SOU 1971:2

Post- och inrikes tidningar

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1967 har departementschefen för ut- redning av frågan om vidgad samhällsin- formation m.m. tillkallat följande sakkun- niga, nämligen landshövdingen Per Ecker- berg, tillika ordförande, direktören Erik Braunerhielm, departementsrådet, numera statssekreteraren Bengt Dennis, kanslirådet Åke Fors, kanslirådet Manfred Nilsson och chefredaktören, numera ledamoten av riks— dagens andra kammare, Olle Svensson. Den 29 mars 1968 utökades de sakkunniga med förste forskningssekreteraren Ursula Wall- berg.

De sakkunniga antog namnet informa- tionsutredningen.

Departementschefen förordnade följande personer att såsom experter biträda utred- ningen, nämligen den 1 september 1967 by- rådirektören Anders Bauer (t.o.m. den 31 december 1969), den 8 januari 1968 f.d. överdirektören Erik Montell (t. o. m. den 18 april 1970) och den 6 juni 1968 informa— tionschefen Lennart Edström.

Vidare förordnade departementschefen den 25 september 1967 direktören James Brade till huvudsekreterare och den 29 mars 1968 fil. kand. Carl-Johan Jargenius (t. o. m. den 6 september 1970) till biträdande sekre— terare hos utredningen.

Utredningen avgav den 20 mars 1969 del- betänkande angående kungörelseannonse—

Stockholm i januari 1971.

ring (SOU 1969: 7) och den 27 november samma år huvudbetänkandet ”Vidgad sam- hällsinformation” (SOU 1969: 48).

Utredningen har avgett följande remiss— yttranden, nämligen den 9 augusti 1968 över en inom finansdepartementet upprät- tad promemoria om statsliggare och regle— ringsbrev,

den 4 december 1968 över en inom justi- tiedepartementet upprättad promemoria med förslag till delgivningslag och till följd- ändringar i rättegångsbalken m. m. (Ju sten- cil 1968: 15),

den 20 mars 1969 över 1963 års konsu— mentupplysningskommittés betänkande ”Konsumentupplysning — principer och riktlinjer” (SOU 1968: 58),

den 27 maj 1969 över ”Förslag från Sta- tens lantbruksinformation m.fl. ang. infor- mation via Radio/TV i frågor rörande jord— bruket och trädgårdsnäringen”,

den 28 juli 1969 över en inom inrikesde- partementet upprättad promemoria om or— ganiserad överföring av vissa zigenare (In stencil 1969: 1) samt

den 8 juni 1970 över ”Ny livsmedelsstad— ga m. m.” (SOU 1970: 6).

Informationsutredningen får härmed överlämna sitt betänkande Post— och Inrikes Tidningar (SOU 1971: 2).

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Per Eckerberg

Erik Braunerhielm Åke F ors

Olle Svensson

SOU 1971: 2

Bengt Dennis Manfred Nilsson Ursula Wallberg

James Brade

1. Utredningens uppdrag beträffande

Post- och Inrikes Tidningar

Informationsutredningen fick de grundläg- gande direktiven för sitt arbete genom che- fens för justitiedepartementet yttrande 1 äm- net till statsrådsprotokollet den 25 maj 1967. Dessa direktiv har redovisats i betänkande- na om kungörelseannonsering och om vid- gad samhällsinformation (SOU 1969: 7 och 48).

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 ok- tober 1967 (justitiedepartementet) erhöll ut- redningen i uppdrag att överväga frågan om viss utformning av Post- och Inrikes Tid- ningar m. m. Beslutet var föranlett av fram- ställning från Svenska akademien och AB P. A. Norstedt & Söner om tillstånd att höja priset på de legala annonserna i Post— och Inrikes Tidningar samt av statskontorets remissutlåtande den 16 juni 1966 i anled- ning av framställningen. I detta utlåtande anförde statskontoret bl. a. följande:

I sammanhanget synes (emellertid) viss upp- märksamhet böra ägnas åt tidningens format och typografiska utformning. Så exempelvis torde den nuvarande oenhetligheten i fråga om stilstorlek och radmellanslag inte vara rationell och sällan återfinnas i modern tidnings- eller tidskriftsproduktion. Särskilt synes den använda stilstorleken beträffande kungörelser om tjäns- tetillsättningar och lediga tjänster kunna ifråga- sättas. Dessa frågor har viss ekonomisk bety- delse — nämnas kan att årskostnaderna för ifrågavarande annonsering uppgår för närva— rande till ca 2 mkr. och efter den föreslagna höjningen till ca 2,5 mkr. Det synes inte osan- nolikt, att en modernisering av typografin skulle — vid oförändrade annonsintäkter — medföra kostnadsbesparingar vid tryckningen,

som måhända helt eller till stor del kan mot- svara den ekonomiska effekt, som ifrågavaran- de framställning avser att uppnå. I det fall anförda synpunkter anses böra närmare prö- vas är statskontoret berett att biträda härvid om så är önskvärt. Frågan om eventuell änd- ring av tidningens utformning torde emellertid inte kunna lösas före 1.7.1966 — den tidpunkt från vilken den föreslagna höjningen avses gälla.

I beslutet förordnar Kungl. Maj:t att Statskontorets utlåtande såvitt avser frågan om Post- och Inrikes Tidningars format och typografiska utformning och därmed sam- manhängande problem skall överlämnas till informationsutredningen att tagas under övervägande vid utredningens arbete.

Utredningen har redan på skilda ställen i betänkandet om kungörelseannonsering (SOU 1969: 7, sid. 8—9, 28—29, 31—32, 39—40 och 48—53) berört denna fråga. När utredningen nu återkommer härtill fin- ner utredningen det angeläget utsträcka un- dersökningen att omfatta inte bara tidning- ens format och typografiska utformning o.dyl. utan även tidningens framtida funk- tion och därmed dess innehåll, marknads- föring, status m.m.

2. Post- och Inrikes Tidningar —— Världens

äldsta tidning

Post- och Inrikes Tidningar — i dagligt tal benämnd Posttidningen — har utan längre avbrott utkommit sedan år 1645. Den torde därmed vara världens äldsta alltjämt utkom- mande tidning. Tidningens historia är i kort- het återgiven i bilaga ].

Rätten att utge Posttidningen tillkommer sedan 1791 Svenska akademien. Denna ut- arrenderar numera utgivningsrätten till Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Sö- ner. En av Akademiens ledamöter är an- svarig utgivare av tidningen.

2.1 Posttidningens innehåll och utgivning

Under hela sin tidigare tillvaro intill början av 1920-talet har tidningen i varierande omfattning innehållit redaktionellt material. Den är numera huvudsakligen ett organ för s.k. legala annonser. Detta innebär att vissa rättsliga åtgärder enligt bestämmelser i ett stort antal författningar skall bekant— göras i Posttidningen. I författningssam- manhang benämns tidningen i allmänhet ”Allmänna tidningarna”. Annonseringen bildar utgångspunkt för beräkning av be- svärs— och andra fatalietider och har även i övrigt olika formellt-juridiska konsekven- ser.

Annonsprisct fastställs av Kungl. Maj:t. Inkomsterna av tidningen används numera i sin helhet till täckning av kostnaderna för Svenska akademiens arbete med en svensk ordbok. Den ekonomiska förvalt-

ningen både för tidningen och för ordboks arbetet är föremål för statlig revision.

Utöver legala annonser införs i Posttid— ningen en redaktionell avdelning med rubri- kerna över utfärdade författningar, medde- landen om Kungl. Maj:ts och vissa stats- myndigheters beslut i ärenden om tjänste- tillsättning m.m., direktiv för statliga ut- redningskommittéer, notiser om smittsam- ma sjukdomar o.dyl.

Posttidningen utkommer med en huvud- edition varje helgfri dag. Dess format är 365 )( 525 mm tryckyta. alltså det mest vanliga dagspressformatet. Varje sida är uppdelad på sex spalter. Det genomsnittliga antalet trycksidor per exemplar är 3——4. Första numret varje kvartal är dock betyd- ligt större (15—20 sidor) eftersom i detta införs alla kungörelser för nästföregående kvartal om dödande av förkommen hand— ling.

Följande specialeditioner eller s.k. bila- gor till Posttidningen utges:

1 ”Tidning för leveranser till staten rn. m.”, som utkommer varje tisdag. Format och spaltuppdelning är desamma som Post- tidningens. Bilagan innehåller annonser om upphandling och försäljning inte bara för statens utan även för landstings och andra offentliga organs räkning samt ett fåtal privata försäljningsannonser. Normalt upp- tar samtliga annonser endast en halv tryck- sida. Prenumeration på enbart denna bi- laga är möjlig.

SOU 1971: 2

2 ”Samling av anmälningar till aktiebo- lagsregistret och andra företagsregister”, som utkommer varje fredag och i princip upptar de anmälningar som införts i de skil- da registren under nästföregåcnde kalender- vccka. Samlingen har bokformat (170 )( 250 mm i oskuret skick) med två spalter på varje sida. Genomsnittliga sidantalet per vecko- häftc är ca 90. Rubriker i häftet är

Anmälan till försäkringsregistret Anmälan till bankregistret Anmälan till sparbanksregistret Anmälan till föreningsregister Anmälan till handelsregister Anmälan till aktiebolagsregistret Anmälan till filialregistret Anmälan till register för sambruksföreningar

3 ”Register över vissa i Post- och Inrikes Tidningar under . . . (månad och är) första gången införda annonser.” Det utkommer snarast möjligt, normalt 1—2 månader efter utgången av den månad som avses med re- gistret. Det har samma format och spalt- uppdelning som Posttidningen och varje ex- emplar omfattar ungefär två trycksidor. Vä- sentliga rubriker i registret är

Vattendomstolars kungörelser Arv efter: Auktioner, exekutiva: Bolagsstämmor: Boskillnad emellan: Bodelning emellan: Äktenskapsförord emellan: Lagfarter vilande: Tjänstetillsättningar:

Lediga tjänster:

Omyndige förklarade: Myndige förklarade: Ackordsförhandlingar: I konkurs försatta: Efterbevakningar: Kallelser å: Kallelse å okända borgenärer:

2.2 Posttidningens spridning

En abonnentanalys för Posttidningen har på utredningens uppdrag gjorts av Tidnings— statistik AB (TS) under juni månad 1968. Av denna analys, vars resultat utförligare redovisas i bilaga 2, inhämtas väsentligen följande.

I juni 1968 var antalet betalande abon-

SOU 1971: 2

nenter ca 3 000. Härtill kom ett 60-tal s.k. regelbundna friexemplar och ett drygt 100- tal lösnummer. Friexemplaren torde avse utnyttjande av den rätt kommunerna erhål- lit år 1910 att abonnera på tidningen utan annan avgift än postportot.

Av hela upplagan på 3 200 exemplar gick något mer än hälften eller 1 700 till privata företag och personer. Bland företagen var inslaget av banker markant. Av de 900 exemplaren till enskilda personer hade hälf- ten av adressaterna akademiska eller lärar- titlar. Till statliga myndigheter i skilda ni- våer gick nära 800 exemplar och till un- dervisnings- och biblioteksväsendet 500.

2.3 Svenska akademiens juridiska rätt till Posttidningen och de legala annonserna

Akademiens rätt till Posttidningen grundar sig, som förut sagts, på privilegiebrevet den 20 december 1791 (se vidare historiken för tidningen, bilaga 1 till detta betänkande). Där anges syftet med privilegiet vara att bi- behålla och befordra Akademien såsom all- männyttig inrättning. För detta ändamål hade Kungl. Maj:t genom privilegiet för ”evärdeliga tider” förunnat Akademien rät— tighet att ensam förlägga och utge tidning- en. Härvid skulle vissa villkor och förmåner gälla, angivna i sex punkter. De väsentliga förmånerna var dels exklusiv portofrihet vid tidningens postbefordran inom riket, dels ensamrätt för tidningen till de s.k. legala annonserna, vilka närmare beskrivs i histo- riken för tidningen, dels ock frihet för Aka— demien att utarrendera sin rätt att utge tidningen.

Detta brev avsåg uppenbarligen ett sådant privilegium som enligt 1785 års tryckfri- hetsförordning var förutsättning för rätt att utge periodisk skrift. Men inte nog därmed. För att privilegiet skulle ge Akademien det avsedda ekonomiska stödet förbands det med nyss angivna förmåner.

Alla privilegier på att utge skrifter slopa- des genom 1812 års tryckfrihetsförordning. Om sådana privilegier var givna till ”all- männa inrättningars understöd” skulle de dock bestå under 20 år och de kunde en-

ligt särskild bestämmelse som återfinns även i gällande tryckfrihetsförordning av år 1949 (1 kap. 8 &) förnyas genom Kungl. Maj:ts beslut för högst 20 år varje gång. Någon sådan förnyelse har dock aldrig be- viljats för Posttidningen. Tidningsprivilegiet utslocknade alltså redan 1832.

Detta betraktelsesätt överenstämmer helt med statsmakternas behandling av ett lik- artat privilegium så sent som år 1969. Då beslöts nämligen (prop. 66, statsutsk. utl. 115, rskr. 293) att det privilegium på utgiv- ningen av almanackor i Sverige som tillde- lades Vetenskapsakademien år 1749 och för- nyats i enlighet med föreskrifterna i tryck- frihetsförordningen skall upphöra med ut- gången av gällande 20-årsperiod.

Huruvida nämnda, samtidigt med privi- legiet för Svenska akademien på att utge Posttidningen beviljade förmåner har pri- vilegienatur — självständig eller anknuten till tidningsprivilegiet — därom kan olika meningar råda. Skulle de vara delar av eller på annat sätt juridiskt anknutna till tidningsprivilegiet, har de självfallet upphört såsom privilegier samtidigt med detta.

Informationsutredningen kan inte finna att de särskilda förmånerna har karaktär av självständiga privilegier. En sådan situation får inget stöd av den faktiska behandlingen av dessa förmåner. Härvid torde man höra fästa mindre avseende vid att Kungl. Maj:t samma dag som privilegiebrevet utfärdades själv utsåg tidningsarrendatorerna trots den Akademien genom brevet tillagda rättighe- ten att utarrendera tidningen. Det kan sägas vara en tillfällig suspendering av denna rättighet.

Större vikt bör läggas vid att den ur konkurrenssynpunkt betydelsefulla förmån som den exklusiva portofriheten för tidning- en innebar upphörde 1824. Allmän porto- frihet för tidningar infördes nämligen då. Någon kompensation härför lämnades inte Posttidningen. Tvärtom lades samtidigt på Posttidningen liksom på andra tidningar en stämpelavgift.

Beträffande den återstående förmånen nämligen ensamrätten till de s.k. legala an- nonserna, har tid efter annan dess fortsatta

existens ifrågasatts. Detta har skett dels inom Akademien där farhågor härför yppats flerfaldiga gånger, dels av företrädare för regering, riksdag och allmänhet. Härtill kommer att denna förmån är till sitt värde helt beroende av vilka annonsavgifter tid- ningen och därmed ytterst Akademien kan betinga sig. Såsom framgår av historiken skall fråga om höjning av annonspriset nu- mera underställas Kungl. Maj:t. Utredningen drar av dessa skäl den slut- satsen att varken utgivandet av Posttidning- en eller införandet däri av de legala an- nonserna är privilegier eller för ”evärdelig” tid meddelade rättigheter för Akademien. Inkomsterna av Posttidningen disponeras sedan närmare 100 år i sin helhet för att bestrida kostnaderna för utgivning av Svens- ka akademiens ordbok. För Akademiens verksamhet i övrigt är de inte behövliga. Om ordboksarbetet skall fortsätta i Aka- demiens regi kan det finansieras på två sätt. Antingen behåller Akademien tills vidare rätten att utge Posttidningen med de le- gala annonserna eller också fråntas Akade- mien rätten och ordboksarbetet finansieras genom anslag över statens budget. Utredningen saknar självfallet anledning att göra något uttalande i frågan om vilken lösning som bör väljas. Det väsentliga ur utredningens synpunkt är att konstatera att utgivningen av Posttidningen med de legala annonserna kan — om redaktionella, utgiv- ningstekniska, ekonomiska eller andra vä- gande skäl talar härför — överflyttas från Akademien till annan.

SOU 1971: 2

3. Utredningens tidigare behandling av Posttidningen

Utredningen har i betänkandet om kungö- relseannonsering föreslagit ett system för sådan annonsering. Detta innebär bl. a. att i allmänhet annonsering i Posttidningen skall vara obligatoriskt medium för riksom- fattande bekantgörande. Utredningens mo- tivering härför anges på sid. 31—32 i be- tänkandet. Tidningen bör alltså enligt ut- redningens uppfattning fortsätta att fungera som landets officiella tidning för central kungörelseannonsering. Vidare uttalar ut— redningen i betänkandet att namnet Post- och Inrikes Tidningar, i dagligt tal förkor- tat till Posttidningen, bör bibehållas. Där- emot fann utredningen att tidningen borde omgestaltas för att bättre kunna tjäna kungörelseannonseringens ändamål. Betänkandet om kungörelseannonsering innehåller även förslag till vissa typografis- ka och redaktionella åtgärder beträffande annonseringen både i Posttidningen och i ortstidningar. Dessa åtgärder avser annon- sernas rubriksättning, utformning och pla- cering, sammanförande av annonser i sam- ma ämne m.m. Det gemensamma syftet med åtgärderna är att öka annonseringens effektivitet och minska dess kostnader.

3.1. Remissinstansernas uppfattning

Utöver utredningens förslag i sitt betän- kande om kungörelseannonsering beträffan- de Posttidningen, nämligen 1) bibehållande av Posttidningen som centralt medium för

SOU 1971: 2

kungörelseannonsering och 2) effektivise- ring av annonseringen som sådan, antyder utredningen 3) ett övervägande om vidgning av Posttidningens funktion till att vara ett medium även för samhällsinformation.

Dessa tre frågor jämte frågan om tid- ningens yttre utformning har vid remissbe- handlingen av betänkandet om kungörelse- annonsering berörts av ett antal remissin- stanser. Statsmakterna har ännu inte tagit ställning till betänkandet. Som en bakgrund till det nu aktuella uppdraget anser utred- ningen det lämpligt att redovisa remissin- stansernas uppfattning i berörda frågor.

Vad först angår frågan om Posttidningen bör fortsätta att fungera som landets offi- ciella tidning för central kungörelseannon- sering har ingen av 70-talet remissinstanser föreslagit att tidningen skall upphöra eller ersättas med annat medium. Mer än 20 myndigheter och organisationer gör särskil- da uttalanden i ämnet.

Utredningens uppfattning att Posttidning- en bör bibehållas som obligatoriskt medium för central kungörelseannonsering biträdes utan ytterligare motivering av båda hörda hovrätterna, nämligen Svea hovrätt och hovrätten för Nedre Norrland, samt av lagberedningen, borgmästaren i Västerås, rådhusrätten i Sundsvall, försvarets civil- förvaltning, statens vägverk, riksrevisions- verket, skolöverstyrelsen, statens natur- vårdsverk, statens konsumentråd, länsstyrel- serna i Stockholms, Jönköpings, Jämtlands

11

och Västerbottens län och Föreningen Sve- riges häradshövdingar och stadsdomare.

Några remissinstanser gör mera differen— tierade uttalanden på denna punkt. Sålunda understryker vattenlagsutredningen att vat— tendomstolarnas kungörelser i Posttidningen torde läsas i förhållandevis stor omfattning. Såväl myndigheter och organisationer som partsombud synes skaffa sig fortlöpande information om planerade företag i vatten på detta sätt. Sådan information torde de svårligen kunna med samma grad av till- förlitlighet skaffa sig på annat sätt. Vatten— lagsutredningen biträder därför förslaget att bibehålla Posttidningen som medium för kungörelseannonsering.

Borgmästaren i Stockholm förklarar sig dela informationsutredningens uppfattning att Posttidningen bör bestå som officiell tidning och anger de främsta skälen härför på följande sätt:

Kungörelseannonsering bör i många fall ske genom annonsering i en riksomfattande tid- ning och det är angeläget att till tjänst för myn- digheter, försäkringsbolag, banker, fastighets- kreditinstitut och andra kungörelseannonser som berör deras verksamhetsområden finns sammanförda i en enda tidning. Posttidningen har en sådan riksomfattande egenskap även om upplagan inte tillnärmelsevis närmar sig vis- sa tidningars med stort spridningsområde. Det måste dock konstateras, att dessa stora tid- ningar inte har tillräcklig spridning över alla delar av riket. Det bör vidare framhållas, att om man ersätter annonsering i Posttidningen med annonsering i viss eller vissa andra tidningar kan dessa få karaktär av officiell tidning. En så- dan ordning kan inte vara lämplig. Utredningen förutsätter att Posttidningen i vissa fall bör — som gäller nu — vara enda tidningsmedium för kungörelseannonsering. Denna sorts annonse- ring skulle vid nedläggning av Posttidningen nödvändigtvis överföras till dagstidning. Om man överför sådan annonsering skulle det med- föra att mycket stor del av dagstidningens an- nonsutrymme tas i anspråk och därigenom föranleda att andra, oftast mera väsentliga kun- görelseannonser blir mindre effektiva. Det är vidare troligt att annonskostnaderna skulle stiga så mycket, att de i många fall inte skulle vara försvarliga.

Patentverket anför som ytterligare skäl för att behålla Posttidningen som officiellt organ att det knappast finns någon dagstid-

12

ning som täcker informationsbehovet över hela landet. Stockholms morgontidningar har stor spridning i Mellansverige men knappast i de södra och norra delarna av landet. Man skulle då bli nödsakad att in- föra kungörelser av rikskaraktär i ett fler- tal dagstidningar, vilket skulle medföra ganska stora kostnader för både staten och allmänheten. — Länsstyrelsen i Söderman- lands län framhåller att Posttidningen f. n. inte kan anses uppfylla det för kungörelse— annonseringen angelägna kravet på effekti- vitet. Vid granskning av alternativa möj- ligheter kommer emellertid länsstyrelsen till väsentligen samma resultat som patent- verket. Länsstyrelsen finner därför att en förbättrad och efter de av utredningen an- förda riktlinjerna effektiviserad Posttidning måste anses utgöra lämpligt riksmedium. — Liknande synpunkter anförs av SACO. Svenska bankföreningen slutligen bedö- mer det som absolut nödvändigt att det finns en officiell rikspublikation för kun- görandet av myndighetsmeddelanden som inte har enbart lokalt intresse. Både för Bankföreningen själv och för medlemsban- kerna utgör Posttidningen en värdefull och flitigt anlitad upplysningskälla. I och för sig skulle man naturligtvis kunna lägga ner Posttidningen och ersätta den med något annat motsvarande organ. Detta skulle emellertid vara tämligen meningslöst och i själva verket knappast innebära något annat än ett namnbyte. Några bärande skäl för att företa ett sådant finns enligt Bankför- eningens uppfattning inte. Visserligen torde det nuvarande namnet förefalla många svår- förståeligt och ålderdomligt men det är in- te troligt att ett modernare namn med stör- re ”slagkraft” skulle kunna göra tidningen mera populär bland den stora allmänheten. Såsom ovan sagts har utredningen före- slagit att tidningen bör få behålla sitt namn. Namnfrågan har — utöver av Bankför- eningen — behandlats av utredningen om förfarmingspnblicering. Denna finner det olämpligt att tidningen f.n. har tre namn: Allmänna tidningarna i lagspråk, Posttid- ningen i dagligt tal och Post- och Inrikes Tidningar som det officiella namnet. Tid-

SOU 1971: 2

ningen bör — anför utredningen — få ett namn som kan användas i lagspråket och som är så enkelt att det kan brukas i dag- ligt tal.

Vad härefter angår Posttidningens fram- tida funktion, innehåll och yttre utform- ning (format, layout o.dyl.) anger ett fler- tal remissinstanser att en förutsättning för deras tillstyrkan av förslaget att tidningen skall bestå är att den på olika sätt moder- niseras.

Statskontoret anser att det vore värde— fullt om Posttidningen kunde ges en vidare spridning och bättre utnyttjas för informa— tion i olika samhällsfrågor. Ett steg i den riktningen vore att slå samman Posttid- ningen med tidskriften Från departement och nämnder. Ytterligare åtgärder som bl. a. gäller utvidgning och fördjupning av aktuellt redaktionellt stoff måste emellertid enligt statskontorets mening komma till för att öka tidningens läsvärde inom en vidare krets.

