SOU 1975:7

Framtida studerandehälsovård

Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut 1972-09-08 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, att tillkalla en sakkun- nig att utreda frågan om studerandehälsovårdens framtid.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades genom beslut samma dag såsom sakkunnig nuvarande tf avdelningschefen vid socialstyrelsen Gunnar Wennström. På den sakkunniges begäran och efter förslag av vederbörande huvudman förordnades till experter fr.o.m. 1973-01-25 byråchefen Sven F Bengtson, riksförsäkringsverket, byrådirektören Benny Jonsson, universitetskanslersämbetet, kanslichefen Sverker Norlén, landstingsförbundet, sekreteraren Rolf Björklund, Svenska kom- munförbundet, studentläkaren Esbjörn Backström samt dåvarande vice ordföranden för Sveriges förenade studentkårer Bertil Magnusson.

Till sekreterare i utredningen fr.o.m. 1972-11-01 förordnades byrå— direktören, nuvarande avdelningsdirektören Kay Gunnar Wilow, socialsty- relsen. Som biträdande sekreterare har tjänstgjort fr.o.m. 1973—02-15 nuvarande tf byrådirektören Åsa Rundquist, socialstyrelsen, och fr. o. m. 1973-12-15 fil. kand. Caj Skoglund.

Den sakkunnige har bedrivit sitt arbete med täta sammanträden med sin expertgrupp. Visst material har insamlats genom en enkät till kårortsnämnderna i syfte att fastställa, i vilken utsträckning studerande- hälsovårdsorganisationen byggts ut och hur den — i relation till den år 1967 fastställda målsättningen för verksamheten — praktiskt fungerar. Denna enkät kan ses som en upprepning och komplettering av en motsvarande undersökning, som socialstyrelsen verkställde under år 1971 och vars resultat styrelsen tidigare redovisat i skrivelse till Kungl. Maj:t 1972-04—20. Vidare har den sakkunnige genom en enkät, riktad till de eftergymnasiala läroanstalter, vars studerande har möjlighet att kommai åtnjutande av studerandehälsovård, insamlat information om den hälso- och sjukvård, som tillhandahålls de anställda vid ifrågavarande läroanstal— ter. Genom sistnämnda enkät har underlag erhållits för bedömning av frågan om möjligheterna att samordna hälso- och sjukvård för studerande med hälsovården för dessa läroanstalters personal.

Den sakkunnige har under utredningsarbetet haft personlig kontakt med företrädare för kärobligatorieutredningen och utredningen om högsko- lans framtida organisation (U 68) samt tagit del av betänkanden, som dessa utredningar avgivit. Vidare har den sakkunnige haft löpande

kontakt med den 1973-03-09 tillsatta obligatoriekommittén och tagit del av och noterat resultaten av en rad olika andra utredningar av särskilt intresse för studerandehälsovården. I utredningsarbetet har han också varit i förbindelse med företrädare för statens personalnämnd och informerat sig om den av nämnden bedrivna försöksverksamlieten med företagshälsovård vid vissa statliga myndigheter. Vidare har den sakkun- nige haft direkt kontakt med företrädare för kårortsnämnder, sjukvårds- huvudmän och läroanstalter, bl. a. genom studieresor till universiteten i Lund, Uppsala och Umeå, universitetsfilialen i Växjö och högskoleverk- samheten i Jönköping. Uppgifter har slutligen inhämtats från övriga nordiska länder samt från vissa andra länder om hur hälso- och sjukvår— den för motsvarande studerande är anordnad.

1973-11-07 avgav den sakkunnige efter remiss yttrande till utbildnings— departementet över universitetsrestaurangkommittens betänkande ”Uni- versitetsrestauranger. Mål och subventioner” (Utbildningsdepartementet 1973z4) och därtill hörande rapport ”Fakta” (Utbildningsdepartementet 1973z5). Ytterligare kan nämnas, att utbildningsdepartementet 1974- 05—31 till den sakkunnige för handläggning överlämnat en till departe— mentet av Sveriges förenade studentkårer ingiven framställning 1974— 05—08 rörande de för den sakkunniges utredning utfärdade direktiven.

Sedan den sakkunnige nu slutfört sitt uppdrag överlämnas härmed resultatet av utredningsarbetet, betänkandet ”Framtida studerandehälso- vård”. De till utredningen knutna experterna ställer sig bakom den sakkunniges förslag. Experten Björklund har dock inte deltagit i slutfasen av utredningens arbete.

Särskilt yttrande har avgivits av experten Bertil Magnusson, vilket bifogas betänkandet.

