8

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Sammanläggningsdelegerades sammanträden

4 §•

Länsstyrelsen förordnar en av delegerade att utfärda kungörelse om första

sammanträdet och föra ordet där, till dess ordförande valts.

Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på kommunernas

anslagstavlor samt sändes till varje delegerad och suppleant med posten så

tidigt att kungörelsen kan antagas komma honom till handa senast fyra

dagar före sammanträdet. Kungörelsen införes samtidigt i de tidningar i

vilka kommunerna införa kommunala tillkännagivanden.

5

§•

Vid första sammanträdet välja delegerade bland sig ordförande och vice

ordförande för den tid för vilken delegerade utsetts.

Uppgift om de valdas namn och postadress skall lämnas länsstyrelsen

så snart som möjligt för att tagas in i länskungörelserna.

Äro både ordförande och vice ordförande hindrade att inställa sig vid

delegerades sammanträde, äga delegerade utse annan delegerad att för till­

fället föra ordet. Till dess så skett utövas ordförandeskapet av den delege­

rad som är äldst till levnadsåren.

6

§•

Sammanträden hållas på ställe och enligt ordning som delegerade be­

stämma. Sammanträde hålles även när länsstyrelsen förordnar därom eller

de flesta delegerade begära det eller ordföranden finner det behövligt.

Bestämmelserna i 13 § tredje och femte styckena kommunallagen äga mot­

svarande tillämpning på delegerade.

7

§■

Kungörelse om sammanträde med delegerade med uppgift om tid och

ställe för sammanträdet och de ärenden som skola behandlas vid detta ut­

färdas av ordföranden eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på kommunernas

anslagstavlor och, om delegerade beslutat det, även på annan plats. Kun­

görelsen sändes till varje delegerad och suppleant med posten så tidigt att

kungörelsen kan antagas komma honom till handa senast fyra dagar före

sammanträdet.

Tillkännagivande om tid och ställe för sammanträde samt, om delegerade

beslutat det, de ärenden som skola behandlas införes i de tidningar i vilka

kommunerna införa kommunala tillkännagivanden.

Bestämmelserna i 14 § 1 mom. fjärde stycket samt 2 och 3 mom. kom­

munallagen äga motsvarande tillämpning på delegerade.

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

ma del av övergångstiden stadens organ ensamma beslutanderätten i angelä­

genheter som rör den utökade kommunen. Orsaken till dessa olikheter i

regleringen är att 1919 års lag i flera avseenden lagfäste de riktlinjer som

följdes vid s. k. inkorporeringar. Vid tiden för lagens tillkomst var de ojäm­

förligt viktigaste indelningsändringarna just inkorporeringar.

Inom inrikesdepartementet har utarbetats en promemoria med förslag

till lösning av antydda spörsmål (Stencil In 1965: 2). Enligt förslaget skall

under tiden från förordnandet om indelningsändring och fram till dess in-

delningsändringen träder i kraft den allmänna kommunala beslutande­

rätten med viss inskränkning utövas av ett särskilt organ, benämnt samman-

läggningsdelegerade.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av kammarkolle­

giet, samtliga länsstyrelser, kommunalrättskommittén, Svenska stadsförbun­

det, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. Länssty­

relserna har bifogat yttranden från samtliga samarbetsnämnder och ett be­

gränsat antal kommuner.

Remissinstanserna tillstyrker praktiskt taget genomgående huvudlinjerna

i förslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

15

Gällande bestämmelser

Olika typer av indelningsändringar m. m.

I 2 § andra stycket KIL anges vilka olika kommunala indelningsändringar

som kan förekomma. Innebörden av lagrummet är följande.

Om två eller flera hela landskommuner läggs samman till en kommun,

talar man om nybildning av kommun. Alla kommuner som ingår i den ny­

bildade kommunen upplöses. Nybildning av kommun kan vidare ske genom

att ett eller flera områden bryts ut ur en eller flera kommuner och bildar en

ny kommun. Ett ytterligare fall av indelningsändringar är partiella överflytt­

ningar mellan kommuner. Ändringar av denna typ betecknas som överföring

av del av kommun till annan kommun.

Om hel landskommun förenas med stad eller köping förenas med stad,

betecknas detta också som sammanläggning. Enligt praxis anses emellertid

någon nybildning av kommun inte ske i detta fall, såvida inte Kungl. Maj :t

förordnar det. Staden eller köpingen som lagts samman med landskommun

anses i stället bestå, medan övriga kommuner upplöses. Om stad och köping

lagts samman, anses staden bestå, medan köpingen upplöses. Tidigare an­

vändes för detta slag av sammanläggning termen införlivning eller inkor­

porering.

Enligt 12 § KIL skall indelningsändring träda i kraft vid början av ett

kalenderår. Det måste förflyta minst åtta månader mellan förordnandet om

indelningsändring och ikraftträdandet. Förordnande om indelningsändring

måste således meddelas före utgången av april månad året före ikraft­

trädandet.

Fördelningen av den kommunala beslutanderätten vid indelningsändringar

Under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och ändringens

ikraftträdande utövas enligt 13 § KIL den kommunala beslutanderätten en­

ligt den nya indelningen. I fråga om angelägenhet som avser kommun en­

ligt den äldre indelningen skall dock denna indelning följas tills den nya

indelningen träder i kraft. Den närmare innebörden av dessa bestämmelser

är följande.

Skall ett område överföras från en kommun (exkorporeringskommun) till

en annan (inkorporeringskommun), fattar exkorporeringskommunen un­

der den tid det här är fråga om kommunala beslut som avser denna kom­

muns område före indelningsändringen, dvs. som hänför sig till tiden före

indelningsändringens ikraftträdande, samt beslut som avser endast den

minskade kommunen. Inkorporeringskommunen fattar beslut som rör en­

bart denna kommun före indelningsändringen samt beslut som avser inkor-

poreringskommunen jämte överflyttningsområdet, dvs. som helt eller del­

vis hänför sig till tiden efter det indelningsändringen trätt i kraft.

19

äldre kommunalt organ eller av ett nyvalt. Enligt lagrummet kan beslut

som har fattats av fullmäktige eller förvaltningsorgan under övergångsti­

den angripas genom besvär, om beslutet strider mot de förutsättningar som

förordnandet om indelningsändringen har grundats på eller om beslutet

avser angelägenhet som det skäligen bör tillkomma kommun enligt den nya

indelningen att ordna.

Kommunalförbundskommittén framhöll i det betänkande som jag har

nämnt förut att de äldre organen bör iaktta stor återhållsamhet i fråga om

beslut som rör den ändrade kommunen. Många ärenden är enligt kommit­

téns mening av den beskaffenheten att man utan olägenhet kan dröja med

att avgöra dem tills de nya organen träder till.

Även frågor om den kommunala revisionen vid indelningsändringar är av

intresse i sammanhanget. När område överförs från en kommun till en an­

nan, åligger det de revisorer som har utsetts av exkorporeringskommunen

att avge revisionsberättelse till båda kommunerna. Dessa skall var för sig

ta ställning till berättelserna. Även revisorerna i inkorporeringskommunen

har anledning att intressera sig för förvaltningen av överföringsområdet.

Deras revision bör omfatta de fall då beslutanderätten för området enligt

13 § KIL har utövats enligt den nya indelningen. Fullmäktige i nybildad

kommun torde enligt 18 § KIL ha möjlighet att före ikraftträdandet av in­

delningsändringen tillsätta egna revisorer för att granska ärenden som hand­

lagts av de nya organen. Denna möjlighet synes dock inte ha begagnats. Vid

sammanläggning av hel landskommun med stad avger landskommunens

revisorer revisionsberättelse till stadens nyvalda fullmäktige, som beslutar

i dechargefrågan i samband med revisionen av stadens förvaltning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

21

mindre lämpligt. Eu författningsreglering bör i stället syfta till att skapa

organ som är representativa för kommunen enligt den nya indelningen. Här­

med vinner man också en enhetlig reglering för en ökad eller minskad

kommun och för en nybildad kommun.

Tre olika tänkbara lösningar efter dessa linjer diskuteras i promemorian.

En lösning som redovisas innebär att fullmäktigförsamlingarna i de kom­

muner som berörs av indelningsändringen utser ett antal fullmäktigleda-

möter som skall representera kommunen enligt den nya indelningen. I

samband med förordnandet om ny indelning övertar dessa ledamöter dels

beslutanderätten för denna kommun till dess indelningsändringen har trätt

i kraft, dels samtliga äldre fullmäktigförsamlingars befogenheter. De äldre

fullmäktiges uppdrag upphör således i samband med att denna representa­

tion träder till.

En annan utväg som anvisas innebär att en representation som utsetts

enligt vad som nyss har sagts övertar beslutanderätten för kommunen enligt

den nya indelningen under övergångstiden men att de gamla fullmäktig­

församlingarna tjänstgör parallellt med denna representation och beslutar i

angelägenheter som avser kommunerna enligt den äldre indelningen. Full­

mäktige som utses vid nyval med anledning av indelningsändringen tillträder

enligt denna lösning inte sina befattningar förrän ändringen träder i kraft.

Slutligen pekas på möjligheten att den särskilt utsedda representationen

får företräda kommunen enligt den nya indelningen endast fram till dess

att de nyvalda fullmäktige och nämnderna omedelbart efter valet övertar

de uppgifter som tillkommer dem.

Den först nämnda lösningen skulle enligt promemorian medföra flera

fördelar. Bl. a. skulle anordningen med flera fullmäktigförsamlingar som

tjänstgör parallellt upphöra. Vidare skulle frågorna om kompetensfördel­

ningen mellan de nya och de äldre församlingarna försvinna. Även skäl mot

en sådan lösning anförs emellertid. Flera omfattande författningsregleringar

skulle bli nödvändiga. Om en indelningsändring omfattar flera kommuner,

skulle representationen från var och en av dem bli otillräcklig, när organet

skall handha angelägenhet som endast berör en av de äldre kommunerna.

