SOU 1971:4

Kommunala val : [betänkande]

Till Herr Statsrådet och Chefen för civildepartementet

Genom beslut 15.6.1967 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Lundkvist att till— kalla högst sju sakkunniga för utredning av frågan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän, landstingskom- muns indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen. Med stöd av detta be- myndigande tillkallade kommunikationsmi- nistern 10.10.1967 som sakkunniga lands- hövdingen Ingvar Lindell, ordförande, samt riksdagsmännen Thure Dahlberg, John Eriksson, Karl-Erik Eriksson och Carl-Wil- helm Lothigius. Som experter tillkallades 22.12.1967 direktören Lennart Nyström och dåvarande kanslirådet numera rättschefen Sten Wickbom.

Som sekreterare åt de sakkunniga har tjänstgjort byrådirektören Stig Lundgren. Biträdande sekreterare har varit hovrätts- assessorn Per-Erik Nilsson.

De sakkunniga har antagit benämningen kommunalvalskommittén.

Kommittén har yttrat sig över betänkan- dena Storlandstingets författning (SOU 1968: 35) och Fullmäktige och suppleanter i kommunerna (Stencil K 1969: 5).

Sedan uppdraget nu slutförts får kommit- tén härmed överlämna sitt betänkande Kom- munala val.

Stockholm i december 1970.

Ingvar Lindell

Thure Dahlberg John Eriksson Karl-Erik Eriksson Carl-Wilhelm Lothigius /Sti g Lundgren

_ -|_.=_ . |. ' _ ..... _._., y _ . _-_.|,._,|'..' '|'_5"q"_"'. $,,

""'.1' _|," ." '__,_|,|'.| |__',, ,-

|' in LL'

;, ..---; it,, ,l:_,_|d,_',lllw__|u_bl'

.--'-.'-" al,?! 'Jtt'ilsc ,

fånigt?] 1:1|.t|t.'u_.-|_-|;|'u_ g..," ._ _ _ _ _, _LWB Hm lr'd'i||_.'u".__ m.,... _ ' ""."U' (iw-#,: _, ' " ', " ' ,. , - ' , .tbul. mu 11ugh_ "- _,,... ...,», ',_,..,' ' '. _ . Want mmm F?; ' _'_|' '" ”ul,. |_- till'! ig'nl'" ' ' " f _. . ' _ vlfanitll'pl'mi um " J:Fhål'fll" : . ' " ' ' ' _ .. _mll'bismmwrg atti, _-

1' | - . - _ _ , "då”, mall-MHN; |.___. -.' , e,- (Willum man _ , .. _, . ,, __ . _ 'att] ,'gwgnl menih'm .liu " .' =, ' _ ' ' ' ' " maha.-alumn. "'

" ' "" : ' """" mans.—iu» matt,-— , ,, ,, ",,_.,__, ,,i, . ,,,. . -,| J sin—| ||| mo! ».me 'nluil "' |,-_"'.'.. . "'.' ." ' . ' , Hainmiu "smitit-mi. ea'i'i. ' | nu. ,.. . ,.-- ' . ; ," .Fihtt ,L'l'iglmdii, Mmmm ,|.,,,,.,_,.,,.,=.- .; I , __;"h' -'__ ., ,! __, __|_ _ .. . :__ :,I'M' &_; . __ län...”. '|'-,. . ._.,.,'.|3. ' .l'r," __”, _ _ .MFLa'lw man' _ _' _ " ,, ' " att” "n!f'wp' dammig-;; 1il'lf'I|:|I' _|'|'

". 'l'"'tj2 . "" " ' |". . F " vllrliJ:E'.m-j'$|,'7'a1|l|lh'qd hwguuell' _ ' ,, " .-'-' ' _ ' ' ' -L.i' ” _a- rti Marisa ebn-Mixar” ..'_. .' | , . - _., " _ " - " _ , |__:- _. __ . __ l|'" ,, _ '_dålkl "". i..-"lf! f_n. .1gu'l,,,,.l " ' - "" "" ' " "ju. ' "7. "" mimik; stil—'

|--:-- _ , _f . _._.; _ _L .: _ . $ . ' _ .._ ' ' |. , ||' '. , - _-,",| "Wäinnummäg ' ' ! *',"'_ " ' _ _, ' - (_ | " ' " ."" I&I hill fåll'il..n|'1':-'lE-_'__ ' ' "»g' '|' :...:":"E ' '._» _1'._ . ' ' |I"r-b|=| .. . ' ...'._."'--.' . . -.. gun-, # — _=- . |_|l','.__—_.,_' |,,,' Ä,,å ____ J,,r,_____|__,_-__5,_"" _. _ 5,41. t||wj»' m.mmglztr. [' '5'. . ' ' ...: '

|J.'

.,. _|.,. . ', '-'. nu,, |.' '-.. .,A- . _ - . ' jag althquuit: .» 3 ' ' . -.' agé-LM " _ | "läg" ' ;fIäl'iL—f rullad .l'.| " ?- Hime-'.. |. ',n'|'__ "."' , |» | ål; _'|||_=:L, ' . . ' "' .. -".-".|" * LT; F

Författningsförslag

1) Förslag till Lag om ändring i landstingslagen

Härigenom förordnas att 6 och 10—17 %& landstingslagen (1954: 319) skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

65.

Landstingets ledamöter och suppleanter för dem utses genom val i den ordning nedan sägs.

(Föreslagen lydelse)

Antalet landstingsledamöter skall be- stämmas till ett udda tal och till minst

21 ledamöter i landstingskommun med 65 000 röstberättigade invånare eller där- under,

35 ledamöter i landstingskommun med över 65 000 till och med 140 000 röstbe- rättigade invånare,

51 ledamöter i landstingskommun med över 140 000 till och med 200 000 röstbe- rättigade invånare,

71 ledamöter i landstingskommun med över 200 000 till och med 300 000 röstbe— rättigade invånare,

101 ledamöter i landstingskommun med över 300 000 röstberättigade invånare.

Landstinget beslutar, med iakttagande av vad nu är sagt, hur många ledamöter som skola utses för landstingskommunen.

Beslut om ändring av antalet landstings— mandat tillämpas först vid det allmänna val av landstingsmän som följer närmast efter beslutet.

10 5.

För val av landstingsmän indelas lands- tingskommunen i valkretsar. För varje val— krets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver efter folk- mängden en landstingsman för varje på- börjat tal av 5000. Valbarhet är ej in— skränkt till viss valkrets.

För val av landstingsmän indelas lands— tingskommunen i valkretsar. Om valkrets- indelningen ges bestämmelser i 15—1 7 5 5 .

Valbarhet är ej inskränkt till viss val— krets.

Valkrets skall, efter vad i denna para- graf närmare angives, omfatta en eller fle- ra kommuner. Vid indelning i valkretsar skall, med undantag varom i andra och fjärde styckena samt i 12 5 förmäles, iakt- tagas att för varje valkrets komma att ut— ses minst sju landstingsmän. Ej må utan särskilda skäl kommuner gemensamt ut- göra en valkrets, där fler än tretton lands- tingsmän skola utses för kretsen.

Stad med mer än 20 000 invånare bildar egen valkrets, såvida ej särskilda skäl fin- nas att med staden sammanföra en eller flera andra kommuner till en valkrets. Stad med mindre folkmängd än nu sagts för- enas med annan stad eller andra städer el- ler med angränsande landsbygd till en val- krets.

Såvitt angår landsbygden verkställes val- kretsindelningen, där så lämpligen kan ske, efter domsaga eller tingslag. Annan val- krets än den, vari två eller flera städer in- går, skall såvitt möjligt så utformas, att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje.

Då särskilda skäl äro därtill, må område med mindre invånarantal än ovan sägs ut- göra valkrets. Sådan valkrets skall dock hava mer än 15 000 invånare.

1 m 0 m. Mandaten i landstinget förde— las mellan partier. Med parti avses varje politisk sammanslutning eller grupp av väl- jare, som uppträder i val under särskild beteckning (partibeteckning).

2 m 0 m. Av landstingsmandaten är nio tiondelar fasta valkretsmandat, vilka för- delas mellan partier på grundval av valre- sultatet i varje valkrets.

Antalet fasta valkretsmandat i valkret- sarna fastställes av länsstyrelsen före ut- gången av maj varje år då val av lands- tingsmän skall hållas. Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som an- talet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när antalet röstberättigade i landstingskommunen de- las med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat, som härefter återstå, tillföras valkretsarna i ordning ef- ter storleken av de överskott som uppkom— mit vid nyssnämnda fördelning. Mellan li- ka överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket be- räknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i stammarna till röstlängd för året.

Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsman- dat i landstingskommunen avrundas till närmast lägre hela tal.

3 m om. De landstingsmandat som ej tillförts valkretsarna enligt bestämmelser— na i 2 mom. äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela landstingskommu- nen och därefter tillföras valkretsarna.

4 m om. Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i hela landstings- kommunen, är berättigat att deltaga i för- delningen av mandaten. Parti, som fått färre röster, äger dock deltaga i fördel- ningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet fått minst tolv pro- cent av rösterna.

12 &.

Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning av de i 10 och 11 55 meddelade föreskrifter skulle utses inom en landstingskommun, icke uppgår till tjugo, skall såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja landstingsmän be- stämmas lägre tal än det i 10 5 angivna, på det att landstingsmännens antal för hela landstingskommunen må uppgå till minst tjugo; och skall, med tillämpning av här- emot svarande reduktion av folkmängds- siffrorna, i övrigt gälla vad i 11 5 är stad- gat.

1 m 0 m. De fasta valkretsmandaten för- delas inom varje valkrets proportionellt mellan de partier som äro berättigade att deltaga i mandatfördelningen i kretsen. Härvid tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet er- hålles, så länge parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i val- kretsen delas med 1,4 och därefter genom att röstetalet för varje gång delas med det tal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit i valkretsen, ökat med ett.

2 mom. Utjämningsmandaten fördelas mellan de partier, som fått minst fyra pro- cent av rösterna i hela landstingskommu- nen, på sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i landstinget, med undan- tag av de fasta valkretsmandat som tillfal- lit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i för- delningen deltagande partiernas röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestäm- mande av det sammanlagda antal man- dat i landstinget som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i 1 mom. på hela lands- tingskommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella repre- sentationen för partiet enligt första styc- ket, bortses vid fördelningen av utjäm- ningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det erhållit.

3 m 0 m. Av de utjämningsmandat som partiet erhållit tillföres det första den val— krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Åter- stående utjämningsmandat tillföres ett ef- ter annat den valkrets där partiet för var- je gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. på partiets röstetal i valkretsarna.

4 m 0 m. För varje mandat som parti er— hållit utses i vederbörande valkrets en landstingsman enligt föreskrifter som med- delas i kommunala vallagen .

13 &.

Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som skall utses för varje valkrets, bestämmes av landstinget efter de i 10—12 555 angivna grunderna. Förslag till omförmälda indelning skall till lands- tinget avgivas av länsstyrelsen, sedan kom- munerna beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse.

14 &.

Bliva de förhållanden, vilka legat till grund för landstingets beslut enligt 13 9, så ändrade, att jämkning däri påkallas till följd av stadgandena i [0—12 95, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verk- ställa jämkningen; och skall, där ej sådant fall är för handen, som avses i 15 59 första stycket och 16 5 andra stycket, lands- tinget verkställa jämkningen vid lands- tingsmöte före oktober månads utgång året innan val av landstingsmän nästa gång äger rum eller, där Konungen så förord- nar, före mai månads utgång det året valet förrättas.

15

Har beslut fattats om stads inträde i landstingskommun eller har förordnande meddelats, som föranleder att landstings- kommun eljest utvidgas, skall landstinget vid landstingsmöte före oktober månads utgång eller före annan tidpunkt, som Konungen föreskriver, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess ytt- rande, verkställa den jämkning i valkrets- indelningen som må föranledas därav.

1 Senaste lydelse 1966: 35. ” Senaste lydelse 1965: 103.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast utseende av suppleant, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av 12 9 3 mom., till annan valkrets, där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt första stycket, skall mandatet vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

1

Uppkomma lika tal vid tillämpning av 12 eller 13 5, avgöres företrädet genom lottning.

5.2

Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valkretsar på förslag av landstinget eller efter dess hörande. Innan landstinget av- lämnar sitt förslag eller avger sitt yttrande bereder landstinget de kommuner, som be- röras av detta tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valkretsar med- delas senast före utgången av maj det år val av landstingsmän första gången skall förrättas enligt den beslutade indelningen.

I fall, som sägs i första stycket, må Konungen, om förhållandena därtill för- anleda, förordna, att val av landstingsmän jämte suppleanter skall å dag, som läns- styrelsen bestämmer, året innan utvidg- ningen sker företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen nybildats av det område, med vilket lands- tingskommunen utvidgas, eller del därav eller ock eljest berörts av jämkningen.

16 5.1

Avskiljes område, som bildar egen val- krets, från landstingskommun, skola de landstingsmän och suppleanter, som utsetts för valkretsen, frånträda sina befattningar.

Har förordnande meddelats, som för- anleder att område, som utgör del av en eller flera valkretsar, avskiljes från lands- tingskommun, skall landstinget vid lands- tingsmöte före oktober månads utgång el- ler före annan tidpunkt, som Konungen föreskriver, pä länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verk- ställa den jämkning i valkretsindelningen som må föranledas därav.

1 fall som sägs i andra stycket, må Konungen, om förhållandena därtill för- anleda, förordna, att val av landstings- män jämte suppleanter skall å dag, som länsstyrelsen bestämmer, året innan av- skiljandet sker företagas inom den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen.

Valkrets skall bestå av en eller flera kommuner. Om det föranledes av andra stycket 1. eller en lämpligare valkretsin- delning därigenom eljest erhålles får dock

kommun delas i två eller flera valkret- sar,

del av kommun sammanföras med an- nan kommun eller del av annan kommun eller delar av andra kommuner till en val- krets.

Valkrets bör utformas så I . att den kan beräknas komma att till- delas minst åtta fasta valkretsmandat,

2. att den kan omslutas av en samman- hängande gränslinje.

Delas kommun i två eller flera valkret- sar för val av landstingsmän och är kom- munen indelad i valkretsar för val av full- mäktige, skall iakttagas, att gräns för val- krets för val av landstingsmän samman- faller med gräns för valkrets för val av fullmäktige.

Har kommun eller område av kommun tillsammans med en eller flera kommuner eller ett eller flera områden från annan kommun eller andra kommuner enligt gäl- lande planer för länens indelning i kom- muner sammanförts till kommunblock, skall vad som föreskrives i första och and— ra styckena om kommuner i stället tilläm— pas på kommunblock.

17 %.

Val av landstingsmän och suppleanter, vilket med anledning av jämkning i val- kretsindelning företages enligt 15 5 andra

1 Senaste lydelse 1965: 103.

Har beslut fattats om ändring i den landstingskommunala indelningen, äger Konungen förordna att de landstingsmän

stycket eller 16 5 tredje stycket, skall av- se tiden från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett, till utgången av det år, då allmänna val av landstings- män nästa gång skola äga rum.

De landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar jämkningen omfattat, sko- la frånträda sina befattningar vid utgången av det år, då val enligt nyssnämnda be- stämmelser företagits.

och suppleanter, som utsetts för lands- tingskommun, som berörts av indelnings- ändringen, skola frånträda sina befattning- ar, när den nya indelningen träder i kraft samt att nya val av landstingsmän och suppleanter inom landstingskommunen skola verkställas. Valen skola äga rum året innan indelningsändringen träder i kraft den dag, som länsstyrelsen bestäm- mer, och avse tiden från och med dagen för ikraftträdandet till utgången av det år, då allmänna val av landstingsmän och suppleanter nästa gång skola äga rum.

T räder ändring i den landstingskommu- nala indelningen i kraft vid årsskifte när- mast efter det då allmänna val av lands- tingsmän hållits, avse valen landstingskom- munen enligt den nya indelningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 men tillämpas även dessförinnan be- träffande val som avser tid efter utgången av år 1973.

2) Förslag till Lag

om ändring i kommunallagen (1953: 753)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen (1953: 753)1, dels att 5, 9 och 10 55 skall ha nedan angivnalydelse, dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 9 a—9 f 55, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

55.

Kommunfullmäktiges antal skall bestäm- mas till ett udda tal och till minst

31 i kommun med 20 000 invånare el- ler därunder,

41 i kommun med över 20 000 till Och med 40 000 invånare,

51 i kommun med över 40 000 till och med 60 000 invånare,

61 i kommun med över 60000 invå— nare.

Kommunfullmäktiges antal skall bestäm- mas till ett udda tal och till minst

31 i kommun med 12 000 röstberätti- gade invånare eller därunder,

41 i kommun med över 12 000 till och med 24 000 röstberättigade invånare,

51 i kommun med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade invånare,

61 i kommun med över 36 000 röstbe- rättigade invånare.

Kommunfullmäktige besluta, ofördröjligen underrättas. Har beslut ————————— blivit bestämt. 9 5.

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om i kom- munen finnas flera än 40 000 invånare el-' ler för kommunen skola utses minst 51 fullmäktige. Överstiger folkmängden i kommun 10 000, må valkretsindelning, där så befinnes lämpligt, företagas också i an- nat fall än nu sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt icke till följd av kommunens särskilt betydande ut- sträckning eller liknande förhållanden syn- nerliga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att var- je krets kan beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med till— lämpning av vad i följande stycke sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets om möjligt utformas så, att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att

1 Lagen omtryckt 19691765.

Kommun kan indelas i valkretsar för val av kommunfullmäktige. Om valkrets- indelningen ges bestämmelser i 10 5.

Valbarhet är ej inskränkt till viss val- krets.

antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de sär- skilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens i mantalslängden upptagna befolkning för året näst före den treårsperiod valet gäl- ler, en kommunalfullmäktig för varje fullt tal, motsvarande det som erhålles, då kommunens för samma år i mantals- längden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest de antal fullmäktige, som med till- lämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd mest över- skjuter det tal, som enligt den angivna re- geln äro bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efter överskot- tens storlek välja ytterligare en fullmäk- tig. Åro överskottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunstyrelsen uppgjort för- slag, kommunfullmäktige göra framställ- ning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts fullmäktige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingång- en av det kalenderår under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Det antal full- mäktige, varje valkrets skall utse, fast- ställes av länsstyrelsen det år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet för den period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje stycket angivna grunder, icke till tio, skall antalet, med motsvarande jämk- ning av antalet fullmäktige i övriga kret- sar, likväl bestämmas till tio, och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

(Nu varande lydelse) (Föreslagen lydelse) 9 a 5.

Mandaten i kommunfullmäktige förde— las mellan partier. Med parti avses varje politisk sammanslutning eller grupp av väl- jare, som uppträder i val under särskild beteckning (partibeteckning).

Endast parti, som fått minst fyra pro- ent av rösterna i kommunen, är berätti- gat att deltaga i fördelningen av manda- ten i kommunfullmäktige.

9b5.

I m 0 m. A'r kommun indelad i valkretsar, äro nio tiondelar av mandaten fasta val— kretsmandat, vilka fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje val— krets.

Antalet fasta valkretsmandat i valkret- sarna fastställes av länsstyrelsen före ut- gången av maj varje år då val av fullmäk- tige skall hållas. Härvid tilldelas varje val- krets ett mandat för varje gång som anta- let röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när antalet röstberättigade i kommunen delas med an- talet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat, som härefter återstå, till- föras valkretsarna i ordning efter storle- ken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika över- skottstal avgöres företrädet genom lott- ning.

Vid tillämpningen av andra stycket be- räknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i stammarna till röstlängd för året.

Det brutna tal som uppkommer vid fast— ställandet av antalet fasta valkretsmandat i kommunen, avrundas till närmast lägre hela tal.

2 mom. De fullmäktigmandat i val- kretsindelad kommun som ej tillförts val— kretsarna enligt bestämmelserna i 1 mom. äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan partier på grundval av valresulta- tet i hela kommunen och därefter till- föras valkretsarna.

(Nuvarande lydelse) (F öreslagen lydelse) 9 c 5.

1 m 0 m. Mandaten i kommunfullmäk- tige tilldelas ett efter annat det parti som för varje gång uppvisar det största jäm- förelsetalet. Jämförelsetalet erhålles, så länge parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal delas med 1,4 och därefter genom att röstetalet för varje gång delas med det tal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit, ökat med ett.

2 mom. Är kommun indelad i val- kretsar fördelas de fasta valkretsmanda- ten inom varje valkrets med tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom.

Utjämningsmandaten fördelas på sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i kommunen blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röste- tal i hela kommunen. Vid bestämmande av det sammanlagda antal mandat som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i 1 mom. på hela kommunen som en val- krets. Varje parti tilldelas så många ut- jämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella repre- sentationen för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämnings- mandaten från partiet och de fasta val- kretsmandat det erhållit.

Av de utjämningsmandat som partiet erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämfö- relsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. på partiets röstetal i valkretsarna.

9d5.

För varje mandat som parti erhållit ut— ses i kommunen eller, om kommunen är indelad i valkretsar, i vederbörande val-

krets en fullmäktig enligt föreskrifter som meddelas i kommunala vallagen .

9e5.

Har i valkretsindelad kommun parti i någon krets erhållit flera mandat än an- talet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast ut- seende av efterträdare till avgången leda- mot, flyttas överskjutande mandat med motsvarande tillämpning av 9 c 5 2 mom. sista stycket till annan valkrets, där partiet deltager i fördelningen av fasta valkrets— mandat.

Kan mandat ej besättas enligt första styc- ket, skall mandatet vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Har i annan kommun än sådan, som av- ses i första stycket, parti erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast utseende av efterträdare till av- gången ledamot, skall överskjutande man- dat vara obesatt under den tid valet gäl- ler.

9 f 5. Uppkomma lika tal vid tillämpning av 9 c eller 9 e 5 första stycket avgöres före- trädet genom lottning.

10 5.

Valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst tio fas- ta valkretsmandat och så att den kan om- slutas av en sammanhängande gränslinje.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns in- delning i valkretsar sedan kommunfull- mäktige beretts tillfälle att yttra sig i ären- det. Kommunfullmäktige äga göra fram- ställning om kommunens indelning i val- kretsar sedan kommunstyrelsen uppgjort förslag till sådan indelning. Beslut om in- delning i valkretsar skall meddelas senast i december året före det under vilket be- slutet skall träda i tillämpning.

Om valdistrikt —————— kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 men tillämpas även dessförinnan be- träffande val som avser tid efter utgången av år 1973.

3) Förslag till Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm (1957: 50)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen för Stockholm (1957: 50)*, dels att 9 och 10 55 skall ha nedan angivna lydelse dels att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 9 a—9 e 55, av nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

95.

För val av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande stycke sägs; att varje val- krets skall kunna omslutas med en sam- manhängande gränslinje; att territoriell församling, där så kan ske, lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens i mantalslängden upptagna befolkning för året näst före den treårsperiod, som valet gäller, en kommunfullmäktig för varje fullt tal, motsvarande det som erhålles, då kom- munens för samma år i mantalslängden upptagna folkmängd delas med antalet full- mäktige för hela kommunen. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de val- kretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro över- skottstalen lika för två eller flera valkret-

1 Lagen omtryckt 1969: 766.

För val av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar. Om val- kretsindelningen ges bestämmelser i 9 e 5.

Valbarhet är ej inskränkt till viss val- krets.

sar, avgöres företrädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunstyrelsen uppgjort för— slag, kommunfullmäktige göra framställ- ning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om inledning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingång- en av det kalenderår, under vilket beslu- tet skall träda i tillämpning. Det antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fast— ställes av länsstyrelsen det år. då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet för den period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje stycket angivna grunder, icke till tio, skall antalet, med motsvarande jämk- ning av antalet fullmäktige i övriga kret- sar, likväl bestämmas till tio, och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

9a5.

Mandaten i kommunfullmäktige förde- las mellan partier. Med parti avses varje politisk sammanslutning eller grupp av väl- jare, som uppträder i val under särskild beteckning (partibeteckning).

Endast parti, som fått minst fyra pro- cent av rösterna i kommunen är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige.

9 b 5.

1 m 0 m. Av mandaten äro nio tiondelar fasta valkretsmandat, vilka fördelas mel- lan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets.

Antalet fasta valkretsmandat i valkret— sarna fastställes av länsstyrelsen före ut- gången av maj varje år då val av kommun- fullmäktige skall hållas. Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när

antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat, som härefter åter- stå, tillföras valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkom- mit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket be- räknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i stammarna till röstlängd för året.

Det brutna tal som uppkommer vid fast- ställandet av antalet fasta valkretsmandat i kommunen avrundas till närmast lägre hela tal.

2 mom. De fullmäktigmandat som ej tillförts valkretsarna enligt bestämmelserna i 1 mom. ära utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela kommunen och där- efter tillföras valkretsarna.

9 c 5.

1 mom. De fasta valkretsmandaten fördelas inom varje valkrets proportionellt mellan de partier som ära berättigade att deltaga i mandatfördelningen i kretsen. Härvid tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet er- hålles, så länge parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i val— kretsen delas med 1,4 och därefter ge- nom att röstetalet för varje gång delas med det tal som motsvarar dubbla antalet man- dat, som partiet redan erhållit i valkretsen, ökat med ett.

2 mom. Utjämningsmandaten fördelas på sådant sätt att fördelningen av samt- liga mandat i kommunen blir proportio— nell mot de i fördelningen deltagande par— tiernas röstetal i hela kommunen. Vid be- stämmande av det sammanlagda antal man- dat som parti skall ha för att bli propor- tionellt representerat tillämpas fördelnings— regeln i 1 mom. på hela kommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många

utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella repre- sentationen för partiet enligt första stycket, bortses vid fördelningen av utjämnings- mandaten från partiet och de fasta val— kretsmandat det erhållit.

3 m o m. Av de utjämningsmandat som partiet erhållit tillföres det första den val- krets där partiet efter fördelningen .av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Ater- stående utjämningsmandat tillföres ettlef- ter annat den valkrets där partiet för var- je gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. på partiets röstetal i valkret- sarna.

4 mom. För varje mandat som parti erhållit utses i vederbörande valkrets en fullmäktig enligt föreskrifter som medde- las i kommunala vallagen .

9 d 5.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast utseende av efterträdare till av- gången ledamot, flyttas överskiutande man- dat, med motsvarande tillämpning av 9 c 5 3 mom., till annan valkrets, där partiet deltager i fördelningen av fasta valkrets- mandat.

Kan mandat ej besättas enligt första stycket, skall mandatet vara obesatt un- der den tid för vilken valet gäller.

9 e 5. Uppkomma lika tal vid tillämpning av 9 c eller 9 d 5, avgöres företrädet genom lottning.

10 &.

Valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst tio fas- ta valkretsmandat och så att den kan om-

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) slutas av en sammanhängande gränslinje. Länsstyrelsen beslutar om kommuns in- delning i valkretsar sedan kommunfull- mäktige beretts tillfälle att yttra sig i ären- det. Kommunfullmäktige äga göra fram ställning om kommunens indelning i val— kretsar sedan kommunstyrelsen uppgjort förslag till sådan indelning. Beslut om in- delning i valkretsar skall meddelas senast i december året före det under vilket be- " ; - slutet skall träda i tillämpning. ' Om valdistrikt —————— kommunala vallagen.

.. Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1973 men tillämpas dessförinnan beträffande val av kommunfullmäktige.

4) Förslag till Lag

om ändring i kommunala vallagen (1930: 253)

Härigenom förordnas i fråga om kommunala vallagen (1930: 253)1 dels att 46 ä 2 och 3 mom. skall upphöra att gälla och att nuvarande 4 mom. skall betecknas 2 mom.,

dels att 43, 47, 47 a och 48 55, 52 5 2 mom. samt 53 a 5 1 mom. skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

43 &. Sammanräkning verkställes —————— riksdagen försenas.

Vid förrättningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och fördelar manda- ten i landsting och kommunfullmäktige med tillämpning av bestämmelserna i 11— 14 55 landstingslagen (1954: 319), 9 a— 9 f 55 kommunallagen (1953: 753) och 9 a — 9 e 55 kommunallagen för Stockholm (1957: 50). Länsstyrelsen fastställer också med tillämpning av 46 5 vilka personer som skola erhålla mandaten.

Om förrättningen ————————— i ortstidningar. Det åligger ————————— anledningen härtill.

47 5.

Sedan val av landstingsmänav- slutats, skola suppleanter utses sålunda, att för varje landstingsman inom det parti, för vilket han blivit vald, företagas så många, dock minst två, nya sammanräk- ningar, som partiet erhållit platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga lands- tingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräk- ning, då namnet tilldelades plats i ord- ningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å nå- gon, som blivit genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den

1 Lagen omtryckt 1969: 824.

Har samma kandidat fått plats i ord- ning enligt 46 5 i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, och skulle han till följd härav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst. Mellan lika jäm- förelsetal avgöres företrädet genom lott- ning. Vid fastställandet av vem som skall erhålla mandat som han ej tillträder, an- ses det som om han ej varit kandidat vid valet.

landstingsman sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstings- mannen särskilt upptagna suppleantnam- nen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst på sedeln, eller, om ej heller så- dant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta röstta— let är vald till suppleant för den landstings- man sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning.

De för varje särskild landstingsman val- da suppleanterna intaga plats i den ord- ning, i vilken de blivit utsedda.

47215.

Utses någon för samma tid i två eller flera valkretsar till landstingsman eller full- mäktig, skall på honom ankomma att be- stämma, i vilken valkrets han skall anses vald. Det åligger honom att om sitt be— slut göra skyndsam anmälan hos länssty- relsen.

Då anmälan inkommit, skall den valde anses hava avgått som landstingsman el- ler fullmäktig i valkrets, i vilken han ej önskat mottaga uppdraget. Efterträdare för honom i sådan valkrets inkallas eller utses i den ordning, som gäller vid lands- tingsmans eller fullmäktigs avgång. Där- vid skall dock 52 5 2 mom. tillämpas även i fråga om kommun eller församling, där suppleanter för fullmäktige skola finnas.

Sedan val av landstingsmän av- slutats, skola suppleanter utses sålunda, att för varje landstingsman inom det parti, för vilket han blivit vald, företagas så många, dock minst två, nya sammanräk- ningar, som partiet erhållit platser.

Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga lands- tingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den samman— räkning, då namnet tilldelades plats i ord- ningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å nå- gon, som blivit genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstings- mannen särskilt upptagna suppleantnam- nen eller, am sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller så— dant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta röst-— talet är vald till suppleant för den lands- man sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning.

De för varje särskild landstingsman

valda suppleanterna intaga plats i den ord- ning, i vilken de blivit utsedda.

48 5.

Sedan val av fullmäktige avslu- tats för kommun eller församling, där suppleanter för fullmäktige skola finnas, samt i förekommande fall efterträdare ut- setts enligt 47 a 5, skola suppleanter ut- ses sålunda, att för varje fullmäktig inom det parti för vilket han blivit vald före- tagas sammanräkningar till det antal som motsvarar hälften av det antal plat- ser partiet erhållit. Utgör hälften av nämn- da antal ett brutet tal, företagas i stället så många sammanräkningar som motsvara närmast högre hela tal. Har fullmäktig fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Bestämmelserna i 47 5 andra och tredje styckena skola äga motsvarande tillämp— ning i fråga om utseende av suppleant för fullmäktig. Därvid skall även namn å den som utsetts till fullmäktig i annan val- krets, anses som obefintligt.

Sedan val av fullmäktige avslu- tats för kommun eller församling, där suppleanter för fullmäktige skola finnas, skola suppleanter utses sålunda, att för varje fullmäktig inom det parti för vilket han blivit vald företagas sammanräkningar till det antal som motsvarar hälften av det antal platser partiet erhållit. Utgör hälf- ten av nämnda antal ett brutet tal, före- tagas i stället så många sammanräkningar som motsvara närmast högre hela tal.

Bestämmelserna i 47 a 5 andra och tred- je styckena skola äga motsvarande tillämp- ning i fråga om utseende av suppleant för fullmäktig.

Har någon ———————————— samma grund.

48:15.

Hava vid valet landstingsmän eller full- mäktige icke blivit till föreskrivet antal utsedda, anställes afördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet. Vid val av landstingsmän och vid val av fullmäk- tige i kommun, där suppleanter skola fin- nas, utses i det nya valet jämväl supple- anter. Ära landstingsmän eller fullmäk— tige men ej suppleanter valda till erforder- ligt antal, skall vid valet bero.

Hava suppleanter för landstingsmän el- ler för fullmäktige i kommun, där supple- anter för fullmäktige skola finnas, icke kunnat väljas till föreskrivet antal, skall därvid bero.

52 5.

2mom.Avgårfullmäktig ______

Den nya sammanräkningen äger rum inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti, från vilket plats först till— delades honom. Vid den nya sammanräk-

medgiva det.

