SOU 1980:27

Barn och vuxna : Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om föräldrautbildning

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

slutbetänkande Barnomsorgsgruppens Dm

föräldrautbildning

Statens offentliga

utredningar

Eå @ 1980:27

?ål Socialdepartementet

Barn och Vuxna

Barnomsorgsgruppens slutbetänkande

föräldrautbildning

Stockholm 1980

Omslag Katarina Ribrant-Erlandsson Jernström Offsettryck AB ISBN 9l-38-05633-X ISSN O375-250X Gotab, Kungälv 1980

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Kungl. Maj:t bemyndigadé den 29 juni 1973 statsrådet Camilla Odhnoff att tillkalla högst sex ledamöter i en arbetsgrupp experter och sek-

jämte

reterare som bl. a. skall pröva vissa frågor rörande information och utbildning i barnuppfostringsfrågor. I tilläggsdirektiv den 20 december 1973 uppdrog Kungl. Majzt åt arbetsgruppen att göra en övergripande utredning rörande föräldrautbildning. Utredningen bör enligt direktiven omfatta en prövning av hur en föräldrautbildning lämpligen bör utformas i fråga om innehåll och organisation för att på sikt kunna vara tillgänglig för alla föräldrar med barn i förskoleåldern eller i skolåldern. Olika vägar kan därvid komma bör bl. a. pröva

i fråga. Arbetsgruppen att anknyta föräldrautbildning och föräldrainformation dels till landstingens organisation för förebyggande mödra- och bamavård samt förlossningsvård och dels till kommunernas förskoleverksamhet samt förebyggande barna- och ungdomsvård i övrigt. Vidare bör uppmärksammas den upplysningsverksamhet som kan bedrivas genom olika frivilliga organisationer.

Arbetsgruppen bör särskilt uppmärksamma frågan om

möjligheterna

att genom olika former av information och utbildning nå de föräldragrupper för vilka behovet av utbildning är särskilt stort.

Utredningsarbetet bör kompletteras med praktiska försök med information och utbildning för föräldrar. Arbetsgruppen bör snarast

möj-

ligt få till stånd försöksverksamhet på området.

Arbetsgruppen bör under utredningsarbetet samråda med berörda myndigheter, huvudmän och personalorganisationer.

Barnomsorgsgruppen lämnade i november 1975 betänkandet Samverkan i barnomsorgen (SOU 1975:87). I detta betänkande behandlades bl. a. den uppsökande verksamheten beträffande bam i förskoleåldern, vissa frågor rörande barn med behov av särskilt stöd samt i ett diskussionskapitel föräldrautbildning. I november 1976 avlämnade kommittén betänkandet Samverkan i barnomsorgen II (Ds S 1976:7) varvid kommitténs uppdrag beträffande ansvaret för handikappade barns förskoleverksamhet slutförts.

I februari 1978 lämnade kommittén betänkandet

Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse (SOU 1978:5). I detta betänkande behandlades den övergripande målsättningen för en allmän föräldrautbildning. Vidare lämnades förslag beträffande organisation och innehåll i föräldrautbildning inom mödra- och barnhälsovården samt förlossningsvården.

Förslaget avsåg tiden kring barnets födelse (fas 1).

Betänkandet remissbehandlades i sedvanlig ordning. På grundval av

168) har riksdagen beslutat att en allregeringens proposition (1978/79:

i huvudsak förmän föräldrautbildning byggd på barnomsorgsgruppens

successivt 1980. slag skall genomföras med början den l januari

har tagit del av de remissvar som lämnats över

Barnomsorgsgruppen nämnda betänkande och dessa har ingått i ut-

om föråldrautbildning redningsunderlaget för de delar som nu behandlas.

I arbetet med föreliggande betänkande har som ledamöter i kommittén Grethe Lundblad, ordförande, av-

deltagit riksdagsledamoten

i socialstyrelsen Annika Baude (t. o. m. 1979-05-31), avdelningschefen delningsdirektören i socialstyrelsen Sture Henriksson (fr. o. m. 1979-06-

i Svenska Kommunförbundet Karl-Axel Johansson 01), sekreteraren

sekreteraren i Svenska Kommunförbundet Tore (t. 0. m. 1978-11-05), Karlsson skolkonsulenten i skolöverstyrelsen Elsa

(fr. o. m. 1978-11-06), Wahrby, sekreteraren i Landstingsförbundet Margareta Viklund samt riksdagsledamoten Ella Jonsson.

har deltagit sekreterare Linnéa Gardeström, statens

Som sakkunniga

Bengt Hedenström, ABF, avdelhandikappråd, borgarrådssekreterare ningsdirektör Sture Henriksson (t. o. m. 1978-05-31) socialstyrelsen, konsulent Karl-Erik Klingberg, Riksförbundet Hem och Skola, ombudsman Malmström, Studieförbundet Vuxenskolan och departe-

Hugo mentssekreterare Sten Svensson, Socialdepartementet.

Som experter har deltagit förskollärare Laila Liberg och departementssekreterare Sören Kindlund (fr. o. m. 1979-06-01).

I sekretariatet har arbetat adjunkt Margot Blom-Nyman, byråsekreterare Anna-Lena psykolog Olin-Lauritzen, sekreterare

Gemming, Sonja Kristina bibliotekarie Britt Isaksson, sekreterare Per-Olof

Lejdström,

Söderberg. Som samordnare av sekretariatets arbete har fungerat departementssekreterare Sten Svensson.

Kommittén har initierat och aktivt deltagit i försöksverksamheter där olika verksamhetsformer av för-

har prövats. Sålunda har utformningen äldraverksamheter i barnomsorgen prövats i Luleå kommun (Projektledare förskollärare Margita Bredberg. (Rapporter: Föräldrautbildning på daghem och fritidshem i Luleå, Lars Wikman 1979, Föråldrautbildning vid förskolor i Luleå, Anna Torbiörnsson 1979), Västerås kommun (Rapport: Vallbyprojektet, Jan Källberg, april 1980) och Stockholms kommun (Rapport: Föräldrars medverkan i daghem, Lars Back och Eva Tholén, oktober 1979). Vidare har bedrivits försöksverksamheter med ökat föräldradeltagande inom skolan i Luleå kommun (Rapport: Slut-

sommaren 1980, Gun Isaksson), i Västerås kommun (Rapport: rapport

Ann-Marie Gustavsson, april 1979) och i Järfälla kom-

Vallbyprojektet,

mun (Slutrapport, Gunvor Svensson, april 1980).

Studieförbunden ABF, Vuxenskolan och TBV har efter samråd med bamomsorgsgruppen startat försöksverksamheter i olika kommuner.

nämnda försöksverksamheter har erhållit medel från all-

Samtliga männa arvsfonden.

Under utredningsarbetet har kontakter knutits med näraliggande kommittéer, myndigheter, kommuner och landsting.

Vidare har utredningen avlämnat remissvar över olika utredningsförslag.

l föreliggande slutbetänkande behandlas föräldrautbildning under barnens förskole- och skolålder samt föräldrautbildning som når alla i samhället.

I särskilda direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare den 13 mars 1980 har regeringen meddelat att de kommittéer

som på grund av särskilda kravet

skäl inte anser sig kunna uppfylla på att alla förslag skall hållas inom ramen för oförändrade resurser skall anmäla detta till det statsråd till vars ansvarsområde kommittén hör. Dessa direktiv utkom ef ter det barnomsorgsgruppen tagit ställning

till de förslag som blir konsekvensen av kommitténs arbete. I mån har hän-

möjligaste

syn tagits till direktiven. I vissa avseenden skulle dock en omarbetning av förslagen fordra ett förnyat utredningsarbete. På grund härav har kommittén till socialministern anmält att vissa av våra förslag kommer att innebära begränsade kostnadsökningar.

Till betänkandet är fogat särskilda yttranden av ledamoten Ella Jonsson och sakkunnige Hugo Malmström, av sakkunnige Karl-Erik Klingberg samt av sakkunnige Bengt Hedenström.

I och med att föreliggande slutbetänkande avlä.rnnas anser sig kommittén ha sitt uppdrag.

fullgjort

Stockholm den 14 1980

maj

Grethe Lundblad

Sture Henriksson Ella Jonsson

Tore Krzr/ssoøz Elsa Wahrby

Margareta Vik/und

/Sten Svensson

Innehåll

Sammanfattning . 13 Remissvar på barnomsorgsgruppens betänkande Föräldraulbildning

1. Kring barnetsfödelse (SOU 1978:5)	Inledning och bakgrund.	37 45
1.1 Inledning	Utvecklingen av synen på föräldrautbildning .	45 46
1:3 Begreppet föräldrautbildning		. 48
2 Barn och föräldrar i dagens samhälle .		51
2.1 Familjen som uppväxtmiljö .		51
2.2 Arbete och föräldraskap .		52

2.4 Familjen och samhällets institutioner . 56 2.5 Familj och idealbildning . 57 2.6 Folkrörelsernas roll . . . . . . . 58 2.7 Föräldrautbildning - ett led i demokratiseringen . 59

3 Mål för föräldrautbildning . 61 3.1 Övergripande mål . . . . . . . . . . . . . . 61 3.2 Mål för föräldrautbildning under förskole- och skolåldern . 61

3.2.1 Kunskap . . . . . . . . . . . . . . 62

3.2.2 Kontakt och gemenskap . 63

3.2.3 Påverkan . . . 64

Förberedelse för jämställt föräldraskap . 67 4.1 Försörjningsansvaret . 67 4.2 Ansvaret för hem och barn . 68 4.3 Påverkan av barnen. . . . . . A 70 4.4 Sökandet efter vuxenidentitet . 71 4.5 Mål för föräldraförberedelsen . . . 72 4.6 Föräldraförberedelse i förskola och skola . 73 4.7 Föräldraförberedelse under värnplikten . 76

4.8 överväganden 78

4.8.1 Barnomsorgen 78

4.8.2 Skolan 79

8 Innehåll

4.8.3 Frivilliga organisationer . . . . . . . . . . 80 4.8.4 Värnplikten . . . . . . . . . . . . . . 80 4.8.5 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . 82 4.9 Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

5 Frivilliga organisationer . . . . . . . . . . . . 85 5.1 Direktiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

5.3 Rollfördelningen samhälle-frivilliga organisationer . . . 88 5.4 Begreppet föräldrautbildning i de frivilliga organisationernas verksamhet . . . . . . . . . . . . . . 89 5.5 Studieförbunden. . . . . . . . . . . . . . . 92 5.6 Att ”nå alla” . . . . . . . . . . . . . . . . 94 5.7 Ekonomiskt stöd . . . . . . . . . . . . . . . 96 5.8 Sammanfattning av förslag . . . . . . . . . . . 98

6 Barnomsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . 101 6.l En gemensam barnomsorg . . . . . . . . . . . 101 6.1.1 Barnomsorg för alla. . . . . . . . . . . . 102 6.1.2 En bra barnomsorg . . . . . . . . . . . . 103 6.2 Former för föräldraverksamhet i den kommunala barnomsorgen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 6.2.1 Föräldramedverkan i det dagliga arbetet . . . . . 106 6.2.2 Planeringsgrupper med föräldrar, personal och bam . 108 6.2.3 Föräldraträffar . . . . . . . . . . . . . 109 6.3 Genomförandet av föräldraverksamheter i olika former av barnomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . 112 6.3.1 Fortbildning och handledning . . . . . . . . 113 6.3.2 . . 114

Föräldraverksamhetiheldagsomsorg-daghem.

6.3.3 Föräldraverksamhet -

i heldagsomsorg familjedag-

hem . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 6.3.4 Föräldraverksamhet i deltidsförskola . . . . . . 126 6.3.5 Föräldramedverkan i fritidshem och familjedaghem

för skolbarn 7-12 år . . . . . . . . . . . . 130 6.4 Öppen förskola - en viktig resurs för föräldraverks_amheten ikommunen . . . . . . . . . . . . . . . . 131 6.4.1 Vad är en öppen förskola? . . . . . . . . . 131 6.4.2 Hur ser en öppen förskola ut? . . . . . . . . 132 6.4.3 Vilka når den öppna förskolan? . . . . . . . . 134 6.4.4 Föräldraverksamhet i den öppna förskolan . V. . . 135 6.4.5 Den öppna förskolan - en utveckling på gott eller ont 136 6.5 Barnhälsovårdens roll under förskoleåldern . . . . . . 137 6.5.1 Hälsovårdsupplysning i förskolan . . . . . . . 137 6.5.2 Fortsatta föräldragrupper efter spädbarnsåret . . . 138 6.6 Förslag angående föräldraverksamheten i barnomsorgen . 140

7.1 Vad föräldrautbildning i skolan omfattar . . . . . . 143 7.2 Samverkan mellan hem och skola . . . . . . . . . 143

Innehåll 9

7.2.1 Bakgrund . . . . . . 143

7.2.2 Normkollisionen i skolan . 144

7.2.3 Föräldrarna i skolan . . . . . . . . 145

7.2.4 Skolans syn på samverkan hem-skola. . . . . . 146

7.2.5 Hem och Skola-rörelsens syn på samverkan hem-

skola. 148

7.2.6 Samverkan på lika villkor. . . . . . 149

7.2.7 Hemmets roll för barnets skolframgång . 149 7.3 Mål och innehåll i föräldraverksamheten i skolan . 151

7.3.1 Mål 151

7.3.2 Innehåll. . . . . . . . . 152 7.4 Mål och innehåll i elevernas föräldraförberedelse . 154

7.4.1 Mål 154

7.4.2 Innehåll. . . . . . . 155 7.5 Kontaktformer i föräldraverksamheten . . . . 158

7.5.1 Nuvarande kontaktformer mellan hem och skola . 158

7.5.2 Utvecklade kontaktformer mellan hem och skola . 160

7.5.2.1 Utgângspunkter . . . . . . . . . . 160

7.5.2.2 Det aktiva deltagandet som grund för för-

äldraverksamheten . . . . . . . 160

7.5.2.3 Klassmöten - föräldraträffar -

föräldragrup-

per . . . . 162

7.5.2.4 Det enskilda samtalet . 165

7.5.3 Olika kontaktformer i samverkan . 167 7.6 Föräldrapåverkan i skolan . . 167 7.7 Organisation av föräldraverksamheten 168

7.7.1 Utgångspunkter . . 168

7.7.2 Förslag till uppläggning . . 169

7.7.3 Planering och uppföljning. . . . . . 171 7.8 Föräldrars möjlighet till deltagande i skolan . 172

7.8.1 Hinder för deltagande . . . . . . 172

7.8.2 Arbetsmässiga och ekonomiska hinde 172

7.8.3 Attitydmässiga hinder . . . . . . . . . 173 7.9 Skolpersonalens roll i föräldraverksamhet i skolan . 175 7.10 Sammanfattning av förslag rörande föräldrar i skolan . 177

8 Handikappade barns föräldrar . 179 8.1 Familjer med handikappade barn . . 179 8.2 Antalet barn med olika handikapp. . . . . . . . . 180 8.3 Nuvarande föräldrautbildning för handikappade barns för-

äldrar 181 8.4 Handikappade barn är inte någon enhetlig grupp . 182 8.5 Rollfördelning samhälle-frivilliga organisationer . 184 8.6 överväganden och förslag 185 8.7 Sammanfattning av förslag . 187

9 I nvandrarföräldrar 189 9.1 Bakgrund . 189 9.2 Kulturskillnader . 192

10 Innehåll

9.3 Hemspråk. Tvåspråkig personal . . . . . . 193 9.4 roll i föräldraverksamheten . 197 Folkbildningens 9.5 Föräldramedverkan i skola, förskola och fritidshem . 198 9.5.1 Bamomsorgen 199 9.5.2 Skolan . . . . . . 199 9.5.3 Fritids- och kulturverksamhet . 202 9.6 . . . . . . . . . . . . 202 Invandrarorganisationer 9.7 Förskolans, skolans och folkbildningens uppsökande verksamhet . 204 9.8 Information . . 205 9.8.1 Informationsansvar . . 205 9.8.2 Informationens utformning . 205 9.9 . . . . 206 Gruppsammansättning 9.10 Innehåll i föräldraverksamheten . 207 9.11 Hinder för deltagande . 208 9.12 Material . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 9.13 Personal och gruppledare. Grundutbildning och fortbild- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 ning 9.14 21 l Ansvarsfördelning 9.15 Sammanfattning . 211 9.16 . 215 Förslag

10 Adoptivföräldrar . 217 och fosterföräldrar 10.1 Att få ett adoptivbarn . . 217 10.2 Adoptivbarnen . . . . . . . . . . . 218 10.3 Verksamheten med internationella adoptioner . 218 10.4 Förverkligande av mål . 219 10.5 Föräldrautbildning . . 220 10.5.l Genom kommunerna . . . . . . . . 220 10.5.2 Genom ideella organisationer och studieförbund . 220 10.6 överväganden . . . . . . . . . 221 10.7 Föräldraverksamhet för fosterföräldrar . . . 223 10.7.l Behovet av grundutbildning och handledning . 223 10.7.2 . . . . . . . . 223

överväganden

10.8 Förslag . 224

11 Attitydpåverkan och allmän information om barns uppväxtvillkor 225 11.1 Mål . . . . . . 225 11.2 . . . . . . . . . . . . . 225 Målgrupper 11.3 Möjligheter till information och attitydpâverkan . 226 11.3.1 Massmedia . . . . . . . . . . 226 11.3.2 Kommunerna och de frivilliga organisationerna . 238 l1.3.3 Fortbildning av förtroendevalda m. fl. . 239 11.4 . 240 Förslag

12 i barnomsorg och skola 243 Föräldraförsäkring för deltagande 12.1 Bakgrund . . -. . . . . . 243 12.2 . 244 Föräldraförsäkringens uppbyggnad

Innehåll ll

12.3 överväganden 246

12.4 Förslag . 247 Särskilda yttranden

1 Av ledamoten Ella Jonsson och	251
sakkunnige Hugo Malmström
2 Av sakkunnige Bengt Hedenström_ .	252
3 Av sakkunnige Karl-Erik Klingberg .	253

SOU l980z27

Sammanfattning

och

Inledning bakgrund

I sitt betänkande barnets födelse om föräldrautbildning kring (SOU 1978:5) anförde bamomsorgsgruppen inledningsvis att de yttre betingelserna anger en ram för möjligheterna att ge barnen en god

uppväxtmiljö.

”Det gäller att påverka både samhällsplaneringen i stort och arbetslivet, som inte alltid är anpassat till barnfamiljernas behov. Det gäller att skapa en trygg och utvecklande miljö i skolan och att bryta en ökande kommersiell pâverkan av konsumtion och barnkultur. som har Föräldrarna, den bästa kännedomen om barnen, bör få möjligheter att påverka de omständigheter som formar barnens tillvaro. Det är vår att

förhoppning

den allmänna skall bidra till att stimulera föräldrar

föräldrautbildningen

att tillsammans arbeta för så att vi får ett sam-

samhällsförändringar,

hälle som i högre grad planeras utifrån barnens behov”. Behovet av föräldrautbildning har ofta nämnts i samband med förekomsten av olika problem t. ex. i skolan och bland ungdomar liksom vid fall av barnmisshandel. Barnomsorgsgruppen menar att man inte kan lösa denna typ av problem enbart genom föräldrautbildning, däremot är föräldrautbildningen en viktig förebyggande verksamhet. Detta synsätt delas av allt fler. Ett stort antal remissinstanser har också framfört att de anser att föräldrautbildning är ett olyckligt valt begrepp som leder tanken till konventionell undervisning med läroplan, kursinnehäll, lärare, elever, läromedel osv. Risken skulle vara att tolkas som en ambition från

föräldrautbildning

samhällets sida att utbilda föräldrar till den rätta sortens fostrare.

vilja

Barnomsorgsgruppens försöksverksamheter bekräftar att ordet föräldrautbildning snarare skrämmer än lockar deltagare, varför man undviker att använda detta begrepp. I stället talar man om föräldraverksamhet, föräldrasamverkan osv.

Barnomsorgsgruppen har valt att använda föräldrautbildning som en

övergripande och sammanfattande beteckning på de verksamheter vi föreslår. Studieförbunden och de frivilliga organisationerna får en huvuduppgift vad gäller diskussionsgrupper samt studier och olika gemensamhetsarrangemang för föräldrar och för föräldrar och bam.

Barn och föräldrar i samhälle

dagens

Barnomsorgsgruppen vill framhålla faran i att behandla eller beskriva familjen” som ett enhetligt begrepp, även om det finns gemensamma namnare.

Skillnaderna mellan olika föräldrar i ekonomisk standard, utbildning, boendeförhållanden är mycket stora. Föräldrautbildning bör därför söka bidra till att klargöra beroende av samhälleliga förhållan-

familjens den och öka familjemedlemmarnas möjligheter att påverka.

Familjen som uppväxtmiljö för barn är i dag en helt annan än den var bara under föregående generation. I dag växer de allra flesta bam upp i

små familjer.

Inom barnomsorg och skola gör personalomsättning, grupp- och klassbyten att barnen ibland får svårt att bygga upp nära och varaktiga relationer till kamrater och personal.

Föräldrars och barns situation har också av arbetslivets ut-

påverkats

veckling. Tvåförsörjarfamiljen har blivit allt vanligare.

Lång arbetstid och restider är också en faktor som påverkar barns och föräldrars att umgås. Stora skillnader finns mellan små-

möjligheter

barnsfäder och småbamsmödrars arbetstider, vilket kan ses som ett uttryck för de olika krav fäder resp. mödrar uppleveri sin föräldraroll.

Arbetstidens förläggning har också stor betydelse för familjens situation. Många småbarnsföräldrar skiftarbetar, arbetar sen kvällstid eller

lördag-söndag.

De samhällsklasser som har stort inflytande över sitt arbete, som ser arbetet som ett värde förutsättningar att fömedla lik-

i sig, har goda nande värderingar till sina bam. För många människor torde det vara svårt att förmedla en positiv syn på arbetets värde till sina barn, eftersom de inte upplever någon sådan.

Det finns en risk att väletablerade och välutbildade föräldrar kommer att bli tongivande när man ökar föräldrars möjligheter att påverka t. ex. barnomsorg och skola. Dessa föräldrar har dessutom en situation på sin arbetsplats som gör det lättare att ta ledigt för att delta i skola och förskola. Det är därför viktigt att koppla de ökade möjligheterna att delta i samhällsverksamheter som berör barnen med rätt till ledighet frånarbete och rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Det är också viktigt att ge föräldrautbildningsverksamheten en form som inte stöter bort grupper som har mindre trygga och etablerade sociala förhållanden. Det är till sist viktigt att man i diskussionerna föräldrar emellan verkligen tar upp ideologiska och värderingsmässiga aspekter och att samhällsanknuten verksamhet kompletteras med möjligheter att delta i de frivilliga organisationernas verksamhet.

segregationen i boendet är en faktor som kommer att påverka föräldrautbildnjngen. Barnomsorgsgruppen menar att föräldrautbildning, såväl samhällstmknuten som genom frivilliga organisationer bör kunna bidra till att bryta den isolering som drabbar många som bor i hårt segregerade områden.

Olika undersökningar har under senare år visat att småbarnsföräldrar tillhör de grupper som uppvisar den lägsta politiska aktiviteten.

Sammanfattning 15

Även när det gäller studier tillhör småbarnsföräldrar de på fritid minst aktiva. För att nå fler människor med en ideologisk och värderingsmässig debatt om bl. a. barn och föräldrar i samhället krävs att folkrörelserna får bättre förutsättningar, ekonomiskt och på annat sätt att bedriva sin verksamhet.

Genom föräldrautbildning or-

kan man inte ändra de grundläggande sakerna till barns och föräldrars eventuella problem. Det går inte att föräldrautbilda bort dåliga arbetsförhållanden, klasskillnader, låg social status, dåliga bostäder och allt annat som påverkar föräldrars möjligheter att ge sina barn en trygg och god uppväxt. Valet står då mellan vid att ge föräldrautbildatt lägga tyngdpunkten ningen inriktningen att kompensera, mildra effekterna av det rådande ekonomiska systemet eller att utforma den så att den i någon mån kan bidra till att göra sambandet mellan situation och samhällets

familjens

utformning tydlig och att också något bidra till att ge föräldrar kraft att gå vidare, att angripa de mer grundläggande orsakerna till sina problem. Barnomsorgsgruppen har genom de mål som anges för föräldrautbildning valt den senare vägen.

Mål för

föräldrautbildning

Föräldrautbildning bör vara ett led i de insatser som samhället gör för att skapa goda villkor för familjen. De målen demokrati,

övergripande

jämlikhet, solidaritet och trygghet bör vara vägledande även när det gäl-

ler föräldrautbildning.

Föräldrautbildningens bidrag till dessa mål bör vara

att alla vuxna tar ansvar för att ge alla barn en god uppväxtmiljö, att alla föräldrar får stöd i sitt över sin och föräldraskap och inflytande barnens situation, att alla barn och ungdomar förbereds för vuxenroll och föräldraskap.

De mer konkreta målen för

föräldrautbildningen bör vara att genom föräldrautbildning

öka kunskaper skapa möjligheter till kontakt och gemenskap skapa möjligheter till medvetenhet om och påverkan av för-

samhälleliga

hållanden.

Nyckelorden i dessa målformuleringar är kunskap - kontakt- påverkan. Dessa tre begrepp samverkar och alla är beroende av varandra. Kunskap-kontakt-målen överväger under tiden kring barnets födelse. I förskoleåldem och skolåldern som bas har man den tidigare kunskapen men kontakt-påverkan får större tyngd. När barnet blir större, i förskolan börjar eller skolan, är det nya moment i föräldraskapet som träder i förgrunden. Barnet kommer i kontakt med nya människor och situationer med - det får nya, egna relationer kamrater, förskolepersonal, lärare, fritidspersonal osv. Även barn som inte finns inom barnomsorgen får givetvis .vidgade kontakter. Föräldrar-

Sammanfattning

na får ”konkurrens” i sin fostrarroll och delar ansvaret för barnets vård och utveckling med andra.

Att föräldrar lär känna barnens den verksamhet de deltar i, att

miljö,

de får kontakt med barnens kamrater och deras föräldrar, med personalen i barnomsorg och skola måste därför ses som ett viktigt mål för föräldrautbildningen under denna tid. Vare sig barnomsorg, skola eller föräldrar klarar ensamma sin del av barnets fostran och utveckling utan denna bör ske i ett samspel mellan barn, föräldrar, skola eller barnomsorg.

Genom att flera människor på ett organiserat sätt deltar i barnomsor-

verksamhet av denna verksamhet och gens och skolans och planeringen

att frågor om barn och föräldrar får ett ökat utrymme i idéburna genom organisationers verksamhet och samhällsdebatt ökar förutsättningarna för påverkan. Påverkan kan inte styras i förväg. Vilka uttryck påverkan kommer att ta sig och vilka resultat den kan leda till avgörs av hur stort utrymme för egna beslut om mål och innehåll, metod och material som

får. Att öka till påverkan för flera

varje föräldragrupp möjligheterna

människor kan vara en besvärlig process som innebär maktförskjutning mellan olika intressenter, större svårigheter att styra en verksamhet genom centrala kommunala beslut osv. Samtidigt är det emellertid en process som kan leda till förnyelse och utveckling och ökade möjligheter att forma verksamheten i t. ex. barnomsorg och skola efter flera människors behov.

Föräldrarnas i första hand att gälla

möjligheter att påverka kommer

- skolan, barnomsorgen, bostadsområdet - det visar bl. a. er-

närmiljön

farenheter från försöksverksamheter. För att föräldrar på ett mer avgörande sätt ska kunna påverka samhällsutvecklingen är det nödvändigt att de i ökad utsträckning engagerar sig i de politiska partierna och de fackliga organisationerna. Det är också viktigt att dessa organisationer

förutsättningar att ta vara på detta ökade engagemang. Så ges praktiska

- kommunikationer, arbetsmarknad, kulgott som varje politisk fråga

osv. - har effekter situation i turfrågor, sjukvård på barns och föräldrars samhället. I alltför liten utsträckning beaktas detta i det politiska arbetet.

Barnen för alla i samhället. Det är därför

måste bli en angelägenhet viktigt att föräldrars och personalens kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre än hittills. Det måste finnas en beredskap hos samhället att lyssna till de förslag och erfarenheter som föräldrarna lägger fram.

Förberedelse för föräldraskap

jämställt

Barnomsorgsgruppen har angett att målet med föräldrautbildning till barn och ungdom är att förbereda dem för vuxenroll och framtida jämställt föräldraskap.

Sammanfattning

I det ligger att pojkar och flickor steg för steg fostras till en

självklar

medvetenhet och inställning att ta ansvar för sin egen att

försörjning,

planera sitt föräldraskap, att dela ansvar för hemarbete och omsorgen om egna barn i framtiden.

En utveckling mot jämställt föräldraskap förutsätter en ändrad rollfördelning mellan kvinnor

och män och barn. Detta är en långsiktig process som eller motverkas av

främjas möjligheterna till arbete, barnom-

sorg, arbetstidens utformning, föräldraledighet, ekonomi,

utbildning m. m.

Utvecklingen påverkas också av olika attityder vare sig de är positiva eller negativa - bland arbetsgivare, fackföreningsrörelsen och hela det omgivande samhället.

Barn och ungdom påverkas av de förebilder som utgörs av de vuxnai hemmet, förskolan och skolan liksom alla de intryck som når dem via massmedia, kamrater, popidoler m. fl. Det räcker därför inte med att söka göra endast barn och ungdom medvetna om de pâverkansmönster som formar deras Det handlar i första

inställning i könsrollsfrågan. hand om att söka göra de vuxna medvetna om att de påverkar, och hur de påverkar barnen.

En diskussion kring könsroller och

samlevnadsfrâgor är lika viktig i

hemmet, förskolan som skolan. Även inom föreningslivet, och

fackliga politiska och andra organisationer är denna diskussion viktig.

Det finns många skäl att förorda att samlevnadsfrågorna

tas upp bland män. Värnpliktstiden är ett bra tillfälle, därför

att man når så gott som alla.

Könsrollsproblematiken ställs här på sin spets.

Barnomsorgsgruppens förslag innefattar

att föräldrars roll i inom barnom-

planeringen av samlevnadsfrågorna sorgen och skolan alltid beaktas, att frågor om könsroller och samlevnad ingår i av all

grundutbildning

personal inom barnomsorgen och skolan, liksom inom den allmänna fortbildning som regelbundet sker, att skolöverstyrelsen i framtida rekommendationer och material starkare betonar samlevnads- och

könsrollsfrågor,

att vid kommande omarbetning av innehåll i

värnpliktsutbildningen

ämnet samlevnad förs in och att försöksverksamhet kring samlevnads- och könsrollsfrågor

prövas på olika regementen, att socialstyrelsen och skolöverstyrelsen svarar för att behovet av visst basmaterial kring könsroller och samlevnad tillgodoses, samt informerar föräldrar och personal m. fl. om materialutbud.

frivilliga organisationerna

Sammanfattning

kunskaper om livet och hur det ska levas, utan också att föra vidare en livshållning, att ge barnen värderingar och ideal, verktyg att analysera och förstå omvärlden. Det är därför viktigt att uppfostran är en medveten process så att man är klar över vilka värderingar man verkligen förmedlar.

Föräldrautbildning bör skapa möjligheter till medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden. När det gäller föräldrautbildning inom frivilliga organisationer betyder detta mera konkret att föräldrar

bl. a. studieförbundens försorg ska ges att diskutera

genom möjlighet

barn och föräldraskap i ideologiska termer. Därigenom blir det möjligt att se sambandet mellan den egna situationen och det omgivande samhället klarare och man får också möjlighet att rent konkret lära sig vilka

gå för att påverka och förändra sin egen situation och vägar man kan barnens förhållanden.

För att det ska bli att nå detta mål är det emellertid nödvän-

möjligt

digt att frågor som rör barn och föräldrars situation får ett betydligt större utrymme än hittills i de frivilliga organisationernas verksamhet och att verksamheten utformas så att bam och föräldrar har praktiska

att delta.

möjligheter

De frivilliga organisationerna spelar en viktig roll i det svenska samhällslivet, och utgör fortfarande en vital motvikt till det kommersiella utbudet. Barn- och ungdomsorganisationerna är i det här sammanhanget särskilt viktiga. I konsekvens med att vi avger förslag som när det gäller barnomsorgens och skolans verksamhet syftar till att ge föräldrar en bättre inblick i barnens vardag och ökade möjligheter att påverka den anser vi att barn- och ungdomsorganisationerna har en viktig uppgift när det gäller att ge föräldrar och andra vuxna ökad kontakt med barnens fritid. De förslag vi förordar om en förändring av det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna har detta syfte. Det är angeläget att man även när det gäller den kommunala bidragsgivningen till dessa organisationer söker former som gör det möjligt för barn och vuxna att tillsammans delta i olika verksamheter.

Vilka kriterier kan då ställas på studieförbundens verksamhet för att den ska kunna betecknas som föräldrautbildning? Givetvis bör det röra sig om studiematerial, kurser och liknande arrangemang som behandlar

föräldrar och barn. Det går inte att göra en ämnesmässig be-

familj,

gränsning utan föräldrautbildningen bör kunna ta upp en mängd olika problemområden, alltifrån direkt kunskapsinriktade cirklar kring barns behov, utveckling och skötsel, barnlitteratur till könsrollsfrågor, famil-

relation till arbetsmarknad osv. Även kunskaper om förskolan, sko-

jens

lan osv. bör kunna räknas hit.

Barnomsorgsgruppen föreslår

att kommunerna i den mån så inte redan är fallet, söker en nära och fast strukturerad samverkan med frivilliga organisationer för att hålla sig informerade om deras verksamhet, underlätta verksamheten och bidra till att sprida information om den, att det tak för bidragen till studieförbundens verksamhet som tillämpas av vissa kommuner och landsting bör tas bort,

Sammanfattning 19

att kommunerna bör bereda t. ex. studieförfrivilliga organisationer, bunden, tillfälle att komma i kontakt med den föräldraverksamhet som bedrivs inom barnomsorgen och skolan där genom t. ex. temadagar bl. a. studieförbunden ges tillfälle att presentera sin verksamhet. att i skolpersonalens och barnomsorgspersonalens studie-

fortbildning,

dagar osv. representanter för frivilliga organisationer ges tillfälle att presentera sin verksamhet, att ett statsbidrag utgår till kommunerna för stöd och stimulans till föreningslivet. Bidraget bör utgå med 25 kronor per barn upp till och med 16 åri kommunen, att man vid den granskning av sammankomstbidraget som pågår inom Statens ungdomsråd, undersöker möjligheten att slopa även den undre åldersgränsen för bidraget, att kampanj- och Stimulansbidrag om förslagsvis 10 milj. kronor per år utgår till studieförbundens föräldrautbildningsverksamhet. Bidraget fördelas efter ansökan av för Bi-

tillsynsmyndigheten folkbildningsfrågor.

behålls det nuvarande statsbidragssystemet bör bidraget utgå under fem

år. Föräldrautbildning ämne.

bör då göras till ett prioriterat

Bamomsorgen

Verksamheter för föräldrar och bam under förskoleåldem bygger vidare på det man tagit del av under tiden kring barnets födelse och spädbarnsåret och kommer att utgöra grunden för verksamheten under skolåren. Under barnets förskoleålder är det främst och andra genom förskolan kompletterande former av kommunal som man når föräld-

barnomsorg

rar och barn och kan dem verksamheter. Den kommunala bam-

erbjuda

omsorgen räcker i dag ännu inte till för alla som vill ha den, men befinner sig under stark utbyggnad. Till grund för barnomsorgsgruppens förslag ligger den grundläggande förutsättningen att barnomsorgen på sikt blir tillgänglig för alla barn och föräldrar, och utredningen föreslår därför ett pximärkommunalt ansvar för föräldraverksamheten under förskoleåldern. Föräldraverksamheter inom barnomsorgen bör ha det övergripande syftet att ”slå broar mellan barnets olika miljöer - att knyta ihop de olika världar barnet lever i till en mer begriplig och sammanhängande verklighet, att öka tryggheten för både barn och vuxna. Det gäller därför att minska sektoriseringen av såväl barnens som föräldrarnas liv. Barnomsorgsgruppen ser en ökad föräldramedverkan som en central

kvalitetsfråga. Detbörintelängreifrågasättas omföräldrarskall få kom-

main i förskolan utan snarare vilken roll föräldrar bör, kan eller vill få. Andra viktiga kvalitetsfrågor som har betydelse i detta sammanhang är föräldrarnas arbetstider och barnens vistelsetider. En vistelsetid för barnen i förskolan är en

jämnare kvalitetsfråga. Den

möjliggör bättre planering, lugnare rytm, bättre koncentration på aktiviteter och arbetsuppgifter. Ökad kunskap om förskolans arbetssätt kommer att ge föräldrar en annan syn på både barnets och deras egen vistel-

Sammanfattning

se i förskolan. Fritiden behöver inte enbart förläggas till hemmet, där ofta akuta Den kan användas i förskolan: till delsysslor tar överhanden. aktighet i förskolans vardagsarbete, till utflykter, till arbetsplatsbesök, till träffar med föräldrar och barn, delaktighet i planering. Förskolan övergår mer och mer från strikt åldersuppdelade bamgrup- Det betyder att bamgrupperna sätts samman

per till ”syskongruppeñ”.

av barn från späd ålder upp till skolbarn i samma grupp. För såväl barn som vuxna innebär åldersintegreringen en ökad kontinuitet. Som vuxen i de vidgade syskongrupperna har föräldrarna en stor uppgift. Föräldramedverkan innebär alltså att föräldrar deltar i den vanliga i förskolan som bygger på medansvar och delak-

vardagsverksamheten

innebär dels att bidra till verksamheten, dels att tighet. Att vara delaktig få ut något av den för egen del. Föräldrarnas möjlighet till påverkan och till att kunna vara medskapande och känna en naturlig medinflytande, i förskolan är grundläggande för samarbetet. tillhörighet Ett krav på föräldrarna att delta behöver och kan inte vara en formell Om föräldraverksamheten är ett resultat av grundliga disskyldighet. kussioner mellan så finns en motivation för personal och alla föräldrar alla föräldrar att delta i verksamheten. Erfarenheter från försöksverksamheter visar att det blivit ett nästan IOO-procentigt deltagande i vissa funnits. Erfarenheterna från försöksgrupper när dessa förutsättningar verksamheter visar också att deltagandet är högre i grupper där personalen ställt och vågat ställa krav på föräldrarnas deltagande. Föräldrarnas deltagande i förskoleverksamheten sker dels i det faktiska arbetet i barngrupperna, av verksamdels i planering och diskussion presenterar. Härutöver heten, enligt de förslag bamomsorgsgruppen måste föräldrar få att träffa varandra. Föräldraträffar - oftast

möjlighet

- innebär att alla tillsammans diskuterar olika frågor som på kvällstid gäller förskolans arbete och barnen. Den modell som barnomsorgsgruppen föreslår för föräldraverksamheten i barnomsorgen är alltså:

i det dagliga arbetet i barngruppen ca E! schemalagd föräldramedverkan 4 dagar per barn och år, I] schemalagt föräldradeltagande i planeringsgrupper, EI föräldraträffar i princip l gång per månad.

Denna inom alla former av grundmodell är enligt vår mening tillämpbar - fritidshem, familjedagkommunal barnomsorg daghem, deltidsgrupp, hem, 3-familjsystem, öppen förskola. Den närmare utformningen måste självfallet i hög grad anpassas till de lokala förhållandena. förslag innebär när det gäller verksamhets- Barnomsorgsgruppens former

roll i barnomsorgen förstärkes för att etableatt introduktionsperiodens ra en kontakt mellan Den bör därmed kunbarn, personal och föräldrar. na bli en bas för fortsatt föräldraverksamhet i barnomsorgen, att föräldrar medverkar minst fyra dagar per barn och år i den form av barnomsorg de fått tillgång till,

Sammanfattning

att föräldrar deltar enligt rullande schema i planeringsgrupper för verksamheten, att regelbundna föräldraträffar ordnas för fast bamgrupp i

varje

barnomsorgen. Ansvaret för att dessa träffar kommer till stånd ligger på barnomsorgspersonalen, medan ansvar för träffarna ligger på för-

själva

äldrarna, att öppen förskola byggs ut då den utgör ett komplement till förskola och Den bygger på ständig föräldramedverkan, som

familjedaghem.

också bör innefatta planering och regelbundna föräldraträffar.

Barnomsorgsgruppen konstaterar att kommunerna i enlighet med barnomsorgslagen och socialtjänstlagen har ett ansvar för att föräldraverksamhet kommer till stånd.

I detta ansvar får anses ligga att undanröja hinder för föräldraverksamheten inom barnomsorgen.

För att verksamheten och kvalitet som avses

skall nå den omfattning bör fortbildning och handledning

av all personal ske. Det är också angeläget att man finner former för ersättning till föräldrar för bamvaktsutgifter och att man finner former för ett samarbete

med landstingets barnhälsovård.

Barnomsorgsgruppen föreslår vidare -

rätt till ledighet för föräldrar för att delta i föräldraverksamhet i barnomsorgen eler inom barnhälsovården,

- från

ersättning föräldraförsäkring för förlorad arbetsförtjänst vid

medverkan i förskola, familjedaghem, fritidshem, öppen förskola eller

föräldragrupp på BVC. För bamomsorgspersonalens del föreslås

att tillgång finns till handledning som en del av det löpande arbetet, att barnomsorgsassistentens arbetsformer analyseras i förhållande till de nya arbetsuppgifter föräldraverksamheterna medför.

Barnomsorgsgruppen finner det angeläget att personalens insatser i föräldraverksamheten skall ingå i ordinarie arbetstid.

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta förslag till material och former för personalfortbildning vad gäller föräldramedverkan. Detta bör knytas an till det pågående fortbildningsarbetet för barnomsorgspersonalen.

Skolan

Skolan är en samhällsinstitution vars uppgift

är att vara en tillgång för medborgarna i samhället. Det innebär

att den skall vara en tillgång även för hemmet. En samverkan mellan hemmet och skolan måste då utformas utifrån både hemmets och skolans villkor.

Sammanfattning

Att ”de som bäst behöver det inte vill ställa upp” är ett stående uttryck när det gäller föräldrasamverkan i skolan. Erfarenheter från försöksverksamhetema visar emellertid att när föräldragrupper träffas konfår man ofta stor förståelse för varför en del föräldrar inte ortinuerligt kar eller kan komma till skolan. Man blir också medveten om det fördomsfulla i att ange att andra är i större behov av samverkan än vad

man är själv.

betydelse för barnets skolframgång framgår av en rad olika

Familjens

både i Sverige och i andra länder. Man har funnit så undersökningar, starka samband mellan hembakgrund och skolframgång att man talar om direkta samband. I samband med analyser av hur grundskolan funkunnat konstatera att arbetarbarnen genomgående klarar gerar,harman sig sämst i skolan. Barnens individuella förutsättningar tycks vara av mindre betydelse för skolframgången än sociala bakgrundsfaktorer, som boendeform, föräldrarnas utbildningsnivå, m. m.

familjeinkomsten

Dessa faktorer förstärks sedan i segregerade områden, där det visar sig att klasser med socialt olika elevsammansättningar inte bara har olika skolresultat utan också olika sorters lärare, resurser, arbetsvillkor och problem. hör även föräldraaktiviteten i klasserna. Ju Till bakgrundsfaktorerna desto större föräldraaktivitet. Naturligtvis är det inte högre socialgrupp, bara föräldraaktiviteten som avgör ett barns skolframgång, men det är intressant att konstatera att graden av föräldraaktivitet pekar i samma riktning som andra faktorer, dvs. ju högre föräldraaktivitet, desto större skolframgång. insatser i skolan motverka i Att genom kompensatoriska ojämlikheter för eleverna, är ett arbete som fortlöpande bedrivs i förutsättningar grundskolan. Exempel på insatser som givits hög prioritet är specialundervisning i olika former. Trots dessa insatser menar många att ojämlikhetema inte bara kvarstår, utan till och med förstärks under grundskoleåren. Redan i SIA-utredningen anfördes att det inte räcker med kompensatoriska program i skolan om man inte får föräldrarnas stöd. Föräldrarna spelar en viktig roll i skolan inte bara för barnets inlärning. Skolframgången är på många sätt avgörande för bamets framtid, men i ett vidare perspektiv är det bamets totala utveckling det handlar skolans roll och hemmets roll för om. Det går inte längre att särskilja barnets inlärning och fostran. Man kan inte säga att elevens inlärning enbart är skolans sak eller att barnets fostran enbart är hemmets angelägenhet. Hemmet och skolan är viktiga för barnet var för sig och kompletterande varandra. Föräldrar är en stor tillgång i skolan om de får att visa att

möjligheter

de har olika bakgrund och olika värderingar. Bamomsorgsgruppen anser att en metodiskt genomförd föräldrasamverkan, som innebär föri skolan, skulle bidra till att föräldrarna blir ett stöd för äldradeltagande barnen i den konkreta skolsituationen. Detta under förutsättning att föräldrasamverkan utformas så att alla föräldrar blir delaktiga. Föräldrasamverkan ett instrument för medel- och överfår inte bli ytterligare klassen att stärka sina positioner.

Sammanfattning

Barnomsorgsgruppens förslag om föräldrautbildning i skolan bygger på att föräldrarna skall vara med i skolans arbete. Detta aktiva deltagande i skolan är den väsentligaste källan till kunskap om barnens skola och därmed det viktigaste innehållet i föräldraverksamheten. Med aktivt deltagande menar vi att föräldern skall vara med under lektioner, på raster, i skolmatsalen, på friluftsdagar och utflykter, men inte som passiv åskådare utan som en aktiv deltagare. Föräldrarnas medverkan öppnar möjligheter för dem att få uppleva skolan inte bara som barnens utan även som För-

lärmiljö, kulturmiljö.

äldrar kan ta del av de kulturella aktiviteter som förekommer i skolan, teater, film, föreningsverksamheter m. m. Då kan föräldrar och barn även inom tala vidare om det barnen är med om i skolan. Att

familjen

öppna skolan för föräldrarna bör betyda att berikas.

familjen

En annan effekt av att föräldrarna deltar i skolan, är att barnen kan få uppleva att deras egna föräldrar är en tillgång i arbetet där. Föräldem är en viktig vuxenresurs. Det är allmänt omvittnat hur starkt det kommersiella trycket är på barn och ungdomar och hur relativt begränsade föräldrarnas möjligheter är att motverka detta tryck. Ju mer isolerad föräldern är i sin föräldraroll desto mer utsatt Att få diskutera detta är hon för detta köptryck. tillsammans med andra föräldrar och barn kan bli ett viktigt stöd för den enskilde föräldern och barnet. Enbart det kommersiella

utnyttjan-

det av barns och ungdomars köpkraf t motiverar i och för sig föräldrautbildning genom hela grundskoletiden. Det ligger nära till hands att man i föräldraverksamheten tar upp och behandlar problem av olika slag. Det är viktigt att föräldraverksamhet inte förväntas vara något som enbart kretsar kring kriser och problem. Det som måste stå i förgrunden är hur föräldrar, barn och skolpersonal skall kunna göra skolan bättre, roligare och mer meningsfull. Föräldraförberedelsen för eleverna utgörs dels av den verksamhet de har tillsammans med föräldrarna, dels den undervisning de i övrigt får i skolan. Den bästa föräldraförberedelsen är att barnet får vara med vuxna som det kan lita på så att det får tilltro till vuxenvärlden. Möjligheterna att i skolan ge en god förberedelse för vuxenlivet som begränsas av faktorer ligger utanför skolan. Barnets totala situation kommer att prägla dess förhållningssätt till andra människor. Skolans betydelse för barnet får emellertid inte underskattas. Innehållet i skolans arbete och de former under vilka man arbetar, skolsituationen som helhet, får inflytande på barnet och därmed på dess framtida vuxenliv. Föräldra- eller vuxenförberedelse kan därför inte

hänskjutas

till ett speciellt ämne inom skolans ämnesindelning. Rent temamässigt kan man ta upp vissa frågor inom de olika ämnesblocken, men arbetsformerna och den totala i skolan är sannolikt av ännu stör-

arbetsmiljön

re betydelse för barnets föräldraförberedelse. De kontakter som äger rum mellan hem och skola sker idag nästan uteslutande på skolans villkor. Föräldrarna kallas, föräldrarna informeras och föräldrar får besked om vilka beslut som fattas.

Sammanfattning

Det man måste ställa som kvalitetskrav för kontakterna mellan hem och skola är att de skall präglas av ömsesidighet och ett sökande efter villkor, att de skall ske med respekt för alla parter och kunskap på lika att de skall vara kontinuerliga. har funnit att de former som nu finns angivna Barnomsorgsgruppen för samarbetet mellan hem och skola rent organisatoriskt rymmer möjtill varierade och goda kontakter. Innehållsmässigt måste de ligheter emellertid utvecklas för att de skall kunna motsvara de krav som man måste ställa från föräldrahåll. Föräldrarnas medverkan i skolan kan organiseras på olika sätt. Från försöksverksamheterna har det framhållits att man inte bör komma med modeller utan föräldrarna, läraren och eleverna måste ta ställfärdiga till med föräldramedverkan och hur den skall planeras in. ning syftet Följande krav bör kunna ställas på föräldramedverkan:

E1 Den skall ha kontinuitet. förälder skall kunna delta i arbetet vid

Varje

flera tillfällen under ett läsår. El Den skall i skolans vardag. Inga särskilda aktiviteter skall tillingå skapas inför föräldradeltagandet. D Det skall finnas tid för skolpersonalen att planera och följa upp föräldramedverkan.

Klassen utgör den organisatoriska ramen för föräldraverksamheten. Klassmötet bör kunna vara en mötesplats som ger utrymme för en social samvaro mellan elever, föräldrar och lärare. Klassmötena, med alla föräldrar, elever och skolpersonal, lämpar sig inte för mer samtal och diskussioner. Det är nödvändigt att

djupgående

klassmötet med föräldraträffar i mindre grupper, antingen i komplettera direkt anslutning till klassmötena eller utanför klassmötena. Det är svårt för ett stort klassmöte att hinna med att diskutera frågor på ett sätt. Det kan lätt uppstå en situation där en liten

djupgående

mer talföra föräldrar eller lärare för ordet, medan de andra sitter grupp tysta och lyssnar. För att kunna föra mer samtal, behöver klassmötet, som

fördjupade

med maximal anslutning skulle kunna uppgå till 60 föräldrar, 30 elever samt skolpersonal, brytas ner i mindre grupper. Redan ett klassmöte som består av deltagare kan vara en alltför stor grupp för

tjugo-trettio

att man skall kunna bevara samtalsformen. I en liten (med små grupper avser vi här grupper på upp till ca grupp tio kan man föra helt andra typer av samtal än i den stora personer) Det finns för alla att delta i samtalet. Man kan del-

gruppen. möjligheter

synpunkter, påverka andra och låta sig ge varandra mer personliga själv påverkas. I en liten grupp uppstår lättare än i en större församling en trygg och öppen atmosfär, vilket i sig är en förutsättning för erfarenhets- I en liten kan alla dessutom känna sig engagerade och anutbyte. grupp för sin del av det arbete som gruppen utför eller skall utföra. Det svariga är mindre risk för att någon skall bli bortglömd. Föräldrar måste få möjligheter att påverka skolan så att den utgör en bra för barnen. Föräldraarbetet sker främst på klassrums- och ar-

miljö

betsenhetsnivå och det är också främst på den nivån som föräldrarna

kan påverka. Påverkan blir en fråga om praktisk demokrati: föräldrar bör få ha inflytande över det som inverkar på dem och barnens liv.

