SOU 1972:52
Rapport angående kommunal information m. m
l l
l 1 l l l i 1 W,
Sammanfattning
BILAGOR
]. Informationsverksamheten i kommunerna (tabeller) 2. Informationsverksamheten i landstingen (tabeller) .......... 109
SOU 197252 3
. Kommunalt partistöd (tabeller) ...................... 131 .Enkätformulär angående kommunal information (kommun- enkäten) ..................................... 167 . Enkätformulär angående kommunal information (landstings— enkäten) ..................................... 177 . Enkätformulär angående kommunalt partistöd (kommunenkäten) 187
SOU1972z52
Förord
Utredningen om den kommunala demokratin
Kungl. Maj:t bemyndigade den 20 mars 1970 chefen för civildepartementet, statsrådet Svante Lundkvist, att tillkalla sakkunniga och experter för att göra en översyn av den kommunala demokratin (utredningen om den kom- munala demokratin). Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande, andre förbundsordföranden Bengt Blomdahl, riksdagsledamöterna Karl Boo och Claes Elmstedt, universitetslektorn Agne Gustafsson, riksdagsle- damöterna Gördis Hörnlund, Hilding Johansson och Sigvard Larsson samt kommunalkonsulenten Göran Åstrand. Fr.o.m. den 1 januari 1972 för— ordnades riksdagsledamoten Nils Hörberg som sakkunnig i utredningen sedan riksdagsledamoten Sigvard Larsson på egen begäran blivit entledigad fran utredningsuppdraget.
Som experter åt utredningen har förordnats informationschefen i Svenska kommunförbundet Lennart Edström (fr. o. m. den 13 september 1971) och kanslirådet i civildepartementet Lars Eric Ericsson (huvudsek- reterare t. o. m.den 30 november 1971).
Fil lic Sven—Runo Bergqvist är huvudsekreterare i utredningen (sedan den 1 december 1971) och socionom Lars Högdahl och fil kand Bertil Albertson tjänstgör som biträdande sekreterare.
Utredningsuppdraget
l direktiven till utredningen framhålls att den djupgående omvandling som kommunerna varit föremål för motiverar en översyn av formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten.
Det framgår vidare att representanter för partierna och de båda kommunförbunden vid förberedande överläggningar varit överens om ett par väsentliga utgangspunkter för utredningsarbetet.
En sådan utgångspunkt är de politiska partiernas centrala roll när det gäller att vidga medborgarinflytandet över de kommunala frågorna. Det understryks i direktiven att den svenska demokratin är en representativ
SOU 197252 5
demokrati där effektiviteten i systemet ytterst beror på partiernas förmåga att forma en politik som överensstämmer med medborgarnas önskningar.
En annan utgångspunkt för utredningsarbetet, som det rått enighet om, är att kommunerna i så stor utsträckning som möjlig skall ges frihet att själva bestämma om formerna för sin verksamhet.
Mot denna bakgrund har utredningen att bl.a. pröva frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser dvs. det som ibland i debatten har kallats "kommunal parlametarism” eller majoritetsstyre, samt frågan om kommunal— och landstingsrådens kommunalra'ttsliga ställning.
Vidare skall utredningen kartlägga erfarenheterna från tillämpningen av de nya bestämmelserna om suppleanter för fullmäktige samt överväga frågan om en förläggning av mandattidernas början för de representativa organen i nära anslutning till valen.
Andra åtgärder som utredningen enligt sina direktiv skall överväga är sådana som syftar till att förstärka den kommunala självstyrelsens lokala förankring. I detta sammanhang skall övervägas t.ex. inrättande av kommundelsråd och utvidgning av rätten till delegation av den kommu— nala förvaltningen.
En omfattande arbetsuppgift för utredningen är att överväga sådana åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för information till förtroendemän/ten och medborgarna om den kommunala verksamheten under olika skeden av beslutsprocessen. Även åtgärder för att vidga och fördjupa kontakterna med föreningar och organisationer inom kommu- nen bör övervägas. Hit hör även frågan om vidgad information och fördjupad debatt i planfrågor. En särskild fråga i detta sammanhang, som Också skall behandlas av utredningen, är formerna för insyn och inflytan- de i kommunala bolag och andra rättssubjekt.
Slutligen är utredningen oförhindrad att ta upp även andra frågor av väsentlig betydelse för formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten.
Utredningen har tillsammans med kommunallagsutredningen avgivit delbetänkandet ”Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige" (Stencil C 1971 :4).
Vidare har utredningen publicerat en diskussionspromemon'a ”Kom— munalt samlingsstyre eller majoritetsstyre?” (SOU 1972:32).
Rapport från undersökningar rörande kommunal information och kom- munalt partistöd
Utredningen om den kommunala demokratin har i samarbete med Svenska kommunförbundet genomfört en enkätundersökning avseende landets samtliga kommuner, i vilken bl.a. uppgifter om den kommunala informationen har insamlats. [ detta sammanhang har uppgifter som rör den kommunala självstyrelsens lokala förankring, kommundelsråd etc. in- gått som en särskild del. Vidare har en parallell undersökning rörande in- formationsfrågorna riktats till landstingen.
6 sou 197252
Under tiden som materialet har bearbetats har det visat sig att intresset för resultatet från undersökningarna varit stort. Utredningen har därför bestämt sig för att publicera en kortfattad rapport som belyser några av de viktigaste fakta som framkommit. Den innehåller inte några ställningsta— ganden av utredningen, utan endast en redovisning av utfallet på de genom- förda undersökningarna. Kommentarerna i anslutning till tabellerna har utarbetats av sekretariatet tillsammans med experterna, informationsche— fen Lennart Edström och kanslirådet Lars Eric Ericsson.
Rörande undersökningens uppläggning har samråd skett med sektions- chef Arne Myrbeck och aktuarie Annakarin Bergström vid Svenska kommunförbundets statistiksektion. Synpunkter på landstingsundersök- ningens uppläggning har givits av redaktör Henry Berglind vid Svenska landstingsförbundet.
Skriften innehåller förutom en redovisning av informationsundersök- ningarna även en rapport från undersökningar rörande det kommunala partistödet. Dessa har genomförts av t f docent Harry Forsell, som även ansvarar för slutsatserna i rapporten. Materialet bygger dels på uppgifter som insamlats i samband med den av utredningen om den kommunala demokratin och Svenska kommunförbundet genomförda enkätundersök- ningen, dels på en undersökning som genomförts inom ramen för forsk- ningsprogrammet ”Kommunal självstyrelse — kommunal indelning”. Un- dersökningen rörande det kommunala partistödet startade under våren 1971.
Den 4 juni samma år bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Carl Lidbom att tillkalla ett antal sakkunniga för att se över reglerna om statligt och kommunalt partistöd. I denna kommitté, som antagit namnet 1971 års partistödsutredning, ingår representanter för samtliga partier vilka är företrädda i riksdagen. Den 7 april 1972 beslöt partistödsutredningen enhälligt att lägga fram ett principförslag om den statliga och kommunala bidragsgivningen till partierna. Förslaget innefattar betydel- sefulla ändringar i den statliga bidragsgivningens såväl konstruktion som omfattning. Det kommunala partistödets konstruktion föreslås däremot oförändrat. Förslaget härom utgör en integrerad del av den överenskom- melse som partierna träffat på ifrågavarande område inom partistödsut- redningens ram. Överenskommelsen gäller både nu löpande och nästkom- mande mandatperiod, oberoende av utgången i 1973 års val.
Hur mycket pengar som anslås till kommunalt partistöd i varje kommun är alltså en fråga som ligger utanför den nyss nämnda överens- kommelsen eftersom införandet och omfattningen av detta stöd bestäm- mes av kommunerna själva. Överenskommelsen har redovisats i konstitu- tionsutskottets enhälliga betänkande (KU 197227) i anledning av dels förslag i statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73 (prop. 1972:l bil 4) om oförändrat anslag till statligt partistöd, dels vissa motioner om det statliga och det kommunala partistödet. Proposition på grundval av parti— stödsutredningens förslag kommer att föreläggas 1972 års höstriksdag.
Utredningen om den kommunala demokratin har efter samråd med par- tistödsutredningen beslutat att publicera den föreliggande rapporten om kommunalt partistöd på grund av dess intresse för de kommunaldemokra- tiska frågor som utredningen enligt sina direktiv har att pröva.
SOU 1972:52
Till sist riktas ett varmt tack till kommuner och landsting som ställt sig välvilliga till undersökningarna och därigenom möjliggjort deras genom- förande.
Stockholmi maj 1972
Utredningen om den kommunala demokratin
8 SOU 197252
DELI
Informationsverksamheten i kommunerna och landstingen
Inledning
Kraven på en bättre och mera omfattande samhällsinformation har vuxit i styrka under det senaste årtiondet. Detta är en naturlig följd av den expansion som skett inom den offentliga sektorn. Kommunerna och landstingen har fått utökade uppgifter, som i hög grad berör den enskilda människan. Samtidigt har urbaniseringsprocessen och framväxten av helt nya samhällen med nya relationer och referensramar förändrat förut— sättningama för umgänget mellan allmänheten och myndigheterna.
I detta läge har det för såväl stat, som kommun och landsting framstått som angeläget att ge informationen en framträdande plats. Detta kan innebära både en förstärkning av demokratin och en direkt hjälp till medborgarna i deras snart sagt dagliga kontakt — direkt och indirekt »— med myndigheterna.
Samhällets information inskränkte sig tidigare i stor utsträckning till påminnelser om vilka skyldigheter som medborgarna hade. Detta anses nu otillräckligt. En vidgad information som omfattar såväl rättigheter som skyldigheter har kommit i stället. Vidare har det framstått som alltmer önskvärt att informationen i möjligaste mån skall gå i båda riktningarna mellan myndigheterna och medborgarna.
Under 1960-talet började kommunerna och landstingen att mera l målmedvetet satsa resurser på informationsåtgärder. ! kommunerna tog ' sig detta först uttryck i satsningar på information till näringslivet; och på % landstingssidan förbättrades informationen till de anställda och de för— troendevalda. De första heltidsengagerade informationstjänstemännen anställdes i början på 60-talet, vilket innebar ökade förutsättningar för en större planmässighet i informationsarbetet.
Den statliga informationsutredningen, vars resultat redovisades i be- tänkandet, ”Vidgad samhällsinformation” (SOU 1969z48) innebar en pådrivande faktor i informationsfrågorna över hela det offentliga fältet. Det blev allt vanligare med lokalkommunala utredningar och diskussioner i informationsspörsmål, varvid både informationens mål och medel aktualiserades och diskuterades.
De båda kommunförbunden startade en informationsutbildning av förtroendevalda och tjänstemän. Svenska kommunförbundet har vidare utarbetat två skrifter: Kommunal Information och Informationsfunktio-
! SOU1972:52 ll
En särskild statlig nämnd för samhällsinformation inrättades under 1971. I dess styrelse finns kommunerna och landstingen representerade.
Kommunal information i vid bemärkelse har förekommit sedan lång tid tillbaka. Den har i första hand förmedlats av pressen. Det torde inte heller råda någon tvekan om att massmedia — därmed menas också radio och TV — även framdeles kommer att ha en betydelsefull roll på detta område.
En utbyggd kommunal information inom landsting och kommuner bör således inte betraktas som en konkurrerande insats vid sidan av pressens. Pressens bevakning av det kommunala fältet begränsas i första hand till. aktualiteter, kritisk granskning och material av mera allmänt intresse. Detta innebär att relativt stora områden av den kommunala verksam- heten återstår, som preSSen sannolikt inte har intresse av eller möjlighet att informera om, och där det är naturligt att kommunerna och landstingen vidtar egna åtgärder.
En svårighet i dagens offentliga informationsverksamhet är att man inte har tillräckliga kunskaper om effekten av insatta informationsåtgär- der. Vissa mätningar har gjorts. men några generella omdömen utifrån dessa är vanskliga att ge. Detta kommer sig av att informationsmätningar är både svåra och kostnadskrävande att genomföra.
Det är emellertid väsentligt att klarhet bringas idenna fråga, eftersom man kan märka en viss informationströtthet hos många människor vad gäller vissa former av information. I detta sammanhang har den offentliga informationen stark konkurrens från olika typer av kommersiella budskap.
En alltmera uppmärksammad sida är nödvändigheten av att ge likvärdig information till alla medborgare. Människorna uppfattar informationen olika och har skilda förutsättningar att tillgodogöra sig informationsbudskapet. Det är inte minst de som i ekonomiska, sociala och utbildningsmässiga hänseenden är sämst lottade i samhället, som är svåra att nå med information och som har de sämsta förutsättningarna att göra sig hörda hos myndigheterna. Samtidigt är det dessa som är i störst behov av information.
I detta sammanhang har också den språkliga aspekten på informatio- nen diskuterats. Språkliga barriärer finns t. ex. mellan olika yrkesgrupper och mellan medborgare med olika utbildningsbakgrund.
Kommunal information har således betydande svårigheter att brottas med och någon gyllene regel för den kommunala informationen torde inte finnas. De aktningsvärda försök som nu påbörjats i kommuner och landsting bör emellertid kunna ge medborgarna bättre förutsättningar i framtiden att påverka det kommunala skeendet och göra dem mera medvetna om sina skyldigheter och rättigheter.
Mot bakgrund av den beskrivna utvecklingen på informationsområdet och de problem som skisserats ovan är det av betydande intresse att studera det aktuella informationsläget i kommunerna och landstingen. Av den anledningen har utredningen om den kommunala demokratin genom- fört några undersökningar som belyser hur kommunerna och landstingen bedriver Slll informationsverksamhet.
12 SOU [972152
Allmän bakgrund
I denna del av skriften presenteras ett material som bygger på två enkätundersökningar som genomfördes under hösten 1971. Den ena riktades till kommunerna och den andra till landstingen. I båda fallen rör det sig om totalundersökningar, vilket innebär att landets samtliga 464 kommuner och 23 landsting ingår.
Syftet med undersökningarna, som till stora delar innehåller identiska frågeställningar, har huvudsakligen varit att skapa en bild av hur kom- munerna och landstingen väljer att lägga upp sin information. Avsikten , har inte varit att försöka göra någon utvärdering av olika informations- ; åtgärders betydelse utan endast att skapa ett underlag som visar vilka i informationsvägar som används idag. : Den kommunala informationen omfattar många olika aspekter. In- formationsutbytet kan gälla anställda, förtroendemän, allmänhet, nä— 1 ringsliv etc. I de här undersökningarna har intresset koncentrerats kring ; informationsåtgärder som gäller medborgarna, men frågeställningar som ; berör andra aspekter finns också med ibilden. En medveten begränsning har gjorts genom att den information som vänder sig enbart till de anställda har undantagits. [ Det bör vidare påpekas att den roll som partier, organisationer och l intressegrupper etc spelar i informationsprocessen inte belyses i den här skriften. Dessa frågeställningar och även andra som berör den kommunala informationen är aktuella för utredningen, men i detta sammanhang presenteras endast en rapport från de ovannämnda undersökningarna.
Undersökningsperioden för landstingen omfattar hela året 1970. För kommunernas del, där detta inte var möjligt eftersom flera kommuner berördes av kommunsammanläggningar vid årsskiftet 1970/71, avspeglar enkätfrågorna förhållandena under 1971. Detta bör finnas med i bilden när man uttolkar resultatet av undersökningen. Inte minst bör uppmärksammas att det i vissa kommuner kan ha varit svårt att besvara * frågorna eftersom erfarenheterna från den nya kommunen varit begränsade.
I undersökningarna förekommer inte något bortfall. Samtliga enkät— formulär som utsänts har inkommit besvarade. I vissa fall har någon fråga inte varit fullständigt ifylld, men detta har följts upp telefonledes. Vid
13
SOU1972:52
bearbetningen har därför praktiskt taget varje fråga varit nöjaktigt besvarad av samtliga kommuner och landsting.
Enkätundersökningar kan emellertid ha andra begränsningar. De som har besvarat enkäten kan ha uppfattat innebörden av frågorna olika, och tidsnöd vid ifyllandet kan ha medfört att man avgivit svar som inte är helt korrekta. Genom att jämföra svaren på olika frågor med varandra är det i viss utsträckning möjligt att upptäcka felaktigheter, men det ligger ändå i sakens natur att enkätundersökningar är ett trubbigt mätinstru- ment.
För att läsaren själv skall kunna bilda sig en uppfattning om innebör- den av de presenterade resultaten redovisas enkätformulären som använts.1
I den följande framställningen ges några kortfattade kommentarer i anslutning till huvudresultaten av undersökningarna. Vidare redovisas svaren på de öppna frågor som finns i enkäterna. Med öppna frågor avses sådana som inte har några bestämda svarsalternativ angivna. I övrigt hänvisas till tabellerna i bilagedelen där en mera omfattande resultat- redovisning återfinns.
Av utrymmesskäl redovisas för kommunernas del endast sammanfat- tande tabeller. I anslutning till vissa av frågorna anges emellertid även vilka kommuner som vidtagit informationsåtgärden ifråga. I de samman- fattande tabellema har kommunerna uppdelats efter kommunstorlek och efter om de är färdigsammanlagda eller ej.2
Den sistnämnda uppdelningen har gjorts eftersom det kan vara av intresse att särredovisa de kommuner som kommer att finnas kvar efter 1974 års sammanläggningar. Dessa kommuner kan ju sägas ge en bättre uppfattning om förutsättningarna i framtiden för den kommunala infor- mationen, än de kommuner som snart kommer att försvinna genom sammanläggningar.
När det gäller redovisningen bör även nämnas att det för vissa beräkningar är befogat att ta hänsyn till de avvikande förhållanden som råder i de tre storstäderna. Detta gäller främst i de fall där det gällt att redovisa ett medelvärde t. ex. för kostnaden för informationsinsatser eller för upplagans storlek av kommunala publikationer. Samtliga tabeller har körts fram även utan de tre storstäderna. I den här framställningen kommer emellertid endast att göras påpekanden i de fall där värdena för storstäderna väger så tungt att bilden blir väsentligt annorlunda om man undantar dem i redovisningen.
1 Se bilagorna 4,5 och 6. 2 När det gäller gränsdragningen mellan färdigsammanlagda kommuner och de övriga har den principen tillämpats att sådana kommuner där endast en befolknings- mässigt mycket liten del återstår att sammanlägga —— t. ex. en liten församling — har betraktats som färd igsammanlagda. Till färd igsammanlagda kommuner har även förts sådana kommuner som vare sig har berörts tidigare av kommunsammanläggningar eller kommer att beröras ljanuari 1974.
14 SOU1972z52
Olika informationsåtgärder
Informationstidning'
En egen informationstidning har i flera kommuner varit den första mera organiserade informationsinsatsen. Motiveringarna för denna åtgärd har varit varierande. En del kommuner har ansett att pressbevakningen inte varit tillfredsställande, andra har sett den egna tidningen som ett medel att skapa PR för kommunen. Andra åter har menat att det är en effektiv form att samla en bred information inom en given ram. Därigenom har man kunnat avstå från en. som man menar, mera splittrad informations- aktivitet.
Det råder delade meningar om dessa tidningars värde. Några mera omfattande undersökningar som kan ge belägg för den ena eller den andra åsikten finns emellertid inte. Ett par undersökningar i några av de största kommunerna har inte gett något entydigt svar.
Tidningarnas omfång varierar kraftigt och den journalistiska kvaliteten får nog i flera fall anses vara tämligen medelmåttig. 1 kommuner där man använt sig av professionella tidningsmedarbetare eller informatörer har man emellertid fått fram produkter som är av god kvalitet.
Kommunenkäten visar att 88 kommuner utger en egen tidning, varav 78 distribuerar dem till hushållen. De övriga begränsar sig till förtroende- män och tjänstemän. Det är överraskande att så många små kommuner utger en egen tidning; 33 med invånarantalet under 10 000. Dessa utgåvor är mycket opretentiösa,vilket också framgår av medelkostnaden som ligger på under 9 000 kronor. En siffra som naturligtvis också påverkas av upplagan. I de största kommunerna ligger medelkostnaden på drygt 75 000 kronor om samtliga kommuner medräknas som har tidning och på något under 50 000 kronor om de tre storstäderna undantas.2 Det bör för övrigt noteras att nära 50 procent av kommunerna med över 30 000 invånare har egen tidning.
Informationstidningarna kommer i genomsnitt ut med tre nummer per år i de minsta kommunerna, medan de största är uppe i sex nummer. Medelupplagan ligger på drygt 3 000 i kommuner under 10 000 invånare
: lse bilaga 1 tabellerna 1—6 och 43 samt bilaga 2 tabell ]. 2Siffrorna i bilaga 1, som redovisas inramade anger att storstäderna undantagits vid beräkningarna, Se t. ex. tabell 4.
15
SOU 1972:52
och på omkring 45 000 i de största (25 000 om storstäderna undantas).l
Det föreligger en klar skillnad mellan kommunernas och landstingens informationstidningar. De senare är till övervägande delen att betrakta som personaltidningar, som dock i de flesta fall sprids till förtroendemän och intresserade. Endast tre landsting sprider sin tidning till samtliga hushåll i länet. Motiveringen för att begränsa spridningen till personal och förtroendemän torde i första hand vara att kostnaderna kan bli mycket höga om man skall nå alla hushåll inom landstingens områden.
Upplagorna varierar mellan 7 000 och 20000 exemplar. Framställ- ningskostnaden varierar beroende på omfattning, inriktning och utbred- ning mellan 30 000 och 120 000 kronor.
Rent allmänt tillmäter landstingen den egna tidningen ganska stort informationsvätde.
Informationsbroschyrer, brev, cirkulär etc. 2
Både kommunerna och landstingen använder sig i sin informationsverk- samhet av olika former av broschyrer. Dessa kan vara av olika karaktär. Det kan röra sig om mycket påkostade produkter som avses att användas vid flera tillfällen och kanske under flera år. Men det kan även vara fråga om enklare utgåvor som kommer att vara aktuella under relativt kort tid.
I föreliggande undersökning har det inte varit möjligt att skilja mellan informationsbroschyrer av olika utförande. Däremot har frågorna i enkäterna ställts så att det framgår av svaren om brochyrerna är avsedda att nå i princip alla hushåll eller om avsikten är att rikta informationen till vissa medborgargrupper i form av brev, cirkulär eller på annat sätt.
Dessa båda informationsåtgärder kan användas var för sig, men de kan även komplettera varandra. För vissa typer av informationsuppgifter kan det framstå som mera lämpligt att satsa på en brett upplagd informations- broschyr som i princip vänder sig till alla medborgare. För andra kan det vara bättre att rikta informationen till en viss målgrupp.
Mot den generella informationsbroschyren har ibland rests den invändningen att den läses i allt för liten utsträckning för att ge någon reell effekt. Fördelen med den riktade informationen är, menar man, att den har större förutsättningar att komma till mottagare som är positivt inställda till att ta del av den information som ges.
Vissa praktiska problem reser sig emellertid även vad avser ”den riktade informationen”. Det gäller framför allt möjligheterna att avgränsa målgrupperna. I vissa situationer kan det vara tämligen enkelt, t. ex. då det gäller att informera invånare i en viss stadsdel eller i ett visst kvarter om åtgärder som kommunen kommer att vidtaga inom området. I andra fall, t.ex. när det är fråga om att informera socialt hjälpbehövande om kommunens möjligheter att gå in och hjälpa, eller då det gäller sådan in- formation från landstingen som i första hand berör medborgare tillhöran— de en viss sjukdomskategori, kan det emellertid vara svårare att veta vilka som skall informeras. Den riktade informationen förutsätter med andra
1 De inramade siffrorna i tabell 6 anger att storstäderna undantagits. 2 Se bilaga 1, tabellerna 7—10 och 13 samt bilaga 2, tabellerna 2 och 3.
16 SOU 1972:52
ord att det finns tillgång till någon form av register över de medborgare som man vill nå med informationen.
Ungefär 50 procent av primärkommunema uppger att man använder sig av informationsbroschyrer som distribueras till samtliga hushåll. I de små kommunerna uppgår procentandelen till knappt 40 procent och i kom- muner med över 30 000 invånare är motsvarande siffra drygt 75 procent.
Användandet av broschyrer till hushållen inskränker sig i allmänhet till omkring två gånger per år. I regel gäller det allmän information om kommunens verksamhet, organisation, förvaltning och service. Vidare rör det sig om information om kommunens förtroendemän t. ex adressför— teckningar och telefonförteckningar. När kommunerna har informerat om olika kommunala ämnesområden har det i allmänhet gällt ”idrott, fritid och turism”, ”vatten, avlöpp, el och gas”, ”sociala frågor” samt ”kommunal ekonomi”.
Den riktade informationen i form av brev, cirkulär o.dyl. till en viss medborgargrupp används av omkring 40 procent av kommunerna (30 pro- cent av de små och 60 procent av de största kommunerna).
Den riktade formen av information används således av något färre kommuner än de mera generella inforrnationsbroschyrerna. De kommu- ner som uppgivit förekomst av riktad information har emellertid använt denna oftare. Genomsnittet för samtliga kommuner ligger på 3,4 ggr för 1971.
Oftast riktar sig den här formen av information till barnfamiljer och pensionärer. Men även olika typer av föreningar, liksom fastighetsägare och handikappade finns med bland de uppräknade målgrupperna.
Innehållet i den riktade informationen har oftast gällt upplysningar om bidrags- och lånemöjligheter (t. ex. bostadstillägg), information om barn- tillsyn och lekskolor, samt pensionärs- och handikappservice.
Sex landsting utger någon informationsbroschyr till hushållen. I några ; fall utformas dessa som en katalog med uppgifter om landstingens & allmänna verksamhet, hälso- och sjukvård samt sociala verksamhet. De
sex landstingen har endast utgivit en informationsbroschyr vardera i under undersökningsåret. Framställningskostnaden varierar mellan i 42 000 och 1 500 000 kronor beroende på broschyrens utformning och
på upplagans storlek. Det sistnämnda beloppet gäller Stockholms läns landsting, som inför övergången till storlandstinget satsat stora resurser
. på detta område. ' Av de landsting som utger informationsbroschyrer har fem dessutom en egen informationstidning. Mera pengar satsades emellertid på inför- mationsbroschyren än på den egna tidningen.
Riktad information till en viss målgrupp är något vanligare än generella informationsbroschyrer. Sådan information ges av tio landsting. Landsting- en använder dock mindre pengar på den riktade informationen än påinfor- mationstidningar och informationsbroschyrer. Kostnaden för denna form av information varierar mellan 750 kronor och 70 000 kronor. I flertalet landsting uppgår den emellertid till mellan 10 000 och 30 000 kronor.
I allmänhet används den riktade informationen 2—3 ggr per år, meni ett av landstingen har man uppgivit att den använts 15—20 ggr under under- sökningsåret.
SOU 1972:52 17
Den riktade formen av information har bl. a. använts för att informera målsmännen till alla 4—åringar om den obligatoriska hälsokontrollen, kvinnor i en viss åldersgrupp rörande gynekologisk hälsoundersökning samt handikappade och hörselskadade om landstingens rådgivningsverk- samhet.
Regelbrmden annonsering1
Viss kommunal annonsering är reglerad i kommunal- och landstingslagen. Kommunerna och landstingen är t. ex. skyldiga att meddela tid och plats för de representativa organens sammanträden genom annons i minst en inom orten spridd tidning. Vid sidan om denna obligatoriska annonsering annonseras om den kommunala servicen, om gällande bestämmelser på olika områden etc. Den sistnämnda formen för information är naturligtvis mera betydelsefull för allmänheten än meddelanden om när och var full- mäktige resp. landstinget sammanträder.
I dessa undersökningar har den s.k. kungörelseannonseringen undan- tagits och även den sedvanliga platsannonseringen. Frågorna har kon- centrerats kring den ”regelbundna” annonseringen. För att få ett begrepp om frekvensen av annonseringen frågades om den regelbundet återkom någon gång i veckan, någon gång i månaden eller någon gång per år.
Av tabellbilagan framgår att 146 kommuner eller omkring 30 procent uppger att man har regelbunden annonsering. Om man inskränker sig till annonsering som förekommer någon gång i månaden eller oftare upgår procentandelen till 13 procent. I 25 av de 147 kommuner som uppger sig ha regelbunden annonsering sker annonseringen någon gång i veckan.
Det är vanligast med kommunal annonsering inom området ”fritid och turism” samt inom ”sociala frågor”. Ungefär 70 procent av de kommuner som har använt sig av annonsering har gjort det bl. a. inom dessa områden. Därnäst har man uppgivit kulturfrågor (52 procent).2
I genomsnitt använder sig kommunerna av tre tidningar av dagspress- karaktär för sin regelbundna annonsering. Denna siffra gäller såväl de stora som de små kommunerna. Antalet tidningar kan däremot variera , kraftigt mellan olika delar av landet beroende på lokala förekomsten av 1 tidningar. Av utrymmesskäl finns emellertid inte denna aspekt beskriven i i den här redovisningen. l
Karaktären på annonseringen kan skilja sig ganska mycket mellan olika i kommuner. I en kommun har det framkommit att man satsar praktiskt ( taget hela sin centrala informationsbudget på den regelbundna annonse- ringen. I andra kommuner tillmäter man annonseringen så liten betydelse 1 att man endast annonserar om sådant som man är skyldig att annonsera om.
I en kommun använder man dagstidningarna som en form av ”kommunal anslagstavla” där man under en återkommande rubrik en gång i veckan kortfattat redogör för den senaste tidens kommunala nyheter.
Tretton landsting uppger att man har annonserat regelbundet i dags- pressen. I de flesta av dem sker sådan annonsering endast någon gång per
1 Se bilaga 1, tabellerna 11— 14 samt bilaga 2, tabell 4. ? Observera att en kommun kan ha uppgivit annonsering inom flera olika om- råden.
18 SOU 1972:52
år. Fem landsting annonserar någon gång per månad, medan annonsering så ofta som någon gång per vecka inte förekommer på något håll. Annonseringen rör sig vanligtvis om hälso- och sjukvårdsfrågor. Vidare gäller det frågor rörande undervisning och kultur, samt social omsorg. Åtta av landstingen annonserar inom alla av de ovannämnda verksamhets- områdena. Två landsting redovisar att de därutöver informerar allmän- heten om den landstingskommunala budgeten via annonser i dagspressen. Landstingens annonser införs som regel i flera tidningar än kommuner- nas. Genomsnittsvärdet för landstingens del ligger på sju tidningar, men fyra landsting har uppgivit tio tidningar eller flera.
Massm edia 1
Dagspressens och radions betydelse för den kommunala informationen dokumenteras klart i undersökningen. Såväl kommunerna som lands- tingen har ofta kontakter med pressen på olika vägar.
Föredragningslistor, protokoll o. dyl. går upprepade gånger till pressen från 432 av landets samtliga 464 kommuner. Det är endast 15 kommuner som knappast alls lämnar dylika handlingar. De större kommunerna, dvs. de med över 30 000 invånare lämnar samtliga nämnda handlingar.
Direkta kontakter mellan förtroendemän och tjänstemän å ena sidan och pressen å den andra är uppenbarligen livliga. 351 kommuner uppger att dessa kontakter sker upprepade gånger och i 100 kommuner sker det en- staka gånger. Presskonferenser hålls upprepade gånger i 88 kommuner och ' 124 kommuner har enstaka presskonferenser. Flera kommuner har press- i konferenser efter kommunstyrelsesammanträdena.
Faktasammanställningar tillställs pressen upprepade gånger av 137 kommuner och enstaka gånger av 172.
Vad gäller kontakten med Sveriges Radio kan man konstatera att | siffrorna ligger något lägre. Radion kallas t.ex. inte lika ofta som i dagspressen till presskonferenser. Anledningen till detta torde vara att en ' del kommuner — särskilt de mindre — inte anser sig ha någon möjlighet , att få med något i radion på grund av den tidsbegränsning som radion i har. Det är emellertid anmärkningsvärt att inte de större kommunerna | etablerat lika omfattande kontakter med radion som med pressen. Det E gäller t. ex. utsändande av föredragningslistor. l Landstingens kontakter med pressen är mycket täta och samtliga , landsting informerar pressen upprepade gånger genom direkta kontakter av förtroendemän eller tjänstemän. Ungefär lika vanligt är det att landstingen tillsställer pressen arbetsmaterial i form av föredragningslistor, protokoll o. dyl. Det är endast ett landsting som avviker från detta mönster. Presskonferenser anordnas upprepade gånger i samtliga landsting utom fyra och i ett tiotal landsting får pressen regelbundet någon form av faktasammanställning. Det kan noteras att ett landsting under år 1970 varken haft pre5skonferens eller lämnat faktasammanställningar.
Landstingens kontakter med Sveriges Radio är uppenbart livliga. Fjorton landsting noterar att man haft kontakt någon gång per vecka och åtta någon
1 Se bilaga 1, tabellerna 16—20 samt bilaga 2, tabellerna 6—8.
SOU 1972:52
gång per månad under undersökningsperioden.
I likhet med kommunerna har landstingen inte riktigt lika livliga kontakter med radion som med pressen. Den tendensen gäller även inbjudan till presskonferenser.
Sammantaget kan således sägas att såväl kommunerna som landstingen förlitar sig mera på dagspressen än på radion, men den senares tidsbe- gränsning torde utgöra den huvudsakliga förklaringen. Här kan påpekas att radioutredningen överväger införande av någon form av lokalradio. Det- ta skulle kunna innebära utökad sändningstid och därmed ökade möjlig- heter för samtliga kommuner och landsting till information via radion. Radioutredningens uppgift är nämligen bl. a. att närmare kartlägga de pro- grambehov som avser opartisk och saklig samhällsinformation och som kan föreligga på olika håll, i första hand inom den statliga och kommunala sektorn.
Utställningar, informationsmöten och kampanjer'
] den allmänna debatten har informationsåtgärder i planfrågor fått ett särskilt stort utrymme. I flera kommuner har man gjort försök att nå ut till medborgarna på ett tidigt stadium med information samtidigt som man haft ambitionen att få en reaktion tillbaka. I dessa fall har man offentliggjort handlingar tidigare än man behövt göra enligt gällande lag. Det finns således inte något hinder för en byggnadsnämnd att besluta om ett offentliggörande när den så finner lämpligt.
I några kommuner har man lagt upp stora projekt som syftar till att skapa nya former för medborgarinflytandet i planfrågor. Här kan som exempel nämnas Fyllingeprojektet i Halmstad och Bristaprojektet i Sigtuna. Gemensamt för de kommuner där en försöksverksamhet av det här slaget pågår är att man går längre i informationshänseende än vad lagen kräver. lnformationsutbytet med allmänheten påbörjas tidigt ipla- neringsprocessen, pågår lång tid och inbegriper i princip alla intresserade.
Vid sidan om dessa mera omfattande försök pågår även andra former för information i syfte att öka allmänhetens intresse för utställningar av planer. Den allra vanligaste metoden är att ha längre utställningstid än tre veckor som är den lagstadgade tiden i fråga om generalplaner och detaljplaner. Detta tillämpas i 1 10 kommuner. Därnäst följer information genom pressen i samband med planutställningar vilket har uppgivits av 60 kommuner. Även utsändande av broschyrer till allmänheten bör nämnas liksom särskilda informationsmöten vilka anordnas i anslutning till en planutställning. Sammantaget uppger omkring 40 procent av kommuner— na att man vidtar särskilda åtgärder i syfte att intressera allmänheten för utställningar av det här slaget. Många kommuner uppger flera olika åtgärder.
På landstingssidan regleras inte utställningar av planer i lagen, men det förekommer ändå att man ställer ut för visning t. ex. översiktliga sjukvårdsplaner och planer för sjukhusbyggnader. En annan form av information som dock kommer in på ett senare stadium är att inbjuda
1 Se bilaga 1, tabellerna 15 och 21—23 samt bilaga 2, tabellerna 5 och 9— 10.
20 SOU 1972:52
Ämnen som behandlats vid informationsmöten Antal kommuner
1 Planfrågor 91 2 Allmän information om kommunen 51 3 Nya projekt, nybyggnad, bostäder 20 4 Skolfrågor 17 5 Trafikfrågor 16 5 Idrott, fritid, turism 16 7 Sociala frågor 15 8 Miljöfrågor 8 8 Kommunal ekonomi 8 10 Lokaliserings» och sysselsättningsfrågor 6 11 Kulturfrågor 5
allmänheten till visning av nya byggnader. Tolv landsting använder den här typen av informationsåtgärder. Visning av nya byggnader är något vanligare än utställningar av planer.
Kommunala informationsmöten där kommunen eller landstinget står för värdskapet förekommer som nämnts ovan då det gäller att intressera allmänheten för utställningen av planer. lnformationsmöten kan emellertid även användas i andra sammanhang. Sammantaget anordnar drygt hälften av kommunerna informationsmöten. Två tredjedelar av de största kom- munerna har uppgivit detta. Under det första halvåret 1971 hade 188 kom- muner inbjudit till informationsmöten. [ genomsnitt hade två informa- ; tionsmöten anordnads. (1,4 möten i kommuner med mindre än 10 000 ' invånare och 4,7 möten ide största kommunerna.)
Av sammanställningen ovan framgår att informationsmötena oftast har gällt planfrågor. Det kan då antingen ha varit i anslutning till en utställning eller på ett tidigare stadium i planeringsprocessen. Drygt 90 kommuner har uppgivit detta i sina svar. Om man till denna grupp även för de kommuner som har uppgivit t. ex. nya projekt eller nybyggnad av bostäder uppgår [ antalet kommuner till 11 l . Utöver detta har informationsmötena mest gällt i allmän information. Kommunal ekonomi har behandlats endast i sex kom- % muner. Detta får ses mot bakgrund av att frågan i enkäten endast avsåg l
första halvåret 1971 . Om frågan hade gällt hela året hade information om den kommunala ekonomin sannolikt uppgivits av flera kommuner.
I landstingen förekommer informationsmöten sparsamt. I regel endast | någon enstaka gång per år i de sju landsting där de förekom. På dessa ) möten behandlas frågor rörande landstingens sjukhusinrättningar eller 1 frågor som på annat sätt har med sjukvården att göra t. ex. planeringen av * vårdcentraler. 1 ett fall har förekommit informationsmöten med anledning av nedläggningen av en skola driven i landstingets regi.
* När man använder sig av flera informationsåtgärder och kanske gör en
särskild satsning på ett begränsat område brukar man tala om informa- tionskampanjer. Naturligtvis går det inte att ge någon entydig definition av begreppet kampanj och det har heller inte varit avsikten i den här undersökningen. I en fråga om detta som ställdes till såväl kommunerna som landstingen fick den som besvarat enkäten själv avgöra vad som skulle räknas in under detta begrepp.
Pa den frågan uppger ] 19 kommuner eller ca 25 procent att man satsat på någon form av informationskampanj. 1 de minsta kommunerna uppges
21
SOU 1972:52
Grupper som oftast berörs av informationskampanjer
Målgrupp Antal kommuner
Samtliga invånare i kommunen, allmänheten, hushållen 85 Företagare och näringslivsrcpresentanter Föreningar Turister Skolor, elever och lärare Fastighetsägare Nyinflyttade Bostadssökande, intresserade av egnahemsbebyggelse Pensionärer
... wwwåmmmu
detta av drygt en sjättedel och i de största kommunerna är andelen drygt hälften. I allmänhet vänder man sig till samtliga kommuninnevånare, allmänheten eller hushållen, men även företagare och näringslivsrepresen- tanter berörs (se sammanställningen ovan).
Oftast rör det sig om allmän information om kommunen t. ex. i samband med kommunsammanläggningar. Men även mark—, plan- och bostadsfrågor har uppgivits som ett ämnesområde som är aktuellt i informationskampanjer.
Inforrnationskampanjer av olika slag genomförs i något fler än hälften av landets landsting. Kampanjerna innehåller oftast upplysningar om det egna landstingets verksamhet i vid mening. I vissa fall har dock kampan- jerna ett speciellt syfte t. ex. att rekrytera personal till något av landstingets sjukhus, att informera om 7-kronors-reformen, att förmå fler människor att bli blodgivare eller att informera om produkter från skyddade verkstäder m. m. Kampanjerna är i de flesta fallen riktade till allmänheten i stort eller till alla hushåll i landstingsområdet och i vissa fall till hushållen inom en viss del av landstingsområdet, exempelvis upptagningsområdet för ett sjukhus.
Information till nyinflyttade och invandrare1
Den som nyligen flyttat till en ort är naturligtvis i särskilt stort behov av att få information rörande kommunen och landstinget. Inte minst gäller detta invandrare som förutom andra svårigheter i samband med en flyttning i allmänhet även har svårigheter med språket. Många kommuner och landsting vidtar särskilda informationsåtgärder som riktar sig till dessa grupper.
Åtgärder för att informera nyinflyttade vidtas av 98 kommuner eller omkring 21 procent. I huvudsak används två tillvägagångssätt:
1 Utsändande av skriftlig information av typen broschyrer, foldrar, gruppkorsband, kartor, välkomstbrev, välkomstböcker, informations- tidningar, adressförteckningar etc. De nyinflyttade informeras på detta sätt i 66 kommuner. I 41 svarar kommunen ensam för informationen;i 20 sker det i samarbete med företag och i fem i samarbete med svenska kyrkan.
1 Se bilaga 1 tabellerna 32 och 44 samt bilaga 2, tabellerna 14 och 15.
22 SOU 1972:52
Informationsmöten för de nyinflyttade anordnas i 32 kommuner. [ 13 av dessa svarar kommunen ensam för värdskapet. I fem kommuner samarbetar man med företag och i tio finns svenska kyrkan med i bilden. Hembygdsföreningen och folkhögskola uppges i svaret av vardera två kommuner.
Tre landsting ger information till de nyinflyttade. [ två av dessa rör det information till hushållen i en nyligen inkorporerad del av landstings- kommunen.
Särskilda åtgärder i syfte att informera invandrarna förekommeriunge- fär lika stor omfattning som information till nyinflyttade, dvs. i ca 20 procent av kommunerna. Detta sker i nio procent av de små kommunerna Och i omkring hälften av de större.
I 31 kommuner har uppgivits att man inrättat särskilda institutioner som har till uppgift att syssla med invandrarinformation. Invandrar- byråer har inrättats i 20 kommuner, varav sex kommuner har en gemensam byrå för hela kommunblocket. lnformationsbyråer som handhar invandrarfrågor finns i fem kommuner. Invandrarkonsulter, kontaktmän etc. finns också i fem kommuner. Dessutom har åtta kommuner särskilda samarbetskommittéer, arbetsgrupper etc. som till- satts för utredningar och förslag i ärenden av det här slaget. 1 Stockholm finns t. ex. en särskild invandrarnämnd.I
Bland övriga åtgärder som vidtagits för att informera invandrare märks främst:
Översättning av diverse informationsmaterial 30 kommuner Informationsmöten 21 ” Tolkservice 12 ”
re sker via olika förvaltningar eller institutioner, som t. ex. fritidsför- valtning, skolförvaltning och bibliotek.