Den nya sammanräkningen äger rum inom det parti, för vilket den avgångne bli- vit vald. Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sam-

ningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller så- som hel röst.

(F äreslagen lydelse) manräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Röstvärdet skall, —————— skiljer lotten. Efter sammanräkningens —————— under försegling. 53 a 5.

1 m 0 m. Hava samtliga suppleanter för landstingsman inkallats till ordinarie be- fattning eller eljest avgått som suppleanter, skall på anmälan av landstingets förvalt- ningsutskott ny sammanräkning företagas för utseende av ytterligare en suppleant. För sammanräkningen, som skall verkstäl- las vid offentlig förrättning och påbörjas så snart omständigheterna medgiva det, skall 47 5 äga motsvarande tillämpning. Finnes icke någon, som kan utses till supp- leant, skall därvid bero.

] m 0 m. Hava samtliga suppleanter för landstingsman inkallats till ordinarie be- fattning eller eljest avgått som supplean- ter, skall på anmälan av landstingets för- valtningsutskott ny sammanräkning före- tagas för utseende av ytterligare en supp— leant. För sammanräkningen, som skall verkställas vid offentlig förrättning och på- börjas så snart omständigheterna medgiva det, skall 47 a 5 äga motsvarande tillämp- ning. Finnes icke någon, som kan utses till suppleant, skall därvid bero.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 men tillämpas dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av år 1973.

Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om val av kyrkofullmäktige även efter det denna lag trätt i kraft eller dessförinnan tillämpats.

l Utredningsuppdraget m. rn.

Kommitténs direktiv innehåller följande (se Post— och Inrikes tidn. 6.10.1967).

Enligt 13 5 landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) bestämmer landstinget indel— ningen av landstingskommunen i valkretsar och det antal landstingsmän som skall väljas. Där- vid skall landstinget iaktta bestämmelserna i 10—12 59. Enligt dessa bestämmelser skall för varje valkrets utses en landstingsman och därutöver en landstingsman för varje påbör- jat tal av 5000 invånare. Valkrets skall om- fatta en eller flera primärkommuner. Val- kretsindelningen skall med vissa undantag gö- ras så att minst sju landstingsmän kommer att utses för varje valkrets. Två eller flera kommuner kan tillsammans utgöra en valkrets endast om högst 13 landstingsmän kommer att utses för kretsen. Från denna bestämmelse kan göras avvikelse om särskilda skäl förelig- ger. På landsbygden skall valkretsindelningen göras efter domsaga eller tingslag om det är lämpligt. I allmänhet skall valkrets om möjligt utformas så att den bildar ett sammanhängande område.

Den befolkningsomflyttning som pågår f.n. innebär bl.a. att vissa landstingskommuners invånarantal ökar mycket kraftigt. Med nuva- rande regler om antalet landstingsmän medför denna utveckling en motsvarande ökning av landstingsmännens antal. Med anledning här- av har satts i fråga om det i längden är möjligt att undvara regler om begränsning av det an- tal landstingsmän som får utses. Frågan blir särskilt aktuell i det fr.o.m. den 1 januari 1968 nybildade Stockholms län.

Sedan den av Stockholms stad och Stock- holms läns landsting tillsatta storlandstingskom— mittén lagt fram principförslag om att förena staden och landstingskommunen i ett gemen- samt s.k. storlandsting för handhavande av vissa förvaltningsuppgifter, har jag enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 7 april 1967 sam- ma dag tillkallat en sakkunnig för att i sam- verkan med storlandstingskommittén och kom- munalrättskommittén lägga fram förslag till författningsbestämmelser för storlandstinget, varvid frågorna om en reglering av det högsta antal landstingsmän som får utses också kom- mer att behandlas. Eftersom reglerna för be- stämmandet av antalet landstingsmän bör ut- formas så att de i möjligaste män kan tilläm- pas generellt, bör emellertid frågan samtidigt utredas också för landet i övrigt. Jag förordar därför att särskilda sakkunniga tillkallas för att göra en sådan utredning.

Regleras det högsta antal landstingsmän som får utses, måste nuvarande regler för bestäm- mandet av antalet mandat per valkrets ändras och reglerna för valkretsindelningen ses över. Också dessa frågor bör utredas i detta sam- manhang. Härvid bör beaktas intresset av att inom varje valkrets olika meningsriktningar kan bli i skälig utsträckning representerade. vilket förutsätter ett visst lägsta antal mandat per valkrets. Detta kan tillgodoses genom att val— kretsarna göres tillräckligt stora. Valkretsar- na bör emellertid i princip omfatta områden som från befolkningsmässiga, geografiska och andra synpunkter utgör naturliga enheter. Med hänsyn härtill är möjligheterna att vidga val- kretsarna begränsade. Det torde därför bli nöd- vändigt att överväga särskilda regler för det fall att man vid en proportionell beräkning inte kommer upp till ett tillräckligt antal man- dat i en i övrigt lämplig valkrets. När det gäl- ler att utforma reglerna för valkretsindelningen bör vidare iakttas att valkretsarna anpassas till kommunblockeu.

Grundlagberedningen har i betänkande 'Par- tiell författningsrefoxma (SOU 1967: 26) lagt fram förslag till ett nytt valsystem för utseende av ledamöterna i en enkammarriksdag. Enligt förslaget utses alla ledamöterna genom direkta

val. Vid utformningen av valsystemet har tjä- nat som riktpunkt att systemet bör ge en man- datfördelning som är rättvisande med hänsyn till valresultatet i hela landet (riksproportiona— litet), att en splittring på många småpartier dock bör undvikas samt att systemet bör ge en tillfredsställande regional representation, som är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionalitet.

Kravet på riksproportionalitet tillgodoses i det föreslagna systemet genom att dels ett an- tal mandat fördelas mellan partierna inom '.valkretsarna vilka förutsätts tills vidare vara oförändrade dels ett annat antal man- dat, som är gemensamma för hela landet, an- vänds för att utjämna de avvikelser från riks- proportionaliteten som kan uppstå vid fördel- ningen inom valkretsarna. Även utjämnings- mandaten tilldelas valkretsarna. Spärr mot små- partier får man i det nya systemet genom att låta bara partier med minst 4 % av rösterna i hela landet eller vid fördelning av mandat inom valkretsarna —- 12 % av rösterna i kretsen delta i mandatfördelningen.

F.n. tillämpas samma fördelningsmetod vid val till riksdagens andra kammare och vid kommunalvalen. Detta innebär att i stort sett ingen annan skillnad i proportionaliteten vid valen föreligger än den som föranleds av att valen avser olika stora områden och val- kretsindelningen i den mån en sådan indel- ning gjorts — är olika. Givetvis är det av vär- de att riksdagsvalen och de kommunala valen på detta sätt ger likvärdiga utslag. Om propor- tionaliteten vid riksdagsvalet med det val- system som grundlagberedningen har föresla- git kan väntas komma att skilja sig väsentligt från proportionaliteten vid kommunalvalen bör därför undersökas om en större likhet går att få till stånd genom en anpassning av valsyste- met vid dessa val till det föreslagna. Detta är dock aktuellt bara när det område valet avser har delats in i valkretsar. Också dessa frågor bör utredas i detta sammanhang. Jag förordar att utredningen anförtros samma sakkunniga. Om de sakkunniga med hänsyn till resultatet av utredningen finner att valsystemet vid kom- munalvalen bör ändras bör de lägga fram för- slag till en sådan ändring.

De sakkunniga bör i sitt arbete samråda med dels den sakkunnige som utarbetar för- slag till författningsbestämmelser för storlands- tinget, dels kommunalrättskommittön.

Samråd har skett med den sakkunnige som utarbetat förslag till författningsbestäm- melser för storlandstinget bl. a. genom att denne varit närvarande vid ett sammanträde med kommittén och med kommunalrätts— kommittén bl. a. genom att dess dåvarande sekreterare varit närvarande vid ett sam—

manträde med kommittén. Vid ett samman- träde har en tjänsteman i Svenska lands- tingsförbundet varit närvarande.

2. Gällande bestämmelser

I det följande lämnas en översiktlig redogö- relse för de bestämmelser i landstingslagen (1954: 319), kommunallagen (1953: 753) och kommunallagen för Stockholm (1957: 50) som är av intresse i detta sammanhang. Riksdagen har år 1969 beslutat om betydel— sefulla ändringar i de nämnda lagarna. Des- sa ändringar träder i kraft 1.1.1971. Redo— görelsen avser reglerna sådana de kommer att lyda fr. o. rn. denna dag. Också de landstingskommunala indelningsändringar som beslutats men vilka träder i kraft 1.1. 1971 har beaktats vid utarbetandet av redo- görelsen.

2.1 Landstingslagen m. m.

Varje län utom Gotlands län utgör enligt 1 5 första stycket landstingslagen (LL) en landstingskommun. Från denna regel ges i andra stycket vissa undantag. Fanns vid LL:s ikraftträdande kommun som inte till- hörde landstingskommun, skulle därvid för- bli, om inte annat bestämdes enl? gt 2 5. Med denna undantagsbestämmelse åsyftas nume- ra Göteborg och Malmö. Annan kommun som inte tillhör landstingskommun än Got- lands kommun kan inträda i landstingskom- munen (2 5 2 mom.).1 Den landstingskom- munala indelningen kan också ändras ge- nom ändring i länsindelningen, t. ex. genom att kommun eller del av kommun läggs samman med kommun i annat län.

Landstingskommunens beslutande organ är landstinget (5 5). Ledamöterna i lands— tinget landstingsmännen — och supp- leanter för dem utses i direkta val. Valsyste- met är proportionellt. För val av lands- tingsmän indelas landstingskommun i val- kretsar. Hur många landstingsmän som landstinget skall ha beror på valkretsindel- ningen och folkmängden. Varje valkrets ut- ser landstingsmän till ett antal som motsva- rar en landstingsman för varje påbörjat tal av 5 000 invånare och dessutom ytterligare en landstingsman (10 5). Valbarheten är inte inskränkt till valkrets. Landstinget bestämmer hur valkretsindelningen skall ske och det antal landstingsmän som skall utses i varje krets (13 å). Därvid är landstinget

1 I samband med sammanläggning av kommu- nerna i Gotlands kommun har förordnats om upplösning av Gotlands läns landstingskommun (Kungl. Maj:ts beslut 27.2.1970 — jfr SFS 1970: 31). Kalmar län, som tidigare varit delad i två landstingskommuner, bildar fr.o.m. 1.1.1971 en sådan kommun (Kungl. Maj:ts beslut 30.12.1969). Stockholms stad. som även efter samman- läggningen 1.1.l968 med Stockholms län stått utanför landstingskommun, inträder 1.1.1971 i Stockholms läns landstingskommun (Kungl. Maj:ts beslut 13.6.1969). Olika sakkunniga har tillkallats för att pröva frågan om Göteborgs samgående med Göteborgs och Bohus läns landstingskommun och Malmös återinträde i Malmöhus läns landstingskommun. Beslut om samgående har dock ännu inte träffats.

bundet av de föreskrifter som LL ger —— utom i 10 5 även i 11 och 12 åå. Valkrets skall sålunda omfatta en eller flera primär— kommuner, dvs. gräns för valkrets skall all- tid följa kommungräns. Valkretsindelningen skall med vissa undantag göras så att minst sju landstingsmän kommer att utses för varje valkrets. Invånarantalet i valkrets mås- te alltså i allmänhet överstiga 25 000. Stad med mer än 20 000 invånare bildar dock egen valkrets, om det inte föreligger särskil— da skäl att lägga samman staden med en eller flera kommuner till en valkrets. Val— krets skall alltid ha mer än 15 000 invåna- re. Två eller flera kommuner kan tillsam- mans utgöra en valkrets endast om högst 13 landstingsmän kommer att utses för kret- sen, dvs. om det sammanlagda invånar- antalet uppgår till högst 60 000.

Från sistnämnda bestämmelse kan göras avvikelse om särskilda skäl föreligger. Som en undantagslös regel gäller dock att sam- manlagda antalet landstingsmän inte får vara mindre än 20. Skulle angivna regler leda till ett mindre antal, så får de jämkas så att mini- miantalet uppnås (12 5).

På landsbygden skall valkretsindelningen göras efter domsaga eller tingslag, om det är lämpligt. Frånsett det fall att två eller flera städer ingår i samma valkrets skall valkrets om möjligt utformas så att den kan omslutas med en sammanhängande gräns- linje.

Länsstyrelsen upprättar förslag till val— kretsindelning. Förslaget skall tillställas kom- munerna för yttrande. Därefter fattar lands- tinget sitt beslut (13 5 första stycket). Kungl. Maj:t prövar och fastställer sedan lands- tingets beslut i ärendet (13 5 andra styc- ket).

På förslag av länsstyrelsen eller efter dess yttrande äger landstinget jämka beslut om valkretsindelning och om antalet landstings- män, om det med hänsyn till bestämmelser- na i 10—12 55 påkallas av att de förhållan— den som har legat till grund för beslutet har blivit ändrade eller om det anses nödvändigt av annan anledning. Sådan jämkning skall beslutas vid landstingsmöte före utgången av oktober året innan val av landstingsmän

äger rum eller, om Kungl. Maj:t förord- nar det, före utgången av maj valåret (14 5).

Om jämkningsbeslut på grund av ändring i den landstingskommunala indelningen finns särskilda bestämmelser Har beslut fattats om stads inträde i landstingskommun eller har förordnats om annan indelningsändring som innebär att landstingskommuns område vidgas, skall landstinget vid landstingsmöte före oktober månads utgång eller före an- nan tidpunkt som Kungl. Maj:t föreskriver göra den jämkning i valkretsindelningen som föranleds av indelningsändringen (15 & förs— ta stycket). Motsvarande bestämmelse gäl— ler i fråga om landstingkommun från vil- ken avskiljs område som utgör del av en eller flera valkretsar (16 å andra stycket). Avskiljs område som bildar egen valkrets frånträder de landstingsmän och supplean— ter som utsetts för valkretsen sina befatt- ningar (16 å första stycket). I detta fall sker ingen jämkning i valkretsindelningen. Läns- styrelsen lämnar förslag eller yttrande i frå- ga om jämkning enligt 15 eller 16 &.

Av motiven till LL framgår att beslut om jämkning i tidigare fastställd valkrets— indelning givetvis också skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Detta har ansetts så självklart att någon erinran därom inte inta- gits i lagtexten (se SOU 1958: 48 s. 93).

Medan jämkning av beslut om valkretsin- delning och om antalet landstingsmän en- ligt 14 5 sålunda företas först i anslut- ning till ordinarie landstingsmannaval så får jämkning enligt 15 eller 16 å — som pri- märt bara avser valkretsindelning före- tas oavsett när ordinarie landstingsmanna- val skall äga rum.

Företas jämkning enligt 15 eller 16 &, äger Kungl Maj:t enligt dessa lagrum för— ordna att val av landstingsmän skall äga rum inom en eller flera valkretsar (nyval) året innan indelningsändringen träder i kraft. I den vidgade landstingskommunen får ny- val ske inom den eller de valkretsar som kan ha nybildats av hela det område som tillförts den vidgade landstingskommunen eller av del av detta område eller inom val- krets som annars berörs av jämkningen. I minskad landstingskommun får nyval ske

inom valkrets som berörts av jämkningen. Nyval äger rum året innan indelningsänd- ringen träder i kraft. Länsstyrelsen bestäm— mer dag för nyvalet. Valet avser tiden från ikraftträdandet till årsskiftet närmast efter nästa ordinarie landstingsmannaval. Trädet indelningen i kraft vid årsskifte efter all- mänt landstingsmannaval förordnas enligt praxis inte om nyval utan det ordinarie valet får avse den ändrade landstingskommunen.

För Stockholms län gäller lagen den 13 juni 1969 (nr 216) om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1971— 1973. Enligt lagen skall under nämnda pe- riod landstinget bestå av 149 ledamöter (1 5). Enligt 2 & beslutar länsstyrelsen om indel- ningen i valkretsar på förslag av landstings- kommunen eller efter 'dess hörande. Innan landstingskommunen avlämnar sitt förslag eller avger sitt yttrande, skall landstings- kommunen bereda kommunerna tillfälle att yttra sig. Landstingsmandaten fördelas på valkretsarna (3 5). Beslut härom meddelas av länsstyrelsen före utgången av maj val- året. Härvid tilldelas varje valkrets ett man- dat för varje gång som antalet invånare i valkretsen enligt mantalslängden för året är jämnt delbart med en etthundrafyrtionion- del av antalet invånare i landstingskommu- nen enligt samma mantalslängd. De mandat, som härefter återstår, tillförs valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördel- ning. Mellan lika överskottstal avgörs före- trädet genom lottning. I 4 5 sägs att val- krets skall bestå av en eller flera kommuner. Stockholms stad får dock indelas i valkret- sar. Valkretsarna skall utformas så att minst sju mandat kan beräknas komma att tillde- las varje valkrets och, om det inte medför olägenhet, valkretsarna får lika många man- dat var. Är jämkning i valkretsindelningen påkallad av ändrade förhållanden, beslutar länsstyrelsen härom före utgången av maj valåret (S 5).

Enligt förarbetena till lagen utgör denna ett provisorium i avbidan på en för alla landstingskommuner tillämplig lagstiftning på grundval av förslag från kommunalvals—

kommittén ( prop. 1969: 112 s. 100 , KU 25, rskr 275).

2.2 Kommunallagama m. m.

Kommunens representativa organ år kom- munfullmäktige, vilket är den nya enhetliga benämningen för fullmäktige i alla kom- muner (de tidigare skilda kommunbeteck- ningarna — stad, köp'ng och landskommun -— ersätts med den enhetliga beteckningen kommun). Enligt kommunallagen (1953: 753 KL) bestämmer fullmäktige själva hur många fullmäktige det skall finnas (5 5). Fullmäktige är därvid bundna endast i två hänseenden. Dels uppställer lagen vissa mi- nimital som inte får underskridas. Dels skall antalet fullmäktige alltid bestämmas till ett udda tal. Minimiantalet fullmäktige står i re— lation till antalet invånare i kommunen. Uppgår antalet invånare i kommunen till 20 000 eller därunder skall antalet fullmäk- tige vara minst 31. Har kommunen mellan 20 001 och 40 000 invånare skall minimian- talet fullmäktige vara 41. I kommuner med mellan 40001 och 60000 invånare skall det finns minst 51 fullmäktige och i kom- muner med över 60 000 invånare minst 61.

Enligt kommunallagen för Stockholm ( 1957: 50) skall antalet fullmäktige där vara minst 101 (5 5).

Fullmäktige skall genast underrätta läns- styrelsen om hur många fullmäktige som skall utses för kommunen. Länsstyrelsen skall dock inte pröva eller fastställa beslutet.

Fullmäktige har också möjlighet att beslu- ta att det skall finnas suppleanter för full— mäktige (5 a 5 KL och 5 & KL för Stock- holm). Om så sker skall länsstyrelsen under- rättas om beslutet. För varje parti som är representerat i fullmäktige skall i princip ut- ses så många suppleanter som motsvarar hälften av det antal ordinarie fullmäktige som partiet erhållit. Fullmäktigsuppleanter- na fungerar således som gruppsuppleanter och inte som fallet kan vara i fråga om suppleanter för landstingsledarnöterna — som personliga suppleanter.

För val av fullmäktige skall kommun in— delas i valkretsar om kommunen har fler in-

vånare än 40000 eller om minst 51 full— mäktige skall utses för kommunen. Om det anses lämpligt kan också kommun med färre antal invånare delas in på detta sätt. En förutsättning är dock att kommunens folk- mängd överstiger 10 000. I andra kommuner får valkretsindelning ske endast om till följd av kommunens :särskilt betydande utsträck- ning eller liknande förhållanden» synnerliga skäl talar för en sådan indelning (9 & första stycket).

Valkretsindelningen skall göras så att var- je krets kan beräknas komma att utse minst tio fullmäktige. Vidare skall iakttas att kret- sen skall kunna omslutas av en samman- hängande gränslinje. Vid indelningen skall också tillses att antalet fullmäktige för hela kommunen om möjligt fördelas lika på de särskilda kretsarna. I varje valkrets utses en fullmäktig för varje fullt tal motsvarande det som fås då man delar kommunens folk- mängd enligt mantalslängden för året med det totala antalet fullmäktige i kommunen (9 5 andra stycket).

Länsstyrelsen beslutar om valkretsindel- ningen. Kommunerna skall dock medverka. Fullmäktige kan sålunda själva göra fram- ställning om att kommunen skall indelas i valkretsar. Utnyttjar länsstyrelsen sin ini- tiativrätt skall kommunen få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. Länsstyrelsens beslut skall meddelas senast två månader före ingången av valåret (9 & fjärde och femte styckena).

Bestämmelser om valkretsindelning och nyval inom primärkommun med anledning av ändring i den primärkommunala indel— ningen finns i lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL). Enligt 14 & nämnda lag äger Kungl. Maj:t förordna om nyval i sådan kommun. Frågan när nyval bör ske är inte reglerad. Enligt förarbetena innebär ett fullmäktigval så mycket besvär och kostnader för kommu- nerna att förordnande om nyval bör medde- las endast när starka skäl talar för det. Först när indelningsändring medför en befolk- ningsförskjutning på 15—25 % bör förord- nande om nyval meddelas. Denna princip har legat till grund för den praxis som har

tillämpats vid indelningsändringar. I sam— band med lagen om kommunala samman- läggningsdelegerade uttalades att principen borde tillämpas även i fortsättningen (prop. 1965: 151 s. 38).

Har kommunindelning ändrats och skall nyval hållas, bestämmer länsstyrelsen före den 1 juli valåret hur många fullmäktige som skall utses. Därvid tillämpas reglerna i 5 $ KL. Länsstyrelsen kan samtidigt besluta om valkretsindelning av kommunen. Länsstyrelsen är därvid inte bunden av KL:s regler om tid för sådant beslut (14 5 andra stycket och 18 & KIL). I likhet med vad som gäller i fråga om landstingen sker enligt praxis aldr'g nyval med anledning av änd- ring i den pr'märkommunala indelningen som träder i kraft vid årsskifte efter all- männa kommunalval.

3. Författningsreformen

Den nuvarande tvåkammarriksdagen er- sätts 1.1.197l med en enkammarriksdag med 350 ledamöter vilka väljs för en period av tre år. Samtliga ledamöter har utsetts vid de nyligen hållna valen. Samtidigt med riks- dagsvalen förrättades val till landsting och kommunfullmäktige. En konsekvens av att riksdags— och kommunalval förrättas sam- tidigt (gemensam valdag) är att även val- perioderna för ledamöterna i landstingen och de kommunala fullmäktigförsamling— ama förkortats till tre år.

Vid riksdagsvalen tillämpades ett nytt val- sätt. Detta bygger på principen om en riks- proportionellt rättvis fördelning av manda- ten mellan de deltagande partierna.

Beslutet om författningsreformen, som förutom övergång till enkammarriksdag och införandet av ett nytt valsätt även innefattar inskrivande i författningen av parlamenta- rismens grundsatser, fattades av 1968 och 1969 års riksdagar (prop. 1968: 27, KU 20, rskr 279, KU 1969: 1, rskr 56). Beslutet in- nebär ett fullföljande av den uppgörelse som träffades i grundlagberedningen mellan representanter för de fyra stora politiska partierna. I allt väsentligt godtog statsmak- terna de förslag som beredningen lade fram i sitt betänkande Partiell författningsreform (SOU 1967: 26).

Valsystemet till den nya enkammarriks- dagen är utformat på huvudsakligen följan- de sätt.

Valen är proportionella. Valsättet vilar,

som nämnts, på principen om en propor- tionell fördelning av mandaten mellan par— tierna på grundval av valresultatet i landet som helhet (riksproportionalitet). En full- ständig riksproportionalitet leder emellertid till att även mycket små partier kan få re- presentation i riksdagen. För att förhindra att så sker och en olämplig partisplittring uppstår i riksdagen har en småpartispärr byggts in i systemet. Valsättskonstruktio— nen är vidare sådan att riksproportionali- teten inte kan rubbas genom konstlade par- tibildningar eller andra valtaktiska manöv- rer och inte heller genom ändringar i val- kretsindelningen. Valsättet ger också en till- fredsställande regional representation som också är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionalitet.

Valsättets närmare utformning är denna. Av de 350 mandaten i riksdagen är 310 fördelade på valkretsarna (fasta valkrets- mandat). Dessa fördelas i varje valkrets mel- lan partierna på grundval av valresultatet i kretsen. De återstående 40 mandaten (ut- jämningsmandaten) används för att korri- gera de avvikelser från ett riksproportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid fördel- ningen inom valkretsarna. Utjämningsman- daten fördelas alltså på grundval av val- resultatet i hela landet.

Småpartispärren är i princip utformad så att endast parti som fått minst 4 % av rös- terna i hela landet får vara med vid man- datfördelningen. Denna riksspärr modifie—

ras dock när det gäller lokalt starka småpar- tier. Har ett parti fått minst 12 % av röster- na i någon eller några valkretsar men inte klarat riksspärren, får partiet tävla om de fasta valkretsmandaten i den eller de kret- sarna. I fördelningen av utjämningsmanda- ten deltar ett sådant parti inte.

Vid fördelningen av de fasta valkretsman- daten mellan partierna används den jäm- kade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor, dvs. samma metod som sedan år 1952 provisoriskt tillämpats vid andrakam- marvalen.

Fördelningen av utjämningsmandaten mellan de partier som klarat 4 %-spärren går till på följande sätt. Först beräknas hur många mandat vart och ett av partierna skulle ha fått, om alla mandat fördelats mel- lan dem i landet som en enda valkrets. Den- na fördelning sker enligt den jämkade udda- talsmetoden med 1,4 som första divisor. Här- vid bortser man från de fasta valkretsman- dat som tillfallit parti som endast klarat valkretsspärren på 12 % men inte riksspär- ren. Varje parti tilldelas sedan så många utjämningsmandat som motsvarar skillnaden mellan det beräknade antalet mandat för partiet och det sammanlagda antalet fasta valkretsmandat som partiet erövrat. Även utjämningsmandaten tillförs valkretsarna och besätts med kandidater som nominerats där. Detta sker för varje parti för sig. Par- tiet får sina utjämningsmandat i de valkret- sar där partiet vid jämförelse valkretsarna emellan ligger närmast till att ta ytterligare mandat efter fördelningen av de fasta val- kretsmandaten. De jämförelsetal partiet har i de olika valkretsarna är därvid avgörande. Utjämningsmandaten tillförs i tur och ord- ning de valkretsar där partiets jämförelsetal är högst. För varje utjämningsmandat som partiet får räknar man fram ett nytt jäm- förelsetal för partiet i valkretsen. Därvid tar man hänsyn till det totala antalet mandat som partiet fått där.

Med detta valsätt blir valkretsindelningen praktiskt taget utan betydelse för mandat— fördelningen mellan partierna. De nuvaran- de 28 valkretsarna behålls därför t.v. När det gäller beräkningen av det antal fasta

mandat som varje valkrets skall ha införs dock en nyhet. Beräkningen skall inte som nu baseras på antalet invånare i kretsen utan på antalet röstberättigade.

Mandatfördelningsreglerna har förts in i RO (16—19 åå). De har alltså fått grund— lags karaktär.

Även i organisatoriskt hänseende innebär reformen vissa nyheter. Såväl fördelningen av mandaten mellan partierna som faststäl- landet av vilka personer som skall tillträda mandaten sker centralt för hela riket. Dessa uppgifter är anförtrodda en central valmyn- het. Den centrala valmyndighetens avgö- rande sker på grundval av protokoll, som myndigheten får från länsstyrelserna (85 ä 1 och 2 mom. lagen (1920: 795) om val till riksdagen ValL). På länsstyrelserna räk— nas rösterna och bedöms valsedlarnas giltig- het. Dessutom fastställer länsstyrelserna ord- ningen mellan namnen på partiernas val- sedlar i den utsträckning som behövs för att de mandat som partierna erövrat skall kunna besättas. Härvid används med vis- sa jämkningar den metod som sedan år 1952 provisoriskt tillämpats vid andrakam- marvalen. Över denna sammanräkning upp- rättar länsstyrelserna protokoll som till- ställs centrala valmyndigheten (76—84 åå ValL).

Det åligger centrala valmyndigheten att kungöra valutgången och utfärda fullmak- ter för de personer som blivit valda (85 ä 3 mom. ValL).

4.1. Regler för antalet landstingsmän och fördelningen av landstingsmandaten på val- kretsarna

I direktiven pekas på den befolkningsom- flyttning som pågår f.n. och som innebär bl. a. att vissa landstingskommuners invå- narantal ökar mycket kraftigt. Med nuva- rande regler om antalet landstingsmän med- för denna utveckling en motsvarande ökning av antalet landstingsmän i vissa landsting. När Göteborg och Malmö inträder i resp. landstingskommun innebär de nuvarande bestämmelserna att antalet landstingsmän kommer att stiga, i Göteborgs och Bohus län från 54 till 152 och i Malmöhus län från 98 till 156. Stockholms inträde i Stock- holms läns landstingskommun skulle med oförändrade regler ha lett till att över 300 landstingsmän skulle ha utsetts år 1970. För Stockholms läns landstingskommun har måst göras avsteg från nu gällande reg- ler om antalet landstingsmän, vilket skett genom en till valperioden 1971—1973 be- gränsad lagstiftning. Som framgår av vad som tidigare anförts kan motsvarande be- hov av avsteg snart nog uppstå också för andra landstingskommuner. Med hänsyn härtill och då reglerna om antalet lands- tingsmän om möjligt bör kunna tillämpas generellt anser kommittén att man bör kon- struera nya regler om antalet landstingsmän. Det ligger då nära till hands att söka en

Överväganden och förslag

förebild i KL:s regler för antalet fullmäk- tige.

Enligt KL bestämmer kommunfullmäk- tige hur många fullmäktige som skall fin- nas. Fullmäktige är därvid bundna endast i två hänseenden. Dels uppställer lagen vissa minimital som inte får underskridas. Dels skall antalet fullmäktige alltid bestämmas till ett udda tal. Minimiantalet fullmäktige står i relation till antalet invånare i kommu- nen. För Stockholm gäller en särskild mini- miregel.

I sin av riksdagen godtagna motivering till de nya reglerna om antalet fullmäktige anförde departementschefen (prop. 1969: 129, s. 119) att bestämmandet av antalet fullmäktige borde ske efter en avvägning av bl. a. intresset av en allsidig medborgerlig förankring bland fullmäktige och intresset av goda arbetsbetingelser för dessa. De för- hållanden som måste ligga till grund för en sådan avvägning skiftar i så hög grad mel- lan kommunerna att dessa lämpligen inte bör vara bundna i sin prövning i vidare mån än att vissa minimital ställs upp, som under inga omständigheter får underskridas.

Vad som sålunda anförts i fråga om an- talet fullmäktige i kommunerna äger enligt kommitténs mening tillämpning även på landstingen. Härtill kommer önskvärdheten av enhetliga regler för landsting och full- mäktige. Kommittén anser sålunda att ett system motsvarande det som införts för full- mäktiges del bör införas för landstingen.

Innan kommittén går över till att närmare redogöra för hur antalet landstingsmän en— ligt kommitténs mening bör bestämmas, vill kommittén ta upp en annan fråga, nämligen vilken beräkningsgrund — antalet invånare eller antalet röstberättigade som skall an- vändas vid fördelningen av mandaten på valkretsarna resp. vid bestämmandet av mi- nimiantalet landstingsledamöter.

F. 11. står antalet mandat per valkrets i proportion till antalet invånare i kretsen. Tidigare gällde detta även riksdagsvalen. I samband med författningsreformen ändra- des denna bestämmelse för riksdagsvalen så att antalet fasta valkretsmandat i varje val- krets i stället fastställs på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet röst- berättigade i hela riket (30 5 2 mom. ValL).

I bilaga 2 redovisar kommittén hur lands- tingsmandaten fördelar sig på valkretsar en- ligt olika beräknångsgrunder. Av materialet kan ses att en fördelningsprincip som bygger på antalet röstberättigade mandatrnässigt gynnar valkretsar där befolkningen har en högre genomsnittsålder på bekostnad av t. ex. expanderande valkretsar med stora barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare. Kommittén saknar anledning att ta ställning till vilken av för- delningsprincipema som i och för sig är den lämpligaste. Det förefaller emellertid natur— ligt att den fördelningsprincip som statsmak- terna accepterat för riksdagsvalen slår ige- nom för landstingsvalens del.1 Kommittén föreslår alltså att landstingsmandaten i prin- cip skall fördelas mellan valkretsarna i pro- portion till antalet röstberättigade invånare.