När det gäller hela skolan, inte bara den egna klassen, måste föräldrarna vara representerade i de samrådsorgan som finns På

på skolan. samhällsnivå, dvs. möjligheterna för föräldrar att via politiska kanaler påverka skolan, måste gälla samma regler som för andra medborgare.

Föräldrars i dag att delta i skolan är små. Hindren för del-

möjligheter

tagande är av flera slag. Man har i enkäter i barnomsorgsgruppens försöksverksamheter pekat på flera olika slag av hinder, som arbetsmässiga och ekonomiska hinder samt attitydmässiga hinder.

Föräldraverksamheten i skolan skall vara en aktivitet som sträcker sig under barnets hela grundskoletid.

Den bör vara ett kontinuerligt inslag i skolans arbete och får inte förknippas med akuta krissituationer. Av dessa anledningar bör ersättning för lönebortfall konstrueras så att föräldrarna får ersättning för visst antal dagar för läsår att användas

varje

för deltagande i skolan.

Det är viktigt att personalen i skolan har klara direktiv för hur de skall förhålla sig gentemot föräldrarna och att dessa direktiv är utformade på ett positivt sätt.

Barnomsorgsgruppens förslag innebär

att föräldrars rätt att delta i skolarbetet och samverka

med skolpersonalen, skrivs in i skollagen, att en långsiktig planering av föräldraverksamheten görs på skola,

varje

samt att kommunerna för föräldraverksam-

åläggs ett planeringsansvar heten, att föräldrar, i samband med det aktiva deltagande, är med i diskussioner kring uppläggningen av arbetet i klassen eller arbetsenheten, att föräldrar har rätt till ledighet från arbetet för deltagande i skolan med det antal dagar som bestäms av rätt till ersättning för lönebortfall, att familjen får rätt till ersättning för lönebortfall med fyra dagar per barn och läsår till dess barnets skolplikt upphör, att det av bestämmelserna i skolförordningen framgår att skolpersonalen bör bereda föräldrarna tillfälle att få god inblick i klassens arbete, att SÖ:s rekommendationer angående samverkan hem-skola ses över med syfte att tiden för föräldrakontakter utökas, att ”föräldrakontakt” ingår

i såväl grundutbildning som fortbildning för skolpersonal.

Handikappade barns föräldrar

Många som får handikappade barn genomgår en svår första in-

period nan de accepterar att barnet är handikappat och få grepp om sin

börjar familjesituation.

Efter den första tiden vidtar nya problem,

och nya frågor aktualiseras.

26 Sammanfattning SOU 1930:27

Vilken framtid väntar barnet? Orkar och kan vi ta hand om det? Hur kommer det att utvecklas? Ska bamet delta i vanlig förskola? Vilka utbildningsmöjligheter finns? Kommer barnet någonsin att kunna få ett arbete? Bilda familj?

Till denna framtidsoro kommer de praktiska svårigheter som det kan innebära att ha ett handikappat bam.

ägnar åt samvaro och utåtriktade aktiviteter. Relationen mellan

miljer

föräldrar och barn kan också bli präglad av att man är ”vårdare och vårdad. Barnet får en handikappidentitet som kan skymma de behov det har som bam.

Barn med omfattande handikapp vistas ibland kortare eller längre tider vid internatskolor, vårdinstitutioner eller placeras i t. ex. fosterhem. Detta kan medföra en svår situation för den övriga familjen såväl praktiskt som känslomässigt.

Det finns en rad situationer då familjer med handikappade barn kan behöva stöd utifrån i en eller annan form.

Verksamhet som kan betecknas som föräldrautbildning för handikappade barns föräldrar bedrivs redan i dag på olika sätt. Omfattningen varierar emellertid beroende på bl. a. vilken typ av handikapp det gäller och på var man bor. Genom den mångfald av olika handikapp som finns är det också omöjligt att konstruera en enhetlig föräldrautbildning som tillmötesgår allas behov.

Det gäller i stället att skapa flexibla för föräldrar till handi-

möjlighet

kappade bam att få de kunskaper de behöver, att bryta den isolering som kan bli följden av barnets handikapp och att få inflytande över sin egen och barnets situation i kontakten med samhällsinstitutioner och experter - som enskilda individer och som medlemmar i intresseorganisationer och politiska partier.

Barnomsorgsgruppens förslag syftar till att bereda föräldrarna ekonomiska och praktiska möjligheter att söka sig till den verksamhetsform som tillfredsställer deras behov av stöd.

Barnomsorgsgruppen föreslår

att föräldrar till barn med handikapp som vistas i kommunal bamomsorg eller går i vanliga skolor deltar i föräldraverksamheten där, att föräldrar till barn med handikapp som finns i förskole- eller skolverksamhet som är speciellt inriktad på barn med handikapp har rätt delta i föräldraverksamheten där, att får ansvar för att föräldrar till barn med

sjukvårdshuvudmännen

stöd. I de överenskommelser som upprättas mellan sjuk-

handikapppfår

vårdshuvudmän och kommuner när det gäller handikappade barn bör behovet av föräldrastöd uppmärksammas, att en speciell befattningshavare inom landstinget, t. ex. inom primärvårdens bamhålsovård, bör tilldelas uppgiften att bevaka att föräldrar får stöd och information,

Sammanfattning

att sjukvärdshuvudmännen bör inventera vilka stödresurser föräldrar till barn med handikapp inom resp. område efterfrågar, att kostnaderna för stödinsatser för föräldrarna bör ingå i beräkningsunderlaget för sjukvårdshuvudmännens ersättning från sjukförsäkringen, att uppläggning och genomförande av föräldraverksamhet som

sjuk-

vårdshuvudmännen svarar för bör ske i samverkan med

handikapporga-

nisationerna, att vård av barn föräldraförsäkringens rätt till ersättning vid tillfällig bör få utnyttjas av förälder som vid t. ex. sådana besök inom

medföljer

sjukvården som betingas av att barnet är handikappat och vid besök hos barn som vistas på sjukhus eller annan vårdinstitution, att samma rätt bör få utnyttjas vid ledighet för kortare kurser i kommunikationsträning eller vid kortare studier av handikapp och konsekvenser av handikapp. Kostnaderna för detta är svåra att uppskatta. De torde dock, med hänsyn till den ringa mängd människor det gäller knappast överstiga 2 miljoner kronor/ år. att skolöverstyrelsen under anslaget ”särskilda

vuxenutbildningsåtgär-

der bör få ytterligare

medel för att ge handikapporganisationema möj-

lighet att bedriva egen föräldrautbildning. Anslaget bör tillföras 500 000 kronor avsedda för detta ändamål, att den som bedrivs informatörsutbildning vid Mariebergs folkhögskola i fortsättningen bör finansieras via anslaget särskilda vuxenutbildningsåtgärder”.

Invandrarföräldrar

Under loppet av trettio år har Sverige förvandlats till ett mångkulturellt land där ca 10 % av är eller har varit utländska

befolkningen medborga-

re. Sverige är en gång för alla ett invandrarland, något som ställer krav på samhället om alla skall kunna leva i vårt land på lika villkor. Det är emellertid viktigt att hålla i minnet att invandrare inte är en enhetlig grupp, utan personer med ursprung i ofta helt skilda kulturer. Det finns undersökningar som visar att många invandrares möjligheter är starkt begränsade i det svenska samhället. Ofta visar det sig att invandrarbarnen har fler problem än svenska barn inom så gott som alla områden som kartlagts. Det gäller bl. a. hälsotillstånd, talsvårigheter, missbruk, självförtroende, familjesituation, karnratrelationer, läs- och skrivsvårigheter. En central fråga är språket. studier Åtskilliga har genomförts kring tvåspråkighet hos barn och språkets betydelse för barns känslomässiga och intellektuella utveckling. Att det först inlärda språket bör vidareutvecklas under invandrarbarnens numera uppväxttid ifrågasätts i regel inte men åsikterna om formerna för detta går ibland isär. Ett flertal undersökningar pekar på att enspråkiga daghemsgrupper och skolklasser är det bästa sättet för många invandrarbarn att utveckla sitt språk och sin kultur samtidigt som de lär känna den svenska kulturen. Enspråkiga daghemsgrupper och skolklasser och tvåspråkig underlättar personal dessutom föräldramedverkan.

Sammanfattning

I många kulturer finns en självklar inställning till barnuppfostran. kan hos många väcka misstanken att det Förslag om föräldrautbildning är ett försök Barnomsorgsgruppen har funnit att till smygassimilering. handlar om alla föräldrars rätt till deltagande i det snarare än utbildning förskolans och skolans arbete och planering. Invandrarbarnen kommer ofta i kläm mellan föräldrarnas och det svenska samhällets normer, speciellt som invandrarfamiljen inte sällan år en fastare och mer auktoritativ enhet än den svenska familjen, besituationen i Sverige roende både på tradition och på att den främmande manar till en fastare sammanhållning i familjen. Strängare uppfostringsnormer kanske när föräldrarna märker att barnen håller på att tillgrips in i det svenska värderingssystemet. Barns assimilation går ju glida snabbare än vuxnas. Det faktum i Sverige är inblandade i en stor att så många institutioner om barnen torde skapa behov av insyn, medverkan och del av omsorgen Det räcker emellertid inte att medverkan. Fördelaktighet. erbjuda” äldrarnas engagemang och synpunkter måste verkligen efterfrågas. Intresset för föräldramedverkan grundläggs på BB och barnavårdscentralen och föräldrarna engageras desto större förutsättju tidigare under barnens hela uppväxttid. ningar finns för samarbete Genom förskolan och barnen kan invandrarföräldrar få kontakt både och med svenskar. Förutsättningarna att ventilera med egna landsmän och att få stöd av andra i samma siproblem, att påverka verksamheten tuation blir större. Många invandrarföräldrar har av olika anledningar inte sina barn på En utökad samverkan mellan de olika formerna för barnomdaghem. sorg är därför önskvärd. Den öppna förskolan med sina mer otvungna former liksom deltidsförskolan kan vara ett alternativ samt en introduktion till den övriga barnomsorgen. en viktig funktion i kontakten mellan för- Hemspråkslårarna fyller äldrar och förskola/ skola, och bör även i fortsättningen ha det huvudansvaret för föräldrakontakterna i de klasser och daghemsgrupsakliga är integrerade. Kommunerna bör även vid beper där invandrarbarnen hov kunna anlita tvåspråkiga för sådana kontakter.

medhjälpare

Det bör bli en rutin för förskolan och skolan att samarbeta med invandrarorganisationerna i alla frågor som har med föräldraverksamhet för invandrare att göra. Invandrarorganisationerna bör få bidrag för att anordna egna föräldraverksamheter. av föräldraverksamheterna bör Vid uppläggningen och utformningen särskild tas till situationen för de invandrarkvinnor som lever hänsyn isolerade från det svenska samhället. Invandrarkunskap bör ingå i all utbildning av personal inom barnom-

sorg, skola och folkbildning. I ett antal kommuner finns samrådsorgan för invandrarfrågor där bl. a. invandrarorganisationer och ofta studieförbund och fackliga organisationer Dessa samrådsorgan bör kunna utnyttjas är representerade.

även i föräldrautbildningssammanhang.

De institutioner och studieförbund m. fl. som anordnar föräldraverksamhet får ett naturligt ansvar för informationen och den uppsökande

Sammanfattning

verksamheten. Ett samarbete med invandrarorganisationerna och kommunens invandrarbyrå är önskvärt.

Det finns många och olika skäl till att en del föräldrar avstår från att delta i föräldraverksamheter

av skilda slag. Samtidigt som det måste tas hänsyn till att alla inte orkar eller vill engagera sig, är det viktigt att vara medveten om att praktiska ofta hin-

och psykologiska omständigheter drar föräldrar från att delta. Det är därför att föräldra-

betydelsefullt verksamheten planeras noggrannt tillsammans med föräldrarna. Det finns många områden som kräver speciella insatser för att invandrarbarnen och deras föräldrar skall kunna ta del av verksamheterna

på samma villkor som svenskarna. Ett minimikrav bör vara information

på det egna språket och tolk i olika situationer om så erfordras.

Föräldraverksamheter i förskolan och skolan innebär således för invandrarföräldrar detsamma i det

som för övriga föräldrar, deltagande vardagliga arbetet och den löpande planeringen. Parallellt med och som komplement till föräldrars medverkan i förskola och skola kan föräldragrupper bildas vid folkhögskolor och inom

de frivilliga organisationerna.

Barnomsorgsgruppens förslag innebär

att invandrarorganisationema får en framträdande roll i föräldraverksamheten, dels som samarbetspartner, dels som anordnare av egen verksamhet, att föräldraverksamheten ges en flexibel utformning

vad gäller form, innehåll, tider, grupperingar etc. och att behovet

av tolk och barnpassning uppmärksammas så att hinder för invandrares deltagande i verksamheterna i möjligaste mån undanröjs, att tillfredsställande utrymme skapas för föräldrakontakter i hemspråkslärarens tjänstgöring att kommunerna vid behov anlitar som stöd åt

tvåspråkiga medhjälpare

hemspråkslärarna i föräldrakontaktema, att de statliga bidragen som fördelas av invandrarverket till invandrarorganisationerna räknas upp med l kronor för att täcka kostna-

miljon

der för föräldraverksamhet, att klarare vägledning ges till invandrarorganisationerna vad beträffar möjligheterna att söka kommunala bidrag

och att tydliga anvisningar om ansökningsförfarandet utformas, att förskola och skola bedriver verksamhet

uppsökande i syfte att informera om och motivera till

föräldradeltagande

att informationen utformas och den uppsökande verksamheten

genomförs i samarbete

med respektive invandrarorganisation, att utbildning och fortbildning ordnas för personal och gruppledare som arbetar med föräldraverksamhet för invandrare, att socialstyrelsen och skolöverstyrelsen får ansvar för produktion av basmaterial för föräldraverksamhet.

30 SOU l980z27

Sammanfattning

och fosterföräldrar

Adoptivföräldrar

En rad faktorer adoptivfamiljernas situation från biologiska för-

skiljer

äldrars när man väntar barn, vilket gör att de inte utan vidare kan ingå i föräldragrupperna inom mödrahälsovården. Adoptivföräldrar behöver andra kunskaper än biologiska föräldrar denna tid och de behöver få kontakt med andra adoptivföräldrar med vilka man har gemensamma utgångspunkter och erfarenheter. Möjligheter att påverka samhällsförhållanden måste gälla också denna grupp. har tagit fasta på att adoptivföräldrarna be- Barnomsorgsgruppen höver ett särskilt stöd i sin föräldraförberedelse den tid man väntar på barnets ankomst och den första tiden härefter, genom att förorda särskilda föräldragrupper. liksom övriga ingå i den allmänna för-

I övrigt bör adoptivföräldrar

äldraverksamhet som föreslås ske inom kommunal barnomsorg och skolan samt inom barnhälsovården. föräldrar kommer under barnets att känna behov

Många uppväxttid

av att delta i cirklar för där man får möjlighet att dis-

adoptivföräldrar

kutera vidare dem kring frågor som är speciella och angelägna för just och deras bam. Detta kan ske genom de frivilliga organisationemas och studieförbundens aktiviteter. Från flera håll förs fram att fosterföräldrama behöver viss grundutmen också kontinuerlig handledning och stöd för sitt arbete. bildning Genom en sådan yrkesinriktad utbildning kan man få viktiga kunskaper men också värdefull kontakt med andra fosterföräldrar. Barnomsorgshar funnit anledning att gå närmare in på denna utbildning gruppen ej som hör samman med den fosterföräldrar har.

yrkesroll

Däremot anser utredningen att det är angeläget att fosterföräldrarna ges det viktiga stöd som föräldragruppen kan utgöra, där det förefaller naturligt att socialarbetaren får ansvaret att bli handledare. från att fosterföräldrar deltar i de

I övrigt utgår barnomsorgsgruppen

allmänna föräldraverksamheter som föreslås inom den kommunala barnomsorgen och skolan m. m. Liksom torde fosterföräldrar ha behov av att delta i adoptivföräldrar verksamheter anordnade av sina intresseorganisationer och i studieförbundens verksamhet. Barnomsorgsgruppens förslag innebär att fosterhemsutredama i kommunerna får ett ansvar att ge alla adoptivsökande en föräldrarådgivning och information i an-

grundläggande

slutning till fosterhemsutredningen, att fosterhemsutredarna också får ett ansvar att informera om vilka olika former av föräldrautbildning som står till buds, att i samband med det blivande adoptivbamets ankomst pappan får rätt till tio särskilda dagar med föräldrapenning, att föräldrar i största utsträckning deltar i som fått adoptivbarn möjliga samhällets föräldraverksamheter inom barnhälsovården, barnomsorgen och skolan,

Sammanfattning 31

att frågor som gäller adoptivbarn och adoptivföräldrar tas in i den fortbildning av personal som sker inom barnhälsovården,

barnomsorgen

och skolan, att personal som handlägger fosterhems- och adoptionsärenden inom kommunerna får information om den allmänna

föräldrautbildningens

mål, metoder och innehåll. Detta bör ske i deras och

reguljära grundfortbildningar,

att adoptivföräldrar parallellt med att de deltar i samhällets föräldraverksamheter får möjlighet att i princip utan kostnad delta i frivilliga 0rganisationeras verksamheter, t. ex. studiecirklar, att kostnaderna för wd

föräldrautbildningsaktiviteter uppmärksammas

fördelningen av medel till NIA.

Attitydpåverkan och allmän information om

barns

uppväxtvillkor

Barnens uppväxtvillkor påverkas inte endast av hemmet, förskolan och skolan, utan av hela det omgivande samhället. Barnomsorgsgruppen anser att målet med den del av föräldrautbildningen som riktar sig till alla i samhället, måste vara att bryta privatiseringen av ansvaret för barn. Detta kan ske genom ökade kunskaper, genom attitydpåverkan och genom en förändring av det allmänna samhällsklimatet. måste också finnas att ta ökat ansvar

Möjligheter för

barn, inte minst i närmiljön. I avsnittet om barn och föräldrar att de i dagens samhälle konstateras stora familjepolitiska insatser som för att stärka

gjorts familjen torde ha

haft mindre inverkan som

på familjen uppväxtmiljö än de stora all-

männa Samhället samhällsförändringarna. styrs av ekonomiska krafter och de företeelser som påverkar barn och föräldrar t. ex. kommersialismen, snedfördelningen av sociala problem, av

utbildning, skolframgång

och bostadsstandard, är produkter av dessa ekonomiska krafter. Ett viktigt mål i föräldrautbildningen är att bidra till en ökad medvetenhet om dessa förhållanden. Barnomsorgsgruppen har inte ansett sig kunna göra en heltäckande genomgång av alla de möjligheter som står till buds när det gäller att nå människor med information och attitydpåverkan kring barn och vuxna i samhället, utan har valt några områden som bör spela en särskilt viktig roll, nämligen radion och televisionen, vissa kommunala verksamheter och de frivilliga organisationernas verksamheter. Vart och ett av inom är intressanta dotterföretagen Sveriges Radio ur föräldrautbildningssynpunkt. Gränserna mellan vad som är information och utbildning, kultur, debatt och bör inte betraktas som

underhållning

aktuella eller intressanta. Inom samtliga typer av program från de olika företagen kan finnas att nå målen - kontakt -

möjligheter kunskap

medvetenhet- påverkan. Idag är hälften av alla program i televisionen importerade. Om de mål

som barnomsorgsgruppen

anger skall kunna uppfyllas är det angeläget

32 Sammanfattning

med en ökad inhemsk produktion. Även underhållningsprogrammen som till 75 96 är möjligheter till importerade har betydelse när det gäller kunskapsbildning, identifikation och attitydpåverkan. l mycket hög utoch könsrollsmönster som i sträckning påverkas vi idag av värderingar andra t. ex. förskolan och skolan, förklaras angelägna att sammanhang, söka motverka. Föräldrarna, liksom förskolepersonalen och lärarna kommer ofta till korta inför en massiv påverkan från massmedia. Mediaforskningen visar att det är barn mer än vuxna som påverkas av främst televisionen och dess underhållningsprogram. Barn ser ofta på och inte sällan sitter de ensamma framför tv-rutan. vuxenprogram, Barnomsorgsgruppen anser att dokumentära program bör ges en högre status, genom bättre medelstilldelning och bättre sändningstider. fler program som vänder sig till både barn och Utredningen efterlyser vuxna. anser att de behövs för att stimulera till Barnomsorgsgruppen diskussion och motverka passivisering. Utredningen vill också att större satsningar görs på gestaltande protill av vardagliga sigram, teater osv., som ger möjlighet igenkännande tuationer. Det är viktigt att programmen fångar både barnens, ungdomens och de vuxnas intresse. Program kan också utformas som korta och återkommande informakring t. ex. föräldraförsäkringen och liknande. En utökning tionsinslag av sådan information som gäller barn och föräldrar är önskvärd. Debatt är också av intresse. Det finns många och samhdllsreportage frågor kring arbetslivet, arbetstiderna, arbetsgivamas syn på familjen, i hem och arbetsliv, barnomsorgen, skolan, fri-

jämställdhetsfrågorna

tidsindustrin för inom olika osv. som belyser förutsättningarna familjer samhällsskikt att ge barnen goda uppväxtvillkor. Allt det ingår i etermedias ansvar. Ändock når inte de ambitiösa, seriösa programmen som skapar medvetenhet fram till mer än begränsade i samhället, de som redan är informerade och motiverade. Då grupper handlar det inte endast om vad programmen innehåller, utan också om hur tillgängliga de är. Samhällsorienterande program läggs t. ex. ofta på sen kvällstid, då flertalet inte har ork att titta. I övrigt är barnomsorgsgruppen väl medveten om att det inte är möjligt att ange visst innehåll i de program som skall produceras. Rundradion har genom lag och avtal ett skydd för sin integritet och oberoende ställning gentemot försök till programstyrning från staten Däremot ingår i rundradions samhällsansvar eller olika intressegrupper. uppgiften att verka som informationsmedium och att uppfylla vissa kulmål. Barnomsorgsgruppen har därför ansett sig ha möjligheturpolitiska om inriktning för att tillgodose föräldrater att ange vissa önskemål gruppernas behov. har med den genomgång av radions och televisionens Utredningen som gjorts velat utreda möjligheterna till möjligheter och begränsningar förverkligande av vissa uppställda mål. Barnomsorgsgruppen har genom detta kommit fram till att det ej finns anledning att hysa övertro till mediernas att åstadkomma breda attitydförändringar. Endast

möjligheter

om rundradions program kopplas till annan aktivitet torde målen för f öräldrautbildningen kunna uppfyllas.

Program av den karaktär som efterlyser har en

barnomsorgsgruppen

begränsad räckvidd. De kan emellertid fylla dubbla funktioner dels genom att sändas i etermedia, dels genom att återanvändas i gruppsammanhang.

l videogramutredningens uppdrag ingår att uppmärksamma att det finns grupper, vilkas behov särskilt behöver beaktas om vi får en omfattande videogramproduktion. En sådan grupp är enligt barnomsorgsgruppen föräldrar och andra vuxna i samhället som behöver kunskaper om barn. Även invandrar- och handikappgruppema är viktiga.

I direktiven framhålls svårigheten om

att få en allsidig information vilka filmer och program som finns tillgängliga. I uppdraget ingår att undersöka behovet av en samlad registrering av

ljud- och bildprogram och om så är fallet föreslå formerna för denna, samt vilket eller vilka organ som bör ha ansvaret för uppgiften.

Barnomsorgsgruppen delar uppfattningen att dessa behov finns, inte minst med tanke på föräldragrupperna. Det är därför för-

utredningens hoppning att de problem som finns på videogramområdet skall få en sådan lösning att möjligheter kommer att finnas till

D bred tillgång till bildmaterial producerade av samtliga företag inom

Sveriges Radio, överförda till videokassetter, D till information om vilka filmer och bildmaterial och video-

möjlighet

kassetter som finns totalt, deras innehåll och användbarhet,

D möjlighet till service genom biblioteken och AV-centralerna.

För att förbättra barns levnadsvillkor vill utredningen framhålla betydelsen av att det sociala livet i vitaliseras. Detta anser vi vara

närmiljön

ett ansvar som bör åvila kommunerna.

Kommunerna behöver se över utbudet av verksamheter som riktar sig till barnen och ungdomen. Det kan gälla både kultur-

fritidsaktiviteter,

aktiviteter, lokalfrågor, förebyggande åtgärder när det gäller trafiksäkerhet osv. Översynen bör ske inom alla kommunala nämnders verksamhet. Kommunerna bör även bilda om den verksamhet

sig en uppfattning som bedrivs inom de frivilliga organisationerna.

En sådan samordnande funktion i socialförvalt-

bör vara inbyggd ningens verksamhet som en del av dess ansvarsområde. Härigenom skulle kommunerna på ett bättre sätt kunna arbeta i förebyggande syfte, genom att man erhåller ett

helhetsperspektiv på barnens och ungdomens livssituation.

Barnomsorgsgruppen anser att det finns ett stort behov av att finna verksamhetsformer som ger kontakter mellan generationerna. Det är ett sätt att också bryta privatiseringen när det gäller ansvar för barn.

För att vitalisera det sociala livet i en kommun är det av stor betydelse att det finns gemensamhetslokaler i det egna bostadskvarteret. Detta skulle kunna tjäna som bas för olika verksamhet, t. ex. hyresgäströrelsens kontaktkommittéer, studieförbundens cirkelverksamhet, musikgrupper som ungdomarna själva bildar m. m.

Sammanfattning

Biblioteken har också viktiga uppgifter. I samband med att olika

ställs ut, kan man i biblioteket ordna träffar där man levanplanförslag degör innebörden av förslagen. Barnen och de vuxna skulle genom detta få möjlighet att fundera kring frågor som: Hur inverkar de här förslagen

på daghem, fritidshem, fripå mig och mina barn när det gäller tillgång tidsaktiviteter, kommunikationer, gemenskap, service, trafiksäkerhet osv. I dessa sammanhang är det av stor betydelse att frivilliga organisationer medverkar.

skall inte endast vara passiva mottagare av information

Medborgarna utan också få möjligheter att själva komma till tals.

För att föräldrar skall kunna påverka sina egna och barnens levnadsförhållanden måste en beredskap finnas hos politiker och beslutsfattare, tjänstemän och planerare m. fl. att förstå och möta de behov och krav som finns.

Det vore enligt utredningens mening bra om politikerna och ansvariga tjänstemän på olika nivåer hade nära kontakter med daghem och fritidshem liksom skolan i en sådan omfattning, att de fick mer kunskap om

hur barnmiljöerna fungerar.

Samhällsplaneringens betydelse för barns uppväxtvillkor borde enligt utredningen också ingå som en del i all fortbildning som bedrivs för

och politiskt förtroendevalda, och planerare inom

fackligt tjänstemän

kommunerna och landstingen, staten, liksom olika fackliga organisationer.

Fackligt och politiskt förtroendevalda liksom tjänstemän m. fl. grupper är ofta också föräldrar. Många befinner sig ofta på kurser av olika

att det finns för dem att ibland slag. Det är betydelsefullt möjligheter kunna ta med barnen, av fler skäl än barntillsynsbehov. Barnens närva-

familjefrågor och levnadsvillro gör det lätt att komma in på barn- och koren för dem.

Barnomsorgsgruppens förslag innebär att en ökad medelstilldelning sker till utbildningsradion via utbildningsdepartementets huvudtitel, i avsikt att förbättra möjligheterna till produktion av föräldrainriktade program, att kommunerna kontinuerligt ser över utbudet av verksamheter som riktar sig till barnen och föräldrarna, vilka kommunen ansvarar för samt håller om de frivilliga organisationernas verksamheter.

sig orienterade En samordning mellan olika nämnders verksamheter bör ske, att behovet av gemensamhetslokaler beaktas i den kommunala planeringen och att kommunerna granskar möjligheterna att använda befintliga lokaler, t. ex. inom barnomsorg och skola, så att de blir tillgängliga för föreningslivet och de kringboende, att stat, kommun och landsting samt fackliga organisationer i sin kursverksamhet för in moment som ger information kring samhällsplaneringens betydelse för barns uppväxtvillkor,

skall ingå i grundutbildningen av att kunskap om massmediapåverkan all personal inom barnomsorgen och skolan, att kunskap om massmediapåverkan förs in som en del av den allmänna fortbildning som regelbundet sker inom den kommunala barnomsorgen och skolan.

Sammanfattning

Föräldraförsäkring för deltagande i barnomsorg

och skola

En grundläggande förutsättning för våra förslag är att föräldrar ges en aktiv roll i de olika samhällsverksamheter där barn finns. För att föräldrar skall kunna delta i en normal eller sko-

arbetsdag i barnomsorgen lan måste de kunna ta ledigt från sina arbeten och få ekonomisk kompensation för detta.

Barnomsorgsgruppen har övervägt olika ersättningsformer och kommit fram till att den enda form där samhället kan möjliggöra för föräldrar att följa

och delta i sina barns dagliga liv är att ge ersättning via föräldraförsäkringen.

Tidigare har angivits att föräldrarnas medverkan i barnomsorgen och skolan bör omfatta minst

4 dagar per barn och år. Detta ger en möjlighet till grundläggande kontinuitet i verksamheten.

Barnomsorgsgruppen

är medveten om att en fullständigt utbyggd som omfat-

föräldraledighet tar alla föräldrar till dess barnen fyllt 16 år är kostnadskrävande. Därför anges alternativa möjligheter till utbyggnad.

En grundläggande förutsättning som gäller alla alternativ är att den särskilda föräldrapenningen för detta ändamål utsträcks

till att gälla under barnens hela grundskolevistelse.

Olika överväganden

kan göras, till exempel att låta förmånerna gälla enbart under lågstadiet. Utredningen har dock att för-

uppfattningen äldradeltagande är mycket viktigt under tonårstiden med alla de brytningar barnen där upplever.

Vidare anser utredningen

det vara av stor betydelse att båda föräldrarna deltar i verksamheten. Detta bör innebära att antalet

dagar delas mellan föräldrarna. Ensamstående föräldrar bör kunna hela ti-

utnyttja

den. Det bör dock observeras att förälder

som ensam har den rättsliga vårdnaden, och därmed rätt till under

föräldrapenning 90 dagar, kan

överlåta dagar till förälder

som inte har den rättsliga vårdnaden. Alternativ 1

Samtliga föräldrar med barn i förskole- och grundskoleáldern får rätt till ytterligare 4 dagar per barn och år med full ersättning inom den särskilda föräldrapenningen. Dessa dagar skall enbart kunna för del-

utnyttjas

tagande i barnomsorgen respektive skolan och skall enbart kunna utnyttjas årligen, dvs. de skall ej kunna sparas till ett kommande år.

Kostnaderna för detta alternativ vid ett fullständigt be-

utnyttjande

räknas till 660 kr.

milj.

Generellt kan sägas att genomförandet av en reform av denna karaktär kommer att vara utspritt över ett antal år. Ett fullständigt

utnyttjan-

de av försäkringen kommer säkerligen inte att ske förrän efter en läng period. Inledningsvis skulle man kunna räkna med ett 25 %-igt utnytt-

jande.

Alternativ 2

Att den nyligen beslutade av den särskilda

utvidgningen föräldrapenningen förändras enligt följande: Två av de tre månader som fr. o. m. l

Sammanfattning

1980 ersätts med den s. k. garantinivån förvandlas till 60 dagar med

juli

och destineras till deltagande i barnomsorg och skola enfull ersättning ligt samma princip som alternativ 1. Detta innebär en kostnad vid fullt av ca 450 kr.

utnyttjande milj.

än att Möjligheten till ledighet från arbete berörs inte i annat avseende åldersgränsen höjs till 16 år.

Alternativ 3

60 dagar av de 90 dagar som från den 1 juli 1980 ersätts med garantinivån omvandlas och skola. till att gälla enbart för besök i barnomsorg Föräldrarna får avgöra i vilken mån man vill ta ut full ersättning

själva

eller ersättning med garantinivån. Detta alternativ innebär inte några ytterligare kostnader för försäk- Alternativet kan komma att upplevas som en försämring av nuringen. varande förmåner. Alternativet tar sikte på att tillgodose behovet av riktade dagar till ändamålet medverkan i barnomsorg och skola.

Alternativ 4

Att de regler som gäller från l 1980 behålls förutom att åldersgrän-

juli

sen för utnyttjande höjs till 16 år. Detta alternativ innebär inte några ytterligare kostnader. Alternativet

tar inte hänsyn till behovet av riktade dagar. anser att det föreligger ett starkt behov av att Barnomsorgsgruppen såväl barn och föräldrar som barnomsorg och skola ett aktivt garantera Visserligen föreslår vi inte obligatorisk föräldrautföräldradeltagande. men man kan inte bortse från att försäkringsförmånerna har bildning, en hög grad av styrande effekt. Särskilt skulle detta bli fallet om specielföräldrapenningen helt skulle avsättas för la dagar inom den särskilda medverkan i barnomsorgen och skolan. de krav som anges i direktiven till barn- Om man skall lyckas uppfylla om att föräldrautbildningen på sikt skall göras tillomsorgsgruppen gänglig för alla ser vi ingen annan möjlighet än att föräldraförsäkringen så snart de ekonomiska förutsättningarna gör det möjligt. Ett utvidgas av alternativ l eller alternativ 2 bör påbörjas snarast möjgenomförande hindren för ett ökat föräldradeltagande skall ligt. Om de ekonomiska kunna måste full ersättning för förlorad arbetsinkomst utgå

undanröjas

från försäkringen. Med hänsyn till de tilläggsdirektiv regeringen givit alla utredningar den 13 mars 1980, med innebörden att inga kostnadskrävande reformföreslår barnomsorgsgruppen att alternativ 3 geförslag får framläggas nomförs.

Remissvar betän-

på barnomsorgsgruppens

kande l. barnets

Föräldrautbildning: Kring

födelse

(SOU 1978:5)

Barnomsorgsgruppen redovisar nedan de avsnitt av remissvaren på delbetänkandet l. Kring barnets födelse, som berör fö-

Föräldrautbildning:

religgande betänkande.

Betänkandet har remitterats till ett sextiotal

statliga myndigheter, kommunala och landstingskommunala organisationer,

fackföreningar och olika intresseorganisationer. Flertalet av dem har inkommit med svar.

Familjen isamhället

Inte någon av remissinstanserna mot den bak-

har haft invändningar

grundsbeskrivning som barnomsorgsgruppen givit.

Däremot anser socialstyrelsen saknar ”en in-

att utredningsförslaget ventering och en analys av de förhållanden som man vill förändra med

den föreslagna föräldrautbildningen”.

Mål för

föräldrautbildning

I stort sett samtliga remissinstanser ansluter sig till de mål

barnomsorgs-

gruppen för fram, i vissa fall med tillägg och i några fall med betoning av det första och andra delmålet.

Socialstyrelsen anser t. ex. att tonvikten bör vara lagd på att ge kunskap och information. Landstingets förvaltningsutskott i Kristianstad anser att man bör ha en inriktning på fas 1 och att resurser knappast finns för resten. de två första delmå-

Barnolycksfallsutredningen vill prioritera

len liksom Rädda barnen. anser att det är

Folkpartiets ungdomsförbund för litet utbildning i med fri diskussion. i

jämförelse Kommunstyrelsen Stockholm, invandrarförvaltningen framför att invandrare har större behov av kunskaper än svenska föräldrar och att kontaktmålet är speciellt viktigt för förståelse och SHSTF:s rikssektion

kulturutbyte. för barnsjuk-

sköterskor menar att delmålet faser.

tredje får större tyngd i kommande

Föreningen aktivt menar

föräldraskap/lärarskap att kunskapsmomen-

tet är alltför ensidigt betonat. Det bör omsättas handlande

i praktiskt genom förbättrade färdigheter i föräldraskap.

38 Remissvar betänkande. . .

på barnomsorgsgruppens

När det gäller att förverkliga målen har flertalet remiss-

möjligheterna

instanser anslutit sig till barnomsorgsgruppens synsätt när det gäller fördelningen av ansvar mellan samhällets organ och de frivilliga organisationernas liksom folkrörelsernas verksamhet. Flera betonar svårigheterdelmålet utan folkrörelsernas aktiva medverkan. na att uppnå det tredje Detta gäller bl. a. SÖ, LRF, kommunstyrelsen i Västerås, landstingets föri Stockholm, ärkebiskopen, cen-

valtningsutskott folkbildningsutredningen,

vuxenskolan liksom LO, ABF och terns ungdomsförbund, Studieförbundet Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. ser sin att medverka främst inom ramen Utbildningsradion möjlighet för det första målet som gäller att öka kunskaper, men ser också som sin uppgift att belysa olika samhällsvärderingar och ideologier på ett konkret sätt. UHÄ menar att det är ”tveksamt om det är möjligt att uppnå dessa mål med den uppläggning och den gruppsammansättning som föräldraföreslås få. Liknande tankegångar förs fram av kommunutbildningen Socialstyrelsen har inget att instyrelsen i Huddinge, socialförvaltningen. vända mot den ambition som kommer till uttryck i målformuleringama. är denna ambition ett huvudproblem i diskussio-

Samtidigt vittsyftande

nen om att definiera och avgränsa föräldrautbildningen i förhållande till andra verksamheter drivna av samhället, organisationer eller enskilda. anser att det saknas en diskussion om sam- Familjestödsutredningen bandet mellan mål och metodik, liksom en avvägning mellan de olika målen. framför man När det gäller det första målet att Öka kunskaper ”att skall finnas att kalla experter på olika områden till

möjligheter

När om gruppdiskussionerna. det gäller målet att skapa medvetenhet och påverkan av samhälleliga förhållanden finner vi det svårt att se på vad sätt föräldrautbildningen skall kunna medverka till detta”. Svenska kvinnors vänsterförbund anser att föräldrautbildningen mera skall centreras och barnens behov och att grupperna därför kring barnen bör öppnas även för icke-föräldrar och föräldrar, som redan har äldre barn. har av flera remissinstanser ansetts vara Begreppet föräldrautbildning en olyckligt vald benämning, bl. a. ärkebiskopen, Svenska kommunalarbetareförbundet, kommunstyrelsen i Västerås, ABF, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund framför sådana synpunkter.

Innehåll i inom mödra- och barnavårdscentraler

föräldrautbildning

Flertalet remissinstanser ansluter sig till bamomsorgsgruppens synsätt men vill i vissa fall betona ytterligare viktiga teman. biträder förslag men vill sam- Socialstyrelsen i princip utredningens områdena är alternativa och kan tidigt påpeka att fler av de föreslagna därför vålla konflikter. Detta aktualiseras bl. a. när det gäller invandrare och minoriteter.” I övrigt anser man att innehållet i de teman som föreslås som basinfonnation i föräldrautbildningen till vissa delar sammanfaller med den information som redan i dag förmedlas inom ramen för mödraundervisningen.

Remissvar betänkande. . . 39

på barnomsorgsgruppens

Sko/Överstyrelsen anser att relationer och attityder till och mellan syskon bör belysas, eftersom detta kan vålla mångskiftande problem i en familj. I övrigt har SÖ inget att erinra mot förslaget. AMS vill ”framhålla betydelsen av att och in-

jämställdhetsfrågorna

vandrarnas speciella problem särskilt beaktas. Svenska kommunförbundet ansluter sig till utredningens förslag liksom TCO som samtidigt framhåller att det innebär ett stort ansvar för gruppledaren att utbildningen verkligen blir angelägen för samtliga deltagare. SA C 0/ SR vill också som betydelsefullt ”peka på de diskussioner som avses ske kring den egna personlighetens utveckling inför föräldraskapet”. Föreningen Sveriges socialchefer har ingen invändning mot det föreslagna innehållet, medan Sveriges socionomförbund anser det önskvärt att utredningen preciserar ett basinnehåll för utbildningen. Kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen vill att det på något sätt garanteras att vissa avsnitt inte bör förbigås i utbildningen exempelvis genom en checklista . Liknande tankegångar framförs av Rädda barnen. Garantier måste finnas för att t. ex. moment som spädbarns trygghetsbehov diskuteras liksom olycksfallsrisker för småbarn m. m. HC K anger viktiga teman som innehåll i samtalsgrupper med föräldrar till handikappade bam. Dessa handlar om det första beskedet om barnets handikapp, skuldkänslor, uppfostringsproblem och överbeskydd, familjens olika känslor inför det barnet, ansvarsfördel-

handikappade

ningen mellan familjen och den professionella behandlingssidan. S HS TFJS rikssektiøn för barnsjuksköterskor liksom centerns kvinnoförbund och Fredrika Bremer-förbundet ansluter sig också till barnomsorgsgruppens uppläggning av innehåll. Den sistnämnda organisationen anser att all personal måste få en kvalificerad utbildning i könsrollsfrågor jämställdhetsfrågor. Fami/jestödsutredningen anser att innehållet måste konkretiseras för att kunna svara mot olika behov.

föräldragruppers

Barnolycksfallsutredningen finner det beklagligt att utredningen inte gett olycksfall och förebyggande av sådana en större plats i betänkandet. Vidare anser man att bör ”tillförsäkra för-

föräldrautbildningen

äldrarna åtminstone ett minimum Därför föreslår av baskunskaper. man att föräldrautbildning bör ske utifrån en utbildningsplan”.

Föräldrautbildning för invandrare

I stort sett samtliga remissinstanser som yttrat sig kring detta avnsitt har ställt sig positiva till förslaget och betonar vikten av att invandraraspekten blir beaktad. i detta av- En rad mycket konkreta förslag framförs seende. SÖ anser att får in-

det mycket viktigt invandrarorganisationerna

formation om och inflytande av

på uppläggningen föräldrautbildningen.

Dessa organisationer kan i sin tur positivt påverka rekryteringen till utbildningen”.

betänkande. . . 40 Remissvar på barnomsorgsgruppens

Statens invandrarverk anför sammanfattningsvis: ”För att göra den föreför invandrarföräldrar meningsfull anser slagna föräldrautbildningen SIV följande åtgärder vara de våsentligaste:

att barnets språkutveckling behandlas ingående redan i den första fasen av föräldrautbildningen, att mödra- och barnhälsovården tillföres kontaktassistenter och två-

språkig personal, får medverka i uppläggningen och utatt invandrarorganisationerna och att de får ekonomiska resurser formningen av föräldrautbildningen för att informera om och medverka i utbildningen, att ansvar fastställes.

sjukvårdshuvudmännens

anser att relevant invandrarkunskap bör ingå i all Utbildningsradion personalutbildning inom mödra- och barnhälsovården. Utbildningsravikten av att informationsmaterial inom fördion vill också understryka äldrautbildningsområdet produceras på invandrarspråk”. i Stockholm, socialförvaltningen delar utredningens Kommunstyrelsen att det i ett första skede kan finnas behov för föräldrar uppfattning med samma och kulturella bakgrund att bilda egna grupper. språkliga Socialförvaltningen vill också väcka frågan om inte fast tolkpersonal borde finnas vid vissa MVC och BVC som har hög besöksfrekvens av invandrare”. Invandrarnämnden bedömer förslagen som mycket positiva. Samtidigt anser man att ”grundidéerna i Föräldrautbildning är svenska och måste vara det, men också att invandrarförslagen är påtagligt svenska”. ”Invandrarnas är bara respekterad, inte aktivt tagen i anegen kultur finns. Därmed blir svenskar och språk och inga förslag om kulturutbyte invandrare inte som tillsammans och på jämställd fot skapar

jämlikar,

ett samhälle.” i Huddinge, socialförvaltningen vill understryka ut- Kommunstyrelsen behov av att i kontakterna redningens synpunkter på invandramas med MVC, BB och BVC få möta personal, som talar deras eget språk och som besitter om såväl deras egen kultur som om det kunskaper svenska samhället. Bäst tillgodoses naturligtvis detta behov genom ”Inte minst är det viktigt att ledare av föräldratvåspråkig personal”. grupper för invandrare kommer från den egna gruppen.” Socialförvaltningen anser, att det i brist på utbildad tvåspråkig personal inom vård- och behandlingsområdet, finns ett stort behov av tvåspråkiga medarbetare med ungefär den funktion, som barnomsorgsbeskriver. Benämningen kontakttolk förefaller dock olyckligt gruppen att medföra oklarheter i förhållande till tolkvald, då den kan komma funktionen. Socialstyrelsen delar utredningens synpunkter att det är angeläget att - och minoriteternas - MVC, BB och BVC kan tillgodose invandrarnas behov och att det för detta ändamål kan vara värdefullt att kontakttolkar anställs. bör vara att de själva kommer Avgörande vid rekryteringen från den aktuella invandrar- och minoritetsgruppen. I övrigt beklagar socialstyrelsen att utredningen inte mera utförligt har behandlat invandrarnas och minoritetemas behov av föräldrautbild-

Remissvar på barnomsorgsgruppens betänkande. . . 41

ning och vad denna i så fall skulle innehålla och hur den skulle utfor-

9a mas .

Den första informationen till föräldrar med handikappade barn

De remissinstanser som behandlat avsnittet är i stort sett positiva till utredningens förslag.

Socialstyrelsen anser dock att ”begreppet ”den första informationen borde definierats”.

Statens invandrarverk anser att stödet måste anpassas så att det också tillgodoser invandrarföräldrar med handikappade barn.

Landstingsförbundet menar att det också till viss del är fråga om samverkan dels mellan olika personalkategorier inom landstinget och dels mellan olika handikapporganisationer och befattningshavare med primärkommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap.

Utbildningsradion framför att det i första hand är ett psykologisktkalla det gärna medmänskligt - stöd som alla föräldrar till handikappade barn behöver”. Man vill också ”kraftigt understryka vikten av information till allmänheten och föräldrar samt behovet av grundutbildning/ fortbildning av berörd personal.

Kommunstyrelsen i Stockholm, invandrarnämnden anser att man måste kräva, att forskning omedelbart initieras, forskning om dessa barns språkutveckling, kulturkollisioner, sociala förutsättningar etc.” och menar då de handikappade invandrarbarnen m. fl.

Föräldrautbildning under förskoletiden

Enligt barnomsorgsgruppen bör primärkommunema ges det yttersta ansvaret för föräldrautbildning under förskoletiden. Utgångspunkten är förskolan. För att tillgodose behovet erfordras dock olika lösningar. Som exempel utöver förskolan ser utredningen öppen förskola, verksamheter inom studieförbunden fortsatta

och andra frivilliga organisationer, aktiviteter inom bamhälsovården eller att de grupper som bildats vid mödra- och barnavårdscentraler fortsätter av egen kraft. Studieförbunden och andra frivilliga organisationer förutses spela en stor roll i all-

män föräldrautbildning.

Svenska kommunförbundet m. fl. finner inte anledning ta ställning till vad utredningen på nuvarande stadium uttalar om föräldrautbildning för dessa åldrar” utan återkommer i samband med kommande betänkande.

Enligt LO bör organisationerna i kommande faser få en mera aktiv roll. LO anser vidare att det är angeläget och nödvändigt att resurserna till föräldrautbildning inom studieförbundens cirkelverksamhet förstärks kraftigt.

Inom LO finns stora grupper med oregelbundna arbetstider. LO anser att det är angeläget att man tar hänsyn till detta vid förläggning av föräldrautbildning. Denna bör anpassas efter den arbetsmarknad som finns på orten. LO efterlyser förslag på hur man tänker sig ta hand om barnen under tiden som föräldrarna deltar i föräldrautbildning.”

42 Remissvar betänkande. . .

på barnomsorgsgruppens

Liknande synpunkter framförs av SÖ som anser att det också finns behov av olika typer av försöksverksamheter med studieförbunden. menar ”att det för att kunna genomföra föräldraut- Utbildningsradion bildning inom förskolans ram krävs en omfattande fortbildning av den som finns i arbete samt en starkare betoning av föräldrautbildpersonal ningsfrågor inom grundutbildningen. Kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen anser att man måste ha altemativa former samt att uppsökande verksamhet bör sättas in tidigt och att särskilda ansträngningar måste göras för att söka få med fädema. Ett av de viktigaste momenten i en föräldrautbildning inom förskolans ram är föräldrarnas medverkan i verksamheten”. I de olika föräldrautbildningsverksamheterna får ingå inte endast förskolepersonal utan också andra t. ex. dagbarnvårdare och bamvårdare. Centerns anser att samhällets föräldrautbildning bör kvinnoförbund kompletteras med ett studiearbete på ideologisk grund. Studieförbundet vuxenskolan efterlyser en diskussion i utredningen om vilken roll folkrörelserna och särskilt studieförbunden bör och kan spela i den allmänna föräldrautbildningen. ABF liksom Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund kan ”inte acatt studieförbundens uppgifter på denna nivå skall begränsas till ceptera som av olika skäl inte omfattas av förskolan förrän i att gälla för bam sexårsåldem. Man anser också att bamomsorgsgruppen bör definiera och precisera samhällets ansvar och uppgifter för föräldrar och barnoch de områden där folkrörelsernas/studieförbundens insatser

familjer

är av särskild betydelse. Vidare anser man att bamomsorgsgruppen i sitt fortsatta utredningsarbete bör stimulera försöksverksamheten med folkrörelseinriktad föräldrautbildning. Modeller för samverkan mellan samhället och folkrörelserna bör därvid tas fram. kvinnoförbund framhåller att barnen bör Sveriges socialdemokratiska deltaga i föräldrautbildningen, framför allt i faserna 2-4. Vi anser också att brist på barnpassning inte får förhindra föräldrar att deltaga i föräldrautbildning i någon av faserna. Samhället bör här ta ett ansvar för att barnverksamhet kan anordnas i anslutning till föräldrautbildningen.

Resursbehov, föräldraförsäkring m. m.

A BF framför att studieförbundens och folkrörelsernas ekonomiska förutsättningar är sämre än samhällets, som har den riktiga målsättningen avgiftsfri föräldrautbildning. Avgiftsfritt deltagande bör även studieförbunden få förutsättningar till i den folkrörelseprofilerade utbildningen. vuxenskolan framför liknande synpunkter. Dessutom Studieförbundet anser man att i den mån verksamheten kommer att skötas av studieförbund måste särskilda studieförstatsbidrag utgå, som till 100 % täcker bundens kostnader för ledare, administration, litteratur m. m. Någon merkostnad för samhället torde en överflyttning av verksamheten med

till studieförbunden medföra i förhållande till om samföräldragrupper hället exklusivt handhar uppgiften”.

Remissvar på barnomsorgsgruppens betänkande. . . 43

Socialstyrelsen liksom av de remissinstanser som yttrat sig

majoriteten

delar uppfattningen att föräldrarna bör ersättas via föräldraförsäkringen.

Samtidigt framför flera instanser synpunkter på utformningen. Riksförsäkringsverket tillstyrker således ersättning från föräldraför-

säkringcn men anför samtidigt de nuvarande bestämmelserna om halv föräldrapenning torde enligt verkets mening bättre motsvara det inkomstbortfall som normalt uppstår för de försäkrade i

vid deltagande föräldrautbildning.

A MS betonar vikten av att ekonomiskt

stöd kan utgå under studietiden och att hjälp med barnomsorg vid behov kan ordnas för hemmavarande bam.

Familjestödsutredningen liksom SACO/ SR ställer sig positiva till förslaget men menar att utformningen måste ske på ett sådant sätt att båda föräldrarna kan delta.

Kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen menar att det är olyckligt med den föreslagna kopplingen till föräldrapenningen för tillfällig vård av barn”.

