SOU 1977:79
Skatteutjämning : beräkningsmetoder samt resultat för enskilda kommuner : bilagorna 5 och 6 till SOU 1977:78, slutbetänkande av 1976 års kommunalekonomiska utredning
Till statsrådet och chefen för budgetdepartementet
1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76) har tidigare överlämnat sitt slutbetänkande Kommunerna. Utbyggnad. Utjämning. Finansiering (SOU 1977:78).
Utredningen får härmed överlämna bilagorna 5 och 6 till slutbetänkandet. Bilaga 5, som behandlar beräkningsmetoder och resultat för enskilda kom- muner i den primärkommunala skatteutjämningen, har utarbetats av sek— reterarna Rune Alexandersson och Karl-Erik Johansson, Svenska kom- munförbundet, samt redovisningskamrem Björn Attersved. Bilaga 6, som ger motsvarande redovisning för landstingens skatteutjämningssystem, har utarbetats av sekreteraren Håkan Nilsson, Landstingsförbundet.
Stockholm i december 1977
Sven Johansson / Ulf Wetterberg
4. Åldersstmkturens inverkan på sjukvårdskostnaderna
5 Sammanlagt resultat .
195
195
195
198 198 198 200 201 201
203 203 203 206 208 208 209 210
215
Tabeller
Tabeller i bilaga 5
C 1 Verkningarna av utredningens förslag till ändrad skattekrafts-
garanti Summor för länen . . . . . . . . . . . . 14 C 2 Verkningarna för de enskilda primärkommunerna av utred-
ningens förslag till ändrad skattekraftsgaranti . . . . . . 16 C 3 Nettoinvesteringari primärkommunala byggnader och anlägg-
ningar . . . . . . . . . . 37 C 4 Utdebiteringsbehov i primärkommunerna för avvikande kost-
nader på grund av geografiskt läge . . . . . . . . . . 41 C 5 Anläggningskostnad för vattenverk . . . . . . . . . 52 C 6 Drift- och kapitaltjänstkostnader för vattenverk . . . . . 53 C 7 Anläggningskostnad för avloppsreningsverk . . . . . . . 54 C 8 Drift- och kapitaltjänstkostnader för avloppsreningsverk . . 54 C 9 Anläggningskostnad för vatten- och avloppsledningar . . . 55 C 10 Drift- och kapitaltjänstkostnader för vatten- och avloppsled-
ningar . . . . . . . 55 C 11 Nettokostnader1976 för vatten och avloppiolika stora tatorter 57 C 12 Utdebiteringsbehov i primärkommunerna för vatten och av-
lopp, gator och vägar samt parker . . . . . . . . . . 60 C 13 Skolskjutskostnad per elev och år . . . . . . . . . . 71 C 14 Beräknade nettokostnader för tätortstrafik . . . . . 72 C 15 Utdebiteringsbehov i primärkommunerna för kollektiv trafik
samt Skolskjutsar . . . . . . . . . . . . . . 73 C 16 Tillägg för vissa ospecificerade kostnader i ett antal primär-
kommuner . . . . . . . . . . . 84 C 17 Summering av avvikande utdebiteringsbehoviprimärkommu-
nerna för geografiskt läge och bebyggelsestruktur . . . . 85
C 18 Mall för omräkning av utdebiteringsskillnader avseende geo- grafiskt läge och bebyggelsestruktur till procent av medelskat-
tekraften . . . - 96 C 19 Kalkylresultat avseende geografiskt läge och bebyggelsestruk- tur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
C 20 Folkmängd den 1 januari 1975 samt antal skr grundade på
medelskattekraften enligt 1975 års taxering för samtliga pri- märkommuner.................. 101
C21
C22 C23
C24 C25
C26
C27 C28 C29 C30
C31 C32 C33 C34 C35
C36
C37
C38
C39
C40
C41
C42
C43 C44 C45 C46
C47
C48 C49 C50 C51 C52 C53
Beräknade personalkostnader för ett ålderdomshem med 60 platser . . . . . . Beräknade kostnader och intäkter för ålderdomshem . Beräknade kostnader och intäkter för hemhjälp och annan ser-
vice till pensionärer . . . . . . . . . Beräknade personalkostnader för lärare i grundskolan 1976
Beräknade kapitalutgifter för grundskolans lokaler och inventa-
rier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beräknade årskostnader för grundskolans lokaler och inven- tarier . .
Beräknade övriga kostnader för grundskolan
Beräknade kostnader och intäkter per elev i grundskolan Beräknade personalkostnader för förskolans deltidsgrupper . Sammandrag av beräknade kostnader för förskolans deltids-
grupper . . Utjämning av kostnader för pensionärsservice
Beräknade personalkostnader 1976 för daghem och fritidshem
Kostnader och intäkter för daghem och fritidshem 1976 Kostnader och intäkter för familjedaghem 1976 . Beräknade nettokostnader 1976 för daghem fritidshem och fa- miljedaghem fördelade på åldersgrupper .
Utjämning av nettokostnaderna för daghem och familjedag- hem för förskolebarn efter åldersstruktur Utjämning av nettokostnaderna för fritidshem och familjedag- hem för åldersgruppen 7—12 år efter åldersstruktur . Utjämning av nettokostnaderna för daghem, fritidshem och familjedaghem efter utnyttjat antal platser . . . Utjämning av nettokostnaderna för daghem, fritidshem och familjedaghem efter åldersstruktur och utnyttjat antal platser Avvikande utdebiteringsbehov i primärkommunerna för dag- hem, fritidshem och familjedaghem Bostadstillägg till folkpension och nettokostnader för statskom- munala bostadsbidrag som utbetalats 1975 . Utjämning av kostnader för bostadstillägg till folkpension och
statskommunala bostadsbidrag . .
Beräknat lokalbehov för gymnasieskolan .
Klasskostnader i gymnasieskolan . . . . . . . Beräknade årskostnader för lokaler för olika gymnasiala linjer Beräknat årligt värde av statsbidrag till lokaler för olika gym- nasiala linjer
Beräknade årskostnader för tomt och anslutningsavgifter samt
inventarier för olika gymnasiala linjer . Vissa kostnader i gymnasieskolan Metod för utjämning av kostnader för gymnasieskolan Antal klasser och elever i gymnasieskolan 1975- 09- 15 Avvikande utdebiteringsbehov för gymnasieskolan . Beräknade fasta kostnader för grundskolan . . . Beräkning av vissa fasta kostnader i primärkommuner med minskande invånarantal
110 111
113 114
114
115 115 116 117
118 119 121 122 122 123 124 124 125 126 127 134
135 137 137 138
139
139 141 142 143 149 158
159
C 54 Beräknat stöd till primärkommuner med minskande invånar-
antal
C 55 Beräkning av bidrag 1976 för minskande invånarantal C 56 Beräknat utdebiteringsbehov för minskande eller ökande in-
vånarantal i primärkommunerna .
C 57 Beräkning av vissa fasta kostnader i primärkommuner med
ökande invånarantal
C 58 Nettoinvesteringar i primärkommunala byggnader och anlägg-
ningar .
1 C 59 Beräkning av eget kapital i primärkommunerna . . Exempel på beräkning av stöd till primärkommuner med
ökande invånarantal
C 61 Utdebiteringsbehov för vissa åldersberoende kostnader C 62 Exempel på avvikelser från riksgenomsnitt beroende på skill-
nader i åldersstruktur samt beräknat bidrag för minskande in- vånarantal
C 63 Avvikande utdebiteringsbehov l primärkommunerna 1976 på
grund av skillnader l ålderssammansättning samt minskande invånarantal.
C 64 Exempel på omräkning till skattekraftsgaranti 1976 C 65 Mall för omräkning till skattekraftsgaranti av utdebiterings- C 66 Exempel på omräkning till skattekraftsgaranti 1976 för lands-
| 1 C 67 Garanterad skattekraft för primärkommunerna enligt nuvaran- l
skillnader avseende åldersstrukturen tingsfri kommun .
de regler och enligt utredningens förslag
Tabeller i bilaga 6
D 1 Verkningarna för de enskilda landstingen av utredningens för-
slag till ändrad skattekraftsgaranti
D 2 Landstingens nettoinvesteringar i byggnader och anläggningar D 3 Utdebiteringsbehov i landstingen för avvikande kostnader på
D
D
grund av geografiskt läge .
4 Sluten vård totalt. Jämförelse mellan redovisad och beräknad vårdkonsumtion . . . 5 Sluten vård totalt inklusive ålderdomshem och servicebostäder. Jämförelse mellan redovisad och beräknad vårdkonsumtion 6 Ålders- och könsfördelningens inverkan på landstingens ut- debiteringsbehov för sjukhusansluten hälso- och sjukvård 7 Landstingens utdebitering i förhållande till genomsnittlig ut- debitering 1973—1977 . . . 8 Utredningens förslag till indelning av landstingen i skatte- kraftsklasser . . . .
9 Jämförelse mellan resultaten vid enkel respektive detaljerad beräkning av åldersfaktorns betydelse för landstingens utde- biteringsbehov .
161 161
162
170
172 172
173 173
174
175 185
185
186
187
196 199
202
204
206
207
208
209
212
D 10 Åldersfaktorns betydelse för landstingens utdebiteringsbehov för sluten sjukvård . . . . . . . . . . . . 213 D 11 Garanterad skattekraft för landstingen enligt nuvarande regler och enligt utredningens förslag . . . . . . . . . . . 216
Bilaga 5 Primärkommuner
1. Sammanfattning av resultat för enskilda kommuner av utredningens förslag
En av uppgifterna för 1976 års kommunalekonomiska utredning har enligt direktiven varit att överväga om man börta ytterligare steg för att åstadkomma större likhet kommunerna emellan beträffande förutsättningar och möjlig- heter att tillgodose olika servicekrav. Utredningen har funnit att detta är angeläget och har lämnat förslag till förbättrad skatteutjämning som re- dovisas i kapitel 7 i huvudbetänkandet. I denna bilaga lämnas en utförligare redogörelse för beräkningsmetoder samt resultat för enskilda kommuner.
Totalt för primärkommunerna innebär utredningens förslag en ökning av tillskottet av skatteunderlag från staten med 84,5 milj. skr. Räknat efter 1977 års utdebitering innebär detta en bidragsökning med 1 300 milj. kr.
De tillägg eller avdrag för åldersstruktur samt tillägg för befolknings- minskning som dessa beräkningar av garanterad skattekraft grundas på avser budgetåret 1976. För kommuner med förändringar i åldersstrukturen och minskning av invånarantalet kan garantin variera något från år till år. För- slaget innebär nämligen att den grundgaranti som bestämts med hänsyn till kommunens geografiska läge och bebyggelsestruktur varje år korrigeras med hänsyn till kommunens åldersstruktur och eventuell minskning av invånarantalet, som överstiger fem procent under den senaste tioårsperioden.
Effekterna av utredningens förslag för olika län redovisas i tabell C 1. Enligt kolumn 12 i tabellen får kommunerna i södra delen av landet den största procentuella ökningen av skatteunderlaget. Ökningen utgör exem- pelvis för Kronobergs län 9,2 procent, för Örebro län 8,9 procent och för Östergötlands län 8,5 procent. I dessa län blir därför också förändringen av utdebiteringsbehovet per skr störst (kolumn 14), nämligen för Kronobergs och Örebro län 1:30 kr/skr och för Östergötlands län 1:25 kr/skr. Den minsta ökningen av skatteunderlaget och den minsta förändringen av utdebite- ringsbehovet erhåller kommunerna i Västernorrlands län. 0,6 procent re- spektive 0:10 kr/skr.
I tabell C 2 redovisas resultatet av utredningens förslag till reformerat skatteutjämningssystem för varje kommun. I 47 kommuner påverkas inte det totala skatteunderlaget av förslaget till reformerat skatteutjämningssys- tem, medan det ökar i övriga kommuner. Den största ökningen motsvarande en förändring av utdebiteringsbehovet med 2:48 kr/skr får Ydre kommun.
Tabellerna C1 och C 2 grundas på 1977 års taxering. Beräkningen av skattekraftsgarantin med hänsyn till åldersstruktur och minskning av in- vånarantalet avser däremot budgetåret 1976.
TabellCl Verkningarna av utredningens förslag till ändrad skattekraftsgaranti. Summor för länen 1977 års taxering
Län
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings
Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads
Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs
Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs
Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Hela riket
Folkmängd 1977-01-01
1 500 868 233 115 251 996 389 431 302 142
170 319 240 969 54 621 154 962 273 941
739 682 222 985 714 374 420 192 264 286
284 529 273 819 260 164 283 350 294 627
268 237 133 752 237 705 266 113
s 236 159
Eget skatte- underlag, 1 000 skr
432 759 48 905 53 324 81 675 62 165
34 328 45 968 9 676 30 538 53 810
169 506 44 343 167 326 84 876 51 887
57 640 58 889 57 445 58 095 60 995
55 744 25 521 47 934 55 668
1 849 017
Egen skatte- kraft
i 96 av medel— skatte- kraften
4
128,34 93,38 94,19 93,35 91,58
89,71 84,91 78,85 87,72 87,43
102,00 88,52 104,26 89,91 87,39
90,17 95,73 98,28 91,26 92,15
92,50 84,93 89,76 93,11
99,93
Garanterad skatte- kraft i % av medel-
Tillskott av skatte- underlag, skr
skattekraften
Enligt Enligt Enligt nuv. nuv. regi. förslaget regler
5 6 7
97,02 108,82 1 574 700 95,21 102,70 2 278 900 95,23 103,63 1 330 800 95,15 105,74 3 575 200 95,05 102,77 2 708 200 95,09 105,37 2 587 500 95,70 103,06 5 842 300 115,18 119,00 4 458 800 95,10 101,40 2 571 700 95,23 101,60 4 876 800 96,49 102,68 4 504 100 95,48 101,17 3 487 500 95,37 102,29 4 448 600 95,35 103,21 6 151 100 95,09 102,34 4 807 700 97,46 103,36 6 297 600 95,09 106,67 1 763 300 95,27 103,59 1 514 100 97,82 105,75 4 983 400 102,64 107,79 8 568 400 111,19 111,88 11258 600 116,35 120,19 9 441 200 115,10 116,53 13 532 200 126,97 128,47 20 240 300 98,71 106,32 132 803 000
Anm.: Förändringar enligt avsnitt 6.1 eller 6.2 i huvudbetänkandet ej beaktade.
Totalt skatteunderlag, Ökning av det totala Utdebi- Förändrat 1 000 skr skatteunderlaget tering utdebiterings- enligt förslaget för 1977 behov p.g.a. Enligt Enligt nuv. Enligt Skr % kr/skr iir/såga förslaget regler förslaget 8 9 10 11 12 13 14 ' 11 581 800 434 334 444 341 10 007 100 2,3 13,74 0,35 4 878 800 51 183 53 783 2 599 900 5,1 15,36 0,77 5 544 100 54 655 58 868 4 213 300 7,7 14,93 1,08 10 846 400 85 250 92 521 7 271 200 8,5 15,35 1,25 7 593 400 64 873 69 758 4 885 200 7,5 15,71 1,10 1 5 992 000 36 916 40 320 3 404 500 9,2 15,47 1,30 1 9 824 000 51 811 55 792 3 981 700 7,7 15,13 1,09 4 927 100 14 134 14 603 468 300 3,3 25,50 0,82 4 762 800 33 110 35 301 2 191 100 6,6 15,15 0,93 8 716 700 58 687 62 527 3 839 900 6,5 14,01 0,86 9 875 600 174 010 179 382 5 371 500 3,1 18,12 0,44 6 341 000 47 830 50 684 2 853 500 6,0 14,37 0,81 7 397 200 171 775 174 723 2 948 600 1,7 21,54 0,26 12 637 000 91 027 97 513 6 485 900 7,1 15,22 1,02 8 876 100 56 695 60 763 4 068 400 7,2 14,66 0,98 9 122 100 63 938 66 762 2 824 500 4,4 15,39 0,65 7 189 100 60 652 66 078 5 425 800 8,9 15,87 1,30 3 795 000 58 959 61 240 2 280 900 3,9 15,11 0,57 9 223 500 63 078 67 319 4 240 100 6,7 16,22 1,03 10 351 900 69 564 71 347 1 783 500 2,6 14,81 0,38 11 679 600 67 003 67 424 421 000 0,6 15,11 0,10 10 594 600 34 962 36 115 1 153 400 3,3 15,95 0,55 14 294 700 61 466 62 229 762 500 1,2 15,93 0,19 21 140 300 75 908 76 808 900 000 1,2 15,34 0,18
217 184 800 1 981 820 2 066 202 84 381 800 4,3 15,78 0,63
TabellC 2 Verkningarna för de enskilda primärkommunerna av utredningens förslag till ändrad
skattekraftsgaranti 1977 års taxering
Län Folkmängd ”Eget" skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag skatte- i % av medelskattekraften 1 000 skr kraft —.—'*_—.— Enligt nuv. Enligt regler" förslaget
l 2 3 4 5 6 Stockholms län Botkyrka 71 242 15 537 97,08 95,28 109 Danderyd 27 113 9 828 161,35 95,36 105 Ekerö 15 489 3 625 104,16 96,17 113 Haninge 50 717 10 806 94,84 95,69 110 Huddinge 64 065 15 641 108,67 95,31 105 Järfälla 51 696 14 546 125,25 95,17 109 Lidingö 36 955 12 848 154,76 95,27 102 Nacka 55 782 15 944 127,22 95,41 104 Nomälje 39 425 7 675 86,65 97,24 112 Nynäshamn 19 469 4 364 99,77 95,90 104 Sigtuna 26 861 6 283 104,12 95,18 109 Sollentuna 44 585 12 417 123,97 95,17 107 Solna 52 841 18 913 159,32 95,52 100 Stockholm 661 258 216 695 145,87 98,82 111 Sundbyberg 26 480 8 052 135,34 95,40 100 Södertälje 77 799 18 337 104,91 95,14 108 Tyresö 30 063 6 754 100,00 95,67 117 Täby 42 513 11 560 121,04 95,24 104 Upplands-Bro 15 630 3 219 91,68 95,44 108 Upplands-Väsby 30 048 6 787 100,54 95,08 106 Vallentuna 15 562 3 240 92,67 95,54 114 Vaxholm 28 698 5 938 92,10 96,89 110 Värmdö 16 577 3 748 100,65 100,35 11]
Hela länet 1 500 868 432 759 128,34 97,02 108,82 Uppsala län Enköping 31 999 6 217 86,48 95,23 103 Håbo 10 727 2 012 83,49 95,67 112 Tierp 20 771 3 855 82,60 95,19 108 Uppsala 139 893 31 201 99,28 95,07 100 Alvkarleby 10 004 2 009 89,40 95,21 106 Östhammar 19 721 3 611 81,49 95,91 109
Hela länet 233 115 48 905 93,38 95,21 102,70 Södermanlands län Eskilstuna 92 158 19 287 93,15 95,05 103 Flen 17 974 3 556 88,05 95,43 105 Katrineholm 32 498 6 613 90,58 95,10 103 Nyköping 62 932 13 751 97,26 95,42 103 Oxelösund 14 253 3 528 110,19 95,21 Strängnäs 22 487 4 824 95,48 95,46 Vingåker 9 694 1 765 81,06 95,26
Tillskott av skatteunderlag,
Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat
skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 19.77. utdebiterings- - - / k . .z. , Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt forslaget kr 5 r 120851); Elg ' regler förslaget regler förslaget Skr % k r/skrg ' 7 8 9 10 11 12 13 14 — 1 908 300 15 537 17 446 1 908 300 12,3 16,00 1,75 — — 9 828 9 828 — — 10,60 — — 307 600 3 625 3 932 307 600 8,5 13,50 1,06 96 200 1 727 000 10 903 12 533 1 630 800 15,0 15,50 2,02 — — 15 641 15 641 — — 14,55 — _ _ 14 546 14 546 — — 13,60 — — -- 12 848 12 848 — — 11,65 — — — 15 944 15 944 — — 14,00 — 937 600 2 245 000 8 613 9 920 1 307 400 15,2 15,00 1,98 — 185 000 4 364 4 549 185 000 4,2 15,00 0,61 i — 294 300 6 283 6 578 294 300 4,7 15,70 0,70 ? — — 12 417 12 417 — — 15,15 — . — — 18 913 18 913 — — 11,10 - — — 216 695 216 695 — — 13,50 — — — 8 052 8 052 — — 14,05 — — 539 500 18 337 18 877 539 500 2,9 15,45 0,44 — 1 147 900 6 754 7 902 1 147 900 17,0 15,90 2,31 — — 11 560 11 560 — — 12,25 — 132 400 573 200 3 352 3 792 440 800 13,2 15,10 1,76 — 368 900 6 787 7 156 368 900 5,4 13,50 0,70 100 300 745 700 3 340 3 986 645 400 19,3 14,60 2,36 308 200 1 153 900 6 246 7 092 845 700 13,5 15,70 1,87 — 385 500 3 748 4 134 385 500 10,3 15,00 1,40 1 574 700 11 581 800 434 334 444 341 10 007 100 2,3 13,74 0,35 628 900 1 187 800 6 846 7 405 558 900 8,2 15,30 1,15 293 600 687 000 2 306 2 699 393 400 17,1 15,00 2,19 587 200 1 185 100 4 442 5 040 597 900 13,5 16,50 1,96 — 227 000 31 201 31 428 227 000 0,7 15,00 0,11 130 600 373 200 .2 140 2 382 242 600 11,3 16,40 1,67 638 600 1 218 700 4 249 4 829 580 100 13,7 17,00 2,04 2 278 900 4 878 800 51 183 53 783 2 599 900 5,1 15,36 0,77 393 200 2 038 700 19 680 21 325 1 645 500 8,4 15,70 1,21 298 000 684 400 3 854 4 240 386 400 10,0 15,60 1,42 330 200 906 700 6 944 7 520 576 500. 8,3 15,00 1,15 — 811 000 13 751 14 562 811 000 5,9 14,00 0,78 — — 3 528 3 528 — — 14,20 — — 581 900 4 824 5 406 581 900 12,1 14,75 1,59 309 400 521 400 2 075 2 287 212 000 10,2 14,00 1,30 1 330 800 5 544 100 54 655 58 868 4 213 300 7,7 14,93 1,08
Tabell CZ forts.
Län Folkmängd ”Eget" skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01—01 teunderlag, Skatte— i % av medelskaitekraften 1 000 skr kraft . _ Enligt nuv. Enligt regler” förslaget l 2 3 4 5 6 Östergötlands län Boxholm 5 866 1 118 84,85 98,14 113 Finspång 25 021 5 358 95,32 95,15 103 Kinda 10 637 1 872 78,33 95,26 105 Linköping 110 053 25 473 103,03 95,03 103 Mjölby 25 527 4 762 83,03 95,05 107 Motala 49 625 9 878 88,60 95,08 104 Norrköping 119 967 25 642 95,14 95,07 109 Söderköping 10 476 1 886 80,14 95,62 106 Valdemarsvik 9 027 1 579 77,84 95,61 104 Ydre 4 294 727 75,32 95,34 115 Åtvidaberg 12 856 2 423 83,89 95,10 104 Ödeshög 6 082 959 70,16 95,20 105 Hela länet 389 431 81 675 93,35 95,15 105,74 Jönköpings län Aneby 6 565 1 106 74,97 95,12 111 Eksjö 18 172 3 734 91,46 95,06 105 Gislaved 27 808 5 765 92,27 95,04 102 Gnosjö 8 536 1 871 97,56 95,05 100 Jönköping 108 171 23 377 96,20 95,05 103 Nässjö 32 390 6 356 87,34 95,05 102 Sävsjö 11 609 2 162 82,91 95,06 103 Tranås 18 697 3 572 85,05 95,05 101 Vaggeryd 11 502 2 259 87,42 95,10 105 Vetlanda 28 598 5 513 85,80 95,06 102 Värnamo 30 094 6 450 95,40 95,05 102 Hela länet 302 142 62 165 91,58 95,05 102,77 Kronobergs län Alvesta 18 918 3 406 80,15 95,09 107 Lessebo 8 918 1 736 86,64 95,07 110 Ljungby 26 451 5 059 85,13 95,13 105 Markaryd 12 009 2 443 90,55 95,16 107 Tingsryd 14 774 2 533 76,32 95,13 112 Uppvidinge 11 370 2 209 86,48 95,05 110 Växjö 62 537 13 886 98,83 95,04 102 Almhult 15 342 3 056 88,67 95,10 104 Hela länet 170 319 34 328 89,71 95,09 105,37
Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 1977, utdebiterings- — . : kr/skr b h . .a. Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt förslaget gråggglg i regler förslaget regler förslaget Skr % kr/skr . 7 8 9 10 11 12 13 14 175 200 371 000 1 293 1 489 195 800 15,1 15,50 2,04 — 432 000 5 358 5 790 432 000 8,1 15,90 1,19 404 600 637 400 2 276 2 509 232 800 10,2 14,00 1,30 — - 25 473 25 473 — — 14,00 — 689 500 1 374 600 5 451 6 136 685 100 12,6 15,00 1,67 722 200 1 717 100 10 600 11 595 994 900 9,4 16,00 1,37 — 3 735 600 25 642 29 377 3 735 600 14,6 16,45 2,09 364 500 608 700 2 251 2 495 244 200 10,9 15,25 1,49 360 200 530 500 1 939 2 109 170 300 8,8 16,50 1,33 193 200 382 800 920 1 109 189 600 20,6 14,50 2,48 323 700 580 700 2 747 3 004 257 000 9,4 15,70 1,34 342 100 476 000 1 301 1 435 133 900 10,3 14,50 1,35 3 575 200 10 846 400 85 250 92 521 7 271 200 8,5 15,35 1,25 297 300 531 400 1 403 1 637 234 100 16,7 14,50 2,07 146 700 552 600 3 881 4 287 405 900 10,5 16,40 1,55 173 100 607 700 5 938 6 372 434 600 7,3 15,50 1,06 — 46 700 1 871 1 918 46 700 2,5 15,00 0,37 — 1 653 300 23 377 25 031 1 653 300 7,1 15,70 1,04 560 700 1 066 500 6 916 7 422 505 800 7,3 15,85 1,08 316 900 523 900 2 479 2 686 207 000 8,3 15,20 1,17 420 200 670 000 3 993 4 242 249 800 6,3 15,95 0,94 198 400 454 200 2 457 2 713 255 800 10,4 15,50 1,46 594 900 1 040 700 6 107 6 553 445 800 7,3 15,60 1,06 — 446 400 6 450 6 896 446 400 6,9 16,00 1,04 2 708 200 7 593 400 64 873 69 758 4 885 200 7,5 15,71 1,10 635 300 1 141 300 4 042 4 548 506 000 12,5 15,50 1,72 169 000 468 100 1 905 2 204 299 100 15,7 15,75 2,14 594 000 1 180 500 5 653 6 240 586 500 10,4 14,30 1,34 124 200 443 700 2 567 2 887 319 500 12,4 15,00 1,66 624 400 1 184 300 3 157 3 717 559 900 17,7 15,50 2,33 219 000 600 800 2 428 2 810 381 800 15,7 16,50 2,24 — 445 000 13 886 14 331 445 000 3,2 15,75 0,49 221 600 528 300 3 278 3 585 306 700 9,4 15,50 1,33
2 587 500 5 992 000 36 916 40 320 3 404 500 9,2 15,47 1,30
Tabell C 2 forts.
Län Folkmängd '”Eget'iskat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skatte- i % av medelskattekraften 1 000 skr kraft __._—.—— Enligt nuv. Enligt regler” förslaget
1 2 3 4 5 6 Kalmar län Borgholm 10 786 1 571 64,85 101,18 101 Emmaboda 11 529 2 266 87,49 95,05 103 Hultsfred 18 319 3 454 83,91 95,05 104 Högsby 7 694 1 360 78,70 96,72 113 Kalmar 52 583 11 027 93,34 95,13 100 Mönsterås 13 109 2 366 80,32 95,18 106 Mörbylånga 11 760 1 829 69,22 100,65 102 Nybro 21 519 4 160 86,05 95,06 100 Oskarshamn 27 995 5 637 89,62 95,09 106 Torsås 7 677 1 106 64,13 95,18 104 Vimmerby 16 317 2 976 81,17 95,06 103 Västervik 41 681 8 217 87,75 95,16 104
Hela länet 240 969 45 968 84,91 95,70 103,06 Gotlands län Gotland 54 621 9 676 78,85 115,18 119
Hela länet 54 621 9 676 78,85 115,18 119 Blekinge län Karlshamn 32 018 6 494 90,28 95,08 102 Karlskrona 60 232 12 144 89,74 95,08 100 Olofström 16 651 3 432 91,75 95,04 100 Ronneby 30 311 5 584 82,00 95,13 104 Sölvesborg 15 750 2 884 81,51 95,28 102
Hela länet 154 962 30 538 87,72 95,10 101,40 Kristianstads län Bromölla 11 523 2 382 92,00 95,07 100 Båstad 11 329 2 241 88,07 96,70 100 Hässleholm 48 574 9 254 84,80 95,13 101 Klippan 16 408 3 125 84,79 95,11 101 Kristianstad 67 598 14 378 94,68 95,15 101 i Osby 13 774 2 586 83,57 95,09 101 ? Perstorp 7 481 1 674 99,63 95,07 103 ? Simrishamn 20 055 3 594 79,78 95,41 103 Tomelilla 12 633 2 141 75,44 95,17 104 Åstorp 12 051 2 211 81,66 95,12 101 Ängelholm 28 432 5 804 90,87 95,28 101 Örkelljunga 8 913 1 558 77,82 95,34 103 , Östra Göinge 15 170 2 860 83,93 95,10 106 ?
Hela länet 273 941 53 810 87,43 95,23 101,60
Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 1977. utdebiterings— Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt förslaget kr/skr ärsägäg'u' regler förslaget regler förslaget Skr % kr/skr ? 7 8 9 10 11 12 13 14 l l l 5 880 400 880 400 2 452 2 452 — — 14,00 — ? 195 800 401 700 2 462 2 668 205 900 8,4 14,80 1,14 , 458 400 826 700 3 912 4 280 368 300 9,4 15,00 1,29 311 400 592 900 1 672 1 953 281 500 16,8 15,80 2,28 211 000 786 300 11 238 11 813 575 300 5,1 15,25 0,74 , 437 600 756 200 2 803 3 122 318 600 11,4 16,10 1,64 . 830 400 866 200 2 659 2 695 35 800 1,3 14,50 0,19 | 435 500 674 400 4 596 4 834 238 900 5,2 14,80 0,73 1 343 800 1 030 100 5 980 6 667 686 300 11,5 15,35 1,58 * 535 500 687 600 1 642 1 794 152 100 9,3 14,50 1,23 , 509 000 800 100 3 485 3 776 291 100 8,4 15,60 1,20 1 693 500 1 521 400 8 911 9 739 827 900 9,3 15,00 1,28 1 5 842 300 9 824 000 51 811 55 792 3 981 700 7,7 15,13 1,09 ? 4 458 800 4 927 100 14 134 14 603 468 300 3,3 25,50 0,82 4 458 800 4 927 100 14 134 14 603 468 300 3,3 25,50 0,82 345 200 843 300 6 839 7 337 498 100 7.3 15.00 1.02 721 800 1 387 700 12 866 13 532 665 900 5.2 15.90 0.78 123 000 308 500 3 555 3 741 185 500 5.2 15.35 0.76 894 700 1 498 400 6 478 7 082 603 700 9.3 14.00 1.19 487 000 724 900 3 371 3 609 237 900 7.1 14.30 0.94 2 571 700 4 762 800 33 110 35 301 2 191 100 646 15.15 0.93 79 400 207 000 2 461 2 589 127 600 5,2 12,85 0,63 219 700 303 700 2 461 2 545 84 000 3,4 14,35 0,47 1 127 600 1 767 900 10 381 11 022 640 300 6,2 14,00 0,81 380 500 597 700 3 506 3 723 217 200 6,2 14,50 0,85 70 900 960 100 14 449 15 338 889 200 6,2 13,75 0,80 356 600 539 500 2 943 3 125 182 900 6,2 14,10 0,83 — 56 700 1 674 1 731 56 700 3,4 14,50 0,47 704 600 1 046 400 4 299 4 641 341 800 8,0 13,80 1,02 559 800 810 500 2 701 2 952 250 700 9,3 14,50 1,23 364 300 523 600 2 575 2 734 159 300 6,2 13,50 0,79 281 900 647 200 6 086 6 451 365 300 6,0 14,10 0,80 350 800 504 100 1 909 2 062 153 300 8,0 14,00 1,04 380 700 752 300 3 241 3 613 371 600 11,5 15,30 1,57
4 876 800 8 716 700 58 687 62 527 3 839 900 6,5 14,01 0,86
Tabell C 2 forts. Län Folkmängd "Eget" skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skatte- i % av medelskattekraften 1000 S'" kran Enligt nuv. Enligt regler” förslaget 1 2 3 4 5 6 Malmöhus län Bjuv 14 378 2 781 86,11 95,05 105 Burlöv 14 229 3 354 104,92 95,09 101 Eslöv 26 480 5 401 90,80 95,18 103 Helsingborg 101 323 23 130 101,61 95,04 103 Höganäs 21 395 4 260 88,63 95,59 108 Hörby 11 948 2 085 77,66 95,36 100 Höör 10 160 1 928 84,47 95,80 103 Kävlinge 19 726 3 940 88,91 95,25 104 Landskrona 37 952 8 910 104,50 95,08 103 Lomma 15 897 3 497 97,91 95,22 108 Lund 76 536 18 759 109,10 95,08 100 Malmö 240 220 61 981 114,85 99,16 102 Sjöbo 14 420 2 371 73,18 95,45 103 Skurup 11 923 2 001 74,69 95,18 105 Staffanstorp 16 270 3 440 94,11 95,13 106 Svalöv 12 660 2 307 81,12 95,14 105 Svedala 13 710 2 598 84,36 95,14 109 Trelleborg 34 488 7 098 91,61 95,20 101 Vellinge 22 244 4 879 97,64 96,23 104 Ystad 23 723 4 786 89,79 95,21 100 Hela länet 739 682 169 506 102,00 96,49 102,68 Hallands län Falkenberg 33 553 6 343 84,15 95,32 101 Halmstad 74 718 15 762 93,90 95,21 100 Hylte 11 266 2 264 89,43 95,14 104 Kungsbacka 39 792 7 811 87,38 96,21 103 Laholm 20 354 3 473 75,95 95,60 101 Varberg 43 302 8 689 89,32 95,42 101 Hela länet 222 985 44 343 88,52 95,48 101,17
Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Föriindriil Skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 1977, utdebiterings- Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt. förslaget kr/skr färg:/gif. ”' regler förslaget regler förslaget Skr % kr/skr 7 8 9 10 11 12 13 14 289 000 610 200 3 070 3 392 321 200 10,5 14,50 1,37 — — 3 354 3 354 — — 14,35 — 261 100 726 000 5 663 6 127 464 900 8,2 14,95 1,13 — 316 400 23 130 23 446 316 400 1,4 15,10 0,20 334 200 930 900 4 594 5 191 596 700 13,0 14,85 1,71 474 900 599 500 2 560 2 684 124 600 4,9 14,00 0,65 258 500 422 900 2 187 2 351 164 400 7,5 14,00 0,98 281 300 668 900 4 221 4 609 387 600 9,2 14,40 1,21 — — 8 910 8 910 — — 15,15 — — 360 400 3 497 3 857 360 400 10,3 14,85 1,39 — — 18 759 18 759 — — 14,75 — — — 61 981 61 981 — — 23,80 — 721 500 966 000 3 092 3 337 244 500 7,9 13,75 1,01 548 800 811 900 2 549 2 813 263 100 10,3 14,00 1,31 37 400 434 800 3 477 3 875 397 400 11,4 13,70 1,41 398 700 679 300 2 706 2 986 280 600 10,4 15,25 1,43 332 000 759 000 2 930 3 357 427 000 14,6 15,25 1,94 278 000 727 500 7 376 7 826 449 500 6,1 14,00 0,80 - 318 000 4 879 5 197 318 000 6,5 15,00 0,92 288 700 543 900 5 074 5 330 255 200 5,0 14,75 0,71 4 504 100 9 875 600 174 010 179 382 5 371 500 3,1 18,12 0,44 841 500 1 270 000 7 185 7 613 428 500 6,0 14,00 0,79 219 400 1 023 700 15 982 16 786 804 300 5,0 14,50 0,69 144 500 368 700 2 408 2 632 224 200 9,3 14,00 1,19 789 500 1 396 600 8 601 9 208 607 100 7,1 14,30 0,94 898 400 1 145 400 4 371 4 618 247 000 5,7 14,50 0,78 594 200 1 136 600 9 283 9 826 542 400 5,8 14,50 0,80 3 487 500 6 341 000 47 830 50 684 2 853 500 6,0 14,37 0,81
Tabell CZ forts.
Län Primärkommun
Göteborgs o. Bohus län I
Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund
Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö
Hela länet
Älvsborgs län Ale Alingsås Bengtsfors Borås Dals-Ed
Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mark
Mellerud Svenljunga Tranemo Trollhättan Ulricehamn
Vårgårda Vänersborg Åmål
Hela länet
Folkmängd "Eget" skat- Egen Garanterad skattekraft 1977-01-01 teunderlag, skatte- i % av medelskattekraften 1 000 skr kraft .—_.—— Enligt nuv. Enligt regler'l förslaget 2 3 4 5 6 442 410 111 140 111,82 95,15 102 21 424 4 216 87,59 95,56 101 28 324 5 784 90,89 95,56 105 15 136 3 085 90,72 95,72 101 10 342 1 738 74,82 95,26 100 46 937 11 423 108,33 95,12 101 11 177 1 740 69,31 96,99 108 27 146 6 188 101,47 95,17 103 9 069 1 588 77,96 96,02 100 14 836 3 484 104,54 95,75 104 9 485 1 743 81,82 95,64 103 11 082 1 689 67,83 96,29 107 10 934 1 890 76,94 96,82 103 46 668 10 065 96,00 95,26 101 9 404 1 551 73,41 100,30 112 714 374 167 326 104,26 95,37 102,29 22 132 4 100 82,46 95,14 104 28 172 5 643 89,16 95,21 101 12 335 2 399 86,58 100,09 102 104 415 22 396 95,47 95,04 104 5 298 855 71,85 100,10 107 6 995 1 102 70,13 95,27 106 8 938 1 545 76,94 95,09 100 28 835 5 658 87,34 95,42 108 11 358 2 130 83,48 95,30 104 30 344 5 626 82,53 95,20 106 10 499 1 751 74,24 95,25 103 10 305 1 880 81,21 95,22 105 11 933 2 797 104,34 95,08 104 50 791 11 488 100,67 95,05 100 21 434 4 197 87,15 95,14 104 8 570 1 379 71,64 95,14 100 34 458 7 393 95,50 95,12 101 13 380 2 536 84,37 95,10 100 420 192 84 876 89,91 95,35 103,21
Tillskott av skatteunderlag,
Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat
skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 1977, utdebiterings- Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt förslaget kr/skr fåhsTi/gZigi ”' f" , . , r '. . , regler orslaget regler förslaget Skr % kr/skr ? 7 8 9 10 11 12 13 14 — — 111 140 111 140 — — 24,65 — 383 600 645 200 4 600 4 861 261 600 5,7 14,75 0,79 297 200 897 700 6 081 6 681 600 500 9,9 15,00 1,35 170 200 349 700 3 255 3 434 179 500 5,5 15,70 0,82 474 900 585 000 2 213 2 323 110 100 5,0 14,00 0,66 — — 11 423 11 423 — — 14,30 — 695 200 971 500 2 436 2 712 276 300 11,3 14,95 1,52 — 93 300 6 188 6 282 93 300 1,5 15,60 0,23 368 000 449 000 1 956 2 037 81 000 4, 15,00 0,60 — — 3 484 3 484 — — 17,00 — 294 600 451 400 2 038 2 195 156 800 7,7 16,10 1,15 708 400 975 100 2 397 2 664 266 700 11,1 16,00 1,60 488 400 640 200 2 378 2 530 151 800 6,4 15,00 0,90 — 523 900 10 065 10 589 523 900 5,2 15,40 0,76 568 100 815 200 2 119 2 366 247 100 11,7 16,30 1,70 4 448 600 7 397 200 171 775 174 723 2 948 600 1,7 21,54 0,26 630 200 1 071 000 4 730 5 171 440 800 9,3 15,75 1,34 382 800 749 300 6 026 6 392 366 500 6,1 14,95 0,86 374 400 427 200 2 774 2 827 52 800 1,9 16,00 0,30 — 2 000 000 22 396 24 396 2 000 000 8,9 15,70 1,29 336 300 418 400 1 191 1 274 82 100 6,9 15,75 1,02 395 100 563 700 1 497 1 666 168 600 11,3 14,50 1,47 364 500 463 100 1 909 2 008 98 600 5,2 15,00 0,74 523 700 1 338 600 6 181 6 996 814 900 13,2 14,82 1,73 301 500 523 600 2 432 2 654 222 100 9,1 16,00 1,34 863 500 1 600 000 6 490 7 226 736 500 11,3 15,75 1,61 495 500 678 300 2 247 2 429 182 800 8,1 14,00 1,05 324 400 550 900 2 204 2 431 226 500 10,3 15,50 1,44 — — 2 797 2 797 — — 14,50 — - — 11 488 11 488 — — 14,50 — 384 300 811 200 4 581 5 008 426 900 9,3 16,30 1,39 452 300 546 000 1 832 1 925 93 700 5,1 14,50 0,71 — 426 000 7 393 7 819 426 000 5,8 14,50 0,79 322 600 469 700 2 859 3 006 147 100 5,1 14,95 0,73 6 151 100 12 637 000 91 027 97 513 6 485 900 7,1 15,22 1,02
Tabell C 2 forts.
Lä,” FOlkmängd "Eget"skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag. skatte- i % av medelskattekraften
1 00 k 'ft 0 skr ra Enligt nuv. Enligt
regler” förslaget
1 2 3 4 5 6 Skaraborgs län Falköping 32 355 6 472 89,04 95,04 102 Grästorp 5 345 952 79,31 95,07 100 Gullspång 6 881 1 260 81,49 95,20 106 Götene 12 446 2 261 80,88 95,15 102 Habo 7 076 1 226 77,15 95,30 111 Hjo 7 880 1 409 79,57 95,15 102 Karlsborg 8 180 1 713 93,20 95,19 103 Lidköping 34 617 7 083 91,08 95,05 102 Mariestad 24 565 4 985 90,32 95,06 103 Mullsjö 5 275 927 78,25 95,50 106 Skara 17 264 3 505 90,38 95,06 103 Skövde 45 665 9 986 97,33 95,06 100 Tibro 11 038 2 099 84,63 95,12 101 Tidaholm 12 997 2 341 80,18 95,12 101 Töreboda 10 304 1 668 72,06 95,09 105 Vara 22 398 3 999 79,48 95,07 103
Hela länet 264 286 51 887 87,39 95,09 102,34
Värmlands län
Arvika 27 299 5 165 84,21 100,08 104 Eda 9 567 1 648 76,66 100,10 103 Filipstad 15 364 3 175 91,98 95,05 102 Forshaga 11 520 2 035 78,62 95,15 112 Grums 10 897 2 134 87,16 95,11 102 Hagfors 18 456 3 580 86,35 100,60 105 Hammarö 10 976 2 579 104,61 95,26 100 Karlstad 72 677 16 905 103,53 95,06 100 Kil 10 435 1 719 73,31 95,20 107 Kristinehamn 27 536 5 910 95,53 95,11 100 Munkfors 5 444 1 058 86,48 100,06 111 Storfors 5 316 1 031 86,30 95,24 101 Sunne 13 591 2 331 76,33 100,17 108 Säffle 19 686 3 718 84,06 95,12 104 Torsby 15 952 2 940 82,04 110,09 110 Årjäng 9 813 1 714 77,76 100,12 105
Hela länet 284 529 57 640 90,17 97,46 103,36
Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 1977. utdebiterings— ' . . ' ' / k * . .a. * Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt förslaget kr S r ?gägggf ' . regler lorslaget regler förslaget Skr % kr/skr 7 8 9 10 11 12 13 14 436 200 941 900 6 909 7 414 505 700 7,3 14,20 0,97 189 300 248 500 1 142 1 201 59 200 5,2 13,00 0,64 211 900 378 900 1 472 1 639 167 000 11,3 15,00 1,53 399 000 590 600 2 660 2 852 191 600 7,2 14,50 0,97 288 600 538 100 1 515 1 765 249 500 16,5 14,50 2,05 275 700 397 100 1 684 1 806 121 400 7,2 14,25 0,96 36 500 180 100 1 749 1 893 143 600 8,2 15,00 1,14 309 100 849 400 7 392 7 933 540 300 7,3 14,90 1,01 261 300 699 500 5 246 5 684 438 200 8,4 15,50 1,19 204 400 328 800 1 132 1 256 124 400 11,0 15,00 1,49 181 600 489 600 3 687 3 995 308 000 8,4 15,10 1,16 — 273 600 9 986 10 259 273 600 2,7 14,70 0,39 260 200 406 000 2 359 2 505 145 800 6,2 13,50 0,79 436 300 607 900 2 777 2 949 171 600 6,2 14,75 0,86 533 100 762 500 2 201 2 431 229 400 10,4 14,40 1,36 784 500 1 183 600 4 784 5 183 399 100 8,3 14,50 1,12 * 4 807 700 8 876 100 56 695 60 763 4 068 400 7,2 14,66 0,98 973 600 1 213 700 6 138 6 378 240 100 3,9 15,25 0,57 503 800 566 100 2 151 2 214 62 300 2,9 15,00 0,42 106 100 346 000 3 281 3 521 239 900 7,3 15,50 1,06 427 600 863 900 2 462 2 899 436 300 17,7 15,90 2,39 194 600 363 200 2 328 2 497 168 600 7,2 15,10 1,02 590 800 773 100 4 171 4 354 182 300 4,4 15,25 0,64 - — 2 579 2 579 — — 15,40 — — — 16 905 16 905 — — 15,70 — 513 200 789 800 2 232 2 508 276 600 12,4 15,10 1,67 — 276 400 5 910 6 186 276 400 4,7 15,25 0,68 166 100 299 900 1 224 1 358 133 800 10,9 15,50 1,53 106 800 175 600 1 137 1 206 68 800 6,0 15,50 0,88 727 800 966 900 3 059 3 298 239 100 7,8 15,15 1,10 489 000 881 700 4 207 4 600 392 700 9,3 14,80 1,26 1 005 200 1 005 200 3 945 3 945 — — 15,25 — 493 000 600 600 2 207 2 315 107 600 4,9 15,50 0,72 6 297 600 9 122 100 63 938 66 762 2 824 500 4,4 15,39 0,65
Tabell C 2 forts.
Län Folkmängd ”Eget"skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag. skatte- i %av medelskattekraften
10005kr klan Enligt nuv. Enligt
regler” förslaget
1 2 3 4 5 6 Örebro län Askersund 11 405 2 189 85,44 95,28 108 Degerfors 12 166 2 367 86,59 95,10 102 Hallsberg 16 729 3 292 87,58 95,10 104 Hällefors 11 130 2 241 89,61 95,23 107 Karlskoga 37 724 8 932 105,40 95,02 100 Kumla 17 346 3 428 87,96 95,09 104 Laxå 8 837 1 868 94,11 95,08 104 Lindesberg 24 543 4 940 89,59 95,13 107 Ljusnarsberg 7 135 1 341 83,64 95,26 111 Nora 9 421 1 949 92,07 95,24 104 Örebro 117 383 26 343 99,89 95.04 110
Hela länet 273 819 58 889 95,73 95,09 106,67 Västmanlands län Arboga 14 653 3 030 92,03 95,10 101 Fagersta 15 724 3 714 105,15 97,44 100 Hallstahammar 18 644 4 031 96,24 95,03 105 Heby 13 168 2 202 74,45 95,29 106 Kungsör 8 390 1 611 85,47 95,14 105 Köping 27 715 5 859 94,10 95,47 101 Norberg 6 679 1 325 88,29 95,18 109 Sala 20 520 3 991 86,57 95,18 102 Skinnskatteberg 5 395 1 128 93,04 95,40 111 Surahammar 11 221 2 460 97,57 95,05 104 Västerås 118 055 28 094 105,93 95,03 104
Hela länet 260 164 57 445 98,28 95,27 103,59 Kopparbergs län Avesta 27 120 5 478 89,91 95,07 106 Borlänge 46 059 10 190 98,48 95,04 101 Falun 48 454 10 714 98,42 95,10 101 Gagnef 9 516 1 658 77,53 95,30 109 Hedemora 16 984 3 249 85,15 95,15 109 Leksand 13 011 2 453 83,93 100,61 108 Ludvika 33 023 7 143 96,28 95,07 106 Malung 11 927 2 423 90,44 110,64 111 Mora 18 239 3 641 88,86 100,14 104 Orsa 7 191 1 257 77,82 110,16 111 Rättvik 10 823 1 989 81,80 100,37 108 Smedjebacken 13 576 2 672 87,62 95,25 106 Säter 10 375 1 969 84,50 95,25 106 Vansbro 8 624 1 516 78,26 100,10 111 Alvdalen 8 428 1 742 91.99 120,32 127
Tillskott av skatteunderlag, Totalt skatteunderlag skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 1977. utdebiterings- Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt förslaget kr/skr 523233 a. regler lorslaget regler förslaget Skr % kr/skr 7 8 10 11 12 13 14 252 200 578 100 2 441 2 767 325 900 13,3 15,70 1,85 232 400 421 100 2 599 2 788 188 700 7,3 15,90 1,08 277 400 616 900 3 569 3 909 339 500 9,5 16,25 1,41 140 500 434 700 2 381 2 675 294 200 12,4 14,90 1,64 — — 8 932 8 932 — — 16,00 — 283 200 625 200 3 711 4 053 342 000 9,2 13,95 1,18 19 100 196 300 1 888 2 065 177 200 9,4 15,50 1,33 305 200 959 800 5 245 5 900 654 600 12,5 15,50 1,72 186 300 438 600 1 527 1 779 252 300 16,5 15,55 2,20 67 000 252 500 2 016 2 201 185 500 9,2 15,50 0,88 — 2 665 900 26 343 29 008 2 665 900 10,1 16,25 1,49 1 763 300 7 189 100 60 652 66 078 5 425 800 8,9 15,87 1,30 101 000 295 200 3 131 3 325 194 200 6,2 15,55 0,91 — — 3 714 3 714 - — 15,50 — — 366 800 4 031 4 398 366 800 9,1 15,25 1,27 616 500 933 400 2 819 3 136 316 900 11,2 15,00 1,52 182 300 368 100 1 793 1 979 185 800 10,4 14,45 1,36 85 600 429 900 5 944 6 289 344 300 5,8 16,10 0,88 103 400 310 800 1 428 1 636 207 400 14,5 15,20 1,93 396 700 711 100 4 388 4 702 314 400 7,2 15,50 1,04 28 600 217 700 1 156 1 345 189 100 16,4 15,05 2,12 — 162 000 2 460 2 622 162 000 6,6 14,90 0,92 — — 28 094 28 094 — — 14,80 — 1 514 100 3 795 000 58 959 61 240 2 280 900 3,9 15,11 0,57 314 600 980 500 5 792 6 458 665 900 11,5 17,00 1,75 | — 261 100 10 190 10 451 261 100 2,6 16,45 0,41 * — 280 800 10 714 10 995 280 800 2,6 15,25 0,39 379 900 672 700 2 037 2 330 292 800 14,4 16,00 2,01 381 500 910 000 3 631 4 159 528 500 14,6 17,00 2,16 487 500 703 500 2 941 3 157 216 000 7,3 16,85 1,15 — 721 500 7 143 7 864 721 500 10,1 16,35 1,50 541 100 541 100 2 965 2 965 — — 15,60 — 461 900 620 200 4 103 4 261 158 300 3,9 15,85 0,59 522 400 536 000 1 780 1 793 13 600 0,8 16,65 0,13 451 600 637 100 2 441 2 626 185 500 7,6 17,00 1,20 232 800 560 600 2 905 3 233 327 800 11,3 16,20 1,64 250 600 501 200 2 220 2 471 250 600 11,3 16,00 1,62 423 100 634 300 1 939 2 151 211 200 10,9 15,85 1,56 536 400 662 900 2 278 2 405 126 500 5,6 16,65 0,88 4 983 400 9 223 500 63 078 67 319 4 240 100 6,7 16,22 1,03
Ökning av det totala
Utdebitering Förändrat
Tabell CZ tons.
Län Folkmängd "Eget”skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, skatte— i % av medelskattekraften 1 000 skr kraft . . Enligt nuv. Enligt regler” förslaget 1 2 3 4 5 6 Gävleborgs län Bollnäs 27 546 5 420 87,58 110,10 110 Gävle 87 408 20 211 102,92 95,04 105 Hofors 14 265 3 036 94,75 98,27 102 Hudiksvall 36 702 7 211 87,46 110,11 110 Ljusdal 21 846 3 682 75,03 110,13 115 Nordanstig 11 616 1 849 70,85 110,25 110 Ockelbo 6 423 1 250 86,63 100,19 113 Ovanåker 13 563 2 479 81,37 110,08 110 Sandviken 43 330 9 331 95,85 95,05 103 Söderhamn 31 928 6 525 90,97 110,10 112 Hela länet 294 627 60 995 92,15 102,64 107,79 Västernorrlands län Härnösand 27 040 6 128 100,87 110,08 110 Kramfors 27 572 4 942 79,78 110,13 112 Sollefteå 26 147 5 311 90,41 120,12 120 Sundsvall 94 148 20 833 98,50 110,05 110 Timrå 18 784 3 473 82,29 110,11 112 Ånge 13 806 2 753 88,76 112,74 120 Ornsköldsvik 60 740 12 305 90,17 110,05 110 Hela länet 268 237 55 744 92,50 111,19 111,88 Jämtlands län Berg 8 802 1 335 67,50 121,74 129 Bräcke 9 415 1 568 74,12 120,41 127 Härjedalen 13 114 2 447 83,05 120,56 125 Krokom 13 028 2 202 75,25 120,22 124 Ragunda 7 767 1 376 78,88 122,85 129 Strömsund 17 606 3 111 78,64 120,11 131 Åre 9 228 1 595 76,92 120,53 125 Ostersund 54 792 11 887 96,57 110,03 110 Hela länet 133 752 25 521 84,93 116,35 120,19
Tillskott av skatteunderlag. Totalt skatteunderlag Ökning av det totala Utdebitering Förändrat skr 1000 skr skatteunderlaget enligt för 1977. utdebiterings- — ' ' k /*k . . &. Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt [(&—___ r 5 r ägg?:gåg 1 regler förslaget regler förslaget Skr % kr/skr ' 7 8 9 10 11 12 13 14 1 394 000 1 394 000 6 814 6 814 — — 15,00 — — 408 000 20 211 20 619 408 000 2,0 14,15 0,28
112 800 232 400 3 149 3 269 119 600 3,8 15,11 0,55 1 868 000 1 868 000 9 079 9 079 — — 14,00 — 1 722 700 1 961 900 5 405 5 644 239 200 4,4 16,50 0,70 1 028 200 1 028 200 2 877 2 877 — — 15,00 —
195 800 380 500 1 446 1 631 184 700 12,8 13,50 1,53 875 000 875 000 3 354 3 354 — — 14,45 —
— 695 600 9 331 10 027 695 600 7,5 16,25 1,13
1 371 900 1 508 300 7 897 8 034 136 400 1,7 14,80 0,25 8 568 400 10 351 900 69 564 71 347 1 783 500 2,6 14,81 0,38
559 700 559 700 6 687 6 687 — — 16,40 — 1 880 100 1 996 000 6 822 6 938 115 900 1,7 16,80 0,28 1 745 100 1 745 100 7 056 7 056 — — 14,84 — 2 443 100 2 443 100 23 276 23 276 — — 14,50 — 1 173 900 1 253 700 4 647 4 726 79 800 1,7 14,56 0,25
743 700 969 000 3 497 3 722 225 300 6,4 15,50 0,94 2 713 000 2 713 000 15018 15018 — — 15,00 — 11 258 600 11 679 600 67 003 67 424 421 000 0,6 15,11 0,10 1 071 600 1 216 200 2 406 2 551 144 600 6,0 16,50 0,94
979 100 1 118 500 2 547 2 686 139 400 5,5 17,00 0,88 1 105 100 1 235 900 3 552 3 683 130 800 3,7 17,50 0,62 1 316 500 1 427 000 3 519 3 629 110 500 3,1 16,25 0,49
767 200 874 500 2 144 2 251 107 300 5.0 16,50 0,79 1 640 100 2 071 000 4 751 5 182 430 900 9,1 17,50 1,46
906 800 996 700 2 502 2 591 89 900 3,6 17,20 0,60 1 654 800 1 654 800 13 542 13 542 — — 14,75 —
9 441 200 10 594 600 34 962 36 115 1 153 400 3,3 15,95 0,55
Tabell CZ forts.
Län Folkmängd "Eget" skat- Egen Garanterad skattekraft Primärkommun 1977-01-01 teunderlag, Skatte- i % av medelskattekraften ] 000 skr kraft ___.— Enligt nuv. Enligt regler” förslaget 1 2 3 4 5 6 Väsrerbotiens län Lycksele 14 681 2 953 89,52 130,04 132 Nordmaling 7 737 1 291 74,26 110,12 121 Norsjö 10 138 1 932 84,81 121,55 126 Robertfors 7 471 1 243 74,06 110,20 117 Skellefteå 72 929 14 788 90,26 110,04 111 Sorsele 4 030 679 74,96 130,77 138 Storuman 8 418 1 545 81,68 130,21 131 Umeå 76 276 17 131 99,97 110,03 110 Vilhelmina 8 769 1 511 76,72 130,12 131 Vindeln 7 130 1 274 79,51 120,09 120 Vännäs 11 308 2 026 79,76 120,06 120 Åsele 8 818 1 562 78,82 130,06 132 Hela länet 237 705 47 934 89,76 115,10 116,53 Norrbottens län Arjeplog 4 152 795 85,20 132,12 141 Arvidsjaur 8 063 1 507 83,21 130,04 136 Boden 28 178 6 163 97,36 130,04 130 Gällivare 25 279 5 595 98,51 130,02 132 Haparanda 9 080 1 446 70,86 130,05 132 Jokkmokk 7 562 1 508 88,75 130,05 143 Kalix 18 767 3 455 81,94 130,05 130 Kiruna 31 222 7 389 105,35 130,11 130 Luleå 67 190 15 469 102,48 120,05 120 Pajala 9 164 1 432 69,57 142,66 148 Piteå 36 463 7 307 89,20 120,08 120 Alvsbyn 9 272 1 688 81,02 130,05 130 Överkalix 5 334 892 74,47 135,94 148 Overtorneå 6 387 1 023 71,28 139,25 145 Hela länet 266 113 55 668 93,11 126,97 128,47 Hela riket 8 236 179 1 849 017 99,93 98,71 106,32
Anm. Förändringar enligt avsnitt 6.1 eller 6.2 i huvudbetänkandet är ej beaktade. 1 kol. 4—6 anges skattekraften i procent av medelskattekraften (= 224,66 skattekronor per invånare).
"Avser egen eller garanterad skattekraft inkl. avfolknings- och sommarstugereglerna.
Tillskott av skatteunderlag.