Fördelas mandaten mellan valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade in- vånare i resp. krets, ligger det närmast till hands att också reglerna om antalet man— dat för hela landstingskommunen ställs i re- lation till röstberättigade invånare där. Kommittén förordar att reglerna om mini- miantalet landstingsledamöter utformas i en- lighet härmed. Kommittén förutsätter att

1 Samma fördelningsprincip bör då givetvis också gälla vid de primärkommunala valen. (se avsnitt 4.3).

den föreslagna friheten för landstingen att bestämma antalet landstingsmän inte kom- mer att medföra större landsting än som är ändamålsenligt från arbetssynpunkt. Kom- mittén anser för sin del att den högsta gräns som inte bör överskridas om inte landsting- ens arbetsduglighet skall bli lidande ligger vid ungefär 150.

Kommittén föreslår de minimigränser för antalet landstingsmän som återges i följande tabell. I högra kolumnen anges det antal landstingsmän som kommer att finnas i de olika landstingen fr.o.m. år 1971, dvs. det antal landstingsmän som valdes vid 1970 års landstingsval. Landstingen, som anges med sedvanliga länsbokstäver, tas upp invid det minimital som skulle varit tillämpligt vid ett beslut enligt de nya reglerna till 1970 års val.

Tabell I Antal ledamöter Antal Minimiantal valda vid röstberättigade landstingsmän 1970 års val —65 000 21 65 001— 35 G (39), K (36), 140 000 N (47). Z (33) 140 001— 51 C (47), D (60), 200000 L (63), 0 (61), R (61), T (61), U (59), W (71), Y (68), AC (53), BD (65) 200 001— 71 E (87), F (72), 300 000 P (94), S (70), X (68) 300 001— 101 AB (149), M (102)

Frågan hur de mandat som skall finnas i resp. landsting skall fördelas på valkret- sarna hänger intimt samman med spörsmålet vilket valsystem som skall användas vid landstingsvalen. I följande avsnitt kommer kommittén att ta upp detta spörsmål och i anslutning därtill även frågan om reglerna för mandatens fördelning på valkretsar.

4.2. Valsystemet vid landstingsvalen 4.2.1 Reformbehov och reformvägar

Kommittén skall enligt direktiven pröva om proportionaliteten vid riksdagsvalet med det

valsystem, som första gången tillämpats vid de nyligen hållna valen till enkammarriksda- gen, skiljer sig väsentligt från proportionali- teten vid kommunalvalen. Visar sig detta vara fallet, skall övervägas om större likhet går att få till stånd genom en anpassning av valsystemet vid kommunalvalen till det nya riksdagsvalsystemet.

Det nya riksdagsvalsystemet leder i prin- cip till fullständig riksproportionalitet, dvs. partierna tilldelas mandat så nära som möj— ligt i matematisk proportion till deras sam- manlagda röstetal i hela landet. Ett avsteg härifrån föreligger dock genom kravet på att ett parti skall ha uppnått minst 4 % av rösterna i landet eller 12 % av rösterna i någon valkrets för att få vara med vid mandatfördelningen.

F. n. uppnås inte en liknande fullständig proportionalitet vid landstingsvalen. Detta beror väsentligen på att landstingskommu- nerna är uppdelade i valkretsar inom vilka mandaten fördelas. En uppdelning i valkret- sar ger nämligen med nuvarande valsystem spelrum för slumpmässiga avvikelser till det ena eller det andra partiets förmån vid för- delningen av mandaten. Ju längre uppdel- ningen går, desto större blir i allmänhet denna effekt. Under vissa förutsättningar kan avvikelserna tendera att systematiskt gynna eller missgynna partier av en viss storlek. En långt gående uppdelning på val- kretsar försvårar alltid för mycket små par- tier att alls bli representerade.

Proportionaliteten vid landstingsvalen kan ses med utgångspunkt i antingen hur man- daten i varje landstingskommun fördelar sig på partierna i proportion till deras röstetal i landstingskommunen (landstingsproportio- nalitet) eller hur partiernas sammanlagda mandatinnehav förhåller sig till deras röste- tal i alla landstingskommuner (rikspropor- tionalitet). Riksproportionaliteten är enligt kommitténs mening av mindre intresse re- dan av det skälet att landstingens uppgift att välja ledamöter i riksdagen upphört med 1970 års utgång.

För att kunna göra den jämförelse från proportionalitetssynpunkt mellan det nuva- rande valsystemet vid landstingsvalen och

det nya riksdagsvalsystemet, som förutsätts i direktiven, har kommittén undersökt hur stora avvikelser det faktiska valresultatet vid 1966 års landstingsval företer i förhål- lande till en proportionell fördelning (bi- laga 3).1 En praktiskt taget fullständig lands- tingsproportionalitet uppnås om mandaten fördelas mellan partierna enligt den gällande fördelningsmetoden _ den jämkade udda- talsmetoden med 1,4 som första divisor — i hela landstingskommunen utan valkretsin- delning. Detta tillvägagångssätt har använts vid undersökningen. Resultatet redovisas i bilagan under (b). Vidare har gjorts en mandatfördelning enligt samma metod men med en spärr som utesluter partier med min- dre än 4 % av hela röstetalet i landstings— kommunen (c) samt med samma spärr men med möjlighet för parti som får minst 12 % av rösterna i någon valkrets att delta i för— delningen av mandaten (d).

Det bör tilläggas att kommittén vid denna och övriga beräkningar utgått från att den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som för- sta divisor skall användas vid fördelningen av mandaten mellan partierna liksom att kartellförbudet skall gälla även i fortsätt— ningen.

Undersökningens resultat har samman- fattats i tabell 2 nedan.2

Det är enligt kommitténs uppfattning önskvärt att vid riksdags- och landstingsva- len ha valsystem som leder till i princip lik- värdiga resultat. Alltsedan proportionella val infördes har också samma metod för fördelningen av mandaten mellan partierna tillämpats vid både riksdags- och kommunal- valen. Till följd av att de valda församling- arnas storlek är olika och valkretsindel- ningen inte sammanfaller har emellertid för— delningsmetoden i det tillämpade valsyste- met gett olika resultat från proportionalitets- synpunkt.

Av tabell 2 framgår skillnaderna från pro— portionalitetssynpunkt mellan det nuvarande

1 I denna —— och övriga redovisade under- sökningar har B och I län inte tagits med. 5 Hur mandatfördelningen skulle ha blivit om riksdagsvalsystemet tillämpats vid 1970 års lands- tingsval jämfört med det faktiska valresultatet framgår av bilaga 10.

M+ M Cp F Cp+F Cp+F KDS S K Summa

A Utan valkretsindelning ingen

spärr (bil. 3, alt. b) 185 238 193 21 25 22 594 79 1 357 Faktiska fördelningen 179 254 194 21 26 1 631 51 1 357 Avvikelser +6 —16 ———1 +0 +l +21 —37 +28 33110 B Utan valkretsindelning +4 %

spärr (bil. 3, alt. c) 189 248 198 20 20 3 610 69 1 357 Faktiska fördelningen 179 254 194 21 26 1 631 51 1 357 Avvikelser +10 —6 +4 ——l —6 +2 —21 +18 :h68 C Utan valkretsindelning +4 %

spärr men med möjl. för parti med 12 % i valkrets att delta (bil. 3, alt. d) 188 248 198 22 23 3 606 69 1 357 Faktiska fördelningen 179 254 194 21 26 1 631 51 1 357 Avvikelser +9 ——6 +4 +1 —3 +2 —25 +18 i68

valsystemet och ett system liknande det nya riksdagsvalsystemet. Av särskilt intresse är jämförelserna vid B och C. (Från jämförel- sen vid A torde man kunna bortse i detta sammanhang eftersom den utgår från att in- delning i valkretsar ej förekommer.) Enligt kommitténs uppfattning är skillnaderna så väsentliga att det föreligger avgörande skäl för en reform som leder till större överens- stämmelse mellan proportionaliteten vid landstings- och riksdagsval. För att nå denna överensstämmelse kan man i princip an- vända sig av två vägar. Antingen så att nu- varande valsystem behålls men regler införs som leder till större valkretsar eller också så att det för riksdagsvalen gällande valsy- stemet görs tillämpligt även på landstings- valen.

Kommittén har i första hand sökt komma fram på den förstnämnda reformvägen och alltså övervägt regler för valkretsindelning- en, som bättre än de nuvarande tillgodoser intresset av en god proportionalitet.

4.2.2. Ändrade regler för valkretsin— delningen

Vid sin prövning av möjligheten att genom ändrade regler för valkretsindelningen få till

stånd en tillräckligt god överensstämmelse i fråga om proportionaliteten vid landstings- valen och riksdagsvalet har kommittén ställt upp följande krav som skall tillgodoses vid indelningen.

1. Avvikelser från en fullständig lands— tingsproportionalitet bör i allmänhet vara små. Bara i ett mindre antal fall får sålunda avvikelserna vara större än i ett mandat. Avvikelserna får inte tendera att systema- tiskt gynna eller missgynna parti av viss storlek.

2. Den nedre gräns för ett partis andel av samtliga röster i landstingskommunen som behöver uppnås för att partiet skall kunna få något mandat bör ligga vid eller inte alltför långt från 4 %.

3. Valkretsarna bör utgöra från befolk— ningsmässiga, näringsgeografiska och lik- nande synpunkter naturliga enheter. Detta krav leder bl. a. till att kommunblocken i princip bör vara byggstenar vid valkretsin- delningen. Det kan inledningsvis erinras om att nu gällande fördelningsmetod (den jämkade ud- datalsmetoden med 1,4 som första divisor) kan sägas verka som en spärr mot småpar- tier. Denna spärrverkan varierar med val-

Antal mandat Antal partier 6 8 10 11 12 16 20 a b a b a b a b a b a b a b 4 9,22—13,47 7,29— 9,72 6,04—7,61 5,56—6,87 5,15—6,25 3,98—4,61 3,24—3,65 5 8,43—13,73 6,80—10,45 5,69—8,05 5,26—7,22 4,90—6,54 3,83—4,76 3,14—3,74 6 7,78—14,00 6,37—10,61 5,39—8,54 5,00—7,61 4,67—6,87 3,69—4,93 3,05—3,85 7 7,22—14,29 5,98—10,77 5,11—8,64 4,76—7,87 4,46—7,22 3,55—5,11 2,95—3,95 8 6,73—14,29 5,65—10,94 4,87—8,75 4,55—7,96 4,27—7,29 3,43—5,30 2,87—4,07 Antal mandat Antal partier 23 26 30 32 34 37 40 a b a b a b a b a b a b a b 4 2,85—3,1 5 2,54—2,78 2,22—2,40 2,08—2,24 1,97—2,11 1,81—1 ,93 1,68—1,79 5 2,77—3,23 2,47—2,83 2,17—2,44 2,04—2,28 1,93—2,14 1,78—1,96 1,65—1,8l 6 2,70—3,30 2,42—2,89 2,13—2,49 2,00—2,32 1,89—2,17 1,75—1,99 1,63—1,83 7 2,62—3,38 2,36—2,95 2,08—2,53 1,96—2,36 1,86—2,21 1,72—2,02 1,60—1,86 8 2,55—3,47 250—3,02 2,03—2,57 1,92—2,40 1,82—2,24 1,69—2,05 1,58—1,88 Tabell 4 M+ M Cp F Cp+F Cp+F KDS S K Summa Utan valkretsindelning, ingen spärr 185 238 193 21 25 22 594 79 1 357 Provvalkretsindelning A 179 250 197 20 26 4 614 67 1 357 Avvikelser +6 —12 —4 +1 —l +18 20 +12 31:74 Utan valkretsindelning +4 % spärr 189 248 198 20 20 3 610 69 1 357 Provvalkretsindelning A 179 250 197 20 26 4 614 67 1 357 Avvikelser +10 —2 +1 +0 —6 —l —4 +2 1—26 Utan valkretsindelning +4 % spärr men med möjl. för parti med 12 % i valkrets att delta 188 248 198 22 23 3 614 69 1 357 Provvalkretsindelning A 179 250 197 20 26 4 622 67 1 357 Avvikelser +9 —2 +1 +2 —3 —1 —8 +2 5:28

kretsarnas storlek och är t. ex. i en valkrets med 15 mandat vid ett val där sex partier deltar av storleksordningen 4 %. Spärren blir högre i mindre valkretsar och lägre i större. Hur många röster ett parti behöver för att få delta i mandatfördelningen beror inom vissa gränser på slumpen. Av tabell 3 framgår hur spärreffekten varierar beroende på valkretsamas storlek och antalet delta- gande partier. I tabellen anges, under ett huvud som anger antalet tillgängliga man- dat, vid a) den procent av rösterna som ett parti med gynnsammaste röstfördelning be-

höver ha för att få ett mandat och vid b) den procent av rösterna som ett parti måste ha för att med säkerhet ta ett mandat. Kommittén gjorde till en början på prov en valkretsindelning (provindelning A) med utgångspunkt från dels att varje valkrets skulle bestå av minst 15 mandat med möjlig- het att undantagsvis underskrida denna siff- ra, dels att kommunblock inte i något fall fick delas. För indelningen har vidare gällt den förutsättningen att varje valkrets tillde- lats tre grundmandat (jfr bilaga 2). Detta innebär närmare utfört att varje valkrets

Ant. mdt prvalkr. 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Summa Ant. valkretsar 3 4 8 11 7 14 l 6 5 4 4 3 6 l 1 2 81

S:a mdt 33 48 104 154 105 224 17 108 95 80 84 66 138 24 25 52 1357

tillförts tre mandat innan mandaten förde- lats mellan valkretsarna efter antalet röst— berättigade i varje krets.

Hur provindelningen gjorts och till vilka resultat den leder redovisas i bilaga 4 A. Innehållet i bilagan har sammanfattats i tabell 4 (s. 39).

Indelningen måste som framgår av ta— bellen anses ge ett från proportionalitets- synpunkt tillfredsställande resultat.

Däremot leder indelningen till stor sprid— ning i fråga om valkretsamas storlek. Att så blir fallet får bl. a. tillskrivas det förhål- landet att kommunblock inte i något fall delats. Hur stor spridningen blir framgår av tabell 5 ovan.

En så stor spridning får bl. a. den ogynn- samma effekten att förutsättningarna för små partier att delta i mandatfördelningen blir alltför olika. Om t. ex. sex partier deltar i valet verkar den tillämpade fördelningsme- toden som en spärr på 5,0—7,6 % i 11-man- datvalkretsen och på 2,4—2,9 % i 26—man- datvalkretsen. Småpartispärren kommer allt— så att slå oenhetligt.

Det förhållandet att kommunblocken un- dantagslöst utgjort byggstenar vid valkrets- indelningen har gjort det svårt att utforma valkretsarna så att kravet på naturliga, sam- manhängande valkretsar tillgodoses. Sålunda har i åtskilliga fall måst skapas valkretsar som består av områden som inte är geogra- fiskt sammanhängande. Detta har bl. a. skett när ett mycket stort kommunblock skär av landstingskommunen i två delar, av vilka den ena är för liten för att bilda egen val- krets.

Enligt kommitténs mening är utfallet av provindelning A inte godtagbart. Den till- godoser visserligen kravet under 1 ovan (proportionalitetskravet) men indelningen le- der dels till en alltför stor spridning mandat-

mässigt sett mellan valkretsarna med därav följande alltför höga spärreffektsvariationer, dels till valkretsar som inte tillgodoser det »naturlighetskrav», som kommittén menar måste ställas.

Kommittén har därför gjort en ny val- kretsindelning (provindelning B). Utgångs- punkterna var dessa. Valkretsarna skulle ge underlag för lägst 10 och högst 20 mandat med möjlighet att i undantagsfall göra små avsteg från dessa gränser. Kommunblocksin- delningen skulle i princip följas. Stora kom- munblock skulle dock få delas i två eller flera valkretsar för att inte den övre mandat- gränsen skulle överskridas. Vidare skulle del av kommunblock kunna läggas samman med annat kommunblock till en valkrets, om det i visst fall bedömdes vara bättre än att bilda inte sammanhängande valkretsar eller för att undvika att andra olägenheter uppstod. I likhet med vad som gällde vid provindel- ning A har varje valkrets tilldelats tre grund- mandat.

Resultatet av denna provindelning redo- visas i bilaga 4 B. Sammanfattas utfallet av denna provindelning kan konstateras att proportionalitetskravet även i detta fall blir tillfredsställande tillgodosett (se tabell 6).

Det kan tilläggas att kommittén för att ytterligare belysa verkningarna från propor- tionalitetssynpunkt av en indelning i valkret- sar av storleksordningen 10—20 mandat ställt upp ett antal teoretiska exempel på mandat- fördelningen i sådana kretsar. Resultatet re- dovisas i bilaga 5.

Vid provindelning B fås den spridning i fråga om valkretsamas storlek som fram- går av tabell 7.

Medelantalet mandat per valkrets enligt denna provindelning blir alltså 12,8 mot 17 enligt provindelning A. Spärreffektens sprid- ning blir emellertid ungefär lika stor i båda

M+ M Cp F Cp+F Cp+F KDS S K Summa

Utan valkretsindelning,

ingen spärr 185 238 193 21 25 22 594 79 1 357 Provvalkretsindelning B 181 252 193 24 24 3 619 61 1 357 Avvikelser +4 —14 +0 —3 +1 +19 —24 +18 5:83 Utan valkretsindelning

+4 % spärr 189 248 198 20 20 3 610 69 1 357 Provvalkretsindelning B 181 252 193 24 24 3 619 61 1 357 Avvikelser +8 —4 +5 ——4 ——4 +0 —9 +8 3:44 Utan valkretsindelning +4 %

men med möjl. för parti med 12 % i valkrets att delta 188 248 198 22 23 3 606 69 1 357 Provvalkretsindelning B 181 252 193 24 24 3 619 61 1 357 Avvikelser +7 —4 +5 —2 —1 +0 —13 +8 31:40 Tabell 7 Antal mandat per

valkrets 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Summa Antal valkretsar 4 5 14 18 23 11 12 6 6 3 2 1 1 1 1 109 Summa mandat 32 45 140 198 276 143 168 90 96 51 36 19 20 21 22 1357

fallen, eller t.ex. från 2,7—3,3 % till 6,4— 10,6 % enligt provindelning B och från 2,4—2,9 % till 5,0—7,6 % enligt provindel- ning A när i båda fallen sex partier förut- sätts delta i mandatfördelningen. Det kan alltså slås fast att småpartispärren blir oen- hetlig även i detta fall.

Provindelning B förutsätter vidare att vis- sa mindre kommunblock läggs samman med den ena eller bägge delarna av ett stort kom- munblock (Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Borås, Örebro och Skellefteå). Vissa avsteg från principen om samman- hängande valkretsar har också måst göras (Norrköpings-, Kristianstads-, Hälsingborgs- och Malmö—Lund-områdena). Kravet på na- turliga, sammanhängande valkretsar kan alltså inte heller i denna provindelning till- godoses fullt ut.

Med hänsyn till svårigheterna vid båda provindelningarna att få till stånd naturliga sammanhängande valkretsar, kan det synas ligga nära till hands att överväga att slopa maximigränserna för valkretsamas mandat- antal. Detta skulle emellertid föra med sig

vissa spärreffektsproblem. Sålunda varierar t. ex. i en valkrets med sex partier och 30 mandat spärreffekten mellan 2,13 och 2,49 %. I 40 mandatvalkretsen varierar spärreffekten mellan 1,63 och 1,83 %.

Sammanfattningsvis ger kommitténs båda provindelningar vid handen att det inte är möjligt att på ett godtagbart sätt samtidigt tillgodose de tre grundläggande krav som kommittén menar måste uppfyllas om det inom det nuvarande systemets ram skall vara möjligt att nå det uppställda målet. Det har framför allt varit svårt att förena kraven 1 och 2 (god proportionalitet och småparti- spärr) och kravet 3 (naturliga valkretsar).

Som ytterligare understyrks i ett följande, sammanfattande avsnitt (4.2.4) är dessa krav i själva verket inbördes oförenliga. Re- sultatet av de ingående undersökningar som kommittén sålunda utfört har föranlett kom- mittén att i stället pröva den andra av de möjliga reformvägarna, dvs. den som inne- bär att det för riksdagsvalet gällande valsy- stemet görs tillämpligt även på landstingsva- let.

4.2.3 Riksdagsvalsystemet överfört på lands— tingsvalen.

Det kan då konstateras att en närmast full- ständig överensstämmelse från proportiona- litetssynpunkt mellan riksdagsvalet och landstingsvalen skulle uppnås om en mot- svarighet till det nya riksdagsvalsystemet infördes vid landstingsvalen.

Ett införande av riksdagsvalsystemet in- nebär att en viss del av landstingsmandaten fördelas mellan partierna inom valkretsarna (fasta valkretsmandat). Dessa grundmandat fördelas på valkretsarna på basis av antalet röstberättigade i varje krets och därefter mellan partierna på grundval av valresul— tatet i resp. krets. Återstoden av manda- ten — utjämningsmandaten — används för att korrigera de awikelser från ett landstings- proportionellt riktigt resultat som kan upp- stå vid fördelningen inom valkretsarna. Ut- jämningsmandaten fördelas alltså på grund- val av valresultatet i hela landstingskommu- ncn efter en jämförelse mellan hur många mandat vart och ett av partierna skulle ha fått om alla mandat fördelats mellan dem i hela landstingskommunen som en enda val- krets och hur många mandat som tilldelats partierna vid mandatfördelningen inom val- kretsarna. Mandatfördelningen sker genom— gående enligt den jämkade uddatalsmeto— den med 1,4 som första divisor. Utjämnings— mandaten tilldelas valkretsarna. En småpar- tispärr tillämpas enligt vilken endast parti som fått minst 4 % av rösterna i hela lands- tingskommunen får vara med vid mandat- fördelningen. Denna spärr modifieras dock så att parti som fått 12 % av rösterna i en valkrets får tävla om de fasta valkretsman- daten i den kretsen. Vid beräkningen av hur många utjämningsmandat som skall till- delas de i fördelningen av utjämningsman- daten deltagande partierna bortses från de valkretsmandat som tillfallit parti som klarat valkretsspärren (12 %) men inte fått 4 % av rösterna i hela landstingskommunen.

De utjämningsmandat som tillfaller par- tierna tillförs valkretsarna. Detta sker för varje parti för sig. Parti får sina utjämnings— mandat i de valkretsar där partiet vid jäm-

förelse valkretsarna emellan ligger närmast till att ta ytterligare mandat efter fördel— ningen av de fasta valkretsmandaten. Av- görande härvidlag blir de jämförelsetal som partiet har i de olika valkretsarna efter för— delningen av de fasta valkretsmandaten, dvs. sedan nytt jämförelsetal i förekomman— de fall har beräknats efter fördelningen av det sista fasta valkretsmandatet i varje val— krets. Det första utjämningsmandatet till- förs den valkrets där partiets jämförelsetal efter fördelningen av de fasta mandaten är högre än i övriga valkretsar. Därefter får partiet sina övriga utjämningsmandat, ett efter ett, i den valkrets där partiet för varje gång har sitt högsta jämförelsetal. För varje utjämningsmandat som partiet får i en val— krets beräknas nytt jämförelsetal för par- tiet i valkretsen med hänsyn till det totala antalet mandat som partiet har fått där.

4.2.4 Sammanfattning och förslag

Vid årets val till riksdagen tillämpades ett nytt valsystem för första gången. Den över- ensstämmelse i fråga om valsätt som rått mellan dessa val och valen till de kommu- nala församlingarna har därigenom brutits. Den bärande principen i det nya riksdags- valssystemet är att partierna skall bli repre- senterade i riksdagen i direkt proportion till sin andel av valmanskåren. Detta åstadkoms genom att endast en del av mandaten till— delas valkretsarna och fördelas mellan par- tierna på grundval av valresultatet där. Åter- stoden av mandaten används för att utjämna de avvikelser från ett riksproportionellt rik- tigt resultat som kan uppstå vid mandatför- delningen inom kretsarna. Principen om riksproportionalitet är dock inte konsekvent genomförd. För att förhindra en från par- lamentarisk synpunkt olycklig partisplittring i riksdagen har systemet försetts med spärr mot småpartier.

Kommittén har enligt sina direktiv bl.a. haft att undersöka om proportionaliteten enligt det nya riksdagsvalssystemet skiljer sig väsentligt från proportionaliteten vid kommunalvalen och — om så skulle visa sig

vara fallet — pröva om det går att åstad- komma större likhet i dessa hänseende ge- nom en anpassning av valsystemet vid kom— munalvalen till valsystemet vid riksdagsva— len. Kommittén vill för sin del i detta sam- manhang tillägga att den fortgående ök- ningen i antal och betydelse av de kommu- nala frågorna och de politiska partiernas allt större betydelse för den kommunala demokratin utgör ett starkt motiv för att åstadkomma likhet i fråga om proportiona- liteten mellan kommunal— och riksdagsvalen.

Som kommittén redan tidigare framhållit (4.2.1) har kommittén kommit till slutsat- sen att skillnaderna från proportionalitets- synpunkt mellan det nuvarande valsystemet och ett system liknande det nya riksdags- valssystemet inte är oväsentliga. Kommittén har därför satt som mål att söka lägga fram förslag om en reform av valsystemet vid de kommunala valen så att det — förutom att ge bästa möjliga proportionalitet mellan par- tierna, vilket ju är ett naturligt krav på varje proportionellt valsystem medför så god överensstämmelse som möjligt — inbegripet en likformig behandling av småpartier — mellan å ena sidan riksdagsvalet och å andra sidan kommunalvalen.

Kommittén prövade först om reformen kunde genomföras enbart genom att reg- lerna om valkretsindelningen ändrades, dvs. inom det nuvarande valsystemets ram. En förutsättning för en sådan lösning skall kunna accepteras blir då att följande tre krav kan tillgodoses, nämligen (l) endast små avvikelser från en fullständig lands- tingsproportionalitet får förekomma, (2) en småpartispärr skall finnas inbyggd i syste- met, (3) valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning, näringsgeografi och liknande synpunkter naturliga enheter.

De undersökningar som kommittén gjort visar att de två första kraven kan tillgodo— ses om valkretsarna kommer att rymma 15 a 16 mandat (provindelning B). I den mån storleken på valkretsarna ökas eller minskas blir de nämnda kraven sämre tillgodosedda (provindelning A). Däremot visar både prov- indelning B och provindelning A att det tredje kravet naturliga valkretsar — är svå-

rare att uppfylla. Kommittén har tidigare an— tytt att »naturlighetskravet» kan tillgodoses om man helt slopar maximigränserna för valkretsamas mandatantal. Detta ger visser— ligen upphov till vissa spärreffektsproblem, men dessa kan undgås om man förser syste- met med en fast småpanispärr på — lämpli- gen — 4 %, men i metoden som sådan ligger att kravet på en jämn proportionalitet i öv- rigt då måste överges. Rent generellt kan det slås fast att kravet på naturliga valkretsar i princip inte går att förena med krav både på god proportionalitet och småpartispärr.

Kommittén vill i sammanhanget också erinra om den betydelse besluten i valkrets- indelningsfrågor får i ett system, där man- datfördelningen sker i slutna valkretsar dvs. där varje valkrets utgör en sluten en- het i vilken valresultatet inte påverkas av utgången i andra valkretsar. Eftersom man- datfördelningen mellan partierna påverkas av hur valkretsindelningen görs, kan denna bli föremål för partitaktiska spekulationer och riskerar alltid att uppfattas vara före- mål för sådana spekulationer. Detta finner kommittén vara otillfredsställande. Enligt kommitténs mening är det ett starkt intresse att den politiska betydelsen av valkretsin- delningsbesluten reduceras. För att detta skall bli fallet måste utrymmet för val mel- lan olika indelningsalternativ minskas. Gör man detta försvårar man emellertid ytterli- gare möjligheterna att skapa naturliga val— kretsar i den mening detta uttryck använts tidigare.

Vad som nu anförts ger vid handen att man genom en reform inom det nuvarande systemets ram stöter på avsevärda svårighe- ter när det gäller att tillgodose de krav som kommittén menat att man måste ställa på systemet. Utvägen är då att på ett eller an- nat sätt modifiera kraven eller att gå över till ett annat system. Kommittén har i detta läge valt att pröva möjligheterna att över- föra det för riksdagsvalen gällande systemet på landstingsvalen.

Görs riksdagsvalssystemet tillämpligt på landstingsvalen uppnår man — med de av— vikelser som betingas av de i systemet in- byggda spärrarna — en fullständig propor—

tionalitet mellan partierna. Systemet tillgo- doser även kravet på en småpartispärr. Det har vidare den fördelen att mandatfördel- ningen partierna emellan inte kan påver- kas av det sätt på vilket valkretsindelning- en görs. Besluten i detta hänseende kan alltså fattas utan att man behöver riske- ra misstanken att partitaktiska övervägan— den därvid fått spela in. I och med att valkretsindelningsfrågan upphör att vara po- litiskt betydelsefull, kan indelningen göras under hänsynstagande till vad som från val- tekniska, partiorganisatoriska och liknande synpunkter är lämpligt utan att kravet på vad som tidigare benämnts naturliga val— kretsar därför behöver uppges. Slutligen är systemets konstruktion sådan att en lands- tingsproportionellt rättvisande resultat inte kan rubbas genom valtaktiska manövrar av olika slag (konstlade partibildningar o.1.). Denna analys visar enligt kommitténs me- ning att avgörande fördelar står att vinna om det för riksdagsvalet gällande systemet görs tillämpligt även på landstingsvalen. Det är Också kommitténs uppfattning att det nu- varande valsystemet vid landstingsvalen (lik- som f. ö. även vid de primärkommunala valen — se nästa avsnitt) bör ersättas med ett landstingsproportionellt system av riksdags- typ. Vid detta sitt ställningstagande har kommittén inte förbisett att invändningar kan resas mot ett sådant system. Val i slut- na valkretsar har sålunda — som också grundlagberedningen påpekat (SOU 1967: 26, s. 148) den förtjänsten framför ett sy- stem sådant som det förordade, att man i varje valkrets kan få en mandatfördelning som nära ansluter sig till partiets väljarun- derlag där. I ett landstingsproportionellt sy- stern är det inte möjligt att kombinera ga- rantier för landstingsproportionalitet med bestämmelser om ett bestämt antal mandat för valkretsarna och om fullt proportionell mandatfördelning mellan partierna inom var- je särskild valkrets. Vidare kan det invändas att intresset av att få till stånd en god pro- portionalitet numera inte är lika starkt vid landstings- som vid riksdagsvalen, framför allt därför att landstingen inte längre är val- korporationer i riksdagssammanhang. Den

omständigheten att riksproportionaliteten i det nya riksdagsvalssystemet inte kan rub- bas av valtaktiska manövrar, gör det obe- hövligt kan det hävdas — med särskilda åt- gärder för att förhindra motsvarande man— övrar vid kommunalvalen, som ju skall hål- las samma dag som riksdagsvalet. Slutligen kan invändas att ett landstingspropotionellt system skulle te sig tekniskt komplicerat för allmänheten.

Av kommittén tidigare redovisade prin- cipiella ställningstagande framgår att kom- mittén inte tillmäter dessa invändningar nå- gon avgörande vikt. Vad gäller de regionala synpunkterna anser kommittén — i likhet med grundlagberedningen att man inte bör kräva mera av valsystemet än att valkret- sarna prakt'skt sett får en representation som inte varierar med mer än ett eller ett par mandat från val till val (förutsatt givet- vis att valkretsarna behålls i stort sett oför- ändrade från ett val till ett annat) och att mandatfördelningen inom en valkrets i re- gel skall ge god överensstämmelse med val- utslaget i samma krets. Som kommittén närmare skall utveckla i det följande kan detta mål nås i ett landstingsproportionellt system.

Kommittén kan inte heller dela uppfatt— ningen att intresset av god proportionalitet skulle vara mindre vid landstingsvalen än vid riksdagsvalet. Vad sedan gäller behovet av åtgärder för att förhindra valtaktiska manövrar menar kommittén att även om risken är liten för att sådana företas i en ordning med samtidiga riksdags- och kom- munalval så är det angeläget att skapa ga- rantier för att sådana manövrar inte skall förekomma. Att allmänheten skulle finna systemet komplicerat är väl i och för sig inte uteslutet. Samma invändning kan emellertid riktas mot det nya riksdagsvalssystemet. En- ligt kommitténs mening har invändningen inte större tyngd i fråga om landstingsvalen än beträffande riksdagsvalen och kommit- téns uppfattning är alltså att man kan bortse från denna invändning.