Statens invandrarverk anser ”att de dagar som anslås av föräldraförsäkringen för föräldrautbildning endast skall få användas till detta ändamål”. Sveriges socionomförbund vill reservera

speciella dagar för föräldrautbildningen. Liknande synpunkter anförs av LO som föreslår att föräldraförsäkringen utvidgas med 2 dagar per förälder under barnets första levnadsår att användas särskilt för Samma

föräldrautbildning.

framförs av SH S TFss rikssektion Även T C0 an-

för barnsjuksköterskor.

ser att föräldraförsäkringen

måste utvidgas så att de 2 dagarna för föräldrautbildning ligger utanför de 12 dagarna och inte konkurrerar med vård av sjukt barn.

Försäkringskasseförbundet anser att utbildningen bör anpassas till att omfatta minst en halv dag”. Man är i sammanhanget införstådd med att om den föreslagna lagstiftningen infor-

genomförs bör ytterligare mationsåtgärder vidtas.

Utbildningsradion anför i anslutning till de resursberäkningar som gjorts följande: För att till någon del motverka

ytterligare segregation av barn i vårt samhälle är det av största vikt att samtliga föräldrar nås av föräldrautbildning. En slutsats är att etersänd för fas

föräldrautbildning

l blir nödvändig.”

Adoptionscentrum ”ser det som en att adoptivföräldrarna

självklarhet

får rätt att för

utnyttja föräldrapenning föräldrautbildning på samma

sätt som biologiska föräldrar.

Endast en remissinstans, Svenska

arbetsgivareföreningen, avstyrker barnomsorgsgruppens förslag i denna del. Föreningen anser det angeläget att statsmakterna visar större restriktivitet än hittills inför planer på att förlägga nya aktiviteter till arbetstid”.

Kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen finner här anledning uttala viss tveksamhet inför att ge huvudansvaret. Man

sjukvården

anser att om

huvudmannaskapet läggs på landstingen så bör planering av former och innehåll i ske i nära sam-

föräldrautbildningen självfallet

råd med primärkommunerna.

44 Remissvar betänkande. . .

på barnomsorgsgruppens

SHS TF:s rikssektion menar att ”vill man från för barnsjuksköterskor denna reform, kanske lagreglering bör övervåstatligt håll genomföra

gas”. framför att den i dagarna inom socialstyrelsen fär- Socialstyrelsen om mödra- och barnhälsovårdens framtida indigställda utredningen nehåll underlag för under vilka förhåloch organisation ger ytterligare landen föräldrautbildningen kan utvecklas inom sjukvårdshuvudmannens ansvar”. vuxenskolan delar uppfattningen att sjukvårdshu- Studieförbundet vudmännen skall ha huvudansvaret. Om detta emellertid också är likmed att är den instans som skall ha an-

tydigt sjukvårdshuvudmännen

av föräldrautbildning” instämmer man inte i svaret för genomförandet denna del. Det konkreta genomförandet kan med fördel ske av andra, i

första hand studieförbundens lokalavdelningar. socialdemokratiska kvinnoförbund anser att samhället skall Sveriges ha ansvaret kommer till stånd. Det är då för att föräldrautbildningen om utbudet av föräldrautbildnödvändigt att personalen är informerad och vad de innehåller, så att de kan medverka i att stimulera ningscirklar föräldrar att delta i dessa”. anser att landstingen bör ha ett principiellt huvud- Adoptionseentrum även för föräldrautbildning. När det se-

mannaskap adoptivföråldrarnas

av föräldrautbildning bör landsdan gäller det praktiska genomförandet kunna överlåta det helt eller delvis på lokal AC-avdelning och tingen /eller studieförbund och bidra med extra resurser utöver de gängse för

studiecirklar”. Statens invandrarverk finner det angeläget att ansvarsfrågan klart fastställes. De säråtgärder som behövs för invandrarföråldrarnas del

måste beaktas”.

Övrigt

TCO anser att en_ utvärdering av verksamheten sker att det är viktigt och även senare än under den första fem-årsperioden. TCO fortlöpande förutsätter organisationerna bereds möjlighet att också att de fackliga deltaga såväl i planerings- som utvärderingsskedet. framför att det hade ”varit värdefullt om

Folkpartiets ungdomsförbund

betänkandet hade innehållit en sammanfattande utvärdering av den försöksverksamhet som förekommit. Vidare saknar vi en beskrivning av det

bamovänliga samhälle som vi trots allt har”. Från nâgra remissinstanser bl. a. nämnden för samhällsinformation, landstingets förvaltningsutskott i Västmanland, sjukvårdsförvaltningen betonar man vikten av föräldrautbildning till samt Adoptionscentrum som förberedelse för vuxenrollen och alla vuxna samt föräldrautbildning eventuellt föräldraskap.

l och

Inledning bakgrund

1. l

Inledning

Barnets främsta rättighet är goda uppväxtvillkor. Därför är det en angelägenhet av främsta prioritet för familjen och samhället att ge barnen goda uppväxtförhållanden. Redan inledningsvis fastslogs i barnomsorgsgruppens första betänkande SOU 1975:87: Ett folks syn på fostran och barnavård återspeglas i framtidens människor. Vuxensamhällets och barndomshemmets inställning och sätt att bemöta barnet sätter beständiga spår i barnets framtida personlighet. Utredningen vill understryka alla barns rätt till en god uppväxtmiljö.

Det är ingen överdrift att påstå att det skett en revolutionerande ändring av barns uppväxtförhållanden i materiellt hänseende under de senaste 40 åren. Under 30-talet var trångboddhet och dålig bostadsstandard mera regel än undantag. För många barn var utrustning med kläder och skor bristfällig. För många barn var porten till den högre utbildningen stängd med en barriär - brist på kapital. Dessa brister och orättvisor har till övervägande del lösts genom generella trygghetsreformer. Men efterhand som hushållsarbetet blev lättare och marken i närheten av våra bostadsområden blev för dyrbar att låta ligga kvar i naturligt skick för utomhuslekar har många barn mist sina naturliga sysselsättningar och därmed en plattform för kontakter med föräldrar

självklar

och andra vuxna i omgivningen. har ofta isolerats och för allt

Familjen

fler barn har kommersiella och fritidssysselsättningar

nöjen spelat en alltmer dominerande roll och delvis ersatt de förlorade kontakterna i närmiljön. Innehållsrika gruppkontakter i ungdomsföreningar utan krav på dyrbara attribut samt enkel samvaro i hemmen över generationsgränserna har inte rönt samma uppmärksamhet och har inte stöttats av samma ekonomiska intressen och har därför inte förmått fånga uppmärksamheten hos en del av barnen och de unga.

Föräldrar och andra vuxna har ofta inte förmått att påverka barnen till de bästa kontakterna eller att stöd-

med ungdoms- och vuxenvärlden ja dem i deras sökande efter en vuxenidentitet.

I sitt betänkande om föräldrautbildning kring barnets födelse SOU 1978:5 anförde barnomsorgsgruppen inledningsvis att de yttre betingelserna anger en ram för möjligheterna att ge barnen en god uppväxtrniljö. - ”Det gäller att påverka både samhällsplaneringen i stort och arbetslivet, som inte alltid är anpassat till behov. Det gäller

barnfamiljernas

46 och

Inledning bakgrund

att skapa en trygg och utvecklande miljö i skolan och att bryta en ökande kommersiell påverkan av konsumtion och barnkultur. Föräldrarna, som har den bästa kännedomen om barnen, bör få möjligheter att påverka de omständigheter som formar barnens tillvaro. Det är vår för-

att den allmänna föräldrautbildningen skall bidra till att stihoppning mulera föräldrar att tillsammans arbeta för samhällsförändringar, så att vi får ett samhälle som i högre grad planeras utifrån barnens behov.”

Under de senaste årens diskussion har behovet av föräldrautbildning ofta nämnts i samband med förekomsten av barnmisshandel, oro i sko-

lösning. Bamomsorgsgruppen anser att lan och olika ungdomsproblems man inte kan lösa denna typ av problem genom föräldrautbildning. Däremot kan föräldrautbildning vara en viktig förebyggande verksamhet.

I det utvecklar barnomsorgsgruppen sina överväganden och

följande

en föräldrautbildning för föräldrar med barn i förskoleförslag kring och skolåldern, samt en föräldrautbildning som kan nå alla i samhället.

1.2¶Utvecklingen av synen på föräldrautbildning

att man genom skolning av föräldrar skall kunna för- Föreställningen bättra deras förmåga att vårda och fostra barn är inte ny. I Sverige förde redan Ellen Key fram tanken i boken Barnets århundrade som publicerades vid sekelskiftet. På 1930-talet aktualiserades frågan på nytt i Alva och Gunnar Myrdals skrift Kris i befolkningsfrågan (1934). Sedan

mödraundervisning och mamma- och pappakurser inlång tid bedrivs om mödra- och barnhälsovården. Olika studieförbund har också bedrivit cirkelverksamhet med inriktningen att på olika områden förbättra föräldrars som vårdare och fostrare. Även i det allmänna

kompetens

av föräldraförberedelse skolväsendets utbildning har funnits inslag

- sedan ett flertal år. samlevnadsundervisning barnkunskap

1969 väcks krav om en allmän föräldrautbildning för första gången i riksdagen. Frågan hade dock långt tidigare diskuterats i termer av rådgivning och information till föräldrar, när olika sociala och familjepolitiska åtgärder behandlats.

Centern och Folkpartiet har motionerat om föräldrautbildning varje år sedan 1969. Från socialdemokratiskt håll väcks en motion första gången 1973. Moderata motionerar första gången 1974 och Vänsterpartiet kommunisterna 1976/77.

Genomgående för såväl den tidiga debatten kring föräldrautbildning

i de olika riksdagsmotionema har varit att som för argumentationen man framhåller möjligheten att andligen förändra människan, göra henne bättre rustad för sin föräldraroll Man hänvisar till

genom utbildning. olika missförhållanden i samhället för att förklara behovet av föräldra-

- mellan olika när det gäller utbildning, utbildning ojämlikhet grupper ekonomi osv., social misär, förekomsten av barnmisshandel, ökande

osv. men stannar för individinriktade åtgärder - förmissbruksproblem äldrautbildning - som ett medel för att åtgärda problemen. Det går här att spåra samma tilltro till utbildning som ett medel att förändra sam-

sou 198027 och

Inledning bakgrund 47

hället som återfinns i argumenten för olika t. ex. utbildningsreformer, grundskolans utbyggnad. skiljelinjer mellan olika politiska partiers som syn på de problem framkallar behovet av liksom föräldrautbildning på -i den mån man behandlar detta - innehållet av

i och utformningen föräldrautbildningen

kommer givetvis som i den allmänna defram såväl i riksdagsmotioner batten. I den debattskrift, som barnom- ”Barnuppfostran och politik, sorgsgruppcn och 1977

familjestödsutredningen publicerade redogjorde

bl. a. företrädare för de fem riksdagspartierna för sin syn på värderingarnas Författarna och ideologiernas roll i barnuppfostran. framträder inte med anspråk på att företräda officiella respektive partis syn på dessa frågor, men de synpunkter de framför torde ändå vara representativa för de olika politiska riktningarnas uppfattning. Den analys man

gör av de bakomliggande problem som medfört att barns och föräldrars situation uppvisar brister, skiljer sig markant åt, men det är tydligt att den stora uppskattningen av och tilltron till leder till krav

”utbildning”

på föräldrautbildning som ett medel att stärka föräldrarnas kompetens. Man menar att samhället bör att stödja föräldrarna, ge dem hjälp klara sin uppgift att ge barnen trygghet och stimulans. Man betonar vikten av information, upplysning, kunskap om barn och barns utveckling osv. Föräldrautbildningen skall ge insikt om barns och familjers förhållanden, känslomässiga attityder, värderingar Företrädama och problem. för de socialistiska partierna betonar starkare beroende av

familjens

samhället medan de borgerliga partiernas framhåller inrepresentanter dividualpsykologiska moment och relationerna i

familjegruppen.

Även i riksdagsmotioner från olika partier framkommer, som nämnts, tilltron till som ett medel för att åstadkomma

föräldrautbildning för-

bättrade förhållanden för barn och för att korrigera icke önskvärda beteenden som t. ex. barnmisshandel. tar mo- I mycket ringa utsträckning tionärerna ställning till vad bör ha för innehåll och

föräldrautbildningen

vilka mer specificerade mål den bör leda till. Man kan dock en

urskilja

utveckling av synen på föräldrautbildning under den tid frågan varit aktuell i riksdagen. Allt oftare tar man upp frågan i ett vidare samman-

hang och framhåller föräldrautbildning som en av flera åtgärder för att förbättra barns och föräldrars situation. Så är exempelvis fallet i motioner som väcks i anslutning till förslaget om utbyggnad av förskolan 1973 och om 1975/76. bamomsorgens utbyggnad I dessa motioner tar man exempelvis upp vikten av förbättrade kontakter mellan föräldrar och förskola, av bättre kontakt i kortare arbetstider för

bostadsområdena,

småbarnsföräldrar osv. I de motioner som om

följde på den proposition föräldrautbildning

som lades fram i mars 1979 och som grundades på barnomsorgsgruppens betänkande om föräldrautbildning kring bamets födelse accepteras

den tolkning av begreppet föräldrautbildning som barnomsorgsgruppen

gjort. Man gör inte heller några invändningar mot de övergripande mål för som kommit fram till.

föräldrautbildning barnomsorgsgruppen

48 Inledning och bakgrund

1.3¶Begreppet föräldrautbildning

Ett stort antal remissinstanser har i yttranden över barnomsorgsgrupbetänkande kritiserat begreppet föräldrautbildning. pens ovannämnda eller metoder i Kritiken har emellertid inte gått ut på att mål, innehåll borde anpassas bättre till ett traditionellt barnomsorgsgruppens förslag använt ett ututbildningsbegrepp. I stället borde, menar man, gruppen föreslås i betänkandet. Flera tryck som bättre täcker vad som verkligen remissinstanser menar att föräldrautbildning” över huvud taget är ett unolyckligt valt begrepp som för många leder tanken till konventionell lärare, elever, läromedel osv. dervisning med läroplan, kursinnehåll, ofta framkallade och förstärkta av tidigare ne- Sådana associationer, leder lätt till att man betraktar föräldgativa kontakter med utbildning, med misstro. Man ser samhällets ambition att skapa en förrautbildning för en att likforma och kontrollera. äldrautbildning som ett uttryck vilja Föräldrar skall utbildas till den rätta sortens fostrare och godkännas av samhället. I de försöksverksamheter barnomsorgsgruppen har haft kontakt med har vi fått bekräftat att ordet föräldrautbildning snarare skrämmer än lockar Genomgående undviker man att använda deltagare. ordet föräldrautbildning som visat sig ha kvar sin negativa effekt på vilatt delta även sedan man försökt redogöra för vad verksamheten syf-

jan

tar till och vad den innehåller. För att undvika de negativa effekterna föräldraverksamhet, föräldrasamanvänds över lag andra beteckningar, verkan osv. i försöksverksamheterna. är emellertid inte något entydigt begrepp. Det kan alltså Utbildning vara informationsförmedling från en som kan” till en grupp som inte från kateder till skolbänk. Men även mer progressiva och aktiva ”kan, kan rymmas i begreppet. Utbildning kan vara en aktiv protolkningar som leder till förändringar av människors cess eller utveckling djupare kunskaper, attityder m. m. som integreras med deras tidigare erfarenheter. Denna aktiva viktig att sträva och ifrågasättande process är givetvis efter när man söker kunskap i ideologiskt och värderingsmässigt betingoch situation i samhället. I de idéade frågor som föräldraskap familjens buma organisationerna och i studieförbunden finns dels den ideologiska frihet och dels den utbildningstradition som krävs för en aktiv och pro-

filerad föräldrautbildning. De verksamheter vi i detta betänkande föreslår i anslutning till den och skolan innebär att deltagarna ökar sina kommunala barnomsorgen att delta i den vardagliga verksamheten, genom gekunskaper genom mensamma diskussioner m. m. Det egna deltagandet i vardagen på aveller i klassen är en källa till kunskap som kan

delningen självupplevd

rymmas inom ett vitt utbildningsbegrepp. Med tanke på de negativa efav att beteckna föräldraverksamheter i skolan och inom bamomfekter som redovisats från olika försöksverksamheter, som föräldrautsorgen till att bildning och med tanke på att våra förslag i första hand syftar öka föräldrarnas till insyn i och inflytande över samhälls-

möjligheter

vi valt verksamheter som har en viktig plats i deras och barnens liv, har att inte använda föräldrautbildning för dessa verksamhebeteckningen ter. De förslag vi lämnar i dessa delar har alltså som främsta syfte att

öka kontakterna mellan barnens och föräldrarnas vardag, att initiera en förbättrad kontakt mellan olika vuxna som finns kring barnen - olika föräldrar, personal osv. Syftet är att bredda utrymmet för demokratiskt inflytande över dessa samhällsverksamheter.

Vid riksdagens behandling 1979 av betänkandet Föräldrautbildning kring barnets födelse underströk man betydelsen av att studieförbund och andra frivilliga organisationer kunde få goda möjligheter att engagera föräldrar och andra vuxna i verksamhet kring barnens uppväxtvillkor.

Barnomsorgsgruppen har därför nu givit studieförbund och frivilliga organisationer en huvuduppgift vad gäller diskussionsgrupper samt studier och olika för föräldrar och för föräldrar

gemensamhetsarrangemang

och barn.

I barnomsorgsgruppens direktiv ingår att på sikt göra föräldrautbildningen tillgänglig för alla föräldrar. Genom det system av olika verksamheter som redovisas i följande skiss har vi sökt uppfylla detta. De olika verksamheter som tillsammans utgör föräldrautbildningen kan dock inte ses som separata och isolerade från varann. Verksamheter i de frivilliga organisationerna löper hela tiden parallellt med och kompletterar verksamheterna i barnhälsovård, bamomsorg och skola. Detta är en förutsättning för att föräldrautbildningen ska nå de uppställda målen.

Inledning

.ucozmê

Em.mo.a.._..mvcuzmymmm

:oo:co

.mo

.cmtmow

.ozummmuxm:E0 wzm:

åuoEmumå

.êmmi._m.u_m.nxlc.mn

.E f?

mcxa

...oo

øtmêêwut.:

.osáazøemciuåmcm_

.x._wm__m:E8

Ennutan

...ä:m_mñcaêêoxcmu.mom_a;c.mn

96:4.mumnEmm»v85 325mm:C

.muocøcmøvvaämuznosgmwgstwgwk

02.20._

.mmmväå

_m.5m

Du_

.mnsnttuzüemx

mcømmmä_ _ _ mm:

csoxw305m.maaaäwmmctocmzu.atmzsu_m.owmåsta;

.mtmbmmwi

mbtmmmtmbmsbñgmkmbcwmmåmvmgbxwgmkubcmmâxøbwguxwsøu.Loåzwmzoxmucåo

,E01

:m:

.mEEE .cmo

_ E023_

225.0.

v: .ø:Emmx._w

_ .Eoxm mciocâa_ _

pmuonv=wmmmu5.Emcmmvoucowz.måzmazwon com.omEoc._mm.aaqzmmvåmu

mbcmmmtmbmguxwxmm.mcêonåmêmnmmumbcwuwtmbwxsäwxwu.mbtmmwtmbmgäwåm

_ _ .90

E mcxa

:uo _me_

E zoo

-m mm..:__:_ zoomicm

cmzoc.. .mêonmcz

m Enn;oo

zoo

__ cozmzcm9osoämccvzo.

u; .nu...cmEEmmzz

mtnEmmtmtm.E

u .aamxicmn.u

.c._mn

.ocozwzccnxäEmmum:E8x._m.Evas

amlxxumxbåm.ucsnñsåaa.wmäxmäzoxuoå.mm_cmm.o._m.vcmc_mbtmqwtmbcmxax_Emcotøncmnwâ.

§twêmmtmtwgatzk

2¶Barn och föräldrar i dagens samhälle

Barnomsorgsgruppen vill som underlag för förslagen i föreliggande betänkande kortfattat söka belysa några faktorer som är av betydelse för hur barns och föräldrars situation äri dagens samhälle. I vårt föregående betänkande sökte vi summariskt beskriva den historiska bakgrunden till nuvarande kärnfamiljens situation. Redan då framhöll vi dock att det ligger en fara i att behandla ”familjen som ett

enhetligt begrepp, då det ger begränsade att beskriva barns

möjligheter

och föräldrars situation i dag. Visserligen finns det gemensamma drag i

familjernas” situation.

Kärnfamiljens sammansättning med ett mycket begränsat antal intensiva inbördes

känslomässiga bindningar mellan

barn och vuxna skapar ett känslomässigt och psykologiskt klimat som kan vara likartat i även om de sinsemellan har olika social situa-

familjer

tion.

Skillnaderna mellan olika föräldrar i ekonomisk standard, utbildning, boendeförhållanden är emellertid stora.

mycket Föräldrautbildningen

bör bl. a. bidra till att beroende av för-

klargöra familjens samhälleliga

hållanden och öka

familjemedlemmarnas möjligheter att påverka.

2.1 som

Familjen uppväxtmiljö

Familjen som

uppväxtmiljö för barn är i dag en helt annan än den var bara under föregående generation. I dag växer de allra flesta barn upp i små familjer. Antalet barn per har familj sjunkit kraftigt. Hushållen består numera sällan av mer än två generationer och det är ovanligt att släktingar, inneboende osv. bor tillsammans med en Det är

kärnfamilj.

inte heller någon företeelse ovanlig att barn växer upp i familjer med bara en vuxen. Många med en biobarn växer också upp tillsammans logisk förälder och en vuxen som inte är biologisk förälder. Barnen än förr. har således färre vuxen- och syskonkontakter De för-

väntningar på familjen som en stabil och varaktig gemenskap som finns i samhället stämmer ibland inte med barnens erfarenheter av vuxenvärlden. Även andra samhällsföreteelser kan bidra till att minska barns upplevelse av kontinuitet i tillvaron. Dit hör t. ex. den ökade geografiska rörligheten. Inom

barnomsorg och skola gör personalomsättning, grupp-

och klassbyten att barnen ibland får svårt att bygga upp nära och varaktiga relationer till kamrater och personal.

samhälle

52 Barn och föräldrar i dagens

i form av ett ökat föräldradeltagande i barnom- Föräldrautbildning möjligheter till verksamhet i frivilliga organisorg och skola samt ökade sationers deltar tillsammans ökar familjemedregi där barn och vuxna Den bör också kunna bidra till att öka

lemmamas kontaktmöjligheter.

barnens av kontinuitet och stabilitet genom att de lär känna

upplevelse

fler vuxna.

2.2¶Arbete och föräldraskap

och barns situation har i hög grad påverkats av arbetslivets Föräldrars har blivit en allt vanligare företeelse.

utveckling. Tvåförsörjarfamiljen

som har barn under 7 år har Andelen sysselsatta bland gifta kvinnor

t. ex. nästan fördubblats på en tjugoårsperiod. bruttoarbetstid inkl. restid) är också en faktor Lång (dvs. arbetstid att umgås. Andelen småsom påverkar barns och föräldrars möjligheter som överstiger lO timbarnsfäder (barn 0-6 år) som har bruttoarbetstid

mar per dag är ca 40 96. småbarnsmödrar som har lång bruttoarbetstid är avsevärt Andelen som är kortare än lägre. Närmare hälften av dessa har en bruttoarbetstid

8 timmar. arbetstid är trots detta avsevärt vanligare bland Önskemål om kortare torde kunna tolkas som ett uttryck för småbamsmödrar än -fäder vilket de olika krav fäder resp. mödrar upplever i sin föräldraroll. har också stor för situa- Arbetstidens förläggning betydelse familjens skiftarbetar, arbetar sen kvällstid eller tion. Många småbarnsföräldrar en av de sam-

lördag-söndag. 1975 arbetade omkring tredjedel

åtboende föräldrarna med yngsta barnet mellan O-l 8 år varje arbetsdag minstone 18-07, dvs. man börjar eller slutar sin arbetsnågon tid mellan måste försvåras starkt. dag så tidigt eller så sent att familjesamvaron En annan inverkan på familjens situation är givetaspekt på arbetets av arbetslivet förmedlas till barnen. vis hur föräldrarnas egen upplevelse mellan i det svenska arbetslivet Det finns stora skillnader olika grupper och att påverka sin egen arnär det gäller arbetsvillkor möjligheterna inom arbetslivet står i kontrast betssituation. Bristen på jämlikhet bjärt området och mot den formella demokrati som råder på det politiska som än mer slående den ytliga utjämning av klassolikframstår genom heter i levnadssätt som växt fram och den förhållandevis långt gångna

av materiella livsvillkor.

utjämningen

som har stort över sitt arbete, som ser De samhällsklasser inflytande fall som en till självarbetet som ett värde i sig eller i varje möjlighet att förverkligande och individuell framgång har goda förutsättningar till sina barn. Produktionslivets utveckförmedla liknande värderingar att att i arbete få ett tillfälle för soling har också medfört möjligheterna för stora grupper. För många människor cial gemenskap har försämrats en syn på arbetets värde till sina torde det vara svårt att förmedla positiv

bam. struktur och organisation är Arbetslivets hierarkiska produktionens för att alla bam ska få en start i livet. En fortsatt alltså ett hinder jämlik

Barn och i samhälle 53

föräldrar dagens

demokratisering av arbetslivet är en för att föräldrautbild-

förutsättning

ningen ska kunna nå de uppsatta målen. Föräldrars varierande sociala position och som båda-

jaguppskattning

dera påverkas av deras ställning på arbetsmarknaden är ett hinder för

att föräldrautbildningen

ska nå de uppsatta målen. Det finns en uppenbar risk för att väletablerade och välutbildade föräldrar kommer att bli tongivande när man ökar föräldrars möjligheter att påverka t. ex. bamomsorg och skola. Dessa föräldrar har dessutom ofta en situation på sin arbetsplats som gör att de lättare kan ta ledigt för att delta i föräldraverksamhet i skola och förskola. De disponerar i högre utsträckning själva sin tid och kan möta större förståelse för framförda krav från den personal de möter framför allt i skolan. Det är därför viktigt att koppla de ökade möjligheterna att delta i samhällsverksanaheter som berör barnen med rätt till ledighet från arbete och rätt till ersättning för förlorad

_arbetsförtjänst Det är också viktigt att ge föräldrautbildningsverksam-

heten en form som inte stöter bort de grupper som inte har denna trygga, etablerade sociala situation. Det är till sist också viktigt att man i diskussionerna föräldrar emellan verkligen tar upp ideologiska och värderingsmässiga aspekter och att samhällsanknuten verksamhet kompletteras med verksammöjligheter att delta i de frivilliga organisationemas het.

Om man uppnår dessa förutsättningar bör föräldrautbildningen kun-

na vara ett medel som bidrar till att minska sektoriseringen mellan arbetsliv och privatliv”, och att öka barns och föräldrars medvetenhet om olika gruppers situation på arbetsmarknaden.

2.3¶Boende

Trångboddheten har minskat kraftigt under senare år. Om man tillämpar definitionen att trångboddhet innebär att man är mer än två boende per rum,kök och vardagsrum oräknade, så var enligt den folk- och bostadsräkning som genomfördes år 1975 endast ca 8 96 av den vuxna befolkningen (16-74 år) trångbodda. Bland småbarnsföräldrar (yngsta barn 0-6 år) var emellertid en mer än dubbelt så stor andel, 16,7 % trångbodda. Vad det minskade under åren efter år

bostadsbyggandet

1975 inneburit är inte statistiskt belagt, men det kan finnas skäl att anta att det påverkat situationen negativt och då särskilt för småbarnsföräldrarnas del. Vare sig trångboddheten eller torde vara dålig utrustningsstandard det kvantitativt mest omfattande problemet när det gäller småbarnsföräldrarnas boende. I stället torde social isolering och segregering vara ett stort problem för stora grupper familjer. Segregationen” kan innebära åtskillnad mellan grupper i en rad olika avseenden. Ibland menar man med segregation att ett alltför stort antal hushåll med låg social och ekonomisk status finns i stora, nya förortsområden där dagtid bara barn i ungefär samma ålder och icke-förvärvsarbetande kvinnor finns hemma medan grupperna i utkanten av stämed högre status bor i villaområden derna. Med segregering kan också åsyftas att människor ur samma klass

54 Barn och i samhälle

föräldrar dagens

enbart bakgrund. Ibland menar man umgås med andra som har samma att de som bor dåligt är samma människor som har de hårda, smutsiga, monotona jobben samtidigt som de inte har något inflytande på sin arbetssituation. Exemplen visar att segregationen kan också vara såväl fysisk som social. Den sociala segregationen skapar förutsättningar för den fysiska och den fysiska segregationen förstärker redan rådande social segregering. Den stora strukturomvandling som pågår och har pågått i det svenska samhället har förstärkt vissa typer av segregering. Allt större och allt färre företag koncentreras till vissa expansiva regioner. Människor flyttar dit arbetstillfällena finns och där byggs snabbt nya bostadsområden ut. Eva Hedman har i rapporten Boende och sociala kontakter (1974) visat hur tillvaro förändrats av flytt-

barnfamiljemas

ansåg sig ha fått en försämrad boning. Hela 31 % av barnfamiljerna stadsstandard efter flyttningen. Andelen som bor i småhus

barnfamiljer

har i och med flyttningen minskat från 32 % till 15 96. Mer än var fjärde barnfamilj ansåg att deras barns möjligheter till lek och sysselsättning hade försämrats och lika många hade fått förlängda restider. 55 % ansåg att deras att utnyttja fritiden försämrats.

möjligheter

Den fördelningen av hushåll med olika socioekonomisk status

ojämna

på olika bostadsområden skapar också problem. Stadsdelar med hög andel hushåll standard kan medföra en med låg social och ekonomisk segregerad för barnen. Det finns gott om exempel på att

uppväxtmiljö

vissa geografiskt sammanhängande områden har mycket hög andel socialbidragstagande hushåll, många ingripanden enligt barnavårdslag, osv. I Stockholm visar t. ex. en undersökning från år 1971 nykterhetslag att andelen barn som kom från hem som uppbar socialhjälp var ca tre gånger så stort i Hökarängen och Gubbängen som genomsnittet för staden. har situationen i dessa områ- Sedan denna undersökning gjordes förbättrats i takt med att de blivit inbodda, andelen den påtagligt barnfamiljer minskat osv. I stället har problemen förflyttats till andra,

nyare bostadsområden. från hem med När en mycket stor andel barn i en stadsdel kommer liknande social och ekonomisk problembakgrund finns det risk för snedfördelning i skolorna. Detta kan för många leda till dålig utbildning, längre fram dåliga arbeten, ekonomi och bostad, då de kommuner där dessa skolor ligger, ofta har dåliga ekonomiska resurser och därigenom svårt att satsa på skolan, rekrytera bra personal osv. Amman bland 4 500 elever i sex m. fl. har genomfört en undersökning olika kommuner. De kommer fram till att i undersök-

högstatusskolorna

ofta är belägna i äldre villaområden och lågstatusskoloma i de ningen nyproducerade höghusområdena. Skillnaderna mellan högstatusskolor och lågstatusskolor är stora. Jämförelserna görs skolklassvis och högstatusskolorna betecknar då klasser där barn från socialgrupp l och 2 över 75 % av eleverna och lågstatusskolorna där mindre än 25 96 utgör av barnen tillhör dessa socialgrupper. (Socialgruppsindelning enligt Amman m. fl., Barn i segregerade skolmiljöer (1977).) De högre socialgruppemas elever har bättre stan- Några exempel: dardprovsresultat och bättre betyg än lägre socialgruppers. Betygsmedelvärdena i matematik och svenska är lägre i lågstatus- än i högstatus-

Barn och i samhälle 55

föräldrar dagens

klasserna. Fler elever flyttar i lågstatusklasser. lä- De nyutexaminerade rarna hamnar oftast i de s. k. problemskolorna och placeras ofta inom

specialundervisning eller invandrarutbildning. Lärarna

har i genomsnitt knappt hälften så lång erfarenhet som lärarna i högstatusklasser och byter dessutom oftare arbetsplats. Specialundervisningen ges till procentuellt sett färre elever trots att behoven är större (ex. av elever med 1:a eller 2:a i svenska får 50 % medan

specialundervisning i högstatusklasser

endast 25 % får 90 % bor i mot

hjälp i lågstatusklasser). flerfamiljshus,

25 70 i högstatusklasserna. En annan undersökning i Göteborg visar att det bara är de socioekonomiskt starkaste stadsområdena av samhällets som ligger i närheten målsättning att 85 96 av grundskoleeleverna skall fortsätta till gymnasiet och det är främst elever med enbart grundutbildning, oftast med låga betyg, som blir arbetslösa. (Mats Forsberg, Segregationens konsekvenser för barn, 1978.) Arnman att det är m. fl. säger vad segregeringen i skolan beträffar ”inte heller i högstatusoch lågstatusklasserna fråga om renodlade segregationseffekter, utan om de samlade effekterna av att barns livsvillkor totalt sett är olika. av skillnaderna mellan Många de elevgrupper som finns i segregerade klasser. . . Olika olika stor slags föräldraaktiviteter, omflyttning, olika sorts boende m. m. kännetecknar elever från olika sociala miljöer, oberoende av om de går i en klass med kamrater som har samma sorts villkor eller helt olika villkor. I högstatus- och lågstatusklasser är dessa skillnader bara så mycket mer påtagliga och ofta också förstärkta genom den segregerade strukturen . . . I en integrerad social struktur där människor från olika sociala grupper är blandade med varandra år inte de generella skillnaderna så uppenbara. Men de ger sin syn på punktinsatser med syfte att integrera på följande sätt: Vi tror att sådana försök att möblera bort i skolorna segregationen inte angriper problematikens kärna, dels för att den nuvarande omfattningen av segregation i boendet ger utrymme för ett mycket begränsat mått av social blandning i klasserna, dels för att elevernas situation i segregerade miljöer i stor utsträckning är betingade av andra faktorer än den sociala sammansättningen av elever. är hur skolan be- Det primära problemet handlar barn med olika sociala förutsättningar vare sig dessa barn finns i segregerade eller integrerade skolor. En annan typ av segregation är åtskillnaden mellan bostäder och arbetsplatser. Bostadsområdet är ofta avsett bara för boende och bar-

just

nen fâr få i de ekonomiska och möjligheter till en naturlig förankring andra villkor enligt vilka arbetslivet och samhället i övrigt fungerar. Segregationen i boendet är en faktor som kommer att påverka föräldrautbildningen. Vilken effekt segregationen kommer att ha är

omöjligt

att förutsäga. I barnomsorgsgruppens försöksverksamhet inom barnomsorgen i Luleå visade det sig dock t. ex. att föräldrarna vid ett daghem i ett typiskt villaområde snabbt tog i tu med frågor som hade direkt anknytning till den egna förskolan, typ gårdens utformning, trafik osv. Föräldrarna till barnen vid ett daghem som hade ett flerbostadshusområde som upptagningsområde kom efter en trevande start fram till att syssla med frågor som rörde ideologier och värderingar, politisk påverkan osv.

56 Barn och i samhälle

föräldrar dagens

I områden som är negativt socialt segregerade är som nämnts, personalomsättningen vid skolorna och inom barnomsorgen ofta hög. Detta faktum att få kontinuitet och kan ha en negativ inverkan på möjlighet stabilitet i föräldraverksamheterna. Å andra sidan torde ett ökat föräldradeltagande ha en positiv effekt på barnens upplevelse av kontinuitet blir en stabiliserande faktor. genom att föräldragruppen såväl samhällsanknuten som genom frivilliga or- Föräldrautbildning, bör också kunna bidra till att bryta den isolering som ganisationer, drabbar många som bor i hårt segregerade områden.

2.4 och samhällets institutioner

Familjen

Föräldrar som deltar i bamomsorgens och skolans vardagsarbete kommer att möta etablerade institutioner med uttalade mål för sin verksam- - mellan olika het och med en klar - om än föränderlig rollfördelning inblandade För att försöka klargöra hur olika föräldrars möjgrupper. kunna delta i arbetet och också kunna påverka bör lighet att verkligen man se till den historiska bakgrunden till dessa institutioners framväxt. Det finns en rad skiftande - uttalade och outtalade - motiv för införandet av skola och barnomsorg. En smula drastiskt kan man påstå att viktiga motiv har varit samhällets behov av barnförvaring och av utbildning av arbetskraft. En rad andra mer idealistiskt och humanistiskt präglade motiv har givetvis också funnits men man kan våga påstå att ovannämnda motiv i hög grad har präglat stora gruppers, inom t. ex. arbetarklassen, inställning och relation till dessa institutioner. I den mån föräldrar har haft något inflytande - utöver givetvis det som utövas av bamomsorgens och vid politiska val - på utformningen skolans struktur och verksamhet, så har det till övervägande del handlat om föräldrar från över- och medelklass som ställt sig till det etab-

lojala

lerade samhällets värderingar därför att de sammanfallit med deras egoch mindre socialt etablerade föräldrar och deras barn na. Lågutbildade har upplevt maktlöshet och ställts utanför insyn och inflytande. Föräldrautbildningen genom aktivt deltagande och reella möjligheter måste utformas så att denna orättvisa inte kvartill insyn och inflytande står. Alla människors behov och erfarenheter måste få möjligheter att mer direkt påverka utformningen av barnomsorgen och skolan. när fler vuxna får större inflytande i En komplikation som uppstår skolan och inom innebär barnomsorgen är givetvis att detta inflytande en och även förändringar av arbetssitua-

maktförskjutning personalens

tion. I vad mån detta kan leda till nya fackliga krav och svårigheter i relation är att förutse utan till t. ex. lagen om medbestämmande omöjligt kan bara klargöras när föräldradeltagandet nått en större bredd.

Barn och föräldrar i 57

dagens samhälle

2.5 och

Familj idealbildning

Det människoideal som är förhärskande i det västerländska samhället är, om än inte uttalat, den människa som på så många områden son1 möjligt når individuell framgång. Ofta sätter vi likhetstecken mellan individuell framgång och mänskligt värde. I massmedia, man och man emellan, i litteraturen osv. prisas den framgångsrika individen. Särskilti t. ex. serietidningar och kiosklitteratur som till stor del vänder sig till barn och ungdomar, får denna idoldyrkan

groteska proportioner. Detsamma är fallet inom idrotten där idrottsrörelsens hävdvunna ideal kämpar en ytterst ojämn kamp mot beundran för idrottslig och helst också kommersiell framgång.

Denna elitism är inom många delar av samhället så framträdande att även individer som agerar ytterst hänsynslöst för att nå materiell framgång och makt, omfattas med en viss skräckblandad beundran. Kvällsoch veckopress fylls av högaktningsfulla skildringar av vad affärsmannen med de smarta, snabba ”klippen eller juristen som slingrar sig fram kring lagens yttersta råmärken för att tjäna pengar, har för sig på fritiden. Det ställföreträdande livet, där man för en stund kan anta den framgångsrikes identitet och fly den egna grå vardagen tar överhanden över och kraften att ta tag i och förändra

viljan den egna situationen.

Baksidan av denna idealbildning är vårt förakt för svaghet, det förakt som framför allt drabbar den som inte lyckas i denna individuella

kamp utan i stället hamnar i en gradvis utstämpling och utslagning.

För de grupper som har ekonomiska och andra att från

möjligheter

början göra sina barn väl rustade för ett, i individuell mening framgångsrikt liv, är den rådande idealbildningen i viss mening ändamålsenlig. Man kan i sin uppfostran hänvisa till det egna exemplet, man kan ge uppmuntran och stöd till skolframgång osv., och man kan ge den trygghet som vetskapen om att tillhöra det godkända, det etablerade, innebär.

För de grupper som inte kan ge allt detta kan den starka betoningen av det individuella framgångsidealet leda till en imitation av överklassbeteenden, överkonsumtion av prylar och en ökad mottaglighet för kommersiellt tryck. Betoningen av det nödvändiga i

självhävdelse

och individuell framgång kan också ge ett destruktivt, våldsamt beteendemönster. Elitismen och individualismen förstärker också - och förstärks av - den ökade isoleringen i samhället. Ensam är stark, Bra karl reder sig själv osv. Det finns en utbredd tendens att inte våga lågga sig i andras liv och att rygga tillbaka även inför de mest opretentiösa kontaktförsök.

Den idealbildning som skisserats

leder också till att många människor tenderar att individualisera

sina problem - man ser sina misslyckanden - t. ex. som förälder - enbart som ett resultat av den egna bristande förmågan. Barnens bekymmer i förskolan, i skolan, bland kamraterna på gården ses lätt som en bekräftelse på att man inte duger, att man är misslyckad som förälder. De föräldrar som har få sociala kontakter och framför allt den stora föräldrar som inte deltar i

majoritet föreningsliv

och politisk verksamhet har små möjligheter att se att deras misslyckanden kan ha strukturella, samhällsmässiga orsaker.

58 Barn och i samhälle

föräldrar dagens

Även på andra områden sker en urholkning av normer och värderingar. Skolan har t. ex. som ett av sina övergripande mål att främja barnens mognande till fria och harmoniska människor. Man be-

självständiga

tonar också vikten av att barnen övas i att utveckla samverkan och solidaritet med andra. Dessa mål står i bjärt kontrast mot det prestationstänkande och den elitism som premieras i arbetslivet och som också avspeglas i skolans betygssystem och utslagning av de svagare eleverna. Såväl barn som föräldrar ser skillnaden mellan teon och praktik och såväl skolan som de övergripande målen förlorar i trovärdighet. Begrepp som samverkan och solidaritet kan för dem te sig som något av läpparnas bekännelse.

De tendenser som berörts i detta avsnitt påverkar givetvis möjligheterna att nå föräldrautbildningens mål. Den ovilja att ”bjuda på sig

som finns själv, att våga medge att man har problem i sin föräldraroll kan vara en hämmande faktor i föräldrarnas inbördes kontakter. Det är därför viktigt att kontakterna mellan de som deltar i föräldraverksamheten i klassen, på dagisavdelningen eller i t. ex. en studiecirkel verkligen får tillfälle att lära känna varann. Det är också angeläget att diskussionerna i t. ex. en studiecirkel tar fasta på sambandet mellan samhällsproblem och föräldrarnas Då kan föräldrautbildningen åt-

egen situation. minstone till att föräldrarna får kraft att sorte-

i någon mån medverka ra sina problem att se vad som är möjligt att påverka genom egna insatser och vad som måste påverkas genom t. ex. politiskt eller fackligt arbete.

2.6 Folkrörelsernas roll

Olika undersökningar har under senare år visat att den politiska aktiviteten i det svenska samhället är mycket låg. Redan låginkomstutredningen, som myntade begreppet politiskt fattiga” visade på hur uppseendeväckande aktiviteten var bland stora grupper.

låg den politiska Bl. a. påvisades att 75,9 % aldrig yttrat sig på ett föreningsmöte, 81,4 96 var inte med i någon politisk organisation, 93,1 96 hade aldrig tagit kontakt med någon ansvarig för att påverka ett beslut och 94,5 96 hade ald-

Senare undersökningar har bekräftat rig deltagit i någon demonstration. att livlig politisk aktivitet utövas av en liten minoritet och att den stora

förhåller Andra undersökningar har visat att

majoriteten sig passiv.

småbamsföräldrama tillhör de grupper som uppvisar den lägsta politiska aktiviteten.

Även tillhör småbarnsföräldrar de

när det gäller studier på fritid minst aktiva. Statistiska levnadsnivåundersökningar har

centralbyråns visat att småbarnsföräldrama har ett lägre studiedeltagande än t. ex.

just

barnlösa ensamstående. Man kan också utläsa en skillnad mellan könen.

som En mångdubbelt högre andel kvinnor uppger brist på barnpassning ett studiehinder än då det gäller männen. Även när det gäller vuxenstu-

visat att det är en minoritet som står för dier har olika undersökningar en stor del av aktiviteten. Dessa faktorer, dvs. att vi har en förhållandevis låg politisk och studiemässig aktivitet i samhället hör givetvis samman med hur de frivilliga organisationerna lyckas i sin verksamhet.

Barn och i

föräldrar dagens samhälle 59

Folkrörelserna som riksorganisationer står starkare Samän tidigare. tidigt är man som förmedlare av normer nivå och värderingar på lokal svagare än förr. Ideologisk fostran som omfattar hela människan förekommer inte i samma Kommersiella krafter utsträckning som tidigare. har i stället vuxit sig allt starkare som förmedlare av normer och värde-

ringar. Förändringen av folkrörelsernas roll hänger samman med en rad faktorer. Urbaniseringen, det ökade utbudet av konkurrerande

fritidssyssel-

sättningar, de ökade prestationskraven i arbetslivet, arbetsresor långa och annat som begränsar människors tid och kraft att ägna sig åt verksamhet på fritid har givetvis Om man ska öka folkrörelstor betydelse. sernas roll i den ideologiska och debatten om bl. a.

värderingsmässiga

barn och föräldrar i samhället krävs bl. a. att folkrörelsema fyller sin verksamhet med ett i viss mån annat innehåll. Man måste till män-

vädja

niskans t0tala” situation och i högre grad än f. n. framhålla vilka konsekvenser den man företräder har för vilken och ideologi människosyn moral man omfattar. Detta behöver inte att man nödvändigtvis betyda på det intellektuella planet ytterligare profilerar sin verksamhet. Snarare måste det innebära att man lokalt och i bostadsområdena intensifierar

opretentiösa aktiviteter men att man i samband med att dessa, genom diskutera, genom att föregå med gott exempel pläderar för de värderingar man står för. Att det finns en beredskap hos många människor att engagera sig för frågor de finner angelägna, en som folkrörelsema bör kunna

beredskap

ta fasta på, visar inte minst den starka t. ex. Vietnamuppslutning kring rörelsen, kvinnofrågan och i samband med folkomröst-

folkkampanjen

ningen om kärnkraften. För att detta ska bli krävs emellertid att samhället möjligt på olika sätt bidrar till att ge folkrörelsema bättre ekonomiskt

förutsättningar,

och på annat sätt, att bedriva sin verksamhet. De frivilliga organisationernas roll i bör bl. a.

föräldrautbildningen

vara att bidra till att skapa ett rikare socialt liv i samhället. Genom att

erbjuda möjligheter till aktiviteter som vänder sig till både barn och vuxna, genom att ge människor tillfälle att i organiserad form diskutera värderingar kring bam och kan man nå detta. för-

föräldraskap, Därigenom

bättras också för att människor i större

förutsättningarna utsträckning

ska kunna påverka sin egen och barnens situation.

2.7 - ett led i

Föräldrautbildning demokratiseringen

Vi kan konstatera att situation har familjens ett oupplösligt samband med samhällets struktur och samhällets Det samhälle som omdaning. barn och föräldrar möter stora föräni dag har på kort tid genomgått dringar. Skolan och barnomsorgen har fått allt större ansvar för barnens fostran, urbanisering och olika former av segregation

påverkar familjen,

vi har fått en större åtskillnad mellan människors olika roller och olika sektorer av livet och vi har fått en allt starkare av fri-

kommersialisering

tiden. Barn och ungdomar har en annan i samhället ställning och gent-

60 Barn och i samhälle

föräldrar dagens

emot föräldrarna än tidigare. En undersökning som statens ungdomsråd genomfört visar t. ex. att ungdomar mellan 15 och 25 år äger kapitalvaror för ca l 600 kronor och konsumerar kläder, nöjen, kosmeti-

miljoner

ka, musik m. m. för 3 500 kronor årligen. Barn och ungdomar

miljoner

är således numera en kommersiellt mycket intressant grupp och föräldrarna utsätts för en hård konkurrens i sin fostrargärning. De stora insatser som för att stärka familjen

familjepolitiska gjorts

torde ha haft mindre inverkan som uppväxtmiljö än de stora

på familjen

allmänna samhällsförändringar som berörts i detta kapitel. Samhället styrs av ekonomiska krafter och de företeelser som påverkar barn och föräldrar - t. ex. kommersialismen, snedfördelningen av sociala problem, av utbildning, skolframgång och bostadsstandard, är produkter av dessa ekonomiska krafter. att ha detta i minnet när man söker bedöma hur olika Det är viktigt samhällsinsatser, t. ex. föräldrautbildning, riktade till föräldrarna, kan situation och barnens uppväxtvillkor. Genom föräld-

påverka familjens

kan man inte ändra de grundläggande orsakerna till barns rautbildning och föräldrars eventuella problem. Det går inte att föräldrautbilda bort dåliga arbetsförhållanden, klasskillnader, låg social status, dåliga bostäder och allt annat som påverkar föräldrars möjligheter att ge sina barn en trygg och god uppväxt. Valet står då mellan att lägga tyngdpunkten vid att ge föräldrautbildinriktningen att kompensera, mildra effekterna av det rådande ningen ekonomiska systemet eller att utforma den så att den i någon mån kan bidra till att göra sambandet mellan situation och samhällets

familjens

kraft att utformning tydligt och att också något bidra till att ge föräldrar att angripa de mer grundläggande orsakerna till sina problem. gå vidare, De mål barnomsorgsgruppen satt upp för föräldrautbildning anger att vi valt den senare vägen. På många håll förs nu en diskussion om hur man ska bryta ned beslutsprocesser och få fler människor delaktiga i bemotverka isolering och inslut som påverkar deras liv och därigenom dividualisering av problem. Att föräldrar får ökade möjligheter till inflytande över skolan och den kommunala barnomsorgen och ökade till kontakt i anslutning till dessa institutioner kan ses som

möjligheter

ett led i en sådan demokratiseringsprocess. Det direkta föräldradeltagandet i förskola och skola och medverkan i verksamhetsplanering på och klassnivå blir då endast en del i och en förutsättning för avdelningsen sådan utveckling. Vad det ytterst gäller blir att verkligen öppna den kommunala och göra dess verksamhet så flexibel att alla barnomsorgen barn och vuxna blir delaktiga i någon form och att också öppna skolan mot samhället. För att detta på lång sikt ska bli möjligt måste givetvis skolan och förskolan finnas nära människor och erbjuda varierande till deltagande. Likaså kan inflytandet över skolan och barn-

möjligheter

lokal politisk förankring. Skolan och förskolan omsorgen ges en direkt kan då bli ett centrum för delar av det sociala livet på en ort eller i ett bostadsområde, och barnens fostran på ett annat sätt än i dag en angelägenhet för alla.

3¶Mål för

föräldrautbildning

3.1 mål

Övergripande

Barnsomsorgsgruppens första betänkande (SOU 1975:87) innehöll bl. a. ett diskussionskapitel om föräldrautbildning. Där betonades att föräldrautbildningen bör vara ett led i de insatser som samhället gör för att skapa goda villkor för familjen och att de övergripande målen, demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet därför bör vara vägledande även

när det gäller föräldrautbildning. Föräldrautbildningens bidrag till dessa

mål bör vara Cl att alla vuxna tar ansvar för att ge alla barn en god uppväxtmiljö, El att alla föräldrar får stöd i sitt föräldraskap och inflytande över sin

och barnens situation, El att alla barn och ungdomar förbereds för vuxenroll och föräldraskap. I betänkandet om kring barnets födelse vidareut-

föräldrautbildning

vecklade barnomsorgsgruppen mâldiskussionen och formulerade mer konkreta mål för

föräldrautbildningen:

föräldrautbildning för att öka kunskaper, föräldrautbildning för att skapa möjlighet till kontakt och gemenskap, föräldrautbildning för att skapa möjligheter till medvetenhet om och pâverkan av samhälleliga förhållanden. Nyckelorden i dessa målformuleringar är kunskap - kontakt - påverkan. Dessa tre begrepp samverkar och alla är beroende av varandra. Kunskap-kontakt-målen överväger under tiden kring barnets födelse. I förskoleåldem och skolåldem som bas

har man den tidigare kunskapen men kontakt-påverkan får större tyngd.

