 1,84 Lägsta 8,70 1,69

Timlönerna är mycket höga i jämförelse med andra länder, och detta är en viktig faktor 'i den svenska beklädnadsindustrins totala konkurrenssituation. Nedan följer en jämförelse av beklädnadslönerna i olika länder:

Jämförelseindex för beklädnadsindustrins löner (Storbritannien : 100)

Sydkorea 12 Portugal 26 Frankrike 90 Finland 96 Storbritannien 100 Italien 1 1 1 Västtyskland 1 19 Sverige 185 USA 235

s Prestationslönesystemets effekt

Medellönen 9,35 kr/timme överstiger den garanterade minirnilönen 7,40 kr/ timme med 26,3 %. En sådan effekt av presta- tionslönesystemet är vanligen helt tillfreds- ställande. Vårt intryck under rundvand- ringarna i företagen är emellertid att ar- betstakten är låg i jämförelse med andra länder. Prestationslönesystemets resultat på- verkas av ett antal faktorer, t. ex. balansen i ackordsättningen, skötseln av lönesystemet samt åtgärder för att öka arbetarnas moti- vation. Här är ett område som bör ägnas ytterligare uppmärksamhet.

t Sociala kostnader

Sociala kostnader 1969—1970 i % av kontant årslön Arbetare 1969 1970 ATP 7,0 7,4 Sjukförsäkring 2,6 2,9 Yrkesskadeförsäkring 0,4 0,4 Grupplivförsäkring (AFA) 0,4 0,5 Avgångsbidrag (AFA) 0,2 0,2 Semesterlön, ingår som del

av kontant lön 9,0 9,0 Allmän arbetsgivaravgift 1,0 1,0 Tillägg för konfektions-

industrin 2,0 2,0

22,6 23,4

Källa: Arbetsgivaren nr 16 (5.9.1969). Tilläg- get förklaras av lägre pensionsålder och hög medianålder inom konfektionsindustrin.

Jämförelse med andra länders sociala kost- nader:

Sociala kostnader i % av lönekostnaderna

Sverige 23 ,4 USA 17,5 Storbritannien 15 ,0 Finland 13,0 Frankrike 5,5 Italien 9,5

11 Tekniskt kunnande

Det finns få kvalificerade ingenjörer syssel- satta inom den tyngre damkonfektionsindu— strin. Vid sex av de nio besökta företagen var en eller flera personer avdelade med kostnadskalkyler och ackordsättning men man använde sig knappast av några veten- skapliga metoder. Tekniska hjälpmedel fö- rekom i ringa utsträckning vid arbetsplat- serna.

v Allmänna kommentarer

Många olika tillverkningssystem användes vid de besökta företagen. Byggnaderna och utrustningarna var i allmänhet av modernt slag och väl underhållna. (Den för närva- rande låga investeringsnivån kan eventueut leda till förändringar härvidlag.)

Många av företagen använde någon form av mekaniserat hanteringssystem. Bl.a.

SOU 1970: 60

fanns vanligen olika typer av hängtranspor- törer. Dessa system kan vara mycket effek- tiva, även om kostnaden per arbetsplats blir hög. De ger ett snabbare arbetsflöde och är således en faktor som medverkar till den tidigare nämnda korta genomloppstiden. Å andra sidan bör det framhållas att dessa system för närvarande inte utnyttjas till ful- lo av de flesta tillverkare.

I syavdelningarna förekommer inte nå- gon större mängd arbetsbesparande hjälp- medel, och här torde en hel del förbättring- ar kunna göras. Kraven på variationer hos slutprodukten påverkar dock i vilken ut— sträckning detta kan ske. Verklig automa- tisering av beklädnadsindustrin är inte möj- lig att genomföra på kort sikt speciellt inte ifråga om tillverkningen av modeva- ror. Emellertid torde man kunna konstatera att alla nu tillgängliga hjälpmedel inte ut- nyttjas.

I tillskärningsavdelningarna leder den re- lativt ringa produktionsvolymen till mycket höga arbetskostnader och dåligt utnyttjan- de av råvaran. Inom detta område finns sannolikt de största möjligheterna att snabbt förbättra produktionen. Största effekten skulle nås om åtgärderna sammankopplades med en ökning av antalet samtidigt bearbe- tade plagg i tillskärningsoperationen.

Mer avancerade produktionstekniska me- toder tillämpas uppenbarligen inte i någon större utsträckning av företagen. Till detta område hör t. ex. belastning av produk- tionskapaciteten, balansering av arbetsmo- menten samt speciella arrangemang i pres- tationslönesystemet för att skydda de an- ställda från inkomstbortfall i samband med nya arbetsmetoder eller nya modeller.

7.2.5 Områden för förbättringar hos dam- konfektionsföretag

Tillverkningsskalan

De små produktionssatserna utgör den mest kritiska faktorn för tillverkningens ef- fektivitet. Med utgångspunkt från antalet anställda var de besökta företagen inte små. Antalet producerade plagg av en och

SOU 1970: 60

samma typ var dock för litet för att till- gänglig personal och produktionsteknik skulle kunna utnyttjas effektivt.

Det finansiella läget

Industrins svaga finansiella struktur måste förbättras genom att vinstmedel skapas för en systematisk investering i maskiner och annan utrustning. För att kunna hävda sig i konkurrensen måste ett långsiktigt mål för de svenska företagen vara att i så stor ut- sträckning som möjligt söka ersätta den mänskliga arbetskraften med maskiner.

Kostnadsstrukturen

De fasta kostnaderna för tillverkning, ad- ministration och försäljning måste baseras på en större produktionsvolym om den to- tala kostnadsstrukturen skall bli konkurrens— kraftig. Detta kanske kan nås genom sam- gåenden mellan olika företag eftersom det otvivelaktigt förekommer dubbelarbete när varje företag försöker arbeta med alla hu- vudfunktioner, dvs. design, tillverkning och försäljning.

Säsongplaneringen

Mera sofistikerade metoder för säsongpla— neringen måste komma till användning för att kunderna skall kunna få lämplig service samtidigt som riskerna hålls på en rimlig nivå. Dessa metoder bör sättas in på bl.a. följande områden:

a Försäljningsprognoser och analyser av försäljningen

b Råvarustyrning c Produktionsstyrning d Lagerstyrning

ADB-utrustning krävs för de flesta av des- sa arbetsuppgifter.

Arbetskostnaderna

Enligt gjorda beräkningar krävs 3,5—4 ar- betstimmar för tillskärning, sömnad och pressning av en kappa. En detaljerad ana- lys av förhållandena vid varje enskilt före-

75

tag skulle vara nödvändig, men en allmän bedömning ger vid handen att det torde vara möjligt att minska arbetsinsatsen med 12—16 %. Detta är en bedömning som görs mot bakgrund av dels de erfarenheter som gjorts i samband med besöken, dels en begränsad jämförelse av det arbete som nedläggs på de svenska produkterna och motsvarande arbetsinsatser i andra västlän- der.

Förutsättningarna för en förbättring i detta avseende är bl.a. tillverkning i större skala, användning av arbetsbesparande ut- rustning, effektivare utnyttjande av presta- tionslönesystemet samt förbättrade lednings- funktioner i anslutning till produktionspro- cessen.

Materialkostnaderna

Materialförbrukningen vid tillskärningsope- rationen skulle kunna minska väsentligt 3 till 6 % —- genom användning av ända- målsenliga styrmetoder.

Sammanfattning

Det råder inget tvivel om att den samlade effekten av åtgärder inom de ovan angiv- na sex områdena borde i väsentlig grad in- verka på damkonfektionsindustrins kost- nadsstruktur, lönsamhet och konkurrenslä- ge. En vidgad marknad måste emellertid betraktas som den mest centrala faktorn.

Följande allmänna slutsatser kan upp— ställas:

] Produkterna omfattar bl. a. tyngre dam- konfektionsplagg i en mängd varierande modeller och utföranden. Tillverkningen tenderar att hålla sig på den övre delen av prisskalan, vilket innebär att lågpris- marknaden lämnas öppen för import- produkter.

2 Den jämförelsevis begränsade hemma- marknaden har lett till att produktions- serierna är korta och att masstillverk- ning förekommer i ringa utsträckning.

3 Varje företag utgör en funktionellt kom- plett enhet. Produkterna komponeras, tillverkas och säljs sedan direkt till de—

76

taljisterna. Mycket tyder på att företa- gen är för små för att kunna bära kost- naderna för dessa funktioner. Den tota- la kostnadsstrukturen påverka-s därmed i ogynnsam riktning.

4 Företagen tillämpar för närvarande en mycket försiktig inköps- och lagerpoli- tik, och förlusterna till följd av prisned- sättning är små.

5 Den finansiella strukturen är liksom lön- samheten kritiskt svag, och ivestering- arna i teknisk utrustning hålls därför på en låg nivå.

6 Det föreligger för närvarande en trend mot fusioner mellan olika företag som resultat av en del av de ovan nämnda företeelserna.

7 Över 80 % av industrins materialbehov importeras, och de inhemska textiltill- verkarna kan inte till acceptabla priser leverera ett så stort materialsortiment som anses nödvändigt.

8 Exporten är för närvarande låg men ökar vid vissa företag.

9 Säsongplaneringen är en svag punkt i företagsledningen och kräver förfinade metoder i framtiden.

10 Arbetslönerna är höga i förhållande till andra länder, och de sociala kostnader- na är också höga. Man har därför myc- ket svårt att konkurrera med importe- rade lågprisvaror.

11 Det finns stora möjligheter till förbätt- ring av företagens konkurrensläge. För- utsättningen är dock en ökning av den bearbetade marknaden. Åtgärder som kan komma i fråga inkluderar: a tillverkning i större skala b förbättrat finansiellt läge c reducering av de fasta kostnaderna för tillverkning liksom kostnaderna för administration och försäljning ge- nom fusioner mellan olika företag d bättre säsongplanering e minskade arbetskostnader (12—16 %) f minskade materialkostnader (3——6 %)

SOU 1970: 60

7.3 Sammanfattning av utförda analyser beträffande tillverkningen

Konsumenternas efterfrågan har under 1960-talet alltmera inriktats på lättare och billigare —— till stor del importerade —— plagg. Därmed har den svenska herr- och damkonfektionsindustrin tvingats övergå till den modeorienterade och m-era kvalitets- medvetna delen av marknaden. En stadigt minskande andel av den totala hemmamark- naden för överplagg har emellertid lett till en minskad tillväxt av tillverkningsvolymer- na. Företagen har därför förblivit ganska små, men de har ökat sina produkt- och stil- sortiment i en strävan att behålla sin mark- nadsandel.

Dessa förhållanden har gjort det svårt att effektivt utnyttja tillverkningskapaciteten. Ett djärvt och välgrundat ledarskap ifråga om modeledning och aggressiv marknads- föring ger den största utdelningen inom den modeorienterade beklädnadsindustrin. Det- ta förutsätter ett spekulativt element i de- signverksamheten, i synnerhet ifråga om ti- diga materialbeställningar. För att komma fram till optimala tillverkningsförhållanden och ett maximalt utnyttjande av markna— dens möjligheter krävs nämligen ofta att beslut ifråga om design och material fattas långt innan försäljningsprognosen kan be- kräftas genom inkomna order.

Ett företags villighet att slå in på en spe- kulativ politik påverkas av många faktorer av vilka de viktigaste är:

0 förmågan att få detaljisterna att stödja tillverkarna genom tidiga order

0 tillräckliga finansiella resurser så att en »dålig» säsong inte inverkar fatalt på företaget 0 ett väl utbyggt och känsligt informa— tionssystem för företagsledningen vilket, rätt använt, begränsar riskerna så myc- ket som möjligt.

Inte hos något av de besökta damkonfek- tionsföretagen förelåg samtliga dessa fak- torer kombinerade. Hos en del företag före- låg ingen sådan faktor alls. Det förutsäg- bara resultatet är den försiktiga politik som

SOU 1970: 60

nu tillämpas enligt vilken företagen strävar efter att vänta så länge som möjligt i så- songen, tills en stor del av ord-erna har kom- mit in, innan de beställer material. Konse- kvenserna härav kan lätt inses. Kombina- tionen av långa leveranstider för materialet (8—14 veckor) och det leveransdatum som företaget självt har att hålla gentemot kun- derna pressar in tillverkningen i ett mönster som säkert kan vara allt annat än optimalt från kostnadssynpunkt. I själva verket le- der den försiktiga politiken till en begräns- ning av möjligheterna att utnyttja mark- nadsförhållandena. Den spekulativa politi- ken, å andra sidan, tillsammans med ett omfattande och snabbreagerande informa- tionssystem för företagsledningen ger till- verkarna möjlighet till större flexibilitet och med en bättre leveranskapaci—tet —— ett effektivare utnyttjande av marknaden.

Beträffande herrkonfektionsområdet mins- kar riskfaktorn för materialinköp eftersom modet här är mindre lättrörligt. Det kunde således konstateras att ett flertal företag köpte avsevärda materialkvantiteter på ett tidigt stadium. Man har alltså i detta fall ett avgjort mindre problem när det gäller att förena graden av risktagande med en god kapacitetsplanering.

De höga arbetskostnaderna i den svenska industrin får mindre betydelse för högkva- litativa modekläder, både på herr- och dam- sidan. Betecknande är att de direkta arbets- kostnaderna vid de besökta företagen upp- gick till i genomsnitt 16 % av tillverkarens försäljningspriser, jämfört med en motsva- rande siffra på 18 % vid en grupp ameri- kanska företag. För herrkläder visade de svenska företagen en direkt arbetskostnad på 25 % av försäljningspriset, jämfört med 20,8 % vid en grupp amerikanska företag. Den senare siffran är även representativ för kostnadsstrukturen i Storbritannien.

Jämförelser av denna typ måste betrak- tas med stor försiktighet eftersom plaggens allmänna konstruktion och kvalitet påver- kar den erforderliga arbetsinsatsen och där- med också kostnaden i avsevärd grad. Vad vi vill komma fram till här är emellertid att mode, kvalitet samt punktliga och korrek-

77

ta leveranser är av mycket stor betydelse inom denna speciella marknadssektor och att de höga lönerna sannolikt inte är en do— minerande faktor för industrins konkur- renskraft — under förutsättning att man når mycket goda resultat ifråga om de andra faktorerna.

Tillverkningens effektivitet kan inte rim- ligen beskrivas i allmänna termer eftersom den — liksom i alla andra länder — i prin- cip bestäms genom utövandet av det indivi- duella företagets lednings- och styrfunktio- ner. Det fanns inga ytterlighetsfall bland de besökta företagen; de varierade från medelgoda till goda enligt normal västeuro- peisk och amerikansk standard.

Vissa kommentarer torde dock kunna gö- ras med krav på ganska allmän giltighet. Först kan nämnas den inverkan som den relativt ringa volymen och det stora anta- let varianter har på tillverkningskostnaden. En mycket högre grad av produktväxling är naturligtvis att vänta för modekläder än för stapelvaror. Om produktionsvolymen sprids på många olika varianter får man en tendens till mindre volym per plaggtyp samt, under i övrigt lika förhållanden, en högre kostnad per tillverkad enhet. Den ge- nomsnittliga årsproduktionen av damkläder uppgick vid de besökta företagen till 85 000 plagg, med en variation mellan 21000 och 253 000 plagg. I medeltal tillverkades 100 varianter per år vid varje företag, och man hade normalt 10—15 varianter i produktion samtidigt.

Motsvarande uppgifter kunde ej erhållas från herrkonfektionsföretagen på grund av svårigheten att avgöra vilka kriterier som bestämmer ett separat plagg. Profilen torde dock här i stort sett vara densamma som för damkonfektionsföretagen. Det är alltså uppenbart att den ringa volymen och anta- let varianter utgör negativa faktorer när det gäller att nå konkurrenskraftiga tillverk- ningskostnader i de företag som arbetar vid eller under de ovan angivna genomsnitts- nivåerna. Volymproblemet skall tas upp till behandling senare i detta kapitel i sam- band med en diskussion av de fasta omkost- naderna.

78

Med utgångspunkt från de ovan relatera- de faktorerna gjordes en bedömning av produktiviteten i vart och ett av de besökta företagen. Denna bedömning är av natur- liga skäl subjektiv och bör ses mot bak- grund av den produktivitet som är bekant från de bättre europeiska och nordameri- kanska tillverkarna. Såsom kunde förutses föreligger stora variationer företagen emel- lan i fråga om de erforderliga och möj- liga förbättringarna för att produktivi- teten skall komma upp till en acceptabel in- ternationell nivå. Den möjliga genomsnitt- liga produktivitetsökningen uppskattades för damkonfektoinsindustrin till 14 % och för herrkonfektionsindustrin till 13 %. Det måste emellertid åter framhållas att gene- raliseringar i detta avseende är mycket vanskliga. Vissa företag uppvisade mycket bra resultat för en del produkter men inte för alla. Bland herrkonfektionsföretagen varierade sålunda den uppskattade möjliga produktivitetsökningen från 0 till 25 %, och vid ett av företagen bedömdes produktivi- teten för kavajtillverkningen kunna stiga med 12 % och för byxtillverkningen med 20 %. Möjligheterna till en förbättring kan förverkligas genom åtgärder inriktade på följande faktorer:

o rationalisering av produktionsenheterna o planering och utformning av arbetsplat- serna o metodförbättringar o noggranna analyser och rutinuppfölj— ningar av onormalt höga kostnader 0 hårdare styrning av arbetsprocesserna samt bättre avvägning av produktflödet o ökad motivation hos arbetarna genom bättre uppföljning från arbetsledningens sida

0 variantminskning genom effektiv råva- ru- och kapacitetsplanering

Det bör här påpekas att undersöknings- ledningen inte kan göra några kommenta- rer i anslutning till betydelsen av en riktig ackordsättning och ett väl genomtänkt pres- tationslönesystem eftersom tiden inte med- gav ett närmare studium av dessa faktorer

SOU 1970: 60

vid de besökta företagen. Det är tänkbart att det i dessa avseenden kan göras en del förbättringar, och det torde därför vara lämpligt att de existerande förhållandena studeras.

Ett annat större område som kan ge en lönsamhetsförbättring finner vi i planering- en av tillskärningsoperationerna och i ma- terialutnyttjandet. Det föreligger ett kom- plicerat samband mellan dessa två element, och en lämplig lösning av dessa frågor bör kunna leda till en väsentlig sänkning av rå- varuförbrukningen. Eftersom råvaran repre- senterar nästan halva tillverkningskostna- den, framstår det tydligt att betydande vins- ter kan göras genom tillämpning av redan kända metoder.

I undersökningen ingick även ett försök att mäta den tidigare och nuvarande inves- teringsnivån. En noggrann mätning var svår att utföra på den tid som stod till förfogan- de eftersom anläggningsinvesteringar kan definieras på många olika sätt. Det torde dock kunna sägas att investeringsnivån har påverkats av den allmänna bristen på lön- samhet inom industrin. För damkonfek- tionsföretagen tycks investeringarna ligga på mellan 1 och 1,5 % av bruttoförsälj- ningen medan herrkonfektionsföretagen har en något högre nivå, 1,5 till 2 % av brutto- försäljningen. Som jämförelse kan nämnas att ett normalt amerikanskt företag betrak- tar 2 till 2,5 % av bruttoförsäljningen som en nödvändig investeringsnivå för att hålla en modern anläggning och utnyttja de tek- niska framstegen inom industrin.

Det är praktiskt taget omöjligt att bedö- ma ledningsfunktionerna vid alla nivåer på basis av så korta besök vid företagen som det här är fråga om. Den kommentaren kan dock göras att det 'inte fanns mycket som tydde på att det förekom intern vidare- utbildning i arbetsledning, och inte heller fick man intrycket att industrin förfogar över ett tillräckligt antal erfarna, professio- nella företagsledare. Det senare förhållan- det kan ha påverkats av flera faktorer. Det kan vara så, att professionella företagsleda- re inte finns så lätt tillgängliga i Sverige, el- ler att de som finns inte dras till bekläd-

SOU 1970: 60

nadsindustrin antingen på grund av mindre attraktiva löner eller på grund av industrins" till synes svaga framtidsutsikter. Utan att göra sig skyldig till en generalisering torde man kunna framhålla att en tillväxt av in- dustrin måste ske om den skall komma att överleva och att det i en sådan tillväxt be- hövs en viss grad av professionella kunska- per ifråga om företagsledning om verksam- heten skall kunna uppvisa någon väsentlig lönsamhet.

Det bör beaktas att alla de besökta före- tagen var funktionth kompletta enheter, dvs. deras organisation omfattade mark- nadsföring och försäljning, ekonomi, pro- dukt-ion samt administration. Inget av före- tagen var enbart inriktat på produktion, vilket är ganska vanligt 'i USA. Ett sådant renodlat produktionsföretag har inget an- svar för design eller marknadsföring. Det producerar varor på kontrakt för ett annat företag, ofta en detaljist, som svarar för de- sign, materialval och marknadsföring.

Det förefaller som om koncentrationen av alla dessa funktioner till ett företag ten- derar att resultera 'i mycket höga fasta kost- nader i förhållande till den relativt ringa produktionsvolym som de flesta av de be- sökta företagen uppvisar. De fasta omkost- nadernas andel av bruttoförsäljningspriserna bekräftar detta. Å andra sidan kan man ut- trycka saken så, att betydande volymök- ningar är möjliga utan att det behöver upp- stå någon ökning av de fasta omkostnader- na för design- och säljfunktionerna.

Tillgången och omsättningen på arbets- kraft samt frånvarofrekvensen var alltför varierande för att några generella slutsat- ser skulle kunna dras. Omsättningen på ar- betskraft varierade från »ganska låg» i damkonfektionsföretagen till »ganska hög» i herrkonfektionsföretagen. Den omsättning som betecknas med ganska hög» närmar sig dock inte den amerikanska nivån, som ofta ligger så högt som 60 %. Generellt kan man säga att konfektionsindustrin i Sverige inte har större problem med arbetskrafts- omsättningen än konfektionsindustrin i and- ra västländer. Tillgången på arbetskraft va- rierar markant från område till område och

79

det är betydligt svårare att skaffa arbets- kraft i storstadsområden än på landsbyg- den. De flesta tillverkare tycks emellertid klara av detta problem, även om det lokalt kan uppstå svårigheter genom kombinatio- nen brist/ stor omsättning på arbetskraft. Frånvarofrekvensen ligger högt — omkring 12 %. Denna siffra kan mycket väl ha ett samband med tillgängliga sociala förmåner och de ganska fria förhållanden som råder för att komma i åtnjutande av dessa.

För nyanställd arbetskraft arrangerades vanligen grundläggande yrkesutbildnings- kurser vid de olika företagen. Systemet fö- reföll fungera bra. Det var emellertid för- vånande att finna att ingen vidareutbild- ning av den befintliga arbetskraften före- kom. Sådan vidareutbildning är ju nödvän- dig inom den modeorienterade industrin även för skickliga yrkesarbetare —- särskilt ifråga om sömnad på grund av ständiga nyheter i fråga om produkternas konstruk- tion, material och modeller.

Ackordsarbete tillämpades i stor utsträck- ning vid de besökta företagen. I alla syav- delningar förekom ackord för 70—100 % av arbetsuppgifterna. I en del tillskärnings- avdelningar använde man prestationslöne- system som inte nödvändigtvis var baserade på individuella ackord. Här kan emellertid inga kommentarer göras beträffande de oli- ka systemens effektivitet eftersom omfatt- ningen av denna undersökning inte medger den erforderliga detaljerade granskningen i detta avseende.

Som en allmän sammanfattning kan här framhållas att hemmamarknadens relativt ringa volym tillsammans med en åtstram— ning av priser och vinster har tenderat att tvinga tillverkarna koncentrera sig på den del av marknaden där det krävs betydligt större skicklighet för en lönsam verksamhet än vid stapelvarutillverkning. Det faktum att det finns ett antal relativt små företag som alla anstränger sig för att ta en viss marknadsandel bidrar ju inte till att hålla försäljningspriserna på en ekonomisk nivå. Situationen förvärras av att de flesta av dessa företag har höga tillverkningskostna- der genom att en relativt liten pro-duktions-

80

volym måste bära de fasta omkostnaderna. Vid en allmän internationell jämförelse framstår den svenska konfektionsindustrin inte som ineffektiv, även om en jämförelse av ett enskilt företag på den högsta interna- tionella nivån ger vid handen att en för— bättring kan ske ifråga om tillverknings- kostnaderna.

De ekonomiska fördelar som en ökad vo— lym ger bör eftersträvas i form av en stör- re marknad. Marknadstrender och markna- dens storlek diskuteras på annan plats i denna rapport. Det förefaller emellertid stå klart att den nödvändiga volymökning- en är att söka i en utveckling av export- verksamheten. Eftersom få av de besökta företagen förfogar över de finansiella re- surser eller de specialistkunskaper som er- fordras för en effektiv exportförsäljning, torde det bli nödvändigt med någon form av stöd för att uppmuntra denna utveck- ling. Enligt uppgift har också. staten ansla- git medel för att främja svensk export av textil- och konfektionsvaror.

En stabilare ekonomi och en rationalise- ring av produktlinjerna kan också åstad- kommas genom fusioner mellan olika före- tag. I viss utsträckning kan man redan nu iaktta en tendens i denna riktning, och med de krafter som för närvarande är i rörelse torde man rimligen kunna räkna med en fortsättning. Förslagsvis borde en undersök- ning göras för att utreda de mest lämpliga kombinationerna av de existerande företa- gen för att ytterligare påskynda denna trend.

Frågan om en vertikal integration bör också beaktas. Med tanke på läget inom tex- tilindustrin och dess ovissa framtidsutsikter krävs en ingående undersökning för att kun— na bedöma dessa möjligheter. Likaledes är det nödvändigt att undersöka förutsättning- arna för olika former av samgående mel- lan detaljister och tillverkare.

Planer bör göras upp med sikte på att söka intressera tillverkarna för att rationa- lisera och förbättra sina företag med hjälp av utomstående expertis. Många av de be- sökta företagen skulle ha stor nytta av att tillämpa tekniska rationaliseringsmetoder i

SOU 1970: 60

Tabell 29 Trender för produktion, antal an- ställda och antal företag inom svensk ylle- industri 1950—1968

Inhemsk pro- duktion av ylle- och kam- garnstyger Antal Antal År (miljoner meter) arbetare företag 1950 24,3 10 000 35 195 8 11,5 4 000 15 1968 5,5 1 300 6

Källa: Textilrådet

sin produktionsprocess. Åtgärderna borde bl.a. omfatta en utveckling av mera sofisti- kerade informationssystem för ledning av det individuella företaget t.ex. med avse- ende på Säsongsplanering. Detta är väsent- ligt om lönsamheten skall kunna hållas up- pe i ett växande företag. Den »känsla» för en rikt-ig handläggning av ärendena som en eller annan person i småföretagens ledning kan uppvisa räcker nästan aldrig till när företaget växer och situationen blir alltför komplicerad för att kunna skötas av en en- da man. En systematisering av funktionerna i så stor utsträckning som möjligt —- van- ligen med hjälp av ADB-utrustning är det enda sättet för att säkerställa en maxi- mal lönsamhet.

Det är möjligt att industrins framtida till- växttakt och lönsamhet måste främst grun- das på exporten. De industriella resurserna för tillverkning av modekläder är redan goda. Olika stödåtgärder torde dock bli nödvändiga för att på utlandsmarknaden skapa en image av svenskt ledarskap ifråga 'om design av modekläder.

8. Konkurrensläget för den svenska yllein- dustrin

Den svenska ylleindustrin omfattar de före- tag som med traditionell vävning eller stick- ning tillverkar tyger för beklädnadsända- mål, t.ex. kard- och kamgamstyger och blandmaterial med syntetiska fibrer. Till-

SOU 1970: 60

verkare av ylleprodukter såsom möbeltyger, filtar samt filtmaterial för pappersindustrin räknas också till denna bransch.

Av tabell 29 framgår den allmänna ned- gång som under lång tid pågått inom den sektor av ylleindustrin som tillverkar kard- och kamgarnstyger för beklädnadsändamål.

Tre av de sex företag som nu finns kvar producerar omkring 85 % av den totala in- hemska produktionsvolymen. Uppgifterna i tabell 29 återspeglar inte den verkliga pro- duktivitetsförbättring som har skett inom ylleindustrin, eftersom de inte omfattar ty- ger med ett dominerande inslag av synte- tiska fibrer. Sådana tyger har producerats av ylleindustrin i ganska stor skala, särskilt på senare år. Den verkliga produktivitets- utvecklingen — mätt i produktion per ar- betare sysselsatt med förberedande arbete, vävning och slutbehandling ökade med ca 90 % under de senaste fem åren, huvud- sakligen som en följd av investeringar i ny utrustning.

Orsakerna bakom nedgången för yllein- dustrin från 1950 till 1958 har ingående analyserats och diskuterats i »Partsutred- ningen» 1958 och i den statliga utredningar om den svenska textil- och beklädnadsindu- strin, »Konkurrens under samverkan», SOU 1959:42 . Denna industri har även efter 1960 fått vidkännas en väsentlig nedgång. Orsa- kerna har varit desamma som under den ti- digare perioden: ökad konkurrens på den svenska marknaden från utländska tillver- kare, förändringar i konsumenternas efter- frågan, nya råvaror för de tyger som an- vänds av den tyngre konfektionsindustrin samt ökad import av 'konfektionerade klä- der.

För att ytterligare illustrera ylleindustrins situation skall några data beträffande mark- nadsförhållanden, kostnader och priser dis- kuteras. I diagram 2 visar den övre kurvan den tyngre konfektionsindustrins marknads- andel av den totala inhemska marknaden för överplagg. Den totala tillförseln av va- ror import plus inhemsk produktion har hål-lit sig tämligen konstant om man bortser från åren 1967—1968. Genomsnit- tet för dessa två senare år låg omkring

81

15 % högre än för åren 1961—1966. Den mellanliggande kurvan i figuren anger den svenska ylleindustrins andel av hemma- marknaden för kamgarnstyger. och den ned- re kurvan visar marknadsandelen för kard- gamstyger. Under de senaste åren inträffa- de en markerad ökning av importen av konfektionerade kläder och även importen av tyger ökade. Det bör observeras att kur- van för kardgamstyger lutar brantare än kurvan för kamgarnstyger.

Vidare har importpriserna för kard- och kamgarnstyger hållit sig på en ganska kon- stant nivå under perioden 1961—1968, bort- sett från en nedgång under senare delen av denna period. Den svenska ylleindustrin är uppenbarligen tvungen att anpassa sina för- säljningspriser till de rådande marknadspri- serna. Med hänsyn till de mycket höga lö- nekostnaderna i Sverige och föreliggande marknadsförhållanden är det för närvaran- de omöjligt att åstadkomma en tillfredsstäl- lande lönsamhet för den svenska ylleindu- strin. Lönekostnadema har i medeltal ökat med omkring 10 % per år, och denna ut- veckling kommer med största sannolikhet att fortsätta.

Problem inom ylleindustrin

Produktions- och distributionsprocesserna hos den tyngre konfektionsindustrin har två säsongstoppar, en på våren och en på hös- ten. Om man ser på den totala processen —— från ylleindustrin över konfektionsindustrin till detaljhandeln sprids aktiviteterna som sammanhänger med en säsong över en tidsperiod på mer än ett år. Arbetet med produktutveckling av tyger för kläder som skall säljas i detaljhandeln under vårsä- songen måste påbörjas inom ylleindustrin omkring ett år tidigare. Prognoserna be- träffande den sannolika efterfrågan på de olika tygerna innehåller därmed en hel del osäkra moment och risker.

Det var mycket lättare att göra upp pro- gnoser för 20—30 år sedan då de s.k. sta- peltygerna för traditionella plagg domine- rade marknaden. Numera kräver konfek-

82

Diagram 2. Inhemska marknadstrender för ylleindustrin 1961—1968

olo IUU

50

I96l 62 53 64 85 66 57 68

Den tyngre konfektionsindustrins marknadsandel för herr— och domklöder

------ Murknudsandel för svenska kum- gornstgger ———Morknodsondel för svenska kard—

qornstgger

196! 62 63 64 55 66 67 68

------ Prisindex för utländska kamqornstqqer ——— Prisindex för utländska kardgamstyger

Index 200

ISO — Lönekostnquindex för den svenske glleindustrin IOD

IBS! 62 63 64 65 66 67 68

SOU 1970: 60

Tabell 30 Kostnader för tillverkning av ylle- tyg (normal kvalitet) vid ett svenskt företag

kr/ meter

Direkt material 7,00 Direkt lön, indirekt lön samt fasta omkostnader för tillverkning 7,00 Avskrivning, räntor, admini- stration och försäljning samt kalkylerad nettovinst 7,50

21,50

tionsindustrin och detaljhandeln att tygerna skall finnas i en mängd olika kvaliteter och mönstervarianter. Detta har medfört ökade risker i arbetet med produktutvecklingen och höga kostnader dels för tillverkning av tygprover för demonstration, dels för lager- hållning av råmaterial, samt halv- och hel- fabrikat. Vidare uppkommer ökat ianspråks- tagande av kapitalresurser för organisations- och produktionsavdelningarna, resurser som kunde användas lämpligare inom andra om- råden. För varje säsong kanske ett företag utvecklar ca 1 000 olika dessiner. Av dessa kommer endast ca 20 % (200 dessiner) att finnas kvar på produktions- och försälj- .ningsprogrammet under säsongen.

Med hänsyn till det betydande kapital som investeras i anläggningstillgångar för produktion av kard- och kamgarnstyger — upp mot 200000 kr/ arbetare skulle det vara högst önskvärt med en koncentrering av produktionen till ett begränsat antal kva- liteter och mönstervarianter. Därmed skulle man kunna få gynnsamma produktionsse- rier, förenklad planering och en bättre styr- ning av produktionen, vilket tillsammans leder till en effektivare utnyttjning av pro- duktionskapaciteten. Marknadens krav till- låter emellertid inte ylleindustrin att arbeta på detta sätt.

På grund av de svårigheter den tyngre konfektionsindustrin har då det gäller att ställa upp tillförlitliga försäljningsprogno- ser får ylleindustrin ofta order ganska sent eller i form av delorder och med krav på korta leveranstider. Detta skapar svårighe- ter för produktionsplaneringen och ett ojämnt flöde i produktionslinjerna. Om ett

SOU 1970: 60

konfektionsföretag lyckas bra med försälj- ningen av en viss vara, återkommer det med flera order under samma säsong. Kon- fektionsföretagen vill inte endast ha en mängd olika kvaliteter och mönstervarian- ter att välja på utan begär ofta även spe- cialmönstrade tyger och ensamrätten till sådana. Konkurrensen från utländska tyg- leverantörer till den svenska marknaden ger konfektionsindustrin nästan obegränsa- de möjligheter att välja mönster och kvali- tet på tyger och till priser som den svenska ylleindustrin inte kan acceptera utan att ta stora förluster.

Tabell 30 visar kostnaderna för tillverk- ning av tyg (normal kvalitet) vid ett svenskt ylleindustriföretag.

De två första posterna sammanlagt 14,00 kr motsvarar ungefär den variabla kostnaden per meter. Det erforderliga på- lägget för att få ett tillfredsställande utbyte på investerade medel blir då 7,50 kr per me- ter. Av konkurrensskäl blev det verkliga för- säljningspriset i detta fall endast 18,00 kr per meter, vilket betyder att pålägget per meter var endast 4,00 kr istället för erforderliga 7,50 kr per meter. Diagram 3 visar fördel- ningen av de fasta kostnaderna. Pålägget 4,00 kr per meter var tydligen inte tillräck- ligt för att täcka de beräknade avskrivnings- kostnaderna, räntorna och erforderlig netto- vinst. Priser som endast täcker de fasta och variabla omedelbara kostnaderna leder nöd— vändigtvis till ekonomiska svårigheter på både kort och lång sikt.

Till följd av den beskrivna situationen har lönsamheten inom den svenska ylleindustrin successivt avtagit och måste nu betraktas som helt otillfredsställande. Några ledande representanter för denna bransch anser att det inte finns några möjligheter att uppnå tillräcklig lönsamhet —— vare sig på kort eller på lång sikt —- med distributionsked- jans nuvarande struktur: fiberproducenterna —ylleindustrin den tyngre konfektions- industrin detaljhandeln.

Det är realistiskt att anta att det blir en fortsatt nedgång i marknadspriserna för ylletyger eller att de i bästa fall förblir oför- ändrade. En sådan framtida utveckling

83

kommer att ytterligare minska möjligheterna för den svenska industrin att exportera ylle- tyger. Dessa möjligheter är redan nu mycket begränsade på grund av de höga 'importav- gifterna i många länder med stark poten- tiell köpkraft. För en viss tygsort har t. ex. EEC-länderna en 'importavgift på 18 %, USA 40%, Kanada 25 % och Japan 30 %. Dessutom förhåller det sig så att vissa euro- peiska länder ger sina ylleindustrier statligt exportstöd.

Förhållandet till den tyngre konfektionsin- dustrin

Många företag inom den tyngre konfek- tionsindustrin har också råkat ut för en ogynnsam lönsamhets- och l'ikviditetsutveck- ling. Den svenska ylleindustrin har ofta givit förlängda krediter åt sina konfektions- industrikunder ibland i avsevärd omfatt- ning —— och denna service från ylleindustrins sida har utan tvivel varit till god hjälp för en del konfektionsföretag. Representanter för den svenska ylleindustrin hävdar att de utländska leverantörerna inte har lämnat sådant finansiellt stöd, åtminstone inte av långsiktig natur, och att de istället ofta be- gär kontantbetalning före leverans. Från samma håll säger man vidare att ytterligare nedläggningar inom den svenska ylleindu- strin kommer att betyda likviditetssvårighe- ter för vissa konfektionsföretag på grund av minskade krediter. Beslut om nedläggning av företag inom konfektionsindustrin fattas ofta för sent, vilket resulterar 'i betydande förluster för alla fordringsägare, inklusive väveriema. Väverierna kommer att få allt mindre möjligheter att ta på sig finansiella risker av denna typ.

Ylleindustrin med dess höga nivå ifråga om produktutveckling, produktionsteknik och kvalitetskontroll ger faktiskt den sven- ska konfektionsindustrin vissa fördelar som inte de utländska leverantörerna kan erbjuda i samma utsträckning, t.ex. ofta förekom- mande besök hos konfektionärerna för att diskutera tekniska problem. I en del fall har ett nära samarbete utvecklats mellan ylletill- verkarna och konfektionärerna, vilket t. ex.

84

kan ta formen av ingående samråd med av- seende på produkt- och leveransplanering. Eventuella leverans- eller kvalitetsproblem kan snabbare lösas om det finns möjlighet till en omedelbar och direkt kontakt mellan leverantör och kund.

När ett konfektionsföretag väljer mellan en svensk och en utländsk leverantör, gäller emellertid ofta att priset, det större dessin- sortimentet och leveranskapaciteten leder till preferens för den utländske leverantö— ren. Ett ytterligare problem skapas genom att de svenska konfektionsföretagen kanske måste söka efter tyger som är billigare och därmed av lägre kvalitet för att kunna konkurrera med importerade kläder. Konsumenterna märker för det mesta inte skillnaden förrän kläderna har använts nå- gon tid.

En annan faktor som indirekt och ogynn— samt påverkar konfektionsindustrins inköp av tyger från svenska ylleväverier är den inbördes konkurrens som råder mellan de svenska konfektionsföretagen. Antag att två konfektionsföretag köper samma tygsort från ett ylleväveri och att det ena företaget har en hög tillverkningskvalitet —- och där- med också höga tillverkningskostnader medan det andra företaget har gått in för en lägre tillverkningskvalitet och lägre till- verkningskostnader. Detta betyder alltså att det senare företaget kan hålla lägre försälj- ningspriser än det förra, trots att de båda företagens plagg ser identiskt lika ut. Hög- kvalitetsföretaget kanske då måste sänka sina priser för att kunna konkurrera med de kvalitativt sämre produkterna. Detta pro- blem kan också leda till att konfektionsföre- tagen gärna vill skaffa sig ensamrätten till speciella dessiner från utländska leverantö- rer istället för att använda sig av samma dessiner från ett inhemskt ylleväveri.

Möjligheter att förbättra konkurrensläget genom ytterligare rationalisering

Den svenska ylleindustrin har en hög pro- duktivitetsnivå och en mycket modern pro— duktionsutrustning. Den kända amerikanska konsultfirman Werner Textile Associates be- dömer att de svenska textilföretagen inter-

SOU 1970: 60

nationellt sett ligger mycket högt med hän- syn till produktivitet och företagsledning. Den svenska ylleindustrins lönsamhetspro— blem kommer därför sannolikt inte att kun- na lösas genom ytterligare förbättringar av produktionsteknik eller arbetsmetoder. Till exempel visar en undersökning som har ut- förts av ett svenskt ylleväveri att ett pro- duktionsprogram omfattande endast en dessin inte skulle sänka tillverkningskost- naderna så mycket att företaget på detta sätt skulle kunna bli konkurrenskraftigt. Detta betyder naturligtvis inte att företagen skall upphöra med det kontinuerliga ratio- naliseringsarbetet.

Slutsatser

Av denna undersökningsrapport framgår att om konkurrensförhållandena inom den svenska ylleindustrin och den tyngre kon- fektionsindustrin fortsätter på samma vis som hittills, finns det små möjligheter för den svenska ylleindustrin att överleva. Det har påpekats av några konfektionärer att den tyngre konfektionsindustrin har stor nytta av att det existerar en svensk yllein- dustri. Mot bakgrund av antagandet att det även finns andra motiv för att behålla en ylleindustri i Sverige t. ex. av militära bered- skapsskäl, torde det bli nödvändigt att skapa en djupgående förändring av ylleindustrins affärsklimat.

Ändringarna i ylleindustrins struktur har redan antagit betydande proportioner. Yt- terligare rationalisering av enbart ylleindu— strin skulle sannolikt inte medföra önskade förbättringar i tillräcklig grad.

En grupp ledande representanter för den svenska ylleindustrin har framlagt ett för- slag till aktionsprogram med målsättningen att söka integrera hela produktions- och dis- tributionskedjan från väveriema till konfek- tionsföretagen och vidare till detaljisterna. De som har ställt sig bakom det föreslagna aktionsprogrammet anser att detta är den enda möjligheten för svensk ylleindustri att överleva. Stanford Research Institute kan inte för närvarande i detalj bedöma detta förslag men drar slutsatsen att någon form av statligt stöd sannolikt kommer att bli

SOU 1970: 60

nödvändigt om det ligger i det allmännas intresse att den svenska ylleindustrin skall kunna fortsätta sin verksamhet.

9. Behovet av genomgripande förändringar och de viktigare alternativa åtgärder som bör övervägas

I de föregående avsnitten av denna rapport har beskrivits de förhållanden som har haft störst betydelse för verksamheten inom den svenska tyngre konfektionsindustrin och yllevävnadsindustrin under senare delen av 1950-talet och hela 1960-talet. Behovet av traditionella, högkvalitativa kappor, dräkter, överrockar, kavajer och byxor av kard- och kamgamstyger har tenderat att hålla sig på oförändrad nivå, trots att den totala hem- mamarknaden för överplagg har växt ganska kraftigt under 1960-talet. Detta har lett till en starkt ökad konkurrens bland till- verkarna, av vilka många har tvingats att arbeta under olönsamma förhållanden. Större valmöjligheter ifråga om fiberma- terial. tyger och färger har negativt på- verkat den svenska vävnadsindustrin gent- emot de utländska leverantörerna. Med en internationellt sett relativt liten inhemsk efterfrågan i Sverige har den svenska väv— nadsindustrin fått allt svårare att till kon- kurrenskraftiga priser leverera det stora antal olika tyger som konfektionsföretagen anser sig behöva. Vid den utförda intervju- undersökningen framkom att konfektionä- rerna nu köper upp mot 80 % av sina tyger från utländska leverantörer. Vävnadssektorn befinner sig alltså idag i en ännu svårare situation än den svenska konfektionsindustrin vilken fortsätter att hålla en ganska stor andel av den inhemska marknaden för de typer och kvaliteter av kläder som de tillverkar. Båda industrierna för dock en ständig kamp för att överleva på en relativt liten och stagnerande inhemsk marknad för tyngre konfektionskläder.

Den tyngre konfektionsindustrin

Konfronterade med en stagnerande hem- mamarknad är det omöjligt för alla de

85

existerande konfektionsföretagen att uppvisa en lönsam tillväxt. Istället blir det så att några av de mest effektiva, aktiva och bäst skötta företagen kommer att kunna växa under det antal år som de mindre lycko- samma företagen håller på att avveckla verksamheten. Slutligen kommer dock även de få överlevande företagen att konfronte- ras med samma problem.

Praktiskt taget alla de besökta företagen är fullt utbyggda med egna funktioner för design, försäljning, inköp och tillverkning. I jämförelse med företag i andra västeuro- peiska länder och i USA har det normala svenska företaget en för liten produktions- volym för att kunna bära upp denna orga- nisation och samtidigt uppträda konkur- renskraftigt på den inhemska marknaden. De fasta omkostnaderna var så höga som 45 % av bruttoförsäljningspriset i vissa av de besökta företagen. Bortsett från proble- met med de fasta omkostnaderna kan den genomsnittliga produktiviteten hos dessa företag betraktas ligga på samma nivå som vid företag av likartad storleksordning i andra västeuropeiska länder och i USA. En potentiell produktivitetsökning på 15—20 % föreligger normalt i de besökta företagen. En sådan förbättring kommer dock inte i sig själv att innebära en lösning på industrins nuvarande kritiska konkurrenssituation. Andra viktiga åtgärder krävs för att åter- ställa livskraften.

Om den tyngre konfektionsindustrin fort- sätter att specialisera sig på tillverkning av traditionella högkvalitativa herr- och dam- överplagg, kan man utgå från att situationen på hemmamarknaden är sådan att endast ett fåtal av de nuvarande företagen kan överleva. Man kan tänka sig följande två möjligheter för att förbättra utsikterna.

1 Att snabbt öka exportvolymen genom ett vä-lkoordinerat och framgångsrikt pro- gram för att skapa en stark position på den internationella marknaden för mode- kläder i enlighet med rekommendatio- ner givna i TEKO-utredningens rapport, 1969.

2 Att övergå från den tyngre konfektions-

86

sektorn till den växande marknaden för billiga och lätta plagg för informellt bruk eller fritidsändamål —- t. ex. jackor, udda- byxor eller stickade plagg — vilket even- tuellt kommer att betyda att produktions- enheter måste förläggas utanför Sverige för att man skall kunna konkurrera med de utländska leverantörerna.

För att nå resultat som kan kompensera den ogynnsamma utvecklingen för tyngre konfektionsvaror på hemmamarknaden tor- de båda alternativen kräva minst tre år. Dessa alternativ innebär emellertid ingen lösning av den aktuella kritiska situationen för många svenska företag inom den tyngre konfektionsindustrin. Istället borde ett över— gångsprogram planeras med syfte att

1 reducera antalet företag och anläggningar

2 organisera de kvarvarande företagen till större enheter — med 500 eller fler an- ställda i fullt integrerade företag — för att få en gynnsam struktur ifråga om de fasta omkostnaderna

3 planera för en långsiktig tillväxt av indu- strin med beaktande av de viktiga strate- gi-ska förändringar som kan bli nödvän- diga för en lämplig anpassning till väx- lingar i såväl den inhemska som den in- ternationella konkurrenssituationen.

Den svenska hemmamarknaden är från internationell synpunkt en relativt liten marknad. Som sådan kommer den att förbli ytterst känslig för förändringar i de inhem- ska marknadsförhållandena eller för nyhe- ter från de utländska leverantörerna. Såsom framhållits tidigare är det nuvarande kri- tiska finansiella läget inom flera företag snarare ett resultat av en stagnerande efter- frågan på traditionella tyngre konfektions- varor och en ökande koncentration i detalj- handelsledet än ett resultat av den höga svenska lönenivån eller importen av hög- kvalitativa kläder. Under kommande år kan emellertid de senare faktorerna få större betydelse för konkurrensen även på den mera modebetonade marknaden, där stil och säljstödjande åtgärder hittills har varit

SOU 1970: 60

mera avgörande än priset eller varans ur- sprung.

