SOU 1976:10

Skolans ekonomi

Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Kungl. Maj:t bemyndigade 1972-09-08 statsrådet och chefen för utbildnings- departementet att tillkalla fem sakkunniga med uppgift att utreda ansvars- fördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gym- nasieskolan.

Genom beslut 1972-09-18 utsågs följande sakkunniga att utföra uppdraget, nämligen generaldirektör Jonas Orring, ordförande, riksdagsman Lennart Andersson, direktör Sten-Sture Landström, statssekreterare Ulf Larsson och riksdagsman Jan-Erik Wikström.

Till ledamot efter Larsson, som på egen begäran entledigades 1975-02-15, förordnades samma dag departementsrådet Carl Tomas Edam.

Med stöd av regeringens bemyndigande 1975-02-13 tillkallade statsrådet Hjelm-Wallén samma dag ytterligare fem sakkunniga'till utredningen, näm— ligen riksdagsman Åke Gillström, riksdagsman Kerstin Göthberg, inter- nationelle sekreteraren Urban Karlsson, riksdagsman Hans Nyhage och fru Maj-Britt Olsson.

Till huvudsekreterare utsågs 1972-11-03 undervisningsrådet numera skol- rådet Lennart Teveborg och till biträdande huvudsekreterare planerings- chefen numera byråchefen Bror Lukkari. Teveborg och Lukkari övergick 1975-09-01 till nya tjänster och lämnade därvid sekretariatet. De kvarstår emellertid som experter i utredningen. Som ny huvudsekreterare tillträdde 1975-09-01 skolinspektören Stina Nicklasson. Sekretariatet påbörjade sitt ar- bete 1973-01-10.

De sakkunniga har antagit namnet Utredningen om skolan, staten och kommunerna.

Till utredningen har departementschefen kallat vissa experter, nämligen för

1) ekonomisk-administrativa frågor, 2) pedagogisk-organisatoriska frågor och för 3) personalfrågor (avseende personal inom berörda myndigheter).

Grupperna har följande sammansättning:

1) Ekonomisk-administrativajl'ågor: Landsorganisationen i Sverige (LO) — ombudsman Henry Persson Landstingsförbundet — lze sekreterare Åke Karlsson

(% FL)

Statstjänstemännens Riksförbund (SACO/SR) — ombudsman Hans Sahlén Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) — direktör Thore Gårmark Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO/SR) — sekreterare Lennart Fleischer Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) — utbildningschef Lennart Larsson

2) Pedagogisk-organisatoriskafrågor: Lärarnas riksförbund (LR) — förbundsordförande Göran Kalin Riksförbundet Hem och Skola (RI-IS) — förbundssekreterare Lars Hil- deberg Skolledarförbundet — biträdande skoldirektör Hilding Eriksson Svenska facklärarförbundet (SF)— förbundssekreterare Lars-Erik Klason Sveriges Iärarförbund (SL) — förbundsordförande Hans Hellers Elevförbundet — ordförande Jonny Nilsson Sveriges Elevers Centralorganisation (SECO) — ordförande Hans Keil

3) Personalfrågor: SACO-föreningen vid SÖ — avdelningsdirektör Emil Stetler Statsanställdas förbund — ombudsman Uno Andersson SÖ:s chefstjänstemannaförening och Gymnasieinspektörernas förening (en gemensam representant) — undervisningsrådet Gösta Vestlund SÖ:s tjänstemannaförening (ST-SÖ) — Ize byråsekreterare Kurt Palm- qu1st.

Utredningen inledde sitt arbete med att utföra analyser och kartläggningar för att belysa nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun på skolområdet och för att se i vilken utsträckning statliga myndigheter för närvarande övar inflytande över skolans verksamhet. Detta arbete har re- dovisats i betänkandet (SOU 1974:36) Skolan. staten och kommunerna.

Utredningen har i ett särskilt betänkande (SOU 1975:6) Huvudmanna- skapet för specialskolan och särskolan tagit upp till diskussion frågan om vem som bör vara huvudman för dessa skolformer.

Till ledning för det fortsatta arbetet har utredningen med betänkandet (SOU 1975:9) Individen och skolan velat få till stånd en allmän diskussion främst kring ansvarsfördelningen i pedagogiska och organisatoriska frågor. Utredningen har inbjudit enskilda, organisationer och myndigheter att med anledning av betänkandet inkomma med synpunkter och förslag.

Ansvaret på skolans område hänger naturligt samman med ansvaret för skolans ekonomi. Utredningen har därför funnit det nödvändigt att göra en översyn av bl.a. statens bidrag till skolan. Utredningen har som ett första led i sitt arbete med statsbidragsöversynen kartlagt de nuvarande statsbidragsbestämmelsemas utformning och omfattning samt deras kon- struktion och funktion. Resultatet av det arbetet redovisas i förevarande betänkande.

Eftersom statsbidragen finansierar endast en del av skolverksamheten har utredningen ansett det angeläget att också försöka belysa primärkom- munemas och landstingskommunernas kostnader för skolverksamheten. Resultatet av den undersökningen redovisas också i betänkandet.

Arbetet med de ekonomiska undersökningarna, vars resultat här presen- teras. har skett i olika arbetsgrupper under medverkan av bl. a. följande experter

Biträdande huvudsekreterare Bror Lukkari, ordförande Sekreterare Rune Alexandersson Förste byråsekreterare Claes Cornelius Byrådirektör Anders Edström Departementssekreterare Britta Ekberg Skolsekreterare Våge Ekelius Studierektor Peter Fagerström Undervisningsrådet Kurt Grendin Sekreterare Anders Hedberg Organisationsdirektör Bengt Karlin Sekreterare John-Evert Karlsson Sekreterare Torsten Karlsson Förvaltningschef Stig Mårtensson Fil. kand. Sigyn Olsson Kamrer Bengt Stenhem Skolintendent Bertil Trozell Departementssekreterare Stig |Wandén

Undersökningarna, som endast avser en kartläggning av de faktiska eko- nomiska förhållandena, har föredragits för de sakkunniga och för referens- gruppen för ekonomisk-administrativa frågor. Referensgrupperna för peda- gogisk-organisatoriska frågor eller för personalfrågor har däremot inte deltagit i detta arbete.

Med detta betänkande om skolans ekonomi vill utredningen nu presentera resultatet av hittills utfört arbete på det ekonomiska området. Syftet med betänkandet är som nämnts att redovisa en kartläggning av de faktiska förhållandena avseende skolans ekonomi. Det avser inte att ge uttryck för värderingar eller ståndpunkter från utredningens sida. Med utgångspunkt i bl. a. här redovisade undersökningar avser utredningen att gå vidare med uppdraget att se över statsbidragssystemen på skolans område.

Stockholm i november 1975

Jonas Orring

Lennart Andersson Carl Tamas Edam

Åke Gil/ström Kerstin Göthberg

Urban K arlsson S ten-S ture Landström

Hans N y/tage Maj-Britt Olsson

Jan -E rik Wikström / Lennart Teveborg

Bror Lukkari

Stina Nicklasson

'#?" |||. '_'1'1 'n'-'|hl. P_|'_ 'fl" ' lc—I- 11.7 lIff) || ”"|! Y-J'l & ,;||

.-!|. . . . - ' ' ' .. ' . ' 'L'ill'ä'lf |_._ |'.|.| .

'läH-ll|'|w'| '.å. |ul' t' t' nr'l . anmäl In. |--. ...a- ';1' m...-”| |||: - -»

ilbå' g'lt'L'ILf'l 'I|'||_': ' |

_ l'rj' 'dll'ril'dläålnähc'lrm'll. ' ”Bål-17353” -:|I|'I.|;.'..|.'1'C||' -'

wäl 493835”?! '.'|||||1'.'m|:- ' "" 'i" .H.". U hum: FJHQMH'IHJ |T|'|' L|.|'—

|||Ii._| ". .. || '|| ".". || ||| H'wngt [.Y'Jl'rlf. '.||'|(||u. t'). l—IJ HEL-J . HJ" '

J.' '. ... .|.. . _ ||| .. || .l' a |||'. '|'.

IFE-' |'T'T'uMäättäfl'l'wPhi!"tällä-|||!man|||| -'|u|3._|'|'||' |||..|.'.'|'| '&'-["är" "': www-H MTB-'Lidlflm .H.. .l'.|l-l"'.|(' .|"|| _ .-|.'t'l- '.IE'_ .::. ' l'll-f'r!" wår, |1ulz|wf annu-.nu? , | ' TJ- ' || || |I'|||.»€'_—'1"o"'|' -"|' jig-", lydav'äfmum'nda "'" Rhf?" "! ..'_| |; [! .'.'-t|-|="-.||. :||"l'I'1 '&':qu '|' .'.-. . "' "[ utt-.'"äu-"Z .|..-..är rm .

: '|'-|. ..

" ”"| '| J.Fg. - -"."'l" ii.! |||" "':;lwi trrab|f||r||twu

Tua»

| | _||'"t. t"'l," "" rät: .',_I_1I'.'l.:.l'|,.— AMN-. ”HH!" 'lTUtl'ltftmj '_| '.|. . | . I.!å'l'1'I'V'f __.f: NEJ-|| 'Em .' _.'|' is.: ulf-E' Vivi», _ J.” |"... .|.||'|1|||||,.|t|'-'__-.;1'..f'|'|'|' J

Jkpg; ||' |.. M» H&M:? ?!?!..R'lplq 353511le |||ul|nt|l|é|||||h |..|i'|.|'.'|' ||

_ u ||l|||1- . 'Läb'F 51 '%'"J'll'mi' |"|r|;l'-"."_||'|l||pq|.|)|'|"|'"||_ r'||1. '|'

||||1|'|._ 'MP'IMWR'W-lelhh 'Uf' "'Fi " Milf-" "|. -.'-" . .|'—'.|. .I'jl: ' $'%"- Måna-m.m” .|la5udehhufl-g | |Wctglh- |||| |l|.'|11'lull||a3|

WMFM' 1.'-|:|Iw.t|'..1.-'|;_r'

|||-'är? Hiding! att:. in |||da|||||1|ilu| Tlmtibjb

åt .'"Gl.|||1't'|. 'l'..' ' - Ftw II|'-".l'tg"'-'|'1..

|13åns||run |. I'm-|. Thu!!!

. .- ,." mln—'.'ll-w -.-'|1- ' II -|

| |||» |". IL'Å mint-j .-'|'|. I '

'|' .'.L'.'|'||. W:,uiq'g'tpmu . . I- _.

” mmm tta-...a. | || || |||._ _|.|'

|l ' | -'|

1. Inledning

1.1. Allmänt om utredningens uppgifter

Utredningens huvudsakliga uppgift kan kortfattat sägas vara att göra en total översyn av ansvarsfördelningen på skolans område. Översynen berör främst förhållandena mellan staten å ena sidan samt primärkommuner och landstingskommuner å andra sidan. Den berör också frågor rörande ansvars- och uppgiftsfördelningen i skolfrågor mellan olika myndigheter — kommu- nala och statliga — samt mellan enskilda människor och grupper av män- niskor i och kring skolan. Utredningen skall bl. a. ge exempel på hur man skall göra det möjligt för dem som berörs av skolans verksamhet att få delta i beslut om skolan. Direktiven framhåller det som viktigt att man genom olika åtgärder kan göra skolarbetet inte bara effektivare utan också mer stimulerande och meningsfullt för både elever och skolpersonal.

Våra direktiv förutsätter att utredningsarbetet inriktas mot att öka varje enskild kommuns möjligheter att påverka skolverksamheten. Därvid bör man eftersträva att den enskilda skolan eller annan lokal enhet får besluta och ta ansvar för olika pedagogiska, organisatoriska och ekonomiska frågor. En sådan ordning förutsätter att de lokala skolhuvudmännen — primär- kommuner och landstingskommuner — får ett vidare ansvar för driften av sina skolor än vad som nu är fallet.

Enligt våra ursprungliga direktiv skall arbetet koncentreras till grund- skolan och gymnasieskolan. I uppgiften har också särskolan ansetts böra ingå. Genom tilläggsdirektiv har arbetsområdet vidgats till att avse också specialskolan och statsunderstödd enskild utbildning. Utredningen har i be- tänkandet (SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan redovisat tidigare diskussioner om och ställningstaganden till huvudman- naskapet för specialskolan och särskolan. I betänkandet, som är ett dis- kussionsbetänkande, har också redovisats skäl för och emot ett framtida primärkommunalt huvudmannaskap för dessa skolformer.

Uppgiften att undersöka möjligheterna för ett ökat lokalt ansvarstagande för skolan måste också innesluta ekonomiska ansvarsfrågor. Skolan linan- sieras i dag gemensamt av staten och kommunerna. En översyn av an- svarsfördelningen kan alltså inte isoleras från t. ex. frågan om formerna för statens bidragsgivning till kommunerna. Om ansvaret för skolfrågorna i vad avser ekonomi och organisation till betydande delar förs över till

kommunerna förutsätter detta en omprövning av statsbidragssystemets ut- formning.

Utredningen har inlett arbetet med att redovisa hur och i vilken utsträck- ning statliga myndigheter för närvarande övar inflytande över skolans verk- samhet. Resultatet av det arbetet har redovisats i betänkandet (SOU 1974:36) Skolan, staten och kommunerna. Det innehåller också en beskrivning av nuvarande statsbidragssystem inom skolområdet.

Betänkandet visar att det statliga regelsystemet på skolans område är omfattande. Skolans mål, innehåll och verksamhet regleras av staten i skol- lag, skolförordning, läroplaner m.fl. Skolans organisation i kommunerna regleras också jämförelsevis detaljerat liksom användningen av skolans re- surser.

1.2. Verksamhetsansvar och ekonomiskt ansvar

Den statliga resurstilldelningen till skolan som den kommer till uttryck i statsbidragssystemen är i stort relaterad till det statliga ansvaret för skolans verksamhet. Statsbidragen baseras i huvudsak på lönekostnaderna för skol- ledare och lärare. Lönekostnaderna för denna personal påverkas förutom av de olika löneförmånernas storlek enligt gällande kollektivavtal även av antalet sådana befattningshavare. Det som slutligen bestämmer antalet skol- ledare och lärare är skolorganisationens utformning i de enskilda kommu- nerna.

Skolans organisation i fråga om skolenheter, klassanordningar o. d. regleras för närvarande i det närmaste helt av staten. För grundskolans och Särskolans del beslutar staten genom länsskolnämnderna organisationen nästan i detalj i den enskilda kommunen. När det gäller gymnasieskolans organisation svarar såväl staten som kommunerna för organisationsbesluten. I de fall kommunerna har beslutanderätten ligger den emellertid inom vissa av staten angivna ramar i skolförordning, läroplaner m.fl.

Detta innebär att staten i princip själv påverkar och bestämmer storleken av sitt ekonomiska engagemang i skolväsendet. Statsbidraget blir närmast ett resultat av statliga beslut och regler om skolans organisation och därpå baserad resursanvändning när det gäller resurser för skolledare och lärare. Härtill kan läggas att det också är staten som på arbetsgivarsidan har att ta ställning till de lönekostnader som slutligen bestämmer statsbidragets storlek. Det sker genom att staten genom statens avtalsverk har att förhandla med personalorganisationerna om anställnings- och avlöningsförmåner för skolledare och lärare.

När det gäller det statligt reglerade området av skolväsendet är kom- munernas möjligheter att påverka verksamheten och resurserna med nu- varande regelsystem starkt begränsade. Kommunerna har visserligen teo- retiska möjligheter att genom egna resurstillskott gå över den standardnivå som staten fastställt. Det kan här röra sig om fler undervisningsgrupper än vad regelsystemet medger, ökad lärartäthet eller andra liknande åtgärder. Erfarenhetsmässigt torde man dock kunna utgå från att sådana anordningar har liten omfattning.

När det däremot gäller den del av skolväsendet som inte är reglerad eller endast delvis reglerad av staten har kommunerna naturligen större möj- ligheter att själva avgöra omfattningen av sina resursinsatser och fastställa sin egen ambitions- eller servicenivå. Även inom detta icke-reglerade område blir emellertid det statliga regelsystemet i viss mån styrande. Så t. ex. ställer statliga beslut om skolans organisation vissa minimikrav när det gäller kom- munernas insatser för lokaler, inventarier, läromedel osv. Den slutliga eller högsta servicenivån kan dock kommunerna själva helt avgöra när det gäller resurser för läromedel, lokaler, Skolmåltider, Skolskjutsar, skolsociala insatser osv.

1.3. Ett dubbelt huvudmannaskap

Dagens ansvarsfördelning innebär att vi i praktiken har ett dubbelt hu- vudmannaskap för skolan. Ansvaret för skolans drift och ledning är delat mellan stat och kommun. Det finns alltså för närvarande ingen part — varken stat eller kommun — som kan ta ett totalt och samlat ansvar för skolans drift och ekonomi. Samhällets kostnader riskerar härigenom antingen att bli högre än nödvändigt eller också utnyttjas resurserna mindre ändamåls- enligt än vad som måhända eljest vore möjligt. Den nuvarande ansvars- fördelningen försvårar eller kanske till och med hindrar möjligheterna till en rationell drift och ett effektivt resursutnyttjande.

Våra direktiv anger att vi även i framtiden skall ha ett delat eller ett dubbelt huvudmannaskap för skolan. Så skall t. ex. staten även fortsätt- ningsvis ha ett samlat ansvar för skolans mål och innehåll. Likaså skall staten vara ansvarig för att vi i landet har ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstandard. Staten skall också svara för en betydande del av skolans finansiering. Vad det nu främst gäller är att rikta in an- strängningarna på att med ett bibehållet dubbelt huvudmannaskap men med en ändrad ansvarsfördelning söka åstadkomma en mer samlad an- svarssituation, så att vardera parten inom sitt område får ett mer uttalat totalt ansvar.

Problemet ligger alltså främst i det förhållandet att ansvarsfördelningen i dag inte gör det möjligt för kommunen som lokal huvudman för skolan att mer självständigt förfoga över skolans samtliga resurser. Möjligheterna att åstadkomma en rationell och efter behoven bättre anpassad verksamhet ökar, om man kan se på hela verksamheten och inte bara på begränsade delar av den.

Det samband som i dag finns mellan statens ansvar för vissa verksamheter i skolan och statens ekonomiska ansvar som det kommer till uttryck i de olika statsbidragssystemen innebär bl. a. följande. En mer vittgående ändring i nuvarande ansvarsfördelning när det gäller skolans verksamhet kan inte göras utan en ändring i de nuvarande statsbidragssystemen. Detta under- stryks också i våra direktiv. Om det visar sig omöjligt att förändra de nu- varande statsbidragssystemen innebär detta emellertid också att utredning- ens möjligheter att föreslå några mer egentliga förändringar i den nuvarande ansvarsfördelningen avsevärt begränsas.

Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att skolans statsbidrags- system inte kan ses eller behandlas isolerat från skolans regelsystem i övrigt. Regelsystemet drar nämligen upp ramarna för och innehållet i statens och kommunernas ansvar för skolan. Statsbidragssystemens utformning måste alltså relateras till regelsystemet i övrigt. dess innehåll och utformning. Ett nytt regelsystem med förändrade ramar för statens och kommunernas ansvar för skolan kräver i sin tur också ett nytt bidragssystem.

Utredningen har i diskussionsbetänkandet (SOU 1975:9) Individen och skolan behandlat frågor rörande möjliga förändringar i den nuvarande an- svarsfördelningen mellan stat och kommun på skolans om råde. Betänkandet behandlar i stort sett alla de frågor som utredningen enligt direktiven har att överse. Där tas också upp vissa frågor rörande skolans statsbidragssystem.

1.4. Skolans statsbidragssystem

1.4.1. Nuvarande bidragstyper

Statsbidrag till kommunerna utgår antingen som allmänt tillskott till den kommunala förvaltningen, allmänna statsbidrag. eller som speciella bidrag till olika kommunala förvaltningsgrenar. speciella statsbidrag. De speciella bidragen kan indelas i driftbidrag och investeringsbidrag. Här koncentreras framställningen till driftbidragen.

Allmänt kan man särskilja två grundformer för beräkningen av statsbidrag — kostnadsrelaterade bidrag och prestations- eller enhetsrelaterade bidrag. De kostnadsreleterade bidragen bygger på kommunens kostnader för verk- samheten och utgår med viss del av ett närmare bestämt bidragsunderlag, faktiskt eller schablonmässigt beräknat. Dessa bidrag är i regel relaterade till en viss faktor (resurstillgång), t. ex. lönekostnaderna. De enhetsrelaterade bidragen utgår däremot med ett visst bestämt belopp per producerad enhet eller annan lämplig enhet (per styck, per elev e. d.).

Kommunalekonomiska utredningen har i betänkandet (SOU 1975:39) Statsbidrag till kommunerna mer allmänt redovisat Statsbidragens omfatt- ning och inriktning.

1.4.1.1 Kostnadsrelaterade statsbidrag

De kostnadsrelaterade bidragen är i dag dominerande på det statliga bi- dragsområdet. Även inom skolsektorn har denna bidragstyp och speciellt de bidrag, som är relaterade till viss faktor, alltid intagit en stark ställning. Det finns visserligen inslag av enhetsrelaterade bidragsformer inom ramen för de kostnadsrelaterade bidragsbestämmelserna — men deras betydelse är volymmässigt sett marginell. Samtliga viktiga skolbidrag är till övervägande del relaterade till skolledar- och lärarlönekostnaderna.

De kostnadsrelaterade bidragen inom skolområdet bestäms i väsentliga delar av skolorganisationens utformning. volym, resursuppsättning m. m. Det statliga bidraget kan således betraktas som slutprodukten av de olika faktorer som bildar underlag för skolorganisationsbesluten. Sedan också kost-

nadsfaktorn (lönekostnaden) beaktats, utgör bidraget närmast ett automa- tiskt utfall på betalningssidan av dessa olika beslut.

De kostnadsrelaterade bidragen på skolområdet torde genom kopplingen statsbidrag _ organisation — resurser — regelsystem i övrigt relativt väl beakta skillnaderna i kommunernas kostnadsläge, befolkningsstruktur, geografiska struktur och skiftande förutsättningar i övrigt att bedriva skolverksamheten. De har härigenom också en viss utjämnande ekonomisk effekt mellan kom- munerna.

1.4.1.2 Enhetsrelaterade statsbidrag

Att de enhetsrelaterade bidragen förekommeri betydligt mindre utsträckning än de kostnadsrelaterade torde främst bero på problem att knyta an bi- dragsgivningen till enheter eller prestationer på grund av svårigheter att identifiera värdena och kvantifiera prestationerna. För skolans del utmärks detta av att skolans mål som det fastställts av statsmakterna endast är rikt- ningsgivande och samordnande.

De enhetsrelaterade bidragen kan allmänt genom sin konstruktion anses utgöra en anledning för kommunerna till bättre hushållning med resurserna. En nackdel med konstruktionen är dock att den kan uppfattas som ogynnsam för kommuner med ett oförmånligt kostnadsläge och ett lågt inkomstun- derlag under förutsättning att man vid konstruktionen av ett sådant bi- dragssystem inte tagit hänsyn till dessa faktorer.

1.4.2. Ett nytt statsbidragssystem

Utredningen har i betänkandet Individen och skolan skisserat följande krav på ett nytt statsbidragssystem för skolan.

Det bör bidra till att upprätthålla ett enhetligt skolsystern och en lik- värdig utbildningsstandard. Det bör vara värdebeständigt. Det bör beakta de skillnader som finns mellan olika kommuner. Den nuvarande fördelningen av kostnaderna mellan staten och kom- munerna bör inte förändras. Det bör möjliggöra och stimulera till en ökad lokal beslutanderätt i bl. a. ekonomiska och organisatoriska frågor. Det bör stimulera till en effektiv verksamhet.

Det bör vara ett administrativt enkelt system.

DD El ElClEl Cl

Ett nytt statsbidragssystem bör om möjligt också vara enhetligt utformat för hela ungdomsskolan, dvs. grundskolan och gymnasieskolan.

Ett sådant ökat lokalt ansvar för skolans organisation och resursanvänd- ning som våra direktiv förordar kan, som framgår av det inledande avsnittet, svårligen kombineras med ett system för statens bidragsgivning som även fortsättningsvis är grundat på vissa bestämda kostnader eller resursslag. För att göra det möjligt för kommunerna att överta betydande delar av det nuvarande statliga ansvaret för skolan måste statsbidraget göras neutralt till såväl kostnader som resursanvändning och organisationsval. Ett framtida

statsbidrag bör helst kunna utgå med ett bestämt belopp oavsett med vilken skolorganisation och med vilka resurser kommunerna valt att förverkliga de mål staten ställt upp för skolan. Viktigt att understryka är dock att ett nytt och neutralt statsbidragssystem så långt som möjligt skall vara förenligt med de krav som ställts i inledningen till detta avsnitt.

I enlighet med våra direktiv inriktar vi vår översyn av statsbidrags- systemen inom skolområdet på att finna sådana former för statens bidrags- givning till kommunerna som gör det möjligt att lokalt ta ett betydligt ökat ansvar för skolan.

1.421. Ett neutralt statsbidragssystem

Ett ökat kommunalt ansvar för skolans verksamhet i enlighet med direk- tivens syften innebär ett ökat kommunalt ekonomiskt ansvar för bl. a. sko- lans organisation och resurser. Samtidigt skall kostnadsfördelningen mellan stat och kommun även vid en ny ansvarsfördelning vara oförändrad. Detta innebär att det inte blir möjligt att kombinera ett kommunalt kostnadsansvar med ett system för statens bidragsgivning som även i fortsättningen är kostnadsrelaterat. Ett nytt statsbidragssystem måste alltså förhålla sig neu- tralt till såväl kostnader som resursval. Det får således inte vara så konstruerat att statsbidragets storlek kan påverkas av de kommunala besluten. På mot- svarande sätt kan det konstateras att om staten i fortsättningen, även om det skeri mer begränsad omfattning än för närvarande, kommer att reglera resursdimensionerings- och kostnadsfrågor i övrigt (t. ex. lönekostnaderna) torde förutsättningar saknas för att komma fram till ett statsbidragssystem som inte är kostnadsrelaterat.

Här har begreppet neutralt statsbidragssystem använts som en benämning på ett system som inte är kostnadsrelaterat eller resursanknutet (t. ex. till lärare och skolledare) utan förhåller sig neutralt till kommunernas kostnader, resursval m.m.

Som tidigare visats förhåller sig de kostnadsrelaterade bidragen inte neu- trala till skillnader i kommunernas kostnader. Bidragen beaktar bl. a. sådana kostnader som kommunen inte råder över, t. ex. kostnader föranledda av geografiska avstånd och befolkningsstruktur. Inom skolområdet framträder denna egenskap i statsbidragssystemet i vad avser de för kommunerna opå- verkbara kostnaderna särskilt markant. Detta kommer att framgå av den följande redovisningen.

För att i första hand täcka de för kommunen opåverkbara kostnaderna utgår normalt skatteutjämningsbidrag. Skatteutjämningssystemet är en me- tod att i efterhand justera det samlade resultatet av samtliga övriga åtgärder och att undvika uppenbart orimliga resultat, t. ex. onormalt hög utdebitering i en kommun. Situationen är alltså den att statsmakterna via två skilda system — de kostnadsrelaterade speciella statsbidragen samt det allmänna skatteutjämningsbidraget — kompenserar kommunerna för opåverkbara kost- nader.

I det föregående har konstaterats att ett enhetsrelaterat statsbidragssystem kan få ogynnsamma verkningar på kommuner med t. ex. ett oförmånligt kostnadsläge. En övergång från nuvarande bidragssystem till ett enhets- relaterat system kommer att stöta på stora svårigheter. om man inte samtidigt

beaktar skatteutjämningsproblematiken. Det gäller alltså att finna ett system som blir neutralt till de påverkbara kostnaderna i kommunerna. men som beaktar sådana kostnadsskillnader som sammanhänger med för kommu- nerna opåverkbara faktorer såsom geografiska och befolkningsmässiga för- hållanden.

1.4.2.2 Principiella utgångspunkter för ett nytt statsbidragssystem

De nuvarande driftbidragen till skolan uppvisar, utslagna per elev eller annan enhet, ibland stora variationer kommunerna emellan. Samma förhållande gäller de totala skolkostnaderna, dvs. både kommunernas och statens kost- nader sammanslagna. Detta kommer närmare att redovisas i det följande.

Fråga uppkommer då vilka faktorer som bestämmer bidragsutfallet i den enskilda kommunen och om dessa faktorer även i ett nytt statsbidragssystem skall ges en motsvarande effekt. Med hänvisning till föregående avsnitt torde man därvid i första hand böra uppmärksamma skillnaden mellan fak- torer, vilka är för kommunerna opåverkbara, och sådana faktorer, vilka låter sig påverkas av kommunernas egna dispositioner.

För de påverkbara förhållandena knyts intresset i första hand till frågan vilka möjligheter det nuvarande bidragssystemet ger kommunerna att fritt påverka standarden i skolan och därigenom också bidragsnivån i kommunen.

Som redan framgått av det inledande avsnittet innebär det nuvarande regelsystemet på skolans område att staten påtagit sig en stor del av det direkta driftansvaret för skolan i kommunerna i vad avser den pedagogiska verksamheten. Genom att staten i denna del ansvarar för undervisnings- standarden i skolväsendet, har ringa utrymme lämnats åt kommunerna att själva bestämma över faktorer sammanhängande med utbildningsstandar- den. De skillnader i skolservice som finns mellan olika kommuner föreligger därför i huvudsak utanför den statligt reglerade och det statsbidragsberät- tigade området. Därav följer att om variationerna i statsbidragen kan sägas vara ett uttryck för olika utbildningsstandard. detta är i ringa utsträckning beroende av några kommuners fria dispositionsbeslut. utan beror i huvudsak på andra faktorer. Avgörande har också varit de syften statsmakterna haft beträffande standarden på undervisningen i olika delar av landet.

Av detta torde också framgå att om man anser nuvarande pedagogiska standard men kanske främst standardfördelning acceptabel skulle vid kon- struktionen av ett nytt statsbidragssystem nuvarande fördelning av stats- bidraget kunna tas till utgångspunkt. Härigenom skulle för kommunerna opåverkbara faktorer av t. ex. geografisk och befolkningsmässig karaktär, som till en viss tidpunkt slagit igenom på skolorganisationens uppbyggnad och resursuppsättning samt därigenom också på statsbidragsutfallet, kunna beaktas. Däremot måste fortlöpande förändringar i sådana faktorer bli fö- remål för uppmärksamhet, när man söker metoder och tekniker för framtida justeringar av bidragsnivån.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att ett framtida statsbidrags- system, vare sig det blir ett till skolväsendet specialdestinerat statsbidrag eller en kombination av ett specialbidrag och ett allmänt bidrag till kom- munen, måste beakta kommunernas skiftande förutsättningar att bedriva

skolverksamheten. Detta förutsätts också i utredningens direktiv. Därvid bör främst för kommunerna opåverkbara faktorer vägas in.

1.5. Utredningens undersökningar

Enligt direktiven skall utredningen föra vidare det arbete med statsbidrags- systemet som tidigare utförts inom utbildningsdepartementet och som re- sulterat i två diskussionspromemorior, Hyresbidrag per elev och år (Ds U 1970:12) och Statligt driftbidrag till skolväsendet (DsU 197113).

1 vad avser driftbidragen anger direktiven att utredningen i första hand bör söka lösningar, som innebär att statsbidragen beräknas på även andra grunder än lönekostnaderna för lärarpersonalen. Direktiven säger vidare att man bör utgå från att statens bidrag till skolkostnaderna vid ett nytt bi- dragssystem så långt möjligt bör vara av samma storlek som om existerande system tillämpats. Det innebär att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall vara oförändrad. Ytterligare en viktig utgångspunkt för stats- bidragsöversynen anges i direktiven på följande sätt:

"Genom nuvarande statsbidragssystem för skolväsendet sker i viss mån en an- passning av statsbidragets storlek till kommunernas skiftande förutsättningar att or- ganisera skolverksamheten. Det är angeläget att en sådan anpassning görs möjlig även i ett nytt bidragssystem."

En övergång från nuvarande direkt kostnadsrelaterade statsbidrag på sko- lans område till ett neutralt statsbidragssystem, som inte längre är knutet till lönekostnaderna för skolledare och lärare, kräver en kunskap om stats- bidragens nuvarande utfall och fördelning mellan olika kommuner. Utred- ningen har därför som ett led i sitt arbete med statsbidragen kartlagt de nuvarande statsbidragsbestämmelsernas utformning och omfattning samt deras konstruktion och funktion. Resultatet av det arbetet i vad avser stats- bidragen till grundskolan, gymnasieskolan och särskolan redovisas i detta betänkande. Vidare belyses det ekonomiska utfallet av de nuvarande stats- bidragsbestämmelserna i nämnda skolformer. I betänkandet Skolan, staten och kommunerna har utredningen tidigare redovisat de statsbidragsbestäm- melser som gäller inom skolväsendets område.

Eftersom statsbidragen finansierar endast en del av skolverksamheten har utredningen ansett det angeläget att också försöka belysa primärkom- munernas och landstingskommunernas kostnader för skolverksamheten. Det blir härigenom möjligt att ställa Statsbidragens utfall och fördelning mellan kommunerna i relation till de totala kostnaderna för skolan eller för olika arrangemang i skolan. Vi vill dock redan nu framhålla att en reell jämförelse mellan statsbidragen och de totala skolkostnaderna alltid kommer att försvåras på grund av dels skilda redovisningsår mellan stat och kommun, dels ett oenhetligt sätt att redovisa kostnaderna och intäkterna i kommu-

' nerna.

Av naturliga skäl måste en utredning, som har att arbeta inom en viss avgränsad tid, begränsa sina undersökningar till att avse ett eller högst två redovisningsår. Vi har därför ansett det nödvändigt att på något sätt förankra

våra undersökningar i ett längre tidsperspektiv. Det har kunnat ske dels genom en särskild bearbetning av kommunernas kostnader och intäkter för undervisningsändamål för perioden 1960—1972, dels genom den stats- bidragsundersökning som utbildningsdepartementet genomfört och som re- dovisats i den tidigare nämnda promemorian Statligt driftbidrag till skol- väsendet.

.. :"jlf;' H;...” -- 'i.,' "'P ' 4111? äi'w'll it'tml. ..._ --.- if-

IMFIHÅLIZH IFEÅILIM'UI'. .;nj'l: ',.a-H, ... n' WS$ " 'l".i"'ilii'ri'.tin1!n',, itll inmrti ".|- . -, _, . , u:. l'ap'nitmtinlu maa an... 115.101: ,, , "iF-ib! |'n;l.ll.'i'lf;iir'i ”inga.-— rri- ,,,,

_M|||i,u _ | H- "|'|

(.HI'IJ'IJJUjjl'uu |

, """h-l- åå”! .. 'r'.|,' ,- 1 | ”.'.-":| iur' ll : "EI'H "+ r , . ,.., ' ""'" -' -' ""-' " '.'".'-".. '.'iié'r'"

' - .i'l-"m.

"lF 'n';

i-','-' a,b-$% ' ,

'- "'I-.."]! " """'|"'*"'" .._,..a - I .. .. , ,,,. . ., _ ' ".5' .' . mln: - -" ' ,, || ' ä' | hi -*'I" " | "|-' |: | !]

":"EÄ' - " Ilh- a': _ ” ,, , ” ” sting.-i"» ,. ',...it-'--1.i.--' -- . ,' " ' , "-, ' ':, 'thr ' | , _,| | | ,

EHF-",. . ' ""'"-';';: -"a.' "I-,. , ,, 'l.: -4 ,.

, n. n' " .'. | |"? '. *. . . :. t ,,, 1*."' . .'i . - -'l i" 'i. ' . i- . .. __ .. I 11 . || v,|'| '! " *Vi-"'El- l JL,,” .-"- _ ..i .' ""'. - .' " . ut * "'|_li' ||_ :|_ .'l'lr' ' 4 , '.' . . - .. . . ,, ,,,-"" || ,.._, ,.l.,'l :"in .. ' - -, 1111), ,

REJHLH-u. .. _ , ,,",u-Hl'fl ftp-A"'i-'":'3,'.,r 'F' .',' , , , , g,: LBF

_.. ... .. || | , kul"". " 111,” ,"".l . ,Il:1" |."l'- ,

., ...ji ,. "|,|'1, .. l-.|l|,',=_l""| - * 'I 515":— 141013,- u-.. -' '. "" |. .- .".|—--..' -- 'q'ä'wi ,...? »..1- =-.-,-_- .. Luu:

'.:'.1"',|""'.'..*""'-' . - - -..,, 'L'r'l'L'L'r's-é' | '1,"' , 755 ,Jl, .; .' "' _ ,

| I l"".'.' '.i'..' '-'.' |ll'

- -.. f..-"u _, .'.: -I"H"._' 'j, :,I. I.,..|. _ . , "." QI 'Im—h' '|'-i l'_ ' ' ' " |). :. lh — .,. . i.. . , .t...'v. '..L! " " - H- -,_,:._ "'l'""""., " 'F' ”Ynk-

h.. t' . ."" »

||| ** | .

-||."" [% fame" ,,,, "-', . .IuL'ij' -

. . -. . hdmi? ' .fi?" . . . ."J: _',_t',,|_'-=|-f4 ,

|I'| , ,, | .'.-. ":I' ,. , . ,, ' .i-- ,,9.

2. Kommunernas budget- och redovis- ningssystem

De undersökningar utredningen gjort när det gäller skolans ekonomi baseras i huvudsak på den redovisning som sker hos de lokala skolhuvudmännen. dvs. primärkommuner och landstingskommuner. Av den anledningen har det bedömts lämpligt att här lämna en översiktlig beskrivning av kom- munernas budget- och redovisningssystem.

2.1. Primärkommunernas budget och redovisning

De budgeteringsprinciper som kommunerna för närvarande tillämpar härrör från början av 1960-talet då den s. k. K-planen (normalkontoplan för kom- muner) introducerades. K-planen kan betraktas som ett ekonomisystem, bestående av tre huvuddelar, nämligen

El budgetsystem, El redovisningssystem (normalkontoplan) och El rapportsystem.

Den kommunala verksamheten indelas i budget och redovisning efter den s. k. titelplanen. Denna består av tio huvudtitlar. Skolans verksamhet redovisas inom huvudtitel 6 Undervisning och annan kulturell verksamhet.

Varje huvudtitel är i sin tur indelad i titlar och undertitlar. Skolsektorn indelas på följande sätt.

60 Skoladministration

61. Loka/er och inventarier för skolväsendet 618 Sidoordnad verksamhet

62. Sociala anordningar för skolväsendet 621 Skolmåltider 622 Skolhälsovård 623 Inackordering 624 Skolskjutsar 625 Elevhem

626. Skolbarnskolonier 627 Skolvärdar 629 Övriga skolsociala anordningar

63 Pedagogiska anordningarjör skolväsendet 631 Audivisuella hjälpmedel 632 Skolbibliotek 634 Simundervisning 635 Konsulentverksamhet 636 Psykolog-, kurators- och syo-verksamhet 637 Pedagogisk fortbildning

638 Fritidsverksamhet

639. Övriga pedagogiska anordningar

64. Grundskola 641 Grundskola

65. Gymnasieskola 651 Gymnasieskola 655 Sjöbefälsskola

66. Vuxenutbildning 661 Vuxenutbildning

Varje år sker översyn och anpassning av titelplanen till eventuella lör- ändringar i den kommunala verksamheten.

Titelplanen utgör en del av kontoplanen. Denna består av tio kontoklasser. Klasserna 5—8 disponeras för drift- och kapitalbudget enligt följande:

Kontoklass 5 Driftkostnader Kontoklass 6 Kapitalutgifter Kontoklass 7 Kapitalinkomster Kontoklass 8 Driftintäkter

Indelning av dessa kontoklasser följer den tidigare beskrivna titelplanen. Varje undertitel indelas i konton (aktiviteter) genom att en eller flera siffror läggs till koden för titelindelningen. Detta framgår av följande ex- empel. som avser tillagning och servering av Skolmåltider.

5 . 6 2 1 . 1 Kontoklass 5; Driftbudget (driftkostnader)

Huvudtitel 6; Undervisning Titel; Sociala anordningar för skolväsendet Undertitel; Skolmåltider Konto; Tillagning och servering

I flertalet kommuner sker budgetens anslagsbindning på kontonivå. Med anslagsbindning avses den ram inom vilken förvaltningen i princip fritt disponerar erhållna medel.

Vid indelning av verksamheten i aktiviteter (konton) bör vissa krav vara uppfyllda. Ett sådant krav är att det skall vara praktiskt möjligt att följa

upp kostnader och prestationer. Möjligheterna till en långtgående kostnads- redovisning begränsas oftast av att det är svårt att spalta upp kostnaderna i motsvarande mån. Aktivitetsindelningen bör därvid inte gå längre än vad som är praktiskt möjligt från t. ex. kostnads- och redovisningssynpunkt. Det torde därför t. ex. inte vara möjligt att i detalj redovisa samtliga kostnader för gymnasieskolans olika linjer och specialkurser. En av K-planens hu- vudprinciper är att kostnadsredovisningen skall främja effektiviteten. Det är därför väsentligt att aktivitetsindelningen bygger på hur verksamheten lokalt är organiserad. Detta innebär att det för varje konto/ aktivitet endast bör finnas en närmast ansvarig, t. ex. rektor, tillsynslärare, ekonomiföre- ståndare, husmor etc.

Aktivitetsindelningen görs således med utgångspunkt i lokala förutsätt- ningar. Anpassningen till lokala behov innebär emellertid variationer i kom- munernas tillämpning av K-planen. Som exempel kan nämnas redovisning av kostnaderna för skollokaler. 1 de kommuner där Skolstyrelsen själv svarar för förvaltningen av skolfastigheterna budgeteras och redovisas normalt samtliga lokalkostnader under titel 61 Lokaler och inventarier för skolvä- sendet. Samtidigt som man erhåller en samlad bild över lokalkostnaderna kan underindelning göras i olika aktiviteter såsom, drift, städning och un- derhåll. Någon redovisningsmässig fördelning av lokalkostnaderna på re- spektive skolform förekommer i allmänhet inte i dessa kommuner. Själv- kostnaden kan vid behov beräknas kalkylmässigt. I de kommuner där man övergått till centraliserad fastighetsförvaltning" hyr däremot Skolstyrelsen skollokalerna. Ansvarsavgränsningen mellan fastighetsförvaltningen och Skolstyrelsen upprätthålls genom att fastighetsförvaltningens kostnader bud- geteras och redovisas i en särskild kostnadsställebudget. Kostnaderna för- delas därefter genom intern hyra till skolförvaltningens budget. Den interna hyran delas då normalt upp på grundskola, gymnasieskola, Skolmåltider, skolkontor och andra lokalutnyttjande verksamheter inom skolan.

Behovet av lokal anpassning av och därav följande skillnader 1 kostnads- redovisningen innebär emellertid att kostnadsjämförelser kommunerna emellan försvåras.

2.2. Landstingskommunernas budget och redovisning

De budgeteringsprinciper som för närvarande tillämpas av flertalet landsting grundas på anvisningar och rekommendationer i L-planen, dvs. Landsting- ens budget- och redovisningssystem. På motsvarande sätt som i primärkommunerna indelas landstingens verk- samheter enligt en s. k. titelplan, bestående av huvudtitlar, titlar och under- titlar. De landstingskommunala skolorna redovisas under huvudtitel 4 Un- dervisnings- och bildningsverksamhet. Titelindelningen anknyter till de olika slag av institutioner som sorterar ”Centraliserad fastighe15_ under huvudtitelns verksamhetsområde. För undervisnings- och bildnings- förvaltning innebär att all

verksamheten är titelindelningen följande: kpmmunens fasughel? forvaltning sammanförts

.. till en särskild förvaltning. 40 Folkhögskolor t.ex. fastighetskontor 41 Vakant eller motsvarande.

42 Lantbruksskolor 43 Lanthushållsskolor 44 Skogsbruksskolor 45 F. (1. centrala yrkesskolor

46. Vårdyrkesskolor

47 Vakant

48. Övrig undervisnings- och bildningsverksamhet 49 Främmande verksamhet

Särskolan återftnns med egen titel under huvudtitel 3 Omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda.

Huvudtitlar och titlar är gemensamma för samtliga landsting. Undertitlar- na kan däremot betraktas som ordningsnummer för institutioner eller detal- jer inom varje titel och varierar följaktligen från landsting till landsting. Inom utbildningshuvudtiteln utgör vanligen varje skolenhet en undertitel.

Budgetens uppbyggnad och beståndsdelar illustreras av nedanstående ft-

gur: Uppbyggnad Funktion Finansieringsbudget Driftbudget Kapitalbudget _ Budget- Huvudtitel Huvudtitel samman- drag Titel Titel Undertitel Undertitel Vårdskolan Kontogrupper Vårdskolan Anslagsbundna i X-stad i X-stad specialbudgeter Specifikation Anslags- Personalbudget av kap. objekt villkor

Ansvarsan— Prestationsbudget Kostnadsställebudget knutna bud- geter

Budgeten fastställs på undertitelnivå. För verksamheter inom varje in- stitution beviljas således en bestämd resursram. Resurserna knyts dessutom till nedanstående grupper av produktionsfaktorer respektive intäktsslag ( kon-

togrupper).

Kostnader Intäkter l.l Avlöningar 8.1 Löneersättningarm. m. 1.2 Personalförsäkringar m. m. 8.2 Försäljning av egna produkter m. m. 1.3 Material 83 Försäljning av främmande produkter 1.5 Administrativa främmande tjänster 8.5 Ersättning för lämnade tjänster 1.6 Ovriga främmande tjänster 8.7 Vårdavgifter. bidrag och ersättningar 1.7 Vårdavgifter, bidrag och ersättningar 8.8 Finansiella inkomster m. m. 1 8 Finansiella utgifter m. m. 8.9 lnterna krediteringar l 9 Interna debiteringar

Kostnadsställe- och prestationsbudgeteringen syftar till att bredda kost- nadsansvaret och förbättra möjligheterna till effektiv planering, styrning och kontroll av verksamheten. Detta åstadkommer man genom att inom en in- stitution upprätta budgetar för mindre organisatoriska enheter eller funktio- ner, 5. k. kostnadsställen.

lnom utbildningshuvudtiteln förekommer för närvarande en begränsad indelning av verksamheten i kostnadsställen. Vanligen har ett mindre antal studievägar eller grupper av studievägar, vilka är av särskild ekonomisk be- tydelse, avgränsats som kostnadsställen för vilka speciella budgetar upprät- tas.

Kostnadsställebudgeten byggs upp genom budgetering av prestationer, produktionsfaktorer (resursslag) och kostnader. Syftet med budgeteringen av prestationer är ett försök att till den för kostnadsstället ansvarige delegera ansvaret för verksamhetens genomförande under budgetperioden.

2.3. Sammanfattning

Av ovanstående summariska redogörelse för kommunernas budget- och re- dovisningssystem torde framgå att detta i första hand är ett hjälpmedel för kommunens interna planering. genomförande och uppföljning av olika verksamheter. Med hänsyn till de skillnader som också i framtiden kommer att finnas mellan kommunerna vad avser struktur, förvaltningsorganisation etc. kommer kraven på budgetens och redovisningens detaljutformning att variera från kommun till kommun. Även inom den enskilda kommunen måste tillämpningen av ett i grunden gemensamt system anpassas till bl. a. fackförvaltningens behov. K- och L-planerna är uppbyggda på ett sådant sätt att långtgående möjligheter finns för lokala anpassningar. Just behovet av lo- kal anpassning torde vara en av orsakerna till den relativt oenhetliga bild som de olika kommunernas budget- och redovisningssystem uppvisar. Det har bl. a. lett till att utredningen haft svårigheter att få fram mellan kommu- nerna jämförbara kostnader för exempelvis olika skolformer, stadier och äm- nen.

I detta sammanhang finns anledning att något beröra de önskemål som ibland förs fram om att särskilt kunna följa enbart Statsbidragens fördelning på kostnadsslag. program och enskilda aktiviteter. t. ex. Statsbidragens för- delning på stadium. Studieväg. rektorsområde. årskurs och ämne.

Oavsett efter vilka grunder statsbidragen beräknas utgör de från kom- munernas synpunkt en del av verksamhetens totala finansiering. Statsbidrag uppförs i likhet med övriga inkomster, t. ex. kommunalskatt. avgifter och försäljningsmedel. på budgetens inkomstsida. På budgetens utgiftssida anges de totalanslag som fullmäktige beviljat för verksamhetens bedrivande. Detta innebär att man i kostnadsredovisningen inte har någon praktisk möjlighet att notera hur anskaffade produktionsfaktorer finansieras.

Vad avser nuvarande kostnadsrelaterade statsbidrag till grundskolan och gymnasieskolan kan man ur kommunernas kostnadsredovisning indirekt ta fram hur stor del av lärarnas och skolledarnas sammanlagda löner och perso- nalomkostnader m. m. som finansierats med statsbidrag. Däremot finns det

ingen möjlighet att läsa ut hur stor andel av personalkostnaderna inom olika stadier, studievägar och ämnen som finansierats med statsbidrag respektive kommunala medel.

3. Skolväsendets utveckling och nuvarande omfattning

1960-talet och början av 1970-talet har kännetecknats av en omfattande reformverksamhet på skolväsendets område. Denna reformverksamhet har naturligen satt sina spår i kostnadsutvecklingen på såväl det statliga som det kommunala området. Den utvecklingen beskrivs närmare i kapitel 4.

I detta kapitel redogör vi översiktligt för de viktigaste reformerna under 1960-talet och början av 1970—talet. Av naturliga skäl blir en översikt av denna karaktär starkt schematiserad och utelämnar i och för sig viktiga men kanske mindre omfattande förändringar.

På förslag av 1946 års skolkommission startades redan 1949 en frivillig försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Riksdagen beslöt år 1950 dels att försöksverksamheten skulle fortsätta, dels att en obligatorisk nioårig skola skulle inrättas efter det att försöksverksamheten avslutats. År 1962, då riks- dagen beslöt om en obligatorisk nioårig skola, omfattade försöksverksam- heten ett antal kommuner som hade 50 procent av landets befolkning. Läs- året 1968/ 69 var grundskolan genomförd i samtliga kommuner i årskurserna 1—5. Helt genomförd var skolformen läsåret 1972—73. Redan läsåret 1968/69 omfattade årskurs 9 i grundskolan närmare 85 procent av årskullen.

Skolöverstyrelsen påbörjade 1965/66 en översyn av 1962 års läroplan för grundskolan. Arbetet resulterade i att en ny läroplan fastställdes 1969, Lgr 69, vilken började tillämpas i årskurserna 1, 4 och 7 från och med läsåret 1970/71. Den blev alltså helt införd från och med läsåret 1972/73.

År 1965 beslöts om en utbyggnad av specialskolan innebärande bl. a. att högstadium infördes från och med läsåret 1968/69.

Särskolan har också varit föremål för reformering. År 1967 beslöts om nu gällande ordning. Utbyggnaden har dock allmänt inte slagit igenom förrän under början av 1970-talet.

1957 års skolberedning föreslog bl. a. att en frivillig tvåårig påbyggnad på grundskolan — fackskolan — skulle införas. År 1963 startade försöks- verksamheten. Beslut om införande av skolformen togs år 1964. Fullt ut skulle fackskolan omfatta cirka tjugo procent av en årskull. Införandet skulle ske successivt och anpassas till grundskolans genomförande.

Genom beslut vid 1964 års riksdag ersattes de tre tidigare gymnasierna, dvs. tre- och fyraårigt allmänt gymnasium, treårigt tekniskt gymnasium och treårigt, tidigare tvåårigt, handelsgymnasium, med ett enda integrerat treårigt gymnasium. Elever på den tekniska linjen i gymnasiet kunde gå

ytterligare ett år. Gymnasiet beräknades ta emot ungefär 30 procent av års- kullen. Det nya gymnasiet började läsåret 1966/67.

Vid samma tidpunkt, dvs. 1966-07-01, övertog kommunerna huvudman- naskapet för tidigare statliga gymnasier. Kommunerna hade dock förut svarat för handelsgymnasier och allmänna gymnasier innan dessa efter viss tid förstatligades. Även före gymnasiereformen var kommunerna emellertid skyldiga att bekosta mark, lokaler och inventarier samt svara för den yttre renhållningen för statliga gymnasier.

Yrkesskolan expanderade kraftigt under 1950- och 1960-talen. I mitten av 1950—talet uppgick antalet heltidsläsande elever i kurser om minst fem månader vid centrala, kommunala och enskilda yrkesskolor till cirka 20 000. Läsåret 1965/66 utgjorde antalet elever cirka 75 000.

År 1968 beslöt riksdagen att gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan från och med läsåret 1971/72 skulle ersättas av en enda integrerad gymnasial skola, gymnasieskolan. Då fick gymnasieskolan också en ny läroplan, Lgy 70.

Vid den tidpunkten övertog också primärkommunerna från landstings- kommunerna de centrala verkstadsskolorna och de centrala yrkesskolorna. Samtidigt skedde en omläggning av yrkesutbildningen så att denna fick en bredare inriktning främst genom större inslag av allmänna ämnen och en förlängd utbildningstid.

Jordbruks-, lanthushålls- och Skogsbruksutbildningen ingår i gymnasie- skolan med Iandstingskommunerna som huvudmän från läsåret 1971/72.

Inom vårdområdet har skett en utökad och förändrad utbildning. Så har t. ex. sjuksköterskeutbildningen utökats. Utbildningen har uppdelats i en grundutbildning om fem terminer och vidareutbildning om en eller två terminer. Dessutom har en treterminers utbildning avsedd för elever från den tvååriga vårdlinjen i gymnasieskolan inrättats. En förkortad sjukskö- terskeutbildning om tre terminer har också tillkommit. Den är avsedd för undersköterskor och skötare inom mentalvård. Utbildningen av biträdes- personal och undersköterskor samt mentalvårdspersonal har likaledes byggts ut. Utbildningar för bl. a. tekniska och medicinska assistenter inom sjuk- vården har tillkommit. De olika utbildningarna inom vårdområdet har genomgående sammanförts till vårdyrkesskolor, där i många fall även sjuk- sköterskeutbildning ingår. Omfattning och kurssammansättning växlar mel- lan de skilda landstingskommunerna.

Landstingskommunernas insatser inom annan yrkesutbildning än vård- utbildning har under 1960-talet och början av 1970-talet visat stora skill- nader mellan landstingskommunerna. Medan flertalet landsting begränsat sig till en eller ett par centrala verkstadsskolor, svarade några landsting för nästan all yrkesundervisning inom respektive län. Denna verksamhet avvecklades i huvudsak i samband med gymnasieskolreformen 1971 som medförde en avgränsning av landstingskommunernas uppgifter inom un- dervisningen.

Det landstingskommunala huvudmannaskapet inom gymnasieskolan gäl- ler nu således utbildningar inom vårdyrken (med vissa undantag), jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk. Landstingskommunerna svarar också för utbildningen vid lanthushållsskolor. Med få undantag var landstingskom- munerna redan tidigare huvudmän för lantbruksskolorna. Däremot blev

%

1 00 & ' ' t 90 .! ,! _I 80 s 70 =*'— a'. yr kes— & skola ,så 60 #0 .5 .b »” 50 40 fac kskola | nu"". ut'". 30 ""' 20 gy m nasi u m 10

1950

1 960

1970 1980 Skogsbruksutbildningen med ett undantag en ny uppgift för landstingen. Gymnasieskolreformen ledde till en utjämning mellan landstingen av kost- naden per skattekrona för undervisningen.

År 1967 beslöts om utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen. Utvecklingen var därefter under 1960-talet kraftig. Elevantalet 1970/ 71 upp- gick till 166000. Före den kommunala vuxenutbildningens tillkomst förekom kurser vid kvällsgymnasier. yrkesskolor och tekniska dag- och aftonskolor. Elevantalet var då dock betydligt lägre.

I samband med de olika reformerna har förekommit huvudmannaför- ändringar såväl mellan staten och kommunerna som mellan primärkom- muner och landstingskommuner. Vidare har förändringar i den statliga bi- dragsgivningen skett. Den största förändringen härvidlag har gällt stats- bidraget till gymnasieskolan. Vissa bidragsformer har utgått och samman- förts till enhetliga bidrag eller beaktats i samband med annan bidragsgivning.

Diagram ] Faktisk! och beräknat antal nybörjare i gymnasium. facksko/a och yrkessko/a i procent av motsvarande årskull.

Källa: Proposition ] 965:I , Bilaga 10

Så avvecklades t. ex. statsbidragen till Skolmåltider samt Skolskjutsar och inackordering och ersattes med bidrag genom skatteutjämningssystemet. Det infördes år 1966.

I takt med införande av nya skolformer har äldre skolformer avvecklats. Här kan bara erinras om att parallellt med utbyggnaden av grundskolans högstadium avvecklades t. ex. statliga och kommunala realskolor. praktiska kommunala realskolor och kommunala flickskolor.

Utbildningsväsendets snabba utveckling har ställt stora krav på resurser i fråga om lokaler och lärare. En kraftig ökning av skolbyggnadsprogrammet har därför ägt rum under 1960-talet.

Lärarbristen var under större delen av 1960—talet besvärande. Från mitten av 1960-talet har dock en väsentlig utbyggnad skett och elevantalet i lä- rarutbildningen inom de lärarområden som berör det allmänna skolväsendet har mellan 1960/61 och 1970/71 i det närmaste tredubblats. Detta innebär att vi nu har i det närmaste balans när det gäller tillgång till och behov av lärare. Lärarutbildningen har också under 1960-talet genomgått refor- mering. I början av 1960-talet förstatligades förskollärarutbildningen. Sam- tidigt påbörjades en omfattande utbyggnad och reformering av utbildningen. Från läsåret 1960/61 till läsåret 1972/73 har antalet examinerade lärare fem- dubblats.

Även inom den högre utbildningen har utbyggnad skett under 1960-talet. Utvecklingen inom den sektorn av utbildningsområdet behandlas dock inte närmare i detta betänkande.

1964 års riksdag beslöt om en omfattande reformering av det studiesociala stödet till elever vid gymnasium m. fl. läroanstalter och till elever vid högre utbildning. Det nya studiehjälpsreglementet trädde i kraft läsåret 1964/65 och studiemedelsförordningen 1965-01-01.

Utöver nämnda förändringar i organisation och innehåll för undervis- ningen har kommunernas kostnader under perioden 1960—1972 påverkats av en betydande befolkningsomflyttning. I inflyttningsområden har nya re- sursinsatser krävts för lokaler. inventarier och personal medan reservka- pacitet uppkommit i utflyttningsområden.

En bidragande orsak till kostnadsutvecklingen inom skolväsendet på såväl den statliga som den kommunala sidan är också den allmänna standard- utvecklingen inom hela samhället. Vidare har utbildningsområdet under hela 1960-talet intagit en delvis prioriterad ställning när det gäller fördel- ningen av de samlade samhällsresurserna.

Till snabbt stigande utgifter för kommunerna liksom för staten har också bidragit att antalet elever som fortsatt utbildning efter den obligatoriska skolan har ökat mycket starkt. År 1960 var antalet elever i gymnasium. fackskola och yrkesskola 101000, av vilka många undervisades i statligt gymnasium. För år 1972 var motsvarande antal elever i gymnasieskola med primärkommuner som huvudmän 214 000. Elevantalets utveckling i olika skolformer perioden 1960/61—1972/73 samt omfattningen i de för de lokala skolhuvudmännen närmast berörda skolformerna under läsåret 1974/ 75 re- dovisas i bilaga 2.

4. Kostnadsutvecklingen på skolområdet 1960—1972

De förändringar som kännetecknade skolområdet under 1960-talet och bör- jan av 1970-talet påverkade Skolkostnadsutvecklingen hos staten och hos de lokala skolhuvudmännen — primärkommuner och landstingskommuner. Också andra faktorer påverkade kostnadsutvecklingen, såsom att skolan haft en kraftig kvantitativ utveckling och att elevantalet i vissa skolformer ökat starkt. Ökningen har skett såväl inom den obligatoriska skolan som på det gymnasiala stadiet och inom vuxenutbildningen.

Samhällets kostnader för skolan under den här aktuella perioden har också påverkats av andra förändringar i samhället. Bland annat har befolknings- omflyttningen i landet varit betydande. Dessutom har naturligtvis också den allmänna standardutvecklingen i samhället påverkat resursanspråken i skolan.

Beskrivningarna och analyserna i detta kapitel vad berör den kommunala kostnadsutvecklingen grundas på den officiella kommunala finansstatisti- ken. Denna har för den aktuella perioden bearbetats av den kommunal- ekonomiska utredningen. Beskrivningen av den statliga kostnadsutveck- lingen baseras på statsverkspropositionema för respektive budgetår samt på riksrevisionsverkets budgetredovisning.

4.1. Kommunal finansstatistik med kompletteringar

Den kommunala finansstatistiken som utgör en årlig sammanställning av kommunernas redovisning och utges av statistiska centralbyrån redovisar kommunernas kostnader och intäkter enligt bokslut. Från 1968 har en om- läggning skett vid bl.a. redovisningen av interna poster. Med hänsyn till redovisningens uppläggning i kommunerna skulle i många fall krävas extra arbete för att urskilja s.k. interna poster, dvs. kostnader som inte alltid motsvaras av några direkta utbetalningar för förvaltningen. De utgörs hu- vudsaklzgen av avskrivningar och ränteersättningar till finansförvaltningen (kapitaltjänst). För skolområdets del rör det sig t. ex. om avskrivning av lokaler och inventarier samt räntor på investerat kapital i sådana anlägg- ningar.

Kommunalekonomiska utredningen inhämtade under våren 1973 kom- pletterande uppgifter till finansstatistiken för år 1972 från alla primärkom- muner beträffande löner och arvoden, personalomkostnader (avgifter till allmän sjuk- och yrkesskadeförsäkring, ATP och grupplivförsäkring m. m.) och kapitaltjänst för alla verksamhetsgrenar. Inom undervisningsområdet begärdes dessutom uppgifter om kostnader för läromedel och interkom- munala ersättningar. Kommunalekonomiska utredningen har bearbetat in- samlat material maskinellt. Härigenom har det blivit möjligt att göra en mer omfattande analys av kostnadsutvecklingen. Vid bearbetningen har interna poster för åren före 1968 fördelats på förvaltningsgrenar så att kost- nader och intäkter blirjämförbara för tidsperioden 1960—1972. Med hänsyn till att kostnadsställen införts successivt betingat av de enskilda kommu- nernas interna behov och ännu inte införts i samtliga kommuner är det inte möjligt attjämföra utvecklingen för de olika verksamhetsgrenarna inom undervisningen. Ett korrekt resultat erhålls därför först när man jämför alla verksamhetsgrenarna tillsammans.

För att exemplifiera detta kan nämnas att vissa primärkommuner redovisar kostnaderna för lokaler och inventarier via s. k. kostnadsställen och fördelade på de olika verksamhetsgrenarna, t. ex. grundskola, gymnasieskola och vux- enutbildning. I andra primärkommuner redovisas sådana kostnader på en särskild titel för lokaler och inventarier. I den redovisning och analys av 1972 års skolkostnader som görs i kapitel 5 har dock dessa skillnader i redovisningsteknik så långt möjligt eliminerats. Så har t. ex. för de primär- kommuner, som redovisar kostnaderna för lokaler och inventarier på en särskild titel, dessa kostnader före vår bearbetning fördelats på skolformerna med undantag för vuxenutbildningen i relation till antalet elever i varje skolform.

4.2. Skolkostnadsutvecklingen hos primärkommunerna

Inledningsvis lämnas en översiktlig redovisning av hur kostnaderna för un- dervisningen påverkat den kommunalekonomiska utvecklingen 1960—1972. Därefter belyses kostnadsutvecklingen i olika kommuntyper under perioden 1968—1972.

4.2.1. Mede/värden för riket 1960—1972

Av tabell 1 framgår undervisningens andel i procent av den totala primär- kommunala verksamhetens kostnader och investeringsutgifter inklusive kommunalförbundens verksamhet åren 1960, 1965, 1970 och 1972. I tabellen ingår alltså ej titlarna 67—69 som bl.a. omfattar biblioteks-, teater-, före- läsnings- och konserthusverksamhet samt kommunal musikskola.

Tabell ] Undervisningens andel i procent av den totala primärkommunala verksam- hetens kostnader och investeringsutgifter. Inklusive kommunalförbund och exklu- sive titlarna 67—69.

1960 1965 1970 1972 Bruttokostnader 23,0 24,5 25,9 26,1 Investeringsutgifter 19,9 17,3 17,1 14,4 Totala utgifter 21,3 21,4 22,6 22,7 Nettokostnader 27,3 28,9 30,6 33,0

Skolinvesteringarnas andel av primärkommunernas totala investeringar har minskat från omkring 20 procent i början av 1960-talet till omkring 17 procent åren 1965 och 1970. En ytterligare nedgång till 14,4 procent inträffade år 1972. Driftkostnadsandelen har däremot ökat så snabbt att undervisningens andel av primärkommunernas totala utgifter ökat. Störst är ökningen av undervisningens andel i totala nettokostnader (bruttokost- nader minskade med intäkter). Intäkterna för undervisningen har således inte ökat lika snabbt som kostnaderna.

Nära 90 procent av intäkterna inom undervisningshuvudtiteln har utgjorts av driftbidrag från staten (88,9 procent år 1960 och 89,8 procent år 1972). I relation till bruttokostnaderna har dock statsbidragen minskat, vilket fram- går av tabell 2. Det bör dock observeras att när ett nytt skatteutjämnings- system infördes 1966, avvecklades de särskilda statsbidragsformerna till bl. a. Skolskjutsar, inackordering och Skolmåltider. För dessa ändamål uppbar kommunerna cirka 90 Mkr år 1965. Det motsvarar drygt två procent av kommunernas bruttokostnader för undervisningsändamål.

Tabell 2 Statsbidrag i procent av bruttokostnader respektive investeringsutgifter för undervisning. Inklusive kommunalförbund.

1960 1965 1970 1972 Statliga driftbidrag i procent av bruttokostnader Huvudtitel 6 48,7 48,0 47,2 47,1 Enbart undervisning 53,7 50,9 50.5 49.3 Statliga investeringsbidrag i procent av investeringsutgifter Huvudtitel 6 23,8 19,1 21,6 20,3 Enbart undervisning 25,6 19,7 22,2 21,0

Ökningarna av nettokostnaderna har skett väsentligt snabbare för un- dervisningen än för den samlade primärkommunala verksamheten. Detta framgår av diagram 2, som dessutom visar hur medelskattekraften i riket (genomsnittligt antal skattekronor per invånare) förändrats. Kommuner med låg skattekraft har erhållit tillskott av skatteunderlag från staten fr.o.m. 1966 (skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft). Systemet innebär att kommuner som anses ha brist på skattekraft erhåller tillskott av skatteun- derlag från staten, i fortsättningen kallat tillskott. Detta tillskott motsvarar skillnaden mellan ett av staten garanterat skatteunderlag och det skatteun-

derlag som kommunen verkligen har. Till och med år 1973 kunde kommuner med hög utdebitering erhålla ett särskilt bidrag som utgick enligt generella regler. Regeringen kan dessutom efter ansökan bevilja extra skatteutjäm- ningsbidrag.

Index 500

VII-ll-

WII-III- "lll-lll Hall-lll

100 - __ .. ..

1960 1 61 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 D' 4 2 RI _ k Antal skattekronor/invånare Nettokostnad/invånare lihggllz'iietiokgsllrlfådgreozch- _ exkl tillskott ----- total primärkommunal verksamhet skattekra/t 1960—1972. _._ inkl tillskott __- undervisning, totalt

Att nettokostnaderna ökat snabbare än skattekraften har medfört ett ökat utdebiteringsbehov per skattekrona. Ökningen framgår av tabellerna 3 Och 4.

Tabell 3 Nettokostnader/skattekrona exklusive tillskott. Inklusive kommunalför- bund.

1960 1965 1970 1972 _ Huvudtitel 6 2:97 3:57 4:61 5:04 Enbart undervisning 2:41 3:12 3:94 4:28 Total primärkommunal verksamhet 8:82 10:79 12:87 12:95

Tabell 4 Nettokostnader/skattekrona inklusive tillskott. Inklusive kommunalför- bund.

1960 1965 1970 1972 Huvudtitel 6 2:97 3:57 4:25 4:72 Enbart undervisning 2:41 3: 12 3:63 4:01 Total primärkommunal verksamhet 8:82 10:79 11:86 12:12

Om man räknar med det totala skatteunderlaget, dvs. inklusive tillskott av skatteunderlag från staten (tabell 4), ökade kommunernas nettokostnader i genomsnitt i landet med 3:30 kronor per skattekrona från år 1960 till år 1972. Av detta avsåg mer än hälften eller 1:75 kronor huvudtitel 6 Un- dervisning och annan kulturell verksamhet. Ökningen för enbart under- visningen, alltså exklusive titlarna 67—69, uppgick under samma tid till 1:60 kronor.

Vidjämförelsen bör uppmärksammas att verksamhetsfördelningen mellan primärkommuner och landstingskommuner ändrades 1971. Stockholm in- trädde då i landsting medan Gotland som nybildad primärkommun övertog landstingsuppgifter. Indelningsändringen medverkade till ett mins- kat utdebiteringsbehov för den totala primärkommunala verksamheten från 11:86 kronor år 1970 till 11:72 kronor år 1971. Ändringen påverkade främst huvudtitel 8 Hälso- och sjukvård. Landstingsuppgifter ombesörjes dessutom av Helsingborg och Gävle till och med år 1962 och av Norrköping till och med år 1966.

4.2.2. K ostnadsutveck/ingen i olika kommuntyper ] 968—1 972för under- visning och kulturell verksamhet

För att belysa kostnadsutveckling i olika kommuntyper jämförs i detta av- snitt dels nettokostnaderna för huvudtitel 6, dvs. inklusive titlarna 67—69, per invånare i åldersgruppen 7—18 är, dels nettokostnader per skattekrona, dels statliga driftbidrag i procent av bruttokostnaderna. Främst görs jäm- förelsen för att undersöka om kostnader, utdebiteringsbehov och statsbidrag förändrats olika i olika typer av kommuner från 1968 till 1972.

En jämförelse av undervisningens bruttokostnader per invånare i ålders- gruppen 7—18 år i olika kommungrupper vore naturligtvis mest intressant. En sådan jämförelse ger emellertid inte en riktig bild av utvecklingen. Den visar nämligen för höga värden i mer tättbebyggda kommuner, i kommuner med högt antal invånare och hög skattekraft. Anledningen till detta är att i många av grundskolans högstadieskolor och i gymnasieskolorna under- visades åren 1968 och 1972 också elever från andra kommuner än den egna skolkommunen. Ofta kom sådana elever från kommuner med lägre tät- ortsgriad. invånarantal och skattekraft än den egna skolkommunen. Kost- nader för dessa elever fördelades mellan kommunerna genom interkom- munalla ersättningar. Underlag saknas för att i det nu aktuella undersök- ningsmaaertalet utelämna de interkommunala ersättningarna. Ersättningar- na ingår bland intäkterna. och om dessa helt dras bort erhålls nettokostnader som än jämförbara mot invånarantalet i åldersgruppen 7—18 år kommun- gruppterna emellan. Detta är anledningen till att vi här inte belyser un- dervisningens bruttokostnader.

Vid fördelningen per skattekrona ingår tillskott av skatteunderlag från staten enligt bestämmelser om skatteutjämningsbidrag för respektive år, dvs. enligt de bestämmelser som gällde före revideringen av skatteutjäm- ningssystemet 1974.

Endlast genomsnittsbelopp för åren 1968 och 1972 anges för respektive kommturgrupp. I de fall driftbidraget från staten ändrats i betydande grad

anges som regel också värden för år 1970. Olika sätt hos kommunerna att redovisa t. ex. statsbidragsfordringar kan förklara stora skillnader i stats- bidragsutfall vid jämförelser mellan olika år.

4221. Kommunindelning

Indelningen i olika kommungrupper har skett med tillämpning av kom- munindelningen 1974-01-01 och med klassificering enligt 1970 års värden beträffande tätortsgrad m.m. Kommunerna har klassificerats på följande sätt, nämligen

D kommuner med olika tätortsgrad, El kommuner med olika skattekraft, D kommuner med olika befolkningsutveckling och El kommuner med olika invånarantal.

Stockholms, Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner redovisas se- parat och ingår inte i de redovisade kommungrupperna.

Grupperingen av kommunerna i detta kapitel skiljer sig i viss utsträckning från den som redovisas i övriga kapitel.

4.2.2.2 Kommuner med olika tätortsgrad

Med tätortsgrad avses andelen av befolkningen i en kommun som bor i tätort enligt statistiska centralbyråns definition. Med tätort avses hussam- lingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Kommunerna har grupperats på följande sätt

Kommungrupp Procentandel av befolkningen Antal kommuner som bor i tätort

1—4 - 49,9 43 5 50,0— 69,9 80 6 70,0— 89,9 116

7—8 90,0—100,0 35

Från 1968 till 1972 ökade kostnaderna något mera i kommuner som hade lägre tätortsgrad än övriga. Båda åren var kostnaderna högst i gruppen 7—8. dvs. i kommuner med övervägande tätortsbebyggelse. och lägst i grupp 5.

Som framgår av tabell 5 behövde kommunerna med de högsta netto- kostnaderna per invånare i den aktuella målgruppen (7—18 år) uttaxera minst per skattekrona till undervisningsändamål såväl 1968 som 1972. Ökningen mellan åren var störst i grupp 6. Med undantag för denna grupp minskade nettokostnaderna per skattekrona i kommuner med ökande tätortsgrad båda åren.

K per invånare 7—1 8 år 4 300

3 300

1 000 Diagram 3 Nettokostnader GTUPP _lör undervisning och kultu— Antal rell verksamhet, exklusive kommuner Stockho/m. Goteborg,

Malmö och Gotland

Tabell 5 Nettokostnader/skattekrona inklusive tillskott.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring 1—4 4:43 5:38 + 0:95

5 4:14 5:16 + 1:02 6 4:14 5:20 + 1:06 7-8 4:03 4:96 + 0:93

Tabell 6 visar att en väsentligt mindre del av bruttokostnaderna för un- dervisningsändamål finansierades med statsbidrag i gruppen 1—4. dvs. i kom- muner med lägre tätortsgrad än i övriga grupper. Statsbidragens andel av bruttokostnaderna steg med ökande tätortsgrad med undantag av gruppen 7—8. Från 1968 till 1972 minskade statsbidragen relativt sett för alla grupper utom för grupp 5.

Tabell 6 Statliga driftbidrag 1968 och 1972. Procent av bruttokostnader.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring i procentenheter 1—4 42,7 42,3 — 0,4 5 46,1 46,1 0 6 48,6 47,9 — 0,7 7—8 47.6 45.8” — 1.8

” 45.3 år1970.

4.2.2.3 Kommuner med olika skattekraft

Kommunerna har grupperats på följande sätt.

Kommungrupp Skattekraft i procent av Antal kommuner medelskattekraft

1 — 69 43 2 70— 79 72 3 80— 89 76 4 90— 99 52 5 100—109 17 6 110— 14 Kr per invånare 7—1 8 år 5 000 — 1 972 4 000 3 000 — —1968 2 000 Diagram 4 Nettokostnader 1 000

för undervisning och kultu- rell verksamhet, exklusive Grupp Stockholm, Göteborg. Malmö och Gotland. Antal kommuner

Förändringen från 1968 till 1972 var ungefär lika stor i grupperna 1, 2, 3 och 5, något mindre i grupp 4 och något större i grupp 6. Med undantag för grupp 1 ökade kostnaderna båda åren med ökande skattekraft.

Av tabell 7 framgår att den största ökningen från 1968 till 1972 av net- tokostnader per skattekrona för undervisningsändamål förekom i grupp 5, för vilken också en kraftig minskning av statsbidragslinansieringen redo- visades som framgår av tabell 8. För grupp 2 med det lägsta utdebiteringsbe-

hovet 1968 redovisades den näst största ökningen. År 1972 behövde kom- muner med den högsta skattekraften utdebitera minst till undervisningsän- damil.

Tabell 7 Nettokostnader/skattekrona inklusive tillskott.

Komnungrupp 1968 1972 Förändring 1 4:51 5:31 + 0:80 2 3:92 5:04 + 1:12 3 4:20 5:31 + 1:11 4 4:18 5:13 + 0:95 5 4:06 5:24 + 1:18 6 3:99 4:82 + 0:83

Som framgår av tabell 8 minskade statens driftbidrag i procent av brut- tokostnaderna för undervisningsändamål för alla utom för grupp 4. Den genomsnittliga statsbidragsprocenten varierade med skattekraften på i stort sett samma sätt som den varierade med tätortsgraden både 1968 och 1972. Kommuner med låg skattekraft fick 1972 oförändrat lågt statsbidragjämfört med kommuner med högre skattekraft upp till medelskattekraften.

Tabell 8 Statliga driftbidrag 1968 och 1972. Procent av bruttokostnader.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring i procentenheter

1 44,6 44,4 — 0.2 2 46,1 45,8 — 0.3 3 48,4 47,3 — 1,1 4 48,1 48,3 + 0.2 5 50,7 46,3” — 4.4 6 44,0 43,0 — 1.0 "45.1år1970.

4.2.2.4 Kommuner med olika befolkningsutveckling

Indelningen av kommunerna har grundats på befolkningsutvecklingen pe- rioden 1968—1973.

Kommungrupp Befolkningsutveckling Antal kommuner 1 Minskande befolkning 133 2 Befolkningsökning ( 10 % 100 3 Befolkningsökning > 10 % 41

En utjämning av kostnaderna inträffade under perioden. Mest ökade kost- naderna i kommuner med en befolkningsökning på 10 procent eller mera och minst i kommuner med minskande befolkning.

Tabell 9 visar att den största ökningen av utdebiteringsbehovet för un- dervisningsändamål per skattekrona under perioden 1968—1972 förekom i

Kr per invånare 7—18 år 4 000

1 000 Diagram 5 Nettokostnader för Ulula/visning och kullu— Grupp rcll verksam/rel, exklusive Ant » . -- . al Stockho/m. Goteborg. kommuner Malmö och Gotland.

grupp 3, dvs. i kommuner med en befolkningsökning på tio procent eller mera.

Tabell 9 Nettokostnader/skattekrona inklusive tillskott.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring 1 4:20 5:11 + 0:91 2 4:09 5:07 + 0:98 3 4:14 5:39 + 1:25

Den stora ökningen av utdebiteringsbehovet per skattekrona i grupp 3 berodde bl. a. på att den statsbidragsfinansierade delen av bruttokostnaderna minskade. Av tabell 10 framgår att Statsbidragens relativa andel i finan- sieringen av bruttokostnaderna för undervisningsändamål minskade i alla grupper. Kommuner i mellangruppen, alltså kommuner med mindre be- folkningsökning än tio procent, erhöll såväl 1968 som 1972 högre statsbidrag än kommuner med större befolkningsökning eller kommuner med befolk- ningsminskning.

Tabell [0 Statliga driftbidrag 1968 och 1972. Procent av bruttokostnader.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring i procentenheter

] 45,5 45,1 — 0,4 2 48,8 48,4 — 0,4 3 47,8 45.3” — 2,5

”45.5 år1970.

4.2.2.5 Kommuner med olika invånarantal

Kommunerna har grupperats enligt följande.

Kommu ngrupp Antal invånare Antal kommuner 1 — 9 999 72 2 10 000-19 999 97 3 20 000—49 999 79 4 50 000—99 999 19 5 100 000— 7

Kr per invånare 7—18 år 4 000

1 000 Diagram 6 Nettokostnader Grupp för undervisning och kultu- rell verksamhet, exklusive Antal Stockholm, Göteborg, kommuner Malmö och Gotland.

Minsta ökningen av nettokostnaderna mellan 1968 och 1972 inträffade i grupp 2.

Vad beträffar nettokostnader per skattekrona minskade, som framgår av tabell 11, skillnaden mellan kommunerna med det högsta utdebiterings— behovet och kommunerna med det lägsta utdebiteringsbehovet per skatte- krona från 30 öre år 1968 till 22 öre år 1972. De största kommunerna ut- debiterade minst för undervisningsändamål båda åren.

Tabell 11 Nettokostnader/skattekrona, inklusive tillskott.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring 1 4:36 5:17 + 0:81 2 4:17 5:25 + 1:08 3 4:09 5:19 + 1:10 4 4:14 5:04 + 0:90 5 4:06 5:03 + 0:97

Tabell 12 visar att med undantag för grupp 2 minskade den statsbidrags- finansierade delen av kostnaderna för undervisningsändamål från 1968 till 1972. Minskningen var störst igruppen med de minsta kommunerna. Dessa kommuner finansierar också en mindre del av verksamheten med statsbidrag om man jämför med de större kommunerna.

Tabell 12 Statliga driftbidrag 1968 och 1972. Procent av bruttokostnader.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring i procentenheter

1 45,2 41,7” — 3,5 2 46,0 46.2 + 0,2 3 48,0 45.6b — 2,4 4 47.4 46.6 — 0.8 5 50,1 48,5( — 1,6

”43,0 år 1970

b46,9år1970 (48.0år1970

4.226. Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland

Kommungrupp Kommun 1 Stockholm 2 Göteborg 3 Malmö 4 Gotland

Av de fyra särredovisade kommunerna påverkasjämförelsen av resultaten 1968 och 1972 för Stockholm och Gotland av ändrad verksamhetsfördelning mellan landsting och primärkommuner 1971—01-01. Stockholm inträdde i landsting medan Gotlands läns landsting upplöstes och dess uppgifter över- togs av Gotlands kommun. Göteborg och Malmö svarade hela perioden även för landstingsuppgifter.

Om nettokostnaderna för undervisningen är 1972 fördelas på totala antalet invånare i stället för på antalet invånare 7—18 år erhålls följande värden.

Stockholm 545 kronor Göteborg 523 kronor Malmö 480 kronor Gotland 694 kronor

DUBB

Vid fördelning av kostnaderna på det totala invånarantalet erhålls det högsta värdet för Gotland och det näst högsta för Stockholm. Resultatet blir omvänt om man jämför kostnader per invånare 7—18 år enligt diagram 7. Härav kan man dra slutsatsen att Stockholms höga kostnader per invånare 7—18 år i hög grad förklaras av en relativt mindre andel av befolkningen i dessa åldrar än i övriga kommuner. En annan förklaring kan vara att elever från andra kommuner i relativt större omfattning erhåller under- visning i Stockholm än i de övriga tre kommunerna. Dessutom är kostnader

Kr per invånare 7—1 8 år

5 000

4 OOO-1

2 000—

1 000

Kommun

för kulturell verksamhet m. m. (titlarna 67—69) ingående i huvudtitel 6 högre i Stockholm än i de övriga kommunerna.

Utdebiteringsbehovet per skattekrona ökade för Gotland med 1:97 kronor från 1968 till 1972. Motsvarande redovisning för Stockholm visar en ökning för hela perioden med 27 öre per skattekrona. År 1972 var utdebiterings- behovet per skattekrona för undervisning i Stockholm mindre än hälften samt i Göteborg och Malmö något över hälften av motsvarande utdebi- teringsbehov för Gotland. Detta framgår av tabell 13.

Tabell 13 Nettokostnader/skattekrona inklusive tillskott.

Kommungrupp 1968 1972 Förändring 1 2:70 2:97 + 0:27 2 2:78 3:93 + 1:15 3 3:36 3:68 + 0:32 4 4:65 6:62 + 1:97

Som framgår av tabell 14 fick statsbidragen minskad betydelse för fi- nansieringen av bruttokostnaderna för undervisningsändamål i Stockholm och Göteborg är 1972 jämfört med år 1968. Omvänt resultat kunde noteras för Malmö och Gotland.

Diagram 7 Nettokostnader jör undervisning och kultu- rell verksamhet.

Tabell 14 Statliga driftbidrag 1968 och 1972. Procent av bruttokostnader.

Kommun— 1968 1970 1972 Förändring i grupp procentenheter 1968—1972

1 48,1 44,9 44,1 — 4,0 2 51,5 48,2 46,8 — 4,7 3 49,8 49,6 50,7 + 0,9 4 441 45,1 46,0 + 1,9

4.2.3. Sammanfattande kommentarer

Under 1960-talet och början av 1970-talet ökade skolkostnaderna snabbare än de totala driftkostnadema i primärkommunerna. Statsbidragen för un- dervisningsändamål minskade samtidigt sin del i finansieringen av de ökade bruttokostnaderna. bl. a. därför att de särskilda bidragen till Skolskjutsar. inackordering och Skolmåltider avvecklades 1966. Dessa bidrag beaktades emellertid i det allmänna statsbidrag i form av skatteutjämningsbidrag som infördes 1966. Även om man räknar med de tillskott av skatteunderlag, som kommunerna erhöll genom skatteutjämningsbestämmelserna. ökade emellertid nettokostnaderna per skattekrona snabbare för undervisnings— ändamål från 1960 till 1972 än för primärkommunernas totala verksamhet.

De resultat som redovisas i avsnitt 4.2.2 gäller hela huvudtitel 6 Un- dervisning och annan kulturell verksamhet. Den egentliga skolverksam- heten svarar dock för mer än 90 procent av huvudtiteln.

Av redovisningen framgår att nettokostnaderna per invånare i åldersgrup- pen 7—18 år minskade såväl 1968 som 1972 från kommuner med den lägsta redovisade tätortsgraden och skattekraftsklassen till närmast högre.. Därefter ökade kostnaderna båda åren i kommuner med ökande tätortsgrad och skat- tekraft. Minskning eller stark ökning av invånarantalet förde med sig högre kostnader än liten befolkningsökning. Antalet invånare i kommunerna gav emellertid inte något entydigt utslag.

För nettokostnader per skattekrona rådde såväl 1968 som 1972 ett jämfört med nettokostnader per invånare i flera fall omvänt samband. Utdebite- ringsbehovet per skattekrona i kommunerna minskade alltså med ökande tätortsgrad och invånarantal. Enligt indelningen av kommunerna efter skat- tekraft erhölls de lägsta nettokostnaderna per skattekrona i kommunerna med den högsta skattekraften. Resultatet i övrigt var emellertid inte entydigt. Vid beräkningarna har tillskott av skatteunderlag från staten enligt för res- pektive år gällande bestämmelser om skatteutjämningsbidrag medräknats i antalet skattekronor.

De statliga driftbidragen i procent av bruttokostnaderna ökade med få undantag såväl 1968 som 1972 med ökande tätortsgrad, skattekraft och in- vånarantal. Som regel minskade statsbidragsandelen relativt sett från 1968 till 1972.

1 kommuner med låg tätortsgrad, låg skattekraft och lågt invånarantal kunde man således såväl 1968 som 1972 finansiera en genomsnittligt mindre andel av bruttokostnaderna med statsbidrag än i kommuner som gynnats bättre av sådana yttre faktorer. Ett par förklaringar till detta kan nämnas.

1 de förra kommunernas bruttokostnader ingår sannolikt en större andel interkommunala ersättningar som inte är statsbidragsberättigade. Hos dessa kommuner väger dessutom kostnader för Skolskjutsar, Skolmåltider, lokaler och inventarier relativt tungt. De statsbidragsberättigade lärarlönerna utgör med andra ord en mindre del av bruttokostnaderna än hos de större kom- munerna med högre tätortsgrad och bättre skattekraft.

En sammanfattning av hur primärkommunernas kostnader för under- visning och kulturell verksamhet totalt, dvs. huvudtitel 6, varierade mellan olika kommuntyper åren 1968 och 1972 framgår av nedanstående tablå. Plustecken anger att nettokostnaderna och statsbidragets andel i procent av bruttokostnaderna ökade. Minustecken anger att dessa minskade. I de fall rutorna är skuggade var utvecklingen inte entydig.

Statsbidragen i procent av

Nettokostnader per skatte- brutto kostnaderna

Nettokostnader per invånare krona

7—18 år

Tätortsgraden ökar

Skattekraften ökar

Befolkningsutvecklingen ökar

Invånarantalet ökar

4.3. Skolkostnadsutvecklingen hos landstingskommu- nerna

Liksom i fråga om primärkommunerna lämnas en översiktlig redovisning av hur kostnaderna för landstingskommunernas undervisning utvecklats under perioden 1960—1972. Däremot belyses inte kostnadsutvecklingen un- der perioden 1968 till 1972 i olika typer av landsting. Anledningen till detta är att sådana geografiska, befolkningsmässiga och ekonomiska faktorer som påverkar kostnaderna i primärkommunerna inte synes ha någon reell be- tydelse för landstingskommunernas del.

Landstingskommunerna är i princip huvudmän för sjuksköterskeutbild- ning, vissa folkhögskolor, viss gymnasieskolutbildning samt för utbildning i särskola. Inom utredningens arbetsområde faller av landstingens utbild-

ningsverksamhet gymnasieskolan och särskolan. När det gäller gymnasie- skolan omfattar det landstingskommunala huvudmannaskapet i huvudsak utbildningar inom vårdyrken, jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk. Ur utredningens synvinkel hade det varit värdefullt att särskilt belysa kost- nadsutvecklingen inom just de skolformer som faller inom utredningens direktiv. Så har på grund av redovisningens uppläggning i landstingen inte helt kunnat ske när det gäller den historiska beskrivningen.

4.3.1. Mede/värden för riket 1960—1972

Undervisningens andel av den totala landstingskommunala verksamhetens kostnader och investeringsutgifter åren 1960, 1965, 1970 och 1972 redovisas i tabell 15. I beloppen ingår all undervisnings- och bildningsverksamhet inklusive kulturell och vetenskaplig verksamhet. Sistnämnda verksamheter har ej särredovisats under hela perioden i kommunalekononomiska utred- ningens material. Kostnader för särskolan ingår inte. Dessa ingår bland kost- nader för omsorgsverksamheten i den kommunala finansstatistiken liksom i den kommunalekonomiska utredningens bearbetning och kan därför inte särredovisas.

Tabell 15 Undervisningens andel i procent av den totala landstingskommunala verk- samhetens kostnader och investeringsutgifter.

1960 1965 1970 1972

Bruttokostnader 9,0 9,4 5,8 4,1 lnvesteringsutgifter 20,3 10,5 4,9 4,6 Totala utgifter 10,9 9,5 5,7 4,1 Nettokostnader 5,2 7,0 5,6 4,4

Hos landstingen utgör undervisningens kostnader och investeringsutgifter en betydligt mindre del av den totala verksamhetens kostnader och in- vesteringsutgifter än hos primärkommunerna. Undervisningens andel i för- hållande till den totala landstingskommunala verksamhetens kostnader och investeringsutgifter har dessutom minskat hos landstingen under den re- dovisade perioden. Minskningen har skett i slutet av perioden.

Relativ förändring av Statsbidragens andel i finansieringen av bruttokost- nader respektive investeringsutgifter för landstingens undervisning framgår av tabell 16. Medan driftbidragens andel i finansieringen av bruttokost- naderna minskade hos primärkommunerna från 48,7 procent år 1968 till 47,1 procent 1972, blev förändringen betydligt större under samma tid hos landstingen. Statsbidragsfinansieringen minskade nämligen från 34,6 procent år 1968 till 25,9 procent av bruttokostnaderna år 1972. Liksom hos pri- märkommunerna förekom stora variationer mellan åren i statsbidragen till investeringsutgifter.

Tabell 16 Statsbidrag i procent av bruttkostnader respektive investeringsutgifter för undervisning.

1960 1965 1970 1972 Statliga driftbidrag i procent av bruttokostnader 34,6 28,9 31,3 25,9 Statliga investeringsbidrag | procent av investeringsutgifter 30,5 42,2 16,8 17,3

Liksom hos primärkommunerna ökade nettokostnaderna hos landstingen snabbare för undervisningsändamål än för den totala verksamheten under perioden 1960—1970. För åren 1971—1972 redovisade dock landstingen i mot- sats till primärkommunerna en relativt sett mindre kostnadsökning för un- dervisningsändamål än för den samlade verksamheten. Detta framgår av diagram 8. Av diagrammet framgår dessutom att nettokostnaderna per in- vånare såväl för undervisningen som för den samlade verksamheten ökat snabbare än skatteunderlaget per invånare (skattekraften).

Index

730 .- 660 =.llll 590

19601961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

Antal skattekronor/invånare Nettokostnader/invånare exkl tillskott ----.. total landstingskommunal _ _ verksamhet

— - —|nkl tillskott ——- undervisning totalt

Den snabba ökningen av nettokostnaderna har medfört en relativt sett större ökning av utdebiteringsbehovet per skattekrona för landstingen än för primärkommunerna. Ökningen för landstingen framgår av tabellerna 17 och 18.

Diagram 8 Relativ utveck- ling av nettokostnader och skattekraft 1 960—1 972.

Tabell 17 Nettokostnader per skattekrona exklusive tillskott.

1960 1965 1970 1972 Undervisning 0:23 0:45 0:49 0:42 Landstingens totala verksamhet 4:54 6:36 8:67 9:74 Tabell 18 Nettokostnader per skattekrona inklusive tillskott.

1960 1965 1970 1972 Undervisning 0:23 0:45 0:43 0:39 Landstingens totala verksamhet 4:54 6:36 7:74 8:96

Som framgår av tabell 18 fördubblades nästan landstingens totala net- tokostnader per skattekrona under perioden 1960—1972. Detsamma gällde för undervisningens nettokostnader. men för dessa redovisades en minsk- ning från 1970 till 1972. Minskningen i nettokostnader per skattekrona från 1970 till 1972 har samband med gymnasieskolreformen 1971. Då övertog primärkommunerna en stor del av den yrkesundervisning som landstings- kommunerna tidigare bedrev. Landstingen började visserligen då överta hu- vudmannaskapet för Skogsbruksutbildningen. men kostnaderna för den ut- bildningen har inte hunnit slå igenom i det här redovisade materialet som sträcker sig endast till år 1972.

4.3.2. Sammanfattande kommentarer

Från mitten av 1960-talet har landstingskommunernas kostnader för un- dervisning och kulturell verksamhet ökat betydligt långsammare än kost- naderna för hälso- och sjukvård. Medan de senare ökade med 191 procent under tiden 1965—1970 och med 69 procent under tiden 1970—1972, var ökningen för undervisning och kulturell verksamhet 71 respektive 27 pro- cent. Till den stora kostnadsstegringen för hälso- och sjukvård under senare hälften av 1960-talet bidrog i hög grad överflyttningen av huvudmanna— skapet för mentalvården från staten till landstingskommunerna. Detta med- förde att undervisningens relativa andel av landstingens totala kostnader och investeringsutgifter minskade under perioden. Delvis sammanhänger detta också med att vissa gymnasieskolutbildningar övertogs av primär- kommunerna i samband med gymnasieskolreformen 1971.

Landstingens utbildningsverksamhet förändrades starkt under perioden 1960—1972 liksom primärkommunernas gjorde. Så hart. ex. sjuksköterskeut- bildningen och övrig vårdutbildning inom gymnasieskolan utökats.

När det däremot gäller landstingens verksamhet inom annan yrkesut- bildning före 1971 och inom gymnasieskolutbildningen efter 1971 föreligger stora skillnader i utbildningens kvantitativa uppbyggnad mellan landstings- kommunerna. Vid våra undersökningar har konstaterats att det främst är dessa skillnader som givit utslag i kostnadsvariationerna mellan de olika landstingskommunerna. Det har bl. a. av den anledningen inte bedömts intressant att belysa utbildningskostnaderna i olika typer av landsting. Va-

riationer i fråga om kostnader och utbildningsutbud synes inte direkt sam- manhänga med variationer i geografiska, befolkningsmässiga och ekonomis- ka förhållanden i landstingskommunerna. Det synes i stället vara olika verk- samhetsförändringar på utbildningsområdet som i huvudsak påverkat kost- nadsutvecklingen. Variationerna i kostnaderna mellan de olika landstingen synes främst sammanhänga med hur utbildningsverksamheten i landstingen varit utbyggd vid olika tidpunkter under den här aktuella undersöknings- perioden.

Vi har också redovisat att när det gäller Statsbidragens andel av under- visningens bruttokostnader och investeringsutgifter har dessa minskat under perioden 1960—1972 men också att de är betydligt lägre än hos primär- kommunerna. Det senare sammanhänger huvudsakligen med att utbild- ningsstrukturen visar stora skillnader mellan landsting och primärkommu- ner såväl inom gymnasieskolan som inom andra utbildningsformer.

4.4. Skolkostnadsutvecklingen hos staten

Den beskrivning som här gjorts av Skolkostnadsutvecklingen hos primär- kommuner och landstingskommuner innefattar även till en viss del den statliga kostnadsutvecklingen på skolområdet. Detta sammanhänger med att statsbidrag och andra ersättningar från staten redovisas som intäkter i den kommunala redovisningen. Vi har också särskilt belyst hur stats- bidragens andel av skolväsendets bruttokostnader utvecklats under perioden 1960—1972.

Det kan ändå finnas anledning att här något mer ingående redovisa de statliga kostnadernas utveckling under ungefär samma tidsperiod som skett för primärkommuner och landstingskommuner. Redovisningen avser den statliga kostnadsutvecklingen med tyngdpunkt på undervisningsväsendet. Den omfattar budgetåren 1960/61, 1965/66, 1968/69, 1970/71 och 1972/73. Dessa år kan närmast jämföras med de för kommunerna redovisade ka- lenderåren 1960, 1965, 1968, 1970 och 1972.

Källor för redovisningen har huvudsakligen varit statsverkspropositionen för respektive budgetår samt riksrevisionsverkets budgetredovisning. Re- dovisningen utgår från budgetredovisningen budgetåret 1972/73. Vissa jus- teringar, t. ex. flyttningar mellan olika huvudtitlar, har fått vidtas i grund- materialet så att jämförbarhet mellan olika år erhållits.

Från budgetåret 1969/ 70 har 5. k. lönekostnadspålägg, dvs. beräknad kost- nad för tjänstepensionering, ATP-avgifter, arbetsgivaravgifter m. m., direkt bokförts på respektive huvudtitel och anslag. Detta tillägg utgjorde 1972/73 26 procent av avlöningskostnaderna. När det gäller statsbidrag till viss verk- samhet, t.ex. bidrag till driften av grundskolor m.m., är lönekostnads- tillägget reducerat med den del av de sociala kostnaderna som den lokala huvudmannen svarar för. Det reducerade tillägget utgjorde 1972/73 mellan 10,0 och 10.7 procent. 1 tabellerna 20. 21. 22 och 23 ingår nämnda pålägg för redovisningsåren 1970/71 och 1972/73 men inte för tidigare redovisade redovisningsår. De för 1970/71 och 1972/73 redovisade procentuella an- delarna för åttonde huvudtiteln och för olika ändamål i förhållande till de

totala statsutgifterna är sålunda något för höga. Detta bör beaktas vid jäm- förelse redovisningsåren emellan. För samtliga tabeller och diagram gäller att löpande priser har använts. Undantag utgör dock tabell 21 där omräkning skett till 1972/73 års prisnivå. De statliga inkomsterna och utgifterna hänförs antingen till driftbudgeten eller till kapitalbudgeten. Driftbudgeten är uppdelad för inkomster på

A Skatter, utgifter m. m. och B Inkomster av statens kapitalfonder.

För utgifter är driftbudgeten uppdelad på

A Egentliga statsutgifter och B Utgifter för statens kapitalfonder.

Inkomsterna och utgifterna på drift- respektive kapitalbudgeten redovisas i en totalbudget. Den upptar också vissa transfereringar (överföringar). I det närmast följande avsnittet behandlas kortfattat totalbudgetens utgifter. Därefter kommer endast de "Egentliga statsutgifterna”, dvs. utgifter som inte avser investeringar för staten, att redovisas.

4.4.1. Tata/budgetens utgifter

Tabell 19 Statens utgifter enligt totalbudgeten budgetåren 1967/68—1972/73, Mkr och löpande priser. Källa: Riksrevisionsverkets budgetredovisning.

Huvudtitel Budgetår 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

1 Kungl. hov- o. slotts- staterna 6,9 7,2 7,6 7,7 8,4 9,2 2 Justitiedepanementet 1 220,7 1 308,8 1 655,4 1 810,2 2 235,1 2 442,4 3 Utrikesdepartementet 493,2 664,4 754,4 911,7 942,0 1 165,5 4 Försvarsdepartementet 5 061,0 5 176,7 5 889,6 6 313,6 7 016,9 7 511,7 5 Socialdepartementet 10 0104 10 7612 11 9863 13 751,6 16 074,1 17 916,9 6 Kommunikationsdeparte— mentet 3 434,7 3 376,8 3 635,3 3 7925 3 884,6 4 418,8 7 Finansdepartementet 2 210,5 2 4336 2 376,2 2 451,0 2 933,8 3 749,6 8 Utbildningsdepartementet 6 066,5 6 474,1 7 924,7 8 471,8 9 340,0 9 741,3 9 Jordbruksdepartementet 8108 735,5 870,1 999,0 1 194,1 1 4676 10 Handelsdepartementet 185,1 207,9 234,0 814,4 236,0 249,4 11 Inrikesdepartementet 2 962,0 3 700,0 4 990,2 5 328,3 6 897,3 7 3322 12 Civildepartementet 1 474,4 1 548,3 733,9 741,9 887,0 9826 13 Industridepartementet 1 116,3 1 054,5 1 235,6 1 146,2 1 8790 1 8636 14 Oförutsedda utgifter 0,2 0,3 2,8 0,9 0,6 1,5 15 Riksdagen 61,0 65,3 70,7 92,2 96,5 1075 16 Riksgäldsfonden 1 075,2 1 296,8 1 679,3 2 019,8 1 944,8 2 2349 Statens totala utgifter 36 189,3 38 8112 44 0460 48 652,9 55 5703 61 194,7

Statens totala utgifter budgetåret 1972/ 73 uppgick till omkring 61 miljarder kronor. Totalbudgetens utgifter har under perioden 1967/68—1972/ 73 ökat med 69 procent. Åttonde huvudtitelns utgifter har under samma period ökat med 61 procent. Av statsutgifterna 1972/73 utgjorde cirka 15 procent kapitalinvesteringar. Den tyngst vägande delen av statsutgifterna. över 50 procent, utgjordes av transfereringar (överföringar) till kommuner, företag

och hushåll. Sålunda erhöll kommunerna 12,8 miljarder kronor som bidrag för sin verksamhet. Härav utgjorde bidraget till utbildning 5,8 miljarder kronor. Hushållen erhöll omkring 15 miljarder kronor i form av barnbidrag, studiebidrag, folkpensioner, statliga bostadstillägg m.m.

Den tredje stora posten av statsutgifterna utgjordes av s. k. konsumtions- utgifter, vilka uppgick till drygt 17 miljarder kronor eller cirka 28 procent av totalbudgetens utgifter. Den största delen härav utgjordes av löner till de cirka 180000 statligt anställda, vilka avlönas ur anslag på de olika hu- vudtitlarna. Statsanställda vid t. ex. affärsdrivande verk m. fl. ingår sålunda inte här.

1972/73 gick de största beloppen till social-, utbildnings- och försvars- departementens huvudtitlar. Figur 1 visar utgifternas relativa fördelning på olika ändamål budgetåret 1962/63 respektive 1972/73.

Familjepolitik och social— försäkringar

Undervisning och forskning

Försvar

Ekonomiska tjänster

Bostadspolitik och samhälls— planering Offentlig förvaltning Ofördelade 1972/73 tjänster Figur 1 Statens utgifter .. fördelade på ändamål Hälsovård 1962/63 respektive

I 972/ 73, procent.

4.4.2. Egentliga statsutgifter 1960/61—1972/ 73

Redovisningen baseras på riksrevisionsverkets budgetredovisning för respek- tive budgetår. Indelningen sker efter den grund som gällde för budgetåret 1972/73. Hänsyn har härvid tagits till förändringar mellan huvudtitlar och littera (ändamål). 1 tabellerna 20—23 har således åttonde huvudtiteln justerats. Sådana utgifter som tidigare budgetår ingått under andra huvudtitlar men som 1972/73 ingår i åttonde huvudtiteln har inräknats. Här avses t. ex. utgifter för jordbruks- och Skogsbruksutbildningen, utgifter för förskollä- rarutbildningen m. m. Utgifter för särskola och för arbetsmarknadsutbild- ning ingår ej eftersom utgifter för dessa verksamheter redovisas på annan huvudtitel under hela den aktuella perioden.

Tabell 20 Egentliga statsutgifter på driftbudgeten totalt samt på huvudtitel VIII (justerad), Mkr och löpande priser.

Utgifter Budgetår Totalt 1960/61 1965/66 1968/69 1970/71 1972/73 perioden

Total statsutgift 13 669,23 24 824,7 32 446,4 39 2206 51 240,5 Okning i procent från föregående redovisat år 81,6 30,7 20,9 30,6 Genomsnittlig procentuell ök- ning per budgetår 12,7 9,4 10,0 14,3 11,6 Huvudtitel V111 (justerad) "] 955,3 ”3 8901 "5 600.5 ”7 418,3 178 866,6

Procentuell andel av total stats-

utgift 14,3 15,7 17,3 18,9 17,3 17,2 Okning i procent från föregående redovisat år 99,0 44,0 32,5 19,5 Genomsnittlig procentuell ök— ning per budgetår 14,8 12,9 15,1 9,3 13,4

”Lönekostnadspålägg ingår inte. b Lönekostnadspålägg ingår.

Som framgår av tabellen har av driftbudgetens utgifter cirka 17 procent i genomsnitt gått till åttonde huvudtiteln. Under perioden 1960/61—1970/ 71 ökade huvudtitelns andel av den totala driftbudgeten med mer än 4,5 pro- centenheter. (Jfr figur 1.)

Den genomsnittliga ökningen av de egentliga statsutgifterna har uppgått totalt till 11,6 procent per budgetår under perioden 1960/61—1972/73. För åttonde huvudtiteln är motsvarande ökning 13,4 procent, alltså ungefär två procentenheter högre. Det är endast mellan 1970/71 och 1972/73 som ut- bildningshuvudtiteln redovisar mindre ökning än de totala egentliga stats- utgifterna.

Tabell 20 redovisas i löpande priser. I tabell 21 har de totala statsutgifterna på driftbudgeten omräknats till 1972/73 års priser, dvs. till fast pris. Om- räkningsfaktorerna för respektive budgetår har framräknats ur statistiska centralbyråns nationalräkenskaper (SM N 1974z89) enligt följande

Budgetår Omräkningsfaktor 1960/61 1,7597 1965/66 1,4149 1967/ 68 1,2963 1968/ 69 12624 1969/ 70 1,2100 1970/71 1,1329 1971/72 10585

1972/ 73 1,0000

Tabell 21 Egentliga statsutgifter på driftbudgeten totalt samt på huvudtitel VIII (justerad), Mkr, löpande och fasta priser. Utgifter Budgetår Totalt 1960/61 1965/66 1968/69 1970/71 1972/73 perioden

Total statsutgift:

löpande priser 13 6698 24 8247 32 446,4 39 2206 51 240,5 1972/73 års priser 24 0547 35 1245 40 9603 44 4330 51 240,5 Okning i Mkr i genomsnitt 1972/73 års priser 2 2139 1 945,2 1 736,4 3 403,7 2 265,4 Genomsnittlig procentuell ök- ning i 1972/73 års priser 7,9 5,2 4,2 7,4 6,5 Huvudtitel Vlll (just):

löpande priser "1 9553 "3 8901 "5 6005 ”7 418,3 ”8 8666 1972/73 års priser 3 440,7 5 504,1 7 070,1 8 404,2 8 866,6 Okning i Mkr i genomsnitt 1972/73 års priser 412.7 522,0 667,1 231,2 Genomsnittlig procentuell ök- ning i 1972/73 års priser 9.9 8.7 9.0 2.7 8,2

”Lönekostnadspålägg ingår inte. ” Lönekostnadspålägg ingår.

Tabell 21 visar att den genomsnittliga ökningen av de egentliga stats- utgifterna på driftbudgeten totalt uppgått till 6,5 procent per budgetår under perioden 1960/ 61—1972/ 73. För åttonde huvudtiteln var motsvarande ökning 8,2 procent. Dessa procenttal visar alltså omfattningen av den kvantitets- och standardökning som skett inom det statliga området. Utgifterna för undervisningsväsendet har ökat relativt sett mer än statsutgifterna i övrigt till och med redovisningsåret 1970/71. Därefter har ökningstakten för un- dervisningsväsendet relativt sett minskat väsentligt i förhållande till övriga statsutgifter. 1972/73 var ökningen för åttonde huvudtiteln 2,7 procent och för statsutgifterna totalt 7,4 procent.

Tabell 22 Vissa förändringar i driftbudgeten 1960/61—1972/73, Tkr och löpande priser.

Ändamål

l Utbildningsdepanementet Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll 2 Skolväsendet

Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll Procentuell del av totala

statsutgifterna

Därav Skolöverstyrelsen pedagogiskt utvecklingsar-

bete m. rn. länsskolnämnderna driften av grundskolan m. m. Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll Procentuell del av totala

statsutgifterna

e driften av gymnasieskolan m.m. Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll Procentuell del av totala statsutgifterna f byggnadsinvesteringar i det allmänna skolväsendet g Skolskjutsar h skolbibliotek Totalt 2 a—h Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll 3 Vuxenutbildning Därav kommunal vuxenut- bildning Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll 4 Studiesociala åtgärder

Därav studiebidrag m.m. Skolmåltider Procentuell del av justerad huvudtitel VlIl 5 Lärarutbildning Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll 6 Högre utbildning och forsk- ning Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll 7 Kulturändamål, kyrkliga ändamål, internationellt kulturellt samarbete Procentuell del av justerad huvudtitel Vlll 8 Diverse utgifter på huvud- titel vlllt 9 Drift av särskolan Procentuell del av totala statsutgifterna 10 Skatteutjämningsbidrag m. m. Procentuell del av totala statsutgifterna

U'n:

0.0

U'!»

" Lönekostnadpålägg ingår inte. " Lönekostnadspålägg ingår.

Budgetår

1960/61 1965/66 196839" 1970/71" ' 1972/73

a a a [2 b

4 5505 11 2172 18 9196 23 6294 30 4000 0.23 0,29 0,34 0,32 0,34

1 441 264,2 2 526 5042 3 634 0924 4 656 6540 5 538 5705 73,7 64,9 64.8 62.7 62.4 10,57 10,17 11,20 11,87 10,80

11 018,2 21 9124 30 5839 42 1122 56 3670 3 706,6 7 2715 9 4206 18 676,7 22 1646 5 1434 9 7710 15 2358 21 8887 26 746,9 791 1722 1 504 9492 2 219 9646 3 082 1433 3 762 9345 40,5 38,6 39.5 415 42,4 5,79 6.06 6,84 7,86 7,34

435 1630 731 1990 944 7184 1 101 357,7 1 308 6442 22,2 18,7 16,8 14,8 14,7 3,18 2,95 2.91 281 2,55

111 302,1 207 5469 321 5874 273 7240 227 7940 48 8069 78 4373 2.9 _ _ 4 0275 368,7 — — — 1 410 3400 2 561 4560 3 541 513,6 4 539 9031 5 404 6512 72,1 65,8 632 61.1 60,9

33 8944 82 2895 167 4254 332 7002 519 9445 — — 39 3503 87 1324 126 1453

1,7 2.1 2.9 4,4 5,8

153 9045 415 0746 449 4299 532 3922 520 6835 98 966,8 377 6645 439 9026 521 5025 507 5251 20 346,7 17 2276 _ _ _ 7,8 10,6 8,0 7,1 5,8

53 9590 170 9552 228 645,2 321 9955 323 260,1 2,7 4,3 4,1 4.3 3.6

202 9090 462 5065 744 8688 1 207 928,8 1 503 8995 10,3 11,9 13.3 16,3 17,0

47 570,7 162 3277 261 669,4 342 9615 429 8074 2.4 4,2 4.7 4.6 4.8

24 7070 59 1985 95 4700 — — 11 2007 19 9174 28 885,7 64 8574 116 0105 0,08 0,08 0.09 0,17 0,23

— 526 2383 1 385 673,3 1 715 4549 2 014 678,1

- 2.12 4.27 4,37 3,93

' Avser i huvudsak ersättning till allmänna fastighetsfonden. Från redovisningsåret 1969/ 70 har anslaget fördelats.