Även riksrevisionsverket finner angeläget att tidningen omgestaltas och ges en mo- dern redaktionell utformning. Dess innehåll bör även kunna vidgas att omfatta t.ex. artiklar och notiser av mera allmänt intres- se. Härvid bör avgränsningen mot tidskrif- ten Från departement och nämnder prövas. Riksrevisionsverket upplyser att verket i samråd med 1968 års upphandlingskommit- té f.n. undersöker myndigheternas inställ- ning till värdet av Posttidningens bilaga ”Tidning för leveranser till staten m. m.”.

TCO understryker vikten av att tidningen får en modernare typografisk utformning. En sådan omgestaltning av tidningen skulle framför allt göra den mera lättillgänglig för läsarna. — Även skolöverstyrelsen, läns— styrelserna i Jönköpings och Västerbottens län samt Svenska bankföreningen framhål- ler angelägenheten av att tidningen moder- niseras i typografiskt och stilistiskt avseen— de. Skolöverstyrelsen tillägger att tidningen bör tryckas på ett papper som bättre sva— rar mot dess ställning som officiellt organ och som tål slitage och långvarig arkive- ring.

Utredningens förslag till effektivisering av kungörelseannonsering i såväl Posttid—

2T_sou 1971: 2

ningen som ortstidningar får ett mycket positivt mottagande i remissen. Ca 20 in- stanser instämmer i eller uttalar sin till— fredsställelse med förslagen som de finner mycket angelägna. Vissa tillägger att de kan genomföras utan författningsändringar och att de därför bör förverkligas snarast. Några uttalanden förtjänar här återges. Sålunda finner hovrätten för Nedre Norr- land förslagen praktiska och ändamålsen— liga. De av utredningen föreslagna åtgär- derna kommer enligt hovrättens uppfatt- ning att i hög grad förbättra möjligheterna att uppmärksamma kungörelseannonserna och göra dem mera lättillgängliga. Riksrevisionsverket anser det viktigt att annonsutformningen förbättras i enlighet med utredningens förslag. I detta samman- hang vill verket särskilt peka på att annon- serna inte alltid behöver ge den fullständiga information som nu ofta är fallet. Många gånger torde det vara tillräckligt att under en gemensam rubrik, t. ex. när det gäller konkurser eller exekutiva auktioner, ge vis- sa grundläggande uppgifter samt hänvis- ning till var mera detaljerad information kan fås. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt den statliga platsannonseringen. Denna bör enligt riksrevisionsverket göras mera okonventionell och slagkraftig än vad den nu är. Svenska bankföreningen anför i denna del följande:

Från både effektivitets- och kostnadssynpunkt är det angeläget att en rationalisering kommer till stånd såvitt gäller annonseringens utform- ning. Bankföreningen vill reservationslöst till— styrka förslagen att annonser i samma ämne skall sammanföras under en gemensam rubrik samt att formulär skall utarbetas till uppställ- ning och avfattning i övrigt av mera frekventa annonser. Självfallet bör också tillkännagivan- den, som en domstol eller annan myndighet samtidigt utfärdar i skilda ärenden av samma art, samlas i en enda annons. Däremot känner Bankföreningen viss tvekan inför förslaget att, såvitt angår Posttidningen, en motsvarande sammanföring skall göras även av kungörelser från skilda myndigheter. I och för sig skulle sannolikt vissa fördelar även för läsarna kunna vinnas, om en sådan ordning genomfördes. Det— ta kan dock tillrådas endast under förutsätt- ning att det skapas garantier för att inga fel

13

begås vid redigeringen av den gemensamma annonsen och för att denna får en klar och överskådlig uppställning, så att ingen risk före- ligger för att något namn eller någon annan uppgift kan förbises vid läsningen. Enligt Bank- föreningens mening är det väl värt att pröva, huruvida en lösning av denna fråga kan åstad- kommas på den väg som utredningen föreslagit.

3.2 Sammanfattning av remissvaren

I remissyttrandena finner utredningen klart belägg för att Posttidningen bör bestå som medium för central kungörelseannonsering, att denna annonsering bör effektiviseras en- ligt huvudsakligen de riktlinjer som anges i betänkandet om kungörelseannonsering och att tidningen bör moderniseras i fråga om format, layout o.dyl. Vad gäller tid- ningens innehåll är uttalandena inte på samma sätt klarläggande. Detta är ganska naturligt med hänsyn till att utredningen i betänkandet endast antydde möjligheten att bredda tidningens innehåll till att omfatta samhällsinformativa notiser och artiklar. Det fåtal remissinstanser som något mera utförligt behandlat denna fråga har emel- lertid gjort detta på ett positivt sätt.

Utredningen har gjort en särskild under- sökning om myndigheternas önskemål om modernisering av Posttidningens typografi och annonsutformning, utökning med re- daktionella översikter och informationsma- terial. T illvägagångssättet vid och resultaten av denna undersökning redovisas i nästa kapitel.

14

SOU 1971: 2

4.1. Syftemål och genomförande

Undersökningen skedde i form av informel- la intervjuer med företrädare för statlig och kommunal förvaltning samt näringsli- vets och pressens organisationer, nämligen följande: Svea hovrätt, rikspolisstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, riksrevi- sionsverket, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, skolöverstyrelsen, natur- vårdsverket, domstolskommittén, Svenska bankföreningen, Svenska journalistförbun- det, Svenska kommunförbundet, Svenska tidningsutgivareföreningen, Sveriges advo- katsamfund, Sveriges industriförbund, Tid- ningarnas telegrambyrå samt redaktören för tidskriften Från departement och nämnder.

Samtalen betecknas som informella där- för att de genomfördes utan intervjuformu- lär och avsåg de intervjuades personliga uppfattningar och erfarenheter. De skulle alltså inte gälla myndighetens eller huvud- mannens formella uppfattning.

De intervjuade var alla personer med en sådan ställning att de kunde överblicka och bedöma behovet av översiktlig samhällsin- formation inom de berörda myndigheterna eller organen.

Som framgår av redogörelsen i det föl- jande har i intervjugrupperna i regel ingått såväl administrativa chefstjänstemän som informationschefer och redaktörer.

SOU 1971: 2

Informella intervjuer och hearing

4.1.1. Utredningens frågealternativ

En relativt omfattande provundersökning verkställdes av utredningens kansli hos in- formationscheferna för fyra statliga myn- digheter.

Före de fortsatta intervjuerna utsändes från kansliet en promemoria i vilken tre alternativ för det framtida innehållet i Post— tidningen skisserats.

Frågealternativen i promemorian var föl- jande:

1 Post- och Inrikes Tidningar begränsas alltjämt till att vara ett organ enbart för kungörelser. Utredningen stannar då vid ett förslag som avser tidningens format och typogra- fiska utformning och — såsom skett i SOU 1969: 7 kap. 8 — åtgärder i syfte att göra annonserna mera lättlästa och översiktliga. 2 Post- och Inrikes Tidningar omgestal- tas både till form och innehåll för att kun- na tjäna som översiktligt medium för sam- hällsinformationen. Vid sidan av kungörelseannonseringen tillförs tidningen redaktionella översikter beträffande det aktuella läget och den san- nolika utvecklingen inom betydelsefulla samhällsavsnitt. I ett sådant skick skulle tidningen kunna tjäna som ett översiktligt informationsorgan för mellanledet i kommunikationen mellan de beslutande organen och medborgarna. 3 Post- och Inrikes Tidningars redaktio- nella material utökas därutöver med med-

delanden ur förvaltningsrättslig praxis. Så- dana har tidigare ingått i Förvaltningsrätts- lig Tidskrift, som fram till slutet av 1950- talet härigenom fungerade som en typ av rättsfallssamling. Vidare kan — i samband med publicering i Post- och Inrikes Tid- ningar av rubrikerna på författningar i SFS — deras väsentliga innehåll i kortfattat skick anges. Även detta har tidigare skett i Förvaltningsrättslig Tidskrift.

Utöver dessa frågealternativ fogades till promemorian en bilaga, där kansliet sam- manfattningsvis konstaterade att de infor- mationskanaler som finns för samhällsin- formation har brister och begränsningar av fysisk och psykologisk natur. Som motiv för detta konstaterande anfördes i promemo- rian bl. a. följande:

Även om ambitionsnivån i många fall är hög, begränsar såväl dagspressen som radio/tv sin bevakning av samhällets beslut och åtgärder till det nyhetsmässigt mest intressanta.

Bredare översikter och djupare debatter före- kommer i dessa massmedier. För de läsarkate- gorier i mellanledet undersökningen gäller kan det dock vara svårt att passa de tider som detta sker i etermedierna respektive kunna hålla sig med tillräckligt många dagstidningar eller hinna följa med i de översikter och de- batter som publiceras i olika pressorgan, t. ex. fack- och organisationstidningar.

Inte heller kan man räkna med att dessa översikter är tillräckligt fullständiga eller fria från politiska eller andra värderingar. Om tid- skrifterna gäller också att urvalet av artiklar och kommentarer bestäms och begränsas av de intressen dessa företräder, de må vara ekono- miska, fackliga, politiska eller ideella.

Böcker kan lämna utförligare översikter och inte minst pocketbokmarknaden har tillfört samhällsdebatten många värdefulla uppslag. Böckernas spridning är dock starkt begränsad och kan givetvis inte jämföras med t. ex. tid- ningarnas.

Stat och kommun bidrar själva med utred- ningar och publikationer, liksom näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. Dessa publikationer når dock bl.a. på grund av sitt omfång och sin intresseinriktning i regel endast de specialintresserade.

M ellanled

Redan på ett tidigt stadium av undersök- ningen blev det klart, att det i den sam- hälleliga informationsprocessen finns ett

mellanled, som utgörs av de myndigheter och organisationer, som har att till en bre- dare allmänhet eller större målgrupper för- medla information inte blott om den egna verksamheten och egna åtgärder, utan ock- så om de politiska instansernas och andra myndigheters beslut. Till denna kategori hör exempelvis både statliga ämbetsverk och kommunala myndigheter, men även folkrörelserna och intresseorganisationer av olika slag ävensom fristående facktidskrifter och andra pressorgan. Ett problem för dessa är hur de snabbt skall få kännedom om in- nehållet och innebörden i den mångfald of- fentliga rättshandlingar, om vilka de skall informera. Bortsett från deras plikt att för- medla information beträffande den egna verksamhetssektorn måste dessa myndighe- ter och organisationer, för att kunna full- göra sin uppgift, ofta hålla sig bättre under- rättade om utvecklingen inom andra myn- digheters områden än de blir genom att en- bart följa nyhetsförmedlingen och den sam- hällsorienterade debatten i massmedierna. De institutioner som tillhör detta mellan- led är således hänvisade att själva inhämta erforderliga upplysningar genom att regel- bundet följa författningssamlingar, kungö- relser, meddelanden och verkstidningar som utges av ett stort antal myndigheter. Denna bevakningsuppgift kan bli mycket besvärlig och vederbörande är kanske ändå aldrig säker på att han infångar alla de upplys- ningar som han borde Vidarebefordra.

Publikation för mellanledsinformation? Den främsta frågan under intervjuarbetet blev därför om behov föreligger att i en enda statlig periodisk publikation lämna samhällsinformation till mellanledet och hu- ruvida Posttidningen kunde anses vara ett lämpligt organ för detta. Man kunde tän- ka sig följande graderingar av publikatio- nens innehåll i växande ambitionsskala

1 enbart faktasamling 2 utökning med beskrivande, sakliga översiktsartiklar beträffande skilda sam- hällsavsnitt

.) av den ansvarige chefen för statlig myndighet författade, signerade artiklar i

SOU 1971: 2

vilka han även uttalar sin uppfattning om den önskvärda utvecklingen inom eget och angränsande områden

4 plats i publikationen för seriös debatt i skilda samhällsfrågor.

En särställning i detta sammanhang in- tar den av statens upplysningsbyrå utgivna tidskriften Från departement och nämnder. Denna tidskrift, som har en upplaga om ca 9 000 ex., innehåller ju i huvudsak dels — i likhet med Posttidningen — direktiv för statliga offentliga utredningar, dels samman- fattningar av sådana utredningars betänkan- den och av s.k. departementspromemorior. Detta material kan betraktas som en början till en faktasamling. En sådan skulle emel- lertid för att bli mera användbar kunna ge aktuella, kortfattade notiser om de skilda stadierna av en viktig politisk eller admini- strativ frågas utveckling. Därtill kan en fak- tasamling informera om förvaltningsrättslig praxis, om nyutkommen litteratur inom det samhällsvetenskapliga området m. rn.

Inför en avslutande hearing med några av enkätdeltagarna sammanfattades slutli- gen frågeställningen på följande sätt:

1 Anser de närvarande liksom remissinstan- serna att Post- och Inrikes Tidningar i moder- niserad form skall bestå som obligatoriskt, cen- tralt kungörelseorgan oavsett redaktionellt in- nehåll? 2 Vilket behov föreligger för en i ett centralt medium samlad, snabb samhällsinformation till det s.k. mellanledet enligt följande innehålls- kategorier:

1 faktainformation i frågor av större sam- hällelig betydelse som anhängiggörs hos Kungl. Maj.-t såsom a) förslag och framställning från riks- dag, myndighet eller organisation samt om och när remiss sker; utredningsdirektiv med personuppgifter; utredningsförslag respektive departementspromemoriar jämte remissvarens huvudsakliga innehåll; såda- na Kungl. Maj:ts beslut som fattas utan medverkan av riksdagen och sammanfatt- ningar av Kungl. Maj:ts propositioner jämte senare utskottsutlåtanden, riksdags- beslut och nya författningars innehåll b) partimotioner av större betydelse och deras fortsatta behandling c) kvalificerade utdrag ur förvaltnings- rättslig praxis d) litteraturförteckning beträffande böc-

SOU 1971: 2

e) rapporter om informationsplaner hos olika myndigheter med uppgift om mål- sättning och omfattning, undersökningsre- sultat o.dyl.

II artiklar i samhällsfrågor t.ex. arbetsmarknadens anpassning till på- gående strukturomvandling, bostadspolitiken, hälsovårdens inriktning, miljövårdsproblem etc.

III olika myndigheters verksamhet genom signerade artiklar om verksamheter- nas utveckling och problem, t.ex. om en myndighets verksamhet och dess integration i andra myndigheters etc.

IV debattforum och samhällsfrågor

insändaravdelning i

3 Kan enl. punkt 2 skisserat redaktionellt material sammanföras i ett enda organ? Vilken typ av organ är i så fall lämplig?

4.2 Synpunkter ur intervjusvaren

Så gott som fullständig enighet har förele- gat bland de intervjuade om att behov före- ligger av samhällsinformation i översiktlig form till det s.k. mellanledet. Denna in- formation borde samlas till en enda publi- kation. Som sådan borde Posttidningen kun- na. komma i fråga. Vad gäller formerna för informationen borde faktasamlingen prioriteras och samhällsorienterade artiklar tillkomma först i andra hand. Vidare rådde enighet om att Posttidningen skall bestå som obligatoriskt centralt kungörelseorgan oavsett redaktionellt innehåll.

Ett undantag utgjorde företrädarna för Svea hovrätt som uttalade tvekan om fakta- samlingen skulle bli av något större värde för domarna, vilka redan nu måste följa upp ett betydande referensmaterial.

Frågan om utbyggnad av faktasamlingen med redaktionella artiklar besvarades po- sitivt av flertalet intervjuade. Från några håll anfördes dock, att behovet av sådana artiklar visserligen är uppenbart, men att möjligheterna att åstadkomma en fullstän- dig information är begränsade.

Samtidigt som artiklar och översikter skall vara lättillgängliga måste stora krav

17

ställas på att de är sakliga och så fullstän- diga som möjligt. Detta kräver en redak- tionell kapacitet hos tidningen som kan be- räknas dra betydande kostnader. Vidare kan svårigheter uppstå vid gränsdragningen mellan den centrala publikationen och verkstidningarna.

Såsom ofrånkomligt krav på artiklarna ställdes i allmänhet, att de skall vara objek- tiva i den meningen att de enbart beskriver faktiska förhållanden. Vissa avvikande upp- fattningar i denna fråga förekom likväl. Så- lunda framhölls i ett par intervjuer, att che- fer för statliga myndigheter inte borde va- ra alltför bundna när de lämnade redogö- relser för myndigheternas verksamhet. Ut— över en redovisning av det aktuella läget borde verkschefer i likhet med företagsche- fer ha rätt och kanske även skyldighet att meddela sin uppfattning om utvecklingen och vad denna kräver i fråga om åtgärder, resurser o. dyl. Sedan en fråga på detta sätt aktualiserats kunde den fortsatta diskussio— nen ske på annat sätt och i andra medier.

Från något håll föreslogs att ifrågavaran- de publikation skulle öppnas för en debatt i samhällsfrågor. Som skäl härför angavs att publikationen eljest skulle bli tråkig och föga attraktiv och att man åtminstone inom vissa delar av den statliga sektorn anser, att möjligheterna till en seriös debatt i sak- frågor är bristfälliga i nu tillgängliga me- dier. Mot detta anfördes emellertid krafti- ga invändningar från många av de inter- vjuade som ansåg att något behov att upp- låta publikationen för debatt inte förelåg. De framhöll framför allt, att en statlig publikation kunde få särskilda svårigheter att värja sig mot alla som önskar vara med i en diskussion. Risk förelåg för att man hamnade i en yvig samhällsdebatt och att informationsuppgiften, som dock borde va- ra det primära ändamålet, försvårades.

En fråga, som diskuterades mycket, var om det verkligen är möjligt att samla all information till mellanledet i en enda pu- blikation. Några av de intervjuade påpeka- de, att antalet målgrupper för denna infor- mation var betydande och att det egentli- gen behövdes olika publikationer för de

18

Majoriteten menade emellertid, att det informativa materialet borde tillföras Post- tidningen och att tidskriften Från departe- ment och nämnder i samband därmed borde uppgå i Posttidningen. Det konstaterades dock att målgrupperna för kungörelsean- nonser och redaktionell information endast delvis är identiska. Vad beträffar utgivnings- frekvensen framkom följande: Posttidning- en utkommer varje vardag och med hänsyn till annonserna kan utgivningen inte begrän— sas till mindre än tre gånger i veckan. Tid- skriften Från departement och nämnder däremot kommer ut var 14:e dag. På grund härav och eftersom avgivandet av betänkan- den har en tendens att ”klumpa ihop” sig till ett par korta perioder just före halvårs- och helårsskiften har den information som tidskriften f. n. lämnar delvis blivit avsevärt försenad och dess innehåll inaktuellt.

Beträffande de redaktionella artiklarna rådde allmän enighet om att de skall vara översiktliga med utförliga hänvisningar till det grundmaterial där mera detaljerade upplysningar kan inhämtas.

SOU 1971: 2

5. Utredningens förslag och motiveringar

5.1. Post- och Inrikes Tidningar bör bestå efter modernisering

Redan i sitt första betänkande om kungö- relseannonsering (SOU 1969: 7) konstate- rade utredningen att Posttidningen bör fort- sätta att fungera som landets officiella tid- ning för central kungörelseannonsering och att den bör behålla sitt namn.

För skälen att tidningen bör bestå redo- görs på sid. 31 i ovannämnda betänkande:

Det enda centrala mediet för sist angivna ändamål, för s.a.s. generell kungörelseannon- sering är för närvarande Post- och Inrikes Tid- ningar. Flerfaldiga gånger har ifrågasatts att Posttidningen bör försvinna. Av de här anförda skälen må i första hand nämnas tidningens obetydliga upplaga. I juni 1968 var abonnen- ternas antal 3100, varav nära 3/4 var myn- digheter, institutioner och företag. Samma må- nad såldes något lOO-tal lösnummer. Till den negativa inställningen till tidningen från många håll har säkert också bidragit dess föga tidsen- liga typografiska utformning och dess ohanter- liga format. Vid närmare eftertanke syns dock de anförda skälen för nedläggning inte bärkraf- "tiga.

Med hänsyn till den bestämning av målgrup- perna för kungörelseannonsering som skett i 5 kap. är ett riksomfattande medium ofrånkom— ligt. Valet måste härvid stå mellan annonse- ring i tidning som är spridd över hela landet och Radio/TV. Sistnämnda medium är varken särskilt ägnat eller tillgängligt för s. k. generell kungörelseannonsering. Då återstår endast an- nonsering i dagstidning och annonseringen bör normalt begränsas till en enda sådan tidning. Om annan tidning än Posttidningen skulle ifrå- gakomma bör valet stå mellan de fåtal tid-

SOU 1971: 2

ningar av morgontidningarnas karaktär som har betydande spridning i hela riket.

Vid sin vägning av skälen för och emot de olika möjliga lösningarna har utredningen stan- nat för att det för den centrala generella kun- görelseannonseringen alltjämt behövs en offi- ciell tidning. Endast härigenom skapas garanti för att så långt det står i mänsklig förmåga alla tillkännagivanden som författningsenligt skall införas i tidningen verkligen blir fullständigt och korrekt införda där.

Att under sådana förhållanden lägga ner Post- och Inrikes Tidningar och samtidigt ska- pa en ny officiell tidning syns föga genom- tänkt.

Däremot framhåller utredningen vidare att Posttidningen bör omgestaltas för att bättre tjäna kungörelseannonseringens än- damål.

I följande avsnitt redovisar utredningen därför ett antal förslag i syfte att göra tid- ningen mer ändamålsenlig. Häri ingår även ett provnummer av Posttidningen (bilaga 4) och dess bilaga ”Tidning för leveranser till staten m.m.” (bilaga 5), baserade på edi— tionernas innehåll torsdagen den 8 maj 1969 respektive tisdagen den 6 maj 1969.

5.1.1. Tidningens innehåll i annonsversionen

Det tillkommer inte informationsutredning- en att här föreslå några ändringar i karak— tären av tidningens annonsinnehåll. I den mån utredningen ansett att annonsering i Posttidningen bör ändras, finns det redo- visat i betänkandet om kungörelseannonse-

19

ring. Patentverkets kungörelser har dock uteslutits ur det provnummer som fram- ställts. Dessa kungörelser kommer nämli- gen att successivt försvinna i takt med att den nya patentlagstiftningen kommer att verka.

Ordn ingsföljd

Däremot bör det nuvarande innehållet kun- na presenteras i en annan ordningsföljd. Sparsamhet med avdelningsrubriker har gjort tidningen mycket svåröverskådlig. Det framgår ofta inte när en typ av annonser slutar och en annan börjar. Informations- utredningen föreslår därför att den ord- ningsföljd, i kombination med rubriksätt- ning, som använts i provnumret (bilaga 4) bör genomföras.

Tidningen inleds med rubriken officiellt, som är dess hittills enda redaktionella av- delning. Under denna rubrik anges förord- nanden, tjänstetillsättningar rn. m. inom statsförvaltningen enligt vissa normer. Ru- briken officiellt återfinns i den nuvarande tidningen längst upp till vänster på sidan två. Under denna rubrik bör även de nuva- rande rubrikerna Underrättelser från Kungl. Maj:ts Kansli, nya SFS och utredningsdi- rektiv intas.

Därefter kommer avdelningen lediga tjänster. Denna avdelning bör uppdelas på ett antal underavdelningar, avpassade efter olika yrkeskategorier. Vid nuvarande upp- ställning är det mycket svårt att hitta bland dessa annonser då ingen som helst uppdel- ning görs mellan olika yrkeskategorier. En arbetssökande måste alltså läsa åtminstone någon rad i varje annons för att vara säker på att hitta samtliga relevanta annonser. Annonser över mer än en spaltbredd bör som regel inte förekomma. Annan ord- ningsföljd och annan gruppindelning än vad som framgår av provnumret kan över- vägas, men de av utredningen föreslagna principerna bör komma till användning.

Efter tjänsteannonserna kommer en grupp annonser beträffande olika familje- rättsliga ärenden, äktenskapsf'o'rord, boskill- nad och omyndigförklaring. Även andra

20

annonser av liknande typ, men som ej åter- finns i provnumret, bör införas i anslutning till dessa (t. ex. arvskungörelser).