Parallellt med att behovet av att ett över- gångsprogram föreligger finns det möjlig- heter att förbättra produktiviteten vid flera av de existerande företagen, och de pågå- ende åtgärderna inom detta område bör be- drivas i allt snabbare takt, eventuellt i form av ett program för industrin i dess helhet. De produktivitetsproblem som har ett ome- delbart samband med den ringa volymen bör separeras och behandlas just från denna utgångspunkt medan de produktivitetspro- blem som inte hänger samman med voly- men kan angripas mera direkt.

Övergångsprogrammet bör planeras med syfte att i framtiden ge tillverkningsledet den bästa möjliga anpassningen till de lång- siktiga behoven samt till trenderna i konsu- menternas efterfrågan och detaljisternas krav. Programmet bör baseras på en mycket noggrann bedömning av sannolika långsik- tiga trender på både den inhemska och den internationella marknaden för kläder under de närmaste 10—20 åren. För närvarande marknadsför de flesta svenska företagen inom konfektionsbranschen helt lika och fullständiga sortiment med stor variation ifråga om stilar och material. I samband med den långsiktiga bedömningen av mark- nadstrenderna och konkurrenssituationen krävs ett noggrant studium av för- och nackdelarna med den »fullständiga produkt- linjens» politik kontra en större specialise- ring inom industrin.

I USA och vissa andra länder har den exceptionellt stora försäljningsvolymen hos vissa detaljistföretag lett till en utveckling av renodlade produktionsföretag som spelar en viktig roll. Detaljistföretagen beslutar i sådana fall vilka modeller och utföranden som skall tillverkas, administrerar material- inköp och placerar sina order hos tillver- karna. Tillverkarna avlastas således alla funktioner utom produktionen. Det är möj- ligt att en del av de största svenska detaljist- företagen närmar sig en försäljningsvolym för vissa plagg som motiverar ett experi— ment med denna metod. Det är också tänk- bart att sådana detaljistföretag skulle kunna

SOU 1970: 60

exportera vissa märkesvaror och specialpro— dukter såsom en del affärsföretag i London har gjort.

Ylleväverierna

Såsom framhållits tidigare befinner sig väve- rierna i ett mycket sämre konkurrensläge än konfektionsföretagen, och de levererar för närvarande en relativt liten andel av den svenska konfektionsindustrins materialbe- hov. De betydligt större Väverierna i sådana länder som Storbritannien, Italien och Tysk- land har en gynnsammare situation än före- tagen i Sverige där den inhemska markna- den är för liten för att man skall kunna nå en ekonomisk produktion av det ständigt ökande materialsortiment som konfektions- företagen och detaljisterna kräver för att tillfredsställa konsumenternas efterfrågan.

Eftersom denna trend mot en ökad varia- tion i kundernas preferenser säkert kommer att fortsätta, kan den svenska ylleindustrin räkna med allt svårare förhållanden. De få kvarvarande Väverierna tycks nu stå inför hotet om nedläggning av verksamheten. Lös- ningen på detta kritiska problem kan i vä- sentlig grad behöva komma till stånd under beaktande av faktorer som inte har att göra med företagens konkurrensförmåga 'i för- hållande till utländska leverantörer. Om så- dana överväganden visar att det ligger i sta- tens och det allmännas intresse att en in- hemsk ylleindustri upprätthålls, måste denna industri få statligt stöd i någon form för att kunna överleva.

Det är möjligt att en undersökning bör göras beträffande de ekonomiska förutsätt- ningarna för att reducera det antal varianter som nu tillverkas i den inhemska industrin med en koncentration till ett mycket be- gränsat sortiment av de mest populära tra- ditionella tygerna och modellerna t. ex. de traditionella blå och grå kostym- och rock- tygerna. Även i detta fall torde dock stöd— åtgärder vara nödvändiga.

Det förslag som nyligen lagts fram från väveriindustrin om ett koordinerat program för samarbete med tillverknings- och de- taljistleden bör naturligtvis bli föremål för noggrant studium. Den svenska ylleindu-

87

strins problem delas i viss utsträckning av motsvarande bransch i andra länder. De stickade varornas ökande popularitet och den tekniska utveckling som förutspås för tillverkningen inom detta område är en annan faktor som inverkar negativt på den traditionella ylleindustrins nuvarande och framtida konkurrensläge.

Planering av ett övergångsprogram Eftersom den tyngre konfektionsindustrin är betydelsefull för hemmamarknaden och dessutom berör ett stort antal anställda, torde det vara lämpligt att utveckla ett pro- gram som med utgångspunkt från den nu- varande kritiska situationen omfattar föl— jande:

l Planer för att anpassa den inhemska in- dustrins grundläggande struktur till den framtida inhemska m'arknadssituationen, i vilken färre men starkare företag torde vara att föredra.

2 Planer för en välorganiserad reducering av antalet befintliga företag så att a stor arbetslöshet inte inträffar b de mest värdefulla resurserna hos de nuvarande företagen tillvaratas för an- vändning i den nya strukturen c de nedlagda företagens kapitalinveste- ringar kommer till användning på annat sätt i så stor utsträckning som möjligt.

3 Planer för att fånga upp problemen som uppstår i samband med en så stor om- ställning av industrin och för att nå de bästa praktiska lösningarna på dessa pro- blem. I anslutning härtill bör: a förslag utarbetas till en ny struktur för industrin baserad på en noggrann un— dersökning av den inhemska och den internationella marknaden för svensk- tillverkade kläder under den närmaste fem- och tioårsperioden b erforderliga fundamentala organisa- tions- och ledningsfunktioner fastställas för de företag som skall ingå i den nya strukturen c lokal- och personalbehov fastställas för företagen i den nya strukturen samt lämpligt utnyttjande planeras med hän-

88

syn till anläggningar och personal som ej behövs för den fortsatta verksam- heten.

Den svenska tyngre konfektionsindustrin har kommit i det nuvarande kritiska läget på grund av att stora förändringar inträtt under de senaste tio åren med avseende på marknaden, konkurrensen från importerade varor samt detaljhandelns struktur och på grund av att många företag 'inte har kunnat anpassa sig till dessa förändringar. Man kan utgå från att sådana förändringar kommer att inträffa även i framtiden och leda till ett ännu svårare konkurrensläge för det relativt stora antal företag som också i fortsättningen kommer att betjäna en liten och stagnerande marknad. Det är därför väsentligt att alla planer för en förändring av industrins grundläggande struktur base— ras på en noggrann bedömning av den fram- tida hemmamarknaden för tyngre konfek- tionsprodukter.

Det är också väsentligt att man inser att en omstrukturering av industrin inte ger en i längden livskraftig industri såvida inte nya möjligheter för tillväxt kan förutses och planer utarbetas för att förverkliga dem. Hemmamarknaden för konventionella kon- fektionsprodukter innebär inte någon sådan tillväxtpotential. Exportmarknaden är dock en möjlighet. En annan möjlighet föreligger i form av en ökad produktion av högkvali- tativa kläder och olika plagg för fritidsbruk.

Det är givetvis lättare att teoretiskt utar- beta ett förslag till en industriell struktur som passar den nuvarande och framtida marknadssituationen än att ange med vilka praktiska medel man idag skall reorganisera den industri som består av ett sextiotal företag. I de flesta länder är det så att de berörda företagen individuellt bär ansvaret för att fatta beslut om att avveckla verk- samheten eller att satsa på att överleva. För den svenska industrins del skulle en tänkbar väg vara att en representativ och kvalifice- rad arbetsgrupp tillsätts för att

] leda utarbetandet av en ny struktur som kan ge industrin ny livskraft och bättre lönsamhet

SOU 1970: 60

2 informera företagen beträffande de san- nolika följderna för många företag om en reorganisation inte genomförs

3 stimulera en debatt om tänkbara mönster för kooperativa åtgärder med syfte att gradvis anpassa de enskilda företagen till den önskade framtida strukturen.

I det allmännas intresse kan man från statens sida fatta beslut om finansith stöd till denna arbetsgrupp. Framgången kom- mer mycket att bero på om de existerande företagen i sitt eget intresse inser att någon form av kooperativ insats är nödvändig.

Samtidigt är det möjligt att vissa pådri— vande faktorer kan skapas för att nå ett snabbare accepterande av omställningspro- grammet. Den nämnda arbetsgruppen borde kunna framlägga förslag i detta avseende för statligt ställningstagande.

En sund långsiktig plan för industrin har framförts som en av de viktigare rekom- mcndationerna. Denna plan måste baseras på en noggrann analys dels av den framtida hemmamarknaden för svensktillverkade klä- der, dels av den potentiella exportmarkna- den för svensktillverkade kläder.

Marknadsbedömningarna bör avse tiden fram till 1975 och 1980. Uppskattningar av efterfrågan bör göras för varje viktigare typ av plagg med hänsyn till:

o antal modeller eller varianter 0 priser 0 materialtyper o viktigaste distributionsvägar

o materialleverantörer inhemska eller utländska

Det första steget är att detaljstudera den nuvarande marknaden i dessa avseenden. Detta kan ske med hjälp av statistiska upp- gifter, frågeformulär till de inhemska kon- fektionsföretagen och de viktigaste detaljist- företagen samt analys av fakta och trender beträffande importen. Så snart den nuva- rande situationen blivit helt klarlagd, bör nästa steg vara att fastställa pågående för- ändringar och att göra upp prognoser för sannolika framtida trender. Dessa uppskatt- ningar fram till 1975 och 1980 kan sedan

SOU 1970: 60

ligga till grund för fastställande av följande element i planeringen:

1 Den framtida marknadens storlek uppde- lad på olika typer av plagg samt tillväxt- potential.

2 Prisförhållanden och mode på den fram- tida marknaden.

3 De viktigaste distributionsvägarna —— va- ruhus, kedjeföretag, inköpskooperativer och fristående detaljister.

4 Sannolika materialleverantörer _ inhem- ska eller utländska — med utgångspunkt från den nuvarande och den i framtiden tänkta konkurrensen mellan dessa båda leverantörsgrupper.

Prognoser av denna typ görs ofta i form av flera uppställda alternativ som är base- rade på olika antaganden om framtiden. Detta är ett lämpligt tillvägagångssätt som dessutom ger en viss uppfattning om den ram inom vilken framtidsalternativen antas variera.

Med sådana prognoser tillgängliga kan man förutsäga tillväxtmöjligheter samt vilka marknadsavsn'itt som kommer att stagnera eller minska i betydelse inte endast med avseende på produkter utan även kundty- per. Det är sannolikt att varuhusen, de stör- re kedjeföretagen och inköpskooperativerna efter hand kommer att få en allt större be- tydelse på den svenska marknaden. Dessa försäljningsställen kan också komma att med hänsyn till inköpsprincipema skilja sig helt från de mindre detaljisterna. Det är därför lika viktigt att planera hur de växan- de kundtyperna skall betjänas som att pla- nera produktion och marknadsföring av de produkter för vilka man räknar med en ökande efterfrågan.

När man har skaffat sig en god uppfatt- ning om den sannolika framtida markna— den, kan man även bedöma den sannolika orderingången för olika plagg och därefter börja utarbeta alternativa produktionsmöns- ter på basis av kända produktivitetsfaktorer och med beaktande av stordriftsaspekter. Hur många effektiva företag med produk-

89

tion av högkvalitativa herrkostymer kan rimligen få plats på den svenska marknaden om vi samtidigt utgår från att de är funk- tionellt kompletta och att de ständigt pressas av de större kunderna till att föra en mera spekulativ produktpolitik? Samma fråga kan ställas beträffande de övriga huvud- typerna av herr- och damkläder, både när det gäller enskilda plagg och tänkbara till- verkningskombinationer.

Några svenska företag har redan flyttat över viss produktion till utlandet. Om detta är nödvändigt för att kunna konkurrera på den växande marknaden för billiga plagg kan prognoserna antyda att även andra företag med fördel borde slå "in på samma väg. En annan möjlighet som bör beaktas är samverkan mellan större inhemska de- taljistföretag och vissa inhemska tillverkare.

Den planeringsuppgift som industrin har att lösa innebär alltså att man med ut- gångspunkt från vissa antaganden om den framtida marknaden —— söker finna den mest effektiva leverantörssituationen för att kunna konkurrera och uppvisa en ökad lön- samhet under de närmaste fem-tio åren.

Paralleut med denna analys bör även en inventering göras av de nuvarande resur- serna samt av de starka och svaga sidorna hos de nu existerande företagen med mer än 50 eller 100 anställda. Syftet med en sådan inventering skulle vara att samman- ställa erforderliga fakta för att bedöma om det finns företag, eller logiska kombinatio- ner av företag, som har större förutsätt- ningar än andra att konkurrera framgångs- rikt i den marknadsmiljö som kan tänkas uppstå under de närmaste tio åren. Under- sökningar i USA har kommit fram till att framgångsrika företag kännetecknas av föl— jande fem egenskaper:

1 De försöker inrikta sin verksamhet på marknader med en tillväxttakt som ligger över genomsnittet, och de drar sig till- baka från marknader som visar långsam tillväxttakt eller avmattas.

2 De söker ständigt efter nya möjligheter för tillväxt genom produktinnovationer,

90

samarbete med andra företag, diversifie- ring av produktlinjerna m.m.

3 De är konkurrenskraftiga på den marknad som bearbetas.

4 Företagsledningarna är beredda att ta noggrant övervägda risker.

5 Till deras framgång bidrar ofta en god portion tur.

En granskning av de svenska konfektions- företagens konkurrensförmåga torde lämp- ligen främst inriktas på följande faktorer:

1 Omsättningen fördelad på mera bety- delsefulla plagg samt trenden.

2 Vinstutvecklingen, nuvarande läge samt trenden.

3 Den andel av den nuvarande produk- tionen som säljs till de större inhemska kunderna samt trenden.

4 Den andel av den nuvarande produk- tionen som exporteras samt trenden.

5 Antalet anställda, omsättningen per an- ställd samt trenden.

6 De nuvarande marknadsandelarna på hemmamarknaden för de av företaget tillverkade tyngre konfektionsplaggen samt trenderna.

7 De nuvarande marknadsandelarna på exportmarknaden för de av företaget till- verkade tyngre konfektionsplaggen samt trenderna.

8 De nuvarande anläggningarnas och ut- rustningarnas tillstånd och deras möjlig- heter att anpassas till en ökad produk- tionsvolym.

9 Konsumenternas och detaljisternas upp- fattning om företagets märkesvaror och varumärke.

10 En objektiv beräkning av företagets nu- varande produktivitet och möjligheter till en höjning av denna — förutsatt att av- sättning för en ökad produktionsvolym föreligger.

SOU 1970: 60

11 En subjektiv beräkning av företagets för- måga ifråga om produktutveckling och marknadsaktiviteter.

12 En subjektiv beräkning av företagsled- ningens förmåga och ambitioner att klara av ett program med målsättning att företaget skall överleva och växa i framtiden.

13 En subjektiv beräkning av företagsled- ningens förmåga att anpassa lönsamhe- ten till de förändringar som har inträffat i konkurrenssituationen en beräkning baserad på företagets resultat under de närmast föregående åren.

14 Graden av individualitet i de nuvarande produktlinjerna —— skillnader i jämfö- relse med andra tillverkares produkter.

15 Företagets rörelsekapital.

16 Speciella kooperativa program som har utarbetats mellan företaget och de större inhemska kunderna.

17 Diskussioner om förvärv av respektive samgående med annat företag.

18 Produktion av fritidsplagg och infor- mella kläder.

19 Planer på att förlägga produktion till utlandet.

20 Spekulativ politik genom tidig beställ- ning av material samt produktion för färdiglager.

21 Verkställande direktörens och fyra andra ledande personers ålder.

22 Behov av volymökning för olika typer av tillverkade plagg med hänsyn till ett optimalt utbyte vid vissa antaganden be- träffande antalet varianter.

23 Möjligheten till formell utbildning av förmän i ledarskapets teori och praktik.

24 Antalet anställda fördelade på icke-pro— duktiva funktioner av typ design, för- säljning, ekonomi etc.

Det allmänna syftet med denna analys är att (1) fastställa vilka företag som har de

SOU 1970: 60

största förutsättningarna för att kunna häv- da sig på den framtida marknaden och (2) fastställa vilka företag som har de minsta förutsättningarna och kanske även det minsta intresset för att fortsätta verksam- heten. Resultatet av analysen kan därmed bli en klassificering av de nuvarande före- tagen i tre grupper:

1 Företag med resurser och intresse som ligger över genomsnittet.

2 Företag med medelmåttiga resurser och medelmåttigt intresse men med vissa speciella fördelar.

3 Företag med resurser och intresse som ligger under genomsnittet ——- och utan speciella fördelar.

För att få fram all denna information från företagen krävs att de själva anstränger sig ordentligt i detta samarbete, och detta kan utgöra ett problem. En del uppgifter är of- fentliga, t. ex. beträffande finanser och sys— selsättning. Eftersom det första målet är att komma fram till slutsatser i form av de tre ovan angivna företagsgrupperingarna, kan- ske det inte är nödvändigt att forska alltför djupt för att kunna göra en grov uppskatt- ning av läget. En del information kan er- hållas från de största kunderna och even— tuellt från de svenska konsultfirmor som har ett nära samarbete med dessa företag. Det förefaller önskvärt att man i första hand gör ett försök att klassificera företagen på basis av sådan extern information, kom- pletterad med de data som företagen utan vidare släpper ifrån sig. Beslut kan därefter fattas beträffande nödvändigheten av en mera detaljerad undersökning.

Effektiv långsiktig planering är en svår uppgift för verkställande direktören vid ett relativt litet företag. För det första måste han använda större delen av sin tid till de löpande arbetsuppgifterna. För det andra kräver en effektiv långsiktig planering vissa kunskaper som chefen för ett mindre före- tag kanske inte haft tid att tillägna sig. Många direktörer vid stora företag i USA deltar numera i särskilda seminarieövningar för 'intensivutbildning i detta ämne.

91

Mot denna bakgrund bör den svenska tyngre konfektionsindustrin, som till stor del består av relativt små företag, biträdas av något slags gemensamt organ för utveckling av en effektiv långsiktig planeringsverksam- het och en långsiktig plan för industrins framtida tillväxt och lönsamhet. Ett sådant organ torde behöva två eller tre heltidsan- ställda specialister under den närmaste fem- årsperioden.

Det krävs uppskattningsvis minst sex må- nader för att anskaffa och sammanställa material enligt det föreslagna programmet. Likväl är det motiverat att utföra dessa värderingar av framtiden för att därmed få en lämplig utgångspunkt för beslut om vilka åtgärder som är lämpligast med hänsyn till de framtida marknadskraven. Vilka relatio- ner mellan tillverkare och detaljister passar bäst i framtiden? Vilka typer av specialise- ring bör tillverkarna överväga — skall man inrikta sig på speciella plagg, speciella dis- tributionsvägar eller speciella marknader? Vilka typer av företagslokalisering kan re- kommenderas och vilken storlek skall före- tagen ha? Vilka typer av kooperativa design- och marknadsföringsprogram är önskvärda? Vilka mål bör uppsättas för försäljningsvo- lymen på den inhemska marknaden och på exportmarknaden?

Skall exporten organiseras som ett från design- och försäljningssynpunkt koopera- tivt program —— med koncentration till vissa typer av plagg, med inriktning på ett antal utvalda länder, med målsättningen att skapa en mycket stark och varaktig efterfrågan på dessa artiklar och deras unika svenska desgin? Eller skall altemativt varje enskilt företag utforma sitt eget exportprogram med hela sitt produktsortiment, oavsett hur be- gränsade resurserna och förmågan kan vara?

Det är denna typ av frågor som man be- höver noggrant penetrera innan beslut fat- tas om några handlingsprogram.

10. Appendix: Besökta företag

Detaljistföretag:

Kooperativa Förbundet Åhlen & Holm AB

92

AB Turitz & Co AB Sven Gulin AB Hennes Bredenberg & Co AB Carl-Axel Herrkläder AB PG Ahlström Herrkläder AB Militär Ekiperings AB Svensk-Engelska Skrädderiet AB

Tillverkare/ grossist: Stockhaus & Co AB

Tillverkare av tyngre herrkonfektion:

AB Erikson & Larsson Oscar Jacobson AB Göteborgs Konfektions AB Konfektions AB Rang AB Schwartzman & Nordström AB Ljungströms Konfektionsfabrik AB L & P Widengren

AB Essge-Konfektion

Konfektions AB Drabant

Tillverkare av tyngre damkonfektion:

Tornvall Konfektions AB AB E Westlunds Thors Konfektions AB

AB Damkappor AB Uppsala Kappfabrik

Holmers Konfektionsfabrik AB Konfektions AB Lessle Sahlins Konfektions AB Fougstedts Klädes & Konfektions AB AB Cewo-Kappor

Postorderföretag: Josefssons i Borås AB

Kedjeföretag: Herrtex-Kedjan AB

Tygleverantör: AB Sveriges Förenade Trikåfabriker

Övriga:

Stockholms Enskilda Bank, ekonomiavdel- ningen Sveriges Textilhandlareförbund Textilgrossisternas Riksförbund Handelns Utredningsinstitut Konfektionsindustriföreningen Textilrådet

SOU 1970: 60

Diagram 3. Exempel på kostnadssammansättningen för ett ylletyg

Kronor Erforderlig nettovinst

20

Beräknad avskrivning och ränta

18:—

Administration

Kontantrabatter

Försäljning

Design

Direkta och indirekta löner Försäljningspris

10 (Marknadspris)

Direkt material

— en exempliliering

1 Inledning

Ett utmärkande drag för stora delar av TEKO-marknaden är att konsumtionen kan svänga i betydande grad mellan olika varu— grupper liksom att både ökningar och minskningar av konsumtionen kan gå snabbt. Bedömningen av marknadssituatio— nen och marknadsutsikterna är därför en strategisk uppgift för företagsledningen.

Olika TEKO-företag gör denna marknads- bedömning med olika grad av medvetenhet och underbyggnad. Det finns några större företag som systematiskt använder tillgäng- liga diagnosmetoder. De flesta TEKO—före- tagen saknar emellertid närmare kännedom om sådana metoder och litar till en sköns- mässig bedömning i den mån en medveten bedömning överhuvudtaget görs.

ICI Fibres Ltd är bland de företag som använder olika typer av marknadsundersök- ningar. Företaget har ställt ett omfattande material av detta slag till TEKO-utredning- ens förfogande. Materialet inkluderar rap- port från en relativt färsk undersökning rö- rande 15 varuslag på den svenska konfek- tionsmarknaden. Med företagets medgivan- de refereras denna ICI-rapport i det följan- de. TEKO-utredningen ställer sig därmed inte bakom undersökningens resultat utan framhåller tvärtom att en marknadsunder- sökning som görs för ett företag ofta måste få en viss specialinriktning. I detta fall ger undersökningen en utförlig information om

94

Underlag för marknadsbedömning

något som inte återges i referatet, nämligen ICI:s marknadsandelar, och har å andra sidan inte haft anledning att i alla återståen- de hänseenden uppfylla högt ställda krav på fullständighet eller exakthet. Undersökning- en refereras här därför att den ger ett ex- empel på den typ av information som kan erhållas genom en mera omfattande mark— nadsundersökning, inkluderande intervjuer med konsumenter.

Undersökningar kan emellertid göras ock- så med enklare medel. Redan en samman- ställning av de senaste årens totala försälj— ning av ett varuslag ger i allmänhet företa- get en värdefull komplettering av siffrorna beträffande den egna försäljningen av sam- ma varuslag. Företaget kan) med ett sådant material, som i allmänhet är tillgängligt i offentlig statistik och färskare offentliga ut- redningar, få en bild av huruvida försälj- ningen av varuslaget verkar att öka eller minska. Som ett exempel kompletteras refe- ratet av ICI-rapporten i det följande med en sådan uppställning av försäljningsutveckling- en beträffande varje varuslag. Källa är där- vidlag bilaga 8. I de fall SRI-undersökningen inkluderar liknande uppgifter tas även de med, citerade från bilaga 3.

Inköparnas uppfattning om marknadstren- derna har en väsentlig betydelse, och mark- nadsbedömningar från tillverkarnas sida un- derbyggs därför ofta med försök att kart- lägga denna uppfattning. Beträffande varu- slag som främst säljs till en stor mängd en-

SOU 1970: 60

butiksföretag är det önskvärt med ett större antal intervjuer för att erhålla representati- vitet. Men för många varuslag har den kon— centration som ägt rum inom distributionen kommit att innebära att ibland intervjuer av endast ett fåtal inköpare i ett par av de största distributionsföretagen ger en indika- tion om läget och utvecklingen. I samband med TEKO-utredningens intervjuer har in- köpschefer på KF, Åhlén & Holm AB och AB Turitz & C:o samt Sveriges Textilhand- lareförbunds direktör tillfrågats om sin upp- fattning, varuslag för varuslag, beträffande trender under den närmaste framtiden. Som ett exempel på en enklare form av inköpar- pejling har referatet nedan kompletterats även med dessa upplysningar. Dispositionen följer i stort sett ICI-rap- porten. Referatet återger den inledande pre- sentationen samt behandlingen av första va- ruslaget, kostymer, tämligen fylligt för att ge en bild av alla de variabler som under- sökningen täcker. Referatet därefter är mera kortfattat. Bilagan har skrivits av utred- ningens huvudsekreterare, Göran C-O Claes- son.

2 ICI-undersökningens uppläggning

För varje varuslag ges följande uppgifter, gällande den svenska marknaden maj 1967 ——-april 1968.

1 Uppskattning av totalmarknaden i antal plagg- 2 Genomsnittliga antalet plagg köpta per individ och år i utvalda åldersgrupper. 3 Åldersgruppernas andel av marknaden respektive befolkningen. 4 Inköpen fördelade på de fyra täckta kvar- talen, vid presentationen omgrupperade januari—december. 5 Plaggen fördelade efter fiberinnehåll och ICI-produkter. (Detta återges inte i refe- ratet.) 6 Plaggens fördelning på prisklasser samt medianpris. 7 Fördelning på typer av återförsäljare.

SOU 1970: 60

Härtill kommer specialuppgifter i vissa fall.

Intervjuerna verkställdes september 67— maj 68 som del av en rikstäckande omni- bus-undersökning.

3 Kostymer TEKO-utredningens material

Den svenska konsumtionen av herrkostymer har utvecklats på följande sätt i 1 OOO-tal.

1960 1 010 1963 1 109 1966 1 054 1967 1 227 1968 1 185 1969 1 051

Denna bild av stagnation eller tillbaka- gång stämmer med de uppgifter som läm- nats i enkätmaterialet. Där varierar om- dömena mellan »konstant» och »sjunkan- de». Bilden stämmer för övrigt med SRI- undersökningens (bilaga 3) uppgift att kos- tymförsäljningens andel i värde av totala försäljningen av överkläder minskat från 30 % 1961 till 26 % 1968.

ICI-rapporten

Sammanfattningsvis konstateras att 0,49 kostymer per individ köptes under perioden vilket tyder på en totalrnarknad av 1,46 miljoner kostymer. Den största inköpsfre- kvensen ligger i åldersgrupperna 15—24 och 35—44 år som tillsammans svarar för hälften av alla inköp. En tredjedel av kosty- merna köptes månaderna oktober—decem- ber. Genomsnittspriset var 337 kr, och näs- tan två tredjedelar av alla kostymer låg i prisläget mellan 250 och 450 kr. Herreki- peringarna är dominerande typ av återför- säljare med 64 % av marknaden. Därnäst kommer de specialiserade filialföretagen med 21 %. Endast en fjärdedel av kosty- merna köptes för att användas i arbetet.

95

Befolk- Kostymernas

Antalet Köpens ningens fördelning köp per fördel- fördel- Ändamål % år och ning ning köpare För arbetet/ Kostymer Män . Åldersgrupp Kostymer % % gällåååägk/ 24 kvällsbruk 69 15—24 0,64 28 22 Fritid 7 25—34 0,50 17 17 35—44 0,62 21 17 100 45—5 4 0,48 1 7 1 8 55—64 0,42 14 16 65 —74 0, 15 3 10 0,49 100 100 4 Dräkter

TEKO-utredningens material

I bilaga 8 är inte dräkter separerade från klänningar. Den totala konsumtionsutveck-

åääråfgas lingen kan därför inte anges här. Enkätma- Kvartal % terialet röjer osäkerhet i handeln om tren- den. Uttalandena där varierar mellan »sti— 1 24 gande» och »sjunkande». 2 28 3 16 4 32 ICI-rapporten 100 Inköpsfrekvensen framgår av följande ta— bell. Köpens fördelning Kostymer Dräkter Kostymemas Åldersgrupp % % . fördelning PNS % 15—24 28 33 ___—— 25—34 17 20 200 6 35——44 21 18 200—299,99 25 45—54 17 16 300—399,99 32 55—64 14 6 400—499,99 22 65—74 3 7 500 7 100 100 100 En intressant detalj är dräktens höga an- del i de yngsta åldersgrupperna enligt ovan- stående tabell. Denna andel kan möjligen K ostymemas ha paverkats av att materialet till 26% in- Typ av" _ fördelning kluderar drakter med byxor [ stallet for kjol. återforsalj. % eller det som brukar kallas dressar.

. Den mest populära tiden för dräktköp var Varuhuskedjor (?:Klf 5 andra kvartalet som ensamt svarade för- Specialiserade filialforetag 21 _ _. Ekiperingar 54 49 % av mkopen. PESEOIderföretag 4 Som framgår av nedanstående tabell var åviägare ; det vanligaste prisläget mellan 50 och 100

_— kr och det näst vanligaste mellan 150 och 100 200 kr. Medianpriset var 160 kr.

SOU 1970: 60

Pris Dräkternas fördelningi % ( 50 6 50— 99,99 25 100—140,99 15 150—199,99 19 200—245,99 10 250—299,99 14 >300 11 100

Ekiperingar svarade för 45 % av för- säljningen som framgår av nedanstående tabell.

Dräkternas fördelning

Typ av återförsäljare i % Varuhuskedjor o. KF 15 Specialiserade filialföreta g 18 Ekiperingar 45 Postorderföretag 10 Sybehörsafärer 3 Skräddare/syateljéer 2 Övriga 7 100

5 Byxor och kjolar

TEK O-utredningens material

Den svenska konsumtionen av byxor och kjolar har utvecklats på följande sätt i l OOO-tal plagg.

Herr- Dam-

byxor byxor Kjolar 1960 5 259 1 824 1711 1963 5 757 2 600 2 197 1966 6 963 2 432 2 180 1967 8 198 2 600 2 091 1968 9 215 2 656 2 243 1969 10773 3 041 2245

Konsumtionen av herrbyxor har alltså ökat med 105 % under perioden eller med 8 % per år. Denna bild bekräftas i SRI— undersökningen av en jämförelse mellan byxförsäljningens andel (i värde) av totala försäljningen av överkläder. Denna andel var

% 1961 27 1968 36

Någon parallell till herrbyxornas fram— trängande kan inte observeras på damsidan. Stagnationen kan också avläsas i SRI:s jäm- förelse mellan kjol- respektive dambyxför— säljningens andel (i värde) av totala försälj- ningen av överkläder. Dessa andelar var

Kjolar Dambyxor % %

1 96 1 10 10 1968 8 10

I enkätmaterialet anges trenden för herr- byxor vara »stigande» medan uppfattningen om dambyxor och kjolar är mera odecide- rad.

ICI-rapporten Om en uppdelning görs på olika åldersgrupper får man följande bild.

Antalet köp per år Befolkningens

Åldersgrupp och köpare Köpens fördelning fördelning Herr- Dam-

Herr- Dam- byxor byxor Kjolar Män Kvinnor byxor byxor Kjolar % % % % % 15—24 2,54 1,21 1,43 35 55 38 22 21 25—34 1,93 0,57 1,05 20 20 21 17 16 35—44 1,54 0,35 0,76 16 12 16 17 17 45—54 1,34 0,26 0,57 15 10 13 18 18 55—64 1,07 0,12 0,42 11 3 9 16 16 65—74 0,44 — 0,19 3 3 10 12

1,56 0,45 0,78 100 100 100 100 100 SOU 1970: 60 97

4 TEKO Del II

Enligt tabellen köps 55 % av herrbyxorna av män under 35 år som utgör 39 % av be- folkningen medan endast 14 % köps av åld- rarna över 55 som utgör 26 % av befolk- ningen. Åldersfördelningens förändringar i framtiden får därmed sannolikt stor bety- delse.

Dambyxorna uppvisar halva antalet köp per invånare och år i samtliga åldrar mellan

25 och 55. Dambyxan är alltså nu fast etab- lerad långt upp i åldersgrupperna. Vad som avviker är de allra äldsta som använder dambyxor mycket litet och de allra yngsta som använder dem nästan lika mycket som

kjol.

Fördelningen på typer av återförsäljare var följande.

Herrbyxornas Dambyxomas Kjolarnas ! fördelning fördelning fördelning j Typ av återförsäljare % % % l Varuhuskedjor o KF 15 28 26 Specialiserade filialföretag 19 21 13 Ekiperingar 52 31 49 Livsmedel/ lanthandel 2 1 ——- Postorderföretag 4 9 5 Sybehörsaffärer 1 4 3 Skräddare/syateljéer 1 1 1 Övriga 6 5 3 100 100 100

Ändamålet för köpet är angivet endast i fråga om herrrbyxorna och framgår av ne— danstående uppställning.

6 Kavajer och jackor

T EKG-utredningens material Den svenska konsumtionen av uddakavajer

Byxornas och jackor har utvecklats på följande sätt i fördelning _ Ändamål % 1000 tal.

.. Herr- Dam- For kroppsarbete 11 Kavajer byxor jackor För annat arbete 24 För bästbruk 23 För fritid i övrigt 42 1960 621 1 180 726

100 1963 753 1 312 825 1966 691 1 684 920

Medianpriset för herrbyxor var 57 kr, för ägg; 223 ägg % ggg

dambyxor 45 och för kjolar 37 kr. 1969 795 2 571 1 378

Spridningen framgår av nedanstående uppställning.

Köpens fördelning

Uddakavajerna följer alltså kostymernas utveckling medan herrjackorna ökat med 118 % under perioden, dvs 9,0% per år

Byxpriset Hem Dam- ägg och damjackorna med respektive 90 och

ikr byxor byxor Kjolar ikr 7,3 %. Detta kan på herrsidan tolkas så

att förändringen inte är en modemässig

( 20 6 7 10 ( 20 vändning från kostymen som garnityr utan

382333 %? 21; åå ågiååiåg en mera strukturell ändring i riktning mot 40—59,99 13 30 32 40—59,99 helt andra plagg-

60—7939 26 19 3 > 60 Enligt SRI-undersökningen har herrjac-

> 80 21 9 kornas andel (i värde) av totala försäljningen

100 100 100 av överkläder ökat från 12 % 1961 till

98 SOU 1970: 60

15 % 1968. Ökningen kan tyckas begränsad men då måste beaktas att den kunnat ske trots att jackorna är billigare än de plagg som de i allmänhet ersätter.

Enligt enkätmaterialet är trenden stigan- de när det gäller jackor och dressar för herr, dam och tonår. Varorna karakteriseras mest

som modevaror, men vissa herrvaror anses även vara stapelbetonade.

ICI-rapporten

ICI-undersökningen behandlar endast herr- jackor. Dessas fördelning på åldersgrupper ger följande bild.

Antalet köp per år och köpare Köpens fördelning Uddaka— Enbart Uddaka— Enbart Befolkningens vajer och uddaka- vajer och uddaka- fördelning Åldersgrupp jackor vajer jackor % vajer % % 15—24 1,24 0,43 35 38 22 25—34 0,97 0,52 21 26 17 35—44 0,67 0,32 15 17 17 45—54 0,67 0,27 17 15 18 55—64 0,43 0,26 9 12 16 65—74 0,20 0,06 3 2 10

0,73 0,32 100 100 100

Priserna varierade kraftigt som framgår av nedanstående uppställning.

Kavaj- och jack—

7 Överrockar och kappor

T EKG-utredningens material

Den svenska konsumtionen av herröverroc- kar och damkappor har utvecklats på föl- jande sätt i 1 OOO-tal plagg.

köpens fördel- Kavajköpens ning fördelning Priset i kr % % ( 60 17 6 60— 99,99 25 13 100—139,99 12 14 140—179,99 15 27 180—219,99 11 16 > 220 20 24 100 100

Tre fjärdedelar av köpen gjordes hos spe- cialhandeln som framgår av nedanstående uppställning.

Köpens fördelning Uddakavajer Endast

Rockar Kappor 1960 751 1 708 1963 1 332 _ 2 506 1966 1 062 2 265 1967 1 263 2 277 1968 1 083 2 326 1969 906 2 386

Typ av återför— och jackor uddakavajer säljare % % Varuhuskedjor

o KF 10 5 Specialiserade

filialföretag 19 18 Ekiperingar 59 70 Livsmedel/lant-

handel 1 —— Postorderföretag 3 —— Skräddare/syateljéer 1 1 Övriga 7 6

100 100

SOU 1970: 60

Utvecklingen är i stort sett densamma som beträffande kostymerna. Stagnationen bekräftas i SRI-undersökningen av ned- gången för dessa varors andel av total för- säljningsvärdet för överkläder.

Rockar Kappor % %

1961 20 41 1968 14 32

99

redovisas där i alla fall utom ett en sjunkan- de trend men för regnrockar en stigande.

Materialet är tyvärr inte uppdelat i regn- plagg och övriga. Man skulle kunna vänta sig att regnplaggen uppvisar en annan ut- veckling än de övriga. Uttalanden i enkätma- terialet tyder på att så är fallet. För rockar ICI-rapporten

Befolkningens

Antalet köp per år Köpens fördelning fördelning OCh kOPal'e Rockar Kappor Män Kvinnor Åldersgrupp Rockar Kappor % % % % 15—24 0,43 1,08 25 30 22 21 25—34 0,57 0,76 25 16 17 16 35—44 0,46 0,66 20 15 17 17 45—54 0,30 0,75 15 18 18 18 55—64 0,23 0,60 9 13 16 16 65—74 0,22 0,48 6 8 10 12

0,37 0,74 100 100 100 100

Priserna varierade starkt som framgår av nedanstående uppställning.

Köpens fördelning Rockar Kappor Rockpris i kr % % Kappris i kr ( 60 19 11 ( 50 60— 99,99 10 12 50— 99,99 100—139,99 8 17 100—149,99 140—179,99 15 20 150—199,99 180—219,99 18 21 200—299,99 220—299,99 15 9 300—399,99 > 300 15 10 > 400 100 100

Köpen skedde genom fackhandeln till tre fjärdedelar i fråga om överrockar och till två tredjedelar i fråga om kappor som fram- går av nedanstående uppställning.

Köpens fördelning Rockar Kappor Typ av återförsäljare % % Varuhuskedjor o KF 14 18 Specialiserade filialföretag 18 15 Ekiperingar 55 5 1 Livsmedel/ lanthandel 1 —— Postorderföretag 2 5 Sybehörsaffärer 1 1 Skräddare/ syateljéer 1 2 Övriga 8 8

100 100

100

8 H errsk jortor

T EKG-utredningens material

Den svenska konsumtionen av herrskjortor har utvecklats på följande sätt i 1000-tal

plagg.

Herrskjortor 1965 9 766 1966 9 619 1967 10 387 1968 10 856

I enkätmaterialet varierar omdömena om trenden mellan »sjunkande» och »stigande». Detta kan måhända bero på att man talat om olika varuslag. Som framgår av ICI- materialet nedan är det stora skillnader inom

varugruppen.

ICI-rapporten Totalt 4,0 miljoner nylonskjortor och 4,5 miljoner bomullsskjortor beräknades ha köpts under perioden. Köpamas åldersför- delning skiljer sig för de båda produkterna som framgår av nedanstående uppställning.

Nästan hälften av nylonskjortorna köps allt- så i åldrarna 35—55 medan motsvarande andel av bomullsskjortorna köps av åldrarna 15—35. Då bör dock observeras att orden

SOU 1970: 60

Antal skjortköp per Köpens fördelning år 0917 köpare Nylon Bomull Befolkningens Åldersgrupp Nylon Bomull % % fördelning 15—24 0,98 2,23 16 31 22 2.5—34 1,48 1,36 18 15 17 35—44 2,01 1,52 25 17 17 45—54 1,85 1,61 24 19 18 55—64 0,85 1,26 10 13 16 65—74 0,95 0,74 7 5 10 1,39 1,51 100 100 100

bomull och nylon här främst står som typ- beteckningar och inte strikt anger fiberinne- hållet. Man jämför här i hög grad den kor- rekta, omönstrade, ofta vita skjortan med den kraftigt mönstrade eller med stark färg försedda fritidsskjortan.

Skillnaden mellan de två typerna slår ige- nom även vid en jämförelse efter ändamål.

Skjortköpens fördelning Ändamål Nylon Bomull För kroppsarbete 3 32 För annat arbete 22 22 För bästbruk 67 18 För fritid i övrigt 8 28

100 100

Nylonskjortan säljs i allmänhet i prisklasssen 20—30 kr och däromkring medan bomulls- skjortan har tyngdpunkten av köpen i lägre prisklasser som framgår av nedanstående uppställning.

Köpens fördelning Nylon Bomull % %

( 15 10 33 15—19,99 14 17 20—29,99 45 18 30—39,99 22 15 40— 9 17

100 100

Bomullsskjortans större spridning i prishän- seende avspeglar förmodligen större olik— heter mellan olika produkter än vad fallet är på nylonsidan.

SOU 1970: 60

I fråga om typ av återförsäljare uppvisar de båda produkterna däremot inte några större olikheter som framgår av nedanstå- ende uppställning.

Köpens fördelning Nylon- Bomulls- Typ av återför— skjortor skjortor säljare % % Varuhuskedjor o KF 35 28 Specialiserade filial- företag 13 12 Ekiperingar 30 37 Livsmedel/lant- handel 1 3 Postorderföretag 4 8 Sybehörsaffärer 2 4 Övriga 6 8 100 1 00

9 Klänningar och blusar

TEKO-utredningens material

Som redan nämnts har någon separation mellan klänningar och dräkter inte gjorts i bilaga 8. I nedanstående tablå är därför dräkterna inkluderade under rubriken klän- ningar. Konsumtionen har utvecklats på föl- jande sätt i 1000-tal plagg.

Klänningar Blusar 1960 3 122 2 010 1963 3 692 2 617 1966 4 003 2 294 1967 5 067 1 943 1968 4 914 2 336 1969 4 722 2 725

101

Klänningar har alltså ökat med 51 % under perioden eller 4,7 % per år och blusar med 36 % eller 3,5 % per år. Intressant är att notera förändringen under de allra senaste åren som förmodligen kan tillskrivas mode- förändringar. Denna bild bör ställas mot ut- vecklingen för trikå som presenteras längre fram.

Enligt enkätmaterialet väntas expansionen fortsätta, och klänningar karakteriseras över- vägande som en modevara.

ICI-rapporten

Åldersfördelnin gen redovisas endast för klänningsköparna.

Antalet Befolk- klänningsköp Köpens ningens per år och fördel- fördel- Åldersgrupp köpare ning ning 15—24 2,41 23 21 25—34 2,77 20 16 35—44 2,39 1 9 17 45—54 2,22 19 18 55—64 1 ,59 12 1 6 65—74 1,16 7 12

2 , 10 1 00 100

Följande prisklasser kan urskiljas

Köpens fördelning Klän- Klännings- ningar Blusar Bluspriset priset i kr % % i kr 41 ( 20 27 20—29,99 20 30—39,99 ( 40 16 6 40—49,99 40— 59,99 21 6 > 50 60— 79,99 16 80— 99,99 18 100—139,99 16 > 140 13 100 100

Specialhandeln dominerade för båda pro- dukterna med en betydligt större andel för KF och varuhuskedjorna i fråga om blusar som nedanstående uppställning visar.

102

Köpens fördelning

Klän- ningar Blusar Typ av återförsäljare % % Varuhuskedjor o KF 15 25 Specialiserade filialföretag 12 l 1 Ekiperingar 55 43 Postorderföretag 10 5 Sybehörsaffärer 3 7 Skräddare/syateljéer l 1 Övriga 4 8

100 100

10 Överplagg av trikå

TEKO-utredningens material

Den svenska konsumtionen av trikåöverklä— der har utvecklats på följande sätt i 1000-tal ton.

1960 3 065 1963 4 332 1966 4 823 1967 5 114 1968 4 967 1969 6 074

Ökningen uppgår alltså till 98 % för hela, perioden eller i genomsnitt 8 % per år. Överplagg av trikå utgör med andra ord en markerad tillväxtsektor tillsammans med jackorna. I enkätmaterialet karakteriseras trenden. för överkläder av trikå som stigande. Vidare. etecknas dessa varor som modevaror eller- med en stor andel av modevaror.

ICI-rapporten

Antalet köpta plagg under perioden beräk— nades uppgå till 14,3 miljoner varav 4,0 mil—. joner för barn. De vuxnas plagg fördelades på åldersgrupper så som nedanstående upp- ställning visar.

SOU 1970: 603

Antalet köp per år Köpens fördelning Befolkningens fördelning OCh köpare män kvinnor män kvinnor Åldersgrupp män kvinnor % % % % 15—24 2,72 3,77 46 35 22 21 25—34 1,45 2,61 18 18 17 16 35—44 1,16 2,20 15 17 17 17 45—54 0,79 2,04 11 17 18 18 55—64 0,62 1,20 8 9 10 16 65—74 0,28 0,69 2 4 16 12

1,24 2,19 100 100 100 100

Fördelningen på prisklasser var följande.

För För män kvinnor | Priset i kr % %

( 20 11 37 20—29,99 33 36 30—39,99 24 18 40—49,99 13 9

> 50 19 5

100 100

Inköpen var säsongmässigt ojämnt fördelade som framgår av nedanstående uppställning, speciellt i fråga om plagg för kvinnor.

Köpens fördelning för män för kvinnor Kvartal % % 1 25 20 2 19 23 3 23 17 4 33 40 100 100

Även fördelningen på olika typer av återför- säljare är, som synes nedan, olik i fråga om trikåplagg som köps för män respektive kvinnor. Köpens fördelning för för män kvinnor Typ av återförsäljare % % Varuhuskedjor o KF 26 35 Specialiserade filialföretag 14 10 Ekiperingar 44 38 Livsmedel/ lanthandel 1 1 Postorderföretag 6 6 Sybehörsaffärer 3 6 Övriga 6 4 100 100

SOU 1970: 60 103

Den handelspolitiska ramen

Utarbetad på TEKO-utredningens uppdrag av kommerserådet Olle Lindqvist, Kommerskollegium

1 Allmän bakgrund

Målsättningen för det internationella arbetet på handelns område är att nedbringa och avveckla hindren för det internationella varuutbytet samt att skapa stabilitet i kon- kurrensvillkoren. De handelspolitiska grund- principer som fastlagts i det Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har härvid blivit normerande för den västliga världens bety- delsefulla handelsnationer. Avtalets regel- system har som grundval mest-gynnad-na— tionsregeln och förbuden mot diskrimine— ring i handeln mellan deltagarländerna. En likabehandlingsprincip för konkurrensen mellan importvaror och hemmaproduktion är ett riktmärke för den långsiktiga politiken att avveckla handelsbarriärerna.

Jämsides med strävandena på världsvid basis att nå ökade förutsättningar för ett vidgat handelsutbyte har en utveckling skett mot regionala grupperingar innebärande än mer accentuerade ansträngningar i riktning mot en ekonomisk integration av olika eko- nomier. Den europeiska gemenskapen, EEC, och det europeiska frihandelsområdet, EFTA, är sådana exempel.

Ett omfattande och ett så fritt internatio- nellt varuutbyte som möjligt är för Sveriges del en viktig förutsättning för en fortsatt ekonomisk expansion. Sverige har också aktivt deltagit i det internationella handels- politiska samarbetet. Väsentliga resultat har därvid vunnits. Tullhindren har nedbringats,

104

och ökad stabilitet och disciplin har nåtts i det handelspolitiska spelet. Vid tillkomsten av EFTA och i samarbetet inom organisa- tionen har Sverige spelat en aktiv roll. Det- samma gäller i fråga om arbetet att utvidga det nordiska ekonomiska samarbetet. Ut- vecklingsländernas anspråk på förbättrade avsättningsvillkor för sina produkter har lett till krav också på handelspolitikens område, vilka mötts med förståelse från svensk sida. Med dessa engagemang i det internationella handelspolitiska samarbetet vilket bidragit till mer gynnsamma villkor för ett vidgat varuutbyte har Sverige emellertid också bli- vit i hög grad bundet i sin handelspolitiska rörelsefrihet. Detta gäller formellt och legalt genom åtagandena i internationella överens- kommelser. Det gäller också faktiskt som följd av det ökade beroendet av ett omfat- tande handelsutbyte.