För landstingens del är den här typen av information vanligare än information till nyinflyttade. Nästan en tredjedel tillhandahåller service t. ex. i form av språknycklar till landstingskatalog, eller genom anordnan- de av tolkservice. [ vissa fall även genom upplysningstjänst per telefon.
En jämförelse ger vid handen att en något större andel av landstingen satsar på information till invandrare, men att kommunerna vidtar mera omfattade åtgärder genom att inrätta invandrarbyråer etc.
Information till näringslivet2
Sedan lång tid tillbaka har kommunerna vidtagit särskilda åtgärder i syfte att informera näringslivet och efter hand har även flera av landstingen börjat med denna verksamhet.
[ dessa undersökningar görs en åtskillnad mellan insatser som främst syftar till att informera det egna näringslivet och åtgärder som görs för att få nya lokaliseringsobjekt.
! Dessutom har flera kommuner uppgivit att informationen till invandra- i l i | I | l l i i
1 Se bilaga 1, tabell 44. 2 Se bilaga 1, tabellerna 33, 34, 45 och 46 samt bilaga 2, tabellerna 16 och 17.
SOU 1972:52 23
Åtgärder som syftar till att informera om kommunen och dess verksamhet, men som inte görs i lokaliseringspolitiskt syfte, har vidtagits av 178 kommuner dvs. av omkring 40 procent. Motsvarande siffra för de minsta kommunerna är ca 25 procent och för de största kommunerna drygt 70 procent.
Av förekommande åtgärder kan nämnas: Antal kommuner
l Deltagande i konferenser, debatter, informa-
tionsmöten 90 2 Inrättande av speciella samarbetsorgan, som
t. ex. samarbetskommitté, kontaktman, närings- livskonsult 32 3 Utsändande av skriftligt material 24 4 Annonsering 14 5 Samarbete med handelskammare 6
Hälften av kommunerna som uppgivit att man vidtagit särskilda åtgärder i detta avseende har som framgår ovan deltagit i konferenser, debatter och eller informationsmöten med företrädare för näringslivet. Några kommuner har inrättat speciella samarbetsorgan eller engagerat en kontaktman mellan kommunen och näringslivet.
Åtgärder i lokaliseringspolitiskt syfte dvs. angående nya etablerings- objekt, har uppgivits av 258 kommuner (55,6 procent). De vanligaste åtgärderna redovisas nedan:
Åtgärder Antal kommuner 1 Annonsering 120 2 Utsändande av skriftligt material 93 3 Direkta personliga kontakter genom besök etc. 52 4 Inrättande av särskilda organ och kontaktmän 32 5 Konferenser, informationsmöten (t. ex. isarn- arbete med företagar- och hantverksföreningar) 20 6 Deltagande i utställningar 10
I detta sammanhang bör särskilt observeras den höga frekvensen av annonsering. Detta är i viss mån anmärkningsvärt mot bakgrund av att undersökningar visat att effekten av annonsering i lokaliseringspolitiskt syfte i fackpress och rikspress inte så ofta ger det utslag som man förväntar sig.
Skriftligt material har utsänts av omkring 20 procent av landets samtliga kommuner. Personliga kontakter med företrädare för närings- livet har förekommit i sammanlagt 76 kommuner. Det bör påpekas att vissa kommuner har vidtagit fler än en av dessa åtgärder.
Drygt en tredjedel av landstingen uppger, att de har någon form av information riktad till det egna näringslivet. Denna information utgörs ofta av gemensamma konferenser eller utställningar. Några landsting delger handelskammare eller företagareförening allt allmänt informationsmate- rial. Informationsverksarnhet riktad till näringslivet stöds även indirekt ge-
24 SOU 1972:52
nom anslag till företagareföreningar.
Informationsätgärder i rent lokaliseringspolitiskt syfte förekommer däremot i betydligt fler landsting och då framför allt i samtliga landsting i Norrland. Informationen bedrivs bl.a. genom detagande i diverse utställ- ningar och mässor samt genom anordnande av konferenser. Några landsting sprider också lokaliseringspolitisk information genom folders och stillfilmer. Genom annonser i dagspressen söker några landsting nå direkt kontakt med företagare för att på så sätt söka åstadkomma nyetableringar inom landstingsområdet.
Sex landsting har även ett permanent organ för bl.a. informations- åtgärder i lokaliseringspolitiskt syfte kallat näringsråd/nämnd.
Information under kvällstid m. m. '
Vid sidan om de informationsåtgärder som behandlats i det föregående använder sig somliga kommuner och landsting av andra informations- former som också bör uppmärksammas i detta sammanhang.
I undersökningarna har kartlagts i vilken utsträckning som allmänheten kan erhålla information under kvällstid t. ex. genom telefonpassning eller vissa öppettider av den kommunala förvaltningen under kvällstid. Här avses således inte jourtjänst av olika slag som kan förekomma inom socialvården och på olika sjukvårdsinrättningar.
] Av kommunerna har 207 kommuner eller ca 45 procent uppgivit att man i har den formen av serviceverksamhet för allmänheten. Öppethållande viss : eller vissa kvällar i veckan är den åtgärd som dominerar. 196 kommuner har 1 denna service. 12 kommuner har telefonjour på tider då l I | I
den kommunala förvaltningen håller stängt. I några kommuner har man kombinerat telefonjouren med kvällsöppet. Båda dessa åtgärder gäller som regel den centrala förvaltningen. Inte något av landstingen har upp- givit att den här formen av information används.
; En annan informationsåtgärd är att tillställa biblioteken material såsom i handlingar, protokoll o. dyl. Denna möjlighet utnyttjas endast av omkring : hälften av kommunerna. En fjärdedel av de minsta kommunerna och drygt | 90 procent av de större kommunerna uppger detta i sina svar. 1 ungefär en 1 femtedel av kommunerna kan allmänheten abonnera på sammanträdes- i protokoll. Endast ett fåtal av medborgarna utnyttjar emellertid denna möj-
lighet.
Landstingen tillställer regelmässigt biblioteken handlingar, protokoll etc. Endast tre landsting uppger att man inte gör detta. Ett landsting uppger att det kan förekomma att allmänheten tecknar abonnemang på samman-
' trädesprotokoll m. m.
Vid besvarandet av frågan om abonnemang på protokoll har flera kommuner och landsting uppgivit att frågan aldrig varit aktuell, eftersom inte någon har visat intresse för detta. Om det skulle uppstå ett önskemål, menar man, skulle det dock inte möta något hinder. Statistiska sammanställningar utges framför allt av de större kommu- nerna. Av kommuner med över 30000 invånare har 25 eller ca 40
1 Se bilaga 1, tabellerna 24—31 samt bilaga 2, tabellerna II— 13.
SOU 1972:52
procent uppgivit att man ger ut en sådan sammanställning. I frågan har ställts kravet att det inte enbart skall gälla en presentation av den kommunala budgeten och inte heller en mindre folder. Sammantaget har 39 kommuner dvs. knappt 10 procent uppgivit sig ha en sådan samman- ställning.
Innehållet i publikationerna berör flertalet av de kommunala verksam- hetsområdena. Vanligast är emellertid att man publicerar uppgifter om kommunens bostadsproduktion, ekonomi och befolkningsutveckling. Upplagans storlek uppgår i genomsnitt till omkring 6 000 exemplar.
Statistiska sammanställningar publiceras i drygt hälften av landstingen. Sammanställningarna är oftast årsberättelser eller sammanställningar av vårduppgifter och ekonomiska fakta. I något fall redovisas att bokslutet
l l l l
årligen presenteras i ett nummer av tidskriften Landstingsnytt. Statistiki form av framtidsprognoser, som exempelvis investeringsprognoser och per— sonalprognoser m. m., publiceras av ett landsting.
SOU 1972:52
Informationstjänstemän och ekonomi[
När kommuner och landsting började med en mera planerad och målmedveten information fick någon därtill lämpad tjänsteman med hjälp av utomstående expertis lösa frågorna. Under 1960-talet började emellertid de största kommunerna och åtskilliga landsting att anställa informationstjänstemän på heltid för att samordna och effektivisera informationsarbetet.
I allmänhet har dessa tjänstemän placerats centralt i anknytning till kommunstyrelse resp. förvaltningsutskott. Bakom denna centrala place- ring ligger tanken om en sammanhållande information och om en överblick, som är nödvändig vid en prioritering av informationsåtgärder- na. Därtill är närheten till kommunstyrelse/förvaltningsutskott en förut- sättning för informationstjänstemannen att själv få snabb och direkt information från centralt håll.
I 45 kommuner har man centralt placerade informationstjänstemån, var- av 30 kommuner har en. I 15 kommuner har man flera än två informations— tjänstemän. Sammanlagt finns i kommunerna 70 centralt placerade infor- mationstjänstemän varav 56 finns i kommuner med merän 30 000 invåna- re.
Men därutöver har de största kommunerna informationstjänstemän även på sina stora förvaltningar. Totalt är det sju kommuner med över 30 000 invånare som har sådana informatörer. 1 Stockholm fanns det t. ex. tio informationssekreterare på olika förvaltningar vid undersökningstillfäl- let.
Av landstingen har 15 heltidsanställda informationstjänstemän. När det gäller informationskostnaderna har det visat sig vara utom- ordentligt svårt att få fram någon rättvisande siffra för kommunerna. Det går i och för sig att summera den centrala informationsbudgeten, men det säger inte på långa vägar allt. Tvärtom visar det sig i de största kommunerna att den centrala informationsbudgeten utgör bara hälften av den beräknade totalsumman. Den dominerande finansieringen sker alltså via förvaltningarnas budget. Denna fördelning stämmer för övrigt ' med vad informationsexpertisen numera anser vara riktigt. Man menar nämligen att informationen skall integreras med förvaltningarnas övriga verksamhet.
1 Se bilaga ], tabellerna 35—40 samt bilaga 2, tabell 18.
SOU 1972:52
Redan när ett projekt börjar diskuteras skall informationsaspekten vara med och när man begär pengar för projektets förverkligande skall i den summan finnas täckning för informationsinsatsen. Om kommunen sedan har en central informationsfunktion skall informationstjänsten för projektet i fråga "köpas” där. Detta enligt den rekommendation Svenska kommunförbundet gett kommunerna.
Den centrala informationsbudgeten låg under 1971 på i genomsnitt 34 000 kr i kommuner med mellan 10 000 och 30 000 invånare. De största kommunernas centrala informationsbudget uppgick till i runt tal 220 000 kr. (Om de tre storstäderna undantas ca 150 000 kr.)
Det är lättare att ge en bild av landstingsinformationens finan- siering. Det blir visserligen även där en uppskattning, men det totala kostnaden varierar mellan 50000 kr och 2400 000 kr. Det största informationsanslaget redovisar inte oväntat Stockholms läns landsting, som vid undersökningstillfället var under omvandling till sin nuvarande omfattning inneslutande även Stockholms kommun.
Tio landsting redovisar kostnader mellan 50000 och 10 000 kr, sju mellan 100000 och 250000 kr och fem mellan 250 000 och 500000 kr.
Det visar sig vidare att de landsting som under 1970 hade både informationstidning och utgav informationsbroschyrer satsade relativit sett mera pengar på de senare. De landsting som utgav informations- broschyrer hade också en mera omfattande riktad information.
Man kan också genom att se hur kostnaderna fördelar sig urskilja två olika uppfattningar hos landstingen när det gäller informationsverk- samheten. Många landsting koncentrerar sig på att producera en egen tidning trots att de i relativt ringa utsträckning sprider den till hushållen i landstingsområdet. Dessutom torde kunna konstateras att landstingen med hänsyn bl.a. till folkmängd totalt sett satsar relativt begränsade summor på information.
SOU 1972:52
Uppgiftslämnarnas uppfattning'
I enkäterna har även ställts en fråga om uppgiftslämnarens personliga be- dömning av olika informationsmetoders användbarhet (effektivitet). Det har gällt att peka på vilken form man bör använda för att med begränsade resurser nå största möjliga effekt på allmänhetens kunskaper om kommu— nen/landstinget och dess verksamhet.
Uppgiftslämnare har varit den tjänsteman i kommunen eller lands- tinget som mest sysslar med informationsarbetet. Där det finns en särskild informationstjänsteman har svaren avgivits av denne, i andra fall har det som regel varit kanslichef, kommunalkamrer eller någon utred— ningssekreterare som varit uppgiftslämnare.
Det bör understrykas att man inte får dra några långtgående slutsatser av dessa personliga synpunkter. Frågans karaktär är dessutom sådan att det finns risk för att den kan ha uppfattats olika av uppgiftslämnarna. Svaren har dock befunnits så pass intressanta att resultaten ändå redovisas med de nämnda reservationerna.
I kommunernas och landstingens informationsarbete kan man klart urskilja tre dominerande vägar, på vilka informationen går fram. Det är egen tidning, informationsbroschyrer och annonsering. Följaktligen läggs också de största summorna ned på dessa åtgärder. dock utan att man klart vet om de är de effektivaste.
Men som tidigare antytts finns så få effektmämingar att man är osäker om vilken informationsväg som är den effektivaste. Arbetet bygger alltså på personlig erfarenhet och erfarenheter från mera kommersiellt inriktat informationsarbete.
Informationstidningarna och broschyrerna sätts av kommunernas upp- giflslämnare i mitten, dvs. närmare 50 procent tror att dessa vägar är ganska effektiva. men närmare en tredjedel menar att effektiviteten inte är särskilt stor. Förtroendet för den egna tidningen och broschyren är större ju större kommunen är. , Dct läggs ned betydande summor på dagspressannonsering, men 46,5 procent av svararna anser att den formen av information ej är så effektiv
1 Se bilaga I, tabellerna 41 och 42 samt bilaga 2, tabell 19.
SOU 197252
medan drygt tio procent menar att den är mycket effektiv. Här skiljer sig också de små kommunerna från de stora. De senare är inte på långa vägar så negativa till annonsering som de minsta kommunernas företrädare. Det kan väl till viss del bero på att man i de stora kommunerna har arbetat mera med annonsernas språk, utformning m. m. och därvid har ansett sig kunna konstatera att uppmärksamhetsvärdet stigit väsentligt.
Det finns en informationsform som man hyser klart förtroende för och det är den som går från förtroendemän och tjänstemän direkt till massmedia. Där är siffran för ”ej så effektiv” endast 8,4 procent, medan ”mycket effektiv” når upp till nära 35 procent. Man kan slutligen konstatera att uppgiftslämnarna tydligen varit ganska ovissa själva efter- som man i nästan alla frågor har lagt tyngdpunkten i sina svar på ”ganska effektiv”, alltså mellanalternativet. Detta är ganska vanligt vid den här typen av enkätfrågor.
Även landstingens uppgiftslämnare menar att direktinformation från förtroendemän och tjänstemän till pressen samt pressmeddelanden är den effektivaste vägen. Därefter följer information via en egen informationstidning.
Information genom särskilda arrangemang som utställningar, informa- tionsmöten och visningar av byggnadsprojekt m.m. har bedömts som ganska effektivt.
Annonsering i dagspressen samt brev eller cirkulär kom därmot längre ned på skalan och minst tilltro satte man även här till dagspressannonse- ring.
SOU 1972:52
Lokala kommunala organ m. m.'
I kommunenkäten har även insamlats uppgifter som sammanhänger med den kommunala självstyrelsens lokala förankring, bl. a. i vilken utsträck- ning som kommunerna har inrättat eller utreder frågan om att inrätta s. k. kommundelsråd. Dessa frågor sammanhänger med informations- frågoma i den meningen att syftet för tillskapandet av lokala organ av den här typen ofta är att förbättra förutsättningarna för information mellan de kommunala organen och allmänheten.
Syftet med denna kartläggning har varit att utröna vilka åtgärder som kommunerna vidtager inom ramen för gällande kommunallagar vad avser t. ex. kommundelsråd, lokala kontaktmän och adjungering. Efter hand kommer sedan utredningen att insamla ytterligare material som belyser vilka erfarenheterna är av dessa åtgärder i kommunerna. Vidare har utred- ningen att överväga sådana åtgärder som kan leda till en ändring av lag- stiftningen bl. 3. vad gäller möjligheterna att delgera förvaltande uppgif- ter till lokala kommunala organ. ] denna skrift presenteras emellertid en- dast svaren på den genomförda enkätundersökningen.
På en fråga om lokala kommunala organ för en vrss kommundel har inrättats i kommunen — s. k. kommundelsråd — uppger sju kommuner att de inrättat sådana organ. Vidare framgår att ett tjugotal kommuner hade kommundelsrådsfrågan under utredning vid undersökningstillfället. Dess- utom uppger cirka trettio kommuner att frågan om lokala kommunala organ har väckts i fullmäktige. Samtliga uppgifter avser läget den 1.7.1971.2 | i
] det följande presenteras, med utgångspunkt från de reglementen och annat skriftligt material, som tillhandahållits av kommunerna i samband med kommunenkäten, ett antal uppgifter rörande kommundelsråd som inrättats.
I Luleå inrättades tre kommundelsråd i samband med kommunsam- manläggningen. Räden påbörjade sin verksamhet den 1 januari 1969.
1 Se bilaga ], tabellerna 47—49. 1 2 ] utredningens fortsatta kartläggning av kommundelsrädsfrågan avses även en uppföljning av enkätsvaren ske så att även de råd som inrättats senare än den l.7.l97l kommer med ikartläggningsarbetet.
SOU 1972:52 31
Kommundelsrådens verksamhet regleras av ett av sammanläggningsdete— gerade fastställt reglemente. Av detta framgår bl.a. att kommundels- råden har ett bestämt geografiskt verksamhetsområde. I varje råd ingår 21 av fullmäktige valda ledamöter. Kommundelsråden i Luleå är i första hand initiativ- och remissorgan för sin kommundel.
Sammanläggningsdelegerade i Sigtuna kommun beslöt vid sammanträ- de ijuni månad 1970 att kommundelsråd skulle inrättas i den samman- lagda kommunen fr.o.m. den I januari 1971. Reglemente för kommun- delsråden antogs i maj samma år.
I Sigtuna kommun finns sammanlagt fem kommundelsråd. Varje räd har ett geografiskt begränsat verksamhetsområde. I råden finns fem ledamöter och lika många suppleanter valda av kommunfullmäktige. Rådens huvudsakliga uppgifter är dels att vara remissorgan i lokala frågor dels att informera invånarna i kommunala frågor som berör den egna kom- mundelen
Reglementet för kommundelsråden uppvisar stora likheter med Luleås reglemente. Dock är ledamöterna färre i Sigtuna. Dessutom stadgas i Sig- tunas reglemente att kommundelsråden skall på lämpligt sätt minst en gång per år kalla invånarna inom resp. råds geografiska verksamhetsområde till offentliga överläggningari frågor av gemensamt intresse.
Efter kommunsammanläggningen beslöt fullmäktige iSkövde ijuni 1971 att antaga ett reglemente för kommundelsråd i kommunen.
1 Skövde finns sammanlagt fem kommundelsråd utsedda för var och en av de gamla delkommunerna utom för själva Skövde stad. Varje råd har fem ledamöter. valda av kommunstyrelsen. Ordföranden i resp. kommun- delsråd skall enligt reglementet vara ledamot eller suppleant i kommun- styrelsen. Kommundelsråden avses vara kontaktorgan mellan kommunens förvaltning och utanför centralorten belägna delar. Räden har dessutom i uppgift att anföra lokala synpunkter och önskemål i yttranden över ären- den som hänskjutits till rådet av annat kommunalt organ. Kommundels- råden har rådgivande funktioner. Samarbetsnämnden för Vetlanda kommunblock antog den 24 februari 1970 ett reglemente för inrättande av kommundelsråd iden nybildade kommunen. Kommundelsråden i Vetlanda har fem ledamöter och två suppleanter valda av kommunfullmäktige. Totalt finns åtta kommundelsråd vart och ett med sitt bestämda geografiska verksamhetsområde. Räden är enbart remissorgan och har inga förvaltande uppgifter. I övrigt skall räden följa utvecklingen i sin kommundel och göra de framställningar som kan befinnas påkallade. Kommunfullmäktige i Täby beslöt vid sammanträde den l5juni 1967 att i första hand fram till utgången av år 1971 tillsätta ett rådgivande organ (stadsdelsråd) med uppgift att fungera som informationskanal mellan berörda invånare och kommunens planeringsorgan under planläggningen och utbyggnaden av Täby kyrkby. Till ledamöter i detta rådgivande organ skulle utses, dels en representant från vardera kommunalnämnden, bygg- nadsnämnden och gatunämnden, dels två representanter från fastighets- ägareföreningen. Sedermera har även en representant från fastighetsnämn- den tillkommit. Enligt uppgift fungerar ovanstående rådgivande organ även
32 SOU 1972:52
Det i Täby kommun inrättade organet som benämns ”stadsdelsråd” är inte helt jämförbart med de övriga, eftersom det här gäller endast ett rådi kommunen. En annan skillnad är att organet har representation från olika kommunala nämnder och att det gäller ett särskilt projekt. Det bör påpekas att även frågan om att inrätta kommundelsråd för andra kommundelar har väckts i Täby.
Eksjö kommun inrättade — enligt beslut av sammanläggningsdelegera- de i oktober 1970 — kommundelsråd för de tre förutvarande landskom- munerna som numera ingår i den nya kommunen men däremot inte för centralorten. Något reglemente för råden finns enligt uppgift inte antaget i avvaktan på vad utredningen om den kommunala demokratin kommer till för resultat i kommundelsrådsfrågan. Räden har enbart en rådgivande och informerande funktion.
Skepplanda kommun uppger i sitt enkätsvar att man sedan tio år tillbaka har 5. k. planeringskommittéer. Dessa består av vardera fem ledamöter samt suppleanter. Kommittéerna har ett geografiskt avgränsat verksamhetsområde. Enligt uppgift skall råden främst framföra lokala krav i planerings- och servicefrågor.
Kommun Inrättades Antal Antal Leda- Rådens främsta år råd leda- möterna uppgifter möter väljs av Skepplanda 1960 3 5 KF Remiss— och in- formationsorgan Täby 1967 1 5 KS ” Luleå 1969 3 21 KF " Vetlanda 1971 8 5 KF " Eksjö 1971 3 5 KF ” Skövde 1971 5 5 KS ” Sigtuna 1971 5 5 KF ”
Av sammanställningen ovan kan konstateras att samtliga redovisade kommundelsråd utses genom indirekta val av fullmäktige eller kommunsty- relsen. Antalet råd per kommun varierar mellan 1 och 8. Räden har fem ledamöter med undantag för kommundelsråden i Luleå som har 21 leda- möter vardera. Samtliga råd har endast uppgifter av rådgivande och infor- merande karaktär.
I en annan av enkätfrågorna ombads kommunerna uppge om särskilda lokala kontaktmän placerade i olika kommundelar hade inrättats. ] frågan angavs att kontaktmännen som avsågs t.ex. kan ha till uppgift att vara en kontaktlänk mellan befolkningen i en viss kommundel och den kommunala förvaltningen i centralorten.
På frågan har tjugo kommuner svarat att någon form av lokala kontakt- män inrättats. Den minsta kommunen uppger sig ha en kontaktman och den största kommunen har sex. Antalet kontaktmän varierar emellertid inte systematiskt med kommunstorlek.
Kontaktmännens uppgifter uppges främst vara att lämna information till och från allmänheten. Dessutom sköter de om vissa andra uppgifter som
SOU 1972:52 33
t. ex. frågor i samband med uppbörden av hundskatt, snöröjning, renhåll- ning och viss fastighetsförvaltning. I några kommuner omhänderhar kon- taktmännen även vissa hälsovårds- och sociala frågor.
Slutligen har frågan ställts om kommunen vid något tillfälle knutit en representant för en viss del av kommunen till ett ordinarie berednings- organ när ett ärende som berör denna del av kommunen behandlats. Tret- ton kommuner har uppgivit att en sådan adjungering förekommer. Av en- kätsvaren framgår att denna form av adjungering är vanligare imindre kommuner än i större. Adjungering av ledamöter förekommer oftast i kommunstyrelsen eller dess arbetsutskott och i byggnadsnämnden.l
! Se bilaga 1, tabell 49.
34 SOU 1972:52
Sammanfattning
Syftet med de undersökningar som här har redovisats har varit att göra en kartläggning av den kommunala informationsverksamhetens inriktning och omfattning. Informationsverksamheten i kommunerna och lands— tingen är emellertid föremål för en betydande expansion där innovationer ständigt tränger fram. Detta innebär att undersökningar som berör detta fält snart blir inaktuella.
Av undersökningarna har framgått att såväl kommuner som landsting använder sig av ett tämligen brett register av åtgärder i sitt informations- arbete. De lokala förhållandenas skiftande karaktär och det faktum att kunskapen om informationsproblematiken ännu är begränsad gör att man prövar sig fram på olika vägar. I inledningen till denna framställning skisserades några av de svårigheter som möter den kommunala informationsverksamheten. En sådan svårighet är att man inte har tillräcklig kunskap om effekterna av olika informationsinsatser. Detta bidrar till att verksamhetens inriktning varierar relativt mycket mellan olika kommuner och landsting.
Av resultaten framgår att de större kommunerna använder sig av flera informationsåtgärder än de mindre kommunerna. Detta bör inte tolkas så att stora kommuner genomgående lyckas bättre med informationen. Förklaringen torde till stor de] vara att de små kommunerna har mindre informationsbehov att tillfredsställa, eftersom där fattas färre beslut och genom att informationen i större utsträckning kan ske informellt genom personkontakter.
Resultatredovisningen har huvudsakligen syftat till att ge en allmän och sammanfattande bild av informationsläget i kommunerna och landstingen. Det har således inte varit syftet att ge en ingående beskrivning av situationen i olika kommuntyper. Detta innebär att framställningen inte ger en riktig bild av den mångfacetterade verksam- het, som bedrivs i storstäderna. Inte heller kan utläsas de speciella förutsättningar och villkor, som kan finnas för informationsverksamheten t. ex. i glesbygdskommunerna.
Det framgår klart av undersökningarna att massmedia — i första hand pressen — spelar en dominerande roll i den kommunala informationsverk- samheten. Massmedias ställning i detta sammanhang är så stark att det
SOU 1972:52 35
finns anledning att förmoda, att den kommer att bestå även vid en fortsatt utbyggnad av kommunernas och landstingens egen information.
De frekventa kontakterna mellan kommunerna och pressen framgår av att 75 procent av kommunerna har direkta kontakter med pressen ”upprepade gånger” och att 93 procent av kommunerna sänder sina föredragningslistor etc. lika ofta. Jämförbara resultat har framkommit på landstingssidan.
Kommunerna och landstingen utnyttjar även tidningspressen genom en regelbunden annonsering i relativt stor utsträckning. Detta är i viss mån anmärkningsvärt, eftersom uppgiftslämnarna i sin subjektiva bedömning har tillmätt annonseringen ganska lågt värde.
När det sedan gäller kommunens och landstingets egna direkta insatser kan konstateras att relativt många valt att ge ut en egen informationstid- ning. Det gäller 88 kommuner och 15 landsting. De senares utgåvor kan i allmänhet karaktäriseras som personaltidningar.
Över hälften av kommunerna och sex landsting gav under undersök- ningsperioden ut någon form av informationsbroschyr. Framställnings- kostnaderna varierar betydligt beroende på utseende och upplaga.
Man arbetar också med mera målinriktad information i form av brev, cirkulär o.d. och där kan konstateras att drygt hälften av de största kommunerna använder denna form av information. Det gäller informa- tion till barnfamiljer, pensionärer, bidrags- och lånemöjligheter m.m. Landstingen använder mindre pengar på den riktade informationen än på informationstidningar och informationsbroschyrer.
I omkring en fjärdedel av kommunerna har man använt sig av längre utställningstid av planförslag än vad som föreskrivits och i några kommuner har man försökt skapa intresse för planfrågorna genom informa- tionsåtgärder på ett tidigt stadium.
Många andra åtgärder vidtas också i informationshänseende t. ex. informationsmöten, kvällstidsöppet, tillhandahållande av fullmäktige- handlingar, statistiska sammanställningar etc.
Till sist kan nämnas att 15 landsting har heltidsanställda informations- tjänstemän medan 45 kommuner har sådana tjänstemän centralt place- rade.
Vad slutligen ekonomin beträffar har det inte varit möjligt att få fram en rättvisande bild av utgifterna. Det enda som kan anges är de särskilda informationsbudgeternas storlek och dessa utgör i allmänhet endast en mindre del av de resurser som satsas totalt på informationsverksamheten.
36 SOU 1972:52
DEL [1
Det kommunala partistödet
av tf docent Harry Forsell
Allmän bakgrund
] Föreliggande arbete har utförts på uppdrag av utredningen om den kommunala demokratin. Framställningen bygger på material, som insamlats vid tre olika tidpunkter: —enkät till rikets samtliga kommuner enligt indelningen 1.1.1971 avseende det kommunala partistödet (KPS) vid denna tidpunkt och tidigare — valledarintervju utförd 1966 i Kommunalforskningsgruppens urval om "v 36 kommuner i 6 storleksklass-hätortsklassceller
| — valledarintervju utförd 1970 med i stort sett samma formulär som .j 1966 och i samma kommunurval.
Kommunenkäten har konstruerats i samråd med utredningen och
| Svenska kommunförbundet. Materialets distribution och insamlande har
ombesörjts av kommunförbundet. För kompletteringar, bearbetning och manuskript ansvarar författaren.
Huvuduppgiften med kommunenkäten var: — att kartlägga tillkomsten av KPS dess förekomst och omfattning 4 att kartlägga förändringar av KPS oavsett kommunsammanläggningar — att kartlägga förändringar av KPS som inträffat i samband med kommunsammanläggningar.
| l | | i * Kommunenkäten konstruerades så att den skulle ge information om ' såväl beslutsprocessen när KPS infördes som förekomst och storlek av & KPS i centralortskommunerna för åren 1970 och 1971. Dessutom skulle enkäten ge besked om förekomst och storlek av KPS 1 1970 i de kommuner (blockdelar), vilka genom kommunsammanläggning upphörde årsskiftet 1970/71. Undersökningen av beslutsprocessen vid 1 införandet av KPS omfattar något mer än hälften av de 1970 existerande l kommunerna, medan undersökningen av förekomst och storlek av KPS l utgör en totalundersökning för de båda åren. l Beträffande redovisningen av utgående kommunalt partistöd har ) avstämning skett med det material 1971 års partistödsutredning insamlat ' och lagt till grund för sina överväganden. Den information, som kommunenkäten gav, redovisas översiktligt i
SOU 1972:52 39
kapitel 2 och 3, vilka föregås av en summarisk tillbakablick byggd på andra källor.
I denna framställning redovisas endast det kommunala partistödet i primärkommunerna. Uppgifter om det landstingskommunala partistödet kommer inom kort att publiceras i ett betänkande av 1971 års partistödsutredning.
Syftet med valledarintervjun 1966 var att undersöka vilka resurser partierna satsade och vilka aktiviteter de utvecklade för att nå ut till väljarna i kommunalvalet detta år. 1970 års undersökning hade samma grundläggande syfte, ehuru ett antal nya villkor för valrörelsen i detta val tillkommit. Bl. a. inriktades därigenom den senare undersökningen mera intensivt på att söka studera vissa effekter av det kommunala partistödet. Dessa båda undersökningar skedde inom ramen för Kommunalforsknings- gruppens arbete, vilket stöds av medel ur Riksbankens Jubileumsfond. De fullständiga resultaten av de nu berörda undersökningarna kommer att redovisas senare i annat sammanhang. Likväl föreföll det rimligt att i den här framlagda studien söka förena material från kommunenkäten om KPS med tillämpliga delar från valledarintervjuerna. Syftet med en sådan uppläggning är att belysa de lokala partiorganisationernas situation i en tid av väsentligt ändrade resursförhållanden. Resultatet av det försök som .orts att förena material från de olika tidpunkterna redovisas i kapitel 4 och 5.
Huvudmotivet att i denna framställning ta med materialet från valrörelserna kan uttryckas på följande sätt:
Den informationsmängd, som förekommer i valrörelsen, karakteriseras framförallt av en genomgång av den förda politiken under den gångna valperioden och den politik som ställs i utsikt för den kommande. Den aktivitet, som kommer till uttryck, de kanaler och den organisation, vilka används för kampanjen, grundlägger i allt väsentligt förutsättning- arna för informationen även under tiden mellan valen.
Det material, som således tagits med från valrörelserna 1966 och 1970, skall enligt författarens mening ses som exempel på förändrade möjligheter för partierna på kommunal nivå att förmedla kunskaper, dels om ståndpunkter i frågor som under den gångna mandatperioden diskuterats i fullmäktige, nämnder och styrelser, dels om program för den kommande perioden.
40 SOU 1972:52
Tillkomsten av kommunalt partistöd (KPS)
Tillbakablick
med jämna mellanrum aktualiserats i riksdagen. Förslagen om åtgärder rörde sig från början om bokföringsplikt, redovisningsskyldighet och offentlig kontroll. Den problematiken lämnades därhän på 1950-talet, sedan partifinansieringssakkunnigas insats resulterat i att partierna frivilligt under några år lämnat en allmän redovisning. : I en motion 1959 hemställdes om en förutsättningslös utredning l rörande möjligheterna att i demokratins intresse åstadkomma en bättre l l ] Alltsedan mitten av 1930-talet har partiernas ekonomi och finansiering l l
balans mellan de olika partiernas ekonomiska resurser i valrörelserna. Riksdagen avvisade kraven genom att instämma i Statsutskottets motivering vari åberopades såväl statsfinansiella hänsyn som lämplighets- ' skäl för att idéerna i motionen inte skulle föranleda någon åtgärd.
Det är på 1960-talet som initiativ i egentlig mening tagits till
; samhällsstöd för politisk verksamhet. Statsbidragssystemet för ungdoms- l organisationer ändrades så att pengarna får användas efter eget ' gottfinnande. Kostnaden för tryckning av valsedlar vid riksdagsval och ! sedermera även i kommunalval togs över av det allmänna och ett allmänt | statligt partistöd infördes 1965. l Tanken på att inrätta ett partistöd föddes bl. a. ur pressutredningens j diskussion om strukturella och ekonomiska förändringar för den svenska dagspressen. ] anslutning till ett särskilt yttrande förordade bl. a. ett par av remissinstanserna — LO och TCO — ett allmänt partistöd.
Det skulle föra alldeles för långt att här redovisa en analys av argumenten i partistödsdebatten. Aktörerna i debatten upphöll sig från ' början vid nyttan av en vital demokrati och vådan av partiers finansiella beroende. Förändringar i partiers och partiföreträdares attityder och l ståndpunktstaganden har förekommit. Redan från början fanns en l skiljelinje mellan å ena sidan dem som ville fördela stödet proportionellt per mandat och å andra sidan dem som ville ha ett grundbidrag kompletterat med ett mandatgrundat belopp. Principerna om fördel- ningsgrunderna aktualiserades gång efter annan under senare hälften av sextiotalet. Även om tvistefrågan angående den tekniska konstruktionen
SOU 1972:52 41
ännu vid KPS:s införande icke var slutgiltigt avgjord, var principen om partistöd allmänt accepterad när sjuttiotalet inleddes.
[ 1968 års motioner och i KU:s utlåtande över dessa samt i en departementspromemoria 1969 och i remissyttrandena över denna förs en bred diskussion om den kommunala demokratins situation och villkor. För sammanhagets skull skall några huvuddrag i debatten återges.
Ett dominerande inslag i denna debatt är den kommunala självstyrelsens situation visavi kommunindelningsreformen, de växande kommunala uppgifterna och medborgarnas krav på information. Med större kommunala enheter minskar direktkontakterna mellan kommun- medlemmarna och de förtroendevalda. Samtidigt med denna utveckling har innehållet i den kommunala självstyrelsen blivit av allt vitalare intresse för medborgarna. En breddning och fördjupning av den kommunala demokratin förutsätter goda kontakter med medborgaropi- nionen. Vidare understryker man från olika håll vikten av den verksamhet partierna bedriver mellan valrörelserna och hävdar att denna verksamhet motiverar att kommunerna ges befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till partierna.
Förutom den allmänna demokratimotiveringen, framhävs bl.a. partiernas ekonomiska resursläge och den gemensamma valdagens effekter.
Partiernas roll som förmedlare av politisk information betonas särskilt. Det politiska livets behov av såväl vitalitet som stabilitet i en tid som kännetecknas av kärva ekonomiska villkor för organisationsvärlden, framhävs med skärpa.
I departementspromemorian, med instämmanden från remissinstanser— na och i vad departementschefen anför, framhålls det som angeläget att ”de politiska partierna inte av brist på ekonomiska resurser hindras att fullgöra sina nu ifrågavarande uppgifter”.
Kommunerna och ett antal övriga remissinstanser betonar det förhållandet att de kommunala valen och riksdagsvalen i fortsättningen skall äga rum samtidigt. Åtskilliga farhågor kommer till uttryck för att rikspolitiska frågor kan komma att dominera: ”Det bör vara en angelägen uppgift för partierna att verka för att de kommunala frågorna blir tillräckligt belysta och uppmärksammade i valrörelserna”.
Två principiella vägar anvisas för att nå det mål som åsyftas, nämligen; stöd inom ramen för det statliga partistödet,eller alternativt en vidgning av den kommunala kompetensen för att medge kommunerna rätt att införa KPS.
[ samband med spörsmålet om utformningen av ett kommunalt partistöd aktualiserades bl.a. frågan om begreppet parti, proportionella fördelningsgrunder (grundbidrag och/eller bidrag per mandat). Argumen- ten och argumenteringen var i allt väsentligt av samma slag som idebatten om det allmänna statliga partistödet.
Lag om kommunalt partistöd utkom från trycket den 9 december 1969 (SFS [969.596].
SOU 1972:52
Besluten om KPS — dess förekomst och storlek
En väntad reform
Redan första året den nya lagen gällde — 1970 — utgick i primärkommunerna 28,4 milj. kr i KPS. Kommunalmännen var säkra på att reformen skulle komma. Motioner och skrivelser i ärendet duggade tätt i kommunerna. Före 1969 hade tiotalet kommuner i riket initiativ liggande på sina bord om införande av KPS.1 En del framställningar avslogs och andra bordlades i avvaktan på statsmakternas åtgärder.
Det var i norr som reformen i praktiken trängde fram efter det att principen om det allmänna statliga stödet slagits fast. [ inte mindre än fem kommuner i Västerbotten anhängiggjordes initiativ om KPS åren 1967—68. Dåvarande Skellefteå stad, som vid årsskiftet 1966/67 lagts samman med Bureå, Byske, Jörn och Skellefteå lk, synes ha varit den första kommun i riket där beslut fattats om ett reguljärt mandatgrundat partistöd. Beslutet, som tillkom efter en motion från samtliga partier, blev föremål för besvär och upphävdes. Så tidigt som 1966 hade en jämtlandskommun beslutat om ett mandatgrundat valanslag på 85 kr per mandat avsett som en engångsföreteelse. Viljan ute i kommunerna att genomföra reformen med kommunalt partistöd var påtaglig. Redan när beslutet om kompetensförändringen skedde var vissa kommuner i full färd med att förverkliga reformen.
[ åtta % av de undersökta kommunerna initierades KPS under första halvåret 1969 och i 50% under andra halvåret. En tredjedel av kommunerna aktualiserade frågan först en bit in på året 1970. Kommuner med socialdemokratisk majoritet initierade frågan om införande av KPS i genomsnitt något tidigare än övriga kommuner (tabell
1).
Samlade lösningar Samrådsförfarande synes ha präglat processen då KPS aktualiserades i kommunerna. Detta kommer till uttryck i den höga procentandelen
1 Observera att data angående beslutsprocessen vid införandet av KPS endast hänför sig till uppgifter från de enligt indelningen 1.1.1971 existerande 464 kommunerna. (Se vidare under avsnittet Allmän bakgrund).
SOU 1972:52 43
Tabell I Tidpunkt för initiativ till KPS. Procentandel kommuner enligt indelningen 1.1.1971.
Majoritets- Ej till- Före Första halv- Andra halv- 1970 1971 Totalt läge lämplig 1969 året 1969 året 1969
Soc.dem. 0,9 2,7 6,9 57,5 29,2 0,9 100,0 Borgerlig 6,9 2,6 9,9 42,5 36,5 1,7 100,0 Balans el. övr. läge 3,4 1,7 5,1 55,9 33,1 0,9 100,0 Totalt 4,5 2,4 8,4 49,6 33,8 1,3 [00,0
Anm. Med borgerlig majoritet avses M, C och Fp samrnanräknade. Med balans avses att soc.dem. och borgerliga har lika antal mandat. Övr. läge är lika med varje annat läge.
kommuner, där initiativen tagits gemensamt av de fyra stora partierna t. ex. i en gemensam motion eller i plenum med kommunens styrelse. Klarast markeras förhållandet i kommuner, där de borgerliga partierna om de räknas samman har majoritet och i kommuner med balanslägen.
Det får anses klarlagt att två faktorer spelat en avgörande roll för benägenheten att dels införa KPS och dels göra det så snart som möjligt. Den ena faktorn är egenskapen att vara medelstor eller stor kommun, den andra är om kommunen haft socialdemokratisk majoritet. Av utrymmes- skäl tas i denna redovisning inte hänsyn till underliggande faktorer, såsom befolkningsstruktur, näringsgrenskaraktär osv. som skulle kunna lämna yt- terligare förklaring. l åtskilliga fall synes också mera näraliggande orsaker ha förmått vissa kommuner att avstå från införandet av KPS —- eller åtmin- stone dröja med beslutet. Ett sådant exempel är en nära förestående kom- munsammanläggning.
Reformen slår snabbt igenom
De lokala partiorganisationerna hade ett uppdämt behov av penningresur- ser. 750 av de år 1970 befintliga kommunerna införde KPS första året. medan ca 100-talet avstod. [ tre län, nämligen Uppsala, Gotlands och Örebro, genomfördes den nya reformen till 100 %. i följande län infördes stödet i 90% och mer av kommunerna: Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens. Något under riksgenomsnittet för reformens framträngande låg följande län: Ös-
TabellZ Förekomst av KPS och tidpunkt för beslut. Majoritetsläge 1970. Procentandel kommuner enligt indelning 1.1.1971.