Utgifterna under rubriken Utbildningsdepartementet har relativt sett ökat under perioden från 0,23 till 0,34 procent av åttonde huvudtitelns totala utgifter.

Rubriken Skolväsendet, dvs. utgifter för centrala och regionala myndig— heter, driften av grundskolan m. m., driften av gymnasieskolan m. m., in- vesteringar etc., redovisade från budgetåret 1960/61 relativt lägre utgifter för varje år i förhållande till åttonde huvudtitelns utgifter. Däremot hade den i förhållande till de totala statsutgifterna en större andel 1972/73 än 1960/61. Att så var fallet beror på att åttonde huvudtiteln under perioden redovisade en med cirka fyra procentenheter större del av de totala stats- utgifterna. Den höga procentuella delen för "Skolväsendet" budgetåret 1960/61 förklaras av att andra ändamål inom huvudtiteln detta år, såsom vuxenutbildning, studiesociala ändamål, högre utbildning och forskning samt lärarutbildning, hade betydligt lägre utgifter än under senare redovisade är.

Vad gäller olika ändamål inom rubriken Skolväsendet kan konstateras att utgifterna för driften av grundskolan m. m. blivit större för varje redovisat budgetår. För driften av gymnasieskolan m. m. redovisas motsatt tendens. Samma resultat erhålls om man ställer nu nämnda ändamåls utgifter i re- lation till de totala statsutgifterna. I utgifterna för driften av gymnasieskolan rn. m. ingick bl.a. realskolan. Denna skolform har avvecklats i takt med grundskolans införande. Den relativa utgiftsminskningen för driften av gym- nasieskolan m. m. sammanhänger sålunda i stor utsträckning med realsko- lans avveckling.

I tabell 1 redovisas skolverksamhetens andel av den totala primär- kommunala verksamhetens kostnader. Tar man de statliga utgifterna. som ungefär motsvarar vad kommunerna har med i sin redovisning, erhålls föl— jande resultat.

Tabell 23 Statliga utgifter för skolväsendet 1960/61—1972/73.

Kostnadsslag Utgifter i miljoner kronor 1960/61 1965/66 1968/69 1970/71 1972/73 Central och regional förvaltning 19,8 39,0 55,2 82,7 105,3 Driften av grundskolan m.m. 791,2 1 504,9 2 220,0 3 082,1 3 762,9 Driften av gymnasieskolan m. m. 435,2 731,2 944,7 1 101,4 1 308,6 Investeringar 111,3 207,6 321,6 273,7 227,8 Skolskjutsar 48,8 78,4 — — — Skolbibliotek 4,0 0,4 — — — Skolmåltider 20,3 17,2 — — — Kommunal vuxenutbildning — — 39,4 87,1 126,1 Totalt "1 4306 ”2 5787 "3 5809 ”4 6270 b5 530.7 Totala statliga utgifter på drift- budgeten 13 6698 24 824,7 32 446,4 39 220,6 51 240,5 Procent av total statlig utgift 10,5 10,4 11,0 11,8 10,8

” Lönekostnadspålägg ingår inte. b Lönekostnadspålägg ingår.

Statens bruttoutgifter på driftbudgeten enligt tabell 23 har till och med budgetåret 1970/71 ökat i relativ omfattningi förhållande till de totala statli- ga utgifterna. Budgetåret 1972/73 redovisas en nedgång med en procenten- het. Under perioden 1968/69—1972/73 har hänsyn inte tagits till att skatte- utjämningsbidraget avlöst vissa statsbidrag på skolområdet. För nu nämnda år borde därför höjning ske med mellan 0,3 och 0,5 procentenheter för att få en helt rättvisande jämförelse. Vidare måste beaktas att lönekost— nadspålägg ingår 1970/71 och 1972/73, vilket motsvarar knappt en pro- centenhet.

4.4.3. Sammanfattande kommentarer

Av redovisningen i detta avsnitt framgår att de statliga utgifterna inom utbildningsväsendet relativt sett ökat i förhållande till de totala statliga ut- gifterna från budgetåret 1960/61 till 1970/71. De har emellertid minskat relativt sett mellan budgetåren 1970/71 och 1972/73.

Av intresse att notera är också att utgifterna under rubriken Skolväsendet minskat relativt sett i förhållande till samtliga utgifter på den åttonde hu- vudtiteln. Den har dock ökat relativt sett i förhållande till de totala statliga utgifterna under perioden 1960/61—1972/73. I rubriken Skolväsendet ingår bl. a. utgifter för centrala och regionala myndigheter, dvs. Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna, driften av grundskolan m. m., driften av gymna- sieskolan m. m. och investeringar.

De statliga utgifterna för grundskolan m.m. har relativt sett ökat för varje redovisat år i förhållande till såväl utgifterna på åttonde huvudtiteln som till de totala statliga utgifterna. Däremot kan vi konstatera att utgifterna för driften av gymnasieskolan m. m. minskat relativt sett för varje redovisat år i förhållande till såväl åttonde huvudtitelns utgifter som de totala statliga utgifterna. Detta beror bl. a. på avvecklingen av realskolan. Utgifterna för denna skolform belastade nämligen tidigare driften av gymnasieskolan m. m.

Utgifterna för högre utbildning och forskning har relativt sett ökat mest eller med nästan sju procentenheter i förhållande till åttonde huvudtitelns utgifter under perioden 1960/61—1972/73.

Det kan i övrigt noteras att förändrad utgiftsfördelning i stor utsträckning skett mellan olika ändamål i konsekvens med pågående reformverksamhet.

4.5. Sammanfattning

Den stora reformverksamhet som kännetecknade skolområdet under i stort sett hela 1960-talet och i början av 1970-talet har naturligen påverkat sam- hällets kostnader för skolverksamheten. Andra faktorer, såsom elevantalets utveckling, befolkningsomflyttningar och samhällsförändringar i övrigt, har också påverkat kostnaderna för skolan.

När det gäller den primärkommunala sektorn finner vi att skolkostnaderna under perioden 1960—1972 ökade snabbare än de totala driftkostnaderna i primärkommunerna. Motsvarande tendens visar också statens utgifter inom utbildningsväsendet. De har relativt sett ökat mer än de totala statliga

utgifterna till budgetåret 1970/71. Därefter har de emellertid minskat relativt sett. För landstingskommunerna, där för övrigt utbildningsverksamheten utgör en liten del av den totala landstingskommunala verksamheten, har kostnaderna för undervisning och kulturell verksamhet ökat betydligt lång- sammare än för t. ex. hälso- och sjukvården. Den senare dominerar den landstingskommunala verksamheten. Undervisningens andel av landsting- ens totala kostnader och investeringsutgifter har minskat under perioden. Delvis sammanhänger detta också med att vissa gymnasieskolutbildningar övertagits av primärkommunerna i samband med gymnasieskolreformen 1971.

Medan primärkommunerna år 1960 kunde finansiera nästan 54 procent av bruttokostnaderna för undervisningsändamål med driftbidrag från staten var fmansieringsandelen år 1972 49 procent. För landstingskommunerna var motsvarande procenttal 35 respektive 26. De särskilda statsbidragen för undervisningsändamål har under tidsperioden 1960—1972 sålunda minskat sin andel i finansieringen av skolväsendets bruttokostnader såväl hos pri- märkommuner som hos landstingskommuner. Anledningen till detta är bl. a. att de särskilda bidragen till Skolskjutsar, inackordering och skolmål- tider avvecklades år 1966 Dessa bidrag beaktades emellertid i det allmänna statsbidrag i form av skatteutjämningsbidrag som infördes samma år.

Även om man räknar med det tillskott av skatteunderlag som kommu- nerna erhöll genom skatteutjämningsbestämmelserna ökade nettokostna- derna per skattekrona snabbare för undervisningsändamål från 1960 till 1972 än för primärkommunernas totala verksamhet. Så skedde också hos lands- tingskommunerna fram till och med år 1970.

Vi har också undersökt hur olika geografiska, befolkningsmässiga och ekonomiska faktorer påverkat kostnaderna och kostnadsutvecklingen i kom- munerna. Därvid kan konstateras att när det gäller landstingskommunerna synes sådana faktorer inte nämnvärt påverka utbildningens kostnader. Det har därför inte belysts i detta betänkande. Här är det framför allt under- visningens utbyggnad och organisation i övrigt som främst ger utslag på skolkostnaderna.

För primärkommunerna däremot har redovisningen gett vid handen att vissa av de faktorer vi undersökt påverkat kostnaderna för skoländamål i kommunerna. Så synes bl. a. primärkommunernas tätortsgrad, skattekraft, befolkningsutveckling och invånarantal vara intressanta i sammanhanget. Med en viss generalisering kan man med utgångspunkt i vår undersökning konstatera att kommuner med sämre geografiska, sämre befolkningsmässiga och sämre allmänna ekonomiska förutsättningar också har sämre ekonomis- ka förutsättningar att finansiera skolverksamheten än vad bättre lottade kommuner har. Detta förhållande fanns redan år 1968 och har i någon utsträckning förstärkts till år 1972. I viss utsträckning kompenseras dock denna tendens genom skatteutjämningssystemet. Det har emellertid inte varit möjligt att i denna undersökning närmare kartlägga detta.

.. "hå,,f'ui' lill-| ' rr-'|. ltgsllt | ..,-im itu-iaf Lidl; ut;. ":nlt'r "u'l'åll' J.Stä'ttu”.zlgm .....rl'l u' lltlf”.'fi.' i'."_'."l'll.F1.tl " lig.—J |.'?" "' _'| :""lhl. 'fti't'lt? .. ' '.äudl'U||..—'J'lllrlhi..'i_ '|' .|' .I'rlL'i ”väg..., '.!-Nui HM.-H (Flo nåja "JMF-'. .htlrlmr'tlfttlnr r"l '|._|

' " 35.21.1135. .||1|' |.']; (J” 'Lllll rlj L"" ...__-""."';l.'l." ;'|'_

.. . ,TEQH'J "FM?!" '1'31 'luip' .1'4' . t'..

[Håål '”'IAÄJPI'JU'jti ut.

,milat.1|(=||.|s-..._....... . '.

. 11. . 'thl-I' 'i'u'. .l'. '; "lrdyll _m'lrmb Hu...!wl. mr. rn: ' åka.-Mil:. wrn. ;v

? ärm-runka '...'”.Jt. '|i- kt

" .'.. | = | "när"'Lä—_WLHqu*-UJIJ_'1I9|5'|'H ' _ !F-"f"'.i ' '","JJ l:.l'rånll mitit * ..WW. håll:-ÖF. .'J|l 'tåtl' " [allhttPlPllJ

. . "39131 _, m...-u etik.-Mmmm J.J.... nm _.l, . .'"l'"""'.""" ";åu'JlH'W'if"g'wl"'1"+.hl"""uw 'ittr'w'u'tmu . .- "ggr H* """'""'r ;- ?: .|..." FM» uu- qdp'lllsf-m ._j 3. ll"""'J—J"' . rh" "" åälhbugflmwiil'ät _FJ tu) ra. ';jffåhé—Fémw _”! Tn??? | [ hdmi .' . [rfr Fn- man, där |

Ej” &_ || . .- ' är? *?de '.. ' få"? ' ' .' 'if—'.. Ilånfgfww,3,

.Miub' mål!-åååh ail'als'yi m_t'å' eär nah. W ' ' ii- m_ii' bautitfwznuui . ”Jam.”. '.mlä'xl'm g-gwÄq-tmlgalmm f__.l ""i-'I, .wltmwinmt-w = nit MWIHLENM

Hål Jam....

5. Kostnader och intäkter for undervis- ningsändamål 1972

I föregående kapitel redovisades översiktligt kostnadsutvecklingen på sko- lans område under perioden 1960—1972. I detta kapitel behandlas mera i detalj kostnader och intäkter för undervisningsändamål hos primärkom- muner och landstingskommuner. Avsikten är bl. a. att belysa hur kostnader och intäkter för skolverksamheten varierar primärkommunerna och lands- tingskommunerna emellan. Eftersom skolans intäkter till övervägande del utgörs av statsbidrag kan också statens andel av den totala skolekonomin i riket och i enskilda kommuner belysas.

I de undersökningar som här redovisas finner man betydande variationer i skolkostnaderna och i deras sammansättning mellan olika kommuner. De beskrivningar som görs i kapitlet koncentreras när det gäller primär- kommunerna på att belysa sambandet mellan kostnader och intäkter å ena sidan samt vissa geografiska, befolkningsmässiga och ekonomiska faktorer å andra sidan. För landstingskommunerna synes sådana faktorer inte ha samma betydelse, främst på grund av att landstingen omfattar geografiskt och befolkningsmässigt betydligt större regioner än primärkommunerna. Man kan alltså utgå från att sådana geografiska. befolkningsmässiga och ekonomiska faktorer, som för primärkommunerna har stor betydelse för bl. a. skolverksamhetens kostnader, i viss utsträckning elimineras när man studerar landstingsområdena. För landstingskommunerna är det alltså främst andra än här berörda faktorer som påverkar skolkostnaderna. Den såväl för landstingskommunerna som för primärkommunerna viktigaste fak- torn torde vara kommunernas egna ambitioner när det gäller att prioritera skolsektorn och tilldela den resurser.

Allmänt sett torde man emellertid kunna konstatera att kommunernas möjligheter att själva påverka skolsektorn är begränsade jämfört med andra kommunala förvaltningsgrenars. Anledningen härtill är den ansvarsfördel- ning mellan stat och kommun som nu gäller på skolans område.

När det gäller det statligt reglerade området av skolsektorn är kommu- nernas möjligheter att påverka kostnaderna starkt begränsade. Variationer i kostnaderna mellan kommunerna inom den statligt reglerade skolsektorn sammanhänger alltså inte främst med kommunernas egna dispositioner. I stället är variationerna huvudsakligen ett resultat av statliga beslut och regelsystem. Däremot har kommunerna större möjligheter att själva avgöra omfattningen av sina resursinsatser när det gäller den del av skolverksam-

heten som inte är statligt reglerad. Det är då naturligt att variationer i kom- munernas ambitionsnivåer resulterar i variationer i skolkostnaderna. Sådana variationer är däremot svåra att mäta. 1 det följande görs därför i princip inga försök att bedöma i vilken utsträckning skillnader i kostnader kom- munerna emellan beror på olika ambitionsnivå.

5.1. Kostnader och intäkter 1972 hos primär- kommunerna

5.1 .1 Undersökningens utformning

Beskrivningen och analysen grundas i huvudsak på den officiella kommunala finansstatistiken för år 1972. Den har kompletterats med vissa för det här aktuella året speciellt inhämtade uppgifter direkt hos primärkommunerna. Uppgifterna har insamlats av kommunalekonomiska utredningen genom en särskild enkät. Därjämte har vi genom direktkontakter med ett stort antal kommuner kompletterat och ytterligare bearbetat dessa uppgifter. Av- sikten har varit att få ett så enhetligt underlag som möjligt för de kommuner som ingår i undersökningen.

Vid följande analys av kostnader och intäkter år 1972 ingår ej titlarna 67—68 Kulturell verksamhet samt titel 69 Övrig verksamhet tillhörande hu- vudtitel 6.

Försök görs i analysen nedan att ställa statsbidrag och totala intäkter per elev i relation till kostnader per elev dels för olika verksamhetsgrenar (titlar). dels totalt för var och en av skolformerna grundskola. gymnasieskola och vuxenutbildning. I det senare fallet fördelas gemensamma kostnader och intäkter i förhållande till elevantalet i de olika skolformerna. För att resultatet inte skall påverkas av interkommunala ersättningar har dessa tagits bort från betalande kommuns bruttokostnader och från mottagande kom- muns intäkter.

I analysen redovisas vidare hur kostnader och intäkter per elev varierar mellan olika kommuntyper. Kommunerna har därvid grupperats med hän- syn till olika tätortsgrad, garanterad skattekraft. befolkningsutveckling. in- vånarantal och geografisk belägenhet. Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland ingår inte i bearbetningar enligt de fyra förstnämnda grupperingarna.

Indelning i kommungrupper framgår av de olika diagrammen. Samman- fattningsvis grundas grupperingarna på följande.

Med tätortsgrad avses andelen av befolkningen i en kommun som bor i tätort enligt statistiska centralbyråns definition. Med tätort avses hussam- lingar med minst 200 invånare. såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. (Våra beräkningar baseras på 1970 års värden).

Befolkningsutvecklingen, ibland betecknad som utvecklingsklass. grundas på förändring av befolkningen inom kommunen under perioden 1967—1972.

Antalet invånare 1972-01-01 ligger till grund för kommungrupperingen i invånarantal.

Med geografisk belägenhet avses gruppering av kommunerna dels efter stödområdestillhörighet. dels efter skattekraftstillhörighet. Indelning efter stödområdestillhörighet grundas på kungörelsen (19701180) om statligt regio- nalpolitiskt stöd enligt följande:

Det allmänna stödområdet omfattar Norrbottens. Västerbottens. Jämt- lands. Västernorrlands och Gotlands län. Bollnäs. Hudiksvalls. Ljusdals. Nordanstigs. Ovanåkers och Söderhamns kommuner i Gävleborgs län. Avesta. Borlänge. Falu. Gagnefs. Hedemora. Leksands. Malungs. Mora. Orsa. Rättviks. Säters. Vansbro och Älvdalens kommuner i Kopparbergs län. Arvika. Eda. Filipstads. Hagfors. Munkfors. Sunne. Säffle. Torsby och Årjängs kommuner i Värmlands län. Bengtsfors. Dals-Eds. Färgelanda. Melleruds och Åmåls kommuner i Älvsborgs län. Munkedals, Strömstads och Tanums kommuneri Göteborgs och Bohus län. Borgholms och Mörby- långa kommuner i Kalmar län.

Det inre stödområdet omfattar Norrbottens län utom Piteå. Älvsbyns. Lu— leå och Bodens kommuner. Västerbottens län utom Nordmalings. Roberts- fors. Skellefteå. Umeå och Vännäs kommuner. Jämtlands län. Sollefteå och Ånge kommuneri Västernorrlands län. Ljusdals kommun i Gävleborgs län. Malungs. Mora. Orsa. Vansbro och Älvdalens kommuner i Kopparbergs län samt Torsby kommun i Värmlands län.

Indelning av kommunerna efter skattekraft har skett i enlighet med lagen (1973:433) om skatteutjämningsbidrag. Lagens ;"6 lyder

"Kommun tillförsäkras ett skatteunderlag som motsvarar följande procent av me- delskattekraften. nämligen

130 %: Kommunerna i Norrbottens län utom Luleå och Piteå; Lycksele. Sorsele. Storuman. Vilhelmina och Åsele; 120 %: Luleå och Piteå-.Norsjö. Vindeln och Vännäs; Sollefteå; Kommunerna i Jämt- lands Iän utom Östersund; Älvdalen; 115 %: Gotland. 110 %: Nordmaling. Robertsfors. Skellefteå och Umeå; Kommunerna i Västernorr— lands län utom Sollefteå; Bollnäs. Hudiksvall. Ljusdal. Nordanstig. Ovanåker och Söderhamn; Östersund; Malung och Orsa; Torsby: 100 %: Ockelbo; Leksand. Mora. Rättvik och Vansbro; Arvika. Eda. Hagfors. Munk- fors. Sunne och Årjäng; Bengtsfors och Dals—Ed; Borgholm och Mörbylånga; Öckerö;

95 %: Övriga kommuner.———"

Indelningen av kommunerna enligt dessa bestämmelser innebär en geo- grafisk indelning grundad på en bedömning av behovet av skatteutjäm- ningsbidrag. Indelningen återspeglar således inte de enskilda kommunernas skattekraft.

Indelningen av kommunerna i storstadsområden har skett i enlighet med Zä i kungörelsen om lokaliseringssamråd (1971151 med ändring 19731870). Stor-Stockholm omfattar samtliga kommuner i Stockholms län med undan- tag av Norrtälje kommun. Stockholmsförorterna omfattar Stor-Stockholms kommuner med undantag av Stockholms kommun. Stor-Göteborg omfattar Ale. Göteborgs. Härryda. Kungsbacka. Kungälvs. Lerums. Mölndals. Par- tille. Stenungsunds. Tjörns och Öckerö kommuner. Göteborgsförorterna om- fattar Stor-Göteborgs kommuner med undantag av Göteborgs kommun.

Stor-Malmö omfattar Bara. Burlövs. Kävlinge. Lomma. Lunds. Malmö. Staffanstorps. Svedala och Vellinge kommuner. Malmöförorterna omfattar Stor-Malmö kommuner med undantag av Malmö kommun.

Uppgifterna om antalet elever har hämtats från officiell statistik och utgör för

El grundskolan medeltal av antalet elever den 15 september 1971 och den 15 september 1972. El gymnasieskolan medeltal av antalet elever den 15 september 1971 och den 15 september 1972 jämte tillägg för de elever som börjat efter den 15 september 1972 fram t. o. m. den 30juni 1973 oavsett kurslängd samt för El vuxenutbildningen medeltal av antalet kursdeltagare vecka 10 och vecka 42 år 1972.

5 .1 .2 Undersökningens omfattning

Uppgifter från alla kommuner enligt 1971 års indelning har bearbetats. Från denna totalbearbetning har hämtats riksvärden. Bearbetningen i kommun- grupper har däremot skett med tillämpning av indelningen i kommuner 1974-01-01. Därvid har kommunblock med kommuner som delats mellan två eller flera kommuner uteslutits. Vidare har sådana kommuner uteläm- nats som inte hade grundskolan helt utbyggd under 1972. Av bilaga 3 framgår vilka kommuner som ej ingår i den kommungruppvisa bearbetningen. I analysen ingår skolförbundens kostnader och intäkter. Medlemskommu- nernas tillskott för täckning av förbundens nettokostnader ingår dock inte.

Efter nämnda ändringar uppgår antalet behandlade kommuner till 249. I dessa finns de olika skolformerna representerade i följande omfattning:

Cl grundskola 249 El gymnasieskola 192 El vuxenutbildning 229

Urvalsundersökningen omfattar följande procentuella andel av de totala kostnaderna och intäkterna samt av elever och befolkning i riket:

Grund- Gymnasie- Vuxenut- skola skola bildning Bruttokostnader 91.2 89.1 91.4 Personalkostnader 91.0 89.4 91.7 Läromedel 90.6 89.5 94.3 Intäkter 91.0 89.3 91.3 Statsbidrag 91.1 89.2 91.4 Nettokostnader 91.4 88.9 91.5 Elever 91.0 90.7 90.2

Befolkning. 90.8 procent

5.1.3. Inde/ning i verksamhetsgrenar

En första bearbetning av uppgifter från alla kommuner enligt 1971 års in- delning har avsett följande verksamhetsgrenar

Skoladministration lokaler och inventarier Skolmåltider Skolskjutsar och inackordering övriga sociala anordningar pedagogiska anordningar grundskola

gymnasieskola vuxenutbildning

DDDDDDDDD

Kommunerna fördelar i varierande grad kostnader via kostnadsställen till kostnadsbärare på driftbudgeten. För skolverksamheten gäller detta främst beträffande lokaler och inventarier. I 65 kommuner fördelades lokal- och inventariekostnader år 1972 via kostnadsställe till grundskola och gym- nasieskola och i vissa fall även till vuxenutbildningen. I några av dessa kommuner kvarstod dock smärre restbelopp under titeln lokaler och in- ventarier.

Med hänsyn till föreliggande skillnader i redovisningssätt är det föga me- ningsfullt att jämföra på titel 61 redovisade lokal- och inventariekostnader i olika kommuner. Också kapitaltjänst (intern ränteersättning och avskriv- ning) har fördelats på motsvarande sätt via kostnadsställen. Vid den da- tatekniska bearbetningen har de ej fördelade nettokostnaderna fördelats pro- portionellt på grundskola och gymnasieskola i förhållande till antalet elever i dessa skolformer. Samtliga nettokostnader för lokaler och inventarier ingår således bland bruttokostnader och nettokostnader för grundskola och gym- nasieskola.

De olika verksamhetsgrenarna behandlas först översiktligt var för sig. Därefter redovisas de beräknade totala kostnaderna per elev i grundskola. gymnasieskola och vuxenutbildning efter proportionell fördelning av de olika verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkteri förhållande till antalet elever i reSpektive skolform. Fördelningen har skett på följande sätt:

Verksamhetsgrenar Fördelning Grund— Gymnasie- Vuxenut— skola skola bildning Skoladministration x x x Skolmåltider x )( Skolskjutsar x Ovriga sociala anordningar x x Pedagogiska anordningar x x Grundskola x Gymnasieskola x Vuxenutbildning Summa för respektive skolform x x

I bilaga 4 redovisas kostnader per elev för de olika verksamhetsgrenarna och skolformerna dels för kommuner enligt 1974 års indelning ingående i urvalsundersökningen (4 a). dels för övriga kommuner enligt 1971 års in- delning som ej medtagits i den kommunvisa bearbetningen (4 b).

Med hänsyn till att kostnader och intäkter för de olika verksamhets- grenarna i varierande utsträckning fördelats på skolformerna utgör summan för respektive skolform det säkraste underlaget förjämförelser kommunerna emellan. Därför koncentreras jämförelserna av skolkostnaderna kommu- nerna emellan till att avse de totala kostnaderna och intäkterna per elev i grundskola. gymnasieskola och vuxenutbildning.

Efter fördelning av gemensamma kostnader och intäkter på det sätt som beskrivits erhålls totalt för riket följande fördelning på respektive skolformer 1972. I möjligaste mån har interkommunala ersättningar frånräknats de an- givna beloppen. Sådan frånräkning har skett från kostnaderna med 232 mil- joner kronor och från intäkterna med 199 miljoner kronor. Inklusive dessa belopp uppgick kommunernas totala bruttokostnader och intäkter för grund- skola. gymnasieskola och vuxenutbildning år 1972 till 9 013 respektive 5 039 miljoner kronor.

Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Totalt Mkr Procent Mkr Procent Mkr Procent Mkr Procent Bruttokostnader 6 731 76.6 1 852 21.1 198 2.3 8 781 1000 därav personalkostnader 4 358 76.3 1 201 21.0 157 2.7 5 716 1000 läromedel 294 67.5 132 30.3 10 2.2 436 100.0 Intäkter 3 603 74.4 1 117 23.1 120 2.5 4 840 1000 därav statsbidrag 3 396 74.5 1 043 22.9 117 2.6 4 556 1000 Nettokostnader 3 128 79.3 736 18.7 78 2.0 3 942 1000

För de olika skolformerna utgör därvid personalkostnader. läromedelskost- nader och statsbidrag följande procentandel av bruttokostnader respektive intäkter.

Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Totalt

Procentandel av bruttokostnader — personalkostnader 64.7 64.8 79.1 65.1 — läromedelskostnader 4.4 7.1 4.9 5.0 Statsbidragens andel i procent av intäkter 94.3 93.4 97.4 94.1

5. I .4 Skoladministration

Under titeln Skoladministration redovisas Skolstyrelsen och dess centrala organisation (skoldirektion. skolkansli. skolkontor). Administrationen för de olika skolformerna (rektorsexpeditioner) redovisas emellertid i en del kommuner under Skoladministration och i andra kommuner under respek- tive skolform. Därför är det svårt att jämföra kostnaderna för skolad- ministrationen mellan olika kommuner.

Statsbidrag utgår till löner. avgifter till försäkring för tilläggspension och allmän arbetsgivaravgift för skoldirektör. biträdande skoldirektör. skolledare och biträdande skolledare. I en del kommuner redovisas dock statsbidrag till dessa tjänster bland statsbidrag till lärarlöner under grundskola och gymnasieskola.

Enligt totalundersökningen erhölls följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972:

D bruttokostnader 222 kronor därav personalkostnader 160 " CI intäkter 24 " därav statsbidrag 19 " E] nettokostnader 197 "

Motsvarande belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 24 och 25. I dessa tabeller anges även lägsta genomsnittsvärde för län. lägsta värde för kommun. medianvärde för kommunerna. högsta genomsnitts— värde för län och högsta värde för kommun.

Tabell 24 Kronor per elev för Skoladministration år 1972. exklusive Stockholm. Göteborg, Malmö och Gotland.

Bruttokostnader Intäkter Netto- kostnader

Därav Därav personal— stats— kostnader bidrag Genomsnitt för riket 194 136 17 14 177 Lägsta genomsnitt för län 135 95 8 6 123 Lägsta värde för kommun 28 8 O 0 28 Medianvärde för kommunerna 178 117 8 O 167 Högsta genomsnitt för län 261 192 41 31 229 Högsta värde för kommun 421 334 206 147 392

Tabell 25 Kronor per elev för Skoladministration år 1972, inklusive Stockholm, Göteborg. Malmö och Gotland

Bruttokostnader Intäkter Netto- kostnader

Därav Därav personal- stats- kostnader bidrag Genomsnitt för riket 226 163 25 19 201 Lägsta genomsnitt för län 135 95 8 6 123 Lägsta värde för kommun 28 8 0 0 28 Medianvärde för kommunerna 180 119 8 0 169 Högsta genomsnitt för län 331 269 65 53 320 Högsta värde för kommun 421 358 206 147 399

Av tabellerna 24 och 25 framgår att kostnaderna för skoladministrationen domineras av personalkostnaderna. De motsvarar cirka 70 procent av de totala kostnaderna. Vidare kan noteras att driftbidragen från staten enligt kommunernas redovisning finansierar endast omkring 8 procent av admi- nistrationskostnaderna. Som ovan nämnts redovisas dock statsbidrag till skolledartjänster i en del kommuner bland statsbidrag till lärarlöner.

Kostnaderna för skoladministrationen påverkas i hög grad av hur skol- , organisationen i den enskilda kommunen är utbyggd. I tabellerna 24 och 25 ingår t.ex. kommuner med förutom grundskola fullt utbyggd gymna- sieskola och en omfattande vuxenutbildning tillsammans med kommuner med enbart grundskola. Några mer långtgående slutsatser av dessa jäm- förelser mellan kommunerna kan knappast dras och är kanske inte heller intressanta.

5.1.5 Skolmåltider

Som regel erbjuds elever i grundskola och gymnasieskola fria Skolmåltider. I undantagsfall tillhandahålls måltider åt endast vissa elever. Utöver ett huvudmål serveras i en del kommuner också ett mellanmål. främst i kom- muner med långa resor till skolorna. I vissa kommuner ombesörjs verk- samheten av entreprenör. varvid inga personalkostnader redovisas.

Bland intäkterna ingår hos vissa kommuner ersättningar från andra kom- muner för fria Skolmåltider åt elever från dessa kommuner. Uppgifter saknas om i vilken utsträckning dessa ersättningsbelopp redovisats som intäkter under titeln Skolmåltider. Om kommunerna ej kommit överens om annat utgår ersättning enligt kungörelsen (1972:50) om vissa ersättningar vid kom- munal samverkan på skolväsendets område. För läsåret 1972/73 utgjorde ersättningen för fria Skolmåltider enligt denna kungörelse 465 kronor för elev och läsår. Andra intäkter utgörs av ersättningar från lärare. övrig per- sonal m. fl. samt avgifter från elever för mellanmål. Särskilt statsbidrag utgår ej till Skolmåltider.

Enligt totalundersökningen erhölls följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972:

CI bruttokostnader 592 kronor därav personalkostnader 225 " CI intäkter 62 ” EI nettokostnader 530 ”

Motsvarande belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 26 och 27.

Tabell 26 Kronor per elev för Skolmåltider år 1972. exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland.

Bruttokostnader Intäkter Netto- —_ kostnader Därav personal- kostnader Genomsnitt för riket 607 230 64 543 Lägsta genomsnitt för län 537 85 47 462 Lägsta värde för kommun 23 0 0 0 Medianvärde för kommunerna .614 251 44 556 Högsta genomsnitt för län 749 342 111 702 Högsta värde för kommun 949 561 795 925

Tabell 27 Kronor per elev för Skolmåltider år 1972. inklusive Stockholm, Göteborg. Malmö och Gotland

Bruttokostnader Intäkter Netto- —— kostnader Därav personal- kostnader Genomsnitt lör riket 592 227 60 532 Lägsta genomsnitt för län 492 85 18 433 Lägsta värde lör kommun 23 0 0 0 Medianvärde för kommunerna 612 250 44 555 Högsta genomsnitt för län 749 342 111 702 Högsta värde för kommun 949 561 795 925

På basis av de uppgifter om kostnader per elev för Skolmåltider som redovisats för varje enskild kommun i bilaga 4 har vi bl.a. undersökt hur kostnaderna påverkas av ett antal geografiska och befolkningsmässiga fak- törer.

Av den detaljundersökningen. som emellertid inte redovisas här. framgår att kostnaden per elev minskar i kommuner med ökande tätortsgrad. med ökande antal invånare samt med en mer gynnsam befolkningsutveckling.

Främst består sådana redovisade kostnadsskillnader av skillnader i per- sonalkostnaderna. Till en del är resultatet en följd av variationer i löneläge på grund av ortsgruppsindelning och bestämmelser om kallortstillägg. Dess- utom hart. ex. användning av industriellt färdiglagad mat. storlek på skol- måltidsenheten. antal enheter samt möjligheter till rationell matlagning och arbetsfördelning påverkat personalkostnaderna.

Många kommuner redovisar inte kostnader för lokaler och inventarier på titeln Skolmåltider. vilket är en annan förklaring till kostnadsskillnaderna mellan kommunerna.

5. 1.6 Skolskjutsar och inackordering

För Skolskjutsar anlitar de flesta kommunerna entreprenörer (taxibilar eller bussar) som komplettering till reguljär linjetrafik. Några kommuner utför emellertid skjutsarna med egna fordon och kommunalt anställd personal. Endast för dessa kommuner finns uppgifter om personalkostnader. Därför har analysen begränsats till att avse bruttokostnader. intäkter och netto- kostnader. av vilka intäkterna som regel är obetydliga. Inackorderingskost- nader ingår i de redovisade beloppen. De kan inte särredovisas men de utgör en så liten andel att man i detta sammanhang kan bortse från dem. Några särskilda statsbidrag för Skolskjutsar och inackordering utgår inte lång- re.

Enligt totalundersökningen erhölls följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972:

El bruttokostnader 253 kronor [] intäkter 5 " CI nettokostnader 248 ”

Motsvarande belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 28 och 29.

Tabell 28 Kronor per elev för Skolskjutsar år 1972. exklusive Stockholm, Göteborg. Malmö och Gotland.

Brutto— Intäkter Netto- kostnader kostnader Genomsnitt för riket 279 5 274 Lägsta genomsnitt för län 104 0 104 Lägsta värde för kommun 15 0 15 Medianvärde för kommunerna 328 0 324 Högsta genomsnitt för län 532 40 525 Högsta värde för kommun 1466 186 1450

Tabell 29 Kronor per elev för Skolskjutsar år 1972, inklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland.

Brutto- Intäkter Netto- kostnader kostnader Genomsnitt för riket 247 4 243 Lägsta genomsnitt för län 88 0 88 Lägsta värde för kommun 15 0 15 Medianvärde för kommunerna 327 0 322 Högsta genomsnitt för län 532 40 525 Högsta värde för kommun 1466 186 1450

Ett närmare studium av kostnaderna per elev för Skolskjutsar i den en- skilda kommunerna som de redovisas i bilaga 4 visar följande. Kostnaderna för Skolskjutsar utslaget per elev minskar i kommuner med ökande tät- ortsgrad och med ökande invånarantal. Detsamma gäller i kommuner med en gynnsam befolkningsutveckling. Dessutom råder naturligtvis ett klart samband mellan geografisk belägenhet och kostnader för Skolskjutsar.

5.1.7 Övriga skolsociala anordningar

Utöver kostnader för Skolmåltider. Skolskjutsar och inackordering vilka sär- redovisats i det föregående har kommunerna kostnader för sociala anord- ningar redovisade på följande undertitlar:

skolhälsovård skolbadanläggningar elevhem Skolbarnskolonier övriga anordningar

DDDDCI

Storleken av kostnader under detta avsnitt kan kommunerna i stor ut- sträckning själv styra.

Uppgifter om personalkostnader 1972 saknas för ovannämnda verksam- heter. Med ledning av en undersökning i några kommuner har personal- kostnaderna uppskattats till 90 procent av bruttokostnaderna i alla kom- muner. Statsbidrag utgår i regel ej till kostnader för sociala anordningar.

Enligt totalundersökningen erhölls följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972:

El bruttokostnader 87 kronor

därav personalkostnader 79 ” (beräknad) D intäkter 11 ” EI nettokostnader 76 "

Motsvarande belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 30 och 31.

Tabell 30 Kronor per elev för övriga skolsociala anordningar. exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Got- land.

Bruttokostnader Intäkter Netto- —_ kostnader Därav personal- kostnader Genomsnitt för riket 87 79 13 75 lägsta genomsnitt för län 50 45 1 49 Lägsta värde för kommun 0 0 0 0 Medianvärde för kommunerna 67 61 0 63 Högsta genomsnitt för län 127 114 68 104 Högsta värde för kommun 463 417 298 420

Tabell 31 Kronor per elev för övriga skolsociala anordningar, inklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland.

Bruttokostnader Intäkter Netto— ——-—————— kostnader Därav personal- kostnader Genomsnitt för riket 86 77 11 75 Lägsta genomsnitt för län 36 32 1 34 Lägsta värde för kommun 0 0 0 0 Medianvärde för kommunerna 68 61 0 63 Högsta genomsnitt för län 122 110 42 104 Högsta värde för kommun 463 417 298 420

Av vår detaljundersökning. som baseras på de uppgifter som red0visas i bilaga 4. framgår av bruttokostnaderna per elev för övriga skolsociala an- ordningar visar en tendens att öka i kommuner med ökande tätortsgrad och med ökande invånarantal. 1 kommuner med lågt invånarantal samt med negativ befolkningsutveckling redovisas höga kostnader per elev. Av undersökningen framgår också att kommuner med elevhem har betydande kostnader för dessa.

Badanläggningar har i en del kommuner redovisats under skolsociala an- ordningar men har i andra kommuner redovisats under titlarna 37—38 i K-planen. Sport. friluftsliv och fritid. Denna omständighet kan också förklara en del av kostnadsvariationerna.

5.1.8 Pedagogiska anordningar

Pedagogiska anordningar avser verksamhet som redovisas på följande un- dertitlar:

audivisuella hjälpmedel skolbibliotek skolpolisverksamhet och trafikundervisning simundervisning konsulentverksamhet psykolog- och kuratorsverksamhet personalutbildning fritidsverksamhet

övriga pedagogiska anordningar

DDDDDDDDD

Även för pedagogiska anordningar saknas uppgifter om personalkostnader 1972. Med ledning av en undersökning i några kommuner har personal- kostnaderna beräknats till 30 procent av bruttokostnaderna. Statsbidrag utgår i regel inte till pedagogiska anordningar.

Enligt totalundersökningen erhölls följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972:

D bruttokostnader 153 kronor därav personalkostnader 46 "

El intäkter ll ”

Cl nettokostnader 142 "

Motsvarande belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 32 och 33.

Tabell 32 Kronor per elev för pedagogiska anordningar år 1972, exklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Got- land.

Bruttokostnader Intäkter Netto- ———-———— kostnader Därav personal- kostnader Genomsnitt för riket 156 47 13 143 Lägsta genomsnitt för län 108 32 1 103 Lägsta värde för kommun 13 4 0 13 Medianvärde för kommunerna 131 39 1 124 Högsta genomsnitt för län 221 66 82 209 Högsta värde för kommun 514 154 281 410

Tabel 33 Kronor per elev för pedagogiska anordningar år 1972, inklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Got- land.

Bruttokostnader lntäkter Netto- ——_-————— kostnader Därav personal— kostnader Genomsnitt för riket 154 46 12 143 Lägsta genomsnitt för län 56 17 1 54 Lägsta värde för kommun 13 4 0 13 Medianvärde för kommunerna 131 39 1 124 Högsta genomsnitt för län 224 67 51 222 Högsta värde för kommun 514 154 281 410

Vår detaljundersökning, som även här grundas på uppgifterna i bilaga 4, visar att kostnaderna per elev ökar i kommuner med ökande tätortsgrad, med gynnsam befolkningsutveckling och med ökande invånarantal.

Resultaten har också här påverkats av redovisningsskillnader. Några kom- muner har exempelvis fördelat kostnader för pedagogiska anordningar via kostnadsställe till grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Främst har sådan fördelning skett i stora kommuner.

5.1.9 Grundskolans totala kostnader och intäkter

Som framgår av de föregående avsnitten föreligger betydande skillnader i kommunernas sätt att redovisa kostnader och intäkter för de olika verk- samhetsgrenarna (titlarna) under K-planens huvudtitel 6 Undervisning och annan kulturell verksamhet. Jämförelserna mellan kommunerna blir därför inte alltid rättvisande. Det säkraste underlaget förjämförelser kommunerna emellan blir därför summan av kostnader och intäkter för de olika skol- formerna.

I redovisningen av grundskolans totala kostnader och intäkter ingår för- utom kostnader för undervisning och läromedel även fördelade kostnader för skoladministration, Skolmåltider, Skolskjutsar, övriga skolsociala anord- ningar och pedagogiska anordningar. Vidare ingår också grundskolans lokal- och inventariekostnader.

Totalsammanställningen för grundskolan innehåller således samtliga kost- nader och intäkter som kan anses falla på grundskolan. De interkommunala ersättningarna har så långt möjligt frånräknats.

Grundskolans intäkter utgörs i huvudsak av statsbidrag och ersättningar från försäkringskassan vid arbetsgivarinträde. Statliga driftbidrag utgår till följande huvudsakliga ändamål:

[] löner samt avgifter till försäkring för tilläggspension och allmän ar- betsgivaravgift för skolledare, biträdande skolledare och lärare (för skol- ledare och biträdande skolledare redovisas löner och statsbidrag i en del kommuner under Skoladministration) resurstimmar i vissa fall på grundskolans högstadium fritt valt arbete vissa speciella anordningar

DDD

5.1.9.l Medelvärden för riket

Enligt totalundersökningen erhölls följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972:

El bruttokostnader

därav personalkostnader

El intäkter därav statsbidrag El nettokostnader

6 863 kronor 4444 " 3 674 ” 3 463 " 3 189 "

Belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 34 och 35. I urvalsundersökningen har endast nettokostnader för lokaler och inven- tarier fördelats till de olika skolformerna.

Vidare bör uppmärksammas beträffande såväl totalundersökningen som urvalsundersökningen att personalkostnader för Skolskjutsar inte särredo- visas och att personalkostnader redovisas med schablonmässigt beräknade värden för övriga skolsociala anordningar och pedagogiska anordningar.

Tabell 34 Kronor per elev totalt för grundskola år 1972, exklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland.

Bruttokostnader

Därav

personal- kostnader Genomsnitt för riket 6 845 4 186 Lägsta genomsnitt för län 6197 3842 Lägsta värde för kommun 5428 3475 Medianvärde för kommunerna 6870 4 171 Högsta genomsnitt för län 8078 5016 Högsta värde för kommun 11519 6893

Intäkter

3 617 3 250 2832 3 636 4275 5 943

Därav stats- bidrag

3 473 3 079 2 705 3 528 4 146 5 856

Netto- kostnader

3 228 2 704 1 777 3 229 3 956 5 705

Tabell 35 Kronor per elev totalt för grundskola år 1972, inklusive Stockholm. Göteborg, Malmö och Gotland.

Bruttokostnader Intäkter

Därav

personal—

kostnader Genomsnitt för riket 6 802 4 204 3 602 Lägsta genomsnitt för län 6 197 3842 3 250 Lägsta värde för kommun 5 428 3 475 2 832 Medianvärde för kommunerna 6 870 4 171 3 631 Högsta genomsnitt för län 8 078 5016 4 275 Högsta värde för kommun 11 519 6 893 5 943

Därav stats— bidrag

3 464 3 079 2 705 3 516 4 146 5 856

Netto. kostnader

3 200 2 704 1 777 3 229 3 956 5 702

I det följande kommer grundskolans totala kostnader och intäkter per elev år 1972 attjämföras mellan olika kommuntyper (jfr avsnitt 5.1.1). Kom- munerna grupperas enligt följande, nämligen

D kommuner med olika tätortsgrad, Cl kommuner tillhörande olika skattekraftsklassen Cl kommuner med olika befolkningsutveckling,

El kommuner med olika invånarantal, El kommuner tillhörande olika län. 13 stödområden och landet i övrigt samt D storstadsområden och landet i övrigt.

5.192 Kommuner med olika tätortsgrad

Kr per elev 9 000

7500

6 000

3 000

1 500

0 ___——

man 7 — 30,0— 50,0— 70,0» 90,0_ 29,9 49,9 69,9 89,9 99,9

Grupp

Procentuell andel av befolkningen i tätort

Antal kommuner

I'll .........

100,0

u...--

Medelvärde: Bruttokostnader

""""" Personalkostnader

_ . _._ Statsbidrag

_ _ Nettokostnader

Läro medel

Diagram 9 Grundskolans lota/a kostnader och statsbidrag. exklusive Stockholm. Göteborg, Malmöoch Gol/and. Genomsnittliga värden är I 972.

Totalt för grundskolan minskade bruttokostnaderna per elev i kommuner med ökande tätortsgrad med undantag för grupp 8. som redovisade de hög— sta kostnaderna. Med undantag även för grupp 4 minskade personalkostna- derna med ökande tätortsgrad. Personalkostnadernas andel av bruttokostna- derna ökade däremot med ökande tätortsgrad t. o. m. grupp 7. Av brutto- kostnaderna utgjorde nämligen personalkostnaderna följande procentuella andet Grupp 3 4 5 6 7 8 Totalt Procent personalkostnader 55.9 59.5 60.3 61.4 62.1 58.2 61.2

Nettokostnaderna per elev minskade med ökande tätortsgrad t.o.m. grupp 7. Högst var nettokostnaderna per elev i grupp 8. bestående av Solna och Sundbybergs kommuner.

Läromedelskostnaderna per elev ökade från grupp 3 till grupp 4 men minskade därefter med ökande tätortsgrad t. o. m. grupp 7. För Solna och Sundbyberg i grupp 8 redovisades något högre kostnader.

Statsbidragen per elev ökade från grupp 3 till grupp 4 men minskade därefter med ökande tätortsgrad t.o.m. grupp 7. Med statsbidrag kunde i genomsnitt 83.0 procent av personalkostnaderna och 50,7 procentav brut- tokostnaderna finansieras. Den statsbidragsfinansierade delen av bruttokost- naderna ökade med ökande tätortsgrad t. o. m. grupp 6 och minskade där- efter.

Tabell 36 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för grundskola, exklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland.

Kommun— _ _ grupp Statsbidrag ] procent av intäkter brutto- personal- kostnader kostnader ' 3 97.6 46.9 83.9 4 96.4 49.2 82.7 5 96.2 50.4 83.6 6 96.1 51.5 83.9 7 95.7 50,3 81,1 8 94.3 46.4 798 Totalt 96.0 50.7 83.0

5.1.9.3 Kommuner tillhörande olika skattekraftsklasser

Bruttokostnader och med undantag av grupp 5 även personalkostnader ökade med ökande skattekraftsgaranti. Av bruttokostnaderna utgjorde per- sonalkostnaderna följande procentuella andel:

Grupp 1 2 3 4 5 Totalt Procent personalkostnader 61.3 61.1 59.9 61.8 60.5 61.2

Med undantag för grupp 5 ökade nettokostnaderna per elev med ökande skattekraftsgaranti.

Något entydigt samband mellan läromedelskostnader och skattekrafts- område framgår inte av undersökningen.

Statsbidragens relativa betydelse för finansieringen av personal- och brut- tokostnader visade inget klart samband med indelningen i skattekraftsom- råden. De relativt sett lägsta statsbidragen utgick till grupperna 3 och 4.

Grupp

Kr per elev

9 000

7 500

6 000

4 500

3 000

1 500

Garanterad skatte- kraft i procent

Antal kommu ner

Medelvärde:

Bruttokostnader

_____ Statsbidrag — — _ — Nettokostnader

Läromedel

Tabell 37 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för grundskola. exklusive Stockholm. Göteborg, Malmö och Gotland.

Kommun—

grupp

Hi./tauto—

otalt

Statsbidrag i procent av

intäkter brutto— personal- kostnader kostnader 96.0 50.9 83.1 95.8 51.6 84.5 96.2 49.4 82.5 96.6 49.7 80.5 96.7 50.9 84.1 96.0 50.7 83.0

":E ' '— * _" ---------- Personalkostnader

Diagram 10 Grundsko- lans tota/a kostnader och statsbidrag. exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland. Genomsnittliga värden är I 972.

5.1.9.4 Kommuner med olika befolkningsutveckling

Kr per elev 10 500

9 000

7 500

6 000

4 500

3 000

Grupp Befolkningsför— ändring i procent (utvecklingsklass)

Antal kommuner

Diagram ll Grundskolans totala kostnader och statsbidrag, exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland. Genomsnitt/lga värden är 1972.

Medelvärde: Bruttokostnader

.........

""""" Personal kostnader

_____ Statsbidrag _ " _ _ Nettokostnader

___—_ _ Lä'omede'

—11,0

Av diagrammet framgår att bruttokostnader. personalkostnader och net- tokostnader minskade i kommuner med en mer gynnsam befolkningsut- veckling t. o. m. grupp 5 varefter de ökade till grupp 6. De lägsta kostnaderna redovisades således i kommuner med en liten ökning av folkmängden medan de kommuner som hade en stark folkmängdsökning hade något högre kost- nader per elev. 1 kommuner med minskande folkmängd ökade kostnaderna per elev.

Läromedelskostnaden minskade däremot genomgående med ökande ut- vecklingsklass.

I grupperna med folkmängdsminskning utgjorde personalkostnaderna nå- got mindre andel av bruttokostnaderna än i övriga grupper:

Grupp 1 2 3 4 5 6 Totalt

Procent personal- kostnader 60.0 59.5 59.9 61.8 62.0 61.2 61.2

Statsbidragsandelen var lägst i grupp 6. Men även grupperna 1 och 2 redovisade relativt lägre statsbidragsfinansiering än mellangrupperna med stabilt befolkningsunderlag.

Tabell 38 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för grundskola exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland.

Statsbidrag i procent av

Kommun _ grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 96.6 49.6 82.6 2 96.9 49.3 82.8 3 95.9 50.5 84.2 4 96.4 51.9 84.0 5 95.7 51.9 83.8 6 95.5 48.9 79.4 Totalt 96.0 50.7 83.0

5.1.9.5 Kommuner med olika invånarantal

Kr per elev 10 500

9000

7 500 Medelvärde: Bruttokostnader 6 000 4 500 ---------- Personalkostnader ————— Statsbidrag 3 000 — __ —— Net-to kostnader 1 500 Läromedel O Diagram 12 Grundskolans Grupp totala kostnader oclt Invånar- statsbidrag. exklusive antal Stockholm, Göteborg. Malmö och Gotland. Antal Genomsnitt/i a värden är kommuner £

1972.

Bruttokostnader och nettokostnader minskade i kommuner med ökande invånarantal med undantag för grupp 6. Kostnaderna för läromedel visade samma utveckling. Även personalkostnaderna per elev minskade till och med grupp 4 men därefter erhölls oregelbundna resultat. Personalkostnads- andelen av bruttokostnaderna var lägre i små kommuner än i större kom- muner:

Grupp 1 2 3 4 5 6 7 Totalt

Procent perso- nalkostnader 56.8 60.4 60.5 60.6 61.6 61.1 63.3 61.2

Statsbidragen finansierade en relativt större del av personalkostnaderna i kommuner med under 20000 invånare och med över 100 000 invånare. Med undantag för grupp 1 uppnåddes motsvarande resultat i fråga om fi- nansieringen av bruttokostnaderna.

Tabell 39 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost— nader och personalkostnader totalt för grundskola. exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland.

Kommun Statsbidrag i procent av EFUPP intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 97.3 47.8 84.1 2 96.9 51.6 85.4 3 96.5 51.2 84.6 4 95.9 50.0 82.5 5 95.9 50.1 81.2 6 95.6 49.9 81.8 7 95.9 53.5 84.4 Totalt 96.0 50.7 83.0

5.1.9.6 Kommuner tillhörande olika län

De högsta bruttokostnaderna per elev erhölls i norrlandslänen Jämtland (8 078). Norrbotten (8 062). Västerbotten (7 813) och Västernorrland (7 499). Höga belopp redovisades vidare i Uppsala, Örebro. Kopparbergs och Kris- tianstads län. I sammanhanget bör dock observeras att Uppsala och Örebro kommuner inte ingår i urvalsundersökningen. Lägst var kostnaderna i Ös- tergötlands (6 197). Hallands (6 223). Malmöhus (6 267). Göteborgs och Bo- hus (6292) samt Blekinge län (6 397).

Personalkostnadema svarade för en relativt låg procentuell andel av brut- tokostnaderna i Västernorrlands (55.8). Uppsala (58.5). Jämtlands (59.5). Kristianstads (58,9). Örebro (59.2) och Jönköpings (59.6) län. Höga perso- nalkostnader relativt sett förekom i Östergötlands (64.8). Göteborgs och Bo- hus (64.6). Malmöhus (63,5) och Älvsborgs (62.6) län.

Statsbidragen bidrog minst till finansieringen av personalkostnaderna i Stockholms län. 77.6 procent. och till finansieringen av bruttokostnaderna i Uppsala län. 45,8 procent. Låg statsbidragsfinansiering av bruttokostna- derna relativt sett förekom även i Västernorrlands. Stockholms. Jämtlands. Gotlands. Hallands. Skaraborgs och Örebro län. Statsbidragsfmansieringen var hög i Östergötlands. Kristianstads. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs och Malmöhus län.

Kr per elev 10 500

9000

7500 _ — Medelvärde _] _

6000 — [_| 4500 _. _. ..

- » fri?—'I" —=—-_ ._. ——:—-— mil—_ j :: 3000 "" ——1—*__F _._f' _ 1500

0. A-IE—_—--I--------—

FGHIKL MNOPRallm-lllä Antal 2335E12118121 5 716 6 15 WWW

kommuner __

Diagram 13 Grundsko- lans tota/a kostnader och

_ Personalkostnader __ Läromedel statsbidrag.eGenomsn/tt/i- ga varde/1 ar 1972.

— Bruttokostnader —— Nettokostnader

—-— Statsbidrag

Tabell 40 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finasieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för grundskola. inklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland.

Län Statsbidrag i procent av intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

AB 95.8 48.0 77.6 C 93.6 45.8 78.3 D 96.7 50.6 82.0 E 97.0 54.7 84.4 F 96.9 51.4 86.2 G 94.7 50.7 82.1 H 95.4 51.7 84.1 1 97.5 48.8 80.7 K 96.2 51.9 84.9 L 96.5 54.5 92.5 M 95.0 52.8 83.1 N 93.8 49.5 80.1 0 97.7 53.8 83.2 P 96.2 53.1 84.8 R 98.1 49.8 81.0 S 96.9 51.6 84.2 T 94.9 49.9 84.2 U 96.2 51.5 83.3 W 95.7 51.5 85.0 X 96.5 51.0 84.8 Y 96.0 47.0 82.8 Z 95.4 48.7 81.8 AC 96.8 51.1 81.8 BD 97.0 51.4 82.7 Totalt 96.2 50.9 82.4

5.1.9.7 Stödområden och landet i övrigt

Bruttokostnader. personalkostnader. statsbidrag och nettokostnader mins- kade från inre stödområdet till allmänna stödområdet exklusive inre stöd- området och till landet i övrigt enligt diagram 14. Personalkostnadsandelen av bruttokostnaderna varierade på följande sätt:

Grupp 1 2 3 Totalt Procent personal kostnader 60.0 60.5 62.2 61.8

Skillnaderna grupperna emellan var större för övriga kostnader än för personalkostnaderna. Medan personalkostnaderna per elev var 10.1 procent lägre i grupp 2 än i grupp 1 och 7.6 procent lägre i grupp 3 än i grupp 2. var motsvarande procenttal för övriga kostnader 12.0 respektive 14.0.

För läromedel var skillnaden mellan det högsta genomsnittet. grupp 1. och det lägsta genomsnittet. grupp 3. 48 kronor per elev.

Då statsbidragen i mindre utsträckning bidrog till finansieringen av brut- tokostnaderna i Stödområden än i landet i övrigt. återstod högre nettokost- nader per elev att finansiera med kommunalskatt i Stödområden än i landet i övrigt. Högst var nettokostnaderna i det inre stödområdet.

Kr per elev 9 000

7 500 Medelvärde: Bruttokostnader 6 000 ........ . 4 500 ......... _ _ " ................... Personalkostnader 154—åå _ ___—_._— Statsbidrag 3 000 ___ _.— _ -— Nettokostnader 1 500 Läromedel 0 Grupp ” Allm Landet Stodområden exkl i m m - Dtagram 14 Grundskolans totala kostnader och stats- Ama' bidrag Genomsnittliga kommuner värden är 1972.

Tabell 41 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för grundskola. inklusive Stockholm, Göteborg. Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av BTUPP intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 96.2 49.7 82.8 2 96.3 50.1 82.8 3 96.1 51.2 82.3 Totalt 96.2 50.9 82.4

Kr per elev

5.1.9.8 Storstadsområden och landet i övrigt

Medelvärde

Bruttokostnader — — — — Nettokostnader

.......... Personalkostnader _ Läromedel _____ Statsbidrag

Diagram 15 Grundsko— lans tota/a kostnader och statsbidrag. Genomsnittli- ga värden är 1972.

Grupp

Procent personalkostnader

Av storstäder och storstadsområden redovisade endast Stockholms kom- mun högre bruttokostnader och personalkostnader än landet i övrigt. 1 stock- holmsförorterna var bruttokostnaderna per elev högre än i Göteborg och Malmö med storstadsområden. I alla storstadsgrupperna utom i grupp 2 var personalkostnadsandelen av bruttokostnaderna högre än i landet i övrigt. Särskilt hög var den i de tre storstäderna:

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt 64.3 60.5 62.0 66.4 62.8 65.0 66.9 62.1 65.1 61.1 61.8

Av personalkostnaderna finansierades en mindre del med statsbidrag i alla storstadsgrupperna än i landet i övrigt.

Den relativt sett lägsta statsbidragslinansieringen av personalkostnader förekom i Stor-Stockholm. Motsvarande resultat erhölls beträffande brut- tokostnader. För de två andra storstäderna med storstadsområden översteg dock statsbidragsfinansieringen av bruttokostnaderna motsvarande linan- siering för landet i övrigt. Detta berodde på att personalkostnaderna vägde tyngre i Göteborgs och Malmö kommuner än i landet i övrigt.

Tabell 42 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för grundskola.

Kommun- Statsbidrag i procent av grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 95.4 48.7 75.8 2 96.0 47.6 78.6 3 95.7 48.0 77.4 4 98.4 54.7 82.4 5 95.4 52.0 82.8 6 97.2 53.7 82.5 7 97.3 55.9 83.6 8 91.7 50.2 80.9 9 95.3 53.8 82.6 10 96.2 51.2 83.7 Totalt 96.6 50.9 82.4

5.199. Sammanfattande kommentarer

I de beräknade totala kostnaderna per elev för grundskolan ingår förutom kostnader för grundskolans undervisning alla kostnader för Skolskjutsar samt beräknad andel i kostnader för Skoladministration. Skolmåltider. övriga skol- sociala anordningar och pedagogiska anordningar. Intäkterna har bearbetats på motsvarande sätt. För lokaler och inventarier ingår dock endast net- tokostnader.

l särredovisade personalkostnader ingår inte personalkostnader för skol- skjutsar och för lokaler och inventarier.

Enligt undersökningen minskade bruttokostnaderna per elev i kommuner med ökande tätortsgrad. med folkmängdsökning och med ökat antal in- vånare. Kommuner som har stark folkmängdsökning hade något ökande kostnader jämfört med kommuner som har stabil folkmängd eller svag folk- mängdsökning. Mest syntes kostnaderna per elev öka i kommuner med tilltagande folkmängdsminskning. Kommuner med tilltagande folkmängds- minskning har också påverkat resultaten för de geografiska grupperingarna som visade klart ökande kostnader med ökande skattekraftsgaranti och högre kostnader i Stödområden än i landet i övrigt. Även Stockholms kommun med minskande folkmängd hade höga elevkostnader medan stockholms- förorterna. Stor-Malmö och Stor-Göteborg hade lägre bruttokostnader per elev än i landet i övrigt.

Bruttokostnadsskillnaderna enligt den geografiska indelningen har givet- vis påverkats av olika löneläge med t. ex. kallortstillägg på löner i Norrland. Personalkostnadema per elev varierade nämligen kommungrupperna emel- lan på motsvarande sätt som bruttokostnaderna. Större skillnader förekom emellertid beträffande andra kostnader än personalkostnader enligt t. ex. indelningen efter befolkningsutveckling. invånarantal och Stödområden som alla gav entydiga resultat.

Några förklaringar kan nämnas. 1 kommuner med vikande befolknings- underlag. vilket många små kommuner har. fördelas fasta kostnader för lokaler och inventarier på ett minskande elevantal. Detsamma gäller i princip för personalkostnaderna men dessa kan något lättare anpassas till utveck-

lingen. Därtill har sådana kommuner höga kostnader per elev för Skolskjutsar och Skolmåltider. Sådana faktorer väger betydligt tyngre för kostnadsläget än att kostnaderna för pedagogiska anordningar är lägre än i stora kommuner och kommuner med hög utvecklingsklass.

Av bruttokostnaderna för grundskolan finansierades enligt undersökning- en i genomsnitt 50.9 procent med statsbidrag. De lägsta statsbidragen relativt sett utgick till kommuner med den lägsta eller den högsta tätortsgraden. stark minskning eller ökning av invånarantalet. det lägsta antalet invånare. Stor-Stockholm samt kommunerna i Uppsala. Västernorrlands. Jämtlands. Gotlands. Hallands. Skaraborgs och Örebro län. Hög statsbidragsfinansiering förekom däremot i Malmö och Göteborg samt hos kommunerna i Öster- götlands. Kristianstads och Älvsborgs län. 1 grupper med låg statsbidrags- finansiering ingick som regel personalkostnader med en relativt låg andel av bruttokostnaderna. Omvänt förhållande gällde för grupper med hög stats- bidragsfinansiering. eftersom huvuddelen av statsbidragen grundas på per- sonalkostnader.

Nettokostnaderna per elev varierade i stort sett kommungrupperna emel- lan på motsvarande sätt som bruttokostnaderna. I flertalet fall var dock skillnaderna mellan nettokostnaderna relativt sett större än skillnaderna mel- lan bruttokostnaderna kommungrupperna emellan.

5. l . 10 Gymnasieskolans totala kostnader och intäkter

För gymnasieskolan ingår i intäkterna liksom för grundskolan statsbidrag men dessutom ersättningar för sålda produkter. Interkommunala ersättning- ar har även för gymnasieskolan så långt möjligt dragits bort från betalande kommuns kostnader och mottagande kommuns intäkter.

Statliga driftbidrag utgick undersökningsåret 1972 för följande huvud- sakliga ändamål:

El löner samt avgifter till försäkring för tilläggspension och allmän ar- betsgivaravgift för skolledare. biträdande skolledare och lärare (för skol- ledare och biträdande skolledare redovisas löner och statsbidrag i en del kommuner under Skoladministration). kostnader för föreläsare. bibliotekspersonal. biträden åt lärare och till institutionstekniker (pe- dagogisk stödpersonal). särskilda kostnader för viss undervisningsmateriel.

inbyggd utbildning.

förhyrande av skollokaler och vissa speciella anordningar och speciella former av utbildning.

DElElEl UCI

5.1.10.1 Medelvärden för riket

Totala kostnader och intäkter per elev för gymnasieskolan. beräknade på motsvarande sätt som för grundskolan. uppgick enligt totalundersökningen till följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972. Inga skolskjuts- kostnader har dock fördelats till gymnasieskolan:

El bruttokostnader 8 644 kronor därav personalkostnader 5602 " El intäkter 5 211 " därav statsbidrag 4866 " Cl nettokostnader 3 433 "

Belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 43 och 44. Lik- som för grundskolan har endast nettokostnader för lokaler och inventarier fördelats till de olika skolformerna.

Det är inte möjligt att med ledning av kommunernas statistikuppgifter eller räkenskaper beräkna kostnader per elev vid olika linjer och special- kurser. Kostnader och intäkter kan endast relateras till det totala antal elever som undervisas vid varje kommuns gymnasieskola. Redovisade högsta kost- nader (28 815) och intäkter (24 104) i samma kommun kan tyda på en annan redovisning av antalet elever där än i övriga kommuner. I den kommun som redovisat högre intäkter än kostnader (—5 352 i nettokostnader) torde statsbidrag som avser även tidigare år ha redovisats år 1972.

Tabell 43 Kronor per elev totalt för gymnasieskola år 1972, exklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland.

Bruttokostnader Intäkter Netto- Därav Därav kostnader personal- stats- kostnader bidrag Genomsnitt för riket 8 578 5 373 5 172 4 878 3 406 Lägsta genomsnitt för län 7 872 4 795 4 692 4 315 2 844 Lägsta värde för kommun 2 889 1 080 777 690 —5 352 Medianvärde för kommunerna 8 919 5 496 5 354 4 961 3 549 Högsta genomsnitt för län 9 376 5 760 5 676 5 281 3 870 Högsta värde för kommun 28 815 15 718 24 104 22 556 9 640

Tabell 44 Kronor per elev totalt för gymnasieskola år 1972, inklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland.

Bruttokostnader lntäkter Netto- Därav Därav kostnader personal- stats- kostnader bidrag Genomsnitt för riket 8 445 5 303 5 075 4 791 3 370 Lägsta genomsnitt för län 7 672 4 795 4 692 4 315 2 844 Lägsta värde för kommun 2 889 i 080 777 690 —5 352 Medianvärde för kommunerna 8 908 5 471 5 345 4 938 3 522 Högsta genomsnitt för län 9 376 5 760 5 676 5 281 3 730 Högsta värde för kommun 28 815 15 718 24 104 22 556 9 640

Diagram 16 Gymnasie- skolans totala kostnader och statsbidrag, exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland. Genomsnittliga värden är 1972.

51.102. Kommuner med olika tätortsgrad

Kr per elev 12 000

10 500 9 000 Medelvärde: 7 500 6 000 ......... 4 500 _____ 3 000 1 500 0 Grupp Procentuell andel av befolkningen i tätort _. Antal kommuner 28 2 Bruttokostnader __ — —- _ Nettokostnader ---------- Personalkostnader _ Läromedel

————— Statsbidrag

l grupperna 5—7 redovisades betydligt lägre bruttokostnader per elev för gymnasiekolan än i grupperna 3. 4 och 8. Med undantag för grupp 4 minskade bruttokostnaderna per elev till och med grupp 6 och ökade därefter. I grupp 4 ingår fem av sju kommuner i utvecklingsklass 1 som enligt diagram 18 redovisade markant högre kostnader än övriga grupper. Personalkostnader- nas andel av bruttokostnaderna ökade däremot med ökande tätortsgrad t. o. rn. grupp 6 och minskade därefter. Av bruttokostnaderna utgjorde näm- ligen personalkostnaderna följande procentuella andel:

Grupp 3 4 5 6 7 8 Totalt Procent personalkostnader 53.1 602 61.9 62.9 62.7 61.2 62.6

Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av brutto- kostnader och personalkostnader framgår av tabell 45. De två kommunerna i grupp 3 (Borgholm och Orust) kunde frnansiera en betydligt lägre andel av personal- och bruttokostnaderna med statsbidrag än övriga grupper. Där- för minskade nettokostnaderna per elev i motsats till bruttokostnaderna även från grupp 3 till grupp 4.

Tabell 45 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för gymnasieskola, exklusive Stockholm, Göte- borg. Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av ETUPP intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

3 93.5 46.7 87.9 4 90.8 55.5 92.2 5 93.0 57.7 93.1 6 94.6 57.0 90.5 7 94.9 56.3 89.8 8 95.3 57.3 93.6 Totalt 94.3 56.9 90.8

5.1.10.3 Kommuner tillhörande olika skattekraftsklasser

Kr per elev 9 000 Medelvärde: Bruttokostnader 7 500 6 000 --------------- Personalkostnader

4 500

3 000

1 500

Grupp

Garanterad skatte- kraft i procent

Antal kommuner

'_.—_ — Statsbidrag

Läromedel

_ __ ————— Nettokostnader

Diagram I7 Gymnasie- skolans totala kostnader och statsbidrag. exklusive Stockholm. Göteborg. Malmö och Gotland. Genomsnittliga värt/en år 1972.

Undersökningen visar inget klart samband mellan bruttokostnader och skattekraftsklass. För grupp 2 som främst omfattar kommuner i Värmlands län och i Kopparbergs län redovisades bruttokostnader som var omkring 500 kronor lägre än för grupp 1 och cirka 700 kronor lägre än för övriga grupper. Personalkostnadema i grupp 2 var däremot högre per elev än i grupperna 1. 3 och 4. Övriga kostnader med främst lokal- och inventa- riekostnader var således särskilt låga i grupp 2. Även läromedlen kostade minst per elev i denna grupp. Av bruttokostnaderna utgjorde personalkost- naderna följande andel:

Grupp 1 2 3 4 5 Totalt

Procent personalkostnader 62.7 67.7 61.5 61.0 63.9 62.6

Med den relativt sett högsta statsbidragsfrnansieringen av bruttokostna- derna i grupp 2. enligt tabell 46. erhölls ännu större skillnader relativt sett mellan denna grupp och övriga grupper beträffande nettokostnader än be- träffande bruttokostnader. Låg relativ statsbidragsfinansiering gav de högsta nettokostnaderna per elev i grupp 4.

Tabell 46 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för gymnasieskola, exklusive Stockholm, Göte- borg. Malmö och Gotland.

Kommun— Statsbidrag i procent av ETUPP intäkter brutto— personal- kostnader kostnader

1 94.5 56.9 90.8 2 93.2 61.7 91.2 3 92.9 56.3 91.6 4 95.2 54.6 89.6 5 94.8 57.2 89.6 Totalt 94.3 56.9 90.8

5.1.10.4 Kommuner med olika befolkningsutveckling

Kommuner med en stark folkmängdsminskning (grupp 1) hade betydligt högre kostnader än övriga kommuner. De sju kommunerna i grupp 1 är norrländska inlandskommuner med i många fall bara någon enstaka Spe- cialkurs och med ett litet elevantal. Fyra av dessa kommuner redovisade bruttokostnader på över 10 000 kronor per elev enligt diagram 18.

Till skillnaden torde också olika ekonomiska redovisningssätt ha bidragit. Med undantag för att kommuner med stark folkmängdsökning (grupp 6) redovisade de högsta kostnaderna per elev visade undersökningen inget samband mellan bruttokostnader och befolkningsutveckling.

I grupperna med stark folkmängdsminskning (1 och 2) utgjorde perso- nalkostnaderna en mindre andel av bruttokostnaderna än i övriga grupper:

Grupp 1 2 3 4 5 6 Totalt Procent personalkostnader 54.9 61.4 63.0 62.5 62.5 63.2 62.6

Grupp

Kr per elev

15 000

13 500

12000

10500

9 000

7 500

4 500

3 000

Befolkningsförändring i procent (utvecklingsklassl

Antal kommuner

Bruttokostnader

. ....... . . Personalkostnader

——-—'— Statsbidrag

— — — — Nettokostnader Läromedel

Medelvärde:

Diagram [8 Gymnasie- skolans tota/a kostnader och statsbidrag, exklusive Stockholm, Göteborg. Malmö och Gotland. Genomsnittliga värden är 1972.

Tabell 47 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för gymnasieskola, exklusive Stockholm. Göte- borg, Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 93.0 56.9 103.7 2 94.2 54.6 89.0 3 94.1 57.4 91.1 4 94.4 57.5 92.0 5 95.2 57.3 91.8 6 93.6 54.7 86.6 T otalt 94.3 56.9 908

51.105. Kommuner med olika invånarantal

Kr per elev 10 500

9 000 Medelvärde:

7 500

4500

3000

1500

Grupp lnvånar- 6000— 10000 -—20000— SOOW— antal 4999 9999 19999 29999 49999 Antal

Diagram 19 Gymnasie- kommuner 38 skolans totala kostnader och statsbidrag. exklusive Stockho/m. (55le012. __ Bruttokostnader —-——— —— Nettokostnader Malmö och Gotland. Genomsnittliga värden är 1972. — -— - — Statsbidrag

-------- . . Personal kostnader _— Läromedel

Den minsta kommunen med gymnasieskola. Sorsele. hade de högsta brut- to-. personal- och nettokostnaderna per elev. För övriga grupper ökade brut— tokostnaderna per elev med ökande invånarantal t. o. m. grupp 5. Därefter minskade kostnaderna vid ökande invånarantal. För läromedel erhölls mins- kande kostnader t. o. m. grupp 4 och därefter ökande kostnader vid ökande invånarantal.

Av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna för grupp 1 en be— tydligt större andel och för grupp 2 en betydligt mindre andel än för övriga

grupper:

Grupp 1 2 3 4 5 6 7 Totalt Procent ' personal- 67.2 56.5 63.9 63.8 61.8 62.3 63.3 62.6 kostnader

Statsbidragen finansierade en relativt sett mindre del av bruttokostnaderna i små kommuner (1—2) än i övriga kommuner. tabell 48. Nettokostnaderna per elev minskade därmed i motsats till bruttokostnaderna från grupp 2 till grupp 3. Ungefär samma nettokostnader per elev erhölls i grupperna 3. 4 och 7. Något högre belopp redovisades i grupperna 5 och 6.

Tabell 48 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för gymnasieskola, exklusive Stockholm. Göte— borg. Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av

grupp intäkter brutto- ' personal- kostnader kostnader

1 96.9 43.1 64.2 2 92.3 52.9 93.6 3 94.1 57.4 89.7 4 94.7 58.3 91.4 5 94.3 56.4 91.2 6 94.0 56.1 90.0 7 95.2 58.1 91.7 T otalt 94.3 56.9 90.8

5.1.10.6 Kommuner tillhörande olika län

Kr per elev 10 500

9 000 MEdelvärde

7 500

3 000

1 500

. illllllllIl—u

Lä" 3 U W x Antal kommuner 8 12 14 7 9 13 7

Diagram 20 Gymnasie- — Bruttokostnader —— Nettokostnader sko/ans totala kostnader

och statsbidrag. Genomv snittliga värden är 1972. —-— Statsbidrag

- — Personalkostnader — Läromedel

Bruttokostnaderna per elev för gymnasieskolan totalt var högst i Söder- manlands län (9 376) och lägst i Malmöhus län (7 672). Höga genomsnitts— belopp per elev förekom också i Gotlands. Värmlands. Jämtlands. Väster- bottens. Jönköpings och Norrbottens län. Låga genomsnittsbelopp hade Ska- raborgs. Kristianstads. Kopparbergs. Älvsborgs. Kronobergs och Östergöt- lands län. Även här bör observeras att bl. a. Uppsala och Örebro kommuner inte ingår i urvalsundersökningen.

Personalkostnadema svarade för en relativt låg procentuell andel av brut- tokostnaderna i Gotlands (57.4). Jämtlands (59.4). Kopparbergs (59.5). Gö- teborgs och Bohus (60.5) och Västernorrlands (60,6) län. Höga personal- kostnader relativt sett förekom i Skaraborgs (65.9). Malmöhus (64.7). Hal- lands (64.6), Västerbottens (64.2) och Älvsborgs (64.1) län.

Tabell 49 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för gymnasieskola, inklusive Stockholm, Göte- borg, Malmö och Gotland.

Län Statsbidrag i procent av intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

AB 95.8 55.9 87.8 C 89.2 56.7 89.0 D 93.5 56.3 91.7 E 96.6 58.2 92.3 F 95.3 57.2 89.8 G 94.2 57.8 92.1 H 95.3 57.9 91.3 I 86.9 51.7 90.0 K 96.3 57.1 91.3 L 92.0 54.4 89.3 M 94.9 58.3 90.0 N 94.0 59.1 91.5 0 91.6 54.8 90.6 P 91.6 58.7 91.6 R 94.1 60.1 92.4 S 93.7 56.4 90.8 T 91.8 53.9 87.8 U 96.4 57.7 90.1 W 92.8 55.4 93.2 X 96.7 58.5 95.4 Y 93.2 55.1 90.9 Z 93.8 57.2 96.3 AC 90.0 56.0 88.4 BD 96.2 56.0 88.4 Totalt 94.4 56.7 90.3

Med statsbidrag finansierades i genomsnitt 90.3 procent av personalkost- naderna och 56.7 procent av bruttokostnaderna. Minst bidrog statsbidragen till finansieringen av personalkostnaderna i Stockholms län (87,8 procent) och i Örebro län (87.8 procent) samt till finansieringen av bruttokostnaderna i Gotlands län (51.7 procent). Hög statsbidragsfinansiering relativt sett fö- rekom i Skaraborgs (60.1). Älvsborgs (58.7). Gävleborgs (58.5). Malmöhus (58.3) och Östergötlands (58,2 procent) län.

Diagram 21 Gymnasie- skolans totala kostnader och statsbidrag. Genom- snittliga värden a"r 1972.

51.107. Stödområden och landet i övrigt

Kr per elev 9 000 Medelvärde:

Bruttokostnader

7500

.......... Personal kostnader

''''' Statsbidrag

4 500 — — — Netto kostnader 3 000 1 500 Läromedel 0

Grupp Stödområde Antal kommuner

Kommunernas personalkostnader. bruttokostnader och statsbidrag var något högre i det inre stödområdet än i det allmänna stödområdet. För landet i övrigt redovisades något lägre personalkostnader och statsbidrag. Större skillnader relativt sett förekom dock mellan andra kostnader än per- sonalkostnader. Från grupp 1 till grupp 3 minskade nämligen personalkost- naderna med 198 kronor per elev (3.6 procent). medan motsvarande minsk- ning för andra kostnader var 193 kronor per elev (5.9 procent). För läromedlen redovisades små skillnader, lägst 586 kronor i grupp 2 och högst 613 kronor i grupp 3. Av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna följande andel:

Grupp 1 2 3 Totalt

Procent personal kostnader 62.6 61.3 63.1 62.8

Tabell 50 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för gymnasieskola. inklusive Stockholm. Göte- borg. Malmö och Gotland.

Kommun— Statsbidrag i procent av grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 94.2 57.1 91.2 2 93.1 56.1 91.4 3 94.7 56.8 90.0 Totalt 94.4 56.7 90.3

Något högre andel av personalkostnaderna finansierades med statsbidrag i grupperna 1 och 2 än i grupp 3. Då övriga kostnader relativt sett vägde något tyngre i de två första grupperna erhölls även små skillnader mellan grupperna i fråga om statsbidragsfinansiering av bruttokostnader.

5.1.10.8 Storstadsområden och landet i övrigt

Kr per elev 10 500

9 000 Medelvärde

7 500

6 000

3 000

1 500

Brutto kostnader —— —— Nettokostnader Diagram 22 Gymnasiesko-

lans totala kostnader och statsbidrag. Genomsnittliga _. _. —Statsbidrag värden ar 1972.

- -- - - ----- Personalkostnader _— Läromedel

Grupp

Procent personalkostnader

Alla tre storstäderna redovisade lägre bruttokostnader per elev än landet i övrigt med Malmö kommun lägst (6 913) och Göteborgs kommun högst (8 348). Alla tre förortsområdena redovisade däremot högre bruttokostnader per elev än landet i övrigt med malmöområdet högst (9 490) och göteborgs— området lägst (8 868). Det bör dock observeras att malmöfo'rorterna endast omfattar en kommun.

Högre läromedelskostnader än i landet i övrigt förekom i stockholms- förorterna respektive malmöförorterna. Lägre kostnader än landet i övrigt redovisades i alla tre storstäderna och även i göteborgsförorterna.

Högre personalkostnader än för gruppen landet i övrigt förekom i Stor- Stockholm samt i göteborgs- och malmöförorterna. Personalkostnadsandelen av bruttokostnaderna varierade på följande sätt:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

65.4 61.3 63.8 59.2 64.9 60.1 65.5 64.4 65.1 62.6 62.8

Högre nettokostnader per elev än i landet i övrigt förekom i Göteborgs kommun och Stockholms kommun samt i stockholms- och malmöföror- tema.

1 Stor-Stockholm, Stor-Malmö och Göteborg finansierades en mindre del av personalkostnaderna med statsbidrag än i landet i övrigt. Statsbidrags- fmansieringen av bruttokostnader var lägre i storstadsområdena med undan- tag för göteborgsförorterna samt Malmö än i landet i övrigt.

Tabell 5] Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för gymnasieskola.

Kommun- Statsbidrag i procentav grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 96.6 57.1 87.2 2 94.4 54.2 88.4 3 95.7 56.0 87.7 4 90.2 53.4 90.2 5 93.6 58.6 91 .6 6 90.9 54.3 90.4 7 98.0 59.7 91 .l 8 90.1 50.7 79.0 9 96.1 57.3 88.1 10 94.3 57.2 91.3 Totalt 94.4 56.7 90.3

5.1.109. Sammanfattande kommentarer

De totala kostnaderna och intäkterna per elev har beräknats på motsvarande sätt för gymnasieskolan som för grundskolan med undantag för att inga kostnader för Skolskjutsar påförts gymnasieskolan.

Underlag saknas för att relatera kostnader och intäkter till antalet elever vid olika linjer och specialkurser. Endast genomsnittskostnader per elev i gymnasieskolan kan anges.

Till gymnasieskolan fördelad andel av bruttokostnader för skoladmini- stration. Skolmåltider. övriga skolsociala anordningar samt pedagogiska an- ordningar motsvarar cirka 13 procent av de totala bruttokostnaderna för gymnasieskolan.

Såväl genomsnittliga bruttokostnader som däri ingående personalkostna- der per elev varierade mindre mellan olika kommuner för gymnasieskolan än för grundskolan. Bruttokostnaderna per elev för gymnasieskolan totalt hade enligt undersökningen inget entydigt samband med kommunernas tätortsgrad. Kommuner med låg utvecklingsklass. dvs stark minskning av invånarantalet, erhöll höga bruttokostnader per elev. En tendens till mindre kostnadsökning förekom även för kommuner med stark folkmängdsökning. I övrigt visade förändrad befolkningsutveckling små variationer i kostna- derna per elev. En tendens till ökande bruttokostnader per elev visade kom- muner med ökande antal invånare upp till 50 000 invånare. Därefter minska- de bruttokostnaderna per elev i kommuner med ökande antal invånare.

Områdesindelningen i skattekraftsklasser visade inget klart samband mel- lan bruttokostnader per elev och skattekraftsklass. Möjligen visar under- sökningen en svag tendens till ökande kostnader i kommuner med ökande skattekraftsklass. Däremot har kommuner i det allmänna stödområdet högre kostnader per elev än övriga kommuner med de högsta kostnaderna i det inre stödområdet. I de tre storstäderna var bruttokostnaderna per elev lägre än i landet i övrigt, medan omvänt förhållande gällde för de tre *storstads- områdena exklusive respektive storstäder. Enligt undersökningen hade alla tre områdena högre bruttokostnader per elev än stödområdeskommunerna.

Enligt undersökningen finansierades i genomsnitt 90,3 procent av per- sonalkostnaderna och 56.7 procent av bruttokostnaderna med statsbidrag. 1 kommuner med relativt låg andel personalkostnader var graden statsbi- dragsfinansiering som regel lägre än i kommuner med hög personalkost- nadsandel eftersom statsbidragen huvudsakligen grundas på personalkost- naderna.

Till kommuner av den förra typen hör t. ex. kommuner med låg tät- ortsgrad. låg eller hög utvecklingsgrad. lågt invånarantal och storstadsom- rådena med undantag för göteborgsförorterna och Malmö.

Det är inte möjligt att med tillgängligt underlag belysa i vilken utsträck- ning variationer i kostnader och statsbidrag per elev beror på varierande fördelning av eleverna på linjer och specialkurser. I övrigt gäller i stort sett samma förklaringar till variationerna för gymnasieskolan som för grund- skolan.

När det gäller gymnasieskolan torde undersökningen visa att sådana fak- torer av befolkningsmässig och geografisk karaktär som här undersökts inte torde ha någon större betydelse för variationerna i kostnaderna mellan olika kommuner. Variationerna är främst att söka i gymnasieskolans organisation och elevantal. Man bör också beakta att gymnasieskolans upptagningsom- råde i allmänhet omfattar mer än den egna kommunen. På grund härav kommer de här valda undersökningsfaktorerna till en de] att förlora sin betydelse.

När det gäller gymnasieskolan kan man alltså konstatera att man här jämför kommuner med en synnerligen olikartad skolorganisation. Det finns kommuner som haren fullt utbyggd gymnasieskola med flertalet studievägar

samt kommuner vilkas gymnasieskolorganisation bara omfattar någon en- staka specialkurs eller någon enstaka linje av t. ex. yrkesteknisk karaktär.

5.1.11. Vuxenutbildningens totala kostnader och intäkter

Kommunal vuxenutbildning omfattar undervisning på grundskolans hög- stadium och på gymnasial nivå samt 5. k. särskild yrkesinriktad utbildning. Undervisningen anordnas som hel- eller deltidskurser.

Med hänsyn till svårigheter att finna en lämplig fördelningsgrund har vuxenutbildningen ej påförts kostnader för lokaler och inventarier vid för- delningen av dessa kostnader enligt avsnitt 5.1.3. 1 någon mån ingår dock lokal- och inventariekostnader, eftersom en del kommuner har fördelat så- dana kostnader även till vuxenutbildning.

Ett beräkningsexempel ger en uppfattning om erforderligt tillägg för att få nettokostnader inklusive lokaler och inventarier. Om vuxenutbildningen belastas med en i förhållande till veckotimmar och elevantal vägd andel. varvid antalet veckotimmar förutsätts uppgå till åtta för vuxenutbildning och 35 för grundskola och gymnasieskola. ökar de nettokostnader per elev för vuxenutbildning som redovisas här nedan med cirka 200 kronor. Samti- digt minskar nettokostnaderna per elev för grundskola och gymnasieskola med knappt 40 kronor.

I en del kommuner redovisas kostnaderna för vuxenutbildning under grundskola och gymnasieskola. [ sådana fall har även antalet elever i vux- enutbildning medräknats under grundskola respektive gymnasieskola.

Statliga driftbidrag utgick undersökningsåret 1972 till följande huvud- sakliga ändamål:

El löner och avgifter till försäkring för tilläggspension och allmän arbets- givaravgift för rektor vid särskild skolenhet och lärare enligt i stort sett de bestämmelser som gäller för gymnasieskola. kostnader för intagning av elever samt för uppsökande verksamhet, tekniska stödåtgärder för handikappade elever enligt samma grunder som vid gymnasieskolan,

vissa resekostnader för anordnande av kurs inom det allmänna stöd- området samt

studie- och yrkesorientering.

DEICID

5.1.11.1 Medelvärden för riket

Totala kostnader och intäkter per elev för vuxenutbildning uppgick enligt totalundersökningen till följande genomsnittsbelopp per elev för riket år 1972:

[1 bruttokostnader 879 kronor därav personalkostnader 695 ” El intäkter 532 ” därav statsbidrag 519 ” El nettokostnader 347 "

Kostnader för lokaler och inventarier ingår endast för en del kommuner som i sin redovisning fördelat sådana kostnader även till vuxenutbildning. Endast andel i kostnader för Skoladministration har fördelats till vuxen- utbildning vid fördelningen av vissa kostnader enligt avsnitt 5.1.3.

Motsvarande belopp enligt urvalsundersökningen framgår av tabellerna 52 och 53.

Tabell 52 Kronor per elev totalt för vuxenutbildning år 1972, exklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland.

Bruttokostnader Intäkter Därav Därav personal- stats- kostnader bidrag Genomsnitt för riket 809 645 510 497 Lägsta genomsnitt för län 569 468 354 347 Lägsta värde för kommun 195 138 0 O Medianvärde för kommunerna 729 599 490 472 Högsta genomsnitt för län 1092 792 611 598 Högsta värde för kommun 1 752 1 335 1 271 1 270

Netto- kostnader

299 176 — 150 256 481 1 222

Tabell 53 Kronor per elev totalt för vuxenutbildning år 1972, inklusive Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland.

Därav stats- bidrag

532 347

0 473 666

Netto— kostnader

362 1 76 — 150 259 61 7

Bruttokostnader Intäkter

Därav personal— kostnader Genomsnitt för riket 908 725 546 Lägsta genomsnitt för län 569 468 354 Lägsta värde för kommun 195 138 0 Medianvärde för kommunerna 734 600 492 Högsta genomsnitt för län 1 284 901 667 Högsta värde för kommun 1 752 1 335 1 271 1 270 1 222

5.1.11.2 Kommuner med olika tätortsgrad

Kr per elev 1 200

1050

900 Medelvärde:

750 a_i—— l .........

150—

Grupp

Procentuell andel av befolkningen i tätort

Antal kommuner

Diagram 23 Vuxenut- bildningens tala/a kostna- der och statsbidrag. ex- klusive, Stockho/m. Gö/e- _ BfUTtOkOStnadef __ _ _ Nettokostnader borg. Malmö och Gol- lam/. Genomsni/l/iga vär- den är I972. ————— Statsbidrag

---------- Personalkostnader _— Läromedel

Bruttokostnader per elev ökade med undantag för grupp 5 med ökande tätortsgrad. För personalkostnader redovisades en liten ökning även från grupp 4 till grupp 5. Då vuxenundervisningen endast i ringa utsträckning belastats med andel i kostnader för lokaler och inventarier m.m, utgör en större del av bruttokostnaderna personalkostnader än för grundskola och gymnasieskola. Variationer i personalkostnadsandelen kan därför bl. a. bero på att kommunerna i varierande utsträckning belastat vuxenutbildningen med kostnader för lokaler och inventarier.

Grupp 3 4 5 6 7 8 Totalt Procent personalkostnader 81,9 79.1 80.3 81.6 77.9 68.0 79.7

Nettokostnaderna per elev minskade med ökande tätortsgrad t.o.m. grupp 5 och ökade därefter med ökande tätortsgrad. Detta resultat. som avviker från resultatet för bruttokostnader per elev. beror på låg statsbi- dragsfmansiering i grupp 3. nästan tio procent högre statsbidragsfinansiering i grupperna 4 och 5 och därefter minskande statsbidragsfinansiering med ökande tätortsgrad. Detta framgår av tabell 54. Vi har dock kunnat konstatera inte obetydliga variationer när det gäller kommunernas redovisning av stats- bidragen för vuxenundervisningen. Enligt uppgift redovisar vissa kommuner t.ex. statsbidragsintäkterna på gymnasieskolan.

Tabell 54 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för vuxenutbildning, exklusive Stockholm, Gö- teborg. Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

3 89.7 54.8 67.0 4 98.8 64.4 81.4 5 96.6 64.4 80.2 6 98.0 62.2 76.3 7 96.8 59.5 76.4 8 99.8 52.8 77.6 Totalt 97.5 61.4 77.1

5.1.11.3 Kommuner tillhörande olika skattekraftsklasser

300-— — —— 150-| 0 Grupp 1 2 3 4 5

Garanterad skatte- kraft i procent 95

Antal kommuner 168

100 110 120 130

14 16 1 14 i_ J_ 23

Medelvärde:

Bruttokostnader

---------- Personalkostnader

_ '—' — Statsbidrag

|_____l___—_____| ——— — Nettokostnader

Läromedel

Diagram 24 l'uxenul- bildningens lota/a kostna- der och s/alsbidrag. e.t- k/usire Slockholm. Gäre- borg. Malmö och Gol- lam/. Geitomsnilllitza rör— den I 972.

Något samband mellan skattekraftsklass och kostnader för vuxenutbild- ning förelåg inte. För grupperna 2 och 4 redovisades betydligt lägre belopp än för övriga grupper. Nettokostnadsskillnaderna mellan grupperna blev dock obetydliga. Inte heller läromedelskostnaderna per elev varierade nämn- värt. Av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna följande andel:

Grupp 1 2 3 4 5 Totalt Procent personalkostnader 80.0 81.1 76.9 76.9 84.7 79.7

Serien visar motsvarande mönster som för gymnasieskolan med låg andel personalkostnader i grupperna 3 och 4. (södra och mellersta Norrland) och hög andel i grupp 5 (övre Norrland).

Statsbidrag till finansieringen av kostnaderna gav också oregelbundet ut- fall, vilket framgår av tabell 55.

Tabell 55 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för vuxenutbildning, exklusive Stockholm, Gö- teborg, Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av STUPP intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 97.3 61.0 76.3 2 100.0 61 .9 76.3 3 97.7 63.6 82.7 4 97.7 57.4 74.7 5 99.7 68.3 80.7 Totalt 97.5 61.4 77.1

5.1.11.4 Kommuner med olika befolkningsutveckling

Kr per elev 1 200

1 050

600

450

Medelvärde:

BCDF—__ ____

150—

Grupp

Befolkningsförändring i procent (utvecklingsklass)

Antal kommu ner

Brutto kostnader — — — _ Nettokostnader

.......... Personalkostnader _— Läromedel

_____ Statsbidrag

Stark minskning eller ökning av befolkningen medförde högre personal- och bruttokostnader per elev än vid mindre förändringar i invånarantalet. Liknande resultat erhölls för gymnasieskolan. För nettokostnader per elev erhölls mindre skillnader än för bruttokostnader per elev. Av vuxenutbild- ningens bruttokostnader utgjorde följande andel personalkostnader:

Grupp 1 2 3 4 5 6 Totalt

Procent personalkostnader 826 81.4 78.1 81.6 80.0 77.8 79,7

Med undantag för grupperna 4 och 5 minskade personalkostnadsandelen med ökande utvecklingsklass. Troligen har kommuner med hög utveck-

Diagram 25 Vuxcn”!- bi/dningens lota/a kostna- (Ier och s/a/sbidrag. ex- klusive Stockho/m. Göte- borg. Malmö och Got- land. Genomsnillliga vär— den 1972.

lingsklass i större utsträckning än kommuner med låg utvecklingsklass för- delat t. ex. kostnader för lokaler och inventarier till vuxenutbildning.

Statsbidragens andel i finansieringen av bruttokostnaderna minskade med ett undantag (5) med ökande utvecklingsklass. enligt tabell 56.

Tabell 56 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för vuxenutbildning, exklusive Stockholm, Gö- teborg, Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av grupp intäkter brutto— personal— kostnader kostnader

1 99.6 71.7 86.9 2 98.2 67.9 83.5 3 98.2 62.6 80.2 4 97.6 60.2 73.8 5 97.3 65.1 81.4 6 96.7 59.2 76.0 Totalt 97.5 61.4 77.1

5.1.11.5 Kommuner med olika invånarantal

Kr per elev

900" Medelvärde:

750

600

Grupp

Invåna r- antal

Antal kommuner

Diagram 26 Vuxenul- bildningens lala/a koslna- der och slatsbidrag. ex— klusive Slockholm. Gole- _— Bruttokostnader ——— —Nettokostnader borg. Malmö och Gol- .. land. Genontsninliga vär— """"" Personalkostnader Laromedel (It'll äl" 1972. ————— Statsbidrag

Bruttokostnaderna per elev ökade med ökande invånarantal t. o. m. grupp 5 och minskade därefter med ökande invånarantal. För personalkostnaderna per elev redovisades en minskning från grupp 2 till grupp 3 medan i övrigt motsvarande skillnader som för bruttokostnader förekom grupperna emel- lan. Personalkostnadernas andel av bruttokostnader visade inga stora skill- naden

Grupp 1 2 3 4 5 6 7 Totalt

Procent personal- kostnader 79.7 79.6 78.4 79.9 81.3 78.8 80.3 79.7

En relativt sett större del av kostnaderna finansierades med statsbidrag i kommuner med mindre än 30000 invånare än i större kommuner (1—4). tabell 57. Med de högsta statsbidragen relativt sett i grupp 2 minskade net- tokostnaderna per elev från grupp 1 till grupp 2. I övrigt varierade net- tokostnaderna per elev på motsvarande sätt som bruttokostnaderna.

Tabell 57 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för vuxenutbildning, exklusive Stockholm, Gö- teborg. Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 1000 63.3 79.4 2 98.6 68.5 86.0 3 97.0 63.1 80.5 4 97.8 62.7 78.5 5 97.2 59.1 72.7 6 98.0 61.2 77.7 7 96.4 61.0 76.0 Totalt 97.5 61.4 77.1

1 350_.

1 200—

1050-

750—'

300 _

150"

5.1.11.6 Kommuner tillhörande olika län

Diagram 27 Vuxenut- bildningcns totala kostna-

Medelvärde __. _ rä __ .. .- t-. r- _ t _] _a _ _l—__ _ '— [__l__ —— _ —l _ .. I..-l.. .. ' Län ÖBCEEFGHIKLMNOPRSTUWXYZACBD Antal i— i kommuner 23 zum 8121 5|615 615119J1—6 91011118 3 81112 — Bruttokostnader —— Nettokostnader - - - - Personalkostnader —— Läromedel

der och statsbidrag. Genomsnittliga värden är 1 9 72.

—-— Statsbidrag

Bruttokostnaderna per elev för vuxenutbildning totalt var högst i Göteborgs och Bohus län (1 284) och lägst i Kristianstads län (569). Höga genomsnitts- belopp per elev förekom också i Stockholms, Västernorrlands. Söderman- lands och Norrbottens län. Låga genomsnittsbelopp redovisades i Väster- bottens. Kopparbergs och Västmanlands län. I sammanhanget bör observeras att bl. a. Uppsala och Örebro kommuner inte ingår i urvalsundersökningarna.

Relativt låg procentuell andel av bruttokostnaderna utgjordes av perso- nalkostnader i Göteborgs och Bohus län (66.1). Västernorrlands län (68.7) och Skaraborgs län (71.9). Höga personalkostnader relativt sett förekom i Hallands (88.6). Uppsala (86.4) och Jönköpings (86.4) län. Mellan länen fö- rekom således stora skillnader per elev även beträffande andra kostnader

än personalkostnader. vilket kan utläsas av diagram 27. Delvis torde dessa skillnader bero på att vissa kostnader för vuxenutbildning inte redovisats under samma titlar.

Statsbidragens del i finansieringen varierade beträffande personalkostnader mellan 63,4 procent i Södermanlands län och 90.7 procent i Kopparbergs län och beträffande bruttokostnader mellan 51.9 procent i Göteborgs och Bohus län och 70,7 procent i Kopparbergs län. Detta framgår av tabell 58.

Tabell 58 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för vuxenutbildning. inklusive Stockholm, Göte- borg. Malmö och Gotland.

Län Statsbidrag i procent av intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

AB 96.2 54.0 65.4 C 99.3 63.1 73.4 D 98.6 53.6 63.4 E 96.4 59.6 78.3 F 99.0 62.7 72.6 G 98.5 65.8 81.3 H 99.3 57.3 71.6 ! 100.0 64.2 78.1 K 98.2 68.6 80.0 L 98.0 61.0 74.1 M 97.3 64.2 75.7 N 94.8 61.7 69.7 0 99.9 51.9 78.4 P 96.6 59.5 76.9 R 94.8 55.8 77.8 5 98.4 66.8 81.8 T 93.5 61.3 76.7 U 1000 68.9 82.0 W 99.2 70.7 90.7 X 94.9 67.8 81.2 Y 96.9 55.4 80.6 Z 97.1 58. 75.0 AC 96.8 70.6 82.9 BD 99.8 62.3 75.6 Totalt 97.4 58.6 73.4

___—___.”—

Diagram 28 Vuxenut— bildningens totala kostna- der och statsbidrag. Genomsnittliga värden är 1972.

5.1.11.7 Stödområden och landet i övrigt

Kr per elev 1 050 Medelvärde: 900 — Bruttokostnader

.......... Statsbidrag

6001 ......... 1 -— ————————————— — Personalkostnader 450—] l— _ _ 4— — — Nettokostnader 300— _ _ _ _ 150— l_1__r— Läromedel 0 '_—l__—l Grupp 1 2 3 __._.._ Inre Allm Landet Stödområde få? g...... Antal kommuner 30 37 161

De lägsta bruttokostnaderna redovisades i grupp 2. som också redovisade de lägsta kostnaderna för personal och för läromedel. ] denna grupp utgjorde personalkostnaderna den minsta delen av bruttokostnaderna:

Grupp 1 2 3 Totalt

Procent personalkostnader 81.5 77.5 80.0 79.8

Med statsbidrag finansierades en större del av kostnaderna i grupperna 1 och 2 än i grupp 3. tabell 59. Högst var statsbidragsfinansieringen i grupp 1. och därför erhölls de lägsta nettokostnaderna per elev i denna grupp.

Tabell 59 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för vuxenutbildning. inklusive Stockholm. Göte- borg. Malmö och Gotland.

Kommun- Statsbidrag i procent av grupp intäkter brutto- personal- kostnader kostnader

1 98.7 66.2 81.2 2 97.6 62.9 81.3 3 97.3 57.7 72.2 Totalt 97.4 58.6 73.4

51.118. Storstadsområden och landet i övrigt

Kr per elev 1 500

1350

1200

Stock- Område holm

Brutto kost nader _ — _- _— Nettokostnader

------ Personalkostnader __ Läromedel

'_'—'- Statsbidrag

Tilläggen för skoladministration till kostnaderna för vuxenutbildningen i storstadsområdena har varit betydligt högre för Göteborgs och Stockholms kommuner än för övriga kommuner. Med dessa tillägg var bruttokostna- dema per elev högst i Göteborgs kommun och lägst i Malmö kommun av storstäderna. Endast malmöförortema redovisade lägre bruttokostnader

1050 900 750 . ... soo ........ '_—_* ._. 450 _.— J __ 300 _" __ — 150 __

Medelvärde

Diagram 29 Vuxenut- bildningens totala kostna- der och statsbidrag. Genomsnittliga värden är 1972.

per elev än gruppen landet i övrigt. Detsamma gällde för personalkostnaderna per elev. Göteborgsförorterna redovisade lägre personalkostnadsandel än öv- riga storstadsområden och landet i övrigt.

Grupp

Procent personalkostnader

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt

88.3 72.2 82.7 63.7 74.2 65.2 83.0 89.1 84.2 81.5 79.8

I Stockholms kommun finansierades en betydligt mindre del av perso- nalkostnaderna med statsbidrag än i övriga grupper. Med sina relativt höga personalkostnader erhöll Stockholm den näst Göteborg lägsta relativa stats— bidragsfinansieringen av bruttokostnaderna. tabell 60. Den stora kostnads- skillnaden mellan Göteborgs kommun och Stockholms kommun berodde främst på andra kostnader än personalkostnader.

Tabell 60 Statsbidragens andel av intäkter samt andel i finansieringen av bruttokost- nader och personalkostnader totalt för vuxenutbildning.

Kommun- Statsbidrag i procent av ngP intäkter brutto- personal— kostnader kostnader

1 95.3 53.6 60.7 2 97.8 54.5 75.5 3 96.3 54.0 65.3 4 1000 49.6 77.9 5 97.4 60.1 81.0 6 99.7 51.1 78.4 7 99.3 63.3 76.2 8 99.7 64.9 72.8 9 99.5 63.6 75.5 10 97.4 63.1 77.4 Totalt 97.4 58.6 73.4

5.1.11.9 Sammanfattande kommentarer

Liksom för gymnasieskolan saknas underlag för att redovisa kostnader och intäkter för vuxenutbildningens olika kurser. Endast genomsnittsbelopp per elev kan beräknas.

Kommunerna hari varierande utsträckning fördelat kostnader och intäkter för lokaler och inventarier. skolenheternas administration. pedagogiska an- ordningar m. m. till vuxenutbildning. I de redovisade undersökningsresul- taten ingår endast tillägg för andel i Skoladministration. För att erhålla net- tokostnader inklusive kostnader för lokaler och inventarier behövs ytterligare tillägg med i genomsnitt för riket cirka 200 kronor per elev.

Till vuxenutbildning fördelad andel av bruttokostnader för skoladmini- stration motsvarar 25 procent av de redovisade bruttokostnaderna per elev för vuxenutbildning. Tillägget påverkar främst jämförelser kommungrup- perna emellan enligt indelningen i Stödområden och landet i övrigt samt storstadsområden och landet i övrigt.

Samband synes enligt undersökningen råda mellan kostnader per elev för vuxenutbildning samt tätortsgrad. kommunstorlek och utvecklingsgrad.

Kostnaderna per elev ökade i kommuner med ökande tätortsgrad. De ökade också i kommuner med ökande invånarantal upp till 50 000 invånare men minskade därefter med ökande antal invånare. Kommuner med markerad negativ befolkningsutveckling eller med markerad gynnsam befolknings- utveckling hade högre kostnader per elev än kommuner med små föränd- ringar i befolkningsutvecklingen. Bearbetningarna visar inget samband med skattekraftsklasser men visar lägre kostnader i inte stödområdet och all- männa stödområdet än i landet i övrigt. De tre storstäderna med Göteborg högst samt stockholms- och göteborgsförorterna hade högre kostnader per elev än landet i övrigt.

I de undersökta kommunerna utgjorde personalkostnaderna i genomsnitt 79.8 procent av bruttokostnaderna. men stora variationer kommungrupperna emellan förekom. Resultaten har påverkats av olika kostnadsfördelning för främst lokaler och inventarier.

I genomsnitt finansierades enligt undersökningen 73.4 procent av per- sonalkostnaderna och 58.6 procent av bruttokostnaderna med statsbidrag. Då statsbidrag i huvudsak utgår till lärarlöner. har kommuner som fördelat t. ex. lokalkostnader till vuxenutbildningen erhållit relativt sett lägre stats- bidragsfinansiering av bruttokostnaderna än andra kommuner. Enligt kom- munernas redovisning minskade Statsbidragens betydelse för finansiering av vuxenutbildningens bruttokostnader med ökande tätonsgrad och utveck- lingsgrad. Låg statsbidragsfinansieri rig redovisades också av Göteborgs kom- mun samt av Stockholms kommun och Stockholmsförorterna.

Med de stora variationerna i statsbidragsfinansieringen som bl. a. beror på kommunernas varierande redovisning av vissa kostnader för vuxen- utbildningen. erhålls en annan bild när man jämför nettokostnadsskillnader kommunerna emellan än när man gör samma jämförelse beträffande brut- tokostnaderna. Främst gäller detta indelningen efter tätortsgrad. som visade minskande nettokostnader per elev med ökande tätortsgrad t. o. m. grupp 5. medan bruttokostnaderna för dessa grupper visade motsatt utveckling.

5.1.12. Sammanfattning

Den undersökning som här redovisats avser kostnaderna för undervisning- ens olika verksamhetsgrenar i primärkommunerna. Därvid har kostnader för lokaler och inventarier fördelats på grundskola och gymnasieskola. efter- som många kommuner i sin redovisning gjort en sådan fördelning. Vid beräkningen av de totala kostnaderna per elev för grundskola. gymnasieskola och vuxenutbildning har kostnader för Skoladministration fördelats på de tre skolformerna medan kostnader för Skolskjutsar helt belastat grundskolan. För Skolmåltider. övriga skolsociala anordningar och pedagogiska anord- ningar har fördelning skett mellan gnindskola och gymnasieskola. Fördel- ningen har skett i förhållande till antalet eleveri respektive skolform. Kost- nader för år 1972 för olika verksamhetsgrenar och skolformer framgår av följande sammanställning:

Verksamhet

Skoladministration Skolmåltider Skolskjutsar Ovriga skolsociala anordningar Pedagogiska anordningar Undervisning. lokaler och inventarier i grundskolan Undervisning. lokaler och inventarier i gymnasieskolan 1 626 Undervisning i vuxenutbildningen Fråndragna interkommunala ersättningar

Totala skolkostnader 1972

— kr/elev i grundskolan — kr/elev i gymnasieskolan — kr/elev i vuxenutbildningen

SOU 1976:10 Mkr Procent av Kronor per totala elev kostnader 315 3.5 222 707 7.8 592 248 2.8 253 104 1.2 87 183 2.0 153 5 449 60.5 5 556 18.0 7 590 149 1.6 658 232 2.6 — 9 013 1000 — 6 863 8 644 879

Variationer år 1972 kommunerna emellan vad beträffar bruttokostnader per elev i de olika skolformerna och statsbidragsfinansiering i procent av bruttokostnaderna sammanfattas i följande tablå. Plustecken anger att brut- tokostnaderna och statsbidragets andel av bruttokostnaderna ökar. Minus- tecken anger att dessa minskar. I de fall rutorna är skuggade är utvecklingen inte entydig.

Bruttokost- nader kronor/elev

Grundskolan

Tätortsgraden ökar

Skattekraftsklassen ökar

Utvecklingsklassen ökar

Invånarantalet ökar

Geografisk belägenhet

Storstadso mråden och övriga kommuner

Statsbidrag i procent av brutto— kostnader

Gymnasieskolan

Vuxenutbildningen

Som framgår av tablån minskade grundskolans kostnader per elev med ökande tätortsgrad. ökande invånarantal och geografisk belägenhet utanför stödområdena. Vid ökande utvecklingsklass (befolkningsutveckling) inträf-

fade först en minskning men med stor folkmängdsökning ökade kostnaderna per elev något.

För gymnasieskolan redovisas genomsnittskostnader per elev som va- rierade mer osystematiskt än vad som gällde för grundskolan. Anledningen till detta har berörts tidigare. Gymnasieskolans kostnadsvariationer synes mindre sammanhänga med kommunernas struktur utan mer med hur gym- nasieskolan är organiserad i de enskilda kommunerna.

Vuxenutbildningens kostnader ökade med ökande tätortsgrad. invånar- antal och utanför stödområdena. De utgjorde emellertid en liten del av kom- munernas totala skolkostnader.

Statsbidragens andel i finansieringen av bruttokostnaderna för grundskola. gymnasieskola och vuxenutbildning visade för de två förstnämnda skol- formerna motsvarande bild som beträffande kommunernas totala kostnader för undervisning och kulturell verksamhet (kapitel 4). Tydligast visade sig skillnaderna kommunerna emellan enligt indelningen efter befolkningsut- veckling med ökande statsbidragsfinansiering med ökande utvecklingsklass utom för de högsta klasserna. i Vilka Statsbidragens andel av bruttokost- naderna minskade. Även enligt indelningen efter tätortsgrad var tendensen klar med lägre statsbidragsfinansiering i kommuner med låg tätortsgrad än i övriga kommuner. I kommuner med låg statsbidragsfinansiering utgjorde personalkostnaderna en lägre andel av bruttokostnaderna än i övriga kom- muner.

Utöver speciella statsbidrag för viss verksamhet utgår sedan 1966 skat- teutjämningsbidrag för utjämning av utdebiteringsskillnader. främst i form av tillskott av skatteunderlag vid brist på skattekraft. Effekterna av dessa tillskott har där så kunnat ske beaktats i analysen. Under åren 1966—1973 har dessutom vissa kommuner erhållit skatteutjämningsbidrag vid hög ut- debitering. Vidare har extra skatteutjämningsbidrag i vissa fall beviljats. Totalt för riket lämnade staten år 1972 skatteutjämningsbidrag vid hög ut- debitering med 108.3 miljoner kronor och extra skatteutjämningsbidrag med 156.3 miljoner kronor. I vilken utsträckning dessa bidrag Utjämnat utde- biteringsskillnader för skoländamål kan dock ej fastställas. I beloppet för extra skatteutjämningsbidrag ingår 5. k. Stimulansbidrag för att under- lätta kommunsammanläggningar. Bidraget vid hög utdebitering upphörde 1974-01-01 samtidigt som en större utjämning av kostnads- och skattekrafts- skillnader eftersträvades med skatteutjämningsbidrag vid brist på skatte- kraft.