2 GATT 2.1 Tullar

Den traditionella metoden att skapa skydd för inhemsk produktion mot importkonkur- rens har varit att tillämpa tullar. Interna- tionellt sett är det svenska tullskyddet gene- rellt lågt, vilket bl a är ett uttryck för den liberala handelspolitik som förts. Efter den senaste allmänna tulltaxerevisionen är den svenska tariffen i stort sett en värdetulltariff, vars avvägning skett mot bakgrund av den

SOU 1970: 60

konkurrens som mött från industrith ut- vecklade länder med marknadsekonomi.

Den svenska tullpolitiken vilar på mest- gynnad-nationsprincipen. EFTA-samarbetet är ett undantag. Ett preferenssystem för 11- länder kan bli ett annat. Principiellt är tull- tariffen dock en enkeltariff.

Med övergången till värdetullar inbygg- des i den svenska tulltaxan något av ett automatiskt inflationsskydd. Den gamla ta— riffen, som i högre grad byggde på specifika tullar, hade med stigande priser successivt förlorat i skyddsverkan. Med värdetullar kom emellertid det något bättre skydd som en kvantitetstull ofta ger mot lågprisimport att i stort sett försvinna. Vissa justeringar i systemet gjordes genom införande av mini- mivikttullar för varor utsatta för speciell låg- priskonkurrens, exempelvis ylle- och rayon- vävnader, gummidäck och porslinsvaror.

Omfattande internationella åtaganden på tullområdet har Sverige gjort genom sitt del- tagande i det Allmänna tull- och handelsav- talet. GATT syftar främst till en väsentlig sänkning av tullar och andra hinder för den internationella varuhandeln samt att säkra en icke-diskriminerande behandling med- lemsländerna emellan. GATT tillkom 1947 och har successivt utökats så att det nu biträtts av alla viktiga handelsnationer. Un- der 1960-talet har främst ett antal u-länder tillkommit. Av östeuropeiska länder tillhör Tjeckoslovakien, Polen och Jugoslavien av- talet. För närvaarnde uppgår antalet med- lemsländer till 78. Härtill kommer ett an- tal länder med en något lösare anknytning.

Reglerna om sänkning och bindning av tullar i medlemsländerna är ett av de väsent- ligaste medlen för att uppnå GATT-avtalets syften. Enligt GATT-reglerna föreligger det inte något generellt förbud mot tullhöjning- ar; först i och med att ett land i en för- handling utfäster sig att inte höja en tull eller annan gentemot importen diskrimine- rande avgift på en viss vara utöver en viss angiven nivå, inträder en begränsning i handlingsfriheten. Sådana inom GATT gjorda åtaganden blir i princip gällande gentemot alla avtalsslutande parter (enligt non-diskriminationsprincipen).

SOU 1970: 60

Jämlikt artikel XXVIII i avtalet kan en given bindning dock återtagas. Detta kan för närvarande ske varje treårsperiod genom förhandling och överenskommelse

1 med det land med vilket förhandling där— om ursprungligen genomfördes, 2 med varje annat land som bedöms ha ställning som huvudleverantör, samt 3 i samråd med varje annat land som be- döms ha ett väsentligt intresse i saken.

Sådana förhandlingar och överenskom- melser skall innefatta kompensation med avseende på andra varor. Om överenskom- melse icke kan nås mellan parterna inom viss tid har dels det land, med vilket för- handlingen ursprungligen genomfördes, dels huvudleverantörslandet, dels land med vä- sentligt intresse rätt att upphäva likvärdiga medgivanden, som givits det land som vill göra återtagandet.

I sammanhanget må nämnas att de dis- kussioner i GATT rörande omförhandlings- reglerna som föranleddes av Kennedy-ron- dens resultat ännu ej slutförts.

Sveriges deltagande i GATT:s tullförhand- lingar senast i den omfattande Kennedy- ronden — har bl a resulterat i att de svenska tullarna blivit i betydande omfattning bund- na och detta för flertalet positioner vid den utgående nivån. Detta gäller också för posi- tionerna inom textil-, trikå- och konfek- tionsområdena. Utrymmet för tullhöjningar, utan att iakttaga GA'ITzs speciella regler härom, är sålunda mycket begränsat.

Även under en löpande treårsperiod finns under vissa omständigheter möjligheter att bryta gjorda åtaganden beträffande tullar. Reglerna härom, vilka i huvudsak återfinns i avtalets artiklar VI (antidumpingtullar) och XIX (escape-clause), är relativt detaljerade både med avseende på de kriterier som skall vara uppfyllda för att en åtgärd skall få vid- tagas och med hänsyn till proceduren i varje särskilt fall. Bildandet av tullunioner kan också aktualisera en brytning av gjorda tull- koncessioner. För detta har GATT speciella regler som emellertid icke här skall närma- re behandlas.

I det nyligen tillkomna kapitel IV i GATT

105

(det sk u-landskapitlet) har industriländer- na åtagit sig att i största möjliga utsträckning avstå från att införa eller öka tullar på pro- dukter som är eller kan bli av särskilt in- tresse för u-ländernas export. Detta har sin särskilda betydelse för varor inom TEKO- området då många u-länder har ett påtag- ligt intresse för export av sådana produk- ter. Bestämmelsen behöver dock inte iakttas i sådana fall då det föreligger tvingande skäl som gör det omöjligt att uppfylla åtagandet.

A ntidumpinglullar

Innebörden av GATT-bestämmelserna om antidumpingtullar är i stort följande.

Tullar avsedda att uppväga eller hindra egentlig dumping benämnes antidumping- tullar. Sådana får icke uttagas till högre be- lopp än dumpingmarginalen, dvs i regel skillnaden mellan exportpriset och hemma- marknadspriset i exportlandet. Vid bedö- mande av huruvida dumping föreligger ( pris- kriteriet) skall vederbörlig hänsyn tagas till olikheter i försäljningsvillkor, olikheter i be- skattning samt andra olikheter som påver- kar prisernas jämförbarhet.

Med utjämningstullar avses tullar som pålägges i importlandet för att motväga ver- kan av subvention i exportlandet. De får icke utgå med högre belopp än den uppskat- tade premie eller subvention som befunnits utgå i ursprungs- eller exportlandet, direkt eller indirekt, för produktion eller export av en vara, inbegripet särskild subvention för transport av varan.

Som en viktig begränsning av rätten att begagna antidumping— och utjämningstullar är vidare föreskrivet att dylika tullar får an- vändas endast under förutsättning att dum- pingen eller subventioneringen förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig skada på en befintlig inhemsk industri eller avsevärt försenar upprättandet av en inhemsk indu- stri (skadekriteriet).

Beträffande varor för vilka importlandet bundit tullen vid viss nivå medför åtagandet i princip ett ovillkorligt hinder mot uttagan- de av högre tull. För att ge GATT-länderna möjlighet att inskrida mot dumping beträf-

106

fande varor av detta slag har i avtalet ut- tryckligen föreskrivits att gjorda koncessio- ner icke skall utgöra hinder för uttagande av antidumping— och utjämningstullar i över- ensstämmelse med artikel VI. Rätten att på- lägga antidumping— och utjämningstullar är således av särskild betydelse när fråga är om varuslag, beträffande vilka importlandet icke har fria händer i tullhänseende på grund av att förekommande tullkoncessioner minskar möjligheten att motverka dumping genom höjning av den vanliga tullen. GATT-stad- gans bestämmelser i artikel VI ger möjlighet att förstärka gränsskyddet på så sätt att en- dast den dumpade varan drabbas. Reglerna är nämligen konstruerade så att de icke skall tillämpas på det reguljära varuutbytet. Det är icke det låga exportpriset i sig som med- ger uttagande av antidumpingtull; både pris- och skadekriteriet måste vara uppfyllda.

Inom Kennedy-ronden uppnåddes en överenskommelse om tillämpningen av ar- tikel VI (antidumpingkod). På grundval av GATT-bestämmelserna regleras i koden hur dumping skall fastställas, hur en uppkom- men skada skall bedömas, proceduren vid undersökningar i dumpingfrågor, påläggan- det av antidumpingtull, särskilda regler för skada mot ett tredje land samt konsultatio- ner och internationella åtgärder.

Provisoriska åtgärder kan få vidtas endast i de fall då myndigheterna är övertygade om att läget motiverar åtgärder, avvaktande fullständig utredning. Åtgärderna bör då inte förbli i kraft längre än absolut nödvän- digt. De skall därför inte få gälla mer än tre månader eller i undantagsfall sex måna- der. Åtgärderna får normalt inte heller ges tillbakaverkande kraft.

Erfarenheterna har visat att stora svårig- heter föreligger vid administreringen av ett antidumpingtullsystem. Särskilt gäller detta i fråga om fastställandet av huruvida pris- kriteriet är uppfyllt. Problemen härvid är uppenbara, då det rör sig om varor med stora olikheter vad beträffar kvalitet, utfö- rande, mode etc.; för bulkvaror torde pro- blemen vara mindre. Otvivelaktigt får anti- dumpingtullar betraktas som ett otjänligt in- strument när det gäller att komma till rätta

SOU 1970: 60

med dumping av varor som företer stora olikheter i fråga om kvalitet, utförande etc.

Frånträdande av tullkoncessioner för att skydda väsentliga säkerhetsintressen

Enligt GATT-avtalet föreligger möjligheter att i vissa fall vidtaga åtgärder som är nöd- vändiga för att skydda väsentliga säkerhets- intressen, där åtgärderna avser handel med vapen, ammunition eller krigsmateriel. En- ligt artikel XXI får åtgärder vidtas beträf- fande handel även med andra varor än va- pen, ammunition eller krigsmateriel, näm— ligen jämväl med varor och materiel som direkt eller indirekt tillgodoser militära be- hov.

Någon kartläggning i GATT av hur ovan- nämnda föreskrift tillämpats har icke skett. Att ett missbruk genom en vidsträckt tolk- ning av stadgandet inte var uteslutet var man medveten om vid utformningen härav. Det uttalades också att »den anda i vilken dessa föreskrifter tolkades, var den enda garan- tien mot missbruk». En garanti skapades genom att det fastslogs att åtgärder enligt dessa undantagsföreskrifter kunde bli före- mål för förhandlingar enligt GATTzs artikel XXIII. Härigenom öppnas vägen för retalia- tionsåtgärder -— efter prövning av GATT — gentemot det land som försöker utnyttja undantagsmedgivandet i artikel XXI för att tillgodose sina ekonomiska intressen.

N öd fal lsåtgärd er

Enligt artikel XIX i GATT-avtalet kan en tull under vissa speciella omständigheter få höjas utöver en bunden nivå. Artikeln ger bl a rätt till nödfallsåtgärder, i fall då en vara som följd av en oförutsedd utveckling och verkan av GATT-förpliktelser (t ex en tullkoncession) importeras i sådana kvanti- teter och under sådana förhållanden att all- varlig skada för inhemska producenter upp- kommer eller hotar att uppkomma. I dylika fall har ett land rätt att frånträda sitt med- givande i den utsträckning och under den tid som erfordras för att förebygga eller av- hjälpa skadan. Någon förhandlingsrätt stad- gas ej för berörda parter, men de parter som har ett väsentligt intresse såsom exportörer

SOU 1970: 60

skall beredas tillfälle till samråd med den part som vill återta sitt medgivande. Liksom i artikel XXVIII ges de drabbade parterna rätt att frånträda likvärdiga medgivanden därest överenskommelser ej kan nås. I vad mån sådant frånträdande måste göras icke- diskriminatoriskt är icke fullt klarlagt och har inte heller närmare diskuterats i GATT.

2.2 Kvantitativa restriktioner

GATTzs regler om kvantitativa restriktioner återfinns i artiklarna XI—XIV. Enligt ar- tikel XI är kvantitativa restriktioner prin- cipiellt förbjudna. Vissa allmänna undantag föreligger dock, det gäller bla importföre- skrifter sammanhängande med kvalitets- kontroll odyl, det gäller vissa allmänna undantag för tillgodoseende av skyddet för människors, djurs och växters liv eller hälsa, och det gäller även undantag med hänsyn till vissa säkerhetsintressen.

Skydd för betalningsbalansen

Betydligt viktigare än dessa nu uppräknade undantag är föreskriften att part har rätt att tillgripa importrestriktioner till skydd för sin betalningsbalans (artikel XII). Avtalsslu- tande part må sålunda, i syfte att skydda sin yttre finansiella ställning och sin betalnings- balans, utnyttja restriktioner för sin import. Restriktionerna skall icke ha större räckvidd än vad som erfordras för att förhindra en allvarlig nedgång i valutareserven eller, om denna är mycket liten, för att uppnå en rim- lig ökning härav.

De restriktioner som tillämpas med stöd av GATTzs artikel XII må drabba importen av olika varor på så sätt att företräde läm- nas importen av mer nödvändiga varor. Där- emot får restriktionerna icke tillämpas dis- kriminerande (artikel XIII) i större utsträck- ning än vad som är medgivet för motsva- rande restriktioner för betalningssidan enligt stadgan för valutafonden. Beträffande län- der (bla Sverige) som upphört att åberopa artikel XIV i fondstadgan och sålunda infört konvertibiiitet i sina löpande betalningar tor- de detta innebära att diskriminerande till- lämpning av restriktioner icke är medgiven.

107

Marknadsslöming Som tidigare antytts erbjuder GATT-regler- na även möjligheter att bryta gjorda kon- cessioner i vissa fall då marknadsstörning föreligger. Detta kan- enligt artikel XIX (nödfallsåtgärder) ske också med tillämpan- de av kvantitativa restriktioner. Artikeln ger sålunda rätt till nödfallsåtgärder i fall då en vara, som följd av en oförutsedd utveckling och verkan av GATT-förpliktelser, impor- teras i sådana kvantiteter under sådana för- hållanden att allvarlig skada för inhemska producenter uppkommer eller hotar att upp- komma.

I dylika fall har ett land rätt att frånträda sitt medgivande i den utsträckning och under den tid som erfordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Någon förhandlingsrätt stadgas ej för berörda parter, men de parter som har ett väsentligt intresse såsom expor- törer skall beredas tillfälle till samråd med den part som vill återta sitt medgivande. Liksom i artikel XXVIII ges de drabbade parterna rätt att frånträda likvärdiga med— givanden därest överenskommelser ej kan nas.

Kvantitativa irnportregleringar som upp- rätthållas för att skydda betalningsbalansen (artikel XII) får jämlikt artikel XIII i regel inte tillämpas diskriminerande. En särskild fråga är emellertid om bstämmelserna om icke-diskriminering i artikel XIII även gäller vid tillämpning av restriktioner med stöd av artikel XIX.

Något entydigt svar torde icke kunna ges i denna fråga. Uttalanden i samband med förarbeten till avtalet kan tolkas på olika sätt, och praxis ger heller icke något klart besked. För att eventuella åtgärder icke skall kunna utformas diskriminerande talar själv- fallet GATT-avtalets allmänna inriktning mot sådana förfaranden jämte vissa tolk- ningsuttalanden. Det finns å andra sidan skäl som talar för selektiva ingripanden. I de fall åtgärder begränsas till att upphäva orsaken till den skada som åstadkommits kan de sägas stå i överensstämmelse med de allmänna strävandena att icke i onödan för- orsaka hinder för handeln. Det kan förefalla

108

som ett visst utrymme finns för att utforma eventuella restriktioner så att en viss selek- tivitet uppnås. Av största betydelse torde dock till sist vara hur berättigade de even- tuella åtgärderna betraktas vara av övriga avtalsslutande parter och vilka intressen som blir berörda.

2.3 Möjligheter till andra undantag (waivers, bilaterala avtal etc)

Som framgår av det ovanstående är det svårt att i praktiken tillämpa de undantag som i detalj är reglerade i GATT-avtalet vad be- träffar kriterier, procedur etc. Detta gäller i särskilt hög grad den åtgärd som klart utta- lat får tillämpas diskriminatoriskt, nämligen antidumpingtullar. Det får därför anses na- turligt att man sökt sig fram på andra vägar för att mildra de problem som särskilt låg- prisimporten har skapat i många länder. Några av de vanligast förekommande sätten härför diskuteras i det följande från generel- la utgångspunkter och mot bakgrunden av GATT-avtalet.

Det stora utbudet av bomullstextilier från lågprisländerna har lett till att man sökt en speciell lösning för dessa varor.

Beträffande marknadsstörande import av bomullsvaror, såväl garner som vävnader, trikå och konfektion, ges sålunda inom ra- men för GA'ITzs bomullstextilavtal vissa möjligheter att begränsa importen.

Ändamålet med avtalet var ursprungligen att hjälpa i första hand u-länderna men även Japan att efter hand få allt större avsättning på världsmarkanden för sådana bomullstex- tilier som de kunde framställa på konkur- renskraftiga villkor. En förutsättning var emellertid att handeln utvecklades på sådant sätt att den inte resulterade i marknadsstör- ningar i avnämarländerna. Detta avspeglas i långtidsavtalet. Å ena sidan åtar sig fler- talet deltagande länder, vilka fortfarande tillämpar importrestriktioner på bomullstex- tilier, att efter hand avveckla dessa genom successivt ökande importkvoter. Å andra si- dan tillämpas en procedur som möjliggör införandet av nya restriktioner på enskilda produkter om importen därav förorsakar

SOU 1970: 60

allvarliga marknadsstörningar. Även andra undantag finns från det förstnämnda åta- gandet. Vidare stadgas att inget hindrar ett importland från att ingå speciella överens- kommelser med vissa länder under förutsätt- ning att överenskommelsen inte strider mot de grundläggande principerna i långtidsav- talet. Härutöver kan begränsande åtgärder få vidtagas beträffande import av andra tex- tilvaror för det fall importen sker såsom en substitution från exportlandets sida av en tidigare export av bomullsvaror. Importreg- lerande åtgärder enligt bomullstextilavtalet skall begränsas till enbart det land varifrån den marknadsstörande importen kommer.

Jämlikt artikel XXV föreligger möjlighet för ett enskilt land att efter särskild ansökan erhålla befrielse från åtagande som eljest föreligger enligt GATT-avtalet (waiver). Förutsättningen härför är dock att beslut därom fattas med en majoritet av två tredje- delar av de avgivna rösterna och att denna majoritet omfattar mer än hälften av par- terna.

Härutöver har det i praktiken visat sig möjligt att bilateralt överenskomma om in- skränkningar i de förmåner som eljest enligt GATT tillkommer avtalsslutande parter.

Det må erinras om att ett flertal länder —— och även Sverige —— har speciella avtal med ett antal länder vari GATT-avtalets regler om marknadsstörande import, förbud mot kvantitativa restriktioner etc. har satts ur kraft eller givits särskilt innehåll. Sådana avtal har inte ansetts oförenliga med GATT-avtalet så länge det inte rör andra avtalsslutande parters väsentliga intressen. Artiklarna XXII och XXIII i avtalet regle- rar huvudprinciperna för samråd mellan av- talsslutande parter.

3 EFTA 3 .l Huvudregeln

Sveriges anslutning till den europeiska fri- handelssammanslutningen, EFTA, innebär en hårdare bindning av rörelsefriheten i frå- ga om användandet av tullar och kvantita- tiva restriktioner i näringspolitiskt syfte än

SOU 1970: 60

den som följer av medlemskapet i GATT. Tillämpandet av tullar och kvantitativa re- striktioner i handeln mellan EFTA-länderna är sålunda enligt konventionen i princip för- bjudet när det gäller industriprodukter med ursprung inom EFTA-området. Detta följer av den vedertagna definitionen på ett fri- handelsområde som föreskriver att tullar och andra restriktioner för handeln avveck- las helt och hållet för praktiskt taget all handel deltagarländerna emellan. För vissa speciella situationer kan emellertid medges undantag från konventionens huvudregel.

3.2 Åtgärder vid betalningsbalans- svårigheter

Enligt artikel 19 må medlemsland för att skydda sin betalningsbalans införa kvantita- tiva irnportrestriktioner. En hänvisning gö— res i konventionen till EFTA-ländemas öv- riga internationella förpliktelser, varmed främst förstås förpliktelser inom ramen för GATT och IMF. Andra åtgärder än im- portrestriktioner är ej medgivna. Vissa be- stämmelser gäller beträffande den procedur m m som länderna härvid har att iakttaga. Artikel 19 kan endast åberopas i fall av en betalningsbalanskris.

3.3 Åtgärder för att motverka snedvridning av handeln

Enligt artikel 5 äger rådet fatta sådana be- slut som är nödvändiga för att komma till rätta med orsakerna till en snedvridning i handeln genom att ändra ursprungsreglerna eller genom andra åtgärder som det anser lämpliga. Snedvridning av handel anses fö- religga om följande kriterier är uppfyllda:

1 Importen av en viss vara från ett EFTA- land ökar på grund av tullsänkningen inom ramen för EFTA, Tullarna på ingående råvaror och halv- fabrikat i exportlandet är väsentligt lägre än motsvarande tullar i importlandet,

samt

3 Importökningen förorsakar eller skulle kunna förorsaka allvarlig skada för pro- duktion som bedrives i importlandet. [J

109

I särskilt brådskande fall kan en med- lemsstat hänskjuta frågan till rådet som har att med enhällighet fatta beslut så fort som möjligt och i allmänhet inom en månad.

I betraktande av rådande tullförhållanden i EFTA-länderna torde reglerna i artikel 5 om snedvridning i handeln sannolikt icke kunna anses bli tillämpliga annat än för vissa specialfall.

3.4 Antidumpingtullar och utjämnings- avgifter

Enligt artikel I 7 skall ingen bestämmelse i EFTA-konventionen hindra en medlemsstat att vidta sådana åtgärder mot dumpad och subventionerad import som är förenliga med dess övriga internationella förpliktelser. Det— ta innebär att EFTA-konventionen icke läg- ger hinder i vägen för en tillämpning av GATTzs antidumpingregler även mot EFTA- ländema. I några fall har också antidump- ingbestämmelser åberopats inom EFTA bl a i Storbritannien. Det har emellertid icke varit fråga om mer bearbetade varor.

3.5 Åtgärder vid svårigheter inom viss sektor

I EFTA-konventionens artikel 20 har inta— gits bestämmelser om nödfallsåtgärder till följd av sektorssvårigheter. Enligt konven- tionen har artikeln haft giltighetstid endast under övergångstiden, dvs intill utgången av 1969. I avvaktan på utgången av de dis- kussioner och förhandlingar som upptagits inom EFTA i frågan om artikeln skall er— sättas av andra bestämmelser har giltighets— tiden förlängts till utgången av 1970. Enligt artikeln kan en medlemsstat under vissa omständigheter genom kvantitativa restriktioner i viss utsträckning begränsa importen eller vidta andra åtgärder som rå- det kan medge vid fall av »svårigheter inom särskilda sektorer». Sådana svårigheter an- ses föreligga om inom en medlemsstats om- råde en påtaglig ökning av arbetslösheten uppstår inom en särskild sektor av industrin

110

eller inom ett särskilt geografiskt område till följd av en betydande minskning i den inhemska efterfrågan på en i medlemsstaten producerad vara och om denna minskning i efterfrågan beror på en ökad import från andra medlemsstaters område till följd av den gradvisa avvecklingen av tullar, avgif- ter och kvantitativa restriktioner i enlighet med EFTA-reglerna.

Vid tillämpningen av åtgärder för att komma till rätta med svårigheter inom sär- skilda sektorer skall lika behandling ges åt importen från alla EFTA-länder. Innan re- striktioner införes, skall rådet om möjligt underrättas. Rådet må genom majoritetsbe- slut avge rekommendationer ägnade att mildra de skadliga verkningarna av åtgär- derna eller att hjälpa berörda medlemsstat att övervinna svårigheterna.

Inom EFTA har artikeln om sektorssvå- righeter åberopats endast i ett fall som stöd för införande av importreglering, nämligen beträffande Österrikes tändsticksindustri. Vid sin bedömning av detta fall ansåg rådet att nämnda industri var alltför begränsad för att den skulle anses såsom en sektor i förevarande bemärkelse.

Som antytts pågår inom EFTA förhand- lingar om framtida bestämmelser rörande åtgärder vid sektorssvårigheter. Frågan är härvid om de nuvarande bestämmelserna skall helt utgå, bibehållas eller ges annan form och innebörd. Det är icke möjligt att ange efter vilka linjer en slutlig lösning kan ske. Mot bakgrund av den allmänna mål- sättningen inom frihandelsområdet kan det dock vara realistiskt att vänta att stränga kriterier kommer att uppställas för de fall då enskilda medlemsländer skall kunna till- gripa handelshindrande åtgärder.

3.6 Åtgärder till skydd för väsentliga säker- hetsintressen

Enligt EFTA-avtalet får åtgärder vidtas för att skydda tillverkning som är oundgänglig för försvarsändamål, under förutsättning dock att åtgärderna inte inbegriper tillämp- ning av importtullar eller kvantitativ be- gränsning av importen.

SOU 1970: 60

4 T ullskyddet för TEKO-produkter

4.1 Nuläget

Textilfibrer är i allmänhet tullfria. Enda un- dantaget utgör ändlösa och korta konstgjor- da fibrer, för vilka tullarna är 17,6 %, min- imum 138 kronor per 100 kg, resp 7,4 %.

För garner av korta textilfibrer gäller i allmänhet tullar mellan 6 och 8,8 %. Ull- garner har lägst och lin- och hampgarner högst tullskydd. En särställning intar här bomullssytråd med en tull om 13 % samt garn av rayonull med 10,4 %. Garner av ändlösa konstgjorda textilfibrer har en tull av 17,6 %, dock minst 138 kronor per 100 kg. Garner av ändlösa syntetiska fibrer är tullfria.

Då det gäller vävnader har det ändlösa konstgjorda textilmaterialet det nominellt sett högsta tullskyddet med 17,6 % i kom- bination med minimitullar om 616 i vissa fall 440 —— kronor per 100 kg. Samma tullar gäller för blandvävnader av ull, bom- ull och korta konst- och syntetfibrer om det ändlösa konstgjorda materialet uppgår till minst 40 viktprocent. Manufakturerings- skyddet för dessa vävnader är dock till följd av fiber- och garntullarna -—— inte av- gjort högre än för andra vävnader, där tul- larna uppgår till mellan 12 och 14 %. I stort sett samma tullbild föreligger för spe- cialvävnader av olika slag som sammetsväv- nader, plast- och gummibelagda vävnader, tyll- och trikåvävnader samt textilband. För vävnader av ull har värdetullen, 14 %, dock kombinerats med en alternativ mini- mitull om 400 kronor per 100 kg.

Inom trikåområdet utgår för damstrum- por av långfibrigt nylon och annat syntetiskt textilmaterial en tull om mellan 15 och 25 %, varvid kvaliteter med lägre tullvär- de har de högsta tullarna. Strumpbyxor av samma material ligger vid 17 %. Andra konfektionerade trikåvaror är belagda med tullar mellan 10 och 17,6 %, varvid varor av långa syntetfibrer har lägst tullskydd (10—15 %) och ändlösa konstgjorda fibrer högst (17,6 %, min 616—700 kronor per 100 kg). För ull- och bomullstrikå liksom

SOU 1970: 60

för trikåvaror av korta syntetiska textil- fibrer uppgår tullen till 15 % för bomulls- och syntetullvaror dock i kombination med en minimitull om 400 kronor per 100 kg.

För kläder utgår tullar med mellan 13 och 17 %, varvid de högsta tullsatserna gäller för varor av ändlösa konstgjorda och de lägsta för varor av ändlöst syntetiskt material. Andra kläder av betydelse är be- lagda med 15 %, med undantag av över- kläder för män och gossar (13 %). För andra konfektionerade varor som filtar, sänglinne, borddukar och handdukar utgår tullar som är ungefär lika höga som för motsvarande vävnader.

Sammanfattningsvis gäller som allmän karakteristik av tullarna inom TEKO-områ- det gentemot icke EFTA-länder följande. Tullfrihet råder för textilfibrer. Tull utgår med 5—8 % på garner, 12—14 % på väv- nader samt 13—17 % på trikå- och kon- fektionsvaror. Härutöver gäller för vissa be- tydelsefulla vävnader och trikåvaror alter- nativa minimivikttullar.

Tullskyddet inom TEKO-området ligger över den allmänna tullnivå som kan sägas råda inom Sverige, för vissa varor väsent- ligt över. Trots detta kan de svenska textil- och konfektionstullarna inte sägas ligga högt internationellt sett. I detta sammanhang till- drar sig EEC-tullarna störst intresse. Tullar- na för garner och vävnader ligger i EEC- tariffen i stort sett i nivå med de svenska, medan EEC:s trikå- och konfektionstullar ligger några procentenheter högre än i Sve- rige. Några minimitullar förekommer dock inte, vare sig för vävnader, trikå- eller kon- fektionsvaror. EEC:s tulltariff kan således i strukturellt hänseende sägas vara ganska lik Sveriges på TEKO-området, även om tendensen till kraftigare tullskydd för in- dustriellt mer bearbetade produkter är mer markerad.

4.2 Förändringar genom Kennedy-ronden

Den tullbild som beskrivits i det föregående avser läget år 1970. Genom åtaganden i Kennedy-ronden skall de svenska tullarna för TEKO-produkter sänkas för ett begrän-

111

sat antal varor i flertalet fall dock helt obetydligt —— i två steg fram till den 1.1.1972. Bland mer betydelsefulla varor som på detta sätt får tullarna sänkta må nämnas vissa garner och vävnader tillver- kade av eller till stor del innehållande konst- gjorda fibrer, ävensom linnevävnader, vissa specialvävnader samt trikåväv.

För flertalet varor inom TEKO-området sänktes emellertid inte tullarna genom Ken- nedy-ronden, dock bands praktiskt taget alla övriga tullar vid utgående nivåer, vilket in- nebär att autonoma tullhöjningar inte kan vidtagas i Sverige utan att kompensation lämnas inom andra varuområden och för- handlingar härom hålls med berörda länder. Motsvarande förhållanden beträffande tull- sänkningar och tullbindningar genom Ken- nedy-ronden gäller för flera länder. EEC- tullarna för TEKO-varor sänktes dock ge- nomgående mer ehuru i begränsad utsträck- ning (med en eller annan procentenhet). Den nuvarande skillnaden i förhållande till Sveriges tulltaxa med mer markerade tull- skydd för längre bearbetade produkter skul- le härigenom komma att utjämnas något.

5 Bilaterala överenskommelser

Den 5 k lågprisimporten har under en följd av år skapat svårigheter för vissa branscher. Särskilt utsatt har textil- och konfektions- industrin varit. Under de senaste åren har trycket till följd av mycket låga importpri— ser från vissa länder ökat i en sådan ut- sträckning att åtgärder ansetts nödvändiga för att temporärt få importutvecklingen un- der kontroll. Den metod man härvid använt sig av har varierat med hänsyn till vilka varor och vilka importländer åtgärderna gällt. I det följande lämnas en summarisk redogörelse för de villkor som gäller för import från de i sammanhanget mest aktuel- la länderna av speciellt s k lågprisvaror och den utveckling, som härvidlag förevarit un- der senare år.

För handeln med Japan gäller formellt ett avtalsarrangemang från år 1952. Detta, som tillkom under ett skede av strikt bilateral

112

ordning för både handeln och betalningarna, har under årens lopp dock ändrats på så många punkter att det i praktiken förlorat egentlig betydelse. Under en följd av år har de konkreta frågorna i handeln reglerats inom ramen för protokoll och skriftväxling- ar anslutna till 1952 års avtal. Det senaste protokollet — från 1959 — förlängdes ge- nom skriftväxling den 13 augusti 1964 att gälla till den 31 mars 1965 eller till den tidpunkt då ett nytt handelsavtal träder i kraft om så skulle ske tidigare.

I en till 1964 års överenskommelse an- sluten särskild skriftväxling preciseras de svenska, alltjämt gällande importlicensåta- gandena vilka avser textilier, porslin och hemsymaskiner. Härutöver tillämpas internt på svensk sida med japansk vetskap be- gränsade licensramar för några andra varor, däribland industrisytråd av bomull. Sist- nämnda reglering tillämpas enligt bestäm- melserna i GA'IT:s bomullstextilavtal. Gäl- lande kontingentbelopp har endast i ringa omfattning ändrats under senare år. I fråga om alla övriga japanska varor kan impor- ten i realiteten ske utan begränsning.

Till följd av den snabbt ökande importen från Sydkorea lades i början av 1967 så gott som hela textilområdet under licens- kontroll. I april 1967 träffades en överens- kommelse om dels en ömsesidig marknads- störningsklausul av generell karaktär och av samma typ som de klausuler vissa länder har i sina avtal med Japan, dels en begräns- ning av importen av yttertrikå från Syd- korea till 42 mkr för en tolvmånadersperiod räknat från den 1 mars 1967.

Avtalet med Sydkorea gäller fortfarande och licenstvånget upprätthålles alltjämt i samma omfattning som ovan nämnts. Då importintresset för yttertrikå emellertid minskade har den särskilda överenskommel- sen om begränsning av denna import icke ersatts med någon ny överenskommelse för tiden efter den 1 mars 1968. Utvecklingen följes dock noggrant så att åtgärder snabbt skall kunna vidtagas, därest denna import skulle tendera att återigen stiga kraftigt.

Under åberopande av marknadsstörnings- klausulen inleddes konsultationer beträffan-

SOU 1970: 60

de importen av herrstrumpor, sockor, jackor och anoracker samt skjortor (ej av trikå), vilka resulterade i en överenskommelse om införande from den 1 mars 1969 av ex- portbegränsning i Sydkorea av dessa varor.

En ny överenskommelse har träffats för perioden 1 mars 1970—28 februari 1971 innebärande att ytterligare ett par varor (tri- kåskjortor och vissa nattkläder) innefattas i exportbegränsningen.

Efter överläggningar våren 1968 åtog man sig från jugoslavisk sida att för en tolv- månadersperiod räknat från den 1 april 1968 begränsa exporten till Sverige av vissa textilvaror, huvudsakligen inom konfek- tionsområdet, till en nivå som i huvudsak låg vid 1967 års export. Överenskommel- sen förlängdes med vissa justeringar för ytterligare en tolvmånadersperiod räknat från den 1 mars 1969. Då den jugoslaviska exportbegränsningen endast avsåg leveran— ser direkt till Sverige, infördes licenstvång vid införsel eller inköp av ifrågavarande ju- goslaviska textilvaror från annat land än Jugoslavien.

From 29 april 1970 har det tidigare systemet med exportbegränsning från jugo- slavisk sida ersatts av ett importlicensförfa- rande, vilket avser vissa av de varugrupper som tidigare omfattades av exportbegräns- ningen. För tre av dessa varugrupper (strumpor, filtar samt sänglinne och hand- dukar) har Kungl. Maj:t fastställt kvantita- tiva begränsningsnivåer. För övriga varu- grupper som omfattas av importlicensförfa- randet skall licensansökan prövas från fall till fall.

Efter överläggningar mellan Sverige och Hongkong respektive Storbritannien åtog sig Hongkong att fr o m den 1 juni respek- tive 1 juli 1968 begränsa exporten till Sve- rige av Vissa kläder för en tolvmånaders- period. Vad gäller bomullsvaror grundades den träffade överenskommelsen på GATT1s bomullstextilavtal, bla innebärande att im- porten i stort sett stabiliserades på 1967 års nivå. Ett separat arrangemang träffades för några icke-bomullsvaror innebärande att im- porten approximativt begränsades till 1967 års nivå. För vissa andra textilvaror till-

SOU 1970: 60

lämpades ett särskilt kontrollsystem, som ger svenska myndigheter förhandsinforma— tion om handelsutvecklingen så att konsul- tationer, om så erfordras, kan hållas innan importen når en hög nivå. Liksom i fråga om Jugoslavien infördes licenstvång för des- sa varor vid införsel eller inköp från annat land än Hongkong.

Efter förnyade överläggningar åtog sig Hongkong att genomföra vissa ändringar i den tidigare uppgörelsen innebärande att vissa trikåvaror samt jackor och anoracker överfördes från kontroll- till exportbegräns- ningssystemet. De nya bestämmelserna träd- de i kraft i februari 1969. Efter förhand- lingar under april och juni månader 1969 träffades en ny överenskommelse mellan Sverige och Hongkong om begränsning av exporten från Hongkong till Sverige av dels vissa bomullsvaror under tiden 1 maj 1969 —30 juni 1970 dels vissa andra textilvaror under tiden 1 juli 1969—30 juni 1970. Överenskommelsen innebar att vissa änd- ringar i förhållande till de tidigare uppgö- relsema genomfördes bla i fråga om reg- leringens varumässiga omfattning. Sålunda tillfördes exportbegränsningen vissa nya va- ruslag, varav några överflyttades från kon- trollsystemet. Å andra sidan avfördes vissa varuslag från exportbegränsningen, varav en del av dessa överfördes till kontrollsystemet. Även kontrollsystemet tillfördes vissa helt nya varuslag

Efter förhandlingar i april och maj 1970 har en ny överenskommelse träffats mellan Sverige och Hongkong för en ny tolvmåna- dersperiod med början fro m den 1 juli 1970. Överenskommelsen innebär att vissa ändringar i förhållande till den tidigare upp- görelsen genomförts bla i fråga om regle- ringens varumässiga omfatning.

I juli 1968 infördes importlicenstvång för vissa textilvaror från Formosa (Taiwan). Importen är relativt obetydlig men regle- ringen är motiverad främst med hänsyn till att varor med ursprung i Hongkong lätt kan exporteras via Formosa, vilket försvårar upprätthållandet av reglering av Hongkong- varor. Anföras må att Formosa inte är med- lem av GA'IT.

113

Med Portugal träffades en överenskom- melse om införande from den 1 decem- ber 1968 av ett särskilt kontrollsystem syftande till att utvecklingen av importen fortlöpande skulle kunna följas av vissa tex- tilvaror, nämligen dels skjortor, byxor samt skydds- och överdragskläder av bomull, dels res- och sängfiltar. Beträffande bomullsva- rorna gällde att dessa finge införas endast om exportdeklaration kunde företes från portugisiska bomullshandelskommissionen i Lissabon.

En ny överenskommelse träffades med Portugal i juli 1969 som bla innebar att utöver de varor som omfattades av den ti- digare överenskommelsen även vissa andra varor inbegreps i ett system, som syf- tade till att utvecklingen av importen fort- löpande skulle kunna övervakas. Överens- kommelsen gällde tiden 15 juli 1969—14 juli 1970.

Efter förhandlingar i Lissabon i juni 1970 har en ny överenskommelse träffats för ti- den 15 juli 1970—14 juli 1971. Denna över- enskommelse innebär att vissa nya varuslag tillförts övervakningssystemet, nämligen skjortor av bomullstrikå och andra under- kläder, jackor och anoracker samt byxor och skjortor av korta syntetiska textilfiber.

Efter förhandlingar med Macao har i ju- li 1970 överenskommelse träffats som inne- bär att handeln med vissa TEKO-produk- ter begränsas tv.

Då det gäller Kina och statshandelslän- derna i Östeuropa har på grund av rådande speciella konkurrensförhållanden importreg- lering upprätthållits för sådana varor för vilka marknadsläget bedömts som särskilt svårbemästrat. Vad särskilt gäller textil- och konfektionsvaror har i de bilaterala handels- avtalen med flertalet av dessa länder över- enskommelser träffats om kontingenter. En utvidgning av kontingentutrymmet har skett under senare år men den har varit förhållan- devis begränsad.

Av det ovanstående framgår att import- utvecklingen för varor inom de industrisek- torer som är mest utsatta för s k lågprisim- port noga övervakas och att selektiva åtgär- der satts in, då detta av olika skäl bedömts

114

nödvändigt. Åtgärderna har måst anpassas med hänsyn till de internationella förplik- telserna i varje särskilt fall för att i möjli- gaste mån minska riskerna för motåtgärder gentemot den svenska exporten.

6 Sammanfattande bedömning av den han- delspolitiska rörelsefriheten

Ovan lämnade redogörelse leder till följan- de sammanfattande bedömning av hand- lingsfriheten i fråga om användande av tul- lar och kvantitativa restriktioner till skydd för inhemsk tillverkning.

De av Sverige internationellt överenskom- na tullbindningarna är så omfattande att det finns endast begränsade möjligheter till tull- höjningar. Ett systematiskt genomfört för- höjt tullskydd för TEKO-produkter kan icke ske utan förhandlingar med andra länder. Härvid kommer krav på kompensation att uppställas. Möjligheterna att för tullhöjning- ar som kan ge ett verksamt skydd ge lik— värdiga kompensationer måste bedömas som mycket begränsade. Om sådana kompensa- tioner ej kan ges ökas riskerna för retalia— tionsåtgärder. Dessa kan riktas mot svensk textilexport men också mot export av andra produkter.

Tull-ar är den traditionella metoden till skydd för ett lands egen industri. Kvantita- tiva restriktioner kan vara en annan. De in- ternationella åtagandena sätter snäva grän- ser för sådana åtgärder. Att mera perma- nent ge industrin ett ökat skydd mot mark- nadsmässig konkurrens med importrestrik— tioner torde med hänsyn till GATT-regler- nas utformning icke te sig som en framkom- lig väg. Tillämpandet av temporära åtgärder, som för vissa begränsade sektorer sker i dag, kräver förhandlingar. Kraven på motpresta- tioner resp. riskerna för motåtgärder blir beroende av de planerade åtgärdemas om- fattning och inriktning. Formellt torde se- lektiva åtgärder te sig svårare att genomfö- ra än generella ingrepp riktade mot import från alla länder. Reellt sett är det dock up— penbart att ju fler länder som blir berörda ju svårare blir förhandlingarna. Genom det

SOU 1970: 60-

internationella bomullstextilavtalet har dock inom en speciell sektor inom textilindustrin öppnats en väg för selektiva ehuru tempo- rära åtgärder.

Gällande begränsningar är icke absoluta. Tullhöjningar kan vidtas och kvantitativa restriktioner införas. Utrymmet för sådana åtgärder utan tvång till kompensation och utan risk för motåtgärder är dock snävt. Vid övervägande rörande mer omfattande in- grepp måste sålunda noga beaktas de nack- delar på övriga områden, som kan bli en följd av åtgärderna.

fSOU 1970: 60

115

och definitioner

2 Inledning

I syfte att få en så långt möjligt aktuell och tillförlitlig bild av vinstutvecklingen och fi- nansieringsförhållandena i TEKO-industrier- na har TEKO-utredningen låtit verkställa en specialundersökning vars resultat redovisas i kapitel 8 och bilaga 8. Undersökningen har letts av civilekonom Arvid Sundin.

För att vinna tid och för att begränsa kostnaderna valdes att basera analysen på den offentliga statistik som årligen insamlas av Statistiska centralbyrån (SCB) och som likaledes varje år publiceras i boken »Före- tagen 1967», »Företagen 1968» etc. Här används genomgående den »gamla» beteck— ningen på detta material, nämligen vinst- statistiken.

Instruktionerna för undersökningen utar- betades av undersökningsledaren. Vid detta arbete har mycket värdefull hjälp erhållits av lönsamhetsexperter från de största affärs- bankerna och från industrins organisationer. Själva insamlingen och sammanställandet av basuppgifterna har verkställts av Statistiska centralbyråns byrå för finansstatistik. Ut- värderingen och bedömningen av sifferma- terialet samt framtagningen av diagram, kur- vor och tabeller (som återges i bilaga 8) har verkställts av utredningssekretariatet.

2 Ramar

Undersökningens grundmaterial, vinststati- stiken, har förbättrats under senare år. Själv—

116

Lönsamhetsundersökning uppläggning

fallet har det dock sina begränsningar, bl. a. beroende på myndigheternas strävan efter förenkling i uppgiftsinsarnlingen och önske- målet att endast besvära företagen med vä— sentliga frågor. Beslutet att basera under- sökningen på befintligt statistiskt material medförde alltså att denna måste hållas inom vissa givna ramar. De viktigaste av dessa presenteras nedan tillsammans med andra tekniska upplysningar.

2.1 Tidsavgränsning

Vinststatistiken måste, som all annan offent- lig redovisning, kontinuerligt anpassas efter förändrade behov. Varje omläggning medför att jämförelser mellan tidigare och efterföl- jande perioder försvåras. På grund av såda- na omdispositioner i det offentliga materialet begränsade utredningen studien till perioden 1965—68. För den kompletterande analysen av finansieringsförhållandeua stannade ut- redningen för en begränsning till enbart de båda seast redovisade åren nämligen 1967 och 1968.

2.2 Population

De studerade företagen omfattar sådana som har mer än 50 anställda. Under den under- sökta perioden har antalet företag hela tiden minskat genom nedläggningar eller samman— slagningar. Vinstatistiken baseras för vart år på kvarvarande företag. En speciell sam- manställning görs ifråga om s.k. »identiska»

SOU 1970: 60

företag. Därmed avses företag som är direkt jämförbara mellan två på varandra följande år. Därigenom kan utvecklingen följas trapp- stegsvis i tvåårsperioder. Ett visst statistiskt bortfall av företag förekommer beroende bl. a. på förändringar som företagen vidtar i sin redovisning och som gör att de inte kan betraktas som helt identiska från ett år till ett annat. En vanlig sådan komplikation är då något företag byter redovisningsår. När det gäller individuellt studerade företag (se nedan) är de självfallet att betrakta som »identiska» under hela den period de stude- rats.

2.3 Storleksgruppering Utredningen har följt den storleksgruppering som SCB tillämpar. Det innebär att företa- gen indelats i följande grupper.

Antal anställda

50— 99 100—199 200—499 500—999 mer än 1 000

I vissa fall har företagsantalet i storleks- grupperna i skilda delbranscher varit för litet för att medge speciell behandling.

2.4 Branschindelning

SCB:s valiga branschindelning har använts vilket i detta fall innebär följande avdel- ningar.

Hela den svenska industrin Hela TEKO-industrin Ylleindustrin Bomullsindustrin Trikåindustrin

Linne-, hampa-, juteindustrin (i begränsad utsträckning) Konfektionsindustrin (motsvarar SCB:s be- nämning beklädnadssömnad)

Annan textilindustri och kombinerade före- tag

Inom konfektionsindustrin har vissa sek- torer specialundersökts, nämligen tung herr-

SOU 1970: 60

konfektion, tung damkonfektion och klän— ningstillverkning.

I princip har alla större enskilda företag ur här ovan angivna branscher och före- tagsgrupperingar individualbehandlats.

2.5 Sekretess

I enlighet med SCB:s sekretessregler har de uppgifter TEKO-utredningen erhållit varit anonymiserade.

2.6 Brandförsäkringsvärden

På en punkt har det varit nödvändigt att komplettera det i Vinststatistiken direkt till- gängliga materialet. Det gäller uppgifterna om brandförsäkringsvärden. Uppgifterna har hämtats dels från industristatistiken, dels från företagens egna verksamhetsbe- rättelser för de aktuella åren.

2.7 Löneuttag

På ett förhållandevis viktigt område kan man inte utan ett mycket betydande mer- arbete få fram behövliga uppgifter. Det gäl- ler företagsledningens löneuttag. Eftersom man vet att dessa uttag kan variera kraftigt i familjeföretagen och eftersom denna typ av företag är vanlig inom TEKO-industrier- na, skulle undersökningen utan tvivel ha ökat i tillförlitlighet om korrigering för dessa variationer hade kunnat göras.

3 Beräkningsgrunder

3.1 Lönsamhetsmått

Tre olika lönsamhetsmått har använts:

1 Korrigerat resultat före skatt i förhållan- de till korrigerat eget kapital 2 Korrigerat resultat före skatt plus ränte- kostnader i förhållande till korrigerat to- talt arbetande kapital 3 Beräknat bruttoöverskott av rörelsen i för- hållande till omsättningen.

Genom att använda dessa tre mått på företagens avkastning får man fram dels ägarkapitalets räntabilitet, dels hela det ar- betande kapitalets (driftkapitalets) avkast-

117

ningsförmåga, dels bruttomarginalen. Sist- nämnda lönsamhetsmått är det enklast till- gängliga i Vinststatistiken. Dess användbar- het är dock huvudsakligen begränsad till att ge en uppfattning om förändringar mellan olika år. Alla de använda måtten är på olika sätt beroende av varandra.