För närvarande presenteras aktiebolags- ärenden på första sidan i Posttidningen. I provnumret föreslås dessa flyttade längre in i tidningen. En annan väsentlig ändring är tillkomsten av olika underrubriker för stiftelsekungörelser, bolagsstämmor angåen- de ökning av aktiekapital, bolagsstämmor andra etc. Liksom vid aktiebolagsärenden används vid konkursärenden en samlings- rubrik och flera underrubriker.

Efter konkursärenden intas auktioner.

I denna del av tidningen bör även kun— görelserna från vattendomstolarna och berg- mästarämbetena placeras.

Slutligen placeras under rubriken diverse sådana annonser som ej täckts av någon av de föregående rubrikerna. Patentverkets kungörelser bör dock kunna förses med egen rubrik till dess de ej längre införs i Posttidningen.

5.1.2. Annonstexterna

Få annonser i den nuvarande Posttidningen är skrivna på ett för vanliga människor lättillgängligt språk. Många annonser har tillkommit med hjälp av mallar, av vilka många torde ha upprättats för åtskilliga år- tionden sedan. I provnumret har de flesta annonserna bearbetats Språkmässigt och för- enklats. Som jämförelse presenteras här några av de i provnumret ingående annon- serna i sitt ursprungliga skick.

SOU 1971: 2

Nuvarande utformning:

rubrik: Lediga tjänster

LÄKARTJÄNST I SÖDERTÄLJE

Vid Södertälje Sjukhus ledigför- klaras härmed:

1 tjänst som Underläkare (3-årsförordnande) vid öron-, näs- och halskliniken.

Anställnings- och lönevillkor en- ligt gällande avtal. Ortsgrupp IV.

Sökande som för löneklassplace— ring önskar tillgodoräkna tidigare tjänstgöring, skall angiva detta i ansökan.

F riskintyg enligt fastställt for- mulär skall avlämnas före anställ- ningens tillträdande.

Sjukhuset är behjälpligt med an— skaffande av bostad.

Ansökan, ställd till Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, skall ha inkommit till Direktionen för Södertälje Sjukhus, 151 86 Sö- dertälje, inom tre (3) veckor från dagen för tjänstens kungörande i Post— och Inrikes Tidningar.

Sjukhusdirektionen

rubrik: Lediga tjänster

Under förutsättning av tjänsternas inrättande kungöres till ansökan lediga

En taxeringsintendenttjänst i lönegrad B 5

vid länsstyrelsen i Södermanlands län samt

En bitr. kronofogdetjänst vid kronofogdemyndigheten i Nyköpings kronofogdedistrikt.

Till Konungen ställda ansökningar jämte hestyrkta meritförteckningar skall vara till länsstyrelsen inkomna inom tre veckor från den dag denna kungörel- se varit införd i Post- och Inrikes Tid- ningar.

SOU 1971: 2

Utformning enligt förslag:

rubrik: Lediga tjänster underrubrik: Läkare och tandläkare

SÖDERTÄLJE SJUKHUS öron-, näs- och halskliniken

Underläkare (treårsförordnande)

Löne- och anställningsvillkor enligt gällande avtal mellan Sve- riges läkarförbund och Lands- tingens centrala lönenämnd, ortsgrupp IV.

Sjukhuset medverkar vid an- skaffande av bostad.

Ansökan ställs till Stockholms läns landstings förvaltningsut- skott och sänds till Direktionen för Södertälje sjukhus, 151 86 SÖDERTÄLJE.

Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

rubrik: Lediga tjänster underrubrik: Förvaltningstjänstemän (lägst lönegrad A 21)

LÄNSSTYRELSEN I SÖRM- LANDS LÄN

* Taxeringsintendent B 5 Placering: vid länsstyrelsen. * Bitr kronofogde Placering: vid kronofogdemyn- digheten i Nyköpings kronofog- dedistrikt. För båda tjänsterna gäller: Ansökan ställs och sänds till Länsstyrelsen i Sörmlands län, Box 187, 611 01 NYKÖPING 1.

Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

21

rubrik: Konkursärenden

Härmed kungöres, att slutredovisning avgivits och utdelningsförslag upprättats i köpmannen XXXXXX

vid Södertörns domsagas häradsrätt an- hängiga konkurs, samt att redovisnings— handlingarna och utdelningsförslaget komma att hållas tillgängliga för gransk- ning från och med den 14 maj 1969 hos advokaten Anders Schager, Apelbergsga- tan 36, Stockholm. Den, som vill klandra redovisningen, har att anhängiggöra sin talan på sätt och inom tid, som stadgas i 191 & konkurslagen och den, som vill klandra utdelningsförslaget, att anmäla sitt klander på sätt och inom tid, som stadgas i 130 & samma lag.

Stockholm den 6 maj 1969. Rättens ombudsman

rubrik: Auktioner

Genom offentlig auktion, som förrättas här 51 landskansliet måndagen den 9 juni 1969 klockan 13.30, kommer att i den om utmätt fast egendom stadgade ordning därest antagligt bud erhålles. till den högstbjudande försäljas den för XXXX XXXXX senast lagfarna fastigheten XXXXXX

Rörande fastigheten har utmätnings- mannen antecknat följande. Adress: XX XXXXXXXXXXXXXX. Läge 8 km fr. Gävle centrum, 400 m fr. landsv. Gävle—N. Åbyggeby, 500 m fr. Testeboån. Areal 1988 kvm. Tomten väl planlagd, med buskar och uppvuxna träd. Fritids- hus uppfört 1962 i ett plan, 4,88X6,1 ni, av trä med hrädpanel, tak av underhålls- fri papp, grund av sten o. betong. 2 rum och kök, inbyggd altan. Huset i gott skick. El. finnes. Brunn m. pump på tomten. Elspis, vedspis o. kylskåp finnes. Redskapsbod med torrklosett.

Fastigheten som är taxerad till 11.900 kronor har av utmätningsmannen salu- värderats till 28.000 kronor.

Den som har fordran, varför fastighe- ten häftar eller för vilken han eljest äger njuta betalning ur köpeskillingen eller har annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, äger att därvid bevaka sin rätt.

Gävle i landskansliet den 5 maj 1969. Länsstyrelsen

22

rubrik: Konkursärenden underrubrik: Slutredovisning

I köpmannen XXXX konkurs har slutredovisning lämnats. Förslag till slututdel— ning har upprättats. Handling- arna finns från och med den 14 maj 1969 tillgängliga för gransk- ning hos advokaten Anders Schager, Apelbergsgatan 36, Stockholm.

Klander mot redovisningen/ utdelningsförslaget framställes enligt vad som stadgas i 191 & resp 130 & konkurslagen. Södertörns domsagas häradsrätt

rubrik: Konkursärenden underrubrik: Auktioner

Exekutiv auktion

på fastighet i Xxxxx socken Vid exekutiv auktion på lands- kansliet i Gävle måndagen den 9 juni 1969 klockan 13.30 för- säljes fastigheten Xxxxxxxx 00: 00 i Xxxxx socken, på vilken Xxxx Xxxxx har lagfart. Fastig- heten har address: Xxxxxxxxxx 0, X Xxxxxxxx. Den ligger 8 km fr Gävle centrum, 400 m fr landsv Gävle—N Åbyggeby och 500 m fr Testeboån.

Tomten har en areal av 1 988 kvm. Den är väl planerad med buskar och uppvuxna träd.

På fastigheten finns ett fri- tidshus uppfört 1962 i ett plan 4,8 X 6,1 m. Det är av trä med brädpanel. Grund av sten o be- tong. Tak underhållsfri papp. Huset är i gott skick. 2 rum och kök, inbyggd altan. El- och ved— spis, kylskåp. Brunn med pump på tomten.

Redskapsbod med torrklosett. Fastigheten är taxerad till 11 900 kronor av utmätnings- mannen saluvärderad till 20 000 kronor.

Borgenär skall vid auktionen bevaka sina lagliga rättigheter.

Länsstyrelsen i Gävle

SOU 1971: 2

rubrik: Stämningar och bevakningar

Offentlig stämning. Dödsboet efter konstnären

XXXXXX

XXXXXXX 17 A, Uppsala okända borge- närer kallas vid äventyr som stadgas i preskriptionsförordningen, att sist den 8 oktober 1969 hos rådhusrätten i Uppsala muntligen eller skriftligen angiva sina fordringar.

Uppsala rådhus den 19 mars 1969. Rådhusrätten

Rubrikerna för den arbetskraftssökande institutionen har i samtliga annonser angå- ende lediga tjänster fått inleda, tätt följda av tjänstens benämning. Sedan kommer nödvändiga upplysningar om arbetsuppgif- ter, uppställda krav etc. Dessa annonser bör sedan innehålla uppgifter om var ytter— ligare upplysningar kan erhållas och avslu- tas med fullständig postadress.

Uppgifter om sista ansökningsdag och till vilken institution handlingarna skall sändas, bör förenklas, och inte som nu ofta före- kommer, ordagrant återges ur föreliggande författningstext.

Utformning enligt förslag:

'?ÄKTENSKAPSFÖ'RORD

rubrik: Konkursärenden underrubrik: Offentlig stämning

Okända borgenärer i dödsboet efter konstnären

XXXX

Xxxxxxxx 17 A, Uppsala, skall senast den 8 oktober 1969 skrift- ligt eller muntligt anmäla sina fordringar hos rådhusrätten i Uppsala. Borgenärer som inte gör detta riskerar att förlora sin talan enligt 5 12 preskrip- tionsförordningen.

Då samma institution annonserar efter tjänster samtidigt, bör gemensamma upp- gifter sammanföras.

5.1.3. Vissa annonser i tabellform

Under flera av tidningens nuvarande rubri- ker förekommer långa rader av i stort sett lika annonser. Endast vissa namn, adresser, datum etc. skiljer, medan i övrigt texten är så gott som identisk. Bland dessa märks äktenskapsförord, boskillnad, omyndigför- klaring samt vissa annonser under rubriken konkursärenden.

I följande förteckning angivna äkta makar har till de domstolar och på de dagar som upptas i förteckningen ingivit äkten— skapsförord som avser gåva mellan makarna.

MAKARNAS NAMN OCH ADRESS DOMSTOL DAG NÄR HAN D-

LINGEN INGIVITS

Rörmontören Bengt Ingemar Andersson och hans hustru Rose Nenette Anders— son född Svensson Strömstadsvägen 32 D, Uddevalla Rådhusrätten i Uddevalla 5.5 .1969 Montören Björn Gunnar Martin Eriksson och hans hustru Mona Inger Eriksson född Berg Tulegatan 12, Sundbyberg Solna domsagas häradsrätt 5.5.1969 Lantarbetaren Leif Erik Jansson och hans hustru Ingrid Margareta Jansson född Andersson Östhammar Norra Roslags domsaga 29.4.1969 Alf Rune Lennart Karlsson och hans hustru Anny Linnéa KarLsson, född Jernberg Radhusgatan 2 H, Skene Marks häradsrätt 23.4.1969 Målaren Nils Gunnar Nilsson och hans hustru Gudrun Nilsson, född Nilsson Lördagsvägen 21, Stockholm Stockholms rådhusrätt 22.4.1969 Grovarberaren John Emil Eskil Pettersson och hans hustru Ester Teresia Pet- tersson, född Severinsson Grebbestad Norrvikens häradsrätt 5.5.1969 Elof A. Wiinikka och hans hustru Hanna Maria Wiinikka, född Konttajärvi (komplettering av tidigare äktenskapsförord) Pello Järnhandlaren Hans Wilhelm Åman och hans hustru Inga Adina Åman, född Nilsson Växjö

SOU 1971: 2

Torneå tingslags häradsrätt 10.4.1969

Rådhusrätten i Växjö 25.4.1969

23

Kungörelse.

Till rådhusrätten i Uddevalla har denna dag ingivits ett mellan rörmontören XXXXXX och hans hustru XXXXXX född XXXXX, XXXXXXXXXX X X, Ud- devalla, den 25 mars 1969 upprättat äk— tenskapsförord, innefattande gåva.

Uddevalla rådhus den 5 maj 1969. Rådhusrätten

Kungörelse. Att grovarbetaren

XXXXXX

och hans hustru

XXXXXX

född XXXXXXXX, adress Grebbestad, den 5 maj 1969 till Norrvikens häradsrätt, Strömstadä ingivit ett den 24 april 1969 dagtecknat äktenskapsförord innefattande gåva från mannen till hustrun, varder härigenom kungjort.

Häradsrätten

Kungörelse. Den 29 april 1969 ingavs ett den 3 feb- ruari 1969 mellan lantarbetare XXXXXX och hans hustru XXXXXX

född XXXXXXX, östhammar, upprättat ak- tenskapsförord, innefattande gåva till hustrun.

Kungörelse.

Att målaren XXXXXX och hans hustru XXXXXX född XXXXX, adress XXXXXXXX 21, den 22 april 1969 till Stockholms rådhusrätt ingivit ett den 2 februari 1969 dagtecknat äktenskapsförord, innefattande gåva, var- igenom mannen givit hustrun viss angi- ven fast/lös egendom, varder härigenom kungjort.

Rådhusrätten

Kungörelse.

I Solna domsagas bouppteckningsproto— koll har den 5 maj 1969 intagits ett mellan montören

XXXXXX

och hans hustru XXXXXX född XXX, XXXXXXX X, Sundbyberg, upp- rättat äktenskapsförord, innefattande gå— va, vilket härmed kungöres.

Solna tingshus den 5 maj 1969.

Häradsrätten Kungörelse. XXXXXX och hans hustru XXXXXX född XXXXX, XXXXXXXXX, Skene har denna dag till Marks häradsrätt ingi- vit ett mellan dem den 21 april 1969 upp- rättat äktenskapsförord, avseende bland annat gåva av fast egendom från mannen till hustrun.

Skene den 23 april 1969. Häradsrätten

Kungörelse. Järnhandlaren XXXXXX och hans hustru XXXXXX född XXXXX, ha den 25 april 1969 ingivit ett dem emellan den 9 i samma månad

upprättat äktenskapsförord, avseende gåva från mannen till hustrun.

Växjö den 6 maj 1969. Rådhusrätten

Kungörelse.

Till Torneå tingslags häradsrätt har den 10 april 1969 ingivits en mellan XXXXXX och hans hustru XXXXXX född XXXXXXX, Pello, upprättad över— enskommelse, utgörande komplettering till ett den 22 november 1943 ?; 6 vid häradsrät- tcn inregistrerat äktenskapsförord, vilken överenskommelse innefattande gåva.

Haparanda den 5 maj 1969. Häradsrätten

Dessa annonser bör i fortsättningen sam- manföras i tabellform. Behövlig text kan placeras i anslutning till rubriken. För and- ra konkurser än enligt 185 % konkurslagen

har en något annorlunda uppställning till- gripits. Orsaken till att tabellformen före- slagits är främst den betydligt större över— skådligheten. Vid större antal annonser upp-

24 SOU 1971: 2

står även utrymmesvinst. I fall då antalet annonser under respektive rubrik är litet och separata annonser skulle kräva mindre utrymme, bör tabelluppställningen ändå in- te frångås. Detta skulle försämra överskåd— ligheten från nummer till nummer.

Beträffande omyndigförklaring bör per- sonnummer kunna användas i stället för födelsedatum.

För att tabellformens alla fördelar helt skall kunna utnyttjas bör beställningsfor- mulär för respektive annonsgrupp införas. Dessa formulär skall finnas vid samtliga domstolar och utnyttjas som annonsorder och manuskript till Posttidningen. Även för övriga kungörelseannonser bör beställnings- formulär finnas hos myndigheterna med exempel (mallar) på formulering av olika annonstyper. För tidningens redaktion tor— de detta innebära en stor arbetsbesparing samtidigt som annonsören med större sä- kerhet får annonsen placerad under rätt rubrik.

5.1.4. Format

Informationsutredningen föreslår, efter hö- rande av annonsteknisk expertis, standard— formatet A4 (297X210 mm).

Ett av skälen till att utredningen velat frångå det nuvarande formatet (570X400 mm), är att det är ohanterligt. Uppslagen täcker tidningen bortåt hälften av ett nor- malt skrivbord. Även för arkivering är for- matet mindre lämpligt. Ett annat skäl är den onödiga pappersåtgång som blir en följd av outnyttjat utrymme. Tidningen ut- ges nämligen större delar av året i 4 sidor, varav genomsnittligt drygt tre är försedda med tryck.

Kvällspressens tabloidformat (390X280 mm), som utredningen även testat, är be- tydligt mer lätthanterligt, men innebär inte någon större fördel vid arkivering. Det möjliggör inte heller så enkel typografering som vid användning av A4-format.

A4-formatet har den fördelen, förutom att det är mycket lätthanterligt, att det är det format som kommit att dominera inom

SOU 1971: 2

de flesta kontorsrutiner. Kopieringsappara- ter, pärmar och andra förvaringsmöjlighe- ter är ofta anpassade till A4-formatet.

Även ur typografisk synpunkt har A4- formatet vissa fördelar framför tabloidfor- matet. Med den av utredningen föreslagna tabellformen för vissa annonstyper kommer dessa i A4-formatet att uppta hela sidans bredd, medan den i tabloidformat kräver tre spalters bredd av hela sidans fem spal- ter.

Det senare innebär vissa inskränkningar i möjligheterna att placera annonserna i den ordning utredningen skisserat ovan. Resultatet kan bli att ordningsföljden kom- mer att variera från tidningsnummer till tidningsnummer, vilket är mycket olämp- ligt.

Mindre format än A4-format anses inte böra ifrågakomma på grund av det ökade antalet sidor och den ringa sidbredden, som inte tillåter de tabeller som föreslagits.

I enlighet med utredningens förslag har provnumret (bil. 4) utförts i A4-f0rmat.

I A4-format skulle behövas mellan 9 och 12 sidor i ett vanligt veckonummer, vilket motsvarar 3 till 4 sidor i nuvarande format. Vid kvartalsskiften, då samtliga annonser ang. dödande av förkommen handling in- förs, skulle tidningen omfatta cirka 60 A4- sidor, mot 20 i nuvarande format.

5.1.5. Utgivningsfrekvens

Utredningen har diskuterat en utgivnings- frekvens av tre och fem dagar per vecka, som alternativ till nuvarande sex. Att tid- ningen skulle behöva utges på lördagar, an— ses uteslutet på grund av att femdagarsvec- kan nu är helt genomförd inom hela för- valtningen.

Tre- och femdagarsutgivning torde båda ur rättslig synpunkt vara genomförbara. Utredningen har emellertid beslutat föreslå femdagarsutgivning. Orsakerna därtill är främst en jämnare rytm, både för redak- tion, tryckeri, distribution å den ena sidan och för annonsörer och läsare å den andra.

25

5.1.6 Typografi, vinjett m. m. Provnumret av Posttidningen har satts i en stilsort som heter ”times” med 4 spalters bredd (46 mm/spalt). Som exempel på 3- spaltsbredd har bilagan ”Tidning för leve- ranser till staten m.m.” satts i 3 spalter med 60 millimeters bredd. Den i huvudedi- tionen använda spaltbredden torde dock vara att föredra för Posttidningen. Huvudavdelningarnas rubriker föreslås sträcka sig över hela sidan. Rubriktexten görs negativ mot en mörk rasterbotten. Un- deravdelningarnas rubriker täcker en spalt- bredd och texten görs positiv på en ljusare rasterruta. I annonstexterna skall versaler och feta typer användas på ett enhetligt sätt genom- gående i samtliga annonser under samma rubrik. Detta för att öka överskådligheten. För provnumret har utredningen använt den huvudvinjett som tidningen använde i

början av 1800-talet. Det är 1827 års vin— jett som kopierats. Utredningen anser att denna vinjett är att föredra vid övergång till A4-format med tillägget ”POSTTID- NINGEN” i versaler överst till vänster.

5.2. Kostnadsjämförelse

En väsentlig fråga i samband med moder- nisering av Posttidningen i fråga om typo— grafi, annonsernas språkliga utformning, format och utgivningsfrekvens enligt utred- ningens förslag (5.1.1—5.1.6) är den eko- nomiska.

Vad kostar den nya versionen att fram- ställa i jämförelse med den gamla?

Utredningen kan här endast hålla sig till beräkningar gällande den tekniska fram- ställningen. Dessa har gjorts i samarbete med AB Allmänna Förlaget.

I fråga om redigeringsarbetet räknar ut-

Tabell 1. Jämförelse mellan olika format i 3 500 ex beträffande sättnings—, trycknings- och papperskostnader

___—___— Beräknad kostnad för nuv. Beräknad kostnad för A4-

format med utgivning 6 d./veckan (l d./veckan för bilagorna)

format med utgivning 5 d./veckan (l d./veckan för bilagorna)

Per nr Per är Per nr Per år kr 1 000 kr kr 1 000 kr

___—__M—

Huvudeditionen 292 nr i nuv. form 240 nr i A4 form 3 685 1076 4 430 1063 4 nummer vid kvartalsskiften, 18 500 74 21 000 84 1 nummer den 6juni 13 500 14 15 500 16 297 nummer 245 » M) 1164 1163 Bilagan Tidning för leveranser till staten m. m. 52 nummer 1 200 62 730 38 1 226 1 201 Bilagan Samling anmälningar till aktiebolags m. fl. register 52 nummer 7 200 374 6 180 321 Summa 1 600 1 522 Sidantal för Sidantal nuvarande för A4- format format normalnummer 3 — 4 9— 12 kvartalsskiftesnummer l 8 _— 20 54 — 6!) 6 juni-nummer 14,5 44 Tidn. f. leveranser till staten m. m. ca 0,5 ca 2 Saml. anm. till ab- m.fl. register 100 (bokformat) ca 48

___—___ 26 SOU 1971: 2

redningen med att rationella beställnings— blanketter med formuleringsmallar skall un- derlätta arbetet i så hög grad att dessa kost- nader inte skall behöva bli högre än tidi- gare.

Jämförelsen enligt tabell 1 mellan de tek- niska framställningskostnaderna för de gam- la och nya versionerna innebär i stort att man kan räkna med att dessa kostnader inte blir högre, möjligen något lägre (ca 75 000 kr.) för en mera överskådlig och lätthanter- lig tidning:

För utgivaren innebär alltså övergången till A4-format ingen ökning av de tekniska kostnaderna vid samma annonsmängd. Vid oförändrade debiteringsnormer blir annons- intäkterna i stort sett desamma som tidi- gare.

Utredningen vill understryka att dessa kostnadsjämförelser är baserade på beräk- ningar efter intagna offerter och att de av- ser Posttidningen med oförändrat inne- håll.

SOU 1971: 2

27

6. Uppslag till förbättring av samhällsinformationen

inom mellanledet

6.1. Information inom mellanledet viktig

I sitt betänkande ”Vidgad samhällsinforma— tion” konstaterar utredningen att myndig- heternas information till medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter är brist— fällig. Eftersom det är i hög grad angelä— get att medborgarnas behov av samhälls- information blir tillgodosett har utredning- en i betänkandet föreslagit olika åtgärder i sådant syfte.

Det är emellertid inte bara de enskilda medborgarna som behöver fullgod infor- mation om samhällets sätt att fungera i olika avseenden. Sådant behov — och då av särskilt kvalificerat slag — föreligger också hos skilda företrädare för samhällets organ och andra institutioner. Utredningen syf- tar härvid på funktioner hos statliga och kommunala myndigheter, organisationsvä— sendet och på företag inom näringslivet så— väl som på massmedierna. I egenskap av förmedlare av information till allmänheten — ”mellanled” i samhällsinformationen — måste de själva besitta tillräckliga och ade- kvata kunskaper. Dessa bör i första hand avse den egna verksamheten.

Men detta är inte tillräckligt. Redan för informationsförmedling och i ännu högre grad för att på bästa sätt fullgöra den verk- samhet för vilken de är ansvariga behöver de information om syftemålen med och in- nehållet i annan samhällsverksamhet. Be- träffande sådan verksamhet, som ligger nä-

28

ra den egna, måste informationen vara för- hållandevis detaljerad.

När man talar om information till mel- lanledet i den betydelse detta begrepp här används tänker man väl närmast på infor— mation från central instans —— exempelvis från statsdepartementen _— till organ på andra nivåer. Behov av information före— ligger emellertid också i motsatt riktning och mellan de olika samhällsorganen.