3.2 Mål för under förskole-

föräldrautbildning

och skolåldern

En konsekvens av att målen kunskap och kontakt betonats starkast under föräldrautbildning kring bamets födelse är den metod vi föreslagit under denna tid: Samtal i föräldragrupper där deltagarnas gemensamma kunskaper och erfarenheter är den viktigaste kunskapskällan och där personalen är ett stöd och en tillgång. Genom dessa grupper, som om

62 Mål sou 1980:27

för föräldrautbildning

möjligt hålls intakta under havandeskapet och första året efter barnets födelse, får blivande och nyblivna föräldrar kontakt med andra människor i samma situation. Intresset för det väntade eller nyfödda barnet och alla de konsekvenser föräldraskapet får på den personliga och sociala situationen och alla de nya kunskaper man vill ha och behöver blir en stark sammanhållande faktor i föräldragruppema.

När barnet blir större, i förskolan eller skolan, är det nya mo-

börjar

ment i föräldraskapet som träder i förgrunden. Barnet kommer i kontakt med nya människor och situationer - det får nya, egna relationer med kamrater, förskolepersonal, lärare, fritidspersonal osv. Även barn som inte finns inom barnomsorgen får givetvis vidgade kontakter. Föräldrarna får konkurrens i sin fostrarroll och delar ansvaret för barnets vård och utveckling med andra. Det blir också andra företeelser som blir viktiga och mer akuta:

att kombinera föräldraskap och yrkesarbete, barnens

Möjligheterna

framgång eller misslyckanden i kamratrelationer eller som elever osv. Samtidigt som barn och föräldrar rent fysiskt tillbringar dagen på skilda

som har inflytande över barnens och därhåll möter man nya ”experten” med liv och som man kanske upplever som auktoriteter som är

familjens

svåra att påverka.

Att föräldrar lår känna barnens den verksamhet de deltar i, att

miljö,

de får kontakt med barnens kamrater och deras föräldrar, med personalen i barnomsorg och skola måste därför ses som ett viktigt mål för föräldrautbildningen under denna tid. Varken barnomsorg, skola eller föräldrar klarar ensamma sin del av barnets fostran och utveckling. Det krävs ett samspel mellan barn och föräldrar och skola eller barnomsorg. Även om det inte uppstår dramatiska normkonflikter mellan hem och

skola så är redan det faktum att personal och föräldrar ofta barnomsorg/ inte har närmare och mer kontinuerlig kontakt med varann, negativt.

Samhällets insatser ska komplettera föräldrarnas och stödja familjen. Det är inte minst viktigt i förebyggande syfte.

En ökad delaktighet i barnets fritidssysselsättningar, ökade kontakter mellan barn och vuxna i det sociala livet över huvud taget är också ett mål vi vill bidra till att uppnå genom våra förslag, Här kan såväl de frivilliga organisationerna som kommunala organ göra stora insatser. Organisationer, kommun och barnhälsovården kan också verka för att ge stöd åt de föräldrar vilkas bam inte finns inom den kommunala barnomsorgen.

3.2.1¶Kunskap

Vi har med utgångspunkt i erfarenheter från egna och andra försöksverksamheter, verksamhet

valt att låta en praktisk och kontaktskapande utgöra grunden för kunskapsinhämtningen i barnomsorg och skola. Därigenom att lära känna dessa verksam-

öppnas en väg för föräldrarna heter och avgöra vilka ytterligare kunskaper man behöver för att

själva

få ett inflytande över sin egen och barnens situation och för att tillsammans med andra föräldrar söka sig denna kunskap. Först när man står mitt i den praktiska verksamheten kan man se vilka frågor man

Mål för 63

föräldrautbildning

måste söka svar på och vilka kunskaper man själv kan bidra med. Själv-

upplevd kunskap genom praktiskt deltagande och en vidare

bearbetning

av dessa kunskaper genom organiserade diskussioner med andra vuxna

ger förutsättningar

för att man skall kunna sortera frågor och göra klart för sig vilka som är möjliga att hantera genom direkta insatser i klassen

eller på dagisavdelningen. Man får också att bedöma vil-

förutsättningar

ka frågor som kräver andra insatser, t. ex. om man engagerar sig poli-

tiskt eller i en Denna intresseorganisation. sorteringsprocess kräver emellertid också att man kan tolka och förstå olika företeelser, sätta in dem i sitt ideologiska och värderingsmässiga sammanhang. Denna kun-

skap kan deltagande i idébuma organisationers, t. ex. studieförbundens

verksamhet, ge.

3.2.2 Kontakt och

gemenskap

Kontakter mellan såväl mellan barn och föräldrar, föräldrar och mellan

föräldrar och t. ex. barnomsorgs- eller skolpersonal utgör kanaler för överföring och av och erfarenheter.

bearbetning kunskap

Dessa kanaler öppnas att föräldrarna deltar genom i den dagliga verksamheten i och skola, i den faktiska

barnomsorg planeringen av

dessa verksamheter och i föräldraträffar.

Även de frivilliga organisationernas verksamhet för barn och vuxna ger givetvis tillfälle till kontakt och gemenskap som dessutom ofta byg-

ger på gemensamma intressen och ideologi. Den ger också, liksom olika kommunala verksamheter, tillfälle till ökade vuxenkontakter för föräldrar som inte har sina barn i

barnomsorgen.

Många föräldrar lever i dag under stort tryck från omgivningen. Fa-

miljernas kontaktytor har blivit mindre. känner Många föräldrar sig isolerade och ensamma i sin föräldraroll. kontakter Ytterligare med andra vuxna människor är ofta en för att föräldrarna

förutsättning ska fungera

bra i sitt förhållande till barnen. Även kontakten med andra barn än det

egna är givetvis berikande. Föräldrautbildning i form av medverkan i verksamheterna skapar för sociala kontakter

förutsättningar och gemen-

skap. Genom att föräldrarna i t. ex. en klass eller på en daghemsavdelning får bättre kontakt med varann, känner att de är en grupp med i många

stycken gemensamma behov ökar också deras möjligheter att påverka. sammanhållningen i gruppen ger styrka att de gemensamma re-

utnyttja

surserna. Tryggheten i att känna de övriga föräldrarna väl ger förutsätt-

ningar för att våga ta mer initiativ, våga dela med sig av eller

kunskap

redovisa sin okunnighet. En närmare och mer

kontinuerlig kontakt mel-

lan föräldrar och personal kan också leda till en ömsesidig trygghet i relationerna. Personalen kan göra avkall på sin expertroll och får större

förutsättningar att verkligen upptäcka att föräldrarna genom sin kun-

skap om de egna barnen, genom sina osv. kan vara en

yrkeskunskaper

värdefull resurs i arbetet.

sou 1980:27

64 Mdl. för fördldrautbildning

3.2.3 Påverkan

att flera människor sätt deltar i barnomsor- Genom på ett organiserat och av denna verksamhet och

verksamhet planeringen

gens och skolans får ett ökat utrymme i idébuma genom att frågor om barn och föräldrar verksamhet och samhällsdebatt ökar förutsättningarna

organisationers

och samhällsnivå. Påverkan kan för påverkan på individnivå, gruppnivå inte styras i förväg. Vilka uttryck påverkan kommer att ta sig och vilka

resultat den kan leda till avgörs av hur stort utrymme för egna beslut om

metod och material som föräldragrupp får. Att mål och innehåll, varje öka kan vara en besvärmöjligheterna för påverkan för flera människor mellan olika intressenter, störlig process som innebär maktförskjutning kommunala beslut re svårigheter att styra en verksamhet genom centrala osv. Samtidigt är det emellertid en process som kan leda till förnyelse att forma verksamheten i t. ex. och utveckling och ökade möjligheter och skola efter flera människors behov. Det är angeläget att barnomsorg deras att påverka får en föräldrarnas deltagande och därmed möjligheter utformning som leder till att fler inte färre kan utöva påverkan. De försöksverksamheter barnomsorgsgruppen följt har givit många

erfarenheter som vi för att formulera målen för föräldrautbild-

utnyttjat

vi föreslår. Verksamhetens innehåll och ning, och de verksamhetsformer konkreta kommer att variera inom olika föräldragrupper, utformning vid olika i olika delar av landet.

organisationer, tidpunkter,

Föräldrarnas direkta medverkan i barnomsorg, skola och föreningsliv

innebär en stark föräldrar-barn, barn-barn, påverkan på individnivå: Där sker

föräldrar-föräldrar, föräldrar-personal, personal-personal. också den primära kunskapsöverföringen.

Föräldramedverkan också gruppen, som kan få en större påverkar sedan man övervunnit t. ex. motsättningarna i rollfördelningen

styrka,

visar att barn, föräldrar, personal. Exempel från försöksverksamhetema av arbetet med barnen både i förskola

detta medför en kvalitetshöjning

och skola. för alla i samhället. Därför är Men barnen måste bli en angelägenhet och kunskaper och erfarenheter tas det viktigt att föräldrars personalens bättre än hittills. Det måste finnas en beredskap hos samhället tillvara som föräldrarna lägger fram. att lyssna till de förslag och erfarenheter Politiker och anställda bör bredda sina kunskaper om barns och för-

äldrars aktuella och långsiktiga behov. för att föräldrautbildningen ska kunna uppfylla på-

Möjligheterna

verkansmålet är beroende av hur den formella, politiska på samhällsnivå En annan förutsättning är att beslutsprocessen är konstruerad. viktig idéburna ger större utrymme åt frågor om barn, föräldrar

organisationer

och samhälle i sin verksamhet. Föräldrar måste också få bättre praktiska

att kunna delta i fackligt och politiskt arbete, åta sig förförutsättningar troendeuppdrag osv.

Den politiska styrningen av barnomsorg respektive skola är i kommuoch sociala Centralnämnden renerna förlagd till kommunfullmäktige partierna som där är företrädspektive skolstyrelsen genom de politiska vi har innebär det att den politiska makten da. Med de stora kommuner

sou 1980:27 Mål för föräldrautbildning 63

kan verka avlägsen och svår att påverka för den enskilda föräldern i klassen eller daghemsavdelningen. Kommunaldemokratiska utredningen har redovisat tankar om hur denna centralstyrning skulle kunna brytas genom att införa distriktsnämnder med faktisk beslutanderätt över vissa frågor i kommunerna. Diskussioner om kommundelsråd och institutionsstyrelser finns också. Det pågår också försök med sammanslagna distriktsnämnder för det sociala området, skolan, kultur- och fritidsfrägor. En fortsatt utveckling i denna riktning, dvs. en medveten strävan att föra de politiska besluten närmare människor och engagera fler människor i det politiska beslutsfattandet genom de politiska partiernas lokala organisationer, är givetvis angelägen ur de aspekter barnomsorgsgruppen har att beakta. Ännu är det emellertid för tidigt att uttala sig om hur den ideala fördelningen mellan centrala och mer direkt lokalt förankrade beslutsfunktioner bör vara för att man ska nå en ökad demokrati.

Föräldrarnas möjligheter till mera direkt påverkan kommer att gälla den dagliga aktiviteten i skolan, barnomsorgen och det egna bostadsområdet. För att föräldrar på ett mer avgörande sätt ska kunna påverka samhällsutvecklingen krävs att de i ökad utsträckning engagerar sig i de politiska partierna och i fackliga organisationer och att de får praktiska förutsättningar att delta i arbetet. Det är också viktigt att dessa organisationer ges praktiska förutsättningar att ta vara på detta ökade engage-

- arbetsmarkmenag. Så gott som varje politisk fråga kommunikationer, nad, kulturfrågor, sjukvård osv. - har effekter på barns och föräldrars situation i samhället. I alltför liten utsträckning beaktas detta i det politiska arbetet - bl. a. därför att småbarnsföräldrar sällan är med och pâverkar de politiska besluten. Som grupp betraktat tillhör småbamsföråldrar de minst politiskt aktiva. Föräldrautbildning i idéburna organisationer och föräldraverksamheter i samhällsinstitutioner bör kunna bidra till att detta förhållande ändras.

5321:: “li . es

4¶Förberedelse för

jämställt föräldraskap

Försörjningsansvaret

Det finns en historisk bakgrund till att ser ut som den gör och

familjen

att rollfördelningen när det gäller ansvar för försörjning, hemarbete och barn är olika för män och kvinnor.

Utan att gå alltför långt tillbaka kan nämnas den ovillkorliga

försörj-

ningsplikt som gällde för arbetsföra män gentemot hustrun. Äktenskapet innebar för kvinnan en mer socialt och ekonomiskt säkrad tillvaro, men samtidigt ett fullständigt beroende. Detta gällde en bra bit in på 1900-talet.

I den tidigare äktenskapslagstiftningen, främst från 1921, hade man som mål att främja jämställdheten mellan könen. Man likställde den hemmavarande makens arbetsinsats med den utom hemmet förvärvsarbetandes. Hustrun famil-

upphöjdes på ett teoretiskt plan till jämbördig jeförsörjare. Samtidigt inrättades regler om ef teräktenskapligt underhåll för hustrun som ett skydd om äktenskapet skulle upplösas och hennes egentliga brist på möjligheter att försörja sig skulle visa sig.

Skillnaden mellan hemarbete och förvärvsarbete, som man då försökte överbrygga har senare understrukits genom annan lagstiftning vilken i regel bygger på inkomstbortfallsprincipen. Det visar sig t. ex. vid hemmafruns sjukdom, då arbetsinsatsen ersätts endast med det s. k. grundbeloppet, genom att hemarbetet berättigar till ATP, arbetslös-

hetsskydd och andra förmåner som tillkommer yrkesarbetande utom hemmet.

Det är först under 1970-talet som de formella bestämmelser som bygger på en uppdelning av försörjare och försvinna.

icke-försörjare börjat

Äktenskapslagsstiftningen utgår i dag från att kvinnor och män skall bygga upp en egen försörjning.

I annan lagstiftning kvarstår emellertid den gamla försörjarsynen, vilket avspeglar sig i den socialrättsliga, socialförsäkringsrättsliga och skatterättsliga lagstiftningen. Exempel på detta är förekomsten av hemmamakeförsäkring, hustrutillägg till folkpension, storleken av folkpension till två makar, änkepension från folkpension och ATP.

Enligt jämställdhetskommitténs rapport ”Kvinnors arbete” vill i stort sett alla kvinnor förvärvsarbeta. Bland kvinnor med barn i förskoleåldern är det närmare 90 %, och för övriga kvinnor över 90 %. Fortfarande finns det 330 000 hemarbetande kvinnor som vill komma in på arbets-

68 Förberedelse

för jämställt föräldraskap

marknaden men hindras på barnomsorg eller lämpliga argenom bristen betstillfällen. J ämställdhetskommittén visar i sin rapport på orsaker till att kvinnor inte bygger upp en egen på samma sätt som männen. Vid äk-

försörjning

hamnar de inte sällan i ett ekonomiskt underläge i tenskaps upplösning förhållande till männen.

4.2 Ansvaret för hem och barn

I jämförelse med många andra länder har Sverige kommit långt i utvecklingen på det området främst när det gäller ekonomiska

familjepolitiska

stödåtgärder inriktade på familjen. kan sägas att den omställning som samhället och familjen Samtidigt med enmåste genomgå för att klara förändringen tvåförsörjarfamiljen dast påbörjats. Jämställdhetskommittén säger i sin rapport: ”Kvinnor bär av tradition huvudansvaret för barnen och för hemmets skötsel. Sammanhållningen inom och miljön i hemmet har ansetts vila på kvinnor-

familjen

na. Även sedan kvinnor i betydande utsträckning sökt sig ut på arbetsmarknaden har huvudansvaret för hemmet, familjen och barnomsorgen legat kvar på dem. Kvinnor har accepterat detta och valt veckoarbetstid och arbetstidsförläggning så att det passat deras familj. Eller också har de stannat hemma och tagit hand om De har utfört det oav-

familjen.

lönade arbetet i hemmet. Kvinnor för rehar således tagit på sig både arbetet och kostnaderna Det stora fleratalet kvinnor räknar med att även i fortproduktionen. vara de som främst måste ställa upp på omsorgen om barsättningen nen. (Kvinnors arbete”.) Männens delaktighet i arbetsliv och samhällsarbete anses självklar. Däremot är det långt kvar innan samma självklarhet råder när det gäller ansvarstagandet för hem och barn. män har påverkats av kvinnors strävan till frigörelse och eko- Många nomisk vilket lett till att de i dag tar avstånd från

jämställdhet,

den traditionella mansrollen. De vill inte vara med om att berövas viktiga livsvärden, framför allt de som närheten till de små barnen ger. För män är det naturligt och önskvärt att leva i en ekonomiskt och många socialt relation till kvinnan, liksom att dela ansvaret för jämställd hemarbetet och omsorgen om barnen. Generation av män och kvinnor vittnar om hur de efter generation saknat pappans närhet när de var barn. Och generation efter generation av män har vittnat om hur de ångrar att de inte var tillsammans med barnen.” (Ur boken Mansbilder, av Erik Centerwall m. fl.) Föräldraförsäkringen ger i dag mannen andra möjligheter än tidigare till sina barn. att ta eget ansvar och att knyta nära relationer Antalet män som till föräldraledigt i samband

utnyttjat möjligheten

med barns födelse har ökat från 2,5 % år 1974 till 10,7 96 år 1978. Andelen fäder som utnyttjar l-29 dagar är ganska lika bland statligt,

Förberedelse för jämställt 69

föräldraskap

kommunalt och privat anställda. Det är emellertid att offentvanligare ligt anställda fäder utnyttjar 30 dagar eller mer. Den högsta andelen fäder som varit föräldralediga återfinns i grupperna ”ingenjörer m. fl.” samt specialister, ledande befattningar. Grupperna biträdespersonal”, icke facklärda samt lantbrukare och företagare hade den lägsta andelen föräldralediga fäder. Om man fördelar fädernas uttag i familjer med gifta föräldrar och yrkesarbetande moder efter moderns yrke blir skillnaden förhållandevis stor mellan å ena sidan yrkesgruppen biträdespersonal, icke facklärda, facklärda och kontorister där fädernas medverkan är låg och å andra sidan övriga yrkesgrupper. Speciellt stor andel föräldralediga fäder finns i de där modern

familjer

tillhör yrkesgruppen specialister, ledande Detta befattningar. framgår

av familjestödsutredningens betänkande

Föräldraförsäkring”. Det finns således en utveckling mot att fler män tar sin del av ansvaret för hushållsarbete och barnomsorg. Fortfarande är det ändå mest kvinnor som är föräldralediga, de tar i stor utsträckning heltidsledigt och använder de flesta dagarna på en gång i samband med barnets födelse. I många familjer finns det inte dagar kvar för sådana ändamål som en förkortad arbetsdag. Den främsta torde vara att det anledningen inte finns till kommunal och att man därför anser möjlighet barnomsorg sig tvungen att ta hela ledigheten på en gång. Mannens förutsättningar t. ex. att ta ansvar beror på en rad faktorer, arbetsmarknaden. Finns det inte tillräckligt med arbete på en ort, blir det återigen kvinnan som blir utan, eller förhindras att förvärvs-

påbörja

arbete. Hon då en uppgift i hemmet. Är kvinnorna förvärvs-

”väljer”

arbetande får mannen en större chans att ta sin del av föräldraansvaret. Det är också av stor betydelse att kvinnor lämnar ifrån sig ansvar inom sitt ”revir”, och att hon ställer krav på mannen att dela ansvar. Andra faktorer som möter männen av betydelse är den inställning från det omgivande samhället, arbetsgivare, arbetskamrater, personal inom mödra- och barnhälsovård, förskolan och skolan m. fl. Inom arbetslivet accepterar man ofta inte att män tar föräldraansvar på samma sätt som kvinnorna, dvs. att barnomsorg är ett lika starkt skäl till frånvaro från arbetet vissa tider, som t. ex. fackliga studier, värnplikt eller liknande. Av väsentlig betydelse för jämställdheten är att

föräldraledigheten

kvoteras, vilket skulle innebära att om familjen går miste om en förmån inte både mannen och kvinnan sin andel av

utnyttjar föräldraförsäkring-

en. I dag är den särskilda föräldrapenningen kvoterad. Man kan emellertid överlåta sina dagar till varandra. I en undersökning om Storstadsungdomars syn på tillvaron” omfattande 212 barn ställdes frågan: Vilka tycker du har det bäst, män eller kvinnor?” Vid 15 år tycker ungefär 40 % att män har det bäst och ungefär lika många att män och kvinnor har det lika bra. Endast 7 % tycker att kvinnan har det bäst. Flickor och pojkar är eniga här - det finns inga könsskillnader och inte heller några socialgruppsskillnader vad beträffar ungdomars syn på könsroller. ”De svenska IS-åringar som föredrar kvinnans roll motiverar detta

70 Förberedelse

för jämställt föräldraskap

bl. a. med att kvinnor har det lättare, de har mindre ansvar, och män måste arbeta hårdare. Till 15-åringarnas vanligaste argument för prioritering av mansrollen hör de fördelar som mannen har på arbetsmarknaden: lättare att få jobb, fler jobb att välja på, bättre jobb och högre löner. Mansrollens överlägsenhet motiveras till stor del också med den traditionella kvinnorollens nackdelar: hushållsarbete, barnafödande, dubbelarbete och ansvar för barnen.” När vi granskar ungdomarnas argument vid 17 år finner vi ungefär samma bild som vid 15 år - bara mer accentuerad. För både flickor och är det återigen arbetsmarknadsfrågorna som är viktiga och då

pojkar

särskilt lönen. Därnäst kommer liksom vid 15 år missnöjet med den traditionella kvinnorollen. Både pojkar och flickor tycker att män har det bättre emedan de slipper föda barn och både och flickor betraktar vid 17 år

pojkar

barntillsynen för kvinnans del som en black om foten. Det är tydligt att många av dagens ungdomar är ganska medvetna om de faktiska skillnaderna i villkor för män och kvinnor och förhåller sig kritiska till särskilt på arbetsmarknaden, men fortfarande

ojåmlikheten,

tycks det vara så att många ser barnens uppfostran som kvinnans ansvar.” (Storstadsungdomars syn på tillvaron?)

4.3 Påverkan av barnen

Vuxna är förebilder för barnen i hemmet, i förskolan och i skolan. De präglar deras könsrollsuppfattning vilken blir avgörande för barnens inställning till sin egen framtida föräldrauppgift, ansvarstagande för försörjning, hemarbete, personlig service och barn. Barnen ser att mammor, vare sig de är hemma, deltidsarbetar eller heltidsarbetar gör nästan allt hushållsarbete som matlagning, städning, tvätt, barnskötsel. Pappan till ibland. Hans del i bädddning, hjälper hushållsarbetet är mer inriktad på ekonomiska beslut, som att ordna betalningar, större inköp. Han har i allmänhet ett bemed försäkringar, tydligt större inflytande över ekonomi än kvinnan.

familjens

Ett resultat av denna arbetsfördelning är att kvinnors självförtroende Deras kunnande området får inte tillundergrävs. på det ekonomiska fälle att utvecklas vilket kan leda till passivitet i ekonomiska frågor. Detta visar i sin rapport ”Kvinnors arbete.

jämställdhetskommittén

Barnens rolluppfattning påverkas senare av personalen i förskolan och skolans lågstadium. Kvinnorna finns även här i sin roll som vårdare och fostrare. för barnens del av det domi- Således präglas uppväxtåren nerande inslaget av kvinnor. Många barn får växa upp nästan helt utan en daglig och vardagsnära kontakt med män. Barnen inte endast genom hemmet, förskolan och skolan. påverkas En stark påverkan sker också från det omgivande samhället. Vuxnas förhållningssätt i allmänhet till barnen betyder mycket, men också de värderingar kring mans- och kvinnoroll som förmedlas av tv, bio, musik, popidoler, reklam, serier, porrtidningar och novellmagasin. Inget barn

sou 1980:27 Förberedelse för jämställt 71

föräldraskap

kan undgå exponeringen av kvinnokroppen på reklampelarna och herrtidningarna i pressbyrån och snabbköpet. Förskolebarnet är tidigt klar över sin könsrollsuppfattning som inte sällan rymmer begynnande inslag av kvinnoförakt.

Yrkesvalet avgörs i praktiken genom en tidig könsrollspåverkan. Redan från barnets första levnadsår börjar livsmönstren formas så att det så småningom blir helt naturligt för flickor att välja vårdyrken och pojkarna tekniska yrken. Flickorna är mer begränsade i sitt yrkesval. De får därigenom i allmänhet endast bortemot

100 yrken att välja bland, medan pojkarna har bortemot 200. Flickomas ställning på arbetsmarknaden blir också av denna anledning mer utsatt.

Efter skolan gör pojkarna sin värnplikt. Könsrollsproblematiken ställs då ofta på sin spets. En segmentering sker lätt av traditionella rollmönster som försvårar möjligheterna och förutsättningarna för ett framtida jämställt föräldraskap.

4.4¶Sökandet efter vuxenidentitet

Från många olika håll kommer undersökningar

och rapporter som ger en bild av ungdomars svårigheter i sökandet efter en vuxenidentitet.

Viktigast år att få ett arbete. Många ungdomar är i dag arbetslösa. Många av de som går i skolan vet att de kommer att ha svårigheter att få jobb. I undersökningen ”Storstadsungdomars syn på tillvaron” kände 54 % av flickorna och 37 % av pojkarna oro för att de inte skulle hitta ett arbete, när de slutat skolan.

Ungdomsarbetslösheten slår särskilt hårt mot de unga flickorna. Genom deras mer begränsade yrkesval m. m. har de svårare att få arbete än pojkarna. De senaste åren har tonårsgraviditeterna i vissa regioner åter ökat. För många unga flickor är detta enda sättet att få en form av vuxenidentitet och någonting att göra.

Bland många ungdomar tycks finnas en känsla av vanmakt inför

möj-

ligheten att förändra sitt liv eller samhället.

Mer än hälften av ungdomarna som fyllt 18 år i undersökningen om Storstadsungdomars syn på tillvaron anser sig inte vara intresserade av politik. Ungdomars intresse för politik hör samman med föräldrarnas socialgruppstillhörighet.

För de här ungdomarna är arbete, familj och fritid mycket viktigare än politik och samhälle.

Det finns anledning förmoda att ovanstående inställning är tämligen utbredd. Det framgår av bl. a. Kristianstadsundersökningen som Rita Liljeström m. fl. utförde för Delegationen för mellan män

jämställdhet

och kvinnor. Inställningen motsägs inte heller genom skolöverstyrelsens undersökningar 1969 och 1979 bland 2 000 ungdomar Tonåringen och livet”.

Av skolöverstyrelsens undersökning liksom andra framgår att många tonåringar saknar vuxna att prata med. I skolöverstyrelsens undersökning säger nästan hälften av de tillfrågade att de känner sig ensamma för att de inte har någon som förstår dem.

72 Förberedelse

för jämställt föräldraskap

Eleverna har nästan ingen som de känner förtroende för att prata med om t. ex. alkohol- och narkotikaproblem. Sämst förtroende har man för lärarna. Föräldrarna står i detta fall också utanför de problem som många elever har. Man anser att det går lättast att prata med kompisarna. Detta av Elevförbundets och Verdandis rapport ”Roller i framgår skolan”. l rapporten Fostran till vuxen av Ann-Mari och Per Sennerfeldt (Stockholms kommuns utredning om social utslagning och ekonomisk brottslighet) sägs bl. a.: ”I andra kulturer än vår använder man än i dag vissa invigningsriter för att markera övergången från barn till vuxen. En vuxen är: könsmogen, kan försörja sig själv, tar ansvar för en egen fa- Detta är en fullvärdig medlem av samhälmilj, har en världsåskådning. let.” Konfirmationen tidigare hos oss en sådan rit. I samband

utgjorde

med denna fick bära långbyxor och ta sin första sup. Flickan fick

pojken

sätta upp håret och gå på dans. skolgången upphörde och man gick direkt ut på arbetsmarknaden och kunde genom eget arbete bidra till sin egen och familjens försörjning. Studentexamen för de besuttnas barn, värnplikten och myndighetsdagen var andra sådana milstolpar.” ”Dagens riter - t. ex. 18 år för inköp av öl, 20 år för tillträde till systembolaget - verkar vara mer kopplade till droger än tidigare. De vuxnas drogbeteende mutas in långt före det ekonomiska oberoendet blivit nått. Samtidigt som drogvanorna är till vuxenheten blir

inträdesbiljetten

de en flykt från livets verklighet. På ett annat ställe i ovannämnda rapport behandlas undersökningar Bl. a. sägs: Samlagsdebuten kan vara som gjorts om våra sexualvanor. ett uttryck för ett majoritetsmissförstånd: Jag tror att alla andra varit med om så mycket mer än Därför måste jag skynda mig att

jag själv.

skaffa mig samma erfarenheter som tror att mina kamrater redan

jag

har.” Samlaget har också trissats upp och fått rykte om sig att vara ett måste, annars är det något fel på en. Samlaget har blivit en umgängesform. Både och flickor känner krav på sig att de antingen måste

pojkar

ta för sig eller ställa upp. Vi har i vårt arbete med tonåringar märkt att det finns en sexuell olust. Den sexuella olusten finns hos både flickor och pojkar men den förefaller mer uttalad hos flickor.” Skolöverstyrelsens m. fl. undersökningar visar också att många flickor är rädda för att bli med barn.

4.5¶Mål för föräldraförberedelsen

Målet med föräldrautbildning till barn och ungdom år att förbereda för vuxenroll och jämställt föräldraskap. Med detta avses att och flickor steg för steg fostras till en själv-

pojkar

klar medvetenhet och inställning att ta ansvar för sin egen försörjning,

att planera sitt föräldraskap, att dela ansvar för hemarbete och omsorgen om eventuellt egna barn i framtiden.

4.6 F öräldraförberedelse i förskola och skola

Vilken konkret förberedelse inför vuxenroll och framtida föräldraskap får barn och ungdom i dag i hem, förskola, skola, värnplikt, fritidsaktiviteter?

Tidigare har konstaterats att barn övertar vuxnas levnads- och könsrollsmönster i hemmet. I undersökningen om storstadsungdomama säger sig 50 % av flickorna och 65 % av pojkarna vilja följa föräldrarnas uppfostringsmönster. Endast 12 % av flickorna och 4 % av vill

pojkarna

inte alls följa i föräldrarnas spår när det blir aktuellt att fostra

egna barn. ”Intressant är att se att är mer än flickorna med

pojkarna nöjda

det uppfostringsmönster som föräldrarna gett.

Socialstyrelsen har i sitt funnit att många av de frå-

könsrollsprojekt

gor som hör samman med könsrollema är helt obearbetade och knappast diskuteras i förskolan i dag. Mycket håller emellertid på att hända och det är troligt att det finns en betydligt större medvetenhet om bara några år.

Könsrollsfrågan och samlevnadsundervisningen i skolan synes i dag begränsad, men får en starkare markering genom den nya läroplanen.

En rad försöksverksamheter pågår kring könsroller i förskolan, skolan, värnplikten. Frågan förs också ut genom RFSU och frivilliga organisationer, kvinnoförbunden, bam- och ungdomsorganisationema.

Nedan redovisas inriktningen på några av de verksamheter och undervisningsformer som prövats eller som avses prövas. Avsikten är bl. a. att spegla de något olika infallsvinklar som kan finnas.

Förskolan

Socialstyrelsen har under två år mellan 1977-1979 genomfört en försöksverksamhet kring Könsroller, sexualitet och samlevnad i förskolan. Syftet med projektet var att kartlägga personalens behov av stöd, utbildning och fortbildning, material, konsultstöd och liknande i könsrollsfrågor.

Genom studiedagar och studiekvällar i ett antal barnstugor i norra och södra Sverige har man sökt fånga upp frågeställningar och situationer som behöver bearbetas. I betonas inte

projektet att könsrollsfrågan går att skilja ut från andra viktiga frågor på barnstugan, i deltidsgruppen eller på fritidshemmet. Det handlar om förskolans sätt att fungera i allmänhet, hur kvinnorollen bland personalen förhåller sig till yrkesrollen, vilka kunskaper man har om sig själv och omvärlden, om relationerna till andra.

En rapport och ett studiematerial finns utarbetat. Avsikten är att föra ut frågan i fler förskolor. Målet är så småningom få in könsrollsfrågorna i förskolepersonalens grundutbildning.

Skolan Socialstyrelsen har under åren 1973-1976 bedrivit försöksverksamhet kring sex och samlevnad på Gotland och i Västerbottens läns landsting.

Syftet var att förebygga aborter, i samband med den nya abortlagen. Den erfarenhet man gjorde var att det inte räcker att informera om preventivmedel, man måste också få människor motiverade att använda dem, att planera sitt föräldraskap.

samarbetar med många yrkesgrupper på olika nivåer

Socialstyrelsen för att få en bred spridning av information och kunskaper kring samlevnadsfrågor. En rad metodkurser har hållits i de olika landstingen, med representant för lånsskolnämnd och kommunförbund närvarande liksom mödra- och barnhälsovård. Efter metodkursema arbetar de olika yrkesgruppema som ett team. Lokalt bedrivs 35 dagars kurser för de som skall föra ut sex- och samlevnadsfrågorna.

finns beskrivet i Sex och samlevnad. Rapport från försöks-

Projektet

verksamhet 1973-76”, från Socialstyrelsens nämnd för häl-

på Gotland

Rapporten förslag på utformningen av samsoupplysning. ger konkreta

på låg-, mellan- och högstadiet. I levnadsundervisningen i grundskolan rapporten sägs:

punkter var viktiga för alla pojkar och flickor att prata om:

Följande

D hur formas under uppväxtåren och blir den jag blir,

jag

D vilka har och flickor att förstå varann,

möjligheter pojkar

D vad vet killar och tjejer om sin kropp och hur upplever de sin sexuali-

tet, D hur fungerar eller fungerar inte tjejer och killar tillsammans, D hur är kontakten mellan generationer, D vad är kärlek, ömhet, gemenskap.

Det här är lika viktiga frågor för lärare som föräldrar.

Undervisningen i skolan med anknytning till barn och familj, könsroller, sexualitet och samlevnad finns inom ämnet bamkunskap och samlevnadsundervisningen.

I den nya läroplanen benämns ämnet bamkunskap i fortsättningen barn- och ungdomskunskap och ökar från 20 till 40 timmar på högstadiet. Eleverna skall skaffa sig sådana kunskaper om barns och ungdomars behov och utveckling att intresset för barn väcks och förstärks i

utvecklande samspel mellan barn och vuxna, nu och i syfte att främja framtida föräldraroll/ vuxenroll.

Undervisningen skall också leda till att eleverna blir medvetna om könsrollerna inom och i samhället, och hur de traditionella

familjen

könsrollsmönstren överförs från vuxna till barn. Undervisningen skall syfta till att eleverna själva vill arbeta för jämställdhet.

Med utgångspunkt från bl. a. läroplan för grundskolan (lgr 69) och betänkandet Sexual- och samlevnadsundervisning (SOU 1974:59) utarbetade skolöverstyrelsen en handledning i samlevnadsundervisning. Den var klar 1977. Lärarfortbildning pågår f. n.

”Handledningen innehåller mål med anvisningar och kommentarer, som anger den principiella inriktning och utformning som samlevnads-

undervisning skall ha i grundskolan och gymnasieskolan. Där finns vidare anvisningar för arbetssätt och innehåll, som utgör ett underlag för den lokala planeringen av undervisningen, samt en faktadel, som avser att ge läraren en översikt av de ämnesområden som är väsentliga för samlevnadsundervisningen.

Handledningen har en styrande effekt på hur undervisningen kommer att gestalta sig. Skolöverstyrelsen avser att se över handledningen med hänsyn till erfarenheterna vid dess användning.

Målen är att eleven genom samlevnadsundervisningen skall

D skaffa sig kunskaper om anatomi, fysiologi, psykologi, etik och so-

ciala sammanhang, D skaffa sig kunskap om livsåskådningar och om värderingar inom sex-

ual- och samlevnadsområdet, D förvärva insikt om att sexualiteten är en integrerad del av människans

liv, och att den har ett starkt samband med personlighetsutveckling, gemenskapsrelationer och samhällsstruktur,

D förvärva insikt om sexualitetens komplexa natur och därigenom få

möjlighet till personligt ställningstagande i samlevnadsfrågor.

I handledningen betonas att ju äldre eleverna blir desto viktigare är det att de får delta i planeringen av samlevnadsundervisningen.

Under lågstadiet skall undervisningen enligt i största

handledningen

utsträckning bygga på de frågor som barnen ställer under samtal.

I handledningen sägs att under mellanstadiet bör läraren känna sin frihet att tillsammans med sin klass och i kontakt med föräldrarna

pla-

nera samlevnadsundervisningen.

Enligt handledningen är det lämpligt att under mellanstadiet låta ämnesuppdelningen stå tillbaka för ett mera samlat grepp på ämnet. När det gäller samlevnadundervisningen är det framför allt naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska som anges kunna bidra till samverkan.

De biologiska momenten anses på mellanstadiet kräva stort utrymme ”för att en biologisk faktakunskap som motsvarar elevernas behov skall kunna meddelas”.

Under högstadiet är utgångspunkten den att ungdomama i denna ålder har stort behov av information om såväl medicinsk-biologisk sexualkunskap som psykologiska aspekter och etiska frågor”.

Ämnessamverkan rekommenderas förutom i samhällskunskap, religionskunskap och biologi också i hemkunskap, gymnastik och svenska.

Sexual- och samlevnadsundervisningen i gymnasieskolan skall meddelas på timmar till förfogande.

Planering av undervisningen i samlevnadsfrågor bör enligt handledningen ske genom skolledningens försorg i samarbete med en arbetsgrupp. Denna kan bestå av t. ex. biologilärare, reli-

psykologilärare, gionskunskapslärare, samhällskunskapslärare, lärare i barnavård, lärare i vårdkunskap samt elewårdspersonal och elever. Som föreläsare kan förutom lärare medverka flera yrkesgrupper, som Skolläkare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och andra utomstående t. ex.

experter, från RFSU.

76 Förberedelse

för jämställt föräldraskap

ges exempel på stoff som kan bli aktuellt under sam-

I handledningen tal om sexual- och samlevnadsfrågor. Dessa exempel är till sitt antal omfattande och och kan i praktiken fungera som en sorts

detaljerade,

checklista på vad som skall tas upp i undervisningen.

De medicinska-biologiska faktakunskaperna har en stor tyngd i förhållande till exempelvis sociala moment. Bland mångfalden av värderingsfrågor markeras de kristna som speciellt angelägna att tillgodose.

Hur samlevnadsundervisningen ser ut i dag i våra skolor är oklart. Ovanstående handledning tillämpas först under 1980 i lärarfortbildningen. Den sexual- och samlevnadsundervisning barnen får i dag torde vara helt avhängig av den enskilde lärarens inställning och uppfattning om ämnets betydelse och innebörd.

Inom skolöverstyrelsen har bedrivits ett kring Könsroller i

projekt

skola och undervisning. Ett handlingsprogram antogs 1977 - Ett friare val, för skolan. Programmet är avsett att ge stöd

jämställdhetsprogram

och stimulans åt lokalt utvecklingsarbete. Det har spritts i skolorna, där man sökt inspirera till lokala handlingsprogram inom ramen för projektet Samverkan Skola-Arbetsliv.

har i stort varit inriktat på att förändra de traditio-

Könsrollsprojektet

nella yrkesvalen hos pojkar och flickor. Som grund för arbetet ligger forskning och försöksverksamhet.

En av punkterna i handlingsprogrammet gäller samverkan med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för att få en helhetssyn på alla lärarkategoriers grundutbildning och fortbildning i könsrolls- och jämlikhetsfrågor från förskolan till högskolan.

Enligt handlingsprogrammet skall skolöverstyrelsen samverka också med socialstyrelsen i fråga om utformandet av föräldrautbildningen och analysen av förskolans betydelse härvidlag.

En viktig fråga är hur man skall hjälpa lärare som trots information är tveksamma till sin inställning i könsrollsfrågor. Ett lagarbete kan i dessa fall bli en styrka, då det ger för medlem att bli

möjlighet varje

medveten om sina värderingar och attityder. Problem av denna art bör diskuteras vid all fortbildning i könsrollsfrågor och i lärarutbildningen.”

En skolas könsrollsmönster skapas inte bara genom lärarnas attityder, enligt programmet. All personal som arbetar i skolan bör reflektera över huruvida de ställer samma eller olika krav på respektive riktar samma eller olika förväntningar gentemot flickor och Inte minst gäl-

pojkar.

ler detta elevvårdspersonal. Också expeditions- och skolmåltidspersonal bör bli medvetna om sina Det är väsentligt att

påverkansmöjligheter.

detta beaktas vid planeringar av försöksverksamhet och i fort-

projekt,

bildningen.

4.7 Föräldraförberedelse under värnplikten _

En rad motioner har väckts i riksdagen om föräldrautbildning för värnpliktiga. Dessa har hittills avslagits med hänvisning till barnomsorgsgruppens utredningsarbete. De motiv som åberopats för att anordna föräldrautbildning sig inte stort från de som anförts betr. behovet

skiljer

Förberedelse 77

för jämställt föräldraskap

av en allmän sådan. Behovet framav kunskaper om barns utveckling hålles. Motionärerna anser det angeläget att nå de unga männen med olika aspekter av samlevnadsfrågor som förberedelse för

familjebildning

och föräldraskap. Bakgrunden är att man anser att dessa frågor är eftersatta bland män och att värnpliktstiden är ett väl valt tillfälle att nå alla. Värnpliktsutbildningen, som är obligatorisk, bedrivs med stöd av en pliktlag. Från försvarshåll tar man i allmänhet avstånd från att lägga in samlcvnadsundervisning i den obligatoriska utbildningen. Ett av skälen är att man anser att det skulle innebära en fördyring av försvarskostnaderna. Man hyser också farhågor för att krav och önskemål om att ta in ytterligare angelägna ämnen i undervisningen, skulle kunna riktas mot försvaret. Däremot är man inom försvarets olika grenar positiv till den samlevnadsundervisning som skett inom En

fritidsundervisningen. möjlighet

att få med frågan i den obligatoriska utbildningen anses vara att i denna informera om att ämnet finns inom ramen för den frivilliga studieverksamhet som i av värnpliktstiden.

erbjuds början

Samlevnadsfrågor har funnits för värnmed i fritidsundervisningen pliktiga alltsedan 50-talet och har bedrivits genom studieförbunden. När den ständiga nattpermissionen infördes sjönk deltagarantalet i cirkelverksamheten överlag. Som exempel på kurser kan nämnas Äktenskapsskolan”, vilken är den äldsta. Den har innehållit ämnen som: samlevnad,

familjeekonomi,

bosättning, familjejuridik, sexualfrågor och barnuppfostran. Vid Värmlands regemente och försvarsområde har man prövat föräldrautbildning och samhällsinformation under benämningen ”Medborgarundervisning”. Denna har bedrivits på försök som

kvällstjänst.

De ämnen som behandlats har varit: myndighetskun-

familjejuridik,

skap, konsumentekonomi, barnkunskap och samlevnadsfrågor. Socialstyrelsens försöksverksamhet kring Sex och samlevnad på Gotland och i Västerbotten, tiden 1973-76 fördes ut bland de vämpliktiga genom folkrörelserna. De frågor som togs upp var: fruktsarnhetens historia, ungdomar och sex, preventivmedel, abort, familjen, jämlikhet, graviditet, modersmyt, könsroller m. m. En vidareutveckling av försöksverksamheten på Gotland har genomförts genom att socialstyrelsen 1977 startade ett projekt som avsåg att nå män med en diskussion kring könsroller och samlevnad. Värnpliktstiden ansågs intressant eftersom man når så gott som alla män. I samarbete med försvarsstabens personalvårdsbyrå har 5 dagars kurser anordnats för personalvårdskonsulenterna. Boken Mansbilder av Erik Centerwall m. fl. har använts Ämnet har benämnts som diskussionsunderlag. ”Relationsproblematik. Syftet har varit att väcka intresse bland personalvårdskonsulenterna att själva leda grupper bland värnpliktiga. Fem kurser med 30 deltagare vid tillfälle har hållits. I har

varje varje grupp

det visat sig att 3-4 blir motiverade och intresserade att starta diskussionsgrupper.

78 Förberedelse

för jämställt föräldraskap

Vid Västernorrlands Härnösand har man genomfört en regemente, försöksverksamhet bland de värnpliktiga. Denna har skett på tjänstetid. Man har diskuterat Eri grupper på 10-15 deltagare med en handledare. farenheterna har varit positiva.

4.8 överväganden

har angett att målet med föräldrautbildning till Barnomsorgsgruppen för vuxenroll och framtida jämställt barn och ungdom är att förbereda

föräldraskap. och flickor till en självklar I det ligger att pojkar steg för steg fostras att ta ansvar för sin egen att medvetenhet och inställning försörjning, att dela ansvar för hemarbete och omsorgen planera sitt föräldraskap, om egna barn i framtiden. En för att på ett naturligt sätt växa in i

grundläggande förutsättning

att man behövs och efterfrågas i samhälen vuxenidentitet är vetskapen

let, att det finns arbete när man slutat skolan. mot förutsätter en ändrad roll- En utveckling jämställt föräldraskap fördelning mellan kvinnor och män och barn. Detta är en långsiktig process som eller motverkas av möjligheterna till arbete, bamom-

främjas

arbetstidens utformning, föräldraledighet, ekonomi, utbildning sorg, m. m. Utvecklingen påverkas också av olika attityder - vare sig de är positi-

fackföreningsrörelsen och hela det

va eller negativa - bland arbetsgivare,

omgivande samhället. Barn och ungdom pâverkas av de förebilder som utgörs av de vuxna i förskolan och skolan liksom alla de intryck som når dem via hemmet, m. fl. Det räcker därför inte med att sömassmedia, kamrater, popidoler

medvetna om de påverkansmönster

ka göra endast barn och ungdom deras Det handlar i första som formar inställning i könsrollsfrågan. om att de påverkar, och hur hand om att söka göra de vuxna medvetna de påverkar barnen. och samlevnadsfrågor är lika viktig i En diskussion kring könsroller förskolan som skolan. Även inom föreningslivet, fackliga och hemmet, och andra organisationer är denna diskussion viktig. politiska

4.8.1¶Barnomsorgen

Mot bakgrund av att barnens könsrollsuppfattning grundläggs mycket plats inom bamomtidigt bör samlevnadsfrågorna ges en framskjuten

sorgen. l dessa sammanhang är det naturligt att komma in på värderingar förskolans mål och sätt att arbeta. Könsroller och samlevnadskring problematik går inte att skilja ut som separata frågor. Det är viktigt att föräldrarna tas med i diskussionen och får ett infly-

tande kring dessa frågor i det dagliga arbetet. Könsroller och samlevnad är frågor som bör ingå i personalens grund-

utbildning.

Förberedelse 79

för järmtållt föräldraskap

Fortbildning bör ges all personal i förskolan. Som underlag finns bl. a. socialstyrelsens rapport och studiematerial från ”Köns-

projektet

roller, sexualitet och samlevnad i förskolan och

jämställdhetskommit-

tens material kring könsroller. Många bra material finns också inom de olika studieförbunden, åt könsrollsfråsom ägnat stor uppmärksamhet gorna på senare år.

4.8.2 Skolan

Den inriktning som ämnet barnkunskap får genom den nya läroplanen stämmer väl med den målsättning

barnomsorgsgruppen har när det gäl-

ler föräldraförberedande Barn- och skall be-

undervisning. familjefrågor

handlas även i orienteringsämnena och

hemkunskap.

Handledningen i starkt betona

samlevnadsundervisning synes alltför

medicinska och biologiska av sociala. aspekter på bekostnad Onödigt mycket utrymme verkar enligt handledningens rekommendationer ägnas åt upprepningar av tidigare fakta. Trots att eleverna själva efterlyser mer diskussion kring hävdar i sin

samlevnadsfrågorna, skolöverstyrelsen

handledning att undervisningen till väsentlig del måste vara inriktad på att ge kunskaper. Syftet med den översyn som skall göras bör vara att ge

samlevnadsundervisningen en mer konkret och verklighetsanknuten inriktning. Större tonvikt bör läggas på att eleverna får bearbeta vardagsupplevelser samtidigt som de ges faktakunskaper.

Den inriktning och

utformning som socialstyrelsen prövat genom sexoch samlevnadsprojektet på Gotland och i Västerbotten sammanfaller nära med de intentioner har beträffande hur en

barnomsorgsgruppen

föräldraförberedelse kan ske. Det är angeläget att ta tillvara dessa erfarenheter. Av särskild har varit samarbetet mellan betydelse i detta sammanhang yrkesgrupperna inom mödra- och barnhälsovård,

barnomsorgens per-

sonal, skolans personal, studieförbunden, RFSU, m. fl. I handledningen står att ”Det är skolans att samarbeta skyldighet med föräldrarna inför planeringen av samlevnads- och sexualundervis-

ningen”. Barnomsorgsgruppen betonar vikten av att detta samarbete verkligen sker och att uppläggningen av undervisningen diskuteras med föräldrarna och redovisas efteråt. Samlevnadsfrågoma är viktiga inslag i föräldraverksamheten. Här möjliggörs en allmän diskussion könsroller som kring och samlevnad, kan påverka diskussionen också i hemmen.

Barnomsorgsgruppen anser att handledningen i samlevnadsundervis-

ning ej bör innehålla en detaljerad som kan verka

momentbeskrivning

styrande på undervisningen. En total översyn av handledningen bör ske i syfte att ge samhällsfaktorernas inverkan på könsroller och samlevnad en ökad tyngd. Mer utrymme bör ges till eget sökande efter kunskaper, diskussion och av ämnesområdet.

bearbetning

Förberedelse

80 för jämställt föräldraskap

4.8.3¶Frivilliga organisationer

Som framgår av tidigare avsnitt är de frivilliga organisationerna i hög i samlevnads- och könsrollsfrågorna. Verdandi har grad engagerade med elevförbundet kring alkot. ex. tillsammans tagit upp diskussionen hol- och narkotikaproblemen. Studieförbunden har i många år bedrivit cirkelverksamhet bland värnpliktiga m. m. Diskring samlevnadsfrågor kussion samlevnad, könsroller finns med som ett na-

kring jämställdhet,

i den verksamhet som bedrivs genom de frivilliga turligt inslag överlag organisationerna. organisationerna ökade möjlig- Förslag som gäller att ge de frivilliga i särskilt heter att spela en viktig roll även på detta område presenteras avsnitt.