3.2 Avskrivningsunderlag

Det är naturligt om man i de hårt pressade TEKO-branscherna hållit de faktiskt verk- ställda avskrivningarna på en nivå som un- derstiger de kalkylmässiga. Det var bl a där- för nödvändigt att göra en bedömning av de kalkylmässiga avskrivningarnas storlek. Som bas för beräkning av dem har brandförsäk- ringsvärdena använts. Kalkylmässiga av- skrivningar blir därmed relaterade till till- gångarnas återanskaffningsvärden, eftersom beräkningen av brandförsäkringsvärdena de senaste 15 åren utgått just från återanskaff- ningsvärden.

Utredningen är medveten om att tillväga- gångssättet kan ifrågasättas. Å andra sidan kan också eventuellt alternativa metoder kri- tiseras på olika grunder. Utredningen har fäst avseende vid att också partsutredningen i textilindustrin vid 1958 års lönsamhetsana- lys av TEKO-industrierna utgick från brand- försäkringsvärdena. Även i ett antal senare utredningar, senast i varvsutredningen, har samma principer använts.

3.3 Avskrivningsprocent

Vid beräkningen av kalkylmässiga avskriv- ningar har utredningen stannat för 2 % på fastigheter och 7 % i fråga om maskiner och inventarier. Även här har olika alter- nativ diskuterats. På sina håll hade man föredragit större avskrivningar. Härtill kan bl. a. genmälas att brandförsäkringsvärdena på såväl fastigheter som maskiner sannolikt är något för höga och att därför en något för låg avskrivningsprocent i båda fallen inte innebär annat än en behövlig korrek- tion. De valda procenttalen är för övrigt de som enligt lag föreskrivs för textil- och kon- fektionsbranschen i USA.

118

3.4 Kapital och latenta skatteskulder

För beräkning av latenta skatteskulder och eget respektive totalt arbetande kaiptal har följande principer använts.

1 Lagerreserver och investeringsfonder. Hälften betraktas som latent skatteskuld, hälften läggs till det egna kapitalet. 2 Maskiner/ inventarier. Vid varje tillfälle anses maskiner och inventarier inklusive bilar nedslitna och nedskrivna med hälf- ten. Återstoden minus bokfört värde läggs till det egna kapitalet. 3 Fastigheter. Behandlingen är här analog med den som valts för maskiner och in- ventarier. 4 Aktier. Någon enkel beräkning av aktie- övervärden kan inte göras på basis av SCB:s material. Aktieinnehavet upptas därför till det bokförda värdet.

De beräkningsgrunder som valts är i hu- vudsak konventionella. Sålunda har antagits att det finns en latent skatteskuld i såväl lagerreserver som investeringsfonder trots att användningen eller upplösningen av så- dana i allmänhet sker på ett sådant sätt att skatt inte utgår i relativt liten omfattning.

Den använda metoden överensstämmer i stort med den som nyttjades av Partsutred- ningen. På en väsentlig punkt har dess prin— ciper frångåtts. Vid beräkning av »dolt» eget kapital i maskiner och fastigheter ut- gick man i Partsutredningen från det fulla brandförsäkringsvärdet. Här har i stället ut- gångspunkten varit halva brandförsäkrings- värdet eftersom anläggningstillgångarna vid varje tillfälle måste anses vara nedslitna till ungefär hälften.

3 .4 Överskott

Vid resultatberäkningarna har utgångspunk- ten varit det redovisade bruttoöverskottet på rörelsen, dvs. företagets försäljningsintäkter minus tillverknings-, administrations- och försäljningskostnader samt nervärdeskatt och andra indirekta skatter. Kcrrigering har sedan skett för vissa inte tidigare fråndragna pensionskostnader och kostnader för finan-

SOU 1970: 60

siella transaktioner samt för rörelsefräm- mande intäkter och kostnader enligt föl- jande.

Redovisat (och för lagerreservföränd- ringar korrigerat) bruttoöverskott på rörel- sen:

ej avdragna pensionskostnader = A beräknat bruttoöverskott på rörelsen — redovisade avskrivningar = B rörelseöverskott efter redovisade av- skrivningar + mottagna aktieutdelningar + ränteintäkter

-— räntekostnader

+ )löpande intäkter/ kostnader hänförliga

— J till annan rörelse netto = C beräknat överskott av löpande verk- samhet

+ redovisade aVSkrivningar

beräknat avskrivningsbehov = D korrigerat resultat av löpande verk- samhet före skatt

4 Den kompletterande finansieringsana- lysen

De kriterier som uppställdes för den kom- pletterande finansieringsanalysen var följan- de:

1 Finansieringsbidrag från den löpande verksamheten/ investeringar i materiella anläggningstillgångar 2 Likvida tillgångar (kassa, bank, postgiro) + kortfristiga fordringar/ kortfristiga skulder 3 Eget kapital/ totalt arbetande kapital (to— talt arbetande kaiptal = hela den korri- gerade balansomslutningen) 4 Omsättningen/lagrets medelvärde (medel— värde = ingående + utgående värde/2).

För att få fram de nödvändiga underla- gen för beräkning av de olika kriterierna användes följande gruppering av de olika poster som ingår i SCB:s grundmaterial. Som utgångspunkt användes C i lönsam- hetsundersökningen (se föregående avsnitt).

SOU 1970: 60

Överskott av löpande verksamhet (= C i lönsamhetsanalysen)

+ redovisade avskrivningar

— redovisade skatter

föreslagna utdelningar finansieringsbidrag från den löpande verksamheten

försäljning av anläggningar, brutto minskning av finansiella anläggningstill- gångar avtappning av pensionsmedel minskning av långfristiga fordringar ökning av långfristiga skulder div extraordinära intäkter div extraordinära kostnader minskning av spärrkontomedel i Riks— banken nyemission av aktier (uppgiften direkt tillgänglig bara för 1968) SUMMA TILLFÖRDA MEDEL

+|++++ ++ "

+

Investeringar i materiella anläggningstill- gångar ökning av finansiella anläggningstill- gångar ökning av spärrkontomedel i Riksbanken ökning av långfristiga fordringar minskning av långfristiga skulder summa använda medel

u+++ +

Ändring av rörelsekapital:

Varulager (+ vid ökning, vid minskning) Kortfristiga fordringar (+ vid ökning, — vid minskning) Kortfristiga skulder (— vid ökning, + vid minskning) Kassa, bank, postgiro (+ vid ökning, —— vid minskning) = SUMMA ANVÄNDA MEDEL OCH ÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL

Denna summa bör ungefär överensstämma med »SUMMA TILLFÖRDA MEDEL» ovan.

119

Siffermaterialet i denna bilaga har samman- ställts av personal inom Kommerskollegium under ledning av avdelningsdirektör Nils Karlsson, vilken också svarat för analysen av materialet. Arbetet har verkställts på TEKO-utredningens uppdrag och upplägg- ningen har utformats i samråd med utred- ningen.

l Utvecklingens huvuddrag inom olika delar av T EKG-området

I tabell B7.1-—3 lämnas uppgifter i miljoner kronor (mkr) om produktion, import, ex-

port och tillförsel m nr inom TEKO-områ- det. Uppdelning görs på vissa sektorer, näm- ligen garner, beklädnadsväv och trikåväv, hemtextilier, teknisk textil, kläder av trikå samt konfektion inklusive huvudbonader.

Beträffande vad som i dessa sammanställ- ningar hänförts till hemtextilier och teknisk textil ävensom information i övrigt om detta tabellmaterial och det detaljerade statistiska materialet i tabellerna B7.4—5 hänvisas till ett avsnitt rörande statistikens omfattning rn ni som föregår tabellavsnittet.

Det i tabell B7.1 sammanställda materialet kan sammanfattas på följande sätt.

Produktion, utrikeshandel och tillförsel i mkr under 1968.

Procentuella förändringar från 1960 inom parentes.

Produktion Import Export Tillförsel

1. Garn och träd 441 (—14 %) 380 ( 45 %) 37 (122 %) 784 ( 32 %) 2. Beklädnadsväv 252 (—35 %) 306 ( 15 %) 88 (112 %) 470 (—23 %) 3. Trikåväv 135 ( 307 %) 65 (509 %) 45 (728 %) 155 ( 304 %)

S:a 2—3 387 ( —7,5 %) 371 ( 34 %) 133 ( 34 %) 625 (— 4%) 4. Hemtextilier 480 ( 78 %) 335 (131 %) 76 (240 %) 739 ( 88 %) 5. Teknisk textil 469 ( 69 %) 228 (126 %) 107 (224 %) 590 ( 71 %)

S:a 2—5 1336 ( 38 %) 934 ( 78 %) 316 (209 %) 1954 ( 41 %) 6. Kläder av trikå 489 ( 31 %) 367 (150 %) 77 (489 %) 779 ( 54 %) 7. Kläder. ej av trikå 1496 ( 28 %) 452 (302 %) 178 (338 %) 1 770 ( 43 %) 8. Huvudbonader 81 ( 30 %) 33 ( 40 %) 10 (107 %) 104 ( 28 %)

S:a 6—8 2066 ( 29 %) 852 (201 %) 265 (351 %) 2653 ( 45 %)

SOU 1970: 60

Statistiken har i ovanstående sammandrag presenterats på ett något annorlunda sätt. En delsumma har inlagts för grupperna 2 och 3 varvid separata uppgifter erhållits för textilindustrins produktion etc av bekläd- nadsväv. Därmed erhålles för textilindustrin efter spinningsstadiet fyra till produk- tionsvärdet ungefär lika stora varugrupper, beklädnadsväv, inklusive trikåväv, hemtexti- lier (i vilka ingår avsaluproduktionen av heminredningsvävnader), teknisk textil samt kläder o dyl av trikå. Av dessa fyra grup- per utgör de tre sistnämnda textilindustrins produktion av färdigvaror vardera med ett tillverkningsvärde 1968 om närmare 500 mkr medan den första gruppen, bekläd- nadsväv, med ett produktionsvärde av ca 400 mkr, utgör halvfabrikat för tillverkning av konfektionerade kläder och trikåkläder.

Av sammanställningen framgår att värde- mässigt i löpande priser har en produktions- nedgång ägt rum för garner med 14 procent och för den traditionella beklädnadsväven med 35 procent. Däremot visar trikåväven en stark ökning — drygt 300 procent sedan 1960. Tillverkningen av trikåväv var emellertid i absoluta tal liten 1960. Totalt för beklädnadsväv har därför utvecklingen 1960—68 inneburit en värdemässig produk- tionsnedgång om drygt 7 procent.

För trikåkläder, konfektionerade kläder och huvudbonader redovisas för vardera en värdemässig ökning på ca 30 procent i lö- pande priser medan utvecklingen varit mest gynnsam för teknisk textil och hemtextilier, de sistnämnda med en produktionsökning på ca 80 procent från 1960.

Utrikeshandeln inom TEKO-området har varit expansiv under 1960-talet. Detta gäller för nästan samtliga delområden och såväl import som export. Av sammanställningen framgår att den värdemässiga ökningen ge- nomgående varit störst för exporten. Den största ökningstakten såväl vad gäller import som export redovisas för trikåväv, därnäst för exporten av trikåkläder. För konfektio- nerade kläder har den värdemässiga ökning- en på såväl import- som exportsidan varit ca 300 procent. Då exporten av dessa kläder emellertid var relativt liten i början av 60—

SOU 1970: 60

talet har utvecklingen medfört ett ökat im- portöverskott från ca 70 mkr 1960 till drygt 270 mkr 1968. Utvecklingen har varit densamma också för övriga varugrupper. De varugrupper som med hänsyn till öknings- takten 1960—1968 i import och export skul- le ha de största möjligheterna att utvecklas mot balans i utrikeshandeln är enligt sam- manställningen ovan teknisk textil och trikåväv.

Ökningen i tillförseln har varit störst för trikåväven, därnäst för hemtextilier och tek- nisk textil. För samtliga dessa har konsum- tionsökningen procentuellt varit lika stor som produktionsökningen. För kläder — såväl trikå som konfektion — har däremot den ökade importen resulterat i en värde- mässig ökning i tillförseln som varit betyd- ligt större än produktionsökningen. Utveck- lingen av utrikeshandeln har vad gäller klä- der inneburit ökade andelar för importen i den värdemässiga tillförseln. För trikåkläder steg således importandelen värdemässigt från 29 till 47 procent och för konfektionerade kläder från 9 till 25 procent. Kvantitetsmäs- sigt är importandelarna till följd av lågpris- importen betydligt större. För närmare upp- gifter härom hänvisas till den kvantitets- och värdemässiga belysningen av utvecklingen inom trikå- och konfektionsområdet (tabell B7.4.12 och B7.S.2—3).

Importens andel i tillförseln har ökat ej endast för kläder utan även för övriga varugrupper i tabell B7.1. Den största vär- demässiga importandelen 65 procent un- der 1968 — redovisas för beklädnadsväv, för vilken emellertid också redovisas den största exportandelen närmare 35 pro- cent av den svenska produktionen. Av samtliga i tabellen redovisade varugrupper var alltså utrikeshandeln under 1968 rela- tivt sett mest omfattande för beklädnads- väven. Näst efter den traditionella bekläd- nadsväven redovisas den största exportande- len % av produktionen — för trikåväv. Som framgår av tabell B7.l redovisas också för produktionens exportandelar ökningar för samtliga varugrupper under perioden 1960—68. För närmare uppgifter härom — liksom beträffande importens andel av till-

121

förseln inom resp sektor — hänvisas till statistikmaterialet.

I tabell B7.2 har uppgifterna för de åtta sektorerna inom TEKO-området redaktio- nellt sammanställts på sådant sätt att ned-

summeringar har kunnat göras för de sekto- rer som utgör textilindustrin resp konfek- tionsindustrin. Materialet kan sammanfattas på följande sätt:

Produktion, import, export och tillförsel inom TEKO-området under år 1968.

Vården i mkr. Procentuella förändringar från år 1960 inom parentes.

Exportandel Import- av produk- andel av tionen tillförseln 1960 1968 1960 1968 Produktion Import Export % % Tillförsel % % Textilindustrin 1 825 (36 %) 1 301 ( 94 %) 393 (241 %) 9 22 2 739 (44 %) 35 48 Konfektionsindustrin 1 577 (28 %) 485 (256 %) 188 (312 %) 4 12 1 874 (42 %) 10 26

(inkl huvudbonader)

Enligt det i tabellen sammanställda mate- rialet skulle alltså produktionen i textilin- dustrin under perioden 1960—68 värdemäs- sigt ha utvecklats något gynnsammare genomsnittligt ungefär en procent per år än konfektionsindustrins produktion. Ök- ningstakten i importen av konfektionsvaror har emellertid — värdemässigt — varit i det närmaste tre gånger större än importökning- en inom textilindustrins varuområde samti- digt som exporten av konfektionsvaror ut- vecklats något gynnsammare än textilindu— strins export. Utvecklingen har för båda in- dustrigrenarna medfört att importandelen i tillförseln ökat kraftigt. Importens andel av tillförseln är emellertid värdemässigt betyd- ligt mindre för färdigvarorna inom konfek- tionsindustrin än för textilindustrins produk- ter som — enligt sammanställningen i tabel- len — till ungefär 20 procent utgöres av halvfabrikat. Sammanställningen ovan ger ingen information om storleken av lågpris- importen inom resp industriområde. Vissa uppgifter härom lämnas i de följande kom- mentarerna till reSp sektorer.

Vad gäller utvecklingen totalt inom TEKO-området har i tabellen sammanställts uppgifter för »färdiga TEKO-varor» dvs hemtextilier, teknisk textil, kläder och hu- vudbonader. Enligt detta material hade till- förseln av färdiga TEKO-varor till partipri-

122

ser under 1968 ett värde av ca 4000 mkr. Räknas med ett tillägg på 70 procent skulle konsumtionsvärdet för dessa varor 1968 ha uppgått till närmare 6 800 mkr.

För de TEKO-varor som säljs i detaljhan- deln, dvs hemtextilier, kläder och huvud- bonader blir värdet enligt tabellen ca 3 400 mkr under 1968. Räknas för dessa varor med ett något större pålägg 80 procent blir detaljhandelsvärdet för dessa TEKO- varor drygt 6 100 mkr. Motsvarande värde 1960 blir närmare 4 000 mkr och konsum- tionsökningen i löpande priser för dessa TEKO-varor skulle alltså under perioden 1960—68 ha uppgått till ca 2 100 mkr eller drygt 50 procent.

I det följande lämnas kommentarer till utvecklingen inom olika delar av TEKO- området under hänvisning till det samman- ställda statistikmaterialet i tabellerna B7.4.1 —B7.5.3. Då statistiken i dessa tabeller tids- mässigt sammanställdes före tabell B7.2 har sektorsindelningen i denna tabell ej till alla delar kunnat följas i kommentarerna.

2 Kommentarer till utvecklingen 1960—68 för garn och träd

Av statistikmaterialet i tabell B7.4.l. fram- går att totala tillförseln av garn kvantitativt

SOU 11970: 60

minskade med 11 procent under perioden till knappt 70 000 ton under 1968. Bakom denna utveckling ligger en 30-procentig ned- gång i den svenska produktionen från drygt 60 000 till 42 000 ton. Importen ökade med 60 och exporten med 30 procent till 30 000 respektive 3 000 ton. Importöverskottet inom denna del av TEKO-området är alltså betydande. Utvecklingen innebar att impor- tens andel i tillförseln kvantitativt steg från ungefär 25 till närmare 45 procent. Den svenska produktionen svarade således under 1968, trots produktionsminskning och en 60-procentig importökning, för en jämförel- sevis stor del av tillförseln inom gatuområ- det. Exporten är relativt liten. Under 1968

var produktionens exportandel drygt 7 pro- cent, vilket dock innebar en fördubblad pro- centandel jämfört med 1960.

Tillförselvärdet för garn och träd uppgick 1968 till närmare 800 mkr enligt de i tabel- len delvis beräknade värdeuppgifterna.

Den svenska produktionens värde var ca 440 mkr, import- och exportvärdet var i runda tal 380 respektive 40 mkr. Import- överskottet om drygt 340 mkr under 1968 innebar en ökning med ca 100 mkr jämfört med 1960. Utvecklingen i övrigt under perioden framgår av följande sammandrag, där värdeuppgifter medtagits endast för 1968 men där förändringarna från 1960 angivits inom parentes.

Produktion, import, export och tillförsel av garn och tråd 1968 i mkr. Procentuella för- ändringar från 1960 inom parentes.

Importandel av tillförseln 1960 1968 Produktion Import Export Tillförsel % % am och träd Totalt 441 (— 14 ”a) 379 ( 45 %) 37 (122 %) 784 (+ 3 %) 35 48 v ändlösa syntetiska eller 54 (_ 3 %) 217 ( 102 %) 13 (115 %) 257 ( 64 %) 69 84 konstgjorda textilfibrer v korta syntetiska eller 61 ( 191 %) 50 ( 85 %) 10 (406 %) 102 ( 120 %) 59 49 konstgjorda textilfibrer -:a garn och träd av synte- 115 ( 50 %) 267 ( 98 %) 23 (184 %) 359 ( 77 %) 66 74 tiska och konstgjorda fibrer v bomull 162 (-—16 %) 66 ( 11%) 5 (115 %) 223 (—11 %) 24 30 v ull etc 130 (—32 %) 37 (—39 %) 6 ( 83 %) 161 (-—35 %) 25 23 v lin eller rami 21 (—30 %) 6 (— 0,4 %) l ( 86 %) 26 (—26 %) 19 25 'v andra vegetabiliska 3 (—39 %) 3 ( 101 %) 2 ( 71 % 14 (—30 %) 7 23 fibrer o papper :a garn och tråd av natur— 326 (—25 %) 113 (—12 %) 14 ( 63 %) 425 (-24 %) 23 27

' fibrer

Konsumtionen av :»konstfibergarnx»1 har nämnda kommer att reduceras avsevärt ge- således ökat med 77 procent till ett värde av 359 mkr medan för naturfibergarnerna tillförseln minskat med 24 procent till 425 mkr. Differensen till naturfibergarnernas förmån var således 1968 fortfarande rela- tivt stor. Ökningstakten för konstfibergar- nerna är emellertid så kraftig att fördelning- en värdemässigt sannolikt kommer att vara ungefär lika 1970. Tillverkningen av de sist-

SOU 1970: 60

nom de under våren 1970 bekantgjorda pro- duktionsnedläggelserna inom ylleindustrin. Av sammanställningen ovan framgår att konsumtionen under perioden har minskat för samtliga naturfibergarner, mest för garn av ull, minst för bomullsgarn.

* Med konstfiber avses här både s k konstgjorda fibrer (rayonull, rayonsilke o dyl) och syntetiska fibrer.

123

Utvecklingen av den svenska garntillverk- ningen överensstämmer vad gäller natur- fibergarnerna mycket nära med konsum- tionsutvecklingen. Den svenska produktions- andelen i tillförseln är ju också ganska stor, ca 70 procent. För konstfibergarnerna är förhållandena annorlunda. Importandelen i tillförseln var för dessa drygt 70 procent under 1968. Av sammanställningen framgår att den svenska tillverkningen minskat något för garner av ändlösa konstfibrer, men ökat

kraftigt för garn av korta sådana för vilka produktionen har tredubblats sedan 1960. Ungefär hälften av tillverkningsvärdet 1968 för dessa garner utgjordes av cordgarn. Nå- gon svensk tillverkning av syntetcordgarn redovisas ej i statistiken.

Relationerna mellan syntetgarn och garn av konstgjorda fibrer framgår av nedanstå- ende sammanställningar rörande utveckling- en 1960—68 för fabriksgarner.

Produktion Tillförsel Förändring Förändring 1960 1968 i procent 1960 1968 i procent Fabriksgarn Totalt ton 10 149 13 912 + 37,1 16 175 29 699 + 83,6 tkr 76 563 114 667 + 49,8 199 280 344 487 + 72,9 —- av ändlösa och korta ton 399 3 086 +673,4 4 858 16 544 +240,6 syntetiska fibrer tkr 5 716 41044 +618,1 117 339 253 624 +116,1 av ändlösa och korta ton 9 750 10 826 + 11,0 11 317 13 155 + 16,2 konstgjorda fibrer tkr 70 847 73 625 + 3,9 81 941 90 863 + 10,9

Produktionen av syntetfibergarn visar en expansiv utveckling med en drygt 7-dubblad tillverkning under perioden såväl kvantitets- som värdemässigt medan ökningstakten för garnerna av konstgjorda fibrer är av stor- leksordningen knappt en procent per år. De sistnämnda svarar dock fortfarande för den största andelen i den svenska garntillverk-

ningen. I konsumtionen däremot är syntet- garnerna helt dominerande, särskilt i värden räknat.

Procentuellt blir fördelningen mellan syn- tetgarner och garn av konstgjorda fibrer föl- jande i produktion och tillförsel räknat i kvantiteter respektive värden.

Produktion

Garn av syntetiska fibrer Garn av konstgjorda fibrer

Tillförsel

Garn av syntetiska fibrer Garn av konstgjorda fibrer

i kvantiteter i värden 1960 1968 1960 1968 3,9 22,2 7,5 35,8 96,1 77,8 92,5 64,2 100 100 100 100 i kvantiteter i värden 1960 1968 1960 1968 30,0 55,7 58,9 73,6 70,0 44,3 41,1 26.4 100 100 100 100

SOU 1970: 60

Skillnaderna mellan den kvantitativa och värdemässiga procentfördelningen är rela- tivt stor beroende på prisförhållanden. En- ligt handelsstatistiken för år 1968 var im- portmedelpriset för garn och tråd av synte- tiska fibrer 16:25 och för garn och tråd av konstgjorda fibrer 7:16 kr/kg.

3 Kommentarer till utvecklingen för samtliga vävnader

Enligt tabell B7.4.2 hade den svenska till- verkningen av samtliga vävnader (inkl trikå- väv) under 1968 ett värde av drygt 700 mkr. Importen uppgick till något mer än 600 mkr och exporten till närmare 200 mkr. Den sammanlagda vävnadskonsumtionen hade alltså 1968 ett värde av drygt 1 100 mkr. Av statistikmaterialet framgår att tillförseln av vävnader kvantitativt minskade med ett par procent under perioden 1960—1968. Värdemässigt redovisas emellertid en ökning med ungefär 5 procent.

Bakom denna utveckling ligger kvantita- tivt en nedgång i den svenska produktionen på ungefär 20 procent från 1960 till 1968 och en importökning på närmare 50 procent. Exporten mer än fördubblades (+127 pro- cent) vilket medförde att exportandelen i produktionen ökade från 8 till 23 procent.

Utvecklingen innebar att importens andel av tillförseln steg från i runt tal 40 procent 1960 till närmare 60 procent 1968. Den svenska produktionen för hemmamarknaden svarade alltså under 1968 för drygt 40 pro— cent av vävnadstillförseln mot drygt 60 pro- cent 1960.

Ser man på den värdemässiga utveckling- en finner man att det svenska produktions- värdet 1968 var ungefär detsamma som 1960 (jämfört med en kvantitativ minskning om 20 procent) och att exporten ökat be- tydligt mer i värde än i kvantiteter (182 resp 127 procent). För importens del är för- hållandet värde/kvantitetsutveckling det om- vända (38 resp 47 procent). Den svenska produktionen har alltså under perioden om- fattat relativt sett dyrare vävnadskategorier och sortiment än importen.

Utvecklingen av konsumtion, produktion, import och export av olika slags vävnader (efter fiberinnehåll) framgår i sammandrag av följande uppgifter i tabellen. För trikå- väv1 har någon fördelning efter fiberinnehåll inte gjorts i denna sammanställning.

* Utvecklingen vad gäller trikåväv kommenteras även under avsnittet för trikåvaror (tabell B7.4.12). I den svenska produktionen av trikå- väv 1968 var fiberinnehållet följande: ändlösa syntetiska fibrer 83 %, bomull 12 % och övriga fibrer 5 %.

Samtliga vävnader. Värdeuppgifter i mkr för år 1968. (Procentuella förändringar från 1960 inom parentes)

Importandel av tillförseln Tillförsel Produktion Import Export 1960 1968 % % »ävnader Totalt 1 130 (+ 5 %) 716 ( 1 %) 611 ( 38 %) 196 (182 %) 41 54 av bomull 279 (—34 %) 186 (—36 %) 159 (—5 %) 66 ( 82 %) 40 57 av ull 231 (— 7%) 131 (—23 %) 119 ( 35 %) 18 (162 %) 35 51 av korta syntetiska eller 213 ( 62 %) 124 ( 127 %) 139 ( 66 %) 49 (674 %) 63 64 konstgjorda fibrer av ändlösa syntetiska eller 157 ( 11%) 90 (—12 %) 79 ( 51 %) 12 (—3 %) 37 51 konstgjorda fibrer av trikå (samtliga fibrer) 155 ( 304 %) 135 ( 307 %) 65 (509 %) 45 (728 %) 28 42 övriga vävnader*) 95 (— 4 %) 50 (—-15 %) 50 ( 23 %) 6 (182 %) 41 53

Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader; vävnader av jute, lin och andra vegetabiliska fibrer och papper.

SOU 1970: 60

125

Av sammanställningen framgår att i kon- sumtionen har den största ökningen ägt rum för trikåväv, av vilken tillförseln 1968 värde- mässigt var ungefär fyra gånger större än 1960. Den därnäst största konsumtionsök- ningen värdemässigt ca 60 procent redovisas för vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer. För vävnader av ändlösa konstfibrer var ökningstakten be- tydligt lägre, drygt 10 procent. För samtliga naturfibervävnader med undantag för den obetydliga gruppen vävnader av andra vegetabiliska fibrer och papper (se tabell B7.4.2) — har konsumtionen minskat och allra mest för bomullsvävnader. Anmärk- ningsvärt är att bomullsvävnader under 1968 dock alltjämt var den största vävnadskate- gorien i tillförseln. Även i produktionen var bomullsvävnader störst.

Utvecklingen av den svenska produktio- nen 1960—1968 överensstämmer i stort med vad ovan refererats för konsumtions- utvecklingen. För vävnader av ändlösa konstfibrer sjönk emellertid tillverkningen med 12 procent medan tillförseln procen- tuellt ökade ungefär lika mycket. Av sam- manställningen framgår också att produk- tionsnedgången för vävnader av naturfibrer är procentuellt större än konsumtionsminsk— ningen för dessa vävnader.

För importens del redovisas ökningar för samtliga vävnader med undantag av bomulls- vävnader. Den mest expansiva utvecklingen visar importen av trikåväv som 1968 var värdemässigt 6 gånger större än 1960.

Exportutvecklingen är anmärkningsvärt gynnsam för flertalet vävnadskategorier. Minskningen i utförseln av vävnader av änd- lösa konstfibrer beror på minskad export av cordväv. Framhållas må den synnerligen starka ökningen i såväl export som import av trikåväv och att utrikeshandeln i denna väv trots gynnsam exportutveckling visar ett importöverskott på 20 mkr.

Totalt ökade underskottet i utrikeshandeln med vävnader från 373 mkr 1960 till 415 mkr 1968. Genom nedläggningen av större delen av den svenska produktionen av ylle- väv kommer detta importöverskott sanno— likt att öka. Värdet av den vävnadsimport

126

som helt ersätter produktionsbortfallet för" ylleväv kan beräknas till storleksordningen 50 mkr.

Vad gäller fibersammansättningen för" samtliga vävnader, alltså inkl trikåväv, har vissa sammanställningar gjorts i tabellerna B7.4.3 och B7.4.4. Av materialet i sistnämn- da tabell framgår att i konsumtionen har an- delen vävnader av naturfibrer minskat från 72 procent 1960 till 55 procent 1968 Och i den svenska produktionen från 74 till 53- procent. Naturfibervävnadernas andel i kon- sumtion och produktion har alltså 1960—68 minskat med ca 2 procent per år. Under' 1970 bör alltså fördelningen vara lika mel- lan vävnader av naturfibrer och vävnader av konstfibrer. Bland konstfibrerna svarar de- ändlösa fibrerna för den större andelen och har också ökat mest under perioden 1960—- 1968.

A nvändningsområden

Från det i tabell B7.4.5 sammanställda ma— terialet rörande vävnadernas användnings- områden har gjorts ett sammandrag. Se- nästa sida.

Av det totala tillförselvärdet för här redo-— visade vävnader, som 1968 uppgick till drygt 1 100 mkr, utgjordes således 55 procent av beklädnadsvävnader inkl trikåväv, 24 pro-- cent av heminredningsvävnader medan 21 procent av vävnaderna användes för andra ändamål. Jämfört med 1960 innebär detta för förstnämnda varugrupp en med 5 pro- centenheter minskad andel i tillförseln och en minskning också i absoluta tal. För de två övriga vävnadskategorierna ökade kon— sumtionen såväl relativt som i absoluta tal och ökningen var störst för heminrednings- vävnader. Inom gruppen andra vävnader- svarade bomullsråväv och cordväv värde- mässigt för ungefär hälften av konsumtio— nen. Jämfört med 1960 har konsumtionen av råväv minskat med ca 15 procent medan konsumtionen av cordväv ökat med ca 35 procent. Av sammanställningen ovan fram-' går att dessa båda råvävnader tillsammans svarade för 10 procent värdemässigt av den totala Vävnadskonsumtionen såväl 1960 som 1968. Kvantitetsmässigt (jfr tabell B7.4.5)

SOU 1970: 60»

ggg &; gg & var andelen större, drygt 20 procent. Dessa % g g ;; "» 'n billiga vävnader utgör alltså en icke obetyd- :*... v vv v lig del i den svenska Vävnadskonsumtionen. ? åå ? %% 93. Utvecklingen av den svenska produktio— "' '— nen överensstämmer vad äller beklädnads- g A». A f..-. ». vävnader med konsumtionsutvecklin en me- Q Q Q Q 9 O 8 ex sx & 8 ex .. . . .. .. . V) '; % $ 22] :>. 0 =:- dan for heminredningsvavnader okningstak- *; Tug D.. V :., V ten är betydhgt större än i konsumtionen. % ä 0 Na m ao N Ungefär % av den ökade tillverkningen av Q. __ xo oå % ä & !N V . . .. _ & heminrednin svavnader har ex orterats. Den E i— n - . . .. P .. . % QQ »; g»; & svenska tillverkningen av vavnader for in- ": Q ;, i .x ä __ dustriell användning har minskat främst ge— % åf, & .... _, nom en betydlig nedgång i produktionen av m 0 |. |. . . % =O ve n o m. m N bomullsravav, medan cordvavstillverknin en == 5 C” "* ") N . . .. .. _.3 "'_' varit I stort sett oforandrad. I den totala 75 ?? '; ';'; '; svenska reduktionen ut "orde cordväv och 5 s s s s 8 sx ? 1 _ g __ % $ 3 :. n o bomullsvav 7 procent under 1968, Vilket var i— . . 8 g % D.., V V.., ., en minskning med ett par procentenheter L. a I |. . | 9: då & & '; I ”* N ** fran 1960. KvantitetsmaSSigt (]fl' tabell Så A,. A A,— A B7.4.5) var andelen för dessa båda industri- E åå &? $& ?: vävnader 17 procent såväl 1960 som 1968. .. .. oo . ,: S ”0 "' Av den svenska produktionen har en allt- VV V VV V . . % å .. .. to » ... N mer ökad del exporterats. Som tidigare . N (N ax *I- N .. .. . '” "' *0 m 'e— m namnts okade roduktionens ex ortandel > P - AA ». AA A under rioden kvantitetsmässi t från 8 till 3 :s se & se se pe . g "0 23 rocent. Värdemässr var ex ortandelen .a: % $ 5 = c N P 'å' % ':.V V ..,... V q i produktionen 10 procent 1960 och 27 pro- å %— å ; ||: = & $ : :- cent 1968. Exporten har således inriktats .å '" '" :: A ÅA A 5 mot dyrare vävnadskategorier och sortiment. 'g ”& Få” & ”så & &” % I förstnämnda avseende framgår utveckling- ? å & Ä 73. N '" *": en bl a av ovanstående sammanställning. De VV V ". . . n 0 ==! oo V VV &: d rare heminrednin svavnaderna har saledes EU (Q )0 IN O Qx N oo _ __y _ . .29 9. Rå "oi 5." '" & okat sm andel med 5 procentenheter i en ** ..,. ,.. ,.... ,. % krafti ökad totalex ort medan de billiga % % xQ & % G G H "g g i: & i? i 3 industrivävnadernas andel reducerats avse- 2 32 & '" N ** å) värt. I absoluta tal är exporten av industri— .::: 8 . i! vävnader obet dli , endast 13 mkr av en &; _ .. s e s a a =— . y g % '=— .. 'x sr ._ — i; totalexport 1968 på närmare 200 mkr. ; €:- . :; Ungefär 70 procent av exporten utgöres av N A '_' '. se en » u ' "g [3 .5 ?g g g bekladnadsvavnader, for Vilka utforseln 1 5 5 23 "; 3 det närmaste tredubblats trots en icke obe- '> & =E j: ,_ > å? % tydlig minskning i produktionen. Bekläd- > % H .. . .. = & än 2 *s* =”.:-" :$ E &? nadsvavnadernas andel 1 den okade totalex— 50 > E = å : > % .. H _ _5 & % 9.5 & %- ? gig > go E' porten steg emellertid med endast en procent % ååå få; 319 0 W ; från 1960 till 1968, främst nu följd av den : 34 -— ' ' . . .. . få & £ '5 åå & & 53 relativt sett kraftigare okningen av de dyrare LL. | = ”sig . heminredningsvävnaderna. Även vad gäller

beklädnadsväv har exporten i viss mån ut- vecklats mot dyrare sortiment. Den värde— mässiga ökningen var under perioden 184

SOU 1970: 60 127

procent, den kvantitetsmässiga 169 procent (tabell B7.4.5).

Avslutningsvis skall beträffande vävnads- redovisningen framhållas att viss del av im- porterad bomullsråväv och även annan väv av råvävskaraktär torde — efter viss bear- betning — redovisas som svensk tillverk- ning. Den i industristatistiken redovisade svenska vävnadsproduktionen kan därför vara för hög.

Den här närmast aktuella bomullsråväven utgöres av billig väv som huvudsakligen importeras från Kina, Japan, Portugal och till en mindre del från Östeuropa. Hela rå- vävsimporten — förutom bomullsråväv även väv av främst syntetiska fibrer —- utgjorde 1968 ca 10 procent av den totala vävnads- importen. Förutom import av råväv före- kommer även viss import av andra vävna- der från 5 k låglöneländer, främst från Por- tugal. Sammanlagt utgjorde under 1968 im- porten från sk låglöneländer värdemässigt ungefär 15 procent av den totala importen inom vävnadsområdet.

Beträffande fibersammansättningen i var- dera av de ovan kommenterade vävnads- kategorierna får hänvisas till det statistiska materialet (tabellerna B7.4.6—8).

4 Kommentarer till utvecklingen 1960—68 för hemtextilier

Varusammansättningen inom denna del av TEKO-området är synnerligen heterogen. Hit hänföres sålunda möbel-, sammets-, plysch-, gardin- och andra heminrednings- vävnader, som dels går till olika industrier o dyl (möbel—, bil-, varvs-, heminrednings- företag), dels via detaljhandeln direkt för konsumtion i hemmen. Andra större sorti— mentsgrupper är mattor av olika slag samt sänglinne, dukar, handdukar etc. Vidare hänföres hit res— och sängfiltar, gobelänger, draperier, tyll mm. Den kvantitativa ut- vecklingens fibersammansättning o dyl är här av mindre intresse och av statistiska skäl svår att belysa.

Som framgår av tabell B7.4.10 skedde värdemässigt i det närmaste en fördubbling

av konsumtionen inom detta varuområde till ett värde av drygt 700 mkr under 1968. Den största varan är mattor av olika slag (vävda, knutna, nålade) med ett sammanlagt tillför— selvärde 1968 på drygt 260 mkr, varav vävda mattor ca 230 mkr. För ett ungefär lika stort tillförselvärde svarade heminred— ningsvävnader under det att den i storleks- ordning tredje sortimentsgruppen utgjordes av sänglinne, dukar etc med ett tillförsel- värde på 160 mkr. Tillsammans svarade dessa tre sortimentsgrupper för ungefär 90 procent av tillförseln under 1968.

Även den svenska produktionen ungefär fördubblades under perioden till ett värde av knappt 500 mkr, d v s ungefär % av till- förselvärdet. Ca 200 mkr eller 40 procent av tillverkningen utgjordes av heminred- ningsvävnader under det att mattor (120 mkr) samt sänglinne, dukar etc (110 mkr) sammanlagt svarade för närmare 50 procent av tillverkningen. Produktionsutvecklingen har varit gynnsam för de båda sistnämnda sortimentsgrupperna, för vilka tillverkningen ungefär tredubblades under perioden, medan för heminredningsvävnader produktionsök— ningen var endast ungefär 25 procent. Pro- duktionsminskning såväl kvantitativt som i värde redovisas för res- och sängfiltar, beträffande vilka konkurrens från lågprisim- port från främst Jugoslavien och Portugal förekommer. Lågprisimporten är i övrigt inom detta varuområde fn inte av större omfattning. Förutom vad gäller filtar före-- kommer lågprisimport av större omfattning endast inom sortimentsgruppen sänglinnen, borddukar, handdukar etc. Vad gäller dessa varor kommer lågprisimporten främst från Östeuropa, Hongkong och Jugoslavien. Låg— prisimportens andel av importen inom denna sortimentsgrupp var ca 35 procent under 1968.

Beträffande utrikeshandeln i övrigt sked- de under perioden för importens del en dryg fördubbling till närmare 350 mkr, vilket medförde en ökning i importandelen av till- förseln med ett tiotal procentenheter till 45 procent under 1968. Av de mera bety- dande varorna redovisas den största import- ökningen för mattor, för vilka införseln fyr-

SOU 1970: 60

dubblades såväl kvantitativt som värdemäs- sigt.

För exportens del var utvecklingen gynn- sam och utförselvärdet i det närmaste fyr- dubblades under perioden. Exportvärdet var dock litet —— ca 75 mkr under 1968 och exportandelen av produktionen blev endast 15 procent. Ungefär % av utförselvärdet ut- gjordes av heminredningsvävnader av vilka exporten fyrdubblades och samma gynn- samma utveckling skedde också vad gäller mattor. Värdet av mattexporten var dock endast 10 mkr, vilket —— åtminstone statis- tiskt sett —— kanske indikerar potentiella möjligheter till fortsatta exportökningar. I varje fall väntas den svenska produktionen av bl a heltäckande och målade mattor kom- ma att öka kraftigt under den närmaste tiden.

5 Kommentarer till utvecklingen 1960—68 för teknisk textil

Varusammansättningen inom denna del av TEKO-området är i hög grad heterogen vad gäller varornas användning, tillverkningssätt och textilinnehåll. Hit hänföres således så pass olika varor som vadd och varor därav, tågvirke, fisknät, linoleummattor, jutesäckar, presenningar, tält, driv- och transportrem— mar, brandslangar o dyl, impregnerade och plastöverdragna vävnader, fiberduk, cordväv och maskinfilt.

Som framgått av den tidigare redovisade utvecklingen inom olika delar av TEKO- området (tabellerna B7.1—3) tillhör teknisk textil — tillsammans med trikåväv och hem- textilier —— de expansiva sektorerna vad gäl- ler produktion och tillförsel. Även utrikes- handeln har ökat kraftigt, särskilt gäller det— ta exporten, men ökningstakten har varit betydligt lägre än för de i detta avseende mest expansiva sektorerna av TEKO-områ— det, trikåväv och kläder.

Tillförseln av teknisk textil (tabell B7.4.11) hade 1968 ett värde av närmare 600 mkr och produktionsvärdet var 470 mkr. Jäm- fört med 1960 innebar detta en ökning med

SOU 1970: 60 5 TEKO DeIII

ca 70 procent för såväl tillförsel som pro— duktion. I hela textilindustrins produktion enligt den sammanställning som gjorts i tabell B7.2 — svarade teknisk textil för en fjärdedel, vilket innebar en jämfört med 1960 i stort sett oförändrad andel.

Exportvärdet uppgick 1968 till drygt 100 mkr, vilket innebar en dryg tredubbling jäm- fört med 1960 och att exportandelen i pro- duktionen ungefär fördubblades, från 12 till 23 procent. För importens del skedde en dryg fördubbling från något mer än 100 till ca 225 mkr. Utrikeshandeln för teknisk tex- til resulterade alltså trots den gynnsamma exportutvecklingen i ett ökat importöver- skott, från knappt 70 mkr 1960 till ca 120 mkr 1968. Näst efter trikåväv (och huvud- bonader) är emellertid teknisk textil den sektor inom TEKO-området som har det minsta importöverskottet. Liksom för övriga sektorer ökade importen sin andel av tillför- seln, från 29 till 39 procent. Efter konfek- tion (inkl huvudbonader) är teknisk textil den sektor som har den minsta importan- delen i tillförseln.

Av varusortimenten bland teknisk textil är produktion och konsumtion störst av im- pregnerade eller överdragna vävnader, där- näst av linoleummattor och på tredje plats kommer vadd samt varor därav. I linoleum- mattor utgör emellertid det textila innehållet en mindre del. Vad gäller linoleummattor svarar importen för drygt hälften av tillför- seln. För ytterligare några i tabell B7.4.11 specificerade varukategorier är importande— len större än 50 procent, nämligen för brand— slangar o dyl, säckar och påsar samt fiber- duk. Den svenska produktionen av fiberduk var 1968 icke mindre än 23 gånger större än 1960 och konsumtionen har ungefär 10- dubblats under perioden, främst till följd av massa- och pappersindustrins utveckling un- der 1960-talet. En annan och värdemässigt större föbrukningsartikel för denna industri- gren är maskinfilt som i statistikmaterialet redovisas under position »Andra textilvaror för tekniskt bruk». (V ärdemässigt täcker maskinfilt ungefär 90 procent av produk- tion och tillförsel inom denna rest-position.) Utvecklingen för fiberduk och maskinfilt

129

framgår av följande sammanställning av värdeuppgifter för år 1968 i mkr och med

de procentuella förändringarna från 1960 inom parentes.

Produktion Import Export Tillförsel Fiberduk 20 (>1000 %) 19 (633 %) 4 (>1000 %) 35 (961 %) Maskinfilt 72 ( 59 %) 15 (193 %) 30 ( 168 %) 57 ( 56 %) S:a 92 ( 101 %) 34 (338 %) 34 ( 145 %) 94 (127 %)

Dessa båda förbrukningsvaror för främst cellulosa- och pappersindustrin svarar såle- des för en relativt stor del av totala produk— tions- respektive tillförselvärdet (470 respek- tive 590 mkr) bland industritextiliema och utvecklingen sedan 1960 har som synes varit anmärkningsvärt expansiv vad gäller fiber- duk.

Expansiv utveckling såväl vad gäller tillförsel som produktion och utrikeshandel — redovisas också för vadd och varor därav samt stampad filt. Bland de varor som till följd av den tekniska utvecklingen är på till- bakagång hör vävnader med annan impreg- nering än med plast, säckar och påsar samt tågvirke o dyl.

Utrikeshandeln inom denna sektor berör främst de västeuropeiska länderna. Av im- porten 1968 kom således ungefär 45 procent från EFTA-länderna, ca 30 procent från EEC och ca 9 procent från 5 k låglöneländer (inkl Portugal). Av exporten gick närmare % till EFTA och ca 20 procent till EEC. Drygt 6 procent av exporten gick till låg- löneländer.

6 Kommentarer till utvecklingen 1960—68 för trikåvaror (kap 60)

Utvecklingen inom trikåvaruområdet som helhet har -— statistiskt sett —— varit förhål- landevis gynnsam under perioden 1960—68. Av siffermaterialet i tabell B7.4.12 framgår att denna utveckling främst beror på en ex- pansiv utveckling av produktion och tillför- sel av trikåväv. För trikåvaror exkl trikåväv, dv s kläder o dyl, blir bilden mindre gynn- sam och överensstämmer i stort med utveck— lingen för konfektion, för vilken närmare redogöres i kommentarerna till kap 61.

T rikåväv

Vad gäller trikåväven har uppgifter och kommentarer tidigare lämnats i det avsnitt som behandlade samtliga vävnader. Den värdemässiga utvecklingen belystes därvid av följande uppgifter.

Samtliga vävnader. Värdeuppgifter i mkr för år 1968. (Procentuella förändringar från 1960 inom parentes)

Tillförsel Produktion

Importandel

av tillförseln 1968

1960 %

Import

Vävnader Totalt 1136 (+ 5 %) 716 ( 1 %) 611 ( 38 %) 196 (182 %) 41 —— av bomull 279 (—34 %) 186 (—36 %) 159 (—5 %) 66 ( 82 %) 40 av ull 231 (— 7 %) 131 (—23 %) 119 ( 35 %) 18 (162 %) 35 av korta syntetiska eller 213 ( 62 %) 124 ( 127 %) 139 ( 66 %) 49 (674 %) 63 konstgjorda fibrer -— av ändlösa syntetiska eller 157 ( 11 %) 90 (—12 %) 79 ( 51 %) 12 (—3 %) 37 konstgjorda fibrer av trikå (samtliga fibrer) 155 ( 304 %) 135 ( 307 %) 65 (509 %) 45 (728 %) 28 —- övriga vävnader 95 (— 4 %) 50 (—15 %) 50 ( 23 %) 6 (182 %) 41

SOU 1970: 60

%

57 51 64

42 53

Trikåväven visar således värdemässigt den mest expansiva utvecklingen av samtliga väv- nadskategorier vad gäller såväl produktion, utrikeshandel och tillförsel. Importandelen i tillförseln är också minst för trikåväv. Trots den expansiva exportutvecklingen visar ut- rikeshandeln i denna vara ett inte obetydligt importöverskott. Handeln med trikåväv sker till största delen med länderna inom EFTA. Av importen kommer dock ungefär en fjär- dedel från EEC, mest från Västtyskland.

Fibermaterialet utgöres till största delen av syntetiska fibrer. I den svenska produk- tionen 1968, som uppgick till drygt 5000 ton, var fiberinnehållet följande: ändlösa syntetiska fibrer 83 %, bomull 12 % och övriga fibrer 5 %.

Trikåvaror exkl trikåväv

Som tidigare nämnts är utvecklingen för får- diga kläder o dyl av trikå betydligt mindre expansiv än för halvfabrikatet trikåväv. Ut- vecklingen av produktion, tillförsel etc vad gäller de färdiga trikåvarorna överensstäm- mer i stort med utvecklingen för kläder o dyl, ej av trikå. För belysning av utveck- lingen i stort lämnas därför nedan totalsiff- ror för dels kläder o dyl av trikå, dels för konfektion.