Stockholm den 19 november 1974

Gunnar Wennström Sven F Bengtson Benny Jonsson Sverker Norlén Bertil Magnusson Esbjörn Backström /Kay Gunnar Wilow Caj Skoglund

InnehåH

Sammanfattning ............................ 9 H Bakgrund och bedömningsunderlag m. m. 1 Utredningens bakgrund och direktiv ............... 31 2 Uppbyggnad och organisation .................... 33 2.1 Inledning ................................. 33 2.2 Historik .................................. 33 2.2.1 1964 års utredning om studerandehälsovård ...... 34 2.2.2 1966 års promemoria ”Motionsidrott för studerande” 37 2.2.3 Kungl. Maj:ts proposition 1967248 ............ 38 2.3 Studiemedel ............................... 39 2.4 Sjukförsäkring för studerande .................... 42 2 5 Riktlinjer för studerandehälsovärd ................. 42 2.6 Former för finansiering av studerandehälsovård ........ 45 2.6.1 Statsbidrag ............................ 45 2.6.2 Studerandeavgifter ....................... 45 2.6.3 Aterbäring från försäkringskassor ............. 46 2.6.4 Övriga bidrag .......................... 47 2.7 Statsbidrag till motionsverksamhet och dess utveckling 47 3 Verksamhetens innehåll och framlagda förslag till utbygg- nad ..................................... 49 3.1 Inledning ................................. 49 3.2 Allmänt .................................. 49 3.3 Enkätundersökningarna 1971 och 1973 ............. 50 3.3.1 Studerandeantal och hemortstillhörighet ........ 51 3.3.2 Uppbyggnad av basorganisationen ............. 52 3.3.3 Måluppfyllelse ......................... 53 3.3.4 Finansiering av verksamheten ................ 56 3.4 Möjligheter för studerande att få tillgång till sjukvård inom studieorten # utomlänsavtalet och dess tillämpning ..... 59 3.5 Studerandena och studerandehälsovårdens utveckling

65.

4.1 4.2

4.3 4.4 4.5 4.6 4.7

4.8

5.1 5.2 5.3 5.4

5.5

5.6

5.7

6.1 6.2

6.3 6.4 6.5 6.6 6.7

7.1 7.2 7.3 7.4 _ 7.5

Den allmänna hälso- och sjukvården rn. m. ........... 67

Inledning ................................. 67 Den offentliga hälso— och sjukvården och dess framtida

utveckling ................................ 68 Företagshälsovård ........................... 75 Privatläkarverksamhet ......................... 77 Nya ersättningsregler vid privatläkarvård ............. 78 Tandvård ................................. 79 Skolhälsovård .............................. 80 4.7.1 Målsättning ........................... 80 4.7.2 Organisation ........................... 81 4.7.3 Verksamhet ........................... 81 4.7.4 Kostnader ............................ 83 4.7.5 Utvecklingstendenser ..................... 83 Militärsjukvård ............................. 86 4.8.1 Målsättning ........................... 86 4.8.2 Verksamhetens organisation och omfattning m. m. . 86 4.8.3 Utredning om den framtida förbandssjukvården . . . 88 Hälso- och sjukvård för statligt anställda ............. 91 Inledning ................................. 91 Sjukvårdsförmåner för statligt anställda ............. 91 Verks- och anvisningsläkare ..................... 92 Hälso- och sjukvård för anställda vid universitet och hög- skolor ................................... 93 Företagshälsovård vid vissa myndigheter och affärsdrivande verk m. m. ................................ 94 Försöksverksamhet med statlig företagshälsovård ....... 96 5.6.1 Försöksverksamhet vid KTH ................ 98 5.6.2 Övrig försöksverksamhet ................... 99 SPst förslag till riktlinjer för statlig personalhälsovärd . . . 99 Högre utbildning samtframtida förändringar .......... 103 Inledning ................................. 103 Några huvuddrag i universitets- och högskoleväsendets hit— tillsvarande utveckling ......................... 103 Studie- och yrkesvägledning vid universitet och högskolor . I 12 1968 års utbildningsutredning (U 68) och U-68-beredningen 113 Kompetenskommittén ........................ 116 Kårobligatorieutredningen och obligatoriekommittén . . . . 117 Betänkandet ”Studiestöd åt vuxna” (SOU 1974:62) ..... 119 Studerandehälsovård i några främmande länder ........ 123 Inledning ................................. 123 Finland .................................. 123 Norge ................................... 125 Danmark ................................. 126 Storbritannien .............................. ]27

7.6 Polen .................................... 128 7.7 Sovjetunionen .............................. 129 I” Överväganden och förslag 8 Undersökningar om behovet av studerandehälsovård ..... 131 8.1 Inledning ................................. 131 8.2 Skälen för nuvarande studerandehälsovård ........... 132 8.3 Vissa jämförande undersökningar avseende hälso- och sjuk- vårdskonsumtionen i normalbefolkningen och hos stude- rande .................................... 136 8.4 Vissa undersökningar avseende behovet av psykiatrisk vård hos normalbefolkningen ....................... 140 8.4.1 Undersökningar av Essen-Möller 1947 och Hagnell 1958 .................................... 140 8.4.2 Mentalsjukvårdsdelegationens betänkande 111 (SOU 1958:38) ................................. 141 8.43 Låginkomstutredningens undersökningar ........ 142 8.4.4 Rapport av Hans Lohman ”Psykisk hälsa och mänsk- lig miljö” ................................. 143 8.4.5 Mätbara och icke-mätbara behov av medicinsk vård och social service ............................ 145 8.4.6 Socialstyrelsens rapport om den psykiatriska vården . 146 8.5 Vissa studiesociala undersökningar ................ 147 8.5.1 UKÄ-rapporter ......................... 147 8.5.2 Kårobligatorieutredningens enkät ............. 149 8.5.3 Studiehindersutredningen .................. 150 8.5.4 Suicidier och allvarliga suicidalförsök i studentvärlden 151 8.5.5 Mental hälsa bland universitetsstuderande ....... 154 9 Utredningens bedömning av behovet av studerandehiz'lsovård 157 10 lnrik tningen av en särskild studerandehälsovård ........ 169 1 l Sruderandehälsovårdens framtida organisation ......... 175 11.1 Inledning ................................. 175 11.2 Förutsättningar för studerandehälsovårdens framtida orgaa nisation .................................. 175 11.3 Modeller för studerandehälsovårdens framtida organisation 178 11.3.1 Inledning ............................ 178 1 1.3.2 Studerandehälsovård under studerandenas huvud- mannaskap ................................ 179 11.3.3 Studerandehälsovård anknuten till högskoleorgani- sationen .................................. 180 1134 Studerandehälsovård under landstingskommunalt huvudmannaskap ............................ 182 11.4 Övervägandcn och förslag ...................... 183