I ett valsystem av den typ som kommit- tén sålunda förordar är det viktigt att anta- let utjämningsmandat är så stort att det räc-

ker för att åstadkomma den utjämning som är nödvändig för att mandatfördelningen mellan partierna skall bli rättvisande m. h. t. det samlade valresultatet i hela landstinget. Av betydelse är emellertid också att varje valkrets tilldelas det antal fasta valkretsman- dat som behövs för att önskemålet om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses så långt som det är möjligt m. h. t. kravet på landstingsproportionalitet. Kommittén har därför låtit undersöka vilken relationen mellan fasta valkretsmandat och utjämningsmandat bör vara. Undersökning- en, vilken redovisas i två särskilda PM (in- tagna som bilaga 6 och 7), visar att dessa båda synpunkter som regel tillgodoses i ett system med 90 % fasta valkretsmandat och 10 % utjämningsmandat. I undersökningen förordas emellertid också att en sådan för- delningsregel kompletteras med en föreskrift att antalet utjämningsmandat alltid minst skall motsvara antalet valkretsar i lands- tinget. Kompletteringsregeln motiveras av önskemålet att säkra den partimässiga re- presentativiteten i landstinget. Tilläggas bör att undersökningen bygger på förutsättning- en att antalet mandat i landstinget (och i val- kretsarna) ställs i relation till antalet röst- berättigade, men att reglerna om antalet landstingsmandat i övrigt skall vara oför- ändrade.

Kommittén föreslår som tidigare nämnts att landstinget självt med iakttagande av vissa minimiregler skall få bestämma an- talet landstingsledamöter därvid utgångs- punkten skall vara antalet röstberättigade i landstingskommunen och att antalet leda- möter alltid skall vara udda. Sistnämnda regel sammanställd med förslaget att de fasta valkretsmandaten skall förhålla sig till utjämningsmandaten som 9 till 1, innebär att ett brutet tal alltid uppkommer vid fast- ställandet av det antal fasta valkretsman- dat som skall finnas i landstingskommunen.

Enligt kommitténs uppfattning är det av vikt att antalet utjämningsmandat blir så stort att ett landstingsproportionellt riktigt resulat kan säkras. De regionala representa- tivitetsintressena bör inte tillgodoses på be- kostnad av landstingsproportionaliteten. En

kompletteringsregel sådan som den förorda- de fyller alltså i och för sig sin plats. Införs emellertid den regeln att det brutna tal, som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna, alltid skall sänkas till närmast lägre hela tal, uppnår man, som kommittén kunnat konstatera, i princip samma effekt som med den kom- pletteringsregel, som förordats i undersök- ningen. Enligt kommitténs mening är en så- dan regel att föredra framför den i undersök- ningen förordade kompletteringsregeln, vil- ken saknar motsvarighet i riksdagsvalsyste- met.

Kommittén har emellertid i fullständighe- tens intresse gått ett steg längre och under- sökt om inte det ifrågasatta systemet borde kompletteras med en regel om grundman- dat i valkretsarna för att om möjligt bättre tillgodose de båda tidigare angivna syn- punkterna. Undersökningen, som redovisas i bilaga 8, visar dock enligt kommittén att den praktiska effekten av en sådan regel skulle bli ringa. Härvid har kommittén ut- gått från att kommunerna liksom hittills skall vara byggstenar vid valkretsindelningen och att den fortgående anpassningen av kommunerna till kommunblocken medför att de befolkningsmässigt små kommunerna kommer att försvinna.

Utformas regelsystemet som kommittén här förordar får man enligt kommitténs me- ning en tillfredsställande och stabil regional representation inom ramen för det lands- tingsproportionella systemet. Kommittén vill emellertid framhålla att det självfallet är önskvärt att man vid den översyn av val- kretsindelningen, som får förutsättas ske inför 1973 års val, då de nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången, efter- strävar att få fram valkretsar som dels inte uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta mandat och dels bär upp ett visst minsta antal mandat. I sistnämnda hän- seende vill kommittén på grundval av gjorda undersökningar förorda att valkretsindel- ningen görs så att varje valkrets kan beräk- nas kunna tilldelas minst åtta fasta val- kretsmandat.

Riksdagsvalsystemet innehåller en kompo-

nent som det kan diskuteras om den bör föras över på landstingsvalen, nämligen 12%-regeln. Som framhållits tidigare är en av de väsentliga fördelarna med riksdags- systemet att valkretsindelningen kan »av- politiseras». Inför man 12%-regeln vid landstingsvalen kan denna fördel försvagas, eftersom det i vissa lägen kan bedömas vara partitaktiskt fördelaktigt att göra valkrets- indelningen så att en lokal opinion kan be- räknas klara spärren. Kommittén har emel- lertid kommit till slutsatsen att risken härför är så liten att regeln i enhetlighetens intresse bör behållas vid landstingsvalen.

Sammanfattningsvis får kommittén alltså föreslå att valsystemet vid landstingsvalen utformas på motsvarande sätt som valsy- stemet vid riksdagsvalen, varvid 9/ 10 av lands- tingsmandaten skall utgöra fasta valkrets- mandat vilka fördelas inom valkretsarna och 1/10 utjämningsmandat vilka används för att utjämna de avvikelser från ett landstings- proportionth riktigt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta man— daten. Det brutna tal som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsman- dat sänks därvid till närmast lägre hela tal. Vidare föreslår kommittén att endast parti som fått minst 4 % av rösterna i hela lands- tingskommunen skall få delta i mandatför- delningen. Parti som fått minst 12 % av rösterna i en valkrets skall dock ha rätt att delta i fördelningen av de fasta mandaten för den valkretsen.

Till den närmare utformningen av syste— met återkommer kommittén i specialmoti- veringen.

4.3 De primärkommunala valen 4.3.1 Inledning

Som kommittén redan tidigare framhållit är det av intresse att inte bara vid lands- tingsvalen utan även vid de primärkommu— nala valen ha ett valsystem som ger ett i för- hållande till riksdagsvalet lika gott resultat från proportionalitetssynpunkt. Vad det nu gäller är att pröva om detta intresse bättre

kan tillgodoses om en motsvarighet till det för riksdagsvalen gällande och för lands- tingsvalen föreslagna valsystemet införs ock- så vid de primärkommunala valen. Kommit- tén vill då framhålla att den med »primär- kommunala val» i detta sammanhang avser val av kommunfullmäktige. Till de kyrkliga valen återkommer kommittén i följande av- snitt.

4.3.2 Valkretsindelning vid de primär- kommunala valen

Proportionaliteten vid både riksdags- och landstingsvalen åstadskoms — kort uttryckt — genom att en del av mandaten i riksda- gen resp. landstinget är fasta valkretsman- dat vilka först fördelas på valkretsarna och därefter mellan partierna på grundval av valresultatet i kretsen. Återstoden av manda- ten är utjämningsmandat som används för att korrigera de avvikelser från ett riks- resp. landstingsproportionellt rättvisande re- sultat som kan ha uppstått vid fördelningen av de fasta mandaten. Medan valkretsindel- ning alltid förekommer vid riksdags- och landstingsvalen, är det snarare undantag än regel att primärkommun är indelad i val— kretsar för val av kommunfullmäktige. Stockholm utgör dock ett sådant undantag enligt uttrycklig föreskrift i KL för Stock- holm (10 5). Enligt bestämmelserna i KL (10 &) får visserligen kommun indelas i val- kretsar, men sådan indelning är obligatorisk endast om kommunen har mer än 40000 invånare eller om minst 51 fullmäktige skall utses i kommunen. Vid 1966 års val var 41 av 900 kommuner valkretsindelade och vid 1970 års val 61 av 464.

Ett valsystem av riksdagstyp kan självfal- let tillämpas fullt ut bara i kommuner som är valkretsindelade. Är kommun inte in- delad i valkretsar ger emellertid redan man- datfördelningsmetoden en praktiskt taget fullständig proportionalitet, liksom t.ex. landstingsproportionalitet uppnås om man- daten fördelas i landstingskommun utan valkretsindelning (jfr. 4.2.1).

I detta sammanhang vill kommittén ta upp frågan om de kommunala valkretsindel-

ningsreglernas utformning. Det ursprungli- ga syftet med reglerna om valkretsindelning var att skapa garanti för att olika lokala in- tressen blev företrädda i den aktuella repre- sentationen. Ännu ett skäl för valkretsin- delning har förelegat, då ett förhållandevis stort antal representanter skall utses, efter- som det av praktiska skäl ansetts olämpligt med alltför långa namnlistor vid valen.

Reglerna om valkretsindelningen vid pri- märkommunala val har ändrats vid flera tillfällen under årens lopp. Motivet har ge- nomgående varit att söka minska de olägen— heter som är förbundna med en långt driven uppdelning i valkretsar och ge kommunerna större frihet vid avgörandet av frågan om en kommun skulle indelas i valkretsar eller ej. När de nuvarande reglerna infördes (prop 1953: 185) framhölls bl. a. att svårigheter förelåg att göra uppdelningen så att kret- sarna kom att utgöra efter ortens förhållan- den naturliga enheter. Vidare anfördes att fall förekom där en uppdelning i valkretsar medfört avvikelser från en proportionellt riktigt fördelning av mandaten mellan parti- erna. Att partierna i många fall använder ge- mensamma listor för hela kommunen trots att denna är indelad i valkretsar talade ock- så, framhölls det, för att värdet av att genom en valkretsindelning kunna låta lokala sär- intressen bli representerade var begränsat.

I samband med prövningen av frågan om införandet av ett nytt valsystem för de pri- märkommunala valen bör enligt kommit- téns mening också övervägas att slopa re- geln att kommun obligatoriskt skall delas i valkretsar när invånarantalet överstiger 40. 000 invånare eller när minst 51 fullmäk- tige skall utses för kommun. En sådan fa- kultativ ordning ligger väl i linje med ut— vecklingen på närliggande områden. Så- lunda har det för vissa kommuner tidigare gällande obligatoriet att företa valdistrikts- indelning när invånarantalet i kommunen eller kommundelen överstiger 3 000 slopats (prop 1968: 87, KU 20). Vidare kan erinras om den större frihet som nyligen lämnats kommunerna när det gäller att bestämma antalet fullmäktige. Även praktiska skäl kan enligt kommitténs mening anföras för ett

fakultativ systern. I ett valsystem av riks- dagstyp (ett kommunproportionellt system) förlorar valkretsindelningen den betydelse den i dag har i mandatfördelningshänseende. Valkretsindelningen kan alltså i ett sådant system göras utifrån vad som från i första hand praktiska synpunkter är lämpligt. De faktorer som härvid bör vara bestämmande skiftar emellertid i så hög grad från kom- mun till kommun att det förefaller föga rimligt att man tvingas göra en valkretsin- delning där en sådan framstår som praktiskt omotiverad eller rent av olämplig. Svårighe- terna att åstadkomma en uppdelning i na- turliga valkretsar och den omständigheten att partierna i allt större utsträckning går fram med gemensamma listor i kommunval- kretsama talar också mot stela regler på det- ta område.

Mot att göra bestämmelserna om val- kretsindelningen fakultativa kan den prak- tiska invändningen riktas att om större kom- muner inte valkretsindelas så kan antalet kandidatnamn bli så stort att svårigheter uppstår att få rum med dem alla på val- sedlarna. Genomförs 1965 års valtekniska utredningsförslag från 1969 (Ny valteknik, SOU 1969: 19) kommer nämligen valsed- larna att få formen av hålkort, vilkas stor- lek ju är given. Valtekniska utredningen fortsätter emellertid sitt arbete och det kan därför inte nu sägas hur valsedlarna slut- ligt kommer att utformas i det nya valtek- niska systemet. Vid sådant förhållande har kommittén ansett att genomförandet av en enligt kommitténs mening i övrigt välgrun- dad reform av valkretsindelningsreglerna inte bör göras avhängig av den tekniska frågan hur valsedlarna kommer att utfor— mas i ett nytt valtekniskt system. Kommit- tén finner sig därför inte bör tillmäta den angivna invändningen avgörande betydelse.

Kommittén har alltså kommit till den slut- satsen att om valsystemet vid de primärkom- munala valen utformas på motsvarande sätt som vid riksdagsvalen så bör även reglerna om valkretsindelning göras fakultativa och frågan om en sådan indelning skall komma till stånd få avgöras i första hand från vad som från praktiska synpunkter är lämpligt.

4.3.3 Valsystemet vid de primärkommunala valen

För att få underlag för sina överväganden av frågan om ett valsystem av riksdagstyp bör införas vid de primärkommunala valen, har kommittén på basis av resultatet av 1966 års val bl. a. undersökt hur mandat- fördelningen i de 41 valkretsindelade kom- munerna skulle ha blivit i ett valsystem av riksdagsvalstyp. Av det totala antalet man- dat har - i likhet med vad som föreslagits för landstingsvalens vidkommande 9/10 an— tagits vara fasta valkretsmandat och 1/10 ut- jämningsmandat. Undersökningen, för vilken den förutsättningen också gällt att de fasta valkretsmandaten tilldelats valkretsarna i för- hållandet till antalet röstberättigade, redovi- sas i bilaga 9. Allmänt sett kan konstateras att undersökningen visar att nuvarande val- sätt ger ett ganska gott resultat från propor- tionell synpunkt i dessa kommuner med de- ras ganska mandatrika valkretsar. Ett »kom- munproportionellt» system skulle visserligen ha gett en annan mandatfördelning i 31 av de 41 kommunerna men de reella avvikelser- na är små, som framgår av sammanfattning- en i nedanstående tabell.

Tabell 8 Mandatavvikelse (+ el. -—) i för- Antal hållande till kommuner ett kommun- dår mandat- proportionellt Summa avvikelse system med »avvikelse- inträffat småpartispärr mandat» 23 1 23 5 2 10 2 3 6 1 4 4 =31 =43

Den genomsnittliga avvikelsen är alltså ungefär 1 mandat i en kommun med 47 år 48 mandat.

Undersökningen tog även sikte på att be- lysa effekten av grundmandat i valkretsarna i ett system med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Detta skedde på följande sätt.

Mandaten (1966) fördelades matematiskt i varje kommun på 90 % fasta valkretsman—

dat och 10 % utjämningsmandat. Det sam- manlagda resultatet blev 1831 fasta och 209 utjämningsmandat, summa 2040 man— dat. I det ena fallet (alternativ A) fördelades de fasta mandaten i proportion till antalet röstberättigade i valkretsarna; i det andra fallet (alternativ B) fick varje valkrets 3 grundmandat varefter återstoden av de fasta mandaten fördelades i förhållande till an- talet röstberättigade i valkretsarna. Resulta- tet blev följande: alternativen A och B gav samma resultat i 26 kommuner (64 val- kretsar) med 1126 fasta och 129 utjäm- ningsmandat och olika resultat i 15 kommu- ner (50 valkretsar) med 705 fasta och 80 ut- jämningsmandat.

Sedan utjämningsmandaten tilldelats par- tigrupper-ingarna i valkretsarna blev slutre- sultatet att det sammanlagda antalet mandat per valkrets är identiskt i 111 av de 114 val- kretsarna enligt de båda alternativen. En- dast i Täby (s), Borås (m) och Skellefteå (m) har ett mandat »gått fel». Detta påver- kar inte partiernas mandatstyrka men kan innebära att 3 personer (av 2 040) inte kom- mer med i utbyte mot 3 andra som gör det (förutsatt att inte samma valsedel använts i alla valkretsarna).

Undersökningen bekräftar kommitténs i samband med behandlingen av landstings— valen uttalade uppfattning att den praktiska effekten av en grundmandatsregel blir obe- tydlig. Det finns därför enligt kommitténs mening inte heller i fråga om de primär- kommunala valen anledning komplettera ett kommunproportionellt system med en regel om grundmandat.

Att både det nuvarande och det för riks- dagsvalen gällande valsystemet vid den först- nämnda undersökningen gett i stort sett lik- värdiga resultat från proportionalitetssyn- punkt i valkretsindelade kommuner, berätti- gar emellertid inte till några slutsatser om systemens generella effekt. Eftersom det nu- varande systemet innebär val i slutna val— kretsar kan, som tidigare framhållits, pro- portionaliteten rubbas genom ändringar i valkretsindelningen. I det för riksdagsvalen gällande systemet påverkas inte proportiona- liteten av ändringar i denna indelning. Riks-

dagsvalsystemet ger, som tidigare i olika sammanhang framhållits, i alla lägen ett med bortseende från effekten av de spärrar som byggts in i systemet — proportionellt rättvisande resultat. Att denna egenskap hos systemet innebär avgörande fördelar har kommittén utvecklat i det föregående. Även i övrigt låter sig de resonemang som kom- mittén fört för och emot en övergång till ett valsystem av riksdagstyp vid landstings- valen appliceras på de primärkommunala valen. Kommitténs slutsats blir därför att det för riksdagsvalen gällande och för lands- tingsvalen föreslagna valsystemet i princip bör införas även vid de primärkommunala valen.

Den omständigheten att inte alla kommu- ner är eller kan förväntas bli indelade i val- kretsar, medför att riksdagsvalsystemet inte kan göras tillämpligt fullt ut på valen i alla primärkommuner. I kommuner som inte är valkretsindelade blir det självfallet inte ak- tuellt vare sig med någon uppdelning av full- mäktigmandaten på fasta valkretsmandat och utjämningsmandat och följaktligen inte heller med en särskild valkretsspärr på 12 %. Däremot låter sig 4 %-regeln använ- das i alla kommuner. Kommittén anser emellertid att det kan ifrågasättas om 12 %- regeln bör införas i valkretsindelade kom- muner när riksdagsvalssystemet görs till- lämpligt på de kommunala valen. Att kom- m'ttén kommit att ifrågasätta 12 %-regeln beror främst av två orsaker. I mindre ut- sträckning än de landstingskommunala val- kretsarna utgör som regel de primärkommu- nala naturligt sammanhållna områden. Det förefaller i fråga om dessa senare valkretsar inte lika naturligt som beträffande de förra att genom en särskild procentregel skapa förutsättningar för lokala opinioner att bli representerade i fullmäktige. En lämpligare väg att åstadkomma detta är att tillse att val- kretsarna blir så stora att valutslaget där mandatmässigt sett blir representativt för opinionerna inom kretsen. Det andra skälet är att det framstår tveksamt om undantags- regeln fyller någon praktisk funktion vid de kommunala valen. Enligt kommitténs i bi- laga 9 redovisade undersökning har 12 %-

regeln inte tillämpats i något fall. Detta tor- de sammanhänga med att om en partibild- ning varit så stark att den samlat 12 % i en valkrets, så har den också klarat spärren på 4 % och därmed varit garanterad kommun- proportionell representation i fullmäktige.

Med hänsyn till det anförda har kommit- tén kommit till slutsatsen att den vid riks- dags- och landstingsvalen gällande 12 %-re- geln inte bör införas vid de primärkommu- nala valen. Invändningen att reglerna häri- genom blir oenhetliga väger enligt kommit- téns mening inte särskilt tungt, eftersom den oenhetligheten mellan riksdags- och lands- tingsvalen, å ena, och de primärkommunala valen, å andra sidan, redan finns att val- kretsindelning alltid förekommer vid de för- ra men relativt sällan vid de senare, ett för— hållande som torde komma att bestå även i fortsättningen. Vid de primärkommunala valen bör därför endast den regeln gälla att bara parti som fått minst 4 % av rösterna i hela kommunen blir berättigat att delta i mandatfördelningen. För att så långt som möjligt garantera att valutslaget på ett pro- portionellt riktigt sätt speglar opinionen i de olika valkretsarna bör emellertid val- kretsindelningen göras så att varje valkrets liksom f. n. kan beräknas komma att tilldelas minst 10 fasta mandat.

Bestämmelserna om antalet fullmäktige och om fullmäktigmandatens fördelning på valkretsarna knyter f.n. an till befolknings— talen i kommunen resp. valkretsarna. I fråga om landstingsvalen har kommittén förordat att antalet röstberättigade skall vara avgö- rande för frågan hur minimiantalet lands» tingsmän skall bestämmas och för fördel- ningen av landstingsmandaten på valkret- sarna. På motsvarande sätt bör — redan av hänsyn till intresset av enhetliga regler antalet röstberättigade vara bestämmande för hur många fullmäktige som minst skall utses i de olika kommunerna resp. för hur fullmäktigmandaten skall fördelas på val- kretsarna.

4.4 De kyrkliga valen

Begreppet kommunala val innefattar inte

bara landstings- och kommunfullmäktigval utan även val av kyrkofullmäktige och le- damöter i kyrklig samfällighet (1 och 62 åå kommunala vallagen(1930: 253) KVL). Kommitténs överväganden i föregående av- snitt tog sikte enbart på valen till kommun- fullmäktige. Där framhölls att kommittén i ett senare avsnitt skulle återkomma till de kyrkliga valen och till frågan om valsyste- met även vid dessa val borde reformeras. De överväganden som kommittén gjort i sistnämnda hänseenden har lett kommittén till slutsatsen att en sådan reformering av valsystemet som föreslagits för de borger- liga valen inte — i varje fall f. n. bör kom- ma till stånd. Frågan om kyrkans framtida ställning i samhället och därmed också frå- gan om vilka representationer som kyrkan skall ha och hur de skall utses är föremål för utredning. Kommittén är av den upp- fattningen att resultatet av denna utredning bör avvaktas. Kommittén vill också erinra om att chefen för justitiedepartementet i till- läggsdirektiv 24.10.1969 till 1965 års valtek- niska utredning (se härom 5.1.) uttalat att en genomgripande lagteknisk reform av val- lagstiftningen vid 'de borgerliga valen borde vara genomförd till 1973 års val. Valen till de kyrkliga representationema nämns inte i direktiven. Härtill kommer dels att val- kretsdelning mindre ofta förekommer vid de kyrkliga valen, dels att det politiska in- slaget vid dessa val inte är lika framträdande som vid de borgerliga — flera partier går så- lunda ofta fram under gemensam partibe- teckning — varför intresset av ett försam- lings— eller samfällighetsmässigt proportio- nellt rättvisande valutslag inte är så utpräg- lat vid dessa val. I den mån valkretsindel— ning inte förekommer ger f.ö., som tidi- gare påpekats, den nuvarande valmetoden ett proportionellt helt tillfredsställande resul- tat. Ytterligare bör framhållas att de kyrk- liga valen förrättas för sig, varför intresset av enhetliga regler inte har samma tyngd som i fråga om val som förrättas samti- digt.

5. Specialmotivering

5.1. Den lagtekniska utformningen

Som tidigare (4.4) i korthet nämnts före- står en genomgripande lagteknisk översyn av vallagstiftningen. I tilläggsdirektiv 24.10. 1969 till 1965 års valtekniska utredning, som enligt sina tidigare direktiv bl. a. har till uppgift att göra en lagteknisk moderni- sering av vallagstiftningen, drog chefen för justitiedepartementet upp de riktlinjer efter vilka arbetet borde bedrivas. Justitiemini- stern uttalade i tilläggsdirektiven bl. a. att en mera systematisk fördelning av lagreglerna borde kunna åstadkommas. Det torde så— lunda vara lämpligt att en ny vallag be- gränsades till att omfatta de rent valtekniska reglerna rörande riksdagsval samt landstings- stads- och kommunalfullmäktigvalen. De materiella reglerna om mandatfördelning, inbegripet reglerna om utseende av repre- sentanter på partiernas mandat, borde i så fall tas in i den författning som närmast in— nehåller reglerna för ifrågavarande repre- sentation, dvs. i resp. riksdagsordningen (RO), LL, samt KL och KL för Stockholm. I direktiven erinras om att en reformering av vallagstiftningen påverkas inte bara av valtekniska utredningens arbete utan även av arbete som bedrivs inom andra utred- ningar, bl.a. inom kommunalvalskommit— tén. Det förefaller därför, sägs det i direk— tiven, mest ändamålsenligt att arbetet på en modernisering förläggs till justitiedeparte- mentet och där bedrivs i nära kontakt med de olika utredningarna.

Valtekniska utredningen avser, enligt vad kommittén erfarit, att lägga fram resultatet av sitt arbete, som alltså endast skall gälla

valens tekniska sida och inte innefattar ut- arbetande av författningsförslag, i mitten av år 1971. Det lagstiftningsarbete som förut- sätts ske i justitiedepartementet har, såvitt kommittén har sig bekant, ännu inte på- börjats.

Kommitténs förslag att ett valsystem mot— svarande det som nu gäller för riksdagsvalen skall införas även vid valen till landsting och kommunfullmäktige medför bl.a. att den nuvarande lagstiftningen måste kom- pletteras med bestämmelser om valsättet. F.n. återfinns de kommunala valreglerna dels i resp. LL, KL och KL för Stockholm, dels i KVL. De förstnämnda lagarna inne— håller sålunda bestämmelser om rösträtt och valbarhet samt regler för valkretsindelning— en. I KVL ges bl.a. föreskrifter om sam- manräkningen inbegripet reglerna för hur ordningen mellan namnen på partiernas val- sedlar skall bestämmas. .

På i princip motsvarande sätt var tidigare de för riksdagsvalen gällande bestämmel— serna uppdelade mellan R0 och ValL. I samband med 1968/ 69 års författningsre- form överfördes de regler i valsystemet .som är av vikt för partiernas inbördes tävlan —- dvs. mandatfördelningsreglerna till RO. Grundlagberedningen anförde i sitt av stats- makterna godtagna förslag att den omstän— digheten att valkretsindelningen i det nya valsystemet upphört att vara ett partipoli- tiskt betydelsefullt komplement till valme- toden, skapat förutsättningar för att grund— lagsfästa nämnda regler (s. 148—149).

Kommittén har ansett det av både prin— cipiella och sakliga skäl motiverat följa samma modell Och i resp. kommunala

)grundlagar» dvs. LL, KL och KL för Stockholm arbeta in mandatfördelnings- reglerna. Kommittén är medveten om att detta lett till ett, från främst systematiska och redaktionella synpunkter inte invänd- ningsfritt resultat. Särskilt gäller detta de båda kommunallagarna där ett antal nya paragrafer fått införas. I samband med den lagtekniska översyn av kommunallagama som förestår torde emellertid angivna bris- ter kunna avhjälpas.1 Enligt kommitténs mening bör man därför under en övergångs- tid kunna överse med de nämnda bristerna.

* Övergången till det föreslagna landstings- .resp. kommunproportionella systemet gör vissa ändringar nödvändiga i KVL:s sam- manräkningsregler. Dessa tas upp och kom- menteras i ett särskilt avsnitt (5.4).

5.2 LandstingsIagen 6 & i De nya bestämmelserna om antalet lands- tingsmän bör tas in i denna paragraf. Para- grafen bör formellt och redaktionellt utfor- mas i överensstämmelse med motsvarande paragrafer i KL och KL för Stockholm. .Det torde inte vara nödvändigt att i lagen ange när landstinget skall fatta beslut om hur många landstingsmän som skall utses. Ett sådant beslut bör givetvis fattas i så god tid att den ändring i valkretsindelningen som föranleds av beslutet kan hinna genom- föras inom den föreskrivna tiden (15 5 and- _ ra stycket). * Utan särskild föreskrift får anses gälla att antalet röstberättigade invånare enligt den justerade röstlängden skall ligga till grund för beslut om antalet landstingsmän.

10 å

, Som framhållits i den allmänna motive- ringen upphör i det nya systemet valkrets- indelningen att vara ett betydelsefullt kom- plement till valsättet. Bestämmelserna här-

1 Civilministern har med stöd av bemyndi- gande 20.3. 1970 i april 1970 tillkallat en sak- kunnig för att göra en sådan översyn av bl. a. '— LL, KL och KL för Stockholm.

om bör därför kunna förenklas. De bestäm— melser om valkretsindelningen som även i fortsättningen behövs, bör avsluta detta ka- pitel i LL. I denna paragraf bör endast ut- sägas att landstingskommun skall indelas i valkretsar och att valbarhet inte är in- skränkt till valkrets.

11—14 55

I dessa paragrafer bör ges bestämmelser om det nya valsättet. Detta överensstämmer i allt väsentligt med det för riksdagsvalen gällande. Kommittén kan därför i huvudsak hänvisa till vad som i dessa hänseenden an— fördes i proposition 27 till 1968 års riksdag (s. 217—221 och 228—229) och i KU:s utlå— tande över denna (KU 1968: 20, s. 23 ff och 51). Därutöver vill kommittén anföra föl- jande.

I 11 5 1 mom. bör slås fast att mandaten i landstinget i första hand fördelas på par- tier. Någon definition på begreppet parti finns emellertid f.n. varken i LL eller i KVL utan endast i RO. En sådan definition bör därför ges här. Begreppet parti bör de- finieras på samma sätt som i RO.

Som kommittén närmare utvecklat i den allmänna motiveringen hör 9/ 10 av landstings- mandaten vara fasta valkretsmandat, som fördelas proportionellt på valkretsarna på basis av antalet röstberättigade i de olika valkretsarna, och 1/10 utjämningsmandat, som används för att utjämna de avvikelser från ett landstingsproportionth riktigt resultat som kan uppkomma vid fördelningen av de fasta mandaten. Bestämmelserna härom bör ges i 2 och 3 mom. i denna paragraf.

I 2 mom. bör ges regler för hur för- delningen av de fasta mandaten på val- kretsarna skall göras. Motsvarande bestäm- melser i fråga om riksdagsvalen ges visser- ligen i ValL (30 ä 2 mom.), men kommittén har funnit att det från systematisk synpunkt är lämpligare att ta in dem i LL än i KVL.

I likhet med vad som gäller i fråga om fördelningen av de fasta valkretsmandaten på riksdagsvalkretsarna, bör fördelningen ske enligt valkvotsmetoden. Valkvoten får man genom att dela antalet röstberättigade i hela landstingskommunen med antalet fas—

ta valkretsmandat. Därefter delar man anta- let röstberättigade i varje valkrets med val- kvoten. För varje gång detta antal är jämnt delbart med valkvoten tilldelar man valkret- sen ifråga ett mandat. De mandat som åter— står när denna räkneoperation slutförts till— delas de valkretsar som uppvisar de största överskottstalen efter den första tilldelningen.

Fördelningen av de fasta valkretsmanda- ten på valkretsarna bör göras av länsstyrel- sen på grundval av uppgifterna i stommarna till röstlängd om antalet röstberättigade. Dessa stommar föreligger vid den tidpunkt då länsstyrelsen skall fatta sitt beslut och det finns då ingen anledning att — som vid riksdagsvalen bygga på stommarna till mantalslängderna för året. Att centrala val- myndigheten skall utgå från dessa senare när den skall bestämma antalet fasta val- mandat i riksdagsvalkretsarna hänger sam- man med att beslutet ursprungligen (se SFS 1968: 182) skulle fattas före mars må- nads utgång, då stommarna till röstlängder inte föreligger. När tidpunkten flyttades fram en månad (se KU 1969: 50 s. 11) behölls re- geln i 30 å andra stycket ValL oförändrad trots att det i och för sig hade varit möj- ligt att då använda sig av röstlängdsstom- marnas uppgifter vid mandatberäkningen. Den här föreslagna regeln bör tas in i 2 mom. andra stycket. Den sänkningsregel som förordats i den allmänna motiveringen bör ha sin plats i ett tredje stycke i detta mom. I 3 mom. bör slås fast att utjämnings- mandaten skall tillföras valkretsama sedan de fördelats på partier.

Spärrreglerna mot småpartier bör tas in i 4 mom. I likhet med vad som gäller för riksdagsvalet skall procenttalen självfallet beräknas på antalet giltiga röster.

I 12 53 bör ges de närmare reglerna om mandatfördelningen mellan partierna. Där bör också ges en hänvisning till föreskrifter- na i KVL (46 5) om hur ordningen mellan partiernas kandidater skall fastställas.

13 5 bör innehålla föreskrifter om hur det skall förfaras om ett parti i någon val- krets fått fler mandat än det finns namn på partiets valsedlar. Enligt nuvarande regler, som bygger på en sluten valkretsvis fördel-

ning, har detta problem lösts på det sättet. att partiet utesluts från vidare deltagande i mandatfördelningen, även om partiet p. g. a. sitt jämförelsetal skulle ha kunnat få ytter- ligare mandat (46 ä 2 mom. sista stycket KVL). En sådan regel går inte att tillämpa i det föreslagna valsystemet och en sådan ordning är inte heller förenlig med principen om 1andstingsproportionalitet. I likhet med vad som gäller för riksdagsvalen bör pro— blemet i stället lösas så att mandatet flyttas till annan valkrets där partiet har ytterligare kandidater. Kan inte mandatet besättas en- ligt denna regel bör det stå obesatt under perioden. I praktiken torde det emellertid aldrig komma att inträffa att den här för-. utsatta situationen skall uppstå. Några be- tänkligheter bör därför sistnämnda regel, inte behöva inge. 13 & motsvarar 18 & RO, till vilken kommittén i övrigt hänvisar.

I 14 5 bör tas in en motsvarighet till 19 & RO. Där bör alltså föreskrivas hur man skall förfara om lika tal uppkommer vid tillämp- ningen av bestämmelserna i 12 och 13 55. Vilket parti eller vilken valkrets som skall ges företräde i ett sådant läge, bör alltså av— göras genom lottning.

