Prop. 1968:27

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

1

Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändringar

i regeringsformen, m. m. given Stockholms slott den 19 januari 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden,

dels för prövning i grundlagsenlig ordning förelägga riksdagen härvid fogade förslag till

1) ändringar i regeringsformen, 2) ändringar i riksdagsordningen, dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 3) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen,

4) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253), 5) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), 6) lag om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50),

7) lag om ändrad lydelse av 9 och 44 §§ landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319),

8) lag angående ändrad lydelse av 8 § 1 mom. lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innebär ett fullföljande av den uppgörelse i författnings- frågan som träffades våren 1967 mellan representanter i grundlagbered­ ningen för de fyra stora politiska partierna. På alla politiskt väsentliga punk- 1

—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 27

ter föreslås i propositionen samma lösningar som grundlagberedningen för­

ordat.

I propositionen föreslås sålunda att tvåkammarriksdagen skall ersättas

med en enkammarriksdag bestående av 350 ledamöter. Samtliga ledamöter

skall utses i direkta val. Den ordinarie valperioden för riksdagen skall vara

tre år, och treåriga valperioder föreslås också för landsting samt stads- och

kommunalfullmäktige. Riksdags- och kommunalvalen skall äga rum samma

dag (gemensam valdag).

För valen till riksdagen föreslås ett nytt proportionellt valsätt. Detta är

så konstruerat att partiernas representation i riksdagen skall bli proportio­

nell mot deras resp. röstsiffror i hela landet. Av de 350 mandaten i riksda­

gen skall 310 fördelas inom valkretsarna medan återstående 40 mandat skall

användas för att utjämna de avvikelser från riksproportionaliteten som kan

uppstå vid fördelningen inom valkretsarna. För att motverka långtgående

partisplittring i riksdagen har valsystemet försetts med vissa spärrar mot

småpartier. Huvudregeln är att endast parti som har fått minst 4 % av rös­

terna i hela landet får delta i mandatfördelningen. Parti med färre röster

skall dock få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst

12 % av rösterna.

Alla mandaten i riksdagen förutsätts komma att bli besatta med kan­

didater som nominerats lokalt i valkretsarna. Något bostadsband skall emel­

lertid inte finnas.

Samtidigt med övergången till enkammarriksdag skall enligt förslaget in­

föras bestämmelser om misstroendeförklaring och entledigande av stats­

råd, vilka innebär att regeringens parlamentariska ansvar blir grundlag­

fäst. En majoritet av riksdagens ledamöter skall kunna avge misstroende­

förklaring mot regeringen eller mot enskilt statsråd med verkan att den

som drabbas av förklaringen måste avgå om inte nyval till riksdagen utlyses

inom en vecka från förklaringen.

I annat fall än då misstroendeförklaring har avgetts skall statsråd ent­

ledigas när statsministern begär det. Om statsministern avgår eller avlider,

skall övriga ledamöter av regeringen entledigas.

Nyval till riksdagen skall anordnas när statsministern begär det. Anord­

nas nyval skall det ankomma på regeringen att avgöra om pågående riks-

dagssession skall fortsätta eller avbrytas i avbidan på utgången av nyvalet.

I propositionen läggs också fram förslag om vissa ändringar i riksdagens

arbetsformer. Bl. a. föreslås ändringar beträffande antalet ledamöter i ut­

skotten och inrättande av ett fjärde lagutskott. Antalet ledamöter i utrikes­

nämnden skall enligt förslaget minskas till nio och i samband därmed skall

den nuvarande personalunionen mellan utrikesnämnden och utrikesutskot­

tet upphävas. Riksdagens vårsession skall i undantagsfall kunna förlängas

till den 15 juni, och höstsessionen skall kunna börja något tidigare än hit­

tills. Vissa debattrestriktioner införs vid riksdagens överläggningar och

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

3

talmannen skall i viss utsträckning kunna bestämma ordningen mellan ta­ larna i riksdagens debatter.

Ytterligare föreslås i propositionen nyheter beträffande valförfarandet. Vid de val som förrättas samma dag skall användas valsedlar med olika färg för olika slag av val — gula valsedlar för riksdagsval, blå för landstingsval samt vita för stads- och kommunalfullmäktigval. Papper till valsedlar skall tillhandahållas kostnadsfritt genom statens försorg. Vissa uppmjukningar skall enligt förslaget göras i vallagarnas bestämmelser om kassation av val­ sedlar på grund av felaktig utformning eller på grund av misstag från väl­ jarnas sida i samband med valförrättningen.

Författningsreformen föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Det inne­ bär att det första valet till enkammarriksdagen kommer att hållas samtidigt med de allmänna kommunalvalen i september 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Förslag

till

ändringar i regeringsformen

1

(Nuvarande lydelse)

§

Konungen

äger att allena styra

ri­

ket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver;

inhämte dock, i de fall,

här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av

ett statsråd, vartill

Konungen

kallar och utnämner kun­

nige, erfarne, redlige och allmänt ak­

tade, infödde svenske medborgare. Ej

må de, som äro i rätt upp- och ned­

stigande skyldskap, ej heller syskon

eller äkta makar på en gång vara

ledamöter av statsrådet.

(Föreslagen lydelse)

4.

Konungen

styr

riket på det sätt,

denna regeringsform föreskriver.

För regeringsärendena har

Konungen

ett statsråd, vartill

Han

kallar och utnämner kunnige, er­

farne, redlige och allmänt aktade,

infödde svenske medborgare.

Ej må de, som äro i rätt upp- och

nedstigande skyldskap, ej heller sys­

kon eller äkta makar på en gång vara

ledamöter av statsrådet.

§ 9.

Uti alla

Statsrådets tillstädesvarande leda­

möter böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, varom i

108 och 107 §§ vidare stadgas, ovill­

korligen till protokollet sina me­

ningar yttra och förklara;

Konungen

dock förbehållet att allena besluta.

Skulle någonsin den oförmodade

händelse inträffa, att Konungens be­

slut vore uppenbarligen stridande

mot rikets grundlag eller allmän lag,

åligge det då statsrådets ledamöter

att kraftiga föreställningar däremot

särskilt protokoll.

Statsrådets tillstädesvarande leda­

möter böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, varom i

106 och 107 §§ vidare stadgas, ovill­

korligen till protokollet sina me­

ningar yttra och förklara. Den, som

ej särskild mening till protokollet an­

fört, vare

ansvarig för beslut i stats­

rådet,

såsom hade han styrkt

Konungen att det beslut fatta.

1 Omtryckt 1965:815.

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

göra.

Den, som ej särskild mening till

protokollet anfört, vare

för beslutet

ansvarig,

såsom hade han styrkt

Konungen att det beslut fatta.

§ 13.

Vill Konungen börja krig eller slu-

(Denna paragraf utgår.)

ta fred, kalle då till ett utomordent­ ligt statsråd statsrådets samtlige le­ damöter, framställe för dem de skäl och omständigheter, som härvid till övervägande förekomma, samt äske däröver deras yttranden, vilka de skola var för sig, med den ansvarig­ het 107 § bestämmer, till protokollet avgiva. Konungen äge därefter makt att fatta och utföra det beslut, som Han för riket nyttigast finner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Kommandomål, varmed förstås så­ dana, som Konungen, i egenskap av högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen besörjer,

Konungen, då

han

själv

förer riksstyrelsen,

avgöra i närvaro

av chefen för det departement, dit ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar, att, då dessa mål beredas, sin mening yttra

över de företag

Konungen besluter, samt att, då hans mening icke med Konungens beslut överensstämmer, föra sina yttrade betänkligheter och råd till ett proto­ koll, vars riktighet Konungen me­

delst Sin höga påskrift besanne.

Genom en----------- -—-------------—-

Enär sådana sysslor, vartill för­ slag blivit upprättade, skola av Konungen bortgivas, böra statsrådets

15.

Kommandomål, varmed förstås så­ dana, som Konungen, i egenskap av högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen besörjer,

avgöras av Konungen,

Han

själv förer riksstyrelsen,

efter

anmälan

av chefen för det departe­

ment, dit ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar, att, då dessa mål beredas, sin mening yttra.

Över

kommandomål föres vid behov pro­ tokoll.

-

såsom kommandomål.

(Denna paragraf utgår.)

32.

G

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ledamöter yttra sig över de sökandes

skicklighet och förtjänster. Äge de

även rätt, att emot Konungens ut­

nämningar till andra tjänster och

ämbeten underdåniga påminnelser

göra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§ 35.

Statsrådets ledamöter hava förtro­

endesysslor, varifrån Konungen må

dem entlediga, när han prövar rikets

tjänst det fordra. Konungen fatte så­

dana beslut i statsrådet.

Konungens skrivelser och proposi­

tioner till riksdagen eller allmänt

kyrkomöte, allmänna författningar,

av Konungen utfärdade fullmakter å

ämbeten och tjänster samt de ifrån

Konungen utgående expeditioner och

befallningar i övrigt, vilka Konungen

bestämmer, skola, för att bliva

gällande, vara försedda med

Konungens underskrift och kontra-

signation av vederbörande föredra­

gande,

som vare ansvarig, att de in­

stämma med däröver förda proto­

koll.

Alla andra av Konungen utfär-

Förklarar riksdagen enligt 107 §

2 mom. att ledamot av statsrådet

icke åtnjuter riksdagens förtroende,

entledigar Konungen honom, såvida

förordnande om nyval enligt 108 §

icke meddelas inom en vecka efter

det förklaringen gavs.

I annat fall än som avses i förs­

ta stycket entledigar Konungen stats­

ministern eller annan ledamot av

statsrådet, om statsministern begär

det.

Avgår statsministern, skola övriga

ledamöter av statsrådet entledigas.

Beslut om entledigande av statsrå­

dets samtliga ledamöter träder i till-

lämpning först när ny statsminister

utnämnes.

38.

Konungens skrivelser och proposi­

tioner till riksdagen eller allmänt

kyrkomöte, allmänna författningar,

av Konungen utfärdade fullmakter å

ämbeten och tjänster samt de ifrån

Konungen utgående expeditioner och

befallningar i övrigt, vilka Konungen

bestämmer, skola, för att bliva

gällande, vara försedda med

Konungens underskrift och kontra-

signation av vederbörande föredra­

gande. Alla andra av Konungen ut­

färdade beslut skola vara under­

skrivna av föredraganden: denne må

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

dade beslut skola vara underskrivna av föredraganden: denne må även omedelbarligen till vederbörande ex­ pediera föreskrifter och erinringar om verkställighet av utfärdade be­ slut.

Skulle den föredragande finna

något Konungens beslut vara stri­ dande emot denna regeringsform, göre han därom i statsrådet före­ ställning; yrkar Konungen ändock, att ett sådant beslut skall utfärdas, vare det då den föredragandes rättig­ het och plikt, att sin kontrasignation eller underskrift därå vägra, samt nedlägge han i följd därav sitt ämbe­ te, vilket han icke må återtaga förr, än riksdagen hans förhållande prö­ vat och gillat. Emellertid vare han vid sin lön och övriga tjänsten åt­ följande inkomster bibehållen.

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, med- dele Han statsrådet in pleno denna Sin föresats och inhämte dess tankar däröver, på sätt 9 § omtalar. Beslu­ ter Konungen därefter sådan resa och den verkställer, befatte Sig ej med rikets styrelse eller utöve den konungsliga makten, så länge han ut­ rikes vistas, utan föres riksstyrelsen under Konungens frånvaro, i Hans namn, av den till tronföljden när­ mast berättigade prins, om han upp­ nått tjugufem års ålder. Han styre såsom regent med all konungslig makt och myndighet, enligt denna regeringsform; dock må han ej ade- ligt stånd och värdighet förläna, el­ ler till grevligt och friherreligt stånd upphöja, eller riddarevärdighet ut­ dela;

ävensom alla lediga förtroende-

(Föreslagen lydelse)

även omedelbarligen till vederböran­ de expediera föreskrifter och erin­ ringar om verkställighet av utfärda­ de beslut.

Vill Konungen utrikes resa, med- dele Han statsrådet in pleno denna Sin föresats och inhämte dess tankar däröver, på sätt 9 § omtalar. Beslu­ ter Konungen därefter sådan resa och den verkställer, befatte Sig ej med rikets styrelse eller utöve den konungsliga makten, så länge han ut­ rikes vistas, utan föres riksstyrelsen under Konungens frånvaro, i Hans namn, av den till tronföljden när­ mast berättigade prins, om han upp­ nått tjugufem års ålder. Han styre såsom regent med all konungslig makt och myndighet, enligt denna regeringsform; dock må han ej ade- ligt stånd och värdighet förläna, el­ ler till grevligt och friherreligt stånd upphöja, eller riddarevärdighet ut­ dela.

8

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

sysslor endast tills vidare kunna för­

valtas av dem, som regenten därtill

förordnar.

Har den----------------------- - — -—- — ej möter.

Finnes ej — — — — — — -—- — — som regent.

Huru förhållas-------------------------------- - — 91 § stadgat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§

1 :o. Riksdagen representerar svens­

ka folket.

De rättigheter och åliggan­

den, som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter riks­

dagen. Den fördelas i två kamrar,

vilkas ledamöter väljas

på sätt

riksdagsordningen och särskild av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga.

Kamrarna äga i

alla frågor lika behörighet och myn­

dighet; skolande riksdagen i

kraft

av denna grundlag sammankomma

varje år den 10 januari, eller, om

helgdag då inträffar, dagen därefter.

Om riksdagens sessioner och om

rätt för Konungen eller visst antal

av

vardera kammarens

ledamöter att

vinna riksdagens inkallande under

tid, då riksdagssession ej pågår, stad­

gas i 2 § riksdagsordningen. Om sam­

mankallande av riksdagen i vissa

särskilda fall gäller vad i 91, 92,

93,

94 och 108

§§ finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något

ärendes särskilda vikt och beskaf­

fenhet prövas nödigt, att före dess

avgörande folkets mening inhämtas,

må Konungen och riksdagen genom

samfällt stiftad lag förordna, att all-

49.

1 :o. Riksdagen representerar svens­

ka folket.

Riksdagen består av tre­

hundrafemtio ledamöter. Ledamö­

terna utses genom val för tre år

(ordinarie val)

på sätt riksdagsord­

ningen och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

stadga.

Nyval på grund av förord­

nande enligt 108 § gäller endast för

återstoden av löpande treårsperiod.

I

kraft av denna grundlag

skall

riksdagen

sammankomma varje år

den 10 januari, eller, om helgdag då

inträffar, dagen därefter.

När nyval

hållits på grund av förordnande en­

ligt 108 §, skall den nyvalda riksda­

gen sammanträda inom tre månader

från förordnandet å tid som Konung­

en bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om

rätt för Konungen eller visst antal av

riksdagens

ledamöter att vinna riks­

dagens inkallande under tid, då riks­

dagssession ej pågår, stadgas i 2 §

riksdagsordningen. Om sammankal­

lande av riksdagen i vissa särskilda

fall gäller vad i 91, 92,

93 och 94

§§

finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något

ärendes särskilda vikt och beskaf­

fenhet prövas nödigt, att före dess

avgörande folkets mening inhämtas,

må Konungen och riksdagen genom

samfällt stiftad lag förordna, att all-

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

män folkomröstning skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor skola genom omröstningen besvaras, så ock tid och sätt för den­ samma. Rätt att deltaga i omröst­ ningen tillkommer en var, som är röstberättigad vid val till

riksdagens

andra kammare.

Efter omröstningen

behandlas ärendet i grundlagsenlig ordning.

(Föreslagen lydelse)

män folkomröstning skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor skola genom omröstningen besvaras, så ock tid och sätt för den­ samma. Rätt att deltaga i omröst­ ningen tillkommer en var, som är röstberättigad vid val till

riksdagen.

Efter omröstningen behandlas ären­ det i grundlagsenlig ordning.

§

Riksdagens kamrar äga att,

på sätt

i riksdagsordningen sägs,

var för sig

utse

talman samt en förste

och

en

andre vice talman.

§

Varje riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott: ett utrikesutskott, ett konstitutionsut­ skott, ett statsutskott, ett bevillnings­ utskott, ett bankoutskott,

tre

lagut­

skott, ett jordbruksutskott samt ett allmänt beredningsutskott med den sammansättning och de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder ef­ ter

upplösning,

varom i

§ 108

stad­

gas, skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras.

§

Ledamöterna av riksdagens i före­ gående § omförmälda utrikesutskott vare ock ledamöter av

en nämnd

med uppgift att med Konungen råd- pläga om ärenden, som angå rikets förhållande till främmande makter. Rådplägning med denna utrikes- nämnd bör i alla utrikesärenden av större vikt äga rum före avgörandet.

52.

Riksdagen utser,

på sätt i riksdags­

ordningen sägs, talman samt en förs­ te, en andre

och en tredje

vice tal­

man.

53.

Varje riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott: ett utrikesutskott, ett konstitutionsut­ skott, ett statsutskott, ett bevillnings­ utskott, ett bankoutskott,

fyra

lagut­

skott, ett jordbruksutskott samt ett allmänt beredningsutskott med den sammansättning och de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder ef­ ter

nyval,

varom

i 108 §

stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras.

54.

Varje riksdag skall tillsätta

en

nämnd med uppgift att med Konung­ en rådpläga om ärenden, som angå rikets förhållande till främmande makter. Rådplägning med denna ut- rikesnämnd bör i alla utrikesären­ den av större vikt äga rum före av­ görandet. Då ärende förekommer till behandling, skola alla tillgängliga

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 196S

(Nuvarande lydelse)

Då ärende förekommer till behand­

ling, skola alla tillgängliga handling­

ar och upplysningar meddelas. De be­

slut Konungen fattar i ärenden, som

varit föremål för rådplägning med

nämnden, varde delgivna dess leda­

möter senast vid nästa sammanträ­

de.

Ministern för-----------------------------

Nämndens ledamöter------------------

(Föreslagen lydelse)

handlingar och upplysningar medde­

las. De beslut Konungen fattar i ären­

den, som varit föremål för rådpläg­

ning med nämnden, varde delgivna

dess ledamöter senast vid nästa sam­

manträde.

erhålla betydelse.

----------därtill förbundna.

§

Ej må riksdagen,

kamrarna

eller

något riksdagens utskott i Konung­

ens närvaro över något ämne rådplä-

ga eller besluta.

§

I vilken ordning Konungens pro­

positioner, så ock av riksdagsmän

inom

kamrarna

väckta frågor, må till

avgörande företagas, därom stadgas

i riksdagsordningen.

§

Dessa medel må icke annorlunda

användas, än fastställt blivit;

varan­

de statsrådets ledamöter ansvarige,

om de låta avvikelse därifrån äga

rum, utan att till protokollet före­

ställning däremot göra samt anföra

vad riksdagen i denna del förordnat.

§

Då vederbörande utskotts förslag

rörande antingen statens reglerande

eller bevillningens därefter lämpade

hela belopp, eller vad till riksgälds-

kontorets utgifter och inkomster hä­

rer, eller grunderna för riksgäldskon-

torets styrelse och förvaltning till

prövning hos riksdagen förehaves,

55.

Ej må riksdagen eller något riks­

dagens utskott i Konungens närvaro

över något ämne rådpläga eller be­

sluta.

56.

I vilken ordning Konungens pro­

positioner, så ock av riksdagsmän in­

om

riksdagen

väckta frågor, må till

avgörande företagas, därom stadgas i

riksdagsordningen.

65.

Dessa medel må icke annorlunda

användas, än fastställt blivit.

69.

(Denna paragraf utgår.)

11

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gälle vad angående behandlingen av utskottens avgivna förslag uti riks­ dagsordningen stadgas. Fatta kam­ rarna stridiga beslut, som ej varda samman jämkade, skola kamrarna var för sig rösta om de olika beslut, vari vardera förut stannat; komman­ de den mening, som därvid erhåller de fleste ledamöters av båda kamrar­ na sammanräknade röster, att gälla såsom riksdagens beslut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§ 70.

När, i fråga om reglementariska

(Denna paragraf utgår.)

föreskrifter för riksbanken eller om riksbankens inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för fullmäkti­ ge i riksbanken, kamrarna stanna i stridiga beslut, skola kamrarna där­ om var för sig rösta, såsom i nästfö­ regående § sägs.

§ 71.

På enahanda sätt förfares jämväl,

(Denna paragraf utgår.)

där kamrarna sig icke förena om grunderna för någon bevillning, sät­ tet för deras tillämpning, eller bevillningens fördelning till utgörande.

§ 81.

Denna regeringsform------------------Då riksdagen hos Konungen anmält sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen, därest beslutet innefattar bifall till ett av Honom framlagt för­ slag, förrän riksdagen åtskilts, låta salunda beslutad grundlagsändring genom allmän kungörelse utfärda; och skall Konungens beslut härom meddelas riksdagen genom öppet brev, som i

vardera kammaren sam­

tidigt

uppläses av en statsrådets le-

— —------- riksdagars beslut.

Då riksdagen hos Konungen anmält sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen, därest beslutet innefattar bifall till ett av Honom framlagt för­ slag, förrän riksdagen åtskilts, låta sålunda beslutad grundlagsändring genom allmän kungörelse utfärda; och skall Konungens beslut härom meddelas riksdagen genom öppet brev, som i

riksdagen

uppläses av

en statsrådets ledamot, den Konung-

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

damot, den Konungen därtill förord­

nat. Antager riksdagen ett inom den­

samma väckt grundlagsförslag, in-

hämte Konungen hela statsrådets

tankar i ämnet och låte, där Han till

förslaget samtycker, det tillkännagi­

va genom kungörelse och öppet brev

inom tid och på sätt nyss sagts.

Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,

meddele Han, förrän riksdagen åt­

skilts, densamma genom skrivelse de

orsaker, för vilka Han riksdagens

beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, änd­

ring, förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisa­

tion för fredligt samarbete, till vil­

ken riket är eller skall bliva anslu­

tet. Beslut om sådan överlåtelse fat­

tas antingen i den ordning som gäl­

ler för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sist­

nämnda fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i

vardera kammaren

minst fem sjättedelar av de röstande

och minst tre fjärdedelar av leda­

möterna vid votering instämt i be­

slutet.

§

Vad till ändring av grundlagarna,

uti föreskriven ordning, riksdagen

beslutit och Konungen gillat, eller

Konungen föreslagit och riksdagen

antagit, äge, sedan öppet brev, var­

en därtill förordnat. Antager riksda­

gen ett inom densamma väckt grund­

lagsförslag, inhämte Konungen hela

statsrådets tankar i ämnet och låte,

där Han till förslaget samtycker, det

tillkännagiva genom kungörelse och

öppet brev inom tid och på sätt nyss

sagts. Lämnar Konungen ej Sitt sam­

tycke, meddele Han, förrän riksda­

gen åtskilts, densamma genom skri­

velse de orsaker, för vilka Han riks­

dagens beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, änd­

ring, förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisa­

tion för fredligt samarbete, till vil­

ken riket är eller skall bliva anslu­

tet. Beslut om sådan överlåtelse fat­

tas antingen i den ordning som gäl­

ler för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sist­

nämnda fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i

riksdagen

minst fem

sjättedelar av de röstande och minst

tre fjärdedelar av ledamöterna vid

votering instämt i beslutet.

82

.

Vad till ändring av grundlagarna,

uti föreskriven ordning, riksdagen

beslutit och Konungen gillat, eller

Konungen föreslagit och riksdagen

antagit, äge, sedan öppet brev, var-

13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om i nästföregående paragraf förmä- om i nästföregående paragraf förmä- les, blivit i

riksdagens kamrar

upp- les, blivit i

riksdagen

uppläst, kraft

läst, kraft av grundlag. av grundlag.

§ 87.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

1 :o. Riksdagen äge gemensamt med Konungen makt att stifta all­ män civil- och kriminallag ävensom kriminallag för krigsmakten och att sådan förut stiftad lag förändra och upphäva. Ej må Konungen utan riks­ dagens samtycke, och icke riksdagen utan Konungens, någon ny lag göra eller gammal avskaffa. Frågor här­ om må i

riksdagens kamrar

kunna

väckas och skola, sedan vederböran­ de utskott däröver blivit hört, av riksdagen avgöras. Beslutar riksda­ gen för sin del någon ny lag eller gammal lags upphävande eller för­ ändring, avlämnas förslag därom till Konungen, som inhämte statsrådets och lagrådets tankar däröver, och sedan Han Sitt beslut fattat, meddele riksdagen antingen Sitt samtycke till dess åstundan eller Sina skäl att det vägra. Kan Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes, fatta och med­ dela Sitt beslut, vare Han oförhind­ rad att före nästfoljande riksdags öppnande eller, därest denna öppnas inom tio dagar från den föregående riksdagens slut, senast tio dagar ef­ ter öppnandet förslaget ordagrant bifalla och allmän kungörelse därom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hava förfallit, och Konungen under­ rätte då riksdagen vid dess nästa sammankomst om de skäl, som hindrat förslagets antagande. Finner Konungen gott någon lagfråga för riksdagen framställa, äske Han stats-

1 :o. Riksdagen äge gemensamt med Konungen makt att stifta all­ män civil- och kriminallag ävensom kriminallag för krigsmakten och att sådan förut stiftad lag förändra och upphäva. Ej må Konungen utan riks­ dagens samtycke, och icke riksdagen utan Konungens, någon ny lag göra eller gammal avskaffa. Frågor här­ om må i

riksdagen

kunna väckas och

skola, sedan vederbörande utskott däröver blivit hört, av riksdagen av­ göras. Beslutar riksdagen för sin del någon ny lag eller gammal lags upp­ hävande eller förändring, avlämnas förslag därom till Konungen, som in­ hämte statsrådets och lagrådets tan­ kar däröver, och sedan Han Sitt be­ slut fattat, meddele riksdagen an­ tingen Sitt samtycke till dess åstun­ dan eller Sina skäl att det vägra. Kan Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes, fatta och meddela Sitt be­ slut, vare Han oförhindrad att före nästföljande riksdags öppnande el­ ler, därest denna öppnas inom tio da­ gar från den föregående riksdagens slut, senast tio dagar efter öppnan­ det förslaget ordagrant bifalla och allmän kungörelse därom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hava för­ fallit, och Konungen underrätte då riksdagen vid dess nästa samman­ komst om de skäl, som hindrat för­ slagets antagande. Finner Konungen gott någon lagfråga för riksdagen framställa, äske Han statsrådets och

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

rådets och lagrådets yttrande där­

över, samt meddele Sin proposition

tillika med berörda yttranden åt riks­

dagen, som med frågan vidare förfar,

såsom i riksdagsordningen sägs.

2:o. Riksdagen äge---------------------

(Föreslagen lydelse)

lagrådets yttrande däröver, samt

meddele Sin proposition tillika med

berörda yttranden åt riksdagen, som

med frågan vidare förfar, såsom i

riksdagsordningen sägs.

—--- —-förslagets antagande.

§ 89.

Uti riksdagens kamrar

må frågor

väckas om förändring, förklaring och

upphävande av lagar och författning­

ar, som rikets allmänna hushållning

röra; om sådana nya lagars stiftande

samt om grunderna för allmänna

inrättningar av alla slag. Riksda­

gen äge dock icke makt att i dessa

mål annat eller mera besluta, än

föreställningar och önskningar, att

hos Konungen anmälas, och varå

Konungen, sedan statsrådet däröver

blivit hört, göre det avseende Han för

riket nyttigt finner. Vill Konungen

åt riksdagen överlämna att gemen­

samt med Honom något avgöra, som

rikets allmänna styrelse rörer, då

förfares därmed, på det sätt, som

angående lagfrågor är i 87 § 1 mom.

stadgat.

I riksdagen

må frågor väckas om

förändring, förklaring och upphä­

vande av lagar och författningar, som

rikets allmänna hushållning röra;

om sådana nya lagars stiftande samt

om grunderna för allmänna inrätt­

ningar av alla slag. Riksdagen äge

dock icke makt att i dessa mål annat

eller mera besluta, än föreställningar

och önskningar, att hos Konungen

anmälas, och varå Konungen, sedan

statsrådet däröver blivit hört, göre

det avseende Han för riket nyttigt

finner. Vill Konungen åt riksdagen

överlämna att gemensamt med Ho­

nom något avgöra, som rikets all­

männa styrelse rörer, då förfares

därmed, på det sätt, som angående

lagfrågor är i 87 § 1 mom. stadgat.

§ 90.

Under riksdagens, dess

kamrars

eller

utskotts överläggningar och

prövning må icke uti något annat fall

eller på något annat sätt, än grund­

lagarna bokstavligen föreskriva, kom­

ma frågor om ämbets- och tjänste­

mäns till- och avsättande, regerings-

och domaremakternas beslut, reso­

lutioner och utslag, enskilda medbor­

gares och korporationers förhållan­

den, eller verkställigheten av någon

lag, författning eller inrättning.

Under riksdagens

eller

dess ut­

skotts överläggningar och prövning

må icke uti något annat fall eller på

något annat sätt, än grundlagarna

bokstavligen föreskriva, komma frå­

gor om ämbets- och tjänstemäns till-

och avsättande, regerings- och do­

maremakternas beslut, resolutioner

och utslag, enskilda medborgares

och korporationers förhållanden, el­

ler verkställigheten av någon lag, för­

fattning eller inrättning.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

§

Riksdagen skall vart

fjärde

år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, till­ sätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta domstolens och re­ geringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas, eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom föregående § hand­ lar, likväl kunde anses böra från detta kall skiljas. Beslutar denna nämnd efter omröstning i den ord­ ning, som i riksdagsordningen sägs, att någon eller några av högsta dom­ stolens eller regeringsrättens leda­ möter skola anses vara ifrån riksda­ gens förtroende uteslutna, blive han eller de därefter av Konungen, hos vilken riksdagen skall härom göra anmälan, ifrån ämbetet genom nå­ digt avsked skilde. Dock tillägge Konungen honom eller dem vardera en årlig pension till lönens halva be­ lopp.

(Föreslagen lydelse)

103.

Riksdagen skall vart

tredje

år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, till­ sätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta domstolens och re­ geringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas, eller om AÖssa av dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom föregående § hand­ lar, likväl kunde anses böra från detta kall skiljas. Beslutar denna nämnd efter omröstning i den ord­ ning, som i riksdagsordningen sägs, att någon eller några av högsta dom­ stolens eller regeringsrättens leda­ möter skola anses vara ifrån riksda­ gens förtroende uteslutna, blive han eller de därefter av Konungen, hos vilken riksdagen skall härom göra anmälan, ifrån ämbetet genom nå­ digt avsked skilde. Dock tillägge Konungen honom eller dem vardera en årlig pension till lönens halva be­ lopp.

§ 106.

Finner utskottet av dessa proto­ koll, att någon statsrådets ledamot uppenbarligen handlat emot rikets grundlag eller allmän lag, eller till­ styrkt någon överträdelse därav,

el­

ler underlåtit att göra föreställning­ ar emot sådan överträdelse,

eller

den

vållat och befrämjat genom uppsåt- ligt fördöljande av någon upplys­ ning,

eller att den föredragande un­

derlåtit att, i de fall, som 38 § av denna regeringsform förutsätter, sin kontrasignation eller underskrift å ett Konungens beslut vägra,

då skall

Finner utskottet av dessa proto­ koll, att någon statsrådets ledamot uppenbarligen handlat emot rikets grundlag eller allmän lag, eller till­ styrkt någon överträdelse därav, el­ ler vållat och befrämjat

sådan över­

trädelse

genom uppsåtligt fördöljan­

de av någon upplysning, då skall konstitutionsutskottet ställa en så­ dan under tilltal inför riksrätten av någon av riksdagens ombudsmän, och gånge härmed som i 101 och 102 §§ om tilltal emot regeringsrät­ ten föreskrives. Då statsrådets le-

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

konstitutionsutskottet ställa en så­

dan under tilltal inför riksrätten av

någon av riksdagens ombudsmän,

och gånge härmed som i 101 och

102 §§ om tilltal emot regeringsrät­

ten föreskrives. Då statsrådets leda­

möter finnas hava, på sätt ovan be­

rört är, gjort sig till ansvar skyldige,

döme dem riksrätten efter allmän lag

och den särskilda författning, som

till bestämmande av sådant ansvar

utav Konungen och riksdagen fast­

ställd varder.

(Föreslagen lydelse)

damöter finnas hava, på sätt ovan

berört är, gjort sig till ansvar skyl­

dige, döme dem riksrätten efter all­

män lag och den särskilda författ­

ning, som till bestämmande av så­

dant ansvar utav Konungen och riks­

dagen fastställd varder.

§ 107.

Skulle konstitutionsutskottet

an­

märka,

att statsrådets ledamöter

samfällt eller en eller flera av dem,

uti deras rådslag om allmänna mått

och steg, icke iakttagit rikets sann­

skyldiga nytta, eller att någon före­

dragande icke med oväld, nit, skick­

lighet och drift sitt

förtroendeämbete

utövat, äge då utskottet att sådant

tillkännagiva för riksdagen,

vilken,

om den finner rikets väl det kräva,

kan lios Konungen skriftligen an­

mäla sin önskan, att Han ville ur

statsrådet och ifrån ämbetet skilja

den eller dem, emot vilka anmärk­

ning blivit gjord.

Frågor uti detta ämne kunna

i

riksdagens kamrar

väckas

och av

andra

riksdagens utskott än konsti­

tutionsutskottet

hos kamrarna an-

dragas, men icke av riksdagen avgö­

ras förr, än sistnämnda utskott där­

över blivit hört.

Under riksdagens

överläggningar därom skola icke

Konungens beslut uti mål, som röra

enskilda personers eller korporatio-

l:o.

Skulle konstitutionsutskottet

finna,

att statsrådets ledamöter

samfällt eller en eller flera av dem,

uti deras rådslag om allmänna mått

och steg, icke iakttagit rikets sann­

skyldiga nytta, eller att någon före­

dragande icke med oväld, nit, skick­

lighet och drift sitt

ämbete

utövat,

äge då utskottet att sådant tillkänna­

giva för riksdagen.

Frågor uti detta ämne kunna väc­

kas

av riksdagsledamot eller annat

riksdagens utskott än konstitutions­

utskottet

genom skriftlig anmälan

till detta utskott.

Under riksdagens

överläggningar därom skola icke

Konungens beslut uti mål, som röra

enskilda personers eller korporatio­

ners rättigheter och angelägenheter,

kunna ens nämnas, ännu mindre

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

17

(Nuvarande lydelse)

ners rättigheter och angelägenheter, kunna ens nämnas, ännu mindre någon riksdagens prövning under­ ställas.

Allt vad riksdagen efter gransk­ ning godkänt eller lämnat oanmärkt, bör anses hava vunnit decharge i av­ seende på det granskade, och ingen ny, till ansvarighet förbindande, granskning av ny riksdag i samma mål vara tillåten; dock bör, oaktat den av riksdagens utskott eller revi­ sorer förrättade generella översikt av statsmedlens utdelning, det åligga ve­ derbörande ämbetsmän att verkstäl­ la den speciella revision, som dem i kraft av deras ämb et sbefattning till­ kommer.

(Föreslagen lydelse)

någon riksdagens prövning under­ ställas.

2:o. Riksdagen äger avgiva för­ klaring, att ledamot av statsrådet icke åtnjuter riksdagens förtroende (misstroendeförklaring). För sådan förklaring fordras att mer än hälf­ ten av riksdagens ledamöter vid om­ röstning förena sig därom.

Yrkande om misstroendeförkla­ ring upptages till prövning endast om det väckes av minst eu tiondel av riksdagens ledamöter.

Yrkande om misstroendeförkla­ ring må icke upptagas till prövning under tiden från det ordinarie val ägt rum eller förordnande om nyval enligt 108 § meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen sam­ manträder.

108

.

Konungen må upplösa riksdagen, därest Han, såsom i riksdagsordning­ en sägs, förordnar om nya val till båda kamrarna, eller den ena av dem. Varder riksdagen upplöst, skall

Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om statsministern begär det. Efter ny­ val må förordnande om sådant val ej ånyo meddelas förrän fem måna-

2 —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 27

18

Kungl. Maj:is proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

den sammanträda å den tid inom tre

månader från upplösningen, som

Konungen bestämmer, samt må ej

vidare av Konungen upplösas förr än

efter fyra månader från det senare

sammanträdets början.

(Föreslagen lydelse)

der förflutit från den nyvalda riks­

dagens första sammanträde.

Har förordnande om nyval medde­

lats, må riksdagssession avbrytas.

Beslut därom meddelas av Konung­

en på statsministerns begäran.

§ ilo.

Ej må talan mot riksdagsman väc­

kas eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i den­

na egenskap, utan att

den kammare,

till vilken han hörer,

sådant tillåtit

genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande

instämt. Ej heller skall någon riks­

dagsman kunna förvisas från den ort,

där riksdag hålles. Skulle någon en­

skild man eller någon kår, militär

eller civil, eller ock någon menighet,

av vad namn de vara må, antingen av

egen drift eller med anledning av be­

fallning, våldföra riksdagen, dess

kamrar eller

utskott eller någon en­

skild riksdagsman, eller störa frihe­

ten i deras överläggningar och beslut,

vare sådant, där det ej är högför­

räderi, ansett som uppror; vad om

försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet att

avslöja sådant brott är stadgat äge

jämväl motsvarande tillämpning.

Det ankommer på riksdagen att i

laga ordning låta beivra förbrytelser,

varom här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller för­

olämpning emot Konungens ämbets-

Ej må talan mot riksdagsman väc­

kas eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i den­

na egenskap, utan att

riksdagen

så­

dant tillåtit genom uttryckligt beslut,

däruti minst fem sjättedelar av de

röstande instämt. Ej heller skall nå­

gon riksdagsman kunna förvisas från

den ort, där riksdag hålles. Skulle

någon enskild man eller någon kår,

militär eller civil, eller ock någon

menighet, av vad namn de vara må,

antingen av egen drift eller med an­

ledning av befallning, våldföra riks­

dagen, dess utskott eller någon en­

skild riksdagsman, eller störa frihe­

ten i deras överläggningar och beslut,

vare sådant, där det ej är högför­

räderi, ansett som uppror; vad om

försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet att av­

slöja sådant brott är stadgat äge jäm­

väl motsvarande tillämpning. Det an­

kommer på riksdagen att i laga ord­

ning låta beivra förbrytelser, varom

här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller för­

olämpning emot Konungens ämbets-

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

män, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat är. Samma lag vare, om riks­ dagens fullmäktige, revisorer eller ombudsmän, eller sekreterare eller kanslibetjänte i

någon av riksdagens

kamrar

eller i något dess utskott, i

eller för utövning av sådan befatt­ ning, våldföres eller förolämpas.

(Föreslagen lydelse)

män, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat är. Samma lag vare, om riks­ dagens fullmäktige, revisorer eller ombudsmän, eller sekreterare eller kanslibetjänte i

riksdagen

eller i nå­

got dess utskott, i eller för utövning av sådan befattning, våldföres eller förolämpas.

Övergångsbestämmelser

Regeringsformen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1 januari 1971.

Meddelas beslut enligt 30 § riksdagsordningen om uppskov med det val till riksdagen som skall äga rum i september 1970 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsva­ rande uppskov med tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Förslag

till

ändringar i riksdagsordningen

1

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1. Svenska folket representeras av

riksdagen,

fördelad i två kamrar,

den första och den andra, vilka i alla

frågor hava lika behörighet och myn­

dighet.

Riksdagsmännen kunna------------

2. Skulle med ------------------------- :

1. Svenska folket representeras av

riksdagen.

Riksdagen består av trehundra-

femtio ledamöter.

-------- rikets grundlagar.

stadgat.

Riksdagen skall,--------------------------

Riksdagens vårsession avslutas se­

nast den 31 maj; dock

att

riksdagen,

därest behandlingen av framlagda

ärenden bedömes kunna avslutas se­

nast den 15 juni,

må, efter hörande

av den i 50 § omförmälda talmans­

konferens, besluta att sessionen skall

pågå till och med

sistnämnda dag.

Har riksdagen enligt 58 § till höst­

session uppskjutit behandlingen av

framlagda ärenden,

skola talmännen

kalla riksdagen till höstsession med

början å dag

efter den 15

oktober,

som prövas lämplig; och skall sessio­

nen därefter pågå så länge det finnes

erforderligt. Riksdagen är avslutad

den 31 december; dock må Konung­

en, då synnerliga skäl därtill äro,

med motsvarande förlängning av ut­

löpande valperiod, besluta att upp­

skjuta riksdagens avslutning, vilken

-------- tidigare dag.

Riksdagens vårsession avslutas se­

nast den 31 maj; dock

riksdagen,

om synnerliga skäl föreligga,

efter

hörande av den i 50 § omförmälda

talmanskonferens, besluta att sessio­

nen skall pågå

längst

till och med

den 15 juni.

Har riksdagen enligt

58 § till höstsession uppskjutit be­

handlingen av framlagda ärenden,

skall talmannen

kalla riksdagen till

höstsession med början å dag

i

okto­

ber, som prövas lämplig; och skall

sessionen därefter pågå så länge det

finnes erforderligt. Riksdagen är av­

slutad den 31 december; dock må

Konungen, då synnerliga skäl därtill

äro, med motsvarande förlängning

av utlöpande valperiod, besluta att

uppskjuta riksdagens avslutning, vil­

ken skall äga rum senast dagen före

nästföljande riksdags början.

1 Omtryckt 1965:816

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

skall äga rum senast dagen före nästföljande riksdags början.

Konungen må ■—- — — -—- — — —

Under samma tid må ock sextiofem ledamöter av första kammaren eller etthundra ledamöter av andra kam­ maren begära riksdagens inkallande till extra session; i vilket fall sär­ skilt skäl för framställningen skall uppgivas och kallelsen utfärdas

se­

nast till tjugonde dagen efter det be­ gäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i re­ geringsformens 91, 92,

93,

94

och

108

§§ finnes därom stadgat.

(Föreslagen lydelse)

— — extra session.