Produktion, utrikeshandel och tillförsel i mkr av trikåvaror (exkl trikåväv) samt klä- der, ej av trikå, under 1968. (Procentuella förändringar från 1960 inom parentes.)

Importandel av tillförseln 1960 1968 Produktion Import Export Tillförsel % % Trikåvaror, 489 (31 %) 367 (150 %) 76 (489 %) 780 (54 %) 29 47 exkl. trikåväv (ur kap. 60) Kläder och dyl., 1496 (28 %) 452 (302 %) 178 (338 %) 1770 (43 %) 9 26 ej av trikå (kap. 61)

Den värdemässiga ökningen i produktion och tillförsel är av samma obetydliga stor- leksordning för såväl färdiga trikåvaror som konfektion. Importökningstakten för trikå- varorna har emellertid varit endast hälften så stor som för konfektion och exportök- ningstakten betydligt större, närmare 500 procent för trikåvarorna mot drygt 300 pro- cent för konfektion. Vad gäller utrikeshan- deln har alltså utvecklingen för trikåvarorna varit betydligt gynnsammare och den värde- mässiga tillförselökningen för dessa varor har också varit större än för konfektion. Framhållas må också att produktionens ex— portandel för trikåvaror steg från 5 till 20 procent under perioden 1960—1968 (tabell B7.4.12) medan för konfektion motsvarande siffror var 4 resp 12 procent (se tabell B7.5.1).

Till jämförelsebilden färdiga trikåvaror/

SOU 1970: 60

konfektion hör också att importandelen av tillförseln är större för trikåvarorna än för konfektion (47 resp 26 procent under 1968). Andelen lågprisimport är emellertid mindre för de färdiga trikåvarorna än för konfek- tion. Av totalimporten färdiga trikåvaror under 1968 kom således drygt 29 procent från låglöneländer medan för konfektion motsvarande andel var 39 procent. (U ppgif— ter om importens länderfördelning lämnas nedan.)

Sammanfattningsvis kan sägas att den sta- tistiska bilden för den värdemässiga utveck- lingen varit bättre för de färdiga trikåvaror- na än för konfektion och att för trikåväven utvecklingen varit klart gynnsammare än för textilindustrins övriga vävnader.

Av statistiken i tabell B7.4.12 framgår att överkläder är den största sortimentsgruppen bland trikåvarorna såväl vad gäller produk-

131

tion som tillförsel. Därnäst kommer trikå- underkläder och som tredje sortimentsgrupp strumpor och sockor. Bland trikåöverklä- derna dominerar damplaggen (jumprar, kof- tor, dräkter och klänningar) och viktiga sor- timent är också gymnastik- och tränings- dräkter samt baddräkter o dyl. Exportut- vecklingen har varit särskilt gynnsam för dessa trikåvaror. Utförseln av trikåöverklä- der ökade således under perioden värdemäs- sigt med 650 procent till ett belopp av drygt 50 mkr, vilket utgjorde % av hela exporten av färdiga trikåvaror.

I sortimentsgruppen underkläder för vilka exporten likaledes ökat kraftigt är fördelningen mellan herr- och damplagg mera jämn men utvecklingen går mot en större andel damplagg bl a till följd av en expansiv utveckling vad gäller strumpbyxor, som i statistiken hänföres till underkläder (se mera härom nedan). Ett av de större specificerade sortimenten inom gruppen un- derkläder är skjortor. För närmare uppgif- ter om dessa hänvisas till särskild samman- ställd statistik och kommentarer under av- snittet för konfektionsvaror.

För den tredje större sortimentsgruppen, strumpor och sockor, där tillverkningen liksom för trikåväv är starkt automatise- rad, har sammanställts vissa statistiska upp- gifter i tabell B7.4.13.

Av sammanställningen framgår att den totala tillförseln av strumpor, sockor etc kvantitativt ökat med drygt 25 procent men värdemässigt minskat med en procent un- der perioden 1960—68. Strumpor och soc- kor har alltså —— liksom flertalet andra trikå- varor generellt blivit billigare och mest utpräglad har denna utveckling varit för damstrumpor, för vilka tillförseln kvantita— tivt ökat med drygt 20 men värdemässigt minskat med närmare 15 procent. Dam- strumpor är det största strumpsortimentet med ungefär 60 procent av såväl konsum- tion som produktion av samtliga strumpor. Konsumtionen av damstrumpor har påver- kats och kommer att påverkas av den ovan nämnda kraftigt ökade användningen av strumpbyxor. Dessa trikåvaror introducera- des på marknaden så sent som 1967 och konsumtionen har därefter ökat synnerligen kraftigt. Statistiskt går denna utveckling ej att belysa för tiden före 1969 då dessa plagg redovisas separat i statistiken först from den 1 januari 1969. Beräkningar har emel- lertid gjorts för produktion och tillförsel av strumpbyxor enligt vilka utvecklingen varit följande i 1 000 duss parl.

* Uppgifterna för damstrumpor — och för strumpbyxor vad gäller är 1969 — har hämtats från kvartals— och lagerstatistiken.

Strumpbyxor Damstrumpor Produktion Tillförsel Produktion Tillförsel 1966 .. .. 2112 5252 1967 265 (Ber.) 677 (Ber.) 2 212 6110 1968 803 (Ber.) 2 186 (Ber.) 1 955 4 052 1969 1 447 4 474 887 1 933 Den starkt ökade användningen av Korsetter, gördlar, höfthållare, strump- strumpbyxor har även inverkat på konsum- tionen av korsetter, strumphållare etc. För att ge en mera fullständig bild av här ak- tuella substitutions— och konkurrensförhål- landen lämnas därför nedan uppgifter för dessa konfektionsplagg”.

* Uppgifterna från kvartals- och lagerstatistiken.

132

hållare (stat.nr 61.09.10). 1000 st.

Produktion Import Export Tillförsel

3 688 588 791 3 485 3 952 668 1070 3 550 3 148 530 907 2 771 2 723 626 824 2 525 SOU 1970: 60

Konsumtionen av strumpbyxor väntas öka och kommer till en betydande del att kunna täckas genom tillverkning i den nya strump- fabrik som uppförts i Östersund och som började tillverkningen i mitten av 1970. Med ca 300 anställda beräknas produktionen bli 12 milj par. Det totala tillverkningsvärdet i denna upprättade fabrik — vars produktion främst är avsedd för hemmamarknaden —— kan beräknas bli i storleksordningen 35—40

mkr. Som jämförelse kan nämnas att till- verkningsvärdet inom den del av ylleindu- strin, som kommer att nedläggas i Norrkö- ping, är av storleksordningen 50—60 mkr.

Avslutningsvis lämnas nedan uppgifter ur den officiella handelsstatistiken rörande ut- veckling av import och export 1960 samt 1965—69 för trikåkläder o dyl.

Import av trikåvaror exkl trikåväv (kap 60 exkl 60.01)

1960 1965 1968 1969 mkr % mkr % mkr % mkr % Totalt 147,1 100,0 287,0 100,0 367,2 100,0 505,3 100,0 EEC 76,0 51,7 100,3 34,9 93,2 25,4 106,8 21,1 Fin-EFTA 44,0 29,9 107,9 37,6 161,7 44,0 261,6 51,8 Portugal 0,0 0,0 6,6 2,3 11,9 3,2 20,7 4,1 Finland 1,4 1,0 6,8 2,4 18,7 5,1 57,2 11,3 Vissa låglöneländer-* 20,1 13,7 68,5 23,9 96,2 26,2 126,9 25,1 Jugoslavien 0,0 0,0 2,4 0,8 8,3 2,3 5,9 1,2 Macao — —- 0,5 0,2 2,0 0,5 8,4 1,7 Hongkong 12,0 8,2 31,6 11,0 47,2 12,9 68,7 13,6 Sydkorea —— — 21,1 7,4 23,7 6,4 26,8 5,3 Övriga 8,1 5,5 12,9 4,5 15,0 4,1 17,1 3,3 övriga länder 9,4 6,4 13,1 4,6 19,3 5,3 14,1 2,8 S:a Portugal, Jugoslavien, 12,0 8,2 40,6 14,1 67,4 18,4 95,3 18,9 Hongkong Export Total: 13,0 100,0 53,3 100,0 76,4 1 00,0 110,4 100,0 EEC 4,3 33,1 8,7 16,3 6,0 7,9 7,9 7,2 F [ n-EF TA 6,2 47,7 38,5 72,2 62,4 81,7 93,0 84,2 No.-den 4,6 35,4 30,9 58,0 50,8 66,5 77,7 70,4 USA 2,2 16,9 2,7 5,1 3,3 4,3 5,1 4,6 Övriga länder 0,3 2,3 3,4 6,4 4,7 6,1 4,4 4,0

1 Vanned här avses Jugoslavien, Hongkong, Japan, Kina, Östeuropa, Sydkorea, Formosa, Macao

7 Kunmentarer till utvecklingen 1960—68 för konfektionsvaror (kap 61) och hwvudbonader (kap 65)

Tillförseln av konfektionsvaror (tabell B7.5.l) hade 1968 ett värde av närmare 1,8 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med drygt 40 procent sedan 1960. Ökningen i den svenska produktionen var knappt 30 procent medan den värdemässiga öknings-

SOU 1970: 60

takten för såväl importen som exporten var drygt 300 procent, något mer för exporten. Det är alltså utrikeshandeln som varit ex- pansiv. Utvecklingen har inneburit att im- portandelen i tillförseln värdemässigt ökat från 9 till 26 procent. Den svenska konfek- tionsindustrin svarade alltså 1968 värdemäs— sigt för % av den totala tillförseln av kon- fektionsvaror mot drygt 90 procent 1960. Denna utveckling skall också ses mot bak-

133

grund av en ökning av produktionens ex- portandel från 4 procent 1960 till 12 procent 1968.

Beträffande sammansättning och utveck- ling 1960—68 av produktion, import, export och tillförsel av olika slags konfektionerade kläder får här i huvudsak hänvisas till det relativt utförliga statistiska material i kvan- titeter och värden som sammanställts i tabel— lerna B7.5.2—3. De i sistnämnda samman- ställning specificerade sortimenten täcker ca 95 procent av produktion och tillförsel av konfektionerade kläder (kap 61). För de 12 huvudsortimentsgrupperna har i förekom- mande fall uppdelning skett i plagg för män och gossar resp kvinnor och flickor och för vardera av dessa redovisas därefter fiber— sammansättningen såväl i produktion som import _och export —— i den utsträckning detta statistiskt varit möjligt. Genom upp- delning i plagg för män resp kvinnor etc omfattas den detaljerade redovisningen i dessa tabeller sammanlagt sexton sortiment.

Tabell B7.5.2 utgör en sammanfattning av materialet i tabell B7.5.3. Kvantitets— och värdeuppgifter lämnas för de 12 huvudsorti- mentsgrupperna men utan uppdelning efter fiberslag. För att sammanställningen skall bli så överskådlig som möjligt har för pro- duktion, utrikeshandel och tillförsel uppgif- ter lämnats endast för 1968. Utvecklingen 1960—68 belyses genom att den procen- tuella förändringen från 1960 anges inom parentes efter uppgifterna för år 1968.

Som kommentarer till det sammanställda materialet kan i korthet följande anföras be- träffande viktigare sortiment. Vad gäller importen svarar sortimentsgruppen ulstrar, paletåer, kappor och överrockar för det största importvärdet, därnäst kommer lång- byxor och på tredje plats jackor och ano- racker. Sistnämnda fritidsplagg svarar för den största tillförselökningen, drygt 70 pro- cent under tiden 1960—68. Kostymer och kavajer representerar ett förhållandevis litet importvärde, men dessa plagg visar den största procentuella importökningen bero— ende på att importen i början av 60-talet var helt obetydlig. En mycket stark import- ökning visar jackor och anoracker och för

134

dessa plagg redovisas också den största ök— ningen vad gäller importandel av tillförseln. Importandelen för dessa lågprisplagg var 1968 i kvantiteter räknat 55 procent och den värdemässiga importandelen av tillför— seln var 42 procent. Skillnader av denna storleksordning karakteristiskt för import av lågprisvaror redovisas för många sor- timent. Så höga importandelar som över 50 procent redovisas emellertid —— förutom för jackor och anoracker endast för skjortor och bysthållare. För skjortor (trikå- och konfektion) var 1968 den värdemässiga im- portandelen i tillförseln 43 procent, den kvantitetsmässiga icke mindre än 64 pro- cent. För denna likaledes typiska lågprisvara redovisas också den största svenska produk- tionsminskningeii under 1960-talet. Kvanti- tativt minskade den svenska skjorttillverk- ningen med 33 procent, värdemässigt med 23 procent. Enligt specialsammanställningen för skjortor (i tabell B7.5.3, sid 7) var pro- duktionsnedgången störst för trikåskjortorna. För konfektionsskjortor ökade to m tillverk— ningsvärdet med 20 procent samtidigt som den tillverkade kvantiteten minskade med lika många procent. Även beträffande skjor- tor har alltså den svenska produktionen in- riktats mot dyrare kvaliteter. Framhållas må i det sammanhanget att exportandelen för samtliga skjortor var så hög som 20 procent under 1968. Importen av skjortor domine- ras helt av import från låglöneländer. Av den totala importen 1968 om ca 7 miljoner plagg kom 1,5 miljoner skjortor från Portu- gal och drygt 4,5 miljoner från andra låg- löneländer. Även från Finland importeras numera skjortor i stor utsträckning (l969: 600 000 plagg).

Beträffande utvecklingen för korsetter o dyl får hänvisas till vissa uppgifter i kom- mentarerna till utvecklingen för vissa trikå- varor.

Vad gäller det sammanställda statistik- materialet i övrigt för denna del av TEKO— området synes av uppgifterna i tabell B7.5.3 bl a kunna utläsas att den svenska tillverk- ningen _— vad gäller fibermaterial til; klä— derna — har väl följt utvecklingen i kon— sumtionen.

SOU 1970: 60

U trikeshandelns utveckling och länderför- delning under 1960—talet framgår i grova drag av följande uppgifter i mkr och med

Import av konfektionsvaror (kap 61)

1960 mkr % T otalt 112 1 00 EEC 41 36,8 Fin-EFTA 38 33,7 Portugal 0 0,0 Finland 1 0,7 Vissa låglöneländer1 28 25,9 Jugoslavien 4 3,7 Hongkong 15 13,5 Övriga 9 7,8 Övriga länder 5 4,5 Summa Portugal, Jugosla- 19 17,2

vien och Hongkong

resp ländergruppers och länders andel av totalimporten resp totalexporten.

1965 1968 1969 mkr % mkr % mkr % (_

225 100 451 100 565 100 62 24,2 57 12,7 66 11,6 113 44,5 241 53,4 329 58,2 12 4,7 57 12,7 81 14,3

6 2,5 44 9,7 85 15,0 61 23,8 119 26,3 121 21,4. 14 5,7 35 7,7 19 3,4 34 13,3 64 14,2 76 13,5 13 4,8 20 4,4 26 ' 4,5 19 7,4 34 7,5 50 8,8 60 23,7 156 34,6 177

31,1

1

l Varmed här avses Jugoslavien, Hongkong, Japan, Kina, Östeuropa, Sydkorea, Formosa, Mågao

Lågprisimporten — dvs importen från »vissa låglöneländer» plus Portugal har som synes ökat från ca 25 procent av total— importen 1960 till närmare 36 procent 1969. Särskilt stor är importökningen från Portu- gal efter år 1965. En liknande utveckling har ägt rum under den allra senaste tiden

Export av konfektionsvaror (kap. 61)

vad gäller importen från Finland. Under 1969 kom från de båda EFTA-länderna Por— tugal och Finland värdemässigt närmare 30 procent av Sveriges konfektionsimport nie-" dan importandelen från dessa båda länder 10 år tidigare var knappt en procent. '

1960

mkr % Totalt 41 100 EEC 10 23,6 Fin-EFTA 28 69,9

Norden 21 51,6

USA 2 4,3 Övriga länder 1 2,2

Det totala exportvärdet har drygt 8—dubb- lats under de senaste 9 åren, främst till följd av ökad export till EFTA och under de se- naste åren också till USA. En motsatt ut- veckling visar utförseln till EEC. Vår export

SOU 1970: 60

1965 1968 1969 mkr % mkr % mkr % 106 100 179 100 205 100 ' 20 18,9 15 8,6 16 7,7 83 77,9 151 84,8 173 84,7 62 58,1 112 62,6 128 62,5 2 1,8 9 5,2 13 6,4 1 1,4 4 1,4 3 ' 1,2

till EEC var som synes under 1969 av sam- ma storleksordning som utförseln till Fören- ta Staterna. Utförseln inorn konfektionsom- rådet är i sin helhet koncentrerad till ett relativt fåtal länder. Närmare % av vår

135

export av konfektionerade kläder går f n till våra nordiska grannländer.

Tillförseln av huvudbonader (tabell B7.5.3 sid 7) hade under 1968 ett värde av drygt 100 mkr, vilket var ca 20 mkr mer än 1960. Även den svenska produktionen ökade med ungefär 20 mkr till ca 80 mkr, varav 10 mkr exporterades. Importen ökade med ca 10 mkr eller 40 procent till närmare 35 mkr. Förändringarna inom denna sektor inom TEKO-området har således statistiskt sett varit små under perioden 1960—68. Den största relativa förändringen har ägt rum för exportens del, utförselvärdet 10 mkr ut- gjorde en fördubbling jämfört med 1960. Utvecklingen innebar att produktionens ex- portandel ökade med fem procentenheter till 13 procent och att importens andel av till- förseln ökade med ett par procentenheter till drygt 30 procent.

Utrikeshandeln inom denna sektor av TEKO—området är liten. Det sammanlagda värdet av import och export var knappt 45 mkr under 1968. Av importvärdet 1968 om 33 mkr kom varor för 28 mkr från EFTA och EEC och från låglöneländer importera- des för 4 mkr eller 12 procent av totalim- porten. Denna lågprisimport kommer nästan helt från statshandelsländer (hattstumpar () dyl från Tjeckoslovakien, pälsmössor o dyl från Sovjet och Kina). Av exporten gick under 1968 närmare 70 procent till EFTA därav drygt 50 procent till Norden och 25 procent till EEC.

8 Tabellmaterialets omfattning

Syftet med denna promemoria var ursprung- ligen att för ett antal utvalda varor och varu- grupper inom TEKO-området ur den offi- ciella industri- och handelsstatistiken sam- manställa uppgifter i såväl kvantiteter som värden för att belysa utvecklingen under 1960-talet av tillverkning, utrikeshandel, till- ' försell, importens andel av tillförseln, ex- portandelen av produktionen samt produk- tionen för hemmamarknaden. Det samman- ställda materialet skulle därmed bl a ge upp- gifter om hela produktionen och genom att

136

såväl värde- som kvantitetsuppgifter samti— digt redovisades ge en så utförlig bild som möjligt av utvecklingen inom varuområdet.

Under arbetets gång framkom emellertid önskemål om att få en samlad bild kvan- titativt och värdemässigt —- ur officiell sta- tistik av utvecklingen inom hela TEKO-om- rådet av produktion, utrikeshandel etc och med fördelning på vissa sektorer, nämligen garner, vävnader för tillverkning av kläder, hemtextilier, teknisk textil, kläder och hu- vudbonader.

Denna målsättning innebar att produk- tionsuppgifter ——- i kvantiteter och värden fick framtagas ur den officiella industri- statistiken för samtliga TEKO-kapitel i Brys- selnomenklaturen. Några områden, kapitel 50, natursilke och kapitel 52, textilvaror i förening med metall, är emellertid så obe- tydliga att de har utlämnats. Det material som sammanställts och kommenterats i pro- memorian omfattar därför kapitel 51, 53— 62 samt kap 65 i Brysselnomenklaturen.

Vid sammanställning av detta material i april/ juni 1970 fanns publicerad industri- statistik tom år 1967. Statistiska Central- byrån har emellertid ställt till förfogande korrekturmaterialet till den officiella indu- stristatistiken för år 1968, vilken kommer att publiceras hösten 1970. Med den offici- ella industristatisiken avses alltså i denna promemoria — vad gäller uppgifterna för produktionen under 1968 — de produktions- uppgifter som hämtats från centralbyråns korrekturmaterial till den officiella indu— stristatistiken för år 1968.

I den officiella industristatistiken redo- visas inte för samtliga positioner värde- och kvantitetsuppgifter för hela tillverkningen. Oftast avser värdeuppgifterna endast avsalu- produktionen under det att för hela tillverk— ningen endast lämnas kvantitetsuppgifter. Med den ovannämnda utvidgade målsätt- ningen för denna undersökning har det där- för för kapitlen 51 samt 53—59 varit nöd- vändigt att göra vissa beräkningar för att få fram värdeuppgifter för hela tillverkningen

1 Varmed här avses produktion +import —ex- port.

SOU 1970: 60

inom resp kapitel. Beräkningarna har gjorts så att medelpriserna för den i statistiken redovisade avsaluproduktionen applicerats på den totala tillverkningen. Varje kapitel har på detta sätt penetrerats, position för position, vilket medfört att arbets- och bak- grundsmaterialet till den nu presenterade statistiken i tabellerna B7.1—3 samt B7.4.1 —B7.5.3 är omfattande. I sammanhanget bör emellertid framhållas att skillnaden mes- tadels är liten mellan avsaluproduktionen för vilka den officiella statistiken regelmäs- sigt redovisar såväl kvantitets- som värde— uppgifter och den totala produktionen. I de fall då beräkningar gjorts även av obetydlig omfattning har detta utmärkts med asterisk i tabellerna B7.4.1 och B7.4.2.

Vad gäller omfattningen av sektorerna hemtextilier och teknisk textil i tabellerna B7.1—3 har vissa uppskattningar gjorts i samråd med branschsakkunniga. Vad som hänförts till resp sektor framgår av tabel- lerna B7.4.lO och B7.4.11 och fotnoterna till dessa.

I korthet omfattar hemtextilierna avsalu— produktionen av samtliga heminredningsväv- nader (ur kapitlen 51, 53—56), större delen av varorna inom kapitel 58, beräknade upp- gifter för nålade mattor från kapitel 59, stat nr 62.01 (res- och sängfiltar), stat nr 62.02 (sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner och andra artik- lar för rumsinredning) samt hälften av pro- duktion, import och export etc hänförlig till stat nr 62.05 (»andra konfektionerade textil- varor»).

Teknisk textil omfattar större delen av varorna hänförliga till kapitel 59, cordväv (ur kap 51 och 55), stat nr 62.03 (säckar och påsar för förpackning av varor), stat nr 62.04 (presenningar, segel, markiser, tält och campingartiklar) samt hälften av stat nr 62 .05 (»andra konfektionerade textilvaror»).

SOU 1970: 60

137

138

SOU 1970 60

Tabell B 7.1 Utvecklingen inom TEKO-området sektorsvis1 1960—1968. Produktion, import, export, tillförsel2 etc. Vården i mkr

Produk— Prod.—- Import- Export- tionsandel export/ andel andel av av till- till- av till- Produktion Import Export produktionen Tillförsel2 förseln förseln förseln

Förändr. Förändr. Förändr. 19601968 F" ändr. 1960 1968 1960 1968 19601968 1960 1968 % 19601968 % 19601968% % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

. Garn och träd 513 441 —14,0 263 380 44,5 17 37 122,0 3,2 8,3 759 784 + 25 + 3,3 67,6 56,3 65,4 51,6 34,6 48,4 Beklädnadsväv 385 252 —34,6 267 306 14,7 42 88 111,9 10,7 34,8 610 470 —140 —- 23,0 63,1 53,5 56,3 34,9 43,7 65,1 Trikåväv 33 135 307,3 11 65 508,6 6 45 727,9 16,5 33,4 38 155 +117 +303,9 86,2 87,0 72,0 57,9 28,0 42,1 Hemtextilier 270 480 78,1 145 335 130,6 22 76 239,9 8,3 15,8 393 739 +346 + 88,3 68,7 65,0 63,0 54,7 37,0 45,3 Teknisk textil 277 469 69,1 101 228 125,6 33 107 223,8 11,9 22,8 345 590 +245 + 70,9 80,3 79,5 70,8 61,4 29,2 38,6

Summa 2—5 965 1336 38,4 524 934 78,4 103 316 209,0 10,6 23,6 1386 1954 +568 + 41,0 69,6 68,4 62,2 52,2 37,8 47,8

Heini—tvn

Kläder av trikå. 372 489 31,3 147 367 149,6 13 77 488,7 3,5 15,6 506 779 +273 + 53,9 73,5 62,7 71,0 52,9 29,0 47,1 Kläder, ej av trikå 1 166 1 496 28,4 112 452 301,7 41 178 337,8 3,5 11,9 1 237 1 770 +533 + 43,0 94,2 84,5 90,9 74,5 9,1 25,5 8. Huvudbonader 63 81 29,5 24 33 40,4 5 10 106,6 8,0 12,8 82 104 + 22 + 27,9 77,2 78,2 71,0 68,1 29,0 31,9 Summa 6—8 1601 2066 29,1 283 852 200,9 59 265 3513 3,7 12,8 1825 2653 +828 + 45,4 87,7 77,9 84,5 67,9 15,5 32,1

(#

1Beträffande varusammansättning, vissa beräkningar mm se bilagans avsnitt 8. 2Tillförsel : produktion + import—export

Källa: SOS Industri » Utrikeshandel

SOU 1970 60

Tabell B 7.2 Utvecklingen inom Textil- och konfektionsindustrin' 1960—1968. Produktion, import, export, tillförsel etc. Värden i mkr

Export- Produk- Prod.— Import-

andel av tionsandel export/ andel

produk- av till- till- av till- Produktion Import Export tionen Tillförsel förseln förseln förseln

För- För— För- 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 19601968 1960 1968 ändr.% 19601968 ändr.% 19601968ändr.%% % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

Garn och träd 513 441 -——l4,0 263 380 44,5 17 37 122,0 3,2 8,3 759 784 + 25 + 3,3 67,6 56,3 65,4 51,6 34,6 48 4 Beklädnadsväv 385 252 -—34,6 267 306 14,7 42 88 111,9 10,7 34,8 610 470 —140 — 23,0 63,1 53,5 56,3 34,9 43,7 65 1 Trikåväv2 33 135 307,3 11 65 508,6 6 45 727,9 16,5 33,4 38 155 +117 +303,9 86,2 87,0 72,0 57,9 28,0 42,1 Hemtextilier 270 480 78,1 145 335 130,6 22 76 239,9 8,3 15,8 393 739 +346 + 88,3 68,7 65,0 63,0 54,7 37,0 45 3 Teknisk textil 277 469 69,1 101 228 125,6 33 107 223,8 11,9 22,8 345 590 +245 + 70,9 80,3 79,5 70,8 61,4 29,2 38,6 . Kläder av trikå 372 489 31,3 147 367 149,6 13 77 488,7 3,5 15,6 506 779 +273 + 53,9 73,5 62,7 71,0 52,9 29,0 47,1 523 2——6 Textilindustrin 1 337 1 825 36,4 671 1 301 94,0 116 393 240,5 8,6 21,5 1 892 2 733 841 + 44,4 70,6 66,7 64,6 52,4 35,4 47,6 Kläder, ej av trikå 1 166 1 496 28,4 112 452 301,7 41 178 337,8 3,5 11,9 1 237 1 770 +533 + 43,0 94,2 84,5 90,9 74,5 9,1 25,5 Huvudbonader 63 81 29,5 24 33 40,4 5 10 106,6 8,0 12,8 82 104 + 22 + 27,9 77,2 78,2 71,0 68,1 29,0 31,9

S:a7—8Konfektionsindustrin 1229 1577 28,4 136 485 256,4 46 188 312,3 3,7 12,0 1319 1874 +555 + 42,1 93,2 84,2 89,7 74,1 10,3 25,9

_vainxo 1466

1 Beträffande varusammansättning, vissa beräkningar in in se bilagans avsnitt 8. = Produktionsuppgifterna för trikåväv avser avsaluproduktionen. Källa: SOS Industri

» Utrikeshandel

' 140

SOU 1970 60

Tabell B 7.3 Utvecklingen 1960—1968 för hemtextilier, teknisk textil samt kläder inkl. huvudbonader. Produktion, import, export, tillförsel etc. Vården i mkr

Export— Produk— Prod.— Import-

andel av tionsandel export/ andel

produk- av till- till— av till- Produktion Import Export tionen Tillförsel förseln förseln förseln

Förändr. För- 19601968 För- 1960 1968 F' ändr. 1960 1968 1960 1968 1960 1968 1960 1968 % 1960 1968 ändr.% % % ändr.%% % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

Hemtextilier 270 480 78,1 145 335 130,6 22 76 239,9 8,3 15,8 393 739 +346 +88,3 68,7 65,0 63,0 54,7 37,0 45,3 Teknisk textil 277 469 69,1 101 228 125,6 33107 223,8 11,9 22,8 345 590 +245 +70,9 80,3 79,5 70,8 61,4 29,2 38,6 Kläder Inkl. huvudbonader 1 601 2 066 29,1 283 852 200,9 59 265 351,13 3,7 12,8 1 825 2 653 +828 +4S,4 87,7 77,9 84,5 67,9 15,5 32,1 -— kläder av trikå 372 489 31,3 147 367 149,6 13 77 488,7 3,5 15,6 506 779 +273 +53,9 73,5 62,7 71,0 52,9 29,0 47,1 — kläder ej av trikå 1 166 1 496 28,4 112 452 301,7 41 178 337,8 3,5 11,9 1 237 1 770 +533 +43,0 94,2 84,5 90,9 74,5 9,1 25,5 — huvudbonader 63 81 29,5 24 33 40,4 5 10 106,6 8,0 12,8 82 104 + 22 +27,9 77,2 78,2 71,0 68,1 29,0 31,9

Summa »färdiga» TEKO-varor 2148 3015 40,4 529 1415 167,31 114448 292,6 5,3 14,9 2563 3982 +1 419 +55,4 83,8 75,7 79,3 64,5 20,7 35,5

Tabell B 7.4.1 Garn och tråd av samtliga fibrer. Produktion, import, export och tillförsel (ton; tkr). Delvis beräknade värdeuppgifter1

__________________________________—_——__—-——

Export- Produk- Prod.—— Import—

andel av tionsandel export/ andel

produk- av till- till- av till- Produktion Import Export tionen Tillförsel förseln förseln förseln

1960 1968 För- 1960 1968 För- Förändr. 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 1960 1968 % % ändr.% % % ändr.% 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

_____________________________________________.__——————— Garn och

träd Totalt ton 60 911 42074 —30,9 18794 29913 59,2 2372 3189 34,4 3,9 7,6 77 333 68 798 — 8535 —11,0 78,8 61,2 75,7 56,5 24,3 43,5 tkr 512 743* 441034* —14,0 262 664 379 435 44,5 16 583 36821 122,0 3,2 8,3 758824 783648 + 24824 + 3,3 67,6 56,3 65,4 51,6 34,6 48,4

Kap. 51 Avändlösa syn- ton 7951 8247 3,7 5365 14558 171,5 846 1180 39,510,6 14,3 12470 21625 + 9155 +73,4 63,8 38,1 57,7 32,7 43.0 67,3 tetiska el. konst- tkr 55 550* 53743* — 3,3 107409 216674 101,7 6186 13318 115,311,1 24,8 156773 257099 +100326 +64,0 35,4 20,9 31,5 15,7 68,5 84,3 gjorda textil- fibrer

Kap. 56 Av korta synte— ton 2258 5905 161,5 1891 3894 105,9 201 744 270,1 8,9 12,6 3948 9055 + 5107 —]-129,4 57,2 65,2 52,1 57,0 47,9 43,0 tiska eller konst- tkr 21121* 61394” 190,7 27041 50062 85,1 1902 9619 405,7 9,0 15,7 46260 101837 +55577 +120,1 45,7 60,3 41,5 50,8 58,5 49,2 gjorda textilfib— rer

Kap. 51 Summagarnoch

och 56 tråd av syntetis-

ka och konstgjor- da textilfibrer tkr 76 671* 115137* 50,2 134 450 266 736 98,4 8088 22937 183,6 10,5 19,9 203033 358936 +155 903 +76,8 37,8 32,1 33,8 25,7 66,2 74,3

Kap. 55 Av bomull ton 25 866 14069 ——45,6 6730 7473 11,0 105 331 215,2 0,4 2,4 32491 21211 — 11280 —34,7 79,6 66,3 79,3 64,8 20,7 35,2 tkr 194096* 162250* —l6,4 59194 65751 11,1 2407 5 168 114,7 1,2 3,2 250883 222833 28050 —11,2 77,4 72,8 76,4 70,5 23,6 29,5 Kap. 53 Av ullocl't and- ton 13440 8179 —39,1 3250 2187 ——32,7 161 283 75,8 1,2 3,5 16529 10083 — 6446 —39,0 81,3 81,1 80,3 78,3 19,7 21,7 ra djurhår tkr 191084* 129 810' ——32,1 60848 37331 —38,6 3341 6119 83,1 1,7 4,7 248591 161022 -— 87569 —35,2 76,9 80,6 75,5 76,8 24,5 23,2 Kap. 54 Av lin eller ramiton 2751 1782 —35,2 937 761 —18,8 29 68 134,5 1,1 3,8 3659 2475 — 1184 —32,4 75,2 72,0 74,4 69,3 25,6 30,7 tkr 29592' 20779” —29,8 6711 6682 —— 0,4 572 1061 85,5 1,9 5,1 35731 26400 — 9331 —26,1 82,8 78,7 81,2 74,7 18,8 25,3

Av andra vege- Kap. 57 tabiliska fibrer ton 8645 3892 —55,0 621 1040 67,5 1030 583 466,0 11,9 15,0 8236 4349 — 3887 —47,2105,0 89,5 92,5 76,1 7,5 23,9

och papper tkr 21300* 13058* -—38,7 1461 2935 100,9 2175 1536 70,610,2 11,8 20586 14457 6129 —29,8103,5 90,3 92,9 79,7 7,1 20,3

Kap. 53, Summa garn och

54, 55 tråd av natur- och 57 fibrer tkr 436072* 325 0971' —25,3 128 214 112699 —12,1 8495 13 884 63,4 1,9 4,3 555791 424 712 ——131075 —23,6 78,5 76,7 76,9 73,5 23,1 26,5

___—_____._____——_—_-———_———_—_——_——

1 Dessa värdeuppgifter är utmärkta med asterisk i tabellen.

Tabell B 7.4.2 Sammandrag r

der (ton; tkr). Delvis beräknade värdeuppgifter1

Ur kap. Ur kap. Ur kap. Ur kap. Ur kap. Ur kap.

Stat. 58.04

111'

Stat. nr 60.01

Vävnader Totalt

51 av ändlösa syntetiska eller konst- gjorda tex- tilfibrer

av ull eller andra djur- här

av lin eller rami

53— 54—

55 av bomull

56 — av korta syntetiska eller konst- gjorda tcx-

tilfibrer

57 av andra vegetabi- liska fibrer

och papper

av sammets-, plysch-, ögle- och snilj- vävn. trikåväv, icke Innehållande gummi2

Produktion

_K—

1960

ton 48 368

1968

39 296

tkr 708 198* 715 947*

ton 7474 tkr 102 375* ton 6467 tkr 168 572

ton 3 120 tkr 43 410*

ton 23769 tkr 289 479*

2 232 54 554"

ton tkr

3 873 13 869*

ton tkr ton 99 tkr 2 813

1 334 33 126

ton tkr

8 011 90 142 3 887 130 648 2 199 38 992'

14 091 185 774*

4 451 123 627*

1 903 7 335

140 4 517

4 614 134 912

För- ändr,%

—18,8 1,1 7,2 —11,9 —39,9 —22,5 —29,5 —10,2 -—40,7 —35,8 99,4 126,6 —50,9 —47,1

41,4 60,6

245,9 som

Import

1960

27 304 442 940

2 403 54 503 2 965 87 864 1 293 9 927 13 243 167 620 4 818 83 583 1 308 3 870

956 26 836 318 10 737

örande produktion, import, export och tillförsel av vävnader inkl. trikåv

1968

40 121 610 671

4 336 79 428 4 283 118 627

1132 12 031

13 973 158 743

8385 138 627 5172 18649

630 19 225

2 210 65 341

För- ändr.% 46,9

Export

1960

3 927 8 947

37,9 69 726 196472 80,4 51,3 44,5 35,0

—12,5 21,2 5,5

— 5,3 74,0 65,9

295,4 381.9

—34.1 —28,4

595,0 508,6

903

12741

234 6 868

42 1 154

2177 36137

305 6 299

80 318

759 154 5 450

664 12 379 570 18 038

78 2 173 3 856 65 882 1 716 48 760

299 2 032

81 2 088 1 683 45 120

För- 1968 ändr.% %

127,8 181,8 —26,5 2,8 143,6 162,6

85,7 88,3 77,1 82,3 464,6 674,1

273,8 539,0 153.1 175,1 992,9 727,9

Export-

andel av produk- tionen

1 960 %

8,1 9,8 12,1 12,4

22,8 27,4

8,3 13,7

14,7 13,8 1.3 3.5

5,6 27,4 35,5 38,6 39,4

9,2 12.5 13.7 11,5

15,7 27,7

32,3 27,0 57,9 46,2

11,5 16,5 36,5 33,4

Tillförsel

1968

1 960

71 745 1 081 412

8 974 142 137 9 198 249 568

4371 52183

34 835 420 962

6745 131838

5101 17421

1 023 28 890 1 498 38 413

1968

70 470 1 130 146 11 683 157 191

7 600 231 237 3 253 48 850

24 208 278 635

11120 213494

6 776 23 952

689 21 654

5 141

Förändr. faktisk

1 275 + 48 734

+ 2709 + 15054

1598 — 18 331 1118 3333

10 627 —142 327

+ 4375 + 81656 + 1675 + 6531 + 3 643 +243,2 89,1 155133 +116 720 +303,9 86,2

%

17,4 7,4 25.6 6,4 30,5 33,8 + 64,9 + 61 ,9

+ 32,8 + 37,5 334 32,6 7 236 25,0

Produk- tionsartdel av till- förseln

1960 1968 % % 67,4 65,5 83,3 72,0

55,8 63,3 68,6 57.3

70.3 67,5 51,1 56,5

71.4 83,2 68,2 68,8 33,1 41,4 67,6 79,8 58,2 66,7 40,0 57,9

75,9 79,6 28,1 30,6

9,7 9,7

20,3 20,9

89,7 87,0

äv samt sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävna-

Prod.— export/ till- förseln

1960 1968 % % 61,9 59,0 73,2 63,1

43,1 46,0 62,9 49,5 43,6 48,7 67,8 64,8 70,4 81,0 62,0 60,2 28,6 36,6

65,2 75,4 42,3 43,0 24,6 35,1

74,7 77,8 23,7 22,1

6,5 7,1 8,6 11,2

78,8 72,0 57,0 57,9

1 Utmärkta med asterisk i tabellen. "Beträffande trikåvävens fibersammansättning se tabell B 7.4.6.

Import- andel av till- förseln

1960 1968 % % 38,1 41,0 26,8 36,9

56,9 54,0 37,1 50,5

32,2 35,2 56,4 51,3

29,6 19,0 38.0 39,8 71,4 63,4 34,8 24,6 57,7 57,0 75,4 64,9

25,6 22,2 76,3 77,9

93.5 92,9 91,4 88,8

21,2 28,0 43,0 42,1

SOU 1970 60

Tabell B7.4.3. Sammandrag rörande produktion, import, export och tillförsel av vävnader (inkl trikåväv samt sammets-, plysch-, ögle- och snilj- vävnader1 med fördelning efter fiberslag (ton; tkr). Delvis beräknade värdeuppgifter2

Exportandel Import- . av andel av Produktion Import Export produktionen Tillförsel tillförseln

Förändr. Förändr. Förändr. 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % __________________________—_-_——————_——

Vävnader Totalt ton 48 368 39296 —18,8 27304 40121 46,9 3927 8947 127,8 8,1 22,8 71745 70470 1275 1,8 38,1 56,9 tkr 708198 715947 1,1 442940 610671 37,9 69726 196472 181,8 9,8 27,4 1081412 1130146 +48734 +4,5 41,0 54,0

_av ändlösa syntetiska ton 8434 11955 41,7 2634 5887 123,5 1028 2144 108,6 12,2 17,9 10040 15698 + 5658 +56,4 26,2 37,5 eller konstgjorda textilfibrer tkr 129077' 214405 66,1 61590 136293 121,3 17568 53186 202,7 13,6 24,8 173099 297 512 +124413 +71,9 35,6 45,8 —av korta syntetiska eller ton 2232 4451 99,4 4181 8385 74,0 305 1716 462,6 13,7 38,6 6745 11120 + 4375 +64,9 71,4 75,4 konstgjorda textilfibrer tkr 54 554 123627 126,6 83 583 138627 65,9 6299 48 760 674,1 11,5 39,4 131838 213494 + 81656 +61,9 63,4 64,9

Summa vävnader av konstfibrer tkr 183631 338032 84,1 145173 274920 89,4 23 867 101946 327,1 13,0 30,2 304937 511006 +206069 +67,6 47,6 53,8

-—av bomull ton 24067 14745 —38,7 13425 14730 9,7 2226 4044 81,7 9,2 27,4 35 266 25431 —- 9835 —27,9 38,1 57,9 tkr 294073 196723 -—33,1 171372 171617 0,1 37253 70164 88,3 12,7 35,7 428192 298176 —130016 —-30,4 40,0 57,6 —av ull ton 6571 3946 —39,9 3772 4441 17,7 239 581 143,1 3,6 14,7 10104 7806 —— 2298 —22,7 37,3 56,9 tkr 171069 132876 —-22,3 110918 125102 12,8 7079 18427 160,3 4,1 13,9 274908 239551 35357 ——12,9 40,3 52,2 ——nv andra naturfibrer ton 7064 4199 ——40,6 2655 6678 151,5 129 462 258,1 1,8 11,0 9590 10415 + 825 + 8,6 27,7 64,1 tkr 59425 48316 ——18,7 15477 39032 152,2 1527 5935 288,7 2,6 12,3 73375 81413 + 8038 +11,0 21,1 47,9

Summa vävnader av naturfibrer tkr 524567 377915 —28,0 297767 335751 12,8 45859 94526 106,1 8,7 25,0 776475 619140 ——157335 ——20,3 38,3 54,2 __________________—————————————————_"

1 Vävnader enligt tabell B 7.4.2, dvs. vävnader ur kap. 51, ur kap. 53—57; stat. nr 58.04 samt stat.nr 60.01 ' Se tabell B7.4.2

Tabell B 7.4.4 Fördelning av vävnader efter fiberslag. Procentandelar av värdet i produk- tion, import, export och tillförsel 1960 och 19681 R

Vävnader Totalt

— av ändlösa konstfibrer —- av korta konstfibrer

Summa konstfibrer

-— av bomull — av ull — av andra naturfibrer

Summa naturfibrer

Produktionen Importen Exporten Tillförseln Värdemässigt Värdemässigt Värdemässigt Värdemässigt 1960 1968 1960 1968 1960 1968 1960 1968 100 100 100 100 100 100 100 100 18,2 29,9 13,9 22,3 25,2 27,1 16,0 26,3 7,7 17,3 18,9 22,7 9,0 24,8 12,2 18,9 25,9 47,2 32,8 45 ,0 34,2 51,9 28,2 45,2 41 ,5 27,5 38,7 28,1 53,4 35,7 39,6 26,4 24,2 18,6 25,0 20,5 10,2 9,4 25,4 21,2 8,4 6,7 3,5 6,4 2,2 3,0 6,8 7,2 74,1 52,8 67,2 55,0 65,8 48,1 71,8 54,8

& 1 Värdeuppgifterna från tabell B 7.4.3

SOU 1970: 60

Kapitel B7.4.5. Sammandrag rörande produktion, import, export och tillforsel av vävnader med fördelning efter huvudsakliga användningsområden (ton; tkr). Delvis beräknade värdeuppgifter1

%

Export- Produk— Prod.—

andel av tionsandel export/ Import-

produk- av till- andel av Produktion Import Export tionen Tillförsel tillförseln tillförseln tillförseln

Förändr. Förändr. Förändr.19601968 Förändr. 19601968 19601968 19601968 1960 1968 % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

Vävnader Totalt ton 48 368 39296 -—18,8 27304 40121 46,9 3927 8947 127,8 8,1 22,8 71745 70470 1275 — 1,8 67,4 55,8 61,9 43,1 38,1 56,9 tkr 708198' 715 947' 1,1 442940 610671 37,9 69 726 196472 181,8 9,8 27,4 10814121130146 +48 734 + 4,5 65,5 63,3 59,0 46,0 41,0 54,0

Beklädnadsvävnader (inkl. ton 21893 16561 —24,4 11692 15013 28,4 2153 5784 168,6 9,8 34,9 31432 25 790 — 5642 —17,9 69,7 64,2 62,8 41,8 37,2 58,2 trikåväv) tkr 419000* 386636. 7,7 277451 371294 33,8 46777 132703 183,7 11,2 34,3 649674 625227 -——24447 3,8 64,5 61,8 57,3 40,6 42,7 59,4 Heminredningsvävnader ton 10135 9669 —— 4,6 3554 5315 49,5 632 1700 169,0 6,2 17,6 13057 13284 + 227 + 1,7 77,6 72,8 72,8 60,0 27,2 40,0 (inkl. sammet-, plysch-, tkr 166084' 220101' 32,5 70966 95 711 34,9 14162 50429 256,1 8,5 22,9 222888 265383 +42495 +19,1 74,5 82,9 68,2 63,9 31,8 36,1 ögle- och sniljvävnader)

Andra vävnader ton 16340 13 066 —20,0 12058 19 793 64,1 1142 1463 28,1 7,0 11,2 27 256 31396 + 4140 +15,2 60,0 41.6 55,8 37,0 44,2 63,0 tkr 123114 109210 —11,3 94523 143666 52,0 8787 13340 51,8 7,1 12,2 208 850 239536 +30686 +14,7 58,9 45,6 54,7 40,0 45,3 60,0 därav: råväv av bomull2 ton 3308 1327 —59,9 5893 6961 18,1 304 365 20,1 9,2 27,5 8897 7923 — 974 —10,9 32,2 16,7 33,8 12,1 66,2 87,9 tkr 27156* 12279 —54,8 45 018 50514 12,2 2173 2672 23,0 8,0 21,8 70 001 60121 9880 -—14,1 38,8 20,4 35,7 16,0 64,3 84,0 Cordväv av samtliga fiber— ton 5082 5359 6,5 1585 2475 56,2 645 239 ——62,9 12,8 4,5 5972 7595 + 1623 +27,2 84,3 70,6 73,5 67,4 26,5 32,6 slag3 tkr 34620 37933 9,6 11413 22114 93,8 4372 1755 —59,9 12,6 4,6 41661 58292 +16 631 +39,9 83,1 65,1 72,6 62,1 27,4 37,9

%

1 Dessa värdeuppgifter är utmärkta med asterisk i tabellen ' Varmed avses stat.nr 55 09.509; oblekt, ej merceriserad bomullsväv " Ur kap. 51 och 55. Närmare uppgifter härom se tabell B7.4.9

Tabell B7.4.6 Produktion, import, export och tillförsel av beklädnadsvävnader med fördelning efter fiberslag (ton; tkr). Delvis beräknade värdeuppgifter1

”___—”___”—

Produk-

1960

Produktion

1968

Forandr. %

Import

1960 1968

Förän

%

Export dr.