15 och 16 åå Övergången till det föreslagna landstings- proportionella systemet innebär, som nämnts, att valkretsindelningen inte längre får den stora betydelse den har i nuvarande system. Som kommittén anfört i den allmän- na motiveringen kan indelningen i princip göras med utgångspunkt från vad som är ändamålsenligt från valtekniska, partiorga- nisatoriska och liknande synpunkter. Någon mer ingående reglering i lag av hur valkrets- indelningen skall ske är därför varken be- hövlig eller lämplig.

Länsstyrelsen bör besluta om valkretsin- delningen på förslag av landstinget eller ef.- ter dess hörande. Med länsstyrelsen som be— slutande säkerställs den nödvändiga sam— ordningen mellan valkretsindelningen vid landstings- och kommunfullmäktigvalen (jfr 16 &) Landstinget bör ge kommunerna tillfälle att yttra sig. Bestämmelserna härom har tagits in i 15 5. Av praktiska skäl bör

beslut om valkretsindelningen i allmänhet meddelas året före det då indelningen förs- ta gången skall tillämpas. Motiverar en änd- ring i kommunblocksindelningen eller i den primärkommunala valkretsindelningen som företas under valåret att den landstingskom— munala valkretsindelningen ändras redan till det årets val, bör emellertid möjlighet fin— nas att verkställa ändringen också under Valäret. En ändring i den landstingskommu- nala indelningen som beslutas under val— året måste också kunna läggas till grund för en ändrad valkretsindelning under valåret. Som senaste datum för beslut om valkretsin— delning bör därför föreskrivas utgången av maj valåret eller vid den tidpunkt då de fasta valkretsmandaten senast skall fördelas på valkretsarna. Bestämmelser härom bör ha sin platsi 15 &.

Kommunerna bör vara byggstenar vid valkretsindelningen. Om en lämpligare val- kretsindelning därigenom kan erhållas, bör emellertid avsteg från huvudregeln att val— krets skall bestå av en eller flera kommunen kunna göras. Vid bedömningen bör beaktas att —- som kommittén tidigare förordat — för varje valkrets utses minst 8 landstingsmän. 16 55 första och andra styckena har utfor- mats i överensstämmelse härmed. Paragra— fen bör dessutom innehålla föreskrift om att överensstämmelse mellan valkretsindel- ningen för landstingsvalen och de primär- kommunala valen skall åstadkommas. Om sålunda primärkommun anses böra delas mellan två eller flera landstingskommunala valkretsar och primärkommunen är indelad i valkretsar för val av fullmäktige skall in- delningen göras så att gräns för landstings- kommunal valkrets sammanfaller med gräns för valkrets för fullmäktigval.

F. n. skall beslut om valkretsindelning prö- vas och fastställas av Kungl. Maj:t. Enligt kommitténs mening faller behovet av en så- dan fastställelseprövning bort i fortsättning- en när valkretsindelningen upphör att vara ett komplement till valmetoden. Det bör er- inras om att någon fastställelseprövning inte föreskrivits i den särskilda lag som reglerar antalet landstingsmän och valkretsindelning- en i Stockholms läns landstingskommun för

Den beslutade kommunindelningsrefor- men skall vara genomförd 1.1.1974. Vid den tidpunkt då beslut om valkretsindel- ningen vid 1973 års val senast måste fattas kommer alltså inte alla de nya kommunerna att vara färdigbildade. Även i fortsättningen kan förekomma att kommuner eller kom- mundelar förs samman till kommunblock utvisande framtida kommunindelning. Be- stämmelser bör därför ges i ett fjärde stycke i 16 5 av innehåll att om kommun eller om- råde av kommun tillsammans med en eller flera kommuner eller en eller flera områden från annan kommun eller andra kommuner enligt gällande planer för länets indelning förts samman till kommunblock, så skall 16 & äga motsvarande tillämpning på kom— munblock.

17 's”

F.n. har Kungl. Maj:t befogenhet att i samband med ändring i den landstingskom- munala indelningen förordna om nyval i en eller flera valkretsar. Kungl. Maj:ts pröv— ning av frågan om nyval skall ske förut- sätts äga rum mot bakgrunden av resultatet av den jämkning i valkretsindelningen som ändringen i den landstingskommunala indel- ningen föranlett. Normalt skall jämknings- beslutet meddelas vid landstingsmöte i okto- ber närmast efter beslutet om indelnings- ändringen. Kungl. Maj:t får emellertid för- ordna om tidigare tidpunkt för jämknings- beslutet. Sådant förordnande måste medde- las om indelningsändringen beslutats efter oktober året före ett år då allmänna val hålls.

Ändringar i den landstingskommunala in— delningen kan bero på antingen att primär— kommun som står utanför den landstings— kommunala indelningen (Göteborg och Malmö) inträder i landstingskommun, att ändring sker i den primärkommunala indel— ningen i anslutning till länsgräns eller att länsgränsen justeras utan att samtidigt den primärkommunala indelningen ändras.

Hittills har mer omfattande ändringar i den landstingskommunala indelningen ge- nomförts per årsskifte efter det allmänna

landstingsval har hållits. De allmänna valen har då avsett landstingskommunen enligt den nya indelningen. I några fall har änd- ring i den landstingskommunala indelningen trätt i kraft vid årsskifte efter allmänna riksdagsval. Det har då varit fråga om pri- märkommunala indelningsändringar som på- verkat gränsen mellan två landstingskommu- ner. I inte något sådant fall har nyval före— kommit. Landstingskommunal indelnings- ändring som trätt i kraft vid annat årsskifte har inte förekommit.

Det kan antas att landstingskommunala indelningsändringar i fortsättningen prak— tiskt taget undantagslöst kommer att genom- föras vid årsskifte efter allmänna val. Där- vid kommer landstingsvalet att avse lands— tingskommunen enligt den nya indelningen. En uttrycklig föreskrift härom bör tas in i denna paragraf. Skulle indelningsändring undantagsvis träda i kraft vid annat års- skifte bör Kungl. Maj:t ha befogenhet att förordna om nyval. Liksom f. n. bör Kungl. Maj:t fritt efter omständigheterna pröva om nyval skall ske. Det synes lämpligt att ha i huvudsak motsvarande riktpunkt för be— dömningen som vid primärkommunal indel— ningsändring, nämligen att nyval bör äga rum först när en befolkningsförskjutning på 15—20 % mellan de landstingskommuner som berörs av indelningsändringen blir en följd av denna. Nyvalet bör i sådant fall av- se hela landstingskommunen.

Övergångsbestämmelser

Lagiindringarna bör träda i kraft 1.1.1974 men tillämpas redan dessförinnan vid 1973 års val. Av de föreslagna lagbestämmelserna framgår när de förberedande åtgärder som behövs till detta val senast skall ha vidta- gits.

5.3. Kommunallagen

Som kommittén framhållit i den allmänna motiveringen (4.3.) blir en ordning med fasta valkretsmandat och utjämningsman- dat inte aktuell i kommuner utan valkrets—. indelning. I dessa kommuner ger redan

mandatfördelningsmetoden (den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divi- sor) en praktiskt taget fullständig kommun- proportionalitet. På skäl för vilka kommit- tén redogjort i den allmänna motiveringen bör den vid riksdagsval gällande och för landstingsvalen föreslagna regeln att parti som inte klarat 4%-spärren men som fått minst 12 % av rösterna i någon valkrets skall få vara med i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i den kretsen inte ges någon motsvarighet vid de primärkom- munala valen. Vid dessa val bör enligt kom- mitténs mening endast spärren på 4 % gälla.

Det nya valsystemet bör, som nämnts, ko- difieras i KL. Den valda tekniken har för- anlett införandet av sex nya paragrafer i lagen, 9 a—9 f 55.

KL:s bestämmelser om det nya valsyste- met har — med de avvikelser som betingas av förekomsten av kommuner utan valkretsin- delning sin motsvarighet i LL. Flertalet av dem torde därför inte behöva kommenteras närmare här.

5 5

Denna paragraf innehåller bestämmelser- na om antalet fullmäktige i kommunerna. Som kommittén framhållit i den allmänna motiveringen bör antalet röstberättigade in- vånare i kommunen vara avgörande för hur många fullmäktige som minst skall utses där. Vid bestämmandet av de nya minimi- antalet som föranleds härav har kommittén utgått från att antalet röstberättigade ge- nomsnittligen utgör 60 % av antalet invå- nare.

Att den justerade röstlängdens uppgifter om antalet röstberättigade invånare skall ligga till grund för beslutet om antalet full- mäktige torde inte uttryckligen behöva före- skrivas i paragrafen.

9 5

Som framgått av den allmänna motive— ringen förordar kommittén att några tving- ande regler om när valkretsindelning skall ske inte skall uppställas.

Reglerna om valkretsindelningen kan i

fortsättningen utformas mindre detaljerat än tidigare. I denna paragraf bör endast utsä- gas att kommun kan indelas i valkretsar. De bestämmelser som därutöver behövs bör ges i 10 å, som f.n. innehåller en hänvisning till KVL och reglerna där om bl. a. valdi- striktsindelning.

9 a &

Denna paragraf motsvarar 11 ä 1 mom. LL. Även i KL bör slås fast att mandaten i fullmäktige fördelas mellan partier. Vidare bör begreppet parti definieras även här.

Regeln att endast parti som fått minst 4 % av rösterna i kommunen är berättigat att delta i mandatfördelningen har sin na— turliga plats i ett andra stycke i denna para- graf.

9 b 5

I denna paragraf, som tar sikte endast på valkretsindelad kommun, bör ges regler om fullmäktigmandatens fördelning på fasta valkretsmandat (] mom.) och utjämnings- mandat (2 mom.). Paragrafen motsvarar 11 ä 2 och 3 mom. LL.

9 c 5

Här bör ges de närmare reglerna om man- datfördelningen mellan partierna. Därvid bör skiljas mellan kommun utan valkretsin- delning (1 mom.) och kommun med sådan indelning (2 mom.). Samma fördelningsme— tod den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor skall självfallet an- vändas i båda slagen av kommuner.

9 d 5

I denna paragraf bör ges en hänvisning till föreskrifterna i KVL om hur ordningen mellan partiernas kandidater skall bestäm- mas.

9 e 5

Om namnen på ett partis valsedlar inte räcker till för att besätta de mandat som partiet erövrat i en valkrets, har för lands- tingsvalens del föreslagits att sådant mandat skall flyttas till annan valkrets där partiet har ytterligare kandidater. Kan mandat inte

besättas i någon valkrets, skall det stå obe- satt under perioden. Inträffar den här be- skrivna situationen i valkretsindelad kom- mun bör den lösas på motsvarande sätt. Är kommun inte indelad i valkretsar, kan själv- fallet någon överflyttning av mandat inte ske. Att som f. n. utesluta partiet från vida- re deltagande i mandatfördelningen kan av hänsyn till kommunproportionaliteten inte komma i fråga. Kommittén förordar i stäl- let den lösningen att mandatet får förbli obesatt under perioden. En regel härom har tagits in i tredje stycket. Kommittén vill tillägga att all erfarenhet ger vid handen att regeln knappast kommer att behöva till— lämpas i praktiken.

10 5

Den primärkommunala valkretsindelning- en bör ske enligt samma principer som gäl- ler för motsvarande indelning vid landstings- valen (se kommentaren till 15 och 16 55 LL). Som framgått av den allmänna moti- veringen bör de primärkommunala valkret— sarna utformas så att de kan beräknas kom—- ma att tilldelas minst 10 fasta valkretsman— dat var.

Länsstyrelsen bör besluta i valkretsindel— ningsfrågor. Självfallet bör kommunfullmäk- tige få tillfälle att yttra sig i ärendet liksom också få komma med förslag till sådan in- delning.

5.4. Kommunallagen för Stockholm

I likhet med vad som är fallet med lands- tingskommunema är valkretsindelning obli- gatorisk vid val av kommunfullmäktige i Stockholm. Mandatfördelningsreglerna — in- begripet reglerna om mandatens fördelning på valkretsar — i denna lag kan därför ut— formas på i princip samma sätt som mot- svarande regler i LL. Kommittén kan där- för i dessa hänseenden nöja sig med att hän- visa till kommentaren till nämnda lag. I likhet med vad som föreslagits i fråga om övriga primärkommuner bör dock inte den för landstingsvalens vidkommande föreslag- na 12 %-regeln gälla vid kommunfullmäk- tigvalen i Stockholm.

I Övrigt har de ändringar som bör göras i denna lag sin motsvarighet i KL. De torde därför inte behöva kommenteras närmare här.

5.5. Kommunala vallagen (KVL)

Utöver de ändringar som blir en nödvändig följd av det nya valsystemet vid de kommu- nala valen och av den valda lösningen att skriva in mandatfördelningsreglerna i resp. LL, KL och KL för Stockholm, bör i detta sammanhang även KVL:s regler om hur uppkommande s.k. dubbelvaISSituationer skall avvecklas ändras och bringas i över- ensstämmelse med motsvarande regler i ValL. I anslutning härtill bör den redaktio- nella justeringen göras i KVL att 47 och 47 a 55 byter plats. Dessa paragrafer inne- håller bestämmelser om utseende av supple- anter för landstingsmän resp. regler om hur det skall förfaras om en person utsetts till landstingsman eller fullmäktig för mer än en valkrets.

43 5

I 42 5 föreskrivs att länsstyrelsen skall verkställa sammanräkning av de vid kom- munalval avgivna rösterna. Denna ordning bör behållas även i fortsättningen. Länssty- relsen bör alltså vid kommunalvalen fylla den funktion som centrala valmyndigheten fyller vid riksdagsvalen. Sammanräkningen hos länsstyrelsen sker enligt gällande ord- ning i två etapper. Den första omfattar räk- ningen av de avgivna rösterna, prövning av valsedlarnas giltighet och fastställandet av ordningen mellan kandidaterna inom varje parti. I den andra etappen görs mandatför- delningen mellan partierna. Vid denna för- delning fastställs samtidigt vilka kandidater inom ett parti som blivit valda.

Enligt gällande ordning kommer alltså besättandet av mandaten med kandidater i första hand och frågan om mandatfördel- ningen mellan partierna i andra hand. I det valsystem som kommittén nu förordar för de kommunala valen är förhållandet det motsatta: mandatfördelningen kommer i första hand, besättandet av mandaten med

kandidater i andra hand. Att sammanräk- ningsordningen är denna bör anges uttryck- ligen i KVL, och då lämpligen som ett nytt andra stycke i denna paragraf.

46 5

Enligt kommitténs förslag skall reglerna om hur mandaten skall fördelas mellan par— tierna tas i resp. LL, KL och KL för Stock- holm. Detta medför att 2 och 3 mom. i den- na paragraf som f. n. innehåller reglerna härom — kan utgå och paragrafen endast innehålla bestämmelser om hur ordningen mellan partiernas kandidater skall faststäl- las. (Jfr vidare 13 å LL samt 9 e & KL och 9 d & KL för Stockholm.) Eftersom länssty- relsen vid den tidpunkt då detta skall ske räknat fram hur många mandat varje parti skall ha, vet länsstyrelsen också hur många namn inom varje parti som behöver räknas fram.

47 och 47 a 55

Dubbelval kan förekomma antingen så att en person blir vald för mer än ett parti el- ler också så att samme person får mandat för två eller flera valkretsar.

Den förstnämnda situationen löses i nu- varande valsystem på det sättet att kandida— ten anses vald för mer än ett parti, varvid varje parti anses ha fått ett halvt, ett tredje- dels osv. mandat. Den senare dubbelvalssi- tuationen löses f. n. på det sättet att den dubbelvalde får bestämma i vilken valkrets han skall anses vald.

Har en kandidat valts för mer än ett parti kan den hittillsvarande metoden inte föras över på det föreslagna nya valsystemet där -— som nämnts mandatfördelningen i första hand är en fråga om en fördelning mellan partier. Motsvarande situation löses för riksdagsvalens vidkommande i ValL på det sättet att kandidaten skall tillträda det man- dat för vilket hans jämförelsetal är högst. Samma lösning anvisar ValL för det fallet att någon valts för mer än en valkrets. En- ligt kommitténs mening bör samma metod användas för att lösa de dubbelvalssituatio- ner som uppkommer vid de kommunala va— len. Det kan tilläggas att det vid kommunal-

valen händer förhållandevis ofta att en per- son blir vald för mer än en valkrets. Vid 1966 års primärkommunala val uppstod en- bart i Stockholms län (B) över 100 sådana dubbelvalssituationer.

Den lösning som kommittén sålunda för- ordar får vissa konsekvenser för själva sammanräkningen. F.n. räknar länsstyrel- sen samman rösterna valkretsvis, dvs. varje valkrets för sig. Med kommitténs förslag måste denna sammanräkningsordning änd- ras i de fall där partierna går fram med samma lista i två eller flera valkretsar (ett mycket vanligt fall) eller en person finns med på valsedlarna för mer än ett parti (ett i praktiken sällsynt fall).

Innan det kan fastställas i vilken valkrets (eller för vilket parti) kandidaten i fråga skall anses vald, måste länsstyrelsen veta hans jämförelsetal i de aktuella valkretsarna (eller för de aktuella partierna). För att kun- na ta reda på detta måste sammanräkningen genomföras namnvis och inte som nu val- kretsvis. Om den nuvarande sammanräk- ningsordningen kan sägas genomföras »ho- risontellt», så innebär kommitténs här fram- förda förslag att den måste genomföras »vertikalt».

Kommittén vill framhålla att den är med- veten om att dess förslag med nuvarande sammanräkningsregler kan vålla länsstyrel— serna ökat arbete. Kommittén vill emellertid erinra om att allt talar för att sammanräk— ningen redan vid 1973 års val kommer att förläggas utanför länsstyrelserna och ske en- ligt en helt ny teknik där maskinella hjälp- medel utnyttjas.

Kommittén finner det också angeläget att påpeka att dess förslag i ett annat hänseende innebär en avsevärd förbättring i förhål- lande till nuläget. De nuvarande reglerna leder till att landstingssuppleanterna måste tas i anspråk för att fylla de vakanser som kan uppstå i de valkretsar där dubbelvals- situationer uppstår. Detta kan i sin tur leda till att parti redan vid mandatperiodens bör- jan har ett mindre antal suppleanter än det egentligen skulle ha haft. Risken för att detta skall inträffa är särskilt stor i de fall där ett parti går fram med ospaltade valsed-

lar, dvs. valsedlar där alla namnen uppta- gits i en följd under varandra. Detta för- hållande har väckt en del irritation och miss— nöje hos de politiska partierna. Med kom- mitténs förslag kommer suppleantantalet all- tid att vara intakt vid mandatperiodens bör- jan och minskas endast när ordinarie leda- mot avgår eller vakans eljest uppstår under löpande mandatperiod.

48, 52 och 53 a %% Ändringarna i dessa paragrafer torde inte behöva kommenteras närmare här.

48 a 5

I kommentaren till 13 & LL och dess motsvarighet i KL och KL för Stockholm (9 e resp. 9 d &) har förordats att om nam- nen på ett partis valsedlar inte räcker till för att besätta de mandat som partiet vunnit i en valkrets, så skall mandatet eller man- daten flyttas över till annan valkrets eller andra valkretsar där partiet har kandidater som inte erövrat mandat. Kan inte manda— tet besättas genom överflyttning bör det för- bli obesatt till nästa allmänna val. Motsva— rande regel har föreslagits skola gälla även för det fall att parti i kommun utan val- kretsindelning inte har tillräckligt med namn på sina valsedlar för att besätta de mandat som partiet erövrat. Med den av kommittén sålunda föreslagna ordningen löses samtidigt frågan hur man skall förfara då föreskrivet antal landstingsmän eller fullmäktige inte utsetts. Den nuvarande regeln i 48 a 5 att nytt val skall anställas för att besätta den eller de obesatta platserna bör alltså utgå.

F. 11. föreskrivs vidare i 48 a & (sista punk- ten) att om inte föreskrivet antal supple- anter blivit valda så skall därvid bero. Nytt val anställs alltså inte i detta fall. Som kom- mittén tidigare framhållit torde risken för att det inte skall finnas tillräckligt med namn på valsedlarna för suppleant- (eller efter- trädar-) val vara utomordentligt liten i prak- tiken och bli än mindre i framtiden när — som är att vänta valsedlarna standardise— ras och en fix övre gräns för antalet namn på valsedlarna därför bör kunna avvaras.

Frågan hur man i framtiden ska förfara i den i 48 a & sista punkten förutsatta situatio- nen blir därför nära nog uteslutande av teo- retiskt intresse. Den hänger emellertid sam- man med problemet hur efterträdare i olika lägen skall kunna utses till avgången leda- mot och bör därför här tas upp till behand- ling i belysning av ValL:s motsvarande reg- ler.

Avgår landstingsman eller fullmäktig i kommun där suppleanter skall finnas rycker den närmast i tur stående suppleanten in på hans plats (52 _8, 1 och 3 mom.). Avgår fullmäktig i annan kommun, görs ny sam- manräkning i den avgångnes valkrets för att utse efterträdare till honom (52 & 2 mom.). Har samtliga suppleanter för lands- tingsman blivit ordinarie ledamöter eller el- jest avgått som suppleanter eller har supp— leant för fullmäktig blivit ordinarie ledamot eller eljest avgått som suppleant utses yt- terligare en suppleant. Finns det inte nå- gon som kan utses till suppleant skall där- vid bero (53 a 5). Uppstår den situatio- nen att det inte finns någon som kan er- sätta avgången landstingsman eller fullmäk— tig så skall platsen stå obesatt under resten av valperioden (55 5).

Enligt 87 & ValL skall efterträdare till avgången riksdagsledamot utses vid ny sam- manräkning i den avgångnes valkrets inom det parti för vilket han blivit vald. I 88 & ges regler för hur man skall förfara när er- sättare för ledamot inte kan utses i den av- gångnes valkrets. Är detta fallet flyttas man- datet till annan valkrets och tillfaller där den som står närmast i tur att erhålla man- dat. Kan mandatet inte besättas i någon valkrets skall det vara obesatt under åter— stoden av mandatperioden.

Våren 1970 lade grundlagberedningen fram förslag av innebörd att det skall finnas er- sättare för riksdagsledamöterna (SOU 1970: 17). Ersättarna skall enligt förslaget utses efter i princip samma regler som gäller för utseende av efterträdare till avgången leda- mot och suppleanter till landstingsmän och kommunfullmäktige. Kan ersättare för riks- dagsledamot inte utses till föreskrivet an- tal på detta sätt, skall som ersättare utses

den kandidat inom valkretsen som står när- mast i tur att få mandat. Finns det inte nå- gon på partiets valsedlar inom kretsen som kan utses till ersättare, flyttas mandatet till annan valkrets och till ersättare utses där den som står närmast till att få mandat för par- tiet. Endast en ersättare får utses enligt de nämnda reglerna. Blir inte föreskrivet antal ersättare valda skall därvid bero. Avgår le- damot intas hans plats av den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda tur- ordningen står i tur att inträda. Finns ingen ersättare skall mandatet stå obesatt under återstoden av perioden. Beredningens för- slag är f. 11. föremål för remissbehandling.

Som tidigare nämnts infördes möjlighe- ten att utse suppleanter för kommunfull- mäktige år 1969. Praktiskt tillämpades reg- lerna första gången vid 1970 års val. Re- dan i propositionen (prop. 1969: 129, s. 124) förutskickades att erfarenheterna från tillämpningen kunde ge anledning till en om- prövning av reglerna och civilministern har också nyligen uppdragit åt kommunaldemo- kratiutredningen att göra en sådan ompröv- ning.

Den anpassning av de kommunala valreg— lerna till de för riksdagsvalen gällande som kommittén här förordar borde i och för sig även gälla metoden för utseende av efter- trädare och den därmed sammanhängande frågan om suppleantvalet. Mot bakgrund av de ändringar i ValL som sålunda förbereds och det arbete som bedrivs inom kommu— naldemokratiutredningen har kommittén emellertid kommit till uppfattningen att an— passningen av KVL:s regler på ifrågava— rande område till motsvarande regler iValL inte lämpligen bör göras nu. Enligt kommit- téns mening bör resultatet av det pågående reformarbetet avvaktas innan några ändring- ar i reglerna görs. Kommittén förordar där- för att 48 a & sista punkten och 55 5 t. v. be- hålls oförändrade. Förstnämnda lagrum bör emellertid ändras redaktionellt m. h. t. att första punkten, som nämnts, skall utgå.

Kommittén vill tillägga att även om nå- gon samlad lösning inte skulle kunna åstad- kommas till 1973 års val, så torde några olägenheter därav inte behöva uppkomma

för kommunalvalens del eftersom det —- som tidigare framhållits — inte lär bli aktuellt att i praktiken tillämpa vare sig 48 a eller 55 &.

Övergångsbestämmelser

Av den allmänna motiveringen (4.4.) fram- går att det nuvarande valsystemet bör be- hållas vid de kyrkliga valen. I övergångsbe- stämmelserna bör därför tas in en bestäm— melse att de äldre bestämmelserna skall till- lämpas vid dessa val.

röstberättigades, antal ledamöter3 m. m.

Landstings— Antal Folkmängd] Röstberätt.l kommun Folkmängd Röstberätt. ledamöter ledamot ledamot AB 1 452 771 1 010 926 149 9 750 6 784 C 211018 149866 47 4489 3188 D 245 610 166 950 60 4 093 2 782 E 378 047 269 505 87 4 345 3 097 F 304 508 212 742 72 4 229 2 954 G 166 642 116 667 39 4 272 2 991 H 242 687 173 419 58 4 184 2 989 K 152702 108176 36 4241 3004 L 263 391 189 341 63 4180 3 005 M 447 338 316 206 102 4 385 3100 N 188 846 133 612 47 4018 2842 0 248 735 176 896 61 4 241 2 899 P 399 199 276 839 94 4 246 2 945 R 256 528 181 929 61 4 205 2 982 S 284 930 206 858 70 4 070 2 955 T 275 243 196916 61 4512 3228 U 257 553 169 152 59 4 365 2 866 W 279 138 198 942 71 3 931 2 802 X 293 377 212 321 68 4 314 3122 Y 274 104 199 436 68 4 030 2 932 Z 126 158 92 584 33 3 822 2 805 AC 233 971 166035 53 4414 3132 BD 256 750 174 192 65 3 950 2 679 Summa 7 249 246 5 099 510 1 524 — —

1 31.12.1969. ' Enligt stommarna till mantalslängderna. för år 1970. ” Valda 20.9.

1970.

Bilaga 2 Landstingsmandatens fördelning på valkretsar enligt olika alternativ (B och I län ej medtagna)

1) Enligt gällande regler. 2) Motsvarande regler överförda på anta- let röstberättigade (i genomsnitt 67,94 % av landstingens folkmängd 1966), dvs. ett mandat per valkrets plus ett mandat för varje påbörjat 3 400-tal väljare.

3) Ett fixerat antal mandat (: antalet mandat år 1966) fördelade i proportion till antalet röstberättigade.

4) Samma antal mandat fördelade så, att

varje valkrets i landstingskommunen får tre grundmandat, varefter övriga mandat förde- las i proportion till antalet röstberättigade.

5) Samma antal mandat fördelade så, att varje valkrets i landstingskommunen får fem grundmandat, varefter övriga mandat förde- las i proportion till antalet röstberättigade.

Anm. Plus och minus i alt. 3—5 anger av- vikelser i förhållande till alt. 1.

Valkretsar Antal landstingsmandat per valkrets Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Alt. 4 Alt. 5 C—län ]. Uppsala 19 20 21 +2 18—1 16—3 2. Lb + tätorter 8 8 8 8 9 +1 3. Lb+ » 7 7 6—1 8+1 8+1 4. Lb + » 7 7 6—1 7 8 +1 41 42 41 41 41 D-Iän 1. Lb+tätorter 8 8 8 8 8 2. Lb + » 6 6 5—1 6 7 +1 3. Lb + » 7 7 6—1 7 8 + 1 4. Lb+ » 10 10 10 10 9—1 5. Nyköping 7 8 8+1 8+1 8+l 6. Eskilstuna 14 14 16+2 13—1 11—3 7. Katrineholm 6 6 5—1 6 7 +1 58 59 58 58 58 E-län 1. Linköping 17 17 18 +1 16—1 15—2 2. Motala 7 7 6—1 8 +] 8 +] 3. Lb+tätorter 9 9 9 9 10+1 4. Lb+ >> 7 7 6—1 8+1 8+1 5. Lb + » 8 8 7—1 8 9 + 1 6. Lb+små tätorter 9 9 9 9 10+1 7. Lb+ Mjölby 9 9 9 9 9 8. Norrköping 20 21 22+ 2 19—1 17—3 86 87 86 86 86 62 SOU 1971: 4

Valkretsar Antal landstingsmandat per valkrets

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Alt. 4 Alt. 5 F-län 1. Lb+tätorter 11 11 11 10—1 10—1 2. Lb+ » 8 8 8 8 9+1 3. Lb+ » 10 10 10 10 9—1 4. Lb+ » 8 8 8 8 8 5. Lb+ » 7 6 6—1 7 7 6. Lb+ » 6 7 6 7+1 8+2 7. Jönköping 12 12 13+1 12 11—1 8. Nässjö—Huskvarna 9 9 9 9 9 71 71 71 71 71 G-Iän 1. Lb+små tätorter 7 8 7 7 8+1 2. Lb+ » 9 9 9 9 8—1 3. Lb+tätorter 8 8 7—1 8 8 4. Lb+ » 9 9 10+1 9 8—1 5. Växjö 7 8 7 7 8+l 40 42 40 40 40 H läns norra ]. Lb+tätorter 6 6 6 7+1 7+1 2. Västervik 6 6 6 6 7+1 3. Lb+tätorter 9 9 9 8—1 7—2 21 21 21 21 21 H läns södra 1. Oskarshamn 6 7 6 7+1 7+1 2. Lb+tätorter 7 8 7 7 7 3. Lb+ » 9 10 10+1 9 8—1 4. Öland 6 6 5—1 6 7+1 5. Kalmar 9 9 9 8—1 8—1 37 40 37 37 37 K-Iän 1. Karlskronablocket 14 14 14 13—1 11—3 2. Ronnebyblocket 7 7 7 7 8+1 3. Karlshamnsblocket 7 8 7 8+1 8+1 4. Sölvesborgs- och Olofströmsblocket 7 7 7 7 8+1 35 36 35 35 35 L-län 1. Kristianstad 7 7 7 7 8+l 2. Lb+tätorter 10 10 10 9—1 9—1 3. Lb+ » 8 9 9+1 8 8 4. Lb+ » 11 11 11 10—1 9—2 5. Lb+ » 7 8 7 8+1 8+l 6. Lb+ » 7 7 6—1 7 7 7. Lb+ » 6 6 6 7+1 7+1 8. Lb+ » 8 8 8 8 8 64 66 64 64 64 M-län 1. Lb+tätorter 11 11 11 10—1 10—1 2. Lb+små tätorter 8 8 8 8 8 3. Lb+tätorter 10 10 10 10 9—1 4. Lb+ » 6 7 6 7+1 8+2 5. Lb+ » 9 10 9 9 9 6. Lb+små tätorter 5 5 4—1 6+1 7+2 7. Lb+tätorter 9 9 8—1 9 9 8. Hälsingborg 17 18 19+2 16—1 13—4 9. Lund 10 11 11+l 10 10 SOU 1971: 4 63

Valkretsar Antal landstingsmandat per valkrets

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Alt. 4 Alt. 5 10. Landskrona 7 7 7 7 8 +1 11. Trelleborg 6 6 5—1 6 7 + 1 98 102 98 98 98 N-Iän 1. Lb+tätorter 11 11 12+1 11 10—1 2. Lb+ » 8 8 7—1 8 8 3. Lb+ » 7 7 7 7 8 +1 4. Lb + » 7 8 7 8 +1 8 + 1 5. Halmstad 10 10 10 9—1 9—1 43 44 43 43 43 O-Iän 1 . Lb +våxande tätorter 11 11 1 1 10—1 10—1 2. Lb+tätorter 12 13 13+1 12 11—1 3. Lb+ » 8 9 8 9 +1 9 +] 4. Lb + » 7 7 7 7 8 + 1 5. Mölndal 7 7 7 8 +] 8 + 1 6. Uddevalla 9 9 8—1 8—1 8—1 54 56 54 54 54 P—Iän 1. Lb + tätorter 8 8 8 8 9 +] 2. Lb+ » 6 7 6 7 +1 8 + 2 3. Lb + » 7 7 6—1 7 8 + 1 4. Lb+ » 11 11 11 11 10—1 5. Lb+ » 9 9 9 9 9 6. Lb+ » 8 8 8 8 8 7. Lb+ » 9 9 9 9 9 8. Lb+ » 9 9 9 9 9 9. Lb + » 10 10 10 10 10 10. Borås 15 15 16+1 14—1 12—3 92 93 92 92 92 R-län 1. Lb+tätorter 9 9 9 9 9 2. Lb+ » 11 11 11 11 10—1 3. Lb+ » 7 7 7 7 8 + 1 4. Lb+ » 11 11 11 11 10—1 5. Lb+ » 7 7 7 7 8+ 1 6. Lb+ » 10 10 11+1 10 9—1 7. Skövde 7 7 6—1 7 8 + 1 62 62 62 62 62 S-Iän ,1. Lb+tätorter 9 8 8—1 8—1 8—1 2. Lb+ » 12 12 12 11—1 10—2 3. Lb+ » 6 7 6 7 + 1 8 + 2 4. Lb+ » 11 11 12+1 11 10—1 5. Lb+ » 7 7 7 7 8 + 1 6. Lb + » 8 9 8 9 +1 9 + 1 7. Karlstad 11 12 12+1 11 10—1 8. Kristinehamn 6 6 5—1 6 7 + 1 70 72 70 70 70 T-Iän 1. Lb+tätorter 12 12 12 12 12 2. Lb+ » 9 10 9 10+1 10+1 5. Lb+ » 13 13 12—1 12—1 12—1