Riksdagen skall även i annat fall sammankallas, om minst etthundra­ femton ledamöter begära det och an­ giva särskilt skäl för sin framställ­ ning. Kallelse skall då utfärdas

se­

nast till tjugonde dagen efter det be­ gäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen i vissa särskilda fall gäller vad i re­ geringsformens 91, 92,

93 och

94 §§

finnes därom stadgat.

§ 3.

Riksdagsmännen utses till båda kamrarna genom val för viss tid; dock äger Konungen, innan den tid tilländagått, att förordna om nya val i hela riket till båda kamrarna eller den ena av dem.

Riksdagens ledamöter utses genom val för en tid av tre år (ordinarie val), som räknas från början av året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen (nyval) på grund av förordnande en­ ligt 108 § regeringsformen gäller en­ dast för tiden från och med den dag, då den nyvalda riksdagen samman­ träder första gången, till utgången av den treårsperiod för vilken ordi­ narie val senast hållits.

§

5

.

Konungen må upplösa riksdagen, därest Han förordnar om nya val till båda kamrarna eller den ena av dem. Varder riksdagen upplöst, skall den sammanträda å den tid inom tre månader från upplösningen, som Konungen bestämmer, och må den

Har förordnande om nyval med­ delats enligt 108 § regeringsformen , må riksdagssession avbrytas. Beslut därom meddelas av Konungen på statsministerns begäran.

När nyval har hållits, skall den nyvalda riksdagen sammanträda in­

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ej vidare av Konungen upplösas förr­

än fyra månader från det senare

sammanträdets början förflutit.

Kamrarnas bildande,

a) Första kammaren.

§

1. Första kammarens ledamöter

skola till antalet vara etthundrafem­

tio eller det högre tal, som föranledes

av stadgandet i

4

mom. andra styc­

ket. De skola väljas av landstingen

och stadsfullmäktige i de städer,

som ej deltaga i landsting. Valet gäl­

ler för en tid av åtta år, räknade från

januari månads början året näst ef­

ter det, under vilket valet skett.

2. För val till första kammaren är

riket indelat i valkretsar. Stock­

holms stad och Göteborgs stad utgö­

ra var för sig en valkrets. Annan

stad, som ej deltager i landsting, till­

hör samma valkrets som det lands­

tingsområde, vari staden förut in­

gått. Flera landstingsområden kunna

sammanföras i en valkrets; men ej

må landstingsområde delas å skilda

valkretsar. Indelningen i valkretsar

innehålles i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter

folkmängden inom dess område en

riksdagsman för varje fullt tal, mot­

svarande en etthundrafemtiondel av

rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet i

3 mom. bör utses, icke uppgår till

etthundrafemtio, skola, för ernående

av detta antal, de valkretsar, vilkas

folkmängd mest överskjuter de tal,

om tre månader från förordnandet

om valet å tid som Konungen bestäm­

mer.

Val till riksdagen m. m.

(Denna rubrik utgår.)

6

.

(Denna paragraf utgår.)

23

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som enligt samma mom. äro bestäm­ mande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, vara berättigade att vardera välja ytterligare eu riks­ dagsman.

Uppgår det antal riksdagsmän, som enligt 3 mom. och första stycket i detta moment bör utses i en val­ krets, icke till fem, skall antalet ökas till fem.

5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock må ej på grund av vad sålunda bestämmes antalet riksdagsmän för en valkrets minskas under löpande valperiod.

6. Äro icke, då tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda bestäm­ melse, så många ledigheter inom kammaren, att valkretsar, för vilka ökning av antalet riksdagsmän bär äga rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i av­ seende å ordningen för sagda rättig­ hets utövning dessa valkretsar emel­ lan, gälla till efterrättelse: att val­ kretsar, för vilka tillökningen i riksdagsmännens antal är grundad på stadgandena i 3 mom., äga före­ träde framför valkretsar, för vilka sådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i i mom.; att bland sådana valkretsar, vilka på grund av stadgandena i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän, den har företrädet, för vilken detta antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller flera valkretsar, den bland dem, vars folkmängd mest överskju­ ter de tal, som enligt samma mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

24

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

äro bestämmande för riksdagsmän­

nens antal inom valkretsarna; att

bland sådana valkretsar, vilka jäm­

likt

4

mom. äga utse ökat antal riks­

dagsmän, företrädet tillkommer den,

för vilken det i samma mom.

omnämnda folkmängds öv er skott är

störst; samt att i de fall, där folk-

mängdsöverskottet, såsom lika stort

för två eller flera valkretsar, ej kan

tjäna till grund för bestämmande av

företrädet dem emellan, detta skall

avgöras genom lottning inför chefen

för det departement, till vilket justi-

tieärendena höra, i närvaro av tre

bland fullmäktige i rikets bank och

tre bland fullmäktige i riksgälds-

kontoret.

7.

Tillhöra flera landstingsområ­

den samma valkrets och är i något

av områdena landstingsmännens an­

tal större än som skolat utses, därest

den för annat landstingsområde in­

om valkretsen vid landstingsmanna-

val gällande grund blivit tillämpad,

då skola ej flera av landstings män­

nen i förstnämnda område deltaga

i valet av riksdagsmän än att val­

männens antal svarar mot nyss-

berörda grund; och skall förty, då

riksdagsmannaval för valkretsen

skall förrättas, landstinget i det om­

råde till sådant antal bland tingets

ledamöter utvälja dem, som skola

deltaga i riksdagsmannavalet.

Tillhöra en eller flera städer, som

ej deltaga i landsting, samma val­

krets som landstingsområde, då skola

ej flera av stadsfullmäktige i sådan

stad deltaga i valet av riksdagsmän

än att valmännens antal efter folk­

mängden i staden svarar mot den

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

25

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

beträffande landstingsmannaval i allmänhet gällande grund; och skola förty, då riksdagsmannaval för val­ kretsen skall förrättas, stadsfullmäk­ tige till sådant antal bland sina leda­ möter utvälja dem, som skola del­ taga i riksdagsmannavalet; stads­ fullmäktige skola vid utseendet av valmän bland sig jämväl utse supp­ leanter för dessa.

Val, varom i detta mom. stadgas, sker proportionellt enligt de närmare grunder, som av Konungen och riks­ dagen gemensamt stiftad lag bestäm­ mer.

Varder landstingsman, som blivit utsedd till valman, förhindrad att fullgöra uppdraget, inkallas supp­ leant i den ordning, som beträf­ fande förhinder för landstingsman i allmänhet gäller. Inträffar sådant hinder för stadsfullmäktig, som ut­ setts till valman, skall han ofördröjligen underrätta Konungens befallningshavande i länet, som till del­ tagande i valet inkallar vederbörande suppleant.

8. Omfattar valkrets för val av ledamöter i första kammaren flera län eller delar av flera län, åligger Konungens befallning shav ande i det av dessa län, som Konungen bestäm­ mer, att med allt, som med valet har samband, taga den befattning, som enligt vad därom är stadgat tillkom­ mer Konungens befallningshavande.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta

(Denna paragraf utgår.)

grupper. Denna indelning faststäl­ les i vallagen .

2. Varje år under oktober månad

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

26

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

skall inom en av de i 1 mom. nämnda

grupper förrättas val för nästfoljan­

de åttaårsperiod. Vilken ordning här­

vid skall iakttagas mellan grupperna,

därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen förordnat om nya

val i hela riket, förrättas sådant val

i varje valkrets för tiden intill ut­

gången av den åttaårsperiod, för vil­

ken val senast hållits inom den

grupp, valkretsen tillhör.

4.

Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens slut,

eller skall plats, när åttaårsperioden

för en valkrets tilländalupit, övergå

från denna till valkrets inom annan

grupp, besättes platsen på sätt i val­

lagen stadgas för tiden intill ut­

gången av den åttaårsperiod, för vil­

ken val senast hållits i den till plat­

sen berättigade valkretsen; dock att,

där platsen redan år tillsatt för tid

efter löpande året, besättandet skall

ske allenast för tiden till årets slut.

§

8

.

Valen till första kammaren äro

(Denna paragraf utgår.)

proportionella, där två eller flera

riksdagsmän skola utses.

Närmare bestämmelser om valen

meddelas i vallagen.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren

(Denna paragraf utgår.)

kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberätti­

gade män och kvinnor, som uppnått

23 års ålder. Kommer riksdagsman,

efter det han blivit vald, i den ställ­

ning, att han ej längre skulle varit

valbar till ledamot i kammaren, f rån­

träder han sin befattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 10.

För en var, som blivit till ledamot i första kammaren utsedd, skall, på sätt i vallagen närmare stadgas, full­ makt ofördröjligen utfärdas i två exemplar, av vilka det ena överläm­ nas åt den valde och det andra in­ sändes till det departement, till vilket justitieärendena höra.

(Denna paragraf utgår.)

§ 11.

Är någon missnöjd med val till riksdagsman i första kammaren, må han däröver hos Konungen anföra underdåniga besvär. Han äger för sådant ändamål hos vederbörande protokollsförare äska behörigt pro­ tokollsutdrag, vilket inom högst två dagar därefter bär till klaganden ut­ lämnas; och skall han, vid förlust av talan, med sina till Konungen ställda besvär, sist inom en månad efter val­ förrättningens slut, inkomma till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse, vilken i allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom vilken underdånig förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande av­ lämnas. Sedan den tid tilländagått har Konungens befallningshavande att besvärshandlingarna jämte de för­ klaringar, som må hava inkommit, ofördröjligen till Konungen insända, för att i Dess regeringsrätt skynd­ samt föredragas och avgöras.

(Denna paragraf utgår.)

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren befattningen sig avsäga, äger han det göra vid valtillfället eller seder­ mera, under tid då session ej pågår, hos Konungens befallningshavande.

(Denna paragraf utgår.)

28

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

b) Andra kammaren.

(Denna rubrik utgår.)

§ 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Andra kammarens ledamöter skola

till antalet vara tvåhundratrettio el­

ler det högre tal, som föranledes av

stadgandet i 15 § 3 mom. De skola

väljas för en tid av fyra år, räkna­

de från och med januari månads

början året näst efter det, under vil­

ket valet skett.

§

Rikets indelning i valkretsar inne-

hålles i vallagen.

§

1. 1 varje valkrets väljes, efter

folkmängden vid början av året näst

före den fyraårsperiod, för vilken

valen gälla, en riksdagsman för varje

fullt tal, motsvarande en tvåhundra-

trettiondel av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet i

1 mom. bör utses, icke uppgår till

tvåhundratrettio, skola, för ernående

av detta antal, de valkretsar, vilkas

Ordinarie val till riksdagen för­

rättas å tid i september som före-

skrives i vallagen.

Nyval på grund av förordnande en­

ligt 108 § regeringsformen förrättas

så snart det kan ske.

14.

Val till riksdagen är omedelbart

och sker med slutna sedlar. Varje

röstande har en röst.

Rösträtt tillkommer den som är

svensk medborgare och uppnått tju­

gu års ålder senast under kalender­

året närmast före valet. Den som på

grund av domstols förklaring är eller

efter uppnådd myndighetsålder skall

förbliva omyndig äger dock ej röst­

rätt.

Till efterrättelse vid val skall fin­

nas röstlängd. Rösträtten skall en­

ligt närmare bestämmelser i valla­

gen grundas på förhållandena vid

tiden för röstlängdens tillkomst,

även om förändring inträffar före

valet.

15.

För val till riksdagen är riket in­

delat i valkretsar enligt vad som

föreskrives i vallagen.

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

folkmängd mest överskjuter de tal,

som enligt samma mom. äro bestäm­

mande för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, var för sig i ord­

ning efter överskottens storlek vara

berättigade att välja ytterligare en

riksdagsman. Äro överskottstalen

lika för två eller flera valkretsar,

avgöres, där så är nödigt, företrädet

genom lottning på sätt i 6 § 6 mom.

är stadgat.

3. Uppgår det antal riksdagsmän,

som enligt 1 och 2 mom. bör utses

i en valkrets, antingen icke till tre

eller ock till minst tre men ej fem,

skall antalet ökas i förra fallet till

tre och i senare fallet till fem.

4.

Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes för varje fyra-

årsperiod av Konungen.

§

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalen­

derår uppnått tjugu års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av den

som på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighets­

ålder skall förbliva omyndig.

Till efterrättelse vid val skall fin­

nas röstlängd; och skall, på sätt i

vallagen finnes närmare bestämt,

valrätten grundas på förhållandena

vid tiden för röstlängdens tillkomst,

ändå att förändring före valet in­

träffar.

16

.

1. Mandaten i riksdagen fördelas

mellan partier. Med parti avses varje

politisk sammanslutning eller grupp

av väljare, som uppträder i val un­

der särskild beteckning (partibe­

teckning).

2. Av mandaten äro trehundratio

fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av val­

resultatet i varje valkrets. Antalet

fasta valkretsmandat i varje val­

krets fastställes för tre år i sänder

på grundval av förhållandet mellan

antalet röstberättigade i valkretsen

och antalet röstberättigade i hela ri­

ket. Närmare föreskrifter härom

meddelas i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjäm­

ningsmandat, vilka först fördelas

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

§

1. Val till riksdagsmän i andra

kammaren verkställas året näst före

början av de fyra år, för vilka valen

gälla, å den dag, under september

månad, som i vallagen sägs.

2. Förordnar Konungen om nya

val, förrättas dessa ofördröjligen för

den tid, som återstår av fyraårsperio­

den.

3. Avgår riksdagsman innan den

tid, för vilken han blivit vald, till-

ändalupit, fylles ledigheten på sätt i

vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas

genom nytt val, verkställes sådant

ofördröjligen för den återstående

tiden.

(Föreslagen lydelse)

mellan partier på grundval av val­

resultatet i hela riket och därefter

tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti er­

hållit, utses i vederbörande valkrets

en riksdagsledamot enligt föreskrif­

ter som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst

fyra procent av rösterna i hela ri­

ket, är berättigat att deltaga i för­

delningen av mandaten. Parti, som

fått färre röster, äger dock deltaga i

fördelningen av de fasta valkrets­

mandaten i valkrets, där partiet fått

minst tolv procent av rösterna.

17.

1. De fasta valkretsmandaten för­

delas inom varje valkrets proportio­

nellt mellan de partier som äro be­

rättigade att deltaga i mandatfördel­

ningen i kretsen. Härvid tilldelas

mandaten ett efter annat det parti

som för varje gång uppvisar det

största jämförelsetalet. Jämförelse­

talet erhålles, så länge parti icke till­

delats något mandat, genom att par­

tiets röstetal i valkretsen delas med

1,4 och därefter genom att röstetalet

för varje gång delas med det tal som

motsvarar dubbla antalet mandat,

som partiet redan erhållit i valkret­

sen, ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas

mellan de partier, som fått minst fyra

procent av rösterna i hela riket, på

sådant sätt att fördelningen av samt­

liga mandat i riksdagen, med undan­

tag av de fasta valkretsmandat som

tillfallit parti med mindre än fyra

procent av rösterna, blir proportio­

nell mot de i fördelningen deltagan­

de partiernas röstetal i hela riket.

Vid bestämmande av det samman-

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

§

Valen till andra kammaren äro omedelbara och, där två eller flera riksdagsmän skola utses, proportio­ nella. Vid dessa val tillkommer varje röstande lika röst.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen .

(Föreslagen lydelse)

lagda antal mandat i riksdagen som parti skall ha för att bli proportio­ nellt representerat tillämpas fördel­ ningsregeln i 1 mom. på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall upp­ nås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den pro­ portionella representationen för par­ tiet enligt första stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmanda­ ten från partiet och de fasta val­ kretsmandat det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelning­ en av de fasta valkretsmandaten upp­ visar större jämförelsetal än i öv­ riga valkretsar. Återstående utjäm­ ningsmandat tillföras ett efter an­ nat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördel­ ningsregeln i 1 mom. på partiets rös­ tetal i valkretsarna.

18

.

Har parti i någon valkrets erhål­ lit flera mandat än antalet på par­ tiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast ut­ seende av efterträdare till avgången ledamot, flyttas överskjutande man­ dat, med motsvarande tillämpning av 17 § 3 mom., till annan valkrets, där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt första stycket, skall mandatet vara obesatt under den tid för vilken va­ let gäller.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

§

Till ledamöter i andra kammaren

kunna endast utses män och kvin­

nor, som uppnått tjugutre års ålder

samt äga valrätt inom valkretsen

eller, där fråga är om stad, bestå­

ende av flera valkretsar, inom någon

av dessa.

§

För en var, som blivit utsedd till

ledamot

i andra kammaren,

skall, på

sätt i vallagen närmare stadgas, full­

makt ofördröj ligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överläm­

nas åt den valde och det andra in­

sändes till det departement, till vilket

justitieärendena höra.

§

Vill ledamot av

andra kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

under tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

§

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

besvär. För sådant ändamål äger

klaganden hos Konungens befall­

ningshavande äska behörigt proto­

kollsutdrag, vilket inom högst tre

dagar därefter bär till klaganden ut­

lämnas; och skall han, vid förlust

av talan, sist inom tio dagar efter

valförrättningens slut med sina till

Konungen ställda besvär inkomma

till Konungens befallningshavande,

som, på sått i 11 § stadgas, lämnar

vederbörande tillfälle att sig förklara.

Sedan den för förklarings avgivan-

19.

Uppkomma lika tal vid tillämpning

av 17 eller 18 §, avgöres företrädet

genom lottning.

20

.

För en var, som blivit utsedd till

ledamot

av riksdagen,

skall, på sätt

i vallagen närmare stadgas, fullmakt

ofördröj ligen utfärdas i två exem­

plar, av vilka det ena överlämnas åt

den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket justi­

tieärendena höra.

21

.

Vill ledamot av

riksdagen

befatt­

ningen sig avsäga, äger han det göra

vid valtillfället eller sedermera, un­

der tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

22

.

Besvär över val till riksdagen an­

föras hos Konungen enligt föreskrif­

ter i vallagen. Besvären prövas av

regeringsrätten.

Skall på grund av utgången av be­

svär över val till riksdagen valet gö­

ras om i en eller flera valkretsar,

gälla likväl de fullmakter som utfär­

dats för riksdagens ledamöter till

dess nya ledamöter blivit utsedda.

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

de bestämda tid tilländalupit, har Konungens befallningshavande att besvären jämte alla målet röran­ de handlingar ofördröjligen till Konungen insända, varefter med må­ let vidare så förhålles, som i 11 § sägs. i

c) Gemensamma bestämmelser.

§

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den som, på sätt i vallagen sägs, vid valförrättning per­ sonligen sig inställer; dock må i nyss­ nämnda lag bestämmas, att valberät­ tigad, som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att iakttaga sådan inställelse, må före valet avgiva val­ sedel, att make må avgiva valsedel genom andra maken samt att val­ berättigad, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att iakttaga sådan instäl­ lelse, må avgiva valsedel genom an­ nan person.

(Denna rubrik utgår.)

24.

Rösträtt må ej utövas av annan än den som inställer sig personligen vid valförrättning. I vallagen må dock för särskilda fall bestämmas att rösträtten må utövas i annan ordning.

§ 25.

Riksdagsmannaval förrättas med slutna sedlar.

Äro valsedlar till

större antal än hälften

ogilla, varde

nytt val anställt.

Äro

i någon valkrets

valsedlar till

större antal än hälften

ogiltiga, skall

valet göras om där.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan en­ dast av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkän­ nas:

a) den som står under förmynderskap;

b) den som är i konkurstillstånd;

Till ledamot av riksdagen kan ut­ ses endast den som uppnått tjugutre års ålder och äger rösträtt vid val till riksdagen.

3

—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 27

34

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

c) den som blivit förvunnen att

hava vid riksdagsmannaval med pen­

ningar eller gåvor sökt värva röster,

eller emot vedergällning avgivit sin

röst, eller genom våld eller hot stört

valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag

stadgas därom att i vissa fall den

som dömes till straff skall dömas

förlustig allmän befattning eller va­

ra obehörig att inträda i sådan befatt­

ning skall även äga tillämpning å

riksdagsmannabefattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§

Därest någon varder för samma tid

vald till ledamot av bägge kamrarna

eller till ledamot av endera för två

eller flera valkretsar, må på honom

ankomma att bestämma i vilkendera

kammaren han vill inträda eller för

vilken valkrets han vill anses till

riksdagsman vald. Dock åligger ho­

nom att hos Konungens befallnings-

havande i den ort, för vilken han

riksdagsmannauppdrag ej mottager,

därom göra skyndsam anmälan.

§

1. Medan session pågår göres hos

Konungen av

vardera kammarens

talman anmälan om de ledigheter

inom

kammaren,

vilka skola under

samma eller

innan

nästa riksdag

Riksdagsmannabefattning kan en­

dast av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkän­

nas:

a) den som står under förmyn-

derskap;

b) den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att ha­

va vid riksdagsmannaval med pen­

ningar eller gåvor sökt värva röster,

eller emot vedergällning avgivit sin

röst, eller genom våld eller hot stört

valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag stad­

gas därom att i vissa fall den som

dömes till straff skall dömas för­

lustig allmän befattning eller vara

obehörig att inträda i sådan befatt­

ning skall även äga tillämpning å

riksdagsmannabefattning.

28

.

1. Medan session pågår göres hos

Konungen av

riksdagens

talman an­

mälan om de ledigheter inom

riksda­

gen,

vilka skola under samma eller

före

nästa riksdag fyllas, varefter

35

Kungl. Maj:ts proposition nr

27

år 1968

(Nuvarande lydelse)

fyllas, varefter Konungen anbefaller Dess befallningshavande föranstalta, att riksdagsmän utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet

i någondera kam­

maren

genom ledamots avgång upp­

står under tid, då session ej på­ går, åligger Konungens befallnings­ havande att så förfara, som i 1 mom. är sagt.

§

Riksdagsman må ej, medan ses­ sion pågår, sin befattning sig avsäga, utan att han visar sådant hinder, som godkännes av

den kammare,

till vilken han hör er-,

dock att här­

igenom ingen ändring sker i vad ovan är sagt om rätt att vid valtill­ fälle riksdagsmannauppdrag sig av­ säga.

(Föreslagen lydelse)

Konungen anbefaller Dess befall­ ningshavande föranstalta, att riks­ dagsmän ntses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet genom ledamots av­ gång uppstår under tid, då session ej pågår, åligger Konungens befall­ ningshavande att så förfara, som i 1 mom. är sagt.

29.

Riksdagsman må ej, medan ses­ sion pågår, sin befattning sig avsäga, utan att han visar sådant hinder, som godkännes av

riksdagen;

dock

att härigenom ingen ändring sker i vad ovan är sagt om rätt att vid val­ tillfälle riksdagsmannauppdrag sig avsäga.

§ 30.

Befinner sig------- -----------------kunna upprepas.

För beslut av riksdagen, som i första stycket sägs, erfordras, att minst tre fjärdedelar av de röstande

i vardera kammaren

vid votering in­

stämt i beslutet.

Förlängning av valperiod medför ej inskränkning i

Konungens rätt

att

förordna om

nya val.

För beslut av riksdagen, som i första stycket sägs, erfordras, att minst tre fjärdedelar av de röstande vid votering instämt i beslutet.

Förlängning av valperiod medför ej inskränkning i

rätten

att förord­

na om

nyval enligt 108 § regerings­

formen.

Riksdags början och upplösning.

§

1. Innan riksdagen —-----------------2.

Vardera kammaren

tillkommer

dock sedan att pröva behörigheten till riksdagsmannakallets utövande, ej mindre för sådana dess medlem-

Riksdags början och avbrytande av

riksdagssession.

32.

- genast verkställas.

2.

Riksdagen

tillkommer dock se­

dan att pröva behörigheten till riks­ dagsmannakallets utövande, ej mind­ re för sådana dess medlemmar, vil-

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

mar, vilkas fullmakter ej blivit god­

kända, än även för dem, emot vilka

eljest, till följd av denna grundlag,

anmärkning förekommer. Den, om

vars riksdagsmannarätt fråga är hos

kammare

väckt, bibehåller emeller­

tid sin befattning såsom ledamot

i

kammaren,

intill dess lian blivit där­

till obehörig förklarad.

(Föreslagen lydelse)

kas fullmakter ej blivit godkända,

än även för dem, emot vilka eljest,

till följ d av denna grundlag, anmärk­

ning förekommer. Den, om vars riks­

dagsmannarätt fråga är hos

riksda­

gen

väckt, bibehåller emellertid sin

befattning såsom ledamot, intill dess

han blivit därtill obehörig förklarad.

§

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den

i nästföregående paragraf mom. 1

föreskrivna granskning blivit av

chefen för det departement, till vilket

justitieärendena höra, eller den i

hans ställe förordnad är, meddelad

kamrarna, var i vad dess ledamöter

angår,

välje

vardera kammaren

bland sina ledamöter talman samt

en förste och en andre vice talman.

Vid val av talmän och vice talmän

skall den anses vald, som erhållit

mer än hälften av de avgivna rös­

terna. Närmare bestämmelser om

sådant val meddelas uti den i § 78

omförmälda riksdagsstadgan.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt

rum, föres

i vardera kammaren

or-

33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den

i nästföregående paragraf mom. 1

föreskrivna granskning blivit av che­

fen för det departement, till vilket

justitieärendena höra, eller den i

hans ställe förordnad är, meddelad

riksdagen,

välje

riksdagen

bland si­

na ledamöter talman samt en förste,

en andre och

en tredje

vice talman.

Talmännen väljas var för sig i nu

nämnd ordning. Vid valet tillämpas

acklamationsförfärande, om leda­

mot ej begär att valet skall förrättas

med slutna sedlar.

Förrättas valet med slutna sedlar,

är den vald som erhållit mer än

hälften av de avgivna rösterna. Upp­

nås icke sådan röstövervikt, förrät­

tas nytt val. Får ej heller då någon

mer än hälften av de avgivna röster­

na, förrättas ett tredje val mellan de

två som vid den andra omröstningen

uppnått de högsta röstetalen. Vid

tredje omröstningen är den vald som

erhållit de flesta rösterna. Uppkom­

ma lika röstetal i andra eller tredje

omröstningen, avgöres företrädet

genom lottning.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt

rum, föres ordet av den närvarande

Kungl. May.ts proposition nr 27 år 1968

37

(Nuvarande lydelse)

det av den

därstädes

närvarande

ledamot, som de flesta riksdagar be­ vistat, och, där två eller flera leda­ möter i lika många riksdagar del­ tagit, den av dem, som är till levnads­ åren äldst.

3. Där talman eller vice talman un­ der riksdag med döden avgår eller sin befattning frånträder, välje

kam­

maren

så snart ske kan ny talman

eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmännen

i

någon av riksdagens kamrar

utses

under ordförandeskap, som i mom. 2 sägs, en av

kammarens

övriga leda­

möter att tjänstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.

§

Konungen låter offentligen kun­ göra den av Honom för riksdags öpp­ nande bestämda tid, som ej må ut­ sättas senare än å andra söckendagen efter riksdags början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan guds­ tjänst med dem hållen är, samman­ komma på rikssalen, där Konungen eller, då Han så för gott finner, stats­ ministern eller annan statsrådsleda- mot förer ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen till riksdagen

i två

exemplar, därav ett tillställes var­ dera kammaren,

överlämna proposi­

tionen angående statsverkets till­ stånd och behov, innefattande även förslag rörande sättet att genom be- villningar fylla vad staten utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar, ävensom berättelse om vad i rikets styrelse sedan nästföregående riks­ dags början sig tilldragit. Har

(Föreslagen lydelse)

ledamot, som de flesta riksdagar be­ vistat, och, där två eller flera leda­ möter i lika många riksdagar delta­ git, den av dem, som är till levnads­ åren äldst.

3. Där talman eller vice talman under riksdag med döden avgår eller sin befattning frånträder, välje

riks­

dagen

så snart ske kan ny talman

eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmännen utses under ordförandeskap, som i mom. 2 sägs, en av

riksdagens

övriga leda­

möter att tjänstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.

34.

Konungen låter offentligen kungö­ ra den av Honom för riksdags öpp­ nande bestämda tid, som ej må ut­ sättas senare än å andra söckenda­ gen efter riksdags början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan guds­ tjänst med dem hållen är, samman­ komma på rikssalen, där Konungen eller, då Han så för gott finner, stats­ ministern eller annan statsrådsleda- mot förer ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen till riksdagen över­ lämna propositionen angående stats­ verkets tillstånd och behov, innefat­ tande även förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla vad staten utöver de ordinarie inkomsterna er­ fordrar, ävensom berättelse om vad i rikets styrelse sedan nästföregåen­ de riksdags början sig tilldragit. Har Konungen enligt

2 §

sammankallat

riksdagen till dag före den 10 janu-

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Konungen enligt

§ 2

sammankallat

riksdagen till dag före den 10 ja­

nuari, må dock nämnda proposition

och berättelse tillställas

kamrarna

i

annan ordning, dock ej senare än vid

det sammanträde som infaller näst

efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder

efter

upplösning,

varom i

§ 5

stad­

gas, skall sådan berättelse, som nyss

sagts, ej överlämnas och skall pro­

position angående statsverkets till­

stånd och behov framläggas blott om

riksstaten icke blivit reglerad.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,

riksdag öppnat, framföre, vid sam­

ma tillfälle,

kamrarnas talmän

till

Konungen, i

kamrarnas

namn,

deras

undersåtliga vördnad.

§

Vill Konungen, då session pågår,

förordna om nya val i hela riket till

båda kamrarna eller den ena av dem,

meddelar Konungen, sedan Han låtit

till rikssalen kalla riksdagen, den­

samma därstädes Sitt beslut härom.

Beslutet må ock, där Konungen så

prövar lämpligt, givas riksdagen till­

känna genom öppet brev, som i var­

dera kammaren samtidigt uppläses

av en statsrådets ledamot, den

Konungen därtill förordnat, och vare

riksdagen efter uppläsandet omedel­

bart upplöst.

ari, må dock nämnda proposition

och berättelse tillställas

riksdagen

i

annan ordning, dock ej senare än vid

det sammanträde som infaller näst

efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder

efter

nyval,

varom i

108 § rege­

ringsformen

stadgas, skall sådan be­

rättelse, som nyss sagts, ej överläm­

nas och skall proposition angående

statsverkets tillstånd och behov fram­

läggas blott om riksstaten icke blivit

reglerad.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,

riksdag öppnat, framföre, vid sam­

ma tillfälle,

riksdagens talman

till

Konungen, i

riksdagens

namn,

dess

undersåtliga vördnad.

35.

Förordnande om nyval enligt

108 § regeringsformen tillkännagi-

ves, då session pågår, genom Öppet

brev, vilket uppläses i riksdagen av

statsministern eller annan ledamot

av statsrådet som Konungen för-

ordnat därtill och i annat fall ge­

nom allmän kungörelse.

Beslut att avbryta riksdag ssession

tillkännagives genom öppet brev på

sått som föreskrives i första stycket.

Efter tillkännagivandet skall sessio­

nen omedelbart avslutas.

§ 36.

1. Å varje riksdag skola, inom sex 1. Å varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutions- ett utrikesutskott, ett konstitutions­

utskott, ett statsutskott, ett bevill- utskott, ett statsutskott, ett bevill-

39

Knngl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ningsutskott, ett bankoutskott,

tre

lagutskott, ett jordbruksutskott samt ett allmänt beredningsutskott. Dessa riksdagens ständiga utskott skola bestå: utrikesutskottet av

sexton,

konstitutionsutskottet av

tjugu,

statsutskottet av

trettio,

bevillnings­

utskottet av

tjugu,

bankoutskottet av

sexton,

varje lagutskott av

sexton,

jordbruksutskottet av

tjugu

samt

allmänna beredningsutskottet av

tju-

gufyra

ledamöter, vilka

vardera kam­

maren till halva antalet

inom sig väl­

jer; ankommande på

kamrarnas

sammanstämmande

beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta särskilt utskott för upptagande av frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock att, därest

annat

utskott

än utrikesutskottet

anmäler

behov av förstärkning i ledamöter­ nas antal, sådant bevilja.

Finnes fråga äga nära samband med ämne, som tillhör visst ständigt utskotts behandling, må frågan kun­ na till nämnda utskott hänvisas, ändå att den enligt föreskrifterna i

§§ 37

—44 skolat handläggas av an­

nat ständigt utskott.

2. Väckes i någondera kammaren fråga, som blott rör kammaren en­ skilt, må inom kammaren tillsättas enskilt utskott, bestående av så många ledamöter, som kammaren aktar nödigt.

3.

Vardera kammaren

utser ock

inom sig suppleanter att, när ut- skottsledamöter avgå eller få förfall, i deras ställe inträda.

Antalet supp­

leanter i utrikesutskottet skall vara åtta från vardera kammaren.

(Föreslagen lydelse)

ningsutskott, ett bankoutskott,

fyra

lagutskott, ett jordbruksutskott samt ett allmänt beredningsutskott. Dessa riksdagens ständiga utskott skola bestå: utrikesutskottet av

sjutton,

konstitutionsutskottet av

tjugusju,

statsutskottet av

fyrtiofem,

bevill­

ningsutskottet av

tjugusju,

bankout­

skottet av

sjutton,

varje lagutskott

av

sjutton,

jordbruksutskottet av

sjutton

samt allmänna beredningsut­

skottet av

sjutton

ledamöter, vilka

riksdagen

inom sig väljer; ankom­

mande på

riksdagens

beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta särskilt utskott för upptagande av frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock att, därest utskott anmäler behov av förstärkning i le­ damöternas antal, sådant bevilja.

2.

Finnes fråga äga nära samband med ämne, som tillhör visst ständigt utskotts behandling, må frågan kun­ na till nämnda utskott hänvisas, än­ då att den enligt föreskrifterna i

37

—44

§§

skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

3.

Riksdagen

utser ock inom sig

suppleanter att, när utskottsledamö- ter avgå eller få förfall, i deras ställe inträda.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

4. Å

riksdag, som sammanträder

efter

upplösning,

varom i

§5

stad­

gas, skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras.

(Föreslagen lydelse)

4.

Å riksdag, som sammanträder

efter

nyval,

varom i

108 § rege­

ringsformen

stadgas, skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras.

5. Om val — ■—- — —- ■— — omförmälda riksdagsstadgan.

6. Statsrådsledamot må--------------------------hans avgång.

Ej må — — —------------§ 37 mom. 2 sägs.

Ej heller------------------------- § 39 mom. 2 förmäles.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkom­

mer att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgöran­

de ävensom den riksdagsstadga, vil­

ken riksdagen jämlikt

§ 78

äger

fastställa, samt att hos riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa, så

ock att meddela utlåtande över de

från

kamrarna

till utskottet hän­

visade frågor rörande grundlagarna

samt ovan omförmälda lagar och

stadgar.

2. Utskottet skall------- ---------------

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll; dock

gälle vad i 105 § regeringsformen

finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och

plikt att, efter granskning av proto­

kollen,

hos riksdagen anmäla de

anmärkningar, vartill denna gransk­

ning funnits föranleda, eller eljest

vidtaga den med anledning av gjord

anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när av riksdagsman eder

av annat utskott än konstitutions­

utskottet fråga blivit väckt, att stats-

1. Konstitutionsutskottet tillkom­

mer att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgöran­

de ävensom den riksdagsstadga, vil­

ken riksdagen jämlikt

78 §

äger fast­

ställa, samt att hos riksdagen före­

slå de ändringar däruti, dem utskot­

tet anser högst nödiga eller nyttiga

och möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från

riks­

dagen

till utskottet hänvisade frågor

rörande grundlagarna samt ovan

omförmälda lagar och stadgar.

utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska de

i statsrådet förda protokoll; dock

gälle vad i 105 § regeringsformen

finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och

plikt att, efter granskning av pro­

tokollen

eller efter anmälan av an­

nat utskott eller enskild ledamot av

riksdagen, ställa ledamot av stats­

rådet under tilltal och att göra till­

kännagivande för riksdagen angå­

ende statsrådsledamots ämbetsför­

valtning stadgas i 106 § och 107 §

1 mom. regeringsformen.

41

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehö­ rigt sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva ytt­ rande därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att,

då olika meningar mellan kamrarna uppstå, till vilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mel­

lan

kammare

och dess talman, då den

senare vägrar proposition.

5. I den --------— tystnadspliktens iakttagande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

4. Utskottet tillkommer jämväl att skilja mellan

riksdagen

och dess tal­

man, då den senare vägrar proposi­ tion.

§ 39.

1. Statsutskottet, som----------------

2. Utskottet tillkommer ock att efterse och granska, huruvida gjorda eller förordnade utbetalningar av statsmedlen icke överstigit beloppet av de huvudtitlar, vilka av riksdag uti uppgjord statsreglering blivit fastställda, och huruvida utbetal­ ningarna äro grundade på behörigen upprättade stater, eller Konungens i föreskriven ordning utfärdade an­ ordningar, samt styrkta med behöri­ ga kvittenser av dem, som medlen emottagit. Skulle mot riksdagens be­ slut de till någon huvudtitel anslag­ na summor befinnas dragna till and­ ra ändamål än dem, som under sam­ ma huvudtitel höra, eller något av riksdagen fastställt anslag befinnas överskridet, skall utskottet hos

kam­

rarna

göra anmälan emot den äm­

betsman, som en sådan anordning kontrasignerat eller underskrivit, varefter förfares enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen. Ej må dock, emot föreskriften i 90 § rege­ ringsformen,

utskottet

i något klan-

------- till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att ef­ terse och granska, huruvida gjorda eller förordnade utbetalningar av statsmedlen icke överstigit beloppet av de huvudtitlar, vilka av riksdag uti uppgjord statsreglering blivit fastställda, och huruvida utbetal­ ningarna äro grundade på behörigen upprättade stater, eller Konungens i föreskriven ordning utfärdade an­ ordningar, samt styrkta med behöri­ ga kvittenser av dem, som medlen emottagit. Skulle mot riksdagens be­ slut de till någon huvudtitel anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål än dem, som under samma huvudtitel höra, eller något av riks­ dagen fastställt anslag befinnas över­ skridet, skall utskottet hos

konstitu­

tionsutskottet

göra anmälan emot

den ämbetsman, som en sådan an­ ordning kontrasignerat eller under­ skrivit, varefter förfares enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen. Ej må dock, emot föreskriften i 90 § rege­ ringsformen,

statsutskottet

i något

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Föreslagen lydelse)

klander av Konungens gjorda anord­

(Nuvarande lydelse)

der av Konungens gjorda anordning­

ar ingå; ej heller de för statsutgif­

terna redovisande tjänstemän per­

sonligen för utskottet eller riksdagen

till ansvar ställas, utan må, där så

nödigt finnes, hos Konungen av riks­

dagen anmälas de anledningar, som

förekommit att emot någon sådan

tjänsteman i laglig ordning ansvar

yrka.

ningar ingå; ej heller de för stats­

utgifterna redovisande tjänstemän

personligen för utskottet eller riks­

dagen till ansvar ställas, utan må,

där så nödigt finnes, hos Konungen

av riksdagen anmälas de anledning­

ar, som förekommit att emot någon

sådan tjänsteman i laglig ordning

ansvar yrka.

40.

1. Bevillningsutskottet åligger att

bereda alla dit från

kamrarna

hän­

visade frågor, som angå föreskrifter

om bevillnings utgörande. Utskottet

har även att, antingen i den ordning

§

47 stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregle-

ringsfrågor, förslagsvis beräkna in­

komsterna av de särskilda bevill-

ningarna samt, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda,

föreslå sättet att genom bevillning

åvägabringa jämvikt i statsreglering-

en. Utskottet må därjämte uti bevill-

ningsfrågor föreslå vad det anser bil­

ligt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva för­

slag i anledning av de från

kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävan­

de av lagar och författningar röran­

de kommunala skatter samt, jämväl

i andra fall än i mom. 1 avses, röran­

de alkoholhaltiga varor.

§

1. Bankoutskottet tillhör att un­

dersöka och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och till-

1. Bevillningsutskottet åligger att

bereda alla dit från

riksdagen

hänvi­

sade frågor, som angå föreskrifter

om bevillnings utgörande. Utskottet

har även att, antingen i den ordning

47

§

stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregle-

ringsfrågor, förslagsvis beräkna in­

komsterna av de särskilda bevill-

ningarna samt, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda,

föreslå sättet att genom bevillning

åvägabringa jämvikt i statsreglering-

en. Utskottet må därjämte uti bevill-

ningsfrågor föreslå vad det anser

billigt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva för­

slag i anledning av de från

riksdagen

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävan­

de av lagar och författningar röran­

de kommunala skatter samt, jämväl

i andra fall än i mom. 1 avses, röran­

de alkoholhaltiga varor.

41.

1. Bankoutskottet tillhör att un­

dersöka och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och till-

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

stånd samt att föreslå och i mål, för vilka utskottet fått sig sådan makt av riksdagen uppdragen, giva före­ skrifter om bankens och riksgälds- kontorets förvaltning ävensom att föreslå vad till fyllandet av riks- gäldsverkets behov erfordras. Ut­ skottet skall ock meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av de från

kamrarna

dit hänvisade frågor,

som avse användningen av de under riksgäldskontorets förvaltning ståen­ de utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva för­ slag i anledning av de från

kamrarna

hänvisade frågor om stiftande, änd­ ring, förklaring eller upphävande av lagar och författningar rörande så­ väl riksbanken som andra bankin­ rättningar samt om rikets mynt ävensom sådana frågor om det eko­ nomiska livets eller särskilda nä­ ringsgrenars organisation och för­ hållanden, vilka ej äro av beskaffen­ het att böra av annat utskott behand­ las.