4.8.4¶Värnplikten

inom ramen för fritidsundervisningen har be- Samlevnadsundervisning drivits bland alltsedan 50-talet genom studieförbunden. värnpliktiga infördes deltagarantalet i cir- När den ständiga nattpermissionen sjönk kelverksamhet överlag. Även om man tar hänsyn till att det finns de som är mycket intresserade och motiverade att delta i cirkelverksamhet kring samlevnadsfrågor för ett brett deltagande små. De som har familsynes förutsättningarna och som kan tänkas vara mest intresserade, är alltid närför-

jeansvar,

blir studieverksamhet knaplagda. Genom att de åker hem på kvällarna, för dem under De kommer också att nås av

past aktuell värnpliktstiden.

att delta i föräldragrupp på mödra- och barnavårdscentra-

erbjudandet

len. Bland till andra studiecirkövriga har det visat sig svårt att motivera områden, som karate, falllar än de som går in på traditionellt manliga skärmshoppning, bilteori och liknande. en samlevnadsundervisning till män. Det finns många skäl att förorda Värnpliktstiden är ett bra tillfälle, därför att man når så gott som alla. Könsrollsproblematiken ställs här på sin spets. Mot studieverksambakgrund av vad som tidigare sagts om frivillig större effekt med mindre än att fråhet, torde knappast någon uppnås gan läggs in i den obligatoriska värnpliktsutbildningen. Det finns emellertid flera problem. Främst gäller det att finna tillräckeftersom bör diskuteras i ligt antal gruppledare, samlevnadsfrågoma mindre grupper. Inom anser man att det mot bakden värnpliktiga arbetsgruppen av att befäster den traditionella mans-

grund värnpliktsundervisningen

är svårt att tänka som ledare av undervisningen. De rollen, sig befälet torde uppleva frågan som helt avvikande från de uppgifter som ålagts

försvaret. Personalvårdskonsulentema, som är ca 150 till antalet, är inte i första hand tillsatta för de värnpliktiga utan för försvarets ordinarie personal. av detta och att deras antal är begränsat, torde det inte Mot bakgrund vara möjligt att lägga hela ansvaret för samlevnadsfrågoma på dem.

Förberedelse 81

för jämställt föräldraskap

Studieförbundens cirkelledare går inte in i den obligatoriska värnpliktsutbildningen, eftersom detta skulle stå i strid med deras princip om det fria och frivilliga studiearbetet.

Mödra- och barnhälsovården är inriktad förebyggande verksam-

på het. Man kan diskutera en vidgning av deras uppgifter, men idag är mödra- och barnhälsovårdens resurser uppknutna av

för genomförande föräldrautbildning m. m. under tiden då man väntar barn och nyss fått barn. Detta torde lämna litet utrymme för ytterligare ansvarsområden.

Det finns idag endast ett tjugotal ungdomsmottagningar. Flertalet är inte belägna på regementsorterna. Endast om en kraftig ökning av deras resurser sker kan de göra någon större insats i samlevnadsundervisningen för de värnpliktiga.

En möjlighet är kanske att lösa gruppledarfrågan genom att försvaret anlitar flera olika grupper, t. ex. motiverade och intresserade kamrater bland de värnpliktiga och frivilliga organisationer, liksom intresserade personalvårdskonsulenter, RFSU, ungdomsmottagningarna i den mån de har möjlighet och finns på aktuella orter. Ytterligare grupper bör naturligtvis också kunna komma ifråga.

Kostnaderna verkar enligt utredningen överkomliga. be-

Följande

räkningar har gjorts:

Antal värnpliktiga

38 000	år 1979/80
46 000	80/81
46 000	81/82
48 000	82/83
51 000	83/84
52 000	84/85
52 000	85/86

Utbildningsåret 85/86 är puckeln för de stora kullama

av ungdomar. De

sjunker sedan, och är år 1990 nere i ca 40 000. (Prognos framtagen av Värnpliktiga arbetsgruppen).

Om man förutsätter sammankomster om 2 timmar varannan vecka under en tremånadersperiod

i grupper med 10 deltagare kan kostnaderna beräknas till ca 4-5 kr per år.

milj. Ett förslag om obligatorisk föräldrautbildning/samlevnadsundervis-

ning inom värnplikten skulle avvika från övriga förslag beträffande den allmänna föräldraverksamheten som bygger på frivillighet.

När det gäller skolans undervisning ingår den emellertid bland övriga ämnen.

Trots att anser att könsroller och samlevnads-

barnomsorgsgruppen

frågor under värnpliktstiden

är mycket angelägna att föra in, anser sig utredningen inte nu kunna lägga ett formellt

förslag om att ämnet skall ingå som ett obligatorium i den allmänna

värnpliktsutbildningen.

Den främsta anledningen

är att utredningen ser att det idag finns både praktiska och ekonomiska hinder, inte minst när det gäller att lösa gruppledarfrågan.

Barnomsorgsgruppen anser det emellertid angeläget att man på olika regementen bedriver försöksverksamhet, så som skett i Härnösand.

82 Förberedelse

för jämställt föräldraskap

Man kan också se att en allmän föräldrautbildning som omfattar föräldraförberedelse i skolan, inom mödrahälsovården, BB och barnhälsovården, föräldraverksamheterna i barnomsorgen och skolan, samt studieförbundens och de frivilliga organisationernas verksamheter täcker in de olika när människor är speciellt motiverade att ta del av tidpunkter och engagera kring könsroller, samlevnad, föräldrasig i diskussioner skap. Det kan emellertid finnas fler skäl än de som tidigare nämnts att föra in samlevnadsundervisning inom den obligatoriska delen av vämpliktsutbildningen. Samlevnadsundervisning kan också vara en förebyggande och hälsovårdande insats. förordar därför att man vid kommande omar- Barnomsorgsgruppen av innehåll i beaktar behovet av sam-

betning vämpliktsutbildningen

levnadsundervisning. I avvaktan förs in i den obligatoriska värnpå att samlevnadsfrågorna bör information i samlevnadspliktsutbildningen ges om studiecirklar som anordnas av studieförbunden i fritidsundervisningen. Om frågor bör informationen förmedlas av representanter för kursanordna-

möjligt

ren.

Material

Efterfrågan på aktuellt material kring samlevnads- och könsrollsfrågor finns lätt torde öka. Det är av stor betydelse att bra diskussionsunderlag tillgängligt, helst utan kostnad. De behövs för att frågor som lätt glöms med i diskussionen. bort, eller som är svåra, också skall komma material att utgå från, framtagna av social- Det finns idag intressanta brottsförebyggande rådet, Stock-

styrelsen, jämställdhetskommittén,

holms kommun m. fl. kommuner, Utbildningsradion, de frivilliga organisationerna som t. ex. Verdandi och studieförbunden. Intresset och ut-

budet har ökat markant under senare år. Genom tidskrifter och böcker, filmer, tv, den allmänna derapporter, batten strömmar hela tiden fram nya material och nya underlag för dis-

kussion. Av stor betydelse är då att det finns någon som har ansvaret att överblicka utbudet, liksom att det finns möjligheter att få tag på olika material. har redan i uppdrag att svara för ett basmaterial till Socialstyrelsen föräldrar att ge information om om tiden kring barnets födelse, liksom material som finns håll. (Barnomsorgsgruppens betänkande på andra om föräldrautbildning kring barnets födelse SOU 1978:5.) ser det som naturligt att socialstyrelsen och sko- Barnomsorgsgruppen även i fortsättningen tillgodoser behovet av visst basmatelöverstyrelsen rial i föräldrautbildningen, och då prioriterar könsrolls- och samlevnadsfrågorna, såväl till föräldrar som personalgrupperna. förordar också att socialstyrelsen i ansvaret att överblic- Utredningen ka materialutbud räknar in ämnesområdet könsroller, sexualitet, samlevnad, jämställdhet, vuxenroll och föräldraskap.

Förberedelse 83

för jämställt föräldraskap

4.8.5¶Sammanfattning

Förberedelse inför vuxenroll

och jämställt föräldraskap måste utgå från målet att fostra barn och ungdom till en självklar medvetenhet om att ta ansvar för egen ett planerat delat ansvar för

försörjning, föräldraskap, hemarbete och omsorg om egna barn.

Föräldraförberedelsen sker genom att vuxna blir medvetna om sitt sätt att påverka barn i hem, förskola, skola, liksom samhället i övrigt. Könsroller och samlevnad föräldrautbild-

är frågor som bör genomsyra ningen. Om så sker kan ut-

föräldrautbildningen påverka och påskynda

vecklingen mot mellan kvinnor och män.

jämställdhet

Förslag

Barnomsorgsgruppen föreslår:

att föräldrarnas i verksam-

roll i planeringen av samlevnadsfrågorna heterna och undervisningen inom och skolan alltid beak-

barnomsorgen

tas. att frågor rörande könsroller och samlevnad skall ingå i grundutbildningen av all personal inom den kommunala barnomsorgen och skolan. att frågor rörande könsroller och samlevnad förs in som en del av den allmänna fortbildning som regelbundet sker inom den kommunala barnomsorgen och skolan. Fortbildningen bör omfatta

alla personalkategoner. att i framtida rekommendationer och material starka-

skolöverstyrelsen

re betonar samlevnads- och

könsrollsfrågor.

att vid kommande omarbetning av innehåll i be-

värnpliktsutbildningen

hovet av beaktas.

samlevnadsundervisnjng

att försöksverksamhet kring samlevnads- och

könsrollsfrågor genomförs

på olika regementen. att socialstyrelsen och skolöverstyrelsen svarar för att behovet av visst basmaterial kring könsroller och samlevnad samt informerar

tillgodoses, föräldrar och personal m. fl. om materialutbud.

5 Frivilliga organisationer

5.1¶Direktiv

I de tilläggsdirektiv barnomsorgsgruppen fick 20 dec. 1973 anförs bl. a.: ”Utredningen bör omfatta en prövning av hur en föräldrautbildning lämpligen bör utformas i fråga om innehåll och organisation för att på sikt kunna vara tillgänglig för alla föräldrar med bam i förskoleåldern eller i skolåldern. Olika vägar kan därvid komma ifråga. Arbetsgruppen bör bl. a. pröva att anknyta föräldrautbildning och föräldrainformation dels till landstingens organisation för förebyggande mödra- och bamavård samt förlossningsvård och dels till kommunernas förskoleverksamhet samt förebyggande bama- och ungdomsvård i övrigt. Vidare bör uppmärksammas den upplysningsverksamhet som kan bedrivas genom frivilliga organisationer.”

I direktiven betonas alltså att föräldrautbildningen på sikt ska vara tillgänglig för alla föräldrar med bam i de aktuella åldrarna. Dessutom

framhålls att barnomsorgsgruppen ska pröva dels föräldrautbildning an-

knuten till en rad samhälleliga institutioner den

dels uppmärksamma upplysningsverksamhet som kan bedrivas genom frivilliga organisationer.

5.2 Mål

Barnuppfostran, dvs. hur en kultur, ett samhälle, formar sina nya medborgare, vilken människosyn och vilka normer och värderingar man förmedlar, är givetvis ytterst en ideologisk-politisk fråga. Att fostra barn är inte bara - kanske inte ens främst - att ge dem objektivt sanna faktakunskaper om livet och hur det ska levas, utan också att föra vidare en livshållning, att ge barnen värderingar och ideal, verktyg att analysera och förstå omvärlden. Det är därför viktigt att uppfostran är en medveten process så att man är klar över vilka värderingar man verkligen förmedlar.

De mål som vi satt upp för föräldrautbildning tar bl. a. upp att föräldrautbildning bör skapa möjligheter till medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden. När det gäller föräldrautbildning inom frivilliga organisationer betyder detta mera konkret att föräldrar genom bl. a. studieförbundens försorg ska ges möjlighet att diskutera barn och föräldraskap i ideologiska termer. Därigenom blir det möjligt att kunna

se sambandet mellan den egna situationen och det omgivande samhället klarare och man får också möjlighet att rent konkret lära sig vilka vägar man kan gå för att påverka och förändra sin egen situation och barnens förhållanden.

För att det ska bli att nå detta mål är det emellertid nödvän-

möjligt

digt att frågor som rör barn och föräldrars situation får ett betydligt större utrymme än hittills i de frivilliga organisationemas verksamhet och att verksamheten utformas så att barn och föräldrar har praktiska

möjligheter att delta.

Den sektorisering som präglar samhället och som avspeglar sig i de organisatoriska strukturerna medför lätt att man sysslar till övervägande del med den verksamhet som är den organisatoriska basen, dvs. fack-

sysslar med löntagarfrågor, frikyrkorförsamlingen med trosföreningen

frågor, studieförbunden med - beroende på medlemsorganisationer t. ex. fackliga, politiska eller estetiska ämnen, konsumentfrågor, språk,

miljöfrågor osv.

Detta kan lätt leda till att man utelämnar helhetsperspektivet på medlemmarnas eller deltagarnas liv och inte tar upp t. ex. deras situation som föräldrar. Ofta finns dessutom en rad praktiska hinder för föräldrar att delta och verksamheten är ofta utformad så att barns deltagande i praktiken är uteslutet.

I debatten kring föräldrautbildning har från olika håll framförts farhågor för att en föräldrautbildning i samhällets regi skulle kunna bli ett instrument för likriktning och översåtligt dirigerande av medborgarna. Kritikerna har menat att föräldrarollen är något som i så hög grad präg-

och värderingar att föräldrautbildningen helt bör vara las av ideologier en sak för de frivilliga organisationerna och i första hand för studieförbunden.

Barnomsorgsgruppen har också framhållit att de frivilliga organisationerna bör ges en stor roll och ha ett stort ansvar för att målet att skapa

till medvetenhet om och påverkan av samhället ska kunna

möjligheter

uppnås.

När det gäller möjligheterna att nå målet finns dock, som påpekats ovan, en rad hinder att övervinna.

Sverige har en i stort sett unik tillgång i sitt väl utbyggda och rikhaltiga organisationsliv. Folkrörelser av olika slag har spelat en avgörande roll vid uppbyggnaden av det demokratiska samhällssystemet.

I dag arbetar emellertid folkrörelserna under förändrade förutsättningar och har i många fall haft svårt att hitta verksamhetsformer som engagerar många människor. Detta ledde för några år sedan till en omfattande debatt om folkrörelsernas roll i det nya samhället. I debatten påpekades bl. a. vikten av att folkrörelserna sökte nya vägar, att man borde förändra sina mötesformer, använda sig av uppsökande verksamhet osv. Man framhöll också det negativa i att många folkrörelser verkade efterstordriftsprinciper” och att de viktiga besluten och den intressanta verksamheten på så sätt flyttades bort från de många medlemmarna.

Alla dessa faktorer är relevanta för folkrörelsernas förutsättningar att fylla en funktion i föräldrautbildningssammanhang. Om man ska spela

Frivilliga organisationer 87

en viktig roll i den medvetandegörande process som kan leda till avprivatisering av föräldrarollen och göra alla barn till allas angelägenhet måste folkrörelserna finnas nära människorna, vara en naturlig gemenskap dit man kan vända sig med hela sitt jag. Här har skett en rad förändringar som visar att man inom folkrörelser av olika slag år medveten om vikten av att ha en helhetssyn på människor. Fackliga organisationer lägger fram familjepolitiska program, det blir allt vanligare att barnverksamhet arrangeras i samband med politiska möten och kurser osv.

Hem och skola har en unik ställning inom de frivilliga organisationerna med en verksamhet som tar fasta på samverkan föräldrar, barn och personal. Man kan genom att skolledning, övrig personal och

erbjuda

elever rätt att ingå i styrelsen eftersträva en samverkan för att ställa eleven i centrum. Hem och skola har ca l 900 lokala föreningar fördelade på 27 distrikt.

Fortfarande återstår emellertid mycket innan folkrörelserna helt kan fylla uppgiften att nå alla i samhället med profilerad diskussion om föräldrars och barns villkor. Från samhällets sida kan man inte styra utvecklingen inom folkrörelserna. Samhället kan hjälpa till ekonomiskt och på annat sätt att ge folkrörelserna goda arbetsmöjligheter. I övrigt måste utvecklingen styras av den interna diskussion som pågår inom folkrörelserna om hur man ska fylla sin uppgift att vitalisera demokratm.

De frivilliga organisationerna spelar en viktig roll i det svenska samhällslivet. En kväll i den medelsvenska kommunen har frimårksklubbens juniorsektion möte på församlingshemmet. I Folkets hus A-sal har arbetarkommunen medlemsmöte och i grupparbetsrum 4 pågår en ABF-cirkel i samarbete med metallklubben. Mulleskolan har skogspromenad. Kanotklubbens familjeläger pågår och på idrottsplatsen tränar knattelagen fotboll. 4 H-klubben har ridskola. I skolan har Hem och skola-föreningen klassträff och från Elimkapellet hörs pingstförsamlingens sånger.

Föreningarnas verksamhet är en viktig och, trots de ovan antydda svårigheterna, fortfarande vital motvikt till det kommersiella utbudet. Barn- och ungdomsorganisationerna är i det här sammanhanget särskilt viktiga. I konsekvens med att vi avger förslag som när det gäller barnomsorgens och skolans verksamhet syftar till att ge föräldrar en bättre inblick i barnens vardag och ökade möjligheter att påverka den anser vi att barn- och ungdomsorganisationerna har en viktig uppgift när det gäller att ge föräldrar och andra vuxna ökad kontakt med barnens fritid. De synpunkter vi framför om en förändring av det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationer grundar sig på denna övertygelse. Det är angeläget att man även när det gäller den kommunala bidragsgivningen till dessa organisationer söker former som gör det möjligt för barn och wixna att tillsammans delta i olika verksamheter.

När det gäller övriga frivilliga organisationer, fackliga, politiska, religiösa, idrottsorganisationer osv., blir rimligen deras insatser i föråldrautbildningssammanhang framför allt att utforma sin verksamhet så att t. ex. småbarnsföräldrar har möjlighet att delta. Det är givetvis också önskvärt att de i t. ex. det fackliga och politiska arbetet tar upp frågor som är viktiga för barn och föräldrar och för en aktiv debatt om barnuppfostran, familjernas villkor osv.

88 organisationer

Frivilliga

Studieförbunden intar en särställning bland de frivilliga organisationerna i dessa sammanhang. De är bl. a. folkrörelsernas instrument för

medlemsskolning och har större att i studiecirkelform och

möjligheter

på annat sätt föra ut en profilerad föräldrautbildning som kan nå alla de mål barnomsorgsgruppen satt upp.

För att studieförbunden på verkligt bred front ska lyckas med denna uppgift torde en utveckling inom folkrörelserna i enlighet med den ovan skisserade vara nödvändig. Det är i det fackliga, politiska osv. basarbetet som utvecklingen mot ett samhälle för alla - även barn och föräldrar - måste

börja.

5.3 samhälle -

Rollfördelningen frivilliga organisationer

Direktiven från 1973 förutsätter att föräldrautbildnjngen på sikt ska nå alla. När det gäller mödra- och bamhälsovården, skolan och deltidsförskolan har dessa verksamheter möjligheter till kontakt med så gott som alla föräldrar. Den övriga kommunala barnomsorgen når t. v. långt ifrån alla föräldrar även om utbyggnadstakten då det gäller daghem är hög. I vårt förra betänkande diskuterades olika möjligheter att nå de föräldrar till förskolebarn som inte nås via den kommunala barnomsorgen. Olika vägar antyddes; bl. a. pekade man på möjligheten att bygga ut öppen förskoleverksamhet och verksamheten inom studieförbund och andra frivilliga organisationer. Dessutom påpekade man möjligheterna till fortsatt verksamhet inom barnhälsovården.

För att föräldrar ska vara motiverade att delta i föräldrautbildning krävs att de har någon gemensam bas. Under tiden kring barnet födelse har barnomsorgsgruppen förutsatt att detta att vara blivande och nybliven förälder är tillräcklig gemensam grund att utgå från. Under följande faser torde inte själva föräldraskapet vara tillräckligt. Ytterligare motiv, t. ex. att man har barn på samma-dagisavdelning eller i samma klass måste tillkomma. Att erbjuda föräldrar som inte har denna gemensamma bas en neutral föräldrautbildning i samhällsregi skulle knappast leda till någon större framgång. Man får i stället tänka sig att appellera till föräldrarnas övriga gemensamma intresseområden, t. ex. att de tillhör samma förening, bor i samma bostadsområde osv. Det är här de frivilliga organisationerna naturligen kommer in i bilden.

I den typ av demokrati som vi hari Sverige måste officiellt ställ-

varje

ningstagande från icke-politiska samhällsinstitutioner definitionsmässigt vara parti-politiskt värdeneutralt. När det gäller t. ex. förskolan och skolans förmedling av normer och livsmönster till barn och genom en föräldrautbildning kan man givetvis omfatta övergripande begrepp som demokrati, solidaritet, jämställdhet, fri- och rättigheter osv. Även värdet av vissa moraliska normer av samma allmänna karaktär som t. ex. hederlighet och sanningsenlighet kan framhållas. I ett pluralistiskt samhälle kan däremot icke-politiska samhällsorgan inte tolka innehållet i dessa begrepp och normer, de kan inte plädera för en viss tolkning, t. ex. en socialistisk eller liberal människosyn. Den funktionen fyller i vår typ av

Frivilliga organisationer

samhälle de olika politiska partierna, regligiösa samfunden och andra folkrörelser.

Det specifika med att vara förälder är bl. a. att man är fostrare av och förebild för barn. Frånsett

denna gemensamma utgångspunkt skiljer sig dock föräldrars situation på avgörande punkter. Man har olika utbildning, olika ekonomisk och social bakgrund, bor i villa eller höghus, på landet eller i stan, är ateist eller kristen, socialist eller konservativ osv. Alla dessa faktorer har givetvis inverkan och

på hur människor upplever klarar sin föräldraroll. Studieförbunden kan här genom sin folkrörelseförankring bidra till att klargöra sambandet mellan olika samhällsförhållanden och individens situation och redovisa och värde-

ideologiskt ringsmässigt förankrade vägar till arbete i

samhällsförändring genom

politiska och fackliga organisationer m. m.

Studieförbunden kan alltså vända sig till föräldrarna såväl i deras egenskap av föräldrar som i deras egenskap av medlemmar

i föreningar och intresseorganisationer eller sympatisörer med en viss ideologi eller ett visst intresse av politisk, religiös eller annan karaktär.

5.4¶Begreppet i de

”föräldrautbildning” frivilliga

organisationernas verksamhet

Som vi tidigare har framhållit över

har ett stort antal remissyttranden barnomsorgsgruppens diskussioner och förslag om föräldrautbildning kritiserat begreppet föräldrautbildning.

Man har menat att det är olyckligt valt och inte täcker vad gruppen verkligen föreslår.

Denna kritik har utgått ifrån den tidiga debatten om föräldrautbildning som mycket rörde sig kring någon form av föräldraskola där experter lär ut hur goda föräldrar bör bete sig. De synpunkter som fördes fram var bl. a. att föräldrautbildning skulle kunna förebygga barnmisshandel, att socialt mindre välanpassade föräldrar behövde

ytterligare kunskaper osv. Man drog paralleller med kravet på körkort för att få köra bil osv.

Debatten om föräldrautbildning förändrades emellertid snabbt, vilket bl. a. avspeglade sig i remissyttrandena över barnomsorgsgruppens betänkanden. Förändringen torde inte minst avspegla sig i de resultat

barnmiljöutredningen kom fram

till. Där påvisades i hur hög grad barnens förhållanden, livsmiljö och uppfostran präglas av hur föräldrarna har det ekonomiskt, utbildningsmässigt och i arbetslivet. Perspektiven vidgades också genom debatten om barnomsorgens utbyggnad och kvalitet och om kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar.

Föräldrautbildning i den form barnomsorgsgruppen föreslår i anslutning till mödra- och barnhälsovården, den kommunala bamomsorgen och grundskolan har föga likhet med en föräldraskola vars enda uppgift är att förmedla kunskaper om vad det innebär att vara

objektiva

en god förälder.

Snarare kan föräldraverksamheten i anslutning till samhällets olika institutioner ses som kvalitetsförbättring av den ordinarie verksamheten

90 organisationer

Frivilliga

och som ett led i en demokratiseringsprocess av dessa samhälleliga verksamheter. I en rad olika former - föräldrars deltagande i verksamheten och planeringen, gruppsamtal osv. - syftar föräldrautbildningen här till att öka föräldrarnas kunskaper, skapa naturliga kontaktmöjligheter mellan människor och ge ökade till insyn i och påverkan av

möjligheter

resp. institutions arbete. Föräldrautbildning är också ett sätt att tillgodose de krav på förändrat arbetssätt från samhällsinstitutionernas sida som den demokratiska utvecklingen i samhället ställer.

Föräldrautbildning i de frivilliga organisationerna är givetvis för många organisationer också en fråga om att förändra den egna vanliga verksamheten. Det gäller, som påpekats ovan, att verka för att barn och föräldrar i ökad utsträckning kan delta tillsammans i olika aktiviteter och att man i fackliga, politiska, religiösa osv. föreningar tar upp frågor som är av betydelse för föräldrar och bam. Föräldrautbildning i studiecirkel- eller kursform som frivilliga organisationer såväl medlemsorganisationer som andra organisationer kan bedriva tillsammans med studieförbund kan betecknas som utbildning med betydligt större rätt än de övriga former vi föreslår.

föräldrar och bam. befamilj, Det går inte att göra en ämnesmässig gränsning utan föräldrautbildningen bör kunna ta upp en mängd olika problemområden, alltifrån direkt kunskapsinriktade cirklar kring barns utveckling och skötsel, barns behov, bamlitteratur till könsrollsfrågor,

relation till arbetsmarknad osv. Även kunskaper om förskolan,

familjens

skolan osv. bör kunna räknas hit.

mer definitiva av vad föräldrautbildning i studie-

Några preciseringar förbundens bör anstå tills man får ytterligare erfaren-

regi kan innebära

kommer att utformas. Vi föreheter av hur den praktiska verksamheten slår därför att den framtida tillsynsmyndigheten för folkbildningsfrågor bör få till uppgift att granska vilka föräldrautbildningsverksamheter

till extra stöd. Den bör också utfärda anvisningar om som bör berättiga vilka kriterier som bör gälla.

organisationernas insatser i föräldrautbildningen kan

De frivilliga alltså vara av olika slag. Studieförbunden bedriver t. ex. redan i dag en relativt omfattande studieverksamhet i frågor som rör barn och föräld-

Denna där man får tillfälle att diskutera förraskap. typ av verksamhet äldraskap, barnuppfostran och samhällsfrågor i ideologiska termer är givetvis något som bör fortsätta och ges ökat stöd. Det är emellertid också angeläget att frivilliga organisationer ges möjligheter att bedriva annan verksamhet där barn och vuxna tillsammans deltar.

Om man utgår från de mål barnomsorgsgruppen satt upp för föråldrautbildningen är studiecirkelformen i och för sig mycket ändamålsenlig för att nå såväl kunskapsmålet som kontakt- och påverkansmålen.

Det har emellertid visat sig att man genom studiecirkelverksamhet når endast relativt obetydliga fördelningspolitiska resultat.

En socilologisk studie av fördelningspolitiska mål och rekryteringsresultat (Boström-Ekeroth. Vuxenutbildning och fördelningspolitik,

sou 193027 91 Frivilliga organisationer

Uppsala 1977) visar att cirkelverksamheten hittills framför allt nått dem som redan har studievana dvs. i första hand männioch viss skolning, skor som redan är aktiva inom t. ex. föreningslivet. Den uppsökande verksamhet som bedrivits har, liksom det extra statsbidraget till prioriterade ämnen, bara i ringa grad förändrat detta förhållande. Om man vill nå en stor omfattning på frivilliga organisationers verksamhet bland barn och föräldrar torde det vara nödvändigt att söka nya former för verksamhet i föreningslivets Stockfeldt har i en

regi. Torbjörn

undersökning visat att de effekterna ökar om man

fördelningspolitiska

använder sig av varierad verksamhet. Det är angeläget att samhällets stöd till organisationerna får en utformning som detta. Det

möjliggör

kan röra sig om opretentiös kontaktverksamhet i ett bostadsområde, olika former av kulturaktiviteter, kontaktverksamhet mellan förskola-skola och arbetsliv osv. Likaså bör det finnas för

utrymme mjukstartsar-

rangemang inför cirkelstudier, varierande former för uppsökande verksamhet m. m. Det finns också exempel på att frivilliga organisationer med kommunalt stöd driver mer permanent verksamhet, typ kvartersgårdar, med aktiviteter som vänder sig till alla boende i ett bostadsområde. Denna verksamhet har likhet med med t. ex. öppen förskola ”profilerade förtecken och fungerar både dag- och kvällstid. Som nämnts ovan har förutsättningarna för frivilliga organisationers arbete påverkats kraftigt av Trots

samhällsutvecklingen. stora ansträng-

ningar och ökade resurser har man inte till fullo klarat att möta den förändrade situationen som i arbetsliv och bo-

urbanisering, förändringar

ende, kommersiellt fritidsutbud osv. inneburit för folkrörelsers och andra frivilliga organisationers möjligheter att få en livaktig verksamhet och en bred uppslutning kring sina aktiviteter. Man har, i linje med den medvetenhet om vikten av att vitalisera politiskt liv, föreningsliv och över huvud mellan männitaget kontakterna skor som också kommit distill synes i förslag om grannskapsarbete, triktsnämnder, SIA-skolan osv., sökt nya verksamhetsformer. Det är angeläget att samhället tar fasta på dessa tendenser och, utan att styra och formalisera, ger de frivilliga organisationerna ekonomiska och andra möjligheter att söka nya vägar. Det bör observeras att bidrag för särskilda ändamål i sig alltid är en styrning. I detta sammanhang måste hänsyn tas till den grundläggande fri- och frivilligheten. Man kan en mellan samhälle or-

urskilja rollfördelning och frivilliga

ganisationer, främst studieförbundens, i

föräldrautbildningsinsatserna.

Samhällets är främst och för-

föräldrautbildning en fråga om förändring

bättring av verksamheter vid de institutioner barn och föräldrar kommer i kontakt med; förskola i olika mödra-barnhälsovård, former, skola. Studieförbunden och folkrörelserna har en stor uppgift att fylla, särskilt då det gäller den del av föräldrautbildningen då ideologier och värderingar kommer in i bilden. De kan också genom att anknyta till samhällets verksamheter, komplettera dessa och ge profil och innehåll åt de kunskaper föräldrar får om och skola. Såväl samhällets för-

barnomsorg

äldraverksamheter som organisationernas bör ha ambitionen att på sikt kunna alla föräldrar.

erbjudas

Frivilliga organisationer

5.5 Studieförbunden

Det finns tio s. k. erkända studieförbund, dvs. studieförbund som är beatt uppbära statsbidrag. studieförbunden skall ”bland vuxna rättigade bedriva studie- och bildningsverksamhet av riksomfattande karaktär . . .”. De tio studieförbunden är: Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Medborgarskolan, Folkuniversitetet bildningsverksamhet (NBV), Frikyrkliga stu- (FU), Nykterhetsrörelsens dieförbundet (FS), Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS), KFUK-M,

Studiefrämjandet (SF) och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV).

såväl till storlek - De olika förbunden är sinsemellan ganska olika ABF som är störst har ca 1/ 3 av de godkända studietimmama, KFUK- M som är minst har mindre än 1 % - som när det gäller ämnesinriktning. Folkrörelseanknytningen betyder mycket för vilken ämnesinriktning man har. Även i detta avseende sig studieförbunden åt. Folkuni-

skiljer

versitetet saknar i stort sett folkrörelseanknytning, ABF, SV och Medpartier eller organisationer anslutna. borgarskolan har t. ex. politiska TBV har bara fackliga organisationer som medlemmar. Som nämnts ovan skall studieförbundens verksamhet vara av riksomfattande karaktär. Av den varierande storleken följer dock givetvis att man har olika geografisk täckning. ABF 1581oka1avdelningar 21 länsdistrikt FU 32 ”fasta kontor FS 69 lokalavdelningar 10 distrikt NBV 130 lokalavdelningar distr i varje län KFUK-M 25 avdelningar SF 120 lokalavdelningar 20 distrikt Medborgarskolan 145 lokalavdelningar 16 distrikt SV 310 lokalavdelningar 24 distrikt SKS 180 lokalavdelningar 13 distrikt TBV 1271okalavde1ningar 21 distrikt

Studieförbundens verksamhet finansieras till stor del av bidrag från samhället. Folkbildningsarbetet står under tillsyn av skolöverstyrelsen som också fördelar statsbidraget och utformar anvisningar. Statsbioch dragsbestämmelserna är reglerade i SFS 1963:463 med ändringar till författningen finns i SÖ-FS tillägg. De nu gällande anvisningarna 1979: 138. Statsbidrag till allmän studiecirkel utgår med 75 % av de sammanför ledararvode och studiematerial. Bidraget får inte lagda kostnaderna överstiga 1980/ 81 52:50 för studietimme. Av beloppet får högst 41 kr. avse ledararvode. Bidrag till studieförbunden utgår också från primärkommuner och landsting. De lokala och regionala variationema är ganska stora. Deltagarantal i cirkeln får vara lägst 5 och högst 20. Dispensfinns.

möjligheter

I 1970 års vuxenutbildningsproposition fäste man stort avseende vid fördelningspolitiska motiv. Korttidsutbildade vuxna, menade man, skulle få ökade att skaffa sig utbildning. För studieförbundens

möjligheter

sou 1980:27 Frivilliga organisationer 93

del innebär detta bl. a. att de s. k. priobestämmelsema infördes.

Enligt dessa utgår extra bidrag med 15 kr/ studietimme till: D allmän studiecirkel i svenska, engelska, matematik eller samhällskun-

skap som i huvudsak motsvarar utbildning enligt läroplan för grundskolan,

EI allmän studiecirkel i annat språk än svenska och engelska, om delta-

garna i cirkeln har språket som hemspråk, D allmän studiecirkel vilken

har till syfte att meddela facklig utbildning

för medlemmar i arbetstagarorganisation, Lantbrukarnas riksförbund

eller Sveriges Fiskares riksförbund, E1 allmän studiecirkel vilken har till syfte att utveckla

handikappades

färdigheter att meddela sig och vilken avser ämnesormåden som re-

geringen eller, efter bemyndigande från regeringen, skolöverstyrelsen bestämmer (SFS 1977:548).

En särskild inom -

arbetsgrupp SÖ - den s. k. prio-nämnden granskar kontinuerligt studiematerial (gäller inte hemspråk och fackliga studier) och föreslår godkännande för tilläggsbidrag. F. n. är ca l 000 studiematerial godkända för tilläggsbidrag. Detta gäller bl. a. flera material av föräldrautbildningskaraktär, t. ex. Barn, föräldrar, samhälle och Aktivt föräldraskap.

Folkbildningsutredningen har i betänkandet Folkbildning (SOU 1979:85) föreslagit en uppskrivning av statsbidragen. Man föreslår att prio-bidragen skall avskaffas.

Slopandet av prio-bidragen minskar, om det blir verklighet, möjligheterna att från samhällets sida påverka val av studiematerial. De minskar också samhällets att styra veksamheten

möjligheter i en viss riktning genom bidrag.

Kommer då föräldrautbildning i studieförbundens

regi att vara profilerad” - vilken mål skall

den bör vara för att föräldrautbildningens nås?

Folkbildningsutredningen har när det gäller profilering sagt följande:

Att cirkelstudier är profilerade kan ta sig uttryck på flera sätt.

Den ideologiska profileringen är kanske den man först kommer att tänka på. Utredningen anser det vara en viktig och riktig följd av folkrörelseförankringen att studieförbunden i sin information redovisar de värderingar som verksamheten bygger på och som är uttryck för deras medlemsorganisationers vilja. Det är också naturligt att innehållet i studieverksamheten står i samklang med de idéer respektive förbunds medlemsorganisationer arbetar för, något som emellertid inte får hindra att kritik och andra uppfattningar

självständigt och öppet kan föras fram och diskuteras. Även ämnen som traditionellt betraktas

som ”oprofilerade t. ex. matematik

eller omöjliga att profilera, och språk, kan genom de exempel och texter man arbetar med sättas in i ett ideologiskt sammanhang och på så sätt hänföras till en speciell verklighet. Att den direkt organisationsknutna bildningsverksamheten inom ett studieförbund skall vara idémässigt profilerad ser vi närmast som självklart.

Men profileringen hos ett studieförbund kan också komma till uttryck genom de ämnen man väljer att satsa på. Ett studieförbunds ärnnespro-

Frivilliga organisationer

fil markerar således en värdering av vilka slags studier som är viktiga för förbundet och dess medlemsorganisationer, det kan gälla t. ex. litteratur och språk, musik eller samhällsämnen. En profilering kan nås även genom val av målgrupper.

Utredningen menar alltså att profilering kan avse både ideologi, kun-

ämnesval och val av målgrupper och att studieförbunden i skapsstoff, största utsträckning skall kunna använda sig av rätten att pro-

möjliga

filera sin verksamhet.

Inte något av de studieförbund som yttrat sig över folkbildningsutredningens förslag har tagit avstånd från ovanstående. Vissa nyanser i uppfattningen skiljer dock de olika förbunden åt.

ABF menar att det finns en skillnad mellan ideologisk och partipolitisk profilering och anser att utredningen bör klarlägga denna skillnad.

FU betonar att profileringen är en rättighet för studieförbunden men inte en skyldighet att genomföra i varje cirkel eller annan aktivitet.

FS menar att cirkeln ska präglas av de rörelser som initierar verksamheten men också - och främst - av värderingar hos deltagare i studiegruppen.

NBV poängterar också cirkelledarens och deltagarnas roll för profileringen och menar att detta betyder mer än t. ex. studiematerialets utformning.

S V anser att det bör ankomma på det enskilda studieförbundet att avgöra om det icke-organisationsanknutna kursutbudet, dvs. det som riktas till allmänheten, skall vara ideologiskt profilerat.

Samtliga studieförbund har alltså en positiv inställning till profilering i den tolkning som folkbildningsutredningen givit begreppet. Trots detta kan det finnas en risk för att det uppstår ett utslätat, kommersiellt utbud.

ABF säger i sitt remissyttrande över barnomsorgsgruppens senaste betänkande För att förhindra risker för en utslätning eller kommersiell, kvantitativ inriktning på studieförbundens insatser, bör några kriteria särskilt av ett särskilt samhällsstöd för

ligga till grund för utformningen avgiftsfri föräldrautbildning i studieförbundens verksamhet”.

5.6 Att ”nå alla”

En springande punkt när det gäller att få till stånd ett rikare socialt liv i bostadsområdena är hur samverkan mellan kommunen och olika frivilli-

organisationer fungerar. Vi anser att kommunerna, i den mån så inte ga är fallet, bör söka en nära och fast strukturerad samverkan med frivilliga organisationer för att hålla sig informerade om deras verksamhetsutbud, underlätta deras verksamhet och bidra till att sprida information om den.

Vi anser också att kommunerna bör bidra till att undanröja hinder för att bam och vuxna ska kunna delta tillsammans i de frivilliga organisationemas verksamhet.

Vi förutsätter att kommunerna känner stort ansvar för att t. ex. bereda frivilliga tillgång till lokaler i bostadsområdena. Om

organisationer

sou 193027 95 Frivilliga organisationer

man inte har tillgång till speciella gemenskapslokaler bör man granska möjligheterna att låta organisationer och kringboende arrangera olika verksamheter på kvällstid i t. ex. förskolor och skolor. För att organisationerna skall kunna ta sin del av ansvaret mot ett riför en utveckling kare socialt liv måste deras verksamhet vara lättillgänglig, finnas där

just

folk bor. Det är också angeläget att olikheter i bidragsgivningen till frivilliga organisationer mellan olika kommuner så långt som un-

möjligt

danröjs. Folkbildningsutredningens förslag till bidragskonstruktion kommer, om det genomförs, att innebära en omfördelning av kostnader mellan stat och kommun Den förnär det gäller bidragen till studieförbunden. slagna kostnadsfördelningen innebär inte i första

omfördelningssteget

möjligheter att ge studieförbunden i princip full kostnadstäckning för de bidrag kommunerna i framtiden skall svara för. Först efter detta andra och slutliga omfördelningssteget kan kommunerna tänkas ha

möjlighet

att ge studieförbunden i princip full kostnadstäckning för studiematerial. Detta är en förutsättning för att deltagande i t. ex. föräldrautbildningscirklar skall kunna bli kostnadsfritt för deltagarna. Det är också viktigt att de tak för bidragens storlek som tillämpas i vissa kommuner och landsting tas bort. Vi anser alltså att kommunerna bör bidra till att sprida information om de frivilliga organisationernas verksamhet för bam och föräldrar. Redan i dag har, framför allt studieförbunden genom dels sitt allmänna utbud av cirklar och andra aktivitieter, som presenteras i broschyrer, kurskataloger och annonser, dels genom sina medlemsorganisationer mycket stora att nå ut med sina Den föräldra-

möjligheter erbjudanden.

verksamhet som barnomsorgsgruppen föreslår skall ske inom bamomsorgen och skolan bör öka intresset för den del av de frivilliga organisationernas verksamhet som tar upp frågor som rör barn och föräldrar och/ eller ger barn och vuxna tillfälle att gemensamt delta i olika verksamheter. Det bör också vara ett samhällsintresse att detta ökade intresse tas till vara. En att möjlighet befrämja detta vore att någon gång årligen arrangera temadagar eller -kvällar inom barnomsorgen, mödra- och bamhälsovården och vid skolorna där föräldrar, barn och personal deltar och där studieförbund, föräldraföreningar, Hem och Skola sarnt barn- och ungdomsorganisationer får att presentera sin verk-

möjlighet

samhet. Studieförbundens och övriga organisationers verksamhet i kommunen bör också vara ett tema som diskuteras i föräldraverksamheten inom mödra- och bamhälsovården, vid skolorna och inom I

barnomsorgen.

denna verksamhet kommer om fördet att väckas frågor och önskemål djupade och profilerade kunskaper på olika områden. Mycket av det som kommer att diskuteras i grupperna och mycket av det som upplevs som problem i t. ex. skolan - skolk, missbruk, bus, betyg eller etc. -

är sådant som föräldrarna kan diskutera i uttalat tervilja ideologiska mer. Den personal som deltar bör verka för att sådana diskussioner väcks och kunna ge information om studiecirklar m. m. I skolpersonalens och barnomsorgspersonalens studiedagar, osv. bör därfortbildning för representanter för t. ex. studieförbunden ges tillfälle att presentera sin verksamhet.

Frivilliga organisationer

Planeringen av skolans föräldrakontakter måste kunna diskuteras med representanter för Hem och Skola, studieförbund och andra frivilliga organisationer.

Ett antal studieförbund har, efter samråd med barnomsorgsgruppen, inlett försöksverksamhet i några kommuner. Försöksverksamheten bedrivs i varierande former men har ännu pågått alltför kort tid för att man ska kunna dra några säkra slutsatser av resultaten.

Kommunerna bör även underlätta för studieförbunden att nå de föräldrar som står utanför den kommunala barnomsorgen med uppsökande verksamhet och riktad information.

5.7¶Ekonomiskt stöd

Den viktiga roll folkrörelser och andra frivilliga organisationer spelar i samhällslivet när det gäller att skapa ideologisk medvetenhet, erbjuda alternativ till kommersiellt fritidsutbud, skapa till kontakt

möjlighet

mellan människor osv. gör det till ett starkt samhällsintresse att stödja deras verksamhet.

Redan den vikt vi från barnomsorgsgruppens sida fäster vid de frivilliga organisationernas verksamhet när det gäller att skapa ökad kontakt mellan barn och vuxna, driva den ideologiska debatten i barnomsorgsfrågor osv. gör att vi finner det angeläget att samhället underlättar de frivilliga organisationernas arbete.

Barnomsorgsgruppen föreslår därför att ett statsbidrag utgår till kommunerna för stöd och stimulans till föreningslivet. Bidraget bör utgå med 25 kronor Kommunerna

per barn upp t. o. m. 16 år i kommunen. har god överblick över det lokala organisationslivet och kan sätta in resurser där de bäst behövs. De bör också omgärda bidraget med regler som premierar föräldramedverkan i föreningsaktiviteter.

av liknande karaktär utgick under budgetåret 1977/78

Ett statsbidrag med 21:78 kronor Detta statsbidrag ingår numera i

per grundskoleelev.

de totala resurser som skolan får och har därmed förlorat sin karaktär av renodlat föreningsstöd.

av det statsbidrag som fanns 77/78 har genomförts av

En utredning statens ungdomsråd. Den visar att bidraget fungerade mycket positivt och bl. a. bidrog till att förbättra kontakterna mellan föreningslivet och kommunen.

Detta tillsammans med att det från barnomsorgsgruppens utgångspunkter är viktigt att slopa den nedre åldersgränsen för statens stöd, gör att vi anser att ett renodlat föreningsstöd utformat på det sätt som nämnts ovan, bör återinföras. En sådan reform möjliggör en minskning av statens övriga ekonomiska stöd till skolan.

Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (sammankomstbidrag). Be-

utgår i dag i form av aktivitetsbidrag greppet sammankomst definieras på följande sätt:

Med sammankomst förstås en av ungdomsorganisation planerad och anordnad aktivitet i vilken minst fem personer i bidragsberättigad ålder (7-25 år) deltar. Sammankomsten skall omfatta minst en timma.”

Frivilliga organisationer

Statligt bidrag utgår f. n. med ett belopp motsvarande elva kronor per sammankomst. Detta bidrags utformning är betingat av att man vill premiera aktivitet. De gällande åldersgränserna att aktivietegör emellertid ter där barn och vuxna deltar tillsammans inte uppmuntras. Detta finner vi olyckligt då många av de aktiviteter som organisationerna bedriver är sådana som lämpar sig mycket väl för samvaro mellan olika generationer. Arrangemang inom t. ex. idrotts- och friluftslivet och kulturområdet är ofta utmärkta tillfällen för barn och vuxna att mötas och delta aktivt tillsammans. skolminis- I årets budgetproposition påpekar tern vikten av att statsbidragssystemets utformning inte förhindrar syftet att öka kontakten mellan generationerna. Inom statens ungdomsråd pågår diskussioner om hur det statliga stödet till den lokala verksamheten bör förändras så att även aktiviteter där barn och vuxna deltar tillsammans premieras. Konkreta förslag med denna inriktning förväntas föreligga under innevarande år. Barnomsorgsgruppen vill påpeka vikten av att man vid denna granskning av bidragssystemet även undersöker förutsättningarna för att slopa även den nedre åldersgränsen. Barn och ungdomsorganisationerna har en mycket omfattande kontaktyta och bör kunna göra en verksam insats för att erbjuda möjligheter till kontakt mellan genationema. Verksamheten spänner över ett mycket brett fält och bland som får del av det centrala de organisationstyper och lokala stödet till ungdomsorganisationerna kan nämnas politiska, kristna, nykterhets-, scout-, handikapp-, invandrar- och elevorganisationer. Sammanlagt fanns 1978/79 cirka medbudgetåret 1,2 miljoner lemmar i de organisationer - 65 st - som fick del av det centrala stödet. Lokalt varierar det antal som är verksamma från givetvis föreningar kommun till kommun. Studieförbundens insatser i kan som nämnts

föräldrautbildningen

vara av olika slag. Dels kan de i samarbete med medlemsorganisation eller annan organisation bedriva studiecirkelverksamhet kring ämnen som berör uppfostringsfrågor, relationer mellan barn och föräldrar osv. Dels kan de också svara för andra typer av arrangemang, dels fristående sådana, dels sådana som är avsedda att stimulera till senare cirkelverksamhet eller som är en del av en cirkels arbete. Det kan röra sig om t. ex. kortare kurser, kulturarrangemang, utställningsverksamhet,

mjukstart

på cirkelverksamhet osv. Som vi betonar i andra avsnitt kan de också göra insatser riktade till invandrare och handikappade barns föräldrar. Folkbildningsutredningen har 1979 framlagt ett förslag om förändrade regler för samhällets stöd till studieförbunden. Till stora delar har detta förslag en utformning som gör det möjligt för studieförbunden att i arbeta

föräldrautbildningssammanhang på det sätt som ovan skisse-

rats. När det gäller statsbidraget till studiecirklar föreslås det således att det etappvis (genom fem reformsteg) ska höjas till i princip l0O-procentig kostnadstäckning. Dessutom föreslås införandet av en ”extra resurs som ersätter en rad av de dispensregler som tidigare fanns och gör det enklare att arrangera cirklar med färre deltagare, förformer till cirklar osv.

Frivilliga organisationer

För att stimulera studieförbund och deras medlemsorganisationer att söka nya verksamhetsformer införs ett bidrag till annan bildningsverksamhet.

Folkbildningsutredningens förslag innehåller emellertid inte något extra stöd till föräldrautbildningsverksamhet. Barnomsorgsgruppen föreslår därför att det från socialhuvudtiteln utgår ett kampanj- och stimulansbidrag på lO miljoner kronor avsett för föräldrautbildning som genomförs av studieförbund tillsammans med medlemsorganisation eller i samarbete med annan organisation. Bidraget skall administreras av tillsynsmyndigheten för folkbildningsfrågor, f. n. skolöverstyrelsen, och

i verksamheten kostnadsfritt för deltavara avsett att göra deltagandet gare, täcka kostnaden för materialframtagning, barntillsyn, uppsökande verksamhet, information kring verksamheten, och överhuvud göra det

för studieförbunden att pröva varierande former för verksamhet

möjligt

som ökar kontakten mellan barn och vuxna, tar upp barn- och föräldrafrågor ur ett samhälleligt perspektiv osv. Bidraget får formen av ett projektbidrag som skall sökas hos tillsynsmyndigheten. “Tillsynsmyndigheten avgör också vilka kriterier som bör gälla för att bidrag skall utgå. I detta sammanhang tillförsäkras resurser för att

bör tillsynsmyndigheten klara den extra administration som blir en följd av detta bidrag.

Om folkbildningsutredningens förslag genomförs bör detta kampanjbidrag utgå under den ”upptrappningstid som förflyter tills cirkelbidraget når i princip IOO-procentig kostnadstäckningsnivå. När detta skett bör verksamheten ha nått den stadga som eliminerar behovet av ytterligare stöd för information, prövande av nya verksamhetsformer osv.

Om det nuvarande statsbidragssystemet består bör det föreslagna extra bidraget utgå under en tid av fem år. Föräldrautbildning bör då göras till ett prioriterat ämne.

5.8¶Sammanfattning av förslag

Barnomsorgsgruppen föreslår att kommunerna, i den mån så inte redan är fallet, bör söka en nära och fast strukturerad samverkan med frivilliga organisationer för att hålla sig informerade om deras verksamhet, underlätta verksamheten och bidra till att sprida information den den att det tak för bidragen till studieförbundens verksamhet som tillämpas i vissa kommuner och landsting bör tas bort att kommunerna bör bereda frivilliga organisationer, t. ex. studieförbunden, tillfälle att komma i kontakt med den föräldraverksamhet som bedrivs inom barnomsorgen och skolan genom t. ex. temadagar där bl. a. studieförbunden ges tillfälle att presentera sin verksamhet att i skolpersonalens och barnomsorgspersonalens fortbildning, studiedagar osv. representanter för friwlliga organisationer bör ges tillfälle att presentera organisationemas verksamhet att ett statsbidrag bör utgå till kommunerna för stöd och stimulans till föreningslivet. Bidraget bör utgå med 25 kronor per barn upp t. o. m. 16

Frivilliga organisationer

år i kommunen. Stöder bör framförallt och

utgå till föräldraverksamhet till aktiviteter där bam och vuxna deltar tillsammans. att man vid den granskning av sammankomstbidraget

som pågår inom statens ungdomsråd, bör undersöka möjligheten att slopa även den undre åldersgränsen för bidraget att ett kampanj- och Stimulansbidrag om förslagsvis

10 milj. kronor per år bör utgå till studieförbundens föräldrautbildningsverksamhet. Bidraget fördelas efter ansökan av

tillsynsmyndigheten för folkbildnings-

frågor. Bibehålls det nuvarande statsbidragssystemet bör bidraget utgå under fem år. Föräldrautbildning bör då göras till ett prioriterat ämne.

,-n! x.