Över huvud taget skulle en sådan lösning vara alltför ingripande och i åt­

skilliga avseenden innebära avsteg från grundläggande kommunalrättsliga

principer, sägs det i promemorian.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Förslag till reform

Huvudlinjer

Det förslag som läggs fram i promemorian ansluter till det andra av de

nyss angivna alternativen till lösning. Detta alternativ bedöms som det mest

praktiska och det som bäst tillgodoser önskemålet att skapa ett verksamt

23

delse för kommunen enligt den nya indelningen. En förutsättning för detta

skall dock enligt promemorian vara att man inte kan vänta med att ta ställ­

ning tills de nya fullmäktige träder till.

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses

Förslaget innebär att Kungl. Maj :t avgör om beslutanderätten enligt den

nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade. Några rikt­

linjer för Kungl. Maj:ts prövning föreslås inte bli intagna i författning.

Enligt promemorian syftar emellertid förslaget till att sammanläggnings­

delegerade skall utses i alla nybildade kommuner samt vid andra typer av

indelningsändringar i sådana fall då befolkningsförskjutningen uppgår till

minst 15—25 %. Särskilda önskemål i ett indelningsärende att samman­

läggningsdelegerade skall utses kommer naturligtvis att beaktas vid pröv­

ningen. När förordnande om nyval meddelas bör enligt promemorian dele­

gerade alltid utses i den nya kommunen. Härvid erinras emellertid om att

indelningsändringar de år allmänna kommunalval äger rum inte föranleder

förordnande om nyval.

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet

Enligt förslaget fastställer Kungl. Maj :t det antal delegerade som fullmäk­

tige i varje kommun skall välja. Detta sker i samband med förordnandet att

sammanläggningsdelegerade skall utses. Om de berörda kommunerna ansökt

om indelningsändring och är överens om hur många delegerade som skall

utses för varje kommun, skall antalet fastställas till vad kommunerna kom­

mit överens om. Minst en delegerad skall dock utses för varje kommun.

I promemorian bedöms det inte böra komma i fråga att fastställa antalet

i lag. Kommunerna bör kunna enas i denna fråga. Däremot kunde det över­

vägas att införa en regel om hur det totala antalet delegerade skall fördelas

mellan de kommuner som berörs av indelningsändringen. Emellertid anses

det tillräckligt att fastslå att varje kommun har rätt att utse en delegerad.

Riktlinjer för fördelningen kan enligt promemorian hämtas från bestäm­

melserna om val av församlingsdelegerade enligt lagen den 2 juni 1961 (nr

436) om församlingsstyrelse.

Valbar som sammanläggningsdelegerad är enligt förslaget endast den

som tillhör någon av de gamla fullmäktigförsamlingarna. Företrädesvis så­

dana fullmäktige bör väljas som kommer att behålla sin valbarhet i kom­

munen enligt den nya indelningen, dvs. som är bosatta inom denna kom­

muns område.

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet

Kommunerna skall enligt promemorian tillhandahålla det ekonomiska

underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet genom att ge ut­

rymme för denna i sina stater. Förslag läggs därför fram att kommunerna

Kungl. Maj. ts proposition nr 15i år 1965

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

en storstad, innebär förslaget knappast en godtagbar ordning. Den lilla kom­

munen kommer nämligen enligt förslaget att helt domineras av den större

som blir allenarådande bland sammanläggningsdelegerade, framhåller kom­

munalnämnden.

En ytterligare principiell invändning görs av samarbetsnämnden i Deger-

fors kommunblock. Samarbetsnämnden finner att förslaget ger möjlighet

till ökat statligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Det bör ankomma

på kommunerna själva att avgöra om den kommunala beslutanderätten skall

överföras på ett särskilt organ under övergångstiden. Motsvarande synpunk­

ter skymtar i yttrandet från kommunalrättskommittén. Även om kommu­

nerna fick större inflytande på frågan om inrättande av ett särskilt organ

under övergångstiden skulle emellertid avgörandet få ligga hos länsstyrel­

sen eller Kungl. Maj :t vid tvist mellan kommunerna, framhåller kommittén.

Sådan reglering med besvärsrätt för kommunerna skulle enligt kommitténs

mening kunna motverka strävandena till samförstånd mellan kommunerna.

Med hänsyn härtill och då övergångstiden blir kort finner kommittén att

förslaget i denna del bör godtas.

Ett par remissinstanser anser att förslaget i ett avseende inte är tillräck­

ligt vittgående. Kommunalfullmäktige i Döderhult reagerar mot den olikhet

mellan kommuner som består i att vid sammanläggning av landskommuner

en ny kommun bildas och de kommuner som ingår i sammanläggningen

upplöses, medan vid sammanläggning av stad eller köping med landskom­

mun endast den senare upplöses och staden eller köpingen vidgas. Denna

formella skillnad bygger på föreställningen att städer och köpingar jäm­

förda med landskommuner företräder en högre kommunform. Detta anses

ibland ägnat att medföra psykologiska svårigheter att genomföra indel-

ningsändringar. Liknande synpunkter anför samarbetsnämnden i Höganäs

kommunblock.

Att förslaget innebär att den kommunala beslutanderätten

kommer att utövas av personer som utsetts genom

indirekta val diskuteras i allmänhet inte i remissyttrandena. Stads­

fullmäktige i Hälsingborg anser dock att detta är en väsentlig brist i för­

slaget och främmande för svensk rätt. Även enligt kammarkollegiet inne­

bär förslaget i detta avseende avsteg från vad som annars gäller för pri­

märkommuner. Länsstgrelsen i Hallands län tror att det kan bli svårt att

ge sammanläggningsdelegerade en sammansättning som riktigt avspeglar

den politiska representationen i kommunerna. Båda de två sistnämnda

remissinstanserna biträder emellertid förslaget, eftersom det anses ha stora

praktiska fördelar. Kommunalnämnden i Vette kommun finner att önske­

målet att administrationen för den begränsade övergångstiden blir enhetlig

och effektiv bör ges företräde framför önskemålet att viktiga beslut för den

nya kommunen fattas av fullmäktige som utsetts vid allmänna val.

Enligt kammarkollegiet är benämningen sammanläggnings-

27

delegerade mindre lämplig för det fall att sådana utses i en kommun

vars område minskas. Kollegiet föreslår i stället benämningen kommun-

delegerade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

Valet mellan de i promemorian diskuterade lösningarna

De båda kommunförbundenoch de flesta övriga remissinstanser ansluter

sig till den lösning som rekommenderas i promemorian. I allmänhet anförs

i dessa yttranden ingen motivering utöver den som presenterats i prome­

morian.

I några remissvar vänder man sig mot uppfattningen att sammanlägg-

ningsdelegerade bör företräda endast kommunen enligt den nya indelningen.

Enligt samarbetsnämnderna i Öregrund-Östhammars, Linköpings, Vetlanda,

Emmaboda, Kungsbacka, Säffleoch Gävle kommunblock, stadsfullmäktige

i Linköpingoch drätselkamrarna i Vetlandaoch Gävle skulle det medföra

vissa fördelar om delegerade fick överta också de äldre fullmäktigförsam-

lingarnas befogenheter. Som framhålls i promemorian skulle man därmed

slippa flera parallellt verkande fullmäktigförsamlingar och undvika kompe­

tenskonflikter. Ett par av remissinstanserna pekar också på att man skulle

vinna att sammanläggningsdelegerade själva fick fatta de beslut som be­

hövs för att skapa ekonomiskt underlag för verksamheten i stället för att

vara beroende av att de gamla fullmäktigförsamlingarna bereder utrymme

för verksamheten i sina stater. Allmänt uttalas mer eller mindre starka tvivel

på att de betänkligheter som har anförts i promemorian eller andra skäl

kan motivera att denna lösning avvisas.

Andra remissinstanser, t. ex. länsstyrelsen i Stockholms länoch drätsel­

kammaren i Örebro, anser att risken för kompetenskonflikter inte är så

stor. Drätselkammaren anför.

Det föreslagna systemet synes icke utesluta att tveksamhet kan uppkom­

ma om sammanläggningsdelegerades respektive de äldre, ännu en tid existe­

rande fullmäktigförsamlingarnas kompetens. Olägenheter kan emellertid

uppstå vilket system man än väljer. Farhågorna för mera betydande me­

ningsmotsättningar i det föreslagna alternativet torde ej böra tillmätas nå­

gon avgörande vikt. Organisationen skall fungera under en kort men käns­

lig övergångstid, då man måste ha ett representativt organ för den blivande

kommunen och då man får förutsätta att en positiv vilja till goda framtids-

lösningar kommer att förefinnas i de äldre kommunbildningar som några

månader senare skall utgöra en gemensam enhet.

Endast två remissinstanser, drätselkammaren i Sundsvalloch länsstyrel­

sen i Västernorrlands län, förordar den lösningen att sammanläggningsdele­

gerade visserligen skall företräda endast kommunen enligt den nya indel­

ningen men att deras befogenhet skall upphöra så snart fullmäktige har

valts till denna. De nyvalda fullmäktige anses bättre lämpade att besluta

för den nya eller ändrade kommunen än en kanske oriktigt politiskt sam­

28

mansatt delegation. Därför bör de nyvalda fullmäktige träda i verksamhet

och sammanläggningsdelegerade upplösas genast efter valet.

Sammanläggningsdelegerades kompetens

De synpunkter som i denna del anläggs i promemorian godtas av alla

länsstyrelseroch de flesta kommuner utan närmare kommentarer.