3. Utskottet skall jämväl undfå del av Konungens angående statsver­ kets tillstånd och behov avlåtna pro­ position, vad angår riksdags- och revisionskostnader ävensom kostna­ der för riksdagens hus och riksda­ gens verk, och med anledning därav liksom ock med avseende å övriga från

kamrarna

dit hänvisade frågor

i dessa ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

1. Lagutskotten skola meddela ut­ låtanden och avgiva förslag i anled­ ning av de, såsom icke tillhörande

(Föreslagen lydelse)

stånd samt att föreslå och i mål, för vilka utskottet fått sig sådan makt av riksdagen uppdragen, giva före­ skrifter om bankens och riksgälds­ kontorets förvaltning ävensom att föreslå vad till fyllandet av riks- gäldsverkets behov erfordras. Ut­ skottet skall ock meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning av de från

riksdagen

dit hänvisade frå­

gor, som avse användningen av de under riksgäldskontorets förvaltning stående utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva för­ slag i anledning av de från

riksda­

gen

hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävan­ de av lagar och författningar röran­ de såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt om rikets mynt ävensom sådana frågor om det ekonomiska livets eller särskilda näringsgrenars organisation och för­ hållanden, vilka ej äro av beskaffen­ het att böra av annat utskott behand­ las.

3. Utskottet skall jämväl undfå del av Konungens angående statsverkets tillstånd och behov avlåtna proposi­ tion, vad angår riksdags- och revi­ sionskostnader ävensom kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, och med anledning därav lik­ som ock med avseende å övriga från

riksdagen

dit hänvisade frågor i des­

sa ämnen avgiva utlåtanden och för­ slag.

L Lagutskotten skola meddela ut­ låtanden och avgiva förslag i anled­ ning av de, såsom icke tillhörande 42.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

annat utskotts behandling, från

kam­

rarna

dit hänvisade frågor om stif­

tande, ändring, förklaring eller upp­

hävande av civil-, kriminal- och kyr­

kolag, likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas av

Konung och riksdag samfällt.

2. Det tillkommer------------------------

3.

Fördelning

mellan lagutskotten

av till dem hörande ärenden

verk­

ställes på sätt riksdagen bestämmer.

§

Jordbruksutskottet, som skall er­

hålla del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, åligger

att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och bespa­

ringar, utreda och uppgiva statsver­

kets behov med hänsyn till denna

styrelsens gren ävensom att för öv­

rigt avgiva betänkanden och förslag

i anledning av de från

kamrarna

till

utskottet hänvisade jordbruksären­

den.

§

Allmänna beredningsutskottet

skall meddela utlåtanden och avgiva

förslag i anledning av de, såsom icke

tillhörande annat utskotts behand­

ling, från

kamrarna

dit hänvisade

frågor av beskaffenhet att utskotts

yttrande däröver erfordras.

§

Omröstning inom------- ------------

Om val, som inom utskott förrät­

tas, gäller vad i

§ 75 mom. 2

finnes

därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej

instämt, är obetaget att jämte ut-

(Föreslagen lydelse)

annat utskotts behandling, från

riks­

dagen

dit hänvisade frågor om stif­

tande, ändring, förklaring eller upp­

hävande av civil-, kriminal- och kyr­

kolag, likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas av

Konung och riksdag samfällt.

■ göra hemställan.

3.

Bestämmelser om fördelningen

mellan lagutskotten av till dem hö­

rande ärenden

meddelas i den i 78 §

omförmälda riksdagsstadgan.

43.

Jordbruksutskottet, som skall er­

hålla del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, ålig­

ger att granska samt, med iakttagan­

de av nödiga indragningar och be­

sparingar, utreda och uppgiva stats­

verkets behov med hänsyn till denna

styrelsens gren ävensom att för öv­

rigt avgiva betänkanden och förslag

i anledning av de från

riksdagen

till

utskottet hänvisade jordbruksären­

den.

44.

Allmänna beredningsutskottet

skall meddela utlåtanden och avgiva

förslag i anledning av de, såsom icke

tillhörande annat utskotts behand­

ling, från

riksdagen

dit hänvisade

frågor av beskaffenhet att utskotts

yttrande däröver erfordras.

48.

— ur rösturnan.

Om val, som inom utskott förrät­

tas, gäller vad i

75 § 3 mom.

finnes

därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej

instämt, är obetaget att jämte ut-

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

skottets yttrande lämna

kamrarna

del av sin skiljaktiga mening, som i sådant fall bör till utskottet skrift­ ligen avgivas. Dock må utskottets be­ tänkande därigenom icke uppehållas.

(Föreslagen lydelse)

skottets yttrande lämna

riksdagen

del av sin skiljaktiga mening, som i sådant fall bör till utskottet skriftli­ gen avgivas. Dock må utskottets be­ tänkande därigenom icke uppehållas.

§ 49.

Val av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet, varom stadgas i § 36, gälle ock som val av ledamöter och suppleanter till

den i

§

54 rege­

ringsformen omförmälda utrikes- nämnd.

Ledamot av nämnden utövar

sin befattning

till dess nytt val

till

utrikesutskott förrättas,

dock att le­

damot, som avgår ur riksdagen in­ nan den tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman, tilländalupit, eller som utnämnes till statsråd, ej vidare skall anses tillhöra nämnden.

Förordnar Konungen om nya val till båda kamrarna eller den ena av dem, behålle utan hinder därav nämndens ledamöter sina befattningar.

Inträffar ledighet------- — — —

Konungen sammankallar ------------Skulle minst

sex

av nämndens le­

damöter hos ministern för utrikes ärendena göra framställning om råd­ plägning i viss uppgiven fråga, var­ der nämnden sammankallad.

Ledamot av-------

Varje riksdag skall inom sex da­ gar efter riksdagens öppnande inom sig välja

den i 54

§

regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd.

Nämn­

den skall bestå av nio ledamöter och nio suppleanter. Val av utrikes­ nämnd gäller

till dess nytt

sådant

val förrättas,

dock att ledamot, som

avgår ur riksdagen innan den tid, för vilken han blivit vald till riksdags­ man, tilländalupit, eller som utnäm­ nes till statsråd, ej vidare skall anses tillhöra nämnden.

därvid närvara. — -— förordnar Konungen.

Skulle minst

fyra

av nämndens

ledamöter hos ministern för utrikes ärendena göra framställning om råd­ plägning i viss uppgiven fråga, var­ der nämnden sammankallad.

— — stadgade tystnadsplikten.

Ärendenas behandling i kamrarna.

Talmännen skola

tillse, att nödi:

skyndsamhet och största möjliga planmässighet iakttages vid riks- dagsarbetets bedrivande.

Vardera kammaren

skall utse fyra

ledamöter att jämte

talmännen

och

Ärendenas behandling i riksdagen.

§ 50.

Talmannen skall

tillse, att nödig

skyndsamhet och största möjliga planmässighet iakttages vid riks- dagsarbetets bedrivande.

Riksdagen

skall utse

minst

fyra

ledamöter att jämte

talmannen

och

46

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

vice talmännen samt de ständiga ut- vice talmännen samt de ständiga ut­

skottens ordförande rådpläga om vad skottens ordförande rådpläga om vad

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

i avseende å ärendenas behandling i

utskott

och

kamrar

må vara att iakt­

taga för vinnande av nämnda syfte

(talmanskonferensen). Närmare be­

stämmelser om talmanskonferensen

meddelas uti den i

§ 78

omförmälda

riksdagsstadgan.

§

Talmännen

eller, i händelse av för­

fall för

dem,

vice

talmännen

åligger,

var för sin kammare,

att utfärda

kallelse till sammanträden, att ären­

dena därvid föredraga, att upptaga,

reda och framställa de yttrade me­

ningarna, att göra propositioner för

besluts fattande och vidmakthålla

ordning vid sammanträdena, allt ef­

ter de föreskrifter denna grundlag

innehåller. Dock må den, som tal-

mansbefattningen utövar, ej deltaga

i överläggning och ej heller något

annat föreslå, än som erfordras till

verkställighet av grundlagarna, av

riksdagens

eller kamrarnas

särskilda

beslut eller i övrigt av de reglemen-

tariska stadganden, som för riks-

dagsärendenas behandling blivit an­

tagna.

Talman äger ej makt att, utan

kammarens

samtycke, något dess

sammanträde avsluta.

§

Vid

kammares

sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att, med de

undantag denna riksdagsordning

stadgar eller

kammare

med stöd där­

av föreskriver, till protokollet fritt

tala och utlåta sig i alla frågor, som

i avseende å ärendenas behandling

i riksdagen

och

dess utskott

må vara

att iakttaga för vinnande av nämnda

syfte (talmanskonferensen). När­

mare bestämmelser om talmanskon­

ferensen meddelas uti den i

78 §

om­

förmälda riksdagsstadgan.

it.

Talmannen

eller, i händelse av

förfall för

honom,

vice

talman

ålig­

ger att utfärda kallelse till

riks­

dagens

sammanträden, att ärendena

därvid föredraga, att upptaga, reda

och framställa de yttrade mening­

arna, att göra propositioner för be­

sluts fattande och vidmakthålla ord­

ning vid sammanträdena, allt efter

de föreskrifter denna grundlag inne­

håller. Dock må den, som talmans-

befattningen utövar, ej deltaga i

överläggning och ej heller något an­

nat föreslå, än som erfordras till

verkställighet av grundlagarna, av

riksdagens särskilda beslut eller i

övrigt av de reglementariska stad­

ganden, som för riksdagsärendenas

behandling blivit antagna.

Talman äger ej makt att, utan

riksdagens

samtycke, något dess

sammanträde avsluta.

52.

Vid

riksdagens

sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att, med de

undantag denna riksdagsordning

stadgar eller

riksdagen

med stöd

därav föreskriver, till protokollet

fritt tala och utlåta sig i alla frågor,

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

under överläggning komma, och om lagligheten av allt, som inom

kam­

maren

sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver.

Dock må ledamot, på sätt

kammaren särskilt

föreskriver, kun­

na för genmäle till annan talare er­ hålla ordet i annan ordning.

Riksdagsman må, på sätt

kamma­

re särskilt

föreskriver, till ledamot

av statsrådet framställa spörsmål i ämne utom föredragningslistan. Så­ dana spörsmål äro antingen interpel­ lationer eller enkla frågor för upp­ lysningars inhämtande.

Kammaren

må föreskriva inskränkningar i leda­ mots rätt att erhålla ordet i samband med framställande av interpellatio­ ner eller besvarande av enkla frågor.

Ej må

(Föreslagen lydelse)

som under överläggning komma, och om lagligheten av allt, som inom

riksdagen

sig tilldrager.

Talmannen bestämmer ordningen mellan de ledamöter som före över­ läggningen i viss fråga anmält, att de vilja yttra sig under överlägg­ ningen. 1 övrigt yttrar sig var och en i den ordning han anmält sig och blir uppropad.

Dock må ledamot,

på sätt

riksdagen

föreskriver, kunna

för genmäle till annan talare erhålla ordet i annan ordning.

Riksdagsman må, på sätt

riksda­

gen

föreskriver, till ledamot av stats­ rådet framställa spörsmål i ämne utom föredragningslistan. Sådana spörsmål äro antingen interpellatio­ ner eller enkla frågor för upplys­ ningars inhämtande.

Riksdagen

föreskriva inskränkningar i leda­ mots rätt att erhålla ordet i sam­ band med framställande av interpel­ lationer eller besvarande av enkla frågor,

så ock begränsa den tid un­

der vilken talare må hava ordet i samband med besvarande av enkla frågor.

Genom särskilt beslut äger riksda­ gen även i samband med överlägg­ ningen i viss fråga på förslag av tal­ mannen begränsa tiden för anföran­ de i frågan. Sådant beslut fattas utan föregående överläggning.

— ntom protokollet.

Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck eller eljest uppträda på ett mot god ordning stridande sätt. Sker det, och låter den felande sig icke av talmannens föreställning rätta, äger talmannen fråntaga honom ordet. Har sådant ägt rum, må den felande för det sam-

Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck eller eljest uppträda på ett mot god ordning stridande sätt. Sker det, och låter den felande sig icke av talmannens föreställning rätta, äger talmannen fråntaga honom ordet. Har sådant ägt rum, må den felande för det sam-

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

manträdet icke vidare yttra sig. Väc-

kes förslag, att den ledamot, som så­

lunda sig förgått, därjämte må av

talmannen erhålla varning eller att

saken bör till laga domstols behand­

ling överlämnas, skall beslut däröver

av

kammaren

vid nästa sammanträ­

de utan föregående överläggning fat­

tas.

(Föreslagen lydelse)

manträdet icke vidare yttra sig. Väc-

kes förslag, att den ledamot, som

sålunda sig förgått, därjämte må av

talmannen erhålla varning eller att

saken bör till laga domstols behand­

ling överlämnas, skall beslut däröver

av

riksdagen

vid nästa sammanträde

utan föregående överläggning fattas.

53.

Ej må riksdagen

eller kamrarna

i

Konungens närvaro över något ämne

rådpläga eller besluta; ej heller må

riksföreståndare övervara

kamrar­

nas

överläggningar eller beslut.

Uti vardera kammaren äga stats­

rådets ledamöter tillträde,

med rät­

tighet att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten,

där de ej äro leda­

möter av kammaren.

I mål, som personligen rörer nå­

gon ledamot

i kammare,

må han väl

överläggningarna, men ej beslutet,

övervara.

§

Konungens skrivelser och propo­

sitioner

tillställas båda kamrarna

samt

böra alltid vara åtföljda av

statsrådets och, då lagrådet avgivit

utlåtande, jämväl dess yttrande.

Propositioner böra —-------------—

Propositioner, som — —------- —

Övriga propositioner,-----------------

Ej må riksdagen i Konungens när­

varo över något ämne rådpläga eller

besluta; ej heller må riksförestånda­

re övervara

riksdagens

överläggning­

ar eller beslut.

Ledamot av statsrådet, som ej till­

hör riksdagen, äger tillträde till riks­

dagens sammanträden,

med rättighet

att deltaga i överläggningarna men

ej i besluten.

I mål, som personligen rörer nå­

gon ledamot

av riksdagen,

må han

väl överläggningarna, men ej beslu­

tet, övervara.

54.

Konungens skrivelser och propo­

sitioner

till riksdagen

böra alltid va­

ra åtföljda av statsrådets och, då

lagrådet avgivit utlåtande, jämväl

dess yttrande.

— göra låter.

— allvarligt men.

------- dess avlåtande.

§

1. Motion må av riksdagsman

i

den kammare, han tillhör,

göras in­

om femton dagar från den dag, då

propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov

kom kammaren

till handa.

55.

1. Motion må av riksdagsman gö­

ras inom femton dagar från den dag,

då propositionen angående statsver­

kets tillstånd och behov

överlämna­

des till riksdagen.

49

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Motion, som föranledes av kungl. proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen avlämnats, må dock väckas sist vid det sammanträde, som infaller näst efter tio dagar från det propositionen

kom kammaren till

handa.

I sistnämnda fall äge likväl

kammare,

därest den med hänsyn

till infallande helg eller ärendets syn­ nerliga omfattning finner sådant nö­ digt, medgiva utsträckning av mo­ tionstiden, dock längst till det sam­ manträde, som infaller näst efter femton dagar från det propositionen

kom kammaren till handa.

Fråga om

sådan utsträckning må ej väckas se­ nare än vid andra sammanträdet ef­ ter det, då propositionen

kom kam­

maren till handa.

Har behandlingen av proposition eller framställning från något riks­ dagens verk uppskjutits till höstses­ sion, må motion, som föranledes av propositionen eller framställningen, väckas sist dagen efter höstsessio­ nens början.

Vad i andra stycket stadyas skall äya motsvarande tillämpniny i fråga om motion, som föranledes av fram­ ställning från något riksdagens verk. I sådant fall skall tiden för motions väckande räknas från den dag, då anmälan om framställningens ingi­ vande, på sätt riksdagen föreskriver, delgives kammaren.

I frågor, som

röra någondera kam­

maren enskilt, samt i frågor, som av

(Föreslagen lydelse)

Motion, som föranledes av kungl. proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen avlämnats, må dock väckas sist vid det sammanträde, som infaller näst efter tio dagar från det propositionen

anmäldes i riks­

dagen av talmannen.

I sistnämnda

fall äge likväl

riksdagen,

därest den

med hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning fin­ ner sådant nödigt, medgiva utsträck­ ning av motionstiden, dock längst till det sammanträde, som infaller näst efter femton dagar från det proposi­ tionen

anmäldes.

Fråga om sådan

utsträckning må ej väckas senare än vid andra sammanträdet efter det, då propositionen

anmäldes.

Andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om motion, som föranledes av framställning från nå­ got riksdagens verk.

Har behandlingen av

sådan

pro­

position eller framställning från något riksdagens verk,

som anmälts

i riksdagen efter den 10 maj,

upp­

skjutits till höstsession, må motion, som föranledes av propositionen eller framställningen, väckas sist dagen efter höstsessionens början.

I frågor, som

omedelbart föranle­

das av något av riksdagen redan

fat-

4 —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 27

50

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

redan inom någondera kammaren

tat beslut eller

av

annan under riks-

fattat beslut eller annan under riks- dagen inträffad händelse, må motion

dagen inträffad händelse omedelbar- framställas, så länge session pågår,

ligen föranledas, må motion fram­

ställas, så länge session pågår.

Motion bör — --------------------- beskaffenhet sammanföras.

2.

Konungens propositioner, så

2.

Proposition eller motion kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 ar 19b8

ock motioner i ämnen, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, kunna

icke till avgörande i kammare före­

tagas, innan utskott däröver avgivit

yttrande. Frågor, som röra någon­

dera kammaren enskilt, må genast

avgöras.

Prövar Konungen lämpligt att i

fråga, som angår rikets förhållande

till främmande makt, eller i annat

ärende av större allmänt intresse

meddelande muntligen göres till riks­

dagen, tillkommer det statsrådsleda-

mot, som Konungen därtill förord­

nar, att i

vardera kammaren

lämna

meddelandet. Ej vare ledamot av

kammaren

förmenat att yttra sig

över vad sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,

som här avses,

kamrarnas samman­

träden skola

hållas inom lyckta dör­

rar.

Därest av riksdagsman eller av an­

nat utskott än konstitutionsutskot­

tet, fråga hos kamrarna väckes, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utövat, böra därvid

endast följande ordalag nyttjas: »det

är anledning till anmärkning mot

statsrådet, eller den eller den leda-

icke upptagas till avgörande i riks­

dagen, innan utskott avgivit yttrande

däröver.

56.

Prövar Konungen lämpligt att i

fråga, som angår rikets förhållande

till främmande makt, eller i annat

ärende av större allmänt intresse

meddelande muntligen göres till riks­

dagen, tillkommer det statsrådsleda-

mot, som Konungen därtill förord­

nar, att i

riksdagen

lämna meddelan­

det. Ej vare ledamot av

riksdagen

förmenat att yttra sig över vad så­

lunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,

som här avses,

riksdagens samman­

träde skall

hållas inom lyckta dör­

rar.

57.

Yrkande om misstroendeförklaring

enligt 107 § 2 mom. regeringsfor­

men skall framställas vid samman­

träde med riksdagen. Sådant ärende

må ej hänvisas till utskott. Ärendet

skall ligga på bordet till det andra

sammanträdet efter det, då yrkandet

framställdes, och avgöras senast vid

det därpå följande sammanträdet.

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

moten eller föredraganden, varom remiss begäres till konstitutionsut­ skottet, inför vilket anledningen skall uppgivas». Sådan remiss skall då ge­ nast ovägerligen verkställas. Vid kammarens överläggning om sådan fråga gälle i avseende på Konungens beslut uti mål, som röra enskilda personers eller korporationers rättig­ heter och angelägenheter, vad uti 107 § regeringsformen stadgat är.

§

När proposition eller motion första gången i

kammare

förekommer, skall

den, så framt ej

kammaren densam­

ma

genast till utskott

förvisar,

ligga

på bordet till nästa sammanträde, då sådan hänvisning bör ske, därest frå­ gan ej nedlägges

eller, om den rörer

kammaren enskilt, eljest bliver av­ gjord.

Varje ledamot äger i målet av­

giva yttrande, vilket jämväl till ut­ skottet överlämnas; men ej må där­ av remissen till utskottet uppehållas.

År inom

kammare

väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid, som i 55 § 1 mom. andra stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga blott för det samman­ träde, då den väckt blivit, kunna läggas på bordet, men vid det näst- följande ovillkorligen avgöras.

Kamrarna

genom samman­

stämmande beslut

till annan session

eller till nästfoljande riksdag upp­ skjuta behandlingen av proposition, framställning från något riksdagens verk eller motion, som ej berör riks- staten. Ytterligare uppskov må be­ slutas; dock att ärendet skall avgö-

(Föreslagen lydelse)

Yrkande om misstroendeförkla­ ring skall avlämnas skriftligen till protokollet så snart det framställts.

Omröstning om misstroendeför­ klaring avser endast själva yrkan­ det. Föreligga samtidigt två eller fle­ ra yrkanden om misstroendeförkla­ ring mot samma ledamot av statsrå­ det, skall endast en omröstning äga rum.

58.

När proposition eller motion första gången i

riksdagen

förekommer, skall

den, så framt

den

ej genast till ut­

skott

förvisas,

ligga på bordet till

nästa sammanträde, då sådan hän­ visning bör ske, därest frågan ej nedlägges. Varje ledamot äger i må­ let avgiva yttrande, vilket jämväl till utskottet överlämnas; men ej må därav remissen till utskottet uppe­ hållas.

Är inom

riksdagen

väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid, som i 55 § 1 mom. andra stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga blott för det samman­ träde, då den väckt blivit, kunna läg- gas på bordet, men vid det nästföl- jande ovillkorligen avgöras.

Riksdagen

må till annan session

eller till nästföljande riksdag upp­ skjuta behandlingen av proposition, framställning från något riksdagens verk eller motion, som ej berör riks- staten. Ytterligare uppskov må be­ slutas; dock att ärendet skall avgö­ ras senast under nästföljande riks-

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ras senast under nästföljande riks­

dag.

Ej må ärendes behandling upp­

skjutas till nästföljande riksdag, om

nya val i hela riket till andra kam­

maren dessförinnan förrättas. För­

ordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på fram­

ställning av vederbörande utskott,

som har att i frågan inhämta yttran­

de från talmanskonferensen;

kam­

rarna

likväl obetaget att vid pröv­

ningen av utskottets utlåtande i

ärendet besluta uppskov enligt vad i

nästföregående stycke sägs.

Kamrarna

genom samman­

stämmande beslut,

efter hörande av

den i 50 § omförmälda talmanskon­

ferens,

besluta att uppskjuten fråga

skall upptagas vid extra session.

Av riksdagen —------- - -— -----------

(Föreslagen lydelse)

dag.

Uppskov till nästföljande riks­

dag må ej beslutas under år då ordi­

narie val till riksdagen förrättas.

Meddelas förordnande om nyval en­

ligt 108 § regeringsformen,

vare be­

slut om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på fram­

ställning av vederbörande utskott,

som har att i frågan inhämta yttran­

de från talmanskonferensen;

riks­

dagen

likväl obetaget att vid pröv­

ningen av utskottets utlåtande i ären­

det besluta uppskov enligt vad i

nästföregående stycke sägs.

Riksdagen

må, efter hörande av

talmanskonferensen,

besluta att upp­

skjuten fråga skall upptagas vid

extra session.

-------i § 64.

Betänkande,

som av

ständigt eller

i dess ställe särskilt tillsatt

utskott

avgivits, skall i

bägge kamrarna för

ärendets avgörande, så vitt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter betän­

kandets första föredragning skall

detsamma

vila på bordet. Vid nästa

föredragning, evad överläggning då

äger rum eller ej, skall det, så framt

ej

kammaren

på vederbörande ut­

skotts framställning annorlunda be­

slutar, åter göras vilande. Men då

saken tredje gången förekommer,

skall den till avgörande företagas.

Utskotts förberedande hemställan­

den och förfrågningar må genast

avgöras, därest icke någon

kamma­

rens

ledamot bordläggning begär.

59.

Efter den första föredragningen

i riksdagen av betänkande,

som av

utskott avgivits, skall

betänkandet

vila på bordet. Vid nästa föredrag­

ning, evad överläggning då äger rum

eller ej, skall det, så framt ej

riks­

dagen

på vederbörande utskotts

framställning annorlunda beslutar,

åter göras vilande. Men då saken

tredje gången förekommer, skall den

till avgörande företagas.

Utskotts förberedande hemställan­

den och förfrågningar må genast av­

göras, därest icke någon

riksdagens

ledamot bordläggning begär.

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

60.

1. Ej må något mål, däri överlägg­ ning ägt rum, till slutligt avgörande företagas, förrän

kammaren

på tal­

mannens hemställan förklarat över­ läggningen slutad.

2. Därefter bör,------- -----------------Kan fråga------------Proposition skall -—

1. Ej må något mål, däri överlägg­ ning ägt rum, till slutligt avgörande företagas, förrän

riksdagen

på tal­

mannens hemställan förklarat över­ läggningen slutad.

-------- -------mom. stadgas. ------- är föreskriven. — — —• -— överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringspro­ position jämte tydlig kontraproposi­ tion genast författas, justeras och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas; men ej må pro­ position göras, om votering skall äga rum, ej heller någon omröstning där­ om tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till stor­ lek och utseende, tryckta och omärk­ ta samt var för sig slutna och hop­ rullade, och avgöres då omröstning­ ens utgång genom den sedel, som en av

kammarens

ledamöter på anmo­

dan av talmannen upptager ur röst­ urnan.

3. Fråga, varom------------- ■—- — —

Då voteras skall, bör voteringspro­ position jämte tydlig kontraproposi­ tion genast författas, justeras och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas; men ej må pro­ position göras, om votering skall äga rum, ej heller någon omröstning där­ om tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till stor­ lek och utseende, tryckta och omärk­ ta samt var för sig slutna och hop­ rullade, och avgöres då omröstning­ ens utgång genom den sedel, som en av

riksdagens

ledamöter på anmodan

av talmannen upptager ur röstur­ nan.

genast förstöras.

§ 61.

Talman

må ej vägra proposition,

utom när han finner väckt fråga stri­ da mot grundlags lydelse; och bör han då alltid anföra skälen till sin vägran. Därest

kammaren

ändock

yrkar proposition, skall

talman

äga

att

förklara överläggningen vilande, och målet förvisas då till konstitu­ tionsutskottet, som det åligger att ofördröj ligen inkomma med motive­ rat och bestämt utlåtande över frå­ gans stridighet eller enlighet med

Talmannen

må ej vägra proposi­

tion, utom när han finner väckt frå­ ga strida mot grundlags lydelse; och bör han då alltid anföra skälen till sin vägran. Därest

riksdagen

än­

dock yrkar proposition, skall

tal­

mannen

äga förklara överläggningen

vilande, och målet förvisas då till konstitutionsutskottet, som det ålig­ ger att ofördröj ligen inkomma med motiverat och bestämt utlåtande över frågans stridighet eller enlighet med

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

grundlagen. Å vad utskottet förkla­

rat icke vara mot grundlag stridande

kan proposition sedermera ej vägras.

§

Kammares beslut i fråga, som icke

rörer kammaren enskilt, skall med-

kammaren genom utdrag av proto­

kollet delgivas. Har målet varit av

ständigt eller i dess ställe särskilt

tillsatt utskott handlagt, skall ock

detta om beslutet på enahanda sätt

underrättas. Därest ledamot, som i

kammarens beslut ej instämt, vill

sin särskilda mening hos medkam-

maren anmäla, skall sådant vara ho­

nom obetaget; börande han i slikt

fall sin skiljaktiga mening skriftli­

gen till protokollet avlämna, varefter

den genom protokollsutdrag med-

kammaren delgives; men ej må här­

av i något fall beslutets expedierande

uppehållas.

§

När fråga, varöver utskott sig ut­

låtit, till avgörande förekommer,

äger

kammaren att antingen

genast,

med bifall till utlåtandet eller utan

avseende å vad utskottet föreslagit,

fatta sitt beslut,

eller, om ämnet an­

ses fordra ytterligare utredning, må­

let till utskottet återförvisa.

Stanna kamrarna över någon frå­

ga, däri ständigt eller i dess ställe

särskilt tillsatt utskott sig yttrat, uti

huvudsakligen eller till vissa delar

olika beslut, då skall utskottet söka

att de olika meningarna, såvida möj-

grundlagen. Å vad utskottet förkla­

rat icke vara mot grundlag stridan­

de kan proposition sedermera ej väg­

ras.

62.

Om riksdagens beslut i fråga, som

varit av utskott handlagd, skall ut­

skottet underrättas genom utdrag av

protokollet.

63.

När fråga, varöver utskott sig ut­

låtit, till avgörande förekommer,

äger

riksdagen

genast, med bifall till

utlåtandet eller utan avseende å vad

utskottet föreslagit, fatta sitt beslut.

Om ledamot av riksdagen yrkar det

och minst en tredjedel av de röstan­

de förena sig om yrkandet, skall frå­

gan dock återförvisas till utskottet

för ytterligare utredning. Återförvis­

ning må ej ske mer än en gång i

samma fråga.

55

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ligt är, sammanjämka och med för­ slag därom till kamrarna inkomma.

Vad kamrarna sammanstämman­ de besluta, det vare riksdagens be­ slut. Bliva kamrarna ej, efter den behandling ovan är nämnd, om ett beslut ense, skall frågan, utom i de fall 65 § upptager, anses hava för den sessionen förfallit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§ 64.

Förslag till stiftande, ändring, för­ klaring eller upphävande av grund­ lag kan förkastas å den riksdag, vid vilken förslaget väckes, men ej slut­ ligen antagas eller bifallas i vid­ sträcktare mån, än såsom ett förslag, vilket skall vila för att efter därpå

förrättade nya val i hela riket till andra kammaren av den riksdag, som först sammanträder, ånyo prö­ vas.

Varder förslaget därvid

av

bägge kamrarna

antaget, bliver det

riksdagens beslut; ägande

kamrar­

na

ej rätt att uti vilande förslag ändring göra. Ej må beslut över vilande förslag till annan riksdag, än nu är nämnt, uppskjutas utan att Konungen och

bägge kamrarna

där­

om äro ense.

Förslag till stiftande, ändring, för­ klaring eller upphävande av grund­ lag kan förkastas å den riksdag, vid vilken förslaget väckes, men ej slut­ ligen antagas eller bifallas i vid­ sträcktare mån än såsom ett förslag, vilket skall vila för att efter därpå

förrättat val i hela riket till riksda­ gen ånyo prövas av den riksdag, som utsetts genom valet, vid dess första session.

Varder förslaget därvid an­

taget, bliver det riksdagens beslut;

ägande

riksdagen

ej rätt att uti vilan­

de förslag ändring göra. Ej må beslut över vilande förslag till annan riks­ dag, än nu är nämnt, uppskjutas, utan att Konungen och

riksdagen

därom äro ense.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller

(Denna paragraf utgår.)

bevillning, eller om reglementariska föreskrifter för riksbanken, dess in­ komster och utgifter, eller om an­ svarsfrihet för fullmäktige i riksban­ ken, eller om riksgäldskontorets sty­ relse och förvaltning, inkomster och utgifter, kamrarna fatta stridiga be­ slut, som ej uppå vederbörligt ut­ skotts förslag varda samman jämka­ de, skola bägge kamrarna var för sig

56

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

rösta om de olika beslut, vari var­

dera förut stannat; kommande den

mening, som därvid erhåller de fles­

ta ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla så­

som riksdagens beslut. Om vid sam­

manräkningen av de avgivna röster­

na dessa befinnas lika delade, ned-

lägge andra kammarens talman i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika till stor­

lek och utseende, tryckta och omärk­

ta samt var för sig slutna och hop­

rullade, och avgöres då omröstning­

ens utgång genom den sedel, som en

av andra kammarens ledamöter på

anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§ 66

.

Då val till Konung eller tronföljare

(Denna paragraf utgår.)

skall förrättas, tillsättes en nämnd,

bestående av sextiofyra personer, av

vilka vardera kammaren inom sig

utser trettiotvå, med uppdrag att, vid

förefallande skiljaktighet mellan

kamrarna, bestämma valet. Dagen

efter, sedan nämnden är utsedd,

skrida kamrarna till val av Konung

eller tronföljare. Förenas kamrarna

om en och samma person, är han att

såsom utkorad anse. I annat fall av­

gör nämnden. Dock må ej hos den­

samma komma under omröstning

andra än de, som i vardera kamma­

ren erhållit flesta rösterna, ägande

ingendera kammaren att flera än en

kandidat framställa. Nämndens leda­

möter, vilka ej i och för denna befatt­

ning må uteslutas från deras riks­

dagsmannarätt i kamrarna, sam­

manträda dagen efter den, då valet i

57

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kamrarna förrättat är, och skiljas ej åt förrän valförrättningen är full­ gjord. Den av de bägge under om­ röstning komna personerna, på vil­ ken då inom nämnden de flesta rös­ terna falla, är behörigen vald. I den händelse, som 94

§

regeringsformen

omförmäler, skall nämnden väljas inom tionde dagen efter den, som i riksdagskallelsen är till riksdagens sammankomst utsatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§ 67.

Skall riksföreståndare tillsättas,

(Denna paragraf utgår.)

gånge härmed som för val till Konung eller tronföljare är i näst­ föregående § stadgat.

§ 68

.

Riksdagens ombudsmän-------------

Val av ombudsmän verkställes genom fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän, av vilka vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Dessa val­ män skola sammanträda till valför­ rättningen senast å femtonde dagen efter den, då de blivit utsedda. Vid valet gälle enahanda bestämmelser som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra

vid samma till­

fälle, då ombudsman utses, och på enahanda sätt välja en ställföreträ­ dare för honom. Ställföreträdare ut­ ses lör tiden till dess nytt val av ve­ derbörande ombudsman äger rum.

I händelse —

•—• •—• därefter försiggått.

Vid val av ombudsman äger 33 § 1 mom. motsvarande tillämpning.

Riksdagen bör

vid samma tillfälle,

då ombudsman utses, och på ena­ handa sätt välja en ställföreträdare för honom. Ställföreträdare utses för tiden till dess nytt val av veder­ börande ombudsman äger rum.

------- i riksgäldskontoret.

§

Riksdagen skall vart

fjärde

år

till­

sätta

en nämnd av fyrtioåtta perso­

ner,

därav vardera kammaren inom

sig utser tjugufyra, och

vilken

nämnd, i den ordning 103 och 104 §§regeringsformen stadga, äger att dö-

69.

Riksdagen skall vart

tredje

år

inom sig utse

en nämnd av fyrtio­

åtta personer, vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§ regeringsfor­ men stadga, äger att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrät-

58

(Nuvarande lydelse)

ma, huruvida högsta domstolens och

regeringsrättens samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom regeringsformens

102 § handlar, likväl kunna anses bö­

ra från detta kall skiljas. Denna

nämnd träder samma dag den blivit

vald tillsammans.

Nämndens samtliga------------------------ vidare föreskrives.

I enahanda —- — ---------------- regeringsrättens ledamöter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Föreslagen lydelse)

tens samtliga ledamöter gjort sig för­

tjänta att i deras viktiga kall bibe­

hållas, eller om vissa av dem, utan

bevisligen begångna fel och brott,

varom regeringsformens 102 § hand­

lar, likväl kunna anses böra från det­

ta kall skiljas. Denna nämnd träder

samma dag den blivit vald tillsam­

mans.

§

70

.

------- honom återstått.

2. Riksdagen skall jämväl välja

1. De sex

2. Riksdagen skall jämväl välja

fullmäktige att, jämlikt särskilt reg­

lemente, förvalta riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter. Dessa full­

mäktige skola vara sju och väljas för

tiden från valet, till dess sådant val

under tredje året därefter försiggått.

Ordförande bland fullmäktige väljes

särskilt.

Av de övriga sex skola två

årligen avgå. Har fullmäktig före

utgången av den bestämda tjänstgö­

ringstiden avgått, eller har ansvars­

frihet honom vägrats, anställes val

för den tid, som för honom återstått.

Då val av ordförande äger rum, ut­

ses denne före övriga fullmäktige.

3. Val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret verkställas ge­

nom fyrtioåtta valmän, av vilka var­

dera kammaren inom sig utser tju-

gufyra. Valen ske med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid verk­

ställes före val för kortare. Avgående

fullmäktig kan återväljas.

4. Fullmäktige välj e —

5. På samma —----------

fullmäktige att, jämlikt särskilt reg­

lemente, förvalta riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter. Dessa full­

mäktige skola vara sj u och välj as för

tiden från valet, till dess sådant val

under tredje året därefter försig­

gått.

Riksdagen utser en av full­

mäktige till ordförande.

Av de övriga

sex skola två årligen avgå. Har full­

mäktig före utgången av den be­

stämda tjänstgöringstiden avgått, el­

ler har ansvarsfrihet honom vägrats,

anställes val för den tid, som för ho­

nom återstått. Då val av ordförande

äger rum, utses denne före övriga

fullmäktige.

3. Vid val av fullmäktige i riks­

banken eller riksgäldskontoret utses

varje fullmäktig för sig. Vid valet

tillämpas acklamations förf arande,

om ledamot ej begär att valet skall

förrättas med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid

verkställes före val för kortare. Av­

gående fullmäktig kan återväljas.

---------------utfalla lika.

— -— till tjänstgöring.

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

§

Riksdagens lönedelegation består av

sexton

ledamöter,

av

vilka

varde­

ra kammaren inom sig

utser

hälften.

De väljas för tiden från valet, till dess sådant val under

fjärde

året

därefter försiggått, dock att ledamot som dessförinnan avgått ur riksda­ gen ej vidare skall anses tillhöra de­ legationen. Har ledamot före den tid, lör vilken han valts, avgått ur dele­ gationen, anställes val för den tid som för honom återstått.

Vardera kammaren

utser ock inom

sig suppleanter att när ledamöter få lörfall i deras ställe inträda. Supp­ leanter utses för samma tid som le­ damöter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 §

2

mom.

är stadgat med avseende å utskott skall äga motsvarande tillämpning beträffande delegationen. Omröst­ ning inom delegationen skall ske öp­ pet. Den som förer ordet i delegatio­ nen äger avgörande röst, därest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika. Ledamot som ej instämt i dele­ gationens beslut är obetaget att låta sin skiljaktiga mening antecknas.

Innan förhandlingsöverenskommels de.

(Föreslagen lydelse)

71.

Riksdagens lönedelegation består av

sjutton

ledamöter, vilka

riksda­

gen

utser

inom sig.

De väljas för tiden

från valet, till dess sådant val under

tredje

året därefter försiggått, dock

att ledamot som dessförinnan avgått ur riksdagen ej vidare skall anses tillhöra delegationen. Har ledamot före den tid, för vilken han valts, av­ gått ur delegationen, anställes val för den tid som för honom återstått.

Riksdagen

utser ock inom sig

suppleanter att när ledamöter få för­ fall i deras ställe inträda. Supplean­ ter utses för samma tid som ledamö­ ter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 §

3

mom.

är stadgat med avseende å utskott skall äga motsvarande tillämpning beträffande delegationen. Omröst­ ning inom delegationen skall ske öp­ pet. Den som förer ordet i delegatio­ nen äger avgörande röst, därest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika. Ledamot som ej instämt i dele­ gationens beslut är obetaget att låta sin skiljaktiga mening antecknas.

!----------- tystnadspliktens iakttagan-

§

Riksdagen

förordnar

årligen inom

sex dagar efter dess öppnande revi­ sorer

till ett antal av tolv, vilka till

halva antalet av vardera kammaren utses,

att enligt regeringsformen och

särskild instruktion granska stats­ verkets, riksbankens och riksgälds- kontorets tillstånd, styrelse och för­ valtning. Revisor utövar sin befatt-

72.

Riksdagen

utser

årligen inom sex

dagar efter dess öppnande

tolv

revi­

sorer att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska stats­ verkets, riksbankens och riksgälds- kontorets tillstånd, styrelse och för­ valtning. Revisor utövar sin befatt- ning till dess nytt val av revisorer förrättas.

60

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ning till dess nytt val av revisorer

förrättas.

För varje — — — — — — — — — blivit valda.

Revisorerna välja--------------------------------------- äro lika.

De anmärkningar,--------------------- — vidare behandling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

§

Riksdagens krigsdelegation består

av femtio ledamöter,

av

vilka

var­

dera kammaren inom sig

väljer

hälf­

ten.

För varje----------------------------------

Val av krigsdelegation skall äga

rum å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation för­

rättas, dock att den som dessförin­

nan avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen.

Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

behålle utan hinder därav delegatio­

nens ledamöter och suppleanter sina

befattningar.

§

Riksdagens valmän och nämnder,

med undantag av utrikesnämnden,

utse själva inom sig ordförande.

§ 1

1. Företes

vid val, som skall

av

kammare förrättas,

gemensam lista

upptagande namn å så många per­

soner valet avser och har listan god­

känts av

de utav kammaren utsedda

ledamöterna i talmanskonferensen,

framställe talmannen proposition å

Riksdagens krigsdelegation består

av femtio ledamöter, vilka

riksdagen

väljer

inom sig.

— blivit valda.

Val av krigsdelegation skall äga

rum å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation för­

rättas, dock att den som dessförin­

nan avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen.

74.

(Denna paragraf utgår.)

75.

1. För beredning av val som an­

komma på riksdagen skall finnas en

valberedning. Om valberedningen

och dess uppgifter meddelas bestäm­

melser i den i 78 § omförmälda riks-

dagsstadgan.

2. Framlägges

vid val, som skall

förrättas av riksdagen,

gemensam

lista upptagande namn å så många

personer valet avser och har listan

enhälligt

godkänts av

valberedning­

en,

framställe talmannen proposition

å godkännande av listan och förklare

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Förslagen lydelse)

godkännande av listan och förklare därå upptagna personer valda, såvi­ da ej val med slutna sedlar begäres av minst så många ledamöter som motsvarar det tal, vilket erhålles, om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökat med ett. Har sådan begäran framställts skall val med slutna sedlar äga rum vid ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser

kam­

marens

ledamöter i talmanskonfe­

rensen, vara proportionellt, om två eller flera personer skola utses. När­ mare bestämmelser om valet medde­ las

uti

den i

§ 78

omförmälda riks-

dagsstadgan.