ässgzqz

sou 1980:27 101

6 Barnomsorgen

6.1 En gemensam

barnomsorg

Verksamheter för föräldrar och barn under förskoleåldem

bygger vidare på det man tagit del av under tiden kring barnets födelse och spädbarnsåret och kommer att utgöra grunden för verksamheten under skolåren.

Under barnets förskoleålder och andra

är det främst genom förskolan kompletterande former av kommunal barnomsorg som man når föräldrar och barn och kan dem verksamheter. Den kommunala barn-

erbjuda

omsorgen räcker i dag ännu inte till för alla som vill ha den, men befinner sig under stark utbyggnad. Till grund för barnomsorgsgruppens förslag ligger den avgörande förutsättningen att barnomsorgen på sikt blir tillgänglig för alla barn och föräldrar i kommunen och vi föreslår därför ett primärkommunalt ansvar för föräldraverksamheten under förskoleåldern. Arbetet bör ske i samverkan

med landstingens barnhälsovård (se vidare avsnittt 6.5 Barnhälsovårdens roll under förskoleåldern).

Barnomsorgsgruppen ser förskolan som ett komplement

nödvändigt

till hemmet av föräldrarnas ar-

och en rättighet för alla barn, oberoende betssituation. I barnavårdslagen och förslaget till ny slås

socialtjänstlag

också fast att kommunerna

har ett ansvar för alla barn inom kommungränserna, oberoende av om man har eller vilken bamom-

barnomsorg sorgsform familjerna haft möjlighet att välja.

Föräldraverksamheter inom

barnomsorgen bör ha det övergripande syftet att slå broar mellan barnets olika

miljöer - att knyta ihop de olika världar barnet

lever i till en mer begriplig och sammanhängande verklighet, att öka tryggheten för både barn och vuxna.

Det gäller därför att minska sektoriseringen av såväl barnens som föräldrarnas liv. Detta innebär för

t. ex. att knyta ihop hem och förskola den enskilda och att öka och utveckla kontakterna mellan fa-

familjen

miljerna. Att öppna förskolan för samverkan med grannskapet och arbetslivet och att ge de idéburna organisationerna Ökade att

möjligheter

arbeta med meningsfulla aktiviteter för både vuxna och barn i bostadsområdena.

Historiskt har den kommunala sina rötter i helt olika

barnomsorgen verksamheter.

- för barn till förvärvsarbetande

Daghem heldagsomsorg eller studerande föräldrar - är en utveckling av forna tiders barnkrubba, som gav tillsyn åt bam till ensamstående mödrar eller obemedlade föräldrar som ”var tvungna att arbeta.

Barnomsorgen

De/tidsgrupper - den allmänna förskolan - är en direkt fortsättning på lekskolan, som främst var en pedagogisk verksamhet med syfte att stimulera bamets intellektuella och motoriska utveckling och förbereda det för skolstarten. Den svarade närmast mot den hemmavarande medelklassmammans behov och har i mycket liten utsträckning varit förknippad med tillsynbehovet. Den är för närvarande den enda form som når alla barn, dock i huvudsak bara i en åldersgrupp (6-åringama).

Fritidshem har sin historiska motsvarighet i arbetsstugorna, som gav mat och arbetsträning för arbetarklassens skolbarn.

- ett komplement till förskolan - är en tillsynsform i

Familjedaghem privathem med högst fyra förskolebarn (inkl. ev. egna barn) samtidigt och därtill skolbarn. Den kan ses som en kommunal förlängning av

mammarollen i kämfamiljen.

- som innebär att tre har en gemensam kom-

Jl-fanziysivstem familjer munal barnskötare, som passar barnen växelvis i de olika hemmen - är en kommunal ”barnflicka som bygger på en äldre tillsynsform för främst medelklassens bam.

De olika formerna av barnomsorg har alltså utvecklats _från helt olika behov, haft olika syften och vänt sig till olika samhällsklasser. Genom riksdagsbeslut har daghemmen och deltidsgrupperna förts ihop och fått den övergripande beteckningen förskola och en gemensam pedagogisk målsättning. De olika verksamhetsformema lever emellertid i praktiken kvar i hög grad intakta med de historiskt betingade skillnaderna i inrikt-

ovan. Att föra in olika former av barnomsorg under ning som beskrivits samma tak är uttryck för en att skapa mer likartade betingelser för

vilja

alla barn - men samtidigt existerar fortfarande skillnader. Dessa skillnader kommer att bestå så länge den kommunala heldagsomsorgen inte är fullt utbyggd och föräldrar kan välja den bamomsorgsform som passar dem och deras barn bäst under förskoleåldern.

6.1.1¶Barnomsorg för alla

En tydlig utvecklingslinje finns i dag när det gäller att faktiskt föra ihop de olika formerna av barnomsorg. Det pågår en integrering av heltidsförskola och deltidsförskola i samma förskola. Man knyter också famil-

i till förskolan. Dessutom försöker

jedaghemmen upptagningsområdet

utåt mot de boende i området bl. a. genom att man att öppna förskolan också lägga en öppen förskola för hemmavarande bam och vårdare som en del av förskolan.

Detta är alltså ett försök att i en och samma lokal bedriva och samordna alla former av kommunal barnomsorg. Denna lokalmässiga samordning skapar många problem och löser naturligtvis inte i sig de problem som har att göra med segregeringen i barnomsorgen. Det är emellertid intressant att se hur en förskola i denna form kan bli tillgänglig för alla barn och deras vårdare och därmed också bli en samlingspunkt för alla med förskolebarn och yngre skolbarn i bostadsområdet.

familjer

Samma utvecklingstendenser kan man se på många håll i landet. Fritidshem och deltidsförskolor samsas ibland i lokaler tillsammans med öppna förskolor. Dagcenter kan också rymma fritidshemsbam och öpp-

Barnomsorgen

na förskolor. På kvällstid finns där utrymme för dagbarnvårdare, föräldragrupper och föreningsverksamhet. Fritids- och föreningsgårdar kan på dagtid erbjuda verksamheter som ingår i den kommunala bamomsorgen för förskolebarn. Barnhälsovården förlägger delar av sin verksamhet till förskolan bl. a. för att på så sätt ge de nyblivna föräldrarna möjlighet att upptäcka vad förskolan kan ge. Förskolan för alla i någon form: som heltids- elblir alltså tillgänglig ler deltidsförskola, som öppen förskola, fritidshem eller samlingspunkt för familjedaghemmen. Detta skulle kunna innebära att man inte längre kan se två kategorier av barn som i dag, nämligen de som har plats i kommunal barnomsorg och de som står utanför.

6.1.2 En bra barnomsorg

En annan viktig i förskolan. En utvecklingslinje gäller det inre arbetet förutsättning för den stora satsningen på en fullt utbyggd förskola är övertygelsen att förskolan är till för barnen, att den behövs för att ”ge alla barn bästa livsbetingelser, möjliga något som riksdagen var enig om redan 1973. En kvalitetsaspekt som diskuteras allt intensivare är föräldrarøllen i förskolan. Vilken roll har respektive kan föräldrar ha för förskolans arbete? Kan man gå in i verksamheten enbart som vuxen med sina erfarenheter av liv och arbete och komplettera Är föräldern personalen? en kil” in i förskolan, som stör arbetet och omöjliggör en enhetlig pedagogisk målsättning och genomtänkt arbetsmetodik? Mellan dessa poler rör sig diskussionen om goda eller dåliga effekter av en ökad föräldramedverkan i förskolan. Föräldrar är emellertid ingen enhetlig grupp. Föräldrar tillhör olika samhällsklasser, har olika förutsättningar att föra sin talan. Föräldrarnas relation till de olika formerna av barnomsorg måste också ses mot bakgrunden av de historiska utgångspunkterna som nämnts tidigare. När det gäller föräldrarollen i förskolan har bristen på platser i heldagsomsorgen stora konsekvenser. En förälder som nu får plats för sitt barn blir ”tacksam” och drar sig för att ställa krav och lägga sig i” arbetet i förskolan. Föräldrar och barn befinner sig i ett starkt beroendeförhållande till förskolan och dess personal. När man kan sin bar-

välja

nomsorg går man som vuxen in med mycket större självkänsla och en övertygelse om att detta är bra för både barnet och en själv. Barnomsorgsgruppen ser en ökad föräldramedverkan som en central kvalitetsfråga. Det bör inte längre ifrågasättas om föräldrar skall få komma in i förskolan utan snarare vilken roll föräldrar skall ha. En annan kvalitetsfråga för barn och föräldrar i barnomsorgen gäller föräldrars arbetstider och barnens vistelsetider. Arbetslivet ställer allt hårdare krav på föräldrar och anpassningen till barnens behov har varit mycket begränsad. Tvärtom har arbetsresor, arbetstider, arbetstempo och därmed stressen i arbetet ökat. har också blivit

Tvåförsörjarfamiljen

en ekonomisk nödvändighet. Det är ett välkänt faktum att den tid barnet förskolan retillbringari spektive har tillsammans med sina föräldrar spelar en avgörande roll för

Barnomsorgen

utbyte av förskolevistelsen och för hela familjens samvaro. Som trötta föräldrar och barn kan vi inte ta vara på den tid vi har tillsammans. Föräldrar hinner och orkar inte engagera sig utanför hemmet. inte heller i förskolan.

De långa vistelsetiderna i heldagsomsorg för de mindre barnen har diskuterats intensivt under 70-talet, inte minst i massmedia. Förslag om 6-timmarsdag för småbarnsföräldrar har kommit upp i flera omgångar utan att leda till annat än begränsade resultat. En tillkommen möjlighet för föräldrar att reducera sin arbetstid under vissa perioder har börjat utnyttjas. Antalet deltidsarbetande mödrar i låglöneyrken har ökat.

Detta har medfört att barnens vistelser i barnomsorgen har blivit ryckigare, att långa vistelser blandas med korta, att vistelsetiderna ibland packas ihop till vissa dagar i veckan. Barnen hämtas av föräldrarna så

billifort som möjligt. Både för att tznçesystemet ofta gör barnomsorgen gare så och för att man som förälder påverkats av bl. a. massmedias ensidiga syn på daghem och familjedaghem som jobbiga för barnen.

En jånznare viste/send för barnen i förskolan är en kvalitetsfråga. Den möjliggör bättre planering, lugnare rytm, bättre koncentration på aktiviteter och arbetsuppgifter. Ökad kunskap om förskolans arbetssätt kommer att ge föräldrar en annan syn på både barnets och deras egen vistelse i förskolan. Fritiden behöver inte enbart förläggas till hemmet, där ofta akuta sysslor tar överhanden. Den kan användas i förskolan: till delaktighet i förskolans vardagsarbete, till utflykter, till arbetsplatsbesök, till träffar med föräldrar och barn, delaktighet i planering. Vet man vad som ska ske en viss dag i veckan i förskolan kan man välja att lägga sin fria tid där tillsammans med egna och andra barn i stället för på privata aktiviteter.

Samtidigt som diskussionerna om integrering av olika former av barnomsorg pågår, så arbetas det också på en inre” integrering inom förskolan. Den handlar om kontinuitet och trygghet, om att minska antalet avbrott och omställningar i barnens liv under förskoleåldern. Förskolan övergår från strikt åldersuppdelade barngrupper till ”syskongruppef”. Det betyder att barngrupperna sätts samman av barn från späd ålder upp till skolbarn i samma grupp.

För såväl barn som vuxna innebär åldersintegreringen en ökad kontinuitet. Man kan finnas kvar i samma ”basgrupp” under hela förskoleåldern och upp i skolåldern. Barnen får vara tillsammans med både äldre och yngre barn. Detta innebär varierande stimulans för de yngre barnen, att barnen lär sig ta ansvar för varandra och för dem som är yngre. Man undviker också de nackdelar som en åldershomogen grupp har, där alla barn befinner sig på ungefär samma utvecklingsnivå och har samma akuta behov.

Föräldrarna får möjlighet att se och lära känna barn i olika åldrar och får flera år på sig att lära känna varandra. Personalens arbete blir mer varierat och ger dem att följa barnens utveckling under en

möjligheten

längre period.

6.2 Former för föräldraverksamhet i den kommunala

barnomsorgen

Föräldrarnas egen medverkan i förskolans arbete som en form för föräldrautbildning framhölls redan i vårt diskussionskapitel om föräldrautbildning i betänkandet Samverkan i barnomsorgen (SOU 1975:87):

För att förskolevistelsen skall bli lyckad för barnet är det nödvändigt att föräldrar och personal lär känna varandra. Föräldrarna behöver förstå och aktivt ta del av förskolans arbetssätt och personalen behöver förstå barnets och föräldrarnas livssituation. Föräldrarnas och personalens samarbete blir viktigt också av den anledningen att det kommer att bli en förebild för barnet om vad samarbete innebär. Barnets upplevelse av socialt liv kommer att präglas av det samspel det ser och upplever mellan vuxna.”

Föräldramedverkan innebär allstä att föräldrar deltar i den vanliga vardagsverksamheten i förskolan och då inte som besökare utan som aktivt medverkande i det dagliga arbetet. förälder bör vara en vuxen-

Varje

resurs som deltar utifrån sina speciella erfarenheter

och förutsättningar.

Föräldrarnas deltagande i förskolans verksamhet måste bygga på medansvar och delaktighet. Att vara delaktig innebär dels att bidra till verksamheten, dels att få ut något av den för egen del. Föräldrarnas möjlighet till påverkan och medinflytande, till att kunna vara medskapande och känna en naturlig tillhörighet i förskolan är grundläggande för samarbetet.

Det är svårt att som förälder känna sig som en tillgång för barnomsorgen. Bristande tid hos personal och föräldrar ger få kontakttillfällen Känslan eller vetskapen om att man är helt beroende av den barnomsorg man ”Tätt” ger en rädsla att lägga sig i” eller .”brå.ka. Respekten för barnexperterna - de professionella - är alltför stor. Bristen på kunskap om hur barnomsorgen fungerar - vem som bestämmer vad - för-

i svårar samarbetet.

Olika grader av föräldramedverkan har prövats inom barnomsorgen i Sverige under senare år - från rent föräldrakooperativa daghem, föräldrar som arvoderad personal, som medansvariga för planering av verksamheten i daghemmet, som deltagare i regelbundna föräldraträffar, som medlemmar i föräldraföreningen i områdets daghem,

familjedag-

hem, deltidsförskola eller som ”köföräldef”.

Resultatet av olika försök med föräldramedverkan

visar att ju större delaktighet föräldrarna får desto större ansvar är man beredd att ta för att samarbetet och verksamheten skall kunna fungera. Att se föräldraverksamheten som en rättighet för föräldrar ställeri

sig inga krav på deras deltagande. Kanske medför det inte heller att personal eller föräldrar i en grupp ställer eller vågar ställa krav på alla föräldrars deltagande.

Ett krav på föräldrarna att delta behöver och kan inte vara en formell skyldighet. Om föräldraverksamheten är ett resultat av grundliga diskussioncr mellan personal och alla föräldrar så skapas en motivation för alla föräldrar att delta i verksamheten. Erfarenheter från försöksverksamheter visar att det blivit ett nästan 100-procentigt i vissa

deltagande grupper när dessa förutsättningar funnits. Erfarenheterna från försöks-

verksamheter visar också att deltagandet är högre i grupper där personalen ställt och vågat ställa krav på föräldrarnas deltagande.

Föräldrarnas deltagande i förskoleverksamheten kan sägas vara uppdelad i olika typer av aktiviteter, dels i det faktiska arbetet i barngrupperna, dels iplanerin g och diskussion av verksamheten, dels i föräldraträffar.

6.2.1 Föräldramedverkan i det dagliga arbetet

Föräldramedverkan i det dagliga arbetet i förskolan är en förutsättning för att få kunskaper, kontakter och möjligheter att påverka.

För de enskilda föräldrarna innebär en egen medverkan i förskolan en möjlighet att bredda de egna kunskaperna om barn. Som förälder har man i dag sällan erfarenhet av barn innan man får sitt eget. Barnantalet per familj blir allt färre, allt fler familjer nöjer sig med ett barn. Man hinner inte få någon större erfarenhet av barn, och därför är många föräldrar i dag osäkra i sin föräldraroll, osäkra på vilka krav man kan ställa på barn, vilka realistiska förväntningar man kan ha.

En medverkan i det dagliga arbetet i en förskolegrupp ger en bredare erfarenhet av barn och ökar därmed säkerheten i föräldrarollen. Erfarenheter från försöksverksamhetema visar att kontakterna med andra barn och vuxna bidrar till att ”avproblematiserä” föräldrarollen. Ensam med sitt barn förlorar man lätt perspektivet på svårigheterna och tappar tilltron till sig själv och sitt barn.

Praktiskt arbete i en barngrupp ökar också tilltron till barnets kunskaper och möjligheter. Ett barn som måste matas hemma sitter alldeles

själv

och äter på dagis - bara för att man där tror henne om det, en 2 1/2åring kan både duka och plocka undan från bordet, men sitter hemma fast placerad i sin höga barnstol. Syskongruppernas barn i olika åldrar utgör levande exempel på barns motoriska utveckling och växande förmåga. De är bättre och effektivare än alla läroböcker.

Kunskapen om hur barnets vardagstillvaro ser ut ökar tryggheten både för föräldrar och barn. Vanliga frågor i föräldraverksamheterna har varit t. ex. vad gör barnen när dom vilar, vattenlek och fingerfärger, vad är dom bra för, får verkligen min unge i sig någon mat, får mitt barn vara med och leka, hinner någon verkligen bry sig om henne/ honom när det finns så många andra bam . . .

I försöksverksamheter i t. ex. Luleå och Kista besvarades en del sådana frågor genom Videofilmer personal och barn gjort om sin vardag. Dessa visades sedan på kvällsträffar för föräldrar och personal i förskolan.

När man diskuterar föräldrarnas roll i förskolan måste man ta med i beräkningen att personalen är anställd, att de ofta inte arbetar mer än 2 - 3 år på samma ställe och att rörligheten i personalgruppen oftast är större än i barngruppen. Något som tydligt framgår av kommunernas barnomsorgsplaner. De olika barnens föräldrar blir därför på sikt en stabilare grupp än personalen. Där man arbetar med vidgade syskongrupper 7 mån.-12 år blir denna skillnad ännu mer markant.

Föräldramedverkan i det dagliga arbetet ökar föräldrarnas kunskap om förskolans metoder och arbetsformer. Föräldrarna med sina olika

personligheter, livserfarenheter och yrkestillhörigheter berikar både förskolemiljön och dess metodik. De bryter också upp genom att de

miljön

som föräldrar utgör en levande länk till livet utanför förskolan - till arbetsliv och samhälle.

Föräldradeltagandet år också viktigt för att barnen skall få uppleva konkreta former för demokratisk samverkan, solidaritet och

jämlikhet.

Föräldrarnas, framför allt kvinnornas politiska medvetenhet har ökat genom föräldradeltagandet visar försöksverksamheterna. Många har upptäckt att man inte åstadkommer så mycket genom att beklaga sig utan att man måste använda de kanaler vårt demokratiska sarnhällssystem har - politiskt arbete. Detta är ett mycket positivt resultat med tanke på att den politiska aktiviteten är lägst bland och

småbarnsfarniljer

då särskilt hos kvinnorna. En ökad möjlighet till direkt påverkan kan också bli resultatet av de förslag som den kommunaldemokratiska utredningen lämnat.

Föräldradeltagandet kan också förbättra personalens arbetssituation och därmed också barnens. Innan man varit med i en barngrupp i det dagliga arbetet vet man som förälder mycket litet om personalens fortbildning, arbetstider och arbetsrniljö. Det har visat sig lättare att få gehör för krav på förändringar när föräldrar och personal gör gemensam aktion t. ex. för bättre bättre mat.

trafikmiljö,

Direkt, vardaglig föräldramedverkan i den form av barnomsorg man har kommer att innebära att arbetssättet där blir annorlunda. Både föräldrarnas och personalens roller kommer att ifrågasättas och utvecklas. Detta innebär i sin tur nya att utveckla och förbättra barn-

möjligheter

omsorgen. Ett problem i dag är den osäkerhet personal och föräldrar känner inför varandra.

Samarbetet mellan personal och de medverkande föräldrarna måste självfallet utformas konkret utifrån de förutsättningar som finns i

varje

bamgrupp. Varje enskild förskola eller bamgrupp fungerar utifrån sina speciella förutsättningar: upptagningsområdets sociala struktur, barnfamiljemas levnadsvillkor, personalens sammansättning och skiftande erfarenheter och kunskaper, bamgruppens sammansättning, lokalernas utformning osv.

Vissa grundläggande gemensamma förutsättningar måste finnas för föräldraverksamheten. Innanför de ramarna bör del av den kom-

varje

munala barnomsorgen i så stor utsträckning som utforma sin

möjligt

egen verksamhet i ett nära samarbete mellan personal och föräldrar i den takt och omfattning man är motiverad för och därmed också kan klara av på ett positivt sätt.

För att föräldramedverkan skall bli vad som här avses måste vissa krav ställas: v

Föräldrarna skall delta i det dagliga arbetet och ha en preciserad roll där. Förskolan rymmer en mängd olika återkommande uppgifter som kan fördelas gemensamt av och mellan personal och föräldrar. Efterhand som föräldrar lär sig mer om arbetet i förskolan kommer de att ta egna initiativ, ifrågasätta och ompröva rutiner och arbetsfonner som t. ex. vilan, dagsrytmen, tvzs roll, maten. Ett ökat antal vuxna i barngruppen kommer att ge möjligheter till spontana aktiviteter i mindre

Barnomsorgen

grupper, möjligheter till större ”projekt” under längre tid, arbetsplatsbesök osv.

Föräldramedverkan skall vara regelbunden, så att varje förälder återkommer med vissa intervaller. Den regelbundna medverkan är väsentlig både för föräldrar och barngrupp. Som besökare i förskolan har man ingen möjlighet att lära känna vardagsverksamheten, skaffa sig kunskaper, kontakter och kunna påverka den barnomsorg man har eller vill ha.

Att delta blir möjligt för alla föräldrar om man i god tid kan planera sina dagar i förskolan; om jag vet att förskolan räknar med min medverkan en viss dag, om vet att behövs just då.

jag just jag

Redan i dag är föräldrar inbjudna till förskolan. Men det är allmänt formulerat att titta in”, besöka” osv. Många föräldrar gör det, men oftast med en känsla av att tränga sig på och störa rytmen, rubba balansen. Bäst brukar det kännas när man som förälder ställer upp” på aktiviteter som utflykter av olika slag eller traditionella fester kring lucia, jul och påsk.

6.2.2¶Planeringsgrupper med föräldrar, personal och barn

Föräldrarnas egen medverkan i förskolans dagliga arbete är basen för andra former av föräldraverksamhet i förskolan. En grundläggande erfarenhet av förskolans arbetssätt, arbetsrutiner, regler, konflikter och glädjeämnen är t. ex. en förutsättning för att föräldrar också skall kunna delta i planeringen av arbetet på ett meningsfullt sätt: delta i diskussioner och beslut om arbetsfördelning, ekonomi, prioriteringar, aktiviteter och interna regler.

Erfarenheter från försöksverksamhet med planeringsgrupper i Kista, Stockholm, visar att man bör bygga planeringsarbetet på deltagande i det dagliga arbetet. För att föräldrar skall vara en verklig resurs i planeringsarbetet krävs att de har egna upplevelser av verksamheten i barngruppen, helst i nära anslutning till deltagandet i planeringsarbetet. Både deltagandet i verksamheten och i planeringen av den bör därför schemaläggas samtidigt.

Med planeringsgrupp avses här personal, föräldrar och barn som gemensamt planerar det löpande arbetet inom ramen för varje avdelning- /grupp.

Barnomsorgen är i dag i vissa avseenden styrd av bestämmelser och regler. Dessa regler gäller främst ekonomi, gruppstorlek, personaltäthet, kösystem och hälsovårdsbestämmelser.

Många kommuner har infört ett rambudgetsystem, t. ex. ett daghem tilldelas ett belopp som inom daghemmet fördelas mellan olika aktiviteter. Däremot finns det inga bindande regler eller normer för hur man i det dagliga arbetet skall förverkliga förskolans pedagogiska målsättning. Detta ger föräldrar och personal stora att utforma verksam-

möjligheter

heten.

I dag görs planeringen ofta enbart av personalen och den varierar mellan olika förskolor och annan form av barnomsorg. Ofta har man någon form av planeringsträffar inom arbetslaget för att diskutera och besluta om arbetsplaneringen på kortare eller längre sikt.

En gemensam planeringsgrupp bestående av föräldrar, personal och barn blir ett forum för diskussioner kring arbetet i barnomsorgen: vad man gör resp. inte gör, vad man vill satsa tid och pengar på, vilka arbetsmaterial som skall köpas osv.

Föräldrar och personal har ett gemensamt ansvar för att barnen får en meningsfull tillvaro. Föräldrar och personal måste därför gemensamt planera och diskutera verksamheten.

6.2.3¶Föräldraträffar

Förutom de former för föräldramedverkan som beskrivits bör föräldrar ha möjlighet att träffa varandra. Föräldrar måste ha ett gemensamt forum som utgångspunkt för sin egen medverkan i planeringsgmpperna och för att samla ihop och diskutera erfarenheter av sin medverkan i det dagliga arbetet. Föräldraträffar innebär att alla samlat diskuterar olika frågor som gäller förskolans arbete och barnen.

Med föräldraträffar menar barnomsorgsgruppen träffar oftast på kvällstid med föräldrar och personal i barngruppen. Syftet är här främst att föräldrarna skall få tillfälle att träffa varandra för att diskutera gemensamma frågor. På dagtid finns det allt färre vuxna och barn hemma. Däremot har man en naturlig kontakt, ofta dagligen, med förskolan. Den borde därför kunna bli en naturlig bas för att skapa kontaktnät kring barnen i bostadsområdet. Eller som en förälder uttrycker det: Föräldragruppen är en början på att våga ställa krav!

Deltagandet i föräldraträffarna har i försöksverksamheter som vi

följt

varierat mycket kraftigt mellan olika grupper och under olika perioder i varje grupp. Det högsta deltagandet har uppnåtts i grupper som startats som resultat av föräldrarnas aktiva ”påtryckningar”. Vissa praktiska förutsättningar måste uppfyllas - bamvakter och barnvaktsersättningar etc. för att högsta möjliga deltagande skall uppnås. Lägsta ambitionsnivå i de flesta försöksverksamheter har varit att barn skall ha nå-

varje

gon representant varje gång man träffas.

I en försöksverksamhet (Kista) konstaterade man att föräldrar grovt kan indelas i tre grupper med avseende på engagemang och aktivitet. Det finns en ganska liten grupp som alltid kommer på mötena, inte har bråttom vid hämtning och lämning av barn och som alltid ställer upp när det behövs. Så finns det en grupp, också den ganska liten, som aldrig kommer på möten, alltid har bråttom vid hämtning och lämning och aldrig ställer upp. Där emellan finns en stor grupp föräldrar, som är intresserade men som inte törs tränga sig på. Dessa föräldrar är ofta lätta att påverka och det var i denna grupp som tyngdpunkten av rekryteringsarbetet låg.

Erfarenheter från försöksverksamhetema ger också

en uppfattning om vad som gör denna grupp tveksam till föräldraträffar och samtalsgrupper: olika personer har olika förväntningar, behov, förutsättningar att ta för sig etc. Vissa kan också vara rädda att bli inblandade i

job-

biga situationer eller att bli ”avslöjade som dåliga föräldrar eller dålig personal. Man har dessutom många gånger alltför stora eller orealistiska

l 10

Barnomsorgen

förväntningar på föräldraträffen och vad den kan ge av kunskap, beroende upplevt en traditionell inlärning, där man

på att man t. ex. själv varit den passiva mottagaren av kunskapen från hårt strukturerade kursplaner med kursböcker och betygssatta prov.

Dessa erfarenheter kan antingen medföra att man över huvud taget inte går på denna form av föräldraträffar eller att man efter några gånger tycker att föräldraträffama inte ger något, eftersom inlämingssituationen inte stämmer med den man är van vid.

Eftersom föräldraträffar främst måste ses som ett föräldrabehov kan man diskutera om inte föräldrar kan ta ett större ansvar för verksamheten. Föräldrar kan likaväl som personalen svara för planering, innehåll, kallelse osv. Att föräldraträffarna kommer med som en naturlig och viktig del i planeringen av förskolans verksamhet är dock bamomsorgspersonalens ansvar.

Personalen upplever ofta föräldraträffarna som ett tvång, som tar i anspråk en stor del av deras bamfria arbetstid eller t. o. m. privata tid. Om föräldraträffarna blir föräldrarnas angelägenhet bör detta tryck på personalen lätta väsentligt. De flesta föräldraträffar i dag fungerar som informationsöverföring från personal till föräldrar.

Föräldraträffar kan ses som en fortsättning på och utveckling av föräldrautbildningsgrupperna vid mödravårds- och barnavårdscentralema under tiden kring barnets födelse och första levnadsår. Dessa har gett deltagarna en gruppvana och en grupptrygghet förutom kunskaper om bamets och behov, en medvetenhet om betydelsen av ett jäm-

familjens

ställt föräldraskap och en att praktisera detta.

möjlighet börja

Eftersom förskolans föräldragrupp bygger på en existerande barngrupp på 10-15 bam blir deltagarantalet fler än de 8-10 personer som rekommenderas för föräldrautbildningsgrupperna vid mödra- och barnavårdscentralema. I de flesta försöksverksamheter har man vid de föräldraträffar som varit diskussionskvällar använt modellen att först samla alla och presentera kvällens tema på olika sätt (film, tv, någon/ några inom gruppen, av personalen eller inbjuden person: bibliotekarie, politiker, journalist). För fortsatta diskussioner har man delat upp sig i mindre grupper och sedan samlats igen för en summering.

Föräldraträffarnas innehåll har sin utgångspunkt i vardagsarbetet i barngruppen och bostadsområdet. Men innehållet bearbetas på många olika sätt, t. ex. D ett individuellt plan som t. ex. handlar om barnens utveckling och be-

hov samt den egna föräldrarollen D ett grupporienterat plan som t. ex. handlar om föräldragruppen i sig

och dess samarbete D ett organisatoriskt plan som t. ex. handlar om förskolevardagens in-

nehåll och arbetsformer D ett förskolepolitiskt plan som t. ex. handlar om personalens och för-

äldrarnas inflytande över sin förskola och sin avdelning D ett samhällspolitiskt plan som t. ex. handlar om barnmiljön i vid be-

märkelse.

lll

Barnomsorgen

Men i varje föräldragrupp sker en växelverkan mellan olika diskussioner och där kan ett visst plan dominera under en viss tid. Erfarenheter från t. ex. Luleå visar att personalen till en be-

början

stämde ett tema för träff, varje sedan kom temaförslagen också från föräldrarna. Dessa teman har t. ex. varit samarbete personal-föräldrar, konkreta situationer i barngruppen som maten, vilan, barn och döden, könsroller och jämställt

föräldraskap, expertrollen/professionalisering-

en, personalsituationen etc. Teman som återkommer i all annan försöksverksamhet. Varje tema har fungerat som en utgångspunkt för och lös ram kring träffen. I allmänhet har träff varje gett upphov till ett nytt tema för nästa träff. När föräldrar och personal uppnått en viss trygghet i gruppen har grupparbetet strukturerats allt mer. Men struktureringen av arbetet i gruppen har inte hindrat grupperna att utveckla och nya arbetsformer innehåll. De dominerande diskusionsämnena - innehållet - i föräldraträffama har sin viktigaste utgångspunkt i den konkreta verkligheten i och kring barngruppen. Försöksverksamheten på daghemmen i Luleå som pågått sedan 1974 har behandlat frågor som rört daghemmet, dagen på daghemmet, personal, föräldrar och barn. Frågor om daghemmet har främst rätten till

gällt daghemsplats,

tacksamheten” för daghemsplats, dagisbarn och hemmabarn, konflikten mellan kvalitetskrav och kvantitetskrav etc. När det gäller dagen på daghemmet har man t. ex. diskuterat rutiner för konflikter mellan

hämtning-lämning-maten-vilan, hemmavanor och

dagisvanor, påverkan i könsroller, krigsleksaker och tv, sex, döden, religion osv. Personalens arbetssituation, yrkeserfarenhet och har

föräldraledighet

man pratat om liksom expertrollen, vem som har ansvar för barnen, hur man ska kunna lära känna varandra hur som personal och föräldrar, man ska våga prata om känsliga saker m. m. Inte minst viktigt har varit frågor om att våga lita på bamen, att bry sig om alla barn, att ordna det bättre för alla barn också utanför dagis. . . Föräldragrupperna i Luleå valde efter hand olika som inriktningar, grovt kan generaliseras i:

D att diskutera huvudsakligen barnen, barnuppfostran, pedagogik, dagis- och hemmasituationer etc. D att huvudsakligen diskutera erfarenheter personliga i vid bemärkelse, föräldrar och personalroller etc. D att huvudsakligen aktivera personal, föräldrar och barn genom att organisera utflykter, arbetsplatsbesök etc.

D att huvudsakligen arbeta

med att påverka rutiner och innehåll i dagisvärlden D att huvudsakligen arbeta för bättre och bättre

barnomsorg uppväxt-

villkor för barnen.

1 12 Barnomsorgen

Detta kan kallas för ett som leder över till studie-

fördjupningsstadium

förbundens profilerade verksamhet, till de idébuma organisationemas arbete, till politisk aktivitet osv. De arbetsformer som vi föreslår för föräldraverksamheten i barnomsorgen är alltså: föräldramedverkan i det dagliga arbetet i D schemalagd barngruppen ca 4 dgr per barn och år D schemalagt föräldradeltagande i planeringsgruppen D föräldraträffar i princip 1 gång per månad.

6.3 Genomförandet av föräldraverksamheter i olika

former av barnomsorg

Antalet förskolebarn beräknas öka från

i daghem och familjedaghem

212 900 i slutet av 1979 till ca 283 800 år 1983. Antalet barn i fritidshem beräknas öka från 48 500 i slutet av 1979 till 81 500 i slutet av 1983. Totala antalet barni skolåldern i kommunal barväntas öka från 76 000 i slutet av 1979 till 113 800 i slutet av nomsorg 1983. Antalet barn i deltidsgrupp beräknas inte öka under samma period. År 1983 kommer antalet förskolebarn att uppgå till ca 684 000. Således kommer under överskådlig tid att finnas ett stort behov av ytterligare barnomsorgsplatser. Som framgår av avsnittet 6.1 pågår en utveckling mot en integrering av olika barnomsorgsformer. Daghem och fritidshem slås ihop till utoch öppen förskola ryms tillvidgade syskongrupper. Deltidsgrupper sammans med syskongrupper i samma förskola. Familjedaghemmen och den öppna förskolan, som i sin tur vänknyts till förskolan utnyttjar der sig till alla hemmavarande barn och vårdare. Idag har vi olika kommunala former av barnomsorg, som fungerar villkor - fritidshem, under varierande daghem, deltidsgrupp, familjedaghem, öppna förskolor och därtill olika privata tillsyns-

3-familjsystem,

former. Föräldrar måste ofta kombinera olika former för att kunna täcka sitt behov av barnomsorg, dvs. både av tillsyn och för att barnen ska få bästa att rikt och mångsidigt utveckla sina känsmöjliga betingelser lo- och tankemässiga tillgångar (Förskolans målsättning). En fullständigt utbyggd barnomsorg, som ger föräldrar och barn möjlighet att den verksamhetsform som passar deras barn bäst, obe-

välja

roende av inkomst är en förutsättning för att kunna och arbetstillgáng, nå alla föräldrar och barn i ett gemensamt arbete för en bra barnomsorg i kommunen. Tills dess kommer skillnaderna att bestå mellan föräldrar med olika former av kommunal barnomsorg och dem som står utanför. Detta försvårar naturligtvis föräldrasamarbetet.

6.3.1¶Fortbildning och handledning

De olika personalkategoriernas motivation i hög grad föräldra-

avgör verksamhetens förutsättningar och inriktning. Personalens till

attityder föräldrar, barnomsorgens innehåll och inriktning etc. avgör hur föräldraverksamheten kommer att bedrivas och om den skall bli den kvalitetshöjning som är avsikten. Om personalen känner sig påtvingad denna verksamhet kan den aldrig motsvara de intentioner och målsättningar vi här föreslår.

Föräldraverksamheten förutsätter en diskussion om roller och rollfördelning. Bamomsorgspersonalen måste vara medveten om sin yrkesroll och sin arbetssituation för att kunna och

vilja dela med sig av sin kunskap och erfarenhet till föräldrarna och för att kunna ta emot deras. Samarbetet med föräldrarna kommer i många fall att förstärka redan existerande osäkerhet och samarbetsproblem inom personalgruppen.

Under framför framstår behovet av en sär-

allt ett inledningsskede skild fortbildning för personalen klart. Denna fortbildning bör dock ges inom ramen för den ordinarie

fortbildningsverksamheten. Vi har upp-

fattningen att fortbildningen framför allt bör ta sikte på den situation som personalen möter i sin vardagliga arbetssituation. En ökad föräldramedverkan måste ses som en helt ordinarie del av arbetet i barnomsorgen. Personalens yrkesroll och den innebörd som denna får för kontakterna med föräldrarna bör vara en huvudsak

i fortbildningen.

Avsikten är att föräldraträffar och andra tillfällen där föräldrar och personal möts i grupp skall vara en samarbetssituation där man gemensamt försöker forma innehållet av verksamheten. Det-

i och inriktningen ta måste också prägla fortbildningen. Även om det är betydelsefullt att personalen ges en särskild fortbildning som också tar upp personalens roll i en gruppsituation bör denna del inte överbetonas.

Meningen är inte att personalen skall ges en överordnad eller behandlande roll i gruppen. Problement är snarast att föräldrarnas roll behöver stärkas. Hur detta skall kunna Detta

ske bör tas upp i fortbildningen. hindrar inte att personalen måste känna och kunna ta ett ansvar för innehållet i verksamheterna. Detta ansvar måste dock främst ha karaktären av att kunna initiera olika diskussioner.

I det vardagliga arbetet uppstår självfallet en rad problem beträffande exempelvis samarbetet inom personalgruppen. En ökad föräldramedverkan kan accentuera eller förtydliga dessa problem. Det är därför av stor betydelse att personalen fortlöpande ges en möjlighet att diskutera och göra klart dessa problem. I många kommuner har arbetet i exempelvis daghemmen organiserats så att personalgruppen ges möjlighet att med stöd av utifrån kommande personer analysera

sin egen arbetssituation. Vi anser att en sådan verksamhet är betydelsefull och att förhållandet till föräldrarna

är en av de frågor som självklart bör tas upp. I denna handledning av personalen bör den ordinarie personalorganisationen kunna utnyttjas i första hand. Sålunda bör som handledare kunna ut-

nyttjas exempelvis erfarna barnomsorgsassistenter, bamomsorgspsyko-

loger, distriktsanknutna socialarbetare etc.

Barnomsorgsgruppen anser sålunda att i den ordinarie fortbildningen

1 14 Barnomsorgen

få en stor roll. Detta är särskilt bebör frågor om föräldramedverkan under ett inledningsskede när föräldramedverkan intensifietydelsefullt ras. Vidare fortlöpande bör ges möjlighet att få anser vi att personalen handledning i sitt arbete. I denna handledning som bör avse den totala arbetssituationen är föräldrafrågor en viktig del.

i - 6.3.2 Föräldraverksamhet heldagsomsorg daghem

Den sista december 1979 fanns totalt i Sverige ca 132 900 barn i daghem. Till slutet av 1983 räknar kommunerna med en utbyggnad för yt- 62 100 barn i daghem till sammanlagt 195 000 i landet. terligare Föräldrars och barns daghemstillvaro med introduktionen/ in-

börjar

betydelse för vänjningen. Man har länge varit klar över introduktionens men däremot inte för föräldrarna. Föräldrarnas roll under inbarnet, troduktionen är fortfarande oklar, personalen är osäker på hur man skall möta föräldrarna och väntar skall ta ofta på att föräldrarna själva initiativ, vilket för dem är en omöjlighet. Det är viktigt att planera introduktionen och ge föräldrarna ett genomarbetat till hur den kan läggas upp. Skriftlig presentation av förslag ”vårt dagis och hembesök i familjen är en möjlighet att få ömsesidig information och kontakt mellan familj och personal inför daghemsstarten. för kontakten med bar- En person ur arbetslaget bör få huvudansvaret net och föräldrarna. Detta är en fördel då man som förälder skall orienoch barnet behöver också en bestämd person som tera sig i en ny miljö tar emot det då det kommer ny till en avdelning. Flera föräldrar och barn kan introduceras samtidigt. Detta ger föräldrarna att lära känna varandra närmare och de blir inte på

möjlighet

samma sätt beroende av att personalen skall ha tid med dem. Också för barnet kan det ge större trygghet att samtidigt med ett annat barn

börja

Barngruppen blir dessutom snabbare som också är nytt på avdelningen. fulltalig och man undviker en mycket långdragen introduktionstid. i Introduktionsperioden är viktig för att föra in barn och föräldrar men också för att bygga upp det samarbete meldaghemsverksamheten lan föräldrar och personal som ska fortsätta under många år. Om verksamheten organiseras i utvidgade syskongrupper kommer inte barnet att flyttas från åldersgrupp till åldersgrupp utan får en grupptillhörighet med en gång. Under introduktionen måste föräldrarna få en uppfattning om vilken roll man som förälder har i daghemmet och hur daghemmet fungerar både i sig och i relation till samhället. Introduktionen följs sedan av återkommande föräldramedverkan i daghemmets Denna föräldramedverkan utformas mer i dagliga verksamhet. daghemmet, med de lokala förutsättningar som detalj på det enskilda finns. Försöksverksamheterna visar att kontinuiteten i föräldrarnas medverkan är viktig. För att detta skall uppnås erfordras enligt vår uppfattning att de deltar i verksamheten minst 4 dagar per barn och år. Vi anser att denna medverkan bör möjliggöras genom att ersättning utgår från föräldraförsäkringen.

SOU l 980:27 Barnornsorgen 115

Detta innebär

att man på en daghemsavdelning (i en utökad syskongrupp) med 15 barn kan räkna med att ha föräldrar med i verksamheten minst 60 dagar per år. Detta måste gemensamt schemaläggas för att deltagandet skall kunna ske under de perioder som är bäst för daghemmet, barn, föräldrar och personal. Alla måste veta när vem deltar, inte minst barnen. Detta ger både föräldrar

och personal möjlighet att i god tid planera in dagarna och man får tillfälle att prata med barnen om vilka pappor och mammor som kommer

olika dagar.

Förutom dessa schemalagda arbetsdagar i förskolan kommer naturligtvis föräldrar till daghemmet i andra sammanhang. Man har gemensamma måltider, drop-in-kaffe vid hämtning, utflykter, fester m. m. Flera olika former av samarbete och kontakt mellan

familj och daghem ökar och fördjupar samverkan. Försöksverksamheterna visar att en regelbunden verksamhet i daghemmet ökar det spontana deltagandet i andra aktiviteter.

Denna verksamhet måste planeras och föräldrar deltar bl. a. därför i en planeringsgrupp. Den omfattar avdelningens personal och 3-4 föräldrar i taget och träffas ca en gång/månad. Alla föräldrar deltar efter ett rullande schema. Den egna medverkan i daghemsvardagen

ger föräldrarna en nödvändig egen erfarenhet som underlag för arbetet i planeringsgruppen och bör därför läggas i så nära anslutning till planeringsgruppens sammankomser som möjligt.

Schemaläggningen av föräldrarnas medverkan innebär en klart uttalad förväntan

att de skall delta. Det är också viktigt att slå fast att alla föräldrar deltar eftersom alla är lika viktiga som föräldrar och att de är en del av samarbetet föräldrar-barn-personal och därför inte kan ersät-

tas av föräldrarepresentanter.

Ett exempel på vad en planeringsgrupp arbetar med är den standard”-dagordning, som används inom försöksverksamheten i Kista, Stockholm: D Genomgång av föregående planeringsgrupps protokoll för känne-

dom och eventuell av där fattade beslut.

uppföljning

D Föräldrar som deltagit i daghemmets arbete sedan förra

planerings-

gruppens möte redogör för sina erfarenheter. D Fastställa dag för de föräldrar under

som skall arbeta i daghemmet

perioden fram till nästa

planeringsgrupp.

D Planera aktiviteter för:

a) barn

b) bam-föräldrar-personal

c) föräldrar-personal

d) föräldrar D Vuxnas förhållningssätt till bam.

Daghemmet kontra hemmet.

Normer och regler. D Vilka typer av leksaker” - lekmaterial

skall vi ha i daghemmet?

Tillgång och ev. inköp som skall göras. D Frågor kring vardagssituationer i daghemmet.

Mat, vila, utevistelse, konflikter mellan barnen.

l 16

Barnomsorgen

E] Invänjningar. Vilken personal skall ha huvudansvaret för ev. invänj-

ningar? Skall vi ha fadderbam och fadderföräldrar och i så fall vilka?

El Inventarier. Ev. inköp. D Övriga frågor. El Bestämma plats för nästa planeringsgrupp. Utöver dessa föräldraverksamheter träffas föräldrar och personal på

en kväll/ månad på föräldraträffar. Planevarje avdelning regelbundet ringen av dessa ingår i planeringsgruppens arbete och läggs ut över terminen.

Föräldraträffar behövs för att alla föräldrar skall få träffa varandra, för diskussioner och ställningstaganden som gäller hela avdelningen. De föräldrar som för tillfället deltar i planeringsgruppen måste få förankra planeringen hos alla föräldrar: det kan gälla förslag där alla föräldrars insatser behövs, t. ex. ändring av lokalerna, gemensamma middagar eller

(lekmaterial eller teaterbeutflykter, det kan också gälla prioriteringar

ställningstaganden som berör alla på avdelningen. Dessa försök) och äldraträffar blir också forum för samtal och diskussioner om andra frå-

utöver det avdelningsbundna arbetet: gor som föräldrar har gemensamt t. ex. föräldrarollen, barnens språkutveckling, hälsofrågor, tv-tittandet, trafiken i området, filialbibliotekets boklåda.

kan ses som ett gemensamt ansvar för föräldrar

Planeringsgruppen och personal för att få en bra daghemsavdelning. Innehållet i plane-

arbete berör i stor utsträckning personalens arbete. Att få ringsgruppens

och ett bra samarbete med föräldrarna välfungerande planeringsgrupper bör vara i personalens intresse.

Praktiskt genomförandeexempel

En vanlig invändning mot en ökad föräldraverksamhet vid daghemmen

och studerande föräldrar redan är så hårt pressade är att yrkesarbetande av dubbla arbetsuppgifter att man inte hinner eller orkar med ytterligare åtaganden. Detta är på många sätt en realitet men det har ändå visat sig i försöksverksamhetema att även vanliga dubbelarbetande föräldrar tar

till föräldraträffar i förskolan när man upplever att insig tid att komma nehållet är meningsfullt och berör en själv och barnet. Vi vill genom ett praktiskt exempel ge en uppfattning av hur deltagandet kan te sig såväl för föräldrar som för personal.

Föräldradeltagande: En ca 2 veckor vid daghemsstarten. Föräldramed-

invänjningsperiod

verkan i det dagliga arbetet på daghemsavdelningen 4 dgr/ barn Planeringsgruppsdeltagande 2 ggr/ år Föräldraträffar l gång/ månad (ca l0 ggr/ år)

Eller som det kan se ut för Birgitta, Bosse och Åsa, 2 1/2 år.

l17

Barnomsorgen

A ugusti - första och andra veckan Åsa vänjs in på dagis tillsammans med Carin, 4 år, och hennes mamma. Första veckan är Birgitta där, eftersom hon inte ännu (har

börjat jobba

inte haft daghemsplats). Andra veckan hjälper Bosse till med ”hämtning och lämning.

A ugusti - torsdag andra veckan ”Öppet hus med gemensam middag för föräldrar, barn och personal (ärtsoppa för vuxna, pannkakor för barn)

A ugusti -fredag andra veckan em Första planeringsmötet för terminen. Bosse och Birgitta med för att lyssna som avslutning på inskolningsperioden

A ugusti - sista veckan Snabbinkallad föräldraträff om den nya vägen, som ska gå nära dagis. Bosse går (och kommer med i trafikgruppen)

September - mitten Föräldraträff om ”Barns språk. Syster Carin från BVC (som både Birgitta och Bosse känner från föräldrautbildningsgruppen på BVC) och en lärare från gymnasiets berättar och visar en film. Diskussion.

vårdlinje

och Carins mamma - Elisabeth - till Åsa Birgitta går. Bosse barnvakt och Carin. Oktober -

början Föräldraträff om Barn och tv. Några föräldrar till de större barnen har följt debatten i tidningarna och är oroliga. Vill veta vad personalen tycker och hur man arbetar med tv på dagis. Birgitta och Bosse går inte, Åsa är för liten för tv och det är bra tv-program den kvällen

Oktober e mitten

Målarkväll på dagis. Lekrummet behöver ses över. Bosse tänkter

gå, men Birgitta måste jobba över så . . .

Oktober- slutet

Föräldraträff om Barn och böcker. Personal från biblioteket berättar om böcker för barn i alla åldrar till

och har med sig den nya boklådan dagis. Birgitta går

November -första veckan Birgitta deltar 1 dag på dagis och är med i fredagens planeringsgrupp, då bl. a. jultiderna för dagis och julfesten diskuteras

l 18 Barnomsorgen

November H sista veckan

Bosse på dagis l dag. Är med i planeringsgruppen veckan efter, de man diskuterar vårens uppläggning och att själva få delta i sköt-

möjligheten

seln av fastigheten, dvs. skotta snö, sanda, klippa gräs osv. tillsammans med barnen. Julfesten flyttas också till efter jul, eftersom personalen tycker att det blir väl mycket festande för barnen.

December -

luciafest

Birgitta, Bosse och Åsa har influensa. Carin och Elisabeth lussar för dom i stället

December -

pysselkväll som i stället blir arbetskväll för att göra en riktig dockteater till dagis. Bosse, Birgitta, Åsa, Carin, Elisabeth

För personalen.

Handledning av föräldrar vid och i den dagliga verksamheten

invänjning

Planeringsgrupp l gång/ månad ca l0 ggr/ år Föräldraträffar l gång/ månad ca 4-8 ggr/ år

I vårt förslag fördelas föräldraträffama mellan personalen. Allt föräldraarbete bör ingå i ordinarie arbetstid.

Överväganden

Barnets liv på daghemmet är en central och viktig fråga för föräldrar. Föräldrarna är beroende av att barnet trivs och mår bra på sitt

själva

daghem. Det gäller att ta vara på det intresset och ge föräldrar reella förutsättningar att medverka.

Föräldrar kan få en viktig roll inom daghemmen redan inom den nuvarande organisationens ram. Här ger försöksverksamheterna bara en antydan om vad som kan ske och många möjligheter står öppna. Men det är inte otänkbart att förskolans huvudmän på ett betydligt klarare sätt än hittills måste definiera föräldrars funktion inom förskolan. Det är inte heller otänkbart att så småningom även organisatoriska förändringar måste till, för att på ett bättre sätt befästa att föräldrarna är nödvändiga i förskolan.

En avgörande förutsättning redan nu är att föräldrar kan frigöras från sina arbeten för att medverka i daghemmet. Här bör föräldraförsäkringen täcka inkomstbortfallet. Även barnvaktsersättning för föräldraträffar på kvällstid kan bli nödvändig. Många föräldrar kan ändå få svårigheter pga. arbetsledningens och arbetskamraternas negativa attityder. Arbetets karaktär kan också vara sådan att det är svårt att gå ifrån, även om inkomstbortfallet täcks. Att ändra detta kräver mycket arbete. Detta måste delvis göras på längre sikt och kräver förändringar av grundläggande attityder.