11.4.1 Studerandehälsovård på lång sikt ............ 183

11.4.2 Studerandehälsovård på kort sikt ............ 191 11.5 Personaldimensionering ........................ 196 11.6 Finansiering ............................... 201 Särskilt yttrande av experten Magnusson .................. 209 Bilagor Utredningens direktiv .............................. 215 Resultat av utredningens enkät till kårortsnämnderna 1973 ..... 219 Resultat av utredningens enkät till läroanstalterna 1973 ....... 233

1. Sammanfattning

Bakgrund och bedömningsunderlag (Kap. 1—7)

Historik

Den nuvarande studerandehälsovården har sitt ursprung i den verksamhet med hälsoundersökningar —' främst riktade mot tuberkulosen — som de studerande vid landets universitet och högskolor på eget initiativ startade i början av 1930—talet. Under mitten av 1950—talet byggdes verksamheten ut med allmänmedicinska och psykiatriska mottagningar och fick därmed en till övervägande del sjukvårdande karaktär. Vid sidan härav tillkom vid mitten av 1960-talet social rådgivning av särskilt anställda kuratorer.

Efter utredningsarbete av en arbetsgrupp inom dåvarande ecklesiastik- departementet fattade 1967 års riksdag på grundval av förslag i proposi- tionen 1967z48 de beslut, som reglerar den nuvarande verksamheten med studerandehälsovård. 1970 utfärdade socialstyrelsen, som är tillsyns— myndighet för studerande—hälsovården, särskilda råd och anvisningar för denna vård (Råd och anvisningar, Socialstyrelsen 1970:12).

1972-09-08 tillkallade Kungl. Maj:t en sakkunnig med uppgift att företa en utredning om studerandehälsovården * studerandehälsovårds- utredningen. Hemställan om en sådan utredning hade framförts av dels Sveriges förenade studentkårer, dels studentkårerna i Umeå, Uppsala, Karlstad, Örebro och Växjö.

Studerandehälsovårdsutredningen hade att pröva behovet av stude- randehälsovård samt den eventuella organisationsformen för denna.

Av utredningens direktiv kan följande citeras:

"En grundläggande uppgift är att analysera om de skäl, som år 1967 ledde fram till att en särskild studerandehälsovård behölls, om än i nya former, fortfarande äger giltighet. Statsmakternas ställningstagande grun- dades vid denna tidpunkt på bl. a. det uttalade intresset från de studerandes organisationer att behålla denna separata organisation. Jag vill i detta sammanhang erinra om att studerandehälsovården är en förmån, vilken utöver den allmänna hälso- och sjukvården kommer de studerande till del. lin utgångspunkt för den sakkunnige bör vara att endast om starka skäl föreligger en separat organisation för studerande- hälsovård kan motiveras.

Om studerandehälsovården inordnas i den allmänna hälso— och sjuk- vården, är det givetvis nödvändigt, att de studerande får möjlighet att

utnyttja studieortens sjukvårdsresurser. Erforderliga förslag härför bör utarbetas i nära kontakt med huvudmännen för den allmänna hälso— och sjukvården och kårortsnämnderna. Den sakkunnige bör samtidigt söka kartlägga och lämna förslag till lösning av de övergångsproblem. som kan tänkas uppstå i samband med ett inordnande.

Om den sakkunnige finner att en särskild organisation för studerande— hälsovården fortfarande bör finnas, har han att pröva, vilka ändringar som bör göras. En förutsättning bör därvid vara, att statens kostnader för en sådan särskild organisation inte blir högre än vad som följer av nu gällande bidragsregler”.

Utredningens direktiv i dess helhet redovisas i bilaga 1.

Den nuvarande studerandehälsoVärden Målsättning

Studerandehälsovårdens syfte är att vara hälsovårdande i psykiskt och fysiskt hänseende och härigenom förebygga uppkomsten av sjukdomar och insufficienstillstånd. Därvid skall särskilt beaktas de studerandes miljö- och arbetsförhållanden. Med denna målsättning kommer studeran— dehälsovården att framstå som en med företagshälsovård jämställd verk- samhet med huvudsaklig inriktning på behandling och vård av psy— kiska och psykosomatiska sjukdomar samt på hälsobefordrande och förebyggande åtgärder bland studerande.