Totalt skatteunderlag Ökning av det totala skatteunderlaget enligt
. skr 1000 skr - Enligt nuv. Enligt Enligt nuv. Enligt förslaget ? regler förslaget regler förslaget Skr ? 3, 7 8 9 10 11 i 1 336 500 1 401 100 4 289 4 354 64 600 623 300 812 400 1 914 2 103 189 100 i 836 600 938 100 2 768 2 870 101 500 ? 606 700 720 800 1 850 1 964 114 100 * 3 241 100 3 398 100 18 030 18 187 157 000 505 300 570 800 1 184 1 249 65 500 5 917 800 932 700 2 463 2 477 14 900 , 1 724 000 1 724 000 18 855 18 855 — 1 051 900 1 069 300 2 563 2 581 17 400 650 100 650 100 1 924 1 924 — 1 023 800 1 023 800 3 050 3 050 — 1 015 100 1 053 500 2 577 2 615 38 400 ? 13 532 200 14 294 700 61 466 62 229 762 500 ? 437 600 520 500 1 232 1 315 82 900 i 848 300 956 300 2 356 2 464 108 000 2 068 700 2 068 700 8 232 8 232 — 1 789 600 1 901 900 7 384 7 496 112 300 1 207 500 1 247 200 2 653 2 693 39 700 701 600 921 600 2 209 2 429 220 000 j 2 028 400 2 028 400 5 483 5 483 — 1 737 400 1 737 400 9 127 9 127 — 2 653 000 2 653 000 18 122 18 122 — i 1 504 800 1 614 800 2 937 3 047 110 000 i 2 530 100 2 530 100 9 837 9 837 — ? 1 021 400 1 021 400 2 709 2 709 — 736 600 881 100 1 629 1 774 144 500 975 300 1 057 900 1 998 2 081 82 600 20 240 300 21 140 300 75 908 76 808 900 000 32 803 000 217 184 800 1 981 820 2 066 202 84 381 800
%
12
Utdebitering Förändrat för 1977, kr/skr
13
14,65 15,00 16,75 15,05 15,50
16,70 15,50 16,77 16,50 12,50
15,00 17,10
15,93
15,50 13,15 13,95 16,55 15,00
16,10 13,75 15,20 15,60 15,00
16,25 15,45 16,00 14,60
15,34 15,78
utdebiterings- behov p. g. a. förslaget, kr/skr
0,22 1,35 0,59 0,87 0,13
0,88
2. Grunderna för uppbyggnad av ett reformerat skatteutjämningssystem
2.1. Beräkning av kostnader och intäkter
Kostnader som kommunerna själva kan påverka bör inte beaktas i skatte- utjämningssystemet. Personaltätheten inom exempelvis den slutna åldrings- vården påverkar i hög grad vårdstandarden. Kommunerna avgör bl. a. dessa standardfrågor som har betydelse för kostnaderna. Kostnaderna kan även påverkas genom att verksamheten organiseras mer eller mindre effektivt. Eftersom påverkbara kostnadsskillnader inte bör beaktas i detta samman- hang är det inte lämpligt att grunda skatteutjämningen på redovisade kost- nader enligt räkenskaper. Metoderna för kostnadsredovisningen varierar också mellan olika kommuner. Ett exempel är skillnader i fråga om be- räkning av kapitaltjänstkostnader och andra interna kostnadsposter. För verksamhet som delvis finansieras med avgifter påverkas intäkterna genom kommunala beslut om avgifternas storlek. Ett skatteutjämningssystem grun- dat på redovisade kostnader och intäkter skulle bl. a. gynna kommuner med hög standard och låga avgifter på övriga kommuners bekostnad. För en rättvis skatteutjämning är det således nödvändigt att endast ta hänsyn till kostnader och intäkter som kan anses normala. Vad som är normalt får bedömas från fall till fall. Det är inte alltid lämpligt att räkna med ett genomsnitt. I många fall kan det vara rimligt att man kalkylerar med en standard som är representativ för en betydande majoritet. Man kan diskutera om kapitaltjänstkostnaderna bör beräknas på anskaff- ningsvärden eller på återanskaffningsvärden. För att fastställa de verkliga anskaffningsvärdena för kommunernas anläggningstillgångar skulle ha be- hövts uppgifter från samtliga kommuner. För de äldsta anläggningstillgång- arna saknas i många fall uppgifter om dessa värden. Kommunförbundet har rekommenderat kommunerna att göra avskrivningar på återanskaff- ningsvärden och beräkna internränta på bruksvärden. Vi har därför valt att grunda våra beräkningar av kapitaltjänstkostnader på återanskaffnings- värden. Kapitaltjänstkostnaden kan beräknas som en annuitet av anskaff- ningskostnaden för byggnader och inventarier. Med 1976 års internränta och tre procents avskrivning blir annuiteten för byggnader och anläggningar ca åtta procent. För inventarier har vi räknat med tio procents avskrivning plus internränta, vilket för 1976 motsvarar en annuitet av ca 15 procent. De kalkylerade kostnaderna och intäkterna får inte uppfattas som statliga normer för olika verksamheter utan endast som ett hjälpmedel för utjämning av kostnadsskillnader. Kommunerna har självklart frihet att välja högre standard som finansieras med högre utdebitering eller uppvägs av lägre standard inom något annat verksamhetsområde. Det är naturligtvis också möjligt för kommunerna att välja lägre utdebitering och pruta på den stan- dard som ligger till grund för beräkning av skatteutjämningsbidraget. En förutsättning är självfallet att kommunen uppfyller de krav som staten fast- ställt för vissa delar av den kommunala verksamheten.
2.2. Grundläggande skattekraftsgaranti med tillägg eller avdrag för åldersstruktur och tillägg för minskande invånarantal
Utredningens förslag till förändrat skatteutjämningssystem för primärkom- munerna redovisas översiktligt i följande punkter.
1. Kommunerna indelas liksom tidigarei skattekraftsklasser. Antalet klasser ökar från sex till tolv. Klasserna-är indelade i treprocentsintervall från 103 procent till 136 procent av medelskattekraften. Till grund för inplaceringen i skattekraftsklasser ligger särskilda be- dömningar och kalkyler. Utgångspunkten för inplaceringen har varit att en kommun med genomsnittliga kostnader på grund av geografiskt läge och bebyggelsestruktur tillförs skatteunderlag motsvarande 105 procent av medelskattekraften. Efter avrundning innebär detta att kommunen normalt har inplacerats i skattekraftsklassen med 106 procents grund- garanti. För kommuner med gynnsam respektive ogynnsam situation vad gäller geografiskt läge och bebyggelsestruktur har hänsyn tagits till kostnadsskillnader på grund av dessa faktorer vid inplaceringen i lägre eller högre skattekraftsklasser. Indelningen i skattekraftsklasser förutsätts ligga fast under en längre period om exempelvis fem år.
2. Den grundläggande skattekraftsgarantin enligt punkt ] kompletteras med hänsyn till kommunernas åldersstruktur. Kommuner vilkas åldersstruk- tur orsakar relativt sett höga kostnader får tillägg till grundgarantin, me- dan kommuner som har låga kostnader beroende på en gynnsam ål- dersstruktur får vidkännas avdrag. Den grundläggande skattekraftsgaran- tin kompletteras vidare med tillägg till kommuner som har en befolk- ningsminskning som överstiger fem procent under den senaste tioårs- perioden. Tilläggen och avdragen beräknas årligen i absoluta tal och omräknas därefter till procent av medelskattekraften.
Vid fastställandet av den totala garantin föreslås två spärregler. a. Avdrag för gynnsam åldersstruktur, i förekommande fall justerad med tillägg för befolkningsminskning, får inte leda till att en kommun något år erhåller lägre skattekraftsgaranti än 100 procent av medelskattekraften. b. Den för varje år framräknade totala garantin får inte understiga den skat- tekraft som kommunen tillförsäkras enligt nuvarande skatteutjämnings- system året före genomförandet av de nya reglerna.
3. Extra skatteutjämningsbidrag bör även i fortsättningen beviljas kommu- ner med behov av särskilt stöd.
4. Skatteutjämningssystemet bör även kunna kompletteras med inomre- gional skatteutjämning.
3. Grundläggande skattekraftsgaranti
3.1. Kostnadsski/lnader på grund av geografiskt läge
Det finns inte någon beräkning som omfattar samtliga kommuner när det gäller det geografiska lägets betydelse för kommunernas kostnader. För en fullständig kartläggning av sådana kostnadsskillnader måste man beakta ett stort antal kostnadsposter. Såsom underlag för fördelning av skatteut- jämningsbidrag kan man dock begränsa beräkningen till de geografiskt be- tingade kostnadsskillnader som i mera väsentlig grad påverkar utdebite- ringsbehovet. Det kan anses tillräckligt att beakta sådana skillnader som avser
— byggnads- och underhållskostnader — transportkostnader
— uppvärrnningskostnader
— kostnader för kallortstillägg.
3.1.1. Byggnads- och underhållskostnader
Investeringar i byggnader och anläggningar periodiseras genom årliga av- skrivningar och genom att ränta varje år påförs investeringarnas bruksvärde. Dessa s. k. kapitaltjänstkostnader utgör således kommunernas årliga kost- nader för användning av byggnader och anläggningar. Kapitaltjänstkost- naderna kan därför användas som underlag när man skall beräkna hur bygg- nadskostnaderna varierar mellan olika kommuner.
För nettoinvesteringar 1946—1975 beräknas enligt tabell C 3
— återanskaffningsvärdet till 131 137 milj. kr — bruksvärdet till 83930 milj. kr
Kapitaltjänstkostnaderna har beräknats med 3 procents avskrivning på åter- anskaffningsvärdet och med 7 procents ränta på bruksvärdet.
Även kostnaderna för underhåll varierar mellan olika kommuner. När kostnadsskillnaderna beräknas bör man därför också räkna med underhålls- kostnaderna. Vi har räknat med 0,75 procent av återanskaffningsvärdet.
1976 års genomsnittskostnad för att bygga och underhålla kommunala byggnader uppgår enligt dessa beräkningar till 1315 kr per invånare.
Bostadsstyrelsens ortskoefficienter kan användas för att beräkna den en- skilda kommunens prisnivå för byggnads- och underhållskostnader. I de fall flera koefficienter fastställs för olika delar av en kommun har en ge- mensam koefficient vägts ihop för kommunen med ledning av invånar- antalet i kommundelarna. 1 tabell C 4, kolumn 2, redovisas ortskoeflicien- tema i en indexserie som varierar från 98 enheter i södra Sverige till 120 enheter i de nordligaste delarna.
Vid beräkningen av de årliga byggnads- och underhållskostnaderna har genomsnittskostnaden 1 315 kr multiplicerats med det för varje kommun gällande indextalet. Index 100 motsvarar således 1 315 kr. Den lägsta kost- naden beräknas för kommunerna i Kristianstads och Malmöhus län med 1289 kr. De nordligaste kommunerna i Norrbottens län har enligt dessa beräkningar den högsta kostnaden med 1 578 kr per invånare. Skillnaden
TabellC 3 Nettoinvesteringar i primärkommunala byggnader och anläggningar Milj. kr Investeringsår Nettoutgift i Konsument- löpande priser prisindex, % 1975 4 948 347 1974 4 691 316 1973 4 497 287 1972 4 628 269 1971 4 660 254 1970 5 037 236 1969 4 349 221 1968 4 457 215 1967 3 650 211 1966 3 098 202 1965 2 948 190 1964 2 643 181 1963 2 740 175 1962 2 164 170 1961 1 446 163 1960 1 488 159 1959 1 536 153 1958 1 412 152 1957 1 226 145 1956 1 101 139 1955 1 070 133 1954 986 129 1953 904 128 1952 743 126 66 422 1951 1950 1949 Uppskattade värden 1948 1947 1946 1966—1975 1956—1965 1946—1955
Nettoutgift i 1976 års priser
447 671 986 6 572 7 008 8 153 7 517 U| Ul Ul
ååå
Resterande livslängd, år
30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10
9 8 7
AUIOX
Nk»)
mellan högsta och lägsta beloppet är således 289 kr, vilket motsvarar en utdebiteringsskillnad på 1:76 kr/ skr om man räknar med ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften.
I tabell C 4, kolumn 3, redovisas i absoluta tal den avvikelse från genom- snittskostnaden som beräknats för varje kommun. Beloppen erhålls genom att invånarantalet multipliceras med skillnaden mellan 1315 kr och den beräknade kostnaden per invånare för kommunen.
Bru ksvärde 1976
447 482 587 915 074 794 014 071 846 101 951 533 589 756 807 788 790 538 292 110 024 876 719 526
>—___—__Nwwwaaosoxoxoxuiutmu-
400 333 267
150 100 50
83 930
56 331 23 154 4 445
3.1 .2 Transportkostnader
Det finns ingen undersökning som visar prisvariationerna inom landet för sådana varor och tjänster som kommunen använder. En orsak till att priserna varierar är skillnader i transportkostnader.
Som underlag för beräkning av transportkostnaderna har vi använt totala kostnader för varor o.d. Utgifterna för byggnads- och anläggningsmaterial samt diverse material exklusive bränsle och drivmedel uppgår till samman- lagt 5435 milj. kr enligt utgiftsslagsstatistiken för 1975. Av gruppen ad- ministrativa och diverse främmande tjänster exklusive byggnads- och an- läggningsentreprenader kan man räkna med att andelen varor utgör ca 25 procent. vilket för 1975 blir 1275 milj. kr. Enligt 1975 års finansstatistik inköptes transportmedel, maskiner och inventarier för 695 milj. kr. Sam- manlagt uppgick de kostnader som påverkas av transportkostnader till 7 405 milj. kr 1975. Om man gör ett tillägg med 10 procent för prisstegringar mellan 1975 och 1976 uppgår dessa kostnader 1976 till 8 145 milj. kr, vilket motsvarar ca 1000 kr per invånare.
Enligt proposition 1973z95 angående transportstöd som regionalpolitiskt medel uppgår transportkostnadsandelen av varuvärdet till 5,3 procent. Be- räkningen bygger på en genomförd undersökning av transponkostnaderna hos 190 företag. Med ledning av dessa uppgifter kan kommunernas trans- portkostnader uppskattas till i runt tal 55 kr per invånare. Genomsnittligt motsvarar detta belopp en utdebitering av 0:33 kr/skr.
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet, ERU, har gjort beräk- ningar som visar vad det kostar att transportera en genomsnittsvara mellan samtliga A-regioner. Beräkningarna har publicerats i bilagedel II till be- tänkandet Orter i regional samverkan (SOU 197413). Expertgruppen har i beräkningarna förutsatt att det billigaste transportmedlet av järnväg eller lastbil används. Dessutom har det från och med 1974 gällande transport- stödet beaktats i beräkningarna. Dessa beräkningar kan anses ge ett till- räckligt noggrant underlag för beräkning av skillnader i kommunernas trans- portkostnader vid fördelning av skatteutjämningsbidrag.
I tabell C 4, kolumn 4, redovisas ett för varje kommun beräknat trans- portkostnadsindex som grundas på ERUzs underlag. Indexserien varierar från 94 enheter i Katrineholms och Örebros A-regioner till 208 enheter i Gällivare, Kiruna och Pajala.
Vid beräkningen av kostnaderna har kommunens indextal multiplicerats med den kalkylerade transportkostnaden 55 kr per invånare. Den beräknade kostnaden blir då lägst 52 kr i mellansverige och högst 114 kr per invånare i Norrbottens läns inland. Spännvidden som uppgår till 62 kr motsvarar en utdebitering av 0:38 kr/skr om man räknar med ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften. Skillnaden mellan kommunens beräknade transportkostnad per invånare och 55 kr har multiplicerats med invånar- antalet. De beräknade avvikelserna från basvärdet redovisas kommunvis i tabell C4, kolumn 5.
3.1.3. Uppvärmningskostnader
Kommunernas kostnader 1975 för bränsle samt driv- och smörjmedel upp- gick enligt fmansstatistiken till 797 milj. kr. Kostnaderna för driv- och smörj- medel är så obetydliga att de inte påverkar utdebiteringssatsen i nämnvärd grad. Dessa kostnader torde också variera med geografiskt läge på ungefär samma sätt som uppvärmningskostnaderna. Därför kan det redovisade be- loppet utan reducering användas som underlag för beräkning av uppvärm- ningskostnaderna.
Kostnadsökningarna mellan 1975 och 1976 för prisstegring och tempe- raturförändring kan sammanlagt beräknas till ca 35 procent. Om man räknar med dessa kostnadsökningar uppgår kommunernas kostnader för uppvärm- ning till i genomsnitt 135 kr per invånare under 1976.
Uppgifter om värmeförbrukningen i olika delar av landet finns i bl. a. energisparkommitténs broschyr om energibesparande åtgärder. Med ledning av dessa uppgifter erhålls en lägsta uppvärmningskostnad av 123 kr per invånare i Kristianstads och Malmöhus län. Vi har valt att konstruera en indexserie som grundas på energisparkommittens uppgifter och med den lägsta kostnaden som basvärde. För kommunerna i Västerbottens och Norr- bottens län blir då den beräknade kostnaden 160 kr per invånare. Skillnaden är alltså 37 kr, vilket är lika med 0:22 kr/skr i utdebitering om man räknar med ett skatteunderlag som motsvarar medelskattekraften.
1 tabell C 4, kolumn 7, redovisas de beräknade avvikelserna från basvärdet för uppvärmningskostnaderna i varje kommun.
Vid beräkningen av uppvärmningskostnaderna har någon hänsyn inte tagits till de för närvarande gällande ortstilläggen vid transport av eldnings- olja. Systemet med dylika tillägg kommer eventuellt att avvecklas. Orts- tilläggen beräknas för kommunerna betyda en utdebiteringsskillnad av högst 0:06 kr/skr. Man kan därför bortse från ortstilläggen i dessa beräkningar.
3.1.4. Kallortstillägg
Kallortstillägg förekommer i Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Tjänstgöringsorterna är indelade i fyra kallortsklasser med beteckningarna A, B, C och D. Kallortstillägget är 1, 2, 4 respektive 8 procent av lönesumman. Någon särredovisning av ut- betalade kallortstillägg finns inte i lönestatistiken. Kostnaderna för kall- ortstillägg måste därför beräknas.
Inom vissa kommuner finns flera kallortsklasser. Därför har ett medel- värde beräknats för de procentuella pålägg på lönesumman som avser kall- ortstillägg. Som vikt har använts antalet anställda på respektive tjänstgö- ringsort. Uppgift om de anställdas klasstillhörighet har hämtats från kom- munförbundets senast bearbetade personalstatistik som grundas på förhål- landena den 1 mars 1975.
1 tabell C 4, kolumn 8, redovisas de procentuella pålägg på lönesumman som kallortstilläggen motsvarar i de berörda kommunerna.
Beräknad lönesumma för 1976 exklusive personalförsäkringar framgår av den investerings- och löneprognos som kommunerna redovisat till statistiska centralbyrån i februari 1976. För ett mindre antal kommuner som inte re-
dovisat sådan prognos har lönebeloppet enligt 1976 års budget använts. Lö- nesumman har reducerats med lärarlöner för grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Kallortstilläggen till dessa löner påverkar nämligen inte kommunernas utdebiteringsbehov eftersom statsbidrag erhålls även till dessa tillägg. Uppgifter om lärarlönernas storlek har erhållits från 1976 års budget eller per telefon från respektive kommun.
Eftersom pålägg för arbetsgivaravgifter och andra personalomkostnader måste göras även på kallortstilläggen har kostnaderna för personalförsäk— ringar och kommunal kompletteringspension adderats till lönesumman. Uppgift om dessa kostnader har hämtats ur budgeten eller beräknats med 38,6 procent på lönesumman. För kommuner i det inre stödområdet är arbetsgivaravgifterna två procentenheter lägre än för övriga, vilket har be- aktats. Uppgifterna i budgetarna har i vissa fall räknats om för att få jäm- förbara kostnader. Det är främst kostnaderna för den kommunala kom- pletteringspensionen som beräknas på olika sätt.
Med ledning av lönesumman inklusive personalförsäkringar och kom- munal kompletteringspension samt det för kommunen beräknade procen- tuella pålägget för kallortstillägg har kallortstilläggen beräknats i absoluta tal. Redovisning härav finns i tabell C4, kolumn 9.
Utdebiteringsbehovet för kallortstilläggen varierar naturligtvis beroende på vilken kallortsklass kommunen tillhör. Men även för kommuner med samma procentuella kallortstillägg kan utdebiteringsbehovet variera. För kommuner i Norrbottens län där kallortstillägget motsvarar 8 procent är det beräknade utdebiteringsbehovet för kallortstillägg högst i Jokkmokks kommun med 1:30 och lägst i Övertorneå kommun med 0:87 kr/skr räknat efter ett skatteunderlag enligt medelskattekraften. Det kan finnas flera för- klaringar till denna skillnad. Bl. a. kan personalbehovet påverkas av hur omfattande den kommunala verksamheten är inom olika verksamhetsom- råden och hur stor del av verksamheten som drivs i egen regi. Antal ål- derstillägg för de anställda kan också variera och påverka kallortstilläggens storlek.
3.1.5. Sammanlagd skillnad i utdebiteringsbehov på grund av geografiskt läge
1 tabell C 4, kolumn 10 redovisas en summering av de beräknade skillnaderna i absoluta tal på grund av geografiskt läge. För att få en samlad bild av det geografiska lägets betydelse för utdebiteringsbehovet har summan om- räknats till utdebiteringsbehov per skattekrona i kolumn 11, varvid ett lik- värdigt skatteunderlag som grundas på medelskattekraften använts. Största utdebiteringsbehovet på grund av geografiskt läge beräknas för Jokkmokks kommun med 3:40 och det näst största i Gällivare med 3:20 kr/skr. För kommuner i Kristianstads och Malmöhus län redovisas negativa utdebi— teringsbehov för geografiskt läge med de största minusbeloppen, —0:11 kr/skr, för kommunerna Hässleholm, Osby och Perstorp.
1 kolumn 12 redovisas beräknad avvikelse från riksgenomsnittet i ut- debiteringsbehov per skr. Plusposter ökar och minusposter minskar skat- teutjämningsbidraget.
TabellC4 Utdebiteringsbehov i primärkommunerna for avvikande kostnader på grund av geografiskt läge
Län Byggnads- och Transport- Uppvärmnings- Kallorts- Summa av- Utdebi- Beräknad
Primärkommun underhålls— kostnader kostnader tillägg vikande terings— avvikel- kostnader kostnader behov se från
riksge— nomsnitt
Index Tkr Index Tkr Index Tkr % Tkr Tkr Kr/ skr Kr/ skr
1 2 3 4 6 7 8 9 10 11 12 In
Stockholms län
Botkyrka 112 11 044 100 — 110 840 11 884 1,08 +0,63 Danderyd 112 4 287 100 — 110 326 4 613 1,02 +0,57 Ekerö 112 2 380 100 - 110 181 561 1,06 +0,61 Haninge 112 7 937 100 — 110 604 541 1,03 +0,58 Huddinge 112 9 874 100 — 110 751 625 1,05 +0,60 Järfälla 112 8 134 100 — 110 619 753 1,02 +0,57 Lidingö 112 5 796 100 - 110 441 237 1,05 +0,60 Nacka 112 8 730 100 —— 110 664 394 1,05 +0,60 Norrtälje 102 1 031 114 302 110 470 803 0,28 —0,17 Nynäshamn 108 2 009 100 — 110 229 238 0,72 +0,27 2 Sigtuna 108 800 100 — 110 319 119 0,70 +0,25 Sollentuna 112 6 851 100 — 110 521 372 1,05 +0,60 Solna 112 8 502 100 - 110 647 149 1,01 +0,56 Stockholm 112 104 969 100 — 110 7 982 11 951 1,02 +0,57 Sundbyberg 112 4 260 100 — 110 324 584 1,00 +0,55 Södertälje 108 8 174 100 — 110 932 106 0,71 +0,26 Tyresö 112 4 634 100 — 110 352 986 1,04 +0,59 Täby 112 6 518 100 — 110 496 014 1,06 +0,61 Upplands-Bro 108 1 556 100 — 110 178 734 0,75 +O,30 Upplands—Väsby 112 4 546 100 — 110 346 892 1,09 +0,64 Vallentuna 108 1 566 100 — 110 179 745 0.73 +0,28 Vaxholm 112 4 345 100 — 110 330 675 1,09 +0,64 Värmdö 112 2 533 100 — 110 193 726 1,07 +0,62
.—
NOOO ooxoox—N MNQNQ ovh—v -—'VN
Tabell C 4 forts.
Län Byggnads- och Transport- Uppvärmnings- Kallorts— Summa av- Utdebi- Beräknad Primärkommun underhålls- kostnader kostnader tillägg vikande terings- avvikel- kostnader kostnader behov se från riksge-
nomsnitt
Index Tkr Index Tkr Index Tkr % Tkr Tkr Kr/skr Kr/ skr
1 2 3 4 6 7 8 9 10 11 12 'n
Uppsala län
Enköping 100 — 102 35 110 383 418 0,08 —0,37 Håbo 102 263 102 11 110 120 394 0,26 —0,19 Tierp 102 548 114 160 110 250 958 0,28 —O,1 7 Uppsala 102 3 632 105 380 110 1 657 669 0,25 —0,20 Älvkarleby 102 262 114 77 110 119 458 0,28 —-0,1 7
Östhammar 102 506 105 53 110 231 790 0,25 —0,20
'I")
Södermanlands län
Eskilstuna 100 — 98 — 102 110 1 112 1 010 0,07 —0,38 Flen 100 — 94 — 60 110 217 157 0,05 —0,40 Katrineholm 100 — 94 — 108 110 392 284 0,05 —0,40 Nyköping 100 — 98 — 69 110 751 682 0,07 -—0,38 Oxelösund 100 — 98 — 16 110 171 155 0,07 —0,38
Strängnäs 100 — 98 — 24 110 267 243 0,07 —0,38 Vingåker 100 — 94 — 31 110 114 83 0,05 —040
Östergötlands län
Boxholm 100 — 97 — 10 110 71 61 0,06 ——0,39 Finspång 100 — 97 — 41 110 298 257 0,06 —0,39 Kinda 100 — 98 — 12 110 128 116 0,07 -—0,38 Linköping 100 — 98 — 120 110 1 311 1 191 0,07 —0,38 Mjölby 100 — 97 — 42 110 306 264 0,06 —0,39 Motala 100 — 97 — 81 110 591 510 0,06 —0,39 Norrköping 100 — 97 — 197 110 1 430 1 233 0,06 —0,39 Söderköping 100 — 97 — 17 110 124 107 0,06 —0,39 Valdermarsvik 100 — 97 — 15 110 106 91 0,06 —0,39 Ydre 100 — 96 - 9 110 52 43 0,06 —0,39
Åtvidaberg 100 — 98 -— 14 110 156 142 0,07 —0,38 Odeshög 100 — 97 — 10 110 73 63 0,06 —-0,39
Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda
Värnamo
Kronobergs län
Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd
Uppvidinge Växjö Älmhult
Kalmar län
Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar
Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås
Vimmerby Västervik
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
96 97 104 104 101 97 97 96 101 97
104 106 106 110 110 106 106 106 106 119 119 106 116 119 116 119 119 116 119 106 111
14 30 61 18 60 54 19 41 47 66 62 29 144 66 49 38 205 50
113 122 61 68 547 115 119 225 246
80 54 252
110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105
78 219 331 100 1 302
391 139 225 136 342 361 225 107 315 143 177 138 745 183
65 70 111 46 314 78 68 129 168 46 98 250
64 189 392 118 362
337 120 184 142 295 427 287 136 459 209 226 176 950 233 178 192 172 114 861
193 187 354 414 126 152 502
0,06 0,06 0,09 0,09 0,08 0,06 0,06 0,06 0,08 0,06 0,09 0,09 0,09 0,11 0,11 0,09 0,09 0,09 0,09 0,10 0,10 0,06 0,09 0,10 0,09 0,10 0,10 0,09 0,10 0,06 0,07
—0,39 —0,39 —0,36 —0,36 -—0,37 —0,39 —0,39 -—0,39 —0,37 —0,39 —0,36 —0,36 —0,36 —0,34 —0,34 —0,36 —0,36 —0,36 —0,36 —0,35 —0,35 —0,39 —0,36 —0,35 —0,36 —0,35 —0,35 —0,36 —0,35 —0,39 —0,38
Tabell C 4 forts.
Län Byggnads- och Transport- Uppvärmnings- Kallorts- Summa av- Utdebi- Beräknad Primärkommun underhålls- kostnader kostnader tillägg vikande terings- avvikel- kostnader kostnader behov se från riksge-
nomsnitt
Index Tkr Index Tkr Index Tkr % Tkr Tkr Kr/ skr Kr/ skr
l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Gotlands län Gotland 102 1 431 196 2 872 110 653 4 956 0,56 +0,11
Blekinge län
Karlshamn 100 — 119 336 105 193 529 0,10 —0,35 Karlskrona 100 — 1 15 495 105 360 855 0,09 —0,36 Olofström 100 — 119 180 105 103 283 0,10 —0,35 Ronneby 100 — 115 251 105 182 433 0,09 —0,36 Sölvesborg 100 — 119 163 105 94 257 0,10 —-0,35
Kristianstads län
Bromölla 98 — 299 120 125 100 — — 174 0,09 —0,54 Båstad 98 — 294 120 123 100 — — 171 —0,09 —0,54 Hässleholm 98 — 1 271 115 399 100 — — 872 —0,11 —0,56 Klippan 98 — 428 125 224 100 — — 204 —0,08 —0,53 Kristianstad 98 — 1 775 120 742 100 — — 1 033 —0,09 —0,54 Osby 98 — 363 115 114 100 — — 249 —0,11 —0,56 Perstorp 98 — 195 115 61 100 — — 134 —0,11 —0,56 Simrishamn 98 — 529 135 387 100 — — 142 —0,04 —0,49 Tomelilla 98 - 332 135 243 100 — — 89 —0,04 —-0,49 Åstorp 98 — 302 125 158 100 — — 144 —0,08 —0,53 Ängelholm 98 — 741 120 310 100 — — 431 —0,09 —0,54 Örkelljunga 98 — 233 120 97 100 — — 136 —0,09 —0,54 Östra Göinge 98 — 393 120 164 100 — — 229 —0,09 —0,54
Malmöhus län
Bara 98 — 133 127 75 100 — — 58 —0,07 -0,52 Bjuv 98 — 373 125 195 100 - — 178 —0,08 -0,53 Burlöv 98 — 371 127 210 100 — — 161 —0,07 —0,52 Eslöv 98 — 691 120 289 100 — — 402 —0,09 —0,54 Helsingborg 98 — 2 674 125 1 398 100 — — 1 276 —0,08 —0,53
Höganäs Hörby
Höör Kävlinge Landskrona
Lomma Lund Malmö Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Trelleborg Vellinge
Ystad Hallands län
Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm
Varberg
Göteborgs o. Bohus län
Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund
98 98 98 98 98 98 98 98 98 98 98 98 98 98 98 98
100 100 100 107 100 100 109 109 109 102 102 109 102 109 102 102
125 120 120 127 125 127 127 127 135 135 127 125 127 127 127 135 115 115 115 106 115 115 106 106 106 109 109 106 109 106 109 106 292 131 110 286 528 229
1 133 3 617
270 227 235 173 121 516 324 456
1 467 68 93 75 51 156 52 90 45 48
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105 105
199 446
67 230 119
258
2 668 124 170 90 61
284 64 163 55 88
—— 267 — 181 — 153 — 220 — 482 — 176 — 873 — 2 789 — 100 — 181 — 157 — 94 — 398 — 250 — 167
472 1 059 159 3 887 283 613
56 759 2 647 3 614 561 381 6 037 394 3 466
340 520
—0,08 —0,09 —0,10 —0,07 —0,08 —0,07 —0.07 —0,07 43,04 —o.04 —0,07 —0,08 —0,07 —0,07 —0,07 —0,04
0,09 0,09 0,09 0,64 0,09 0,09 0,77 0,80 0,79 0,23 0,23 0,78 0,24 0,78 0,22 0,22
—0,53 —0,54 —0,55 —0,52 —0,53 —0,52 —0,52 —O,52 —0,49 --0,49 —0,52 —0.53 —0,52 —0,52 -—0,52 —0,49 —0.36 —0,36 —0_36 +0.l9 —0,36 -—0.36 +0,32 +0,35 +0,34 —0,22 —0.22 +0,33 —0,21 +0,33 —0,23 -0,23
Tabell C 4 forts.
Län Byggnads- och Transpon- Uppvärmnings- Kallorts- Summa av- Utdebi- Beräknad Primärkommun underhålls- kostnader kostnader tillägg vikande terings- avvikel- kostnader kostnader behov se från riksge-
nomsnitt
Index Tkr Index Tkr Index Tkr % Tkr Tkr Kr/ skr Kr/ skr
1 2 3 4 6 7 8 9 10 11 12 'n
Strömstad 102 249 109 47 105 57 353 0,23 —0,22 Tanum 102 291 109 55 105 66 412 0,23 —0,22 Tjörn 102 279 106 35 105 64 378 0,22 —0,23 Uddevalla 102 1 232 109 232 105 281 1 745 0,23 —0,22 Öckerö 109 1 091 106 30 105 55 1 176 0,78 +0,33
Älvsborgs län
Ale 109 2 601 106 73 110 264 2 938 0,83 +0,38 Alingsås 100 — 106 92 110 334 426 0,09 —0,36 Bengtsfors 100 — 103 20 110 148 168 0,08 -0,37 Borås 100 — 103 174 110 1 262 1 436 0,08 —0,37 Dals-Ed 100 -— 103 9 110 * 63 72 0,08 —0,37
Färgelanda 100 — 109 34 110 83 117 0,10 —0,35 Herrljunga 100 — 103 15 110 106 121 0,08 —0,37 Lerum 109 3 333 106 93 110 338 3 764 0,83 +0,38 Lilla Edet 102 295 106 37 110 135 467 0,26 —0,19 Mark 100 — 103 50 110 363 413 0,08 —0,37 Mellerud 100 — 106 34 110 125 159 0,09 —0,36 Svenljunga 100 — 103 17 110 122 139 0,08 —0,37 Tranemo 100 — 103 19 110 141 160 0,08 —0.37 Trollhättan 100 — 106 166 110 603 769 0,09 —O,36 Ulricehamn 100 — 103 35 110 257 292 0,08 —0,37 Vårgårda 100 — 106 28 110 100 128 0,10 —0,35 Vänersborg 100 — 106 113 110 412 525 0,09 —0,36 Åmål 100 — 103 22 110 160 182 0,08 -—0,37
Skaraborgs län
Falköping 100 — 99 — 18 110 390 372 0,07 —0,38 Grästorp 100 — 106 17 110 63 80 0,09 —0,36 Gullspång 100 — 101 4 110 83 87 0,08 —0,37 Götene 100 — 102 14 110 148 162 0.08 _n_37 __
Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Mullsjö
Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda
Vara
Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums
Hagfors Hammarö Karlstad
Kil Kristinehamn
Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby
Årjäng
Örebro län
Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga
100 100 4100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 102 100 100 100 100 100 100
98 98 102 101 101
102 98 98 99 101 102 110 110 105 109 109 109 109 109 109 105 109 105 109 103 109 110
94 103 94 99 103
00
38 14 19 50 12 25
151 53 43 56 54
92 53 358 49 76 27 15 67 33 80 54
110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 110 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115
92 98 416 296 61
208 544 132 156 123 269
494 174 279 202 196 335 194 303 1 79 501
99 95 245 355 289
177 204 219 300 202 686
84 89 454 310
227 494 120 149 129 294 645 227 322 258 250 427 247 661 228 577 126 110 312 388 369 231 167 239 245 196 749
0,07 0,07 0,08 0,08 0,08 0,08 0,07 0,07 0,07 0,08 0,08 0,14 0.14 0,13 0,15 0,14 0,14 0,14 0,14 0,15 0,13 0,14 0,12 0,14 0,12 0,14 0,14 0,09 0,12 0,09 0,10 0,12
—0,38 —O,38 —0,37 —0,37 —0,37 —0,37 —o,38 —0,38 —0,38 —0,37 —0,37 —0,31 -—0,31 —0,32 —0,30 —0,31 —0,31 —0,31 —O,31 —0,30 —0,32
—0,31 —O,33 —0,31 —0,33 —0,31 —0,31
—0,36 —0,33 —0,36 —0,35 —0.33
Tabell C 4 forts.
Län Byggnads- och Transport- Uppvärmnings- Kallorts- Summa av- Utdebi- Beräknad Primärkommun underhålls- kostnader kostnader tillägg vikande terings- avvikel— kostnader kostnader behov se från riksge-
nomsnitt
Index Tkr Index Tkr lndex Tkr % Tkr Tkr Kr/skr Kr/ skr
1 2 3 4 6 7 8 9 10 11 12 'n
Kumla 100 — 94 — 56 115 305 249 0,09 —0,36 Laxå 100 — 94 — 29 115 156 127 0,09 —0,36 Lindesberg 100 — 99 — 1 15 442 429 0,1 1 —0,34 Ljusnarsberg 100 — 99 — 115 130 126 0,11 —0,34 Nora 100 — 99 — 115 167 162 0,11 —0,34
Örebro 100 — 94 — 389 115 2 121 1 732 0,09 -—0,36
"tv'n '—
Västmanlands län
Arboga 100 — 96 — 32 110 177 145 0,06 —0,39 Fagersta 100 — 105 44 110 191 235 0,09 —0,36 Hallstahammar 100 — 99 — 10 110 223 213 0,07 —0,38 Heby 100 — 104 29 110 158 187 0,09 —0,36 Kungsör 100 — 96 — 18 1 10 99 81 0,06 —0,39 Köping 100 — 96 — 61 110 334 273 006 —0.39 Norberg 100 — 105 18 110 79 97 0,09 —0,36 Sala 100 — 104 45 1 10 245 290 0,09 —O,36 Skinnskatteberg 100 — 105 15 110 65 80 0,09 —0,36 Surahammar 100 — 99 — 6 110 133 127 0,07 -0,38 Västerås 100 — 99 — 65 110 1 415 1 350 0,07 —O,38
Kopparbergs län
Avesta 102 714 104 60 120 652 1 426 0,32 —0,13 Borlänge 102 1 215 103 76 120 1 109 2 400 0,32 —0,13 Falun 102 1 253 103 79 120 1 144 2 476 0,32 —0,13 Gagnef 102 240 103 15 120 219 474 0,32 —0,13 Hedemora 102 440 104 37 120 402 879 0,32 —0, 1 3 Leksand 102 335 103 21 120 306 662 0,32 —0, 1 3 Ludvika 102 870 106 109 120 794 1 773 0,33 —0,12 Malung 105 787 119 125 120 287 1 199 0,61 +0,16 Mora 102 471 119 187 120 430 1 088 0,37 —0.08 nu... inn IDA rin
inn nn uu- ,...-. A.... _
Rättvik Smedjebacken Säter
Vansbro Älvdalen
Gävleborgs län
Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal
Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn
Västernorrlands län
Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå
Ånge Örnsköldsvik
Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre
Östersund
102 102 102 102 105 102 102 102 102 102 102 102 102 102 102 105 105 108 105 105 108 105 108 108 109 110 108 111 112 108
__No— -——m
.—
VÄ Vox inet-xo Nv—ulf)
870 286 380 965 575 304 169 211 135 847
779 834 757 180 223
463 970 937 540 724 823
axon ND
103 106 103 103 119 114 114 114 127 127 127 114 114 114 114 139 139 149 130 130 130 161 143 143 143 143 143 143 143 143
18 17 14 88
255 669 111 545 325 172
49 62
332 248 580 598 706 1 551 307 229 2 026 211 225 308 310 185 420 217 1 280
120 120 120 120 120 115 115 115 115 115 115 115 115 115 115 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 125 258 322 246 209 202 595 1 564 260 660 394 208 115 145 777 580 812 837 786
2 820
558 417 1 811 267 285 390 393 235 533 275 1 624
0,52 0,26 1,00 0,17 0,37 0,39 1,95 1,20
114
141
1 136 39
107 105 942 270
.— MMVON NGO v—II—INNF— VNW
558 718 533 452 958 720 519 751 170 294
684 333 418 244 675
171 269 390 551 088 109 943 454 510 345 532 243 464 210 599
0,32 0,32 0,32 0,32 0,68 0,32 0,32 0,31 0,36 0,36 0,36 0,31 0,32 0,32 0,32 0,71 0,70 1 ,02 0,69 0,69 0,91 0,90 0,98 0,95 1,10 1,17 0,95
1 ,51 1 ,46 0,98
—0,13 —0,13 —0,13 —0,13 +0,23 —0,13 —0,13 —0,14 —0,09 ——0,09 —0,09 —0,14 —0,13 —0,13 —0,13 +0,26 +0,25 +0,57 +0,24 +0,24 +0,46 +0,45 +0,53 +0,50 +0,65 +0,72 +0,50 +1,06 +1,01 +0,53
Tabell C 4 forts.
Lån Byggnads- och Transport- Uppvärmnings- Kallorts- Summa av- Utdebi- Beräknad Primärkommun underhålls- kostnader kostnader tillägg vikande terings- avvikel— kostnader kostnader behov se från riksge-
nomsnitt
Index Tkr Index Tkr Index Tkr % Tkr Tkr Kr/ skr Kr/ skr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
aah—___
Västerbottens län
Lycksele 105 966 164 517 130 544 1,95 578 2 605 1,08 +0,63 Nordmaling 105 509 159 251 130 286 1,00 131 1 177 0,92 +0,47 Norsjö 110 1 338 172 403 130 377 2,84 509 2 627 1,55 +1,10 Robertsfors 105 490 159 242 130 276 1,34 150 1 158 0,95 +0,50 Skellefteå 105 4 766 172 2 871 130 2 682 2,00 3 454 13 773 1,16 +0,71 Sorsele 112 641 164 143 130 150 4,24 381 1 315 1,95 +1,50 Storuman 113 1 443 164 297 130 312 4,84 726 2 778 2,02 +1,57 Umeå 105 4 950 159 2 443 130 2 786 1,00 1 905 12 084 0,99 +0,54 Vilhelmina 112 1 371 164 306 130 321 400 877 2 875 2,02 +1,57
1 1 2
Vindeln 105 470 159 232 130 265 1:13 137 104 0,93 +0,48 Vännäs 105 747 159 369 130 420 1,00 191 727 0,91 +0,46 Åsele 112 1 398 164 312 130 328 1,96 400 438 1,66 +1,21
Norrbottens län
Arjeplog 120 1 102 189 205 130 155 4,16 339 Arvidsjaur 112 1 270 189 394 130 298 4,00 666 Boden 112 4 389 189 1 362 130 1 029 400 1 445 Gällivare 120 6 682 208 1 509 130 940 8,00 4 315 1 Haparanda 108 952 204 518 130 335 4,00 695 Jokkmokk 120 1 998 189 372 130 281 8,00 644 Kalix 108 1 966 204 1 069 130 691 4,00 488 Kiruna 120 8 204 208 1 853 130 1 154 8,00 665 Luleå 112 10 461 189 3 245 130 2 453 4,00 239 Pajala i20 2 478 208 560 130 349 8,00 452
Piteå 108 3 740 189 1 740 130 1 315 4,00 2 411 206 1,61 +1,16 Älvsbyn 108 962 189 448 130 338 4,00 592 1,59 +1,14 Överkalix 120 1 437 204 312 130 202 8,00 938 2 889 3,14 +2,69 Övertorneå 120 1 716 204 373 130 241 8,00 961 3 291 2.99 +2.54
801 2,59 +2,14 628 1,97 +1 52 225 1,82 +1,37 446 3,20 +2 75 500 1,69 +1,24 295 3,40 +2,95 214 1,72 +1,27 876 3,11 +2,66 398 2.12 + 1 ,67 839 3,02 +2.57
_NNMN ”"/310521]? 05 .—
___.va.—-
0 v m N
3.2. Kostnadsskillnader på grund av bebyggelsestruktur
Bebyggelsestrukturen och avstånden inom kommunen har stor betydelse för vissa kommunala kostnader. 1 stadsplanelagda tätorter är byggande och underhåll av gator en obligatorisk kommunal uppgift. Även inom bygg- nadsplanelagda tätorter svarar flertalet kommuner för väghållningen. Staten betalar dock till övervägande del kostnaderna för genomfartsvägama i tät- orterna. Utanför tätonerna svarar staten för eller ger bidrag till större delen av vägkostnaderna.
Vatten- och avloppskostnaderna kan inte helt täckas med avgifter i de mindre tätorterna. I glesbygdskommuner med stora avstånd utgör skol- skjutskostnader och stöd till kollektiv trafik en betydande kostnadspost även om trafiktätheten är blygsam.
Vi har vidare uppmärksammat de ökade kostnader som beror på att man i mindre tätorter och i glesbygder har anläggningar som från ekonomisk synpunkt är oförmånliga. Som exempel kan nämnas de små ålderdoms- hemmen, där personalsammansättningen medför relativt sett högre kost- nader än för ålderdomshem med 60 platser som vi kalkylerat med. Även de små skolenheterna kan medföra något högre kostnader än vi räknat med. Vi har dock prioriterat kartläggning av kostnader som enligt våra bedöm- ningar har större betydelse för utdebiteringsskillnaderna.
Tätortsgraden, bebyggelsens fördelning mellan små och stora tätorter, exploateringsgraden samt avstånden inom kommunen kan således i hög grad påverka utdebiteringsbehovet. Skillnaderna kan vara betydande mellan kommuner inom ett så begränsat område som ett län.
Även andra kostnader än som nämnts här kan påverkas av bebyggel- sestrukturen. 1 Skatteutjämningssystemet bör man dock av administrativa skäl endast ta hänsyn till kostnadsposter som väsentligt påverkar utdebi- teringsbehovet. Vi anser att följande kostnader bör beaktas:
— vatten- och avloppskostnader — kostnader för gator och vägar samt parker i tätorter — kostnader för kollektiv landsbygds- och tätortstrafik samt Skolskjutsar utanför tätorter — kostnader för fritidshus — vissa ospecificerade kostnader i ett antal kommuner, framför allt i Norrland
3.2.1. Vatten- och avloppskostnader
Vatten- och avloppsledningarnas längd och dimension varierar med exploa- teringsgraden. Det är främst ledningslängd per ansluten person som påverkar de totala kostnaderna för vatten— och avloppsverken. Andra orsaker till kost- nadsskillnaderna är avstånd till vattentäkter, vattnets kvalitet m. m. De naturliga förutsättningarna för rening och avloppsutsläpp påverkar avlopps- kostnaderna.
Med ledning av den officiella statistikens uppgifter om ledningslängder samt förutsättningar för vattenproduktion och avloppsrening m. ni. har vi beräknat kommunernas nettokostnad per ansluten person. Samma avgifts-
taxa har använts för alla kommuner så att olikheter i kommunernas taxe- politik inte skall påverka resultatet.
Kostnaderna för vattenproduktion varierar med anläggningarnas storlek och vattenkvalitet. 1 Svenska vatten- och avloppsverksföreningens statistik finns uppgifter om bl. a. antalet vattenreningsverk, vattenkvalitet och re- ningsmetod. Kompletterande uppgifter har inhämtats direkt från några kom- muner.
I statistiken redovisas inte uppgift om vattenreningsverkens storlek. En kalkyl för alla vattentäkter har dock inte ansetts nödvändig för att grovt beräkna kostnaderna för vattenproduktionen. Därför har en genomsnittlig storlek för vattenreningsverken beräknats kommunvis med ledning av re- dovisat antal verk och anslutna personer. Vattenreningsverken har indelats i storleksgrupper.
Vattenkvalitet och reningsmetod kan indelas i ett stort antal varianter. För våra beräkningar har valts följande indelning, nämligen grundvatten. ytvatten och ytvatten som renats med kemisk fällning. Kalkylerna har grun- dats på de anläggningskostnader som redovisas i tabell C 5. Dessa kostnader har beräknats med ledning av erhållna uppgifter från K-Konsult.
Tabell CS Anläggningskostnad för vattenverk Kr/person. 1976 års priser
Reningsverksstorlek Grundvatten thatten thatten med Anslutna personer kemisk fällning 15 000 eller ller 145 215 260 10 000—14 999 165 250 300 7 000— 9 999 195 290 350 5 000— 6 999 230 340 410 4 000— 4 999 265 400 480 3 000— 3 999 300 450 540 2 000— 2 999 335 500 600 1 500— 1 999 370 560 670 1 000— 1 499 435 650 780 800— 999 495 740 890 700— 799 535 800 960 600- 699 560 840 1 010 500— 599 595 890 1 070 400— 499 635 950 1 140 300— 399 690 1035 1 240 Färre än 300 765 1 150 1 380
De kalkylerade kapitaltjänstkostnaderna motsvarar åtta procents annuitet av 1976 års beräknade anläggningskostnader. Driftkostnadskalkylerna har grundats på uppgifter som erhållits från K-Konsult. Driftkostnaderna för vattentäkter är — om man bortser från de största enheterna — ca 50 procent högre för ytvatten än för grundvatten. För rening av ytvatten med kemisk fällning ökar kostnaderna med ytterligare 50 procent.
När olika reningsmetoder används i samma kommun har de sammanlagda årskostnaderna beräknats såsom ett vägt medelvärde av kostnaderna för de två eller tre reningsmetoder som förekommer. Som grund för denna vägning har vi använt vattenproduktion enligt olika reningsmetoder.
Tabell C6 Drift- och kapitaltjänstkostnader för vattenverk Kr/person. 1976 års priser
Reningsverksstorlek Grundvatten thatten Anslutna personer Drift- Kapital- Drift- Kapital— kostnad tjänst kostnad tjänst 15 000 eller fler 10 10 20 15 10 OOO—14999 10 15 20 20 7 000— 9 999 15 15 20 25 5 000— 6 999 15 20 25 25 4 000— 4 999 20 20 25 30 3 000— 3 999 20 25 30 35 2 000— 2 999 20 25 35 40 1 500— 1 999 30 30 40 45 1 000— 1 499 30 35 50 50 800— 999 40 40 55 60 700— 799 40 45 60 65 600— 699 45 45 65 65 500— 599 45 50 70 70 400— 499 50 50 70 75 300— 399 50 55 80 85 Färre än 300 60 60 85 90
thatten med kemisk fällning
Drift- kostnad
25 25 30 30 35 40 45 55 65 75 80 90 90 95 105 115
Kapital- tjänst
20 25 30 35 40 45 50 55 60 70 75 80 85 90 100 110
Kalkylerade driftkostnader och kapitaltjänstkostnader framgår av tabell C 6.
Driftkostnadsberäkningarna har testats genom jämförelse med vissa kom- muners budgeterade kostnader för 1976. Av sammanlagt 100 tillgängliga budgetar var budgetuppställningen i 30 fall så enhetlig att korrekt jämförelse med kalkylerna kunde göras. Jämförelsen visade så god samstämmighet att de kalkylerade driftkostnaderna kan anses godtagbara vid beräkningen av kostnadsskillnader mellan kommunerna.
Kostnaderna för avloppsrening varierar med anläggningarnas storlek och reningsmetod. Liksom för vattenproduktion har det inte ansetts nödvändigt att göra en kalkyl för varje reningsverk. Med ledning av Svenska vatten- och avloppsverksföreningens statistik och kompletterande uppgifter från några kommuner har genomsnittlig storlek beräknats för avloppsrenings- verken. Indelningen i storleksgrupper överensstämmer med den som gjorts för vattenreningsverken. För olika reningsmetoder har valts följande in- delning, nämligen mekanisk rening, mekanisk-kemisk, enbart kemisk eller biologisk rening samt biologisk-kemisk rening. Kalkylerna har grundats på de anläggningskostnader som anges i tabell C 7. Dessa kostnader har be- räknats med ledning av erhållna uppgifter från K-Konsult. Hänsyn har tagits till statsbidrag. För kemisk eller biologisk rening har förutsatts statsbidrag med 30 procent och för kemisk-biologisk rening med 40 procent.
De kalkylerade kapitaltjänstkostnaderna motsvarar åtta procents annuitet av 1976 års beräknade anläggningskostnader. Driftkostnaderna för avlopps- reningen varierar mellan de tre redovisade reningsmetoderna på ungefär samma sätt som för vattenreningen. Kalkylerna har grundats på uppgifter som erhållits från K-Konsult. När olika driftmetoder används har de sam-
Tabell, C8 Drift- och kapitaltjänstkosmader för avloppsreningsverk Kr/person. 1976 års priser
Reningsverksstorlek Anslutna personer
15000 eller fler 10000—14999 7000— 9999 5000— 6999 4000— 4999 3000— 3999 2000— 2999 1500— 1999 1000— 1499
800— 700— 600— 500— 400— 300—
999 799 699 599 499 399
Färre än 300
TabellC7Anläggningskostnad för avloppsreningsverk Kr/person. 1976 års priser
Reningsverksstorlek Anslutna personer
15000 eller fler 10 000—14 999 7 000— 9 999 5000— 6 999 4 000- 4 999 3 000— 3 999 2 000— 2 999 1 500— 1999 1 000— 1 499
800— 700— 600— som 400— mm
999 799 699 599 499 399
Färre än 300
Mekanisk rening
185 210 240 285 335 375 41 5 465 540 615 665 700 740 790 860 960
275 315 365 425 500 565 625 700 815 925 1 000 1 050 1 115 1 190 1 290 1 440 Mekanisk-kemisk, kemisk eller biologisk rening”
Kemisk—biolo- gisk reningb
330 375 435 510 600 675 750 840 975 1 110 1 200 1 260 1 335 1 425 1 545 1 725
"Statsbidrag har frånräknats med 30 procent. bStatsbidrag har frånräknats med 40 procent.
manlagda årskostnaderna beräknats såsom ett vägt medelvärde som grundats på antalet anslutna personer.
C8.
Mekanisk rening
Drift- kostnad
15 15 15 20 25 25 30 35 40 50 50 55 60 60 65 70
Kapital- tjänst
15 15 20 25 25 30 35 35 45 50 55 55 60 65 70 75
Mekanisk-kemisk,
Kalkylerade driftkostnader och kapitaltjänstkostnader framgår av tabell
Kemisk-biologisk
kemisk eller bio- rening logisk rening
Drift— Kapital- Drift- Kapital- kostnad tjänst kostnad tjänst 25 20 30 25 25 25 30 30 25 30 35 35 30 35 40 40 35 40 45 50 35 45 50 55 40 50 55 60 50 55 70 65 60 65 80 80 70 75 95 90 75 80 100 95 85 85 110 100 85 90 115 105 90 95 120 115 95 105 130 125 105 115 145 140
Ledningskosmaderna i kronor per meter varierar med ledningarnas di- mension. Vattenledningar är något dyrare än avloppsledningar, framförallt beroende på skillnader i materialkostnader. Markbeskaffenhet kan också lokalt påverka byggnadskostnaderna. Hänsyn härtill har tagits när kostnads- skillnader på grund av geografiskt läge beräknats.
Genomsnittlig dimension har beräknats för olika tätortsstorlekar. Tätor- terna har indelats i sex grupper.
Beräknade anläggningskostnader grundas på uppgifter från K-Konsult. Gruppering i tätortsstorlekar och beräknade anläggningskostnader framgår av tabell C9.
Tabell C 9 Anläggningskostnad för vatten- och avloppsledningar Kr/meter ledning. 1976 års priser
Tätortsstorlek Vattennät Avloppsnät Stockholm, Göteborg och Malmö 317 269 75 000—125 000 300 263 50 000— 74 999 275 250 25 000— 49 999 250 238 10 000— 24 999 230 218 Mindre än 10 000 226 213
De kalkylerade kapitaltjänstkostnaderna som motsvarar åtta procents an- nuitet av 1976 års beräknade anläggningskostnader har större betydelse än driftkostnaderna. Kalkylerade driftkostnader för vatten- och avloppsled- ningsnäten grundas på uppgifter från ett 30-tal kommuner.
Samma driftkostnader per meter ledning har beräknats för vatten- re- spektive avloppsnät i tätorter av samma storlek. För kommuner med flera tätorter har det inte ansetts nödvändigt att kalkylera med olika lednings- kostnader för varje tätort. Kalkylerna torde bli tillräckligt noggranna om invånarantalet i den största tätorten får avgöra till vilken grupp kommunen skall hänföras vid beräkning av ledningskostnaderna. Den beräknade kost- naden per meter varierar från två kronor i de minsta tätonema till fem kronor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Indelningen i tätortsstorlekar, driftkostnader och kapitaltjänstkostnader framgår av tabell C 10.
TabellC 10 Drift- och kapitaltjänstkostnader för vatten- och avloppsledningar Kr/ meter ledning. 1976 års priser
Tätortsstorlek Vatten- Avlopps- Antal invånare ledningar ledningar Stockholm, Göteborg och Malmö 30 27 75 000—125 000 27 24 50 000— 74 999 25 23 25 000— 49 999 23 22 10 000— 24 999 21 20 Mindre än 10 000 20 19
Administrationskostnadema, vari ingår kostnader för avläsning, debitering m.m., har beräknats till 30 kr per person.
För beräkning av kommunernas nettokostnader har antagits att avgifterna för vatten och avlopp uppgår till 300 kr per person och år vilket motsvarar en förbrukning av 75 kubikmeter till ett pris av fyra kr.
Följande exempel för Enköping illustrerar metoden för beräkning av års- kostnaden per ansluten person.
Statistiskt underlag:
— Antal anslutna personer 23 140 — Antal vattenverk (grundvatten) 14 — Antal m vattenledningar 145 400 — Antal m avloppsledningar 214 300 — Antal avloppsreningsverk (biologisk-kemisk rening) 5 — Antal invånare i största tätorten enl. FoB 18 541 Beräknade årskostnader: Enligt Kr per an- tabell sluten per- son Vattenproduktion” C 6 60 Vattenledningar” C 10 133 Avloppsledningar” C 10 186 Avloppsreningd C 8 95 Administration 30 504 Avgår avgifter —300 204
l”Genomsnittlig vattenverksstorlek beräknas enligt följande: 2—31411—40 = 1 653 anslutna per vattenverk bbedningslängd per ansluten: läg—(11%; = 6,3 m
rLedningslängd per ansluten: 2; ägo = 9,3 m
23 140 = 4 628
” Genomsnittlig storlek för avloppsreningsverk: anslutna per avloppsreningsverk.
Beräkningarna visar betydande skillnader i kostnader per ansluten person. Kommunernas utdebiteringsbehov påverkas även av andelen tätortsinvå- nare, eftersom det normalt bara är invånarna i tätorterna som är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsverket. I vissa kommuner är även delar av glesbygdsbefolkningen och fritidshusen anslutna till kommunens anläggningar, vilket ökar utdebiteringsbehovet. Kalkylerna visar på utde- biteringsskillnader på 4:54 kr/skr mellan högsta och lägsta värde.
Den väsentliga orsaken till denna stora utdebiteringsskillnad är exploa- teringsgraden som påverkar ledningslängden per ansluten person. I många kommuner har man under senare år eftersträvat en spridning av bebyg- gelsen genom ökad satsning på småhus, vilket medför att ledningslängden ökar och därmed vatten- och avloppskostnaderna. En sådan exploatering får betraktas som en standardkomponent och bör enligt vår mening inte föranleda ökade skatteutjämningsbidrag.
Kalkylerna har därför modifierats så att hänsyn endast tas till genom- snittskostnader i olika tätortsstorlekar. Härigenom undviker man att belöna låg exploatering av tätorterna. I stället premieras en högre exploatering än genomsnittet i respektive tätortsstorlek. En sådan modifiering av kalkylerna medför också att eventuella enstaka felaktigheter i statistikuppgifterna inte får någon större betydelse. Nackdelen med denna metod är att man där- igenom inte beaktar att flertalet små tätorter planerats och byggts utan tanke på dagens krav på vatten- och avloppsanläggningar. Kommunerna har i dessa fall inte haft stora möjligheter att påverka exploateringsgraden. Kost- nadsskillnaderna p.g.a. olika exploateringsgrad är betydande. Fördelarna med genomsnittsberäkningar anser vi dock överväger nackdelarna.
Vi har indelat kommunerna i åtta grupper efter tätortsstorlek. I de minsta tätorterna — under 2 000 invånare — uppgår den kalkylerade genomsnitts- kostnaden till 640 kr per ansluten. I tätorter med 50000 invånare och däröver är genomsnittskostnaden 116 kr per ansluten. För Stockholm, Gö- teborg och Malmö stannar genomsnittskostnaden vid 23 kr per ansluten. Indelningen i storleksgrupper och genomsnittskostnaden per ansluten person framgår av tabell C 11. Kommunerna har placerats i storleksgrupper efter antalet invånare i den största tätorten.
TabellC 11 Nettokostnader 1976 för vatten och avlopp i olika stora tätorter Kr per ansluten
Tätortsstorlek Antal Genomsnitts- Högsta Lägsta Antal invånare kommuner kostnad nettokost- nettokost—
nad nad
— 1 999 22 640 1 051 345
2 000— 2 999 25 494 812 304 3 000— 4 999 47 431 692 213 5 000— 9 999 68 331 698 —38 10 000—24 999 65 258 793 —39 25 000—49 999 31 160 435 —50 50 000— 17 1 16 199 —63 Stockholm, Göteborg, Malmö 3 23 31 —15
278
Anslutna fritidshus bidrar på många håll till ökade nettokostnader. Ut- redningen har i kapitel 5 i slutbetänkandet diskuterat frågan om en ändring av vatten- och avloppslagen som skulle öka kommunernas möjligheter att med avgifter finansiera dessa kostnader.
Enligt utredningens mening bör inte de vatten- och avloppskostnader som belöper på fritidshusen medräknas i underlaget för skatteutjämnings- bidrag. Vi har av denna anledning avskilt fritidshusen från beräkningarna genom att multiplicera kostnaden per person med antalet tätortsinvånare i stället för med antalet anslutna personer. Eventuella fel i statistiken ifråga om antalet anslutna personer får härigenom inte någon betydelse.
Avgörande för utdebiteringsbehovet till vatten- och avloppskostnader är den kalkylerade kostnaden per ansluten och andelen tätortsbefolkning. I kalkylerna har antalet tätortsinvånare enligt folk- och bostadsräkningen,
FOB 75, använts. Uppgifter om kalkylerad kostnad och avvikande utde- biteringsbehov för samtliga kommuner finns i tabell C 12. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.
3.2.2. Kostnader för gator och vägar samt parker
Staten finansierar i princip de allmänna vägarna både i tätorter och i glesbygd. I tätorterna finansierar kommunerna större delen av övriga gator och vägar. Inom stadsplan är kommunerna ansvariga för gatorna om inte gatan är allmän väg som vägverket svarar för. Staten har uppdragit åt 105 kommuner att svara för viss väghållning i huvudsak inom de större tätorterna (stats- kommunala vägar). Kommunerna får statsbidrag till dessa vägar med 95 procent av kalkylerade kostnader exklusive belysning, renhållning och viss del av gröna ytor. Inom byggnadsplan är väghållningen i princip enskild. Kommunerna svarar dock för den huvudsakliga delen av denna väghållning antingen i egen regi eller genom bidrag till vägföreningar med undantag för vägar som uteslutande betjänar fritidsbebyggelse.
Utanför tätorterna finns förutom de allmänna vägarna ett betydande enskilt vägnät. Till huvuddelen av detta vägnät bidrar staten med 70 procent av kalkylerade kostnader. Många kommuner har dock antingen övertagit denna väghållning och uppbär statsbidrag eller bidrar till väghållningen med skillnaden mellan statsbidraget och kalkylerade kostnader.