Ändringar i utgående speciella statsbidrag kan påverka behovet av ge- nerella bidrag i form av skatteutjämningsbidrag. Vår översyn av statsbi- dragen till skoländamål kan därför komma att behöva samordnas med den översyn av skatteutjämningsbidragen. som den kommunalekonomiska ut- redningen bl. a. har att utföra.

5.2. Kostnader och intäkter 1972 hos landstingskommu- nerna

5.2.1. Allmänt

Beskrivningen och analysen i detta avsnitt avser att för riket med fördelning på de olika landstingen redovisa i huvudsak gymnasieskolans kostnader och intäkter för 1972. Underlaget för redovisningen har utgjorts dels av landstingens bokslut för år 1972. dels sammanställning av landstingens fi- nansstatistik från undersökning beträffande landstingskommunal ekono- misk långtidsplanering (LKELP). dels sammanställning av landstingens svar på enkät från Landstingsförbundet beträffande skolekonomin 1972.

Skolformer som inte ingår i redovisningen är bl. a. särskolan. folkhögskolor och sjuksköterskeskolor. I detta avsnitt belyses sålunda samma skolformer som i kapitel 4 med undantag för sjuksköterskeutbildningen.

Bland annat genom att redovisningen bygger på de landstingskommunala boksluten för 1972 har det varit möjligt att fördela kostnader och intäkter dels på. dels inom de olika studievägarna. För primärkommunerna har som tidigare framgått motsvarande uppdelning inte kunnat ske.

Vid beräkningen av antalet elever har här använts begreppet elevläsår. dvs antalet elever multiplicerat med det antal veckor som eleven deltagit i undervisningen delat med 40 veckor. När i fortsättningen kostnader och intäkter ställs i relation till elev avser det alltså elevläsår.

I syfte att erhålla ytterligare kunskap om kostnaderna för om möjligt varje utbildningslinje och specialkurs samt kostnadernas och intäkternas innehåll har en mera detaljerad undersökning gjorts för Östergötlands. Öre- bro och Västernorrlands läns landstingskommuner för redovisningsåret 1973. I vissa fall redovisas uppgifter härom parallellt med redovisning av 1972 års resultat.

5.2.2. Omfattningen av skolverksamheten och indelning i verksamhets- grenar

Den del av landstingskommunernas skolverksamhet som redovisas i detta avsnitt samt aktuella elevantal framgår av tabell 61.

Tabell 61 Antal elever i landstingens gymnasieskolor 1972

Studieväg Antal Procent elever

Vårdutbildning 13 497 67.0 Jordbruks- och trädgårdsutbildning 2432 12.0 Skogsbruksutbildning 919 4.6 Lanthushållsutbildning 1 451 7.2 Ovrig gymnasieskolutbildning 1 860 9.2

5

Summa 20 159 1

Av tabell 61 framgår att Vårdutbildningen dominerar den landstingskom- munala gymnasieskolutbildningen.

Totalt i landet omfattade gymnasieskolan läsåret 1972/73 cirka 230000 elever. Landstingen svarade sålunda för cirka 10 procent härav.

Redovisningen följer den indelning som framgår av tabell 61. Först re- dovisas kostnader och intäkter totalt för riket. Därefter redovisas de olika verksamhetsgrenarna (studievägarna) med angivande av

— bruttokostnader per elev. — bruttointäkter per elev.

— statsbidrag per elev samt

— landstingskommunal kostnad (nettokostnad) per elev

Inom de olika verksamhetsgrenarna sker vidare uppdelning av kostnader och intäkter på olika kostnads— och intäktsslag.

Varje landsting redovisas för sig när det gäller bruttokostnader. brutto- intäkter. statsbidrag och landstingskommunal kostnad per elev. Någon grup- pering efter tätortsgrad eller annan motsvarande indelning sker inte eftersom det i annat sammanhang framgått att andra orsaker i större utsträckning påverkar kostnaden för gymnasieskolans utbildningsvägar. I stället ställs kostnaderna i relation till utbildningskvantiteten i det enskilda landstinget.

5.2.3. Totala kostnader och intäkter i den landstingskommunala gymna- sieskolan 1972

Tabell 62 Kostnader och intäkter i riket vid landstingens gymnasieskolor 1972. Tkr

Utbildning Bruttokostnader Bruttointäkter Därav statsbidrag _ Nettokostnad

Tkr procent Tkr procent Tkr procent Tkr procent

Vårdutbildning 101 636.2 43.3 49 963.0 36.3 44 396.5 48.7 51 673.2 53.0 Jordbruksutbildning 66 111.4 28.1 43 324.7 31.5 15 877.0 17.4 22 786.7 23.4 Skogsbruksutbildning 20 135.5 8.6 14 6033 10.6 10 8323 11.9 5 540.2 5.7 Lanthushållsutbild- ning 21 9328 9.3 14 807.5 10.8 9 947.3 10.9 7 125.3 7.3 Ovrig utbildning 25 137.3 10.7 14 7806 10.8 10 061.5 11.1 10 356.7 10.6 234 961.2 100 137 479.1 100 91 115.2 100 97 482.1 100

Av tabellen framgår att Vårdutbildningen hade den största andelen av kostnader och intäkter. Bruttokostnadsandelen 43.3 procent var dock lägre än utbildningsandelen 67 procent. beroende på att Vårdutbildningen har den allmänt sett lägsta kostnaden per elev.

I tabellen redovisat siffermaterial avser under år 1972 bokförda kostnader och intäkter. Redovisning av statsbidragsfordringar tillämpas emellertid olika vid de olika landstingen varför bokförd statsbidragsintäkt inte alltid hänför sig till redovisningsårets verksamhet.

1 framför allt Vårdutbildningen undervisar lärare från primärkommuner i vissa allmänna ämnen. Lärarkostnaderna och statsbidragsintäkterna för denna så kallade fyllnadstjänstgöring ingår i primärkommunernas redovis- ning och är inte inräknade i landstingskommunernas redovisning.

Diagram 30 Sko/kostnader per elev vid landstingens gymnasieskolor år 1972

Redovisningen kan ej heller sägas vara enhetlig när det gäller intern de- bitering av alla kostnader som skall belasta skolverksamheten. t. ex. för- delning av kostnader för gemensam administration och lokaler.

Vid landstingets kanslier finns som regel en utbildningsavdelning. Till utbildningsavdelningen och landstingets kanslier i övrigt har ofta många administrativa uppgifter samlats. Kostnaden för central administration påförs som regel icke skolverksamheten. Statsbidrag till avlöningskostnader för utbildningschefen vid landsting utgår inte. Här skiljer sig statsbidragsbe- stämmelserna i jämförelse med primärkommunerna. De senare får t. ex. statsbidrag för avlöning av skoldirektör och biträdande skoldirektör med cirka 75 procent av avlöningskostnaderna.

Skolverksamheten bär ej heller alltid sina rätta lokalkostnader. Under- visningslokaler upplåts ofta av vårdinrättningar som många gånger debiterar låga hyror i de fall hyra över huvud taget uttas.

Fastighets- och inventariekostnadema är i allmänhet lågt angivna. bl. a. beroende på att kapitaltjänstkostnaden. dvs kostnader för räntor och av— skrivningar. inte grundas på återanskaffningsvärdet. Värdeunderlaget vid kapitaltjänstberäkningen grundas endast på landstingens nettokostnad. Fö- rekommande statsbidrag har sålunda minskat Värdeunderlaget.

34,7 %

48,1 %

20,7 %

Vård- Lanthus- Skogs- Jordbruksutbildning Övrig utbildning hållsskola utbildning exkl utbildning skoljordbruk

Statsbidrag Övriga intäkter [] Landstingsanslag

I diagram 30 jämförs genomsnittliga bruttokostnader per elev mellan de olika utbildningsvägarna. Diagrammet visar också till vilken del kostnaden finansieras genom statsbidrag. övriga intäkter och landstingsanslag. Jord— bruksutbildningen var t. ex. mest kostnadskrävande med högsta kostnaden för landstingen och med lägsta procentuella statsbidragsandelen per elev.

5.2.4. Vårdutbildningen

5.241. Kostnads- och intäktsfördelning inom olika landstingskom- muner

___ - Diagram 3l Vårdutbild- ABC D E F G H K L M N 0 P R S T U W X Y ZACBC Mede” ningens kostnaderoch m—

_ tal täkter per elev och lands- Statsbidrag Ovriga intäkter |:] Landstingsanslag ting är 1972

Diagram 31 visar bruttokostnaderna per elev vid Vårdutbildningen i samt- liga landsting. Den visar också statsbidrag. övriga intäkter samt nettokost- naderna per elev.

Medelbruttokostnaden per elev för samtliga landsting utgjorde 7 500 kro- nor med lägsta kostnad på 5 300 och högsta kostnad på 8 800 kronor. Kost- nadens spridning mellan olika landsting kan förklaras dels av redovisnings- mässiga olikheter. dels av utbildningsvolym. dels av specialkursernas sam- mansättning vid de olika landstingen.

Den totalt sett relativt låga kostnaden per elev förklaras av att en stor del av utbildningstiden är förlagd som inbyggd utbildning.

Södermanlands läns landsting hade den lägsta bruttokostnaden beroende bl. a. på låga lokalkostnader under det redovisade året. Uppsala läns landsting som hade en hög bruttokostnad hade en låg utbildningskvantitet. endast 100 elever under år 1972.

Medelintäkten av statsbidrag utgjorde 3 300 kronor per elev. med lägsta intäkt på 2 300 i Skaraborgs läns landsting och högsta intäkt på 4 200 kronor i Stockholms läns landsting.

Övriga intäkter. som i genomsnitt för riket redovisades med 400 kronor per elevläsår. avsåg i huvudsak intäkter från elever för hyror och kost.

Landstingens nettokostnad uppgick i medeltal för riket till 3 800 kronor per elevläsår med en spridning från lägst 1 800 kronor till högst 5 200 kronor.

Av den analys av kostnaderna och intäkterna som gjons har bl. a. fram- kommit att Stockholms. Örebro. Jönköpings. Västerbottens och Västernorr- lands läns landsting år 1972 utbildade 52 procent av samtliga elever som gick i specialkurser. Landsting med ett stort elevantal i Specialkurser hade en tendens till högre kostnad per elev beroende på att de mer kostnads- krävande kurserna i regel fanns i dessa landsting. Vidare framkom att låg utbildningsvolym i regel medförde högre kostnad per elev och att de högsta statsbidragen per elev utgick till landsting med många och dyrare Specialkurser och till landsting med låga elevantal. Landsting med låg brut- tokostnad hade i regel även en låg nettokostnad medan landsting med dyrare utbildning och hög bruttokostnad även hade hög nettokostnad.

5.2.4.2 Kostnaders och intäkters fördelning inom Vårdutbildningen 1972 och 1973

I tabell 63 redovisas hur vårdutbildningens kostnader och intäkter fördelade sig på olika kostnads- och intäktsslag. År 1972 avser redovisningen i princip samtliga län medan uppgifterna för år 1973 omfattar Östergötlands och Öre- bro län.

Tabell 63 Kostnaders och intäkters fördelning på kontogrupper och vissa kostnadsslag Medelvärde per elevläsår, Tkr.

Vårdutbildningen Kostnads- resp intåiktsgrupp Riket E + T län 1972” 1973 procent Kostnader ll Avlöningar 4.0 4.4 50.6 Därav undervisningspersonal. med statsbidrag % 3.1 (15) 2.6 30.0 utan statsbidrag 1.3 15.0 13 Material 0.6 0.4 4.6 Därav undervisningsmaterial 0.3 (16) 0.3 3.4 15 Administrativa_li'ämntandetjänster 0.2 0.1 1.1 16 Övriga(främmandetjänster 0.7 0.4 4.6 l7-l8 Avgifter och bidrag. finansiella kostnader 0.2 0.1 1.1 l9 Interna debiteringar 1.4 2.4 27.6 Därav sociala avgifter för undervisningspersonal med statsbidrag — 0. 4.6 utan statsbidrag — 0. 3.4 hyror _ 0. 4.6 central administration _ 0. 4.6 kapitaltjänst 0.6 (18) 0. 4.6 Ovriga kostnader 0.4 0. 10.4 Summa kostnader 7.5 (23) 8. 100 Intäkter 87 Avgifter. bidrag.7 orh ersättningar 3.3 3 8 95.0 Därav statsbidrag löner _ 2.5 62.5 soctalaavgilter 3.3 0_3 7_5 inbyggd utbildning 0 9 22.5 Övriga intäkter 0.4 5.0 Summa intäkter 3.7 4.0 100

” Antal urvalslandsting anges inom parentes i de fall samtliga landsting som har utbildningen icke ingår

Av tabellen framgår att personalkostnaden i Vårdutbildningen omfattade cirka 59 procent av bruttokostnaden per elev. l personalkostnaden är inräknat sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Personalkostnaden år 1973 utgjorde 5 300 kronor per elev varav kostnader för lärarlöner med statsbidrag utgjorde 56.7 procent. kostnaden för landstingskommunala lärartjänster 30.2 procent och kostnaden för övriga tjänster 11.3 procent.

I undersökningen är 1973 upptog posten övriga kostnader till större delen fri lunch och elevhem, medan dessa kostnader i undersökningen 1972 icke särredovisats utan kan ingå i samtliga kostnadsgrupper. Detta förklarar i viss mån varför kostnadsgrupperna 13—17 hade lägre värde är 1973.

Bruttokostnaderna ökade från 1972 med 16 procent. statsbidraget med 12 procent och landstingets nettokostnad med 23.7 procent. Ökningarna berod- de på kostnadshöjningar och förklaras också av en fullständigare redovisning.

5.2.4.3 Inbyggd utbildning inom vårdområdet

En stor del av Vårdutbildningen bedrivs som s. k. inbyggd utbildning. Ele- verna fullgör under sådan tid yrkespraktik vid olika vårdinrättningar och vid andra institutioner. ] kapitel 7 redogörs närmare för gällande statsbidrag- bestämmelser m. m. avseende den inbyggda utbildningen inom hela gym- nasieskolan.

I detta avsnitt redovisas en detaljstudie för år 1973 i Östergötlands och Örebro läns landstingskommuner avseende kostnader och intäkter för den inbyggda utbildningen inom vårdområdet.

Tabell 64 Enhetskostnader i Vårdutbildningen vid fördelning på inbyggd tid och teoritid i Örebro och Östergötlands läns landsting är 1973 (T kr/elev)

Län Antal Brutto— Statsbidrag Övriga intäkter Landstingets Utbildningsdel elevläsår kostnad nettokostnad Tkr Tkr Procent Tkr Procent Tkr Procent T Teori 536.8 ] 1.0 5.4 47.3 0.4 3.6 5.2 49.1 Inbyggd 4102 5.1 1.5 29.0 0.4 7.8 3.2 62.7 Totalt 947 8.4 3.7 44 0.4 5.0 4.3 51 .0 E Teori 434.1 11.3 5.1 45.1 0.2 1.8 6.0 53.1 Inbyggd 426.3 6.7 2.2 32.8 0.2 3.0 4.3 64.2 Totalt 860.4 9.0 3.7 41.1 0.2 2.2 5.1 56.7 T+E Teori 9709 11.1 5.3 47.7 0.3 2.7 5.5 49.6 Inbyggd 8365 5.9 1.8 30.5 0.3 5.1 3.8 64.4 Totalt 1.807.4 8.7 3.7 42.5 0.3 3.5 4.7 54.0

I tabellen har det totala antalet elevläsår fördelats på inbyggd tid och teo- ritid. Med inbyggd tid avses i undersökningen den sammanhängande tid då statsbidrag utgår för inbyggd utbildning. Resterande tid har hänförts till teo- ritid. Enligt denna fördelning upptog vårdlinjen och dess Specialkurser i genomsnitt 46.3 procent inbyggd utbildning i Örebro och Östergötlands läns landsting. Med samma beräkningsgrund upptar timplanen för vårdlinjen 52.5 procent inbyggd utbildning.

På kostnadssidan har den inbyggda tiden belastats med löner och sociala avgifter till landstingskommunala lärartjänster samt resor för lärare och ele- veri samband med inbyggd utbildning. Administration och övriga kostnader som kan sägas vara gemensamma för perioderna. t. ex. fri lunch, belastar likvärdigt teori- och praktiktid.

Teoritiden svarar ensam för samtliga kostnader för lärarpersonal med stats- bidrag. fastigheter och inventarier samt undervisningsmaterial.

Av tabellen framfår att den inbyggda tiden drog ner bruttokostnaderna totalt sett. Genomsnittet 8 700 kronor per elevläsår blev för inbyggd tid 5 900 kronor och för teoritid 11 100 kronor. Den dominerande kostnaden för teo- ritid var kostnaden för statsbidragsberättigade lärartjänster som under in- byggd tid bortfaller i beräkningsunderlaget för att ersättas av landstingskom- munala handledare. Statsbidraget för inbyggd skola täckte 30,5 procent av bruttokostnaden för inbyggd tid i jämförelse med 47.7 procent under teo- ridelen.

Vårdinrättningens kostnader för material. lokaler och visst produktions- bortfall för personal är icke inräknade.

5.2.5. Jordbruks- och trädgårdsutbildningen

5.2.5.1 Kostnads- och intäktsfördelning inom olika landstings- kommuner

Jordbruksutbildningen bedrivs för närvarande vid 37 skolenheter fördelade på samtliga 23 landsting.

Elev— Tkr läsår 32

28

24

20

16

W m—

12

XW—

w xx

XXXXXXXW— &XXXXXX xxxxxx

&& W-

W—

x x

ABCDEFGHKLMNOPRSTUWXYZACBC

Statsbidrag Övriga intäkter [] Landstingsanslag

Diagrammet visar bl. a. bruttokostnadernas spridning på de olika lands- tingen. med lägsta värde på 19 500 och högsta värde på 39 200 kronor. Detta är i första hand beroende på skoljordbrukens varierande storlek. Göteborgs och Bohus läns landsting. som hade lägsta värdet. redovisade t. ex. en låg

Diagram 32 Jordbruks— och trädgårdsutbildning- ens kostnader och intäkter per elevläsår och landsting är I 972.

enhetskostnad för skoljordbruket med 5000 kronor. Västmanlands läns landsting med högsta värdet redovisade däremot en kostnad för skoljord- bruket med 17 600 kronor. Medelbruttokostnaden för riket utgjorde 27 100 kronor per elev och läsår varav 8 600 kronor utgjorde kostnader för skol jord- bruk.

Medelintäkten av statsbidrag utgjorde 6 700 kronor per elev. Högsta stats- bidrag var 9 000 kronor och lägsta 3 800 kronor per elev. Spridningen kan till en del förklaras av redovisningstekniska olikheter.

Medelnettokostnaden för landstingen var 9 400 kronor per elev med lägsta värde på 4 900 kronor och högsta värde på 15 700 kronor.

Elev— Tkr

Diagram 33 Jordbruks- och trädgårdstttbi/dning- [3 Antal elev|äsår ens bruttokostnader och — — bruttokostnad per elevläsår inklusive skoljordbruk

statsbidra ' samt dess ör- .. . . hål/ande ;;” anta/et då.” _._ bruttokostnad per elevlasår exklusrve skoljordbruk

är 1972. — statsbidrag per elevläsår

Diagrammet belyser skoljordbrukens andel av bruttokostnaden och kost- nadernas spridning i förhållande till utbildningsvolymen vid landstingen. de landsting som inte särredovisar jordbrukets kostnader har riksmedelvär- det satts in med streckmarkering. Av diagrammet framgår en viss utjämning av skolkostnaderna när skoljordbrukens kostnader fråndragits (kurva —-—). Skolkostnaderna hade dock en tendens att följa dessa värden. Denna tendens torde förklaras av svårigheter att särredovisa de olika kostnaderna.

Bruttokostnadskurvan exklusive skoljordbruk utvisar i viss mån en lägre enhetskostnad vid större elevantal och högre kostnad vid lägre elevantal.

5.2.5.2 Kostnaders och intäkters fördelning inom jordbruksutbild- ningen 1972 och 1973

I tabell 65 redovisas hur jordbruksutbildningens kostnader och intäkter för- delar sig på olika kostnads- och intäktsslag. År 1972 avser redovisningen i princip samtliga län. År 1973 omfattar redovisningen Östergötlands. Örebro och Västernorrlands län.

Tabell 65 Kostnaders och intäkters fördelning på kontogrupper och vissa kostnadsslag Medelvärde per elevläsår. Tkr.

Jordbruks- och trädgårdsutbildningen

Kostnads- resp intäktsgrupp Riket E + T + Y-län 1972” 1973 procent Kostnader 11 Avlöningar 9.8 8.4 28.7 Därav undervisningspersonal. med statsbidrag % 5 5 (14) 5.5 18.8 utan statsbidrag ” _ _ 13 Material 4.0 2.9 10.0 Därav undervisningsmaterial 0.7 (16)___ 1.0 3.4 15 Administrativa främmande tjänster 0.4 0.3 1.0 16 Övriga främmande tjänster 1.6 1.3 12.6 17—18 Avgifter och bidrag. finansiella kostnader 0.2 0.1 0.3 19 Interna debiteringar 5.0 6.4 21.8 Därav sociala avgifter för undervisningspersonal med statsbidrag — 1.0 3.4 central administration — 0.8 2.7 kapitaltjänst 3.1 (20) 3.6 12.3 Ovriga kust/lader 0.2 _ — Elev/rem — 2.3 7.8 Skol/"ordbruk 5.9 7,6 25.9 Summa kostnader 27.1 (22) 29.3 100 intäkter 85 Ersättning för tjänster — 2.1 12.2 87 Avgifter, bidrag och ersättningar 6.8 6.7 39.0 Därav statsbidrag löner 6.7 5.4 31.4 sociala avgifter — 0.9 5.2 särskilda driftbidrag — 0.4 2.3 Övriga intäkter 2.9 0.3 1.7 Elev/rem — 1.2 1.7 Sko/jordbruk 8.1 6.9 40.1 Summa intäkter 17.7 17.2 100

”Antal urvalslandsting anges inom parentes i de fall samtliga landsting som har utbildningen icke ingår.

1 tabell 65 ingår 22 landsting varav 15 har särredovisat skoljordbruken. Posten skoljordbruk omfattar sålunda dessa särredovisade jordbruk medan kostnader och intäkter för resterandejordbruk i sju landsting ingåri samtliga

kostnads- och intäktsgrupper. l redogörelsen för år 1973 har de tre urvals- landstingen särredovisat skoljordbruket varför kostnader och intäkter härför totalt återfinns under denna rubrik.

Rubriken Elevhem omfattar år 1973 endast Örebro läns landsting. För Östergötlands och Västernorrlands läns landsting föreligger ingen särredo- visning.

Personalkostnadema utgjorde 10 000 kronor per elev eller 34,5 procent av bruttokostnaden. Av personalkostnaden omfattade 64.4 procent undervis- ningspersonal med statsbidrag och 35.6 procent övrig personal. I jämförelse med Vårdutbildningen utvisade kostnadsgruppema i jordbruksutbildningen genomgående högre enhetskostnader per kontogrupp. Detta beror bl. a. på skolanläggningamas och utbildningens speciella karaktär som även kräver att den drivs i intematform. Antal elever vid skolenheten är också som regel mindre än vid en vårdskola.

Jordbruksutbildningen kräver därför per enhet större personal- och utrust- ningsresurser. Undervisningsmaterial med jordbruksmaskiner är speciella och mera kostnadskrävande i drift och underhåll.

Följande förändringar kan utläsas från 1972 till 1973:

Bruttokostnader inklusive skoljordbruk + 9 procent Bruttokostnader exklusive skoljordbruk +17.6 " Statsbidrag i 0 " Övriga intäkter inklusive skoljordbruk — 4.5 " Övriga intäkter exklusive skoljordbruk +24.1 " Landstingens nettokostnader inklusive skoljordbruk +28.7 ” Landstingens nettokostnader exklusive skoljordbruk +29.2 "

5.2.5.3 Skoljordbruk

Tabell 66 Skoljordbrukens kostnader och intäkter år 1972, Tkr

[än Antal Brutto- Per Brutto- Per Netto- Per elev- kostnader elev intäkt elev kostnader elev läsår

C 78 333.1 4.3 406.7 5.2 — 73.6 —0.9 D 134 1 544.9 11.5 1 283.2 9.2 26l.7 2.3 E 55 438.7 8.0 3782 6.9 60.5 1.1

F 120 731.5 6.1 7192 6.0 12.3 0.1 _ G 57 650.7 11.4 598.6 10.5 52.1 0.9

H 123 1 7115 13.9 ] 627.0 13.2 84.5 0—7 M 302 2 578.0 8.5 2 578.0 8.5 — _ N 95 675.9 7.1 613.6 6.5 62.3 06 0 78.5 391 .3 5.0 2552 3.3 136.1 1_7 P 113 869.2 7.7 883.6 7.8 — 14.2 —0.1 S 41 3080 7.5 283.9 6.9 24.1 0.6 T 80 8673 10.8 970.4 12.1 —102.5 — 1.3 U 71 1 250.7 17.6 1 254.0 17.6 —3.3 _ W 98 356.9 3.6 223.7 2.3 1332 1.3

Y 100 7010 7.0 795.0 8.0 — 94.0 — 1.0

AC 118 871 .5 7.4 5792 4.9 292.3 2.5

S:a 1 663 14 2808 8.6 13 449.5 8.1 831 .3 0.5

Hos de 16 landsting som särredovisar skoljordbruken utläses en medel- nettokostnad på 500 kronor per elev. Landstingens nettokostnad varierade från högsta värde på 2 500 kronor till vinst på 1 300 kronor. Vissa brister fö- religger i materialet beroende på redovisningsmässiga olikheter och svårig- heter med särredovisning av skoljordbruken från skoldelen.

Från olika synpunkter får det underskott som i regel uppkommer emel- lertid betraktas som en skolkostnad. Karaktären av skoljordbruk gör driften mera kostnadskrävande än för ett normaljordbruk. Anledningen till detta är bl. a. att handledning av elever kräver flera tjänster. att maskinparken är större och allsidigare för att täcka undervisningens behov med därmed sammanhängande ökade drift- och underhållskostnaderna samt att produk- tionen måste ta hänsyn till utbildningsmomenten.

5.2.5.4 lnternaten

Internatens andel av kostnaden är svår att belysa. då landstingen som regel inte särredovisar denna. och sambruk med skogs- och lanthushållsutbild- ningen ofta sker.

Ur enkätsvar till Landstingsförbundet 1972 har följande material hämtats.

Tabell 67 Enhetskostnader per elev för internat vid vissa landsting 1972, Tkr

län Bruttokostn Bruttointäkter Nettokostn

G 4.4 l .5 2.9 H 7.1 4.7 2.4 K 4.7 1 .9 2.8 L 7.4 3.4 4.0 T 7.6 3.9 3.8 Medelvärde 6.9 3 .4 3.5

Tabellen ger en viss bild av kostnadernas och intäkternas omfattning vid elevinternaten. lntäktsdelen avser i huvudsak inackorderingsavgifter från elever.

5.2.6. Skogsbruksutbildningen

5.2.6.1 Kostnads- och intäktsfördelning inom olika landstingskom- muner

Skogsbruksutbildningen i gymnasieskolan är en ny utbildning med helt för- ändrad kurssammansättning och nya krav på bl. a. utrustning. Utbildningen övertogs successivt från skogsvårdsstyrelserna från läsåret 1971/ 72. 1 Göte- borgs och Bohus län handhar skogsvårdsstyrelsen fortfarande skogsbruks- utbildningen. Utbildningen bedrivs för närvarande vid 23 skolenheter med fördelning på 20 landsting.

Diagram 34 Skogsbruks- utbildningens kostnader och intäkter per elevläsår och landsting är l972.

Tkr

315-]

30—

251

20—

10—

DEFGHKLNPRSTUWXYZACBDMedel-

tal tatsbidrag Övriga intäkter Landstingsanslag

Diagrammet visar en stor spridning av bruttokostnaderna från lägsta värde på 10 800 kronor till högsta värde på 33 100 kronor samt med ett medelvärde av 22 000 kronor. Orsaken till den ojämna kostnaden är att skogsutbildningen är en ny verksamhet för landstingen med successiv start fr. o. m. läsåret 1971/ 72. Tio landsting startade utbildningen fr. o. m. nämnda läsår medan övriga tio landsting som har utbildningen startade den först fr. 0. m. läsåret 1972/ 73. Detta innebär att redovisningen för år 1972 endast omfattar första årskursen jämte en termin av andra året i tio landsting samt endast en termin av första året i resterande landsting.

Även andra orsaker gör att undersökningen 1972 icke kan ge en repre- sentativ bild av de verkliga kostnaderna. Utrustningen till skogsbruksskolan anskaffades successivt. vilket innebär att drivmedels- och underhållskost- nader som är stora kostnadsposter var för lågt redovisade. Utrustningslistorna innehåller viss material som normalt årligen belastar driftkostnaderna. Vid första uppsättning med statsbidrag bokförs dessa emellertid som kapitalutgift och framkommer inte i bruttokostnaderna.

Undersökningen visar också att bokföring av kapitaltjänstkostnaderna slä- par efter de första åren vid startande av ny verksamhet.

Diagram 34 visar en ojämn statsbidragsintäkt per elev. vilket huvudsak- ligen synes bero på olika redovisningssätt för statsbidragsfordringar. Den bokförda statsbidragsintäkten var inte den som rätteligen borde ha bokförts på det aktuella verksamhetsåret. Av denna anledning ger ej heller de redo- visade nettokostnaderna en riktig bild.

Med anledning av det ojämna utfallet i undersökningen 1972 har de tio landsting som startade skogsutbildningen 1971 valts ut för en komplet- terande kostnadsundersökning. Som underlag för kostnadsanalysen har landstingens redovisning i Landstingskommunalekonomisk långtidsplane- ring (LKELP) för utfall 1973 använts.

Tkr 40—

35-J

FGKLNPTWYAC Diagram 35 Sko/kostna- [ZI Landstingsanslag der per elev är 1973 i Övriga intäkter landsting som startade

_ Skogsbruksutbildningen år Statsbidrag 1971.

Medelvärdena från 1972 till 1973 års undersökning stiger enligt tabell 68.

Tabell 68 Jämförelse av skogsbruksutbildningens kostnader och intäkter per elev år 1972 och år 1973. Tkr

Bruttokostnad Statsbidrag Ovriga intäkter Nettokostnad

Medel- Medel- lägsta Lägsta Högsta Högsta värde värde värde värde värde värde 1972 1973 1972 1973 1972 1973 22.0 25.9 10.8 18.4 33.1 35.9 12.0 13.6 3.9 9.5 20.0 17.8 3.9 4.7 0.6 2.9 10.2 6.4 6.1 7.6 1.3 1.2 12.5 15.6

Av tabell 68 framgår att bruttokostnaderna ökat med 3 900 kronor per elevläsår som täckts in med ökat statsbidrag på 1 600 kronor. övriga intäkter på 800 kronor och ökat Iandstingsanslag på 1 500 kronor. Resultatet för Västernorrlands och Örebro län beror på att justerade kostnader enligt detalj- undersökningen införts. Den höga kostnaden för Västernorrlands läns lands- ting beror också på att utbildningen här var förlagd till två skilda skolenheter med relativt litet elevantal 1973.

Detaljutredningen från Örebro. Östergötlands och Västernorrlands läns landsting tyder på att redovisningen av skogsbruksskolans kostnader och intäkter ännu ej till fullo stabiliserats i ovanstående undersökningar åren 1972 och 1973.

5.2.6.2 Kostnaders och intäkters fördelning inom Skogsbruksutbild- ningen 1972 och 1973

I tabell 69 redovisas hur skogsbruksutbildningens kostnader och intäkter för- delade sig på olika kostnads- och intäktsslag. År 1972 avser redovisningen samtliga län som bedrev utbildningen. År 1973 omfattar redovisningen Ös- tergötlands. Örebro och Västernorrlands län.

Tabell 69 Kostnaders och intäkters fördelning på kontogrupper och vissa kostnadsslag Medelvärde per elevläsår. Tkr.

Skogsbruksutbildningen

Kostnads- resp intäktsgrupp Riket E + T + Y-Iän 1972” 1973 procent Kostnader 1 1 Avlöningar 9.8 11.4 36.1 Därav undervisningspersonal. med statsbidrag 6.7(15) 7.6 24.1 13 Material 3.7 4.4 13.9 Därav undervisningsmaterial 0.9(13) 1.4 4.4 15 Administrativafrämmande tjänster 0.7 0.8 2.5 16 Övriga/i'ämmande tjänster 3.7 4.6 14.6 |7-18 Avgifter och bidrag. jinansie/Ia kostnader 0.3 0.4 1.2 19 Interna debiteringar 2.4 5.9 18.7

Därav sociala avgifter för undervisningspersonal

med statsbidrag — 1.1 3.5 central administration — 1.1 3.5 kapitaltjänst 1.7 2.5 7.9

Övriga kostnader 1.3 _ _

E levhent _ 3 .1 9 .8

Sko/skogsbruk _ 1 .0 3.2

Summa kostnader 22 ( 19) 31.6 100 Intäkter 85 Ersättning/ör tjänster — 2.1 10.3 87 Avgifter, bidrag och ersättningar 12.3 15.2 74.9 Därav statsbidrag löner 7.6 37.4 sociala avgifter 3 12.0 1.1 5.4 särskilda driftbidrag 6.5 32.0

Övriga intäkter 3.6 0.5 2.5

Elevhem — l .5 7.4

Sko/skogsbruk — 1 .0 4.9

Summa intäkter 15.9 20.3 100

"Antal urvalslandsting anges inom parentes i de fall samtliga landsting som har utbildningen icke ingår.

Tidigare har redogjorts för orsaker till varför kostnadsundersökningen år 1972 för den nystartade Skogsbruksutbildningen inte kan anses vara repre- sentativ. Enhetskostnadema från denna undersökning används i detta av- snitt i första hand för att belysa kostnadsutvecklingen till år 1973 i under- sökningen för Östergötlands. Örebro och Västernorrlands läns landsting.

1 tabell 69 för år 1973 omfattar rubriken elevhem Örebro och Västemorr- lands läns landstingskommuner och rubriken skolskogsbruk Örebro och Ös- tergötlands läns landstingskommuner. Elevhemskostnader år 1972 ingår i samtliga kontogrupper och påverkar deras storlek.

Personalkostnaden utgjorde 13 600 kronor per elev eller 43.0 procent av

Diagram 36 Kostnader och intäkter per elev och landsting vid lanthushålls- skola är 1972. Tkr

bruttokostnaden. Kostnader för lärarpersonal utgjorde 64.7 procent av per- sonalkostnaden och 35.3 procent kostnader för övrig personal. Denna sist- nämnda fördelning sammanfaller med jordbruksutbildningen. l skogsbruks- utbildningen är kostnaderna för undervisningsmateriel samt driften och un- derhåll av skogsbruksmaskiner ävensom transporter till praktikplatser för- hållandevis stora. Av tabellen framgår att sistnämnda kostnader. som fram- för allt ingår i kostnadsgruppema 13 och 16, ökat betydligt från år 1972. De båda kostnadsgruppema upptog 28.5 procent av bruttokostnaden för skogs- bruksutbildningen. Motsvarande procentandel i Vårdutbildningen var 9.1 procent och ijordbruksutbildningen 14.3 procent. Dessa speciella kostnader har uppmärksammats vid utformningen av statsbidragsreglerna till skogs- bruksutbildningen genom ett. ijämförelse med andra utbildningar. högre särskilt driftbidrag. Av tabell 69 framgår att det särskilda driftbidraget i Skogsbruksutbildningen utgjorde 42.8 procent av den totala statsbidragsin- täkten. Motsvarande procentandel ijordbruks-. trädgårds- och lanthushålls- utbildningarna var cirka sex procent.

5.2.7. Utbildning vid lanthushållsskola

5.2.7.1 Kostnads- och intäktsfördelning inom olika landstingskom- muner

Konsumtionsutbildning vid lanthushållsskola bedrivs vid 33 skolenheter i 19 landsting. Utbildningen är ofta lokaliserad till skolenheter med jordbruks- utbildning.

20

% DEFGHKLMNPRSTUWXYZACBDMedel- tal

kg? Statsbidrag .Övriga intäkter [1 Landstingsanslag

Av diagrammet kan utläsas en spridning av bruttokostnaderna från lägsta värde på 11 900 kronor till högsta värde på 22 400 kronor samt ett medel-

värde på 15 000 kronor per elev. Orsaken till kostnadsvariationerna kan vara att många skolor tillfälligt hade en nedgång i elevantalet. Högsta värde för Örebro läns landsting förklaras exempelvis av att lanthushållsskolan upphör- de med vårterminen 1972. men skolenheten belastades trots detta med fasta kostnader för ett helt år.

Statsbidragsintäkterna hade ett medelvärde på 6 900 kronor med en sprid- ning som ligger mellan 5 600 och 9 600 kronor per elev. Man kan härjämföra med medelvärdet av statsbidragsintäkten för jordbruksutbildningen som stannade vid 6 700 kronor. Statsbidragsbestämmelserna för de båda utbild- ningsvägarna är i stort sett lika.

Landstingens nettokostnader utvisade ett medelvärde på 5 000 kronor per elev och en spridning mellan 2 400 och 9 500 kronor.

] analysarbetet har undersökts hur enhetskostnaden förändras vid olika elevantal. Det har därvid framkommit att utbildningskvantiteten vid de olika skolenheterna inte i någon större utsträckning påverkat enhetskostnaden. lnte heller har framkommit att statsbidragen hade någon större utjämnande effekt. Landstingskommuner med höga bruttokostnader hade i regel även höga nettokostnader.

5.2.7.2 Kostnaders och intäkters fördelning vid lanthushållsutbiId- ningen 1972 och 1973

I tabell 70 redovisas hur lanthushållsutbiIdningens kostnader och intäkter fördelade sig på olika kostnads- och intäktsslag. År 1972 avser redovisningen i princip samtliga län som bedrev utbildningen. År 1973 omfattar redovis- ningen Östergötlands och Västernorrlands län.

Tabell 70 Kostnaders och intäkters fördelning på kontogrupper och vissa kostnadsslag Medelvärde per elevläsår. Tkr.

Utbildning vid lanthushållsskola

Kostnads- resp intäktsgrupp Riket E + Y—län 1972” 1973 procent Kostnader 1 1 Avlöningar 7.8 8.3 42.8 Därav undervisningspersonal. med statsbidrag 5.9(12) 6.2 32.0 13 Material 2.5 2.6 13.4 Därav undervisningsmaterial 0.3 (10) 0.4 2.0 15 Administrativa _ji'ämmande tjänster 0.2 0.2 1.0 16 Övriguträminande tjänster 0.8 0.9 4.7 17-18 Avgi/ier och bidrag. jinansiella kostnader 0.1 0.1 0.5 19 Interna debiteringar 3.2 7.3 37.6 Därav sociala avgifter för undervisningspersonal med statsbidrag _ l . 5.2 central administration _ 0.8 4.1 kapitaltjänst 2.0(18) 4.6 23.7 Övriga kostnader 0.4 _ _ Summa kostnader 15.0 (20) 19.4 100 Intäkter 85 Ersättning/ör tjänster _ 2.9 26.6 87 Avgi/ter. bidrag och ersättningar 7.4 7.6 69.7 Därav statsbidrag löner 6.2 5.7 sociala avgifter & 6.9 0.9 8.3 Övriga intäkter _ 0.4 3.7 Summa intäkter 10.5 10.9 100

"Antal urvalslandsting anges inom parentes i de fall samtliga landsting som har utbildningen icke ingår.

Av tabell 70 framgår bl. a. att den totala personalkostnaden utgjorde 9 800 kronor per elev. vilket motsvarade 50.5 procent av bruttokostnaden.

Undervisningspersonalens andel av personalkostnaden omfattade 73.5 procent. Övriga större kostnadsposter var kapitaltjänstkostnader och mate- rial. Kostnadsgruppen material innefattade bl. a. livsmedel i elevhushållet eftersom elevhem icke särredovisats.

Tabellen utvisar god överensstämmelse i de båda undersökningarna med undantag för de interna debiteringarna. Redovisningen för Östergötlands och Västernorrlands län är här mera total i vad avser kapitaltjänstkostnader- na och påförande av kostnader för central administration.

5.2.8. Övrig landstingskommunal gymnasieskolutbildning

Vissa landsting är också huvudmän för några få skolor med utbildningsvägar som normalt brukar ligga under primärkommunalt ansvar. Dessa utbild- ningsvägar är varierande med Specialkurser för bl. a. konstsmeder och mö- belsnickare. kurser i sömnad. vävning. textil. konfektion och trikåindu-

striell tillverkning, samhällsadministrativa kurser, elinstallatörskurser, kur- ser inom pappersindustrin m. m. Dessutom har vissa Specialkurser tillhö- rande förutvarande yrkesskolan fortfarande i enstaka fall landstingskom- munalt huvudmannaskap.

De sistnämnda utbildningarna äremellenid av ringa omfattning och berörs endast översiktligt i denna undersökning. Utbildningsvägar som motsvarar förutvarande centrala yrkesskolor och år 1972 låg kvar under landstingen har härefter i flera fall successivt övertagits av primärkommunerna. Denna utveckling väntas fortsätta.

Tkr 30

25

20

15

10

$& $%”. ABF G M P R SACBD Medel- tal

[:] Landstingsanslag

Övriga intäkter Statsbidrag

Diagrammet visar en medelbruttokostnad på 13 500 kronor per elev. Lägs- ta värde för Stockholms läns landsting med 9 600 kronor avsåg utbildning av båtbyggare. Högsta värde för Jönköpings läns landsting på 25 900 kronor avsåg utbildning i transportyrken.

I vissa fall är kostnadsangivelsen något osäker då schablonmässig för- delning av vissa kostnader har gjorts. Sådan fördelning har exempelvis gjorts för Värmlands län, där rubricerade utbildning och folkhögskolutbildning bedrivs i samma lokaler vid Kristinehamns praktiska skola.

5.2.9. Sammanfattning

Landstingen svarar i huvudsak för gymnasieskolutbildningen inom vårdom- rådet samtjordbruks-, trädgårds- och skogsbruksområdet. År 1972 omfattade den landstingskommunala gymnasieskolan 20 159 elever varav 67 procent

Diagram 3 7 Kostnader och intäkter per elev och landsting vid övrig lands- tingskommunal gvmna- sieskola/bildning år 1972, Tkr

föll inom vårdområdet. Bruttokostnaden för verksamheten utgjorde totalt 234 961 200 kronor. varav statsbidragsandelen utgjorde 38,8 procent. övriga intäkter 19.7 procent och landstingens nettokostnad 41.5 procent. Kost- nader och intäkter varierade betydligt på de olika utbildningsvägarna och mellan de olika landstingen.

I undersökningen för år 1972 antecknas vissa redovisningsskillnader. Så— lunda sammanfaller ej alltid redovisad statsbidragsintäkt med det aktuella verksamhetsåret. Vidare synes alla på skolverksamheten ankommande .(OSI- nader såsom central administration inte vara medtagna. Det bör också no- teras att lokalkostnaden som regel är för lågt angiven. Den särskilda de- taljundersökningen för Östergötlands. Örebro och Västernorrlands län är 1973 kompletterar härvidlag undersökningen för år 1972.

Vårdutbildningens genomsnittskostnad per elev utgjorde 7 500 kronor år 1972 och 8 700 kronor år 1973. Kostnaden är jämförelsevis låg beroende på att över 40 procent av utbildningstiden omfattar 5 k inbyggd utbildning. Under denna tid förläggs utbildningen till vårdinrättningar. De dominerande kostnaderna under inbyggd tid utgörs av personalkostnader för landstings- kommunalt reglerade lärartjänster. Särskilt statsbidrag för inbyggd utbildning utgår med 10 800 kronor per klass och läsår. I undersökningen beräknades statsbidraget täcka cirka 30,5 procent av kostnaderna under inbyggd tid i jämförelse med 47,7 procent under teoritid.

Undersökningen klargör att vissa Specialkurser såsom utbildning av ar- betsterapeuter. vissa assistentutbildningar. tandhygienister m. 11. är betydligt mera kostnadskrävande än övriga Specialkurser och vårdlinjen. Kostrads- variationerna mellan landstingen beror bl. a. på omfattningen av sådana kostnadskrävande specialkurser.

Jordbruks- och trädgårdsutbildningen är särskilt resurskrävande då den är beroende av speciella skolanläggningar med kostnadskrävande undervis— ningsmaterial och jordbruksmaskiner. Bruttokostnadernas storlek hade stor spridning mellan de olika landstingen. Detta berodde i första hand på skol— jordbrukens varierande storlek. Medelbruttokostnaden per elevläsår år 1972 var 27 100 kronor varav 8 600 kronor utgjorde kostnader för skoljordtruk. Statsbidraget hade en tämligen jämn nivå med en medelintäkt på 6700 kronor per elevläsår.

Skogsbruksutbildningen redovisade år 1972 i de olika landstingen en stor variation av bruttokostnaderna. Detta beror på att utbildningen är ny för landstingen med successiv start fr. o. m. läsåret 1971/72. Vid ny verksamhet tar det viss tid innan de verkliga kostnaderna och intäkterna hinner redovisas. Då kostnadsundersökningen år 1972 icke kan anses representativ har sär- skilda undersökningar gjorts för år 1973. där detaljutredningen för Öster- götlands. Örebro och Västernorrlands län klarast torde utvisa skogsbnks- utbildningens kostnader och intäkter. Bruttokostnaderna per elevläsår upp- gick i denna till ett medelvärde av 31600 kronor. Statsbidragsintäkterna utgjorde 15 200 kronor, övriga intäkter 5 100 kronor och landstingets net- tokostnad 11300 kronor per elev. Den höga bruttokostnaden är framför allt föranledd av stora kostnader för undervisningsmaterial. drift och un- derhåll av skogsbruksmaskiner samt transporter av elever till praktikplatser som ofta är utspridda på ett stort geografiskt område.

Utbildning vid Ianthushdl/ssko/a hade en relativt jämn enhetskostnadsrtivå

i de olika landstingen. Medelbruttokostnaden år 1972 låg på 15 000 kronor per elev varav 6 900 kronor utgjorde statsbidrag. 3 100 kronor övriga intäkter samt 5000 kronor landstingens nettokostnad.

1 föreliggande undersökning har kostnads- och intäktsvariationerna lands- tingen emellan i första hand ställts i relation till utbildningskvantiteten i det enskilda landstinget. Låg utbildningskvantitet resulterar som regel i högre bruttokostnad. statsbidrag och nettokostnad. Högre medelvärden redovisas också vid stor omfattning av vissa dyrare specialkurser. Kostnadsvariatio— nerna beror också på redovisningstekniska olikheter.

Nämnda skäl har i första hand framstått som avgörande för kostnads- variationerna mellan landstingen. Av denna anledning har kostnader och intäkter inte ställts i relation till landstingens olika befolkningsmässiga och ggeografiska strukturer m.m.

Vissa kostnader kan variera beroende på det enskilda landstingets am- bitionsnivå. Som exempel härpå kan nämnas förekomsten av elevhem och inackorderingsavgifternas storlek. formen och omfattningen av fria läro- medel. den landstingskommunala lärarinsatsen. framför allt beroende på vakanssituationen i det enskilda landstinget. samt skoljordbrukens storlek. Dessa exempel med undantag för skoljordbrukstorlek får dock anses ha mindre betydelse för kostnadsvariationerna i jämförelse med de orsaker som närmare analyserats i undersökningen.

Mamm- nr.. tannawmmf ..w nitlr. '.b' - andvända-etwa. 'Mtwånlltt .iltr _ "awraeam 'ut-nl " 15' ?....1 x' " 44" HW-Wlw ' n'äutua'u matlista... wmaihammww tal-|.' Weda 11»! "Wright.-iw? '" WW VIM-Hmmm "mm!-n l alm tunad 51.513! l nations rugm. w...-|. mmmawr- maxgmwm .

W&Wtkh man. www.tä Mimä' Malm.-.dathwlal" "Häatemtilfttt Minam— r..?- "' .thi. 'i'-:rt'a- www maktkamm "arm.. hmmm-karmen man -ltrl..l|-2'nlltl|_ hälarna-Waik mi...-ama" Wlwtlthlhäu .

&mwmaatm ta.! tum... .|... ...... ..

: l'. .|'I"F""|.|'.F"'"fl!.'ll " '|'"ml'r..|l"'|'.1.'||'.."tl"f' %;mgwdmnämmth

Him. tat-m mama"? ol' man Malmnuåmlmwc

mammaamwarumw'm &MMdn-ddäuäane W&WW'WW'J Räihä”:

.MWltttli'åtttlr-t'tårtåhw rim anknutna—t" |Em MWWHMhWHMMM Wollters. anammat? .ltll-"rlEl'ilrlelthtlrh'tt-leäH-iéå' gammal...—Jimi.- Madera. , nama mastradhamamimmwmbwwama.

| I 'I | 1".- .|-. l-l-' H- _..I '..' ' tum—'" 'l""'.'l'|mic'|i|'i' |" aim-alati m= Plenum |_rl' --'.|..-|-1|;l'. |||. t't'f. _” | '. .'l-'| .. '.'|.l til-i..” |].l'|.l: |.""| " llt: H "'

"Erman". .'l'l' ' It!-' ..||| |". |. "'lI_"| |-||_'||.' i.u"l'h'" ."'.|_;.||:.|'1| .|.;| " l'. || 11.11.4113 -1'v.-'t -t'|tt ||.-tl-'.|.'."i'_1t| l" Jll -"-"l'.. -- in.-tull....h' .-'lt |.' tult--l..-.. lo-u'ull't'lN-li- "--"'l':tl'-|t' l-1 'lu” |'-'| 'It _._-. .|_|i... |-l.l- ].l- 'h" |-'1-- "l'i ir lif-".|'.." ' ."'itr-l'jll itt-.. t-l: "r. _ill-n --:|

-r"J-|?'51l'."|!l* 'u- " '|i-Jlu' "J" "' || rl"'|' J'l " ||l ;"I '|'.' -l_r ' " ||| | |. "| M. lungn-iu ||.' -||n:|.l-|1.| 1l|t|'-t||'-||.|'-._.-|'-. mr.-J. lll-l lut-Pi .f'lflil'll'l'l -.n|l!r'.-l -'-- trimmad --.it.r'|.'l'|ul--.w'.-tluu "rr-.|-.-l:|.|.|'LuI-- -r|.'-.-4l.-'- rulle .a. 'I "i'm-i'll |"l'1""l' 'i'— . 'l- ' "M"-Tift ' | . ".'|.|'1'|r.-1.l"|'.lT'._'.1'|'||1"'|':l-.. ' b-dt-ntlt_'l—_ "ar.-".nu. .'-- .|.;. '-1.' ut'w-ttnkn-itnattcn nu .:'.|: -. M.: .'|' ' ' L' ..".II "9 | |" "-."' "" " ." ."'" H.P.—'t "I—HOME .||lH'I|l"r.Tl l:.il' '.'..t. .il't Järvi. l L'JFL'JNDJ I'.".. ' .| Multi '"l li'|.1|.' |f|1'- Tr'|'1 |"' mirt'ft'll'lrt' |_'| ". 'lll' ' lui'l um: "Jan.-111 '|'

"" ltt-"F' ' "' 't-"".'."' | ' "1- ': '.'.lu - - I"" '7 | l'Jl. .'1- '.. IIF-lbiqULiaJ'l _|:|:| st' '. '# i'll ..'l' m 1.*:l't|.'."it '. r.'||l""'.'. ”I'm '&'er &. .'|' lummiga, ',. uy l._-| l'"l'l:|!.lll'l|"'"".|2'l:!-|r|'.' --. "Iml'r -. ||| '.r'm i'm-"3 unn- am,-.:..- I”'l.' Tål. il '."'||:I'..'l'||l.|: ..l'uhp'llkt'nf '_'..u' '_' l'ljl' |r.1ä.k.||_'r|u"[||.1. _t ...-timrå . Ll'i 'ti'rtl.:|:'."n'.|:|n|'|l--1-|'.,ig.:r| "ur i"" |_l-,_ | mi '_'rL'lz; l|.;|.:..__,||_._|Jt. lui :ar- -.."l|:1' " till'rr":f-'|-—'.t| r..—""I l't'. J '."? ='.'| t.'.u||l1.-|i...1.-l--|.." lj-th: ' . |;j'l'.t.l_"' lelIn'LIJ'. 'I. '”'1 |:. ' .'.Lu ". |||l .'_l'an |....|._'|'.|_.u... ..jl. ._-.,l.|f._|l..l. utbildningar. ..._._.'_r|.._'_- r.'.| -'-L|._|--'. l:l||_'._.u;-.' .it.ut'- rn- .u' c! i'll-rår tr.—> t'lrtj . .m... ll'l. |-_'_ :. ...]- , _._ ..' . lm: l.,- n:.L -'—' 'l""|'|".'['i:.'|l'.ldr|"|' :itllllltl: 13311 Lr-'|'"t. .'u'dut _Lutllluth i'll-ll lur.!trr ut:.u '1..'||'."".."'lg'!15 ite.- Tomita-|.' "1 '0 '-:-'I -|' 11|'—'-.'.lt 'Jlll' luv-.: ""|.ll- ln'F|."|'||:"r 'r nm.-.a». LI Jul. F' '|'-1r'5. |.' ,. hit.-"|| .'J'hu'1n't "l'tt' '.""' ”Hill-Tyr"- ""|.- lT't't'f'l'l't ll"'|l' "lib u|'.- I ultralätt-'|'- .L'ttnwh'Mua-ahw ...... |»: nu”-l'rlt'” '|'lt r't'rr'i'hll manna..” wa. ult- .'r' danill-.|'..'. tar .nu; 'lr'IQltlllili' F'Trim.

'i'-IML" .i-l- THW-Mill. Jh'tlifa'l'tirpn rz'lllrnrt , "nn .;nl'ulummli

6. Statsbidraget till grundskolan

6.1. Inledning

Redovisningen av statsbidraget till grundskolan gäller läsåren 1970/71—1973/74. För läsåren 1970/71 och 1971/72 omfattar redovis- ningen en mer ingående analys baserad på ett särskilt enkätmaterial. För läsåret 1972/73 redovisas endast utbetalade statsbidrag och för 1973/74 endast rekvirerade statsbidrag. För 1973/74 hade någon stats- bidragsgranskning alltså inte skett av länsskolnämnderna vid uppgifts- lämnandet.

Under 1973 gick utredningen ut med en enkät till samtliga länsskolnämnder angående statsbidraget till grundskolan för de då två senast tillgängliga redovisningsåren. 1970/71 och 1971/72. Undersök- ningen omfattade de 278 kommuner som skulle komma att finnas den 1 januari 1974. Av dessa har vid den kommunvisa bearbetningen 29 kommuner inte kunnat tas med i undersökningen på grund dels av att de nya kommunerna i vissa fall bildats genom att de tillförts delar av annan tidigare kommun. dels av att grundskolan inte omfattade samtliga årskurser i kommunen läsåret 1971/72.

De kommuner som inte omfattas av den kommunvisa undersökningen och bearbetningen är följande:

Län Kommun Län Kommun

C Håbo P Alingsås Uppsala Trollhättan Östhammar Ulricehamn D Strängnäs R Falköping L Bromölla Habo Hässleholm Hjo Klippan Mullsjö (__)sby '_[idaholm Angelholm T Orebro Ostra Göinge U Arboga M Bara W Avesta Hörby Y Kramfors Sjöbo Sollefteå Svedala AC Vilhelmina Vellinge

För samtliga kommuner däremot inhämtades uppgifter om utbetalade statsbidrag enligt kungörelsen om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet (1958:665). om antalet skolledar- och lärartjänster för vilka statsbidrag utgått. vissa uppgifter om skolorganisationen (dvs. antalet elever samt beräknat antal klasser och lärarveckotimmar). upp- gifter om nedsättningstimmar och om utbetalat statsbidrag till vissa vi- kariekostnader.

De inhämtade uppgifterna kompletterades för varje kommun. som om- fattades av den kommunvisa bearbetningen. med uppgift om tätortsgrad. utvecklingsklass och skattekraftsområde samt med uppgift om invåna- rantal.

För läsåren 1972/73 och 1973/74 har uppgifter om statsbidrag erhållits från skolöverstyrelsens underlagsmaterial för anslagsframställning,

Redovisningen i detta kapitel omfattar inte statsbidrag till investeringar utan avser endast statsbidrag till driften av grundskolan.

Det är viktigt att konstatera att den här redovisade undersökningen — även om den i omfattningen i det närmaste kan betraktas vara to- tal — är begränsad till vad som på basis av tillgängligt redovisningsma- terial är möjligt att ta fram i fråga om redovisningsdata. Vissa brister i redovisningsmaterialet gör att analyserna och slutsatserna blir i viss ut- sträckning osäkra. Med nuvarande statliga och kommunala redovisnings- system ftnns det emellertid inte någon möjlighet att utan omfattande insatser och kompletterande utredningar genomföra en mer fullständig undersökning.

Det är också angeläget att betona att denna undersökning är begränsad till att avse statsbidraget till grundskolan. dvs. statens kostnader för grundskolan ifrågavarande undersökningsår. I kapitel 5 har tidigare re- dovisats kommunernas totala skolkostnader enligt 1972 års bokslut.

6.2. Bidragsformer

6.2.1. Driftbidrag

Statsbidraget till grundskolan utgår i huvudsak enligt kungörelsen (1958:665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsen- det (driftbidragskungörelsen).

Bidrag utgår i enlighet med denna kungörelse till följande huvudsakliga ändamål. nämligen

a) kostnader för löner till skoldirektör. biträdande skoldirektör. rektor. studierektor samt lärare.

b) uppdrags- och tjänstgöringstillägg. avlöningsförstärkning samt vissa andra avtalsenliga lönetillägg till vissa grupper av skolledare och lärare.

c) vissa Vikariekostnader.

d) resurstimmar i vissa fall på grundskolans högstadium samt

e) fritt valt arbete.

Enligt kungörelsen utgår vidare bidrag till praktisk lärarutbildning vid grundskolan samt till vissa arbetsgivaravgifter.

Bidraget till kostnader enligt a) ovan beräknas efter schablon på lö- nekostnaderna för berörd personal. Som schabloner används begreppen bidragsgrundande tjänst. årslönebelopp och bidragsunderlag. Vid beräk- ningen tas hänsyn till antalet i föreskriven ordning inrättade tjänster som skolledare och lärare. Varje tjänst representeras vid bidragsberäk- ningen av tjänsteinnehavaren. Summan av de bidragsgrundande tjäns- ternas årslönebelopp utgör bidragsunderlag för allmänt driftbidrag. Drift- bidraget utgår med bidragsunderlaget minskat med en särskild kommun- andel (enligt indelningen i KK 1951z798 med senare ändringar). Denna uppgår för närvarande till i runt tal en procent av det totala bidrags- underlaget. Statsbidrag till skoldirektör och biträdande skoldirektör utgår med 79 procent av bidragsunderlaget.

Bidrag till Vikariekostnader enligt c) ovan utgår bl. a. vid ledighet för studier under minst 30 dagar i en följd och vid ledighet för sjukdom under helt läsår samt vid ledighet för facklig förtroendeman.

Det särskilda statsbidraget till resurstimmar enligt d) ovan utgår för sådana resurstimmar på högstadiet enligt läroplanen i svenska. orien- teringsämnen. slöjd. hemkunskap. finska. franska. tyska. ekonomi. konst och teknik. vilka inte ingår i bidragsgrundande tjänst. Beloppet fastställs schablonmässigt och motsvarar för veckotimme och helt läsår:

BT 18 för svenska. orienteringsämnen. finska. franska och tyska CT 11 för slöjd och hemkunskap CT 14 för ekonomi. konst och teknik Arvodesbeteckningen avser löneplan U.

Enligt timplan för högstadiet disponeras resurser motsvarande fyra lä- rarveckotimmar per klass för fritt valt arbete. Bidraget till fritt valt arbete enligt e) ovan utgår således med ett belopp. som för varje klass på hög— stadiet motsvarar fyra gånger arvodet för veckotimme och helt läsår enligt CT 16 (löneplan U).

För sådana resurstimmar som ingår i lärares undervisningsskyldighet eller utgör tilläggstimmar beräknas statsbidrag i stället enligt reglerna för lärartjänst. Statsbidraget till fritt valt arbete beräknas alltid. till skillnad från vad som gäller resurstimmarna. enligt ovan angivna schablonbe- stämmelser. även om handledning i fritt valt arbete ingår i lärartjänst.

6.2.2. Statsbidrag till speciel/a anordningar m. m.

För speciella anordningar vid grundskolan gäller särskilda bidragsbestäm- melser som komplement till den allmänna driftbidragskungörelsen. De viktigaste är följande.

] Statsbidrag till personell assistens för vissa handikappade elever(KBr 1973-03-23. SÖ 1973-06-15. förordning 1975-04-17)

Bidrag för ändamålet fördelas av Skolöverstyrelsen inom en för varje budgetår anvisad medelsram mellan kommunerna med utgångspunkt i

antalet grundskolelever i respektive kommun vid läsårets början. Bidraget utgår för närvarande (1974/75) med 1:60 kronor per elev.

2 Stödundervisning i engelska åt elever i årskurserna 3 och 4 (Ämb skr 1971-04-02. vilken dock inte gäller längre)

För Stödundervisning får disponeras högst tio undervisningstimmar för varje elev.

3 Statsbidrag för handledning av elever som på grund av mindre för- seelse eller olämpligt uppträdande ålagts kvarstannande i skolan (SÖ 1963-09-24).

I bidragsunderlaget inräknas vad som utbetalats i timarvode för ifrå- gavarande handledning. dock högst två undervisningstimmar i veckan per rektorsområde.

4 Bidrag till viss skolpsykologisk verksamhet (provledarverksamhet) (Ämb skr 1972-04-07. 1973-06-29. 1974-06-14).

Statsbidrag får av länsskolnämnd beviljas till undervisning. som till följd av nedsättning för provledarverksamhet fullgörs av annan lärare för högst hälften av det sammanlagda antalet veckotimmar varmed nedsättning skett. dock inte om sistnämnda antal understiger sex inom hela kom— munen.

5 Bidrag till särskild undervisning av zigenarbarn (Ämb skr 1960-06- 10. KBr 1964-06-29).

Bidrag utgår för högst tolv veckotimmar för varje undervisningsgrupp. 6 Bidrag till utbildning av vuxna zigenare (Ämb skr 1973-05-11)

Skolöverstyrelsen får disponera medel för undervisning på grundskol- nivå av vuxna zigenare avseende kostnader för lärarlöner. transport av elever. viss utrustning av lokaler samt anskaffning av hjälpmedel.

7 Bidrag till Stödundervisning åt utländska elever. (KBr 1966-06-16).

Bidrag utgår inom ramen för driftbidragskungörelsen för högst sex vecko- timmar per undervisningsgrupp.

8 Bidrag till undervisning på grundskolnivå av vuxna som fått ofull- ständig eller ingen undervisning (KBr 1969-05-29)

Bidrag utgår enligt de bestämmelser som enligt skolförordningen gäller för särskild undervisning.

9 Statsbidrag till undervisning i brandförsvar och olycksfallsvård (Ämb skr 1973-03-23. senaste beslut 1975-04-17. SÖ 1972-02—09).

Bidraget fördelas av Skolöverstyrelsen inom en för varje budgetår anvisad medelsram.

10 Ersättningar enligt kungörelsen (19622696, 1973:236) om bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område.

Av statsmedel bestrids vissa ersättningar för tjänsteresor enligt allmänna re- sereglementet och llyttningskostnader för rektor och lärare vid grundskolan.

ll Statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension (senaste Ämb skr 1974-12-06).

Statsbidrag utgick under läsåret 1973/74 med 8.6 procent av kommunens sammanlagda bidragsunderlag enligt 12 och 18 ;; driftbidragskungörel- sen

12 Statsbidrag till kostnad för avgift enligt förordningen om allmän arbetsgivaravgift och till kostnad för socialförsäkringsavgift till folk- pensioneringen.

Statsbidrag utgår för närvarande (1974/75) med sju procent av eljest enligt driftbidragskungörelsen utgående bidrag. Från 1975-01-01 utgår statsbi- drag med tre procent för sjukförsäkringsavgift.

Till grundskolan i vissa kommuner utgår därjämte smärre bidrag för vissa speciella anordningar. Sålunda utgår enligt särskilda beslut bidrag till kommuner med finskspråkiga barn för anskaffande och utvecklande av speciella hjälpmedel. bidrag till lekskolkurser för finskspråkiga barn. bidrag till utgivning av läromedel på minoritetsspråk. bidrag till läger- skolor för finskspråkiga barn m.m.

6.3. Statsbidragens omfattning och fördelning

Tabell 71 Statsbidragets omfattning redovisningsåren 1970/71—1973/74. 1973/74 avser rekvirerade belopp. Ovriga år avser utbetalade belopp

Bidragsändantål Belopp redovis— Belopp redovis- Dil'l'erens redo-

ningsåret ningsåret visningsåren 1970/71 1971/72 1971/72-1970/71 Kf PFO- KI" Pl'O- Kf Procent. cent cent enheter (I ] Årslönebelopp för skol- direktörer (inkl. avlönings- förstärkning. kallorts- tillägg) (18 ;) 13 206 776 0.49 15 339 721 0.51 + 2 132 945 +0.02 2 Årslönebelopp för skol- ledare (rektor. studie— rektor) (6; 2 mom a) 142 441 639 5.25 147 137 702 4.92 + 4 696 063 —0.33 3 Årslönebelopp för lärare (5 ;" 2 mom b 3 mom utom punkt 4) 2 345 969 511 2 540 323 402 + 194 353 891 4Årslönebelopp för samord- L nads ecialundervisnin . stödulftdervisning. särslåld 89—14 88—04 _! .10 undervisning (ll ;) 72 119 498 91 201 589 + 19 082 091 5Tjänstgöringstillägg vid särskild undervisning (ll ; c) 1 201 471 0.04 1 253 402 0.04 + 51 931 i0.00 6 Vissa Vikariekostnader (12 ;" 2 mom) 50 083 245 1.85 56 378 657 1.89 + 6 295 412 +0.04 7 Tjänstgöringstillägg a) kallorts- och linsk- språkstillägg (12 ; 3 mom a) 8 069 037 0.30 8 811 736 0.29 + 742 699 —0.01 b) handledning av elever (12 ;" 3 mom b) 883 188 0.03 1 094 563 0.04 + 211 375 +0.01 c) uppdragstillägg till tillsynslärare 9 050 451 0.33 12 422 007 0.42 + 3 371 556 +0.09 d) d:o till huvudlärare (12 ä 3 mom c) 34 193 047 1.26 48 225 557 1.61 + 14 032 510 +0.35 e) avlöningsförstärkning för skolledare vid FoD (12 ä 3 mom d) 392 209 0.01 293 513 0.01 — 98 696 i0.00 D vissa tillägg till elevhemsföreståndare (12 ; 3 mom e) 104 810 0.00 140 995 0.01 + 36 185 +0.01 8 Resurstimmar — ej ingående i bidragsgrundande tjänst (12ä4mom) 7 631 096 0.28 11 193 826 0.37 + 3 562 730 +0.09 9 Fritt valt arbete ' (12 ä' 5 mom) 23 400 330 0.86 50 441 705 1.69 + 27 041 375 +0.83 10 Lön till lärare vid Uppsägning (12 ;" 6 mom) 23 166 0.00 56 100 0.00 + 32 934 t0.00 ll Ovrigt 3 878 894 0.14 4 775 287 0.16 + 896 393 +0.02 12 Bidragstmder/ag 2 712 648 368 100 2 989 089 762 100 + 276 441 394 13 Kommunandel 30 750 583 32 059 711 + 1 309 128 14 Summa statsbidrag 2 68] 897 785 2 957 030 051 + 275 132 266 lSStatsbidrag till ATP-avgift 222 437 166 254 072 630 + 31 635 464 16 Statsbidrag till allmän arbetsgivaravgift. social— försäkringsavgift 40 228 467 59 140 601 + 18 912 134 17 Totalt 2 944 563 418 3 270 243 282 + 325 679 864 18 Lönekostnadspålägg 295 008 756 316 402 215 + 21 393 459 19 SUMMA 3 239 572 174 3 586 645 497 + 347 073 323

Belopp redovis- Differens redo-

Belopp redovis-

ningsåret visningsåren ningsåret 1972/73 1972/73—1971/72 1973/74 Kr PFO- Kr Procent— Kr cent enheter 16 519 134 0.52 + 1 179 413 +0.01 18 400 533 2 951 746 362 92.44 +173 083 669 —0.52 3 215 858 340 2 225 647 0.07 + 972 245 +0.03 2 226 417 56 927 002 1.78 + 548 345 —0.11 56 234 846 9 502 772 0.30 + 691 036 +0.01 10 536 127 1 189 257 0.04 + 94694 10.00 1 307 495 60 589 679 1.90 — 57 885 —0.13 65 982 013 690 144 0.02 + 396 631 +0.01 240 847 186 202 0.01 + 45 207 i0.00 206 925 12 766 717 0.40 + 1 572 891 +0.03 11 399 450 77 042 611 2.41 + 26 600 906 +0.72 79 514 134 180 277 0.01 + 124127 —0.01 188 668 3 489 376 0.11 — 1 285 911 —0.05 4 905 054 3 193 055 130 100 + 203 965 368 3 467 000 849 32 257911 + 198200 34 157 395 3 160 797 219 + 203 767 168 3 432 843 454 274 602 741 + 20 530111 173 843 847 + 114 703 246 3 609 243 807 + 339 000 525 325562114 + 9159899 3 934 805921 + 348 160 424

Pro- cent

0.54

93.68

0.07 1 .64

0.30

0.04

1 .92

0.01

0.01

0.03 2.31

0.01 0.14 100

Differens redo- visnmgsåren 1973/74—1972/73

Kf Procent- enheter

+ 1881399 +0.02

+264 111 978 +1.24

+ 770 30.00

— 692156 —0.14

+ 1 033 355 + 118 238

+ 5 392 334

— 449 297

+ 20 723

— 1 367 267 t0.00

+ 2 471 523 —0.10 8461

1415 678 273 945 719 1 899 484 272046 235 + 10.00 + +0.03 + + +

Av tabell 71 framgår dels hur stort statsbidrag som utbetalats för grund- skolan redovisningsåren 1970/71—1972/73. dels hur mycket kommunerna har rekvirerat i statsbidrag för redovisningsåret 1973/74. dels hur dessa bidrag fördelade sig på de bidragsändamål som anges i driftbidragskungö— relsen. På rad 12 i tabellen anges bidragsunderlaget för redovisningsåren. Bidragsunderlaget minskat med kommunandelen (rad 13) motsvarar det bidrag som utbetalats. för redovisningsåret 1973/74 vad som beräknas komma att utbetalas. Härutöver har speciella bidrag till ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift samt från redovisningsåret 1972/73 även avgift till socialförsäkringsavgift för folkpensionering utbetalats. För att beräkna de totala kostnaderna för staten har tabellen kompletterats med för staten gällande lönekostnadspålägg. Pålägget beräknas motsvara kost- nader för bl.a. lärares och skolledares tjänstepensionering.

Med den konstruktion grundskolbidraget har är det naturligt att års- lönebeloppet för skolledare och biträdande skolledare (rad 2) samt lärare (rad 3 och 4) svarar för merparten av bidragsunderlaget. Som framgår av tabellen svarade dessa årslönebelopp reSpektive redovisningsår för föl- jande andelar av bidragsunderlaget:

1970/71 94.39 procent. 1971/72 92.96 procent. 1972/73 92.44 procent. 1973/74 93.68 procent.

Årslönebeloppet för samordnad Specialundervisning. Stödundervisning och särskild undervisning har inte särskilts på ett enhetligt sätt i rek- visitionsmaterialet varför detta belopp måste behandlas tillsammans med årslönebeloppet för lärare.

De andelar av bidragsunderlaget som anges i tabellen avser riksgenom- snittet. Om man ser på uppgifterna för de enskilda länen finner man avvikelser från riksgenomsnittet. Det kan med tanke' på att årslönebe- loppet för lärarna utgör den största delen av bidragsunderlaget vara av intresse att se något på hur detta årslönebelopp varierade länen emellan. Den andel av bidragsunderlaget årslönebeloppen för lärarna (rad 3 och 4) utgjorde varierade mellan 89.60 procent och 83.21 procent redovis- ningsåret 1971/72. Blekinge län svarade för den högsta andelen och Norr- bottens län för den lägsta. Detta beror främst på att bl. a. Norrbottens län erhåller statsbidrag för utbetalade kallorts- och finskspråktillägg. Detta statsbidrag motsvarade i Norrbottens län redovisningsåret 1971/72 4.94 procent av bidragsunderlaget. Beaktas detta är skillnaden mellan länen inte anmärkningsvärd.

Undersökning har gjorts om den relativa fördelningen på olika bidrags— ändamål i övrigt. Det har därvid visat sig att det endast beträffande vissa Vikariekostnader förelåg någon större skillnad mellan de olika länen. Redovisningsåret 1971/72 varierade den relativa andelen av bidragsun- derlaget för vissa Vikariekostnader mellan 0.99 procent och 3.01 procent. För 1972/73 var motsvarande variation 0.98 procent respektive 2.89 pro- cent.

Som tidigare konstaterats utgjorde årslönebeloppen för skolledare. bi- trädande skolledare och lärare redovisningsåren 1970/71—1973/74 mel-

lan 92,44 och 94.39 procent av statsbidragsunderlaget. Övriga bidragsän- damål svarade alltså endast för mellan sex och åtta procent av det totala bidragsunderlaget. Även merparten av detta utgjorde statsbidrag till olika er- sättningar till skolledare- och lärarpersonal. Statsbidraget till annan personal än lärare eller till andra ändamål än personal torde inte motsvara en större andel än omkring en procent av det totala bidragsunderlaget i landet.

Ökningen i bidragsunderlaget från redovisningsåret 1970/71 till 1971/72 motsvarade 10.2 procent. Mellan 1971/72 och 1972/73 var ök- ningen 6.8 procent och mellan 1972/73 och 1973/74 kan ökningen be- räknas till 8.6 procent. En del av ökningen för de olika redovisningsåren kan förklaras av följande beräknade förändringar i lönenivån. nämligen

El mellan 1970/71 och 1971/72 med +4.5 procent. E1 mellan 1971/72 och 1972/73 med +5.3 procent samt [I mellan 1972/73 och 1973/74 med +8.1 procent.

En ytterligare förklaring av ökningen är den fortsatta uppbyggnaden av grundskolans högstadium. 1 och med 1972/73 var 1969 års läroplan införd i alla årskurser.

De förändringar av de olika bidragsändamålens andel av bidragsun- derlaget som redovisas i tabellen får anses vara marginella med undantag för fritt valt arbete. som i det närmaste fördubblat sin andel från 1970/71 till 1971/72. Fritt valt arbete svarade för den största ökningen i pro- centenheter också mellan 1971/72 och 1972/73. Detta sammanhänger med det successiva införandet av den nya läroplanen. som för högstadiets del omfattade årskurserna 7 och 8 redovisningsåret 1971/72 och årskur- serna 7. 8 och 9 redovisningsåret 1972/73.

Slutligen må framhållas att kommunandelen (rad 13) redovisningsåret 1970/71 uppgick till 1.13 procent. 1971.72 till 1.07 procent. 1972/73 till 1.01 procent och 1973/74 beräknas till 0,99 procent av det totala bidrags- underlaget (rad 12).

Vid sidan om driftbidragskungörelsen utgår statsbidrag för speciella anordningar vid grundskolan enligt särskilda bidragsbestämmelser. För dessa har tidigare redogjorts under avsnitt 6.2.2. Av tabell 72 framgår för redovisningsåren 1971/72 och 1972/73 utbetalade statsbidrag och för 1973/74 beräknade statsbidrag enligt vissa sådana bestämmelser.

Tabell 72 Statsbidrag till grundskolan enligt speciella bestämmelser.

Nr Bestämmelse Utbetalade statsbidrag Beräknade —_——— statsbidrag 1971/72 1972/73 1973/74 kronor kronor kronor

1 Statsbidrag till personell assistans för vissa handikappa- de elever 1 817 575 1 855 652 1 900 000 2 Statsbidrag till undervisning i brandförsvar och olycksfalls— värd 454 560 396 109 464 000 3 Ersättning enligt kungörelsen (1962:696. 1973:236) om bestri- dande av vissa kostnader på skolväsendets område 3 522 133 3 651 178 3 962 000

Summa 5 794 268 5 902 939 6 326 000

De i tabellen redovisade statsbidragen motsvarade endast 0.18 procent av det totala statsbidraget till grundskolan redovisningsåret 1971/72 enligt driftbidragskungörelsen inklusive statsbidrag till ATP-avgift och allmän arbetsgivaravgift. För redovisningsåren 1972/73 och 1973/74 var mot- svarande procenttal 0.16.

6.4 Bidragsändamål m. rn.

6.4.1. Allmänt

Den uppdelning av statsbidraget på olika bidragsändamål som gjorts i föregående avsnitt och som helt baserats på befintligt rekvisitions- och redovisningsmaterial hos länsskolnämnderna ger emellertid inte den full- ständiga bild av statsbidragets fördelning på olika skoländamål som hade varit önskvärd som underlag för den fortsatta analysen och det kom- mande konstruktionsarbetet.

Det är således inte möjligt att på basis av föreliggande material utan omfattande kompletterande undersökningar och beräkningar visa hur statsbidraget fördelar sig på grundskolans olika stadier. vare sig totalt eller relaterat till skilda enheter. Det är inte heller möjligt att beräkna den betydande statliga resurstilldelningen till specialundervisningen an- nat än på teoretisk. generell nivå. Den särredovisning som gjorts i rek- visitionsmaterialet vad gäller exempelvis den samordnade Specialundervis- ningen m.m. (rad 4 tabell 71) är som tidigare nämnts oenhetlig och ofull- ständig.

6.4.2. Bidragsgrundande tjänster

Driftbidragskungörelsen bygger i huvudsak på att det allmänna drift- bidraget beräknas med hänsyn till antalet inrättade tjänster som rektor. studierektor och lärare. För tjänster som skoldirektör och biträdande skol- direktör gäller särskilda bestämmelser. Bidragsgrundande tjänster är an- tingen hela tjänster eller deltjänster. Till hela tjänster hänförs huvud-

sakligen tjänst som rektor och studierektor samt lärartjänst. som är för- enad med full tjänstgöring och som innehas eller uppehålls av ordinarie. extra ordinarie eller extra lärare. Övriga tjänster liksom tilläggstimmar utgör deltjänster. Varje veckotimme räknas som en trettiondedel av hel tjänst.

Tabell 73 Bidragsgrundande tjänster uttryckta i hela tjänster för vilka statsbidrag utgått enligt kungörelsen l968:665

Resursslag 1970/71 1971/72 Differens redo- visningsåren 1971/72—1970/71

Procent i Procent i län med län med högsta pro- lägsta pro— centandel centandel

Antal Procent Antal Procent Antal Procent- 1971/72 1971/72 enheter Hela tjänste/' Skoldirektörer 167 0.3 181 0.3 + 14 — 0.39 0.16 Rektorer och studierektorer 2 243 3.3 2 223 3.1 - 20 —0.2 4.31 2.69 Lärare 54 948 80.9 56 443 79.6 +1 495 —1.3 85.97 70.74 Deltidnsler Lärare 9 864 14.5 10 778 15.2 + 914 +0.7 23.70 8.66 Resurstimmar (ej ingående i bi- dragsgrundande tjänst) 144 0.2 193 0.3 + 49 +0.1 0.54 Fritt valt arbete 542 0.8 1 105 1.5 + 563 +0.7 1.91 2 Summa tjänster 67 908 100 70 923 100 +3 015 — — —

Tabellen visar att lärarna svarade för cirka 95 procent av de bidrags- grundande tjänsterna. Andelen annan pesonal än lärare och skolledare torde utgöra mindre än en procent. Variationerna mellan kommunerna var störst i vad avser hela tjänster och deltjänster som lärare.

Andelen lärartjänster totalt. dvs. både hela tjänster och deltjänster. uppgick i genomsnitt i riket till 94.76 procent redovisningsåret 1971/72. Lägsta värde i länen var samma år 93.66 procent och högsta värde 95.35 procent. Variationerna i fråga om andelen lärartjänster var obe- tydligt större än variationerna i fråga om skolledarresurserna.

Tabellen visar också att skolorganisationens ökning i landet mellan redovisningsåren 1970/71 och 1971/72 motsvarade 3015 hela tjänster eller 4.44 procent.

6.4.3 Specialundervisningens organisation m. rn.

I departementspromemorian Statligt driftbidrag till skolväsendet konsta- terades att specialundervisningen. uttryckt i en procentandel av antalet vanliga klasser. var en starkt bidragande orsak till statsbidragsvariatio- nerna. Det bör dock erinras om att vid tidpunkten för departements— undersökningen var Specialundervisningens volym inte reglerad. Så var heller inte fallet under hela den nu aktuella undersökningsperioden. Från och med 1972-01-01 gäller att omfattningen av specialundervisningen inom en kommun i normala fall inte får överstiga 0.3 veckotimmar per elev (SÖ 1971-09-13).

Tabell 74 Klasser, lärarveckotimmar och andel Specialundervisning redovis— ningsåren 1970/71 och 1971/72

Organisationsvariant 1970/71 1971/72 Differens redovis- ningsåren 1971/72+ 1970/71

Klasser Lågstadiet 16 180 17 068 + 872

Mellanstadiet 14 395 14 349 — 45

Högstadiet 12 951 13 052 + 117 Totalt 43 526 44 469 + 944

därav specialklasser 3 404 3 303 — 101

Lära/veckotimmar Lågstadiet 560 101 597 787 +37 686 Mellanstadiet 619 964 625 180 + 5 216 Högstadiet 637 160 664 586 +27 426 Totalt 1 817 225 1 887 553 +70 328

därav samordnad Specialundervisning 131 691 164 698 +33 007 Stödundervisning 8 686 7575 — 1 111 särskild undervisning 5 289 4 102 — 1 187 viss handledning 742 738 — 4 resurstimmar (ej ingående i lärartjänst) 4 156 5 548 + 1 392 fritt valt arbete 16 335 33 380 +17 045

Skolöverstyrelsen har i Specialinformation 1974215 redovisat den re- gionala omfattningen av specialundervisningen höstterminerna 1971—1974. Man har därvid undersökt Specialundervisningens omfattning i s. k. specialtäthetstal. vilket innebär att antalet lärarveckotimmar spe— cialundervisning divideras med hundratalet grundskolelever.

Tabell 75 Specialtäthetstal länsvis 1971—1974 (Länen är rangordnande efter 1971 års värden)

Län 1971 1972 1973 1974 AB 31.1 33.4 31.8 32.5 L 28.6 29.9 29.7 29.5 X 28.3 30.3 29.4 29.5 T 28.1 32.3 31.4 31.6 C 27.2 32.3 32.4 30.1 0 26.0 33.2 31.1 30.4 BD 25.8 29.6 29.0 29.9 H 25.1 28.4 28.1 29.1 W 24.4 29.8 29.4 29.8 U 23.9 27.7 30.0 29.1 D 23.8 31.8 30.5 30.2 K 23.8 28.4 27.1 28.6 1 23.7 25.8 29.6 29.6 Y 23.7 26.9 28.1 27.2 R 23.2 25.7 27.4 28.3 E 23.0 30.5 29.0 28.4 5 22.8 29.4 28.8 29.7 P 22.6 25.2 26.5 28.4 F 22.3 30.5 30.5 30.4 Z 22.3 28.4 25.6 28.2 M 220 25.5 27.1 28.2 G 21.7 24.3 27.5 28.9 AC 21.6 25.6 26.3 25.4 N 19.3 23.8 26.2 27.8 Hela riket 25.7 29.2 29.2 29.7 Högsta värde 31.1 33.4 32.4 32.5 Lägsta värde 19.3 23.8 25.6 25.4

Av tabellen framgår att Specialundervisningens omfattning blir mer och mer enhetlig. Specialundervisningen synes därför fortsättningsvis inte komma att påverka statsbidragsvariationen kommunerna emellan i den utsträckning som tidigare skett.

6.4.4. Vikariekostnader

Enligt 12; 2 mom driftbidragskungörelsen utgår i vissa speciella fall statsbidrag till Vikariekostnader. 1 de fall rektor. studierektor eller lärare varit tjänstledig för sjukdom eller liknande omständighet ett helt läsår utgår statsbidrag för kommunens merkostnader för vikarie. Motsvarande gäller om nämnda befattningshavare varit tjänstledig för studier eller offentligt uppdrag med högst B-avdrag på lönen under minst 30 dagar i följd eller varit tjänstledig för uppdrag som ledamot av riksdagen eller kyrkomötet eller som riksdagens revisor. Fr.o.m. redovisningsåret 1972/73 utgår statsbidrag också för vikariekostnad om rektor. studierektor eller lärare åtnjutit tjänstledighet enligt kungörelsen (1972:448) om fack- liga förtroendemän hos statsmyndigheter m. 11. Kostnader för vikarier för skolledare och lärare i övriga fall bestrids helt av kommunerna.

Som framgår av tabell 71 (rad 6) svarar statsbidraget för vikariekost— nader för mindre än två procent av det totala bidragsunderlaget. Re-

dovisningsåret 1971/72 uppgick statsbidraget till cirka 56 Mkr. Varia- tionerna mellan länen var i regel stora. 1971/72 var högsta andelen 3.01 pro- cent och lägsta andelen 0.99 procent.

Tabell 76 Statsbidrag till kostnader för vikarier fördelat på tjänstledighetsorsa- ker redovisningsåret 1971/72

Tjänstledighetsorsak Antal Statsbidrag Andel av statsbidraget till

befatt- l OOO-tal Vikariekostnader (procent) nings- kronor . __ .. havare Riket Högsta Lägsta värde värde i länen i länen Sjukdom 371 5 176 9.2 24.3 2.7 Studier 2 655 51 123 90.7 97.3 75.7 Offentligt uppdrag 1 16 0.0 0.8 0.0 Ledamot av riksdagen 6 63 0.1 0.8 0.0 Total 3 033 56 378 1000 — —

Tabell 76 visar statsbidragets fördelning på olika tjänstledighetsorsaker samt variationerna mellan länen. Den visar att merparten — över 90 pro- cent — av statsbidraget täcker kostnader för skolledares. biträdande skol- ledares och lärares vidareutbildning och andra studier. Någon entydig förklaring till variationerna mellan olika län och enskilda kommuner torde inte finnas. Statsbidraget kan inte relateras till någon faktor av undervisningsorganisatorisk art. Allt talar således för att statsbidragsva- riationerna mellan olika kommuner och även i samma kommun mellan olika redovisningsår mer är relaterade till personaluppsättningen eller är slumpvisa än de sammanhänger med faktorer av t. ex. befolkningsmässig eller geografisk karaktär. Man kan naturligtvis förmoda att kommuner med närliggande möjligheter till högskolor och andra liknande utbild- ningsinstitutioner har en större andel befattningshavare som åtnjuter tjänstledighet för studier än kommuner som har sämre sådana förut— sättningar.

I sammanhanget bör också framhållas att statsbidragssystemets utform— ning i denna del tillsammans med bestämmelseri löneavtal och liknande utgör ett slags stimulansinstrument när det gäller skolledares och lärares vidareutbildning speciellt i det fall utbildningen är inriktad mot de om- råden där personalbrist föreligger. Systemet fungerar vidare som ett kostnadsreglerande instrument i de fall tvingande omständigheter kräver att viss personal genomgår kompletterings- eller annan vidareutbildning. Detta har t. ex. varit aktuellt i samband med införandet av 1969 års läroplan för grundskolan.

6.4.5. Nedsättning av undervisningsskyldighet

Skolledare och lärare kan i vissa fall få sin undervisningsskyldighet ned- satt med varierande antal veckotimmar för olika ändamål. Oftast utgår också statsbidrag för sådana nedsättningar; i vissa fall grundat på skol- styrelsens organisationsbeslut. i andra fall efter länsskolnämndens med- givande.

Tabell 77 Antal nedsättningstimmar för samtliga län för vilka statsbidrag utgått redovisningsåret 1971/72 fördelat efter nedsättningsanledningar. (Totalt och i procent av totala antalet nedsättningstimmar.)

Nedsättning (tillgodoräkning) enligt Antal berörda Antal följande bestämmelser i skolförord- lärare veckotimmar ningen Totalt 1 pro- Totalt [ pro-

cent av cent av

samtliga samtliga Lärare [. 2 15:22 p 6 (friluftsklass m. rn.) 86 2.48 150 0.77 15:23. 1 st skolbibliotekarier 562 16.19 983 5.02 15:23. 1 st övrigt 123 3.54 517 2.64 Lärare 2 15:25 p 4 (tidsödande resor) 45 1.30 59 0.30 Lärare 3 och 4 15:23. 2 st (Specialundervisning) 293 8.44 896 4.58 15:26 p 4 (konsulent i d:o) 3 0.09 13 0.07 Lärare l—4 15:24(assistent inom PBU) 18 0.52 136 0.69 Lärare 4 15:27 p 2 (kontaktarbete) 90 2.59 404 2.06 Lärare 5—15. 2/ 15:28. 1 st p 4 (kontaktarbete) 35 1.01 84 0.43 15:28. 1 st p 9 (konsulent i övningsäm- ne) 33 0.95 320 1.63 Lärare 16—19 15:37. 1 st p 5 (kontaktarbete) 801 23.08 12 152 62.09 Biträdande skolledare 12:21 (tillsynslärare) 1 382 39.82 3 858 19.71

Totalt 3 471 100 19 572 100

Tabell 77 visar omfattningen av antalet nedsättningstimmar i landet redovisningsåret 1971/72. Uppgifterna i tabellen omfattar endast de ned- sättningar som regleras i skolförordningen. Härutöver kan lärare beviljas nedsättning av undervisningsskyldigheten genom bestämmelser i gäl- lande löneavtal. Även till dessa nedsättningstimmar utgår statsbidrag. Det totala antalet lärarveckotimmar för vilka statsbidrag för olika ned- sättningsändamål utgår utgjorde 1971/72 19 572 vilket motsvarar cirka 650 lärartjänster. I genomsnitt i riket svarade nedsättningstimmarna för cirka en procent av den totala undervisningsvolymen. Variationerna mel- lan länen var relativt stora.

6.4.6. Praktisk lärarutbildning m. m.

Enligt 1 ädriftbidragskungörelsen utgår statsbidrag till kommunens kost— nader för praktisk lärarutbildning vid grundskolan.

Det är naturligt att den praktiska lärarutbildningen. dess omfattning i och varierande förläggning till olika kommuner påverkar statsbidrags-

utfallet olika i landets kommuner. Motsvarande gäller förekomsten av annan lärarutbildning inom grundskolans ram. Det gäller här speciellt förekomsten av de särskilda ordinarie lärartjänsterna vid försöks- och demonstrationsskolorna och vissa handledartjänster. Dessa tjänster har en högre lönesättning och en lägre undervisningsskyldighet än vad som gäller för motsvarande lärare vid grundskolan.

Genom en särskild enkät till lärarhögskolorna undersöktes antalet lä- rartjänster vid försöks- och demonstrationsskolor samt antalet praktik- lärartjänster vid grundskolan redovisningsåret 1971/72. På basis av detta material gjordes sedan en uppskattning av hur stora merkostnaderna statsbidragsmässigt var på grund av denna organisation. För riket i sin helhet beräknas merkostnaderna — exklusive lönekostnadspåslag och so- ciala kostnader — till

1) för särskilda ordinarie lärartjänster vid

försöks- och demonstrationsskolor 9 200 000 kronor 2) för handledare med långtids- förordnanden 5 000 000 " 3) för praktiklärare 30 800 000 " Summa 45 000000"

Variationerna i statsbidragsutfallet var betydande på grund av fördel- ningen av tjänster för praktisk lärarutbildning och lärarutbildning i övrigt på olika kommuner. Betydelsen av dessa variationer har dock från och med läsåret 1974/75 minskat genom den nya ordningen för praktisk lä- rarutbildning. Praktiklärarna förordnas inte längre på kommunala lärar- tjänster och avlönas inte heller av kommunerna. Fortsättningsvis kvarstår dock tjänster vid försöks- och demonstrationsskolorna samt långtids— förordnade handledare. Fr.o.m. läsåret 1974/75 tillkommer kostnader för nedsättning av undervisningsskyldighet för skolledare vid skolor där lärarkandidater fullgör praktik. Dessa kostnader är dock mindre än av- löningen till lärarkandidaterna.

6.5. Handläggningsordning m.m.

Allmänt driftbidrag avseende grundskolan rekvireras av Skolstyrelsen för varje redovisningsår före den 1 september näst efter redovisningsåret. Efter granskning och utbetalningsbesked från länsskolnämnden utbetalas bidraget av länsstyrelsen. Förskott utgår utan rekvisition i början av juli. oktober och januari med respektive 30. 25 och 20 procent av det belopp kommunen uppburit i förskott föregående år. I början av april utgår ett belopp motsvarande skillnaden mellan 90 procent av statsbidraget för föregående år och summan av de tre tidigare förskotten. Före den 1 april skall länsskolnämnden tillställa riksrevisionsverket en kopia av varje statsbidragsrekvisition. Kommunen är skyldig att tillhandahålla det ve- rifikationsmaterial som i övrigt erfordras för granskning och revision.

Statsbidrag till ATP-avgift, till allmän arbetsgivaravgift och till so- cialförsäkringsavgift till folkpensioneringen utbetalas av länsstyrelsen

utan rekvisition. Statsbidrag till rese- och llyttningskostnader utbetalas av länsstyrelsen efter rekvisition.

6.6. Bearbetning av statsbidraget till grundskolan redovisningsåren 1970/71 och 1971/72

6.6.1. Metodbeskrivning

Materialet från de 249 kommuner som omfattades av den kommunvisa bearbetningen har analyserats på följande sätt.

En undersökning har gjorts av hur statsbidraget per elev. statsbidraget per lärarveckotimme. statsbidraget per tjänst. statsbidraget per invånare. vi- kariekostnaden per elev. totala antalet lärarveckotimmar per elev samt klasstorleken inklusive specialklasser varierade i kommuner med olika tät- ortsgrad. utvecklingsklass. invånarantal och elevantal.

Med tätortsgrad avses andelen av befolkningen i en kommun som bor i tätort enligt statistiska centralbyråns definition. Med tätort avses hus- samlingar med minst 200 invånare. såvida avståndet mellan husen nor- malt inte överstiger 200 meter. Våra beräkningar baseras på 1970 års värden.

Med utvecklingsklass avses för redovisningsåret 1971/72 befolknings- förändringen mellan den 31 december 1966 och den 31 december 1971 och för redovisningsåret 1970/71 befolkningsförändringen mellan den 31 december 1965 och den 31 december 1970.

1 departementspromemorian Statligt driftbidrag till skolväsendet re- dovisas en undersökning avseende driftbidraget till grundskolan. vilken grundades på uppgifter för 111 kommunblock avseende läsåret 1968/69 och 1969/70. Syftet med den undersökningen var att ge en överblick över i vilken utsträckning statsbidraget omräknat till statsbidrag per elev i allmänhet har samband med olika befolkningsmässiga. ekonomiskt strukturella eller skolorganisatoriska faktorer i kommunerna.

På grundval av de erfarenheter som redovisades i departementspro- memorian har vår analys begränsats till att belysa sambandet mellan olika enhetsbidrag och tätortsgrad. utvecklingsklass. invånarantal och ele- vantal. Enligt departementets utredning kunde faktorer som antal in- vånare per km2. skattekraft i procent av medelskattekraften och elevernas andel av totalbefolkningen ses som sekundära faktorer som inte direkt påverkar undervisningens organisation eller bidraget per elev. De har därför inte medtagits i denna undersökning.

För att få en belysning på vilket sätt lönekostnadsspridningen mellan kommunerna sammanhänger med bl. a. läraruppsättning och lönesätt- ning har även statsbidrag per tjänst undersökts. Delvis av motsvarande anledning men också på grund av vissa förslag som framkom vid re- missbehandlingen av ovannämnda departementspromemoria har stats- bidraget också omräknats till statsbidrag per lära/veckotimme.

l diskussionerna kring statens bidragsgivning till kommunerna har tan- ken att knyta statsbidragen till antalet invånare i respektive kommun

väckts i olika sammanhang. Detta är den främsta anledningen till att statsbidraget till grundskolan omräknats också till statsbidrag per invånare och därefter bearbetats.

För att belysa lärartätheten i olika kommuner och dess betydelse för statsbidragets storlek har antalet lärarveckotimmar per elev för hela grund- skolan och för varje stadium för sig beräknats och undersökts. För att på motsvarande sätt belysa statsbidraget i relation till skolorganisationen har klassstorleken inklusive specialklasser i hela grundskolan och stadievis analyserats.

För att görajämförelser av utbetalat statsbidrag länen och kommunerna emellan så rättvisande som möjligt har utbetalade statsbidrag omräknats till ortsgrupp 4. Vidare har i förekommande fall statsbidrag för kallorts- tillägg och finskspråktillägg räknats bort.

Enkätuppgifterna har i huvudsak kunnat lämnas på grundval av hos länsskolnämnderna eller i vissa fall hos kommunerna tillgängligt redo- visnings- och rekvisitionsmateriel. men undervisningsorganisationen ut- tryckt i antalet lärarveckotimmar hari vissa fall fått uppskattas av upp- giftslämnarna. För grundskolans högstadium är uppgifterna dock säkrare då organisationen fastställs på basis av en särskild organisationsplan. som särredovisar antalet lärarveckotimmar. För låg— och mellanstadierna har undervisningsvolymen uttryckt i antal lärarveckotimmar beräknats på basis av fastställd klassorganisation samt på bl. a. läroplanens bestäm- melser om antalet lärarveckotimmar. Uppgifter som i det följande lämnas om statsbidrag per lärarveckotimme och antalet lärarveckotimmar per elev bör därför behandlas med viss reservation speciellt vad gäller olika ytterlighetsvärden.

6.6.2. Enkät/'esultat

Av tabell 78 framgår hur stort statsbidrag som i genomsnitt utgått per elev. lärarveckotimme. tjänst och invånare för redovisningsåren 1970/71 och 1971/72. För var och en av dessa enheter anges utöver genomsnitt för riket. högsta genomsnitt för länen. högsta värde för kommun. med— ianvärde för riket samt lägsta genomsnitt för länen och lägsta värde för kommun.

För redovisningsåren 1972/73 och 1973/74 redovisas statsbidrag i genomsnitt per elev för riket samt högsta och lägsta genomsnitt för länen. ] bilaga 5 redovisas länsvis statsbidraget per elev för redovisningsåren 1972/73 (utbetalade belopp) och 1973/74 (rekvirerade belopp). Andra upp- gifter för de två senaste redovisningsåren går inte att få fram av skol— överstyrelsens underlagsmaterial för anslagsframställning.

Tabell 79 redovisar antalet lärarveckotimmar per elev och klasstorlek inklusive specialklasser per stadium och totalt.

Tabell 78 Utbetalat statsbidrag omräknat per elev. lärarveckotimme, tjänst och in- vånare Statsbidrag per elev lärar- tjänst invå- vecko- nare timme Redovis— Genomsnitt för riket 2 799 1 451 39 174 330 11911 saltet Lägsta genomsnitt för länen 2 588 1 312 38 242 296 ( 1 Lägsta värde för kommun 2 287 1 217 34 501 252 Medianvärde för riket 2 821 1 433 38 846 346 Högsta genomsnitt för länen 3 154 1 581 40 402 445 Högsta värde för kommun 3 917 1 747 42 148 661 Redovis- Genomsnitt för riket 3 013 1 535 41 339 362 ningsåret Lägsta genomsnitt för länen 2 802 1 353 40 341 326 1971/72 Lägsta värde för kommun 2 560 1 327 38 630 266 Medianvärde för riket 3 030 1 530 41 208 380 Högsta genomsnitt för länen 3 406 1 649 42 898 473 Högsta värde för kommun 4 392 1 761 46 834 703 Föränd- Genomsnitt för riket +214 + 84 +2 165 +32 ringar 1971/72— Lägsta genomsnitt för länen +214 + 41 +2 099 +30 1970/71 Lägsta värde för kommun +273 + 110 +4 129 +14 Medianvärde för riket + 209 + 97 +2 362 +34 Högsta genomsnitt för länen +252 + 68 +2 496 +28 Högsta värde för kommun + 475 + 14 +4 686 +42 Redovis- Genomsnitt för riket 3 211 ningsåret LägSta genomsnitt för länen 3 009 1972/73 Högsta genomsnitt för länen 3 769 Föränd- Genomsnitt för riket + 198 372322?” Lägsta genomsnitt för länen + 194 1971/72 Hogsta genomsnitt for lanen +346 Redovis- Genomsnitt för riket 3 445 ningsåret Lägsta genomsnitt för länen 3 300 1973/74 Högsta genomsnitt för länen 4 125 F" 2; d- rigg,? Genomsnitt för riket +234 1973/”_ Lägsta genomsnitt för länen + 107 1972/73 Högsta genomsnitt för länen +387

Tabell 79 Antal lärarveckotimmar per elev och klasstorlek inklusive specialklasser per stadium och totalt

Antal lärarveckotimmar per elev Klasstorlek inkl specialklasser

L M H Totalt L M H Totalt Redovis— Genomsnitt för riket 1.76 2.00 2.04 1.93 19.91 21.69 24.31 21.82 ningsåret Lägsta genomsnitt för länen 1.53 1.77 1.65 1.68 17.84 17.48 22.04 19.65 1970/71 Lägsta värde i kommun 1.24 1.52 1.54 1.53 12.40 11.36 18.19 14.37 Medianvärde för riket 1.75 2.03 2.06 1.95 19.59 21.00 24.32 21.30 Högsta genomsnitt för länen 1.99 2.38 2.47 2.19 21.70 23.98 26.10 23.32 Högsta värde för kommun 2.69 3.19 3.00 2.70 26.19 27.41 29.69 26.12 Redovis- Genomsnitt för riket 1.77 2.01 2.12 1.96 20.09 21.82 24.19 21.87 ningsåret Lägsta genomsnitt för länen 1.57 1.83 1.71 1.74 18.17 17.89 22.14 19.59 1971/72 Lägsta värde för kommun 1.25 1.49 1.56 1.63 11.83 14.05 17.32 14.44 Medianvärde för riket 1.77 2.07 2.14 1.99 19.77 21.28 24.25 21.35 Högsta genomsnitt för länen 2.00 2.39 2.84 2.28 21.63 23.98 26.15 23.67

2

Högsta värde för kommun .81 3.09 3.47 2.90 24.81 26.95 27.31 25.22

Förändringar Genomsnitt för riket +0.01 +0.01 +0.08 +0.03 +0.18 +0.13 +.l2 +0.05 1971/72— Lägsta genomsnitt för länen +0.04 +0.06 +0.06 +0.06 +0.33 +0.4l +0.10 —0.06 1970/7] Lägsta värde för kommun +0.01 +0.03 +0.02 +0.10 —0.57 +2.69 —0.87 +0.07

Medianvärde för riket +0.02 +0.04 +0.08 +0.04 +0.18 +O.28 —0.07 +0.05 Högsta genomsnitt för länen +001 +001 +0.37 +0.09 —0.07 +0.05 +0.35 Högsta värde för kommun +0:12 41:10 +0.47 +0.20 —1.38 —0.46 —2.38 -0.90

L = lågstadiet M = mellanstadiet H = högstadiet

I bilaga 6 redovisas kommunvis uppgifter avseende statsbidragen re- dovisningsåret 1971/72. Sammanställningen avser samtliga undersökta 249 kommuner.

På grund av underlagsmaterialets redovisning av bB-klasser är me- delvärden för klasstorlek för riket samt för vissa kommuner vad gäller lågstadiet för högt (omkring 0.25 enheter) och för mellanstadiet för lågt (om— kring 0.20 enheter).

6.6.2.l Statsbidrag per elev

Som framgår av tabell 78 motsvarade det statsbidrag som utbetalades redovisningsåret 1970/71 i genomsnitt 2 799 kronor per elev. För re— dovisningsåret 1971/72 var det genomsnittliga bidraget per elev 3013 kronor. vilket innebär en ökning med 214 kronor eller med 7.6 procent. Statsbidraget per elev 1972/73 var 3 211 kronor. en ökning från 1971/72 med 198 kronor eller med 6.6 procent. För 1973/74 kan det genomsnittliga statsbidraget per elev beräknas till 3 445 kronor. Detta innebär en ökning från föregående redovisningsår med 234 kronor. Ökningen mellan de förstnämnda redovisningsåren var av ungefär samma storleksordning i samtliga län. Däremot var förändringarna i fråga om de lägsta och högsta värdena i kommunerna mer oenhetliga. Ökningen mellan 1971/72 och 1972/73 samt mellan 1972/73 och 1973/74 var även i viss utsträckning oenhetlig mellan länen.

Ökningen av statsbidragen mellan de olika redovisningsåren kan till en del förklaras av förändringar i lönenivån. Härtill kommer fortlöpande förändringari lärarnas löneklassplacering. förändringari läraruppsättning m.m. som också påverkar bidragsnivån mellan olika redovisningsår.

1 avsnitt 6.4.2 konstaterades att ökningen i skolorganisationen mellan re- dovisningsåren 1970/71 och 1971/72 motsvarade 3 015 tjänster eller 4.4 procent. På basis av uppgifterna i tabell 74 under avsnitt 6.4.3 kan skolorganisationsökningen mellan nämnda redovisningsår beräknas till 4.6 procent. Samtidigt ökade det totala elevantalet i landet med 28 710 elever eller med cirka tre procent. Till en del förklaras alltså statsbi- dragsökningen av en ökning i organisationsvolymen som var större än ökningen i elevantalet. Detta förhållande belyses också av tabell 79. som visar att antalet lärarveckotimmar per elev i hela grundskolan — dvs. lärartätheten — genomsnittligt i riket ökade mer än elevmedeltalet i klas- serna. Organisationsökningarna torde sammanhänga dels med införandet av 1969 års läroplan som 1971/72 omfattade årskurserna 1—2. 4—5 samt 7—8. dels med den fortsatta utbyggnaden av grundskolans högstadium. Av de 249 kommuner som ingick i undersökningen hade följande kom- muner ej fullt utbyggt högstadium läsåret 1970/71:

Län Kommun Län Kommun F Gnosjö P Mellerud L Tomelilla P Åmål N Laholm 5 Hammarö N Varberg S Säffle P Bengtsfors W Hedemora P Dals Ed W Säter

Det torde emellertid inte vara möjligt att klarlägga anledningarna till statsbidragsökningen i sin helhet. '

Det genomsnittligt högsta respektive lägsta statsbidraget per elev har för de olika redovisningsåren utgått till följande län:

Redovis- Högsta länsvärde kronor Lägsta länsvärde kronor ningsår

1970/71 Västerbotten 3 154 Halland 2 588 1971/72 Jämtland 3 406 Halland 2 802 1972/73 Norrbotten 3 769 Halland 3 009 1973/74 Jämtland 4 125 Göteborgs och Bohus län 3 300

Av tabell 75 framgår att Hallands län till och med läsåret 1972/73 hade lägsta andelen s. k. specialtäthet i riket. Detta kan vara en av förklaringarna till att länet redovisade lägsta statsbidrag per elev redovisningsåren 1970/71—1972/73.

Skillnaderna i erhållet statsbidrag länen emellan blir givetvis mindre än mellan kommunerna vilket också framgår av tabell 78. Redovisnings- året 1970/71 var bidraget per elev 1630 kronor större i den kommun som erhöll högsta bidrag per elev än i den kommun som erhöll lägsta bidrag per elev. Redovisningsåret 1971/72 var motsvarande skillnad 1 832 kronor. Dessa skillnader framstår vid jämförelse med det genomsnittliga bidraget per elev för de båda redovisningsåren som ganska stora. Skill-

naden uppgick 1970/71 till 58.2 procent av det genomsnittliga bidraget per elev detta redovisningsår och 1971/72 till 60.8 procent av motsvarande statsbidrag. Skillnaden mellan de län som erhöll högsta respektive lägsta genomsnittliga bidrag per elev uppgick båda redovisningsåren till cirka 20 procent.

För att belysa variationerna i fråga om statsbidraget och i fråga om vissa skolorganisatoriska faktorer lämnas i nedanstående tablå uppgift om de kommuner som redovisningsåret 1971/72 uppvisade det högsta (Pajala) respektive lägsta (Upplands-Väsby) statsbidraget omräknat till statsbidrag per elev. I detta fall avser uppgifterna defaktiskt utbetalade statsbidragen. Sambandet mellan storleken på statsbidraget per elev och klasstorleken är tydlig. Detsamma gäller statsbidraget per elev och antalet lärarveckotimmar per elev. Ett lågt statsbidrag beror på en låg lärartäthet (antalet lärarveckotimmar per elev) som i sin tur är resultatet av ett högt medeltal elever i klasserna. Ett högt statsbidrag beror på en hög lärartäthet som i sin tur sammanhänger med ett lågt medeltal elever i klasserna. Statsbidrag per Antal lärarvecko— Klasstorlek inkl elev. faktiska timmar per elev specialklasser belopp 1971/72 totalt totalt

Riket. genomsnitt 3 040 1.96 21.87 Upplands-Väsby 2 560 1.69 25.22 Riket. lägsta värde 2 560 1.63 14.44 Pajala 4 869 2.78 14.44 Riket. högsta värde 4 869 2.90 25.22

Liksom när det gäller de totala skolkostnaderna (kapitel 5) har vi funnit att det främst är vissa geografiska och befolkningsmässiga förhållanden som påverkar skolans organisation. personaltäthet och statsbidraget per elev. För att belysa några sådana faktorers inverkan har vi undersökt hur statsbidraget omräknat till bidrag per elev varierar i kommuner med olika tätortsgrad. utvecklingsklass. invånarantal och elevantal (diagram-

men 38—41). 4 Av diagram 38 framgår att statsbidraget per elev i princip blev mindre

ju större andel av befolkningen som bor i tätort. Två markanta undantag kan emellertid noteras. dels för grupp 4. dels för grupp 8. Undersökningen ger inte någon entydig förklaring till dessa avvikelser.

[ tidigare nämnda departementspromemoria (DsU 197113) konstate— rades att statsbidraget per elev i allmänhet ökade med lägre utvecklings- klass (mindre befolkningsökning). Diagram 39 ger underlag för samma konstaterande. Som framgår av diagrammet minskade statsbidraget per elev med högre utvecklingsklass.

70, 0— 90, 0— 89,9 99,9 100, 0

Kronor 3 400

3 300

3 200

3 100 Medeltal

3 000 1971/72

2 900

2800 ————1970/71

2 700

2600

Tätortsgrad

Procentandel av be tolkning boende i tätort

Diagram 38 Statsbidrag per elev vid olika tätorts- grad

Antal kommuner

3 500

3 400 3 300

3 200

3 100 Medeltal

3 000 1971/72

2 900

2800 ——-——1970/71

2700

Utvecklingsklass

Befolkningsförändring i procent

Diagram 39 Statsbidrag per elev vid olika utveck- lingsklass

Antal kommuner 1971/72

Kronor

3 700 3 600]

3 5001 3 400 3 3001 __ l—Y 3 2001 3 100—| Medeltal 3 000— 1971 l72 2 900-| 2800-i ————1970/71 2 700—' 2 600 Grupp Antal invånare Diagram 40 Statsbidrag Antal kommuner per elev vid olika invåna- 1971/72 ran/al Kronor 3 400

3 300

3 200 Diagram 4] Statsbidrag per elev vid olika elevantal

3 100

Medeltal 3 000 1971/72 2 900 2 800 1970/71

2600 Gm» nunnan-uunnnnnn El tl 750 1000 1250 1500 1750 7ooo1oooo evan 3 749 1249 14991749 1999 3999 4999 5999 14999

1970/71

1971/72

] departementspromemorian framhölls också att bidraget per elev i viss utsträckning tycks ha samband med antalet invånare i kommunerna. Som framgår av diagram 40 minskade statsbidraget per elev med ökande invånarantal med undantag av invånarantalsgrupperna 6 och 7. Exakt samma resultat erhölls i den undersökning som presenterades i depar- tementspromemorian där samma gruppering användes.