Verksamhet

Studerandehälsovården bör enligt den målsättning och de riktlinjer. som angivits för verksamheten, vara uppbyggd kring dels en psykiatrisk mottagning, dels en allmänmedicinsk mottagning för i princip patienter med psykosomatiska symptom, men även för studerande med lättare psykiska störningar. Vidare bör som en självständig funktion inga kuratorsverksamhet. De studerande förutsätts i fråga om behovet av sjukvård vara tillförsäkrade samma vårdmöjligheter som andra med- borgare på studieorten. Vid behov av sjukvård för somatiska åkommor. olycksfall m. m. liksom i fråga om annan specialistvård än den psykiatri- ska räknas med att de offentliga vårdresurserna på studieorten skall kunna tas i anspråk även av studerande som har ett annat hemortslands- ting än studieortens.

Organisation

De studerande är genom sina organisationer huvudmän för studerande— hälsovården. På varje kårort där studerandehälsovård anordnas, finns en särskild kårortsnämnd inrättad. Kårortsnämnden är en samarbets— organisation för de studerande vid berörda läroanstalter och ansvarar för verksamheten. Tillsynsmyndighet är socialstyrelsen.

Finansiering

Statsbidrag till studerandehälsovården utgår med ett av riksdagen årligen fastställt schablonmässigt beräknat belopp. Statsbidraget uppgick budget- året 1967/68 till 10 kr. per studerande, intill ett studerandeantal av 10 000, och 5 kr. per studerande därutöver. Budgetåret 1974/75 uppgår statsbidraget till 15 respektive 9 kr. per studerande.

Enligt lagen om allmän försäkring utgår ersättning för sjukvårds- kostnader vid studerandehälsovårdens läkarmottagningar enligt gällande regler för återbäring från försäkringskassa vid privatläkarvård.

Studerandena bidrar till verksamhetens finansiering genom kollektivt uttaxerade avgifter och, i mindre utsträckning, genom patientavgifter. Studerandeorganisationerna fastställer själva den kollektiva avgiften, vilket möjliggörs genom universitetsstadgans (motsvarande) bestämmelser om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar.

Verksamhet 196 7/68 —— 1972/ 73

Redan efter en kort tids erfarenhet av systemet med den statsunder- stödda studerandehälsovården gjordes från ansvarigt studerandehåll gäl- lande, att statsbidraget inte gav den täckning för kostnaderna som studerandeorganisationerna räknat med. Socialstyrelsen fann på grundval härav anledning att söka skaffa sig en så klar bild som möjligt av hur studerandehälsovården byggts ut och fungerade på de olika kårorterna genom en enkätundersökning. Denna genomfördes 1971. Studerande- hälsovårdsutredningen har senare (1973) följt upp denna med en ny enkät. Resultatet av studerandehälsovårdsutredningens enkät redovisas utförligt i bilaga 2. Redogörelsen i det följande bygger på resultaten av de båda undersökningarna.

Studerandeantal och hemortstillhörighet

1972/73 omfattade studerandehälsovården ca 138 000 studerande vid nio universitets- eller högskoleorter. Genomsnittligt var ungefär hälften av de studerande mantalsskrivna inom annan landstingskommun än kårortens. Markanta avvikelser noteras dock i Stockholm, Karlstad och Uppsala.

Mäluppfyllelse

Av undersökningarna framgick, att ca 75 % av läkarbesöken i genomsnitt skedde för erhållande av somatisk vård. Huvuddelen av bl. a. läkarnas tid torde också ägnas åt sjukvård. Utredningen anser sig därför kunna konstatera. att studerandehälsovärden fått en i huvudsak sjukvårdande inriktning och inte utvecklats till den medicinska specialitet, inriktad på psykiatriska åkommor och med kraftfulla hälsovårdande insatser, som förutsatts.

Finansiering

Socialstyrelsen fann genom sin enkätundersökning år 1971 att de ekono- miska förutsättningarna för bedrivande av studerandehälsovård enligt det uppgjorda programmet var mindre gynnsamma. Styrelsen föreslog därför en kraftig höjning av statsbidraget från 10 + 6 kr. per studerande budget- året 1969/70 till 23 + 16 kr. per studerande budgetåret 1970/71. Anslaget fastställdes emellertid av riksdagen till 1 1 + 6 kr. per studerande, varvid dess karaktär av sehablonbidrag också slogs fast. Under budgetåret 1974/75 uppgår anslaget, som tidigare nämnts, till 15 + 9 kr. per studerande. Till följd av utvecklingen i avseende på statsbidragets omfattning har studerandeorganisationerna själva tagit på sig en allt större del av kost— naderna för verksamheten. Som ett exempel kan nämnas, att statsbidra— get ökat med 50,3 % under en fyraårsperiod (från 929 700 kr. 1969/70 till 1 397100 kr. 1972/73) medan de kollektiva studerandebidragen under samma tid ökat med 93,4 % (från 866 854 kr. till 1 676 338 kr.). Studerandehälsovårdens finansiering 1972/73 redovisas i tabell 1.

Tabell 1 Studerandehälsovårdens finansiering 1972/73

inkomstkälla Kr % Kollektiva studerandebidrag ] 676 338 37.8 Statsbidrag 1 397 100 31.4 Aterbäring från försäkringskassor 1 014 764 22.9 Diverse bidrag 188 800 4.2 Patientavgifter 162 820 3.7 4 439 822 1000 Totalt

Tillgång till sjukvård inom Studieorter

Såväl i 1967 års proposition som i socialstyrelsens råd och anvisningar om studerandehälsovard har förutsatts, att de studerande skall hänvisas till studie—ortens allmänna sjukvård i fråga om sjukdomstillstånd. som inte har uppenbart samband med studier eller studiemiljö.