2.

Val, som förrättas av riksdagens

utskott,

nämnder och valmän,

skola,

därest begäran därom framställes av någon ledamot

eller valman,

ske med

slutna sedlar, och iakttages därvid, att namnsedlarna, så framt de skola bliva gällande, böra vara enkla, hop­ rullade, omärkta och fria såväl från all tvetydighet i anseende till perso­ nernas namn som från oriktighet i anseende till deras antal. Mellan per­ soner, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

Finnas i — ----------------- — —- -—

§

Vid justering kan ett beslut ej ändras, men väl må sådana tillägg göras, varigenom ingen ändring i beslutet uppkommer. Ur protokoll må vid justeringen, med

kammarens

bifall och den talandes begivande, uteslutas dennes uttryck och även överläggning, som därav följt; dock

därå upptagna personer valda, så­ vida ej val med slutna sedlar begä­ res av minst så många ledamöter som motsvarar det tal, vilket erhål­ les, om samtliga röstberättigade le­ damöters antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökat med ett. Har sådan begäran fram­ ställts skall val med slutna sedlar äga rum vid ett följande samman­ träde.

Valet skall, där det ej avser leda­ möter i talmanskonferensen, vara proportionellt, om två eller flera personer skola utses. Närmare be­ stämmelser om valet meddelas

i

den

i

78 §

omförmälda riksdagsstadgan.

3.

Val, som förrättas av riksdagens

utskott skola, därest begäran därom framställes av någon ledamot, ske med slutna sedlar, och iakttages där­ vid, att namnsedlarna, så framt de skola bliva gällande, böra vara enk­ la, hoprullade, omärkta och fria så­ väl från all tvetydighet i anseende till personernas namn som från orik­ tighet i anseende till deras antal. Mel­ lan personer, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

- äga tillämpning.

76.

Vid justering kan ett beslut ej ändras, men väl må sådana tillägg göras, varigenom ingen ändring i be­ slutet uppkommer. Ur protokoll må vid justeringen, med

riksdagens

bi­

fall och den talandes begivande, ute­ slutas dennes uttryck och även över­ läggning, som därav följt; dock kun-

62

Kungi. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

kunna ej sådana uttryck uteslutas,

på vilka beslutet tydligen sig grun­

dar.

§

Riksdagsman, som varit frånva­

rande då något beslut fattats inom

den kammare han tillhörer,

skall äga

att därefter till protokollet anmäla,

det han ej i berörda beslut deltagit,

men icke hava makt att tala å deras

beslut, som därvid närvarit.

§

Riksdagen fastställer de föreskrif­

ter om riksdagsarbetets bedrivande,

ordningen hos

kamrarna

och utskot­

ten samt inom riksdagen förekom­

mande val ävensom de övriga be­

stämmelser som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna

(riksdagsstadga).

Vardera kamma­

ren äger fastställa föreskrifter i äm­

ne, som angår kammaren enskilt

(ordningsstadga).

Ej må något i

dessa stadgor

införas, som mot

grundlag eller annan gällande lag

strider.

§

I mål, som blivit av

ständigt eller

i

dess ställe särskilt tillsatt

utskott

handlagda, skola de från riksdagen

utgående skrivelser uppsättas och

expedieras av kansliet hos det ut­

skott, som ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet

av andra

för bägge kamrarna gemen­

samma

skrivelser besörjes genom

ett

särskilt

riksdagens

kansli under in­

seende av två inom första och två

inom andra kammaren därtill utsed­

da ledamöter (kanslideputerade).

na ej sådana uttryck uteslutas, på

vilka beslutet tydligen sig grundar.

77.

Riksdagsman, som varit frånva­

rande då något beslut fattats inom

riksdagen,

skall äga att därefter till

protokollet anmäla, det han ej i be­

rörda beslut deltagit, men icke hava

makt att tala å deras beslut, som

därvid närvarit.

78.

Riksdagen fastställer de föreskrif­

ter om riksdagsarbetets bedrivande,

ordningen hos

riksdagen

och utskot­

ten samt inom riksdagen,

utskotten

och andra riksdagens organ

före­

kommande val ävensom de övriga

bestämmelser som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna

(riksdagsstadga). Ej må något i

riksdagsstadgan

införas, som mot

grundlag eller annan gällande lag

strider.

80.

I mål, som blivit av utskott hand­

lagda, skola de från riksdagen utgå­

ende skrivelser uppsättas och expe­

dieras av kansliet hos det utskott,

som ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet

av andra

riksdagens

skrivelser be­

sörjes genom riksdagens

förvalt­

ningskontor.

03

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

(Uppsättandet och expedierandet av andra för bägge kamrarna gemen­ samma skrivelser besörjes genom riksdagens förvaltningskontor

.)1

Ej må expedition över något riks­ dagens beslut utgå förr än den blivit inför

kamrarna

justerad. Från riks­

dagen utgående expeditioner under­ tecknas av

talmännen.

§

De i

kamrarna

förda protokoll

och övriga riksdagshandlingar skola på statens bekostnad, så tidigt ske kan, av trycket utgivas, de senare fullständigt och protokollen i den mån

kamrarna var för sig förordna.

Ej må expedition över något riks­ dagens beslut utgå förr än den blivit inför

riksdagen

justerad. Från riks­

dagen utgående expeditioner under­ tecknas av

talmannen.

82.

De i

riksdagen

förda protokoll och

övriga riksdagshandlingar skola på statens bekostnad, så tidigt ske kan, av trycket utgivas, de senare full­ ständigt och protokollen i den mån

riksdagen förordnar.

Övergångsbestämmelser

1. Riksdagsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas även dessförinnan beträffande val till riksdagen som avser uteslutande tid efter utgången av år 1970. Ordinarie val till riksdagen enligt 3 § första stycket i paragrafens nya lydelse skall äga rum första gången år 1970. Meddelas beslut enligt 30 § om uppskov med valet till riksdagen i septem­ ber 1970 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsvarande uppskov med tillämpningen av riksdagsordningen i dess nya lydelse.

2. Löpande valperioder för kamrarnas ledamöter upphör vid utgången av år 1970. De må ej förlängas enligt 2 § andra stycket.

3. Vad som föreskrives i 58 § tredje stycket i dess äldre lydelse om inver­ kan av nya val i hela riket till andra kammaren på fråga om uppskov med behandlingen av ärende avser även val till riksdagen.

4. Sådan nämnd som avses i 69 § skall tillsättas av den riksdag som sam­ manträder närmast efter det paragrafen i sin nya lydelse trätt i tillämpning.

5. Nytt val av ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation förrät­ tas av den riksdag som sammanträder närmast efter det 71 § trätt i tillämp­ ning i sin nya lydelse.

1 Denna lydelse av 80 § andra stycket har antagits som vilande den 25 maj 1966 (KU 1966:36)

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen1,

dels

att 1, 2, 12—29, 82 och 91 §§ skall upphöra att gälla,

dels

att 30, 33, 35, 36, 54—57, 59, 61, 64, 68—70, 73, 74, 76, 79—81, 83—89,

92, 93, 96 och 97 §§ samt rubriken omedelbart före 76 § skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges,

dels

att rubrikerna omedelbart före 1 §, rubri­

ken omedelbart före 12 § och rubriken »Om val till andra kammaren» ome­

delbart före 30 § skall utgå.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

30 §.

För

valen

till

andra kammaren

in-

1.

För

val

till

riksdagen

indelas

delas riket i tjuguåtta valkretsar, riket i tjuguåtta valkretsar, nämli-

nämligen:

gen:

Stockholms stad; --------------------------övriga län.

2. Antalet fasta valkretsmandat i

valkretsarna fastställes av central

myndighet som Konungen bestäm­

mer (centrala valmyndigheten) före

utgången av mars varje år då ordi­

narie val till riksdagen skall hållas.

Härvid tilldelas varje valkrets ett

mandat för varje gång som antalet

röstberättigade i valkretsen är jämnt

delbart med en trehundrationdel av

antalet röstberättigade i hela riket.

De fasta valkretsmandat, som här-

1 Senaste lydelse av 1,12—14, 28, 30, 55, 55 a, 56, 57, 61, 70, 73 och 96 §§ se 1967:832, av 15,19

—21,24 och 83 §§ se 1921:316, av 17, 68, 69 och 76 §§ se 1944:84, av 18 och 80 §§ se 1962: 71, av 25 §

se 1933:53, av 26 och 27 §§ se 1949:113, av 33, 35 och 91 §§ se 1963:127, av 36 § se 1946: 329,

av 54 § se 1967:227, av 59 och 79 §§ se 1952:264, av 64 och 74 §§ se 1965: 608, av 81 och 87 §§

se 1940:550 samt av 93 och 97 §§ se 1964:128.

65

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

efter återstå, tillföras valkretsarna i

ordning efter storleken av de över­

skott som uppkommit vid nyss­

nämnda fördelning. Mellan lika

överskottstal avgöres företrädet ge­

nom lottning.

Vid tillämpningen av första styc­

ket beräknas antalet röstberättigade

på grundval av uppgifterna i stom­

marna till mantalslängderna för året.

Vid beräkningen anses såsom röst­

berättigad varje svensk medborgare,

som uppnått tjugo års ålder senast

under närmast föregående kalender­

år och som ej på grund av dom­

stols förklaring är eller efter upp­

nådd myndighetsålder skall förbliva

omyndig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

33 §.

För varje kommun skall finnas en

valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för

fyra

år. Ordförande i denna nämnd jäm­

te suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

utgången av året näst efter det, då

allmänna val av kommunalfullmäk­

tige och stadsfullmäktige ägde rum.

De fyra ledamöterna jämte lika antal

suppleanter väljas under nyssnämn­

da år å tid, då val till befattningar

inom kommunen eljest anställas. Ut­

ses ny valnämnd under annat år än

nu sagts, skall valet avse allenast

den tid, som återstår av löpande

fy­

raårsperiod.

Det åligger kommunal­

fullmäktiges och i stad stadsfullmäk­

tiges ordförande att oför dröj ligen om

valet underrätta valnämndens ordfö­

rande samt utan lösen låta tillställa

För varje kommun skall finnas en

valnämnd av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för

tre

år. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

utgången av året näst efter det, då

allmänna val av kommunalfullmäk­

tige och stadsfullmäktige ägde rum.

De fyra ledamöterna jämte lika an­

tal suppleanter väljas under nyss­

nämnda år å tid, då val till befatt­

ningar inom kommunen eljest an­

ställas. Utses ny valnämnd under an­

nat år än nu sagts, skall valet avse

allenast den tid, som återstår av lö­

pande

treårsperiod.

Det åligger kom­

munalfullmäktiges och i stad stads­

fullmäktiges ordförande att oför­

dröj ligen om valet underrätta val­

nämndens ordförande samt utan lö-

5 —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 27

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

envar av de valda ledamöterna och

suppleanterna i valnämnden ett ut­

drag av protokollet, i vad dem rörer.

Om de personers namn och bostad,

som blivit till ordförande och supp­

leant för honom utsedda, låter

Konungens befallningshavande i

länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

35

Av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige lämnat uppdrag att

vara ledamot eller suppleant i val­

nämnd må ej annan avsäga sig än

den, som uppnått sextio års ålder,

samt den, vilken eljest uppgiver hin­

der, som av fullmäktige godkännes.

36

Menar någon att val av ledamot

eller suppleant i valnämnd icke skett

i laga ordning, eller vill någon klaga

däröver att av honom

gjord avsägelse

av

uppdrag, som

i 35 § avses,

icke

godkänts, äge han att hos Konungens

befallningshavande anföra besvär

sist å femtonde dagen, i förra fallet

från den dag valet hölls, och i det

senare fallet från den dag, då det

beslut meddelades, däri rättelse sö-

kes; och må över Konungens befall -

ningshavandes utslag i sådant mål

klagan ej föras.

sen låta tillställa en var av de valda

ledamöterna och suppleanterna i val­

nämnden ett utdrag av protokollet, i

vad dem rörer. Om de personers

namn och bostad, som blivit till ord­

förande och suppleant för honom

utsedda, låter Konungens befall­

ningshavande i länskungörelserna

årligen meddela underrättelse.

År kommun indelad i valdistrikt,

utser valnämnden för varje valdi­

strikt tre eller flera personer att

som nämndens deputerade vara val-

förrättare i distriktet. Valnämnden

förordnar en av dem att vara ord­

förande och utser en att föra proto­

kollet över valförrättningen.

§•

Var och en som är röstberättigad

vid val till riksdagen och ej har fyllt

sextio år är skyldig att fullgöra upp­

drag som ledamot eller suppleant

i valnämnd eller deputerad för val­

nämnd, om han ej har giltigt hin­

der.

§•

Menar någon att val av ledamot

eller suppleant i valnämnd icke skett

i laga ordning, eller vill någon klaga

däröver att av honom

uppgivet hin­

der att fullgöra

uppdrag, som

avses

i 35 §,

icke godkänts, äge han att hos

Konungens befallningshavande an­

föra besvär sist å femtonde dagen,

i förra fallet från den dag valet hölls,

och i det senare fallet från den dag,

då det beslut meddelades, däri rät­

telse sökes; och må över Konungens

befallningshavandes utslag i sådant

mål klagan ej föras.

G7

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

54 S.

1.

Förening med politiskt syfte,

som icke utgör underavdelning av sådan förening

och som har minst

ettusen

vid val till riksdagens andra

kammare

röstberättigade medlem­

mar,

(parti)

må, i den ordning och

på de villkor här nedan stadgas, er­ hålla registrering av

ett partinamn

eller en annan beteckning i ord för partiet eller för den meningsriktning partiet företräder (partibeteckning).

2.

Ansökan om — ---------------------

3. Partibeteckning må------- -— — 4. Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret på ansökan av det parti, för vilket registreringen skett, eller ock efter ansökan av an­ nat parti, där det visas att först­ nämnda parti blivit upplöst eller vid två på varandra följande val i hela riket till

andra kammaren

icke i nå­

gon valkrets anmält kandidater på sätt i 56 § sägs.

5. Då partibeteckning —--------------

6. Parti, som — —--------- - — — 56

7. När val i hela riket till

andra

kammaren skola

äga rum, skola i

god tid före

valen

från departemen­

tet till samtliga Konungens befall- ningshavande översändas utdrag ur registret, upptagande varje partibe­ teckning som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts,

om valen

förrättas på grund av bestämmelsen i 17 § 1 mom. riksdagsordningen,

senast den 20 juli närmast före

va­

len

samt, om

valen

förrättas på grund

av

Konungens

förordnande jämlikt

17 § 2 mom. riksdagsordningen,

se­

nast femte dagen efter det förord­ nandet givits. Vid varje beteckning

1.

Parti, som ej utgör underavdel­

ning av politisk sammanslutning

och som har minst ettusen röstbe­ rättigade medlemmar, må, i den ordning och på de villkor här nedan stadgas, erhålla registrering av

partibeteckning.

i riksgäldskontoret. — — ej prövats.

4. Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret på ansökan av det parti, för vilket registreringen skett, eller ock efter ansökan av an­ nat parti, där det visas att först­ nämnda parti blivit upplöst eller vid två på varandra följande val i hela riket till

riksdagen

icke i någon val­

krets anmält kandidater på sätt i 56 § sägs. - — allmänna tidningarna.

§ sägs.

7. När val i hela riket till

riksda­

gen skall

äga rum, skola i god tid

före

valet

från departementet till

samtliga Konungens befallningsha- vande översändas utdrag ur regist­ ret, upptagande varje partibeteck­ ning som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts,

vid ordinarie

val

senast den 20 juli närmast före

valet

samt

vid nyval på grund av för­

ordnande enligt 108 § regeringsfor­ men

senast femte dagen efter det

förordnandet givits. Vid varje beteck­ ning skall angivas det parti, för vil­ ket registreringen skett, samt par­ tiets enligt 6 mom. anmälda ombud.

68

Kungl. Maj:ts proposition, nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till —------------ — — i registerutdragen.

55 §.

1.

Val i hela riket till andra kam­

maren förrättas, då valen ske på

grund av 17 § 1 mom. riksdagsord­

ningen, å tredje söndagen i septem­

ber månad samt i fall som i 17 § 2

mom. riksdagsordningen avses, å

den sön- eller helgdag, som av

Konungen bestämmes.

Om valdag,----------- —-------- postverket underrättas.

1.

Ordinarie val till riksdagen för­

rättas tredje söndagen i september.

Nyval på grund av förordnande en­

ligt 108 § regeringsformen förrät­

tas den sön- eller helgdag som

Konungen bestämmer.

2.

Annat val till

andra kammaren

än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el­

ler helgdag, som Konungens befall-

ningshavande sist fyrtionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall postverket underrättas om

valdagen.

2. Annat val till

riksdagen

än i 1

mom. sägs förrättas å sön- eller helg­

dag, som Konungens befallningsha-

vande sist fyrtionde dagen förut lå­

ter kungöra i ortstidningar; och skall

postverket underrättas om valdagen.

55 a

Då val i hela riket till

andra kam­

maren

skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes för­

ordnar, för envar som enligt röst­

längd är röstberättigad vid valet

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller ti­

tel, det valdistrikt där den röstberät­

tigade äger anmäla sig till röstning,

dagen för valet samt den Konungens

befallningshavande, som skall verk­

ställa röstsammanräkning för den

valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort upprättas för den som är

upptagen i allmän röstlängd av val­

nämnden och för den som är upp­

tagen i särskild röstlängd av

Konungens befallningshavande.

Då val i hela riket till

riksdagen

skall förrättas, skall, i den mån

icke Konungen annorledes förord­

nar, för envar som enligt röstlängd

är röstberättigad vid valet upprättas

röstkort, utvisande den röstberät­

tigades namn, yrke eller titel, det

valdistrikt där den röstberättigade

äger anmäla sig till röstning, dagen

för valet samt den Konungens be­

fallningshavande, som skall verk­

ställa röstsammanräkning för den

valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort upprättas för den som är

upptagen i allmän röstlängd av

valnämnden och för den som är

upptagen i särskild röstlängd av

Konungens befallningshavande.

Röst­

kort må upprättas gemensamt för

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Röstkorten skola —----------------Då annat val till

andra kammaren

än i första stycket sägs skall förrät­ tas eller då röstkort förkommit, icke utsänts eller ej kommit den röstbe­ rättigade till handa, äger röstberät­ tigad efter därom gjord framställ­ ning erhålla röstkort. Röstberättigad, som avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, innan röstkorten blivit på sätt ovan i andra stycket sägs översända till de röstberättigade, efter framställ­ ning erhålla röstkort.

Framställning om---------------------Röstkort må------------------—- ■— till Närmare föreskrifter --------------------

(Föreslagen lydelse)

riksdagsmannaval och kommunal­ val. Är väljaren icke röstberättigad vid samtliga val, skall förhållandet tydligt angivas å kortet.

de röstberättigade.

Då annat val till

riksdagen

än i

första stycket sägs skall förrättas eller då röstkort förkommit, icke ut­ sänts eller ej kommit den röstberät­ tigade till handa, äger röstberättigad efter därom gjord framställning er­ hålla röstkort. Röstberättigad, som avses i 70 § 2 eller 3 inom., äger, in­ nan röstkorten blivit på sätt ovan i andra stycket sägs översända till de röstberättigade, efter framställning erhålla röstkort.

- till honom,

efterrättelse.

----- av Konungen.

56 §.

1. Då val —----------—---------------------- valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen genom partiets i registerutdraget an­ givna ombud eller genom någon av honom därtill förordnad person samt hava inkommit sist å trettiosjunde dagen före valdagen. Vid anmälan skola fogas intyg, utvisande att en­ var av de anmälda kandidaterna en­ ligt röstlängd är röstberättigad

i val­

kretsen

och senast valdagen uppnått

tjugotre års ålder, ävensom intyg av varje kandidat, att han lämnat par­ tiet tillstånd att anmäla honom.

Giver anmälan------- - -—- ------------anmälan skett. Senast å — — -—------------intyg ingivas.

3. Två eller flera partier, vilka på sätt ovan nämnts, anmält kandidater och vilka ämna samverka med var­ andra i kartell vid valet, äga hos

2. Anmälan skall göras skriftligen genom partiets i registerutdraget an­ givna ombud eller genom någon av honom därtill förordnad person samt hava inkommit sist å trettiosjunde dagen före valdagen. Vid anmälan skola fogas intyg, utvisande att en­ var av de anmälda kandidaterna en­ ligt röstlängd är röstberättigad och senast valdagen uppnått tjugotre års ålder, ävensom intyg av varje kandi­ dat, att han lämnat partiet tillstånd att anmäla honom.

70

Kungl. Maj ds proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

Konungens befallningshavande ge­

mensamt anmäla en kartellbeteck­

ning. Sådan kartellbeteckning skall

tydligt skilja sig från varje i register­

utdraget upptagen partibeteckning

ävensom från kartellbeteckning, som

tidigare behörigen anmälts för valet.

Anmälan av kartellbeteckning

skall göras skriftligen genom parti­

ernas i registerutdraget angivna om­

bud eller genom personer, som av

ombuden därtill förordnats, samt ha­

va inkommit till Konungens befall­

ningshavande senast den dag, som

angives i 2 mom. tredje stycket.

å.

Sedan den tid gått till ända,

inom vilken kandidataninälan må

ändras

och anmälan av kartellbe-

teckning må ske,

skall Konungens

befallningshavande ofördröjligen fö­

retaga slutlig prövning av de inkom­

na anmälningarna av kandidater

och

kartellbeteckningar.

Finnes någon

kandidat icke vara valbar, eller är

icke visat, att han lämnat partiet till­

stånd att anmäla honom, skall hans

namn å anmälan anses obefintligt.

Över godkända anmälningar upp­

rättar Konungens befallningshavan­

de en lista. Å denna uppföras

först

anmälda kartellbeteckningar i bok­

stavsordning och under varje kartell­

beteckning, likaledes i bokstavsord­

ning, partibeteckningarna för de par­

tier, som ingå i kartellen, jämte un­

der varje partibeteckning de av par­

tiet anmälda kandidaterna. Därefter

uppföras i bokstavsordning partibe­

teckningarna för de partier, vilka

icke anmält kartellbeteckning, jämte

under var och en av dessa partibe­

teckningar

de av partiet anmälda

(Föreslagen lydelse)

3.

Sedan den tid gått till ända,

inom vilken kandidatanmälan må

ändras, skall Konungens befallnings­

havande ofördröj ligen företaga slut­

lig prövning av de inkomna anmäl­

ningarna av kandidater. Finnes nå­

gon kandidat icke vara valbar, eller

är icke visat, att han lämnat partiet

tillstånd att anmäla honom, skall

hans namn å anmälan anses obefint­

ligt.

Över godkända anmälningar upp­

rättar Konungens befallningshavan­

de en lista. Å denna uppföras

parti­

beteckningarna i bokstavsordning

och, under varje partibeteckning,

de av partiet anmälda kandidaterna.

Å listan utsättes även erinran om be­

stämmelserna i 59 §

sjätte stycket.

Formulär till listan fastställes av

Konungen.

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

kandidaterna. Å listan utsattes även

erinran om bestämmelserna i 59 §

andra och femte styckena.

Formulär

till listan fastställes av Konungen.

Över Konungens-------------------- -—

5.

Därefter utfärdar Konungens

befallningshavande omedelbart kun­

görelse om valet, vilken anslås på

kommunernas anslagstavlor och in­

föres i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet

av dem, som skola väl­

jas inom valkretsen;

b) dag och -— -------------------- — —

e) den i 4 mom. omförmälda lista;

f) erinran om

g) då val i hela riket till

andra

kammaren skola

förrättas, erinran

om rätt för väljare att i vissa fall ut­

öva rösträtt å svenskt fartyg utom

riket.

(Föreslagen lydelse)

---- - — över valet.

4. Därefter utfärdar Konungens

befallningshavande omedelbart kun­

görelse om valet, vilken anslås på

kommunernas anslagstavlor och in­

föres i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet

fasta valkretsmandat i

valkretsen;

till röstning;

e) den i

3

mom. omförmälda lista;

utlandsmyndighet; samt

g) då val i hela riket till

riksdagen

skall

förrättas, erinran om rätt för

väljare att i vissa fall utöva rösträtt

å svenskt fartyg utom riket.

Förrättas annat val samtidigt med

riksdagsmannavalet utfärdas gemen­

sam kungörelse om valen.

57 §.

1. Val förrättas inför valnämnden

eller, om i kommun äro flera val­

distrikt, inför valnämndens depute­

rade, varom i

91

§ sägs.

1. Val förrättas inför valnämnden

eller, om i kommun äro flera val­

distrikt, inför valnämndens depute­

rade, varom i

33

§

andra stycket

sägs.

Om rätt----------- --------------------------- i 70—75 §§.

2. Valet äger------- —------------- inom vallokalen.

Det åligger — —---------------- avbryta förrättningen.

I vallokal skola finnas anslagna I vallokal skola finnas anslagna

exemplar av denna lag samt av den exemplar av denna lag samt av den

i 56 § 4 mom. omförmälda lista.

i 56 § 3 mom. omförmälda lista.

59 §.

Vid valet skola begagnas valsedlar

av

vitt

papper

utan kännetecken.

Å valsedel skall

ovanför namnen

utsättas en, två eller tre beteckning­

ar i ord för viss grupp väljare eller

Vid valet skola begagnas valsedlar

av

enfärgat gult

papper.

Å valsedel skall

finnas partibeteck­

ning samt namn på en eller flera

kandidater.

72

Kungl. ÅIaj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

för samverkande sådana grupper el­

ler för viss mening sriktning (väljar-

beteckning). Utsättas två eller tre

beteckningar, skola de uppföras den

ena under den andra. Användes kar­

tellbeteckning, som uppförts å den

i 56 § 4 mom. omförmulda lista,

skall den sättas såsom första beteck­

ning och såsom andra beteckning ut­

sättas någon av de å listan under

kartellbeteckningcn uppförda parti­

beteckningarna. Partibeteckning,

som å listan uppförts under kartell­

beteckning, må ej å valsedel uppta­

gas i annan ordning än nu är sagd.

Annan partibeteckning må användas

antingen såsom första, andra eller

tredje beteckning.

Nedanför namnen må

vara såsom

valkretsbeteckning anbragt beteck­

ning för

den valkrets sedeln avser.

Valsedel skall upptaga namnen

an­

tingen i en följd, det ena under det

andra, eller ock på sätt formulär 2

vid denna lag utvisar. — I förra fallet

må namnen å valsedeln vara högst

två

utöver

det antal riksdagsmän

valet avser.

Namnen gälla själva

riksdagsmannavalet samt, i den mån

de därvid icke tagas i anspråk, val

av efterträdare för avgången riks­

dagsman. — I senare fallet må å se­

delns vänstra sida upptagas högst

två

namn utöver

det antal riksdags­

män valet avser.

Dessa namn skola

uppföras vart för sig i de särskilda

rummen och gälla själva riksdags­

mannavalet samt, i den mån namnen

därvid icke tagas i anspråk, val av

efterträdare. För efterträdarevalet

må dessutom i motsvarande rum

å

sedelns högra sida uppföras högst

(Föreslagen lydelse)

Partibeteckning bör sättas ovan­

för namnen. Överst på valsedeln bör

angivas att valet gäller riksdagen

(valbeteckning) och nederst på se­

deln bör angivas vilken valkrets

denna avser (valkretsbeteckning).

Namnen på kandidater skola upp­

tagas

antingen i en följd, det ena

under det andra, eller ock på sätt

formulär 2 vid denna lag utvisar. —

I förra fallet må namnen å valsedeln

vara högst

fyra

utöver

antalet fasta

valkretsmandat i valkretsen.

Nam­

nen gälla själva riksdagsmannavalet

samt, i den mån de därvid icke tagas

i anspråk, val av efterträdare för av­

gången riksdagsman. — I senare fal­

let må å sedelns vänstra sida upp­

tagas högst

fyra

namn utöver

anta­

let fasta valkretsmandat i valkret­

sen.

Dessa namn skola uppföras

vart för sig i de särskilda rummen

och gälla själva riksdagsmannavalet

samt, i den mån namnen därvid icke

tagas i anspråk, val av efterträdare.

För efterträdarevalet må dessutom i

motsvarande rum å sedelns högra

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

två namn för vart och ett av de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de före­ komma det ena under det andra.

Har å valsedel utsatts partibeteck­ ning, som uppförts å den i 56 § 4 mom. omförmälda lista, skall, om sedeln upptager namnen i en följd, det ena under det andra, såsom första namn å sedeln, samt, om sedeln upptager särskilda efterträ­ darenamn, såsom första namn å dess vänstra sida upptagas namnet på någon kandidat, som å nämnda lista uppförts under den beteck-

Valsedel bör

(Föreslagen lydelse)

sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva riksdags­ mannavalet upptagna namnen. Upp­ tager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra.

Har å valsedel utsatts partibeteck­ ning, som uppförts å den i 56 §

3

mom. omförmälda lista, skall, om sedeln upptager namnen i en följd, det ena under det andra, såsom första namn å sedeln, samt, om sedeln upptager särskilda efterträ­ darenamn, såsom första namn å dess vänstra sida upptagas namnet på någon kandidat, som å nämnda lista uppförts under den beteck­ ningen,

vilka åsyftas.

Anvisningar till vägledning för valsedels utformning meddelas av Konungen.

61

Envar som anmäler sig till röst­ ning erhåller vid valbordet ett val­ kuvert. Sedan väljaren vid någon av de i 60 § omförmälda avskilda plat­ ser inlagt sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden.

\ äljaren skall, då han överlämnar valkuvertet, för valförrättaren upp­ giva sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där han senast var kyrkobokförd. Sedan ordföranden förvissat sig om att väljaren är i röstlängden upptagen såsom röstbe-

§•

Envar som anmäler sig till röst­ ning erhåller vid valbordet ett val­ kuvert,

försett med valbeteckning

för valet.

Sedan väljaren vid någon

av de i 60 § omförmälda avskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan dröjsmål personligen ku­ vertet till ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar valkuvertet, för valförrättaren upp­ giva sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där han senast var kyrkobokförd. Sedan ordföranden förvissat sig om att väljaren är i röstlängden upptagen såsom röstbe-

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

rättigad och tillsett, att kuvertet är

tillslutet och utan annat märke än i

96 § föreskriven ändamålsbeteck-

ning, nedlägger ordföranden kuver­

tet i valurnan, i sammanhang var­

med i röstlängden vid väljarens

namn göres anteckning, att rösträt­

ten utövats. Valkuvert, som ej är till­

slutet eller som är märkt med annat

kännetecken än föreskriven ända-

rnålsbeteckning, skall ej mottagas.

Väljare, som

(Föreslagen lydelse)

rättigad

vid valet

och tillsett, att ku­

vertet är tillslutet och utan annat

märke än i 96 § föreskriven ända-

målsbeteckning, nedlägger ordföran­

den kuvertet i valurnan, i samman­

hang varmed i röstlängden vid väl­

jarens namn göres anteckning, att

rösträtten utövats. Valkuvert, som ej

är tillslutet eller som är märkt med

annat kännetecken än föreskriven

ändamålsbeteckning, skall ej mot­

tagas,

därtill utser.

64 §.

Valsedelsförsändelse som------------väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberätti­

gad, att ytterkuvertet är av föreskri­

ven beskaffenhet samt att på ytter­

kuvertet äro tecknade förklaring av

väljaren ävensom intyg i behörigt

skick, och förekommer ej skälig an­

ledning antaga, att ytterkuvertet bli­

vit efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat

fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet------------------------

Är innerkuvertet-------------------------

Finnes att väljaren är röstberätti­

gad

vid valet,

att ytterkuvertet är av

föreskriven beskaffenhet samt att på

ytterkuvertet äro tecknade förkla­

ring av väljaren ävensom intyg i be­

hörigt skick, och förekommer ej skä­

lig anledning antaga, att ytterkuver­

tet blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet; i

annat fall skall det ej mottagas.

----------- rösträtten utövats.

---------- det återlämnas.

68

§.

1. När alla--------------------- — röstningen avslutad.

2. Omedelbart därefter —------- nyssnämnda personer.

3. Sedan dessa------- —------------- följande sätt.

a) Valkuverten öppnas----------- dessas antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt

bestämmelserna under b) och c)

återinlagts i sina valkuvert eller lagts

åsido, ordnas i grupper sålunda, att

sedlar, vilka äro likalydande med av­

seende å

väljarbeteckning,

samman­

föras i en grupp. Antalet valsedlar i

varje grupp räknas, varefter sedlar­

na i varje grupp för sig inläggas i ett

d) De valsedlar, vilka icke enligt

bestämmelserna under b) och c)

återinlagts i sina valkuvert eller lagts

åsido, ordnas i grupper sålunda, att

sedlar, vilka äro likalydande med av­

seende å

partibeteckning,

samman­

föras i en grupp. Antalet valsedlar i

varje grupp räknas, varefter sedlar­

na i varje grupp för sig inläggas i ett

75

(k uvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

eller flera omslag. Å varje omslag eller flera omslag. Ä varje omslag

antecknas de inneliggande valsedlar- antecknas de inneliggande valsedlar­

nas

väljarbeteckning

samt antal.

nas

partibeteckning

samt antal,

e) De omslag------- -------------------å protokollet.

kungl. Maj:ts proposition nr

27

år 1968

4. I protokollet------------ytterligare

a) antalet valkuvert-------------------

c) antalet valsedlar i varje sådan

grupp, som

omförmäles

i 3 mom. d),

samt gruppens

väljarbeteckning

jäm­

te antalet omslag, vari gruppens sed­

lar inlagts.

5. Förrättningen

bör

utan avbrott

bringas till slut.

Därest särskilda

skäl föranleda avbrott, må förrätt­

ningen icke avbrytas i annan ord­

ning än att, sedan de i 2 mom. före­

skrivna åtgärderna vidtagits, verk­

ställandet av de i 3 och

4

mom. om-

förmälda åtgärderna i sin helhet

uppskjutes, dock icke längre än till

påföljande dag. Innan förrättningen

sålunda avbrytes, skall tid för den­

sammas fortsättande tillkännagivas;

och skola valkuverten inläggas i om­

slag, vilka förseglas under minst två

närvarandes sigill. Dessa omslag

jämte andra till valet hörande hand­

lingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej ånyo

företagas, innan valförrättaren inför

öppna dörrar förvissat sig om att de

åsatta sigillen äro obrutna.

antecknas:

-----sedlar inlagts;

c) antalet valsedlar i varje sådan

grupp, som

avses

i 3 mom. d), samt

gruppens

partibeteckning

jämte an­

talet omslag, vari gruppens sedlar

inlagts.

5. Förrättningen

skall

utan av­

brott bringas till slut.

Förrättningen

må ej uppehållas av åtgärd som skall

vidtagas i samband med annat val

som hållits samtidigt med valet till

riksdagen.

69

Sedan valprotokollet upplästs och

dess riktighet bekräftats av ordfö­

randen och två av de närvarande,

förklaras valförrättningen avslutad.

§•

1.

Sedan valprotokollet upplästs

och dess riktighet bekräftats av ord­

föranden och två av de närvarande,

förklaras valförrättningen avslutad.

Underrättelse om antalet valsedlar i

varje sådan grupp som avses i 68

§

3 mom. d) och om gruppens parti­

beteckning lämnas genast till cen­

trala valmyndigheten.

76

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Valförrättaren skall--------------------------som värdepost.

2. På grundval av de underrättel­

ser som inkomma från valdistrikten

fördelar centrala valmyndigheten

preliminärt mandaten i riksdagen en­

ligt bestämmelserna i riksdagsord­

ningen och offentliggör resultatet av

fördelningen.

Kungi. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

70 §.

1. Är någon---------------- --------röstlängden uppförd.

2. Kan med------------------------- inom riket.

3. Vistas röstberättigad------------å fartyget.

Förekommer, då val till

andra

kammaren skola

förrättas i hela ri­

ket, anledning till antagande, att

svenskt fartyg kommer att befinna

sig utom riket under den tid, då röst­

mottagning enligt 72 § sker inom

riket, äger Konungen på därom gjord

framställning föreskriva, att röst­

mottagning utom riket skall, om hin­

der härför icke uppkommer, äga rum

å fartyget. Konungen meddelar när­

mare bestämmelser om behörighet

att göra sådan framställning och om

den ordning, vari framställningen

skall ske.

Förekommer, då val till

riksdagen

skall

förrättas i hela riket, anledning

till antagande, att svenskt fartyg-

kommer att befinna sig utom riket

under den tid, då röstmottagning en­

ligt 72 § sker inom riket, äger

Konungen på därom gjord framställ­

ning föreskriva, att röstmottagning

utom riket skall, om hinder härför

icke uppkommer, äga rum å farty­

get. Konungen meddelar närmare be­

stämmelser om behörighet att göra

sådan framställning och om den ord­

ning, vari framställningen skall ske.

Vid röstningen

Väljaren skall

Väljaren skall

Finnes ytterkuvertet vara i behö­

rig ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är an­

nan än den röstkortet eller sjöfarts­

boken avser, samt synes, där röst­

ningen sker före valdagen, den å

kuvertet tecknade uppgiften om an-

i 96 §.

i riket.

sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behö­

rig ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är an­

nan än den röstkortet eller sjöfarts-

boken avser, samt synes, där röst­

ningen sker före valdagen, den å

kuvertet tecknade uppgiften om an-

73 §.

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ledningen härtill sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett val­ kuvert.

(Föreslagen lydelse)

ledningen härtill sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett val­ kuvert,

försett med valbeteckning för

valet.

Väljaren skall — —---------------- till röstmottagaren. Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ända- målsbeteckning, mottages detsam­ ma; i annat fall skall det ej motta­ gas. Röstmottagaren inlägger i väl­ jarens närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

för avlämnandet.

I sammanhang------- — fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ända- målsbeteckning, mottages detsam­ ma; i annat fall skall det ej motta­ gas. Röstmottagaren inlägger i väl­ jarens närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet,

tillsluter ytterkuvertet

samt antecknar därå orten och dagen

74 §

Äkta make, vilken röstar i den ordning som i 70 § sägs, äger där­ vid avgiva valsedel

jämväl

för andra

maken. För sådant fall skall val- sedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid som i 62 § sägs.

Äkta make, vilken röstar i den ordning som i 70 § sägs, äger där­ vid

även

för andra maken avgiva

valsedel

avseende samma val eller

annat val som äger rum samtidigt.

För sådant fall skall valsedelsför- sändelse anordnas på sätt och inom tid som i 62 § sägs.

Äkta make,------------ —---------anordnat försändelsen. Finnes att ytterkuvertet är i behö­ rig ordning ifyllt samt att valsedels- försändelsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inlägger i avlämna- rens närvaro mottagen försändelse i ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet. I

I sammanhang------- -------------------

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

Finnes att ytterkuvertet är i behö­ rig ordning ifyllt samt att valsedels- försändelsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inlägger i avlämna- rens närvaro mottagen försändelse i ytterkuvertet,

tillsluter ytterkuvertet

samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet, omförmälda förteckning.

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Om rösternas sammanräknande

valets avslutande.

Sammanräkning av

och Om rösternas sammanräknande, man­

datens fördelning och valets avslutande.

76 §.

- — — — — — efter valdagen.

Vid förrättningen prövar Konung­

ens befallningshavande valsedlarnas

giltighet och bestämmer ordningen

mellan namnen på valsedlarna för

varje parti.

Om förrättningen utfärdas kungö­

relse med uppgift i förekommande

fall om den ordningsföljd vari sam­

manräkningen, därest hinder icke

möter, kommer att företagas för oli­

ka val. Sådan kungörelse skall se­

nast dagen före förrättningens bör­

jan anslås offentligen och införas i

ortstidningar.

Det åligger--------------------------anledningen härtill.

Kungörelse om sammanräkningen

skall senast dagen förut anslås of­

fentligen och införas i ortstidningar.

79 §.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än

vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar

väljarbeteckning;

vilken upptager väljarbeteckning

å annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre be­

teckningar ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första

beteckning upptager kartellbeteck­

ning, som uppförts å den i 56 §

-4

mom. omförmälda lista, eller såsom

första beteckning upptager dylik

kartellbeteckning utan att såsom

andra beteckning upptaga någon av

de å nämnda lista under kariellbe-

teckningen uppförda partibeteck­

ningarna;

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än

enfär­

gat gult

papper;

dock skall, om val­

sedel har den färg som föreskrivits

för annat val vilket förrättats samti­

digt, denna avvikelse icke föranleda

att sedeln blir ogiltig;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar

partibeteckning eller

upptager mer än en partibeteckning;

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

vilken upptager någon å omför-

mälda lista under kartellbeteckning

uppförd partibeteckning annorledes

än såsom andra beteckning under

denna kartellbeteckning

;

vilken upptager valkretsbeteck­

ning å annat ställe än nedanför nam­

nen;

vilken icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintli­

ga, valsedeln likväl skall tillgodoräk­

nas

den A-grupp, B-grupp och C-

grupp sedeln jämlikt 81 § på grund

av sin väljarbeteckning skall tillhö­

ra.

Finnas i ett valkuvert två likaly-

dande valsedlar, skall allenast en se­

del räknas. Finnas i annat fall än nu

sagts i ett valkuvert två valsedlar el­

ler finnas i ett valkuvert flera än två

valsedlar, äro de alla ogilla. Där i

valkuvert finnes jämte valsedel an­

nat än sådan sedel, är valsedeln ogill.