Av diagram 41 kan utläsas att bidraget per elev i regel minskade med ökande elevantal. Tendensen var klarast markerad för 1971/72. Även om tendensen var klar var emellertid bilden splittrad både för 1970/71 och 1971/72. Skillnaderna de olika elevantalsgrupperna emellan var inte speciellt stora. Det är emellertid viktigt att notera att det statsbidrag per elev som anges för de olika elevantalsgrupperna var genomsnittligt bidrag per elev för de kommuner som faller inom var och en av elev- antalsgrupperna.

6.6.2.2 Statsbidrag per lärarveckotimme

Som framgår av tabell 79 ökade utbetalat statsbidrag, omräknat till stats- bidrag per lärarveckotimme, med 5.7 procent mellan redovisningsåren 1970/71 och 1971/72. Anledningen härtill torde främst vara att hänföra till förändringar i lönenivån, sammanhängande med dels generella för- ändringar i lönenivån (cirka 4,5 procent), dels löneklassförändringar. dels ändringar i lönenivån sammanhängande med personalsammansättning m. m. I föregående avsnitt konstaterades att statsbidraget per elev ökade från 1970/71 till 1971/72 med 7 6 procent. Med accepterande av siffran 5 7 procent som total löneförändringsfaktor skulle ökningen i skolorga- nisationen mellan de två redovisningsåren kunna beräknas motsvara 1,9 procent av statsbidraget per elev. vilket synes i stort överensstämma med de i avsnitt 6.4 konstaterade organisationsförändringarna. Redo- visningsåret 1970/71 var statsbidraget per lärarveckotimme i genomsnitt 1 451 kronor och 1971/72 1 535 kronor. Det genomsnittligt lägsta statsbidra- get per lärarveckotimme utgick 1970/71 till kommunerna i Hallands län och 1971/72 till Gotlands län. Det högsta genomsnittliga statsbidraget per lärarveckotimme utgick 1970/71 till kommunerna i Malmöhus län och 1971/72 till kommunerna i Jämtlands län.

Skillnaden mellan det län som hade det genomsnittligt högsta bidraget per lärarveckotimme och det som hade det genomsnittligt lägsta uppgick 1970/71 till 269 kronor och 1971/72 till 296 kronor. Denna differens motsva- rade 18,5 respektive 19,3 procent av det genomsnittliga bidraget per lärarveckotimme för respektive redovisningsår. Skillnaden var alltså av samma storleksordning som den som angetts för bidrag per elev. Diffe- rensen mellan den kommun som fick det lägsta bidraget per lärarvecko- timme och den kommun som fick det högsta uppgick 1970/71 till 530 kronor och 1971/ 72 till 434 kronor. Dessa belopp motsvarade 36,5 procent respektive 28,3 procent av det genomsnittliga bidraget per lärarveckotimme för respektive redovisningsår.

Statsbidrag per lärarveckotimme ingick inte i den undersökning som redovisades i departementspromemorian. I stort kan statsbidraget per lärarveckotimme liksom statsbidraget per tjänst utgöra ett mått på kost-

Tätortsgrad

Procentandel av be- folkning boende i tätort

Antal kommuner

Diagram 42 Statsbidrag per lärarveckotimme vid olika tätortsgrad

nads(löne)läget och kostnads(löne)spridningen i landet.

De stora differenserna mellan länen och kommunerna kan naturligtvis uppfattas så att lönekostnadsspridningen främst sammanhängande med personalsammansättningen (ålder. behörighet, löneklassplacering osv.) är stor. Detta motsägs dock av variationerna i fråga om statsbidraget per tjänst. vilket närmare kommer at belysas i nästa avsnitt. Här bör erinras om vad som tidigare anförts beträffande osäkerheten i redovisningen av antalet lärarveckotimmar.

Vi har även här undersökt om statsbidraget omräknat till statsbidrag per lärarveckotimme har något samband med geografiska eller befolknings— mässiga förhållande i kommunerna (diagrammen 42—45).

Av diagram 42 framgår klan att statsbidraget per lärarveckotimme ökade i kommuner med ökande andel av befolkningen i tätort. Detta samband framgår klarast för redovisningsåret 1971/72. Skillnaden i statsbidrag per lä- rarveckotimme var liten mellan de olika tätortsgraderna. Detta synes tala för att de differenser som finns i fråga om de faktorer som påverkar lönenivån inte skall övervärderas. Det gäller bl. a. frågor sammanhängande med löne- klass- och lönegradsplaceringar, personalens ålderssammansättning, behö- righeter och fördelning på olika lärartjänster. Även speciella förhållanden som förekomst av tjänster för lärarutbildning, kostnader för huvudlärar— och tillsynslärararvoden m.fl. påverkar lönenivån. i detta fall statsbidraget per lärarveckotimme.

Medeltal

———1971/72

—— ———1970/71

30, 0— 50, 0— 70, 0— 90, 0— 29,9 49,9 69,9 89,9 99,9 100,0 nu.-_-

Av diagram 43 framgår att statsbidraget per lärarveckotimme för 1970/71 minskade med undantag för utvecklingsklass 2 med ökande utvecklingsklass. Samma entydiga bild gäller inte för 1971/72. Föränd- ringarna mellan de olika utvecklingsklasserna var emellertid små båda redovisningsåren.

Kronor 1 610 1 590 1 570

1 550 Medeltal

1971/72 1 530

1510

1 490—1

1 4701 ———— 1450— ___ ————1970/71

1 430

Utvecklingsklass

6

+1 — 0'9 Diagram 43 Statsbidrag 21 per lära/veckotimme vid olika utvecklingsklass

Befol kningsförän- dring i procent

Antal kommuner 1971/72

Det genomsnittliga statsbidraget per lärarveckotimme varierade med invånarantalet på i princip samma sätt som statsbidraget per elev. Det minskade i kommuner med ökande invånarantal t.o.m. invånargrupp 5 och ökade i invånargrupperna 6 och 7. Storleksmässigt varierade dock, som framgår av diagram 44. det genomsnittliga statsbidraget per lärarvecko- timme ganska litet.

Statsbidraget per lärarveckotimme varierade inte på något entydigt sätt med elevantalet vilket närmare framgår av diagram 45.

Kronor 1 600

1 580

1 560 Medeltal

1 540 1971/72

1 520

1 500

1 480

1 460

—_—— 1970/71 1440

1 420

1 400 Gru pp

Antal invånare

Antal kommuner 1971/72

Diagram 44 Statsbidrag per lärarveckotimme vid olika invånarantal

Kronor 1 650

1 600

Medeltal 1 550

1971/72 1 500

1 450 1970/71

1 400

1 350 Grupp ...-WEB El | 500- 750- 1000- 1250- 1500. 1750. 2000- 3000- 4000- 5000- 6000- 7000-10000- evanta 749 999 1249 1499 1749 1999 2999 3999 4999 5999 5999 9999 14999

1970/71

1971/72

12 13

Diagram 45 Statsbidrag per lärarveckotimme vid olika elevantal

6.623. Statsbidrag per tjänst

Utbetalat statsbidrag omräknat till statsbidrag per tjänst ökade med 5,5 procent mellan de båda redovisningsåren. Anledningen härtill var främst förändringar i lönenivån (jfr avsnitt 6.3). Denna ökning var alltså ungefär lika stor som ökningen av statsbidraget per lärarveckotimme. Det genomsnittliga statsbidraget per tjänst var 1970/71 39 174 kronor och 1971/72 41 339 kronor. Skillnaden mellan det län som fick det genom- snittligt lägsta respektive högsta statsbidraget per tjänst uppgick 1970/71 till 5,5 procent och 1971/72 till 6,2 procent av det genomsnittliga bidraget per tjänst för respektive redovisningsår. Båda redovisningsåren utgick det genomsnittligt lägsta bidraget per tjänst till kommunerna i Söder- manlands län och det genomsnittligt högsta till kommunerna i Västerbot- tens län. Skillnaden länen emellan vad gäller statsbidrag per tjänst var betyd- ligt mindre än vad gällde statsbidrag per elev och per lärarveckotimme.

De beräkningar som gjorts visar att något direkt samband mellan stats- bidraget omräknat till statsbidrag per tjänst och olika befolkningsmässiga och geografiska faktorer inte föreligger. Detta bestyrker den allmänna uppfattningen att läraruppsättningen och därigenom också lönesättningen är relativt enhetlig i landet.

6624. Statsbidrag per invånare

Statsbidraget beräknat per invånare är möjligen av mindre intresse efter- som invånarantalet ju kan förändras utan att skolorganisationen behöver förändras i motsvarande grad. Begreppet invånare kan också uppfattas vara allför neutralt vid analysen av ett specialdestinerat statsbidrag avsett för invånare i åldern 7—16 år. Den fortsatta analysen visar också att stats- bidraget per invånare visar större och mer osystematiska variationer än andra enhetstal. Statsbidraget per invånare var i genomsnitt 330 kronor 1970/71 och ökade med 9,7 procent eller med 32 kronor till 1971/72. Skillnaden mellan det län som fick genomsnittligt högst bidrag per in- vånare och det som erhöll lägst uppgick 1970/71 till 149 kronor och 1971/72 till 147 kronor. Dessa differenser motsvarade för 1970/71 452 procent av det genomsnittliga bidraget per invånare och 1971/72 40,6 procent. Båda redovisningsåren utgick det genomsnittligt lägsta statsbidraget per invånare till kommunerna i Malmöhus län och det genomsnittligt högsta till kommunerna i Norrbottens län. Skillnaden mel- lan den kommun som fick högsta bidrag per invånare och den som fick lägsta uppgick 1970/71 till 409 kronor och 1971/72 till 437 kronor. Dessa skillnader motsvarade för 1970/71 123,9 procent av det genomsnittliga bidraget per invånare och 1971/72 120,7 procent. För ingen av övriga hittills berörda faktorer var alltså variationerna kommunerna och länen emellan så stora som för statsbidrag per invånare.

1 diagrammen 46—49 redovisas hur statsbidraget omräknat till stats- bidrag per invånare varierade i förhållande till kommunernas tätortsgrad, befolkningsutveckling, invånarantal och elevantal.

Statsbidraget per invånare minskade som framgår av diagram 46 i kom- muner med ökande andel av befolkningen som bor i tätort. Samma re- sultat erhölls i den undersökning som presenterades i departementspro- memorian.

Statsbidraget per invånare varierade inte på ett entydigt sätt med ökan— de eller minskande befolkning (diagram 47). Det är svårt att utläsa något samband mellan statsbidrag per invånare och utvecklingsklass.

Kronor 450

400 Medeltal

1971/72 350 ————— 1970/71

300

250

200

Tätortsgrad

Procentandel av be— folkning boende i tätort

Diagram 46 Antal kommuner Statsbidrag per invånare vid olika tätortsgrad

Medeltal 1971/72

_ ___ 1970/71 300

Utvecklingsklass

Befol kningsförän- dring i procent Diagtam 47 Statsbidrag per invanare Antal kommuner tid olika utvecklingsklass1971/72

Som framgår av diagram 48 minskade statsbidraget per invånare med ökande invånarantal. Detta gäller båda redovisningsåren. Ett samband före- ligger således mellan dessa båda faktorer.

Diagram 49 visar en tendens till minskande statsbidrag per invånare vid ökande elevantal.

Kronor

500?—1

4505 _ _ _

Medeltal 1971/72 — — — —1970/71 Grupp Antal invånare — 5000— 10000— 20000— 30000— 50000— 100000 4999 9999 19999 29999 49999 99999 — Diagram 48 Statsbidrag

Antal kommuner ." _ . ._ .* ,_ 1971/72 3 62 87 34 i 32 22 * 323-27527” m'a/MW'V”

Kronor

450

400

Medeltal 350 1971/72 797—0771— 300

250 129i

200 Gru 13

W nunnan-uun-n-nn

Elevantal

500- 750- 1000- 1250 1500 1750- 2000- 3000- 4000- 5000- 6000- 7000-10000- 749 999 1249 1499 1749 1999 2999 3999 4999 5999 6999 9999 14999

1970/71 1971/72

Diagram 4 9 S latsbidrag per invånare vid olika ele- van/al

6.6.2.5 Vikariekostnader per elev

Vi har också undersökt hur stort statsbidrag för Vikariekostnader om— räknat även här till ett statsbidrag per elev som utgått redovisningsåren 1970/71 och 1971/72. Variationerna kommunerna emellan var betydande i förhållande till den genomsnittliga vikariekostnaden per elev som be- talats ut. Båda redovisningsåren fanns kommuner som inte erhöll något statsbidrag för Vikariekostnader. År 1970/71 erhöll den kommun som fick högsta statsbidrag för Vikariekostnader per elev 187 kronor mer än den kommun som fick lägsta eller 353 procent högre bidrag än det genom- snittliga statsbidraget för vikariekostnader per elev detta redovisningsår. För den kommun som erhöll det högsta statsbidraget för Vikariekostnader per elev år l97l/72 var motsvarande tal 208 kronor eller 365 procent. Redovisningsåret 1970/71 utgick den lägsta genomsnittliga vikarieer- sättningen per elev till Gotlands län och 1971/72 till kommunerna i Blekinge län. Den högsta genomsnittliga ersättningen utgick båda re- dovisningsåren till kommunerna i Västerbottens län. Som framgår av avsnitt 6.4.4 torde något egentligt samband mellan statsbidraget till vi- kariekostnader och skolorganisatoriska. geografiska eller andra liknande faktorer inte kunna spåras. Det är därför inte ändamålsenligt att mer än vad som hittills gjorts belysa och analysera statsbidraget till vika- riekostnader.

6.6.2.6 Lärarveckotimmar per elev

Antalet lärarveckotimmar per elev utgör närmast ett mått på personal- tätheten. Som framgår av tabell 79 var antalet lärarveckotimmar per elev i hela grundskolan i genomsnitt 193 redovisningsåret 1970/71. Till 1971/72 ökade antalet lärarveckotimmar per elev med 0,03 lärarvecko- timmar eller med 1.55 procent. Förändringen i personaltätheten mellan de båda redovisningsåren sammanhängde med all sannolikhet med in- förandet av den nya läroplanen för grundskolan samt ökningen av den samordnade specialundervisningen. Båda redovisningsåren hade Värm- lands län högsta antal lärarveckotimmar per elev och Malmöhus län lägsta antal. Differensen mellan dessa båda län uppgick 1970/71 till 0.5] lä- rarveckotimmar per elev eller 26,42 procent av det genomsnittliga antalet detta redovisningsår. Redovisningsåret 1971/72 uppgick differensen mel- lan de båda länen till 0,54 lärarveckotimmar per elev eller 27,55 procent av genomsnittligt antal lärarveckotimmar per elev detta redovisningsår. Differensen mellan den kommun som hade högsta antal lärarveckotim- mar per elev 1970/71 och den som hade lägsta uppgick till 1.17 lärar- veckotimmar per elev eller 60,62 procent av det genomsnittliga antalet lärarveckotimmar per elev detta redovisningsår. Motsvarande differens uppgick 1971/72 till 1.27 lärarveckotimmar eller 64,80 procent. Varia- tionerna motsvarar i stort sett de variationer som konstaterats beträffande statsbidraget per elev.

Detta är naturligt eftersom statsbidragets storlek starkt påverkas av lärartätheten med det lärarlöneanknutna statsbidrag som nu gäller. Sam- bandet mellan statsbidraget, lärartätheten och klasstorleken har tidigare belysts i avsnitt 6.6.2.1. En belysning av hur antalet lärarveckotimmar

per elev varierar med kommunernas tätortsgrad. utvecklingsklass. in- vånarantal och elevantal bör därför ge i stort samma resultat som gäller statsbidraget per elev. Så är också fallet. vilket framgår av diagrammen 50—53.

Antalet lärarveckotimmar per elev minskade med ökande andel av befolkningen som bor i tätort med två undantag. nämligen i grupp 4 och i grupp 8 (diagram 50). Samma utveckling redovisades i diagram 38 beträffande statsbidrag per elev.

Av diagram 51 kan på samma sätt som gäller statsbidrag per elev utläsas ett samband mellan antal lärarveckotimmar per elev och utveck-

2,301 2,20J 2,1 OJ 2,00- Medeltal J _— 1971/72 190 "___—' 1970/71 1 ,80 Tätortsgrad Procentandel av be- folkning boende ' tam" Diagram 50 Antal Iärar- Antal kommuner veckotimmar per elev vid olika tätor/sgrad 2,50 2,40- 130-|__ _ _| 2,20- F——n 2,10— . Medeltal zoo—| _._ 1971/72 1,901 ___—1970/71 1 ,80 Utvecklingsklass 1 2 3 4 5 6 Befolkningsförän- — —10,9— —5,9— +0.1— + 6,0— +11,0 dring i procent —-11,0 — 6,0 0,0 +5,9 +10,9 — _ __ A t | k Diagram 31 Antal lara/'- ” a ommuner veckotimmar per elev vid 1971/72 9 29 86_i 70 21 34 olika utvecklingsklass

Grupp

Antal invånare

Antal kommuner 1971/72

Diagram 52 Antal lärarveckotimmar per elev vid olika invånarantal

2,30

2,20

2,10

2,00

Grupp

Elevantal

1970/71

1971/72

Diagram 53 Antal lärarveckotimmar per elev vid olika elevantal

500- 750- 1000 1250- 1500- 1750- 2000- 3000- 4000- 5000- 7000- 1000 799 999 1249 1499 1749 1999 2999 3999 4999 5999 6999 9999 14999

lingsklass. Antalet timmar per elev minskade i stort sett med ökande utvecklingsklass.

Av diagram 52 framgår att antalet lärarveckotimmar per elev minskade med ökande invånarantal med undantag för grupperna 5 och 6.

Diagram 53 redovisar slutligen att antalet lärarveckotimmar per elev i princip minskade med ökande elevantal. Denna tendens var emellertid inte genomgående men stämmer dock relativt väl med den utveckling som konstaterades beträffande statsbidrag per elev. Som framgår av dia- grammet fanns ett antal avsteg härifrån. Avstegen var emellertid mätt i antal lärarveckotimmar per elev inte särskilt stora.

2,40

2,30

Medeltal

_1971/72 __ ——1970/71

Medeltal

1971/72 ___ —1970/71

6.627 Klasstorlek inklusive specialklasser

Den genomsnittliga klasstorleken inklusive specialklasser i hela grund- skolan uppgick 1970/71 till 21,82 elever(tabell 79). Den ökade till 1971/72 med 005 elever eller 0,23 procent, alltså mindre än personaltätheten. Båda redovisningsåren hade Hallands län den genomsnittligt största klas- storleken inklusive specialklasser och Västerbottens län den genomsnitt- ligt minsta. Skillnaden mellan länen uppgick 1970/71 till 3.67 elever eller 16.82 procent av den genomsnittliga klasstorleken för redovisnings- året. 1971/72 uppgick skillnaden till 408 elever eller 18.66 procent av genomsnittet för redovisningsåret. Skillnaden mellan den kommun som hade största respektive minsta klasstorlek inklusive specialklasser 1970/71 uppgick till 11.75 elever eller 53.85 procent av genomsnittet för redovisningsåret. Motsvarande skillnad 1971/72 var 1078 elever eller 49.29 procent av genomsnittet för redovisningsåret. Även om differensen såväl länen emellan som kommunerna emellan var större beträffande antal lärarveckotimmar per elev än beträffande klasstorlek kan man dock konstatera en gemensam utveckling när det gäller faktorerna statsbidrag per elev, lärarveckotimmar per elev och klasstorlek inklusive special- klasser.

Detta framgår också av diagrammen 54—57. som belyser sambandet mellan klasstorleken och vissa geografiska och befolkningsmässiga fak- torer.

Vid olika tätortsgrad visade klasstorleken inklusive specialklasseri stort samma utveckling som statsbidraget per elev och antal lärarveckotimmar per elev. Den genomsnittliga klasstorleken för grundskolan var som fram- går av diagram 54 större i tätortsgrad 7 än i tätortsgrad 8.

23,00

22,00 21,00 20,00

19,00

Tätortsgrad

Procentandel av be- folkning boende i tätort

Antal kommuner

1971/72 1970/71

Diagram 54 K lasstor/ek inklusive specialklasser vid olika tätortsgrad

Diagram 55 K lasstor/ek inklusive specialklasser vid olika utvecklingsklass

Antal invånare

Antal kommuner 1971/72

Diagram 56 Klasstorlek inklusive specialklasser vid olika invånarantal

Av diagram 55 framgår att klasstorleken inklusive specialklasser ökade med ökande utvecklingsklass i kommunerna. Den enda stora differensen utvecklingsklasserna emellan återfanns mellan utvecklingsklasserna ] och 2.

Av diagram 56 framgår att klasstorleken varierade med invånarantal i stort sett spegelvänt jämfört med antal lärarveckotimmar per elev. Ök- ning av klasstorlek skedde sålunda till och med invånargrupp 5. dvs. upp till 50000 invånare i en kommun. För invånargrupperna 4—7 var klasstorleken i stort sett densamma.

2 3,00 Medeltal 22,00 ____1971/72 1970/71 21,00 20,00 19,00 18,00 17,00 16,00 Utvecklingsklass Befolkningsförän- dringi procent Antal kommuner 1971/72 23,00 _ _ Medeltal 22,00 ____1971/72 1970/71

21,00

20,00

1 5 6 7 — 5000— 10000— 20000— 30000— 50000— 100000 4999 9999 19999 299 99 49999 99999 —

2 3 62 87 34 32 22 9

Såväl redovisningsåret 1970/71 som 1971/72 var den genomsnittliga klasstorleken lägst i kommuner som har mellan 1000 och 1 249 elever. Största genomsnittliga klasstorlek hade båda redovisningsåren de kom- muner som hade 15 000 elever eller flera elever. Någon kontinuerlig ök- ning av genomsnittlig klasstorlek inklusive specialklasser i förhållande till elevantalsökningen kan inte utläsas ur diagram 57. Man skulle kunna påstå att den genomsnittliga klasstorleken inklusive specialklasser ökade med ökande elevantal upp till 3 000 elever i kommunen. Vid högre elevantal i kommunen låg den genomsnittliga klasstorleken på en relativtjämn nivå.

Medeltal

_1971/72 1970/71

Diagram 57 K lasstor/ek inklusive specialklasser vid olika elevantal

6.7 Sammanfattning

1 föreliggande undersökning redovisas statens del i driftkostnaderna för grundskolan under läsåren 1970/71—1973/74. Läsåren 1970/71 och 1971/72 omfattar undersökningen en mer ingående analys baserad på ett omfattande enkätmaterial som inhämtades från länsskolnämnderna under sommaren 1973. Vid den kommunvisa bearbetningen ingår 249 av de 278 kommuner som finns från 1974-01-01. 29 kommuner har av anledningar som redovisats i kapitel 5 inte kunnat medtas i bearbet- ningen.

Statsbidrag till grundskolan utgår dels som ett driftbidrag. dels som bidrag till speciella anordningar. dels till vissa socialförsäkringsavgifter. t.ex. ATP-avgift. allmän arbetsgivaravgift och från 1972/73 socialför- säkringsavgift för folkpension. Underlaget för driftbidraget är huvud- sakligen lärar- och skolledarlöner. Endast omkring en procent av bidrags— underlaget avser bidrag till annan personal än lärare eller till andra än- damål än personal.

Statsbidraget enligt driftbidragskungörelsen uppgick för redovisnings- åren 1970/71—1973/74 till följande belopp 2 681 897 785 kronor. 2 957 030 051 kronor. 3 160 797 219 kronor respektive 3 432 843 454 kro- nor. Det sistnämnda året är beräknat eftersom statsbidragsgranskning inte hade ägt rum när uppgiften lämnades. Härtill kommer statsbidrag till vissa avgifter samt till speciella anordningar. Den statliga utgiften för grundskolan får därutöver ökas med ett s. k. lönekostnadspålägg för bl. a. tjänstepension. 1972/73 som är det sista granskade redovisningsåret uppgick de statliga utgifterna för grundskolan till 3 934 805 921 kronor.

Undersökningen redovisningsåren 1970/71—1973/74 visar att statsbi- dragets knytning till skolledar- och lärarresurser är i det närmaste total. Dessa resurser baseras helt på undervisningens organisation. dess ut- formning och volym. Undervisningsorganisationen sammanhänger i sin tur med många olikartade samt inom och mellan kommunerna skiftande faktorer. Dessa är t. ex.

elevantalet och dess geografiska fördelning inom kommunen. antalet skolenheter i kommunen.

elevområdesindelning.

elevernas val av kurser och ämnen. elevernas individuella behov. förutsättningar. intressen och problem. antalet invandrare i kommunen. föräldrarnas krav och påverkan på den lokala skolpolitiken samt kommunens egen ambitionsnivå.

DDDDDDDD

Vissa av de faktorer som påverkar undervisningsorganisationen sam- manhänger naturligen med att kommunerna har skiftande strukturer. Olika samband mellan skolorganisationsstruktur och kommunstruktur har lika naturligt kunnat konstateras. Förekommande samband mellan olika faktorer får emellertid inte övervärderas.

Vi har kunnat konstatera ett klart samband mellan faktorerna stats- bidrag per elev. antalet lärarveckotimmar per elev och klasstorleken in- klusive specialklasser. Statsbidraget per elev ökade vid ökande perso- naltäthet uttryckt i antal lärarveckotimmar per elev. som i sin tur är en följd av minskande klasstorlekar. Faktorerna statsbidrag per lärar- veckotimme och statsbidrag per tjänst hade däremot inget påvisbart sam- band med tidigare nämnda faktorer. De får mer ses som faktorer som avspeglar kostnads(löne)nivån och kostnads(löne)spridningen i landet. Statsbidrag per invånare får mer betraktas från teoretisk synpunkt. Den faktorn hade dock ett visst samband med faktorerna statsbidrag per elev. antalet lärarveckotimmar per elev och klasstorleken inklusive special- klasser.

En undersökning har gjorts av hur statsbidraget per elev. statsbidraget

per lärarveckotimme. statsbidraget per tjänst. statsbidraget per invånare. antalet lärarveckotimmar per elev samt klasstorleken inklusive specialklass varierar med olika tätortsgrad. utvecklingsklass (befolkningsförändring). in- vånarantal och elevantal. Av tabell 80 framgår sammanfattningsvis de rela- tioner som har kunnat konstateras.

Tabell 80 Sammanfattande tabell över relationer mellan olika faktorer och statsbidrag per elev, per lärar- veckotimme, per tjänst m. m.

Faktor Samvariation mellan de olika faktorerna och

Tätortsgrad Utvecklingsklass

Statsbidrag per elev Minskar med två undantag med ökande tätorts- grad

Lärarveckotimmar per elev Minskar med ett undantag med ökande tätorts- grad

Minskar med ökande utveck- lingsklass

Invånarantal Elevantal

Minskar med två undantag med ökande invånar- antal

Inget antydigt samband

Minskar med ett undantag med ökande utveck- lingsklass

Minskar med två undantag med ökande invånar- antal

Inget entydigt samband

Klasstorlek inklusive specialklasser

Okar med två undantag med ökande tätorts- grad

Ökar med ett undantag med ökande utveck- lingsklass

Okar med ett undantag med ökande invånar- antal

Inget entydigt samband

Statsbidrag per lärarveckotimme

Ökar med ökande tätortsgrad

I stort sett oberoende av utvecklingsklass

Minskar med två undantag med ökande invånar— antal

I stort sett oberoende av elevantal

Statsbidrag per tjänst

I stort sett oberoende av tätortsgrad

I stort sett oberoende av utvecklingsklass

I stort sett oberoende av invånarantal

Statsbidrag per invånare

Minskar med ett undantag med ökande tätorts- grad

Något samband tycks inte föreligga

Minskar med ökande invånar- antal

Vad gäller statsbidrag per elev kan konstateras att denna faktor enligt undersökningen tycks ha det klaraste sambandet med utvecklingsklass. Enligt den undersökning som presenteras i den tidigare nämnda departementspromemorian fanns samband mellan statsbidrag per elev och även andra faktorer. I promemorian beskrevs sådana samband mellan statsbidrag per elev och tätortsgrad. invånarantal och elevantal. Sådana samband synes kunna konstateras även i den nu aktuella undersökningen. Sambandet med utvecklingsklass får emellertid anses vara klarast. Antalet lärarveckotimmar per elev minskade i stort sett med ökande tätortsgrad. med ökande utvecklingsklass och med ökande invånarantal. Det fanns inget entydigt samband mellan lärarveckotimmar per elev och elevantal.

Klasstorleken inklusive specialklasser ökade i princip med ökande tätortsgrad. med ökande utvecklingsklass och med ökande invånarantal.

I stort sett oberoende av elevantal

Inget entydigt samband

Mellan elevantal och klasstorlek inklusive specialklasser har inget en- tydigt samband kunnat återfinnas.

Statsbidraget per lärarveckotimme var i stort sett oberoende av tät- ortsgrad. utvecklingsklass. elevantal och invånarantal. Som framgår av tabell 80 kan det emellertid anses föreligga ett visst samband mellan statsbidrag per lärarveckotimme och tätortsgrad respektive invånarantal.

Statsbidraget per tjänst var i stort sett helt oberoende av tätortsgrad. utvecklingsklass. elevantal och invånarantal.

Statsbidraget per invånare minskade i stort sett med ökande tätortsgrad och ökande invånarantal. I övrigt tycks inga entydiga samband föreligga.

Undersökningen visar att nuvarande statsbidragssystem med sin i det närmaste automatiska koppling till resurser och skolorganisation är ett följsamt instrument. som tämligen väl beaktar varje enskild kommuns speciella förhållanden och förutsättningar att bedriva skolverksamheten. En övergång från nuvarande resurs- eller kostnadsrelaterade bidragssys- tem till ett annat neutralt och inte längre resursanknutet system. vilket direktiven förutsätter. måste sannolikt läggas på en mer generell nivå.

Att åstadkomma ett nytt till alla delar lika följsamt system som det nuvarande men som inte längre är kostnads- eller resursrelaterat är må- hända tekniskt möjligt. Detta skulle dock sannolikt innebära att man tvingas övergå från ett komplicerat system till ett annat lika eller mer komplicerat nytt system.

Övervägande skäl talar därför för att ett nytt och neutralt statsbidrags- system måste bli mer generellt eller schablonmässigt än det nuvarande. Jämfört med nuvarande system. som allmänt uppfattas som ett rättvis system i relation till nuvarande ansvarsfördelning på skolans område. skulle förmodligen ett nytt neutralt och schabloniserat system att av många intressenter från tid till annan uppfattas som mer eller mindre rättvist beroende på utfallet i den enskilda kommunen. En viss ojämnhet i statsbidragsutfallet — mellan olika kommuner och mellan olika är i en och samma kommun — torde bli det pris som man får betala för vinster i form av ökad enkelhet i fråga om beräkning. utbetalning och redovisning och i form av ökad lokal frihet i dispositionen av de resurser som ställs till skolans förfogande.

7. Statsbidraget till gymnasieskolan

7.1. Inledning

I detta kapitel redovisas statsbidraget till driften av gymnasieskolan under läsåret 1973/ 74. Samtidigt redogörs för gällande regelsystem för fastställande av den årliga organisationen i gymnasieskolan. Vidare redovisas gymnasie- skolans omfattning vad avser elever. olika studievägar m. m.

[ redovisningen ingår inte statsbidrag till investeringar. Statsbidraget till driften av gymnasieskolan är i huvudsak knutet till lärar- och skolledarlöner. I de analyserande avsnitten knyts därför redovisningen till Iärarlönekostnad per enhet. såsom kostnad per elev. per klass eller per lärarveckotimme. I en särskild tabell redovisas de sammanlagda driftbidra- gen utslaget per elev.

Gymnasieskolan har två lokala huvudmän. primärkommuner och lands- tingskommuner. Här används begreppet kommun eller kommuner som sammanfattande begrepp för skolhuvudman på lokal nivå.

7.2. Gymnasieskolans nuvarande omfattning

7.2.1. Allmänt

Den 1 juli 1971 ersattes de tidigare skolformerna gymnasium. fackskola och yrkesskola av en organisatoriskt sammanhållen skolform. gymnasieskola. I denna skolform inordnades även jordbruks- och lanthushållsutbiIdningen samt Skogsbruksutbildningen med Iandstingskommunen som huvudman.

Bestämmelserna om skolformen återfinns bl. a. i skolförordningens 7. 8 och 9 kapitel. För skogsbruks- och jordbruksutbildningen gäller därutöver vissa särskilda bestämmelser.

Utbildningen bedrivs på 22 linjer jämte ett stort antal Specialkurser som antingen kan vara näraliggande viss linje eller specialkurs i övrigt.

Utbildningen är förlagd till skolenhet som antingen kan vara allmän eller särskild. Allmän skolenhet omfattar utbildning inom såväl tre- och fyraåriga linjer som tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjer samt övriga tvååriga linjer. Skolenhet som omfattar en eller två av nu nämnda grupper av linjer

eller specialkurser benämns särskild skolenhet. Särskild skolenhet förekom- mer av olika typer.

En mera fullständig gymnasieorganisation med bl. a. tre- och fyraåriga lin- jer förekommer i drygt 120 av landets 278 primärkommuner.

Elevantalet uppgick läsåret 1973/74 till omkring 220000.

7.2.2. Kommuner och gymnasieregioner (planeringsenhet)

Läsåret 1973/74 omfattade gymnasieskolan 123 gymnasieregioner. I 121 av dessa regioner som omfattade en eller flera kommuner förekom en mera full- ständig gymnasieutbildning med såväl två-. tre- som fyraåriga linjer. Två regioner var under uppbyggnad. Ytterligare en gymnasieregion tillkom från läsåret 1974/75.

1 ytterligare ett åttiotal kommuner anordnades begränsad gymnasieutbild- ning i form av specialkurser. företrädesvis inom den mer utpräglat yrkesin- riktade sektorn.

Inom i stort sett varje landsting anordnades gymnasieutbildning inom vårdyrken samt skogs- och jordbruksyrken.

7.2.3. Skolenlteter

Undervisning i gymnasieskolan förekom läsåret 1973/ 74 i 573 skolenheter. Av dem hade 246 mindre än 100 elever. Elevantalet i dessa 246 skolenheter utgjorde dock bara 5,3 procent av samtliga elever. 1 de flesta mindre skol- enheterna förekom undervisning i specialkurser samt på linjer med lågt elevantal. t. ex. jordbruks- och Skogsbruksutbildning.

7.2.4. Gymnasieskolans linjer, specialkurser

1 gymnasieskolan finns följande linjer. vilka fortsättningsvis kommer att för- kortas enligt nedan:

Be tvåårig beklädnadsteknisk linje Ba bygg- och anläggningsteknisk linje Dk ” distributions- och kontorslinje Ek " ekonomisk linje

Et " el-teleteknisk linje Fo " fordonsteknisk linje 10 ” jordbrukslinje Ko " konsumtionslinje Li ” livsmedelsteknisk linje Mu ” musiklinje Pr ” processteknisk linje Sb ” skogsbrukslinje So " social linje Te " teknisk linje Tr " träteknisk linje Ve ” verkstadsteknisk linje

Vd ” vårdlinje

treårig ekonomisk linje

” humanistisk linje naturvetenskaplig linje samhällsvetenskaplig linje fyraårig teknisk linje n ”

t—IWZIITJ

Musiklinjen bedrivs för närvarande endast som försöksverksamhet. De olika linjerna kan uppdelas på grenar. I linje eller gren av linje kan ingå en eller flera varianter.

1 gymnasieskolan förekommer även specialkurser. Dessa kan uppdelas på gren som kan ha en eller flera varianter. Specialkurs som bygger på lägst två- årig gymnasieutbildning kallas högre specialkurs.

Specialkurs kan omfatta utbildning från två veckor till fyra år. Antalet studievägar(linjer och specialkurser) uppgår till i det närmaste 600. Närmare redogörelse för de olika studievägarna lämnas längre fram i detta kapitel samt i bilaga 7.

184. Statsbidraget till gymnasieskolan sou 1976:10 7.2.5 Elever i gymnasieskolan

Tabell8l Antal elever i gymnasieskolan 1973-09-15 på studievägar med en kurs- längd om minst ett år. Kommunal eller landstingskommunal huvudman. Utbild- Linjer + direkt grundskolanknutna SVG 2 SVG 3 SVG 5 Totalt nings- specialkurser SVG 0. 1 område åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 Be 438 314 12 — 70 170 1 004 Ba 3 275 2 970 27 — 3 — 59 6 334 Dk 7 346 5 374 — — — 257 12 977 Et 3 705 3 160 16 — 29 706 54 7 670 Fo 2 805 2 484 28 — — 12 - 5 329 10 840 681 — — — 346 262 2 129 Ko 8 534 2 860 — — 253 — 121 11 768 Li 936 677 — — 15 — 95 1 723 Pr 347 342 10 — — — 699 Sb 635 418 — - — — — I 053 Tr 500 438 31 6 — 171 — 1 146 Ve 5 630 4 032 144 1 — 387 66 10 260 Vd 5 534 4 264 — — — 120 5 731 15 649 Delsumma 40 525 28 014 268 7 300 1 812 6 815 77 741 Ek 5 001 4 814 — — — — — 9 815 So 10 162 9 483 — — — — — 19 645 Te 4 226 3 949 — — 25 29 — 8 229 Mu 184 171 — — — — 355 Delsumma 19 573 18 417 — — 25 29 — 38 044 E 5 459 5 030 4 733 — — 3 307 — 18 529 H 3 526 3 456 3 468 — — — — 10 450 N 9 022 7 696 7 627 — — — — 24 345 S 4 562 5 322 5 728 — — — — 15 612 T 6 421 5 748 5 448 4 543 — — 531 22 691 Delsumma 28 990 27 252 27 004 4 543 — 3 307 531 91 627 Övr spec kurser 1 518 701 530 16 — 11 170 2 946

___—___

Totalt 90 606 74 384 27 802 4 566 325 5 159 7 516 210 358

___—___ä SVG = Studievägsgrupp SVG 0 = Linje. gren eller variant . SVG 1 = Specialkurs som är grundskolanknuten och som på sikt förväntas ersättas

av linje SVG 2 = Specialkurs som ej är grundskolanknuten och som på sikt förväntas er-

sättas av linje SVG 3 = Högre specialkurs SVG 4 = Specialkurs som är grundskolanknuten och som ej skall ersättas av linje SVG 5 = Specialkurs som ej är grundskolanknuten och som ej skall ersättas av linje

Tabell 82 Antal eleveri gymnasieskolan 1972 resp. 1973 på studievägar med en kurs- längd som är mindre än ett år. Kommunal eller landstingskommunal huvudman.

Utbild- Antal elever på studievägar kortare än 1 år "mås" 1973-09-15 1972-09-15 Senare Totalt område _ ___—___—_—_ under lå under lå SVG 2 SVG 3 SVG 4 SVG 5 Totalt 1972/73 [972/73 Be — — 31 32 63 56 50 106 Ba — — 35 — 35 54 43 97 Dk * — 7 420 427 446 521 967 Et — — 16 78 94 71 193 264 Fo _ — — — — — 40 40 Jo — — _ 86 86 125 1 051 1 146 Ko 130 — 1 346 663 2 139 2 109 2 367 4 476 Li — — 9 — 9 31 35 66 Pr — — — — * 10 249 239 Sb 51 — — 260 311 171 3 211 3 382 Tr — — 10 _ 10 9 110 119 Ve — — 312 29 341 311 590 901 Vd 3 262 17 74 1 362 4 715 4 855 12 184 17 039 Delsumma 3 443 17 1 840 2 930 8 230 8 248 20 644 28 862 E — 96 — 116 212 337 58 395 Ovr spec kurser — _ 176 485 661 603 1 587 2 190 Totalt 3 443 113 2 016 3 531 9 103 9 188 22 289 31 447

SVG = se tabell 81

Som framgår av tabellerna 81 och 82 fanns 210000 elever på linjer och kurser om minst ett år. I de kortare kurserna fanns 1973-09-15 cirka 9 000 elever. Om man förutsätter att nya kona kurser fortlöpande påbörjas då föregående kurs avslutas kan man beräkna att antalet årselever också är 9 000.

Sammanlagt kan därför elevantalet i gymnasieskolan beräknas till 220 000 årselever.

7.2.5.1 Regionala variationer

Tabell 83 Antal elever 1973-09-15 i gymnasieskolans årskurs 1 (linjer och grundskol- anknutna specialkurser om minst ett år) länsvis. Kommunal eller landstingskommunal huvudman.

Län Antal elever Antal elever (procent) totalt _. 3—4 åriga 2—åriga linjer Ovriga linjer Ek, So, Te, Mu studievägar

AB 15 691 39,0 20,6 40,4 C 2 405 31,5 21,7 46,8 D 2 627 33,4 22,2 44,4 E 3 770 31,6 24,1 44,4 F 3 566 32,6 21,7 45,7 G 1 830 30,7 19,9 49,3 H 2 655 27,1 22,3 50,7 1 680 23.2 21,2 55,6 K 1 644 24,9 20,0 55,0 L 2 612 31,1 19,4 49,4 M 7 466 35,7 23,2 41,1 N 2 247 32,4 21,4 46,2 0 7 668 34,7 22,5 42,8 P 3 753 34,3 20,1 45,5 R 2 740 29,9 21,5 48,6 S 3 421 26,9 19,2 53,9 T 3 129 27,0 20.5 52.5 U 2 969 30,0 21,9 48,1 W 3 532 27,3 20,6 52,0 X 3 274 31,4 23,2 45,4 Y 3 669 28,0 22,8 49,3 Z 1 603 26,8 25,2 48,0 AC 3 418 26,8 20,6 52,7 BD 4 237 24,6 22,5 52,9

Hela riket 90 606 32,0 21,6 46,4

1 landet som helhet återfanns den 15 september 1973 32,0 procent av eleverna i gymnasieskolan i årskurs 1 på tre- och fyraåriga linjer. 21,6 procent på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna samt på den tvååriga musiklinjen och resterande 46,4 procent på övriga studievägar. Vissa lån uppvisar relativt stora avvikelser från dessa riksgenomsnitt. 1 elva av länen är avvikelsen från riksgenomsnittet mer än fem procentenheter för åtmin- stone någon grupp.

De län som mest avviker från riksgenomsnittet är storstadslänen (AB, M och 0). Inom dessa län är eleverna på de mer utpräglat yrkesinriktade stu- dievägarna kraftigt underrepresenterade. Vidare har dessa län framför allt på de tre- och fyraåriga linjerna större andel elever än i riket som helhet.

Gotlands, Blekinge, Värmlands, Norrbottens, Västerbottens och Örebro län uppvisari nämnd ordning största andelen elever inom den mer utpräglat yrkesinriktade utbildningen.

Man kan sålunda konstatera att statens utgifter för gymnasieskolan är hög- re i storstadslänen än i landet i övrigt genom att förhållandevis fler elever finns på tre- och fyraåriga linjer.

1 den mån statsbidraget varierar i märkbar omfattning mellan olika stu- dievägar i gymnasieskolan får man överväga att på något sätt beakta de re- gionala variationerna i gymnasieskolans organisation vid konstruktionen av ett nytt bidragssystem.

7.3. Bestämmelser om driftbidrag

Driftbidrag till gymnasieskolan utgår huvudsakligen enligt följande författ- ningar, nämligen

El kungörelsen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för gymnasie- skolan (driftbidragskungörelsen), El kungörelsen (1963:493) om statsbidrag till Iantbruks- och lanthushålls- skolor och El ämb skr 1971-04-23 (med senare ändringar) angående provisoriska be- stämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning.

7.3.1. Driftbidrag till gymnasieskolan

Driftbidragskungörelsen föreskriver att statsbidrag till driften av gymnasie- skolan skall utgå dels med belopp som motsvarar lönekostnaderna för skol- ledare, biträdande skolledare och lärare vid gymnasieskolan, dels för vissa särskilda ändamål.

Den största bidragsdelen utgör den som baseras på lönekostnaderna. Bi- dragsunderlaget utgörs av faktiskt utbetalade löner till i föregående stycke nämnd personal och bidrag utgår med 100 procent härpå. Avlöning till lä- rarkandidat som fullgör praktisk lärarutbildning ingår i bidragsunderlaget. När lärare handhar timme till förfogande ingår också lärarens ersättning i bidragsunderlaget.

De särskilda ändamål för vilka statsbidrag utgår är i huvudsak följande:

1 Timmar till förfogande. För detta ändamål utgår ett schabloniserat bi- drag i de fall annan än lärare handhar verksamheten. Bidraget utgår för såväl löner som andra kostnader, t. ex. för information förmedlad genom film och bild. 2 Kostnader för föreläsare i specialkurser och på vissa tvååriga linjer. 3 Kostnader för avlöning till bibliotekspersonal, till biträden åt lärare och till institutionstekniker (s. k. pedagogisk stödpersonal). Bidraget utgår med schablonbelopp vilka för varje redovisningsår skall jämkas i för- hållande till ändringar av den statligt reglerade personalens lönenivå. Under 1973/ 74 utgick bidrag med följande belopp:

a) 5 640 kronor för varje klass av årskurs 1 på tre- eller fyraårig linje,

b) 3 760 kronor för varje klass i årskurs 1 på tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje,

c) 28 210 kronor för varje skolenhet, som omfattar en eller flera års- kurser av tvåårig eller fyraårig teknisk linje och

d) 33 860 kronor för varje gren av följande slag i årskurs 4 på fyraårig teknisk linje, nämligen maskinteknisk, byggteknisk och elteknisk gren.

4 Särskilda kostnader för undervisningsmateriel vid sådan utbildning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt om- råde, för vilken kostnaderna för undervisningsmateriel är särskilt höga och för vilken Skolöverstyrelsen medger bidrag. Statsbidraget utgår för varje klass med 7 000 kronor. Skolöverstyrelsen har 1972-01-17 utfärdat

generella bestämmelser av innebörd att statsbidrag utgår för klass på linje eller i specialkurs som enligt timplanen har undervisning i ämne, vari arbetsteknik ingår, under förutsättning att veckotimtalet för ämnet ifråga upptar minst hälften av det totala veckotimtalet. Dock utgår statsbidrag inte om arbetstekniken anordnas som inbyggd utbildning. Kostnader för inbyggd utbildning. Bidrag utgår för redovisningsår med a) 13 000 kronor i fråga om utbildning för industri och hantverk eller handel och med b) 10800 kronor för utbildning för husligt arbete eller vård.

(En närmare redogörelse för statsbidrag och kostnader för inbyggd ut- bildning lämnas i avsnitt 7.6).

Kostnader för förhyrande av skollokaler. Bidrag utgår endast beträffande sådan gymnasieskola som omfattar antingen huvudsakligen utbildning för industri och hantverk eller utbildning för sjömän, varvid bidraget utgår med belopp som länsskolnämnden bestämmer i varje särskilt fall. Kostnader för allmän arbetsgivaravgift och socialförsäkringsavgift. Bi- drag utgick med 4 procent under höstterminen 1973 och med 7 procent under vårterminen 1974 av statsbidraget till lönekostnader. Bidraget utbetalas vid slutet av varje kalenderhalvår,

Enligt särskilda bestämmelser utgår statsbidrag till kostnad för avgift för försäkring för tilläggspension. Bidraget utbetalas i efterskott. Läsåret 1973/ 74 utgick bidrag med 8,3 procent av statsbidraget till lönekostnader.

7.3.2. Statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor

Kungörelsen (1963:493) om statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor föreskriver att statsbidrag skall utgå för följande ändamål:

] Avlöningsbidrag som utgår med belopp motsvarande faktiska lönekost- nader för skolledare och lärare. Avgiftsbidrag dels för socialförsäkringsavgift för sjukförsäkring, försäk- ring för tilläggspension och folkpension, dels för allmän arbetsgivarav- gift. Hälsovårdsbidrag för arvode till Skolläkare, dock högst sex kronor per elev. Allmänt driftbidrag i form av grundbidrag och tilläggsbidrag. [ fråga om skola där undervisningen bedrivs sex dagar i veckan utgår grundbidrag med 26 kronor för varje dag då undervisning pågår och tilläggsbidrag med 2,80 kronor om dagen för varje elev som deltager i specialkurs i maskinlära och 1,40 kronor för varje elev som deltar i annan under- visning. Ifråga om skola där undervisningen bedrivs fem dagar i veckan, utgår grundbidrag med 31,20 kronor för varje dag då undervisning pågår och tilläggsbidrag med 3,36 kronor om dagen för varje elev som deltager i specialkurs i maskinlära och 1,68 kronor om dagen för varje elev som deltar i annan undervisning.

7.3.3 Statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning Statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning utgår enligt följande:

1 Bidrag till lönekostnader efter samma grunder som gäller enligt drift- bidragskungörelsen för gymnasieskolan, dvs. med 100 procent av fak- tiska löner till skolledare och lärarpersonal. 2 Bidrag till allmän arbetsgivaravgift. Under läsåret 1973/74 utgick bidrag med 4 procent av statsbidraget till lönekostnader. 3 Bidrag till avgifter till sjukförsäkring. Läsåret 1973/74 utgick 2,8 procent av bidraget till lönekostnader. 4 Allmänt driftbidrag. Under läsåret 1973/ 74 utgick bidrag per planerad kursvecka med 3 560 kronor för maskinteknisk kurs och med 2 375 kro- nor för övriga kurser. 5 Bidrag till kostnader för resor och traktamenten för skolledares och lä- rares resor i samband med praktiska övningar och fyllnadstjänstgöring. 6 Bidrag till anskaffande av stadigvarande undervisningsmateriel. 7 Bidrag till anskaffande eller hyra av lokaler, maskiner m. m.

Enligt särskilda bestämmelser utgår statsbidrag till kostnad för avgift för försäkring för tilläggspension. Bidraget utbetalas i efterskott. Läsåret 1973/ 74 utgick bidrag med 8,3 procent av statsbidraget till lönekostnader.

7.4. Bestämmelser om speciella bidrag

Till driften av gymnasieskolan utgår i särskild ordning vissa speciella bidrag såsom

1 Bidrag till studie- och yrkesorientering (KBr 1973-03-23). Bidrag utgår med schablonbelopp för försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan. Antalet schablonbelopp bestäms med utgångspunkt i antalet elever vid en skolenhet. Storleken på scha- blonbeloppet utgjorde 1973/74 60000 kronor. Beloppet jämkas med hänsyn till förändringar i den statligt lönereglerade personalens löne- nivå. Schablonbeloppet avses bidra till skolhuvudmannens lönekost- nader och omkostnader för verksamheten. 2 Bidrag till kostnader för tekniska eller organisatoriska stödåtgärder för handikappade elever. Bidraget utgår efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall inom en årligen anvisad medelsram. Bidraget avses användas för anskaffning av viss materiel, för skolskjutsanordningar, för personlig assistans m. m.

7.5. Bestämmelser om bidrag till speciella former av utbildning på gymnasial nivå

Statsbidrag utgår till

1 Korrespondensundervisning på gymnasial nivå (Ämb skr 1971-06-30). 2 Försök med särskild gymnasial utbildning i glesbygd (Ämb skr 1971- 04-23).

3 Försöksverksamhet med gymnasieskola i glesbygd, numera benämnd försöksverksamhet med särskild samordnad gymnasieskola, B-form. (Ämb skr 1974-05-31). 4 Kostnader för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade elever. 5 Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever. 6 Bidrag till s.k. pedagogisk gymnasieskolklinik i Lund. 7 Försöksverksamhet med kombinerad gymnasieskol- och universitets— utbildning. 8 Kostnader för fackutbildning av programmerare och systemmän. 9 Speciella åtgärder för invandrarelever.

7.6. Bestämmelser om statsbidrag till inbyggd utbildning

7.6.1. Allmänt

Enligt 13 35 driftbidragskungörelsen utgår för redovisningsår statsbidrag för särskilda kostnader för inbyggd utbildning med högst

a) 13 000 kronor i fråga om utbildning för industri och hantverk eller han- del och med högst b) 10 800 kronor för utbildning för husligt arbete eller vård.

Statsbidraget beräknas för varje företag. Ovannämnda belopp utgår när fö- retag under ett helt läsår om 40 veckor mottar minst åtta elever från en klass. Är antalet elever lägre, utgår statsbidrag för varje elev med en åttondel av beloppet. Omfattar utbildningen kortare tid än 40 veckor, utgår statsbidrag med ett i förhållande till utbildningstiden minskat belopp.

Nu gällande statsbidragsbelopp fastställdes ijuni 1963 och har varit oför- ändrade sedan dess.

7.6.2. Statens kostnader enligt nuvarande normer Under läsåret 1973/74 har i statsbidrag utbetalats

a) till utbildning inom industri och

hantverk samt handel 13 455 584 kronor b) till utbildning inom husligt arbete, vårdutbildning 17 479 187 kronor

Summa 30 934 771 kronor

Schablonmässigt kan bidraget fördelas enligt följande:

Handel (i huvudsak den tvååriga distri-

butions- och kontorslinjen) 8 857 875 kronor Industri och hantverk 4 597 709 kronor Husligt arbete, vård 17 479 187 kronor

Bestämmelserna om statsbidrag till inbyggd utbildning synes enligt våra undersökningar tolkas rätt olikartat hos kommunerna. Detta tillsammans med svårighet att beräkna de kortare specialkurserna samt antal företag, in- stitutioner etc som mottar elever gör att några enhetsberäkningar (bidrag per elev, per klass) inte kan göras. Särskilda svårigheter föreligger inom vårdom- rådet. Där kan för samma utbildning rekvirerat statsbidrag variera mellan 10 800 kronor och 34 100 kronor per klass.

7.6.3. Huvudmannens kostnader

För utbildning inom industri och hantverk samt inom handel och kontor torde i allmänhet huvudmannens utbetalningar till företagen för den inbygg- da delen av utbildningen vara lika stora som det erhållna statsbidraget.

Omfattningen av vederbörande företags kostnader för praktikhandledning etc torde ej vara möjlig att närmare beräkna. Motorbranschens Arbetsgiva- reförbund, Sveriges Verkstadsförening och Kraftindustrins utbildningsråd har i skrivelser till Skolöverstyrelsen hemställt att utgående statsbidrag till inbyggd utbildning avsevärt höjs. Skolöverstyrelsen har beaktat framställ- ningarna i sina anslagsframställningar men de har ännu inte föranlett någon åtgärd från regeringen.

För inbyggd utbildning inom vårdlinjen och till denna linje anknutna spe- cialkurser har huvudmannen, som i huvudsak är landstingskommuner, täm- ligen stora kostnader för praktikhandledning. Den inbyggda delen av utbild- ningen handhas i allmänhet av skolhuvudmännen.

Den inbyggda Vårdutbildningen organiseras i regel enligt någotdera av föl- jande alternativ:

1 Huvudmannen inrättar särskilda kommunalt reglerade lärartjänster för praktikhandledning. 2 Huvudmannen inrättar kommunalt reglerade lärartjänster för såväl un- dervisning som praktikhandledning. För undervisningen rekvireras statsbidrag som om läraren innehade statligt reglerad lärartjänst. 3 I statligt reglerade tjänster inläggs även praktikhandledning. Avräkning mellan huvudmannen och statsverket sker vid statsbidragsrekvisitio- nen. 4 Inga särskilda handledartjänster inrättas. Avtal upprättas mellan huvud- mannen och mottagande kommun eller institution om hur handled- ningen skall organiseras och ersättas. Detta alternativ gäller t. ex. under praktikperiod vid förskola. 5 Kombinationer av alternativen 1—4.

Huvudmannens merkostnad för den inbyggda utbildningen är beroende på vilket slag av utbildning som är aktuell.

För utbildningsvägar inom handel och kontor torde merkostnader före- komma för administration och kontaktarbete mellan skolan och praktikplat- serna. Samma torde gälla för utbildningsvägar inom industri och hantverk.

För utbildningsvägar inom vårdområdet tillkommer för huvudmannen lö- nekostnader för handledare för vård- och barnavårdspraktik. Särskilda tjäns- ter eller arvodesuppdrag förekommer. Huvudmannens merkostnader för vårdområdet torde uppgå till minst samma belopp som statsbidraget för den inbyggda delen av utbildningen.

En beräkning gjord i Örebro län för kalenderåret 1973 visar följande per- sonalkostnader för den inbyggda delen av vårdundervisningen.

Utbildning Kostnad/statsbidrag per elev i genomsnitt Totalt Landstingsbidrag Statsbidrag

Kr/elev Kr/elev procent Kr/elev procent

Vårdlinjen 1 236 559 45,22 677 54,78 Specialkurser 1 329 744 55,98 585 44,01 Totalt 1 299 687 52,88 612 47,11

Statsbidraget till den inbyggda delen av undervisningen täcker sålunda mindre än hälften av personalkostnaderna. Härtill kan också komma andra kostnader.

7.7. Statsbidragens storlek

Budgetredovisningen från riksrevisionsverket innehåller inte sådana detalj- uppgifter att statsbidraget för gymnasieskolans linjer och specialkurser kan utläsas för varje utbildningsväg för sig. Inte heller redovisas statsbidraget för- delat på de olika ändamål, såsom de specificeras i budgetpropositionen. l stäl- let redovisas anvisat belopp och totala kostnader i förhållande härtill.

I skolöverstyrelsens petita och i budgetpropositionen redovisas uppgifterna något mer detaljerat på ändamål. Någon särredovisning av utgifterna för varje särskild utbildningsväg sker däremot inte.

[ avsaknad av sådana uppgifter redovisas storleken av statsbidragsgivning- en i följande uppgifter om förbrukade respektive anvisade medel för redo- visningsåren 1971/ 72—1974/ 75 inom skilda bidragsområden.

Statsbidrag för investeringar ingår ej här. Bidrag till förhyrande av lokaler och maskiner redovisas dock eftersom statsbidrag härför regleras i driftbi- dragskungörelsen.

Tabell 84 Utgifter budgetåren 1971/72—1972/73 och anvisade medel budgetåren 1973/74—1974/75 för driften av gymnasieskolan

Bidragsområde Belopp. Tkr, budgetår 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 Utgift Utgift Anslag Anslag Drift av gymnasieskolan, 1 254 111 1 285 913 1 382 000 1 438 000 därav: ” (1 457 000) Drift av lantbrukets yrkes- utbildning” 30 935 35 324 Drift av skogsbrukets yrkes- utbildning” 12 132 24 501 Lärarlönebidrag m. m. 1 052 091 1 058 689 Särskilda kostnader 19 425 19 642 Inbyggd utbildning 12 000 25 000 Specialundervisning 17 800 Pedagogisk stödpersonal 15 000 15 428 Studie- och yrkesorientering 19 000 b (19 000) Särskild gymnasial utbildning i glesbygd samt korrespondens- undervisning på gymnasial nivå 3 700 3 700 Tekniska stödåtgärder åt handikappade elever 500 775 Speciella åtgärder invandrar- elever 204 1 600 Kostnader för ATP-avgift 83 300 87 236 Kostnader för allmän arbetsgivaravgift 30 100 74 876 Lönekostnadspålägg 122 400 115 858 Allmänt driftbidrag och hälsovårdsbidrag, lantbruks- och lanthushållsutbiIdning 2 347 Allmänt driftbidrag skogsbruksutbildning 8 740 Resekostnader och trakta— menten; jordbruksutbildning 474

"Inklusive studie- och yrkesorientering bMedlen överförda till nytt anslag fSärskils ej fr.o.m. 1974/75

7.8. Rekvisition och utbetalning av statsbidrag

7.8.1. Utbetalningsrutiner

Villkoren för kommunernas rekvisition/ansökan om statsbidrag samt länsstyrelsernas och skolöverstyrelsens utbetalning av bidragen regleras i de tidigare angivna statsbidragsförfattningarna.

Rekvisition av statsbidrag för lönekostnader sker månatligen hos länsstyrelsen. För jordbruks- och Skogsbruksutbildningen sker rekvisition hos Skolöverstyrelsen; för Skogsbruksutbildningen efter samma bestämmel- ser som för gymnasieskolan i övrigt. Den månatliga rekvisitionen av stats- bidrag bygger på lönelistorna för gymnasieskolan. Rekvisitionen behöver inte åtföljas av verifikationer. Det har förutsatts att utbetalning i regel skall ske utan granskning av rekvirerat belopp. Granskningen ankommer i stället på

vederbörande kommunala revisionsorgan. Endast om något uppenbart fel begåtts eller eljest särskilda skäl föreligger utbetalas lägre belopp än som rek- virerats.

Utbetalningar av löner som inte kunnat beaktas i månadsrekvisitionen så- som vikariekostnader m. m. korrigeras i rekvisitionen för närmast följande månad. Justeringar av statsbidrag på grund av bestämmelserna om fyllnads- tjänstgöring vid annan skolform sker halvårsvis i samband med rekvisition för december respektive juni månad.

För jordbruksutbildningen sker ansökan om bidrag såväl för avlöningar som för övriga statsbidragsberättigade ändamål senast två månader före läs- årets början. Under pågående läsår utbetalar skolöverstyrelsen förskott med högst 90 procent. Senast en månad efter läsårets slut sker rekvisition. När denna granskats slutregleras statsbidraget.

Statsbidrag för pedagogisk stödpersonal rekvireras hos länsstyrelsen före den 1 november under läsåret. Före den 1 september efter läsårets slut rekvireras hos länsstyrelsen bidrag till särskilda kostnader, bidrag till inbyggd utbildning samt bidrag till förhyrande av skollokaler.

För Skogsbruksutbildningen utbetalas allmänt driftbidrag, bidrag till sjuk- försäkringsavgift samt bidrag till resor av skolöverstyrelsen efter ansökan vid slutet av varje kalenderhalvår. Statsbidrag till förhyrande av lokaler eller ma- skiner utbetalas efter ansökan hos skolöverstyrelsen.

Statsbidrag till allmän arbetsgivaravgift utbetalas utan rekvisition halvårs- vis av länsstyrelse och för Skogsbruksutbildningen av skolöverstyrelsen.

Statsbidrag till ATP-avgift utbetalas utan rekvisition av länsstyrelse och för Skogsbruksutbildningen av skolöverstyrelsen efter läsårets slut sedan sär- skild kungörelse utfärdats.

För jordbruksutbildningen ingår såväl bidraget till arbetsgivaravgift som bidraget till ATP-avgift i avgiftsbidraget som rekvireras på sätt som beskrivits ovan.

Tabell 85 Utbetalningsrutiner

Bidragslag

Avl" 'ng

Sjukförsäkringsavgift ATP—avgift

n

Hälsovårdsbidrag Allmänt driftbidrag

Resor och traktamenten Arbetsgivaravgift

"

Förhyrande av lokaler och maskiner Förhyrande av lokaler Pedagogisk stöd- personal

Särskilda kostnader Inbyggd utbildning

u—tcn:

11 O

före efter S = länsstyrelse

ll a_n-_l

(J) (5) (0) (J) (5) (J) (5) (0) (J) (J) (5) (5) (1) ($,) (0) ($) (0)

(Q) (9) (0)

Utbetal-

nings- myndighet

so

LS

XX

X X xxxx XXXXXX

Månat- ligen

1/9 e

1/11 1/9 6 1/9 e

Beloppet skall dessförinnan ha godkänts av länsskolnämnden. = jordbruksutbildning skogsbruksutbildning övrig gymnasieutbildning

Ansökan

För- skott

Utbetalning efter rekvisition/ansökan

Period- vis

Slut- rekvisition

Granskning vid utbetal—

ning

Ja

Nej

Utbetalning utan rekvisition eller ansökan

1/5f 1/5f 31/12, 30/6 1/5f 1/5f 1/5f 31/12, 30/6 31/12, 30/6 1/5f

X

1/8e l/8e l/8e l/8e 1/8 e 1/8e

X X XXXXXXX )(

XXX

När förordning är utfärdad När förordning är utfärdad

31/12, 30/6 31/12, 30/6

0)

7.8.2. Utbetalade statsbidrag budgetåret 1973/ 74

Från länsstyrelserna och beträffande jordbruks- och Skogsbruksutbildningen från skolöverstyrelsen har inhämtats uppgift om utbetalade statsbidrag under budgetåret 1973/ 74 fördelat på olika ändamål enligt följande:

Tabell 86 Utbetalade statsbidrag budgetåret 1973/74

Utgiftsslag Belopp, Tkr Jordbruks- Skogsbruks- Övriga Totalt utbildning utbildningf linjer och Lanthushålls- kursen utb” Lärar- och skolledarlöner 27 463 9 703 1 008 110 I 045 276 TTF (ej lärare) 8 791 8 791 Föreläsare 73 73 Pedagogisk stödpersonal 15 949 15 949 Särskilda kostnader 17 190 17 190 Inbyggd utbildning 30 934 30 934 Förhyrande av lokaler och maskiner gå?] 1 585 2 070 ATP-avgift 5 Sjukförsäkringsavgifter l 2 782 272 i 83 673 i 87 532 Arbetsgivaravgift ] 102 388 40 324 41 814 Socialförsäkringsavgift 427 427 Lönekostnadspåläggf 2 939 1 038 107 867 111 844 Hälsovårdsbidrag 24 24 Allmänt driftbidrag 1 855 6 645 8 500 Sjukvårdsersättning 6 6 Resekostnads- och traktamentsersättning 266 266 Summa 36 598 19 602 1 284 496 1 370 696

" Fyra skolenheter saknas bATP—avgifter m.m. enligt statsbidragsansökan 1973/74 (ATP-avgifter m.m. beräknade på 1973/74 års utbetalade löner dAvser 1972/73 9 10,7 procent

7.9. Statsbidragskonstruktionen

Vid konstruktionen av statsbidragssystemet för gymnasieskolan strävade man efter att göra det administrativt lätthanterligt. Detta syfte har uppnåtts om man ser på den tekniska utformningen av bidragssystemet.

Hela gymnasieskolan har dock ej samma, tekniskt enkla system. Jord- bruksutbildningen och till viss del Skogsbruksutbildningen har ett särskilt ansökningsförfarande med åtföljande detaljgranskning. Detta beror bl. a. på att dess utbildningar senare inordnades i det gymnasiala utbildningssyste- met.

Utbetalning av statsbidrag enligt driftbidragskungörelsen sker utan saklig granskning av den utbetalande myndigheten. Som komplement till den kom- munala revisionen utför riksrevisionsverket punktvis insatt sakrevision.

I skrivelse 1974-11-25 har skolöverstyrelsen och riksrevisionsverket ge- mensamt föreslagit att skolöverstyrelsen skall överta ansvaret för redovis- ningsrevisionen av driftbidragen till grundskola, gymnasieskola och kom- munal vuxenutbildning från riksrevisionsverket. Regeringen har 1975-05-07 beslutat om nämnda övertagande.

Principen för statens ekonomiska åtagande för gymnasieskolan har varit att lärarlönekostnaderna skall bestridas av staten. Från den utgångspunkten är det nuvarande statsbidraget tekniskt fördelaktigt och följsamt. Statliga dimensioneringsbeslut om gymnasieskolans organisation, staten som av- talspart för lärarpersonalen samt det nuvarande statsbidragssystemet utgör med vissa undantag en naturlig koppling mellan beslutsansvar och kost- nadsansvar.

7.10. Gymnasieskolans planering och organisation

Omfattningen av statsbidraget till gymnasieskolan bestäms ytterst av det re- gelsystem som gäller för skolan. Olika statliga beslut såsom antalet intag- ningsklasser, vilka grenar som får anordnas, föreskrifter om gruppstorlekar, delningsbestämmelser m. m. styr skolorganisationens omfattning. Statliga myndigheters beslut om antalet ordinarie lärartjänster samt statens ställning som avtalspart i fråga om anställningsvillkor och löneförmåner för skolledare och lärare påverkar direkt statsbidragets storlek. Även kommunala beslut inom det statliga regelsystemets ram, t. ex. beslut om antalet klasser i högre årskurser i gymnasieskolan, påverkar volymen av statsbidraget liksom verk- ställighetsbeslut och tillämpning av löne- och anställningsavtalen.

För att närmare belysa regelsystemets effekter på statsbidraget för gym- nasieskolan redovisas i det följande vissa administrativa anordningar dels hos de statliga organen, dels hos kommunerna vid tillämpningen av skol- lagen, skolförordningen och övriga författningar avseende gymnasieskolan. Beskrivningen inleds med en kort redovisning av regelsystemet och följs där- efter av en beskrivning av vissa administrativa rutiner beträffande gymna- sieskolans organisation. Vidare redovisas bestämmelser om tjänster, arbets- uppgifter med tjänstefördelning, lönesättning, löneberäkning och redovis- ning.

7.10.1. Regelsystemet, klassanordningens omfattning, delningsmo'jlighe- ter, samläsning m. m.

Bestämmelser om klasser m. m. för gymnasieskolan återfinns i 8 kap. 15—22 55 skolförordningen, i anmärkningar till timp'lanerna och i andra av re- geringen eller skolöverstyrelsen meddelade bestämmelser. Där föreskrivs bl, a. att samundervisning skall ske där så är möjligt. Detta är av stor be- tydelse för det organisatoriska arbetet. I varje ämne förs elever till grupper i den mån de enligt läroplanen kan samundervisas helt eller delvis (8 kap. 18 & skolförordningen). På grund av timplanernas konstruktion med ett stort inslag av tillvalsämnen, obligatoriska eller frivilliga, kommer klassenheten vid denna undervisning att upplösas. För varje ämne utgör i stället det

sammanlagda antalet elever i ämnen och årskursen utgångspunkt för or- ganisationen av undervisningsgrupper. Grupp får i allmänhet anordnas för varje påbörjat trettiotal elever om elevantalet är lägst åtta (i vissa fall fem, i andra tolv) vid undervisningens början. Vid undervisning i arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte anordnas grupp för varje påbörjat sextontal elever. Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnden medge undantag från ovanstående regler.

Beslutande myndighet när det gäller antalet klasser i årskurs 1 i gymna- sieskolan är skolöverstyrelsen. För högre årskurs anordnas klass i den mån det behövs för undervisning av kvarvarande och tillkommande elever enligt 8 kap. 17 & skolförordningen. Antalet klasser fastställs av styrelsen för skolan. Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnden ändra styrelsens beslut eller medge anordnande av ytterligare klass för andra tillkommande elever än de nyss nämnda. Slutligen kan skolöverstyrelsen om särskilda skäl föreligger i fråga om gren eller variant bestämma det antal klasser som får anordnas i högre årskurs av linje eller specialkurs.

Skolöverstyrelsens beslut till kommunerna om antalet intagningsklasser grundar sig på de riktlinjer som för varje budgetår redovisas i budgetpro- positionen.

7.10.2. Organisationsrapporter m. m.

Skolstyrelsen skall årligen till statliga myndigheter lämna såväl en preliminär plan (vårrapport) som en slutgiltig plan (höstrapport) över gymnasieskolans organisation. För denna rapportering gäller för närvarande följande system.

Preliminär och slutgiltig plan över elever, undervisningsgrupper och lä- rartimmar i gymnasieskolan — vårrapport och höstrapport — är ett system för planering, kontroll och redovisning av gymnasieskolans undervisnings- organisation.

Med utgångspunkt i bl.a. elevernas ansökningshandlingar och val till högre årskurser beräknar skolenheterna antalet undervisningsgrupper och lärarveckotimmar i varje ämne.

Ivårrapporten redovisas genom skolstyrelse/ utbildningsnämnd till respek- tive länsskolnämnd den preliminära organisationen för kommande läsår. Länsskolnämndens beslut i anledning av begärd dispens eller erinran i sam- band med granskningen meddelas skolstyrelsen/utbildningsnämnden. Skol- överstyrelsen har meddelat bestämmelser som innebär att vårrapporten för närvarande är en angelägenhet mellan kommunen och länsskolnämnden. När länsskolnämnden har granskat föreslagen organisation och beslutat om begärda dispenser gäller sålunda en preliminär undervisningsorganisation för nästa läsår.

På grundval av skolöverstyrelsens beslut i december om antal klasser i årskurs 1 samt ansökningar till gymnasieskolan senast den 1 mars gör in- tagningsnämnderna en preliminär intagning och upprättar en organisations- rapport för årskurs 1. Denna rapport insänds via skolstyrelse och länsskolnämnd till skolöverstyrelsen. Rapporten inges senast den 30 mars. Med utgångspunkt i elevernas studieval till högre årskurs (senast den 1 mars) upprättar skolenheten planeringsrapporter för årskurserna 2—4. På rapporter- na anger styrelsen beräknat elevantal på de studievägar som förutsätts blir

anordnade nästkommande läsår. Rapporterna sänds till länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen för erforderliga beslut om organisationen (senast den 30 mars).

Organisationsrapporten för årskurs 1 och planeri ngsrapporten för högre års- kurser utgör tillsammans med styrelsens framställning underlag för skolöver- styrelsens beslut om eventuell ändring av tidigare fastställd organisation. Så- dana tilläggsbeslut meddelas senast den ljuni.

Sedan den grova strukturen med elever fördelade på linjer, grenar, vari- anter och specialkurser blivit klar i mitten av april gör skolledningen den mer detaljerade planen över elever, undervisningsgrupper och lärartimmar. Skolöverstyrelsens ändrings- och tilläggsbeslut jämte länsskolnämndens slutliga godkännande av begärda dispenser för nästa läsår avslutar vårens pla- neringsfas i gymnasieskolan.

Fram till skolstarten i slutet av augusti händer det mycket som gör att den ursprungliga planeringen kan behöva ändras. Slutlig intagning skeri bör- jan av juli och därefter successivt fram till terminsstarten. Även i högre års- kurser blir det förändringar av olika skäl, såsom oförutsebara avvikelser från skolledningens prognos ifråga om kvarsittning, förnyad genomgång av års- kurs. avgång, flyttning mellan kommuner osv. I de fall förändringarna i elev- situationen medför behov av ändringar i grupporganisationen och veckotim- talsuttaget måste omedelbara åtgärder vidtas för att hänsyn skall kunna tas vid den pågående schemaläggningen. l tveksamma fall, särskilt då det kan bli fråga om dispenser, tar i allmänhet skolledningen kontakt med länsskolnämnden för informella diskussioner och överenskommelser om dis- penser och förändringar i organisationen. Den formella anhållan och be- kräftelsen på dispens och ändringar uppskjuts i allmänhet till tidpunkt för höstrapportens ingivande.

En slutgiltig plan — höstrapport — över elever, undervisningsgrupper och lärartimmar avseende förhållandena den 15 september insänds till länsskolnämnden senast den 1 oktober. Höstrapporten handläggs av länsskolnämnden på samma sätt som vårrapporten. Till skillnad från den senare inges höstrapporten till skolöverstyrelsen via länsskolnämnden. Höst- rapporten kompletteras under läsåret med uppgifter om kurser som påbörjas senare än den 15 september.

I samband med att höstrapporten överlämnas till länsskolnämnden sker formella framställningar till länsskolnämnden och i vissa fall till skolöver- styrelsen med begäran om godkännande av gjorda avvikelser från tidigare rapporterad organisation. Rapponeringsrutinen bygger på bestämmelser i skolförordningen.

Organisationen av gymnasieskolan borde från statlig kostnadskontrollsyn- punkt vara tillfredsställande med hänsyn till den statliga styrningen och kon- trollen på olika nivåer, såsom

D riktlinjer i budgetpropositionen om antalet intagningsplatser i gymna- sieskolan, El skolöverstyrelsens beslut om fördelning av intagningsplatser och klasser och El länsskolnämndernas och skolöverstyrelsens granskning av vår- och höstrapporter.

Från statsbidragssynpunkt föreligger dock flera brott i beslutskedjan, vilket senare skall redovisas. Avbrott kan föreligga även i den beslutskedja som rör organisationen. Formella och stadgemässiga föreskrifter saknas nämligen för att länsskolnämnderna skall granska och fastställa organisationen för års- kurserna 2—4 i gymnasieskolan.

Beslutsordningen kan åskådliggöras på sätt som beskrivs i tabell 87. Av intresse att notera är att beslut om antalet intagningsplatser meddelas av statsmakterna först i och med riksdagens ställningstagande under våren. Skolöverstyrelsens beslut om gymnasieskolans organisation för det budgetår statsmakternas beslut avser har däremot redan meddelats i december. Enligt en utbildad praxis meddelar dock utbildningsdepartementet till skolöversty- relsen uppgift om det förslag som kommer att föreläggas i budgetproposi- tionen. Detta sker vanligtvis i november.

Tabell 87 Planering och organisation av gymnasieskolan (i kronologisk ordning).

Tid Elev lntägnings- Skolenhet Skolstyrelse/ Länsskol— Sö, SCB Regeringen nämnd Utb. nämnd nämnd Budgetår [ j Petita med juli—sept riktlinjer för utbildningen, långtids- ___ budget års- __ __1 budget för julifokt Förslag om bä 2. gymnasie- 1.10 ['— skolans or— ganisation ' _ ' för bä 2 (1.9) _______ okt—dec __— f_LSamråd Beslut om 1) antalet klas- ser av åk 1 dec ( 4 4 samt beslut om organisa— tion i andra äk. bä 2 _ Riktlinjer i jan 4..n..._no..-...4..n. budget- prop. bå 2 Ansökan jan—febr åk 1, bä 2 (1.3) ___—l_____ Prel intagn mars—april org rapport _ 30.3 , > åk 1, bä 2 ___] W mars—april ändr av org, —> ——> ___—_ bä 2 febr (1.3) Studieval åk 2—4, _——> bä 2 Planerings- 30 3 mars—april appeal) _ bä 2 Preliminär mars—april plan åk 1—4 30—4 (värrapport) ' bä 2 ___—_| april—juni Dispenser bä 2 ”Tjänsteför- delning (prel) 4—J Ändr av org juni (1.6) 4 1 beslut, bä 2 . . Re lerin 5- juni ___ 4—— bregv g Budgetår 2 Slutlig in- ——> juli—aUg tagning _ Slutlig plan _ (höstrapport)? 1.10 +15.10—> Definitiv augusti tjänsteför- __ delning (iuli—okt) _ Dispenser

1) Beslutsunderlag:

Befintlig organisation innevarande läsår Förändringar i elevunderlag enl SCB-statistik den 15 september Trender i sökandefrekvens Kommunernas förslag till organisation för nästa läsår—förslagsblankett Lokalprogram

7.10.3. Tjänster, organisation, inrättande m. m.

Statsbidraget till gymnasieskolan baseras på lönekostnader för skolledare och lärare samt för vikarier för dessa. Statsbidragsnivån bestäms således till över- vägande del på basis av de löneförmåner som skolledare och lärare har och de anställningsvillkor'som i övrigt gäller.

Personalbestämmelserna för skolområdet har tidigare redovisats i vårt be- tänkande Skolan, staten och kommunerna.

Härav framgår bl. a. att reglerna för inrättande av tjänster som skolledare och biträdande skolledare är kopplade till ett särskilt poängsystem. Beträf- fande lärare gäller att andelen ordinarie tjänster i normalfallet är centralt fast- lagd och uttryckt i vissa procenttal. Icke-ordinarie tjänster som lärare inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla undervisningen. Vilka slag av tjänster som lärare och vilka ämneskombinationer för ordinarie tjänster som kan förekomma är i detalj reglerat.

Till de tjänster som får inrättas knyts bl. a. bestämmelserna om vilka ar- betsuppgifter som åvilar tjänsteinnehavaren, arbetstids- och lönevillkor samt behörighetsbestämmelser. Vid tillsättning av tjänster som lärare skall iakttas de för respektive tjänstetyp centralt utarbetade behörighets- och meritvär- deringsbestämmelserna. Vilka tjänster som får eller skall inrättas kan alltså sägas utgöra en av grunderna för ett flertal av övriga detaljerade personal- bestämmelser inom skolväsendet och påverkar självfallet statsbidragets vo- lym.

Inom Vårdutbildningen och i vissa fall inom de mer utpräglat yrkesinrik- tade linjerna förekommer emellertid andra anställningsformer och löneför- måner. Det gäller närmast tjänstgöring inom den inbyggda utbildningen. Re- dogörelse härför har lämnats i avsnitt 7.6.

Den översiktliga redovisningen ovan visar att organisationen av tjänster, tjänstetyper, ämneskombinationer, arbetsuppgifter samt arbetstids- och lö- nevillkor påverkar statsbidragets volym. Eftersom samtliga hithörande be- stämmelser utfärdas av staten och då avtalen med personalorganisationerna också sluts av staten styrs alltså lönekostnadsnivån helt av staten. Då större delen av driftbidraget till gymnasieskolan baseras på lärar- och skolledarlöner bestäms härigenom statsbidragets storlek i det närmaste helt av staten. Nå- gon reell möjlighet för kommuner och landsting att påverka statsbidragsvo- lymen när det gäller tjänste- och anställningsvillkoren föreligger således inte.

7.10.4. Tjänstefördelning

Innehållet i vårrapporten används som underlag vid arbetets fördelning inom skolenheten. I en tjänstgöringsplan anges lärarnas tjänstgöring i olika klasser, grupper och ämnen samt viktiga arbetsuppgifter i övrigt, t. ex. klassförestån- dar- och huvudlärarskap. Planen kan behöva justeras successivt vid even- tuella ändringar i elevsituationen. Tjänstefördelningen är definitiv först när organisationen blivit slutligt fastlagd i augusti—september.

Tjänstefördelningen grundas vidare på de tjänstgöringsföreskrifter för skolledare och lärare som bl. a. finns i bestämmelser, i avtal och i skol- förordningen.

7.105 Lönesättning

Skolstyrelsen beslutar om lärares lön utifrån gällande löneavtal m. m. Beslut om lön måste föregås av en utredning beträffande eventuell tidigare anställ- ning och tjänstgöring samt de förhållanden som gäller för nuvarande tjänst. lnternkontrollen av lönesättningen sker i samband med övrig revision.

7.106 Löneberäkning

Löneberäkningen görs av kommunerna. Dessa har därvid att tillämpa de av- tal som statens avtalsverk träffar som arbetsgivarpan med vederbörande per- sonalorganisationer. Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän med huvudbestämmelser och specialbestämmelser (AST) samt Tjänsteförteckningsavtal beträffande vissa statliga och icke-statliga tjänster inom undervisningsområdet (TFU) är grundläggande för löneberäkningen.

AST innehåller allmänna anställningsvillkor, allmänna bestämmelser om avlöning, löneklassplacering, lön, löneavdrag. lönetillägg, kostnadsersätt- ningar, semester, sjukvårdsförmåner, begravningshjälp, beräkning och utbe- talning av avlöning. TFU behandlar lönegradsplacering. avlöningsförstärk- ning, arvoden, arbetstidens längd och vissa gemensamma bestämmelser.

Kontroll av löneberäkningen sker som regel av vederbörande kommunala revisionsorgan i samband med statsbidragsgranskningen.

7.10.7 Redovisning och bokföring

Kommuner och landsting torde som regel redovisa lönekostnaderna för gym- nasieskolans skolledare och lärare enbart under skolformen gymnasieskola utan någon annan uppdelning än som erfordras för att uppfylla statsbidrags- bestämmelserna. Detta innebär att redovisning av lönekostnader i regel inte sker på skolenhet eller utbildningsväg.

Kontroll av redovisningen sker av vederbörande kommunala revisions- organ i samband med statsbidragsgranskningen.

7.11 Analyser

7.1 1.1 Behov

Inledningsvis i detta betänkande har konstaterats att konstruktionen av ett nytt och neutralt statsbidragssystem för skolan kräver kunskap om det nu- varande statsbidragets utfall och fördelning. I realiteten blir det för gymna- sieskolan huvudsakligen fråga om en analys av hur lönekostnaderna för skol- ledare och lärare fördelar sig på olika studievägar i gymnasieskolan i olika kommuner.

Något redovisningsmaterial finns inte tillgängligt varken hos kommuner- na eller hos staten som ens i grova drag anger olika studievägars andel av lönekostnaderna för skolledare och lärare. Samma förhållande gäller övriga kostnader för gymnasieskolan. Det är således inte möjligt att basera en eko- nomisk analys på ett befintligt redovisnings- eller rekvisitionsmaterial.

För utredningens del har det varit angeläget att på något sätt skaffa sig kunskap om nuvarande kostnader i olika delar av landet för gymnasieut- bildning på om möjligt samtliga studievägar, dvs. linjer och specialkurser.

Vår statsbidragsundersökning omfattar därför en redovisning av lönekost- naderna per elev, per lärarveckotimme och per klass för varje årskurs, linje och specialkurs.

7.11.2 Förutsättningar

Med hänsyn till bristen på lämpligt ekonomiskt redovisningsmaterial och då det inte ansetts möjligt att infordra uppgifter från de olika gymnasiekom- munerna har det varit nödvändigt att söka andra informationskällor.

Ett material som redovisar vissa personalinsatser utgör de organisations- rapporter (höstrapporter) som inges av gymnasiekommunerna. Dessa rappor- ter utvisar i detalj den faktiska skolorganisationen på studievägar och skol- enheter och kan ge information som underlag för beräkning av lärarlöne- kostnaderna. Utredningen har därför i samarbete med skolöverstyrelsen genomfört beräkningar av lärarlönekostnaderna baserade på en totalbearbet- ning med dator av höstrapporterna för läsåret 1973/ 74.

7.11.3 Kostnadsberäkning, underlag och metodik

Uppgifterna från höstrapporten, som innehåller uppgift om antalet lärar- veckotimmar totalt och för varje ämne i respektive årskurs och linje/spe- cialkurs, har kompletterats med elev- och klassantalsuppgifter från skolöver- styrelsens elevdataregister.

Vid kostnadsberäkningen erhöll de olika ämnena en kostnadsfaktor ba- serad på vilken Iärarkategori som närmast beräknades svara för undervis- ningen i ämnet.

Lektorer antogs därvid undervisa endast på tre- och fyraåriga linjer. För- delningen mellan lektorer och adjunkter uppskattades till 34 respektive 66 procent.

Årslönen per lärarveckotimme fastställdes att i princip motsvara den näst högsta löneklassen för ordinarie lärare för respektive Iärarkategori.

Följande gruppering har gällt

Ämnesgrupp Undervisnings- Belopp per lärar- skyldighet veckotimme A 21 3287 (tre- och fyraåriga linjer) A 21 3114 (tvååriga linjer) B 24 2596 C 27 2193 D 30 1880 E 33 1639 F Ovrigt förekom ej G Timmar till

förfogande 3810

Lärarlönekostnaden gäller ortsgrupp 4. Kallortstillägg ingår inte. Personalomkostnader (ATP-avgift, arbetsgivaravgift, lönekostnadspåslag) ingår inte.

På lärarlönekostnaden har lagts 15 procent utgörande beräknad kostnad för skolledning, vikariekostnad, uppdragstillägg, avlöningsförstärkning m. m.

Lärarlönekostnaden för utbildningar med inbyggd utbildning ingår med den del skolan svarar för. Den 5. k. inbyggda delen som är förlagd till företag m.fl. redovisas ej här.

Kostnadsberäkningen har alltså lagts på en schablonmässig nivå. Den över- ensstämmer dock i stort med de anvisningar som gäller för bl. a. skolöver- styrelsens budgetarbete. Dessa teoretiska beräkningar har visat sig väl över- ensstämma med de verkliga lönekostnaderna.

7.1 1.4 Begränsningar

Av praktiska skäl har inte specialkurser som är kortare än ett år kunnat med- tas i bearbetningen. Samma gäller för de cirka 5 000 elever som går i högre specialkurs. Vissa manuella beräkningar har dock gjorts för nu nämnda grup- per.

1 totalbearbetningen ingår inte korrespondens- och glesbygdsgymnasier och inte heller enskilda skolor.

Den frivilliga undervisningen i dramatik, gymnastik, musik och teckning ingår inte i bearbetnigen. Antalet veckotimmar härför kan beräknas till cirka 5 000. Omräknat till lärarlönekostnad per elev utgör dessa frivilliga aktiviteter cirka 40 kronor per läsår.

Endast skolor som höstterminen 1973 hade linjer i årskurs 1 ingår i un- dersökningen.

Specialklasserna vid Ingemundskolan i Solna, vid Bräcke Östergård i Gö- teborg samt elever i hörselklasserna i Örebro redovisas i bilaga 7. Övriga spe- cialklasser ingår i kostnaderna för respektive kommuns gymnasieskola.

7.11.5 Kontroll av beräkningar

I samband med att den beräkningsmetodik som ovan beskrivits fastställdes förutsattes att viss kontroll måste ske mot verkliga kostnader i några kom- muner.

Kontroll har skett dels genom jämförelse mellan av länsstyrelse utbetalade statsbidrag och här redovisade beräkningar, dels genom samarbete med vissa kommuner som redovisat sina verkliga lärarlönekostnader. Det har därvid framkommit att våra beräknade lärarlönekostnader ligger mellan två och tre procent högre än de av kommunerna redovisade verkliga lärarlönekost- naderna. För vissa linjer och kurser är avvikelsen något större. Det av oss beräknade pålägget för vikariekostnad och för kostnad för skolledning m. m. har för flertalet linjer visat sig vara omkring två procent för lågt. Sammantaget synes våra beräkningar vara mellan en och två procent högre än de verkliga kostnaderna för skolledar- och lärarlöner.

Den använda metodiken synes därför vara relativt tillförlitlig för bedöm- ning och analys av lärarlönekostnaderna för gymnasieskolan. De kostnader som tagits fram genom våra beräkningar torde därför kunna läggas till grund för det fortsatta arbetet med konstruktionen av ett nytt statsbidragssystem.

7.12 Resultat

7.12.1 Inledning

I detta avsnitt kommer resultatet av gjorda beräkningar att redovisas. Efter en allmän inledning vari diskuteras olika faktorers inverkan på lärarlönekost- naderna kommer linjernas och specialkursernas lärarlönekostnader att redo- visas. I slutet av avsnittet redovisas lärarlönekostnaderna på kommun-. läns- och riksnivå. 1 bilaga 7 redovisas resultatet mera detaljerat.

Även om det på sätt som tidigare beskrivits varit möjligt att schablon- mässigt fördela statens bidrag till driften av gymnasieskolan på olika linjer och specialkurser i varje kommun under läsåret 1973/74, har därmed inte en lösning av ett framtida neutralt statsbidrag uppnåtts. Undersökningen av- ser enbart läsåret 1973/ 74. Det gör analysen något osäker, eftersom bidragets storlek och fördelning ändras även inom samma kommun mellan olika re- dovisningsår. Dessutom sammanhänger kostnaden med olika organisatoris- ka och andra faktorer till vilka hänsyn måste tas vid konstruktion av ett nytt bidragssystem.

7.12.2 Kostnadspåverkande faktorer

7.12.2.1 Andra än organisatoriska faktorer

Gymnasieskolan är en icke-obligatorisk skola. Dess lokalisering oci dimen- sionering bestäms på andra grunder än grundskolans. Utbildningen som är organiserad på ett stort antal studievägar kräver för att kunna tillgodose ett någorlunda brett utbildningsutbud betydligt större upptagningsområden än grundskolan. Av landets 278 primärkommuner har för närvarande drygt 120 kommuner en mera fullständig gymnasieutbildning. Ett åttiotal andra kommuner samt landstingen bedriver gymnasieutbildning i begränsad om- fattning.

Gymnasieutbildningen är sålunda koncentrerad till vissa kommmer och på betydligt färre skolenheter än grundskolan.

De geografiska och befolkningsmässiga faktorer som påverkar grundsko- lans organisation och lärarlönekostnader påverkar i viss utsträckn ng loka- liseringen av gymnasieskolan men knappast i någon större omfattrtng kost- naden för undervisningen. De faktorer som hör hit är främst tätortsgrad, ut- vecklingsklass och invånare per kvadratkilometer. Andra faktorer såsom skattekraftsområde eller skattekraft i förhållande till medelskattekraften tor- de ej heller påverka gymnasieskolans lärarlönekostnader.

De undersökningar som utredningen gjort av de totala skolkostnaderna i gymnasieskolan och som redovisats i kapitel 5 bestyrker dessa sutsatser.

Kostnaderna i gymnasieskolan synes enligt dessa undersökningar inte ha nå- got påvisbart samband med geografiska, befolkningsmässiga eller ekonomis- ka förhållanden i enskilda kommuner.

I första hand torde sådana faktorer som har med elevantalet att göra — in- direkt eller direkt — inverka på kostnaderna. Sådana faktorer kan vara totalt invånarantal, invånare i viss åldersgrupp i förhållande till totalbefolkningen eller antalet 16-åringar. Av dessa faktorer bör antalet 16-åringar vara den faktor som är mest tillförlitlig. Detta mått används bl. a. som underlag för planering av gymnasieskolan. I många fall utgörs emellertid elevområdet för viss utbildning av flera gymnasieregioner. Då blir antalet l6-åringar eller and- ra faktorer hänförliga till befolkningen inte relevanta. Att för varje utbildning räkna fram befolkningsmässiga faktorer för kostnadsjämförelse skulle ej vara möjligt. Här diskuterade faktorer får alltså ses som en del av den mängd av faktorer som påverkar kostnaderna.

Huruvida variationer i läraruppsättning och lönesättning påverkar lärar- lönekostnaderna mellan olika kommuner undersöktes i samband med grundskolans statsbidrag. Därvid konstaterades att läraruppsättningen och därigenom också lönekostnaden är relativt enhetlig i landet. Det finns inte heller något som motsäger detta vad gäller gymnasieskolan. Snarare bör en- hetligheten vara mera markant för gymnasieskolan med hänsyn till koncen- trationen till större och färre orter.

Den nuvarande gymnasieskolan infördes den ljuli 1971. Särskilt för lä- rarna inom den yrkesförberedande utbildningen innebar detta att tjänsteun- derlaget minskade eftersom mer allmänna ämnen infördes även i denna ut- bildning. Vidare har under de senaste åren elevantalet inom vissa utbild- ningsområden minskat. För vissa lärarkategorier har nu angivna orsaker medfört begränsat tjänsteunderlag och från såväl statligt som kommunalt håll har åtgärder vidtagits för att begränsa effekterna. Genom särskilda stat- liga åtgärder har ökad vidareutbildning för lärare samt möjlighet att inräkna annan tjänstgöring än undervisning medgivits. Dessa åtgärder under de gångna åren har påverkat gymnasieskolans lärarlönekostnader. Vidare torde benägenheten att anordna och medge större skolorganisation än nödvändigt också påverkas av orsaker som personalövertalighet och brist i tjänsteun- derlag.

7.12.2.2 Organisatoriska faktorer De organisatoriska faktorer som diskuteras i detta avsnitt är

1 elevantal totalt och i undervisningsgrupp,

B-klass, dvs. klass som är sammansatt av elever från två eller fler års- kurser,

utbildningens bredd, grenar, varianter, delningsbestämmelser, samläsningsbestämmelser och elevernas val, möjligheter till dispenser, inbyggd utbildning, Specialundervisning,

N

WNONUt-ÄU)

9 antalet skolenheter samt 10 antalet utbildningsorter.

7.12.2.2.1 Elevantal totalt och i undervisningsgrupp

I avsnitt 7.2.5 har det totala elevantalet för gymnasieskolan läsåret 1973/74 redovisats. Av bilagorna 8 och 9 framgår elevantalet i de olika kommunerna och gymnasieregionerna.

Lärarlönekostnaden påverkas naturligen av antalet elever i undervisning- en. Oftast sker påverkan i från ekonomisk synpunkt positiv riktning, dvs. ju fler elever, ju lägre enhetskostnad. Även motsatt påverkan förekommer dock. Sålunda kan kommun som mottar elever från flera gymnasieregioner i en dyrbar utbildning, t. ex. årskurs 4 av teknisk linje, få en högre lärar- lönekostnad per elev eller klass för samtliga elever i kommunen eftersom den dyrbarare utbildningen höjer medelvärdet för hela gymnasieskolan. Som ett grovt mått synes dock det totala elevantalet vara användbart som för- delningsfaktor i ett nytt statsbidragssystem.

För att bilda en klass krävs 16 eller 30 elever. För specialklass gäller andra delningstal. Klasser med delningstalet 16 förekommer endast inom den tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade utbildningen. Klasser med del- ningstalet 30 förekommer såväl där som inom övriga linjer.

l timplanerna anges antal elevveckotimmar. Därutöver finns ett antal lä- rarveckotimmar, t. ex. i anvisningarna till timplanerna som bl. a. omfattar bestämmelser om delning av klass vid viss undervisning. Timtalet för en klass är sålunda antalet elevveckotimmar ökat med antalet timmar delning får ske och eventuellt minskat med timmar som inbesparas genom samun- dervisning mellan klasser. Någon större skillnad i timtal för en klass upp- kommer inte vid ett något lägre elevantal i klassen. I viss utsträckning kan genom organisationen av undervisningsgrupperna antalet lärovecko- timmar styras lokalt, t. ex. genom att ett totalt elevantal på 45 elever i samma ämne organiseras 23+22 elever eller 29+16 elever. Enhetskostnaden kan sålunda variera högst avsevärt mellan olika kommuner och mellan olika utbildningar beroende på elevantalet i undervisningsgruppen eller om- vänt uttryckt antalet vakanta elevplatser. Av diagrammen 58 och 59 framgår klart sambandet mellan elevantal och lärarlönekostnad per elev. Ett elevantal på över 25 medför i regel en lägre lärarlönekostnad per elev än medelvärdet för linjen. Om elevantalet uppgår till högst 16 elever, dvs. ungefär en halv klass, är lärarlönekostnaden mellan 1 500 och 1 700 kronor högre per elev än riksmedeltalet för linjen.

Eftersom elevantalet i klassen sålunda har stor betydelse för lärarlöne- kostnaden per elev redovisas i tabell 88 lediga elevplatser i gymnasieskolan läsåret 1973/74.

Kostnad per elev

81004

A

7500-'

6900—

6300—

5700—

5100—

Högsta kostnad för elev

Medel kost nad för linjen

4500—

3900—

3300—

2700—

%

Medelkostnad för elev

Lägsta kostnad för elev

7 10 13 16 19 22 25 28 30 Elevperklass

Kost nad per elev

___—

Högsta kostnad för elev

Medel kostnad för linjen

Medelkostnad för elev

Lägsta kostnad för elev

7 10 13 16 19 22 25 28 30 Elevperklass

Diagram 58 Lärarlöne- kostnad per elev vid olika elevantal i klassen. Tvåårig ekonomisk linje. årskurs ]. läsåret 1973/ 74.

Diagram 59 Lärarlöne- kostnad per elev vid olika elevantal i klassen. Tvåå'rig ekonomisk linje, årskurs 2, läsåret [ 973/ 74.

Tabell 88 Teoretiskt lediga samt disponibla lediga elevplatser i årskurs 1 och 2 läsåret 1973/74 på gymnasieskolans linjer och direkt grundskolanknutna specialkurser.

Åk 1 Åk 2 Kolumn l 2 3 4 5 6 7 8 Utbildnings- Del- Antal Teoretiskt Disponibla Antal Teoretiskt Disponibla område nings- elever antal lediga lediga elev- elever antal lediga lediga tal elevplatser platser elevplatser elevplatser Totalt lklass Totalt” % 4—5 Totalt /klass Totalt”

Be l6 438 80 2,5 56 70 314 140 4.5 55 Ba 16 3 275 761 3.0 661 87 2 970 1 054 4.2 517 Dk 30 6 989 1 666 5.8 5 201 1 609 7.1 Dk 16 357 43 1.411” ' 3221 77 173 46 2.7 l 1 084 131 16 3 705 127 0.5 64 50 3 160 444 2.0 61 Fo 16 2 805 75 0.4 61 81 2 474 462 2.5 78 Jo 30 824 166 5,0 30 18 666 264 8.5 % 0 .10 16 16 0 0.0 - _ 15 1 1.0 Ko 30 6 605 970 3.8 KO 16 1929 217 1.51 8671 73 % 28601 1 520 11041 799 Li 16 936 120 1.8 98 82 677 219 3.1 88 Pr 16 347 77 2,9 61 79 342 82 3.1 32 Sb 30 538 272 10.1 Sb 16 97 15 2.1 ) 40 14 1 418 % 302 :126 70 Tr 16 500 74 2.0 66 89 438 152 4.1 87 Ve 16 5 630 657 1.7 382 58 4 032 1 134 3.5 377 va 30 3 224 166 1.5 1 3 j 1 2 830 770 6.4; [2 va 16 2 310 74 0.5 J 1 434 432 3.6 Delsumma 1 30 18 180 3 240 4.5 1 7 11 975 4 465 8.1 260 Delsumma 2 16 22 345 2 320 1,7 l 3 ” 1 67 16 029 4 156 3.31 3 Ek 30 4 992 873 4.5 % 4 800 1 224 6.1 l Ek 8—12 9 11 5.5 833 94 14 10 4.0 i 3'4 So 30 10119 441 1.3 9 455 1 219 3.4 86 8—l2 43 21 3.0 1 396 86 28 8 2.3 i ”3 Te 30 4 222 1 037 5.9 3 945 1 626 8.8 Te 8 4 4 4.0 l 8'8 79 4 4 4.0 1 570 Mu 30 184 —4 (_ 0.71 0 0 171 9 1.5 0 Delsumma 3 30 19 517 2 347 3.2 18 371 4 078 5.4 Delsumma 4 8—12 56 36 3.6l 2 047 1 86 46 22 3.1 l 1 057 E 30 5 459 196 1.0 196 5 030 716 3,7 349 H 30 3 526 368 2.8 271 3 456 636 4.6 187 N 30 9 016 479 1.5 510 97 7 693 1 616 5.2 1 479 N 8 6 2 2.0 3 1 2.0 8 30 4 562 112 0.7 163 5 322 605 3.1 126 T 30 6 421 326 1.4 300 5 748 1 103 3.8 223 Delsumma 5 30 28 984 1 481 1.7 27 249 4 674 4.4 Delsumma 6 8 6 2 2.0 l 1 440 % 97 3 1 ml 1 364 Övr spkurs. 30 164 76 9.5 1 55 65 l6.2 Ovr sp.kurs. 16 1 354 222 2,2 l 205 i 69 646 — 17 (_ 0.4)l 128 Summa 30 66 845 7 144 3.0 _ _ 57 626 13 252 5.6 — Summa 16 23 761 2 580 1.6 _ _ 16 758 4 184 3.2 -

Totalt 8—30 90 606 9 724 2.4 7 403 76 74 384 17 436 4.7 5 899

”Enligt rektorernas bedömning 1973-09-15 bEnligt rektorernas bedömning 1972-09-15 i åk 1

l genomsnitt hade klasserna mer än två (teoretiskt) lediga platser i årskurs 1. Detta innebär att i de drygt 4 100 klasserna i årskurs 1 skulle ytterligare 9 700 elever fått plats om klasserna kunnat fyllas upp till delningstalen. ] viss utsträckning skulle detta kunnat ske utan ökning av lärarlönekostnaden.

l klasser med delningstalet 30 fanns i genomsnitt 3,0 lediga platser mot 1.6 i klasser med delningstalet 16. Procentuellt sett hade alltså såväl de större klasserna som de mindre 10 procent lediga platser.

Antalet teoretiskt lediga elevplatser per klass i årskurs 2 var i genomsnitt nästan fem. vilket var dubbelt så högt som i årskurs 1. Detta innebär att över 17 000 elever ytterligare skulle fått plats om alla klasser kunnat fyllas upp till delningstalen.

Det föreligger ofta stora variationer såväl mellan som inom olika utbild- ningsområden. Detta kan i vissa fall bero på att delningstalet ligger för högt jämfört med de klasstorlekar som faktiskt kan tillämpas. Ett exempel är skogsbruksområdet där de klasser som har delningstalet 16 var relativt väl- fyllda medan det i de klasser som har delningstalet 30 fanns i genomsnitt mindre än 20 elever. Teoretiskt sett fanns det alltså tio lediga elevplatser i de ”större” klasserna mot två i de "små”.

l tabell 88 kolumnerna 5 och 8 har redovisats antalet disponibla lediga elev— platser. Med disponibla lediga elevplatser avses elevplatser i faktiskt inrättade intagningsklasser som med hänsyn till befintliga resurser i fråga om lokaler, läromedel, lärare, praktikplatser etc. bedöms som lediga. Härvid bör man ob- servera att teoretiskt antal lediga elevplatser avser hela årskurs 1 medan dis- ponibla lediga elevplatser inte redovisas för termin 2.

Av det teoretiska antalet platser i årskurs 1 var 9 700 eller 10 procent lediga. Härav var 7400 eller 76 procent disponibla för intagning.

För årskurs 2 ärjämförelse mellan teoretiskt lediga och disponibla lediga elevplatser svår att göra eftersom skolornas uppgifter gällde för årskurs 1 läs- året före. Antalet disponibla lediga platser var därför högre än i tabellen.

För årskurserna 1 och 2 utgjorde enligt tabell 88 teoretiskt lediga elevplatser på linjer och direkt grundskolanknutna specialkurser 14.1 procent av teo- retiskt antal elevplatser. Hur dessa platser fördelade sig regionalt mellan de olika länen framgår av tabell 89, vilken även omfattar övriga specialkurser.

Tabell 89 Antal teoretiskt lediga elevplatser läsåret 1973/74 inom olika län i procent av totala antalet elevplatser.

Län Procentuell fördelning Linjer Special- Totalt kurser AB 10.39 23.20 12.30 C 14.99 31.16 19.25 D 13.56 25.58 14.46 E 14.49 32.06 17,25 F 15.25 21.42 15.88 G 8.65 35.32 11.79 H 17.79 41.84 21.91 1 14.84 60.27 23.30 K 15.68 24.48 16.91 L 13.87 29.84 16.59 M 13.51 19.00 14.23 N 16.44 32.51 17,94 0 12.21 20.60 13.57 P 12.97 25.98 14.72 R 14.39 27.89 16.53 5 17.48 34.13 21.13 T 19.69 23.03 20.49 U 19.38 30,06 20.81 W 13,81 33.53 17.52 X 13.11 33.70 14.63 Y 14.08 34.50 17.54 Z 12.39 27.25 15.37 AC 14.93 30.95 18.52 BD 14.79 35.60 17.80 Totalt 14.50 24.11 16.07

7.12.2.2.2 B-klass

B-klass består av elever från minst två årskurser.

B-klass förekommer endast på tvååriga mer utpräglat yrkesinrikude linjer samt på motsvarande specialkurser. Den försöksverksamhet som förekom- mer i glesbygd behandlas inte här.

Antalet B-klasser under läsåret 1973/74 1 årskurs 1 på linjer och grund- skolanknutna specialkurser uppgick till 278. vilket utgjorde nästa'l en fjär- dedel av klassantalet i årskursen.

Tabell 90 Antal B-klasser i årskurs 1

Utbildnings- Linje Specialkurs Totalt område Antal Därav Andel Antal Därav Andel Antal Därav Ardel klasser B-typ B-klasser klasser B—typ B-klasser klasser B-typ B-llasser procent procent prtcent

Be 28.3 9.3 33 4.2 1.3 31 32.4 10.6 33 Ba 238.8 61.8 26 13.8 4.3 31 2527 66.1 26 Et 192.0 73.5 38 49.0 7.0 14 2410 80.5 33 Fo 151.5 21.0 14 29.0 15.5 53 180.5 36.5 20 Li 58.5 4.5 8 8.5 4.0 47 67.0 8.5 13 Pr 22.0 0.0 0 4.5 0.0 0 26.5 0.0 0 Tr 30.8 17.8 58 5.6 3.6 78 36.4 21.4 59 Ve 277.5 25.5 9 1174 28.5 24 3949 54.0 14 Summa 999.4 213.4 21 2320 64.2 28 1 231 .4 2776 23

Tabellen avser endast årskurs 1. Även om det ingår ett mindre antal B- klasser under uppbyggnad. dvs med endast årskurs 1. torde antalet B-klasser i årskurs 2 kunna uppskattas till ungefär samma antal.

Att delar av klasser förekommer har en redovisningsteknisk orsak. Då samläsning sker i arbetsteknik redovisas nämligen 0.5 om samläsning sker med en klass och 0.3 om samläsning sker med två klasser.

B-klasser förekommer företrädesvis inom mindre gymnasieorter, men även på större orter kan sådan organisation förekomma som komplement till A—klasser. t. ex. för viss gren.

Lärarlönekostnaden blir högre för B-klass än för A-klass genom att B-klass får delas i fackteori under fyra till elva veckotimmar beroende på Studieväg. Per elev medför sådan delning en merkostnad på mellan 700 och 1 000 kro- nor.

7.12.2.2.3 Utbildningens bredd, grenar och varianter

För vissa studievägar fordras större elevområde än den egna gymnasieregio- nen. För andra studievägar är kanske regionen tillräcklig som underlag för utbildningen men ej för att fylla klassen. grenen. varianten eller undervis- ningsgruppen. Kostnaderna kommer sålunda att bli beroende av de förut- sättningar som råder för den enskilda gymnasieregionen. Förläggning av kostsam utbildning till en viss gymnasieort kan medföra att den genomsnitt- liga lärarlönekostnaden per elev för samtliga gymnasieskolelever i kommu- nen blir högre än vad fallet skulle varit utan tillskott av den tillkommande utbildningen. Tillskott av elever från andra regioner på mindre vanliga stu- dievägar medför för mottagande kommuner i regel lägre enhetskostnad. För avlämnande kommuner som visserligen kan ha gymnasieskola men inte med den aktuella studievägen innebär det att gemensamma kostnader. t. ex. skol- ledarkostnader. får fördelas på fa'rre elever vilket innebär högre enhetskost- nader.

Kommuner som inte har tillräckligt underlag att fylla undervisningsgrup— perna får en högre lärarlönekostnad per elev eftersom timantalet inte minskas i proportion till det lägre elevantalet. Personaltätheten blir alltså högre per elev.

7.12.2.2.4 Delningsbestämmelser

Klass i gymnasieskolan får delas för studietekniska övningar. för undervis- ning i C-språk. dvs nybörjarspråk. för laborationer, konstruktionsövningar, slöjd. teckning på treårig linje samt i arbetsteknik vid B-klass.

För genomförande av studietekniska övningar m. m. delas i årskurs 1 klass eller grupp som omfattar minst 17 elever.

På tvåårig ekonomisk. social eller teknisk linje delas klass eller grupp under en veckotimme i svenska och under en veckotimme vid undervisning i så- dant ämne eller ämnesgrupp som är gemensam för samtliga elever i klassen.

På andra tvååriga linjer sker delning av klass som omfattar minst 17 elever under en veckotimme vid undervisning i svenska.

På de tre- och fyraåriga linjerna får klass eller grupp delas under samman- lagt fyra veckotimmar. De fyra timmarna fördelas därvid med en veckotim- me på ämnet svenska. en veckotimme på engelska och/eller ett B-språk, en veckotimme på samhällskunskap och/eller historia. Den fjärde av timmarna tilldelas på naturvetenskaplig och teknisk fyrårig linje ämnet fysik och/eller kemi. på humanistisk och samhällsvetenskaplig linje ämnet naturkunskap och på treårig ekonomisk linje ämnet företagsekonomi.

1 årskurs 1 delas klass eller grupp i nybörjarspråk under en veckotimme om elevantalet är lägst 21.

1 årskurs 1 och 2 delas klass i teckning under en veckotimme om elev- antalet är lägst 21.