Studerandenas tillgång till offentlig hälso— och sjukvård regleras dels genom sjukvårdslagens bestämmelser, dels genom av sjukvårdshuvud- männen regelbundet slutna utomlänsavtal. [formellt reglerar utomläns— avtalet ersättning mellan sjukvärdshuvudmännen för meddelad vård av utomlänspatienter.

Utomlänsavtalets betydelse för de studerande varierar från studieort till studieort, beroende bl.a. på hur många av de studerande, som är mantalsskrivna i den landstingskommun (eller motsvarande), 1 vilken studieorten är belägen.

I huvudsak kan konstateras, att de utomlänsstuderande vrd flertalet kårortcr har samma tillgång till offentlig hälso- och sjukvård som på orten bosatta invånare. Särskilda svårigheter har dock förelegat och kan fortfarande sägas föreligga i Göteborg. Även i Lund uppges vissa svårig- heter ha förekommit.

Den allmänna hälso— och sjukvården m. m.

Med hänsyn till frågan hur hälso- och sjukvården framdeles skall vara ordnad för studerandena är det av betydelse att granska den allmänna hälso- och sjukvårdens nuvarande organisation och planerade utveckling. Därvid är det av särskild vikt att bedöma, i vilken mån förutsättningarna kan komma att ändras för de studerande att få tillgång till bl.a. läkarservice inom den allmänna hälso- och sjukvården.

För att ge ett underlag för bl. a. den långsiktiga planeringen inom hälso- och sjukvården redovisade socialstyrelsen år 1973 ett inom styrel- sen upprättat förslag till principprograni för den totala vårdstrukturen i rapporten ”Hälso- och sjukvård inför 80-talet”. En stark utbyggnad för- väntas därvid ske av primärvården för att bl. a. tillgodose allmänhetens krav på närhet. kontinuitet och säkerhet i vårdarbetet. Denna innefattar hälso— och sjukvård utanför sjukhusen, samordnad med vissa långtidssjuk- vårds- och sociala resurser samt förutsätter tillgång till allmänläkare. Dessa bör kunna samverka i vårdcentraler med specialister och därvid i första hand barnläkare, gynekologer och psykiater, liksom med en diffe- rentierad grupp anställda med annan utbildning.

Enligt förslaget skall primärvården åläggas ett primäransvar för in— vånarnas hälsa och ha skyldighet att se till att alla medborgare får erforderlig hälso- och sjukvård. Bl.a. förutsätts skolhälsovård och viss företagshälsovård ingå i primärvårdens uppgifter.

Den totala tillgången på läkare inom landet förväntas öka snabbt. 1970 fanns enligt förslaget till principprogram 10900 läkare och 51000 sjuksköterskor. 1985 beräknas antalet ha stigit till 25 600 läkare och 85 000 sjuksköterskor. Vid nämnda tidpunkt beräknas över 7 000 läkare med specialistutbildning (motsvarande) vara verksamma inom primär- vården inot ca 2500 för närvarande. 1 sistnämnda siffra har även privatpraktiserande läkare inräknats.

Genom primärvårdens utbyggnad bör de studerandes tillgång till offentlig, även icke-akut, öppen hälso- och sjukvård väsentligen kunna förbättras. Detta måste givetvis påverka studerandehålsovårdens framtida utformning.

Företags/täkt) vard

Under de senaste decennierna har arbetsmiljöfrågor kommit att ägnas en starkt växande uppmärksamhet. En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra arbetarskyddet och för att tillförsäkra de anställda ett ökat inflytande på den egna arbetsplatsen. I linje härmed pågår en kraftig utbyggnad av företagshälsovården.

År 1967 träffades en överenskommelse mellan SAF och LO om riktlinjer för företagshälsovård. Enligt parternas mening, bör kostnaderna för företagshälsovården bäras av arbetsgivaren.

I propositionen 1971123 preciserades vissa riktlinjer för företagshälso- vården. Däri underströks den nära samordning och samverkan mellan företagshälsovården samt samhällets hälso- och sjukvård, som måste

komma till stånd för att nå bästa möjliga fördelning och utnyttjande av tillgängliga resurser.

1973 beräknades ca 400 läkare vara sysselsatta inom företagshälsovård, varav ca 320 på heltid. Verksamheten kan vara helt knuten till enskilt företag, eller ske inom ramen för en företagshälsovårdscentral, som är gemensam för flera företag. Till sådana centraler kan även kommuner eller kommunala organ vara anslutna. Små företag och särskilt sådana på mindre orter förutsätts för sitt företagshälsovårdsbehov repliera på offentliga vårdcentraler.

Sjukvårdens andel inom verksamheten beräknas uppgå till minst 50 %. Kostnaderna för företagshälsovårdens medicinska det uppskattas f. n. till 85 kr. per arbetare och år, utöver ersättning för sjukvård från sjukförsäk- ringen. Kostnaderna för företagshälsovårdens tekniska del beräknas f. n. till 50—60 kr. per år.