80

Är något — —---------------- —-------

Är å valsedel utsatt partibeteck­

ning, som uppförts å den i 56 §

4

mom. omförmälda lista, men har

icke å sedeln, om den upptager nam­

nen i en följd, det ena under det

andra, såsom första namn, samt, om

sedeln upptager särskilda efterträ­

darenamn, såsom första namn å

dess vänstra sida upptagits namnet

på någon kandidat, som å nämnda

lista uppförts under den beteck­

ningen, anses samtliga namn å val­

sedeln såsom obefintliga. Vid be­

dömandet av vilket namn som skall

anses som det första skall hänsyn

vilken icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintliga,

valsedeln likväl skall tillgodoräknas

det parti vars partibeteckning den

bär.

Finnes i ett valkuvert mer än en

valsedel, äro valsedlarna ogiltiga. In­

nehåller valkuvertet två eller tre val­

sedlar och bära alla samma parti­

beteckning, skall dock en valsedel

tillgodoräknas det angivna partiet.

De på valsedeln upptagna namnen

anses som obefintliga.

§•

såsom obefintligt.

Är å valsedel utsatt partibeteck­

ning, som uppförts å den i 56 §

3

mom. omförmälda lista, men har

icke å sedeln, om den upptager nam­

nen i en följd, det ena under det

andra, såsom första namn, samt, om

sedeln upptager särskilda efterträ­

darenamn, såsom första namn å

dess vänstra sida upptagits namnet

på någon kandidat, som å nämnda

lista uppförts under den beteck­

ningen, anses samtliga namn å val­

sedeln såsom obefintliga. Vid be­

dömandet av vilket namn som skall

anses som det första skall hänsyn

80

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

icke tagas till namn, som enligt icke tagas till namn, som enligt första stycket är att betrakta såsom första stycket är att betrakta såsom obefintligt. obefintligt.

Återstår efter------------- -—------- såsom obefintliga. För val — —------- ■ — — såsom obefintligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

81

1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning, varom i 59 § andra stycket sägs, sålunda, att valsedlar med sam­ ma första beteckning sammanföras i särskilda grupper (A-grupper). . Förekomma inom A-grupp valsed­ lar med en andra beteckning, ordnas A-gruppens sedlar efter sådan be­ teckning (B-grupper). Till A-grup­ pen hörande sedlar med endast en beteckning anses tillhöra en särskild B-grupp. Förekomma inom B-grupp valsed­ lar med en tredje beteckning, ordnas B-gruppens sedlar efter sådan be­ teckning (C-grupper). Till B-gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar anses tillhöra en sär­ skild C-grupp.

2. a) För varje C-grupp

bestämmes

i erforderlig utsträckning genom sär­ skilda sammanräkningar ordning mellan de namn å

gruppens

valsed­

lar, vilka avse själva riksdagsmanna- valet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

b)

Vid första sammanräkningen

gäller valsedel för det namn, som står först å sedeln.

C-gruppens

valsedlar ordnas i

namngrupper

så, att sedlar med sam­

ma första namn bilda en

namngrupp.

Valsedlarna inom varje

namn­

grupp

räknas, och deras antal utgör

§•

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning,

bestämmes i erfor­

derlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar

för varje parti

ordning mellan de namn å

partiets

valsedlar, vilka avse själva riksdags- mannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

2.

Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först å sedeln.

Partiets

valsedlar ordnas i

grup­

per

så, att sedlar med samma första namn bilda en

grupp.

Valsedlarna inom varje

grupp

rälc-

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

namngruppens

rösttal. Samma tal är

också jämförelsetal för det namn,

som står först på

namngruppens

val­

sedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ord­

ningen.

c)

Vid varje följande sammanräk­

ning gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som re­

dan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de

namngrupper,

vilkas

valsedlar vid närmast föregående

sammanräkning gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upplö­

sas, och nämnda valsedlar ordnas i

nya

namngrupper

så, att sedlar, som

vid den pågående sammanräkningen

gälla för ett och samma namn, hilda

en

namngrupp;

däremot bibehållas

övriga befintliga

namngrupper

oför­

ändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad

namngrupp

räknas och deras antal

utgör

namngruppens

rösttal.

För de namn, för vilka finnas gäl­

lande valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med

rösttalet för den

namngrupp

eller

sammanlagda rösttalet för de

namn­

grupper,

vilkas valsedlar gälla för

namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är

lika med dess rösttal, där icke

namn­

grupp

av valsedlar, som gälla för

namnet, deltagit i besättandet av för­

ut utdelad plats. Har så skett, erhål-

les namnets jämförelsetal genom att

dela

dess rösttal med det tal, som

motsvarar den del

namngruppen

ta-

6 —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 27

(Föreslagen lydelse)

nas, och deras antal utgör

gruppens

rösttal. Samma tal är också jämfö­

relsetal för det namn, som står först

gruppens

valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ord­

ningen.

3.

Vid varje följande sammanräk­

ning gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som re­

dan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de

grupper,

vilkas val­

sedlar vid närmast föregående sam­

manräkning gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upplö­

sas, och nämnda valsedlar ordnas i

nya

grupper

så, att sedlar, som vid

den pågående sammanräkningen gäl­

la för ett och samma namn, bilda en

grupp;

däremot bibehållas övriga be­

fintliga

grupper

oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad

grupp

räknas, och deras antal utgör

gruppens

rösttal.

För de namn, för vilka finnas gäl­

lande valsedlar, beräknas rösttal och

jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med

rösttalet för den

grupp

eller sam­

manlagda rösttalet för de

grupper,

vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är

lika med dess rösttal, där icke

grupp

av valsedlar, som gälla för namnet,

deltagit i besättandet av förut utde­

lad plats. Har så skett, erhålles nam­

nets jämförelsetal genom att dess

rösttal

delas

med det tal, som mot­

svarar den del

gruppen

tagit i besät-

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

git i besättandet av plats eller plat­ ser, som utdelats

(namngruppens

platstal), ökat med 1, eller, om flera

namngrupper

av valsedlar, som gälla

för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa

namn­

gruppers

sammanlagda platstal, ökat

med 1. Platstalet för en

namngrupp

beräknas sålunda, att

namngruppens

rösttal delas med största jämförelse­ talet vid sammanräkningen närmast före

namngruppens

bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

d)

Bråktal, som uppkommer vid

delning, beräknas

i

decimaler,

två till

antalet. Höjning av den

sista deci­

malsiffran

må ej äga rum.

3. För varje B-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom sär­ skilda sammanräkningar ordning mellan de namn å gruppens valsed­ lar, vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen å varje C-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.

4.

För varje A-grupp bestämmes i

erforderlig utsträckning genom sär­ skilda sammanräkningar ordning mellan de namn å gruppens valsed­ lar, vilka avse själva riksdagsmannavalet. Därvid anses namnen å var­ je B-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 3 mom. bestämda ord­ ning och tillämpas i övrigt de i 2 mom. angivna grunder.

5. Skola två eller flera platser be­ sättas, fördelas de mellan de olika A-grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den Agrupp, vilken för varje gång uppvisar

tandet av plats eller platser, som ut­ delats

(gruppens

platstal), ökat med

1, eller, om flera

grupper

av valsed­

lar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa

gruppers

sammanlagda

platstal, ökat med 1. Platstalet för en

grupp

beräknas sålunda, att

grup­

pens

rösttal delas med största jäm­

förelsetalet vid sammanräkningen närmast före

gruppens

bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning beräknas

med två

decimaler.

Den sista decimalsiffran

får ej höjas.

83

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

det största av nedan angivna jämfö­

relsetal. Plats, som blivit en A-grupp

tilldelad, besäites genast så, att A-

gruppens första plats tillerkännes

den, vars namn är det första i ord­

ningen inom A-gruppen, A-gruppens

andra plats den, som bär andra nam­

net i ordningen, A-gruppens tredje

plats den, som bär tredje namnet i

ordningen, och så vidare efter sam­

ma grund, ändå att den, som är be­

rättigad till platsen, redan fått sig

tillerkänd plats från en eller flera

andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med A-

gruppens rösttal, så länge A-grup­

pen ännu icke fått sig någon plats

tilldelad. Därefter beräknas jämfö­

relsetalet för varje gång så, att A-

gruppens rösttal delas med det tal,

som motsvarar antalet av A-gruppen

tilldelade platser, ökat med 1. Har

samma person erhållit platser från

två A-grupper, skall dock, vid beräk­

ning av det antal platser, som utde­

lats, vardera platsen anses blott så­

som en halv plats; har någon erhål­

lit platser från 3 A-grupper, anses

varje sådan plats såsom en tredje­

dels plats; och så vidare efter samma

grund.

Har en A-grupp redan fått sig till­

delad plats så många gånger, som

motsvarar de å gruppens valsedlar

upptagna namn, vilka avse själva

riksdagsmannavalet, varder den från

vidare jämförelse utesluten.

6. Skall blott en plats besättas, till­

faller platsen den, vars namn står

främst i ordningen inom den A-

grupp, som, enligt vad i 5 mom. sägs,

har största jämförelsetalet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

84

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7. Mellan lika rösttal eller jämfö-

5.

Mellan lika rösttal eller jämfö­

relsetal skall, där så erfordras, skil- relsetal skall, där så erfordras, skil­ jas genom lottning. jas genom lottning.

83 §.

Vid rösternas--------------------- — Konungen fastställes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Samtliga valsedlar

84

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest nödigt att densamma uppskjuta eller avbryta, skola alla valsedlar inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande hand­ lingar skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de närvarande för­ vissat sig om att de åsatta sigillen äro obrutna.

85

Valets utgång kungöres omedel­ bart genom uppläsning av valproto­ kollet. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

— valet gäller.

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest nödigt att densamma uppskjuta eller avbryta, skola alla valsedlar inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande hand­ lingar skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de närvaran­ de förvissat sig om att de åsatta sigillen äro obrutna.

§•

Resultatet av sammanräkningen kungöres omedelbart genom uppläs­ ning av protokollet. Med denna upp­ läsning är förrättningen avslutad. Protokollet tillställes ofördröjligen centrala valmyndigheten.

§•

1. Mandaten i riksdagen fördelas av centrala valmyndigheten på grundval av sammanräknings proto­ kollen och med tillämpning av 16

19 §§ riksdagsordningen. Myndighe­ ten fastställer även vilka personer som skola erhålla mandaten.

Har i en valkrets ordning enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

85

(Nuvarande lydelse)

81 § icke bestämts mellan tillräck­

ligt många namn för att de mandat

som ett parti erhållit i valkretsen

skall kunna besättas med kandida­

ter, skall Konungens befallningsha-

vande på anmodan av centrala val­

myndigheten vid ny förrättning, som

kungöres enligt 76 §, återupptaga

sammanräkningen för att bestämma

ytterligare namn i ordningen.

2. Har enligt sammanräknings-

protokoll samma kandidat fått plats

i ordning enligt 81 § i mer än en val­

krets eller för mer än ett parti och

skulle han till följd därav erhålla

mandat i mer än en valkrets eller för

mer än ett parti, ankommer det på

honom att bestämma vilket mandat

han skall tillträda. Vid fastställan­

de av vem som skall erhålla mandat,

som han ej tillträder, anses det som

om han ej varit kandidat vid valet.

I fall som avses i första stycket

skall centrala valmyndigheten skrift­

ligen förelägga den för flera mandat

upptagne kandidaten att inom fyra

dagar från dagen för föreläggandet

inkomma med uppgift om vilket

mandat han önskar tillträda. Inkom­

mer han icke med sådan uppgift in­

om föreskriven tid, erhåller han icke

något mandat. Vid fastställande av

vilka personer som skola tillträda

mandaten anses det som om han

icke varit kandidat till något av dem.

3. Centrala valmyndigheten till­

kännagiver ofördröjligen valets ut­

gång genom kungörelse i allmänna

tidningarna. Genom kungörelsens

införande är valet avslutat. Måste

centrala valmyndighetens förrätt­

ning enligt denna paragraf uppskju-

(Föreslagen lydelse)

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

86

Fullmakt för

vald riksdagsman

utfärdas av

Konungens befallnings-

havande.

Sådan fullmakt skall hava

följande lydelse:

»Vid röstsammanräkning, som den .. . (dag, månad, år) ... hållits för ... (valkretsens namn), har»

N. N.

»blivit utsedd till ledamot av riksda­ gens andra kammare

för en tid av

fyra

år, räknade från och med den

1 januari

nästkommande

år» (eller

om valet hållits

efter fyraårsperio­

dens början:

»för tiden till den 1 ja­

nuari år...»); »varom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

87

1. Har någon, söm blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då skall Konungens befallningsha- vande ofördröj ligen vid offentlig för­ rättning,

sd kungjord, som i 26 §

sägs,

verkställa ny röstsammanräk­

ning inom

den A-grupp,

för

vilken

den avgångne blivit vald.

Blev den

avgångne vald för flera A-grupper, skall sammanräkningen ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom.

(Föreslagen lydelse)

tas eller avbrytas, skola samman­ räknings protokollen från valkretsar­ na och övriga handlingar som röra valet läggas i säkert förvar. Efter förrättningens slut skola de hand­ lingar som röra valet förvaras till utgången av den tid valet gäller.

4. Anvisningar för centrala val­ myndighetens förrättning enligt den­ na paragraf meddelas av Konungen.

§•

Fullmakt för

riksdagsledamot

ut­

färdas av

centrala valmyndigheten.

Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:

N. N.

»har

för en tid av

tre

år, räk­

nade från och med den 1 januari ... (år)» (eller om valet hållits

grund av förordnande enligt 108 § re­ geringsformen:

»för tiden till den 1

januari.../år/»);

»utsetts till leda­

mot av riksdagen för

...

(partiets

namn) i ... (valkretsens namn)

varom detta länder till bevis och full­ makt.» Ort och tid.

§•

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då skall Konungens befallningsha- vande ofördröj ligen vid offentlig för­ rättning,

varom senast dagen förut

kungörelse anslås offentligen och införes i ortstidningar,

verkställa ny

röstsammanräkning inom

det parti,

för

vilket

den avgångne blivit vald.

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Vid den nya sammanräkningen ta-

ges hänsyn blott till de valsedlar, vil­

ka

upptaga

den avgångnes namn

och

på grund därav gällde för detta

namn

vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen

inom A-gruppen.

Varje valsedel gäl­

ler såsom hel röst. Med iakttagande

av att namn å någon, som blivit ge­

nom valet utsedd till riksdagsman,

anses såsom obefintligt, skall röst­

värdet tillgodoräknas det namn, som

står främst bland de för den avgång­

ne riksdagsmannen särskilt upptag­

na efterträdarenamnen eller, om så­

dant namn ej finnes, det namn för

själva riksdagsmannavalet, som står

främst å sedeln, eller, om ej heller

sådant namn finnes, det namn, som

står främst bland samtliga efterträ­

darenamnen å sedeln. Den som

er­

hållit

högsta rösttalet

inträde såsom

ledamot i den avgångnes ställe.

Mel­

lan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslu­

tande skola valsedlarna åter inläg­

gas under försegling.

(Nuvarande lydelse)

2. Lag samma vare, där riksdags­

man, som blivit utsedd

jämlikt

1

mom., avgått före utgången av den

tid, för vilken han blivit utsedd;

och

skall vid

den nya sammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas blott til!

de valsedlar,

vilka upptaga

den först

avgångnes namn

och på grund därav

Vid den nya sammanräkningen ta-

ges hänsyn blott till de valsedlar, vil­

ka

gällde för

den avgångnes namn

vid den sammanräkning, då namnet

tilldelades plats i ordningen. Varje

valsedel gäller såsom hel röst. Med

iakttagande av att namn å någon,

som blivit genom valet utsedd till

riksdagsman, anses såsom obefint­

ligt, skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn, som står främst av de för

den avgångne riksdagsmannen sär­

skilt upptagna efterträdarenamnen,

eller, om sådant namn ej finnes, det

namn för själva riksdagsmannavalet,

som står främst å sedeln, eller, om

ej heller sådant namn finnes, det

namn, som står främst bland samt­

liga efterträdarenamnen å sedeln.

Den som

fått

högsta rösttalet

skall

intaga den avgångnes plats i ord­

ningen.

Mellan lika rösttal skilje lot­

ten.

Vid förrättning för ny samman­

räkning skall Konungens befallnings-

havande i protokoll upptaga de före­

liggande omständigheterna och an­

giva vem som skall intaga den av­

gångnes plats i ordningen. Efter

sammanräkningens avslutande skall

protokollet uppläsas och valsedlarna

åter inläggas under försegling. Pro­

tokollet tillställes ofördröjligen cen­

trala valmyndigheten.

2. Lag samma vare, där riksdags­

man, som blivit utsedd

efter sam­

manräkning enligt

1 mom., avgått

före utgången av den tid, för vilken

han blivit utsedd.

Vid

den nya sam­

manräkningen

skall

såsom förut

hänsyn tagas blott till de valsedlar,

som gällde för

den först avgångnes

(Föreslagen lydelse)

88

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gällde för detta namn

vid den sam- namn vid den sammanräkning, då

manräkning, då namnet tilldelades namnet tilldelades plats i ordningen, plats i ordningen

inom A-gruppen.

88

§.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Vid förrättning, som i nästföregå­ ende paragraf avses, skall Konung­ ens befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständig­ heterna samt vilken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Sedan detta protokoll vid förrätt­ ningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande omedelbart full­ makt för den sålunda utsedde.

Sådan fullmakt skall vara av föl­ jande lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit utsedd till ledamot av riksdagens andra kam­ mare för ... (valkretsens namn) för en tid av fyra är, räknade från och med den i januari år

...»

(eller om

den avgångne utsetts först efter fyra­ årsperiodens början: »för tiden till den 1 januari år ...»), »men denna plats blivit ledig, har vid förrätt­ ning enligt 87 § av lagen om val till riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år

...»

(eller om förrättningen hål­

lits före fyraårsperiodens början: »för sagda Hd»); »varom detta län­ der till bevis och fullmakt.» Ort och tid.

1. Finnes i fall, som avses i 87 §, icke på valsedlarna namn på någon kandidat, som kan intaga den av­ gångnes plats i ordningen, skall det­ ta angivas i protokollet över förrätt­ ningen. Det ankommer i sådant fall på centrala valmyndigheten att med tillämpning av 18 § riksdagsord­ ningen flytta mandatet till annan valkrets. Mandatet tillfaller där den, som vid själva riksdagsmannavalet stått närmast i tur att erhålla man­ dat. Kan mandatet icke besättas i nå­ gon valkrets, skall det vara obesatt under återstoden av valperioden. Om det behöves för tillämpning av föreskrifterna i första stycket, skall Konungens befallningshavande på anmodan av centrala valmyndigheten vid ny förrättning, som kungöres på sätt i 76 § sägs, återupptaga samman­ räkningen för att fastställa ordning mellan de namn å partis valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet. Bestämmelserna i första och andra styckena äga tillämpning även när fel, som på besvär över den omedel­ bara utgången av valet förklarats ha förekommit, är sådant att det ej kan avgöras, vem som i valkretsen bör in­ taga den avgångnes plats i ordningen.

2. Avgår riksdagsman, som utsetts enligt denna paragraf, före utgången av den tid, för vilken han blivit ut­ sedd, anses han vid tillämpning av 87 § ha blivit vald vid själva riks­ dagsmannavalet.

89

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

89 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

kinnes, i fall, som i 87 § avses, å

där omförmälda valsedlar icke namn

å någon, som kan inträda såsom le­

damot i den avgångnes ställe, då

skall nytt val anställas för besättan­

de av den lediga platsen.

Samma lag vare, där fel, som på

besvär över den omedelbara utgång­

en av valet förklarats hava förelupit,

är sådant, att det ej kan avgöras,

vem som bör inträda i den avgång­

nes ställe.

92

Om besvär över val till andra kam­

maren är stadgat i riksdagsordning­

en.

Sedan ny ledamot utsetts i avgång­

en ledamots ställe eller det fastställts

att ny ledamot icke kunnat utses, ut­

färdar centrala valmyndigheten kun­

görelse därom i allmänna tidningar­

na. Har ny ledamot utsetts, utfärdar

myndigheten omedelbart fullmakt

för honom.

Fullmakt för ledamot av riksdagen

som utsetts i avgången ledamots

ställe skall vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. »utsetts till ledamot

av riksdagen för ... (partiets namn)

i ... (valkretsens namn) för en tid

av tre år, räknade från och med den

1 januari... (år)» (eller om den av­

gångne utsetts först efter treårspe­

riodens början: »för tiden till den 1

januari... /år/»), »men detta man­

dat blivit ledigt, har efter ny sam­

manräkning» (eller om 88 § tilläm­

pats: »efter flyttning av mandatet

till... /valkretsens namn/») N. N.

»utsetts att inträda som ledamot av

riksdagen på det lediga mandatet för

tiden till den 1 januari... (år)» (el­

ler om förrättningen hållits före tre­

årsperiodens början: »för samma

Hd»); »varom detta länder till bevis

och fullmakt.» Ort och tid.

§•

Besvär över val till riksdagen stäl­

las till Konungen och skola vid även­

tyr av talans förlust ha inkommit

till centrala valmyndigheten inom

tio dagar från den dag då kungörel­

se om valets utgång intogs i allmän­

na tidningarna. Så snart besvär in­

kommit, översändes avskrift av be­

svären till Konungens befallningsha-

90

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vande med anmodan att skyndsamt inkomma med yttrande över besvä­ ren till Konungen. Efter besvärstidens utgång kungör centrala val­ myndigheten skyndsamt samtliga in­ komna besvär i allmänna tidning­ arna. Därvid utsåttes viss kort tid, inom vilken förklaring över besvä­ ren må avgivas till myndigheten. Ef­ ter utgången av förklaringstiden in­ sänder myndigheten ofördröjligen besvärshandlingarna och inkomna förklaringar till Konungen.

Den som vill anföra besvär äger inom tre dagar efter begäran därom erhålla utdrag av protokoll hos Konungens befallning shav ande eller av sådan handling hos centrala val­ myndigheten som visar hur fördel­ ningen av mandaten i riksdagen hai skett.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

93

I de ärenden rörande val till

andra

kammaren,

varom i denna lag för-

mäles, må det vara envar tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ordning, på eget äventyr till myndig­ het insända handlingar i betalt brev med allmänna posten.

§•

I de ärenden rörande val till

riks­

dagen,

varom i denna lag förmäles,

må det vara envar tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ord­ ning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna posten.

Kuvert, varom förmäles i 60, 62, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom­ skinligt papper samt, vad varje sär­ skilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen fastställda for­ mulär. Kuverten skola tillverkas en­ dast genom statsverkets försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas

Kuvert, varom förmäles i 60, 62, 63 och 73 §§, skola vara av ogenom­ skinligt papper

av samma färg

som valsedel för riksdagsmannavalet

samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med än­ damålsbeteckning enligt av Konung­ en fastställda formulär. Kuverten skola tillverkas endast genom stats-

91

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

valnämnden. Kuvert som avses i 60,

62 och 73 §§ tillställas på statsver­

kets bekostnad även röstmottagare.

I 62 och 63 §§ omförmälda kuvert

ävensom ytterkuvert som avses i

73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat

politiskt

parti.

162-------------------------------------------

Det åligger---------------------------------

Blanketter till------------------------------

(Föreslagen lydelse)

verkets försorg samt på dess bekost­

nad tillhandahållas valnämnden. Ku­

vert som avses i 60, 62 och 73 §§ till­

ställas på statsverkets bekostnad

även röstmottagare. I 62 och 63 §§

omförmälda kuvert ävensom ytter­

kuvert som avses i 73 § skola på

statsverkets bekostnad tillhandahål­

las jämväl i riksdagen representerat

parti.

------- äger rum.

--------------- -73 §§ sägs.

— tillhandahållas valnämnden.

97

I riksdagen representerat

politiskt

parti

äger vid val till andra kamma­

ren,

i den omfattning och ordning

Konungen bestämmer,

erhålla

gott-

görelse av statsverket för

kostnader­

na för de valsedlar partiet låtit iord­

ningställa för valet.

Papper för framställning av val­

sedlar för val till riksdagen tillhan-

dahålles kostnadsfritt av statsverket

enligt de närmare bestämmelser som

meddelas av Konungen.

I riksdagen representerat parti

er­

håller dessutom

i den omfattning och

ordning

som

Konungen bestämmer

gottgörelse av statsverket för

kost­

nader för iordningställande av så­

dana valsedlar.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning-

av Kungl. Maj:ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits

och erhållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall de nya bestäm­

melserna dock tillämpas endast i fråga om val till riksdagen som avser ute­

slutande tid efter utgången av år 1970.

Vid tillämpning av 54 § 4 mom. i dess nya lydelse skall val i hela riket

tdl riksdagens andra kammare jämställas med val i hela riket till riks­

dagen.

92

Kungl. May.ts proposition nr 27 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas,

dels

att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 1930

skall upphöra att gälla,

dels

att 3 § 1—3 mom., 5 §, 11 § 1 mom., 19 § 1 mom.,

20 § 1 och 4 inom., 23, 25 och 30 §§, 33 § 2 inom., 34, 38, 39, 43, 46 och 47 §§, 52 § 2 mom. samt 53, 60 och 60 a §§ samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

1 m o in. Vid val av lands- tingsmän eller av kommunal­ fullmäktige eller stadsfull­ mäktige skall varje kommun el­ ler del av kommun, som enligt la­ gen om val till riksdagen utgör val­ distrikt vid val till

riksdagens andra

kammare,

bilda ett valdistrikt.

2 mom. Vid val av m unici- palf ullmäktige skall varje municipal samhälle bilda ett valdi­ strikt. Dock skall, där municipal- samhälle helt sammanfaller med två eller flera valdistrikt vid val till

riksdagens andra kammare,

varje så­

dant distrikt utgöra ett valdistrikt jämväl vid val av municipalfullmäk­ tige. Ingå eljest delar av municipal- samhälle i olika valdistrikt vid val till

andra kammaren,

må länsstyrel­

sen, när skäl därtill äro, förordna, * 11

(Föreslagen lydelse)

§•

1 m o in. Vid val av lands- tingsmän eller av k o in m u n a 1- fullmäktige eller stadsfull­ mäktige skall varje kommun el­ ler del av kommun, som enligt lagen om val till riksdagen utgör val­ distrikt vid val till

riksdagen,

bilda

ett valdistrikt.

2 mom. Vid val av munici- palf ullmäktige skall varje municipalsamhälle bilda ett val­ distrikt. Dock skall, där municipal­ samhälle helt sammanfaller med två eller flera valdistrikt vid val till

riks­

dagen,

varje sådant distrikt utgöra

ett valdistrikt jämväl vid val av mu- nicipalfullmäktige. Ingå eljest delar av municipalsamhälle i olika valdi­ strikt vid val till

riksdagen,

må läns­

styrelsen, när skäl därtill äro, för­ ordna, att varje sådan del skall bilda

i Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1946:191, av 5 §, 19 § 1 inom., 34 och 43 §§ se 1963.128, av 11 § 1 inom., 20 § 4 mom. och 33 § 2 mom. se 1942:177, av 20 § 1 mom. och 60 § se 1967-

833

, av

23 och 38 §§ se 1962:72, av 25 5 se 1952:265, av 30 och 39 §§ se 1965:609 samt av 60 a § se 1966.682.

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

att varje sådan del skall bilda eget

valdistrikt vid val av municipalfull-

mäktige.

3 mom. Vid val av kyrko­

fullmäktige skall varje försam­

ling eller, där församling är för dy­

likt val delad i valkretsar, varje så­

dan valkrets bilda ett valdistrikt. Där

på grund av bestämmelserna i lagen

om val till riksdagen delar av för­

samlingen eller av valkretsen ingå i

olika valdistrikt vid val till

riksda­

gens andra kammare,

skall dock var­

je sådan del bilda eget valdistrikt

vid val av kyrkofullmäktige. När

skäl därtill äro, må länsstyrelsen

förordna, att delar av församling el­

ler valkrets, vilka enligt dessa be­

stämmelser skulle var för sig bilda

eget valdistrikt vid val av kyrkofull­

mäktige, dock skola vid sådant val

tillsammans utgöra ett valdistrikt.

5

Kommunalval förrättas inför den

valnämnd, som enligt lagen om val

till riksdagen har att förrätta val

till

riksdagens andra kammare

för kom­

munen,

eller, om i kommunen äro

flera valdistrikt, inför deputerade,

som valnämnden utser. Beträffande

deputerade som nu sagts äger 91 §

lagen om val till riksdagen motsva­

rande tillämpning.

Meddelar länsstyrelse — --------------

eget valdistrikt vid val av municipal-

fullmäktige.

3 mom. Vid val av kyrko­

fullmäktige skall varje försam­

ling eller, där församling är för dy­

likt val delad i valkretsar, varje så­

dan valkrets bilda ett valdistrikt. Där

på grund av bestämmelserna i lagen

om val till riksdagen delar av för­

samlingen eller av valkretsen ingå i

olika valdistrikt vid val till

riksda­

gen,

skall dock varje sådan del bilda

eget valdistrikt vid val av kyrkofull­

mäktige. När skäl därtill äro, må

länsstyrelsen förordna, att delar av

församling eller valkrets, vilka enligt

dessa bestämmelser skulle var för

sig bilda eget valdistrikt vid val av

kyrkofullmäktige, dock skola vid så­

dant val tillsammans utgöra ett val­

distrikt.

§•

Kommunalval förrättas inför den

valnämnd

eller de deputerade,

som

enligt lagen om val till riksdagen har

att förrätta

sådant

val för kommu­

nen.

skall förrättas.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunal­

val skola förrättas, val av lands-

tingsmän, kommunalfull­

mäktige och stad sf ullmäk­

tige

tredje söndagen i september

1 mom. Allmänna kommunal­

val skola förrättas, val av lands-

tingsmän, kommunalfull­

mäktige och stadsfullmäk-

t i g e

samma dag som ordinarie val

94

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

månad,

val av m u n i c i p a 1 f u 11-

till riksdagen äger rum samt

val

mäktige första söndagen

i okto-

av in unicipalf ull mäktige

ber månad samt

val av kyrko- första söndagen

och

val av kyrko­

fullmäktige tredje söndagen i fullmäktige tredje söndagen i

sistnämnda månad. oktober.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

19

1 m o m. Då kommunalval skall förrättas, skall, i den mån icke Konungen annorledes förordar, för envar i röstlängden som röstberätti­ gad vid valet upptagen person genom valnämndens försorg upprättas röst­ kort, utvisande den röstberättigades namn, yrke eller titel, det valdistrikt den röstberättigade tillhör, dagen för valet samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets den röstberättigade till­ hör. Röstkort må upprättas gemen­ samt för flera

kommunalval.

Är väl­

jaren icke röstberättigad vid samt­ liga

valen,

skall förhållandet tydligt

angivas å kortet.

Röstkorten skola-------Upprättande och — —-

§•

1 m o m. Då kommunalval skall förrättas, skall, i den mån icke Konungen annorledes förordnar, för envar i röstlängden som röstberätti­ gad vid valet upptagen person genom valnämndens försorg upprättas röst­ kort, utvisande den röstberättigades namn, yrke eller titel, det valdistrikt den röstberättigade tillhör, dagen för valet samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets den röstberättigade till­ hör. Röstkort må upprättas gemen­ samt för flera

val.

Är väljaren icke

röstberättigad vid samtliga

val,

skall

förhållandet tydligt angivas å kortet.

— -----de röstberättigade. — — vid valet.

20

§.

1 mom. När val —- ■— -— —- -—- — i ortstidningar. I kungörelsen — -— -— — — — utom riket.

Förrättas flera val samtidigt, ut-

4 in om. I fråga om Stockholm gäller vad särskilt är stadgat om kungörande av val av

stadsfullmäk­

tige och

kyrkofullmäktige.

23

Val är omedelbart och sker med slutna sedlar.

Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan känne­ tecken. Ovanför namnen skall å val­ sedel utsättas partibeteckning (parti-

färdas gemensam kungörelse om valen.

4 mom. I fråga om Stockholm gäller vad särskilt är stadgat om kungörande av val av kyrkofullmäk­ tige.

§•

Val är omedelbart och sker med slutna sedlar.

Vid val av landstings-

män skola begagnas valsedlar av en­ färgat blått papper och vid annat val valsedlar av vitt papper.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

95

(Föreslagen lydelse)

Ä valsedel skall finnas partibeteck­

ning samt namn på en eller flera kan­

didater.

Partibeteckning bör sättas ovan­

för namnen. Överst på valsedel bör

angivas det val valsedeln avser (val­

beteckning) och nederst på sedeln

bör angivas vilken valkrets denna av­

ser (valkretsbeteckning).

(Nuvarande lydelse)

namn eller annan beteckning i ord

för viss grupp av väljare eller för

viss mening sriktning). Ovanför par­

tibeteckningen må förekomma en

kartellbeteckning (beteckning i ord

för två eller flera vid valet samver­

kande partier) och mellan partibe­

teckning och namnen en fraktionsbe-

teckning (beteckning i ord för viss

grupp av väljare eller viss menings-

riktning inom partiet). Nedanför

namnen må vara anbragt, såsom val-

beteckning, en av beteckningarna

»

landstingsmannaval

»,

»kommunal­

fullmäktigval», »municipalfullmäk-

tigval», »stadsfullmäktigval», »kyr-

kofullmäktigval för församlingen»,

»kyrkofullmäktigval för samfällighe-

ten» eller »kyrkofullmäktigval för

skoldistriktet» eller annan beteck­

ning i ord för ifrågavarande slag av

val ävensom, såsom valkretsbeteck­

ning, beteckning för den valkrets se­

deln avser.

Valsedel bör — ------------ — -— vilka åsyftas.

Är något---- -------— --------såsom obefintliga.

Anvisningar till vägledning för

valsedels utformning meddelas av

Konungen.

25

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat

än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- el­

ler fraktionsbeteckning å annat stäl­

le än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre be­

teckningar ovanför namnen;

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat

papper

än sådant som i 23 § första stycket

föreskrivits för det val, vid vilket

sedeln avgivits; dock skall, om val­

sedel har den färg som föreskrivits

för annat val vilket förrättats sam­

tidigt, denna avvikelse icke föranleda

att sedeln blir ogiltig;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

vilken upptager valbeteckning el­ ler valkretsbeteckning å annat ställe än nedanför namnen;

eller

vilken icke upptager något giltigt namn.

Har valsedel försetts med valkrets­ beteckning avseende annan valkrets än den som väljaren tillhör, skall den omständigheten icke föranleda att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en se­ del räknas.

Har vid val, vilket förrättats i sam­ band med ett eller två andra val, av­ givits en eller ock två likalydande valsedlar, försedda med valbeteck­ ning för det andra valet eller något av de andra valen, skall med iaktta­ gande av vad i tredje stycket sågs, angivna förhållande icke föranleda, att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avläm­ nats vid val förrättat i samband med ett eller två andra val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med val­ beteckning för det förstnämnda va­ let och den andra är försedd med valbeteckning för det andra eller nå­ got av de andra valen, skall endast sedeln med valbeteckning för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar eller finnas i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla.

Där i valkuvert finnes jämte val­ sedel annat än sådan sedel, är val­ sedeln ogill.

Valsedelsförsändelse som Finnes att väljaren är röstberätti­ gad, att ytterkuvertet är av föreskri-

(Föreslagen lydelse)

vilken saknar partibeteckning

el­

ler upptager mer än en partibeteck­ ning;

eller vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnes i ett valkuvert mer än en valsedel, äro valsedlarna ogiltiga. Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bära alla samma parti­ beteckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. De på valsedeln upptagna namnen anses som obefintliga.

väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberätti­ gad

vid valet,

att ytterkuvertet är av

30 §.

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

ven beskaffenhet samt att på ytter- kuvertet äro tecknade förklaring av väljaren ävensom intyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig an­ ledning antaga, att ytterkuvertet bli­ vit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet-----------------------rösträtten utövats. Är innerkuvertet---------------------- det återlämnas.

(Föreslagen lydelse)

föreskriven beskaffenhet samt att på ytterkuvertet äro tecknade förkla­ ring av väljaren ävensom intyg i be­ hörigt skick, och förekommer ej skä­ lig anledning antaga, att ytterkuver­ tet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall det ej mottagas.

33

2 mom.

Omedelbart därefter

ut­

tagas valkuverten ur valurnan och räknas oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med särskil­ da av Konungen fastställda formulär och i formulären givna anvisningar skall föras vid förrättningen, anteck­ nas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Där­ efter tillkännagives såväl antalet val­ kuvert som antalet nyssnämnda per­ soner.

Dår särskilda val förrättas å

samma dag inför samma valförrättare, skall dessutom anteckning om detta förhållande göras i protokollet för varje val.

§•

2 mom.

Så snart det kan ske ef­

ter röstningens avslutande

uttagas

valkuverten ur valurnan och räknas oöppnade. I det protokoll, som i över­ ensstämmelse med särskilda av Konungen fastställda formulär och i formulären givna anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet antalet perso­ ner, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkännagives såväl antalet valku­ vert som antalet nyssnämnda per­ soner.

34 §.

Sedan i —---------------- ----------------

a) Valkuverten öppnas--------------

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka äro likalydande med av­ seende å

väljarbeteckning (kartell-,

parti- och fraktionsbeteckning),

sam­

manföras i en grupp. Antalet valsed- 7 —

Bihang till riksdagens protokoll

följande sätt.

------ dessas antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka äro likalydande med avseende å

partibeteckning,

sam­

manföras i en grupp. Antalet valsed­ lar i varje grupp räknas, varefter

1968. 1 saml. Nr 27

98

Knngl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

sedlarna i varje grupp för sig inläg­

gas i ett eller flera omslag. Å varje

omslag antecknas de inneliggande

valsedlarnas

partibeteckning

samt

antal.

3) antalet valsedlar i varje sådan

grupp, som omförmäles i d), samt

gruppens

partibeteckning

jämte an­

talet omslag, vari gruppens sedlar

inlagts.

(Föreslagen lydelse)

lar i varje grupp räknas, varefter

sedlarna i varje grupp för sig inläg­

gas i ett eller flera omslag. Å varje

omslag antecknas de inneliggande

valsedlarnas

väljarbeteckning

samt

antal.

e) De omslag,------------------------& protokollet.

f) I protokollet----------- --------------ytterligare antecknas:

1) antalet valkuvert------------------------ sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje så­

dan grupp, som omförmäles i d),

samt gruppens

väljarbeteckning]öm-

te antalet omslag, vari gruppens sed­

lar inlagts.

g) Förrättningen bör----------------- äro obrutna.

h) Sedan de-------------------- — som värdepost.

i)

När val av landstingsman, kom­

munalfullmäktige och stadsfullmäk­

tige förrättas samtidigt med val till

riksdagen, skola de åtgärder som av­

ses i 33 § 2 mom. och i denna pa­

ragraf under a)

f) anstå till dess

valförrättningen angående riksdags-

mannavalet avslutats.

38 §.

Vid röstningen------- ----------------- ----

i®® §•

Väljaren skall------- ---------------- och postadress.

Väljaren skall------- ---------------- sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet------------röstningen avser.

Väljaren skall------------till röstmottagaren.

Är valkuvert tillslutet och utan

annat märke än föreskriven ända-

målsbeteckning, mottages detsam­

ma; i annat fall skall det ej motta­

gas. Röstmottagaren inlägger i väl­

jarens närvaro mottaget valkuvert i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang

Därefter tillsluter röstmottagaren

ytterkuvertet.

Är valkuvert tillslutet och utan an­

nat märke än föreskriven ändamåls-

beteckning, mottages detsamma; i

annat fall skall det ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i väljarens

närvaro mottaget valkuvert i ytter­

kuvertet,

tillsluter ytterkuvertet

samt

antecknar därå orten och dagen för

avlämnandet,

fastställt formulär.

99

Kungi. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

39 §.

Äkta make, vilken röstar i den ordning, som i 35 § sägs, äger där­ vid

jämväl

för andra maken avgiva

valsedel, avseende samma val eller annat

kommunalval,

som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val- sedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i 28 § sägs.

Äkta make, —------------------------------Finnes att ytterkuvertet är i behö­ rig ordning ifyllt samt att valsedels- försändelsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inlägger i avlämna- rens närvaro mottagen försändelse i ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet. I

I sammanhang----------- omförmälda

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

Äkta make, vilken röstar i den ordning som i 35 § sägs, äger därvid

även

för andra maken avgiva valse­

del, avseende samma val eller annat

val,

som äger rum samtidigt. För så­ dant fall skall valsedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i 28 § sägs. anordnat försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behö­ rig ordning ifyllt samt att valsedels- försändelsen är i behörigt skick och tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inlägger i avlämna- rens närvaro mottagen försändelse i ytterkuvertet,

tillsluter ytterkuvertet

samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet,

förteckning.

43

Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som skall på­ börjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde dagen efter valda­ gen.

Om förrättningen utfärdas kun­ görelse med uppgift i förekommande fall

å

den ordningsföljd, vari sam­

manräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas för oli­ ka val. Sådan kungörelse skall se­ nast

sex dagar

före förrättningens

början införas i

en eller flera av or­

tens mest spridda tidningar.

Det åligger

§•

Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som skall på­ börjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde dagen efter valda­ gen

och ej heller förrän samman­

räkning av samtidigt förrättat val till riksdagen avslutats.

Om förrättningen utfärdas kungö­ relse med uppgift i förekommande fall

om

den ordningsföljd, vari sam­

manräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas för oli­ ka val. Sådan kungörelse skall senast

dagen

före förrättningens början

an­

slås offentligen och

införas i

ortstid­

ningar.

anledningen härtill.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

46

1 m o in.

a) För varje C-grupp be­

stämmes i erforderlig utsträckning

genom särskilda sammanräkningar

ordning mellan de namn å

C-grup-

pens

valsedlar, vilka ej avse allenast

val av suppleant eller efterträdare.

Vid varje sammanräkning gäller val­

sedel allenast för ett namn.

b)

Vid första sammanräkningen

gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln.

C-gruppens

val­

sedlar ordnas i

namngrupper

så, att

sedlar med samma första namn bilda

en

namngrupp.