Valkretsar Antal landstingsmandat per valkrets Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Alt. 4 Alt. 5 3. Örebro 18 19 20+2 18 17—1 4. Karlskoga 9 9 8—1 9 10+1 61 63 61 61 61 U-Iän 1. Västerås 21 21 23+2 19—2 16——-5 2. Tätorter 7 7 7 8+1 8+1 3. » 7 6 6—1 7 8+1 4. » 6 6 5—1 7+1 8+2 5. Fagersta 7 7 7 7 8+1 6. Lb+tätorter (Sala) 9 9 9 9 9 57 56 57 57 57 W-Iän 1. Lb+tätorter (Falun) 11 11 11 10—1 9—2 2. Lb+ » 8 8 8 8 8 3. Borlänge 7 7 7 7 8+1 4. Tätorter (Avesta m.fl.) 11 11 12+1 10—1 9—2 5. Lb+tätorter 7 7 7 7 7 6. Ludvika 6 6 5—1 6 7+1 7. Lb+tätorter 6 6 6 7+1 7+1 8. Lb+ » 6 6 6 7+1 7+1 9. Lb+ » 9 9 9 9 9 71 71 71 71 71 X-Iän l. Lb+tätorter 9 9 9 8—1 9 2. Lb+ » 7 7 6—1 7 8+1 3. Lb+ » 10 10 10 10 9-—1 4. Lb+ » 8 9 8 8 9+1 5. Lb+ » 8 8 7—1 8 8 6. Lb+ » 10 10 10 10 9——-1 7. Sandviken 6 6 6 7+1 8+2 8. Gävle 13 14 15+2 13 11—2 71 73 71 71 71 Y-län ]. Lb+tätorter 7 7 7 7 7 2. Lb+ » 6 6 5—1 6 7+1 3. Sundsvallsblocket 16 16 18+2 14—2 11—5 4. Lb+tätorter 7 8 7 8+1 8+1 5. Lb+ » 7 7 7 7 7 6. Lb+små tätorter 5 5 5 6+1 7+2 7. Lb+ » 7 7 6—1 7 7 8. Lb+tätorter 10 10 10 9—1 9—1 9. Härnösand 5 5 5 6+1 7+2 70 71 70 70 70 Z-län l. Lb+småtätorter 8 8 8 8 7—1 2. Lb+tätorter 7 7 7 7 7 3. Lb+ » 7 7 7 7 7 4. Lb+ » 6 6 6 6 7+1 5. Östersund 7 7 7 7 7 35 35 35 35 35 AC-Iän 1. Lb+tätorter 6 6 5—1 6 8+2 2. Lb+ » 8 7 7—1 8 8 3. Lb+ » 9 9 9 9 9 SOU 1971: 4 65

Alt. ] Alt. 2 Alt. 3 Alt. 4 Alt. 5 4. Skellefteå m.fl. 10 11 11+1 11+1 10 5. Lb+tätorter 11 10 11 10—1 10—1 6. Umeå m. 11. 12 12 13+1 12 11—1 56 55 56 56 56 BD—län 1. Piteå 8 8 8 8 8 2. Lb+tätorter 6 6 6 7+1 7+1 3. Lb+ » 12 11 13+1 11—1 10—2 4. Lb+ » 8 8 8 8 8 5. Tornedalen 8 7 7—1 8 8 6. Gällivare 7 6 6—1 7 7 7. Kiruna 7 7 7 7 8+1 8. Luleå 8 8 9+1 8 8 64 61 64 64 64 Hela landet 1 357 1 378 1 357 1 357 1 357 Sammanfattning

Landstingsvalkretsarnas storlek 1966 va— rierar enligt följande i de olika alternativen:

Landstingsvalkretsar med följande antal mandat

4 5 6 7 8 910111213l41516171819202122235:a

Alt. 1 Antalvalkr. 322 41 23 23 12 13 62 21121111 155 Summa mandat 15 132 287 184 207 120 143 72 26 28 15 16 34 18 19 20 21 1357 Alt.2 Antalvalkr. 320 37 26 23 14145231111112 155 Summa mandat 15 120 259 208 207 140 154 60 26 42 15 16 17 18 19 20 42 1378 Alt.3 Antal valkr. 1 11 26 33 20 19 11 12 7 4 1 1 2 2 1 1 1 1 1 155 Summa mandat 4 55 156 231 160 171 110 132 84 52 14 15 32 36 19 20 21 22 23 1357 Alt. 4 Antal valkr. 13 43 36 22 16 9 5 3 2 2 2 2 155 Summa mandat 78 301 288 198 160 99 60 39 28 32 36 38 1357 Alt. 5 Antal valkr. 31 58 31 19 7 3 1 l 2 2 155 Summa mandat 217 464 279 190 77 36 13 15 32 34 1 357

Bilaga 3 Sammanställning över mandatfördelningen i landstingen (B och I lån ej medtagna)

a) enligt 1966 års valutslag,

b) enligt 1966 års valresultat med 1,4 me- toden utan valkretsar, 0) enligt b men med 4 % spärr i hela lands— tingskommunen,

d) enligt c men med möjlighet för parti med 12 % av rösterna i viss valkrets att där delta i mandatfördelningen,

e) med nuvarande valsystem i större val- kretsar enligt provvalkretsindelning B (se bilaga 4B)1,

f) med ett system med utjämningsmandat och 4 och 12 % spärrar mot småpartier i landstingskommun resp. landstingsval— krets (jfr bilaga 8).

Lån M C F M+C+F C+F KDS S K Summa C län a) 6 7 8 0 19 1 41 b) 6 6 8 1 18 2 » c) 6 7 8 0 18 2 » d) 6 7 8 0 18 2 » e) 6 8 7 0 20 0 » f) 6 7 8 0 18 2 » D län a) 6 10 9 1 0 31 1 58 b) 7 8 9 1 1 30 2 » c) 7 8 10 0 0 31 2 » d) 7 8 10 1 0 30 2 » e) 6 8 1 1 1 0 32 0 » f) 7 8 10 1 0 30 2 » E län &) l 3 14 1 l 2 0 43 3 86 b) 15 1 2 1 1 2 2 39 5 » c) 1 6 1 3 1 1 0 0 41 5 » d) 1 5 13 1 l 2 0 40 5 » e) 15 13 10 2 0 42 4 » f) 1 5 1 3 1 1 2 0 40 5 » F län a) 1 1 17 1 3 0 29 . 1 71 b) 1 1 l 5 1 3 3 26 3 » c) 1 2 1 6 l 3 3 27 0 » d) 12 1 6 1 3 3 27 0 - » e) l 1 16 1 3 1 29 ] » f) 12 16 1 3 3 27 0 » 1 Alternativ e) utan poströster.

Län M C F M+C+F C+ F KDS S K Summa G [än a) 9 12 4 0 0 1 5 0 40 b) 8 l 1 4 0 0 15 2 » c) 8 1 1 4 0 0 15 2 » d) 8 1 1 4 0 0 l 5 2 » e) 9 1 1 4 0 0 1 6 0 » f) 8 1 l 4 0 0 1 5 2 » H län n a a) 3 5 2 2 0 9 0 21 b) 3 5 2 2 0 8 ] » c) 3 S 2 2 0 8 1 » d) 3 5 2 2 0 8 1 » e) 3 4 2 2 0 9 l » 1') 3 5 2 2 0 8 l » H län s a a) 7 8 3 2 0 17 0 3 7 b) 7 7 3 2 0 16 2 » c) 7 7 3 2 0 16 2 » d) 7 7 3 2 0 16 2 » e) 8 7 2 2 0 17 1 » f) 7 7 3 2 0 1 6 2 » K län _ a) 5 5 6 _ 0 17 2 35 b) 5 5 7 0 16 2 » c) 5 5 7 0 16 2 » d) 5 S 7 0 16 2 » e) 5 5 6 0 17 2 » f) 5 5 7 0 16 2 » L län a) 1 2 14 10 2 0 26 0 64 b) 1 1 1 3 1 l 2 0 26 1 » c) 1 1 14 1 l 0 0 28 0 » d) 1 1 14 1 l 2 0 26 0 » e) 10 1 3 1 1 2 0 28 0 » f) 1 1 14 1 l 2 0 26 0 » M län a) 10 13 9 14 l 0 50 1 98 b) 10 14 8 14 2 1 47 2 » c) 10 1 S 9 l 5 0 0 49 0 » d) 10 1 5 9 l 5 0 0 49 0 » e) 10 14 7 16 1 0 50 0 » f) 10 1 5 9 1 5 0 0 48 0 » N län 3) 7 13 6 0 16 1 43 b) ' 7 13 6 0 16 1 » c) 7 14 6 0 16 0 » d) 7 14 6 0 16 0 » e) 7 13 6 0 16 1 » f) 7 14 6 0 16 0 » 0 län a) 7 7 14 3 o 22 1 54 b) 8 7 1 3 3 1 20 2 » c) 8 7 13 3 0 21 2 » d) 8 7 l 3 3 0 21 2 » e) 7 8 13 4 0 21 1 » f) 8 7 13 3 0 21 2 » 68 SOU 1971 : 4

P [än a) 17 20 16 0 37 2 92 b) 17 18 16 2 35 4 » c) 17 19 16 0 36 4 » d) 17 19 16 0 36 4 » e) 17 21 17 0 35 2 » f) 17 19 16 0 36 4 » R län a) 13 16 12 0 21 0 62 b) 11 17 10 1 21 2 » c) 12 17 11 0 22 0 » d) 12 17 11 0 22 0 » e) 11 18 11 0 21 1 » f) 12 17 11 0 22 0 » S län &) 10 12 10 0 35 3 70 b) 10 11 10 0 34 5 » c) 10 11 10 0 34 5 » d) 10 11 10 0 34 5 » e) 10 12 9 0 34 5 » f) 10 11 10 0 34 5 » T län &) 6 10 10 0 32 3 61 b) 7 9 11 1 29 4 » c) 7 9 11 0 30 4 » d) 7 9 11 0 30 4 » e) 6 9 12 0 30 4 » f) 7 9 11 0 30 4 » U län 3.) 6 9 9 0 30 3 57 b) 6 8 9 1 29 4 » c) 6 9 9 0 29 4 » d) 6 9 9 0 29 4 » e) 5 8 9 0 30 5 » f) 6 9 9 0 29 4 » W län a) 6 17 10 0 35 3 71 b) 7 16 10 1 32 5 » c) 7 17 10 0 32 5 » d) 7 17 10 0 32 5 » e) 7 18 10 0 33 3 » f) 7 17 10 0 32 5 » X län a) 3 14 10 0 36 8 71 b) 6 13 10 1 33 8 » c) 6 13 10 0 34 8 » d) 6 13 10 0 34 8 » e) 5 13 11 0 33 9 » f) 6 13 10 0 34 8 » Y län 3) 5 12 6 5 0 36 6 70 b) 6 11 7 4 2 33 7 » c) 6 11 8 4 0 34 7 » d) 6 11 8 4 0 34 7 » e) 6 12 6 4 1 34 7 » 1) 6 11 8 4 0 34 7 »

Lån" M ' C F M+C+F C+F KDS 8 K Summa Z län a) 5 8 4 0 18 0 35 b) 4 8 4 0 17 2 » c) 4 8 4 0 17 2 » d) 4 8 4 0 17 2 » e) 4 8 4 0 18 1 » f) 4 8 4 0 17 2 » AC län a) 6 11 12 1 26 0 56 b) 6 11 11 2 24 2 » c) 7 12 12 0 25 0 » d) 7 12 12 0 25 0 » e) 6 13 12 1 24 0 » f) 7 12 12 0 25 O » BD,/än a) 6 _ — 15 0 31 12 64 b) 7 — _ 14 2 30 11 » c) 7 _ — 14 0 31 12 » d) 7 — 14 0 31 12 » e) 7 — — 14 0 30 13 » f) 7 14 0 31 13 » Samtliga landsting (utom B och I län) a) 183 254 194 21 37 1 639 51 1.357 b) 188 238 193 21 37 22 602 79 1.357 c) 192 248 198 20 32 3 618 69 1.357 d) 191 248 198 22 35 3 614 69 1.357 e) 184 252 193 24 36 3 627 61 1.357 f) 191 248 198 22 35 3 614 69 1.357

Begreppet »praportt'onell fördelning» bör i landstingsvalen endast tillämpas på de olika landstingskommunerna. Denna erhållesi alterna— tiven b, c, d, ( dvs i alt. b om man' endast vill ha den spärr som finns i 1,4-metoden

i alt. c om man inför en spärr mot småpartier i hela landstingskommunen med krav på 4 % av

rösterna,

alt. d och i om partier, som inte uppfyller detta krav men uppnår 12 % av rösterna i viss val-

krets, får delta i mandatfördelningen där.

Bilaga 4 A Provvalkretsindelning A

Mandatfördelningen på partierna i lands— tingen — m. u. a. B och I län — enligt 1966 års valresultat (utan poströster) med nuvarande valmetod och med tre grundman- dat per valkrets samt med en valkretsindel-

ning där kommunblock inte i något fall de- lats. Med proportionalitet avses det fördel- ningsresultat som skulle uppnåtts om ingen valkretsindelning funnits.

Valkrets Partifördelning M C F C+F KDS S K Öl Summa. C-län I Uppsala 4 3 5 0 10 1 23 11 Övr. lånet”) 2 4 2 0 9 1 18 Summa 6 7 7 0 19 2 41 i i förh. till proportio— nalitet io $O :le _l J——l iQ» D-län I Eskilstuna 2 2 4 0 11 1 20 11 Strängnäs, del av Södertälje, Flen 2 3 2 0 7 0 14 111 Nyköping, Oxelösund 2 2 2 0 7 0 13 IV Katrineholm, Vingåker 1 2 1 1 0 6 0 11 Summa 7 9 9 1 0 31 1 58 :l: i 0 + 1 i 0 i 0 — 1 + 1 —— 1 . E—län I Norrköping 5 3 4 0 12 2 26 11 Linköping 4 3 4 1 10 1 23 III Söderköping, Åtvidaberg m. 11. 2 4 2 0 7 0 15 IV Finspång, Motala, - Mjölby 3 3 2 2 0 11 1 22 Summa 14 13 12 2 1 40 4 86 :i: i,0 ;t 0 + 2 i 0 _ l "3; 0 l F-län I Jönköping 4 3 5 1 9 1 23 11 Aneby, Tranås, Nässjö 2 3 3 7 0 15 1 Ö=M+C+F * Ej sammanhängande SOU 1971: 4 71

Valkrets Partifördelning

M C F C+F KDS S K Ö Summa. III Eksjö, Sävsjö, Vetlanda 2 4 3 0 5 0 14 IV Värnamo m. 11. 3 5 3 1 7 0 19 Summa 11 15 14 2 28 1 71 + + 0 3: 0 + 1 _ 1 + 2 2 G-län 1 Växjö 3 3 2 0 5 0 13 11 Lessebo, Tingsryd, Åseda, Älmhult 3 3 1 o 5 1 13 IH Alvesta, Ljungby, Markaryd 3 4 2 0 5 0 14 Summa 9 10 5 0 15 1 40 :i: + 1 1 + 1 — 1 + 1 1 H norra (en valkrets) 2 5 2 0 9 1 2 71 :l: i— 0 i 0 :l: 0 + 0 i 0 0 :l: 0 H—sädra I Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås 4 4 1 2 0 9 1 21 II Oskarshamn, Öland m. 11. 3 4 2 0 6 1 16 Summa 7 8 3 2 0 15 2 37 i ;t 0 + 1 ;t 0 :E 0 _— 1 :l: 0 0 K-Ia'n I Karlskrona, Ronneby 3 3 4 0 9 1 20 11 Karlshamn, Olofström, Sölvesborg 2 2 2 0 8 1 15 Summa 5 5 6 0 17 2 35 i ;t 0 :l: 0 3: 0 — 1 + 1 0 L-Iän I Kristianstad, Bromölla, Simrishamn, Tomelilla 3 5 5 0 1 2 0 1 26 11 Broby, Hässleholm, Osby, Perstorp 3 5 3 0 9 0 0 20 III Ängelholm rn. 11. 5 4 2 0 7 0 0 18 Summa 11 14 10 0 28 0 1 64 i + 1 + 1 d: 0 — 1 + 1 1 — 1 M-län I Hälsingborg, Höganäs 2 1 1 0 0 12 1 8 25 II Bjuv, Landskrona, Svalöv 1 2 1 0 8 0 2 14 III Eslöv, Kävlinge, Lom- ma+Bur1öv (Malmö) 2 3 2 0 6 0 0 13 IV Skurup, Trelleborg, Vellinge+Bunketlo 111.11. (Malmö) 2 4 2 0 8 0 16 V Hörby, Höör, Sjöbo, Ystad 2 4 3 0 5 0 14 VI Lund 1 2 0 1 0 8 0 4 16 Summa 10 16 9 1 0 47 1 14 98 i :t 0 + 2 + 1 _ 1 —— 1 ;t 0 1 N-län 1 Halmstad, Laholm 3 5 3 0 9 1 21 II Falkenberg, Kungs- 72 SOU 1971: 4

Va'krets Partifördelning M C F C+F KDS S K Ö Summa backa, Varberg 4 8 3 0 7 0 22 Summa 7 13 6 0 16 ] 43 :l: i— 0 + 0 ;t 0 + 0 + 0 0 O-Iän I Gravarne, Munkedal, Strömstad, Tanumshede [ 3 2 0 5 0 1 I II Lysekil, Uddevalla 2 2 3 0 6 1 14 111 Kungälv, Stenungsund, Orust, Tjörn, Öckerö+ Askim Styrsö (Göteborg) 3 2 5 0 4 0 14 IV Mölndal, Mölnlycke ] l 3 0 6 1 3 15 Summa 7 8 13 0 21 2 3 54 + + 0 + 1 :l: 0 1 j; 0 0 j: 0 P-län I Bengtsfors, Färgelanda, Mellerud, Åmål 2 4 2 0 6 0 14 11 Trollhättan, Vänersborg 2 3 4 0 8 1 18 111 Alingsås, Lerum, Lilla Edet, Surte 2 3 4 0 6 1 16 IV Borås 6 3 4 0 9 1 23 V Herrljunga, Kinna, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda 5 6 3 0 7 0 21 Summa 17 19 17 0 36 3 92 i + 1 + 1 + 1 — 2 i 0 ] R-län I Grästorp, Lidköping, Nossebro, Vara 5 3 0 5 0 16 II Falköping, Habo, Hjo, Tidaholm 3 5 3 0 5 0 16 111 Götene, Skara, Skövde 3 4 3 0 6 0 16 IV Gullspång, Karlsborg, Mariestad m.11. 2 4 0 6 0 14 Summa 11 18 11 0 22 0 62 i :i: 0 + 1 + 1 — 1 + 1 2 S-Iän 1 Karlstad, Skoghall 3 2 3 0 10 1 19 11 Arvika, Grums, Säffle, Åmotfors, Årjäng 2 4 3 O 9 1 19 III Filipstad, Kristine- hamn, Storfors 2 2 2 0 9 1 16 lV Forshaga, Kil, Kyrk- heden, Munkfors, Sunne, Sysslebäck 2 3 2 0 8 1 16 Summa 9 11 10 0 36 4 70 i i 0 i 0 :l: 0 1 + 2 1 T-län I Örebro 3 3 5 0 11 1 23 11 Hällefors, Kopparberg, Lindesberg, Nora 1 2 2 0 7 1 13 111 Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Pålsboda 1 3 2 0 6 1 13 IV Degerfors, Karlskoga 1 1 2 0 7 1 12 Summa 6 9 11 0 31 4 61 i :l: 0 :l: 0 :l: 0 2 + 2 0

Valkrets Partifördelning M C F C+F KDS S K Ö Summa U—län I Västerås 3 2 5 0 11 2 23 II Fagersta, Heby, Norberg, Sala, Skinnskatteberg 1 4 2 0 8 1 16 111 Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping. Surahammar 2 2 2 0 10 2 18 Summa 6 8 9 0 29 5 57 + 0 + 0 0 1 + 0 1 W—län I Ludvika, Malung, Smedjebacken Vansbro 1 3 2 0 9 2 17 11 Leksand, Mora, Orsa, Rättvik, Älvdalen 2 5 2 O 5 1 15 111 Borlänge, Mockfjärd 1 3 2 0 6 1 13 IV Falun 2 3 2 0 5 0 12 V Avesta, Hedemora, Säter 1 3 2 0 7 1 14 Summa 7 17 0 0 32 5 71 + 1 + 0 0 1 + 0 0 X-län I Hofors, Ockelbo, Sandviken 1 2 2 0 9 2 16 II Gävle ' 2 2 4 0 10 2 20 111 Bollnäs, Edsbyn, Ljusdal 1 4 2 o 7 2 16 IV Bergsjö, Hudiksvall, Söderhamn 1 5 2 0 8 3 19 Summa 5 13 0 0 34 9 71 :1: 1 + 0 0 1 + 0 2 Y-län I Matfors, Timrå, Ånge 0 3 2 0 7 1 13 11 Sundsvall 2 2 3 0 9 2 18 III Härnösand, Kramfors, Ramsele, Sollefteå 2 4 l 2 0 12 3 24 IV Örnsköldsvik 1 2 1 2 1 7 1 15 Summa ' 5 11 7 4 1 35 7 70 + 1 + 0 0 + 0 1 + 2 0 Z-län I Bräcke, Järpen, Sveg, Svenstavik 3 2 0 6 0 12 II Hammarstrand, Krokom, Lit, Strömsund l 3 1 0 6 0 11 111 Östersund 2 2 2 0 6 0 12 Summa 4 8 5 0 18 0 35 + 0 + 0 1 1 + 1 1 AC-län I Lycksele, Sorsele, Storuman Vilhelmina, Vindeln, Åsele 1 3 3 1 7 o : 15 II Nordmaling, Umeå, ; Vännäs 3 4 4 0 8 0 19 74 SOU 1971 : 4

Valkrets M C F C+F KDS S K Ö Summa III Norsjö, Robertsfors, Skellefteå 2 5 4 0 10 1 22 Summa 6 12 11 1 25 1 56 + + 0 + 1 + 0 1 + 1 — 1 BD-liin I Gällivare, Kiruna, Pajala 2 — — 3 0 7 4 16 II Boden, Haparanda, Kalix, Överkalix,

Övertorneå 2 — — 5 0 9 2 18 111 Luleå 2 — 4 0 6 2 14 IV Arjeplog, Arvidsjaur,

Iokkmokk, Piteå,

Alvsbyn 1 —— 4 0 8 3 16

Summa 7 — — 16 0 30 11 64 :1: + 0 + 2 — 2 + 0 + 0

Sammantaget för samtliga valkretsar blir partifördelningen jämfört med valutslaget år 1966:

M C F M + C+ F KDS S K Summa C+F Utredningen 179 250 197 20 26 4 614 67 1 357 Resultat 1966 179 254 194 21 26 1 631 51 1 357 . + 0 4 + 3 1 + 0 + 3 —17 +16

Bilaga 4 B Provvalkretsindelning B

Förutsättningarna är desamma som vid provvalkretsindelm'ng A, med det undantaget att vissa kommunblock delats i valkretsar. (Nummer efter ortsnamn relaterar till kommunens kretsindelning år 1966.)

Valkrets Partifördelning M C F C +F KDS S K Ö Summa C-län 1. Uppsala 2 o. 3, Almunge, N. Hagunda, Knivsta 2 2 2 0 5 0 11 2. Övr. Uppsalablocket 2 2 3 0 5 0 12 3. Enköping, Kungsängen l 2 1 0 4 0 8 4. Alunda, Skutskär, Tierp, Örbyhus 1 2 1 0 6 0 10 6 8 7 0 20 0 41 +0 +1 +0 —1 +2 ——2 D-län 1. Esk. 1, Torshälla, Hällby, V. Rekarne ] 1 3 0 6 0 11 2. Övr. E-tunablocket 1 1 3 0 7 0 12 3. Flen, Strängnäs 1 2 2 0 5 0 10 4. Nyköping, Oxelösund 2 2 2 O 8 0 14 5. Katrineh., Vingåker 1 2 l l 0 6 0 11 6 8 1 1 l 0 32 0 58 _l io —|—2 7.170 —1 +2 —2 E-län 1. Finspång, Söderköping, Valdemarsvik 2 2 1 0 5 0 10 2. Norrköping 1 o. 2 3 1 2 0 7 1 14 3. Övr. Norrköp. blocket 2 2 2 0 6 1 13 4. Linköp, 1, S. 0. N. Valkebo, Kisablocket 3 2 2 0 6 0 13 5. Övr. Linköp. blocket, Åtvidabergsblocket 2 2 2 0 7 1 14 6. Motala 2 1 0 2 0 6 1 12 7. Boxholm, Mjölby, Ödeshög, Österbymo 1 3 1 o 5 o 10 15 13 10 2 0 42 4 86 +1 30 +0 + 0 ——2 +2 —1 F-län 1. Jönköpings stad 3 1 3 0 6 0 13 2. Övr. Jönköpingsblock, Vaggerydsblocket 2 3 2 O 6 1 14 3. Aneby, Nässjö, Tranås 2 3 3 0 6 0 14 4. Eksjö, Sävsjö, Vetlanda 2 4 3 0 5 0 14 76 SOU 1971: 4

Valkrets M C F C+F KDS S K Ö Summa 5. Gislaved, Gnosjö, Hyltebruk, Värnamo 2 5 2 1 6 0 16 11 16 13 1 29 1 71 +0 +] +0 —2 +3 —2 G-län 1. Växjö 3 3 1 0 5 0 12 2. Alvesta, Älmhult 2 3 l 0 4 0 10 3. Lessebo, Tingsryd, Åseda 2 2 1 0 4 0 9 4. Ljungby, Markaryd 2 3 1 0 3 0 9 9 l 1 4 0 16 0 40 + 1 +0 +0 _] + 2 ——2 H-län, norra ]. Västervik 1 1 1 0 5 l 2 11 2. Hultsfred, Vimmerby 2 3 1 0 4 0 10 3 4 2 0 9 1 2 21 +] —1 +0 +0 +0 +0 +0 H-län, södra 1. Kalmarblocket 3 1 0 2 0 6 0 12 2. Borgholm, Emmaboda, Mörby- långa, Nybro, Torsås 3 4 l 0 6 0 14 3. Högsby, Mönsterås, O-hamn 2 2 1 0 5 1 11 8 7 2 2 0 17 1 37 +1 +0 ——1 +0 —1 +2 —1 K-Iän (ingen ändring) 1. Karlskr. Ronneby 3 3 4 0 9 1 20 2. Karlshamn, Olofsström, Sölvesborg 2 0 8 1 15 5 5 6 0 17 2 35 -1:0 +0 +0 —1 + 1 :l:0 L-län 1. Kristianstadsblocket 1 2 3 0 8 0 2 16 2. Broby, Bromölla, Tomelilla, Simrishamn 2 3 3 0 7 0 15 3. Hässleholm, Osby, Perstorp 3 4 3 0 6 0 16 4. Båstad, Klip an, Åstorp, Ängelholm, rkelljunga 4 4 2 0 7 0 17 10 13 1 1 0 28 0 2 64 +0 + 0 + 1 —1 + 1 —1 +0 M-län 1. Hälsingb. me11., Kattarp, Mörarp, Vallåkra, Ödåkra 1 1 0 0 0 6 0 3 11 2. Övr. Hålsingb. blocket 0 0 6 0 7 13 3. Bjuv, Höganäs, Landskrona, Svalöv 2 2 1 0 11 0 2 18 4. Kävlinge, Lomma, Trelleborg, Vellinge 2 3 2 0 9 0 16 5. Lund 1 2 0 1 0 8 0 4 16 6. Eslöv, Hörby, Höör 2 3 2 0 5 0 12 7. Sjöbo, Skurup, Ystad 2 3 2 0 5 0 12 10 14 7 l 0 50 0 16 98 +0 +0 —1 —l ——1 +3 —2 +2

Valkrets M C F C+F KDS S K Ö Summa N-Iän (ingen ändring) ]. Halmstad, Laholm 3 5 3 0 9 1 21 2. Falkenberg,Kungsbacka,Varberg 4 8 3 0 7 0 22 7 13 6 0 16 1 43 :l:0 io :l:0 io :l:0 io O-Iän ]. Gravarne, Lysekil, Munkedal, Tanumshede, Strömstad 2 3 3 0 5 0 13 2. Orust, Uddevalla 2 2 3 0 6 0 13 3. Kungälv,Sten.sund,Tjörn,Öckerö 2 2 4 0 3 0 11 4. Mölndal 0 0 0 0 4 ] 4 9 5. Mölnlycke, Partille ] 3 0 3 O 8 7 8 13 0 21 1 4 54 io + 1 +] —1 10 —2 + ] P-Iän ]. Borås 1 o. 2, Brämhult, Toarp, Viskafors, Ljushult 3 2 2 0 5 0 12 2. Borås 3 o. 4, Bollebygd, Fristad, Sandhult 3 2 2 0 4 1 12 3. Herrljunga, Tranemo, Ulricehamn 3 3 2 0 3 0 11 4. Kinna, Svenljunga 2 3 ] 0 4 0 10 5. Alingsås, Lerum,Surte,Vårgårda 2 3 4 0 5 0 14 6. L. Edet, Trollhättan ] 2 2 0 6 1 12 7. Mellerud, Vänersborg 2 3 2 0 4 0 11 8. Bengtsfors, Åmål, Färgelanda 1 3 2 0 4 0 10 17 21 17 0 35 2 92 + 1 + 3 + 1 —2 —1 —2 R-län 1. Grästorp, Nossebro, Skara, Vara 3 4 2 0 3 0 12 2. Falköping, Habo, Tidaholm 2 4 2 0 5 0 13 3. Götene, Lidköping 2 3 2 0 4 1 12 4. Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro 2 4 3 0 6 0 15 5. Gullspång, Mariestad, Töreboda 2 3 2 0 3 0 10 11 18 1 1 0 21 1 62 i 0 + 1 + 1 _] io _] S-Iän 1. Karlstad, Skoghall 3 2 3 0 9 1 18 2. Forshaga, Grums, Kil, Sunne 2 3 1 0 5 0 11 3. Hagfors, Kyrkheden, Munkfors, Sysslebäck, Torsby ] 2 1 0 6 2 12 4. Arvika, Säffle, Åmotsfors, Årjäng 2 4 2 o 7 1 16 5. Filipstad, Kristinehamn, Storfors 2 1 2 0 7 1 13 10 12 9 0 34 5 70 +] +] _] —1 1-0 10 T-län ]. Örebro 1 o. 3, Axberg, Lekeberg, Tysslinge 2 3 0 6 ] 14 2. Örebro 2 0.4, övr.delenavblocket 1 1 3 0 6 0 11 3. Hällefors, Kopparberg, Lindes- berg, Nora 1 2 2 0 6 12 4. Karlskoga, Degerfors 1 1 2 0 6 ]] 5. Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Pålsboda ] 3 2 0 6 1 13 6 9 12 0 30 4 6] :|:0 d:o + 1 —1 —J; 0 i 0

Valkrets M C F C+F KDS S K Ö Summa U-Iän ]. Västerås 1 o. 2 2 1 2 0 5 1 11 2. » 3 o. 4 1 1 2 0 7 1 12 3. Hallstah. Surahammar 0 ] 1 0 5 l 8 4. Heby, Sala, Fagersta, Norberg, Skinnssk.berg ] 3 2 0 7 1 14 5. Arboga, Kungsör, Köping ] 2 2 0 6 1 12 5 8 9 0 30 5 57 -———1 ;t0 :tO —1 +] + 1 W-Iän _ _ ]. Malung, Mora, Orsa, Älvdalen ] 4 2 0 5 0 12 2. Ludvika, Smedjeb. 2 1 0 7 ] 12 3. Leksand, Mockfjärd, Rättvik, Vansbro ] 4 2 0 4 0 11 4. Borlänge 1 2 1 0 5 1 10 5. Falun 2 3 2 0 5 0 12 6. Avesta, Hedemora, Säter ] 3 2 0 7 1 14 7 18 10 0 33 3 7] + 1 + ] 3130 —1 + 1 —2 X-Iän ]. Hofors, Ockelbo, Sandviken ] 2 2 0 8 2 15 2. Gävle 2 2 4 0 9 2 19 3. Bollnäs, Edsbyn ] 3 2 0 4 1 11 4. Söderhamn 0 1 ] 0 5 2 9 5. Bergsjö, Hudiksvall, Ljusdal 1 5 2 0 7 2 17 5 13 11 0 33 9 71 —1 :t0 + ] —1 :t0 + ] Y-län 1. Matfors, Timrå, Ånge 0 3 2 0 6 1 12 2. Sundsvall, Indals 2 2 3 0 8 2 17 3. Härnösand, Kramfors 2 2 0 2 0 7 2 15 4. Örnsköldsvik 1 2 l 2 1 7 1 15 5. Ramsele, Sollefteå 1 3 0 0 6 1 11 6 12 6 4 1 34 7 70 $O + 1 —1 i 0 _] + ] d:o Z-län ]. Bräcke, Hammarstrand, Sveg, Svenstavik 1 3 l 0 6 ] 12 2. Östersund, Lit 2 2 2 0 6 0 12 3. Järpen, Krokom, Strömsund ] 3 1 0 6 0 1] 4 8 4 0 18 1 35 io 350 io _] + ] io AC-län ]. Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele ] 2 3 1 5 0 12 2. Skellefteå st. 0. lf. ] 2 2 0 6 0 1] 3. Övr. blocket, Norsjö ] 3 2 0 4 0 10 4. Umeåblocket 2 3 3 0 6 0 14 5. Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs ] 3 2 0 3 0 9 6 13 12 1 24 0 56 i 0 + 2 + ] _] —_L0 —2 BD-län 1. Kiruna, Pajala ] —— -— 2 0 4 3 10 2. Gällivare 1 -—— 1 0 3 3 8

Valkrets M 0 F C+F KDS 3 K () Summa 3. Boden, Jokkmokk ] — — 2 0 5 2 10 4. Luleå 2 —— 3 0 6 2 13 5. Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå,

Älvsbyn 1 — — 3 0 7 2 13 6. Haparanda, Kalix, Överkalix, Övertorneå —— —— 3 0 5 1 10 7 14 0 30 13 64 10 io ——2 ;t0 +2

Sammanlagt för samtliga landstingsvalkretsar blir partifördelningen jämfört med valutslaget år 1966:

M C F M+ C+F KDS S K Summa C+F Utredningen 181 252 193 24 24 3 619 61 1 357 Valet 1966 179 254 194 21 26 1 631 51 1 357 +2 —2 ——1 +3 —-—-2 +2 —12 +10 80 SOU 1971: 4

Bilaga 5 Teoretiska exempel på valkretsindelningens betydelse för proportionaliteten vid nuvarande

valsystem

I de följande tabellerna har i olika s. k. mo- dellvalkretsar 20 mandat fördelats mellan partierna A, B, C, D, E, F samt G och H efter deras röstetal. Såväl valkretsar som partier och resultat är verkliga. De äter- finns i »Kommunala valen år 1966 II, Tab. 9. Landstingsmannavalen 1966 kommun- blockvis». Exemplen är följande:

Ex. ]) Bollmora Ex. 2) Danderyd Ex. 3) Aneby

kommunblock B län kommunblock B län kommunblock F län

Ex. 4) Lund kommunblock M län Ex. 5) Örnsköldsvik kommunblock Y län Ex. 6) Skutskär kommunblock C län

Partierna A, B, C, D, E och F motsvarar M, C, P, KDS, S och K medan G står för C+F och H för M+C+F. De valda valkretsarna har ett mycket likartat (och högt) valdeltagande och de har samtidigt stora variationer i fråga om partistrukturen. Det visar en sammanställning av röstande— larna.