6.1.1. Nuvarande information svårtillgänglig

Hur är då behovet av samhällsinformation av det slag varom här talas tillgodosett i dag? Svaret blir att för dem som har för- mågan och gör sig mödan att uppsöka in- formationen är behovet i huvudsak tillgo- dosett. (Härvid syftas främst på redovis- ningen av offentliga utredningars resultat i form av betänkanden, vårt remissystem och redovisningen av en frågas riksdagsbe- handling.) Detsamma kan sägas om de for- mella författningstexterna, cirkulär och andra tillämpningsföreskrifter, myndigheter- nas redovisade policy o.dyl. Härtill kom- mer givetvis den redovisning som sker i massmedierna av material som de bedömer vara intressant.

Översiktlig aktuell redovisning saknas

Även om denna information till mellanledet inte företer några allvarligare brister ur kvalitativ synpunkt måste man ändock rik—

SOU 1971: 2

ta den anmärkningen mot den att den är svårtillgänglig. Detta beror på att någon översiktlig aktuell redovisning av detta in- formationsflöde inte förekommer. Sedan början av 1930-talet utger visserligen riks- dagsbiblioteket årsbibliografier över ”Sve- riges offentliga publikationer”. Men dessa utgör endast en del av detta informations- material och därtill utkommer bibliografier- na av naturliga skäl 1—2 år efter det att den individuella publikationen var högak- tuell.

I två andra centrala publikationer före- kommer som tidigare nämnts (kap. 4.2) också viss information av angivet slag, nämligen i Posttidningen och i tidskriften Från departement och nämnder. Posttid- ningen innehåller ur denna synpunkt enbart utredningsdirektiv. Från departement och nämnder som meddelar information från statsdepartementen och utredningsväsendet har ett bredare men ändock mycket begrän- sat register. Det huvudsakliga innehållet ut- görs av utredningsdirektiv och sammanfatt- ningar av betänkanden som utarbetats av statliga utredningar samt departementspro- memorior av utredningskaraktär. Närliggan- de material redovisas i blygsam omfattning. Översiktsartiklar av sådan karaktär som om lagstiftningen under nästföregående år och om statsverkspropositionens innehåll före- kommer.

Att tidskriften trots sin mycket begrän- sade målsättning rönt en betydande upp- skattning torde få ses som ett tecken på be- hovet av detta slag av information.

Att detta behov är mycket starkt framgår av de tidigare redovisade intervjuerna och utredningens hearing. Det stora flertalet av de tillfrågade personerna uttalade att till— godoseendet av detta behov inte bara är angeläget utan grundläggande för en prak- tiskt fungerande samhällsinformation.

6.1.2. God information till mellanledets personal ökar effektiviteten

Utredningen har med hänsyn till vad som framförts i olika sammanhang kommit till den uppfattningen att det skulle vara myc-

SOU 1971: 2

ket värdefullt med en aktuell information om samhällsutvecklingen som riktar sig till statliga och kommunala tjänstemän samt funktionärer hos organisationer, näringsliv och massmedier, vilka alla sammanfattas under beteckningen mellanledet. Värdet lig- ger framför allt däri att de genom en så— dan information skulle få ett bättre under- lag i sitt arbete som informationsförmedlare till allmänheten och som handläggare av de samhällsfrågor de själva har ansvar för.

Denna typ av information kan meddelas genom utvidgning av den information som nu finns i Posttidningen och i tidskriften Från departement och nämnder. Syftet skulle vara att åstadkomma en kontinuerlig uppföljning av ärenden av större politisk och samhällelig betydelse. Härvid skulle en ständigt förnyad och därmed ständigt ak- tuell faktasamling beträffande sådana ären— den stå till förfogande för det s.k. mellan- ledet.

6.2 Faktasamling Faktasamlingen bör kunna omfatta några väsentliga huvudområden såsom: 1 frågor av större politisk betydelse som behandlas av Kungl. Maj:t t. ex. förslag som kan föranleda betydelsefulla ändringar i gällande lagstiftning, remisser, utrednings- direktiv och kommittéledamöter, avlämna— de betänkanden, departementspromemorior, särskilda beslut o.dyl.; 2 frågor av större betydelse som behand- las och avgörs av riksdagen; 3 Kungl. Maj:ts i statsrådet beslut av prejudicerande karaktär, t. ex. genom refe— rat under rubriken ”Förvaltningsrättslig praxis”. Till dessa huvudgrupper av faktainnehåll kan i takt med läsekretsens och de ekono- miska resursernas ökning komma en litte- raturförteckning över offentliga publikatio- ner, framställd i samarbete med riksdags- biblioteket. Vidare bör rubrikerna på författningar i Svensk författningssamling, som hittills, publiceras i Posttidningen, men förses med kortfattad beskrivning av författningarnas väsentliga innehåll.

6.2.1. Etappvis utbyggnad av faktasamling med översiktliga artiklar

Nära till hands kan ligga att utöka fakta- samlingen med översiktliga artiklar om den aktuella verksamheten inom skilda sam- hällsområden. Syftemålet härmed skulle va- ra att ge mellanledet en sakligt riktig och aktuell orientering om de stora samhällsfrå- gor som är av direkt eller indirekt betydelse för dess verksamhet. Naturliga ämnesområ- den skulle vara dels den aktuella situatio- nen, varom kunskapen säkerligen på många håll är bristfällig, dels nya författningsbe- stämmelser och nya organisatoriska former inbegripet nya samarbetsformer, dels ny po- licy för myndigheternas arbete inom ramen för oförändrade författningsbestämmelser. Hur betydelsefulla än artiklar med angi- vet innehåll kan vara finner utredningen likväl att man här har anledning gå försik- tigt fram. Redan åstadkommandet av en väl fungerande faktasamling ställer krav på kvalificerade resurser av ganska betydande omfattning. Om — såsom förutsätts —— fak- tasamlingen visar sig vara värdefull för po- litiker, samhällsdebattörer, press-, radio- och tv-folk, myndigheter, organisationer och företag bör det komma att framstå som naturligt att den kompletteras med översiktliga artiklar i samhällsfrågor.

6.3. Frågan om publikation för mellanledsinformationen bör vidareutredas

Att utredningen kommit att ägna särskild uppmärksamhet åt samhällsinformationen till mellanledet beror på överväganden un- der utredningens arbete och dess konfron- tation med det behov som framgår av in- tervjusamtal och hearing (kap. 4). Frågan har då uppstått om lämpligt medium för denna information. För utredningen ligger det närmast till hands att tänka sig Posttid- ningen, vilket också överensstämmer med resultatet av intervjuer och hearing. Utredningen är dock inte beredd förorda en sådan lösning, vilken i sig skulle inne- bära sammanslagning av Posttidningen och Från departement och nämnder. Skälen här-

30

för är dels att målgrupperna endast delvis är desamma och dels att kungörelseannonserna kan bli en volymmässigt stor belastning för den stora gruppen nytillträdande mellanleds- läsare. Denna volymbelastning kan även bli besvärande vid arkivering. Frågan om olika målgrupper vid en utvidgning av det redak- tionella innehållet i Posttidningen kan na— turligtvis lösas tekniskt genom uppdelning i editioner med möjlighet till abonnemang på ena eller andra editionen eller båda. Så- dan delning förekommer nu genom möjlig- heten till abonnemang på enbart bilagan ”Tidning för leveranser till staten m. m.”.

En annan lösning ligger också nära till hands i form av en vidareutveckling av Från departement och nämnder. Denna skulle i så fall ges en ny målsättning och få en tätare utgivningsfrekvens.

Hela frågan om lämplig publikation för mellanledsinformation ligger emellertid utanför utredningens direktiv. Utredningen föreslår därför att den utreds i särskild ord- ning.

Förutom att ange en innehållsmässig målsättning är det därvid viktigt att kalky- lera utrymmesvolym, insamlings- och bear- betningskostnader för redaktionellt materi- al, behov av redaktionell personal i relation därtill samt att utarbeta en slutlig ekono- misk kalkyl för hela verksamheten. Härvid bör frågan om huvudman och form för verksamheten övervägas.

SOU 1971: 2

Av f. överdirektören Erik Montell

Den första i Sverige utgivna egentliga tid- ningen, Posttidningen, började utkomma 1645. Dess utgivande var både ett tjänste- åliggande och en biinkomst för chefen för postverket. Stoffet till tidningen skulle en- ligt de av Kungl. Maj:t meddelade före- skrifterna huvudsakligen hämtas ur rappor- ter från korrespondenter i utlandet. I verk- ligheten tillkom dock utrikes nyheter som regel genom översättningar från utländska tidningar. Inrikes nyheter skaffade sig post- chefen huvudsakligen genom postmästarna.

Rätten att utge Posttidningen tycks ha bli- vit en god affär för rättsinnehavaren. På 1680-talet skildes emellertid utgivningen från postväsendet och förlades till kansli- kollegium. Från 1720 blev Posttidningens redigering åter anförtrodd postverkets chef.

1724 bestämdes att expeditionerna i Kungl. Maj:ts kansli varje lördag förmid- dag skulle lämna överpostdirektören besked om utfärdade förordningar, resolutioner, ut- nämningar ”och mera som till allas efterrät- telse och vettskap kan göras publikt”.

1760 fick dåvarande överpostdirektören Matthias Benzelstjerna personligt privile- gium av Kungl. Maj:t att utge ännu en tid- ning, Inrikes Tidningar. Skälet härtill var att ”mångfaldiga händelser i landsorterna förefalla, hvilka, i fall allmänheten hade tillfälle at därom blifva underrättad, kunde hvar på sitt sätt icke allenast roa utan ock gagna Rikets Invånare”. Då allt vad man önskade publicera inte kunde meddelas i Posttidningen beslöt Kungl. Maj:t att även

SOU 1971: 2

Inrikes Tidningar skulle utgivas. Bland ny- heter som där skulle publiceras nämns be- fordringar i skilda ämbetsverk, ämbetsmäns och ”ståndspersoners” dödsfall, berömliga gärningar, markegångstaxor och försäljning av större jordegendomar.

Rätten att utge de båda tidningarna var inte förenad med tjänsten som postverks- chef. Något privilegium för tjänsteinneha— varen förelåg alltså inte. Men när det 1744 ifrågasattes att åter lägga utgivningsrätten till kanslikollegium framhöll dåvarande överpostdirektören att ”den alltid varit en douceur som följt med sysslan".

Enligt 1785 års tryckfrihetsförordning gjordes rätten att utge en periodisk skrift beroende därav att vederbörande boktrycka- re ”thertill erhållit Vårt eller Vårt och Ri- kets cantzli-collegii privilegium”. Något dy- likt privilegium fanns inte för Posttidningen men regeringen låtsades att ett sådant se- dan gammalt existerat och Benzelstjerna fick därför okvald utgiva sin tidning.

Privilegiet 1791 för Svenska akademien att utge tidningen

I den då nyinstiftade Svenska akademiens stat för 1786 omtalades ett löfte av Gustaf III ”att af den inkomst, som för Svenska Avisornas utgifvande Öfverpostdirektören åtnjuter, — — _ vid förste ledighet af sam— ma embete för evärdelige tider skänka aka- demien årligen en summa af 1 000 rdr”. Se- dan Benzelstjerna avlidit den 11 mars 1791

31

utfärdade Gustaf III den 20 december sam- ma år privilegium för Svenska akademien (SA) att utge såväl Posttidningen som Inri- kes Tidningar. Privilegiebrevet inledes på följande sätt:

»

——— Vi i nåder godt funnit, at de tid- ningar, som hittills under öfverpostdirecturens tillsyn utkommit, hädanefter och framgent af Svänska academien skola vårdas; så hafve Vi i kraft af detta Vårt nådiga privilegium velat för evärdelige tider förunna denna academic rättighet at ensam förlägga och utgifva de så kallade Posttidningarne, hvilkas föremål egent- ligen är at meddela utländske nyheter åt all- mänheten, såsom ock Inrikes tidningarne.”

Vidare föreskrives i privilegiebrevet bl. a.:

”Inga andra kungörelser rörande testamen- ten, skuldfordringsmål, concourser, auctioner, förmynderskap, tjensters ledighet och förgifvan- de, markegångstaxor m.m. anses såsom i laga ordning utgifne, än de som uti Post- och Inri- kes tidningar blifvit införde.”

”Academien äger frihet at på vissa är emot en stadgad afgift till en eller flere uplåta sin rätt till tidningarnes författande och utgifvande, då den eller de som med academien afhandlat skola noga bibehållas vid alla de förmåner som af Oss henne i nåder tilldeltc blifvit.”

I särskilt brev samma den 20 december 1791 utsåg Kungl. Maj:t tre ledamöter av SA att ”besörja och ansvara för tidningar- na”. Kungl. Maj:t meddelade vidare att Han låtit hovkanslern avsluta kontrakt i äm- net med de tre akademiledamöterna. Detta innebar att Kungl. Maj:t bestämde att SA:s privilegium skulle vara utarrenderat till tre namngivna personer, som skulle ansvara för utgivningen och till akademien erlägga ett bestämt årligt belopp.

Detta förfarande kan synas strida mot den sist relaterade föreskriften i privilegie- brevet. Emellertid förlängde Kungl. Maj:t utan akademiens hörande arrendeupplåtel- sen till utgången av 1811.

Genom 1812 års tryckfrihetsförordning slopades alla privilegier på skrifters utgi- vande. "Privilegier på skrifters utgifvande, förlänte till allmänna inrättningars under— stöd” skulle dock enligt förordningen bestå intill 20 år efter förordningens datum. Kungl. Maj:t kunde förnya sådana privile- gier för högst 20 år varje gång men akade-

mien gjorde inte någon framställning här- om.

Akademien tycks ha uppfattat situationen så att såväl privilegiet som de villkor som varit förbundna därmed upphävts genom den nya tryckfrihetsförordningen och att akademien därmed blivit oinskränkt ägare till sina tidningar. Det nya kontraktet om utgivningen av tidningarna avslöts nämligen mellan arrendatorerna och akademien — inte som förut hovkanslern _ och akade- mien bestämde vilka arrendatorerna skulle vara. Antagligen ansåg akademien att tid- ningarna fortfarande ägde privilegium på de legala annonserna enligt den ovan relatera- de föreskriften i privilegiebrevet. Ett dylikt privilegium var emellertid ganska värdelöst om tidningen inte själv fick bestämma an- nonspriset. Ursprungligen hade akademien erhållit rätt härtill enligt särskilt brev den 22 december 1791, bekräftat genom brev den 28 november 1835. Men sådana beslut är inga privilegier utan kan när som helst av Kungl. Maj:t ändras eller återkallas. Så har även akademien betraktat saken och under senare tid har frågan om höjning av annonspriset underställts Kungl. Maj:t.

1821 sammanslogs de båda tidningarna och erhöll nuvarande benämning Post- och Inrikes Tidningar, i det följande förkortad till Posttidningen.

Tiden omkring 1830—1911. I början av 1830-talet blev tidningens ställning allvar- ligt försämrad. Upplagan minskade kraftigt. Den huvudsakliga anledningen härtill var sannolikt att den illa redigerade Posttid- ningen inte kunde hävda sig i konkurrensen med de nystartade tidningarna Aftonbladet och Svenska Minerva.

I april 1834 föreslog akademiledamoten von Beskow att SA skulle anhålla att staten måtte överta Posttidningen. Av argumente- ringen för förslaget förtjänar här följande att återges:

Den inskränkning till det allvarsamma, som Akademien har sig förbehållet, bidrager ej hel- ler mycket att göra bladet pikant, hvilket i våra där är det förnämsta för en tidning. Den be- synnerliga omständigheten har sålunda jämväl inträffat, att regeringen äger ett s.k. officiellt blad, som den icke rår om, hvaremot Akade-

SOU 1971: 2

mien äger en tidning, hvars innehåll af den- samma icke bcstämmes; och det bör därför icke väcka förundran, om både regeringen, allmän- heten och Akademien själf äro missbelåtna med detta förhållande och med bladets närvarande beskaffenhet.”

Redan i juli 1834 gav Kungl. Maj:t aka- demien tillstånd att på fem år från 1835 överlåta sitt privilegium på tidningen till den som antogs av hovkanslern att utge en ”Svensk statstidning”. Härför utgick ett år- ligt statsvederlag av 5 200 rdr bzko som an- sågs motsvara vad de legala annonserna in- bringade. Avsikten härmed var att få till stånd ett verkligt officiellt regeringsorgan. Tidningens titel blev ”Sveriges Statstidning eller Post- och Inrikes Tidningar”. Tidning- en innehöll artiklar i politiska frågor förfat- tade av regeringens män och även litterära medarbetare var knutna till tidningen. På alla håll var man dock missbelåten med tid- ningens skötsel och den gick med betydan- de förlust.

Staten uppsade kontraktet med SA 1841. Akademien utarrenderade fortsättningsvis tidningen som 1844 återfick sitt förra namn. Den innehöll tidvis kvalificerade artiklar i politiska, sociala, ekonomiska och litterära frågor.

Av riksdagens konstitutionsutskott och av riksdagens revisorer 1869 och 1872 indirekt gjorda ifrågasättanden av SA:s äganderätt till tidningen tillbakavisades av SA. 1894 anhöll emellertid SA självmant att få in- komsterna av tidningen och utgifterna för det nedan angivna ordboksarbetet granska- de av kammarrätten.

Från 1878 utarrenderades tidningen till Edvard Bäckström med vilken särskilda kontrakt slöts både av Kungl. Maj:t och av SA. I det förstnämnda kontraktet tillförsäk- rades tidningen förmånen att ”i så måtto betraktas och behandlas såsom Officiel, att alla officiella och legala kungörelser samt underrättelser om utnämningar och andra regeringsåtgärder, såsom hittills, i första hand där införas”. Bäckström lyckades in- om ett par år göra tidningen till vad man länge velat, nämligen ett litterärt organ. 1880 anställdes C. D. af Wirsén såsom lit- teraturanmälare och även för konst och mu-

sik skaffade sig Bäckström goda medarbe- tare.

Sedan 1889 utkommer som bilagor till Posttidningen dels ”Register över vissa an- nonser införda i Post- och Inrikes Tidning- ar", dels ”Tidning för leveranser till Sta- ten”.

När SA skiftade arrendator av tidningen 1894 antogs såsom borgen en förbindelse av Norstedt & Söner. Detta förlag och bok- tryckeri, som sedan 1833 är ”Kungl. bok— tryckare”, hade tryckt tidningen sedan 1878. (Norstedts hade året innan köpt Posttid- ningens tryckeri.) Antagligen avslöts ett sär- skilt kontrakt mellan den nya redaktören och Norstedts varigenom Norstedts blev den egentliga arrendatorn och redaktören dess ansvariga tjänsteman. 1921 skedde den förändringen att det ekonomiska kontrak- tet skrevs direkt mellan akademien och Norstedts utan att redaktören sköts in som mellanhand. Redaktören förordnades av SA och godkändes av Kungl. Maj:t.

Riksdagsbehandlingen 1910 och tiden därefter

Vid 1910 års riksdag hade motion väckts om en utredning huruvida inte Posttidning— en kunde upphöra och ersättas med en stats- tidning för den legala annonseringen samt meddelanden från regering och riksdag. Motionen avslogs visserligen men i skrivel- se till Kungl. Maj:t den 2 juni 1910 uttala- de riksdagen att Posttidningen med hänsyn till sin ringa spridning inte tillfredsställande fyllde de krav som med fog kunde ställas på ett organ för den legala annonseringen samt att anstalter borde träffas för att åstad- komma större spridning bland allmänheten av den publikation som innehölle de legala tillkännagivandena. Åtgärder syntes kunna vidtas för att vinna besparingar vid tidning- ens redigering. I detta avseende kunde ifrå- gasättas viss begränsning av tidningens text- innehåll. Slutligen fann riksdagen lämpligt att taxan för legala annonser i tidningen vil- ka dittills bestämts av SA skulle fastställas av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:t beslutade 1910 — i anslut-

33

ning till vad riksdagen anfört därom och i enlighet med vad SA medgivit — att rikets kommuner från och med 1911 skulle äga att genom postverket abonnera på Posttid- ningen allenast mot stadgad postbeford- ringsavgift. Denna rätt för kommunerna kvarstår alltjämt men utnyttjas ganska mått- ligt. Såsom tidigare "nämnts fastställs nume- ra annonspriset av Kungl. Maj:t.

Vad gäller tidningens innehåll upphörde den regelbundna litteraturkritiken med af Wirséns död 1912. 1921 indrogs i bespa- ringssyfte tidningens hela textavdelning. Tidningen innehåller numera endast sådant som äger samband med dess karaktär som organ för officiella meddelanden.

Tidningen och akademiens arbete med en svensk ordbok

Inkomsterna av Post- och Inrikes Tidningar har länge haft ett nära samband med en av SA:s huvuduppgifter, nämligen utarbetan- det av en svensk ordbok och kostnaderna härför.

Gustaf III förklarade i stadgarna för SA, utfärdade 1786, att ”academiens yppersta och angelägnaste göromål är att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet — — —. Ty åligger äfven academien att ut- arbeta en svensk ordbok — — _.”

Henrik Schiick uttalar i sitt stora arbete ”Svenska akademiens historia” att sorgebar- ne bland akademiens arbetsuppgifter alltid varit ordboken (sjunde delen, sid. 348). Ef- ter flera fruktlösa försök och en intensiv och långvarig debatt om projektets utför- barhet framlades och godkändes i mitten av 1880-talet en plan för att förverkliga ord- boksarbetet. Härvid utgick akademien tyd- ligen från att kostnaderna härför skulle be- stridas av arrendet för Posttidningen som då utgjorde 10 000 kronor.

1886 anslog SA den årliga från Posttid- ningen inflytande vinsten till en ordboks- fond med vilken ordbokens utgivning skulle bekostas. Proportionen mellan tidningens in- komster och ordbokens utgifter växlade ge- nom tiden. Från 1918 till 1921 var utveck- lingen så ogynnsam att fonden mellan dessa

34

år minskade från 414 000 till 389 000 kro- nor.

SA anmälde i skrivelse till chefen för eck- lesiastikdepartementet den 9 juli 1919 att akademien med hänsyn till de ekonomiska svårigheterna önskade ”avsäga sig Posttid- ningsprivilegiet under förhoppning att staten övertager ordbokens utgivning”. Efter ingå- ende utredning beslöt Kungl. Maj:t den 1 april 1921 att framställningen inte skulle föranleda någon åtgärd.

Av Kungl. Maj:t medgivet förhöjt an- nonspris och den tidigare omtalade indrag- ningen av tidningens hela textavdelning fick till följd att fonden den 30 juni 1923 stigit till 550 000 kronor. Trots detta behandlade SA samma år än en gång mycket allvarligt frågan att avsäga sig ordboksarbetet och privilegiet. Beslutet blev emellertid att ord- boksarbetet skulle tills vidare fortsätta. Skä— let var dels att arbetet under en ny duglig ordbokschef gick raskt framåt, dels Posttid- ningens förbättrade ekonomiska resultat. Denna bedömning har visat sig riktig efter- som ordboksarbetet nu kommit till boksta- ven S. Färdigställandet av ordboken beräk- nas emellertid dröja ytterligare ca 20 år.

Källor Handlingar rörande Svenska akademien, Post- tidningen och Ordboken, Gebers, Stockholm 1920 Henrik Schiick, Svenska akademiens historia, Norstedt, 7 delar 1935—39 Fredrik Böök, Minne av Ebbe Tuneld (Svenska akademiens handlingar årgång 68), 1959, sid. 122—152

Uppslagsböcker

Utförd av Tidningsstatistik AB under juni månad 1968

Klassificeringen av mottagarna

I slutet av juni 1968 gjordes en genomgång av adressregistret för Post- och Inrikes Tid- ningar. Avsikten med denna genomgång var att klassificera mottagarna av tidningen ef- ter arbetsområde eller yrke.

Vid denna klassificering användes en in- delning som uppgjorts av TS och godkänts av informationsutredningens sekreterare. In- delningen var ganska detaljerad och omfat- tade tillhopa cirka 140 grupper. Vid redo- visningen har en sammanslagning gjorts till 13 huvudgrupper. Klassificeringsschemat framgår av tabell 2 där redovisning lämnas på detaljgruppema.