Majoritets— 1966— 1969 1970 1971 Frågan Ärendet KPS infört Totalt läge 1968 aldrig har av- men senare väckt slagits borttaget
Soc.dem. 1,8 39,8 57,5 0 0,9 0 0 100,0 Borgerlig 0,4 26,6 56,7 2,6 6,0 4,3 3,4 1000 Balans eller övrigt läge 0,9 35,6 55,1 2,5 2.5 0,9 2,5 100,0 Totalt 0,9 32,1 56,5 1,9 3,9 2,4 2,4 100,0
44 sou 1972:52
tergötlands, Hallands, Skaraborgs och Gävleborgs. De län där mer än 20 % av kommunerna avstod från att införa KPS var: Kalmar, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Köpparbergs och Norrbottens.
Det är de småjordbrukskommunerna och ökommunerna, som skarpast framträder som exempel på områden, där partistödet upplevdes som mindre angeläget.
Med största sannolikhet kan benägenheten att avstå från KPS eller hålla stödet lågt sättas i samband med låg politiseringsnivå. Förekomsten av ett hävdvunnet ”lokalpolitiskt klimat” med starkt inslag av lokala samlingar s. k. övriga partier och en övergripande intressegemenskap har med säkerhet spelat en roll i sammanhanget.
Åtskilliga tecken i den här studerade beslutsprocessen tyder på att ”det gamla beslutsfattandet" i anda av ett allomfattande samråd fortfarande fungerar på sina ställen. I sådana områden är partiapparaterna — i den mån de finns — svagt utvecklade och behovet av penningresurser saknar aktualitet, framför allt mellan valen.
Under stor enighet beslöt 88% av Sveriges kommuner att ge de i fullmäktige representerade partierna 28,4 milj. kr år 1970. En tillvaro under ekonomisk knapphet, där de lokala partiorganisationerna ägnat mycket av sin tid och kraft åt insamlingar, lottförsäljning etc. förbyttes i en ny Situation. Det blev ett betydande tillflöde av resurser.
Partikanslier och ombudsmän hade i god tid gjort överslagsberåkningar och utfärdat rekommendationer till stöd för fullmäktigegruppernas handlande. Det är sådana åtgärder som bl. a. gett upphov till att mandatbeloppen avpassats på ett sådant sätt att stödet redan från början blivit relativt likartat. I vissa län blev frågan föremål för samordningsför- slag från kommunförbundets länsavdelningar. Samarbetsnämnderna res- pektive sammanläggningsdelegerade i många kommunblock fungerade som samordningsorgan i KPS—frågan.
En berökningsteknisk kommentar
Det föreligger vissa svårigheter att med utgångspunkt från ett så omfattande material som detta ge en lättöverskådlig framställning utan att förlora i exakthet och nyansering.
Frågorna ställdes så att materialet från de 1971 existerande kommunerna omfattar dels uppgifter om stödets förekomst och storlek från samtliga ”gamla” enheter för de sammanlagda — och utöver detta uppgifter om beslutsprocessen från centralortsenheterna, i enkäten kallade "moderkommuner". Det ansågs föra för långt att undersöka hela beslutsprocessen i de kommuner som upphörde vid kommunsammanlägg- ningen 1.1.1971. Däremot har samordningen i de nybildade kommunerna tagits med liksom att hela KPS-förloppet finns med i de kommuner som ännu vid undersökningstillfället icke lagts samman med annan enhet.
Av stor betydelse är några särskilda förändringsfaktorer, vilka försvårar möjligheterna att åstadkomma direkta jämförelser mellan åren 1970 och 1971. En sådan omständighet är givetvis de inträffade kommunsamman- läggningama. En annan är den genom lagändring uppkomna möjligheten att
sou 1972:52 45
utöka antalet mandat i fullmäktige.
För att dels förenkla beräkningen av hur KPS fördelade sig mellan partierna och dels åstadkomma en något så när rimlig jämförelse mellan de båda årens KPS har följande beräkningsgrund tillämpats för KPS år 1970 i de kommuner som lagts samman 1.1.1971.1
Antalet mandat 1970 för ett visst x KPS totalt i sammanläggningsdelarna parti i centralortskommunen (blocket) 1970
Totala antalet mandat i centralortskommunen 1970 = partiets skattade KPS—belopp 1970 iden kommun som bildades 1.1.1971.
Mera praktiskt uttryckt har centralortskommunen antagits som en me- delproportional av den blivande enheten. Totalsumman för 1970 påverkas givetvis ej av konstruktionen.
Fördelningen av KPS
Nedanstående tabell visar hur KPS fördelades på partier i hela landet 1970 och 1971. Observera att för år 1970 har den i föregående avsnitt beskrivna beräkningsmetoden använts. [ övrigt hänvisas till bilaga 3, tabell 1, där bl. a. fördelningen redovisas per län.
Det mest iögonfallande är att ingen förändring skett i totalsumman från 1970 till 1971, trots förändringen av antalet mandat och förekomsten av kommunsammanläggningar. Att sedan den inbördes förändringen mellan partierna ser ut som den gör är en automatisk följd av valutgången. Den kraftigaste åderlåtningen av KPS har drabbat moderaterna medan center- partiet erhållit den ojämförligt största ökningen.
Vid en jämförelse mellan åren 1970 och 1971 har totalsumman av KPS ökat i 11 län och minskat i 13. Den största ökningen har inträffat i Stockholms län (9,5 %) och Gotlands län (24,5 %). En betydande minsk- ning har skett i Värmlands län (20,5 %) och i Kronobergs län (12 %). Minsk-
t
Tabell 3 Översikt av KPst fördelning i kronor totalt per parti för åren 197000h1971.
Parti 1970 1971 Differens l M 4 762139 3 322157 —1439 982 l C 3181068 5 187 583 +2 006515 1 Fp 5 400 068 4 596 781 —803 287 1 S 12845 985 13 458 182 +612197 Vpk 1 824 275 1 245 686 —578 589 KDS 231 543 279 238 +47 695 Övr 173 495 339 600* +l66 105 Totalt 28 418 573 28 429 227 +10 654
* Varav mittensamverkan påGotland 138 600.
1 Den använda tekniken ger något för höga värden åt moderata samlingspartiet och för låga åt centerpartiet. Det gäller endast för de sammanlagda kommunerna dvs. för mindre än 1/3 av det totala antalet och rubbar därför inte den åsyftade jämförelsen nämnvärt.
46 SOU 1972:52
ningar på 4—-9 % noteras för: Kalmar, Jönköpings, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Huvudsakligen kan någon av följande omständigheter ha föranlett föränd- ringarna:
— att kommunsammanläggningar inträffat — att antalet mandat kraftigt ändrats — att partistödsviljan ökat eller minskat Förändringarna kommenteras närmare i ett senare avsnitt.
1 bilaga 3, tabell 2, redovisas en totalöversikt av KPS för hela riket, kommun för kommun. Där tas upp för åren 1970 och 1971: mandatbelopp, totalsumma och belopp per parti. Dessutom har stödet per bostadshushåll räknats fram.l (Se översiktskarta?) Emellertid finns det anledning att peka på några företeelser av intresse i anslutning till tabellbilagans material.
Mandatfördelningsprincipen synes ha följts utom i fyra fall. I ett par kommuner förekommer grundbelopp och i ett par utgår stödet per röst.3 Medianen, dvs. genomsnittsvärdet, för år 1970 låg på 500 kr per mandat dvs. att 50 % av kommunerna hade mer än 500 kr per mandat och 50 % mindre än 500 kr per mandat. Minsta mandatbeloppet utgjorde 45 kr och högsta 25 000 kr per mandat. Motsvarande värden för totalbeloppen var: medianvärde 20000 kr, minsta totalbelopp ] 575 kr och högsta 2 500 000 kr.
Tidigare i denna framställning har det påvisats att kommunstorleken hade en avgörande betydelse i ett antal hänseenden för införandet av KPS. Den tycks i mycket stor utsträckning ha bestämt mandatbeloppen, vilket bl.a. torde vara effekter av olika samordningssträvanden, inte minst från partiombudsmännen. En analys av KPst totalbelopp i förhållande till invånarantal, antal röstberättigade och bostadshushåll i riket som helhet bekräftar att det föreligger starka samband. Däremot ger exempelvis en test mot sammanräknad nettoinkomst inte något samband.4 Detta innebär dock inte att lokala variationer saknas. Om exempelvis stödet relateras till bostadshushåll och studeras kommunvis kommer väsentliga skillnader fram även mellan kommuner av samma typ och storlek i samma län.
1 För tabellbilagans material har uppgifter om antalet bostadshushåll den 1.1.1971 hämtats ur AB Tidningsstatistiks publikation ”Kommuner och postanstal- ter". Till grund för beräkningen av antalet bostadshushåll ligger hushållskvoten från 1965 års folk- och bostadsräkning. Hushållen hardärefter framräknats med ledning av folkmängden. 2 För översiktskartans material har antalet bostadshushåll hämtats ur Poststyrelsens publikation ”Gruppkorsband”. Postens antalsuppgift ligger för hela riket ca 16 % över TS. Riksgenomsnittet enligt översiktskartan ligger på 8:54 och enligt tabellbilagan på ca 9:90 kr. 3 Avvikelserna har förjämförelsens skull räknats om till niandatbelopp. 4 Med sammanräknad nettoinkomst avses inkomsttagarnas inkomster av olika förvärvskällor sedan avdrag gjorts för underskott.
SOU 1972:52 47
Beslu tsprocessen
När det gäller beslutsprocessen vid stödets införande kan följande
noteras: — ”KPS ej väckt” eller ”KPS har avslagits” förekom mest i kommuner upp till 2 000 inv. Dessa karakteristika sjunker kraftigt vid en storlek på 6 000 inv. och försvinner i storleksklassen 30 000 inv. _ Antalet kommuner, där det förekom flest förslag på högre belopp än det som antogs vid fullmäktiges beslut, var störst i storleksklassen 6 000— 30 000 inv. Benägenheten att vilja ha ett högre stöd kom till uttryck nästan enbart i kommuner med ett mandatbelopp under 1 000 kr. I genomsnitt var det i omkring 9 % av dessa kommuner, som högre yrkand- ] en avgavs. ! — Förslagsställande med lägre belopp än det som antogs vid fullmäktiges beslut förekom i rätt stor utsträckning. ] genomsnitt var det i 22 % av kommunerna man ville ha ett lägre belopp iförhållande till det antagna. Denna viljeyttring var störst i kommuner upp till 30 000 inv. i belopps- klassen under 1 000 kr per mandat och i kommuner över 30 000 inv med mer än 3 000 kr per mandat. 1 — Avslagsyrkanden förekom i omkring 16 % av kommunerna i beloppsklassema mindre än 1 000 kr och mer än 3 000 kr. I klassen l 1 000—3 000 kr yrkades avslag endast i 7 % av kommunerna. Moderaterna svarade för ca 1/3 av avslagsyrkandena och KDS för ca 1/6. — Voteringsbenägenheten var högre i KPS-frågan än vad som enligt andra undersökningar är vanligt i kommunala sammanhang. Sju % av kommunerna upp till 2 000 inv. voterade, andelen steg i storleksklassen 2 000—3 000 inv. till omkr. 17 % och planade sedan ut till 11—12 %. — Reservationer avgavs i ca åtta % av kommunerna. Det mest vanliga var att
I i I en enskild ledamot eller några ledamöter reserverade sig. Särskilda grupp- ; reservationer förekom i några enstaka fall (i ca 10 kommuner). ! — [ beslutsprocessen fanns det vidare ett visst samband mellan partiernas ' tidigare ståndpunkter i principdebatten på riksplanet och beteendena & vid reformens genomförande på kommunplanet. ! 1 | 1 1
SOU 1972:52
|:] 5—7 kr per bostadshushåll && 8—10 man 11—13 Teckenförklaring
D.
_.L 411.
n 5 h C 0 ora h 8 U .” 5 d 8 t S 0 b
m .I 7 9
SOU 1972:52
KPS och dess förändringar
Kommunsammanla'ggningama som förändrings faktor
[ de kommuner, vilka sammanlades 1.1 .l971,blev samordningen av KPS tämligen okomplicerad. Redan då stödet infördes hade 1/5 av dem som stod inför kommunsammanläggning gått in för belopp med tanke på 1971 års situation. Bara i 10 kommuner betecknas samordningen ha varit ”konfliktladdad” och i sju kommuner ”stridig" (se enkätforrnuläret i bilaga 6, fråga 11).
Som framgått av kapitel 1 anfördes såsom det mest framträdande motivet för KPS kommunernas nya situation, de stora enheterna och behovet av ökade resurser för information. Mot en sådan bakgrund är det välmotiverat att ställa frågan hur det gick, dvs. om det blev mera resurser vid kommunsammanläggningen.
Det har tidigare i denna framställning sagts att exakta jämförelser är behäftade med ett antal komplikationer. Dessa omständigheter får dock inte hindra försök att studera vad som inträffade 1.1.1971. Ännu kvarstår ju åtskilliga kommuner ej färdigbildade.
Med det sammanläggningsbegrepp som använts i denna delstudie har som sammanlagd avsetts varje kommun som 1.1.1971 var föremål för någon form av sammanläggning.
Enligt här använt begrepp var antalet kommuner som sammanlades (1.1.1971) 133. Av dessa saknar 3 KPS, de 42 övriga utan KPS återfinnes bland dem som icke var föremål för sammanläggning 1.1.1971. Det kan således sägas att genom sammanläggningen kom många fler kommuner relativt sett att ha partistöd.
Tabell 4 Översikt av KPst förändring i antal kronor per bostadshushåll år 1971 i förhållande till år 1970. Procentandel kommuner. Anm. Sänkning resp. höjning inom 1 kr har klassats ”lika”.
Kommunkatcgori KPS är KPS är KPS är Totalt lika höj t sänkt
Ej sammanlagda kommuner 77,3 11,5 11,2 100,0 Sammanlagda kommuner 44,5 17,9 37,6 100,0
50 SOU 1972:52
Här redovisade förändringar för kategorin ”sammanlagda” har inträffat samtidigt med en kommunsammanläggning. Därav följer inte att förändringarna är effekter enbart av denna process. Obestridligt har relativt sett flera kommuner infört partistöd härigenom. lnitiativen att ändra KPS oavsett kommunsammanläggningen begränsar sig till ett antal under fem. Den omständigheten att 1971 var ett icke—valår jämte andra svårisolerade komponenter i sammanhanget skapar hinder för en djupare analys. Ytterligare några faktorer av intresse finns det dock skäl att pavrsa.
Utdebitering och majoritetsförhållanden som förändringsfaktor
Det föreföll rimligt att något närmare studera förekomsten av ändringsinitiativ gällande KPS i sådana kommuner, vilka icke
sammanlagts 1.1.1971. Sammanlagt har spårats 80 kommuner, där sådana initiativ tagits. Mer än hälften återfinnes istorleksklassen upp till
8 000 inv. Bara sex av initiativen har tagits i kommuner över 30 000 inv. Med tanke på kommunernas höga kostnadsläge och åtföljande hårda
budgetmanglingar fanns det anledning fråga sig följande:
— Förekommer det i kommuner som står i begrepp att vidtaga en skattehöjning, initiativ om att vidta förändringari KPS?
I _ Finns det något samband mellan en höjning av utdebiteringen och I förslag om att slopa eller sänka KPS?
1. Med antagandet att överväganden av den att som skisserats kan
; förekomma och leda till ändringsinitiativ i KPS-frågan företogs den
|
!
|
|
i
l l
jämförelse, som redovisas i tabell 5.
Så långt denna analys är förd bekräftas det gjorda antagandet att partistödsviljan påverkas av en utdebiteringsförändring. Det bör även påpekas att valledarna under den intervju som företogs inte sällan refererade till att man hade dels slopat eller sänkt, dels avvarit en höjning av stödet till partierna, till förmån för t. ex. byggande av barndaghem.
Mot bakgrund av de tidigare redovisade sambanden mellan partistödsvilja och majoritetsförhållanden och för att ytterligare testa frågan om sambandet mellan attityd och handling prövades förändrings- initiativen också mot majoritetsläget. Resultatet redovisas i tabell 6.
Tabell5 Översikt av sambandet mellan förändring av utdebitering från 1970 till 1971 och ändring av KPS. Procentandel kommuner. (Absoluta tal inom parentes.)
Förändring Initiativ att förändra KPS Totalt " ”web" Slopa eller Höja eller Flera ändr. initia- sänka återinföra tiv eller ändring av fördelningsprincip Oförändrad 37,5 59,4 3,1 100,0 (12) (19) (1) (32) Höjd 56,3 35,4 8,3 100,0
(27) (17) (4)
SOU 1972:52
Tabell 6 Översikt av sambandet mellan majoritetsläge och initiativ att ändra KPS. Procentandel kommuner. (Absoluta tal inom parentes.)
Majoritets— Initiativ att förändra KPS Totalt lä e g Slopa eller Höja eller Flera ändr. initia- sänka återinföra tiv eller ändring av fördelningsprincip Soc. dem 33,3 66,7 0 100,0 (10) (20) (30) Borgerlig 56,3 33,2 10,4 100,0 (27) (16) (5) (48) Balans el. 100,0 0 0 100,0 övrigt läge (2) (2)
Tidigare påvisade samband erhåller ytterligare stöd i materialet. KPS storlek förhåller sig till majoritetsförhållandena på det sätt som nedanstå— ende illustration visar:
KPS intar KPS är högt ett mellanläge KPS är lågt 1 > Socialdemokratisk Balansläge Borgerlig majoritet majoritet i eller övrigt ifullmäktige fullmäktige läge
Övriga iakttagelser
Initiativ att KPS skulle utgå med annan konstruktion har förekommit i nio kommuner; fem ej sammanlagda och fyra sammanlagda 1.1.1971. I ett par fall har förekommit förslag att användningen av KPS skulle redovisas och i ett fall har försök |orts att knyta användningen till utbildning av förtroendevalda.
Principbeslut synes föreligga i några kommuner att stödet skall vara högre under valår eller utgå endast valår. Antalet som slopat KPS begränsar sig till 16 kommuner. Av kommentarer i enkäten och på annat sätt har framkommit att i de kommuner som slopat eller sänkt KPS har samtidigt i stor omfattning överläggningarna vittnat om att man är beredd att höja eller återinföra stödet under valår.
Sammanfattande bild av förändringarna
Översiktligt kan förändringarna av KPS från 1970 till 1971 tydligast avläsas i tabell 7, där en s. k. percentilindelning redovisas.
KPS anges i kronor från det minsta värdet till det största. P5 betyder att fem% av kommunerna ligger under detta värde. P25 betyder att 25 % av kommunerna har värden under detta värde. PSO betyder att hälften av kommunerna ligger under detta värde, som också kallas median, genom- snittvärde, osv.
Av tabellen framgår t. ex. att fem % av kommunerna hade 170 kr per mandat eller mindre 1970, och att 25 % hade 425 kr per mandat eller därunder samma år.
52 SLU 1972:52
Tabell 7 Översikt av KPS:s förändring mellan 1970 och 1971.
Minsta P5 P25 P50 P75 P95 Största värde värde
KPS/mandat 1970 45 170 425 500 1 500 4 000 25 000 1971 100 200 400 500 1 500 4 200 25 000
KPS totalsumma 1970 1 575 4 500 12 500 20 000 51 000 200 000 2 500 000 1971 2 400 4 800 12 500 20 500 73 500 244 000 2 525 000
Det kan således ytterligare en gång slås fast att förändringarna från 1970 till 1971 är relativt små. De kommuner som hade minsta partistödet 1970 höjde 1971 liksom dem som låg i topp. Lägg märke till att medianvärdet (PSO) för totalsumman steg från 20 000 kr till 20 500 kr, dvs. motsvarande vad ett mandat å 500 kr ger
lakttagelsen bekräftar att denna förändring i stort hänför sig till den tidigare omnämnda mandatförändring som skett i kommunerna från den ena valperioden (1967—70) till den andra (1971—73).
SOU 1972:52
Valrörelsekostnader och partistöd
1966 års undersökning
Inom Kommunalforskningsgruppen utfördes 1966 bl.a. en undersökning av partiernas personella och ekonomiska resurser i valrörelsen.1 Huvudfrågeställningen i undersökningen 1966 angavs vara: — Vilka resurser sätter partierna in och vilka vägar begagnar de sig av för att nu ut till väljarna för att påverka deras handlande?
] 9 70 års undersökning
Med hänsyn tagen till främst införandet av den gemensamma valdagen och tillkomsten av det kommunala partistödet föreföll det vara av största intresse att upprepa vissa delar av 1966 års undersökning i anslutning till 1970 års val.
Huvudfrågeställningen i 1970 års undersökning formulerades så här: — Vilka skillnader i tillämpad valorganisation, resursmobilisering och insatta resurser kan noteras i partiernas arbete inför 1970 års val jämfört med 1966 års val? Materialet, som ligger till_ grund för redovisade resultat i denna framställning, består av intervjuer med samtliga partiers kommunvalledare i forskningsgruppens kommunurval om 36 enheter. Urvalets konstruktion återges i tabell 8.
Jämförelsen 1966 med 1970 — en svårighet
Det är självfallet förenat med svårigheter att jämföra partiernas ”satsning” i de två valen. Kommunsammanläggningar inträffade på en del håll under perioden. Med anledning härav, liksom för att förbereda sammanläggningarna 1.1.1971, men också som en genomgående
1 För den som är intresserad av några centrala resultat i den nämnda studien hänvisas till Den kommunala självstyrelsen 2 5. 87—127 och 193—194 (Almqvist & Wiksell 1971) och till opublicerad avh. Forsell, Harry, Valrörelsens omfång och or- ganisation i 1966 års kommunalval. (Stencilerad upplaga Umeå 1969).
54 SOU 1972:52
Tabell 8 Kommunalforskningsgruppens kommunurval — det 5. k. A-urva- let.
Kommunstorlek [ II III Tätortsgrad Mindre än 8 000— Mer än 8 000 inv. 30 000 inv. 30 000 inv.
Mer än 90 % boende i tätort 30—90 % boende i tätort
Mindre än 30 % boende i tätort
6 kommuner 6 kommuner 6 kommuner
6 kommuner 6 kommuner
6 kommuner
Anm. Urvalet omfattar således 36 kommuner. För att konkretisera begreppet kommuntyper användes i denna framställning ibland följande beteckningar: [C = Små glesbygdskommuner, IA = Små tätortskommuner och [IM = Stora tät- ortskommuner.
företeelse ändras partiernas organisationsstruktur. Antalet enheter blir färre och vissa funktioner kan flyttas från en nivå till en annan. Det har heller inte varit möjligt att isolera vad som i 1970 års valrörelse var kommunalt till skillnad från rikspolitiskt. Strävan har ändå varit att i alla avseenden försöka få jämförbarheten så god som möjligt.
KPS innebar en väsentlig resursökning
1966 års undersökning gav besked om ett mycket starkt samband mellan tillgången på resurser och kommunstorlek/tätortsgrad. Ju tätare
Tabell9 Summa valrörelsekostnader i antal kronor per kommun. Medeltal i absoluta fall. Alla partier.
I II lll
A 5 992 20 800 23 464 46 800 125 233 215 000 B 2 669 8 200 18 854 56 200 C 2 092 5 500
Tabell 10 Summa valrörelsekostnader i antal kronor per bostadshushåll för M (H), C, Fp och S i medeltal per kommun. Anm. 1970 års siffror innehåller här även förekommande Vpk och KDS.
1 H III
1966 1970 1966 1970 1966 1970
[ | | ! 1966 1970 1966 1970 1966 1970 l l l A 323 12:90 4:02 8:00 5:00 8:60 B 2:22 6:90 4:26 12:70 C 256 5:70
SOU 1972:52
Ekonomiska Små glesbygds- Små tätorts- Stora tätorts- resurser kommuner IC kommuner IA kommuner IIlA 1966 100 175 231 1970 100 226 151
befolkade och ju större kommuner, desto mindre personella och desto större ekonomiska resurser — relativt sett — satte partierna in i valkampanjen. I tabellerna 9 och 10 har valrörelsekostnaderna för 1966 och 1970 års val angivits.1 (Se urvalskonstruktion ovan). Talen för 1970 har avrundats. Tabell 10 för 1970 innehåller även förekommande Vpk och KDS.
Egentligen är det överflödigt att ställa frågan om kostnaderna ökar vid en ökad resurstillgång. För att svara på den frågan behövs heller inga veten- skapliga undersökningar. Betydligt intreSSantare är formuleringen ”hur mycket ökade resurserna och för vilka kommuntyper”.
Ett grovt index på 1966 års siffror kanjämföras med ett index på 1970 års material för de tre ytterenhetema IC, IA och IIIA, där IC utgör bastal.
En jämförelse mellan dels partiernas valrörelsekostnader 1970 och dels partiernas KPS ger belägg för att det finns ett starkt samband mellan storleken av KPS och storleken av utgifter i valrörelsen (tabell 12).
Även med iakttagande av en viss försiktighet vid tolkningen av de nu presenterade jämförelserna mellan de två tidpunkterna är det ställt utom allt tvivel att KPS ökat partiernas satsning i valrörelsen väsentligt. Den största förändringen har inträffat i de små tätortskommunerna (IA), därnäst följer IB, 113 och IC — de små glesbygdskommunerna. I medelstora tätortskommuner (IIA) har valrörelsen krävt dubbelt så mycket pengar 1970. Den minsta ökningen har skett i de stora tätortskommunerna. Effekterna är visserligen överraskande, men vid närmare eftertanke ter de sig helt följdriktiga. I de stora tätortskommu- nerna var tidigare resurstillgången spänd till det yttersta och tillgängliga personella resurser hårt ansträngda. Vidare påvisades i 1966 års undersökning klara uttryck för att bristen på pengar hämmade aktiviteten.
Tabell 12 Summa KPS i medeltal per bostadshushåll och kommun.
I II II]
A 12:12 11:27 8:86 B 12:49 16:61 C 12:12
1 Materialet från 1966 års undersökning har tidigare redovisats i Den kommunala självstyrelsen 2 s. 105 ff. (Almqvist & Wiksell 1971).
56 SOU 1972:52
Andra effekter av KPS
Hembesöken avtar
I den allmänna debatten, då striden stod om partistödsprincipen, anfördes farhågor för att en effekt av stödet kunde bli att partierna .ordes mindre beroende av sina medlemmar. I ett senare avsnitt ska detta spörsmål beröras. Det som emellertid var ett av huvudresultaten av 1966 års undersökning — nämligen att ekonomiska och personella resurser tycktes ersätta varandra — om detta finns det vissa möjligheter att med hjälp av 1970 års resultat säga något. Det vanskliga i att utifrån endast ett valår med KPS dra långtgående slutsatser om utvecklingen bör dock starkt understrykas. Valrörelser genomgår självfallet förändringar över tiden under inverkan av faktorer helt åtskilda från tillgången på pengar.
Alltnog kan det konstateras att en minskning i procentandelen ”med valarbetare besatta funktioner” har skett i alla i kommunurvalet ! förekommande kommuntyper utom i [[A och IIIA, dvs. där KPS ' åstadkom den minsta resursökningen — relativt sett. I IIB minskade den ! materialdistribution som valarbetarna tidigare klarade av genom utbärning
med l/3 till förmån för postdistribution. l Den ökade postdistributionen kan sättas i samband med ökade l ekonomiska resurser. De 5. k. hembesöken, eller husagitationen, uppvisar % en kraftig tillbakagång i 1970 års valrörelse (se figur 2). En mycket stor del av valledarkåren tillerkände i 1966 års intervju ) metoden med hembesök stor effektivitet. Orsaken till att man inte uteslutande använde sig av den angavs vara bristen på personella resurser. ' Bristen upplevdes vara av såväl kvantitativ som kvalitativ art Några l
uttryckte sig så här:
— Valarbetarna saknar mod och kraft för denna form av agitation. Andra sa: — Man klampar inte in till vem som helst och pratar politik.
När man studerar utfallet avjämförelserna 1966 och 1970 bör man ha i åtanke att 1970 års valrörelse för många av de kommuner, som här redovisas i storleksklasserna I och II, organiserats på ”storkommunnivå” på grund av kommunsammanläggning. En rimlig tolkning av nedgången, utan att därför vara invändningsfri, är dock att valarbetarna varit mindre motiverade att verkställa hembesök. Tolkningen kan ges olika innebörd t. ex.:
SOU 1972:52
Figur 2. Procentandelen lokala partiorganisationer vilka genomfört hembesök i 1966 och 1970 års valrörelser.
Teckenförklaring:
— att den gemensamma valdagen sänkt motivationen _ att ”storkommunsituationen” förtagit intresset för lokala frågor — att KPS möjliggjort postdistribution i större utsträckning ; att en kombination av dessa skäl ryckt undan förutsättningarna för hem- besök.
Ökad annonsering och mer trycksaker
Det fanns goda skäl anta att den gemensamma valdagen och för många kommuner '*sammanläggningsproblematiken" skulle skapa speciellt stor efterfrågan på information. Den omständigheten att KPS infördes första gången just ett valår, var ävenledes ägnat att förstärka dess effekt på vissa kampanjinstrument.
Dels för att förbereda intervjupersonerna på en senare direkt ställd fråga om användningen av KPS, men också för att verkligen utröna orsakerna till aktivitetsförändringar, ställdes en öppen fråga om varför vissa aktiviteter ökat i 1970 års valrörelse. Tillkomsten av KPS var den
58 sou 1972:52
vanligaste förklaringen till aktivitetsökning i följande avseenden: ökat spridningen av trycksaker, haft flera anställda, köpt mer varor och tjänster från partiets länsexpedition.
Den direkta frågan om användningen av KPS (tabell 13) ger en god överblick av partiernas instrumentval i kampanjen.
Kostnadsökningen för trycksaker förklaras främst av ökningen av partiernas lokalt producerade kommunala handlingsprogram. En bidragande orsak är också det förhållandet att trycksaker, som de lokala partiorganisationerna tidigare erhållit kostnadsfritt nu fick betalas. I 1966 års valrörelse var det i de stora och medelstora tätortskommunerna som partierna hade anställda. 1 1970 års valrörelse förekom detta i alla kommuntyper och i större omfattning.
Svarsalternativen var givna i frågan och intervjupersonerna hade att välja ut de tre viktigaste. Rangordningen är gjord vid bearbetningen. Det användningsområde, som vid rangordningen fått flest antal markeringar har placerats först etc.
Kommentarerna har begränsats till två användningsområden, nämligen annonsering och tryckkostnader. Nedanstående index har beräknats på utgifter i kronor och med 1966 som basår:
Tabell 13 Intervjupersonernas bedömning av de viktigaste användnings— områdena för KPS i valrörelsen 1970.
I 11 III A 1. Trycksaker 1. Trycksaker l. Trycksaker 2. Annonsering 2. Andra ändamål 2. Annonsering 3. Andra ändamål 3. Annonsering 3. Valmöten 4. Anställn.omb.man 4. Valmöten 4. Andra ändamål 5. Valmöten 5. Anställ. övr. pers. 5. Anställn.omb.man 6. Anställn. övr. pers. 6. Anställn.omb.man 6. Anställn. övr. pers. B 1. Trycksaker 1. Annonsering 2. Andra ändamål 2. Trycksaker 3. Annonsering 3. Andra ändamål 4. Valmöten 4. Valmöten 5. Anställn.omb.man 5. Anställn.omb.man 6. Anställn. övr. pers. 6. Anställn. övr. pers. C 1. Annonsering Användningsområdena rangordnades efter en poäng- 2. Andra ändamål skala, där första plats erhållit 6 p, andra plats 5 p osv. 3. Trycksaker Kommuntyperna sammanslagna 4. Anställn. ovr. pers. Trycksaker 33 poäng 5" Valmöten Annonserin 30 " -- g (6' Anställn.omb.man Andra ändamål 26 ” förekom ej) Valmöten 17 ” Anställn.omb.man 10 ” Anställn. övr. pers. 9 ”
Anm. Andra ändamål avser: porton, frakter. affischeringsmaterial, administration, hyror och övriga ej spec. kostnader.
SOU 1972:52 59
Tabell 14 Kostnadsindex för annonsering och trycksaker 1966—1970.
Små tätorts- kommuner IlIA
Små glesbygds- Små tätorts- kommuner IC kommuner IA
Annonsering 981 1 622 211 Tryckkostnader 188 207 162
Genom valledarnas medverkan, antingen direkt vid intervjun eller senare, har det varit möjligt att göra en förteckning över hur den lokala , partiorganisationens valrörelsekostnader fördelar sig. Underlaget för ? sammanställningen är synnerligen gediget, vilket är valledarnas förtjänst. Specifikationen presenteras i sin helhet i tabell 15. *
kostnaden per kommun. Tabell 15 Valrörelsekostnader 1970 fördelade på olika konton i medeltal procent av totala l
SOU 1972:52
1 11 111 A Annonsering 29,4 Annonsering 28,4 Tryckkostnader 26,4 Tryckkostnader 27,0 Tryckk0stnader 24,1 Annonsering 17,2 Distribution 10,7 Distribution 18,6 Distribution 17,2 Möten 9,4 Möten 9,2 Löner o. arvoden 11,1 Löner o. arvoden 6,8 Löner o. arvoden 5,5 Möten 9,8 * Administration 5,2 Administration 3,7 Administration 5,9 i Hyror 3,9 Hyror 2,4 Hyror 3,0 1 Resor 0. trakt. 1,7 Resor 0. trakt. 1,6 Resor 0. trakt. 0,9 Valskjutsar 0,1 Valskjutsar 0,5 Valskjutsar 0,2 Övrigt 5,6 Övrigt 6,1 Övrigt 8,2 100,0 100,0 100,0 Tryckkostnader 31,5 Annonsering 23,9 Annonsering 15,4 Tryckkostnader 22,1 Distribution 15,3 Distribution 13,8 Möten 12,3 Löner o. arvoden 11,0 Hyror 4,8 Möten 8,0 Administration 2,5 Administration 4,3 Löner o. arvoden 1,9 Hyror 3,1 Resor 0. trakt. 1,7 Resor 0. trakt. 3.0 Valskj utsar 1,5 Valskj utsar 0,6 Övrigt 13 ,1 Övrigt 10,2 100,0 100,0 Tryckkostnader 31,9 , _ " Annonsering 29,1 Kontona ordnade efter sin andel av totala valrörelsekostna- Distribution 15,0 den. . Möten 5 ; Kommunty perna sammanslagna i Löner o. arvoden 4,5 Tryckkostnader 27_2 l Administration 3,6 Annonsering 23,9 ' Hyror 2,3 Distribution 15,1 Resor 0. trakt. 1,4 Möten 9,0 Valskj utsar 0,9 Löner 6,8 Övrigt 6,0 Administration 4,0 _ Hyror 3,3 100'0 Resor 0. trakt. 1,7 Valskjutsar 0,6 Övrigt 8,2 100,0
Distributionskostnaderna, som består av porton och frakter, är en stor utgiftspost i all partiverksamhet och särskilt i valrörelsen. Möten, löner, hyror och administration tar var för sig större andel av totalkostnaderna ju större kommunerna blir. Däremot minskar resor, traktamenten och valskjutsar sin andel med större kommunstorlek och tätortsgrad.
Det ur inforrnationssynpunkt mest intressanta materialet är dock den andel som annonsering respektive tryckkostnader tar av den totala valrörelsebudgeten. Det är ställt utom allt tvivel att den stora ökningen av dessa konton från 1966 till 1970 är en effekt av KPS. Lägg särskilt märke till att dessa utgiftsposter — grovt räknat — tar en större andel i de minsta kommunerna i urvalet jämfört med de största. En blick tillbaka på index ovan ger än en gång belägg för att ökningen är störst i de små kommunerna, dvs. under 8 000 invånare.
Med erinran om vad som i kapitel 1 anfördes beträffande partistödets koppling till pressens strukturella och ekonomiska situation, kan det konstateras, att partierna på kommunplanet i stor utsträckning köper tjänster av dagspressen. M. a. o. tillgodogör sig pressen i icke ringa omfattning en viss del av det kommunala partistödet.
Frivilligt penningstöd sjunker
Vid 1966 års undersökning ställdes följande fråga:
— När det gäller finansieringen av den lokala valrörelsen, skulle man
kunna skilja mellan följande fyra finansieringsformer:
1. kvarvarande del av medlemsavgifter
2. smärre bidrag genom insamlingar, lotterier, försäljningar
3. kontanta bidrag från partiets riks- eller länsorganisation
4. större kontantbidrag (100 kr eller mera) från organisationer, företag och enskilda.
— Skulle Ni vilja rangordna de här inkomstkällorna efter den andel med vilka de bidrar till den lokala valrörelsen? Varifrån får Ni den största andelen etc.?
Tabell 15 Rangordning av finansieringsformer förekommande i valrörelsen 1966.
[ Il 111 A 1. Insamlingar 1. Större kontantbidrag 1. Större kontantbidrag 2. Medlemsavgifter 2. Insamlingar 2. Insamlingar 3. Större kontantbidrag 3. Medlemsavgifter 3. Medlemsavgifter 4. Partianslag 4. Partianslag 4. Partianslag B 1. Insamlingar 1. Insamlingar 2. Medlemsavgifter 2. Större kontantbidrag 3. Partianslag 3. Medlemsavgifter 4. Större kontantbidrag 4. Partianslag C 1. Medlemsavgifter 2. Insamlingar 3. Partianslag 4. Större kontantbidrag
SOU 1972:52
1966 dominerade i de stora kommunerna ”Större kontantbidrag” och "Insamlingar” medan ”Medlemsavgifter” och ”Insamlingar” var viktigast i de små kommunerna. "Insamlingar” spelade överhuvud mycket stor roll över hela fältet. ”Partianslag” från riks- och länsnivå hade den omfattningen att 15 % av de lokala partiorganisationerna erhöll sådant stöd i IA,46 %i IC och 45 %i IllA.
Tillkomsten av KPS kunde antagas åstadkomma många olika effekter på partierna och framförallt de lokala partiorganisationerna. I den debatt som föregick besluten om partistödet användes argument vilka sökte påvisa att stödet bl.a. skulle komma att inverka på partimoralen och partisammanhållningen. Det anfördes att partierna skulle komma att bli mindre beroende av sina medlemmar p.g.a. en sådan stadigvarande inkomst som partistödet.
Två tänkbara fall har skisserats i figur 3. Det första fallet illustrerar en situation, där tidigare finansieringsformer upprätthålles och ger samma ekonomiska resursmängd trots tillkomsten av KPS. Om KPS höjs ökar resurserna i motsvarande omfattning, dvs. att KPS varje gång ger en nettoökning som svarar mot höjningarna. Det andra fallet illustrerar en situation, där tidigare finansieringsformer icke håller sin nivå vid KPS tillkomst. Om KPS höjs ökar inte resurserna i motsvarande omfattning
Figur 3. Tänkbara effekter av KPS såväl på partiernas totala ekonomiska resursmängd som på tidigare finansieringsformer i valrörelsen.
Mängd av Fall 1 ek. resurser
Mängd av Fall 2 ek. resurser
Teckenförklaring:
KPS tillkomst
. Tidigare finansieringsformer
62 SOU 1972:52
eftersom de tidigare finansieringsformerna sänker sin andel. I detta fall tenderar situationen bli den att KPS får svara för totalresurserna, vilkai illustrationen framställts som mindre än i fall 1.
Denna framställning visar i ett tidigare avsnitt exempel på att det i 1970 års valrörelse fanns tecken, vilka kan tydas så att vissa personella resursinsatser minskat. Erfarenheterna från KPS:s effekter är i detta avseende ännu helt otillräckliga för att av sådana iakttagelser dra några långtgående slutsatser, särskilt när det gäller att bedöma effekterna i vidare mening.
Däremot erbjuder materialet från de båda valrörelsestudierna vissa möjligheter att — så långt denna analys bär _ säga något om vad KPS fick för effekt på finansieringsformerna i valrörelsen 1970. De resultat, som presenteras, belyser således förhållandena under första året med KPS, vilket råkade vara valår och därför lämpar sig väl att ställa mot valåret 1966.
Det föreföll troligt att det skulle bli svårigheter för de lokala partiorganisationerna att, när KPS tillkom, hålla nivån uppe på intäkterna från tidigare finansieringsformer. Antagandet får stöd i en rad olika mätningar, som företogs i 1970 års undersökning.
Samma fråga, som redovisas i tabell 16 rörande finansieringsformeri 1966 års val, ställdes i 1970 års undersökning med ett femte alternativ ( tillfogat, nämligen partistödet. I tabell 17 återfinnes dels en kolumn 1966 och dels en kolumn 1970 med poäng. Kolumnen 1966 är identisk med i
rangordningen i tabell 16. Poängkolumnen redovisar den poängsumma de olika hnansieringsformema fått i 1970 års valrörelse, där alla alternativ placerade som nr ] fått 5 poäng, alla som nr 2 fått 4 poäng etc.
Tabell 17 Finansieringsformer förekommande i valrörelsen. En jämförelse mellan 1966 och 1970.
[ 11 111 1970 1966 1970 1966 1970 1966 A ]. Partistöd 109 1. Partistöd 115 1. Partistöd 107 2. Medlemsavg. 52 (2) 2. Mediemsavg. 62 (3) 2. Insamlingar 62 (2) 3. Insamlingar 44 (1) 3. Insamlingar 46 (2) 3. Medlemsavg. 55 (3) 4. Större kont. 4. Större kont. 4. Större kont. bidr. 25 (3) bidr. 22 (1) bidr. 40 (1) (5. Partianslag (5. Partianslag (5. Partianslag 1 (4) förck. ej) — (—) förek. ej) * (_) j B 1. Medlemsavg. 76 (2) 1. Partistöd 119 , 2. Partistöd 70 2. Medlemsavg. 59 (3) l 3. Insamlingar 39 (l) 3. Insamlingar 49 (1) , 4. Större kont. 4. Större kont. bidr. 15 (4) bidr. 42 (2) 5. Partianslag 4 (3) 5. Partianslag 2 (4) C 1. Partistöd 75 2. Medlemsavg. 71 (1) Anm. I kommuntypcrna IC och IB saknar en del av de lokala 3. Insamlingar 30 (2) partiorganisationerna partistöd. 4. Större kont. bidr. 18 (4) . Partianslag
SOU 1972:52
Om man vid studiet av tabellen utgår från medlemsavgifterna såsom kontanta, framstår skillnaderna mellan de olika finansieringsformerna klart. Det kan särskilt omnämnas att formen ”Större kontantbidrag” i de stora kommunerna (II och 111) beskrivit en mycket stor nedgång. Partianslagen från riks- och länsnivå har praktiskt taget försvunnit. Insamlingarna har minskat i alla kommuntyper. Om man gör experimentet att ta bort de i 1970 års rangordning två sist placerade finansieringsformerna, blir det i alla kommuntyper ”Större kontantbidrag” och ”Partianslag” som försvinner. Fortfarande spelar ”Insamlingar” en viss roll. Det står dock fullt klart att denna finansieringsform minskat i betydelse i alla kommuntyper. Valledarna bekräftade dels att insamlingar .orts i mindre omfattning än förr och dels att det varit svårare att få pengar.