Svenska kommunförbundet sätter i fråga om det inte i praktiken kan

vara svårt att följa den princip för fördelningen av den kommunala beslu­

tanderätten som anges i 13 § KIL och som blir bestämmande för samman­

läggningsdelegerades kompetens. Att i lagtexten mera detaljerat precisera

hur beslutanderätten skall fördelas torde dock enligt förbundet inte vara

möjligt eller lämpligt. De uttalanden som görs i promemorian torde vara

ägnade att ge den vägledning vid tillämpningen som behövs i tveksamma

fall. F. ö. lär man kunna räkna med att redan införandet av ett repre­

sentativt organ under övergångstiden i överensstämmelse med promemorie-

förslaget skall vara ägnat att undanröja en del av svårigheterna när det

gäller att tillämpa lagrummet. I yttrandet från länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län efterlyses närmare uttalanden för att underlätta tolkningen

av 13 § KIL.

Kommunalrättskommitténoch Svenska stadsförbundet vänder sig mot

uttalandet i promemorian att det skall ankomma på sammanläggningsdele­

gerade att fatta beslut i vissa ärenden, när ett ställningstagande inte kan

anstå tills de nya fullmäktige träder till. Uttalandet sägs innebära en be­

gränsning i delegerades befogenhet som inte är önskvärd och som inte mot­

svaras av den föreslagna lagtexten.

Karlshamnsregionens samarbetsnämnd anser att det bör klargöras vilket

rättssubjekt sammanläggningsdelegerade företräder. Enligt nämndens me­

ning kan varken den kommun som håller på att bildas eller gemenskapen

mellan de äldre kommuner som ingår i den nya utan vidare anses ha rätts­

kapacitet.

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses

Mot uttalandena i promemorian på denna punkt görs i regel inga allvar­

ligare invändningar i remissvaren. Några remissinstanser anser emellertid

att frågan i vilka fall sammanläggningsdelegerade skall utses bör regleras

i lagen. Så föreslås i olika remissyttranden bestämmelser om att Kungl.

Maj :t alltid skall förordna att delegerade skall utses när befolkningsför­

skjutningen vid en indelningsändring överstiger 15—25 %, när två eller

flera hela kommuner läggs samman eller när förordnande meddelas om

nyval av fullmäktige i kommun som berörs av indelningsändring. Till ut­

veckling av sin mening anför kammarkollegiet att det enligt promemorian

är avsett att sammanläggningsdelegerade skall utses i alla de fall då ny

kommun bildas eller då nyval skall ske för ändrad kommun. Att avsikten

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

29

måste ha varit denna framgår av förslaget att bestämmelsen att nyvalda

fullmäktige, styrelser och nämnder omedelbart skall träda i funktion skall

upphävas. Enligt kollegiets mening bör detta komma till klart uttryck i

lagtext. Det bör också framgå av lagtexten att sammanläggningsdelegerade

alltid skall utses när förutsättningar för nyval av fullmäktige för den änd­

rade kommunen i och för sig föreligger men förordnande om nyval inte

meddelas, eftersom allmänna val äger rum året före det då indelningsänd-

ringen träder i kraft.

Samarbetsnämnden i Göteborgsblocketoch stadskollegiet i Göteborg före­

slår att sammanläggningsdelegerade i regel inte skall utses när befolknings­

förskjutningen understiger 15—25 % och det således enligt förarbetena

till KIL inte är motiverat med nyval av fullmäktige. I yttrandena upplyses

att befolkningen i de landskommuner som ingår i Göteborgsblocket mot­

svarar endast cirka 5,5 % av stadens folkmängd och att promemorieför-

slaget därför inte torde vara aktuellt för Göteborgsblockets del. Länsstyrel­

sen i Göteborgs och Bohus län stryker under vad som sägs i promemorian

om att särskilda önskemål om att sammanläggningsdelegerade skall utses

kommer att beaktas. Enligt länsstyrelsens mening bör detta gälla särskilt

när en eller flera hela landskommuner läggs samman med en stad men

befolkningsförskjutningen understiger 15 %. Även länsstyrelsen i Västman­

lands län, Västeråsbygdens samarbetsnämnd, drätselkammaren i Västerås

och kommunalnämnden i Tillberga betonar att den angivna normen om en

befolkningsförskjutning på 15—25 % inte bör följas strikt. De tre sist­

nämnda remissinstanserna framhåller att sammanläggningsdelegerade bör

utses vid sammanläggning av kommunerna inom Västeråsblocket trots att

befolkningsförskjutningen kommer att obetydligt understiga 15 %.

Enligt Svenska stadsförbundet bör man göra klart på vilket befolknings­

underlag befolkningsförskjutningen skall beräknas, innan man anger en

viss förskjutning som förutsättning för att delegerade skall utses. Förbun­

det anser att kommunerna i förväg bör kunna förutse om delegerade kom­

mer att utses.

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet

Länsstyrelsen i Västernorrlands länoch fem samarbetsnämndcr anser att

närmare föreskrifter om antalet sammanläggningsdelege­

rade bör tas in i lagen. Antalet delegerade bör, sägs det i några av dessa

yttranden, bestämmas till högst det antal som motsvarar antalet fullmäk­

tige i den nya eller ändrade kommunen. Samarbetsnämnden i Ilungsör-

Kungs Hatt sätter i fråga om inte ett visst minimiantal bör föreskrivas. I

ett par fall efterlyses även föreskrifter om fördelningen av dele­

gerade mellan kommunerna.

På ett par håll framhålls vikten av att sammanläggningsdelegerade blir

så många att de blir representativa för de olika kommunerna eller kommun­

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

30

delarna. Svenska kommunförbundet kan tänka sig att sammanläggnings-

delegerades antal fastställs i nära överensstämmelse med antalet fullmäk­

tige i den nya eller ändrade kommunen. Det bör dock enligt förbundets me­

ning många gånger vara möjligt för de berörda kommunerna att enas om

ett lägre antal sammanläggningsdelegerade. Lagstiftningen bör inte lägga

hinder i vägen för en sådan överenskommelse och frågan om antalet bör

därför inte regleras närmare. Även andra remissinstanser anser det lämp­

ligt att sammanläggningsdelegerade är relativt få. Drätselkammaren i Öre­

bro förordar att delegerade inte skall vara fler än att organet kan fungera

som en arbetsduglig enhet men att de dock bör vara tillräckligt många för

att garantera en rimlig representation för samtliga kommuner.

Ett antal remissinstanser anser att även annan än den som tillhör en äldre

fullmäktigförsamling bör vara valbar som sammanläggningsdelegerad.

Motivet för denna ståndpunkt är att det ibland kan saknas fullmäktig från

ett område som skall ingå i en sammanläggning eller att någon som inte till­

hör någon äldre fullmäktigförsamling, t. ex. en ordförande i drätselkammare

eller kommunalnämnd, kan vara väl lämpad att utses till sammanläggnings­

delegerad. Kommunalrättskommittén bedömer att det är av större betydelse

att en sammanläggningsdelegerad har rösträtt i den nya kommunen än att

han tillhör en äldre fullmäktigförsamling. Kommittén föreslår därför en

regel som gör det möjligt att utse även annan än fullmäktig, om någon full­

mäktig inte finns att tillgå från kommundel som berörs av indelningsänd-

ringen. Ett par samarbetsnämnder förordar att det uttryckligen ställs upp

som förutsättning för valbarhet att vederbörande är bosatt inom område

som ingår i kommunen enligt den nya indelningen. Svenska stadsförbundet

intar en motsatt ståndpunkt. Uttalandet i promemorian att företrädesvis

sådana fullmäktige som kommer att behålla sin valbarhet i den nya kommu­

nen bör väljas innebär en onödig begränsning, säger förbundet.

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet

m. m.

Länsstyrelsernaoch så gott som alla kommuner lämnar promemorieför-

slaget om finansieringen av sammanläggningsdelegerades verksamhet utan

erinran.

Större klarhet på denna punkt efterlyses av drätselkammaren i Borås.

Drätselkammaren framhåller att sammanläggningsdelegerade kan behöva

disponera över stora belopp men att det kan inträffa att kommun som in­

går i sammanläggning antingen inte hunnit eller också avsiktligt underlåtit

att ställa medel till förfogande. Det bör utredas närmare hur dessa ekono­

miska frågor skall ordnas. Också innebörden av den föreslagna regeln att

kommunerna enligt vissa grunder skall delta i kostnaderna för sammanlägg­

ningsdelegerades löpande verksamhet bör enligt drätselkammaren klargö­

ras. Uttrycket löpande verksamhet leder tanken närmast till allmänna för­

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

31

valtningskostnader, men sammanläggningsdelegerades befogenhet omfattar

även sådana åtgärder som köp av fast egendom o. d. Svenska stadsförbun­

det finner att det från kommunalrättsliga synpunkter måhända kan vara

tveksamt, om det låter sig göra att kommunerna beräknar anslag att ställas

till sammanläggningsdelegerades förfogande, redan innan förordnande om

indelningsändring meddelats och kanske t. o. m. innan kommunerna själva

tagit ställning i indelningsfrågan. Kommunerna bör därför enligt förbundet

anslå så stora belopp till fullmäktiges oförutsedda behov, att fullmäktige

av dessa anslag kan bevilja de medel till sammanläggningsdelegerade som be­

hövs när dessa skall börja sin verksamhet. Det bör givetvis inte heller vara

omöjligt för fullmäktige att under övergångstiden bevilja sammanläggnings­

delegerade tilläggsanslag, om det skulle behövas. Det synes emellertid an­

geläget att frågan om anvisning av medel åt sammanläggningsdelegerade

löses på sådant sätt att dessa kan genomföra t. ex. ett markförvärv utan att

vara beroende av särskilt anslagsbeslut från en eller flera av kommunerna.