Följande bör påpekas beträffande klassi- ficeringsprinciperna:

1 Den statliga förvaltningen har delats i tre grupper:

a) Statliga centrala organ b) Statliga regionala organ c) Statliga lokala organ

Grupp a) omfattar departement, centrala ämbetsverk, riksdagen o.dyl. Grupp b) om- fattar organ i regel på länsnivå: länsstyrel- ser, länsarbetsnämnder, länsskolnämnder, vägförvaltningar o.dyl. Till grupp c) har förts polis, domsagor, kronofogdemyndig- heter, regementen, tullkammare, lokala skat- temyndigheter, riksbankens avdelningskon- tor m. m.

2 Till gruppen kommunal förvaltning har förts all undervisningsverksamhet — alltså

SOU 1971: 2

även statliga läroanstalter liksom även stu- dentorganisationer, folkhögskolor och övri- ga utbildningsinstitut.

3 De som vid den ursprungliga gruppe- ringen kom att föras till V: 7, 8 och 9 (Aka- demiker och lärare, Myndighetspersoner och Övriga privata personer) granskades i ett andra steg och inplacerades i den utsträck- ning det var möjligt på myndighet, organi- sation eller företag. Detta innebar, att grupp 7: 8 Myndighetspersoner så gott som helt försvann.

Tidningens upplaga

I samband med klassificeringen gjordes en upplagerevision. Upplagans storlek var föl- jande:

Abonnemang till ordinarie pris 3023 Lösnummer 125 Regelbundna friexemplar 62 Medeltal distribuerade exemplar 3 210

Resultat av klassificeringen

Huvudresultatet av den genomförda klassi- ficeringen visas i tabell ].

Tabellen visar hur tidningens upplaga procentuellt fördelar sig på arbetsområde.

För att mera i detalj visa klassificeringen på olika organ, företag eller yrke anges i tabell 2 antalsuppgifter för varje detalj- grupp.

Klassificeringen gjordes för de mottagare som fanns i registret i slutet av juni 1968.

35

Tillhopa var dessa 3 225. Vid genomgången erhölls även uppgifter om fördelningen i juli 1968. I juli var motsvarande siffra 2977. Skillnaderna i de olika arbetsområ- dena var följande:

Juni Juli

1. Statliga centrala organ 196 197 2. Statliga regionala organ 223 224 3. Statliga lokala organ 350 353 4. Kommunala organ 695 683 5. Privata företag och personer 1 738 1 499 6. Ej klassificerade mottagare 23 21

Tillhopa 3 225 2 977

Skillnaden faller alltså helt på grupp 5. Inom denna grupp faller skillnaden nästan helt på den personliga gruppen.

Abonnemangen t. o. m. juni månad förde- lade sig på följande sätt:

I anuari—J uni 117 Februari—l uni 2 Mars—J uni 16 April—J uni 75 Maj—] uni 55 Enbart juni 118

Tabell ]. Mottagarna av Post— och Inrikes Tidningar i juni 1968 procentuellt fördelade efter arbetsområde

0/0 Statlig förvaltning 23,8 Centralförvaltning 6,0 Regional förvaltning 7,0 Lokal förvaltning 10,8 Kommunal förvaltning 21,6 Skolor, undervisning 8,7 Landsting, sjukhus 1,7 Kommunal förvaltning 4,4 Allmänna bibliotek 6,8 Privata företag och personer 53,9 Banker, försäkringsbolag 11,3 Övriga privata företag 14,5 Akademiker o. lärare 13,8 Myndighetspersoner 0,6 Övriga privata personer 13,7 Ej klassificerade mottagare 0,7 Tillhopa 100,0 Absoluta tal 3 225

Tabell 2. Antal mottagare av Post- och In- rikes Tidningar i juni 1968 inom olika ar- betsområden

1. Statliga centrala organ

1. Justitiedepartementet 10 2. Försvarsdepartementet 30

36

3. Socialdepartementet 15 4. Kommunikationsdepartementet 24 5. Finansdepartementet 28 6. Undervisningsdepartementet 18 7. Jordbruksdepartementet 15 8. Inrikesdepartementet 11 9. Civildepartementet 6 10. Utrikes- o. handelsdepartementen, riksdagen, övriga 39 Tillhopa 196 2. Statliga regionala organ 1. Justitiedepartementet 7 2. Försvarsdepartementet 9 3. Socialdepartementet 5 4. Kommunikationsdepartementet 122 5. Finansdepartementet 5 6. Undervisningsdepartementet 234 7. Jordbruksdepartementet 327 8. Inrikesdepartementet 4114 9. Civildepartementet — 10. Utrikes- o. handelsdepartementen, riksdagen, övriga — Tillhopa 223 3. Statliga lokala organ 1. Justitiedepartementet 5138 2. Försvarsdepartementet 51 3. Socialdepartementet —— 4. Kommunikationsdepartementet 4 5. Finansdepartementet 6127 6. Undervisningsdepartementet — 7. Jordbruksdepartementet — 8. Inrikesdepartementet 8 9. Civildepartementet _ 10. Utrikes- o. handelsdepartementen, riksdagen, övriga 722 Tillhopa 350 4. Kommunala organ 1. Skolor, undervisning 280 därav: Universitet o. högskolor 48 Seminarier 24 Gymnasier 22 Yrkesskolor 50 2. Landsting, sjukhus 55 därav: Sjukhus 34 Landsting 21 1 Vägförvaltningar 19 ? Länsskolnämnder 24 3 Lantbruksnämnder 24 4 Länsstyrelser 91 Länsarbetsnämnder 19 5 Polis 20 Domsagor, rådhusrätt 43 Kronofogdemyndighet 74 6 Tullkammare 22 Skattemyndighet 105 7 Riksbanken avd.kontor SOU 1971: 2

3. Kommunal förvaltning 142 folkskollärare 73 därav: j) Ämneslärare 32 Skolstyrelser o.dyl. 80 10 Lärare 1 Övningsämne 73 Övrig komm. förvaltning 62 1) Övriga 4 4. Allmänna bibliotek 218 8- Myndighetspersoner 18 Tillhopa 695 9. Övriga privata personer 442 därav: Herr 194 5. Privata företag och personer Fru låg ngenjor 1. dBanker 339 Stud 15 arav: Sveriges Kreditbank 68 10. Div. svårklassificerade abonnenter 23 Skandinaviska Banken 63 Totalt alla grupper 3 225 Skånska Banken 51 Svenska Handelsbanken 32 Göteborgs Bank 19 Stockholms Enskilda Bank 15 Övriga affärsbanker 20 Sparbanker 43 Hypoteksföreningar, centralkassor o. dyl. 28 2. Försäkringsbolag 25 3. Juridiska byråer och övriga juri- diska specialister 70 därav: Advokat- o. juridiska byråer 19 Solvens-, kreditupplysnings- och inkassobyråer 20 Patentbyråer 16 Övriga 15 4. Annonsbyråer 20 5. Tidningar 43 därav: Stockholmstidningar 16 Landsortspress 8 Facktidningar 15 Övriga 4 6. Övriga privata företag, övriga or- ganisationer 335 därav: a) Träindustri 14 b) Elektroteknisk industri 25 c) Kem.teknisk, gummi-, petro och läkemedelsindustri 30 d) Mek. verkstadsindustri 49 e) Byggnads- o. anläggningsverk- samhet 43 f) Övriga företag 83 g) Ekon. o. övriga föreningar 29 h) Förbund 41 i) Övriga 21 7. Akademiker och lärare 446 därav: a) Fil. dr, Docent, Laborator 32 b) Fil. lic., Tekn. lic. 49 c) Fil.mag. 40 d) Fil.kand. 12 e) Civilekonom, Civilingenjör 35 f) Lektor 24 g) Adjunkt 61 h) Jurist 11

i) Yrkeslärare, småskollärare och

SOU 1971: 2 37

Utländska officiella tidningar

Officiella tidningar finns i många länder.

Utredningen har sökt skaffa sig en upp- fattning om sådana tidningars innehåll, tek- niska utformning o.dyl. Genom beskick- ningarna i Stockholm och på andra vägar har utredningen fått ta del av enstaka och ibland ofullständiga exemplar av de offici- ella tidningarna i Danmark, England, Fin- land, Frankrike, Holland, Norge och Öster- rike samt av tidningen ”Das Parlament” som informerar i anslutning till verksamhe- ten i den västtyska förbundsstaten.

Även om materialet är begränsat, ojämnt och delvis ofullständigt finner utredningen att en sammanfattande redovisning av det- samma kan vara av värde vid bedömningen av Posttidningens framtida utformning.

Av de granskade tidningarna kan man särskilja fyra grupper, nämligen

1 Sådana som i likhet med Posttidningen väsentligen innehåller legala annonser. Hit hör den finländska ”Virallinen Lehti — Of- ficiella Tidningen” och ”Norsk Lysings- blad”. 2 Sådana som utöver kungörelseannon- ser har betydande inslag av samhällsinfor- mation. Hit bör räknas de danska officiella tidningarna, ”Journal Officiel de la Répu- blique Francaise”, ”The London Gazette” och ”Nederlandse Staatscourant”.

3 ”Das Parlament” som enbart är organ för samhällsinformation.

4 ”Wiener Zeitung” som är en dagstid- ning men samtidigt tjänstgör som regering- ens informationsorgan.

38

”Das Parlament” har dagstidningsformat. Alla de övriga har tabloid- eller mindre format.

Den finländska ”Virallinen Lehti -—— Offi- ciella Tidningen” har utgivits sedan 1820 och utkommer tre gånger/vecka. Kungörel- seannonserna är typografiskt helt standardi- serade under samlingsrubriker som sparsamt är satta av redaktionen. Under ”Officiella avdelningen” anges rubrikerna på nyutkom- na författningar. I tidningen publiceras även social- och hälsovårdsministeriets beslut om livsmedelspriser, konsumentpris- och lev- nadskostnadsindex, valutakurser m. m.

”Norsk Lysingsblad” utges sedan 1883 och utkommer varje vardag. Det syns an- vändas nästan enbart för kungörelseannon— sering. Läsningen blir ganska monoton och tillgängligheten är inte särskilt framträdan- de. Mer än en spaltbredd upptas bara av annonser som avser bolags resultatredovis- ning och utlottning på obligationslån.

Danmark har tre officiella tidningar som alla utges av justitiedepartementet, nämligen

1 ”Statstidende” som utkommer varje vardag. Den har ungefär samma innehåll som Posttidningen (utnämningar och kungö- relseannonser, vilka dock är systematisera— de).

2 ”Lovtidende” som är Danmarks offici- ella lagsamling och utkommer i tre editio- ner

A) Denna innehåller allmänna lagar, kungörelser och bekantgörelser (förkla-

SOU 1971: 2

ringar). Den utges ”efter behov”, 3—6 häften i månaden.

B) Denna har ett disparat innehåll, så- som finanslag för varje budgetår, indivi- duella naturalisationsbeslut och beslut om administrativa förändringar.

C) Denna innehåller traktater med främmande makter. 3 ”Ministerialtidende” som innehåller de flesta av ministeriernas tryckta cirkulär och viktigare administrativa beslut. I det grans- kade exemplaret förekom sålunda kultur- ministeriets cirkulär om naturfredningslo- ven med utförlig kommentar.

”Journal Officiel de la République Fran- caise” är inne på sitt 102:a utgivningsår. Den är mycket omfattande och har fem edi- tioner, nämligen 1) en för lagar och dekret, 2) en för debatter i nationalförsamlingen och senaten, 3) en för propositioner, rap- porter m.m. till nationalförsamlingen och senaten, 4) en för utlåtanden och rappor- ter i ekonomiska och sociala rådet och 5) en för rapporter och statistik inom administra- tionen.

Endast ett nummer av edition 1) har va- rit tillgängligt för granskning. Redan denna edition har mycket stort omfång. Den ut- kommer tydligen nära nog dagligen med ett 50-sidigt nummer. Huvuddelen av det granskade exemplaret innehåller informa- tion om beslut, meddelade av regeringen, premiärministern och fackministrar. Beslu- tens räckvidd och tyngd varierar från mera generella om löner, pensioner och sjukför- säkring till utnämningar och individuella naturalisationsärenden. Beträffande utrikes- handelns omfattning och innehåll görs i ta- bellform en summarisk jämförelse mellan åren 1968 och 1969 och en detaljerad jäm- förelse mellan november 1968 och samma månad 1969. Återstoden upptas av kungö- relseannonser.

”The London Gazette” utkommer 3 da- gar/vecka och har tydligen utgivits under några hundra år.

Genomsnittliga sidantalet per exemplar syns vara ungefär 100. ”Statliga underrät- telser” om vissa statstjänstemäns löner, post- taxa, vägväsendet, utnämningar, kreaturs-

SOU 1971: 2

sjukdomar etc. upptar kanske 10 procent av utrymmet. Resten är dels s.k. publika noti- ser, dels s. k. legala notiser. Båda dessa grupper avser kungörelseannonsering. Den förra gruppen innehåller mera generella till- kännagivanden om stadsplaner, nationalpar- ker, ändringar beträffande vägar och vägtra- fik, byggande i vatten o. dyl. Den andra har ett mera individuellt innehåll såsom om tvångsmässig avveckling av bolag, konkur- ser, namnbyten och efterlysning av släkting- ar till avlidna.

”Nederlandse Staatscourant” syns utkom- ma 5 dagar/vecka. Dess ålder är obekant. Den är redigt uppställd och typografiskt till- talande. Den har ett relativt brett register. Öppningsanföranden vid internationella och större nationella kongresser intas in extenso. Ojämförligt dominerande är information om regeringsbeslut av allmänt intresse. Exempel härpå är beslut i fråga om löne- och pris- reglering, maximihastigheter till lands och sjöss, undervisningsväsendet, socialförsäk- ringsväsendet, skattesystemet osv. Kungö- relseannonsering förekommer men är inte särskilt omfattande. Den avser exempelvis domstolsbeslut av intresse för tredje man, expropriation och stiftelseurkunder för ak- tiebolag. — Ett särskilt avsnitt ägnas EEC:s förordningar, vilkas rubriker anges.

Den västtyska tidningen ”Das Parlament” utkommer en gång i veckan och började ut- ges 1951. Utgivningen är anförtrodd ett statligt organ (Bundeszentrale fiir politische Bildung) som sorterar under inrikesministe- riet. Detta organs verksamhet övervakas av en grupp riksdagsledamöter, som represen- terar samtliga i förbundsdagen företrädda partier. Opartiskheten hos ”Das Parlament” garanteras av ett råd på fyra personer med stor allmänpolitisk erfarenhet. Tidningen har en betydande upplaga, ungefär 100 000 exemplar.

Huvuddelen av tidningens innehåll utgö- res av viktigare debatter i förbundsdagen som redovisas in extenso. Även uppmärk- sammade tal av förbundspresidenten och förbundskanslern återges i sin helhet. In- tressant är att en redogörelse i januari 1970 av förbundskanslern för läget i det delade

39

Tyskland åtföljdes av en utförlig redovis- ning av dokumentationsmaterial. Förbunds- rådet och delstaterna samt Europaparla- mentet och främmande länders riksdagar uppmärksammas också. Presentation sker av politiskt intressanta programpunkter i ra- dio/tv och av böcker i politiska ämnen. Sig- nerade översiktsartiklar förekommer men täcker i allmänhet inte större områden.

Ur typografisk synpunkt bör framhållas att presentationen av förbundsdagsdebatter- na gjorts tilltalande och lättillgänglig ge- nom att undvika kompakta textblock och genom att införa underrubriker och bilder.

”Wiener Zeitung”, grundad 1703, är en statlig tidning som utkommer varje vardag. Den kan betecknas som en seriös dagstid- ning som på ett ganska begränsat utrymme behandlar in- och utländska nyheter, kultur- frågor, närings- och finansfrågor, motor-, väg- och trafikfrågor, sport, radio- och tv- program m. m. Signerade artiklar i politiska frågor förekommer men tidningen syns inte hålla sig med egen ledarspalt. Den innehål- ler också ett stort antal kommersiella an- nonser.

Redan i nyhetsavdelningen får de s. k. of— ficiella nyheterna såsom utnämningar, för- bundspresidentens och förbundskanslerns ämbetsåtgärder o. dyl. något större utrymme än normalt. Härtill kommer att den del av tidningen som benämns ”Amtsblat ” enbart innehåller officiella notiser och kungörelse- annonser. — Som separat bilaga utges ”Bundesgesetzblatt”. Rubrikerna på de för- fattningar som ingår i senaste numret av ”Bundesgesetzblatt” meddelas som nyhets- material i ”Wiener Zeitung”.

Utredningen har uppmärksammat ett par ganska genomgående drag vid informations- givningen i de granskade officiella tidning- arna, nämligen

1 De redovisar innehållet i ny lagstift- ning, administrativ förändring o. dyl. Däre- mot lämnas i allmänhet ingen systematisk information om olika objektivt konstaterba- ra beredningsåtgärder i form av utrednings- resultat eller motsvarande, remissyttranden, propositioner, motioner och utskottsbehand-

ling.

2 Den slutliga produkten — författning, annat regeringsbeslut etc. — redovisas in extenso men utan kommentar och utan upp- lysning om hur det aktuella beslutet är in- komponerat i det stora samhälleliga sam— manhanget.

KUNGL.WBL 2 m

l'- ' KUNGL. BIBL.

;” 2 2 FE

"__ .. .. STOCKHOL

», Allmanna Forlaget ..

T IDN IN

Nr 104 Trehundratjugofemte årgången Stockholm, torsdagen den 8 maj 1969

%

GÅR.

Utnämningar och förord- nanden etc inom departe- ment, statliga verk och länsstyrelser myndigheter, m fl

SKOLÖVERSTYRELSEN SÖ har den 9.4.1969 gett fortsatt förordnande åt:

Lars Ingvar Stenberg som rektor vid grundskolan i Slite l.7.1969—30.6.1971;

Eva Lilian Baranyay som rek- tor vid samrealskolan i Slite 1.7.1969—30.6.1971;

Gottfrid Vilhelm Lyckemark som förste rektor (arvodes- tjänst) i Lilla Edet 1.7.1969— 31.12.1970;

Erik Olof Henrik Ljungbo som förste rektor (arvodes- tjänst) i Ulricehamn 1.7.1969— 30.6.1970;

Olov (Olle) Bernhard Söder-

by som rektor vid grundskolan/ det obligatoriska skolväsendet i Karlsborg 1.7.1969—30.6.1973;

Sture Erik Albert Wasberg och Nils Arne Bernhard Jons— son som rektorer vid grundsko- lan/det obligatoriska skolväsen- det i Tidaholm 1.7.1969—30.6. 1973; samt

Bror Eric Erland Steinorth och Ernst Olof Tage Johans- son som rektorer--vid--grundsko- lan/det obligatoriska skolväsen- det i Svenljunga skolförbund 1.7.1969—30.6.1973. SÖ har den 29.4.1969 förordnat:

rektorn vid Skaraborgs sjuk- sköterskeskola Anna Astrid Landtmansson som rektor med deltidstjänstgöring (arvodes- tjänst) vid Skaraborgs läns landstings vårdskola 1.7.1969— 30.6.1970, eller till annan dag dessförinnan om och då tjäns- ten ändras till ordinarie heltids- tjänst;

amnesläraren Arne Teodor Östling som rektor med deltids- tjänstgöring (arvodestjänst) vid Gagnefs yrkesskola 1.5.1969 tills vidare, dock längst till och med 30.6.1970; samt

lektorn Gustaf Ingemar Nils- son som lektor i pedagogik (långtidsvikariat) vid lärarhög- skolan i Stockholm 1.5.1969 tills vidare, så länge lektor Sixten

Marklund är förordnad som eo -

undervisningsråd, dock längst till och med 30.6.1970.

SÖ har den 29.4.1969 utnämnt: eo seminarielärarna vid för- skoleseminariet i Jönköping Ma- rit Ingegerd Birgitta Alexander- son och Brita Stina Johansson till ordinarie seminarielärare där från och med 171969; och

tf rektorn vid förseminariet i Jönköping Sven Erik Wall till adjunkt i psykologi och pedago- gik vid förseminariet i Borås.

i samtliga fall under förut- sättning att den utnämnde genom intyg visar sig vara fri från sjukdom eller ly- te, som medför olämplighet , för tjänsten, och att beslu- tct vinner laga kraft.

FINANSDEPARTEMENTET

Departementschefen har med stöd av Kungl Maj:ts bemyn- digande 18.4.1969 tillkallat kan- slirådet Kurt Malmgren som ut- redningsman. Uppdrag: översyn av vissa bestämmelser i de för- ordningar som reglerar stads- hypoteks- och landshypoteksin- stitutionernas verksamhet.

Varje ansökan skall åtföljas av behörigen styrkt meritförteckning och de övriga handlingar som sökanden vill åberopa. I ansökan skall också anges, om för placering i löneklass tidigare tjänstgöring skall tillgodoräknas. Antagen sökande skall på anfordran lämna läkarintyg enligt fastställt formulär innan tjänsten tillträdes. * =under förutsättning av bifall till tjänstens inrättande.

FÖRSVARETS FABRIKSVERK Avdelningsdirektör Be 5 chef för personalavdelning. Befattning vid huvudkontoret i Eskilstuna.

Senaste ansökningsdag 29.5. 1969.

016/ 11 02 00. Ansökan sänds till Försvarets Fabriksverk, Huvudkontoret, 631 87 ESKILSTUNA.

KAROLINSKA SJUKHUSET * Byrådirektör Ae 28 med placering tv vid driftbyrån. Tillträde: snarast efter 1.7.1969. Arbetsuppgifter: att i driftled- ningssammanhållande funktion följa upp drift- och underhålls- läget för sjukhusets medicinskt tekniska materiel och försörj- ningssystcm;

inspektera driften;

svara för skydds- och säker- hetsfrågor; samt

svara för besiktning och drift- överlämning av tekniskt kompli- cerad materiel. Kvalifikationer och bakgrund: lägst läroverksingenjörskompe- tens på teleteknisk linje;

flerårig praktik från ledning av drift och underhåll av kom- plicerad elmekanisk och teletek- nisk materiel och från upplägg— ning av underhållsprogram.

Stort avseende fästs vid do- kumenterad samarbetsförmåga.

Upplysningar: lämnas av byrå- chef Elmgard, tel 08/34 05 00, ankn 1613.

* Byrådirektör Ae 26 vid planeringsbyrån Tillträde: 1.7.1969. Arbetsuppgifter: att leda och samordna verksamheten inom byråns ADB-sektion; svara för dagliga driftrutiner och för samordning av ADB-ut- vecklingen inom sjukhuset; samt medverka i pågående utred- ning om nya drift- och organi- sationsformer för sjukhuset.

Upplysningar: lämnas av byrå- chef I. Lööf, tel 08/34 05 00, ankn 2102.

* 1:e byråsekreterare Ae 23

vid planeringsbyrån. Tillträde: 1.7.1969. Arbetsuppgifter: att utforma sy— stem och program för sjukhu- sets interna rationaliseringspro- jekt; samt underhålla system och pro- gram på redan införda driftspro- jekt. Upplysningar: lämnas av byrå- direktör B. Jogefält, tel 08/ 34 05 00, ankn 2276. För samtliga tjänster gäller: Ansökan ställs och 'sänds till Direktionen för Karolinska sjuk- huset, 104 01 STOCKHOLM 60. Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

LÄNSSTYRELSEN I SÖRM- LANDS LÄN * Taxeringsintendent B 5 Placering: vid länsstyrelsen. * Bitr kronofogde Placering: vid kronofogdemyn- digheten i Nyköpings kronofog- dedistrikt. För båda tjänsterna gäller: Ansökan ställs till Konungen och sänds till Länsstyrelsen i Sörmlands län, Box 187, 611 01 NYKÖPING 1.

Sista ansökningsdag: 1969.

29.5.

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

Kronokommissarie Ag 21 Placering: vid kronofogdemyn- digheten i Stockholm.