Kommunernas kostnader för gator och vägar påverkas således även av väghållningens omfattning utanför tätorterna. Främst påverkas dock kost- naderna av tätbebyggelsens omfattning. Dimensioneringen av gatunätet va- rierar med exploateringsgraden. Bebyggelsestrukturen har därför stor be- tydelse för kostnaderna.
Kommunala parker och lekplatser finns i allmänhet endast i tätorterna. Separata cykelvägar förekommer också mest i de största tätonema där bil- trafiken är så omfattande att det ansetts nödvändigt att skilja cykeltrafiken från annan trafik. Bebyggelsestrukturen har således betydelse även för dessa kostnader.
Om en jämförelse mellan olika kommuner av kostnaderna för gator och vägar samt parker och lekplatser inte skall påverkas av standardskillnader och redovisningsmetoder är det nödvändigt att jämförelsen grundas på enhetligt kalkylerade kostnader. Vi har räknat med att 1976 års kostnad för gator och vägar samt parker i tätorter uppgår till 475 kr per tätortsinvånare oavsett tätonsstorlek och gatuyta. Kalkylen grundas på den standard som är vanlig i stora tätorter med hög exploateringsgrad.
Vi har också diskuterat att beräkna kostnaderna för den standard som är vanlig i olika tätortsstorlekar och beakta den faktiska gatuytan. En enhetlig kostnad per tätortsinvånare medför dock den betydande fördelen att va- rierande exploateringsgrad som kommunerna i hög grad påverkat inte får någon betydelse för skatteutjämningsbidragets storlek.
Utöver enhetskostnaden — 475 kr per tätortsinvånare — har vi räknat med ett tillägg för vinterväghållning som varierar mellan 15 och 35 kr per tät— ortsinvånare beroende på geografiskt läge. Underlag för beräkningarna av vinterväghållningskostnaderna har erhållits från statens vägverk och statens meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
! |
Uppgifter om kalkylerade kostnader per tätortsinvånare för gator och vägar samt vinterväghållning i olika kommuner finns i tabell C 12, kolumn 6. Utdebiteringsbehovet per skr i kolumn 7 har beräknats efter ett skatteun- derlag som grundas på medelskattekraften. I genomsnitt uppgår utdebi- teringsbehovet till 2:51 kr/skr.
1 kommuner med 100 procent tätortsbefolkning är utdebiteringsbehovet för gator, vägar och parker ca tre kronor per skr. De mindre variationer i utdebiteringsbehovet som förekommer beror på skillnader i befolknings- utvecklingen. Kostnadsberäkningen grundas nämligen på invånarantalet den 1 januari 1975 och skatteunderlaget på invånarantalet två år tidigare, dvs. det skatteunderlag som ligger till grund för 1976 års utdebitering.
Avvikelserna från genomsnittligt utdebiteringsbehov redovisas i kolumn 8. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.
3.2.3. Kostnader för kollektiv landsbygdstrafik samt Skolskjutsar utanför tätorter
Mätt i väglängd per invånare är avstånden i norrlandskommunerna ofta tio gånger så stora som i sydsvenska kommuner. Avstånden påverkar således i hög grad kommunernas kostnader för kollektiv trafik och Skolskjutsar utanför tätorterna.
I de minsta tätorterna finns inte behov av eller underlag för kollektiv trafik. Endast i undantagsfall förekommer kollektivtrafik i tätorter med mindre än 10000 invånare. Behovet av kollektiv tätortstrafik stiger med ökande invånarantal. Grundskolorna i tätorterna är i regel placerade så att Skolskjutsar inte behövs annat än för handikappade elever. Grundskolomas elever utnyttjar därför tätortstrafiken endast i begränsad omfattning.
Den kollektiva landsbygdstrafiken är mest utbyggd i norrlandslänen. Lin- jelängden för den statsbidragsberättigade landsbygdstrafiken plus vägsträck- or som saknar linjetrafik men trafikeras av Skolskjutsar överstiger i norr- landslänen ofta kommunens totala statliga och statsunderstödda vägnät. Orsaken härtill är att samma väg i närheten av tätorterna används av flera linjer. I de södra delarna av landet är den kollektiva trafiken inte utbyggd i samma omfattning.
Vår kartläggning av linjetrafikens omfattning grundas på uppgifter från länsstyrelserna. Skolskjutsverksamhetens omfattning framgår av uppgifter från kommunerna. Dessa uppgifter visar att det finns betydande standard- skillnader mellan kommunerna både ifråga om kollektiv trafik och skol- skjutsar. Det har visat sig svårt att med ledning av de erhållna uppgifterna göra tillförlitliga beräkningar av kostnaderna för en likvärdig standard för den kollektiva trafiken och skolskjutsverksamheten. Vi har därför valt en mera schablonmässig metod för beräkning av trafikbehovet och kostnaderna härför. .
För att beräkna behovet av kollektiv trafik och Skolskjutsar utanför tät- orterna ligger det nära till hands att utgå från det vägnät som till övervägande del finansieras av statliga medel. Underlaget för kostnadsutjämningen blir då opåverkbart från kommunalt håll. Om man inte vill minska nämnvärt på den trafik som för närvarande erhåller statligt stöd och den nuvarande skolskjutstrafikens omfattning bör man som normal standard räkna med
Tabell C 12 Utdebiteringsbehov i primärkommunerna för vatten och avlopp, gator och vägar samt parker
Län Antal. tätorts- Vatten och avlopp Gator och vägar samt parker
Primärkommun invånare enligt K (1 U . . . . folk- och bo- ostna per tdebite- AVVikelse Kostnad per Utdebite— AVVikelse
stads räk ningen tätortsin- ringsbehov, från riksge- tätortsin— ringsbehov, från riksge- vånare, kr kr/skr nomsnitt, vånare, kr kr/skr nomsnitt, 1975 (FOB 75) kr/skr kr/skr
Stockholms län
Botkyrka 67 635 160 0,98 +0,04 495 3,04 +0,53 Danderyd 27 211 258 1,56 +0,62 495 2,99 +0,48 Ekerö 9 863 331 1,35 +0,4l 495 2,01 —0,50 Haninge 47 955 160 0,92 —0,02 495 2,86 +0,35 Huddinge 62 167 116 0,71 —0,23 495 3,04 +0,53 Järfälla 51 364 116 0,70 —0,24 495 2,97 +0,46 Lidingö 36 321 160 0,98 +0,04 495 3,04 +0,53 Nacka 54 485 258 1,58 +0,64 495 3,03 +0,52 Norrtälje 23 869 258 0,96 +0,02 495 1,84 —0,67 Nynäshamn 16 238 258 1,34 +0,40 500 2,60 +0,09 Sigtuna 23 278 258 1,36 +0,42 495 2,60 +0,09 Sollentuna 43 114 160 0,99 +0,05 495 3,05 +0,54 Solna 53 992 116 0,69 —O,25 495 2,96 +0,45 Stockholm 665 550 23 0,14 —0,80 495 2,98 +0,47 Sundbyberg 27 058 160 0,94 — 495 2,91 +0,40 Södertälje 72 355 116 0,66 —O,28 495 2,80 +0,29 Tyresö 28 475 160 0,95 +0,01 495 2,95 +0,44 Täby 40 793 160 0,98 +0,04 495 3,04 +0,53 Upplands-Bro 13 104 331 1,89 +0,95 495 2,82 +0,31 Upplands-Väsby 27 449 160 0,98 +0,04 495 3,02 +0,51 Vallentuna 11 938 258 1,28 +0,34 495 2,46 —-0,05 Vaxholm 22 886 258 1,38 +0,44 495 2,64 +0,l3 Värmdö 10 416 331 1,36 +0,42 495 2,03 —0,48
Uppsala län
Enköping 22 004 258 1,08 +0,14 495 2,06 —0,45 Håbo 8 243 331 1,78 +0,84 495 2,67 +0,16
Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar
Södermanlands län
Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Vingåker
Ösrergöllands län
Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby
Motala Norrköping Söderköping Valdemarsvik Ydre
Åtvidaberg Odeshög
Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda
Värnamo
13 149 119 810 9 158 12 223 84 227 14 060 26 859 50 196 13 862 17 787 6 507 4 262 21 007 6 441 96 796 20 424 39 687 108 335 568 826 809
924
sovr-— OSM
3 672 13 883 21 275 5 542 98 044 27 324 7 900 16 004 8 200 20 172
23 021
331 116 331 331 116 331 258 160 258 258 331 431 258 431 116 258 160 116 331 431 640 331 494
494 331 331 431 116 258 431 258 431 258 258
1,26 0,61 1,85 1,30
+0,32 —0,33 +0,91 +0,36 —0,3o +0,61 +0,35 —0,15 +0,58 +0,34 +0,43 +O,95 +0,38 +0,64 —0,31 +0,32 —0,16 —0,30 +0,36 +0,78 +0,73 +0,59 +0,58 +0,77 +0,59 +0,62 +0,83 —0,30 +0,36 +0,85 +0,39 +O,97 +0,16 +0,27
495 495 495 495 495 500 500 500 500 495 500 500
1,89 2,62 2,77 1,94 2,75 2,34 2,50 2,46 2,95 2,45 2,07 2,19 2,56 1,83 2,72 2,44 2,44 2,75 1,94 1,97 1,31 2,31 1,54 1,73 2,31 2,33 2.06 2,75 2,54 2,10 2,58 2,23 2,13 2,37
—0,62 +0,11 +0,26 —0,57 +0,24 —0,17 -—0,01 —0,05 +0,44 —0,06 —0 44
-.
—0,32 +0,05 —0,68 +0,21 —0,07 —0,07 +0,24 —0,57 —0,54 —1 ,20 —-0,20 —0.97 —0,78 —0,20 —0,18 —0,45 +0,24 +0,03 —0,41 +0,07 —0,28 —0.38 —0,l4
Tabell C 12 forts.
Län Antal tätorts- Vatten och avlopp Gator och vägar samt parker
Primärkommun invånare enli t + folk- och bo-g Kostnad per Utdebite— Avv1kelse Kostnad per Utdebite- Avvikelse
stadsräkningen tätortsin- ringsbehov, från riksge- tätortsin- ringsbehov, från riksge- vånare, kr kr/skr nomsnitt, vånare, kr kr/skr nomsnitt, 1975 (FOB 75) kr/skr kr/skr
Kronobergs län
Alvesta 11 953 331 1,28 +0,34 500 1,93 —0,58 Lessebo 7 591 494 2,60 +1,66 495 2,61 +0,10 Ljungby 17 038 258 1,02 +0,08 500 1,98 —-0,53 Markaryd 8 783 431 1,93 +0,99 495 2,21 -0,30 Tingsryd 7 778 494 1,59 +0,65 495 1,59 —0,92
Uppvidinge 8 159 494 2,11 +1,17 500 2,13 —0,38 Växjö 50 258 160 0,79 -—0,15 500 2,47 —0,04 Älmhult 9 881 331 1,31 +0,37 495 1,95 —0,56
Kalmar län
Borgholm 3 577 494 1,00 +0,06 495 1,00 -1,51 Emmaboda 8 189 331 1,40 +0,46 495 2,10 —0,41 Hultsfred 14 529 331 1,59 +0,65 495 2,37 —0,14 Högsby 4 617 640 2,31 +1,37 495 1,79 —0,72 Kalmar 45 533 160 0,85 —0,09 495 2,62 +0,11 Mönsterås 9 831 331 1,51 +0,57 495 2,26 —0,25 Mörbylånga 6 186 494 1,69 +0,75 495 1,69 —0,82 Nybro 16 467 258 1,20 +0,24 495 2,29 —0,22 Oskarshamn 23 180 258 1,31 +0,37 495 2,51 10
Torsås 3 252 640 1,66 +0,72 495 1,28 —1,23
Vimmerby 11 150 331 1,36 +0,42 495 2,04 —0,47 Västervik 33 203 258 1,24 +0,30 495 2,38 —0,1 3
Gotlands län Gotland 29 212 258 0,85 —0,09 495 1,62 —0,89 Blekinge län
Karlshamn 25 365 258 1,24 +0,30 495 2,38 —O,13 Karlskrona 46 958 160 0,76 —0,18 495 2,36 —0,15 ()lnfctröm 13 495 758 1.20 +0.26 495 2.30 —0.21
Ronneby 22 760 258 1,19 +0,25 495 2,29 —0,22 Sölvesborg 11 660 331 1,51 +0,57 495 2,25 —0,26
Kristianstads län
Bromölla 9 209 331 1,63 +0,69 495 2,44 —0,07 Båstad 6 109 494 1,67 +0,73 495 1,67 —0,84 Hässleholm 37 459 258 1,22 +0,28 495 2,35 —0,16 Klippan 12 031 331 1,51 +0,57 495 2,25 —0,26 Kristianstad 51 830 160 0,75 —0,19 495 2,32 —0,19
Osby 10 150 331 1,49 +0,55 495 2,22 —0,29 Perstorp 5 927 331 1,60 +0,66 495 2,40 —0,11 Simrishamn 13 310 331 1,34 +0,40 495 2,00 —0,51 Tomelilla 6 771 331 1,07 +0,13 495 1,61 —0,90 Åstorp 10 053 331 1,79 +0,85 495 2,68 +0,17
Ängelholm 20 611 258 1,16 +0,22 495 2,23 —0,28 Orkelljunga 6 118 431 1,81 +0,87 495 2,08 —0,43 Ostra Göinge 11 546 431 2,04 +l,10 495 2,34 —O,17
Malmöhus län
Bjuv 12 983 331 1,98 +0,91 490 2,74 +0,23 Burlöv 13 721 331 1,98 +1,04 490 2,93 +0,42 Eslöv 19 622 258 1,18 +0,24 490 2,24 —0,27 Helsingborg 95 595 116 0,66 —0,28 490 2,79 +0,28 Höganäs 18 087 258 1,37 +0,43 490 2,59 +0,08 Hörby 5 429 431 1,20 +0,26 495 1,38 —1,13 Höör 6 347 331 1,33 +0,39 495 1,99 —0,52 Kävlinge 15 304 331 1,66 +0,72 490 2,45 —0,06 Landskrona 34 980 160 0,89 —0,05 490 2,74 +0,23 Lomma 14 031 331 1,84 +0,9O 490 2,73 +0,22 Lund 70 174 116 0,66 —O,28 490 2,77 +0,26 Malmö 240 924 23 0,14 —0.80 490 2,91 +0,40 Sjöbo 6 855 431 1,29 +0,35 490 1,47 —1,04 Skurup 7 530 331 1,33 +0,39 490 1,97 —0,54 Staffanstorp 12 966 258 1,34 +0,40 490 2,54 +0,03 Svalöv 7 641 431 1,61 +0,67 490 1,83 —0,68 Svedala (inkl. Bara) 10 014 331 1,58 +0,64 490 2,35 —0,16 Trelleborg 26 321 258 1,18 +0,24 490 2,24 —0,27 Vellinge 17 997 331 1,75 +0,81 490 2,59 +0,08 Ystad 17 547 258 1,16 +0,22 490 2,20 —0,31
Tabell C 12 forts.
Län Antal tätorts- Vatten och avlopp Gator och vägar samt parker
Primärkommun invånare enligt ___—__.— folk- och bo- Kostnad per Utdebite- Avvtkelse Kostnad per Utdebite- Avvikelse
stadsräkningen tätortsin- ringsbehov, från riksge- tätonsin- ringsbehov, från riksge— 1975 (FOB 75) vånare, kr kr/skr nomsnitt, vånare, kr kr/skr nomsnitt, kr/skr kr/skr
1 2 3 4 5 6 7 8
Hallands län
Falkenberg 20 452 258 0,98 +0,04 490 1,86 —0,65 Halmstad 64 194 160 0,85 —0,09 490 2,60 +0,09 Hylte 6 608 431 1,56 +0,62 490 1,77 —0,74 Kungsbacka 20 549 258 0,88 —0,06 490 1,67 —0,84 Laholm 10 083 431 1,36 +0,42 495 1,56 —0,95 Varberg 29 336 258 1,08 +0,14 490 2,05 —0,46
Göteborg 0. Bohus län Göteborg 436 593 23 0,14 -0,80 495 2,95 +0,44 Härryda 15 863 258 1,24 +0,30 495 2,37 -—0,14 Kungälv 19 835 258 1,12 +0,18 495 2,15 —0,36 Lysekil 11 330 331 1,51 +0,57 495 2,26 —0,25 Munkedal 5 626 431 1,45 +0,51 495 1,66 —0,85
Mölndal 44 227 160 0,91 —0,03 495 2,82 +0,31 Orust 2 4839 640 1,09 +0,15 495 0,84 —1,67 Partille 26 265 160 0,94 — 495 2,91 +0,40 Sotenäs 391 494 2,41 +1,47 495 2,41 —0,10 Stenungsund 634 331 1,36 +0,42 495 2,03 —0,48 349 431 1,48 +0,54 495 1,70 —0,81 585 640 1,27 +0,33 495 0,98 —1,53 066 640 2,27 +1,33 495 1,75 —0,76 690 160 0,76 —0,18 495 2,35 —0,16 789 431 2,52 +1,58 495 2,89 +0,38
INC”!
Strömstad
Tanum
Tjörn Uddevalla 3 Öckerö
'thoNOw
Älvsborgs län
Ale 18 261 331 1,71 +0,77 495 2,55 +0,04 Alingsås 21 505 258 1,23 +0,29 495 2,35 —0,16 Bengtsfors 8 789 431 1,85 +0,91 495 2,13 —0,38 Borås 93 725 116 0,63 —0,31 495 2,67 +0,16 Dals-Ed 2 932 494 1,69 +0,75 495 1,70 —0,81
Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mark
Mellerud Svenljunga Tranemo Trollhättan Ulricehamn Vårgårda Vänersborg Åmål
Skaraborgs län Falköping Grästorp Gullspång Götene Habo
Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Mullsjö
Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda
Vara
Värmlands län
Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums
3 4 24 7 20 5
45 13 27 10 22
r—QI'SOV QSOROSV
__
37
oooo-n OS
16 12 8
380 576 466 067 135 766 569 796 164 500 707 153 372 652 897 572 895 215 832 334 312 091 175 293 968 945 853 586 646 510 551 689 987 441 640 431 258 431 258 431 431 494 160 331 431 258 331 258 640 640 431 431 431 431 258 258 431 258 160 331 331 431 431 258 494 331 331 331
1,92 1,35 1 ,39 1 ,69 1 ,05
1 ,45 1 ,46 1 ,99 0,89 1 ,27
1,19 1,24 1,57
1 ,09 1 ,41 2,57 1 ,48 1 ,74
1,68 2,02 1,14 1,22 2,23 1,11 0,81 1,66 1,38 1,44 1,12 0,94 1,41 1,64 1,68 1,58
+0,98 +0,41 +0,45 +0,75 +0,11 +0,51 +0,52 + 1 ,05 —0,05 +0,33 +0,25 +0,30 +0,63 +0,15 +0,47 +1,63 +0,54 +0,80 +0,74 + 1 ,08 +0,20 +0,28 +1,29
+0,1 7 —0, 1 3 +0,72 +0,44 +0,50
+0,18 +0,47 +0,70 +0,74 +0,64
495 495 495 495 490 495 490 505 495 505 495 495 495 500 495 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 495 495 505
1,48 1,55 2,66 1,94 2,00 1,66 1,66 2,04 2,74 1,93 1,36 2,37 2,35 2,11 1,09 2,00 1,72 2,02 1,95 2,35 2,22 2,36 2,59 2,16 2,54 2,50 2,08 1,67
1 ,30
1,81 1,41 2,50 2,54 2,39
—1,03 —0,96 +0,15 —0,57 —0,51 -0,85 —0,85 —0,47 +0,23 —0,58 —1,15 —0,14 -—0,16 —0,40 —1,42 —0,51 -—0,79 —0,49 -0,56 —0,16 —0,29 —0,15 +0,08 —0,35 +0,03 —0,01 —0,43 —0,84 —1,21 —0,70 — 1 ,10 —0,01 +0,03 —O,12
Tabell C 12 forts.
Län Antal tätorts- Vatten och avlopp Gator och vägar samt parker
P" '" k m n ' ä 1' t rimar om u ;grk_nifhegol_g Kostnad per Utdebite- Avvikelse Kostnad per Utdebite— Avvikelse
.. . tätortsin- ringsbehov, från riksge- tätortsin- ringsbehov från riksge- d kn n en , 321755 f(aFOIB g75) vånare, kr kr/skr nomsnitt, vånare, kr kr/skr nomsnitt, kr/skr kr/skr
Hagfors 12 480 331 1,34 +0,40 505 2,04 —0,47 Hammarö 9 914 331 1,87 +0,93 500 2,83 +0,32 Karlstad 64 842 116 0,63 —O,31 500 2,71 +0,20 Kil 6 897 331 1,47 +0,53 500 2,22 —0,29 Kristinehamn 24 049 258 1,37 +0,43 500 2,65 +0,14 Munkfors 4 571 431 2,17 +1,23 500 2,52 +0,01 Storfors 3 428 431 1,67 +0,73 505 1,96 —0,55 Sunne 5 484 431 1,05 +0,11 505 1,23 —1,28 Säffle 13 296 258 1,05 +0,11 500 2,04 —0,47 Torsby 5 940 431 0,96 +0,02 505 1,13 —1,38 Årjäng 3 681 494 1,13 +0,19 495 1,13 —1,38
Örebro län Askersund 7 154 431 1,67 +0,73 Degerfors 10 259 331 1,72 +0,78 Hallsberg 12 761 331 1,54 +0,60 Hällefors 9 378 331 1,66 +0,72 Karlskoga 35 425 160 0,90 —0,04
Kumla 14 308 258 1,33 +0,39 Laxå 7 174 331 1,64 +0,70 Lindesberg 17 751 331 1,45 +0,51 Ljusnarsberg 5 836 431 2,11 +1,17 Nora 7 023 331 1.54 +0,60 Örebro 100 959 116 0,61 —O,31
lr: lft lh'nln 08000 lnlnln
1,96 —0,55 2,60 —0,09 2,36 —0,15 2,53 +0,02 2,85 +0,34 2,61 +0,10 2,51 10 2,21 —0,30 2,47 —0,04 2,35 —0,16 2,63 +0,12
ln!
in in ln in OOOOO lnlnln
in in 0 In in
Västmanlands län
Arboga 12 349 258 1,32 +0,38 500 2,55 +0,04 Fagersta 14 978 258 1,46 +0,52 500 2,82 +0,3l Hallstahammar 16 854 258 1,42 +0,48 495 2,72 +0,21 Heby 7 925 494 1,82 +0,88 495 1,82 —0,69 Kungsör 6 869 331 1,68 +0,74 495 2,51 10
Köping 23 889 258 1,34 +0,40 500 2,59 +0,08 Norberg 5 438 331 1,65 +0,71 500 2,50 —0,01 Sala 13 828 258 1,07 +0,13 495 2,05 —0,46 Skinnskatteberg 3 864 494 2,18 +l,24 500 2,20 —0,31 Surahammar 10 391 331 1,89 +0,95 500 2,85 +0,34 Västerås 111 586 116 0,67 —0,27 495 2,84 +0,33
Kopparbergs län
Avesta 22 483 258 1,29 +0,35 500 2,50 —0,01 Borlänge 41 628 160 0,88 —0,06 505 2,79 +0,28 Falun 39 360 160 0,82 —O,12 505 2,58 +0,07 Gagnef 6 601 640 2,89 +1,95 505 2,28 —0,23 Hedemora 12 322 331 1,48 +0,54 500 2,23 —0,28 Leksand 8 869 431 1,85 +0,91 505 2,16 —0,35 Ludvika 29 927 258 1,43 +0,49 505 2,79 +0,28 Malung 9 028 331 1,51 +0,57 505 2,31 —0,20 Mora 14 944 331 1,69 +0,75 505 2,58 +0,07 Orsa 5 631 331 1,63 +0,69 505 2,49 —0,02 Rättvik 7 003 431 1,72 +0,78 505 2,01 —0,50 Smedjebacken 10 060 331 1,51 +0.57 505 2,30 —0,21 Säter 6 138 431 1,60 +0,66 505 1,88 —0,63 Vansbro 5 583 494 1,92 +0,98 505 1,97 —0,54 Älvdalen 5 689 640 2,59 +l,65 510 2,06 -—0,45
Gävleborgs län
Bollnäs 21 709 258 1,03 +0,09 500 1,99 —0,52 Gävle 81 908 116 0,68 —0,26 495 2,89 +0,38 Hofors 12 486 258 1,34 +0,40 500 2,60 +0,09 Hudiksvall 26 313 258 1,13 +0,19 505 2,21 —0,30 Ljusdal 13 178 331 1,20 +0,26 505 1,84 —-0,67
Nordanstig 5 694 640 1,91 +0,97 500 1,49 —1,02 Ockelbo 4 046 494 1,88 +0,94 500 1,90 —0,61 Ovanåker 5 386 431 1,78 +0,84 505 2,08 —0,43 Sandviken 38 087 160 0,86 —0,08 500 2,69 +0,18 Söderhamn 25 881 258 1,26 +0,32 500 2,44 —0,07
Västernorrlands län
Härnösand 21 574 258 1,25 +0,31 500 2,41 —0,10 Kramfors 19 052 331 1,36 +0,42 500 2,05 —0,46 Sollefteå 14 925 331 1,14 +0,20 505 1,74 —0,77
Tabell C 12 forts. Län Primärkommun
Sundsvall Timrå
Ånge Örnsköldsvik
Jämtlands län
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre
Östersund
Västerbottens län
Lycksele Nordmaling Norsjö Robersfors Skellefteå
Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln
Vän näs Åsele
Antal tätorts- invånare enligt folk- och bo- stadsräkningen 1975 (F08 75)
79 427 15 803
8 381 43 832
336 593 501 245 975
331 700 45 561
NVIXIDN 0585
0 021 3 770 4 915 2 994 3 458 1 617 4 140 64 772 318 575
129 196
(TM NOV
Vatten och avlopp Kostnad per tätortsin-
Utdebite- ringsbehov, vånare, kr kr/skr
116 0,60 258 431 1,35 1,56 160 0,71 640 494 494 640 649
431 640
1,01 1,43 1,73 1,56 1,46
1,36 1,57 160 0,83
331 494 494 640
1,38 1,46 1,43 1,58 160 0,72 640 494
1 ,54 1 ,49
160 0,85 431 494 431 494
1,30 1,50 1,40 1,41
Avvikelse från riksge- nomsnitt, kr/ skr
|!)
—0,34 +0,41 +0,62 —O,23 +0,07 +0,49 +0,79 +0,62 +0,52 +0,42 +0,63 —0,11 +0,44 +0,52 +0,49 +0,64 —0,22 +0,60 +0,55 —0,09 +0,36 +0,56 +0,46 +0,47
Gator och vägar samt parker
Kostnad per Utdebite— tätortsin- ringsbehov, vånare, kr kr/skr
Avvikelse från riksge- nomsnitt, kr/skr
500 2 ,58 +0,07 500 2,61 +0, 10 505 1 ,82 —0,69 505 2,24 —0,27
510 0,80 —1,71 505 1,47 —1,04 510 1,79 —0,72 510 1,24 —1,27 505 1,15 —1,36 510 1,61 —O,90 510 1,25 — 1 ,26 510 2,65 +0,14 510 2,12 —0,39 500 1,48 —1,03 1,48 —1,03 1,24 —1,27 2,27 —0,24
0 5 5 0 1,23 —1,28 0 1.54 —0.97 5 2,69 +0,18 0 1,54 —0,97 0 1,54 —0,97
505 1,64 —-0,87 510 1,46 — 1 ,05
Norrbottens län
Arjeplog 2 427 640 2,24 +1,30 510 1,78 —O,73 Arvidsjaur 5 043 431 1,63 +0,69 510 1,93 —0,58 Boden 22 529 258 1,28 +0,34 510 2,54 +0,03 Gällivare 21 839 258 1,34 +0,40 510 2,65 +0,14 Haparanda 6 336 331 1,42 +0,48 510 2,19 —0,32 Jokkmokk 5 189 431 1,77 +0,83 510 2,10 —0,41 Kalix 14 129 331 1,54 +0,60 510 2,38 —0,13 Kiruna 29 011 160 0,91 —0,03 510 2,89 +0,38 Luleå 59 441 160 0,90 —-0,04 510 2,86 +0,35 Pajala 3 794 640 1,52 +0,58 510 1,21 —1,30
Piteå 29 145 258 1,31 +0,37 510 2,60 +0,09 Älvsbyn 6 048 431 1,77 +0,83 510 2,09 —0,42 Överkalix 2 561 640 1,78 +0,84 510 1,42 —1,09 Övertorneå 3 139 640 1,83 +0,89 510 1,46 —1,05
___________________—_._____——_——-_—-—-
att kollektiv trafik inklusive skolskjutsar behövs på hela det allmänna och statsunderstödda vägnätet. I så fall betecknas trafik av mindre omfattning som understandard som får räknas in i kostnadsutjämningen trots att kom- munala kostnader inte förekommer. Flera linjer på samma väg betecknas i konsekvens härmed som överstandard som inte ingår i kostnadsutjäm- ningen. Ett undantag finns, nämligen Arjeplogs kommun som har betydligt större väglängd per invånare än övriga kommuner. Här föreslås att väg- längden begränsas till 163 meter per invånare, dvs. samma väglängd i för- hållande till invånarantalet som i grannkommunen Sorsele, som har den näst största våglängden per invånare. I Sorsele omfattar den statsbidrags- berättigade busstrafiken och skolskjutsarna på övriga vägar ungefär den sam- manlagda våglängden.
För närvarande är två dubbelturer per dag statsbidragsberättigade. Minst denna turtäthet behövs för skolskjutsar. För grundskolans låg— och mel- lanstadium och förskolans deltidsgrupper behövs dessutom ofta en extratur för att dessa elever inte skall behöva vänta i skolan tills alla elever kan resa hem. Denna extratur innebär självfallet ett ökat trafikutbud för övriga trafikanter som kan samåka med skolskjutsarna. För närvarande saknas dock formella möjligheter att kräva avgift av övriga trafikanter för samåkning . med skolskjutsar om tillstånd till linjetrafik saknas. ,
Såsom minimistandard vid kostnadsberäkning av kollektiv trafik inklusive * skolskjutsar kan det således vara lämpligt att räkna med två dubbelturer per dag och en tredje dubbeltur under 200 dagar per år för att helt tillgodose grundskolans och förskolans behov. Denna turtäthet är endast underlag för beräkning av kostnaderna.
Med ledning av bussbidragsnämndens statistik för bidragsåret 1974/75 kan kostnader och intäkter för landsbygdstrafiken uppskattas till de belopp som anges i nedanstående tablå. Sedan bidragsåret 1974/ 75 har kostnaderna ökat med 50 procent och intäkterna med 25 procent enligt bedömning av trafikekonomiska experter.
Kr per vagnmil Ökning, %
1974/ 75 1976 *
Kostnader 30 45 50 Intäkter exkl. statsbidrag 19 24 25 Nettokostnader 1 1 21 91
Någon entydig skillnad mellan norra och södra delarna av landet kan inte konstateras när det gäller nettokostnader per vagnmil, vilket framgår av följande redovisning av högsta och lägsta länsgenomsnitt för bidragsåret 1974/75.
Olönsam lokal och regional Nettokostnader exkl. statsbidrag landsbygdstrafik och godsintäkter. Länsgenomsnitt
för bidragsåret 1974/75. Kr per vagnmil
Högst Lägst
Av redovisningen framgår att det inte finns någon orsak att differentiera kalkylerna med hänsyn till geografiskt läge. Denna slutsats har stöd av periodkortutredningen (SOU 1976:43) som grundar sina beräkningar på ett enhetligt pris per vagnmil.
Biljettintäkterna har frånräknats när nettokostnaden per vagnmil beräk- nats. Detta gäller också de biljetter som kommunerna betalar för grund- skolans och förskolans elever. Därför har vi även räknat med en kommunal kostnad för biljetter till alla elever i åldern 6—15 år som är bosatta utanför tätorter.
Andelen barn i glesbygd har antagits vara lika stor som totala antalet barn är av kommunens hela folkmängd. Skolskjutssträckan per elev har antagits variera med glesbygdsvägarnas längd per invånare. Kostnadsbe- räkning har skett med hjälp av bussbidragsnämndens referenstaxa. Beräknad årskostnad per elev framgår av tabell C 13.
TabellC 13 Skolskjutskostnad per elev och år
Väglängd per invånare Årskostnad per elev i glesbygd, m/inv kr/år” 1— 42 810 43— 70 828 71— 99 900 100—127 963 128—155 1 035 156—183 1 107 184—211 1 188 212—239 1 269 240—267 1 350 268—296 1 431 297—324 1 503 325—352 1 566 353—380 1 629
" Enligt bussbidragsnämndens referenstaxa för 1975/76.
1 tabell C 15, kolumn 2, redovisas det statliga och statsunderstödda väg- nätets längd för samtliga kommuner. Nettokostnaden för landsbygdstrafiken redovisas i kolumn 3. Härvid har våglängden multiplicerats med den be- räknade nettokostnaden 21 kr per vagnmil och 1860 turer per år (365 x 4 + 200 x 2). I samma tabell (kolumn 6) redovisas beräknade biljettkostnader för skolskjutsar.
Vid beräkning av 1976 års utdebiteringsbehov har den sålunda kalkylerade nettokostnaden för en enhetlig trafikstandard i alla kommuner reducerats med utbetalt statsbidrag till landsbygdstrafik för budgetåret 1975/ 76. Stats- bidragets storlek framgår av tabell C 15, kolumn 7. Vi har således inte gjort någon beräkning av hur statsbidraget skulle ha påverkats om skatteutjäm- ningsbidraget grundats på en enhetlig trafikstandard redan från och med 1976.
3.2.4. Kostnader för tätortstrafik
Tätortstrafikens omfattning har beräknats för samtliga tätorter med ledning av uppgifter som erhållits från länsstyrelserna. Härvid har linjelängden mul- tiplicerats med antalet turer per vecka och dividerats med antalet tätorts- invånare. Det sålunda beräknade trafikarbetet motsvarar ca 100 vagnmeter per invånare och vecka i flertalet tätorter med 10000 invånare. I tätorter med mindre invånarantal förekommer kollektiv trafik endast i undantagsfall. Den nuvarande trafikens omfattning ökar med ca 50 vagnmeter per invånare och vecka för varje 5 OOO-tal invånare över 10 000. Trafikarbetet per invånare och vecka motsvarar således 150 vagnmeter i tätorter med 15 000 invånare, 200 vagnmeter i tätorter med 20000 invånare osv. till och med 100000 invånare. De avvikelser som förekommer är av mindre omfattning.
I tabell C 14 redovisas beräknad nettokostnad per tätortsinvånare för kol- lektiv trafik i olika tätortsstorlekar med det här ovan angivna trafikarbetet och en beräknad nettokostnad av 25 kr per vagnmil.
TabellC14 Beräknade nettokostnader för tätortstrafik
Tätortsstorlek Kostnad per tätortsinvånare, Antal invånare kr/år 10 000— 14 999 20 15 000— 19 999 26 20 000— 24 999 33 25 000— 29 999 39 30 000— 34 999 46 35 000— 39 999 52 40 000— 44 999 59 45 000— 49 999 65 50 000— 54 999 72 55 000— 59 999 78 60 000— 64 999 85 65 000— 69 999 91 70 000— 74 999 98 75 000— 79 999 104 80 000— 84 999 111 85 000— 89 999 117 90 000— 94 999 124 95 000— 99 999 130 100 000—104 999 137 Malmö 160 Göteborg 190 Stockholms län 280
För tätortstrafiken i Stockholms län och Göteborg motsvarar årskostnaden ca 280 respektive 190 kr per invånare. För Malmö är den nuvarande kost- naden något lägre per invånare än för tätorter med 100 000 invånare. Tra- fikarbetet per invånare i Malmö är således jämförelsevis begränsat. Det fö- refaller rimligt att vid en utjämning av trafikkostnader räkna med 160 kr per tätortsinvånare och år för Malmö, dvs. ett medelvärde av den beräknade kostnaden för Göteborg och en tätort med 100000 invånare.
TabellC 15 Utdebiteringsbehov i primärkommunerna for kollektiv trafik samt skolskjutsar Län Landsbygdstrafik Tätortstrafik Skol- Stats- Summa Utdebite- Avvikelse
Primärkommun _— _— skjutsar bidrag till kostnader rings- från riks- Väg- Kostnad Tätons- Kostnad Tkr olönsam Tkr behov genomsnitt längd Tkr storlek Tkr Iandsbygds- Kr/skr Kr/skr
Km Antal inv. trafik Tkr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Stockholms län
Botkyrka 301 301 0,03 —1,06 Danderyd 10 10 0,00 —1,09 Ekerö 800 800 0,33 —0,76 Haninge 353 353 0,04 —1,05 Huddinge 60 60 0,01 —1,08
Järfälla 34 34 0,00 —1,09 Lidingö 46 46 0,01 —1,08 Nacka 89 89 0,01 —1,08 Norrtälje 1 885 1 885 0,29 —0,80 Nynäshamn 385 385 0,12 -0,97
Sigtuna 527 527 0,12 —0,97 Sollentuna 28 28 0,00 —1,09 Solna —l,09 Stockholm —1,09 Sundbyberg — 1 ,09
Södertälje 713 713 0,06 —1,03 Tyresö 149 149 0,03 —1,06 Täby 75 75 0,01 —1,08 Upplands-Bro 229 229 0,10 —0,99 Upplands-Väsby 171 171 0,04 —1,05 Vallentuna 485 485 0,20 —0,89 Vaxholm 684 684 0,16 —0,93 Värmdö 736 736 0,29 —0,80
Storstockholms Lokaltrafik SL” 1 493 052 416 505 416 505 1,69 +0,60
Tabell C 15 forts.
Län Landsbygdstralik Tätortstrafik Skol- Stats- Summa Utdebite- Avvikelse
Primärkommun _ _— skjutsar bidrag till kostnader rings- från riks- Väg- Kostnad Tätorts- Kostnad Tkr olönsam Tkr behov genomsnitt längd Tkr storlek Tkr landsbygds- Kr/ skr Kr/ skr
Km Antal inv. trafik Tkr
1 2 3. 4 5 6 7 8 9 10
Uppsala län
Enköping 936 3 656 18 541 482 1 395 135 5 398 1,02 —0,07 Håbo 90 352 280 632 0,41 —0,68 Tierp 909 551 1 051 114 4 488 1,30 +0,21 Uppsala 1 678 554 101 850 13 953 2 193 139 22 561 1,00 —0,09 Älvkarleby 102 398 113 511 0,31 —0,78
Östhammar 863 3 371 978 37 4 312 1,39 +0,30
MSD
Södermanlands län
Eskilstuna 851 Flen 550
324 66 409 6 043 1 205 150 10 422 0,69 —0,38 148 629 69 2 708 0,90 —0,17 Katrineholm 793 097 22 884 755 805 78 4 579 0,85 —0,24 Nyköping 1 489 816 30 352 1 396 1 783 226 8 769 0,86 —0,23 Oxelösund 21” 82 13 862 277 56 415 0,18 —0,91
Strängnäs 503 965 643 50 2 558 0,71 —0,38 Vingåker 319 1 246 412 28 1 630 1,04 —0,05
mmm-n
.—
Östergötlands län
Boxholm 280 Finspång 459 Kinda 747 Linköping 1 227 Mjölby 511 Motala 895 Norrköping 1 120 Söderköping 484
Valdemarsvik 521 Ydre 438
094 254 6 1 342 1,38 +0,29 793 16 346 425 569 46 2 741 0,67 —0,42 918 628 143 3 403 1,94 +0,85 793 80 274 8 910 1 511 432 14 782 0,83 —0,26 996 12 488 250 718 19 2 945 0,70 —0,39 496 29 454 1 149 1 239 295 0,69 —0,40 375 85 244 9 974 1 446 245 1 0,79 —0,30 891 594 37 1,46 +0,37 035 444 27 1,68 +0,59 711 383 7 3,00 +1,91
Åtvidaberg 413 613 482 61 0,95 —0,14 Odeshög 407 590 427 5 2,06 +0,97
___—___
& OO 'n
SOU1977:79 OOOCNIIX Inc-Ince in-nwrvo OO 'ÖNNN NN -—'v—'NVv—4 mv—N— pa.—.
VN m.—
Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda
Värnamo
Kronobergs län
Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd
Uppvidinge Växjö Almhult
Kalmar län
Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar
Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås
Vimmerby Västervik
Gotlands län Gotland
981 236 1 479 517 1 056 670 1 473 836 503 586 675 397 706" 373 384 764 596 389
906 1 229
2 142
734 773 859 160 156 250 168 441 226 886 070
_Nm—ln MN—va
3 832 922 777 019 125
617 754 265
WNV Nlnm
965 289 637 551 758 457 500 984 328 519 539 800
v—cNN—N —-—NN—— mv
8 367
78 650 8 180 18 634 484
14 854 297 12 358 247 15 726 409 12 969 259
40 328 2 379 32 049 1 474
13 010 260 19 021 495 21 239 701 19 886 517
472 648 1 076 413 797 528 402 503 1 267
1 019 194 1 479 511 885 537 1 604 783
753 569 623 391 890 45 1 629 740 658 493 875 1 237
3 419
39 80 118 33 184 84 22 67 25 133 76 94 63 32 142 54 54 59 159 48 181 53 63 58 151 12 177 190
167 341 817 540 600 447 674 073 704 267 488
(WMV—'t!” VNNNXO 'n
757 108 452 530 958 122 595 994
(rv—INN? man
664 799 101 894 941 855 066 926 330 000 237 548
Nva—V v—NMMN VND
11 683
2,04 1,11 1,06 1,14 0,82 0,82 1,41 0,67 1,46 1,33 1,12 1,54 0,77 1,73 1,29 2,05 1,63 0,94 1,59 1,51 1,45 1,02 1,48 0,57 0,86 1,14 1,10 0,73 1,59 1,56 0,95 1,31
+0,95 +0,02 —0,03 +0,05 —O,27 —0,27 +0,32 —0,42 +0,37 +0,24 +0,03 +0,45 —0,32 +0,64 +0,20 +0,96 +0,54 -0,15 +0,50 +0,42 +0,36 —0,07 +0,39 —0,52 —0,23 +0,05 +0,01 —0,36 +0,50 +0,47 —0,14 +0,22
Tabell C 15 forts.
Län Landsbygdstrafik Tätortstrafik Skol- Stats- Summa Utdebite- Avvikelse
Primärkommun _ _ skjutsar bidrag till kostnader rings- från riks- Väg- Kostnad Tätons- Kostnad Tkr olönsam Tkr behov genomsnitt längd Tkr storlek Tkr landsbygdS- Kr/ skr Kr/ skr
Km Antal inv. trafik Tkr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Blekinge län
Karlshamn 549 144 17 447 454 889 138 349 0,63 —0,46
3 Karlskrona 1 039 058 33 414 1 537 1 536 380 6 751 0,68 —0,41 Olofström 443 730 10 096 202 574 26 2 480 0,85 —0,24 4 1
När—am
Ronneby 797 113 12 086 242 1 018 96 277 0,87 —0,22 Sölvesborg 185 723 477 81 119 0,44 —0,65
Kristianstads län
Bromölla 141 551 286 837 0,45 —0,64 Båstad 344 344 547 55 836 1,02 —0,07 Hässleholm 1 285 019 16 813 437 1 534 89 901 0,87 —0,22 Klippan 385 504 545 57 992 0,75 —0,34 Kristianstad 1 137 441 30 780 1 416 1 889 228 518 0,68 —0,41
Osby 514 008 540 70 478 1,10 +0,01 Perstorp 172 672 250 3 919 0,75 —0,34 Simrishamn 469 1 832 706 114 424 0,74 —0,35 Tomelilla 455 1 777 687 34 430 1,17 +0,08 Åstorp 133 519 212 3 728 0,39 —0,70
Ängelholm 500 1 953 16 016 416 821 2 3 166 0,69 —0,40 (__)rkelljunga 362 1 414 413 822 1,25 +0,16 Östra Göinge 388 1 516 518 2 026 0,83 —-0,26
'_'No—INN _un—v N
N N _— tri/500
Malmöhus län
Bjuv 119 465 180 38 607 0,26 —O,83 Burlöv 4 16 53 6 63 0,03 —1,06 Eslöv 466" 1 820 13 629 273 794 887 0,67 —O,42 Helsingborg 400 1 562 80 986 8 989 610 67 1 094 0,66 —0,43 Höganäs 203 793 10 866 217 377 39 348 0,39 —0,70 Hörby 481 1 879 751 25 605 1,34 +0,25 Höör 285 1 113 423 4 532 0,97 —0,12
N—-— N_—
Kävlinge Landskrona Lomma
Lund Malmö Sjöbo Skurup Staffanstorp
Svalöv
Svedala (inkl. Bara) Trelleborg
Vellinge
Ystad Hallands län
Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm
Varberg
Göteborgs o. Bohus län
Göteborgd Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund
Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö
194 169 71 421 313 523 273 142 407 25 426” 177 422
073 877” 846 507 926
871 382 248 391 198 462 121 388
37 134 234
369 730 194 510
__N—
ström—mm
758 660 277 223
191 426 304 980 617
402 492 969 527 773 805 473 516 145 523 914 441 851 758 992 164
29 486 55 047 231 748 10 895
11 986 19 467
412 814 10 400 12 764
32 668 25 047
32 700
1 150 4 294 37 080
218 744 286 283 3 221 240 506
78 435
1 504
487 376 219 613 336 887 479 429 652 427 1 004 530 642
1 595 1 248
777 2 471 1 158
1 637
788 672 1 184 408 630 368 866 114 176 755 429 837 596
1 240 68
71 42 20
87 41 102 31 40 78 49 155 55 94 87 79 44 30 69 65
1 54 43 76 73 29
75 27 20 60 48
113 123 139 197
38
N,_.._. N m.— lnlxtrvv m
80
v—N—N NN.— .— __.rq—q—
174 144 476 464 598 828 514 162 164 476 257 166 482 982 816 037 661 706 480 561 806 890 108 406 269 355 216 639 621 757 565 215 539
0,38 0,34 0,19 0,52 0,95 124 0,81 0,46 1,06 0,23 0,57 0,34 0,63
1 ,11 0,65 2,20 0,77 1,47
0,78 1,10 0,55 0,63 0,45 1,44 0,29 1,41 0,27 0,42 0,69 1,13 1,98 0,71 0,59 0,13
—0,71 —0,75 —0,90 —0,57 —0,14 +0,15 —0,28 —0,63 —0,03 —0,86 —0.52 —0,75 —0,46 +0,02 —0,44 +1,1 1 —0,32 +0,38 —0,31 +0,01 —0,54 —0,46 —0,64 +0,35 —0,80 +0,32 —0,82 -0,67 —O,40 +0,04 +0,89 —O,38 —0,50 —0,96
Tabell C 15 forts.
Län Landsbygdstrafik Tätortstrafik Skol- Stats- Summa Utdebite- Avvikelse Primärkommun skjutsar bidrag till kostnader rings- från riks- Väg- Kostnad Tätorts- Kostnad Tkr olönsam Tkr behov genomsnitt längd Tkr storlek Tkr landsbygds- Kr/skr Kr/skr Km Antal inv. trafik Tkr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Älvsborgs län
Ale 300 1 172 580 65 Alingsås 383 1 496 18 "892 491 691 1122 Bengtsfors 537 2 098 472 57 Borås 943 3 683 67 537 6 146 1 460 150 Dals-Ed 371 449 340 67
Färgelanda 401 566 462 4 Herrljunga 434 695 585 32 Lerum 245 957 13 013 260 591 52 Lilla Edet 226 883 525 12 Mark 795 105 13 676 274 1 221 46 Mellerud 408 594 545 57 Svenljunga 1661 582 672 18 Tranemo 592 312 651 73 Trollhättan 332 297 42 499 2 507 640 99 Ulricehamn 854 336 1 046 116 Vårgårda 386 508 590 59 Vänersborg 554 164 20 150 665 923 33 230 382 65
Åmål 315
687 0,48 —0,61 556 0,56 —0,53 513 1,23 +0,14 139 0,64 —0,45 722 2,01 +0,92 024 1,79 +0,70 248 1,54 +0,45 756 0,39 —0,70 396 0,78 —0,31 0,92 —0,1 7
082 1 ,21 +0, 1 2 236 1 ,97 +0,88 890 1 ,50 +0,41 345 0,53 —0,56 266 1 ,21 +0,1 2 039 1 ,5 '1 +0,42
719 0,66 —0,43 547 0,71 —0,38
,—.
”Q' ln 'I") HNNv—r—l (SIN—'_'? NMNYY'V Nm— _! -—4-— ")—_l Nol—m _N—
Skaraborgs län
Falköping 869 3 394 15 126 393 1 211 85 Grästorp 258 1 008 396 6 Gullspång 252 984 338 Götene 409 1 598 698 74 Habo 249 973 356 28 Hjo 260 1 016 334 Karlsborg 262 1 023 264 Lidköping 668 2 609 21 001 693 1 124 52 Mariestad 507 1 980 16 454 428 801 74 Mulls'ö 207 809 180 5
913 0,92 —0,17 398 1,62 +0,53 317 1,15 +0,06 222 1,11 +0,02 301 1,25 +0,16
341 1,08 1.0
279 0,95 —0 14 374 0,77 —0,32 135 0,77 —0,32
ln
(ru—_.N— _—tv—4vr't 0500
Skara 399 1 558 10 138 203 645 47 2 359 0,83 —0,26 Skövde 609 2 379 29 945 1 168 1 017 69 4 495 0,60 —0,49 Tibro 184 719 293 1 012 0,57 —0,52 Tidaholm 413 1 613 560 21 2 152 1,01 —0,08 Töreboda 444 1 734 607 29 2 312 1,38 +0,29
Vara 1 103 4 308 1 553 108 5 753 1,55 +0,46
Värmlands län
Arvika 1 068 4 172 13 934 279 1 259 75 Eda 519 2 027 638 54 611 1,64 +0,55
Filipstad 609" 2 379 466 45 800 1,09 tO Forshaga 242 945 304 9 1 240 0,70 —0,39 Grums 294 1 148 324 1 472 0,83 —0,26 Hagfors 737 2 879 835 25 3 689 1,19 +0,10 Hammarö 43 168 100 268 0,15 —0,94 Karlstad 806" 3 148 51 243 3 689 1 025 58 7 804 0,65 —0_44 Kil 350 1 367 448 5 1 810 1,16 +0,07 Kristinehamn 478 1 867 21 146 698 485 37 3 013 0,66 —0,43
Munkfors 88 344 117 6 455 0.50 —0,59 Storfors 245 957 264 26 1 195 1,35 +0,26 Sunne 838 3 273 950 86 4 137 1,84 +0,75 Säffle 799 3 121 11 428 229 884 151 4 083 1,25 +0,16 Torsby 1 203 4 6.99 1 160 198 5 661 2,13 +1,04
Årjäng 789 3 082 739 42 3 779 2,34 + 1 ,25
635 1,25 +0,16
lnNN
Örebro län
Askersund 581 2 269 575 71 2 773 1,50 +0,41 Degerfors 222 867 273 14 1 126 0,57 —0,52 Hallsberg 459 1 793 513 44 2 262 0,83 —0,26 Hällefors 455 1 777 378 24 2 131 1,14 +0,05 Karlskoga 166 648 35 425 1 842 322 12 2 800 0,45 —0,64 Kumla 242 945 11 451 229 323 29 1 468 0,53 —0,56 Laxå 342 1 336 299 24 1 611 1,11 +0,02 Lindesberg 929” 3 629 973 62 4 540 1,12 +0,03 Ljusnarsberg 270 1 055 217 5 1 267 1,06 —0,03 Nora 325 1 269 302 20 1 551 1,03 -0,06
Örebro 1 471 5 746 88 125 10 311 1 967 374 '17 650 0,91 —O,18
Tabell C 15 forts.
Län Landsbygdstrafik Tätortstrafik Skol- Stats- Summa Utdebite- Avvikelse Primärkommun __ __ skjutsar bidrag till kostnader rings— från riks- Väg- Kostnad Tätorts- Kostnad Tkr olönsam Tkr behov genomsnitt längd Tkr storlek Tkr landsbygds- Kr/skr Kr/skr Km Antal inv. trafik Tkr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Västmanlands län
Arboga 291” 1 137 11 819 236 342 8 1 707 0,71 —0,38 Fagersta 130 508 14 778 296 146 24 926 0,35 —0,74 Hallstahammar 156 609 13 583 272 259 7 1 133 0,37 —0,72 Heby 718 2 805 792 79 3 518 1,63 +0,54 Kungsör 163 637 219 1 855 0.63 —0,46 Köping 452” 1 766 20 059 662 595 28 2 995 0,65 —0,44 Norberg 207 809 173 15 967 0,89 —0,20 Sala 773 3 019 11 216 224 877 201 3 919 1,17 +0,08 Skinnskatteberg 346 1 351 289 10 1 630 1,86 +0,77 Surahammar 174 680 155 43 792 0,43 —0,66 Västerås 747 2 918 98 858 12 852 924 374 16 320 0,84 —0,25
Kopparbergs län
Avesta 405 Borlänge 300 Falun 770 Gagnef 295 Hedemora 500
582 19 095 496 603 67 172 40 158 2 369 549 154 008 30 073 1 383 993 282 152 353 1 953 607 115
Leksand 433 691 463 42 Ludvika 557 176 18 217 474 467 138
1 614 0,58 —0,51 1 3 l 1 1 2 Malung 835 3 262 564 60 2 1 1 1 I 1 3
936 0,52 —0,57 102 0,66 —0,43 504 1,03 —0,06 445 0,89 —0,20 1,02 —0,07 979 0,55 —0,54 766 1,90 +0,81 1 12 1 ,07 —-0,02 677 1,47 +0,38
995 1 ,14 +0,05 782 0,81 —0,28 1,25 +0,16 683 1,17 +0,08 434 3,16 +2,07
Mora 698 726 494 108 Orsa 383 496 260 79 Rättvik 408 594 439 38 Smedjebacken 346 351 481 50 Säter 397 55 1 5 16 9 Vansbro 338 320 387 24 Älvdalen 993 879 617 62
N
_.
_: lenv—N NNMM—
00 'n 0 ,...—.N—v
Gävleborgs län Bollnäs
Gävle
Hofors Hudiksvall Ljusdal
Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn
Västernorrlands län
Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå
Ånge Örnsköldsvik
Jämtlands län
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre
Östersund
Västerbottens län
Lycksele Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå
Sorsele Storuman
837 617 205 973
1 280
544 283 429 547 478 479 882 1 353 1 231 267 642 1 996 947 890
1 154 1 078
604
1 869
837 770
1 308 495 1 053 599
668 1 046
734"
3 269 2 410
801 3 801 5 000
2 125 1 105 1 676 2 137 1 867
3 699 3 476 4 508 4 211 2 359 7 300 3 269 3 008 5 109 1 933 4 113 2 340
10 679
2 609 4 086
13 305 67 454 11 459 15 004
27 994 14 673 18 971 52 268 11 416 29 514
40 056
29 353
266 6 138 229 390
1 092
293 493
3 763 228
1 151
2 363
1 145
1 399 665 277 1 276 1 139
691 282 393 714 774 647 924 1 290 1 880 381 687 2 259 941 742 833 1 121 663
1 398 755 1 033 1 032 520 943 612 6 421
216 911
130 129
38 184 373 89 15 28 140 56
130 398 631 450
29
311 622 209 269 311 374 288 784 345 503 317 141 659 111 514 327 520
QVON OOONO MON
283 766 727 1 372 2 041 3 803 2 878
va'—"ÖIÖN
2 881 3 971 5 944 10 001 1 623 2 884 10 584 4 431 3 949 5 030 4 958 2 734 7 914 3 679 5 901 5 824 2 312 4 397 2 841 17 731 2 498 3 477
088 055 053 088 1,59 r43 1,29 Lss 054 054 0,64 0,86 1,37 0,65 0,54 L24 L07 2,98 2,50 2,35 2,30 2,09 2,68 2,43 0,67 2,42 1,82 2,59 2,34 1,49 3,71 3,26
—021 —0A4 —056 —021 +050
+054 +ogo +0A7 —055
—0 ))
—O,45 —0,23 +0,28 —0 44 —0,33 +0,15 -—0,02 +1,89 +lAl +126 +131 +1,00
+ 1 ,59 + 1,34 —0,42
+1,33 +0,73 +1,50 +1,25 +0,40 +2,62 +2,17
Tabell C 15 forts.
Län Landsbygdstrafik Tätortstrafik Skol- Stats- Summa Utdebite- Avvikelse
Primärkommun _ __— skjutsar bidrag till kostnader rings- från riks- Väg- Kostnad Tätorts- Kostnad Tkr olönsam Tkr behov genomsnitt längd Tkr storlek Tkr landsbygds- Kr/skr Kr/ skr
Km Antal inv. trafik Tkr
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ___—% Umeå 1 041 4 066 49 715 3 231 1 418 189 8 526 0,70 —0,39 Vilhelmina 1 181 4 613 890 506 4 997 3,50 +2,41
Vindeln 814 3 179 613 260 3 532 2,99 +l,90 Vännäs 645 2 519 766 95 3 190 1,69 +0,60
Åsele 1 176 4 593 775 635 4 733 3,22 +2,13
Norrbottens län
Arjeplog 690” Arvidsjaur 1 181 Boden 881 Gällivare 1 084 Haparanda 293
Jokkmokk 909 Kalix 641 Kiruna 585 Luleå 814 Pajala 1 032
Piteå 961 Älvsbyn 476 Överkalix S 14 Övertorneå 492
695 402 195 2 902 4,18 +3,09 613 805 323 5 095 3,83 +2,74 441 19 590 509 789 133 4 606 1,02 —0,07 234 10 239 205 929 405 4 963 1,18 +0,09 144 423 104 1 463 0,99 —0,10 551 565 368 3 748 2,97 +1,88 504 700 173 3 031 1,00 —0,09 285 25 410 991 555 99 3 732 0,73 —0,36 179 42 139 2 486 1 007 156 6 516 0,62 —0,47 033 617 4 447 2,78 +1,69 16 169 420 971 209 4 936 0,86 —0,23 484 192 2 151 1,46 +0,37 463 346 2 125 2,31 +1,22 549 90 2 381 2,17 +1,08
v—4 _ (") O
=!- ln lx mvmv— "56!va ('$—N—
ama cosa
" Uppgift om statskommunala vägar utanför stadsplan saknas. Denna väglängd är i allmänhet av liten betydelse.
bVäglängden för Arjeplog har begränsats till samma väglängd per invånare som i Sorsele. Den faktiska våglängden är 946 km. ”Det faktiska trafikarbetet under 1975 har använts för att beräkna trafikkostnadema i Stockholms län. 4 Det faktiska trafikarbetet under 1975 har använts för att beräkna kostnaderna för spårbunden trafik i Göteborg.
l tabell C 15, kolumn 4, redovisas antalet tätortsinvånare och i kolumn 5 den beräknade kostnaden för tätortstrafik i tätorter med 10 000 invånare och däröver.
I samma tabell finns uppgift om kalkylerad kostnad och avvikande ut- debiteringsbehov för all kollektiv trafik inklusive skolskjutsar i samtliga kommuner. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämnings-
bidraget.
3.2.5. Kostnader för fritidshus
Utöver det garanterade skatteunderlaget får kommunerna enligt nuvarande regler för skatteutjämning räkna sig tillgodo det skatteunderlag som belöper på fritidshusen i kommunen om ägarna är bosatta i annan kommun. Skatteutjämningsrevisionen motiverade detta med att flertalet kommuner som har ett stort antal fritidshus också har brist på skattekraft och att dessa kommuner inte får tillräckliga avgiftsintäkter för att bekosta de utgifter som fritidshusen för med sig. Den intäkt som grundas på skatteunderlaget för fritidshusen motsvarar i flertalet kommuner ett utdebiteringsbehov av 1—3 öre per skr. Endast i tio kommuner svarar denna intäkt för mer än 15 öre per skr i inkomstökning. Det är enligt utredningens mening inte nödvändigt att redovisa skat- teunderlaget för fritidshusen som ett tillägg till det garanterade skatteun- derlaget. Utredningen anser det dock inte motiverat att nu avveckla det bidrag som kommunerna hittills fått till fritidshusen. Utredningen antar nämligen att bidraget i stort sett motsvaras av kostnader för fritidshusen och föreslår att dessa kostnader beaktas i Skatteutjämningssystemet. Beräknade belopp per skr framgår för varje kommun av tabell C 17, ko- lumn 6.
3.2.6. Vissa ospecificerade kostnader i ett antal kommuner, framför allt i Norrland
Det är inte möjligt att ta hänsyn till alla kostnadsskillnader som kan hänföras till geografiskt läge och bebyggelsestruktur. Främst i norrlandskommunerna förekommer kostnader på grund av de stora avstånden till övriga delar av landet och inom respektive län.
Utredningen föreslår att sådana kostnader beaktas med ett schablonmäs- sigt belopp per invånare. Högsta beloppet - 65 kr per invånare — föreslås för Kiruna. Lägsta beloppet — 5 kr per invånare — har utredningen räknat med för Torsby, Orsa, Nordanstig, Ovanåker, Sundsvall och Timrå. Av- trappningen av bidragsbeloppen har beräknats från norr till söder och från väster till öster. Uppgifter om de föreslagna bidragsbeloppen för alla berörda kommuner finns i tabell C 16.