1960 1968

Export-

andel

av pro-

duktionen Tillförsel

Förändr. 1960 % %

1968 %

1 960

1968

Forandr.

faktisk

%

tionsandel

av

tillförseln 1960 1968

% %

Prod.— export/

till-

förseln

1960 1968

% %

Import-

andel

av tillforseln

1960 1968

% %

Beklädnads- vävnader (inkl. trikåväv)

Totalt

Kap 51

av ändlösa synte— tiska textilfibrer

Kap 51

—— av ändlösa konst- gjorda textilfibrer

Kap 53 — av ull eller andra djurhår

Kap 64 av lin eller rami Kap 55 — av bomull Kap 56

av korta syntetiska textilfibrer

Kap 56

— av korta konst- gjorda textilfibrer

Kap 60

trikåväv, icke inne-

hållande gummi

av ändlösa syn-

tetiska textil-

fibrer

av ändlösa

konstgjorda

textilfibrer

av ull eller fina

djurhår

av bomull av annat textil- material

ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr

21 893

247 9 668*

2051 51483*

5 308 141 093

138 1 741

11746 150238

344 18 102*

725 13 549

1 334 33 126 768 22 662

130 2 386

93 2 167

272 3 765

71 2 146

16 561

265 6 593

1 636 32 025 2 887 104 076

119 1 848

6 352 86 958

542 17 758 146 2 466

4 614 134 912 3 858 122 859 86 1 404 19 784 554 7 876 97

1 989

_24,4

419 000*' 386 636* —- 7,7

—13,8 —45,9 —42,1

57,6 _ 1,9

—79,9 —81.8

245.9 307,3 402,3 442,1

—33,8 —41,2 —79,6 -—63,8 103,7 109,2 36,6 -— 7,3

11 692 277 451

177 10 483 385 13 912

2 883 85 153 82 908 4 856 90 531

830 32 463

2 161 33 264

318 10 737 112 5 169

20 967 2 227 70 834 52

1 540

15 013 371294

401 16 822 744 25 363

4 079 112471 58 954 2 978 54 688 2 910 68 182 1 633 27 473 2 210 65 341 1 148 43 754

138 5 098

86 2 441 467 5 850 371 8 198

28,4

2153

33,8 46 777

126,6 60,5

93,2 82,3 41,5 32,1

—29,3 5,1 —38,7 ——39,6

250,6 1100

—24,4 —17.7

595 ,0 508,6 925,0 746,5

590,0 427,2

34,4

9,6 567,1 601,4 613,5 4323

42 2 099

203 5 597 105 3 184

00

1 425 26 010 47 1 915

177 2 522 154 5 450 123 4 747

80

181 18 389

5 784 132 703 44 1 603

341 7 700 432 13 679

2 682 46 090

494 16 690 104 1 805

1 683 45 120 1 471 40 475

249

8

253 114 2 449 84

1 694

168,6 183,7

9,8 11,2

9,5 —23,6

17,0 21,7

68,0 37,6

9,9 10,9

311,4 329,6

2,0 2,3

10,3

34,9 34,3 17,4 24,3 20,8 24,0 15,0 13,1

1,7 1,9

42,2 53,0 91,1 94,0 71,2 73,2 36,5 33,4 38,1 32,9

7,0 17,7

42,1 32,3 20,6 31 .1 86.6 85,2

31 432 649 674

382 18 052

2 233 59 798 8 086 223 062

220 2 649

15 177 214 759

1 127 48 650 2 709 44 291 1 498 38 413 757

23 084

148 3 273 153 4213 324 4210 116 3 633

25 790 625 227

620 21812

2 039 49 688 6 534 202 868

175 2 786

6 648 95 556 2 958 69 250 1 675 28 134 5 141 155 133 3 535 126138

218 6 253

97 2 972 907 11 277 384 8 493

5 642 _ 24 447

238 3 760

++

194 — 10110

1 552 — 20 194 _ 45 + 137

8529 —119 203 + 1831 + 20600 1034 16157 + 3643 +116 720 + 2788 +103 054

+ 70 + 2 980 56 1 241 583 7 067 268 4 860

|++++

—17,9 38

62,3 20,8

++

— 16,9 19,2 20,5 5,2 -— 56,2 55,5

+162,5 + 42,3

+ 61,8 + 63,5

+243,2 +303,9 +367,0 +446,4

+ 47,3 + 91,0 _— 36,6 _- 29,5 +179,9 +l67,9 +231,0 +133,s

69,7 64,2 62,8 41,8 37,2 58,2 64,5 64,7 53,6 91,8 86,1 65,6 63,3 62,7 65 ,7 77,4 70,0 30,5 37,2 26,8 30,6 89,1 86,2

61,8 42,7 30,2 80,2 64,5 44,2 51,3 68,0 66,3 95,5 91,0 18,3 25,6

8,7 8,8

89,7 87,0

101,5 109,1

98,2 87,8 72,9 60,8 51,4 84,0 89,4 61,2 59,1 97,4 39,4 22,5 19,6 26,4 61,1 69,8 25,3 23,4

57,3 53,7 41,9 82,8 76,7 64,3 61,8

62,7 65,7 68,0 57,8 26,4 33,3 20,2 24,9 78,8 72,0 85,2 77,6

86,5 70,5 58,2 47,1 78,4 80,2 55,2 57,6

40, 6

35,3 22,9 63,5 49,0 37,6 44,6 66,9 65,8

55,2 42,8

1,6 1,5 2,5 2,3

57,0 57,9 67,5 65,3 36,7 18,5 11,3 17,9 48,5 48,1 3,4 3,5

42,7 46,3 58,1 17,2 23,3 35,7 38,2 37,3 34,3 32,0 42,2 73,6 66,7 79,8 75,1 21,2 28,0 14,8 22,4

13,5 29,5 41,8 52,9 21,6 19,8 44,8 42,4

59,4 64,7 77,1 36,5 51,0 62,4 55,4 33,1 34,2 44,8 57,2 98,4 98,5 97,5 97,7 43,0 42,1 32,5 34,7 63,3 81,5 88,7 82,1 51,5 51,9 96,6 96,5

Tabell B7.4.7 Produktion, import, export och tillförsel av heminredningsvävnader (inkl sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader) med fördelning efter fiberslag (ton; tkr), Delvis beräknade värdeuppgifter1

___—___—

Exportandel Produk- Prod.— Import- av t ionsandel export/ andel av Produktion Import Export produktionen Tillförsel gräl,", ;å'sem tillförseln

Forandr. Förändr. Förändr.1960 1968 Förändr. 1960 19681960 1968 19601968 1960 1968 % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

Heminrednings-

vävnader Totalt ton 10135 9669 4,6 3554 5315 49,5 632 1700 169,0 6,2 17,6 13057 13284 + 227 + 1,7 77,6 72,8 72,8 60,0 27,2 40,0 (inkl sammets—, plysch-, tkr 166 084* 220101" 32,5 70 966 95711 34,9 14162 50 429 256,1 8,5 22,9 222 888 265383 +42 495 + 19,1 74,5 82,9 68,2 63,9 31,8 36,1 ögle- och sniljevävnader)

Kap. 51

_av ändlösa syntetiska ton 51 83 62,7 150 100 —33,3 9 29 222,2 17,6 34,9 192 154 —— 38 — 19,8 26,6 53,9 21,9 35,1 78,164,9 textilfibrer tkr 2699 4268 58,1 8198 3519 —57,1 502 1117 122,5 18,6 26,2 10395 6670 — 3725 35,8 26,0 64,0 21,147,2 78,9 52,8

Kap. 51 —— av ändlösa konstgjorda ton 64 15 —76,6 47 53 12,8 1 0 .. 1,6 .. 110 68 42 38,2 58,2 22,1 57,3 22,1 20,8 23,2 textilfibrer tkr 1 628 729 —55,2 1 294 1 632 26,1 40 23 42,5 2,5 3,2 2 882 2 338 —— 544 — 18,9 56,5 31,2 55,1 30,2 19,6 24,1

Kap, 53 av ull eller andra djurhår ton 1 134 917 —19,1 65 138 112,3 126 134 6,3 11,1 14,6 1073 921 152 14,2 105,7 99,6 93,9 85,0 6,1 15,0 tkr 27 049 23 839 ——11,9 2 252 4 928 118,13 3 610 4 228 17,1 13,3 17,7 25 691 24 539 1 152 4,5 105,3 97,1 91,2 79,9 8,8 20,1

Kap. 54 —- av lin eller rarni ton 1858 1031 —44,5 355 330 7,0 41 69 68,3 2,2 6,7 2172 1 292 —— 880 — 40,5 85,5 79,8 83,7 74,5 16,3 25,5 tkr 32262* 28 995* —10,1 4911 6173 25,7 1138 2052 80,3 3,5 7,1 36 035 33116 _— 2919 —- 8,1 89,5 87,6 86,4 81,4 13,6 18,6

Kap. 55 av bomull ton 5844 4106 —29,7 1 319 2 383 80,7 344 512 48,8 5,9 12,5 6 819 5 977 _— 842 12,3 85,7 68,7 80,7 60.1 19.3 39,9 tkr 77 668”" 58 233* —25,0 18 896 33 606 77,8 6 298 12 337 95,9 8,1 21,2 90 266 79 502 —10 764 11,9 860 73,2 79,1 57,7 20,9 42,3 Kap. 56 _ av korta syntetiska ton 118 2 088 .. 6 146 . . 4 773 .. 3,4 37,0 120 1 461 + 1 341 .. 98,3 142,9 95,0 90,0 5,0 10.0 textilfibrer tkr 2 896 65 603' . . 202 3 607 . . 163 25 303 . . 5,6 38,6 2 935 43 907 +40 972 . . 98,7 149,4 93,1 91,8 6,9 8,2 Kap. 56 — av korta konstgjorda ton 967 I 289 33,3 656 1 535 134,0 75 102 36,0 7,8 7,9 1 548 2 722 + 1 174 + 75,8 62,5 47,4 57,6 43,6 42,4 56,4 textilfibrer tkr 19 069 33 917 77,9 8 377 23 021 174 8 1 652 3 281 98,6 8,7 9,7 25 794 53 657 +27 863 +108,0 73,9 63,2 67,5 57,1 32,5 42,9 stat nr 58.04 —- av sammets-, plysch-, ton 99 140 41,4 956 630 —34,1 32 81 153,1 32,3 57,9 1 023 689 334 32,6 9,7 20,3 6,5 8,6 21,2 43,0 ögle- och sniljer tkr 2 813 4 517 60,6 26 836 19 225 ——28.4 759 2 088 175.1 27,0 46,2 28 890 21 654 7 236 —— 25,0 9,7 20,9 7,1 11,2 28,0 42,1

___—m_— 1 Dessa värdeuppgifter är utmärkta med asterisk i tabellen

Tabell B 7.4.8 Produktion, import, export och tillförsel av andra vävnader med fördelning efter fi'berslag (ton; tkr). Delvis beräknade värdeuppgifterl.

Export- Produk- Prod.— Import-

andel av tionsandel export / andel

produk— av till- av Produktion Import Export tionen Tillförsel tillförseln förseln tillförseln

Forandr. För— Förändr. 1960 1968 F 'ndr. 1960 1968 1960 1968 1960 196—8 1960 1968 % 1960 1968 ändr.%l960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % % Andravävnader Totalt 16 340 13 066 —20,0 12058 19793 64,1 1142 1463 28,1 7,0 11,2 27256 31396 + 4140 + 15,2 60,0 41,6 55,8 37,0 44,2 63,0 123114* 109210* —11,3 94523 143666 52,0 8787 13340 51,8 7,1 12,2 208850 239536 +30686 + 14,7 58,9 45,6 54,7 40,0 45,3 60,0

Kap 51 — av ändlösa syn- tetiska textil- ton 20 1 343 .. 230 1 383 501,3 1 158 .. 5,0 11,8 249 2 568 + 2 319 +931,3 8,0 52,3 7,6 46,1 92,4 53,9 fibrer tkr 1 574 16 152 926,2 5 786 20 120 247,7 71 1 417 . . 4,5 8,8 7 289 34 855 +27 566 +378,2 21,6 46,3 20,6 42,3 79,4 57,7

cordväv ton 0 697 .. 143 1 021 614,0 155 .. — 22,2 143 1 563 + 1420 +993,0 .. 44,6 .. 34,7 100,0 65,3 tkr 0 7 782 .. 1 943 12 132 524,4 —— 1291 .. 16,6 1943 18 623 +16 680 +858,5 .. 41,8 .. 34,9 100,0 65,1

Kap 51 — av ändlösa konstgjorda tort 5 041 4 669 7,4 1 414 1 655 17,0 647 90 —86,1 12,8 1,9 5 808 6 234 + 426 + 7,3 86,8 74,9 75,7 73,5 24,3 26,5 textilfibrer tkr 35 323 30 375 714,0 12 830 11 972 —6,7 4 432 519 —88,3 12,5 1,7 43 721 41 828 1 893 4,3 80,0 72,6 70,7 71,4 29,3 28,6

——cordväv ton 5010 4662 6,9 1144 1386 21,2 645 83 ——87,1 12,9 1,8 5509 5965 + 456 + 8,3 90,9 78,2 79,2 76,8 20,8 23,2 tkr 34620 30151 —12,9 7387 9442 27,8 4372 460 —89,5 12,6 1,5 37635 39133 + 1498 + 4,0 92,0 77,0 80,4 75,9 19,6 24,1

Kap53—av 1111 och andra ton 25 83 232,0 17 66 288,2 3 4 33,3 12,0 4,8 39 145 + 106 +271,8 64,1 57,2 56,4 54,5 43,6 45,5 djurhår tkr 430 2733 535,6 459 1229 167,8 74 131 77,0 17,2 4,8 815 3831 + 3016 +370,1 52,8 71,3 43,7 67,9 56,3 32,1 Kap54—av lin eller rami ton 1124 1049 — 6,7 856 744—13,1 1 7 600,0 0,1 0,7 1979 1786 193 —— 9,8 56,8 58,7 56,7 58,3 43,3 41,7 tkr 9407* 8149' —13,4 4108 4904 —19,4 16 105 556,3 0,2 1,3 13499 12948 551 4,1 69,7 62,9 69,6 62,1 30,4 37,9

KapSS—av bomull ton 6179 3633 —41,2 7068 8612 21,8 408 662 62,3 6,6 18,2 12839 11583 1256 — 9,8 48,1 31,4 44,9 25,6 55,1 74,4 tkr 61573' 40583* —34,l 58193 70449 21,1 3829 7455 94,7 6,2 18,4 115937 103577 —12360 -—10,7 53,1 39,2 49,8 32,0 50,2 68,0

-— —— cordväv ton 22 -— .. 298 68 —77,2 1 .. — 320 67 —- 253 79,1 6,9 6,9 .. 93,1 101,5 tkr .. —— .. 2 083 540 -—74,2 4 .. — —— 2 083 536 1 547 —- 74,3 .. — .. .. .. 100,7

——rävävnader ton 3308 1327 —59,9 5893 6961 18,1 304 365 20,1 9,2 27,5 8897 7923 974 —— 10,9 32,2 16,7 33,8 12,1 66,2 87,9 tkr 27156* 12279 —54,8 45018 50514 12,2 2173 2672 23,0 8,0 21,8 70001 60121 9880 — 14,1 38,8 20,4 35,7 16,0 64,3 84,0

Kap56—av korta synte- ton 2 168 .. 60 424 606,7 0 9 .. .. 5,4 62 583 521 +840,0 3,2 28,8 3,2 27,3 96,8 72,7 tiska textilfibrer tkr 93 1260 .. 1692 6006 255,0 15 189 .. 16,1 15,0 1770 7077 5307 +299,8 5,3 17,8 4,4 15,1 95,6 84,9

av korta konst- gjorda textil- ton 76 218 186,8 1 105 1 737 57,2 2 234 .. 2,6 107,3 1 179 1 721 fibrer tkr 845 2 623 210,4 7 585 10 338 36,3 32 1 492 . . 3,8 56,9 8 398 11 469

——råvävnader ton .. .. .. .. 1553 .. .. 227 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. tkr .. .. .. .. 8192 .. .. 1404 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

I

542 +46,0 6,4 12,7 6,3 .. 93,7100,9 3071 +36,6 10,1 22,9 9,7 9,9 90,3 90,1

++ ++

Kap 57 — av andra vege— tabiliska fibrer ton 3 873 1903 —50,9 1308 5 772 295,4 80 299 273,51 2,1 15,7 5101 6776 + 1675 + 32,8 75,9 28,1 74,7 23,7 25,6 76,3 och papper tkr 13 869” 7335 —47,1 3870 18 649 381,9 318 2032 539,0 2,3 27,7 17421 23952 + 6531 + 37,5 79,6 30,6 77,8 22,1 22,2 77,9

1 Dessa värdeuppgifter är utmärkta med asterisk i tabellen.

Tabell B 7.4.9 Produktion, import, export och tillförsel av cordväv (ton; tkr)

Export- Produk- Prod.— Import-

andel av tionsandel export/ andel

produk- av till- av Produktion Import Export tionen Tillförsel tillförseln förseln tillförseln

Förändr. Förändr. Förändr. 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 1960 1968 1960 1968 % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

ur kap. 51 och 55 Cordväv Totalt ton 5032 5359 6,5 1585 2475 56,2 645 239 -62,9 12,8 4,5 5972 7595 +1613 + 27,2 84,3 70,6 73,5 67,4 26,5 32,6

tkr 34 620 37 933 9,6 11413 22114 93,8 4372 1755 —59,9 12,6 4,6 41661 58292 +16 631 + 39,9 83,1 65,1 72,6 62,1 27,4 37,9

ur kap. 51 — av ändlösa syntetiska ton 0 697 .. 143 1021 614,0 — 155 .. 22,2 143 1 563 + 1420 +993,0 .. 44,6 .. 34,7 100,0 65,3

textilfibrer tkr 0 7782 .. 1943 12132 524,4 1291 .. — 16,6 1943 18623 +16680 +858,5 .. 41,8 .. 34,9100,0 65,1 ur kap. 51

—- av ändlösa konstgjorda ton 5010 4662 6,9 1144 1386 21,2 645 83 —87,1 12,9 1,8 5509 5965 + 456 + 8,3 90,9 78,2 79,2 76,8 20,8 23,2 textilfibrer tkr 34620 30151 —12,9 7387 9442 27,8 4372 460 --89,5 12,6 1,5 37635 39133 + 1498 + 4,0 92,0 77,0 80,4 75,9 19,6 24,1

ur kap. 55 ——av bomull ton 22 — .. 298 68 —77,2 1 .. 320 67 —— 253 —79,1 6,9 — 6,9 .. 93,1 101,5

tkr .. — . . 2 083 540 —74,1 — 4 .. — — 2 083 536 — 1 547 —— 74,3 .. —— .. .. .. 100,7

|

Import och export av impregnerad cordväv samt cordväv överdragen eller laminerad med gummi

ur 59.11

Cordväv, Impregnerad äver-

dragen eller laminerad med ton — — 37 391 956,0 8 828 .. gummi tkr — — 598 4 706 687,0 72 10 585 . .

—— av ändlösa syntetiska ton — —— 35 387 1 005,7 — 605 . . textilfibrer tkr — — — 572 4 629 709,3 8 339 . . — av ändlösa konstgjorda ton — — -— 0 1 . . 8 222 .. textilfibrer tkr -— — 4 26 550,0 64 2 236 ..

O 8

— av annat textilmaterial ton -— — -— 2 3 50,0 tkr — — 22 51 131,8

10 25 ,0

Tabell B 7.4.10 Hemtextilier (ur kapitel 51, 53—56, 58, 59, 62). Produktion, import, export, tillförsel m. m. (ton; 1 000 st; tkr): %

Produktion

1960 1968

Import

För- ändr.% 1960 1968 För- andr.%

Export

1960 1968

%

Export- andel av produk-

tionen

%

Förändr. 1960 1968 %

Tillförsel

1960 1968

Forandr. faktisk

%

Produk- tionsnndel av till- förseln

1960 1968 %

Prod.— export/ till- förseln

1960 1968

% % %

Import— andel av till- förseln

1 960 1968 % %

___—M_— 25,4 180220 218486 + 38 266

Ur kap. Heminrednings— 5 l; vävnader1

ur kap. 53-'56 58.01 Mattor, knutna,

även kont.

58.02 Andra mattor, även konfektio- nerade; kelims och liknande

vävnader, även

kont.

ur 59.02

58.03

Nälade mattor?

Gobelänger o. likn. artiklar

58.04 Sammets-., plysch-, ögle- och sniljväv- nader

58.07 Sniljgarn och sniljer Tyll, trädgnrdins- vävnad och niit- knytningar,

omönstrade

58.08

[011 ton tkr ton tkr

tkr ton tkr ton tkr ton tkr ton tkr

149 493 190 341

-— 26 212 7 626 107 728 2 817 42 178

10 500

.. 1036

99 140 2 813 4 517

344 8 168 295 10 526 465

ÅUppgifterna för produktionen avser avsaluproduktionen

27,3 44130 76 486

. . 296 . . 12 030

170,7 2874 155,4 29169

423 21 130

12 273 130 334

.. 6500

. . 2 6 . . 269 591

41,4 956 630 60,6 26 836 19225 —14,2 28 129 28,9 683 4 416

. . 10 27 . . 569 758

”Beräknade uppgifter. Se härom fotnot till tabell B7.4.ll

* s...-_.—

73,3

42,9 75,6 327,0 346,8

200,0 119,7 —34,1 —28,4 360,7 546,6

[70,0 33.2

13 403 48 341

2 159

154 2 423

69 32 759

26

1 1 607

718 9 810

500 104

81 2 088 53 1 240 6 309

260,7 450,0 281,8 366,2 304,9

50,7 153,1 175,1

960,0 520,()

> 1 000

9,0

5,5 5,7

32,3 27,0

1,5 2,4

9,4 9,1

4,8

57,9 46,2 18,0 1 1,2 24,0 66,5

5 537 68 924

1 023 28 890

367 8 651

10 543

19181 + 13644 228 252 +159 328

16 500 + 16 500

689 21 654 —

334 7 236

371 + 4 13 702 + 5051 46 + 36 914 + 371

+ 21,2 83,0 87,1

+24s,4

+231,2 61,2

32,6 25,0

+ 1,1

+ 58,4 94,4

+360,0 + 68,3

50,9

9,7 9,7

93,7

75,5 65,0

39,8 47,2 48,1 57,7 36,0 42,9 63,6 60,6 20,3 20,9

6,5 7,1 8,6 11,2

79,5 92,4 65,2 76,8 92,1 67,8

54,3 .. 41,3 50,9 .. 17,1

24,5 35,0 51,9 64,0 42,3 57,1

39,4 93,5 91,4 92,9 88,8

7,6 34,8 7,9 32,2 100,0 58,9 104,8 82,9

Produktion

1960 1968

Import

För- ändr.% 1960 1968

Export

För- ändr.% 1960 1968

Forandr. %

Export andel av produk-

tionen

Tillförsel

1960 1 968 %

% 1960

Produk- tionandcl av till- förseln förseln

Förändr. % 1960 1968 1960 1968 1960 1968 faktisk % % % % % %

Prod .— export] till-

Import- andel av till- förseln

1968

58.09 Tyll, trådgardins— vävnad och nät— knytningar, mönstrade; spetsar

Res- och filtar

62.01 säng-

62.02 Sänglinne, borddukar, hand— dukar o. likn. art.; gardiner o. andra artiklar för rumsinred-

ning

ur 62.053 Andra konf. tex- tilvaror, tillskär— ningsmönster härunder inbe-

gripna Summa hemtextilier

ton tkr

1 000 st ton tkr

ton tkr

ton tkr

tkr

25 21 2 010 1 903 1 229 1 654 20 389

38 974

5 837

269 755 480 398

711 1118 18684

—42,1 —32,4 8,4

110 863 184,5 23 516 302,8

—16,0 52 91

5,6 3422 3579

135 100 1 376

1 553 23 990

570 432 6 749

4 396 59 869

.. 213 2 807

438 5 390 78,1 145 281 335 027

75,0 0 11 4,6 36 597

322,2 432,0 390,5 183,1 149,6

128 140 1 826 139 3 344 112 139 2 627 236 7 580

105,6 8 87 92,0 137

130,6 22 382 76 073

-—12,5 -— 0,7 43,9 69,8 126,7

987,5

2 270 >1000

239,9

1,9

10,4 8,5 9,0

8,6

2,4 8,3

52,4 77 29,7 5 289

15,8 12,4 14,1

1 236 1 614 19 939

6,8 59 620 8 507 9,7

15,8 392 654

101 + 24 + 4992— 297

31,2 32,5 5,6 36,0 20,8 32,5 40,3 35,3

9,9 67,5 90,1 28,3 64,7 71,7

1169 67 1511 103 22806+ 2867 +

5,4 99,4 6,4 102,5 14,4 102,3 60,8 89,1 74,0 93,8 81,9 93,1

51,2 64,8 70,4 10,9 48,8 6,2 35,2 6,9 29,6

163152 +103 532 +173,7 65,4 68,0 59,8 63,3 40,2 36,7 26636 + 18129 +213,1 68,6 88,3 67,0 79,8 33.0 20.2 739352 +346698 + 88,3 68,7 65,0 63,0 54,7 37,0 45,3

_______________—____________—____—————————————

3Hälften av stat. nr 62.05 (produktion och utrikeshandel) har hänförts till hemtextilier, hälften till teknisk textil Källa: SOS Industri » Utrikeshandel

Tabell B 7.4.1] Teknisk textil (ur kapitel: 51, 55, 59, 62). Produktion, import, export, tillförsel m. 111. (ton; tkr)

% Export— Produk- Prod.—— andel av tionsandel export/ Import-

_ produk- av till- till- andel av Produktmn Import Export tionen Tillförsel förseln förseln tillförseln

1960 1968 Förändr. 1960 1968 Förändr. 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 Förändr. 1960 1968 19601968 19601968

% % % % % faktisk % % % % % % % % ur kap 51 och 551 Cordväv ton 5 032 5 359 6,5 1585 2475 56,2 645 239 —62,9 12,8 4,5 5 972 7 595 + 1623 + 27,2 84,3 70,6 73,5 67,4 26,5 32,6 Totalt tkr 34 620 37 933 9,6 11 413 22 114 93,8 4 372 1 755 —59,9 12,6 4,6 41 661 58 292 +16 631 + 39,9 83,1 65,1 72,6 62,1 27,4 37,9

59.01 Vadd samt varor av ton 4885 8227 68,4 411 1431 248,2 226 1027 354,4 4,612,5 5070 8631 + 3561 + 70,2 96,4 95,3 91,9 83,4 8,1 16,6 vadd; stoft, noppor tkr 31121 75119 14l,4 2407 10278 327,0 1 276 8673 579,7 4,1 11,5 32252 76 724 +44 472 +137,9 96,5 97,9 92,5 86,6 7,5 13,4 odyl av textilmate-

rial

ur 59.02”Stampad filt (även ton .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. s.k. nålad filt) samt tkr 6787 33 238 389,7 2082 12963 522,6 362 7485 >1000 5,3 22,5 8507 38716 +30 209 +355,1 79,8 85,9 75,5 66,5 24,5 33,5 varor av stampad filt, även med impregne- ring eller överdrag

59.03 Fiberduk, bestående ton . . 2432 133 1 549 >1 000 6 451 >I 000 . . 18,5 .. 3 530 68,9 56,1 . . 43,9

av textilfibrer, även tkr 878 20430 >1000 2564 18801 633,3 107 3857 >1000 12,218,9 3335 35374 +32039 +960,7 26,3 57,8 23,146,9 76,9 53,1 med impregn.

59.04 Bind- och segelgarn ton 9267 5381 —41,9 650 3903 500,5 88 215 144,31 0,9 4,0 9829 9069 760 7,7 94,3 59,2 93,4 57,0 6,6 43,0 samt tågvirke och 11- tkr 30191 25620 -—15,1 2691 9924 268,8 526 974 85,2 1,8 3,8 32 356 34570 + 2214 + 6,8 93,3 74,1 91,8 71,3 8,3 28,7 nor, även flätade

59.05 Nät som längdvara el- ton 290 222 —23,4 41 49 19,5 . .

ler i avpassade styc- tkr 12214 14209 16,3 4068 4486 10,3 944 1169 23,8 7,7 8,2 15 338 17526 + 2188 + 14,3 79,6 81,1 73,5 74,4 26,5 25,6 ken 59.08 Vävnader, impregn. ton 9 921 985 3 402 245,4 429 1 395 225,2 . . 14,1 .. 11 928 83,2 71,5 . . 28,5 eller överdragna med tkr 35 602 65 918 85,2 11547 36 381 215,1 3 527 12755 261,6 9,9 19,3 43 622 89544 +45 922 +105,3 81,6 73,6 73,5 59,4 26,5 40,6 cellulosaderivat eller

andra plaster

59.12 Vävnader med an- ton 903 865 —4,4 736 333 —54,8 62 17 —72,6 6,9 2,0 1577 1181 396 -— 25,1 57,3 73,2 53,3 71,8 46,7 28,2 nan impregnering el- tkr 6081 10039 65,1 4684 2064 ——55,9 393 491 24,9 6,5 4,9 10372 11612 + 1240 + 12,0 58,6 86,4 54,8 82,2 45,2 17,8 ler annat överdrag 59.15 Brandslangar och ton 52 49 5,8 244 312 39.3 12 2 —83,3 23,1 4,1 264 359 + 95 + 36,0 19,7 13,6 15,213,1 84,8 86,9 3 liknande slangar av tkr 810 1120 38.3 2779 3795 36,6 86 —38,4 10,6 4,7 3503 4862 + 1359 + 38,8 23,1 23,1 20,7 21,9 79,3 78,1 textilmaterial, även

armerade

59.17 Andra textilvaror för ton 1231 1419 15,3 492 692 40.7 420 725 72,6 34,1 51,1 1303 1386 + 83 + 6,4 94,5 102,4 62,2 50,1 37,8 49,9 tekniskt bruk tkr 46 919 79561 69,6 10637 27 637 159,8 14144 39 834 181.6 30,1 50,1 43412 67 364 +23 952 + 55,2 108,1 118,1 75,5 59,0 24,5 41,0

vi

__!

Tabell B 7.4.1] sid 2

Export- Produk- Prod.— Import- andel av tionsandel export/ andel produk- av till- av Produktion Import Export tionen Tillförsel tillförseln förseln tillförseln Förändr. Förändr. Förändr. 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 1960 1968 1960 1968 % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

59.06 övrigavararinam ton 9415 14464 53,6 11382 15613 37,2 837 3060 265,6 8,9 21,2 19960 27017 + 7057 +35,4 47,2 53,5 43,0 42,2 57,0 57,8 —07,kap59 tkr 32782 60750 85,3 36,418 62980 72,9 4350 20038 360,6 13,3 33,0 64850 103692 + 38842 + 59,9 50,6 58,6 43,8 39,3 56,2 60,7 59.09

-—1 1, 59.14, 16

därav: ur 59.10 Linoleummattor och med linoleummassa ton 8834 13170 49,1 10703 14205 32,7 715 2130 197,9 8,1 16,2 18 822 25245 + 6423 + 34,1 46,9 52,2 43,1 43,7 56,9 56,3

belagda vävnader tkr 26024 47748 83,5 27407 43161 157,5 1723 7354 326,8 6,6 15,4 51708 83555 + 31847 + 61,6 50,3 57,1 47,0 48,3 53,0 51,7 ur

59.11 Cordväv, impregn., överdragen eller la- ton 37 391 956,8 8 828 minerad med gummi tkr — — — 598 4 706 687,0 72 10 585 . .

62.03 Säckar och påsar för förpackning av ton . . . . . . 1 082 I 794 65,8 1 637 568 —65,3 . . . . . . . . varor tkr 5 784 2 717 —53,0 2 623 5 847 122,9 1 262 866 —31,4 21,8 31,9 7 145 7 698 +

553 + 7,7 81,0 35,3 63,3 24.0 36.7 76.0 62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och ton . . .. . . 444 1 053 137,2 160 648 305,0 .. .. . . . . . . . . .. . . . . . . .. . . campingartiklar tkr 28 334 43 735 54,4 4 149 11 443 175,8 1 514 7 130 370,9 5,3 16,3 30 969 48 048 + 17 079 + 55,1 91,5 91,0 86,6 76,2 13,4 23,8 ur 62.053 Andra konf. textil- varor, tillskärnings- mönster härunder ton . . .. . . 213 438 106,4 8 87 981,3 . . . . .. .. . . .. .. .. .. .. .. . . inbegripna tkr 5 837 23 516 302,11 2 807 5190 92,0 137 2 270 >1000 2,4 9,7 8 507 26 636 + 18 129 +213,t 68,6 88,3 67,0 79,8 33,0 20,2

Summa teknisk textil 277146 468735 69,1 100870 227603 125,6 33001 106850 223,8 11,9 22,8 345015 589488 +244473 + 70,9 80,3 79,5 70,8 61,4 29,2 38,6

l Import och export av impregnerad cordväv redovisas under 59.11. Beträffande cordväv se även tabell B7.4.9. ' Från den officiella industri- och handelsstatistikens uppgifter för är 1968 har exkluderats beräknade uppgifter för nålade mattor (varan fanns ej är 1960). Dessa beräknade uppgifter har hän- förts till mattor bland hemtextilier (se tabell 3 7.4.10). Nälade mattor redovisas from 1969 under stat.nr 52.02.001. ' Hälften av stat.nr 62.05 (säväl produktion som utrikeshandel) har hänförts till teknisk textil, hälften till hemtextilier.

Tabell B7.4.12 Kap. 60 Trikåvaror. Produktion, import, export och tillförsel (värden i

Kap 60 Trlkåvaror Totalt 60.01 Trikåräv, icke inneh. gummi 60.02——60.06 Trikdt'aror exkl. trikåväv Totalt 60.02 Vantar av trikå 60.03 Strumpor etc. 60.04 Underkläder av trikå 60.05 Överkläder av trikå 60.06 Trikåväv och andra trikå-

varor inneh. gummi

tkr 405 477 ton ] 334 tkr 33 126 tkr 372 351 ton

duss par . . tkr 2 763 ton 1 348 duss par 3 216 079 tkr 101 968 ton

1 000 st 25 570 tkr 151 620 ton . . 1 000 st 9 790 tkr 113 092 ton . . tkr 2 908

623 707 53,8 157 841 431 584 174,1

4 614 245,9 318 2 210 595.0 134 912 307,3 10 37? 65 341 508,6

488 795 31,3 147 104 367 243 149,6

19 . . 223 374 67,7 . . .. 310 830 494 585 59,1 1 325 —52,0 13 966 13 044 — 6,6

1 294 — 4,0 514 1 047 103,7 3 406 600 5,9 2 014170 3 501917 73,9 105 219 3,2 48 026 50 806 5,8

I 159 2 820 143,21 25 9001 1,3 6 977 47 408 579,5 143 0311 5,7 31 898 123 670 287,7

. . .. 961 3 304 243,8 12 153 24,1 2 339 14 528 521,1 238 200 110,6 48 859 175 809 259,8

. . . . 93 135 45,2 1 020 —64,9 4 355 3 914 —10,1

1 Inklusive konfektionsskjortor av syntetiska fibrer (stat. nr 61.03.210, 610).

154

Produktion Import För- F ör- ]960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.%

SOU 1970: 60

tkr: kvantiteter i ton, 1 000 st, dussin par)

Tillförsel

Produk- Lionsandel av tillförseln

Prod.— export/ till- förseln

Import- andel av till- förseln

Export-

andel av

produk-

Export tionen För- 1960 1968 1960 1968 ändr.% % % 18 420 121 476 59,5 4,5 19,5 154 1 683 992,57 11,5 36,5 5 450 45120 7273 16,5 33,4 12 970 76 358 488] 3,5 15,6 2 2 . . 10,5

5818 5138 —-11,7 .. .. 266 135 -—49,2 9,6 10,2 26 120 361,5 1,9 11,4 74 883 403 749 439,2 2,3 11,9 2 409 10 380 330,9 2,4 9,9 45 176 291,7 . . . . 130 2 000 >1000 0,5 7,7 3 232 13 449 316,1 2,1 9,4 84 544 547,6 . . . . 139 1 949 >1 000 1,4 16,0 7 002 52 244 646,1 6,2 21 .9 1 3 200,0 . . . . 61 150 145,9 2,1 14,7

» SOU 1970: 60

%

1960

544 898

1 498 38 413

5 06 485

16 463

1 836 5 155 366 147 585

32 417 180 286

11 990 154 949

7 202

1968

934 813

5 141 155 133

779 680 391

14 234 2 221

6 504 768 145 645

71 308 253 252

24 732 361 765

4 784

Förändr. faktisk

+

+ +

+

389 915

3643 116 720

273 195

— 2 229 + 385

+1 349 402 1 940

38 891 72 966

12 742

+ + + + 206 816

2 418

1960 1968 % %

1960 1968 % %

1960 1968 % %

74,4

89,1 86,2

73,5

66,7

89,7 87,0 62,7

71,0

78,8 72.0 71,0

53,7

57,0 57,9 52,9

29,0

21,2 28,0 29,0

45,3

43,0 42,1

47,1

4,9 9,3 58,3 52,4 72,2

16,8 73,4 62,4 69,1

36,3 56,5

78,9 84,1 49,1 65,8 81,7 73,0

40,4 21,3

4,3 8,4 52,9 46,2 65,1

15,2 72,0 60,9 67,5

33,5 51,2

78,5 82,3 41,3 51,4 80,5 68,5

39,5 18,2

95,7 91,6 47,1 53,8 34,9

84,8 28,0 39,1 32,5

66,5 48,8

21,5 17,7 58,7 48,6 19,5 31,5

60,5 81,8

155

Tabell B 7.4.13 Ur kap 60. Produktion, import, export och tillförsel av strumpor och sockor (1 000 dussin par; tkr)

Export- andel av produk- Produktion Import Export tionen Tillförsel

1960 1968 Förändr. Förändr. Förändr. 1960 1968 F' ändr. % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk %

Produk- tionsandel

av

tillförseln 1960 1968 1960 1968 1960 1968

% %

Prod.— export /

till-

förseln

% %

Import- andel

av tillförseln

%%

60.03 Strumpor, Totalt 1000 sockor etc duss par 3216 3407 5,9 2014 3502 73,9 75 404 438,7 2,3 11,9 5 155 6505 + 1350 +26,2

tkr 101 968 105 219 3,2 48 026 50 806 5,8 2409 10 380 330,9 2,4 9,9 147585 145 645 — 1 940 1,3

herrstrumpor, 1000 halv- eller tre- duss par 463 335 —27,6 137 283 106,6 8 22 175,0 1,7 6,6 592 596 + 4 + 0,7 kvartslånga tkr 14 458 11 636 —19,5 3 096 4 859 56,9 281 629 123,8 1,9 5,4 17 273 15 866 — 1 407 —— 8,1

damstrumpor 1000 exkl duss par 1699 1875 10,4 1600 2411 50,7 39 314 705,1 2,3 16,7 3260 3972 : 712 [21,8

råstrumpor tkr 59527 61328 3,0 40 792 32492 —20,3 1301 8140 525,7 2,2 13,7 99018 85680 —13338 —13,5

sportstrumpor 1000 och dusspar 206 196 —4,9 13 67 415,4 1 12 >1000 0,5 6,1 218 251 + 33 +15,1

raggsockor tkr 6 976 7 463 7,0 390 2 322 495,4 32 394 > 1000 0,5 5,3 7 334 9 391 + 2 057 +28,0

ankelsockor 1000 dusspar 633 587 -——7,3 202 649 221,3 12 28 133,3 1,9 4,8 823 1208 + 385 +46,8

tkr 15244 14547 —4,6 2811 9464 263,7 437 817 87,0 2,9 5,6 17618 23194 +5576 +31,6

_andra slag 1000 dusspar 215 414 92,6 62 92 48,4 15 28 86,7 7,0 6,8 262 478 + 216 +82,4

62,4 69,1 78,2 83,7

52,1 60,1

94,5 95,1 76,9 86,5 82,1

52,4 72,2 56,2 73,3 47,2 71,6 78,1 79,5 48,6 62,7 86,6 60,9 67 ,5 76,9 82,1 50,9 58,8 94,0 94,7

75,5 84,0 76,3

46,2 65,1 52,5 69,4 39,3 62,1 73,3 75 ,3 46,3 59,2

80,8

tkr 5763 10245 77,8 937 1669 78,1 358 400 11,7 6,2 3,9 6342 11514 +5172 +81,6 90,9 89,0 85,2 85,5

39,1 53,8 32,5 34,9 23,1 47,5 17,9 30,6 49,1 60,7 41,2 37,9

6,0 26,7 5,3 24,7

24,5 53,7 16,0 40,8 23,7 19,2 14,8 14,5

Tabell B 7.5.1 Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill. Produktion, import, export och tillförsel. Vården i tkr.

Export- Produk- Prod,— Import- andel av tionsandel export/ andel produk- av till- till- av till- Produktion Import Export tionen Tillförsel förseln förseln förseln

För- För- F 'ndr. 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 19601968 1960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.% 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

Kläder och till- behör därtill Totalt tkr 1165 588 1496 352[ 28,4 112496 451842 301,7 40140 178343 337,8 3,5 11,9 1237 344 1769 851 +532 507 +43,0 94,2 84,5 90,9 74,5 9,1 25,5

61.01 överkläder för

män eller 805531” » 482668 622156 28,9 18 422 178500 868,9 10290 69539 575,8 2,1 11,2 490 800 731 117 +240317 +49,0 98,3 85,1 96,2 75,6 3,8 24,4 61.02 Överkläder för

kvinnor, flickor

eller småbarn 61.03 Underkläder för

män eller Sossar » 51260 57 6881 12,5 10289 42440 312,5 4653 10 882 133,9 9,1 18,9 56 896 89 246 + 32350 +56,9 90,1 64,6 81,9 52,4 18,1 47,6 61.04 Underkläder för

kvinnor, flickor eller småbarn » 28119 21041—25,2 3279 3573 9,0 132 791 499,2 0,5 3,8 31266 23823 — 7443 —23,8 89,9 88,3 89,5 85,0 10,5 15,0

61.07 Slipsar o.d. » 15051 12973 —13,8 2471 2919 18,1 9 877 >1000 0,1 6,8 17513 15015— 2498 —14,3 85,9 86,4 85,9 80,6 14,1 19,4 61.09 Korsetter, byst- hållare, hängslen o.d. » 63628 96316 51,4 12356 21229 71,8 2061 18429 794,2 3,2 19,1 73923 99116+25193 +34,1 86,1 97,2 83,3 78,6 16,7 21,4 Näsdukar, sjalar, scar- far, halsd. o. d., kragar, isättningar, 61.05—06 krås o. d.. 61.08 handskar, 61.10—11 vantar, strumpor och sockor, kon- fektionerade

tillbehör till [kläder » 10222 10548 3,2 17628 15967 —9,4 868 2372 173,14 8,5 22,5 26982 24143 — 2839 —10,5 37,9 43,7 34,7 33,9 65,3 66,1 514640 675630 31,3 48046187213 289,7 22722 75454 232,1 4,4 11,2 539964 787389 +247425 +45,8 95,3 85,8 91,1 76,2 8,9 23,8

&

1 Skjortor av syntetiska fibrer — 61.03.210, 610 ingår i 60.04.10 (jfr tabell B 7.4.12)

Tabell B7.5.2 Produktion, import, export och tillförsel (1000 st; tkr) av vissa konfektionsvaror (ur kap. 61) samt trikå- och konfektionsskjortor (ur kap. 60 och 61) under 1968. Procentuella förändringar från 1960 inom parentes

Kap 61 Konfektion Totalt — Ulstrar, paletåer,

kappor och överrockar -— Jackor och anoracker — Kostymer

Kavajer

Långbyxor

1 000 st mkr

1 000 st mkr

1 000 st mkr

1 000 st mkr

1 000 st mkr

1 000 par 7 679 ( mkr

— Dräkter och klänningar 1 000 st mkr

—- Kjolar 1 000 st mkr

— Blusar 1 000 st mkr

Korsetter o dyl 1 000 st mkr

— Bysthållare 1 000 st mkr

Skydds- och överdrags- 1000 st kläder mkr

Övrig konfektion, ej 1 000 st specificerad ovan mkr

Ur kap 60 och 61 1 000 st Skjortor, samtliga mkr

Produktion

286 ( 21 %)

80(

1096 ( 210 ( 909 (

76 (

21 %) 12 %) 42 %)

17 %) 36 %)

S%)

203 ( 23 %)

5 703 ( 57 %) 242 ( 36 %)

1 849 (—16 %) 41 (—14 %)

1993( 4%) 31( 42%)

3148 ( 21%) 57 ( 49%)

2809 (— 7%) 35 ( 49 %)

85 ( 51%)

150 ( 18 %) 4908 (—33 %) 80 (—23 %)

1 Under år 1968 ingår produktionen av skjortor av syntetiska fibrer stat nr 61.03.210, 610 i stat nr 60.04.10

158

Exportandel av Importandel produktionen av tillförseln Import Export 1960 1968 Tillförsel 1960 1968 1 497 ( 28 %)1 452 ( 302 %) 178 (338 %) 4 % 12 % 1 770 (43 %) 9 % 26 % 2 410 (— 0,2 %) 1 389 ( 470 %)247 (171 %) 4 % 10 % 3 552 (38 %) 10 % 39 % 88 ( 314 %) 30 (325 %) 4 % 11 % 344 (38 %) 9 % 26 % 1940 (— 1,5 %)1995 ( 913 %)313 (347 %) 4% 16% 3622 (73 %) 9% 55% 48 ( 960 %) 12 (363 %) 4 % 15 % 116 (71%) 7 % 42 % 245 (1000 %) 138 (820 %) 2 % 13 % 1 203 (24 %) 1 % 20 % 21 (1000 %) 25 (911 %) 2 % 12 % 206 (41 %) 0,4 % 10 % 275 (1000 %) 53 (783 %) 1 % 6 % 1131 (45 %) 2 % 24 % 12 (1000 %) 6 (869 %) 1% 8 % 82 (47 %) 1 % 15 % 5321 ( 503 %) 825 (>1000 %) 1% 11% 12175 (53 %) 11% 44% 73 ( 855 %) 20 (>1000 %) 1% 10% 256 (50%) S% 29% 1884 ( 229 %) 913 (149 %) 10 % 16% 6 674 (74 %) 15 % 28 % 64 ( 379 %) 34 (179 %) 7 % 14 % 272 (52 %) 7 % 24 % 890 ( 443 %)243 (212 %) 4 % 13 % 2496 (9 %) 7 % 36 % 13 ( 253 %) 5 (169 %) 4 % 13 % 49 (—1 %) 8 % 28 % 1434 ( 74 %) 143 (—26 %) 10% 7% 3284 (29%) 32% 44% 13(189%) 2(41%) 7% 7% 42(69%) 18% 31% 530( ..) 907(..) .. 29% 2771 (..) .. 19% 5 ( 26 %) 13 (775 %) 4% 23% 49 (20%) 9% 10% 2849( ..) 530(..) .. 9% 5128(..) .. 56% 16( 93%) 5(828%) 2% 15% 46(48%) 27% 35% 15 (1000 %) 5 (738 %) 1 % 5 % 95 (68 %) 2 % 16 % 84 ( 91 %) 21 (212 %) 5 % 13 % 213 (29 %) 26 % 39 % 6926( ..) 978(..) 20% 10856 (..) .. 64% 48( 467%) 15 (100%) 7% 18% 113(9%) 8% 43% SOU 1970: 60

Tabell B 7.5.3 Produktion, import, export och tillförsel av vissa konfektionsvaror inom kap. 61 samt 60.04.10 (1 000 st; tkr)

Export— Produk— Prod.—— Import-

andel av tionsandel export/ andel

produk- av till- till- av till- Produktion Import Export tionen Tillförsel förseln förseln förseln

För- För— För- 19601968 Förändr. 1960 1968 1960 19681960 1968 1960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.% % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

61.01 Ulstrar, Totalt 1000 st 2416 2410 0,2 244 1389 469,3 91 247 171,4 3,8 10,2 2569 3552 + 983 + 38,3 94,0 67,8 90,5 60,9 9,5 39,1

21.31 paletåer, tkr 237294 286069 20,6 21402 88512 313,6 8557 30326 254,4 3,6 10,6 250139 344255 +94116 + 37,6 94,9 83,1 91,4 74,3 8,6 25,7 61.02 kappor och 21.31 överrockar 61.01

21.31 — ör mänoch totalt 1000 st 751 675 —10,1 58 533 819,0 45 94 108,9 6,0 13,9 764 1114 + 350 + 45,8 98,3 60,6 92,4 52,2 7,6 47,8 gossar tkr 68732 75283 9,5 4524 27630 510,7 4029 10 785 167,7 5,9 14,3 69227 92128 +22 901 + 33,1 99,3 81,7 93,5 70,0 6,5 30,0 ——av ull IOOOSt 224 251 12,1 15 80 433,3 13 36 176,9 5,8 14,3 226 295 + 69 + 30,5 99,0 85,1 93,4 72,9 6,6 27,1 tkr 30995 36189 16,8 2093 7774 27l,4 1645 5979 2635 5,3 16,5 31443 37984 +6541 + 20,8 98,6 95,3 93,3 79,5 6,7 20,5