När det gäller den föreslagna bestämmelsen att kommunerna skall delta i

kostnaderna för sammanläggningsdelegerades löpande verksamhet i för­

hållande till sitt skatteunderlag, framhåller ett par remissinstanser, bl. a.

länsstyrelsen i Västmanlands län, att vid delning av kommun endast skatte­

underlaget i den del som ingår i sammanläggningen skall tas med vid be­

räkningen.

Ett stort antal remissinstanser, såsom Svenska kommunförbundet samt

flera länsstyrelseroch samarbetsnämnder, förordar att grunderna för ersätt­

ningen till sammanläggningsdelegerade bestäms av dessa och att ersättning­

en utgår av de medel som har ställts till deras förfogande. Mot promemo­

rians förslag i denna del invänds bl. a. att det kan medföra att olika grun­

der för ersättningen bestäms av kommunerna.

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut

Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan om förhållandet

mellan sammanläggningsdelegerades arbetsutskott

samt samarbetsnämnden och de gamla kommuner­

nas styrelser och andra nämnder.

Drätselkammaren i Västeråsoch Västeråsbygdens samarbetsnämnd finner

det praktiskt att kommunernas nämnder utnyttjas för beredning. Det anses

dock inte helt klart om avsikten med förslaget är att ärenden som beretts av

sådana nämnder skall beredas även av arbetsutskott och om i så fall denna

ordning skall gälla alla eller endast en del ärenden. Enligt kommunalfull­

mäktige i Åtvidabergoch samarbetsnämnden i Åtvidabergs kommunblock

kan den föreslagna ordningen medföra slitningar mellan sammanläggnings­

delegerade och dess utskott samt kommunernas ordinarie organ. Man kan

därför ifrågasätta om inte, åtminstone vid införlivning av en eller flera

mindre kommuner med en stor, den stora kommunens ordinarie organ, när

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

32

det gäller styrelsen förstärkt med ledamöter från införlivningsområdet, bör

svara för all beredning och verkställighet åt den nya kommunen under över­

gångstiden.

Länsstyrelsen i Gävleborgs länsamt samarbetsnämnderna i Kumla och

Hudiksvalls kommunblock anser att mycket talar för att samarbetsnämnd

alltid skall få tillfälle att yttra sig och således få en ställning liknande kom­

munens styrelse men att även skäl kan anföras mot en sådan ordning. Även

samarbetsnämnden i Simrishamns kommunblock sätter i fråga om inte

samarbetsnämnd bör anlitas som det beredande organet åt sammanlägg-

ningsdelegerade. I de fall då indelningsändring berör endast en del av ett

kommunblock bör samarbetsnämnden alltid höras i frågor som har intresse

för kommuner som inte berörs av indelningsändringen, uttalar länsstyrelsen

i Kristianstads län.

Svenska stadsförbundet diskuterar det inbördes förhållan­

det mellan arbetsutskotten, om mer än ett sådant utses.

Enligt förbundet bör två eller flera jämställda arbetsutskott inte förekomma.

Den centrala beredningen bör ankomma på ett organ, benämnt arbetsutskott,

som därmed får en ställning som motsvarar kommunens styrelse. En sådan

ordning hindrar dock inte att särskilda kommittéer för särskilda uppgifter

utses vid behov. Samma ståndpunkt intar också länsstyrelsen i Gävleborgs

länoch samarbetsnämnderna i Hudiksvallsoch Ånge kommunblock. Svenska

kommunförbundet förutsätter att ett utskott kan få uppdrag att fungera

som centralt beredningsorgan på samma sätt som kommunens styrelse. Med

hänsyn till sammanläggningsdelegerades och utskottens begränsade upp­

gifter och förhållandevis korta funktionstid torde däremot några styrelse­

uppgifter i egentlig mening inte behöva läggas på utskotten. De kommunala

nämndernas löpande förvaltning kan enligt förbundets mening antas kom­

ma att fortgå utan störningar under övergångstiden och inseendet över

nämndernas verksamhet skall som vanligt tillkomma styrelsen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Föredraganden

Allmänna synpunkter

Inledningsvis liar jag erinrat om att framtida kommunsammanläggningar

liksom vissa andra ändringar i den kommunala indelningen skall ske enligt

planer som Kungl. Maj :t har fastställt för rikets indelning i kommuner. Jag

förutsätter att indelningsändringar inom ramen för dessa planer skall

kunna ske på frivillig väg. För att stimulera intresset för sådana frivilliga

indelningsändringar och underlätta deras genomförande bör man i den ut­

sträckning som det är möjligt undanröja hinder av psykologisk eller prak­

tisk art som kan föreligga i samband med indelningsändring. Vid riksdags­

behandlingen år 1962 av frågan om en kommunindelningsreform förutsattes

att Kungl. Maj :t i detta syfte skulle följa utvecklingen och föreslå änd­

ringar i lagstiftningen på området, om det visade sig behövas.

Bestämmelserna om kommunala indelningsändringar finns i KIL. Som

framgår av vad jag har sagt i det föregående synes vissa bestämmelser i

denna lag inte vara helt ändamålsenliga. Jag syflar då främst på reglerna

om den kommunala representationen under tiden mellan beslut om indel­

ningsändring och ändringens ikraftträdande. Under denna tid måste åtskil­

liga frågor av stor vikt för en ändrad eller nybildad kommun avgöras.

Bland mindre tillfredsställande följder av nuvarande bestämmelser i KIL

vill jag särskilt peka på följande. När en eller flera landskommuner läggs

samman med stad, blir stadens fullmäktige i och med förordnandet om in-

delningsändringen i regel ensamma behöriga alt företräda hela den utökade

kommunen. Detsamma gäller när köping läggs samman med stad. Förs ett

område över från en kommun till en annan beslutar fullmäktige i den kom­

mun som ökats för såväl sitt gamla område som överföringsområdet. Dessa

fullmäktige är givetvis ofta mindre representativa. Vissa indelningsändringar

innebär att eu ny kommun bildas, t. ex. när landskommuner läggs samman.

För den nybildade kommunen finns det över huvud taget inte något beslu­

tande organ, när förordnandet om indelningsändring meddelas. Först när

nya fullmäktige har valts för den nybildade kommunen får denna organ som

kan företräda kommunen.

Indelningsändring skall träda i kraft vid årsskifte. Förordnandet om in­

delningsändring skall meddelas senast åtta månader före ikraftträdandet,

dvs. före den 1 maj. Val av nya fullmäktige skall ske vid nybildning av kom­

mun och kan efter Kungl. Maj :ts förordnande ske också vid annan indel­

ningsändring. Indelningsändring som föranleder nyval genomförs i praxis

alltid vid årsskifte efter det allmänna val har hållits. Nyvalet äger rum i sam­

band med de allmänna valen i september. De mindre tillfredsställande för­

hållanden i fråga om ställföreträdarskapet för ändrad eller nybildad kom­

mun som jag nu har beskrivit råder alltså i praktiken i minst fyra månader.

Misshälligheter mellan kommunerna i samband med indelningsändringar

J —

Bilmnq till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 151

34

torde vara sällsynta och erfarenheterna från samarbetet inom de s. k. kom­

munblocken är i stort sett goda. Olägenheterna med den nuvarande ord­

ningen kan säkert ofta motverkas genom kommunernas vilja och förmåga

till samverkan. Det finns olika möjligheter att få till stånd en sådan sam­

verkan, främst inom ramen för den verksamhet som utövas av samarbets-

nämnder med uppgift att främja samverkan mellan kommunerna i kom­

munblock. Man måste emellertid ändå räkna med att nuvarande bestäm­

melser i viss utsträckning inverkar menligt på det kommunala utvecklings­

arbetet och även på annat sätt medför praktiska svårigheter vid indelnings-

ändringar. Det kan inte heller uteslutas att reglerna ibland verkar som

psykologiskt hinder mot önskvärda indelningsändringar, eftersom de med­

för att vissa kommuner formellt kan sakna inflytande under övergångstiden.

.lag anser därför att eu mer ändamålsenlig ordning för den kommunala be­

slutanderätten under övergångstiden i samband med indelningsändringar

bör komma till stånd. Förslag i detta syfte har lagts fram i en promemoria

som har upprättats inom inrikesdepartementet. Promemorian har remiss-

behandlats i vanlig ordning. En stor majoritet av remissinstanserna har

vitsordat behovet av ändrade bestämmelser.

Enligt huvudlinjerna i promemorieförslaget skall

Kungl. Maj :t få befogenhet att i samband med beslut om indelningsändring

föreskriva att beslutanderätten i ändrad eller nybildad kommun under över­

gångstiden skall utövas av ett särskilt organ som kallas sammanläggnings-

delegerade. Organet skall utses av fullmäktigförsamlingarna i de kommu­

ner som berörs av indelningsändringen. Proportionellt valsätt skall kunna

tillämpas vid valet. En ändrad eller nybildad kommun får på detta sätt

ett beslutande organ som omedelbart kan ta itu med alla de frågor som

rör kommunen. Genom förslaget undanröjs också den skillnad som f. n.

finns i fråga om representationen vid olika slag av indelningsändringar. De

allra flesta remissinstanserna anser att förslaget innebär en praktisk och

ändamålsenlig lösning. Även enligt min uppfattning är förslaget ägnat att

råda bot på bristerna i den nuvarande regleringen.