Tabell C 16 Tillägg för vissa ospecificerade kostnader i ett antal primärkommuner
Län Kommun
Värmland Torsby
Kopparberg Orsa Malung Älvdalen
Gävleborg
Ovanåker Nordanstig Ljusdal
Västernorrland
Sundsvall Timrå Härnösand Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik
Jämtland
Härjedalen Bräcke Östersund Ragunda Berg Krokom Åre
Strömsund
Kronor per inv
Ul
10 15
OUlm
U| U| 10 15 15 20 20
20 20 20 20 25 30 30 35
Län Kommun
Västerbotten Nordmaling Umeå Vindeln Vännäs Robertsfors Skellefteå Lycksele Norsjö Åsele Vilhelmina Storuman Sorsele
Norrbotten
Luleå Piteå Boden Älvsbyn Haparanda Kalix Övertorneå Arvidsjaur Överkalix Arjeplog Pajala Jokkmokk Gällivare Kiruna
Kronor per inv
25 25 30 30 30 30 35 35 35 40 45 50
35 35 40 40 40 40 45 50 50 55 55 60 60 65
&
TabellC 17 Summering av avvikande utdebiteringsbehov i primärkommunerna för geografiskt läge och bebyggelsestruktur
Kr/skr
Län _ Primärkommun
Geografiskt läge
Vatten och avlopp
Gator och vägar samt parker
Kollektiv- trafik och skolskjutsar
Fritidshus nuvarande bidrag
Ospecifi- cerade mer— kostnader
Summa av- vikande ut- debiterings- behov
'n
S tockholms län
Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge
Järfälla Lidingö Nacka Nomälje Nynäshamn Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg
Södertälje Tyresö
Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby
Vallentuna Vaxholm Värmdö Storstockholms Lokaltrafik SL
+0,63 +0,57 +0,6l +0,58 +0,60 +0,57 +0,60 +0,60 —0,17 +0,27 +0,25 +0,60 +0,56 +0,57 +0,55 +0,26 +0,59 +0,6l +0,30 +0,64 +0,28 +0,64 +0,62 +0,04 +0,62 +0,4l —0,02 —0,23 —0,24 +0,04 +0,64 +0,02 +0,40 +0,42 +0,05 —0,25 —0,80 —0,28 +0,01 +0,04 +0,95 +0,04 +0,34 +0,44 +0,42 +0,53 +0,48 —0,50 +0,35 +0,53 +0,46 +0,53 +0,52 —0,67 +0,09 +0,09 +0,54 +0,45 +0,47 +0,40 +0,29 +0,44 +0,53 +0,3l +0,51 —0,05 +0,13 —0,48 —1,06 —1,09 —-0,76 —1,05 —1 ,08
— 1 ,09 — 1 ,08 — 1 ,08 -—0,80 —0,97
—0,97 —1,09 —l,09 —l,09 —1,09
— 1 ,03 — 1 ,06 — 1 ,08 —-0,99 —1,05
—0,89 —0,93 —0,80 +0,60
+0,03 +0,01 +0,14 +0,10 +0,03 —0,01 +0,01 +0,05 +0,28 +0,11 +0,01 —0,01 —0,01 —0,02 +0,09 +0,02 +0,06 +0,07 +0,33 +0,81 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 -0,02 -0,02 —0,02 —0,02 —0,02 +0,15 +0,57 —0,12 —0,06 —0,17 —0,33 +0,08 +0,71 -1 ,36 —0,12 —0,23 +0,09 —0,36 —0,88 —0,1 8 —0,78 +0,05 +0,10 +0,61 +0,12 —O,27 +0,59 +0,55 +0,60
Tabell C 17 (forts.)
Län Primärkommu n
Uppsala län Enköping Håbo Tierp Uppsala Älvkarleby
Östhammar
Södermanlands län
Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund
Strängnäs Vingåker
Östergötlands län
Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Valdemarsvik Ydre
Åtvidaberg Odeshög
Geografiskt läge
—0,37 —0,19 —0,17 —0,20 —0,17 —0,20 —0,38 —0,40 —0,40 —0,38 —0,38 —0,38 —-0,40 —0,39 —0,39 —0,38 —0,38 —0,39 —0,39 —0,39 —0,39 —0,39 -—0,39 —0,38 —0,39
Vatten och avlopp
+0,14 +0,84 +0,32 —0,33 +0,91 +0,36 —0,30 +0,6l +0,35 —0,15 +0,58 +0,34 +0,43 +0,95 +0,38 +0,64 —0,31 +0,32 —0,16 —0,30 +0,36 +0,78 +0,73
+0,59 +0,58
Gator och vägar samt parker
—0,45 +0,16 —0,62 +0,1 1 +0,26 —0,57 +0,24 —0,17 —0,01 —0,05 +0,44 —0,06 —0,44 —0,32 +0,05 —0,68 +0,21 —0,07 —0,07 +0,24 —0,57 —0,54 —1,20 —0,20 —0,97
Kollektiv- trafik och skolskjutsar
—0,07 —0,68 +0,21 —0,09 —0,78 +0,30 —0,40 —0,19 —0,24 —0,23 —0,91 —0,38 —0,05 +0,29 —0,42 +0,85 —0,26 —0,39 —0,40 —0,30 +0,37 +0,59 + 1 ,91 —0,14 +0,97
Fritidshus nuvarande bidrag
+0,01 +0,07 +0,01 —0,0l +0,10 —0,01 +0,04 —0,0l +0,03 +0,01 +0,04 +0,02 +0,01 —0,02 —0,01 —0,01 —0,01 +0,06 +0 05 +0,02 ——0,01
Ospecifi- cerade mer- kostnader
—0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02
Summa av- vikande ut- debiterings- behov —O,76 +0,18 —0,27 —0,54 +0,20 —0,03 —0,87 —0,13 —0,33 —0,80 —0,28 —0,46 —0,46 +0,52 —0,40 +0,4l —0,78 —0,56 —1,05 —0,78 —0,19 +0,47 +1,05 ——0,16 +0,17
Jönköpings län
Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda
Värnamo
Kronobergs län
Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd
Uppvidinge Växjö Almhult
Kalmar län
Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar
Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås
Vimmerby Västervik
Gotlands län Gotland
—0,39 —0,39 —0,36 —0,36 —0,37 —0,39 —0,39 —0,39 -0,37 —O,39 —0,36 —0,36 —0,36 —0,34 —0,34 —0,36 —0,36 —0,36 —0,36 —0,35 —0,35 —0,39 —0,36 —0,35 —0,36 —0,35 —O,35 —0,36 —0,35 —0,39 —0,38 +0,11 +0,77 +0,59 +0,62 +0,83 —0,30 +0,36 +0,85 +0,39 +0,97 +0,16 +0,27 +0,34 + 1 ,66 +0,08 +0,99 +0 65 +1,l7 —0,15 +0,37 +0,06 +0,46 +0,65 +1 ,37 —0,09 +0,57 +0,75 +0,24 +0,37 +0,72 +0,42 +0,30 —0,09 —0,78 —0,20 -0,18 —0,45 +0,24 +0,03 —0,41 +0,07 —0,28 —0,38 —0,14 -0,58 +0,10 —0,53 —0,30 —0,92 —0,38 —0,04 —0,56 —1,51 —0,41 -0,14 —0,72 +0,11 —0,25 —0,82 —0,22 —1,23 —0,47 -0,13 —0,89
+0 ,95 +0,02 —0,03 +0,05 —0,27
—0.27 +0,32 -0,42 +0,37 +0,24 +0,03 +0,45 —0,32 +0,64 +0,20 +0,96 +0,54 —0,15 +0,50 +0,42 +0,36 —0,o7 +0,39 —0,52 —0,23 +0,05 +0,01 —0,36 +0,50 +0,47 —0,l4 +0,22
—0,01 —0,01 —0,01 —0,02 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 -0,01 —0,01 —0,01 -0,01 +0,13 —0,01 —0,02 —0,01 —0,01 +0,07 —0,01 +0,02 —0,01
—0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 -—0_02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 -0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 +0,53 —0,01 +0,02 +0_04 —0,74 —0,30 +0,34 —0,38 +0,66 —0,40
—0,23 —O,18 +1,05 —0,17 +0,53 +0,30 +0,94 —0,73 —0,07 —l,27 +0,03 +0,01 +0,65 —O,88 —0,29 —0,32 —0,35 —0,37 —0,36 -0,37 —0,67
Tabell C 17 (forts.)
___—ää—
Län Geografiskt Vatten och Gator och Kollektiv- Fritidshus Ospecifi- Summa av- Primärkommun läge avlopp vägar samt trafik och nuvarande cerade mer- vikande ut- parker skolskjutsar bidrag kostnader debiterings-
behov
Blekinge län Karlshamn —0,35 +0,30 —0,1 3 —0,46 —0,01 —0,02 —0,67 Karlskrona —0,36 —0,1 8 —0, 1 5 —0,41 —0,01 —0,02 —1 ,13 Olofström —0,35 +0,26 —0,21 —0,24 —0,02 —0,02 —0,58 Ronneby —0,36 +0,25 —0,22 —0,22 — —0,02 —0,57 Sölvesborg —0,35 +0,57 —0,26 —0,65 +0,01 —0,02 —O,70
Kristianstads län
Bromölla —0,54 +0,69 —0,07 —0,64 —0,01 —0,02 —0,59 Båstad —O,54 +0,73 —O,84 —0,07 +0,20 —0,02 —0,54 Hässleholm —0,56 +0,28 —0,1 6 —0,22 — —0,02 —0,68 Klippan —0,53 +0,57 —O,26 —0,34 —0,01 —0,02 —0,59 Kristianstad —0,54 —0,19 —0,19 —0,41 — —0,02 —l,35
Osby —0,56 +0,55 —0,29 +0,01 —0,01 —0,02 —0,32 Perstorp —0,56 +0,66 —0,1 1 —0,34 —0,01 —0,02 -0,38 Simrishamn —0,49 +0,40 —0,51 —0,35 +0,04 —0,02 —0,93 Tomelilla —0,49 +0,13 —0,90 +0,08 — -—0,02 —1,20 Åstorp —0,53 +0,85 +0,17 —0,70 —0,01 —0,02 —0,24
_Ängelholm —0,54 +0,22 —0,28 —0,40 +0,01 —0,02 — 1 ,01 Orkelljunga —0,54 +0,87 —0,43 +0,16 +0,03 —0,02 +0,07 Östra Göinge —0,54 + 1 ,10 —0,1 7 —0,26 —0,01 —0,02 +0,10
Malmöhus län
Bjuv —0,53 +0,9l +0,23 —0,83 —0,01 —0,02 —O,25 Burlöv —0,52 +1,04 +0,42 — 1 ,06 —0,01 —0,02 —0,1 5 Eslöv —0,54 +0,24 —O,27 —0,42 —0,01 -0,02 —1,02 Helsingborg —0,53 —0,28 +0,28 —0,43 —0,01 —0,02 —0,99 Höganäs —0,53 +0,43 +0,08 —0,70 +0,06 —0,02 —0,68 Hörby —0,54 +0,26 —1,13 +0,25 +0,02 —0,02 —l,16 Höör —0 55 +0,39 —O,52 —0,12 +0,11 —0,02 —0,71
Kävlinge Landskrona Lomma
Lund Malmö Sjöbo Skurup Staffanstorp
Svalöv
Svedala (inkl. Bara) Trelleborg
Vellinge
Ystad
Hallands län
Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm
Varberg
Göteborgs och Bohus län
Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund
Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö
—0,52 —0,53 —0,52 —0,52 —0,52 —0,49 —0,49 —0,52 —0,53 —0,52 —0.52 —0,52 —0,49 —0,36 —0,36 —0,36 +0,19 -—0,36 —0,36 +0,32 +0,35 +0,34 —0,22 —0,22 +0,33 -0,21 +0,33 —0,23 —O,23 —0,22 —0.22 —O,23 —0,22 +0,33 +0,72 —0,05 +0,90 —O,28 —0,80 +0,35 +0,39 +0,40 +0,67 +0,64 +0,24 +0,81 +0,22 +0,04 —0,09 +0,62 —0,06 +0,42 +0,14 —0,80 +0,30 +0,18 +0,57 +0,51 —0,03 +0 15 +1,47 +0,42 +0,54 +0,33 +1,33 —0,18 +1,58 —0,06 +0,23 +0,22 +0,26 +0,40 —1 ,04 —0,54 +0,03 —0,68 —O,16 —0,27 +0,08 —O,31 —0,65 +0,09 —0,74 —O,84 —0,95 —0,46 +0,44 -—0,14 —0,36 —-0,25 —0,85 +0.31 —l,67 +0,40 -—0,10 —0,48 —0,81 —1,53 —0,76 —0,16 +0,38 —0,71 —o,75 —0,90 —0,57 —0,14 +0,15 —0,28 —O,63 —0,03 —0,86 —0,52 —0,75 —0,46 +0,02 —0,44 + 1 ,11 —0,32 +0,38 —0,31 +0,01 —0,54 —0,46 —0,64 +0,35 —O,80 +0,32 —0,82 —O,67 —0,40 +0,04 +0,89 —0,38 —0,50 —0,96 +0,03 —0,01 +0,02 —0,01 —0,02 +0,04 +0,01 +0,02 +0,19 +0,01 +0,02 +0,01 —0,01 +0,15 +0,06 +0,03 —0,02 +0,05 +0,06 +0,08 +0,01 +0,24 +0,10 +0,09 +0,08 +0,16 +0,20 +0,01 +0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,56 — 1 ,13 —0,30 —l,l4 —1,10 —1,01 —0,93 —0,74 —0,59 —0,90 —1,09 —0,21 —1 05 —-0,95 —0,81 +0,60 —0,90 —0,47 —0,98 —0,07 —0,26 —0,48 —0,22 —0,21 —1 ,19 —0,11 +0,55 —0,62 —0.39 —0,39 +0,14 —1,07 +1,33
Tabell C 17 (forts.)
Län Geografiskt Vatten och Gator och Kollektiv- Fritidshus Ospecifi- Summa av- Primärkommun läge avlopp vägar samt trafik och nuvarande cerade mer- vikande ut- parker skolskjutsar bidrag kostnader debiterings—
behov
Älvsborgs län
Ale +0,38 +0,77 +0,04 —0,61 — —0,02 +0,56 Alingsås —0,36 +0,29 —0,16 —0,53 +0,01 —0,02 —0,77 Bengtsfors —0,37 +0,91 —0,38 +0,14 —0,01 —0,02 +0,27 Borås —0,37 —0,31 +0,16 —0,45 —0,01 —0,02 —1,00 Dals-Ed -0,37 +0,75 —0,81 +0,92 — —0,02 +0,47
Färgelanda -—0,35 +0,98 —1,03 +0,70 — —0,02 +0,28 Herrljunga —0,37 +0,41 —0,96 +0,45 —0,01 —0,02 —0,50 Lerum +0,38 +0,45 +0,15 —0,70 +0,03 —-0,02 +0,29 Lilla Edet —0,19 +0,75 —0,57 -0,31 +0,02 —0,02 —0.32 Mark —0,37 +0,11 —0,51 —0,17 +0,01 —0,02 —0,95 Mellerud ——0,36 +0,51 —0,85 +0,12 _ —o_oz —0,6O Svenljunga —0,37 +0,52 —0,85 +0,88 +0,01 —o,oz +0,17 Tranemo —0,37 +1,05 —0,47 +0,41 —0,01 —0,02 +0,59 Trollhättan —0,36 —0,05 +0,23 —0,56 —0,02 —0,02 —0,78 Ulricehamn —0,37 +0,33 —0,58 +0,12 — —0,02 —0,52
Vårgårda —0,35 _ +0,25 — l ,l 5 +0,42 —0,01 —0,02 —0,86 Vänersborg —0,36 +0,3O —0,14 —0,43 —0,01 —0,02 —O,66 Åmål —0,37 +0,63 —0,16 —0,38 —0,01 —0,02 —0,31
Skaraborgs län
Falköping —0,38 +0,15 —0,40 —0,17 —0,01 —0,02 —0,83 Grästorp -—0,36 +0,47 —l,42 +0,53 —0,01 —0,02 —0,81 Gullspång —0,37 +l,63 —0,51 +0,06 — -0,02 +0,79 Götene —0,37 +0,54 —0,79 +0,02 —0,01 —0,02 -—O,63 Habo —0,37 +0,80 —0,49 +0,16 +0,03 —0,02 +0,ll
Hjo —0,38 +0,74 —0,56 —0,01 — -—0,02 —0,23 Karlsborg —0,38 +1,08 —0,16 —0,14 +0,01 —0,02 +0,39 Lidköping —0,37 +0,20 —0,29 —0,32 —0,01 —0,02 —0,81 Mariestad —0,37 +0,28 —0,1 5 —0,32 —0,01 —0,02 —0,59 Mullsjö —0,37 +1,29 +0,08 +0,13 +0,01 —0,02 +1,12
Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda
Vara
Värmlands län
Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums
Hagfors Hammarö Karlstad
Kll Kristinehamn
Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby
Årjäng
Örebro län
Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga
Ku mla
Laxå Lindesberg Ljusnarsberg Nora
Örebro
—0,37 —0,38 —0,38 —0,38 —0,37 —0,37 —0,31 —0,31 —0,32 —0,30 —0,31 —0,31 —0,31 —0,31 —0,30 —0,32 —0,31 —0,33 —0,31 —0,33 —0,31 —0,31 —0,36 —0,33 —0,36 —0,35 —0,33 —0,36 —0,36 —0,34 —0,34 —0,34 —0,36 +0,17 —0,13 +0,72 +0,44 +0,50 +0,18 +0,47 +0,70 +0,74 +0,64 +0,40 +0,93 —0,3l +0,53 +0,43 +1,23 +0,73 +0,11 +0,11 +0,02 +0,19 +0,73 +0,78 +0,60 +0,72 —0,04 +0,39 +0,70 +0 51 +l,17 +0,60 —0,31 —0,35 +0,03 —0,01 —0,43 —0,84 —1,21 —0,70 —1 ,10 —0,01 +0,03 —0,12 —0,47 +0,32 +0,20 —0,29 +0,14 +0,01 —0,55 — 1 ,28 —0,47 — 1 ,38 —1,38 —0,55 —0,09 —0, 1 5 +0,02 +0,34 +0,10 -0,30 —0,04 -0,16 +0,12
—0 ,26 -0,49 —0,52 —0,08 +0,29
+0,46 +0,16 +0,55 —0,39 —0,26 +0,10 —0,94 —0,44 +0,07 —0,43 —0,59 +0,26 +0,75 +0,16 +1,04 +12> +0,41 —0,52 —0,26 +0,05 —0,64 —0.56 +0,02 +0,03 —0,03 —0,06 —0,18
—0,01 —0,02 +0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 +0,01 —0,01 +0,01 —0,01 —0,01 +0,01 —0,01 —0,01 +0,02 —0,01 —0,01 —0,02 —0,01 —0,01 +0,01 —0,01 -—0,01 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02
—0,02 —0,02 —0,02 —0,02 +0,01 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02
—0,84 — 1 ,01 —0,20 —0,47 —0,45 —0,97 —0,88 —0,42 +0,34 +0,06 —0,07 —0,31 —0,01 —0,89 —0,21 +0,31 +0,10 —0,75 —0,56 —0,63 —0,27 +0,23 —0,19 —0,19 +0,4l —0,71 —0,46 +0,33 —O,l 2 +0,74 +0,03 —0,76
Tabell C 17 (forts.)
Län Geografiskt Vatten och Gator och Kollektiv- Fritidshus Ospecifi- Summa av— Primärkommun läge avlopp vägar samt trafik och nuvarande cerade mer- vikande ut- parker skolskjutsar bidrag kostnader debiterings-
behov
Västmanlands län
Arboga —0,39 +0,38 +0,04 —0,38 —0,01 —0,02 —0,38 Fagersta —0,36 +0,52 +0,31 —0,74 —0,01 —0,02 —0,30 Hallstahammar —0,38 +0,48 +0,21 —0,72 -—0,02 —0,02 —0,45 Heby —0,36 +0,88 —0,69 +0,54 +0,01 —0,02 +0,36 Kungsör —0,39 +0,74 — —0,46 — -—0,02 —0, l 3 Köping —0,39 +0,40 +0,08 —0,44 —0,01 —0,02 —0,38 Norberg —0,36 +0,71 —0,0l —0.20 — —0,02 +0,12 Sala —0,36 +0,13 —O,46 +0,08 — —0,02 —O,63 Skinnskatteberg —0,36 + 1 ,24 —O,3l +0,77 +0,03 —0,02 +1,35 Surahammar —0,38 +0,95 +0,34 —0,66 —0,02 —0,02 +0,21 Västerås —0,38 —0,27 +0,33 —0,25 —0,02 —0,02 —0,61
Kopparbergs län
Avesta —0,l3 +0,35 -0,01 —0,51 —-0,01 —0,02 —0,33 Borlänge —0,13 —0,06 +0,28 —0,57 —0,0l —0,02 —0,51 Falun —0,13 —0,12 +0,07 —0,43 —0,01 —0,02 —0,64 Gagnef —O,13 +l,95 —0,23 —0,06 +0,02 —0,02 +1,53 Hedemora —0,l3 +0,54 —0,28 —0,20 — —0,02 —0,09 Leksand —0,l3 +0,9l —0,35 —0,07 +0,09 —0,02 +0,43 Ludvika -—0,1 2 +0,49 +0,28 —0,54 —0,01 —0,02 +0,08 Malung +0,16 +0,57 —0,20 +0,81 +0,06 +0,04 +1,44 Mora —0,08 +0,75 +0,07 —0,02 — —0,02 +0,70 Orsa —0,08 +0,69 —0,02 +0,38 — +0,01 +0,98
Rättvik —0,1 3 +0,78 —0,50 +0,05 +0,03 —0,02 +0,21 Smedjebacken -0,13 +0,57 -0,21 —0,28 +0,02 —0,02 —0,05 Säter —0,13 +0,66 —O,63 +0,16 +0,01 —0,02 +0,05 Vansbro —0,1 3 +0,98 —0,54 +0,08 —0,01 —0,02 +0,36 Älvdalen +0,23 + 1 ,65 —0,45 +2,07 +0,02 +0,07 +3,59
Gävleborgs län Bollnäs
Gävle
Hofors Hudiksvall Ljusdal
Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn
Västernorrlands län
Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå
Ånge Örnsköldsvik
Jämtlands län
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre
Östersund
Västerbottens län
Lycksele Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå
Sorsele Storuman
—0,13 —0,13 —0,14 —0,09 —0,09 —0,09 —0,14 —0,13 —0,13 —0,13 +0,26 +0,25 +0,57 +0,24 +0,24 +0,46 +0 45 +0,53 +0,50 +0,65 +0,72 +0,50 +1,06 +1,01 +0,53 +0,63 +0,47 +1,10 +0,50 +0,71 +1,50 +1,57 +0,09 —0,26 +0,40 +0,19 +0,26 +0,97 +0,94 +0,84 —0,08 +0,32 +0,3l +0,42 +0,20 —0,34 +0,41 +0,62 —0,23 +0,07 +0,49 +0,79 +0,62 +0,52 +0,42 +0,63 -0,11 +0,44 +0,52 +0,49 +0,64 —0,22 +0,60 +0,55 —0,52 +0,38 +0,09 —0,30 —0,67
—1 ,02 —O,61 —0,43 +0,18 —0,07
—0,10 —0,46 —0,77 +0,07 +0,10 —0,69 -0,27 —1,71 —1,04 —0,72 —1,27 -1,36 —0,90 —1,26 +0,14 —0,39 —l,03 —l,03 -—1,27 —0,24 —l,28 —O,97
—0,21 —-0,44 —0,56 —0,21 +0,50 +0,34 +0,20 +0,47 —0,55 —0,55 —0,45 —0,23 +0,28 —0 44
—0 >>
+0,15 —0,02 +1,89 +1,4l +l,26 +1,21 +1,00 +1,59 +1,34 —0,42 +1,33 +0,73 +1,50 +1,25 +0,40 +2,62 +2,17
-0,01 —0,01 —0,01 —0,01 +0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 +0,04 +0,05 +0,01 +0,06 —0,02 —0,02 —0,01 —0,02 —0,01 +0,01 —0,02 —0.02 —0,02 —0,02 +0,04 +0,01 —0,02 +0,01 —0,02 —0,02
+0,04 +0,07 +0,10 +0,01 +0,01 +0,07 +0,10 +0,13 +0,10 +0,10 +0,16 +0,10 +0,19 +0,16 +0,10 +0,19 +0,13 +0,19 +0,16 +0,16 +0,28 +0,26
—0,80 —0,48 —0,24 —0,44 +0,04 +0,22 +0,37 +0,75 —0,61 —0,46 +0,05 +0,04 +0,37 —0,47 +0,20 +0,6l +0,02
+0,95 +1,46 +2,13 + 1 ,45 +0,76 +2,36 +1,94 +0,22 +2,18 +0,81 +2,23 +1,28 +0,80 +3,73 +3,58
Tabell C 17 (forts.)
Län Primärkommun
Geografiskt läge
Umeå Vilhelmina
Vindeln Vännäs Åsele
Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda
Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala
Piteå Älvsbyn Överkalix Overtorneå
Genomsnittsvärden
+0,54 +1 57 +0,48 +0,46 +1,21 +2,14 +1,52 +1,37 +2,75 +1,24 +2,95 +1,27 +2,66 +1,67 +2,57 +1,16 +1,l4 +2,69 +2,54
0,45
Vatten och avlopp
—0,09 +0,36 +0,56 +0,46 +0,47
+ 1 ,30 +0,69 +0,34 +0,40 +0,48
+0,83 +0,60 —0,03 —0,04 +0,58 +0,37 +0,83 +0,84 +0,89
Gator och vägar samt parker
+0,18 —0,97 —0,97 —0,87 —1,05 —0,73 —0,58 +0,03 +0,14 —0,32 —0,41 —0,13 +0,38 +0,35 —l,30 +0,09 —0,42 — 1 ,09 — 1 ,05
Kollektiv- trafik och skolskjutsar
'n
—0,39 +2,41 +1,90 +0,60 +2,13 +3,09 +2,74 —0,07 +0,09 —0,1o +1,88 —0,09 -0,36 —0,47 +1,69 —0,23 +0,37 +1,22 +1,08
0,94 2,51
1 .09
Fritidshus nuvarande
bidrag
Ospecifi— cerade mer- kostnader
Summa av- vikande ut- debiterings- behov
—0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,02 —0,02 —0,02 —0,01 —0,02 —0,02 —0,02 —0,02 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01 —0,01
0.02
+0,13 +0,22 +0,16 +0,16 +0,19 +0,3l +0,28 +0,23 +0,34 +0,22 +0,34 +0,23 +0,38 +0,20 +0,30 +0,20 +0,23 +0,28 +0,25
0,02
+0,36 +3,59 +2,12 +0,80 +2,94 +6,10 +4,63 +1,88 +3,70 +1,51 +5,57 +1,86 +3,01 +1,69 +3,83 +1,58 +2,14 +3,93 +3,70
3.3. Summering av avvikande utdebiteringsbehov på grund av geografiskt läge och bebyggelsestruktur
En sammanställning och summering av avvikande utdebiteringsbehov på grund av geografiskt läge och bebyggelsestruktur redovisas för samtliga kom- muner i tabell C 17. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjäm- ningsbidraget.
Kostnadsavvikelser på grund av skillnader i geografiskt läge och bebyg- gelsestruktur har beräknats i absoluta tal. Vi har därefter omräknat tilläggen och avdragen till procent av medelskattekraften för att få ett underlag för inplacering av kommunerna i skattekraftsklasser. Vid omräkningen har an— vänts 1976 års medelutdebitering i primärkommunerna exklusive Göteborg, Malmö och Gotland (14:65 kr/skr) samt medelskattekraften enligt 1975 års taxering (164159). Omräkning av tilläggen och avdragen har gjorts med hjälp av tabell C 18.
Med utgångspunkt från summa avvikande utdebiteringsbehov enligt ko- lumn 8 i tabell C 17 kan man i tabell C 18 avläsa kalkylresultaten uttryckta i procent av medelskattekraften. Utgångspunkt för tilläggen och avdragen är 105 procent av medelskattekraften. Enligt utredningens bedömning bör inte hänsynstagandet till olikheter i kommunernas kostnader på grund av geografiskt läge, bebyggelsestruktur, åldersstruktur m. m. få leda till att nå- gon kommun garanteras en skattekraft understigande 100 procent. Kalky- lerna bör därför ha som utgångspunkt att alla kommuner tillförs skatteun- derlag motsvarande 105 procent av medelskattekraften. Resultatet för varje kommun framgår av tabell C 19.
Utredningen har med ledning av kalkylresultaten enligt tabell C 19 och de särskilda bedömningar som redovisas i avsnitt 7.3 i betänkandet gjort förslag till indelning av kommunerna i tolv skattekraftsklasser. Förslaget till klassindelning framgår av tabell C67.
4 Kostnadsskillnader på grund av åldersstrukturen
Variationer i ålderssammansättningen medför stora skillnader mellan kom- munernas utdebiteringsbehov. Det är framförallt undervisningen och den sociala verksamheten som kan hänföras till avgränsbara åldersgrupper. I övrigt avser kommunernas verksamhet hela befolkningen om man bortser från mindre delar av vissa verksamheter. Dessa har dock begränsad eko- nomisk betydelse. Av administrativa skäl är det nödvändigt att i skatte- utjämningssystemet endast beakta sådana skillnader som har stor betydelse för kommunernas ekonomi. Kartläggningen av ålderssammansättningens betydelse har därför begränsats till kostnader för
— service till pensionärer
— grundskola
— förskolans deltidsgrupper — barnomsorg exkl. deltidsgrupper — gymnasieskola — bostadstillägg till folkpension och statskommunala bostadsbidrag
Tabell C 18 Mall för omräkning av utdebiteringsskillnader avseende geografiskt läge och bebyggelsestruktur till procent av medelskattekraften
Avvikande utdebite- ringsbehov
—1:53 — —1:40 —l:39 — —l:25 —l:24 — —1110 —l:09 — —0:96 —-O:95 - —0:81 —0:80 — —0:66 —0:65 — —0:52 —0:51 — —0:37 ——0:36 — —0:22 ——0:21 — —O:08 —0:07 — +0:07 +0:08 — +0:21 +0:22 — +0:36 +0:37 — +0:51 +0:52 — +0:65 +0:66 — +Oz80 +0z81 — +0195 +0:96 — +l:09 +1110 — +1:24 +l:25 — +1139 +1:40 — +1:53 +1:54 — +lz68 +1:69 — +l:83 +1:84 — +l:97 +l:98 — +2:12 +2:13 — +2:27 +2:28 — +2:41
121 Procent Avvikande utdebite— av medel- ringsbehov skatte- kraften 95 +2:42 — +2:56 96 +2:57 — +2:71 97 +2:72 — +2z85 98 +2z86 — +3100 99 +3:Ol — +3114 100 +3:15 — +3:29 101 +3z30 — +3:44 102 +3:45 — +3:58 103 +3159 — +3:73 104 +3:74 — +3:88 105 +3:89 — +4:02 106 +4103 — +4:17 107 +4:18 — +4z32 108 +4:33 — +4z46 109 +4z47 — +4:61 110 +4:62 — +4:76 lll +4:77 — +4z90 112 +4:91 — +5:05 113 +5:06 — +5:20 114 +5:21 — +5134 115 +5:35 — +5:49 116 +5z50 — +5:64 117 +5:65 — +5:78 118 +5:79 — +5:93 119 +5:94 — +6:07 120 +6:08 — +6:22
Procent av medel- skatte- kraften
122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147
Anm. Utgångspunkt för beräkningarna är 105 procent av medelskattekraften.
TabellC 19 Kalkylresultat avseende geografiskt läge och bebyggelsestruktur
Län Primärkommun
Stockho/ms lätt
Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge
Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn
Procent av medelskatte— kraften
106 109 104 105 104
103 106 110
96 104
Län Primärkommun
Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg
Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby
Procent av medelskatte- kraften
103 106 103
99 104
100 105 106 109 106
Tabell C 19 forts.
Län Procent av Län Primärkommun medelskatte- Primärkommun kraften Vallentuna 103 Markaryd Vaxholm 109 Tingsryd Värmdö 109 Uppvidinge Växjö Uppsala län Älmhult Enköping 100 _ Håbo 106 Kalmar lan Tierp 103 Borgholm Uppsala 101 Emmaboda Älvkarleby 106 Hultsfred .. Hö sb Östhammar 105 Kallin; Södermanlands län Mönsterås Eskilstuna 99 Mörbylånga Flen 104 Nybro Katrineholm 103 Oskarshamn Nyköping 100 Torsås Oxelösund 103 Vimmerby Strängnäs 102 Västervik Vingåker 102 4 _ Gotlands län Östergötlands län Gotland Boxholm 109 Finspång 102 Blekinge län Kinda 4 108 Karlshamn 145150ng 100 Karlskrona MJOIby 101 Olofström Motala 98 Rfmneby Norrköping 100 Sölvesborg .. d .. . åilåblfååfgvgik 18; Kristianstads län Ydre 112 Bromölla . Båstad Åtvtdaberg 104 Hässleholm Odeshog 106 Klippan Jönköpings län Krlstlanstad Aneby 109 OSby Eksjö 105 Perstorp Gislaved 105 Simrishamn Gnosjö 105 Tomelilla Jönköping 100 Åstorp Nässjö 103 Ängelholm Sävsjö 107 Qrkelllunga Tranås 102 Östra Göinge Vaggeryd 110 Vetlanda 102 Malmöhus län Värnamo 103 BJUV" Burlov Kronobergs län Eslöv Alvesta 104 Helsmgborg Lessebo 1 12 Hoganas Ljungby 104 Hörby
Procent av medelskatte- kraften
109 107 111 100 105
96 105 105 109
99
103 103 103 102 103
105 102
100
100
97 101 101 100
101 101 100 101
96
103 102 99 97 103
98 105 106
103 104 98 98 100
97
Tabell C 19 forts.
Län Procent av Län Procent av Primärkommun medelskatte— Primärkommun medelskatte- kraften kraften Höör lOO Mellerud 101 Kävlinge 101 Svenljunga 106 Landskrona 97 Tranemo 109 Lomma 103 Trollhättan 100 Lund 97 Ulricehamn 101 Malmö 97 Vårgårda 99 Sjöbo 98 Vänersborg 100 Skurup 99 Åmål 103 Staffanstorp 100 __ " 101 Skaraborgs lan åligga 99 galböpmg 99 rastorp 99 Trelleborg 98 G lls än 110 Vellinge 104 Gl? ” g Ystad 98 otene 101 Habo 106 Hallands län Hjo 103 Falkenberg 99 Karlsborg 108 Halmstad 99 Lidköping 99 Hylte 109 Mariestad 101 Kungsbacka 99 MUIISJÖ 1 13 Laholm 102 Skara 99 Varberg 98 Skövde 98 Tibro 104 Göteborgs och Bohus län Tidaholm 102 Göteborg 105 Töreboda 102 Härryda 105 Vara 98 Kungälv 103 Lysekil 102 Värmlands län Munkedal 103 Arvika 99 Mölndal 104 Eda 102 Orust 97 Filipstad 107 Partille 104 Forshaga 105 Sotenäs 109 Grums 105 Stenungsund 101 Hagfors 103 Strömstad 102 Hammarö 105 Tanum 102 Karlstad 99 Tjörn 106 Kil 105 Uddevalla 93 Kristinehamn 104 Öckerö 1 14 Munkfors 107 .. Storfors 106 A lvsborgs län Sunne 100 Ale 109 Säffle 101 Alingsås 100 Torsby 101 ägg—Stäms lg; Årjäng 103 Dals-Ed 108 Örebro län Färgelanda 107 Askersund 107 Herrljunga 102 Degerfors 104 Lerum 107 Hallsberg 104 Lilla Edet 103 Hällefors 108 Mark 99 Karlskoga 100
Tabell C 19 forts.
Län Primärkommun
Kumla Laxå Lindesberg Ljusnarsberg Nora
Örebro
Västmanlands län
Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör
Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar
Västerås
Kopparbergs län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora
Leksand Ludvika Malung Mora Orsa
Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen
Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal
Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn
Procent av medelskatte- kraften
102 107 104 110 105
100
102 103 102 107 104
102 106 101 114 106
101
103 102 ml 115 104
108 106 115 110 112
106 105 105 107 130
100 102 103 102 105
107 108 110 101 102
Län Primärkommun
Västernorrlands län
Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå
Ånge Örnsköldsvik
Jämtlands län
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre Östersund
Västerbottens län
Lycksele Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå
Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele
Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda
Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala
Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå
Procent av medelskatte- kraften
105 105 108 102 106
109 105
111 115 120 115 110
121 118 107
120 111 120 114 110
130 129 107 130 119
110 125
147 137 118 130 115
143 118 126 117 131
116 120 132 130
Om kostnadsskillnader på grund av ålderssammansättningen skall beaktas i Skatteutjämningssystemet kan man grunda beräkningarna på befolknings- statistiken den] januari beräkningsåret eller på beräknat antal invånare i olika åldersgrupper den ljanuari bidragsåret. Enligt de beräkningar som gjorts för att bedöma de två alternativen kan förändringar i ålderssamman- sättningen under ett år i extrema fall påverka utdebiteringsbehovet för grund- skolans låg- och mellanstadium med ca 40 öre per skr. För pensionärsservicen visar de gjorda beräkningarna att utdebiteringsbehovet påverkas med högst fem öre per skr på grund av förändringar i ålderssammansättningen under ett år. I flertalet kommuner är de årliga förändringarna av ålderssamman- sättningen så små att de saknar ekonomisk betydelse. På grund härav och med hänsyn till administrativa fördelar föreslås att beräkningarna av kost- nadsskillnaderna för bl. a. dessa verksamheter grundas på befolkningssta- tistiken den [januari beräkningsåret.
Kartläggningen avser 1976 års verksamhet och grundas på antalet invånare i olika åldersgrupper den 1 januari 1975. Kommunernas invånarantal i de aktuella åldersgrupperna den 1 januari 1975 framgår av tabell C 20. I samma tabell redovisas också för varje kommun ett skatteunderlag som grundas på medelskattekraften enligt 1975 års taxering.
4.1. Service till pensionärer 4.1.1 Ålderdomshem och servicebostäder
Personalkostnaderna är den största utgiftsposten för ålderdomshemmen. Dessa kostnader kan variera kraftigt bl. a. beroende på ålderdomshemmens ålder, storlek och utrustning. Äldre hem kan moderniseras och även ut- rustningen kan påverkas. Storleken kan däremot inte påverkas annat än vid ny- eller ombyggnad. Personalkostnaderna per pensionär blir enligt gjor- da undersökningar lägre om man inom vissa gränser ökar ålderdomshem- mets storlek eftersom personalen då kan utnyttjas effektivare. Det är därför viktigt att man vid beräkning av personalkostnaderna väljer en storlek som kan anses normal.
På de hem som byggdes under perioden 1961—1974 bor i medeltal 60 pensionärer. Mer än hälften av samtliga pensionärer på ålderdomshem bor på hem av denna storlek. I flertalet kommuner behövs bostad på ålder- domshem för minst 60 pensionärer. Det kan därför vara motiverat att räkna med 60 pensionärer när personalkostnaderna för ett ålderdomshem kalkyleras.
Det finns inte någon redovisning av antalet arbetstimmar för deltids- och timanställd personal vid ålderdomshem som kan ge vägledning när personalbehovet skall beräknas. Man måste därför göra beräkningarna med ledning av den standard som kan anses representativ för flertalet ålder- domshem för minst 60 pensionärer. Det kan därför vara motiverat att räkna med 60 pensionärer när personalkostnaderna för ett ålderdomshem kalky- leras.
Byggnadskostnaderna för ålderdomshem har beräknats till 130 000 kr per plats 1976. Tillägg för tomtkostnad. anslutningsavgifter och iordning- ställande av tomt har gjorts med 5 000 kr per plats. Kapitaltjänstkostnaden har beräknats som en annuitet av byggnadskostnaden. Med 1976 års in-
Tabell C 20 Folkmängd den 1 januari 1975 samt antal skr grundade på medelskattekraften enligt 1975 års taxering för samtliga primärkommuner
Län Totalt 6 år 0—6 år 7—12 år l3—15 år 70 år och Tusental Primärkommun däröver skattekronor
Stockholms län
Botkyrka 66 819 1 383 11 361 Danderyd 27 360 355 2 302 Ekerö 14 738 366 306 Haninge 50 411 1 085 998 Huddinge 61 528 1 046 583
Järfälla 52 014 911 852 Lidingö 35 989 456 234 Nacka 54 107 861 607 Norrtälje 38 981 561 504 Nynäshamn 18 979 321 202 Sigtuna 26 925 539 614 Sollentuna 42 515 702 l27 Solna 54 941 479 860 Stockholm 671 226 5 213 960 Sundbyberg 27 972 230 862
Södertälje 77 825 1 386 9 197 Tyresö 29 015 651 4 419 Täby 40 360 750 5 096 Upplands-Bro 13 976 304 2 310 Upplands-Väsby 27 350 589 4 315
Vallentuna 14 604 336 2 065 Vaxholm 26 075 581 4 030 Värmdö 15 434 288 1 991
144 2 581 1 660 10 998 647 239 2 175 4 503 897 602 710 2 426 320 068 281 8 297 635 598 309 127
282 444 076 561 170 544 320 923 977 004 699 906 653 609 746 416 003 774 224 124 316 234 053 432 625 826 130 998 526 752 654 043 164 1 859 8 030 11 477 652 755 188 604
233 226 246 1 809 168 1 512 549 776 722 1 649 643 696 515 405 300 190 1 022 668 502
949 703 877 404 410 1 095 1 148 292 695 607 861 540
_.
O .— v—lN NN Nw—Nv—
v—tNNV'—' DON—OSO ©")va MVM
___—Hox
(NllxlX SOMOMN Mamma.—.
[x ("1
__NMNNQ'
MWOONOM VNDONOY? (&??ch NVN m
_. O (”3 V
-—'* DU??—m _m—
Uppsala län
Enköping 32 078 543 3 371 3 112 1 330 3 078 5 280 Håbo 9 291 262 1 674 1 341 376 319 1 529 Tierp 20 916 298 1 811 1 853 798 2 828 3 443 Uppsala 137 543 1 981 14 985 11 673 4 806 11 947 22 638 Älvkarleby 9 946 120 859 903 399 1 161 1 637
Östhammar 18 906 288 1 778 1 748 755 2 410 3 112
Tabell C 20 (forts.)
Län Totalt 6 år 0—6 år 7—12 år 13—15 år 70 år och Tusental Primärkommun däröver skattekronor
Södermanlands län
Eskilstuna 92 236 1 423 8 988 8 552 3 769 Flen 18 268 254 1 696 1 693 766 Katrineholm 32 611 421 2 997 2 673 1 304 630 5 367 Nyköping 61 952 928 6 286 916 2 504 791 10 197 Oxelösund 14 292 265 1 481 610 733 688 2 352 Strängnäs 21 840 343 2 098 064 914 2 360 3 595 Vingåker 9 528 145 890 841 360 1 135 1 568 268 15 181 058 3 007
"tv—N
Östergötlands län
Boxholm 5 903 76 486 518 228 807 972 Finspång 24 903 389 2 607 2 421 1 056 215 4 099 Kinda 10 680 150 1 004 908 377 447 1 758 Linköping 108 034 1 466 10 601 174 4 091 931 17 781 Mjölby 25 429 389 2 613 351 1 009 752 4 185
Motala 49 360 723 4 824 365 1 974 122 8 124 Norrköping 119 470 1 545 10 939 1 397 4 560 097 19 664 Söderköping 10 162 159 991 979 430 064 1 673 Valdemarsvik 8 882 125 846 722 321 032 1 462 Ydre 4 213 60 341 344 192 652 693 Åtvidaberg 13 055 196 1 265 1 242 535 1 315 2 149 Odeshög 5 921 74 529 519 224 810 975
CNN WO
N—OON VÄN—__: _.
Jönköpings län
Aneby 6 452 122 636 584 272 880 Eksjö 18 255 253 1 711 1 478 717 289 Gislaved 27 486 454 3 039 2 676 1 134 283 Gnosjö 8 185 154 970 781 350 597 Jönköping 108 195 1 576 10 727 9 837 4 249 324
Nässjö 32 989 481 3 054 2 708 1 258 665 Sävsjö 11 555 141 1 014 977 482 437 Tranås 18 867 252 1 728 1 673 753 111 Vaggeryd 11 263 162 1 141 976 500 248 Vetlanda 28 723 413 2 809 2 588 1 163 430
NN
_.
SOU197779 g =:- ...men—rx ifs—m_s!- ox m—N—m*
Värnamo
Kronobergs län
Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd
Uppvidinge Växjö Älmhult
Kalmar län
Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar
Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik
Gal/ands län Gotland Blekinge län
Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg
Kristianstads län
Bromölla Båstad
29 848 18 785 8 750 26 107 11 936 14 711 11 612 61 707 15 218 10 713 11 738 18 427 7 766 52 332 13 060 10 982 21 588 27 821 7 626 16 458 41 884 54 174 32 117 59 902 17 645 29 904 15 576 11 336 10 977
483 267 1 15 435 196 180 162 929 203 110 179 252
89 737
175 171 309 370
85
228 546 765 472 790 318 413 233 179 148
2 (u.—__. —©—*
Vv—c—qu—N
_—
MVH—!N—
994 769 851 605 166 167 005 647 345 833 146 526 559 708 207 087 934 833 592 522 737 137 109 411 969 881 473 213 952
2 766 1 659
719 2 362 1 075 1 105 931 5 646 1 325 816 1 073 1 640 564 4 404
1 250 960 1 880 2 599 601 1 527 3 666 5 031
1 229
779 347 1 008 480 522 444 2 241 617 435 462 764 293 1 963 486 406 816 979 264 714 1 645
2 410 1 246 2 205 776 1 120 647
478 429
2 583
371 040 033 263 289
1 545 5 518 1 822
N—m—N
550 334 193 266 407 440 325 472 725 219 766 690
___-Nv—dw v—tv—tNN—t -——=r
5 572 3 332 6 693 1 269 3 514 1 627
879 1 396
4 ___..m.—.oo m—mv— Nc
WONVN
9 965 421
911 156 505
(NIC)!x Yr O'd'N
763 932 033 278 613 150 808 553 579 255 709 894 917 286 859 904 922 564 866 807
Tabell C 20 (forts.)
Län Totalt 6 år 0—6 år 7—12 år 13—15 år 70 år och Tusental Primärkommun däröver skattekronor
Hässleholm 47 992 738 4 630 4 409 1 932 5 244 7 899 Klippan 16 060 239 1 515 1 417 665 1 772 2 643 Kristianstad 67 229 951 6 378 5 630 2 465 7 344 11 065
Osby 13 742 195 1 225 1 205 561 1 613 2 262 Perstorp 7 437 116 708 792 392 581 224 Simrishamn 20 011 221 1 508 596 759 2 806 294 Tomelilla 12 667 149 952 005 494 1 916 085 Åstorp 11 277 180 1 283 155 438 982 856
Ängelholm 27 751 369 2 568 234 1 100 3 059 568 Orkelljunga 8 832 137 849 805 353 1 009 454 Östra Göinge 14 813 268 1 642 1 491 602 1 511 438
v—qu—c (rv—N v—lv—v—t N
Malmöhus län
Bara 5 072 116 813 692 242 230 835 Bjuv 14 112 234 638 494 601 1 228 323 Burlöv 13 946 226 639 507 555 812 295 Eslöv 26 125 375 608 400 1 017 858 300 Helsingborg 102 137 1 287 874 279 3 602 1 794 81] Höganäs 20 762 331 120 1 914 812 303 417 Hörby 11 808 117 954 958 460 710 944 Höör 9 587 127 851 766 392 417 578 Kävlinge 18 565 329 542 1 921 663 401 056 Landskrona 38 059 522 386 3 186 1 332 873 264 Lomma 15 308 348 094 1 926 694 779 520 Lund 75 468 1 061 259 5 918 2 384 6 646 421 Malmö 246 647 2 704 1 218 17 652 8 691 24 291 596 Sjöbo 13 885 161 130 1 164 601 1 904 285 Skurup 11 369 174 109 996 435 1 498 871
Staffanstorp 15 187 340 352 1 941 645 616 500 Svalöv 12 423 169 248 1 163 519 1 520 045 Svedala 7 636 106 794 758 283 794 257 Trelleborg 35 001 480 3 230 3 119 1 387 3 508 761 Vellinge 20 672 450 3 022 2 412 816 1 046 402 Ystad . _ 23.792. 256 1 8111 l_853 259 anse
—--——Nm
_. v—a—Noo N
NO Np—c—q—lm
__
NNV'NC m——m0 ngm— (NN—IOM Nm Noocol—_—. Nv—
%
Hallands län
Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm
Varberg
Göteborgs och Bohus län
Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust
Partille Sotenäs Stenungsund
Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö
Älvsborgs län
Ale Alingsås Bengtsfors Borås Dals-Ed
Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mark
Mellerud Svenljunga Tranemo
32 720 73 582 11 127 36 729 19 486 42 674
445 704 20 094 27 787 15 047 10 178
47 135 10 135 27 154 9 221 14 272
9 455 10 958 10 407 46 904 9 140
21 537 27 509 12 427 105 559
5 197 6 858 8 895 27 665 10 931 29 964
10 440 9 989 11 732
434 966 148 733 243
661 166 416 500 225 151 792 146 459 105 303
94 133 158 649 165
471 386 153 511
80 93 95 664 183 431
132 150 187
3 081 7 022
979 4 797 1 774
4 548
580 854 364 417 933
5 410 951 3 295 662 1 865
765 860 1 072 4 229 1 029
”Nm.——
103 789 033 907 509 585 787 4 141 1 131 2 811 788 948 1 166
(QN—ON
853 325 015 246 567 849
Nta—er... |")
761 236 067 233 895
4 529 876 2 844 609 1 737
683 817 1 064 4 283 972
NNM—
2 515 2 403 975 9 120 448
624 741 3 531 1 083 2 527 805 885 1 157
1 351 2 909 441 1 595 812 1 706
14 958 814 1 232 528 411
1 772 407 1 139 306 641
316 426 461 1 998 439 824 986 445 4 112 167 278 354 1 256 443 1 117 419 400 518
3 883
515 340 452 103
v—NN !"
42 778 104 996 850 304
897 488 545 546 875
1 443 1 854 1 137 4 088 762
___-__—
(x.—.....—
320 775 613 771 736 977 159 412 167 606
1 526 1 214 1 175
_N—oax ___—m
mm.—sams (") |x
”SVN—*
fx—Q—N ...,—___...
"3th ___.v—q- __..—
385 111 831 045 207 024 358 307 574 477 675 758 668 469 518 349 556 804 713 720 504 545 528 045 374 855 129 464 553 799 932 718 644 931
Tabell C 20 (forts.)
Län Totalt 6 år 0—6 år 7—12 år 13—15 år 70 år och Tusental Primärkommun däröver skattekronor
Trollhättan 49 607 710 5 056 4 364 1 967 3 747 8 165 Ulricehamn 21 432 302 1 879 1 811 814 2 767 3 528 Vårgårda 8 178 119 831 740 316 901 346 Vänersborg 34 394 502 3 356 3 053 1 332 3 525 661 Åmål 13 289 160 1 064 1 093 529 1 723 187
Skaraborgs län
Falköping 32 599 419 2 924 2 765 1 254 4 105 5 366 Grästorp 5 241 59 413 429 201 741 863 Gullspång 6 928 97 626 634 300 847 1 140 Götene 12 200 191 1 237 1 077 493 1 505 2 008 Habo 6 337 110 798 684 279 587 1 043 Hjo 7 512 114 702 613 272 982 236 Karlsborg 8 196 112 726 710 321 932 349 Lidköping 34 664 527 3 321 3 085 1 413 3 540 705 Mariestad 24 619 389 2 537 447 1 069 2 333 052 Mullsjö 4 893 100 631 478 167 502 805 Skara 17 291 238 659 568 657 2 085 846 Skövde 45 453 697 792 352 1 884 3 527 481 Tibro 10 853 168 179 128 448 916 786 Tidaholm 12 918 181 162 129 521 1 653 126 Töreboda 10 180 128 863 926 430 1 350 676
Vara 22 484 312 1 897 1 799 911 3 139 3 701
.—.—4mv N
Nix—N.— _.v—tv— _v—l—a
Värmlands län
Arvika 27 404 360 2 148 2 183 964 Eda 9 698 120 772 761 370 362 Filipstad 15 580 211 282 1 233 549 841
3 497 1 1 Forshaga 10 732 176 217 992 419 1 150 1 2
510 596 564 766 Grums 10 716 141 043 947 417 027 764 Hagfors 18 773 227 445 1 626 774 241 090 Hammarö 10 656 166 963 991 438 819 754 Karlstad 72 564 987 6 438 6 310 2 839 6 236 11 943
("—N—_ m.— —._—4.— _-
Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne
Säfne
Torsby Årjäng
Örebro län
Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga
Kumla
Laxå Lindesberg Ljusnarsberg Nora
Örebro
Västmanlands län
Arboga Fagersta Hallstahammar Heby
Kungsör
Köping
Norberg
Sala Skinnskatteberg Surahammar
Västerås
Kopparbergs län
Avesta Borlänge Falun
9 455 27 617 5 510 5 367 13 626 19 823 16 152 9 803 11 216 12 005 16 611 11 382 38 205
16 842 8 781 24 595 7 237 9 170
117 560
14 706 16 118 18 662 13 100 8 217 27 987 6 619 20 266 5 328 11 084
118 044
27 361 45 833 46 814
146 324
70 72 154 279 173
109 125 203 239 154 506 252 126 342
87 116
582 226 242 331 166 133 439 94 295 73 175 873 352 610 600
1 059 2 399 393 462 914 1 766 1 069
770 905 1 181 1 630 985 3 472
1 692 835 2 261 545 823
11144
471 437 003 094 847
2 763 579 1 870 440 1 196
12 433
___—N_—
2 373 4 274 4 170
___—m—
Nvm
961 375 481 435 000 726 153 707
950 108 409 079 535
431 861 093 578 746 561 405 485 972 208 814 689 561 753 488 167
403 034 224 222 495 795 584 326 433 514 648 477 515 630 387 946 283 338
141
590 658 830 544 374 221 283 772 250 511 758 140 917 789
NNNH ___—N
12
___—_.
m
850 790 745 542 200 382 423 654 620 075 857 260 852 802 874 802 989 189 490 399 354 240 709 754 231 774 404 594 864 964 710 618 758
NMN— __N._O N—wq-p—F—ox NNMN— (Tv—M
'x
556 546 907 883 243 263 659 614 846 976 734 873 288 772 445 048 191 509 349 421 653 072 156 352 606 089 336 877 824 429 503 544 705
Tabe" C 20 (forts.)
Län Totalt 6 år 0—6 år 7—12 år 13—15 år 70 år och Tusental Primärkommun däröver skattekronor
464 758 070 408 977 921 141 73) 210 652 433 405
Gagnef 8 897 121 857 830 369 995 Hedemora 16 757 235 1 398 1 457 687 2 075 Leksand 12 579 169 946 917 497 880 Ludvika 32 856 440 2 807 2 723 1 328 573 Malung 12 013 175 982 976 446 306 Mora 17 749 232 1 537 1 483 629 972 Orsa 6 933 86 516 573 266 997 Rättvik 10 665 123 743 813 375 596 Smedjebacken 13 426 224 1 314 1 231 551 425 Säter 10 034 152 924 882 391 213 Vansbro 8 705 114 662 685 320 283 Älvdalen 8 537 86 575 692 388 984
v—CNN
_m_.._.
in,—N_— _N—-—--—-
Gävleborgs län
Bollnäs 33 144 419 Gävle 85 234 1 173 Hofors 14 610 178 Hudiksvall 36 553 434 212 159 1 417 182 Ljusdal 22 024 222 627 676 865 802
Nordanstig 11 611 124 950 945 440 1 623 Ockelbo 6 455 70 451 488 229 986 Ovanåker 7 942 117 734 639 319 902 Sandviken 43 011 621 3 961 3 938 1 723 4 032 Söderhamn 32 176 467 2 902 2 721 1 155 3 809
771 504 252
820 1 292 369 3 379 301 607
895 231 1 374
mao—QN NIX—m— NIX—(")—
NO !— O *ÖVNNOM -—4-—w—c|X
0 an N 'n
Västernorrlands län
Härnösand 27 149 352 Kramfors 28 178 324 Sollefteå 26 265 257 Sundsvall 93 368 1 364 018 Timrå 18 404 309 877
Ånge 14 092 168 919 Örnsköldsvik 60 152 834 5 414
397 979 866 236 952 117 889 908 945 497 3 615 745 746 036 582 285 2 412
837 4
214 4 638 450 4 277 15 367 816 3 029 839 2 319 768 9 900
arvmon— N...—ox.—
.— NN—oov—q ...-n
'n
Jämtlands län
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre
Östersu nd
Västerbottens län
Lycksele Nordmaling Norsjö Robensfors Skellefteå
Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Norrbottens län
Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda
Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala
Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå
9 023 9 616 12 980 13 103 7 932
17 954 9 184 53 252 14 644 7 732 10 323 7 388 72 120
4 088 8 349 73 977 8 666 7 175 11 488 8 925 4 221 8 092 27 499 25 567 8 983 7 666 18 415 31 064 64 322 9 722
34 781 8 953 5 584 6 679 8 176 691
108 114 154 174
89
202 110 681 227 99 134 93
1 035
49 129 1 119 98 85
168 92
47 95 344 371 145 95 296 550
1 119 123 523 137
50 67
113 425
583 767 1 056 533 1 317 668 145
'f)
1 345 583 851 563 6 670 293 688 8 362 665 494 956 600
328 602 2 551 2 430 829 662 1 754 3 754 7 301 692
3 612 810 366 437
773 675
350 657 2 316 2 641 841 675 1 663 499 6 541 872
3 244 829 464 596
m
710 997
396 358 459 536 353 710 385 2 010 671 309 473 341 2 961 188 401 2 817 412 327 564 360 186 326 1 091 1 369 474 325 824 1 657 2 598 562 1 474 416 270 355 314 069
___—___.
(N'—=?”
2
400 427 740 799 165 431 351 774 257 041 016 980 665 481 690 574 935 899 190 209 472 899 423 571 867 712 710 512 657 919 684 811 623 687
O ("I
_. v—tv—INNv—i
N .— ln
N—oo
410 273 699 216 870 673 374 176 426 181
891 469
NI—I—v—lv—l v—ch—4_—4 _.—
695 332 526 208 479 262 031 113 587 600 725 1 474 919 1 099
'_qu— _mrno—q 'I")
792 969
1 345 176
TabellCZl Beräknade personalkostnader för ett ålderdomshem med 60 platser
Heltids- Årslönebelopp tjänster 1976. kr Föreståndare 1 48 420 Biträdande föreståndare 1 45 816 Vårdbiträden 15.66 663 170 Kokerska/kock 1 43 224 Ekonomibiträden 2.5 105 870 Sysselsättningshandledare 0,5 21 612 Vaktmästare 0,5 22 044 Beredskapstjänst 9 500
22,16 959 656 Personalomkostnader — lagstadgade arbetsgivaravgifter 28,3 % 271 583 — avtalsenliga arbetsgivaravgifter 10.4 % 99 804
1 331 043
Avrundad personalkostnad per plats 22 200 Personaltäthet exkl. vaktmästare 2,77
ternränta och 3 procents avskrivning blir annuiteten ca 8 procent. För in- ventarier har anskaffningskostnaden beräknats till 9000 kr per plats. Tio procents avskrivning plus internränta motsvarar en annuitet av ca 15 procent.
Pensionärernas avgifter utgör den dominerande intäktsposten. Minsta av- gift per pensionär har beräknats till 8 120 kr per år, vilket motsvarar 1976 års pensionsbelopp minus 30 procent som garanteras pensionärerna för per- sonliga behov. Tillägg har gjorts med 1 000 kr per år som beräknats motsvara genomsnittlig tilläggsavgift enligt de differentierade avgiftstaxorna. Ersätt- ning från personal för kost har beräknats efter ett pris av sex kr per måltid. Endast hälften av personalen har antagits äta en måltid per dag på ålder- domshemmet.
Beräkning av övriga intäkter samt kostnader för drift och underhåll av lokaler och inventarier, livsmedel och övriga kostnader har grundats på 1975 års genomsnittskostnader för ålderdomshem med 51—100 platser. Till- lägg har gjorts med 10 procent för beräknade kostnadsstegringar mellan 1975 och 1976.
1975 års ålderdomshemsstatistik har använts som underlag för beräkning av behovet av bostad på ålderdomshem. Vid slutet av 1975 bodde 6,85 procent av åldersgruppen 70 år och äldre på ålderdomshem. Vid samma tidpunkt fanns bostäder i servicehus för 0,8 procent av denna åldersgrupp enligt beräkningar som grundas på socialstyrelsens pensionärsundersökning. Behovet av bostad på ålderdomshem kan antas ha ökat under 1976 därför att de äldsta åldersgrupperna ökat mest. Å andra sidan har behovet av ål- derdomshem relativt sett minskat genom att fler pensionärer fått bostad i servicehus.
Nettokostnaden för bostad i servicehus är betydligt lägre än för bostad på ålderdomshem, framförallt beroende på att staten bidrar till servicehusens personalkostnader. För 1976 kan man därför räkna med att kommunerna
genom att bereda bostad för ett ökat antal pensionärer i servicehus har undgått de kostnadsökningar som eljest skulle ha uppkommit när ett allt större antal pensionärer måste bo på ålderdomshem eller i servicehus. På grund härav har det ansetts tillräckligt att även för 1976 räkna med kostnader för bostad på ålderdomshem för 6,85 procent av åldersgruppen 70 år och äldre. Denna kostnadsberäkning har även ansetts inkludera 1976 års kommunala kostnader för bostäder i servicehus.