——av bomull 100051: 374 204 —45,5 23 196 752,2 31 16 —48,4 8,3 7,8 366 384 + 18 + 4,9102,2 53,1 93,7 49,0 6,3 51,0 tkr 32229 17750 —44,9 1794 11723 552,4 2353 1566 —33,4 7,3 8,8 31673 27907 3766 — 11,9101,8 63,6 94,3 58,0 5,7 42,0 ——av andra 10005t 153 220 43,1 20 257 _>1000 1 42 >1000 0,7 19,1 172 435 + 263 +152,9 89,0 50,6 88,4 40,911,6 59,1 fibrer tkr 5508 21344 287,5 634 8133 >1000 31 3240 21000 0,6 15,2 6111 26237 +20126 +329,3 90,1 81,4 89,6 69,010,4 31,0

61.02

21.31 — för kvinnor totalt 1 000 st 1 665 1 735 4,2 186 856 3601 46 153 232,15 2.8 8,8 1 805 2 438 + 633 och tkr 168 562 210 786 25,0 16 878 60 882 260,7 4528 19 541 331,6 2,7 9,3 180 912 252127 +71215 flickor ——av ull 100051." 906 1037 14,5 81 265 227,2 20 87 335,0 2,2 8,4 967 1215 | 248 I 25,6 93,7 85,3 91,6 78,2 8,4 21,8 (kr 114702 158401 38,1 10784 29024 169,1 2618 14383 449,4 2,3 9,1 122868 173042 +50174 +40,8 93,4 91,5 91,2 83,2 8,8 16,8

35,1 92,2 71,2 89,7 64.910.3 35,1 39,6 93,2 83,6 90,7 75,9 9,3 24,1

++

——av bomull 10005t 669 543 —l8,8 90 232 157,8 24 41 70,8 3,6 7,6 735 734 1 0,1 91,0 74,0 87,8 68.412,2 31,6 tkr 49301 41338 —16,2 4843 12845 165,2 1637 5445 110,4 3,3 8,3 52507 50738 1769 —— 3,4 93,9 81,5 90,8 74,7 9,2 25,3 ——av andra 10005t 90 155 72,2 15 359 _>1000 2 25 _>1000 2,2 16,1 103 489 + 386 +374,8 87,4 31,7 85,4 26,614,6 73,4 fibrer (kr 4559 11047 142,3 1251 19013 _>1000 273 1713 527,5 6,0 15,5 5537 28 347 +22810 +412,0 82,3 39,0 77,4 32,9 22,6 67,1

Tabell B 7.5.3 sid. 2

Export- Produk- Prod.——— Import-

andel av tionsandel export/ andel

produk- av till- till- av till- Produktion Import Export tionen Tillförsel förseln förseln förseln

Förändr. Förändr. Förändr. 19601968 Förändr. 1960 1968 '1960 1968 19601968 1960 1968 % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

Kap. 61.01 Jackoro. anoracker Totalt 1000 st 1969 1940 —- 1,5 197 1995 912,7 70 313 347,1 3,6 16,1 2096 3622 +.1526 + 72,8 93,9 53,6 90,6 44,9 9,4 55,1 tkr 65 778 79 833 21,4 4547 48208 960,2 2613 12104 363,2 4,0 15,2 67712 115 937 +48 225 + 71,2 97,1 68,9 93,3 58,4 6,7 41,6 23.33 61.02 23.33

61.01 —för män och IOOOst 1182 1228 3,9 159 1363 757,2 45 205 355,6 3,8 16,7 1296 2386 + 1090 + 84,1 91,2 51,5 87,7 42,912,3 57,1 23.33 gossar tkr 35 522 51109 43,9 3374 34 439 920] 1650 7631 362,5 4,6 14,9 37246 77917 +40 671 +109,2 95,4 65,6 90,9 55,8 9,1 44,2

——av bomull 10005t 933 491 —47,4 61 523 757,4 34 80 135,3 3,6 16,3 960 934 26 2,7 97,2 52,6 93,6 44,0 6,4 56,0 tkr 29396 19084 —35,1 1307 11745 798,6 1272 2545 100,1 4,3 13,3 29431 28284 1147 —- 3,9 99,9 67,5 95,6 58,5 4,4 41,5

——av andra 10005t 249 737 196,0 98 840 757,1 11 125 >10U) 4,4 17,0 336 1452 + 1116 +332,1 74,1 50,8 70,8 42,1 29,2 57,9 fibrer tkr 6126 32025 422,23 2067 22694 9979 378 5086 >1000 6,2 15,9 7815 49633 +41818 +535,1 78,4 64,5 73,6 54,3 26,9 45,7

61.02 ——-för kvinnor 1000 st 787 712 9,5 38 632 .. 25 108 332,0 3,2 15,2 800 1236 + 436 + 54,5 98,4 57,6 95,3 48,9 4,7 51,1 23.33 och flickor tkr 30256 28724 —5,1 1173 13 769 IO73,8 963 4473 364,5 3,2 15,6 30466 38020 + 7554 +24,8 99,3 75,5 96,1 63,8 3,9 36,2

—-—-av bomull 10005t 526 204 —61,2 12 113 841,7 19 28 47,4 3,6 13,7 519 289 230 — 44,3101,3 70,6 97,7 60,9 2,3 39,1 tkr 19878 7285 —63,4 542 2318 327,7 662 1540 132,6 3,3 21,1 19758 8063 —11695 —- 59,2100,6 90,4 97,3 71,3 2,7 28,7

—— av andra 1000 st 261 508 94,6 26 519 >1000 6 80 .. 2,3 15,7 281 947 + 666 +237,0 92,9 53,6 90,7 45,2 9,3 54,8 fibrer tkr 10378 21439 106,6 631 11451 >1000 301 2933 874,4 2,9 13,7 10708 29957 +19249 +179,8 96,9 71,6 94,1 61,8 5,9 38,2

61.01 Kostymer Totalt 1000 st 979 1096 12,0 8 245 >1000 15 138 820,0 1,5 12,6 972 1203 + 231 + 23,8 100,7 91,1 99,2 79,6 0,8 20,4 25.35 tkr 148175 210004 41,7 518 21518 >1000 2518 25444 910,5 1,7 12,1 146175 206 078 +59 903 + 41,0 101,4 101,9 99,6 89,6 0,4 10,4 —av ull IOOOSt 893 1004 12,4 3 149 >1000 13 119 815,4 1,5 11,9 883 1034 + 151 + 17,1101,1 97,1 99,7 85,6 0,3 14,4 tkr 140740 194161 38,0 392 14687 >1000 2414 23134 858,3 1,7 11,9 138718 185714 +46996 +33,9101,5104,5 99,7 92,1 0,3 7,9

_av andra 10005t 86 92 7,0 5 96 >1000 2 19 850,0 2,3 20,7 89 169 + 80 + 89,9 96,6 54,4 94,4 43,2 5,6 56,8 fibrer tkr 7435 15843 113,1 126 6831 >1000 104 2310 .. 1,4 14,6 7457 20364 +12907 +173,1 99,7 77,8 98,3 66,5 1,7 33,5

Tabell B 7.5.3 sid. 3 ___—W—

Export- Produk- Prod.— Import-

andel av tionsandel export/ andel av

produk— . _, av till- till- av till— Produktion Import Export tionen T1llforsel förseln förseln förseln

För- För- För- 1960 1968 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 1960 1968 1960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.% % % faktisk % % % % % % %

%

61.01.27,37 Kavajer Totalt 1 000 st 775 909 17,3 13 275 > 1 000 6 53 783,3 0,8 5,8 782 1 131 + 349 + 44,6 99,1 80,4 98,3 75,7 1,7 24,3 tkr 55 577 75 637 36,1 643 11 938 1 000 585 5 670 869,2 1,1 7,5 55 635 81 905 +26 270 + 47,2 99,9 92,3 98,8 85,4 1,2 14,5

_av ull 10005! 592 469 —20,8 12 96 700,0 6 46 666,7 1,0 9,8 598 519— 79 13,2 99,0 90,4 98,0 81,5 2,0 18,5 tkr 48254 50524 4,7 626 5606 795,5 548 5367 879,4 1,1 10,6 48 332 50763 + 2431 + 5,0 99,8 99,5 98,7 89,0 1,3 11,0 —aV andra fibrer 100081 183 440 140,4 1 179 >1000 0 7 .. .. 1,6 184 612 + 428 +232,6 99,5 71,9 99,5 70,8 0,5 29,2 tkr 7323 25113 242,9 17 6332 >1000 37 303 718,9 0,5 1,2 7303 31142 +23 839 +326,4100,3 80,6 99,8 79,7 0,2 20,3

61.01.29,39 61.02.2939

Långbyxor Totalt1000 par 7140 7679 7,5 833 5321 502,6 62 825 1000 0,9 10,7 7961 12175 + 4214 + 52,9 89,7 63,1 88,9 56,3 11,1 43,7 tkr 165043 202702 22,8 7677 73 297 854,8 1569 20115 >1000 1,0 9,9 171151 255 884 +84 733 + 49,5 96,4 79,2 95,5 71,4 4,5 28,6

61.01.2939 — lör män och 1 000 par 5 165 5 145 0,4 785 4 733 502,9 39 506 >I 000 0,8 9,8 5 911 9 372 + 3 461 + 58,6 87,4 54,9 86,7 49,5 13,3 50,5 gossar tkr 126 644 142 380 12,4 6 826 66 582 875,4 892 14 194 > I 000 0,7 10,0 132 578 194 768 +62 190 + 46,9 95,5 73,1 94,5 65,8 5,1 34,2

——av ull 1000 par 2430 1819 —25,1 32 85 165,6 12 101 741,7 0,5 5,6 2450 1803 — 647 — 26,4 99,2100,9 98,7 95,3 1,3 4,7 tkr 81472 63932 —21,5 809 2832 250,1 531 4956 833,3 0,7 7,8 81750 61808 —19942 — 24,4 99,7103,4 99,0 95,4 1,0 4,6

——av bomull 1000 par 2222 1658 -—25,4 589 3596 510,5 22 193 777,3 1,0 11,6 2789 5061 +2272 + 81,5 79,7 32,8 78,9 28,9 21,1 71,1 tkr 29162 24904 —14,6 4273 43517 918,4 243 3770 >1000 0,9 15,1 33187 64651 +3l464 +94,8 87,9 38,5 87,1 32,7 12,9 67,3

—- — av andra fibrer 1 000 par 513 1 668 225,1 164 1 052 541,5 5 212 >1 000 1,0 12,7 672 2 508 + 1 836 +273,2 76,3 66,5 75,6 58,1 24,4 41,9 tkr 16 010 53 544 234,4 1 744 20 233 1 060,1 113 5 468 >1 000 0,7 10,2 17 641 68 309 +50 668 +287,2 90,8 78,4 90,1 70,4 9,9 29,6

61.02.29,39 —- är kvinnor och 1 000 par 1 975 2 534 28,3 98 588 500,0 23 319 >] 000 1,2 12,6 2 050 2 803 + 753 + 36,7 96,3 90,4 95,2 79,0 4,8 21,0 flickor tkr 38 399 60 322 57,1 851 6 715 6891 677 5 921 774,6 1.8 9,8 38 573 61 116 +22 543 + 58,4 99,5 98,7 97,8 89,0 2,2 11 ,0

——av ull 1000 par 868 862 — 0,7 6 46 666,7 9 46 411,1 1,0 5,3 865 862 — 3 0,3 100,3100,0 99,3 94,7 0,7 5,3 tkr 22798 22626 0,8 310 1498 383,2 461 1245 170,1 2,0 5,5 22647 22 879 + 232 + 1,0100,7 98,9 98,6 93,5 1,4 6,5

———av bomull 1000 par 1058 829 —21,6 88 425 383,0 12 139 >1000 1,1 16,8 1134 1115— 19 1,7 93,3 74,3 92,2 61,9 7,8 38,1 tkr 13915 14970 7,6 425 3294 675,1 157 1917 >1000 1,1 12,8 14113 16347+2l64 + 15,3 98,1 91,6 97,0 79,8 3,0 20,2

—- -— av andra fibrer 1000 par 49 843 >1 000 4 117 >1000 2 134 >1000 4,1 15,9 51 826 + 775 >1000 96,1 102,1 92,2 85,8 7,8 14,2 tkr 1686 22726 >1000 116 1923 >1000 59 2759 >1000 3,5 12,1 1743 21890 +20147 >1000 96,7103,8 93,3 91,2 6,7 8,8

___—___—

Tabell B 7.5.3 sid. 4

_______________———————-——__———————-———————————

Export- Produk- Prod.— Import-

andel av tionsandel export/ andel

produk- av till- till— av till- Produktion Import Export tionen Tillförsel förseln förseln förseln

För- För- För— 1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 1960 1968 1960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.% 1960 1968 ändr.% % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

___—___—

61.02.25,35

Dräkter och klänningar Tota1110005t 3629 5703 57,2 572 1 884 229,4 367 913 148,8 10,1 16,0 3834 6674 + 2840 + 74,1 94,7 85,5 85,1 71,8 14,9 28,2

tkr 117625 242151 36,3 13301 63 838 379,4 12258 34192 17B,9 6,9 14,1 178688 271797 +93129 + 52,1 99,4 89,1 92,6 76,5 7,4 23,5

-—av ull 100051 684 568 —17,0 26 197 657,7 32 97 203,1 4,7 17,1 678 668 10 1,5100,9 85,0 96,2 70,5 3,8 29,5 (kr 63056 49402 -—21,7 2601 18 297 603,5 3068 6833 122,7 4,9 13,8 65589 60866 1723 2,8100,7 81,2 95,8 69,9 4,2 30,1 ——av bomull 1000 st 1994 2547 27,7 378 939 148,4 304 469 54,3 15,2 18,4 2068 3017 + 949 + 45,9 96,4 84,4 81,7 68,9 18,3 31,1 tkr 65520 68147 4,0 4862 17371 257,3 7601 12601 65,8 11,6 18,5 62781 72917 +10136 + 16,1104,4 93,5 92,3 76,2 7,7 23,8

av ändlösa eller 1 000 st 148 1 255 748,0 33 220 566,7 5 148 >1 000 3,4 11,8 176 1 327 + 1 151 654,0 84,1 94,6 81,3 83,4 18,7 16,6 av korta synte— tkr 9 645 60 593 528,2 1 103 8 172 640,9 278 6 008 > 1 000 2,9 9,9 10 470 62 757 +52 287 499,4 92,1 96,6 89,5 87,0 10,5 13,0 tiska textilfibrer

_av andra fibrer 1000 st 803 1333 66,0 135 528 291,1 26 199 665,4 3,2 14,9 912 1662 + 750 + 82,2 88,0 80,2 85,2 68,2 14,8 31,8 tkr 39404 64009 62,4 4735 19998 322,3 1311 8750 567,4 3,3 13,7 42828 75257 +32429 +75,7 92,0 85,1 88,9 73,4 11,1 26,6 36 Kjolar Totalt 1000 st 2207 1849 —16,2 164 890 442,7 78 243 211,5 3,5 13,1 2293 2496 + 203 + 8,6 96,2 74,1 92,8 64,3 7,2 35,7 tkr 47 424 40657 —14,3 3819 13488 253,2 1943 5219 186,6 4,1 12,8 49300 48 926 — 374 0,8 96,2 83,1 92,3 72,4 7,7 27,6

—-av ull 100051 1231 936 —24,0 26 526 >1000 32 131 309,4 2,6 14,0 1225 1331 + 106 + 8,7100,5 70,3 97,9 60,5 2,1 39,5 tkr 28982 22190 —23,4 498 8730 >1000 989 2991 202,4 3,4 13,5 28491 27929 562 2,0101,7 79,5 98,3 68,7 1,7 31,3 ——av bomull 10005! 566 296 —47,7 14 72 414,23 32 51 59,4 5,7 17,2 548 317 231 42,2103,3 93,4 97,4 77,3 2,6 22,7 tkr 8453 953 ——41,4 222 1122 405,4 516 881 70,7 6,1 17,8 8159 5194 2965 —— 36,3103,6 95,4 97,3 78,4 2,7 21,6

av ändlösa eller av korta synte- ] 000 st 256 461 80,1 119 229 92,4 13 36 176,9 5,1 7,8 362 654 tiska textilfibrer tkr 6 522 10 630 2 988 2 629 —12,3 414 898 116,9 6,3 8,4 9 106 12 361

—— av korta konst— 1 000 st 56 89 58,9 5 57 > 1 000 1 7 600,0 1,8 7,9 60 139 gjorda fibrer tkr 1 422 1 607 13,0 77 793 929,9 20 168 740,0 1,4 10,5 1 479 2 232 av andra fibrer 1 000 st 98 67 ——31,6 0 6 . . . . . . 26,9 98 55 tkr 2 045 1 277 —37,6 24 214 791,7 4 281 >1 000 0,2 22,0 2 065 1 210

292 —- 80,7 70,7 70,5 67,1 65,0 32,9 35,0 3 255 + 35,7 71,6 86,0 67,1 78,7 32,9 21,3 79 +131,7 93,3 64,0 91,7 59,0 8,3 41,0 753 + 50,9 96,1 72,0 94,8 64,5 5,2 35,5 43 43,9 ]00,0 121,8 100,0 89,1 0,0 10,9 855 —— 41,4 99,0 105,5 98,8 82,3 1,2 17,7

++ ++

Tabell B 7.5.3 sid. 5 ___—%%

Export- Produk- Prod.— Import-

andel tionsandel export/ andel

av till- av till- (:ll- av till- Produktion Import Export förseln Tillförsel förseln förseln förseln

Forandr. Förändr. F" ndr.1960 1968 Förändr. 1960 1968 1960 1968 19601968 1960 1968 % 1960 1968 % 1960 1968 % % % 1960 1968 faktisk % % % % % % %

% 61.02 Blusar Totalt 1000 st 1922 1993 3,7 824 1434 74,0 194 143 -—-26,3 10,1 7,2 2552 3284 + 732 + 28,7 75,3 60,7 67,7 56,3 32,3 43,7

tkr 21864 31031 41,9 4467 12916 189,1 1567 2207 40,8 7,2 7,1 24764 41740 +16 976 + 68,6 88,3 74,3 82,0 69,1 18,0 30,9

_av ull 10005t 13 40 207,7 0 5 .. 1 2 100,0 7,7 5,0 12 43 + 31 +258,3108,3 93,0100,0 88,4 0,0 11,6 tkr 252 665 163,9 15 208>1000 25 38 52,0 9,9 5,7 242 835 + 593 +245,0104,1 79,6 93,8 75,1 6,2 24,9

—av bomull 10005t 1648 913 —44,6 725 648 —10,6 182 74 —59,3 11,0 8,1 2191 1487 — 704 —32,1 75,2 61,4 66,9 56,4 33,1 43,6 tkr 18021 14156 ——21,4 3261 5626 72,5 1334 1100 —17,5 7,4 7,8 19948 18682 -— 1266 — 6,3 90,3 75,8 83,7 69,9 16,3 30,1

av ändlösa eller korta syntetiska tex- 1 000 st 72 789 995,8 22 603 > 1 000 2 25 >1 000 2,8 3,2 92 1 367 + 1 275 >1 000 78,3 57,7 76,1 55,9 23,9 44,1 tilfibrer tkr 1 111 11 512 903,6 184 4 746 >1 000 25 372 >1 000 2,3 3,2 1 210 15 886 +14 616 >] 000 87,5 72,5 85,5 70,1 14,5 29,9 —aV korta konstgjorda IOOOst 100 71 —29,0 17 71 317,6 1 5 400,0 1,0 7,0 116 137 + 21 +18,1 86,2 51,8 85,3 48,2 6,3 51,8 fibrer tkr 1128 1218 8,0 161 418 159,6 10 73 630,0 0,9 6,0 1279 1563 ,' 284 | 22,2 88,2 77,9 87,4 73,3 12,6 26,7

av andra fibrer 1000 st 89 180 102,2 60 107 78,3 8 37 362,5 9,0 20.6 141 250 + 109 + 77,3 63,1 72,0 57,4 57,2 42,6 42,8 tkr 1352 3480 157,4 846 1918 126,7 173 624 260,7 12,8 17,9 2025 4774 + 2749 + 35,8 66,8 72,9 58,2 59,8 41,8 40,2

61.09 Korsetter, gär - 10 lar, höfthållare 1 000 st 2 415 3 148 30,4 . . 530 . . . . 907 . . . . 28,8 . . 2 771 . . . . . . 113,6 . . 80,9 . . 19,1 0. strumphdllare tkr 38 351 57 009 48,7 3 655 4 611 26,2 1 496 13 085 774,7 3,9 23,0 40 510 48 535 + B 025 + 19,8 94,7 117,5 91,0 90,5 .9,0 9,5 -— av ändlösa synte- 1 000 st . . . . . . . . 439 . . . . 877 . . tiska textilfibrer tkr . . . . 2 106 3 962 88,1 1 138 12 694 > 1 000 . . . . . . . . . . —andra fibrer 10005t .. . .. 91 .. .. 30 .. .. .. .. .. .. tkr . . . . . . 1549 649 —58,1 358 391 9,2 .. . . .. 20 Eysthällare 1 000 st 3 030 2 809 7,3 . . 2 849 . . . . 530 . . . . . . . . . . . . . . tkr 23 336 34 864 49,4 8 474 16 331 92,1 543 5 042 328,5 2,3 14,5 31 267 46 153 +14 886 + 47,6 74,6 75,5 72,9 64,6 27,1 35,4 -— av ändlösa synte- 1 000 st . . .. . . .. 2177 . . .. 515 .. tiska textilfibrer tkr . . . . . . 4 773 13 641 185,8 407 4 920 > 1 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -— andra fibrer 10005t . .. 672 .. .. 15 .. .. .. .. .. .. tkr .. .. .. 3701 2690 —27,3 136 122 —10,3 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Tabell B 7.5.3 sid. 6

________________________________—_————_-

1960

Produktion

För- 1968

ändr.% Import

1960 1968

För- ändr.% 1960

Export

1968

För-

ändr.% Export- andel av produk- tionen

1960 1968

% %

Tillförsel

1960 1968

Förändr.

faktisk

%

Produk- Prod.— tionsandel export/ av till- till— förseln förseln Import- andel av till- förseln

1960 1968 1960 19681960 1968 % % % % % %

_____________________________.____———_—-———————

61.01 .41 Skydds- och överdrags- kläder

61.02.51

skydds— och över- dragskläder för män eller gossar

av bomull

andra fibrer

skydds— och över- dragskläder för kvinnor, flickor eller småbarn

— av bomull

—— andra fibrer

Totalt 1 000 st

ton tkr

1 000 st ton tkr 1 000 st tort tkr 1 000 st ton tkr 1 000 st ton tkr 1 000 st ton tkr 1 000 st ton tkr 3 843

50,9 2 841 2,5 35,2 2 446 3,0 21,2 —0,8

164,0 87,1 —9,7

14 481 9,8

17 389 352,5

40 775 >l 000

975 386

15 025 > 1 000 19 570 > 1 000 10 319 > 1 000

9 451_>_1000

157 7 892 >1 000 229 2 427 21 205 589 4 706 21 136 526 3 266

0 69

10 119 > 1 000

959,8 876,2 699,0 547,6 520,9

63 1 440 > 1 000

________________________._______—_—_—_——-_——-

22 541 18 359 55 15 304

182

76

182 4 531 154 3 253

27 696

127 2 557

28 1 278

321

20 957

727,3 737,5 755,6 806,1 800,0 > 1 000 746,7 741,1 600,0 602.2 166,7 202,8

>1 000

2,0 5,5

3 830 17 872

+38 630 +14 555 + 6 220 +17 855

+ 3813

+14 042

+ 28,0

+366,6

75,7 6,1

3,4 13,3

81,3 3,9

97,3 98,4 91,9 1,6 8,1

Tabell B 7.5.3 sid. 7

Ur kap. 60 och 61

Skjortor (trikå Totalt 1 000 st och konfektion) tkr 60.04.10 — av trikå 1000 st tkr

—— av bomull 1 000 st tkr

av ändlösa synte— 1 000 st tiska fibrer tkr

av andra fibrer 1000 st tkr

61.03.10 av andra 1000 st vävnader än tkr trikå

av bomull 1 000 st tkr

-— —— av ändlösa eller 1000 st korta syntetiska tkr textilfibrer

— —— av andra fibrer 1 000 st tkr

65. Huvudbonader Totalt tkr

Produktion

1960

7 349 103 360 3 588 59 311

95 1 192

62 710

Förändr. 1968 %

4908 —33,2 79750 -—22,8

1 982* —44,8 27 024* —54,4

2 926**—22,2 52 726**—I9,7

2 872 —21,5 51731 21,1

_illl .*.

54 —43,2 995 —16,5

81 240 29.5

Import Export

1960

8 524 105 2 337 59 1 411 2 43 43 883 6 187 5 829 192

166

23 592

1968

6 48 2 13

10 10 34 27

33

Förändr.

%

926 . . 325 466,9

036 >] 000 4.16 474,9

429 627,1 255 59,8

570 _>1000 756 >1000

37 —15,9 425 —51,9

890 . . 889 463,9 935 . . 774 376,5 939 . . 868 > 1 000 16 . . 247 48,8

116 40,4

1960 1968

. . 978 7 297 14 619

119 367 3 053 4 287

5 8 185 68

111 358 2 820 4 205

3 1 48 14

.. 611 4244 10332

. . 587 4 024 9 877

. . 17 204 332

.. 7 16 123

5 042 10 419

100,3 208,4 40,4 60,0 ——63,2 222,5 49,1 —66,7 —70,8

[43,4 ..

145,5

Export- andel av produk-

tionen

Förändr. 1960 1968 %

% ____——_____—__

9,6

7,1 3,3 5,1

9,4

62,7 36,9

668,8 106,6

1,3 8,0

%

19,9 18,3 18,5 15,9 12,8

Tillförsel

1960 1968

. . 10 856 104 587 113 456

3 574 3 651 58 595 36 173

137 . . . . 63 1 342 1 119

81260 103 937

Produk- tionsandel av till- förseln

Förändr. 1960 1968 faktisk % % %

+ 8869 + 8,5 98,8 70,3 + 77 + 2,2 100,4 54,3 —22 422 —38,3 101,2 74,7

——31291 +68.0 95,8 68.2

25115 +56,4 95,9 74.3

.. .. .. 85,7 223 —16,6 88,8 88,9

+22 677 +27,9 77,2 78,2

Prod.— export/

till-

förseln

1960 1968

%

91,8 97,1 96,0

%

74,6 77,9 68,1

I mport-

andel

av till- förseln

1960 1968

%

12,4 29,0

%

67,9 45,I 63,3 39,9

* Inkl. stat. nr 61.03, 210, 610 (dvs. konfektionsskjortor av syntetiska fibrer). ** Skjortor av syntetiska fibrer — 61.03, 210, 610 — ingår i 60.04.10.

I denna bilaga återges tabeller och diagram som använts som underlag i huvudtexten men som inte behövt återges där. Källhänvisning har gjorts i varje särskilt fall.

T abell.B 8.1 Index över TEKO-produktionens volym 1960—1968 1959=100 Uppgifterna för 1969 är preliminära

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966

Textil- och sömnadsindustri 107 113 116 122 126 125 120 Ylleindustri 1 1 1 109 109 1 15 1 13 1 10 92 Bomullsindustri (även rayon-

ulls-) 108 l 1 1 97 Linne-, hamp- och juteindu-

stri 109 82 91 97 96 96 90 Konstfiberfabriker 101 102 114 111 125 130 122 Sidenfabriker (även rayon-

silke-) 97 112 116 150 176 167 182 Trikåfabriker 118 119 121 136 141 129 134 Repslagerier och bindgarns-

fabriker 103 121 122 130 155 127 134 Snörmakerier, band- och gar-

dinfabriker 115 134 138 146 159 175 160 Schoddyfabriker Vadd-, trassel- och drev- 95 78 77 87 87 98 84

fabriker Färgerier, blekerier rn. rn. 103 115 116 138 124 126 156 Konfektionsfabriker 107 1 15 118 123 131 131 128 Hatt- och mössfabriker 103 105 101 114 109 102 79 Annan textil- och sömnadsin-

dustri 105 135 158 168 184 201 192 Hela industrin (exkl. e1-, gas-

och vattenverk) 110 118 125 133 146 158 165

Källa: Statistiska centralbyrån

166

1967

125 91

105

73 126

227 136

123 169 106 176 133

78

202

170

1968

121 87

105

70 123

240 137

129 168 113 153 128

78

209

178

1969

128

153

130

193

SOU 1970: 60

Tabell 88.2 Produktion, import och export av TEKO-varor i ton 1960, 1963, 1966, 1967 och 1968

Produktion Varuslag Tillförsel Tillförsel- (kol. 1)/till- Tulltaxenummer Produk- (Prod.+imp. förändring försel (kol. 4) inom parentes År tion Import Export ./ . export) i % % Ullgarn 1960 9 919 455 66 10 308 96,2 kardgarn (53.06. 3 9 134 691 136 9 689 I 94,3 100—400) 6 7 468 572 105 7 935 ./. 42, 4 94,1 7 6 782 603 116 7 269 J 93,3 8 5 482 584 128 5 939 92,3 kamgarn (53.07. 1960 3 186 2 202 17 5 371 59,3 100-—400) 3 3 239 3 053 52 6 240 I 51,9 6 2753 1349 11 4091 /..41, 0 67,3 7 2 614 1231 6 3 839 I 68,1 8 2 214 984 27 3 170 69,8 Yllevävnader (ur 1960 4 994 2 886 107 7 773 64.2 53.11) 3 3 974 3419 208 7185 55.3 beklädnadsvävn. 6 3 135 3 916 347 6 704 ../ 18,8 46,8 (501—509) 7 3 063 4 627 432 7 258 I 42,2 8 2 707 4 027 426 6 309 42.9 heminrednings- 1960 859 65 94 830 103,5 vävn. (600) 3 823 66 83 806 ] 102,1 6 584 87 36 635 ../ 11, 8 92,0 7 644 107 44 707 I 91,1 8 719 139 127 732 98,2 (ur 55.05) 1960 25 112 6135 40 31207 80,5 bomullsgarn exkl. 3 20 250 7 518 31 27 737 73,0 sytråd och detalj- 6 16 689 6 395 102 22 982 ./. 33,0 72,6 handelsgarn 7 15 386 8 100 142 23 344 J 65,9 (200—900) 8 14 213 6 935 225 20 923 67,9 Bomullsvävnader 1960 3 048 5 886 304 8 630 35,3 (ur 55.09) 3 2 157 5 751 278 7 630 I 28,3 råväv (590) 6 3 318 5 860 414 8 764 +11, 3 37,9 7 3 105 7 433 318 10 220 J 30,4 8 3012 6961 365 9608 31,3 beklädnadsvävn. 1960 11 590 4 832 1 420 15 002 77,3 (601—609) 3 8 614 2 694 1 522 9 786 88,0 6 6 538 2 673 1661 7 550 ../ 60, 7 86,6 7 6 195 3 145 2 453 6 886 I 90,0 8 5 583 2 969 2 662 5 890 94,8 heminrednings- 1960 5 141 1 319 344 6 116 84,1 vävn. (701—709) 3 5 935 1 635 411 7 159 ] 82,9 6 4 193 1 975 523 5 645 ../ 8,6 74,3 7 3 928 2 338 505 5 761 J 68,2 8 3 719 2 379 509 5 589 66,5 andra vävn. 1960 1 586 494 67 2 013 78,8 (902, 909) 3 1 876 414 142 2 148 I 87,3 6 2 020 635 232 2 423 + 17,1 83,4 7 1 553 720 173 2 100 J 74,0 8 1711 818 172 2 358 72,6 Garn av lin och ra- 1960 2 931 929 30 3 830 76,5 mi, ej detaljhandels- 3 3 052 974 113 3 913 78,0 garn 54.03.001 -007) 6 2 920 767 178 3 509 ./.30,8 83,2 7 2 427 799 125 3 101 78,3 8 1 965 753 66 2 652 74,1 Källa: Textilrådets verksamhetsberättelser. _ Officiell produktions-, import- och exportstatistik.

SOU 1970: 60

167

Tabell B8.2 (forts.)

_____________________——_———————

Varuslag Tillförsel Tillförsel- Tulltaxenummer Produk- (Prod.+imp. förändring Produktion/ inom parentes År tion Import Export ./ . export) i % tillförsel ___—____________——— Vävnader av lin och 1960 123 82 0 205 60,0 rami 3 148 57 2 203 I 72,9 (54.05) 6 226 32 3 255 +30,7 88,6 beklädnadsvävna- 7 263 33 0 296 ] 88,9 der (101, 109) 8 212 58 3 268 79,1 heminrednings- 1960 1 898 357 42 2 213 85,8 vävnader (201— 3 1 859 268 63 2 064 90,1 209) 6 1 123 350 61 1412 ./.46,2 79,5 7 955 361 73 1 243 I 76,8 8 928 330 69 1 190 77,9 övriga (901, 909) 1960 1 072 837 2 1 907 56,2 3 1 294 915 0 2 209 I 58,6 6 1 179 375 2 1 552 ./.25,7 76,0 7 1 040 725 1 1 764 ] 59,0 8 679 745 7 1 417 47,9 Mattor (ej knutna) 1960 253 172 19 406 62,3 (58.02) 3 680 475 31 1 124 1 60,5 av syntet- eller 6 810 2 049 62 2 797 (+] 139,4) 29,0 rayonfibrer (150, 7 1 987 3 436 74 5 349 J 37,1 190) 8 3 172 5 661 147 8 686 36,5 av ull (230, 280) 1960 1 852 1 635 73 3 414 54,2 3 2555 2181 202 4534 56,4 6 3 543 3 491 269 6 765 + 128,9 52,4 7 3 075 4 498 382 7 191 [ 42,8 8 3113 5054 351 7816 39,8 av andra material 1960 313 1 070 66 1 317 23,8 (300—900) 3 422 1 316 281 1 457 I 29,0 6 382 1 362 259 1 485 + 47,4 25,7 7 538 1594 218 1914 28,1 8 599 1561 219 1941 30,9 Sammets- och 1960 46 960 33 973 4,7 plyschvävnader 3 18 469 74 413 ] 4,4 o. dyl. 6 69 848 111 806 / 33,3 8,6 (58.04. 100—900) 7 113 706 154 666 17,0 8 101 630 82 649 15,6 Strumpor och sockor 1960 1 286 511 23 1 774 72,5 totalt — ton 3 1 305 920 73 2 110 I 61,8 6 1 290 1 088 78 2 309 +26,7 55,8 7 1374 1338 92 2 586 53.1 8 1 286 1 046 121 2 247 57,2 ] totalt — 1000 par 1960 36 459 23 964 732 59 691 61,1 | 3 39 789 40 386 2 531 76 360 52,1 . 6 42177 49179 3 125 88 411 +32,4 47,7 ' 7 42831 61 115 3 786 99010 ] 43,3 ! 8 40 500 41952 4 788 79 044 51,2 ' därav: av syntetsilke 1960 28 988 21 912 576 50 324 57,6 ' 1 000 par 3 32 997 38 013 2 368 67 523 48,8 6 36 650 44 937 2 866 78 783 +29,8 46,5 i 7 37 649 55 986 3 493 89 031 42,3 ' 8 32 220 35 736 4 164 65 304 49,3

Källa: Textilrådets verksamhétsberättelse. Officiell produktions-, import- och exportstatistik.

168 SOU 1970: 60

Tabell B 8.2 (forts.) ___________________________

Tillförsel1 Tillförsel-

Produk. (Prod.+imp. förändring Produktion/ Varuslag År tion Import Export ./ . export) i % tillförsel _______________________ andra -— 1960 7 471 2 052 156 9 367 79,8 1 000 par 3 6 792 2 373 163 8 837 76,9 6 5 527 4 242 259 9 628 +46,8 57,4 7 5181 5129 293 9 977 51,9 8 8 280 6 216 624 13 752 60.2 Trikåvävcz totalt 1960 486 318 154 1 150 85,7 3 2 534 1235 572 3 141 80,7 6 2 706 1 560 733 3 466 - +320,1 78,1 7 3 265 1 872 890 4 155 J 78,6 8 4 387 2 278 1 679 4 831 90,8 därav: av syntet- 1960 737 112 123 726 101,5 silke 3 2 005 609 503 2 091 95,9 6 2 349 860 569 2 593 +332,8 90,6 7 2 760 987 687 2 994 92,2 8 3 568 1 162 1467 3 142 113,6 annan väv 1960 250 206 31 425 58,8 3 529 626 69 1 050 50,3 6 357 700 164 874 +297,4 40,8 7 505 886 203 1 161 43,5 8 819 1116 212 1689 48,5 Underkläder av 1960 3 042 1 159 45 4 156 73,2 trikå”: 3 2 596 1 386 194 3 801 68.3 totalt 6 2 115 1 674 211 3 626 + 22,1 58,3 7 2 250 2 201 196 4 210 J 53,4 8 1 845 3 263 175 5 075 36.3 därav: av syntct- 1960 592 152 40 704 84,1 och rayon- 3 633 232 183 667 94,9 silke 6 488 468 192 744 + 125,2 65,6 7 440 905 182 1 150 38,3 8 328 1 435 160 1 656 19,8 av bomull 1960 2 658 935 4 3 289 71,7 3 1838 1 110 9 2 973 61,8 6 1525 1 159 16 2 720 / 14,3 56,1 7 1 727 1 247 12 2 945 [ 58,6 8 1438 1 317 9 2 820 50,9 andra 1960 92 72 1 163 56,4 3 125 44 2 161 77,6 6 102 47 3 162 / 2675 62,9 7 83 49 2 115 I 72,2 8 77 511 6 599 12,9 Överkläder av trikå: 1960 2 208 938 81 3 065 72,0 totalt 3 2 744 1 847 196 4 332 63,3 6 2 313 2 790 345 4 823 + 62.1 47,9 7 2 549 3 084 448 5 114 49,8 8 2 280 3 094 481 4 967 45,9

* Inkluderar beräknad lagerförändring i industrin. * Avser s.k. trikåväv för avsalu (även innehållande gummi). Skjortor, nattdräkter övriga underkläder.

Källa: Statistiska centralbyråns tillförselstatistik.

SOU 1970: 60 169

Tabell B 8.2 (forts.)

Varuslag

därav: av syntet- och rayon- silke

av bomull

andra

:Övriga» trikåvaror: totalt

därav: av rayon- och syntet- silke

av bomull

andra

Alla trikåvaror: totalt

Källa: Statistiska centralbyråns tillförselstatistik.

170

År

1960 3 6 7 8

1960

oexlau»

Produk- tion

197 461 845 967 1 085

767 836 476 596 506

1 242 1 447 992 986 689

215 232 173 167 103

13 12

13

122 122 111 99 41

80 98 62 68 49

7 737 9 411 8 597 9 605 9 899

Import

36 52 184 309 497

283 315 326 435 511

619 1 480 2 280 2 339 2 085

339 376 432 536 604

142 103 104 109 121

4 5 32 57 92

197 268 296 370 392

3 265 5 764 7 544 9 031 10 285

12 42 149 191 234

12 25 84 118 123

57 129 112 138 124

WONIUNU

309 1 055 1410 1 691 2 522

Tillförsel

221 460 912 1 046 1 363

1 038 1 107 741 904 907

1 804 2 765 3 170 3 164 2 696

548 588 568 637 644

152 106 69 55 78

125 124 144 156 130

274 358 355 426 437

10 693 13 972 14 792 16 702 17 764

Tillförsel- (Prod.+imp. förändring Export ./. export) i%

Produktion/ tillförsel

89,1 100,2 92,7 92,4 79,6

73,9 75,5 64,2 65,9 55,8

68,8 52,3 31,3 31,2 25,6

39,2 39,5 30,5 26,2 15 ,9

».

... HW WLII

! !

...

WNIFNI Ch mun—#0 NI

DJGNQNDXD _.

N ND N )

27, 17,5 15,9 11,2

72,4 67,4 58,1 57,5 55,7

SOU 1970: 60

Tabell B8.2 (forts.) Produktion, import och export: av TEKO-varor i 1000-tal plagg 1960, 1963, 1966, 1967, 1968 och 1969

Tillförselsiffran är korrigerad med hänsyn till beräknad lasgerförändring i industrin

Tilltförsel— Tillförsel-

Produk- (Prtod.+imp. förändring Produktion/ Varuslag År tion Import Export ./. export) i % tillförsel Ulstrar, paletåer, 1960 2 306 244 91 2 459 93,8 kappor, överrockar: 3 2 701 1 300 163 3 838 70,4 totalt 6 2 457 1 053 183 3 327 +33 9 73,8 7 2452 1 272 185 3 539 * 69,3 8 2 268 1 388 248 3 408 66,5 9 1965 1 588 261 3 292 59,7 för män och gos- 1960 738 58 45 751 98,3 sar 3 930 495 93 1 332 69,8 6 734 426 98 1 062 . +20 6 69,1 7 790 552 79 1 263 ' 62.5 8 646 531 94 1 083 I 59,6 9 509 487 90 906 56,2 därav: av bomull 1960 299 23 31 291 102,7 3 310 46 50 306 101,3 6 217 65 24 258 _ +16 2 84,1 7 244 117 20 341 ' 71,5 8 201 195 16 380 I 52,9 9 173 178 13 338 51,2 för kvinnor och 1960 1 568 186 46 1 708 91,8 flickor 3 1 771 805 70 2 506 I 70,7 6 1 723 627 85 2 265 39 7 76,1 7 1 662 721 106 2 277 ' + 73,0 8 1662 857 153 2 326 I 71,5 9 1456 1 101 171 2 386 61,0 därav: av bomull 1960 560 90 24 626 89,5 3 294 54 14 334 88,0 6 559 71 14 656 15 3 85,2 7 473 149 26 596 + : 79,4 8 478 232 41 669 71,4 9 415 355 48 722 57,5 KOSIYmer 1960 1 017 8 15 1 010 100,7 3 1 082 59 32 1 109 I 97,6 6 1036 106 88 1 054 4 1 98,3 7 1128 211 112 1227 + ' 91,9 8 1079 245 139 1185 I 91,1 9 1033 182 164 1051 . 98,3 Jackor: totalt 1960 1 777 197 68 1 906 i 93,2 3 1 763 467 145 2 085 84,6 6 1 898 880 174 2 604 +107 2 72,9 7 2 068 1 409 238 3 239 ' 63,8 , 8 1 880 1 979 212 3 547 53,0 - 9 1 842 2 415 308 3 949 46,6 för män och 1960 1065 159 44 1 180 90,3 gossar 3 1 097 284 69 1 312 83,6 6 1 241 561 118 1 684 117 9 73,7 7 1 425 978 170 2 233 + * 63,8 8 1 279 1 353 204 2 428 53,1 9 1 237 1 541 207 2 571 48,1 därav: av bomull 1960 839 61 35 865 96,9 3 479 54 32 501 95,6 6 432 180 64 548 / 19 8 78,8 7 484 347 76 755 ' ' ' 64,1 8 372 518 80 810 45,9 9 252 500 58 694 36,3 Källa: Statistiska centralbyråns tillförselstatistik.

SOU 1970: 60 171

Tabell B8.2 (forts.)

Tillförsel Tillförsel-

Produk- (Prod.+imp. förändring Produktion/ Varuslag År tion Import Export ./ . export) i % tillförsel för kvinnor och 1960 712 38 24 726 98,1 flickor 3 666 182 23 825 I 80,7 6 657 319 56 920 + 89 8 71,4 7 643 431 68 1 006 ' 63,9 8 601 626 108 1 119 I 53,7 9 605 874 101 1 378 49,9 därav: av bomull 1960 454 12 19 447 101,6 3 336 28 7 357 94,1 6 296 63 22 337 / 39 4 87,8 7 219 106 26 299 ' 73,2 8 158 112 28 242 | 65 ,3 9 130 164 23 271 47,9 Kavajer 1960 614 13 6 621 98,9 3 720 44 11 753 95,6 6 646 77 32 691 93,5 7 528 171 46 653 + 28,2 80,9 8 637 275 53 859 74,2 9 658 211 73 796 82,7 Långbyxor: totalt 1960 6 505 639 61 7 083 91,8 3 7168 1269 80 8 357 85,8 6 7 481 2 369 455 9 395 + 95 0 79,6 7 7 848 3 547 597 10 798 ' 72,7 8 7 381 5 314 825 11 870 I 62,2 9 7 695 7 323 1204 13 814 , 55,7 för män och 1960 4 756 541 38 5 259 90,4 gossar 3 4 734 1 070 47 5 757 82,2 6 5106 2078 221 6963 +1048 73,3 7 5 341 3 147 290 8 198 ' 65,1 8 4 997 4 724 506 9 215 54,2 9 5 309 6 347 883 10 773 43,3 därav: av ylle 1960 2 532 32 12 2 552 99,2 3 1 799 21 30 1 790 | 100,5 6 2 057 43 63 2 037 / 37 9 101,0 7 2 039 100 72 2 067 ' 98,6 8 1616 85 101 1600 [ 101,0 9 1 586 97 97 1 586 100,0 för kvinnor och 1960 1 749 98 23 1 824 95,9 flickor 3 2 434 199 33 2 600 93,6 6 2 375 291 234 2 432 + 66 7 97,6 7 2 507 400 307 2 600 ' 96,4 8 2384 591 319 2 656 89,8 9 2 386 976 321 3 041 78,5 därav: av ylle 1960 831 7 9 829 100,2 3 1 038 15 9 1 044 99,4 . 6 901 40 17 924 + 11 9 97,5 7 930 57 17 970 ' 95,9 8 945 46 46 945 100,0 9 892 83 47 928 96,1 Dräkter och klän- 1960 2 907 572 357 3 122 93,1 ningar: totalt 3 3 821 337 466 3 692 | 103,5 5 6 3 629 963 589 4 003 + 51 2 90,7 7 4 377 1 575 885 5 067 ' 86,4 8 3 944 1 883 913 4 914 80,3 9 3 593 1962 833 4 722 76,1 Källa: Statistiska centralbyråns tillförselstatistik.

172 SOU 1970: 60

___—___—_—————_———-————l—

Tillförsel (Prod.+imp. förändring

Varuslag

därav: av ylle

av bomull

Blusar: totalt

därav: av bomull

av syntet-

fiber

K iolar: totalt

därav: av ylle

av bomull

av syntet- fiber

Källa: Statistiska centralbyråns tillförselstatistik.

SOU 1970: 60

År

1960

196

NDOOxlaXb-DO WOONIOXUJ

196

196

XDQNIGNUJO )OOONIQWO KDOONIONWO

196

0 XDOONIONUJO

196

0 XDOOQCXW

196

196

NDOONIOXUJO wwleXU-Y

Produk— tion

604 665 538 789 435 354

1 563 1 734 1297 1467 1706 1555

1 380 2 019 1 446 1 046 1 045

907

1 256 1 641 880 534 545 442

33 151 388 297 264 305

1 624 2 103 2 009 1 661 1 601 1 547

918 1 252 890 900 782 654

385 236 329 340 190 224

202 345 684 331 544 519

Tillförsel-

Import Export ./. export i%

25 53 213 325 297 298

379 137 364 712 939 998

823 952 1 143 1 103 1434 2 110

725 792 526 526 648 664

22 67 515 443 603 1 119

164 194 397 677 890 988

26 36 257 440 526 490

14 2 28 103 72 150

119 148 109 118 229 282

31 58 66 105 97 83

303 317 290 425 469 513

193 354 295 206 143 292

183 331 145 124

72 123

2 8 69 32 24 105

77 100 226 247 243 290

32 48 97 104 131 122

31 18 48 80 51 79

13 26 64 40 36 63

598 660 685 1 009 635 569

1 639 1 553 1 371 1 754 2 176 2 040

2010 2 617 2 294 1943 2 336 2 725

1 798 2 102 1 261 936 1 121 985

53 210 834

l l i | i _| 85 ; l i | i l i I

J. 4,8

+ 24,5

1319

1711 2197 2180 2091 2 248 2 245

912 1240 1050 1236 1 177 1022

368 220 309 363 211 295

308 467 729 409 737 738

Produktion/ tillförsel

___—_____———————————

101,0 100,8 78,6 78,2 68,5 62,2

95,4 111,6 94,6 83,6 78,4 76,2 68,7 77,1 63,0 53,8 44,7 33,3

69,9 78,1 69,8 57,1 48,6 44,9

62,3 71,9 46,5 41,9 31,3 23,1

94,9 95,7 92,2 79,4 71,2 68,9

100,7 101,0 84,8 72,8 66,4 63,9

104,6 107,3 106,5 93,7 90,0 75,9

65 ,6 73,9 93,8 80,9 73,8 70,3

173

SOU 1970 60

174

Kvot 1,05 I,oo 0,90

sättningsskatten textilvaror. klaras av att landet det senare året höjde om- index för beklädnadsvaror. Den avvikande höj- ningen för Finland mellan 1963 och 1964 för- Storbritannien och Schweiz ingår även skor i ISB beklädnadsvaror

65 66

nadsvaror i förhållande till den all konsumentprisutvecklingen Diagram B 8.3 Konsumentpriser bekläd-

87

Diagrammet visar kvoten mellan prisindex för och generalprisindex.