Under remissbehandlingen har det sagts att förslaget medför ett ingrepp

i den kommunala självstyrelsen. Kungl. Maj :t får möjlighet att bestämma

över den nya kommunens organisation och arbetsformer. Detta kan synas

strida mot kommunernas vedertagna rätt att själva inom en yttre ram få

ordna sin förvaltning. Även såtillvida har några remissinstanser ansett för­

slaget strida mot gängse kommunalrättsliga principer som den kommunala

beslutanderätten anförtros organ som inte utsetts genom direkta val. Även

om jag har förståelse för synpunkter av detta slag anser jag att sådana syn­

punkter måste få vika med hänsyn till de avsevärda fördelar förslaget i öv­

rigt medför. Det rör sig ju också bara om att reglera förhållandena under en

ganska kort övergångstid och det skulle medföra stora praktiska svårigheter

att låta kommunerna själva helt avgöra frågan om sammanläggningsdele-

Kungl. Maj.ts proposition nr iöl år 196ö

35

gerade skall utses eller att låta detta organ utses vid direkta val. Ingen

remissinstans har heller velat helt avstyrka förslaget med hänsyn enbart till

någon av de invändningar som jag har nämnt här. Jag förordar därför en

lösning efter de linjer som dragits upp i promemorian.

Ett par remissinstanser har menat att alla olikheter som bygger på upp­

delningen av kommunerna i skilda kommuntyper bör undanröjas i detta

sammanhang. Bl. a. har man pekat på skillnaden mellan sammanläggning

av enbart landskommuner och sammanläggning av landskommun med stad.

I det förra fallet bildas en ny kommun men i det senare fallet består staden

i regel och utökas med landskommunens område. Frågan om att undanröja

skiljaktigheter av detta slag utreds f. n. av kommunalrättskommittén och

bör därför inte lösas i detta sammanhang.

Förslaget i promemorian innebär att sammanläggningsdelegerade skall

kunna utses inte bara i nybildad kommun eller kommun vars område ökas

utan också i kommun vars område minskas. I det sistnämnda fallet torde

det dock enligt min mening regelmässigt inte vara befogat att sammanlägg­

ningsdelegerade utses. Med detta ställningstagande saknas det anledning att,

som kammarkollegiet förordat, överväga annan beteckning på organet än

sammanläggningsdelegerade.

I promemorian diskuteras ingående i vilken utsträckning

den kommunala beslutanderätten under övergångs­

tiden skall läggas på sammanläggningsdelegerade.

Som jag redan har sagt innebär förslaget att delegerade skall utöva be­

slutanderätten endast enligt den nya indelningen, medan kommunerna en­

ligt den äldre indelningen fortfarande skall företrädas av de gamla fullmäk-

tigförsamlingarna.

Enligt promemorian skulle det innebära vissa fördelar, om sammanlägg­

ningsdelegerade övertog de äldre fullmäktigförsamlingarnas befogenheter

under övergångstiden, dvs. att dessa upphöi-de att verka i och med att sam­

manläggningsdelegerade trädde till. Därmed skulle man avskaffa systemet

med flera parallellt verkande organ under övergångstiden och slippa de kom­

petenskonflikter som ett sådant system är ägnat att medföra. Åtskilliga re­

missinstanser har strukit under dessa synpunkter och uttryckt sympatier föl­

en sådan lösning. I promemorian har emellertid denna lösning avvisats av

flera skäl. Den skulle sålunda leda till flera omfattande författningsregle­

ringar och över huvud taget vara alltför ingripande. I åtskilliga avseenden

skulle den innebära avsteg från grundläggande kommunalrättsliga principer.

Vid omfattande indelningsändringar skulle varje enskild kommun bli otill­

räckligt representerad, när frågor skall avgöras som rör endast denna kom­

mun.

Att låta sammanläggningsdelegerade företräda även de äldre kommuner­

na skulle innebära ytterligare avsteg från principen att den kommunala be­

slutanderätten skall utövas av personer som har utsetts vid direkta val.

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1065

36

Som en del remissinstanser har framhållit torde riskerna för kompetens-

konflikter inte vara så stora. Jag ansluter mig därför till den lösning som

har föreslagits i promemorian.

En central fråga är om sainmanläggningsdelegerades uppdrag skall upphöra

redan när nya fullmäktige i en ändrad eller nybildad kommun har valts eller

först när indelningsändringen har trätt i kraft. I promemorian förordas det

senare alternativet. Detta har också enligt min mening praktiska fördelar.

Sammanläggningsdelegerade får enligt detta alternativ ostört fortsätta sin

verksamhet under en inte alltför kort period. Därigenom kan t. ex. det vik­

tiga arbetet med den första budgeten både påbörjas och avslutas av ett och

samma organ. Den omständigheten att beslutanderätten inte kommer att

utövas av ett organ som utsetts genom direkta val, trots att ett sådant finns

att tillgå efter nyvalet, har i detta läge enligt min uppfattning mindre bety­

delse än att hela förberedelsearbetet för indelningsändringen samlas hos ett

enda organ. Jag ansluter mig därför till det framlagda förslaget på denna

punkt. I ett avseende bör dock de nya fullmäktige träda i verksamhet före

indelningsändringens ikraftträdande. Det bör sålunda ankomma på dem

att välja ledamöter och suppleanter i kommunens styrelse och övriga nämn­

der i de fall då nyval till dessa organ skall äga rum.

Sammanläggningsdelegerades kompetens

Förslaget om sammanläggningsdelegerade innebär att en ändrad eller ny­

bildad kommun kan få ett särskilt organ som skall utöva dess beslutande­

rätt under hela tiden mellan förordnandet om indelningsändring och dess

ikraftträdande. Omfattningen av delegerades beslutanderätt följer av 13 §

KIL, som reglerar fördelningen av beslutanderätten mellan kommunerna

enligt den äldre och den nya indelningen. Enligt detta lagrum skall den

kommunala beslutanderätten utövas enligt den nya indelningen redan un­

der tiden innan ändringen träder i kraft, såvida det inte är fråga om ange­

lägenhet som avser kommun enligt den äldre indelningen. 23 § KIL inne­

håller en besvärsbestämmelse som ger möjlighet att klaga på beslut som

fattats av de äldre fullmäktige, om beslutet strider mot förutsättningarna för

indelningsändringen eller avser ärende som skäligen bör avgöras av den

ändrade eller nybildade kommunen. Även denna bestämmelse får betydelse

för frågan om sammanläggningsdelegerades kompetens.

Som jag har framhållit i min redogörelse för gällande rätt är det ofta

svårt att tillämpa fördelningsprincipen i 13 § KIL. Under förarbetena till

lagen gjordes en del uttalanden som jag har redogjort för tidigare. Dessa

uttalanden kan tjäna till viss ledning. I promemorian sägs i fråga om sam­

manläggningsdelegerades kompetens att delegerades viktigaste uppgift blir

att fastställa utgifts- och inkomststat samt förvaltningsorganisationen och vid

behov allmän plan för investeringsverksamheten i den nya kommunen. De

skall också kunna besluta taxor för kommunala avgifter, köpa och sälja fas­

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

37

tigheter, ta upp lån, ingå borgen och fatta beslut om reglementen för nämn­

der, verk och tjänstemän hos den nya kommunen. Mot denna beskrivning

av delegerades uppgifter har jag ingen erinran, över huvud taget skall dele­

gerade enligt vad som sägs i promemorian besluta i ärenden som kan få be­

tydelse för den nya kommunens ekonomi eller organisation i sådana fall

när ställningstagande inte kan anstå tills de nya fullmäktige träder till.

Några remissinstanser har anmärkt att en sådan begränsning i sammanlägg-

ningsdelegerades kompetens inte kan föreskrivas. Jag delar denna mening

i så måtto att sammanläggningsdelegerade formellt har samma kompetens

som de nya fullmäktige skulle ha haft om de hade trätt till genast. Emeller­

tid ligger det i sakens natur att många ärenden lämpligen bör avgöras av

fullmäktige i stället för av sammanläggningsdelegerade. Avgöranden som är

av stor vikt och sträcker sina verkningar långt fram i tiden och som kan

anstå utan olägenhet tills indelningsändringen har trätt i kraft bör enligt

min mening avgöras av de nya fullmäktige, som utgör en mera fullödig re­

presentation för den ändrade eller nybildade kommunen.

I ett remissyttrande har satts i fråga om kommunen enligt den nya in­

delningen har rättskapacitet innan indelningsändringen har trätt i kraft.

Enligt min mening är det alldeles givet att så är fallet. Så snart förordnande

om indelningsändring har meddelats och den ändrade eller nybildade kom­

munen har ett organ som företräder den, t. ex. sammanläggningsdelegerade,

kan kommunen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses

Enligt promemorian skall det ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra i vilka

fall sammanläggningsdelegerade skall utses. I likhet med flertalet remiss­

instanser förordar jag förslaget. I det följande skall jag ange några allmänna

riktlinjer för bedömningen av när det är nödvändigt eller lämpligt att delege­

rande utses.

Vid indelningsändring som innebär att en ny kommun bildas måste enligt

nuvarande bestämmelser val av nya fullmäktige i kommunen hållas om

kommunen över huvud taget skall få någon representation under övergångs­

tiden. De nyvalda fullmäktige skall emellertid enligt vad jag har föreslagit

börja utöva sina befattningar inte som f. n. genast efter valet utan först när

indelningsändringen träder i kraft. Detta förutsätter att sammanläggnings­

delegerade utses som kan företräda kommunen fram till ikraftträdandet.

Förordnande att sammanläggningsdelegerade skall utses bör alltså alltid

meddelas i dessa fall.