Post- och lnrlkes Tidningar Tryckerigatan 2. n b Stockholm Postadress: Box 2167 10314 Stockholm 2 Telefon: 08/22 80 40

. Postgiro: 12 43

L.Ansvarig utgivare Fil dr K R Gierow

__ Prenumerationsprlser:

Helt år Halvt år Kvartal Månad Lösnummer

60 kr 35 kr 20 kr 7 kr 30 öre

Annonsprlser (exkl moms): per spalt-mm 0,51 kr lägsta pris 2,55 kr

TIDNING FUR LEVERANSER TILL STATEN M M medföljer som bilaga varje helgfri tisdag. Prenumeration kan ske enbart på bilagan.

Prenumeratlonsprlser: Helt år Halvt är Kvartal

10 kr 6 kr 4 kr

Kungl Boktryckeriet P A Norstedt & Söner

Varaktighet: 1.6.——30.6.1969. Ansökan, märkt ”Tjänst nr 3110”, sänds till Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 16145, 103 23 STOCKHOLM 16.

. Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

STATENS STRÅLSKYDDS- INSTITUT * Byrådirektör Ae 26 Arbetsuppgifter: att bedriva .in- formations- och undervisnings- verksamhet. Kvalifikationer och bakgrund: akademisk examen med natur- vetenskaplig inriktning, helst in- nefattande radiofysik; samt ingående erfarenhet av infor- mations- och undervisningsverk- samhet samt av redaktionellt arbete.

Ansökan sänds till Statens strålskyddsinstitut, Fack, 10401 STOCKHOLM 60.

Sista 1969.

ansökningsdag: 29.5.

GÖTA HOVRÄTT

Kansliskrivare Ae 11

Placering: i hovrätten. Ansökan sänds till Göta hovrätt, Hovrättstorget, 552 40 JÖNKÖPING. Sista ansökningsdag: 1969.

Kontorist Ae 9

Placering: i Vartofta och Frö- kinds domsaga.

Ansökan sänds till Härads- hövdingen i Vartofta och Frö- kinds domsaga, Fredriksbergs- vägen 1, 52100 FALKÖPING.

Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

KAROLINSKA SJUKHUSET Kontorsskrivare Ae 13 (journaltekniker) Arbetsuppgifter: att övervaka de dagliga datamaskinkörningarna av sjukhusets ADB—rutiner; samt hålla kontakt med dataanvän- darna, och anpassa in- och ut- material vid datamaskinkörning- arna. . . _ , .. Kvalifikationer: Kännedom om ADB nödvändig. Kontorsskrivare Ae 13

(stansföreståndare) Arbetsuppgifter: att leda och fördela arbetet vid sjukhusets stanscentral.

Kansliskrivare Ae 11 (assistent/sekreterare) Arbetsuppgifter: att utföra sek- tionens maskinskrivningsarbete; samt

svara för personal- och pro- jektrapportering, förrådsverk- samhet och kopieringsarbete. Tre kansliskrivare Ae 11 (stansoperatriser) Arbetsuppgifter: att stansa hål- kort (alfanumerisk) och hålrem- sor vid sjukhusets stanscentral.

Kontorist Ae 9/11 (stansoperatris)

29.5.

Arbetsuppgifter: att stansa hål- kort (alfanumerisk) och hålrem- sor vid sjukhusets stanscentral.

För samtliga tjänster gäller: _ Upplysningar: lämnas av byrå- direktör B Jogefält, tel 08/ 340500, ankn 2276.

Ansökan ställs till Direktio- nen för Karolinska sjukhuset och sänds till sjukhusets perso- nalsektion, 10401 STOCK- HOLM 60. Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

Tjugo 1:e Iandskanslister Ao 19

Placering: två tills vidare på prövningsnämndsavdelningen (tjänsterna nr 1237, 1238), de övriga på taxeringsavdelningen (tjänsterna nr 1239—1256). Ansökan, märkt med tjäns- tens nummer, sänds till Läns— styrelsen i Stockholms län, Box 16145, 10323 STOCKHOLM 16. Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

GÖTEBORGS POLIS- DISTRIKT Kansliskrivare Ae 11 och

Två kontorister Ae 9 Ansökan, ställd till Polischefen i Göteborg, sänds till Göteborgs polisdistrikt, personal- och ka- meralbyråns expedition, Box 429, 401 26 GÖTEBORG 1. Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

RIKSDAGEN Expeditionsförman A 13 (långtidsvikariat) Placering: i bevillningsutskottet;

under sommaren ev annan

tjänstgöring.

Varaktighet: 30.5.—30.11.1969. Ansökan sänds till Riksdagens

förvaltningsutskott, Riksdagshu-

set, 10012 STOCKHOLM 16.

Sista ansökningsdag: 29.5. 1969. ExPeditionsförman A 13 (långtidsvikariat) Tjänsten tillsätts eventuellt, i händelse av befordran inom kå- ren. _ Placering: hos riksdagen. Varaktighet: 30.5.——30.11.1969. Ansökan sänds till Riksdagens förvaltningsutskott, Riksdagshu- set, 100 12 STOCKHOLM 46. Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

GÖTA HOVRÄTT, rådhusrätten i Norrköping Rådman (långtidsvikariat) Vikariatslöneförordnande 1.7. 1969 tills vidare.

Ansökan, ställd till Konung- en, sänds till Göta hovrätt, Hov- rättstorget, 52240 JÖNKÖ- PING. Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE '

rådhusrätten i Hälsingborg

Rådman (långtidsvikariat)

Vikariatslöneförordnande 1.7. 1969 tills vidare, under förut- sättning att nuvarande inneha- varen av motsvarande vikariat från nämnda dag får tjänst som ordinarie rådman.

Ansökan, ställd till Konung- en, sänds till Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmöhus- vägen, 211 20 MALMÖ.

LJ USNARSBERG

* Rektor Up 22 tillika skolchef Arbetsområde: grundskola LMH i Ljusnarsberg. Tillträde: om möjligt 1.7.1969. Upplysningar: lämnas per tel 0580/420 28 eller 220 33.

Ansökan, ställd till Skolöver- styrelsen, sänds till Ljusnars- bergs skolstyrelse, box 714 01, Kopparberg 1. ,

Sista ansökningsdag: 1969.

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Professor i arkitektur

Sökanden skall genom lärar- prov styrka sin skicklighet att meddela vetenskaplig undervis-_ ning, såvida icke högskolans. konsistorium på framställning-_ av vederbörande sektionsgrupp befriar honom från sådant prov.

För sökande till denna tjänst gäller icke någon specimenstid.

Till ansökan skall fogas per— sonbevis samt sökandens i tryck utgivna vetenskapliga arbeten. Är sådant arbete författat i samarbete med annan skall det— ta anges. Samtliga handlingar —— utom personbeviset — skall inges 1" fyra exemplar. Om sökanden icke utan oskälig kostnad kan anskaffa fyra exemplar av viss skrift, kan högskolans konsisto- rium på särskild ansökan med- ge nedsättning av antalet. Sådan ansökan skall göras före ansök- ningstidens utgång.

Ansökan ställs till Konungen och sänds till högskolans rek- torsämbete, Fack, 402 20 GÖ- TEBORG 5.

STOCKHOLMS UNIVERSITET Universitetsadjunkt i fysik Ue17

(långtidsvikariat)

Förordnande 1.7.1969 tills vi- dare, dock för högst _ett år i sänder, under förutsättning att extra ordinarie befattningshava- ren beviljas tjänstledighet från nämnda dag.

För behörighet krävs — om konsistoriet icke av särskilda skäl medger annat — akademisk examen samt styrkt pedagogisk skicklighet.

Undervisningsskyldighet: 693 timmar per läsår. .

Ansökan ställs till konsisto- riet och sänds till Universitets- förvaltningen, .Box 6801, 113 86 STOCKHOLM.. ' .

' Sista ' "ansökningsdag: 29.5. 1969. »

UPPSALA UNIVERSITET Tolv extra universitets- lektorer Tjänsterna fördelar sig på föl- jande sätt: grupp a: 1 i kvartärgeologi, 1 i meteorologi, 1 i hydrologi, 2 i psykologi, - 1 i ekonomisk historia, 1 i juridik, med ev företräde för civilrätt, ' 2. i franska och språk, samt *)1 i litteraturhistoria; grupp b: 1 i psykologi (långtidsvikariat . under förutsättning att nu- varande innehavaren för- ordnas på högre tjänst), och 1 i ekonomisk historia (halv- tidstjänst 1969/70).

romanska

För behörighet krävs — om konsistoriet icke av särskilda skäl medger annat — godkänt

disputationsprov samt styrkt pe- dagogisk skicklighet. . Förordnandena i grupp :: gäller tills vidare — för behörig sökande högst tre, för annan sökande högst ett år i sänder. Behörig innehavare av sådan tjänst kan få förlängt förord- nande, utan att tjänsten på nytt kungjorts ledig till ansökan. Ansökan ställs till konsisto— riet och sänds till Registratorn, Uppsala universitet. Box 256, 75105 UPPSALA 1. Sista ansökningsdag: 1969.”

Två. universitetsadjunkter Tjänsterna fördelar sig på föl- jande sätt:

*)1 i sociologi, med placering vid universitetsfilialen i Örebro; samt 1 i statistik.

För behörighet krävs — om konsistoriet icke av särskilda skäl medger annat —— akademisk 'examen och styrkt pedagogisk

skicklighet.

Ansökan ställs till konsisto- riet och sänds till Registratorn, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 UPPSALA 1. '

Senaste ansökningsdag: 29.5. 1969.

29.5.

FLODA, 1) LÄN

En lo speciallärare och fyra lo småskollärare

Tjänsterna avser läsåret 1969/ 70 och ledigförklaras under för- utsättning, att föreslagen klass- anordning medges. Speciallärare bör ha egen bil. Tjänsten avser ambulerande läs- klinik i skolorna i Flodafors, Bie, Julita och Österåker.

Av småskollärartjänsterna är två förlagda till Flodafors (a- form), 17' km- till Katrineholm resp. Flen; bostad om två rum, och kök nära skolan; och

två förlagda till Bie (a-form åk ]. och 2), 10 km till Katrine- holm.

Barnantalet är lågt vid båda skolorna. Upplysningar: lämnas per tel 0150/700 80, 70091.

Ansökan sänds till Skolstyrel- _ sen i Floda, 641 00 KATRINE- HOLM.

STOCKHOLMS TEKNISKA INSTITUT (STI)

En eo adjunkt och . två ordinarie ämneslärare

Adjunktstjänsten avser matema- tik och fysik. . Av ämneslärarna skall den ene undervisa i VVS-teknik, den andre i elektroteknik (speciellt alnläggnings- och installations- teknik). Tillträde 1.7.1969 eller senare. Upplysningar: lämnas av rektor Wassby, tel 08/63 08 15. Ansökan, ställd till sänds till STI:s kansli, Bältga- tan 5, 114 59 STOCKHOLM. Sista ansökningsdag: 31.5. 1969.

FORTIFIKATIONS- FÖRVALTNINGEN

värmebyråns konstruktions- sektion 2 Byråingenjör Ae 19 Arbetsuppgifter: konstruktion av VVS-anläggningar i bergrum. Kvalifikationer och bakgrund: ingenjörsexamen vid VVS-tek- nisk linje eller motsvarande kompetens, samt för arbetsupp— gifterna lämplig. praktik. Arbetsplats: Jakobsgatan 30, Stockholm. Upplysningar: lämnas av avdel- ningsdirektör Elvin, tel 2215 60 (rikssamtal 08/22 18 60). Ansökan, märkt ”02261”, sänds till Fortifikationsförvalt- ningen, 10327 STOCKHOLM 16. Sista 1969.

ansökningsdag: 29.5.

Rektor, '

REGION SJ UKHUSET I LINKÖPING

patologiska avdelningen '

Bitr överläkare (sexårsförordnande) Löne— och anställningsvillkor enligt gällande avtal mellan Sve- riges läkarförbund och Lands- tingens centrala lönenämnd, ortsgrupp IV.

Utöver lönen utgår fast er- sättning med 12000 kronor per ar. Ansökan ställs till Östergöt- lands läns landstings sjukvårds- styrelse och sänds till Direktio- nen för regionsjukhuset i Lin- köping, 58185 LINKÖPING.

Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

SÖDERTÄLJE SJUKHUS öron-, näs- och halskliniken Underläkare

(treårsförordnande) Löne- och anställningsvillkor enligt gällande avtal mellan Sve- riges läkarförbund och Lands- tingens cent-rala lönenämnd, ortsgrupp IV.

Sjukhuset medverkar vid an- skaffande av bostad.

Ansökan ställs till Stockholms läns landstings förvaltningsut- skott och sänds till Direktionen för Södertälje sjukhus, 15186 SÖDERTÄLJE.

Sista ansökningsdag: 1969.

29.5.

DANDERYDS SJUKHUS psykiatriska kliniken (undervis- ningsklinik) Underläkare (treårsförordnande) Tjänsten tillsätts enligt bestäm- melserna i kungörelsen om kom- munala undervisningssjukhus. Tillträde efter överenskommel- se. Löne- och anställningsvillkor enligt gällande avtal mellan Sve- riges läkarförbund och Lands- tingens centrala lönenämnd, ortsgrupp V.

Ansökan sänds till Sjukhusdi- rektionen, Fack, 182 03 DAN- DERYD.

Sista 29.5. 1969.

ansökningsdag:

KRISTINEHAMNS

'LASARETT

kirurgiska kliniken Två underläkare (treårsförordnanden) Löne- och anställningsvillkor enligt gällande avtal mellan Sve- riges läkarförbund och Lands- tingens centrala lönenämnd, ortsgrupp III.

Ansökan ställs till Värmlands läns landstings sjukvårdsstyrel- se och sänds till Direktionen för Kristinehamns lasarett, Fack, 68101 KRISTINEHAMN ]. Sista ansökningsdag: 29.5 1969.

UPPSALA LÄNS LANDSTING Sex distriktstandiäkare Tjänsterna avser tandvård för barn och vuxna, och fördelar sig på följande sätt:

Tierp (Z-tl) —— två tjänster, var- av en förste gr II; bostad om 5 rum och kök finns i samma vil- lafastighet som polikliniken; Österbybruk (1-tl) —— en tjänst, tillika som föreståndare; Bålsta (Z-tl) — en tjänst; - Enköping (2-tl), Lillebergsgatan 6 — två tjänster, varav en förs- te gr II.

Landstinget medverkar vid anskaffande av bostad. Upplysningar: lämnas landstingets kansli, tel

genom 018/

10 22 00.

Ansökan ställs till Uppsala läns landstings hälsovårdsstyrel- se och sänds till Landstinget, Box 602, 75125 UPPSALA.

Sista ansökningsdag: 27.5. 1969.

..a

STATENS INSTITUT FÖR FOLKHÄLSAN

Laboratorieassistent Ag 13 Placering vid omgivningshygie- niska avdelningens medicinska sektion. ,, , Kvalifikationer och bakgrund: laborantskoleutbildning eller motsvarande, samt erfarenhet

' av betydelse för tjänsten.

Upplysningar: lämnas av docent Ragnar Rylander, tel 08/ 236900.

Ansökan ställs till Förestån- daren och sänds till institutets kansli, 10401 STOCKHOLM 60. Sista ansökningsdag: 19.5. 1969.

STATENS PLANVERK utvecklingsbyråns ”miljögrupp” Byrådirektör A 26 (beteendevetare) Gruppens uppgift är att utfor- ma råd och anvisningar (nor- mer) avsedda att förbättra be- byggelsemiljöers kvaliteter. ' Beteendevetarens uppgift blir att till gruppen kanalisera egna kunskaper; samla in forsknings- resultat, bedöma dessa och om- forma kunskaperna för grup- pens normarbete; samt vid be- hov initiera ytterligare forsk- ning. Kvalifikationer och bakgrund: akademisk grundexamen, kom- pletterad med forskning inom någon beteendevetenskap och dess tillämpning eller med prak- tik från bostads- eller samhälls- planering.

För särskilt meriterad sökan-

de kan högre löneställning än A26 komma ifråga. Upplysningar: lämnas om arbe- tets art genom arkitekterna Gös- ta Bliicher eller Tomas Friber- ger, om anställningsförhållande- na genom personalchefen Börje Hornegård, i samtliga fall tel 08/54 09 40.

Ansökan, märkt K 863/69, sänds till Statens planverk, per- sonalsektionen, Box 22 027, 104 22 STOCKHOLM 22.

Sista ansökningsdag: 29.5. 1969.

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING malmbyrån Geolog Ag 19

Kompetenskrav: fil kand-exa- men med berggrundsgeologisk inriktning; praktik från malm- letningsarbeten; minst sex må- naders fälttjänst vid verket.

Ansökan sänds till Sveriges geologiska undersökning, 104 05 STOCKHOLM 50.

Sista ansökningsdag: 1969.

29.5.

MALUNGS SKOLSTYRELSE, W LÄN Kommunal musikledare KA 22, 9 poäng

Ordinarie tjänst med arbetsupp- gifter enligt CTI nr 27, jämte viss skyldighet att fullgöra mu- sikundervisning vid grundsko— lans högstadium.

Angiven lön utgår för sökan- de som tillhör kompetens- grupp I. Upplysningar: lämnas per tel 0280/116 00, 116 01, 116 02 el- ler 116 06.

Ansökan sänds till Malungs skolstyrelse, Lisagatan 8, 782 00

Ord organist

i Norra Råda kyrkomusiker- distrikt Tjänsten avser kyrkomusikalisk verksamhet 19 vat samt fyll- nadstjänst vid Asplundskolans grundskola och gymnasium, Hagfors.

Tjänstebostad finns. I övrigt hänvisas till kyrko- musikerstadgan 4 kap 28— 29 55. Upplysningar: lämnas av kyrko— rådets ordförande Sven Karlan- der, tel 0563/600 01.

MALUNG. Ansökan sänds till Norra Rå- Sista ansökningsdag: 31.5. da kyrkoråd, 680 30 RÅDA. 1969.

I följande förteckning angivna äkta makar har till de domstolar och på de dagar som upptas i förteckningen ingivit äkten- skapsförord som avser gåva mellan makarna.

MAKARNAS NAMN OCH ADRESS DOMSTOL DAG NÄR HAND-

LINGEN INGIVITS

ww . Rörmontören Bengt Ingemar Andersson och hans hustru Rose Nenette Anders- son född Svensson Strömstadsvägen 32 D, Uddevalla Montören Björn Gunnar Martin Eriksson och hans hustru Mona Inger Eriksson född Berg

Tulegatan 12, Sundbyberg

Lantarbetaren Leif Erik Jansson och hans hustru Ingrid Margareta Jansson född Andersson Östhammar Alf Rune Lennart Karlsson och hans hustru Anny Linnéa Karlsson, född Jernberg Radhusgatan 2 H, Skene Målaren Nils Gunnar Nilsson och hans hustru Gudrun Nilsson, född Nilsson Lördagsvägen 21, Stockholm Grovarbetaren John Emil Eskil Pettersson och hans hustru Ester Teresia Pet- tersson, född 'Severinsson Grebbestad Elof A. Wiinikka och hans hustru Hanna Maria Wiinikka, född Konttajärvi (komplettering av tidigare äktenskapsförord) Pello Järnhandlaren Hans Wilhelm Åman och hans hustru Inga Adina Åman, född Nilsson Växjö

NAMN OCH ADRESS

Rådhusrätten i Uddevalla 5.5.1969 Solna domsagas häradsrätt 5.5.1969 Norra Roslags domsaga 29.4.1969 Marks häradsrätt 23.4.1969 Stockholms rådhusrätt 22.4.1969 Norrvikens häradsrätt 5.5.1969 Torneå tingslags häradsrätt 10.4.1969 Rådhusrätten i Växjö 25.4.1969

ANSÖKNINGS- BESLUTS- DAG DAG

DOMSTOL

M Försäljningschefen Anders Erik Vilhelm Passgård och hans hustru Elvy Linnéa Passgård, född Gustavsson Björkäng, Tvååker F telereparatören Arthur Harald Andersson och hans hustru Sigrid Amalia Char- lotta Andersson, född Petersson Västra Järnvägsgatan 23, 33023 Smålandsstenar

Hallands mellersta domsa- gas häradsrätt 25.4.1969 29.4.1969 Östbo och Västbo härads- rätt 5.5.1969 5.5.1969

Följande personer har av domstol förklarats omyndiga: NAMN PERSONNUMMER ADRESS

BESLUTS- DAG

DOMSTOL

M Ekdahl, Maj-Britt 35 01 08 000 kv Malen 16, Hälsingborg Hallberg, Hilda Augusta 80 05 17 000 Johansson, Ida Kristina 79 08 05 000 Vissefjärda Jorme, Anders Tommy 43 05 15 000 kv Bofinken 15, Hälsing- borg Karlsson, Karl Georg 84 05 09 000 Lorensberg, Fristad Lundin, Gulli Elisabet 31 09 27 000 Arvidsjaur Persson, Alice Maria 10 01 03 000 Garpenberg Pettersson, Sven Hjalmar 85 01 29 000 Ålderdomshemmet, Fristad

Rådhusrätten i Hälsingborg 5.5.1969 Rådhusrätten i Malmö 29.4.1969 Möre o Ölands häradsrätt 6.5.1969 Rådhusrätten i Hälsingborg 5.5.1969 Borås domsagas häradsrätt 6.5.1969 Arvidsjaurs o Arjeplogs tingslags häradsrätt 28.4.1969 Hedemora tingslags häradsrätt 6.5.1969 Borås domsagas häradsrätt 6.5.1969

Undertecknade har träffat över- enskommelse om att bilda ett aktiebolag, vilket skall ha till föremål för sin verksamhet att under firma

Björn Franzéns Rör Aktiebolag och enligt bestämmelser i ett samtidigt upprättat förslag till bolagsordning ombesörja VVS- installationer, utföra reparatio- ner samt utöva annan därmed förenlig verksamhet.

Undertecknade Einar Anders— son, Stockholm, och Björn Ger- hard Franzén, Saltsjöbaden, äger rätt att för av oss teckna- de 100 resp 99 aktier erlägga likvid genom överlåtelse på bo- laget, som skall anses ha skett den 1 januari 1969, av den av oss under firm Franzéns Rör, Franzén och Andersson, i Salt- sjöbaden bedrivna rörelsen med tillgångar och skulder, vartill vi tillika erhålla fordran hos bo- laget med kr 5 940: 65 resp kr 6 040: 65.

Aktiekapitalet skall utgöra lägst 20000 kronor och högst 60000 kronor.

Aktie skall lyda å 100 kronor. I förslaget till bolagsordning har upptagits förbehåll enligt 70 och 177 åå i lagen den 14 september 1944 om aktiebolag, samt avvikelse från 119 å 1 st 4 samma lag.

För tecknad aktie skall inbe- talas 100 kronor.

Inbetalning å aktie skall full- göras med 100 kronor omedel- bart efter bolagets bildande.

200 aktier må tecknas, vilka samtliga skall tecknas av oss stiftare.

Konstituerande stämma skall hållas inom fyra månader från det registreringsmyndigheten godkänt stiftelsehandlingama.

Stockholm den 15 mars 1969.

Björn Gerhard Franzén

Britt Franzén Einar Andersson Egenhändiga namnteckning- arna bevittnas: A Fredriksson Rolf Fredriksson

Kungl patent- och registre- ringsverket har denna dag med- delat godkännande av föreva- rande handling, betygas.

Stockholm den 30 april 1969. Ex officio: Hans-Göran Jonsson

Utan avgift.

*

Undertecknade har träffat över- enskommelse om att bilda ett aktiebolag, vilket skall hava till föremål för sin verksamhet att under firma

Hå-we Skylt, H. Lundin Aktiebolag

och enligt de bestämmelser, som upptagas i ett samtidigt upprät-

tat förslag till bolagsordning, bedriva handels- och konsultrö- relse för skyltar och reklam samt därmed förenlig verksam— het.

Aktiekapitalet skall utgöra minst 5 000 kronor, högst 15 000 kronor.

Aktie skall lyda å 100 kronor. För tecknad aktie skall inbe- talas 100 kronor omedelbart ef- ter bolagets bildande.

50 aktier må tecknas. Konstituerande stämma skall hållas inom fyra månader från det registreringsmyndigheten godkänt stiftelsehandlingama.

I förslaget till bolagsordning har intagits förbehåll enligt 65, 70 och 177 åå i lagen den 14 september 1944 om aktiebolag ävensom avvikelse från 119 å 4 samma lag.