Inom daghemmet finns farhågor för att föräldramedverkan kommer att innebära många personer som ”kommer och går” i daghemmet och

att det blir oroligt för barngruppen och svårarbetat för personalen. Detta bottnar i den gamla attityden till föräldrar som främmande, störande personer, men ibland också i underbemanning och svårigheter att få det dagliga arbetet att flyta.

6.3.3¶Föräldraverksamhet i heldagsomsørg -familjedaghem

1979 fanns 80 000 platser i familjedaghem för barn 0-6 år och 27 500 platser för skolbarn 7-12 år. Av barnomsorgsplanema för kommunerna 1979-1983 framgår att kommunerna räknar med att under perioden placera ytterligare ca 13 800 förskolebarn och 4 800 skolbarn i

familjedag-

hem. Familjedaghemmen kommer då att ansvara för ca 30 96 av den kommunala barnomsorgen med sina 121 000 platser.

Antalet dagbarnvårdare ökar inte i samma takt som antalet bam i familjedaghem. Detta innebär att allt fler barn placeras hos samma dagbarnvårdare. 1974 hade de i genomsnitt 2,2 dagbarn och 1978 3,2. De flesta kommuner har som en regel att i får finnas högst 4

familjedaghem

förskolebarn - inräknade. Därtill

samtidigt dagbarnvårdarens egna kommer skolbarn. Olika barn vistas i familjedaghemmet olika tider på dagen eller olika dagar i veckan. En dagbarnvårdare kan i vissa fall på så sätt ha ansvar för ett tiotal barn.

Familjedaghemmen är avsedda att vara ett komplement till den övriga barnomsorgsverksamheten, vilket de flesta kommuner också anger i sina barnomsorgsplaner. Detta innebär att den målsättning som förskolan skall förverkliga också gäller för

familjedaghemsverksamhe-

ten.

Vilka grupper barn kommunerna styr över till den kompletterande form som familjedaghemmen utgör varierar. Följande anledningar är de vanligaste för placeringar i familjedaghem:

E1 brist på daghemsplatser E1 föräldrar har oregelbundna arbetstider (deltid, kvällstid, skiftesarbe-

te)

små barn (under 2,5 år) placeras i familjedaghem

skolbarn placeras i familjedaghem

föräldrarna föredrar denna tillsynsform

barn är infektionskänsliga

barn har svårighet att vistas i stora barngrupper

barn behöver mer stimulans än daghemmet kan ge

EJEIEIEJEJD

Kraven för att bli anställd som dagbarnvårdare varierar från kommun till kommun liksom utbildningen för arbetet: från ingen utbildning alls till den av Svenska kommunalarbetarförbundet föreslagna l00-timmarskursen eller som mest 20 veckors studier motsvarande barnskötarutbildning.

En fortbildning för dagbarnvårdare på 30 timmar har genom socialstyrelsen erbjudits kommunerna och de flesta har haft en sådan 1976-78. Denna fortbildning handlade om dagbarnvårdarnas arbetssituation, om yrkesidentitet, facklig tillhörighet, attityder och värderingar osv.

Resultatet blev en större facklig medvetenhet hos dagbarnvårdarna och den fackliga anslutningen ökade markant. Man ställer nu krav på bättre avtal t. ex. i form av månadslön, rätt till regelbundna träffar med andra dagbarnvårdare, bättre arbetsformer, tillgång till egna lokaler för sig och barnen etc.

I allt fler kommuner blir man medveten om att även dagbarnvårdare behöver arbetskamrater.

Barnstugeutredningen (SOU 1972:27) föreslog en modell för samverkan fami/jedaghenznzerz emellan. 3-6 dagbarnvårdare skulle bilda en grupp (arbetslag) som håller kontakt för att hjälpa och stödja varandra och delta i viss gemensam gruppverksamhet för barnen. En av gruppmedlemmarna fungerar som kontaktman med andra grupper och med socialförvaltningen. Denna kontaktman förmedlar information om utflykter och kulturutbud för dagbarnen, studiebesök och föredrag för dagbarnvårdarna på dag- och kvällstid, samordnar olika aktiviteter och arbetar för smidiga lösningar av vikariefrågor.

En sådan form av samverkan har hunnit prövas på olika håll i landet mcd mycket gott resultat. Dagbarnvårdarna har då disponerat en lokal: deltidsförskola, öppen förskola, föreningsgård och dylikt oftast en viss dag i veckan. Man har också haft en summa pengar för gemensamma aktiviteter.

I lokalen har man träffats tillsammans med barnen och ofta även barnomsorgsassistentenföratt diskutera gemensamma frågor. Grupperna har också haft sammankomster som fungerar som vidareutbildning: man diskuterar barns utveckling, barnolycksfall m. m. Till gruppen har också vid behov kommit andra resurspersoner som invandrarassistent, socialassistent och förskollärare. Många av de öppna förskolor som nu finns har startat som samlingsplats för dagbarnvårdare.

Dcn här typen av grupper har visat sig ha många fördelar. Dagbarnvårdarnas isolering bryts. De får gemenskap med andra, känner att de tillhör en yrkesgrupp och får därigenom en yrkesidentitet, vilket i sin tur leder till att de får en annan förmåga att ställa krav på förvaltning och på föräldrar. Personalomsättningen minskar.

Samtidigt som en breddning av dagbarnvårdarnas verksamhet sker till lokaler utanför hemmen för att motverka isolering måste man vara medveten om de faror detta kan innebära.

Om större delen av barnens tid i familjedaghem tillbringas i en stor barngrupp i särskild lokal med ”pedagogiska” leksaker, vad då

skiljer

denna verksamhet från daghemmen utom det att dagbarnvårdama har sämre utbildning?

Fördelarna med familjedaghemmen - som föräldrar beskriver dem är små barngrupper, lugn och varierad miljö, delaktighet i vardagsarbetet som matlagning, handling, strykning, gå på posten osv. Vidare upplevs sådana faktorer positivt som individuell omsorg utan konkurrens med många barn i samma ålder, lagom mycket sysselsättning och plats för individuell lek, möjligheten att ta emot lindrigt sjuka barn och barn till föräldrar med oregelbundna arbetstider.

En annan samarbetsform som också barnstugeutredningen föreslog är att dagbarnvårdare knyts till daghem, fritidshem eller deltidsförskolor i re-

Barnomsorgen

spektivc omrâde. Detta har också prövats i stigande antal kommuner. Målsättningen med gruppverksamheten är att bryta dagbarnvårdarnas isolering och att stärka dem som grupp, så att de bättre skall kunna uppleva sin yrkesroll. I gruppmötena har man också integrerat viss undervisning, så att de blir en fortlöpade utbildning, vilket bedöms som viktigt för att stötta dagbarnvârdarnas självkänsla och höja deras status. Av vad som sagts bör framgå att det finns vissa grundläggande förutsättningar som måste uppfyllas innan farniljedaghemmen kan öppnas för en mer omfattande föräldraverksamhet: förstärkning av dagbarnvårdarnas yrkesroll, vana att arbeta i grupp, goda kontakter med övrig kommunal barnomsorg. En utveckling är på gång. Men det krävs en helt annan satsning från kommunerna om i praktiken skall

familjedaghemmen bli ett komple-

ment till hemmen och inte en nödlösning av barntillsynen.

Överväganden

Vi är medvetna om att sinsemellan

familjedaghemmen är olika i många

avseenden och att genomförandet av en intensifierad föräldraverksamhet stöter på många hinder. De verksamhetsformer man väljer måste i hög grad anpassas till de olika lokala förhållandena. Om dagbarnvårdare har utbildning motsvarande en barnskötare, arbetar i grupper om 8-10 personer som har tillgång till lokaler för träffar både på dagtid och kvällstid, har delaktighet i kommunens stödresurser och sin yrkestillhörighet knuten till daghem i området med delaktighet i personalträffar, studiedagar, kurser och konferenser finns enligt vår uppfattning goda förutsättningar för att den modell som vi föreslår för föräldraverksamheten i förskolan också kan användas för

familjedag-

hemmen. Den omfattar introduktion/ föräldramedverkan i

invänjning, familje-

daghemmets dagliga verksamhet, medverkan i planeringsträffar med

dagbarnvårdargruppen och föräldraträffar.

Introduktion/ invänjning är lika viktig för barn och föräldrar i

familje-

daghem som i daghem och sker redan i viss omfattning. Den rekommenderade tiden för inskolning varierar i olika kommuner från 2 dagar till 2 veckor. I allmänhet använder man i kommunerna ett tryckt introduktionsmaterial och assistenten försöker träffa föräldrarna i samband med introduktionen - tillsammans antingen med dagbarnvårdaren eller ensam. Vanligen sker dock denna kontakt per telefon eller brev. I de flesta kommuner läggs ansvaret för introduktionen till

farniljedaghemmet helt på

dagbarnvårdaren och föräldrarna. Vi anser att en planering av introduktionen i familjedaghemmen och ett genomarbetat förslag till hur en sådan skall ske bör göras av kommunen. Flera föräldrar och barn kan introduceras särskilt samtidigt, om dagbarnvårdarna arbetar i grupp och har tillgång till andra lokaler än den egna bostaden. Där sker också den första föräldraträffen för samtliga för-

Barnomsorgen

åldrar till en dagbarnvârdares barn - med eller utan bam, på dagtid eller kvällstid. Introduktionen följs sedan av återkommande föräldramedverkan i fadagliga verksamhet. Denna medverkan bygger mycket miljedaghemmets på de lokala förutsättningar som finns. De fyra dagar som föreslagits och år för denna medverkan måste i familjedaghemmen förper barn delas både på verksamhet i familjedaghemmet och i de ev. lokaler dagbarnvårdarna disponerar t. ex. i öppen förskola. Det är av gemensamt största vikt att föräldrarna får se hur en dag fungerar i familjedaghemmet med hämtning och lämning av barn på olika tider osv. Lika viktigt är att delta i arbetet i den större barngruppen tillsammans med flera Där får också föräldrar tillfälle att aktivt delta i de disdagbarnvårdare. kussioner som sker om barn och barns behov tillsammans med annan BVC-sköterskan, socialassistent, barnstugeassistent osv. resurspersonal: Där får de också information om lekmaterial, sociala rättigheter, studiecirkelverksamhet och fritidsaktiviteter i kommunen. Föräldramedverkan måste schemaläggas för att föräldrar och dagbarnvårdare skall få att planera in dagarna. Förutom dessa

möjlighet

arbetsdagar kommer naturligtvis föräldrarna att utnyttja schemalagda med sina barn och t. ex. den öppna förskolan på andra tider tillsammans där träffa föräldrar och barn i området. (Se vidare avsnitt 6.4.) Föräldrar medverkar också i dagbarnvårdargruppens planeringsträffar. Dessa träffar bör liksom daghemmet omfatta all personal - arbetspå gruppens dagbarnvårdare, barnomsorgsassistenten och övrig resurspersonal efter behov och 3-4 föräldrar i taget och träffas efter ett rullande deltar. Den egna medverkan i schema ca l gång/ månad. Alla föräldrar familjedaghemmet ger föräldrarna en för planeringsarbetet nödvändig erfarenhet, och bör därför ligga i så nära anslutning till planeringsmötet

som möjligt.

av föräldramedverkan innebär även här en klart Schemaläggningen uttalad förväntan att alla skall delta. Alla är lika viktiga som föräldrar och som del av samarbetet föräldrar-bam-dagbamvårdare och därför kan ingen ersättas av några ”föräldrarepresentanter. Exempel på en dagordning för planeringsarbetet i dagbarnvårdargruppen kan se ut så här: protokoll för kännedom D Genomgång av föregående planeringsgrupps och eventuell av där fattade beslut.

uppföljning

D Föräldrar som deltagit i familjedaghemmets arbete sedan förra planeringsgruppens möte redogör för sina erfarenheter. D Fastställa som skall arbeta i familjedaghemmet dag för de föräldrar under perioden fram till nästa planeringsgrupp. D Planera aktiviteter för: a) barn b) barn-föräldrar-personal c) föräldrar-personal d) föräldrar D Vuxnas förhållningssätt till bam. kontra hemmet.

Familjedaghemmet

Normer och regler.

E] Vilka typer av ”leksakef” - lekmaterial skall vi ha i familjedaghem-

met? Tillgång och ev inköp som skall göras.

El Frågor kring vardagssituationer i Mat, vila, ute-

familjedaghemmet.

vistelse, konflikter mellan barnen. Introduktion av nya bam. Vem skall medverka? Inventarier. Ev. inköp. Övriga frågor. Bestämma nästa planeringsgruppträff.

EIEIEJEJ

Föräldrarna har också behov av gemensamma föräldraträffar för att alla skall få träffa varandra, för diskussioner som

och ställningstaganden gäller hela barngruppen. För familjedaghemmens del kan dessa föräldraträffar ske för varje familjedaghem (mellan 7-15 föräldrar) eller för varje arbetslag av dagbarnvårdare. Båda typerna av träffar behövs och kan alternera. Liksom för daghemmen borde l träff/ månad eller ca 10 ggr per år vara lagom.

Dessa föräldraträffar blir också forum för samtal och diskussioner om frågor som föräldrar har gemensamma utöver det direkt

familjedag-

hemsbundna arbetet: t. ex. föräldrarollen, barns språkutveckling, hälsofrågor, tv-tittandet, trafiken i området, arbetstider, föräldra-

jämställt

skap m. m.

Planeringen av föräldraträffama ingår i planeringsgruppens arbete. och barnomsorgsassistenten och dagbamvårdargruppens kontaktman har ett gemensamt ansvar för att en sådan planering kommer till stånd.

Föräldraträffama är till främst för föräldrarnas

behov på samma sätt som dagbarnvårdarna har behov av sina träffar i arbetslaget och med övrig barnomsorgspersonal. Konsekvenserna av detta blir att föräldrarna också tar ett större ansvar för föräldraträffama:

att planera, ordna och kalla till dessa, att förbereda ett innehåll, kontakta medverkande, skaffa material m. m. (se vidare avsnitt 6.2.3).

Föräldrarna får genom föräldraträffarna att träffa varand-

möjlighet

ra, att bygga upp kontakter kring sig och barnen och utöka sina kunskaper, kontakter och tryggheten i föräldrarollen. Det är också utifrån denna grupp en påverkan kan ske.

Praktiskt genomförandeexempel

Analogt med avsnitt 3.2 om daghem vill vi genom ett praktiskt exempel visa hur deltagandet kan te sig för personal och föräldrar.

Föräldradeltagande:

En invänjningsperiodi det nya familjedaghemmet ca 2 veckor Föräldramedverkan i det dagliga arbetet i barngruppen 4 dgr/ bam/ år Planeringsarbete 2 ggr/ år Föräldratráffar l ggr/ månad eller ca 8 ggr/ år

Elller som det kan se ut hos Agneta, och Johan, 4 år:

Björn

124 Barnomsorgen

A ugusti - början Agneta och träffar barntillsynsassistenten för att diskutera Johans

Björn nya f amiljedaghemsplacering

Agneta och träffar Johans nya dagmamma tillsammans med assis-

Björn

tenten för att planera invänjningen (Johan är infektionskänslig). Dagmamman har 3 egna barn, 18, 16, 10 år.

A ugusti -första och andra veckan Johan vänjs in i sitt nya familjedaghem. Agneta och Björn turas om. Efter första veckan kommer också två äldre förskolebarn.

A ugusti - torsdag andra veckan Besök på öppna förskolan och möte med de övriga dagbarnvárdarna i gruppen och deras barn. Första planeringsmötet. Diskussion om olika aktiviteter under säsongen: kontaktombudet informerar om vilka aktiviteter för dagbarnvårdama som kommer att finnas i kommunen. Barnomsorgsassistenten berättar om hur många barn gruppen kommer att ha och vilka ekonomiska möjligheter som finns för utflykter, teater, studiebesök m. m.

- September början Föräldraträff med dagbarnvårdaren och hennes” föräldrar om den öppna förskolan. Öl och smörgåsar, som bamen gjort. Diskussion om vad man vill göra tillsammans med barnen under terminen av det som kontaktombudet föreslagit. Agneta och deltar. Johan dålig. Dagmammans äldsta pojke barn-

Björn

vakt.

September - mitten

Föräldraträff om Bams språk” med hela arbetslagets föräldrar. Syster Carin från BVC och invandrarkonsulenten berättar och visar film. Diskussion.

Oktober - mitten Föräldramöte om Barn och tv”. Skolbamens föräldrar oroade av debatten i tidningama. Bamomsorgspsykologen inleder tillsammans med en lärare (som också är förälder i gruppen). Agneta och Björn går inte. Bra tv-program.

Oktober - slutet Öppet hus på öppen förskola för alla föräldrar i arbetslaget. Personal från biblioteket har med sig den nya boklådan och berättar om böcker för barn i olika åldrar - även 4-åringar. Skolbarnen från ”fritids” i samma hus har dramatiserat avsnitt ur sina favoritböcker. Agneta går utan Björn, som blev tvungen att jobba över. Dagmammans mellanflicka barnvakt.

November -första veckan

Agneta hos dagmamman l dag. På f. m. i bostaden, på e. m. på öppna förskolan. Där planerar man julledigheten, vikarier och julfest. Vid kaffet pratar man om könsroller och föräldraskap. Planer

jämställt på att

starta en studiecirkel om det efter

jul.

November - sista veckan

Björn hos dagmamman. l dag. På f. m. i bostaden, på e. m. först med barnen i simhallen därefter på öppna förskolan. Där diskuterade planeringsgruppen en omändring av lokalerna, roligare färger och långbänkar i stället för dom vickiga stolarna i köket. Trafikomläggning hotar lekplatsen och vägen till badet. Man försökte bilda en trafikgrupp.

December

Luciafest på öppna förskolan. Agneta, Björn och Johan har influensa. Dagmammans ”bam” lussar för dem på eftermiddagen innan festen.

December - - och arbetskväll gemensam föräldramiddag knytkalas för den behövliga uppfriskningen av lokalen. Några dagpappor deltar också och tiden räcker till för att göra en riktig dockteaterscen. Agneta, Björn, Johan och de flesta andra i med.

familjedaghemmet

För dagbamvårdaren:

Handledning av föräldrar vid invänjning och i den dagliga verksamheten Planeringsgrupp l gång per månad (ca 10 ggr/ år) Föräldratráff l ggr/ månad (ca 4-8 ggr/ år) beroende på typen av föräldraträff - stor eller liten grupp. Allt föräldraarbete bör ingå i ordinarie arbetstid.

Invänjningsperioden

bör också få en fast tidsberäkning motsvarande den planerade xdstelsetiden och inte dagbarnets faktiska vistelse.

Överväganden

Föräldramedverkan i förutsätter dis-

familjedaghemmen en grundlig

kussion om dagbamvårdarnas yrkesroll och arbetssituation. Detta är en förutsättning för att de skall kunna och vilja dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter till föräldrarna och inte minst att kunna ta emot deras. Som framgick av inledningen till detta avsnitt har förutsättningarna för dagbamvårdamas arbete långsamt förbättrats under de sista åren. Mycket återstår dock ännu. Barnomsorgsassistentens roll blir när det gäller

familjedaghemmen

mycket betydelsefull och måste analyseras i förhållande till de krav som ställs av föräldramedverkan. Ansvaret för dagbarnvårdarnas kompetens

126 Barnomsorgen

handledning), för bästa placering av barnen (utbildning, fortbildning, med hänsyn till barnets och föräldrarnas önskemål, dagbarnvårdarens arbetssituation och barngruppens sammansättning ligger på assistenten. Därtill kommer också ansvaret för att en föräldraverksamhet kommer till stånd och att detta sker i den takt som är bäst för varje dagbarnvårdargrupp. Ingen meningsfull föräldraverksamhet kan starta utan en pomotivation avgör i sitiv inställning hos personalen. Dagbamvårdamas hög grad föräldraverksamhetens förutsättningar och inriktning. Dagbarnvårdarnas attityder till yrkesarbetande eller studerande föräldrar, deras eller skall bli den kvavilja ovilja avgör om föräldraverksamheten litetshöjning av barnomsorgen som är avsikten. Dagbarnvårdama måste få del i den inskolning av bamomsorgspersoatt ordnas - i nalen inför föräldramedverkan som kommer vanligen form av ett antal studiedagar. Därefter måste de också få ett fortlöpande stöd i sin yrkesroll (handledning). En avgörande förutsättning för föräldradeltagande är liksom för daghemmen att föräldrar skall kunna frigöras från sina arbeten och att intäcks av föräldraförsäkringen. En attitydförändring inom

komstbortfallet

arbetslivet måste också komma till stånd för att alla föräldrar skall utnyttja sina Barnvaktsersättning vid behov för föräldraträffar

möjligheter.

kan också vara nödvändig. Föräldramedverkan i dess olika former syftar liksom i kommunens kvaliteten Ökabarnomsorg i övrigt, till att höja på familjedaghemmen. de kunskaper hos föräldrar och ökad delaktighet i planering och beslut ger dem möjlighet att påverka både utformningen av den typ av barnomsorg de har och den utveckling de vill ska ske.

6.3.4 Föräldraverksamhet i deltidsförskola

deltidsförskolan skyldighet att Den nuvarande baseras på kommunernas bereda plats för samtliga 6-åringar i i enlighet med barnomsorgslagen deltidsförskola - den allmänna förskolan. I glesbygd gäller detta också

S-åringar. År 1983 beräknas ca 1979 hade ca 131 000 barn plats i deltidsförskola. 125 500 barn omfattas av sådan verksamhet. Minskningen av antalet förskolebarn samt utbyggnaden av daghemmen är några av de faktorer som påverkar antalet deltidsförskoleplatser. Den nuvarande deltidsförskolan innebär som regel att barnen vistas tre timmar i förskolan under fem dagar i veckan. Glesbygdsförskolorna fördelar denna tid annorlunda beroende förutsättningar. Delpå lokala tidsförskolan följer oftast grundskolans arbetsperioder. Vanligen tar en förskollärare emot två barngrupper per dag, en på för- I en stor bamgrupp behöver förmiddagen och en på eftermiddagen. ett behov som löses på många sätt - t. ex. med

skolläraren medhjälpare,

barnskötare eller intresserade föräldrar. Det förekommer praktikanter, också att behovet inte tillgodoses. Deltidsförskolan är fast knuten till övrig förskoleverksamhet och dess får sin del av den kommunala fortbildningen och handledpersonal

Barnomsorgen

ningen. Det är t. o. m. oftast lättare att lösgöra deltidsförskolans personal för kurser och studiedagar. Man har också tillgång till barnomsorgens resurspersoner: pedagoger, psykologer, socialassistent, invandrarkonsulent osv. Deltidsförskolan har sina rötter i lekskolan och kallas fortfarande allmänt för lekis”. Den ska ge barn som inte har daghemsplats pedagogisk stimulans och social träning. Deltidsförskolan är den pedagogiska byggklotsen i det kombinationsliv många ö-åringar lever: deltidsförskola och familjedaghem, deltidsförskola och annan form av bamtillsyn, deltidsförskola och hemmet. Om man har den sista kombinationen utnyttjar man ofta dessutom mycket av det utbud kommun, föreningar och privata initiativ i form av balett, dramatik, erbjuder rytmik, skogsmulle, fotboll osv. I deltidsförskolan möter man ofta de överstimulerade barnen, som av ambitiösa föräldrar från aktivitet till aktivitet skjutsas i ett högt uppdrivet tempo. Men man möter också de barn som helt saknar kontakt med andra barn och andra vuxna utöver familjen. Bostadssegregationens konsekvenser framträder tydligt.

Deltidsförskolan och föräldrarna

Med den utformning och det innehåll deltidsförskolan nu har är den en del av förskolan form och inoch har samma målsättning, pedagogiska nehåll. Föräldramedverkan i deltidsförskolan kan och bör alltså ske på samma sätt som i förskolan i övrigt.

lntroduktionen/invänjningen i deltidsförskolan är betydligt kortare än i daghem och familjedaghem med helgdagsomsorg. Den snarast följer

skolans introduktionssätt. Men den är också den viktiga startpunkten för föräldramedverkan. En av introduktionen planering tillsammans med kommunens barnomsorg måste i övrigt är nödvändig. Föräldrarna från början betraktas som en resurs för hela verksamheten. Introduktionen av föräldrar i kan ske gruppvis - exempelvis familjegrupper på samma sätt som man försökt inom skolan t. ex. i Sollentuna. En första förâldratraff vid mtroduktionsperiodens och slut för utvärdering planering av den fortsatta verksamheten kan antingen ske med familjegruppens” föräldrar eller med hela

deltidsgruppens.

Introduktionsperioden följs sedan av återkommande föräldramedverkan i deltidsförskolans dagliga verksamhet. Denna sker på samma sätt som i daghemmet. Antalet gånger en förälder medverkar i deltidsförskolan kan bli fler än i daghemsverksamheten, eftersom deltidsförskolan bara arbetar tre timmar per dag. Men en förälder kan också kombinera sin medverkan i deltidsförskolan med t. ex.

familjedaghem, om barnet

har den tillsynsformen i övrigt under dagen. Utrymme finns också för att delta i den öppna förskolans verksamhet: samtalsgrupper, studiecirklar, föräldraträffar. Eller också ett fortsatt i barnhälsovårdeltagande dens

föräldragrupper.

Med tanke på dessa 6-åringars kombinationsliv i olika blir ett

miljöer

föräldradeltagande mycket viktigt och en sammanhållande och stabiliserande faktor.

Barnomsorgen

är inte minst i deltidsför- En schemaläggning av föräldradeltagandet skolan en nödvändighet. Föräldradeltagande i planeringsträffar bör ske på samma sätt för deltidsgrupper som föreslagits för daghemsverksamheten. Planeringsarbetet i deltidsförskolan utgår från samma underlag som i daghemmet (se avsnitt 6.3.2). Föräldrar i deltidsförskolan har också behov av gemensamma föräldför att alla ska få träffa varandra, för diskussioner och ställ-

ratraffar

Dessa föräldraträffar blir ningstaganden som gäller hela barngruppen. också forum för samtal och diskussioner om frågor som föräldrar har utöver det direkta förskolearbetet: t. ex. föräldrarollen, gemensamma hälsofrågor, trafiken i området, arbetstider, järnbarns språkutveckling, Dessa diskussioner kan med fördel ske i s. k. familjeställt föräldraskap. grupper. Föräldraträffar sker redan nu också för deltidsgrupperna. De ligger på kvällstid och ansvaret för dem har personalen. Men föräldraträffarna är till främst för föräldrarnas behov, på samma sätt som förskolepersonalen har behov av sina personalträffar med den övriga förskolepersonalen. Därför bör också föräldrarna ta ett större ansvar än hittills för dessa träffar: ett innehåll, konatt planera och kalla till dem, att förbereda takta ev. medverkande, skaffa material m. m. (se vidare avsnitt 6.2.3). av terminens föräldraträffar ingår i planeringsgruppens ar- Planeringen bete och barnomsorgsassistenten har ett ansvar för att en sådan planering kommer till stånd.

Praktiskt genomfärandeexempel

Föräldradeltagande: En invänjningsperiod i deltidsförskolan ca 2 veckor Föräldramedverkan i det dagliga arbetet i barngruppen 4-8 halva dagar/ barn Planeringsarbete 2 ggr/ år Föräldratraffar l gång/ månad eller ca 8 ggr/ år Eller som det kan se ut för Ulrika, Patrik och Caroline, 6 år:

A ugusti - tredje veckan Ulrika och Patrik träffar för att diskutera Carolibarntillsynsassistenten

nes familjedaghemsplacering 3 dgr/ vecka (tisd.-torsd.).

Ulrika har återgått till sitt gamla yrke som tandsköterska på halvtid.

A ugusti - sista veckan Ulrika in i sitt Samtidigt startar deltidsförskolan.

vänjs familjedaghem.

Föräldrar och barn delas in i med 5 st i varje.

familjegrupper

Barnomsorgen 129

- September början

Föräldraträff med dagbamvårdaren och hennes föräldrar på den öppna förskolan. Öl och smörgås, som barnen gjort. Diskussion om vad man kan göra tillsammans med barnen av det som kontaktombudet föreslagit.

September - andra veckan

Föräldraträff i lekis. Utvärdering av av

invänjningstiden, planering

arbetet under terminen tillsammans med bamomsorgsassistenten.

Oktober början

Föräldramöte om barn och tv på den Öppna förskolan för dagbamvårdargruppens föräldrar. Skolbamens föräldrar oroade av debatten i tidningarna. Bamstugepsykologen inleder tillsammans med Patrik, lärare (men också förälder i gruppen). Ulrika deltar inte.

Oktober - mitten

Träff med föräldrar och bam. Diskussion

deltidsgruppens om trafiken.

Man beslutar att försöka samla en trafikgrupp, sätter upp ett anslag på öppna förskolan.

Oktober - slutet

Öppet hus på öppen förskola för alla föräldrar i

dagbarnvårdargrup-

pen och deltidsgruppen i samma hus. Personal från biblioteket har med sig en ny boklåda och berättar om böcker för barn i alla åldrar. Skolbarnen från fritis” i samma hus har drarnatiserat avsnitt ur sina favoritböcker. Ulrika går med Caroline. Patrik har klassträff.

egen

Planeringsgrupp på. lekis efter halva terminen. En från famil-

varje

jegrupp deltar. Både Ulrika och Patrik år där.

November -första veckan

Ulrika i lekis l dag och sedan hos dagmamman.

Planeringsmöte på öpp-

na förskolan, där man planerar julledigheten, vikariefrågan och ev.

jul-

fest. Vid kaffet pratar man om könsroller och

jämställt föräldraskap.

Planer på att starta en studiecirkel efter

jul.

November - sista veckan

Patrik på lekis och hos dagmamman diskutel dag. På öppna förskolan rar man en omändring av lokalerna, roligare färger och långbänkar i köket. hotar Trafikomläggning lekplatsen och vägen till badet. Patrik går

med i trafikgruppen.

December

Luciafest på lekis. Dagmammans barn lussar för dem som inte kan komma dit. Ulrika och Patrik går. Caroline lussar.

Barnomsorgen

Gemensam - - och arbetskväll för den behövliga middag knytkalas av lokalen. Ulrika, Patrik, Caroline och de flesta andra uppfriskningen där. För deltidsförskolans personal:

Handledning av föräldrar vid invänjning och den dagliga verksamheten Planeringsgrupp 1 gång/ månad ca 8 ggr/ år Föräldraträffar 1 gång/ månad ca 4-8 ggr/ år

finns redan i dag i form av ”barnfri tid, men inte för alla Planeringstid personalkategorier. Föräldraträffar ingår också redan i personalens arbetstid. Allt föräldraarbete bör ingå i ordinarie arbetstid.

6.3.5 Föräldramedverkan i och familjedaghem

fritidshem

för skolbarn 7-12 år

I slutet av 1979 fanns i riket 48 500 skolbarn i fritidshem och 27 500 i År 1983 räknar kommunerna med 81 500 fritidshems-

familjedaghem.

för barn 7-12 år.

platser och 32 300 familjedaghemsplatser

Utbyggnaden av barnomsorgen för de yngre skolbarnen har gått långsammare än för barnomsorgen i övrigt. Målet att utöka fritidshemsplatserna med 50 000 platser till 1981 kommer inte att uppnås. Förseningen är mer än ett år. Den största bristen finns i storstadslänen. Föräldramedverkan i de yngre skolbarnens dagliga liv är lika viktig som för förskolebarnen. Skolbarnens värld delas upp i familj, skola, fritid, barnomsorg vilket kan medföra en bristande kontinuitet samtidigt som barnen får många erfarenheter. Om barnet haft har det ofta varit i samma barnen daghemsplats grupp en längre tid, i bästa fall sedan daghemsstarten. Har daghemmet organiserats så att barnen kan fortsätta i samma grupp även efter skolstarten blir denna basen för en bra skolstart och (utvidgad syskongrupp) de första skolårens arbete. Där känner man varandra, personal, föräldrar. Alla har arbetat tillsammans i vardagen och ibland också på fritiden. Man har en trygghet i gruppen både som barn och förälder. Föräldraarbetet fortsätter som på daghemmet med

på fritidshemmen

och föräldraträffar. Tideltagande i vardagsarbetet, planeringsgrupper den för det arbetet blir däremot mindre, eftersom den kommer att delas med skolan. att man följer barnets Föräldradeltagandet i det dagliga arbetet innebär Deltar man i skolklassen en dag är det naturligt att man se- ”arbetsdag”. dan fortsätter i fritidshem eller familjedaghem, beroende på den tillsynsform bör samordnas mellan skolan och friman har. Planeringsarbetet tidshemmet. blir av två slag, dels i klassen, dels i fritidshem/ famil- Föräldratraffar Alla föräldraträffar har samma utgångspunkt: alla föräldrar

jedaghem.

måste få tillfälle att träffa varandra för att diskutera till en bamgrupp Dessa föräldraträffar blir också fofrågor som gäller hela barngruppen. rum för samtal och diskussioner om frågor som föräldrar har gemen-

Barnomsorgen

samt utöver det direkta arbetet tillsammans med barnen: t. ex. föräldrarollen, barnens olika världar, trafiken, arbetstider, könsroller. Skolbarn i familjedaghem har alla erfarenhet av förskolans eller deltidsförskolans rutiner. Samma rutiner kommer att delvis fortsätta under de lägre skolåldrarna, men skolans föräldraverksamhet blir nu grunden och kompletteras med familjedaghemmets. Föräldratraffar blir dels tillsammans med föräld-

familjedaghemmets

rar, dels med skolklassens. Allt förutsätter en gemensam planering och

schemaläggning.

Tidsåtgängen blir densamma som för fritidshemmet, dvs.

En invänjningstid motsvarande skolans barnets ar-

invänjning (följer

betsdag”) Föräldramedverkan i det dagliga arbetet i barngruppen 4 dagar per år (delas med skolan) Planeringsarbete 2 ggr/ år Föräldratráffar l gång/ månad eller ca 8 ggr/ år

Förutsättningar för genomförandet i deltidsförskola och fritidshem

Föräldramedverkan i deltidsförskola och fritidshem skiljer sig inte egentligen från de allmänna förutsättningarna och faför daghemmen

miljedaghemmen. För barnomsorgspersonalen krävs en säkerhet

i yrkesrollen, en vana vid arbete i grupp och en positiv attityd till föräldrar och föräldramedverkan. För både deltidsförskola och fritidshem gäller också att man måste få igång ett samarbete med skolan och till att introducera den i bar-

hjälpa

nens och föräldrarnas liv. I de försöksverksamheter vi tagit del av har dåliga kontakter med skolan varit det största dåligt för-

problemet,_inte äldradeltagande.

6.4 Öppen förskola - en resurs för föräldraverksam-

viktig

heten i kommunen

6.4.1 Vad är en öppen förskola?

Kommunernas öppna förskolor är en relativt som vany verksamhet, rierar starkt i sin lokala utformning allt efter kommunernas egen befolkningsstruktur och geografiska läge. De är dock alla förankrade i förskolepedagogiken och arbetar utifrån förskolans övergripande målsättning att i samarbete med föräldrarna barn bästa ge varje möjliga betingelser att mångsidigt utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar. En öppen förskola är öppen för alla barn och hemmavarande föräldrar, dagbarnvårdare eller andra vuxna som har ansvar för barn. Den kompletterar de aktiviteter som finns i området för de och är öppna besökandes egna behov och initiativ. Vidare är verksamheten i bemärkelsen att besökare kan öppen komma och gå helt fritt på tider som man själv väljer under öppethållandet. Antalet besökare och vilka som kommer varierar från dag till dag.

Barnomsorgen

Gemensamt för alla öppna förskolor är också kraven på att de vuxna ska delta i verksamheten. Barn kan inte lämnas in eller komma till

själva

en öppen förskola. Däremot kan en förälder eller annan vuxen ha med sig fler barn än de egna. V

för verksamheten på den öppna förskolan formuleras

Målsättningen så här av t ex Huddinge kommun: D att skapa kontakt mellan de boende i ett område D att underlätta för barnen att komma i kontakt med andra barn i ska-

pande och konstruktiva lekar och sysselsättningar

och rådgivning för det enskilda barnet D att ge pedagogisk handledning D att stärka föräldrarna i deras föråldraroll D att samverka med i det uppsökande och förebyg-

familjeassistenten

gande arbetet D att informera om den service samhället kanerbjuda barnfamiljer

D att tillsammans med familjedaghemsassistenten skapa möjligeheter

och fortbildning för de inom området anställda

till arbetsgemenskap

dagbarnvårdarna D att i samverkan med bl. a. landstingets barnhälsovård hjälpa och

stödja föräldrar i olika frågor.

Redan i barnstugeutredningens betänkande Förskolan (SOU 1972:27) fanns tankar förskoleverksamhet riktad främst till de barn

på en öppen som inte hade plats i förskolan och deras vårdare.

Man konstaterade att det i nyare bostadsområden fanns ett växande behov av att få kontakt och information om barnfamiljers sociala rättigheter och kommunens sociala och kulturella service. Dessa behov skulle kunna tillfredsställas i ett socialt kontaktcentrum.

Ett sådant är t. ex. barnavårdscentralens mottagning (BVC) som nu når så gott som alla barn inom upptagningsomrâdet. Denna mottagning kunde kompletteras med en socialarbetare för personliga samtal. En förskollärare kunde samtidigt i anslutning till BVCs väntrum ge råd om lek och leksaker.

I försöksverksamhet har denna form bl. a. i Huddinge. Lek-

prövats

med föräldrarna och utveckrådgivningen på BVC gav en god kontakt

förskola blev att flytta ut lekrådgivningen till en lingen mot en öppen

blev snabbt en kontaktpunkt för ledig förskolelokal. Lekrådgivningen hemmavarande barn och vuxna i bostadsområdet.

Lekrådgivningen kunde också få egna lokaler från början, som t. ex. i försöksverksamhet i Västerås. Där arbetade förskollärare och socialassistent tillsammans i ett pedagogiskt och socialt kontaktcentrum för bostadsområdet, i två hopslagna hyreslägenheter. BVC-sköterskan

placerat lade också vissa delar av sin verksamhet hit.

Till lekrådgivningen i Västerås kom redan under den första tiden en

barn och dagbarnvårdare. Ganska snabbt ersattes benmängd föräldrar, ämningen lekrådgivnig med ”Öppen förskola.

6.4.2 Hur ser en öppen förskola ut?

av kommunernas barnomsorgsplaner finns I socialstyrelsens redovisning uppgifter om befintliga och planerade öppna förskolor.

Barnomsorgen

De öppna förskolorna har snabbt ökat i antal från ca 50 stycken 1977 till över 130 år 1979. Fram till 1983 planerar kommunerna att starta ytterligare minst 250 öppna förskolor.

I glesbygdsområdena är Gällivare kommun en föregångare med en öppen förskoleverksamhet som startade redan 1976. Målsättningen var att bryta den sociala isoleringen och ge glesbygdens bam och föräldrar möjlighet att bredda sina kontakter och lättare få tillgång till social information och service.

De öppna förskolorna har startats utifrån olika lokala behov och resurser. Personal, lokaler, öppettider och anknytning till annan social service varierar därför mycket från ort till ort.

I de allra flesta öppna förskolor arbetar en förskollärare. En kombination är att ansvara för en

deltidsgrupp halva dagen och öppen förskola resten av dagen. Detta kan dock vara splittrande både för personal och verksamhet.

Barnskötare finns som på ett mindre antal för-

medhjälpare öppna

skolor. På vissa orter kompletterar en socialarbetare

den öppna förskolans arbetslag.

En vanlig lösning av lokalfrågan för den öppna förskolan är att den delar utrymme med en deltidsgrupp, en annan att den har egna lokaler i en lägenhet i ett bostadsområde. I övrigt använder man många olika lokaler, t. ex. fritidsgårdar, kontorslokaler, f. d. affärslokaler, Folkets hus, skolor, kyrkliga lokaler, studielokaler.

Utrustningen i lokalerna är i stort sett densamma som förskolan i övrigt har. Särskilt viktiga är redskap som ger möjligheter till rörelselekar för flera barn tillsammans. Likaså är

rejäla vâtutrymmen ett viktigt komplement till hemmaleken” med till vattenlek,

möjligheter målning

m. m.

Den öppna förskolan kan också ha ett utrymme för information om det sociala och kulturella utbudet i kommunen (teater, bib-

Sagostunder, liotek, föreningsliv, studiecirklar osv.).

Mer än hälften av de öppna förskolorna i tätorterna

har öppet hela dagarna - oftast med avbrott för lunch. el-

Övriga har öppet förmiddag ler eftermiddag. Antalet öppna

dagar kan variera per vecka från en till fem.

De öppna förskolorna i glesbygd har ofta öppet tre timmar en eller ibland

två gånger i veckan på fasta veckodagar.

De flesta öppna förskolor deltidsförskolans och skolans ter-

följer minsuppdelning.

Dagbarnvårdare har ofta utöver den ordinarie öppettiden tillgång till den öppna förskolans resurser för sig och sina barn en särskild tid i veckan. Några öppna förskolor är tills vidare enbart avsedda

för dagbarnvårdamas verksamhet.

När dagbarnvårdama deltar i den vanliga förskolan tillför

öppna de verksamheten stabilitet. De bidrar med sin erfarenhet av barn och kan rycka in som stöd eller ersättare för den öppna förskolans ordinarie personal i akuta situationer.

Barnomsorgen

6.4.3 Vilka når den öppna förskolan?

av den öppna förskolan varierar alltså med lokala förut- Utformningen och behov. Men den riktar sig överallt till hemmavarande barn sättningar och vuxna, dvs. dem som inte är heltidsarbetande och inte har heltidsomsorg för sina barn. Detta innebär i praktiken att de flesta som besöker de öppna förskolorna är mammor med ganska små barn, ofta från l-3 år, dvs. den period då man lätt blir isolerad i sin bostad utan viktig vuxenkontakt. är att samarbeta med En viktig väg att nå dessa småbarnsföräldrar föräldrar och bamavårdscentralen, som når praktiskt taget alla nyblivna barn i ett bostadsområde. Samarbetet elmed BVC kan ske på många olika sätt: genom skriftlig ler muntlig information om den öppna förskolan och dess möjligheter vid BVC-besök eller hembesök, genom direkt medverkan av BVC-personalen i den öppna förskolan på t. ex. föräldraträffar vissa dagar i veckan eller månaden. Eller genom att förlägga BVCs föräldragrupper till den öppna förskolans lokaler och inbjuda den öppna förskolans personal till vissa av dessa träffar. Så sker redan på många ställen i landet. En öppen förskola är också ett viktigt stöd för kommunens dagbarnvårdare. Den kan bli en naturlig samlingspunkt för dem och är ofta en förför att de överhuvud komma samman och utsättning taget skall kunna diskutera sin yrkesroll och sitt samarbete med försin egen situation, äldrar och övrig barnomsorg i kommunen. Den öppna förskolan har också möjlighet att nå många invandrarfai bostadsområdena. Men verksamheten måste på invan-

miljer erbjudas

drargruppernas villkor - bl. a. öppet på kvällstid - om de skall komma i Likaså måste det finnas tvâspråkig personal och kunskap om och grupp. intresse för invandrarnas kultur och traditioner. Det finns öppna förskolor som främst riktar sig till invandrarföräldrar och deras barn, t. ex. i Huddinge. Personalen består av en svensk förskollärare och en hemspråkslårare för respektive invandrargrupp. Den förskolan fungerar även här främst för mödrarna och deras barn öppna som en kvarterslokal, där de kan få information om hur det svenska samhället och om svenska normer och värderingar m. m. Den fungerar förskolan är också viktig som en stimulerande miljö för invanöppna drarbarnens kulturella och språkliga utveckling. I Vallby, Västerås. finns en motsvarande assyrisk verksamhet. Samei Gällivare har tillsammans med socialförvaltningen startat föreningen riktad enbart till samebarn och deras föräldrar. en öppen förskola barn och deras föräldrar en En öppen förskola ger också handikappade viktig kontaktpunkt. Möjligen kan man här i mån av behov knyta an till har eftersom de är huvudmän för t. ex. lekoteksde resurser landstingen verksamhet. kommun har mycket positiva erfarenheter av Huddinge kombinationer - lekotek. öppen förskola

6.4.4 Föräldraverksamheten i den öppna förskolan

Genom den öppna förskolan kan kommunerna med en meningsfull pedagogisk verksamhet nå de barn och föräldrar som ännu inte har plats i barnomsorgen och ge sina dagbarnvårdare en pedagogisk resurs. Ett gemensamt krav är att föräldrar och andra vuxna aktivt deltar i verksamheten.

Att som vuxen vara med i en förskoleverksamhet innebär i sig en ständig föräldrautbildning”. Vuxna ser t. ex. vid lekar med egna och andras barn vilka aktiviteter barnen uppskattar i olika situationer, hur man kan lösa konflikter på olika sätt osv.

Den öppna förskolan vill stimulera föräldrar och andra vuxna att se verksamheten som sin egen, att så småningom våga ta egna initiativ och känna ansvar. Till en har föräldrar och personal mycket oklara

början

förväntningar på den öppna förskolan. Många vuxna tror att en öppen förskola är barnpassning eller pedagogisk undervisning och att man själv ska sitta och titta på. Många förskollärare tror att vuxna omedelbart ska delta, ta egna initiativ, diskutera.

börja

Planeringen av verksamheten på den öppna förskolan måste göras av vuxna, personal och barn tillsammans. Planeringsarbetet kan göras på samma sätt som i övrig barnomsorg. Den fasta kärnan av föräldrar och andra vuxna, som återkommer regelbundet till den öppna förskolan bildar en planeringsgrupp tillsammans med den öppna förskolans personal. Dit räknas också de externa personalresursema som socialassistent, BVC-sköterska, barnomsorgsassistent osv.

Planeringen gäller dels kortsiktigt för t. ex. veckan, dels långsiktigt vilket kan omfatta en månads eller en säsongs grovplanering, allt efter den öppna förskolans egen rytm.

Ju mer regelbundet man träffas desto lättare blir det att göra upp planer, ses man mer sällan måste verksamheten vara ganska löst planerad.

Planeringen omfattar aktiviteter både inom och utanför den öppna förskolans lokaler: vattenlek, bakning, film, dockteater. Studiebesök hos polis, brandkår, daghem och skola, bibliotek. Eller lägervecka, dagkoloni, studiecirkel.

Sådana aktiviteter förutsätter naturligtvis att den öppna förskolan har en så stor personal att den både kan ha en öppen verksamhet, bunden till lokalen och en verksamhet som kan hjälpa föräldrar och barn att söka sig ut i samhället.

Regelbundna färäldratraffar i den öppna förskolan är en viktig förutsättning för att den ska kunna fungera medvetet och utvecklande.

Den egna medverkan i förskoleverksamheten ger erfarenheter, som man måste få möjlighet att bearbeta tillsammans med de andra vuxna. Man måste få diskutera meningen med den öppna förskolan och dess arbete, sin egen roll och föräldrarollen.

Föräldraträffarna i den öppna förskolan kan utformas på samma sätt som i förskolan i övrigt och ha samma innehåll. (Se vidare avsnitt 6.2.3 Föräldraträffar.) Om de läggs på kvällstid har fler vuxna möjlighet att vara med - både föräldrar, släktingar, äldre syskon och andra vuxna som är med och delar ansvaret för barnen och deras uppväxtvillkor.

Barnomsorgen

Olika former av samtalsgrupper bestående av personal och föräldrar har prövats i många öppna förskolor. Grupperna har många gånger blivit studiecirklar, som sig i ämnen som känts angelägna. Kom-

fördjupat

munerna bör verka för att de olika studieförbunden får att i

möjlighet

den öppna förskolan aktivt informera om sin verksamhet.

Dagligen förekommer också diskussioner i ostrukturerade grupper. Man träffas i den öppna förskolan och det uppstår en spontan diskussion kring frågor som t. ex. barns tv-tittande, farliga och dyra leksaker, hur man ska få barn att äta nyttig mat, hur farligt bly är i avgaser osv.

6.4.5 Den öppna förskolan - en utveckling på gott eller ont?

Den öppna förskolan är stadd i snabb utbyggnad, trots att den saknar egentligt statligt ekonomiskt stöd. Det är en utveckling som kan ske alltför snabbt, alltför lokalt och alltför improviserat. Men den ger också nya impulser till förändringar i hela förskoleverksamheten och

möjligheter

att bryta småbarnfamiljernas isolering i våra bostadsområden.

Det börjar komma allt fler rapporter från de olika öppna förskolorna i kommunerna, men fortfarande är det svårt att få en överblick över verksamheten. Det finns därför anledning att försöka skissera de positiva och negativa utvecklingslinjer som skymtar för den öppna förskolan idag.

Den öppna förskolan kan bli en smidig och kompletterande pedagogisk resurs i kommunen som de lokaler och den kvalificerade per-

utnyttjar

sonal som redan finns. Men den kan också bli en billig variant av barnomsorg. I stället för en utbyggnad av heldagsomsorgen till full behovstäckning kan köföräldrar och de som gett upp hoppet om t. ex. daghemsplats hållas sysselsatta på ett pedagogiskt sätt.

Den öppna förskolan kan bli en verksamhet pâ de boendes villkor och för deras faktiska behov, en träffpunkt för barn och vuxna i hela bostadsområdet. Eller den kan bli en verksamhet som ”tas över av en dominerande grupp och därmed utesluter alla andra.

Den öppna förskolan kan genom muntlig och skriftlig information via MVC, BB och BVC och de sociala myndigheterna bli allmänt känd och därigenom bli en efterlängtad mötespunkt för en eftersatt grupp - de hemmavarande snzåbarttsföräldrartza och deras barn, som annars lätt blir isolerade i bostadsområdena.

Men en intensiv uppsökande verksamhet kan väcka förväntningar eller krav på en verksamhet som lätt dras mot familjeterapi eller andra ”behandlingsformef” i stället för pedagogisk stimulans och diskussioner om allmängiltiga problem. Den kan också komma att fungera eller upplevas som en förstärkning av den sociala kontroll samhället utövar.

Den öppna förskolan kan utgöra ett centrum i bostadsområdet och växa med barnen, utvecklas och förändras i samma takt. Men om det finns alltför få öppna förskolor i en kommun kan de bli alldeles för stora och populära. De drar till sig besökare från alla håll och blir som stormarknader, där man går in och ut utan att någon hinner fråga efter vad man kan, gör eller vill och utan att någon hinner ställa krav. Av utrymmesskäl kan den också bli begränsad till att enbart vara öppen för en viss åldersgrupp, t. ex. 2-3-åringarna.

Den öppna förskolan kan bli allas gemensamma ansvar, där personalen bidrar med sina föräldrar och barn med idéer och

yrkeskunskaper,

kunskaper om bostadsområdet och de behov förskolan

där kan fylla.

Men personalen kan också helt ta över verksamheten och bli experterna, fixama. Det är mycket lättare och man blir snabbare omtyckt om man styr och ordnar för barn och vuxna i stället för att lyssna och invänta deras eget agerande.

6.5 Barnhälsovårdens roll under förskoleåldem

Enligt förslaget till föräldrautbildning kring barnets födelse (SOU 1978: 5) skall alla föräldrar erbjudas att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovården under spädbamsåret.