KPS:s framtida användning — valledarnas bedömning
Vi har redan sett i den givna redovisningen att KPS spelade en framträdande roll i den nya situation i vilken 1970 års val hölls.
1 tabell 18 åskådliggöres till sist valledarnas bedömning av vad KPS kom- mer att användas till. Det finns skäl erinra om att KPS infördes ett valår. Därför är det förståeligt att pengarna snabbt omsattes i valaktiviteter. Efter- som det spekuleras av och till kring frågan om KPS:s framtida användning l fanns det anledning att låta valledarna avge en bedömning. En stor del av intervjupersonerna var valledare såväl 1966 som 1970. Data om intervju— personernas ställning i respektive partier ger beskedet att de kan förutsättas vara mycket välinformerade bedömare.
Tabell 18 KPS:s framtida användning
11 111
|—
A 1. Fondering för valet ]. Kommunal information 1. Kommunal information 2. Kommunal information 2. Skolning förtr.valda 2. Skolning förtr.valda 3. Skolning förtr.valda 3. Fondering för valet 3. Upprustnpartiapp. 4. Upprustnpartiapp. 4. Upprustnpartiapp. 4. Fondering för valet 5. Anställn.ombudsman 5. Anställn.ombudsman 5. Anställn.ombudsman 6. Anställn. övr. pers. 6. Anställn. övr. pers. 6. Anställn. övr. pers. i i B 1. Kommunal information 1. Kommunal information i 2. Fondering för valet 2. Skolning förtr.valda % 3. Skolning förtr.valda 3. Upprustnpartiapp. . 4. Anställn.ombudsman 4. Fondering för valet 5. Upprustnpartiapp. 5. Anställn.ombudsman 6. Anställn. övr. pers. 6. Anställn. övr. pers. C 1. Kommunal information Användningsområdena rangordnade efter en poängskala, där första 2. Skolning förtr.valda plats erhållit 6 p, andra plats 5 p 0. s. v. 3. Fondering för valet Kommunty perna sammanslagna. 4” Upprustnpartiapp. Kommunal information 35 poäng 5: ”Stall” OV" pm Skolning förtr.valda 30 " 6. (Anställn.ombudsman) Fondering för valet 25 ,, Upprustnpartiapp. 18 ” Anställn.ombudsman 11 ” Anställn. övr. pers. 7 ”
SOU 1972:52
Kommunal information och skolning av förtroendevalda bedöms vara det mest angelägna. Lägg märke till att valledarna i sitt svar endast hade att ange de tre viktigaste användningsområdena. Mot bakgrund härav är det anmärkningsvärt att fondering av KPS för kommande val får en så framskjuten placering i graderingen av de olika alternativen.
Många lokala partiorganisationer räknar med en årlig avsättning på 30 %. En del har bestämt sig för att om möjligt inrikta sig på fondering av belopp upp till 50 %. Partiernas behov av att anställa ombudsmän och övrig personal kommer till uttryck även i de små kommunerna. Kommentarerna i anslutning till intervjun ger belägg för att de lokala partiorganisationerna i samarbete över länsdelsregioner redan 1970 skaffat sig särskilda lokaler och personal för att bättre kunna möta ökade behov av kommunal information. Av undersökningsresultaten att döma synes dock de ibland framförda farhågorna för att partistödet i första hand skulle komma att satsas på ett ökat antal ombudsmän vara överdrivna.
Det bör slutligen understrykas än en gång att just den omständigheten att KPS infördes ett valår kan ha bidragit till att användningen av de tillkomna resurserna fått en inriktning, som efter en tid av erfarenhet förändras.
Hittills iakttagna effekter av både praktiskt och principiellt intresse kan med fördel utgöra stoff i diskussionen om den kommunala demokratins situation hellre än att läggas till grund för generella bevis- föringar.
SOU 1972:52
Sammanfattning
Under 1960-talet förändrades villkoren för den kommunala självstyrelsen i vårt land. Kommunernas uppgifter ökade. För att stärka bärkraften minskades antalet enheter genom omfattande kommunsammanläggning- ar. Genom bl. a. denna process kom jämväl de lokala partiorganisationer- na i en ny situation. Behovet av en breddning och fördjupning av den kommunala demokratin tedde sig allt mera påtagligt utifrån medborgarnas ökade krav på information.
Sedan ett allmänt statligt partistöd införts 1965 framfördes i olika sammanhang tanken på att det allmänna borde stödja partiernas verksamhet också på kommunplanet. Dessa överväganden ledde fram till en kompetensändring, vilken innebar att kommunerna från och med år 1970 medgavs rätten att införa kommunalt partistöd. Debatten i samband med tillkomsten av det kommunala partistödet kom huvudsakligen att gälla grunderna för stödets fördelning.
Reformen på det kommunala planet var väntad. Under stor enighet och karakteriserad av samlade lösningar slog reformen igenom mycket snabbt över hela riket. Redan första året — 1970 — beslöt 88% av Sveriges kommuner att till de i fullmäktige representerade partierna skulle utgå 28,4 milj. kronor. Stödet skulle utgå per mandat. Relaterat till den distributionsenhet, vilken är den vanligast förekommande för kommunal information nämligen bostadshushåll, blev stödet större norrut i landet. Däremot har totalbeloppet för riket som helhet, trots inverkan av kommunsammanläggningar och andra förändringsfaktorer, hållit samma nivå under de två första åren.
Det kommunala partistödet har existerat under en kort tidrymd. De förändringar av stödet som inträffat bör därför bedömas med försiktighet. Ett av skälen härför är den omständigheten att reformen trädde i kraft under ett valår. Emellertid synes kommunsammanläggning- ama medföra att andelen kommuner med partistöd ökar, medan partistödets storlek visar tendenser att minska.
Efter ett års erfarenhet förekom i ett 80-tal kommuner initiativ om att partistödet skulle ändras. I den ena hälften av dessa kommuner framfördes initiativ om att stödet borde slopas eller sänkas och i den
SOU 1972:52
66
andra hälften att stödet borde höjas, återinföras eller ändras på annat sätt, dvs. att fördelningsprincipen borde ändras eller att flera olika initiativ avgavs. Denna yttring av partistödsviljan är en avspegling av olika majoritetsförhållanden. Benägenheten att vilja slopa eller sänka stödet är väsentligt större i kommuner med s. k. borgerlig majoritet än i kommuner med annat majoritetsläge. På samma sätt synes det föreligga ett samband mellan kommuner med förekomst av initiativ om att slopa eller sänka partistödet och höjd utdebitering. Det kan klart påvisas att stödet sänkts eller slopats under motivering att behovet av resurser är mindre under icke-valår.
Översiktligt kan förändringarna mellan 1970 och 1971 sägas vara: — att de kommuner, vilka hade det allra minsta partistödet per mandat under 1970 höjde stödet 1971, detsamma gäller de kommuner, vilka hade det största partistödet per mandat. Av det som nu sagts framgår att inträffade förändringar skett inom ramen för 1970 års totalbelopp.
Med utgångspunkt från tillgången på ekonomiska resurser i valrörelserna 1966 och 1970 och de lokala partiorganisationernas satsning på information och andra därmed sammanhängande aktiviteter har vissa effekter av KPS kunnat studeras.
I små kommuner upp till 8 000 inv. har tillgången på de ekonomiska resurserna flerdubblats. Detsamma gäller för kommuner upp till 30 000 inv. med en tätortsgrad av 30—90 %. Resursökningen har varit minst — relativt sett — i de medelstora och större tätortskommunema med över 90 % tätortsboende.
Sambandet mellan ökade resurser genom KPS och ökade satsningar i valrörelsen dokumenteras i de genomförda undersökningarna.
På grund av det ändrade resursläget ändras strukturen i partiernas aktiviteter. En jämförelse av valrörelseundersökningarna 1966 och 1970 har gett resultat, vilka bl. a. visar att de lokala partiorganisationerna 1970 i större utsträckning än 1966 köpt varor och tjänster.
Den mest påtagliga förändringen från 1966 till 1970 är den mycket kraftiga ökningen av annonsering och tryckkostnader. Partiernas annonsering har i de små kommunerna mångdubblats och lokalt producerade kommunala handlingsprogram förekom 1970 i mycket större utsträckning i små och medelstora kommuner än 1966. En icke oväsentlig de] av KPS överfördes således i 1970 års valrörelse till dags- pressen.
Så långt de här gjorda jämförelserna av valrörelserna 1966 och 1970 beskriver verkliga förändringar, kan det hävdas att det kommunala partistödet hittills betytt mest för kommuner i storlek upp till 30 000 mv.
En mera djupgående analys av det kommunala partistödets effekter i vidare mening bör anstå till dess erforderligt underlag och erfarenhet kan läggas till grund för bedömningarna. Det står dock klart att tidigare finansieringsformer för partiernas verksamhet i mycket stor utsträckning påverkas av partistödet. Partianslagen från riks- och länsnivå har, vad valrörelsen beträffar, i stort sett upphört. Det frivilliga penningstödet sjönk 1970 i förhållande till 1966. Insamlingar och andra aktiviteter för att
SOU 1972:52 67
få in pengar till partifinansieringen, sedan partistödet tillkom, har beskrivit motsvarande utveckling.
Under mellanvalsåren beräknas fondering av KPS ske i rätt stor omfattning för att användas vid kommande valrörelse. Intervjupersonerna har dock hållit för troligt att det vid första tillfället användes en större andel av partistödet i valrörelsen än vad som senare kan komma att bli förhållandet.
Jämsides med en ännu pågående diskussion ute i de lokala partiorganisationerna, om principer angående fördelning och förvaltning av det kommunala partistödet, bedöms kommunal information och skolning av förtroendevalda som de mest angelägna användningsområde- na.
SOU 1972:52
Bilaga ] Inforrnationsverksamheten
i kommunerna (tabeller)
[ABELL 1. FOREKOMSI AV INFORMATIONSIIDNING DVS. PERIODISKT UTKOMMANOE SKRIFT
KOMMUNSIORLEK SAMMANLÅGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
SOLJI97252
TOT ANI KOM TOT ANT KOM PRO- TOT ANT KOM ANY SOM HAR ANT SOM HAR CENT— ANT SOM HAR KUM IIDN KOM IIDN ANDEL KOM TIDN ( 10.000 INV. 55 6 233 27 11.6 286 33 10.000 — 30.000 INV. 92 18 24 29.2 116 25
> 50.000 INV. 49 då 13 46.2 62 30
SAMILIGA KOMMUNER 48 210 14.8 88
[ABELL £. ANTAL NUMMER PtR Åk AV INFORMATIDNSTIDNING (SIFFRORNA ANGER ANT KOM SAMT MEDELTAL NUMMER PER KOM)
ROMMUNSIORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMÅNLAGDÅ SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
ANT NUMMER MLDELTAL ANT NUMMER MEDELTAL ANT NUMMER MEDELTAL 1-3 4-6 7-9 PLR KOM 1—3 4-6 7-9 PER KOM 1-3 4—6 7-9 PER KOM
( 10.000 INV. & 0 18 8 0 22 9 10-000 - 50.000 INV. 12 11 > 50.000 INV. 15 8
SAMTLIGA KOMMUNER 49
SOLIl97252
TABELL 3.
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 50.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 4.
KOMMUNSTURLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
FRAMSTALLNINGSKOSTNAD PER AR
FRAMSTALLNINGSKUSTNAD PER FR FoR
FÖR SAMMANLAGDA KOMMUNER
1000-TAL KRONOR (25 25-49 50-74 75—99
5 0 0 14 5
24
SAMMANLAGDA KOMMUNER
MtDELTAL KRONOR PER KOM
MEOLLTAL kROnOR pER 1000—IAL INV OCH PEN KOM
10417 1175 22244 1350 8711! 790 53202 1048
INFORMATIONSTIDNING
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
1000-TAL KRONOR (25 25-49 50-74 75-99 >100
26 0 0
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
MEDELTAL KRONOR PER KOM
MEnELTAL KRONOR PER 1000—TAL INV OCH PER KOM
8559 1553 32714 2147 31167 632
(SIFFRORNA
ANGER ANTALET KOMMUNER) SAMTLIGA KOMMUNER 1000-TAL KRONOR (25 25-49 50-74
75-99 >100 31 0 17
7
INFORMATIONSTIDNING (MEDELTAL KRONOR)
SAMTLIGA KOMMUNER MFDELTAL KRONOR PER KOM
MEDELTAL KRONOR PER 1000-TAL INV OCH PFR KOM
8733 1484
25176 1574 75927 758 36311 1262
> 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
50990. 807.
34082. 1073.
31167. 16042.
46585. 768.
25593. 1283.
* Vid beräkningen av dessa siffror har Stockholm, Göteborg och Malmö undantagits
TAdELL SA INFORMATIONSTIUNINGARNAS SPRIDNING TILL HUSHBLLEN. INTRESSERADE OCH FORTROENDEMAN KOMMUNSTURLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KUMMuNtR KOMMUNER KOMMUNER
SOLJI97252
ANT KOM SOM AnurvrT: ANT KOM SOM ANGIVIT: ANT KOM SOM ANGIVIT: TUT 0. B. C. TOT A. B. C. TOT A. 8. c. ANT nus- FÖRIR. INTRES- ANT HUS— FORTR. INTRES- ANT HUS- FÖRTR. iNTRrs- KOM nhLLEN MAN SERAOF KOM HRLLEN MAN SERADE KOM HRLLEN MAN SERADF ( 10.000 INV. & 4 2 27 26 5 33 30 ? lu.000 - 30.00u inv. 18 15 _ 75 22
> 30.000 luv. 24 21 30 26
SAMILIGA KOMMUNER 45 40 ' 88 78
TABELL 50 INFORMAIIUNSTIDHINGARNAS SPRIDNING TILL HUSHRLLEN. INTRESSERADE OCH FÖRTPOENDEMAN KUMMUNSTORLLK SANMANLAGDA EJ SAMMANLAGDÅ SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNkN KOMMUNER KOMMUNER
PROCENTANDEL KOM SOM ANGIVII PROCENTANDEL KOM SOM ANGIVIT PROCENTAMDEL KOM SOM ANGIVIT A. 8. c. A. B. c. A. B. C. HUS' FoRTR. lNTkts— HUS- IORTR. INrRES- NUS— FORTR. INTRES' MNLLrN AAN SERADE HRLLEN MAN SERADE HRLLFN MÄN SFRADF ( 10.000 INV. 66.7 16.7 35.3 96.3 3.7 18.5 90.9 6.1 21.2 10.000 - 30.000 IN!. 22.2 11.1 14.3 88.0 20.0 > 50.000 INV. 41.7
SAMILIUA KOMMUNER ' 29.2
TABELL 6. GENOMSNITTLIb UPPLAGA FOR INFORMATIOHSTIDNINGARNA
74
KUMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
MEDELTAL MEDELTAL EX. MEDELTAL MEDELTAL EX. MEDELTAL MEDELTAL EX. EX. PER PER 1000—TAL EX. PER PER 1000-TAL EX. PER PER 1000—TAL KOM INV-; PER KUM KOM INV-: PER KOM KOM INV.= PER KOM ( 10.000 INV. 2250 280 3328 642 3132 577 10.000 _ 30.000 INV. 6506 398 6357 350 6464 385 > 30.000 INV. 55642 411 18992 417 48312 412
SAMTLIGA KOMMUNER 30542 390 6207 557 19481 466
> 30.000 INV. 26210. 394. 18992. 417. 24606. 399. *
SAMTLIGA KOMMUNER 15133. 380. 6207. 557. 10933. 464.
* Stockholm, Göteborg och Malmö har undantagits
TABELL 7. ANTAL KOMMUNER SOM TILLSTALLT HUSHÅLLEN INFORMATIONSBROCHYRER
KOMMuuerRLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLXGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
TOT ANT KOM PRU— TOT ANT KOM PRO— TOT ANT KOM PRO- ANT SOM ANV CENT- ANT SOM ANV CENT— ANT SOM ANV CENT— KOM UROCHYREP ANDEL KOM BROCHYRER ANDEL KOM BROCHYRER ANDEL
SOLJl972 52
( 10.000 INV. 53 28 52.8 233 83 35.6 286 111 38.8 10.000 - 30.000 INV. 92 65 70.7 24 13 54.2 116 78 67.2 > 30.000 INV. 49 36 73.5 13 10 76.9 62 46 74.2
SAMTLIGA KOMMUNER 194 129 66.5 270 106 39.3 464 235 50.6
TABELL ö. ANIALET GNNGER KUMÅUNEKNÅ
KUMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 9. ANTAL KOMMUNER SOM RIKTAR SIN INFORMATION
KOMMUNSTORLLK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10-000 ' 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
SAMMANLAGDA KOMMUNER
ANTAL GANGLR MLDLLTAL 1—3 4—6 7—9 >9 PLR NR
21 6 0 56 24
SAMHANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT KOM PRO- ANT SOM RIK- CENT- KOM TAI INFO ANDEL
53 19 35.8 92 40.2 49 65.3
45.4
ANVANT BROCHYPFR TILL HUSHÅLLEN UNDER 1971 (SIFFRORNA ANGFR ANT KO" SAMT MFDFLTAL)
EJ SAMMÅNLAGDA SAMTLIGA KOMMUNEN
KOMMUNER
ANTAL GHNGER MEDELTAL ANTAL GHMGER MEDFLTAL 1-3 4-6 7-9 >9 PER RR 1-3 4-6 7-9 )? DER NR
68 11 10 89
8
0 09 14 0 67
34
TILL FN VISS MEDBORGARGRUPP (MRLGRUPP)
EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA KOMMUNER
TOT ANT KOM 233
24 13
KOMMUNER
ANT KOM PRO- TOT ANT KOM PRO- SOM RlK- CENT- ANY SOM RIK- CENT- TAT 72 12
INFO ANDEL KOM TAT INFO ANDFL 30.9 286 91 31.8
50.0 116 49
62 39
TABELL 10. ANTALET GÅNGER KOMMUNERNA RIKTAT SIN INFORMATION TILL EN VISS MEDBORGARGRUPP UNDER 1971 (SIFFRORNA ANGER ANTALET KOMMUNER SAMT MEDELTAL GRNGER PER ÄR)
KOMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
ANTAL GÅNGER MEDELTAL ANTAL GÅNGER MEDELTAL ANTAL GRNGER MEDELTAL 1'3 4'6 7'9 >9 PER AR 1-3 4—6 7'9 >9 PER ÄR 1-3 4-6 7-9 >9 PER RR
( 10.000 INV. 55 5 0 66 10 0 4
10-000 - 30.000 INV. 35
> 30.000 INV. 20
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 11. ANIALET KOMMUNER SOM HAR REGELBUNDEN ANNONSERING (PLATSANNONSER OCH KUNGÖRELSEANNONSERING UNDÅNTAGEN) KOMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
TOT ANT KOM PRO- TOT ANT KOM PRO- TOT ANT KOM ANT SOM ANV CENT- ANT SOM ANV CENT— ANT SOM ANV ( 10.000 INV. 53 14 26.4 233 45 19.3 286 59 10.000 ' 30.000 INV. 92 43 46.7 24 6 25.0 116 49
SOU 1972:52
> 30.000 INV. 49 30 61.2 13 8 62 38
SAMTLIGA KOMMUNER 87 44.8
SOLJI97252
TABELL 12A
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 128
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10-000 — 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
FREKVENSEN
SAMMANLAGDA KOMMUNER
ANT KOM SOM ANGIVIT: A 8 c TOT NÅGON NÅGON NÅGON ANT GÅNG 1 GÅNG I GÅNG KOM VECKAN MÅNADEN PER ÅR 14 O 4 10 43 15 24 30 10 6
87 29 40
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
ANT KOM SOM ANGIVIT:
A B C TOT NÅGON NÅGON NÅGON ANT GENG I GÅNG I GÅNG KOM VECKAN MÅNADEN PER ÅR
46 3 6 35
AV KOMMUNERNAS ANNONSERING (PROCENTANDEL)
SAMMANLAGDA KOMMUNEN
PROCENTANDEL KOM SOM ANGIVIT A 8 c
NÅGON NRGON NRGON
GÅNG I GÅNG I snus
VECKAN MRNADEN peR ÅR
.0 28.6 71.4
9.3 34.9 55.8
46.7 33.3 20.0 20.7 33.3 46.0
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
PROCENTANDEL KOM SOM ANGIVIT A B C
NÅGON NÅGON NÅGON
GÅNG I GÅNG I GÅNG
VECKAN MÅNADEN PER ÅR
6.5 13.0 76.1
16.7 .0 83.3
37.5 37.5 25.0 11.7 15.0 70.0
FREKVENSEN AV KOMMUNERNAS ANNONSERING (SIFFRORNA ANGER ANTALET KOMMUNER)
SAMTLIGA KOMMUNER
ANT KOM SOM ANGIVIT:
A B C TOT NÅGON NÅGON NÅGON ANT GÅNG I GÅNG I GÅNG KOM VECKAN MÅNADEN PER RR
en 3 10 45 1.9 29 38 . a
52
SAMTLIGA KOMMUNER
PROCENTANDEL KOM SOM ANGIVIT A B C
NÅGON NÅGON NÅGON
GÅNG I GÅNG I GÅNG
VECKAN MÅNADEN PER ÅR
5.0 16.7 75.0
10.2 30.6 59.2 34.2 21.1 25.9 55.8
TABELL 13. KOMMUNERNAS ANNONSERING FÖRDELAD PÅ KOMMUNALA AMNESORÅDEN A. SAMMANLAGDA KOMMUNER
MARK- GATOR SYSSEL— SOCIALA SKOL- KULTUR FRITID VATTEN ÖVRIGA PLAN" VAGAR SATTN FRÅGOR FRÅGOR FRÅGOR TURISM AVLOPP FRÅGOR BOSTAD TRAFIK ETC ETC ETC ETC ETC ETC KOMMUNSTURLEK TOT ANT ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO— ANT PRO' ANT PRO- (ANTAL INV) KOM KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT ( 10.000 INV. 14 6 42.9 2 14.3 8 57.1 5 35.7 5 35.7 9 64.3 2 14.3 2 14.3 10.000 ' 30.000 INV. 43 13 30.2 33 19 44.2 23 32 74.4 12 27.9 3 720 > 30.000 INV. 30 20 22 14 24 25 83.3 17 56.7 5 16.7
SAMTLIGA KOMMUNER 87 39 63 38 52 66 75.9 31 35.6 10 11.5
8. EJ SAMMANLAGDÅ KOMMUNER
SYSSEL- SOCIALA SKOL— KULTUR FRITID VATTEN ÖVRIGA SAITN FRÅGOR FRÅGOR FRÅGOR TURISM AVLOPP FRÅGOR ETC ETC ETC ETC ETC ETC KOMMUNSTORLEK TOT ANT ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO— ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO— (ANTAL INV) KOM KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT
( 10.000 INV. 45 3 6.7 25 55.6 17 37.8 17 37.8 29 64.4 20 44.4 2 4.4
SOLJ1972
10.000 — 30.000 INV. 16.7 5 83.3 16.7 33.3 83.3 16.7 .0
52
> 3u.000 INV. .0 37.5 75.0 37.5
SAMTLIGA KOMMUNER 6.8 55.9 42.4 40.7
C. SAMTLIGA KOMMUNER
GAIUR SYSSEL— SOCIALA KULTUR FRITID VATTEN ÖVRIGA VAGAR SATTN FRÅGOR FRÅGOR TURISM AVLOPP FRÅGOR TRAFIK ETC ETC ETC ETC ETC KOMMUNSTURLEK TOT ANT ANT PRO- ANT RRO- ANT PRO— ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO- ANT PRO- (ANTAL INV) KOM KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT
SOU 1972 52
( 10.000 INV. 59 7 11.9 33 55.9 22 37.3 38 64.4 22 10.000 — 30.000 INV. 49 7 14.3 38 25 51.0 37 75.5 13 > 30.000 INV. 38 18 47.4 25 30 29 76.3 20
SAMTLIGA KOMMUNER 32 21.9 96 77 71.2 55
TABELL 14. ANTAL OAGSTIDNINGAR KOMMUNERNA ANVANDER SIG AV FÖR ANNONSERING (SIFFRORNA ANGER ANT KOM SAMT MEDELTAL TION) KUMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
ANTAI TIDNINGAR MEDELTAL ANTAL TIDNINGAR MEDELTAL ANTAL TIDNINGAR MEDELTAL 1'3 4—6 7'9 >9 PER KOM 1—3 4-6 7-9 >9 PER KOM 1-3 4-6 7-9 >9 PER KOM
( 10.000 INV. 9 5 0 0 3.2 36 9 0 0 45 14 0 0 2.9
10.000 — 30.000 INV. 29 13 35 13 0 2.9 > 30.000 INV. 30 7 2.8
SAMTLIGA AOMMUNER ' 34 2.9
SOU197252
TABELL 15.
KUMMUNSTURLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 - 50.000 INV. > 50.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
IAUELL IÖA
KOMMUNSIORLEK (ANTAL INV)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
ANTAL KOMMUNER sGM AHVANT
SAMMANLAGDA KOMMUNEN
Tur ANT KOM 53 92
49
KOHMUNERNAS KONTAKTER A. SAMMANLAGDA KOMMUNEN
TOT ANT KOM
53 92 49
ANI KGM PRC— SOM ANV ctnT- INFOKAMP ANDEL 9 17.0 32 27
08
MF” PRESSEN
DIREKTA KONTAKTFR MED FORTROENDLNAN UCH TJANSTEMAL
UPPREP ENSTAK KNAPP GRNGER GÅNGER AILS
43 9 81 11 39 10
ELL£R PLANERAT
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNFR
TUT ANT KOM 233
24
ANT KnM pRn- SOM ANV CENT- INFOKAMP ANDEL 36 15.5 29.2
61.5 18.9
ANVANDA INFORMATIONSKAMPANJ UNDER 1971
SAMTLIGA KOMMUNER
TnT ANT KOM
286 45 116 59
62 35
(SIFFRORNA ANGFR ANT KOM)
FOREDRAGNLTSTOR PROTOKOLL OD TILL
PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
50 90 43
0
PRESS- KONFEREN— SER
UPPREP INSTAK KNAPP GÅNGFR GÅNGER ALLS
9 14 30
28 37 32
21 19 7
60 65
ANT KOM SOM ANV INFOKAMP ANDFL
PRO-
CENT— 15.7 33.6
56.5
FAKTASAMMANSTILL' NTNGAR TILL PPFSSEH
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGFR GÅNGER ALLS
12 19 16 35 34 23 15 73 11 68 76 50
Lh EJ änAMMANLAuDA KOMMUNER
ulKEKIA KONTAKTFR TOGEORAGNLISTHR PRFsS- FAKTASAMMANSTAIL- MED FORTNOENDLMAN PROTOKOLL 00 TILL KONFEREN- NINGAR TILL OCH TJANSTEMAN VRESSEN SER PRESSFN
* sou 1972:52
KOMMUNSTORLEK TOT ANT UPPRIP ENSTAK KNÅPP UPPREP ENSIAK KNAPP UPPREP ENSTAK KNAPP UPPPFP ENSTAK KNAPP (ANTAL INV) GNNGFR GNNGER ALLS GÅNGER GÅNGER ALLS GRNGER GÅNGFR AILS GRHGER GRNGFR ALLS
158 11 14
( 10.000 INV. oa ?09 10 17 41 175 ss 79 99
10.000 — 30.000 INV. 17 22 13 13
> 30.000 INV. 13 13 5 4
188
SAMTLIGA KOMMUNER 59 183 69 96 105
C. SAMTLIGA KOMMUNER
DIREKTA KONTAKTER FOREDRAGNLISTOR PRESS- FAKTASAMMANSTALL- MED FORTROENDEMAN PROTOKOIL OD TILL KONFEREN- NINGAP TILL OCN rJANSIEMAN PRESSFN SER PRFSSFN
KOMMUNSTORLEK TOT ANT UPPREP ENSTAK KNAPP UPPREP ENSIAK KNAPP UPPREP ENSTAK KNAPP UPPREP ENSTAK KNAPP (ANTAL INV) GÅNGER GÅNGER ALLS GÅNGER GRNGER ALLS GÅNGER GÅNGER ALLS GBNGER GRNGER ALLS
( 10.000 201 73 12 259 14 13 26 55 205 73 9R 115
INV.
10.000 ' 30.000 INV. 116 98 17 1 112 2 2 31 45 40 41 47 28
52
> 30.000 INV. 31
7
27
ga
SAMTLIGA KOMMUNER
SOLJ197252
TAUELL 168
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
U. EJ SAMMANLAuDA KOMMUNER
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV)
( 10.000 INV. 10.000 — 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
KOMMUNERNAS KONTAKTER MED PRESSEN A. SAMMANLAGDA KOMMUNER
DIREKTA KONTAKTER MED FORTROENDEMAN OCH TJANSTEMAN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
31.1 17.0 12.0
DIREKTA KONTAKTER MED FORTROENDEMAN Ocn TJANSTEMAN
UPPREP ENSTAK KNAPP GNNGER GÅNGER ALLS
67.8 27.5 25.0 .0 69.6 25.9
(PROCENTANDEL)
FÖREDRAGNLISTOR PROTOKOLL OD TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPR GÅNGER GÅNGER ALLS
94.5
FOREDRAGNLISTOR PROTOKOLL OD TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
69.7 91.7
PRESS— KONFEREN— SER
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGFR GÅNGER ALLS
17.0 26.4 56.6 30.4 34.8 34.8 46.9 38.8 14.3 30.9 33.5 35.6
PRESS- KONFEREN- SER
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
7.3 17.6 75.1 12.5 54.2 33.3 61.5 .0
10,4
FAKTASAMMANSTALL— NINGAR TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
34.0 35.8 30.2 38.0 25.0 22.4 25.8
FAKTASAMMANSTÅLL- NTNGAR TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
23.6 33.9 42.5 25.0 54.2 20.8 61.5 . 7.7 25.6
SOL1197252
C. SAMILIOA KOMMUNER
KOMMUNSTURLLK (ANTAL INV)
( 10.000 le. 10.000 - 30.00u le. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 17.
ÄUMMUNSTURLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 ' 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
DIREKTA KONTAKTER MED FORTROENDFMAN UCH TJANSTEMAN
UPPREP gNSTAK KNAPP snusen GWNQER ALLS 70.3 25.5
14.7
ANTAL KOMMUNER SOM HAR KONTAKT MED serIGES
SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT KOM 53 92
49
ANT KOM PRO—
SOM HAFT CENT—
KONTAKT ANDEL 31 58.5 74
47
FOREDPAGNLISTOR vnnraxoLL 00 TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GRNGER GÅNGER ALLS
90.6
RADIO
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT KOM
ANT KOM PRO- SOM HAFT CENT- KONTAKT ANDEL
233 88
24 13
37.8
KONFEREN- SER
HPPREP ENSTAK KNAPP GRNGER GRNGFR ALLS
9.1 19.2 71.7 26.7 50.0
19.0
SAMTLIGA KOMMUNER
TOT ANT KOM 286 119 116 92
62 60
ANT KOM SOM HAFT CENT— KONTAKT
FAKTASAMMANSTÄLL- NINGAR TILL PRESSFN
UPPREP ENSTAK KNAPP GRNGER GRNGER ALLS
25.5 34.3 40.2 35.3 40.5 24.1 19.4 33.4
pno-
ANDEL 41.6 79.3 96.8
58.4
00
m C C _ c x) N & N
TABELL 1BA
KOMMUNSTURLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 1öb
KUMMUNSTURLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 ' 50.000 INV. > 50.000 INV.
SAMILIGA kUhMUNER
FRLKVENSEN
SAMMANLAGDA KOMMUNER
ANT KOM som ANGIVIT: A B c TOT NÅGON NÅGON NÅGON ANT GÅNG I GÅNG I GÅNG KUM VECKAN MÅNADEN PER RR 32 3 13 14 75 14 34 25 47 17 26 4
154 34 73 43
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
ANT KOM SOM ANGIVIT: A B C TOT NÅGON NÅGON NÅGON ANT GÅNG I GÅNG I GÅNG KOM VECKAN MÅNADEN PER ÅR 89 5 31 51 18 2 9 7 13 7 4 2
120 14 44 60
AV KOMMUNFRNAS KONTAKTER MLD SVERIGES RADIO (PROCENTANDEL)
SAMMAHLAGDA KOMMUNER
PROCENTANDEL KOM sum ANGIVIT A B c
NÅGON NÅGON NÅGON
annu ! GÅNG ! GÅNG
VECKAN MÅNADEN PER ÅR
9.4 40.6 43.8
18.7 45.3 33.3
36.2 55.3 8.5 22.1 47.4 27.9
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER PROCENTANDEL KOM SOM ANGIVIT A B C
NÅGON NÅGON NÅGON
GÅNG I GÅNG I GÅNG
VECKAH MÅNADEN PER ÅR
5.6 34.8 57.3 11.1 50.0
30.8
FREKVENSEN AV KOMMUNERNAS KONTAKTER MED SVERIGES RADIO (SIFFRORNA ANGER ANTALET KOMMUNER)
SAMTLIGA KOMMUNER
ANT KOM SOM ANGIVIT:
A B C TOT NÅGON NÅGON NÅGON ANT GÅNG I GÅNG I GÅNG KOM VECKAN MÅNADEN PER ÅR
121 8 44 65 93 16 43 32 60 24 30 6
?74 48 117 103
SAMTLIGA KOMMUNER
PROCENTANDEL KOM SOM ANGIVIT A B C
NÅGON NÅGON NÅGON
GÅNG T GÅNG 1 GÅNG
VECKAN MÅNADEN PFR ÅR
6.6 36.4 53.7
17.2 46.2 34.4 40.0 50.0 10.0 17.5 42.7 37.6
SOLJ1972 52
IAUILL Å. SAM KUAMUH (ANIML
10.000
SAM
U. LJ
KOMMUN (ANTAL 10.000
SAM
19. OLIKA KOH MANLAUDA KOMMUNER
JIUHLLA TOI (NV)
( 1U.U00 INV. ' 30.000 INV. > 50.000 INV.
ILIGA KOMMUNER
bAHMAHLAunA KOMMUNER
oTURLEK IOI ANT INV)
( 10.000 INV. - 30.000 INV. > 30.000 INV.
ILIGA KOMMUNER
AKIFUPNEK
HLLLÅN
DIREK1A KUNTAKTth Miu FoRTRuthIMAU ocn IJAnSItMAh
UPPRFP rNSIAK KNAPP GÄNGEI GANGEK ALLS
9 19 26 59 27 19
62 77
UIKFKTA KONTAKTER MFU FORTRUENDLMAH OCh TJANSTEMAK
UPPREP ENSIAK KNAPP GNNGLP FÄNGEN ALLS
53 12
KUhMUNkRHA
ncH SVERIGIS RADIO (STFFRORNA ANGFR
FOREDRAGNLISTOR PROTOKOLL OD TILL PPFSSEN
UPPREP LNSTAK KNAPP GRHGER GÅNGER ALLS
22 54
TDRLDRAGNLISIDR
PROTOKOLL OD PRTSSEN
TILL UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGFR ALLS 43 4 36 10 11
PRESS- KONFEREN— SER UPPPFP ENSTAK GÄNGER GÅNGFR
KNAPP AILS
7 23 26 43 16 12
49 78
PRESS— KONFEREN- STR
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGFR ALLS
18 69
ANTALET
KOMMUNER)
FAKTASAMMANSTAIL' NTNGAR TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNADP ÄÅNGER GÅNGFR ALLS
8 12 11 18 16 an 22 14
50 65
FAKTASAMMANSTALL' NINGAR TILL PRFSSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
8 25
00. ON
SOU 1972 52
C. SAMTLIGA KOMMUNER
KOMMUNSTORLEK TOT
(ANTAL INV) ( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 20.
ANT KOM 119 92 60 271
A. SAMMANLAGUA KOMMUNER
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV)
( 10.000 INV. 10.000 _ 30.000 INV. ) 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
DIREKTA KONTAKTER MED FORTROENDEMAN OCH TJANSTEMAN
uppnep ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLs
32 72 15 31 47 14 37 22 1
100 141 30
OLIKA KUNTAKTFORMER MELLAN KOMMUNERNA
DIREKTA KONTAKTER MED FORTROENDLMAN OCH TJANSTEMAh
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GuuceR ALLS
29.0 61.3 9.7 52.7 12.2 40.4 2.1 50.7 8.6
FÖREDRAGNLISTOR PROTOKOLL 00 TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
70 5 44 64 6 22 50 5 5
184 16 71
OCH SVERIGES RADIO
FÖREDRAGNLISTOR PROTOKOLL OD TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
71.0 3.2 25.8 20.3 83.0 8.5 8.5
17.8
PREsS— KONFEREN- SER
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
2 25 92 5 35 52 25 22 13
32 82 157
(PROCENTANDEL)
PRESS- KONFEREN- SER
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
3.2 22.6 74.2 6.8 35.1 58.1
40.4 34.0 25.5 16.4 32.2 51.3
FAKTASAMMANSTALL- NINGAR TILL PRESSEN
UPRREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
16 37 66 20 23 49 18 24 18 54 84 133
FAKTASAMMANSTALL' NINGAR TILL PRESSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS 38.7
25.8 35.5 21.6 54.1 46.8 29.8 32.9 42.8
SOLJI97252
B. EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
KUMMUNSIURLEK (ANTAL INV)
( 10.000 INV. 10.000 ' 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
C. SAMTLIGA KOMMUNER
KUMMUNDTURLEK (ANTAL INV)
( 10.000 INV. 10.000 — 50.000 INV. > 50.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
DIREKTA KONTAKTER MED FORTROENDTMAN OCH TJANSTLMAN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
60.2 44.4 23.1
DIREKTA KONTAKTER MED FORTROENDEMAN ocn TJANSTEMAN
UPPREP ENSTAK KNAPP GKNGER GÅNGIR ALLS
20.9 60.5 12.6 35.7 51.1 15.2 61.7 36.7 1.7 36.9
FOREDRAGNLISTOR PROTOKOLL 00 TILL PRPSSEN
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
40.9 38.9 7.7 37.0
FOREDRAGNLISTOR PROTOKOLL OD TILL PRESSEN
UpPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
53.8 37.0 69.6 23.9
8.3
PRESS- KONFEREN- SER
UPPRFP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS
20.5 78.4 50.0 46.2
PRESS- KONFEREN- SER
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGFR GÅNGER ALLS
1.7 21.0 77.3 5.4 38.0 56.5 41.7 36.7 21.7
11.8 30.3 57.9
FAKTASAMMANSTALL* NINGAR
UPPPEP ENSTAK KNAPP GRNGEP GÅNGER ALLS 9.1 2R.4 62.5 11.1 38.9 50.0 15.4 30.8
2R.6 57.1
FAKTASAMMANSTALL' NINGAR
UPPREP ENSTAK KNAPP GÅNGER GÅNGER ALLS 31.1 55.5 25.0 53.3
40.0 30.0 31.0 49.1
TAOELL 21. ANTAL KOMMUNER SOM PÅ NÅGOT SATT FORSOKT OKA ALLMANHETEHS INTRESSF FOR UTSTALLNTNG AV PLANER
88
KOMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
Tor ANT KOM PRC- TOT ANT KOM PRO- InT ANT KOM PRO—
ANT SOM VID- CENT ANT SOM VTD- CENT ANT SOM VID- CENT
KOM TAG ÅTGARD ANGEL KOM TAG ÅTGARO ANDEL KOM TAG ÅTGARD ANOEL
( 10.000 INV. 55 21 39.6 253 42 18.0 ?R6 63 22.0 10.000 - 30.000 INV. 92 47 51.1 24 12 50.0 116 59 50.9 > 50.000 INV. 49 39 79.6 13 12 92.3 62 51 22.3
SAMTLIGA KOMMUNER 194 107 55.2 270 66 24.4 464 173 37.3
|AuELL 22. ANTAL KOMMUNER SOM ORDNAT IHTORFATIOMSNOIEN FOR ALLMANHETEN
KOMMUNSIORLEK SAMMANLNGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA
(ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER TOI ANT KOM PNG- TOT ANT KOM PRO- TOT ANT KOM PRO- ANI SOM ORDN CENT- ANT SOM ORDN CENT- ANT SOM ORDN CENT- KOM INFOMOTF ANDEL KOM INFOMÖTF ANDEL KOM INFOMOTE ANnEL
( 10.000 INV. 53 23 43.4 233 105 45.1 236 125 44.8
SOLJ1972
1J-000 - 50.000 INV. 92 51 55.4 24 14 58.3 116 65 56.0
52
> 30.000 INV. 49 36 73.5 13 9 69.2 62 45 72.6
SAMTLIGA KOMMUNER 194 110 56.7 270 128 47.4 464 23Å 51.3
|AUELL 25. FnthENSLM AV [NFORMAIIUNSMOILN UNOIR 1971
KUMMUNSIORLEK SÅMMANLAGDÅ tJ SAMMANLAGDA ÄNMTIIGÅ (ANTAL INV.) KUMMUNLK KOMMUNER KOMMUNER
SOU 1972 52
ANTAL INFOMOTEN MIDILTAL ANTAL IHFOMOTFN MEDELIAL ANTAI INFOMOTFN "EDFLTAL 1-5 a—o 7-9 >9 PtR AR 1—3 A—ö 7-9 >9 PFR Rp 1-3 L-b 7-9 >? psn nn
( 10.000 INV. 19 o 0 76 4 O 95 5 0 10.0uu - 5u.000 INV. 55 41 ) 30.00u INV. 20 . 26
SAMILIGA KOMMUNER Ia
TAdtLL eh. ANTAL KOMMUNER SOM TILLSTALLI HANDLINOAR. PROTOKOLL OD TILL BIHLIOTEK
KJMMUNSTURLtK SÅMMANLAGDA [J SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNFR
TOI ANI KOM PRO- TOT ANT KOM PRO— TOT ANT KOM PRO- AVI SOM TILLSIALLI CENT' ANT SOM TILLSTÅLLT CENT- ANT SOM TILLSTÄLLT CENT- KUM HANDL TILL BIUL ÅNDEL KOM HANDL TILL BIBL ÅNDEL KOM HANDL [ILL RIBL ANDFL ( 10.000 INV. 53 22 41.5 233 55 23.6 236 77 26.9 10.0UU — 30.000 INV. 92 71 77.? 24 16 116 87 75.0
> su.uuu INV. 65 91.8 13 13 62 58
SAMTLIGA KOMMUNER 138 71.1 84
TABELL 25. ANTAL KOMMUNER DAN ALLMÄNHETLN KAN ABONNERA PA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KOMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA
(ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER TOT ANT KOM OAR PRU- TOT ANT KOM DÄR PRO' TOT ANT KOM BAR PRO- ANT ALLM KAN CtNT' ANT ALLM KAN CENT— ANT ALLM KAN CENT- KOM ABGONLRA ANDEL KOM ABBONERA ANDEL KOM ABBONERA ANDFL
( 10.000 INV. 53 9 17.0 233 29 12.4 286 32 13.3 10-000 - 30.000 INV. 92 19 26 116 23
> 50.000 INV. 49 23 13 62 28
SAMTLIGA KOMMUNER 51 89
IAdELL 26. MLDtLIAL PRENUMtRANTtR PA SAMMANTRAngspROTOKnLL PER KOMMUN
KOMMUNSTORLLK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA
(ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER ( 10.000 INV. & 11 10
10.000 - 50.000 INV. 20 2 17 > 30.000 INV. 39 33
SOLJ1972 52
SAMTLIGA KOMMUNtR 27 19
IAULLL 27. ANTAL KUMMuNcN SOM ARLIGEN GLR UT EN STATISTISK SAMMANSTÄLLNING (EJ EN MINDRE FOLDEP) KOMMONsrungK SAMMANLNGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNEN KOMMUNER KOMMUNER TOT ANI KOH SOM pRo- rOT ANT KOM SOM pRO— TOT ANT KOM SOM PRO- ANT GEN UT EN STA- ctNT- ANT GER UT EN STA- CENT- AMT GER 01 EN SYA- CENT- KOM TISTISK S-SIALLN ANOEL KOM TISTISK S-STALLN ANDEL KOM TISTISK S-STALLN ANDFL ( 10.00u INV. 55 1.9 233 8 3.4 296 9 3.1 10.000 - 50.000 INV. ' 5.4 24 .O 116 4.3 > 30.000 INV. 40.8 13 38.5 62 40.3
SAMTLIGA KOMMUNER 13.4 270 4.8 8.4
TABELL 25. INNEHÅLLEI I DE SIATISTISKA PUBLIKATIONERNA (SIFFRORNA AVSER ANTALET KOMMUNER) A. SAMHIANLAGDA KOMMUNER
KOMMUNSTURLEK TGI ANT BEFOLK— UNDERVISN NÄRINGS- KOMMUNIKA' FINANSER BOSTÄDER ALLM VAL ARBETS- ÖVRIGT SOCIAL (ANTAL INV) KOM NINGEN LIVET TIONFR MARKNAD VRRD
( 10.000 INV. 0 0 10.000 ' 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
B. EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER KOMMUNSTORLEK TOT ANT BEFOLK- UNDERVISN NARINGS- KOMMUNIKA- FINANSER BOSTADER ALLM VAL ARBETS- ÖVRIGT SOCIAL (ANTAL INV) KOM NINGEN LIVET TIONER MARKNAD VIND ( 10.000 INV. 8 6 2 10-000 ' 30.000 INV. ) 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
C. SAMTLIGA KOMMUNER
KOMMUNSTORLEK TOT ANT BEFOLK- UNDERVISN NÄRINGS- KOMMUNIKA- FINANSER BOSTADEP ALLM VAL APEETS- OVRIGT SOCIA
(ANTAL INV) KOM NINGEN LIVET TIONFR MARKNAD vann ( 10.000 INV. 9 7 2
10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
IAUELL 29. UPPLÅGÅNS STURLLÄ FOR "I STATISTISKA PUBLIKATIONFRNA (MEDEITAL EXFMPLAR)
SOL11972
KUMMUNSTURLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KUMMUNLR KOMMUNFR KOMMUNFR
52
( 10.000 INV. 45u 419 42? 10.000 - 50.u00 INV. 224 0 224 > 50.000 INV. 6714
SAMTLLGA KOMMUNER 5225
> 30.000 INV. 6522.