I tabell C 22 redovisas sammanlagd nettokostnad per pensionär för bostad på ålderdomshem 1976. Den beräknade kostnaden - 36150 kr per pen- sionär — motsvarade 2 500 kr per invånare i åldersgruppen 70 år och äldre med det här ovan angivna behovet av bostad på ålderdomshem.
Tabell C22 Beräknade kostnader och intäkter för ålderdomshem Kr. 1976 års priser
Kostnader
Fasta kostnader per plats Personalkostnader enligt tabell C 21 Kapitaltjänst
— Lokaler 8 % av 135 000 — Inventarier 15 % av 9 000
Kostnader för drift och underhåll av lokaler och inventarier Central administration
Kronor per plats
Fasta kostnader per pensionär beräknade efter 96.75 % medelbeläggning"
Rörliga kostnader per pensionär
Livsmedel Ovriga kostnader
Kronor per pensionär
Intäkter
Fasta intäkter per plats — Ersättning från personal för kost — Ovriga intäkter
Kronor per plats
Fasta intäkter per pensionär beräknade efter 96.75 % medelbeläggning Avgifter per pensionär
Kronor per pensionär
Nettokostnad per pensionär (46 130 ./. 9 980)
” Enligt ålderdomshemsstatistiken_
22 200
12 150
3 400 500
38 250
39 530
N 600
46 130
360 470
830
860 9 120
9 980 36 150
4.1.2. Övrig service till pensionärer
Den övriga servicen till pensionärer avser hemhjälp, färdtjänst och dag- centerverksamhet m. m.
Personalkostnaderna för hemhjälpen är den dominerande kostnadsposten. Löneberäkningarna har grundats på det för 1976 enligt SM S 1976:17 be- räknade genomsnittliga hjälpbehovet 57,3 timmar per pensionär i ålders- gruppen 70 år och äldre samt lönen för timanställd personal.
Beräknade kostnader för färdtjänsten grundas på statistiska uppgifter från samtliga kommuner, SM S 1977115.
Övriga kostnader har beräknats på följande sätt.
Milj. kr 1975 års totala kostnader för service till pensionärer och handikappade enligt finans— statistik 3 009 Avgår: Kommunala bostadstillägg — 1 356 Beräknade kostnader för hemhjälp 46,2 milj. arbetstimmar — 1 217 Färdtjänst enligt SM S 1977:15 — 178 Övriga kostnader 258
1975 års beräknade övriga kostnader har antagits öka under 1976 med 10 procent till 284 milj. kr.
Statsbidrag har erhållits till 1976 års kostnader med 35 procent. Avgifts- intäkter och övriga intäkter har beräknats uppgå till 8 procent av brut- tokostnaderna enligt kommunförbundets avgiftsenkät.
I tabell C 23 redovisas en summering av 1976 års beräknade kostnader och intäkter för hemhjälp och annan service till pensionärer.
Sammanlagda kostnaden för 1976 års service till pensionärer motsvarar 3 800 kr per invånare i åldersgruppen 70 år och äldre (2 500 för ålderdomshem och servicehus samt 1 300 för övrig service). Genomsnittliga utdebiterings- behovet uppgick till 2:24 kr/skr. Uppgifter om samtliga kommuners av- vikelse från genomsnittligt utdebiteringsbehov för detta ändamål redovisas i tabell C63.
4.2. Grundskola 4.2.1 Skolenhetemas storlek
För att beräkna lokalkostnaderna per elev måste man först avgöra hur stora skolenheter som bör vara underlag för beräkningarna eftersom enheternas storlek påverkar kostnaderna.
Numera eftersträvar man att samordna lokaler för förskolan och lågstadiet. Enligt de rekommendationer som socialstyrelsen utfärdat i samråd med Svenska kommunförbundet bör dessa enheter avse högst 200 elever. Om
Tabell C 23 Beräknade kostnader och intäkter för hemhjälp och annan service till pensionärer 1976 års priser
Kronor Milj. kr” per pensionär Kostnader Personalkostnader 1 700 1 380 därav löner (57,3 x 21:40) 1 226 arbetsgivaravgifter — lagstadgade 28,3 % 347 » avtalsenliga 10,4 % 127 Färdtjänst 266 216 Övriga kostnader 350 284 2 316 1 880 Intäkter Statsbidrag 35 % av bruttokostnaderna 811 658 Avgifter 8 % av bruttokostnaderna 185 150 996 808
Nettokostnad per pensionär (2 316 ./. 996 = 1 320) som avrundas till 1 300 kr
"Beräkningarna grundas på 812000 pensionärer 1976-01-01.
man räknar med 45 förskoleelever är det därför lämpligt att för lågstadiet räkna med två paralleller, dvs. högst 150 elever. För mellanstadiet ger be- byggelsen i tätorterna i allmänhet underlag för tre paralleller, dvs. högst 270 elever, inom ett rimligt gångavstånd. För högstadiet är det nödvändigt att ta hänsyn till elevernas möjligheter att välja utbildningslinjer. Med hän- syn härtill kan fem paralleller, dvs. högst 450 elever anses vara rimlig storlek för högstadieskolorna.
De nämnda storlekarna för skolenheterna bör inte uppfattas som någon rekommendation. De är endast avsedda att användas som underlag för att räkna fram kostnaden per elev. Bebyggelsestrukturen i många tätorter och skolskjutsorganisationen för främst glesbygdens elever har i många fall gjort det nödvändigt att välja andra storlekar för skolenheterna.
4.2.2. Personalkostnader för lärare
Beräknade personalkostnader för lärare framgår av tabell C 24. Beräkningarna har gjorts med ledning av 1975 års statistik som visar genomsnittligt antal ålderstillägg. Tjänstgöringstillägg och vikariekostnader har beräknats schab- lonmässigt med ledning av statsbidragsrekvisitionema för läsåret 1973/74.
TabeIIC 24 Beräknade personalkostnader för lärare i grundskolan 1976 Kr Låg— Mellan- Hög- stadium stadium stadium Beräkningsunderlag Antal klasser 6 9 15 Antal elever per klass 20 22 24 Antal heltidstjänster — lågstadielärare 6 — mellanstadielärare 9 — adjunkter 24 — speciallärare 1,5 2,5 4 - övningslärare 2 9
Årslönebelopp, tkr Lågstadielärare 312,1
Mellanstadielärare 512,8 Adjunkter 1 634,7 Speciallärare 85,5 158,4 253,4 Ovningslärare 116,2 513,9 Tjänstgöringstillägg och vikariekostnader, 10 % 39,8 78,7 240,2 Summa 437,4 866,1 2 642,2
Personalomkostnader
— lagstadgade arbetsgivaravgifter 28,3 % 123,8 245,1 747,7 Summa personalkostnader 561,2 1 111,2 3 389,9
Fasta kostnader, kr/elev 4 680 5 610 9 415
TabellCZS Beräknade kapitalutgifter för grundskolans lokaler och inventarier 1976 års priser
Låg- Mellan- Hög— stadium stadium stadium Beräkningsunderlag Antal klasser 6 9 15 Bruttogolvyta, rn2 I 200 2 100 5 170 Nettogolvyta, m2 840 1 470 3 620 Byggnadskostnad, kr/m2 bruttogolvyta 2 000 2 000 2 000 Statsbidragsunderlag, kr/m2 nettogolvyta 2 833 2 833 2 833 Statsbidrag, % av underlaget 35 35 35 Inventarier, kr/ klass 75 000 90 000 144 000 Beräknade kapitalutgifter, tkr Byggnadskostnad 2 400 4 200 10 340 Tomt och anslutningsavgifter 315 475 790 Avgår: statsbidrag — 830 —1 460 — 3 590 Anläggningskostnader 1 885 3 215 7 540 Inventarier 450 810 2 160
4.2.3. Lokaler och inventarier
Beräknade kapitalutgifter för lokaler och inventarier samt det underlag som vi använt för dessa beräkningar framgår av tabell C 25. När lokalytan be- räknats har hänsyn inte tagits till den utökning av lokalerna som kan behövas för en samlad skoldag.
De beräknade årskostnaderna redovisas i tabell C 26. Underhållskostna- derna för byggnader antas motsvara en procent av byggnadskostnaderna. I driftkostnaderna ingår lokalvård, värme, el-, vatten-, avlopps- och ren- hållningsavgifter, försäkringar m. rn. Något mer än hälften av dessa kost- nader är lokalvårdskostnader.
TabellC26 Beräknade årskostnader för grundskolans lokaler och inventarier 1976 års priser
Låg- Mellan- Hög- stadium stadium stadium
Beräkningsunderlag Underhåll, kr/m2 20 20 20 Driftkostnader, kr/m2 95 95 95 Antal elever per klass 20 22 24
Beräknade årliga kostnader, tkr Kapitaltjänst
— 8 % av anläggningskostnadema 150,8 257,2 603,2 — 15 % av inventariekostnadema 67,5 121,5 324,0 Underhåll av byggnader 24,0 42,0 103,4 Driftkostnader ] 14,0 199,5 491,2 Summa 356,3 620,2 1 521,8 Fasta kostnader, kr/elev 2 970 3 130 4 225
TabellC27 Beräknade övriga kostnader för grundskolan 1976 års priser. Kr per elev
Låg- Mellan- Hög- stadium stadium stadium Skoladministration 490 490 490 Skolmåltider exkl. lokaler 840 840 840 Skolhälsovård 90 90 90 Skolvärdar 40 40 40 Övriga skolsociala anordningar 10 10 10 Skolbibliotek 60 60 60 Psykolog- och kuratorsverksamhet 60 60 60 Syo-verksamhet 170 Övriga pedagogiska anordningar 80 80 80 Läromedel 330 330 690
Summa 2 000 2 000 2 530
Som norm för att beräkna de fasta kostnaderna har vi använt den uppgift om klasstorlek inklusive specialklasser som finns i SSK-utredningens be- tänkande om skolans ekonomi (SOU 1976:10, tabell 79).
4.2.4. Övriga kostnader
Beräknade måltidskostnader, kostnader för skolhälsovård, pedagogiska an- ordningar, undervisningsmateriel, fria läroböcker, administration m.m. framgår av tabell C 27. Kostnaderna har beräknats bl.a. med ledning av uppgifter från några kommuner i Kronobergs län. Dessa kommuner an- vänder enhetskostnader för kalkylering av kostnader i årsbudget och fler- årsplanering och tillämpar sedan några år tillbaka en enhetlig redovisning.
4.2.5. Kostnader och intäkter per elev
I tabell C 28 redovisas sammandrag av beräknade kostnader per elev samt statsbidrag till lärarlöner, arbetsgivaravgifter och administration. Statsbidra- get till lärarlöner beräknas motsvara 95 procent av de kalkylerade löne- kostnaderna. Till lagstadgade arbetsgivaravgifter erhålls statsbidrag som upp- går till ca 23 procent av lärarlönerna. Statsbidraget till administration är schablonmässigt beräknat och avser bl. a. skoldirektöremas löner.
I de årliga kostnaderna har inte inräknats kostnader eller statsbidrag för en samlad skoldag som utredningen om skolans inre arbete (SIA) räknat med.
Kostnader och intäkter per elev har beräknats för låg- och mellanstadiet var för sig. Bruttokostnaderna för lärare på mellanstadiet är per elev väsentligt högre än på lågstadiet. Eftersom större delen av dessa kostnader täcks med statsbidrag blir nettokostnadsskillnaden endast 70 kr per elev. Härtill kom-
TabellCZS Beräknade kostnader och intäkter per elev i grundskolan Kr. 1976 års priser
Låg— Mellan- Hög- stadium stadium stadium Kostnader Personalkostnader för lärare enl. tabell C 24 4 680 5 610 9 415 Lokalkostnader enl. tabell C26 2 970 3 130 4 225 Ovriga kostnader enl. tabell C 27 2 000 2 000 2 530 Summa 9 650 10 740 16 170 Intäkter Statsbidrag — 95 % av lärarlöner 3 465 4 155 6 970 — lagstadgade arbetsgivaravgifter 840 1 010 1 690 — administration 145 145 145 — syo-verksamhet 150 Summa 4 450 5 310 8 955
Nettokostnad 5 200 5 430 7 215
mer lokalkostnader som för mellanstadiet är 160 kr högre per elev. Sam- manlagt är således nettokostnaden för mellanstadiets elever 230 kr högre än för lågstadiets elever.
Det kan vara befogat att ta hänsyn till kostnadsskillnaderna om andelen elever i dessa stadier varierar kraftigt mellan kommunerna. För kommuner som endast obetydligt berörs av in- och utflyttningar har dock dessa skill- nader ringa betydelse. Mot ett beaktande av alla mätbara skillnader mellan kommunerna står också kravet på ett administrativt enkelt system. Med hänsyn härtill torde det vara tillräckligt att tillsvidare räkna med ett genom- snitt av kostnaderna för låg- och mellanstadierna. Den beräknade genom- snittliga nettokostnaden för 1976 uppgår till 5 315 kr per elev.
Eftersom omkring 99 procent av de aktuella åldersgrupperna är elever i primärkommunala grundskolor motsvarar den beräknade nettokostnaden för låg— och mellanstadiet 5 300 kr per invånare i åldersgruppen 7—12 år och för högstadiet 7 200 kr per invånare i åldersgruppen 13—15 år. Beloppen är avrundade till jämna hundratal kr.
Genomsnittliga utdebiteringsbehovet för låg- och mellanstadiet uppgick till 2:80 och för högstadiet till 1:68 kr/skr. Uppgifter om samtliga kommuners avvikelse från genomsnittligt utdebiteringsbehov för dessa ändamål redo- visas i tabell C63.
4.3. Förskolans deltidsgrupper 4.3.1 Personalkostnader
Personaltätheten är av stor betydelse för personalkostnaden. Barnstuge- utredningen föreslog en personaltäthet av 1:20 vilket innebär en heltids- anställd i pedagogiska och vårdande funktioner (inkl. föreståndare) för 20 inskrivna barn. Den beräknade personalkostnad som redovisas i tabell C 29
TabellC 29 Beräknade personalkostnader för förskolans deltidsgrupper 1976 års priser
Kronor per plats och år Löner — förskollärare 1 728 — barnskötare ] 595 — övrig personal 518 3 841 Personalomkostnader - lagstadgade arbetsgivaravgifter 28.3 % 1 087 — avtalsenliga arbetsgivaravgifter 10,4 % 399 1 486 Personalkostnaden kan avrundas till 5 300
Personaltäthet exkl. övrig personal 1:26
grundas på en något lägre personaltäthet, nämligen 1:26. Den genomsnittliga personaltätheten har successivt ökat från 1:31 till 1:28 under perioden 1972—1974.
Som grund för beräkning av lönekostnaderna har vi använt gällande avtal för 1976, ortsgrupp 5. Vid omräkning till kostnader per plats har hänsyn inte tagits till överinskrivning av barn. Löneklassberäkningen har grundats på femte löneklassen för förskollärare och tredje löneklassen för övrig per- sona].
4.3.2. Lokalkostnader och övriga driftkostnader
Vi har räknat med en minimiyta av 5 m2 per plats enligt barnstugeutred- ningens förslag och att 1976 års byggnadskostnad för bamstugor uppgår till 1 800 kr per m2, vilket motsvarar 9 000 kr per plats. Tillägg för tomt- kostnad, anslutningsavgifter och iordningställande av tomt har beräknats till 5 200 kr per plats. För inventarier har anskaffningskostnaden beräknats till 2200 kr per plats.
I tabell C 30 finns en specifikation av beräknade lokalkostnader och övriga årliga driftkostnader. I samma tabell redovisas också sammanlagd årskostnad per plats och per barn.
Barn skall enligt lagen om barnomsorg beredas plats i förskola det år barnet fyller sex år. Dessutom skall yngre barn med särskilda behov erhålla plats i förskola. 1976 fanns ca 130000 barn i förskolans deltidsgrupper.
Tabell C30$ammandrag av beräknade kostnader för förskolans deltidsgrupper 1976 års priser
Kronor per plats och år Personalkostnader Enligt tabell C 29 5 300 Lokaler och inventarier Kapitaltjänst Lokaler 8 % av 11 200” 900 Inventarier 15 % av 2 200 330 1 230 Drift och underhåll av lokaler och inventarier, 5 m2 a 105 525 Övriga driftkostnader Lekmateriel 220 , Central administration 500 ,» Övriga kostnader (exkl. skjutsar) 300 8 075 i 1 Avrundad årskostnad per barn 4 000 (Två barn per plats)
" Statsbidrag har frånräknats med 3000 kr.
Totala antalet sexåringar var detta år 107 755. Med ledning härav har vi räknat med att det genomsnittliga behovet av plats i deltidsgrupper mot- svarar 1,2 per sexåring. Enligt våra beräkningar uppgick således nettokost- naderna för deltidsgrupperna 1976 till 4 800 kr per invånare i åldersgruppen sex år (4000 x 1,2).
Genomsnittliga utdebiteringsbehovet för förskolans deltidsgrupper upp- gick till 0:40 kr/skr. Uppgifter om samtliga kommuners avvikelse från genomsnittligt utdebiteringsbehov till detta ändamål redovisas i tabell C 63.
4.4. Metod för utjämning av kostnader för pensionärsservice, grundskola och förskolans deltidsgrupper
När invånarantalet i olika åldersgrupper överstiger riksmedeltalet ökar net- tokostnaderna relativt sett. Om invånarantalet understiger riksmedeltalet blir förhållandet det motsatta. Hur nettokostnader som varierar med ål- dersstrukturen kan utjämnas framgår av exempel i tabell C 31.
Av tabellen framgår att det kalkylerade utdebiteringsbehovet för pen- sionärsservice före utjämning är betydligt högre i Tanum än i Tyresö. Detta beror på att Tanum har 791 fler pensionärer än som motsvarar riksgenom- snittet och att antalet pensionärer i Tyresö är 2 265 färre än riksgenomsnittet. Utdebiteringsskilinaderna kan utjämnas genom att den kalkylerade kost- naden per pensionär (3 800 kr) multipliceras med det antal pensionärer som över- eller understiger riksgenomsnittet, varefter skatteutjämningsbidraget korrigeras med de erhållna beloppen. För Tanum reduceras utdebiterings- behovet med 275 kr per invånare eftersom kommunen får ett tillägg till
TabellC3l Utjämning av kostnader för pensionärsservice fil,—__
Invånare 70 — w år Summa Utdebiterings- Milj. kr behov Antal Kr/inv. Kr/inv. Kr/skr Tyresö Kommunens nettokostnad 549 x 3 800 2,1 72 0:44 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatte- utjämningsbidraget) +2 265 x 3 800 + 8,6 +296 +1:80 ___—___,— Summa 2 814 x 3 800 10,7 368 2:24 Tanum Kommunens nettokostnad 1 854 x 3 800 7,0 643 3:91
Avvikelse från riksmedeltal
(kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatte- utjämningsbidraget) —791 x 3 800 —3,0 —275 —1:67
__/———
Summa 1063 x 3 800 4,0 368 2:24
skatteutjämningsbidraget med detta belopp. Motsatsen gäller för Tyresö som får vidkännas ett avdrag från skatteutjämningsbidraget med 296 kr per in- vånare. Efter dessa korrigeringar blir utdebiteringsbehovet för pensionärs- servicen 368 kr per invånare i både Tanum och Tyresö.
Samma metod för utjämning av kostnadsskillnader kan användas för ål- derdomshem och servicebostäder, grundskola samt förskolans deltidsgrup- per.
Hänsyn bör tas till de årliga förändringarna av invånarantalet i olika ål- dersgrupper. Av praktiska skäl bör befolkningsstatistiken den 1 januari året före bidragsåret användas som underlag. Utredningens beräkningar avser 1976. Det antal invånare i olika åldersgrupper den ljanuari 1975 som ligger till grund för beräkningarna redovisas för varje kommun i tabell C20.
I samma tabell redovisas också ett skatteunderlag som grundas på me- delskattekraften enligt 1975 års taxering. Om man fördelar beräknade kost- nader för 1976 efter detta likvärdiga skatteunderlag och beaktar tillägg eller avdrag enligt tabell C 63 blir utdebiteringsbehovet lika stort i alla kommuner för de verksamheter som ingår i kostnadsutjämning enligt den här ovan beskrivna metoden. Man uppnår således samma standard till samma pris.
Med den standard som våra beräkningar grundats på uppgår 1976 års genomsnittliga utdebiteringsbehov till följande belopp.
Kr pr skr — pensionärsservice 2:24 — grundskolans låg- och mellanstadium 2:80 — grundskolans högstadium 1:68 — förskolans deltidsgrupper 0:40
Avvikelser från dessa genomsnittliga utdebiteringsbehov redovisas för samtliga kommuner i tabell C 63. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget. Tillägg eller avdrag i absoluta tal erhålls om man multiplicerar med det i tabell C20 angivna skatteunderlaget.
4.5. Barnomsorg exklusive deltidsgrupper 4.5.1 Daghem och fritidshem
4.5.1.1 Personalkostnader
Personaltätheten har ökat från 115,16 till 1:4,97 för daghem och från 1:7.83 till 117,27 för fritidshem under perioden 1972—1974. Barnstugeutredningen har föreslagit 124 respektive 1:6 för daghem och fritidshem. Vid förhand- lingarna mellan regeringen och Kommunförbundet hösten 1975 om barn- omsorgens finansiering kalkylerades med 1:4,9 för daghem och 1:7 för fritidshem. I beräkningarna av personaltätheten ingår endast förskollärare inklusive föreståndare och barnskötare. Övrig personal för daghem har be- räknats motsvara en på 20 platser och för fritidshem en på 40 platser. Våra kalkyler bygger på denna personaltäthet.
Lönerna har beräknats efter 1976 års avtal, ortsgrupp 5. Vid löneberäk-
TabellC32 Beräknade personalkostnader 1976 för daghem och fritidshem Kr per plats och år
Daghem Fritidshem
Löner
— förskollärare 4 851 3 396 — barnskötare 4 321 3 024 — övrig personal 2 073 1 036
11 245 7 456
Persona/omkostnader
— lagstadgade arbetsgivaravgifter 28,3 % 3 182 2 110 _ avtalsenliga arbetsgivaravgifter 10.4 % 1 169 775 4 351 2 885 Personalkostnaden kan avrundas till 15 595 10 340 Personaltäthet exkl. övrig personal 1:4,9 1:7
ningen har vi räknat med femte löneklassen för förskollärare och med tredje löneklassen för barnskötare och övrig personal. De beräknade personalkostnaderna redovisas i tabell C 32.
4.5.1.2 Lokalkostnader och övriga kostnader samt intäkter
Beräkningarna av övriga kostnader samt intäkter har med mindre korri- geringar på grund av prisändringar grundats på de kalkyler som låg till grund för förhandlingarna mellan regeringen och Kommunförbundet om barnomsorgens finansiering.
Behovet av bamvårdare har beräknats till i genomsnitt nio timmar per dag för barn i daghem och fritidshem. Lön till bamvårdare har beräknats enligt löneklass K 9. Statsbidrag utgår med 35 procent av bruttokostnaderna. Föräldraavgifter för barnvårdarverksamheten har antagits ingå i de avgifter som beräknats för daghem och fritidshem.
Nettokostnaden blir med angivna förutsättningar 170 kr per dag. Sjuk- frekvensen varierar med barnens ålder. Enligt olika undersökningar uppgår det genomsnittliga behovet av barnvårdardagar till tio per plats och år. Års- kostnaden för bamvårdare har med ledning härav beräknats till 1 700 kr per plats i daghem och fritidshem.
Beräknade kostnader och intäkter per plats och år för daghem och fri- tidshem framgår av tabell C33.
4.5.2. Familjedaghem
Lönekostnaderna har beräknats enligt gällande avtal. Lagstadgade arbets- givaravgifter och semesterersättning har beräknats motsvara 48 procent av lönekostnaderna. För förskolebarn har omkostnadsersättningen grundats på central överenskommelse. Omkostnadsersättning för skolbarn som inte får
TabellC33 Kostnader och intäkter för daghem och fritidshem 1976 Kr per plats och år
Löner inkl. personalomkostnader 38,7 % Kapitaltjänst
— Lokaler 8 % av 20 000” — Inventarier 15 % av 3 300 Drift och underhåll av lokaler och inventarier Livsmedel
Lekmateriel Central administration Övriga kostnader
Statsbidrag Föräldraavgifter
Barnvårdarkostnader
Avrundad nettokostnad
”Statsbidrag har frånräknats med 12000 kr.
Daghem Fritidshem
15
1
12 12
TabellC34 Kostnader och intäkter för familjedaghem 1976 Kr per plats och år
Kostnader
Lön till dagbarnvårdare
900 timmar å 5:40 1 800 timmar å 5:40 Personalomkostnader och semesterersättning. 48 % Omkostnadsersättning
160 dagar a 7:— 200 dagar å 12:40
Intäkter
Statsbidrag 35 % av bruttokostnaderna Föräldraavgifter
Nettokostnad Barnvårdarkostnader
Nettokostnad inkl. bamvårdarkostnader
Vägd nettokostnad för skolbarn och förskolebarn
Avrundad nettokostnad
595
400 400
10 340
11755 11800
Skolbarn Förskolebarn
4 860 2 335
1 120
8 315
u—w & xlxl U| SUI ON Lh O
Ul & U| U|
8 722 8 700
lika lång tillsyn är ej centralt fastställd. I kalkylen har antagits att denna ersättning i genomsnitt utgör sju kr per dag.
För förskolebarnen har antagits att tillsynen omfattar nio timmar per dag och 200 dagar per år. Enligt barnstugeutredningen har antagits att tillsynen för skolbarn omfattar 900 timmar per år fördelad på 160 dagar.
För bamvårdarkostnader och föräldraavgifter har beräknats samma belopp som för daghem och fritidshem.
De kalkylerade kostnaderna och intäkterna redovisas i tabell C 34. Vid sammanvägning av nettokostnaden för familjedaghem har antagits att 75 procent av tillsynen i familjedaghem avser förskolebarn och 25 procent skol- barn.
4.5.3. Metoder för utjämning av sammanlagda nettokostnader för daghem, fritidshem och familjedaghem
Vi har bl. a. beräknat effekterna för kommunerna av en kostnadsutjämning enligt tre metoder, nämligen fördelning efter
— åldersstruktur (alternativ 1) — utnyttjat antal platser (alternativ 2) — en kombination av alternativ 1 och 2 som innebär att hälften av de be- räknade kostnaderna fördelas efter åldersstruktur och andra hälften efter utnyttjat antal platser (alternativ 3)
Enligt kommunernas uppgifter till statistiska centralbyrån fanns följande antal platser 1976:
— daghem 75 640 (1 april) — fritidshem 23 829 (1 april) — familjedaghem 79574 (1 oktober)
De beräknade nettokostnaderna 1976 fördelade på olika åldersgrupper framgår av tabell C 35. Hur nettokostnaderna efter åldersstruktur kan utjämnas framgår av exem- pel i tabell C 36 och tabell C 37.
TabellC 35 Beräknade nettokostnader 1976 för daghem, fritidshem och familie- daghem fördelade på åldersgrupper
Antal Kr/plats Beräknade nettokost- platser nader, tkr 0—6 år 7—12 år Daghem 75 640 12 400 937 936 Fritidshem 23 829 11 800 281 182 Familjedaghem, 75 % 59 680 8 700 519 216 Familjedaghem, 25 % 19 894 8 700 173 078
1 457 152 454 260 Nettokostnad per barn, kr 1 883 642
Tabell C 36 Utjämning av nettokostnaderna för daghem och familjedaghem för för- skolebarn efter åldersstruktur
InvånareO—öår Summa Utdebiterings-
Tkr behov Antal Kr/inv. Kr/inv. Kr/skr
Berg Kommunens nettokostnad 583 x 1 883 1 098 122 0:74 Avvikelse från riksmedeltal
(kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjämnings- bidraget) + 271x 1883 + 510 + 56 +0z34
Summa 854 x 1 883 1 608 178 1:08 Botkyrka Kommunens nettokostnad 11 361 x 1 883 21 393 319 1:94 Avvikelse från riksmedeltal
(kommunens kostnad minskar ge- nom tillägg till skatteutjämnings- bidraget) —5 039 x 1 883 —9 488 —l4l —0:86
Summa 6 322 x 1 883 11 905 178 1:08
Anm. Antalet invånare 0—6 år 1975-01—01 utgjorde 9,462 % av totala antalet invånare i riket.
TabeIlC37 Utjämning av nettokostnaderna för fritidshem och familjedaghem för åldersgruppen 7—12 år efter åldersstruktur
Invånare 7—12 år Summa Utdebiterings-
Tkr behov m. m
Berg Kommunens nettokostnad 728 x 642 467 51 0:31 Avvikelse från riksmedeltal
(kommunens kostnad ökar ge- nom avdrag från skatteutjämnings- bidraget) + 57 x 642 + 37 + 5 +0103
Summa 785 x 642 504 56 0:34 Botkyrka Kommunens nettokostnad 8 144 x 642 5 228 79 0:48 Avvikelse från riksmedeltal
(kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatteutjäm- ningsbidraget) —2 334 x 642 —1 498 —23 —O:l4
Summa 5 810 x 642 3 730 56 0:34
Anm. Antalet invånare 7—12 år 1975-01—01 utgjorde 8.695 % av totala antalet invånare i riket.
Tabell C 38 Utjämning av nettokostnaderna för daghem, fritidshem och familje- daghem efter utnyttjat antal platser
Antal Kr/plats Tkr Utdebiterings- platser behov
Kr/inv. Kr/skr
Berg Daghem — — Fritidshem — — Familjedaghem 15 8 700 130 Summa 130 13 0:08
Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjämningsbidraget) +221 + 1:34 234 1:42 Botkyrka Daghem 1 665 12 400 20 646 Fritidshem 627 11 800 7 399 Familjedaghem 1 117 8 700 9 718 Summa 37 763 566 3:44
Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatteutjämningsbidraget) —332 —2:02
234 1:42
Avvikelse från det sammanlagda genomsnittliga utdebiteringsbehovet 1:42 kr/skr (1:08 +0z34) vid utjämning efter åldersstruktur redovisas för samtliga kommuner i tabell C40, alternativ 1.
Metoder för utjämning av nettokostnaderna efter utnyttjat antal platser framgår av exempel i tabell C38.
Avvikelse från det sammanlagda genomsnittliga utdebiteringsbehovet vid utjämning efter utnyttjat antal platser redovisas för samtliga kommuner i tabell C40, alternativ 2.
Utredningens förslag innebär att hälften av kostnaderna fördelas efter åldersstruktur och hälften efter utnyttjat antal platser. Motiveringarna till detta ställningstagande återfinns i avsnitt 7.5.1.l i huvudbetänkandet. Me- toden framgår av exempel i tabell C39.
Avvikelse från det genomsnittliga utdebiteringsbehovet 1:42 kr/skr vid utjämning enligt alternativ 3 redovisas för samtliga kommuneri tabell C 40. Tillägg eller avdrag i absoluta tal erhålls om man multiplicerar med det i tabell C20 angivna skatteunderlaget. Av praktiska skäl bör kostnaderna utjämnas i efterhand och grundas på de beräknade sammanlagda kostnaderna för utnyttjat antal platser två år före bidragsåret. Det innebär att exempelvis 1978 års beräknade kostnader skulle utjämnas först 1980 och grundas på följande uppgifter som länsstyrel-
Tabell C 39 Utjämning av nettokostnaderna för daghem, fritidshem, familjedaghem efter åldersstruktur och utnyttjat antal platser
Utdebiteringsbehov
Kr/inv. Kr/skr Berg Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C36 och tabell C37 85 0:52 Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C 38 7 92 0:04 0:56 Avvikelse från riksgenomsnittet (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjäm- ningsbidraget) 142 +0386 234 1:42 Botkyrka Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C36 och tabell C37 199 1:21 Hälften av utdebiteringsbehov enligt tabell C 38 283 482 1:72 2:93 Avvikelse från riksgenomsnittet (kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatteut- jämningsbidraget) —248 —1:51 234 1:42
serna bör få tillgång till senast den 1 juli 1979:
— beräknad nettokostnad 1978 per invånare i åldersgruppema 0—6 och 7—12 år för barnomsorg i daghem, fritidshem och familjedaghem — uppgift om antalet statsbidragsberättigade platser i daghem, fritidshem och familjedaghem under 1978 i länets kommuner.
Vi räknar med att socialstyrelsen som beslutar om statsbidragen lämnar länsstyrelserna dessa uppgifter. För beräkning av den genomsnittliga net- tokostnaden förutsätts att socialstyrelsen får uppgifter om de beräknade kost- naderna per plats. Dessa uppgifter bör lämnas av ri ksskatteverket eller annan myndighet som får uppdrag att utfärda centrala anvisningar för tillämpning av skatteutjämningsbestämmelserna.
Våra beräkningar för 1976 grundas på ålderssammansättningen den 1 ja- nuari beräkningsåret, dvs. den 1 januari 1975. Eftersom utjämning av kost- naderna för daghem, fritidshem och familjedaghem förutsätts ske i efterhand förordar vi dock att utjämningen grundas på antalet invånare i åldersgrup- perna 0—6 samt 7—12 år den 1 januari det år utjämningen avser. Härigenom blir kostnaderna fördelade efter den fördelningsgrund som så nära som möj- ligt har anknytning till verksamhetens omfattning.
Tabe11C40 Avvikande utdebiteringsbehov i primärkommunerna för daghem, fri- tidshem och familjedaghem Kr/skr Län Fördelning efter Primarkommun Åldersstruktur Faktisk utbygg- Åldersstruktur alt. 1 nad alt. 2 och faktisk utbyggnad alt. 3 1 2 3 4 Stockholms län Botkyrka 1,00 2:02 1:51 Danderyd —0,08 0:60 0:26 Ekerö 0,87 1:40 1:14 Haninge 0,88 1:56 1:22 Huddinge 0,41 1:30 0:86 Järfälla 0,56 2:02 1:29 Lidingö —-0,05 0:82 0:39 Nacka 0,34 1:52 0:93 Nomälje —0,03 -0:24 —0:14 Nynäshamn 0,32 0:08 0:20 Sigtuna 0,60 0:74 0:67 Sollentuna 0,38 1:24 0:81 Solna —0,37 1:12 0:38 Stockholm —0,52 1:14 0:31 Sundbyberg -0,43 0:82 0:20 Södertälje 0,34 0:76 0:55 Tyresö 0,88 2:08 1:48 Täby 0,45 0:68 0:57 Upplands-Bro 0,94 1:50 1:22 Upplands-Väsby 0,84 1:76 1:30 Vallentuna 0,72 0:06 0:39 Vaxholm 0,86 0:40 0:63 Värmdö 0,48 2:24 1136 Uppsala län Enköping 0,16 —0:44 —0:14 Håbo 1,20 —0:30 0:45 Tierp —0,08 —-0:58 —0:33 Uppsala 0,16 30 0:08 Alvkarleby —0,08 —0:64 —O:36 Östhammar 0,02 —0:62 70:30 Södermanlands län Eskilstuna 0,06 0:10 0:08 Flen 0,00 —0:28 —0:14 Katrineholm —0,05 —0:24 —0:15 Nyköping 0,11 —0:38 —0: 1 4 Oxelösund 0,21 0:26 0:24 Strängnäs 0,05 0:10 0:08 Vingåker —0,01 —0:62 —0:32
Tabell C 40 forts.
Län Primärkommun
Fördelning efter
Åldersstruktur Faktisk utbygg- Åldersstruktur
alt. ] nad alt. 2 och faktisk utbyggnad alt. 3
l 2 3 4 Östergötlands län Boxholm —0,14 —0:80 —0:47 Finspång 0,16 —0:4O —0112 Kinda —0.01 —0:80 —0:41 Linköping 0,03 1:02 0:53 Mjölby 0,12 —0:24 —0:06 Motala 0,04 —0:36 —0:16 Norrköping —0,03 0:62 0:30 Söderköping 0,07 —0:42 —0: 18 Valdemarsvik —0,01 -0:70 —0:36 Ydre —0,18 —1:24 —0:71 Åtvidaberg 0,06 —0:28 —0:1 1 Odeshög —0,06 -—1:04 —0:55 Jönköpings län Aneby 0,06 —0:54 —0:24 Eksjö —0,03 —O:48 —0:26 Gislaved 0,22 —0:60 -0: 19 Gnosjö 0,31 —0:50 —0:10 Jönköping 0,07 —0:02 0:03 Nässjö —0,04 —0:86 —0:45 Sävsjö —0,09 —1:06 —0:58 Tranås —0,03 —0:98 —0:51 Vaggeryd 0,08 —0:84 —0:38 Vetlanda 0,05 —1:04 —0:50 Värnamo 0,09 —0: 14 -0:03 Kronobergs län Alvesta 0,00 —0:32 —0:16 Lessebo 0,01 —0:24 —0:12 Ljungby 0,07 —0:48 —0:21 Markaryd 0,05 —0:72 —0:34 Tingsryd —0,22 —0:50 —0:36 Uppvidinge —0,12 —0:36 —0:24 Växjö 0,17 0:06 0:12 Älmhult —0,07 —0:44 —0:26 Kalmar län Borgholm -0,23 —0:90 -0:57 Emmaboda 0,05 —0:80 —0:38 Hultsfred -0,13 —1:00 —0:57 Högsby —0,31 —0:44 —0:38 Kalmar —0_06 —0:36 —0:21 Mönsterås 0,01 10 0:01 Mörbylånga 0,05 —0:50 —0123 Nybro —0,06 —0:96 —0:51 Oskarshamn 0,11 0:56 0:34 Torsås —0,22 —1:26 -0:74
Län Fördelning efter Primärkommun Åldersstruktur Faktisk utbygg- Åldersstruktur
alt. ] nad alt. 2 och faktisk utbyggnad alt. 3
1 2 3 4 Vimmerby 0,00 —0:98 —0:49 Västervik —0,06 —0:10 —0:08 Gotlands län
Gotland 0,03 0:70 0:37 Blekinge län Karlshamn 0,05 —0:64 —0:30 Karlskrona —0,07 —0218 —0:13 Olofström 0,26 —0:68 —0:21 Ronneby 0,03 —0:52 —0:25 Sölvesborg 0,01 —0:52 —0:26 Kristianstads län
Bromölla 0,20 —0:94 —0:37 Båstad -0,11 —0:66 —0:39 Hässleholm 0,04 —0:70 —0:33 Klippan 0,00 —0:72 —0:36 Kristianstad —0,01 —0:20 —0: 11 Osby -0,06 —0:76 —0:41 Perstorp 0,08 —0: 1 8 —0:05 Simrishamn —0,25 —0:72 —0:49 Tomelilla —0,25 —0:92 —O:59 Åstorp 0,28 —1:02 —0:37 Ängelholm —0,05 —0:62 —0:34 Orkelljunga 0,04 —0:32 —0:14 Ostra Göinge 0,24 0:04 0:14 Malmöhus län
Bjuv 0,32 —0:54 —0:ll Burlöv 0,35 0:18 0:27 Eslöv 0,08 —0:50 —0:21 Helsingborg —0,11 —0:06 —0:09 Höganäs 0,11 —O:56 —0:23 Hörby —0,18 —O:78 -0:48 Höör —0,09 —0:56 —0:33 Kävlinge 0,55 0:58 0:57 Landskrona —0,08 —0:10 —0:09 Lomma 0,64 0:64 0:64 Lund 0,14 0:68 0:41 Malmö —0,30 0:38 0:04 Sjöbo —0,16 —0:64 —0:40 Skurup 0,04 —0:36 —0:16 Staffanstorp 0,85 0:40 0:63 Svalöv 0,09 —0:68 —0:30 Svedala 0,48 0:43 0:46 Trelleborg —0,02 —0:22 —0: 12 Vellinge 0,71 —0:86 —0:79 Ystad —0,25 —0:74 —0:50
Tabell C 40 forts.
Län Primärkommun
Hallands län
Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm
Varberg
Göteborgs o. Bohus län
Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund
Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö
Älvsborgs län
Ale Alingsås Bengtsfors Borås Dals-Ed
Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mark
Mellerud Svenljunga Tranemo Trollhättan Ulricehamn
Vårgårda Vänersborg Åmål
Skaraborgs län Falköping Grästorp
Fördelning efter
Åldersstruktur alt. 1
0,00 0,01 —0,06 0,53 —0_06
0,15
—0.1 7 0,64 0,40
—0,02 —0,03
0,27 —-0,01 0,38 —0,34 0,55 —0,21 —0,23 0,16 —0,03 0,28
0,68 0,08 —0,16 —0,01 0,04 —0,09 —0,08 0,79 0,1 5 —0,02 —0,26 0,01 0,10 0,09 —0,09
0,10 0,04 —0,18
—0,06 —0,20
Faktisk utbygg- nad alt. 2
—0:90 —0:46 —0:66 —0:52 —0:96
—0:l6
—0:10 —0:58 —0:02 —0:82 —0:90
0:14 —0:14 0:28 —0:92 —0:60
—0:44 -0:18 —1:38 —0:50 —0:84
—0:14 —0:36 —0:90
0:36 —0:82
—0:90 —0:80 —0:16 -0:70
0:04
—1:10 —0:52
0:02 —0:14 —0:24
—0:64 —0:60 —0:84
—0:36 —1:08
Åldersstruktur och faktisk utbyggnad alt. 3
l 4 1
—0:45 —0:23 —0:36 ; 0:01 , —0:51 ,
—0:Ol
—0:14 0:03 0:19 -0:42 —0:47
0:21 —0:08 0:33 —O:63 —0:03
—O:33 —0:21 -0:61 —0:27 —0:28
0:27 —0:14 —0:53
0:18 —0:39
—0:50 —0:44 0:32 —0:28 0:01
—0:68 -0:26
0:06 —0:03 —0:17
-0:27 —0:28 —0:51
—0:21 —0:64
Län Fördelning efter Primärkommun
Åldersstruktur Faktisk utbygg- Åldersstruktur alt. 1 nad alt. 2 och faktisk utbyggnad alt. 3
] 2 3 4 Gullspång —0,03 —0:24 —0: 14 Götene 0,08 —0:90 —0:41 Habo 0,44 —0:22 0:11 Hjo —0,03 —0:60 —0:32 Karlsborg —0,07 —0:82 —0:45 Lidköping 0,02 —0:32 —0:15 Mariestad 0,15 —0:44 —O:15 Mullsjö 0,44 —0:10 0:17 Skara 0,03 —0:44 —0:21 Skövde 0,16 —0:16 :tO Tibro 0,23 —0:52 —0:15 Tidaholm —0,05 —1 :24 —0:65 Töreboda —0,10 —0:64 —0:37 Vara —0,14 —0:48 —0:31 Värmlands län Arvika —0,21 —0:52 —0:37 Eda —0,20 —0:92 —0:56 Filipstad —0,17 —0:96 —0:57 Forshaga 0,24 0:62 0:43 Grums 0,04 —0:32 -0:14 Hagfors -0,20 —0:84 —0:52 Hammarö —0,02 —0:40 —0:21 Karlstad -0,07 —0:20 —0:14 Kil 0,26 —0:28 —0:01 Kristinehamn —0,09 —0:70 —0:40 Munkfors —0,26 —0:48 —0:37 Storfors —0,12 —1:06 —0:59 Sunne —0,37 —0:68 —0:53 Säffle —0,06 —0:84 —0:45 Torsby —0,38 —1:06 —0:72 Årjäng —0,24 —1:26 -—0:75 Örebro län Askersund —0,17 —0:54 —0:36 Degerfors 0,07 —0:66 —0:30 Hallsberg 0,03 —0:48 —0:23 Hällefors —0,06 —0:76 —0:41 Karlskoga —0,02 —0:34 —0: 1 8 Kumla 0,06 10 0:03 Laxå 0,05 —0:64 —0:30 Lindesberg —0,04 —0:06 —0:05 Ljusnarsberg —0,25 —0:92 —0:59 Nora —0,08 —0:62 —0:35
Örebro —0,02 0:66 0:32
Tabell C 40 forts.
Län Fördelning efter Primärkommun
Åldersstruktur Faktisk utbygg- Åldersstruktur alt. ] nad alt. 2 och faktisk utbyggnad alt. 3
1 2 3 4
Västmanlands län
Arboga 0,10 —0:62 —0:26 Fagersta —0,04 —0:30 —0: 1 7 Hallstahammar 0,22 —0:12 0:05 Heby —0,10 —0:94 -0:52 Kungsör 0,15 -0:56 —0:21 Köping 0,08 —0:20 —0:06 Norberg —0,09 —0:80 —0:45 Sala —0,03 —0:54 -0:29 Skinnskatteberg —0,12 —0:88 —0:50 Surahammar 0,23 —0:56 —0:17 Västerås 0,16 1:02 0:59 Kopparbergs län Avesta -0,09 —0:70 —0:40 Borlänge 0,01 —0:22 —0:11 Falun —0,07 —0:38 —0:23 Gagnef 0,05 —0:52 —0:24 Hedemora —0,1 3 —0:56 —0:35 Leksand —0,28 —0:82 —0:55 Ludvika —0,12 —0:78 —0:45 Malung —0,17 —0:96 —0:57 Mora —0,10 —0:42 —0:26 Orsa —0,25 —0:80 —0:53 Rättvik —0,33 —0:96 —-0:65 Smedjebacken 0,06 —1:08 —0:51 Säter —0,02 —0:74 —0:38 Vansbro —0,24 —1:28 —0:76 Älvdalen —0,33 —0:84 —-0:59 Gävleborgs län Bollnäs —0,13 —0:66 —0:40 Gävle —0,08 —0:20 —0:14 Hofors —0,09 —0:70 —0:40 Hudiksvall —0,08 —0:52 —0:30 Ljusdal —0,28 —0:72 —0:50 Nordanstig —0,17 —1:12 -0:65 Ockelbo —0,33 —0:58 -0:46 Ovanåker —0,05 —0:26 —0:16 Sandviken —0,01 —0:30 —0:16 Söderhamn —0,06 —0:96 —0:51 Västernorrlands län
Härnösand —0,09 —0:28 —0:19 Kramfors -0,34 —0:88 —0:61 Sollefteå —0,32 —0:98 —O:65 Sundsvall 0,04 —0:32 —0:14 Timrå 0,12 —0:72 —0:30
Län Primärkommun
Fördelning efter
Åldersstruktur Faktisk utbygg— Åldersstruktur
alt. 1 nad alt. 2 och faktisk utbyggnad alt. 3
1 2 3 4 Ånge —0,39 —1:32 —0:86 Örnsköldsvik -0,05 —0:74 —0:40 Jämtlands län Berg —0,37 —1:34 —0:86 Bräcke —0,1 7 —0:74 -0:46 Härjedalen —0.23 to —0:12 Krokom —0,17 —0:86 —0:52 Ragunda —0,32 —1:38 —0:85 Strömsund —0,28 —0:68 —0:48 Åre —0,28 —1:06 —0:67 Östersund 0,02 —0:02 iO Västerbottens län Lycksele —0,01 iO —0:01 Nordmaling —0,23 —0:98 —0:61 Norsjö —0,l3 —0:88 —0:51 Robertsfors —0,26 —1:30 —-0:78 Skellefteå —0,02 —0:04 —0:03 Sorsele —0,28 iO —0:14 Storuman —0,11 —0:84 —0:48 Umeå 0,23 —0:16 0:04 Vilhelmina —0,21 —1112 —0:67 Vindeln —0,33 —1:26 —0:80 Vännäs —0,13 —1 :OO —0:57 Åsele —0,37 —1:32 —0:85 Norrbottens län Arjeplog —0,21 iO —0:11 Arvidsjaur —0,25 —0:82 -0:54 Boden —0,03 —0:84 -0:44 Gällivare 0,07 —0:34 —0:14 Haparanda 0,00 —1:14 —0:57 Jokkmokk —0,09 —0:90 —0:50 Kalix 0,02 —0:36 —0:17 Kiruna 0,40 —0:86 —0:23 Luleå 0,28 0:14 0:21 Pajala —0,26 —0:66 —0:46 Piteå 0,13 -0:64 —0:26 Alvsbyn —0,02 —0:50 -0:26 Överkalix —0,35 —0:56 —0:46 Overtorneå —0,32 —1:22 —0:77
4.6. Bostadstillägg till _fo/kpension och statskommunala bostadsbidrag
Kostnaderna för statskommunala bostadsbidrag och kommunala bostads- tillägg (KBT) påverkas av åldersstruktur, inkomststruktur och hyresnivå. På grund härav skulle en beräkning av dessa kostnader i förväg bli mycket osäker. Därför föreslår vi att kommunernas faktiska nettokostnader fördelas i efterhand. Härvid har vi förutsatt att enhetliga regler för pensionärernas bostadstillägg fastställs.
Den del av KBT som får inräknas i kostnadsfördelningen föreslås maxi- merad till 600 kr per månad för ensamstående pensionär och 700 kr per månad för makar och sammanboende pensionärer dvs. samma maxi- migränser som för statskommunala bostadsbidrag. Dessutom föreslår ut- redningen att statsbidrag erhålls även till KBT med 40 procent och att stats— bidraget till de statskommunala bostadsbidragen samtidigt sänks från 72 till 40 procent. Denna omfördelning av statsbidraget får dock inte någon betydelse för utjämningen mellan de kommuner som ingår i skatteutjäm- ningssystemet eftersom det är nettokostnaderna för båda bidragen som för- utsätts bli utjämnade.
Våra beräkningar av kommunernas nettokostnader för 1976 har grundats på uppgifter från riksförsäkringsverket om utbetalda kommunala bostads- tillägg till pensionärerna under 1975 och från länsbostadsnämndema om kommunernas nettokostnader för utbetalda statskommunala bostadsbidrag under samma år. Dessa kostnader redovisas i tabell C41.
Hur man utjämnar kostnaderna mellan olika kommuner framgår av exem- pel i tabell C42.
Avvikelse från det genomsnittliga utdebiteringsbehovet 1:48 kr/skr re— dovisas för samtliga kommuner i tabell C 63. Plusposter ökar och minus- poster minskar skatteutjämningsbidraget. Tillägg eller avdrag i absoluta tal erhålls om man multiplicerar med det i tabell C 20 angivna skatteunderlaget.
Utjämning av kostnaderna i efterhand innebär att exempelvis 1978 års utbetalningar utjämnas först 1980 och grundas på följande uppgifter som länsstyrelserna bör få tillgång till senast den 1 juli 1979
— genomsnittlig nettokostnad per invånare den 1 januari 1978 för KBT som utbetalats 1978 och skall ingå i kostnadsutjämningen — avvikelse från genomsnittlig nettokostnad per invånare för KBT i länets kommuner
Tabell C 41 Bostadstillägg till folkpension och nettokostnader för statskommunala bostadsbidrag som utbetalats 1975
Tkr Kr/ inv. Utdebiteringsbe— 1976-01-01 hov 1976, kr/skr
KBT som föreslås ingå i
kostnadsutjämningen 1 579 647 192 1:17 Nettokostnad för stats- kommunala bostadsbidrag 410 767 50 0:31
Summa 1 990 414 242 1:48
Tabell C42 Utjämning av kostnader för bostadstillägg till folkpension och statskommunala bostadsbidrag
Antal Kr/ inv. Summa Utdebite- inv. Tkr ringsbehov kr/skr
Grästorp Kommunens nettokostnad
— KBT 5 259 75 395 0:46 — Statskommunala bostadsbidrag 5 259 24 125 0:14 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar genom avdrag från skatteutjämn-
ningsbidraget)
— KBT 5 259 +1l7 + 616 +0:71 — Statskommunala bostadsbidrag 5 259 + 26 + 137 +0:17
Summa 5 259 242 1 273 1:48 Överkalix Kommunens nettokostnad
— KBT 5 462 345 1 882 2:04 — Statskommunala bostadsbidrag 5 462 19 104 0:11 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens
kostnad minskar genom tillägg till skatteut- jämningsbidraget för KBT resp. ökar genom avdrag
från skatteutjämningsbidraget för stats- kommunala bostadsbidrag)
— KBT 5 462 —153 —835 —0:87 — Statskommunala bostadsbidrag 5 462 + 31 +169 +0:20
Summa 5 462 242 1 320 1:48 _____________________———————
— genomsnittlig nettokostnad per invånare den 1 januari 1978 för statskom- munala bostadsbidrag som utbetalats 1978 — avvikelse från genomsnittlig nettokostnad per invånare för statskommu- nala bostadsbidrag i länets kommuner.
Det ligger närmast till hands att riksförsäkringsverket som administrerar utbetalningarna av de kommunala bostadstilläggen till pensionärerna lämnar länsstyrelserna uppgifter om genomsnittliga kostnader och avvikelser här- ifrån. Bostadsstyrelsen bör lämpligen få uppdrag att svara för motsvarande arbetsuppgift ifråga om de statskommunala bostadsbidragen.
4.7. Gymnasieskola
Storleken av åldersgruppen 16—18 år påverkar i första hand behovet av gym- nasieskolutbildning. Eftersom utbildningen är frivillig är dock inte storleken av denna åldersgrupp ensam avgörande för kommunernas kostnader. Va- riationer i efterfrågan på utbildning påverkar också kommunernas kostnader liksom valet av Studieväg, eftersom det föreligger stora kostnadsskillnader mellan olika studielinjer. Med hänsyn till att ett flertal omständigheter in- verkar på kostnaderna och att det föreligger stora svårigheter att på ett till-
förlitligt och rättvist sätt väga in kommunernas skilda kostnader för gym- nasieskolan i skatteutjämningssystemet har utredningen avstått från detta. För att en rättvisare fördelning av kostnaderna för gymnasieskolan än för närvarande skall ske anser utredningen emellertid att nuvarande inter- kommunala skolersättningar bör ses över. Utredningen föreslår således att gymnasieskolans nettokostnader inte utjämnas i skatteutjämningssystemet utan att i stället en översyn företas av gällande interkommunala ersättningar. Under utredningsarbetets gång har vi dock prövat en metod för utjämning av gymnasieskolans nettokostnader i skatteutjämningssystemet. Denna me- tod redovisas i detta avsnitt. Som framgår av det material som vi presenterar nedan, krävs ett flertal schablonmässiga antaganden och ett stort antal de- taljerade kalkyler för att fånga upp gymnasieskolans kostnader.
4.7.1. Kostnader för lokaler och inventarier
Antalet studievägar (linjer och Specialkurser) uppgår till i det närmaste 600 enligt SSK-utredningens betänkande om skolans ekonomi (SOU 1976:10). Det är därför inte möjligt att beräkna kostnaderna för alla studievägar. Kost- naderna har inte beräknats för studievägar som är kortare än ett år eftersom de utnyttjas av mindre än fem procent av gymnasieskolans elever och därför endast i ringa utsträckning påverkar kommunernas kostnader.
Lokalbehovet varierar starkt mellan olika studievägar. För en träteknisk linje räknar man med ungefär tre gånger så stor lokalyta per elev som för teoretiska utbildningslinjer. Skolöverstyrelsen har svarat för bedömning av det totala lokalbehovet per elev och linje. Beräkningarna som redovisas i tabell C43 är baserade på dels skolöverstyrelsens lokalnormer, dels ett antal behovsprövningar under senare år och dels erfarenhetsmässiga upp- skattningar av bruttoytor i förhållande till behovsprövade nettoytor.
Lokalytan per elev kan, trots normering, variera mycket beroende på flera faktorer, t. ex. organisation, årskurs, gren, skolstorlek, tröskeleffekter, sam- bruk och byggnadsutformning. Beräkningarna anger endast förenklade me- delvärden och grundas på normal organisation och de mest frekventa an- läggningama.
Vid bedömning av en linjes lokalbehov har tre typer av lokaler beaktats:
] Linjens andel i för hela skolan gemensamma lokaler (t. ex. aula) 2 Linjens andel i gemensamma lokaler för grupper av linjer (t. ex. insti- tutionslokaler) 3 Linjens ”egna” lokaler.
Den mest hypotetiska delen i beräkningarna gäller de gruppvis gemensamma lokalerna, dvs. lokaler och institutioner som används gemensamt för vissa ämnen på vissa linjer. Med hänsyn till de stora variationerna har endast en grov typfördelning med hjälp av timplanema varit möjlig.
Nettoytor för lokaler utan verkstadskaraktär har erfarenhetsmässigt ökats med ca 60 procent vid uppskattning av bruttoytan. Motsvarande tillägg för verkstadslokaler är ca 40 procent.
Beräknade årskostnader per klass för lokaler och inventarier framgår av tabell C44 kolumnerna 2—5. Årskostnaderna har beräknats som 61 kapi- taltjänstkostnad som grundas på 1976 års beräknade anskaffningskostnader.
Tabell C 43 Beräknat lokalbehov för gymnasieskolan
M2 per elev
Netto Brutto Tvåårig social linje 8 13 Treårig humanistisk linje Treårig naturvetenskaplig linje 9 14
Treårig samhällsvetenskaplig linje
Tvåårig distributions- och kontorslinje Treårig ekonomisk linje 11 17 Tvåårig ekonomisk linje Tvåårig vårdlinje
Tvåårig konsumtionslinje
Fyraårig teknisk linje 12 [9 Tvåårig teknisk linje Tvåårig processteknisk linje 14 20 Tvåårig beklädnadsteknisk linje Tvåårig el-teleteknisk linje 16 22 Tvåårig livsmedelsteknisk linje % lokalbehovsnormer Tvåårig musiklinje saknas f.n. Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje 20 28 Tvåårig fordonsteknisk linje Tvåårig verkstadsteknisk linje 22 31 Tvåårig träteknisk linje 32 45
Anm. Enligt skolöverstyrelsens bedömning.
Tabell C44 Klasskostnader i gymnasieskolan Tkr per år. 1976 års priser
Linje Lokaler Stats- Tomt- Inven- Undervis- Summa 75 % av Grupp bidrag kost- tarier ningsma- kol. 7 nader teriel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Bok]. 96,8 —20,3 2,8 9,0 8,8 97,1 72,8 1 Bygg. 123,2 -25,4 2,8 9,0 8,1 117,7 88,3 2 Dist. 140,2 -26,2 4,2 13,5 14,1 145,8 109,4 3 El-tele 96,8 —20,3 2,8 9,0 10,4 98,7 74,0 1 Fordon 136,4 —27,9 2,8 9,0 16,2 136,5 102,4 3 Kons. 156,7 —28,6 4,2 13,5 11,0 156,8 117,6 4 Livs. 88,0 —17,8 2,8 9,0 15,7 97,7 73,3 1 Process 88,0 -17,8 2,8 9,0 15,2 97,2 72,9 1 Trä [98,0 —40,6 2,8 9,0 23,5 192,7 144,5 5 Verkstad 136,4 —27,9 2,8 9,0 42,0 162,3 121,7 4 Ek 2-år 140,2 —26,2 4,2 13,5 5,8 137,5 103,1 3 Soc. 107,2 —19,0 4,2 13,5 4,4 110,3 82,7 2 Te 2-år 156,7 —28,6 4,2 13,5 17,6 163,4 122,6 4 Ek 3-år 140,2 —26,2 4,2 13,5 3,9 135,6 101,7 3 Hum 115,5 —21,4 4,2 13,5 4,3 116,1 87,1 2 Nat 115,5 —21,4 4,2 13,5 9,7 121,5 91,1 2 Samh. 115,5 —21,4 4,2 13,5 3,2 1150 86,3 2 Te 4-år 156,7 -28,6 4,2 13,5 13,2 159,0 119,3 4
Tabell C45 Beräknade årskostnader för lokaler för olika gymnasiala linjer 1976 års priser
Linje Bekläd- Bygg- och Distr. och nads- anläggn— kontor
teknik teknik
Beräkningsunderlag
Antal elever per klass 16 16 30 Bruttogolvyta, mZ/elev 22 28 17 Bruttogolvyta, mZ/klass 352 448 510 Byggnadskostnad, kr/m2 bruttogolvyta 2 000 2 000 2 000 Byggnadskostnad, tkr/klass 704 896 1 020 Underhåll av byggnader och
driftkostnader, kr/m2 115 115 115
Beräknade årskostnader, kr Kapitaltjänst
— 8 % av byggnadskostnaderna 56 320 71 680 81 600 Drift- och underhållskostnader 40 480 51 520 58 650 Summa 96 800 123 200 140 250
Underlaget för dessa beräkningar framgår av exempel för beklädnads- teknisk linje, bygg- och anläggningsteknisk linje samt distributions- och kontorslinje i tabellerna C 45—C 47. Motsvarande beräkningar för övriga lin- jer kan göras med ledning av uppgifter om beräknad brutto— och nettogolvyta enligt tabell C43.
Stadigvarande undervisningsmateriel har kostnadsberäknats per linje och klass med ledning av skolöverstyrelsens utrustningslistor. När flera grenar och varianter förekommer har använts ett medelvärde mellan lägsta och högsta pris inom samma linje. Vi har endast räknat med halva brutto- kostnaden eftersom statsbidrag erhålls med 50 procent. Från den 1 juli 1976 har statsbidraget höjts till 75 procent om stadigvarande undervisningsmate- riel enligt skolöverstyrelsens utrustningslista kostar mer än 500000 kr per klass. Detta gäller för närvarande endast verkstadsteknisk och träteknisk linje. Eftersom endast ett fåtal skolor under 1976 får detta förhöjda statsbidrag har vi räknat med 50 procent i statsbidrag för alla linjer.