Andel av rösterna i procent Parti Ex. 1) Ex. 2) Ex. 3) Ex. 4) Ex. 5) Ex. 6) A 16,4 46,0 17,8 5,9 8,1 4,5 B 7,1 4,9 26,2 8,9 11,0 5,8 C 28,5 22,8 22,6 3,3 9,6 8,9 D 0,6 1,1 6,3 0,4 5,4 0,9 E 38,7 23,0 26,0 46,1 46,5 73,2 F 8,7 2,3 1,0 1,7 6,7 6,6 G 7,9 12,7 H 25,7 Valdel- tagande 84,7 86,7 86,3 87,6 84,3 86,6

En jämförelse mellan den verkliga man-

.. . .. . Valkretsar med

datfordelnmgen och en fullstandig propor- Valkretsar tionell fördelning visar följande: med prop. fördel- avvikelse med

Avvikelsen är inte i något fall större än mandat ”mg 551 mandat i 1 mandat. Det gör tillsammans —_+- 26 8 3 3 mandat av 708 i de 54 fallen (»valkretsar— 9 0 6 na»), dvs. 3,7 % av mandaten eller 1 man- 10 1 5 dat i knappt hälften av fallen har tillfallit åå & 2 ”fel” parti från proportionell synpunkt. För 14 4 2 de fyra minsta valkretsarna (8—11 mandat) 16 5 1 är resultatet något sämre. Där går 17 man— åå % % SOU 1971: 4 81

dat av 228 i 36 valkretsar fel, vilket mot- svarar 7,5 % av mandaten.

Det material som tagits som utgångspunkt kan varieras på bl. a. följande sätt.

A) Ett område med 78 mandat består av 6 valkretsar med 8, 10, 12, 14, 16 och 18 mandat. Partistrukturen i de sex valkretsar- na är densamma som i de sex tidigare

exemplen. Partiernas röstandelar i hela området beräknas efter en vägning av röstetalen med hänyn till valkretsamas storlek. Någon hänsyn till valdeltagandet behöver däremot inte tas på grund av de obetydliga variationerna. Resultatet är föl- jande:

Parti Röstandel Prop. mandat- Mandatfördelning Summa inom området fördelning enligt exemplen % 1) 2) 3) 4) 5) 6) A 13,9 11 1 5 2 l 1 1 11 10 B 10,6 8 0 0 3 l 2 1 7—1 C 13,9 11 3 2 3 0 2 2 12 +] D 2,6 2 0 0 1 0 1 0 210 E 45,8 36 3 3 3 7 7 13 36i0 F 4,6 3 l 0 0 0 1 1 3 3130 G 4,0 3 1 1 2 310 H 4,6 4 4 4530 100,0 78 8 10 12 14 16 18 78551

B) Samma antal valkretsar, samma antal mandat. Partistrukturen är emellertid den omvända så att ] 8-mandatkretsen är röst-

fördelningen enligt ex. 6) och i 18-mandat- kretsen enligt ex. 1). Resultatet är följande:

Parti Röstandel Prop. mandat- Mandatfördelning Summa inom området fördelning enligt exemplen % 6) 5) 4) 3) 2) 1) A 1 8,6 15 O 1 1 2 7 3 14—1 B 10, 8 8 0 1 l 4 1 1 8 :i: 0 C 17,9 14 1 1 0 3 4 5 14zt0 D 2,4 2 0 0 0 1 0 0 1—1 E 39,0 30 7 s 6 4 4 7 33 + 3 F 4,5 4 0 1 0 0 0 2 3—1 G 2,8 2 1 1 2 :l: 0 H 4,0 3 3 3 :to ]00,0 78 8 10 12 ]4 16 18 78533 C) Samma antal valkretsar, samma antal 10 11 20 20. Röstandel enligt exempel: mandat. Antal mandat per valkrets: 8 9

3) 4) 5) 6) 1) 2). Resultatet är följande:

Parti Röstandel Prop. mandat- Mandatfördelning Summa inom området fördelning enligt exemplen % 3) 4) 5) 6) 1) 2) A 19,9 16 2 0 1 0 3 9 15—1 B 9,1 7 2 l l 0 1 1 6—1 C 1 8,3 14 2 0 l 1 6 5 1 5 + 1 D 2,0 2 0 0 0 0 0 0 0—2 E 40, 3 31 2 4 5 9 8 5 33 + 2 F 4,9 4 0 0 1 1 2 0 4 d: 0 G 2,5 2 ] 1 2550 H 3,0 2 3 3 + 1 100,0 78 8 9 10 11 20 20 78 ;l:4 8 2 SOU 1971 : 4

D) Fortfarande 6 valkretsar, 76 mandat. Antal mandat per valkrets: 8 9 11 14

16 18. Röstandel enligt exempel: ]) 6) ,4) 2) 5) 3). Resultatet är följande:

Parti Röstandel Prop. mandat- Mandatfördelning Summa inom området fördelning enligt exemplen % 1) 6) 4) 2) 5) 3) A 17,3 13 1 0 1 7 1 3 13 :l: 0 B 12,2 9 0 0 1 1 2 5 9i0 C 16,1 12 3 1 0 3 2 4 ]3 +] D 3,1 3 0 0 0 0 1 ] 2—1 E 39,7 30 3 8 5 3 7 5 31 +1 F 4,0 3 1 0 0 0 1 0 2—1 G 3,8 3 1 2 3 :1:0 H 3,7 3 3 3i0 99,9 76 8 9 ]1 14 16 ]8 76:i:2

E) 4 valkretsar och 61 mandat. Antal mandat per valkrets: 9 14 18 20. Röstandel

enligt exempel: 4) 6) 3) 5). Resultatet är följande:

Parti Röstandel Prop. mandat- Mandatfördelning Summa inom området fördelning enligt exemplen % 4) 6) 3) 5) A 9,8 6 0 0 3 2 5—1 B 14,0 9 1 ] 5 2 9;1:0 C 12,4 8 0 1 4 2 7—1 D 3,9 2 0 O 1 ] 2:l:O E 46,5 28 4 11 5 9 29 +] F 4,2 3 0 l 0 1 2—1 G 5,3 3 1 3 4+1 H 3,8 2 3 3+1 99,9 61 9 14 18 20 61 :i: 3

F) 9 valkretsar och 95 mandat. Antal mandat per valkrets: 8 8 9 9 10 10

1) 3) 5) 6) 2) 5) 6) 1) 3). Resultatet är föl- jande:

1 1 ]2 18. Röstandel enligt exempel: Parti Röstandel Prop. mandat- Mandatfördelning enligt exemplen Summa inom fördelning området % 1) 3) 5) 6) 2) 5) 6) 1) 3) A 15,6 15 ] 2 1 0 5 l 0 2 3 15:i:0 B 12,7 12 0 2 1 0 0 1 0 1 5 10—2 C 18,3 18 3 2 1 1 2 1 1 3 4 1810 D 3,3 3 O 0 0 0 0 0 0 0 1 l-—-2 E 42,5 40 3 2 5 8 3 5 9 5 5 45+ 5 F 5,1 5 1 0 0 0 0 1 ] 1 0 4—] G 2,5 2 1 1 2+0 100,0 95 8 8 9 9 10 10 1] 12 18 9515

Sammanfattningsvis utvisar resultaten från de sex redovisade områdena följande. I de fyra områdena med 76—78 mandat varie- rar avvikelserna från i 1 till = 4 mandat, i området med 61 mandat med i 3 man- dat och i området med 95 mandat med 1- 5

mandat. För samtliga sex områdena är avvi— kelsen t18 mandat i 37 valkretsar med 466 mandat, dvs. i genomsnitt 3,9 % av mandaten eller ungefär ett mandat i varan— nan valkrets.

Anmärkning: Spridningen av valkretsamas storlek i exemplen är följande.

Antal mandat 8 9 10 11 12 14 16 18 20 Antal valkretsar 6 5 5 3 3 4 3 5 3 84 SOU_1971: 4

av Paul Garås

Syfte: Att pröva huruvida ett system med 90 % fasta och 10 % rörliga mandat med valkretsindelning ger anpassning till den mandatfördelning på partier som uträknas för landstinget som en enda valkrets.

Systemet är beroende av följande variab- ler.

a. Antal partier och fördelningen av an- tal röstande på partierna inom valkrets och mellan valkretsar;

b. Antal fasta och rörliga mandat i lands— tinget;

c. Antal mandat inom valkretsarna och antal valkretsar i landstinget.

Variationen är vid och det kan förekom- ma ett otal kombinationer. Variablerna a och b testades med ledning av resultaten från landstingsmannavalet 1966 för Got- lands läns landsting (23 mandat), Blekinge läns landsting (35) och Jönköpings läns landsting (71). På grund av samgåendet mellan folkpartiet och centerpartiet i Stock-

]. Gotlands läns landsting (3 valkretsar)

holms stad 1966 lades resultatet från riks- dagsmannavalet 1968 till grund för beräk—' ningarna för storlandstinget (149). Hela ska- lan från de minsta landstingen till det störs- ta var alltså representerade. Genomsnitts- storleken för samtliga landsting ligger vid 60 mandat. Beräkningarna genomfördes så att först skedde en fördelning på partier av samtliga mandat enligt jämkade udda- talsmetoden med hela landstinget som _en enda valkrets. Därefter fördelades de fasta mandaten inom varje valkrets på partier enligt samma metod. För de tre förstnämnda landstingen beräknades antalet fasta man- dat inom varje valkrets genom relationen mellan antal röstberättigade inom kretsen och hela landstinget men för storlandstinget efter invånarantal. Slutligen fördelades de rörliga mandaten med anpassning till det samlade valresultatet i landstinget.

Resultat: I det följande lämnas en summa— risk redovisning av beräkningarna.

M C+F KDS S K Summa a Faktisk mandatfördelning 1966 4 ]] 8 2.3 Beräkningar: b Hela landstinget som en valkrets 3 12 8 23 c 10 % alternativet Fasta mandat 4 9 8 21 Rörliga mandat 2 2 ' Summa 4 11 8 23 _ d 20 % alternativet Fasta mandat 2 9 7 18 ' Rörliga mandat 1 3 1 5 Summa 3 12 8 23 sou 1971: 4 85

M C F KDS S K Summa & Faktiskt mandatfördelning 1966 5 5 6 17 2 35 Beräkningar: b Hela landstinget som en valkrets 5 5 7 16 2 35 c 10 % alternativet Fasta mandat 5 5 6 14 1 31 Rörliga mandat ] 2 1 4 Summa 5 5 7 16 2 35 3. Jönköpings läns landsting (8 valkretsar) M C F KDS S K1 Summa a Faktisk mandatfördelning 1966 11 17 13 29 1 71 Beräkningar: 1) Hela landstinget som en valkrets 12 16 13 3 27 71 c 10 % alternativet Fasta mandat 10 15 12 27 64 Rörliga mandat 2 1 1 3 7 Summa 12 16 13 3 27 71 4. Storlandstinget (15 valkretsar) M C F KDS S K Summa 8. Mandatfördelning framräknad med ledning av riksdagsmanna— valet 1968 29 14 30 75 1 149 b Hela landstinget som en valkrets 28 13 29 72 7 149 o 10 % alternativet ,Fasta mandat . 25 11 27 70 1 134 Rörliga mandat 3 2 2 2 6 15 Summa 28 13 29 72 149

1 Klarar varken 4 %— eller 12 "A,-spärren

Som framgår erfordrades 20 % rörliga mandat för att ge önskad anpassning i det minsta av dessa landsting, Gotland, medan 10 % skulle vara tillräckligt för de andra landstingen. Av alla landstingen har Got- lands läns landsting näst minst antal man— dat, Kalmar läns norra landsting är mindre med 21 mandat. I övrigt ligger det minsta mandattalet vid 35 (Blekinge, se ovan, och Jämtlands läns landsting).

Kommentarer: Det är alltså viktigt att antalet utjämningsmandat blir så stort att det räcker för att åstadkomma den utjäm- ning som är nödvändig för att mandatför— delningen skall bli rättvisande med hänsyn till det samlade valresultatet i landstinget. Risken för att ett parti blir överrepresente- rat redan vid utdelandet av de fasta manda- ten som vid samma proportion mellan

fasta och rörliga mandat får bedömas vara betydligt större vid landstingsmannaval än riksdagsmannaval - behöver inte bara hänga samman med för litet antal rörliga mandat utan kan även bero på antal val- kretsar i landstinget och antal mandat inom valkretsarna.

I ett system med fasta och rörliga man- dat utgörs den givna variabeln av antal partier och fördelningen av antal röstande på olika partier inom valkrets och mellan valkretsar. Det får förutsättas att denna, låt säga slumpvariabel, inte ska kunna stö- ras genom valtaktiska manövrer. I övrigt föreligger ett spelsystem med olika möjlig- heter då det gäller fördelningen mellan fas- ta och rörliga mandat, antal valkretsar och antal mandat inom valkretsarna. Som ovan visats är vid 10 % alternativet antalet rörliga

mandat inte tillräckligt för att ge önskad anpassning i ett litet landsting. För ett större landsting går det att fingera röstfördelningar som inte möjliggör anpassning enligt 10 % alternativet. Om man håller en sådan finge— rad röstfördelning konstant och varierar an- talet valkretsar och antalet mandat per val— krets finner man inte oväntat att anpass- ningen enligt 10 % alternativet ställer sig lägligare ju större antalet mandat per val- krets är. F.n. har landstingen i genomsnitt knappt 7 valkretsar och drygt 8 mandat per valkrets och det ges härigenom ett ut- rymme för slumpvariationer i röstetalen som kan orsaka överrepresentation vid fördel- ningen av de fasta mandaten.

Vid ett givet antal fullmäktigemandat är det ju ett beroende mellan antal valkretsar och antalet mandat inom valkretsarna. Med ett stort antal valkretsar ökar slumpvaria- tionen på grund av att antalet röstande på olika partier kan variera i rätt stor utsträck- ning mellan valkretsarna i ett landsting.

Det bör påminnas om att systemet med rörliga mandat medför att vissa valkretsar kan över— respektive underrepresenteras sett till befolkningsandel. Vid riksdagsmannava- let 1968 i Stockholms län hänförde sig röstetalet för kommunisterna till två tredje- delar till Stockholms stad och till en tredje- del till länet i övrigt. Av beräkningarna framgår att 6 av de 15 rörliga mandaten i storlandstinget skulle tillföras vänsterpartiet kommunisterna i Stockholms stad. Efter det att samtliga rörliga mandat fördelats skulle valkretsarna i Stockholms stad överrepresen- teras med 4 mandat jämfört med valkret- sarna i länet i övrigt. Till detta kommer den överrepresentation som skulle följa på en eventuell övergång till antal röstberätti- gade i stället för antal invånare som beräk- ningsgrund vid fördelning av fasta mandat, men detta är ju en annan historia.

Bilaga 7 PM 11 angående relationen fasta och rörliga mandat vid landstingsmannaval

av Paul Garås

I syfte att ringa in problemen upptas nedan några förslag till regler för valsystemet.

A. Mandatfördelningen sker i två om— gångar. Fördelningen av de fasta mandaten i första omgången baseras på antal röstbe- rättigade i varje valkrets och hela lands- tinget. I andra omgången fördelas de rör— liga mandaten mellan valkretsarna efter par- tiproportionalitet för hela landstinget.

Kommentar: Den grundläggande princi- pen är alltså densamma som vid riksdags- mannaval.

B. Valkretsindelning sker med beaktan- de så långt möjligt av att varje valkrets i första omgången tilldelas minst sju av de fas- ta mandaten.

Kommentar: Regeln bör vara villkorlig. Andelen röstberättigade av befolkningen va— rierar ganska starkt mellan valkretsar och det är svårt att i förväg beräkna antal man- dat med tillfredsställande säkerhet. Först när röstlängdema upprättats kan så ske men valkretsindelningen måste ju ha fastställts dessförinnan. Av valmatematiska skäl skulle man önska en högre siffra än sju men ris- kerna för felskattning blir större ju högre siffran är.

C. Landstinget fastställer ett givet antal landstingsledamöter (inom i lag angivna. gränser).

Kommentar: Detta hänger samman med det närmast föregående. Om regeln om sju fasta mandat skulle vara ovillkorlig vore det bättre om landstingets totalsiffra kunde korrigeras i efterhand för den händelse val-

krets inte uppnått stipulerat antal fasta man- dat (jfr tidigare system vid andrakammar- val).

D. Samma spärregler tillämpas som vid riksdagsmannavalen, alltså 4 % respektive 12 %.

E. Mellan fasta och rörliga mandat till- lämpas i princip samma fördelning som vid riksdagsmannaval.

Kommentar: Siffran 10 % torde med kanske något undantag ge full partirepre- sentativitet. Ett val mellan riksdagssiffran, drygt 11% och t.ex. 15 % är beroende av vilken representativitet man fäster star- kast vikt vid, den partimässiga eller den regionala. Ju högre siffra man tar för rörli- ga mandat ju säkrare uppnår man full parti- mässig representativitet men riskerar samti- digt sämre regional representativitet. Vid riksdagsmannavalet rör man sig med runda absoluta tal, 310 fasta och 40 rörliga man- dat, vilka emellertid ger brutna procenttal. Man bör därför inte hänga upp sig så myc- ket på den exakta riksdagssiffran 11,4 % för de rörliga mandaten utan vid lands- tingsmannaval för enkelhetens skull tilläm— pa procentsatsen 10 kompletterad med ett tillägg att de rörliga mandaten ska minst uppgå till samma antal som antalet valkret- sari landstinget.

Systemet för landstingsmannaval ska idealt ge såväl partimässig representativitet som regional representativitet för valkretsarna. För samma landsting som i PM ], nämli- gen Gotlands läns, Blekinge läns, Jönkö-

pings läns landsting och storlandstinget, har studerats utfallet i olika alternativ. Antal röstberättigade 1966 (för storlandstinget 1968) har lagts till grund för fördelningen av fasta mandat. Beräkningarna lämnas i bilaga,1 här nedan några sammanfattande kommentarer.

Gotland står inför en speciell kommunal omorganisation men valdes som exempel för de allra minsta landstingen. Sett till 1966 års förhållanden skulle 21 fasta man- dat, fördelat på tre ungefär lika stora val- kretsar med sju i varje, ge god partimässig och regional representativitet både vid 11,4% och 15 % rörliga mandat. Även 10 % rörliga mandat skulle vara tillfyllest med en kompletteringsregel om minst sam- ma antal rörliga mandat som antal valkret— sar. I allt skulle landstinget med oföränd- rad valkretsindelning behöva höja totalanta— let mandat från 23 till 24.

I Blekinge är en av de fyra valkretsarna dubbelt så stor som var och en av de övriga. Tillförsäkras de sistnämnda sju fasta man- dat var blir antalet fasta mandat 36, re- dan detta ett mandat mer än vad Blekinge hade 1966. Alternativen rörliga mandat” 10 % (som ger lika många mandat som an- tal valkretsar), 11,4 % och 15 % ger alla partimässig representativitet men i samtliga fall underrepresenteras en och samma val- krets. Alternativet 15 % rörliga mandat ger sämst regional anpassning. I allt skulle lands- tinget med oförändrad valkretsindelning be- höva höja totalantalet mandat till minst 40.

Jönköpings läns landsting omfattade 1968 åtta valkretsar, varav två valkretsar med antal röstberättigade som beräkningsgrund endast skulle få fem mandat vardera. Slår man samman dessa båda valkretsar når man, vid samma totala antal mandat för landstinget som 1966, partimässig represen- tativitet vid 11,4 % rörliga mandat. Sam- ma resultat ger 10 % rörliga mandat med en kompletteringsregel om minst samma an- tal rörliga mandat som antal valkretsar. Den regionala anpassningen blir dålig, främst genom en stark överrepresentation för val- krets 3.

Vad gäller storlandstinget har i PM 1

konstaterats att 10 % rörliga mandat (vilket ger 15 mandat eller lika många som antalet valkretsar) ger full partimässig representa- tivitet. Vad som här är av stort intresse är om den nyligen fastställda valkretsindelning- en till 1970 års val kan tillämpas vid en övergång till röstberättigade som beräknings- grund för de fasta mandaten. Som av sam- manställningen i bilagan framgår blir varia- tionen stor och Stockholms övervikt mar— kant. Räknat på 1968 års siffror skulle 15 % rörliga mandat innebära att fyra valkretsar tilldelades mindre än sju fasta mandat, var- av en valkrets inte mer än fem mandat. Vid 10 % eller 15 rörliga mandat stiger antalet fasta mandat till 134 och då minskar anta- let valkretsar med mindre än sju fasta man- dat till tre som får sex mandat vardera. Om regeln om sju grundmandat per valkrets inte är ovillkorlig kanske en sådan för- delning kan accepteras. Exemplet från stor- landstinget illustrerar den marginella skill- naden som systemen 10 % eller 15 % rör- liga mandat kan få för den regionala anpass— ningen.

Som framgår medför en övergång till antal röstberättigade som beräkningsgrund för fasta mandat ett behov av att överse valkretsindelningar och antal mandat. Med ett system om 10 % rörliga mandat jämte ovan nämnda kompletteringsregel torde ga- rantiema för partimässig representativitet vara tillräckliga. Vidare minimeras de regio- nala svängningarna även om det härigenom inte skapas tillräckliga garantier för full regional representativitet. Det torde över- huvud taget vara ogörligt att gardera detta i ett system med fasta och rörliga mandat. Påpekas bör att redan vid nuvarande system kan rena avrundningar åstadkomma sväng- ningar (tex 9,49 ger 9 mandat medan 9,50 ger 10 mandat).

' Bilaga A och B nedan.

1. Gotlands läns landsting

M C+ F KDS S K Summa Faktisk mandatfördelning 1966: 4 11 — 8 —— 23 Valkrets ] 1 4 — 3 — 8 2 l 5 _- 2 — 8 3 2 2 —— 3 — 7 A n a [ y 5: Fasta Valkrets Röstberätti- mandat Rörliga mandat Summa gade 1966 Antal i % A B A; 131 B. B: AA, BB1 BB. BB. 1 12407 34 7 7 l 1 1 l 8 8 8 8 2 12367 34 7 7 2 1 2 7 9 8 9 9 3 11544 32 6 7 — — 1 6 7 7 8 Summa 36318 100 20 21 3 2 3 4 23 23 24 25 (85%) (15%) (10 %) (11.4%) (15%)

Alternativ A tillförsäkrar inte valkrets 3 sju mandat. Med 15 % rörliga mandat ger sum- ma AAl en dålig regional anpassning.

Alternativ B upptar 7 fasta mandat i varje valkrets. Både BB2 och BB3 (11,4 % resp 15 % rörliga mandat) ger partimässigt full

2. Blekinge läns landsting

representativitet och en representativitet för valkretsarna som ligger inom ramen för av- rundningsfel. Även 10 % rörliga mandat skulle vara tillfyllest med en kompletterings- regel om minst samma antal rörliga mandat som antal valkretsar.

M C F KDS S K Summa Faktisk mandatfördelning 1966: 5 5 6 -— 17 2 35 Valkrets 1 2 2 3 —— 6 1 14 2 1 1 1 — 4 — 7 3 1 1 l —— 3 l 7 4 1 1 1 — 4 7 Analys: Fasta Valkrets Röstberätti- mandat Rörliga mandat Summa tigade 1966 Antal i % A B A, 131 B. B, AA1 BB1 BB, BB, 1 42820 41 12 15 4 1 2 2 16 16 17 17 2 20047 20 6 7 2 2 2 6 9 9 9 3 21074 20 6 7 1 1 1 2 7 8 8 9 4 19781 19 6 7 — — 6 7 7 7 Summa 103772 100 30 36 5 4 5 6 35 40 41 42 (85%) (15%) (10%) (11,4%)(15%) 90 SOU 1971: 4

Alternativ A tillförsäkrar inte valkretsarna 2, 3 och 4 sju grundmandat. Med 15 % rör- liga mandat ger summa AA1 en dålig regional anpassning.

3. Jönköpings läns landsting

Summoma BB,, BB2 och BB3 ger alla partimässigt full representativitet men i samtliga fall underrepresenteras valkrets 4.

M C F KDS1 S K' Summa

Faktisk mandatfördelning 1966: 11 17 13 — 29 1 71 Valkrets 1 2 3 2 — 4 — 11

2 1 2 2 — 3 8 3 1 4 1 4 10 4 2 2 1 —- 3 8 5 1 2 1 — 3 —- 7 6 1 2 1 — 2 6 7 2 1 3 6 —- 12 8 1 l 2 —— 4 1 9 1) 4.3 % 2) Klarar varken 4 %- eller 12 O/,,—spårren An a 1 y 5:

Röstberättigade Fasta mandat Rörliga mandat Summa Valkrets Antal i % A B A, B1 AA, BB, 1 32365 16 10 10 2 1 12 11 2 23658 12 7 7 1 1 8 8 3 28649 14 8 9 4 4 12 13 4 21460 11 7 7 1 1 8 8 5 15610 8 5 11 __ 5 11 6 18165 9 5 1 6 7 37287 18 11 11 2 1 13 12 8 25351 12 7 8 7 8 Summa 202545 100 60 63 11 8 71 71 (85%) (15%) (11.4%)

Alternativ A ger två valkretsar med endast fem mandat var. Slår man samman dessa alternativ B1 emås partimässig representa- tivitet vid 11,4 % rörliga mandat och vid 10 % rörliga mandat med tillägget att an-

4. Starlandstinge!

talet rörliga mandat minst ska uppgå till samma antal som antalet valkretsar. Den regionala anpassningen blir dålig, främst ge- nom en stark överrepresentation för val- krets 3.

Givet: Totalt antal mandat 149

Valkrets Röstberättigade Fasta mandat Antal i % A B I 88 633 9,19 12 12 11 98 450 10,21 13 14 III 91 040 9,44 12 13 IV 69 192 7,17 9 10 V 66 043 6,85 9 9 VI 81 341 8,43 11 11 VII 71 671 7,43 9 10 (75) (79) SOU 1971: 4 91

Antal i % A B

A 52 775 5,47 7 7 B 49 595 5,14 6 7 C 55 273 5,73 7 8 D 60 059 6,23 8 8 E 54 219 5,62 7 7 F 42 614 4,42 6 6 G 41 353 4,29 5 6 H 42 291 4,38 6 6 (52) (55)

Summa 964 549 100,00 127 134

Tillkommer, rörliga 22 (15 %) 15 (10 %

Alternativ A ger fyra valkretsar med mind- många mandat som antal valkretsar, mins- re än sju fasta mandat, varav en valkrets kar antalet valkretsar med mindre än sju med endast fem mandat. Alternativ B med mandat till tre som får sex mandat var. 10 % rörliga mandat, vilket innebär lika

Bilaga B. Antalet valkretsar och valkretsamas storlek i 1966 års landstingsval och 1968 års andrakammarval.

Antal Antal valkretsar mandat Lt-val AK-val per krets 1966 1968 3 1 4 5 3 5 6 24 2 7 44 6 8 27 7 9 23 2 10 15 1 1 14 1 12 8 1 13 4 1 14 1 16 1 17 2 l 8 1 19 1 1 20 1 21 1 22 _ 1 172 28 Genomsnittligt antal mandat per krets 8,8 8, 3

I andrakammarvalen har 75 procent av val- kretsarna 5—9 mandat.

[landstingsvalen har 77 procent av valkret- arna 6—10 mandat.

Andelen rörliga mandat är i regel något mer än 10 %, då antalet konsekvent höjts till närmast högre heltal (exempelvis från 7,1 till 8 och från 13,3 till 14 mandat, mot- svarande 11,3 resp. 10,5 % av hela antalet). Vidare har riksspärren (4 %) och valkrets- spärren (12 %) tillämpats, den förra på landstingskommunen, vilket bl.a. medfört att KDS förlorar sitt enda mandat i Väster— botten, och den senare på valkretsarna. Två alternativa lösningar (A och B) presen- teras vid fördelningen av de fasta mandaten på valkretsarna. I alternativ A har de ca 90 procenten fasta mandat fördelats pro— portionellt mot antalet röstberättigade, i al- ternativ B har 3 mandat per valkrets i för— väg räknats som fasta. Skillnaden är den,

att om landstinget har 100 mandat och 10 valkretsar, så fördelas 90 fasta mandat på valkretsarna (100 — 10 % av 100 = 90) i alt. A medan 30 fasta mandat redan är fördelade i alt. B varför endast 60 mandat fördelas proportionellt (100 - 10 X 3 - 10 % av 100 = 60). Fördelningsmetoden ger proportionalitet i samtliga landsting i båda alternativen.

I tabellhuvudet anger 1 =antalet fasta mandat 2 =antalet rörliga mandat 3 =summan av 1 och 2.

* Antalet fasta mandat=310 (88,6%); här 90% i lt-kommunen. Antalet rörliga mandat= 40 (] l,4%); här 10% i lt-kommunen.