Innebär indelningsändring överföring av område mellan kommuner —

och härmed jämställs i detta sammanhang sammanläggning av en eller flera

landskommuner med stad eller sammanläggning av köping med stad — gäl­

ler f. n. att de gamla fullmäktige — vid sammanläggning med stad full­

mäktige i staden — företräder kommunen såväl enligt den gamla som enligt

4 —

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 151

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

38

den nya indelningen. Kungl. Maj :t kan dock förordna att nya fullmäktige

skall väljas för den ändrade kommunen. Skall nya fullmäktige inte väljas

fortsätter de gamla fullmäktige att företräda den ändrade kommunen även

efter indelningsändringens ikraftträdande. I vilka fall förordnande om ny­

val skall meddelas finns f. n. inte några bestämmelser om i lagen. Ivommu-

nalförbundskommittén framhöll i det betänkande som låg till grund för

ändringar i KIL vid 1957 års riksdag att nyval med hänsyn till de besvär

och kostnader som är förenade med extraval bör ske först när indelnings-

ändring medför en folkmängdsförskjutning av minst 15—25

%

i någon av

de kommuner som berörs av indelningsändringen. Denna princip har hittills

legat till grund för den praxis som har tillämpats vid indelningsändringar.

Så bör enligt min mening ske även i fortsättningen. Vid sådana indelnings­

ändringar som föranleder förordnande om nyval synes det i regel befogat

att förordnande också meddelas att sammanläggningsdelegerade skall utses.

När indelningsändring träder i kraft vid årsskifte efter allmänna kom­

munalval, meddelas som jag har sagt tidigare inte förordnande om nyval

av fullmäktige, eftersom de allmänna kommunalvalen då avser kommunen

enligt den nya indelningen. I dessa fall bör sammanläggningsdelegerade ut­

ses under samma förutsättningar som skulle ha motiverat förordnande om

nyval, om indelningsändringen hade trätt i kraft vid annat årsskifte. Men

även om sådana förutsättningar inte föreligger, bör sammanläggningsdelege­

rade kunna utses vid indelningsändring som träder i kraft vid årsskifte ef­

ter allmänna kommunalval. När indelningsändringen medför mindre folk-

mängdsförskjutning än 15—25 %, kan det i något fall vara motiverat att

sammanläggningsdelegerade utses, speciellt om det i ärendet har framställts

ett allmänt önskemål därom.

Några remissinstanser har förordat föreskrifter om när sammanlägg­

ningsdelegerade skall utses. Bl. a. har man föreslagit den regeln att delege­

rade skall utses, när förordnande om nyval meddelats. Det torde emellertid

bli ganska vanligt att indelningsändring träder i kraft vid årsskifte efter

allmänna kommunalval och att förordnande om nyval således inte kommer

i fråga. Den föreslagna regeln skulle alltså inte täcka alla de fall då sam­

manläggningsdelegerade bör utses. Med hänsyn till att enligt vad jag nyss

har sagt avsteg i vissa fall bör kunna göras från de allmänna riktlinjerna

för bedömningen om sammanläggningsdelegerade skall utses anser jag alt

strikta förutsättningar härför inte bör anges i lagen.

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet

Frågan om hur stort antal sammanläggningsdelegerade

som skall utses och hur de skall fördelas mellan ko in­

ni u n e r n a skall enligt vad som föreslås i promemorian inte regleras i

vidare mån än att det föreskrivs att varje kommun skall utse minst en dele­

gerad. Det har förutsatts att kommunerna skall kunna enas i frågan. Om

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

39

kommunerna inte enas, bestämmer Kungl. Maj :t hur många delegerade var­

je kommun skall utse. Riktlinjer för fördelningen kan enligt promemorian

hämtas från bestämmelserna i 1961 års lag om församlingsstyrelse i fråga

om val av församlingsdelegerade. I stort sett har förslaget lämnats utan er­

inran under remissbehandlingen, önskemål har dock lagts fram att det totala

antalet delegerade regleras. I ett par yttranden har föreslagits att även frå­

gan om fördelningen av delegerade mellan kommunerna regleras.

Enligt min mening ligger det närmast till hands att kommunerna i första

hand själva bestämmer om antalet delegerade och fördelningen av dem

mellan kommunerna. Jag förordar därför det framlagda förslaget. För att

bestämma antalet delegerade kan antalet fullmäktige som skall utses för

den ändrade eller nybildade kommunen lämpligen tjäna som riktpunkt. Ofta

kan det emellertid vara fördelaktigt med hänsyn till sammanläggningsdele-

gerades uppgifter och funktionstid att antalet sätts lägre, förutsatt att man

ändå kan få en rimlig representation för varje kommun som berörs av in-

delningsändringen.

Valbar till sammanläggningsdelegerad är enligt förslaget endast den

som tillhör en äldre fullmäktigförsamling i kommun som berörs av ändring­

en. Flera remissinstanser har gjort invändningar mot en sådan inskränkning

av valbarheten. Man har framhållit att inskränkningen kan medföra att en

kommundel som ingår i en sammanläggning blir orepresenterad bland sam-

manläggningsdelegerade. I stället måste kanske som sammanläggningsdele­

gerad utses någon som saknar rösträtt i den nya kommunen. Vidare har

man betonat att även någon som inte tillhör en fullmäktigförsamling kan

vara lämpad att utses till sammanläggningsdelegerad. Enligt min uppfatt­

ning synes det naturligt att ett lämpligt antal fullmäktige i de gamla kom­

munerna ingår i det beslutande organet för den ändrade eller nya kommu­

nen. En sådan ordning är också ägnad att motverka kompetenskonflikter

mellan det nya och de gamla organen. Jag föreslår därför att promemorie-

förslaget godtas. Företrädesvis bör sådana fullmäktige utses, som kommer

att vara valbara även i den ändrade eller nybildade kommunen. Det torde

väl också bli tämligen ovanligt att ingen fullmäktig är bosatt i kommundel

som berörs av indelningsändringen i de fall när sammanläggningsdelegerade

skall utses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

Det ekonomiska underlaget för sammanlaggningsdelegeradcs verksamhet

En ändrad eller nybildad kommun kan redan i och med förordnandet om

indelningsändring förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Det är

emellertid först när indelningsändringen träder i kraft som kommunen

övertar de äldre kommunernas tillgångar och skulder. Bestämmelser om

övergången av tillgångar och skulder från den gamla till den nya kommu­

nen finns i 4—9 §§ KIL. Under hela den tid som sammanläggningsdelegerade

är i verksamhet saknar således den kommun som de företräder egna till­

gångar.

Med hänsyn till sammanläggningsdelegerades vidsträckta kompetens mås­

te man räkna med att de kommer att vidta en rad åtgärder som medför

kostnader för kommunen. Som exempel kan nämnas inköp av fastigheter,

materiel och annat, anställande av personal osv. Redan sammanläggnings­

delegerades egen organisation kommer att medföra kostnader. Som har för­

utsatts i promemorian skall delegerade ha ersättning för sina uppdrag och

sakkunniga skall kunna anlitas, lokaler för verksamheten hyras etc. Ibland

behöver kostnaderna bestridas först när indelningsändringen träder i kraft

men ofta måste det ske redan dessförinnan.

Sammanläggningsdelegerade måste därför tillföras medel. Detta kan inte

ske på annat sätt än att medel tillhandahålls av de kommuner som berörs av

indelningsändringen. Enligt promemorieförslaget skall dessa kommuner till­

handahålla det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades

verksamhet. Bidragen skall utgå i förhållande till kommunernas skatte­

underlag enligt taxeringen året före förordnandet om indelningsändringen.

Ersättningen till delegerade för deras uppdrag skall enligt förslaget utges

av den kommun som har valt dem.

För att skyldighet skall kunna föreskrivas för kommunerna att lämna

bidrag till sammanläggningsdelegerades verksamhet måste kommunerna

kunna ge utrymme för bidragen i sina stater. Som Svenska stadsförbundet

har anfört i sitt remissvar bör detta vara möjligt genom att kommunerna

inför en indelningsändring anslår så stora belopp för fullmäktiges oförut­

sedda behov att fullmäktige av dessa anslag kan bevilja de medel till sam­

manläggningsdelegerade som behövs när dessa skall börja sin verksamhet.

Anslagen bör beräknas till så stora belopp att de delegerade i regel inte skall

bli beroende av tilläggsanslag sedan de har börjat sin verksamhet. I stort

sett bör storleken av de medel som behövs i regel kunna beräknas i förväg.

Jag anser att man kan räkna med att detta system skall fungera tillfreds­

ställande. Med hänsyn härtill förordar jag att kommunerna åläggs att svara

för de kostnader som sammanläggningsdelegerade kommer att ådra kom­

munen enligt den nya indelningen. Enligt promemorieförslaget skall åläg­

gandet begränsas till kostnader för den löpande verksamheten. Med hänsyn

till att delegerade har samma formella kompetens som en fullmäktigför-

samling är en sådan begränsning enligt min mening inte befogad. Kommuner­

na bör svara för alla kostnader utan undantag. Det antal skattekronor och

skatteören som ligger till grund för de olika kommunernas utdebitering av

skatt för det år förordnandet om indelningsändringen meddelas är en na­

turlig utgångspunkt för fördelningen av bidragen mellan kommunerna.

Ett stort antal remissinstanser har motsatt sig att delegerades ersättning

skall utges av den kommun som har valt dem, eftersom skilda kommuner

då kan komma att tillämpa olika grunder för ersättningen. Jag delar upp­

⁴⁰

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

41

fattningen att eu sådan ordning är mindre lämplig. Enligt min mening bör

i stället delegerade själva bestämma ersättningarna enligt de grunder som

gäller för ersättning till förtroendemän enligt kommunallagen. Ersättning­

arna kommer då att utgå av de medel som kommunerna ställer till delege­

rades förfogande.