Årskostnaderna för stadigvarande undervisningsmateriel har beräknats I som en kapitaltjänstkostnad med 15 procent av kommunernas beräknade ! nettokostnader för inköp av materiel. Den beräknade årskostnaden per klass framgår av tabell C 44, kolumn 6. För exempelvis beklädnadsteknisk linje motsvarar nettokostnaden för inköp av stadigvarande undervisningsmateriel 58 700 kr per klass (8 800 x 100). För övriga linjer kan nettokostnaden be-
15 räknas på motsvarande sätt.
Med hänsyn till den nytta som gymnasiekommunerna kan anses ha av ! lokalernas utnyttjande för andra ändamål och övriga fördelar av gymna- sieskolans lokalisering till kommunen har vi reducerat de kalkylerade kost-
Tabell C 46 Beräknat årligt värde av statsbidrag till lokaler för olika gymnasiala
linjer 1976 års priser
Bekläd- nads- teknik Beräkningsunderlag Antal elever per klass 16 Nettogolvyta, m2 per elev 16 Nettogolvyta, m2 per klass 256 Statsbidragsunderlag, kr/m2 nettogolvyta 2 833 Statsbidragsunderlag, kr/klass 725 248 Statsbidrag, % av underlaget 35 Statsbidrag, kr 253 837 Årligt värde av statsbidrag. kr Kapitaltjänst — 8 % av statsbidraget (reducerar beräknade årskostnader för lokaler) 20 307
Bygg- och Distr. och anläggn.- kontor teknik 16 30 20 11 320 330 2 833 2 833 906 560 934 890 35 35 317 296 327 212 25 385 26 177
Tabell C 47 Beräknade årskostnader för tomt och anslutningsavgifter samt inven- tarier för olika gymnasiala linier 1976 års priser
Bekläd- Bygg- och Distr. och nads- anläggn.- kontor teknik teknik Beräkningsunderlag Antal elever per klass 16 16 30 Tomtkostnad, anslutningsavgifter och iordningställande av tomt, kr/klass" 35 000 35 000 52 500 Inventarier, kr/klassb 60 000 60 000 90 000 Beräknade årskostnader, kr Kapitaltjänst — 8 % av kostnaderna för tomt m.m. 2 800 2 800 4 200 — 15 % av kostnaden för inventarier 9 000 9 000 13 500
” För teoretiska studievägar samma belopp som för grundskolans högstadium. För yrkesinriktade studievägar har beloppet reducerats med en tredjedel. ” För teoretiska studievägar 90000 kr per klass och för yrkesinriktade studievägar 60000 kr per klass.
naderna för lokaler och inventarier inklusive stadigvarande undervisnings- materiel med 25 procent (kolumn 8 i tabell C44).
För att underlätta beräkningarna av klasskostnaderna har vi indelat gym- nasieskolans linjer och Specialkurser i fem grupper. Avgörande för grup- peringen som framgår av tabell C 44, kolumn 9, har varit den beräknade årskostnaden per klass. För varje grupp har beräknats en medelårskostnad som redovisas i nedanstående tablå. Avvikelsen mellan den avrundade me- delårskostnaden och den högsta eller lägsta kostnaden är störst i grupp 2 med nio procent och lägst i grupp 4 med 2 procent.
Grupp Lägsta Högsta Avrundad medel- kostnad kostnad årskostnad Tkr Tkr Tkr
1 72,8 74,0 75 2 82,7 91 ,1 90 3 101,7 109,4 105 4 1 17,6 122,6 120 5 144,5 145
Livsmedelsteknisk linje och musiklinjen för vilka lokalbehovsnormer sak- nas för närvarande har förts till grupp 1 respektive grupp 2. Specialkurser som med hänsyn till utbildningens innehåll kan hänföras till viss linje har placerats i samma grupp som denna linje. Övriga Specialkurser om minst ett år har placerats i grupp 2.
Uppgift om antalet klasser i gymnasieskolan den 15 september 1975, dvs. för läsåret 1975/76, enligt skolöverstyrelsens statistik finns i tabell CSO, och de beräknade klasskostnadema redovisas kommunvis i tabell C 51, ko- lumn 2.
Hur klasskostnaderna beräknas för varje kommun framgår av följande exempel för Botkyrka.
Grupp Antal klasser Beräknad klasskostnad Summa Tkr Tkr 1 4 75 300 2 11 90 990 3 105 840 4 8 120 960 3 090
För inbyggd utbildning, t. ex. praktisk utbildning på sjukhus inom vård- yrken, kan det anses motiverat att räkna med reducerade kostnader för lokaler och inventarier eftersom dessa kostnader helt eller delvis bortfaller vid sådan utbildning. Vid inbyggd utbildning är dock variationerna stora mellan olika studievägar och årskurser ifråga om behov av lokaler och in- ventarier i skolan. Eftersom säkra uppgifter om dessa variationer saknas har antagits att lokal- och inventariekostnadema enligt grupp 3 kan reduceras med 50 procent och att elevantalet i inbyggd utbildning i genomsnitt är 20 per klass. Enligt dessa grunder blir reduceringen i runt tal 2 600 kr per elev och år. Uppgifter om antalet elever i inbyggd utbildning redovisas kom-
munvis i tabell C 50. Den sammanlagda reduceringen för berörda kommuner redovisas i tabell C 51, kolumn 4.
4.7.2. Personalkostnader för lärare och övriga kostnader
Personalkostnaderna för lärare finansieras med statliga bidrag. Därför har vi bortsett från dessa kostnader när kommunernas utdebiteringsbehov för gymnasieskolan beräknats.
Beräknade måltidskostnader, undervisningsmateriel, fria läroböcker, ad- ministration m.m. framgår av tabell C48. Kostnaderna för läromedel är betydligt högre än för grundskolans högstadium. I övrigt överensstämmer de beräknade kostnaderna i stort sett med motsvarande kostnader för grund- skolans högstadium.
Antalet elever i gymnasieskolan den 15 september 1975 framgår av tabell C 50 och de beräknade sammanlagda elevkostnaderna redovisas kommunvis i tabell C51, kolumn 3.
I tabell C 51, kolumn 5, redovisas kommunvis de beräknade sammanlagda kostnaderna för gymnasieskolan och i kolumn 6 finns uppgift om utde- biteringsbehovet för dessa kostnader. Avvikelse från det genomsnittliga ut- debiteringsbehovet 1:05 kr/skr redovisas för samtliga kommuneri kolumn 7.
4.7.3. Metod för utjämning av sammanlagda nettokostnader för gymnasieskolan
Den under utredningsarbetet diskuterade metoden för kostnadsutjämning framgår av exempel i tabell C49.
Tabell C48 Vissa kostnader i gymnasieskolan
Krielev Skoladministration 560 Skolmåltider exkl. lokaler 840 Skolhälsovård 90 Ovriga skolsociala anordningar 10 Skolbibliotek 60 Psykolog- och kuratorsverksamhet 60 Syo-verksamhet 170 Ovriga pedagogiska anordningar 80 Läromedel ] 200 Tekniska hjälpmedel, gymnastikutrustning och gemensam litteratur, kapitaltjänstkostnad 170 Summa kostnader per elev 3 240 Statsbidrag avgår med följande belopp — administration — 80 — syo-verksamhet —l7O Nettokostnad per elev 2 990
Avrundad nettokostnad per elev 3 000
Tabell C49 Metod för utjämning av kostnader för gymnasieskolan
Summa Antal Kr/inv. Utdebite- Tkr inv. ringsbe- hov, kr/skr Haparanda Kommunens nettokostnad 4 529 9 053 500 3:06 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad minskar genom tillägg till skatte- utjämningsbidraget) —2 997 9 053 —331 —2:01 Summa 1 532 9 053 169 1:05 Ekerö Kommunens nettokostnad 0 15 081 0 0 Avvikelse från riksmedeltal (kommunens kostnad ökar ge- nom avdrag från skatte- utjämningsbidraget) +2 549 15 081 +169 +1105 Summa 2 549 15 081 169 1:05
I exemplet utjämnas kostnaderna i efterhand och grundas på de beräknade kostnaderna året före bidragsåret. Skolöverstyrelsen har tillgång till elev- statistiken för gymnasieskolorna och skulle bl. a. med ledning härav kunna beräkna kostnaderna för respektive kommun.
4.7.4. Interkommunala ersättningar
I kalkylerna för gymnasieskolan har vi inte räknat med några interkom— munala ersättningar. Om man skulle utjämna kostnaderna för gymnasie- utbildningen mellan kommunerna finns inte längre något behov av inter— kommunala ersättningar. De kommuner som svarar för gymnasieutbild- ningen får då ersättning även för elever från andra kommuner genom skat- teutjämningen. Också för kommuner som på grund av hög egen skattekraft står utanför skatteutjämningen bör i så fall de interkommunala ersättning— arna kunna upphöra. För 1976 skulle inte intäktsminskningen på grund härav för någon av dessa kommuner ha överstigit ett utdebiteringsbehov av 20 öre per skr.
4.8. Belo/kningsförändringar
4.8.1. Kommuner med minskande invånarantal
Vid nuvarande inplacering av kommunerna i skattekraftsklass har viss hän- syn tagits till bl. a. befolkningsutvecklingen. När befolkningsminskningen är större än fem procent under fem år höjs skattekraftsgarantin genom att skatteutjämningsbidraget beräknas på 95 procent av invånarantalet fem år tidigare.
Tabell CSO Antal klasser och elever i gymnasieskolan 1975-09-15
Län Primärkommun
Slockho/ms län
Botkyrka Danderyd Haninge Huddinge
Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn
Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg
Södertälje Täby Upplands-Väsby Vaxholm
Uppsala län Enköping Tierp Uppsala Osthammar
Södermanlands län
Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund
Strängnäs
Östergötlands län Finspång Linköping Mjölby
Motala Norrköping
Valdermarsvi k Åtvidaberg
Jönköpings län Eksjö Gislaved
Antal klasser
Grupp Grupp 1 2 2 3 4 11 — 24,5 5 24 8 23,5 5 26 5 21 2 29.5 3 19,5 5 22,5 6 27 94 389 2 13,5 5,5 38,5 4 30,5 2 15 7 17,5 2 12 13 102,5 7 36 4 15 3 29 4 _ 2 8 2 9 22 70 2 12 4 17,5 15 51 1 7,5
Grupp Grupp 3 4 4 5 8 8 4,5 - 15 14 13 16,5 13,5 16,5 8 4 9 11,5 9,5 11 — 3 3 _ 15 12,5 13,5 9,5 210,5 180,5 8,5 7 20 26,5 16,5 18 11 8 2 3 12 11,5 8 9,5 42 35 l 3 22 35 — 3 10,5 12,5 15 16 — 7 7 4 4 14 35 38 9 8 8 13 31 33 — 2 — 3 7 4.5 7,5 11
Antal elever
Grupp 5
6 7
— 638 — 741 — 1 278 — 1 217
— 1 507 — 884 — 1 152 — 789 — 40
— 39 — 1 217 2 998 8 19 451 — 652
— 1 970 — 1 662 — 751 — 66
— 935 — 626 1 3 602 — 52
1 2 228 — 36 1 921
— 161 — 468
— 559 2 1 463 1 635 — 339 — 1 158
31
— 646
Därav i in- byggd utbild— ning 8
1144
26 13
26 26 112
10 22
23 45
99 198
21
52
Län Antal klasser Antal Däravi Primärkommun elever in- Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp byggd utbild- l 2 3 4 5 . ning 1 2 3 4 5 6 7 8 Jönköping 10 51,5 36 46,5 2 3 010 152 Nässjö 2 13,5 9,5 10 1 681 — Sävsjö — — —- 1 — 16 — Tranås 4 8,5 5,5 6 1 480 — Vetlanda 2 11 7,5 7,5 1 630 — Värnamo 2 11,5 14,5 12 — 823 54
Kronobergs län
Alvesta — — — 1 — 16 — Lessebo — — — 1 — 16 — Ljungby 2 12 7,5 10,5 1 633 — Markaryd — — — l — 12 — Tingsryd — — — l — 16 — Uppvidinge — - — 2 — 28 — Växjö 6 36 24 32 1 2 177 89 Älmhult — 7,7 5,6 8,5 - 472 — Kalmar län
Borgholm — — 1 — — 16 — Emmaboda — — — 2,5 — 48 24 Hultsfred 2 11 5,5 7,5 2 613 - Högsby — — — 2 — 46 — Kalmar 15 32 16,5 24 — 1 759 105 Mönsterås — — — 1 — 16 — Mörbylånga — - — 1 — 35 — Nybro 2 10,5 7 7,5 1 553 25 Oskarshamn 2 13 10 11 2 675 17 Torsås — — — l — 7 - Vimmerby — — l 3 3 117 — Västervik 3 15,5 8,5 13,5 1 845 18 Gotlands län
Gotland 3 31,5 11,5 15 1 620 128 Blekinge län
Karlshamn 4 14 9 11 — 802 - Karlskrona 5 20 10,5 25,5 1 1 303 121 Olofström 2 2,1 1,3 4,5 — 191 — Ronneby 2 9,5 5,5 10 — 532 6 Sölvesborg — — — l — 10 — Kristianstads län
Hässleholm 5 18 11 30 2 1 438 — Klippan 2 14,5 9,5 13 — 841 21 Kistianstad 10 35 19 17 1 1 760 88 Perstorp — 1 — — — 9 — Simrishamn — 2 — — — 32 — Tomelilla — — 1 1 — 72 —
Åstorp — — — 1 — 16 —
Län Antal klasser Antal Däravi Primärkommun elever in- _ byggd Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp utbild— 1 2 3 4 5 nin 1 2 3 4 5 6 7 8 Ängelholm 2 16 11 6 — 737 9 Örkelljunga — — — 2 — 28 — Östra Göinge — — — 3 — 52 — Malmöhus län Eslöv 7 11,5 9 10,5 — 789 21 Helsingborg 17 57 29 36 2 2 988 — Landskrona 4 17,1 6,8 28 — 1 101 315 Lund 5 54 22 26 — 2 392 122 Malmö 29 163 82 69 2 7 332 677 Skurup — — — 1 — 12 12 Trelleborg 2 20 1 1,5 10,5 — 995 — Ystad 3 21 14 11 — 1 170 — Hallands län Falkenberg 2 12 7 7 — 609 — Halmstad 13 29,5 29,5 28 1 2 057 8 Kungsbacka 2 14,5 9 10,5 — 742 — Laholm — — 3 — 106 — Varberg 2 15 11 11 — 778 — Göteborgs och Bohus län Göteborg 52 195 124,5 139,5 3 11 232 265 Kungälv 2 16,5 15 13,5 -— 1 139 23 Lysekil 3 8 5 6 — 341 — Mölndal 5 12,5 9,5 12,5 — 1 234 10 Orust — — — l — 15 — Partille — — 3 3 -— 119 46 Sotenäs — — — 1 — 12 — Stenungsund 2 1 1 1 — 63 8 Strömstad — 3,1 0,8 2 — 110 — Uddevalla 5 31 16 33 3 1 759 176 Älvsborgs län Alingsås 2 16 10 9 — 809 — Borås 10 39 24 35 l 2 434 5 Herrljunga — — — l — ll — Mark 2 8 9 6 — 542 — Trollhättan 8 21,5 14,5 28 2 1 517 44 Ulricehamn 2 8 6,5 6,5 — 500 — Vårgårda — — — 1 — 16 — Vänersborg 7 15,5 9,5 7 — 812 37 Åmål 3 12,5 7,5 11 — 803 25 Skaraborgs län Falköping 1 16 8 9 - 731 31 Hjo — — — l — 30 — Karlsborg — — — 1 — 16 — Lidköping 2 14 11 14 — 907 — Mariestad 4 12,5 10,5 8 — 802 43
Län Primärkommun
1
Skara Skövde Tibro Tidaholm Vara
Värmlands län Arvika Eda
Filipstad Grums Hagfors
Hammarö Karlstad Kristinehamn Munkfors Storfors
Sunne Säffle Torsby Årjäng
Örebro län
Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Laxå
Lindesberg Ljusnarsberg Orebro
Västmanlands län
Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Köping Norberg
Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås
Kopparbergs län Avesta Borlänge Falun Hedemora Leksand
2
lwlmw
__- lNNNO NNNI N
| (.a
[xINNI
I N
36
Nl MNW
I N
15
r—v—MNOUJ
_Antal klasser
14,5 23
1
IOONI
16,5 19,5 9,5
67
13 25 24,5 8,5
11,5 26
2 2,5
7,5 1 7.3 1 6
27.5 7.5
wooww
13 10
8,5
45
16,5 7 2
Luk/110.180
12.5 2 8,3
'Vi
U]
10,5
20,5
15
15 30 16 6 4
Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp 1 5
6
l—-—l
A ntal elever
756 1 579 20 168 103
738 29 491 74 515
264 3 024 572 69 18
101 172 518
65
27 846 1 16 1 084 30
726 16 3 348
317 556 533
16 756
32 614 13 58 3 131
690 1 665 1 190 445 102
Därav i
byggd utbild-
24 37 13
Län Antal klasser Antal Däravi Primärkommun elever in- b (1
Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp uigiid-
l 2 3 4 5 nin 1 2 3 4 5 6 7 8 Ludvika 2 12,5 9,5 11 — 747 — Malung 1 1,3 1,8 3,3 — 118 — Mora 3 15 10 9 — 746 — Orsa — — 1 2 — 46 — Rättvik l 2 — 3 — 87 — Smedjebacken — — — 1 — 16 — Vansbro — — 2 2 1 76 14 Älvdalen — — — 2 — 16 — Gävleborgs län Bollnäs 3 13,5 7,5 10 — 698 — Gävle 9 34,5 26 31,5 1 2 249 82 Hofors 1 — 0,5 3,5 — 94 52 Hudiksvall 2 20 10 1 1 — 936 — Ljusdal ] 10,1 7,3 5,5 1 460 — Sandviken 15 18,5 14,5 15 — 1 228 22 Söderhamn 2 10 5,5 9,5 — 543 — Västernorrlands län Härnösand 10 17,1 6,3 18,5 — 978 47 Kramfors 1 9,5 7 9,5 2 537 29 Sollefteå 1 8,5 5,5 9 — 525 — Sundsvall 16 48 26 37 l 2 652 106 Ånge 1 5,7 3,1 5 — 301 20 Örnsköldsvik 9 29,5 14 31,5 1 1 595 84 Jämtlands län Bräcke 1 — — l — 26 — Härjedalen 1 3,2 2,1 2,3 — 168 17 Krokom — — — 3 — 42 — Ragunda l — — 2 — 45 — Strömsund 2 8,7 6,6 6,5 1 468 — Åre 3 — 2 1 — 84 42 Östersund 8 40,5 22 25,5 1 2 132 14 Västerbottens län Lycksele 3 15,5 10,5 12 — 809 4 Norsjö — — — 2 — 25 — Robertsfors — — l 2 — 39 9 Skellefteå 10 28 26 43 2 2 299 82 Sorsele — — — l — 9 — Storuman — — — 3 — 47 — Umeå 9 45,5 33 36,5 2 2 625 30 Vilhelmina 1 7,1 5,8 6 — 394 — Vännäs 1 — —- 2 — 31 — Åsele — — — 1 — 28 —
Län Primärkommun
Antal klasser
Grupp Grupp Grupp Grupp
Norrbottens län
Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk
Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå
Ålvsbyn Överkalix Overtorneå
o—mm— _NwNI
17 24
11,1 2.2
11,6 21,5 34,5
1,6 29,5
13,5
10,5 23,5
2435
128 672 904 578 144
615 1244 2115
178 1 529
41 15
Tabell C 51 Avvikande utdebiteringsbehov för gymnasieskolan
Län Klasskost- Elevkost— Viss reduktion Summa Utdebite- Beräknad Primärkommun nader nader för inbyggd kostnader ringsbehov avvikelse från Tkr Tkr utbildning Tkr Kr/skr riksgenomsnitt Tkr Kr/skr
1 2 3 4 5 6 7
Stockholms län
Botkyrka 3 090 1 914 — 5 004 0,46 -0,59 Danderyd 2 678 2 223 — 4 901 1,09 +0,04 Ekerö — — — — —1,05 Haninge 5 790 3 834 — 65 9 559 1,15 +0,10 Huddinge 6 060 3 651 — 9 711 0,96 —0,09 Järfälla 6 113 4 521 — 247 10 387 1,21 +0,16 Lidingö 3 585 2 652 — 6 237 1,05 io
Nacka 5 130 3 456 — 166 8 420 0,95 —0,10 Norrtälje 4 298 2 367 — 18 6 647 1,04 —-0,01 Nynäshamn 360 120 — 480 0,15 —0,90
Sigtuna 315 117 — 57 375 0,08 -0,97 Sollentuna 5 475 3 651 — 9 126 1,30 +0,25 Solna 5 728 2 994 — 60 8 662 0,96 —0,09 Stockholm 86 983 58 353 —2 974 142 362 1,29 +0,24 Sundbyberg 3 098 1 956 - 5 054 1,10 +0,05
Södertälje 9 158 5 910 — 15 068 1,18 +0,13 Tyresö - — — — —1,05 Täby 6 938 4 986 — 11 924 1,79 +0,74 Upplands-Bro — - — — -—1,05 Upplands-Väsby 3 615 2 253 — 68 5 800 1,29 +0,24 Vallentuna — - — — — -1,05 Vaxholm 570 198 — 34 734 0,17 —0,88 Värmdö — — —- — — —1,05
Uppsala län
Enköping 4 740 2 805 — 68 7 477 1,42 +0,37 Håbo — — — — —1,05 Tierp 3 210 1 878 — 68 5 020 1,46 +0,41 Uppsala 18 955 10 806 — 291 29 470 1,30 +0,25
Tabell C 51 forts.
Län Klasskost- Elevkost- Viss reduktion Summa Utdebite- Beräknad Primärkommun nader nader för inbyggd kostnader ringsbehov avvikelse från Tkr Tkr utbildning Tkr Kr/skr riksgenomsnitt Tkr Kr/skr
1 2 3 4 5 6 7
Älvkarleby — — — — — — 1 ,05 Östhammar 465 156 — 621 0,20 —0,85
Södermanlands län
Eskilstuna 10 420 6 684 — 26 17 078 1,12 +0,07 Flen 360 108 — 57 411 0,14 —0,91 Katrineholm 4 398 2 763 — 7 161 1,33 +0,28 Nyköping 6 330 4 323 — 60 10 593 1,04 —0,01 Oxelösund 1 140 483 — 117 1 506 0,64 —0,41 Strängnäs 2 085 1 404 — 3 489 0,97 —0,08 Vingåker — — —- — —1,05
Östergötlands län
Boxholm — - — — —1,05 Finspång 3 060 1 677 - 257 4 480 1,09 +0,04 Kinda — — — — — —1,05 Linköping 16 475 4 389 — 515 20 349 1,14 +0,09 Mjölby 3 280 1 905 — 5 185 1,24 +0,19 Motala 4 275 1 017 — 18 5 274 0,65 —0,40 Norrköping 12 930 3 474 — 55 16 349 0,83 —0,22 Söderköping — — — —1,05 Valdemarsvik 240 93 — 333 0,23 —0,82 Ydre — — — — — —1,05
Åtvidaberg 505 156 — 135 526 0,24 —O,81 Odeshög — — — — — —1,05
Jönköpings län
Aneby — — — —l,05 Eksjö 2 025 1 344 — 3 369 1,12 +0,07 Gislaved 3 263 1 938 — 5 201 1,15 +0,10 Gnosjö — — — — —l,05 Jönköping 15 035 9 030 — 395 23 670 1,33 +0,28
Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda
Värnamo
Kronobergs län
Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd
Uppvidinge Växjö Almhult
Kalmar län
Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar
Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik
Gotlands län Gotland Blekinge län
Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg
3 708 120 2 508 2 973 4 148
120 120 3 423 120 120 240 10 195 2 301 105 300 2 908 240 8 618 120 120 2 875 3 980 120 900 4 278
6 213 3 825 6 483 1 016 2 783
2 043 48 1 440 1 890 2 469 48 48 1 899 36 48 84 6 531 1 416 48 144 1 839
138 5 277
48 105 1 659 2 025 21
351 2 535
2 406 3 909 573 1 596 30
47
333 315
5 751 168 3 948 4 863 6 477
168 168 5 322 156 168 324 16 495 3 717 153 382
4 747 378
13 622
168 225 4 469 5 961 141
1 251 6 766
6 231 10 077 1 589 4 363
1,06 0,09 1,27 1,03 1,32 0,05 0,12 1,24 0,08 0,07 0,17 1,62 1,48 0,09 0,20 1,57 0,30 1,58 0,08 0,12 1,26 1,30 0,11 0,46 0,98 0,87 1,18 1,02 0,55 0,89 0,06
+0,01 —O,96 +0,22 —1,05 —0,02 +0,27 —1,00 —0,93 +0,19 —0,97 —0,98 -—0,88 +0,57 +0,43 —-0,96 —0,85 +0,52 —0,75 +0,53 —O,97 —0,93 +0,21 +0,25 —0,94 —0,59 —0,07 —0,18 +0,13 —0,03 —O,50 —0,16 —0,99
Tabell C 51 forts.
Län Klasskost— Elevkost- Viss reduktion Summa Utdebite— Beräknad Primärkommun nader nader för inbyggd kostnader ringsbehov avvikelse från Tkr Tkr utbildning Tkr Kr/skr riksgenomsnitt Tkr Kr/skr
] 2 3 4 5 6 7
_7' Kristianstads län
Bromölla — — — — — —1,05 Båstad — - — — —1,05 Hässleholm 7 040 3 714 — 10 754 1,36 +0,31 Klippan 4 013 2 523 — 55 6 481 2,45 +1,40 Kristianstad 8 080 5 280 — 229 13 131 1,19 +0,14
Osby — — — — — — 1 ,05 Perstorp 90 27 — 1 17 0,10 —O.95 Simrishamn 180 96 — 276 0,08 —0,97 Tomelilla 225 216 — 441 0,21 —O,84 Åstorp 120 48 — 168 0,09 —0,96
Ängelholm 3 465 2 211 — 23 5 653 1,24 +0,19 Orkelljunga 240 84 — 324 9,22 —0,83 Ostra Göinge 360 156 — 516 0,21 —0,84
Malmöhus län
Bjuv — — — — — —1,05 Burlöv — — — —1,05 Eslöv 3 765 2 367 — 55 6 077 1,41 +0,36 Helsingborg 14 060 8 964 — 23 024 1,37 +0,32 Höganäs — — — — — —1.05 Hörby — — — — — —1,05 Höör — — -— — — —1,05 Kävlinge — — — — — —1.05 Landskrona 5 913 3 303 — 819. 8 397 1,34 +0,29 Lomma — — — — — —1,05
Lund 10 665 7 176 — 317 17 524 1,41 +0,36 Malmö 34 025 21 996 —1 760 54 261 1,34 +0,29 Sjöbo — — — — — —1_05 Skurup 120 36 — 31 125 0.07 —O,98 Staffanstorp — — — — — —1,05
Svalöv — — — — - — 1 ,05 Svedala — — — — —- — 1 ,05
Trelleborg Vellinge Ystad
Hallands län
Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm
Varberg
Göteborgs och Bohus län
Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust
Partille Sotenäs Stenungsund
Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö
Älvsborgs län
Ale Alingsås Bengtsfors Borås Dals—Ed
Färgelanda Herrljunga Lerum Lilla Edet Mark
4 418 4 905 2 805 10 233 3 660
675 3 975
51 698 4 830 2 190
3 998 120 675 120 465
603
9 240 3 720 11 125
2 535
2 985 3 510 1 827 6 171 2 226
318 2 334
33 696 3 417 1 023 2 679
45 357 36 189
330 5 277 2 427 7 302
33 1 626
689
60 26
120
21
7 403 8 415
4 632 16 383 5 886 993 6 309
84 705 8 187 3 213 6 651 165 912
156 633 933
14 059 6 147 18 414
4 161
+0,24 —1,05 +1,10 —0,19 +0.30 —1,05 —0,08 —O,74 —0_15 +0,10 —1,05 +0,74 +0,25 —1,05 —0,19 —0,95 —0,85 —0,95 —0,78 —0,45 —1,05 —1,05 +0,77 —1,05 —1,05 +0,31 —1,05 +0,01 — 1.05 —1,05 —0,95 —1,05 — 1,05 —0,21
Tabell C 51 forts.
Län Klasskost- Elevkost- Viss reduktion Summa Utdebite- Beräknad Primärkommun nader nader lör inbyggd kostnader ringsbehov avvikelse från Tkr Tkr utbildning Tkr Kr/skr riksgenomsnitt Tkr Kr/skr
1 2 3 4 5 6 7
Mellerud — — — — — —l,05 Svenljunga — — — — — —1,05 Tranemo — — — — — —1,05 Trollhättan 7 708 4 551 — 114 12 145 1,49 +0,44 Ulricehamn 2 333 1 500 — 3 833 1,09 +0,04
Vårgårda 120 48 - 168 0,12 —0,93 Vänersborg 3 758 2 436 — 96 6 098 1,08 +0,03 Åmål 3 458 2 409 — 65 5 802 2,65 +1,60
Skaraborgs län
Falköping 3 435 2 193 — 81 5 547 1,03 —0,02 Grästorp — — — — — —l,05 Gullspång — — — — — -1,05 Götene — — — — — -—1,05 Habo — — - — — —1,05 Hjo 120 90 — 210 0,17 —0,88 Karlsborg 120 48 — 168 0,12 —0,93 Lidköping 4 245 2 721 — 6 966 1,22 +0,17 Mariestad 3 488 2 406 — 112 5 782 1,43 +0,38 Mullsjö — — — — — —1,05 Skara 3 818 2 268 — 6 086 2,14 +1,09 Skövde 7 935 4 737 — 203 12 469 1,67 +0,62 Tibro 145 60 — 205 0,11 —0,94 Tidaholm 1 180 504 — 1 684 0,79 —0,26 Töreboda — — — — — — 1,05 Vara 713 309 —- 1 022 0,28 —0,77
Värmlands län
Arvika 3 843 2 214 - 6 057 1,34 +0,29 Eda 345 87 — 432 0,27 —0,78 Filipstad 2 570 1 473 — 16 4 027 1,57 +0,52 Forshaga - — — — - — 1 ,05 Grums 375 222 — 597 0,34 —0,71
Hagfors Hammarö Karlstad
Kil Kristinehamn
Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby
Årjäng
Örebro län
Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga
Kumla
Laxå Lindesberg Ljusnarsberg Nora
Örebro
Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Heby
Kungsör Köping
Norberg
Sala Skinnskatteberg Surahammar
Västerås
Kopparbergs län
Avesta Borlänge
2 670 1 795 14 053 2 973
510 240 675 1 120 2 685 675 120 4 260 975 5 790 240 3 843 120
19 915
1 596 2 850 3 051
120
3 788 240 2 940 120 480
15 785
3 720 8 100
41 545 792 9 072 1 716 207 54 303
516 1 554 195
81 2 538 348 3 252 90 2 178 48
10 044
951
1 668 1 599 48 2 268 96 1 842 39
1 74
9 393
107 65 21
4 181 2 543 23 026 4 647 681 294 978 1 636 4 239
870 201 6 798 1 232 9 034 330 5 964 152
29 891
2 440 4 453 4 629
168
6 056 336 4 782
159 654
25 144
5 728 12 999
1,35 1,45 1,93 1,02 0,75 0,33 0,44 0,50 1,59 0,54 0,10 2 ,49 0,66 1 ,44 0,23 1,47 0,13
1 ,54
1,01 1,68 1,51 0,08 1,31 0,31 1,43 0,18 0,36
1 ,29
1,27 1,72
+0,30 +0,4O +0,88 -1,05 —0,03 —0,30 —0,72 —O,61 —0,55 +0,54
—O,51 —1,05 —0,95 + 1,44 —-0,39 +0,39 —l,05 —0,82 +0,42 —0,92 —1,05
+0,49 —0,04 +0,63 +0,46 —0,97 —1,05 +0,26 —0,74 +0,38 —0,87 —-0,69 +0,24 +0,22 +0.67
Tabell C 51 forts.
Län Klasskost- Elevkost- Viss reduktion Summa Utdebite- Beräknad Primärkommun nader nader för inbyggd kostnader ringsbehov avvikelse från Tkr Tkr utbildning Tkr Kr/skr riksgenomsnitt Tkr Kr/skr
1 2 3 4 5 6 7
Falun 6 523 3 570 — 34 10 059 1,31 +0,26 Gagnef — — — — —1,05 Hedemora 2 585 1 335 — 3 920 1,42 +0,37
Leksand 910 306 — 1 216 0,59 -0,46 Ludvika 3 593 2 241 — 5 834 1,08 +0,03 Malung 777 354 -— 1 131 0,57 —0,48 Mora 3 705 2 238 — 5 943 2,03 +0,98 Orsa 345 138 — 483 0,42 —0,63 Rättvik 615 261 — 876 0,50 —0,55 Smedjebacken 120 48 — 168 0,08 -—0,97 Säter — — — —1,05 Vansbro 595 228 — 36 787 0,55 —0,50 Älvdalen 240 48 — 288 0,20 —0,85
Gävleborgs län
Bollnäs 3 428 094 — 5 522 1,01 —0,04 Gävle 10 435 747 — 213 16 969 1,21 +0,16 Hofors 548 282 — 135 695 0,29 —0,76 Hudiksvall 4 320 2 808 — 7 128 1,18 +0,13 Ljusdal 2 556 1 380 — 3 936 1,09 +0,04
Nordanstig — — — - — — 1 ,05 Ockelbo — — — — — —l,05 Ovanåker — — — —1,05 Sandviken 6 113 3 684 — 57 9 740 1,38 +0,33 Söderhamn 2 768 1 629 — 4 397 0,83 —0,22
NO
Västernorrlands län
Härnösand 5 171 Kramfors 3 095 Sollefteå 2 498 Sundsvall 12 835 Timrå —
Ånge 1 514 903 — 52 2 365 1.02 —0.03 Örnsköldsvik 4 se 774 4 "ms _ 319 11 101 . 1,1 mm ___-
934 — 122 7 983 1,79 +0,74 611 — 75 4 631 1,00 —0,05 575 — 4 073 0,94 —0,11 956 — 276 20 515 1,33 +0,28
(&_—'x
Jämtlands län
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre
Östersund
Västerbottens län
Lycksele Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå
Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln
Vännäs Åsele
Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kal ix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå
195 860 360 315
2 551 555 9 760 4 163
240 345 1 1 450 120 360
12 905 2 043
315 120
1 035 3 488 4 793 2 831
854 3 133 6 535 10 870 1 038
7 805 225 345 120
78 504 126 135 1 404 252 6 396 2 427 75 117 6 897 27 141 7 875
1 182
93 84
384 2 016 2 712 1 734 432 1 845 3 732 6 345 534
4 587 132 123 45
10 23 213
237 75 36 205 247
16
18 20
_mrxv
273 320 486 450 955 698 120 580 315 439 134 147 501 702 225 408 204 419 267 430 529 286 978 062 968 5 72 392 357 468 165
0,17 0,62 0,23 0,34
1 ,34 0,46 1 .84
2,73 0,19 0,36 1,53 0,22 036 1,70 2,26 022 0,14
1,07 1,16 1,77 3,06
1 ,02 1 ,64 1 ,97 1 ,60 0,98
2.16 0,24 0,51 0,15
—1,05 —O,88 —0,43 —O,82 —0,7l +0,29 -0,59 +0,79
+ 1 ,68 —1,05 —0,86 —0,69 +0,48
-0.83 —0,69 +0,65 +1,21 —1,05 —0,83 —0,91 —1,05 +0,02 +0,1 1 +0,72 +2,01 —0,03 +0,59 +0,92 +0,55 -0,07
+ 1 ,l 1 —0,81 —0,54 —0.90
Eftersom utredningens förslag innebär en helt annan indelning i skat- tekraftsklasser uppbyggd på ett annat sätt än tidigare är det motiverat att ompröva reglerna för bidrag till kommuner med minskande invånarantal.
Ett skäl för att ta hänsyn till befolkningsminskningen är att befolknings- sammansättningen kan förändras på ett ogynnsamt sätt när invånarantalet minskar. Ett annat skäl är att viss övergångstid behövs för att anpassa fasta kostnader till sjunkande invånarantal.
4.8.1.1 Fasta kostnader
Nästan alla kostnader inom undervisnings- och socialhuvudtitlama påverkas av befolkningssammansättningen och förutsätts bli beaktade i skatteutjäm- ningssystemet. En ogynnsam förändring av befolkningssammansättningen i samband med sjunkande invånarantal kan därför inte åberopas som skäl för särskilt stöd till finansiering av de mest betydande kostnaderna inom dessa huvudtitlar. Endast om vissa anläggningar inte kan utnyttjas helt finns anledning att ta hänsyn till befolkningsminskningen under en över- gångstid. Lokalkostnader och vissa andra fasta kostnader för grundskolan är exempel på kostnader som inte helt kan reduceras i takt med befolk— ningsminskningen.
l tabell C 52 redovisas beräknade fasta kostnader för grundskolan i kr per elev och kr per invånare.
För gymnasieskolan förutsätts att minskande invånarantal inte får så stor betydelse ettersom upptagningsområdet i regel omfattar mer än en kommun.
Tabell C52 Beräknade fasta kostnader för grundskolan Kr/elev. 1976 års priser
Låg- Mellan- Hög- stadium stadium stadium
Lokalkostnader exkl. kapital-
tjänstkostnader 1 150 1 220 1 650 Personalkostnader för lärare (netto) 375 445 755 Skoladministration (netto) 345 345 345 Skolhälsovård 90 90 90 Skolvärdar 40 40 40 Skolbibliotek 60 60 60 Psykolog- och kuratorsverksamhet 60 60 60 20 % av kalkylerade kostnader för skol- måltider, läromedel samt övriga skolsociala och pedagogiska anordningar 250 250 330 Summa 2 370 2 510 3 330 Medeltal för lågstadium och mellanstadium 2 440 Kostnad per invånare (kr) — låg- och mellanstadium (8.695 %” av 2440) 210 — högstadium (3.841 %” av 3330) 120 330
”Andel av totalbefolkningen.
Det är dessutom inte möjligt att beräkna kostnaden per invånare med nu- varande stora skillnader i utnyttjandet av gymnasieskolutbildningen.
Förändrad befolkningssammansättning påverkar även vissa fasta kost- nader för ålderdomshem och barnstugor. Tills vidare torde det dock vara sällsynt att dessa anläggningar inte kan utnyttjas helt även i kommuner med minskande folkmängd. Så länge antalet pensionärer ökar och barnom- sorgen är under utbyggnad finns således inte orsak att räkna med dessa fasta kostnader när särskilt stöd till kommuner med minskande invånarantal skall beräknas.
För verksamheter som inte direkt påverkas av befolkningssammansätt- ningen finns också vissa fasta kostnader.
1 tabell C 53 redovisas sådana kostnader som inte kan avvecklas i samma takt som befolkningsminskningen. Beloppen har hämtats från 1975 års fi- nansstatistik. Kapitaltjänstkostnaderna har beräknats med ledning av upp- gifter i kommunemas ekonomiska långtidsplaner 1976 (KELP 76).
Kostnader som redovisas under huvudtitel 2 (fastighetsförvaltning) täcks helt av intäkter om man bortser från statskommunala bostadsbidrag. Dessa förutsätts bli beaktade på annat sätt i skatteutjämningssystemet. För hu-
Tabell C 53 Beräkning av vissa fasta kostnader i primärkommuner med minskande invånarantal Tkr Verksamhetsområde Kost— Därav kapi- Intäkter Nettokost- nader taltjänst- nader exkl. kostnader kapital- tjänst- kostnader
Huvudtitel 0—1 Central förvaltning samt
rätts- och samhällsskydd m. m. 2 372 196 87 771 433 443 1 850 982 Huvudtitel 3 Byggnads- och planväsen.
fritidsförvaltning och titel 39 (övrig verk- samhet) 2 439 100 340 973 697 482 1 400 645 Huvudtitel 6 Kulturell verksamhet 915 621 39 371 73 260 802 990 Huvudtitel 7 Gemensam socialadministra- tion 635 108 15 242 88 366 531 500
Summa 6 362 025 483 357 1 292 551 4 586 117 Nettokostnad per invånare (kr) — 1975 561 — 1976 (561 + 10 %) 617 — avrundat årsbelopp för 1976 610
vudtitel 3 förutsätts att kostnader för gator och vägar, offentlig renhållning och belysning samt parker beaktas när kostnader på grund av skillnader i bebyggelsestruktur skall beräknas. Samma antagande görs för kollektiva kommunikationer(huvudtitel 4) samt vatten och avlopp (huvudtitel 5). Kost- naderna för hälso- och sjukvård (huvudtitel 8) är endast marginella i pri— märkommunerna om man bortser från sjukvårdskostnaderna i Göteborg, Malmö och Gotland.
4.812. Låneskuld
En fast kostnad är amortering och ränta på låneskulden. När invånarantalet minskar sjunker skatteunderlaget så att utdebiteringsbehovet för dessa ut- gifter ökar. En möjlighet att beakta detta för kommuner med minskande invånarantal är att tillföra kommunerna ett belopp för amortering av den låneskuld som belöper på de utflyttade. Beloppet bör reduceras med de utflyttades andel i finansieringskapitalet, dvs. skillnaden mellan omsätt- ningstillgångar och kortfristiga skulder. Låneskulden och finansieringska- pitalet bör beräknas som ett genomsnitt för alla kommuner. Beräkningarna bör revideras när skulder och finansieringskapital väsentligt förändrats.
Vid slutet av 1975 var den långfristiga låneskulden 26453 milj. kr eller 3 223 kr per invånare. Finansieringskapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 5492 milj. kr eller 669 kr per invånare.
4.8.1.3 Beräkning av bidrag
Nuvarande skatteutjämningsregler innebär att stöd utgår till fasta kostnader under en femårsperiod. Beräkningari samband med länsplanering 1974 visar att kommuner med minskande invånarantal inte kan avveckla sina fasta kostnader så snabbt som under en femårsperiod. Det kan ta betydligt längre tid innan exempelvis barnantalet i en skola minskar så mycket att skolan kan läggas ned. Under tiden är det svårt att finna lämplig användning av underutnyttjad kapacitet. Nedläggningen kan också medföra förluster om inte lokalerna efterfrågas för annat ändamål. Tio års avvecklingstid för fasta kostnader kan därför anses bättre motsvara de faktiska möjligheterna att anpassa de fasta kostnaderna till ett sjunkande invånarantal.
Stödet till kommuner med minskande invånarantal kan utformas så att det beräknade årsbeloppet för fasta kostnader per invånare utbetalas ore- ducerat första året och därefter reduceras med tio procent per år. Ett genom- snitt för tioårsperioden erhålls om man räknar med 55 procent av beloppet. Bidrag till avbetalning på låneskulden kan läggas till detta belopp med en tiondel av den genomsnittliga låneskulden per invånare minus andel i fi- nansieringskapitalet. De fasta kostnaderna kan räknas om i takt medl för- ändringen av konsumentsprisindex för att kompensera prisändringar. Sam- ma omräkning kan användas även för lånebeloppet minus andel i timan- sieringskapitalet vilket ger ungefär samma resultat som räntegottgötrelse.
Resultatet av beräkningarna i sammandrag framgår av tabell C 54. Utredningen anser att kommunerna bör svara för en mindre del av de beräknade fasta kostnaderna och föreslår att man i skatteutjämningen endast beaktar den del av befolkningsminskningen som överstiger en halv procent
Tabell C54 Beräknat stöd till primärkommuner med minskande invånarantal Kr/inv
Fasta kostnader för grundskola 330 Övriga fasta kostnader 610 940 55 % av 940 517 1/10 av långfristiga skulder 322 1/10 av linansieringskapitalet —67 255 772 Avrundat årsbelopp 770
per år under en tioårsperiod, dvs. sammanlagt fem procent. Denna reducering innebär att kommunerna svarar för fasta kostnader som belöper på de utflyttade motsvarande ett maximalt utdebiteringsbehov av 33 öre per skr 1976.
I tabell C 55 redovisas ett exempel som visar hur det föreslagna bidraget för minskande invånarantal kan beräknas.
De beräknade bidragen för 1976 motsvarar ett genomsnittligt utdebite- ringsbehov av 8 öre per skr. Det beräknade bidraget uttryckt i utdebite- ringsbehov per skr redovisas kommunvis i tabell C 56, kolumn 5.
4.8.2. Kommuner med ökande invånarantal 4.8.2.1 Behov av stöd
I nuvarande skatteutjämningssystem finns inga regler för stöd till kommuner med ökande invånarantal. De snabbt växande kommunernas problem har dock uppmärksammats under de senaste åren. Några kommuner har fått extra skatteutjämningsbidrag.
Tabell CSS Beräkning av bidrag 1976 för minskande invånarantal
Kommun Antal invånare Befolknings- Bidrag den 1 januari minskning 1965 1975 Totalt Översti- Tkr Kr/inv. Kr/skr (kol. 2 gande (kol. 5 minus 5 % x770 kr) kol. 3) (kol. 4 minus 5 % av kol. 2) 1 2 3 4 5 6 7 8
Överkalix 7 804 5 584 2 220 1 830 1 409 252 1:53 Jokkmokk 10 507 7 666 2 841 2 316 1 783 232 1:41 Pajala 13 145 9 722 3 423 2 766 2 130 219 1:33
Tabell C 56 Beräknat utdebiteringsbehov för minskande eller ökande invånarantal i primärkommunerna
Län Minsk- Ökning Kostnader och utdebiterings- Primärkommun ning 1965— behov
1965— 1975 . Enl. kol.2 Enl.ko|.3 1975 översti- översti- gande Tkr Kr/skr Tkr Kr/skr gande 10 % 5 % ___—___ 1 2 3 4 5 6 7 ___—___ Stackhho/ms län Botkyrka — 44 194 — — 41 984 3,82 Danderyd — — — — — — Ekerö — 6 129 — — 5 823 2,40 Haninge — 23 777 — — 22 588 2,72 Huddinge — 16 263 — — 15 450 1,53 Järfälla — 14 027 — — 13 326 1,56 Lidingö — — — — — — Nacka — 13 157 — — 12 499 1,40 Nomälje — — — — - — Nynäshamn — 2 101 — — 1 996 0,64 Sigtuna — 7 749 — — 7 362 1,66 Sollentuna — 6 918 - — 6 572 0,94 Solna — — — — — - Stockholm 80 160 — 61 723 0,56 — — Sundbyberg — — — — — — Södertälje — 16 724 — — 15 888 1,24 Tyresö — 13 869 — - 13 176 2.76 Täby — 9 474 — — 9 000 1,35 Upplands-Bro — 7 905 — — 7 510 3,26 Upplands-Väsby — 13 850 — — 13 158 2,92 Vallentuna — 4 992 — — 4 742 1,97 Vaxholm — 11 092 — — 10 537 2,46 Värmdö — 4 669 — — 4 436 1.75 Uppsala län Enköping — — — — — — Håbo — 5 501 — — 5 226 3,42 Tierp — — — — - — Dppsala — 14 178 — — 13 469 0,59 Alvkarleby — — — — — — Östhammar — — — — — — Södermanlands län Eskilstuna — — — — — — Flen — - — — — — Katrineholm — — —— — — — Nyköping — 1 177 — — 1 118 0.11 Oxelösund —- — — — — — Strängnäs — — — — — — Vingåker — — — — — — Östergötlands län Boxholm 193 — 149 0,15 — —
Län Minsk- Ökning Kostnader och utdebiterings- Primärkommun ning 1965— behov 1965— 1975 __"— 1975 översti— Enl. kol. 2 Enl. kol. 3 översti- gande Tkr Kr/skr Tkr Kr/skr gande 10 % 5 %
1 2 3 4 5 6 7
Finspång — — — — — — Kinda — — Linköping — 1 101 — — 1 046 0,06 Mjölby — 177 — — 168 0.04
Motala — — - - — — Norrköping — — — — - — Söderköping — — — Valdemarsvik 360 — 277 0,19 — — Ydre 477 - 367 0,53 — —
Åtvidaberg — — — — Ödeshög 123 — 95 0,10 — —
Jönköpings län
Aneby — — — — — — Eksjö — — — — - _ Gislaved — 1 009 — — 959 0,21 Gnosjö — 244 — - 232 0,17 Jönköping — — _ — - _
Nässjö — — — — — — Sävsjö - — - _ — - Tranås — — — — — — Vaggeryd — — — — — — Vetlanda — — — — — -
Värnamo — - — — — —
Kronobergs län
Alvesta — — — — — — Lessebo — — — - - — Ljungby — — — — - - Markaryd — _ _ _ Tingsryd 323 — 249 0,10 — —
Uppvidinge 418 — Växjö — 6 338 — Almhult _ _
Kalmar län
Borgholm 76 — 59 0,03 — — Emmaboda — — — — Hultsfred 34 — 26 0,01 — — Högsby 892 — 687 0,54 — — Kalmar — — —
Mönsterås — — — — — _ Mörbylånga - — - — — — Nybro — — - — — Oskarshamn — 740 — — Torsås 216 - 166 0,13 —
Län Minsk- Ökning Kostnader och utdebiterings- Primärkommun ning 1965— behov 1965— 1975 __ 1975 översti- Enl. kol. 2 Enl. kol. 3 överst]. gande Tkr Kr/skr Tkr Kr/skr gande 10 % 5 % l
1 2 3 4 5 6 7 i
Vimmerby 146 — 112 0,04 — — Västervik — - — —
Gotlands län Gotland — — — —- — —
Blekinge län
Karlshamn — — — — — — Karlskrona — — — — — — Olofström — 892 — — 847 0,29 Ronneby — — — — — — Sölvesborg — — — — — —
Kristianstads län
Bromölla — 741 _ _ 704 0,38 Båstad _ _ _ _ _ _ Hässleholm - _ _ _ _ _ Klippan - _ _ _ _ _ Kristianstad — _ _ _ _ _
Osby — — — — — — Perstorp — — — Simrishamn 559 — 430 0,13 — — Tomelilla 375 — 289 0,14 - Åstorp — 343 — —
Ängelholm — _ _ _ _ _ Orkelljunga _ . _ _ _ _ _ Ostra Göinge — 479 — — 455 0,19
Malmöhus län
Bara — 2 578 — — 2 449 2,93 Bjuv — 1 513 — — 1 437 0,62 Burlöv — 5 422 — — 5 151 2,24 Eslöv — — — — — — Helsingborg — — — — — —
Höganäs - 2 124 — — 2 018 0,59 Hörby — — — — Höör — — — — Kävlinge — 4 826 — — 4 585 1,50 Landskrona — —
Lomma — 5 983 — — 5 684 2,26 Lund — 12 061 — — 11 458 0,92 Malmö — — — — — — Sjöbo — — — — — — Skurup — — — — — —
Staffanstorp — 7 866 — — 7 473 2,99 Svalöv — —
Län Minsk- Ökning Kostnader och utdebiterings- Primä'kommun ning 1965— behov
1965' 1975 . Enl. kol.2 Enl. kol.3 1975 översti- översti- gande Tkr Kr/skr Tkr Kr/skr gande 10 % 5 % 1 2 3 4 5 6 7 Svedala — 290 — — 276 0,22 Trelleborg — — — — — — Vellinge — 10 978 — — 10 429 3,07 Ystad — — — — — — Hallands län Falkenberg — — — — - — Halmstad — 2 065 — — 1 962 0,16 Hylte — — — — — — Kungsbacka — 14 392 — — 13 672 2,26 Laholm _ _ _ _ _ _ Varberg — 3 798 — — 3 608 0,51 Göteborgs och Bohus län Göteborg — — — — — - Härryda — 6 764 — — 6 426 1,94 Kungälv — 6 710 — — 6 375 1,39 Lysekil — — — — — _ Munkedal — — — — — — Mölndal — 7 571 — — 7 192 0,93 Orust — 310 — — 295 0,18 Partille — 5 612 — — 5 331 1,19 Sotenäs 169 — 130 0,09 — — Stenungsund — 4 000 — — 3 800 1,62 Strömstad 108 - 83 0,05 — — Tanum — — — — _ — Tjörn — 1 205 — - 1 145 0,67 Uddevalla — — — — — — Öckerö — 1 145 - — 1 088 0,72 Älvsborgs/än Ale — 5 555 — — 5 277 1,49 Alingsås — — — — — — Bengtsfors — — — - — — Borås — — — — — — Dals-Ed — — — — — — Färgelanda — — — — — — Herrljunga 39 — 30 0,02 — — Lerum — 10 613 — — 10 082 2,21 Lilla Edet — 434 — — 412 0,23 Mark — — — — — — Mellerud 238 — 183 0,11 — — Svenljunga - — — — — — Tranemo — — — — — — Trollhättan — 2 843 — — 2 701 0,33 Ulricehamn
Län Primärkommun
Minsk- Ökning ning 1965— 1965— 1975 197 5 översti- översti- gande gande 10 % 5 %
Kostnader och utdebiterings- behov
Enl. kol. 2 Tkr
Enl. kol. 3 Kr/skr Tkr Kr/skr
1
Vårgårda Vänersborg Åmål
Skaraborgs län Fal köping Grästorp Gullspång Götene Habo
Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Mullsjö
Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda
Vara
Värmlands län
Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums
Hagfors Hammarö Karlstad
Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne
Säffle Torsby
Årjäng
Örebro län
Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga
168 —
51 —
Län Minsk- Ökning Kostnader och utdebiterings- Primärkommun ning 1965— behov
1965— 1975 . Enl. kol. 2 Enl. kol. 3
1975 oversti— __ __
översti- gande Tkr Kr/skr Tkr Kr/skr gande 10 % 5 % l 2 3 4 5 6 7 Kumla _ _ _ _ _ _ Laxå _ _ _ _ _ _ Lindesberg _ _ _ _ _ _ Ljusnarsberg 956 _ 736 0,62 — — Nora _ _ _ _ _ _ Örebro _ _ _ _ _ _
Västmanlands län
Arboga _ _ _ _ _ _ Fagersta _ _ _ _ _ _ Hallstahammar — _ _ _ Hbe 561 — 432 0,20 — Ku ngsör _ 69 _ _
Köping — — — — Norberg 376 — 290 0,27 — — Sala — _ — _ Skinnskatteberg 182 — 140 0,16 _ — Surahammar _ — — —
Västerås - 7 629 — — 7 248 0,37
K opparbergs län
Avesta 599 _ 461 0,10 — Borlänge — 928 — — Falun _ — — — —
Gagnef _ _ _ _ Hedemora 675 — 520 0,19 — —
Leksand _ — Ludvika 520 _ 400 0,07 — - Malung 234 _ 180 0,09 — _ Mora — — — Orsa 155 _ 119 0,10 — —
Rättvik 539 — 415 0,24 _ — Smedjebacken _ _ _ _
Säter _ — Vansbro 740 _ 570 0,40 _ — Älvdalen 1 189 — 916 0,65 — —
Gävleborgs län
Bollnäs — — — _ — _ Gävle _ — — _ Hofors 641 — 494 0,21 — _ Hudiksvall _ — — _ Ljusdal 1 704 — 1 312 0,36 — —
Nordanstig — _ — — Ockelbo 726 _ 559 0,53 _ — Ovanåker — — — —
Län Primärkommun
Sandviken Söderhamn
Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå
Ånge Örnsköldsvik
Jämtlands län
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda
Strömsund Åre Östersund
Västerbottens län
Lycksele Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå
Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln
Vännäs Åsele
Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda
Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå
1 903 3 568
2 422
1 258 1 021 229 991 1 499
2 043 1 196
220 620 1 042 665
872 776 1 135
392 1 912
695 1 076 541 252 2 316
Ökning 1965—- 1975 översti- gande 10 %
Kostnader och utdebiterings- behov
Enl. kol. 2
Tkr
969 786 176 763 1 154
1 573 921
169 477 802 512
671 772
598 874
302 1 472
535 829
417 194 1 783
Kr/skr
0,65 0,50 0,08 0,35 0,88
0,53 0,61
0,07 0,37 0,47 0,42
1,00 0,56 0,42 0,74
0,16 1,00
0,77 0,62
0,10 0,13 1,41
Enl. kol. 3
Tkr Kr/ skr
Län Minsk- Ökning Kostnader och utdebiterings- Primärkommlun ning 1965— behov
”96?— l,975 . Enl.kol.2 Enl.kol.3
1973 översti— ___ __
översti- gande Tkr Kr/skr Tkr Kr/skr gande 10 % 5 "f) l 2 3 4 5 6 7 Pajala 2 766 — 2 130 1,33 - — Fiteå _ 795 — _ 755 0.13 .Alvsbyn — _ _ _ _ _ Överkalix 1 830 _ 1 409 1.53 — — Overtorneå 1 745 _ 1 344 l _ _
Summa 139 063 406 864 107 076 0,08 386 526 0,29
Vid snabb inflyttning uppstår överdimensionering av anläggningar som medför extra kostnader. Kommunernas förmögenhetsförhållande regleras inte vid flyttningar från en kommun till en annan om det inte är fråga om betydande indelningsändringar. Eftersom de nyinflyttades andel i den tidigare hemkommunens förmögenhet inte överförs till intlyttningskom- munen måste de byggnader och anläggningar som behövs för de nyinflyttade i regel helt lånefmansieras i de snabbt växande kommunerna. Därför är räntekostnaderna och amorteringarna dessa kommuners stora problem.
Om man vill uppnå likställighet borde man beakta lika stor nettoförändring av invånarantalet under den senaste tioårsperioden för kommuner med ökan- de invånarantal som för kommuner med motsatt utveckling. Eftersom in- flyttningskommunernas ekonomi kan variera i hög grad beroende på geo- grafiskt läge m. m. finns det skäl att överväga andra alternativ för bidrag till dessa kommuner. Vi har gjort flera alternativa beräkningar för att il- lustrera bidragets storlek om man endast beaktar en viss del av befolk- ningsökningen. [ tabell C 56 redovisas det beräknade bidraget för berörda kommuner enligt ett alternativ där man endast beaktar befolkningsökning som överstiger en procent per år under en tioårsperiod. Bidraget uttrycks i utdebiteringsbehov per skr.
Kommuner med samma inflyttningstakt kan ha olika god ekonomi. De intlyttades inkomstnivå påverkar både kostnader och intäkter för kommu- nen. Kommunens ekonomiska situation när inflyttningsperioden börjar har också betydelse. Vidare kan inflyttningskommuner i storstadsområden ofta delvis utnyttja den väl utbyggda service som finns i storstäderna under förutsättning att avstånden och kommunikationema inte utgör något stort hinder. Om expansionen sker omkring en redan befintlig tätortskäma eller om en helt ny tätort byggs upp ger också olika effekter på kostnaderna.
Eftersom inflyttningskommunernas ekonomiska problem varierar i rätt hög grad uppstår svårigheter att inarbeta generellt verkande regler för bidrag i det ordinarie skatteutjämningssystemet. Utredningen föreslår därför att behovet av stöd till dessa kommuner beaktas vid beviljande av extra skat- teutjämningsbidrag. Det finns då möjlighet att med utgångspunkt från ge-
nerella beräkningar över de särskilda kostnadsökningar som expansions- kommunerna drabbas av ta hänsyn till den enskilda kommunens aktuella ekonomiska situation.
Som underlag för bedömning av de snabbt växande kommunernas eko- nomiska problem redovisas våra beräkningar av de extra kostnader som uppkommer när invånarantalet ökar.
4.8.2.2 Fasta kostnader
Brandförsvaret måste byggas ut i takt med ökningen av invånarantalet. Eftersom etappbyggande som begränsas till det verkliga behovet sällan är praktiskt möjligt blir byggnader och inventarieanskaffningar m.m. under en övergångstid överdimensionerade.
Planläggning av ny bebyggelse måste ske långt i förväg. När invånarantalet ökar snabbt är ofta byggnadsnämndens administration större än som mot- svarar det normala behovet för kommunens befolkning.
Fritidsanläggningar och byggnader för kulturella ändamål är exempel på anläggningar som det kan anses önskvärt att överdimensionera något. Al- ternativet är att vänta med att bygga tills man genomfört hela den planerade bebyggelse som anläggningarna skall betjäna.
I tabell C 57 redovisas kostnader inom verksamhetsområden som i viss utsträckning överdimensioneras i en kommun med ökande invånarantal. Beloppen har hämtats från 1975 års finansstatistik. Kapitaltjänstkostnaderna har beräknats med ledning av uppgifter i kommunernas ekonomiska lång- tidsplaner 1976 (KELP 76).
Tabell C 57 Beräkning av vissa fasta kostnader i primärkommuner med ökande invånarantal Tkr Verksamhetsområde Kostnader Därav Intäkter Nettokost- kapital- nader exkl. tjänst- kapital- kostnader tjänst- kostnader Huvudlitel ] Brandförsvar 703 469 48 532 127 344 527 493 Huvudtiteli Byggnads- och planväsen, fritids- förvaltning och titel 39 (övrig verksamhet) 2 439 100 340 973 697 482 1 400 645 HuvudtitelÖ Kulturell verksamhet 915 621 39 371 73 260 802 990 Summa 4 058 090 428 876 898 086 2 731 128 Nettokostnad per invånare (kr) — 1975 334 _ 1976 (334 + 10 %) 367 _ avrundat årsbelopp för 1976 360
Även inom vissa andra verksamhetsområden kan överdimensionering förekomma, exempelvis central administration och lokaler för grundskola. För administrativ verksamhet finns ofta möjlighet att använda konsulter tills underlag finns för att heltids- eller deltidsanställa egen personal. An- vändning av lokaler för flera ändamål har _ med enkla ombyggnader — visat sig möjlig om detta beaktas innan byggnaderna uppförs. Lokaler som först används för barnomsorg, därefter för grundskola och slutligen för fri- tidsverksamhet är ett sådant exempel. Vi har förutsatt att sådana möjligheter till fördelaktigt utnyttjande av lokaler beaktas. Därför har beräkningen av fasta kostnader begränsats till de i tabellen angivna verksamhetsområdena.