Lagrdsting M C F S K Samtliga oc valkretsar 1 2 3 1 2 3 1 2 1 2 3 1 2 3 1 2 3 1 2 3 C 1 A 3 1 4 2 0 2 5 0 5 7 1 8 1 1 2 18 3 21 B 3 1 4 l 1 2 4 1 5 6 l 7 1 1 2 15 5 20 2 A 1 0 1 2 0 2 1 0 l 3 0 3 0 O 0 7 0 7 B 1 0 1 2 0 2 l 0 1 3 0 3 0 0 0 7 0 7 3 A 0 1 1 2 O 2 l 0 1 3 0 3 0 0 0 6 0 6 B 1 0 1 2 0 2 1 0 1 3 0 3 0 0 0 7 0 7 4 A 0 0 0 1 0 1 0 1 1 4 0 4 0 0 0 5 1 6 B 0 0 0 1 0 1 1 0 1 5 0 5 0 O 0 7 0 7 Summa A 4 2 6 7 0 7 7 1 8 17 1 18 1 1 2 36 5 41 B 5 1 6 6 1 7 7 1 8 17 1 18 1 1 2 36 5 41 D 1 A 1 0 1 1 1 2 1 0 1 4 0 4 0 0 0 7 1 8 B 1 0 1 1 0 1 1 O 1 4 0 4 0 0 O 7 0 7 2 A 0 O 0 1 0 1 1 0 1 2 0 2 0 0 0 4 0 4 B 0 0 0 2 0 2 1 0 1 3 0 3 0 0 0 6 0 6 3 A 1 0 1 1 0 1 1 0 1 3 0 3 0 0 0 6 0 6 B 1 O 2 2 0 2 1 0 1 3 0 3 0 0 0 7 0 7 SOU 1971:4 93

12 3

3

2

Landsdng valkretsar

mh

09778656

1 1.1

11004500 98774156 11 00002200 00001100 00001100 54449834 10001200 44448634

1.1

C+F

11

000011_ _

11112211 00001100 11.11.1111. ABABABAB

4567

2526 % 2526 %

00 .1 1.1 99 88 1.1 77 77 1.1

&mmA

9878886777898831 11 22 3411001010000034 6467885767898807 11 21. 2211000000000022

111.100 000000001 1100000000000021

8734553333444400 11 1100001000000002 76345523334444w8

22

C+F

22

22_ _112222232221 01._ _000000000010 7.1— _112222232211

4411111111111155 1100000000000011 3311111111111144

ABABABABABABABAB AB

5779 % 5779 %

2 3

3 2

2382 m 2” 340

2 2

9 zu

13 2 15 12 1 13 11 0 11 13 2 15 12 1 13

11892188566632 008 .11 11. 1.1 12113211000022 00 09789977566610 88 .1 11 00000000000000 00 00000000000000 00 00000000000000 00 44334433122265 44 01000000000011 00 43334433122254 44 11110011000000 00

S 11110011000000D00 K

00000000000000 00 22122111111133 22 00001000000000 00 22121111111133 22 22224422222211 11 00001100000000 00 22223322222211 11 22112211111133 1.1 00001100000011. 00 22111111111122 1.1

ABABABABABABAB

A B

1 2 3 4 5 6 7 8

O& 8 H 0638 H

0 0

0 0

N N

61 52

H ln 0 3 32 6 B om 0 3 3 6 1 1

H15

10 2 12 15 m 2

&mmaA B

78097999 1 11220111 67877888 11110000 11110000 00000000 33333333 00000000 33333333 00.11.1111. 001.10000 00101111 2337—2233 00000011 2337-2222 11.22.1122 00000000 11.22.1122 ABABABAB

Gl

00 77

Samtliga 2

00 00 33 00 33

2

1

11 00

2 3

F 11 11 00 11

22

3123;1

00

2

M 22

AB

Landsting valkretsar

och

236 4 40 236 4 40

1501502 1501502

Summa A

H norra

666699 101112 565587 001100 001100 000000 333333 100000 233333

22 00 22

001111 001101 000010

22_ _33 00 _ _00 22 _ _33 00_ _00

ABABAB

118321 118321

11 10 009 22 00 22 22 12 10 55 00 55 22 00

Summa A

H södra

66760056 1] 10101200 56669856 00001100 00001100 00000000 33334422 00000100 33334322 11101101 00100000 11001101 1127—2222 10000000 01222222 11112211 00000000 11112211 ABABABAB

12 87 1.1 00 44 0.1 43

233 4 37 233 4 37

02 02

16 16

60 42

21 21

O 0

22 33 10 23 77 10 67 77 00

Summa A

55678766 11 24002000 31676766 11 11001100 11001000 00000100 66344333 01001000

65343 33

44.11.1111 1 11000000 33111111 22111111 00000000 27.11.1111 22.11.1111 01000000 21111111 ABABABAB

Kl

435 435

231 231

77 11 66 55 00 55 55 01

Summa A

M+C

6700881088776688 1.1 11

012011121111011 679887m967665677

0000000011000000 0000000000000000 0000000000000000 3344334444442233 0001000111110000 3343334333332233

12 12

2211112211111122 0000000000000011 2211112211111111 0022223222112222 0000011010001000 0022212212111222 0033222211111111 0011000000000000 0022222211111111 ABABABABABABABAB

12345678

4 6

77 77 55 00

0 0

27 27

53

12 22

1111314101111 1112113101112

1 1

10 10

Summa A B

Landsting och valkretsar

20990066003598 11 11 11 21221110120010 09779956983588 1 00000000000000 00000000000000 00000000000000 65445633551133 11110000010000 54335533541133 21111111110122 10000010000000 11111101110122 22332211332222 00110000110000 22222211222222 22112211110121 00001100000010 22111111110111 ABABABABABABAB

F + C + M

08810 98 08810 98

00000000 00 00000000 00 07.00.1000 35 385522 nu 010100 02 _ _ _ _ _ _11 99 _ _ _ _ _ _00 20 _ _ _ _ _ _11 79 00

O 0 1013 215 1013 215

_11 79

__00_ _01

ABABABAB AB &

Summ

01 8911

2288777799 .11 2321100001 0967677798 ] 0000000000 0000000000 0000000000 4433332244 0111100000 4322232244 1111111122 0010000000 1101111122 5533223311 1100000000 4433223311 2211111122 1100000001 1111111121 ABABABABAB

2345

N

543' 543

038 038

1421600 1421600

56

1713114 2 713114

6 5

AB &

Summ

380067 1

11

1 4 1 1

22230000 99208867 111 11000000 11000000 00000000 44.44.4422 11010000 33434422 44432212 00000000 44432212 00331122 00110000 00221122 22331111 00110000 27.22.1111 ABABABAB

01

77800 1011 6777 1100

248 6 54 248 6 54

31922102 11

30 13013 30 318321

713 013 7

1.1

110022 000010 110012 223311 001000 223311 111111 000000 111111 ABABAB

P1

Landsting och

3 12 3

2

valkretsar

11998899990065 11 1111 12111111111123 09887788889942 1 11 11110000000022 01110000000011 10000000000011 55443333443365 00000000000000 55443333443365

22222211112233 00000000111101 7.2222211001132 22112222223311 11001100000000 11111122223311 11111133222244 00000011000011 11111122222233

.A.B.A_B_A_B A_B_AnbAnnuAuR

0 1

15 2 17 16 3 19 13 3 16 15 2 17 17 2 19 13 3 16

SmmaA B

99227711770066 1.1 11 11 11231012101100 88096709679966 1 1 00000000000000

00000 00000000 00000000000000

44442244114433 11110011000000 33332233114433 22221122112211 00010000000000 22211122117_211 22442233332211 00110001100000 22332232232211 11222222222211 00001000001100 11221222221111

AUDD.A_B.A nuAnnb.A nu.A RuAnhb

[

n)— 3 4 5 6 7

% 7 & S 7 &

00 00 22

m 32 m 32

H OH m IH

12 15 2 17

10 2 12 15 2 17 1 H

&mmaA B

9822661267982156 11 11 11 2112100300201100 7710561967781056 11 1 11 1111001100111100 1100000100001100 0011001000110000 5477225523545534 1001000100100000 4476225423445534 1111112211112211 0000000000100000 1111112211012211 1122222222111100 0011100000000000 1111122222111100 1111111211113211 0000000100000000 1111111111113211 ABABABABABABABAB

[

RÅ 3 4 5 6 7 00

58 7 m 5& 7 m

& 2343 2 & 2342 3

&mmaA

00110000 00001111 65456600 11 10001113 55455597 22112255 00000011 22112244 3327-2211 00000000 33222211 11.11.1133 00000011 11111122 ABABABAB

T1

Landsting och

valkretsar

10 700 00 .11 44 00 44 11 00 11 11 00 10 0.1

454 7 61 454 7 61

l 1

264303 273303

418856567888 ny.—2 342100001100 176756566788 21 221100001100 010000001100 211100000000 104434335533 11 120000000000 084434335533 1 441111111111 000000000000 441111111111 321111110133 101000000000 220111110133 431100010011 111100000000 320000010011 ABABABABABAB

Ul

99 00 99 99 20 79 66 7.2 44 AB

Summa

1188771177_l7566698 11 11 121111121121001000 097766096656565698 1 1 110011111111000000 110011010010000000 000000101101000000 443344564433332243 000000010000000000 443344554433332243 221111111111111111 000000001100000000 221111110011111111 223311321111122233 000000100000000000 22331122111114L75233 221100110011001111 011100000011001000 210000110000000111 ABABABABABABABABAB

23456789

.W.

3203223 563871 13223563871 31

117 9110 9110

717 017

43716 43

AB &

Summ

Wim.

”9966119977006633 . 11 11 11 210027—0u100121002

7866997877985631 11

863 8 71 863 8 71

1100221111111111

0000111000000000 21 1100110111111111 67 0000000000011001 12 4444554433433465 ”& 1111111111111133 00

11 0000000000000001 01

1111111111111137. 2211222222330011 1000000000000000 1211222222330011 110011110011007—2 1100111100110000

24 61211310 24 613013 9

0000000000000022

ABABABABABABABAB AB a

Summ 7— 3 4 5 6 7 00

X

Landsting valkretsar

och

885686778855 ll 210024002110 675662776745 11 110022111111 110001001110 000021110001 333486444433 000010000000 333476444433 221133000000 100001000000 121132000000 221122222211 000000000000 22112227—2211 000033001100 000012001000 000021000100 ABABABABABAB

Yl

0012 6698 00.14 0000 0014 3344 0000 3344 ABAB

763 7 70

40 43313443 763770 50 53303334

77

Summa A

9976776766 2210011100 7766765666 1100001100 1100001100 0000000000 4432443433 0010000000 4422443433 1111001111 1100000000 0011001111 n,._222221111 0000000000 2222221111 1111110011 0000010000 1111100011 ABABABABAB

] 2 3 4 5

2 231435 2 231435

0 0

17 17

161 170

44 .11 33 800 00 008 44 01

Summa A

466788090921

1 1 11 000011110000 000011110000 000000000000

343343554455 100010000101 243333554354 112222222233 000000000000 117—222222233 111122223322 000000010000 111122213322 001111112222 001000001100 000111111122 ABABABABABAB

AC]

250 6 56 250 6 56

12 0 12 22 2 24 0 2 22 2 24 0 2 C+F 12 012

011 111

9956339967 11 2200231200 7756108767 11 1112221111 0000010000 11127.11111 5533665533 1100111100 4433554433 2711332222 0000000010 2211332212

__________ __________ __________

__ __ _

_ _ _ _ ___ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ 1100221111 1100110100

0000111011 ABABABABAB

BDl

Samtliga

Landsting ' valkretsar

och

00 66 22 00 22 22 00 22

6698 0010 66800 2221. 0010 2211 3344 0000 3344 1122 0000 0000 0011 ABAB

12 57 7 64 12 57 7 64 SOU 1971: 4

1 1

1428 3 3111 1428 3 3111

———131 ___14 ()

De primärkommunala valen 1966 i kommuner med

valkretsindelning. Valkretsvis jämförelse mellan

mandatfördelningen då och i ett system med fasta

valkretsmandat (90%) och utjämningsmandat (10%) samt med procentuella spärrar (4 och 12%) mot småpartier

1966 = mandatfördelningen 1966 A = de fasta valkretsmandaten har fördelats proportionellt i förhållande till antalet röstberät- tigade B = varje valkrets har erhållit 3 grundmandat varpå återstående valkretsmandat har fördelats i förhållande till antalet röstberättigade Stockholm Valkrets M C + F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 3 ' 3 3 4 4 4 6 7 7 2 2 2 15 16 16 2 5 5 5 5 5 5 5 6 6 1 1 1 1 6 1 7 1 7 3 7 7 7 4 5 5 3 4 4 1 l 1 1 5 17 1 7 4 2 2 2 4 4 4 6 5 5 2 2 2 14 1 3 1 3 5 2 2 2 4 4 4 6 5 5 1 1 1 1 3 1 2 12 6 2 2 2 3 3 3 6 6 6 2 2 2 1 3 l 3 1 3 7 3 2 2 4 4 4 6 5 5 1 1 1 14 12 12 24 23 23 28 29 29 38 38 38 10 10 10 100 100 100 Huddinge Valkrets M C F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 3 3 3 2 2 2 6 6 6 9 9 9 3 3 3 23 23 23 2 3 3 3 2 2 2 6 6 6 9 9 9 2 2 2 22 22 22 6 6 6 4 4 4 12 1 2 1 2 1 8 1 8 18 5 5 5 45 45 45 Solna 1 5 5 5 1 1 1 6 6 6 10 10 10 3 3 3 25 25 25 2 6 6 6 1 1 1 7 7 7 9 9 9 2 2 2 25 25 25 11 11 11 2 2 2 13 13 13 19 19 19 5 5 5 50 50 50 Sundbyberg 1 2 1 1 — l 1 3 3 3 6 5 5 1 1 1 12 1 l 1 1 2 2 1 1 _ 1 1 3 2 2 6 6 6 1 2 2 12 12 12 3 2 2 2 — 0 0 3 3 3 5 6 6 1 1 1 11 '12 12 6 4 4 — 2 2 9 8 8 17 1 7 1 7 3 4 4 35 35 35 Södertälje 1 3 3 3 2 2 2 4 4 4 1 1 1 1 1 1 2 2 2 22 22 22 2 4 4 4 2 2 2 5 5 5 10 l 0 10 2 2 2 23 23 23 7 7 7 4 4 4 9 9 9 21 21 21 4 4 4 45 45 45 SOU 1971 : 4 1 0 1

Valkrets M C F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B Täby 1 3 3 3 1 1 1 3 3 3 5 4 5 1 0 0 12 11 12 2 9 9 9 2 2 7 7 7 9 9 8 2 2 28 29 28 12 12 12 3 10 10 10 14 13 13 1 2 2 40 40 40 Uppsala 1 2 2 2 l 1 1 4 3 3 7 7 7 1 1 1 15 14 14 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 7 7 7 1 1 1 15 15 15 3 3 3 3 2 2 2 4 4 4 5 5 5 1 1 1 15 15 15 4 5 5 5 1 1 1 4 5 5 5 5 5 —— _— — 15 16 16 12 12 12 6 6 6 15 15 15 24 24 24 3 3 3 60 60 60 Eskilstuna 1 3 3 3 1 1 1 5 5 5 14 14 14 2 1 1 25 24 24 2 2 2 2 2 2 2 5 6 6 14 14 14 2 2 2 25 26 26 5 5 5 3 10 11 l 1 28 28 28 4 3 3 50 50 50 Nyköping 2 2 2 1 l 1 2 2 2 7 7 7 — —— 12 12 12 2 4 4 4 1 2 2 3 3 3 9 9 9 — —— 17 18 18 3 2 2 2 2 2 2 3 2 2 9 8 8 — — 16 15 15 8 8 8 4 5 5 8 8 8 25 24 24 — _ — 45 45 45 Linköping 1 5 6 6 2 2 2 4 5 5 11 12 12 2 2 2 25 27 27 2 6 5 5 3 3 3 5 5 5 14 14 14 2 2 2 31 29 29 11 11 11 5 5 5 9 10 10 25 26 26 4 4 4 56 56 56

P:s och st mandatökning jämfört med valutslaget går ut över KDS, som stoppas av procentspär-

rama.

Linköping

1 5 6 6 2 2 2 4 5 S 11 12 12 2 2 2 25 27 27 2 6 5 5 3 3 3 5 5 5 14 14 14 2 2 2 31 29 29 11 11 11 5 5 5 9 10 10 25 26 26 4 4 4 56 56 56

FS och S:s mandatökning jämfört med valutslaget går ut över KDS, som stoppas av procent-

spärrarna Motala Valkrets M C + F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 4 4 4 6 6 6 10 10 10 2 2 2 22 22 22 2 2 2 2 5 5 5 13 13 13 3 3 3 23 23 23 6 6 6 11 11 11 23 23 23 5 5 45 45 45 Norrköping Valkrets M C F 5 K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 5 5 5 l 1 1 3 3 3 9 10 10 2 2 2 20 21 21 2 4 3 3 2 2 2 3 3 3 9 9 9 1 1 1 19 18 18 102 SOU 1971: 4

Valkrets M C F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A 3 5 5 5 1 1 1 3 3 10 10 10 2 2 2 21 21 21 14 13 13 4 4 4 9 9 28 29 29 5 5 5 60 60 60 Jönköping 1 3 3 3 2 2 2 5 5 5 16 9 9 1 2 2 21 21 21 2 4 4 4 1 1 1 3 3 3 4 4 4 —— —— —— 12 12 12 3 2 2 2 1 1 1 3 3 3 6 6 6 — — 12 12 12 9 9 9 4 4 4 11 11 11 20 19 19 1 2 2 45 45 45 Nässjö 1 3 3 3 1 2 2 4 4 4 7 7 7 1 l 1 16 17 17 2 2 2 2 2 2 2 4 4 4 11 10 10 1 1 1 20 19 19 5 5 4 4 8 8 8 18 17 17 2 2 2 36 36 36 Karlskrona 1 4 4 4 1 2 2 7 7 7 9 8 8 1 1 1 22 22 22 2 2 2 2 1 — = 4 4 4 6 7 7 1 1 1 14 14 14 3 1 1 2 2 2 4 4 4 6 6 6 1 1 1 14 14 14 7 7 7 4 4 4 15 15 15 21 21 21 3 3 3 50 50 50 Kristianstad 1 4 4 4 1 1 1 4 5 5 7 7 7 — 16 17 17 2 2 3 3 2 2 2 4 3 3 9 9 9 —— 17 17 17 3 2 2 2 4 3 3 3 3 3 8 8 8 — —— 17 16 16 8 9 9 7 6 6 11 11 11 24 24 24 — _ — 50 50 50 Hälsingborg1 Valkrets C+F M+C+F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 6 6 6 10 10 10 1 l 1 17 17 17 2 7 7 7 9 9 9 1 1 1 17 17 17 3 11 10 10 6 6 6 1 1 17 17 17 24 23 23 25 25 25 2 3 3 51 51 51 Lund1 1 4 4 14 10 10 11 11 11 — — 25 25 25 2 3 3 12 10 10 13 12 12 —— — — 25 25 25 7 7 26 20 20 24 23 23 —— _ 50 50 50 Malmö1 1 8 8 8 11 11 11 1 1 1 20 20 20 2 11 11 11 8 8 8 1 1 1 20 20 20 3 8 8 8 11 11 11 1 1 1 20 20 20 27 27 27 30 30 30 3 3 3 60 60 60

1 Det borgerliga blocket redovisas utan fördelning på partier. I Hälsingbo rg och Malmö faller mittenpartigrupperna för spärrarna. I Malmö första valkrets ingår en grupp Ö med 2 mandat i M+C—H*".

1966A B 1966A B 1966A B 1966A B 1966A B 1966 A B

Trelleborg 1 4 4 4 4 4 4 3 4 4 14 14 14 — — 25 26 26 2 4 3 3 4 4 4 3 3 3 14 14 14 _ 25 24 24 8 7 7 8 8 8 7 28 28 28 —— 50 50 50 Halmstad 1 4 4 4 1 l 1 3 3 3 6 6 6 1 1 1 15 15 15 2 2 2 2 1 1 1 3 3 3 8 7 7 1 2 2 15 15 15 3 2 2 2 3 3 3 2 2 2 7 7 7 1 1 1 15 15 15 8 8 8 5 5 5 8 8 8 21 20 20 3 4 4 45 45 45 Göteborg 1 3 2 2 1 2 2 8 7 7 13 11 11 4 4 4 29 26 26 2 6 6 6 0 0 9 10 10 7 8 8 2 2 2 24 26 26 3 4 4 4 1 1 10 10 10 10 10 10 3 3 3 27 28 29 13 12 12 1 3 3 27 27 27 30 29 29 9 9 9 80 80 80 Mölndal Valkrets M + F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 9 8 8 7 8 8 2 2 2 18 18 18 2 5 5 5 5 5 5 1 2 2 11 12 12 3 5 5 5 5 4 4 1 1 1 11 10 10 19 18 18 17 17 17 4 5 5 40 40 40 Uddevalla Valkrets M C F S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 2 2 2 2 2 2 3 3 3 7 7 7 1 1 1 15 15 15 2 2 2 2 1 1 1 4 3 3 6 6 6 1 1 1 14 13 13 3 l 1 1 1 1 1 3 3 3 5 6 6 1 1 1 11 12 12 5 5 5 4 4 4 10 9 9 19 19 18 3 3 3 40 40 40 Alingsås 1 3 3 3 3 3 3 6 6 6 7 8 8 1 1 1 21 21 21 2 2 2 2 2 2 2 5 5 5 8 8 8 1 1 1 18 18 18 5 5 5 5 5 5 11 11 11 15 16 16 2 2 2 39 39 39 S:s mandatvinst går ut över KDS som faller för procentspärrarna Borås 1 4 4 4 1 1 1 2 2 2 3 4 4 — —— _ 10 11 11 2 4 3 4 1 1 1 3 3 3 6 6 6 1 1 1 15 14 15 3 3 3 3 2 2 2 3 3 3 6 6 6 1 1 1 15 15 15 4 3 3 2 l 1 1 2 2 2 7 6 6 1 2 2 14 14 13 14 13 13 5 5 5 10 10 10 22 22 22 3 4 4 54 54 54

I denna kommun år de moderatas mandatantal olika fördelade på valkretsarna i alt. A och B. I den andra valkretsen har partiet ett mandat mer och i den fjärde ett mandat mindre i alt. B. Re- sultatet blir naturligtvis detsamma för »summa mandat».

Valkrets M C P S K Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B Trollhättan 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 10 11 11 2 2 2 21 22 22 2 2 2 2 2 2 2 5 5 5 12 11 11 2 2 2 23 22 22 4 4 4 5 5 5 9 9 9 22 22 22 4 4 4 44 44 44 Karlstad 1 5 5 5 2 2 2 4 4 4 11 11 11 1 2 2 23 24 24 2 5 5 1 1 1 5 5 5 9 9 9 1 1 1 22 21 21 11 10 10 3 3 3 9 9 9 20 20 20 3 3 45 45 45 Karlskoga 1 3 3 3 3 2 2 4 4 4 12 11 11 2 2 2 24 22 22 2 2 2 2 3 3 3 4 4 4 14 15 15 3 4 4 26 28 28 5 5 6 5 5 8 8 8 26 26 26 5 6 6 50 50 50 Örebro 1 3 3 3 1 1 l 4 4 4 5 5 5 — 1 1 13 14 14 2 2 1 1 1 1 1 3 3 3 6 6 6 1 -— 13 11 11 3 1 1 1 1 2 2 3 3 3 8 8 8 1 1 1 14 15 15 4 2 2 2 1 1 1 4 4 4 8 8 8 1 1 1 16 16 16 8 7 7 4 5 5 14 14 14 27 27 27 3 3 3 56 56 56 Västerås 1 2 3 3 1 1 l 4 4 4 6 6 6 1 1 1 14 15 15 2 2 2 2 1 1 1 3 3 3 6 5 5 1 1 1 13 12 12 3 2 2 2 2 2 2 3 3 3 9 9 9 1 1 1 17 17 17 4 1 1 1 2 2 2 3 3 3 9 9 9 1 1 1 16 16 16 7 8 8 6 6 6 13 13 13 30 29 29 4 4 4 60 60 60 Avesta Valkrets M C F S K Ö Summa 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1966 A B 1 1 l 1 2 2 2 2 2 2 9 10 10 2 2 2 2 2 2 18 19 19 2 1 1 1 3 3 3 2 2 2 8 8 8 2 1 1 l 1 16 16 16 3 1 1 l 6 5 5 1 1 1 7 7 7 l 1 ] _ — 16 15 15 3 3 3 11 10 10 10 5 5 5 24 25 25 4 4 4 2 33 50 50 50 Borlänge 1 — — — 1 2 2 1 1 1 9 9 9 —— _— 1 1 1 12 13 13 2 1 1 1 2 2 2 2 2 2 8 7 7 -— —- — 1 1 1 14 13 13 3 2 2 2 1 1 1 2 2 2 8 8 8 -— -— 1 1 1 14 14 14 3 3 3 4 5 5 5 5 5 25 24 24 — _ 3 3 3 40 40 40 Grangärde 1 1 — 3 3 3 2 2 2 6 6 6 2 2 2 l l 1 15 14 14 2 1 _ 1 l 1 2 0 0 10 12 12 4 4 4 2 4 4 20 21 21 2 — 4 4 4 4 2 2 16 18 18 6 6 6 3 5 5 35 35 35

M faller på procentspärrarna. Antalet fasta mandat är 18 i alt. A och 17 i alt. B mot 20i 1966 års val. Detta går ut över folkpartiet som inte heller får några utjämningsmandat.

1966A B 1966A B 1966A B 1966A B 1966A B 1966A B

Gävle 1 4 5 5 2 2 2 7 7 7 1 1 12 12 2 2 2 26 28 28 2 2 1 1 1 1 3 3 3 11 10 10 2 2 2 19 17 17 6 6 3 3 3 10 10 10 22 22 22 4 4 4 45 45 45 Söderala 1 — — — — _ — 1 1 12 11 11 2 3 3 14 15 15 2 2 2 2 _ 7 6 6 2 2 2 11 10 10 3 — — _ 2 3 3 l 1 l 9 8 8 3 3 3 15 15 15 4 5 5 1 2 2 28 25 25 7 8 8 40 40 40 Söderala 1 2 2 2 2 2 2 3 3 3 12 12 12 2 3 3 21 22 22 2 3 3 3 1 2 2 5 5 5 8 8 8 2 2 2 19 20 20 3 2 2 2 3 3 3 4 4 4 8 8 8 2 1 1 20 18 18 7 7 7 6 7 7 12 12 12 28 28 28 6 6 6 60 60 60 Skellefteå 1 2 2 1 4 4 4 2 2 2 8 8 8 1 1 1 181 17 16 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 8 8 8 1 1 1 12 13 13 3 2 2 3 l 2 2 4 4 4 9 9 9 l 1 1 17 18 19 4 2 2 2 3 3 3 2 2 2 6 5 5 — »— 13 12 12 7 7 7 9 10 10 9 10 10 31 30 30 3 3 3 601 60 60

1 Häri ing år ett KDS-mandat, som förloras p. g .a. spärrarna. Även i denna kommun (Se Borås) är de moderatas mandat olika fördelade på valkretsarna i alternationen A och B. Detta ändrar också fördelningen av »summa mandat». Umeå

] 5 5 5 3 3 3 8 8 8 11 11 11 — — 27 27 27 2 3 3 3 7 7 7 5 5 5 8 8 8 _ — —— 23 23 23

8 8 10 10 10 13 13 13 19 19 19 —— — — 50 50 50 Boden Valkrets M C+F

1966 A B 1966 A B

1 3 3 3 4 4 4 7 7 7 l 1 1 15 15 15 2 2 2 2 3 3 3 7 7 7 2 2 2 14 14 14 3 2 2 2 5 6 6 10 10 10 3 3 3 21 21 21 7 7 7 7 12 13 13 24 24 24 6 6 6 50 50 50 Mandatvinsten för C+F — jämfört med 1966 går ut över KDS som inte klarar spärrarna. Jokkmokk 1 2 2 2 3 3 3 8 8 8 4 4 4 19 17 17 2 1 1 1 2 3 3 7 7 7 5 6 6 15 17 17

3 3 3 5 6 6 15 15 15 9 10 10 341 34 34

1 I dessa mandat ingår även KDS 1 och övriga (Ö) 1 mandat. Dessa går till C+F och K.

Sammanfattning

En jämförelse mellan den nu gällande för- delningsmetoden och det nya systemet vi- sar, att med de ganska mandatrika valkret- sarna så fungerar de primärkommunala va-

len ganska bra redan nu ur proportionell synpunkt, även när kommunerna är upp- delade i valkretsar. Visserligen kan föränd- ringar redovisas i 31 av de 41 kommunerna men avvikelserna är mycket små enligt föl- jande:

i 23 kommuner 1 mandat = _-L- 23 mandat i 5 » —23 » = ;t 10 » i 2 » —3 » = i 6 » i ] » —4 » = :|: 4 » i 31 mandat = i 43 mandat

Den genomsnittliga avvikelsen är ungefär sultat av ”spärreffekten". 1 mandat i en kommun med 47 a 48 man- Förändringarna för de olika partigruppe- dat. Nio av de fyrtiotre mandaten är ett re- ringarna är följande:

1966 Oförändr. Mandatförändringar Alternativ A och B M 285 30 kommuner + 2,—ll, = —9 276 C 156 29 » +11,— 3, = +8 164 F 333 33 » + 5,— 4, = +1 334 M+C+Fl 152 + 4,—— 2, = +2 154 KDS 7 24 » 7, = ——7 0 S 950 24 » + 7,—13, = —6 944 K 148 28 » +11,— 2, = +9 157 Ö 9 + 3,— 1, = +2 11 2040 +43,—43, = d:o 2040

* Under beteckningen inryms såväl borgerlig samling som mittenpartiema samt ett par andra man- dat. I gruppen Ö finns också ett par mandat som egentligen hör hemma under P, men de år inte valda på folkpartilistor.

Bilaga 10 Mandatfördelningen vid 1970 års landstingsval en- ligt ett landstingsproportionellt system med procent- spärrar (4 resp. 12%) jämförd med det faktiska val- resultatet

Den övre av de två siffrorna i kolumnerna enligt ett landstingsproportionellt system av under resp. partibeteckning anger hur riksdagstyp, den undre avvikelse (+ el. —) i många mandat resp. parti skulle ha fått förhållande till det faktiska utfallet.

Landsting (lån) M C E KDS s VPK Stma

C 5 11 8 23 47 10 10 + ;to —1 D 6 11 10 33 60 +2 —1 :l:0 —1 E 11 18 12 46 87 + 1 —1 + 1 + 1 —2 F 9 18 12 4 29 72 io —1 in 4 —3 G 6 12 5 16 39 +1 —1 +0 :hO 1-1 s 16 6 28 58 io +1 io =1 K 4 7 6 18 1 36 +] —1 :tO —1 +1 L 9 16 10 28 63 +1 —1 +1 —1 M 15 22 15 50 102 +1 i—O 550 —1 N1 6 17 6 18 47 +1 —1 +1 :hO () 8 12 17 24 61 :L—O +2 —2 io P 14 24 16 40 94 d:o :tO 10 ;t0 R 8 19 10 24 61 +] —1 —1 +1 s 7 15 9 36 3 70 +2 440 1 —2 +1 T 5 12 9 32 3 61 310 —1 20 ;le +1 U 4 11 9 32 3 59 +2 :l:0 —1 —3 +2 w 4 19 8 37 3 71 +2 _+0 ——1 —3 +2 x 4 15 8 36 5 68 +2 —2 +2 ——1 —1

'?

1 »Fria demokratema» klarar varken 4- eller 12 % -Spärrarna och skulle därmed förlora sitt mandat.

Y 4 16 7 37 4 68 +1 —1 + 1 —1 —1 + 1 Z 3 8 4 18 33 +1 _] +1 ——l AC 4 12 10 27 53 :l:0 io :l:0 ——1 +1 BD 5 10 6 35 9 65 +1 + 1 + 2 —3 —1

Sammanfattning

Samtliga landsting 149 321 203 4 667 31 1 375

(utom A—B) +20 —-9 +4 +2 —19 +3 157 SOU 1971: 4 109

Statens offentliga utredningar 1971

Systematisk förteckning,

Juetitiedepenementet Post— och Inrikes Tidningar. [2] ,,

Finensdepnrtementet . SOU 70. Handbok lör det otlicieila etndningmryeket. [11' 51%

Jordbrukadepartementet Veterinirdinrikt'nindelninqen, m.m. [3]

Civildepertementet Kommunal. vol. [4]