Socialstyrelsen har räknat med ett visst läkartillskott för företagshälso- vård inom den offentliga hälso- och sjukvården samt ett lika stort till annan typ av företagshälsovård. Företagshälsovårdsutredningen uppskat- tade i sitt betänkande (SOU 1968144) det totala nyrekryteringsbehovet för företagshälsovården till 1300 läkare, 1950 sjuksköterskor, 1 300 ingenjörer och 1 300 andra tekniker. 1 ett av landstingsförbundets styrel- se under våren 1974 utgivet programförslag framhålls, att det är naturligt att landstingskommunerna tar på sig ett direktansvar för utbyggnad av företagshälsovårdsresurser i anknytning till pågående utbyggnad av vård- centraler över hela landet.

Privatlakarvård

Privatläkarvård bedrivs väsentligen som öppen sjukvård. Privatläkar- vårdens andel av totalantalet besök hos läkare i öppen vård uppgår f. n. till ca 25 %, vilket motsvarar drygt 5 milj. besök årligen. Studerande- hälsovården # i den mån det är fråga om läkarvård betraktas som privatverksamhet.

På grundval av förslag i propositionen l974:104 har 1974 års riksdag fastställt nya ersättningsregler vid privatläkarvård. Reformen innebär, att ett nytt ersättningssystem skapas, som ger patienten ett ekonomiskt skydd, som är likartat med det som gäller i offentlig öppen vård (dets. k. l2-kronorssystemet).

Skolhälsovård

Skolhälsovård skall enligt skolstadgans bestämmelser anordnas för elever i grundskolan samt för elever i gymnasieskolan och i motsvarande studie- vägar som omfattar minst ett läsår. Ansvaret för skolhälsovården åvilar huvudmannen för vederbörande skola, dvs. i flertalet fall primärkom- mun.

Skolhälsovårdens främsta mål är att förebygga sjukdom. Samtidigt skall sjukvård i viss utsträckning meddelas inom verksamhetens ram. Insatt i ett större sammanhang är skolhälsovården att betrakta som en

fortsättning av den förebyggande vård, som genom samhällets försorg ges på mödravårdscentraler och barnavårdscentraler. Skolhälsovården utgör emellertid även en viktig del av skolans elevvård och skall därvid vara en hjälp för lärarna att få kännedom om elevernas fysiska och psykiska hälsa, så att de kan ta hänsyn till detta isin undervisning.

Ett genomgående moment i verksamheten är de regelbundet återkom- mande, för alla elever obligatoriska läkarundersökningarna. I enlighet med Sözs anvisningar sker årskursundersökningar i grundskolans års- kurser 1, 4, 7 och 9. För gymnasieskolans del gäller, att varje elev skall läkarundersökas under det första läsåret, och därefter högst vartannat år enligt bestämmelser som SÖ meddelar.

Kostnaderna för skolhälsovården för 1974 uppgick till 66:20 kr. per elev.

Fragan om skolhälsovården har behandlats av riksdagen med anledning av motion l973z298, vari liemställdes om en utredning om skolhälso- vårdens organisation och huvudmannaskap. Riksdagen beslutade i enlig- het med motionsyrkandet. Med anledning härav tillkallade utbildnings- ministern 1974-02-07 särskilda sakkunniga med uppgift att genomföra denna utredning (1974 års skolhälsovårdsutredning).

Hälso- och sjukvård for statligt anställda

Sedan lång tid tillbaka har staten i stor utsträckning medgivit sina anställda rätt till fri sjukvård. Läkarvården för de statligt anställda ombesörjs praktiskt taget uteslutande av anvisningsläkare.

Studerandehälsovårdsutredningen har genom en särskild enkät till de läroanstalter. vars elever äger tillgång till den nuvarande studerandehälso- vården, sökt kartlägga hur hälso— och sjukvården för de anställda vid dessa läroanstalter är organiserad och fungerar. En redogörelse för enkäten och dess resultat lämnas i bilaga 3. Någon annan slutsats kan inte dras av enkätsvaren än att hälso- och sjukvården där fungerar varken bättre eller sämre än den som finns vid andra statliga myndigheter och institutioner.

Det är en allmänt utbredd uppfattning, att det nuvarande anvisnings- läkarsystemet inte fungerar särskilt väl. I syfte att skapa en rationell och tillförlitlig organisation för hälso- och sjukvård åt statligt anställda har därför statens personalnämnd påbörjat en försöksverksamhct med före- tagshälsovård vid vissa statliga myndigheter och institutioner. Utred- ningen lämnar en redogörelse för denna försöksverksamhet, varvid sär- skilt intresse ägnas åt den verksamhet, som bedrivs vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm

Slutligen redovisar utredningen ett av personalnämnden i november 1974 framlagt förslag till utbyggnad av företagshälsovården för de statligt anställda.

Utbildning vid universitet och högskolor

Av stor betydelse för behovet av en särskild studerandehälsovård och dess inriktning är den framtida utvecklingen inom universitets- och högskole-

väsendet.

Under hela 1960-talet och fram till läsåret 1968/69 ökade tillström- ningen till universitet och högskolor mycket kraftigt; från ca 8 000 till ca 30 000 nyinskrivna årligen. Därefter har en minskning av tillströmningen skett, som nästan helt fallit inom universitetens filosofiska fakulteter. Under senare år har samtidigt flera viktiga förändringar ägt rum av studerandepopulationens sammansättning. Andelen äldre studerande har stigit kraftigt samtidigt som allt fler registrerat sig för deltidsstudier och studier parallellt med förvärvsarbete.