4.823. Andel i förmögenhet
För att minska de växande kommunernas behov av lån till finansiering av investeringar skulle dessa kommuner kunna tillföras ett belopp som mot- svarar den genomsnittliga fönnögenheten i primärkommunerna.
Kommunernas förmögenhet domineras av investeringar i byggnader och anläggningar. Ett mått på värdet av dessa anläggningstillgångar är bruks- värdet, dvs. återanskaffningsvärdet minus avskrivningar.
I tabell C 58 redovisas de senaste 30 årens nettoinvesteringar i byggnader och anläggningar dels i löpande priser dels omräknade till 1976 års priser med hjälp av konsumentprisindex. Dessutom redovisas bruksvärden för 1976. Vid beräkning av nettoinvesteringama har avdrag gjorts för inves- teringsbidrag från staten, andra kommuner och enskilda. Köp av mark, byggnader och anläggningar samt försäljning härav har inte inräknats i net- toinvesteringama. Ingångsvärdet härav är svårt att beräkna. Jämfört med de sammanlagda anläggningstillgångama är dock värdet av dessa inves- teringar marginellt.
Större delen av bruksvärdet eller 56 miljarder kr belöper på investeringar under den senaste tioårsperioden. 23 miljarder kr belöper på mellanperioden 1956—1965 och endast 4 miljarder kr på perioden 1946_1955.
Till bruksvärdet för byggnader och anläggningar bör läggas värdet av inventarier, aktier och andelar m. m. samt finansieringskapital. Efter avdrag av långfristiga skulder återstår eget kapital. Sammandrag som visar beräkning av det egna kapitalets storlek framgår av tabell C 59.
4.8.2.4 Beräkning av bidrag
Kommuner med ökande invånarantal kan uppnå helt utnyttjande av vissa fasta kostnader betydligt snabbare än kommuner med minskande invånar- antal kan avveckla fasta kostnader. För kommuner med minskande in- vånarantal kalkyleras med tio år för avveckling av fasta kostnader som belöper på de utflyttade. Om stödet till kommuner med ökande invånarantal skall avvecklas under exempelvis en femårsperiod och utbetalas med ett genomsnittligt årsbelopp reduceras det kalkylerade årsbeloppet till 60 pro- cent. Av praktiska skäl är det lämpligt att stödet utbetalas under lika lång period som till kommuner med minskande invånarantal, dvs. 10 år. Års- beloppet reduceras då till 30 procent.
Tabell C58 Nettoinvesteringar i primärkommunala byggnader och anläggningar Milj. kr lnveste- Löpande Konsu- 1976 års Resterande Bruksvärde ringsår priser ment- priser livslängd, 1976 prisindex antal år 1975 4 948 347 5 447 30 5 447 1974 4 691 316 5 671 29 5 482 1973 4 497 287 5 986 28 5 587 1972 4 628 269 6 572 27 5 915 1971 4 660 254 7 008 26 6 074 1970 5 037 236 8 153 25 6 794 1969 4 349 221 7 517 24 6 014 1968 4 457 215 7 919 23 6 071 1967 3 650 211 6 608 22 4 846 1966 3 098 202 5 859 21 4 101 1965 2 948 190 5 927 20 3 951 1964 2 643 181 5 578 19 3 533 1963 2 740 175 5 981 18 3 589 1962 2 164 170 4 863 17 2 756 1961 1 446 163 3 389 16 1 807 1960 1 488 159 3 575 15 1 788 1959 1 536 153 3 835 14 1 790 1958 I 412 152 3 549 13 1 538 1957 1 226 145 3 230 12 1 292 1956 1 101 139 3 026 11 1 110 1955 1 070 133 3 073 10 1 024 1954 986 129 2 920 9 876 1953 904 128 2 698 8 719 1952 743 126 2 253 7 526 1951 Uppskattade värden 2 000 6 400 1950 2 000 5 333 1949 2 000 4 267 1948 1 500 3 150 1947 1 500 2 100 1946 1 500 1 50 131 137 83 930 Tabell C59 Beräkning av eget kapital i primärkommunerna Milj. kr Bruksvärde för byggnader och anläggningar 83 930 Ovriga anläggningstillgångar 6 245 Finansieringskapital 5 492 Långfristiga skulder —26 453 Summa 69 214
Eget kapital motsvarar 8432 kr/inv.
Tabell ( 60I Exempel på beräkning av stöd till primärkommuner med ökande in- vånarantal
Kr/inv
Fasta kostnader (30 % av 360) 108 1/10 av eget kapital 843 Summa 951
Avrundat årsbelopp 950
Till det kalkylerade beloppet för fasta kostnader kan läggas en tiondel av den genomsnittliga förmögenheten per invånare. Resultatet av beräkningarna i sammandrag framgår av tabell C60.
4.9. Summering och omräkning till skattekraftsgaranti av avvikande utdebiteringsbehov på grund av åldersstruktur och minskande invånarantal
I tabell C 61 redovisas vad olika åldersberoende kostnader betyder för ut- debiteringsbehovet.
Summan av det genomsnittliga utdebiteringsbehovet kan inte jämföras med den sammanlagda genomsnittliga utdebiteringen i kommunerna. Detta beror bl. a. på att utdebiteringsbehovet enligt våra beräkningar grundas på kalkylerade kostnader. I dessa kostnader ingår interna kapitaltjänstkostnader som även redovisas på inkomstsidan i kommunernas räkenskaper under huvudtitel 9 Finansiering och således inte påverkar kommunernas utde- bitering.
Tabell C61 Utdebiteringsbehov för vissa åldersberoende kostnader Kr/ skr
Genom- Högst lägst Utdebite- snitt ringsskill- nader Service till pensionärer 2:24 3:91 0:44 3:47 Grundskola — låg- och mellanstadium 2:80 4:65 1:78 2:87 — högstadium 1:68 2:53 1:10 1:43 Förskolans deltidsgrupper 0:40 0:82 0:23 0:59 Statskommunala bostadsbidrag och kommunala bostadstillägg till folkpension 1:48 2:34 0:60 1:74 Barnomsorg 1:42 2:93 0:56 2:37 10:02 Gymnasieskola” 1:05 3:06 — 3:06
" Föreslås ej ingå i skatteutjämningssystemet. Interkommunala skolersättningar har ej beaktats i beräkningarna av utdebiteringsbehovet.
Kostnadsavvikelser på grund av skillnader i åldersstrukturen beräknas i absoluta tal. Detta gäller också ökade kostnader för befolkningsminskning. Skatteutjämningsbidraget enligt den garanterade skattekraftsklassen skulle därför kunna korrigeras med tillägg eller avdrag i absoluta tal för att utjämna kostnadsskillnader på grund av åldersstruktur och med tillägg likaledes i absoluta tal för att kompensera kostnader orsakade av befolkningsminsk- ning. Utredningen anser dock av skäl som framgår av avsnitt 7.6.1 i hu- vudbetänkandet att dessa tillägg och avdrag bör omräknas till procent av medelskattekraften.
Eftersom ålderssammansättningen, främst genom in- och utflyttning, snabbt kan förändras föreslås att de åldersberoende kostnadsskillnaderna beräknas årligen. De årliga befolkningsförändringarna motiverar också att bidraget till kommuner med minskande invånarantal omprövas varje år.
Vi har räknat med att länsstyrelserna bland annat med ledning av uppgifter som erhålls från centrala myndigheter skall beräkna de kostnader som av- viker från riksgenomsnittet beroende på skillnader i åldersstrukturen. Vi förutsätter också att länsstyrelserna beräknar bidrag för minskande invå- narantal. Hur dessa beräkningar skall göras för olika åldersberoende verk- samheter och för befolkningsminskning har närmare redovisats i avsnitten 4.5—4.8.
Vi har även räknat med att länsstyrelserna skall göra omräkningen till procent av medelskattekraften. Till ledning för dessa beräkningar redovisas några exempel.
Först summeras avvikelserna som lämpligen beräknas i kr per invånare för att det skall bli möjligt att använda centralt upprättade tabeller för om- räkningarna. I tabell C 62 exemplifieras summering av avvikelser från riks- genomsnitt beroende på skillnader i åldersstruktur samt beräknat bidrag för minskande invånarantal. Uppgifter om avvikelse från riksgenomsnittet uttryckt i utdebiterings- behov per skr för åldersberoende kostnader finns för samtliga kommuner i tabell C 63. I kolumn 8 redovisas beräknade tillägg för minskande in— vånarantal. I kolumn 9 summeras de belopp som enligt utredningens förslag bör beaktas i skatteutjämningssystemet. Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.
Tabell C62 Exempel på avvikelser från riksgenomsnitt beroende på skillnader i åldersstruktur samt beräknat bidrag för minskande invånarantala
Botkyrka Överkalix Kr/inv Kr/skr Kr/inv Kr/skr Deltidsgrupper + 33 +0:20 — 23 -0:l4 l.,åg— och mellanstadium +184 +1112 — 21 —0:13 Högstadium + 2 +0101 + 72 +0:44 Pensionsärsservice —275 —1:67 + 56 +O:34 Barnomsorg +249 +1:51 —- 76 —0:46 Bostadsbidrag —1 15 —0:70 +110 +0:67 Minskande invånarantal — — +252 +1:53 Summa + 78 +0:47 +370 +2:25
”Plusposter ökar och minusposter minskar skatteutjämningsbidraget.
Tabell C63 Avvikande utdebiteringsbehov” i primärkommunerna 1976 på grund av skillnader i ålderssammansättning samt minskande invånarantal Kr /skr
Län För- Grundskola Pen- Daghem Bostads- Minskan- Totalt Primärkommun skolans sionärs- fritids- bidrag de invå- deltids- service hem narantal
grupper familje- LM H daghem
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Riksgenomsnitt 0,40 2,80 1,68 2,24 1,42 1,48 0,08
Avvikelse från riks- genomsnitt:
Stockholms län
Botkyrka 0,20 1,12 0,01 —1,67 1,51 —0,70 +0,47 Danderyd —0,03 0,32 0,30 —0,40 0,26 —0,53 —0,08 Ekerö 0,32 1,34 0,11 —1 ,13 1,14 —O,70 +1,08 Haninge 0,22 1,25 0,11 —1 ,65 1,22 —0,58 +0,57 Huddinge 0,09 0,67 0,17 —1,37 0,86 —0,52 —0,10 Järfälla 0,11 1,09 0,38 —1,76 1,29 —0,70 +0,41 Lidingö —0,04 0,04 0,20 —0,75 0,39 —0,47 —0_63 Nacka 0,06 0,16 —0,06 —-1,09 0,93 —0,36 -O.36 Norrtälje 0,01 0,22 0,13 0,57 —0,14 0,03 +0,81 Nynäshamn 0,09 0,60 0,10 —0,75 0,20 -0,50 —0,26 Sigtuna 0,18 1,17 0,32 —1,34 0,67 —0,60 +0,40 Sollentuna 0,08 0,70 0,20 —1,08 0,81 —0,55 +0,16 Solna —0,15 —0,73 —0,29 —0,70 0,38 0,22 —l,27 Stockholm —0,1 8 —1,02 —0,39 0,58 0,31 0,86 0,56 +0,72 Sundbyberg —0,1 7 —0,90 —0,50 -0,43 0,20 0,34 —1,46 Södertälje 0,11 0,61 0,13 —0,98 0,55 —0,09 +0,33 Tyresö 0,25 1,83 0,60 —1 ,80 1,48 —0,80 + 1 ,56 Täby 0,14 0,74 0,19 —1,30 0,5 7 —0,58 —O_24 Upplands—Bro 0,23 1,11 -0,07 —1,57 1,22 —0,62 +0,30 Upplands—Väsby 0,22 0,96 —0,05 —1 ,68 1,30 —0,71 +0,04
Vallentuna 0,27 1,50 0,43 -O,85 0,39 —0,60 + 1 ,14 Vaxholm 0,25 1,41 0,16 -1,22 0,63 —0,65 +0,58 Värmdö 0,14 0,74 0,04 —0,95 1,36 —0,54 +0,79
_
Tabell C 63 forts.
Län För- Grundskola Pen- Daghem Bostads- Minskan- Totalt Primärkommun skolans —— sionärs— fritids- bidrag de invå- deltids- service hem narantal grupper familje- LM H daghem
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Uppsala län
Enköping 0,09 0,32 0,13 —0,02 —O,l 4 —0,40 —0,02 Håbo 0,42 1,85 0,09 —1 ,45 0,45 —0,49 +0,87 Tierp 0,01 0,05 —0,0l 0,88 —0,33 —0,28 +0,32 Uppsala 0,02 —0,07 —0,1 5 —0,23 0,08 —0,42 —0,77 Älvkarleby —0,05 0,12 0,07 0,46 —0,36 —0,30 —0,06
Östhammar 0,04 0,18 0,07 0,70 —0_30 —0,27 +0,42
Södermanlands län
Eskilstuna 0,05 0,19 0,11 —0,17 0,08 -0,30 —0,04 Flen 0,00 0,19 0,15 0,36 —0,14 —O,21 +0,35 Katrineholm 41,03 —0,16 0,07 0,33 —0,15 —0,1 2 —0,06 Nyköping 0,03 0,27 0,09 —0,08 —0,14 -0,14 +0,03 Oxelösund 0,14 0,83 0,56 —1 ,13 024 —0,47 +0,17 Strängnäs 0,05 0,24 0,15 0,25 0,08 -0,25 +0,52 Vingåker 0,04 -0,04 —0_03 0,51 —0,32 0,09 +0.25
Östergötlands län
Boxholm —0,03 0,03 0,01 0,92 —0,47 0,48 0,15 +1,09 Finspång 0,05 0,33 0,17 —0,19 —0,12 —0,17 +0,07 Kinda iO —0,06 —0,14 0,89 —0,41 —0_38 —0,10 Linköping —0,01 —0,07 —0,02 —0,33 0,53 —O,15 —0,05 Mjölby 0,04 0,18 0,05 0,26 -0,06 0,11 +0,58
Motala 0,02 0,05 0,07 0,16 —O,1 6 —0,05 +0,09 Norrköping —0,03 10 —0,01 0,10 0,30 0,45 +0,81 Söderköping 0,05 0,30 0.17 0.18 —0,18 —0,10 +0,42 Valdemarsvik 0,01 —0,18 —0,10 0,44 —0,36 -0,23 0,19 —0,23 Ydre 0,01 —0,17 0,31 1,33 —0.71 —0,35 0,53 +0,95
Åtvidaberg 0,03 0,26 0,11 0,09 —O,ll —0,21 +0,17 Odeshög —0,04 0,02 —0,02 0,92 —0,55 —0,13 0,10 +0,30
Jönköpings län
Aneby 0,14 0,11 0,16 0,91 —0,24 —0,42 +0,66 Eksjö — —0,19 0,04 0,65 —0,26 —0,37 —0.13 Gislaved 0,08 0,34 0,12 —0,32 —0,19 —0,60 —0,57 Gnosjö 0,14 0,27 0,19 —0,56 —O,10 —0,79 ——O,85 Jönköping 0,02 0,13 0,04 —0,25 0,03 —0,03 —0,06 Nässjö 0,02 -0,16 —0,01 0,32 —0,45 0,14 —0,14 Sävsjö -0,05 —0,08 0,14 0,63 -0,58 —0,54 —0_48 Tranås —0,02 0,05 0,07 0,34 —0,51 —0,18 —0,25 Vaggeryd 0,02 —0,01 0,26 0,32 —0,38 —0,36 -0,15 Vetlanda 0,02 0,10 0,09 0,52 —0,50 —0,41 —0_18
Värnamo 0,07 0,18 0,12 —0,24 —0,03 —0,28 —0,18
Kronobergs län
Alvesta 0,01 0,04 0,13 0,67 —0,16 —-0,13 +0,56 Lessebo —0,02 —0,15 0,05 0,50 —0,12 —0,10 +0,16 Ljungby 0,08 0,11 0,01 0,44 —0,21 —0,1 2 +0,3l Markaryd 0,07 0,10 0,08 0,20 -0,34 0,00 +0,1 i Tingsryd —0,05 —0,38 —O,13 1,35 —0,36 —0,11 0,10 +0,42
Uppvidinge 0,00 —0,22 —0,01 0,83 —0,24 —0,33 0,17 +0,20 Växjö 0,03 0,15 —0,09 —0,18 0,12 —0,23 —0,20 Älmhult —0,02 0,00 0,09 0,52 —0,26 —0,16 +0,17 Kalmar län Borgholm —0,11 —0,35 0,10 1,10 —0,57 —0,51 0,03 —0,31 Emmaboda 0,04 0,14 0,04 0,38 —0,38 —0,23 —0,01 Hultsfred —0,01 0,07 0,13 0,51 —0,57 —0,03 0,01 +0,1 1 Högsby —0,07 —0,46 —0,03 1,52 —0,38 —0,05 0,54 + 1 ,07 Kalmar 0,01 —0,09 —0,04 0,15 —0,21 —0,19 —0,37 Mönsterås —0,01 0,28 —0,05 0,31 0,01 —0,05 +0,49 Mörbylånga 0,05 0,01 —0,06 0,55 —0,23 —0,53 —0,21 Nybro 0,01 10 —0,03 0,40 —0,51 —0,27 —O,40 Oskarshamn —0,02 0,21 —0,14 0,02 0,34 0,01 +0,42 Torsås —0,08 -0,26 -0,17 1,45 —0,74 —0,19 0,13 +0,14
Vimmerby — 0,19 0,22 0,24 —0,49 —0,19 0,04 +0,01 Västervik —0,02 0,02 0,04 0,35 —0,08 —0,18 +0,13
Gotlands län Gotland 0,01 0,19 0,27 0,13 0,37 —0,26 +0,71
_
Tabell C 63 forts.
Lan För- Grundskola Pen- Daghem Bostads- Minskan- Totalt sionärs- fritids- tillägg de invå— deltids- service hem narantal grupper familje- LM H daghem
l 2 3 4 5 6 7 8 9
Blekinge län Karlshamn 0,02 0,17 0,02 0,16 —0,30 —0,28 —0,21 Karlskrona —0,02 —0,20 —0,07 0,34 —0,13 —0,30 —0,38 Olofström 0,12 0,57 0,24 —0,58 -0,21 —0,60 —0,46 Ronneby iO 0,10 0,04 0,47 —0,25 —0,16 +0,20 Sölvesborg 0,03 0,07 0,14 0,17 —0,26 —0,36 —0,21
Kristianstads län
Bromölla 0,06 0,48 0,17 —0,45 —0,37 —0,59 —0,70 Båstad —0,01 —0,20 0,03 0,70 -0,39 —0,65 —0,52 Hässleholm 0,04 0,16 0,08 0,28 —0,33 —0,46 —0,23 Klippan 0,03 0,04 0,13 0,31 —0,36 —0,47 —0,32 Kristianstad _ 0,01 —0,10 —0,08 0,28 —0,11 —0,28 —0,28
Osby 0,01 0,02 0,11 0,47 —0,41 —0,51 —0,31 Perstorp 0,05 0,63 0,62 —0,44 —0,05 —0,78 +0,03 Simrishamn —0,08 —0,23 —0,02 1,00 —0,49 —0,29 0,13 +0,02 Tomelilla -0,06 —0,24 0,02 1,25 -0,59 —0,37 0,14 +0,15 Åstorp 0,06 0,50 0,02 —0,23 —0,37 —0,32 —0,34
Ängelholm —0,02 —0,21 0,05 0,30 —0,34 —0,1 1 —0,33 Orkelljunga 0,05 0,13 0,07 0,40 —0,14 —0,56 —0,05 Ostra Göinge 0,12 0,44 0,10 0,12 0,14 —0,48 +0,44
Malmöhus län
Bjuv 0,08 0,61 0,18 —0,23 —0,11 —0,29 +0,24 Burlöv 0,07 0,68 0,06 —0,90 0,27 —0,47 —0,29 Eslöv 0,01 0,16 0,02 0,29 —0,21 —0,29 —0,02 Helsingborg —0 04 —0,19 —0,14 0,20 —0,09 0,25 —0,01 Höganäs 0,06 0,17 0,03 0,32 —0,23 0,35 +0,70
Hörby 41,12 4,19 0,02 1,10 _o,4s _o,74 —o,41 Höör —0,02 4,23 0,11 1,17 _o,33 —0,68 +0,02 Kävlinge 0,11 0,53 —0,12 —0,50 0,57 —0,50 +0,09 Landskrona :0 0,10 -0_15 0,11 —0.09 0,29 +0,06 Lomma . 0,25 . _ 1,25 . 0,30 —1,07 0,64 —0,69 . 30,69
Lund Malmö Sjöbo Skurup Staffanstorp
Svalöv Svedala Trelleborg Vellinge Ystad
Hallands län
Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm
Varberg
Göteborgs och Bohus län
Göteborg Härryda Kungälv Lysekil Munkedal
Mölndal Orust Partille Sotenäs Stenungsund
Strömstad Tanum Tjörn Uddevalla Öckerö
Älvsborgs län Ale Alingsås Bengtsfors
0,01 —0,08 —0,07 0,04 0,25
—0,01
10 0,23 —0,09
4,02 4,02 4,02
0,18 4,04 0,05
-0,07 0,20 0,12 0,03 0,03
0,09 0,01 0,09
4,07 0,21 4,11 4,05 0,04
10 0,12
0,23 0,00 —0,04
—0,27 —0,50 —0,10 0,02 1,31
0,22 0,40 0,07 0,96 —0,29
0,01 —0,03 0,14 0,92 —0,21
0,10
—0,43 0,78 0,75 —0,16 0,03
0,29 4,02 0,57 4,67 1,12
4,47 4,40 0,49 0,14 0,62
0,96 0,01 —0,27
—0,30 —0,14 0,21 —0,01 0,18
0,15 -0,06 0,05 0,05 —0,10 0,13 0,05 0,06 0,22 0,14 0,07
4,21 0,09 0,26 4,15 0,09
4,04 0,08 0,15 4,23 0,29 —0,22 0,02 0,26 0,18 0,42 —0,01 —0,11 —0,11
—0,21 0,03 0,93 0,80 —1,30
0,58 0,16 0,07
—1,07 0,83
0,50 -0,01 0,90 —0,77 0,67
—0,02 —0,02 —0,97 -0,58 0,60 0,72 —0,82 1,15 —0,93 1,63 —0,82
1,28 1,67 0,28 —0,23 —0,31
—0,82 0,09 0,76
0,41 0,04 —0,40 —0,16 0,63
—0,30 0,46 —0,1 2 0,79 —0,50 —0,45 -0,23 —0,36
0,01 —0,51
—0,01 4,14 0,03 0,19 4,42 4,47
0,21 —0,08 0,33 —0,63 —0,03
4,33 4,21 —0,61 4,27 —0,28
0,27 —-0,14 —0,53
—0,36
0,35 —0,62 —0,43 —0,68
—0,35 —0,04 —0,38 —0,83 —0,38 4,45 4,17 4,62 —0,58 4,37 4,45
0,70 4,42 4,47 4,26 4,79
4,01 4,41 4,17 —0,56 —0,67 4,25 —0,38 4,53 4,05 4,51 4,42 4,13 4,39
0,09 0,05
—0,72 —0,30 —0,05 +0,26 +0,39 +0,29 +0,92 —0,3l +0,13 —0,53 —0,28 —0.41 +0,10 —0,02 —0,32 —0,26 —0,17 —0,29 +0,27 —0,36 —0,39 —0,28 +0,73 +0,04 —0,44 +0,10 —0,05 +0,65 —0,07 —0_23 +0,06 +0,21 —0,28 —0,58
Tabell C 63 forts.
Län För- Grundskola Pen- Daghem Bostads- Minskan- Totalt skolans ___—— sionärs- fritids- tillägg de invå- deltids- service hem narantal grupper familje- LM H daghem
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Borås 0,01 -0,02 0,02 —0,10 0,18 0,08 +0,17 Dals-Ed 0,05 —0,02 —0,28 1,03 —0,39 —0,18 +0,21
Färgelanda —0,01 0,13 0,10 1,05 —0,50 —0,70 +0,07 Herrljunga —0,09 —0,12 0,06 0,77 —0,44 —0,71 0,02 —0,51 Lerum 0,30 1,31 0,31 —1 ,06 0,32 —0,47 +0,71 Lilla Edet 0,08 0,39 0,09 0,23 —0,28 —0,37 +0,14 Mark 0,01 —0,08 —0,05 0,54 0,01 —0,05 +0,38 Mellerud —0,04 —0,32 0,08 1,13 —0,68 —0,33 0,11 —0,05 Svenljunga 0,03 0,05 0,07 0,57 —0,26 —O,22 +0,24 Tranemo 0,06 0,38 0,25 0,07 0,06 —0,61 +0,21 Trollhättan 0,01 0,03 0,05 —0,50 —0,03 -0,20 —0,64 Ulricehamn 0,01 —0,08 —0,02 0,74 —0,17 —0,35 +0,13
Vårgårda 0,02 0,11 0,01 0,30 -0.27 —0,58 —0,41 Vänersborg 0,02 0,06 0,01 0,13 —0,28 —O,21 —0,27 Åmål —0,05 —0,15 0,06 0,75 —0,51 —0,52 —0,42
Skaraborgs län
Falköping —0,03 —0,07 '_'-0 0,67 —0,21 —0,44 —0,08 Grästorp —0,08 —0,1 7 10 1,02 -0,64 —0,88 0,10 —0,65 Gullspång iO 0,15 0,21 0,58 —0,14 —0,78 +0,02 Götene 0,05 0,04 0,09 0,61 —0,41 —0,58 —0,20 Habo 0,10 0,68 0,25 —0,10 0,11 —0,38 +0,66
Hjo 0,04 —0,17 —O,l 0 0,78 —0,32 —0,40 —0,17 Karlsborg —0,01 —0,01 —0,03 0,39 —0,45 —0,65 0,30 -—0,46 Lidköping 0,04 0,07 0,10 0,12 —0,15 —0,27 —0,09 Mariestad 0,06 0,40 0,22 —0,05 —0,15 —0,41 +0,07 Mullsjö 0,19 035 —0,19 0,13 0,17 —0,65 10
Skara "_l-0 0,12 —0,02 0,54 —0,21 —0,38 +0,05 Skövde 0,04 0,28 0,13 —0,45 iO —0,44 —0,44 Tibro 0,04 0,55 0,12 —0,29 —0,15 —0,60 —0,33 Tidaholm iO 0,02 0,08 0,71 —0,65 —0,52 —0,36 Töreboda —0,04 0,13 0,17 0,82 —-0,37 —O.52 0,06 +0,25
Vara . _ — _.__L412____4____0319___ 0951 _nu .nu) om. . _ __Lam_________
Värmlands län
Arvika —0,02 —0,24 —0,14 0,71 —0,37 —0,24 —0,30 Eda —0,05 —0,27 —0,01 1,00 —0,56 —0,69 0,19 —0,39 Filipstad —0,01 —0,25 —0,14 0,49 —0,57 —0,48 0,38 —0,58 Forshaga 0,07 0,18 0,03 0,23 0,43 —0,13 +0,81 Grums —-0,02 0,05 0,02 —0,03 —0,14 —0,40 —0,52 Hagfors —0,05 -0,01 0,12 0,52 -0,52 —0,39 0,23 —0,10 Hammarö 0,05 0,19 0,12 -0,47 —0,21 —0,53 —0,85 Karlstad —0,01 10 0,03 —0,26 —0,14 —0.21 -0,59 Kil 0,05 0,47 0,19 -0,16 —0,01 —O,44 +0,10 Kristinehamn —0,06 —-0,03 —0,04 0,09 —0,40 —0,59 — 1 ,03 Munkfors —0,03 0,01 0,09 0,88 —0,37 —0,18 0,28 +0,68 Storfors —0,01 —0,19 0,13 0,09 —0,59 —0,61 0,43 —0,75 Sunne —0,07 —O,44 —0,09 1,49 —0,53 —0,41 0,33 +0,28 Säffle 0,01 to 0,08 0,53 —0,45 -0,41 —0,24 Torsby —0,09 —0,50 —0,10 1,22 —0,72 —0,45 0,62 —0,02 Årjäng —0,08 —0,48 —0,23 1,66 —0,75 —0,48 0,19 —0,17
Örebro län
Askersund —0,08 —0,07 0,01 1,09 —0,36 0,04 0,07 +0,70 Degerfors 0,09 0,17 0,19 —0,17 —0,30 —0,10 —0.12 Hallsberg 0,02 0,07 0,03 0,34 —0,23 —0,13 +0,10 Hällefors -0,01 0,25 0,15 0,32 —0,41 -0,17 0,02 +0,15 Karlskoga -0,02 0,18 0,06 —0,52 -0,18 —0,44 —0,92 Kumla 0,03 —0,06 —0,04 0,23 0,03 —0,10 +0,09 Laxå 0,01 0,36 0,25 0,06 —0,30 -0,25 +0,13 Lindesberg 10 -0,06 iO 0,39 —0,05 —0,17 +0,1 1 Ljusnarsberg —0,05 —0,23 0,03 0,92 —0,59 0,02 0,62 +0,72 Nora —0,03 —0,18 —0,07 0,75 —0,35 —0,34 —0,22
Örebro —0,01 —0,18 0,14 0,21 0,32 0,56 +1,04
Västmanlands län
Arboga 0,04 0,28 0,07 —0,04 —0,26 —0,31 —0,22 Fagersta 0,03 0,17 0,11 —0,30 —0,17 —0,21 —0,37 Hallstahammar 0,11 0,60 0,26 —0,71 0,05 —0,07 +0,24 Heby —0,04 0,17 0,14 0,77 —0,52 —0,27 0,20 +0,45 Kungsör 0,07 0,39 0,31 —0,12 —0,21 —0,14 +0,30 Köping 0,05 0,29 0,23 —0,40 —0,06 -0,35 —0,24 Norberg 0,01 —0,07 0,19 0,46 —0,45 0,06 0,27 +0,47 Sala 0,02 —0,01 —0,01 0,50 —0,29 —0,35 —0,14
Tabell C 63 forts.
Län För- Grundskola Pen- Daghem Bostads- Minskan- Totalt skolans —— sionärs- fritids- tillägg de invå- deltids- service hem narantal grupper familje- LM H daghem
Skinnskatteberg $O 0,15 0,37 0,33 —0,50 —0,27 0,16 +0,24 Surahammar 0,05 0,59 0,34 —0,44 —0,17 —0,27 +0,10
Västerås 0,06 0,33 0,08 —0,68 0,59 —0,23 +0,15
Kopparbergs län
Avesta —0,03 0,03 0,14 0,05 —0,40 0,10 0,10 —0,01 Borlänge —0,02 0,18 0,15 —0,42 —0,11 —0,08 —0,30 Falun —0,03 —0,06 —0,01 0,11 —0,23 —0,06 —0,28 Gagnef —0,01 0,20 0,13 0,34 —0,24 —0,43 —0,01 Hedemora 0,01 $O 0,11 0,62 —0,35 —0,10 0,19 +0,48
Leksand —0,01 —0,45 0,05 1,21 ——0,55 —0,39 —0,14 Ludvika —0,01 —0,13 0,09 0,27 41,45 0,15 0,07 —0,01 Malung 0,02 —0,19 —0,05 0,27 —0,57 —0,44 0,09 —0,87 Mora —0,02 -0,11 —0,13 0,33 —0,26 —0,56 —0,75 Orsa —0,04 —0,14 iO 1,08 —0,53 —0,11 0,10 +0,36 Rättvik —0,07 —0,34 —0,14 1,22 —O,65 —0,39 0,24 —0,13 Smedjebacken 0,08 0,15 0,11 0,21 —0,51 —0,01 +0,03 Säter 0,04 0,03 0,03 0,55 —0,38 —0,34 —0,07 Vansbro —0,02 —0,27 —0,07 1,16 —O,76 —0,08 0,40 +0,36 Älvdalen —0,11 —0,1 9 0,31 0,42 —0,59 —0,48 0,65 +0,01
Gävleborgs län
Bollnäs —0,04 —0,06 0,03 0,47 —0,40 0,07 +0,07 Gävle tO -0,02 0,05 —0,01 -0,14 0,39 +0,27 Hofors —0,05 0,07 0,14 —0,07 —0,40 —0,09 0,21 —0,19 Hudiksvall —0,06 —0,02 0,02 0,40 —0,30 -0,24 —0,20 Ljusdal —0,11 —0,35 0,04 0,70 —0,50 0,25 0,36 +0,39
Nordanstig —0,09 —0,18 —0,02 0,99 —0,65 0,06 +0,11 Ockelbo —0,09 —0,36 —0,13 1,29 —0,46 0,27 0,53 +1,05 Ovanåker 0,02 —0,21 0,08 0,38 —0,16 0,07 +0,18 Sandviken 0,02 0,15 0,07 —0,08 —0,16 0,06 +0,06 Söderhamn 0,02 0,08 —0,1 1 0,49 —0,51 0,42 +0,39
Västernorrlands län
Härnösand —0,03 —0,15 —0,15 0,17 —0,19 —0,17 ——0,52 Kramfors —0,07 -0,49 —0,30 1,21 —0,61 —0,11 0,32 —0,05 Sollefteå —0,12 —0,46 —0,11 0,79 -0,65 0,26 0,64 +0,35 Sundsvall 0,02 0,13 0,01 —0,19 —0,14 0,02 —0,15 Timrå 0,09 0,25 0,09 0.04 —0.30 0,31 +0,48
Ånge _ —0,06 —0,43 0,13 0,77 —0,86 0,37 0,80 +0.72 Örnsköldsvik — 0,03 0,07 —0,03 —O,40 —0,07 —0,40
Jämtlands län
Berg —0,05 —0,20 0,24 1,34 —0,86 iO 0,65 +1 ,12 Bräcke —0,06 —0,05 —0,05 1,19 —0,46 0,27 0,50 +1,34 Härjedalen —0_06 -0,23 —0,13 0,85 —0,12 —0,31 0,08 +0,08 Krokom —0,02 —0,11 0,11 0,93 —0,52 —0,29 0,35 +0,45 Ragunda —0,08 —0,09 0,27 1,15 —0,85 —0,17 0,88 +1 ,11
Strömsund —0,08 —0,28 0,05 0,89 —O,48 0,37 0,53 + 1 ,00 Åre —0,05 —0,26 0,15 1,16 —0,67 —0,41 0,61 +0,53 Östersund —0,03 —0,03 —0,03 —0,17 10 0,09 —0,1 7
Västerbottens län
Lycksele 0,05 0,20 0,33 —0,26 —0,01 —0,09 0,07 +0,29 Nordmaling —0,03 —0,12 0,07 0,87 —0,61 0,35 0,37 +0,90 Norsjö —0,03 0,09 0,32 0,03 -0,51 —0,02 0,47 +0,35 Robertsfors —0,04 —0,38 0,34 0,82 —0,78 —0,10 0,42 +0,28 Skellefteå 0,01 0,02 0,12 —0,11 —0,03 —0,18 —0,17 Sorsele —0,06 —O,13 0,33 0,48 —0,14 —0,26 1,00 +1,22 Storuman 0,05 0,27 0,42 -0,33 —0,48 —0,36 0,56 +0,13 Umeå 0,04 0,13 —0,01 —0,81 0,04 —0,27 —0,88 Vilhelmina —0,07 —0,10 0,40 0,25 —0,67 —0,15 0,42 +0,08 Vindeln —0,06 —0,33 0,31 0,65 —0,80 —0,29 0,74 +0,22 Vännäs 0,02 —0,02 0,47 0,15 —0,57 —0,09 0,16 +0,12 Åsele —0,10 —0,50 0,08 0,89 —0,85 0,20 1,00 +0,72
Norrbottens län
Arjeplog -0,08 —0,13 0,25 0,34 —0,11 —0,34 0,77 +0,70 Arvidsjaur —0,06 —0,19 0,08 0,32 —0,54 -0,30 0,62 —0,07 Boden —0,04 —0,09 0,06 —0,21 —0,44 —0,35 -1,07 Gällivare 0,02 0,53 0,66 —0,82 —O,14 —0,04 0,10 +0,31 Haparanda 0,06 0,22 0,63 —0,01 —0,57 0,28 0,13 +0,74
Län För- Grundskola Pen- Daghem Bostads- Minskan— Totalt skolans __ sionärs- fritids- tillägg de invå- deltids- service hem narantal grupper familje- LM H daghem
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Jokkmokk —0,04 0,03 0,18 —0,10 —0,50 i'O 1,41 +0,98 Kalix 0,06 0,11 0,28 —0,10 —0, 1 7 0,02 +0,20 Kiruna 0,11 0,83 0,65 —1,12 —0,23 —0,42 —0,18 Luleå 0,10 0,47 0,09 —0,93 0,21 —O,28 —0,34 Pajala —0,03 0,09 0,85 —0,06 —0,46 0,02 1,33 +1,74
Piteå 0,03 0,20 0,17 —0,46 —0,26 —0,10 —0,42 Älvsbyn 0,04 0,18 0,35 —0,1 5 —0,26 —0,03 +0,13 Överkalix —0,14 —0,13 0,44 0,34 —0,46 0,67 1,53 +2,25 Övertorneå —O,ll 0,07 0,64 0,14 —0,77 0,08 1,22 +1,27
" Utdebiteringsbehovet grundas på medelskattekraften för samtliga primärkommuner.
Tabell C64 Exempel på omräkning till skattekraftsgaranti 1976
Kommun Kr/inv Antal % av me- Grund- Total enligt skr delskatte- garanti garanti tab C 62 kraften
l 2 3 4 5 6
Botkyrka 78 5132 3,23 106 109 Överkalix 370 25:26 15,35 133 148
Metoden för omräkning till skattekraftsgaranti framgår av tabell C 64. Antal skr enligt kolumn 3 erhålls genom att beloppet i kolumn 2 divideras med medelutdebiteringen. Den senast kända medelutdebiteringen bör an- vändas. Härigenom undviker man att preliminärt beräkna skatteutjämnings- bidraget och slutligt reglera detta när medelutdebiteringen för budgetåret blir känd. När garantin för exempelvis budgetåret 1980 skall fastställas bör således 1979 års medelutdebitering användas. Vår omräkning till skatte- kraftsgaranti av de beräknade kostnadsskillnaderna för 1976 grundas på den kända medelutdebiteringen 14:65 per skr för 1976 och avviker således från den här ovan rekommenderade metoden.
Tabell C65 Mall för omräkning till skattekraftsgaranti av utdebiteringsskillnader avseende åldersstrukturen
Utdebiteringsbehov Garanti, % av —._———_———"——__— medelskatte- Kr/inv Kr/skr kraften
0— 12 0:00—0:07 0 13— 36 0:08—0:21 1 37— 60 0:22—0236 2 61— 84 0:37—0:51 3 85—108 0:52—0:65 4 109—132 0:66—0:80 5 133—156 0:81—0:95 6 157—180 0:96—1109 7 181-205 1:10—1:24 8 206—229 1:25—1:39 9 230—253 1140—1153 10 254—277 1:54—1:68 11 278-301 1169—1183 12 302—325 1184—197 13 326—349 1298—2112 14 350—373 2:13—2:27 15 374—397 2228—2141 16 398—421 2142—2156 17 422—446 2:57—2:71 18 447—470 2:72—2285 19 471—494 2186—3200 20
Medelutdebitering 1976 = 14:65 Medelskattekraft 1976 = 164z59
Antal skr enligt kolumn 3 i tabell C 64 divideras med medelskattekraften enligt beräkningsårets taxering och multipliceras med 100. Resultatet som redovisas i kolumn 4 utgör procent av medelskattekraften som avrundas till hela tal och adderas till grundgarantin enligt kolumn 5. Den totala gar- antin redovisas i kolumn 6. Beräkningen kan underlättas med hjälp av en tabell som bör upprättas centralt. Ett sådant exempel finns i tabell C65.
Utredningen föreslår att de enhetskostnader som ligger till grund för den årliga beräkningen av tillägg och avdrag schablonmässigt räknas upp efter konsumentprisindex. Beräkningar av förändringar i konsumentprisindex görs från maj månad året före beräkningsåret till maj månad beräkningsåret.
För de landstingsfria kommunerna måste även avvikelser från riksgenom- snittet ifråga om sjukvårdskostnader beaktas vid omräkningen till skatte- kraftsgaranti. I tabell C66 redovisas ett sådant exempel.
För de primärkommunala uppgifterna överensstämmer omräkningsme- toden helt med exemplet i tabell C 64. För landstingsuppgifterna används landstingens medelutdebitering för 1976 10:78 kr/skr vid omräkningen till skr i kolumn 3. Det totala omräknade antalet skr i kolumn 3 erhålls genom att dividera beloppet i kolumn 2 med 1976 års sammanlagda medelutde- bitering för kommuner och landsting 25:43 per skr.
I tabell C 67 redovisas total garanti uppdelad på grundgaranti och beräknad förändring av garantin på grund av åldersstruktur och minskande invå- narantal för samtliga primärkommuner.
Tabell C 66 Exempel på omräkning till skattekraftsgaranti 1976 för landstingsfri kommun
Kommun Kr/inv Antal % av me- Grund- Total Verksamhet skr delskatte— garanti garanti kraften
l 2 3 4 5 6 Gotland — primärkommunala
uppgifter 117 7:99 4,85 115 120 — landstingsuppgifter 47 4:36 2,65 115 118
— totalt 164 6:45 3,92 115 119
Tabell C 67 Garanterad skattekraft för primärkommunerna enligt nuvarande regler och enligt utredningens förslag Antal skr/inv i procent av medelskattekraften
Län Primärkommun
1
Stockholms län
Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge
Järfälla Lidingö Nacka Nomälje Nynäshamn
Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands—Bro Upplands—Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö
Uppsala län Enköping Håbo Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar
Södermanlands län
Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Vingåker
Östergötlands län
Boxholm Finspång
Nuvarande skattekrafts— garanti"
97h 161” 1044
96 1091?
1251) 155b 127” 97
10417 12417 159'7 1461” 13517 10511 1007 mb 95 101”
96 97 101”
95 96 95 99” 95 96
95 95 95 97” 1 10” 95 95
98 95
Förslag Grund— Åldersstruk- Total garanti garanti tur och folk- (inkl. spärr- minskning regler) 3 4 5 106 + 3 109 106 — 1 105 106 + 7 113 106 + 4 110 106 — 1 105 106 + 3 109 106 — 4 102 106 — 2 104 106 + 6 112 106 — 2 104 106 + 3 109 106 + 1 107 106 — 9 100(" 106 + 5 111 106 —10 100 106 + 2 108 106 +11 117 106 — 2 104 106 + 2 108 106 i 0 106 106 + 8 114 106 + 4 110 106 + 5 111 103 i 0 103 106 + 6 112 106 + 2 108 103 — 5 IW 106 i 0 106 106 + 3 109 103 i" 0 103 103 + 2 105 103 i 0 103 103 :i: 0 103 103 + 1 104 103 + 4 107 103 + 2 105 106 + 7 113 103 i 0 103
Lan Nuvarande Förslag Primärkommun skattekrafts— garanti" Grund— Åldersstruk- Total garanti garanti tur och folk- (inkl. spärr- minskning regler) 1 2 3 4 5 Kinda 95 106 — 1 105 Linköping 1030 103 i 0 103 Mjölby 95 103 + 4 107 Motala 95 103 + 1 104 Norrköping 95 103 + 6 109 Söderköping 96 103 + 3 106 Valdemarsvik 96 106 — 2 104 Ydre 95 109 + 6 115 Åtvidaberg 95 103 + 1 104 Odeshög 95 103 + 2 105 Jönköpings län Aneby 95 106 + 5 lll Eksjö 95 106 — 1 105 Gislaved 95 106 — 4 102 Gnosjö 95 106 — 6 100 Jönköping 9617 103 i 0 103 Nässjö 95 103 — 1 102 Sävsjö 95 106 — 3 103 Tranås 95 103 — 2 101 Vaggeryd 95 106 — 1 105 Vetlanda 95 103 — 1 102 Värnamo 95 103 — 1 102 Kronobergs län Alvesta 95 103 + 4 107 Lessebo 95 109 + 1 110 Ljungby 95 103 + 2 105 Markaryd 95 106 + 1 107 Tingsryd 95 109 + 3 112 Uppvidinge 95 109 + 1 110 Växjö 99 103 — 1 102 Almhult 95 103 + 1 104 Kalmar län Borgholm 101 103 — 2 101 Emmaboda 95 103 i 0 103 Hultsfred 95 103 + 1 104 Högsby - 97 106 + 7 113 Kalmar 95 103 -— 3 100 Mönsterås 95 103 + 3 106 Mörbylånga 101 103 — 1 102 Nybro 95 103 — 3 100 Oskarshamn 95 103 + 3 106 Torsås 95 103 + 1 104 Vimmerby 95 103 i- 0 103 Västervik 95 103 + 1 104
Gotlands län Gotland 115 115 + 4 119
Län Nuvarande Förslag Primärkommun skattekrafts- garanti” Grund- Åldersstruk- Total garanti garanti tur och folk- (inkl. spärr- minskning regler) 1 2 3 4 5 Blekinge län Karlshamn 95 103 — 1 102 Karlskrona 95 103 — 3 100 Olofström 95 103 — 3 100 Ronneby 95 103 + 1 104 Sölvesborg 95 103 — 1 102 Kristianstads län Bromölla 95 103 — 5 100” Båstad 97 103 — 4 100f Hässleholm 95 103 — 2 101 Klippan 95 103 — 2 101 Kristianstad 95 103 — 2 101 Osby 95 103 — 2 101 Perstorp 100b 103 i 0 103 Simrishamn 95 103 i 0 103 Tomelilla 95 103 + 1 104 Åstorp 95 103 — 2 101 Ängelholm 95 103 — 2 101 Örkelljunga 95 103 i 0 103 Östra Göinge 95 103 + 3 106 Malmöhus län Bjuv 95 103 + 2 105 Burlöv 10517 103 — 2 101 Eslöv 95 103 i 0 103 Helsingborg 1020 103 i 0 103 Höganäs 96 103 + 5 108 Hörby 95 103 — 3 100 Höör 96 103 i 0 103 Kävlinge 95 103 + 1 104 Landskrona 105b 103 :*: 0 103 Lomma 98'” 103 + 5 108 Lund 109” 103 - 5 100[ Malmö 11517 103 — 2 101 Sjöbo 95 103 i 0 103 Skurup 95 103 + 2 105 StafTanstorp 95 103 + 3 106 Svalöv 95 103 + 2 105 Svedala 95 103 + 6 109 Trelleborg 95 103 — 2 101 Vellinge 98” 103 + 1 104 Ystad 95 103 — 4 IW Hallands län Falkenberg 95 103 — 2 101 Halmstad 95 103 -— 3 100 Hylte 95 103 + 1 104 Kungsbacka 96 103 i 0 103 Laholm 96 103 — 2 101
Län Nuvarande Förslag Primärkommun skattekrafts- garanti” Grund— Åldersstruk- Total garanti garanti tur och folk- (inkl. spärr- minskning regler) 1 2 3 4 5 Varberg 95 103 — 2 101 Göteborgs och Bohus län Göteborg 112” 103 - 1 102 1 Härryda 96 103 -— 2 101 1 Kungälv 96 103 + 2 105 * Lysekil 96 103 — 2 101 Munkedal 95 103 — 3 100 Mölndal 108” 103 — 2 101 * Orust 97 103 + 5 108 l Partille 1015 103 : 0 103 i Sotenäs 96 103 — 3 100 * Stenungsund 10517 103 + 1 104 * Strömstad 96 103 i 0 103 Tanum 96 103 + 4 107 Tjörn 97 103 i 0 103 Uddevalla 96b 103 — 2 101 Öckerö 100 112 i 0 112 Älvsborgs län Ale 95 103 + 1 104 Alingsås 95 103 — 2 101 Bengtsfors 100 106 — 4 102 Borås 95 103 + 1 104 Dals—Ed 100 106 + 1 107 Färgelanda 95 106 i 0 106 Herrljunga 95 103 — 3 100 Lerum 95 103 + 5 108 Lilla Edet 95 103 + 1 104 Mark 95 103 + 3 106 Mellerud 95 103 :i: 0 103 Svenljunga 95 103 + 2 105 Tranemo 104” 103 + 1 104 Trollhättan mil 103 — 4 100 Ulricehamn 95 103 + 1 104 Vårgårda 95 103 — 3 100 Vänersborg 9617 103 — 2 101 Åmål 95 103 — 3 100 Skaraborgs län Falköping 95 103 — 1 102 Grästorp 95 103 — 4 IW ' Gullspång 95 106 i 0 106 Götene 95 103 — 1 102 Habo 95 106 + 5 111 ' Hjo 95 103 — 1 102 Karlsborg 95 106 — 3 103 Lidköping 95 103 — 1 102 Mariestad 95 103 i 0 103 Mullsjö 95 106 1- 0 106
Län Nuvarande Förslag Primärkommun skattekrafts- _ garanti" Grund- Aldersstruk- Total garanti garanti tur och folk- (inkl. spärr- minskning regler) ] 2 3 4 5 Skara 95 103 i 0 103 Skövde 977 103 — 3 100 Tibro 95 103 — 2 101 Tidaholm 95 103 — 2 101 Töreboda 95 103 + 2 105 Vara 95 103 i" 0 103 Värmlands län Arvika 100 106 — 2 104 Eda 100 106 — 3 103 Filipstad 95 106 — 4 102 Forshaga 95 106 + 6 112 Grums 95 106 — 4 102 Hagfors 101 106 — 1 105 Hammarö 105'7 103 — 6 lOOf Karlstad 104” 103 — 4 100f Kil 95 106 + 1 107 Kristinehamn 961” 103 — 7 1006" Munkfors 100 106 + 5 111 Storfors 95 106 — 5 101 Sunne 100 106 + 2 108 Säffle 95 106 — 2 104 Torsby 110 109 i O 110( Årjäng 100 106 — 1 105 Örebro län Askersund 95 103 + 5 108 Degerfors 95 103 — 1 102 Hallsberg 95 103 + 1 104 Hällefors 95 106 + 1 107 Karlskoga 105” 103 — 6 IW Kumla 95 103 + 1 104 Laxå 95 103 + 1 104 Lindesberg 95 106 + 1 107 Ljusnarsberg 95 106 + 5 111 Nora 95 106 — 2 104 Örebro 100” 103 + 7 110 Västmanlands län Arboga 95 103 — 2 101 Fagersta 10517 103 — 3 100 Hallstahammar 961) 103 + 2 105 Heby 95 103 + 3 106 Kungsör 95 103 + 2 105 Köping 95 103 — 2 101 Norberg 95 106 + 3 109 Sala 95 103 — 1 102 Skinnskatteberg 95 109 + 2 111 Surahammar 98b 103 + 1 104 Västerås 106b 103 + 1 104
Lan ' Nuvarande Förslag Primärkommun skattekrafts- garanti” Grund— Aldersstruk— Total garanti garanti tur Och folk- (inkl, sparr— mlnskning regler) 1 2 3 4 5 Kopparbergs län Avesta 95 106 i 0 106 Borlänge 98b 103 — 2 101 Falun 9817 103 — 2 101 Gagnef 95 109 i 0 109 Hedemora 95 106 + 3 109 Leksand 101 109 — 1 108 Ludvika 96'” 106 i 0 106 Malung 111 115 —- 6 1116 Mora 100 109 — 5 104 Orsa 110 109 + 2 111 Rättvik 100 109 — 1 108 Smedjebacken 95 106 i 0 106 Säter 95 106 i 0 106 Vansbro 100 109 + 2 111 Älvdalen 120 127 i 0 127 Gävleborgs län Bollnäs 110 109 i O 110( Gävle 10? 103 + 2 105 Hofors 98 103 — 1 102 Hudiksvall 110 109 — 1 1106 Ljusdal 110 112 + 3 115 Nordanstig 110 109 + 1 110 Ockelbo 100 106 + 7 113 Ovanåker 110 109 + 1 110 Sandviken 96” 103 i 0 103 Söderhamn 110 109 + 3 112 Västernorrlands län Härnösand 110 109 — 4 110 Kramfors 110 112 i 0 112 Sollefteå 120 118 + 2 120 Sundsvall 110 109 — 1 110” Timrå 110 109 + 3 112 Ange 113 115 + 5 120 Ornsköldsvik 110 112 — 3 1105 Jämtlands län Berg 122 121 + 8 129 Bräcke 120 118 + 9 127 Härjedalen 121 124 + 1 125 Krokom 120 121 + 3 124 Ragunda 123 121 + 8 129 Strömsund 120 124 + 7 131 Are 121 121 + 4 125 Ostersund 110 109 — 1 110”
Lan Nuvarande Förslag Primärkommun skattekrafts— garanti” Grund— Åldersstruk— Total garanti garanti tur och folk- (inkl. spärr- minskning regler) 1 2 3 4 5
Västerbottens län
Lycksele 130 130 + 2 132 Nordmaling 110 115 + 6 121 Norsjö 122 124 + 2 126 Robertsfors 110 115 + 2 117 Skellefteå 110 112 — ] lll Sorsele 131 130 + 8 138 Storuman 130 130 + 1 131 Umeå 110 109 — 6 1105 Vilhelmina 130 130 + 1 131 Vindeln 120 118 + 2 120 Vännäs 120 118 + 1 120” Åsele 130 127 + 5 132 Norrbottens län
Arjeplog 132 136 + 5 141 Arvidsjaur 130 136 i 0 136 Boden 130 127 — 7 130” Gällivare 130 130 + 2 132 Haparanda 130 127 + 5 132 Jokkmokk 130 136 + 7 143 Kalix 130 127 + 1 1305 Kiruna 130 130 — 1 1305 Luleå 120 121 — 2 120” Pajala 143 136 +12 148 Piteå 120 121 — 3 120 Älvsbyn 130 127 + 1 130( Överkalix 136 133 +15 148 Övertorneå 139 136 + 9 145
___—E
” Avser egen eller garanterad skattekraft inkl. sommarstuge- och avfolkningsreglerna. '” Kommunens skattekraft enligt 1977 års taxering överstiger den nuvarande garantin. ” Enligt spärregel.
Bilaga 6 Landsting
1 Sammanfattning av resultat för enskilda landsting av utredningens förslag
1 tabell D 1 redovisas vilka verkningar vårt förslag till reformerat skatteut- jämningssystem har för de enskilda landstingen. Tabellen grundas på 1977 års taxering. Av tabellen framgår bl. a. skatteunderlagets storlek enligt nu- varande regler och enligt förslaget. Skatteunderlaget redovisas uppdelat på eget skatteunderlag och tillskott på grund av skattekraftsgaranti.
I kolumn ll redovisas ökningen av det totala skatteunderlaget enligt vårt förslag jämfört med nuvarande regler. I kolumn 12 redovisas hur stor ökningen är i procent av det totala skatteunderlaget enligt nuvarande regler. Den genomsnittliga ökningen för samtliga landsting är 6,9 procent. Den största ökningen får Kalmar läns landsting med 16,8 procent. Ett landsting, nämligen Norrbottens läns landsting, får oförändrat bidrag jämfört med nu- varande regler. Liksom i det nuvarande skatteutjämningssystemet kommer Stockholms läns landsting inte heller i det reformerade systemet att få något skatteutjämningsbidrag eftersom den egna skattekraften är högre än den garanterade. Vårt förslag innebär att det endast är Stockholms läns landsting som efter reformen kommer att ha en högre egen skattekraft än den ga- ranterade. Enligt nuvarande regler är det vid 1977 års taxering fyra landsting som av denna anledning ligger utanför skatteutjämningssystemet.
1 kolumn 14 redovisas förändringen av det totala skatteunderlaget om- räknat till kr per skattekrona. Därigenom ges en uppfattning om vilken inverkan på landstingens utdebiteringsbehov genomförandet av förslaget kommer att få. Vid omräkningen har landstingens utdebiteringssatser 1977 enligt kolumn 13 använts eftersom besluten om 1978 års utdebitering inte var kända när beräkningarna gjordes.
2 Grunderna för uppbyggnad av ett reformerat skatteutjämningssystem för landstingen
Utgångspunkten för indelningen av landstingen i skattekraftsklasser har varit att lägsta skattekraftsgaranti skall vara 103 procent av medelskatte- kraften. Höjningen av lägsta garanti blir därmed lika stor för landstingen som för primärkommunerna.
Tabell D1 Verkningarna för de enskilda landstingen av utredningens förslag till ändrad skattekraftsgaranti 1977 års taxering
Landsting Folkmängd Eget skatte- Egen l977-01-01 underlag, skatte-
] 000 skr. kraft i % av medel- skatte— kraften
1 2 3 4 Stockholms läns 1 500 868 432 487 128,26 Uppsala läns 233 115 48 904 93,38 Södermanlands läns 251 996 53 324 94,19 Östergötlands läns 389 431 81 675 93,35 Jönköpings läns 302 142 62 165 91,58 Kronobergs läns 170 319 34 328 89,71 Kalmar läns 240 969 45 968 84,91 Blekinge läns 154 962 30 538 87.72 Kristianstads läns 273 941 53 810 87,43 Malmöhus läns 499 462 107 525 95,83 Hallands läns 222 985 44 343 88.52 Göteborgs och Bohus läns 271 964 56 186 91,96 Älvsborgs läns 420 192 84 876 89,91 Skaraborgs läns 264 286 51 887 87,39 Värmlands läns 284 529 57 640 90,17 Örebro läns 273 819 58 889 95,73 Västmanlands läns 260 164 57 445 98,28 Kopparbergs läns 283 350 58 095 91,26 Gävleborgs läns 294 627 60 995 92,15 Västernorrlands läns 268 237 55 744 92,50 Jämtlands läns 133 752 25 521 84,93 Västerbottens läns 237 705 47 934 89,76 Norrbottens läns 266 113 55 688 93,11 Samtliga 7 498 928 1 665 948 98,89
Garanterad skatte- kraft i % av me- delskattekraften
Tillskott på skatte- underlag, skr.
Enligt nuva- rande regler
Ul
95 95 100 100 110
120 120 130
98,59
Enligt Enligt Enligt förslaget nuvarande förslaget regler 6 7 8
100 — — 102 848 600 4 514 700 102 458 400 4 421 300 104 1 439 900 9 314 000 104 2 320 500 8 429 700 110 2 022 600 7 762 100 111 5 461 000 14 122 800 107 2 535 300 6 712 900 109 4 656 100 13 272 200 103 — 8 050 100 104 3 248 500 7 757 100 100 1 858 400 4 913 400 104 4 804 300 13 300 400 109 4 518 700 12 831 100 113 6 282 100 14 592 000 107 — 6 933 600 100 — 1 003 300 111 5562 100 12 564 400 111 5 195700 12 476 700 119 10 544 400 15 967 900 135 10 537 600 15 044 900 123 16 149 500 17 751 600 130 22 052 800 22 052 800 107,11 110 496 500 233 789 000
Anm. Förändringar enligt avsnitt 6.1 eller 6.2 1 SOU 1977:78 är ej beaktade.
De landsting som har ett mera ogynnsamt läge med hänsyn till geografiska förhållanden och bebyggelsestruktur erhåller en högre skattekraftsgaranti. De har därvid inplacerats i olika skattekraftsklasser, som liksom för pri- märkommunerna fastställts i treprocentsintervall räknat från 103 procent av medelskattekraften.
Till grund för inplaceringen av landstingen i skattekraftsklasser ligger dels kalkyler över det geografiska lägets inverkan på landstingens kostnader, dels vissa uppgifter om landstingens faktiska verksamhet och ekonomi.
Beräkningarna av det geografiska lägets inverkan avser liksom för pri- märkommunerna — byggnads- och underhållskostnader
— transportkostnader — uppvärmningskostnader — kallortstillägg
Totalt skatteunderlag, Ökning av det totala Utdebi— Förändrat 1 000 skr. skatteunderlaget tering utdebiterings- .—_—._ enligt förslaget för 1977. behov p. g. a. för- Enligt Enligt ___—'— kr/skr slaget, kr/skr nuvarande förslaget skr % regler 9 10 11 12 13 14
432 487 432 487 — — 12,75 —
49 753 53 419 3 666 100 7,4 10.60 0.73 53 783 57 746 3 962 900 7,4 10,50 0,72 83 115 90 989 7 874 100 9,5 11,75 102 64 485 70 594 6 109 200 9,5 12,00 1,04
36 351 42 090 5 739 500 15,8 12,00 1,64 51 429 60 091 8 661 800 16,8 12,00 1,73 33 073 37 251 4 177 600 12,6 11,00 1,23 58 466 67 082 8 616 100 14,7 1125 1,44 107 525 115 575 8 050 100 7,5 10,50 0,73
47 591 52 100 4 508 600 95 11,00 0,95 58 044 61 099 3 055 000 5,3 11,00 0,55 89 680 98 176 8 496 100 9,5 9,50 0,82 56 406 64 718 8 312 400 14,7 11,00 1,41 63 922 72 232 8 309 900 13,0 10,75 1,24
58 889 65 822 6 933 600 11,8 10,00 1,05 57 445 58 448 1 003 300 1,7 9,50 0,16 63 657 70 660 7 002 300 11,0 9,50 0,94 66 191 73 472 7 281 000 11,0 10,75 1,07 66 288 71 712 5 423 500 8,2 10.50 0,79
36 058 40 566 4 507 300 12,5 11,00 1,22 64 083 65 685 1 602 100 2,5 10,00 0,24
77 720 77 720 — — 11.00 — 1 776 444 1 899 737 123 292 500 6,9 11,26 0,70
Även olikheter vad gäller bebyggelsestrukturen orsakar kostnadsskillnader mellan landstingen. Sambandet mellan bebyggelsestruktur och landstingens dominerande verksamhet,hälso- och sjukvårdär dock mer komplicerat än vad som gäller för flera av primärkommunernas verksamhetsområden. Några objektivt grundade kalkyler över bebyggelsestrukturens inverkan på lands- tingens kostnader har därför inte kunnat göras.