Delning av klass eller grupp får sålunda ske t. ex. vid 17 eller 21 elever. Klasser eller grupper som inte är helt fyllda. men som uppfyller nu nämnda minimiantal elever. får samma antal delningstimmar som helt fyllda klasser. Härigenom uppstår en högre lärartäthet med åtföljande högre lärarlönekost- nader per elev.

7.12.2.2.5 Samläsningsmöjligheter

Undervisningen på de tre- och fyraåriga linjerna är i de lägre årskurserna i stora delar gemensam för samtliga linjer. De tvååriga mer utpräglat yrkes- inriktade linjernas möjligheter till samläsning inskränker sig till undervisning i tillvalsämnen samt i ett mindre antal allmänna ämnen. På övriga tvååriga linjer finns möjligheter till samläsning mellan vissa linjer såväl i obligatoriska ämnen som i tillvalsämnen. Samläsning kan även ske mellan de två grup- perna av tvååriga linjer. Med vissa specialkurser kan också samläsning ske.

Lärarlönekostnaderna påverkas av den omfattning i vilken samläsning förekommer. Ett större elevantal vid en skolenhet bör därvid underlätta samläsning liksom koncentration av näraliggande utbildning till samma skol- enhet.

7.12.2.2.6 Möjlighet till dispens

Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnd medge att undervisning får anordnas vid lägre elevantal än vad skolförordningen och anvisningar med- ger. Eftersom granskning av gymnasieskolans organisation sker av länsskolnämnderna och olika synsätt därvid kan föreligga hos nämnderna förefaller det inte osannolikt att kostnadsskillnader kan uppstå länen emellan på grund av olika principer vid dispensgivning m. m.

7.12.2.2.7 Inbyggd utbildning

Undervisningen i gymnasieskolan bedrivs huvudsakligen i huvudmannens skollokaler. För vissa linjer och kurser kan arbetsteknik eller motsvarande ämne förläggas till företag, kontor, institution etc. Denna utbildning de- finieras då som inbyggd utbildning.

Vårdlinjen har alltid viss undervisning som inbyggd utbildning. Även till vårdlinjen anknutna specialkurser bedrivs ofta som inbyggda kurser. Dis-

tributions- och kontorslinjen har i regel kontors- och distributionspraktiken förlagd som inbyggd utbildning.

Förutom inom nu nämnda områden förekommer inom de verkstads- tekniska och fordonstekniska linjernas verksamhetsområden omfattande in— byggd utbildning.

Antalet veckotimmar inbyggd utbildning kan variera från några fåtal till veckans samtliga timmar beroende på vilken läroplan som tillämpas. Detta gäller även antalet veckor under läsåret. Sålunda kan inbyggd utbildning fö- rekomma under endast ett fåtal veckor för vissa kurser under det att det för andra kan förekomma under hela läsåret.

Under avsnitt 7.6 har redovisats Statsbidragsbestämmelserna för den in- byggda delen av undervisningen.

Eftersom statsbidrag till lärarlön endast utgår för den undervisning som ej är inbyggd blir den statsbidragsberättigade lärarlönekostnaden lägre än för motsvarande linje eller kurs utan inbyggd utbildning.

1 de kostnader som redovisas fortsättningsvis särredovisas inbyggd utbild- ning i specialkurser. Vad gäller linjerna har dock inte särredovisning skett av den inbyggda utbildningen. [ förekommande fall har dock angivits. t. ex. då låga kostnader redovisats för någon linje. om detta sammanhänger med inbyggd utbildning.

7.12.2.2.8 Specialundervisning

Specialundervisning får anordnas för sådana elever i gymnasieskolan som på grund av handikapp har svårt att följa den vanliga undervisningen. Fler— talet av dessa elever ingåri vanliga klasser. Stödåtgärder vidtas i viss utsträck- ning i form av samordnad Specialundervisning för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Andra elever måste på grund av sitt handikapp bilda egna grupper. specialklasser.

Omfattningen av specialundervisningen i gymnasieskolan är liten jämfört med grundskolan.

Specialklasser får inrättas i gymnasieskolan enligt 8 kap. 4255 skolför- ordningen. Klass får inrättas för elever med hörselskada. synskada. rörel- sehinder och intellektuell utvecklingshämning.

Hörselklasser på gymnasial nivå finns för närvarande vid Alviksskolan i Stockholm. Elever som genomgått specialskolan erbjuds utbildning vid den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro. Verksamheten i Örebro är integrerad med kommunens övriga skolväsende.

Antalet gravt synskadade elever år så pass lågt att de vanligtvis inte kan bilda egna klasser utan måste ingå i den vanliga undervisningen.

Elever med rörelsehinder återfinns i specialklasser på gymnasieskolnivå bl. a. vid Bräcke Östergård i Göteborg och vid lngemundskolan i Solna. tidigare kallad Norrbackainstitutet. lngemundskolan tar emot elever från hela landet och kan erbjuda undervisning på både två- och treåriga linjer och i vissa specialkurser. Fr.o.m. läsåret 1974/75 anordnas sådan under- visning även vid gymnasieskolan i Skärholmen.

Specialklasser för intellektuellt utvecklingshämmade elever finns vid ett flertal gymnasieskolor. Dessa klasser förekommer på mer utpräglat yrkesin- riktade studievägar.

1 beräkningarna av lärarlönekostnaderna för respektive kommun och för de olika studievägarna ingår inte lngemundskolan i Solna. Bräcke Östergård i Göteborg eller hörselklasserna i Örebro. Däremot ingår övriga specialklasser. Eftersom delningstalen är lägre för Specialklasserna och samläsningsmöjlig- heterna är mindre än för övriga klasser blir lärarlönekostnaden per elev högre för dessa elever.

7.12.2.2.9 Skolenheter

Gymnasieskolans 220 000 elever fördelade sig den 15 september 1973 på 573 skolenheter. Nästan hälften av skolenheterna hade mindre än 100 elever men i dessa mindre skolor undervisades endast 5 300 av samtliga elever. Sambandet mellan andelen elever i gymnasieskolan i landet och andelen skolenheter upp till en viss skolstorlek framgår av diagram 60.

procent elever

80 1000 elever/skola

800 elever/skola 50 ————————————————————————

40—

30—| 500 elever/skola

20—2'" ____________________

10 procent

[ skolen- l heter 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Diagram 60 Samband Allmänt sett kan man tycka att enhetskostnaden skulle vara lägre vid ett 213/8012 137/Z: 2: år?" Of" större elevantal vid skolenheten. Oftast torde det också vara så. men åtskilliga undantag härifrån finns och beror bl. a. på bredden av utbildningsutbudet inom skolenheten. En liten skolenhet med kanske endast en eller ett par

studievägar kan i ett fall ha en lägre lärarlönekostnad per elev än en större enhet med bredare utbildning och i ett annat fall högre lärarlönekostnad per elev än en större enhet beroende på dyrbarare. t. ex. teknisk utbildning. Om enhetskostnaden blir lägre per elev med ökad storlek beror på vilka utbild- ningsvägar som finns vid skolenheten. Vid samma slags utbildning torde regeln vara den att lärarlönekostnaden per elev blir lägre vid en större skol- enhet

Eftersom det för det fortsatta arbetet med statsbidragsfrågorna är mer in- tressant att belysa kommunernas lärarlönekostnader än enskilda skolenhe- ters baseras beräkningar som senare redovisas på kommunens elevantal. ut- bildningsbredd. etc. och inte på de enskilda skolenheternas.

7.12.2.2.10 Antal utbildningsorter

Om elevunderlaget inom ett län fördelas på flera eller färre orter bör detta allmänt sett påverka lärarlönekostnaden på samma sätt som en kommuns fördelning av undervisningen på olika skolenheter. Även här är det emel- lertid undervisningens organisation som avgör om lärarlönekostnaden blir högre vid en spridning av utbildningen. Spridning av samma slags under- visning på så många enheter att väl fyllda undervisningsgrupper inte kan erhållas medför naturligen en ökad enhetskostnad.

Tabell 9] Antal utbildningsorter inom de olika länen. Gymnasieskolutbildning med primärkommunal huvudman.

G-ort Ej G-ort Län Linjer Specialkurs Linjer Specialkurs

Antal Antal Antal Antal

Orter Elever Orter Elever Orter Elever Orter Elever AB 14 29 794 13 3 073 4 283 C 3 4 319 3 905 1 80 D 4 5 014 4 110 2 194 E 5 7 581 5 763 2 55 F 7 7 078 5 356 1 16 G 3 3 366 2 169 5 118 1—1 5 4 519 5 329 7 270 1 1 1 106 1 116 — — K 3 2 865 2 91 2 116 L 4 4 603 4 244 6 216 M 7 14 829 6 1 077 — — N 4 4 284 3 107 1 99 O 5 14 187 3 1 370 1 31 5 181 P 7 7 403 6 386 3 87 R 5 4 839 5 251 5 331 S 6 5 790 5 240 1 24 8 767 T 4 5 533 4 592 4 173 U 5 5 739 3 362 6 262 W 6 6 055 6 288 7 516 X 6 6 498 6 197 1 45 Y 6 6 747 4 585 1 43 Z 2 2 723 2 164 8 330 AC 4 6 175 2 314 9 247 BD 7 7 595 7 395 6 338

7.12.3 Lärarlönekostnad utslaget per elev, per klass och per lärarvecko- timme för olika linjer och specialkurser

I bilaga 7 redovisas detaljerade uppgifter för gymnasieskolans olika linjer och specialkurser. Redovisningen avser uppgifter om grenar, varianter m. m., gällande delningsbestämmelser för respektive utbildningsväg samt organi- satoriska och ekonomiska faktauppgifter. I detta avsnitt lämnas därför endast en sammanfattande redovisning.

7.12.3.1 Gymnasieskolans linjer

7.12.3.1.1 Lärarlönekostnad per elev

Tkr/elev 14,07

13,04 Högsta kommunvärde

12,04

11,0—

2 &

10,0

9,0—

8,0

7,01

6,0

? t / ? / r r r r ? 7 t

5,0-

; 4 t 4 VA

sm

? t 4 t 4

4,0—

"mm

3,04

2,0" Lägsta kommunvärde

1,0-

Diagram 6! Lärarlöne- kostnad per elev/ör gymna— steka/ans linie/' Be Ba Dk Et Fo Ko Li Pr Tr Ve Ek So Te Mu E H N S T Jo Vd Sb Linjer

Som framgår av diagram 61 förelåg stora variationer såväl mellan de olika linjerna som mellan kommunerna inom respektive linje. Den genomsnittligt lägsta lärarlönekostnaden per elev återfanns på vård-

linjen (Vd). Detta beror på att vård- och barnavårdspraktiken är förlagd som inbyggd utbildning. Kostnaderna för den inbyggda delen av under- visningen ingår inte i här redovisade lärarlönekostnader. Distributions- och kontorslinjen (Dk) visade också låg lärarlönekostnad. Även för denna linje förekommer inbyggd utbildning i stor omfattning. Musiklinjen (Mu). vilken endast anordnas på fem orter. hade den i genom- snitt högsta lärarlönekostnaden. Detta berodde på stor lärartäthet genom den omfattande gruppindelning som förekommer på linjen. Skogsbrukslinjen (Sb) och Jordbrukslinjen (Jo). vilka båda har lands- tingskommun som huvudman. uppvisade höga lärarlönekostnader. De höga lärarlönekostnaderna sammanhänger med möjligheten att dela klassen i mindre grupper under ett stort antal timmar. Linjerna har alltså timpla- nemässigt en högre lärartäthet per elev än de flesta andra linjerna. Inom nu nämnda linjer förekommer vidare tillgodoräkning av tid för lärarna för jourtjänst m.m.

Den tvååriga tekniska linjen (Te) redovisade höga lärarlönekostnader be- roende bl. a. på låga elevtal. Detta gäller generellt sett i hela landet. Även gren- och variantuppdelningen är en bidragande orsak till den höga lärar- lönekostnaden.

Bortsett från nu nämnda linjer låg den genomsnittliga lärarlönekostnaden för övriga linjer på mellan 4 400 och 5 600 kronor.

Musiklinjen hade den minsta spridningen mellan kommunerna. cirka 1 100 kronor. Livsmedelslinjen (Li) och vårdlinjen hade den näst minsta spridningen, cirka 1 600 kronor. Den i särklass största spridningen återfanns på den tvååriga tekniska linjen, cirka 8 400 kronor. Den treåriga naturveten- skapliga linjen (N) och den trätekniska linjen (Tr) uppvisade en spridning på cirka 8 000 kronor respektive 7 400 kronor per elev.

Orsakerna till kostnadsskillnaderna har analyserats. Därvid har framkom- mit att orsaker som föranlett kostnadsskillnaderna är

elevantalet i klassen och i undervisningsgruppen. utnyttjande av samläsningsmöjligheter. förekomst av B-klass. förekomst av halvklass. förekomst av specialklass. inbyggd utbildning och möjlighet till delning av klass inom olika intervaller.

DDDEIEJDEI

Det rör sig alltså om orsaker som går att definiera och även kvantifiera. Att även andra orsaker som inte är mätbara på samma sätt förekom är dock klart. t. ex. om skolornas organisation var den från ekonomisk synpunkt mest effektiva. Det torde både inom skolstyrelserna och inom länsskolnämn- derna förekomma olika synsätt på organisationsfrågorna. vilket gör att två till linjer och specialkurser lika skolenheter kan få sin undervisningsorga- nisation olika dyrbar.

På olika sätt har vi försökt att beräkna hur vissa av ovan nämnda or- saksfaktorer påverkar lärarlönekostnaderna. Sålunda har konstaterats att B- klassens lärarlönekostnad per elev är mellan 700 och 1000 kronor högre än A-klassens vid lika elevantal på grund av att B-klassen delas i grupper under vissa timmar. Lärarlönekostnaden för en B-klass är dock klart lägre

än om eleverna bildat en A-klass i årskurs 1 och en A-klass i årskurs 2. För att möjliggöra lokalisering av vissa linjer och grenar till framförallt mind- re gymnasieorter torde det vara nödvändigt att B-klass kan anordas.

Inom jordbruks- och Skogsbruksutbildningen uppdelas klasserna i grup- per inom vissa elevintervaller. Sådan gruppdelning kan ske olika vid olika skolenheter och därigenom medföra en skillnad i lärarlönekostnad på cirka 1 000 kronor kronor per elev. Ökade möjligheter till samläsning vid skolen- heter med flera paralleller av samma linje medför att lärarlönekostnaden per elev kan bli 400—500 kronor lägre vid samma elevantal i klassen.

1 mindre kommuner förekommer ofta på vissa linjer intagning av elever till ett antal motsvarande en halv klass. Det gäller främst inom de tre- och fyraåriga linjerna. Även om samläsning med annan linje kan ske i betydande omfattning uppkommer ändå för dessa halvklasser en lärarlönekostnad som är cirka 1 000 kronor högre per elev än vad som är fallet för helklasserna.

Ett försök att beräkna skillnaden i lärarlönekostnad per elev vid olika möj- ligheter till samläsning och vid olika elevantal samt hur dessa förhållanden inverkar i förhållande till varandra görs i följande tabeller.

Tabell 92 Förändringar i antalet lärarveckotimmar per elev vid olika elevantal m. m. Bygg- och anläggningstekniska linjen.

Elevantali _ Lärarveckotimmar per elev vid klasstorlek allmänna ämnen Åh" A kl' ., , i undervisnings- kurs . döö B—klass grupper,... 16 14 12 10 8 7 6 30. tillval 22.5 1 2.12 2.36 2.68 3.13 2.44 2.72 3.10 27. tillval 22.5 1 2.16 2.38 2.70 3.17 2.47 2.74 3.11 24. tillval 15 1 2.26 2.50 2.82 3.26 2.56 2.85 3.23 21. tillval 11 1 2.38 2.62 2.94 3.39 2.68 2.98 3.36 30. tillval 22.5 2 2.23 2.52 2.90 3.43 2.86 3.24 3.73 27. tillval 22.5 2 2.24 2.52 2.90 3.45 2.89 3.25 3.73 24. tillval 15 2 2.32 2.61 2.99 3.52 2.95 3.32 3.83 21. tillval 11 2 2.41 2.70 3.07 3.61 3.03 3.41 3.91

Tabellen belyser antalet lärarveckotimmar per elev dels vid olika storlek av undervisningsgrupper i allmänna ämnen vid skolenheten (samläsnings- grad), dels vid olika elevantal i klassen. Om t. ex. elevantalet i undervis- ningsgrupperna i allmänna ämnen är 27 och i tillvalsämnen 22.5 är antalet lärarveckotimmar per elev 2,16 vid 16 elever i klassen och 3.17 vid 10 elever i klassen i årskurs 1.

Varje tiondels lärarveckotimme kan beräknas kosta 180 kronor. Vid lika samläsningsgrad kan elevkostnaden variera upp till cirka 1 800 kronor för årskurs 1 och upp till cirka 2 100 kronor för årskurs 2. Vid lika elevantal kan elevkostnaden variera upp till cirka 700 kronor för årskurs 1 och upp till 500 kronor för årskurs 2. På de mer utpräglat yrkesinriktade linjerna är det tydligen så att elevantalet spelar betydligt större roll från lärarkost- nadssynpunkt än möjligheterna till samläsning. Som tidigare framhållits ingår inte investeringskostnader i beräkningarna. Om sådana kostnader inräknats hade i ännu högre grad de lediga elevplatserna inverkat på kost- nadsvariationen.

B-klasserna får mellan 600 och 700 kronor högre lärarlönekostnad per elev i årskurs 1 och mellan 1 100 och 1400 kronor högre i årskurs 2.

Tabell 93 Förändringar i antalet lärarveckotimmar per elev vid olika elevantal m. m. Tvåårig ekonomisk linje.

Elevantal i allmänna ämnen Års- Lärarveckotimmar per elev vid i undervisningsgrupperna kurs klasstorlek

30 27 24 21 18

30. Eng 22,5. tillval 22.5 27. Eng 22.5. tillval 22.5 24. Eng 20. tillval 15 21. Eng 17.5 tillval 11

1.26 1.35 1.43 1.52 1.66 1.35 1.41 1.47 1.57 1.71 1.55 1.64 1.72 1.85 1.67 1.73 1.81 1.91 2.03

_._—...... in 0

30. Eng 22.5. tillval 22.5 27, Eng 22.5. tillval 22.5 24. Eng 20. tillval 15 21. Eng 17.5. tillval 11

1.41 1.50 1.56 1.64 1 . 1.57 1.61 1.70 1 1.69 1.73 1.81 1.88 2.00 1.90 1.94 2.01 2.11 2

NNNN .— (I!

Tabell 93 belyser antalet lärarveckotimmar per elev dels vid olika storlek av undervisningsgrupper i allmänna ämnen vid skolenheten (samläsnings- grad). dels vid olika elevantal i klassen. Om t. ex. elevantalet i undervisnings- grupperna i allmänna ämnen är 27 och i engelska och tillvalsämnen 22.5 är antalet lärarveckotimmar per elev 1.35 vid 30 elever i klassen och 1,71 vid 18 elever i klassen i årskurs 1.

Varje tiondels lärarveckotimme kan här beräknas kosta 285 kronor. Vid lika samläsningsgrad kan lärarlönekostnaden per elev variera upp till cirka 1 000 kronor för årskurs 1 och upp till 900 kronor för årskurs 2. Vid lika elevantal kan lärarlönekostnaden variera upp till cirka 1 100 kronor för års- kurs ] och upp till cirka 1 300 kronor för årskurs 2. Möjligheterna till sam- läsning synes sålunda från lärarlönekostnadssynpunkt spela större roll än elevantalet för den tvååriga ekonomiska linjen och motsvarande linjer. 1 årskurs 1 är dock skillnaden inte så stor som i årskurs 2.

Tabell 94 Samläsningseffekt vid flera paralleller av samma linje vid skolenhet

Klassantal på linje N Antal lärarveckotimmar Årskurs 1 Årskurs 2

1 klass/årskurs 43 42 2 paralleller 41 40 3 paralleller 39 40 fler än 3 paralleller — 38

Varje lärarveckotimme kan beräknas kosta cirka 2 850 kronor. En kom- mun med en klass per årskurs får härigenom en lärarlönekostnad som är ungefär 200 kronor högre per elev än en kommun med två paralleller.

Tabell 95 Förändringar i antalet lärarveckotimmar per elev vid olika elevantal m. m. Treårig naturvetenskaplig linje

Elevantal i allmänna Års- Lärarveckotimmar per elev vid klass— ämnen i undervis- kurs storlek ningsgrupperna 30 27 24 21 18

30. C-språk 22.5 27. C-språk 22.5 24. C-språk 18 21. C-språk 15.75

1.39 1.39 1.39 1.39 1.39 1.51 1.51 1.51 1.51 1.51 1.67 1.67 1.67 1. 7 .67 1.91 1.91 1.91 1.91 1.91

_._—....

1.15 1.18 1.23 1.28 1.37 1.23 1.27 1.31 1.36 1.45 1.34 1.38 1.44 1.48 . 1.49 1.52 1.58 1.65 1.71

30. B.C—språk 26.25 27. B. C-språk 24.75 24. B. C-språk 21 21, B. C-språk 18

NNNN

Tabellen belyser antalet lärarveckotimmar per elev dels vid olika storlek av undervisningsgrupper i allmänna ämnen vid skolenheten (samläsnings- grad), dels vid olika elevantal i klassen. Om t. ex. elevantalet i undervisnings- grupperna i allmänna ämnen är 27 och i C-språk 22,5 är antalet lärarvecko- timmar per elev 1.51 såväl vid 30 som vid 18 elever i klassen i årskurs 1. Vid en lägre samläsningsgrad, t. ex. 21 veckotimmar i allmänna ämnen och 15.75 i C-språk. är antalet lärarveckotimmar 1,91 per elev i årskurs 1.

Varje tiondels lärarveckotimme kan beräknas kosta 310 kronor. Vid lika samläsningsgrad synes lärarlönekostnaden vara oförändrad i årskurs 1 obe- roende av elevantal. 1 årskurs 2 kan den variera upp till cirka 700 kronor per elev. Vid lika elevantal kan lärarlönekostnaden per elev variera upp till cirka 1 600 kronor i årskurs 1 och upp till cirka 1 000 kronor i årskurs 2. 1 ännu högre grad än för den tvååriga ekonomiska linjen synes samläsningen ha större inverkan på lärarlönekostnaden än elevantalet. För årskurs 2 är skill- naden något lägre beroende på antalet timmar med möjligheter till samläs- ning är mindre än för årskurs 1.

Tabell 96 Samläsningseffekt vid flera paralleller av samma linje vid skolenhet

Klassantal på linje Ek Antal lärarveckotimmar Årskurs 1 Årskurs 2

l klass/årskurs 45.4 36.8 2 paralleller 43.2 35.2 3 och flera paralleller 41.9 35.5

Varje lärarveckotimme kan beräknas kosta 3 100 kronor. Det innebär att om en klass har samma elevantal men en lärarveckotimme mer så blir kost- naden 120 kronor högre per elev.

7.12.3.1.2 Totalt statsbidrag per elev Tabell 97 Totalt statsbidrag per elev läsåret 1973/74 för linjerna

Linje Statsbidrag per elev av olika slag Totalt Lärar- Ped. Särsk Allm- Div ATP— Arbets- Lönek. 1116". per elev lön stöd- kost— drift— stbr avg. givar pålägg utb

personal nader bidr ” b avg.” "

Be 5426 553 450 217 580 7 226 Ba 5446 558 452 218 582 7 256 Dk 3 727 309 149 399 743 5 327 Et 4 842 468 402 194 518 18 6 442 Fo 4 421 478 367 177 473 76 5 992 Ko 5 103 424 204 546 6 277 Li 4 528 514 375 181 484 23 6 105 Pr 4 786 545 397 191 512 47 6 478 Tr 5 557 529 461 222 595 7 364 Ve 4 733 511 393 189 506 17 6 349

Be-Ve 4 653 303 386 186 498 191 6 217

Ek 4 567 75 379 183 489 5 693 So 4510 68 374 180 483 5615 Te 6 569 222 545 263 703 8 302

Ek-Te 4 973 103 413 199 532 6 220

E 4 872 70 404 195 521 6 020 H/S 4838 61 401 194 518 6012 N 4 710 73 390 188 504 5 865 T 5 473 349 454 219 586 7 081

E-T 4 969 139 412 199 532 6 251

Mu 10480 870 419 1 153 13022 Vd 3 264 270 131 349 708 4 722 10 6 117 553 8 587 428 654 8 347 Sb 6 925 5 050 68 783 277 741 13 844

aHäri ingår hälsovårdsbidrag. rese- och traktamentsersättning. sjukvårdsbidrag. ”För Jo. Sb även sjukförsäkringsavgift. (För Jo även socialförsäkringsavgift. ”Lönekostnadspålägget utbetalas ej utan bokförs i samband med statsbidragsutbe- talningen.

Av tabell 97 framgår att högsta statsbidraget per elev utgår till skogs- brukslinjen tätt följd av musiklinjen. Jordbrukslinjen och den tvååriga tek- niska linjen har ungefär samma statsbidrag per elev. Vårdlinjen har det lägsta statsbidragsbeloppet per elev. Linjegrupperna Be-Ve. Ek So Te och E—T har ungefär samma statsbidrag per elev, men inom grupperna varierar bidraget högst väsentligt.

högsta kurskostnad

Tkr/elev Primär- 20,0 kommun

18,0

16,0

W

1 4,0

1 2,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

lägsta kurskostnad

, . I Lands- tingskommun — Riksmedelvärde

? ? r r r l &

, V — av 3 8 '> 44 3 : a_n :i A __ 'D .— 3/ 8 m'5 "” = 'i' :m :; NU.—. $ 17; nu > >!» _: .c *” 'n? EL C '— m "0 i. cm E E :i (0 3-C i;; E p .: Hc 5 cu "» "' o "o o C / & cg, % :: ff QJ/ gi SE :m 3 :E H o—f — 8/ 7 33 äg % _ g / v 2: & ,) /S 33 M A:—

Be Ba

Diagram 62 Lärarlöne- kostnad pvr elev, riksnivå. Specialkurser, ei inbvggd utbildning

Dk Et Fo KO Li Pr Tr Ve Sb Jo Ve Övr

7.12.3.2 Specialkurser

Som framgår av diagram 62 förelåg stora variationer såväl mellan de olika grupperna av specialkurser som inom grupperna. Därutöver förekom va- riationer mellan kommunerna.

Lärarlönekostnaden per elev för specialkurserna är som tidigare framhållits i huvudsak beroende på antalet elever i varje kurs. Elevantalet kan av olika anledningar variera betydligt mellan kurser och kommuner. Möjligheter till samläsning påverkar lärarlönekostnaden mindre eftersom parallellklasser av samma kurs sällan förekommer. l något ämne, t. ex. gymnastik, samt för något fåtal kurser i även andra ämnen kan dock möjligheter till samläsning inverka. Vid B-klasser kan lärarlönekostnaden variera beroende på om sam— läsning förekommer i arbetsteknik eller motsvarande ämne.

7.12.4 Lärarlönekostnadens påverkan av befolkningsmässiga, ekono- misk-strukturella och undetvisningsorganisatoriska faktorer

7.12.4.1 Allmänt I detta avsnitt ställs lärarlönekostnaden i relation till faktorerna

|] antal 16-åringar inom gymnasieregionen, El antal gymnasieskolelever inom kommunen och El skolorganisationens omfattning

7.12.4.2 Lärarlönekostnad per elev iförhållande till antalet 16-åringar i gymnasieregionerna 1973-01-01

7.12.4.2.1 Tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjer

.» . Högsta kommunvärde

Medelvärde

Lägsta komm unvärde

Tkr/elev 6,0— ——— Riksmedelvärde

5,04 4,0- 3,0— 2,0— & 8 få 8 i? 8 ? IN |x rx ix LD oo co sr # =P ? # q- Q' 1,0— % g (1) "U 0) 4 E 16— — 400— 500— 600- 700— 800—* 900— 1200— 1500— 2000 åringar 399 499 599 699 799 899 *1199 1499 1999 —

5907 6754 43971

*Elever 2589 3601 4352 3814 2210 8* 3837 *318 88 7719

* * *Antal Z*9 *13 *8 G-reg 17 20 18 16 3 *Grupp _ 1 2 3 4 78* *910

Diagram 63 Lära/"lönekostnad per elev i förhållande till antalet 115-åringar inom G-regionen. Linjerna Be — Ve utom Jo Sb Vd

Skillnaden i den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev var förhål- landevis liten mellan de olika 16-årsgrupperna för dessa linjer. Om man bortser från storstäderna som ligger i grupp 10 var skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad mindre än 400 kronor per elev. Skillnaden mellan lägsta och högsta kommunkostnad var emellertid cirka 2000 kronor per elev.

Genomsnittskostnaden var4 642 kronor per elev, med storstäderna Stock- holm, Göteborg och Malmö undantagna 4 690 kronor per elev.

7.12.4.2.2 Tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje

Högsta Kommunvärde

Medelvärde

Tkr/elev

Lägsta kommunvärde

— — — Ri ksmedelvärde

3,0— 2,0— q- comoosr ? $ 00 å 5 E & a a ; gååmmvvvwrv 1,0—

Medlevärde 5520

l . **l tl

16- — 400— 500— 600— 700— 800— 900—1200— årtngar 399 499 599 699 799 899 1199 1499 *Elever 2149 2991 3491 *3287 1915 2533 3003 6375 4823 6676 37243

,.

Riket

1 500— 2000— 1999

Antal G-reg * 17 20 18 16 8 9 9 * 13 8 3 121 * Grupp 1 2 3 4 * 5 6 7 * s 9 10 * *

Diagram 64 Lärarlöne- kostnad per elev iförhäl- lande till antalet Iö-äringar inorn G-regionen. Linjerna Ek, So, Te

Den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev utvisade för denna grupp av linjer större spridning än för övriga tvååriga linjer. Med storstäderna in- räknade är skillnaden mellan de olika 16-årsgrupperna cirka 1 000 kronor per elev. Utan inräknande av storstäderna var skillnaden cirka 750 kronor per elev. Spridningen mellan högsta och lägsta kommunvärde uppgick till cirka 2 300 kronor per elev. Genomsnittskostnaden per elev var 4 974 kronor, storstäderna undantagna 5 071 kronor. Man kan med smärre undantag konstatera en tendens till lägre elevkostnad med ökat antal 16-åringar inom regionen.

7.12.4.2.3 Tre- och fyraåriga linjer

Tkr/elev Högsta kommunvärde Medelvärde 7,0—1 Lägsta kommunvärde 6,0— ——— Riksmedelvärde 5,0*_ __ _ _ 4,0J 3,0— 2,0— 8 s a a e : a 2 g 3 S 8 $ $ $ %? $ %* I) 1: 1,0—' E Q) u % 1 p . 1 16— — 400— 500— 600— 700— 800— 900— 1200— 1500— 2000 Riket åringar 399 499 599 699 799 899 1199 1499 1999 Elever 4119 6098 *7345 7221 3827 5842 *6906 *141353 *12093 * 19603 87208 Antal- G-reg 17 20 18 16 8 9 9 3 Grupp 1 2 * 3 4 5 | 6 * 7 8 9 |1

Inom denna grupp av linjer uppgick den genomsnittliga lärarlönekostna- den per elev till 4966 kronor, storstäderna borträknade till 5038 kronor. Spridningen mellan de olika 16-årsgruppema var cirka 1 100 kronor per elev och mellan högsta och lägsta kommunvärde cirka 3100 kronor per elev. Det var främst den minsta l6-årsgruppen, mindre än 400 16-åringar, som företedde en markant avvikelse.

Man kan konstatera en tendens till lägre elevkostnad vid ett ökat antal 16-åringar inom regionen.

Diagram 65 Lärarlöne- kostnad per elev i förhål- lande till antalet 16-a'ringar inom G -regionen. Linjerna E, H, N. S, T

7.12.4.2.4 Samtliga linjer med undantag för jordbruks-, skogsbruks-, vård- och musiklinjerna

Högsta kommunvärde Tkr/elev

7,0—

Medelvärde

Lägsta kommunvärde

— — — Riksmedelvärde

6,0—*

5,0— ,— _ _ [ _ 4 4,0— 3,0* 2,0J Lo of) .— # st q- _ 00 få 5 &? 22 n: "0 .te z 0.) "U 11) 5 L

16- åringar

700— 800— 900— 1200— 1500— 2000 Riket 799 899 1199 1499 1999

7953 *12212 *13097 28247 22823 *33033 168427

8*9*9138*3121 7

5*s_*_ 8 9*1o*

Diagram 66 Lärarlöne- kostnad per elev i förhål- lande till antalet 16 -a'ringar inom G -regionen Samtliga linjer.

Den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev uppgick till 4 884 kronor. storstäderna undantagna till 4950 kronor. Spridningen mellan 16-årsgrup- perna uppgick till cirka 800 kronor, storstäderna undantagna till cirka 700 kronor per elev. Skillnaden mellan högsta och lägsta kommunvärde var cirka 2 200 kronor per elev. Det var främst den minsta l6-årsgruppen som företedde en markant avvikelse. Med egentligen endast ett undantag, l6-årsgruppen 700—799 elever, var lä- rarlönekostnaden lägre per elev vid ökat antal l6-åringar inom regionen.

7.12.4.2.5 Vårdlinjen

Vårdutbildningen är i regel koncentrerad till betydligt färre skolenheter än utbildningen på övriga linjer. Andra regioner förekommer därför som elev- område. För att på ett enkelt sätt erhålla underlag för denna redovisning har antalet 16-åringar inom respektive län dividerats med det antal kommuner vari vårdutbildning sker. Det därigenom erhållna genomsnittet används se- dan i diagrammet.

Högsta kommunvärde Genomsnittskostnad i länet Lägsta kommu nvärde

Tkr/elev ___ Riksmedeltal 4,0— 3,0— 2,04 53 "å ? å 5” ä å m m m m (7) N 0) G) . _ 'D 1,0 :; U.) 'U 0) * 2 16- — 600— 800— 1000— 1200— 1400— 2000— Riket åringar 599 799 999 1199 1399 1999 Elever 666 *1725 2446* 1329 1347 1100 875

Diagrammet visar en tendens till lägre lärarlönekostnad per elev vid ökat antal l6-åringar. Emellertid går det inte att dra några säkrare slutsatser av detta diagram eftersom det bygger på beräknade genomsnittsvärden för kommunerna.

I ovanstående beräkningar har hänsyn inte kunnat tas till avlämnande eller mottagande av 16-åringar till eller från annan region. Lärarlönekostnaden per elev är beräknad i förhållande till 1973-01-01 befintligt antal 16-åringar inom regionen. Om hänsyn kunnat tas till det antal lö-åringar som utgjorde un- derlag för de olika linjerna och kurserna hade kostnadsskillnaden mellan 16- årsgrupperna troligen varit mindre. I beräkningarna ingår inte eller har hän- syn inte tagits till specialkurser.

Diagram 67 Lärarlöne- kostnad per elev i förha'l- lande till antalet 16-a'ring- ar. Linje Vd

7.12.4.3 Lärarlönekostnad per elev i förhållande till gymnasieskolans omfattning på linjer inom gymnasieregionen

I föregående avsnitt har undersökts om något samband kan föreligga mellan antalet 16-åringar inom gymnasieregionen och lärarlönekostnaden per elev. Det kunde därvid konstateras att lärarlönekostnaden i genomsnitt per elev med något undantag blev lägre vid ökat antal l6-åringar.

I detta avsnitt redovisas en undersökning av hur lärarlönekostnaden per elev förändras när kommunerna har olika omfattning på sin gymnasieskola. Kommunerna har indelats i fyra grupper enligt följande

Linjer Omfatt- Tvååriga mer ut- Övriga tvååriga Tre- och fyra- nings- präglat yrkesin- linjer åriga linjer grad riktade linjer Antal linjer Ek So Ek So Samtliga Samtliga Te linjer linjer 1—3 4—6 7 utan åk4 med åk 4 1 x x x x 2 x x x 3 x x x 4 x x )(

Jordbruks—. skogsbruks—, vård- och musiklinjerna ingår inte.

Lika utbildningsomfattning

x x

Lågt elevantal

Lä .. x X x['a'-IO

X

hek X 33266

Högt elevantal

Lika elevantal

_ / Liten utbildnings- omfattning

Stor utbildnings- omfattning

7.12.4.3.l Tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjer med undantag för jordbruks—. skogsbruks- och vårdlinjerna

Inom studievägarna fanns läsåret 1973/ 74 totalt 43 971 elever fördelade på grupp 1 ] 285(minsta utbildningsomfattning) 2 10 71 l 3 8 678 4 23 297 (största utbildningsomfattning) 5,0

..I ITT" ___/___ _

Elev- — 500— 700— 900— 1100— 1300— 1500— 2000— 4 0 Riket klass 499 699 899 1099 1299 1499 1999 3999 43971

Tkr/elev

6,0

mm mm— mm _mm

lamm

Diagram 68 Lärarlöne- kostnad per elev vid olika . _ _ tttbildnittgsotn/a"ning. Diagram 68 Visar med något undantag en relativt lika lärarlönekostnad Lin/'egrtt/J/t Be—Vd NIO/n per elev för linjegruppen oberoende av elevantal. De högsta kostnaderna fö- JO- Sb' ”' rekom i de mindre kommunerna. De lägsta kostnaderna förekom i elevklas- sen 4 000 och däröver, där enbart de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö redovisas.

Den genomsnittliga lärarlönekostnaden för linjegruppen var 4 642 kronor per elev. Kostnaderna varierade mellan 4 550 och 5 536, således med cirka 1 000 kronor.

Kommuner med samma utbildningsomfattning ftck i regel lägre lärarlö- nekostnad per elev vid ökat antal elever. Om två kommuner hade samma elevantal inom linjegruppen ftck i regel den kommun som hade den minsta utbildningsomfattningen den lägsta lärarlönekostnaden per elev.

7.12.4.3.2 Tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje

Inom studievägarna fanns läsåret 1973/ 74 totalt 37 243 elever fördelade på grupp 1 1 048 (minsta utbildningsomfattning) 2 9 951 3 6 625 4 19 6l9(största utbildningsomfattning)

Grupp 1

Tkr/elev

mm mm

mmm

mm mm

mm

A

Elev- 900— "47 900— 1100— o 00— 2000— 4000 Riket klass 499 699 899 1099 1299 1499 1999 3999 — 37243

Diagram 69 Lärarlöne- kostnad per elev vid olika tttbildningsorn/attnlng. Lin/'egrttp/t Ek. So. Te

Den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev för elevgruppen var4 974 kronor. Kostnaderna varierade mellan 6 526 och 4 408, alltså med cirka2 100 kronor, vilket var betydligt mer än för övriga redovisade tvååriga linjer.

Tendensen var även för denna linjegrupp att ökat elevantal medförde en lägre lärarlönekostnad per elev. Däremot var för denna grupp tendensen inte lika klar att låg utbildningsomfattning gav lägre elevkostnad än bred utbild- ningsomfattning inom samma elevklass. Lärarlönekostnaden för den två- åriga tekniska linjen, vilken varierade högst väsentligt mellan olika kom- muner, torde här spela en avgörande roll.

712433. Tre- och fyraåriga linjer

Inom studievägarna fanns läsåret 1973/ 74 totalt 87 208 elever fördelade på grupp I 3 357 (minsta utbildningsomfattning) 2 19 995 3 13 279 4 50 577 (största utbildningsomfattning)

Tkr/elev

mm mm

900— 1100— 1300— 1500— 2000— 4000 Riket

E lev— -— 500— 700 klass 499 699 899 1 099 1299 1499 1999 3999 — 87208

Diagram 70 Lärarlöne- kostnad per elev vid olika utbildningsonnat/ning. Linjegrupp E, H. N. S. T

Den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev för linjegruppen var 4 966 kronor. Kostnaderna varierade mellan 7 465 och 4 444, dvs. med cirka 3 000 kronor per elev.

De högsta lärarlönekostnaderna återfanns i de mindre kommunerna obe- roende av utbildningsbredd. För nästan samtliga grupper ftnner man lägre lärarlönekostnad per elev vid ökat antal elever. Även för denna linjegrupp förelåg en tendens att en låg utbildningsomfattning gav lägre lärarlönekost- nad per elev än en hög utbildningsomfattning inom samma elevklass.

7.12.4.3.4 Samtliga linjer utom jordbruks-, skogsbruks-, vård- och musiklin- jerna

Inom stuidevägarna fanns läsåret 1973/ 74 totalt 168 422 elever fördelade på grupp 1 5 690(minsta utbildningsomfattning) 2 40 657 3 28 582 4 93 493 (största utbildningsomfattning)

Tkr/elev Grupp 1

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

mm

WW”

mm m m _xmm

Elev- 500— 700— 900—1100- 1300— 1500— 2000— 40 klass 499 699 899 1099 1299 1499 1999 3999

0 Riket O

Diagram 7I Lärarlöne— kostnad ner elev vid olika utbildningsom/at/tting. Samtliga linier tttont Jo, Sb, Vd, Mit

Den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev var 4 884 kronor. Kost- naderna varierade mellan 6 563 och 4600, dvs. med cirka 2 000 kronor.

7.12.4.4 Lärarlönekostnad per elev i förhållande till elevantalet på lin- jerna inom kommunen

7.12.4.4.1 Tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjer utom jordbruks-. skogsbruks- och vårdlinjerna

Högsta kommunvärde

Medelvärde

Tkr/elev

Lägsta kommunvärde

_ _ _ Riksmedelvärde

3,0—

2,0— (D 0”) O |N (D 00 O) C 00 € N to 07 LD N CD 00 & LD 1.0 (O CD CD (") ? =? Sf v =? V ? (P 0: 'D 1,0” :E ?. ut 'D cu 2

Elev- - 200— 300— 400— 500— 600— 700— 800— 900 Riket klass 199 299 399 499 599 699 799 899 —

Elever 5536 8561 4078 3443 4824 4395 2221 4159 6754 43971

Antal * G-reg 36*37*13*8 9* 7 3 S*3 l_121

Diagram 72 Lärarlöne— kostnad per elev iI/örltål- lande till elevantal på litt- jet'na Be—l 'd

I samtliga elevklasser var avvikelsen från riksmedeltalet mindre än fem procent. För enskilda kommuner förelåg dock betydande avvikelser beroen- de på t. ex. förekomsten av B-klasser, låga elevantal och inbyggd utbildning. Till och med elevklassen 500—599 ftnner man sjunkande lärarlönekostnad per elev med ökat elevantal. Den därefter ökande kostnaden torde ha sam- band med en breddning av utbildningen genom flera linjer och grenar. Stor- städerna Stockholm, Göteborg och Malmö redovisas i sista elevklassen.

Högsta kommunvärde Medelvärde

Lägsta kommunvärde

Tkr/elev 6,0—1 _ ——— Riksmedelvärde —m 3,01 2,0—l m o 00 en 1.0 ix tx 00 o m 01 to rx m co i— 05 v oa st 2? &? %? $ $ 3 $ $ 2 $ 0) 1,0— ?g 2 d) 8 . 5 l . J . Elev- — 500— 700— 900— 1100— 1300—I1500— 2000— 4000 Riket klass 499 699 899 1099 1299 1499 1999 3999 — Elever 849 4242 6498 * 3260 3250 2953 3282 12883 6754 43971 Antal _1 *_G-reg 7 24 * 32 * 12 L1O 7 * 7 19 * 3 121

Diagram 73 Lärarlöne— kostnad per elev tjöt/täl- ”"",? ' '” WWII-':” elev” Den i samband med föregående diagram redovisade tendensen att ett hög- re elevantal gav en lägre lärarlönekostnad per elev kvarstår även om man ställer kostnaden i relation till samtliga eleveri gymnasieskolans linjeri kom- munen. Liksom tidigare kan man konstatera att en viss kostnadsökning in- trädde i de högre elevklasserna vilket bl. a. torde bero på en ökad bredd på utbildningsutbudet. I någon utsträckning berodde förhöjningen av lärarlö- nekostnaden på att ett par större kommuner redovisade förhållandevis höga kostnader liksom att någon kommun i föregående elevklass hade en förhål- landevis låg kostnad.

7.12.4.4.2 Tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje

Högsta kommunvärde

Medelvärde

Tk el r/ ev Lägsta kommunvärde

6,0— _ __ Riksmedelvärde

5,0——

4,04]

3,0—

2,0— 00 ut o LO sr ,. N ("> 0 N q— m 00 m 05 m =? sr v sr 0 1,0— E 9 &) ä 2 J _ 200— 300— 400— 500— 600— 1200— Riket 199 299 399 499 599 699 — 7536 9123 2529 3713 3923 * 3743 * 6676 *37243

7 a 7 * 6 * 3 * 121

I samtliga elevklasser var avvikelsen från riksmedeltalet mindre än 10 procent. För enskilda kommuner förelåg dock betydande avvikelser beroende på i första hand den tvååriga tekniska linjen som är förhållandevis kostsam. Med undantag för elevklassen 600—699 elever sjönk lärarlönekostnaden per elev med ökat elevantal.

Diagram 74 Lärarlöne- kostnad per elev i för/täl- lande till elevantal på litt— jerna Ek. So, Te. Mtt

Högsta kommunvärde

Medelvärde

Tkr/elev

Lägsta kommu nvärde

— — - Riksmedelvärde

LD LO & är (? V V V 0) 1,0— 2 > 6 "U ___Jå

__| 1300— 1500— Riket

Elev- _ 700— 900—*1100— klass 699 899 1099 |1299 1499 Elever 4184 5950 2752 2545 * 1922 * 2741 *10473 6676 *37243

Antal G-reg

2000— 4000

1999 3999

Diagram 75 Lärarlöne- kostnad per elev i'lo'rlta'l- lande till samtliga elever.

31 *32 12 10 * 7 * 7 19 * 3 *121

Om man ställer lärarlönekostnaden per elev för denna grupp av linjer i relation till samtliga elever på linjer inom kommunen erhålls klart sambandet ökat elevantal — lägre kostnad per elev. Fortfarande gäller dock att stora va- riationer förekom mellan enskilda kommuner.

7.12.4.4.3 Tre- och fyraåriga linjer

Tkr/elev Högsta kommunvärde

Medelvärde

Lägsta kommunvärde

___ Riksmedelvärde

(? P (I) *— N LD |x (Nl O O 5 31 3 $ ooo 8 5 $ '5 i: & Q ? ? ? =? (f Q' LD ? % .. :m .2 G) 'D 11) E [ L 200— 400— 500— 600— 700— 300— 1000— 1200— 1400— 1600— 1900 299 499 599 699 799 999 1199 1399 1599 1799 _ Elever 921 6084 11284 3785 * 5052 3679 * 4459 * 7451 7629 9150 * 1783 *19603

Antal

G-teg 5 * 24

Diagrattt 76 Lärarlöne— kostnad per elev tjöt/täl— lanrle till elevantal på litt- jerna E. H, N. S, T

Diagrammet visar att lärarlönekostnaden per elev sjönk med ökat elevantal till och med elevklassen 700—799. Därefter skedde en stegvis mindre ökning för att slutligen för storstäderna ligga cirka 300 kronor under riksmedelvärdet. Spridningen mellan de enskilda kommunerna var störst i de lägre elevklas- serna men relativt liten från och med elevklassen 700—799. Den minsta elev- klassen hade ett medelvärde som låg 33 procent över riksmedelvärdet. De medelvärden som ökade från elevklassen 800—899 berodde i huvudsak på att årskurs 4 av den tekniska linjen ingick för fler och fler kommuner i de högre elevklasserna. Därutöver fanns flera kommuner som hade relativt höga lärarlönekostnader per elev i förhållande till andra jämförbara kom- muner.

Tkr/elev 8,0—' Högsta kommunvärde Medelvärde 7,0— .. .. Lägsta kommunvarde 6,0— ——— Riksmedelvärde 5,0— _ 4,0— 3,0 2,0 8 % er 3 st st sr er 0) 1,0 9 :m 2 G) 8 E 1 | J_ 4 Elev» — 500— 700— 900— 1100— 1300— 1500— 2000— 4000 Riket klass 499 699 899 1099 1299 1499 1999 3999 ——

Elever 1463 * 6419 12715 5299 * 5797 * 5761 6234 *24917 19603 87208

Antal 7 * 24 32 * 12 * 10 * 7 7 * 19 3 121 G-reg

Digi-am 77 Lärarlönekost- nad per elev ilörltdllande

”” WMI/g” ”(”W"/lå ”'I/”"' Tendensen är densamma som redovisats beträffande föregående diagram, nämligen att lärarlönekostnaden per elev blev lägre vid ökat elevantal. Ett undantag utgjorde elevklassen 2000—3999 där kostnaden ökade i förhållande till föregående elevklass. Det beror som tidigare framhållits på årskurs 4 av den tekniska linjen. I nämnda elevklass förekom därutöver några kommuner med förhållandevis höga lärarlönekostnader per elev.

7.12.4.4.4 Samtliga linjer med undantag för jordbruks-, skogsbruks-, vård- och musiklinjerna

Tkr/elev ... Högsta kommunvärde Medelvärde 7,0— Lägsta kommunvärde 6.0— ——— Riksmedelvärde 5,0-_ ___! ______ 4,0— 3,0— 2,0— 1x sr co av er N sr N N 1— m & m .— m rx ix LO m sr sr sr er 0) "=: 1,0— "_E Q) 'o a) 5 l Elev— — 500— 700— 900— 1100— 1300— 1500— 2000— klass 499 699 899 1099 1299 1499 1999 3999 Elever 3002 14155 25163 11311 11592 9636 12257 48273 33033168425 Antal G-reg [ 7 24 32 12 10 7 7 * 19

Tendensen är exakt densamma som redovisats för de olika linjegruppema, nämligen att ökat elevantal gav lägre lärarlönekostnad per elev. Högsta me- delvärde för elevklass hade den lägsta elevklassen med 13,6 procent över medelvärdet. I denna klass fanns även högsta kommunvärde med 34,4 pro- cent över riksmedelvärdet. Lägsta medelvärde fanns i storstadsklassen med 5,6 procent under riksmedelvärdet. Den i elevklasserna 1500—1999 och 2000—3999 ökande lärarlönekostnaden per elev berodde som tidigare angivits på bl. a. ökad bredd på utbildningsutbudet, förekomst av årskurs 4 på fyraårig teknisk linje samt på att några kommuner hade höga lärarlönekostnader per elev i förhållande till andra jämförbara kommuner.

Diagram 78 Lärarlöne— kostnad per elev/ör samt/i- ga linie/' utom .Io. Sb, Vd och Mu iA/örhållande till samtliga elever på linjer i kommunen

Tkr/ elev

5,0

4,0

2,0

1,0

Elevklass

Diagram 79 Lärarlöne— kostnad per elev i jär/täl- lande till antalet elever på linjen vid skolenheten. Linje Vd

7.12.4.4.5 Lärarlönekostnad per elev för tvåårig vårdlinje i förhållande till antalet elever på linjen vid skolenheten

_ _ _ _ __ —Riksmedelvärde

3184 2974 3310 3559 3000 3708 3397 3063

3— 49— 65— 81— 97— 113— 129— 145— 64 80 96 1 12 128 144 199

om--nm-m 2092

Diagram 79 är indelat i elevklasser med utgångspunkt från klasser med delningstal på 16 elever.

Resultatet av beräkningarna gav inte vid handen att skolstorleken spelade någon större roll beträffande lärarlönekostnaden per elev. Klasserna på vård- linjen var relativt välfyllda och tomma elevplatser påverkade inte elevkost- naden i samma utsträckning som för många andra linjer. En av anledning- arna till föreliggande skillnad av lärarlönekostnaderna var att vissa skolen- heter enbart hade klasser med delningstalet 16 under det att andra skolen- heter hade enbart klasser med delningstalet 30. En annan anledning var att vissa skolenheter — särskilt de små — endast hade årskurs 1. En tredje an- ledning var att vid de större skolenheterna anordnades fler grenar och va- rianter.

Delar man in elevklasserna med utgångspunkt i klasser med delningstal 30 får man det resultat som framgår av diagram 80.

Tkr/elev 5,0

______ Ri ksmedelvärde

4,0

3,0

2,0 .— 0 ca .— N .— m in to & sr IN oo ix (o :: sr o o o m m m m m m m

1,0

Medelvärde 3674

_ 31— 61— 91— 121— 151— 181— 211 E'er'ass 30 60 90 120 150 180 210 _ Elever 456 1170 1547 1658 1216 1278 398 1892

Diagram 80 Lärarlöne— kostnad per elev itä/lta"!— Här får man en något annorlunda bild som visar att vid en skolenhet med It?".de ”.” ama'e ' "("'” "" . .. .. .. . .. lin/en wd skolenheten. upp till 90 elever blev lärarlönekostnaden per elev lagre Vld okat elevantal. Linje Vd Därefter ökade lärarlönekostnaden per elev av de anledningar som angivits tidigare. Från 150 elever var lärarlönekostnaden per elev konstant. De båda diagrammen visar att skolenhetens storlek inte enbart är avgö- rande för lärarlönekostnaden per elev. Givetvis påverkar samläsningsmöj- ligheterna vid en större enhet kostnaden, men andra faktorer har i många fall större betydelse. Sådana faktorer är bl. a. antalet årskurser vid skolen- heten, antalet klasser med delningstal 16 respektive 30 elever samt bredden

på utbildningen, dvs. antalet grenar och varianter.

7.12.5 Lärarlönekostnad per elev, länsnivå

7.12.5.1 Allmänt

Tidigare har redovisats lärarlönekostnaden per elev i förhållande till antalet 16-åringar, utbildningens omfattning och elevantal.

I detta avsnitt kommer lärarlönekostnaden per elev att redovisas på länsnivå enligt följande

CI tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjer utom jordbruks-, skogs- bruks- och vårdlinjerna, D jordbruks-, skogsbruks- och vårdlinjerna, El övriga tvååriga linjer utom musiklinjen, D tre- och fyraåriga linjer,

Cl totalt för samtliga linjer utom jordbruks-, skogsbruks-, vård- och mu- siklinjerna samt El specialkurser, utom inbyggd utbildning.

Stockholms (S), Göteborgs (G) och Malmö (M) kommuner redovisas i allmänhet för sig och ingår då inte i respektive läns redovisning.

7.12.5.2 Tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjer utom jord- bruks-, skogsbruks- och vårdlinjerna

Tkr/elev

6,0 _________ Riksmedelvärde

5,0

4,0 3,0— 2,0— 1,0

AB(S)CDEFGH | KLMlM)NO(G)PRSTUWXYZACBD

Diagram 81 Lärarlöne- kostnad per elev. Länsnivå. Tvååriga mer utpräglat yr- kesinriktade lin/er utom Jo, Sb. Vd

Riksmedelvärdet för linjegruppen var 4 642 kronor per elev. Lägsta värde hade Stockholms kommun med 4 364 kronor per elev. Högsta värde hade Värmlands län med 5 146 kronor per elev.

7.12.5.3 Jordbruks-, skogsbruks- och vårdlinjerna

I redovisningen i diagram 82 ingår såväl primärkommunal som lands- tingskommunal utbildning.

Tkr/elev 6,0—

—————— Riksmedelvärde

5,0—l

4,o— _ _— _ _*__r _____

3,0—

2,0—

1,0-—

* Diagram 82 Lärarlöne- L _ . kostnad per elev. Länsnivä. AB C D E F G H I K L M N O P R S T U W X Y ZAC BD Linje/71aJo.Sb, Vd

Högsta länsvärdet fanns i Gotlands län, lägsta länsvärde i Göteborgs och Bohus län. Man bör härvid observera att Stockholms samt Göteborgs och Bohus län inte har skogsbruksutbildning. Vidare bör noteras att storstads- länen har förhållandevis ller elever på vårdlinjen än på jordbruks- och skogs- brukslinjerna, vilket medför att den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev härigenom blir lägre än för övriga län.

Tkr/elev

6,0—

5,0

7.12.5.4 Tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje

————————— Ri ksmedelvärde

4,0—

3,0-—

2,0—

1,0—

L

J

AB (3)

Diagram 83 Lärarlöne- kostnad per elev. Länsnivd. Lin/"erna Ek, So, Te

l l

CDEFGHlKLMlM)NO(G)PRSTUWXYZACBD

Riksmedelvärdet för linjegruppen var 4 966 kronor per elev. Lägsta värde förekom i Stockholms kommun med 4 409 kronor per elev. Högsta länsvärde fanns i Gotlands län med 5 824 kronor per elev.

I sammanhanget kan nämnas att Jämtlands län hade den högsta procen- tuella andelen i riket av elever inom denna linjegrupp.

7.12.5.5 Tre- och fyraåriga linjer

Tkr/elev

6,0— ————————— Riksmedelvärde

5,0—, ,_ _— __ .'_—- i ?, ÅFF—j_— 1 _l— _— 4,0— 3,0— 2,0—' 1,0— J J *_* l *

.; 1 ABlS)CD E F GH I K LMlM)NO(G)P R S T UWX YZACBD

Diagram 84 Lärarlöne- kostnad per elev. Länsnivä. Tre- oe/tvli'raåriga lin/"er.

Riksmedelvärdet för linjegruppen utgjorde 4 974 kronor per elev. Lägsta värde förekom i Stockholms kommun med 4 568 kronor per elev. Högsta värde fanns i Värmlands län med 5 349 kronor per elev.

Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län hade i nu nämnd ordning högsta procentuella andelen elever på tre- och fyraåriga linjer. Got- lands län. som för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna re- dovisade hög lärarlönekostnad per elev, uppvisade för denna linjegrupp lä- rarlönekostnader under riksmedelvärdet. Detta berodde bl. a. på att länet sak- nade årskurs 4 av teknisk linje.

7.12.5.6 Samtliga linjer med undantag för jordbruks-, skogsbruks-, vård- och musiklinjerna

Tkr/elev 6,0J ———————— Riksmedelvärde 5,0— .*__,4*, _E— qu. _:— ——— Jim 1 4,0— 3,0— 2,0— wont—coq-_moocomoosrcorxwowmtxptxoowwootx From.—ixt—vsrooowixrxtoooomtoorxcox—lxmmoom 3552238858382232833888333323 fb 13 110—Ja > 6 'o d.) 5 l ,__1 l___.l 1 ABlS)CDEFGHlKLMlMlNolGlPRSTUWXYZACBD

Diagram 85 Lärarlöne— kostnad per elev. Länsnivå. Samtliga lin/"er utom Jo, Sb, Vd och Mu Riksmedelvärdet var 4 884 kronor per elev. Högsta länsvärde förekom i Värmlands län med 5 305 kronor per elev. Lägsta värde förekom i Stock- holms kommun med 4 568 kronor per elev.

Avvikelse från riksmedeltal samt spridning inom länen framgår av följan- de tabell 98. Länen är grupperade i medelvärdeordning.

Tabell 98 Genomsnittlig lärarlönekostnad per elev, länsvis, samt avvikelser från riks- och länsmedeltal

Län Lärar- Avvikelse Spridning inom länets kommuner (kommun löne- i procent i före- kostnad + över Högsta kommunvärde Lägsta kommunvärde *fådende per elev rillåsnncåildel— Kr Avvikelscei Kr Avvikelsei tal ME— % riksmedel- länsmedel- riksmedel- länsmedel- tal tal tal tal Stockholm 4 568 — 6,5 — — Göteborg 4 602 — 5,8 — — AB 4 612 — 5,8 5 008 + 2.5 + 8,6 4 150 — 15,0 — 10,0 Malmö 4 744 — 2,9 — — M 4 770 — 2,3 5 081 + 4,0 + 6,5 4 569 — 6.5 — 4,2 E 4 874 — 0,2 5 285 + 8,2 + 8,4 4 781 — 2,1 - 1,9 K 4 883 i 0 5 295 + 8,4 + 8,4 4 702 — 3,7 — 3,7 Riksmedelvärde —————————————————————————————————————————————— O 4 887 + 0,1 5 726 + 17,2 + 17,2 4 767 — 2,4 — 2,5 AC 4 888 + 0,1 5711 + 16.9 + 16,8 4 712 — 3,5 — 3,6 W 4 917 + 0,7 5 174 + 5,9 + 5,2 4 643 — 4,9 — 5,6 D 4 918 + 0,7 5 034 + 3,1 + 2,4 4 871 — 0,3 — 1,0 P 4 920 + 0,7 5 289 + 8,3 + 7,5 4 745 - 2,9 — 3,6 Y 4 932 + 1,0 5 642 + 15,5 + 14,4 4 628 — 5,2 — 6,2 BD 4 937 + 1,1 5 186 + 6,2 + 5,0 4 821 — 1,3 — 2.4 Z 4 952 + 1,4 5 779 + 18,3 + 16,7 4 753 — 2,7 - 4,1 R 4 966 + 1,7 5 083 + 4,1 + 2,4 4 818 — 1,4 - 3,0 X 4 978 + 1,9 5479 + 12,2 + 10,1 4 818 — 1,4 — 3,2 [ 5 006 + 2,5 _ — L 5 020 + 2,8 5 622 + 15,1 + 12,0 4 561 — 6,6 — 9.1 G 5 049 + 3,4 5 350 + 9,5 + 6,0 4 902 + 0,4 — 2,9 U 5 061 + 3,6 5 792 + 18,6 + 14,4 4 844 — 0,8 — 4,3 T 5 077 + 4,0 5 378 + 10,1 + 5,9 4 960 + 1,6 — 2,3 H 5 148 + 5,4 5 472 + 12,0 + 6,3 4 923 + 0,8 — 4,4 C 5 151 + 5,5 5517 + 13,0 + 7,1 5 090 + 4,2 — 1,2 F 5 211 + 6,7 5 556 + 13,8 + 6,6 4 996 + 2,3 — 4,1 S 5 305 + 8,6 6 993 + 43,2 + 31,8 4 919 + 0,7 — 7,3

Det var i huvudsak storstadslänen som låg klart under riksmedelvärdet. Elevantalet för dessa län utgjorde cirka 30 procent av gymnasieskolans totala elevantal.

Län som låg klart över riksmedelvärdet hade cirka 25 procent av totala elevantalet.

Återstående län vilka låg nära riksmedelvärdet hade cirka 45 procent av totala elevantalet.

De största kommunavvikelserna under riksmedelvärdet förekom i Stock- holms län med 15 procent. 1 övrigt förekom högst cirka 6 procent lägre lärarlönekostnad per elev i någon kommun. Mer än 15 procent Över riks- medelvärdet låg åtskilliga kommuner. Det högsta kommunvärdet förekom i Värmlands län. Norrlandslänen hade lärarlönekostnader per elev som låg betydligt närmare riksmedelvärdet än det högsta länsvärdet. I dessa län fanns flera kommuner med lägre lärarlönekostnader per elev än riksme- delvärdet. Lärarlönekostnadens storlek i gymnasieskolan synes sålunda inte bero på några faktorer som är speciella för glesbygden.

Diagram 86 Lärarlöne— kostnad per elev. Länsmede/tal. Specialkur— ser, Cl inbyggd utbildning. primär/(oinmi/nal huvud— man

7.12.5.7 Specialkurser, ej inbyggda

Tkr/elev ————————— R 1 ksmedelvärde 6,0 t—L _l—_ _ __ _—*——1_'——*__r— L: __ r 5,0— _— 4,0— 3,0— 2,0-J mmwmwoomoomoosotxmsrmma—t—totooomm åäääågsåsåSEmBBSEESEESRQ mmmmmmmmwmmmsmqmmwmmmmmm GJ 1,0— 2 :C!) > 5 ti % . Ll__ 1 ABCDEFGHIKLMNOPRSTUWXYZACBD

Som framhållits tidigare är kostnaderna för specialkurserna i stor utsträck- ning beroende av vilka studievägar som förekommer. Det är därför inte möj- ligt att helt jämföra länen eftersom olika utbildning förekommer.

Den genomsnittliga lärarlönekostnaden per elev i riket var 5 549 kronor. Lägsta länsvärde förekom i Skaraborgs län med 4 974 kronor. Högsta länsvärde förekom i Västmanlands län med 6171 kronor per elev.

7.13 Sammanfattning

Från 1971-07-01 ersattes de tidigare skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola av en organisatoriskt sammanhållen skolform, gymnasieskola, i vilken även jordbruks- och Skogsbruksutbildningen inordnats.

Utbildningen bedrivs på 22 olika linjer och inom ett stort antal special- kurser.

En mer fullständig gymnasieorganisation med bl. a. tre- och fyraåriga linjer förekommer i drygt 120 av landets 278 primärkommuner. I ytterligare ett åttiotal kommuner anordnas begränsad gymnasieskolutbildning i form av specialkurser företrädesvis inom mer utpräglat yrkesinriktade studievägar. Landstingen bedriver i huvudsak utbildning inom vårdyrken samt inom jordbruks- och skogsbruksyrken.

Läsåret 1973/ 74 förekom undervisning i gymnasieskolan i 573 skolenhe- ter. Nästan hälften härav hade mindre än 100 elever.

Elevantalet läsåret 1973/74 uppgick till cirka 220 000, varav på studievägar med en kurslängd om minst ett år 210 000. Därav gick cirka 198 000 elever på linjer eller direkt grundskolanknutna specialkurser.

1 årskurs 1 fanns i genomsnitt 32 procent av eleverna på tre- och fyraåriga linjer, 46,4 procent på tvååriga mer utpräglat yrkesinriktade linjer och spe- cialkurser samt 21,6 procent på övriga tvååriga linjer. Stora regionala va- riationer förekom dock.

Antalet lediga elevplatser utgjorde 9 700 i årskurs 1 och 17 000 i årskurs 2. Av dessa platser beräknades cirka tre fjärdedelar vara disponibla för in- tagning.

Statens totala bidrag till kostnader för gymnasieskolan uppgick enligt an- slaget i statsbudgeten 1973/74 till 1 441 825000 kronor.

Nuvarande driftbidrag utgör till största delen bidrag till skolledar- och lä- rarlöner. Bidraget utgår för faktiskt utbetalade löner. Utöver lönebidrag utgår förjordbruks- och Skogsbruksutbildningen ett allmänt driftbidrag per dag el- ler kursvecka. Studievägar inom industri och hantverk erhåller ett särskilt kostnadsbidrag per kurs och år. För inbyggd utbildning utgår ett schablon- bidrag. De två sist nämnda bidragen är ej indexreglerade.

För vissa tvååriga samt för tre- och fyraåriga linjer utgår ett särskilt bidrag för kostnader för pedagogisk stödpersonal.

Vidare utgår bidrag till ATP-avgift och till arbetsgivaravgifter, samt för jord-och skogsbruksutbildning även till sjukförsäkringsavgifter. De två sist- nämnda studievägarna erhåller därutöver även smärre bidrag såsom hälso- vårdsbidrag, sjukvårdsbidrag samt bidrag till resor och traktamenten. För öv- riga studievägar i gymnasieskolan har dessa bidrag vid nuvarande statsbi- dragssystems införande inräknats i driftbidraget.

Vissa speciella bidrag utgår även för studie- och yrkesorientering samt för stödåtgärder för handikappade elever.

För speciella former av utbildning på gymnasial nivå utgår även bidrag, såsom för korrespondensundervisning och gymnasial utbildning i glesbygd.

Huvudmännens lönekostnader för skolledare och lärare täcks sålunda i princip helt av statsbidrag. För den inbyggda utbildningen kan dock huvud- männen inte alltid inrymma sina lärarlönekostnader i det utgående schablon-

bidraget. Detta gäller särskilt inom vårdområdet där statsbidraget enligt våra undersökningar inte täcker mer än cirka hälften av lönekostnaderna under den inbyggda delen av utbildningen.

Utbetalning av statsbidrag sker i huvudsak av länsstyrelserna efter rekvi- sition från huvudmännen. Jordbruks- och skogsbruksutbildning erhåller bi- drag efter rekvisition eller ansökan hos skolöverstyrelsen. Bidrag rekvireras i regel månatligen. Förjordbruksutbildning samt för vissa bidrag till skogs- bruksutbildning sker ansökan om statsbidrag i förskott. Vissa smärre bidrag rekvireras på annat sätt.

Statsbidraget baseras i princip på den organisation som för varje läsår fast- ställs för gymnasieskolan dels av skolöverstyrelsen vad gäller antalet intag- ningsklasser samt i förekommande fall organisation i andra årskurser, dels av länsskolnämnden i den mån dispens erfordras, dels av Skolstyrelsen i öv- rigt. Eftersom statliga regler samt i förekommande fall kollektivavtal gäller för lärar- och skolledartjänster såväl beträffande arbetstid, behörighet som lönesättning m. m. torde man härigenom kunna säga att nuvarande stats- bidrag är följsamt vad gäller kostnadsfördelning mellan stat och kommun i relation till nuvarande ansvarsfördelning. Principen för statens åtaganden för gymnasieskolan har nämligen varit att lärarlöne- och skolledarkostna- derna skulle betalas av staten.

Även från teknisk synpunkt synes med några mindre undantag nuvarande system vara enkelt.

Den statliga kontrollen av statsbidragets användning sker enligt bidrags- bestämmelserna dels genom den kommunala revisionen, dels genom den allmänna tillsynsuppgift som åligger länsskolnämnden, dels genom punktvis sakrevision. Ansvaret för den sist nämnda revisionsuppgiften åvilar numera skolöverstyrelsen.

En övergång från nuvarande kostnadsrelaterade statsbidrag för gymnasie- skolan till ett neutralt statsbidragssystem som inte längre i huvudsak är knutet till lönekostnaderna för skolledare och lärare kräver kunskap om statsbidragets nuvarande utfall och fördelning. Det har därför bedömts lämp- ligt att kartlägga statsbidragets fördelning på gymnasieskolans olika stu- dievägar för att därigenom utröna hur och i vilken utsträckning ett framtida bidragssystem bör differentieras.

Nuvarande statsbidragssystem har inte undersökts eller på annat sätt ana- lyserats sedan dess införande 1971. Det finns därför inte något redovisnings- material tillgängligt varken hos staten, primärkommunerna eller hos lands- tingen. Någon möjlighet att basera en ekonomisk analys på befintligt redo- visnings- eller rekvisitionsmateriel liknande det för grundskolan finns sålunda inte. Det material som över huvud taget är möjligt att använda som grund för ett analysarbete är de 5. k. höstrapporterna. Dessa uppvisar i detalj skolorganisationen vid samtliga skolenheter.

I samarbete med skolöverstyrelsen har vi genomfört beräkningar av lä- rarlönekostnaderna baserade på höstrapporterna för läsåret 1973/ 74.

Av praktiska skäl ingår inte specialkurser som är kortare än ett år i be- räkningarna. Inte heller ingår högre specialkurser.

Tabell 99 Lärarlönekostnadernas fördelning på olika linjer för läsåret 1973/74

Studieväg Lärarlönekostnad per elev Antal Riksmedel- Högsta Lägsta elever Värde lx'ommunvartlc Linjer: Be 5 426 9 026 4 461 691 Ba 5 446 9 627 4 290 5 932 Dk 3 727 5334 2 916 10513 Et 4 842 6 983 3 449 5 569 Fo 4 421 7 107 3 048 4 455 Jo 6 117 8 076 4 663 1 442 Ko 5 103 7 450 4 101 7 393 Li 4 528 5 596 3 940 1 423 Pr 4 775 6 993 3 221 552 Sb 6 925 8 107 5 898 903 Tr 5 957 10 892 3 481 781 Ve 4 733 6 336 3 054 6 824 Vd 3 264 3 823 1 819 9 741 Ek 4 567 6 604 3 911 9 762 Sö 4 510 7 563 3 906 19 428 Te 6 569 13 342 4 617 8 114 Mu 10 480 10 928 9 813 355 E 4 869 7 795 4 186 15 162 H 5 073 7 524 4 429 14 926 N 4 710 12 251 4196 24 211 S 4 519 7 387 3 699 10 996 T 5 473 7 394 4 364 22 114 Linjegrupp: Be—Vd utom Jo, Sb. Vd 4 645 5 731 3 792 44 188 Ek, So, Te 4 973 6 526 3 861 37 304 E H N S T 4 965 7 465 4 391 87 965 Samliga

linjer 4 827 -— — 181 898

I anslutning till beräkningarna har undersökts vilka faktorer som huvud- sakligen påverkar lärarlönekostnaderna per elev mellan olika studievägar och kommuner.

Faktorer såsom tätortsgrad, utvecklingsklass, skattekraft, antal invånare totalt och per km2 eller elevandel av totalbefolkningen har inte bedömts direkt påverka lärarlönekostnaderna. Detta bestyrks också av den under- sökning vi gjort av de totala skolkostnaderna i primärkommunerna som redovisats i kapitel 5. Inte heller synes det föreligga sådan lönespridning mellan olika kommuner att detta har någon större betydelse beträffande lärarlönekostnadernas storlek per elev mellan olika kommuner.

Mät- och definierbara faktorer, vilka i första hand har konstaterats påverka lärarlönekostnaderna, är El antal elever, såväl totalt inom kommunerna som inom de olika studie- vägarna, Cl antal 16-åringar, vilka i huvudsak utgör elevunderlag för gymnasie- skolan samt Cl utbildningsbredd, dvs. antalet erbjudna studievägar.

Vissa andra, mer skolorganisatoriska faktorer, har också visat sig påverka lärarlönekostnaden. Sådana faktorer är t. ex.

B-klasser, dvs. elever från två årskurser i samma klass halvklasser grenar och varianter

delningsbestämmelser dispenser möjligheter till samläsning inbyggd utbildning specialklasser antal skolenheter och antal utbildningsorter. Icke direkt mätbara faktorer såsom växlande ambitionsgrad hos skolled- ning, skolstyrelse och länsskolnämnd beträffande undervisningens organi- sation torde också påverka lärarlönekostnaden.

De beräkningar som gjorts vad gäller lärarlönekostnader i förhållande till antal elever, antal 16-åringar och utbildningsbredd visar sammanfattningsvis att

DDDDEICICIEIDD

El lärarlönekostnaden per elev i regel är lägre vid ökat antal elever och vid ökat antal 16-åringar, El lärarlönekostnaden i regel är högre vid samma elevantal då bredare ut- bildning förekommer samt att EI lärarlönekostnaden i regel är lägre vid ökat antal elever då samma bredd på utbildning förekommer.

Det förekommer emellertid stora variationer mellan olika kommuner be- roende främst på tidigare nämnda skolorganisatoriska faktorer. De största och mest kostnadspåverkande faktorerna därvidlag är elevantalet i klassen, förekomst av B—klass samt utnyttjandet av möjligheter till samläsning.

Av linjerna i gymnasieskolan synes gruppen tvååriga mer utpräglat yrkes- inriktade linjer ha den minsta kostnadsspridningen och gruppen tre- och fyraåriga linjer den största.

Lärarlönekostnaden per elev länsvis för samtliga linjer utom jordbruks-, skogsbruks-, vård- och musiklinjerna är sammanfattade i tabell 98. Av denna tabell framgår bl. a. att Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner med stora elevunderlag uppvisade de lägsta elevkostnaderna. Samma gällde för Stockholms län och Malmöhus län.

De största kommunavvikelserna under riksmedelvärdet förekom i Stock- holms län med 15 procent. 1 övrigt förekom högst cirka 6 procent lägre lärarlönekostnad per elev i någon kommun. Mer än 15 procent över riks- medelvärdet låg åtskilliga kommuner. Det högsta kommunvärdet förekom i Värmlands län. I detta län fanns ytterligare två kommuner med mer än 20 procent över riksmedelvärdet.

Norrlandslänen hade lärarlönekostnader som låg betydligt närmare riks- medelvärdet än högsta länsvärde. I dessa län fanns flera kommuner med lägre lärarlönekostnad per elev än riksmedelvärdet. Detta synes också be- styrka att lärarlönekostnadens storlek per elev i gymnasieskolan inte främst synes bero på några faktorer som är speciella för glesbygden.

8. Statsbidraget till särskolan

8.1. Inledning

I detta kapitel belyses statsbidraget till särskolan för läsåren 1971/ 72 och 1972/ 73.

Särskolan består av olika typer av skolformer. Denna undersökning be- gränsas i princip till att omfatta den reguljära särskolan, dvs. sådan särskola som har landsting eller primärkommun som huvudman och vars upptag- ningsområde i regel utgörs av landstingsområdet eller primärkommunen. 1 bilaga 10 ges dock en kortare framställning om de andra typerna av Särskolor. Motivet för en mindre utförlig behandling av den senare gruppen är dels att den har jämförelsevis ringa omfattning, dels att undervisningen innehålls- mässigt och organisatoriskt sett avviker från den reguljära Särskolans vilket försvårar rättvisande jämförelser landstingskommunerna emellan. Vuxen- undervisningen i särskolan behandlas summariskt eftersom den ännu har karaktären av försöksverksamhet.

De statsbidrag som redovisas i undersökningen är enbart de som rör driften av särskolan.

Läsåret 1971/72 analyseras mer i detalj än 1972/73. Anledningen härtill är att 1971/ 72 års kostnader undersökts även för grundskolans del, varför jämförelser mellan de två skolformerna kan göras på flera punkter. De slut- satser som dras för 1971/72 torde i huvudsak äga giltighet även för 1972/73.

På grund av att det använda materialet (statsbidragsrekvisitionerna) inte möjliggör en omedelbar uppdelning på olika skolformer inom den reguljära särskolan har det inte varit möjligt att i mer än ett mindre antal landstings- kommuner undersöka kostnadernas fördelning mellan skolformerna.

8.2. Allmänt om särskolan

Särskola är beteckning för de undervisningsformer som enligt lag anordnas för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Bestämmelser om sär- skolans organisation finns i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, omsorgslagen.

8.2.1. Förhållandet särskola — grundskola

Med psykiskt utvecklingsstörda förstås i omsorgslagen sådana personer som på grund av hämmad förståndsutveckling behöver särskilda omsorger 1 an- slutning till sin utbildning och anpassning i samhället. I de särskilda om- sorgerna ingår undervisning i särskola. För elever med lättare former av in- tellektuell utvecklingshämning med åtföljande inlärningssvårigheter anord- nas specialundervisning inom grundskolan.

Det är inte praktiskt möjligt att ange en strikt gräns mellan vad som i om- sorgslagen betecknas som psykisk utvecklingsstörning och den intellektuella utvecklingshämning som motiverar Specialundervisning inom grundskolan.

Vissa gränsdragningsproblem mellan grundskola och särskola samt där- med sammanhängande förhållanden, t. ex. Specialundervisningens omfatt- ning och utformning inom grundskolan i olika kommuner, men även geo- grafiska och befolkningsmässiga faktorer, bidrar till att antalet elever som går i särskola varierar mellan olika kommuner och län.

8.2.2. Särskolans organisation

Särskolan i vid mening är ett komplett skolsystem för psykiskt utvecklings- störda. 1 omsorgslagen stadgas nämligen att huvudmannen för omsorgsverk- samheten skall anordna förskola, skola för grundundervisning (grundsärsko- la), träningsskola och yrkesskola.

Särskolans uppbyggnad framgår av nedanstående tablå.

Skolform Elevernas ålder Förskola _ Under 7 år S(räådsar- ;I'lråglngs- 7 — omkring 17 år Yrkesskola Över 17 år

Organisationen bygger alltså i huvudsak på en åldersmässig uppdelning av eleverna på olika skolformer och stadier. Samtidigt tas även hänsyn till elevernas olika förmåga att tillgodogöra sig undervisning på så sätt att un- dervisningen utformas olika inom varje skolform. Detta förhållande avspeg- las även i undervisningens organisation inom varje åldersgrupp.

Inom förskolan förekommer en långt gående integration av enskilda psy- kiskt utvecklingsstörda barn eller grupper av dem i barnstugor för övriga barn. Förskolundervisning bedrivs även vid vårdinrättningar för psykiskt ut- vecklingsstörda barn och för barn som vårdas i sitt hem.

För åldersgruppen 7—17 år finns grundsärskola och träningsskola. Till grundsärskolan hänvisas elever som anses kunna tillgodogöra sig undervis- ningen i denna skolform men som ej kan följa undervisningen inom det all- männa skolväsendet. Grundsärskolorna är numera i stor utsträckning lokal- integrerade i grundskolorna. I träningsskolan undervisas elever som inte kan följa grundsärskolans un- dervisning. En av riktlinjerna för uttagning till träningsskola kan vara att

eleven inte bedöms kunna lära sig läsa så, att han kan utnyttja läsförmågan i övrig undervisning.

I yrkesskolan undervisas elever i åldern 18—21 (23) år, som ej kan tillgo- dogöra sig den vanliga gymnasieskolans undervisning. Med hänsyn till ele- vernas förutsättningar indelas yrkesskolan i yrkesutbildning (fullständig ut- bildning i visst yrke), yrkesträning (uppträning av allmän arbetsförmåga) och verksamhetsträning (elementär social träning).

För psykiskt utvecklingsstörda elever som kan gå i särskola men har svårt att anpassa sig till verksamheten i sådan skola eller för vilkas undervisning fordras särskilda anordningar meddelas Specialundervisning i särskolan eller undervisning i specialsärskola.

För särskolelever som på grund av rörelsehinder, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i Särskolans vanliga arbete anordnas särskild undervisning.

Psykiskt utvecklingsstörda som på grund av syn- eller hörselskada inte kan följa undervisningen i särskola skall enligt 3 ä omsorgslagen meddelas undervisning i statliga specialskolor. Hittills har specialskolorna främst tagit emot elever på grundsärskolnivå. Tillräckliga resurser saknas för en tillfreds- ställande undervisning av syn- eller hörselskadade elever på träningsskol- nivå. Inom skolöverstyrelsen pågår för närvarande utredning om förbättrade undervisningsförhållanden för sistnämnda elever.

Sedan läsåret 1970/ 71 bedrivs försöksverksamhet med undervisning av ut- vecklingsstörda vuxna. Verksamheten gäller främst undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda som är i behov av kompletterande skolutbildning och inte kan erhålla sådan på annat sätt. Verksamheten omfattar cirka 500 personer. De statliga medel som anslagits är drygt en miljon kronor årligen. Skolöverstyrelsen har föreslagit att verksamheten permanentas.

8.2.3. Särskolfrekvenser i den reguljära särskolan 1971/ 72

Den reguljära särskolan och de andra typerna av Särskolor kan definieras enligt nedan.

1 reguljär särskola sådan särskola som har landsting eller primär- kommun som huvudman och vars upptag- ningsområde i regel utgörs av landstingsom- rådet eller primärkommunen 2 riksanstalt inrättning för psykiskt utvecklingsstörda som ägs och drivs av enskild person eller samman- slutning

3 specialinrättning specialsärskola, specialvårdhem och special-

sjukhus med vederbörande landsting som hu- vudman och med hela landet eller viss sjuk- vårdsregion som upptagningsområde.

Omfattningen av den reguljära särskolan kan beskrivas med en beräkning av särskolfrekvensen, dvs. andelen elever i särskolan i relation till total- befolkningen i respektive län. Särskolfrekvenserna framgår av tabell 100 i vilken en uppdelning efter skolformerna inom särskolan gjorts.

Tabell 100 Elever i reguljära särskolan i promille av folkmängden per 1971-12-31 inom respektive huvudmannaområde.

Län Förskolan Grund- Tränings- Yrkes- Hela ser- särskolan skolan skolan skolan

AB 0,14 0,45 0,30 0,17 1,06 C 0,10 0,55 0,24 0.31 1.20 D 0,20 0,55 0,35 0,5] 1,61 E 0,15 0,60 0,29 0,18 1,22 F 0,16 0,76 0,42 0.24 1.58 G 0,17 0,49 0,36 0,19 1,21 H 0,18 0,59 0,23 0,16 1,16 1 0,06 1,01 0.67 0.11 1.85 K 0,15 0,65 0,40 0,25 1,45 L 0,14 0,83 0,38 0,25 1,60 M 0,14 0,49 0,29 0.15 1.07 Ma” 0,15 0,41 0,23 0,18 097 N 0,16 0,51 0,29 0,28 1,24 0 0,09 0,44 0,30 0.18 1.01 P 0, 05 0,34 0,17 0,07 0,63 R 0, 36 0,94 0,38 0,28 1, 96 5 0,07 0,46 0,32 0,25 1,10 T 0.17 0,45 0,32 0,18 1,12 U 0,15 0,71 0,28 0,24 1,38 W 0,29 0,41 0,39 0,16 1.25 X 0,15 0,71 0,21 0,25 1,32 Y 0,15 0,52 0,45 0,26 1.38 Z 0,25 0,44 0,39 0,18 1,26 AC 0,12 0,50 0,61 0,37 1.60 BD 0,11 0,65 0,34 0,18 1,28 Riket 0,15 0,54 0,32 0,21 1,22 ” Malmo

Av tabellen framgår följande. Förskolan. Högsta frekvensen fanns hos Skaraborgs län med 0,36 promille och den lägsta hos Älvsborgs län med 0,05 promille, innebärande en varia- tionsvidd om 0,31 promille. Riksgenomsnittet låg på 0,15 promille. Av länen låg 15 på riksgenomsnittet eller högre.

Grundsärskolan. Högsta frekvensen återfanns hos Gotlands län med 1,01 promille och den lägsta hos Älvsborgs län med 0,34 promille. Variations- vidden var 0,67 promille. Riksgenomsnittet låg på 0,54 promille. Av länen låg 11 över riksgenomsnittet.

Träningsskolan. Högsta frekvensen fanns hos Gotlands län med 3,67 pro- mille och den lägsta hos Älvsborgs län med 0,17 promille. Variatimsvidden var 0,50 promille. Riksgenomsnittet låg på 0,32 promille. Av länen låg 14 på eller över riksgenomsnittet.

Yrkesskolan. Högsta frekvensen fanns hos Södermanlands län med 0,51 promille och den lägsta 0,07 promille hos Älvsborgs län. Variatimsvidden blev här 0,44 promille. Riksgenomsnittet låg på 0,21 promille. Av änen låg 12 över riksgenomsnittet.

För särskolan som helhet fanns den högsta frekvensen hos Skaraborgs län med 1,96 promille och den lägsta hos Älvsborgs län med 0,63 promille. Av länen låg 15 på eller över riksgenomsnittet.

Om man utgår från att särskolverksamheten vore likartat organiserad i alla

län och kommuner skulle variationerna i frekvens innebära betydande skill- nader i utbyggnadsgrad och elevunderlag mellan olika län och kommuner. Kända skolorganisatoriska förhållanden med bl. a. interkommunal samver- kan mellan olika län påverkar emellertid frekvensen. Härigenom kommer en del extremt höga och låga värden att förklaras.

De genomgående låga värdena för t. ex. Älvsborgs län och motsvarande höga värden för Skaraborgs län berodde bl. a. på att en del av Älvsborgs läns särskolelever ännu läsåret 1971/72 undervisades vid Särskolor inom Skara- borgs Iän. Samma förhållande gällde i viss mån smålandslänen, där en del elever hemmahörande i Kronobergs län och Kalmar län undervisades vid Nannylunds särskola inom Jönköpings län.

Det höga värdet för yrkesskolan i Södermanlands län förklaras genom den regionalt anordnade yrkesskolan, Nävertorpskolan i Katrineholm. Där ut- bildades elever från Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Östergötlands, Stockholms och Uppsala län. Ytterligare exempel på interkommunal sam- verkan fanns.

Vid sådan interkommunal samverkan kommer samtliga elever att redo- visas vid värdlandstingets särskola oavsett hemort. Värdlandstinget anord- nar undervisningen och uppbär också statsbidraget.

8.2.4. H uvudmannaskapet för särskolan

Huvudman för särskolan är landstingskommun eller primärkommun i så- dana fall där primärkommun inte ingår i landstingskommun.

Från att tidigare främst ha varit en centralt anordnad landstingsverksam- het med i regel en central särskola i kombination med elevhem inom varje landstingsområde har särskolverksamheten under de senaste tio åren i allt snabbare takt decentraliserats och lokalintegrerats i primärkommunernas grundskolor och där så erfordrats kombinerats med mindre elevhem. För närvarande är alltså en stor del av särskolundervisningen lokalmässigt in- tegrerad i motsvarande skolformer för övriga barn och ungdomar. Bland annat med tanke på att underlätta möjligheterna till integration av särskolan i grundskolan finns i 6 ;" omsorgslagen stadgat att landstingskommun kan överlåta ledningen av särskola på skolstyrelse i den kommun där särskolan är belägen.

8.2.5. Resurser

Särskolan behöver relativt sett större resurser än vad som erfordras för t. ex. grundskolan. Det större behovet av resurser föranleds av elevernas handi- kapp. Resurstilldelningen grundas på bl. a. omsorgslagen och därav föran- ledda anvisningar rörande organisation och pedagogiskt innehåll. Särskilt viktiga är härvid de läroplaner för särskolan som fastställts av skolöver- styrelsen. Väsentliga delar av särskolans verksamhet regleras också av skol- överstyrelsens anvisningar.

8251. Personal

Personaltätheten är genomgående högre i särskolan än i grundskolan. De sär- skilda anvisningar som gäller för inrättande av lärar- och skolledartjänster

är utformade så att man kan tillgodose elevernas varierande behov av stöd genom undervisning individuellt och i grupp.

För särskolverksamheten finns behov av insatser även av andra )ersonal- kategorier än lärare. Sådana insatser kan generellt uppdelas i

a) stödinsatser i och kring undervisningssituationen, b) personalinsatser i anslutning till elevernas boende och fritid samt c) insatser av olika specialister inom omsorgsverksamheten.

En del av stödinsatserna i och kring undervisningen utgörs av såcana som förekommer även för övriga elever i förskola, grundskola och gymnasieskola. Hit räknas skolmåltidspersonal, vaktmästare, lokalvårdspersonal n. 11. De utgörs även av insatser av sådan personal som måste anlitas på grund av elevernas handikapp. Insatserna varierar med hänsyn till elevernas ålder och utvecklingsnivå. I förskolan, träningsskolan och yrkesträningen finns genomgående behov av undervisningsassistenter, som närmast biräder lä- raren med tillsyn av eleverna. För att tillgodose elevernas trygghet vd dagliga resor till och från skolan krävs i regel även extra personalinsatser utöver dem som tillämpas inom skolväsendet i övrigt.

8252. Läromedel

Vid undervisningen av handikappade elever krävs i allmänhet speriellt till- rättalagda läromedel. Läromedel avpassade för grundskola och gtmnasie- skola kan endast i ringa omfattning användas i särskolan. Särskilt uformade läromedel för särskola och Specialundervisning finns dock endast i tegränsad utsträckning. Sedan 1971 fungerar i Umeå en rikscentral för petagogiska hjälpmedel för särskolan. Den har till uppgift att bedriva läromedesutveck- ling och ge information och service i frågor om läromedel för ps>kiskt ut- vecklingsstörda elever.

Vidare utgick genom skolöverstyrelsen produktionsstöd till läronedel av statliga medel t. o. m. 1974-06-30. Avsikten med produktionsstödd är bl. a. att möjliggöra produktion och marknadsföring av läromedel för :må mål- grupper.

Skolöverstyrelsens uppgifter i fråga om produktionsstöd har övetagits av statens institut för läromedelsinformation, som startade sin ve'ksamhet 1974-07-01.

I likhet med vad som gäller för grundskolan utgår inga statslidrag till läromedel i särskolan.

8.2.6 Särskolans omfattning

Volymmässigt utgör särskolan en liten del av skolsystemet. Läsåre 1971/ 72 redovisades totalt 977 194 elever i grundskolan. Av dessa gick 32 I29 i spe- cialklasser. Inom grundsärskolan undervisades samtidigt 4 371 eever och inom träningsskolan 2 607 elever. Det totala antalet elever inom hela sär- skolan utgjorde 11 603. Elevantalet 1972/73 uppgick till 12 009. Anal elever efter skolform och fördelat på län framgår av tabell 101.

Tabell 101 Antal elever efter skolform och i särskild undervisning i reguljära särsko- lan per 1972-05-01 och 1973-05-01. Länsvis fördelning.

Län Skolform Särskolan totalt

Förskola Grundsärskola Träningsskola Yrkesskola Särskild undervisning

1972 1973 1972 1973 1972 1973 1972 1973 1972 1973 1972 1973

215 216 673 666 452 392 253 349 264 268 1 857 1 891 40 44 121 126 53 56 51 56 27 26 292 308 50 49 138 166 88 80 130 114 29 31 435 440 56 73 230 233 110 114 71 102 86 54 553 576 49 32 234 243 128 125 74 85 37 43 522 528 25 39 82 88 61 54 30 23 26 35 224 231 43 47 143 133 55 57 35 50 80 85 356 372

3 4 54 55 36 27 10 10 4 2 107 98 23 27 100 108 62 63 38 41 19 24 242 263 42 54 219 227 100 94 66 78 96 87 523 540 61 51 216 242 128 113 67 83 156 157 628 646 42 44 119 110 67 73 53 49 83 101 364 377 31 35 100 95 58 44 56 51 30 48 275 273 78 81 317 344 216 257 135 156 125 164 871 1 002 52 86 139 145 71 97 27 52 33 38 322 418 95 75 241 239 99 82 77 101 183 58 695 555 20 29 131 130 92 97 63 67 53 45 359 368 39 57 125 146 88 83 21 30 2 15 275 331 38 45 185 177 72 85 62 79 29 29 386 415 80 64 115 114 109 123 48 69 17 17 369 387 44 54 207 193 61 103 72 95 93 59 477 504 46 46 142 148 122 123 73 68 57 82 440 467 31 30 56 60 49 44 25 23 27 22 188 179 AC 28 29 117 124 142 145 87 89 64 54 438 441 BD 32 39 167 158 88 84 48 47 70 71 405 399

Riket 1 263 1 342 4 371 4 470 2 607 2 615 1 672 1 967 1 690 1 615 11 603 12 009

ca

(DammO=_

% :C

MAEEZOmmeDBX>N

8.3 Nuvarande statsbidragssystem

8.3.1 Bidragsformer

8.311 Driftbidrag

Statsbidraget till särskolan utgår i huvudsak enligt kungörelsen (1968z350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Bidrag utgår i enlighet med denna kungörelse till följande huvudsakliga ändamål

a) byggnadsbidrag

b) lönebidrag till kostnader för löner och arvoden åt särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare

c) bidrag till kostnad för allmän arbetsgivaravgift.

Vid beräkningen av statsbidraget till lönekostnader för skolledare och lärare utgår man från det årslönebelopp, vilket den som innehade eller uppe- höll tjänsten erhöll. På detta belopp, som utgör bidragsunderlaget, utgår 95 procent i statsbidrag. Härvid inräknas i bidragsunderlaget även de upp- dragstillägg som utgår till tillsynslärare och huvudlärare. Om en skolledare eller lärare varit tjänstledig på grund av vissa i bidragskungörelsen angivna orsaker (se vidare avsnitt 8.4.2.1) ökas bidragsunderlaget i regel med hu- vudmannens verkliga kostnader för vikarie på tjänsten.

8.312 Statsbidrag till speciella anordningar m.m.

1 Bidrag till avgifter för försäkring för tilläggspension (senaste Ämb. skr. 1975-01-30). Statsbidrag utgick för redovisningsåret 1973/ 74 med 8,6 procent av bl- dragsunderlaget för lönekostnader. 2 Ersättningar enligt kungörelsen (19621696, 1973z236) om bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område. Statsbidrag utgår dels för vissa sjukvårdskostnader, dels för vissa tjäns-

1.61'6501'.

8.3.2 Statsbidragens omfattning och fördelning

En sammanställning över statsbidragen till varje huvudman presenteras i ta- bell 102. Tabellen utgör en summering av de beslut om statsbidrag som skol- överstyrelsen fattat på grund av från huvudmännen inkomna rekvisitioner. Vid sammanställningen har den andel som hänför sig till försöksverksamhet med vuxenutbildning redovisats särskilt i tabell 103.

Bidraget till driften av Särskolor m. m. uppgår budgetåret 1975/76 till cirka 175 Mkr. När de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag trädde i kraft 1968 uppgick bidraget till 25 Mkr.

Tabell 102 Driftbidrag m. m. till reguljära särskolan efter huvudman 1971/72 och 1972/73, kronor.

Huvudman Belopp Procentuell 1971/72 1972/73 om"";

Stockholms läns landsting (AB) 13 122 920 15 489 501 18,0 Uppsala läns landsting (C) 1 850 800 2 114 805 14,3 Södermanlands läns landsting (D) 2 359 965 2 716 267 15,1 Ostergötlands läns landsting (E) 3 581 611 4 433 857 23,8 Jönköpings läns landsting (F) 2 997 372 3 497 487 16,7 Kronobergs läns landsting (G) 1 601 178 1 832 791 14,5 Kalmar läns landsting (H) 1 768 648 2 280 151 28,9 Gotlands kommun (1) 776 874 868 063 11,7 Blekinge läns landsting (K) 1 425 862 1 726 490 21,0 Kristianstads läns landsting (L) 3 795 549 4 243 886 11,8 Malmöhus läns landsting * (M) 4 830 843 5 878 95% 23,7 Malmö kommun 2 963 545 3 537 6 l ,4 Hallands läns landsting (N) 1 661 584 1 910 715 15,0 Göteborgs kommun 2 316 500 2 831 138 22,2 Göteborgs och Bohus läns landstingl (0) 3 101 525 3 424 654 10,4 Alvsborgs läns landsting (P) 1 844 119 2 636 781 43,0 Skaraborgs läns landsting (R) 4 135 150 4 836 243 17,0 Värmlands läns landsting (S) 2 030 991 2 496 695 22,9 Orebro läns landsting (T) 1 752 970 2 196 562 25,3 Västmanlands läns landsting (U) 2 515 803 2 950 644 17,3 Kopparbergs läns landsting (W) 1 974 442 2 318 571 17,4 Gävleborgs läns landsting (X) 3 626 793 4 470 932 23,3 Västernorrlands läns landsting (Y) 2 944 244 3 005 998 2,1 Jämtlands läns landsting (Z) 1 362 084 1 558 246 14,4 Västerbottens läns landsting (AC) 3 944 748 . 3 827 715 —3,0 Norrbottens läns landsting (BD) 2 650 976 3 133 758 18,2 Summa statsbidrag 76 937 096 90 218 479 17,3 Bidrag till ATP-avgift 6 883 843 8 167 147 Bidrag till allmän arbetsgivaravgift 1 538 741 1 804 369

Summa statsbidrag och avgiftsbidrag 85 359 680 100 189 995 Lönekostnadspålägg 8 463 081 9 653 377

Summa 93 822 761 109 843 372

Mellan läsåren 1971/72 och 1972/73 ökade statsbidragen till direkta lö- nekostnader med drygt 13 miljoner kronor eller 17,3 procent.

I statens egen verksamhet belastas löneanslagen med ett lönekostnads- pålägg som avser att täcka sociala och andra liknande kostnader. Lönekost- nadspålägget uppgick redovisningsåret 1971/ 72 till totalt 24 procent. När det gäller statsbidrag till löner för verksamhet som staten inte själv driver är lö- nekostnadspålägget reducerat med den del av de sociala och liknande kost- nader som huvudmannen svarar för.

De i tabellerna använda procentsatsema framgår av tablån nedan.

Avgiftstyp m. m. 1971/72 1972/73 Lönekostnadspålägg 1 1,0 10,7 ATP-avgift 8,5 8,6 Arbetsgivaravgift 2.0 2,0

Tabell 103 Statsbidrag till försöksverksamhet med vuxenundervisning vid vissa re- guljära Särskolor efter huvudman 1971/72 och 1972/73, kronor.

Huvudman Belopp

1971/72 1972/73 Stockholms läns landsting 43 080 94 674 Uppsala läns landsting 132 056 125 997 Södermanlands läns landsting 58 482 61 344 Jönköpings läns landsting 52 004 65 105 Malmöhus läns landsting 59 740 73 439 Malmö kommun 85 927 47 843 Hallands läns landsting 56 523 73 741 Göteborgs och Bohus läns landsting 33 139 32 097 Västmanlands läns landsting 71 867 72 394 Kopparbergs läns landsting 40 789 42 448 Gävleborgs läns landsting 38 777 — Västerbottens läns landsting 101 374 127 114 Summa 773 758 816 196

Tabell 104 Statsbidrag till reguljära särskolan som ersättning för vissa sjukvårds- kostnader efter huvudman 1971/72 och 1972/73, kronor

Huvudman Belopp 1971/72 1972/73

Stockholms läns landsting 4 755 7 509 Uppsala läns landsting 2 260 2 876 Ostergötlands läns landsting ] 504 2 714 Jönköpings läns landsting ] 160 1 538 Kronobergs läns landsting ] 938 1 337 Kalmar läns landsting — 1 646 Blekinge läns landsting 599 730 Malmöhus läns landsting 4 799 6 285 Malmö kommun 5 231 4 855 Hallands läns landsting 2 720 1 910 Göteborgs kommun 1 652 3 924 Göteborgs och Bohus läns landsting — 2 936 Alvsborgs läns landsting 533 802 Skaraborgs läns landsting 2 320 3 694 Kopparbergs läns landsting 896 1 484 Gävleborgs läns landsting 1 141 2 482 Västernorrlands läns landsting ] 255 1 580 Norrbottens läns landsting 2 040 2 129 Samtliga 34 783 50 431

Tabell 105 Statsbidrag till reguljära särskolan som ersättning för vissa resekostnader efter huvudman 1971/72 och 1972/73, kronor.

Huvudman Belopp

1971/72 1972/73 Göteborgs och Bohus läns landsting 22 778 — Skaraborgs läns landsting — 3 211 Kopparbergs läns landsting — 1 577

Samtliga 22 778 4 788

8.3.3 Handläggningsordning m. m.

Statsbidrag utgår i princip till huvudmannen för omsorgsverksamheten, dvs. i regel landstingskommun eller primärkommun som inte tillhör lands- tingskommun. Även till enskild person, förening eller stiftelse kan stats- bidrag utgå om särskilda skäl föreligger. En förutsättning är dock att ve- derbörande inrättning och verksamhet finns upptagen i den plan, som enligt 85 omsorgslagen skall upprättas för varje landstingskommun eller mot- svarande. Vidare krävs att inrättningen eller verksamheten godkänts av vederbörande tillsynsmyndighet. Skolöverstyrelsen har högsta tillsynen över undervisningen av psykiskt utvecklingsstörda och därmed sammanhäng- ande omsorger om dem. Skolöverstyrelsen är huvudtillsynsmyndighet för Särskolor, inackorderingshem för särskolelever och elevhem. I medicinskt hänseende står särskolverksamheten under tillsyn av socialstyrelsen. På re- geringsnivå handläggs ärenden rörande särskolan inom socialdepartementet.

Statsbidrag rekvireras årligen i efterskott. Beslut om statsbidrag meddelas av skolöverstyrelsen, som också betalar ut förskott på lönebidragen for lö- pande redovisningsår med 50 procent av det belopp huvudmannen uppburit för närmast föregående redovisningsår.

Rekvisition av statsbidrag till sjukvårdskostnader och resekostnader inges till skolöverstyrelsen som efter granskning också utbetalar bidragen.

8.4 Bearbetning av statsbidraget till särskolan redovis- ningsåren 1971/72 och 1972/73

8.4.1 Metodbeskrivning m. m.

Tänkbara fördelningsenheter vid statsbidragsgivning i ett neutralt statsbi- dragssystem är i första hand elever, lärarveckotimmar, klasser och skolen- heter. För särskolans del medger inte undersökningsmaterialet att man i ana- lysen använder sig av lärarveckotimmar eller klasser som fördelningsenhet. Att använda statsbidrag per skolenhet bereder stora beräkningstekniska pro- blem som inte ger motsvarande utdelning.

För särskolans del har undersökningen bl. a. syftat till att förklara varför elevbidraget varierar så starkt mellan skolhuvudmännen. Eftersom mer full- ständiga analyser ställer stora krav inte bara på undersökningsdata utan också på mätmetoder har syftet formulerats på följande sätt: Vilket samband har ett antal erfarenhetsmässigt valda undersökningsfaktorer med variationerna i statsbidrag per elev?

Vid val av undersökningsfaktorer utgör grundmaterialet, statsbidrags- rekvisitionerna, en begränsning för vilka faktorer som är möjliga att väl- ja. Dessutom måste sådana faktorer väljas för vilka det är rimligt att anta att ett samband med elevbidraget kan råda.

Gjorda överväganden har resulterat i val av de faktorer som framgår av följande modell.

Undersökningsfaktor Samband Undersökningsobjekt

Vikariekostnader

Elevkostnad (statsbidrag per elev)

l Fördelning mellan __| skolformerna inom | särskolan hos en och : samma huvudman __________ J

I likhet med för vår grundskolundersökning fanns även för särskdans del uppgifter om Vikariekostnader lätt tillgängliga för undersökning. De: visade sig emellertid att vikariekostnadernas andel av de totala lönekostnaderna var obetydlig, under tre procent.

För att belysa resursinsatsen undersöktes lärartätheten, som därviilag ut- trycktes som elever per lärartjänst.

För att få en belysning av vilken effekt lönekostnadsspridningen mellan huvudmännen hade på statsbidraget undersöktes faktorn statsbic'rag per tjänst. Därvid behandlades särskolan som en enhet oberoende av att Jen be- står av flera skolformer. Ett begränsat försök att uppskatta fördelningen mel- lan skolformerna hos en och samma huvudman och de konsekvenzer som blir följden därav har också gjorts.

Klasstorlekens betydelse gick inte att undersöka med de data som örelåg. En sådan undersökning är inte heller lika meningsfull eftersom utdervis- ningen i särskolan i stor utsträckning har karaktär av olika former lV spe- cialundervisning och särskild undervisning.

Vid kostnadsjämförelsen har skillnader på grund av ortsgrupperirgen re- ducerats genom att alla lönebidrag i ortsgrupp 5 omräknats till ortsgupp 4.

8.4.2 Statsbidrag per elev

Enligt bidragskungörelsen härleds storleken av statsbidragen till säskolan ur de förhållanden som råder vid vårterminens början. 1 de följande beräk- ningarna har i brist på uppgift om elevantalet vid vårterminens bötan an- vänts det elevuppgiftsmaterial som insamlas av skolöverstyrelsen om gäller elevantalet den 1 maj varje år.

Tabell 106 Statsbidrag per elev hos olika huvudmän 1971/72 och 1972/73, kronor.

Huvud- Ortsgruppsjusterat Statsbidrag per Avvikelse från riks— man statsbidrag elev genomsnittet 1971/72 1972/73 1971/72 1972/73 1971/72 1972/73

1 2 3 4 5 6 7 AB 12 868 412 15 184 640 6 930 8 030 + 331 + 560 C 1 850 800 2 114 805 6 338 6 866 — 261 — 604 D 2 359 965 2 716267 5425 6 173 — 1 174 — 1 297 E 3 581 611 4 433 857 6 477 7 698 — 122 + 228 F 2 997 372 3 497 487 5 742 6 624 — 857 — 846 G 1 601 178 1 832 791 7 148 7 934 + 549 + 464 H 1768 648 2 280151 4 968 6129 — 1631 — 1341 1 776 874 868 063 7 261 8 858 + 622 + 1 388 K 1 425 862 1 726 490 5 892 6 565 — 707 — 905 L 3 795 549 4 243 886 7 257 7 859 + 658 + 389 M 4 830 843 5 878 923 7 692 9 101 + 1 093 + 1 631 Mat" 2 963 545 3 537 606 8 142 9 384 + 1 543 + 1 914 N 1 661 584 1 910715 6 042 6 999 — 557 — 471 0 5 418 025 6 255 792 6 220 6 243 - 379 — 1 227 P 1 844 119 2 636 781 5 727 6 308 — 872 — 1 162 R 4 135 150 4 836 243 5 950 8 714 — 649 + 1 244 S 2 030 991 2 496 695 5 657 6 784 — 942 — 686 T 1 752 970 2 196 562 6 374 6 636 — 225 — 834 U 2 515 803 2 950 644 6518 7 110 — 81 - 360 W 1974 442 2 318 571 5 351 5 991 — 1 248 — 1479 X 3 626 793 4 470 932 7 603 8 871 + 1 004 + 1 401 Y 2 944 244 3 005 998 6 691 6 437 + 92 — 1 033 Z 1 328 403 1 517 200 7 066 8 476 + 467 + 1 006 AC 3 944 748 3 827 715 9 006 8 680 + 2 407 + 1 210 BD 2 575 471 2 969 514 6 359 7 442 — 240 — 28

Summa 76 573 402 89 708 328 — — — — Riks— genom- snitt — — 6 599 7 470 — — ”Malmö

Statsbidraget per elev ökade från i genomsnitt 6 599 kronor 1971/72 till 7 470 kronor 1972/73. Det är en ökning med 13,1 procent. En del av denna ökning kan förklaras genom generella löneökningar. Därtill kommer föränd- ringar i lärarnas löneklassplacering, förändringar i läraruppsättning m.m.; faktorer vars verkan är svår att kvantifiera utan ingående undersökningar.

Betydande regionala variationer i statsbidrag per elev förekommer mellan huvudmännen. Skillnaden mellan högsta och lägsta statsbidrag per elev 1971/72 var 4 038 kronor men hade ett redovisningsår senare sjunkit till 3 393 kronor.

Motsvarande jämförelse när det gäller grundskolans statsbidrag redovis- ningsåret 1971/72 visar att variationsvidden där uppgick till cirka 1800 kronor. Särskolan hade alltså betydligt större variationer än vad grundskolan hade. Bidragen till grundskolan 1971/72 på länsnivå, dvs. det genomsnittliga statsbidraget per elev i kommunerna i ett län hade en variationsvidd på endast 600 kronor.

Totala antalet elever ökade mellan redovisningsåren med 406 vilket in- nebär en ökning med 3,5 procent. Ytterligare en del av statsbidragsökningen

kan således förklaras med en ökad skolorganisation som följd av ökat elev- antal. Hur stor ökningen av organisationen blir beror bl. a. på hur väl fyllda klasser och grupper är, skolenheternas fördelning på orter och utbyggnaden av skolledarorganisationen.

1 det följande presenteras den närmare belysningen av förhållandena 1971/72. Den har utförts avseende de i avsnitt 8.4.1 upptagna undersök- ningsfaktorerna, nämligen Vikariekostnader, lärartäthet, lärarlönekostnader och fördelning mellan skolformerna inom särskolan.

De tre undersökningsfaktorernas grad av samband med bidragsvariatio- nerna har mätts genom en speciell analys (multipel regressionsanalys).

Den utnyttjade metoden medger att man kan uttala sig om hur stor del av variationen i statsbidraget per elev som de olika faktorerna förklarar. Re- sultatet av bearbetningen redovisas i avsnitt 8.424 för samtliga undersök- ningsfaktorer.

8.4.2.1 Vikariekostnader

Enligt 105 bidragskungörelsen utgår i vissa fall statsbidrag till vikariekost- nader. De Vikariekostnader som inte ersätts av staten får huvudmannen själv stå för. Vikarieersättning utgår från staten till huvudmannen när

1 rektor, studierektor eller lärare varit tjänstledig för

a) sjukdom eller

b) med anledning av risk för överföring av smitta och när rektor, studierektor eller lärare varit tjänstledig under minst 30 dagar i följd för

a) studier eller

b) offentligt uppdrag med lägst B-avdrag eller åtnjutit tjänstledighet för uppdrag som

c) ledamot av riksdagen

d) ledamot av kyrkomötet

e) riksdagens revisor.

I tabell 107 redovisas storleken av vikariatersättningarna under 1971/72 totalt och utslaget per elev.

Tabell 107 Vikariekostnader och vikariekostnad per elev i reguljära särskolan 1971/72, kronor.