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut

Sammanläggningsdelegerade måste givetvis i likhet med kommuns full­

mäktige få organ till sitt förfogande för beredning och verkställighet i de

ärenden som ankommer på delegerade. För sådant ändamål bör de kunna

utse arbetsutskott. Enligt promemorians förslag skall flera utskott kunna

utses. Några remissinstanser, bl. a. Svenska stadsförbundet, anser att det

bör finnas endast ett arbetsutskott, som skall svara för den centrala bered-

ningsverksamheten och i princip för all verkställighet. Jag ansluter mig till

denna uppfattning. På samma sätt som kommuns styrelse bör arbetsutskot­

tet få till uppgift att vara centralt berednings- och verkställighetsorgan. Vid

sidan av arbetsutskottet bör delegerade kunna sätta en eller flera kom­

mittéer med uppgift att ombesörja särskilda förvaltnings- och verkställig-

hetsbestyr. Även de äldre kommunernas styrelser och nämnder samt samar-

betsnämnd torde med fördel kunna utnyttjas för beredning. I särskilda fall

bör även verkställighet av beslut kunna uppdras åt nämnd i äldre kommun.

Arbetsutskottet skall i i'egel yttra sig i ärende som har beretts i annan

ordning. Vid val av arbetsutskottet eller kommitté bör proportionellt valsätt

kunna tillämpas.

Några kompetenskonflikter eller andra konflikter mellan sammanlägg­

ningsdelegerades och de äldre kommunernas organ bör enligt min mening

inte behöva befaras med den ordning som jag nu har förordat.

Kangl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

42

Specialmotivering

De ställningstaganden som jag har gjort i det föregående föranleder änd­

ringar i KIL och i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportionellt valsätt

inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. Dessutom krävs en särskild

lag om kommunala sammanläggningsdelegerade.

Utöver vad jag har berört i det föregående föreslår jag efter samråd med

chefen för ecklesiastikdepartementet ytterligare en ändring i KIL. Beträf­

fande denna ändring hänvisar jag till specialmotiveringen till 41 § KIL.

KIL

14 §.

I första stycket sägs f. n. att fullmäktige i kommun vars område ökas

eller minskas skall företräda både den äldre kommunen och kommunen en­

ligt den nya indelningen. Från denna regel föreslås nu undantag för det fall

att sammanläggningsdelegerade utses. Undantaget bör göras genom en hän­

visning till 19 § som föreslås reglera Kungl. Maj :ts befogenhet att föreskriva

att delegerade skall utses.

Enligt andra stycket sista punkten skall nyvalda fullmäktige överta hand­

ha vandet av sina uppgifter omedelbart efter valet. Som jag har anfört i den

allmänna motiveringen föreslår jag att de nyvalda fullmäktige i endast ett

avseende, nämligen när det gäller val till kommunens styrelse och nämnder,

skall träda i funktion innan indelningsändringen träder i kraft. Med anled­

ning härav föreslår jag att sista punkten i andra stycket upphävs. Att de

nyvalda fullmäktige kan åläggas skyldighet att utse ledamöter och supp­

leanter i styrelsen och övriga nämnder framgår redan av tredje stycket.

I regel bör nyval av kommuns styrelse och samtliga nämnder ske i sam­

band med indelningsändring, när sammanläggningsdelegerade utses. Kam­

markollegiet har förordat att det föreskrivs i lagen att Kungl. Maj :t alltid

skall förordna om nyval av dessa organ i sådana fall. Eftersom förordnande

om nyval av fullmäktige beror av Kungl. Maj :ts fria prövning anser jag att

motsvarande bör gälla nyval av styrelse och nämnder.

Nyvalda styrelser och nämnder skall i princip träda till först när indel­

ningsändringen träder i kraft. Sista punkten i tredje stycket, som f. n. ger

styrelsen och samtliga nämnder befogenhet att träda i funktion genast efter

valet, föreslås därför skola upphävas.

18 §.

F. n. gäller att fullmäktige, styrelse och samtliga nämnder i nybildade

kommuner börjar utöva sina befattningar genast efter valet. Detta skall i

fortsättningen enligt vad jag har föreslagit gälla endast fullmäktiges befatt­

ning med val av styrelse och nämnder. Liksom f. n. bör valnämnd som har

utsetts enligt lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

43

träda till genast. Val av samtliga organ i nybildad kommun skall givetvis ske

innan indelningsändringen träder i kraft. Ändringar i enlighet härmed före­

slås i 18 § fjärde, femte och sjätte styckena. Ändringarna ansluter i princip

till ändringarna i 14 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1965

19 §.

Den ursprungliga paragrafen har tidigare upphävts. Nu föreslås att be­

stämmelserna om förordnande av sammanläggningsdelegerade som en ny

paragraf med detta nummer tas in här. Motiven till bestämmelserna har jag

utvecklat i den allmänna motiveringen. Den närmare regleringen av sam-

manläggningsdelegerades verksamhet m. m. föreslås ske i en särskild lag om

kommunala sammanläggningsdelegerade.

38 §.

Ändringarna i 14 § medför vissa formella ändringar i 38 §. Någon saklig

ändring i paragrafen är inte avsedd.

41 §.

F. n. gäller enligt första stycket att i nybildad församling där beslutande­

rätten skall överlåtas till kyrkofullmäktige val av fullmäktige skall förrät­

tas så fort det kan ske under året innan indelningsändringen träder i kraft.

Enligt andi*a stycket skall domkapitlet snarast möjligt förordna person att

hålla kyrkostämma eller sammanträde med kyrkofullmäktige för val av

ordförande och vice ordförande samt kyrkoråd. Om kyrkoherde ännu inte

finns, skall domkapitlet förordna präst att vara ledamot av kyrkorådet, in­

till dess kyrkoherde tillträtt. I flera fall under senare år har nybildad för­

samling tillkommit genom sammanläggning av församlingar som bildat

total ekonomisk kyrklig samfällighet. I sådan samfällighet utövas beslutan­

derätten jämlikt 6 § andra stycket lagen om församlingsstyrelse av sam-

fällighetens kyrkofullmäktige och dessa fullmäktige har utsett kyrkoråd.

Kammarkollegiet har i sitt remissyttrande framhållit att det i sådana fall

framstår som en onödig formalism att kyrkofullmäktige och kyrkoråd för

den nya församlingen ovillkorligen skall väljas. Samfällighetens fullmäktige

och kyrkoråd bör enligt kollegiets mening tjänstgöra för den nybildade för­

samlingen till dess mandatperioderna går ut för dessa organ.

Jag delar kammarkollegiets uppfattning och föreslår den ändringen i 41 §

första stycket att Kungl. Maj :t i sådana fall som kollegiet åsyftar skall kun­

na förordna att samfällighetens fullmäktige skall tjänstgöra även för den

nya församlingen. Denna ändring föranleder en formell jämkning i 41 §

andra stycket.

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 11)65

Lag om kommunala sammanläggningsdelegerade

Det är givet att bestämmelserna i kommunallagen i stora stycken bör äga

motsvarande tillämpning på sammanläggningsdelegerade. I vissa hänseen­

den måste emellertid kommunallagens regler preciseras eller kompletteras.

Särskilda kommentarer till sådana preciseringar eller kompletteringar synes

i allmänhet inte behövas.

På vissa punkter torde dock något utöver vad jag har anfört i den all­

männa motiveringen behöva sägas beträffande de bestämmelser som bör tas

in i lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.

1 §•

I promemorian föreslås att suppleanter skall utses för sammanläggnings­

delegerade. Detta förslag har uppmärksammats av många remissinstanser.

Flertalet av dem har inget att erinra. Så anser t. ex. Svenska kommunför­

bundet att det inte finns några principiella betänkligheter mot ett suppleant­

system. Tvärtom ger det enligt förbundet de praktiska fördelarna att man

får garantier för att varje kommun är representerad vid sammanträdena

även om delegeradeförsamlingen görs liten. Liknande synpunkter framhålls

i andra yttranden. En länsstyrelse och ett antal kommunala organ anför

dock betänkligheter mot förslaget och hänvisar till att suppleanter inte utses

för fullmäktige. För egen del anser jag att de skäl som Svenska kommun­

förbundet har anfört för ett suppleantsystem väger tyngre än hänsynen till

vad som gäller för fullmäktige. Jag förordar därför förslaget att suppleanter

skall väljas för delegerade.

Antalet delegerade och suppleanter samt fördelningen av dem mellan

kommunerna bör inte kunna ändras under mandattiden, något som skulle

verka hinderligt för delegerades verksamhet. Med hänsyn härtill föreslår

jag i enlighet med vad som förordas i promemorian att Kungl. Maj :t skall

fastställa det antal delegerade och suppleanter som varje kommun skall

utse. Antalet och fördelningen bör fastställas enligt vad kommunerna är

ense om. Har de enats om en fördelning som innebär att någon kommun

blir orepresenterad, skall Kungl. Maj :t göra den jämkningen att varje kom­

mun kommer att utse minst en delegerad och suppleant. År kommunerna

inte ense eller föreligger inte något ställningstagande från deras sida i frå­

gan, vilket kan vara fallet t. ex. vid indelningsändring utan framställning

från kommun, bör antalet och fördelningen fastställas enligt vad Kungl.

Maj :t finner lämpligt.

2

§■

Enligt promemorian skall delegerade och suppleanter väljas senast tio

dagar efter det att kommunen har fått del av förordnandet om indelnings-

45

ändringen. En stark majoritet bland remissinstanserna förordar en längre

tidsfrist. Med hänsyn till att fullmäktige på många håll inte har ordinarie

sammanträden så ofta delar jag den uppfattning som företräds av dessa

remissinstanser. Jag föreslår att valet skall äga rum senast 30 dagar efter

det kommunen har fått del av förordnandet. Samtidigt vill jag emellertid

betona att det är angeläget att delegerade kan börja sin verksamhet så snart

som möjligt efter förordnandet. Valet bör därför hållas utan dröjsmål.