Valsedlarna inom varje

namn-

grupp

räknas, och deras antal utgöi

namngruppens

rösttal. Samma tal är

också jämförelsetal för det namn,

som står först på

namngruppens

val­

sedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ord­

ningen.

c)

Vid varje följande sammanräk­

ning gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som re­

dan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de

namngrupper,

vilkas

valsedlar vid närmast föregående

sammanräkning gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upp­

lösas, och nämnda valsedlar ordnas i

nya namngrupper så, att sedlar, som

vid den pågående sammanräkningen

gälla för ett och samma namn, bilda

en

namn‘grupp;

däremot bibehållas

övriga befintliga

namngrupper

oför­

ändrade. Valsedlarna inom varje ny­

bildad

namngrupp

räknas, och deras

antal utgör

namngruppens

rösttal.

§•

1 in o in.

Sedan valsedlarna ord­

nats efter partibeteckning, skall inom

varje parti i erforderlig utsträckning

genom särskilda sammanräkningar

bestämmas

ordning mellan de namn

å

partiets

valsedlar, vilka ej avse al­

lenast val av suppleant eller efter­

trädare.

Vid varje sammanräkning gäller

valsedel allenast för ett namn.

Vid första sammanräkningen gäl­

ler valsedel för det namn, som står

först å sedeln.

Partiets

valsedlar ordnas i

grup­

per

så, att sedlar med samma första

namn bilda en

grupp.

Valsedlarna inom varje

grupp

räk­

nas, och deras antal utgör

gruppens

rösttal. Samma tal är också jämfö­

relsetal för det namn, som står först

gruppens

valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är

störst, erhåller första platsen i ord­

ningen.

Vid varje följande sammanräk­

ning gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan

erhållit plats i ordningen, står främst

å sedeln.

Den eller de

grupper,

vilkas val­

sedlar vid närmast föregående sam­

manräkning gällde för det namn,

som erhöll plats i ordningen, upplö­

sas, och nämnda valsedlar ordnas i

nya grupper så, att sedlar, som vid

den pågående sammanräkningen gäl­

la för ett och samma namn, bilda en

grupp;

däremot bibehållas övriga be­

fintliga

grupper

oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad

grupp

räknas, och deras antal utgör

gruppens

rösttal.

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

För de namn, för vilka finnas gäl­ lande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet eller sammanlagda rösttalet för

den eller de namngrupper,

vilkas

valsedlar gälla för namnet. Jämförel­ setalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke

namngrupp

av val­

sedlar, som gälla för namnet, del­ tagit i besättandet av förut utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att

dela

dess

rösttal med

namngruppens platstal,

ökat med 1, eller om flera

namn­

grupper

av valsedlar, som gälla för

namnet, deltagit i besättandet av för­ ut utdelad plats, med dessa

namn-

gruppers

sammanlagda platstal, ökat

med 1. Platstalet för en

namngrupp

motsvarar den del,

namngruppen

ta­

git i besättandet av plats eller plat­ ser, som förut utdelats, och beräk­ nas sålunda, att

namngruppens

röst-

tal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före

namngruppens

bildande.

Bråktal,

som uppkommer vid delning, beräk­ nas i decimaler, två till antalet; höj­ ning av den sista decimalsiffran må e j äga rum.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

2 m o m.

För var je B-grupp be­

stämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å B-gruppens valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen å varje Cgrupps valsedlar förekomma i den jämlikt 1 mom. bestämda ordningen

(Nuvarande lydelse)

För de namn, för vilka finnas gäl­ lande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet

för den grupp,

eller sam­

manlagda rösttalet för de

grupper,

vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke

grupp

av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utde­ lad plats. Har så skett, erhålles nam­ nets jämförelsetal genom att dess rösttal

delas

med

det tal, som mot­

svarar den del, gruppen tagit i be­ sättandet av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal),

ökat

med 1, eller, om flera grupper av val­ sedlar, som gälla för namnet, delta­ git i besättandet av förut utdelad plats, med dessa

gruppers

samman­

lagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en

grupp

beräknas sålunda, att

gruppens

rösttal delas med största

jämförelsetalet vid sammanräkning­ en närmast före

gruppens

bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

Bråktal, som uppkommer vid del­ ning, beräknas med två decimaler. Den sista decimalsiffran för ej höjas.

(Föreslagen lydelse)

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

och tillämpas i övrigt de i nämnda

moment angivna grunderna.

3 mom.

För varje A-grupp be­

stämmes i erforderlig utsträckning

genom särskilda sammanräkningar

ordning mellan de namn å A-grup­

pens valsedlar, vilka e j avse allenast

val av suppleant eller efterträdare.

Därvid anses namnen å varje B-

grupps valsedlar förekomma i den

jämlikt 2 mom. bestämda ordningen

och tillämpas i övrigt de i 1 mom.

angivna grunderna.

4 m o m. Skola

genom videt

två

eller flera platser besättas, fördelas

de mellan de olika

A-grupperna

så­

lunda, att platserna, en efter annan,

tilldelas

den A-grupp,

som för varje

gång uppvisar det största av nedan

angivna jämförelsetal. Plats, som bli­

vit

en A-grupp

tilldelad, besättes ge­

nast så, att

A-gruppens

första plats

tillerkännes den, vilkens namn är det

första i ordningen inom

A-gruppen,

A-gruppens

andra plats den, som bär

andra namnet i ordningen,

A-grup­

pens

tredje plats den, som bär tred je

namnet i ordningen, och så vidare

efter samma grund, ändå att den,

som är berättigad till platsen, redan

fått sig tillerkänd plats från en eller

flera andra

A-grupper.

Jämförelsetalet

är lika

med

A-

gruppens rösttal,

så länge

A-gruppen

ännu icke fått sig någon plats tillde­

lad. Därefter beräknas jämförelseta­

let för varje gång så, att

A-gruppens

rösttal delas med det tal,

som mot­

svarar antalet av A-gruppen tillde­

lade platser, ökat med i.

Har samma

person erhållit platser från två

A-

grupper,

skall dock vid beräkning av

(Föreslagen lydelse)

2

in o m. Skola två eller flera

platser besättas, fördelas de mellan

de olika

partierna

sålunda, att plat­

serna, en efter annan, tilldelas

det

parti,

vilket för varje gång uppvisar

det största av nedan angivna jämfö­

relsetal. Plats, som blivit

ett parti

tilldelad, besättes genast så, att

par­

tiets

första plats tillerkännes den,

vars namn är det första i ordningen

inom

partiet, partiets

andra plats

den, som bär andra namnet i ord­

ningen,

partiets

tredje plats den, som

bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå

att den, som är berättigad till plat­

sen, redan fått sig tillerkänd plats

från ett eller flera andra

partier.

Jämförelsetalet

beräknas,

så länge

partiet

ännu icke fått sig någon plats

tilldelad,

genom att partiets rösttal

delas med 1,7.

Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att

partiets

rösttal delas med det tal,

som är

1 högre än det dubbla antalet

av partiet tilldelade platser.

Har

samma person erhållit platser från

två

partier,

skall dock, vid beräkning

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

det antal platser, som utdelats, var­

dera platsen anses blott såsom en

halv plats; har någon erhållit plat­

ser från tre

A-grupper,

anses varje

sådan plats såsom en tredjedels

plats; och så vidare efter samma

grund.

Har

en A-grupp

redan fått sig till­

delad plats så många gånger, som

motsvarar de å

A-gruppens

valsed­

lar upptagna namnen, vilka ej avse

allenast val av suppleant eller efter­

trädare, skall

den

uteslutas från vi­

dare jämförelse.

5 m o m. Skall blott en plats be­

sättas tillfaller platsen den,

vilkens

namn står främst i ordningen inom

den A-grupp,

som, enligt vad i

i

mom.

sägs, har största jämförelseta­

let.

6

in o m. Mellan lika rösttal eller

jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

47

Sedan val av landstingsman

avslutats, skola suppleanter utses så­

lunda, att för varje landstingsman

inom

den A-grupp,

för vilken han

blivit vald, företagas så många, dock

minst två, nya sammanräkningar,

som

A-gruppen

erhållit platser. Har

landstingsman fått sig tillerkänd

plats från flera

A -grupper

,anses han

vald för

den A-grupp,

från vilken

plats först tilldelades honom.

Vid varje sammanräkning tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga landstingsmannens namn

och på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen

av det antal platser som utdelats, var­

dera platsen anses blott såsom en

halv plats; har någon erhållit platser

från tre

partier,

anses varje sådan

plats såsom en tredjedels plats; och

så vidare efter samma grund.

Har

ett parti

redan fått sig tillde­

lad plats så många gånger, som mot­

svarar de å

partiets

valsedlar upptag­

na namn, vilka ej avse allenast val

av suppleant eller efterträdare, skall

det

uteslutas från vidare jämförelse.

3

in o in. Skall blott en plats be­

sättas, tillfaller platsen den,

vars

namn står främst i ordningen inom

det parti,

som, enligt vad i

2 mom.

sägs, har största jämförelsetalet.

i

mom. Mellan lika rösttal eller

jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

§•

Sedan val av lan dstings män

avslutats, skola suppleanter utses så­

lunda, att för varje landstingsman

inom

det parti,

för vilket han blivit

vald, företagas så många, dock minst

två, nya sammanräkningar, som

par­

ti et

erhållit platser. Har landstings­

man fått sig tillerkänd plats från

flera

partier,

anses han vald för

det

parti,

från vilket plats först tillde­

lades honom.

Vid varje sammanräkning tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga landstingsmannens namn

och på grund därav gällde för detta

namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen.

(Föreslagen lydelse)

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

inom A-gruppen.

Varje valsedel gäl­

ler såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit ge­ nom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den lands­ tingsman sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röst­ värdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågava­ rande landstingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej hel­ ler sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga supp­ leantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning.

De för —------- ------------- ------- - —

Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å nå­ gon, som blivit genom valet utsedd till landstingsman eller till supple­ ant för den landstingsman samman­ räkningen avser, anses såsom obe­ fintligt, skall röstvärdet tillgodoräk­ nas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstings­ mannen särskilt upptagna supple­ antnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva lands­ tingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleant­ namnen å valsedeln. Den som erhål­ lit högsta rösttalet är vald till supple­ ant för den landstingsman samman­ räkningen avser. Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning, blivit utsedda.

52 §.

2 m o m. Avgår fullmäktig--------Den nya sammanräkningen äger rum inom

den A-grupp,

för vilken

den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera

A-grupper,

skall sammanräkningen ske inom

den A-grupp,

från vilken plats först

tilldelades honom. Vid den nya sam­ manräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga den av­ gångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sam­ manräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen

inom A-gruppen.

Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Röstvärdet skall------------------- -Efter sammanräkningens --------

---------------- medgiva det. Den nya sammanräkningen äger rum inom

det parti,

för vilket den

avgångne blivit vald. Blev den av­ gångne vald för flera

partier,

skall

sammanräkningen ske inom det

par­

ti,

från vilket plats först tilldelades honom. Vid den nya sammanräk­ ningen tages hänsyn blott till de val­ sedlar, vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräk­ ning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller så­ som hel röst. skiljer lotten. -------- —- under försegling.

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

53

Avgår jämväl enligt 52 § utsedd landstingsman eller fullmäktig före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på enahanda sätt, som i nämnda paragraf är sagt; och skall vid ny sammanräkning för utseende av fullmäktig hänsyn så­ som förut tagas blott till de valsed­ lar, vilka upptaga den först avgång­ nes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräk­ ning, då namnet tilldelades plats i ordningen

inom A-gruppen. (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§•

Avgår jämväl enligt 52 § utsedd landstingsman eller fullmäktig före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på enahanda sätt, som i nämnda paragraf är sagt; och skall vid ny sammanräkning för utseende av fullmäktig hänsyn så­ som förut tagas blott till de valsed­ lar, vilka upptaga den först avgång­ nes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräk­ ning, då namnet tilldelades plats i ordningen.

60

Kuvert, varom förmäles i 26, 28, 29 och 38 §§, skola vara av ogenom­ skinligt papper, samt, vad varje sär­ skilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen fastställda for­ mulär. Kuverten skola tillverkas en­ dast genom statsverkets försorg.

Kuvert, som avses i 28 och 38 §§, tillställas röstmottagare på statsver­ kets bekostnad. Ytterkuvert, som av­ ses i 38 §, tillhandahållas på stats­ verkets bekostnad även valnämnden. I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola på statsverkets bekostnad till­ handahållas jämväl i riksdagen rep­ resenterat

politiskt

parti.

128------------------------------Det åligger---------------------

Kuvert, varom förmäles i 26, 28, 29 och 38 §§, skola vara av ogenom­ skinligt papper

av samma färg som

valsedel för valet i fråga

samt, vad

varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamåls­ beteckning enligt av Konungen fast­ ställda formulär. Kuverten skola till­ verkas endast genom statsverkets för­ sorg.

mot ersättning.

Kuvert, som avses i 28 och 38 §§, tillställas röstmottagare på statsver­ kets bekostnad. Ytterkuvert, som av­ ses i 38 §, tillhandahållas på stats­ verkets bekostnad även valnämnden. I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert samt ytterkuvert, som avses i 38 g, skola på statsverkets bekostnad till­ handahållas jämväl i riksdagen representerat parti,

äger rum. --------- 38 §§ sägs.

106

Kanal. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

60

I riksdagen representerat

politiskt

parti äger vid val av landstingsman

och val av stadsfullmäktige för stad,

som ej deltager i landsting, i den

omfattning och ordning Konungen

bestämmer, erhålla gottgörelse av

statsverket för kostnaderna för de

valsedlar partiet låtit iordningställa

för valet.

Kommun äger besluta att vid val

av fullmäktige i kommunen

politiskt

parti som är eller genom valet blir

representerat i fullmäktige, skall er­

hålla bidrag av kommunen till par­

tiets kostnader för framställning av

valsedlar. Beslutet skall innehålla att

ersättning utgår till var je sådant par­

ti efter enhetliga grunder. Ersättning

får dock ej utgå i den mån gottgö­

relse erhålles av statsverket.

§•

I riksdagen representerat parti

äger vid val av landstingsman och

val av stadsfullmäktige för stad, som

ej deltager i landsting, i den omfatt­

ning och ordning Konungen bestäm­

mer, erhålla gottgörelse av statsver­

ket för kostnaderna för de valsedlar

partiet låtit iordningställa för valet.

Kommun äger besluta att vid val

av fullmäktige i kommunen parti som

är eller genom valet blir represen­

terat i fullmäktige, skall erhålla bi­

drag av kommunen till partiets kost­

nader för framställning av valsedlar.

Beslutet skall innehålla att ersätt­

ning utgår till varje sådant parti

efter enhetliga grunder. Ersättning

får dock ej utgå i den mån gottgörel­

se erhålles av statsverket.

Papper för framställning av val­

sedlar för val, som förrättas samma

dag som ordinarie val till riksdagen

äger rum, tillhandahålles kostnads­

fritt av statsverket enligt de närmare

bestämmelser som meddelas av

Konungen.

(Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen som riksdagen antagit sasom vilande med anledning a\

Ivungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits och er­

hållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelser­

na dock tillämpas endast i fråga om val för tid efter utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

107

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 8, 9 och 33 §§kommunallagen den 18 december 19531 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8

§•

Fullmäktige valjas för

fyra

år, Fullmäktige väljas för

tre

år, räk-

räknade från och med den 1 januari nade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett. året näst efter det, då valet skett.

Om val - —- —- —- — — — särskilt stadgat.

9

§■

För val - -— -— inom valkrets. Vid valkretsindelning------------------------- ]tan ske I varje valkrets väljes, efter kret­ sens i mantalslängden upptagna be­ folkning för året näst före den

fyra-

årsperiod,

som valet gäller, eu full­

mäktig för varje fullt tal, motsvaran­ de det som erhålles, då kommunens för samma år i mantalslängden upp­ tagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till det för kom­ munen bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de valkret­ sar, vilkas folkmängd mest överskju­ ter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för full­ mäktiges antal inom valkretsarna,

I varje valkrets väljes, efter kret­ sens i mantalslängden upptagna be­ folkning för året näst före den

tre­

årsperiod,

som valet gäller, en full­

mäktig för varje fullt tal, motsva­ rande det som erhålles, då kommu­ nens för samma år i mantalslängden upptagna folkmängd delas med an­ talet fullmäktige för hela kommu­ nen. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de val­ kretsar, vilkas folkmängd mest över- skj uter de tal, som enligt den angiv­ na regeln äro bestämmande för full­ mäktiges antal inom valkretsarna,

1 Senaste lydelse av 9 § se 1959: 61.

108

Kungi. Maj:ts proposition nr 27 år 196S

(Nuvarande lydelse)

vara berättigade att var för sig i

ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

överskottstalen lika för två eller fle­

ra valkretsar, avgöres företrädet ge­

nom lottning.

Om indelning —- — -------------------

Beslut om-----------------—-----------

(Föreslagen lydelse)

vara berättigade att var för sig i ord­

ning efter överskottens storlek välja

ytterligare en fullmäktig. Äro över­

skottstalen lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

------- i ärendet.

— nästa val.

33

Ledamöter och suppleanter i kom­

munens styrelse väljas för

fyra

år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett. Va­

let skall förrättas i december månad

året näst efter det, då allmänna val

av fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot ------------------------ av

§•

Ledamöter och suppleanter i kom­

munens styrelse väljas för

tre

år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förrättas i december må­

nad året näst efter det, då allmänna

val av fullmäktige ägt rum.

tj änstgöringstiden.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning av

Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits och er­

hållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelser­

na dock tillämpas endast i fråga om val av lullmäktige för tid efter ut­

gången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

109

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, att 8—10 §§ och 45 § 1 mom. kommunallagen för Stockholm den 1 mars 19571 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8

§.

Stadsfullmäktige väljas för

fyra

år (tjänstgöringsår), räknade från och med den 15 oktober det år, då valet skett.

Om val —------------------------------ -

9

§•

För val — —----------Vid valkretsindelning I varje valkrets väljes, efter kret­ sens i mantalslängden upptagna be­ folkning för året näst före den

fyra-

årsperiod,

som valet gäller, en stads­

fullmäktig för varje fullt tal, mot­ svarande en hundradedel av stadens för samma år i mantalslängden upp­ tagna folkmängd. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till etthundra, skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folk­ mängd mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro be­ stämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efter över-

(Föreslagen lydelse)

Stadsfullmäktige väljas för

tre

år

(tjänstgöringsår), räknade från och med den 15 oktober det år, då valet skett. särskilt stadgat.

inom valkrets.

kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kret­ sens i mantalslängden upptagna be­ folkning för året näst före den

tre­

årsperiod,

som valet gäller, en stads­

fullmäktig för varje fullt tal, mot­ svarande en hundradedel av stadens för samma år i mantalslängden upp­ tagna folkmängd. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till etthundra, skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folk­ mängd mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro be­ stämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efter över-

Senaste lydelse av 9 § se 1959:62.

no

Kungi. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

(Nuvarande lydelse)

skottens storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres

företrädet genom lottning.

Om indelning

Beslut om —

(Föreslagen lydelse)

skottens storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgö­

res företrädet genom lottning,

i ärendet.

------- nästa val.

10

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den be­

stämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen;

dock

att kungörelse skall utfärdas av val­

nämnden.

§•

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den be­

stämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

45

1 mom. Stadsfullmäktige välja

vid det sammanträde, som avses i

11 § första stycket, det år, då val av

stadsfullmäktige ägt rum, borgarråd

för en tid av

fyra

år till det antal,

som stadsfullmäktige bestämma. Till

borgarråd må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet

i kommunala förvaltningsfrågor el­

ler eljest i allmänna värv. Vid val av

borgarråd skall, där så äskas eller

omröstning begäres, anställas sär­

skilt val av varje borgarråd.

§•

1 mom. Stadsfullmäktige välja

vid det sammanträde, som avses i

It § första stycket, det år, då val av

stadsfullmäktige ägt rum, borgarråd

för en tid av

tre

år till det antal, som

stadsfullmäktige bestämma. Till bor­

garråd må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet

i kommunala förvaltningsfrågor el­

ler eljest i allmänna värv. Vid val av

borgarråd skall, där så äskas eller

omröstning begäres, anställas sär­

skilt val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning av

Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits och er­

hållit kraft av grundlag. Före den 15 oktober 1970 skall de nya bestämmelser­

na dock tillämpas endast i fråga om val av stadsfullmäktige för tid därefter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

111

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 och 44 §§ landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 9 och 44 §§ landstingslagen den 14 maj 1954»

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

9

Landstingsmän jämte suppleanter

väljas utom i fall, som avses i 17 §,

för

fyra

år, räknade från och med

den 1 januari året näst efter det, då

valet skett.

44

Ledamöter och suppleanter i för­

valtningsutskottet väljas för

fyra

år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förrättas vid landstings­

möte året näst efter det, då allmänna

val av landstingsmän ägt rum.

Avgår ledamot — —-----------------

i

(Föreslagen lydelse)

§•

Landstingsmän jämte suppleanter

väljas utom i fall, som avses i 17 §,

för

tre

år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet

skett.

§•

Ledamöter och suppleanter i för­

valtningsutskottet väljas för

tre

år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förrättas vid landstings­

möte året näst efter det, då allmänna

val av landstingsmän ägt rum.

lv

tjänstgöringstiden.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning av

Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits och er­

hållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelser­

na dock tillämpas endast i fråga om val av landstingsmän jämte suppleanter

för tid efter utgången av år 1970.

1 Senaste lydelse av 44 § se 1965:103.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § 1 mom. lagen den 31 maj 1957 (nr 281)

om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom.

förbund skall erhålla ändrad lydelse

(Nuvarande lydelse)

8

1 mom. Förbundsfullmäktige

väljas för

fyra

år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter

det, då allmänna kommunalval ägt

rum, eller, där landstingskommun

ingår i förbundet, från och med den

1 januari det därpå följande året.

Val av —------------—-----------------

Skall val------------------------------ —

lagen den 31 maj 1957 om kommunal-

på sätt nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Förbundsfullmäktige

väljas för

tre

år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter

det, då allmänna kommunalval ägt

rum, eller, där landstingskommun

ingår i förbundet, från och med den

1 januari det därpå följande året.

under året.

— föra ordet.

Denna lag träder i kraft när de förslag till ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen som riksdagen antagit såsom vilande med anledning av

Kungl. Maj :ts proposition nr 27 till 1968 års riksdag slutligt antagits och er­

hållit kraft av grundlag. Före den 1 januari 1971 skall den nya bestämmelsen

dock tillämpas endast i fråga om val av fullmäktige i kommunalförbund för

tid efter utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

113

L Idrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 ja­

nuari 1968.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-

E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

,

W

ickman

, M

oberg

.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

partiell författ-

ningsreform

och anför.

Inledning

Författningsutvecklingen i vårt land har visat stor kontinuitet. Den

politiska demokratin har genomförts inom ramen för det tvåkammarsystem

som tillskapades med 1866 års riksdagsordning (RO). Parlamentarismen

har blivit konstitutionell sedvanerätt vid sidan av föråldrade men formellt

ännu orubbade bestämmelser i 1809 års regeringsform (RF) om förhållan­

det mellan regeringsmakt och folkrepresentation.

Kontinuiteten i författningsutvecklingen kan ses som ett uttryck för

den stabilitet som utmärkt det politiska livet i Sverige. Demokratin och

parlamentarismen är sedan länge oomstridda, och den författningsdebatt

som förekommit under senare decennier har snarare rört demokratins

verksamhetsformer än de bärande principerna för statsskicket. Även verk­

samhetsformerna är emellertid väsentliga. De beslutande och verkstäl­

lande demokratiska organen måste ha en hög arbetsduglighet för att kunna

bemästra de problem som samhällsomdaningen ställer dem inför. Inte mindre

viktigt är att det demokratiska systemet är så utformat att medborgarna

engageras i politiken och har möjlighet till effektiv kontroll av regering och

folkrepresentation.

I den offentliga debatten och i riksdagen framfördes i början av 1950-

talet olika önskemål om begränsade reformer som siktade till en effektivi-

sering och modernisering av de demokratiska institutionerna. I augusti

1954 tillkallades

författningsutredningen

* för att ta upp dessa reformönske- 1

1 Ledamöter riksdagsledamöterna Rickard Sandler, ordförande, Emil Ahlkvist, Olle Dahlén,

Harald Hallén, Elis Håstad, Ossian Sehlstedt och Sten Wahlund samt chefredaktören John

Hartman. Sedan Hartman och Håstad avlidit inträdde den 1 mars 1957 chefredaktören Per

Wrigstad och den 26 mai 1959 riksdagsledamoten Henrik Munktell som ledamöter i utredningen.

Munktell avled den 20 december 1962. Professorn Jörgen Westerståhl förordnades den 7 mars

1958 att vara ledamot av utredningen.

8 —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 27

114

mål i ett sammanhang och göra en samlad översyn av demokratins funktions-

problem. Det blev ett omfattande och långvarigt utredningsarbete. Det ut­

mynnade i att författningsutredningen år 1963 lade fram ett slutbetänkande

i fyra delar, »Sveriges statsskick» (SOU 1963: 16—19). Betänkandet inne­

höll förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning. Författningsut­

redningen föreslog att parlamentarismen skulle grundlagfästas och att två­

kammarriksdagen skulle ersättas med en enkammarriksdag. Samtliga le­

damöter i riksdagen skulle enligt förslaget väljas vid ett och samma till­

fälle vart fjärde år. Valen skulle förrättas fristående från kommunalvalen.

Betänkandet innehöll inte något utarbetat förslag till vallagstiftning, inen

utredningen drog upp riktlinjerna för ett nytt valsystem på proportionell

grund.

På vissa punkter var betänkandet inte enhälligt. En minoritet inom utred­

ningen reserverade sig till förmån för ett modifierat tvåkammarsystem.

Författningsutredningens förslag blev föremål för en omfattande remiss­

behandling. Sammanställningar av remissyttrandena har offentliggjorts

(SOU 1964:38 samt 1965:2, 3, 34 och 37). Remissinstanserna utsatte för­

slaget för hård kritik. På sina håll vitsordades att förslaget hade förtjänster

och kunde fylla en uppgift som en etapp på vägen mot en ny författning, men

åtskilliga remissinstanser — däribland högsta domstolens och regerings­

rättens ledamöter — ansåg att förslaget var behäftat med så allvarliga

brister att det i betydande delar måste omarbetas från grunden. Det av

utredningen skisserade valsystemet möttes av ett kompakt motstånd, och i

vissa remissjdtranden gjordes en ingående analys av bristerna i utrednings­

förslaget i denna del. Även i andra delar av förslaget redovisade remissinstan­

serna åtskilliga sakliga invändningar av stor tyngd mot de lösningar som

utredningen hade föreslagit.

I den offentliga debatten om författningsutredningens förslag framträdde

djupgående politiska motsättningar i fråga om kammar- och valsystemet.

Åsikterna gick isär bl. a. beträffande lämpligheten av den föreslagna ord­

ningen med fristående kommunalval utan inverkan på riksdagens sam­

mansättning. I riksdagen kom frågan om behovet av ett valtekniskt samband

mellan riksdagsval och kommunalval att sammankopplas med frågan om en

utvidgad demokrati på länsplanet. Under hösten 1964 begärde riksdagen att

båda frågorna skulle utredas, och för uppgiften tillsattes vid årsskiftet

1964/65 en särskild utredning,

länsdemokratiutredningen'.

I oktober 1965

avlämnade länsdemokratiutredningen betänkandet »Författningsfrågan och

det kommunala sambandet» (SOU 1965:54). Utredningen uttalade i be­

tänkandet att en ny författning borde behålla ett valtekniskt samband mel- 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

1 Ledamöter landshövdingen Per Nyström, ordförande, riksdagsledamöterna Emil Ahlkvist,

Carl Albert Andersson, Einar Asp, Olle Dahlén, Stig F. Hansson samt Per Petersson.

115

lan riksdagsval och kommunalval. Formen för ett sådant samband lämnades

däremot öppen. Man kunde enligt utredningen tänka sig antingen indirekta

val genom kommunala församlingar av en del av riksdagens ledamöter eller

direkta val av riksdagsledamöter samma dag som kommunalvalen ägde rum.

Fn minoritet inom utredningen ansåg emellertid att det inte anförts till­

räckligt vägande skäl lör att sammankoppla riksdagsvalen med kommunal­

valen och förordade därför fristående kommunalval.

I början av år 1965 fick en ny utredning,

1965 års valtekniska utredning

',

i uppdrag att undersöka bl. a. frågan om de valtekniska förutsättningarna

for att hålla riksdagsval och kommunalval på samma dag. I betänkandet

»Gemensam valdag» (SOU 1965: 74), som lades fram i december 1965, för­

klarade utredningen att hinder inte mötte att sammanföra valen till riks­

dagen med valen till landsting samt kommunal- och stadsfullmäktige, om

vissa ändringar vidtogs i gällande regler om val förfarandet.

Parallellt med remissbehandlingen av författningsutredningens betänkan­

de och arbetet på kompletterande utredningar fördes

överläggningar mellan

foretradare for de fgra stora politiska partierna'k

Vissa inom justitiede­

partementet upprättade promemorior som tjänat som underlag för dessa

överläggningar har offentliggjorts (SOU 1966:17). Vid överläggningarna

blev det så småningom klart att samtliga deltagande partier ansåg att

författningsutredningens förslag inte kunde läggas till grund för en reform

av statsskicket. Man enades emellertid om att en total författningsrevision

borde genomföras, och överläggningarna inriktades därefter på att dra upp

riktlinjerna för det kommande reformarbetet. Man kom överens om vissa

huvudprinciper, bl. a. att en framtida författning bör vila på folksuve­

ränitetens grund och att parlamentarismen bör inskrivas i författningen.

Riksdagen bör bestå av en kammare och dess ledamöter bör väljas i°di-

rekta och proportionella val. Beträffande sättet för riksdagens bildande och

valsystemet kvarstod emellertid meningsskiljaktigheter mellan partierna

som inte kunde överbryggas på detta stadium. Reformarbetet borde enligt

samstämmig uppfattning bedrivas i etapper så att eu partiell reform på

de politiskt mest centrala och aktuella avsnitten om möjligt kunde beslu­

tas redan under 1968 och 1969 års riksdagar.

Partiöverläggningarna resulterade i beslut om en ny utredning som skulle

spanna över hela fältet av författningsfrågor. I april 1966 tillkallades

grund­

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1908

hv^'0ter b°.rglnästaren Björn Widegren, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg

SvanstriVm°ren LUndgre"’ riksdagsledamöterna N. Yngve Nilsson, Olaus Nyberg och Ivan

t I

rnin?d 1.965 leddes överläggningarna av statsrådet Olof Palme. I övriot del­

lon StvalrådRet S,yen-Er'C NlIsson

samt riksdagsledamöterna Torsten Andersson, Torsten Bengts-

®°"’JF 0“f.e Björkman, Ingvar Carlsson, Olle Dahlén, Gunnar Heckscher (t. o. m. den 5 oktober

Sten mi lmrd e™ ’

^ H°lmberg’ Birger Lundström, Bertil Ohlin, Georg Pettersson och

116

lagberedningen

1 för att fortsätta och slutföra arbetet på en total författ­

ningsrevision. Den första etappen i beredningens arbete avslutades i maj

1967, då beredningen lade fram betänkandet »Partiell författningsreform»

(SOU 1967:26). I betänkandet föreslås omfattande ändringar i gällande

grundlagar och vallagstiftning. De viktigaste nyheterna är förslag om över­

gång till enkammarsystem, nytt valsystem, gemensamma riksdags- och

kommunalval vart tredje år samt regler om misstroendeförklaring, entle­

digande av statsråd och nyval till riksdagen.

Grundlagberedningens betänkande har remissbehandlats. Yttranden har

avgetts av högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter, justitie-

kanslern (JK), Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, statistiska central­

byrån, universitetskanslern, överståthållarämbetet (ÖÄ), samtliga länssty­

relser, valtekniska utredningen, kommunalrättskommittén, Svenska lands­

tingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Universitetskanslern har vid sitt remissvar fogat yttranden från fakulteter

vid universiteten i Uppsala och Stockholm, och vissa länsstyrelser har bi­

fogat yttranden från kommunala organ. Dessutom har en skrift med syn­

punkter på grundlagberedningens betänkande inkommit från Riksförbun­

det Samling för framsteg.

Samtidigt som grundlagberedningen redovisade resultatet av sitt arbete i

en första utredningsetapp lade 1965 års valtekniska utredning fram be­

tänkandet »Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967: 27).

Detta betänkande innefattar förslag till ändringar i vallagstiftningen för

att möjliggöra gemensam valförrättning för riksdagsval och borgerliga kom­

munalval. Dessutom föreslås i betänkandet även ändrade regler i RO och

i vallagstiftningen om tid för valförrättning — valens utsträckande över två

dagar — och om röstning i annan ordning än genom personlig inställelse i

vallokal.

Även valtekniska utredningens betänkande har remissbehandlats. Yttran­

den har avgetts av regeringsrättens ledamöter, poststyrelsen, statskontoret,

statistiska centralbyrån, ÖÄ, samtliga länsstyrelser, grundlagberedningen,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska kom­

munförbundet. ÖÄ och vissa länsstyrelser har vid sina remissvar fogat

yttranden från valnämnder och andra kommunala organ.

Jag anhåller nu att få ta upp frågan om en partiell författningsreform på

grundval av de föreliggande betänkande^ från grundlagberedningen och

1965 års valtekniska utredning samt remissyttrandena över dem. Beträffande

valtekniska utredningens betänkande avser jag dock inte att här beröra

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

1 Ledamöter landshövdingen Valter Åman, ordförande, riksdagsledamöterna Ingemund

Bengtsson, Ingvar Carlsson, Allan Hernelius, Birger Lundström, Georg Pettersson och Sten

Wahlund. Sedan herr Carlsson i december 1967 avsagt sig sitt uppdrag har riksdagsledamoten

Hilding Johansson inträtt som ledamot i beredningen i herr Carlssons ställe.

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 ur 1968

117

frågorna om ändrad tid för valförrättning och om röstning i annan ordning

än genom personlig inställelse i vallokal. Dessa frågor bör undersökas ytter­

ligare. I samband därmed bör man även utreda möjligheterna till förenkling

och effektivisering av valförfarandet. Avsikten är att detta utredningsarbete

skall påbörjas inom kort och slutföras med största möjliga skyndsamhet.

En författningsreform efter grundlagberedningens linjer förutsätter att

valperioderna för kommunala fullmäktigförsamlingar och nämnder sam­

ordnas med valperioderna för riksdagen. De för detta ändamål uppenbart

nödvändiga ändringarna i kommunallagstiftningen bör lämpligen behandlas

redan i detta sammanhang. Ett ställningstagande i detalj till de olika följd­

ändringar som kan bli aktuella på det kommunala området bör emellertid

anstå tills vissa undersökningar i ämnet, som f. n. pågår inom kommunal-

rättskommittén, blivit slutförda. Jag vill också erinra om att följdändring­

ar i en framtid kan komma att aktualiseras av den hösten 1967 tillsatta

kommunalvalskommittén. Kommunalvalskommittén har fått i uppdrag att

pröva bl. a. om genomförandet av det valsystem för riksdagen som grundlag­

beredningen föreslagit bör föranleda modifikationer i det kommunala val­

systemet.

I detta sammanhang vill jag ytterligare begagna tillfället att nämna att

det finns vissa frågor om ändringar i RF och RO som inte har samband

med den nu förestående författningsreformen men som ändå kommer att

kräva ett första ställningstagande av riksdagen redan under innevarande

vårsession. Dit hör bl. a. frågan om sänkning av rösträttsåldern. Dessa fri­

stående frågor bör redovisas i en särskild proposition, som torde få an­

mälas vid ett senare tillfälle.

Förutsättningarna för en partiell författningsreform

och huvuddragen i reformen

Grundlagberedningen

Vid partiöverläggningarna i författningsfrågan förutsattes att grundlag­

beredningen skulle försöka lägga fram förslag om nytt kammar- och val­

system samt om parlamentarismens inskrivande i författningen så tidigt

att förslagen kunde bli föremål för riksdagsbeslut 1968/69. I betänkandet

»Partiell författningsreform» konstaterar grundlagberedningen att detta

tidsschema förutsätter att den partiella reformen genomförs inom nuva­

rande grundlagars ram. Reredningen finner att detta är möjligt. I RF:s och

RO:s bestämmelser om riksdagen och om valen till riksdagen kan, anser

beredningen, göras även mycket genomgripande ändringar utan att man

fördenskull behöver rubba de principer på vilka grundlagarna i övrigt

bygger. Beträffande möjligheterna att skriva in parlamentarismen i nuva­

118

rande RF kan man visserligen hysa tvekan. Resultatet av delreformer på

detta område måste nämligen bli att skilda bestämmelser i RF kommer

att spegla olika statsrättsliga åskådningar. Det bör dock enligt beredningens

åsikt vara möjligt att överse med brister av detta slag under ett övergångs­

skede i avbidan på att vi får en total författningsrevision. Vissa brister i

RF i systematiskt och lagtekniskt hänseende är under alla förhållanden

det pris som man måste betala, om man utan dröjsmål vill få till stånd så­

dana grundlagsändringar som allmänt bedöms som särskilt angelägna.

Grundlagberedningen har för sin del kommit till uppfattningen att detta

pris inte är för högt för en partiell författningsreform.

Beredningen framhåller att den korta tid som stått till buds för ar­

betet på en partiell författningsreform har tvingat till stark restriktivitet

i fråga om reformens omfattning. Inom varje avsnitt har beredningen tagit

under övervägande endast sådana ändringar i gällande författning som be­

dömts ha hög angelägenhetsgrad. Men restriktivitet har ansetts påkallad

också av andra skäl än tidsnöd. Inte sällan har situationen varit den att

framförda reformönskemål inte kunnat prövas slutligt innan andra frågor

som ligger helt utanför den partiella reformen blivit lösta. Beredningen

har försökt undvika provisoriska lösningar. I betänkandet understryks

att den partiella reformen inte får bli ett provisorium med följd att en ny

reglering efter ett antal år kommer att ersättas med ännu en ny reglering.

Reformen bör lägga en fast grund på vilken man kan bygga vidare vid ut­

formningen av eu helt ny författning. Eu annan synpunkt som, enligt vad

beredningen upplyser, ibland bär gjort sig gällande har varit att det kan

vara en fördel vid det praktiska genomförandet av reformen att denna inte

kombineras med fler ändringar i invanda former än som är nödvändigt.

Som redan tidigare nämnts är de viktigaste nyheterna i grundlagberedning­

ens betänkande förslagen om övergång till enkammarsystem, införande av

clt nytt valsystem och inskrivande i författningen av vissa parlamentariska

principer. Riksdagen skall enligt grundlagberedningens förslag bestå av 350

ledamöter. Valperioden för riksdagen skall vara tre år och den skall sam­

ordnas med valperioderna för kommunala församlingar på det sättet att

riksdagsval och val av landsting samt kommunal- och stadsfullmäktige äger

rum samtidigt. Valmetoden skall liksom hittills vara proportionell, men en

väsentlig skillnad mellan det föreslagna valsystemet och det nuvarande

är att den nya valmetoden är så utformad att partiernas representation i

riksdagen blir proportionell i förhållande till deras röstsiffror i hela landet

(riksproportionell). Den nya valmetoden har dock försetts med vissa spärrar

mot småpartier för att motverka långtgående partisplittring i riksdagen.

Beträffande riksdagens arbetsformer föreslås vissa ändringar som berör

utskottsorganisationen, riksdagens sessionstider, planeringen av riksdags-

arbetet, riksdagsledamöternas rätt att yttra sig under plenarsamman­

träden in. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 dr 19G8

119

Grundlagberedningen föreslår inte i denna utredningsetapp några ändring­

ar i RF:s regler om regeringsbildningen och regeringsärendenas handlägg­

ning. Däremot föreslår beredningen införande av institutet misstroendeför­

klaring och i anslutning härtill också nya regler om entledigande av statsråd.

Eu regering som möts av misstroendeförklaring från riksdagen eller annars

lider nederlag i riksdagen skall enligt förslaget kunna utlysa nyval till riks­

dagen. Liksom enligt hittills gällande regler skall nyval avse återstoden av

löpande ordinarie valperiod. Det skall ligga i statsministerns hand att av­

göra när nyval skall tillgripas.

Enligt beredningens förslag skall de nya grundlagsbestämmelserna träda

i kraft den 1 januari 1971. Val till enkammarriksdagen skall hållas första

gången i september 1970 och därefter i september 1973, 1976, 1979 osv.

I betänkandet upplyses att beredningens parlamentariska ledamöter be­

träffande de mest väsentliga frågorna som behandlats i samband med den

partiella reformen fortlöpande har rådgjort med sina resp. partiledningar.

Av betänkandet framgår i flera sammanhang att grundlagberedningen strä­

vat efter att sammanjämka motstridiga ståndpunkter och att nå lösningar

som kan väntas vinna anslutning från skilda politiska meningsriktningar.

Endast på två punkter föreligger reservationer. Eu ledamot av beredningen

har reserverat sig till förmån för ett lägre antal ledamöter i riksdagen än

350, och en annan ledamot har i en reservation förklarat sig vara motståndare

till den föreslagna befogenheten för statsministern att låta anordna nyval.

Remissyttrandena

Remissinstanserna har vid behandlingen av grundlagberedningens be­

tänkande ofta betonat att de betraktar de mest väsentliga elementen i de

framlagda förslagen som resultatet av en uppgörelse mellan de fyra stora

politiska partierna. Många drar av detta slutsatsen att de helt eller delvis

bör avstå från att gå närmare in på sådant som har karaktären av po­

litiska lämplighetsfrågor. Uttalanden av denna innebörd görs bl. a. av

regeringsrättens ledamöter, ÖÄ

samt

länsstgrelserna i Östergötlands, Jön­

köpings, Gotlands, Blekinge, Jämtlands

och

Norrbottens län.