SAMTLIGA KOMMUNER #889.
* Stockholm, Göteborg och Malmö har undantagits
TABELL 30. UE SIAIISTISKA PUBLIKATIONEkhAS SPRIDNING (SIIIRORNA AVSER ANTALET KOWMUNER) A. SAMMANLAGDA KOMMUNER
ANTAL KOM SON UPPUIVII: A & c FORSALJN GRATIS UI- GRATIS UT— TILL DELNING TIlL OELNING TILL ALLMANHETEN FORTROLNDTMAN INTRESSERADF
( 10.000 INV. o
10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
B. EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
ANTAL KOM SOM UPPGIVIT: A B C FÖRSALJN GRATIS UT— GRATIS UT- TILL DELNING TILL DELNING TILL ALLMÄNHETEN FÖRTROENDEMAN INTRESSERADE ( 10.000 INV. 6 7 10.000 _ 30.000 INV. > 30.000 INV. 5
SAMTLIGA KOMMUNER 13 C. SAMTLIGA KOMMUNER
ANTAL KOM SOM UPPGIVIT: A B
C FORSALJN GRATIS UT- GRATIS UT- TILL DELNING TILL DELNING TILL ALLMANHETEN FORTROENDEHAN INTRESSERADE
( 10.000 INV. 7 8
SOL11972
10-0UU — 30.000 INV.
52
> 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
[ABELL 51. ANTAL KOMMUNER SUM VIDTAGIT SARSKILDA RTGARDER ANGÅENDE INFORMATION UNDER KVÄLLSTID
KOMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
SOLJI97252
TOT ANT KOM SOM PRO— TOT ANT KOM SOM TOT ANT KOM SOM PRO- ANT VIDTAGIT CENT- ANT VIDTAGIT ANT VTOTAGIT CENT' KOM SARSK ÄTGARD ANDEL KOM SARSK RTGARD KOM SARSK ÄTGARD ANDFL ( 10.000 Inv. 53 25 47.2 233 101 286 126 44.1 10.000 - 30.000 INV. 92 46 50.0 24 116 56 > 30.000 INV. 49 22 46.9 13 62 25
SAMTLIGA KOMMUNER 93 47-9
TABELL 32. ANTAL KOMMUNER SOM VIDTAGIT SARSKILDA RTGARDER FÖR ATT INFORMERA INVANDRARNA KUMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER
TOT ANT KOM SOM PRO- TOT ANT KOM SOM PRO- TOT ANT KOM SOM PRO-
ANT VIDTAGIT CENT- ANT VIDTAGIT CENT— ANT VIDTAGIT CENT-
KOM SAKSK ÅTGARD ANGEL KOM SÄRSK RTGARD ANDEL KOM SARSK RTGARD ANDEL
( 10.000 INV. 53 7 13.2 233 19 8.2 236 26 9.1
10.000 — 30.000 INV. 92 31 33.7 24 12.5 116 34 29.3
> 30.000 INV. 49 25 51.0 13 62 33 53.2
SAMTLIGA KOMMUNER 63 32.5 93 20.0
SOUI97252
TAUELL $$.
KUMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 1u.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > $U.UUU INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TAUELL 35.
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 1U.u00 INV. 10.000 - 30.000 INV. ) 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
SAMMANLAGDA KOMMUNER
TJT ANT KOM 53 92
49
ANT KOM SOM PRO-
VIDTAGIT CENT-
SARSK ÄTGARD ANDEL e1 39.6 54
54
SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT KOM 53 92
ANT KOM SoM PRO— VIOTAGIT CENT- snRsx ATGARD ANDEL 58 71.7 59 64.1 54 69.4
67.5
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT KOM 233 24 13 270
ANT KnM sov PRO-
VTDTAGIT CENT-
SARSK RTGIRD ANDEL 49 21.0 10 41.7 10
69
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT KOM 233
24 13
ANT KOM SOM PRO- VIDTAGIT CENT- SARSK RTGARD ANDEL 103 44.2 14 58.3
ANTAL KOMMUNER SOM vIOTAuII SARSKILDA &TGARDER FOR ATT INFORMERA NÄRINGSLIVET OM KOMMUNEN
SAMTLIGA KOMMUNER
TOT ANT ROM ZRé 116
62
ANT KOM SOM ppo- vInTAGIT CENT- SÄRSK RTGARO ANDEL 70 24.5 64 SS.?
44
ANTAL KOMMUNER SUM VIoTAuIT SARSKILOA INFORMATIONSRTGARDER I LOKALISERINGSPOLITISKT SYFTE
SAMTLIGA KOMMUNER
TOT ANT KOM 286 116
ANT KOM SOM PRO- VIOTAGIT CENT- SARSK RTGARD ANDEL 141 k9.3 73 62.9 66 71.0
55.6
SOLJI97252
TAdELL 55. ANTAL KOMMUNER SOM HAR PERSONER Pl CENTRAL NIVÅ HUVUDSAKLIGEN SYSSELSATTA MED INFORMATIONSVERKSAMHET (KONTORSPERSONAL UNDANTAGEN)
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 19.000 — 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 36. ANTALET CENTRALT PLACERAOE INFORMATIONSTJANSTEMAN
KOMMUNSTORLEK (ANTAL INV.)
( 10.000 INV. 10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT KOM SOM ANT MAR CENTRALT KOM PLAC INFOTJMAN 55 0
92 49
194
SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT ANTAL TJANSTEMAN: KOM 1 2 3 4
0 0 0 0 U
EJ SAMMANLAGOA KOMMUNER
TOT ANT KOM SOM ANT HAR CENTRALT KOM PLAC INFOTJMAN 233 , 3
24 13
EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
TOT ANT ANTAL TJANSTEMAN: KOM 1 2 3 4
3 0
SAMTLIGA KOMMUNER
TOT ANT KOM SOM ono- ANT HAR CENTRALT CENT— KOM PLAC INFOTJMAN ANOEL 286 3 116
62
(SIFFRORNA AVSER ANTALET KOMMUNER)
SAMTLIGA KOMMUNER
TOT ANT ANTAL TJANSTFMAN: KOM 1 2 3 4
3 0
IAUELL 37. ANTAL KOMMUNER DAR DET FINNS PERSONER I DE OLIKA FÖRVALTNINGARNA SOM HUVUDSAKLIGEN svSSLAR MED INFORMATIONSVERKSAMNET
KOMMUNSTURLEK sAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA
(ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER 'TOT ANT KGM SOM PRO- TOT AnT KOM SOM PRO- TOT ANT KOH SOM puo- ANT HAR INFO'PERS CENT- ANT HAR INFO—PERS CENT- ANT HAR INFO-PERS CENT- KOM I FoRVALTN. ANDEL KOM I FÖRVALTN. ANDEL KOM I FÖRVALTN. ANDEL
( 10.000 INV. 53 1.9 233 0 286 .3
10.000 - 30.000 INV. 92 2.2 24 116
> 30.000 INV. 49 13 62
SAMTLIGA KOMMUNER
TABELL 38. ANTAL PERSONER I DE OLIKA FORVALTNINGARNA SOM ENBART SVSSLAR MED IFORMATIONSVERKSAMNET KOMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER TOT TOT TOT ANT ANTAL TJÄNSTEMAN: ANT ANTAL TJANSTEMAN: ANT ANTAL TJÄNSTEMÄN: KOM 1 2 3 4 5 6—+—KOM 1 2 3 4 5 6—> KOM 1 2 3 4
( 10.000 INV. O 0 0 0 0 0 0 O 0 O 0 0 0 0 0 0 0
SOLJ197252
10.000 - 30.000 INV. > 30.000 INV.
SAMTLIGA KOMMUNER
TAUELL 59. INFORMATIONSVFRKSAMHETENS FINANSIERING
KOMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA EJ SAMMANLAGDA (ANTAL INV) KOMMUNER KOMMUNER
SOU197252
NUVUOOELEN UNG TILL HUVUDOELEN HUVUDDELEN UNG TILL HUVUDDFIEN VIA FORVALIN LIKA STORA FRÅN SARSK VIA FORVALTN LIKA STORA FRRN SARSK BUDGET: DELAR: INFOGUOGET: nunGET: DELAR: INFOBUOGFT: ANT puo- ANT PRO- ANT pRn- ANT PRO— ANT PRO— ANT ppo- KOM CENT KUN CENT KOM CENT KOM CENT KOM CENT KOM CFNT ( 10.000 INV. 52 O 1.9 _ 219 94.0 3 1.3 11 4.7 I0.000 — 50.000 INV. ' 25 25.0 17 70.8 16.7 > 30.000 INV. 18 36.7 5 38.5 51.9
SAMTLIGA KOMMUNER ' 42 21.6 89.3 2.1
TABELL 40. UEN SARSKILOA INIORMAIIONSIIOOGETENS STORLEK UNDER 1971 | DE KOMMUNER SOM HADE SND/IN (MFDFLTAL PFR KOMMUN)
KUMMUNSTORLEK SAMMANLAGDA LJ SAMMANLAGOA SAMTLIGA (ANTAL INV.) KOMMUNER KOMMUNER KOMMUNER ( 10.000 INV. 19780 19780 10.000 - 50.000 INV. 34407 30929 35749 > 30.000 INV. 245121 120500 720805
SAMTLIGA KOMMUNER 144191 49240 113887
> 30.000 INV. 159031. 120500. 151325.
SAMTLIGA KOMMUNER 98860. 49240. 82854.
* Stockholm, Göteborg och Malmö har undantagits
TABELL 41. UPPGIFTSLAMNARNAS PERSONLIGA BEDÖMNING AV EFFEKTIVITETEN AV OLIKA INFORMATIONSFORMER (ANTAL KOMMUNER) A. SAMMANLAGDA KOMMUNER
FRÅN VIA EGEN REGELBUNDEN SÄRSKILDA BREV CIRKULAR ANNAN FORTRMAN TIDNING ANNONSERING ARRANGEMANG TILL VISSA FORM FÖR TJMAN BROCNYR OD Ex. INFOMÖTE MEDBORGARGRUPP INFO
KUMMUNSTORLEK MKT GANSK MKT GANSK EJ SÄ MKT GANSK EJ SR MKT GANSK EJ SA MKT GANSK EJ SA MKT GANSK EJ SR (ANTAL INV) EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF FFF EFF EFF EFF EFF EFF
( 10.000 INV. 19 32 15 25 13 11 17 25 13 21 19 14 29 10 10.000 - 30.000 INV. 59 45 20 48 23 11 40 40 18 39 34 21 39 31 > 30.000 INV. 21 27 10 26 13 9 27 13 10 27 12 20 19 10
SAMTLIGA KOMMUNER 79 45 99 49 84 78 41 87 65 55 87 51
5. EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
FRÅN VIA FGEN REGELBUNDEN SÄRSKILDA BREV CIRKULÄR ANNAN FORTRMAN TIDNING ANNONSERING ARRANGEMANG TILL VISSA FORM FÖR TJMAN BROCHVR OD EX- INFOMÖTF MEDBORGARGRUPP INFO
KOMMUNSTORLEK MKI GÅNSK MKT GANSK FJ SÄ MKT GANSK EJ SÄ MKT GANSK EJ SR MKT GANSK EJ SR MKT GANSK (ANTAL lNV) EFF EFF EFF FFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF FFF FFF EFF EFF EFF EFF
( 10.000 INV. 67 140 26 54 91 87 16 92 124 48 111 73 58 110 64 7
10.000 ' 50.000 INV. & 15 8 12 10 7 11 > 50.00U INV. 7 5 7 4 2 6
SAMTLIGA KOMMUNER . 67
C. SAMILIGA KOMMUNER FRÅN VIA IGEN REGELBUNDEN SÄRSKILDA RREV CIRKULAR ANNAN FORTRMAN TIDNING ANNONSERING ARRANGEMANG TILL VISSA FORM FÖR TJMAN BNOCMYR OD EX. INFOMÖTF MEDBORGARGRUPP INFO
KOMMUNSIURLEA MKT GANSK EJ SA MKT GAHSK EJ SA MKT GANSK EJ sa MKT GANSK FJ SR MKT GANSK EJ SR MKT GANSK EJ sn (ANTAL INV) EFF EFF FIF LTF EFF EFF EFF EFF EFF EFF FFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF
( 10.000 INV. db 11? 28 69 116 100 27 109 149 61 132 9? 72 139 74 8 10.000 — 30.000 INV. 45 57 10 28 59 28 12 55 48 20 51 44 28 50 37 50.000 INV. 27 34 10 34 18 10 34 18 12 34 16 22 25 15
SAMTLIGA KOMMUNER ' 107 146 49 215 93
TAULLL 42. UPPGIFTSLANNARNAS PERSONLIGA BEDOMNING Av EFFEKTIVITETEN AV OLIKA INFORMATIONSFORMER (PROCENTANDELKOMMUNER) A. SAMMANLAGDA KOMMUNER
FRÅN VIA EGEN REGELBUNDEN SÄRSKILDA BREV CIRKULÄR FORIRMAN TIDNING ANNONSFRING ARRANGEMANG TILL VISSA TJMAN BROCNYR OD EX. INFOMOTE MEDBORGARGRUPP
KuMMUNSIUkLEK MKT GANSK MKT bANSK EJ SA MKT GANSK EJ SR MKT GANSK EJ sa MKT GANSK EJ sn (ANTAL INV) EFF FFI ' EIF LFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF
( 10.000 INV. 55.8 60.4 28.3 47.2 24.5 20.8 32.1 47.2 24.5 39.6 35.8 26.4 54.7 18.9 10.000 - 30.000 INV. 42.9 49.5 52.7 25-3 12.1 44.0 42.9 37.4 23.1 34.1
> 30.000 INV. 55.1 . 53.1 26.5 18.4 55.1 55.1 24.5 40.8 20.4
SAMTLIGA KOMMUNER 53.9 ' 51.3 25.4 16.1 43.5 45.1 26.4
&. EJ SAMMANLAGDA KOMMUNER
rann VIA EGEN REGELRUNOEN SARSKILDA nREv CIRKULAR FORTPMAH TIDNING ANNONSERING ARRANGEMANG TILL VISsA TJMAN BROcHVR On Ex. INFOMOTE MEDBORGARGRUPP
KOMMUNSIORLEK MKT GANSK EJ SÅ MKT DANSK EJ SN MKT GANSK FJ SR MKT GANSK EJ SR MKT GANSK EJ SH (ANTAL INV) EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF FFF EFF EFF EFF FFF FFF EFF
(10.000 INV. 28.8 60.1 11.2 23.3 39.2 37.5 5.9 39.7 53.4 20.7 47.8 31.5 2=.o 47.4 27.6 10.000 - 30.000 INV. 57.5 50.012.5 53.3 45.8 20.8 4.2 62.5 33.3 8.3 50.0 41.7 29.2 45.8 25.0 > 30.000 INV. 40.2 53.5 .0 .0 61.5 32.5 7.7 53.8 38.5 15.4 53.8 30.8 15.4 46.2 38.5 SAMTLIGA (DAMUNER 50.4 58.9 10.7 23.0 40.9 36.1 6.7 42.4 50.9 19.3 48.3 32.3 24.9 47.2 27.9
£. SAMTLIGA KOMMUNER TNRN VIA EGEN REGELBUNDEN SARSKILDA BRFv CIRKHLAR FORTRMAN TIDNING ANNONSERING ARRANGEMANG TILL VISGA TJMAh BRUCHYR OD EX. IHFOMOTE MEDBORGARGRUDP
KOMMUNSTORLEK NKT GANSK EJ SB MKT GAHSK EJ SN MKT GAHSK FJ SR MKT GANSK EJ SB MKT GANSK EJ SR (ANTAL INV) EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF EFF FFF EFF EFF EFF FFF EFF EFF
( 10.000 INV. 50.1 00.1 9.b 24.2 40.7 35.1 9.5 38.2 52.5 21.4 46.3 32.3 25.3 48.R 26.0 1J.000 - 30.000 INV. 41.7 49.6 6.7 24.3 51.3 24.5 10.4 47.8 41.7 17.4 44.3 38.3 24.3 43.5 32.2 ) 50.000 INV. 43.5 54.8 1.6 16.1 54.5 29.0 16.1 54.8 29.0 19.4 54.8 25.8 35.5 40.3 24.2
SAMTLIGA KOMMUNER 54.8 56.8 6.4 25.2 45.2 31.6 10.6 42.9 46.5 20.1 47.0 52.9 26.4 46.5 27.3
Tabell 43 Sammanställning över kommuner som hade kommunal tidning 1.7.1971.
A ntal invånare
Antal Län Kommun invånare
Lan Kommun
Z Frostviken 1 810 [( Karlshamn 31 914 Z Fors 2 442 C Enköping 31 918 P Skepplanda 2 539 w Ludvika 33 488 AC Nysätra 2 576 M Landskrona 34 590 L Glimåkra 2 717 M Trelleborg 36 166 L Hjärsås 2 803 AB Lidingö 36 308 M Skanör-Falsterbo 3 229 K Karlskrona 36 405 M Löddeköpinge 3 245 E Motala 37 841 M Savar 3 801 AB Sollentuna 38 004 AC Bjurholm 3 911 AB Norrtälje 38 348 M Vellinge 4 035 AB Täby 38 892 L Kivik 4 061 5 Karlskoga 39 507 AC Dorotea 4 098 X Sandviken 43 663 H Torslunda 4 234 AB Haninge 46 098 X Harmånger 4 503 P Trollhättan 48 156 S Ullerud 4 624 AB Järfälla 49 396 S Forshaga 4 884 L Kristianstad 55 402 AC Bygdeå 4 995 BD Luleå 58 946 L Knislinge 5 032 Y Örnsköldsvik 60 520 S Munkfors 5 726 S Karlstad 72 467 C Håbo 6 149 AB Södertälje 75 979 L Mönsterås 6 603 M Helsingborg 100 559 P Sandhult 6 810 E Linköping 104 642 H Borgholm 6 839 F Jönköping 107 767 F Gnosjö 7 671 T Örebro 115 694 P Tranemo 8 222 E Norrköping 115 765 AB Gustavsberg 8 417 C Uppsala 127 447 ED Arvidsjaur 8 399 M Malmö 265 505 BD Haparanda 8 888 0 Göteborg 451 805 F Gislaved 8 947 AB Stockholm 740 486 — T Laxå 9 552 ' M Hörby 9 740 * s Eda 9 998 * L Båstad 10 476 S Hammarö 10 728 0 Tanum 10 851 AB Upplands—Bro 11 044 F Vaggeryd 11 046 M Staffanstorp 11 241 0 Askim 11 473 M Burlöv 11 889 M Svalöv 12 065 M Lomma 12 342 AB Vallentuna 12 738 K Sölvesborg 15 220 AB Österåker 15 560 T Kumla 16 270 S Filipstad 16 279 X Bollnäs 17 359 K Olofström 17 671 N Kungsbacka 19 127 X Ljusdal 22 523 M Ystad 24 091 Y Härnösand 27 056 AB Danderyd 27 704 AB Sundbyberg 28 177 U Köping 29 671 K Ronneby 29 711
SOU 1972:52
Tabell 44 Sammanställning över kommuner som vidtagit några särskilda åtgärder för att informera invandrare. 1.7.1971.
Kommun
Vidtagna åtgärder
CW'UO'I'I'I'J'TI'U'TITIUUUUÖO
en
men
O CWZZZZ>> XR=m> XH'UZW
> m
Södertälje Gustavsberg Enköping Uppsala Eskilstuna Katrineholm Nyköping Oxelösund Burseryd Gislaved Reftele Södra Mo Villstad Jönköping Växjö Trollhättan Skövde Västerås
Norrköping Malmö Borås Karlskoga Gävle
Upplands—Väsby Motala Oskarshamn Karlskrona Alfta
Huddinge Solna Helsingborg Landskrona Lund Halmstad Mark Hallstahammar
Göteborg
Stockholm
Gemensam för hela kommunblocket
Invandrarbyrå
[nformationscentraL informationstjänst
n av
”
Invandrarkonsulent, kontaktmän
"
Samarbetskommitté, arbets- grupp, invandrarkommitté
Immigrantservice på sooialförvaltningen
lnvandrarnämnd
SOU 1972:52
Tabell 45 Sammanställning över kommuner som vidtagit speciella åtgär- der för att informera näringslivet om kommunen och dess verksamhet 1.7.1971.
Län Kommun Vidtagna åtgärder
L Kristianstad Samarbetskommitté eller liknande N Halmstad " 0 Göteborg ” T Hällefors ” W Falun Kontaktman W Orsa ” X Alfta " X Gävle ” M Malmö Näringslivskonsult, företagskonsult W Ludvika ” AC Norsjö ” (' Uppsala Näringsråd L Örkelljunga " BD Boden ” 0 Stenungsund Informationskommitté P Borås " AB Österåker lndustrinämnd R Falköping ” O Partille [ndustrikommitté Z Rödön ” F Jönköping Näringslivsekreterare AC Skellefteå ” 1 W Mora Kontaktkommitté Katrineholm Utredningssekreterare M Eslöv Industriråd F Eksjö Näringslivsnämnd
SOU 1972:52
Tabell 46 Sammanställning över kommuner som vidtagit särskilda åt- gärder för att informera näringslivet i lokaliseringspolitiskt syfte. 1.7.
1971.
Län Kommun
Vidtagna åtgärder
Motala Norrköping Sävsjö Torsås Malmö Storfors Norsjö Köping Falun Gävle Storuman Arvidsjaur Jokkmokk
Norrtälje Eskilstuna Värnersborg Vilske Rödön Jönköping Borlänge Unnaryd Halmstad
Lindesberg Orebro Älvkarleby
Borås
"UÖ—l—l 211 1NWWU>WW>>€ C>m 211151 2 wUUG € (') Z
Lokaliserings-, industrikonsult
"
Industrikommitté, industriråd
vi ”
"
Näringslivssekreterare, ombudsman PR'kommitté, PR—sek reterare
Samarbetsorgan
”
Länsarbetsgrupp
Lokaliseringssektion inom kommunstyrelsen
106 SOU 1972:52
Tabell 47 Sammanställning över kommuner där frågan om kommundels- råd aktualiserats. 1.7.1971.
A. I följande kommuner har kommundelsråd inrättats:
Län Kommun AB Sigtuna AB Täby F Eksjö F Vetlanda P Skepplanda (kallas planeringskommittéer) R Skövde BD Luleå
B. I följande kommuner har utredningar i kommundelsrådsfrågan tillsatts:
Län Kommun Län Kommun AB Danderyd F Jönköping AB Lidingö F Nässjö AB Norrtälje G Ljungby AB Sollentuna H Kalmar AB Stockholm M Landskrona AB Nacka 0 Göteborg AB Tyresö 0 Uddevalla AB Österåker S Karlstad C Enköping S Kristinehamn C Uppsala W Falun D Nyköping X Hudiksvall D Strängnäs
C. [ följande kommuner har frågan om kommundelsråd väckts i fullmäktige:
Län Kommun Län Kommun AB Botkyka H Västervik AB Haninge N Falkenberg AB Huddinge P Mark AB Järfälla R Mariestad AB Solna S Arvika AB Södertälje 5 Filipstad D Eskilstund S Kil E Linköping T Hällefors E Mjölby U Köping E Motala U Västerås F Sävsjö X Bollnäs F Värnamo X Gävle G Växjö X Sandviken H Hultsfred AC Skellefteå H Vimmerby AC Umeå
BD Kiruna
SOU 1972:52
Tabell 48 Sammanställning över kommuner som inrättat särskilda lokala kontaktmän. 1.7.1971.
Län Kommun Antal invånare Antal kontaktmän BD Arjeplog 4 435 1 M Svalöv 12 065 4 G Tingsryd 15 030 3 W Mora 17 131 3 X Ljusdal 22 524 4 T Lindesberg 24 205 3 0 Kungälv 24 869 5 F Vetlanda 28 842 4 X Söderhamn 31 896 2 D Katrineholm 32 796 2 W Ludvika 33 489 1 G Nässjö 33 586 5 M Landskrona 34 590 1 N Varberg 39 037 2 X Sandviken 43 663 5 AB Haninge 46 098 1 AC Skellefteå 61 912 2 S Karlstad 72 467 2 X Gävle 84 625 3 T Örebro 1 15 695 6
Tabell 49 Sammanställning över kommuner som 1.7.71 enligt gällande regler knutit (adjungerat) representanter för viss del av kommunen till ordinarie beredningsorgan när ärenden som berör denna del av kommu- nen behandlas.
Län Kommun Antal invånare S Gustav Adolf 1 025 Z Hallen 1 437 Z Tännäs 2 113 P Skepplanda 2 539 F Reftele 3 149 F Hjälmseryd 3 839 AB Vaxholm 4 829 AC Nordmaling 8 159 0 Öckerö 8 5 13 O Strömstad 9 568 W Mora 17 131 W Ludvika 33 489 AB Haninge 46 098
l08 SOU 1972:52
Bilaga 2 Informationsverksamheten i landstingen (tabeller)
p., Hrutl , ...and-il
Tabell ] Landstingens utgivning av informationstidningar 1970.
Landsting lnforma- Antal Kostnad Spridning till Upplagans tions— nr/år 1970 storlek tidning Hus- Förtro- Intres- Annat
hållen endemän serade svar
Stockholms 60 000 x x x' 10 000
Uppsala Södermanlands x 5 60 000 x x x x2 10 000 Östergötlands Jönköpings x 4 52 000 x x3 10 000 Kronobergs Kalmar Blekinge x 4 40 000 x x x4 7 000 Kristianstads x 4 50 000 x x5 8 000 Malmöhus x 8 80 000 x6 20 000 Hallands Göteborgs och Bohus x 4 35 000 x x7 7 000 Älvsborgs Skaraborgs x 4 120 000 x x x x8 10 000 Värmlands Örebro x 6 120 000 x9 23 000 Västmanlands x 4 81 500 x x xlo 81 500 Kopparbergs x 4 30 000 x x1 ' 7 000 Gävleborgs x 4 47 000 x x] 2 8 500 Västernorrlands x 4 82 000 x x x1 3 14 000 Jämtlands x 4 60 000 x x'4 5 500 Västerbottens x 3 44 000 x x x15 8 000 Norrbottens
Summa 15 3 13 6 15 Medelvärde 4 64 000 15 300 Median 5 51 000 9 250
] Samtliga anställda, kommunala myndigheter och pressen. ? Anställda och kommunernas förtroendemän. 3 Anställda, förtroendemän, skolor, offentliga lokaler och kommunfullmäktigeledamöter. 4 Anställda, myndigheter, föreningar, opinionsbildare m.fl. 5 Samtliga landstingsanställda och vissa kommunala myndigheter. 6 Personalen. 7 Samtliga anställda. 5 Tre nummer till egen personal, förtroendemän och intresserade (upplaga ca 10 000) samt ett nummer som skickades till alla hushåll i länet (upplaga ca 100 000). Utgivning till alla hushåll i länet sker sporadiskt.
9 Av upplagan går 13 000 till anställda, 8 000 till opinionsförmedlare i länet och 2 000 till opinions- bildare utanför länets gränser. 10 Anställda, personalorganisationer, länets kommuner samt vissa myndigheter och företag. Ett nummer som distribuerats till länets samtliga hushåll hade en upplaga av 110 000 ex. '1 Anställda. ' 2 Massmedia, läns- och tillsynsmyndigheter, skolor, politiska och fackliga organisationer i länet, primärkommunerna, de största industrierna, nyckelpersoner i länet samt opinionsbildare. 13 Till anställda ca 9 000 ex., i övrigt till skolor, bibliotek, länsorgan och politiska föreningar, 14 Samtliga anställda. 1 5 Alla landstingsanställda och diverse länsinstitutioner.
SOU 1972:52
Tabell 2 lnforrnationsbroschyrer till samtliga hushåll 1970.
Landsting Förekomst av infor- Antal Kostnad Exempel på broschyrernas innehåll
mationsbroschyrer ggr 1970
Stockholms x 1 1 500 000 Annonskampanj, landstingskatalog m. m. inför nya landstingets start
Uppsala Södermanlands
Östergötlands x 1 241 000 Annonskampanj, landstingskatalog m. m.
Jönköpings Kronobergs
Kalmar
Blekinge
Kristianstads x 1 42 000 Informationsbroschyr ang. lands- tingets bidragsverksamhet Malmöhus x 1 130 000 Ungefär som socialkatalogcn Hallands Göteborgs och Bohus
Älvsborgs
Skaraborgs x 1 48 000 Värdkatalog med uppgifter om landsJ tingets hälso- och sjukvård samt dess övriga sociala verksamhet Värmlands
Örebro
Västmanlands x 1 65 000 Upplysningar om landstingets all— männa verksamhet
Kopparbergs Gävleborgs
Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Summa 6
Medelvärde ] 337 721 Median 97 500
SOU 1972:52
Landsting Riktad Antal Kostnad Mål- Exempel information ggr 1970 grupp påinnehåll
Stockholms x 2—3 30—40 000 1 1 Uppsala
Södermanlands
Östergötlands x 16—20 60—70 000 2 2 Jönköpings Kronobergs x 3 15 000 3 3 Kalmar
Blekinge
Kristianstads x 5 20 000 4 4 Malmöhus Hallands
Göteborgs oeh Bohus
Älvsborgs x 2 4 400 5 5 Skaraborgs 25 000 6 6 Värmlands x 1 15 000 7 7 Örebro Västmanlands x 1 750 5 5 Kopparbergs
Gävleborgs
Västernorrlands x 4 30 000 9 9 Jämtlands x 2 10 000 10 10 Västerbottens Norrbottens
>! Lh
Summa 10
Medelvärde 4 23 000 Median 3 20 000
Målgrupper
' Befolkningen i vissa kommuner. ? Företagare, kvinnor, 4-åringar, blivande mödrar, ungdomar, ägare av enskilda vägar, barn m. fl.
3 Skolornas yrkesvalslärare. 4 Hushållen i inkorporerad församling, kvinnor inom vissa områden och ålders— grupper samt vissa föräldragrupper. 5 Alla hushåll i två kommuner inom landstingsområdet. 6 Kvinnor i vissa åldersgrupper, föräldrar till 4-åringar, elever i årskurs 8, invånare i viss kommun. 7 Avgångsklasserna i gymnasieskolan och grundskolan.
5 Vissa åldersgrupper av kvinnor födda 1922—41. 9 Handikappade, hörselskadade och personer i behov av rådgivning. 10 Utbildningsbroschyr till grundskoleelever, arbetssökande m. fl. samt särtryck av tematidning till föräldrar, vårdnadshavare, förmyndare m. fl. inom omsorgsverk- samheten.
Exempel på innehåll
1 Angående rekrytering av personal till sjukhus samt allmän information om sjukhusens uppgifter. . 2 Bullerprofylax, gynekologisk hälsokontroll, hälsokontroll, annonser om mödra- vårdscentraler, bidrag, vaccinering etc. 3 Ekonomisk information och information om yrken inom landstingets verksam- hetsfält. 4 Allmän information om landstingets verksamhet samt information om hälso- kontroll. 5 information om jourcentral m.m. 6 Upplysningar m.m. om hälsokontroller, allmänt om landstinget, sjukvårds— service i Skaraborg för invånare i församling som överflyttas från annat län. 7 Elementära upplysningar om landstingets organisation och verksamhet. & Riktad gynekologisk hälsoundersökning, turistinformation. 9 Information om sjukgymnastik, behandling och hjälpmedel, information om hörcentraler och rådgivningsbyråer. 10 Utbildningsbroschyrer.
Tabell 4 Regelbunden annonsering av landstingen 1970 för att informera allmänheten om service.
Landsting Regel- Område Antal bunden _ tidn. annon- Ngn gång Ngn gång Ngn gång Hälso- Social Under- Annat sering per vecka per månad per är sjuk- omsorg visn. område
vård kultur
Stockholms x x 1 0
Uppsala
Södermanlands x x x x x 6 Östergötlands x x x x 6 Jönköpings x x x x 5
Kronobergs
Kalmar x x x x x x 8
Blekinge Kristianstads
Malmöhus x x 1 0 Hallands
Göteborgs Och Bohus
Älvsborgs x x x 1 4 Skaraborgs x x x x 1 0 Värmlands Örebro x x x x x 5
Västmanlands
Kopparbergs x x x x x 7
Gävleborgs
Västernorrlands x x x x x x 5 Jämtlands x x x x x 3
Västerbottens Norrbottens x x x 4
Summa 1 3 8 1 1 8 9 5
Medelvärde 7 Median 7
114 SOU 1972:52
Tabell 5 Landsting som genomfört annonskampanj. under 1970.
Landsting Informations- Fråga Målgrupper kampanj under 1970
Stockholm x Information om nya Stockholms Alla invånare i Stoek-
landsting (Storland stinget) holms län.
Uppsala Södermanlands
Östergötlands x Information om landstingets Allmänheten
* verksamhet
Jönköpings
Kronobergs x 1 Allmänheten Kalmar
Blekinge
Kristianstads x ? Hushållen inom lasarettets upptagningsområde samt vis- sa arbetsförmedlingar Malmöhus x 3 Ingen speciell målgrupp
Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborg x Hela landstingets verksamhet Allmänheten Skaraborgs x Plan för hälsovård Alla hushåll i länet Värmlands x 4 I första hand samtliga röstberättigade Örebro x 5 Opinionsförmedlare utanför länet Västmanlands Kopparbergs x Hur skattepengarna används Allmänheten Gävleborgs x 6 Alla hushåll i Söderhamn
och samtliga elever i grund- skolans årskurs åtta Västernorrlands x Byggandet av Sundsvalls Invånarna i Medelpad nya sjukhus 7
Jämtlands x Allmänheten Västerbottens x 5 Alla som besöker läkare Norrbottens x 9 Allmänhet och inköpare
Summa 15
1 Informerade i annonskampanj (8 tillfällen) om aktuella projekt och planer för landstingets olika verksamhetsgrenar. Aftischkampanj inom länskommittén för information om alkohol, narkotika och tobak i G-län. ? Kampanj för rekrytering av personal till lasarettet i Ängelholm. 3 Blodgivningskampanj samt kampanj i anslutning till landstingskatalogen. 4 Uppmaning att delta i landstingsvalet och i samband därmed allmän information om landstinget. 5 [nformationskampanj för att få opinionsförmedlare utanför länets gränser att intressera sig för Örebro län. 6 Rekrytering av personal till nytt sjukhem. Information om landstingets verksamhet och ekonomiska förhållanden. 7 Allmän informationskampanj om landstingets verksamhet (12 annonser utspridda under året i lokalpressen) samt informationskampanj om jourcentral och blodgivning. 5 Information i samarbete med försäkringskassan om genomförandet av 7-kronorsreformen. 9 Försäljning av produkter från skyddade verkstäder.
SOU 1972:52
Tabell 6 Landstingens åtgärder för att informera pressen 1970.
Landsting
Direkta kontakter Arbetsmaterial Presskonferenser Faktasammanställ— ningar
Upp- En- Knap- Upp- En- Knap- Upp- En- Knap-
ggr
Upp- En- rep. staka past rep. staka past rep. staka past rep. ggr alls ggr ggr alls ggr ggr alls ggr
staka ggr
Knap- past alls
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
XXXXXXXX xxxxxxxxxx XXXXX X X XXX)!
)(
XXXXXXXXX>€XXXXXXXXXXXXX >!
>! XXXXXX
>4
X
X X
X
xxxx
N U.) N |— |— .— h— SD &» _-
Summa
SOU 1972:52
Tabell 7 Landstingens kontakter med Sveriges Radio under 1970.
Landsting Kontakter med SR Någon gång/vecka Någon gång/månad Någon gång/år
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
X
>!
XXXX
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX >= X
XXXXXX
Summa N (» .— & oo >—
SOU 1972:52
Tabell 8 Landstingens åtgärder för att informera Sveriges Radio under 1970.
Landsting Direkta kontakter Arbetsmaterial Presskonferenser Faktasammanställ- ningar
Upp- En- Knap- Upp- En- Knap- Upp- En— Knap- Upp- En- Knap- rep. staka past rep. staka past re p. staka past rep. staka past ggr ggr alls ggr ggr alls ggr ggr alls ggr ggr alls
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
X
X X
XXXXXXXX XXXXXXXX
)( >! xxxx
XXXXXXXXXXX
XXXXXX
N 0 |— Nl
Summa
SOU 1972:52
Tabell 9 Visningar av nya byggnader och utställning av planer 1970.
Landsting
Visning av bygg- nader eller planer för allmänheten
Visning av bygg- nadsprojekt
Utställning av planer
Antal gånger Antal gånger
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Summa
Medelvärde Median
x 3 — x 1 — x 5 2 x 11 — x 5 2 x 2 — x 5 — x 3 — x 2 2 x 10 _ x 2 _ x 2 — 12
4 2 4 2
SOU 1972:52
Tabell 10 informationsmöten för allmänheten anordnade av landstingen under 1970.
Informationsmöte Antal för allmänheten ggr
Landsting Fråga
Stockholms
Uppsala
Södermanlands Östergötlands x 1 Omdisposition av lasarett Jönköpings Kronobergs
Kalmar x 1 Utbyggnad av centrallasarettet
Blekinge
Kristianstads Malmöhus x 1 Visning av sjukhus Hallands Göteborgs och Bohus
Älvsborgs
Skaraborgs x 4 Nedläggning av lanthushålssko- lor, planering för vårdcentraler Värmlands
Örebro
Västmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs x 2 Omstrukturering i sjukvård Västernorrlands Jämtlands x 2— 3 Framtida sj ukvårdsplan Västerbottens Norrbottens
Summa 6
Medelvärde 2 Median 1
SOU 1972:52
Tabell ]] Landsting som under 1970 tillställt biblioteken handlingar och protokoll. Möjligheterna för allmänheten att prenumerera på protokoll från landstingens organ.
Landsting Landsting som Möjlighet för all- Antal prenu-
1970 tillställde mänheten att pre— meranter biblioteken pro- numerera på proto— tokoll o. cl. koll från lands—
tingets organ
Stockholms Uppsala x Södermanlands Östergötlands
>!
X X
Förekommer spo radiskt, gratis
Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
XXXXXXXXXXXX
XXXXX
N 0
U- 1
Summa
SOU 1972:52
Tabell 12 Landstingens utvidgning av statistiska sammanställningar 1970.