På grundval av kalkylerna över det geografiska lägets betydelse för lands- tingens kostnader och uppgifter om den faktiska verksamheten och eko- nomin i de olika landstingen har vi gjort den bedömningen att den nuvarande skattekraftsindelningen relativt väl återspeglar de kostnadsskillnader mellan landstingen som är hänförbara till geografiskt läge och bebyggelsestruktur. Vi anser dock att vårt material tyder på att en viss minskning av spännvidden mellan högsta och lägsta skattekraftsgaranti är befogad. Vårt förslag till in- delning av landstingen i skattekraftsklasser innebär därför att de relationer
som råder mellan de individuella skattekraftsgarantierna i det nuvarande systemet i stort bibehålls. De landsting som i det nuvarande systemet är placerade i den lägsta skattekraftsklassen erhåller dock en något större ni- våhöjning än övriga landsting. Den föreslagna skattekraftsindelningen in- nefattar liksom den nuvarande indelningen ett regionalpolitiskt stöd till landstingen. Indelningen föreslås ligga fast under en längre period om exem- pelvis fem år.
1 ett andra steg kompletteras den grundläggande skattekraftsgarantin med hänsyn till den inverkan befolkningens åldersstruktur har på landstingens sjukvårdskostnader. 1 det fall åldersstrukturen orsakar relativt sett höga kost- nader erhåller landstinget tillägg. Om befolkningen i stället har en från kost- nadssynpunkt gynnsam åldersstruktur får landstinget vidkännas avdrag. I princip sker således en utjämning mellan landstingen inbördes. Principen om utjämning mellan landstingen begränsas av två spärregler som innebär, dels att den totala skattekraftsgarantin i det reformerade systemet skall vara lägst 100 procent av medelskattekraften, dels att den totala skattekrafts- garantin inte får bli lägre i det reformerade systemet än i det nuvarande.
Tillägg och avdrag beräknas årligen i absoluta tal och omvandlas därefter till skattekronor per invånare i procent av medelskattekraften. Den vård- dagkostnad som ligger till grund för beräkningen räknas om årligen utifrån de av landstingen redovisade antalet vårddagar respektive sjukvårdskost- naderna.
3 Grundläggande skattekraftsgaranti
Det geografiska lägets inverkan på kostnaderna har för landstingen beräknats för samma kostnadsslag och enligt samma principer som i bilaga 5 redovisats för kommunerna. Beräkningarna avser således följande kostnadsslag
El byggnads- och underhållskostnader Cl transportkostnader El uppvärmningskostnader El kostnader för kallortstillägg
Som uttryck för de årliga kostnaderna för byggnader och anläggningar an- vänds kapitaltjänstkostnaderna, dvs. internränta plus avskrivningar. Som framgår av tabell DZ beräknas återanskaffningsvärdet för lands- tingens nettoinvesteringar under perioden 1946—1975 uppgå till 20 817 milj. kr. Motsvarande bruksvärde beräknas till 14 753 milj. kr. Kapitaltjänstkost- naderna har beräknats med 3 procents avskrivning på återanskaffningsvärdet och med 7 procents ränta på bruksvärdet. Detta ger en beräknad kapital- tjänstkostnad 1976 på 1 658 milj. kr, vilket motsvarar 222 kr per invånare. Kostnaderna för underhåll av byggnader och anläggningar kan antas på-
Tabell D 2 Landstingens nettoinvesteringar i byggnader och anläggningar
lnveste- Nettoutgift Konsu- Nettoutgift Resterande Bruksvärde ringsår i löpande ment- i 1976 års livslängd 1976, tkr priser, tkr prisindex priser, tkr Antal år 1975 1 065 347 1 172 30 1 172 1974 980 316 1 185 29 1 146 1973 914 287 1 217 28 1 136 1972 1 010 269 1 434 27 1 291 1971 1 127 254 1 695 26 1 469 1970 966 236 1 564 25 1 303 1969 889 221 1 537 24 1 230 1968 843 215 1 498 23 1 148 1967 665 211 1 204 22 883 1966 487 202 921 21 645 1965 413 190 830 20 553 1964 341 181 720 19 456 1963 283 175 618 18 371 1962 230 170 517 17 293 1961 219 163 513 16 274 1960 206 159 495 15 248 1959 200 153 499 14 233 1958 174 152 437 13 189 1957 155 145 408 12 163 1956 128 139 352 11 129 1955 106 133 304 10 101 1954 93 129 275 9 83 1953 85 128 254 8 68 1952 69 126 209 7 49 1951 183 6 37 1950 170 5 28 1949 uppskattade värden 206 4 27 1948 150 3 15 1947 150 2 10 1946 100 1 3 Summa 20 817 14 753 1966—1975 13 427 11 423 1956—1965 5 389 2 909 1946—1955 2 001 421
verkas av det geografiska läget på samma sätt som byggnadskostnadema. Enligt landstingens redovisning uppgick kostnaderna för fastighetsunderhåll till totalt ca 118 milj. kr 1975. Med en uppskrivning med 10 procent med hänsyn till prisändringar erhålls en totalkostnad för 1976 på ca 130 milj. kr, vilket motsvarar 17 kr per invånare.
Årskostnaden för landstingens byggnader inkl. underhåll uppgick således till i genomsnitt 239 kr per invånare 1976.
Bostadsstyrelsens ortskoefficienter, som avser byggnadskostnader för bo- städer. kan antas ge en grov bild även av hur landstingens byggnadskostnader varierar mellan olika delar av landet. Om bostadsstyrelsens ortskoefficienter vägs samman per landstingsområde, kan indextal konstrueras som visar hur byggnads— och underhållskostnaderna varierar mellan landstingen. Dessa indextal redovisas i tabell D3, kolumn 2.
Det enskilda landstingets kostnad per invånare erhålls genom att lands- tingets indextal multipliceras med genomsnittskostnaden per invånare för samtliga landsting. Genomsnittskostnaden har således använts som bas- värde, dvs. det värde som motsvarar 100 i indexserien. Den lägsta kostnaden beräknas för Kristianstads och Malmöhus läns landsting med 236 kr per invånare. Den högsta kostnaden beräknas för Norrbottens läns landsting med 275 kr per invånare. Skillnaden mellan högsta och lägsta belopp per invånare är således 39 kr, vilket motsvarar en utdebiteringsskillnad på 0:24 kr/skr räknat på 1976 års medelskattekraft.
1 tabell D 3 kolumn 3 redovisas i absoluta tal den avvikelse från genom- snittskostnaden som beräknats för varje landsting. Beloppen erhålls genom att invånarantalet multipliceras med skillnaden mellan 239 och den kostnad per invånare som beräknats för landstinget.
3.1.2. Transponkostnader
Varupriserna varierar mellan olika delar av landet beroende på skillnader i transportkostnaderna. Som underlag för beräkning av hur transportkost- naderna på detta sätt orsakar kostnadsskillnader mellan landstingen har landstingens totala kostnader för varor använts. Kostnader för material exkl. bränsle och drivmedel uppgick till 2054 milj. kr enligt bokslut för 1975. Av gruppen administrativa och övriga främmande tjänster exkl. fastighets- underhåll kan man räkna med att andelen varor utgör ca 25 procent, vilket för 1975 blir 367 milj. kr. Enligt 1975 års linansstatistik inköptes inventarier för 478 milj. kr. Sammanlagt uppgick 1975 års kostnader som påverkas av transportkostnader till 2899 milj. kr. Om man gör ett tillägg med 10 procent för prisstegringar mellan 1975 och 1976 uppgår motsvarande kost- nader för 1976 till 3189 milj. kr, vilket motsvarar 429 kr per invånare.
Enligt proposition 1973z95 angående transportstöd som regionalpolitiskt medel uppgår transportkostnadsandelen av varuvärdet till 5,3 procent. Be- räkningen bygger på en genomförd undersökning av transportkostnaderna hos 190 företag. Med ledning av dessa uppgifter kan landstingens trans- portkostnader uppskattas till ca 22 kr per invånare i genomsnitt, vilket motsvarar 0:13 kr/skr.
Expertgruppen för regional utredningsverksamhet, ERU, har gjort be- räkningar som visar vad det kostar att transportera en genomsnittsvara mel- lan samtliga A-regioner. Beräkningarna har publicerats i bilagedel 11 till be- tänkandet Orter i regional samverkan (SOU l974z3). Expertgruppen har i beräkningarna förutsatt att det billigaste transportmedlet av järnväg eller lastbil används. Dessutom har det från och med 1974 gällande transport- stödet beaktats i beräkningarna.
1 tabell D 3, kolumn 4 redovisas ett transportkostnadsindex för varje lands- ting beräknat på grundval av ERU:s underlag. Lägst indextal har Söderman- lands, Östergötlands och Örebro läns landsting med 97. Högst indextal har Norrbottens läns landsting med 196.
För att erhålla kostnadsskillnaderna mellan landstingen har genomsnitts- kostnaden per invånare multiplicerats med indextalet för respektive lands- ting. Den framräknade kostnaden per invånare varierar mellan 21:34 kr och 43:12 kr. Kostnadsskillnaden på 21:78 kr motsvarar en utdebiterings-
skillnad på 0:13 kr/skr, om man räknar med ett skatteunderlag som mot- svarar medelskattekraften. Skillnaden mellan den beräknade transportkost- naden per invånare för respektive landsting och 22 kr, har multiplicerats med landstingens invånarantal. Därigenom erhålls kostnadsavvikelserna i absoluta tal. Dessa redovisas i tabell D3, kolumn 5.
Landstingens kostnader 1975 för bränsle samt driv- och smörjmedel uppgick enligt finansstatistiken till 162 milj. kr. Kostnaderna för driv- och smörj— medel är så obetydliga att de inte påverkar utdebiteringssatsen i nämnvärd grad. Dessa kostnader torde också variera med geografiskt läge på ungefär samma sätt som uppvärmningskostnaderna. Därför kan det redovisade be- loppet utan reducering användas som underlag för beräkning av uppvärm- ningskostnaderna.
Från 1975 till 1976 har en uppräkning gjorts med 35 procent för volym- och prisförändringar. Detta ger en uppvärmningskostnad för landstingen på 219 milj. kr 1976, vilket motsvarar 29 kr per invånare.
Med ledning av uppgifter om värmeförbrukningen i olika delar av landet, som redovisas av bl. a. energisparkommittén, har en indexserie konstruerats för landstingens uppvärmningskostnader. Indexserien som redovisas i tabell D3, kolumn 6, varierar från 100 enheter i Kristianstads och Malmöhus län till 130 enheter i Västerbottens och Norrbottens län.
Genom att multiplicera den genomsnittliga uppvärmningskostnaden med indextalet för respektive landsting erhåller man en beräknad uppvärmnings- kostnad per invånare för varje landsting. Denna varierar mellan 29 och 38 kr, motsvarande en utdebiteringsskillnad på 0:05 kr/skr om man använder ett skatteunderlag som motsvarar medelskattekraften.
Även i det här fallet har genomsnittskostnaden använts som basvärde, trots att indexserien börjar vid 100, dvs. vid det lägsta värdet. Tillvägagångs- sättet har valts för att förenkla beräkningarna. Det påverkar inte nämn- värt de framräknade kostnadsskillnaderna. Om vi i stället hade räknat med att genomsnittskostnaden varit representativ för mellansverige skulle kost- nadsvariationen bli mellan 26 och 34 kr per invånare. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde skulle således bli 8 kr i stället för tidigare beräknade 9 kr. I båda fallen är utdebiteringsskillnaden 0:05 kr/skr.
i tabell D 3, kolumn 7 redovisas för varje landsting beräknad avvikelse från basvärdet för uppvärmningskostnaderna.
Vid beräkning av uppvärmningskostnaderna har någon hänsyn inte tagits till de för närvarande gällande ortstilläggen vid transport av eldningsolja. Systemet med dylika tillägg kommer eventuellt att avvecklas.
Kallortstillägg förekommer i Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. För beräkning av landstingens kostnader för kallortstillägg har uppgifter inhämtats direkt från berörda landsting. Ut- betalda tillägg för de första 7—8 månaderna 1976 har räknats upp till årsbelopp.
TabellD3 Utdebiteringsbehov i landstingen för avvikande kostnader på grund av geografiskt läge Landsting Byggnads- och under- Transport- Uppvärmnings- Kallorts- Summa av- Utdebi- Beräknad av- hållskostnader kostnader kostnader tillägg vikande ringsbehov, vikelse från
kostnader kr/ skr ri ksgenom- lndex Tkr Index Tkr Index Tkr Tkr Tkr snitt, kr/skr
l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Stockholms läns 112 42 709 100 — 110 4 319 — 47 028 0,19 + 0,07 Uppsala läns 102 1 093 106 302 110 663 — 2 058 0,05 — 0,07 Södermanlands läns 100 — 97 — 165 110 727 — 562 0,01 — 0,11 Östergötlands läns 100 — 97 — 225 110 1 119 — 894 0,01 — 0,11 Jönköpings läns 100 — 100 — 110 875 — 875 0,02 — 0,10
Kronobergs läns 100 — 107 260 110 490 — 750 0,03 — 0,09 Kalmar läns 100 — 115 793 105 349 — 1 142 0,03 — 0,09 Blekinge läns 100 — 117 580 105 225 — 805 0,03 — 0,09 Kristianstads läns 98 —1 291 121 1 248 100 — — — 43 0 — 0,12 Malmöhus läns 98 —2 347 126 2 808 100 — — 461 0,01 — 0,11 Hallands läns 101 517 113 619 105 314 — 1 450 0,04 — 0,08 Göteborgs och Bohus läns 105 3 201 107 413 105 388 — 4 002 0,09 — 0,03 Älvsborgs läns 101 993 104 366 110 1 205 — 2 564 0,04 — 0,08 Skaraborgs läns 100 — 100 — 110 761 — 761 0,02 — 0,10 Värmlands läns 100 — 108 499 115 1 233 — 1 732 0,04 — 0,08
Örebro läns 100 — 97 — 181 115 1 190 — 1 009 0,02 — 0,10 Västmanlands läns 100 — 100 — 110 754 — 754 0,02 — 0.10 Kopparbergs läns 102 1 334 106 368 120 1 619 22 3 343 0,07 — 0,05 Gävleborgs läns 102 1 399 117 1 095 115 1 274 — 3 768 0,08 0,04 Västernorrlands läns 105 3 198 141 2 414 125 1 940 887 8 439 0,19 0,07
Jämtlands läns 109 2 862 143 1 259 125 965 556 5 642 0,26 0,14 Västerbottens läns 106 3 368 165 3 359 130 2 043 8 612 17 382 0,45 0,33 Norrbottens läns 114 8 751 196 5 524 130 2 275 30 012 46 562 1,08 0,96
+ +++
Tillägg har gjorts för arbetsgivar- och socialförsäkringsavgifter. 1 tabell D 3 redovisas kallortstilläggen i absoluta tal i kolumn 8.
1 tabell D3, kolumn 9 redovisas summan av de kostnadsavvikelser för respektive landsting som enligt våra beräkningar beror på geografiskt läge. 1 kolumn 10 har kostnadsavvikelserna dividerats med ett skatteunderlag för respektive landsting som motsvarar medelskattekraften. Kostnadsav- vikelserna uttrycks därigenom i kr/skr. Uppgifterna i kolumn 10 ger ett genomsnitt på 0:12 kr/ skr. 1 kolumn 11 redovisas hur utdebiteringsbehoveti de olika landstingen avviker från detta genomsnitt. Störst betydelse för kostnaderna har det geografiska läget för Norrbottens läns landsting vars utdebiteringsbehov på grund av denna faktor överstiger genomsnittet med 0:96 kr/skr. Landstingen i de södra och mellersta delarna av landet har däremot ett från kostnadssynpunkt relativt gynnsamt geografiskt läge. För Kristianstads läns landsting betyder faktorn exempelvis att utdebiterings- behovet blir 0:12 kr/skr lägre än genomsnittet.
Bebyggelsestrukturen påverkar på olika sätt organisationen och därmed kost- naderna för landstingens verksamhet. De omfattande glesbygdsområdena i de norra delarna av landet torde exempelvis medföra att kostnaderna för att upprätthålla en viss sjukvårdsstandard blir högre där än i de södra och mellersta delarna av landet där bebyggelsen är tätare.
Sambandet mellan bebyggelsestrukturen och landstingens kostnader kan emellertid inte fångas upp i enkla kalkyler. När det gäller landstingens do- minerande verksamhet, sjukvården, måste exempelvis en anpassning av organisationen ske till förhållanden som i flera avseenden, t. ex. länets form, tätorternas antal och lokalisering samt transportmöjligheter, är unika för varje län. Utredningen har därför inte funnit någon modell som möjliggör en objektiv beräkning av bebyggelsestrukturens inverkan på landstingens kostnader.
För att få underlag för inplacering av landstingen i skattekraftsklasser har i stället vissa uppgifter om landstingens verksamhet och ekonomi an- vänts.
Sjukvårdskonsumtionens storlek är bl. a. beroende av befolkningens ålders- struktur. Beräkningar som visar åldersstrukturens betydelse för sjukvårdshu- vudmännens kostnader redovisas närmare i avsnitt 4. I dessa beräkningar ingår bl. a. beräkning för varje huvudman av Sjukvårdskonsumtionens stor- lek uttryckt i antal vårddagar med förutsättningen att antal vårddagar per man respektive kvinna i olika åldersgrupper och per år är detsamma i re-
spektive huvudmannaområde som i riket i genomsnitt. Uppgifter om hur sjukvårdskonsumtionen varierar med ålder och kön har hämtats ur en studie av landstingsförbundei 1974. Studien bygger på individbaserad patientsta- tistik från 1970.
Den beräknade sjukvårdskonsumtionen kan jämföras med den faktiska enligt huvudmännens redovisning. I tabell D 4 redovisas en sådan jämförelse avseende all sluten sjukvård 1975. För vissa huvudmän är skillnaden mellan beräknat och redovisat antal vårddagar betydande. Norrbottens läns lands- ting redovisar drygt 20 procent fler vårddagar än vad som motsvarar en i förhållande till befolkningens ålders- och könsfördelning genomsnittlig konsumtion. Skaraborgs läns landsting redovisar en sjukvårdskonsumtion som är nära 20 procent lägre än den beräknade. Endast för ett landsting, nämligen Värmlands läns landsting, överensstämmer beräknat antal vård- dagar med redovisat antal.
Sjukvårdskonsumtionens storlek påverkas naturligtvis även av andra fak- torer än befolkningens ålders- och könsfördelning. Av betydelse är exem-
TabellD4 Sluten vård totalt. Jämförelse mellan redovisad och beräknad vårdkonsumtion
Huvudman Landsting
Antal vårddagar 1975". 1000-tal Differens i procent
av beräknat antal
Stockholms länsb Uppsala länsf Södermanlands läns Östergötlands läns Jönköpings läns
Kronobergs läns Kalmar läns Blekinge läns Kristianstads läns Malmöhus läns
Hallands läns Göteborgs och Bohus läns Älvsborgs läns Skaraborgs läns Värmlands läns
Örebro läns Västmanlands läns Kopparbergs läns Gävleborgs läns Västernorrlands läns
Jämtlands läns Västerbottens läns Norrbottens läns
Gotlands kommun Malmö kommun Göteborgs kommun
Redovisat Beräknat Differens vårddagar 7 523 6 741 + 782 11,6 1 029 1 080 — 51 — 4,7 1 233 1 192 + 41 3,4 1 853 1 890 -— 37 — 2,0 1 511 1 483 + 28 1,9 931 888 + 43 4,8 1 315 1 277 + 38 3,0 809 793 + 16 2,0 1 203 1 493 — 250 — 17,2 2112 2 423 — 311 —12,8 1 027 1 063 — 36 — 3.4 1 356 1 234 + 122 9,9 1 858 2 041 — 183 — 9,0 1 088 1 354 — 266 — 19,6 1 487 1 487 0 0 1 315 1 401 — 86 — 6,1 1 069 1 147 — 78 — 6,8 1 491 1 446 + 45 3,1 1 278 1 510 — 232 — 15,4 1 406 1 357 + 49 3,6 858 740 + 118 15,9 1 143 1 075 + 68 6,3 1 302 1 082 + 220 20,3 279 270 + 9 3,3 1 202 1 266 — 64 — 5,1 2 225 2 201 + 24 1,1
”Inkl. vårddagar som tillkommer/avgår på grund av avtal/överenskommelse mellan huvudmän. blnkl. Karolinska sjukhuset. [Inkl. Akademiska sjukhuset.
pelvis tillgången på vårdplatser. Ett relativt sett litet vårdplatsantal kan leda till en kortare genomsnittlig vårdtid än om vårdplatsantalet är större. Efter- som förändringen av antalet vårdplatser ofta sker i stora steg, t. ex. i samband med att en ny sjukhusanläggning tas i bruk, finns det alltid vid varje tidpunkt skillnader mellan huvudmännen vad gäller deras relativa vårdplatsantal.
En annan faktor som har betydelse för storleken på konsumtionen av sluten sjukvård är tillgången på alternativ till denna vårdform. Det är således tänkbart att en väl utbyggd öppen vård skulle kunna medföra en lägre efter- frågan på sluten vård. Vi har dock inte funnit att områden med relativt stor konsumtion av öppen vård har en relativt liten konsumtion av sluten vård eller tvärtom.
Ett visst samband tycks däremot finnas mellan konsumtion av sluten vård och tillgången på platser vid primärkommunala ålderdomshem och servicebostäder. Det råder förvisso ingen fullständig utbytbarhet mellan des- sa verksamheter men förmodligen kan de i viss utsträckning fungera som kommunicerande kärl. Att så är fallet tyder en jämförelse mellan tabellerna D 4 och D 5 på. 1 tabell D 5 har beräknat respektive redovisat antal vårddagar inom den slutna sjukvården lagts ihop med motsvarande uppgifter för ålder- domshem och servicebostäder. Det framgår att den procentuella skillnaden mellan redovisat och beräknat antal vårddagar därvid blir betydligt mindre för de flesta av de områden som hade stora skillnader då enbart sjukvården beaktades. Det gäller exempelvis Stockholms, Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs och Gävleborgs läns landsting.
Skillnaden mellan beräknat och redovisat antal vårddagar i tabell D5 är särskilt stor för de tre landstingen längst i norr, dvs. Jämtlands, Väster- bottens och Norrbottens läns landsting. Dessa landsting har en betydligt högre konsumtion av sjukvård och åldringsvård i relation till befolkningens storlek och åldersfördelning än vad som gäller för riket i genomsnitt. Detta kan bero antingen på en högre standard eller på att speciella förhållanden i dessa områden leder till en relativt sett större efterfrågan på vårdresurser. För betydande delar av befolkningen i dessa län är exempelvis resvägen till närmaste akutsjukhus avsevärt längre än för befolkningen i de södra och mellersta delarna av landet. Vid en given sjukvårdsstandard torde detta leda till en större sjukvårdskonsumtion genom att patienten måste läggas in även i sådana fall där fram- och återresa med kortare resväg skulle kunna ske på samma dag. Längre reseavstånd medför också, med hänsyn till de medicinska riskerna, att patienterna måste tas in på ett tidigare och skrivas ut på ett senare stadium. Utredningen har emellertid inte tagit ställ- ning till i vad mån den relativt stora sjukvårdskonsumtionen i de norra delarna av landet är uttryck för hög standard eller för att de stora avstånden medför en större sjukvårdskonsumtion. Ett sådant ställningstagande kräver ingående undersökningar av bl. a. patientströmmarna i olika län, vilket har legat utanför ramen för vårt arbete.
Tabell D 5 Sluten vård totalt inklusive ålderdomshem och servicebostäder. Jämförelse mellan redovisad och beräknad vårdkonsumtion
Huvudman Antal vårddagar 1975”. 1000-tal Differens i procent Landsting ___—_— av beräknat antal Redovisat Beräknat Differens vårddagar
Stockholms läns” 10 407 10 389 + 18 0,2 Uppsala länsf 1 659 1 727 — 68 — 3,9 Södermanlands läns 2 027 1 905 + 122 6,4 Östergötlands läns 2 971 3 035 - 64 — 2,1 Jönköpings läns 2 444 2 375 + 69 2,9 Kronobergs läns 1 581 1 447 + 134 9,3 Kalmar läns 2 194 2 092 + 102 4,9 Blekinge läns 1 274 1 283 — 9 — 0,7 Kristianstads läns 2 207 2 348 — 141 — 6,0 Malmöhus läns 3 585 3 854 — 269 — 7,0 Hallands läns 1 665 1 706 - 41 — 2,4 Göteborgs och Bohus läns 2 107 1 947 + 160 8,2 Älvsborgs läns 3 242 3 267 — 25 — 0,8 Skaraborgs läns 2 153 2 208 — 55 — 2,5 Värmlands läns 2 512 2 435 + 77 3,2 Örebro läns 2 318 2 259 + 59 2,6 Västmanlands läns 1 833 1 784 + 49 2.7 Kopparbergs läns 2 378 2 350 + 28 1,2 Gävleborgs läns 2 340 2 461 — 121 - 4.9 Västernorrlands läns 2 376 2 198 + 178 8,1 Jämtlands läns 1 437 1 216 + 221 18,2 Västerbottens läns 1 896 1 705 + 191 11,2 Norrbottens läns 1 971 1 672 + 299 17,9 Gotlands kommun 434 437 — 3 — 0,7 Malmö kommun 1 670 2 004 — 334 — 16,7 Göteborgs kommun 2 916 3 480 — 564 — 16,2
”Inkl. vårddagar som tillkommer/avgår på grund av avtal/överenskommelse mellan huvudmän. ”Inkl. Karolinska sjukhuset. ” Inkl. Akademiska sjukhuset.
I tabell D6 redovisas landstingens utdebiteringsbehov, dvs. nettokostnad per skattekrona, för sjukhusansluten hälso— och sjukvård före och efter hän- synstagande till ålders- och könsfördelningens inverkan. De landsting vilkas befolkning har en från kostnadssynpunkt ogynnsam ålders- och könsför- delning skall enligt vårt förslag till reformerat skatteutjämningssystem er- hålla tillägg till grundgarantin. Deras utdebiteringsbehov reduceras därför i motsvarande mån vid hänsynstagande till denna faktor. Landsting med gynnsam åldersstruktur får i stället vidkännas ett avdrag från grundgarantin. Deras utdebiteringsbehov ökar således. Beräkningen av hur befolkningens ålders- och könsfördelning påverkar landstingens sjukvårdskostnader redo- visas närmare i avsnitt 4.
Tabell D 6 Ålders- och könsfördelningens inverkan på landstingens utdebiteringsbehov för sjukhusansluten häl- so- och sjukvård. Kr/skr Huvudman Nettokostnad 1976 Ålders— och Justerad nettokostnad Landsting ___—— könsfördel-
Totalt” Avvikelse ningens Totalt Avvikelse från inverkan från genomsnitt genomsnitt
Stockholms läns 10,64 — 0,61 + 0,49 11,13 — 0,12 Uppsala läns 11,64 + 0.39 + 0,31 11,95 + 0,70 Södermanlands läns 10,82 — 0,43 + 0,23 11,05 — 0.20 Östergötlands läns 12.48 + 1,23 —— 0,05 12,43 + 1,18 Jönköpings läns 12.90 + 1,65 — 0,06 12,84 + 1,59 Kronobergs läns 12.59 + 1,34 — 0,69 11,90 + 0,65 Kalmar läns 13.02 + 1,77 — 0,83 12,19 + 0,94 Blekinge läns 12,32 + 1.07 - 0,42 11,90 + 0,65 Kristianstads läns 12.39 + 1,14 — 0,91 11,48 + 0,23 Malmöhus läns 10,75 -— 0,50 — 0,07 10,68 - 0,57 Hallands läns 12.70 + 1,45 — 0,04 12,66 + 1,41 Göteborgs och Bohus läns 12.18 + 0,93 + 0.56 12,68 + 1,43 Älvsborgs läns 11,72 + 0,47 — 0,05 11,67 + 0,42 Skaraborgs läns 10,99 - 0,26 — 0,51 10,48 — 0,77 Värmlands läns 12.43 + 1,18 — 0,68 11,75 + 0,50 Örebro läns 12,10 + 0,85 — 0,47 11,63 + 0,38 Västmanlands läns 10,82 — 0,43 + 0,87 11,69 + 0,44 Kopparbergs läns 11,24 — 0.01 - 0,56 10,68 -— 0,57 Gävleborgs läns 11,72 + 0,97 — 0,52 11,20 - 0,05 Västernorrlands läns 11,17 —- 0,08 — 0,33 10,83 — 0,42 Jämtlands läns 11,13 — 0.12 — 1,02 10,11 — 1,14 Västerbottens läns 9,52 — 1,73 + 0,43 9,95 — 1,30 Norrbottens läns 10,95 — 0,30 + 1,05 12,00 + 0,75 Genomsnitt 11,25 11,25
”Nettokostnaden 1 kr har dividerats med landstingets skatteunderlag inkl. tillskott av skatteunderlag enligt nu- varande skatteutjämningssystem.
Nettokostnaderna har hämtats ur landstingens bokslut för 1975 och di- viderats med antalet skattekronor enligt 1974 års taxering inkl. det tillskott som utgår enligt nuvarande skattekraftsgarantier. Uppgifterna har därefter schablonmässigt skrivits upp till 1976 års nivå.
1 tabell D 6 redovisas även hur nettokostnaden per skattekrona i de enskil- da landstingen avviker från genomsnittet för samtliga landsting. Det kan konstateras att såväl före som efter hänsynstagande till ålders— och köns— fördelningen har två av de sju landsting som har en högre skattekraftsgaranti än 95 procent av medelskattekraften en högre nettokostnad per skattekrona än genomsnittet. Av de landsting som har en skattekraftsgaranti på 95 pro- cent av medelskattekraften, bortsett från Stockholms läns landsting, har före justering för ålders- och könsfördelningens inverkan 11 av totalt 15 landsting en nettokostnad per skattekrona som ligger över genomsnittet. Sedan hänsyn tagits till ålders- och könsfördelning är motsvarande siffror 12 av 15.
1 tabell D 7 redovisas hur utdebiteringen i de enskilda landstingen avvikit från medelutdebiteringen under åren 1973—1977. Det framgår att under pe- rioden har endast två landsting varje år haft en högre utdebitering än me- delutdebiteringen, nämligen Östergötlands och Kalmar läns landsting. Fem landsting har hela perioden haft en lägre utdebitering än medelutdebite- ringen, nämligen Malmöhus, Göteborgs- och Bohus, Västmanlands, Kop- parbergs och Gävleborgs läns landsting. De flesta landsting har således under den senaste 5-årsperioden vissa år haft en högre utdebitering än medel- utdebiteringen och andra år haft en lägre utdebitering.
Några beräkningar som ger ett objektivt uttryck för hur bebyggelsestrukturen påverkar landstingens kostnader har inte kunnat göras. I stället har vissa uppgifter om landstingens verksamhet och ekonomi studerats. Materialet
Tabell D7 Landstingens utdebitering i förhållande till genomsnittlig utdebitering 1973—1977 Kr/skr Landsting Avvikelse från genomsnitt 1973 1974 1975 1976 1977
Stockholms läns — 0,30 — 0,33 + 0,54 + 0,97 + 1,49 Uppsala läns — 0,15 — 0.18 + 0,09 — 0,18 — 0,66 Södermanlands läns — 0,30 + 0,17 — 0,71 — 0,28 — 0,76 Östergötlands läns + 0,20- + 0,17 + 0,29 + 0.22 + 0,49 Jönköpings läns — 0,20 + 0,07 + 0,34 + 1,22 + 0,74 Kronobergs läns - 0,05 — 0,08 — 0,21 — 0,03 + 0,74 Kalmar läns + 1,00 + 0,97 "+ 0,39 + 0,22 + 0,74 Blekinge läns + 0,20 + 0,17 — 0,21 — 0,28 — 0,26 Kristianstads läns + 0.20 + 0,17 — 0,71 - 0,53 — 0,01 Malmöhus läns — 0,55 — 0,58 — 0,21 — 0,53 — 0.76 Hallands läns + 1,70 + 1,67 + 0.79 + 0,22 — 0.26 Göteborgs och Bohus läns — 0,80 — 0,83 — 0,21 — 0,78 — 0,26 Älvsborgs läns + 0,20 + 0,17 — 0,71 — 1,28 — 1,76 Skaraborgs läns + 0,10 + 0,07 + 0.79 + 0,22 — 0,26 Värmlands läns + 0,20 + 0,17 + 0,29 — 0,03 — 0,51 Örebro läns + 0,70 + 0,67 — 0,21 — 0,78 + 1,26 Västmanlands läns —— 0,30 — 0.33 — 1,21 — 1,28 -— 1,76 Kopparbergs läns — 0,30 — 0,33 — 1,21 — 1,28 — 1,76 Gävleborgs läns — 0,05 — 0.08 — 0,96 — 0,53 — 0.51 Västernorrlands läns + 0,20 + 0,17 — 0,21 — 0,28 — 0,76 Jämtlands läns + 0,70 + 0,67 + 0,29 + 0,22 - 0.26 Västerbottens läns + 0.20 + 0,17 — 0,71 — 1,28 — 1,26 Norrbottens läns + 1,20 + 1,17 + 0,29 + 0.22 -— 0,26
Differens mellan högsta
och lägsta utdebitering 2,50 2.50 1.75 2,50 3,25 Genomsnittlig '
utdebitering 9,30 9,33 10,21 10,78 11,26
ger inget underlag för någon säker bedömning av vilken betydelse det geo- grafiska läget och bebyggelsestrukturen har för landstingens kostnader. Det kan dock konstateras, att de landsting i de norra delarna av landet som har en relativt hög skattekraftsgaranti enligt de nuvarande reglerna, i all- mänhet även har en relativt väl utbyggd sjukvård utan att därför redovisa relativt sett större utdebiteringsbehov än övriga landsting. När det gäller utvecklingen av landstingens utdebiteringssatser kan ingen säker tendens utläsas.
3.3 [nde/ning i skattekra/isklasser
Vi anser att det redovisade materialet talar för att spännvidden mellan högsta och lägsta skattekraftsgaranti bör minskas något. Detta föreslås ske genom att de landsting som i det nuvarande systemet har den lägsta garantin, dvs. 95 procent av medelskattekraften, får en större nivåhöjning än landsting som nu har högre garanti än 95 procent. Beträffande relationerna i övrigt mellan skattekraftsgarantiema anser vi att dessa även i fortsättningen bör vara i stort sett desamma som i det nuvarande systemet. Eftersom beräk-
Tabell D 8 Utredningens förslag till indelning av landstingen i skattekraftsklasser
Landsting Skattekraftsgaranti i procent av medel- skattekraften
Stockholms läns 103” Uppsala läns 103 Södermanlands läns 103 Östergötlands läns 103 Jönköpings läns 103
Kronobergs läns 103 Kalmar läns 103 Blekinge läns 103 Kristianstads läns 103 Malmöhus läns 103
Hallands läns 103 Göteborgs och Bohus läns 103 Älvsborgs läns 103 Skaraborgs läns 103 Värmlands läns 106
Örebro läns 103 Västmanlands läns 103 Kopparbergs läns 106 Gävleborgs läns 106 Västernorrlands läns 115
Jämtlands läns 124 Västerbottens läns l27 Norrbottens läns 136
” Stockholms läns landsting har en egen skattekraft som vid 1977 års taxering uppgår till 128 procent av medelskattekraften och hamnar därför utanför skatteutjämnings- systemet.
ningarna för geografiskt läge visar att Västerbottens läns landsting på grund av denna faktor har högre kostnader än Jämtlands läns landsting, anser vi dock att Västerbottens läns landsting i det reformerade systemet bör placeras i en högre skattekraftsklass än Jämtlands läns landsting. 1 det nuva- rande systemet har dessa två landsting samma skattekraftsgaranti.
Den lägsta grundgarantin blir 103 procent av medelskattekraften. Samtliga landsting som nu är garanterade 95 procent av medelskattekraften anser vi bör placeras i denna klass. Deras garanti ökar därmed med 8 procenten- heter. För de landsting som nu har en garanti på 100 procent av me- delskattekraften föreslår vi en höjning med 6 procentenheter till 106 procent av medelskattekraften. För övriga landsting föreslår vi en höjning av garantin med mellan 4 och 7 procentenheter till olika treprocentsintervall. Vårt förslag till skattekraftsindelning för landstingen framgår i sin helhet av tabell D 8.
4 Åldersstrukturens inverkan på sjukvårdskostnadema
Sambanden mellan sjukvårdskonsumtion och bl. a. ålder och kön har klar- lagts i en studie av Landstingsförbundet 1974: "Konsumtion av sluten vård 1970 samt statistisk beräkning av vissa demografiska förändringars betydelse under perioden 1960—1972.” Studien är utförd på grundval av individbaserad patientstatistik från 1970. I rapporten redovisas bl. a. antal vårddagar per 10000 invånare efter ålder och kön. Åldersindelningen är gjord i femårs- intervall. Resultatet av studien visar främst att konsumtionen av sluten vård ökar kraftigt med stigande ålder.
Det av Landstingsförbundet framtagna materialet har lagts till grund för en beräkning av hur sjukvårdskonsumtion och sjukvårdskostnader varierar mellan landstingen med hänsyn till befolkningens ålders- och könsfördel- ning. Beräkningen görs även för de landstingsfria kommunerna. Som ut- gångspunkt för beräkningen förutsätts att sjukvårdskonsumtionen, dvs. an- talet vårddagar, är lika stor i samtliga landsting i förhållande till befolk- ningens storlek samt dess ålders— och könsfördelning.
Vi har också studerat i vad mån den sjukvårdskonsumtion, som beräknas för respektive landsting med den egna befolkningens ålders- och könsför- delning, avviker från den sjukvårdskonsumtion som skulle ha erhållits med ålders- och könsfördelningen hos rikets totala befolkning. För varje landsting erhålls därigenom en differens som visar hur sjukvårdskonsumtionen på- verkas av att befolkningens ålders- och könsfördelning avviker från riks- genomsnittet. Om andelen äldre i befolkningen är högre än för riket i genom- snitt blir differensen positiv och landstinget skall erhålla ett tillägg till den grundläggande skattekraftsgarantin. Om andelen äldre är lägre än genom- snittligt blir differensen negativ och landstinget får vidkännas ett avdrag. För att differensema i sjukvårdskonsumtion, dvs. antal vårddagar, skall kun- na översättas till tillägg och avdrag vid skatteutjämningen erfordras en be- räkning av vårddagskostnaden. Därvid har den för samtliga sjukvårdshu- vudmän genomsnittliga nettokostnaden per vårddag beräknats utifrån huvudmännens redovisning. Följande uppgifter avseende landstingens och de landstingsfria kommunernas sjukhusanslutna hälso— och sjukvård 1974 ligger till grund för beräkningen:
Milj. kr Bruttokostnader 13 275 Bruttointäkter 2 525 Antal vårddagar inkl. vårddagar som tillkommer/ avgår på grund av avtal/ överenskommelser mellan huvudmän 38 600 000
Nettokostnaden blir 10 750 milj. kr, vilket motsvarar 278 kr per vårddag. Denna vårddagkostnad har skrivits upp med 33 procent till 370 kr för att motsvara 1976 års nivå.
Det skall framhållas att vårt förslag till reformerat skatteutjämningssystem innebär att hänsynstagandet till åldersfaktorn skall räknas om årligen. Vad gäller nettokostnaden per vårddag anser vi att även denna bör räknas om årligen på grundval av sjukvårdshuvudmännens senast fastställda bokslut och redovisning av antal vårddagar. Eventuellt kommer det av tidsskäl att bli nödvändigt att vid beräkning av tillägg och avdrag för åldersfaktorn utgå från nettokostnad per vårddag enligt föregående års redovisning. I så fall bör den framtagna vårddagkostnaden skrivas upp enligt konsument- prisindex för att bättre anpassas till beräkningsårets prisläge.
Det skall påpekas, att mentalvårdsbidraget inte dragits ifrån bruttokost- naderna vid beräkningen av nettokostnaderna. Motiveringen härför är att mentalvårdsbidraget med den konstruktion som 1966 års avtal fick inte förändras med verksamhetsvolymen. Därigenom påverkas det inte heller av befolkningens åldersstruktur. Om därför ett landsting skall få fullständig kompensation för merkostnader som beror på en från kostnadssynpunkt ogynnsam åldersstruktur bör nettokostnaden beräknas utan avdrag för men-
talvårdsbidraget. Åldersstrukturens inverkan på sjukvårdshuvudmännens kostnader har beräknats på två olika sätt. Skillnaden ligger i detaljeringsgraden. 1 den detaljerade beräkningen delas befolkningen upp efter ålder och kön. Ål- dersindelningen är gjord i femårsintervall. Sjukvården delas upp i somatisk långvård, somatisk korttidsvård och psykiatrisk vård. En genomsnittlig net- tokostnad per vårddag samt tillägg och avdrag beräknas separat för van och ett av dessa tre vårdområden.
1 den enklare beräkningen delas befolkningen endast upp i två grupper, nämligen yngre än 70 år respektive 70 år och äldre. En genomsnittlig vård- dagkostnad samt tillägg och avdrag beräknas för hela den slutna vården utan uppdelning på olika vårdområden. Vid jämförelsen mellan de två be- räkningsmetoderna har följande nettokostnader per vårddag använts.
Nettokostnad per vårddag. 1976 års nivå
Somatisk långtidssjukvård 250 Somatisk kontidssjukvård 620 Psykiatrisk värd 240 Samtlig vård 370
l tabell D 9 redovisas utdebiteringsbehovets avvikelse från genomsnittet för de enskilda sjukvårdshuvudmännen enligt de båda beräkningsmetoder-
na. Den största skillnaden föreligger för Malmö kommun, vars utdebite- ringsbehov överstiger genomsnittet med 0,05 kr/skr enligt den enkla be- räkningen och med 0,42 kr/skr enligt den detaljerade beräkningen. Diffe- rensen mellan de två beräkningsmetoderna blir därmed 0,37 kr/skr för Mal- mö kommun. För övriga huvudmän är skillnaden mellan resultaten av de två beräkningarna betydligt mindre. Med hänsyn till de stora fördelar som en enkel beräkningsmetod medför bl.a. när det gäller huvudmännens prog- nosarbete föreslår vi därför att den enkla beräkningsmetoden används i skat- teutjämningssystemet.
Tabell D 9 jämförelse mellan resultaten vid enkel respektive detaljerad beräkning av åldersfaktorns betydelse för landstingens utdebiteringsbehov Nettokostnad per skattekrona”
Huvudman Enkel Detaljerad Differens Landsting beräkning beräkning
Stockholms läns —0,62 —0,49 —0,13 Uppsala läns —0,11 —0,31 +0,20 Södermanlands läns —0.11 -0,23 +0,12 Östergötlands läns 0,11 0,05 +0,06 Jönköpings läns 0,11 0,06 +0,05 Kronbergs läns 0,84 0,69 +0,15 Kalmar läns 0,96 0,83 +0,13 Blekinge läns 0.51 0.42 +0,09 Kristianstads läns 0,79 0,91 —0,12 Malmöhus läns 0,06 0,07 -0,01 Hallands läns 0,11 0,04 0,07 Göteborgs och Bohus läns —0,45 —0,56 +0,11 Älvsborgs läns 0,11 0,05 0,06 Skaraborgs läns 0,73 0,51 0,22 Värmlands läns 0,80 0,68 0,12 Örebro läns 0,45 0,47 —0,02 Västmanlands läns —0,82 —0,87 0,05 Kopparbergs läns 0,64 0,56 0,08 Gävleborgs läns 0,64 0,52 0,12 Västernorrlands läns 0,39 0,33 0,06 Jämtlands läns 1,07 1,02 0,05 Västerbottens läns —0,36 —0,43 +0,07 Norbottens läns —0,90 —l,05 +0,15 Gotlands kommun 0,28 0,17 0,11 Malmö kommun 0,05 0,42 —0,37 Göteborgs kommun —0,05 0,13 —0,18
”Skatteunderlag enligt 1975 års taxering, inklusive tillskott av skatteunderlag enligt nuvarande skatteutjämningssystem.
Beräkning av tillägg och avdrag med den enkla beräkningsmetoden fram- går av tabell D 10. 1 kolumn 1 redovisas antal invånare den 1 januari 1975. Av kolumn 2 framgår hur stor andel av antalet invånare som är 70 år och äldre. Totalt för riket är andelen 9,7 procent. För de enskilda huvud- männen varierar andelen mellan 7,5 procent och 12,1 procent. 1 kolumn 3 redovisas med hur många procentenheter andelen invånare 70 år och
TabellD 10 Åldersfaktorns betydelse för landstingens utdebiteringsbehov för sluten sjukvård
Huvudman Antal invånare Andel 70 år Avvikelse från genomsnitt Skr per
1975-01-01 och äldre invånare i % av % Antal Antal invå— Nettokost- Nettokost- medelskatte- procent- nare” 70 år nadb nad per skatte- kraften enheter och äldre kronaf
1 2 3 4 6 7 ")
Stockholms läns 1 489 144 8,2 —1,5 —22 337 —174 229 —0,71 Uppsala läns 228 680 9,5 —0,2 — 457 — 3 565 —0,09 Södermanlands läns 250 727 9,5 -0,2 — 501 3 908 —0,09 Östergötlands läns 386 012 9,9 0,2 772 6 022 +0,09 Jönköpings läns 301 818 9,9 0,2 604 4 711 +0,09 Kronobergs läns 168 826 11,2 1,5 532 19 750 +0,71 Kalmar läns 240 395 11,4 1,7 087 31 879 +0,81 Blekinge läns 155 144 10,6 0,9 396 10 889 +0,43 Kristianstads läns 270 124 11,1 1,4 782 29 500 +0,66 Malmöhus läns 490 914 9,8 0,1 491 3 830 +0,05 Hallands läns 216 318 9,9 0,2 433 3 377 +0,10 Göteborgs och Bohus läns 267 887 8,9 -0,8 — 2 143 16 715 —0,38 Älvsborgs läns 415 603 9,9 0,2 831 6 482 +0,10 Skaraborgs läns 262 368 11,0 1,3 411 26 606 +0,62 Värmlands läns 283 476 11,2 1,5 252 33 166 +0,71 Örebro läns 273 604 10,5 0,8 189 17 074 +0,38 Västmanlands läns 260 132 8,2 —1,5 — 902 30 436 —0,71 Kopparbergs läns 279 159 10,9 1,2 350 26 130 +0,57 Gävleborgs läns 292 760 10,9 1,2 513 27 401 +0,57 Västernorrlands läns 267 608 10,5 0,8 141 16 700 +0,38 Jämtlands läns 133 044 12,1 2,4 193 24 905 +l.14 Västerbottens läns 234 875 8,9 —0,8 — 879 14 656 —0,38 Norrbottens läns 261 548 7,5 —2,2 — 754 44 881 —l.04 Gotlands kommun 54 174 10,3 0,6 325 + 2 535 +0,28 Malmö kommun 246 647 9,8 0,1 247 + 1 927 +0,05 Göteborgs kommun 445 704 9,6 —0,1 — 446 — 3 479 —0,05
|+++++++l ++ ++++++ NV—m
+
+++ +
+++ + +++ +
.—
MKP NMMMN ("ä—un
p...—...... rxoovoo v—sr—sorx wuxuu-nv- -—-=rc> moo +++ + |
++] +|
Totalt 8 176 691 9,7
”Kolumn 1 x kolumn 3 '” Kolumn 4 x 7 800; 1000-tal kronor ” Skatteunderlag motsvarande medelskattekraften enligt 1975 års taxering 1000
äldre för de enskilda huvudmännen avviker från motsvarande andel för riket totalt. Genom att multiplicera avvikelsen i procentenheter med antal invånare enligt kolumn ] erhålls avvikelsen uttryckt i antal invånare 70 år och äldre. Dessa uppgifter redovisas i kolumn 4. De tillägg och avdrag som skall göras för åldersfaktorn skall motsvara den inverkan på huvud- männens nettokostnader som orsakas av avvikelserna enligt kolumn 4. Den- na inverkan redovisas i kolumn 5. För att kunna beräkna avvikelserna i nettokostnader enligt kolumn 5 utifrån avvikelserna i antal invånare 70 år och äldre enligt kolumn 4, måste vi först beräkna genomsnittlig net- tokostnad dels per invånare 70 år och äldre, dels per invånare yngre än 70 år.
Med utgångspunkt i den tidigare nämnda studien av Landstingsförbundet, kan vi beräkna det genomsnittliga antalet vårddagar per invånare 70 år och äldre till 23,8 per år. Invånare yngre än 70 år vårdas, enligt samma material, i genomsnitt 2,7 dagar per år. Med den vårddagkostnad vi tidigare angivit, dvs. 370 kr blir den genomsnittliga nettokostnaden per år ca 8 800 kr per invånare 70 år och äldre och ca 1 000 kr per invånare yngre än 70 år. Mer- kostnaden per invånare 70 år och äldre är således 7800 kr.
Detta kan illustreras med följande räkneexempel. Antag att andelen in- vånare 70 år och äldre i ett landsting avviker från genomsnittet med en procentenhet. Om antalet invånare är 200000 motsvarar avvikelsen 2 000 invånare 70 år och äldre. Dessa orsakar en kostnadsavvikelse på 2000 x 8 800 kr. vilket ger 17600 tkr totalt. Meri avvikelsen i andelen invånare 70 år och äldre motsvaras av en lika stor avvikelse i motsatt riktning i andelen invånare yngre än 70 år. Är antalet invånare 70 år och äldre 2 000 större än vad som motsvarar den genomsnittliga andelen är således antalet invånare yngre än 70 år samtidigt 2000 mindre och tvärtom. Den kost- nadsavvikelse, dvs. 8 800 kr per invånare, som orsakas av att andelen in- vånare 70 år och äldre avviker från genomsnittet, reduceras således i någon mån, dvs. med 1000 kr per invånare, av att andelen invånare yngre än 70 år avviker i motsatt riktning. Nettokostnadsavvikelsen i vårt exempel skulle därför bli 2 000 x 8 800 kr — 2000 x 1 000 kr, vilket ger 17 600 tkr — 2 000 tkr = 15 600 tkr. Avvikelsen blir lika stor antingen den går i positiv eller negativ riktning. Vi kan också, vilket är enklare, multiplicera avvikelsen i antal invånare 70 år och äldre med 8800 kr — 1000 kr = 7800 kr.
Kostnadsavvikelserna enligt kolumn 5 har således erhållits genom att uppgifterna i kolumn 4 multiplicerats med 7 800 kr. Plustecken anger att huvudmannen har högre kostnader än genomsnittet på grund av ålders- faktorn och därför skall ha ett tillägg vid skatteutjämningen. Minustecken anger motsatsen. Avvikelserna i utdebiteringsbehov enligt kolumn 6 har beräknats genom att kostnadsavvikelserna enligt kolumn 5 divideras med det antal skattekronor som för respektive huvudman motsvarar medelskat- tekraften enligt 1975 års taxering.
Det framgår av kolumn 6 att Norrbottens läns landsting har den från kostnadssynpunkt mest gynnsamma åldersstrukturen. Då endast ålders- strukturen beaktas är utdebiteringsbehovet i Norrbottens läns landsting 1,04 kr lägre än genomsnittet. Som angivitsi avsnitt 3.2.2 har landstingens genom- snittliga utdebiteringsbehov för sjukhusansluten hälso- och sjukvård 1976 beräknats till 11,25 kr/skr. Det högsta utdebiteringsbehovet, 1,14 kr/skr
högre än genomsnittet, finns i Jämtlands läns landsting. Differensen mellan högsta och lägsta utdebiteringsbehov på grund av åldersstrukturen är således 2,18 kr/skr.
[ kolumn 7 har kostnadsavvikelserna räknats om till samma mått som används för grundgarantin, dvs. skattekronor per invånare i procent av me- delskattekraften. Omräkningen har gjorts på grundval av medelutdebite- ringen 1976, dvs. 10,78 kr/skr. Omräkningen sker enklast genom att upp- gifterna i kolumn 6 divideras med 10,78. Enligt vårt förslag till reformerat skatteutjämningssystem skall landstingens grundgarantier ökas respektive minskas med de tal som anges i kolumn 7 vid beräkningen av landstingens totala skattekraftsgaranti.
Vi föreslår som tidigare nämnts att justeringen av grundgarantin med hänsyntill åldersstrukturen räknasom varjeårpågrundval av dels förändringar i åldersstrukturen, dels sjukvårdskostnadernas utveckling. Redan när det nya systemet träder i kraft, vilket beräknas kunna ske 1979, kan således förändringar i åldersstruktur och sjukvårdskostnader göra att justeringarna för de enskilda huvudmännen blir något annorlunda än vad som redovisas i tabell D 10, kolumn 7.
5. Sammanlagt resultat
1 tabell D 11 redovisas per landsting dels nuvarande skattekraftsgaranti eller egen skattekraft om denna överstiger den garanterade, dels den nya totala garantin som erhålls genom en summering av förslaget till ny grundgaranti och justeringen för skillnader i åldersstruktur. Den högsta totalgarantin er- håller Jämtlands läns landsting med 135 procent av medelskattekraften. Den lägsta totalgarantin blir 100 procent av medelskattekraften i enlighet med en av de två spärregler vi föreslår. Tre landsting får totalgarantin fast- ställd enligt denna nämligen Stockholms, Göteborgs- och Bohus samt Väst- manlands läns landsting. Stockholms läns landsting kommer dock i det nya skatteutjämningssystemet (beräknat på 1977 års taxering) liksom i det nuvarande, att ha en egen skattekraft som är högre än totalgarantin och därför hamna utanför systemet.
Den andra spärregeln som vi föreslår innebär, att ingen huvudman skall få en ny total garanti som är lägre än den skattekraft vederbörande huvudman tillförsäkras i det nuvarande systemet. Enligt denna regel fastställs ny to- talgaranti för Norrbottens läns landsting.
TabellD 11 Garanterad skattekraft för landstingen enligt nuvarande regler och enligt utredningens förslag Antal skr per invånare i procent av medelskattekraften
Lands- Nuvarande Nygrund- Ålders- Nytotal ting skattekrafts- garanti faktorn garanti (inkl. garanti" spärregel)
Stockholms läns 128'7 103 — 7 1006 Uppsala läns 95 103 — 1 102 Södermanlands läns 95 103 — 1 102 Östergötlands läns 95 103 + 1 104 Jönköpings läns 95 103 + 1 104 Kronobergs läns 95 103 + 7 110 Kalmar läns 95 103 + 8 111 Blekinge läns 95 103 + 4 107 Kristianstads läns 95 103 + 6 109 Malmöhus läns 96 103 i 0 103 Hallands läns 95 103 + 1 104 Göteborgs och Bohus läns 95 103 — 4 1000 Älvsborgs läns 95 103 + 1 104 Skaraborgs läns 95 103 + 6 109 Värmlands läns 100 106 + 7 113 Örebro läns 96 103 + 4 107 Västmanlands läns 98 103 — 7 1006 Kopparbergs läns 100 106 + 5 111 Göteborgs läns 100 106 + 5 111 Västernorrlands läns 110 115 + 4 119 Jämtlands läns 120 124 +11 135 Västerbottens läns 120 127 — 4 123 Norrbottens läns 130 136 —10 1305
"Avser egen eller garanterad skattekraft. " Landstingets skattekraft enligt 1977 års taxering överstiger den nuvarande garantin. ( Enligt spärregel.
KUNGL. BIBL. 1 [] JAN 1.978
Kronologisk förteckning
40. 41. 42 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57.
58.
59.
60.
wmsmmewwe
Totalförsvaret 1977—82. Fö. Bilarbetstid. K. Utbyggd regional näringspolitik. A. Sjukvårdsavfall. Jo. Kvmnlig tronföljd. Ju. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. Rätten till vapenfri tjänst. Fö. Folkhögskolan 2. U. Betygen i skolan. U. Utrikeshandetsstatistiken. E.
. Forskning om massmedier. U. Kommunal och enskild väghållning. K. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. Ud. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. I. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. !. Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. Inflationsskyddad skatteskala. B. Radio och tv 1978—1985. U.
Kommunernas ekonomi 1975—1985. 8. . Svensk undervisning i utlandet. U. . Arbete med näringshjälp. A.
Psykiskt störda lagöverträdare. Ju.
. Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrågan. Jo.
Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju.
Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. Konkursförvaltning. Ju. . Elektronmusik i Sverige. U. . Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . AIlmänflygplats—Stockholm. K. . Inrikesflygplats—Stockholm. K. . Inrikesflygplats—Stockholm. Bilagor. K. . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju.
Folkbildningen i framtiden. U. Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Kn. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. 8. Kronofogdemyndigheierna. Kn. Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. I. Skyddad verkstad—halvskyddad verksamhet. A. Information vid kriser. H. Pensionsfrågor m.m. S. Billingen. l. Översyn av de specrella statsbidragen till kommunerna. B. Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. Häktning och anhållande. Ju. Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969—73. H. Forskningspolitik. U. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. |. Energi — program för forskning, Bilaga A. |. Energi — program för forskning, Bilaga B. |. Energi — program för forskning, Bilaga C. |. Energi — program för forskning, Bilaga D. !.
utveckling, demonstration. utveckling, demonstration. utveckling, demonstration.
utveckling, demonstration.
61.
62.
63. 64. 65. 66. 67. 68.
69.
70. 71 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79.
Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga E. I. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga F. I. Fortsatt högskoleutbildning. U. STUs stöd till teknisk forskning och innovation. I. Kommunernas gatuhållning. Bo. Patienten i sjukvården — kontakt och information. 5. Energi, hälsa, miljö. Jo. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av fossila bränslen. Jo Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av kärnkraft. Jo. Energi, hälsa, miljö: Arbetsmiljö vid energiproduktion. Jo. Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. U. Affärstiderna. H. U-Iandsinformation och internationell solidaritet. Ud. Fiskerinäringen i framtiden. Jo. Industrimineral. I. Personalen vid kriminalvårdens anstalter. Ju. Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. Ud. Kommunerna. Utbyggnad — Utjämning — Finansiering. B. Skatteutjämning. B.
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Kvinnlig tronföljd. [5] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Konkursförvaltning. [29] Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Ersättning för brottsskador. [36] Underhåll till barn och frånskilda. [37] Översyn av rättshjälpssystemet. [49] Häktning och anhållande. [501 Personalen vid kriminalvårdens anstalter. [76]
Utrikesdepartementet
Biståndspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u- länderna. [131 2. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. [14] U—Iandsinformation och internationell solidaritet. [73] Sveriges utvecklingssamarbete på industriområdet. [77]
Försvarsdepartementet
Totalförsvaret 1977—82. [1] Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets yrken. [26]
Socialdepartementet
Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socia[försäkringstillägg [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41] Pensionsfrågor m. m. [46] Patienten i sjukvården — kontakt och information. [66]
Kommunikationsdepanementet
Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] Allmänflygplats—Stockholm. [33] Brommautredningen. 1. lnrikesflygplats—Stockholm. [34] 2. Inrikes- flygplats—Stockholm. Bilagor. [35]
Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [ 10]
Budgetdepartementet
Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. [6] Inflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975—1985. [20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48] 1976 års kommunalekonomiska utredning. 1. Kommunerna. Utbyggnad —' Utjämning — Finansiering. [78] 2. Skatteutjämning. [79]
Utbildningsdepartementet
Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [1 1] Radio och tv 1978—1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrådsutredningen. 1. Forskningspolitik. [52] 2. Sektorsan- knuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.153] 3. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning i kontakt
med samhället. Expertbilaga 3. [55] Fortsatt högskoleutbildning. [63] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71]
Jordbruksdepartementet
Sjukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25] Energi- och miljökommittén. 1. Energi, hälsa, miljö. [67] 2. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av fossila bränslen. [68] 3. Energi, hälsa, miljö: Hälso- och miljöverkningar vid användning av kärnkraft. [69] 4. Energi, hälsa, miljö: Arbetsmiljö vid energiproduktion. [70] Fiskerinäringen i framtiden. [74]
Handelsdepartementet
Information vid kriser. [45] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969—73. [51] Affärstiderna. [72]
Arbetsmarknadsdepartementet
Utbyggd regional näringspolitik. [3] Arbete med näringshjälp. [22] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Skyddad verkstad—halvskyddad verksamhet. [44]
Bostadsdepartementet Kommunernas gatuhållning. [65]
lndustridepartementet
Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. [15] 2. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] Billingen. [47] Delegationen för energiforskning. 1. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58] 4. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. [59] 5. Energi— program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga D. [60] 6. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga E. [61] 7. Energi — program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga F. [62] STUs stöd till teknisk forskning och innovation. [64] Vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. [71] Industrimineral. [75]
Kommundepartementet
Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] Kronofogdemyndigheterna. [42]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen
korset. BIBL. 1 D JAN 1978 STQQEBOLM
] -_____
' . .. ISBN 91-38—03802-1 LiberForlag issnosrs—zsox
A]]nunni Förlaget