U68:s och U68-beredningens förslag innebär, att en rad nya och mindre högskoleorter byggs ut. Tillströmningen av äldre studerande viin— tas vidare öka som en följd av U 6815 och U 68—beredningens, kompetens- kommitténs och SVUX:s förslag vad avser studieinriktning, kompetens— krav respektive studiestöd för vuxenstuderande.

Förväntade —- och i viss mån redan förekommande 4 utvecklings- tendenser inom den högre utbildningen påverkar studerandehälsovården i två viktiga avseenden;

— högskoleväsendets lokalisering innebär att studerandehälsovärd inrät— tas på nya högskoleorter, där utgångspunkterna är annorlunda än vid de orter som för närvarande har studerandehälsovård — studerandepopulationens alltmer heterogena sammansättning ställer delvis nya krav på studerandehälsovårdens innehåll. Vuxen- studerandenas problem kan i många avseenden väntas vara av annan art än de ungdomsstuderandes.

Obligatoriekommittén

De studerande vid universiteten och flertalet av landets högskolor är enligt universitetsstadgans bestämmelser (motsvarande) skyldiga att vara medlemmar i och erlägga avgift till studentsammanslutningar av olika slag. Denna skyldighet avser medlemskap i studentkår eller elcvkår samt i förekommande fall dessutom i nation eller studentförening vid fakultet. De tidigare omnämnda kollektiva studerandebidragen har möjliggjorts genom obligatoriska uttaxeringar i enlighet med nämnda s. k. obligatorie- bestämmelser.

1973-03—09 tillkallade chefen för utbiIdningsdepartementet särskilda sakkunniga för att pröva frågan om det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar m. m. Som en hållpun kt för studerandehälso- vårdsutredningen kan noteras, att departementsehefen i direktiven för kårobligatorieutredningen framhållit, att studerandesammanslutningarnas statligt reglerade ansvar för vissa studiesociala anordningar och servicean- ordningar knappast kan motivera att ett obligatoriskt medlemskap bevaras.

Studerandehalsovård [ vissa andra länder

1 kap. 7 redovisar utredningen omfattning och organisation av stude- randehälsovården i Finland, Norge, Danmark, Storbritannien, Polen och Sovietunionen. Utredningen betonar därvid, att förutsättningarna för

hälso- och sjukvårdens liksom för den övriga sociala omsorgsverksamhe- tens uppbyggnad, omfattning och serviceutbud varierar starkt från land till land, beroende på bl. a. skilda organisatoriska villkor.

Övewäganden och förslag (kap. 8—1 1) Undersökningar om behovet av studerandehälsovård ( kap. 8)

Enligt sina direktiv skall utredningen på nytt analysera de skäl, som ledde fram till statsmakternas beslut 1967 om den nuvarande studerandehälso- vården. Utredningen konstaterar, att någon mer djupgående diskussion angående behovet av en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation för de studerande vid universitet och högskolor inte föregick detta beslut. Moti- vet för studerandehälsovården utgörs av den främst på erfarenheter grun- dade uppfattningen, att universitets- och högskolestuderandes arbets- och miljöförhållanden inrymmer bestämda riskfaktorer, som utgör grundor- saken till många sjukdomsfall av psykisk eller psykosomatisk natur hos studerande.

Vissa jämförande undersökningar avseende hälso— och sjukvårdskonsum- tion i normalbefolkning och hos studerande (8.3)

Utredningen refererar statistik, som visar hur konsumtionen av sluten somatisk vård och sluten psykiatrisk vård varierar med hänsyn till ålder och kön i totalbefolkningen, samt hur konsumtionen av öppen vård varierar i förhållande till ålder. I 1967 års proposition om studerande- hälsovård anges, att de studerande vid eftergymnasiala utbildnings- anstalter befinner sig i en ålder, då allvarliga kroppssjukdomar är sällsynta. Även om studerandepopulationens sammansättning under senare år genomgått en viss förändring i riktning mot ett ökat antal vuxenstuderande, finns enligt utredningens uppfattning ingen anledning att i nuläget gå ifrån denna bedömning. Av den redovisade statistiken framgår, att konsumtionen av såväl sluten som öppen sjukvård är relativt låg i de för högskolestudier aktuella åldersgrupperna.

Utredningen konstaterar på grundval av bl. a. ett par år 1971 respek- tive 1973 genomförda enkätundersökningar rörande vårdkonsumtionen inom studerandehälsovården, att denna i praktiken blivit relativt starkt inriktad på sjukvård av somatisk karaktär. Besöken i öppen vård hos studentläkare är i medeltal 0,29 per studerande och år (med variation från 0,68 i Uppsala till 0,09 i Stockholm) mot ca l,5—2,2 besök per in- vånare och åri motsvarande åldersgrupper i totalbefolkningen. Utredningen lämnar vidare en kortfattad redogörelse för vissa undersök— ningar avseende psykiatriska problem i samhället som helhet.

Vissa studiesociala undersökningar

UKÄ har kontinuerligt följt den praktiska tillämpningen av den nya studieordningen för de filosofiska fakulteterna som infördes fr.o.m.

höstterminen 1969 och publicerat de samlade erfarenheterna i årliga rapporter. I de i skriften UKÄ-aktuellt under 1971—1973 redovisade rapporterna konstaterade UKÄ, att de faktiskt uppnådda studieresultaten med ca 15 % understeg de förväntade. Ämbetet ansåg, att detta förhål- lande kunde tillskrivas ett alltför stort antal studieavbrott (tillfälliga och definitiva) samt att studerandena hade en alltför låg studietakt.