Landsting Statistiska sam- Typ av statistik manställningar under 1970
Stockholms Statistiska sammanställningar i samarbete med Stock- holms stad om beläggning på sjukhus, vårdkostnader, bostadsbyggande, inflyttning etc. Uppsala Södermanlands Östergötlands x Årsberättelser från centrala nämnder och direktioner Jönköpings x Statistik över befolkning, vårdplatser, skatteför- hållanden, driftskostnader, elevplatser etc. Kronobergs Kalmar Blekinge x Årsberättelse från de centrala nämnderna Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus x Årsberättelse Älvsborg x Länsläkarens årsberättelse och ekonomisk statistik över hälso- och sjukvården Skaraborgs Värmlands Örebro x [ ett nr av tidskriften Landstingsnytt presenteras bokslutet Västmanlands Kopparbergs )( Sammanställning av uppgifter om färdigställda vårdplatser Gävleborgs x Statistik om landstingets institutioner och ekonomi Västernorrlands x Investeringsprogram, personalbehovsprognos m. m. Jämtlands ] Västerbottens x Ekonomiska översikter för sjukvård, skolor och social » verksamhet Norrbottens x Faktasamlingar om landstingets olika verksamhetsområden
Summa 12 t
SOU 1972 :52
Tabell 13 Statistiska sammanställningars upplaga och spridning 1970.
Landsting
Upplaga
Försäljning till
svar
Stockholms Uppsala Södermanlands östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro
Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs
Västernorrlands Jämtlands Västerbottens
Norrbottens Summa
Medelvärde Median
375
Till anställda och opinionsbildare
Till åttonde års- kursen i grundskolan
Ingår i landstings- trycket
4 977 1 425
3
SOU 1972:52
Tabell 14 Landstingens åtgärder för att informera invandrare 1970.
Landsting Åtgärder för att in- formera invandrare
Vidtagna åtgärder
Stockholms x
Uppsala x Södermanlands x Östergötlands )(
Jönköpings Kronobergs
Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs x
Värmlands
Örebro
Västmanlands x Kopparbergs x Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Språknyckel på sex språk om landstinget och landstings- katalogen Tolkservice genom invandrarbyråer
Tolkhjälp
Vidarebefordrat vissa skrifter från landstingförbundet att distribueras genom direktionerna
Sammandrag av vårdkatalog på finska. Upplysningstjänst på finska per telefon
Indirekt via anslag till ABF Tolkhjälp
Summa 7
SOU 1972:52
Tabell 15 Landstingens åtgärder för att informera nyinflyttade 1970.
Landsting Åtgärder för Vidtagna åtgärder ! egen nyinflyttade regi
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs x Information åt personal
från AMS x Kalmar x Information till viss
inkorporerad del x
Blekinge Kristianstads x Information till viss
inkorporerad del x * Malmöhus * Hallands Göteborgs och Bohus i Älvsborgs i Skaraborgs * Värmlands , Orebro * Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Summa 3 3
SOU 1972:52
Tabell 16 Landstingens information till näringslivet 1970.
Landsting Information till Vidtagna åtgärder näringslivet om landstinget
Stockholms x Handelskammare m. fl. får del av landstingets informationsmaterial
Uppsala
Södermanlands x Information i samråd med före- tagareföreningen
Östergötlands
Jönköpings x Främst kontakter via företagare- föreningen Kronobergs x Företagsdagar anordnas för in- formation Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs x Näringslivskonferens i samarbete med företagareföreningen och rep— resentanter för näringslivet Skaraborgs x Genom landstingets informations- tidning och monter på hantverks- och industriexpo Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs x Diskussioner mellan förtroende- valda och näringslivsföreträdare Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands x Anslag dels till en näringslivs- avdelning och dels till företa- gareförening Västerbottens x Ekonomiskt stöd till företagare- föreningen i länet m. fl. insti- tutioner
Summa 9
126 SOU 1972:52
Tabell 1 7 Landstingsinformation i lokaliseringspolitiskt syfte 1970.
Landsting Särskilda infor- Vidtagna åtgärder mationsåtgärder
Stockholms Uppsala x Indirekt genom anslag till länets företagareförening Södermanlands Östergötlands x Utställning på mässa Jönköpings x Stiftelsen Jönköpings näringslivsråd bildades Kronobergs x Annonser, konferenser och direkt kontakt med företagare Kalmar Blekinge Kristianstads x Utställning på mässa, tryckt folder, informationsskrift till länets företag Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus
Älvsborgs
Skaraborgs x Annonskampanj via landstingets organ näringsrådet, utställningsverksamhet Värmlands Örebro x Inbjudan till 250 beslutsfattare och opinionsbildare från hela landet som bl. a. bjöds på flygresa; still- film utsändes i förväg Västmanlands Kopparbergs x Anslag till företagreföreningen, annonsering, utställningar, uppvakt- ningar Gävleborgs x Samarbetsorgan mellan landsting, länsstyrelse och näringsliv Västernorrlands x Medverkat ] utställningar Jämtlands x Näringskampanj samt näringsrådets regelbundna aktivitet Västerbottens )( Representanter för Statsföretag AB besökte länet på inbjudan Norrbottens x Särskild näringsnämnd med 4 hel— tidsanställda
Summa 13
SOU l972:52
Tabell ]8 Finansiering av landstingens informationsverksamhet 1970.
Via förvalt— Från förvaltningarnas bud- Från sär- Om särskild informa- ningarnas getar och från särskild skild informa- tionsbudget redovisas budgetar informationsbudget tionsbudget _—
Landsting
Belopp
Stockholms 1 200 000 Uppsala x Södermanlands x 300 000 Östergötlands x 500 000 Jönköpings x 40 000 Kronobergs x Kalmar x 100 000 Blekinge x 50 000 Kristanstads x 100 000 Malmöhus x 285 000 Hallands x 100 000 Göteborgs och Bohus x 200 000 Älvsborgs x 200 000 Skaraborgs x 220 000 Värmlands x Örebro x 475 000 Västmanlands x 100 000 Kopparbergs x 260 000 Gävleborgs x Västernorrlands x 358 000 Jämtlands x 125 000 Västerbottens x 100 000 Norrbottens x
Summa 5 4 14
Medelvärde 248 000 Median 210 000
SOU 1972:52
Tabell 19 Landsting som 1967e70 utfört eller tillsatt utredning om sin informationsverksamhet.
Landsting
Stoekholms Uppsala x Södermanlands Östergötlands x' Jönköpings x Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads
' Malmöhus Hallands x Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
NDXXXXX
Summa
1 Vid landstingets möte ijuni 1971 uppdrogs åt förvaltningsutskottet att utarbeta förslag till riktlinjer för en utbyggd informationsverksamhet inom landskansliet.
SOU 1972:52
Tabell 20 Landstingens bedömning av olika informationsmetoders effektivitet. Förkortningar: ME=Mycket effektiv, GE=Ganska effektiv, ISE=Inte så effektiv.
Från förtroen- Via egen Genom regel- Genom sär- Genom brev Annan demän direkt tidning bunden annon- skilda arran- o. dyl. till form till massmedia o. dyl. sering gemang vissa grupper
Landsting
Stockholms GE ISE ME ME' Uppsala ME ISE ME GE ISE Södermanlands GE ME ISE ME ISE ME2 Östergötlands ME GE GE GE ME Jönköpings GE GE GE GE ME Kronobergs ME GE GE GE ISE Kalmar ME GE ISE GE GE Blekinge GE ME GE ISE ME Kristianstads ME GE GE lSE GE Malmöhus ME GE ISE GE ISE Hallands ME GE ISE GE ISE GE3 Göteborgs och Bohus GE GE , — — Älvsborgs GE ISE ME GE ME Skaraborgs GE GE ME GE ME ME4 Värmlands ME GE ISE GE GE Örebro ISE GE ISE GE GE GE5 Västmanlands GE GE ISE ISE ISE Kopparbergs GE GE ME GE GE Gävleborgs GE GE ISE GE ME Västernorrlands GE ISE GE ME GE ME6 Jämtlands ME GE GE GE ISE GE7 Västerbottens ME GE GE GE ISE ME8 Norrbottens ME GE ISE GE ME
Summa ME=11, ME=2, ME=4, ME=2, ME=8, ME=5, GE=11 GE=18 GE=9 GE=16 GE=6 GE=3 ISE=1 ISE=3 ISE=9 ISE=4 ISE=8 ISE=0
1 Nyttoinformation av typen Landstingskatalog till hushållen samt telefonservice av typ Fröken Landsting. 2 Bildband och overheadbilder. 3 Studiematerial till skolor och folkbildningsarbete. 4 Upplysningstjänst i vart och ett av landstingets fyra sjukvårdsdistrikt. 5 Föredrag och diskussioner. 6 Information till skolorna genom lektioner med skrifter och annat material. 7 Information i skolor. 5 Information riktad till motiverade grupper.
SOU 1972:52
Bilaga 3 Kommunalt partistöd (tabeller)
.r . . .. 1:qu .
Tabell 1 Översikt av KPS aren 1970471. Antal kronor totalt per parti och län. (Fördelningen mellan partierna för år 1970 är approximerad)
Län Är M C FP S Vpk KDS Övriga Totalt Total diffe-
SOU 1972:52
rens 70/71
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs- och
Bohus Älvsborgs
—71 -70 —71 —70 —70 -71 -70 -71 -70 -71 —70 1 053 500 1 344 440 54 880 82 980 88 500 123 452
159550 253 336
125 600 202 678
68 960 124 241 82 400 105 015 37 800 54 742
50000 67 416
129 250 194 787 376 925 520 597
55 700 79 499
197 100 286 223 139 750 207 342
842 700 339 995 113 567 63 918 159 500 79 364
271150 135 053
266 500 157 273
150185 101 898
125 200 77 011
0 34 214
94 500 70 166
207 400 156 055 437 250 237 523 137 250 74 391 228 000 91 303 233 550 160 548
1 369 600 1 469 018 89 398 106 281
142 500 182 525 194 000 209 064 167 700 235 551
58 765 87 715
41000 71779
0 41057
77 000 89 500
144 750 179 795 388 775 361 880
56500 75 710
544 650 549 937 185 600 226 624
2 900 400 2 329 395
258 596 227 558 507 500 511901 729 200 700 868 439 200 470 663 204 385 229 933 280 600 253 523 121 800 109 485 250 500 219 750 442 750 452 461
1253 725 1246157
170150 206 514 748100 713 961
483 850 510 381
371 400 487 948
2 493 19 391
29 000 47 413 44 000 92 148 14 800 38 860 19 800 30 268 20 500 36 331
0 0
19 000 30 666
8 800 9 000
16 000 54 806
6000 11571
111 750 164 834
22 450 57 065
0 0
6 500 2 500
13 600 7 050
7 200 4 625
100 100 250 450
7 600 6 483
17 600 2 500
2 200 3 620
0 0
1 000 0
14 800 5 166
2 000 2 995
37 200 4 380
138 600 0
0 9
6 555 200 5 987 846
523 847 505 758 933 500 951492
1426 000 1418 091 1079 600 1 133 744
510415 579 696
602 800 557 846 298 200 239 498 497 500 479 998 962 000 1 023 248
2 492 625 2 448 671
442 700 465 270
1831950 1810 745
1 072 800 1 168 743
+567 354
18 089 17 992
7 909
54 144 69 281 44 954 58 702 17 502 61 248 43 954 22 570 21 205 95 943
SOU 1972 52
Vpk
KDS
Övriga Totalt
Total diffe- rens 70/71
Skaraborgs Värmlands
Örebro
Västmanlands
Kopparbergs
Gävle borgs Väste rno rrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
Summa Differens 70/71
86 584 122 889 66 900 140 475 73 450 111637 52 500 70 006 60 000 96 700 72 850 131 801 70 400 125 166 48 084 85 162 66 974 94 825
104 500 136 730
3 322157 4 762139
— 1 439 982
184 052 130 900 147 100 107 570 201 100 128 340 134 000 72 577 235 000 183 174 259 800 189 888 247 900 189 094 129 402 104 836 179 477 148 787 203 000 147 190
5187 583 3181068
+ 2006 515
103 242 145 459
94 800 152 787
143 650 190 703
100500 117 443
107 000 147 775 137 050 198 419 105 800 160 877
61440 91 568
160561 171131
122 500 137 470
4 596 781 5 400 068 — 803 287
244 412 278 759 398 300 475 546 532 600 503 463 389 500 355 992 469 300 466 050 652 250 686 858 593 400 570 202 285 604 280 719 384 560 360 766 717 500 685 130
13 458182 12 845 985
+612197
17150 24 383
38 700 74 603 34 950 66 427 33 500 52 538 38 500 53 337
103 550 132 156
79 300 96 540 13 550 6 100
5 493 16 420
195 000 221 470
1 245 686 1 824 275 — 578 589
16 250 13 490
4100 2512
13450 8714
2 500 2 625
6100 9162
7 500 2 500
18100 28 580
6 200 8 135
26 755 21 762 33 500 26 210
279 238 231 543
+ 47 695
1 200 600
14 000 7 500
8 650 3 750
0 1312
7 600 27 000 6 500 11 000
0 0
24 950 13 985
4 500 6 682
11 500 14 000
339 600 173 495
+166105
652 890 716 480 763 900 960 993
1 007 850 1 013 034
712 500 672 493 923 500 983 198
1 239 500 1 352 622 1 114 900 1 170459
569 230 590 505 828 320 820 373
1 387 500 1 368 200 28 429 227 28 418 573
+ 10 654
63 590
197 093
5 184
40 007 59 698
113122
55 559 21 275
7 947
19 300 10 654
TabellZ Översikt av KPS 1971 och 1970 per kommun, parti. mandat och bostadshushåll. Anm. Invånarantal 1.1.1971 under kommun- namnet. Asterisk betyder någon form av sammanläggning 1.1.1971. För dessa kommuner har icke angivits mandatbelopp för 1970. För vissa av dessa kommuner har dock mandatbeloppet varit detsamma, vilket torde framgå av totalbeloppen. Fördelningen mellan partierna 1970 i de kommuner som lagts samman 1.1.1971 har gjorts efter samma beräkningsmetod, som redovisats i texten.
SOU 1972 52
Län År M C Fp Vpk KDS Övriga Totalt Per mandat Per hushåll
Stockholms län Botkyrka -71 84 000 7 000 26 743 —70 69 750 11 625
Danderyd —71 55 000 5 000 27 705 52 000 6 500
Djurö -71 0 0 1 774 -70 0 0
Ekerö -71 15 000 12 609 24 000
Gustavsberg -71 21 000 8 418 -70 21 000
Haninge -71 145 000 46 098 86 000
Huddinge -71 138 000 54 588 -70 108 000
Järfälla -71 92 000 49 397 72 000 Lidingö -71 55 000 36 308 -70 50 000 Nacka -71 128 800 48 532 85 800
Norrtälje 72 000 38 348 83 688
Nynäshamn 45 000 11 109 42 500
Salem 24 000 11 998 20 000
Sigtuna 77 000 26 298 34 200
171500 3 500 20,41* 155 000 - 20,61
225 000 5 000 26,07* 195 000 — 22,24
0 0 0,00 0 0 0,00
41 000 9,85 70 000 18,84
35 000 12,00 35 000 12,84
305 000 21,16* 214 998 15,98
306 000 17,33 270 000 15,51 204 000 13,59 180 000 12,73 205 000 17,40 200 000 16,95
308 000 34,10* 214 498 24,42
171000 12,15* 190 200 13,50
75 000 18,96 75 000 19,32 62 000 14,98 46 000 15,05
171 500 20,24* 95 000 12,27
0 O 0 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 Go OO OO OO OO OO 00 00 CO 0 O O !"
CO 0 se lf)
OO OO CD 00 00 OO
SOU 1972:52
Län
C
Vpk KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Sollentuna 38 004
Solna 55 578
Sorunda 3 05 6
Stockholm 740 486
Sundbyberg 28 178 Södertälje
75980. Tyresö
27 174
Täby
38892. Upplands-Bro 11 044 Upplands-Väsby 19 045
Vallentuna 12 739
Vaxholm 4 829
Värmdö 2 750
Ösmo 3 993
Österåker 15 561
40 000 45 000 54 000 66 000
600 600 400 000 600 000
20 000 30 000 40 000 47 289 20 000 28 000 36 000 36 000
8 000 1 740
12 000 18 000
7 200 14 700 2 000 3 000
0 1 000
600 0
10500 11250
40 000 15 000 36 000 12 000
2 700 2 400
250 000 75 000
20 000 0 50 000 27 022 24 000 12 000 24 000 9 000 14 000 1 450 18 000 12 000 10 800 10 500
2 500 1 200 3 000 1 500
2100 0
10 500 6 250
65 000 55 000 66 000 78 000
600 900 550 000 62 500
35 000 45 000 50 000 60 800 44 000 48 000 36 000 30 000 10 000 1 740 24 000 24 000
9 600 14 700 3 500 4 200 1 500 2 000 1 800 0
12000 12500
100 000 70 000 132 000 114 000
3 300 3 000 1 150 000 950 000
115 000 85 000 155 000 141 867 80 000 60 000
54 000 42 000 34 000 4 640 63 000 54 000 20 400 27 300
7 500 6 600 5 000 4 500 5 400 0
24 000 17 500
10 000 10 000 18 000 30 000
300 600 175 000 250 000
15 000 15 000 10 000 27 022 12 000 12 000
3 000 3 000 4 000 580 6 000 9 000 1 200 4 200
0 O 0 0
600 0
1500 2500
0 5 000 0 0 O 0 0 O 0 0 0 0 0 0 O O 0 0 0
CO 0 0 m
DC 00 00 00 DC 00 OO OO OO OO OO OO OO 00 mil) NN
CO 0 0
255 000 200 000 306 000 300 000
7 500 7 500
2 525 000 2 500 000
205 000 175 000 305 000 304 000 180 000 160 000 153 000 120 000
70 000 10 150
123 000 120 000
49 200 73 500 15 500 15 000 12 000 12 000
10500 0
58 500 50 000
5 000 5 000 6 000 6 000
300 300
25 000 25 000
5000. S 000 5 000 4 000 4 000 3 000 3 000 2 000 290 3 000 3 000 1 200 1 500
500 600 500 500 300 0
1500 1 250
21,41 17,37 14,97 14,42
7,53 7,54 8.50 8,32 19,28 16,76 11,89* 12,25
21,99 20,58 12,39 10,03 20,17 3,79 20,73 21,39 12,11* 18,79 9,16 8,89 13,49 15,02 7,75 0,00 11,76 10,72
1 053 500 1 344 440
842 700 339 995
1 369 600 1469 018 2 900 400 2 329 345
371 400 487 948
17 600 2 500 6 555 200 5 981846
SOU 1972:52
Län
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Uppsala län Dannemora 4 265
Enköping 31 919 Håbo
6150. Hällnäs 1 621
Oland 8 748
Söderfors
3 036
Tierp
4864. Tierpsbygden 3 142 Uppsala
127 448
Vendel 4 147
Västland 2 542
Älvkarleby 10 276
Österlövsta
1 969
Östhammar 8 508
460 460
4 390 6 595
600 1 000 170 170
1 700 2 125
500 1 000
1 000 1 500
800 800
42 000 63 890
560 840
0 500
700 700
0 400
2 000 3 000
1840 1610
12 292 2 638
1 600 1 400 1 190 1 360 5 525 5 525
1500 0
3 000 2 500 4 800 4 800
67 200 31 945
2 520 2 240 3 500 3 000 2 100 700
0 1 200
6 500 5 000
690 690
5 268 7 914 1 000 1 200 1 020 1 190
1700 2 125
500 1 500
1 500 2 500
800 1 200
71400 79 862
1 120 1400 1 000 1 500 1 400 2 100 0
2 000 2 500
4140 4140
19 316 23 743
3 800 3 200 1 870 1530 7 650 7 225 9 000 9 000 9 500 8 500 5 600 4 800
159 600 127 780
5 320 5 040 7 500 7 000
16 800 15 400
0 2 200
8 500 8 000
OOOOOOOONO
0 m N
ooo (N 00
OO OO VNSO 00 Go Q'
OO OO ??
00
00 00 00 Go OO
Oo _— OO CO
0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 C IN
8 050 8 050
43 022 42 209
7 000 7 000 4 250 4 250 17 425 17 000 12 500 12 500 15 000 15 000
12 400 12 000
340 200 319 449
9 800 9 800
12 500 12 500 21 700 21 000
0 5 000
20 000 20 000
230 230 878 750 200 200 170 170 425 425 500 500 500 500 400 400
4 200
280 280 500 500 700 700
0 200
500 500
5,15 5,30 3,90* 3,84 3,59 4,00 7,92 7,65 5,88 5,78 11,74 11,74 8,36 8,83 11,45 10,94 7,24* 6,96 6,46 6,27 14,50 14,74 5,89 5,75 0,00 7,09 6,62 6,48
54 880 82 980
113 567 63918
89 398 106 281
258 596 227 558 523 847 505 758
SOU 1972 52
Län
Vpk
KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Södermanlands län Daga
2 805
Eskilstuna
94 076
I? len
18 375
Gnesta 3 417
Katrineholm 32 796 Nyköping 46 772
Oxelösund 15 156
Strängnäs 20 6 10
Trosa
2 220
Vagnhärad 2 7 5 9 Vingåker
9 671
Totalt
Östergötlands län Aska 2 413
Boxholm 6 383 Finspång 24 765
0 0
35 000 37 125
5 000 10 542 1 500 2 000
10 000 15 885 21 000 31 200
3 000 4 500 9 000 17 200
0 2 500
2 000 2 500 2 000
0 .
0 0
55 000 22 275 10 000 15 814
3 500 3 000
22 500 7 942 36 000 15 600
4 500 3 000
15 000 5 733
0 1 000 5 000 5 000
8 000 0
0 0
70 000 74 250
5 000 15 814 2 000 3 000
17500 23 828 21000 31200
6 000 7 500
13 500 22 933
0 2 000
1 500 2 000 6 000 0
0 0
215 000 207 900
23 000 44 807
8 500 7 000
67 500 79 428
105 000 97 500
30 000 25 500 33 000 37 266
0 4 500
8 500 8 000
17 000 0
0 0
395 000 371 250
45 000 92 248 15 500 15 000
122 500 138 996 183 000 175 500
46 500 45 000 73 500 85 998
0 10 000
17 500 17 500 35 000 0
000 000 11A8* 1100 6J8* 1351 1254 1256 1017* 1152 10,86* 1053 951 936 937* 1134 000 1259 1838 1945 930* 000
88 500 123 452
1 000 1 000 1 500 1 000
10 000 12 875
159 500 79 364
3 000 3 250 5 000 2 000
18 000 7 725
142 500 182 525 750 1 000
1 000 500
12 000 10 300
507 500 511901
3 750 3 500
11 000 7 000
66 000 64 375
Go OO OO CD 00 Go OO OO OO 00 00 OC
933 500 951 492
8 750 8 750
20 500 12 000
110 000 103 000
SOU 1972:52
139
Län
År
FP
Vpk KDS
Övriga Totalt
Per mandat
Per hushåll
Linköping 104 642 Mjölby
24 627
Motala 37 841
Norra Kinda 2 804
Norrköping 115 766
Stegeborg
1915. Söderköping 7 726
Södra Kinda 1 873 Tjällmo
1 268
Vadstena 7 067
Valdemarsvik 9 146
Vikbolandet 5 765
Västra Kinda 5 8 15
Ydre 4 358
Åtvidaberg 13 058 Ödeshög
6 087
Totalt
-71 -70 -71 -70
-7 1 -70
—71 -70 -71 -70 -71 .70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70
-70 -71 -70
-7 1 -70
—71 -71 -70 -71
45 000 80 044 15 000 15 294 14 000 25 000
800 1 200
55 000 91 000
1 000 1 400 3 000 4 000
600 800
1 050 1 050 2 500 8 800 0 0 2 800 3 200
800 1 000
5 000 5173
500 500
75 000 36 383 39 000 12 235
31500 12 500
2 400 2 000
55 000 26 000
3 400 3 000 5 500 3 000 4 000 3 800 3 150 2 800 7 000 4 400
0 0
5 200 4 800 2 600 2 400
10 000 7 760
1 400 1 000
65 000 65 491 15 000 15 294
31500 33 333
800 800
55 000 58 500
600 600
2 000 2 000
200 200 350 700
2 000 6 600
0 0
1 200 1 600 1 200 1 200 5 000 10 346
400 600
180000 181919
78000 55 058
108 500 95 833
2 600 2 600
215 000 182 000
1 800 1 800
8 500 7 000
1 800 2 000 3 850 3 850
6 800 6 000 2 000 2 000
27 000 51733
1 600 1 200
15 000 29 107
3 000 3 058 7 000 20 833
15 000 32 500
00 DC 00 00 00 go 00 00 OO DC 00 V)
15 000 14 553
3 000 3 058
400 400 200 200 500 500 400 200 350 350 500 2 200 400 400 400 400
3 000 2 586
200 200
0 0 0 0 0 0 0 0 O O 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0
100
395 000 407 497 153 000 103 997 192 500 187 499
7 000 7 000
395 000 390 000
7 000 7 000
19 500 16500
7 000 7 000 8 750 8 750
0 0
24 500 55 000
0 0
16 400 16 000
7 000 7 000
50 000 77 598
4 100 3 500
5 000 3 000 3 500
200 200
5 000
200 200 500 200 200 350 350 400 400 200 200 000
'—
100 100
10,38* 10,94 17,24* 11,84 14,35* 14,11 6,82 6,69 8,96* 8,98 10,50 10,24 7,06* 6,03 10,06 9,89 19,41 19,35 0,00 0,00 7,48* 16,56 0,00 0,00 7,92 7,90 4,76 4,65 11,11* 17,39 1,94 1,65
159550 253 336 271150 135 053
194 000 209 064 729 200 700 868
44 000 92 148 27 100 27 622
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 0
1426 000 1418 091
Län Övriga Totalt Per mandat Per hushåll
Jönköpings län Anderstorp -71 2 500 2 000 2 500 5 500 0 0 4 417 -70 2 500 2 000 2 500 5 000 500 0
Aneby -71 2 500 5 500 3 500 5 000 1 000 6 328 -70 3 500 4 500 3 500 5 000 1000
Burseryd -71 2 800 6 000 2 000 3 200 2 899 -70 3 500 7 500 3 000 3 500 Eksjö -71 10 200 22 100 13 600 32 300 18 203 —70 15 500 10 333 15 500 28 416 Gislaved -71 3 000 6 000 4 000 20 000 8 948 -70 3 000 6 000 5 000 19 000
Gnosjö -71 2 100 3 300 1 500 3 600 3 839 -70 2 100 2 700 2 700 3 300
Hjälmseryd -71 200 1 400 500 600 3 839 -70 600 1 300 800 600
Hylte -71 2 400 9 600 0 9 600 5 522 -70 3 000 8 400 3 000 9 600
Jönköping -71 45 000 80 000 75 000 180 000 20 000 107 768 -70 74 200 32 978 90 689 164 889 8 244 0
Nässjö -71 16 200 37 800 24 300 67 500 2 700 5 400 33 586 -70 21458 12 875 34 333 77 250 8 583 0
Reftele —71 2 000 9 000 1 500 4 000 1 000 3 149 —70 2 000 9 000 2 500 4 000 Sävsjö -71 3 500 5 500 3 500 7 000 7 660 -70 3 750 5 250 4 500 8 250 Södra Mo —71 800 2 200 1 800 1 200 1 800 -70 1500 3 300 2 700 1 500
Tranås -71 7 500 12 000 10 500 27 000 19 097 -70 10 500 7 500 12 000 24 000 Unnaryd -71 2 400 3 900 300 1 500 1 666 —70 2 400 5 400 600 2 100 10 500 300 20,09 Vaggeryd -71 0 6 300 0 9 800 2 100 9 100 28 700 700 7,87* 11046 -70 4 708 5 650 3 767 10 358 2 825 942 0 28 250 — 7,65
12 500 500 8,97 12 500 500 9,30 17 500 500 8,13 17 500 500 8,10 14 000 400 15,17 17 500 500 18,84
5 100 83 300 1 700 13,06* 2583 5166 77498 — 12,19
1 000 0 35 000 1 000 11,35 1 000 0 35 000 1 000 12,01
900 900 12 300 300 5,33 900 0 12 000 300 5,24 200 600 3 500 100 2,67 200 0 3 500 100 2,64
0 3 000 24 600 600 12,63 24 000 600 12,40
405 000 5 000 10,69* 371 000 — 9,89 153 900 2 700 12,99* 154 499 — 12,97 17 500 500 17,01 17 500 500 16,81 20 500 500 8,04* 22 500 —— 8,90 6 200 200 11,47 9 000 300 16,80
61 500 1 500 8,94 60 000 1 500 8,73
9 300 300 16,29
00 OC 000
00 OO _m— 00 00 00 OO Og oo OO M
O
O O O 0 U')
1 000 750
SOU 1972:52
3 000 3 000
00 00 OO OO DC 00 O
OO OO 00 00 00 00 WO HM
00 O N _— 00
o O Q' ---4
_ ._ __m _ ,, ...av—;D _f_.-__ - __...
Län C Fp Vpk KDS Övriga Totalt Per mandat Per hushåll
Vetlanda 6 000 20 400 7 200 20 400 1 200 3 600 58 800 1 200 5,90* 28 842 26 800 13 400 26 800 53 600 8 933 4 466 133 999 — 13,51
0 0 Villastad 2 500 5 500 2 000 7 000 0 500 0 17 500 500 10,73 0 0 0
SOU 1972:52
4 797 2 500 5 500 2 500 6 500 0 500 17 500 500 10,91
Värnamo 14 000 28 000 14 000 34 000 2 000 6 000 98 000 2 000 10,10* 29 350 19162 13687 19162 43800 5475 8212 109498 —— 11,42 Totalt 125 600 266 500 167 700 439 200 14 800 51 000 14 800 1 079 600 202 678 157 273 235 551 470 663 38 860 23 553 5 166 1 133 744
Kronobergs län Alvesta 8 040 22 780 6 700 24 120 2 680 1 340 19 248 10 426 14 895 7 447 22 342 4 468 0
Lessebo 2 940 5 145 2 205 16 905 2 940 0 8467 1836 1836 2 755 16530 4591 0
Ljungby 11280 31 960 13 160 31960 1 880 26 054 14 654 14 654 17 585 35 170 5 861
Markaryd 4 000 10 400 4 800 16 000 2 400 11814 8 475 8 475 3 632 18160 3 632
65 660 59 578 30 135 27 548 92 120 87 924 39 200 42 374
00 OO OO OO
Tingsryd 4 000 8 500 2 000 7 000 1 000 24 500 15 030 23 931 17 948 7 977 19 942 0 69 798
Uppvidinge 3 200 10 400 2 400 14 400 2 400 32 800 12 020 8 985 13 477 5 990 13 477 0 44 924 Växjö 25 000 40 000 20 000 62 500 5 000 152 500 59 028 45 350 22 675 31745 72 560 9 070 181400 Älmhult 10 500 21 000 7 500 31 500 1500 73 500 15 289 10 584 7 938 10 584 31752 2 646 66150
Totalt 68 960 150185 58 765 204 385 19 800 510 415 124 241 101898 87 715 229 933 30 268 579 696
Kalmar län Borgholm 6 840
Emmaboda 11 797
.b. N
SOU 1972 52
Län
År Fp
Vpk
Totalt
Per mandat Per hushåll
Fliseryd 1 586
Hultsfred 19 567
Högsby 8 337 Kalmar 52 774
Mönsterås 6 604
Mörbylånga 5 631
Nybro 22 200
Oskarshamn 25 728
Torslunda 4 234
Torsås 7 571
Vimmerby 17 100
Västervik 42 322
Ålem 5 226
Ölands-Åkerbo 3 602
Totalt
-71 -70
-7 1 -70
-71 -70
-7 1 -70
-71 -70 -71 -70 -71 —70 -71 -70 -71 —70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 —71 -70 -71 -70 -71
0 0
9 000 4 000 1 800 1 000
20 000 28 622
3 000 2 400 1 000 1 200 6 000 8 000
10 500 13 500
1 800 2 400
1400 2 743
8 400 10 400
13 500 23 250
4 000 5 000
0 0
0 0
22 500 9 000
3 600 1 400 7 806 4 200 2 400 2 200 2 000
13 000 4 800 12 000 9 000
4 500 4 200 3 200 4 800
24 000 12 480 22 500 11 625
7 000 6 000
0 0
6 000 4 000
600 600
23418
1 800 2 000
800 800
4 000 4 800 9 000 10 500
600 600 600 1 371
3 600 4 160
10 500 14 530
2 000 3 000
0 0
31500 20 000
5 100 3 000
60 000 59 846
9 600 6 000 3 000 3 000
22 000 24 000 40 500 36 000
2 400 2 400 2 600 3 085
20 400 22 880
58500 52 312
15 000 13 000
0 0
0 0
1 500 2 000
600 400
4 000 7 806
1 200 1 200
2 000 4 800 3 000 4 500 2 000 1 600
1500 1500
400
1 200 3 000 2 905 1 000 0 0 0
00000
1 400 36 000
OO OO OO OO
1 200 900 2 080
00 OO CO
0 0
73 500 40 000 12 300 8 000
122 000 130 100
21 000 14 000
7 000 7 000
49 000 50 000 76 500 75 000 10 500 10 500
8 200 12 000
58 800 52 000
112500 116 250
31 000 30 000
0 0
0 0
1500
300 200
2 000
600 400 200 200
1 000 1 000
1500 1500
300 300 200
1 200 1 500 1 000 1 000 0 0
0,00 0,00 11,01* 6,03 4.12 2,64
6.34* 6,87 9.23 6.11 3,52 3,43 6,23 6,39 8,43 8,45 6,85 6,96 3.12* 4,49 10,29* 9,09 7.32* 7,55 16,91 16,33
0,00 0,00
82 400 105 015
125 200 77 011
41 000 71 779
280 600 25 3 253
15 900 9 807 37 200 4 380
602 800 559 850
_... . ...u____a_-___—_-—
Län
KDS
Övriga Totalt
Per mandat
Per hushåll
Gotlands län Gotland 53 835
Totalt
Blekinge län Fridlevstad 4 726
Hasslö 1 410 Jämjö 9 251
Karlshamn 31 915
Karlskrona 36 405
Nättraby 3 419
Olofström 17 672
Ronneby 29 712 Rödeby 4 054
Sölvesborg 15 220
Totalt
Kristianstads län Bjärnum 4 528
Broby 4 070
0 34 214
121800 109 485
0 138 600 0 0
298 200 239 498
4 200
17,68* 14,16
0 34214
6 500 6 500
0 0
121800 109 485
6 500 6 000
0 0
9 000 8 000
52 000 46 000 52 000 42 000
6 000 6 500
21 000 19 000 50 000 48 000
6 000 5 500
48 000 38 750
0
6 000 10 000 2 000 6 000
500 0
2 000 3 000 4 000 6 000
0 O
0 138 600 0
00 00 OO OO OO DC 00 DC) 00 OO
298 200 239 498
17 500 17 500
0 0
20 000 20 000 98 000 100 000 100 000 100 000 12 500 12 500 41 000 40 000 98 000 100 000
12 500 12 500 98 000 77 498
250500 219 750
0 7 000 6 400 5 600
497 500 479 998
;> 48 SOU 1972:52
Län
Fp
Vpk
KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Bromölla 8 846
Båstad 10 477
Degeberga 3 467
Glimåkra 2 717 Hjärsås
2 804
Hässleholm 20 106
Hästveda 2 863 Kivik
4062. Klippan 9 774 Knislinge 5 033 Kristianstad 55 403 Kvidinge 2 143
Loshult 1 407
Näsum 1 902
Oppmanna och Vånga 2 252
Osby 7 985
-71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 —71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 —71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 —71 -70
2 000 3 000 1 800 6 900
400 1 500 800 800
0 600
18 000 24 000
1 000 0 4 000 4 500 4 000 6 000 1 500 1 600
40 000 47 280
0 1 800 0 0 0 1 000
300 400
5 000 6 250
4 000 3 000 4 000 3 450 1 200 3 000 2 400 2 400 1 500 1 200
27 000 12 000
3 200 4 500 4 000 6 000 5 000 3 000 2 000
55 000 41 370
3 000 2 100
1 200 1 100
10 000 8 750
3 000 5 000 1 600 3 450
600 2 100
1 200 2 000
900 1 200
27 000 27 000
400 0
3 000 3 500 3 000 4 000 2 000 2 000
55 000 65 010
0 900 0 0 0 600
500 600
5 000 6 250
25 000 25 000
2 200 6 900 1 200 3 600 4 800 4 400 6 000 6 000
60 000 54 000
2 200 0 6 000 5 500
15 000 15 000 11 000 8 400
155 000 141840
3 000 2 700
0 0
2 400 2 200 1 500 1400 18 750 16 250
3 000 4 000 0 0 0 0
400 400
0 O
3 000
OOO 00 00 OO 00 00 OO OO OO sro
00 00
0 0
200 100 300 400
6 000 3 000
CO 0 N
00 00 DC 00 OO 00 CO
0 0 0 13 800 0 0 0 O CO 0 se
300
OO OO DC) 00 OO OO 00 O (* N
00
2 200
37 000 40 000
9 800 34 500 3 500 10 500
10 000 10 000
9 000 9 000
141 000 120 000 7 000
0
17500 17 500
31 000 30 000 17 500 14 000
305 000 295 500
8 700 7 500
0 0
5 000 5 000 3 500 3 500
43 750 43 750
1 000 1 000
200
100 300
400 400 300 300
3 000 3 000 200
0
500 500
1 000 1 000
500 400
5 000
300 300
0 0
200 200 100 100
1 250 1 250
1284 1444 252* 960 289 846 1030 1017 938 945 2287 1995 7J6 000 1133 1124 869 850 1028 8A8 1521* 1487 1145 9J8 000 000 753 768
447 443
15,77 16,02
SOU 1972:52
Län
Vpk KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Perstorp 7 954
Riseberga 4 488
Simrishamn 16 310
Sösdala 3 822 Tollarp 4 225
Tommelilla 12 977 Tyringe
7 876
Vinslöv 2 103 Vinslövs central- kommun
2 390
Vittsjö
3 562
Åstorp 8 512
Ängelholm 25 5 8 1
Örkelljunga 8 749
Örkened 3 847
Östra Ljungby 2 478
Totalt
16 000 16 000
3 900 3 900 8 500 0 1 100 1 000
3500 6500
7 500 24 000 6 000 6 000
1 300 1 200 1 000 1 000
0 0 0 0
6 000 21 000 4 000 20 000
32 500 47 500 14 685 55 071
3 600 3 900 4 800 6 000
0 0 3 000 6 000
1400 0 1 100 0 0 0
O Os
0 0 0 0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 CD 00 00 OOO O O N u—t
OO
35 000 350 000 10 500 10 500 20 500 0
3 500 3 500 8 750 17 500
20 500 58 500 19 500 20 000
2 500 2 500 3 500 3 500
0 0
35 000 35 000
122 500 128 498
13 500 24 000
0 12 500
3 500 0
1 000 1 000
300 300 500 0 100 100 250 500 500 500 500 100 100 100 100
0 0
13,22 13,30 6,84 6,73 3,41 0,00 2,58 2,58 5,79 11,76 4,28* 12,09 7,43 7,60 2,86 2,93
5,06 4,97 0,00 0,00 11,61 11,81 13,33* 14,07 4,33* 8,33 0,00 9,38 4,05 0,00
129 250 194 787 207 400 144 750 442 750 156055 179 795 452461 962 000 1 023 248
SOU 1972:52
Län
Malmöhus län Bara 3 668
Billesholm
3 856
Bjuv
6 44 2 Bjärsjölagård 3 05 3
Blentarp 1 572
Burlöv 11 890
Dalby 4 389
Ekeby 2 928
Eslöv 26 205
Genarp 2 479
Helsingborg 100 55 9
Härslöv 3 169
Höganäs 19 002 Hörby
9740. Höör 8 875 Kävlinge 11 308
0 0
800 1 200 900 900
7 500 7 500 1 500 2 000
600 0
18000 27125
1 000 1 500
75 000 80 588
1500 1500 6000 11812
5 625 5 000 5 250 4 500 4 000 4 000
4 200 4 800
10 000 10 500 12 000 12 000
1 800 1 600 3 300 3 300
34 500 28 500
9 000 8 500 4 800 8 500
69 000 77 500
8 000 8 000
200 000 167 892
6 500 7 500
18 000 37125
6 875 6 875 9 000 6 750
23 000 17 000
00 00 Go 00 00 oo CD CO 0 O O O .—
OO OO OO OO OD
KDS
O N
00 OO OO CD 00 00 00 OO OO OO OO CD 00 O O _.
Övriga
CD 00 OO OOO 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Totalt
10 500 10 500 17 500 17 500 17 500 17 500
7 000 7 000
10 500 10 500
61500 52 500
17 500 17 500 7 500 11 000
147 000 155 000
17 500 17 500
405 000 342 499
15 000 15 000 41 000 67 499 25 625 15 625 30 750 18 750 40 000 30 000
Per mandat
300 300 500 500 500 500 200 200 300 300
1500 1500
500 500 300 500
3 000
500 500
5 000
500 500
1 000
625 625 750 750
1 000 1 000
Per hushåll
8,65 9,02
12,74 12,93 8,07 8,40 6,63 6,35 20,43 20,27 14,95 13,58 11,63 12,10 7,29 12,01 15,64* 16,77 20,47 20,88 10,52* 8,97 14,91 15,13 6,03* 9,96 7,35 4,36 9,33 5,64 10,21 7,86
SOU 1972:52
Län
C
Fp
Vpk KDS
Övriga
Totalt
Per mandat
Per hushåll
Landskrona 34 590
Lomma 12 342
Lund 55 986
Löddeköpinge 3 246
Malmö 265 505
Månstorp 2 4 18
Räng 3 903 Sjöbo 4475 Skanör med
Falsterbo 3 230
Skurup 10 487
Staffanstorp 1 1 241
Svalöv 12 065
Svedala 6 178
Södra Sandby 4 395
Trelleborg 36 167
Veberöd 2 182
24 000 24 000
9 000 4 000
50 000 85 000
1500 1500
100 000 154 375
1 500 1 200 3 000 2 700 1 000 2 000
4 500 5 000
0 4 860
4 500 8 000 4 000 5 000 3 000 4 000
1500 2 500
18 000 24 000
750 2 000
16 000 12 000
8 000 2 500
35 000 15 000
4 500 4 500
70 000 20 583
3 900 3 600 2 100 1500 5 000 4 500 3 000 1 500
0 11 340
5 500 11 000
15 000 7 000
8 000 7 000 3 500 3 500
30 000 24 000
2 750 5 000
24 000 24 000
7 000 3 000
50 000 30 000
2 500 2 000
110 000 82 333 600 600
1 800 1 200 2 500 2 500
2 000 1 000
0 4 860
2 500 4 000 4 000 3 000 4 000 4 000
500 5 00
18 000 18 000
1 000 2 000
108 000 108 000
21000 10500
120 000 120 000
7 000 7 000
330 000 308 750
4 500 5 100 3 600 3 600 8 000 8 500 2 500 3 500
0 19440
8 000 17 000
18 000 20 000 20 000 20 000
6 000 7 500
87 000 84 000
3 250 6 000
4 000 8 000
00 00 00 OV) 00 00 00 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0
4 000 4 000
00 OO 00 00 00 OO OO OO OO OO OO 00 00 CD 00
Go OO OC 000
180 000 180 000
45 000 20 000
255 000 250 000
15 500 15 000
610000 617499
10 500 10 500 10 500 9 000 17 500 17 500 12 500 12 500
0 40 500
20 500 40 000 41 000 35 000 35 000 35 000 15 000 15 000
153 000 150 000
7 750 15 000
4 000 4 000 1 000 500 5 000 5 000
500 500
10 000
300 300 300 300 500 500 500 500
0
13,58 13,87 10,81 5,26 11,76 11,85 13,73 14,03 5,90* 6,01 13,04 13,07 7,95 7,60 10,67 10,91 10,89 11,95
000* 1035 567 1239 966* 824 1555 1549 1053 1139
11,92 11,74
9,65 18,81
... 45. 00
Län
FP
Totalt
Per mandat Per hushåll
Vellinge 4 035
Vongö 2734
Ystad 24 091
Östra Färs 3 4 16
Totalt
Hallands län Eldsberga 2 852
Enslöv 2 566
Falkenberg 31 891
Fjärsås 3 828
Getinge 2 280
Halmstad
-71 -70 -71 -70 -71 —70 —7 1 -70 -71 -70 —71 -70 -71 -70 -71 —70 -71 -71 -70 -71
2 500 2 500 2 000 2 500
21 000 29 487
1 200 1 500
4 000 3 500 9 500 8 000
33 000 8 425
5 400 5 100
2 000 2 500 2 500 3 000
21000 21062
1 500 1 800
9 000 9 000 3 500 4 000
72 000 75 825
2 400 2 100
OO OO OO OO OO OO OO DC
17 500 17 500 17 500 17 500
147 000 134 799
10 500 10 500
500 500 500 500
3 000
300 300
12,27 13,32 17,49 16,99 16,03* 14,61 8,54 8,34
376 925 520 597
1 200 180
300 300
12 000 14571
300 400
1 200 1 500
15 000
437 250 237 523
3 900 585 2 250 2 250
40 000 14 571
1 900 1 900 3 000 2 700
24 000
388 775 361 880
1 200 225
300 300
6 000 11657
300 300 600 600
24 000
1 253 725 1 246 157 4 200 585
1 650 1 650
32000 43714
1 000 900 4 200 4 200
66 000
in N so sr
2 492 625 2 448 671 10 500 1 575
4 500 4 500
98 000 101 998
3 500 3 500 9 000 9 000
135 000
300 45 150 150
2 000
100 100 300 300
3 000
11,53 1,81
526 554
9,26* 9,73
2,93 3,04
12,43 12,38
7 ,65
00 00 8005
47 298 -70 24 000 15 000 24 000 63 000
Harplinge -71 600 1 800 300 1 800 3 411 -70 0 0 0 0
Hishult -71 0 O 0 0 1 432 -70 300 1 200 200 300
135 000 3 000 7,71 4 500 150 3,77 0 0 0,00
0 0 0,00 2 000 100 4,00
SOU 1972 52
Knäred 1 978
Kungsbacka 19 127 Kvibille
2 5 18
41. JO #1 40 41 40
0 800
8 000 11 880
0 0
0 2 800
10 000 3 960
0 0
0 400
10 000 13 860
0 1 000
13 000 19 800
Go OO OO 00 00 00 00 OO 00 00 OO OO OO OO OO OO OO OO 00 00 OO OO
OD OO OO OO 00 00 CD CD
0 5 000
41 000 49 500
0 0
200 1 000
0,00 7,34 6,52* 8,50 0,00 0,00
SOU 1972:52
Län
Per mandat Per hushåll
Laholm 9 651
Löftadalen 3 251
Onsala 2 781
Oskarström 3 370
Ränneslöv 2 786
Söndrum 6 574
Torup 3 993
Varberg 39 037
Veinge 2 863
Totalt
Göteborgs- och Bohuslän Askim
11 474
Göteborg 451 806
Härryda 16 340 Kungälv 24 869
Lysekil 13 828
0 0
900 600
2 300 6 600 1 600 0 3 900 3 600
28 500 10 285
5 700 0
137 250 74 391
8 000 6 000
104 000 169 000
3 000 8 400
10500 15 833
4 000 5 972
14 000 10 000
351 000 351 000
5 500 12 600
18 000 25 333
8 000 8 361
0 O
5 100 5 400
800 2 400
5 600 0 4 200 4 200
22 500 46 285
3 300 0
170150 206 514
6 000 6 000
429 000 390 000
7 500 21000
28500 41166
23 000 23 889
OO OO OO 00 00 OO 000
0 0
78 000 117 000
1 000 0
1500 6 333
1 000 2 389
00 00 OO OO OO OO CO 0 O _!