Kiingl. Majt.s proposition nr 151 år lt)65

4

§■

Tid och ställe för sammanläggningsdelegerades första sammanträde skall

enligt promemorieförslaget bestämmas av länsstyrelsen, som också skall

kungöra sammanträdet och kalla delegerade till det. Jag förordar för min

del, i enlighet med önskemål vid remissbehandlingen, att dessa åtgärder

läggs på en av de valda delegerade som förordnas av länsstyrelsen. Denna

ordning stämmer överens med vad som gäller i motsvarande situation enligt

lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.

6

§•

För fullmäktige gäller enligt 13 § tredje och femte styckena kommunal­

lagen att kommunens utgifts- och inkomststat skall fastställas vid samman­

träde i oktober. Kan det inte ske då på grund av särskilda förhållanden skall

grunden för utdebiteringen av den allmänna kommunalskatt som ingår i

preliminär skatt för inkomst under nästa år fastställas vid sammanträde i

oktober, medan staten skall fastställas vid sammanträde före utgången av

december. Dessa regler bör gälla även för sammanläggningsdelegerade.

9 §•

I likhet med vad som föreslås i promemorian och tillstyrks av de flesta

remissinstanser förordar jag att ordföranden eller vice ordföranden i styrel­

sen för kommun som berörs av indelningsändringen ges rätt att vara när­

varande och delta i sammanläggningsdelegerades överläggningar men inte

i besluten och att samma rätt skall tillkomma ordförande eller vice ord­

förande i annan kommunal nämnd eller beredning, om nämnden eller be­

redningen har berett det ärende som behandlas. Som påpekats i en del re-

tnissyttranden bör också ordförande eller vice ordförande i sammanlägg-

jingsdelegerades egna beredningsorgan ha samma rätt. Jag föreslår alt be­

stämmelserna utformas i enlighet härmed.

Jag förordar vidare förslaget att delegerade skall ha rätt att bestämma att

befattningshavare i kommuns tjänst äger närvara vid sammanträde med

delegerade för att lämna upplysningar. Vidsträcktare rätt för sådan befatt­

ningshavare anser jag inte behövas.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

10

§.

Ärende skall enligt promemorian kunna väckas hos delegerade bl. a. ge­

nom framställning av fullmäktige eller styrelsen i kommun eller av sam-

arbetsnämnd. Jag tillstyrker förslaget. Det är fråga om kommuner som be­

rörs av indelningsändringen eller samarbetsnämnd för sådana kommuner.

Härutöver bör givetvis ärende kunna väckas genom framställning av något

av delegerades egna beredningsorgan. Detta bör anges uttryckligen.

15 §.

Jag föreslår att den som är valbar till fullmäktig i kommun som berörs

av indelningsändringen skall kunna väljas till ledamot eller suppleant i ar­

betsutskottet eller kommitté. Med detta valbarhetsvillkor blir alla delege­

rade valbara till ledamöter eller suppleanter i delegerades beredningsorgan.

19 §.

I det föregående har jag föreslagit att de kommuner som berörs av indel­

ningsändringen skall tillhandahålla medel för delegerades verksamhet i för­

hållande till det antal skattekronor och skatteören som ligger till grund för

de olika kommunernas utdebitering av skatt för det år förordnandet om

indelningsändring meddelas. Ingår endast en del av sådan kommun i den ny­

bildade eller ändrade kommunen för vilken sammanläggningsdelegerade

har utsetts bör kommunens andel i kostnaderna för delegerades verksamhet

beräknas endast för denna del. Detta bör uttryckligen framgå av lagens be­

stämmelser.

Enligt lagen den 3 juni 1965 (nr 269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall utdebiteringen

bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som vid

närmast föregående års taxering har påförts de skattskyldiga med tillägg av

det antal skattekronor som staten skall tillskjuta enligt förordningen den

3 juni 1965 (nr 268) om skatteutjämningsbidrag. Dessa bestämmelser skall

iakttas vid fördelningen mellan kommunerna av kostnaderna för delege­

rades verksamhet.

Några särskilda bestämmelser om revision synes inte nödvändiga. I den

mån sammanläggningsdelegerade anförtror förvaltning eller verkställighet

åt styrelsen eller annan nämnd i kommun som berörs av indelningsänd­

ringen omfattas ju sådant uppdrag av den vanliga kommunala revisionen.

Som Svenska stadsförbundet har framhållit i sitt remissyttrande bör då

också delegerades berednings- och verkställighetsorgan omfattas av den

revisionen. I praktiken blir det de revisorer som väljs i kommunerna året

närmast före det då indelningsändringen träder i kraft som gemensamt

granskar organens förvaltning, varefter frågan om ansvarsfrihet prövas av

fullmäktige i den nya eller ändrade kommunen.

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

20

§.

Som jag har anfört i det föregående skall delegerade kunna bestämma om

ersättning till delegerad och suppleant enligt motsvarande regler i kom­

munallagen. Självfallet bör föreskrift härom omfatta rätt för delegerade att

bestämma om ersättning också till ledamot och suppleant i arbetsutskottet

eller kommitté.

21

§.

Jag föreslår att bestämmelserna om besvär i 76 § 1 och 2 mom. samt 77 §

kommunallagen skall äga motsvarande tillämpning på talan mot beslut

av sammanläggningsdelegerade, arbetsutskottet eller kommitté. Innebörden

härav är bl. a. att klagorätt tillkommer alla som är medlemmar i de kom­

muner som berörs av indelningsändringen. Jag förordar att rätt att besvära

sig över delegerades beslut skall tillkomma också sådan kommun. Detta

överensstämmer med promemorieförslaget, som i denna del tillstyrkts vid

remissbehandlingen.

De författningar som jag har föreslagit bör träda i kraft den 1 januari

1966. Det blir då möjligt att förordna att sammanläggningsdelegerade skall

utses vid indelningsändringar som Kungl. Maj :t förordnar om år 1966 för

att träda i kraft den 1 januari 1967.

Förordnanden om indelningsändringar som skall träda i kraft den 1

januari 1967 torde i en del fall komma att meddelas under hösten 1965.

I sådana fall bör möjlighet finnas att efter det förordnandet om indelnings­

ändringen har meddelats föreskriva att sammanläggningsdelegerade skall

utses. Jag föreslår en övergångsbestämmelse härom i anslutning till änd­

ringarna i KIL. Ges sådan föreskrift efter förordnande om indelningsänd-

ring, bör den tid inom vilken val av delegerade och suppleanter skall ske

räknas från den dag då kommunen fick del av beslutet att sammanlägg­

ningsdelegerade skall utses. Fördelningen av kostnaderna för delegerades

verksamhet bör i sådant fall göras i förhållande till underlaget för kom­

munernas utdebitering av skatt för det år beslutet meddelades, övergångsbe­

stämmelser av denna innebörd bör tas in i lagen om kommunala samman­

läggningsdelegerade.

48

Knngl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet upprättats för­

slag till

1)

lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i

kommunal och ecklesiastik indelning,

2)

lag om kommunala sammanläggningsdelegerade,

3)

lag angående ändring i lagen den 15 april 1955 (nr 138) om proportio­

nellt valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.

Föredraganden hemställer att Ivungl. Maj :t måtte genom proposition före­

slå riksdagen att antaga lagförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman­

de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Reimer

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1965

49

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen.................................................................................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåli......................................................................... 1

Författningsförslag........................................................................................................ 2

Förslag till

lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning..................................... 2

lag om kommunala sammanläggningsdelegerade................................................ 7

lag angående ändring i lagen den 15 april 1S55 (nr 138) om porportionellt val­

sätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.............................. 12

Utdrag av statsrådsprotokollet den 8 oktober 1965.................................................. 13

Inledning ....................................................................................................................... 13

Gällande bestämmelser .................................................................................................. 15

Olika typer av indelningsändringar m. m...................................................... 15

Fördelning av den kommunala beslutanderätten vid indelningsändringar 15

Indelningsändring som inte innebär nybildning av kommun.................. 16

Indelningsändring som innebär nybildning av kommun........................... 17

Ytterligare om de nyvalda organens befogenhet.......................................... 18

Promemorian ................................................................................................................ 20

Utgångspunkter....................................................................................................... 20

Kritik av gällande bestämmelser..................................................................... 20

Diskussion av tänkbara lösningar................................................................... 20

Förslag till reform................................................................................................... 21

Huvudlinjer.......................................................................................................... 21

Sammanläggningsdelegerades kompetens...................................................... 22

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses.........

23

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet...................................... 23

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 23

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut. ..

24

Remissyttrandena ......................................................................................................... 25

Allmänna synpunkter på promemorieförslaget .......................................... 25

Valet mellan de i promemorian diskuterade alternativa lösningarna....

27

Sammanläggningsdelegerades kompetens...................................................... 28

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses.........

28

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet...................................... 29

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 30

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1965

Sid.

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut.. .

31

Föredraganden

.............................................................................................................. 33

Allmänna synpunkter........................................................................................ 33

Sammanläggningsdelegerades kompetens...................................................... 36

Förutsättningarna för att sammanläggningsdelegerade skall utses........

37

Sammanläggningsdelegerades antal och valbarhet...................................... 38

Det ekonomiska underlaget för sammanläggningsdelegerades verksamhet 39

Beredning och verkställighet av sammanläggningsdelegerades beslut...

41

Specialmotivering

......................................................................................................... 42

Lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning............................ 42

Lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.............. 44

Hemställan

................................................................................................................... 48