I en år 1974 publicerad rapport gav UKÄ uttryck för ett något annorlunda synsätt, när det gäller bedömningen av det totala studieresul- tatet. Studieavbrotten behövde inte alltid, menade UKÄ, vara liktydiga med studiemisslyckanden. Till en del förklarades de av en överströrnning från en utbildningslinje till en annan, ofta spärrad utbildning. Hänsyn togs i denna nya rapport också till sådana omständigheter, som att många studerande icke haft för avsikt att avlägga någon examen, utan endast velat skaffa sig t. ex. viss randutbildning. Studierna bedrivs också iökad omfattning på deltid och i form av återkommande utbildning.

På initiativ av Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) genomfördes under 1971 en undersökning bland studerande i Stockholm för att bl. a. söka kartlägga olika typer av studiehinder av psykisk och fysisk art. Av undersökningen ., som omfattade 7 745 studerande — framgick, att var fjärde studerande ansåg att studierna fördröjts eller försvårats på grund av fysiska eller psykiska besvär. Generellt menade undersökarna, att studiemiljön inte ensam kunde orsaka psykiska besvär, men att sådana besvär kunde förvärras av en opersonlig och felanpassad omgivning. Genom sina intervjuer fick undersökarna fram, att studie- neuroserna ofta utlösts av en otillfredsställande studiesituation.

Under 1973 publicerade Dr Ulla-Britt Sundqvist resultaten av en undersökning som påbörjades 1968, om mental hälsa bland slumpvis utvalda försraårsstuderande vid Uppsala universitet. Ett visst antal stude— rande intervjuades vid inledningen av sina studier. Flertalet av dem kunde sedan följas upp med en kompletterande intervju två år senare.

Undersökningen visade, att en tredjedel av de deltagande studerandena hade haft en mycket diffus målsättning för sina studier initialt. Detta kunde vara, ansåg Sundqvist, en av förklaringarna till att endast 11 % av studerandena i undersökningsgruppen uppnått de förväntade studieresul- taten, fyra poäng per månad. Situationen brukade emellertid förbättras, allt eftersom studerandena samlar erfarenheter från studielivet och för- mår anpassa sig till detta. Sundqvist kunde också isin "undersökning konstatera en tendens till bättre studieresultat under det andra studie— året.

De svårigheter, som studerandena upplevde under observationsperioden, samlade Sundqvist under tre rubriker. Inom gruppen förklarade sig 28 ”o ha studieproblem, 15 % sociala problem och 12 % ansåg att de hade problem avseende relationerna till personer i omgivningen.

14,5 % av studerandena hade under de två första studieåren sökt läkare eller vårdats på sjukhus för psykiska besvär. En fjärdedel av de åter- stående angavs ha psykiska symptom av sådan grad, att kontakt borde tagits med läkare. Totalt tydde således undersök-ningen på att en tredjedel av den aktuella studerandegruppen haft nervösa besvär.

Enligt Sundqvist synes det föreligga ett klart samband mellan före— komst av psykiska besvär och problem, som har direkt anknytning till studiesituationen. Orsakssambanden är dock enligt Sundqvist svåra att utreda. Genom undersökningen har inte kunnat visas, att psykiska besvär avsevärt påverkar studieresultatet i ogynnsam riktning. Tvärtom kan enligt vad Sundqvist redovisat i enskilda fall mycket goda studiefram- gångar noteras, trots allvarliga symptom, under förutsättning att veder- börande får adekvat vård.

Vidare redovisar utredningen en av kårobligatorieutredningen 1970/71 genomförd enkätundersökning omfattande 1.500 universitets- och hög- skolestuderande samt en av studentpsykiatern Birgit Norrman genomförd undersökning om suicidier och allvarliga suicidalförsök bland studerande i Uppsala.

Utredningens bedömning om behovet av studerandehälsovård (kap. 9)

Motiven för den nuvarande studerandehälsovården är primärt begränsade till den erfarenhetsmässigt grundade kännedomen om att studerandena vid universitet och högskolor är utsatta för speciella av miljöförhållanden och studiesituationen betingade risker, som vid påverkan kan utlösa eller förvärra nervösa besvär. Härtill kommer som sekundärt motiv följdverk- ningarna av sådana sjukdomstillstånd, varom här är fråga. Studerande- hälsovårdsutredningen har sökt utröna huruvida studerandemiljön verk- ligen inrymmer några för denna miljö speciella riskfaktorer.

l'å grundval av de relaterade undersökningarna och de slutsatser, som kunnat dras av dem, anser studerandehälsovårdsutredningen det klarlagt, att i den eftergymnasiala studiemil/ön ingår specifika orosmoment, som kan betraktas som särskilda riskfaktorer.

Utredningen erinrar vidare om att under senare år har en intensiv debatt förts om arbetarskydd och företagshälsovård liksom om vikten av att förbättra arbetsmiljön. Så småningom har det framstått som nära nog en självklarhet att arbetstagarna måste skyddas mot yrkesrisker och ohälsa samt att en så god anpassning som möjligt mellan människan, hennes arbetsmiljö och arbete måste åstadkommas. Detta är den princi- piella utgångspunkten