OO CD 00 OO 00
00 OO 00 00 00 00 OC OO O O ON
CO
0 0
7 500 7 500 3 500 10 500
12 400 0 10 500 10 500 76 500 89 997 10 500 0
442 700 465 270
31 000 25 000 1 053 000 1 040 000 20 500 52 500 73 500 94 998 41 000 43 000
300 100 100
0 0
3,77* 9,55 3,58 3,65 0,00 0,00 6,22 6,33 3,84 11,41 6,35 0,00 7,68 7,68 5,79* 7,06 10,72 0,00
Län Totalt Per mandat Per hushåll
Munkedal -71 1 500 4 500 2 000 9 500 0 4 861 -70 1500 4 000 2 500 9 500 0
Mölndal -71 21 000 28 000 63 000 87 500 14 000 44 884 —70 30 000 10 000 55 000 85 000 20 000
Orust -71 0 0 0 0 0 8 922 -70 0 0 0 0 0
Partille -71 6 250 5 000 17 500 18 750 3 750 24 718 -70 8 750 2 500 17 500 17 500 3 750
Smögen -71 0 0 0 0 0 1 642 -70 o 0 0 0 0
Stenungsund -71 2 000 5 000 4 000 7 500 500 12 588 -70 3 075 4 100 4 100 7 175 512 Strömstad -71 750 2 250 2 000 4 500 9 568 -70 1 250 2 500 1 750 4 250
Styrsö -71 0 0 0 0 2 760 -70 0 0 0 0
Svarteborg -71 800 2 000 1 200 1 600 2 869 -70 800 1 800 1 200 1 600
Södra Sotenäs -71 0 0 0 0 4 731 -70 0 0 0 0 Sörbygden -71 1 800 3 000 1 200 1 000 1 998 —70 1 800 3 200 1 000 1 000 Tanum -71 4 500 11 250 6 750 8 250 10 852 -70 7 593 9 281 7 593 9 281 Tjörn -71 0 0 0 0 9 327 -70 0 0 0 0 Tossene -71 1 000 1 500 2 500 7 500 2 969 -70 1 500 1 000 2 500 7 500
Uddevalla -71 28 000 48 000 48 000 108 000 47 724 —70 24 750 19 800 49 500 89 100
Öckerö —7 l 0 0 0 0 8 51 3 -70 O 0 0 0
Totalt -71 197 100 228 000 544 650 748 100 111 750 —70 286 223 91303 549 937 713 961 164 834
17 500 500 10,15 17 500 500 10,12 213 500 3 500 14,16* 200 000 — 13,67
0 0 0,00* 0 0 0,00
51 250 1250 6,32 50 000 1 250 6,15
0 O 0 ,00 O 0 0,00
20 500 500 5,04* 20 499 — 5,34
9 750 250 2,72 10 000 250 2,73
0 O 0 ,00 0 0 0,00
6 200 200 6,63 6 000 200 6,16
0 0 0 ,00 0 0 0 ,00
7 000 200 10,82 7 000 200 10,57 30 750 750 7,86* 33 748 — 8,62 0 0 0,00 0 0 0,00 12 500 500 10,82 12 500 500 10,55 244 000 4 000 14,53* 198 000 — 11,79
0 0 0,00 0 () (mn
OO OO OO OO OO OO OO OO 00 00 00 Oh OO OO 'n'/') Hv— OO Win NN
OO
OO OO sov O
200
SOU 1972
oo oo oo oo oo oo oo oo gg ooo mq- _—
52
00 DC 00 OO OO OO OC O OO OO OO OO OO OO OC
C
0 tr, N
1 831950 — _ 1810 745 — ——
oh om _.o NV o lf) Q'
in:—% 1»... ...- , _
SOU 1972:52
Län
& D. >
KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Älvsborgs län Alingsås 20 229
Bengtsfors 12 527 Bjärke
4 571
Bollebygd 5 157
Borås 74 545
Brålanda 3 513
Dals-Ed 5 003
Dalsjöfors 8 407
Dalstorp 3 372
Fristad 6 414
Frändefors 2 667 Färgelanda 3 748
Gäsene 4 664
Hemsjö 2 039
Herrljunga 4 362
Högsäter 2 551
4 000 5 000
0 2 000 1 200 1 500
4 000 4 500
36 000 58 333
0 O
6 000 5 000
0 2 000
3 900 3 300 4 500 4 000
32 000 20 833
0 0
10 000 11 000
0 4 000
2 700 3 000 2 000 2 000
40 000 4] 666
0 0
18 000 15 000
0 7 000
2 100 1 800 7 000 7 000
108 000 91 666
0 O
O O O N
0 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 OO mo NO
v—I
OO OO OO OO OO CO
1 000
OD OO OO OO OO OO OO OO CD
00 00 00 00 00 00 00 Go OO OO OO OO 00 00 00 DC
39 000 39 000
0 15 000
10 200 10 500 17 500 17 500
216 000 224 998
0 0
5,31 5,36 0,00* 3,35 6,54 6,72
10,95 11,12 7,64* 8,01 0,00 0,00 11,48 4,48 7,79* 8,75 6,62 6,65 4,73 9,64 0,00 0,00 11,72 11,66 7,88 7,51 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
_. U! M
SOU 1972 52
-— Jäv
Län
År Fp
Vpk
Övriga
Totalt
Per mandat Per hushåll
Hökerum 2 999
Lerum 23 645
Lilla Edet 10 06 2
Mark 29 025
Mellerud 10 595 Nödinge 8 295
Redväg 6 295
Sandhult 6 810
Skeppslanda 2 5 39
Starrkärr 6 803 Svenljunga 9 731 Tranemo 8 222
Trollhättan 48 156 Ulricehamn 8 459
Viskafors 6 15 3 Vårgårda 7 806
-71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 —71 -70 -71 -70 -71 -70 —71 —70 -71 —70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 —71 —70 -71 -70
900 0
1 600 0
12 000 14 000 19 200
1800 5 043
6 400 6 600 0
20 000 32 500 21 300 10 650
0 0
1 000 3 000
600 900
4 000 5 500
1500 2 500
1 200 3 000 3 200 9 250 1 800 3 500
0 0
4 000 3 000 1 700 1 500 5 500 4 500 7 500 9 000 4 800 7 000 6 000 7 400 3 900 6 000
16 000 36 000 16 000 19 999
3 000 4 000 1 500 2 000
0 4 500
3 000 2 000 5 000 4 000
0 6 500
500
26 000 28 800
3 000 12 608
10 000 17 750
6 000 7 500
800 800
3 000 3 000 2 000 0 4 200 7 000 1 600 3 700
1500 2 500
36 000 36 000
3 000 3 500 1 000 1 000 4 500
500
26 000 25 600 12 600 32 782 55 000 67 450
0 0
18 000 22 500
600 600
7 000 6 500 4 500 3 500 9 000 14 000 5 200 16 650
5100 7 500
108 000 88 000
5 500 5 500 9 500 10 000
0 4 000
2 000
600 7 565
5 000 7 100 2 000 3 000
500 500
1 200 3 000
500
8 000 16 000
500 500
600 1 000 400
OOO OC
0 OO
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
3 500 0
82 000 80 000 24 600 57 998
122 500 124 250
0 0
31 000 39 000 4 000 4 000 20 000 20 000 15 500 15 000 21 000 35 000 16 400 37 000 12 300 20 000
204 000 176 000
15 000 15 000 17 500 17 500
0 20 000
100 0
2 000 2 000
600
2 500
0 0
1 000 1 500
100 100 500 500 500 500 600 1 000 400 300 500
4 000
500 500 500 500 500
3,48 0,00 10,84 7,13 7,27* 17,49 12,41* 12,70 0,00 0,00 11,37 15,19 1,85 1,81 9,46 9,51 18,19 18,25 9,49 16,45 4,98* 11,17 4,37 7,13 11,32* 10,58 4,66 4,67 8,56 8,50 0,00 8,05
Län Är M Fp Totalt Per mandat Per hushåll
Vännersborg -71 4 000 6 000 11 000 19 000 20 721 -70 7 000 4 000 10 000 16 000 Västra Tunhem —71 2 100 4 200 3 500 13 300 5 679 -70 2 100 3 500 4 200 13 300
Åmål -71 5 000 10 000 6 000 19 000 13 477 —70 7 916 3166 9 500 25 333 Åsunden -71 1 200 2 800 1 000 2 000 4 656 -70 1 600 2 600 800 2 000
Totalt -71 139 750 233 550 185 600 483 850 -70 207 342 160 548 226 624 510 381
41 000 1 000 5,35 40 000 1 000 5,32
24 500 700 12,82 24 500 700 12,79
41 000 1 000 8,29* 47 498 — 9,66 7 000 200 4,57 7 000 200 4,55
1 072 800 1 168 744
SOU 1972:52
oo oo oo oo oo
Skaraborgs län Dimbo -71 1 000 3 400 600 2 000 2 257 -70 1 400 3 200 600 1 800
Essunga -71 3 000 5 400 1 800 2 100 5 818 -70 3 300 4 800 2 100 1 800
Falköping —71 5 000 10 000 7 500 20 000 15 894 —70 7 500 7 500 8 750 17 500
Fröjered -71 0 0 0 0 1 655 -70 0 0 0 0 Frökind -71 1 950 -70 Fågelås -71 1 774 -70
Grästorp -7 l 5 289 -70
Gudhem -71 2 253 -70 Gullspång —71 7 032 -70
Götene -71 11 936
7 000 7 000
12 300 12 000 45 000 45 000
0 0
De OO OO 00 00 CO 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
00 00 MN 00 00 Go OO OO 00
O OO OO OO QQ”
Län KDS Övriga Totalt Per mandat Per hushåll Habo 5 023 Hjo
5 180
Hökenås 2 437
Karlsborg 8 4 38
Kvänum 4 105
Larv
2198. Lidköping 34 987
Mariestad 24 794
Mullsjö 3 953
Skara 16 901
600 0
7 000 200 4,31 0 0 0,00
16 500 500 8,68* 16 000 — 8,90
3 500 100 4,05 3 500 100 3,92
17 500 500 5,95* 49 997 — 16 86
10 500 300 7,68 10 500 300 7,58
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 000 200 9,23 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
00 00 00 OO OO CO
7 000 200 9,06 73 500 1 500 5,86 75 000 1 500 6,00
98 000 2 000 11,23* 106 597 — 12,39
0 0 0,00 0 0 0,00
73 500 11,89* 79 999 13,00
Skövde 147 500 9,82* 43 625 154 499 10,47
Stenstorp 800 7 000 5,80 3 544 600 7 000 5,93 Tibro 17 500 5,21* 10 213 30 000 9,05
Tidaholm 12 500 4,49 7 519 25 000 9,11
Töreboda 16 400 4,53* 10 214 16 397 4,46
Vara 20 500 5,36 10 812 20 000 5,20
SOU 1972 52
SOU 1972:52
Län
Totalt
Per mandat
Per hushåll
Vartofta 3 002
Vilske 4 867
Totalt
Värmlands län Arvika
27 409
lida
9999. Ekshärad 4 781 Filipstad
16279. Finnskoga—Dalby 4 438
Forshaga 4 884
Grums 10 382 Gustaf Adolf 1 025
Hagfors 8 910
Hammarö 10 728
Karlstad 72 467 Kil
8 291
684 798
2 700 3 300
2 052 2 052 5 100 4 800
342 342
1 500 2 100
912 798
2100 2100
0 0
600 0
3 990 3 990
12 000 12 000
114 114 300 300
4,03 3,99 7,38 7,38
86 584 122 889
8 000 17 500 2 000 4 150
0 900
2 000 16 000 1 000 2 000 1 000 1 000 2 000 2 000
0 0
1 500 3 000 2 000 3 000
18 000 37 888
2 000 4 500
184 052 130 900
20 000 10 500
4 500 4 150
0 2 400
2 500 6 400 2 500 2 000
1 500 1 000 9 000 7 000 0 0
103 242 145 459
16000 31500
2 000 4 150
0 300
2 000 12 800 1 000 1 500 1 500 1 500 3 000 3 000
0 0
244 412 278 759
48 000 66 500
11500 26 283
0 4 200
12 500 35 200 10 500 9 500
8 000 8 000
25 000 27 000
0 1 000
31 500 28 500 20 000 19 000 58 000 68 888
9 500 16 500
16 250 13 490
Go OO 00
0 m
0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 O 0 0 O 0 0 0
O O 0
00 OO 00 00
652 890 716 480
98 000 140 000 20 500 41 499
0 9 000
20 500 80 000 19 500 20 000 12 500 12 500 41 000 40 000
0 2 000
45 000 45 000 31 000 30 000
122 000 154 997
22 500 37 500
156
Län År M C Fp S Vpk KDS Övriga Totalt Per mandat Per hushåll Kristinehamn -71 10 000 16 000 16 000 50 000 4 000 98 000 2 000 9,62* 27 876 -70 17 500 7 500 17 500 50 000 7 500 100 000 — 9,73 Munkfors -71 400 1 600 2 000 10 800 800 15 600 400 7,49 5 726 -70 1 200 800 2 000 10 800 1 200 16 000 400 7,59
0 0 0 0 Norra Ny -71 1 500 3 000 1 000 6 000 1 000 0 12 500 500 18,36 0 0 0 0 o 0 O N
2130 -70 2 000 2 500 1000 5 500 1500 12 500 500 18,16
Norra Råda -71 1 500 2 000 2 000 11 500 2 500 19 500 500 11,70 4 847 -70 1500 1500 2 500 11500 3 000 20 000 500 11,91 Storfors -71 3 000 6 000 4 000 22 000 0 35 000 1 000 18,45 5 540 -70 3 000 5 000 3 000 21 000 0 3 000 35 000 1 000 18,33 Sunne -71 2 500 7 500 2 500 8 000 0 0 20 500 500 4,27* 14 090 -70 6 100 8 387 4 575 10 675 762 0 30 499 — 6,29 Säffle -71 6 000 27 000 7 500 28 500 3 000 0 73 500 1 500 10,38* 20 213 -70 9 062 14 500 12 687 29 000 5 437 1 812 0 72 498 — 10,29 Torsby -71 0 0 0 12 600 2 400 0 12 000 27 000 600 7,81* 10 403 -70 3 375 5 400 3 375 10 800 4 550 0 27 000 — 7,74
Töcksmark -71 0 0 0 0 0 0 O 0 0,00 2 366 -70 1 400 1 000 1 800 2 400 0 400 7 000 200 8,37
Ullerud -71 1 000 4 000 1 000 10 500 1 000 0 17 500 500 10,32 4 624 -70 1 000 3 500 1500 10 000 1500 0 17 500 500 10,23 Årjäng —71 1 500 4 500 1 800 3 900 0 600 12 300 300 4,51* 7 623 —70 2 400 2 700 2 100 3 300 0 0 10 500 — 3,85 Totalt -71 66 900 147 100 94 800 398 300 38 700 4 100 14 000 763 900 —- — -70 140 475 107 570 152 787 475 546 74 603 2 512 7 500 960 993 -— ——
OOOOOOOOOOOg lf) v—t
OOO OO CO
SOU 1972:52
Örebro län Askersund -71 3 000 11 000 4 000 20 000 1 000 2 000 4 000 45 000 1 000 10,80* 11 198 -70 5 928 8 892 5 928 17 785 0 2 964 41497 — 9,86
Degerfors —71 3 000 10 500 4 500 39 000 3 000 1 500 61 500 1 500 14,99 11860 -70 3 000 10 500 6 000 33 000 6 000 1500 60 000 1 500 14,57 Glanshammar -71 2 000 8 000 2 500 5 000 0 0 17 500 500 14,53 3 495 -70 3 000 6 500 3 000 5 000 0 0 17 500 500 14,35 Hallsberg -71 4 500 16 500 9 000 34 500 1 500 1 500 67 500 1 500 11,45* 16 895 -70 4 500 7 500 9 000 28 500 0 0 3 000 52 500 —- 8,94
OOOOOO
want.-mar..— _. ._ ., . , .. .. .. .H.; .. . , 4
SOU 1972:52
Län
Fp
Vpk
Totalt
Per mandat Per hushåll
Hällefors 11 850
Karlskoga 39 508
Kumla 16 271
Laxå 9 553
Lindesberg 24 205
Ljusnarsberg 7 442
Nora 9 031
Örebro 115 695
Totalt
Västmanlands län Arboga 13 576 Fagersta 16 982
Hallstahammar 19 029
Heby 13 336
Kungsör 8 235
Köping 29 672
2 000 3 000
16 000 20 000
6 000 6 000 1 200 15 000 8 000 7 388
500 1 000
2 250 3 750
25 000 52 571
5 000 3 000
32 000 24 000 16 000 10 000
3 600 2 500
26 000 22 163
3 000 2 500 4 500 4 500
65 000 26 285
3 000 4 000
24 000 32 000 12 000 14 000
2 400 3 500
12 000 14 775
1 500 2 000 3 750 4 500
65 000 92 000
25 000 24 000
116 000 104 000
40 000 32 000 12 600 9 500 48 000 49 250
10500 9500
12 000 13500
170 000 177 428
4 000 6 000
16 000 20 000
4 000 6 000 1 200 2 000 2 000 2 463 1 500 2 000
750 2 250
0 19 714
39 000 40 000
204 000 200 000
82 000 70 000 24 600 20 000 98 000 98 500
17500 17500
26 250 30 000
325 000 367 998
CD CD 00 00 OO OO oo Väl/) er N
00
1 000 1 000 4 000 4 000 2 000
600 500
2 000
500 500 750 750
5 000
9,12 9,46 14,81 14,73
14,09* 11,99 7,32 6,00 11,24* 11,17 6,19 6,09 7,81 8,91 7,31* 8,41
73450 111637
4 500 6 000 3 000 3 000 4 500 5 250
2000 2571
3 000 4 000 6 000 10 500
201 200 128 340
10 500 4 500
4 000 3 000 9 000 3 937
15 000 8 571 10 000 2 666 18 000 7 875
143 650 190 703
9 000 7 500 6 000 5 000 7 500 5 250 4 000 4 285 7 000 9 333
12 000 18 375
532 600 503 463
34 500 22 500 26 000 26 000 48 000 31500 18 000 12 000 23 000 20 000 56 000 57 750
34 950 66 427
3 000 4 500 2 000 3 000 4 500 5 250
2000 2571
2 000 4 000 4 000 7 875
00 00 00 00 CO 0 O O N
1 007 850 1013 034 61 500 45 000 41 000 40 000 73 500 52 499 41 000 29 998 45 000 39 999 98 000 105 000
SOU 1972:52
Län
Fp
Vpk
KDS Övriga
Totalt
Per mandat
Per hushåll
Norberg 6 809
Sala 19 666
Skinnskatteberg 5 488
Surahammar 10 993
Västerås 116 673
Totalt
Kopparbergs län Avesta 28 249
Borlänge 43 989
Falun 46 846 Gagnef 8 199
Hedemora 16 814
Leksand 8 306 Ludvika 33 489 Malung 12 289
Mora 17 131
71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70
2 500 1 000
17 000 13 028
7 000 5 000 2 500 2 000
38 500 21000
1 500 1500 7 000 15 200 3 000 4 000 1 500 1500
42 000 45 500
10 500 9 000 20 000 34 742 25 000 25 000
13000 12 500
115 500 105 000
1 000 1 500 1 000 4 342 2 000 3 000
1500 2 500
10 500 14 000
0 G ") 000 00 OO OO
17 500 14 000 49 000 75 997 39 000 40 000 19 500 20 000
227 500 210 000
500
1 000 1 000 1 000
500 500
3 500 3 500
7,15* 5,73 6,98* 10,86 20,29 20,50 5,18 5,30 5,51 5,23
7 500 7 500 7 500 13 500
15 000 22 000
6 000 8 000 1 500 2 500 9 000 14 500 1 500 4 250
800 7 000
.. .— ...—nn—o—m.m.
134 000 72 577
30 000 27 500 37 500 18 000 40 000 19 252 4 500 0 22 000 20 000
5 500 5 000 27 000 18 125 6 500 9 562 3 800 22 750
100500 117 443
12 500 12 500 15 000 22 500 27 500 30 250
0 0
8 000 10 000 3 000 3 000
15 000 21750 3 500 8 500
1 000 10 500
389 500 355 992
67 500 60 000 85 000 112 500 65 000 55 000 5 700 0 40 000 36 000
7 000 6 500 90 000 72 500 12 500 19 125 3 800 24 500
33 500 52 538
5 000 12 500 7 500 0 5 000 8 250 300
0
4 000 4 000
0 0
12 000 18 125 500 1062
400 3 500
OO OO OO OO OO ON O O rn N
5 000
13 500
300 1 500
O O
OO OO OO OO OC
712 500 672 493 122 500 125 000 152 500 180 000 152 500 137 500
12 300 0 82 000 80 000 17 500 17 500
153 000 145 000 24 500 42 499
9 800 70 000
2500 2500
2 500 2 500 300 2 000 2 000
500 500
3 000 500
1236 1248 999* 1191 9J1* 829 436* 000 1291 1325 590 580 1244* 11]6 594* 1022 173* 1226
SOU 1972:52
Län
KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Ore 1 891
Orsa 6 924
Rättvik
8962. Siljansnäs 1 614
Smedjebacken 10 702
Säter 9 817
Söderbärke 2 5 61
Vansbro 9 028
Ål 2419
Älvdalen 8 962
Totalt
Gävleborgs län Alfta 5 307
Arbrå 5 110 Bergsjö 2 899
Bollnäs 17 360
0 100
1 000 1 500 2 000 3 000 0 1 000 2 000 3 000 3 000 3 200
500 1 000
1 000 0
200 400
1500 4 250
700 700
5 000 4 500 7 500 5 500 2 600 1 800 6 000 4 000
15 000 9 600
5 000 4 000 8 500 0 1 400 1 200 6 500 11687
300 300
1500 2 500
2 500 3 500
0 200
4 000 5 000 5 000 8 000
1500 1500
2 500 0 1 200 1 400 3 000 6 375
1 100 800 6 000 5 000 8 000 8 000 2 200 2 000
27 000 24 000 17 000 19 200
8500 8500
11500 0
2 000 1 800 9 500 10 625
00 00 Go OO CO 0 0 tr) m
2 400 2 400
15 500 15 000 20 500 20 000
6 200 6 000
41 000 40 000 41 000 40 000 15 500 15 000 25 500 0
4 800 4 800
24 500 42 499
100 100 500 500 500 500 200 200
1 000 1 000 1 000
500 500 0 200 200 500
3,51 3,42 6,31 6,00 6,23 5,95 11,30 10,68
10,88 10,77 11,91* 11,59 16,05 14,88 7,95* 0,00 5,45 5,48 8,96* 15,01
60 000 96 700
5 00 1 000
1 000 1 500
S 00 1 000
4 000 6 000
235 000 183 174
6 500 5 000 5 000 4 000 5 000 5 000
20 000 16 000
107 000 147 775
2 000 3 000 4 000 4 500 1 000 1 500
10 000 14 000
469 300 466 050
6 000 6 000 7 500 7 000 4 500 3 500
38 000 34 000
923 500 983 198
15 500 15 000 20 000 20 000 12 500 12 500
82 000 80 000
Län Övriga Totalt Per mandat Per hushåll
Gnarp -71 0 0 0 6 000 0 2 508 -70 0 3 500 3 000 6 000 0
0 0
Gävle -71 24 000 40 000 48 000 168 000 20 000 0 84 625 -70 25 000 35 000 45 000 185 000 10 000 0 Hanebo -71 500 5 500 1 500 8 500 1 500 3 922 -70 1 000 5 000 1 500 8 000 2 000 Harmånger -71 500 6 000 1 500 8 000 1 000 50 4 503 -70 1000 5 500 2 000 7 500 1500
0 0 0 0
Hassela -71 350 2 800 1 050 5 250 1 050 0 0
O 0 0
6 500 12 500 500 14,60 0 12 500 500 14,86 300 000 4 000 9,62* 300 000 — 9,71
17 500 500 13,04 17 500 500 12,62 17 500 500 11,04 17 500 500 10,97
0 0 0 0 0 0
0 10 500 350 19,26 1559 -70 350 2 450 1750 4 900 1050 0 10 500 350 18,86
Hofors -71 4 000 12 000 6 000 48 000 12 000 0 0 0 0 0 O 0
15 705 -70 4 862 2 431 7 293 38 896 17 017
Hudiksvall -71 9 000 48 000 12 000 60 000 15 000 3 00 36 367 -70 23 625 42 525 2 835 70 875 23 625 Ljusdal -71 3 000 19 500 7 500 34 500 9 000 22 524 -70 10 750 16 125 18 812 45 867 16 250
0 0 0 Ockelbo -71 2 000 12 000 4 000 23 000 0 0 41 000 1 000 16,99* 6 762 -70 3 000 10 000 5 000 19 000 0 0 3 000 40 000 — 16,28 0 0 0
82 000 2 000 15,03* 70 499 — 12,73 147 000 3 000 11,17*
189 000 14,50 73 500 1500 9,50* 107 500 — 13,65
Ovanåker -71 2 000 11 000 6 000 21 000 0 1 00 41 000 1 000 15,81 7 856 -70 3 000 9 000 7 000 21 000 0 40 000 1 000 15,25 Rengsjö -71 500 3 500 500 4 000 1 500 10 000 500 24,40 10 000 500 24,15
204 000 4 000 13,23* 259 999 — 17,08 153 000 3 000 13,04* 150 000 — 12,79
1 340 -70 0 3 500 1 000 3 500 2 000
Sandviken -71 12 000 36 000 20 000 120 000 16 000 43 663 -70 29 714 14 857 29 714 156 000 29 714
0 0 0
Söderhamn -71 9 000 27 000 12 000 90 000 15 000 0 0
0 0
(I) O (: _. se N] N Ur N
00 00 CD 00
31 896 —70 20 000 10 000 25 000 70 000 25 000
Totalt -71 72 850 259 800 137 050 652 250 103 550 7 50 -70 131801 189 888 198 419 686 858 132156 2 50
6 500 1239 500 — — 11000 1352 622 — —
Västernorrlands län Bjärtrå —71 500 3 000 500 7 500 1 000
0 12 500 500 12,53 * 2 692 -70 500 2 500 500 7 500 1500 0 0 0
12 500 500 12,01 17 500 500 20.28 17 500 500 19,75
Boteå -71 500 5 500 0 10 000 1 500 2 283 -70 1 000 5 000 0 9 000 2 000 50
Go OO
Län Vpk KDS Övriga Totalt Per mandat Per hushåll
Fjällsjö 5 000 6 111 6 000
Härnösand 4 600 27 057 4 600
Indals—Liden 700 3 841 14 000
Kramfors 9 000 11 45 2 13 500
Matfors 2 400 6 578 3 600
Njurunda 6 800 12 233 11 900
Noraström 1 000 2 289 1 500
Nordingrå 0 0 0 2 45 2 0 0 0
Ramsele 0 11 400 3 942 600 10 200 Sollefteå 3 000 42 000 22 022 11 657 49 542
Stöde 1 000 7 000 3 324 1 500 6 500
Sundsvall 36 000 128 000 64 920 48 000 112 000
Timrå 6 000 45 000 17 811 7 500 36000 Ullånger 0 0 2 737 2 000 6 000
Ytterlännäs 2 000 24 000 6 791 2 000 22 000
Ånge 8 000 44 000 15 052 14 160 56 640
39 000 1 000 19,47 40 000 1 000 19,39 112 700 2 300 11,34 115 000 2 300 11,58
24 500 700 19,14 24 500 700 1890
61500 1500 14,29 60 000 1 500 13,94
36 000 1 200 15,88 36 000 1 200 15,99 61 200 1 700 14,40 61 200 1 700 14,50
17 500 500 19,79 17 500 500 19,14
0 0 0,00 0 0 0,00
21 000 14,81 21 000 14,11 73 500 9,40* 102 000 12,90 15 500 13.11 15 000 12,63
244 000 10,58 240 000 9,50 73 500 12,10* 60 000 10,01
0 0,00 17 000 17,50
40 000 15,57 40 000 15,38
82 000 15,35* 88 500 16,25
SOU 1972:52
OO OO OO DC 00 00 OO CD 00 OO OO OO 00 00 Go OO
Län C Fp KDS Övriga Totalt Per mandat Per hushåll
Örnsköldsvik 9 000 42 000 21 000 93 000 9 000 183 000 3 000 8,93* 60 521 30 400 30 400 40 560 81 120 10 140 202 800 — 9,91 Totalt 70 400 247 900 105 800 593 400 18 100 1 114 900 125 166 189 094 160 877 570 202 28 580 1 170 459
Jämtlands län Alsen -71 0 0 O 0 0 0 0 0 0 0,00 1 308 -70 3 000 5 250 1500 8 250 750 0 0 18 750 750 41,29
Berg —71 1 500 6 500 2 000 9 000 500 500 2 500 22 500 500 7,77* 9 395 -70 2 940 8 820 2 940 9 800 0 0 24 500 — 8,14 Bräcke -71 1500 4 500 2 250 17 250 750 0 26 250 750 22,82 3 240 -70 3 000 4 500 2 250 15 000 1 500 26 250 750 23,00 Fors -71 750 3 750 3 000 11 250 18 750 750 22,65 2 442 -70 1 500 3 000 3 750 10 500 0 18 750 750 22,00 Frostviken -71 0 2 250 0 13 500 3 000 18 750 750 33,13 1810 —70 645 430 430 3 870 0 5 375 215 9,16 Föllinge -71 600 2 000 800 3 200 7 000 200 7,53 2 852 -70 1500 4 500 3 500 7 000 17 500 500 17,70
0 0 Hallen -71 0 0 0 0 0 0 0 0,00 0 0 0
O OOO OO CO 0
1 000
1 437 -70 0 0 0 0 0 0 0,00
Hammerdal -71 1 500 9 000 2 250 13 500 26 250 750 21,20 3 653 -70 2 250 8 250 3 000 12 750 26 250 750 20,57
Hede -71 0 0 0 0 0 0 0 0,00 2 828 -70 600 1 800 1500 5 100 900 10 500 300 11,31
Hogdal —71 0 300 0 1 900 300 5 000 7 500 100 11,43 1 1 941 -70 0 700 100 1 100 0 10 0 2 000 100 2,93 Kall -71 400 2 800 1 200 3 600 0 0 8 000 400 26,40 968 -70 800 2 000 1 200 4 000 0 0 8 000 400 24,92
Kälarne -71 800 3 200 800 8 000 1 200 14 000 400 14,81 2 754 -70 1 200 2 400 800 7 200 0 2 400 14 000 400 14,63 Lillhärdal —71 0 0 0 0 0,00 1 122 —70 750 2 250 3 000 75 000 0 1500 15 000 750 40,21
OO OO OO OO OO OO
00 Go 00 00 O 0
(I! O CI »— kD x: N Ur N
C 00 OO OO
SOU 1972:52
Län
KDS
Övriga Totalt
Per mandat
Per hushåll
Mörsil 2 079
Offerdal 2 794
Ragunda 3 715 Revsund 3 989 Rödön 5 991
Ström 6 977
Stugun 2 360
Sveg 4 790
Tännäs 2 1 13
Undersåker 2 831
Åre 2 241
Östersund 49 672
Totalt
Västerbottens län Bjurholm 3 91 1 Burträsk 6 425
1284 1712
1 000 1 500 1 500 1 500 1 000 1 500 0 1 800 2 250 4 000
1500 1500
1 000 400 0 400 2 250 2 250 2 250 1 500
27 000 48 915
3 852 2 996
4 500 4 500
5 250 6 000 4 500 3 500 0 2 700 5 250 7 000
4 500 4 500 3 500 400
0 100
5 250 4 500
4500 3000
54 000 21 740
500
0 300
2 250 2 250 5 250 6 750
30 000 43 480
7 704 7 704 5 000 4 500
12 000 12 750 10 000 9 000
5 700 5 700
18 750 22 000
8 250 11 250
10 500 2 000
2 750 1 100 9 000 9 750 9 750 10 500
105 000 92 395
6 000 0
14 980 14 980 12 500 12 500 23 250 23 250 17 500 17 500 12 000 12 000 30 000 40 000 18 750 18 750 20 000 4 000
5 000 2 000
18 750 18 750 22 500 22 500
225 000 217 400
428 428 500 500 750 750 500 500 300 300 750 1 000 750 750 500 100 250 100 750 750 750 750
3 000
21,62 20,92 14,39 13,78 18,84 18,30 12,81 12,40 5,86 5,90 13,10 17,48 24,86 23,98
11,95 2,39 8,56 3,47
18,93 18,84 30,82 29,26
13,07* 12,83
48 084 85 162
1 600 2 000 1 500 4 000
129 402 104 836
2 800 2 400 6 000 12 000
61440 91568
3 200 2 800 2 500 5 000
285 604 280 719
4 400 3 200 5 000 9 000
13 550 6 100
569 230 590505
12 400 12 000 15 500 30 000
164
Län
Fp
Vpk KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Bygdeå 4 995
Dorotea 4 099
Fredrika 1 081
Holmsund 6 107 Holmön 177 Hörnefors 3 345 Lycksele 14 619
Lövånger 3 202
Malå 4 662
Nordmaling 8 159
Norsjö 6 230
Nysätra 2 576
Skellefteå 61 912
Sorsele 4 316
Storuman 8 768
Sävar 3 802
SOU 1972:52
—71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 -71 -70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 71 70 -71 —70
500 500 700 300 600 519 0
0 0 0
3 000 3 966 2 000 2 500
355 672
1 500 2 000 2 000 3 000 1 200 1 500
15 000 3 21 000 2
400 400
2 400 3 367 1 000 2 000
5 000 4 500 2 100 2 100 1 200 1 200 1 557 537 0
0
2 500 2 000 6 000 5 950 4 500 4 500 1 420 1 008 4 000 3 500 6 000 5 000 3 600 3 000 3 000 7 000 1 600 1 600
5600 5 612
6 000 5 000
2 000 2 500 4 200 4 200
900 900
2 076 3 222 1 000 1 500 9 000 13 882 3 000 3 000 2 485 2 352 2 000 2 500 7 000 8 000 1 800 2 100
33 000 27 000
2 400 2 000 8 000 6 735 2 500 3 500
6 000 5 500
10 500 9 800
3 600 3 300
10 380 10 203
8500 8500
22 000 27 766
2 500 2 000 5 680 4 704 7 000 6 500
13 000 11 000
2100 2100
99 000 93 000
5 200 3 600
13 600 14593
5 000 4 000
0 0
700
9 000
400 400
CD CD
500
0 O nn
00 OO OO OO OO OC 1010
4 000 5 950
500 500
355 672
1 000 500 1 000
300 300
3 000 3 000 1 200 800 2 400 4 490
500 500
1 500 1500
000 DON
00 00 00 OO Oo ON DC 00 00 00 00 00 u—tv—t
O O N _!
2 000 800
15 500 15 000 17 500 17 500
6 000 6 000
15570 16110
0 0
12 500 12 500 45 000 59 500 12 500 12 500 10 650 10 080 15 500 15 000 31 000 30 000
9 000 9 000
183 000 180 000
12 400 10 800 32 800 34 797 15 000 15 000
500 500 700 700 300 300 519 537
0 0
500 500
1 000
500 500 355 336 500 500
1 000 1 000
300 300
3 000 3 000
400 400 800 500 500
9,28 8,79 13,83 13,24 17,55 16,31 7,18 7,50 0,00 0,00 11,32 11,36 9,59* 12,36 13,36 12,95 7,83 7,51 5,60 5,35 16,43 15,60 11,10 10,80 8,92 8,75 9,43 7,99 12,75* 13,09
12,90 13,24
Län
År M C
Fp
Vpk
KDS
Övriga Totalt
Per mandat Per hushåll
Umeå
56151. Vilhelmina 8 657
Vindeln 7 6 19
Vännäs 8 123
Åsele 4 198
SOU 1972:52
Totalt
Norrbottens län Arjeplog 4 435
Arvidsjaur 8 400
Boden 27 149
Gällivare 25 41 7
Haparanda 8 888 Jokkmokk 7 998 Kalix
18 199
Kiruna 30 623
Luleå 58 946
165
-71 -70 -71 —70 —71 -70 -71 —70 -71 -70 -71 -70 -71
—71 -70 -71 -70 -71 -71 -70 -71
25 000 40 000
2 000 1 500
1500 0
4 000 3 920 1 200 1 200
60 000 50 000
6 000 3 000 5 000 0
12 000 5 880
3 600 3 000
55 000 65 000
7 000 3 500 3 500 0 5 000 7 840 3 000 3 600
110 000 95 000
17 000 8 000
6 500 0
18 000 29 400
9 600 9 600
0 0
1 000 500
0 0 0 O 0 0
5 000 0 2 000 1 000 1 000 0 2 000 1 960
600 600
0 0 0 0 0 0 0 0 0
255 000 250 000
35 000 17 500 17 500 0 41 000 49 000 18 000 18 000
5 000 5 000 1 000 500
500 0
1 000
600 600
13,30 13,43 12,94 6,25 7,11 0,00 15,65* 18,64 13,24 12,76
66 974 94 825
500 1 000
4 000 6 000
15 000 22 470 20 000 20 000
7 500 9 000
1500 1500
755 10 000
8 000 12 000
20 000 28 000
179 477 148 787
2 500 1500
12 000 12 000 21 000 16 050 16 000 12 000 13 500 10 500
1 500 1 000
17 500 15 000 12 000 0 40 000 24 000
160561 171131
1500 1500
8 000 10 000
15 000 22 470 12 000 12 000
6 000 4 500 1 500 1 500 5 000 7 500
24 000 28 000 28 000 28 000
384 560 360 766
7 500 7 000
44 000 34 000 75 000 77 040 80 000 68 000 25 500 27 000
9 000 7 500
62 500 57 500 92 000 76 000
120 000 136 000
5 493 16 420 3 000 3 500
12 000 16 000 15 000 19 260 36 000 48 000
6 000 7 500 3 500 4 500
10 000 10 000 36 000 40 000 28 000 20 000
26755 21762
500 500
2 000 2 000 6 000 3 210
OO DC 00 00
4 000 4 000
828 320 820 373
15 500 15 000 82 000 80 000
147 000 160 500 164 000 160 000
61 500 60 000 17 500 17 000
102 500 100 000 180 000 160 000 244 000 240 000
500
2 000 4 000
1500 1500
500 500
2 500 2 500 4 000 4 000
11,82 29,82 21,14 23,14 22,39
7,46 6,94
17,87 17,33 19,65 12,62
Län Pajala 10 745
Piteå
32829. Älvsbyn 8 686
Överkalix 6 023
Övertorneå 7 356
SOU 1972:52
3 000 4 760
12 000 16 000
2 000 4 000 1 000 2 000 2 500 0
Fp
2 000 0
12 000 16 000
6 000 4 000 1 000 2 000
500 0
20 000 13 090
120 000 112 000
38 000 44 000 17 000 26 000
7 000 0
Vpk 8 000 10 710
16 000 20 000 14 000 12 000
4 000 10 000 3 500 0
Totalt
41 000 35 700
204 000 200 000
78 000 80 000 31 000 60 000 19 500 0
Per mandat
1 000 4 000 4 000 2 000 2 000 1 000 2 000
500 0
Per hushåll
15,30* 12,60
19,09 18,86 28J1 2833 2034 3721 1043
000
104 500 136 730 122 500 137 470 717 500 685 130 195 000 221 470
1 387 500 1 368 200
Bilaga 4 Enkätformulär angående kommunal information (kommunenkäten)
Svenska kommunförbundet 53%?