Huvudman Vikariekostnad Vikariekostnadens Vikariekostnad andel i procent av per elev hela statsbidraget

AB 305 843 2.33 165 C 52 895 2,86 181 D 40 966 1,74 94 E 102 479 2,86 185 F 51 733 1,73 99 G 47 923 2.99 214 H 4 271 0,24 12 I 22 102 2.84 207 K 43 203 3,03 179 L 123 554 3,26 236 M 161 637 3,35 257 Mat” 94 881 3,20 261 N 49 312 2,97 179 0 278 100 5,13 319 P 16 267 0,88 51 R 88 365 2,14 127 S 37 933 1,87 106 T 53 073 3,03 193 U 48 561 1,93 126 W 27 622 1,40 75 X 25 761 0,71 54 Y 157 648 5,35 358 2 62 924 4,62 335 AC 301 784 7,65 689 BD 41 992 1,58 104

Riket 2 240 829 2,91 193 ” Malmö

De mest vanliga tjänstledighetsorsakerna är ledighet för sjukdom och le- dighet för studier.

8.4.2.2 Lärartäthet

En av de faktorer som påverkar kostnadsbilden i skolsystemet är lärartät- heten uttryckt t. ex. i antal lärartjänster per klass eller per elev. Det är hu- vudsakligen olika bestämmelser om delningstal för bildande av klasser eller grupper som bestämmer lärartätheten.

Insatsen av specialundervisning och särskild undervisning inom särskolan inverkar också på lärartätheten. Dessa frågor belyses närmare i avsnitt 8.4.3.

Om alla klasser var lika stora och ingen gruppindelning förekom blev det mindre intressant att mäta lärartätheten, eftersom den då inte skulle variera. Delningstalen anger vid vilket elevantal man får bilda en ny klass eller grupp. Detta regleras i 39 & omsorgsförordningen och i av skolöverstyrelsen utfa'r- dade anvisningar. Genomgående är bestämmelserna inom särskolan på detta område generösare än de som gäller för grundskolan. Det fordras t. ex. i all- mänhet ett lägre elevantal för att bilda en ny klass eller grupp. Detta är en anledning till att statsbidraget per elev är betydligt högre i särskolan än i grundskolan.

Det mått som i detta sammanhang använts för att beskriva lärartätheten är elever per lärartjänst med undantag för skolledartjänsterna. Det använda måttet hör inte till de traditionella. Mer utnyttjat brukar däremot lärarvecko- timmar per elev vara. Materialet för särskolan medgav dock inte att man använde detta,

Tabell 108 visar lärartätheten uttryckt i antalet elever per lärartjänst.

Tabell 108 lärartätheten i reguljära särskolan beräknad som antalet elever per lä- rartjänst läsåret 1971/72.

Län Elever Tjänster Elever per tjänst ] 2 3 4 AB 1 857 326 5.70 C 292 46 6,35 D 435 57 763 E 553 89 6,21 F 522 77 6,78 G 224 37 6,05 H 356 47 7,57 1 107 19 5,63 K 242 36 6.72 L 523 91 5,75 M 628 116 5,41 Ma” 364 69 5,28 N 275 41 6,71 0 871 140 6,22 P 322 49 6.57 R 695 112 6,21 S 359 56 6,41 T 275 48 5.73 U 386 61 6,33 W 369 50 7,38 X 477 96 4,97 Y 440 71 6,20 Z 188 31 6,05 AC 438 89 4,92 BD 405 71 5,70

Riket 11 603 1 925 6.02 ” Malmö

8.423 Lönekostnaden per lärartjänst

En annan faktor som påverkar kostnadsbilden i skolsystemet är lönekost- naden per lärartjänst. Denna kan av flera skäl variera från huvudman till huvudman. Till sådana skäl räknas bl. a. variationeri undervisningsskyldig- het, behörighet, tjänsteålder och lönetillägg.

Detta innebär att lönekostnaderna för en likartad läraruppsättning (antal lärare, deras fördelning på kategorier, undervisningens organisation etc.) kan variera från huvudman till huvudman. Följden blir även att den genomsnitt- liga lönesumman per tjänst varierar. Om man räknar ut ett genomsnittligt lönebelopp hos varje huvudman med uppgifter om antal tjänster i olika lö— neklasser med rekvisitionerna som underlag får man en uppställning som i tabell 109.

Tabell 109 Genomsnittlig lärarlönekostnad per tjänst i reguljära särskolan efter hu- vudman 1971/72, kronor.

Län Lärarlönekostnad

w 37 524 38 200 38 487 37 253 37 017 38 717 35 208 37 973 38 138 39 343 37 762 38 623 39 533 37 552 36 452 35 919 35 839 36 469 37 849 37 097 36 723 35 787 36 770 AC 38 223 Bl) 36 159

Riket 37 419

ZZFR—IOTWUÖ> &

NKXgCémwaZ

” Malmö

84.24 Samband mellan vikariekostnad, lärartäthet, lärarlönekost- nad och variationer i statsbidrag per elev

Den i avsnitt 8.4.1 nämnda undersökningsmetoden är en stegvis bearbetning så utformad att det första steget utgörs av den undersökningsfaktor som får det högsta förklaringsvärdet. Det andra steget innebär att den undersöknings- faktor som har det näst högsta förklaringsvärdet hänförs dit, och så vidare. Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i följande tablå.

Undersökningsvariabel Förklarad andel av variation i statsbidrag per elev, procent

Lärartäthet 80 Vikariekostnad 8 Lärarlönekostnad 4

Summa förklaringsvärde 92

Resultatet ger vid handen att lärartätheten är den helt dominerande fak- torn. Den förklarade 80 procent av variationen i statsbidrag per elev. De öv- riga två undersökta faktorerna förklarade åtta respektive fyra procent av va- riationen. Som inte förklarad andel återstod åtta procent, vilka får tillskrivas inte beaktade faktorer och slumpinflytande.

8.4.3 Variationer istatsbidrag per elev i olika skolformer inom särskolan 1971 / 72 och Specialundervisningens betyde/se

8.4.3.l Variationer i statsbidrag per elev i olika skolformer

I det föregående har redovisats hur statsbidragen per elev varierar mellan huvudmännen. Därvid har man utgått från särskolan som en enhet och inte tagit hänsyn till de olika skolformerna förskola, grundsärskola, träningsskola, yrkesskola och särskild undervisning. Då man även har intresse av att veta hur statsbidragen fördelas på dessa olika skolformer har en paniell under- sökning därav företagits. Av undersökningstekniska skäl har det inte varit möjligt att belysa förhållandena i samtliga län. Därför har sju län utvalts för ett närmare studium. ] dessa län undervisades 2 879 elever vilket motsvarar 24 procent av alla elever i särskolan.

Varken av statsbidragsrekvisitionerna eller av skolöverstyrelsens beslut framgår alltid entydigt inom vilken skolform en lärare tjänstgjort. ] första hand redovisas lärarnas löneklassplacering och tjänstebenämning (lärare i kunskapsämne, yrkeslärare etc.). Det är emellertid inte ovanligt att en och samma lärare tjänstgör inom olika skolformer. Detta är särskilt vanligt vid större särskolor. En särskollärare kan t. ex., utom att vara klasslärare i grund- särskola, även helt eller delvis tjänstgöra som teorilärare i träningsskola. Öv- ningslärarnas tjänstgöring är vanligtvis förlagd till alla skolformer utom för- skola.

Med hänsyn till berörda förhållanden är det inte möjligt att enbart med statsbidragsrekvisitionerna som grund fördela statsbidraget mellan skolfor- merna helt i enlighet med de faktiska förhållandena under 1971/ 72. Några uppgifter som skulle underlätta en fördelning finns inte heller i huvudmän- nens redovisningar.

Tabell 110 Fördelning av statsbidrag per elev på skolformerna i särskolan för sju län 1971/72, kronor.

Län Statsbidrag per elev i Förskola Grundsär- Tränings- Yrkes- Särskild Särskolan Fördelad skola skola skola undervis— som skolledarr- ning helhet kostnad

Uppsala län 2 087 8 251 10 362 2 865 2 693 6 338 418 Kalmar län 4 287 7 155 5 903 1 761 2 184 4 968 542 Malmöhus län 6 631 10 790 8 599 7 576 3 125 7 692 564 Värmlands län 1 779 7 145 6 832 5 277 1 856 5 657 383 Orebro län 4 735 8 077 4 004 8 421 ” 6 366 335 Västmanlands län 4 708 7 855 7 249 5 521 672 6 518 672 Västernorrlands län 5 075 8 658 7 759 6 563 955 6 691 743 Genomsnitt 4 185 8 275 7 244 5 426 c 2 000 6 318 522

” Ej framräknat

Variationerna i tabell 110 kommenteras dels utifrån jämförelser mellan oli- ka skolformer, dels utifrån jämförelser mellan samma skolform i olika lands- tingskommuner.

Till grundsärskolan utgick det högsta bidraget per elev med ett genomsnitt för de sju länen på 8 275 kronor. Lönekostnaderna för lärarkategorierna i grundsärskolan är förhållandevis höga. Behovet av specialundervisning är

genomgående stört, varför lärartätheten blir relativt hög. Variationerna mel- lan de olika länen torde huvudsakligen bero på Specialundervisningens skif- tande omfattning.

Till träningsskolan utgick i genomsnitt 7 244 kronor per elev i statsbidrag. Träningsskolans lärare är något lägre lönegradsplacerade än grundsärskolans lärare. Träningsskolan är en relativt ny skolform som införts efter omsorgs- lagens tillkomst 1968. Den har i praktiken utformats olika beroende på ele— vernas starkt varierande förutsättningar för undervisning. l llera av de un- dersökta länen har det varit svårt att i detalj redovisa alla Iärarinsatser som ingår i träningsskolan. I några fall har t. ex. övningslärare, som red0visats i grundsärskolan, tjänstgjort även i träningsskolan. Endast i ett län (Uppsala) synes alla lärarlönekostnader som belastar skolformen ha kunnat redovisas, vilket kan förklara den höga elevkostnaden där.

Det genomsnittliga statsbidraget till yrkesskolan var förhållandevis lågt, 5 426 kronor per elev. Spridningen var avsevärd bland de sju länen. En känd faktor medverkade för Uppsala läns del till det låga genomsnittet. Sålunda undervisades ett antal vid omsorgsstyrelsen i Uppsala län förtecknade yr- keselever inom primärkommunal gymnasieskola till vilken statsbidrag utgår direkt till primärkommunen enligt andra bestämmelser. Dessa elever var medräknade i särskolans elevstatistik men undervisades alltså utanför sär- skolans organisation. Över huvud taget är yrkesskolan olika i utformning och omfattning över hela landet.

Förskolan är den för staten minst kostnadskrävande formen av undervis- ning inom särskolan. Statsbidraget varierade kraftigt inom den undersökta gruppen av län. En förklaring till den låga Statsbidragsnivån är förskollärarnas relativt låga lönegradsplacering kombinerad med hög tjänstgöringsskyldig- het. Lärartätheten i förskolan är dessutom låg ijämförelse med andra skol- former i särskolan. 1 de län som redovisade särskilt låga statsbidrag var ett stort antal barn integrerade i primärkommunala barnstugor, varvid statsbi- drag för deras del utgick i form av driftbidrag till primärkommunen.

Det tillämpade redovisningssystemet för elevantal och använd lärartid för särskild undervisning synes inte ge rättvis överensstämmelse i vissa län. An- talet elever som får särskild undervisning kan variera kraftigt under ett och samma läsår. Lärarinsatserna kommer därför också att variera. Ett genom- snitt på cirka 2 000 kronor per elev och år synes normalt. För lärares resor i samband med särskild undervisning har utgått statsbidrag till endast ett län, vilket torde innebära att huvudmännen i regel inte uppmärksammat möjligheten att erhålla statsbidrag härför.

8.432 Specialundervisningens betydelse

Utmärkande för eleverna i särskolans olika skolformer är bl. a. att de i stor utsträckning har behov av individuell undervisning som komplement till un- dervisningen i klass. Detta behov tillgodoses genom specialundervisning, en- ligt bestämmelser i 3ä omsorgslagen. Specialundervisning anordnas enligt de anvisningar som meddelats av skolöverstyrelsen.

Av dessa framgår att specialundervisningen kan vara antingen undervis- ning i specialklass eller klinik eller också ske i form av särskild Stödunder-

visning, särskild observationsundervisning, särskild specialundervisning för elever med synsvårigheter, talsvårigheter, läs- och skrivsvårigheter eller hör- selsvårigheter. Antalet veckotimmar som får anslås för särskild specialun- dervisning finns angivet per elev och undervisningsform enligt ovan. Det är inte ovanligt att en elev behöver flera former av särskild specialunder- visning. En elev kan t. ex. behöva hjälp för både talsvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter, varvid antalet veckotimmar för särskild specialundervis- ning ökar_ Länsskolnämnd kan dessutom medge ett högre veckotimtal för specialundervisning än vad som anges i anvisningarna. Bestämmelsernas flexibilitet medger alltså att individuella behov väl kan tillgodoses.

Av de redovisningar rörande särskolundervisningen som årligen inges av huvudmännen till skolöverstyrelsen framgår inte hur stort antalet lärartim- mar är som använts för specialundervisning. Statistiken utvisar endast att 6 256 elever deltog fördelade på de olika formerna av särskild specialunder- visning. Hur många veckotimmar var och en undervisades och under hur stor del av läsåret de deltog framgår ej. Det bör samtidigt uppmärksammas att en och samma elev kan ha fått undervisning inom flera områden och därigenom redovisats flera gånger. Omfattningen av specialundervisningen var dock betydande. Det finns skäl anta att Specialundervisningens relativa omfattning hos olika huvudmän varierar. Detta kan tolkas så att behoven av specialundervisning varierar men också att man bedömer elevernas behov något olika vid olika särskolor och länsskolnämnder.

8.5 Sammanfattning

I föreliggande undersökning redovisas statens del av driftkostnaderna för lan- dets särskolor under läsåren 1971/72 och 1972/73. Det förstnämnda läsårets statsbidrag har analyserats närmare.

Driftbidraget utgår i form av bidrag till löner åt skolledare och lärare. Det utgörs främst av ett belopp motsvarande 95 procent av bidragsunderlaget. Dessutom utgår bidrag till allmän arbetsgivaravgift och till försäkring för till- läggspension samt ersättning för vissa rese- och sjukvårdskostnader.

Statsbidragsberättigade skolledar- och lärartjänster förekommer vid olika typer av särskolor. Den reguljära särskolan har den största omfattningen. Den motsvarar i princip förskola, grundskola och gymnasieskola. Huvudman för den reguljära särskolan är landsting eller kommun som inte tillhör landsting. Specialsärskolorna (fyra stycken) är avsedda för särskolelever med anpass- ningssvårigheter. De har landstingskommun som huvudman men har ett elevområde som sträcker sig över landstingets gränser. Vid specia/sjukhusjör psykiskt utvecklingsstörda och vid vissa riksanstalter/'är psykiskt utvecklingsstör- da förekommer särskolundervisning med statsbidragsberättigade tjänster.

Statsbidraget till den reguljära särskolan exklusive ATP-avgift m. m. ut- gjorde för läsåret 1971/72 cirka 77 Mkr. Läsåret 1972/ 73 var statsbidraget cirka 90 Mkr. Ökningen mellan de båda läsåren förklaras dels av höjda löner enligt avtal, dels av en pågående utbyggnad av särskolan, vilken under de berörda läsåren inte var fullt utbyggd i enlighet med 1968 års omsorgslag. Enligt skolöverstyrelsens statistik fanns 11 603 elever i särskolan år 1972. 1973 utgjorde antalet 12009.

Vid analys av statsbidragen har som jämförelsetal valts statsbidraget per elev. Elevbidraget har räknats ut för samtliga huvudmän under de berörda läsåren. Härvid har bidragen räknats om till ortsgrupp 4. Riksgenomsnittet av elevbidraget för läsåret 1971/72 var 6 599 kronor med en skillnad mellan högsta och lägsta värde på drygt 4000 kronor. Läsåret 1972/ 73 var riks- genomsnittet 7470 kronor och motsvarande skillnad cirka 3400 kronor. Statsbidraget till särskolan var betydligt högre omräknat per elev än mot- svarande driftbidrag till grundskolan (jfr kapitel 6).

En betydande variation mellan de olika huvudmännen föreligger. För att förklara hur dessa variationer uppstått har vi undersökt tre faktorer som an- tagits ha inverkat. De tre faktorerna är Vikariekostnader, lärartäthet och lä- rarlönekostnader. Resultatet av undersökningen visade att faktorn lärartäthet förklarade 80 procent av variationen i statsbidrag per elev mellan olika län. Faktorerna vikariekostnad och lärarlönekostnad förklarade enligt samma un- dersökning åtta respektive fyra procent av variationen.

Vid en bedömning av vikariekostnadernas inverkan är det viktigt att ob- servera att det rör sig om små belopp i förhållande till det totala statsbidraget.

Bland de undersökta faktorerna har alltså lärartätheten den högsta över- ensstämmelsen med variationerna i elevkostnaderna. Lärartätheten beror på den för varje län, i förekommande fall primärkommun, och läsår av länsskolnämnden fastställda skolorganisationen. Denna grundas på det ak- tuella elevunderlaget och följer de anvisningar rörande organisationen som skolöverstyrelsen meddelat. Underlag för lärartjänster blir de klasser och grupper som anordnas samt behovet av specialundervisning och särskild undervisning. Specialundervisningen är generellt sett omfattande i särskolan, men varierar mellan olika huvudmän. Ett förhållande som påverkar lärar- tätheten är om ett läns särskolverksamhet är uppdelad på ett flertal små skolenheter eller är koncentrerad till fåtal större skolenheter. len stor särskola kan lärarna arbeta med ett större antal elever, och antalet klasslärare blir mindre än om samma antal elever fördelas på flera mindre skolenheter.

Lärarlönekostnaderna — uttryckta som lönekostnad per tjänst — har en låg överensstämmelse med variationerna i elevkostnaderna. Skillnaden mellan högsta och lägsta lönekostnad per tjänst var endast 4 325 kronor, vilket tyder på att sådana faktorer som påverkar lönekostnaderna, t. ex. olika löneklass- placering. olika behörighet och skillnader i undervisningsskyldighet inte nämnvärt påverkar variationerna i elevkostnaderna.

Lönekostnaderna i grundskolan läsåren 1970/ 71 och 1971/ 72 har redovi- sats i kapitel 6. Det visade sig därvid att dessa inte varierade nämnvärt mellan olika kommuner. Samma förhållande synes gälla även för särskolan.

En annan del av undersökningen har avsett elevkostnadernas fördelning mellan olika skolformer inom särskolan. Sju län har undersökts i detta av- seende.

I genomsnitt var elevkostnaden i grundsärskolan högst med 8 275 kronor. Det beror på relativt höga lärarlönekostnader och hög lärartäthet. Variatio- nerna mellan länen var på ett undantag när inte särskilt stora.

Elevkostnaden i träningsskolan var lägre än i grundsärskolan och utgjorde 7 244 kronor. Detta förklaras av att lärarna i träningsskolan i regel är lägre lönegradsplacerade än lärarna i grundsärskolan. Stora variationer mellan hu- vudmännen redovisas. Förhållandet synes till viss del bero på brist på till-

förlitliga uppgifter i underlagsmaterialet. En bidragande orsak är specialun- dervisningens olika omfattning och utformning hos skilda huvudmän.

Den genomsnittliga elevkostnaden i yrkesskolan var 5 426 kronor. Genomsnittet var förhållandevis lågt. Det berodde främst på att i några län undervisades en del yrkesskolelever i den vanliga gymnasieskolan varvid statsbidrag utgick i annan ordning. Eleverna redovisades trots detta i sär- skolans elevstatistik.

Man kan konstatera att statsbidraget varierar starkt mellan olika huvud- män. Detta förhållande sammanhänger ytterst med särskolans mål och or- ganisation med stark tonvikt på en individinriktad undervisning. Verksam- heten regleras visserligen av generellt gällande regler och anvisningar men dessa synes medge större rörlighet i tillämpningen än motsvarande regel- system fört. ex. grundskolan. En naturlig följd blir att variationer i bl. a. lä- rartäthet kan uppstå. Graden av lärartäthet påverkar i hög grad statsbidragets storlek. Variationerna finns mellan olika skolor och skolformer men blir mer markerade mellan olika huvudmän.

Trots att variationerna sålunda i stor utsträckning kan tekniskt förklaras kvarstår det faktum att skillnaderna mellan de högsta och lägsta elevbidragen vid ett i stort sett lika elevantal är påtagligt stora. Det kan därför ifrågasättas om elevernas behov av undervisning får bedömas så olika att dessa stora variationer uppstår. Variationerna kan naturligtvis till en del förklaras av att särskolan befinner sig i en utbyggnadsperiod. lnom några år kan man troligen räkna med att en viss stabilisering inträtt när det gäller särskolans organi- sation och resursbehov. Detta skulle då kunna innebära en viss utjämning i statsbidraget per elev mellan de olika skolhuvudmännen. Utvecklingen mellan läsåren 1971/72 och 1972/73 synes bestyrka det antagandet.

Klan är emellertid att de nu rådande variationerna i statsbidragen mellan de olika huvudmännen försvårar konstruktionen av ett nytt statsbidrag, som inte längre är relaterat till något bestämt resursslag.

9. Kostnader och intäkter i specialskolan

9.1. Allmänt om specialskolan

Undervisningen i specialskolan är enligt skollagen avsedd för barn, som på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskola.

I specialskolan för synskadade går såväl elever med vissa synrester som gravt synskadade och blinda. 1 specialskolan för hörsel- och talskadade går såväl elever med vissa hörselrester som vissa gravt hörselskadade och döva. Där går dessutom en liten grupp barn som av annan orsak än dövhet har så gravt hämmad språk- och talutveckling att särskild skolplacering och behandling är nödvändig. 1 det följande används i huvudsak benämningarna synskadade och blinda respektive hörselskadade och döva på Specialskolans elever.

Även psykiskt utvecklingsstörda som på grund av syn- eller hörselskada inte kan följa undervisningen i särskola skall enligt omsorgslagen meddelas undervisning i specialskolan.

Enligt skollagen svarar staten för undervisningen i specialskolan.

Specialskolans elever får undervisning i någon av följande former

El specialskola: skola specialiserad för undervisning m. m. av gravt syn- och hörselskadade barn, El extern klass klass tillhörande specialskolan för hörselskadade barn

(filialklass) placerad i vanlig grundskola eller klass tillhörande spe- cialskola för synskadade barn placerad i vanlig grund- skola, El individuell specialskolelev integrerad i vanlig klass i grundskolan. integrering:

Undervisning av elever i externa klasser och i filialklasser står under ledning av någon av specialskolorna. individuellt integrerade elever går i grundskolan med visst stöd från specialskolan.

9. l . ] Specialskolans organisation

För specialskolan gäller skollagen samt specialskolförordningen som i långa stycken hänvisar till skolförordningen. Samma läroplan gäller för special- skolan som för grundskolan. Specialskolan har dock egen timplan som skiljer sig från grundskolans med avseende på veckotimtal och ämnen. Skolöver- styrelsen fastställer med anledning härav sådana delar av läroplanen för specialskolan, som innefattar nödvändiga ändringar och tillägg med anled- ning av elevernas handikapp.

Specialskolan har tioårig skolplikt.

Undervisningen av synskadade och blinda samt hörselskadade och döva elever kräver särskilda metoder och hjälpmedel. Kravet på åskådlighet liksom den starkt individualiserade metodiken gör det nödvändigt med små klasser och riklig tillgång till resurstimmar. Erforderlig lärotid utan ytterligare för- längning av skolgången än det tionde skolåret har uppnåtts genom viss ökning av antalet veckotimmar framför allt inom lågstadiets timplan.

Tabell lll Specialskolan. Årskurser och stadier.

Stadium Årskurs Synskadade Hörsel-och elever talskadade elever Lågstadium l— 3 l— 4 Mellanstadium 4— 7 5— 7 Högstadium 8—10 8—10

Antalet veckotimmar är i årskurserna ], 2, 3, 8 och 9 högre i specialskolan än i grundskolan.

Tabell 112 Specialskolan. Elevveckotimmar.

Årskurs Elevveckotimmar

Specialskolan Grundskolan Synskadade Hörsel-och elever talskadade

elever

1 23 26 20 2 25 28 24 3 32 32 30 4 34 34 34 5— 7 35 35 35 8—10 36 _ 36 35”

” årskurs 8—9.

Genomgående har specialskolan för synskadade ett större inslag av sådana ämnen som avser att ge anpassning till synskadan och öka elevemas möj- lighet till självständighet och säkerhet. Specialskolan för hörselskadade har en ökning av timantalet huvudsakligen i ämnet svenska, där den nödvändiga uppbyggnaden av språk och språklig kommunikation med såväl hörande som hörselskadade och döva skall hinna genomföras under skoltiden.

Högstadiet har något mer fullständig överensstämmelse med grurdskolan i fråga om veckotimmar och ämnen.

9.1.2. Specialskolans administration

Ledningen av varje skolenhet utövas av en styrelse och rektor enligt be- stämmelser som regeringen meddelar. Närmast under regeringen utövas högsta inseendet över specialskolan av skolöverstyrelsen. Länsskolnämnden har det regionala statliga inseendet över specialskolan.

Skolenhet av specialskolan vid vilken psykiskt utvecklingsstörda barn undervisas står i medicinskt avseende under tillsyn av socialstyrelsen.

9.1.3. Specialskolans omfattning

I landet finns nio specialskolor som läsåret 1973/74 undervisade 760 elever varav 175 vid specialskolan för synskadade och 585 vid specialskolan för hörselskadade.

Flera av skolenheterna inom specialskolan är unika var i sitt slag. Vid Ekeskolan i Örebro undervisas gravt synskadade elever med tilläggshan- dikapp, i första hand psykisk utvecklingsstörning. Vid Åsbackaskolan i Gnesta undervisas gravt hörselskadade elever på grundsärskolnivå. Hälls- boskolan i Sigtuna är utrednings- och behandlingsenhet för hörselskadade med tilläggshandikapp och landets enda centrala skola för gravt talskadade hörande elever med normal intellektuell utveckling.

Övriga skolenheterjämte till dessa knutna externa klasser eller filialklasser är vanliga grundskolor för syn- och hörselskadade barn med centraliserade högstadier för hörselskadade vid Birgittaskolan i Örebro och för synskadade vid Tomtebodaskolan i Solna samt Ekeskolan i Örebro. En försöksverk- samhet med decentraliserade högstadier för hörselskadade elever pågår vid Manillaskolan. Vänerskolan och Östervångsskolan.

Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Hällsboskolan och Åsbackaskolan är riks- skolor.

Specialskolan för hörselskadade var fram till januari 1975 indelad i fyra upptagningsområden, ett för varje skola utom Birgittaskolan i Örebro som var riksskola. Enligt Kungl Maj:ts kungörelse (197411098) har Birgittaskolan ett eget upptagningsområde och landet är numera indelat i fem upptag- ningsområden.

Tabell 113 Specialskolan. Skolenheter, upptagningsområden samt antal elever läs- året 1973/74.

Skola Skolort, län

Tomtebodaskolan Solna. AB Ekeskolan Orebro. T

Birgittaskolan Orebro. T Kristinaskolan Härnösand, Y Manillaskolan Stockholm. AB Vänerskolan Vänersborg. P Ostervångsskolan Lund, M Åsbackaskolan Gnesta. D

Hällsboskolan Sigtuna. AB

Elevgrupp Upptagnings- invånare Antal område elever

synskadade hela riket 8 147 093 124

synskadade hela riket 8 147 093 51 med ytterli- gare handikapp hörselskadade hela riket 8 147 093 167

hörselskadade X. Y. Z. AC ] 194 850 55 och BD län hörselskadade AB. C. D. E. 1. 2 934 437 140 U och W län hörselskadade N, O. P. R. S 2 138 248 91 och T län hörselskadade F. G. H. K. L 1 879 558 82 och M län hörselskadade hela riket 8 147 093 24 med ytterli- gare handikapp hörselskadade hela riket 8 147 093 26 med ytterli- gare handikapp. talskadade

Anmärkning. i elevtalet för Ekeskolan ingår inte eleveri förskola och träningsskola. ] elevtalet för Hällsboskolan ingår inte elever i förskola.

Tabell 114 Specialskolan. Upptagningsområden för specialskolan för hörselskadade från januari 1975.

Skola Upptagnings— invånare Skolort. län område

Birgittaskolan D. E. S. T. U 1 694 086 Orebro. T och W län Kristinaskolan X. Y. Z. AC 1 194 850 Härnösand. Y och BD län Manillaskolan AB. C och 1 län 1 767 265 Stockholm. AB Vänerskolan F. N. O. P 1 929 387 Vänersborg. P och R län Ostervångsskolan G. H. K. L 1 561 505 Lund. M och M län

Specialskolans elever är en liten grupp inom det svenska skolväsendet. Gruppen har under lång tid varit i stort sett oförändrad i storlek. inom varje årskurs skolpliktiga elever är cirka 0,5 promille gravt hörselskadade (döva) och cirka 0,25 promille gravt synskadade (blinda). Det totala antalet elever med gravt hämmad språk- och talutveckling av annan orsak än dövhet som fullgjorde sin skolgång vid specialskolan var 21 läsåret 1973/74. Medi- cinska och tekniska framsteg har varit en förutsättning för integrerings- strävandena och har gjort det möjligt för vissa hörsel- och synskadade elever att undervisas i vanlig grundskola. Samma utveckling har möjliggjort skol- gång i specialskola även för barn med svårare skador, t. ex. något slag av till- läggshandikapp. Detta torde vara en av anledningarna till att Specialskolans elevantal förblivit relativt oförändrat.

9.1 .4 H uvudmannaskapet _ för specialskolan

Huvudmannaskapet för undervisningen av synskadade och hörselskadade är uppdelat. i princip svarar specialskolan för undervisningen av de svårast handikappade och grundskolan för de mindre gravt skadade. Enligt skollagen sörjer staten för undervisning i specialskolan av barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan. Bestäm- melsen ger en något flytande gräns. Ett flertal utredningar har framhållit angelägenheten av att man i utbildningen av de handikappade eleverna strävar efter att föra eleverna in i samhället och att stärka deras samhörighet med detta. Ett led i denna strävan har varit att i möjligaste mån placera handikappade elever i den vanliga grundskolan. Då så ansetts möjligt har även specialskolklasser lokalmässigt integrerats i grundskoleenheter.

Det väsentliga skälet för det statliga huvudmannaskapet för specialskolan torde vara en kvantitetsfråga För hela landet behövs endast ett fåtal spe- cialskolenheter. Det har ansetts rationellt att samla dessa få skolenheter under en huvudman. staten. Ekonomiska skäl har säkerligen också haft stor inverkan på beslutet.

Utredningen har i det tidigare nämnda betänkandet Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan bl. a. uppmärksammat huvudmannafrågan för specialskolan.

Hörsel- och synklasser liksom specialundervisning i andra former för barn med hörsel- och synsvårigheter inom grundskolan står under primärkom- munal ledning. Detsamma gäller gymnasieskolan i Örebro för gravt hör- selskadade.

Landstingskommunerna är huvudmän för särskolan. som också meddelar specialundervisning bl. a. åt elever med syn- och hörselsvårigheter. Särskilda hörselklasser finns på många håll inom särskolan. Landstingskommunerna är också huvudmän för hörselvården. vari ingår förskolverksamhet för hör- selskadade.

9.1 .5 Personal

Personalen vid specialskolan utgörs av rektorer. biträdande skolledare. lärare och andra tjänstemän samt annan personal. För varje läsår bestäms i vilken utsträckning icke ordinarie personal skall anställas. Denna fråga prövas av länsskolnämnden beträffande lärare och av skolöverstyrelsen beträffande annan personal.

Av tabell 123 framgår antal tjänster av skilda slag budgetåren 1972/73 och 1973/ 74.

9.1.5.1 Skolledarpersonal

Vid varje skolenhet finns en rektorstjänst. Dessutom finns av skolöver- styrelsen inrättade arvodestjänster som studierektor vid alla specialskolor utom Kristinaskolan. Vid Manillaskolan och Birgittaskolan finns två stu- dierektorstjänster, en för låg- och mellanstadierna och en för högstadiet. vid vardera skolan.

Vid Tomtebodaskolan finns en arvodestjänst som biträdande skolledare med uppgift att biträda med ledningen av de lägre årskurserna. Specialskolan saknar huvudlärare.

9.1.5.2 Lärarpersonal I specialskolan finns tjänster som

1 förstadielärare. 2 speciallärare med undervisning på företrädesvis lågstadiet. 3 speciallärare med undervisning på företrädesvis mellanstadiet och hög- stadiet. 4 lärare i gymnastik. musik. teckning. slöjd eller hemkunskap. 5—7 lärare i ett eller flera av följande ämnen på högstadiet. nämligen svenska. matematik. engelska. tyska. franska. religionskunskap. samhällskun- skap. historia. geografi. biologi. kemi och fysik och 8 lärare i följande ämnen på högstadiet. nämligen dels matematik och teknik. dels fysik och kemi.

Om lärare i maskinskrivning meddelar regeringen särskilda bestämmelser. Antalet ordinarie lärartjänster fastställs årligen av regeringen. Skolöver- styrelsen fördelar tjänsterna på de olika skolorna. Tilldelning av extra or- dinarie tjänster samt timlärartimmar sker genom beslut av länsskolnämn- derna sedan specialskolstyrelserna framlagt sina förslag till klassanordning för kommande läsår.

9.1.5.3 Övrig personal

Kuratorer. psykologer och medicinsk personal finns vid specialskolorna som vid övriga skolor men med större personaltäthet.

] fråga om tjänstgöringsskyldighet och åligganden för annan personal än rektor. biträdande skolledare. lärare. Skolläkare och skolsköterska gäller in- struktioner och andra föreskrifter som styrelsen för skolenheten fastställer. Skolöverstyrelsen meddelar allmänna bestämmelser om tjänstgöringsförhål- landen för vård- och ekonomipersonal.

Samtliga specialskolor för hörselskadade har tillgång till hörselingenjörer som svarar för utvecklingsarbetet och översyn av hörselapparaturen.

Några av de större skolorna har större behov av resurser för elevernas fritid än andra. De har därför tillförts fritidsassistenter och medel för fri- tidsverksamhet. lägerskolor m. m. )(

9.1.6. Den regionala stödverksamheten for synhandikappade

Till specialskolan för synskadade är knuten en konsulent- och reselärar- verksamhet. Denna stödverksamhet skall omfatta synskadade barn i för- skolåldern samt synskadade elever främst i grundskola och gymnasieskola. Landet är indelat i fem regioner:

Region Liin Huvudort ] Y. Z. AC. BD Umeå ll AB. C. ] Solna lll D. E. T. U. W. X Orebro N N O. P. R 5 Göteborg V F G. H. K L. M Växjö

Stödverksamheten står under ledning av styrelsen och rektorn för Tom- tebodaskolan i Solna.

Inom varje region skall finnas förskolkonsulent(er) och speciallärare/re- selärare.

Tabell 115 Specialskolan. Antal reselärare och konsulenter i den regionala stödverk- samheten budgetåren 1973/74 och 1974/75.

1973/74 1974/ 75

Förskolkonsulent 5 5 Synkonsulent 2 l Reselärare 8 10

9.1.7. Reselärare/ör synskadade psykiskt utvecklingsstörda barn

För ett femtiotal gravt psykiskt utvecklingsstörda barn med syn- och hör- selhandikapp. bl.a. tillhörande särskolans träningsskola eller särskilda un- dervisning. ges viss service genom reselärare från Ekeskolan.

9. 1 .8 Landstingens hörselvårdskonsu/enter

De flesta landstingsområden har en pedagogisk hörselvård. Denna verk- samhet leds från hörcentralen av en hörselvårdskonsulent. Landstingens hörselvårdskonsulenter ger råd och vägledning till föräldrar och lärare an- gående hörselskadade barn samt föreslår och utprövar lämpliga hörseltek- niska hjälpmedel och andra stödåtgärder. Hörselvårdskonsulenterna leder den uppsökande verksamhet som hemvägledarna (förskollärare med spe- ciallärarutbildning) bedriver för hörselskadade förskolbarn. Hörselvårdskon- sulenterna har ett nära samarbete med skolan.

9.1 .9 Läromedel

] princip används i specialskolan samma läromedel som i grundskolan.

En synskadad elev måste emellertid ha tillgång till läromedel i punktskrift eller som talbok om han skall kunna arbeta självständigt med dess uppgifter. Han behöver läromedlets illustrationer i reliefframställning eller i övrigt åskådliggjorda på ett sådant sätt att hans oskadda sinnesförnimmelser kan motta intryck. Gravt synskadade med vissa synrester behöver optiska hjälp- medel av avancerad art.

En väl fungerande teknisk apparatur är nödvändig för hörselskadade. Här avses inte endast hörseltekniska hjälpmedel utan också sådan apparatur som

används för t. ex. visuell kontroll av tal- och ljudbildning. Som särskilda läromedel behövs i övrigt först och främst språkinlärningsmateriel. språkligt förenklat material i de flesta ämnen samt riklig tillgång till bildmaterial av alla slag.

För framställning av läromedel för hörsel- och synskadade elever finns rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel.

Rikscentralen Vid Tomtebodaskolan svarar för framställning i punktskrift och på talband av läromedel dels för specialskolans egna elever. dels för ett ökande antal integrerade synskadade elever i olika skolformer. Budgetåret 1973/74 betjänade rikscentralen för synskadade omkring 250 gravt synska- dade elever i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola m. m. förutom ele- verna vid specialskolan och skolorna för vuxna synskadade samt ett antal synsvaga elever.

Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för hörselskadade vid Birgitta- skolan i Örebro har hittills bedrivits på försök. Under uppbyggnadsperioden har man prioriterat läromedel för hörselskadade på högstadiet. men även för övriga stadier framställer man och bearbetar materiel.

9.2. Kostnadsansvar

I tilläggsdirektiv (statsrådsprotokoll 1974-09-27) har utredningen fått i upp- drag att överväga "hur det framtida kostnadsansvaret bör fördelas mellan stat och kommun när det gäller de elever som i dag tillhör specialskolan”. Enligt tilläggsdirektiven bör staten även framdeles ta ett större kostnads- ansvar för specialskolans elever än för ungdomsskolans elever i allmänhet. men även kommunerna bör ha ett medansvar för dem. En lösning är då ett förändrat huvudmannaskap med särskilda statsbidragsregler. En annan möjlig lösning är att kommunerna erlägger ersättning till staten för spe- cialskolans elever t. ex. baserad på normerna för de nuvarande interkom- munala ersättningarna på skolområdet.

9.2.1. Specialskolan

Utredningens tidigare redovisningar av statsbidragssystemets roll i skolans regelsystem är inte utan vidare tillämpliga på specialskolan. För denna skol- form finns givetvis regelsystem för exempelvis anordnande av klasser. del- ningsbestämmelser. inrättande av tjänster. behörighetsfrågor. lönegrads- och löneklassplaceringar. Dessa system är i största möjliga utsträckning formade analogt med vad som gäller för ungdomsskolan i övrigt. För specialskolan som är en statlig skola är det emellertid inte fråga om statsbidrag i egentlig mening utan om full statlig kostnadstäckning genom statsanslag under åt- tonde huvudtiteln.

För specialskolan gäller i stor utsträckning också. att den bär ansvaret för elevernas boende samt för den medicinska och tekniska service som elevernas handikapp kräver.

9.2.2. Externa klasser och film/klasser

Kostnadsansvaret för filialklasser för gravt synskadade elever faller på re- spektive specialskolenhet. Skolöverstyrelsen har med vederbörande kom- mun slutit avtal om kostnadsansvaret. Avtalet har i stort sett samma lydelse som normalavtalet för externa klasser för hörselskadade (se nedan). Kom- munen bekostar bl.a. lokaler. Skolmåltider och vissa läromedel. Ledningen av extern klass för gravt hörselskadade utövas av styrelsen för den specialskolenhet som skolöverstyrelsen bestämmer. Kostnadsansvaret för externa klasser av specialskolan för hörselskadade delas mellan staten och den kommun i vilken extern klass anordnas. Enligt ett normalavtal som utarbetats i förhandlingar mellan statens för- handlingsnämnd. Svenska kommunförbundet samt Stockholms och Örebro kommuner i juni 1974 beslutar skolöverstyrelsen om inrättandet av externa klasser för varje läsår efter förslag från styrelsen för specialskolan och kom- munens skolstyrelse gemensamt. Specialskolenheten ställer lärare. kurator. psykolog och hörselteknisk expertis till de externa klassernas förfogande och svarar för speciellt för hörselskadade avpassade läromedel och under- visningsmateriel. för specialistvård och resor samt för särskilt anordnade Skolskjutsar. I förekommande fall svarar staten även för beklädnadsbidrag och ftckpengar. Kommunen tillhandahåller lokaler för extern klass och förser lärosalar och andra lokaler som används av hörselskadade elever med hör- selteknisk utrustning. Kommunen svarar för gängse läromedel. undervis- ningsmateriel. Skolmåltider och skolhälsovård. Kommunens kostnadsansvar inskränker sig till elever från den egna kommunen. För elever från annan kommun erlägger Specialskolenheten interkommunal ersättning.

9.3. Specialskolans kostnader

Specialskolans kostnader uppgick budgetåret 1973/74 till 52 Mkr varav 17 Mkr för specialskolan för synskadade och 35 Mkr för specialskolan för hörselskadade. I tabellerna 116 och 117 redovisas kostnaderna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 enligt riksstatens utgiftstitlar för respektive special- skolenhet.

Tabell 116 Specialskolan. Kostnader budgetåret 1972/73, kronor

Anslagspost Skola Tomteboda Eke Synskadade Birgitta Kristina Totalt Utbildningskostnader: Löner 5 439 567 5793 452 11 233119 6 375 035 2 121 785 Sjukvård. personal 10 720 6 046 16 766 5 841 I 975 Reseersättningar. personal 143 981 29 029 173 010 32 311 13 848 Lokalkostnader 1 289 619 784 693 2 074 312 I 428 878 280 521 Expenser 53 663 40 865 94 528 43 000 17 248 Ovriga utgifter: tvätt m.m. 15 728 12 000 27 728 46 648 7 521 vissa elevkostnader 457 688 400 418 858 106 I 220 811 153 603 fritidsverksamhet 17 155 13 983 31 138 101 037 16 000 information 1312 2619 3931 3487 216 Ersättning värme. el städning m. m. —6 594 —580 —7 174 — —2 353 Ersättning. kost åt personal —42 952 —39 462 —82 414 —48 008 —25 478 Försålda arbeten och produkter —275 —28 —303 — — Totalt 7 379 712 7 043 035 14 422 747 9 209 040 2 584 886 Utrustning m. m.: Läromedel 462 619 10 000 502 619 50 000 14 709 Hörsel— och tal- teknisk utrustning — 10 000 10 000 144 072 24 926 Inventarier. maskiner m. m. 40 000 129 833 169 833 190 000 18 617 Bibliotek 4 000 1 000 5 000 5 000 1 366 Undervisnings- o arbetsmateriel 50 336 21 000 71 336 60 000 14 000 Underhåll av hörapparater — 1 000 I 000 40 000 4 768 Totalt 586 955 172 833 759 788 489 072 78 386 Resor för elever 283 075 209 157 492 232 524234 148 540

Totalkostnad 8 249742 7 425 025 15 674767 10 232 346 2 811 812

SOU 1976: 10 Kostnader och intäkter i specialskolan 287 _. Hörselskadade Specialskolan

Manilla Väner Ostervång Åsbacka Hällsbo Totalt Totalt 4 670 267 3 008 909 1 936 123 1 576 894 2 568 052 22 257 065 33 490 184 5 505 2 642 4 626 3 267 4 054 27910 44 676 25 487 25 407 31 433 18 202 17 174 163 862 336 872 391 381 731 504 265 923 241 319 516 948 3 856 474 5 930786 50124 20532 21667 21919 40900 215390 309918 22 791 20 000 5 507 10 902 14 393 127 762 155 490 489 416 374 447 140 206 132 080 249 696 2 760 259 3 618 365 20932 14999 12343 12939 14929 193 179 224317 356 206 299 2 500 3 000 10 064 13 995 —1 822 —833 —210 — — —5 218 —12 392 —44 297 —20 649 —16 387 —9 895 —1 2 790 —177504 —259 918 — — — — - — —303 5630140 4177164 2401530 2010127 3416 356 29429 243 43 851990 22924 20 000 14 084 10 000 10 000 141 717 644 336 74 882 25 000 44 770 20 000 10 000 343 650 353 650 158 752 25000 73 936 50 717 40 000 557022 726 855 3 953 1 000 1 131 1 000 1 000 14 450 19 450 34 385 35 000 9 507 12 121 13 000 178 013 249 349 18 371 5 000 4 650 7 700 4 000 84 489 85489 313267 111000 148078 101538 78000 131934] 2079129 602 089 100 095 288213 82 908 102 000 1 848 079 2 340 311 6 .545 496 4 388 259 2 837821 2 194 573 3 596 356 32 596 663 48 271 430

288 Kostnader och intäkter [ specialskolan SOU 1976:10 Tabell 117 Specialskolan. Kostnader budgetåret 1973/74, kronor Anslagspost Skola Tomteboda like Synskadade Birgitta Kristina Totalt Utbildningskostnader: Löner 6 124 660 6 260 683 12 385 343 6 062 042 2 363 066 Sjukvård. personal 17 374 9 765 27 139 4 263 1 733 Reseersättningar. personal 151 400 25 839 177 239 13 929 8 282 Lokalkostnader 1 524 885 844 996 2 369 881 1 565 390 393 973 Expenser 56 998 38 771 95 769 48 957 20 463 Övriga utgifter: tvätt m. m. 17 432 13 695 31 127 46 607 7300 vissa elevkostnader 348 797 316 442 665 239 833 750 166 050 fritidsverksamhet 20 000 15 525 35 525 83 956 14 915 information 1 229 2 718 3 947 1 992 — Ersättning. värme. el. städning m.m. —1937 — —1937 —1425 _1 514 Ersättning. kost åt personal —48 285 —39 431 —87 716 —53 408 —25 159 Totalt 8 212 553 7 489 003 15 701 556 8 606 053 2 949 109 Utrustning m.m.: Läromedel 433 598 8 009 441 607 74 673 12 114 Hörsel- och tal- teknisk utrustning — 10 000 10 000 88 819 20 930 Inventarier 71 121 31247 102368 114015 14141 Bibliotek 725 786 1 511 6 988 1 368 Undervisnings- o arbetsmateriel 24 054 20 013 44 067 66 083 13 472 Underhåll av hörapparater — 3 000 3 000 51 719 4 766 Totalt 529 498 73 055 602 553 402 297 66 791 Resor för elever 402 273 178 677 580 950 371 895 165 756 Totalkostnad 9 144 324 7 740 735 16 885 059 9 380 245 3 181 656

SOU 1976:10 Kostnader och intäkter [ specialskolan 289 . __ Hörselskadade Specialskolan

Manilla Väner Ostervång Åsbacka Hällsbo Totalt Totalt

5 215 134 3 539 730 2 734 240 1 854 468 2 892 202 24 660 882 37 046 225

8 857 3 881 4 405 4 659 4 252 32 050 59 189

15698 23214 13569 11319 15490 101510 278740 647 606 741 683 326 394 217 603 659 694 4 552 343 6 922 224

49 174 29 372 25006 23 481 44 995 241 448 337 217

33 762 31 780 7 914 12 285 9 445 149 093 180 220 536 177 330 447 158 646 158 581 231 695 2 415 346 3 080 585

26321 12433 13258 13975 16000 180858 216383

1694 714 2 927 3 995 2 736 14 058 18 005

—931 —1 439 - — —248 —5 557 —7 494

—43 984 —24 958 —21 755 —12 341 —14 609 —196 214 —283 930 6 489 508 4 686 857 3 264 604 2 288 025 3 861 652 32 145 808 47 847 364

23 797 20 491 19 869 12 992 10 000 173 936 615 543

63 814 99 753 44 842 32 000 10 000 360 158 370 158 66 945 67 075 68 284 24 908 67 300 422 668 525 036

2 902 230 1 732 1 996 2 000 17 216 18 727

29 858 35 326 14 972 15 000 15 000 189 711 233 778

22 735 7 981 6 209 3 474 5 000 101 884 104 884 210 051 230 856 155 908 90 370 109 300 I 265 573 1 868 126 625 445 133 707 274 518 85 141 97 114 I 753 576 2 334 526

7 325 004 5 051 420 3 695 030 2 463 536 4 068 066 35 164 957 52 050 016

coq- lxjx xx Nm |x|x CDG) w_—

Procent 100

|__i |__ |_

Tomte- Eke- boda- skolan skolan

Specialskolan totalt

Birgitta- Kri- Manilla— Väner— Öster- Åsbacka- Hällsbo- skolan stina- skolan skolan vångs- skolan skolan skolan skolan

972/73

% —

973/74

V/l/A

| | I 1 a I I 1 1 __L_ 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Övriga kostnader Utrustningskostnader D Personalkostnader Kostnader för elevresor & Lokalkostnader

Diagram 87 Specialsko- lan. Olika utgiftsposters procentuella andel av total - kostnaden budgetåren 1972/73 och 1973/74. 1 diagram 87 redovisas olika posters procentuella andel av specialskolans kostnader. Personalkostnadema är den tyngsta posten och svarar för i genom- snitt 70 procent av kostnaderna. Lokalkostnaderna utgör över tio procent av kostnaderna medan övriga kostnader på anslaget Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader utgör knappt tio procent. Utrustningskostnader och elevresekostnader svarar för omkring fyra procent vardera av specialskolans kostnader.

Uppgifterna bygger på skolornas bokföring. Till grund för sammanställ- ningen för 1972/73 ligger en enkät som infordrats från respektive skolenhet. Kostnaderna för redovisningsåret 1973/ 74 har sammanställts av skolöver- styrelsen. Ingen ortsgruppskorrigering har gjorts.

I Tomtebodaskolans redovisning ingår kostnader för rikscentralen för pe- dagogiska hjälpmedel för synskadade. De ligger huvudsakligen på utrustning och personalkostnader. I personalkostnaderna ingår konsulent- och rese- lärartjänster. I Ekeskolans kostnader ingår kostnaderna för yrkestränings- skola och förskola samt en reselärartjänst.

I Hällsboskolan ingår kostnader för förskola. I Tomtebodaskolan. Birgittaskolan. Kristinaskolan. Manillaskolan. Vä- nerskolan och Ostervångsskolan ingår kostnader för filialklasser respektive externa klasser. Dessa faller på personalkostnader och på vissa elevkostnader. Till Tomtebodaskolan hör också ett antal individuellt integrerade elever.

9.3.1. Rikscentralerna fo'r pedagogiska hjälpmedel

För budgetåret 1975/ 76 beräknades kostnaderna för rikscentralen för syn- skadade till 1000000 kronor och för rikscentralen för hörselskadade till 350000 kronor. Antalet föreslagna tjänster framgår av tabell 118.

Tabell 118 Specialskolan. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för synska- dade och hörselskadade. Antalet föreslagna tjänster i skolöverstyrelsens petita för budgetåret 1975/76.

Före- Special- Assi- Kansli- Vakt- Arvodes- ståndare lärare stent skrivare mästare anställd Kontors— personal biträde antal antal antal antal antal kronor Rikscentralen för synskadade 1 — 5 l 1 80000 Rikscentralen för hörselskadadel 1 1 0.5 — 20 000

Tabell 119 Specialskolan. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för synska- dade och hörselskadade. Beräknade kostnader i skolöverstyrelsens petita för budget- året 1975/76.

Anslagspost Kostnad Rikscentralen Rikscentralen för synskadade för hörselskadade Lönekostnader 499 041 245 467 Sjukvård 500 300 Reseersättningar 5 000 10 000 Lokalkostnader 25 000 17 000 Expenser 54500 15 000 Läromedel 400 000 55 000 Inventarier och maskiner 5 000 5 000 Totalkostnad 989 041 347 767

9 . 3 . 2 F örsko/verksamhet

Enligt kungörelse (1956z252. omtryckt 1964z458. ändrad senast 1967:820) får kommun. enskild förening eller stiftelse statsbidrag till förskolor. skolhem eller hemundervisning för döva och hörselskadade barn i förskolåldern. Förskolverksamheten omfattade budgetåret 1972/ 73 804 hörselskadade barn. Beviljade bidrag uppgick till cirka 1 100000 kronor. Efter prövning i varje enskilt fall kan statsbidrag utgå för personell assistans inom barnstugeverksamheten för synskadade barn. Budgetåret 1972/ 73 er-

höll 39 synskadade i förskola personell assistans. Beviljade bidrag uppgick till 76 300 kronor. Budgetåret 1974/75 erhöll 50 synskadade barn personlig assistans.

9.3.3. Personell assistans i övriga skolformer

Bidrag till personell assistans kan utgå till vissa handikappade elever i grund- skolan. specialskolan och gymnasieskolan. (Ämb skr 1973-03-23. SÖ 1972- 09-27. förordning 1975-04-17).

9.3.4. Tekniska stödåtgärder för handikappade elever

Statsbidrag kan utgå till ersättning för anskaffande av teknisk utrustning för hörselskadade elever i obligatoriska och icke-obligatoriska skolor (SÖ 1975-02-11).

För synskadade elever vid icke-obligatoriska skolor kan statsbidrag utgå till teknisk utrustning och skolskjutsanordningar (SÖ 1975-06-30).

9.4. Analyser av kostnaderna för specialskolan

Syftet med bearbetningen av specialskolans kostnader är att få en beskrivning av hur specialskolans resurser utnyttjas och möjliggöra en jämförelse av kostnaderna för de olika specialskolenheterna och mellan specialskolan och andra skolformer. Kostnaden per elev kommer därvid här liksom i våra andra analyser att användas som jämförelsemått.

Personalkostnadema dominerar specialskolans kostnader. En redovisning av antalet elever per tjänst för olika personalkategorier inorn specialskolan ger en viss bild av hur resurserna utnyttjas. Budgetåren 1972/73 och 1973/74 har undersökts.

9.4.1. Elever

9.4.1.1 Elevantal

De elevtal som använts i våra beräkningar är hämtade från skolöverstyrelsens enkät om antalet elever i specialskolorna den första november varje år.

Tabell 120 Specialskolan. Antal elever 1972-11-01 och l973-l1-01.

Skola Elever 1972-11-01 Elever 1973-11-01 Totalt Exklusive Filial Individu- Totalt Exklusive Filial filial klass/ ellt inte- filial klass/ klass/ extern grerade klass/ extern extern klass elever extern klass klass klass Tomteboda 132 96 13 23 124 85 12 Eke 90 90 — — 79 79 — Synskadade s:a 222 186 13 23 203 164 12 Birgitta 243 201 42 — 167 126 41 Kristina 55 51 4 — 55 51 4 Manilla 150 118 32 — 140 104 36 _Yäner 80 63 17 — 91 75 16 Ostervång 72 52 20 — 82 59 23 Åsbacka 25 25 — — 24 24 — Hällsbo 28 28 — — 26 26 — Hörselskadade s:a 653 538 115 — 585 465 120 Specialskolan Totalt 875 724 128 23 788 629 132

I elevtalen ingår för Tomtebodaskolan. Birgittaskolan. Kristinaskolan. Ma- nillaskolan. Vänerskolan och Östervångsskolan elever i filialklasser respek- tive externa klasser. samt för Tomtebodaskolan individuellt integrerade ele- ver. I Ekeskolans elevtal ingår elever i yrkesträningsskola och förskola.

Tabell 121 Specialskolan. Ekeskolan och Hällsboskolan. Antal elever efter skolform 1972-11-01 och 1973-11-01.

Skola Elever 1972-11-01 Elever 1973-11-01 Totalt Special- Förskola Yrkesträ- Totalt Special- Förskola Yrkesträ- skola nings- skola nings- skola skola Eke 90 61 12 17 79 51 12 16 Hällsbo 34 28 6 — 33 26 7 —

Hällsboskolan är en riksskola för hörsel- och talskadade barn och har dessutom en stor utredningsorganisation med förskola. Totalt har skolan 40 elevplatser. När skolan är fullt utbyggd skall den omfatta 50 elevplatser. I elevtalet för Hällsboskolan ingår elever i förskolan.

Av tabell 120 framgår att elevtalen varierade betydligt mellan de olika skolorna. Minst var Åsbackaskolan med omkring 25 elever. Störst var Bir- gittaskolan. Manillaskolan och Tomtebodaskolan med över hundratalet ele- ver vardera. En viss minskning av antalet elever kan iakttas mellan de båda undersökta åren. På Birgittaskolan hade elevantalet minskat med nära en tredjedel eller med 76 elever. Orsaken till det stora elevbonfallet på Birgittaskolan var främst försöket med decentralisering av högstadiet för specialskolan för hörselskadade. Detta innebär att en del av de elever som

Individu- ellt inte— grerade elever

annars skulle ha gått på Birgittaskolans högstadium i stället återfinns på Manillaskolan. Vänerskolan och Östervångsskolan.

De individuellt integrerade eleverna på Tomtebodaskolan var till största delen elever på högstadiet.

9.4.1.2 Boendeform

Eftersom det endast finns ett fåtal specialskolenheter i landet och många av dessa är riksskolor måste skolorna kunna erbjuda eleverna boendeservice. Specialskolorna har därför elevhem både på och utanför skolan. 1 mindre omfattning erbjuds eleverna boende i enskilda hem.

En förhållandevis stor andel av specialskolans elever bor i sina föräldrahem (diagram 88). Detta tyder på att föräldrar till syn- och hörselskadade barn har en viss benägenhet att flytta till skolorten. åtminstone om arbetsmark- naden på orten är differentierad.

De flerhandikappade barnen bor i allmänhet på elevhem.

Specialskolan totalt

Skolan för synskadade Tomtebodaskolan

Skolan för hörselskadade

Skolan för flerhandikappade

Skolan för hörselskadade:

Birgittaskolan

Kristinaskolan

Manillaskolan

Vänerskolan

Östervångsskolan

Skolan för flerhandikappade:

Ekeskolan

Åsbackaskolan

Hällsboskolan

W/ r/lf/I”W// '

W/l/I/I/l/l/l/I """""""" V/l/

W/I//////////////////////////////// /— _ '/////// //////// //l//W/ /////////// _ '//////////////

//////7//// /////////////////////////////////A= //////////////////////////////////////I///. ?

/////////////////////////////// //////////////// V/////////////////////////////////////////////

%% %%f/f'f/å'f/f/fx/Ö/fåm

7/////////// //////////////////////// /////////////////////////A V///////////////////////// j// ////////////////////////4 /_l_i_i_t___i L 1IO 2|O 3|0 4|//0 50 60 70 80 90 1 00 procent

_.1972/73 1973/74

%”

Ele

på 1 utom skolan skolan

Diagram 88 Specialsko- lan. Elever. Boendeform [ procent 1972/ 73 och I 974 / 75.

9.4.2. Kostnad per elev

Den totala kostnaden har dividerats med antalet elever för varje special- skolenhet samt totalt för specialskolan. Resultatet redovisas dels i tabell 122. dels i diagram 89.

Elevkostnaden för specialskolan ökade kraftigt mellan de båda undersökta åren och var budgetåret 1973/74 nära 66000 kronor. Kostnaderna visade stora variationer mellan skolorna. Man kan urskilja tre huvudgrupper:

El specialskolan för hörselskadade utan tilläggshandikapp. El specialskolan för synskadade utan tilläggshandikapp och El specialskolan för flerhandikappade.

Skolorna för hörselskadade utan ytterligare handikapp hade budgetåret 1973/74 en genomsnittlig kostnad per elev på 50000 kronor. Tomtebo- daskolans elevkostnad var högre än genomsnittskostnaden för skolorna för hörselskadade. men då ingick kostnaderna för rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade och för reselärare. Den tredje gruppen. skolor för flerhandikappade. hade en betydligt högre elevkostnad på omkring 100000 kronor för Ekeskolan och Åsbackaskolan och 120000 kronor för Hällsboskolan.

Tabell 122 Specialskolan. Kostnad per elev budgetåren 1972/73 och 1973/74. kronor.

Skola Totalkostnad Personalkostnad Lokalkostnad Utrustningskostnad Elevresekostnad Övriga kostnader per elev per elev per elev per elev per elev per elev

1972/73 1973/74 1972/73 1973/74 1972/73 1973/74 1972/73 1973/74 1972/73 1973/74 1972/73 1973/74

Tomteboda 62 498 73 745 42 382 50 754 9 770 12 297 4 447 4 270 2 145 3 244 3 755 3 179 Birgitta 42 067 56 169 26 392 36 409 5 880 9 374 2 013 2 409 2 157 2 227 5 625 5 751 Kristina 51 124 57 848 38 866 43 147 5 100 7 163 1 425 I 214 2 701 3 014 3 032 3 310 Manilla 43 637 52 321 31 342 37 426 2 609 4 626 2 088 1 500 4 014 4 467 3 583 4 302 Yäner 54 853 55 510 37 962 39 196 9 144 8 150 1 388 2 537 I 251 1 469 5 109 4 158 Ostervång 39 414 45 061 27 391 33 564 3 693 3 980 2 057 1 901 4 003 3 348 2 270 2 268 Eke 82 500 97 984 64 761 79 700 8 719 10 696 1 920 925 2 324 2 262 4 776 4 402 Åsbacka 87 783 102 647 63 935 77 935 9 653 9 067 4 062 765 3 316 3 548 6 818 8 332 H sbo 105 775 123 275 76 155 88 241 15 204 19 991 2 294 312 3 000 2 943 9 121 8 788 Specialskolan 54 792 65 472 38 447 47 024 6 732 8 707 2 360 350 2 656 2 937 4 596 4 454

MMN

533231 120 000: [| 2 —| .

100 000 — V V 80 000: & ? 60 000 J % é

- %

/

40 000 _ % ? t f

20 0001 ? t %

Special- Skolan Skolan Skolan Birgitta- Kristina- Manilla- Väner— Öster- Eke- Åsbacka» Hällsbo- skolan för för iör skolan skolan skolan skolan vångs- skolan skolan skolan syn- hörsel- fler skolan skadade skadade handi- Tomte- kappade

Diagram 89 Specialsko- lan. Totalkostnad per elev 1972/73 och 1973/74.

9.4.3. K ostnadsvariationer

Av undersökningen framgår att elevkostnadsnivån i huvudsak beror på vil- ken typ av handikapp eleverna på skolan har. ju svårare handikapp desto högre elevkostnad. Något avgörande beroendeförhållande mellan elevkost- nad och elevantal, geografisk belägenhet eller antal årskurser kan inte påvi- sas. Även om dessa faktorer påverkar kostnadsnivån i viss utsträckning spe- lar andra faktorer in så att deras påverkan blir utan större betydelse.

Elevkostnadsökningen mellan de två redovisade budgetåren är omkring 20 procent och beror förutom på den tioprocentiga elevminskningen främst på ökade personal- och lokalkostnader.

9.4.4. Persona/täthet

Personalbehovet är betydligt större i specialskolan än i grundskolan. Den höga personaltätheten år en förutsättning för att specialskolan skall kunna ge de syn- och hörselskadade eleverna den undervisning och vård man syftar till. Av tabellerna 123 och 124 framgår dels antal tjänster totalt av skilda slag. dels dessa tjänster omräknade till elever per tjänst.

Undervisningen i specialskolan sker i små klasser och individuellt. ] me- deltal finns en lärare på tre elever. Klasserna är något större (genomsnitt fem elever) men kliniklärare och lärare i övningsämnen tillkommer. Som jämförelse kan nämnas, att särskolan i genomsnitt har sex elever på en lärartjänst. Skolorna för flerhandikappade har något större lärartäthet än den övriga specialskolan.

I övrigt är personaltätheten högst för ekonomipersonal och vårdpersonal. Antalet elever per tjänst beror på boendeform och handikapp. Ju större andel av eleverna som bor på elevhem. desto högre är personaltätheten. ju svårare handikapp. desto fler ekonomi- och vårdtjänster behövs per elev.

Behovet av kontorspersonal och vaktmästare m. m. styrs dock i huvudsak av andra faktorer. t.ex av skolans storlek.

Tabell 123 Specialskolan. Antal tjänster budgetåret 1972/73.

Skola Tjänst

Totalt RPH-syn Rese- lärare

Rektor Lärare

Psykolog Hörsel— Kurator

teknisk personal Vaktmäs- Ekonomi- Vård— Övrig tare m. m.

Kontors- personal

Tomteboda

Eke

Skolor för synskadade Birgitta 79.7 Kristina 15.0

1 32.5 1 2 1 1 Manilla 1 42.1 1 l 1 1 7

29.8 62.3

Yäner 19.0 Ostervång 25.4 Åsbacka 9.3 Hällsbo 16.3 Skolor för hörselskadade 206.8 Totalt 1972/73 9 2691

Antal tjänster budgetåret 1973/74.

W ln _NMNIN |'—'O('*llx

lr. ONOO MMVVM—N

20.5 28.5

personal personal personal

31 23 1 99.0 17 32 57.5 4 130.3 1 63 80.5 5 2293 18 1 14 18 1262 — 14 9 — 44.5 — 21 14 0.5 89.6 — 20 12 — 59.0 — 1 1 7.5 — 51.9 — 7 9.5 1 30.3 — 13 19 1 57.8 — 100 89 3.5 459.3 —

163 1695 8.5 688.6 18

Tomteboda

Eke

Skolor för synskadade Birgitta

Kristina 15.3 Manilla 42.5

33.3 28.8 62.1 66.7

Ostervång 27.0 Åsbacka 9.5 Hällsbo 13.3 Skolor för hörselskadade 1999

mm _NV N I N |__-orer

1 l 2 1 1 1 Väner 1 25 .6 1 1 1 7 9

Totalt 1973/74 262,0

mm./3

11.5 11.5

VI

Vxl/a'la

(TNK) anvm—N NNK? m—mu—.—_—m

13.5 17.5 20.5 26.5

31 23 32 56 63 79 2256 22 14 16 1 12.2 — 15 9 — 45.3 — 21 14.5 0.5 91 .5 — 19 12 — 64.1 — 10.5 4.5 49.5 — 7 12.5 33.5 — 13 20 55.3 — 99.5 88.5

451.4 — 162.5 167.5 677,0 22

96.8 21 1288 1

Irak/*» _qm _—

"", |-—--—m ox

Tabell 124 Specialskolan. Antal elever per tjänst budgetåret 1972/73.

Skola Tjänst Totalt

Antal Lärare Psykolog Hörsel- Kontors- Vaktmäs- Ekonomi- Vård Övrig elever Kurator teknisk personal tare personal personal personal personal m.m.

Tomteboda 132 Birgitta 243 Kristina 55 Manilla 150 Väner 80

Östervång 72 Skolor för hörselskadade 600

Eke 90 Åsbacka 25 Hällsbo 34 Skolor för flerhandikappade 149

88.0 44.0 22.0 4.3 121.5 81.0 60.8 69.4 17.4 — 110.0 27.5 18.3 3.9 75.0 75.0 50.0 37.5 7.1 — 80.0 40.0 20.0 72.0 72.0 36.0 24.0 120.0 80.0 46.2 34.3

40 6 5 7 5 45.0 — 45.0 45.0 2.8 3 6 2 6 2 7

m Nixooxo'acx _N——— _.

_—

50.0 — 25.0 25.0 17.0 34.0 13.6 17.0 33.1 59.0 27.1 29.8

| :x ln—rxlquox xoxoooh

— OINNDNOOEM Dix—ix V MMMVNM MNNN m oxmlxvvgxo Nocom .— .—-.—._—-—-_—4_—— 0000 ."”. N N

Totalt 1972/73 881 3.3 80.1 77.5 41.0 30.9 5.4 5.2 103.6 1.3

Antal elever per tjänst budgetåret 1973/74.

124.0 167.0

Tomteboda 124 3.7 82.7 62.0 31.0 4.

Birgitta 167 2.5 83.5 33.4 55.7 47.7 11 Kristina 55 3.6 — 110.0 36.7 18.3 3 Manilla 140 3.3 70.0 46.7 46.7 35.0 6 Yäner 91 3.6 — 91.0 60.7 22.3 4. Ostervång 82 3.0 82.0 82.0 54.7 27.3 7 Skolor för hörselskadade 535 3.0 1070 51.0 51 .0 30,6 6

2,7 2,5 2,5

,6 ,0

__.'._.'

V.? . nn o—oonxooox ___-_— ...

m WNQQN _—

356.7

17.6 24.0 33,0

W NDINXDNO

_lxxoqxo q-

Eke 79 31,6 — 39,5 39,5 2 5 Åsbacka 24 48,0 — 24,0 24,0 3 4 Hällsbo 33 16,5 33,0 16.5 16.5 2.5 Skolor för flerhandikappade 136 27,2 57,0 27.2 27.2 2 6

20,9 ___________________________—

2 Totalt 1973/ 74 795 3 69,1 51,5 45,4 30,0 4,9 88,3

__________________________——__—

_._—__.— OOOO ONINV)

N. .— lx,— v

Specialskolan totalt

Skolan för synskadade Tomtebodaskolan

Skolan för hörselskadade

Skolan för flerhandikappade

Skolan för hörselskadade:

Birgittaskolan

Kristinaskolan

Manillaskolan

Vänerskolan

Östervångsskolan

Skolan för flerhandikappade:

Ekeskolan

Åsbackaskolan

Hällsboskolan

Diagram 90 Specialsko- lan. Olika personalgrup- pers procentuella andel av totala antalet tjänster budgetåret 1972/ 73 och

1973/74.

%W/Z/Z/S

/.

//// /

| 1 l 1 1 l 1 | | | 1 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100

procent 1972/73 1973/74

9.5. Sammanfattning

Specialskolan är en statlig skola avsedd för barn. som på grund av syn-. hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskola. För spe-

cialskolan gäller skollagen samt specialskolförordningen. Läroplanen för grundskolan tillämpas i princip för specialskolan med de ändringar och tillägg som behövs med anledning av elevernas handikapp. Specialskolan har dock egen timplan. som skiljer sig från grundskolans med avseende på veckotimtal och ämnen. Skolplikten i specialskolan är tioårig.

Undervisningen av specialskolans elever kräver särskilda metoder. hjälp- medel och resurser i övrigt. Personalbehovet är betydligt större för spe— cialskolan än i grundskolan. En hög personaltäthet är en förutsättning för att specialskolan skall kunna ge de syn- och hörselskadade eleverna den undervisning och vård man syftar till.

I landet finns nio specialskolor som läsåret 1973/74 undervisade 760 elever. varav 175 vid specialskolan för synskadade och 585 vid specialskolan för hörselskadade.

Huvudmannaskapet för undervisningen av synskadade och hörselskadade är uppdelat. Vi har tidigare uppmärksammat detta i vårt betänkande Hu- vudmannsakapet för specialskolan och särskolan. [ princip svarar den statliga specialskolan för undervisningen av de mest gravt handikappade eleverna. De mindre gravt skadade eleverna undervisas i allmänhet i grundskolan. Genom bl. a. en lokalmässig integration av specialskolklasser i grundskol- enheter söker man att stärka elevernas samhörighet med och föra eleverna in i samhället.

Specialskolans speciella förutsättningar när det gäller elevernas behov av undervisning och omsorg ställer stora krav på resurser för verksamheten. Totalt sett disponerar dock specialskolan en ringa del av samhällets samlade resurser för skoländamål. Redovisningsåret 1973/74 disponerade specialsko- lan resurser motsvarande 52 Mkr. Av resurserna används den övervägande delen. cirka 70 procent. till personalinsatser av olika slag. Av dessa insatser utgör lärarpersonal och vårdpersonal merparten. Personaltätheten är hög. Så finns i genomsnitt en lärare på tre elever. vilket kan jämföras med sär- skolan som i genomsnitt har sex elever på en lärartjänst.

Kostnaden per elev i specialskolan uppgick läsåret 1973/74 i genomsnitt i landet till 65 472 kronor. Variationerna i kostnaderna mellan olika skol- enheter var stora. 1 skolor för flerhandikappade låg t.ex. elevkostnaden på över 100000 kronor per elev.

Utredningen har i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att överväga hur det framtida kostnadsansvaret bör fördelas mellan stat och kommun när det gäller de elever som i dag tillhör specialskolan. Enligt dessa direktiv skall staten även framdeles ta ett större kostnadsansvar för specialskolans elever än för ungdomsskolans elever i allmänhet. Direktiven anger dock att även kommunerna bör ha ett medansvar för dem. En av lösningarna har angetts vara att utredningen prövar huvudmannaskapet för specialskolan.

Om en ändring av huvudmannaskapet övervägs blir det särskilt angeläget att även för framtiden trygga tillgången på tillfredsställande resurser för undervisningen och omsorgen av svårt syn- och hörselskadade elever. Den här presenterade undersökningen visar att resursbehovet för dessa elever är stort.

' |" :. '.'_.1|_|.' $..)th _','.':|l'.- _ _ .. ihåg-."' ' 1' .|.. '_ __ _ - 'r'i'1||l"|"_l||.'1ll _..llr'lx _'.' " '! 'r ' ' .'| ||.l.1"g|'_|1|l|'jll'|l.l.|":."!'_|

-u

Hull-"||| EN.-lli? Fam.: .|'..l'.'|

_|r-hldttlérlå

. " "UTM. ' ' : ”315.131 f_

'|'.'_'."'|.... '....'.."".." ' ' " IHHz'l'CEHFHI'J-Aif' _ '|l'r'.-..'|.';___ . .. _ -_ ' _ - _._ ...,'.,__| j.. - .|..:1_'.'1_H._M_.». ..g.:,..'. . -

" .'_"_1_.'l|""' " '-""1-|||'...| ._ ..'-| .. _ |-1-'l|'5-'--""| |_l-";_|';'l"

är!-Mi r'.| .'fiv- .3

.- "'"-"J"" - . ' "l'h'P' 'i'.." rä '&å't'ld lm '|'; 51] _ .'.. "' ' "'."'_'.-H'.I .' " _ ' ”__ ' ' ämnad”?! JBLJD .' ""' ” ' " " » . Earth.-38.11» Ihr—ln tj rdne -. 1.1-iq .|_ är .'11'

'na _'|'|;f .'l' kli ;L-JC

._|' _.- .

||-'...'.".'.E_.'

||.'|'.' Q&T-HF." IF.”

.. gHblti- Int'l. Jtaarurbmu - .. ””$ m'la'a-J' nnlépä ;it'll'llmt _ _ _ _ " ._- ._;j.l|1J. .'.-lå.» [ "f?r? 'I'W'J'u Wikin _1_.",'.'!".'_:" _ ' ' -' . _ '_fHd r'lg. !.1':'.l_.'_l.:—|l'.'|| -:| |r.'v..r|::.tr.ta ' ' ' ' ' ' " ' ' hf'Jlemfl'd-M'WIUIIFU 101 I'lh .v'T- _I' |'_.'|._1|l"_'t1"!'1_:|$l _ '|'__er11|"'1 nmmnmmal

_ Äfujmmayu'” lt IM Jmf—' "fr...!d' 'l'tl'tul'lf'll m'a” mmsrnO Häll? Färm ."n".l..ur-'|"|| |6' nm I' |.

På” ' —_ _ '. . . . _ _. ngr-anamma 'rl'm martini-nanm L"' _..'. .:. _|_'.=_t'_'_..'_ .- _. _. . 5 "' '_ uhpinjl'ivtnbnu mewr cato did

|'-'_1|F' | ||r|'L"'-' 1. -_..|..'.-_=':tl_'_._ '.4" 11.

10. Ett framtida ansvar för skolans ekonomi

En förändring av ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolom- rådet förutsätter en ändring av de nuvarande statsbidragssystemen på skolans område. Ett ökat kommunalt driftansvar för skolväsendet måste kunna kom- bineras med ett motsvarande ökat kostnadsansvar. Eftersom den nuvarande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun på skolans område i huvud- sak skall vara oförändrad innebär detta emellertid att förändringarna i stats- bidragssystemet måste bli genomgripande.

10.1. Allmänna utgångspunkter för ett nytt statsbidrags- system

[ det inledande kapitlet har vi angivit vissa på direktiven grundade förut- sättningar för och krav på ett nytt statsbidragssystem. Vi har bl. a. konstaterat att förutsättningen för att kommunerna skall kunna ta över betydande delar av det nuvarande statliga ansvaret för skolan är att statsbidraget görs neutralt till såväl kostnader som resursanvändning. Ett framtida statsbidrag bör helst kunna utgå med ett bestämt belopp oavsett hur kommunerna organiserat skolverksamheten och oavsett vilka och hur stora resurser kommunerna disponerat för skolan. Det kommunala ansvaret för skolans organisation och resurser skall dock alltjämt relateras till de mål staten ställt upp för skolan. Skolans mål och innehåll, förutom målet även riktlinjer samt tim- och kursplaner kommer även i framtiden att fastställas av staten. Den grund- läggande principen om ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbild- ningsstandard för landets alla delar skall alltjämt gälla. En omfördelning av ansvaret får alltså inte leda till att fördelarna med ett för hela landet enhetligt skolsystem går förlorade eller att för skolväsendet i dess helhet grundläggande principer inte upprätthålls.

Vi har tidigare i detta betänkande framhållit att nuvarande statsbidrags- system med den i det närmaste automatiska kopplingen till skolans orga- nisation och resurser är relativt följsamma finansieringsinstrument. De be- aktar tämligen väl varje enskild kommuns speciella förhållanden och förut- sättningar att bedriva verksamheten i synnerhet för gymnasieskolan, där för- utsättningarna skiftar markant. En övergång från nuvarande organisations—

och resursrelaterade bidragssystem till andra och neutrala system kräver san- nolikt en statsbidragskonstruktion av mer generell eller schablonmässig ka- raktär. [ detta kapitel förs vissa allmänna diskussioner om hur ett sådant neu- tralt statsbidragssystem skulle kunna utformas för grundskolan och gym- nasieskolan. När det rör statsbidraget till särskolan kan i allmänhet de re- sonemang som förs för gymnasieskolan vara aktuella.

10. l . l Bidragsdestinationen

Som tidigare konstaterats förutsätter ett neutralt statsbidragssystem ett väl utvecklat kommunalt ansvar för skolväsendet. Det blir den enskilda kom- munen — naturligtvis med de mål och riktlinjer samt generella bestämmelser staten uppställt för den specialreglerade verksamheten — som gör erforderliga prioriteringar och därmed sammanhängande resursfördelningar. Det blir ock- så den enskilda kommunen som kommer att fastlägga ramarna och utgifterna för de olika kommunala åtagandena.

Vid en bedömning av frågan hur ett nytt statsbidragssystem skall kon- strueras måste hänsyn tas till vissa grundläggande villkor angivna i våra di- rektiv. Där sägs bl. a. att skolans mål och riktlinjer liksom innehållet i un- dervisningen alltjämt bör fastställas av statsmakterna. Även timplanerna bör regleras centralt. Direktiven anger vidare att ett nytt bidragssystem bör be- akta kommunernas skiftande förutsättningar att organisera skolverksamhe— ten. Härutöver nämns att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun på skolans område bör vara oförändrad — eller mer egentligt uttryckt — att statsbidraget så långt möjligt bör vara av samma storlek som om existerande system tillämpats. Det senare torde innebära att statsbidraget även i fram- tiden på något sätt måste ta hänsyn till vissa av de grundläggande faktorer som i dag bestämmer statsbidragets storlek även om ansvarsbilden förändras i betydande omfattning. Dessa faktorer är främst skolans mål och innehåll (reglerade bl. a. i läroplaner). skolorganisatoriska faktorer (t. ex. gruppering av elever) samt kostnader för i huvudsak skolledare och lärare.

Det nuvarande statsbidraget, dess konstruktion och dess relation till vä— sentliga undervisningsfunktioner utgör en viktig grund för den enhetlighet och standardfördelning vi för närvarande hari landet inom skolområdet. En fortsatt specialdestinering av statsbidraget till skolväsendet, även om det är neutralt utformat, skulle med hänsyn till dess volym kunna verka som en fortsatt ekonomisk garanti för ett enhetligt skolsystern och en likvärdig ut- bildningsstandard. Det skulle också, jämfört med ett mer allmänt finansie- ringsbidrag, i kombination med andra regelsystem mer uttalat markera sta- tens ansvar för skolans mål och innehåll, enhetlighet, övergripande planering och utveckling.

I detta sammanhang bör ytterligare en omständighet som talar för en fort- satt specialdestinering av statsbidraget anföras. En sådan inriktning av stats- bidraget skapar måhända en större trygghet i kommunerna för att skolvä- sendet även fortsättningsvis kan tillförsäkras en rimlig andel av de kommu- nala resurserna. Den tryggheten kan naturligtvis inte helt garanteras annat än genom en allmän övertygelse om utbildningens betydelse i relation till andra samhälleliga uppgifter.

Sammanfattningsvis kan konstateras att även om principiella och allmän- giltiga skäl skulle tala för att statsbidraget till skolväsendet ges en mer allmän inriktning, synes vissa allmänna förhållanden som talar för en fortsatt spe- cialdestinering överväga. Dessa sammanhänger dels med de grunder som även fortsättningsvis bör gälla vid beräkning och fastställande av statsbi- draget. dels med det statliga åtagandet att finansiera betydande delar av skolverksamheten relaterat till statens huvudsakliga övergripande ansvar för skolans mål. enhetlighet, övergripande planering och utveckling.

10.1 .2 Statsbidragsnivån

Vårt uppdrag när det gäller statsbidragsöversynen kan förenklat uttryckt an- ses vara att finna lämpliga grunder för att dels fastställa statsbidragets totala volym i ett visst utgångsläge, dels att finna lösningar som gör statsbidraget anpassbart till olika förändringar som påverkar värdebeständigheten, dels att finna ett system för fördelning av statsbidraget mellan kommunerna.

Eftersom både gmndskolan och gymnasieskolan i sin nuvarande utform- ning är genomförda i hela landet och i samtliga årskurser samt organisationen i stort sett stabiliserats kan den nuvarande totala Statsbidragsnivån i landet läggas till grund för våra förslag om ett nytt system. [ vilken utsträckning den nivån i ett visst givet utgångsläge eller senare skall justeras med hänsyn till ändringar i uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun får prövas i anslutning till bl. a. våra förslag i olika ansvarsfrågor. Så kan t. ex. en över- flyttning av uppgifter som nu utförs och bekostas av statliga myndigheter till kommunerna motivera vissa höjningar i bidragsnivån. Det kan här röra sig om t. ex. organisatoriska och administrativa uppgifter som nu utförs av skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna. Det torde också vara lämpligt att ta hänsyn till sådana statsbidrag som nu utgår enligt bestämmelser vid sidan om de större driftbidragskungörelserna. Dessa bestämmelser har behandlats i kapitlen 6—8.

Förutsättningarna att fixera den totala Statsbidragsnivån i landet på basis av tillgängligt redovisningsmaterial torde vara gynnsamma för utgångsåret för ett nytt bidragssystem. Däremot måste frågan om statsbidragets värde- beständighet ägnas betydande uppmärksamhet. Av här redovisade under- sökningar framgår att förändringarna i bidragsnivån mellan olika redovis- ningsår i huvudsak sammanhänger med fyra faktorer, nämligen

l elevantalets utveckling 2 generella löneförändringar som ett resultat av allmänna löneförhand— lingar, 3 fortlöpande lönekostnadsförändringar på grund av Iönegrads- och löne- klassuppflyttningar, förändringar i personalsammansättning, osv. samt 4 skolorganisatoriska förändringar utöver de som sammanhänger med elevantalet, t. ex. justeringar i timplaner, förändringar i elevernas tillval, förändringar i personaltäthet.

Frånsett de komplikationer som kan inträda när det gäller beslutsansvaret i de delar det har inflytande på lönekostnadsnivån bör det vara möjligt att genom olika analyser fastställa indextal registrerande ändringar i löne—

kostnadsnivån. Så kan t. ex. lönekostnadsutvecklingens inverkan på stats- bidraget knytas till ett index framräknat på grund av förändringar av de statliga tjänstemannalönerna. Det torde också vara möjligt att finna rretoder att justera bidragsnivån på grund av ekonomiska konsekvenser av statliga justeringar av läro-, kurs- och timplaner. Möjligheten att därutöver bygga in ett system som mer eller mindre i detalj registrerar andra f(rtlöpande organisationsförändringar främst sammanhängande med variationer hos ele- verna — utöver elevantalet — får övervägas ytterligare. Behovet av jisteringar i Statsbidragsnivån, bl. a. av sådana anledningar som här berörts kommer noga att följas av de olika intressenterna på skolområdet och mec säkerhet bli föremål för partsförhandlingar.

Det fortsatta arbetet synes därför främst få inriktas mot att söka metoder för att anpassa bidragsnivån till dels förändringar i (löne)kostnads äget, dels resursförändringar sammanhängande med förändringar i skolans mål. inne- håll och verksamhetsformer. Hänsyn torde också behöva tas till förändringar för de faktorer som sedermera kommer att ingå som beräkningsetheter för ett nytt statsbidragssystem.

10.1.3. Bidragsenheter

När det gäller fördelningen av statsbidraget mellan kommunerna är det vik- tigt att välja ett sådant system som inte kommer i konflikt med ett neutralt statsbidragssystem och med ett kommunalt driftansvar för skolan. En grund för att fördela statsbidraget som tidigare diskuterats är att ställa sta'sbidraget i viss relation till de totala kostnaderna för skolväsendet i kommunerna. Det- ta synes emellertid strida mot den grundläggande principen att et funktio- nellt ansvar måste vara förenat med ett kostnadsansvar. Ett sådant system skulle innebära att kommunerna genom egna dispositioner kunde påverka de statliga kostnaderna. Systemet skulle alltså bli kostnadsrelatera och inte neutralt.

l utredningens här presenterade undersökningar av statsbidraget på sko- lans område har statsbidraget i huvudsak omräknats till statsbidrag per elev, per tjänst, per lärarveckotimme och per invånare. Man skulle härutöver även ha kunnat omräknat statsbidraget till statsbidrag per klass.

Av ovan redovisade enheter synes endast elevenheten och invånarenheten kunna betraktas vara neutrala med den definition som här getts på tegreppet neutralt statsbidragssystem. Antalet tjänster, lärarveckotimmar O(h klasser sammanhänger med beslut om skolorganisation samt resursfördening och kan alltså i ett ändrat ansvarsläge ensidigt påverkas av kommtnen. De bör därför inte komma i fråga som bidragsenheter. Förevarande tndersök- ningar synes tala för att elevenheten är den bäst representativa, oct mycket talar för att antalet elever även får bilda grunden för den frantida för- delningen av statsbidraget.

10.2. Grundskolans statsbidrag

Våra undersökningar visar relativt stora variationer kommunerna emellan när det gäller statsbidraget till grundskolan omräknat per elev. lndersök-

ningen torde också visa att variationerna har orsaker som skiftar mellan olika redovisningsår mellan kommunerna och inom kommunerna. Det torde inte vara praktiskt möjligt att till fullo analysera och beskriva orsakssamman- hangen. Allmänt sett torde man dock kunna konstatera att statsbidragsva- riationerna i stort sammanhänger med vissa geografiska och befolkningsmäs- siga faktorer som i allmänhet inte kan påverkas av den enskilda kommunen. Det är sannolikt att man därför får utgå från att de mest representativa av dessa faktorer kommer att kunna tas till utgångspunkt vid fördelningen av ett nytt neutralt statsbidragssystem. Det fortsatta arbetet får utvisa vilken faktor eller vilka faktorer som lämpligen kan läggas till grund för fördelning- en av statsbidraget. Variationerna bör emellertid inte övervärderas. Nedan- stående tablå visar den relativa fördelningen av statsbidraget per elev, ut- tryckt i enhetligt värde (1971/72) mellan kommunerna, redovisningsåren 1970/71 och 1971/72.

Statsbidrag 1970/ 71 1971 / 72 kf/elev Antal Andel Antal Andel Intervall kommuner procent kommuner procent 2 450-2 549 1 0.4 — -— 2 550—2 699 12 4,8 12 4,8 2 700—2 899 56 22,5 50 20,1 2 900—3 099 81 32,5 75,1 89 35,8 76,4 3 100—3 299 50 20,1 51 20,5 3 300—3 499 28 11.3 22 8,8 3 500—3 699 11 4,4 11 4.4 3 700—3 899 5 2.0 8 3,2 3 900—4 099 3 1.2 3 1,2 4 100—4 299 2 0,8 1 0.4

4 300—4 399 — — 2 0,8 Summa 249 1000 249 100,0

Av tablån framgår att 75,1 procent av kommunerna redovisningsåret 1970/ 71 låg inom intervallet 2 700—3 299 kronor per elev. Motsvarande andel redovisningsåret 1971/72 var 76,4. Ytterst schematiskt uttryckt skulle, om statsbidraget i 1971/ 72 års penningvärde sattes till ett belopp motsvarande intervallets mitt, dvs. 3 000 kronor per elev, effekterna för berörda kommu- ner statsbidragsmässigt hålla sig inom området + 11 procent till — 10 procent. Även om variationerna inte bör övervärderas kan det emellertid bli nödvän- digt av allmänna skäl att vid konstruktionen av ett nytt bidragssystem utfor- ma detta på ett sådant sätt att det i viss utsträckning beaktar nuvarande va— riationer. Detta kan ske antingen inom ramen för bidragsystemet eller på det sätt som antyds i det följande om kopplingen till ett skatteutjämningssys- tem.

Av intresse att notera är vidare följande. Redovisningsåret 1971/72 var det kommuner från enbart Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbot- tens och Norrbottens län som låg inom de högsta intervallerna från 3 500—4 399 kronor per elev. Det var också dessa län som visade den största spridningen av statsbidraget per elev.

Ovanstående visar att även om variationerna i vissa län är betydande när det gäller statsbidraget per elev är emellertid fördelningsproblemet koncent- rerat till ett relativt litet antal av landets kommuner. Detta påstående görs

mot bakgrunden av vad som tidigare i detta betänkande sagts om att ett nytt neutralt bidragssystem bör baseras på en mer generell — schablonmässig — nivåjämfön med nuvarande system. De berörda kommunerna inom nämn- da fem län är med ett undantag tillförsäkrade ett högre skatteunderlag än merparten av landets kommuner enligt nuvarande skatteutjämningssystem. Det är därför av intresse att närmare undersöka om eventuella omfördel- ningseffekter vid en övergång till ett neutralt statsbidragssystem kan komma att beaktas av skatteutjämningssystemet.

Det fortsatta arbetet i denna del bör inriktas mot att dels finna lämpliga grunder att fördela statsbidraget mellan kommunerna. främst beaktande geo- grafiska och befolkningsmässiga faktorer, dels undersöka om och i vilken utsträckning ett nytt neutralt statsbidragssystem kan relateras till det nuva- rande skatteutjämningssystemet eller ett förändrat sådant. 1 den mån bi- dragsvariationerna kommunerna emellan inte kan beaktas inom ramen för skatteutjämningssystemet torde det bli nödvändigt att utforma statsbidrags- systemet till skolväsendet på ett sådant sätt att vederbörlig hänsyn till va- riationerna tas.

Oavsett vilka grunder man väljer för att fördela statsbidraget mellan kom- munerna måste fördelningsfrågan då den avser bidragsnivån för den enskilda kommunen ägnas betydande uppmärksamhet. Enklast vore naturligtvis om det statliga bidraget till skolväsendet kunde fastställas till ett riksgiltigt stats- bidragsbelopp per elev för hela grundskolan eller för varje stadium samt med beaktande av kommunernas tillhörighet till kallortsområde. Föreliggande liksom tidigare undersökningar men också remissyttrandena i anledning av departementspromemorian Statligt driftbidrag till skolväsendet talar emel- lertid för att en sådan ambitionsnivå för arbetet med statsbidragsöversynen inte förefaller särskilt realistisk.

Teoretiskt skulle man kunna tänka sig att varje kommun tilldelades ett visst bestämt bidrag per elev. Maximalt skulle man alltså behöva arbeta med 278 olika enhetsbelopp, vilket i sig förefaller hanterbart.

Vid fixerandet av den enskilda kommunens bidragsnivå enligt en sådan teoretisk modell, skulle samma beräkningsgrunder som gäller för den totala bidragsnivån, vilket närmare skisserats under avsnitt 10.1.2 ovan, kunna till- lämpas. Detta skulle innebära att ett nytt statsbidrag för den enskilda kom- munen skulle relateras till det reella statsbidragsutfallet i vederbörande kom- mun ett visst givet utgångsår.

Ett accepterande av en sådan teoretisk modell innebär emellertid också ett accepterande av att nuvarande statsbidragsfördelning mellan kommuner- na är riktig. För att korrekt bedöma den frågan behöver man emellertid göra ytterligare och tämligen omfattande analyser av det nuvarande statsbidrags- utfallet i de enskilda kommunerna. Som tidigare nämnts kan dessa analyser bara i begränsad omfattning baseras på verklighetsgrundat redovisnings- eller annat informationsmaterial. Analyserna måste till stor del kompletteras med mer eller mindre subjektiva bedömningar från fall till fall.

Strävan att åstadkomma en rättvis fördelning av statsbidraget mellan kom- munerna med utgångspunkt i nuläget inrymmer dock risker för bestående orättvisor. Det kan också verka konserverande och därigenom motverka syf- tet med en reform att bl. a. göra statsbidraget rationaliseringsfrämjande. Man kan emellertid inte bortse från att en övergång till ett neutralt och schablo-

niserat statsbidragssystem kan medföra kännbara omfördelningseffekter för enskilda kommuner. Strävan bör emellertid vara att söka andra former för att kompensera sådana effekter än att bygga in ett tekniskt komplicerat för- delningsinstrument i skolväsendets statsbidragssystem. Största intresset i detta sammanhang knyts då till skatteutjämningssystemet. En verkligt hög grad av reell rättvisa torde inte vara möjlig att uppnå om man vill få ett lätt- hanterligt och fungerande bidragssystem.

10.3. Gymnasieskolans statsbidrag

Den undersökning av gymnasieskolans statsbidrag som redovisats i kapitel 7 visar stora variationer i statsbidraget omräknat per elev såväl mellan olika studievägar som mellan olika kommuner. Dessa variationer torde skifta i stor utsträckning från år till år såväl mellan kommunerna som inom samma kommun. Undersökningen visar att det främst är elevantalet på aktuell stu- dieväg och olika organisatoriska faktorer som bestämmer variationerna.

Statsbidraget, eller mer egentligt lärarlönekostnaden per elev, har ställts i relation till faktorerna

[] antalet 16-åringar inom gymnasieregionen, El antalet elever i gymnasieskolan på linjerna samt 13 skolorganisationens omfattning i gymnasieskolan.

Några helt entydiga resultat av dessa jämförelser har inte kunnat erhållas. Vissa tendenser har dock framkommit. Så har t. ex. gymnasieregioner med större antal 16-åringar i regel en lägre lärarlönekostnad. Samma gäller be- träffande antalet elever. Stora avvikelser förekommer emellertid, vilket med— för svårighet att använda nu nämnda faktorer som instrument för en mer rättvis fördelning av statsbidraget mellan olika kommuner.

Det har vidare konstaterats att lärarlönekostnaden i gymnasieskolan inte i någon större utsträckning påverkas av några speciella geografiska eller be- folkningsmässiga faktorer.

Oavsett vilken grund som kan komma till användning för fördelningen av statsbidraget mellan kommunerna torde man även för gymnasieskolan kunna konstatera att schablonisering vid statsbidragsgivningen måste ske i rätt stor omfattning.

En bidragskonstruktion baserad på ett elevbidrag kan t. ex. utformas enligt något av följande alternativ

1 bidrag per elev i gymnasieskolan, 2 bidrag per elev i gymnasieskolan, dock alltid för ett minimiantal av ele- ver eller 3 bidrag per elev i gymnasieskolan jämte ett fast bidrag för t. ex. varje påbörjat 16- eller 30-tal elever i varje årskurs, linje, gren, specialkurs etc.

Det första alternativet medför att man måste finna sådana fördelnings- system att en rättvis ekonomisk fördelning kan ske mellan olika kommuner beroende på förutsättningarna för kommunen att bedriva verksamheten.

Här torde det också bli nödvändigt att anpassa elevbidraget till den Studieväg det är fråga om. Våra undersökningar visar att detta alternativ förmodligen kommer att vara det svåraste alternativet att genomföra med hänsyn till de variationer som nu finns i statsbidraget mellan olika studievägar och kommuner.

Det andra alternativet skulle förmodligen inte behöva kombineras med några särskilda fördelningssystem med undantag möjligen av anpassning av bidraget till de olika studievägarna. I detta fall skulle genom att statsbidraget alltid utgick för ett minimiantal elever varje kommun erhålla ett ekonomiskt underlag för bedrivande av de linjer och kurser som medges oavsett om fyllda undervisningsgrupper kan erhållas.

Det sistnämnda alternativet skulle troligen inte heller behöva kombineras med några särskilda fördelningssystem. Genom det fasta bidraget skulle skol- huvudmannen få täckning för större delen av de kostnader som uppstår i och med att en viss linje, gren eller kurs anordnas. Antalet veckotimmar för en grupp eller klass är till större delen oberoende av om antalet elever är t. ex. 10 eller 15. Den rörliga delen av bidraget, dvs. den som grundas på antalet elever, skulle ge skolhuvudmannen ekonomisk ersättning för vissa fasta kostnader samt för de rörliga kostnader som uppstår vid ett ökat elev- antal, t.ex. delning av undervisningsgrupper etc. Den fasta bidragsdelen kan vara varierande för olika linjer och kurser beroende på orsaker som t. ex. delningstal för klass, olika dyrbar utrustning. 1 de fall statsmakterna vill prio- ritera viss utbildning kan den fasta bidragsdelen användas i stimulerande syfte. Alternativet förutsätter att vissa minimigränser bestäms för när och hur olika linjer, grenar och kurser får anordnas så att inte skolhuvudmännen själva kan påverka bidragsnivån på ett icke avsett sätt. Här torde man dock kunna utgå från att staten även fortsättningsvis torde ha ansvaret för gym- nasieskolans dimensionering såväl totalt som för de olika studievägarna.

Om ett framtida statsbidrag för gymnasieskolan kan konstrueras som ett elevbidrag finns därvid olika differentieringsmöjligheter med hänsyn till gymnasieskolans skiftande studievägar, t. ex.

Cl bidrag per elev och linje eller kurs, D bidrag per elev och grupp av linjer eller kurser, t. ex. tvååriga mer ut- präglat yrkesinriktade linjer, tre- och fyraåriga linjer, specialkurs nära- liggande viss eller vissa linjer eller El bidrag per elev oavsett linje eller kurs, dvs. ett för hela gymnasieskolan enhetligt bidrag.

Att finna ett fördelningssystem som möjliggör ett enhetligt elevbidrag in- nefattande samtliga studievägar i gymnasieskolan torde inte vara genomför- bart. Om elevbidraget kombineras med ett fast bidrag är det måhända möjligt att så kan ske med undantag då för specialkurserna. Att för varje enskild linje och kurs fastställa olika bidrag är inte direkt tilltalande eftersom antalet linjer och kurser är stort i gymnasieskolan. Det kanske mest intressanta al- ternativet är därför att man hänför linjer och kurser till olika grupper och för dessa grupper fastställer ett gemensamt bidrag. Specialkurserna skulle därvid t. ex. kunna hänföras till den grupp av linjer som närmast svarar mot den utbildning som förekommer i kursen med hänsyn till inriktning och in- nehåll enligt kursplan. Kortare specialkurser skulle kunna beräknas i förhål-

lande till utbildningstiden, dvs. kurs på åtta veckor erhåller t. ex. 8/40 av elevbidraget.

De undersökningar vi gjort av gymnasieskolans statsbidrag visar på be- tydande svårigheter att konstruera ett nytt statsbidragssystem för gymna- sieskolan, som inte är baserat på viss bestämd skolorganisation och vissa be- stämda resursslag. Övervägande skäl synes tala för att statsbidraget även framgent bör relateras till eller differentieras med hänsyn till gymnasiesko- lans olika studievägar. Hänsyn bör även tas till de varierande förutsättningar som råder i landet beträffande elevunderlag, dvs. möjligheterna att i landets olika delar rekrytera elever till de olika studievägarna. Ett nytt statsbidrag för gymnasieskolan får inte otillbörligt beskära elevernas möjligheter att välja studieväg i gymnasieskolan. I sammanhanget måste speciell hänsyn också tas till problemet med gymnasieutbildningar av mer udda karaktär. Här avses då utbildningar för ett litet antal elever som kräver ett stort elev- upptagningsområde och som ofta också är kostsamma för huvudmannen.

10.4. Modifieringar inom ramen för det nuvarande stats- bidragssystemet

Det bör än en gång understrykas att möjligheterna till en övergång till ett neutralt statsbidragssystem med den allmänna utformning som skisserats i det föregående är helt beroende av om kommunerna ges ett mer reellt drift- ansvar för skolväsendet.

Det är lika nödvändigt att framhålla att om staten även fortsättningsvis kommer att meri detalj reglera uppbyggnaden av skolorganisationen i kom- munerna samt dimensioneringen och utnyttjandet av resurserna för skol- ledare men främst för lärare, torde de grundläggande förutsättningarna för en övergång till ett neutralt statsbidragssystem avsevärt försvagas.

I detta betänkande har konstaterats att nuvarande system — även med de allmänt kända nackdelar som de är förknippade med — i relation till nuva- rande regelsystem är följsamma instrument från finansieringssynpunkt. Skulle den statliga regleringen av skolledar- och lärarresurserna främst när det gäller deras uppsättning och kostnader samt när det gäller skolorgani- satoriska frågor i huvudsak kvarstå oförändrad, måste man ifrågasätta om det över huvud taget finns några bärande motiv att gå ifrån nuvarande kost- nadsrelaterade statsbidragssystem. I ett sådant läge skulle ansträngningarna i stället få inriktas mot att inom ramen för nuvarande system göra en teknisk och administrativ översyn av detsamma i syfte att avhjälpa de brister som för närvarande finns.

Vissa modeller till sådana modifieringar av statsbidragssystemet inom ra- men för nuvarande regelsystem har diskuterats i den tidigare nämnda de- partementspromemorian Statligt driftbidrag till skolväsendet. Statsbidrags- översynen skulle alltså i stort tjäna det syftet att åstadkomma ett och samma statsbidragssystem för både grundskolan och gymnasieskolan.

Från teknisk och administrativ synpunkt synes i så fall övervägande skäl tala för att det system som i dag tillämpas för gymnasieskolan anpassas och införs även för grundskolan.

10.5. Utredningens fortsatta arbete

Utredningens arbete med statsbidragsöversynen går nu in i ett mer konstruk- tivt skede. Vi kommer där bl. a. att undersöka förutsättningarna för en över- gång till ett neutralt bidragssystem för skolväsendet.

Som framgått av detta betänkande torde det i samband med övergången till ett nytt och neutralt statsbidragssystem för skolväsendet vara nödvändigt att undersöka om det är möjligt att på något sätt samordna statsbidragsgiv- ningen till skolväsendet med annan statsbidragsgivning till kommunerna. Största intresset knyts då till skatteutjämningssystemet. Utredningen kom- mer här att samverka med andra utredningar.

Statsbidragsarbetet kan inte bedrivas isolerat från översynen av olika an- svarsfrågor inom skolväsendet. Statsbidragskonstruktionen blir slutligen be- roende av hur den framtida ansvarsfördelningen mellan staten och kommu- nerna inom skolområdet utformas. Statsbidragsöversynen samordnas därför med vår översyn av ansvarsfördelningen i övrigt främst i vad avser peda- gogisk-organisatoriska frågor samt resursfrågor, där intresset ur statsbidrags- teknisk synvinkel främst knyts till skolledar- och lärarpersonalen. Arbetet med och ställningstagandet till dessa frågor kommer alltså att starkt påverka inriktningen av statsbidragsöversynen.

Bilaga 1 Direktiv för sakkunniga med uppgift att utreda ansvarsför- delningen mellan stat och kom- mun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m.m.

Chefen för utbildningsdepartementet statsrådet Carlsson, anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utredning rö- rande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun ifråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m.

1. Genom den omfattande reformering av skolväsendet som ägt rum under de senaste decennierna har den nuvarande utformningen av grundskola och gymnasieskola lagts fast. Man bör enligt min mening räkna med att det genomgripande yttre reformarbetet av ungdomsskolan nu är avslutat för den framtid som i dag kan överblickas. För skolväsendets del gäller det nu, som jag ofta framhållit, att söka ännu bättre vägar för att få alla barn och ungdomar att uppleva skolarbetet stimulerande och undervisningen meningsfull. Detta är en huvuduppgift för utredningen om skolans inre arbete. Sedan lång tid tillbaka har diskussion pågått om uppgiftsfördelningen mel- lan statliga och kommunala organ när det gäller samhällsverksamheten i stort. Den är 1970 tillkallade länsberedningen har bl. a. att överväga upp- giftsfördelningen i ston mellan stat och kommun, mellan primär- och se- kundärkommuner inbördes samt inom den statliga sektorn mellan centrala och regionala organ. Enligt beredningens direktiv bör som en första utgångs- punkt gälla att primärkommunerna — i enlighet med den till år 1974 genom- förda kommunindelningsreformen — även framdeles skall svara för betydel- sefulla samhällsuppgifter och i ökad utsträckning kunna aktivt medverka i samhällsbyggandet. Också i debatten om skolan uppmärksammas ofta frågan om avvägningen mellan centralt, regionalt och lokalt inflytande i frågor som rör grundskolan och gymnasieskolan. lnom utbildningsdepartementet har ett utredningsarbete pågått i vilket bl. a. företrädare för Svenska kommunför- bundet och Svenska landstingsförbundet medverkat. Detta arbete har resul- terat i två diskussionspromemorior, Hyresbidrag per elev och år (Ds U 1970:12) och Statligtdriftbidrag till skolväsendet (Ds U 197113). Promemo- riorna har remissbehandlats. ] den sistnämnda promemorian framhålls bl. a. att skolväsendets organisation. lärarresursåtgång och personalrekrytering reg- leras mycket ingående av bestämmelser som statliga myndigheter fastställer. Kommunernas frihet är i dessa avseenden begränsad, även om deras möj- ligheter att påverka den pedagogiska verksamheten i grundskolan utvidgats under de senaste åren. I promemorian erinras vidare om det samband som finns mellan statsbidragssystemet och andra bestämmelser för skolverksam-

316

heten. Vill man väsentligt vidga kommunernas frihet att bestämma över skolans angelägenheter, bör man därför — det är slutsatsen i promemorian — rikta in intresset mot de bestämmelser som i olika former styr skolan.

2. Remissbehandlingen av promemorian om statligt driftbidrag tilll skol- väsendet visar på en stark önskan hos en rad remissinstanser att nå fram till sådana bestämmelser för skolväsendet, vilka minskar omfånget av den centrala styrningen och ökar varje enskild kommuns möjligheter att påverka hela skolverksamheten. Frågan om avvägningen mellan statligt och kommunalt inflytande på skol- området har aktualiserats även av skolöverstyrelsen i två framställningar un- der senare tid. Med skrivelse den 22 november 1971 har överstyrelsen lagt fram förslag om förenkling av handläggningen av skolbyggnadsärenden. Denna skrivelse bereds f.n. i utbildningsdepartementet. I skrivelse den 1 december 1971 har överstyrelsen föreslagit en utredning rörande verkets or- ganisation m.m. I den senare skrivelsen framhålls bl. a. "Som ett led i en bedömning av vad som bör vara det centrala i SÖ:s in- riktning och arbetsuppgifter bör ingå en undersökning av hela det regelsy- stem som bestämmer ansvars— och arbetsfördelning mellan de centrala, re- gionala och lokala skolmyndigheterna. Syftet bör vara att i ännu högre grad än som redan skett befria det centrala verket från löpande, förvaltningsmäs- siga uppgifter. 1 vad mån uppgifter och ansvar bör förläggas till kommunerna eller till regionala, statliga myndigheter är en fråga som från vissa utgångs- punkter redan behandlas inom länsskolnämndsutredningen. Det bör dock nu, sedan den organisatoriska uppbyggnaden av skolan i huvudsak genom- förts vad den nu aktuella tiden beträffar, även från andra utgångspunkter undersökas hur kommunernas befogenheter i fråga om skolans verksamhet kan ökas. Bl.a. bör det med hänsyn till den ökade samordningen mellan skolan och andra kommunala aktiviteter — ungdomsverksamhet, lokal kul- turaktivitet, fritidsverksamhet för alla åldrar m. m. — vara angeläget att de lokala myndigheternas ansvar och befogenheter vidgas. I detta sammanhang bör också nämnas att en förlängning till det lokala planet av vidgade befogenheter och större möjligheter till åtgärder och ini- tiativ bör kunna skapa goda förutsättningar för att de som arbetar i skolan, anställda och elever, ännu mer aktivt skall bli engagerade i arbetet på skolans utveckling.” Jag vill slutligen nämna att Svenska kommunförbundet i en till Kungl. Maj:t den 3 januari 1972 inkommen framställning förordat vissa konkreta ändringar i gällande regelkomplex på skolans område, vilka syftar till vidgad kommunal självbestämmanderätt. Vad som anförts i promemorian om statligt driftbidrag till skolväsendet och av remissinstanserna liksom i skolöverstyrelsens och Svenska kommun- förbundets skrivelser utgör starka skäl för att undersöka möjligheterna att komma fram till ett regelsystem för grundskolan och gymnasieskolan som i väsentligt ökad grad låter kommunerna och deras skolstyrelser ta ansvaret för skolans verksamhet. En utgångspunkt härvid bör vara att förutsättningar skapas för ett ökat inflytande också för skolans personal och elever på or- ganisatoriska och ekonomiska frågor vid den enskilda skolenheten. Härför har anförts både principiella och praktiska skäl. Skolväsendets organisation, lärarresursåtgång och personalrekrytering regleras f. n. ingående av bestäm-

melser som statliga myndigheter meddelat. Intresset av att ge medborgarna största möjliga inflytande över allmänna angelägenhter och av att bättre för- ankra skolans verksamhet i kommunerna samt av att skapa tillfällen till en rimlig anpassning av samhällets åtgärder efter skiftande lokala förhållanden är starka motiv för ökat kommunalt inflytande i dessa frågor. Ett praktiskt skäl som har anförts för en vidgning av kommunernas inflytande är att kom- munsammanläggningarna i flertalet fall både ökar den ekonomiska bärkraf- ten hos kommunerna och ger dem bättre förutsättningar att handlägga skol- frågor, för vilka central eller regional expertis hittills har utnyttjats. Det blir vidare allt mer nödvändigt än hittills att effektivt utnyttja befintliga resurser inom skolväsendet för att nå skolans mål. Ett alltför detaljerat, centralt be- slutat regelsystem kan vara ett hinder i detta sammanhang. Jag vill framhålla att vid överväganden om omfördelningen av beslutanderätt garantier givet- vis måste skapas för att en eventuell decentralisering av statlig beslutan- derätt också i praktiken kommer att på fältet innebära möjligheter till ett ökat lokalt ansvarstagande och inte motverkas genom centrala ingripanden i andra former. Vidare måste tillses att omfördelning av beslutanderätt i or- ganisatoriska, administrativa och ekonomiska frågor inte får leda till att för- delarna med ett för hela landet enhetligt skolsystem går förlorade eller att för skolväsendet i dess helhet grundläggande principer inte upprätthålls.

Som framhålls i promemorian om statligt driftbidrag till skolväsendet — liksom av remissinstanserna —— är det inte möjligt att utan ytterligare utred- ningsarbete förändra avvägningen mellan inflytandet för skolans huvudmän — kommuner och landsting — och för de statliga centrala och regionala ut- bildningsmyndigheterna. Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för att utföra detta utredningsarbete. Vad jag här förordat bör ses som ett vidareförande av de tankegångarjag utvecklat i direktiven till länsskolnämndsutredningen.