Bolagets räkenskapsår skall omfatta tiden från och med den 1 september till och med den 31 augusti påföljande år.

Stockholm den 11 februari 1969.

Aivi R Lundin H Lundin Lena Lundin

Egenhändiga namnteckningar- na bevittnas:

D Forssgren I Söderqvist

Av Kungl. patent— och regi- streringsverket godkänd den 22.04.69 betygar I tjänsten: C Tagheim

Utan avgift. *

Undertecknade hava träffat överenskommelse om att bilda ett aktiebolag, vilket skall hava till föremål för sin verksamhet att under firma

Reservdelar i örebro Aktiebolag idka handel med biltillbehör samt kullager, tätningar och lik- nande industriförnödenheter. Undertecknad Arne Larsson Örebro äger rätt att för av mig tecknade 23 aktier erlägga lik- vid genom överlåtelse å bola- get av den av mig här i staden bedrivna rörelsen, firma Reserv- delar, Arne Larsson, med till- gångar om 377 186: 04 och skul- der 315 907: 04, varvid i avräk- ning undertecknad Arne Lars- son samtidigt erhåller en a con- to-fordran å bolaget å 38 279: —. Aktiekapitalet skall utgöra lägst 25000 kronor och högst 75 000: — kronor.

Aktie skall lyda å 1000:— kronor.

I förslaget till bolagsordning har upptagits förbehåll enligt åå 70 och 177 i lagen den 14 september 1944 om aktiebolag.

För tecknad aktie skall inbe- talas 1 000 kronor.

Inbetalning av aktie skall full- göras med 1000:—-— kronor omedelbart efter bolagets bil- dande.

25 aktier må tecknas, vilka

samtliga skola tecknas av oss stiftare.

Konstituerande stämma skall hållas inom fyra månader från det registreringsmyndigheten godkänt stiftelsehandlingama.

Örebro den 1 april 1969. Arne Larsson Inger Larsson Johan Larsson Egenhändiga namnteckning- arna bevittna:

Rolf Jennstig Harald Öhman

Kungl. patent- och registre- ringsverket har denna dag be- viljat godkännande av föreva- rande handling betygar.

Stockholm den 30 april 1969. Ex officio: Hans Göran Jonsson

Utan avgift.

*

Undertecknade har träffat överenskommelse om att bilda ett aktiebolag, vilket skall ha till föremål för sin verksamhet att under firma

Örebro-Glas Aktiebolag

och enligt de bestämmelser, som upptages i ett samtidigt upprät- tat förslag till bolagsordning, bedriva glassliperi samt tillverk- ning och försäljning av inred- ningsglas och spegelglas även- som idka annan därmed fören- lig verksamhet. Enligt träffad överenskommelse skall aktiebo- laget från och med den 1.1.1969 övertaga den av handelsbolaget under firma Örebro Glasindu- stri, Wigerfelt & C:o i Örebro bedrivna rörelsen med vissa till rörelsen hörande tillgångar och skulder till ett sammanlagt vär- de av resp 577 635: 43 kr och 466 287: 86 kr, allt enligt stif- tarberättelsen bifogad samman- ställning per 31.12.1968 och till- skottsavtal mot likvid av dels 681 aktier i aktiebolaget till stif- tarna dels aktiebolagets skuld- revers till säljaren Inge Wiger- felt å 29 450: 37 kr löpande med en räntefot som ligger 1% ut- över officiella högsta kapital- ränta i bank dels ock Sven Wi- gerfelts och Lars Wigerfelts a conto-kreditering hos aktiebo- laget av tillhopa 177: 20 kr. Ak- tiekapitalet skall utgöra minst 100 000, högst 300 000 kr. Aktie skall lyda å 100 kr. För teck- nad aktie skall inbetalas 120 kr, varav 20 kr överföres till re- servfonden omedelbart efter bo- lagets bildande. 1 000 aktier må tecknas, vilka samtliga aktier skall tecknas av oss stiftare. Konstituerande stämma skall hållas inom två månader från det registreringsmyndigheten godkänt stiftelsehandlingama. I förslaget till bolagsordning har intagits förbehåll enligt 70 och 177 åå i lagen om aktiebolag samt avvikelser från 119 å 3 och 4 samma lag. Örebro den 21 april 1969. Sven Wigerfelt Inge Wigerfelt Lars Wigerfelt

Egenhändiga namnteckningar- na bevittnar:

Barbro Dannemalm

Ekersgatan 44,

örebro

Jan Engmark Örnsrogatan 25,

örebro

Av Kungl.'patent- och regi— streringsverket godkänd den 5 maj 1969 betygar:

I tjänsten: Gerda Kulling

*

Undertecknade hava träffat överenskommelse om att bilda ett aktiebolag vilket skall hava till föremål för sin verksamhet att under firma

Adressman Aktiebolag

och enligt bestämmelser i ett samtidigt upprättat förslag till bolagsordning utföra konsulta- tiva uppdrag avseende kontors- rationalisering samt idka handel med kontorsutrustning och an- nan därmed sammanhängande verksamhet.

Aktiekapitalet skall utgöra minst 15000, högst 45000 kro- nor. *

Aktie skall lyda å 100 kronor. För tecknad aktie skall inbe- talas 100 kronor.

Inbetalning för aktie skall fullgöras med 50 kronor ome- delbart efter bolagets bildande och med återstoden senast den 31 december innevarande år.

150 aktier må tecknas, vilka samtliga skola tecknas av stif— tarna.

Konstituerande stämma skall hållas inom fyra månader från det registreringsmyndigheten godkänt stiftelsehandlingama.

Malmö den 9 april 1969.

Göthe Carlsson Bengt vaerström Oscar Ullner

Egenhändiga namnteckningar- na bevittna:

Ethel Östlund Folke Rahlfors

Av Kungl. patent- och regi- steringsverket godkänd den 21 april 1969 betygar:

I tjänsten Gerda Kulling *

Undertecknade har överens- kommit att bilda

Kjell Jonssons Rör Aktiebolag med såsom verksamhet att ut- föra rörinstallationer (värme,

sanitet) ävensom idka annan därmed förenlig verksamhet. Aktiekapitalet: lägst 15000 kr, högst 45 000 kr. Aktievalör: 100 kr. Inbetalningsbelopp 100 kr. Inbetalningstid: omedelbart] ef- ter bolagets bildande. 150'ak- tier skall tecknas av oss stiftare. Konstituerande stämma: inom 2 månader från patentverkets godkännande. Förbehåll i bo- lagsordningen enligt 70 och 177 åå samt avvikelser från 119 å 3 o 4 i lagen den 14 sept 1944 om aktiebolag. Räken-

skapsår: 1.10—30.9. Enligt träf- fad överenskommelse skall ak- tiebolaget från och med den 1.10.68 övertaga den av stiftaren Kjell Jonsson, Säffle, bedrivna firman Kjell Johnssons Rörled- ningsfirma, Gillberga kommun, Värmlands län, med till rörel- sen hörande tillgångar och skul- der till ett sammanlagt värde av 47 629 kronor resp. 32 604 kronor allt enligt stiftarberättel- sen och därtill fogat köpekon- trakt med likvid av dels 150 aktier (140 aktier för Kjell Jons- son, 9 aktier för Edith Jonsson och 1 aktie för Arthur Enne— by) i aktiebolaget till stiftarna, dels" ock säljarens a conto-kre- ditering hos aktiebolaget av 25 kronor. Säffle den 27.1.69. Kjell Jonsson, Edith Jonsson, Arthur Enneby. Bevittnas: Elna Arons- son, Jenny Asplund.

Av Kungl. patent- och regi- streringsverket godkänd den 5 maj 1969 betygar:

I tjänsten Gerda Kulling

Aktieägarna 1 AI N J Bäcklund, Umeå, har vid ordinarie bolags- stämma den 2 maj 1969 beslutat öka. det till 1 250 000 kronor uppgående aktiekapitalet, för- delat på 5 000 aktier a 250 kro- nor, vilka samtliga aktier inre- gistrerats såsom till fulla be- talda, med 1 250000 kronor till 2500 000 kronor genom överfö- ring av beskattade vinstmedel. De nya aktieina, vilka skola vara bundna, skall fördelas så, att för en gammal aktie skall erhållas en ny aktie. På de nya aktierna skall vinstutdelning ut- gå från och med innevarande räkenskapsår.

STYRELSEN

Al Lunds Cementgjuteri

har vid ordinarie bolagsstämma den 6 maj 1969 beslutat öka bolagets till 300 000 kronor upp- gående aktiekapital, vilket re- gistrerats såsom till fullo inbe- talt, med 150000 kronor till 450000 kronor genom överfö— rande'av medel från disponibla vinstmedel, varvid följande be— stämmelser skola gälla:

att ökningen skall verkställas genom utgivande av 150 nya ak- tier, varje aktie nominellt ly- dande på 1 000 kronor;

att de nya aktierna skola till- delas bolagets aktieägare i pro-

att samtliga aktier skola va- ra bundna;

att de nya aktierna skola vara berättigade till utdelning av bo- lagets vinst från och med för räkenskapsåret 1969

samt att den lagstadgade stämpelavgiften skall gäldas av bolaget.

Lund den 6 maj 1969.

STYRELSEN

*

AB Kristianstads Cement- gjuteri har vid ordinarie bolagsstämma den 6 maj 1969 beslutat öka bo- lagets till 300000 kronor upp- gående aktiekapital, vilket re- gistrerats såsom till fullo inbe- talt, med 150000 kronor till 450000 kronor genom överfö- rande av medel från disponibla vinstmedel, varvid följande be- stämmelser skola gälla:

att ökningen skall verkställas genom utgivande av 150 nya ak- tier, varje aktie nominellt ly- dande å 1 000 kronor;

att de nya aktierna skola till- delas bolagets aktieägare i pro- portion till deras aktietal; ..

att för tidigare fria aktier skall utgå nya fria aktier och för tidigare bundna aktier skall utgå nya bundna aktier;

att de nya aktierna skola va— ra berättigade till utdelning av bolagets vinst från och med för räkenskapsåret 1969

samt att den lagstadgade stämpelavgiften skall gäldas av bolaget.

Kristianstad den 6 maj 1969.

STYRELSEN

*

Projektkonsult Aktiebolag har på bolagsstämma nedanstå- ende dag beslutat:

1. Bolagets nu till 150000 kronor uppgående aktiekapital, som svarar mot 1 500 aktier på nominellt 100 kronor per aktie, registrerade som till fullo betal- da,vskall ökas med 150000 kro- nor för att uppgå till 300000 kronor genom utgivning av 1500 nya aktier på nominellt 100 kronor per aktie. 2. Förut— varande aktieägare skall vara berättigade att teckna det än- tal nya aktier, som svarar mot deras andel i det förutvarande aktiekapitalet. 3. Rätten till teckning skall vara begagnad se- nast en månad från den dag, då beslutet enligt 54 å Lag om aktiebolag har kungjorts i tid- ningarna. 4. Tecknade aktier skall betalas med 100 kronor per aktie jämte aktieskatt 1 kro-

na per aktie. 5. De aktier, som icke har tecknats med företrä- desrätt, skall fördelas enligt sty- relsens bestämmande. 6. Teck- nade aktier skall till fullo kon- tant betalas omedelbart efter teckningens avslutande. 7. De nya aktierna, som skall vara bundna, skall berättiga till vinst- utdelning från och med inneva- rande räkenskapsår. Bolagsordningen förbehåll enligt 70 å Lag om aktiebolag.

innehåller och 177 å

Stockholm den 23 januari 1969.

Elisabeth Lindman

T Lundgren

Göran A Wickman

Bo Cederholm Verkst direktör

Av Kungl. patent- och regi- streringsverket godkänd den 30.4.1969 betygar: I tjänsten U B Andersson ' *

Bröderna Sjökvist Möbeltabrik Aktiebolag har på bolagsstämma nedan- stående dag beslutat: 1. Bola- gets nu till 50000 kronor upp- gående aktiekapital, som sva- rar mot 500 aktier på nominellt 100 kronor per aktie, registre- rade som till fullo betalda, skall ökas med 100000 kronor för att uppgå till 150000 kronor genom utgivning av 1000 nya aktier på nominellt 100 kronor per aktie. 2. Fabrikör Bertil Sjö- kvist 'öch fabrikör Evert Sjö- kvist, båda i Huskvarna, skall vara berättigade att teckna 500 nya aktier vardera. 3. Härut- över får aktieteckning ej ske. 4. Den sålunda angivna rätten till teckning skall vara begagnad senast en månad från den dag då beslutet enligt 54 å aktiebo- lagslagen kungjorts i tidningar- na. 5. Tecknade aktier skall be- talas med 100 kronor per aktie jämte aktieskatt 1 .krona per aktie. 6. Tecknade aktier skall till fullo kontant inbetalas ome- delbart efter teckningens avslu- tande. 7. De nya aktierna, som skall vara bundna, skall berät- tiga till vinstutdelning från "och med innevarande räkenskapsår. Bolagsordningen innehåller för- behåll, som i 70 och'177 åå aktiebolagslagen sägs. Huskvarna den 28 mars 1969. - Bertil Sjökvist Evert Sjökvist Av Kungl. patent- och regi- streringsverket godkänd den

5.5.69 betygar: . ' I tjänsten May Rydius

*

Teletonaktiebolaget L M Ericsson

kallas härmed till ordinarie bo- lagsstämma å bolagets huvud- kontor vid Telefonplan i Mid- sommarkransen, Stockholm, fre- dagen den 30 maj 1969 kl 10.

På bolagsstämman skall — förutom de ärenden, som enligt aktiebolagslagen och bolagsord- ningen skola förekomma — be- handlas dels frågan om bekräf- telse av beslut å extra bolags- stämma den 7 maj 1969 att ak- tiekapitalet skall' utgöra lägst 600 000000 kronor och högst 1800 000000 kronor, dels frå- gan om ökning av aktiekapitalet med 102 534 100 kronor genom fondemission.

Bolagets aktieägare erinras om bolagsordningens bestäm- melse, att aktieägare som vill vinna rätt till deltagande i för- handlingarna på bolagsstämma, skall anmäla sig på bolagets huvudkontor senast tre dagar, sön- och helgdagar oräknade, före bolagsstämman, mellan kl 10 och kl 14. Sådant styrelse- sammanträde, som för prövning av frågor om nya aktieägares införande i aktieboken finnes föreskrivet i aktiebolagslagens 39 å 1 mom., hålles på bolagets huvudkontor tisdagen den 27 maj 1969 kl 13.45.

STYRELSEN

*

Aktieägarna i . Anchor Investment Aktiebolag kallas härmed till ordinarie be- lagsstämma torsdagen den 29 maj 1969 kl 14.00 å bolagets kontor i Eskilstuna.

Aktieägarna skall, för att vin- na rätt till deltagande i förhand- lingarna å "bolagsstämma, hos styrelsen anmäla sig före. kl 15.00 andra dagen före" stäm- man, dvs senast den127 maj 1969.

Styrelsesammanträde för prövning av frågor om nya ak- tieägares införande i aktiebo- ken hålles å bolagets kontor i Eskilstuna sistnämnda dag kl 15.00.

Förslag skall _— för att kun— na behandlas å' bolagsstämman — vara styrelsen skriftligen till- handa senast den 27 maj 1969.

STYRELSEN

*

De personer som upptas i följande förteckning har försatts i konkurs. Dag då ansökan kom in till konkursdomstolen och dag då könku'rsbeslut meddelades framgår av förteckningen. I samtliga fall finns anledning anta att gäldenärens bo inte föreslår till att täcka konkurskost- naderna. Konkurserna kommer därför att handläggas i den ordning som föreskrivs i 185 å konkursla gen.

GÄLDENÄRENS NAMN OCH ADRESS

Ahlberg, Bo Harald

Frihetsvägen 28, Jakobsberg Bergqvist, Sune Reinhold adr Schubert, Frihetsvägen 39, Jakobsberg Hniopek, Sixten Josef Gerhard Hässelbyvägen 226, Vällingby Nilsson, Kurt Allan Harald Forestad 1: 26, Riseberga Persson, Kurt Evert Paradisvägen 11, Partille Rosengren, Lars Bertil med firma Tullen Céntei, Lars Rosen- gren Ulricehamn Rosengren, Urban Gösta med firma Domino restaurang, Ur- ban Rosengren Idrottsgatan 59, Norrköping Sohls, Karl Wilhelm Box 882, Säter Ståleker, Ernst John Julius, dödsboet efter Ernst Ahlgrensgatan 6 B, 217 59 Malmö Söderström, Sven Lennart med firma Söderströms Möbel- service, Sven Söderström Strömstadsvägen 11, Munkedal

Konkursdomarna vid nedan- nämnda domstolar har försatt de personer/bolag i konkurs som framgår av följande för- teckning.

Av förteckningen också . 1. Dag för beslut om konkurs

2. plats och tid för första bor- genärssammanträde med .bl a val av förvaltare i konkursen

3. sista dag inom vilken bevak- ningar i två exemplar bör ha kommit konkursdomaren till- handa

4. konkursdomarens adress

den eller de ortstidningar i "vilka kungörelser om kon- kursen skall införas

6. eventuell ytterligare mation om konkursen.

framgår

yu

infor-

STOCKHOLMS RÅDHUSRÄTT Aktiebolaget Foghus

1. 6.5.1969 efter ansökan sam- ma dag

2. rådhusrättens femte avdel-

ning onsdagen 4.6.1969, kl

[10.00

14.7.1969 Rådhuset, Fack, Stockholm 8 Dagens Nyheter

PP.”)

RÅDHUSRÄTTEN I UPPSALA Sandmans Grävmaskiner Aktie- bolag, Uppsala

1. 5.5.1969 efter ansökansam-

ma dag rådhuset, domsal C, tisdagen

3. 6. 1969, kl 10. 00

' 24.6.1969 "

_ Box 207, 751 04 Uppsala Upsala Nya Tidning

PHP?” P

RÅDHUSRÄTTEN l ESKILSTUNA can Rune Nilsson, Grcvbergs- gatan 25, 632 22 Eskilstuna med firmorna Eskilstuna Gruv & Schakt, Rune Nilsson och

14.4.1969 Sollentuna 6 Färentuna domsagas häradsrätt 6.5.1969 14.4.1969 Sollentuna 0 Färentuna domsagas häradsrätt 6.5.1969 9.4.1969 _ Stockholms rådhusrätt 5.5.1969 29.4.1969 Norra Åsbo häradsrätt 29.4.1969 Hisings, Sävedals o Kungälvs domsagas 25.9.1968 häradsrätt 5.5.1969 10.4.1969 Kinds o Redvägs häradsrätt 6.5.1969 28.3.1969 Rådhusrätten i Norrköping 5.5.1969 14.4.1969 Hedemora tingslags häradsrätt 6.5.1969 21.4.1969 Rådhusrätten i Malmö 5.5.1969 6.5.1969 Sunnervikens domsagas häradsrätt 6.5.1969 Handelstirman Avance, Rune 5. Ystads Allehanda och Skåns- firma . Nilsson ka Dagbladet Urtjänst, Hilda Karlsson,

1. 5.5.1969 efter ansökan 9.4.

1969 2. sessionssal 2 i stadshuset,

fredagen 30.5.1969, kl 10.00 3. 23..61969 4. Stadshuset, Eskilstuna 5. Eskilstuna- Kuriren

'ÖSTRA oc1-1 MEDELSTA ' DOMSAGAS HÄRADSRATT Muraren Karl Gösta Henriks- son, box 13, Listerby

1. 6.5.1969 efter ansökan sam- ma dag " _ _

2. tingshuset, Ronneby, gen 10.6.1969, kl 14.00

3. 1.7.1969

4. 37200 Ronneby

5. Blekinge Läns Tidning

tisda-

BRÄKNE OCH .KARLSHAMNS DOMSAGAS HÄRADSRÄTT

Plantskoleägaren Arthur Pers— son med firma Sydöstra Sveriges Plantskola, Arthur Persson, Tosarp, Asa- rum

1. 6..5 1969 efter ansökan sam- ma dag

2. domsagokansliet, Kallshamn, onsdagen 4.6.1969, kl 14. 00

. 17.6.1969

radsrätt, 39200 Karlshamn . Karlshamns Allehanda och Blekinge Läns Tidning ,3 4. Bräkne och Karlshamns hä- 5

YSTADS DOMSAGAS HÄRADSRÄTT -

Fru Anna Margareta Sjöström, Lövestad 46, Lövestad

1. 6.5.1969 efter ansökan 5.5. 1969 tingshuset, Ystad, torsdagen 29.5.1969, kl 9.30 12.6.1969 Tingshuset, Ystad Ystads Allehanda och Skåns- ka Dagbladet Ingenjören Oskar Rune Sjö- ström, Lövestad 46, Lövestad 1._6.5.1969 efter ansökan 5.5. 1969

2. tingshuset, Ystad, torsdagen 29.5.1969, kl 9.30

3. 12.6.1969 '

4. Tingshuset, Ystad

SAF-S” PJ

GÖTEBORGS RÅDHUSRÄTT Handlaren Jens Olov Axelsson med firma Jens Livs, Jens Axelsson, Nor- rumshöjd 45, 417 45 Göteborg

1. 2.5.1969 efter ansökan sam- . ma dag

2. sal M på rådhuset tisdagen 3.6.1969, kl 13.00

3. 1.7.1969

4. Rådhuset, Fack, 401 10 Gö- teborg

5. Göteborgs Handels- och Sjö- farts-Tidning

Handelsbolaget under firma Elexo handel & agentur, Josefs- son & Co, Sockenvägen 18 B, 41721 Göteborg

1. 2.5.1969 efter ansökan sam- ma dag sal M på rådhuset tisd-agen 3.6.1969, kl 13.00 1.7.1969 Rådhuset, Fack, 401 10 Gö- teborg Göteborgs Handels- och Sjö- farts-Tidning -

MPS-”P

ASKIMS OCH MÖLNDALS DOMSAGAS HÄRADSRÄTT Direktören Alf Gunnar Tuneld, Hagalundsgatan, Båstad

1. 6.5.1969 efter ansökan 26.3. 1969

2. tingshuset, Södra vägen 25,

Göteborg, fredagen 6.6.1969, kl 14.15. 1.7.1969 Box 3008, 40010 Göteborg Göteborgs Handels- och Sjö- farts-Tidning

91:55"

VÄSTRA HÄLSINGLANDS DOMSAGAS HÄRADSRÄTT Stig Rune Gustaf Jansson, Mo- linsgatan 12, 82700 Ljusdal ]. 6.5.1969 efter ansökan sam- ma dag tingshuset, Ljusdal, tisdagen 3. 6. 1969, kl 10. 00 15.7.1969 Tingshuset, 82700 Ljusdal Ljusdals-Posten

PHP-$” !”

BODENS HÄRADSRÄTT Fru Hilda Olivia Karlsson med

Kungsgatan 20, Boden 1. 6.5.1969 efter ansökan sam- ma dag 2. stadshuset, Boden, 29.5.1969, kl 10.00 26.6.1969 Stadshuset, Boden Norrländska Socialdemokra- ten Anmärkningar (i två exem— plar) till konkursdomaren senast 17.7.1969. Under 'an- märkningstiden är bevak- ningshandlingarna, tillgängli- ga hos rättens ombudsman. Förlikningssammanträde hålls inför rättens ombuds- man, advokaten Nils Collin, på hans kontor, Stadshuset," Boden, den 11.8.1969, kl 9.00. Möjligen återstående tviste- frågor handläggs vid härads- rätten på kansliet i Boden 18.8.1969, kl 10.00

se %>!»

I Artur Mikael Karlssons med firma

Arthur Karlssons Schakt- maskiner

vid Stockholms rådhusrätt an- hängiga konkurs har efterbevak- ning gjorts av Bergslags Trans- port AB. Anmärkning mot ef— terbevakningen må framställas senast fredagen den 23 maj 1969. Bevakningshandlingarna hålles tillgängliga hos rättens ombudsman i konkursen advo- katen Sten Lindskog å dennes kontor Torstenssonsgatan" 3, Stockholm. Sammanträde inför ombudsmannen, om sådant blir erforderligt, hålles torsdagen den 12 juni 1969 kl 14.00 5. nämnda kontor. Därest förlik- ning ej träffas vid detta sam"- manträde, kommer målet an- gående den tvistiga fordringen att handläggas inför Stockholms rådhusrätt å femte avdelningen

tisdagen den 24 juni 1969 kl 11.30. ' Stockholms rådhus den 6 maj 1969.