I flertalet re­

missyttranden förekommer dock mer eller mindre utförligt utvecklade

synpunkter på politiskt betydelsefulla frågor och på reformarbetets all­

männa uppläggning.

Uppläggningen av reformarbetet i etapper godtas eller lämnas utan

erinran av nästan alla remissinstanser.

Regeringsrättens ledamöter

och

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

erinrar om att de redan vid re­

missbehandlingen av författningsutredningens betänkande förordat en

partiell reform.

Svea hovrätt

gör ingen invändning mot att en partiell för-

fattningsreform nu genomförs men framhåller att många viktiga fråge-

komplex kommer att stå kvar olösta. Det är enligt hovrättens mening ange­

läget att de grundlagsändringar som nu beslutas inte får leda till att den to­

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 19t>8

120

tala författningsrevisionen fördröjs.

Länsstyrelsen i Södermanlands län

an-

ser att det är oundvikligt att demokratins funktionsformer från tid till

annan anpassas till utvecklingen i övrigt och att överläggningarna mellan de

fyra stora partierna bör ha skapat vissa förutsättningar för en partiell för-

fattningsreform. Endast

länsstyrelsen i Västernorrlands län

ställer sig av­

visande till en uppläggning av reformarbetet i etapper. Denna länsstyrelse

menar att den nuvarande författningen fungerat så pass bra att den bör

kunna tillämpas i oförändrat skick tills vi får en total författningsrevision.

Länsstyrelsen i Stockholms län

betecknar grundlagberedningens strävan

att undvika provisoriska lösningar som ett lyckat grepp på den föreliggande

lagstiftningsuppgiften.

JK

framhåller att det av flera skäl är särskilt viktigt

just på det konstitutionella området att undvika provisorier och kortsiktiga

lösningar. Samma uppfattning har även

länsstyrelserna i Jönköpings, Väst­

manlands

och

\ Österbottens län. Länsstyrelsen i Kopparbergs län

säger sig

vara medveten om värdet av att författningen får en sådan utformning

att den kan bli bestående under lång tid. Enligt länsstyrelsens mening skiljer

sig emellertid en författningsreform i princip inte från andra reformer, vars

resultat definitivt kan bedömas först sedan de tillämpats någon tid. Vid den

totala författningsrevisionen kommer, anser länsstyrelsen, tillfälle att finnas

att göra erforderliga modifikationer i den partiella reformen.

Som allmänt omdöme om grundlagberedningens förslag sägs från flera

håll att de lösningar beredningen kommit fram till i huvudsak är sådana att

förslagen bör kunna läggas till grund för lagstiftning. I denna riktning

uttalar sig

länsstyrelserna i Malmöhus, Skaraborgs

och

Kopparbergs län

samt

Svenska landstingsförbundet

och

Svenska kommunförbundet.

I åtskilliga

remissyttranden förekommer kritik på enstaka punkter men endast ett

par remissinstanser intar genomgående eller så gott som genomgående en

avvisande hållning till reformförslagen. Detta gäller

länsstyrelserna i Sö­

dermanlands

och

Västernorrlands län.

Ingen remissinstans motsätter sig tanken på enkammarriksdag med di­

rekta val av samtliga riksdagsledamöter. Flertalet av dem som tar ställning i

frågan godtar också förslaget om gemensam valdag för riksdagsval och kom­

munalval, men på denna punkt förekommer i en del remissyttranden utta­

landen som röjer en tveksam eller kritisk inställning. Det nya valsystemet

har med undantag för någon enstaka remissinstans fått ett positivt mot­

tagande under remissbehandlingen. Nyheterna beträffande riksdagens ar­

betsformer föranleder endast ett fåtal uttalanden.

De punkter där remissinstansernas tveksamhet är störst avser antalet leda­

möter i riksdagen och valperiodernas längd. Bl. a. ett stort antal länsstyrelser

törordar ett lägre antal ledamöter än 350, och i åtskilliga remissyttranden

förordas fyraåriga valperioder i stället för treåriga som grundlagbered­

ningen har föreslagit.

De nyheter som grundlagberedningen har föreslagit beträffande parla­

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

121

mentarismen, dvs. införande av institutet misstroendeförklaring samt reg­

ierna om entledigande av statsråd och om nyval, accepteras i sak av alla

som yttrar sig i ämnet. Invändningar förekommer endast i detaljer Vissa

remissinstanser ser dock helst att man låter anstå till den totala författnings­

revisionen med att grundlagfästa parlamentarismen. Argumenten för denna

uppfattning är av lagteknisk natur.

Om den lagtekniska bearbetningen av författningsstoffet och om betän­

kandets kvalitet överhuvudtaget bär annars från flera håll fällts erkänn-

samma omdömen.

JK

säger att beredningen med föredömlig omsorg i prak­

tiskt taget alla frågor redovisat skäl och motskäl och efter noggrann väg-

ning av dem valt sina lösningar.

Svea hovrätt

anser att grundlagberedningen

i huvudsak på ett förtjänstfullt sätt löst uppgiften att infoga nya regler i

en gammal författning. Även

juridiska fakulteten vid Stockholms universitet

vitsordar förslagets förtjänster i sak och i form.

En synpunkt som återkommer i flera remissyttranden är att det är ett

varde i sig att grundlagberedningens förslag fått ett sådant innehåll att det

kunnat godtas av skilda politiska meningsriktningar. Sålunda framhåller

JK

att det ur nationell synpunkt är av stor betydelse att författningsreformen

kan genomforas under största möjliga politiska enighet.

Länsstyrelsen i Kro­

nobergs län

anser att det förhållandet att grundlagberedningen nu på alla

huvudpunkter kunnat prestera ett enigt förslag med den direktvalda enkam­

marriksdagen som kärna är så väsentligt att de kritiska erinringar som kan

goras på vissa punkter måste betraktas som sekundära. I den mån kritiken

mte kan beaktas utan att den politiska enigheten rubbas bör de kritiska

synpunkterna få vika.

Enligt

länsstyrelsen i Kopparbergs län

bör grundlagberedningens förslag

bedömas mot bakgrunden av önskvärdheten att en författningsreform så

långt möjligt kommer till i enighetens tecken. Med kännedom om att flera

av de önskemål som framförts inom olika politiska partier är oförenliga

maste det, anser länsstyrelsen, hälsas med tillfredsställelse att alla nu visat

god vilja att nå samlande lösningar och att man därvid varit beredd att

efterge även vissa krav som tidigare betecknats som oavvisliga. Frågan är nu,

fortsätter lansstyrelsen, om grundlagberedningens förslag, som i väsentliga

delar är en förhandlmgsuppgörelse, utgör en konstruktiv och på längre sikt

godtagbar lösning eller om det är behäftat med de svagheter som ofta känne­

tecknar eu kompromiss. För egen del har länsstyrelsen kommit fram till

att forslaget i huvudsak håller måttet och att det därför bör kunna läggas

till grund för lagstiftningsåtgärder.

Länsstyrelsen i

I

ästmanlands län

har däremot en mera kritisk syn på

partiernas kompromiss i författningsfrågan. Länsstyrelsen finner det na­

turligt i ett demokratiskt samhälle, att en författningsreform växer fram

genom sammanjämkning av olika uppfattningar. I bästa fall kan, fram­

håller länsstyrelsen, även en kompromissprodukt representera eu relativt

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

122

konsekvent linje. Det föreliggande förslaget har emellertid — även om det

allmänt accepterats — nästan överallt mött invändningar och knappast

någonstans hälsats med större entusiasm. Länsstyrelsen anser det beklag­

ligt att man inte lyckats komma fram till en lösning som framstått som

naturlig och självklar för den övervägande delen av opinionen. Konklu­

sionen i länsstyrelsens remissyttrande blir dock att länsstyrelsen inte mot­

sätter sig en författningsreform på grundval av det föreliggande förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr

27

år 1968

Kammarsystemet

Nuvarande ordning

I 49 § RF föreskrivs att riksdagen skall bestå av två kamrar, som i alla

frågor äger lika behörighet och myndighet. Regler om kamrarnas bildande

ges huvudsakligen i 6—22 §§ RO.

Första kammaren skall i princip ha 150 ledamöter. Antalet leda­

möter kan dock ibland vara något större. F. n. har första kammaren 151 leda­

möter. Valen till första kammaren är indirekta och gäller för en tid av åtta

år. Valen förrättas av landstingen och stadsfullmäktige i de städer som inte

ingår i landstingskommun. Kammaren förnyas successivt med ca en åttondel

varje år. Det indirekta valsättet, den successiva förnyelsen och den långa

mandattiden gör att kammaren genomsnittligt representerar en jämförelsevis

gammal folkopinion. Den genomsnittliga s. k. opinionseftersläpningen är om­

kring sex år.

Andra k a in in a r e n skall i princip ha 230 ledamöter men också detta

antal kan överskridas något. F. n. har kammaren 233 ledamöter. Valen till

andra kammaren är direkta, och hela kammaren förnyas vid varje valtill-

fälle. Valperioden är fyra år.

I detta sammanhang bor nämnas att 1 andstingsmän, kommunalfullmäk­

tige och stadsfullmäktige väljs genom samtidiga direkta val som ager rum

vart fjärde år. Dessa allmänna kommunalval är samordnade med de ordi­

narie andrakammarvalen på det sättet att kommunalval och andrakammar-

val hålls växelvis vartannat år. Eftersom första kammaren förnyas med

ca 1/8 varje år och kommunalval hålls vart fjärde år, berör varje kommunal­

val omkring hälften av kammarens ledamotsantal.

Valperioden börjar för båda kamrarnas ledamöter den 1 januari året efter

det, då ledamöterna blivit valda. Riksdagsledamöternas mandat kan brytas

genom förordnande om nyval. Sådant förordnande kan avse endera kamma­

ren eller båda kamrarna. Vid nyval gäller de nyvaldas mandat endast tör den

tid som återstår av löpande ordinarie valperiod.

Tidigare reformförslag m. m.

Författningsutredningen

kunde inte enas i fråga om kammarsystemet och

lade därför fram alternativa förslag till kammarsystem, ett enkammarsystem

Kungl. Ma j:ts proposition nr 27 år 1968

j

maj„'rLt!äka”"1“"3'Stem'

slöddes „ utredningens

vddes8' enka,T"a',W"a‘iVCt SlU'"e riks‘'“S™ bestå av 29(1 ledamöter son.

sålde genom d.rekta val vid et, och samma tillfälle. Valperioden skulle

vara fyra ar och börja den 15 oktober samma är som valet ägde ram Val

perioden skulle kunna förkortas genom förordnande om nyval. Ett nyval

sk ,Itc sou, rego avse endast återstoden av löpande ordinarie valperiod. '

som'hmmsnir Tra161 lön"Si,“es att riksdagsval och kommunalval lik­

som hittills skulle hallas växelvis vartannat är. Kommunalvalen skulle inte

a någon lm er kan pa riksdagens sammansättning .

ten "för vad Vdernf ^ enkammaralternativet pläderade ntredningsmajorite-

tSsm kräter ; H , 011

parlamentarismen. Denna parlamen-

n f

’ S dCt’ aU de rÖstande så snart som möjligt får se den

a offek|on av sm röstning och att den aktuella politiken inte påverkas

dLrt U f “ tldig3re Peri0d‘ Endast ett enkammarsystem med

fö^ Hal

T

fÖrUtsättnin§ar för ett omedelbart samspel mellan

folkviljan a ena sidan och riksdagsmajoriteten och regeringen å andra

n ednenl

Vmaj°riteten ™m utredningen det som eu fördel att man

fredss Ml rrn^

§ friståGnde komm««alval kunde få bort det otill-

tredss allande inslag i vårt tvåkammarsystem som inblandningen av riks-

pohtiska spörsmål i kommunalvalen enligt dess uppfattning utgjorde Denna

inblandning hindrar, menade man, de kommunalpolitiska frågorna från att

"I ratt; k°mmunalvalen och berövar medborgarna de möjligheter

m

i°'1

,n >tande pa den e8na kommunens angelägenheter som kom-

imma!valen avser att ge.

Vid

remissbehandiingen av författningsulredningens förslag

anslöt sig

eitalet av dem som yttrade sig i frågan till enkammaralternativet Fler-

talet remissinstanser tillstyrkte förslaget att riksdagens ledamöter skulle

valjas , direkta val som var fristående från kommunalvalen. Många remiss­

instanser framhöll dock den betydelse som de indirekta valen 'till första

kammaren haft bl. a. för samverkan mellan riks- och kommunalpolitik och

mördade att sambandet . valordningen mellan kommunerna och riksdagen

-skulle behallas i någon form. Beträffande antalet ledamöter i riksdagen

ramkom mycket skiftande meningar. Åtskilliga remissinstanser ansåg°att

omkring 300 ledamöter var ett lämpligt antal men det förekom också flera

förespråkare både för ett lägre och för ett högre antal ledamöter.

Fragan om behovet av ett valtekniskt samband mellan riksdagsval och

kommunalval togs upp till ingående behandling av

länsdemokratiutred-

mngen.

Lansdemokratiutredningen kunde inte nå enighet. Eu majoritet ut-

a ade sig for ett valtekniskt samband medan eu minoritet, bestående av

tre av utredningens sju ledamöter, kom till motsatt uppfattning.

Efter att narmare ha undersökt relationerna mellan stat och kommun på

olika avsnitt av samhällslivet konstaterade majoriteten inom utredningen

124

att den kommunala förvaltningen har blivit en integrerad del av den offent­

liga sektorn och att den kommunala demokratin på motsvarande sätt har

blivit en integrerad del av hela det demokratiska samhällsskicket i vart

land. De kommunala frågorna har politiserats och de kommunala valen har

blivit tämligen lika andrakammarvalen. Samma partier uppträder i båda

slagen av val, ungefär samma frågor tas upp i valrörelserna och valpropa­

gandan bedrivs på samma sätt. Valdeltagandet är ungefär lika högt i båda

tvperna av val. Utredningsmajoriteten ansåg emellertid att det också finns

beaktansvärda skillnader. Vid kommunalvalen får de lokala frågorna och

rikspolitiska frågor av betydelse för kommunerna större utrymme än vid

andrakammarvalen. Det nuvarande systemet kan enligt majoriteten i prin-

cip sägas fungera så att väljarna i kommunalvalen ställer krav på politi­

kerna i både riksdag och kommunala representationer. Rikspolitiker och

kommunalpolitiker står gemensamt till svars för den förda politiken.

Mot denna bakgrund fann utredningens majoritet att tanken att i ^al-

rörelserna skilja på kommunalpolitik och rikspolitik är verklighetsfräm­

mande. Skall kommunalvalen över huvud taget handla om de kommunala

frågor som har verklig betydelse måste de ofrånkomligen handla även om

rikspolitik. Detta innebär inte att man behöver befara att lokala frågor inte

bereds utrymme i de kommunala valrörelserna. Det tinns enligt majoriteten

inget belägg för att rikspolitiken med nuvarande samband mellan landstings­

val och förstakammarval har fått så stor tyngd i kommunala valrörelser att

politiskt omstridda lokala frågor, som i och för sig skulle ha kunnat fånga

väljarnas intresse, har måst avföras från valdiskussionerna. Det nuvarande

sambandet har tvärtom inneburit stimulans för rikspartierna och deras ak­

tiva medlemmar att engagera sig i de kommunalpolitiska frågorna både un­

der de kommunala valkampanjerna och mellan valen. Bryts valsambandet

måste man enligt majoritetens bedömning åtminstone på sikt rakna med

minskat valdeltagande i kommunalvalen. Valdeltagandet är en mätare på

väljarnas intresse för valen och på hur det demokratiska systemet fungerar.

Varje avsevärd minskning i valdeltagandet är i ett demokratiskt samhälls­

skick ett tecken på politisk ohälsa, summerade majoriteten.

En upplösning av valsambandet mellan riksdagsval och kommunalval kan

enligt utredningens majoritet också få inte önskvärda parlamentariska kon­

sekvenser. Man har anledning att räkna med att de kommande valrörelserna,

även om kommunalvalen blir helt fristående från riksdagsvalen, liksom

hittills ofta kommer att forma sig till en kraftmätning mellan regering och

opposition. Det kan enligt majoritetens synsätt inte vara riktigt från parla­

mentariska synpunkter att ett val som föregåtts av en sådan valrörelse inte

får eu reglerad effekt på riksdagens sammansättning.

Majoriteten inom utredningen ansåg att valsystemet bor vara sådant att

man vid alla typer av val får rimlig överensstämmelse mellan valrörelsernas

innehåll och uppläggning, valens utgång och valutslagens praktiska effekt.

Kungl. Maj:ts proposition nr

27

år 1968

125

Det är därför nödvändigt att vid utarbetandet av en ny författning finna en

form för att bevara valsambandet mellan riksdag och kommunalförvaltning.

Sambandet kan åstadkommas på flera olika sätt. Majoriteten diskuterade

olika författningsmodeller med sådant samband, bl. a. enkammarriksdag

med successiv förnyelse och inslag av indirekt valda ledamöter och enkam­

marriksdag som förnyas på en gång i direkta val som förrättas samtidigt

med kommunalvalen. Något förord för det ena eller andra systemet gavs

emellertid inte.

Som nämnts var länsdemokratiutredningen inte enig. Minoriteten inom

utredningen delade visserligen majoritetens syn på det sakliga sambandet

mellan riks- och kommunalpolitik men pekade samtidigt på det naturliga

spänningsförhållande som föreligger mellan stat och kommun. Stat och

kommun har stundom skilda mål för sitt arbete. Riksintresset strävar efter

likformighet och likartad behandling även från administrativ synpunkt.

Kommunalpolitikerna ser lättare behovet av anpassning efter lokala för­

hållanden, av variationer i reformer och uppbyggnadstakt i fråga om olika

uppgifter på det kommunala planet. Härigenom uppkommer självfallet

stundom motsatsförhållande till statliga intressen. Spänningarna ansåg

minoriteten kunna vara av ondo men lika ofta av stort värde. Motsats­

förhållandet är det pris man får betala för att utnyttja även de kommunala

intressena och kommunalpolitikernas initiativ och framåtanda.

Med dessa utgångspunkter ansåg minoriteten att det är omotiverat att av

förekomsten av sakligt samband mellan riks- och kommunalpolitik dra

slutsatsen, att väljaren måste tvingas att i samma val ta ställning till hur

både landet och länet skall styras. En sådan ordning skulle innebära att väl­

jaren inte lämpligen bör rösta på olika partier i kommunal- och riksdags-

mannaval. Minoriteten framhöll att väljarna utan valtekniskt samband mel­

lan de olika valen har stora möjligheter att från sina kommunala synpunkter

påverka beslut på riksplanet. Det finns vidare enligt minoritetens uppfatt­

ning välgrundad anledning att tro att ökad överflyttning av uppgifter från

statliga organ till länskommunala medför klarare gränsdragning mellan

rikspolitik och kommunalpolitik än f. n. Får länen fler och viktigare upp­

gifter kan man anta att såväl väljarna som press, radio och TV visar steg­

rat intresse för länskommunala frågor. Av dessa och andra skäl gjorde

minoriteten gällande att man inte behöver befara att intresset för kommu­

nalval och därmed valdeltagandet ändras väsentligt om kommunalvalen

hålls fristående från riksdagsmannavalen.

Väljarna bör enligt minoriteten få verklig chans att i kommunalvalen

direkt kräva ut ansvar av sina kommunala representanter och partierna i

länet liksom att uttala sitt förtroende eller misstroende för de planer på

det kommunala området som partierna har för framtiden.

Slutsatsen blev för minoriteten att det inte förts fram tillräckligt vägande

argument för att ett samband mellan kommunalval och riksdagens samman­

sättning måste upprätthållas för framtiden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

126

Grundlagberedningens förslag

Grundlagberedningen liar haft som fasta utgångspunkter för sitt arbete att

tvåkammarriksdagen skall ersättas med en enka m marriksdag och

alt \ alen till riksdagen skall vara direkta. Om detta nåddes enighet under

de partiöverläggningar som föregick tillkallandet av beredningen. Diskus­

sionerna i grundlagberedningen om kammarsystemet har därför kommit

alt koncentreras kring frågorna om total eller successiv förnyelse av riks­

dagen, behovet av ett valteknislct samband mellan riksdagsval och kommu­

nalval, valperiodernas längd samt antalet ledamöter i riksdagen.

Grundlagberedningen inleder redogörelsen för sina överväganden i dessa

frågor med att konstatera att de meningsmotsättningar som framkommit

beträffande sättet för riksdagens bildande går tillbaka på olika uppfatt­

ningar om behovet av en sammankoppling av något slag mellan riks­

dagsvalen och valen till de borgerliga primär- och sekundärkommunala för­

samlingarna. Enligt en uppfattning bör man helst genomföra en fullständig

åtskillnad mellan riksdagsval och kommunalval. Enligt eu annan uppfatt­

ning motiverar bl. a. det nära sakliga sambandet mellan riks- och kommunal­

politik och valrörelsernas uppläggning alt väljarna samtidigt som de utser

kommunala förtroendemän får möjlighet att påverka också riksdagens sam­

mansättning.

Vid behandlingen av frågan om kammarsystemet har beredningen inriktat

sig på att försöka överbrygga rådande motsättningar och finna en sam­

lande lösning. Ett första steg har därvid varit, säger beredningen, att klar­

lägga vilka av de framförda önskemålen som är mest väsentliga för olika

meningsriktningar. De som i princip inte vill ha ett valsamband mellan

riksdags- och kommunalval har, påpekar beredningen, som främsta önske­

mål att hela riksdagen skall förnyas vid ett och samma tillfälle. Med en så­

dan ordning slår den i riksdagsvalen uttryckta folkviljan igenom helt och

hållet och får då påverka regeringsfrågan på ett adekvat sätt. De som anser

att det även i framtiden behövs ett valteknislct samband mellan riksdagsval

och kommunalval har inte bestritt, konstaterar beredningen vidare, att det

tinns skäl för önskemålet om lotal förnyelse av riksdagen vid ett och samma

tillfälle men de har understrukit att detta önskemål måste vägas mot andra

som också är angelägna. Behovet av koordination mellan olika typer av val

måste enligt deras åsikt beaktas på ett eller annat sätt vid konstruktionen

av en enkammarriksdag. De har för sin del i första hand förordat att riks­

dagen förnyas successivt under en fyraårsperiod genom val vartannat år.

Flertalet riksdagsmän borde i så fall väljas i fristående riksdagsval mot­

svarande de nuvarande andralcammarvalen, medan en mindre del av riksda­

gens ledamöter skulle utses i samband med de mellanliggande kommunal­

valen.

Under arbetet på att finna utvägar som kan accepteras av alla har

grundlagberedningen prövat inte bara den sistnämnda modellen utan även

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

127

andra tänkbara författningsmodeller. En lösning som har undersökts, säger

beredningen, går ut på att riksdagen visserligen skulle förnyas totalt vart

tjärde år men att en de! av ledamöterna skulle ställas under omval i sam­

band med kommunalvalen. Detta förutsätter att somliga ledamöter har en

tvåårig och andra en fyraårig mandatperiod, överläggningarna inom bered­

ningen har emellertid visat att det inte är möjligt att bygga vidare på denna

tanke.

I detta läge har beredningen valt att söka sig fram efter en annan linje.

Den lösning som har kommit att stå i centrum lör beredningens diskussioner

är en riksdag där alla ledamöter väljs samtidigt i direkta val vid ett och

samma tillfälle. Riksdagsvalen skall förrättas samma dag som valen till

landsting och stads- och kommunalfullmäktige. Inte heller denna lösning

med gemensam valdag bär emellertid gått fri från kritik inom be­

redningen. Farhågor har yppats för att en koncentration av alla politiskt

betydelsefulla val till ett och samma tillfälle skulle kunna leda till att det

blev svårt eller omöjligt att effektivt utkräva ansvar för den lokala politiken

av de kommunala förtroendemännen. Mot detta har i sin tur invänts bl. a.

att det i första rummet är andra faktorer än valsystemet som är av betydelse

för möjligheterna att tå till stånd debatt om kommunala frågor i valrörel­

serna och intressera en större allmänhet för kommunalpolitikernas åtgärder

och framtidsplaner. Beredningen betonar att det inte råder några delade me­

ningar om det angelägna i att med olika medel hålla den kommunala demo­

kratin levande.

Det är enligt beredningens mening en naturlig tanke att allmänna val

bör vara så organiserade att det i varje val blir en rimlig överensstämmelse

mellan valrörelsens innehåll, valutslaget och valets praktiska effekt. Med

denna utgångspunkt har grundlagberedningen diskuterat möjligheterna

att ändra de kommunala valrörelsernas karaktär så att de i mindre grad

än f. n. inriktas på sådant som rör regering och riksdag. Bedömningarna har

härvid gått isär inom beredningen. Den meningen har kommit till uttryck

att det bör vara möjligt att öka utrymmet för debatt om lokala angelägen­

heter i de kommunala valrörelserna, om kommunalvalen förrättas fristående

från riksdagsvalen på särskilda tider. Från annat håll har gjorts gällande

att man med den utveckling som har skett inom politiken och i fråga om

valrörelsernas uppläggning måste räkna med att alla valrörelser i framtiden

kommer att domineras av rikspartiernas information och propaganda genom

IV och andra massmedia, oavsett om valen gäller riksdagen eller de kom­

munala fullmäktigförsamlingarna eller bådadera. I valrörelser av denna

typ är det ofrånkomligt, bär det tillagts, att intresset i första hand knyts till

sådana frågor som är aktuella på riksplanet och att diskussionerna åt­

minstone i politiska jämviktslägen utvecklar sig till en kraftmätning mellan

det eller de partier som är i regeringsställning och oppositionen. Samti­

digt har från detta håll gjorts gällande att det även i valrörelser som är

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

128

gemensamma för kommunalval och riksdagsval kommer att finnas utrymme

vid sidan av debatten om rikspolitiken för diskussioner om kommunala

angelägenheter som kan engagera väljarna och som är omstridda mellan

de politiska partierna.

Beredningen erinrar om att samtliga ledamöter i länsdemokratiutred-

ningen var ense om att rikskommunala och rikspolitiska spörsmål i stör­

re eller mindre utsträckning kommer att tas upp i de kommunala val­

rörelserna även om dessa förs fristående. Beredningen säger sig dela den­

na uppfattning. Med fristående kommunalval kan det under sådana för­

hållanden uppstå diskussion om vilka parlamentariska konsekvenser ett

kommunalval bör få, om valet har resulterat i röstförluster för ett eller flera

partier med regeringsansvar och allmänt uppfattas som ett misstroende­

votum från väljarnas sida mot den sittande regeringen. Oavsett vilken upp­

fattning man i övrigt har om lämpligheten att förlägga riksdagsval och

kommunalval till samma dag, är det enligt beredningens uppfattning obe­

stridligt att lösningen med gemensam valdag har den förtjänsten att valut­

slagen inte kan ge upphov till några motsättningar mellan riksdagen och en

aktuell folkopinion som har kommit till uttryck i allmänna och riksomfat­

tande val.

Beredningen påpekar att den tvekan som en del av grundlagberedningens

ledamöter har känt inför tanken på gemensam valdag för riksdagsval och

kommunalval inte har kunnat undanröjas. Samtidigt konstaterar bered­

ningen emellertid att detta alternativ är den enda lösning som kan förena

krav som på olika sidor har betecknats som oavvisliga, dvs. dels att hela

riksdagen skall förnyas på en gång, dels att författningen skall rymma

någon form av samband mellan riksdagsval och kommunalval. Om man

accepterar denna lösning inställer sig emellertid frågan, fortsätter bered­

ningen, hur långa valperioderna för riksdagen och de kommunala försam­

lingarna bör vara. Beträffande riksdagen har å ena sidan sagts att väljarna

bör beredas tillfälle att med korta tidsintervaller påverka riksdagens sam­

mansättning och uttala sig om regeringens politik. Härigenom skulle re­

geringens handlingskraft aktiveras och partiorganisationernas verksamhet

stimuleras. Å andra sidan har framhållits att regeringen bör ha arbetsro

under rimlig tid och möjligheter till långsiktig planering. En treårig valpe­

riod för riksdagen innebär enligt beredningens mening en rimlig avvägning

mellan dessa motsatta synpunkter.

Beredningen konstaterar att treåriga valperioder för riksdagen

och gemensam valdag måste leda till en förkortning av valperioderna för

landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige från nuvarande

fyra till tre år, så att också de allmänna kommunalvalen kommer att äga

rum vart tredje år. Motsvarande avkortning av valperioderna anser bered­

ningen eventuellt böra övervägas också i fråga om municipalfullmäktige

och kyrkofullmäktige.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 27 år 1968

129

Efter en samlad bedömning av de olika frågor beträffande kammar- och

valsystemet som är aktuella i den partiella författningsreformen har be­

redningens ledamöter kunnat ena sig kring lösningen med gemensam val­

dag i förening med treåriga valperioder för både riksdagen och kommu­

nala församlingar.

Betiäftande antalet ledamöter i riksdagen påpekar grund­

lagberedningen att det inte finns några fasta hållpunkter för en bedömning

av vad som kan vara lämpligt. Om man vill skära ned den nuvarande repre­

sentationen om 384 ledamöter bör man enligt beredningens mening gå fram

med försiktighet. En begränsning kommer sannolikt att gå ut framför allt

över glesbygdernas representation. Man måste vidare ta hänsyn till att ned­

skärning av antalet ledamöter i varje fall vid den partiella reformen inte kan

kompenseras genom ett system med ersättare för riksdagsledamöterna. Frå­

gan om ett ersättarsystem har inte kunnat inrymmas i den partiella re­

formen.

Bedömningen av enkammarriksdagens storlek påverkas också av en rad

andra faktorer. En väsentlig faktor, säger beredningen, är givetvis riksdagens

arbetsduglighet. Ä ena sidan bör antalet ledamöter vara så stort att leda­

möterna inte engageras i alltför många funktioner inom riksdagsarbetet för

att hinna fullgöra dem alla med den omsorg som är nödvändig. Man bör i

detta sammanhang också beakta att ledamöterna måste beredas möjlighet

att upprätthålla kontakt med de regionala och lokala problemen, något som

ofta sker främst genom landstingskommunal och primärkommunala upp­

drag. Å andra sidan bör antalet ledamöter inte vara större än att riksdagen

kan arbeta snabbt och effektivt och flertalet ledamöter får tillfälle att aktivt

delta i utskottsverksamheten. Av särskilt intresse i detta sammanhang är

vidare att antalet ledamöter inte är så stort att riksdagens plena blir orim­

ligt långa.

Efter en avvägning mellan skilda synpunkter som kan anläggas på frå­

gan har beredningen stannat för att enkammarriksdagen bör bestå av 350

ledamöter.

En ledamot i beredningen, herr Hernelius, anför emellertid i en

reserva­

tion

att han anser att den nya riksdagen bör bestå av 300 ledamöter. Som

skäl för sin uppfattning åberopar han riskerna för att ett så högt antal

som 350 ledamöter kommer att nedsätta riksdagens funktionsduglighet.

Han påpekar också att det blir nödvändigt att införa debattrestriktioner,

om riksdagen görs till en alltför stor församling. Även ekonomiska skäl

talar enligt reservanten mot majoritetens uppfattning.

Kungi. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Remissyttrandena

Inte någon remissinstans motsätter sig förslaget om övergång till e n-

kammarriksdag med direkta val av samtliga riksdagsledamöter vid

ett och samma tillfälle. I flera remissyttranden uttalar man sin tillfredsstäl-

9 —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 27

130

lelse över att enighet har nåtts i fråga om kammarsystemet.

Länsstyrelsen i

Stockholms län

säger sig sålunda obetingat ansluta sig till uppfattningen

att tvåkammarsystemet nu har spelat ut sin roll. Övergången till enkammar -

system utgör enligt länsstyrelsens mening det mest betydelsefulla momentet

i det aktuella reformprogrammet.

När tvåkammarsystemet tillkom för hundra år sedan fick de då privile­

gierade gruppernas medverkan till en reform köpas genom en kompromiss

som innebar betydande inskränkningar i folksuveräniteten, framhåller

läns­

styrelsen i Kronobergs län.

Från en del håll framfördes uppfattningen att

svenska folket inte var moget för en fullt utvecklad demokrati. Flertalet av

dessa inskränkningar avskaffades dock genom grundlagsändringar före

år 1920. Tanken att det är angeläget att skydda landets styrelse mot alltför

snabba och omvälvande förskjutningar i allmänna opinionen har emellertid

levt kvar i valsättet till riksdagens första kammare. Genom denna kammares

successiva förnyelse har en riksdagsman kunnat företräda en upp till tolv

år gammal välj aropinion. Denna eftersläpning i riksdagens sätt att åter­

spegla medborgarnas uppfattning bär stärkt den redan i sig påfallande trög­

rörligheten i svensk opinionsbildning. Medan samhället på grund av eko­

nomiska och sociala omständigheters tryck förvandlats har utövandet

av riksstyrelsen genom tvåkammarsystemets utformning fått ett konserve­

rande drag. En majoritet i den folkvalda andra kammaren har kunnat

känna sig förhindrad att ta hand om regeringsmakten på grund av första

kammarens eftersläpande sammansättning. Den långa tid som det har tagit,

fortsätter länsstyrelsen, att nå fram till ett opinionsläge, där insikten om

värdet av en enkammarreform har kunnat förenas med en samstämmig upp­

fattning i de politiska partiernas ledning om huvuddragen i reformen, är

ett uttryck för brist på vitalitet i svensk opinionsbildning. Enligt länssty­

relsens mening är det en av de angelägnaste reformerna i svenskt politiskt

liv att få fram en riksdag vald i sin helhet av folket genom direkta val vid

ett och samma tillfälle.

Några remissinstanser anser emellertid alt grundlagberedningen närmare

borde ha övervägt formerna för en modern demokratisk representation och

därvid ha undersökt om inte vissa fördelar med nuvarande tvåkammar -

system kunde föras över till enkammarsystemet.

Länsstyrelsen i Koppar­

bergs län

beklagar sålunda att beredningen inte har redovisat några ingående

undersökningar om möjligheterna att inom det nuvarande systemets ram

bygga upp former för en folkrepresentation som bättre svarar mot vår tids

uppfattning. Genom en sådan reform skulle det vara möjligt att tillvarata

vissa av de fördelar som obestridligen är förenade med tvåkammarsystemet.

Länsstyrelsen pekar i sammanhanget på de möjligheter tvåkammarsystemet

har gett att tillföra riksdagen personer som kanske inte har lika stor omedel­

bar attraktivitet på välj arna som kandidater av mer utåtriktad typ, men som

representerar kunskaper, intressen och riktningar i samhället som det på

sikt kan vara av värde att få företrädda i riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Kungl. Maj. ts proposition nr ->7 år 1968

131

Svea hovrätt

anser att det liade varit önskvärt att grundlagberedningen

redan i sitt nu avgivna betänkande hade redovisat överväganden om hur

en enkammarriksdag bör vara inrättad för att fylla kraven på en modern

demokratisk representation. En del av de önskemål som åberopas för att

behålla två kamrar har tidigare under författningsdebatten ansetts beak-

tansvärda samtidigt som det har framhållits att de, åtminstone i viss mån,

skulle kunna tillgodoses också i en enkammarriksdag. Detta gäller exempel-

\is garantierna för kontinuitet i riksdagens verksamhet och skyddet mot

förhastade beslut. Det är f. ö. att beklaga att beredningens förslag är en

under tidsnöd åstadkommen sammanjämkning av olika ståndpunkter inom

beredningen och inte följden av en principiell, sakligt underbyggd argu­

mentering. Vid det fortsatta arbetet på en total författningsrefom bör be­

redningen enligt hovrättens mening förutsättningslöst pröva och redovisa

vad som från teoretiska och praktiska utgångspunkter kan vara den bästa

lösningen.

Förslaget om gemensam valdag för riksdagsval och kommunal­

val las upp tdl behandling i endast ett begränsat antal remissyttranden.

Åtskilliga av de remissinstanser som avstår från att yttra sig i frågan gör det

under hänvisning till att gemensam valdag ingår som ett led i den kompro­

miss som har träffats i grundlagberedningen och att kompromissen är

förankrad hos de i beredningen representerade politiska partierna. Av de

relativt fåtaliga instanser som tar bestämd ställning godtar flertalet förslaget

om gemensam valdag.

Svenska landstingsförbundet

och

Svenska kommunförbundet

tillhör dem

som uttryckligen godtar gemensam valdag medan

Svenska stadsförbundet

inte tar bestämd ställning i frågan. Under hänvisning till uppgörelsen i

grundlagberedningen säger sig

landstingsförbundet

inte ha anledning att till

närmare bedömning ta upp de olika skäl som kan tala för och emot förslaget.

Förbundet framhåller dock att gemensam valdag har den fördelen att de

politiska partierna får bättre möjlighet till kraftsamling inför de mer kon­

centrerade valrörelserna, vilket förbundet tror kommer att stimulera med-

borgai na till ökat valdeltagande både i riksdagsvalen och kommunalva­

len. Bland nackdelarna nämns faran för att de kommunalpolitiska frå­

gorna i de gemensamma valrörelserna kommer att skjutas i bakgrunden

till förmån för de rikspolitiska.

Kommunförbundet

förklarar att dess godtagande av gemensam valdag

grundar sig mindre på sambandsideologiska bedömningar än på den prak­

tiska synpunkten alt det även vid fristående kommunalval blir de politiska

partierna som genom sina organisationer styr valrörelserna både regionalt

och lokalt. Förbundet utgår från att partierna känner sitt ansvar för den

kommunala självstyrelsen och att det därför inte bör vara någon risk för

att de kommunalpolitiska frågorna i större utsträckning än f. n. kommer

att skjutas i bakgrunden.

Stadsförbundets

yttrande innehåller som tidigare sagts inte något be-

132

Kungl. May.ts proposition nr 27 år 1968

stämt ställningstagande. I likhet med landstingsförbundet åberopar stads­

förbundet uppgörelsen i grundlagberedningen som skäl lör att inte gå in

på någon detalj granskning av vad som talar för och emot förslaget. För­

bundet säger sig dock vilja framhålla faran för att den gemensamma val­

dagen kommer att medföra att kommunalpolitiska frågor under val­

rörelserna skjuts i bakgrunden till förmåin för rikspolitiska. Inte bara

ur kommunala utan också ur allmänt demokratiska och samhälleliga syn­

punkter är det olyckligt om det skulle bli en förstärkt rikspolitisk dominans

i valrörelserna. Förbundet förutsätter att de politiska partierna beaktar be­

hovet av en avvägning i valrörelserna mellan riks- och kommunalpolitik.

Endast genom att intressera och aktivt engagera medborgarna i de kommu­

nalpolitiska frågorna kan garantier skapas för den kommunala demokratins

bestånd och vidareutveckling.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

konstaterar att den politiska

debatten domineras av ungefär samma politiska och ideologiska frågor vid

valen till landsting och kommunal- och stadsfullmäktige som vid andra-

kammarvalen. Eftersom politiska förutsättningar inte torde föreligga för

enighet om alt riksdagen till viss del skall utses av landstingen är det

med hänsyn till det anförda och till den växelverkan som i våra dagar

råder mellan rikspolitik och kommunalpolitik en rationell utväg att låta

valen till den föreslagna enkammarriksdagen äga rum samtidigt med kom­

munalvalen. Därigenom vinner man, framhåller länsstyrelsen, den bety­

dande allmänpolitiska fördelen att någon åsiktsmotsättning mellan en riks-

dagsmajoritet och en nyligen i allmänna val manifesterad folkopinion inte

kan uppstå.

Länsstyrelsen i Kristianstads län

kommer efter viss tvekan till slutsatsen

att övervägande skäl talar för genomförandet av grundlagberedningens för­

slag i fråga om kammarsystemet. Länsstyrelsen framhåller att man inte kan

bortse från den obestridliga fördel som det innebär att valperioderna för

riksdagen och de kommunala representationerna sammanfaller. En sådan

ordning erbjuder garantier mot motsättningar mellan folkmeningen och

riksdagen. Att fristående kommunalval kan vålla olägenheter och skapa irri­

tation mellan regering och opposition bestyrks enligt länsstyrelsen av er­

farenheten. Liknande synpunkter återkommer i yttrandet av

länsstyrelsen

i Gotlands län.

Drätselkammaren i Avesta

anser att man med fog kan fråga sig om inte

tanken på att i valrörelser av vilket slag det vara må skilja på kommunal­

politik och rikspolitik är en smula verklighetsfrämmande. Kommunala frå­

gor av vikt måste beröra och handla om rikspolitik. Rikspolitiker och kom­

munalpolitiker måste räkna med, fortsätter drätselkammaren, att gemen­

samt svara för den politik som förs i landet. I denna riktning verkar den

väsentliga utvidgning av arbetsuppgifterna som har ägt rum och kommer

att äga rum på det kommunala området.

133

Flera remissinstanser bemöter i sina yttranden den i den offentliga de­

batten anförda synpunkten alt de rikspolitiska frågorna kommer att do­

minera de gemensamma valrörelserna i alltför hög grad. Sålunda anser

länsstyrelsen i Stockholms län

att denna kritik skjuter åtskilligt över målet

och att det också med samtidiga val finns möjlighet för partiorganisationerna

att ge liv och innehåll åt de kommunala valrörelserna. Enligt

länssty­

relsen i Kopparbergs län

går det inte att med någon större grad av säkerhet

förutsäga om gemensam valdag får till resultat att kommunalvalen kom­

mer mer i bakgrunden än f. n. De kommunala valen kan konnna att mot­

verka att valrörelserna i alltför hög grad blir centralt dirigerade i en tid

då massmedia hotar att förhindra lokala initiativ.

Jönköpings läns lands­

tings förvaltningsutskott

anser att den kommunala demokratin har så

stark förankring i vårt land att det inte behövs särskilda garantier för att

de kommunalpolitiska frågorna kommer att aktualiseras i valrörelserna.