3. De sakkunnigas arbete bör inledas med en genomgång av hur och i vil- ken utsträckning statliga myndigheter f.n. övar inflytande över skolans verksamhet. De sakkunniga bör hålla sig underrättade om pågående utred- nings- och försöksverksamhet, t. ex. den som bedrivs inom utredningen om skolans inre arbete. Strävan att vidga det lokala inflytandet över skolans gestaltning i det prak- tiska livet gäller vägarna att förverkliga den av statsmakterna beslutade skol- politiken. Skolans mål och innehåll ligger däremot fast. Genom utrednings- arbetet åsyftas inga förändringar av skolsystemets struktur. Den grundläg- gande principen om ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildnings- standard för landets alla delar får inte ändras. Läroplanernas allmänna mål och riktlinjer bör alltjämt, liksom innehållet i undervisningen, fastställas av statsmakterna. Även timplanerna bör regleras centralt, men de sakkunniga bör överväga i vilken utsträckning och i vilka syften det är möjligt att låta skolstyrelserna göra avsteg från en normal timplan. De sakkunniga bör således vara oförhindrade att gå vidare på den väg som statsmakterna slagit in på genom 1968 års beslut om revidering av läroplan för grundskolan (prop. 19681129, SU 179, rskr 366) och låta kommunerna göra jämkningar i timplanerna. En prövning av resurstim- mesystemet hör också till de frågor som bör behandlas. Vidare bör utred- ningen beakta de erfarenheter som kan vinnas inom utredningen om skolans inre arbete vad gäller behov av flexibel användning av olika personalresurser.

Kärnpunkten i de sakkunnigas arbete blir att nå den för skolans arbete mest gynnsamma avvägningen mellan å ena sidan behovet av centrala be- stämmelser för att säkerställa förutsättningar för att förverkliga de för skolan fastställda målen och å andra sidan behovet av utrymme för de initiativ, åt- gärder och ansvarstagande lokalt som också är en förutsättning för en väl fungerande skola. Utgångspunkten för att ändra fördelningen av ansvar är således önskemålet att skapa bättre betingelser för skolans verksamhet.

Uppgiften att undersöka möjligheterna för ett vidgat lokalt ansvarstagande för grundskolan och gymnasieskolan kan inte, som framgått av det föregå- ende, isoleras från frågan om formerna för statens bidragsgivning till kom- munerna. Om ansvaret för skolfrågorna i vad avser ekonomi och organisation inom givna ekonomiska ramar till betydande del förs över till kommunerna, bör detta förutsätta en omprövning av statsbidragssystemets utformning. En viktig uppgift för de sakkunniga bör därför vara att föra vidare det arbete med statsbidragssystemet som utförts inom utbildningsdepartementet. De ut- gångspunkter som angetts i departementspromemorian om ett nytt driftbi- dragssystem bör därvid beaktas. 1 första hand bör därvid undersökas lösning- ar som innebär att stasbidragen beräknas på även andra grunder än löne- kostnaderna för lärarpersonalen. De sakkunniga bör utgå från att statens bi- drag till skolkostnaderna vid ett nytt bidragssystem så långt möjligt bör vara av samma storlek som om existerande system tillämpats, dvs. en oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Jag vill här erinra om att den av finansministern tillsatta utredningen om kommunernas ekonomi enligt sina direktiv givits i uppdrag att undersöka olika frågor som har att göra med statens bidragsgivning till kommunerna. De resultat denna utredning kom- mer fram till påverkar självfallet de sakkunnigas arbete.

Genom nuvarande statsbidragssystem för skolväsendet sker i viss mån en anpassning av statsbidragets storlek till kommunernas skiftande förutsätt- ningar att organisera skolverksamheten. Det är angeläget att en sådan an- passning görs möjlig även i ett nytt bidragssystem.

De sakkunniga bör även ange hur man i ett nytt läge beträffande centralt givna riktlinjer skall kunna följa upp och påverka genomförandet av stats- makternas beslut om skolväsendet.

En uppgift för de sakkunniga i samband med statsbidragsdiskussionerna bör vara att undersöka om det är möjligt att vid ett nytt statsbidragssystem föra över ökat ekonomiskt ansvarstagande till de enskilda rektorsområdena eller skolenheterna. Härigenom skulle man kunna uppnå ett ökat inflytande för de av undervisningen närmast berörda samt stimulera intresset hos dem för en riktig hushållning med befintliga resurser. Vad de sakkunniga här kan komma fram till bör få karaktären av enbart uppslag för kommunerna, efter- som det alltjämt bör vara en kommunal angelägenhet att avgöra i vilken utsträckning beslutanderätten i ekonomiska frågor bör delegeras inom kom- munerna. De sakkunniga bör emellertid kunna exemplifiera hur det eko- nomiska ansvaret för skolans verksamhet skulle kunna fördelas inom olika kommuntyper. [ denna del av uppdraget bör de sakkunniga samverka med utredningen om skolans inre arbete.

Bestämmelserna om skolans personal är ingående och detaljerade. Bl. a. föreskrivs mycket preciserade regler för rangordning vid tillsättning av tjänst. De lokala myndigheterna får härigenom mycket små möjligheter att väga

in egna erfarenheter vad gäller förtjänster och skicklighet vid tjänstetillsätt- ningar. De sakkunniga bör överväga de nuvarande formernas lämplighet.

De utredningsfrågor jag här angett har ett mycket nära samband med skal- överstyrelsens uppgifter och organisation. Ändringar i skolans regelsystem på- verkar givetvis överstyrelsens arbetsinriktning. Jag finner det därför naturligt att den av mig förordade utredningen tar upp verkets framtida uppgifter och organisation till prövning. Därvid måste naturligtvis den princip enligt vilken överstyrelsen bör organiseras ingående prövas. Prövningen bör ske mot bak- grund av hittills vunna erfarenheter. Det är här givetvis fråga om en för- ändring som inte omedelbart kan komma till stånd. Det kan dock inte ute- slutas att mindre genomgripande ändringar i fråga om t. ex. avgränsningen av arbetsuppgifter kan aktualiseras tidigare, bl. a. som ett resultat av redan nu pågående utredningsarbete. Jag tänker därvid i första hand på länsskolnämndsutredningen men även på t. ex. arbetet inom kulturrådet och 1968 års utbildningsutredning. Jag vill framhålla att frågan om den fram- tida omfattningen och organisationen av provkonstruktionsverksamheten inom utbildningsområdet också bör prövas av de sakkunniga.

De sakkunnigas arbete har beröring med flera andra utredningar. Det gäller bl. a. om länsberedningen, utredningen om kommunernas ekonomi, utred- ningen om skolans inre arbete, länsskolnämndsutredningen. De sakkunniga bör givetvis hålla sig underrättade om arbetet inom dessa övriga utredningar och samråda med dem. Arbetet berör också skolväsendets personal. Perso- nalens organisationer bör därför få ta del i utredningsarbetet genom särskild expertis.

De sakkunniga bör komma in med erforderliga förslag till författningar. De sakkunnigas uppgifter blir som jag beskrivit dem omfattande och mångskiftande. De sakkunniga bör därför kunna lägga fram sina förslag suc- cessivt. En första del i de sakkunnigas arbete bör — sedan de sakkunniga kom- mit fram till ett mer principiellt ställningstagande i frågan om avvägningen av ansvaret för skolväsendet — kunna vara frågan om skolöverstyrelsens upp- gifter och organisation.

På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla fem sakkunniga med uppdrag att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m.,

att utse en av de sakkunniga att vara ordförande, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkun- niga.

Vidare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreskriver att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter och yttranden från dem,

att ersättning till sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs,

att kostnaderna för utredningen skall betalas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga le- damöter hemställt bifaller Haris Maj:t Konungen.

Tilläggsdirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK)

Statsrådet Hjelm-Wallén anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tilläggsdirektiv till utredningen om skolan, staten och kommunerna och anför.

Genom beslut den 8 september 1972 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att utreda frågan om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan. De sakkunniga som antagit namnet Utredningen om sko- lan, staten och kommunerna (SSK) skulle enligt sina direktiv pröva bl. a. statsbidragssystemet.

Läsåret 1963/ 64 inleddes försöksverksamhet med klasser för döva och hör- selskadade elever förlagda till det allmänna skolväsendet, s. k. externa klas- ser. Avsikten var att pröva möjligheten att ge dövundervisning på hemorten och därigenom låta eleverna bo kvar i sina hem då underlag fanns ien kom- mun för att anordna en dövklass. Enligt blind- och dövskoleutredningens betänkande (SOU 1964161) Grundskola för blinda och döva borde de externa klasserna tills vidare organisatoriskt och pedagogiskt lyda under närmaste dövskola och undervisas av lärare med dövlärarutbildning. Det lokala skol- väsendet borde tillhandahålla skollokaler, teknisk utrustning, underVisnings- materiel, förbrukningsmaterial och Skolmåltider, medan dövskolväsendet borde förutom lärare erbjuda erforderlig specialistvård. 1 prop. 1965170 an- gående blind- och dövskoleväsendets organisation m. m. förordades att över- enskommelser skulle träffas med vederbörande kommuner om anordnandet av externa klasser i de fall detta kunde anses lämpligt. Propositioners förslag godtogs av riksdagen (SU 1965:101, rskr 19652275).

Stockholms skoldirektion, skolstyrelserna i Danderyd och Örebro samt Riksförbundet Döva Barns Målsmän m. fl. har vid olika tillfällen i S(rivelser till skolöverstyrelsen anhållit om reglering av kostnadsansvaret för ierksam- heten. Man har därvid bl. a. hävdat att kostnaderna för externa klasser helt borde ligga på staten, i likhet med vad som gäller för specialskolani övrigt, eftersom undervisning av gravt hörselskadade barn är en statlig argelägen- het. Med anledning av en av skolöverstyrelsen i skrivelse den 25 maj 1972 gjord framställning uppdrog Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 år statens för- handlingsnämnd att, med utgångspunkt i 1965 års beslut angåence blind- och dövskolväsendets organisation m. m. (prop. 1965:70, s. 29 och 56) föra förhandlingar med berörda kommuner rörande anordnandet av externa klas- ser tillhörande specialskolan.

I skrivelse den 21 augusti 1974 har statens förhandlingsnämnd til Kungl. Maj:t anmält att dessa förhandlingar slutförts samt att parterna enas om ett förslag till normalavtal mellan staten och respektive kommun beträffande anordnande av externa klasser tillhörande specialskolan. Som framgår av en protokollsanteckning till 9 & i detta normalavtal har parterna förutsattatt upp- sägning av avtalet tidigast skall behöva ske i samband med ett stillnings- tagande till SSK-utredningens kommande förslag.

Staten har av ålder ansetts böra svara för samtliga kostnader för spe- cialskolans elever. För det allmänna skolväsendet är det däremot ett delat ekonomiskt ansvarstagande mellan stat och kommun.

Strävandena på skolområdet går i dag mot bl. a. en ökad integration av handikappade barn i det vanliga skolväsendet. Systemet med externa klasser är exempel på detta. Den ökade integrationen är också ett uttryck för kom- munernas vidgade ansvar för samtliga barns och ungdomars skolgång. Dessa förhållanden aktualiserar frågan om efter vilka grunder staten skall bidra till utbildningen av handikappade barn.

Det är naturligt att SSK i sitt utredningsarbete också överväger hur det framtida kostnadsansvaret bör fördelas mellan stat och kommun när det gäl- ler de elever som i dag tillhör specialskolan. Det är därvid rimligt att räkna med att staten även framdeles tar ett större kostnadsansvar för dessa elev- grupper än för ungdomskolans elever i allmänhet. Det är emellertid viktigt att även söka komma fram till ett kommunalt medansvar för dem. Om SSK därvid kommer fram till att staten även i fortsättningen bör kvarstå som huvudman för specialskolan är en möjlig lösning att kommunerna åläggs att utge ersättning till staten för undervisning av specialskolans elever enligt de normer som ligger till grund för interkommunal ersättning. En annan lösning är givetvis ett förändrat huvudmannaskap men med särskilda statsbidragsregler.

På grund av det anförda hemställerjag att Kungl. Maj:t bemyndigar mig att uppdra år SSK-utredningen att i samband med sina överväganden även behandla de av mig i det föregående redovisade frågorna.

Kungl. Maj:t uppdrar — under erinran om vad utbildningsutskottet anfört i sitt betänkande (UbU 1974z25) — åt utredningen om skolan staten och kommunerna att se över formerna för givande av statsbidrag till statsun- derstödd enskild utbildning.

Elevantalets utveckling i olika skolformer perioden 1960/61—1972/73 samt omfattningen i de för de lokala skolhuvudmännen närmast berörda skolformerna under läsåret 1974/75

Skolform m. m.

1 2

MQWXOINNONO

11 12 13 14 15 16 17

Läsår och elevantal

1960/61 1965/66 1968/69 1970/71 1972/73 1974/75

Folkskola Grundskola

Totalt 1—2

Realskola

Högre folkskola Flickskola

Fackskola Allmänt gymnasium Tekniskt gymnasium Handelsgymnasium Nya gymnasiet Yrkesskola" Lanthushålls- och lantbruksskolor Skogsskolor Gymnasieskola

Totalt 6—14 Totalt 1—14

Särskola

Folkhögskola

Examinerade lärare:

Förskolli' are

Lågstadielärare

Mellanstadielärare

Specra rare

Amneslärare

Vidareutb. av folkskollärare Handelslär. gymnasieing. gymnasieek Yrkeslärare

Vidareutb av yrkeslärare

Slöjdlär. hushållslär. barnavårdslär Vårdyrkeslärare

Högre utb av sjuksköterskor lärare för jnrrlhriikc. nch skogshriiksuth

Gymnastiklärare

Totalt 17

510 260 332 850

119127 758762

7 489 903 885

445 954 038

989 147

1016 014

843 110 131 920 145 24 499 62 952 9 221 4 498

c 41 möh. 5765 166

123 604 1 123 278

c 4400 11748

206

1 065 657

121

484

c 300 69

140

468

46 20 67 3 644

891113 52184

7 986 16 796 50 436 14 229 10 657

c65000b 6054 111

163 283 1 114 566 c 5000 14590 668 996

1 023 155 1 863 c 500 209

407 507

96

258 54 149

6 885

911 374 24 894

2 846 28 062

100 973

c 72 ooob 4 063 110

954 483 5 849 942

38 551

103 672 c 73 OOOb 4 148 139

989 147 260 119

224 085(1

1016 014 210 275(,

205 208 1 144 322

c 8000 19462

1 151 1 310 1 298 419

2 738 c 400 245 343 508 46

231 32 219

8 940

219510 1 180784

11 090 27 004

1 373 1 666 1 031 509 2 312 c 165 67

90

462

47

299 42 225

8 288

224 082 1 213 608

12314 14779

1 067 1 490 1 965 575 2 135 c 80 34 113 146 378 40 204 40 226 8 493

210 278 1 226 292

12668 12817

2 524 1 188 1 716 903 1 424 c 10 46 189 128 362 24

228

47 253 9 042

18 Kommunal vuxenutbildning: Amneskurser yrkeskurser

Totalt 18

19 Universitet och högskolorf' 20 Sjuksköterskeskolor

— 37 383

86 965 79 032 84 206 64 727

77505 59116

37 405 5 148 37 383 68 276 115 122 7055 8 228 165 997 124 245 7 842 148 933 116 524 8 066

106 400 7 445

Anmärkning till tabellen

"Primär- och landstingskommunala skolor ”Heltidskurser fem månader och längre.

(1960/61 nettoantal studerande; övriga är kan samma elev ingå för olika fakultet. ”Ytterligare cirka 11000 i kortare kurser E'Ytterligare cirka 10700 i kortare kurser.

"I-H'l" .. .."1

I __ 'i

""l. . '. .:; 'l'l" . , , ""1' ""J _ _'..',|" ":- 'w' mä! f'.' "l "_l-' 'i' | .. . ' ..."-' "i'tlfr'..' "hl'.._ ,;. ".1,'j" 'I. , .. . ,: ul,. _..,, _|, "-_!i.' , ,,,...»w. - .-f_ __ . _ """",J 'i. -'E '.'.I "' '..."l'i;. .' '_'_|"i-""'7.l"', ll, ,.'

'."."'"'p|'..1l'""'l ' ' .rl-F' -

||| "5" , , _ I,, |

. L'_'_",',".,i.' ';'t, 'i 357:__;" ”'-,' ' _t '_""-1.J- ' _ -' '. -_-,-=_

phil-'i'" '#'7'r 'h._'1'f'__ '_' ',q'r._ -lF-|l"' "_l ' _f . ' T— f— '_- !..

_ "l,"j'i..-', "'|'" "" :, "'.':'. ."".'.' . ' - ' '=',__ rfr...” nämna,??? ' "..'_..'...'-".__.'..'._"' " .

a' falk

.',' rit. _. .--' "l.|"" .' ' "

|| _ _ ll ,_ '_. .j, l 1 : =.» -'.'.'_,-.,»,,. -,';'._._1.' .r. ._ " "3 ' sil-Ef _. ,'_ _u, _.”ligi ., '

T*i

j_ '-

-= ?.

få; "dfu; é-ra._'f_ '

-'_.l'5

"gm 'tf-E'L

"me

- '. _J _ * _d '.' _—|g_ ..

'.'?

[ Mia- |"""4'"|-" .'t m—numiptjqul

|! 113 | .:.na. ' 'i'.-IF] .'fu _ "fLiM—111" "

|fla-

FH

li. -1_',|: .=|,'."1'];EI_",| .r.._

;. ' ,. r_-'J . !,

lime

J'l

Förteckning över primärkommuner enligt 1971 års indelning som ej ingår i analysen av kostnader och intäkter 1972 i kapitel 5 (1971 års indelning)

Län

C

Kommun

Dannemora Håbo Oland [__Jppsala Osthammar

Strängnäs

Bjärnum Broby Bromölla Glimåkra Hjärsås Hässleholm Hästveda Klippan Knislinge Loshult Näsum Osby Riseberga Sösdala Tyringe Vinslöv

Vinslövs centralkommun

Vittsjö Angeholm Orkened

Ostra Ljungby

Bara Bjärsjölagård Blentarp Hörby Månstorp Räng

Sjöbo Skanör med Falsterbo Svedala Vellinge Vollsjö Ostra Färs

Län

P

(:

AC

Kommun

Alingsås Bjärke Hemsjö Hökerum Redväg Trollhättan Ulricehamn Åsunden

Dimbo Falköping Fröjered Frökind Fågelås Gudhem Habo

Hjo Hökensås Mullsjö Stenstorp Tidaholm Vartofta Vilske

Glanshammar Orebro

Arboga Avesta

Bjärtrå Boteå Kramfors Noraström Nordingrå Ramsele Sollefteå Ullånger Ytterlännäs

Vilhelmina

Bilaga 4a

Kostnader per elev (kronor/elev) i kommuner ingående i urvalsundersökningen i kapitel 5.

Län Skoladmi- Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiska

nistration anordnin ar anordningar Kommun ___— __

Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

AB Botkyrka 191 183 704 633 73 73 68 68 144 144 Danderyd 206 206 620 591 86 86 92 92 247 247 Ekerö 371 225 595 559 270 270 50 50 138 138 Haninge 228 220 695 611 110 110 104 92 l56 124 Huddinge 365 217 693 580 93 93 68 68 144 14] Järfälla 327 303 621 556 19 15 119 113 245 240 Lidingö 408 392 827 764 100 96 77 76 410 410 Nacka 271 259 736 702 127 127 111 111 221 215 Norrtälje 200 191 607 566 316 3 l 5 96 92 147 146 Nynäshamn 178 178 650 579 159 159 52 52 53 53 Sigtuna 195 181 522 470 116 114 84 84 147 136 Sollentuna 400 317 706 645 44 44 105 98 270 262 Solna 287 270 796 714 25 25 102 102 514 385 Stockholm 389 285 558 513 62 62 120 118 211 195 Sundbyberg 308 288 780 705 24 24 157 150 363 361 Södertälje l 17 106 523 478 108 108 90 90 143 143 Tyresö 157 144 669 638 33 33 97 93 199 199 Täby 288 288 603 557 81 8l 94 94 323 321 Upplands—Bro 188 188 61 1 520 189 189 51 51 209 209 Upplands—Väsby 42] 286 722 695 80 80 71 71 206 206 Vallentuna 186 186 572 517 148 148 60 60 110 110 Vaxholm 185 169 505 469 139 137 84 82 159 155 Värmdö 179 179 608 590 373 372 168 120 163 163 C Enköping 205 198 571 526 407 407 86 84 179 168 Tierp 234 228 736 555 775 648 114 100 88 83 Alvkarleby 238 238 664 602 158 158 39 39 69 69 D Eskilstuna 18] 167 520 488 163 163 78 75 144 142 Flen 233 204 644 601 370 363 53 53 153 153 Katrineholm 10] 92 714 588 285 283 60 60 167 148 Nyköping 200 186 557 508 328 328 87 87 286 284 Oxelösund 175 150 724 702 15 15 75 73 111 111 Vingåker 143 143 574 536 320 320 62 62 1 16 l l6 E Boxholm lll lll 705 702 348 348 81 80 134 134 Finspång 220 188 632 603 331 331 69 69 147 147 Kinda 123 123 548 542 653 653 74 74 134 134 Linköping 119 107 592 516 173 173 74 74 187 187 Mjölby 247 189 707 608 237 237 67 67 188 181 Motala 99 86 551 524 285 285 74 74 101 99 Norrköping 199 189 487 449 125 125 125 124 139 139 Söderköping 137 128 573 508 556 556 52 43 158 123 Valdemarsvik 206 206 644 626 514 454 30 30 78 78 Ydre 172 172 510 485 817 817 25 25 173 173 Åtvidaberg 113 113 603 577 342 342 71 71 64 57 Ödeshög 1 17 117 714 698 520 520 66 66 141 141

Grundskolan totalt

Brutto

6 576 6 698 6 756 6197 6114

7 342 7 158 7 664 7 144 6 154

6 154 6 902 8 326 7 109 7 891

6 512 6 305 6 715 6 472 6 548

6 390 6 191 7 069

7 344 7 762 6 577

6 491 7 342 6 948 7 219 6 363 6 253

6 670 6 797 7 168 6 262 6 639

6 349 5 509 6 315 7 345 8 329

6 118 7 512

lletto

3 744 2 871 3 579 3 002 2 996

3 933 3 807 4 069 3 577 2 761

2 946 3 515 4 235 3 476 3 984

3 219 3 137 2 973 3 045 3 632

3 301 2 953 3 707

4 036 3 684 2 961

3 058 3 576 3 443 3 524 2 756 2 822

3 028 3 376 3 439 2 694 3 025

2 989 2 100 2 707 3 645 4 410 2 830 3 689

_._-_._.

Gymnasieskolan totalt

Statsbidrag Brutto

2 705 3 739 3 082 3 010 2 951

3 247 3 179 3 474 3 465 3 284

3 064 3 256 3 813 3 464 3 782 3 232 3 086 3 601 3 253 2 841

2 982 3 112 3 280

3 160 3 671 3 467

3 321 3 662 3 292 3 605 3 528 3 342

3 588 3 263 3 723 3 434 3 410

3 299 3 332 3 412 3 589 3 818 3 256 3 774

11 497 9 070

10 091 9 465

8 441 9 946 7 108 8 940 9 490

10 587 8 353 1] 725 8 224 9 809

8 232 8 899 8 007

8 288

8 698 8 433

9 595 8 334 8 653 9 144 12 744

8 955

8636 9700

7 397 7 466

13 270

7 385

Netto

5 479 3 033

5 196 4 305 4 510 4 352 2 601 3 866 3 616

4 379 3 428 4 374 3363 4446

3 216 3 898 4 224

2 537

3 003 3 305

4 122 4 324 2 500 3 599 6 781

3 876 3 752 3 774

2 724 2 596

6 221

5 191

Statsbidrag Brutto

5 885 6 008

4 625 4 634 3 835 5 338 4 434 4 904 5 738

4 555 4 739 6 956 4 694 5 205

4 658 4 411 3 709

5 015

4 908 4 821

5 346 3 965 4 952 5 402 5 485

4 906 4 706 5 585

4 626 4 747

4 375

2 163

Vuxenutbildning totalt

,...—_._...

Netto Statsbidrag 726 362 356 118 523 595 573 303 1 270 988 416 571 009 283 725 143 513 628 997 446 552 752 106 646 691 282 409 962 563 399 034 358 471 242 711 528 134 545 589 090 477 584 939 385 554 045 381 664 246 582 664 167 377 734 156 307 848 311 497 814 703 353 350 908 315 590 744 193 483 694 235 459 728 295 425 586 236 349 104 320 758 299 645 640 632 247 386 582 236 346 806 410 395 567 175 392 722 163 538 774 437 337 540 148 391 722 225 453 706 116 524 879 390 471 498 498 0 269 463 806 484 109 375 767 349 419

Län Skoladmi- Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiska Kommun nistration anordningar anordningar

Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

F Aneby 59 59 564 539 490 490 38 38 88 88 Eksjö 171 146 660 635 408 408 168 130 122 120 Gislaved 143 134 602 436 297 295 46 44 131 1 12 Gnosjö 140 140 678 661 335 335 85 85 71 71 Jönköping 168 157 554 503 176 176 102 101 147 146 Nässjö 231 136 569 518 264 264 71 71 126 126 Sävsjö 128 128 630 545 420 410 47 47 143 119 Tranås 162 142 515 491 184 184 54 54 131 131 Vaggeryd 159 159 577 542 275 275 75 75 128 128 Vetlanda 96 81 565 497 356 347 46 46 45 45 Värnamo 254 239 569 506 343 343 67 67 137 137 G Alvesta 211 176 638 586 424 399 60 46 128 124 Lessebo 1 17 1 17 615 564 245 245 81 68 198 198 Ljungby 112 100 484 434 376 376 20 16 35 31 Markaryd 130 130 505 455 292 280 95 87 1 16 108 Tingsryd 137 137 603 490 611 501 60 56 176 176 Uppvidinge 163 163 670 620 508 508 58 56 221 220 Växjö 104 88 615 516 222 222 110 79 138 129 Almhult 230 230 639 475 496 496 59 59 161 161 H Borgholm 181 181 680 654 598 598 53 50 129 126 Emmaboda 126 126 526 486 372 372 30 30 200 200 Hultsfred 279 257 458 380 420 420 65 59 139 121 Högsby 194 194 656 576 630 604 92 92 147 147 Kalmar 222 205 619 527 204 203 91 75 158 147 Mönsterås 101 101 631 523 385 385 58 53 105 103 Mörbylånga 187 187 901 459 560 558 120 114 199 167 Nybro 199 179 619 560 267 265 76 61 165 134 Oskarshamn 149 135 700 629 355 349 86 59 160 153 Torsås 137 137 662 643 564 564 52 47 98 98 Vimmerby 201 164 558 516 388 388 59 59 90 89 Västervik 208 183 716 494 325 325 45 45 92 92 1 Gotland 234 219 716 698 351 342 119 104 224 222 K Karlshamn 189 175 548 499 183 183 57 55 112 112 Karlskrona 142 133 625 504 235 235 112 105 176 139 Olofström 208 184 521 483 196 196 1 13 64 198 186 Ronneby 175 157 515 504 216 216 36 36 105 100 Sölvesborg 140 140 645 599 251 251 68 61 110 108 L Båstad 117 1 16 630 536 467 467 63 63 197 194 Kristianstad 211 199 525 474 322 291 75 74 154 148 Perstorp 136 128 640 628 92 92 70 69 130 130 Simrishamn 157 156 622 567 625 538 67 61 105 105 Tomelilla 140 131 572 534 393 387 71 54 52 52 Åstorp 88 88 450 404 1 10 1 10 79 79 100 100 Örkelljunga 97 97 496 435 349 274 65 65 61 61

Grundskolan totalt

Gymnasieskolan totalt Vuxenutbildning totalt

Brutto Netto Statsbidrag Brutto Netto 6 783 2 925 3 832 — — 7 585 3 610 3 856 10 667 5 387 6 380 2 777 3 388 7 542 2 665 7 017 3 590 3 411 - — 7 006 3 352 3 552 8717 3 403 6 680 3 005 3 544 8 124 3 040 7324 3 395 3 810 17415 9 640 6 584 3 154 3 406 8 695 3 133 7 474 3 420 3 983 — — 7 171 3 474 3 554 8 830 3 805 6 831 3 192 3 499 9 616 4 050 6 927 3 258 3 444 15 087 7 982 6 662 3 311 3 288 13 894 8 066 5 877 2 618 3160 8 382 2 832 6 796 3 024 3 656 3 463 2 372 7 383 3 371 3 725 8 707 4 762 7 408 3 446 3 837 10 294 4 445 6 728 3 068 3 404 8 071 3 146 7019 3 610 3 244 8 752 3 279 7 817 3 982 3 788 9 624 4 624 6 395 2 974 3 340 9 814 4 274 6 635 2 940 3 539 7 577 2 591 7 705 3 823 3 715 10 775 3 972 6 718 2 932 3 663 7 979 3 165 6 571 3 046 3 389 12 288 3 816 7 705 3 483 3 720 11 572 4 649 6 494 2 758 3 563 9 485 4 216 7 129 3 806 3 127 9 462 3 550 7 225 3 297 3 903 8 685 3 327 6 962 3 261 3 632 10 040 3 355 6 896 2 953 3 665 9 776 3 918 6 910 3 453 3 370 9 027 3 660 6550 3 104 3 355 8 045 3 117 6 433 2 958 3 274 9 057 4 013 6 560 2 870 3 554 9 955 3 467 5846 2 669 3117 8113 2 833 6 776 3 160 3 516 7603 2547 7 814 3 739 3 882 — — 7 193 3 128 3 920 8 443 3 455 6 201 2 444 3 705 11 977 —5 352 7 220 3 177 3 836 8 298 3 460 6 923 3 538 3 315 7 879 3 233 5 943 2 496 3 402 2 889 2 113 6 811 2 149 4 433 7 878 1 635

Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag 5 126 658 226 413 4 613 703 166 537

— 595 201 394 4 995 1 066 454 596 4 931 731 163 543 7 267 406 120 285 5 357 653 261 392

— 374 208 167 4 882 459 136 323 5 339 718 243 460 5 277 761 191 553 5 765 588 281 308 5 492 1 157 393 764 1 025 1 518 1 222 248 3 707 332 177 155 4 659 688 248 439 4 571 777 194 575 5 286 837 295 541

4 516 641 287 354 5 405 279 158 111 4 852 1 076 498 578 6 185 401 237 164 4 616 896 320 575 8 357 217 104 114 5 333 895 520 375 5 090 945 405 522 5 508 595 264 330 5 333 637 172 465 5 655 600 285 281 5 566 554 261 293 4 664 805 288 517 4 802 916 311 605 4 758 745 231 510 6 256 798 204 552 5 263 873 295 576 5 000 564 136 428

— 395 —150 344 4 590 596 225 370

17 308 554 269 277 4 653 449 197 252 4 091 613 248 356

690 — — — 5 409 389 148 234

330 Bilaga 4a SOL 1976:10 Län Skoladmi— Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiskt Kommun nistration anordningar anordningar Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

M Bjuv 122 122 548 531 168 168 46 46 113 111 Burlöv 181 181 499 464 52 52 37 32 105 10:' Eslöv 243 216 645 514 314 314 41 41 104 95 Helsingborg 189 177 407 390 138 138 137 68 417 l3t Höganäs 163 163 604 588 174 174 39 39 105 9( Höör 121 121 538 495 363 343 58 58 123 12: Kävlinge ] 70 170 541 526 208 206 34 34 95 95 Landskrona 169 157 461 447 110 110 42 42 111 1 1( Lomma 182 182 544 507 126 123 89 64 131 114 Lund 172 160 704 525 168 165 386 88 246 21 ; Malmö 207 199 513 487 55 55 74 72 198 19( Skurup 128 128 481 455 305 305 24 24 74 74 Staffanstorp 95 95 520 502 252 250 45 45 63 62 Svalöv 28 28 659 647 421 421 52 52 243 21."- Trelleborg 202 188 654 612 234 231 63 63 120 95 Ystad 192 172 610 506 456 419 60 60 160 132 N Falkenberg 370 165 556 507 344 335 43 42 79 72 Halmstad 146 134 489 377 147 147 48 47 145 146 Hylte 130 130 626 585 441 441 53 53 112 85 Kungsbacka 212 197 497 466 302 283 56 56 161 112 Laholm 115 113 627 579 617 525 40 40 126 125 Varberg 191 172 653 603 301 301 57 57 132 126 0 Göteborg 411 399 463 414 103 103 14 13 18 18 Härryda 105 105 381 363 163 163 57 57 74 74 Kungälv 276 250 593 521 278 278 42 42 115 106 Lysekil 126 126 435 364 315 315 44 44 60 60 Munkedal 102 102 561 529 500 468 50 50 135 135 Mölndal 192 175 431 372 72 72 78 75 109 108 Orust 180 180 601 601 659 659 88 88 96 96 Partille 202 189 615 579 86 82 119 118 99 99 Sotenäs 164 164 861 66 322 306 67 67 87 87 Stenungsund 155 155 500 431 245 245 52 52 70 70 Strömstad 241 239 23 0 582 582 67 67 134 123 Tanum 153 150 619 595 455 455 99 52 42 42 Tjörn 140 140 597 575 298 298 104 89 40 40 Uddevalla 214 206 676 595 203 203 66 66 192 181 Ockerö 102 102 252 160 88 88 46 46 97 96 P Ale 131 131 461 429 205 195 66 66 86 86 Bengtsfors 162 162 530 518 509 498 104 70 128 127 Borås 21 1 200 530 461 138 138 106 92 105 99 Dals-Ed 1 16 1 16 549 549 766 766 32 32 58 58 Färgelanda 206 206 646 629 575 575 23 23 108 108 Herrljunga 138 138 614 582 375 375 53 46 159 159 Lerum 141 121 511 488 128 122 50 50 104 103 Lilla Edet 138 138 514 484 342 342 45 45 34 34 Mark 173 153 562 534 361 361 59 59 142 130 Mellerud 165 165 530 514 541 541 84 84 126 126

Grundskolan totalt

Gymnasieskolan totalt

Brutto

6 651 5 917 6 567 6 381 6 444

6 506 6 288 5 716 5 835 7 143

5 983 6 004 6 372 6 984 6 135 6 774

6 068 6110 6 286 6 444 6 686 6121

6 216 5 580 6 054 5 857 7 871

6 480 7 445 6 386 7 312 6 064

8 112 6 943 6 320 6 328 5813

6 304 7 433 6 116 6 204 7 534

6 674 6 037 6 449 6 442 6 762

Netto

3 051 2 742 3 437 2 772 2 929

2 881 2 710 2 574 2 579 3 194

2543 2 417 3178 3 313 2767 3 229

2 772 2 694 2 917 3 229 3112 3172

2 757 2 198 2 729 2 557 4 126

2 981 3 879 3 089 2 178 2 778

3 944 3 440 2 764 2 888 2 303

2 910 3 662 2 677 2 657 3 903

2 690 2 540 2 833 2 909 3 179

Statsbidrag Brutto

3 534 3 118 2 975 3 242 3 442

3539 3 511 3 087 3 120 3 431

3 346 3 484 3 085 3 629 3 301 3 316

2 991 3 234 2 747 3 059 3 347 2 876

3 402 3 294 3 173 3 197 3 636

3 355 3 528 3 239 4 277 3 205

3 930 3 371 3 461 3 292 3 416

3 325 3 650 3 333 3 539 3 475

3 943 3 049 3 513 3 445 3 566

8 089 8 464

7 306 9 490

6 913 5 548

8 244 7 268

8 498 7 740

10 656 8 558 11 018

8 348

8 693 7 358

8 506 10 277 9 046 11 393 11 370

10 034 7 690 7 759

6 608

10 355

Vuxenutbildning totalt

Netto Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag — — 601 129 472 2 587 4 932 710 236 452 3 134 4 879 859 205 571 — — 997 315 625 — — 724 121 603 — - 721 374 347 2 693 4 509 702 278 425 — — 517 242 275 4151 4 811 621 210 410 2 706 4 125 953 347 603 3 454 2 068 429 134 295 — — 329 95 234 — — 903 378 525 2 961 5 069 754 261 493 2 633 4 442 586 222 363 2 927 5 064 1 103 350 547 2 802 4 708 661 164 497 — — 564 210 327 3 387 6 237 679 325 352 3 167 5 093 392 277 114 4 796 6 015 582 264 311 3 411 4 454 1 407 709 698 — — 832 206 626 3 263 4 935 1 033 261 763 1 889 5 398 721 156 565 - — 811 207 604 3 210 5 197 863 273 584 5 527 4 750 393 264 129 4 729 4 267 1 229 675 533 5 598 4 857 724 244 480 3 833 7 469 646 213 433 4 377 5 207 818 299 491 — — 701 165 533 — — 1 223 140 1 083 3 148 4 291 939 307 631 — — 435 132 303 - — 677 318 336 — — 430 219 210 2 885 4 675 748 321 425 — — 940 314 626 2 711 3 857 — — — — — 1 141 385 692 — — 326 —49 375 6 360 3 955 653 275 378 — — 965 395 541

Län Skoladmi - Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiska Kommun ntstratton anordningar anordningar

Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

Svenljunga 158 158 584 532 607 607 36 36 116 116 Tranemo 120 120 543 518 426 426 65 63 13 13 Vårgårda 98 96 500 476 439 439 34 34 148 140 Vänersborg 298 266 556 437 319 319 54 53 104 98 Åmål 177 146 601 461 273 273 51 50 161 154 R Grästorp 112 112 601 579 381 381 7 7 57 57 Gullspång 137 137 543 528 463 463 106 69 84 84 Götene 141 141 466 438 388 388 123 84 168 162 Karlsborg 147 147 551 532 322 322 34 34 132 132 Lidköping 198 185 558 494 285 285 92 89 101 101 Mariestad 177 154 507 485 254 254 100 81 125 122 Skara 204 183 557 448 307 306 52 52 172 172 Skövde 237 224 582 508 284 284 68 68 215 215 Tibro 1 18 i 18 569 529 199 199 38 34 39 39 Töreboda 161 161 565 532 554 554 68 44 52 52 Vara 216 195 574 545 434 434 88 62 62 59 S Arvika 183 166 610 525 562 562 78 67 125 125 Eda 152 152 607 584 437 437 29 29 134 111 Filipstad 329 297 603 541 317 295 92 92 146 133 Forshaga 112 112 493 399 362 362 37 37 1 16 1 16 Grums 119 119 518 493 250 234 87 87 72 72 Hagfors 146 123 744 640 418 416 57 54 110 92 Hammarö 103 103 517 475 76 76 36 36 84 84 Karlstad 206 193 569 484 217 217 66 65 134 133 Kil 1 15 1 15 505 486 295 295 42 42 49 49 Kristinehamn 225 207 575 540 212 212 59 59 138 136 Munkfors 137 127 624 601 129 129 88 88 84 84 Storfors 129 129 569 555 364 364 30 30 176 175 Sunne 130 130 716 692 736 733 98 98 133 133 Säffle 185 158 603 578 504 499 56 56 139 126 Torsby 151 151 754 591 638 636 72 64 184 168 Årjäng 225 225 772 738 1 000 998 81 79 226 224 T Askersund 146 141 725 643 692 679 103 103 324 283 Degerfors 1 18 118 807 439 231 231 59 59 70 70 Hallsberg 285 258 622 430 301 298 96 82 201 124 Hällefors 194 194 437 416 293 293 66 66 72 72 Karlskoga 288 277 689 623 106 106 100 97 246 246 Kumla 269 269 696 635 274 251 96 96 237 237 Laxå 180 180 802 790 313 313 87 79 171 171 Lindesberg 98 80 633 558 474 426 78 64 163 163 Ljusnarsberg 186 186 764 755 452 452 110 110 58 58 Nora 253 253 863 788 606 427 249 158 171 165 U Fagersta 150 117 432 364 126 126 51 51 88 88 Hallstahammar 143 1 18 592 545 367 290 336 304 161 160 Heby 123 123 667 616 440 434 140 91 104 101 Kungsör 109 108 454 436 197 191 45 45 108 108 Köping 210 197 600 589 217 192 80 76 183 175

Grundskolan totalt

Brutto

6 953 6 897 6 856 6 355 6 689

6 422 6 793 6 374 6 808 6 186

6 732 6 235 6 200 5 660 6 461 6 912

6 870 7 296 7 783 6 188 6 648

6 921 5 977 6 682 5 600 6 902

7 770 6 913 7 891 6 988 8 480 8 645

8 184 6 789 7 533 6 002 7 108

6 796 7 063 7 481 6 697 9 595

5 821 6 930 6 967 5 428 6 338

Netto

3 357 3 387 3 046 2 807 2 988

3 019 3 716 2 924 3 454 2 884

3400 3178 2944 2 543 3 192 3651

3 195 3 374 3 965 2 735 2 956

3 169 2 054 3 002 2 164 3 363

3 657 3 070 4 095 3 663 4 196 4 351

4 309 3 174 2 794 2 532 3 487

3 335 3 405 3 607 3 061 5 278

2 270 3 496 3 001 2 432 3 041

Gymnasieskolan totalt

Statsbidrag Brutto

3 544 3 484 3 767 3 375 3 516

3 381 2 994 3 338 3 334 3 235

3 129 2 945 3 142 3 052 3 201 3 222

3 522 3 840 3 662 3 358 3 595

3 587 3 843 3 549 3 390 3 465

4 049 3 781 3 768 3 251 4 049 4 200

3 696 3 245 4 351 3 449 3 485

3 302 3 635 3 658 3 613 3 822

3 431 3 213 3780 2 927 3 215

Vuxenutbildning totalt

Netto Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag

15 446 7 213 8 000 635 429 204 8 947 3 879 4 885 699 249 447 8 257 3 121 4 942 889 195 635

— — — 702 210 493 — — — 681 141 540 3 225 2 183 1 023 — — — 7 938 2 289 5 063 553 273 281 7 566 2 743 4 590 835 240 595 8 336 2 909 5 059 874 113 569 8 066 3 194 4 752 1 054 595 459 10 952 6 095 4 813 486 215 271

— — — 702 271 428 7 745 3 306 3 877 634 209 424 8 305 2 909 5 221 918 255 663 7 262 2 876 4 340 679 274 405 10 331 3 801 6 388 907 309 596

— — — 682 213 470 9 605 4 069 5 511 404 176 228 9 052 3 131 5 781 500 81 419 8 235 3 675 3 473 890 192 698 8 918 3 785 4 756 829 277 547

— - — 481 148 333 8 460 3 006 5 224 854 299 555 7 714 3645 3 828 854 236 619 10 016 3612 5 889 940 298 642 11 782 5 195 6 057 400 156 243 9 330 3 962 5 140 1 358 513 752 9 982 4 094 5 477 804 142 647 10 139 4 071 5 657 825 291 533

— — — 830 294 507 12 285 4 224 7 308 562 181 381 8 285 2 879 4 859 806 238 566 4 027 2 303 1 703 - — — 9 911 4 353 5 185 896 290 507

— — - 1 642 1 212 411 10 990 6 408 4281 195 —119 313 9 894 3 901 5 428 726 196 529 5 726 2 931 2 786 246 206 40

— — — 1 120 586 533 7 707 2 836 4 744 664 287 375 9 225 3 469 5 529 1 055 189 859 9 106 4 144 4 643 895 123 772

— — — 639 89 549 8 151 3 065 4 893 683 275 407

Län Skoladmi- Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiska Kommun nistration anordningar anordningar

Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

Norberg 154 138 664 624 219 196 47 44 90 86 Sala 306 274 804 719 422 396 124 124 106 97 Skinnskatteberg 167 167 658 604 494 494 79 79 67 67 Surahammar 125 125 579 560 211 211 41 41 96 96 Västerås 107 96 611 548 130 127 99 92 174 166 W Borlänge 89 72 611 505 251 251 61 61 89 89 Falun 140 129 559 495 275 275 182 71 123 122 Gagnef 142 142 681 649 638 638 57 57 85 85 Hedemora 255 226 500 413 442 436 37 37 146 144 Leksand 150 150 616 511 725 539 76 76 153 134 Ludvika 116 101 605 546 222 222 71 71 99 94 Malung 270 268 915 873 636 635 69 68 124 124 Mora 279 254 825 591 296 296 82 19 97 97 Orsa 73 66 737 711 338 338 42 42 115 115 Rättvik 183 183 552 444 688 688 33 33 121 120 Smedjebacken 193 193 585 557 258 258 40 40 98 98 Säter 100 99 682 641 463 462 33 31 86 86 Vansbro 160 160 629 616 555 555 27 27 86 86 Alvdalen 188 181 652 593 714 705 44 34 154 154 X Bollnäs 216 198 791 679 327 324 122 82 247 190 Gävle 155 144 520 480 105 105 82 82 146 137 Hofors 215 212 614 591 233 232 77 77 135 135 Hudiksvall 202 189 584 511 334 334 57 57 87 69 Ljusdal 246 214 706 664 535 535 267 211 145 140 Nordanstig 172 172 876 824 617 617 40 40 98 98 Ockelbo 195 195 841 820 470 470 48 48 44 44 Ovanåker 173 168 675 646 292 292 23 23 177 173 Sandviken 275 266 62 0 200 199 62 50 190 163 Söderhamn 202 177 735 686 240 237 37 37 130 129 Y Härnösand 270 256 627 561 300 300 65 64 150 150 Sundsvall 195 184 550 498 329 329 106 86 220 162 Timrå 284 249 636 596 313 313 74 74 181 181 Ånge 122 91 610 575 931 860 77 65 109 109 Örnsköldsvik 218 203 710 671 422 422 97 84 109 98 Z Berg 185 185 851 824 932 926 97 31 63 63 Bräcke 246 245 865 840 809 809 79 58 152 134 Härjedalen 204 192 791 725 739 718 82 72 216 216 Krokom 230 211 819 760 756 721 41 39 204 160 Ragunda 220 213 747 723 668 664 60 53 97 96 Ström 321 277 768 727 675 675 110 107 167 147 Åre 245 236 848 727 807 796 309 274 155 154 Östersund 211 193 612 507 169 169 48 48 136 _35

Grundskolan totalt Gymnasieskolan totalt Vuxenutbildning totalt Brutto Netto Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag 6 838 3 053 3 699 15 455 9 392 5 100 794 296 482 6 996 3 331 3 487 8 870 3 937 4 828 717 346 370 6 884 3 155 3 675 10 910 7 043 3 813 553 249 304 6 287 2 491 3 725 11 789 5 033 6 053 422 210 195 6 402 3 042 3 230 8 494 3 457 4 850 643 177 466 6 347 2 720 3 470 8 641 3 255 5 001 567 132 435 7 856 3 699 3 895 9 285 4 095 4 859 802 361 440 7 238 3 481 3 668 — — — 738 48 584 7 193 3 557 3 505 6 659 3 222 3 272 — — - 7 666 3 891 3 420 9 750 3 469 5 415 911 347 564 6 672 3 060 3 499 8 673 3 577 4 970 594 154 439 9 233 4 786 4 369 12 267 4 813 6 745 844 251 590 6 110 1 777 4 035 6 534 1 752 4 405 729 446 283 8 342 4 214 4 080 10 145 4 796 4 242 902 3 891 7 582 3 796 3 592 10 197 3 773 4 457 620 202 418 6 818 3 258 3 492 3 528 2 552 938 — — — 7 169 3 467 3 639 10 734 3 440 6 835 582 186 387 7 003 2 917 4 073 7 540 2 907 4 431 499 58 441 8 254 4 244 3 869 3 887 2 660 1 094 — — — 7 269 3 399 3 624 9 514 4 173 5 102 1 186 435 738 6 268 2 929 3 230 7 425 2 564 4 782 671 184 435 7 151 3 498 3 624 7 962 3 968 3 953 1 060 629 430 6 521 2 977 3 403 9 377 4 176 4 990 884 251 633 8 017 4 043 3 835 9 345 3 548 5 613 692 218 470

7 547 3 808 3 665 — — _ _ _ _ 7 366 3 829 3 515 — — _ _ _ _ 769 258 505 6 970 3 342 3 528 — - —

6 526 2 919 3 503 8 573 3 618 4 674 839 86 753 6 694 3 212 3 355 8 921 3 297 5 544 864 261 602 7 635 3 847 3 669 7 558 3 266 3 903 — — — 7 191 3 645 3 365 8 717 3 290 4 996 893 402 473 6 834 3 230 3 551 — — — — — — 8 285 4 365 3 737 9 599 3 777 5 775 720 260 460 7 943 4 156 3 662 8 662 3 805 4 624 1 051 406 631 9 307 5 044 4 128 — — — 945 486 436 8 963 4 800 4 059 9 477 3 791 5 622 987 523 463 8 417 4 046 4 220 14 511 5814 7 621 852 248 577 9 065 4 889 3 959 11 437 2 598 8 167 372 233 77 8 568 3 914 4 056 9 915 4 418 5320 895 213 682 9 157 4 833 4 192 9 967 4 041 5 557 1 021 358 636 9 671 4 715 4 584 10 510 3 271 5 679 1 595 1 186 150 6 566 2 878 3 556 8 332 3 286 4 833 676 280 396

Län Skoladmi- Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiska

' ' 1 r in a Kommun nistration anordn ngar ano dn g r

Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

AC Lycksele 274 243 600 479 586 585 155 46 104 97 Nordmaling 199 199 753 728 867 867 26 26 110 110 Norsjö 252 252 669 623 783 783 198 188 69 69 Robertsfors 78 78 707 663 616 616 221 145 66 65 Skellefteå 216 204 664 585 396 392 60 59 131 122 Sorsele 172 170 689 667 1 199 1 175 457 420 103 95 Storuman 176 176 736 692 1 101 1 059 29 29 109 108 Umeå 143 138 699 616 174 170 76 76 151 151 Vindeln 190 190 784 762 851 851 53 53 89 89 Vännäs 241 241 706 681 572 572 53 50 97 97 Åsele 231 224 713 675 1 037 1 033 31 30 203 203 BD

Arjeplog 156 156 897 863 1 466 1 450 — — 16 16 Arvidsjaur 146 98 570 559 785 785 29 29 44 44 Boden 172 157 770 710 418 418 75 75 143 143 Gällivare 277 268 647 617 285 284 244 54 165 158 Haparanda 126 86 746 712 538 434 46 46 178 174 Jokkmokk 246 246 868 799 509 509 368 240 1 10 110 Kalix 210 208 676 635 442 442 92 75 172 168 Kiruna 193 156 565 529 189 189 132 92 101 101 Luleå 256 238 889 830 187 187 97 97 222 220 Pajala 337 290 949 925 868 868 212 199 147 147 Piteå 181 177 753 698 337 337 41 41 98 98 Alvsbyn 51 51 707 675 546 546 89 89 135 135 Qverkalix 233 224 803 712 851 851 463 303 166 154 Övertorneå 205 205 888 801 675 675 190 179 136 136

Totalt AB—BD 226 201 592 532 247 243 86 75 154 143

Grundskolan totalt Gymnasieskolan totalt Vuxenutbildning totalt Brutto Netto Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag 7 546 3 299 3 976 8 490 2 915 5 083 804 272 531 8 712 4 217 4 465 16 643 7 007 9 389 723 —30 752 7 997 4 311 3 588 11 622 2 030 9 203 385 220 165 7 829 3 109 4 567 10 739 3 107 6 111 1 078 50 1 028 7 313 3 319 3 846 8 797 2 592 5 437 677 187 467 9 360 4 561 4 641 10 277 5 708 4 429 584 222 361 9 252 4 439 4 727 12 653 4 466 7 032 691 71 590 7 677 3 784 3 750 8 868 3 738 4 735 600 189 394 7 804 3 754 4 027 - — — 1 212 279 933 8 209 3 610 4 538 5 820 2 996 2 553 648 99 549 9 396 4 508 4 830 11 964 3 453 7 429 834 —57 885 10 453 5 352 4 988 — — — 590 212 378 7 993 3 233 4 700 3 584 2 708 817 — — — 7 198 3 118 3 978 7 744 2 179 5 334 931 320 612 7 715 3 701 3 718 8 998 3 497 5 047 915 346 563 7 877 3 242 4 430 8 995 3 628 5 301 759 201 558 10 688 5 702 4 789 28 815 4 711 22 556 604 277 326 7 764 3 684 3 962 8 335 3 448 4 752 720 246 472 7 620 3 981 3 563 9 761 4 241 5 339 776 257 519 7 605 3 568 3 936 9 132 4 264 4 792 904 415 488 11 519 5 622 5 856 13 998 7 095 6 457 1 308 398 910 7 715 3 369 4 222 8 359 3 321 4 837 453 201 252 7 814 3 648 4135 6 652 3 158 3 245 — — — 9 386 4 450 4 673 14 511 6 663 6 932 1 011 402 609 10 437 4 494 5 800 11 199 5 061 5 820 1 232 314 918

6 809 3 203 3 465 8 430 3 366 4 788 891 352 527

Bilaga 4 b

Kostnader per elev (kronor/ elev) i kommuner enligt 1971 års indelning som ej medtagits i den kommunvisa bearbetningen i kapitel 5.

Län Skoladmi- Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiska Kommun nistration anordningar anordningar

Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

C Håbo 78 78 464 449 616 529 40 40 48 48 Uppsala 138 124 566 482 278 278 74 74 128 125 Oland 319 319 669 631 536 536 52 52 156 156 Dannemora 210 208 684 654 355 355 30 30 145 145 Osthammar 251 236 753 669 739 706 61 54 196 167 D Strängnäs 220 181 660 610 . 317 275 76 75 172 169 L Bromölla 106 106 490 490 130 127 42 42 38 38 Näsum 83 83 563 557 489 489 57 57 40 40 Bjärnum 169 169 434 403 227 227 137 137 204 172 Hässleholm 459 405 516 353 54 53 143 103 336 323 Hästveda 78 78 71 1 695 743 743 96 76 36 36 Sösdala 97 97 994 994 819 819 87 87 149 149 Tyringe 187 187 448 429 233 233 119 81 109 107 Vinslöv 169 169 841 815 1 376 1 323 53 53 106 106 Vinslöv CK 113 113 560 560 346 346 82 82 121 121 Vittsjö 90 90 490 479 1 019 1 019 61 46 125 125 Klippan 144 144 570 546 144 144 72 72 76 76 Riseberga 184 184 551 408 863 863 103 103 231 231 Ostra Ljungby 99 99 545 530 564 564 54 54 — — Loshult 138 138 1 253 1 253 1 023 989 103 103 23 23 Osby 128 122 471 468 143 143 50 47 112 66 Qrkened 1 10 110 476 450 294 294 62 62 12 12 Angelholm 265 209 597 521 246 246 51 51 105 98 Broby 164 164 613 489 166 162 95 95 134 134 Glimåkra 190 190 1 054 1 017 653 582 63 63 117 113 Hjärsås- 105 105 822 749 932 932 56 56 40 40 Knislinge 170 170 624 590 270 241 68 68 82 82 M Bara 135 135 585 564 562 562 33 33 57 57 Hörby" 233 174 536 519 514 447 95 56 138 123 Sjöbob 99 99 625 621 521 521 92 92 82 82 Svedala 153 153 497 471 160 160 63 63 82 82 Vellingef 109 103 641 494 337 322 324 324 92 92 P Alingsås 198 179 515 382 55 54 56 56 145 138 Hemsjö 124 124 534 513 689 679 67 67 57 57 Bjärke 144 144 690 686 941 928 20 20 141 141 Trollhättan 190 170 477 407 108 108 114 61 104 104 Hökerum 115 65 538 527 1 250 1 112 35 35 31 31 Ulricehamn 113 113 612 310 38 38 46 45 167 139 Åsunden 250 250 758 722 1 309 1 139 49 49 142 142 Redväg 111 111 700 675 1 315 1 153 26 26 232 232 Falköpingd 187 169 486 433 211 211 121 121 130 127 Vilske 182 182 517 485 362 362 21 21 165 165

Grundskolan totalt Gymnasieskolan totalt

Brutto

757 870 583 551 584

NINIXIONM

6 767

Ole'NOx OxixlONl/I 0 © &

Netto

2 890 3 215 3 454 3 330 3 567

3 371

645 742 565 093 199

476 855 979 772 387

722 399 644 379 532

407 254 977 743 625 106

WWWNUJW N-D—NONN ÄNUJNb—J (dub-INN

2 763 3 003 3 489 2 556 3 721

2 442 4 482 3 663 2 791 3 262

3 114 4 281 4 456 2 886 2 597

Statsbidrag Brutto

2 736 3 479 3 979 4 189 3 772

3 265

9 627 9 833

9 140

Netto 3 310 1 729

3 146

6 152 6 805 5 936

5 186

4 954 3 063 6 689

3 887 6 457 5 157

5 102

5 60]

Vuxenutbildning totalt

Statsbidrag Brutto Netto Statsbidrag 212 129 83 611 191 418 004 556 447 654 282 370 726 274 325 828 288 539 715 211 504 369 190 179 784 438 346 089 529 550 492 95 379 661 97 564 659 270 370 667 318 313 580 192 388 607 154 453 384 584 800 17% 515 572 514 176 338 771 274 445 664 282 383 427 300 127 542 231 311 485 129 356 569 21T 295 581 145 437 657 268 389 632 202 429 775 275 507 649 111 508 487 zzi 266 968 397 571 5 334

Län Skoladmi- Skolmåltider Skolskjutsar Övr. sociala Pedagogiska Kommun nistration anordningar anordningar

Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto Brutto Netto

Habo 106 106 518 499 321 321 46 46 49 49 Hjo 195 189 468 392 203 203 27 27 201 201 Fröjered 97 97 660 660 1 215 1 215 83 83 63 63 Fågelås 66 66 766 752 1 212 1 212 7 7 95 95 Mullsjö 108 107 592 509 689 633 53 53 86 86 Hökensås 56 56 575 575 950 950 11 11 212 212 Tidaholm 166 166 566 447 _ _ 49 49 107 57 Dimbo 150 150 565 565 1 166 1 166 16 16 181 181 _r Orebro 117 101 526 458 174 174 195 137 196 194 Glanshammar 208 208 758 737 1 642 1 642 44 44 157 154 U Arboga 162 161 485 471 75 75 62 62 54 54 W Avesta 383 204 870 795 305 305 80 77 196 195 Y Kramfors 187 174 719 583 229 229 144 142 121 107 Herrskog? 246 246 759 695 1 283 1 043 117 113 116 116 Ytterlännäs 270 270 877 850 452 452 74 74 259 259 Ramsele 245 245 833 800 924 924 69 69 76 67 Sollefteå 217 197 780 662 418 418 56 51 121 121 Boteå 182 182 1 023 1 008 1 508 1 508 114 114 205 205 AC Vilhelmina 189 186 662 567 909 909 252 151 122 114

mm—

" Hörby består av Hörbyortens skolförbund. Hörby samt del av Bjärsjölagårds kommun. Av praktiska skäl har hela Bjärsjölagårds kommun lötts till Hörby. __ '” Sjöbo består av Färsbygdens skolförbund. Blentarp. Sjöbo. Vollsjö och Ostra Färs kommuner samt del av Bjär— sjölagårds kommun. Av praktiska skäl har hela Bjärsjölagårds kommun förts till Hörby kommun (se not a). ( Vellinge består av Vellingeblockets skolförbund. Vellinge. Räng, Månstorp och Skanör med Falsterbo kommuner, ” Falköping består av Falbygdens skolförbund med de i skolförbundet ingående kommunerna Falköping. Frökind. Gudhem. Stenstorp och Vartofta. ? Herrskog består av Herrskogs kommunalförbund lör skolväsent Bjärtrå. Noraström. Nordingrå samt Ullångers kommuner.

Grundskolan totalt

Brutto

6 570 6 089 6 160 6 015 5 676

5 782 5 628 7 793

6 794 8 812

6 319

7 034

6 665 9 314 8 379 9 746 7 626 10 925

8 472

Netto

3 007 2 772 3 618 3 255 2 215

2 832 2 280 3 964

3 200 4 942

2 894

3 620

3 274 5 390 4 437 5 265 3 849 6 977

3 982

Statsbidrag Brutto

3 544 3 192 2 542 2 745 3 127

2 939 2 900 3 497

3 407 3 741

3 358

3 303

3 220 3 531 3 914 4 396 3 592 3 758

4 286

Gymnasieskolan totalt

6 855

8 017 10 086 7 836

8 217

9 223

8 233

8 965

Netto

3 032

2 160 3 739

3 159 3 582

3405

3 096

2 962

Statsbidrag Brutto

3 231

5 688 5 923 4 545

4 509

5 338

4 957

5 719

817 945

827 448

658

665

1 460

853

746

Vuxenutbildning totalt £ Netto Statsbidrag

193 623 189 631 315 490 101 346 182 420 140 500 945 515

87 749 233 513

— 3 820

817

..; . . -.u.......'. ..'ta- .... .. . '.... '..* lll | .lr.l. .'....'..__j.'- l.' EV."! _. .. "I"..' 13.”... .—".”' —;.' ' ."' — .H.. ..'. .'. ..'..I. .11 f'.' ..,l"”"'" l-....' ' t|_' '.. "4.3th

. tll. II '_"1' 'H,' ...i-!. a'» Mg l'lJ'Ä' klå; 'r. ,...? ".... "':'-JIWI'A' mm!-"""

..'l.".L.. :'i'.l.flt.' "Nha ' w......

—.._.-_:. .! .1;.-_:|,.'-'_' ' » -. . ..l.-' .l.'.r'.' .. - . - - &”; F.;: 114.1521' " - . , " rti !. .-:'=.'...f. åååh". 15 ' 'User.

|__l..|ltff_rlnh'v ["Fri-__. "l ' "' T' - _ "WS

. _| -1. i! l.' . ..'.. l..' »-.--_:- |. . .. . t.. .- I'11'1II I - . . . ||| .... lli-_.Illl

.' Mt

. [fal [.. 'I - .i'ale'z JMG-'|'

"("Vi-; ..1'..'.. _ . " I' ."' ll ""..*'__ ..'.-J'...'. .. ' . .' t' . 11.1-'|' ." II i"" .H.!-

l _ ' ." ' . ”:l?- :....5 '. '.. .. . . .. . _._-,...I .. ._ . . .. '._.*.. . .'_._ . ._. . ......uzl * __ ' .- -- . _. .» -. .. - ». ' _ . - 'nunl . -- l .: : - - . ' '

'” . . . . . - " . L'.ll-I;"'—.

.. f l. ; .; .. ... t' 38.— ,l '. ' . .- . 'Il " . _ __ . .. .|... '. "l' ..,il' ..'i'; __ "Ii- _ .'-'f"'- ,] _ _ _ ' L...-'.u' l _II—lll _' ]...thu-ugn P.,-. !Iilå..l .' _ . '_ H . ' . _ ' -. . . 1. .

.. , .. 'l"'.-".' '|' 't..._'l .','"l '-' '.| ll. ' '-

l."..."'l:1'11_ .H.;f'u'l' '

(Nl-( ch—l (”70170 221—75 _:EOTI 17700)

Utbetalade statsbidrag till grundskolan läsåret 1972/73 samt rekvirerade statsbidrag till grundskolan läsåret 1973/74

Län Utbetalade statsbidrag 1972/ 73 Rekvirerade statsbidrag 1973/ 74 Elevantal Statsbidrag Elevantal Statsbidrag per elev per elev kronor kronor B 168418 3141 170598 3390 27 302 3 236 28 252 3 454 32 280 3 150 32 829 3 384 47521 3105 48117 3367 38 757 3 240 39 073 3 347 20 409 3 163 20 692 3 381 29164 3 258 29186 3551 7 315 3 276 7 358 3 595 18781 3061 19147 3323 32 798 3 209 33 225 3 380 84 447 3 073 86 369 3 306 25615 3009 26481 3394 82 389 3 095 82 760 3 300 50 783 3 148 52 033 3 377 33 029 3 024 33 167 3 321 33 872 3 329 34 013 3 553 32 392 3 247 32 786 3 415 34 777 3 118 35 272 3 365 34 235 3 384 34 362 3 629 35837 3191 35742 3419 32 616 3 322 32 862 3 443 15196 3738 15277 4125 AC 29 830 3 735 30 217 3 993 BD 36 595 3 769 36 785 4 007 Riket 984 358 3 211 996 603 3 445

WA NOJ-ååh &&Awäw gumma—wp. haku-P ONOON ONONO'NONON MNWONO MÖONAON ONONONWON NKJ—) _NlekIl JåxIb—JÅN Nwoxuuwos Lal-95% baht.) AWJÄUWGN AXIÖNUl-h (.oJk/tONkAON ONkIIbJ-ÅLA ACN muut/tua ONON'JVONON (154000le Xlkllkll UwaON xlOlexlxl OOOOOOxJON Oxqujq qqmqq

Resultat av statsbidragsundersökningen i grundskolan 1971/72, faktiska tal

Kommunuppgilter Statsbidrag per Län Namn Tät- Utv. ln- Elev— Elev ln- Lärar- Tjänst ort klass vånare antal vånare vecko timmr

AB Botkyrka 6 377 2 852 388 1 467 39 369 Danderyd 3 632 2 954 392 1 623 43 267 Ekerö 1 887 2879 404 1 520 41 472 Haninge 6 989 2 801 395 1 451 39 949 Huddinge 7 827 2 758 394 1 442 40 344 Järfälla 8 105 2 891 459 1 507 41 846 Lidingö 4 470 2 870 359 1 586 43 633 Nacka 6001 3031 360 1514 41816 Norrtälje 4 813 2 999 374 1 522 41 125 Nynäshamn 2 443 2 699 360 1 541 39 728 Sigtuna 4 082 2 799 414 1 453 38 736 Sollentuna 5 667 2868 416 1 571 41465 Solna 5570 3 305 329 1 585 43 219 Stockholm 63 817 3 187 281 1 711 43 361 Sundbyberg 2 484 3 075 273 1 569 41 745 Södertälje 10 411 2 804 380 1 470 40 382 Täby 5 556 3 111 443 1 702 42 358 Tyresö 4 665 2 722 451 1 566 40 825

1689 2851 396 1514 40134 2926 2560 363 1518 40275

Upplands-Bro Upplands-Väsby

Vallentuna 2 081 2 703 419 1 403 38 788 Vaxholm 3 317 2 704 409 1 464 40 957 Värmdö 1 755 2 996 392 1 595 40 439

c Enköping 4423 3040 417 1541 41125

Tierp 2 566 3 173 380 1 515 41 334 Älvkarleby 1 282 2 987 375 1 456 40 739 D Eskilstuna 11 553 2 834 351 1 447 39585 Flen 2340 3298 419 1714 41710 Katrineholm 4 049 3 059 376 1 485 40 603 Nyköping 7 479 3010 383 1 542 40 711 Oxelösund 2 392 2 951 466 1 520 40 336 Vingåker ] 240 3 064 397 1 478 41 298 E Boxholm 780 2 978 365 1 499 40 046 Finspång 3 086 2 924 361 1 491 40 106 Kinda 1 206 3 176 365 1 528 40 744 Linköping 12 569 3 005 357 1 538 42 438 Mjölby 3 180 3 006 387 1 570 41 208 Motala 5 724 3 037 359 1 632 41 584 Norrköping 13 950 2 952 338 1 500 40 688 Söderköping 1 267 2 921 381 1 543 41 123 Valdemarsvik ] 040 3 218 373 1 594 42 369 Ydre 590 3 236 443 1 503 41 505 Åtvidaberg ] 691 2932 378 1 533 41 312

Ödeshög 723 3216 391 1618 41519

Vikarie- Antal lärarveckotimmar per elev Klasstorlek inkl specialklasser kostnad per elev Totalt L M H Totalt L M H 25 1.94 1.71 1.98 2.31 22.14 20.69 22.84 24.25 71 1.82 1.76 1.86 1.85 22.99 19.83 24.10 26.56 66 1.89 1.83 1.90 2.00 20.97 18.68 21.96 24.70 43 1.93 1.69 2.13 2.13 22.47 21.58 22.77 23.92 55 1.91 1.77 2.06 1.96 23.86 22.13 24.49 26.26 65 1.92 1.74 1.93 2.17 22.64 20.56 23.75 25.15 62 1.81 1.74 1.79 1.91 23.53 20.87 24.46 26.26 72 2.00 1.87 1.92 2.24 22.39 20.38 23.67 23.96 37 1.97 1.85 2.08 1.99 21.20 19.44 20.44 24.65 29 1.75 1.63 1.73 1.92 22.01 19.60 22.37 25.48 29 1.93 1.76 2.06 2.02 23.06 21.49 23.81 24.79 47 1.83 1.66 1.75 2.14 22.85 20.75 24.07 24.81 62 2.09 1.87 2.18 2.22 22.10 20.05 22.75 24.01 89 1.86 1.79 1.86 1.92 22.45 20.36 23.29 23.83 69 1.96 1.86 1.90 2.11 21.98 18.91 23.50 24.47 47 1.91 1.75 1.90 2.12 23.88 21.45 25.63 25.75 116 1.83 1.60 1.75 2.21 2268 21.45 23.12 24.03 61 1.74 1.65 1.55 2.16 22.98 21.01 25.89 23.65 39 1.88 1.61 1.91 228 22,82 22.18 21.82 25.11 38 1.69 1.54 1.56 2,07 25,22 23.33 26.91 26.83 32 1.93 1.75 1.99 2.16 22.87 21.68 23.48 24.33 54 1.85 1.73 1.88 1.99 23.69 21.45 25.12 26.11 91 1.88 1.69 1.79 2.27 21.94 19.89 22.40 25.21 49 1.97 1.82 210 2,01 21.68 19.48 21.78 24.39 55 2.09 1.77 2.31 2.24 20.69 19.08 19.38 24.59 6 2.05 1.67 2.33 2.17 22.10 21.75 21.05 23.53 35 1.96 1.62 1.91 2.40 21.51 1977 22,02 23,34 71 1.92 1.72 1.98 2.10 20.71 20.68 19.70 21.80 45 2.06 2.01 2.29 1.91 21.31 18.78 21.33 24.43 37 1.95 1.67 1.94 2.30 21.37 19.28 21.64 24.06 40 1.94 1.79 1.92 1.91 21.36 19.39 22.06 25.85 47 2.07 1.80 2.50 1.98 20.67 20.10 18.25 23.65 65 1.99 1.54 2.13 2.29 21.08 22.08 19.42 21.69 66 1.96 1.67 2.06 2.21 21.89 20.87 21.54 23.72 28 2.08 1.85 2.37 2.05 19.77 17.79 18.05 25.00 44 1.95 1.75 2.01 2.12 22.44 20.74 22.36 24.81 48 1.92 1.68 1.89 2.16 23.04 20.90 23.81 24.69 44 1.86 1.74 1.88 2.08 21.20 19.25 21.09 23.86 44 1.97 1.77 1.98 2.19 22.07 20.55 22.57 23.58 49 1.89 1.61 2.07 2.02 21.84 20.76 21.11 23.89 64 2.02 1.76 2.38 1.94 20.80 18.72 18.88 25.47 5 2.15 1.78 2.21 2.40 21.85 19.67 21.78 24.11 35 1.91 1.81 1.99 1.95 21.41 18.28 22.08 25.18 41 1.99 1.46 2.28 2.24 21.91 24.70 18.17 23.45

Kommunuppgifter Statsbidrag per Län Namn Tät- Utv. In- Elev- Elev ln- Larar- Tjänst ort klass vånare antal vånare vec ko- timme

F Aneby 5 3 2 811 3 276 416 1 394 41 507 Eksjö 6 4 3 2 224 3 201 390 1 387 41 633 Gislaved 6 5 4 3 497 2 883 382 1 458 40 990 Gnosjö 5 4 2 1 125 2885 421 1 530 40 564 Jönköping 6 4 7 13 149 3037 370 1 555 41 377 Nässjö 6 3 5 4 080 3 062 375 1 623 41 502 Sävsjö 5 3 3 1 435 3 248 409 1 566 41 990 Tranås 6 4 3 2 336 2 990 367 1 560 42 080 Vaggeryd 5 3 3 1 497 3 278 441 1 549 40 551 Vetlanda 5 4 4 3 590 3 126 391 1 466 40 519 Värnamo 6 4 4 3 723 3 147 397 1 502 41 255

G Alvesta 5 4 3 2 532 2 938 393 1 632 41 104 Lessebo 6 3 2 977 2 896 343 1 462 39 844 Ljungby 5 4 4 3 180 2 694 328 1 482 40 410 Markaryd 6 5 3 1 550 3 157 414 1 658 42 184 Tingsryd 4 3 3 1 722 3 087 357 1 479 39 965 Uppvidinge 5 3 3 1 410 3 254 385 1 550 40 607 Växjö 6 6 6 7 041 2 993 350 1 563 42 229 Almhult 5 4 3 1 944 2 671 339 1 534 40 252 H Borgholm 3 3 3 1 201 3 222 372 1 533 41 170 Emmaboda 5 4 3 1 395 2 951 346 1 455 38 841 Hultsfred 6 3 3 2 499 3 068 393 1 590 40 354 Högsby 5 2 2 964 3 209 376 1 545 41 241 Kalmar 6 4 6 6 173 3 169 370 1 652 42 430 Mönsterås 6 3 3 1 644 2 976 367 1 519 40 439 Mörbylånga 4 3 2 1 187 3 162 381 1 469 40 364 Nybro 6 3 4 2 587 3 150 372 1 568 40 144 Oskarshamn 6 5 4 3 033 2 941 337 1 600 41 106 Torsås 4 2 2 838 3 326 369 ] 570 41 598 Vimmerby 5 3 3 2301 3 055 419 1 511 39 945 Västervik 6 4 5 5 201 3 084 381 1 408 40 503 1 Gotland 5 4 6 7 328 2 988 407 1 353 40 630 K Karlshamn 6 4 5 3 914 2 886 353 1 467 40 052 Karlskrona 6 3 6 6 750 2 862 324 1 503 41 367 Olofström 6 5 3 2 349 2 947 397 1 354 39 562 Ronneby 6 5 4 3 524 2 773 327 1 445 40 381 Sölvesborg 6 4 3 1 954 2 922 373 1 455 42 294 L Båstad 5 4 3 1 203 3 436 391 1 700 42 618 Kristianstad 6 4 6 7 868 3 204 382 1 609 41 663 Perstorp 6 4 2 1 250 3 077 492 1 735 42 734 Simrishamn 5 3 4 2 296 3 066 348 1 543 42 403 Tomelilla 5 3 3 1 585 2 987 368 1 614 41 904 Åstorp 6 4 3 1 435 2 946 393 1 469 41 043 Orkelljunga 5 4 2 1 106 3 348 422 1 735 44 087

Vikarie- Antal lärarveckotimmar per elev Klasstorlek inkl specialklasser

t d 53331. Totalt L M 11 Totalt L M H 50 2.35 1.65 2.44 2.94 18.02 19.00 15.94 19.57 56 2.31 1.97 2.15 2.71 21.18 19.31 20.08 24.46 21 1.98 1.65 2.09 2.21 22.71 20.68 22.73 25.23 0 1.89 1.78 2.18 1.73 21.23 19.29 19.39 24.89 50 1.95 1.72 2.07 2.10 21.92 20.00 22.20 24.13 64 1.89 1.65 1.77 2.25 21.82 20.07 21.77 24.09 78 2.07 1.82 2.22 2.18 22.78 20.61 22.14 26.33 42 1.92 1.58 2.11 2.10 22.46 20.98 21.47 25.57 15 2.12 2.08 1.99 2.27 21.08 17.30 22.55 24.27 34 2.13 2.07 2.44 1.89 20.40 16.99 21.43 24.66 41 2.09 2.12 2.10 2.07 21.52 18.99 21.09 25.58 41 1.80 1.64 1.86 1.88 22.81 20.66 23.17 24.68 0 1.98 1.81 1.82 2.33 21.71 18.41 23.40 24.08 24 1.82 1.54 1.84 2.08 23.73 21.59 23.19 27.16 79 . 1.90 1.62 1.79 2.25 22.46 20.38 23.86 23.33 72 2.09 1.91 1.95 2.35 21.00 17.69 22.12 23.48 18 2.10 1.67 2.29 2.31 20.14 19.39 18.00 23.36 56 1.91 1.64 1.88 2.25 22.86 20.61 23.83 24.83 41 1.74 1.58 1.73 1.93 23.42 20.31 23.96 27.09 40 2.10 1.76 2.34 2.20 19.37 19.00 17.04 22.78 21 2.03 1.54 2.64 1.93 20.82 20.92 19.42 22.47 58 1.93 1.76 2.09 1.96 20.65 18.56 19.98 24.66 76 2.08 1.72 2.57 1.96 19.28 16.89 17.82 23.80 51 1.92 1.80 1.99 1.98 20.85 18.83 21.12 23.19 55 1.96 1.76 2.24 1.93 20.30 19.77 18.26 23.39 19 2.15 1.80 2.50 2.13 19.78 18.48 17.87 24.25 20 2.01 1.66 2.34 2.06 20.53 20.49 18.40 23.25 46 1.84 1.62 2.22 1.73 22.30 20.96 20.98 25.86 34 2.12 1.88 2.70 1.86 18.62 16.82 16.80 23.08 14 2.02 1.79 2.17 2.12 20.18 19.95 17.85 23.36 46 2.19 2.18 2.21 2.18 20.64 19.93 19.81 22.41 30 2.21 1.57 2.22 2.84 20.30 20.41 18.60 22.14 23 1.97 1.71 2.11 2.13 22.76 20.37 22.64 26.59 35 1.90 1.61 2.12 1.99 22.80 20.05 23.27 25.94 6 2.18 1.72 2.23 2.70 22.59 22.07 21.49 24.71 27 1.92 1.49 1.96 2.37 23.65 21.97 23.52 26.07 46 2.01 1.62 2.21 2.21 21.47 19.17 20.55 25.84 63 2.02 1.96 2.17 1.94 21.48 18.43 23.41 23.22 21 1.99 1.60 2.05 2.32 20.76 18.17 22.15 22.70 78 1.77 1.62 1.61 2.13 21.55 20.76 21.65 22.41 84 1.99 1.84 1.85 2.27 21.66 19.50 21.41 24.61 57 1.85 1.62 1.87 2,04 22.32 19.38 23.05 24.96 52 2.01 1.80 2.05 2.19 19.93 19.26 20.36 20.30 150 1.93 1.51 2.20 2.09 20.11 19.37 20.06 20.89

Kommunuppgifter Statsbidrag per Län Namn Tät— Utv. ln— EIev-- Elev 1n- Lärar— Tjänst ort klass vånare antal vånare vecko- timme

M Bjuv 7 5 3 1 788 3 046 409 I 608 41 579 Bjurlöv 7 6 3 1 632 2 785 361 1 666 39 529 Eslöv 5 5 4 3 267 2 918 361 1635 41816 Helsingborg 7 5 7 11 186 2 863 317 1 633 41 802 Höganäs 6 5 3 2 374 2 706 331 1 635 41 446 Höör 5 4 2 1 026 3 069 353 1 584 43 135 Kävlinge 6 6 3 1 909 2 685 337 1 560 40 355 Landskrona 7 4 5 4 045 2 835 302 1 740 41 693 Lomma 6 6 3 1 933 2 749 408 1 636 41 198 Lund 7 6 6 7 265 3 046 310 1 668 42 880 Malmö 7 4 7 28 830 2870 314 1 686 41 556 Skurup 5 3 3 1 195 3 097 351 1 624 42 061 Staffanstorp 6 6 3 1 834 2 770 419 1 511 40 318 Svalöv 5 3 3 1 508 2 910 361 1 546 41 796 Trelleborg 6 4 5 4 322 2 773 331 1 596 40 909 Ystad 6 3 4 2 656 2 946 327 1 567 41 400 N Falkenberg 5 4 5 4 100 2 771 353 1 397 41 763 Halmstad 6 5 6 8 654 2 804 339 1 400 42 568 Hylte 5 3 3 1425 2 822 359 1 515 40 617 Kungsbacka 4 6 5 4 363 2 823 406 1 398 41 473 Laholm 4 3 3 2 290 3 002 365 1 406 41 917 Varberg 5 6 5 5 158 2 713 346 1 364 40 918 0 Göteborg 7 4 7 49 407 2 940 312 1 576 41 350 Härryda 6 6 3 2438 2 855 394 1 497 40 939 Kungälv 5 6 4 3 653 2 816 387 1491 42154 Lysekil 6 4 3 1 583 2 615 298 1 592 42 672 Munkedal 5 3 2 1 198 2 998 367 1 562 40 355 Mölndal 7 6 5 5 748 2 882 364 1 460 41 945 Orust 3 4 2 1 024 3 094 350 1 545 41 146 Partille 7 6 4 3 446 2 745 372 1 478 42 615 Sotenäs 6 3 2 920 3 484 344 1 425 43 319 Stenungsund 5 6 3 2051 2 723 426 1 530 40 472 Strömstad 5 3 2 993 2 913 304 1 484 41 928 Tanum '3 3 3 1 191 2 970 326 1 474 40 196 Tjörn 5 5 2 1 315 2 995 417 1 575 41457 Uddevalla 6 3 5 6 239 2 861 376 1 411 41 219 Ockerö 7 6 2 1 268 3 258 479 1 721 40 497 P Ale 6 6 3 2 415 3 009 394 1 461- 39 284 Bengtsfors 6 3 3 1 414 2 988 337 1 519 40 244 Borås 6 4 7 12 739 2 899 346 1 545 40 585 Dals-Ed 4 4 2 582 3 058 353 1 482 41 389 Färgelanda 4 3 2 778 3 180 386 1 567 41 929 Herrljunga 4 3 2 1 097 3 357 411 1 579 42 327 Lerum 6 6 4 3 826 2 815 429 1 454 40 952 Lilla Edet 5 5 3 1 331 2 970 387 1 469 40 748 Mark 5 4 4 3 355 2 993 346 1 466 40 991 Mellerud 5 3 3 1 228 2 999 351 1 548 40 924 Svenljunga 4 3 2 1 185 2 988 364 1 355 40 234 Tranemo 5 4 3 1 564 2 969 400 1 465 39 683 Vårgårda 4 3 2 941 3 140 378 1 539 41 613 Vänersborg 6 4 5 3 849 2 939 347 1 465 42 530 Åmål 6 3 3 1 760 3 305 433 1 539 41 552

Vikarie- Antal lärarveckotimmar per elev Klasstorlek inkl specialklasser kostnad ___—__— per elev Totalt L M H Totalt L M H 77 1.89 1.86 1.96 1.87 20.32 18.14 21.27 22.56 59 1.67 1.61 1.85 1.56 22.36 20.61 22.17 26.00 122 1.79 1.78 1.83 1.75 23.01 20.33 24.38 25.33 58 1.75 1.67 1.87 1.74 23.11 21.35 23.53 25.01 40 1.66 1.75 1.63 1.57 23.27 19.42 25.70 26.48 35 1.94 1.59 2.24 1.97 20.52 21.56 19.00 21.33 25 1.72 1.58 1.82 1.80 22.20 20.50 21.96 25.13 52 1.63 1.57 1.69 1.63 24.52 22.05 25.41 26.41 56 1.68 1.62 1.71 1.73 24.47 22.46 26.33 25.75 92 1.83 1.74 1.95 1.81 21.95 20.23 22.26 24.08 58 1.70 1.67 1.77 1.67 24.77 22.18 25.75 27.01 25 1.91 1.92 1.99 1.80 20.25 17.61 21.00 23.00 61 1.83 1.66 2.16 1.73 21.08 20.58 19.55 24.25 73 1.88 1.90 1.99 1.74 20.94 18.28 21.46 24.37 44 1.74 1.71 1.79 1.71 22.99 20.61 24.21 25.11 36 1.88 1.89 2.06 1.71 21.77 19.00 21.44 2557 37 1.98 1.63 1.93 2.38 23.43 21.44 23.16 26.13 66 2.00 1.70 2.06 2.28 24.11 21.95 24.61 26.37 9 1.86 1.55 2.09 1.98 21.92 20.83 19.38 27.06 93 2.02 1.68 2.08 2.40 23.58 21.25 24.31 26.54 42 2.13 1.84 2.12 2.42 21.81 20.31 21.35 23.91 26 1.99 1.57 2.00 2.42 24.68 22.41 25.75 26.42 71 1.87 1.72 1.86 2.02 22.86 20.85 23.57 24.76 60 1.91 1.73 1.85 2.22 21.58 19.25 22.94 24.10 113 1.89 1.77 1.79 2.16 22.69 21.48 23.00 24.21 62 1.64 1.25 1.49 2.15 23.28 20.04 25.15 25.41 12 1.92 1.87 2.01 1.88 21.02 17.83 22.11 24.80 98 1.97 2.12 1.84 1.93 23.27 20.89 25.21 24.79 67 2.00 1.58 2.41 2.01 20.08 20.53 16.76 24.85 81 1.86 1.76 1.81 2.03 23.60 22.14 24.55 24.65 88 2.45 2.06 2.98 2.33 18.78 17.12 19.00 20.24 6 1.78 1.66 1.83 1.89 22.54 20.32 24.26 24.29 50 1.96 1.83 2.27 2.17 20.27 16.72 19.31 21.53 66 2.02 1.76 2.05 2.21 19.85 17.57 18.86 23.94 144 1.90 1.62 2.07 2.07 19.92 19.04 20.50 20.50 69 2.03 1.77 1.89 2.46 22.20 20.04 24.02 23.17 47 1.89 1.67 1.90 2.14 19.81 16.59 20.10 24.88 44 2.06 1.87 1.70 2.75 21.18 20.36 20.55 23.34 21 1.97 1.79 2.59 1.91 20.79 18.31 17.92 23.65 41 1.88 1.72 1.95 1.97 21.93 19.28 22.90 24.58 0 2.06 1.74 2.05 2.38 21.56 18.82 22.00 24.56 78 2.03 1.53 2.33 2.23 19.95 21.58 16.87 22.17 110 2.13 1.77 2.35 2.23 20.31 20.29 17.00 24.69 41 1.94 1.64 1.90 2.40 22.37 20.17 23.73 24.52 42 2.02 1.72 2.10 2.27 21.82 19.21 22.68 24.39 32 2.04 1.85 2.10 2.18 21.10 18.76 21.16 24.31 15 1.94 1.61 1.93 2.25 21.54 19.55 20.80 24.76 19 2.21 1.76 2.82 2.10 18.23 18.13 14.19 24.94 14 2.03 2.07 2.07 1.93 20.85 17.55 21.31 25.05 56 2.04 1.69 1.99 2.38 20.46 19.36 20.06 21.93 68 2.01 1.63 2.00 2.42 21.99 20.49 21.33 24.74 82 2.15 1.68 2.26 2.41 20.95 19.62 19.77 23.46

Kommunuppgifter Statsbidrag per Län Namn Tät— Utv. ln— Elev- Elev 1n- Lärar- Tjänst ort klass vånare antal vånare vecko- timme

R Grästorp 4 3 2 687 2 961 385 1 643 42 385 Gullspång 5 4 2 893 2 783 355 1 484 38 826 Götene 5 3 3 1 523 2 929 373 1 567 42 087 Karlsborg 6 2 2 982 2 998 353 1 579 40 335 Lidköping 6 4 5 4 241 2 825 343 1 459 40 886 Mariestad 6 4 4 3 323 2 675 362 1 483 40 586 Skara 5 4 3 1818 2912 312 1612 41682 Skövde 6 5 5 5 818 2 788 367 1 529 40 647 Tibro 6 4 3 1 383 2 662 354 1 498 40 455 Töreboda 5 3 3 1 326 2 800 367 1 414 40 362 Vara 4 3 4 2 917 3 143 402 1 508 41 488 S Arvika 5 3 4 2 967 3 095 334 1 396 41 932 Eda 4 3 2 1 172 3 329 392 1 382 41 503 Filipstad 6 2 3 1 745 3 375 367 1 393 41 773 Forshaga 6 4 2 1 146 3 066 362 1 406 40 851 Grums 6 5 3 1 299 3 087 380 1 327 39 709 Hagfors 5 3 3 2 423 3 124 388 1 362 40 914 Hammarö 7 4 3 1 442 3 245 440 1 377 41 404 Karlstad 6 4 6 8 922 3 000 368 1 402 42 026 Kil 5 5 2 1 149 2 971 400 1407 42138 Kristinehamn 6 3 4 3 306 3 175 378 1 387 41 655 Munkfors 6 2 2 770 3 435 469 1 361 40 691 Storfors 5 2 2 670 3 525 436 1 376 41 436 Sunne 4 2 3 1 523 3 258 358 1 397 41 700 Säffle 5 3 4 2 467 2 892 354 1 389 41 477 Torsby 4 2 3 1 818 3 526 383 1 382 41 352 Årjäng 4 3 2 1 009 3 587 366 1 373 41 131

T Askersund 5 3 3 1 296 3 298 385 1 628 41 496 Degerfors 6 3 3 1 499 2 949 377 1 574 41 308 Hallsberg 6 4 3 2 137 3 351 429 1 542 41 634 Hällefors 6 3 3 1 514 2 982 385 1 531 39 261 Karlskoga 7 4 5 4 847 2 969 366 1 554 39 869 Kumla 6 4 3 1857 3 019 345 1549 41217 Laxå 6 3 2 1 296 3 058 426 1 558 41 280 Lindesberg 6 3 4 2 657 3 392 373 1 555 41 538 Ljusnarsberg 6 2 2 842 3 188 362 1 499 40062 Nora 6 3 2 1 018 3 428 390 1 628 42 041 U Fagersta 7 4 3 2 145 2 859 362 1 559 42 008 Hallstahammar 7 4 3 2 660 2 817 392 1 491 40 070 Heby 5 3 3 1 771 3 225 429 1 617 40 220 Kungsör 6 4 2 1 098 2 576 347 1 468 40 410 Köping 6 4 4 4 007 2 782 381 1 485 40 535 Norberg 6 3 2 802 2 952 349 1 456 39 463 Sala 5 3 3 2 386 3 091 374 1 517 42139 Skinnskatteberg 6 3 2 727 3 214 424 1 477 41 728 Surahammar 7 3 3 1 594 3 118 456 1 567 40 084 Västerås 7 5 7 15 414 2 892 378 1 452 40 967

Vikarie- Antal lärarveckotimmar per elev Klasstorlek inkl specialklasser kostnad perelev Totalt L M 11 Totalt L M H 52 1.80 1.68 1.86 1.85 22.90 22.00 21.89 24.33 29 1.87 1.74 2.01 1.88 22.32 21.43 22.38 23.23 78 1.87 1.92 1.93 1.78 22.40 20.08 22.52 24.70 0 1.90 1.85 1.63 2.22 20.89 19.65 21.27 21.93 54 1.94 1.60 1.70 2.55 23.05 20.88 24.88 24.02 15 1.80 1.46 1.95 2.08 23.57 22.69 23.54 24.80 42 1.81 2.01 1.52 1.88 22.73 20.45 23.08 25.00 32 1.82 1.77 1.66 2.05 23.37 21.15 24.51 25.04 39 1.78 1.54 1.98 1.87 23.84 22.46 24.76 24.88 10 1.98 2.16 1.98 1.81 22.10 19.86 21.40 25.61 16 2.08 1.78 2.29 2.16 21.93 19.60 21.49 24.55 51 2.22 1.77 2.29 2.61 21.35 19.96 22.38 21.98 72 2.41 1.58 2.12 3.47 18.90 20.26 17.41 19.24 167 2.42 1.85 2.59 2.86 20.77 18.33 21.92 22.80 61 2.18 1.70 2.33 2.55 22.04 24.81 18.86 23.53 35 2.33 1.89 2.18 2.92 21.65 20.05 21.35 23.94 26 2.29 1.96 2.20 2.75 20.53 18.56 20.40 23.39 65 2.36 1.88 2.56 2.62 21.85 20.96 20.81 23.77 75 2.14 1.78 2.05 2.63 21.24 19.19 20.85 24.61 103 2.11 1.50 2.42 2.45 21.28 19.95 21.12 23.00 71 2.29 1.87 2.31 2.68 20.66 19.60 19.23 23.47 58 2.52 1.71 2.75 3.09 20.81 21.58 19.50 21.31 43 2.56 2.24 2.10 3.26 18.61 17.58 19.73 18.62 64 2.33 1.84 2.58 2.51 18.80 17.85 15.75 24.13 35 2.08 1.72 2.19 2.37 22.63 19.73 23.85 25.42 47 2.55 1.91 2.77 2.92 18.55 18.65 15.68 22.00 34 2.61 1.91 3.09 2.83 16.82 17.26 14.23 19.37 17 2.03 2.07 1.86 2.13 20.90 16.68 23.82 24.94 11 1.87 1.79 1.62 2.25 23.79 19.96 26.95 26.00 87 2.17 1.99 2.33 2.20 20.55 18.08 19.15 24.97 30 1.95 1.75 2.05 2.08 21.94 20.93 19.96 26.11 37 1.91 1.69 1.67 2.45 23.64 21.49 24.42 26.02 88 1.95 1.78 2.00 2.09 21.34 19.14 21.50 24.38 83 1.96 1.77 2.02 2.11 21.25 20.22 20.50 23.39 53 2.18 1.97 2.32 2.27 19.83 18.27 18.26 24.26 25 2.13 1.98 2.07 2.33 20.54 18.20 20.43 23.58 113 2.11 2.11 1.97 2.23 22.13 17.67 23.00 27.31 51 1.83 1.86 1.64 1.99 21.45 20.53 23.36 20.91 27 1.89 1.87 1.72 2.08 21.28 20.36 22.11 21.68 33 1.99 1.77 2.08 2.16 19.25 20.23 17.22 20.45 7 1.76 1.81 1.55 1.93 22.41 20.78 24.38 22.27 36 1.87 1.98 1.74 1.88 22.77 20.74 23.63 24.53 28 2.03 2.09 1.87 2.13 19.56 18.27 20.36 20.25 53 2.04 1.97 2.17 1.99 20.93 21.21 19.26 22.35 102 2.18 1.96 2.30 2.27 19.65 20.25 17.29 22.00 37 1.99 2.13 1.82 2.01 21.25 19.34 22.67 22.23 38 1.99 2.08 1.89 2.00 21.86 19.83 22.50 24.03

352 Bilaga 6 sou 1976:10 Kommunuppgifter Statsbidrag per Län Namn Tät— Utv. ln- Elev— Elev 1n— Lärar- Tjänst ort klass vånare antal vånare vecko- timme

W Borlänge 7 5 5 5 936 2 978 395 1 506 43 646 Falun 6 4 5 5 575 3 377 401 1 444 46 834 Gagnef 6 4 2 1 047 3 105 394 1 642 40 642 Hedemora 6 2 3 2 190 3 170 417 1 553 42 070 Leksand 6 3 3 1 337 3 226 351 1 761 43 135 Ludvika 6 3 5 4 012 3 048 363 1 491 41 040 Malung 6 3 3 1 374 3 642 412 1 423 40 037 Mora 6 4 3 2 009 3 254 376 1 505 40 599 Orsa 6 3 2 861 3 552 439 1 601 44 328 Rättvik 5 2 3 1 053 3 444 337 1 526 43 694 Smedjebacken 6 3 3 1 707 2 965 382 1 432 41 484 Säter S 3 2 1 204 3 003 370 1 376 40 623 Vansbro 5 2 2 947 3 528 375 1 375 40 744 Alvdalen 5 2 2 1 184 3 616 486 1 573 41 980

X Bollnäs 5 3 5 3 991 3 144 380 1 486 42 242 Gävle 7 6 6 10 280 3 079 374 1 463 41 163 Hofors 6 3 3 2 027 2 884 377 1 437 39 774 Hudiksvall 5 4 5 4 398 2 960 357 1 488 41 460 Ljusdal 5 2 4 2 683 3 410 409 1 478 41 398 Nordanstig 4 3 3 1 299 3 256 370 1 445 40 670 Ockelbo 5 2 2 740 3 107 342 1 543 42 582 Ovanåker 5 3 2 976 2 991 367 1 438 41 117 Sandviken 6 4 5 5 394 2 964 367 1 435 40 380 Söderhamn 6 3 5 3 758 2 916 340 1 444 40588

Y Härnösand 6 3 4 3 107 3 187 363 1 621 42 678 Sundsvall 6 4 6 11 205 2981 365 1 538 41 136 Timrå 6 4 3 2 332 3 066 393 1 523 41 092 Ånge 5 2 3 1 722 3 111 360 1 681 41 207 Ornsköldsvik 6 3 6 7 536 3 162 395 1 595 42 252

Z Berg 3 1 2 1 190 3 553 452 1 489 41 862 Bräcke 4 2 2 1 135 3 602 412 1 570 41 294 Härjedalen 5 3 3 1 459 3 626 411 1 725 42 659 Krokom 4 2 3 1 560 3 688 442 1 608 43 588 Ragunda 4 1 2 1 080 3 506 453 1 605 42 075 Strömsund 4 2 3 2 201 3 617 433 1 754 43 505 Åre 4 2 2 1 201 4 064 518 1 682 43579 Ostersund 6 4 6 6 058 3 212 385 1 650 44 026

AC Lycksele 5 3 3 1 928 3 416 451 1 707 43 331 Nordmaling 4 2 2 979 3 811 464 1 474 41 456 Norsjö 4 3 3 1 522 3 430 483 1 636 43 509 Robertsfors 4 2 2 1 037 3 769 518 | 636 43 920 Skellefteå 5 3 6 9 240 3 309 428 1 717 43 800 Sorsele 4 1 1 596 3 974 556 1 757 46 445 Storuman 4 2 2 1 293 3 731 567 1 712 43 854 Umeå 6 6 6 8 750 3 341 414 1 662 44 570 Vindeln 4 1 2 968 3 240 446 1 568 41 386 Vännäs 5 3 3 1 731 3 823 557 1 631 42 698 Åsele 4 1 2 1 107 4 242 512 1 634 43 077

Vikarie- Antal lärarveckotimmar per elev Klasstorlek inkl specialklasser

kostnad _ per elev Totalt L M H Totalt L M H

39 1.98 1.70 2.18 2.08 22.48 20.25 22.87 24.95 68 2.34 1.98 2.94 2.14 19.98 18.98 18.69 22.63 17 1.89 1.63 1.99 2.10 20.13 18.38 18.44 25.31 0 2.04 1.79 2.06 2.28 20.47 18.65 19.06 24.45 7 1.83 1.61 2.03 1.84 20.57 18.68 18.24 26.11 47 2.04 1.79 2.00 2.36 21 .69 20.58 21.19 23.60 59 2.56 2.16 2.57 2.98 18.32 17.74 16.30 21.67 17 2.16 2.13 2.17 2.18 19.89 16.81 19.00 24.90 114 2.22 1.62 2.40 2.54 20.02 18.79 16.00 26.31 69 2.26 1.63 2.44 2.75 21.49 20.06 20.17 25.31 43 2.07 1.56 2.74 1.95 20.32 19.41 18.52 24.38 0 2.18 1.83 2.33 2.39 20.41 17.78 20.78 23.39 32 2.57 2.16 3.05 2.44 19.33 16.81 16.95 25.43 80 2.30 1.73 2.67 2.44 18.79 19.05 16.21 21.65 78 2.12 1.98 2.27 2.08 20.47 18.62 20.78 22.22 74 2.11 1.88 2.27 2.18 22.06 20.98 21 .77 23.65 43 2.01 1.88 2.03 2.12 22.52 19.64 23.57 25.38 37 1.99 1.91 2.05 2.00 22.21 20.04 21 .49 25.82 44 2.31 2.12 2.57 2.20 20.96 19.50 19.55 24.00 74 2.25 1.92 2.45 2.38 19.68 20.19 18.52 20.60 93 2.01 1.80 2.10 2.11 21.14 21.70 18.40 24.70 0 2.08 2.26 2.06 1.97 20.33 15.19 21.28 25.00 79 2.07 1.83 2.33 2.06 21 .24 19.46 21.04 23.94 48 2.02 1.90 2.19 1.98 22.50 20.78 18.15 25.90 49 1.97 1.83 2.04 2.02 21.88 19.58 21 .21 25.40 53 1.94 1.72 1.87 2.25 22.55 20.64 22.72 24.83 52 2.01 1.72 1.93 2.40 22.00 20.74 22.67 22.79 22 1.85 1.83 1.84 1.87 21 .00 18.12 20.42 24.46 73 1.98 1.76 1.88 2.29 21 .59 19.36 21.35 24.47 43 2.39 2.15 2.55 2.45 18.59 15.88 16.91 24.71 0 2.29 1.83 2.55 2.52 18.61 19.35 15.95 20.89 79 2.10 1.80 2.26 2.25 19.72 19.68 18.00 21.54 18 2.29 1.95 2.44 2.47 18.57 19.23 14.94 23.35 98 2.19 1.97 2.55 2.05 18.95 17.15 16.81 24.00 78 2.06 1.96 2.15 2.07 18.81 16.68 17.50 23.00 37 2.42 1.62 2.89 2.68 19.06 23.44 14.19 22.15 93 1.95 1.74 2.01 2.10 22.60 21.58 21.51 25.05 208 2.00 1.66 2.26 2.06 18.90 17.86 16.21 24.88 45 2.59 2.20 2.33 3.16 18.47 20.40 14.64 21.94 63 2.10 1.74 2.49 2.04 19.27 18.20 17.25 22.46 132 2.30 1.79 2.75 2.28 18.52 18.20 16.00 21.40 84 1.93 1.66 2.00 2.12 19.70 18.92 18.21 22.26 206 2.26 1.87 2.52 2.33 19.23 16.90 17.55 23.40 30 2.18 1.89 2.56 2.10 18.47 16.87 16.54 22.09 1 16 2.01 1.67 2.20 2.20 21 .34 20.64 20.21 23.50 23 2.18 2.03 2.51 2.00 18.62 18.00 16.15 22.31 141 2.34 1.88 2.86 2.28 18.41 16.55 17.06 22.21 92 2.60 2.53 2.49 2.73 15.38 12.75 14.88 18.65

&_ Kommunuppgifter Statsbidrag per

Län Namn Tät Utv. ln- Elev- Elev 1n- Lärar— Tjänst

ort klass vånare antal vånare vecko-

timme BD Arjeplog 5 2 1 578 4 204 547 1 663 43 389 Arvidsjaur 5 2 2 1 030 4 016 497 1 659 43 542 Boden 6 3 4 3 453 3 471 443 1 646 43 898 Gällivare 6 3 4 4 095 3 225 518 1 696 44 916 Haparanda 5 2 2 1 234 4 100 573 1 723 46 420 Jokkmokk 5 1 2 1 001 4121 524 1 758 43 881 Kalix 6 3 3 2 463 3 475 469 1 752 43 672 Kiruna 7 4 5 5 025 3 128 507 1 664 43 422 Luleå 6 5 6 8 039 3 306 447 1 752 44 298 Pajala 4 1 3 1 690 4 869 778 1 750 45 462 Eiteå 6 4 5 4 537 3 629 495 1 648 44 262 Ålvsbyn 5 2 2 1 322 3 632 553 1 663 45 300 Qverkalix 4 1 2 939 4 211 675 1 747 44 428 Overtorneå 5 1 2 I 162 4 840 782 1 847 47 665

Vikarie- Antal lärarveckotimmar per elev Klasstorlek inkl specialklasser

325125. Totalt L M 11 Totalt L M 11

61 2.53 2.34 2.73 2.47 16.51 14.00 17.00 18.33 107 2.42 2.52 2.14 2.60 17.46 15.45 15.86 21.88 57 2.11 2.02 2.44 1.87 20.55 17.68 20.55 24.12 80 1.90 1.84 1.83 2.03 21.22 19.58 22.11 22.03 86 2.38 2.45 2.51 2.21 18.15 14.60 17.73 21.86 39 2.34 2.35 1.97 2.71 18.20 15.47 20.59 18.79 34 1.98 1.76 2.16 2.00 19.86 17.30 18.36 25.18 22 1.88 1.72 1.86 2.10 21.94 20.02 22.31 24.24 82 1.89 1.71 1.91 2.06 22.52 21.11 22.56 24.26 77 2.78 2.81 2.94 2.61 14.44 11.83 14.05 17.32 94 2.20 2.07 2.29 2.24 20.44 18.76 20.68 22.10 39 2.18 2.24 2.17 2.15 20.03 17.64 20.38 22.00 86 2.41 2.42 2.46 2.37 19.56 16.57 19.06 22.33 98 2.62 2.40 2.93 2.51 15.49 12.00 14.88 20.13

- '.'—"'.'!”1'

5.1.1". 1.10-mig;? 't" . 'I ' TW" '.'. 1.1. 11 * .'.' .... ..r [1 "I.M.-rl |.lll:|1Jl|r7—"_I'H1 lilliwmlb'll—lw lin, 1.PHLJmu . "'|

. . l-'l|..1 T-rlli "il. 'LH'

:'t . 'till' '_. J.H.. fär III:—l [141111 ("lx .: ||I | " "" 'i'

| J'I'I' Ihll *

. ...-åa. haj.-".'.!

'|ll'

:

111,

m...?"

Organisatoriska Och ekonomiska uppgifter m. m. för gymnasieskolans linjer läsåret 1973/ 74 samt vissa sammanfattande uppgifter för gymnasieskolans specialkurser samma läsår. Redovisade kostnader avser enbart lärar- och skolledarlöner. I kapitel 5 har de totala skolkostnaderna för gymnasieskolan redovisats för år 1972. Vidare har i kapitel 7, tabell 97, övriga statsbidrag redovisats per elev i genomsnitt under läsåret 1973/ 74.

l Beklädnadsteknisk linje och nära- liggande specialkurser

1.1 Tvåårig beklädnadsteknisk linje (Be)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning

% %% Damkläder Herrkläder 2 38

1 38 Gemensam utbildning

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i fackteori under högst 5 veckotimmar. Tillval: $3 veckotimmar. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen.

SOU 1976:10 Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74 Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 398 293 691 Antal klasser 28,25 26,25 54,5 därav B-klasser - — 9,3 Klasstorlek 14.1 11.2 12.7 Lediga elevplatser: teoretiskt 80 140 220 disponibla” 56=70 % 55 . . Antal lärarveckotimmar ] 058 1 018 2 076

”Enligt rektorernas uppgifter 1973—09—15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 31 av landets 123 gymnasiekomimuner. Inbyggd utbildning förekommer inte. A-klasser förekommer huvudsakligen i de större gymnasiekommunerna.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Lärarlönekostnad/elev Klasskostnad Veckotimkostnad Totalkostnad

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — 5012 5987 5426 9026 4461 66.3 17.7 70 621 66 835 68 797 150 076 56 184 118.1 18.3 3.3 1 885 1 723 1 805 1 899 1 744 5.2 1 995054 1 754 421 3 749 475 . . .

Genomsnittligt veckotimtal

A-klass B-klass A- 0 B-klass Årskurs 1 33 21 34 Årskurs 2 36 21 37 Linjen 34.5 42 35.5

Skillnaden i veckotimtal mellan A och B-klasser. 7.5 veckotimmar mot— svarar en kostnad av cirka 12 300 kronor vilket motsvarar 750—1 000 kronor per elev. Veckotimskillnaden beror dels på fem timmar delning av klass i fackteori, dels på ökade samläsningsmöjligheter vid A-klass.

1.2 Specialkurser näraliggande beklädnadsteknisk linje

Specialkurser omfattande en kurslängd av minst ett år förekommer inom 17 olika studievägar. Tolv av dessa anordnas av primärkommuner med

sammanlagt 204 elever. Landstingskommunerna anordnar sex studievägar med sammanlagt 113 elever. Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader.

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun 44798 122 838 124 616 6 496 15 355 4 582 Landsting 66 093 77 018 55 838 4 679 7 810 3 974

2 Bygg- och anläggningsteknisk linje och näraliggande specialkurser

2.1 Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning

4 38 Byggnads- Murare Värme- Målare 3 38 träteknik lednings- teknik och

sanitets- montörer

1 38 Gemensam utbildning

Bygg- nads- plåt- slagare

Golv— läggare

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i arbetsteknik under högst 5 veckotimmar. Tillval: $3 veckotimmar Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 3 092 2 840 5 932 Antal klasser 235,3 2362 4715 därav B-klasser — — 62 Klasstorlek 13,1 12.0 12.6 Lediga elevplatser: teoretiskt 761 1054 1 815 disponibla” 66l=87 % 517 . . Antal lärarvecktoimmar 8 437 9 696 18 133

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09—15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 91 av landets 123 gymnasiekommuner. Inbyggd utbildning förekommer i Motala och i Umeå. Enbart A-klasser förekommer i ett 20-tal kommuner. enbart B-klasser i ett 10-tal kommuner; i övrigt förekommer såväl A- som B-klasser. Specialklasser förekommer i Stockholm och Örebro (hörselklasser).

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — lärarlönekostnad/elev 5 122 5 799 5 446 9 627 4 290 76.7 21.2 Klasskostnad 67 304 69 726 68 517 89 338 55 294 30.3 19.2 Veckotimkostnad 1 877 1 699 1 782 1 885 1 700 5.7 4.6 Totalkostnader för linjen 15 836 515 16 469 183 32 305 698

Genomsnittligt veckotimtal

A-klass B-klass A- 0 B-klasser Årskurs 1 33 20 35.5 2 36 21 40.0 Genomsnitt 34.5 41 38.0

Skillnaden i veckotimtal mellan A- och B-klasser. 6,5 veckotimmar mot- svarar en kostnad av cirka 11 000 kronor vilket motsvarar 700—900 kronor per elev. Veckotimskillnaden beror dels på fem veckotimmar delning av klass i fackteori, dels på ökade samläsningsmöjligheter vid A-klass.

2.2 Specialkurser näraliggande bygg- och anläggnings- teknisk linje

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar elva olika stu- dievägar. Samtliga dessa anordnas av primärkommuner med sammanlagt 325 elever. Landstingskommunerna anordnar tre av studievägarna med sam- manlagt 28 elever.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad

Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun 49 638 110 990 17 585 6 311 10 350 4 188 Landsting 43 023 65 714 30 992 6 146 7 538 5 165

3 Distributions- och kontorslinje och näraliggande specialkurser

3.1 Tvåårig distributions- och kontorslinje (Dk)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning 37 Distribution Kontor 37 Siffervariant Skrivvariant 37 Gemensam utbildning 37

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Delning av klass vid lägst 17 elever: 8 vtr i åk 1. 1—4 vtr i åk 2. Tillval: S3 veckotimmar. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen. Distributions- och kontorspraktik i åk 2 (18 vtr) förläggs som inbyggd ut- bildning.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 5 704 4809 10 513 Antal klasser 222 210.5 432.5 Klasstorlek 25.7 22.8 24.3 Lediga elevplatser: teoretiskt 1 609 327.5 disponibla” ] 332=77% ] 084 . . Antal lärarveckotimmar 10 343 5 388 15 731

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i samtliga 123 gymnasiekommuner. Inbyggd utbildning förekommer ej i Ängelholm och Torsby. Specialkurser förekommer i Järfälla. Uppsala. Malmö. Västerås, Gällivare. Solna (lngemundskolan) och Örebro (hörselklasser).

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/ 74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 4 538 2 766 3 727 5 334 2 916 43.1 21.7 Klasskostnad 116 591 63 188 90 600 138 693 57867 53.0 36.1 Veckotimkostnad 2 503 2 469 2 491 2 568 2 368 3.0 4.9 Totalkostnad 25 883 409 13 300 980 39 184 389 . . .

3.2 Specialkurser näraliggande distributions- och kontorslinjen

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar 31 olika studievägar. Fyra av dessa förekommer som inbyggd utbildning. Samtliga 31 studievägar anordnas av primärkommunala huvudmän med sammanlagt 3 171 elever. Två av studievägarna anordnas av landstingskommunala huvudmän med sammanlagt 108 elever. Flera av studievägarna förekommer som special- klasser. Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad

Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta Primärkommun. totalt 99 703 165 420 63 702 5 778 15 155 2 508 Primärkommun exkl specialklasser 99 803 147 123 63 702 5 412 9 468 2 508 Specialklasser 99 022 165 420 90 448 10 743 15 155 7 676 Landstings- kommun 63 446 109 446 44 971 4 112 6 265 3 080

4 El-teleteknisk linje och näraliggande

specialkurser

4.1 Tvåårig el-teleteknisk linje (Et)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning 38 Styr- och Telemon— 38 reglerme- 38 kaniker

38 Gemensam utbildning

Kontors- maskin- reparatörer

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i fackteori mellan 5—11 vtr beroende på gren. Tillval: £3 veckotimmar. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen. Undervisning i arbetsteknik för telemontörer bedrivs som inbyggd utbildning i terminskurs 3 och 4.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen

Antal elever 2 969 2 600 5 569 Antal klasser 189 183,5 372.5 därav B-klasser — — 73.5 Klasstorlek 15.7 14.2 15.0 Lediga elevplatser:

teoretiskt 127 444 571

disponibla" 64=50% 61 . .