I Inga Britta Teresia Petterssons med firma

Avesta Biltjänst, I-B. Pettersson, Jularbo, Avesta, vid Folkare tingslags häradsrätt anhängiga konkurs har efterbevakning skett. Anmärkningar mot ef- terbevakningen må framställas senast den 23 maj 1969. Bevak— ningshandlingarna skall hållas tillgängliga för granskning hos advokat Sivert Nilsson, Avesta. Eventuellt förlikningssamman- träde hålles inför rättens om- budsman i konkursen ä Stads— huset i Avesta den 6 juni 1969 klockan 10.00. Möjligen åter- stående tvistefrågor handläggas vid häradsrätten å tingshuset i Krylbo den 13 juni 1969. Konkursdomarens postadress är Tingshuset, 77600 Hedemo- ra. Hedemora den 6 maj 1969.

LISTERS OCH SÖLVES- BORGS DOMSAGAS HÄ- RADSRÄTT behandlar den 9 juni 1969 klockan 12.00 å tings— huset i Sölvesborg framställ- ningar om arvode åt rättens ombudsman och åt förvaltareni

Etappmöbler Aktiebolags

i Sölvesborg, Sölvesborg, vid häradsrätten anhängiga konkurs. I arvode har begärts av rättens ombudsman sextontusenfem- hundra kronor och av förvalta- ren sextiosjutusentvåhundra kro- nor.

RÅDHUSRÄTTEN I KARLS- KRONA kommer att behandla framställningar ang. arvoden åt rättens ombudsman och förval- taren i

Karlskrona Svetsnings- verkstad Aktiebolags i likvidation, Karlskrona, vid rådhusrätten an- hängiga konkurs den 20 maj 1969 kl 9.45. I arvode har be- gärts: av rättens ombudsman kr 4470:—, av interimsförvaltaren kr 4080:— och av definitive förvaltaren kr 5 150:—. Karlskrona rådhus april 1969.

den 25

RÅDHUSRÄTTEN I KARLS- KRONA kommer att behandla framställningar ang arvoden åt rättens ombudsman och förval- taren i köpmannen Ulf Essen Greger Anderssons, Arklimästaregatan 32, Karlskro— na, vid rådhusrätten anhängiga konkurs den 20 maj 1969 kl

9.30. I arvode har begärts: av rättens ombudsman kr 745:— och av förvaltaren kr 2 175:——. Karlskrona rådhus den 25 april 1969.

VÄSTRA VÄRENDS DOMSA— GAS HÄRADSRÄTT kommer att behandla framställningar an- gående arvode åt rättens om- budsman och förvaltare i

Alsta lndustriaktiebolags,

Alvesta, vid häradsrätten an— hängiga konkurs den 22 maj 1969 klockan 14.30.

I arvode har begärts av rät- tens ombudsman 3537 kronor och av förvaltaren 13 647 kro- nor.

Avesta den 6 maj 1969.

I dödsboets efter

Bertil Oscar Möller från Mariannelund vid Norra och Södra Vedbo domsagas hä- radsrätt anhängiga konkurs har slutredovisning avgivits och för- slag till slututdelning upprät- tats. Handlingarna hållas fr o m den 12 maj 1969 för granskning tillgängliga å Vikefeldts Advo- katbyrå, Storgatan 23, Värna- mo.

Klander mot redovisningen/ utdelningsförslaget anställes på sätt och inom tid, som stadgas i 191 % resp 130 & konkurslagen.

I köpmannen Karl Allan Ebers

konkurs har slutredovisning lämnats. Förslag till slututdel— ning har upprättats. Handling- arna finns från och med den 14 maj 1969 tillgängliga för gransk- ning hos advokaten Anders Schager, Apelbergsgatan 36, Stockholm.

Klander mot redovisningen/ utdelningsförslaget framställes enligt vad som stadgas i 191 & resp 130 % konkurslagen. Södertörns domsagas häradsrätt

Exekutiv auktion på fastighet i Hille socken Vid exekutiv auktion på lands- kansliet i Gävle måndagen den 9 juni 1969 klockan 13.30 för- säljes fastigheten Åbyggeby 18: 20 i Hille socken, på vilken Erik Nylén har lagfart. Fas— tigheten har adress: Tallängsvä- gen 8, N Åbyggeby. Den ligger 8 km fr Gävle centrum, 400 m fr landsv Gävle—N Åbyggeby och 500 m fr Testeboån. Tomten har en areal av 1 988

På fastigheten finns ett fri- tidshus uppfört 1962 i ett plan 4,8 X 6,1 in. Det är av trä med brädpanel. Grund av sten o be-

tong. Tak underhållsfri papp. Huset är i gott skick. 2 rum och kök, inbyggd altan. El- och ved- spis, kylskåp. Brunn med pump på tomten. Redskapsbod med torrklosett. Fastigheten är taxerad till 11900 kronor, av utmätnings- mannen saluvärderad till 28 000 kronor. Borgenär skall vid auktionen bevaka sina lagliga rättigheter. Länsstyrelsen i Gävle

Okända borgenärer i dödsboet efter konstnären

Hans Falk Stig Munthe Sandberg, Frodegatan 17 A, Uppsala, skall senast den 8 oktober 1969 skrift- ligt eller muntligt anmäla sina fordringar hos rådhusrätten i Uppsala. Borgenärer som inte gör detta riskerar att förlora sin talan enligt 5 12 preskrip— tionsförordningen.

UTLOTTNING

Vid denna dag verkställd utlottning av den svenska tranchen av

TYSKA RIKETS INTERNATIONELLA LÅN 1930 (YOUNG-LÅNET)

41/2 "lo Konverteringsobligationer 1953

har i närvaro av representanter för Trustee och Bundesschulden- verwaltung, Bad Homburg v.d.H., följande nummer dragits för amortering per den 1 juni 1969

av Litt C å nom Kr 1 000: —

59 85 968 1026 1.530 1594 2447 2467 3065 3071 3609 3660 4153 4159 4412 4517 5351 5491 5962 6168 6703 6762 7382 7527 7973 8073 8691 8694 9256 9260 9902 9970 11069 11152 11472 11495 12121 12216 12711 12742 13246 13340 14083 14142 14834 14842 15289 15311 15896 15903 16426 16428 17089 17278 18404 18413 18779 18898 19335 19401 19860 19910 20102 20112 20133 20704 20735 20872 21207 21230 21460 22063 22073 22157 22592 22664 22689 23266 23326 23327 = 369 st.

154 1078 1657 2713 3177 3676 4166 4561 5570 6246 6775 7564 8082 8764 9282 10236 11159 11611 12332 12745 13385 14191 14866 15343 15957 16492 17590 18485 18919 19499 19940

253 1157 1747 2716 3187 3709 4172 4592 5604 6309 6870 7659 8186 8780 9303 10318 11199 11707 12385 12746 13391 14200 14894 15359 15986 16500 17661 18511 18944 19516 19953 20191 20311 20888 20893 21657 21667 22166 22203 22806 22819 23424 23436

263 1202 1811 2753 3222 3712 4194 4644 5634 6344 6884 7686 8280 8828 9425 10398 11211 11811 12504 12835 13606 14293 15046 15398 16004 16520 17680 18525 19042 19530 19970

281 1204 1935 2755 3245 3738 4202 4696 5636 6396 6898 7699 8294 9074 9664 10406 11290 11843 12528 12899 13692 14428 15058 15434 16024 16676 17882 18641 19057 19570 20004 20324 20942 21680 22321 22943 23902

346 1337 2009 2776 3365 3970 4256 4837 5743 6508 7081 7893 8326 9108 9668 10660 11303 11854 12539 12936 13855 14583 15184 15456 16163 16700 17916 18657 19142

801 1408 2037 2875 3427 4067 4356 4864 5774 6587 7207 7915 8412 9178 9675 10750 11331 12007 12545 13005 13900 14705 15204 15696 16243 16765 18176 18667

808 1421 2324 2916 3509 4086 4388 5002 5894 6596 7280 7923 8430 9200 9687 11009 11392 12068 12675 13047 14008 14725 15268 15747 16259 16808 18207 18712 19160 19252 19321 19740 19832 19833 19858 20007 20010 20022 20101 20344 20397 20575 20588 21091 21097 21131 21186 21681 21849 21869 22014 22327 22427 22539 22553 22962 22993 23041 23084 23904 23908 23938

948 1519 2346 2981 3543 4125 4399 5192 5911 6682 7298 7961 8532 9233 9785 11044 11413 12084 12682 13236 14047 14751 15281 15875 16343 17061 18275 18778

av Litt B å nom Kr 5000:—

62 74 78 664 677 688 1419 1471 1478 2232 2353 2476 2724 2732 2823 3103 3229 3243 3803 3884 3920 4697 4723 4807 5525 5601 5631 6133 6171 6201 6655 6685 6861

204 787 1485 2505 2941 3308 3930 4827 5687 6292 6894

275 971 1497 2508 2944 3367 4050 4955 5765 6366 6948

335 1002 1740 2510 2971 3401 4510 5034 5783 5988 6432 6472 = 105 st.

365 1017 1863 2575 2975 3492 4621 5081

409 1030 1949 2596 3031 3558 4624 5253 6046 6485

439 1100 2036 2598 3039 3684 4644 5491 6098 6513

582 1196 2200 2692 3052 3705 4655 5499 6120 6652

av Litt A är nom Kr 10 000:—

41 75 763 825

116 933

253 958

308 999

350 441 = 15 st.

503 602 699

De med ovan nämnda nummer betecknade obligationerna inlöses från och med den 2 juni 1969 hos Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank. Från tidigare utlottning per den 1 juni 1968 kvarstår oinlösta:

av Litt C ä nom Kr 1 000: —— Nr 9127, 19649 och 19650.

Mot avlämnande av de utlottade obligationerna sker inlösen med nedan angivna inlösningsbelopp, därest icke värdeklausulen enligt bihang ], A. 2. (e), andra stycket, i överenskommelsen den 27 februari 1953 angående tyska utlandskulder kommer att tillämpas:

Kr 1 386,37 för en obligation å nom Kr 1000:— Kr 6931,83 för en obligation å nom Kr 5000: — Kr 13 863,66 för en obligation å nom Kr 10 000:— Obligationerna skall vid inlösen vara åtföljda av samtliga icke förfallna kuponger. För felande kuponger göres avdrag med mot- svarande belopp. Vid inlösen av konverteringsobligationer, i vilka föreskrives rätt till erhållande av funding bonds efter Tysklands återförening, er- håller avlämnarna särskilda certifikat för dessa funding bonds. Frågan om tillämpning av värdeklausulen vid uppskrivningen av den tyska marken i mars 1961 är ännu ej avgjord och Trustee har förbehållit obligationsägarna deras rättigheter med hänsyn härtill, oavsett om kuponger och obligationer förfallande den 1 juni 1961 eller därefter företes för betalning eller icke.

Stockholm den 23 april 1969 SKANDINAVISKA BANKEN

Härmed uppsäges för avflytt- ning den 1 augusti 1969 från fastigheten Bergsundsstrand 38 Stockholm herr Martin Kron- lund, som i sagda fastighet dis- ponerar lägenhet med rivnings- kontrakt. Rivning av fastighe- ten skall påbörjas den 1 sep— tember 1969.

Uppgift om Kronlunds nuva- rande hemvist eller uppehålls- ort såväl inom som utom riket har ej kunnat vinnas.

Stockholm den 7 maj 1969.

Byggnadsingenjör Reinhold Gustafsson B Franzén enl fullmakt

TIDNING FÖR LEVERANSER TILL STATEN M. M.

BILAGA TILL

W

TIDNINGAR

Nr 18 Åttioförsta årgången Stockholm - Tisdagen. den 6 maj 1969

TIDNING F'O'R. .,LEVERANSER TILL STATEN m m

Bilaga till Post- och ' Inrikes Tidningar

Tryckerigatan 2 nb, Stockholm _ Postadress: Box 2167, 10313 STOCKHOLM 2 Telefon: 08/22 80 40 Pöstgiro: 12 43

Ansvarig utgivare Fil dr K R Gierow

— Prenumerationspriser: Helt år Halvt år Kvartal *

Utkommer varje helgfri tisdag

Kungl Boktryckeriet P A Norstedt & Söner

UNDERRÄTTELSER FÖR ANBUDSGIVARE Rörande upphandling och arbeten för statens behov lända till efterrättelse be- stämmelserna i Kungl Maj:ts kungörelse den 6 juni 1952— (SFS 1952/496) om upp- handling och arbeten för statens behov m m (1952 års upphandlingskungörelse).

Nr 162 .

FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN infordrar härmed anbud på

Sågade och hyvlade trävaror, träfiber-, masonite-, plywood-, lamellt'rä- och spånskivor

.för. leverans i .män .av behov. under tiden.

17 1969—30.6.1970 för byggnadsarbeten i

Hässleholm ) Ängelholm 1 Kristianstad Revingehed och Ystad" Malmö och Ljungbyhed

Anbudsformulär och upplysningar lämnas av Fortifikationsförvaltningen, Inköp s— och förrådssektionen, Box 16371, 103 27 pStock- holm 16, tel 08/24 35 60 ankn 310.

Anbud i slutet kuvert märkt )Anbud å trävaror Hässleholm etc», skall vara förvalt- ningen tillhanda senast den 30.5.1969 och vara bindande t o m den 30.6.1969.

Nr 163

FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN infordrar härmed anbud på

Sågade och hyvlade trävaror, träfiber-, masonite-, plywood-, lamellträ- och spånskivor

för leverans i mån av behov under tiden 1.7.1969—30.6.1970 för byggnadsarbeten i

Arboga Enköping Västerås Strängnäs och Uppsala Norrtälje med omnejd

_ Anbudsformulär och upplysningar lämnas

av Fortifikationsförvaltningen, Inköp s- och förrådssektionen, Box 16371, 103 27 pStock- holm 16, tel 08/24 35 60 ankn 310.

Anbud i slutet kuvert märkt »Anbud å trävaror Arboga etc», skall vara förvalt- ningen tillhanda senast den 30.5.1969 och vara bindande to m den 30.6.1969.

Nr 164

Anbud på varuautomater

För A3 ÅSUMTORP infordras härmed skriftligt förseglat anbud på varuautomater. (1 st glassautomat, 1 st läskedrycksbere- dare).

Närmare upplysningar av regint kap ten H Dahlquist AB per telefon 044/115010 ankn 160. Chefen A 3

Nr 165' . , Upphandling av bröd

Anblid infordras för leveranser av mjukt bröd till P 18 och A7 i Visby samt KAS— i Fårösund under tiden 1.7.1969—30.4.1970. Upphandlingsprogram erhålles efter hän- vändelse till Intendenturförvaltningen, Vis- by. Tel 0498/119 50.

Skriftliga förseglade anbud, på omslaget märkta »Anbud på bröd», skall vara Got— lands militärkommandos intendenturförvalt- ning, 62101 Visby, tillhanda senast den 4 61969.

Anbudsgivare skall vara bunden av sitt anbud t o m 20. 6. 1969. Chefen

INTENDENTURFÖRVALTNINGEN VID GOTLANDS MILITÄRKOIWIWAN'DO

Nr 166 Anbud på laboratorieglas m m för KAROLINSKA SJUKHUSET för tiden ' 1.7.1969—171970 infordras till senast den 23.5.1969.

Upphandlingsunderlag erhålles efter hän- vändelse till Karolinska sjukhuset, Inköps sektionen, Fack, 10401 Stockholm 60, tel 34 05 00 ankn 2096.

Nr 167

Anbud på timkörning entreprenadmaskiner

Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplats, Knö- stad—Valnäs (E 18), infordrar härmed an-

Grävmaskiner (även slängskopa) 600—1 200 liter

Bandlastare 8—14 ton Hjultraktor 6—10 ton Bandtraktor 8—35 ton

Dumpers. Maskinerna skall sysselsättas med jord- schaktning samt bergavtäckning å vägbygg- nad.

Anbuden skall avges på formulär som er- ”hålles efter hänvändelse till arbetsplatsen, tel 0533/300 66.

Anbuden avser beredskapsarbete under ti- den maj 1969—dec 1969. Anbuden skall va- . ra bindande till 30 juni 1969. Anbuden insända i förseglade kuvert märkta »Anbud, entreprenadmaskiner» skall vara arbetsplatsen tillhanda senast den 12 maj 1969, under adress.

Arbetsmarknadsstyrelsen, Fack 18, 660 30 Värmlands-Nysäter.

Ev förfrågningar: Platschef Torkel Larsson, tel 0533/300 66

Nrijlos ' _ vå Skrot KUNGL SKARABORIGS FLYGFLOTTILJ försäljer

ca 40 ton järnskrot ca 1 ton kopparskrot. Försäljningsprogram och närmare upplys- ningar kan erhållas efter hänvändelse till 'rnaskinchefen, tel 0510/805 00 ankn 133 el— ler 134

Anbudst1den utgår den 19. 5.1969.

Nr 169 Forsaljnlng av övertalig _ tärjvakts'tuga' | Waxholm

VVÄGFÖRVALTNINGEN I STOCK- HOLMS LÄN utbjuder till försäljning 1 st färjvaktstuga, storlek utv mått 5,90 X 3,25 m indelad i 1 st rum, pentry och sovalkov samt el indragning och 3 st väggfasta vär- meelement med termostat. , Byggnaden är flyttbar och uppallad på stenar, och skall vara bortflyttad av köpa- ren senast den 21 maj 1969.

Anbudsgivaren skall vara bunden av sitt anbud 30 dagar från anbudstidens utgång. " Förseglat anbud på omslaget märkt (Färjvaktstuga Waxholm) skall vara Väg- förvaltningen tillhanda senast den "9 maj 1969.

Ytterligare upplysningar ang försäljning- en erhålles av bokhållare Strömberg an Stockholms län, tel 37 27 60 ankn 2919.

STATENS VÄGVERK Vägförvaltningen i Stockholms län

111.170

»

ig—f'oil s TA- MARIA SJUKHUS 1 HÄL- SINGBORG, Fack 25001 Hälsingborg 1 infordras

anbud på diverse materialier

för tiden 15.6.1969—14.6.1970. - Utförlig specifikation angående upphand- lingen erhålles från sjukhuskontoret, tel. 042/12 64 30, ankn 170.

_ medel för

Direktionen för S:ta Maria sjukhus

Nr 171

Anbud på proviantartiklar

LANDSTINGETS SJUKVÅRDSINRÄ'IT- NINGAR I BORÅS får härmed infordra skriftliga förseglade anbud på leverans av proviantartiklar att i mån av behov under tiden 1.7.1969—30.6.1970 levereras fritt var för sig till lasarettet, solhemsklinikerna, lungkliniken, infektionskliniken, Göta sjuk- hem, Björkängsgårdens spädbai'nshem och Arbetsvårdsinstitutet.

Anbud märkta »Anbud på livsmedel 28.5» skall vara lasarettet, inköpsavdelningen, Bo- rås, tillhanda före kl 12.00 den 28.5.1969.

Närmare upplysningar per tel 117000 ankn 410.

SJ UKHUSDTREKTIONEN

Nr 172

Livsmedel SOLLEFTEÅ SKOLSTYRELSE infordrar härmed skrilzliga förseglade anbud på Livs- skolbarnsbespisningarna vid samtliga stadens skolor, avseende läsåret 1969/70. —

Anbuden skall gälla för:

a. Specerier b. Chark- och kött c. Mejeriprodukter .(mjölk, ost och smör) 1]. Margarin och matolja e. Ägg f. Frukt, grönsaker och rotfrukter ld. Fisk .Potatis

med fri leverans till skolorna.

Portionsantal/dag

Vallaskolan (läroverket) ca 2 000 Lilläng et ca 520 Remsegle ca 150

Skärvsta ca 60. '

Närmare upplysningar erhålles å skol- kontoret, tel. 0620/104 05 eller 136 70.

Anbud ställda till Skolstyrelsen, Djupö- vägen 10, 88100 Sollefteå, på kuvertet märkta »LivSmedel läsåret 1969/70», skall vara Skolstyrelsen tillhanda i rekommende- rat brev senast den 19 maj 1969.

SKOLSTYRELSEN

Nr 173 Villafastighet

till salu i Gamlebytrakten. Se annons i Dagens Nyheter den 2 och 6 maj 1969. Närmare upplysningar genom stiftsjägmäs- taren, tel 013/12 35 41.

STIFTSNÄMNDEN I LINKÖPING

Nr 174

Skinnkläder repareras

Vi utför alla slag av reparationer såsom fo- derbyten mm, färgningar och rengöringar av alla sorters skinn- och pälsvaror. Sedan många år har vi industrin och statliga verk bland våra kunder. Tag kontakt med oss när det gäller skinn

AB SKINNREPARATIONER Malung Tel 375

Nr 175

Byggnads-, VVS- och elentreprenader

SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTING infordrar härmed anbud på tillbyggnad av läkarstationen i Strängnäs med en vård- flygel. Byggnadsvolym ca 5 300 m3.

Förseglade anbud märkta: »Anbud på tillbyggnad av läkarstationen i Strängnäs, byggnadsarbeten», resp VVS- och elarbeten skall vara inkomna till landstingets kansli, byggnadsavdelningen, Brunnsgatan 66, Ny- köping senast den 6 juni 1969.

Entreprenadhandlingar erhålles betr bygg- nadsarbetena från arkitekt Per-Gösta Erics- son, Östergatan 8A, 633 43 Eskilstuna, Postgiro 106660, betr VVS-arbetena från Thorvald Palmer Konsult Ing-byrå, Törne- rosgatan 3 B, 633 43 Eskilstuna, Postgiro 61 90,54 och betr elarbetena från Elektriska Prövningsanstalten AB, Brunnsgatan 40, 611 00 Nyköping, mot deponerande av 400 kronor för vartdera plogrammet.

Dep onerade belopp återbetalas sedan be- komna handlingar i oskadat skick jämte depositionskvitto återlämnats, dock under förutsättning att handlingarna återlämnats senast 2 veckor efter verkställd anbuds- prövning.

Övriga upplysningar kunna erhållas från förenämnda konsulter. _

Fri prövningsrätt förbehålles. PLANERINGSNÄMNDEN

Nr 176

Skolbyggnadsentreprenader "

STOCKHOLMS SKOLDIREKTION infordrar anbud , Etapp 1 avseende nybyggnader hus G, H och M för hög- och mellanstadiet vid Häs- selby. villastads skola i kv Skolörten, Häs- selby villastad, Stockholm. Byggnadsvolym ca 36 900 m2 Beräknad byggstart vecka 32, 1969 Beräknad byggnadstid 12 månader för bygg- nad H. 17 månader i övrigt Arbetets uppdelning Delad entreprenad: "A. Byggnads-, målnings- och trädgårdsarbe- ten B. Vent—tekniska installationsarbeten C. VS-tekniska installationsarbeten D. El-tekniska installationsarbeten E. Hissanläggning Generalentreprenadav'tal med byggnadsen- treprenören Som generalentreprenör kom- mer eventuellt att upprättas

Entreprenör som så önskar kan avge ge- neralanbud. Handlingarna erhålles från Stockholms skol- direktion, byggnadsavdelningen, Hantver- kargatan 15, 4 tr, efter uppvisande av de- positionskvitto, för A, B och C fr o rn tors- dagen den 8.5.69 kl 12.30, samt för D och "E tisdagen den 13.5. 69 kl 12.30. Beställaren tillhandahåller Mängdförteck- ning s k »Entreprenadbeskrivning» gällande A. Depositionsavgift För A 300 kronor, för 13, C och D 75 kronor/st, för E 50 kronor, för A tom E 500 kronor, erlägges i kassan, Hantverkargatan 15, 1 tr. Kassan hålles öp- pen månd—fred 1230—1430 from 8.5.69. Tid för anbudsräkning utgår den 17.6.69 kl 14.00. Kommunernas upphandlingsföreskrifter till- lämpas.

STOCKHOLMS SKOLDIREKTION