Storb 68 Neder-

ver-lg

rl— tonnien Danmark

&

manna

För länderna Frankrike Schweiz

69

Tabell B8.4. TEKO-industriernas arbetsställen, anställda och förädlingsvärde 1960, 1965 och 1967

Arbetsställen Anställda Förädlingsvärde Antal Antal Förändring i % Mkr Förändring i % 1960— 1965— 1960— 1965—

1960 1965 1967 1960 1965 1967 65 67 1960 1965 1967 65 67 % Ylleindustri 80 69 59 10680 8 972 6 790 — 16,0 —24,3 175,8 226,6 216,3 + 2 Därav: Ullspinnerier 19 15 14 1 182 878 950 _ 25,7 + 8,2 16,8 25,2 31,0 + 5 Ylleväverier 25 18 20 1 857 1 535 1 316 — 17,3 —14, 36,9 34,8 36,3 Komb. yllefabriker 36 36 25 7 641 6 559 4 524 14,2 —31,0 122,1 166,7 149,1 Bomullsindustri (även rayonulls-) 60 55 59 13 335 10 641 8 453 20,2 —20,6 246,2 297,4 266,2 Därav: Bomullsspinnerier 14 10 8 1 808 1 275 805 29,5 —36,9 30,6 36,5 28,5 1

6

Bomullsväverier 31 30 37 2 975 2 786 2 870 — 6,4 + 3,0 40,1 83,3 90,

Komb. bomullsfabriker 15 15 14 8 552 6 580 4 778 —- 23,1 ——27,4 170,5 177,7 147, Linne-, hamp- o juteind. 14 14 9 2 720 1 849 1 437 -—- 32,0 —22,3 53,1 50,4 38,8 Därav: Linnefabriker 10 11 8 1885 1258 881 33,3 —30,0 39,5 38,7 26,0

Jutefabriker 4 3 1 835 591 556 29,2 _— 5.9 13,6 11,8 12,8 —

SOU 1970 60

175

Arbetsställen Anställda Förädlingsvärde Antal Antal Förändring i % Mkr Förändring i %

1960—— 1965— 1960— 1965— 1960 1965 1967 1960 1965 1967 65 67 1960 1965 1967 65 67

________________—______________—___————_—-——————-

Konstfiberfabriker 4 4 4 2024 1983 1718 _ 0 _13,4 48,6 56,2 50,6 Sidenfabriker (även rayonsilke-) 9 8 9 512 566 655 +1,5 +15,7 11,8 21,0 33,5 _ 5 _ 3

Trikåfabriker 193 188 176 10 529 9 531 8 736 _ 8,3 166,2 225,5 251,4 Repslagerier o bindgarnsfabriker 6 9 5 1 190 1 038 754 —27 4 21,6 23,9 22,7

Snörmakerier, band- 0 gardin- fabriker 43 45 50 1 560 1 810 1 605 + ] Därav: Band- 0 remfabriker 22 22 21 1 036 1 258 1 170 + 2 + 2

u—tlxm—t

26,8 52,5 50,9 1 ,6 37,2 39,9 ,1 10,1

exv—ox Nm _!

Fisknätfabriker 13 16 18 267 343 243 Gardin- o spetsfahriker samt snörmakerier 3 7 11 257 209 192 _— 18 Schoddyfabriker 3 142 286 Vadd-, trassel- o drevfabriker 7 10 11 189 312 —- 5 Färgerier, blekerier o impregne- ringsverk 24 26 30 1 565 1 632 2 200 + 4 Konfektionsfabriker 678 742 706 43 454 40 804 36 036 6 Därav: Herr-, dam— o/el barn- kläderskonfektion 541 603 578 36 540 33 958 30 300 7,1 —10,8 501,8 716,5 766,9 5 4 6 0

NDv—INXO qvo NN mao-no 'n'—100 NDN ++++ +++ ++

2 5,3 ,6 7,8 1 3

8 ,3 +34,8 33,6 57,9 82,4 1 —1 1, 596,9 868,9 907,1

Vitvarukonfektion (underkläder o dyl) 86 84 86 3 812 3 597 3 071 _ Korsettfabriker 23 26 24 2 318 2 204 1 923 —— Kravatt- o slipsfabriker 14 12 10 465 342 237 —— Beklädnadssömnad ej 5. n. 14 17 9 319 703 505 +12 , Tillverkning o reparation av hattar 0 mössor 51 54 51 2 229 2 052 1 487 — Därav: Hattfabriker 27 26 24 1 187 1 002 674 _ Mössfabriker 24 28 27 1 042 1 050 813 + Annan textil- o sömnadsindustri 136 193 176 4 174 5 741 5 035 + Därav: Tillv. av konstgjorda blommor 7 6 5 243 211 162 _ 13,2 —23,2 Markiser 0 presenningar 18 31 35 336 461 501 + 37,2 + 8,7 +

6 ——14,6 46,4 64,7 66,8 ,9 —12,7 36,4 61,6 52,6 5 ———30,7 7,2 8,9 7 9 4 —28,2

*, & ++ + ++++

_14,1 —24,6 _ 5,3 + 18,8

8 1 —27,5 5 6 —32,7 0,8 —22,6 7 5 —12,3

mqu omwm sa'-term Nv—v—HD

ln cow-mmm" vvs—'n

_10,4 +51,3 +67,6 _15,8

01va NOV") N

in.—mo Cache!x

Paraplyer o parasoll 6 7 8 69 133 152 92,8 + 14,3 Rullgardiner 9 6 6 310 140 100 54,8 —28,6 Textilframställning o div

sömnadsindustri ej 5. n. 96 143 122 3 216 4 796 4 120 + 49,1 —14,1 45,3 129,9 151,7 +186,8 +16,8

1308 1417 1345 94303 86931 75192 7,8 —13,5 1478,0 2080,2 2145,4 + 40,8 + 3,1

MM

+++? +++! _Q N P.O. (”_ m :

Omdm

Källa: Industristatistiken

Tabell B 8.5. TEKO-industriernas storleksstruktur 1960 och 1967

Sammandragstabell (Beträffande delbranscherna se närmast följande tabeller)

Textilindustrin Konfektionsindustrin Arbetsställen med Förändring Förändring 1960 1967 i % 1960 1967 i % Högst 10 arbetare Antal arbetsställen 167 177 + 6,0 112 167 +49,1 » arbetare 1 070 1 119 + 4,6 829 1 123 +35,5 11—20 arbetare Antal arbetsställen 110 140 + 12,7 15 8 197 + 24,7 » ' arbetare 1 677 2 097 +25,0 2 419 2 837 + 17,3 21—50 arbetare Antal arbetsställen 137 130 ./ . 5,1 245 233 ./. 4,9 » arbetare 4 495 4 211 ./. 6,3 8135 7 716 ./. 5,2 51—100 arbetare Antal arbetsställen 62 63 + 1,6 125 104 ./ . 16,8 » arbetare 4 650 4 531 ./. 2,6 8 975 7 342 ./. 18,2 101—200 arbetare Antal arbetsställen 43 41 ./ . 4,7 57 42 / . 26,3 » arbetare 5 874 5 675 ./. 3,4 8 100 5 854 /. 27,7 201—500 arbetare Antal arbetsställen 44 28 ./ . 36,4 30 17 /. 43,3 > arbetare 13 591 8 939 ./. 34,2 8 357 4 633 /. 44,6 501—_] 000 arbetare Antal arbetsställen 13 6 ./ . 53,9 1 _ » arbetare 8 621 4 250 ./. 50,7 781 —- Över 1 000 arbetare Antal arbetsställen 1 — 1 1 » arbetare 1 085 — 1 272 1 862 +46,3 Summa alla företag Antal arbetsställen 577 585 + 1,4 729 761 + 4,4 » arbetare 41 063 30 822 ./. 24,9 38 868 31 367 ./. 19,3 Antal arbetare per arbetsställe i genomsnitt 71 53 J. 25,4 53 41 ./. 22,7

Källa: Industristatistiken

176 SOU 1970: 60

TEKO-industriernas storleksstruktur 1960 och 1967

Bomullsindustrin Linne-. hamp- och Konstfiberfabrikcr Arbetsställen med Ylleindustrin (även rayonullsindustri) juteindustrin

SOU 1970

Förändr. Forandr. Förändr. Förändr. 1960 1967 i% 1960 1967 i% 1960 1967 i% 1960 1967 i%

60

Högst 10 arbetare Antal arbetsställen 15 13 5 7 2 » arbetare 104 91 ./.12,5 38 50 +31,6 15 12 ./. 20,0 _ _

]I—20 arbetare Antal arbetsställen 12 13 9 7 3 3 __ _ : arbetare 176 208 +18,2 119 118 ./. 0,9 42 39 ./. 7,2 — —

21—50 arbetare Antal arbetsställen 16 8 13 18 2 _ 2 l » arbetare 571 253 ./. 55,7 432 590 +36,6 82 _ 68 26 ./. 61,7

5 I —1 00 arbetare Antal arbetsställen 10 10 5 7 1 _ _ 1 » arbetare 704 751 + 6,7 417 510 +22,3 88 _ 56

1 01—200 arbetare Antal arbetsställen 10 6 7 8 2 _ _ _. » arbetare 1 441 835 ./. 42,0 954 1 139 +19,4 279 — —

201—500 arbetare Antal arbetsställen 14 7 13 8 3 3 1 1 » arbetare 4174 2 210 ./. 47,0 3 966 2 617 ./. 34,0 1 325 1 138 ./.14,1 495 370 ./. 25,3

501—] 000 arbetare Antal arbetsställen 3 2 8 3 l —— _ 1 » arbetare ] 994 1 250 ./. 37.3 5 594 2 083 ./. 62,7 528 _ — 917

Över I 000 arbetare Antal arbetsställen —— — _ _ _ _ 1 __ » arbetare —— — _ — 1 085 ——

S umma alla företag Antal arbetsställen 80 59 ./ . 26,3 60 58 14 9 4 4 » arbetare 9 164 5 598 ./ 38,9 11 520 7107 J. 38,3 2 359 1 189 ./. 49,6 1 648 1369 ./.16,9

A ntal arbetare per arbetsställe [genomsnitt 115 95 ./. 17,4 192 123 ./. 35,9 169 132 ./. 21,9 412 342 ./.17,0

177

Källa: Industristatistiken

178

SOU 1970 60

TEKO—industriernas storleksstruktur 1960 och 1967

Sidenfabriker Repslagerier och Snörmakerier, band- (även rayonsilke-) Trikåfabriker bindgarnsfabriker och gardinfabriker

Förändr. Förändr. Förändr. Förändr. Arbetsställen med 1960 1967 i% 1960 1967 i% 1960 1967 i% 1960 1967 i%

Högst 10 arbetare Antal arbetsställen 1 1 58 43 » arbetare 7 10 399 272 .

ll—20 arbetare Antal arbetsställen 2 1 36 45 » arbetare 23 13 ./. 43,5 570 677

21—50 arbetare Antal arbetsställen 3 3 55 44 » arbetare 129 127 ./. 1,6 1 705 1 463 .

51—100 arbetare Antal arbetsställen 3 3 19 23 » arbetare 237 238 + 0,4 1 502 1 561

101—200 arbetare Antal arbetsställen _ 1 16 13 1 1 2 1 » arbetare _ 115 2 081 1834 ./.11.8 175 117 ./. 33,2 246 127 ./. 48,4

201—500 arbetare Antal arbetsställen _ _ 8 5 2 1 1 1

» arbetare —— — 2194 1449 ./.34,0 676 357 ./.47,2 303 310 + 2.3

501—] 000 arbetare Antal arbetsställen _ _ 1 _ _ _ _ _ » arbetare _ _ 505 _ _ _ _ _

Över I 000 arbetare Antal arbetsställen _ _ _ _ _- _ _ _ » arbetare _ _ _ _ _ _ _ _

.—

18 26 +44,4 112 171 +53,0

0 v—uO 0108 wv—l Nm x'x

12 10 —— 167 126 ./. 24,5 | ! O_oo "100 N— ++

l 6 8 —— 50 185 233 +25.9

N— %x

O_N O?

4 4 148 57 ./.61,5 271 302 +11,4

N ++

.— N O_o)” v—m

Summa alla företag Antal arbetsställen 9 9 193 173 ./ . » arbetare 396 503 +23,9 8 956 7 256 ./

Antal arbetare per arbetsställe i genomsnitt 44 56 +24,4 46 42 ./. 8,7 167 117 ./. 30.0 30 25 ./. 16,7

4 ,0 1005 587 ./. 41,6 1284 1269 .

Källa: industristatistiken

TEKO-industriernas storleksstruktur 1960 och 1967

Färgerier, blekerier Schoddyfabr. Vadd—, Annan textil- och m m trassel- o drevfabriker sömnadsindustri Förändr. Förändr. Förändr.

Arbetsställen med 1960 1967 i % 1960 1967 i % 1960 1967 i % Högst 10 arbetare Antal arbetsställen 4 5 3 6 60 72

» arbetare 25 26 16 35 + 118,8 348 446 +28,1 11—20 arbetare Antal arbetsställen 5 9 1 _ 30 52

: arbetare 78 139 + 78,2 12 — 490 777 +58,5 21—50 arbetare Antal arbetsställen 7 7 5 4 28 36

» arbetare 215 207 ./. 3,7 191 139 ./. 27,2 917 1123 +12,2 51—100 arbetare Antal arbetsställen 5 2 1 1 12 11

» arbetare 414 170 ./. 58.9 61 55 ./. 9,8 808 831 + 2,8 101—200 arbetare Antal arbetsställen 2 6 _ _ 3 5

» arbetare 327 831 +154,1 _ 371 677 +82,4 201—500 arbetare Antal arbetsställen 1 2 _ _ 1 —

» arbetare 222 488 +119,8 _ _ 236 — 501—1 000 arbetare Antal arbetsställen _ _ _ _ _ _

» arbetare _ _ _ _ _ _ Över ] 000 arbetare Antal arbetsställen _ _ _ _ _ _

: arbetare _ _ _ _ _ _ Summa alla företag Antal arbetsställen 24 31 10 11 134 176 +31,3

» arbetare 1281 1861 + 45,3 280 229 ./. 18,2 3 170 3 854 +21,5 Antal arbetare per

arbetsställe i genom- snitt 53 60 + 13,2 28 21 ./. 25,0 24 22 ./. 8,3

Källa: Industristatistiken

SOU 1970: 60 179

TEKO-industriernas storleksstruktur 1960 och 1967

Konfektionsfabriker Hatt- och mössfabriker Förändr. Förändr.

Arbetsställen med 1960 1967 i % 1960 1967 i % Högst 10 arbetare Antal arbetsställen 100 149 +49,0 12 18

» arbetare 743 1 015 +36,6 86 108 +25,6 11_20 arbetare ! Antal arbetsställen 148 187 +26,3 10 10 ;

» arbetare 2 280 2 691 +18,0 139 146 + 5,0 21_50 arbetare Antal arbetsställen 227 217 ./ . 4,4 18 16

» arbetare 7 576 7 277 ./. 3,9 559 439 ./. 21,4 51—100 arbetare Antal arbetsställen 116 101 ./. 12,9 9 3

» arbetare 8 298 7 092 ./. 14,5 677 250 ./. 63,1 101—200 arbetare Antal arbetsställen 55 40 ./ . 27,3 2 2

» arbetare 7 818 5 638 ./. 27,9 282 216 ./. 23,5 201—500 arbetare Antal arbetsställen 30 17 ./.43,3 — —

> arbetare 8 357 4 633 ./. 44,6 _ _ 501—1 000 arbetare Antal arbetsställen 1 — _ ——

» arbetare 781 _ _ _ Över 1 000 arbetare Antal arbetsställen 1 1 —-

» arbetare 1 272 1 862 +46,4 — — Summa alla företag Antal arbetsställen 678 712 + 5,0 51 49 J. 4,0

» arbetare 37125 30 208 ./.18,6 1743 1 159 ./. 33,5 Antal arbetare per arbetsställe

:” genomsnitt 55 42 ./ . 23,6 34 24 J. 29,4

Källa: Industristatistiken

180 SOU 1970: 60 *

Tabell B 8.6. Nyetableringar och nedläggningar i TEKO-industrierna 1962—1967

___—___— Län Läget 31.12.62 Nyetableringar Nedläggningar Läget 31.12.67 Totalt Antal Antal Antal Arbets- Syssel- Före- Syssel- Före- Syssel- Före- Syssel- ställen satta tag satta tag satta tag satta A+B 139 3 657 4 74 27 662 111 2111 C 16 897 3 34 4 78 15 858 D 22 2337 4 42 6 363 20 2115 E 64 5 930 20 808 26 1 188 58 4311 F 120 4 687 13 279 27 563 106 3 985 G 41 2 068 9 176 5 118 45 1 869 H 23 1 132 5 195 6 329 22 8 901 I 5 202 1 20 1 26 5 172 K 20 1544 2 30 5 106 17 1 161 L 50 2 969 11 497 14 367 47 2 961 M 166 11169 13 431 33 1331 146 7798 N 47 3 428 12 209 18 598 41 2 925 0 151 11953 8 138 25 920 134 8 658 P 540 31 996 47 1 076 87 2 648 503 28 411 R 117 4 205 21 541 22 627 116 3 294 S 26 2 888 3 80 7 123 22 2 238 T 36 2 230 14 387 14 341 36 1 894 U 18 1 360 0 0 3 39 15 1 060 W 79 2 726 10 110 24 379 65 2 022 X 21 1459 4 164 9 355 16 865 Y 13 276 3 48 4 36 12 285 Z 7 133 3 83 2 13 8 188 AC 5 81 0 0 0 0 5 82 BD 4 49 4 72 3 29 5 69 A—BD 1 730 99 476 214 5 494 372 10 239 1 570 80 222 __ ___—_» = 26 anst. : 28 anst. : minsk— = minsk- per etabl. per nedlagt ning ning företag företag 9,2 % 19,4 % Per år: Per år: 43 företag 74 företag 1 099 anst. 2 066 anst.

SOU 1970: 60 181

Tabell B 8.7. Koncentrationsdata för TEKO-industrierna 1963 och 1967 ___—___

AVSRÄUPTO- Andelar av produktionen (%) duktionens värde Antal Största 4 största 8 största Varu- mkr företag företaget företagen företagen grupps- _ _ _ _ _ nummer 1963 1967 1963 1967 1963 1967 1963 1967 1963 1967

_———__________

1401 Garn av ändlösa konstgjorda fibrer 45 19 2 3 62 66 100 1402 Fodervävnader av

konstgjort textil-

material 46 32 6 5 61 78 100 100 1403 Cordväv av konst—

gjort textilmaterial 39 27 2 2 70 74 100 1404 Kardgarn av fårull 34 33 46 28 9 18 27 65 48 84 1405 Kamgam av fårull 56 40 10 9 28 32 76 86 100 100 1406 Kostymvävnader etc

av kamgam 89 73 7 7 42 51 90 93 100 1407 Kostymvävnader etc

av kardgam 37 36 12 10 18 24 55 78 88 98 1408 Heminrednings-

vävnader av ylle 27 24 22 20 27 36 71 70 89 91 1409 Heminrednings-

vävnader av lin 29 17 22 20 64 28 86 63 95 84 1410 Bomullsgam, oblekt

och oblandat 44 40 11 11 32 44 74 80 93 100 1411 Klänningsvävnader

av bomull 30 20 9 11 27 35 77 89 100 99 1412 Blåtvills, khaki o d 46 46 8 8 51 66 90 97 100 1413 Lakansväv 32 13 5 5 58 77 100 100 100 1414 Andra heminred-

ningsvävnader av bomull 43 35 28 30 29 40 59 58 74 76 1415 Korta konstgjorda

fibrer 5 6 68 1 1 100 100 100 1416 Beklädnadsvävnader

av syntetiska textil— fibrer 33 20 12 11 29 39 78 88 95 98 1417 Mattor 68 83 16 28 20 35 60 67 85 89 1418 Vävnader,

impregnerade 43 67 10 16 58 63 90 93 100 100 1419 Vävd maskinfilt 53 14 3 4 48 93 100 100 1420 Trikåväv 71 102 51 43 35 23 54 56 100 73 1421 Damstrumpor

av trikå 60 68 15 20 34 38 80 84 94 96 1422 Herrunderkläder 36 37 49 48 27 46 48 65 69 76 1423 Damunderkläder 49 54 78 63 13 22 34 46 49 62 1424 Jumprar, koftor m m 67 59 74 67 12 13 36 35 47 44 1425 Filtar 26 33 13 15 29 47 71 77 93 98 Summa 1 159 1 060 1501 Varor av vadd 35 53 22 16 39 54 73 83 86 94 1502 Nylonskjortor o dyl 86 39 50 45 22 18 68 38 89 59 1503 Överkläder av trikå

för män 43 36 66 61 14 10 31 27 47 45 1504 Överkläder av trikå

för kvinnor 34 76 30 37 31 15 67 44 87 71 i 1505 Överrockar av ull för :

män 48 39 51 48 20 17 46 51 65 67 | 1506 Överrockar av bomull 5

för män 26 21 23 19 27 39 64 72 84 90 1507 Kostymer av ull 164 200 63 53 8 11 30 31 52 53 1508 Kavajer av ull 45 51 68 49 11 15 34 42 55 62 1509 Byxor av ull 53 77 92 80 19 33 44 51 58 64 1510 Överdragskläder 40 49 62 51 23 23 55 59 76 77 1511 Damkappor av ull 156 160 71 67 9 7 25 23 41 41

182 SOU 1970: 60

AVSälUPTO' Andelar av produktionen (%) duktionens värde Antal Största 4 största 8 största Varu- mkr företag företaget företagen företagen grupps- _ _ _- _ _ nummer 1963 1967 1963 1967 1963 1967 1963 1967 1963 1967 1512 Klänningar 170 237 110 160 28 30 41 46 55 58 1513 Kjolar 41 38 75 67 29 33 60 63 78 79 1514 Blusar 34 26 64 56 35 21 51 49 66 68 1515 Byxor för damer 32 28 61 59 18 34 48 58 68 78 1516 Byxor för flickor 34 38 56 44 21 40 43 70 63 83 1517 Bomullsskjortor 30 52 60 57 11 9 26 24 43 45 1518 Korsetter, gördlar

etc 51 63 22 22 32 20 66 59 84 80

1519 Bysthållare 30 35 22 20 26 20 60 63 80 82 1520 Sänglinne 28 32 20 20 67 49 90 99

1 180 1 350 Summa 1401—1520 2 339 2 410

Tabell B 8.8.1. Investeringar och underhåll i TEKO-industrierna 1960—1970, mkr

1959 års priser. För andra hälften av 1969 bygger siffrorna på företagens planer från augusti 1969 och för hela året 1970 bygger siffrorna på företagens planer från augusti 1969. Underhålls- och reparationsarbeten 1969 är ett skattat värde. (1969 och 1970 års uppgifter har reviderats senare)

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

Industribyggnader och

andra driftsanläggningar 35 35 44 49 29 27 30 50 28 35 23 Maskiner och apparater 92 101 92 113 116 103 68 65 78 80 60 Totalt (inkl bilar och bostä-

der m m för personalen) 145 153 154 177 164 151 111 124 113 122 86 Underhålls— och repara-

tionsarbeten 55 55 47 51 52 49 42 47 44 38

Källa: Bearbetning av tabeller i Industri 1967 samt av Statistiska meddelanden I 1958284, I 1969248.

Tabell 88.8.2. Investeringar och underhåll i TEKO—industrierna 1961—1970, årlig för- ändring i %. (1969 och 1970 års uppgifter har reviderats senare)

1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

TEKO-industrierna

Industribyggnader o dyl 0 26 11 —41 -— 7 9 67 —44 25 —34 Maskiner och apparater 10 9 23 3 —11 ——34 —— 4 20 3 —25 Totalt (inkl bilar, bostä-

der mm) 6 1 15 — 7 8 —26 12 9 8 —30 Underhåll 0 —15 9 2 6 —14 12 — 6

Hela industrin

Industribyggnader odyl 21 — 3 2 —12 13 18 — 3 —16 10 0 Maskiner och apparater 23 4 1 5 11 8 2 1 11 — 6 Totalt (inkl bilar, bostä-

der mm) 22 0 1 7 12 10 — 3 — 5 10 — 5 Underhåll 9 — l 1 2 5 4 8 — 4

Källa: Se tabell B 8.8.1

SOU 1970: 60 183

Tabell 88.9. Verkställda resp. planerade investeringar 1968—1970 Uppräknade värden (löpande priser) i mkr

Textilindustrin Konfektionsindustrin Förändr i % Förändr i %

19681969197068/69 69/70 1968 1969 1970 68/69 69/70

Byggnader/anläggningar 22 20 14 —9,1 — 3,0 20 14 25 —30,0 78,6 Maskiner inkl bilar 85 81 67 —4,7 —17,3 42 34 31 —19,0 — 8,8 Summa 107 101 81 —5,6 —19,8 62 48 56 —22,6 +16,7

Svensk industri totalt

Förändri% 1968 1969 1970 68/69 69/70

Byggnader/anläggningar 1 852 1 988 2 150 7,3 8,1 Maskiner inkl bilar 3 862 4 004 4 725 3,7 18,0 Summa 5 714 5 992 6 875 4,9 14,7

Källa: SCB:s majenkäter 1969 och 1970

Diagram B 8.10. TEKO—industriernas av— kastning/ totalt arbetande kapital

Korrigerat resultat före skatt plus räntekost- nader i förhållande till korrigerat totalt arbe- tande kapital.

1965 1966 I967 1968

_— Helu den svenska indusi'rin ——— Hela TEKO—industrin Ylleindush'in ——— Bomullsindusfrin —--—-— Trikåindustrin

- ..... _ Konfekt-ionsindus'l'r'm _.-—--"Annon" +ex+ilindus+ri och kombinerade ; företog !

Källa: Se bilaga 6 '

184 SOU 1970: 60

Diagram B8.1 I. TEKO-industriernas brut- toöverskott/ omsättningen

Beräknat bruttoöverskott av rörelsen i förhål- lande Ell omsättningen

olo | |

IEEE

1958 [967 (958

—He|o den svenska industrin ———He|o TEKO—industrin ———Bomullsindus+rin

—-—-— Trikåindustrin —--—--— Honfek+ionsindusfrin

---——"Annun" texl'ilindus'l'ri och kombinerade

företog Källa Se bilaga 6

SOU 1970: 60

Diagram B8.12. Exempel på utfall med olika resultatkriterier

Exemplet gäller trikåindustrin. A=Korrigerat resultat före skatt i förhållande till korrigerat eget kapital. B=Korrigerat resultat före skatt plus räntekostnader i förhållande till korrigerat, totalt arbetande kapital. C=Beräknat brutto- överskott av rörelsen i förhållande till omsätt- ningen.

0/0 IU

(965 1965

Källa: Se bilaga 6

Tabell B 8.13. Kostnadskalkyler för vissa TEKO-varor

Uppgifterna om löneindex är hämtade ur »Direct and total wages costs for workers», basår 1967. Uppgiften för Holland avser dock år 1966.

%

Dan- Eng- Fin- Hol- Hong- Por- Väst— Syd- Sverige Belgien mark land land land kong Italien Jugosl. tugal tyskl. korea Löneindex 100 63 78 57 59 51 15 56 17 12 71 4 Rä— Bomull: helt företag Material 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 Löner 32 20,2 25,0 18,2 18,9 16,3 4,8 17,9 5,4 3,8 22,7 1,3 Kapitalkostn. 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 Övr. kostn. 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16

S:a 100 88,2 93,0 86,2 86,9 84,3 72,8 85,9 73,4 71,8 90,7 69,3

Bomull: modevaror Material 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 Löner 32 20,2 25,0 18,2 18,9 16,3 4,8 17,9 5,4 3,8 22,7 1,3 Kapitalkostn. 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 Övr. kostn. 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19

S:a 100 88,2 93,0 86,2 86,9 84,3 72,8 85,9 73,4 71,8 90,7 69,3

Bomull: slapelvaror/Iakansväv Material 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 Löner 35 22,0 27,3 19,9 20,6 17,8 5,2 19,6 5,9 4,2 24,8 1,4 Kapitalkostn. 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 Övr. kostn. 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

R— Sra 100 87,0 92,3 84,9 85,6 82,8 70,2 84,6 70,9 69,2 89,8 66,4

Ylleföretag

Material 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 Löner 37 23,3 28,9 21,1 21,8 18,9 5,6 20,7 6,3 4,4 26,3 1,5 Kapitalkostn. 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 Övr. kostn. 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 m S:a 100 86,3 91,9 84,1 84,8 81,9 68,6 83,7 69,3 67,4 89,3 64,5

amgarn, enfärgat byxtyg

Material 32 32 32 32 32 32 32 32 32 32 32 32 Löner 39 24,6 30,4 22,2 23,0 19,9 5,8 21,8 6,6 4,7 27,7 1,6 Kapitalkostn. 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 Övr. kostn. 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16

8:21 100 85,6 91,4 83,2 84,0 80,9 66,8 82,8 67,6 65,7 88,7 62,6

Kamgam, mönster

Material 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 öner 38 23,9 29,6 21 ,7 22,4 19,4 5,7 21,3 6,5 4,6 27,0 1,5 apitalkostn. 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 ovr. kostn. 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16

S:a 100 85,9 91,6 83,7 84,4 81,4 67,7 83,3 68,5 66,6 89,0 63,5 ardgarnsvaror ! aterial 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 ner 38 23,9 29,6 21 ,7 22,4 19,4 5,7 21 ,3 6,5 4,6 27,0 1,5 apitalkostn. 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 vr. kostn. 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16

S:a 100 85,9 91,6 83,7 84,4 81,4 67,7 83,3 68,5 66,6 89,0 63,5

1 rlkå

'0 denier nylonstrumpa micro 400 nålar aterial 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 öner 50 31,5 39,0 28,5 29,5 25,5 7,5 28,0 8,5 6,0 35,5 2,0 apitalkostn. 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 ovr. kostn. 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13

S:a 100 81,5 89,0 78,5 79,5 75,5 57,5 78,0 58,5 56,0 82,5 52,0

186 SOU 1970: 60

_ Dan- Fin- Hol- Hong- Por- Väst- Syd- Sverige Belgien mark land land land kong Italien Jugosl. tugal tyskl. korea 100 63 78 59 51 15 56 17 12 71 4

öneindex

/20 kräppnylonsrrumpa

Material 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 Löner 40 25,2 31,2 22,8 23,6 20,4 6,0 22,4 6,8 4,8 28,4 1,6 Kapitalkostn. 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 Övr. kostn. 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12

S:a 100 85,2 91,2 82,8 83,6 80,4 66,0 82,4 66,8 64,8 88,4 61,6

1Strumpbyxa 1/20 krc'ipp man kil 400 nålar 'Material 36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 ELöner 45 28,4 35,1 25,7 26,6 23,0 6,8 25,2 7,7 5,4 32,0 1,8 ,Kapitalkostn. 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 lövr. kostn. 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10

S:a 100 83,4 90,1 80,7 81,6 78,0 61,8 80,2 62,7 60,4 87,0 56,8

.Herrankelsock 2 /100 enfärgad, omönstrad _Material 31 31 31 31 31 31 31 31 31 31 31 31 Löner 49 31,0 38,2 27,9 28,9 25,0 7,4 27,4 8,3 5,9 34,8 2,0 1 Kapitalkostn. 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Övr. kostn. 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12

S:a 100 82,0 89,2 78.9 79,9 76,0 58,4 78,4 59,3 56,9 85,8 53,0

*Juniorankelsack 2/100 kräppnylon. iacquard

* Material 28 28 28 28 28 28 28 28 28 28 28 28 Löner 52 32,8 40,6 29,6 30,7 26,5 7,8 29,1 8.8 6,2 36,9 2,1 Kapitalkostn. 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 lövr.kostn. 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11

S:a 100 80,8 88,6 77,6 78,7 74,5 55,8 77,1 56,8 54,2 84,9 50,1

H errkalsong, korta ben Material 39 39 39 39 39 39 39 39 39 39 39 39 Löner 44 27,7 34,3 25,1 26,0 22,4 6,6 24,6 7,5 5,3 31,2 1,8 Kapitalkostn. 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Övr. kostn. 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11

S:a 100 83,7 90,3 81,1 82,0 78,4 62,6 80,6 63,5 61,3 87,2 57,8

Herrkalsong slip, 40 kammat Material 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 38 Löner 45 28,4 35,1 25,7 26,6 23,0 6,8 25,2 7,7 5,4 32,0 1,8 Kapitalkostn. 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Övr. kostn. 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11

S:a 100 83,4 90,1 80,7 81,6 78,0 61,8 80,2 62,7 60,4 87,0 56,8

Baddräkt kräpp Material 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 Löner 34 21,4 26,5 19,4 20,1 17,3 5,1 19,0 5,8 4,1 24,1 1,4 Kapitalkostn. 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Övr. kostn. 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12

528. 100 87,4 92,5 85,4 86,1 83,3 71,1 85,0 71,8 70,1 90,1 67,4

Nylonmarta, vävd

Material 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 Löner 30 18,9 23,4 17,1 17,7 15,3 4,5 16,8 5,1 3,6 21,3 1,2 Kapitalkostn. 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Övr. kostn. 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14

S:a 100 88,9 93,4 87,1 87,7 85,3 74,5 86,8 75,1 73,6 91,3 71,2

SOU 1970: 60 187

Tabell B 8.13 (forts.)

Dan- Eng- F in- Hol- Hong- Por— Väst- Syd- Sverige Belgien mark land land land kong Italien Jugosl. tugal tyskl. korea

Löneindex 100 63 78 57 59 51 15 56 17 12 71 4 N ylonmatta, tu ftad Material 55 55 55 55 55 55 55 55 55 55 55 55 Löner 26 16,4 20,3 14,8 15,3 13,3 3,9 14,7 4,4 3,1 18,5 1,0 Kapitalkostn. 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Övr. kostn. 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13

S:a 100 90,4 94,3 88,8 89,3 87,3 77,9 86,7 78,4 77,1 92,5 75,0 Källa: Textilrådet

Tabell 88.13. Kostnadskalkyl för vissa TEKO-varor

Bel- Dan- Eng- Fin- Hol- Hong— J ugo- Portu- Väst- Sverige gien mark land land land kong Italien slavien gal tyskland Löneindex 100 551 82 42 47 453[ 112' 511 122 12 69 Kappa av ylleväv Material 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 Löner 40 22 33 17 19 18 4 20 5 5 28 Övr. kostn. 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 Tillverkn.kostn. 100 82 93 77 79 78 64 80 65 65 88 S kiorta av bomulls- väv Material 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 Löner 43 24 35 18 20 19 5 22 5 5 30 Övr. kostn. 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 Tillverkn.kostn. 100 81 92 75 77 76 62 79 62 62 87 BH Material 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 Löner 33 18 27 14 16 15 4 17 4 4 23 Övr. kostn. 24 24_3 24 24 24 24 24 24 24 24 Tillverkn.kostn. 100 85 94 81 83 82 71 84 71 71 90 Kostym av ylleväv Material 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 Löner 48 26 39 20 23 22 5 24 6 6 3 3 Övr. kostn. 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 Tillverkn.kostn. 100 78 91 72 75 74 57 76 58 58 85 Byx av bland väv Material 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 Löner 42 23 34 18 20 19 5 21 5 5 29 Övr. kostn. 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 18 Tillverkn.kostn. 100 81 92 76 78 77 63 79 63 63 87 1 extrapolerat 2 uppskattat

Källa: Konfektionsindustriföreningen

SOU 1970: 60

Tabell 88.14. Kostnadsstrukturen i TEKO—industrierna

_______________.__—_-__———-

TEKO— Ylle- Bomulls- Trikå- Konfektions- industrierna industrin industrin fabriker fabriker Kostnadsslag 1960 1967 1960 1967 1960 1967 1960 1967 1960 1967 ___—___? Råvaror 49,7 43,6 55,6 42,8 46,7 45,4 48,3 41,0 50,2 44,0 Emballage, bränsle mm 2,2 3,1 2,3 2,8 3,8 3,6 2,2 2,7 1,1 1,5 Löner: Tjänstemän 8,0 8,8 7,1 9,8 7,3 6,8 8,1 8,8 8,5 8,9 Arbetare 20,6 21,7 19,4 22,0 20,8 20,9 20,4 21,6 22,0 23,7 Hemarbetare 0,5 0,7 0,2 0,5 0,1 0,2 0,9 0,8 0,6 0,8 (Summa löner) (29,1) (31,2) (26,7) (32,3) (28,2) (27,9) (29,4) (31,2) (31,1) (33,4) Legoarbeten 2,0 3,0 1,5 1,7 3,0 4,3 2,6 4,7 2,0 3,3 Övrigt: ATP-avg, företagarlön, reklamkostn, kapitalkostn, kontorskostn m m samt vinst 16,8 19,3 14,0 20,3 18,4 18,9 17,6 20,5 15,6 17,8

___—___—_——____———-—

Källa: Industristatistiken respektive år

Tabell B8.15. Antalet fabriksarbetare i TEKO-industrierna åren 1950 och 1968

Siffrorna för 1968 är preliminära.

Differens

Bransch År 1950 År 1968 Antal %

Ylle 12 518 4 825 7 693 —61 Bomull 14 873 7 023 — 7 850 —53 Lin 2 618 1038 1580 —60 Konstfiber 3 111 1 602 1 509 —49 Trikå 10 342 6 937 —— 3 405 —33 Rep 920 513 — 407 —44 Band 1 802 1 187 615 —34 Vadd 634 217 417 —66 Färgerier 6 726 1 652 — 5 074 ——75 Konfektion 40 330 27 473 — 12 857 —32 Hatt och möss 2141 1 059 1 082 —51 Annan 2 048 3 886 + 1 838 +90 Summa 98 063 57 412 —40 651 —41

_____________,___.__—_————_—-———

Källa: Statistiska centralbyrån och Textil- och Konfektionsindustriförbunden

SOU 1970: 60

ut

SOU 1970 60

(hela fö rbundet 31. 12. 69) per utbildningsform

A. Grundskola

_Nm vdwhwm

Folkskola

Grundskola/enhetsskola

Realskola utan examen samt högre folkskola

Realskola med examen Folkhögskola

Flickskola

Gymnasium utan examen Gymnasium med examen Grundskola okänd

Totalt

B. Fackutbildning

_vahwhwa O v—4

_ v—l

N -—1

13. 14. 15. 16.

Lägre handelsutbildning Ekonomisk fackskola Handelsgymnasium utan examen Handelsgymnasium med examen Lägre teknisk utbildning Teknisk fackskola

Tekniskt institut utan examen Tekniskt institut med examen Tekniskt gymnasium utan examen Tekniskt gymnasium med examen Social fackskola

Högskolemässig utbildning utan examen

a) varav handelshögskola

b) varav teknisk högskola Högskolemässig utbildning med examen

a) varav handelshögskola

b) varav teknisk högskola

Övrig fackutbildning utan och med examen

Totalt

Summa medlemmar med skol- mässig fackutbildning Summa medlemmar utan skol- mässig fackutbildning

To _

Textil Borås

t 1 ningsläget för Svenska Industri

och kön %—

Konfektion

M

Kv

Tot

branschen

Borås

branschen

Tot M Kv Tot

tjanstemannaförbundets medlemmar. Sam manställning av relativ medlemsfördelning 1.12.69

Hela förbundet

M

Kv Tot

___—___h

ea mo ”=!”

_N

v—thNanv—tln meomlr.

0. o o .. o_ o o .. o o o .. 0. o o .. 0. o o ..

v-ll

Noquovo ooownoow

57.019. ovo en

0.0.0. ooo

q 0 O '—

v,... Jo (,.

v—n—4

onvnqrxoova mamOONm Homåmoo ln

'_'—4

NovNNqoowa

ooo oo _oao ooo ooo

varm V

Hbl

m—moi—vwr

INN ONONQLOOOXv—H— o_ o o ..

M N

ao—owqmooom _o—m—oomoxo

N

coq Qca O OOO NO—

00 .— v

uno! o'— d'

o... hun '_'N

'_'—100,le1" chemins!"

o. O o '—

(&_qu ooooom _

'—N

moqqooo

' Nav—10

www NC—

'_1 0

v. __|. v'o 'ere

'_'N

Devenow (010ch

o_ o o ..

©

édåvoodoooo o kDmstmeQOoom—xo

Hv—l

oo ooo

010. o v

"(*I

hmmqomo w mmmNNwm

o.. o o '—

YQQW1Q9QWQQ deo MOD—QOOOOONO 000 m '_'—' N

"”O,.” No—

ä'

m—oäooo v—ulflqr'lw M

(3080th "i VOFO

" ...”—”o

mo qmo __o

C 0

om '— '— __

NOONNXDNNO ("lv—'NVINNN

0. o o ..

oäo xc

v—ll—1

mmodoo—_

_NOWWOOOO? =:- oo_o ooo

evo o v—tu—lo o

'I]

”N. ms!- ä' 'n "1”. _o ln —q xo".— Vä en lx?

än __ JJ Q; ;;

Woh*© VNm—Nm oonolsrv—O VMNNDv—NN xotnoonooN stl/*.No—Nux oomqom— _mva—Nm

O lf) aoodooo

oooovdomoo V')

")

mqqmv

v—thl

v—l ooodåoo

v—m

VNQVIO II'tNOu—uv—l HN hhhqmoo

oo—o-qo unmo

doNd ooo _

o0qom

oodovo

vqmn

v—l oomoqh INFO

Nol'O o ooo ln oo_o

OOO

ur.-A_o

oooo doo oo

vxl/iq o ...—o

o' o o

o' mmq o NNO o

MN =?st st %&

'_'N

ooxoqaxo-n Q Ov—mtr. O

O

.—

——4 v—

1

091550). oosr

123

_EEOON. o—vowo ooo m N

o e—n ett"; mo—

M

No mln V

som v—4o" sfv—1

HN 'i"? v—r—1

eko—visa o

mootx'tjooho o m—m—v—srsr O

_somln—ier O

O _! O v—t

0 N so.—To

_ v—walxljv——lx—ON Wwoo v—l

mm.-Ilona

__ _om_lx-n... NOOKNOO—OO

N N

SD—av—t Omo 000 No—

Cheq—

xo mqq N_f—1 _orno ooo Noo

"53”. ”.

100

ooo ego 01

100,0 100,0 1000 1000

vvo' oo ......o oo

D

100.0 100.0 100.0

[x vn N "1 ND N 00 Yr N _. Vin (*llX

"1 =!” !x "1 m [x

'. ln Ix Ch

[00,0 [00,0 100,0

Nordisk udredningsserie (Nu) 1970

Kronologisk förteckning

___—___—

Samordnad utbyggnadsplanering inom Nordal. Uddannelses- og forskningssporgsmål. Provelosladelse. La coopération internordique en matiéres écono— miques et culturelles. Nordisk gränsregion miljövård och urbanisering. Konsumentundervisning i skolan. Merking av brann- og helsefarligs stoffer. Nordisk trafiksäkerhetskonferens i Stockholm 20—21 apn|1970 lnnstilling om harmonisering av skoleordningene ide nordiske land.

En PUFF)!" PPP?

Systematisk förteckning

Statens» offentliga utredningar ? 1. 970

Juetitiedepanement'et

Grundlegberedni n. 1. Rikede ruppeme - Re ri, - bildningen [16] . Ersättare förgiiådegele'demötern ['$] 3. Allmännaveli,

il veren?1[27] Svensk FN—leg. [19] Militära mfl deh—diaciplinmedel. [31] Polieeni samhället 32] Hemlörsål'ping. [35

Revision av vattenlegen. [40] . _ Gruvrättelig epociellagstifming. [45] Skydd mot avlyssning. [471 'Sve'nek-tömnningeeemling. [48]

Förevarsdepartementet

Vämpliktsiiänstgöringens civila meritvärde. [12] Forskning för förevatssektion. [54]

Sooleldepertementet

Uvemedelmedgekommitten. '1. Ny ilvemedeleetedge m.m.

gä |ll. göda" |: En? motiv. [6] 2. vaiivemedeleeudge m.m. " ' - QD?- .

Folktendvbdene utbyggerrde ooh-reglering. [11] Yrkesekeddöreäkringene fineneieri g. [49] ' Ersättning vid vissa sjukvårda nde åtgärder och sjukresor.£56]

Fålåotikarrissbwk hos inskrivningsekvldiga 1968/1 69

Kommunlketlonedepertementet

Snöekotem —: fordonet och föraren. [B] Körkort och körkoneregimring. [26]

Flnenedepartementet

Upphandling av byggnader. Del 2. Adminimtlonen, [1 B] Undembdiöreningar. [23] Agnirationo. möjligheter och ekattemoral. [25] nummret-betra- 1281 Decentraiteermg ev statlig verhemhet. [29] Stordriftefödeler Inom industriproduktionen. [30] Kliometerbnkattning. [36] Översyn evviese punktskeuer. [37] Förtrolig företegeinfonnetion och bönhendel. [38]

Utblidningedepertementet

Om nu oci-kyrka. &] Yrkeeutbildei uber ningen. 1. Reformerad lärarutbild- ning. [4 :; rkeeteknlek högekoleutblldnin .59] 3. Viee medicine och farmaceutisk yrkesutbildning.?å ]'4.Yrkee— utbildning och arbetsliv. [58]

Fria läromedel. [10] * ,

Kompetenemdningen V. Behörighet; . Meritvärdering ' Stu- dieprognoe Specielundereökninger ev kompeteneMgor. [20] Vi :1 Vägar till högre utbildning. Behörighet och urval. [21] Vi :2 Vägar till högre utbildning. Organisation och in- informatition. [55]

Pedagogisk utbildning och forskning. [22]

Anm. Siffrone inom klemrner betecknar "utredningarna: nummer ida kronologiekefönecknlngen. ___—___.—

K L Bakma- Tryckerier AB 1970

Sexualkunekep'el på] grundekolem lig- och ;ni'ellen- medier. [39] ' ' Språkundereöknirg blend 'finlindeke fbernrooh ungdomen Sverige. [44] ' -

Jordbruksdepertem'entet

Stetii tetöd tiillekehemner. &? . Dietri teveterlniremee tiinetg ngeforhellenden.m.m. [53]

Hendeled'epertemente't

Rationell beneinlendeL [24] .Omwlotterier. [52]

Inrikeedepertementet Expertgruppen "ir ionel uhd ', ' mhet (ERU)

1. Beter-send reeione Wim. [Gi 2. Urberileerln"eni

Sverige. Bilegedelltill Be _ regional utileckiin . 14] 3. Regloneiekonemlek W&W. ilegedel II till een- med | ionel utncklmu. [15] . Medel f etyrnim av byggnedeverkeemheten. [331 Svenske 'lolkete lekorneter. [34],

Ungdom Bond. [tail _ , ,

Den äldre erbetehflen nom bvgonedeinduetrln. [46]

leildepertementet Berne utemiljö. ['I]

Industrideperte'rnente't _ Sverlgee energifkeörjnlng. Energipomlkioch organismen.

1131 Samarbenutredn 1. FM och SWMNÖ. DII 1. Förel med när, eemt bli Gr. [ll] !. ram och Semh lle. Del 2. Heeringe rn? ere för. eomhllle- o n. företag, låmewnleeelomr. We partier m. fl.

Llelienevenek guninduwl. 61]

TEKO-utredningm. 1. ' O-mduetrieme inför 7Q—telet Del I. Analys, e mener, förete 6.359] 2. TEKO-industrierna inför 70-telet. Del II. Bilagor. ? ]

ALLF 1 122 007

1.1. .. '

. . numwanm—MMC-vmmr.mmw7.1-=?» ..lf