Endast några få remissinstanser avstyrker obetingat förslaget om gemen­

sam valdag.

Länsstyrelsen i Södermanlands län,

som tillhör denna grupp,

understryker att den svenska folkstyrelsen förverkligas inte enbart genom

ett parlamentariskt statsskick utan också genom kommunal självstyrelse.

Både landstingen och de blivande stora kommunala enheterna har ett

självklart behov av en direkt och ostörd kontakt med välj aropinionen.

När kommunalvalen som allra bäst behöver en mångsidig och framåt-

syftande debatt kring kommunernas och landstingens problem kommer

den debatten enligt länsstyrelsens mening att drunkna i rikspolitiken.

Även om det självklara samband, som alltid har funnits och alltid kom­

mer att finnas mellan rikspolitik och kommunalpolitik, är starkt för­

ankrat hos partierna och bärs upp på alla politiska plan måste en själv­

ständig kommunal valrörelse betraktas som en lika angelägen förtroende­

fråga för kommunalmännen som riksdagsvalen för riksdagsmännen. Att

rikspolitiken smyger sig in i kommunalvalens debatter är inte allvarligare

än att kommunalvalens debatter får spela rollen av förbisedda »panelhöns»

i riksdagsvalens ständigt skiftande debatter på det nationella och inter­

nationella planet. Med enkammarriksdagen gör man sig fri från de sär­

präglade attribut, som karakteriserar tvåkammarsystemet. En logisk följd

är att också den indirekta valomgång, som är en förutsättning för tvåkam­

marsystemet, försvinner och att de val som i alla tider betecknats som kom­

munala val — dock utan att helt vara det — myndigförklaras som den

kommunala självstyrelsens främsta tillgång. På tröskeln till en ny epok

med enkammarriksdag, med nytt valsystem och med parlamentarismen in­

skriven i författningen, måste det för folkopinionen och än mer för kom­

munalmännen te sig ytterligt märkligt att den djärva reformen släpar med

sig ålderstigna redskap. Just därför att välj ar opinionen lärt sig förstå att

första kammarens sammansättning baseras på utgången av de kommunala

valen har opinionen anledning att fråga sig varför samma beroende krävs

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

134

i det ögonblick landstingen befrias från sin uppgift att välja riksdagsmän.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

förklarar sig ha den på erfarenhet

grundade uppfattningen att riksdagsval och kommunalval inte bör sam­

manföras. Med nuvarande system med fyraårsperioder och växelvisa riks­

dags- och kommunalval vartannat år hålls den politiska aktiviteten och

debatten levande. Bland motståndarna till gemensam valdag återfinns

även

länsstyrelsen i Uppsala län

och

Riksförbundet Samling för framsteg.

En mellanställning intar

länsstyrelserna i Kronobergs

och

Kalmar län.

De förordar fristående kommunala val men vill för den skull inte gå så

långt att de under alla omständigheter avstyrker förslaget om gemensam

valdag.

Länsstyrelsen i Kronobergs län

anser att starka skäl talar mot ett

samtidigt val av riksdag, landsting och fullmäktige. Grundlagberedningen

har inte visat att gemensam valdag är en förutsättning för ett samspel

i sak mellan rikspolitik och kommunalpolitik. Detta samspel är, anför läns­

styrelsen, betingat av helt andra faktorer och kan inte vara beroende av

ett samtidigt val. Vid ett sadant val kommer de lokala frågorna sannolikt

att ännu mer än nu försvinna i den rikspolitiska kampen om riksdags-

majoriteten och regeringsmakten. Länsstyrelsen anser att väljarna bör ha

eu reell möjlighet att utkräva ansvar av sina förtroendemän. Detta förut­

sätter i sin tur att de lokala frågorna i rimlig utsträckning får sätta sin

prägel på de kommunala valrörelserna. Hur de lokala frågorna skötts un­

der valperioderna och vad partierna begär och får väljarnas förtroende att

genomföra bör vara avgörande för kommunalvalens utgång. Väljarna bör

inte genom de yttre omständigheterna vid valet påverkas att rösta på sam­

ma parti som i riksdagsvalet. Länsstyrelsen betecknar förslaget om ge­

mensam valdag som en dålig kompromiss men framhåller dock att den

får godtas om det förhåller sig så att kompromissen utgör en förutsättning

för att man skall vinna den viktiga fördelen att riksdagen skall väljas i

sin helhet vid ett och samma tillfälle.

Frågan om valperiodernas längd har i flera remissyttranden samman­

kopplats med frågan om gemensam valdag. I några yttranden har slutsatsen

blivit att man bör godta treåriga valperioder som en konsekvens

av gemensam valdag. Bland dem som med eller utan förbehåll av denna

typ uttryckligen tillstyrker förslaget om treåriga valperioder för riksdagen

och kommunala församlingar återfinns bl. a.

länsstyrelserna i Kristian­

stads

och

Hallands län

samt

Svenska landstingsförbundet

och

Svenska

kommunförbundet.

Fyraåriga valperioder förordas däremot bestämt av

bl. a.

länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Malmöhus

,

Göte­

borgs och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands

och

Gävleborgs län. Riksför­

bundet Samling för framsteg

anser också atf valperioden bör vara fyra år.

Landstingsförbundet

framhåller att valperiodernas längd måste bestämmas

under hänsynstagande till både rikspolitiska och kommunalpolitiska fak­

torer. Det förhållandet att man nu inom landstingen mer och mer kom­

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

135

mit in på långsiktig planering i form av sjukvårdsplaner, finansplaner med

investeringsramar etc., som sträcker sig många år framåt i tiden, talar för

att i vart fall nuvarande valperiod på fyra år bör bibehållas. Man kan då

följa upp beslut med räckvidd ett antal år framåt i tiden och få kon­

tinuitet i verksamheten. De hastiga förändringarna i vårt samhälle och den

snabba utbyggnaden av samhällets resurser gör det å andra sidan angeläget

att medborgarna ges tillfälle att med inte för långa intervaller genom all­

männa val ge uttryck för sina åsikter. Mot bakgrund härav anser lands­

tingsförbundet att en treårig valperiod ur landstingssynpunkt bör kun­

na utgöra en godtagbar avvägning mellan skälen för en mer långtgående

förkortning och ett bibehållande av nuvarande mandatperiod.

Kommunförbundet

anser att redan den nuvarande fyraåriga valperioden

ur praktiska planeringssynpunkter kan anses vara i kortaste laget. Vid

partipolitiska regimskiften i kommunerna är den nya regimen ofta mer

eller mindre bunden av redan vidtagna eller påbörjade verkställighetsåtgär-

der avseende tidigare fastlagda fleråriga handlingsprogram. En kort man­

dattid kan då försvåra för den nya regimen att i handling omsätta sitt

program och presentera resultaten därav för väljarna vid nästa allmänna

val. Å andra sidan föreligger det ett allmänt intresse av att väljarna med

inte alltför långa intervaller får ge uttryck för sin uppfattning om den

politik som förs. Dessutom kan i fråga om kommunerna anföras att de

kommunala organen mycket sällan kommer att helt förnyas efter ett val.

Flertalet ledamöter kommer tvärtom i allmänhet att kvarstå i sina funktio­

ner efter valet. Detta innebär en garanti för kontinuitet i den kommunala

verksamheten, en garanti som dock inte hindrar en tillträdande regim att

föra den politik som väljarna gett sitt stöd. Med hänsyn till dessa omstän­

digheter bör den treåriga valperioden, oaktat den är i kortaste laget, kun­

na godtas även från kommunala synpunkter.

Stadsfullmäktige i Halmstad

anser att korta tidsintervaller mellan kom­

munalvalen stimulerar den politiska debatten och därigenom är till gagn

för den kommunala demokratin. Stadsfullmäktige vill dock erinra om att

den nuvarande fyraåriga valperioden har visat sig ändamålsenlig och skapat

arbetsro för fullmäktigförsamlingarna och möjligheter till långsiktig pla­

nering. Den kontinuitet som kännetecknar fullmäktiges arbete och den

ringa förekomsten av i egentlig mening politiskt kontroversiella frågor på

fullmäktiges bord leder dock till att även treåriga valperioder bör kunna

godtas.

Drätselkammaren i Katrineholms stad

anser att de skäl som grund­

lagberedningen har anfört för en förkortning av nuvarande valperiod är

så starka att den treåriga valperioden bör accepteras.

Flera remissinstanser avstår från att ta bestämd ställning och nöjer sig

med att återge skäl som talar för och emot en förkortning av nuvarande val­

perioder. I denna grupp återfinns bl. a.

Svenska stadsförbundet

och

läns­

styrelsen i Kopparbergs län.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

136

De remissinstanser som förordar fyraåriga valperioder åberopar samtliga

som grund för sitt ställningstagande att treåriga valperioder inte ger rege­

ringen tillräcklig arbetsro och tillräckliga möjligheter till långsiktig planering.

Ett ofta återkommande argument är att en nytilIträdande regering vid treåriga

valperioder inte får tid att visa vad den duger till innan den på nytt skall mö­

ta väljarna i en valrörelse. I samband härmed åberopas att den nya regering­

en inte kan påverka den budget som löper vid regeringens tillträde, att den

endast i begränsad utsträckning kan sätta sin prägel på det budgetförslag

som läggs fram i januari året efter valet och att först den tredje budgeten

kan utformas helt enligt dess intentioner. Med alltför korta valperioder

riskerar man enligt

länsstyrelsen i Västmanlands län

att hela det politiska

handlandet far ett alltför kortsiktigt perspektiv. I stället för ett önskvärt

långsiktigt agerande får man ett valtalctiskt spel. Endast för en mycket

extrem gammalliberal uppfattning kan det vara acceptabelt med en ord­

ning som omöjliggör en konsekvent, långsiktigt upplagd politik från stats­

makternas sida. Såvitt länsstyrelsen kan förstå är riskerna härvidlag be­

tydande vare sig man tror på en utjämning av de politiska motsättningarna

eller inte. Om de ideologiska motsättningarna är stora och två någorlunda

jämnstarka riktningar växlar vid makten, kan konsekvenserna härav bli

allvarliga. Man har t. ex. i England •— med dess längre mandattider — efter

kriget fått uppleva spektaklet med nationalisering, ^privatisering och ny

nationalisering av stålindustrin. Men även i ett land där de ideologiska

motsättningarna dämpats, kan olägenheterna av korta mandattider lätt bli

stora. Med en så kort valperiod som tre år måste nämligen de politiska

partierna söka vinna fördelar inför opinionen genom att framhäva baga-

tellartade taktiska frågor som ersättning för en idépolitisk debatt. Den

partipolitiska striden förvandlas därigenom till ett valtaktiskt rävspel.

Det ligger i det anförda, framhåller länsstyrelsen, ingen invändning mot

demokratin som sadan eller någon undervärdering av väljarnas omdömes­

förmåga. Det ligger däri endast ett krav på erkännande av att i dagens

komplicerade samhälle en primitiv demokrati inte är möjlig, en demokrati

där varje medborgare i snart sagt varje situation kan och bör tillfrågas om

sin uppfattning. Den enda demokrati som kan fungera i vår tid är en, där

väljarna får tillfälle att efter fritt val anförtro styrelsen till dem som har

deras förtroende och bereda dessa tillfälle att sköta denna styrelse efter

någorlunda konsekventa, långsiktiga riktlinjer.

Länsstyrelsen påpekar också att den föreslagna valperioden internationellt

sett framstår som anmärkningsvärt kort. Ett stort antal med Sverige

jämförbara länder som Danmark, Finland, Island, Norge, Schweiz och

Västtyskland har en valperiod på fyra år. I England och Italien är den

fem år. Det bör krävas starka skäl för en så kort valperiod som tre år.

Några sådana skäl har grundlagberedningen inte anfört.

Länsstyrelsen i Jönköpings län

finner den treåriga valperioden särskilt

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

137

otillfredsställande för kommuner och landsting. Enligt länsstyrelsens upp­

fattning måste man med en treårig valperiod överge tanken på majoritets­

val till kommunernas styrelser för att inte all kontinuitet i verksamheten

i många kommuner skall äventyras, och då särskilt i kommuner med svagt

utvecklad tjänstemannaorganisation.

En särställning intar

kommunalrättskommittén.

Tre ledamöter i kom­

mittén förklarar att med en treårig valperiod för de kommunala fullmäk-

tigförsamlingarna bryts hävdvunna arbetsformer utan att följderna därav

bär blivit föremål för undersökningar. Ordföranden i kommittén anser

sig däremot kunna fastslå att några större olägenheter inte torde följa av

en övergång till treåriga valperioder.

Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge, Västernorrlands, Västerbottens

och

Norrbottens län

godtar grundlagberedningens förslag att antalet le­

damöter i riksdagen skall vara 350. Förslaget tillgodoser enligt

dessa länsstyrelser intresset att glesbygderna får en tillfredsställande repre­

sentation i riksdagen och att regionala synpunkter blir beaktade där.

Läns­

styrelsen i Norrbottens län

förklarar att det i och för sig höga antalet leda­

möter med de av beredningen föreslagna möjligheterna till tidsbegränsning

a\ kammardebatterna inte synes behöva vålla några allvarligare olägen­

heter. En mindre talrik representation än den beredningen har föreslagit

kan enligt denna länsstyrelses mening medföra olägenheten att ett förhål­

landevis stort politiskt parti blir helt orepresenterat i en eller flera valkretsar.

Flei talet remissinstanser som uttalat sig i frågan anser emellertid att an­

talet ledamöter i den nya riksdagen bör vara väsentligt lägre än grundlag­

beredningen har föreslagit. I allmänhet förordas ca 300 ledamöter. Som

argument anförs bl. a. att frågan om riksdagens storlek främst är en fråga

om effektivitet i arbetet och att ett av skälen för att införa enkammarriks­

dag är att öka riksdagens effektivitet. Om man gör enkammarriksdagen

nära nog lika stor som nuvarande två kamrar tillsammans kan, sägs det,

effektivitetskravet inte tillgodoses och syftet med kammarreformen mot­

verkas delvis. Bakom denna och annan kritik i samma riktning står

rege­

ringsrättens ledamöter

och

Svea hovrätt

samt

länsstyrelserna i Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kristian­

stads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,

Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs

och

Gävleborgs län.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län

erinrar om att författningsutredningen före­

slog att enkammarriksdagen skulle bestå av 290 ledamöter. Enligt grund­

lagberedningens direktiv, fortsätter länsstyrelsen, är detta antal emellertid

för lågt för att tillgodose önskemålen om så nära kontakt som möjligt mel­

lan folk och folkrepresentation och en förhållandevis bred rekryteringsbas

föi riksdagen. I likhet med grundlagberedningen anser länsstyrelsen att

vilka bedömningsgrunder som än anläggs så ger de inte några fasta håll­

punkter när det gäller att bestämma antalet ledamöter i riksdagen. Bered­

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

138

ningens påstående att en begränsning av antalet ledamöter sannolikt kom­

mer att gå ut främst över glesbygdernas representation kan i och för sig

vara riktigt. Ett förebyggande av att glesbygdsrepresentationen minskar

måste emellertid i sin tur medföra att antalet riksdagsledamöter ökas i

takt med avfolkningen av glesbygderna. Frågan om riksdagens storlek bör

i stället ses som en fråga om riksdagens effektivitet.

En av de olägenheter som har påtalats i nuvarande tvåkammarsystem

är svårigheten att effektivt engagera alla ledamöter i riksdagsarbetet, säger

länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Om grundlagberedningens förslag godtas,

kommer dessa olägenheter att kvarstå. Det får inte vara så att flertalet

av nuvarande riksdagsmän bereds plats i den nya riksdagen främst därför

att deras i och för sig värdefulla sammanlagda erfarenhet i rikspolitiska

frågor bör tillvaratas.

Vill man behålla den enskilde riksdagsmannens möjligheter att komma

till tals i debatterna, t. ex. i en för honom och hans bygd viktig angelägen­

het, är enligt

länsstyrelsen i Kronobergs län

varje ökning utöver andra

kammarens nuvarande ledamotsantal en belastning. Med 350 ledamöter

kommer en mycket hård talarbegränsning att tvingas fram och gruppled­

ningarnas dominans över de enskilda riksdagsmännen kommer att förstär­

kas ytterligare. Detta kan enligt länsstyrelsens uppfattning inte vara till gagn

för dem som vill bevara skilda landsdelars rätt att göra sig hörda i riksdagen

genom sina företrädare.

Svea hovrätt

påpekar att grundlagberedningen inte har gjort några be­

räkningar för att utröna om det finns fog för påståendet att en minskning

av antalet ledamöter skulle gå ut över glesbygdernas representation. Om

en sänkning av antalet ledamöter till 300 innebär en fara för glesbygdernas

representation kan enligt

länsstyrelsen i Jönköpings län

sänkningen kom­

penseras genom att någon form av bostadsband behålls. Man skulle kunna

tänka sig, säger länsstyrelsen, att föreskriva att bland de tre första namnen

på en valsedel inte får finnas mer än en person bosatt utanför valkretsen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län

påpekar att erfarenheterna från övriga

nordiska länder, och inte minst från Norge, visar att ett tillräckligt antal

glesbygdsrepresentanter kan säkerställas också inom en väsentligt mindre

riksdag än den av grundlagberedningen föreslagna enkammarriksdagen.

Om man på sikt vill komma till rätta med den minskade glesbygdsrepresen­

tationen krävs det enligt

länsstyrelsen i Värmlands län

en ändring av

reglerna om val till riksdagen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län

gör i sitt yttrande en jämförelse med

andra länder där parlamentsledamöterna är betydligt färre i förhållande till

folkmängden än i Sverige. I anslutning till detta konstaterande påpekar

länsstyrelsen att den svenska befolkningen är relativt homogen och att vi

i vårt land inte har några minoriteter som på grund av ras, religion eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

139

av andra skäl står i skarp motsättning till befolkningen i övrigt. Under så­

dana förhållanden måste vårt land enligt länsstyrelsens mening ha mindre

behov än många andra länder av en stor folkrepresentation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Riksdagens arbetsformer

Nuvarande ordning

Föreskrifter om riksdagens arbetsformer återfinns dels i RO, dels i riks-

dagsstadgan den 23 mars 1949 och kamrarnas ordningsstadgor den 6 resp.

27 april 1949. I detta sammanhang skall inte lämnas någon samlad redo­

görelse ens för de viktigaste bestämmelserna på detta område. Framställ­

ningen inriktas i stället på innehållet i spridda föreskrifter som är av bety­

delse såsom en bakgrund till ändringsförslag som grundlagberedningen har

lagt fram.

Beredning av arendena i riksdagen ombesörjs av utskotten. Om u t-

skottsorganisationen innehåller RO utförliga regler. Varje riks­

dag skall tillsätta tio ständiga utskott, nämligen utrikesutskottet, kon­

stitutionsutskottet, statsutskottet, bevillningsutskottet, bankoutskottet,

tre lagutskott, jordbruksutskottet och allmänna beredningsutskottet. Dess-

utom kan kamrarna, om det anses nödvändigt, genom samstämmiga beslut

tillsätta särskilt utskott för att bereda frågor som tillhör ständigt utskotts

behandling. Ledamöterna i utrikesutskottet är samtidigt ledamöter i den

nämnd som enligt 54 § RF har att rådpläga med Konungen om ärenden

som angår rikets förhållande till främmande makt (utrikesnämnden).

Utrikesutskottet skall ha 16 ledamöter, konstitutionsutskottet 20, stats­

utskottet 30, bevillningsutskottet 20, bankoutskottet 16, vart och ett av de

tre lagutskotten 16, jordbruksutskottet 20 och allmänna beredningsutskottet

24 ledamöter. Sammanlagda antalet ordinarie utskottsplatser är alltså 194.

Av dessa tdlsatts hälften, dvs. 97, av vardera kammaren. Det innebär att

ca två tredjedelar av första kammarens ledamöter kan få ordinarie ut­

skottsplats medan sådan plats står till förfogande för avsevärt färre än

hälften av andra kammarens ledamöter.

Utrikesutskottet skall ha lika många suppleanter som antalet ordinarie

ledamöter, dvs. åtta från vardera kammaren. Dessa är samtidigt supplean­

ter i utrikesnämnden. I fråga om övriga utskott gäller att antalet supplean­

ter skall motsvara antalet ordinarie ledamöter, om kammare inte beslutar

annat. I praxis har båda kamrarna regelbundet utnyttjat möjligheten att i

varje utskott utse fler suppleanter än ledamöter. Antalet suppleantplatser

i de standiga utskotten var vid 1967 års riksdag sammanlagt 334, av vilka

141 besattes av första och 193 av andra kammaren.

Fördelningen av beredningsuppgifterna mellan utskotten regleras ingåen­

de i RO. Beredningen av budgetärenden delas mellan statsutskottet, bevill­

ningsutskottet, bankoutskottet och jordbruksutskottet. Stats- och bevill­

ningsutskotten brukar arbeta på avdelningar, statsutskottet på fem och

bevillningsutskottet på två avdelningar. Avdelningarna upprättar förslag till

betänkanden, som efter föredragning i utskottets plenum avges i utskottets

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

namn.

De tre lagutskotten skall bereda frågor om civil-, kriminal- och kyrkolag

samt övriga lagar och andra författningar som stiftas av Konung och liks­

dag samfällt och inte bereds av annat utskott. De skall också granska justi­

tieombudsmannens och militieombudsmannens tjänsteutövning. Lagutskot­

ten äger vid gemensamma sammanträden fastställa allmänna grunder för

den inbördes fördelningen av de uppgifter som ankommer på dem. Enligt

gällande allmänna grunder (lagutskottens memorial 1950:1, 1961:1 och

1966: 1) hänvisas till första lagutskottet frågor om civil-, straff-, process-

och kyrkolag, som ej skall hänvisas till annat lagutskott, ombudsmännens

förvaltning samt vissa konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga

frågor, till andra lagutskottet frågor om arbets- och sociallagstiftning samt

lagar om undervisning, försvar och utlänningar samt till tredje lagutskottet

ärenden om lagstiftning i fastighetsrättsliga och näringsrättsliga ämnen

samt lagstiftning om bostadsförsörjning, folkbokföring och trafikförhållan­

den. Frågor som inte kan hänföras till något av dessa ämnesområden för­

delas mellan utskotten efter graden av samhörighet med de angivna huvud­

grupperna.

Enligt gällande bestämmelser i RO om riksdagens sessions-

tider skall vårsessionen börja den 10 januari eller, om den dagen är helg­

dag, dagen därpå. Konungen kan dock sammankalla riksdagen till tidigare

dag. Vårsessionen avslutas senast den 31 maj. Om behandlingen av fram­

lagda ärenden bedöms kunna avslutas senast den 15 juni får riksdagen dock,

efter att ha hört talmanskonferensen, förlänga sessionen t. o. m. sistnämnda

dag. Regeln innebär att riksdagen, om den har uppskjutit något ärende till

höstsession, måste avsluta sitt arbete senast den 31 maj. Höstsessionen skall

börja den dag efter den 15 oktober som prövas lämplig och pågå så lange

det behövs. Riksdagen är dock avslutad den 31 december.

Möjligheten att utsträcka vårsessionen till den 15 juni infördes år 1949.

Den har aldrig utnyttjats. Sessionen har alltid avslutats senast den 31 maj.

Höstsessionen har genomgående börjat första tillåtna dag, dvs. den 16 ok­

tober, eller någon av de närmast följande dagarna och avslutats i mitten

av december.

Ledningen av riksdagsarbetet ankommer i första hand pa

talmännen och talmankonferensen. Talmanskonferensen består av talman­

nen, vice talmännen, de ständiga utskottens ordförande samt ytterligare atta

ledamöter varav fyra utses av vardera kammaren. Talmannen och Övriga

141

ledamöter i talmanskonferensen skall gemensamt sörja för att nödig skynd­

samhet och största möjliga planmässighet iakttas vid riksdagsarbetets be­

drivande.

Beträffande planeringen av riksdagsår betet är det främst

bestämmelserna i RO om tiderna för avlämnandet av propositioner och

motioner samt rätten att uppskjuta behandlingen av ärenden till nästa ses­

sion eller nästa riksdag som är av intresse i detta sammanhang.

Statsverkspropositionen skall avlämnas vid riksdagens öppnande, dvs.

normalt den 11 januari. Annan proposition som avser statens inkomster

eller utgifter för nästa budgetår skall i regel lämnas till riksdagen inom 70

dagar från riksdagens öppnande. Propositioner som ej berör statens in­

komster eller utgifter bör, om de skall behandlas under vårsessionen, läm­

nas till riksdagen inom 90 dagar från riksdagens öppnande.

Vid vårsessionens början gäller en allmän motionstid om 15 dagar från

den dag då statsverkspropositionen kom kammare till handa. I övrigt skall

motion som föranleds av proposition eller framställning från något riks­

dagens verk väckas senast vid det sammanträde som infaller näst efter tio

dagar eller, efter särskilt medgivande av kammare, näst efter 15 dagar från

det propositionen eller framställningen kom kammaren till handa.

Kamrarna har i allmänhet möjlighet att genom samstämmiga beslut upp­

skjuta behandlingen av proposition, framställning från något riksdagens

verk eller motion, som inte rör riksstaten, till annan session eller till nästa

riksdag.

I fråga om talarordningen vid riksdagens debatter gäller i prin­

cip att var och en yttrar sig i den ordning han har anmält sig och blir upp­

ropad. Talarordningen kan brytas genom att talmannen ger ordet för kort

genmäle till ledamot som vill bemöta föregående talare. Sådant genmäle

får inte överskrida tre minuter, om talmannen inte av särskilda skäl har

medgett ledamoten rätt till genmäle under sex minuter. När ledamot av

statsrådet vill yttra sig skall han anmäla det hos talmannen och får då ordet

oberoende av ordningen mellan kammarens ledamöter. Ledamot som har

fått ordet för kort genmäle får dock yttra sig före statsrådsledamot.

Riksdagsledamöternas rätt att yttra sig under riksdagsdebatterna är i

princip inte begränsad genom några debattrestriktioner. I RO

föreskrivs, att var och en äger rätt att vid kammarsammanträde fritt tala

och utlåta sig i alla frågor som kommer under överläggning och om laglig­

heten av allt som tilldrar sig inom kammaren. Ärende, i vilket överlägg­

ning har ägt rum, får inte avgöras förrän kammaren på talmannens hemstäl­

lan har förklarat överläggningen avslutad.

Beträffande debatterna i samband med besvarande av enkla frågor före­

ligger en överenskommelse inom riksdagen som går tillbaka på ett uttalande

av konstitutionsutskottet år 1954 (betänkande nr 19). Överenskommelsen

innebär alt talarna frivilligt ålägger sig tidsbegränsning så att inget yttran­

de pågår mer än högst tre minuter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Tidigare reformförslag m.m.

Författningsutredningen

(SOU 1963: 18 s. 83—102) ansåg att utskotts-

väsendet i den svenska riksdagen i huvudsak fungerat väl och fann därför

inte anledning att förorda mer genomgripande ändringar. Enligt utred­

ningens förslag till utskottsorganisation skulle sammanlagda an­

talet ordinarie utskottsplatser vara 171. Eftersom riksdagen enligt förslaget

skulle ha 290 ledamöter, skulle omkring tre femtedelar av ledamöterna kun­

na beredas ordinarie utskottsplatser.

En år 1965 tillsatt utredning om riksdagens personal- och förvaltnings­

organisation in. in.,

riksdagens organisationsutredning,

föreslog (se KU

1965: 47) bl. a. att varje riksdag skulle tillsätta ett särskilt utskott för be­

handling av vissa till lagutskott hänvisade frågor. Tanken bakom förslaget

var att man utan grundlagsändring skulle kunna inrätta ett fjärde lagut­

skott. Konstitutionsutskottet (1965:47) tillstyrkte utredningens förslag.

Vid riksdagsbehandlingen godkände andra kammaren förslaget men detta

förkastades av första kammaren. Därmed föll förslaget.

Riksdagens organisationsutredning behandlade även frågan om plane­

ringen av riksdags arbete t. Utredningen förordade vissa åtgär­

der för att vinna en rationellare arbetsordning. Sålunda borde uppskov från

vår- till höstsession med ärendenas behandling, särskilt behandlingen av

propositioner, beslutas i avsevärt större utsträckning än hittills. Också möj­

ligheten till uppskov från en riksdag till den nästa borde begagnas i större

utsträckning än f. n. Utskottsarbete borde i viss utsträckning äga rum även

under sommaren. De strävanden som hade förekommit att få till stånd en

för kammare och utskott gemensam arbetsplanering skulle fullföljas med

talmanskonferensen som ledande organ. Slutligen borde närmare kontakt

hållas med departementen i fråga om avlämnandet av propositioner och

besvarandet av interpellationer och enkla frågor. Konstitutionsutskottet

(1965:47) hemställde att vad organisationsutredningen hade anfört skulle

godkännas av riksdagen. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Frågan om behovet av debattrestriktioner i en enkammarriks­

dag togs upp

av författningsutredningen

i dess slutbetänkande (SOU 1963: 18

s. 43). Man kunde enligt utredningens mening inte bortse från att behov av

tidsbegränsningsregler skulle göra sig gällande med annan styrka i en en­

kammarriksdag med betydligt fler ledamöter än i den nuvarande andra kam­

maren. Utredningen föreslog emellertid inte några regler om begränsning

av anförandenas längd. Däremot förordade utredningen att riksdagen med

uppmärksamhet skulle följa utvecklingen på området. Om tidsbegränsnings­

regler skulle visa sig nödvändiga borde förslag till sådana regler utarbetas

inom riksdagen.

Den expertgrupp som tillsattes inom riksdagen år 1964 för att undersöka

143

arbetsformerna för en enkammarriksdag med 350 ledamöter

ansåg att nå­

gon form av debattrestriktioner borde införas i samband med en kammar­

reform. Gruppen påtalade den tidsnöd som nu kan råda vid behandlingen

av ärenden med placering långt ned på föredragningslistan. Om debatt­

restriktioner inte infördes kunde det inte undvikas att en ledamots möjlig­

heter att yttra sig i många fall reellt om också inte formellt blev beroende

av vid vilket sammanträde ett ärende kom upp till behandling, ärendets

plats på föredragningslistan eller talarens plats på talarlistan. Tidsbegräns-

ningsregler var enligt gruppens mening ägnade att minska de risker för

konfliktsituationer som är förenade med ett system där talmannen har att

angelägenhetsgradera förekommande ärenden eller avgöra turordningen

mellan talarna. Något utformat förslag till debattrestriktioner lade gruppen

dock inte fram.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

Grundlagberedningens förslag

Vid behandlingen av frågan om den nya riksdagens arbetsformer har

grundlagberedningen koncentrerat sin uppmärksamhet på sådana frågor som

har betydelse för planmässigheten och effektiviteten i riksdagsarbetet samt

för riksdagsledamöternas möjligheter till aktivt deltagande i riksdagsarbetet.

De ändringsförslag som beredningen har lagt fram är i huvudsak begränsade

till vissa punkter som rör utskotten, riksdagens sessionstider, planeringen

av riksdagsarbetet, talarordningen samt riksdagsledamöternas rätt att yttra

sig under plenarsammanträdena.

Beträffande utskottsorganisationen framhåller grundlagbe­

redningen inledningsvis att den partiella författningsreformen inte i och för

sig medför att de grundprinciper måste överges som den nuvarande ut­

skottsorganisationen bygger på. Snarare framstår det som en fördel, säger

beredningen, om viss kontinuitet i organisation och arbetsformer bevaras

åtminstone under tiden närmast efter kammarreformens genomförande. Vis­

sa modifikationer bör dock övervägas redan nu.

Antalet ärenden som ankommer på de tre lagutskotten har enligt vad

beredningen iakttagit ökat väsentligt under senare år. Ökningen sedan år

1949, då antalet lagutskott höjdes från två till tre, har beräknats till om­

kring 50 %. Av den anledningen föreslog riksdagens organisationsutred­

ning år 1965 att ytterligare ett utskott skulle utses för beredning av ärenden

som ankommer på lagutskott. Beredningen ansluter sig till denna uppfatt­

ning. Genom att inrätta ett fjärde lagutskott kan man enligt beredningen

åstadkomma en från saklig synpunkt mer tillfredsställande fördelning av

lagärendena än f. n. Sålunda får man därigenom möjlighet att fördela be­

redningsarbetet på två utskott för huvudsakligen privaträttsliga och två

utskott för främst förvaltningsrättsliga ärenden. Det nya utskottet föreslås

i första hand få överta från första lagutskottet frågor om kyrkolag och all­

144

mänt förvaltningsrättsliga ämnen (polisväsendet in. in.), från andra lagut­

skottet frågor om arbetsrätt, undervisning, försvar och utlänningslagstift­

ning samt från tredje lagutskottet frågor om näringsrätt och folkbokföring.

Beredningen anser vidare att det finns skäl att ompröva den nuvarande

personalunionen mellan utrikesutskottet och utrikesnämnden. Det har ifrå­

gasatts om en så stor församling som ett utskott är ett lämpligt organ för

de viktiga samrådsuppgifter som utrikesnämnden är avsedd för. Enligt bered­

ningens mening bör antalet ledamöter i nämnden minskas med hänsyn till

uppdragets särskilda förtroendekaraktär. Beredningen föreslår att perso­

nalunionen mellan utrikesutskottet och utrikesnämnden skall hävas och

att nämnden i framtiden skall bestå av endast nio ledamöter och lika många

suppleanter. Frågan om utrikesutskottets framtida ställning och arbets­

uppgifter bör enligt beredningen prövas närmare i samband med en total

författningsrevision.

I sina överväganden beträffande antalet ledamöter i utskotten påpekar

beredningen att utskottsarbetet har väsentlig betydelse inte bara för all­

sidighet och grundlighet i beredningen av de ärenden som riksdagen skall

avgöra utan också för riksdagsledamöternas möjligheter att aktivt ta del

i riksdagsarbetet. Om riksdagen får 350 ledamöter och om utskotten görs

mycket små, skulle detta kunna leda till att vissa ledamöter får mindre

möjlighet till aktivitet än f. n. både i riksdagen och i utskotten. A andra

sidan är det angeläget att utskotten inte görs större än att de kan arbeta

i smidiga och effektiva former.

Redan i fråga om den nuvarande utskottsorganisationen har man, lori­

sätter beredningen, vänt sig mot den otillräckliga utskottssysselsättning

som bereds riksdagens ledamöter främst i andra kammaren, som för 233

ledamöter förfogar över endast 97 ordinarie utskottsplatser. Kritik har

också riktats mot det skiftande ledamotsantalet i utskotten och deras

avdelningar. Medan t. ex. jordbruksutskottets 20 ledamöter bereder jord-

brukshuvudtiteln, handhar statsutskottets fem avdelningar med 6 ledamöter

var den sakliga beredningen av övriga huvudtitlar.

Den nuvarande relationen mellan antalet ledamöter och antalet ordi­

narie utskottsplatser i första kammaren motsvarar i en enkammarriksdag

med 350 ledamöter 208 ordinarie platser. Härvid har utrikesutskottet med

hänsyn till dess ringa arbetsbelastning inte räknats med. Vid bedömningen

av möjligheterna att öka antalet ordinarie utskottsplatser ytterligare måste

enligt beredningens åsikt hänsyn också tas bl. a. till behovet av supplean­

ter. En kommande genomgripande översyn av hela utskottsväsendet bör

också tas med i bilden. Vid avvägning av dessa olika synpunkter har be­

redningen stannat för att i den nu aktuella etappen förorda en lösning som

innebär att ett något större antal ordinarie utskottsplatser tillskapas än

som motsvarar nuvarande förhållanden i första kammaren.

Kungl. Maj:ts proposition rir 27 år 1968

Enligt beredningens mening bör de utskott som inte brukar arbeta på

avdelningar ha lika stort antal ledamöter. Skäl att behålla större antal

ledamöter i jordbruks- och allmänna beredningsutskotten än i övriga

ifrågavarande utskott, nämligen utrikes-, banko- och lagutskotten, före-

ligger inte. För att såvitt möjligt undvika lottning i utskotten anser be­

redningen att dessa bär ha udda antal ledamöter. Beredningen föreslår att

vart och ett av de nu nämnda utskotten skall ha 17 ledamöter.

Ett större antal ledamöter än 17 är enligt beredningens mening motiverat

i utskott som arbetar på avdelningar. För att inte öka ledamotsantalet i

dessa utskott alltför kraftigt, förordar beredningen att utskottsavdelning

t. v. får bestå av nio ledamöter. Med denna utgångspunkt skall konstitutions­

utskottet, som arbetar på tre avdelningar, ha 27 ledamöter. Statsutskottet,

som arbetar på fem avdelningar, skall ha 45 ledamöter. Bevillningsutskottet

föreslås få 27 ledamöter, trots att det f. n. har endast två avdelningar.

Beredningens förslag innebär att 218 ordinarie utskottsplatser, utrikes­

utskottet oräknat, kommer att stå till förfogande efter kammarreformen.

Det ligger enligt beredningens mening nära till hands att förutsätta

att riksdagens sessionstider måste förlängas till följd av enkam­

marriksdagens storlek. Frågan om förlängning av sessionstiderna har

varit aktuell redan i nuvarande kammarsystem. Självfallet skulle riks­

dagens arbete underlättas om längre tid ställdes till förfogande. Flera skäl

talar dock mot en sådan utveckling. Det viktigaste är enligt beredningens

mening hänsynen till rekryteringen av riksdagsledamöter. Hittills har det

i viss utsträckning varit möjligt att förena uppdrag som riksdagsledamot

med anställning i allmän eller enskild tjänst eller annan verksamhet. Det

är värdefullt om möjligheterna härtill kan bevaras. På grund härav har

beredningen inte ansett sig kunna förorda generell förlängning av sessions­

tiderna.

Varje förhandsbedömning av enkammarriksdagens arbetsduglighet in­

rymmer emellertid osäkerhetsmoment. Beredningen anser det vanskligt att

inte lämna någon möjlighet öppen att förlänga sessionerna för den händelse

det visar sig att riksdagsarbetet trots omsorgsfull planering och effektiv

ledning inte hinner slutföras inom nuvarande sessionstider. Beredningen

föreslår därför att riksdagen får begränsad möjlighet att förlänga vårses­

sionen till den 15 juni, även om handläggning av ärenden uppskjuts till

höstsessionen. Denna förlängningsmöjlighet är emellertid avsedd att utnytt­

jas endast i utpräglade undantagsfall. Vidare förordar beredningen att höst­

sessionen skall kunna börja något tidigare i oktober än f. n.

Ansvaret för ledningen av riksdagsarbetet i enkammarriks­

dagen skall enligt beredningens förslag vila på talmannen och talmanskon­

ferensen. Konferensen föreslås få samma uppgifter i enkammarriksdagen

som den nu har i tvåkammarriksdagen.

10 —

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968

145

146

Beredningen är medveten om att det relativt stora antalet ledamöter i

enkammarriksdagen gör en omsorgsfull planering av riksdags­

år b e t e t nödvändig för att riksdagen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Det är härvid väsentligt, framhåller beredningen, att hela den tid som session

pågår kan användas effektivt så att förutsättningar skapas att undgå den

anhopning av ärenden vid sessionernas slut som har varit ett problem sedan

länge. Härför krävs i första hand att planeringen av riksdagens arbete sker

i nära kontakt med regeringen, eftersom regeringens propositioner utgör

den huvudsakliga delen av riksdagens arbetsmaterial. Riksdagens plane­

ringsarbete blir i själva verket meningsfullt först om samplanering sker

mellan riksdag och regering och om de gemensamma planerna sedan också

följs. Det är vidare angeläget, påpekar beredningen, att noggranna planer

upprättas för utskottens arbete och behandlingen av utskottens utlåtanden

i riksdagen samt att planeringen följs upp och jämkas efter hand. Vidare

bör frågor om uppskov med behandlingen av ärenden till höstsessionen upp­

märksammas på ett tidigt stadium under vårsessionen. Den arbetsplanering

som har ägt rum inom riksdagen under de senaste åren har i stort sett följt

här angivna linjer. Planeringen har gett gott resultat. Beredningen förordai

därför att planeringen i stort av riksdagsarbetet sker efter de linjer som

sålunda bär dragits upp.

Beträffande riksdagens plenarsammanträden konstaterar beredningen att

man i praxis i viss utsträckning har gatt ifrån gällande huvudregler för

talarordningen i debatterna, nämligen att var och en yttrar sig i den

ordning som han har anmält sig. Sålunda förs vid remissdebatter och lik­

nande överläggningar parti- och gruppledare upp främst på talarlistan. Vi­

dare iakttas att fördelningen av talare mellan partierna blir så rättvis som

möjligt och att talare som avser att behandla samma ämnesområden såvitt

möjligt får ordet i anslutning till varandra. I beslutsdebatter lämnas före­

träde åt talesmännen för utskottsmajoritet och reservanter, i vissa fall också

åt motionärer. Den praxis som sålunda har utbildat sig har enligt bered­

ningens bedömning varit till fördel för debatterna. I den nya enkammar­

riksdagen anser beredningen det än mer angeläget att utnyttja den möj­

lighet att ämnesgruppera talarna som en sådan ordning ger. Beredningen

föreslår därför att denna praxis, enligt vilken det ligger i talmannens hand

att bestämma ordningen mellan förhandsanmälda talare, grundlagfästs och

får generell giltighet. I fråga om talare som anmäler sig under överläggning­

en anser beredningen alltjämt böra gälla att var och en yttrar sig i den ord­

ning som han har anmält sig och blir uppropad.

Beredningen föreslår inte några ändringar i nuvarande regler om rätt

till replik i riksdagsdebatterna eller i reglerna om statsråds rätt att få ordet

vid riksdagens överläggningar.

Förslag att införa debattrestriktioner i den svenska riks­

dagen har förts fram vid skilda tillfällen men hittills avvisats. Grunden

O

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1968