Antal lärarveckotimmar 7 323 7 415 14 738

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 111 av landets 123 gymnasiekommuner. Inbyggd utbildning förekommer delvis i Järfälla. Stockholm. Motala. Jön- köping. Karlskrona och Söderhamn. Enbart A-klasser förekommer i ett 20-tal kommuner. i huvudsak större. men vissa undantag finns. t. ex. Nacka. Mariefred. Sala. Torsby och Köping. B-klasser förekommer också i ett 20-tal kommuner. företrädesvis i mindre.

364 Bilaga 7 SOU 1976:10 Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74 Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 4 718 4 984 4 842 6 983 3 449 44.2 28.7 Klasskostnad 74 118 70 613 72 391 111 732 51 163 54.3 27.0 Veckotimkostnad 1 913 1 747 1 830 1 915 1 768 4.6 3.3 Totalkostnad 14008 298 12957 502 26965 800 . . . . Genomsnittligt veckotimtal A-klass B-klass A- 0 B-klass Årskurs 1 35.5 21.0 37 Årskurs 2 35.5 23.5 38 Linjen 35.5 44.5 37.5

Skillnaden i veckotimtal mellan A- och B-klasser, 9 veckotimmar mot- svarar en kostnad av cirka 15 000 kronor vilket motsvarar cirka 1 000 kro- nor/elev. Veckotimtalsskillnaden beror dels på 5—11 veckotimmar delning av klass i fackteori. dels på ökade samläsningsmöjligheter vid A-klass.

4.2 Specialkurser näraliggande el-teleteknisk linje

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar 24 olika studievägar. Nio av dessa förekommer som inbyggd utbildning. Samtliga studievägar anordnas av primärkommunala huvudmän med sammanlagt 1 904 elever. Landstingskommunerna anordnar sju av studievägarna med sammanlagt 110 elever.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader.

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad

Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun 65 756 156 192” 44 043 5 350 8 739 4 369 Landsting 60 162 69 484 48 617 5 469 9 309 4 184 Inbyggd utbildning: Primärkommun 33 941 44 394 9 151 2 514 2953 913

” 30-elevklass

5 Fordonsteknisk linje och näraliggande specialkurser

5.1 Tvåårig fordonsteknisk linje (Fo)

Tablå över linjen

Termin Elevtr Grendelning

4 38 Bil— Maskin- Reservdels- Flyg- 3 38 mekaniker mekaniker mekaniker mekaniker 2 38 1 38 Gemensam utbildning

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i fackteori under högst 5 veckotimmar. Tillval: & 3 veckotimmar. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen. Undervisning i arbetsteknik för reservdelsmekaniker bedrivs som inbyggd utbildning. Inbyggd utbildning kan även i övrigt förekomma.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen

Antal elever 2 367 2 088 4 455 Antal klasser 150.5 154 3045 därav B—klasser — — 14 Klasstorlek 15.7 13.6 14.6

Lediga elevplatser:

teoretiskt 75 462 537

disponibla” 6l=8l% 78 . .

Antal lärarveckotimmar 5 489 5 206 10 695

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 114 av landets 123 gymnasiekommuner. Inbyggd utbildning förekommer i Stockholm. Norrtälje. Nyköping. Linkö- ping. Norrköping. Malmö. Göteborg. Örebro. Västerås. Fagersta och Bor- länge.

366 Bilaga 7 sou 1976:10 Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74 Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + 0 — Lärarlönekostnad/elev 4 483 4 351 4 421 7 107 3 048” 60.7 31.0 Klasskostnad 70501 58 996 64 682 86 165 46 458” 33.2 28.1 Veckotimkostnad 1 933 1 745 1 841 2 06817 1 762 12.3 4.2 Totalkostnad 10 610 410 9 085347 19 695 757 . . . .

b Inbyggd utbildning

Genomsnittligt veckotimtal (beräknat som för bygg- och anläggningsteknisk linje)

A-klass B-klass A- 0 B-klass Årskurs 1 33 20.0 35.5 Årskurs 2 36 21.0 40 Linjen 34.5 41.0 38

Skillnaden i veckotimtal mellan A- och B-klass. 6.5 veckotimmar. motsvarar en kostnad av cirka 11000 kronor eller 700—900 kronor/elev. Veckotim- skillnaden beror dels på 5 veckotimmars delning av klass i fackteori. dels på ökade samläsningsmöjligheter vid A-klass.

5.2 Specialkurser näraliggande fordonsteknisk linje

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar 13 olika studievägar. Fem av studievägarna förekommer som inbyggd utbildning. Samtliga stu- dievägar anordnas av primärkommunala huvudmän med sammanlagt 767 elever. Landstingskommunerna anordnar endast en av studievägarna med sammanlagt 81 elever.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader.

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad

Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta Primärkommun 46 199 63 757 35 145 5 100 10 626 4 561 Landsting 65 890 . 4 067 . Inbyggd utbildning: Primärkommun 33 168 59 994 9 834 2 856 5 000 1 405

6 Konsumtionslinje och näraliggande specialkurser '

6.1 Tvåårig konsumtionslinje (Ko)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning

4 37 Konsumtion med Konsumtion Storhushåll och 3 37 hemvårdsin- med textil restaurang" 2 37 riktning inriktning 1 37 Gemensam utbildningb

? Kan ingå i livsmedelsteknisk linje ” Viss avvikelse för grenen storhushåll och restaurang

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Delning av klass vid lägst 17 elever: 10—14 vtr i åk 1 19—22 vtr i åk 2 Tillval: & 3 veckotimmar. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 4 533 2 860 7 393 Antal klasser l77.5 146 323.5 Klasstorlek 25.5 19.6 22.9 Lediga elevplatser: teoretiskt 970 1 520 2 490 disponibla” 867=73% 799 - - Antal lärarveckotimmar 9 041 7 372 16 413

" Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 119 av landets 123 gymnasiekommuner. Specialklasser förekommer i Linköping. Norrköping. Örebro (hörselklasser) och Piteå.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 4 620 5 870 5 103 7 450 4 101 45.9 19.6 Klasskostnad 117 986 114 987 116 633 154 991 71 513 32.8 38.6 Veckotimkostnad 2316 2 277 2 299 2 471 1 974 7.4 14.1 Totalkostnad 20 942 539 16 788 123 37 730 662 . . .

6.2 Specialkurser näraliggande konsumtionslinjen

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar 18 olika studievägar. Endast en Studieväg förekommer som inbyggd utbildning. 16 av studie- vägarna anordnas av primärkommunala huvudmän med sammanlagt 3 679 elever. Landstingskommunerna anordnar fem av studievägarna med sam- manlagt 745 elever. Ungefär tio procent av klassantalet utgörs av special- klasser.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad

Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun,

totalt 81 628 102 377 47 487 5 376 13 324 4 297 Specialklasser 80 022 84 117 80 011 8 022 9 346 7979 Exkl specialklasser 81 647 102 377 47 487 5 123 13 324 4 297 Landsting 134 094 150203 62 591 5 560 7 369 5 055

7 Livsmedelsteknisk linje och nära- liggande specialkurser

7.1 Tvåårig livsmedelsteknisk linje (Li)

Tablå över linjen

Grendelning

Serve- Storhus- Bageri och Char- rings- håll konditori kuteri teknik

| Gemensam utbildning

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i fackteori 9—18 veckotimmar. Tillval: & 3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 837 586 1 423 Antal klasser 56,5 48 104,5 därav B-klasser — — 4_5 Klasstorlek 14,8 12,2 136 Lediga elevplatser: teoretiskt 120 219 339 disponibla” 98=82% . . Antal lärarveckotimmar ] 948 1 570 3 518

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09—15

Linjen förekommer i 12 av landets 123 gymnasiekommuner. Inbyggd utbildning förekommer i Linköping (delvis), Kristianstad (hela års- kurs 2), och Karlstad (delvis). Specialklass förekommer i Malmö och Örebro (hörselklass).

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lär-Äänekosmad/aev 4 417 4 688 4 528 5 596 3 940 23.5 12.9 Klasskostnad 65 434 57 228 61 665 73 652 42 022 19,4 31,8 Veckotimkostnad 18 978 1 750 1 832 1 903 1 792 3.8 2.1 Totalkostnad 3 697 065 2 746 931 6 443 996 . . . .

7.2 Specialkurser näraliggande livsmedelsteknisk linje

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar tolv olika stu- dievägar. Fyra av dessa förekommer som inbyggd utbildning. Ingen lands- tingskommunal utbildning förekommer. Elevantalet i den primärkommu- nala utbildningen uppgår till 292.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader.

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun 67699 115864 42668 6739 19061 4479 Inbyggd utbildning12705 18297 6288 1968 2695 1465

8 Processteknisk linje och näraliggande specialkurser

8.1 Tvåårig processteknisk linje (Pr)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning 38 Pappers- Byggnads— 38 och pap- ämnes— persmasse— teknik teknik 38 38 Gemensam utbildning

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i fackteori 8—21 veckotimmar beroende på gren. Tillval: $ 3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen PK LK S:a PK LK S:a PK LK S:a Antal elever 250 32 282 239 31 270 489 63 552 Antal klasser 20 2 22 19 2 21 39 4 43 Klasstorlek 12.5 16.0 12.8 12.6 15.5 12.9 12.5 15.8 12.8 Lediga elevplatser: teoretiskt 77 82 159 disponibla” 61=79% 32 . . Antal lärarveckotimmar 669 77 746 594 80 674 1263 157 1 420 ”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 respektive för årskurs 2 1972—09-15 PK = primärkommunal huvudman LK = landstingskommunal huvudman Linjen förekommer i 17 av landets 123 gymnasiekommuner. Inom 0 län förekommer linjen även på en ort som inte är gymnasieort (Stenungsund). lnom S län anordnas linjen enbart på icke gymnasieort (Hammarö). 1 G län är landstinget huvudman för utbildningen. Inbyggd utbildning förekommer i Borlänge. Luleå. Gävle och Sandviken. Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74 Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Totalt Högsta Lägsta Avvikelser kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev PK huvudman 5 099 4 437 4775 6 993 3 221 46.4 32.5 LK " 4 893 4 844 4 869 Totalt 5 075 4 484 4 786 Klasskostnad PK huvudman 63 735 55 811 59 875 77 047 43 106 28.6 28.0 LK ” 78 292 75080 76 686 Totalt 65 059 57 646 61 438 Veckotimkostnad PK huvudman 1 905 1 785 1 849 2 001 1 775 8.2 4.0 LK ” 2 033 1 877 1 954 Totalt 1 919 1 796 1 860 Totalkostnad PK huvudman 1 274 714 1 060 413 2 335 127 LK ” 156 584 150 160 306 744 Totalt 1431 298 1 210 573 2 641 871 PK = primärkommunal huvudman LK = landstingskommunal huvudman

8.2 Specialkurser näraliggande processteknisk linje

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar endast två olika studievägar. Båda anordnas av primärkommunala huvudmän med sam- manlagt 148 elever. Ingen landstingskommunal utbildning förekommer. 1n- byggd utbildning förekommer inom båda studievägarna.

Organisatoriska och ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74.

Studieväg Kurs- Antal Antal Lärarlönekostnad per

lfin (] a r lv * g kl SSC ee er klass elev lvtr

Primärkommunal huvudman Driftpersonal. pappersind 2 år 4 60 72 311 4 821 1 916 " IB 2 " 5 69 51 151 3 707 2022 Processtekn. gummiind IB 3 '" 2 19 56 780 5 977 2 912

Summa 11 148 72311 4821 1916 Inbyggd utbildning 52759 4 197 2 231

9 Träteknisk linje och näraliggande specialkurser

9.1 Tvåårig träteknisk linje (Tr)

Tablå över linjen

Elevvtr Grendelning

Verkstads— Modell- Båtbyggare snickare snickare

Gemensam utbildning

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i fackteori under högst 4 veckotimmar. Tillval: & 3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 427 354 781 Antal klasser 29,8 29 58.8 därav B-klasser — — 17.8 Klasstorlek 14.3 12.2 13.3 Lediga elevplatser: teoretiskt 74 152 226 disponibla” 66=89% 87 . . Antal lärarveckotimmar 1 217 1 197 2414

"Enligt rektorernas uppgifter 1973-09—15 resp för åk 2 1972-09—15

Linjen förekommer i 46 av landets 123 gymnasiekommuner.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % —

Lärarlönekostnad/elev 5 344 5 814 5557 10 892 3 481 96.0 37.3 Klasskostnad 76 575 70 973 73 687 121 300 36 553 64.6 50.3 Veckotimkostnad 1 875 1 719 1 798 1 868 1 712 3.8 4.7

Totalkostnad 2 281 926 2 058 226 4340 152 . . . . Genomsnittligt veckotimtal

A-klass B—klass A- 0 B—klass

Årskurs 1 33.5 20.5 ; 38 Årskurs 2 35.5 21.5 Linjen 35 42 38

Skillnaden i veckotimtal mellan A- och B-klasser, cirka 7 veckotimmar. motsvarar cirka 11000 kronor eller 700—900 kronor per elev. Veckotimsskillnaden beror dels på klassdelning i fackteori. dels på bättre möjligheter till samläsning vid A-klass.

9.2 Specialkurser näraliggande träteknisk linje

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar åtta olika stu- dievägar. Hälften av studievägarna anordnas som inbyggd utbildning. Pri- märkommunerna anordnar samtliga studievägar med sammanlagt 298 ele-

ver. Landstingskommunerna anordnar tre av studievägarna med samman- lagt 40 elever. Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader.

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta Primärkommun: 44 411 97 923 27520 6 137 7 533 5337 inbyggd utb 14 934 22 618 7 867 2 597 3 934 1 850 Landsting 50 646 65 162 43 832 6 331 8 082 4 073

10 Verkstadsteknisk linje och nära- liggande specialkurser

10.1 Tvåårig verkstadsteknisk linje (Ve)

Tablå över linjen.

Termin Elevvtr

Grendelning

38 Verkstads- Plåt- och svets- Variant för Järnbruks- 38 mekaniker mekaniker grovplåt yrken

38 G ' b'ld ' 38 emensam ut 1 ning

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 elever. B-klass får delas i fackteori under 5 veckotimmar. Tillval: €3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen. Undervisning i arbetsteknik i årskurs 2. i variant för grovplåt. i gren för plåt- och svetsmekaniker samt i gren förjärnbruksyrken bedrivs som inbyggd utbildning.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74.

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen

Antal elever 4 024 2 800 6 824 Antal klasser 273.5 2245 498 därav B-klasser — — 25.5 Klasstorlek 14.7 12.5 13.7

Lediga elevplatser:

teoretiskt 657 1 134 1 791 disponibla'1 38=58% 377 . .

Antal lärarveckotimmar 9 646 7 979 17625

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 120 av landets 123 gymnasiekommuner. Inbyggd utbildning i årskurs 2 förekommer i Nyköping. Eskilstuna. Jön- köping. Uddevalla. Filipstad. Karlskrona. Hallstahammar. Borlänge. Sand- viken. Luleå. Karlskoga och Fagersta.

Specialklasser förekommer i Uppsala. Katrineholm. Linköping. Malmö. Gö- teborg. Uddevalla. Borås. Linköping.. Mora. Gällivare. Kiruna och Piteå.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % -

Lärarlönekostnad/elev 4 595 4 931 4 733 6 366 3 054b 33.8 35.4 Klasskostnad 67 600 61 505 64 853 84 171 45 817” 29.7 29.3 Veckotimkostnad 1 917 1 731 1 832 1 97217 1 769 7.6 3.4

Totalkostnad 18 488 807 13 807 948 32 296 755 . . . . " Inbyggd utbildning Genomsnittligt veckotimtal

A—klass B-klass A- 0 B-klass

Årskurs 1 33.5 21.5 Årskurs 2 34.5 21 .0 37 Linjen 34 42 37

Skillnad i veckotimtal mellan A- och B-klass. 8 veckotimmar. motsvarar cirka 13000 kronor för en klass eller cirka 900—] 000 kronor per elev. Vecko- timsskillnaden beror dels på klassdelning under 5 veckotimmar. dels på bättre möjligheter till samläsning vid A-klass.

10.2 Specialkurser näraliggande verkstadsteknisk linje

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar 45 olika studievägar. De flesta av studievägarna förekommer som inbyggd utbildning. 44 av stu- dievägarna anordnas av primärkommunala huvudmän med sammanlagt 3088 elever. Landstingskommunerna anordnar tre av studievägarna med sammanlagt 158 elever.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader.

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad

Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun 49 537 83 217 32 214 5 279 15 341 4 153 Landsting 51 841 68 898 48 005 4 593 5 621 4 236 Inbyggd utb: Primärkommun 14 183 52 659 0 1 089 7 617 0

Som framgår av tabellen föreligger stora variationer mellan olika kurser. Orsaken till variationerna är främst omfattning av inbyggd utbildning. Vissa kurser har ingen lärarlönekostnad alls. Dessa kurser är inbyggda helt och har ingen undervisning förlagd till skola.

11 Jordbrukslinje och näraliggande specialkurser

11.1 Tvåårig jordbrukslinje (Jo)

Tablå över linjen

Grendelning

Termin Elevvtr

4 38 % %% Ingen grendelning 1 38

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Vid minst 17 elever delning av klass under minst 13 veckoummar i åk 1 och minst 17 veckotimmar i åk 2. Tillval: €3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs Årskurs 2 Linjen PK LK S:a PK LK S:a PK LK S:a Antal elever 26 771 797 23 622 645 49 1 393 1 442 Antal klasser 1 31 32 1 29 30 2 60 62 Klasstorlek 26.0 24.9 24.9 23.0 21.4 21.5 24.5 23.2 23.3 Lediga elevplatser: teoretiskt 166 264 430 disponibla” 30=18% 0 . . Antal lärarveckotimmar 76 2 044 2 120 66 1 834 I 900 142 3 878 4 020 ”Enligt rektorernas uppgift 1973—09-15 respektive för årskurs 2 1972-09-15 PK = primärkommunal huvudman LK = landstingskommunal huvudman Orsaken till att antalet disponibla platser är så lågt i förhållande till teoretiskt lediga platser är lokal- och utrustningsbrist inom vissa skolenheter. Linjen förekommer i samtliga län. På Gotland är primärkommunen huvudman för utbildningen. i övrigt är landstingen huvudman. Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev PK huvudman 6 400 6 171 6 292 LK huvudman 5 974 6 279 6 111 8 076 4 663 32.1 23.6 Totalt 5 989 6 280 6 117 Klasskostnad PK huvudman 166 387 141 926 154 157 LK ” 148 603 134 679 141 873 187 744 106 943 32.3 24.6 Totalt 149 158 134 920 142 269 Veckotimkostnad PK huvudman 2 189 2 150 2 171 LK ” 2 254 2 130 2 195 2 377 2 085 8.2 5.0 Totalt 2 251 2 130 2 194 Totalkostnad PK huvudman 166 387 141 926 308 313 LK " 4 606 680 3 905 696 8 512 376 Totalt 4 773 067 4 047 622 8 820 689 PK primärkommunal huvudman LK landstingskommunal huvudman

Hur delning av klass genomsnittligt sker vid olika elevantal framgår av följande två tabeller.

Årskurs ]

Elever Genomsnittlig tillämpning Vtr Elevk ostnad

16—20 Delning 13 vtr 53 7500—6000 21—30 Delning ytterligare 13 vtr 68 7300—5100 33 Delning ytterligare 26 vtr 98 6700

Årskurs 2

Elever Genomsnittlig tillämpning Vtr Elevkostnad —15 Delning i vissa skolor 48 —6800

16—23 Delning under 17 vtr 57 7600—5300 24—30 Delning ytterligare 17 vtr 74 6600—5300

11.2 Specialkurser näraliggande jordbrukslinjen

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år anordnas enligt följande. Organisatoriska och ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74.

Studieväg Kurs- Antal Antal Lärarlönekostnad per langd klasser elever m

Primärkommunal huvudman: Djurskötare. djurparker IB 2 år 2 30 36 191 2413 2 594

Landstingskommunal

huvudman: Jordbruks-. arbets- och driftslinje 1 år 11 250 131 173 5772 2741 Jordbruk ] år 16 244 120 221 7020 2187 Agronomie stud. prop k 1.5 år 7 109 66 101 4245 2 869 Summa 34 603 112 622 6049 2 444 Totalt 36 633 108 375 5 877 2447

12 Skogsbrukslinje och näraliggande

specialkurser

12.1 Tvåårig skogsbrukslinje (Sb)

Tablå över linjen

Termin 4 3 2 1

Elevvtr

38 38 38 38

Grendelning Ingen grendelning

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Vid minst 17 elever delning av klass under minst 20 veckotimmar i åk 1 och minst 26 veckotimmar i åk 2. Tillval: €3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen PK LK S:a PK LK S:a PK LK S:a Antal elever 12 473 485 10 408 418 22 881 903 Antal klasser 1 23 24 1 23 24 2 47 48 Klasstorlek 12.0 20.6 20.2 10.0 17.7 17.4 11.0 18.7 18.8 Lediga elevplatser: teoretiskt 287 302 589 disponibla” 40=l4% 70 . . Antal lärarveckotimmar 53 1 628 1 681 36 1 584 1 620 89 3 265 3354

”Enligt rektorernas uppgift 1973 0915 respektive för årskurs 2 1972- 09- 15 primärkommunal huvudman landstingskommunal huvudman PK= LK=

Orsaken till att antalet disponibla platser är lågt i förhållande till teoretiskt lediga platser är lokal- och utrustningsbrist inom vissa skolenheter.

Linjen förekommer 1 samtliga län med undantag för i AB och M län. 1 O län bedrivs Skogsbruksutbildningen av skogsvårdsstyrelsen. Uppgifter om dess utbildning ingår ej i denna redovisning. På Gotland är primärkommunen huvudman för utbildningen; i övrigt är landstingen huvudmän.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % —

Lärarlönekostnad/elev PK huvudman 8 941 7 089 8 100 LK huvudman 6 719 7 276 6 896 8 107 5 898 17.5 14.4 Totalt 6 774 7 102 6 925 Klasskostnad PK huvudman 107 302 70 886 89 095 LK huvudman 138 172 129 065 129 267 178 168 102 840 37.8 20.4 Totalt 136885 123 688 130 287 Veckotimkostnad PK huvudman 2 024 1 969 2002 LK huvudman 1 952 1 829 1 861 1 974 1 832 6.0 1.5 Totalt 1 954 1 832 1 865 Totalkostnad PK huvudman 107 302 70 886 178 188 LK huvudman 3 177 953 2 897 618 6 075 571 Totalt 3 285 255 2 968 504 6 253 759

PK primärkommunal huvudman LK landstingskommunal huvudman

Hur delning av klass genomsnittligt sker vid olika elevantal framgår av följande två tabeller.

Årskurs ] Elevantal Genomsnittlig tillämpning Vtr Elevkostnad —10 I regel ingen delning 40 —7800 11—16 Delning under 15 vtr 55 9800—6700 17—25 Delning ytterligare 20 vtr 74 8500—5800 26—30 Ytterligare delning 15 vtr 91 6800—5900 Årskurs 2 Elevantal Genomsnittlig tillämpning Vtr Elevkostnad —10 I regel ingen delning 36 —6600 11—16 Delning under 17 vtr 56 9300—6400 17—19 Delning ytterligare 9 vtr 63 6800—6100 20—22 Delning under ytterligare 17 vtr 80 7300—6600 28—30 Ytterligare delning 17 vtr 101 6600—6200

12.2 Specialkurser näraliggande Skogsbrukslinjen

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år anordnas enligt följande.

Organisatoriska och ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74.

Studieväg Kurs- Antal Antal Lärarlönekostnad per längd klasser elever ***—__ klass elev lvtr Landstingskommunal huvudman: Skogsbruk 1 år 9 139 106013 6864 1838 Summa 9 139 105013 6864 1838

13 Vårdlinje och näraliggande special- kurser

13.1 Tvåårig vårdlinje (Vd)

Tablå över linjen

Grendelning Hälso- o sjukvård Psykiatrisk samt åldringsvård vård

Termin

Barn- 0 ung- Variant domsvård barnsjukv

Hälso- o sjukvård samt åldringsvård

Gemensam utbildning 13 veckor

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 16 och 30 elever. Vid minst 17 elever delning av klass under 3—12 vtr 1 åk 1 beroende på gren. elevantal och utbildningsperiod. 1 åk 2 delning av klass 5—11 vtr beroende på gren. elevantal och utbild- ningsperiod. Utbildningen sker i tre perioder. P 1. P 2. P 3. varvid vård- och barnavårds- praktik. som omfattar 23—26 vtr i åk 1 och 25—28 vtr i åk 2. bedrivs som inbyggd utbildning under P 2 (21 veckor). Tillval: €3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

382 Bilaga 7 sou 1976:10 Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74 Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen PK LK S:a PK LK S:a PK LK S:a Antal elever 1 392 4 108 5 500 348 3 893 4 241 1 740 8 001 9 741 Antal klasser 61 199 260 24 208 232 85 407 492 Klasstorlek 22.8 20.6 21.2 14.3 18.7 18.2 20.5 19.7 19.8 Lediga elevplatser: teoretiskt 240 1 202 1 442 disponibla” 3=1 % . . Antal lärarveckotimmar 1 599 5 143 6 742 489 5 324 5 813 2088 10 477 12 555

”Enligt rektorernas uppgifter 1973—09-15 resp för åk 2 1972—09-15

PK = primärkommunal huvudman LK = landstingskommunal huvudman

Linjen förekommer i samtliga län. I AB län svarar primärkommunerna för utbildningen i åk 1 och landstinget för åk 2. I C och M län förekommer såväl primärkommun som lands- tingskommun som huvudman. Inom I och BD län bedrivs utbildningen enbart med primärkommun som hvudman. 1 övrigt är landstingen huvud- män för utbildningen och har cirka 82 procent av linjens elever.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev PK huvudman 2 829 3 558 2 975 3 823 1 819 38.9 LK huvudman 3 182 3 480 3 327 3 819 2 937 21 1 11.7 Totalt 3 093 3 486 3 264 Klasskostnad PK huvudman 64 565 51 583 60 900 82 364 30 671 35.2 49.6 LK huvudman 65 690 65 134 65 406 95 476 54 113 46.0 17.3 Totalt 65 426 63 732 64 627 Veckotimkostnad PK huvudman 2 463 2 532 2 479 2 535 2 412 2.3 2.7 LK huvudman 2 542 2 545 2 541 2 637 2 486 3.8 2.2 Totalt 2 523 2 544 2 533 Totalkostnad PK huvudman 3 938 456 1 238 015 5 176 471 LK huvudman 13 072 267 13 547 785 26 620 052 Totalt 17 010 723 14 785 800 31 796 523 PK primärkommunal huvudman LK landstingskommunal huvudman

Genomsnittligt veckotimtal per klass och elev (exklusive praktik) vid skol- enheter med olika elevantal.

16-klass 30-klass —16 17—32 33—48 49— —30 31—60 61—90 91—120 121—

Per klass: åk 1 21.3 22.5 21.0 17.4 36.0 30.8 35.4 34.2 33.1 åk 2 21.3 17.9 20.0 18.9 33.6 29.1 29.5 31.0 30.3

21.3 20.4 20.7 18.8 350 29.9 32.0 33.4 31.9

L" __ ___—_

””e” 20.1 326

Per elev: åkl 1.33 1.42 1.33 1.24 1.19 1.10 1.18 1.16 1.17 åk2 1.53 1.47 1.53 1.35 1.31 1.26 1.23 1.12 1.14 1.40 1.43 1.38 134 1.25 1.17 1.21 1.15 1.16

.. __

”men 1.38 1.18

Tabellen visar att det genomsnittliga antalet lärarveckotimmar för klass med delningstal 16 är 20.1 för klass och 1.38 för elev. För klass med delningstal 30 är antalet lärarveckotimmar i genomsnitt för klass 32.6 och för elev 1.18. I genomsnitt är antalet lärarveckotimmar per elev 0.2 högre ide mindre klasserna. Detta medför omräknat i pengar cirka 500 kronor högre lärar- lönekostnad per elev. För län inom vilka anordnas undervisning enbart eller huvudsakligen i klasser med delningstal 16 eller 30 kommer detta att ge utslag i lärarlönekostnaden per elev.

Av tabellen framgår vidare att antalet lärarveckotimmar per klass eller per elev inte alltid blir lägre vid ökat klass- eller elevantal. Detta hänger samman med en ökad grenuppdelning vid större skolenheter. Härigenom blir grupperna i regel något mindre med ökat antal lärarveckotimmar per elev som följd.

Eftersom elevtillgången på vårdlinjen är mycket god föreligger få lediga elevplatser. Elevantalet ger sålunda inte samma utslag på kostnaderna för denna linje som för många andra linjer. I stället är det dels vad ovan sagts beträffande kostnadsskillnad vid klasser med delningstal 16 respektive 30 elever. dels möjligheterna för de enskilda skolenheterna att anordna sam- läsning som medför variationer i lärarlönekostnaderna mellan de olika länen.

13.2 Specialkurser näraliggande vårdlinjen

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar 23 olika studievägar. 19 av dessa anordnas som inbyggd utbildning. 17 av studievägarna före- kommer med primärkommuner som huvudmän med sammanlagt 1662 elever. Landstingskommunerna anordnar 19 av studievägarna med sam- manlagt 4866 elever.

Landstingskommunerna är huvudman för cirka 75 procent av eleverna i specialkurser.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostanjer

Huvudman Klasskostnad Elevkostnad Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun 73 844 96 597 64 503 4 539 5 887 3 241 Landsting 72 812 81 931 40 597 3 824 5 869 2 048 Inbyggd utb: Primärkommun 47 414 66 720 31 063 3 368 7 734 2 589 Landsting 53 498 94 444 8 105 3 266 5 452 1 021

14 Tvåårig ekonomisk linje (Ek)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning 4 35

3 35 G d ] . f' . 2 35 ren enmg orekommer 1nte 1 35

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Allmän och särskild kurs i engelska. Val mellan matematik och stenografi. Tillval: 3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 4 975 4 787 9 762 Antal klasser 194 199.3 393.3 Klasstorlek 25.6 24.0 24.8 Lediga elevplatser: teoretiskt 884 1 224 2 108 disponibla” 833=94% 314 . . Antal lärarveckotimmar 7 862 7 871 15 733

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09—15 resp för åk 2 19'2-09-15

Linjen förekommer i 119 av landets 123 gymnasielommuner. Specialklasser förekommer i Stockholm. Solna (Ingemutdskolan) och Örebro

(hörselklass).

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl Årskurs2 Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 4 496 4 641 4 567 6 604 3 911 44.6 14.3 Klasskostnad 115 293 111 463 113 352 179 551 79 253 58.4 30.0 Veckotimkostnad 2 845 2 852 2 834 2 939 2 764 3.7 2.4 Totalkostnad 22 366 898 22214 617 46581 515 . . . .

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid olika antal klasser på linjen vid skolenhet.

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Halvklass 29 28 57.0 1 klass/åk 43 42 42.5 2 paralleller 41 40 41.5 3 paralleller 39 40 39.5 Fler än 3 paralleller — 38 38.0

Med ökat antal klasser minskar antalet lärarveckotimmar per klass och där- med också lärarlönekostnaden per enhet. Samläsningsmöjligheten ökar så- lunda med ökat antal klasser. Linjen uppvisar ett stort antal lediga elev- platser. Härigenom kommer elevantalet också att inverka i betydande om- fattning på lärarlönekostnaden per elev.

Flera kommuner har halvklasser. dvs intagning sker av 15 elever på denna linje och 15 elever på annan linje. Samläsning förutsätts därvid ske i mesta möjliga omfattning. Trots detta blir antalet lärarveckotimmar högt. vilket framgår av tabellen ovan. Som exempel härpå kan nämnas en kommun i E län som har 21 elever fördelade på tre klasser.

15 Tvåårig social linje (So)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning

4 35 % %% Grendelning förekommer inte | 35

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Allmän och särskild kurs i engelska. Delning av klass under 1 veckotimme i åk 1 och i åk 2. Tillval: 3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet 1 allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 10 046 9 382 19 428 Antal klasser 351.5 355.3 706.8 Klasstorlek 28.6 26.4 27.5 Lediga elevplatser: teoretiskt 462 1 227 1 689 disponibla” 396=86% 173 . . Antal lärarveckotimmar 15 641 14 887 30 528

"Enligt rektorernas uppgift 1973—09-15 respektive för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 122 av landets 123 gymnasiekommuner. Specialklasser förekommer i Stockholm. Solna (lngemundskolan). Göteborg (Bräcke Östergård) och Örebro (hörselklasser).

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl Årskurs2 Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 4 373 4 658 4 510 7 563 3 906 67.6 13.3 Klasskostnad 124 968 122 998 123 978 159 375 107 235 28.5 13.5 Veckotimkostnad 2 808 2 936 2 870 2 905 2 788 1.2 2.8 Totalkostnad 43 926 424 43 701 307 87 627 731 . . . .

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid olika antal klasser på linjen vid skolenhet.

Antal klasser Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen I klass/åk 48 46 47.0 2 paralleller 44 43 43.5 3 paralleller 44 40 42.0 4 paralleller 42.7 39.5 41.4 fler än 4 paralleller 41.1 39.4 40.2

Med ökat antal klasser minskar antalet lärarveckotimmar per klass och där- med också lärarlönekostnaden per enhet. Samläsningsmöjligheten ökar så- lunda med ökat antal klasser. De större kommunerna har den lägsta en- hetskostnaden för linjen. Skillnaden i veckotimtal mellan en kommun med en klass per årskurs och en annan med två eller fler paralleller uppgår till mellan 3,5 och sju timmar. vilket motsvarar mellan 10 000 och 20 000 kronor i lärarlönekostnad per klass eller cirka 500 kronor per elev.

16 Tvåårig teknisk linje (Te)

Tablå över linjen

Elevvtr Grendelning 35 ! MaskintekniskrByggteknisk Elteknisk” Kemiteknisk 35 , 35 Elvis gemensam utbildning 35 l_ _L 1_

”Från termin 3 två varianter: elkraftteknisk. teleteknisk

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Allmän och särskild kurs i engelska eller B-språk i åk 1. Delning av klass eller grupp vid lägst 17 elever 5.5-7,0 veckotimmar i åk 1 och 5.5—8.5 i åk 2 beroende på gren eller variant. Tillval: 3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

___________————————

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 4 201 3 913 8 114 Antal klasser 174 183.3 357.3 Klasstorlek 24.1 21.3 22.7 Lediga elevplatser: teoretiskt 1 041 1 626 2 667 disponibla" 818=79% 570 . . Antal lärarveckotimmar 8 089 9 243 17 332

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09—15.

Linjen förekommer i 111 av landets 123 gymnasiekommuner. Samtliga grenar förekommer i 18 kommuner. Vissa kommuner har enbart en årskurs på grund av dålig elevtillgång. Antalet intagningsklasser varierar mellan 0,5 och 16 per kommun.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 5 871 7 320 6 569 13 342 4 617 103.1 29.7 Klasskostnad 141 746 156 253 149 189 263 663 96 879 76.7 35.0 Veckotimkostnad

Totalkostnad

3 049 3 099 3 076 3 095 3 016 0.6 1.9

24 663 899 28 641 265 53 305 164

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid )lika antal klasser på linjen vid skolenhet.

Antal Klasser Årskurs 1 Årskurs ! Linjen Genom- Högsta Genom- Högsta snitt Lägsta snitt Lägsta Halvklass 30.4 27—39 34.6 33—59 65.0 1 klass/åk 45.2 27—75 49.6 17—82 47.4 2 paralleller 45.3 27—72 49.2 37-62 47.0 3 paralleller 45.2 32—51 49.5 31—83 47.6 Fler än 3 paralleller 44.7 44.3 44.4

Med undantag för halvklass samt för fler än tre paralleller ligger det genom- snittliga antalet lärarveckotimmar per klass ungefär likaoberoende av antalet paralleller. Fler än tre paralleller förekommer endast lid fem skolenheter. Halvklass förekommer vid ett 20-tal skolenheter. Antaet lärarveckotimmar som skiljer mellan halvklass och 1—3 paralleller utgör citka 18. vilket i pengar gör cirka 55 000 kronor. Skillnaden i lärarlönekostnad nellan hel- och halv- klass blir cirka 1800 kronor per elev.

Stora variationer förekommer dessutom beträffande intalet veckotimmar inom samma grupp av klassantal. 40 procent nedåt o:h 60 procent uppåt från genomsnittet kan därvid förekomma. Orsaken härill är dels förekoms- ten av antalet grenar och varianter. dels antalet elever och dels föreliggande möjlighet till samläsning.

Linjen har flera grenar. vilket innebär splittring av eleverna i mindre undervisningsgrupper. Därtill kommer försvagat elevinresse för linjen vilket framgår av att antalet förstahandssökande på 100 eletplatser 1971 var 85. 1972 67 och 1973 59. Linjen har teoretiskt flest letiga elevplatser. Var fjärde plats är inte utnyttjad. Större kommuner har littare att reglera in- tagningen eftersom de i regel har flera intagningsklasser. De mindre kom- munerna har kanske inte mer än en klass och får börjamed den eventuellt endast till hälften fylld. Stora variationer förekommer järför i regel i varje

län och den huvudsakliga orsaken till spridningen av lärarlönekostnaden mellan de olika kommunerna är tillgången eller kanske rättare sagt bristen på elever.

17 Tvåårig musiklinje (Mu)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning

4 35

3 35 [ . f'

2 35 ngen grendelning orekommer 1 35

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Allmän och särskild kurs i engelska.

Hälften av elevernas timmar utgörs av musikämnen och ofta därvid i delad klass.

Tillval: 3 veckotimmar. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Linjen Antal elever 184 171 355 Antal klasser 6 6 12 Klasstorlek 30.7 28.5 29.6 Lediga elevplatser: teoretiskt 0 9 9 disponibla” 0 0 0 Antal lärarveckotimmar 941 873 1 814

”Enligt rektorernas uppgifter 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer som försöksverksamhet från läsåret 1971/72 jämlikt Ämb skr 1970-12-11 och anordnas i Stockholm, Göteborg. Malmö, Karlstad och Härnösand.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskursl ÅrskursZ Linjen

Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 10 536 10 418 10 480 10 928 9 813 4. 2 6 3 Klasskostnad 323 094 296 914 310 004 323 185 284 591 4. 2 8. 2 Veckotimkostnad 2 060 2 040 2 051 2 061 2 043 0. 4 0. 3 Totalkostnad 1 938 562 1 781 485 3 720 047 . . .

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass och elev.

Stockholm Malmö Göteborg Karlstad Härnösand

Per klass åk 1 1625 158 138 157 161 åk 2 1535 146 137 140 140 linjen 158 1525 138 l48.5 151 Per elev åk 1 5.24 4.93 4.60 5.23 5.37 åk 2 5.11 5.03 4.89 5.18 5.18 linjen 5.18 5.00 4.75 5.21 5.29 därav musikämnen 4.36 4.24 3.96 4.33 4.40 övriga ämnen 0.82 0.76 0.79 0.83 0.89

Kostnadsskillnaderna för musiklinjen beror dels på uttag av timmari musik. dels på samläsningsmöjligheter och dels på elevantal.

18 Treårig ekonomisk linje (E)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning

Distributim 'Admini— | Stration l__

Ekonomisk . Kamera] språklig” |

Gemensam utbildning

”Utanför timplanen tillkommer 20 undervisningstimmar i kontosteknik. bEstetisk och social variant kan förekomma i årskurserna 2 och 3.

SOU 1976:10 Delningsbestämmelser m. m. Delningstal för klass: 30 elever. Val mellan matematik och stenografi 3 veckotimmar i åk 2. Val mellan två kurser i naturkunskap i åk 1. Val mellan rättskunskap och sekreterararbete 2 vtr i åk 3. Delning av klass vid lägst 17 elever 0.5 vtr i åk 1. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen. Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Linjen Antal elever 5 436 5008 4 718 15 162 Antal klasser 187 190 201 578 Klasstorlek 29.1 26.4 23.4 26.2 Lediga elevplatser: teoretiskt 196 716 1 326 2 238 disponibla" l96=100% 349 . . . . Antal lärarveckotimmar 8 524 7 145 7 838 23 507 [Enligt rektorernas uppgift 1973-09—15 respektive för åk 2 1972-09—15 Linjen förekommer i samtliga 123 gymnasiekommuner. Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74 Årskurs Linjen Högsta Lägsta l 2 3 Totalt kommunvärde Lärarlönekostnad/ elev 4 869 4 428 5 334 4 869 7 795 4 186 Klasskostnad 141553 116613 125197 127667 196252 106560 Veckotimkostnad 3 105 3 101 3 211 3 139 3 180 3 075 Totalkostnad 26 470 495 22 156 399 25 164585 73 791 479 . .

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid olika antal klasser på linjen vid skolenhet.

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Linjen

Halvklass 25.4 26.3 28.0 26.3 ] klass/åk 45.5 35.9 39.7 40.6 2 paralleller 44.1 35.5 39.0 39.7 3 och fler paralleller 43.6 33.9 35.8 37.0

Antal lärarveckotimmar sjunker med ökat antal klasser. Särskilt markant är skillnaden mellan halvklass och helklass. Timantalet utgör för halvklass cirka 65 procent av helklassens timantal. Det finns 40—50 skolenheter med halvklass åtminstone i någon årskurs. Dessa skolenheter förekommer i hu-

Avvikelsen % +

60.0 53.7 1.3

%-

14.0 16.5 2.0

SOU 1976:10 vudsak i de mindre kommunerna. En kommun som har halvklass i alla årskurserna får en lärarlönekostnad per elev som är minst 1250 kronor högre än en kommun med minst en klass per årskurs. Att de största kom- munerna också får en lägre enhetskostnad genom möjligheterna till bättre utnyttjande av samläsning framgår av föregående tabell. En skillnad på tre veckotimmar motsvarar cirka 300 kronor i lärarlönekostnad per elev.

19 Treårig humanistisk linje (H)

(inkl årskurs 1 av samhällsvetenskaplig linje (5)

Tablå över linjen

Grendel ning

30 (29.5)"1 ) Ingen grendelning Halvklassisk 30 (29.5)”

Hel klassisk

förekommer”) variant variant

”Hel- och halvklassisk variant bEstetisk och social variant kan förekomma i åk 2 och 3.

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Val mellan två kurser i matematik. Delning av klass vid lägst 17 elever i ] vte i åk 1; vid lägst 21 elever 2vtriåkloch1vteiåk2. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen. Linje H och S har exakt samma timplan i åk 1.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Linjen

Antal elever 8 048 3 434 3 444 14 926 Antal klasser 281,96 134.65 145.66 562.27 Klasstorlek 28.5 25.5 23.6 26.5 Lediga elevplatser:

teoretiskt 368 636 932 1 936

disponibla” 357=97% 187 . . . . Antal lärarveckotimmar 12 463 5 715 6 006 24 184

”Enligt rektorernas uppgift 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15.

Linjen förekommer i samtliga 123 gymnasiekommuner.

___—______—___

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs Linjen H" t .. t A . 1 2 3 Totalt ogs a Lags a vvrkelse kommunvärde % + % — Lärarlönekostnad/elev 4 808 5 173 5 615 5 073 7 524 4 429 48.3 12.6 Klasskostnad 137 223 131 921 132 772 134 683 205 575 104 260 52.6 22.5 Veckotimkostnad 3 104 3 108 3 220 3 131 3 175 3 077 1.4 1.7 Totalkostnad 38 691 538 17 691 298 19 339 639 75 722 475 . .

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid olika antal klasser på linjen vid skolenhet.

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Linjen

Halvklass 33.0” 25.7 25.0 25.4 ] klass/åk 44.9 39.0 38.6 41.0 2 paralleller 43.9 36.1 34.7 41.8 3 och fler paralleller 43.1 29.7" — 42.5

”Endast en skolenhet.

Antalet lärarveckotimmar sjunker med ökat antal klasser. Särskilt markant är skillnaden mellan halvklass och helklass. Timtalet utgör för halvklass cirka 65 procent av helklassens timtal. vilket medför att lärarlönekostnaden per elev blir cirka 1 250 kronor högre vid halvklass. Timantalet totalt för linjen ser ut att öka med ökat parallellantal. Det är emellertid en felaktig bild och beror på att i årskurs 2 och 3 finns endast sju respektive åtta skol- enheter med två eller fler paralleller på linjen. Detta gör att det höga tim- antalet i årskurs 1 i för hög utsträckning påverkar det totala antalet vecko- timmar för hela linjen. Antalet klasser är nämligen mycket större i årskurs 1 än i årskurserna 2 och 3. Jämförelse måste därför ske årskurs för årskurs. 1 årskurs 1 förekommer endast en kommun med halvklass. I årskurserna 2 och 3 däremot finns ett 80-tal kommuner med halvklasser. Därtill kommer i dessa årskurser många, även större kommuner, med halvfyllda klasser.

20 Treårig naturvetenskaplig linje (N)

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning 6 30 5 30

4 32 l . ,

3 32 ngen grendelning forekommer 2 34 1 34

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Vid lägst 17 elever delning av klass under 1. 2 och 2 vtr i respektive åk 1. 2 och 3. Vid lägst 21 elever ytterligare 1 vte delning i åk 1 och 2. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen.

&_

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74.

R_— Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Linjen

Antal elever 8 952 7 661 7 598 24 211 Antal klasser 314.33 309.15 322.32 945.8 Klasstorlek 28.5 24.8 23.6 25.6 Lediga elevplatser: teoretiskt 479 1616 2 063 4 158 disponibla” 469=97% 479 . . . . Antal lärarveckotimmar 13 825 11 464 11 090 36 379

”Enligt rektorernas uppgift 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15.

___—__

Linjen. som förekommer i samtliga 123 gymnasiekommuner. är den största av gymnasieskolans linjer.

R—

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs Linjen Högsta Lägsta Avvikelse ] 2 3 Totalt kommunvärde % + 96 - Lärarlönekostnad/elev 4 795 4 617 4 702 4 710 12 251 4 196 160.1 10.9 Klasskostnad 136 572 114 418 110 849 120 565 156 208 98 201 29.5 18.5 Veckotimkostnad 3 105 3 085 3 221 3 134 3 171 3 109 1.1 0.7 Totalkostnad 42 928 572 35 372 471 35 728 906 114 029 949 . .

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid olika antal klasser på linjen vid skolenhet.

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Linjen

Halvklass 26.2” 28.0” 29.0” 27.4” 1 klass/åk 45.4 36.8 37.2 40.1 2 paralleller 43.2 35.2 32.5 37.1 3 och fler paralleller 41.9 35.5 31.8 36.6

”5. 4. 2 skolenheter i resp åk 1. 2 och 3; sammanlagt 11.

Antalet lärarveckotimmar sjunker med ökat antal klasser. Särskilt markant är skillnaden mellan halvklass och helklass. Det finns emellertid endast ett fåtal halvklasser. varför denna orsak ej påverkar lärarlönekostnaderna på samma sätt som för andra tre- och fyraåriga linjer. Skolenheter som har fler än en klass per årskurs får i genomsnitt cirka tre lärarveckotimmar mindre än vid en klass. Denna reduktion beror bland annat på ökade sam- läsningsmöjligheter. Lärarlönekostnaden per elev blir härigenom cirka 300 kronor lägre vid de större skolenheterna.

21 Treårig samhällsvetenskaplig linje (S)

(Årskurs 1 har tidigare redovisats i samband med redovisning av treårig humanistisk linje) '

Tablå över linjen

Termin Elevvtr Grendelning

30 30 lngen grendelning förekommer 2 32 34 34

Estetisk och social variant i åk 2 och 3

I—NUJA'JION

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Val mellan två kurser i matematik. Delning av klass vid lägst 17 elever ] vte och vid lägst 21 elever 2 vtr i vardera åk 1 och 2. Samläsningsmöjligheter i allmänna ämnen. Linje S och H har exakt samma timplan i åk 1.

___—___—————————

Lärarlönekostnad/ elev Klasskostnad Veckoti mkostnad Total kostnad

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Linjen

Antal elever Se linje H 5 290 5 706 10996 Antal klasser Se linje H 196.15 217.16 413.31 Klasstorlek 28.5 26.9 26.3 26.6 Lediga elevplatser: teoretiskt 112 605 803 1 520 disponibla” 109=97% 126 . . . . Antal lärarveckotimmar Se linje H 7914 7 913 15 827

”Enligt rektorernas uppgift 1973—09-15 resp för åk 2 1972-09-15

&

Linjen förekommer i samtliga 123 gymnasiekommuner.

&_—

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

3104 3074 3 204 3139 3 218 3074 2.5 Se linje H 24 331 850 25 360029 49 691 879 . . Årkurs Linjen 2 3 Totalt Högsta Lägsta Avvikelse kommunvärde % + % — 4808 4600 4444 4519 7387 3699 63.4 18.1 137 223 124 047 116 780 120 229 204 865 88 054 70.3 26.7 2.0

” Uppgifterna som gäller för tidigare redovisad humanistisk linje. vari även ingick årskurs 1 av samhällsvetenskaplig linje. är medtagna endast för att jämförelse skall kunna ske.

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid olika klassantal på linjen vid skolenhet.

Årskurs Linjen ]” 2 3 åk 1—3/ åk 1—3 Halvklass 33.0'1 26.8 24.0 25.6 25.5 1 klass/årskurs 44.9 40.9 36.7 40.9 38.9 2 paralleller 43.9 35.6 33.7 37.5 34.5 3 och fler paralleller 43.1 37.0” 31.1 35.5 31.9

”Avser humanistisk och samhällsvetenskaplig linje tillsammans ”Endast en skolenhet *Endast en skolenhet fHär ingår lärarveckotimmar för humanistisk och samhällsvetenskaplig linje för åk 1 med samma antal beräknade klasser som för vardera åk 2 och 3.

Antalet lärarveckotimmar sjunker med ökat antal klasser. Särskilt markant är skillnaden mellan halvklass och helklass. Antal lärarveckotimmar för halvklass utgör cirka 65 procent av timantalet för en helklass. En klass per årskurs är den vanligaste organisationen vid skolenhetema i årskurserna 2 och 3. Halvklasser förekommer vid ett 50-tal skolenheter. Lärarlönekost- naden per elev blir cirka 1 200 kronor högre vid en skolenhet med halvklass än vid en skolenhet med en eller flera klasser på linjen.

22 Fyraårig teknisk linje (T)

Tablå över linjen

Termin 8 Maskin-1: Anl : Husb iElkraft- :Teletekni Kemi- 7 teknisk :tekn : tekn : tekn : variant : teknisk 6 gren :variant. variant : variant 1 ! gren

. , . 5— _ iByggteknisk gren.l Elteknrsk gren 1 4 3 Gemensam utbildning i årskurs 1. 2 samt under cirka 20 2 veckotimmar i årskurs 3 ]

”Tillkommer 10 lektioner arbetsstudier i åk 3 ”Tillkommer 2 veckotimmar praktik i skolverkstad i åk 1 och 2 [Tillkommer 4 dagar faltövningar för byggteknisk gren

Delningsbestämmelser m. m.

Delningstal för klass: 30 elever. Minsta elevantal för gren 8 elever. Delning av klass eller gren vid lägst 17 elever 3 vtr i åk 1. 4 vtr i åk 2. 3—3.5 vtr i åk 3 samt 6—15.5 vtr i åk 4 beroende på gren. Samläsningsmöjlighet i allmänna ämnen.

Organisatoriska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs3 Årskurs4 Linjen

Antal elever 6 412 5 719 5 440 4 543 22 114 Antal klasser 224 2265 2225 207 880 Klasstorlek 28.6 25.2 24.4 21.9 25.1 Lediga elevplatser: teoretiskt 326 1 103 1 246 1 677 4 352 disponibla” 300=92% 223

Antal lärarveckotimmar 10856 9638 8505 9466 38399

”Enligt rektorernas uppgift 1973-09-15 resp för åk 2 1972-09-15

Linjen förekommer i 120 av landets 123 gymnasiekommuner. Årskurs 4 förekommer i samtliga län utom på Gotland. I regel har endast en kommun i varje län årskurs 4 men i följande län förekommer årskursen i två kommuner: AB. E. M. P. T. Y. AC. BD. ] regel är det den största gymnasiekommunen som har årskurs 4. men undantag finns. t. ex. Häss- leholm 1 L län. 14 av de 120 kommunerna saknar även årskurs 3.

Ekonomiska faktauppgifter för läsåret 1973/74

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Linjen

Totalt

Högsta

Lägsta kommunvärde

Avvikelse % +

%-

Lärarlönekostnad/elev därav åk 1-3 åk 4 Klasskostnad därav åk 1—3 åk 4 Veckotimkostnad Totalkostnad

147 775

3049 33101 532

129 033

3 032 29 226 012

124 945

3 268 27 800 457

6 801

149 273

3 287 30 899 546

5473 5129 6801

7 394 9 343

137 531 189 512 133 920 149 273 191 195

3152 121027 547 3210

4 364 5 833 96 999

109 567' 3 002

35.0 37.3. 37.7 28.6

1.8

20.2 14.2 29.4 26.6

4.6

Genomsnittligt antal lärarveckotimmar per klass vid olika antal klasser på linjen vid skolenhet.

Årskurs Linjen Antal klasser 1 2 3 4 åk 1—3 åk l—4 Halvklass 28.1 26.0 24.9 — 26.2 26.2 1 klass/åk 47.3 41.3 36.0 42.0” 41.7 41.7 2 paralleller 46.9 40.9 35.6 46.0” 42.0 42.0 3 paralleller 48.7 42.6 37.0 45.717 44.6 44.6 4 paralleller 47.1 41.8 39.6 47.4 42.7 44.1 5—9 paralleller 48.8” 44.2” 36.5 44 7 39.4 42.5 10— paralleller — 34.2” 4422 34.2 42.1

”Endast en skolenhet ” Två skolenheter ”Tre skolenheter

Tabellen utvisar att det genomsnittliga antalet lärarveckotimmar per klass ligger mellan 41.7 och 44.6. I motsats till de treåriga linjerna föreligger ingen klar tendens till lägre antal lärarveckotimmar per klass vid ökat antal klasser vid skolenheten. Inte ens där det synes naturligt med ett minskat timantal vid ökat antal klasser — i årskurserna 1 och 2 och i viss mån även i årskurs 3 — föreligger något samband genom hela årskursen. Från tre paralleller sker i stället ett ökat timantal.

Kommuner med halvklasser på linjen får en högre lärarlönekostnad per elev eftersom timantalet inte är hälften utan utgör cirka 60—70 procent av timantalet för helklass. Den ökade lärarlönekostnaden kan beräknas till cirka 1 200 kronor per elev.

23 Specialkurser, ej linjeanknutna

Specialkurser med en kurslängd av minst ett år omfattar 37 olika studievägar. Åtta av dessa förekommer som inbyggd utbildning. Primärkommunema anordnar 33 av studievägarna med 2263 elever. Landstingskommunerna anordnar sex av studievägarna med 300 elever.

Sammanfattande tabell över specialkursernas kostnader.

Klasskostnad Elevkostnad

Huvudman — ——————— Medeltal Högsta Lägsta Medeltal Högsta Lägsta

Primärkommun 62 167 259 064 33 141 5 889 16 192 4 312 Landsting 98 963 114 149 53 498 6598 7 675 4 896 lnbyggd utb: Primärkommun 36 325 140 418 17566 3 890 10 030 3 513 Landsting 23 737 23 737 23737 2 158 2 158 2 158

Den höga klasskostnaden på 259000 kronor avser förberedande kurs för scenisk utbildning med ett stort antal lärarveckotimmar. Samma gäller be- träffande den höga klass- och elevkostnaden på 140400 kronor respektive 10000 kronor i inbyggd kurs för kosmetologer. Den inbyggda delen avser endast ett mindre antal timmar.

24 Kortare specialkurser m.m.

Som tidigare framgått av kapitel 7 ingår specialkurser kortare än ett år inte i de datorbehandlade uppgifterna. På annat sätt har därför framtagits uppgift om lärarlönekostnad per elev m. m. för vissa vanligt förekommande kurser.

Näralig- Specialkurser kortare än lår Kurs- Kostnad per Årskostnad per Kostnaden IB gande längd baserad på lmje Klass Elev Klass Elev Enkät Höstr Vd Undersköterskor 32 ve 966 1 208 x x Vd Sjukvårdsbitr 23 " 1 144 1 989 x x Vd Ambulansförare 7 " 453 2 589 x x Vd Tandsköterskor 23 " 2 069 3 598 x x Vd Hemsamariter 5 '” 489 3 908 x x Vd Respiratorvakter 3 " 219 2 920 x x Vd Barnavårdsskola yk 34 " 19 942 1 246 23 461 1 466 x Vd Blodgruppsserologi kompl 3 " 8 177 681 109 020 9 085 x Vd Fotvårdsspecialister 22 " 40 579 2 536 73 780 4 611 x Vd Mottagningsbitr 8 " 19 403 1 213 97 017 6 064 x Vd GU psyk utvecklingsstörda 1 te 11 471 358 22 941 1434 x x Vd APY sjuka barn och nyfödda 1 " 19 512 1 220 39024 2 439 x x Vd Sysselsättn handledare 4 ve 5 926 370 59 264 3 704 x Vd Vårdbitr sjukvård prakt erf GU 8 " 15 686 980 78 432 4 902 x Jo Jo-sp GU 20 " 3 221 5 601 x Jo Jo—sp maskinskötare 12 ” 1 600 5 334 x Sb Sb-sp forts kurser — — 8421 x Dk Läkarsekreterare 1 te 57 010 1 900 114 020 3 801 x Et El-installatör B-kurs 1 " 2088 4 176 x Ko Hemteknisk sömnad 1 " 2 347 4 694 x Ko Hemteknisk matlagning 1 " 2303 4 605 x Ko Sömnad m fackteckning 1 " 1989 3978 x Ko Vävning rn fackteckning l " 2414 4828 x Ko Hemvårdarinnor A yk l " 40 032 2 859 80 064 5 719 x Ko Konsumtion Lanthushåll 1 ” 82 736 3 447 165 472 6 895 x Ko Lokalstädare 60 le 3 497 219 69 935 4 371 x Ko Ekonomibiträde med praktisk erfarenhet 8 ve 14 489 906 72 443 4 528 x Ve Svetsare VA 20 ” 32 120 2 007 64 239 4 015 x Ve Varvssvetsare förb GU 6 " 11 366 789 75 775 5 262 x _Ve Varvssvetsare kompl GU 4 " 7 777 486 77 770 4 861 x er Bussförare 114 le 11 555 1 926 154 066 25 678 x er Invandrare GU yrkesinriktad 20 ve 58 628 3 909 117 256 7 817 x er Lastbilsförare 532 le 17668 1 472 50 481 4 207 x x er Taxiförare 266 '" 6 481 540 64 811 5 401 x Ovr Trafikpedagoger GU 10 ve 23 703 1 481 94 810 5 926 x 13 = inbyggd utbildning le = lektioner yk = yrkeskurs ve = veckor GU = grundutbildning VA = verkstadsskola te = termin APY = anstaltspedagogisk yrkeskurs Höstr = höstrapport

25 Specialklasser

1 de beräkningar över kostnader m. m. för de olika linjerna och specialkur- serna har specialklasser ingått med undantag för lngemundskolan i Solna, Bräcke Östergård i Göteborg och hörselklasser i Örebro.

Under detta avsnitt redovisas dels nu nämnda skolenheters kostnader. dels andra förekommande specialklassers kostnader.

25.1 Specialklasser vid lngemundskolan i Solna

Studieväg Antal Antal Antal Total- Kostnad Kostnad Kostnad elever klasser lvtr kostnad per elev per klass per lvte Tvååriga mer yrkesinriktade linjer 20 6 405 860212 43010 143 368 2 123 Ovriga tvååriga linjer 24 4 141 399 331 16 638 99 832 2 831 Treåriga linjer 16 2 140 446 085 27 880 224 163 3 185 Samtliga linjer 60 12 686 1 705 628 28 427 142 254 2 486 Specialkurser: Telemontörer 1 2 38 68 664 34 332 68 664 1 807 Industrielektronik 1 6 38 68 664 22 888 68 664 1 807 Estetisk specialkurs 1 12 74 165 420 13 785 165 420 2 235 Yrkesprövning 1 9 69 136 394 15 155 136 394 1 977 25.2 Specialklasser vid Bräcke Ostergård Studieväg Antal Antal Antal Total- Kostnad Kostnad Kostnad elever klasser lvtr kostnad per elev per klass per lvte Tvåårig social linje 11 2 73 208 970 18 997 104 485 2 862

402 Bilaga 7 SOU 1976:10 25.3 Hörselspecialklasser i Örebro

Undervisningen är förlagd till fem skolenheter. nämligen Rislergska skolan. Rudbecksskolan. Virginska skolan. Tullängsskolan I och Tulängsskolan II.

Studieväg Antal Antal Antal Total— Kostnad Kostiad Kostnad elever klasser lvtr kostnad per elev per llass per lvte Tvååriga mer yrkesinriktade linjer 117 19 667 1427 036 12 197 75 110 2 139 Ovriga tvååriga linjer 54 8 256 738 700 13 680 92 338 2 886 Tre- och fyraåriga linjer 39 8 214 680060 17 437 85 om 3 178 Samtliga linjer 210 35 1 137 2 845 796 13 551 81 3(8 2 502 Specialkurs: Verkstadsmekaniker 10 2 73 119 700 l 1 970 59 850 1 640

25.4 Specialklasser i övrigt

Studieväg Kurslängd Kostnad per klass elev vte

Linjer:

Ba 2 år 51 984 6 498 1 639 Dk (Malmö. 19 elever) 2 " 59993 6315 2580 Dk (Gällivare. 7 elever. åk 1) 2 " 101 600 14514 2448 Ko 2 " - 17 666 2 252 Li 2 " 61273 4 713 1821 Ve 2 " 68 113 6645 1 804

Specialkurser:

Värme o sanitetsm* 2 år 33 368 5 561 1 720 Detaljhandelspersonal* 2 " 90 448 13 471 2 522 Expeditionspersonal* 2 " 92 113 7 676 2 470 Kontor o detaljhandel* 2 " 98 576 10 782 2 728 Hemteknisk skola* 1 " 80 125 7 979 2 137 Lokalvårdspersonal* ] " 84 117 9 346 2 317 Hem o storhushåll* 1 " 80011 8 001 2 148 Bagare o konditorer 2 " 50 923 7 834 1 751 Verkstadsmekaniker 2 " 63 239 6 801 1 690

Med undantag för med * markerad kurs, som avser riksgenomsntt. är kost- naderna beräknade på ett urval av förekommande kurser. Enhetskostnaderna för specialkurserna är i det närmaste het beroende på befintligt elevantal. vilket kan variera mycket från kurs tll kurs.

Lärarlönekostnad per elev för gymnasieskolans linjer och specialkurser (] år och längre) läsåret 1973/ 74; exklusive Jo. Sb. Vd och Mu Primärkommunal huvudman

Kommunuppgifter Linjer (G'reg'onsuwg'f'e') Be—Ve Ek So Te E H N s T Namn Invånare” 16- " Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/clev åringar” omfb l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 AB Stockholm 695 744 8 093 4 3 179 4 364 3 227 4 409 10 595 4 678 Haninge 94 599 1 152 3 333 4 612 215 4 509 405 5 007 Huddinge 59 576 1 216 3 408 4 328 288 4 211 491 4 748 Lidingö 35 399 512 1 127 4 778 59 4 589 611 4 705 Danderyd 27 646 418 1 48 3 792 63 4 408 595 4 707 Nacka 67 213 831 3 248 4 327 191 4 595 603 5 035 Solna 55 966 643 2 226 5 062 228 4 895 463 4 560 Sollentuna 41 189 579 2 312 4 379 265 4 495 702 4 530 Sundbyberg 28 599 310 1 93 4 498 134 4 733 318 4 799 Täby 78 533 1 027 3 304 4 451 297 3 861 773 4 512 Norrtälje 38 922 515 3 186 4 448 147 5 085 356 5 269 Södertälje 91 417 1 399 4 462 4 582 488 4 582 1 006 4 878 Järfälla 65 506 876 3 274 4 114 255 4 434 729 4 443 Botkyrka 63 099 — - — — — — Upplands Väsby 52 676 666 1 118 3 869 61 4 185 129 4 391 Österåker _ — — — — — - Sigtuna — — — — — — Nynäshamn — — — — — — Summa 1 496 144 18 237 6 318 4 407 5 918 4 443 17 776 4 699 C Enköping 40 749 526 3 269 5 046 204 4 843 345 5 326 Uppsala 148 468 1 715 4 528 5 285 624 4 980 1 783 5 070 T_ierp 27 954 405 2 176 4 824 161 5 326 229 6 184 Östhammar - — — — — — Summa 217 171 2 646 973 5 136 989 5 008 2 357 5 216 D Eskilstuna 95 303 1 308 4 663 4 558 429 4 831 1 074 5 080 Katrineholm 52 222 727 3 296 4 806 247 5 229 401 5 082 Nyköping 79 325 946 2 311 4 533 356 5 017 763 4 973 Strängnäs 25 104 322 1 83 4 983 104 4 555 287 5 147 Oxelösund — — — — - — Flen _ — — — — — Summa 249 954 3 303 1 353 4 633 1 136 4 951 2 525 5 056 E Finspång 30 445 415 1 122 5 160 106 5 342 248 5 321 Linköping 130 739 1 629 4 834 4 650 597 5 144 1 587 4 713 Mjölby 37 019 520 3 250 4 713 202 5 254 261 5 248 Motala 49 211 687 2 230 4 586 218 4 900 353 5 293 Norrköping 132 814 1 706 4 4 810 614 4 710 1 349 4 877

610 Valdemarsvik —

Summa 380 228 4 957 2 046 4 729 1 737 4 985 3 798 4 902

Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be—Ve Övriga Totalt totalt Elever Kr/clev Elever Kr/clev Elever Kr/elev Elever Kr/clev Elever Kr/clev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 17 001 4 568 1 363 5 259 306 5 802 1 669 5 359 18 670 4 639 953 4 757 66 5 517 — — 66 5 517 1 019 4 806 1 187 4 474 24 6 610 20 3 867 44 5 363 1 231 4 506 797 4 708 44 4 956 13 5 413 57 5 061 854 4 732 706 4 619 — — — — — A 706 4 619 1 042 4 786 14 5 682 24 5 982 38 5 871 1 080 4 824 917 4 767 141 5 792 51 9 425 192 6 757 1 109 5 112 1 279 4 486 43 4 187 10 6 917 53 4 702 1 332 4 495 545 4 732 81 4 605 — — 81 4 605 626 4 715 1 374 4 358 14 5 682 24 5 982 3,8 5 871 1 412 4 398 689 5 008 61 5 960 — — 61 5 960 750 * 5 086 1 956 4 735 104 4 387 — — 104 4 387 2 060 4 717 1 258 4 370 61 5 275 — — 61 5 275 1 319 4 412 — _ 105 5 459 — — 105 5 459 105 5 459 308 4 150 9 7 051 — — 9 7 051 317 4 233 — — 65 5 148 — — 65 5 148 65 5 148 — — 24 7 070 » — 24 7 070 24 7 070 — — 77 4 771 — — 77 4 771 77 4 771 30 012 4 587 2 191 5 255 448 6 161 2 639 5 409 32 651 4 654 818 5 114 55 4 948 — — 55 4 948 873 5 103 2 935 5 090 438 5 605 10 7 842 448 5 655 3 383 5 165 566 5 517 15 8 713 — — 15 8 713 581 5 600 — — 80 5 448 - — 80 5 448 80 5 448 4 319 5 151 588 5601 10 7842 598 5 639 4 917 5 210 2 166 4 871 38 4 470 15 5 372 53 4 725 2 219 4 868 944 5 034 34 6 470 — — 34 6 470 978 5 084 1 430 4 900 13 6 244 — — 13 6 244 1 443 4 912 474 4 989 — — — — — - 474 4 989 — — 85 5 839 — — 85 5 839 85 5 839 — — 16 5 128 — - 16 5 128 16 5 128 5014 4 918 186 5642 15 5 372 201 5 622 5 215 4 945 476 5 285 — — — — — — 476 5 285 3 018 4 781 194 5 586 8 9 424 202 5 738 3 220 4 841 713 5 062 19 7 351 — — 19 7 351 732 5 122 801 4 983 — — 33 6 085 33 6 085 834 5 027 2 573 4 821 150 6 129 — — 150 6 129 2 723 4 893 — — 29 5 265 — — 29 5 265 29 5 265 7 581 4 874 392 5 856 41 6 737 433 5 939 8 014 4 932

Kommunuppgifter Linjer (G-regtonsuppgtfter) Be-Ve Ek So Te E H N S T Namn Invånare 16- Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev åringar omf 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F Eksjö 20 470 293 1 136 4 518 122 4 888 206 5 544 Gislaved 32 239 476 2 197 5 052 151 5 832 389 5 427 Jönköping 118 848 1 619 4 813 4 718 663 4 906 1 458 5 192 Nässjö 35 776 499 3 211 4 835 190 6 085 369 5 468 Tranås 28 311 383 2 162 5 046 145 5 694 232 5 826 Vetlanda 38 311 510 3 193 5 053 166 5 781 376 5 173 Värnamo 44 098 716 2 228 5 279 247 5 430 424 5 363 Sävsjö — — — — — — Summa 318 053 4 496 1 940 4 877 1 684 5 352 3 454 5 330 G Ljungby 31 364 435 3 228 5 125 148 5 409 291 5 347 Växjö 105 546 I 385 4 481 4 624 482 4 975 1 206 4 984 Almhult 31 811 418 2 136 4 761 138 5 358 256 5 660 Uppvidinge — — — — — - Lessebo — — — — — — Tingsryd — — — — — — Markaryd — — — — — Alvesta — — — — — Summa 168 721 2 238 845 4 781 768 5 127 1 753 5 143 H Hultsfred 35 108 536 2 137 4 650 182 5 405 337 5 354 Kalmar 87 320 1 086 4 468 4 566 390 5 208 875 4 986 Nybro 36 650 456 2 115 5 522 184 5 389 267 5 434 Oskarshamn 43 333 532 3 264 5 337 199 5 445 310 5 606 Västervik 42 979 614 3 236 4 887 189 5 216 366 5 086 Högsby — — — — — — Torsås — — — — — — Mörbylånga — — — — — — Mönsterås — — — — — — Emmaboda — — — — — — Vimmerby — — — — — — Borgholm — — — — — — Summa 245 390 3 224 1 220 4 895 1 144 5 311 2 155 5 205 1 Gotland 53 950 826 3 304 4 552 269 5 824 533 4 851 Summa 53 950 826 304 4 552 269 5 824 533 4 851 K Karlshamn 64 916 842 3 270 4 673 254 5 137 430 4 926 Karlskrona 59 862 763 4 508 4 020 227 5 681 637 4 897 Ronneby 29 856 381 2 161 4 789 130 5 748 248 5 385 Olofström — — - — — — Sölvesborg — — — — — —

Summa 154 634 1 986 939 4 340 611 5 469 1 315 4 999

Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be—Ve Övriga Totalt totalt Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 464 5 071 — — - — — — 464 5 071 737 5 410 16 4 807 — — 16 4 807 753 5 397 2 934 4 996 77 6 287 12 8 205 89 6 546 3 023 5 042 770 5 447 - — — — — — 770 5 447 539 5 556 37 5 268 — — 37 5 268 576 5 538 735 5 279 — — — — — — 735 5 279 899 5 360 38 5 519 » — 38 5 519 937 5 366 — — 16 5 054 — - 16 5 054 16 5 054 7 078 5 211 184 5 688 12 8 205 196 5 842 7 274 5 288 667 5 285 12 6 687 10 7 037 22 6 846 689 5 335 2 169 . 4 902 64 7 440 83 3 882 147 4 243 2 316 4 861 530 5 350 - — — — — 530 5 350 — — 46 4 454 — — 46 4 454 46 4 454 — — 16 5 128 — — 16 5 128 16 5 128 — — 27 6 698 — — 27 6 698 27 6 698 — — 16 5 128 — — 16 5 128 16 5 128 - — 13 6 311 - — 13 6 311 13 6 311 3 366 5 049 194 6 125 93 4 221 287 5 508 3 653 5 085 656 5 221 10 6 735 — — 10 6 735 666 5 245 1 733 4 923 51 5 437 8 10 743 59 6 157 1 792 4 964 566 5 437 — — — — — — 566 5 437 773 5 472 29 6 806 — — 29 6 806 802 5 521 791 5 058 98 5 771 — — 98 5 771 889 5 137 — — 35 5 990 — — 35 5 990 35 5 990 — — 15 5 470 — - 15 5 470 15 5 470 — — 26 5 108 — — 26 5 108 26 5 108 — — 30 4 386 — — 30 4 386 30 4 386 — — 27 5 013 — - 27 5 013 27 5 013 — — 94 4 701 — — 94 4 701 94 4 701 — - 27 6 739 — — 27 6 739 27 6 739 4 519 5 148 442 5 482 8 10 743 450 5 575 4 969 5 187 1 106 5 006 88 6 068 — — 88 6 068 1 194 5 084 1 106 5 006 88 6 068 — — 88 6 068 1 194 5 084 954 4 911 — — 14 5 127 14 5 127 968 4 914 1 372 4 702 13 8 553 — — 13 8 553 1 385 4 739 539 5 295 — — - — — — 539 5 295 — — 88 6 182 — — 88 6 182 88 6 182 — — 28 4 743 — — 28 4 743 28 4 743 2 865 4 883 129 6 109 14 5 127 143 6 013 3 008 4 937

408 Bilaga 8 sou 1976:10 Kommunuppgifter Linjer (G—regionsuppglfler) Be—Ve Ek So Te E H N s T Namn Invånare 16— Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev åringar omf ] 2 3 4 5 6 7 8 10 L Hässelholm 54 873 728 4 287 5 163 204 5 645 659 5 814 Klippan 43 563 634 2 205 5 214 209 5 451 448 4 904 Kristianstad 92 582 1 267 3 441 4 671 386 4 727 975 4 444 Angelholm 40 434 547 2 197 5 212 178 5 128 414 5 024 Hjärsås — — — _ _ _ Örkelljunga — _ — — — — Tomelilla — — _ — — — Perstorp — — — — — Åstorp — — — — _ _ Simrishamn — _ — — _ _ Summa 231 452 3 176 1 130 4 989 977 5 147 496 4 985 M Eslöv 52 467 709 2 180 4 593 253 5 280 409 4 999 Helsingborg 132 610 1 613 4 823 4 484 569 4 885 575 4 752 Landskrona 54 363 698 2 167 4 645 208 5 478 478 5 061 Lund 106 848 1 103 2 382 4 533 367 5 040 106 4 719 Malmö 286 659 3 573 4 1 456 4 435 1 252 4 867 463 4 830 Trelleborg 52 811 661 2 233 4 658 211 4 890 466 4 835 Ystad 75 550 994 2 246 4 463 338 4 564 647 4 613 Summa 761 308 9 351 3 487 4 492 3 198 4 932 144 4 805 N Falkenberg 32 403 456 2 191 4 853 159 5 603 315 5 555 Halmstad 102 936 1 376 4 619 4 470 498 4 993 146 4 910 Varberg 42 210 571 2 230 4 770 178 5 293 405 5 028 Kungsbacka 34 941 440 2 180 5 411 127 4 972 236 4 859 Laholm - — — _ — — Summa 212 490 2 843 1 220 4 725 962 5 147 102 5 024 0 , Göteborg 524 186 6 553 4 2 119 4 399 2 197 4 510 545 4 717 Kungälv 70 340 921 2 232 4 378 270 5 027 610 4 800 Lysekil 26 516 343 1 112 5 010 69 5 191 180 6 376 Mölndal 46 647 618 2 269 4 667 175 5 214 525 4 874 Uddevalla 93 749 1 336 3 498 4 619 472 4 941 882 4 882 Stenungsund 31 4 970 _ — — — Partille _ — — — _ — Orust — — — — Södra Sotenäs — — — — — Strömstad — — — — — — Summa 761 308 9 772 3 261 4 480 3 183 4 671 742 4 785

. Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be—Ve Övriga Totalt totalt Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 1 150 5 622 86 5 351 _ — 86 5 351 1 236 5 604 862 5 111 35 7 179 — — 35 7 179 897 5 192 1 802 4 561 20 7 682 32 5 065 52 6 071 1 854 4 603 789 5 094 28 11 638 — _ 28 11 638 817 5 319 — _ 54 3 852 — — 54 3 852 54 3 852 — _ 28 5 628 — _ 28 5 628 28 5 628 _ _ 63 5 652 _ — 63 5 652 63 5 652 _ — _ — 13 5 377 13 5 377 13 5 377 — — 15 5 037 — _ 15 5 037 15 5 037 — _ 37 4 872 — _ 37 4 872 37 4 872 4 603 5 020 366 5 925 45 5 155 411 5 840 5 014 5 087 842 4 997 6 10 626 — — 6 10 626 848 5 037 2 967 4 703 72 5 368 90 4 728 162 5 013 3 129 4 720 853 5 081 _ — 10 8 636 10 8 636 863 5 123 1 855 4 744 55 6 536 16 5 936 71 6 40.' 1 926 4 806 6 171 4 744 229 5 343 66 5 404 295 5 356 6 466 4 772 910 4 802 — — — — — _ 910 4 802 1 231 4 569 — — — _ _ — 1 231 4 569 14 829 4 759 362 5 617 182 5 294 544 5 509 15 373 4 785 665 5 365 — _ — — — _ 665 5 365 2 263 4 808 34 5 964 28 5 934 62 5 951 2 325 4 839 813 5 014 30 4 406 _ _ 30 4 406 843 4 992 543 5068 15 5215 — _ 15 5 215 558 5 073 — — 99 5 614 _ — 99 5 614 99 5 614 4 284 4 966 178 5 444 28 5 934 206 5 510 4 490 4 991 9 861 4 602 671 6 269 139 5 179 810 6 082 10 671 4 714 1 112 4 767 — — — _ _ — 1 112 4 767 361 5 726 _ — — — _ — 361 5 726 969 4 878 34 5 901 — — 34 5 901 1 003 4 913 1 852 4 798 8 10 147 10 6 491 18 8 116 1 870 4 830 31 4 970 10 8 016 _ — 10 8 016 41 5 714 — - 42 5 708 — _ 42 5 708 42 5 708 — — 16 4 971 — — 16 4 971 16 4 971 — — 13 6 189 _ — 13 6189 13 6 189 — — 34 5 705 _ — 34 5 705 34 5 705 14 186 4 689 828 6 235 149 5 267 977 6 087 15 163 4 779

Kommunuppgifter Linjer (G'regionsullpg'ner) Be—Ve Ek So Te E H N 5 T Namn Invånare 16- Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev åringar omf 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 P Alingsås 47 995 576 2 223 5 009 188 5 253 476 4 860 Borås 107 011 I 428 4 674 4 810 565 4 901 1 429 4 652 Trollhättan 66 768 861 4 513 4 664 265 5 538 712 4 943 Vänersborg 51 458 683 3 224 4 994 207 5 140 406 5 049 Åmål 45 554 625 2 148 5 012 202 5 361 501 5 022 Mark 39 610 524 1 44 5 377 — — 72 5 235 Ulricehamn 33 525 483 1 174 4 731 96 5 108 284 5 168 Västra Tunhem — _ _ — _ _ Vårgårda _ — — — — _ Herrljunga _ — — _ — — Summa 391 921 5 180 2 000 4 836 1 523 5 162 3 880 4 869 R Falköping 47 249 611 2 187 4 866 168 5 147 405 5 024 Lidköping 44 597 649 2 307 4 353 254 4 938 426 4 082 Mariestad 41 986 590 2 245 4 443 203 5 111 423 5 075 Skara 40 126 612 2 152 4 949 180 4 965 372 5 195 Skövde 71 657 965 4 360 4 946 336 5 118 821 5 011 Karlsborg — — — _ — — Vara _ _ — _ — — Tibro — _ — — _ Hjo — — _ — — _ Tidaholm _ — — _ — — Summa 245 615 3 427 I 252 4 690 1 141 5 057 2 447 5 065 S Arvika 45 496 581 3 242 5 455 187 5 286 392 5 248 Filipstad 27 128 346 2 149 5 536 126 6 526 175 7 465 Hagfors 24 465 366 2 171 4 632 151 6 038 199 6 823 Karlstad 104 241 1 534 4 701 5 061 532 4 795 1 548 4 897 Kristinehamn 33 501 459 2 205 5 094 151 5 911 297 5 265 Torsby 29 953 401 2 186 5 041 138 5 738 216 5 820 Hammarö 24 6 993 — — — _ Eda — _ — _ — — Storfors - — — _ _ — Munkfors — _ _ — — _ Grums _ — _ — — _ Årjäng — — — _ — — Sunne _ — — — _ _ Säf11e _ _ _ — —

Summa 264 784 3 687 1 678 5 146 I 285 5 415 2 827 5 349

SOU 1976:10Bilaga 8 411 Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be—Ve Övriga Totalt [om" Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 887 4 981 39 6 917 — — 39 6 917 926 5 063 2 668 4 745 84 5 331 14 5 589 98 5 368 2 766 4 767 1 490 4 953 131 4 611 13 5 830 144 4 721 1 634 4 933 837 5 057 21 9 423 — — 21 9 423 858 5 164 851 5 101 30 4 489 _ _ 30 4 489 881 5 080 116 5 289 — — _ - _ — 116 5 289 554 5 020 16 4 889 — — 16 4 889 570 5 016 — — 53 3 961 — — 53 3 961 53 3 961 — _ 23 6 251 _ _ 23 6 251 23 6 251 _ — 11 7231 — _ 11 7 231 11 7 231 7 403 4 920 408 5 308 27 5 705 435 5 333 7 838 4 943 760 5 012 5 2 114 — _ 5 2 114 765 4 981 987 4 818 28 5 717 _ — 28 5 717 1 015 4 843 871 4 906 19 7 278 _ _ 19 7 278 890 4 957 704 5 083 114 5 234 45 8 030 159 6 026 863 5 257 1 517 5019 — _ 24 5079 24 5079 1 541 5020 — 16 4 517 — 16 4 517 16 4 517 — 120 4 483 _ _ 120 4 483 120 4 483 — — 17 4 261 _ 17 4 261 17 4 261 — — 28 4 308 — _ 28 4 308 28 4 308 — — 150 4 152 — _ 150 4 152 150 4 152 4 839 4 966 497 4 692 69 7 004 566 4 974 5 405 4 965 821 5 318 42 5 533 — 42 5 533 863 5 328 450 6 563 18 6 496 18 6 496 468 6 560 521 5 877 — _ _ — — _ 521 5 877 2 781 4 919 51 5 799 — 51 5 799 2 832 4 935 653 5 361 15 4 423 — _ 15 4 423 668 5 340 540 5 531 24 5 357 — _ 24 5 357 564 5 524 24 6 993 178 5 199 23 6 021 201 5 293 225 5 474 _ _ 34 6 838 — _ 34 6 838 34 6 838 — — 25 5 238 — _ 25 5 238 25 5 238 — — 20 5 972 — _ 20 5 972 20 5 972 — _ 79 5 123 — 79 5 123 79 5 123 _ — 67 6 668 — _ 67 6 668 67 6 668 _ — 99 5 101 — — 99 5 101 99 5 101 — _ 159 5 165 — _ 159 5 165 159 5 165 5 790 5 305 811 5 457 23 6 021 834 5 473 6 624 5 326

Kommunuppgifter Linjer (G—regionsuppgifler) Be—Ve Ek So Te E H N s T Namn Invånare 16- Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev åringar omf l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 T Hallsberg 53 293 716 2 265 4 804 222 5 984 411 5 421 Karlskoga 50 104 656 4 370 3 979 182 5 750 563 5 350 Lindesberg 40 898 542 2 203 4 947 203 5 020 305 5 191 Örebro 117 835 1 398 4 881 4 817 618 5 195 1 352 5 094 Laxå — — — — _ _ Degerfors — _ — — — _ Hällefors — — _ _ — — Summa 262 130 3 312 1 719 4 650 1 225 5 391 2 631 5 211 U Fagersta 28 035 375 2 218 4 233 121 6 219 278 5 816 Hallstahammar 29 322 425 2 207 5 731 122 6 453 263 5 533 Köping 51 563 737 2 208 4 993 251 5 040 453 5 121 Sala 32 030 493 2 234 4 379 171 5 300 265 5 623 Västerås 117 936 1 616 4 790 4 419 605 5 064 1 553 4 975 Skinnskatteberg — — — — — — Surahammar — _ — — — _ Heby _ — _ — — — Norberg — _ — — — _ Arboga _ _ _ — — — Summa 258 886 3 646 1 657 4 625 1 270 5 335 2 812 5 195 W Avesta 27 485 412 2 198 4 883 141 5 356 345 5 266 Borlänge 77 862 1 105 4 552 4 530 434 4 458 906 4 800 Falun 46 719 619 3 404 4 804 258 5 051 537 4 791 Hedemora 23 843 361 1 143 4 938 132 4 538 261 5 250 Ludvika 46 397 606 2 184 4 605 188 5 791 436 5 204 Mora 55 798 788 2 238 5 204 264 5 238 434 4 915 Vansbro _ — _ _ — _ Malung _ — — _ _ _ Leksand — _ — — _ _ Rättvik — — _ — — _ Orsa — _ — — _ — Alvdalen — _ — — _ — Smedjebacken — _ — — — _ Summa 278 104 3 890 1 719 4 770 1 417 4 985 2 919 4 971 X Bollnäs 40 999 570 2 227 4 545 207 5 095 360 5 346 Gävle 101 193 1 383 4 568 4 391 489 5 032 1 225 4 931 Hudiksvall 47 939 679 2 272 4 725 210 4 987 476 5 066 Ljusdal 22 172 320 2 161 4 641 144 5 612 200 6 058 Sandviken 57 943 814 3 511 4 544 247 5 125 616 4 989 Söderhamn 31 860 380 2 195 4 620 150 5 805 240 5 821 Hofors — — — — _ —

Summa 302 105 4 146 1 934 4 540 1 447 5 188 3 117 5 152

Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be_Ve Övriga Totalt 1013" Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 898 5 378 15 5 152 16 5 022 31 5 085 929 5 368 1 115 4 960 21 4534 — — 21 4 534 1 136 4 952 711 5 072 47 5 038 — — 47 5 038 758 5 070 2 851 5 030 364 4 888 43 6 323 407 5 039 3 258 5 031 — _ 32 3 897 — — 32 3 897 32 3 897 — _ 25 5 137 _ _ 25 5 137 25 5 137 — _ 44 6 992 — — 44 6 992 44 6 992 5 575 5 077 548 5 017 59 5 970 607 5 109 6 182 5 080 617 5 336 _ — — _ _ — 617 5 336 592 5 792 40 6 458 _ — 40 6 458 632 5 834 912 5 070 16 4 722 — — 16 4 722 928 5 064 670 5 106 16 7 590 _ — 16 7 590 686 5 164 2 948 4 844 138 7 458 28 5 978 166 7 209 3 114 4 970 — _ 12 6 837 — — 12 6 837 12 6 837 — _ 54 5 413 — _ 54 5413 54 5 413 _ — 16 4 971 _ _ 16 4 971 16 4 971 — — 32 4 153 _ _ 32 4 153 32 4 153 — — 95 5 470 _ — 95 5 470 95 5 470 5 739 5 061 419 6 184 28 5 978 447 6 171 6 186 5 141 684 5 174 16 4 889 _ — 16 4 889 700 5 167 1 892 4 643 _ — — — _ _ 1 892 4 643 1 199 4 851 112 5 240 6 13 317 118 5 651 1 317 4 923 536 4 991 45 6 512 _ _ 45 6 512 581 5 109 808 5 204 16 7 262 _ _ 16 7 262 824 5 244 936 5 079 — _ 14 6 239 14 6 239 950 5 096 — — 66 5 192 _ _ 66 5 192 66 5 192 _ — 76 6 250 — _ 76 6 250 76 6 250 — _ 127 4 864 _ — 127 4 864 127 4 864 — _ 111 4987 _ — 111 4987 111 4987 — _ 81 4 662 _ — 81 4 662 81 4 662 — — 32 5 036 _ — 32 5 036 32 5 036 — — 16 4 971 — _ 16 4 971 16 4 971 6 055 4 917 698 5 275 20 8 362 718 5 361 6 773 4 964 794 5 052 8 7 724 _ — 8 7 724 802 5 079 2 282 4 818 100 5 505 — — 100 5 505 2 382 4 847 958 4 952 — — 12 5 825 12 5 825 970 4 963 505 5 479 12 6 106 12 6 035 24 6 071 529 5 506 1 374 4 848 31 7 119 _ — 31 7 119 1 405 4 898 585 5 417 6 5 402 _ — 6 5 402 591 5 417 _ — 45 5 188 — — 45 5 188 45 5 188

6 498 4 978 202 5 803 24 5 930 226 5 816 6 724 5 006

Kommunuppgifter Linjer (G'reg'onsuwg'ner) Be_Ve Ek So Te E H N 5 T Namn Invånare 16- Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev åringar omf 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Y Härnösand 27 191 376 4 163 4 840 152 5 395 432 6 032 Kramfors 28 361 370 3 230 4 686 148 5 558 292 5 260 Sollefteå 28 757 412 2 176 4 583 163 5 360 346 5 200 Sundsvall 110 728 1 500 4 808 4 461 619 4 575 1 240 4 994 Ånge 17 022 257 1 115 5 073 81 5 393 176 6 049 Örnsköldsvik 60 068 826 3 581 4 439 356 4 782 669 4 711 Fjällsjö — _ — _ — _ Summa 272 127 3 741 2 073 4 554 1 519 4 929 3 155 5 182 Z Strömsund 19 993 310 2 165 5 050 158 5 681 204 6 442 Ostersund 107 695 1 465 4 579 4 702 549 4 580 1 050 4 871 Fors — — — — — — Bräcke _ _ _ — — _ Revsund _ — — — — — Rödön _ — _ _ — _ Åre _ _ _ _ _ _ Undersåker _ _ — — _ — Hede _ _ — — — — Sveg — — _ _ — — Summa 127 688 1 775 762 4 777 707 4 826 1 254 5 127 AC Lycksele 33 890 571 2 305 4 605 207 5 871 403 5 244 Skellefteå 81 054 1 234 4 730 4 531 542 4 814 1 060 5 027 Umeå 103 424 1 407 4 697 4 283 569 4 639 1 257 4 982 Vilhelmina 16 638 266 1 132 4 640 82 5 917 191 6 363 Bjurholm — — — — — — Bygdeå — — _ _ — — Burträsk — — _ — — _ Norsjö _ _ — — _ _ Malå _ _ — — _ _ Storuman _ — — — _ — Sorsele _ _ _ _ _ _ Vännäs _ _ _ _ _ _ Åsele _ _ _ — — _

Summa 235 006 3 478 I 864 4 458 1 400 4 964 2 911 5 125

sou 1976:10 Bilaga 8 415 Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be_Ve Övriga Totalt totalt Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 747 5 642 86 6 611 55 5 880 141 6 326 888 5 751 670 5 128 22 5 677 — _ 22 5 677 692 5 145 685 5 079 _ — _ — — — 685 5 079 2 667 4 736 193 5 377 26 6 265 219 5 483 2 886 4 793 372 5 604 — _ — — _ _ 372 5 604 1 606 4 628 102 5 091 46 5 193 148 5 123 1 754 4 670 _ _ 43 5 228 _ _ 43 5 228 43 5 228 6 747 4 932 446 5 550 127 5 710 573 5 586 7 320 4 984 527 5 779 7 4 933 — _ 7 4 933 534 5 768 2 196 4 753 125 5 154 — — 125 5 154 2 321 4775 _ _ 48 5 163 _ 48 5 163 48 5 163 ' _ — 21 4 417 21 4 417 21 4 417 — — 12 6 629 — 12 6 629 12 6 629 — _ 42 4 993 _ 42 4 993 42 4 993 — — 57 5 601 — 57 5 601 57 5 601 — — 68 5 722 — 68 5 722 68 5 722 — _ 10 8 017 _ 10 8 017 10 8 017 — — 18 5 404 — _ 18 5 404 18 5 404 2 723 4 952 408 5 378 — ._ 408 5 378 3 131 5 008 915 5 173 — _ — — — _ 915 5 173 2 332 4 823 183 5 453 11 6 322 194 5 502 2 526 4 875 2 523 4 712 61 6 269 50 4 623 111 5 527 2 634 4 746 405 5 711 _ — _ _ _ — 405 5 711 — _ 10 8 205 _ _ 10 8 205 10 8 205 — 31 4 504 31 4 504 31 4 504 — 28 4 507 28 4 507 28 4 507 — — 16 4 971 _ _ 16 4 971 16 4 971 — _ 26 6 030 — — 26 6 030 26 6 030 _ — 60 4 331 _ — 60 4 331 60 4 331 _ — 16 4 971 — 16 4 971 16 4 971 — — 26 5 740 _ _ 26 5 740 26 5 740 — — 28 4 586 — 28 4 586 28 4 586 6 175 4 888 485 5 323 61 4 929 546 5 279 6 721 4 919

Kommunuppgifter Linjer (G'mgmnsuwg'ner) Be_Ve Ek So Te E H N 5 T Namn Invånare 16- Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev åringar omf I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 BD Boden 29 878 402 3 216 4 763 183 5 101 274 5 576 Haparanda 23 793 497 2 179 4 909 190 5 391 364 5 154 Kalix 24 008 402 3 222 4 672 209 4 932 249 5 303 Kiruna 33 112 565 4 439 4 360 280 5 270 452 5 413 Luleå 62 119 868 4 604 4 798 421 4 785 I 019 4 848 Gällivare 30 895 548 3 303 4 904 236 4 723 417 4 954 Piteå 54 119 880 3 532 4 503 275 5 206 531 5 003 Arvidsjaur — _ — _ — _ Jokkmokk _ — _ _ — — Overkalix — — _ — _ — Övertorneå _ — _ — _ — Pajala — — — — — — Alvsbyn — — — _ — _ Summa 257 924 4 162 2 495 4 665 1 794 5 031 3 306 5 092

”Antal invånare och antal 16-åringar redovisas enbart för G-region. bUtbildningsomfattning avser utbildningens bredd. Jmf avsnitt 7.12.4.3.

Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be_Ve Övriga Totalt low” Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 673 5 186 32 4 899 — _ 32 4 899 705 5 173 733 5 156 19 10 742 _ _ 19 10 742 752 5 297 680 4 983 38 4 661 — — 38 4 661 718 4 966 1 171 4 984 14 6 429 — — 14 6 429 I 185 5001 2 044 4 821 33 8 186 _ _ 33 8 186 2 077 4 874 956 4 881 23 6 988 _ _ 23 6 988 979 4 931 I 338 4 846 137 4 641 14 6 209 151 4 786 1 489 4 840 _ — 36 5 503 _ _ 36 5 503 36 5 503 — — 51 5 327 — — 51 5 327 51 5 327 — — 42 5 383 — — 42 5 383 42 5 383 — — 31 6 035 — — 31 6 035 31 6 035 — — 113 5508 _ — 113 5 508 113 5 508 - _ 47 6 777 _ _ 47 6 777 47 6 777 7 595 4 937 616 5 712 14 6 209 630 5 723 8 225 4 997

Län Linjer Be_Ve Ek So Te E H N S T

Namn Invånare 16- Utb Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev

åringar omf 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 AB 1 496 144 18 237 6 318 4 407 5 918 4 443 17 776 4 699 C 217 171 2 646 973 5 136 989 5 008 2 337 5 216 D 249 954 3 303 I 353 4 633 1 136 4 951 2 525 5 056 E 380 228 4 957 2 046 4 729 1 737 4 985 3 798 4 902 F 318 053 4 496 1 940 4 877 1 684 5 352 3 454 5 330 G 168 721 2 238 845 4 781 768 5 127 1 753 5 143 H 245 390 3 224 1 220 4 895 1 144 5 311 2 155 5 205 I 53 950 826 304 4 552 269 5 824 533 4 851 K 154 634 1 986 939 4 340 611 5 469 1 315 4 999 L 231 452 3 176 1 130 4 989 977 5 147 2 496 4 985 M 761 308 9 351 3 487 4 492 3 198 4 932 8 144 4 805 N 212 490 2 843 I 220 4 725 962 5 147 2 102 5 024 0 761 308 9 772 3 261 4 480 3 183 4 671 7 742 4 785 P 391 921 5 180 2 000 4 836 1 523 5 162 3 880 4 869 R 245 615 3 427 1 251 4 690 1 141 5 057 2 447 5 065 S 264 784 3 687 1 678 5 146 1 285 5 415 2 827 5 349 T 262 130 3 312 1 719 4 650 1 225 5 391 2 631 5 211 U 258 886 3 646 1 657 4 625 1 270 5 335 2 812 5 195 W 278 104 3 890 1 719 4 770 1 417 4 985 2 919 4 971 X 302 105 4 146 1 934 4 540 1 447 _5 188 3 117 5 152 Y 272 127 3 741 2 073 4 554 1 519 4 929 3 155 5 182 Z 127 688 1 775 762 4 777 707 4 826 1 254 5 127 AC 235 006 3 478 I 864 4 458 I 400 4 964 2 911 5 125 BD 257 924 4 162 2 495 4 665 1 794 5 031 3 306 5 092 Riket totalt 8 147 093 107 499 44 188 4 645 37 304 4 973 87 409 4 965

Specialkurser Gymnasieskolan Totalt Be_Ve Övriga Totalt totalt Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 30 012 4 587 2 191 5 255 448 6 161 2 639 5 409 32 651 4 654 4 319 5 151 588 5 601 10 7 842 598 5639 4 917 5 210 5014 4 918 186 5642 15 5372 201 5 622 5 215 4 945 7 581 4 874 392 5 856 41 6 737 433 5 939 8 014 4 932 7 078 5 211 184 5 688 12 8 205 196 5 842 7 274 5 228 3 366 5 049 194 6 125 93 4 221 287 5 508 3 653 5 085 4 519 5 148 442 5 482 8 10 743 450 5 575 4 969 5 187 1 106 5 006 88 6 068 — _ 88 6 068 1 194 5 084 2 865 4 883 129 6 109 14 5 127 143 6 013 3 008 4 937 4 603 5 020 366 5 925 45 5 155 411 5 840 5 014 5 087 14 829 4 759 362 5 617 182 5 294 544 5 509 15 373 4 785 4 284 4 966 178 5 444 28 5 934 206 5 510 4 490 4 991 14 186 4 689 828 6 235 149 5 267 977 6 087 15 163 4 779 7 403 4 920 408 5 308 27 5 705 435 5 333 7 838 4 943 4 839 4 966 497 4 692 69 7 004 566 4 974 5 405 4 965 5 790 5 305 811 5 457 23 6 021 834 5 473 6 624 5 326 5 575 5 077 548 5 017 59 5 970 607 5 109 6 182 5 080 5 739 5 061 419 6 184 28 5 978 447 6 171 6 186 5 141 6 055 4 917 698 5 275 20 8 362 718 5 361 6 773 4 964 6 498 4 978 202 5 803 24 5 930 226 5 816 6 724 5 006 6 747 4 932 446 5 550 127 5 710 573 5 586 7 320 4 984 2 723 4 952 408 5 378 _ _ 408 5 378 3 131 5 008 6 175 4 888 485 5 323 61 4 929 546 5 279 6 721 4 919 7 595 4 937 616 5 712 14 6 209 630 5 723 8 225 4 997 168 901 4 883 11 666 5 516 1 497 5 806 13 163 5 549 182 064 4 931

Bilaga %

Lärarlönekostnad per elev för gymnasieskolans linjer och specialkurser (1 år och längre) läsåret 1973/74 Landstingskommunal huvudman

Kommunuppgifter Linjer

Be—Vd Län Invånare 16-åringar Elever Kr/elev ] 2 3 4 5 AB 1 496 144 18 237 564 4 287 C 217 171 2 646 206 4 970 D 249 954 3 303 432 3 953 E 380 228 4 957 512 3 731 F 318 053 4 496 614 3 721 G 168 721 2 238 380 4 252 H 245 390 3 224 354 4 284 K 154 634 1 986 354 4 146 L 231 452 3 176 472 4 544 M 761 308 9 351 716 3 662 N 212 490 2 843 347 4 421 0 761 308 9 772 935 3 103 P 391 921 5 180 551 4 262 R 245 615 3 427 465 4 275 S 264 784 3 687 401 4 255 T 262 130 3 312 389 3 815 U 258 886 3 646 435 3 904 W 278 104 3 890 443 4 117 X 302 105 4 146 444 3 702 Y 272 127 3 741 475 3 996 Z 127 688 1 775 254 4 262 AC 235 006 3 478 434 4 594 BD 257 924 4 162 91 7 478

Riket totalt 8 147 093 107 499 10 268 4 041

SOU 1976:10

Specialkurser Gymnasieskolan Be—Vd Övriga Totalt 10121" Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev Elever Kr/elev 6 7 8 9 10 11 12 13 78 6 446 30 8 456 108 7 004 672 4 724 28 8 267 — _ 28 8 267 234 5 365 16 4 817 _ — 16 4 817 448 3 983 36 6 409 — _ 36 6 409 548 3 907 310 4 268 — — 310 4 268 924 3 905 92 5 734 13 5 544 105 5 711 485 4 568 _ _ _ — _ — 354 4 284 46 5 222 — _ 46 5 222 400 4 269 168 5 846 59 5 828 227 5 841 699 4 965 253 5 797 _ — 253 5 797 969 4 219 90 4 629 — _ 90 4 629 437 4 464 180 2 526 17 6 727 197 2 888 1 132 3 066 239 5 207 — — 239 5 207 790 4 548 74 6 802 _ _ 74 6 802 539 4 622 115 6 144 — _ 115 6 144 516 4 676 48 4 659 28 7 675 76 5 770 465 4 134 81 6527 _ _ 81 6527 516 4 316 59 5 914 41 5 907 100 5 911 543 4 448 54 7 259 — — 54 7 259 498 4 088 24 6 725 49 7 013 73 6 918 548 4 385 18 6 843 _ — 18 6 843 272 4 433 354 5 231 16 7 418 370 5 326 804 4 931 243 5 110 32 5 528 275 5 159 366 5 736 2 606 5 287 285 6 598 2 891 5 416 13 159 4 343

SOU 1976:10B1laga % Lärarlönekostnad per elev för gymnasieskolan läsåret 1973/74 Landstingskommunal huvudman. specialkurser, inbyggda (] år och längre) Kommunuppgifter Specialkurser Be—Vd Övriga Totalt Län Invånare 16- Ele- Kr/ Ele- Kr/ Ele- Kr/ åringar ver elev ver elev ver elev 1 2 3 4 5 6 7 8 9 AB 1 496 144 18 237 1 194 3 639 _ _ 1 194 3 639 C 217 171 2 646 87 3 021 — — 87 3 021 E 380 228 4 957 127 5 186 — — 127 5 186 F 318 053 4 496 264 2 811 11 2 158 275 2 785 G 168 721 2 238 84 2 627 — — 84 2 627 K 154 634 1 986 114 3 512 — 114 3 512 L 231 452 3 176 16 4 668 — 16 4 668 M 761 308 9 351 366 2 324 — 366 2 324 N 212 490 2 843 32 4 101 _ 32 4 101 0 761 308 9 772 524 4 119 — 524 4 119 P 391 921 5 180 151 2 785 _ _ 151 2 785 R 245 615 3 427 29 2 961 — — 29 2 961 S 264 784 3 687 49 3 690 _ 49 3 690 T 262 130 3 312 671 3 211 _ — 671 3 211 W 278 104 3 890 73 3 216 _ — 73 3 216 X 302 105 4 146 58 3 480 — 58 3 480 Y 272 127 3 741 134 3 465 — — 134 3 465 AC 235 006 3 478 373 2 292 — _ 373 2 292 BD 257 924 4 162 43 3 482 _ — 43 3 482 Riket totalt 8 147 093 107 499 4 389 3 325 11 2 158 4 400 3 322

Bilaga 10 Sammanställning över statsbi- drag till lönekostnader för skol- ledare och lärare vid special- särskolor, specialsjukhus och riksanstalter för psykiskt ut- vecklingsstörda läsåret 1971 / 72

Statsbidraget till lönekostnader vid specialsärskolor. specialsjukhus och riks- anstalter uppgick 1971/72 till 5,6 Mkr, vilket utgör 7,3 procent av mot- svarande statsbidrag till de reguljära särskolorna. Fördelningen framgår av tablån nedan.

Typ av särskola Statsbidrag Relativ för— (i kronor) delning av _ statsbidragen

Specialsärskolor 1 233 170 22 Specialsjukhus 3 040 231 54 Riksanstalter 1 357 513 24 Samtliga 5 630 914 100

A. Specialsärskolor

Enligt omsorgslagen 3ä kan särskolelever som har svårt att anpassa sig till verksamheten i den reguljära särskolan meddelas undervisning i spe- cialsärskila. Läsåret 1971/ 72 fanns det fyra sådana specialsärskolor i landet. nämligen Salbohedskolan i Salbohed. Tivedskolan i Laxå. Dammsdalskolan i Vingåker och Söderhaga skolhem i Handen. Den sistnämnda är numera nedlagd. Till specialsärskilorna hänvisas främst elever tillhörande grund- särskolan och yrkesskola. Specialsärskolorna är gemensamma för hela landet.

Specialsärskolorna är i princip anordnade på samma sätt som de reguljära särskolan och yrkesskola. Specialsärskolorna är gemensamma för hela landet. belägna. De bestämmelser och anvisingar som skolöverstyrelsen meddelat rörande undervisningens anordnande m. m. i den reguljära särskolan gäller i tillämpliga delar även för Specialsärskolorna. Med hänsyn till elevernas svårigheter gäller dock i vissa avseenden generösare regler bl.a. med av- seende på lärartäthet.

Statsbidrag till verksamheten vid specialsärskolor utgår efter samma be- stämmelser som gäller för den reguljära särskolan.

424

Statsbidrag till specialsärskolor 1971/72.

Huvudman Stats- Elever Statsbidrag Lärartjänster Skola bidrag per elev (exkl skol- ledare)

Södermanlands läns landsting Dammsdalsskolan Vingåker 352 308 42 8 388 7.7

V lis/manlands läns

landsting Salbohedsskolan

Salbohed 388 959 43 9 045 60

Örebro läns landsting Tivedsskolan Laxå 227 155 40 5 679 (Jl

Föreningen Sävsta- liolmsskolorna Söderhaga skolhem

Handen 264 748 20 13 237 4.0

Samtliga 1 233 170 145 _ 22.8

B. Specialsjukhus

För vård av psykiskt utvecklingsstörda skall enligt 4 ä omsorgslagen finnas bl. a. specialsjukhus. Dessa är närmast avsedda för vissa rörelsehindrade (Kronprinsessan Victorias sjukhus. KVS) och sådana personer som bör vårdas för sig därför att de är asociala eller har andra svåra beteendestörningar samt för höggradigt utvecklingsstörda som är svårskötta.

Specialsjukhusen har i regel landets sjukvårdsregioner som upptagnings- områden utom KVS som betjänar hela landet. Huvudmän är de landsting inom vars område specialsjukhuset är beläget. Såväl barn som vuxna kan vårdas vid specialsjukhus.

Vid samtliga specialsjukhus förekommer särskolundervisning i varierande former och omfattning. Undervisningen är organiserad utifrån de bestäm- melser och anvisningar som gäller för reguljära särskolor. Skolorganisationen fastställs av länsskolnämnden.

Vid KVS finns en särskild särskola anordnad med specialklasser för rö- relsehindrade särskolelever jämte specialundervisning och särskild under- visning.

Vid övriga specialsjukhus förekommer klassundervisning i begränsad om- fattning. Däremot har den särskilda undervisningen och specialundervis- ningen en betydande omfattning. Någon tillförlitlig statistik över antalet personer som deltagit i någon form av undervisning vid dessa specialsjukhus under läsåret 1971/72 finns inte.

Statsbidrag till särskolundervisning vid specialsjukhus 1971/72

Huvudman Sjukhus Statsbidrag Östergötlands läns Västra Ny sjukhus. landsting Motala 287 667 Kristianstads läns Kronprinsessan landsting Viktorias sjukhus. Vejbystrand 524 429 Malmöhus läns Vipeholms sjukhus. landsting Lund 1 12l 084 Älvsborgs läns Källhagens sjukhus. landsting Vänersborg l82 944 Örebro läns Västra Marks sjukhus, landsting Orebro l32 992 Västmanlands läns Salberga sjukhus. landsting Sala 791 115

Samtliga 3 040 231

C. R iksansralrer för psykisk! utvecklingsstörda

Vid en del av de privata inrättningar för psykiskt utvecklingsstörda som finns i landet förekommer statsbidragsberättigad särskolundervisning. En förutsättning för att statsbidrag skall utgå är att undervisningen utformas enligt gällande bestämmelser och anvisningar och att skolorganisationen godkänts av länsskolnämnden.

De aktuella inrättningarna har sinsemellan olika karaktär. Det är främst vid de läkepedagogiska instituten Solbergahemmet och Dormsjöskolan och vid Betaniahemmet som undervisning haft större omfattning under läsåret 1971/72.

Statsbidrag till 5 k riksanstalter 1971/72

Huvudman

Stiftelsen Steget Solvik Stiftelsen Mariagården Föreningen Dorm- sjöskolans byråd Föreningen för Solberga- hemmets läkepedago- giska institut Betaniahemmet Leg sjuksk Stina Åslund-Benesi Ester och Harry Kihlman Sofia och Åke Douhan Föräldraföreningen i Göteborg och Bohus län

Samtliga

Skola/inrättning Ort Statsbidrag Stegehus Vikbolandet 72 054 Solvik Valla 3l 960 Mariagården Umeå 102 965 Dormsjöskolan Garpenberg 316 835 Solbergahemmet Järna 376 023 Betaniahemmet Askim 253 467 Vårdhemmet Ekeliden Tyringe 114 428 Syster Esters vårdhem Lödöse 30 638 Talleröds arbetshem Strömsfors 28 505 Jonstorp Hindås 30 638 l 357 5l3

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

Arbetsmiljölag. A. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. Rapport i psykosociala frågor. A. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fo. Deltidsanställdas Villkor. Ju. Deltidsarbete 1974. Ju. Regionala trafikplaner — länsvtsa sammanfattningar. K. . Sexuella övergrepp. Ju. 10. Skolans ekonomi, U.

wmemwawwe

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Delegationen för jämställdhet mellan män och kvtnnor. 1. Deltids- anställdas Villkor. [6] 2. Deltidsarbete 1974.[7] Sexuella övergrepp. l9l

Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totaltörsvar. [5]

Kommunikationsdepartementet

Regionala trafikplaner — länswsa sammanfattningar. l8|

Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. llOl

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmthöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. Ill 2. Bakgrund till för» slag om arbetsmiljölag [2] 3. Rapport ! psykosocuala frågor. |3l 4. internationella konventioner inom arbetarskyddet. [41

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer | den kronologiska förteckningen

. '... lll. ll — _ _| .. . . » . ” ”alla ' ' |”_".r.. -. - ' '. ' *". :rl' . :