Extern informa— tion
Begreppet kommun
Anvisning för besvarandet
Kommunsamman— läggningar
Svaren skall avse förhållandena un— "der 1971
Upplysningar
Insändningsdatum
SOL1197252
! 44876
Enkätdel I
2.8.1971
UPPGIFTER RÖRANDE KOMMUNAL INFORMATION
Den kommunala informationen kan vara riktad till olika mottagar- grupper. I grova drag kan man skilja mellan den infonnation som ges till de anställda (intern information) och den information som riktar sig till allmänheten (extern information). Frågorna i denna enkät behandlar endast den sistnämnda fonnen för infonma- tion dvs den externa informationen.
Med begreppet kommun avses i denna enkät hela den kommunala för- valtningen dvs både central förvaltning under kommunstyrelsen och delförvaltningar under andra kommunala nämnden
Frågorna besvaras genom att kryss sätts i tillämplig ruta, eller i förekommande fall genom en kortfattad redogörelse på härför av- sedda streckade linjer. Om någon fråga inte kan besvaras entydigt för Er kommun är vi tacksamma om Ni gör en kommentar om detta på sista sidan i formuläret. Ange tydligt vilken fråga som kommen— taren avser. På den sista sidan kan också göras allmänna kommen- tarer, som är av intresse i detta sammanhang, angående kommunens informationsverksamhet.
För några kommuner — i första hand de små kommunerna — kan flera av frågorna förefalla mindre relevanta. Detta beror på att frå- gorna är ställda så att de skall täcka in infonnationsverksamhe— ten i alla kommuner dvs även i de stora kommunerna. Vi ber Er ha överseende med detta och ändå besvara alla frågorna.
Med denna enkät vänder vi oss till alla primärkommuner i riket. Det innebär att flera kommuner nyligen berörts av kommunsamman- läggningar. Vi är medvetna om att detta kan innebära problem vid besvarandet av frågorna för vissa kommuner, eftersom stora för- ändringar inträffat och erfarenheterna från den nya kommunen inte är äldre än några månader. Frågorna avser därför endast att ge en översiktlig bild av infonmationsverksandmten i kommunerna. Det kan också nämnas att denna undersökning kommer att komplette- ras längre fram med specialstudier i ett mindre antal kommuner.
På grund av kommunsammanläggningarna är det inte möjligt att ställa frågor om förhållandena under föregående år, även om detta hade varit önskvärt. Uppgifterna som lämnas skall således endast avse förhållandena under 1971.
Om ytterligare upplysningar önskas angående del I av enkäten skall Ni kontakta utredningssekreterare Sven—Runo Bergqvist, Utredningen om den kmnnunala demokratin, Munkbron 17, 2 tr, 111 28 STOCKHOLM, tfn 08-763 19 77.
Enkäten insänds i ett ex senast den 10 september 1971 till Svenska kommunförbundet, PA-avdelningen, Hornsgatan 15, 116 47 STOCKHOLM.
169
Enkätdel I 1
Län Kommun Insänds i ett ex senast 10.2.1211 till Svenska kommunförbundet, PA-avdelningen, Hornsgatan 15 116 "7 STOCKHOLM
Uppgiftslämnare
Tfn /
UPPGIFTER RÖRANDE KOMMUNAL INFORMATION
1 Har kommunen någon informationstidning dvs periodiskt utkommande skritt? 10 1 [___] Ja 2 D Nej Ange antal nunmer per år, kostnad. spridning samt upplaga.
a Utkommer c:a _ _ _ _ gånger per år. 11-12 b Kostar c:a _ _ _ _ kronor att framställa per år.
13-18 (Alla kostnader inkluderade. Dock eJ fasta kostnader för egen personal)
c Tidningen sprids till:
19 20 1 D hushållen 1 D förtroendemän
21 22 1 D intresserade D annat svar _________________ d Upplagan uppgår i genomsnitt till _ _ _ exemplar.
23-25
2 Förekommer det att kommunen tillställer hushållen informationsbroschyrer? (Här avses samtliga hushåll.)
29 1 D Ja en Ne.: _a Hur många gånger beräknar Ni att detta kommer att ske under 1971?
c:a _ _ _ _ gånger. 30-31 b Ge exempel på vad broschyrerna innehåller. ______________________
3 Förekommer det att kommunen riktar sig till någon viss medborgarsmpp (målgrupp) med brev, cirkulär o d för att informera om kommunens service?
2 lea zl] Ne.!
& Hur många gånger beräknar Ni att detta kommer att ske under 1971? C:a _ _ gånger.
353? b Vilken/vilka olika medborgargrupper kommer ifråga? _________________
170 SOU 1972:52
4 Har kommunen någon regelbunden annonsering, som syftar till att informera allmänheten om den service som kommunen tillhandahåller? (OBS. platsannonser och legal kungörelseånnonsering undan- tagen. Här avses regelbundet återkommande annonsering någon gång per vecka, månad eller år)
36 iC] Ja ZE] Ne.!
Om Ja Förekommer denna annonsering någon gång i veckan, någon gång i månaden eller någon gång per år? 37 1 D Någon gång i veckan 2 B Någon gång i nänaden ) D Någon gång per år
Inom vilka kommunala ämnesområden gäller annonseringen? (Vid tveksamhet om vilket/ vilka områden som skall prickas för går det bra att ange området under "övriga frågor", samt specificera vad det gäller)
38 1 D Mark- plan- och bostadsfrågor (t ex köp av mark, fastighet, markbyte, upplå— telse av mark; regional-, general-, stads-, byggnads— och skogsvårdsplaner, planer för bostadsförsörjning samt bostadsbyggande)
39 l Gator, vägar, trafikfrågor (t ex anläggande av vägar, gator, offentliga platser och parkområden: gatuunderhåll samt parkarbeten) no 1 Sysselsättnings- och lokaliseringsfrågor (t ex byggande av hantverkshus, stats-
kommunala beredskapsarbeten samt omskolningsverksamhet)
kl 1 D Sociala frågor (t ex åldringsvård, familjepolitik, socialvård samt hälso- och
sjukvård) l+2 1 D Skolfrågor (t ex byggande. utrustning och drift av skolanläggning samt skol- måltider) 14) 1 EI Kulturella frågor (t ex föreläsningsverksamhet, folkbildningsverksamhet, med- borgarhus, muséer, teatrar, folkbibliotek samt hembygdsgårdar)
1 D Fritid och turism (t ex anläggningar för idrott och friluftsliv; idrottsplatser, badhus, friluftsbad, ungdomsgårdar, folkparker samt främjande av turism)
l Vatten, avlopp, el och gas (t ex anläggning för vatten och avlopp, reningsverk samt taxefrågor inom detta område)
1 D övriga frågor _________________________________
Hur många tidningar (av dagspresstyp) använder sig kommunen av?
C:a _ _ _ _ tidningar uv
5 Har kommunen drivit någon informationskampanj under 1971 eller planeras detta? MB 1 D Ja ZD NeJ a Vad har det gällt och/eller vad planeras? _____________________
SOU 1972:52
b Vilken/vilka grupper har berörts och /eller kommer att beröras? __________
Ö Kontakterna med pressen när det gäller information till allmänheten kan gå till på olika sätt. Nedan uppräknas ett antal olika former. Ange för var och en av dem om de förekommer upprepade gånger, enstaka gånger eller knappast alls.
Upprepade Enstaka Knappas t sånger gånger alls 50 Pressen informeras genom direkta kontakter med för- 1 D 2 [| 3 |:] troendemän och/eller tjänstemän (initiativet kan komma från båda håll). 51 Pressen tillställa arbetsmaterial såsom föredrag- 1 D 2 D 3 D ningslistor, protokoll och handlingar. 2 Presskonferenser anordnas 1 b 2 D 3 D 53 Pressen erhåller faktasammanställningar angående l 2 D 3 D
betydelsefulla frågor
Övrigt att tillägga ________________________________________
7 Har kommunen några kontakter med Sveriges Radio när det gäller information till allmänheten? , (Gäller såväl regional- som riksradion) 14 1 &] Ja 43 m a Rör det sig i allmänhet om någon gång i veckan, någon gång i månaden eller någon gång per år? 1 &) Någon gång i veckan ZD Någon gång i månaden ;D Någon gång per år b I vilken utsträckning förekommer nedanstående kontaktformer med radion?
Upprepade Enstaka Knappas t gånger gånger alls 51 Radion informeras genom direkta kontakter 1 L] 2 D 3 B med förtroendemän och tjänstemän (initia- tivet kan komma från båda håll). '
& ä
Radion tillställs arbetsmaterial såsom 1 BEI föredragningslistor, protokoll och & handlingar. i i %& = Presskonferenser anordnas. l ED BD 59 Radion erhåller faktasammanställningar ll | 21] SB angående betydelsefulla frågor. .i
övrigt att tillägga __________________________________ !
172 SOU 1972:52
u
8 Försöker kommunen på något sätt att öka allmänhetens intresse för utställningar av planer, t ex genom särskild information i pressen eller till hushållen eller genom längre utställnings- tid än 5 veckor? (Här avses planer av typen generalplan, stadsplan, dispositionsplan.)
lå) Ja ED NeJ Beskriv kortfattat hur detta går till. ________________________
9 Förekommer det att kommunen anordnar informationsmöte för allmänheten? 61 IB Ja ED Nej
Om Ja Hur ofta har detta förekommit hittills under 1971?
a _ gånger
62-63 b Vad har det gällt? _________________________________
10 Tillställer kommunen material såsom handlingar, protokoll o d till bibliotek?
lå] Ja ED NeJ
11 Kan .allmänheten teckna abonnemang på sammanträdesprotokoll från kommunens organ? 6 1 Ja ED Nej
Ange antalet prenumeranter.
_ prenumeranter
66-69
12 Ger kommunen ut någon statistisk sammanställning, som belyser förhållandena inom kommunen? (Här avses årligen återkommande publikationer med siffror t ex om antalet byggda lägenheter, boendetäthet, befolkningsomflyttning, antal elever i olika åldrar och familJer med sociathälp. Med publikationen avses således här inte enbart en presentation av den kommunala budgeten. EJ haller en mindre folder.)
0 l &) Ja ED NeJ
Ange i grova drag vad publikationen innehåller.
Statistiska uppgifter om:
1) ) Befolkningen l [5] Undervisning och kultur
>.;
12 1! | Näringslivet Löne- och inkomstförhållanden 114
1 |:) Kommunikationer
1 & Bostäder
ll ) Arbetsmarknad
... Kommunens finanser
A1 1 männa va 1
...
amma
övrigt
1 [] Socialvård ______________________
SOU 1972:52
Ange upplaga och spridning. ' .
a Upplagan uppgår till c:a _ _ _ _ exemplar
21-25 b Publikationen sprids genom: 2 2 1 & försälJning till allmän- lä gratis utdelning till förtroendemän heten 28 2 1 D gratis utdelning till & på annat sätt _______________ intresserade
13 Har kommunen vidtagit några särskilda åtgärder för att allmänheten skall kunna få infomation under kvällstid (t ex genom telefonpassning eller vissa öppettider på kvällen)? o 1 f] Ja al:] m Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna. ______________________
14 Har kommunen vidtagit några särskilda åtgärder för att informera invandrarna?
31 1 D Ja ZD NeJ Om Ja Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna. ______________________
15 Har kommunen vidtagit några särskilda åtgärder för att informera nyinflyttade? 2 1 & Ja 2 |:) Nej Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna. ______________________
Om Ja Svarar kommunen ensam för denna information eller sker den i samarbete med någon/eller några? Ange i så fall vilka. _____________________________
16 Har kommunen vidtagit några särskilda åtgärder för att informera näringslivet om kommunen och dess verksamhet? (Här avses e.] infomation i lokaliseringspolitiskt syfte.)
33 1 [:| Ja ZE) NeJ % _ Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna. _______________________
174 SOU 1972:52
17 Har kommunen vidtagit några särskilda informationsåtgärder 1 lokaliseringspolitiskt syfte? (dvs i syfte att intressera näringslivsföreträdare för kommunen, angående eventuellt etable- ringsobJekt) 15 .b .. 213 ... Ange kortfattat de vidtagna åtgärderna. ________________________
18 Finns det någon eller några personer - på central nivå - i kommunen, som enbart eller huvud- sakligen sysslar med informationsverksamhet? (Med central nivå avses att verksamheten organisa- toriskt är inordnad under kommunstyrelsen.)
1 Ö Ja ZD Ne.]
Om Ja Hur många personer rör det sig om? (kontorspersonal anges eJ)
_ personer
36-37
19 Finns det i de olika förvaltningarna personer. som enbart eller huvudsakligen sysslar med in- formationsverksamhet?
38 1121 Ja 21] Nej
Ange vid vilka förvaltningar och antal berörda personer. (Kontorspersonal anges ej.) Förvaltnig Antal personer __________ 59-u1
20 Hur betalas informationsverksamheten inom kommunen? Betalas den i första hand över de olika förvaltningarnas budgetar eller utgår medlen ur en särskild informationsbudget, eventuellt knuten till kommunens centrala kansliorganisation? 12 l Huvuddelen går via förvaltningarnas budget
Zl I Medlen kommer ungefär till lika stora delar från de olika förvaltningarnas budgetar och från en särskild informationsbudget
BI I Huvuddelen kommer från en särskild informationsbudget, som är helt skild från de olika förvaltningarnas budgetar
[Om det redovisas en särskild informationsbudget > Ange hur stort belopp den särskilda informationsbudgeten uppgår till för 1971 .
SOU 1972:52
?
Avslutningsvis vill vi be Er göra en grov uppskattning av informationens inriktning i enlighet med några huvudalternativ, som vi ställt upp. Avsikten är endast att det av svaren skall framgå hur kommunen i grova drag valt att lägga upp sin information. Naturligtvis kan svaren endast av- spegla den svarandes personliga uppfattning, men även detta är av intresse.
21 Problemet med att informera allmänheten i kommunen är i stor utsträckning ett resursproblem. Vilken form av information skall man använda för att med begränsade resurser nå största möJliga effekt på allmänhetens kunskaper om kommunen och dess verksamhet? Nedan har vi räknat upp några olika former av informationsverksamhet. Vi ber Er göra en bedömning av hur effektiv varJe en- skild form är i Er kommun med de resurser den förfogar över.
Mycket Ganska Inte så effektiv effektiv effektiv
1 Information från förtroendemän och tJänstemän ll | 2 D 3 D direkt till massmedia (och/eller via press— meddelanden).
2 Information via egen tidning. informations- ll | 2| | ) [:] broschyr o d.
Information genom regelbunden annonsering i l pressen (platsannonsering o kungörelseannon- sering undantagen).
Information genom särskilda arrangemang såsom 1 2[:] ) utställningar, informationsmöten. visningar av byggnadsprojekt o d.
55 Infomation genom brev, cirkulär o G till vissa 1 D ZD 3 | | Ef] [:] medborgargrupper.
Annan form för information: 1
..." ___: .—.. .,. mm
176 SOU 197252
Bilaga 5 Enkätformulär angående kommunal information (landstingsenkäten)
UTHEDNINGEN OM DEN KOMMUNALA 12.8.1971 DEMOKRATIN
UPPGIFTER RÖRANDE LANDSTINGENS INFORMATIONSVERKSAMMET M M
Extern informa- Den landstingskommunala informationen kan vara riktad till olika tion medborgargrupper. I grova drag kan man skilja mellan den informa- tion som ges till de anställda (intern information) och den in— formation, som riktar sig till allmänheten (extern information). Frågorna i denna enkät behandlar endast den sistnämnda formen för information dvs den externa informationen.
Begreppet Med begreppet landsting avses i denna enkät hela den landstings— landsting kommunala förvaltningen dvs både central förvaltning under för— valtningsutskottet och delförvaltningar under andra landstings— kommunala organ (dvs även lokala direktioner).
Anvisning för Frågorna besvaras genom ett kryss sättas i tillämplig ruta, eller besvarandet i förekommande fall genom en kortfattad redogörelse på härför avsedda streckade linjer. Om någon fråga inte kan besvaras enty— digt för Ert landsting är vi tacksamma om Ni gör en kommentar om detta på sista sidan i formuläret. Ange tydligt vilken fråga som kommentaren avser. På den sista sidan kan också göras allmänna kommentarer av intresse i detta sammanhang. Svaren skall genom- gående avse förhållande under året 1970.
Insändnings- Om ytterligare upplysningar önskas angående enkäten ber vi Er datum kontakta utredningssekreterare Sven—Runo Bergqvist, tfn 08— 763 19 77. Enkäten insändes i ett ex senast den 10 september 1211 till Utredningen om den kommunala demokratin, Munkbron 17 2 tr, 111 28 STOCKHOLM.
SOLJI97252
Landsting Insänds i ett ex senast 10.2.1211 till Utredningen om den kommunala demokratin, Munkbron 17 2 tr 111 28 STOCKHOLM
Uppgiftslämnare
Tfn /
UPPGIFTER RÖRANDE LANDSTINGENS INFORMATIONSVERKSAMIE'P M M
1 Hade landstinget någon informationstidning dvs periodiskt utkommande skrift under 1970? |:] Ja [] Nej Ange antal nummer per år, kostnad. spridning samt upplaga.
a Utkom _____ gånger under 1970
D Kostade c:a kronor att framställa under 1970. (Alla kostnader inkluderade.
Dock eJ fasta kostnader för egen personal .)
c Tidningen spreds till:
D hushållen D intresserade D förtroendemän D annat svar ___________________ d Upplagan uppgick i genomsnitt till c:a _____ exemplar
2 Förekom det under 1970 att landstinget tillställde hushållen informationsbroschyrer? (Här avses samtliga hushåll.)
D Ja [] Ne,] |Om Ja 7 a Hur många gånger skedde detta under 1970? C:a _____ gånger 1: Hur mycket kan kostnaden uppskattas till under 1970 för denna verksamhet?
C:a kronor
3 Förekom det under 1970 att landstinget riktade sig till någon viss medborgargrupp (målgrupp) med brev, cirkulär o d för att informera om landstingets service?
D Ja [| Nej & Hur många gånger skedde detta under 1970? C:a _____ gånger b Hur mycket kan kostnaden uppskattas till under 1970 för denna verksamhet?
C:a kronor
180 SOU 1972:52
4
Hade landstinget någon regelbunden annonsering under 1970, som syftade till att informera all- mänheten om den service landstinget tillhandahåller? (OBS platsannonser och legal kungörelse- annonsering undantagen. Här avses regelbundet återkommande annonsering någon gång per vecka, månad eller år.)
[] Ja [] Nej
Om Ja > Förekom denna annonsering någon gång i veckan. någon gång i månaden eller någon gång per år? D Någon gång i veckan |:] Någon gång i månaden D Någon gång per är a Inom vilka landstingskommunala ämnesområden förekom detta? D Hälso- och sjukvård [] Undervisning och kultur [] Social och omsorg [] Annat omr. ___________________ Om Ja Hur många tidningar (av dagspresstyp) använde sig landstinget av? C:a _ tidningar
5 Förekom det under 1970 att landstinget drev någon informationskampanj?
[] Ja [] Nej
[Om Ja 7 a Vad gällde kampanjen? _________________________________
6 Kontakterna med pressen när det gäller information till allmänheten kan gå till på olika sätt. Nedan uppräknas ett antal olika former. Ange för var och en av dem om det under 1970 förekom upp- repade gånger, enstaka gånger eller knappast alls.
Förekom Förekom Förekom upprepade enstaka knappast gånger gånger alls Pressen informerades genom direkta kontakter med för- [] E] [] troendemän och tjänstemän (initiativet kan komma från båda håll), Pressen tillställdes arbetsmaterial såsom föredrag- [] [] [] ningslistor, handlingar och protokoll. Presskonferenser anordnades. [] Pressen erhöll faktasammanställningar angående be- [] tydelsefulla frågor. Övrigt att tillägga _________________________________________ SOU1972:52 181
7 Hade landstinget under 1970 några kontakter med Sveriges Radio? (Gäller såväl regional- som riksradion.) D Ja [] Nej a Hörde det sig i allmänhet om någon gång i veckan, någon gång i månaden eller någon gång per år? [] Någon gång i veckan [] Någon gång i månaden [] Någon gång per år
b I vilken utsträckning förekom nedanstående kontaktformer med radion under 1970?
Förekom Förekom Förekom upprepade enstaka knappast gånger gånger alls
Radion informerades genom direkta kontakter D D B
med förtroendemän och tjänstemän (initiativet kan komma från båda håll).
Radion tillställdes arbetsmaterial såsom före- [] [] [] dragningslistorl protokoll och handlingar.
CI
Presskonferenser anordnades.
Radion erhöll faktasammanställningar angående [] betydelsefulla frågor.
Övrigt att tillägga ________________
8 Anordnade landstinget under 1970 någon visning av nya byggnader för allmänheten (ej studiebesök från mindre grupper) eller visning av landstingets planer? (Här avses såväl sjukvårdsplaner som planer för sjukhusbyggnader.)
[] Ja [] Nej Om Ja Hur ofta förekom detta under 1970? Visning av byggnadsprojekt förekom c:a _ _ _ _ gånger
Utställning av planer förekom c:a _ gånger
9 Anordnade landstinget under 1970 något informationsmöte för allmänheten? (Kan även anordnas för en viss medborgargrupp.)
_C] Ja [] Nej a Hur ofta hände detta?
C:a _ ___ gånger
b Vad gällde det? _____________________________________
10 Tillställde landstinget under 1970 material såsom handlingar. protokoll o G till biblioteken? (Här avses ej landstingets egna bibliotek.)
[] Ja [| Nej
182 SOU 1972:52
11 Kan allmänheten teckna abonnemang på sammanträdesprotokoll från landstingets organ? |:] Ja [] Nej Om Ja ) Ange antalet prenumeranter under 1970?
C:a _ _ prenumeranter.
12 Gav landstinget under 1970 ut någon statistisk sammanställning. som belyser förhållandena inom landstinget? (Här avses årligen återkommande publikationer med siffror t ex om antalet färdigställda vårdplatser, patientomsättning vid olika former av sluten vård. antalet läkarbesök inom den öppna vården och antalet elever vid landstingets folkhögskolor. Publikationen bör således inte vara enbart en presentation av landstingets budget. Ej heller en mindre folder.
[] Ja |] Nej
|Om Ja > Ange kortfattat vilken typ av statistik som publicerades på detta sätt.
Om Ja > Ange upplaga och spridning.
a Upplagan uppgick till c:a _ _ _ _ exemplar.
b Publikationen spreds genom
D försäljning till allmänheten [___] gratis utdelning till förtroendemän D gratis utdelning till intresserade D annat svar ________________
13 vidtog landstinget några särskilda åtgärder under 1970 för att allmänheten skulle kunna få infor- mation under kvällstid? (Genom att t ex förvaltningarna anordnade telefonpassning eller hade vissa öppettider på kvällstid. Här avses inte åtgärder som direkt sammanhänger med jourtjänsten på de olika sjukvårdsinrättningarna .)
D Ja D Nej
Om Ja Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna.
14 Vidtog landstinget under 1970 några särskilda åtgärder för att informera invandrarna? [] Ja B Nej Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna.
15 vidtog landstinget några särskilda åtgärder under 1970 för nyinflyttade?
D Ja Cl Nej
Om Ja > Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna.
Svarar landstinget ensam för denna infomation eller skedde det i samarbete med någon/några? Ange i så fall vilka.
SOU 1972:52
16 Vidtog landstinget under 1970 några särskilda åtgärder för att informera näringslivet om lands- tinget och dess verksamhet? (Här avses inte information i lokaliseringspolitiskt syfte.)
|:] Ja [] Nej Beskriv kortfattat de vidtagna åtgärderna. _________________________
17"Vidtog landstinget under 1970 några särskilda informationsåtgärder i lokaliseringspolitiskt syfte? (Dvs i syfte att intressera näringslivsföreträdare för landstingsområdet. som eventuellt etable- ringsobjekt.)
[I Ja [:l Nej
'Om Ja ) Ange kortfattat de vidtagna åtgärderna. __________________________
18 Hur betalas informationsverksamheten inom landstinget? Betalas den i första hand över de olika förvaltningarnas budgetar eller utgår medlen ur en särskild informationsbudget. eventuellt knuten till landstingets centrala kanslioxganisation?
[] Huvuddelen går via förvaltningarnas budget
[] Medlen kommer ungefär till lika stora delar från de olika förvaltningarnas budgetar och från en särskild informationsbudget.
[] Huvuddelen kommer från en särskild informationsbudget. som är helt skild från de olika för- valtningarnas budgetar.
|Om det redovisas en särskild informationsbudget ;> Ange hur stort belopp den särskilda informationsbudgeten uppgick till för 1971. C:a _ _ _ kronor
19 Har det under den senaste valperioden - dvs 1967-1970 — eller senare utförts eller tillsatts någon särskild utredning rörande landstingets information eller har informationsfrågan behandlats i samband med någon annan utredning?
[] Ja |:] Nej
Om Ja Är vi tacksamma om Ni medsänder ett exemplar av utredningen eller direktiven för utred— ningen.
Avslutningsvis vill vi be Er göra en grov uppskattning av informationens inriktning i enlighet med några huvudalternativ. som vi ställt upp. Avsikten är endast att det av svaren skall framgå hur landstinget i grova drag valt att lägga upp sin information. Naturligtvis kan svaren endast avspegla den svarandes personliga uppfattning, men även detta är av intresse.
20 Problemet med att informera allmänheten i landstinget är i stor utsträckning ett resursproblem. Vilken form av information skall man använda för att med begränsade resurser nå största möjliga effekt på allmänhetens kunskaper om landstinget och dess verksamhet? Nedan har vi räknat upp några olika former av informationsverksamhet. Vi ber Er göra en bedömning av hur effektiv varje enskild form är i Ert landsting med de resurser Ni förfogar öve .
Mycket Ganska Inte så effektiv effektiv effektiv Information från förtroendemän och tjänstemän direkt [] [] [] till massmedia (och/eller via pressmeddelande). Information via egen tidning, informationsbroschyr o d. [] [] []
184 SOU 1972:52
Inte så
Mycket Ganska
effektiv effektiv effektiv Information genom regelbunden annonsering i pressen [] (Platsannonsering o kungörelseannonsering undantagen.) [] [] Information genom särskilda arrangemang såsom ut- D D D ställningar, informationsmöten, visningar av bygg- nadsproJekt o d. Information genom brev. cirkulär o d till vissa D D D medborgargrupper. Annan form för information: ____________ D D |]
SOU 1972:52
Bilaga 6 Enkätformulär angående kommunalt partistöd (kommunenkäten)
Bakgrund och syfte
Anvisningar för besvarandet
Upplysningar
Insändningsdatum
SOLJl97252
Svenska kommunförbundet &%%(
Välg”
2.8.1971 Enkätdel V
UPPGIFTER RÖRANDE KOMMUNALT PARTISTÖD (KPS)
Kommunerna bereddes möjligheten att inrätta KPS 1969. Syftet var att stärka partiernas information i kommunala angelägen- heter. Redan nu — ett par år efteråt — kan man konstatera att åtskilliga förändringar inträtt beträffande KPS. När vi nu går ut med en undersökning är vårt intresse främst inriktat pa:
att kartlägga tillkomsten och omfattningen av KPS
att kartlägga förändringar av KPS oavsett kommunsammanlägg— ning
att kartlägga förändring och "samordning" av KPS som in— träffat i samband med kommunsammanläggning.
Ambitionen att i ett fonnulär täcka in så många förekommande varianter som möjligt i beslutsprocessen i olika kommuner har medfört att frågekonstruktionen för kommuner med ett okomp— licerat förlopp i ärendet kan synas onödigt omständlig. Sanna konstruktion kan för de kommuner som uppvisar ett långdraget förfarande i ärendet, te sig alltför knapphändig.
Innan uppgifterna ifylls vill vi rekommendera en noggrann genomläsning av fonnuläret. Härigenom erhålls, dels förtro— genhet med frågekonstruktionen, dels en överblick av vilket material som behövs. I vissa fall kan det vara nödvändigt att kontakta förtroendevalda i central ställning för att redogörelsen skall bli fullödig.
Fonmuläret är avsett för alla kommuner. Uppgifterna skall av— se förhållandena i konnmnen den 1. 7. 1971 och tidigare. Undan— tag från denna regel göres i kommun, som efter 1969 (då änd— ring av kommunallagen möjliggjorde införande av KPS) varit föremål för sammanläggning. För sådan kommun skall uppgifterna gälla förhållandet innan KPS blev föremål för den process som avsåg att "samordna" bidraget med anledning av sammanläggningen. Sist i formuläret har för sådan kommun fogats särskilda frågor, vilka avser dels "samordningsprocessen" dels KPS'storlek i de "gamla" kommunerna, som nu ingår i den nybildade kommunen.
Frågorna besvaras genom att kryss sätts i tillämpliga rutor eller genom att de härför avsedda streckade raderna används för sifferuppgifter eller annan text.
Om ytterligare upplysningar önskas angående del V av enkäten skall Ni kontakta forskarassistent Harry Forsell, Statsveten- skapliga institutionen, Umeå Universitet, Umeå, tfn 090—12 56 00 ank 193.
Enkäten insänds i ett exemplar senast 10 september 1971 till Svenska kommunförbundet, PA-avdelningen, Hornsgatan 15, 116 47 STOCKHOLM.
189
Enkätdel V 1
Län Kommun Insänds i ett ex senast 10.2.1211 till Svenska kommunförbundet, PA-avdelningen Hornsgatan 15, 116 47 STOCKHOLM
[] Sammanlagd 1.1.1971 [| EJ sammanlagd 1.1.1971
Uppgiftslämnare Tfn /
UPPGIFTER RÖRANDE KOMMUNALT PARTISTÖD (KPS)
1 Utgår KPS för närvarande i kommunen? (Kommun som varit föremål för sammanläggning 1.1.1971 skall ange förhållandet före "samordningen" av KPS i den nya storkommunen.)
[] Ja [] Ne.)
| Om Ja > När beslöt fullmäktige införa KPS? År_ _ _ _ mån _ _ _ _ I Om Ne; :> [] Frågan om att införa KPS har aldrig väckts (a)
[] Frågan om att införa KPS har väckts, men avslagits (b)
[] KPS har tidigare varit infört, men är nu borttaget (c)
Alla (utom sammanlagd kommun enligt ovan) som svarat NeJ på fråga 1 och därefter kryssat för alterna- tiv a kan nu betrakta enkäten såsom färdigbehandlad.
Fråga 2 besvaras endast av den som svarat Ja på fråga 1. övriga går till fråga 3. Sammanlagd kommun 1.1.1971 svarar endast på fråga 2 b.
_ kr totalt
2 3 Med vilket belopp utgår KPS för närvarande? _ _ _ _ kr/mandat
_ kr/mandat _ kr totalt
2 b Med vilket belopp utgick KPS 1970?
När väcktes första gången frågan om att införa KPS 1 kommunen? (Här liksom i nästa fråga avses det ursprungliga initiativet även om detta skulle ha tagits före 1969. då lagen medgav införande av KPS. ) Är män
4 Vem vilket eller vilka partier stod för det ovan angivna initiativet/initiativen? Ringa in till- lämplig partibeteckning (om initiativen varit flera och åtskilda markeras () () () om initiativen varit flera och samfällda markeras (2_£l_£) L
M c Fp s Vpk KDS Övr. parti Ej parti
Övrigt att tillägga __________________
190 SOU 1972:52
5 När frågan om att införa KPS för första gången slutbehandlades (dvs antingen bifölls eller av- slogs efter det att lagen medgav införandet av KPS) i fullmäktige, hur avgjordes ärendet vid detta tillfälle?
[]Utan votering []Genom votering
Om utan votering Ange det antal förslag, som förelåg vid avgörandet genom att ringa in
tillämpligt alternativ nedan.
1 2 3 4
Om 2 förslag Ange förslagens iggebörd, förslagsställarnas partibeteckning och vilket _ eller flera som blev heglu£g_. _____
5 o flera
Om votering Ange det antal förslag, som förelåg vid avgörandet genom att ringa in
tillämpligt alternativ nedan. 2 3 h 5 o flera
Ange förslagens innebörd, förslagsställarnas partibetecknigg och vilket som blev b lutet. ___________________________
Ange röstutfallet på ett sådant sätt att därav framgår huruvida röstningen följt särskilda partilinJer eller andra skiljelinjer - t ex gamla kommun- gränser, centralort kontra landsbygd eller liknande. Av redogörelsen skall framgå t ex vilket eller vilka partier. som velat ha ett lägre resp. ett högre belopp än det som blev beslutat.
6 I fråga 5 har Ni lämnat en redogörelse för hur det gick till när frågan om att införa KPS för första gången slutbehandlades i fullmäktige. Förekom reservation mot beslutet?
[] Ja |] Nej Ange det alternativ nedan. som är det närmast tillämpliga.
[]En enskild ledamot reserverade sig, men reservationen kan ej betraktas som en "partigruppsreservation"
Några ledamöter reserverade sig. men reservationen kan eJ betraktas som en "partigruppsreservation"
[] En eller flera partigrupper (grovt räknat) reserverade sig
SOU 1972:52 191
3 Om gmnreservation Ange svaret nedan genom att ringa in tillämpliga alternativ
M 0 Fp S Vpk KDS
7 När nu frågan om KPS enligt Er redogörelse blivit avgjord, har den därefter varit föremål för initiativ om ändring i kommunen? (Med ändrirg avses förslag att KPS skulle höjas, sänkas, slopas eller ändras på annat sätt. Här måste således komma med sådana fall, där KPS vid första initiativet avslagits men senare införts vid ett andragångsinitiativ. Däremot tas ej med "samordniggsändrigar" med anledning av kommunsammanläggning.)
DJa DNej Ange vad initiativet om ändring gällde (denna andra gång) .
Dxps bör höjas DKPS bör sänkas
DKPS bör slopas DKPS bör ändras på annat sätt
KPS bör införas eftera som det avslogs vid första initiativet
GD Ange tidpunkten för initiativet/initiativen och vilket/vilka partier som stod härför.
Om KPS härutöver varit föremål för initiativ om ändring, var god ange ändringsinitia- tiv. initiativtagare och tidpunkt. __________________________
8 Vid hur många tillfällen sammanlagt har KPS behandlats i fullmäktige? Ange antalet gånger genom att ringa in tillämplig: alternativ.
1 2 3 H 5 o flera
9 Hur många gånger sammanlagt har komunstyrelsen och fullmäktige voterat i frågan om KPS? Ange an- talet gånger genom att ringa in tillämpligt alternativ.
0 1 2 3 H 5 o fl era
Frågorna 10 och 11 samt sammanställningen sist i enkäten ifylls endast av kommun som varit föremål för sammanläggning 1.1.1971. Avsikten är att erhålla en bild av "samordningen" och därav föranledda förändringar.
10 Utgår KPS i den nybildade storkommunen? [| Ja DNej Med vilket belopp utgår KPS? _ _ kr per mandat, vilket totalt gör _ _ _ __ kr/år
Övrigt att tillägga _________________________________
192 SOU 1072:52
__|,- .
1; 11 Karakterisera "samordningsprocessen" genom att kryssa för tillämpligt alternativ nedan. Hänsyn skall därvid tas till vad som förekommit i sammanläggn.delegerades AU, samanläggn.delegerade och ev nya fullmäktige. Med konfliktladdnig skall förstås: att flera än 1 förslag förekom och ställdes under proposition i någon av dessa instanser. Med strid skall förstås: att det förekommit votering i någon av instanserna.
D"Samordningen" har skett utan konfliktladdning eller strid
D " har varit konfliktladdad men ej stridig (a)
D " har varit både konfliktladdad och stridig (b) Om a och/ Karakterisera skiljelinjerna med samma typ av angivelser och schematisering, som vi eller b ställt upp ovan under frågorna 5 och 6. _________________________
12 Nedan görs till sist en sammanställning om KPS beträffande förhållandet i var och en av de "gamla" kommunerna (utom Er egen) vid tidpunkten närmast före sammanläggningen till nybildad storkommun.
Län _ _ _ Kommun (eller del av) _________________
DKPS utgick ej KPS utgick med _____ kr/mandat kr totalt
Län _ Kommun (eller del av)
DKPS utgick ej KPS utgick med kr/mandat kr totalt
L'a'n _ Kommun (eller del av)
DKPS utgick ej KPS utgick med kr/mandat kr totalt
Övrigt att tillägga __________________________________________
Län Kommun (eller del av)
DKFS utgick ej KPS utgick med kr/mandat kr totalt
övrigt att tillägga
Län _ Kommun (Eller del av)
DKPS utgick ej KPS utgick med kr/mandat kr totalt
SOU l972252
Statens offentliga utredningar 1972
Kronologisk förteckning
Ämbetsansvaret Il. Ju. Svensk möbelindustri. |. Personal för tyg- och intendenturförvalt- ningen. Fö. Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. CK R (Centrala körkortsregistret). K. Reklam I. Beskattning av reklamen. U. Reklam Il. Beskrivning och analys. U. Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare.)
9. Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorer. U. (Utkommer senare.) 10. Godsbefordran till sjöss. Ju. 11. Förenklad Iöntagarbeskattning. Fi. 12. Skadestånd IV. Ju. 13. Kommersiell service i glesbygder. ln. 14. Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. 15. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. 16. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följd» författningar) Ju. 17. Nomineringsförfarande vid riksdagsval ' Riks- dagen i pressen. Ju, 18. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. Ju. 19. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbndningen. U. 20. Läs» och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens Iäsvanestudier. U. 21. Svävarfartslag. K. 22. Domstolsväsendet lV. Skiljedomstol. Ju. 23. Högre utbildning — regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. U. 24. Vägfraktavtalet Il. Ju. 25. Naturgas i Sverige. |. 26. Förskolan 1. S. 27. Förskolan 2. S. 28. Konsumentköplag. Ju. 29. Konsumentupplysning om försäkringar. H. 30. Bostadsanpassningsbidrag. ln. 31. Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. 32. Kommunalt samlingsstyre eller majoritets- styre? C. 33. Förhandlingsrätf för pensionärer. ln. 34. Familjestöd. S. 35. Skogsbrukets frö- och plantförsörining. Jo. ( 36. Samhälle och Uossamfund. Slutbetänkande. U. ' 37. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. U. 38. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U. 39. Abortfrågan. Remissyttranden. Ju. 40. Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. "= 41. Famili och äktenskap I. Ju. 42. Vägtrafikbeskattningen. Fi. 43. Utnyttjande och skydd av havet. I. E 44. Reformerad skatteutjämning. Fi. , 45. Kulturminnesvård. U. # 46. Landskapsvård genom täktsamverkan. Ju. ' 47. Data och integritet. Ju. ' 48. Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. 49. Tryckfriheten och reklamen. Ju. 50. Skyddsrum. Fo. 51. Sjölagens befraktningskarlitel. Ju. 52. Rapport angående kommunal information m.m. C.
gympa uma
Statens offentliga utredningar 1972
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Ambetsansvaret II. [1] Godsbefodran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12]
Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. [15] 2. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomi— neringsförfarande vid riksdagsval = Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilrege- ringen under andra världskriget. [18] Domstolsväsendet IV, skiljedomstol. [22] Vägfraktavtalet II. [24]
Konsumentköplag. [28] Abortfrågan, Remissyttranden. [39]
Familj och äktenskap l. [41] Landskapsvård genom täktsamverkan. [46] Data och integritet. [47] Tryckfriheten och reklamen. [49] Sjölagens befraktningskapitel. [51]
Försvarsdepartementet
Personal för tyg— och intendentu rförvaltning, [3] 1970 års försvarsutredning. 1. Säkerhets— och för- svarspolitiken. [4] 2. Riksdagen och försvarsplane- ringen, [48] Skyddsrum. [50]
Socialdepartementet
1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] 2. Förskolan 2. [27] Familjestöd. [34]
Kommunikationsdepartementet
CKR (Centrala körkortsregistret). [5] Svävarfartslag. [21]
Finansdepartementet Förenklad löntagarbeskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad skatteutjämning. [44]
Utbildningsdepartementet
Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam Il. Beskrivning och analys. [7] 3, Reklam III. Ställningstaganden och förslag. [8] (Utkommer senare). 4. Reklam IV. Reklamens bestämmningsfaktorer. [9] (Utkommer senare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [19] Läs» och bokvanor i fem svenska samhällen. Litte- ratu rutredningens läsvanestudier. [20] Högre utbildning — regional rekrytering och sam- hällsekonomiska kalkyler. [23] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande, [36] 2. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. [37] 3. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. [38] Kulturminnesvård. [45]
Jordbruksdepartementet
Lag om hälso— och miljöfarliga varor. [31] Skogsbrukets frö- och plantförsörining. [35]
Handelsdepartementet Konsumentupplysning om försäkringar. [29]
lnrikesdepartementet
Kommersiell service i glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] Konkurrens i bostadsbyggandet. [40]
Civildepartementet Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32] Rapport angående kommunal information m.m. 52
Industridepartementet
Svensk möbelindustri. 2] Natu rgasi Sverige, [25 Utnyttjande och skydd av havet. [43]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
& Allmänna Förlaget ISBN 91-38-00275-2