I detta betänkande behandlades verksamhet inom

frågan om fortsatt barnhälsovården efter spädbarnsåret endast mycket kortfattat. Barnomsorgsgruppen pekade bara på möjligheterna att fortsätta aktiviteter inom barnhälsovården samt att låta grupper som bildats inom mödra- och barnhälsovården fortsätta av egen kraft.

Enligt vår mening har barnhälsovården mycket viktiga uppgifter att fylla också i föräldraverksamheter under förskoleåldern,

det gäller

dels medverkan i föräldraverksamheter inom den kommunala barnomsorgen som en del av barnhälsovårdens ansvar för barnens hälsovård inom förskolan dels fortsatta inom barnhälsovården för som

föräldragrupper familjer

ännu inte fått tillgång till kommunal barnomsorg.

Dessa båda verksamhetsområden utvecklas närmare i avsnitt.

följande

6.5.1¶Hälsoupplysning i förskolan

Sedan den 1 barnhälsovård ansvaret för

januari 1978 har landstingens barnens hälsovård i förskolan (SFS 1977:376).

Familjestödsutredningen ger i sin rapport Ds S 1978:15 Hälsorisker och hälsovård för barn” en medicinsk bakgrund

när det gäller hälsorisker i förskolan och presenterar till för barnhälsovår-

förslag riktlinjer

dens insatser för barnen i förskolan.

Socialstyrelsens mödra- och

barnhälsovårdsutredning utgår från detta

material i sitt förslag till hälsovård i förskolan och ansluter

sig till famil-

jestödsutredningens synsätt.

I förslaget betonas att en central arbetsuppgift för läkare och

sjuk-

sköterskor bör vara att förmedla

sina kunskaper till föräldrar och personal för att stärka deras tilltro

till den egna förmågan och de egna resurserna. Med de snabbt växande medicinska finns annars

kunskaperna risk att människor blir allt osäkrare på sina egna bedömningar och kunskaper, och får allt mer orealistiska förväntningar på vad läkare och sjuksköterskor kan åstadkomma.

l 3 8

Barnomsorgen

Förslaget till utformning av den framtida hälsovården i förskolan utgår från att barnhälsovården medverkar med hälsoupplysningen vid förskolan.

Väsentligt ur vår synvinkel är att förslaget dels ger en stomme till kontakt- och samarbetsnät mellan barnhälsovård och förskola, dels betonar barnhälsovårdens roll som kunskapsförmedlare och samarbetspartner.

som här kommer att beröras -

De frågeställningar smittspridning, hälsorisker, bedömning och omvårdnad av tillfälligt sjuka barn, medicinsk bedömning och stöd till eller handikappade barn -

långtidssjuka

är centrala frågor som i hög grad påverkar vardagstillvaron för familjer med förskolebarn. Ständiga infektioner och ställningstaganden till när barnet bör eller får vara i förskolan, med tillsynsproblem i

påföljande

hemmet, är stora problem för många familjer.

Ur föräldrautbildningsperspektiv är det därför givet att dessa ämnesområden bör komma upp i de föräldraverksamheter som vi föreslår: I föräldratráffarna då föräldrar och personal samlas är det naturligt att dessa frågor diskuteras för att man skall kunna komma fram till enhetliga och kunna se frågan både ur och förskolans per-

riktlinjer, familjens

spektiv. I planeringsgrupper är det också aktuellt, som en aspekt på det löpande arbetet, vad man kan göra på avdelningen.

Vi anser att i dessa diskussioner och ställningstaganden är barnhälsovårdens personal en viktig resurs. Det finns dessutom ytterligare ett antal ämnesområden eller frågeställningar där barnhälsovården behövs och kan ge värdefulla bidrag till föräldrar och personal i förskolan. Det gäller bl. a. frågor om barns utveckling, barnolycksfall, kostfrågor relationer människor emellan m. m.

6.5.2¶Fortsatta föräldragrupper efter spädbarnsåret

Kommunen är ytterst ansvarig för att föräldrautbildning för föräldrar med barn i förskoleåldern kommer till stånd.

Den kommunala barnomsorgen räcker i dag inte till för alla barn i åldern 1-6 år. Barnomsorgen befinner sig i en intensiv utbyggnad, men under en tidsperiod framåt måste man räkna med att en stor andel framför allt av de yngsta förskolebarnen inte har tillgång till kommunal barnomsorg. (Se avsnitt 6.1.)

För många av dessa kan bamhälsovården vara den enda sam-

familjer

hällsinstitution man har kontakt med som har anknytning till barn. Barnhälsovården blir då också en viktig kanal till kontakt med andra föräldrar i bostadsområdet. I synnerhet för hemmaföräldern eller föräldrar med privat bamtillsyn är barnhälsovården ett viktigt stöd och en

om man lever isolerat med små bam.

kontaktmöjlighet,

Den föräldraverksamhet som redan beslutats för spädbarnsåret är personalkrävande för landstingen och måste byggas ut successivt, i synnerhet där man i dag har stora MVC- och BVC-distrikt. Vi anser att denna utbyggnad bör prioriteras, eftersom en väl fungerande föräldragruppsverksamhet under spädbarnsåret utgör basen för all fortsatt föräldraverksamhet.

Barnomsorgsgruppen anser det dock vara angeläget att barnhälsovården fortsätter sin verksamhet med föräldragrupper också efter spädbarnsåret för föräldrar som ännu inte fått tillgång till någon kommunal barnomsorg.

Om de flesta deltagarna i en föräldragrupp finns kvar i bostadsområdet bör gruppen kunna fortsätta nästan automatiskt. Föräldrar i en grupp som hållit samman under spädbarnsåret har lärt känna varandra och det är möjligt att sådana grupper kan fortsätta främst av egen kraft.

Föräldrarna kan själva ta huvudansvaret för att gruppen träffas och tar upp frågor som är angelägna för deltagama. Barnhälsovårdens personal, förskolepersonal och andra med för föräldrarna väsentliga kunskaper och erfarenheter kan in. Detta innebär att t. ex. BVC-skÖ-

bjudas

terskan inte behöver

vara med vid varje träff och att dessa grupper inte behöver bli så tidsmässigt krävande för barnhälsovården.

Men man måste även i fortsättningen räkna med en stor in- och utflyttning i bostadsområdena, vilket påverkar de ursprungliga gruppemas sammansättning. Det är kanske speciellt viktigt att nyinflyttade föräldrar erbjuds att komma med i en föräldragrupp. Här blir det fråga om mer eller mindre nya gruppsammansättningar, kan

där BVC-personal komma att behövas i större utsträckning för att forma och hålla ihop gruppen.

Den extra kostnad som detta kan komma att medföra för

sjukvårds-

huvudmännen bör tas med i för ersätt-

självfallet beräkningsunderlaget ningen till sjukvårdshuvudmännen genom sjukförsäkringen analogt med

vad som gäller redan beslutad verksamhet.

Innehållet i den fortsatta inom barnhäl-

föräldragruppsverksamheten

sovården under förskoleåldem måste liksom tidigare

(och som i övrig föräldraverksamhet) styras av deltagarnas aktuella behov.

Barnomsorgsgruppen gav i sitt förslag till föräldrautbildning under spädbarnsåret exempel på olika teman som är aktuella under graviditet och spädbarnstiden. Under resten av förskoleåldem aktualiseras

själv-

klart en rad nya frågeställningar.

Barns uppväxtvillkor och hur man skall få de olika miljöer barn möter under förskoleåldem att bli en enhet är övergripande frågor som har betydelse för alla.

Frågor som gäller normer och värderingar i uppfostran - vad vi vill med våra barn - blir ofta mer påtagliga efter hand som barnet utvecklas till en självständig individ med egen

vilja.

Barns behov kontra föräldrarnas behov är andra frågor som för-

varje

älder har behov av att diskutera med andra föräldrar.

Barnhälsovården har dessutom sitt speciella kompetensområde att bidra med. Det gäller t. ex. barns utveckling och behov, hälsofrågor i vid bemärkelse, förebyggande av olycksfall samt hur man tar hand om det

sjuka barnet, långtidssjuka eller handikappade barnet.

Barnomsorgsgruppen villbetona att man här liksom under spädbarnsåret i föräldragruppema måste utgå från föräldrarnas egna behov och frågeställningar och avväga denna friare diskussion mot ambitionen att snabbt ge av den stora kunskap och erfarenhet som barnhälsovårdens personal besitter.

Barnomsorgen

Barnomsorgsgruppen förutsätter att arbetsformer och innehåll i föräldragrupper under förskoleåldern, liksom under spädbarnsåret, blir föremål för fortsatt metodutveckling.

6.6 föräldraverksamheten i

Förslag angående barnomsorgen

Barnomsorgsgruppen konstaterar att kommunerna i enlighet med barnomsorgslagen och socialtjänstlagen har ett ansvar för att föräldraverksamhet kommer till stånd. I detta ansvar får anses ligga D att hinder för föräldraverksamheten inom barnomsorgen

undanröja

För att verksamheten skall nå den omfattning och kvalitet som avses bör fortbildning av all personal ske. Det är också angeläget att man finner former för ersättning till föräldrar för barnvaktsutgifter och att man finner former för ett samarbete med landstingets barnhälsovård. Barnomsorgsgruppen föreslår vidare D rätt till ledighet för föräldrarför att delta i föräldraverksamhet i barnomsorgen eller inom barnhälsovården D ersättning från föräldraförsäkring för förlorad arbetsförtjänst vid medverkan i förskola, fritidshem, öppen förskola eller

familjedaghem,

föräldragrupp på BVC. För bamomsorgspersonalens del föreslås att D tillgân g till handledning skall ses som en del i det löpande arbetet arbetsformer analyseras i förhållande till de D barnomsorgsassistentens nya arbetsuppgifter föräldraverksamheterna innebär. Barnomsorgsgruppen finner det angeläget att personalens insatser i föräldraverksamheterna skall ingå i ordinarie arbetstid. bör få i uppdrag att utarbeta förslag till material och Socialstyrelsen former för vad gäller föräldramedverkan. Detta

personalfortbildning

bör knytas an till det pågående fortbildningsarbetet för barnomsorgspersonalen.

Förslag till verksamhetsformer

D Introduktionsperiodens rolli barnomsorgen bör förstärkas för att etablera en kontakt mellan barn, personal och föräldrar. Den bör därmed kunna bli en bas för fortsatt föräldraverksamhet i barnomsorgen. D Föräldrar medverkar minst fyra dagar per barn och år i den form av barnomsorg de fått tillgång till. D Alla föräldrar deltar enligt rullande schema i planeringsgrupper för verksamheten. ordnas för fast barngrupp i bamom- D Regelbundna föräldraträffar varje sorgen. Ansvaret för att dessa träffar kommer till stånd ligger på barnomsorgspersonalen medan ansvar för själva träffarna kan ligga på föräldrarna.

E1 Öppenförskola till förskola och fa-

bör byggas ut som ett komplement

miljedaghem. Den bygger på ständig föräldramedverkan, som också

bör innefatta planering och regelbundna föräldraträffar.

7¶Skolan

7.1¶Vad i skolan omfattar

föräldrautbildning

Med i grundskolan flera

föräldrautbildning avser barnomsorgsgruppen olika typer av verksamheter som föräldrar och barn är engagerade i. Den tveksamhet som redovisats i försöksverksamheterna inför ordet föräldrautbildning har varit särskilt märkbar när det har gällt skolbamsföräldrar. Misstron mot ordet tycks förstärkas i och med anknytningen till skolan. Man har bl. a. trott att i skolan innebär att

föräldrautbildning

föräldrar skall undervisas om föräldraskap, liksom deras barn undervisas i andra ämnen.

Barnomsorgsgruppen anser inte att det finns någon anledning att använda ordet föräldrautbildning när det gäller det konkreta arbete som bedrivs i skolor och används det inte

föräldraföreningar. Följaktligen

annat än när det är att ha ett sammanfattande ord för alla

nödvändigt

föräldraverksamheter och all föräldraförberedelse i grundskolan. I stället används ord som ger en föreställning om formerna för föräldraaktiviteterna, som ”aktivt deltagande”, studiecirkel och

”föräldragrupp”,

föräldraförberedelse”.

Eftersom både föräldrar och barn deltar i de verksamheter som tillsammans utgör för skolbamsföräldrar är det inte me-

föräldrautbildning

ningsfullt att försöka skilja på föräldrarnas verksamheter och elevernas förberedelse för kommande föräldra- eller vuxenskap. Föräldrarnas deltagande i skolan och det sätt på vilket föräldrar och andra vuxna hanterar olika situationer, blir en viktig del av elevernas egen föräldraförberedelse. I detta kapitel behandlas den del av elevernas föräldraförberedelse som direkt har anknytning till föräldrarnas verksamheter och deltagande i skolan. Samlevnadsundervisningen och annan föräldraförberedande undervisning behandlas i kap. 4 Förberedelse för

jämställt

föräldraskap.

7.2¶Samverkan mellan hem och skola

7.2.1¶Bakgrund

När den svenska folkskolan infördes

1842, var det med förväntningar och krav från olika håll.

144 Skolan

hade som motiv för folkskolans införande att försäkra sig om Kyrkan över de stora folkgrupperna. De bestod av ett det andliga inflytandet växande småbönder, hantverkare och motsvaran-

landsbygdsproletariat,

i samhället. Bibel- och katekesstudier var centrala inslag i de grupper undervisningen. industrialisering uppstod ökade behov av läs- och Med näringslivets liksom behov av att de breda folkgrupperna hade skrivkunniga personer, vissa kunskaper i t. ex. matematik. Vid sekelskiftet den växande arbetarrörelsen framstå som till-

började

av förbättringar inom skolväsendet. Företrädama för arbetarskyndare rörelsen menade att samhällets ledande skikt kunde behålla denna ledande ställning genom att endast en liten grupp fick skaffa sig god utbildning. Den allmänna folkbildningen var en nödvändig förutsättning demokrati. (Åke Isling: Vägen till en demokratisk för en fungerande skola s. 28.) Skolan hade som målsättning under 1800-talet att vara:

kulturbärande och normskapande (kyrkans inflytande) intressen) och

kunskapsförmedlande (samhällsekonomiska

folkbildande (arbetarrörelsens intresse)

Vilka krav ställer man då på. skolan i dag?

Skolan som kulturbärare är fortfarande en realitet. Skolan skall förmedla de sarnhällsvärderingar som fastslagits av regering och riksdag. Skolan skall vara Den skall bidra till den ekono-

kunskapsförmedlare.

miska tillväxten att kvalificera individen enligt avnämarnas genom krav. Skolan skall alltså leverera goda produkter. Skolan skall öka mellan olika sociala grupper genom att ge

jämlikheten

alla lika chanser till utbildning. Den skall också bidra till elevernas utveckling till harmoniska människor. Därför betonas den sociala fostran nu på ett tydligare sätt än tidi-

gare De senaste årens skoldebatt har handlat om i vilken utsträckning skolan de mål den satt upp för sitt arbete. De olika målen lyckas förverkliga ibland som stridande mot varandra. Kunskaper ställs mot souppfattas och mot anammande av gemensamma värde-

cial fostran egenutveckling

ringar.

7.2.2 Normkollisionen iskolan

Skolan har inte bara olika mål som kan upplevas motstridiga. Den upplevs också olika av olika grupper i samhället. Några synpunkter på den svenska skolan: Skolan omformar sociala skillnader till utbildningsdvs. skolan fungerar som en legitimering av klasskillmässiga skillnader, nadema i samhället. Skolans kultur domineras av den här- (Gesser). skande klassens kultur. Den missgynnar barn ur lägre samhällsklasser (Bourdieu-Passeron). Kunsamtidigt som den gynnar barn ur högre. skapsidealen överensstämmer med medelklassen men står i motsatsställ-

Skolan 145

ning till arbetarklassen.” (Keddie). Källa Jämlikhetsmyt och klassherravälde”, red. av Svante Lundberg, Staffan Selander och Ulf Öhlund.

Kritik kan riktas mot skolan från politiskt håll, eftersom man

varje

fyller skolan med sina egna förväntningar. Några vill betona kunskapsmålet, medan andra vill betona den personliga och sociala utvecklingen.

Det är inte särskilt djärvt i dag att påstå att de ekonomiskt, socialt och kulturellt privilegierade grupperna formar skolan. Det är dessa grupper som påverkar den pedagogiska processen och styr arbetet. Lärarrekryteringen, det språk som används och läromedlens utformning borgar för att dessa grupper har en fortsatt stark ställning inom skolan.

Effekten har blivit att arbetarklassens barn och föräldrar känner sig mer utanför skolan än medelklassens. Detta speglar sig i studieambitionerna för de olika samhällsklasserna och betygsnivån för elever från olika samhällsklasser.

7.2.3 Föräldrarna i skolan

Det skulle komma att dröja lOO år efter folkskolans införande innan man över huvud taget började intressera sig för föräldrarnas roll i skolan. 1940 års Skolutredning skrev att det var först under de allra senaste åren som samarbetet mellan skola och hem taga fastare former i

börjat

vårt land, och detta endast i relativt liten utsträckning”. (1940 års Skolutrednings betänkanden.)

Den tidigaste undersökningen av kontakten mellan hem och skola gjordes 1942. Av den undersökningen framgick det att 72 procent av föräldrarna (69 procent av medelklassen

och 79 procent av arbetarklassen) aldrig haft kontakt med skolan. Av de återstående 28 procenten hade åtta procent talat med skolan om ungdomens yrkesval och blott två procent angående barnens uppfostran.” (Skolans arbetsmiljö SOU l974z53, s. 897.) Det är värt att notera att denna tidiga undersökning visar en klar skillnad mellan olika socialgrupper, en skillnad som skulle visa sig vara bestående. Undersökningen om 1969. Den visade att

gjordes

kontakterna ökat avsevärt. 76 procent av föräldrarna, 87 procent med hög utbildning”, hade haft personlig kontakt med skolan. (SÖ:s SIFOundersökning Föräldrarna, lärarna och grundskolan.) Skillnaden mellan socialgrupperna kvarstår dock.

Under 50-talet skedde en förändring av skolans inre arbete. Bl. a. infördes förbud mot aga i skolan, en lagändring som fick som att

följd

skolan skulle ta kontakt med målsmannen” vid elevens upprepade förseelser.

Grundskolereformen 1962 innebar att föräldrarna drogs in i skolans arbete på ett helt annat sätt än tidigare. Föräldrarna måste få en bredare information från skolan om sina barn, för att dessa tillsammans med sina föräldrar skulle kunna välja studieväg.

Man hade också intressera sig för sambanden mellan

börjat hemmiljö

och skolframgång, vilket bäddade för ett större intresse för samarbete med hemmen. I den läroplan för grundskolan som utkom 1962 markerade man att samarbete mellan

hem och skola skulle äga rum och att ansvaret för att det kom till stånd vilade på skolan.

146 Skolan

7.2.4 Skolans syn på samverkan hem-skola

I en översikt av hur man från skolans sida sett på samverkan mellan skola och hem från 50-talet och framåt, har forskarna Lars Eriksson, Lisbeth Flising och Gunni Kärrby visat med vilken relativ aningslöshet man beskrivit orsaker till motsättningar mellan hem och skola. Från utredningen om grundskolan citerar de:

I vårt land, där klassmotsättningarna och där de ideolo-

utjämnats

giska motsättningarna existerar i en atmosfär av saklighet och tolerans, behöver man inte i någon högre grad räkna med de svårigheter som t. ex. i vissa länder med deras kamp mellan konfessionerna i hög grad lägger hinder i vägen för enighet om uppfostringsnormerna. svårigheterna ligger på ett annat plan. I somliga hem råder en positiv inställning till skolan och studier, och man är från hemmets sida angelägen om att barnet inordnar sig under skolans regler, accepterar dess krav och strävar efter att få ut det mesta av skolgången. I andra hem är man inte med-

möjliga

veten om dessa värden, där kan råda likgiltighet för dem, man tolererar att barnet saboterar skolgången, man förhåller sig passiv då barnet avviker från normer, som skolan, på grundval av vad som är allmänt accepterat i samhället, ansett sig böra uppställa. (Grundskolan SOU 1961:30, s. 239.)

Samarbetssvårighetema mellan hem och skola ligger, enligt 1957 års skolberedning, främst hos föräldrarna. Klassmotsättningarna är utjämnade och man är tolerant och saklig när det gäller ideologiska motsättningar. Således kan man inte söka orsakerna till samarbetssvårigheter där. Beredningen ansåg att vissa föräldrar är negativa till skolan (av vilken anledning ger man sig inte in på) och därför skall föräldrarna nås för information och påverkan. Föräldrarna ska göras positiva till skolan för sätt skolans verksamhet.” (Samverkan i

att på olika stödja grundskolan, Eriksson, Flising och Kärrby, 1979.)

I den nu tillämpade läroplanen, Lgr 69, återspeglas samma syn på samverkan mellan hemmet och skolan som tidigare. Skolan skall ha ansvaret för kontakter, föräldrarna skall underrättas om barnets beteende. Det står också i läroplanen att skolan behöver upplysningar från hemmet. De enda exempel på upplysningar som nämns är emellertid att föräldrar skall underrätta skolan om varför ett barn är frånvarande.

”Huvudintrycket kvarstår dock. Hem-skola-samverkan ses i läroplanen först och främst som en fråga om information, en information främst från skolan till föråldrama, och till mycket liten del som en fråga om medverkan och medinflytande. Föräldrar som inte visar sig intresserade av skolans information ska bli föremål för skolans vårdande insatser. Grundantagandet är att det råder enighet kring skolans målsättning och arbete och att de som är negativa till skolan är det i brist på kunska-

grund av personliga problem. (Samverkan i grundskolan, s. per eller på 6.)

Skolans syn på föräldraföreningar ansluter sig till synen på samverkan med hemmen. Föräldraföreningen betraktas som ett organ för skolans information till föräldrarna. Föräldraföreningen kan också enligt Läroplanerna från 1962 och 1969 användas för att skapa förståelse för

Skolan l47

skolans arbete. Sammanfattningsvis kan sägas att samverkan mellan hem och skola, som denna samverkan beskrivits i tidigare läroplaner, har angetts som en samverkan utifrån skolans behov och villkor.

I den nya läroplanen, Lgr 80, betonas behovet av samverkan mellan hem och skola på ett tydligare sätt än i Lgr 69. Dessutom anges klarare än tidigare vilket ansvar, vilka skyldigheter och rättigheter skolan respektive hemmet har.

I den nya läroplanen står att hemmet har huvudansvaret för elevernas fostran och vård och att skolan skall vara ett stöd för hemmet. När det gäller närvaroplikt har föräldrarna skyldighet

att se till att barnet fullgör sin skolgång, men skolan har skyldighet att kontrollera närvaron och underrätta föräldrarna om barnet inte varit i skolan.

Skolan måste hålla sig orienterad om elevens för att kunna

hemmiljö

bidra till varje elevs positiva utveckling. Föräldrarna skall å sin sida få tillfälle att följa skolans arbete och bör medverka i detta. Skolan har ansvaret för att kontakter kommer till stånd.

I den nya läroplanen begränsar man sig inte till föräldrarna som företrädare

för sina egna barn utan man pekar också på att olika barns föräldrar kan samverka och säger att skolan skall sådan sam-

understödja

verkan.

”Skolan skall också samverkan mellan olika barns för-

understödja

äldrar så att de tillsammans kan diskutera

bl. a. skoldagens utformning, ordningsregler och insatser för elevernas fritid.

(Lgr 80 Mål och riktlin-

jer.)

Skolan har vidare skyldighet att ta kontakt med föräldrarna till samtliga barn två gånger varje läsår. Vid dessa kontakter skall läraren söka ge en nyanserad bild av eleven, men de bör också utnyttja möjligheterna att få del av föräldrarnas om och syn på sina bam så att

kunskaper

skolans bild av eleverna Om det visar

kan bli så allsidig som möjligt. sig svårt att få tag i någon förälder skall skolan bedriva en aktivt uppsökande verksamhet.

Föräldrarna beskrivs också kunna

göra insatser i skolan på olika sätt. Föräldrar en

är en tillgång i skolans arbete genom att de representerar stor fond av erfarenhet och kunskap om olika yrken och verksamheter i samhället. De kan därmed aktivt bidra till elevernas

utbildning genom att berätta om olika verksamheter, informera

om sitt arbete, om hobbies och föreningar, underlätta studiebesök, för in-

ställa sig till förfogande tervjuer eller organisera grupper under fria aktiviteter. De kan aktivt stödja lärarnas och elevernas arbete på att förbättra skolans

miljö.” (Ur

Mål och för grundskolan,

riktlinjer Lgr 80.)

Riktlinjerna för samverkan mellan hem och skola innehåller i sina huvudpunkter de tankar som också är bärande i för-

bamomsorgsgruppens slag om föräldrautbildning, nämligen:

EI elevens/ barnets positiva utveckling EI kunskap baserad på deltagande i skolans verksamhet El föräldrarna

som en tillgång för varandra och för skolan D skolans skyldigheter gentemot hemmet.

148 Skolan

Det återstår ännu att se om samverkan mellan hem och skola kan förverkligas enligt de riktlinjer som framförs i Lgr 80. Förutsättningarna för samverkan har ökat under de senaste årtiondena. Det ifrågasätts knappast längre om föräldrarna har något i skolan att göra, frågorna koncentreras i stället kring hur föräldrarnas kontakter med skolan skall ske och hur mycket detta får kosta.

Riktlinjerna om samverkan mellan hem och skola förs således fram i Lgr 80. Barnomsorgsgruppen anser dock att föräldrarnas rätt att delta i skolarbetet och att samverka med skolpersonalen är av så avgörande betydelse att den bör få ett mera konkret uttryck i skollagen.

7.2.5 Hem och Skola-rörelsens syn på samverkan hem - skola En diskussion från föräldrahäll om samverkan mellan hem och skola

tidigt. Den första föräldraföreningen bildades 1892. Framför

började

allt var det i läroverk och privata skolor som det bildades föräldraföreningar. Dessa förde en tämligen undanskymd tillvaro till efter andra världskriget då en mer vidgad diskussion om skolan började. Målsmännens Riksförbund bildades 1945 som en central organisation för föräldraföreningama i landet.

Målsmännens Riksförbund hade till en början svårt att värva medlemmar. Förbundet misstänktes för att bestå av en samling kverulanter. Denna misstro fick man arbeta hårt för att övervinna. Man försökte från Målsmännens Riksförbund framhålla att man genom reformer måste föra skolväsendet framåt och att krav på reformer skulle få ökad tyngd om föräldrar och lärare förde fram dem tillsammans.

Medlemsantalet i Målsmännens Riksförbund växte snabbt under 1950- och 1960-talen. Namnet ändrades 1968 till Riksförbundet Hem och Skola, RHS. Namnändringen skedde i samband med att en fraktion inom förbundet ville frigöra sig från den etablerade samarbetsformen, för att i stället gå in för att starkare kritisera skolan och öva hårdare påtryckningar.

Det finns i dag ca l 900 Hem och Skola-föreningar och Hem och Skola-rörelsen har fått allt större betydelse för skolväsendet på såväl lokal som regional och central nivå. Huvudvikten av arbetet ligger på det lokala planet. Man arbetar med klassmöten, föreningssammankomster, studiecirklar och konferenser och man har en omfattande utbildning av klassombud.

Hem och Skola-rörelsen vill ha samverkan med skolan på olika nivåer och på olika sätt. Det betyder inte att man vill ha samverkan på skolans villkor. Samarbetet skall gå ut på att gagna eleverna. Det är eleverna som står i centrum, inte skolan. Hem och Skola-rörelsen är ett uttryck för hemmens till samarbete med skolan. Rätten för varje barn att

vilja

utveckla sina anlag och förutsättningar skall vara vägledande för hemmens och skolans insatser för de unga. Denna utveckling skall ge kunskaper och färdigheter, sjålvtillit och förutsättningar för ett successivt ökat ansvarstagande. (Ur RHS:s program.)

Skolan 149

7.2.6 Samverkan lika villkor

på

Skolan är en samhällsinstitution vars uppgift är att vara en tillgång för medborgarna i samhället. Det innebär att den skall vara en tillgång även för hemmet. En samverkan mellan hemmet och skolan måste då utformas utifrån både hemmets och skolans villkor. I olika sammanhang dyker frågan upp om de föräldrar som vi (skolan) inte når”. Tidigare har 1957 års skolberedning syn på detta återgetts. I Lgr 69 rekommenderas läraren att samråda med rektor angående ”vilken väg han skall beträda för att övervinna kontaktsvårigheterna. (Lgr 69 s. 21.) Man rekommenderar också att skolsköterskan eller någon annan inom elevvården tar kontakt i stället för läraren. Att ”de som bäst behöver det inte vill ställa upp” är ett stående uttryck när det gäller föräldrasamverkan i skolan. Det kan uppfattas som ett cyniskt ställningstagande gentemot föräldrar som har det särskilt svårt i sin föräldraroll, och som ett försök att markera att vissa föräldrar är bra föräldrar medan andra är ointresserade av sina barn. Erfarenheter från försöksverksamheterna visar emellertid att när

föräldragrupper

träffas kontinuerligt får man ofta stor förståelse för varför en del föräldrar inte orkar eller kan komma till skolan. Man blir också medveten om det fördomsfulla i att ange andra som varande i större behov av samverkan än vad man är.

själv

Det är därför välkommet av värderande med en utrensning uttryck när det gäller samverkan mellan hem och skola. I Lgr 80 säger man försiktigtvis endast: Erfarenheten visar att det är svårt att få kontakt med alla föräldrar. Man lägger inte längre in värderingar i frågan om skolans försök att få kontakt med föräldrar, som att det skulle bero på att en del föräldrar för barnens är likgiltiga skolgång. Samtidigt reduceras dock frågan om att nå föräldrarna till ett Barn-

informationsproblem.

omsorgsgruppen vill understryka att man allvarligt måste diskutera hur skolan skall kunna sin att vara en

fullfölja huvuduppgift, tillgång för

alla barn och därmed också angå alla föräldrar. Det är inte acceptabelt att skolan stöter ifrån sig stora grupper av befolkningen. Barnomsorgsgruppen menar att utgångspunkten för en bra samverkan mellan hem och skola måste vara att hemmet och skolan utgör resurser för varandra. Denna syn på skolans uppgift sammanfaller med tan-

SIA-utredningens

kar om den öppna skolan och skolan som ett kulturellt centrum.

7.2.7 Hemmets roll barnets

för sko/framgång

Det synes allmänt vedertaget att, när det gäller förskolebarnet, se bar-

nets möjligheter

till utveckling och inlärning i samband med dess möjligheter att få känslomässigt bärande kontakter med de vuxna i sin omgivning. I grundskolan ställs ibland dessa insik-

utvecklingspedagogiska

ter mot en syn på inlärning som reducerar de vuxna i barnets omgivning till förmedlare av kunskap, oberoende av om de utgör ett känslomässigt stöd för barnet eller Det är förvirrande för föräldrarna att de som

ej.

förskoleföräldrar får inpräntat hur avgörande det är för barnets utveckling och inlärning att det har trygga och varaktiga vuxenrelationer, för

l 50 Skolan

att sedan som skolbarnsföräldrar få ett annat budskap. Då förbises i stort föräldrarnas trots att man vet att barnets möjligheter till betydelse, är starkt beroende av föräldrarnas stöd. inlärning Självfallet kan även lärare och andra vuxna utgöra ett gott vuxcnstöd för barnet. För att kunna vara ett varaktigt stöd för barnet måste man känna det under en lång period och däri ligger skolans begränsningar. Föräldrarna skolbyts inte ut en gång om året. De finns där hela barnets tid, med sina känslor kring barnet, sina förväntningar och sina omsorär föräldrarnas engagemang i barnet en i stort sett outnyttger. Hittills tillgång i skolan.

jad

för barnets skolframgång framgår av en rad olika

Familjens betydelse

Man har funnit så undersökningar, både i Sverige och i andra länder. starka samband mellan hembakgrund och skolframgång att man talar om direkta samband. Av olika faktorer sammantagna, föräldrarnas utföräldrarnas inkomst, boendeförhållanden etc., kan

bildning, familjens

man göra förutsägelser om i grundskolan kommer att få

nybörjaren

stark eller svag motivation för arbetet i skolan. I samband med analyser fungerar, har man kunnat konstatera att arbetarbarav hur grundskolan klarar Barnens individuella förutnen genomgående sig sämst i skolan. betydelse för skolframgången än sociala sättningar tycks vara av mindre som boendeform, föräldrarnas utbildningsnivå, fabakgrundsfaktorer, miljeinkomsten m. m. Dessa faktorer förstärks sedan i segregerade områden, där det visar med socialt olika elevsammansättsig att klasser inte bara har olika skolresultat utan också olika resurser, arbetsningar villkor och problem. Till hör även föräldraaktiviteten i klasserna. Ju bakgrundsfaktorerna desto större föräldraaktivitet. Naturligtvis är det inte högre socialgrupp, bara föräldraaktiviteten som avgör ett barns skolframgång, men det är intressant att konstatera att graden av föräldraaktivitet pekar i samma som andra faktorer, dvs. högre föräldraaktivitet, desto större riktning ju skolframgång. Det finns flera vägar att gå för att man skall kunna eliminera de effekter för barnets skolgång som beror på att föräldrarna ges så skilda förutsättningar att utgöra ett stöd för sina bam. I princip kunde man tänka alla föräldrars betydelse genom att mer radikalt sig att söka reducera överlämna barnets fostran till skolan. Denna metod har inga förutsättningar att vinna gehör i vårt land. I stället kan man genom insatser i skolan elevernas olika förutsättningar för skolarbetet söka kompensera samt öka föräldrarnas möjligheter att utgöra ett stöd för sina barn. insatser i skolan motverka ojämlikheter i Att genom kompensatoriska för eleverna, är ett arbete som fortlöpande bedrivs i förutsättningar grundskolan. Exempel på insatser som givits hög prioritet är specialundervisning i olika former. Trots dessa insatser menar många att ojämlikheterna inte bara kvarstår, utan till och med förstärks under grundskoleåren. (Källa: Anderson B m. fl. Social segregation i grundskolan.) Redan i SIA-utredningen anfördes att det inte räcker med kompensatoriska i skolan om man inte får föräldrarnas stöd. ”Med hänprogram syn till att faktorerna i hemmiljön så starkt slår igenom i elevernas studieresultat måste slutsatsen bli att skolan bör arbeta utåtriktat mot hem-

Skolan 151

met för att på detta sätt även indirekt påverka eleverna. Inte minst har forskningen här kunnat påvisa vikten av attitydpåverkan. Här kommer även den i andra sammanhang aktualiserade frågan om föräldrautbildning in i bilden.” (Skolans arbetsmiljö. SOU 1974:53.) SIA-utredningens förslag till åtgärder för att förstärka föräldrarnas möjligheter att utgöra ett stöd för barnen avslogs av ekonomiska skäl. Bl. a. föreslog utredningen att föräldrar skulle få möjlighet att en dag per stadium få ersättning för inkomstbortfall om de deltog i skolan. Föräldrarna spelar en viktig roll i skolan inte bara för barnets inlärning. Skolframgången är på många sätt avgörande för barnets framtid, men i ett vidare perspektiv är det barnets totala det handlar utveckling om. Det går inte längre att särskilja skolans roll och hemmets roll för barnets inlärning och fostran. Man kan inte säga att elevens inlärning enbart är skolans sak eller att barnets fostran enbart är hemmets angelägenhet. Hemmet och skolan är viktiga för barnet var för sig och kompletterande varandra. Föräldrar är en stor tillgång i skolan om de får att visa att

möjligheter

de har olika bakgrund och olika värderingar. Barnomsorgsgruppen anser att en metodiskt genomförd föräldrasamverkan, som innebär föräldradeltagande i skolan, skulle bidra till att föräldrarna blir ett stöd för barnen i den konkreta skolsituationen. Detta under att förutsättning föräldrasamverkan utformas så att alla föräldrar blir delaktiga. Föräldrasamverkan får inte bli ytterligare ett instrument för medel- och överklassen att stärka sina positioner.

7.3¶Mål och innehåll i föräldraverksamheten i skolan

7.3.1 Mål

De övergripande målen för kontakt och

föräldrautbildning, kunskap,

påverkan, gäller även för föräldraverksamheten i skolan. Den syftar också till att föräldrarnas för barnets skoltillvaro skall öka. engagemang Den skall gå ut på att samordna insatserna för att barnet skall få en bra och utvecklande skolsituation. Föräldraverksamheten i skolan måste innebära att föräldrarna är aktiva. De skall bli medvetna om sin

själva

egen och sina barns situation och möjligheter skall öppnas för att de skall kunna påverka denna. Man skall inte utifrån söka formulera föräldrarnas behov. Däremot skall möjligheter ges till kunskapsinhämtande, till kontakt och till påverkan. Kunskaper får man genom att bearbeta egna upplevelser och erfarenheter. Genom att ta aktiv del i skolarbetet får föräldrarna kunskaper om skolan, dess målsättning, arbetssätt och organisation. Dessa kunskaper kan de sedan studiecirklar fördjupa på olika sätt, som genom att deltai eller samtalsgrupper. Det är betydelsefullt av flera skäl att föräldrar får att träf-

möjligheter

fas och samtala om sina upplevelser och iakttagelser i skolan med andra föräldrar. Man får då ta del av även andras synsätt och bör få en viss distans till sin egen föräldraroll. Det man trott vara ett individuellt pro-

i l52 Skolan

blem visar sig kanske vara en aktuell fråga för många. Föräldrarna kan

ett inbördes stöd. I föräldraverksamheten skall man söka få ge varandra en bra kontakt inte bara med andra föräldrar utan också med barnen

och med personalen. Föräldraverksamheten skall in- (egna och andras) nebära att dessa olika grupper möts. Föräldrar skall kunna medverka i skolans arbete tillsammans med eleverna och personalen.

Slutligen, med de kunskaper föräldrarna får om skolan

fördjupade

och med stöd av andra föräldrar, bör de få impulser och ta de möjligheter som finns att påverka skolan och närsamhället i riktning mot en

bättre barnmiljö.

7.3.2 Innehåll Barnomsorgsgruppens förslag om föräldrautbildning i skolan bygger på att föräldrarna skall vara med i skolans arbete. Detta aktiva deltagande i skolan är den väsentligaste källan till kunskap om barnens skola och därmed i föräldraverksamheten. Med aktivt del-

det viktigaste innehållet tagande menar vi att föräldern skall få vara med under lektioner, på raster, i skolmatsalen, på friluftsdagar och utflykter, men inte som en passiv åskådare utan som en aktiv deltagare. Föräldrarna kan i samråd med eleverna ta hand om grupper av elever både i och

och skolpersonalen utanför klassrummet. Ett annat exempel på aktivt deltagande har vi från Järfälla, där föräldrarna i en träffades på kvällstid för att ar-

sjätteklass

beta med l900-talets historia. Även far- och morföräldrar deltog i arbetet. När sedan eleverna under vårterminen arbetade med historieavsnittet, kunde föräldrarna ge klassen en mängd material som den inte annars hade haft tillgång till och både föräldrarna och den äldre generationen var med i klassen och berättade minnen. (Lägesrapport november 1979 f rån försöksverksamheten i Järfälla.)

Att föräldrar ofta har bristfälliga kunskaper om dagens skola visar flera undersökningar. Det är i och för sig inte förvånande, då den skola de bäst känner är den de själva gått i. Den egna skoltiden ligger ett par tre decennier tillbaka. Man minns den roll de egna föräldrarna hade i skolan. Den nya skolan innebär en ny föräldraroll, men det tar tid att utveckla den. Lärare och elever har ofta en mer samstämmig uppfattning om skolan än föräldrar och lärare, eller föräldrar och elever. (Källa: Eriksson m. fl. Föräldrasamverkan i grundskolan.) Att föräldrarnas deltagande i skolan verkligen betyder att de får viktiga kunskaper om skolan som de inte haft tidigare, visar såväl bamomsorgsgruppens egna försöksverksamheter i Järfälla, Luleå och Västerås, som andra försöksverksamheter med föräldrautbildning.

Föräldrar har bristande kunskaper om skolan, men de har också bristande kunskaper om den totala barnen vistas i. En norsk under-

miljö

som omfattar 2 000 föräldrar visar att medan 45 % av barnen i sökning första klass gruvar sig för sin skolväg, tror bara 14 % av föräldrarna att deras barn gruvar sig för skolvägen. 25 % av föräldrarna tror att deras förstaklassare är plågad i skolan, men över 54 % av eleverna känner sig plågade. (Raundalen: Barnens vardag.) Att många barn är rädda varje dag, för mobbing, för bilar, för kaos och bråk som kan uppstå i skolbus-

Skolan 153

sar, i omklädningsrum och matköer är något som föräldrar i regel är okunniga om. (Resultaten från Raundalens torde gälla

undersökning

även för svenskt vidkommande.)

En aktiv medverkan öppnar för föräldrar att få ta del av

möjligheter

skolan inte bara som barnens utan även som För-

lärmiljö, kulturmiljö.

äldrar kan ta del av de kulturella aktiviteter som förekommer i skolan, teater, film, föreningsaktiviteter etc. Då får föräldrar och barn

möjlighe-

ter att även inom samtala vidare om det barnen är med om i

familjen

skolan. Att öppna skolan för föräldrarna bör kunna betyda att

familjen

berikas. En teaterföreställning som tar upp skillnader i synsätt mellan olika generationer kan exempelvis bli en bra utgångspunkt för samtal mellan barn och föräldrar.

En annan effekt av att föräldrarna deltar i skolan, är att barnen kan få uppleva att deras egna föräldrar är en tillgång i arbetet där. Barnen skall få uppleva hur vuxna kan använda sin erfarenhet och mognad. En utgångspunkt är här att föräldrar och skolpersonal respekterar varandra. Det skall inte ställas krav på att föräldrar skall ställa upp som pedagoger. l stället för att tala om föräldern som undervisningsresurs, kan man tala om föräldern som vuxenresurs. I begreppet vuxenresurs ligger att föräldrarna delar med sig av sina yrkeserfarenheter eller andra erfarenheter.

Kunskapsinnehållet i föräldraverksamheten, dvs. vad föräldrar skall prata om och arbeta med när de träffas, måste utgå ifrån deras egna behov. Det blir i allmänhet frågor som aktualiseras vid föräldrarnas deltagande i skolan. Man kan peka på några områden som är så väsentliga för det stora flertalet föräldrar att de rimligen bör bli belysta. Sådana områden är

barnens skolsituation barns utveckling och behov barnens kulturella situation miljöfaror som barn utsätts för vad föräldrar och barn kan kräva av skolan vad skolan förväntar sig av barn och föräldrar och hur föräldradeltagandet i skolan skall utformas.

DDDDDDD

De områden som räknats upp är övergripande och alltför abstrakta för att kunna användas direkt som teman i en föräldraverksamhet. Det är en allmän erfarenhet, bl. a. från försöksverksamheterna, att man inte engagerar så många föräldrar om man har ett abstrakt tema för en föräldraträff. I stället för att anslå temat barnens kultursituation och fri-

kanske föräldrar, barn och lärare kan ägna en kväll åt att sitta

tidsmiljö”

tillsammans i grupper och prata om vad man kan göra åt det dåliga filmutbudet för barn i kommunen, eller arbeta fram ett förslag till lekutrustning på skolgården.

Det är allmänt omvittnat hur starkt det kommersiella trycket är på barn och ungdomar och hur relativt begränsade föräldrarnas

möjligheter

är att motverka detta. Ju mer isolerad föräldern är i sin föräldraroll desto mer utsatt är hon för köptrycket. Att få diskutera och analysera skillnaden mellan verkliga och konstlade behov tillsammans

154 Skolan

med andra föräldrar och barn är ett bra stöd för den enskilde föräldern och det enskilda barnet. Enbart det kommersiella av barns utnyttjandet och ungdomars köpkraft motiverar i och för sig

föräldrautbildning ge-

nom hela grundskoletiden. Föräldrautbildning kan då i det här fallet innebära att hemmet och skolan samverkar i att ge barnet en konsumentpolitisk fostran. I föräldraverksamheten bör man också kunna ta upp allvarliga problem. Exempel på frågor som kan vara viktiga att ta upp tillsammans är samlevnadsfrågor, frågor kring alkohol, narkotika och tobak, kost och motionsfrågor, mobbing, snatteri, rattonykterhet, skolk och vantrivsel. Listan skulle kunna göras längre. Meningen är inte att åstadkomma en problemkatalog utan endast att fästa uppmärksamheten vid att den här typen av frågor måste kunna diskuteras av barn och föräldrar tillsammans. Det ligger nära till hands att man i föräldraverksamheten tar upp och behandlar problem av olika slag. Föräldraverksamheten behöver därför inte förväntas vara något som enbart kretsar kring kriser och problem. Det som måste stå i förgrunden är hur föräldrar, barn och skolpersonal skall kunna göra skolan bättre, roligare Att samoch meningsfullare. manställa exempel på vad som kan göras och förmedla detta till andra skolor kan också vara ett innehåll i föräldraverksamheten i skolan.

7.4 Mål och innehåll i elevernas föräldraförberedelse

7.4.1 Mål

Med föräldraförberedelse i grundskolan avses den del av verksamheten i skolan som har till syfte att förbereda eleverna inför en kommande föräldraroll. I stället för ”föräldraroll kan man också använda begreppet ”vuxenroll. Även den som inte personligen i vuxen ålder har direkt ansvar för något barn måste vara införstådd med vad ett vuxenskap innebär. Det övergripande målet för föräldraförberedelse är att eleverna ska kunna ta ansvar för barnen i nästa generation - ett ansvar som sträcker sig bortom de egna barnen. Det vi vill uppnå med föräldraförberedelse i skolan är också att ta till vara och utveckla elevernas känsla av ansvar för sina egna liv och därmed även för andras liv. De ska få att lära känna sig

möjligheter själva,

att få tillfälle att utveckla sina egna känslomässiga resurser och att få träning i att handskas med relationer till andra människor. För att nå syftet med föräldraförberedelsen i skolan, att förbereda eleven för ett kommande föräldra- eller vuxenskap, är det nödvändigt att utgå från elevens aktuella livssituation. I alltför hög grad har motiveringarna för lärande och uppfostran varit att vinsterna av detta lärande och denna uppfostran fås när eleven väl är vuxen. Föräldraförberedelsen i skolan måste gå till så att eleven får möta respekt för sig själv som person i det skede av sitt livs utveckling där han eller hon befinner sig. Genom att mötas med respekt blir det naturligt att senare själv möta

Skolan 155

barn med respekt. En motivering för föräldraförberedelse skall således inte vara det här kommer du att ha nytta av när du blir stor”, utan snarare ”det här kan vi lära oss något av just nu. Föräldraförberedelsen skall vara en grund för att förstå sig själv och hur man förhåller sig till andra.

Föräldraförberedelsen för eleverna utgörs dels av den verksamhet de har tillsammans med föräldrarna, dels av den undervisning de i övrigt fåri skolan.

Den bästa föräldraförberedelsen är att barnet får vara med vuxna som det kan lita på så att det får tilltro till vuxenvärlden. Möjligheterna att i skolan ge en god förberedelse för vuxenlivet begränsas av faktorer som ligger utanför skolan. Barnets totala situation kommer att prägla dess förhållningssätt till andra människor.

Skolans betydelse för barnet får emellertid inte underskattas. Innehållet i skolans arbete och de former under vilka man arbetar, skolsituationen som helhet, får inflytande på barnet och därmed på dess framtida vuxenliv. Föräldra- eller vuxenförberedelse kan därför inte hänskjutas till ett speciellt ämne inom skolans ämnesindelning. Rent temamässigt kan man ta upp vissa frågor inom de olika ämnesblocken, men arbetsformerna och den totala arbetsmiljön i skolan är sannolikt av ännu större betydelse för barnets föräldraförberedelse.

7.4.2 Innehåll Av målbeskrivningen framgår att barnomsorgsgruppen bedömer den sociala miljö som skolan i sig utgör (skolan som arbetsplats) lika viktig som föräldraförberedelse, som det kunskapsinnehåll man vill förmedla via undervisningen.

De vuxna i elevernas omgivning är vuxenförebilder för eleverna. Föräldrar och skolpersonal och hur de förhåller sig till varandra blir modeller för eleverna när dessa försöker bilda sig en uppfattning om hur man är som vuxen.

Den kommersiellt styrda barnkulturen är ett hot mot elevernas möjligheter till utveckling av hänsynstagande och ansvar. De måste få möjligheter att utveckla andra attityder till tillvaron och till föräldraskap än vad som vanligen förmedlas i den kommersiella kultursynen. Att försöka ge alternativ till den kommersiella barnkulturen är en uppgift för både skolan och hemmet och därför är detta ett angeläget inslag i elevernas föräldraförberedelse.

Det finns anledning att tro att skolans arbetssätt kommer att utvecklas i en riktning som är positiv för elevernas föräldraförberedelse. Särskilt viktigt anser bamomsorgsgruppen det vara att skolan erbjuder eleverna tillfällen till social träning. Barnen och ungdomarna måste få tillfälle att bygga upp sociala relationer till andra barn, ungdomar och vuxna. Viktigt är då att dessa relationer respekteras. De skall också få handledning och stöd i konflikter med andra så att de kan uppleva att man kan lära sig något av en konflikt och utvecklas i den.

Eleverna får en betydelsefull social träning när de arbetar tillsammans i klassen. För föräldraförberedelse är det angeläget att peka på att även

156 Skolan

andra grupperingar än de som kan bildas i klassen är värdefulla. Exempel på andra grupperingar är syskongrupper där elever från olika årskurser vid vissa tillfällen kan arbeta tillsammans. Tanken

att äldre och yngre barn har av varandra är mindre främmande

glädje nu än för några år sedan. Fadderverksamhet förekommer vid allt fler skolor, liksom samarbete mellan skolbarn och förskolebarn.

För föräldraförberedelsen är det också viktigt att man i skolan utvecklar former för att få till stånd kontakter mellan barn och äldre. Föräldrarna har här en central roll. De kan t. ex. ta emot elever på sina arbetsplatser och organisera studiebesök. Fackliga organisationer kan komma att få stor betydelse i det här arbetet.

De upplevelser och erfarenheter som eleverna får genom att vara tillsammans med barn och vuxna i olika åldrar måste de bearbeta intellektuellt och känslomässigt. Eleverna

kan gestalta vad de varit med om genom att t. ex. göra filmer eller berättelser, som de kan låta föräldrarna ta del av.

Under många år är skolan den enda arbetsplats som eleverna får lära känna inifrån. Ett baskrav på skolan är därför att den i sin utformning skall utgöra en god arbetsmiljö, där de vuxna tar sitt ansvar för att de dagligen utgör förebilder för barn. Genom sitt beteende förmedlar vuxna hela tiden värderingar till barn. Exempel på sådana är:

Värderingar angående demokrati

Skolan skall tillsammans med hemmen fostra eleverna till demokratiska och ansvarstagande människor. Undervisning om demokrati har fått en framskjuten plats i ett styrdokument som läroplanen. Man undervisar i skolan om demokrati, barnen får lära sig hur man röstar, vilka rättigheter och skyldigheter man har i ett demokratiskt samhälle osv.

Ännu viktigare än undervisningen om demokrati är att barnen

själva

får uppleva att de är med i ett demokratiskt system. Skolan måste fungera på ett demokratiskt sätt för att inte motverka sina egna syften. En skola är inte demokratisk som låter barnen hamna nederst i en hierarkiskt uppbyggd organisation och som lämnar föräldrarna utanför. I en demokratisk skola måste barnen få planera sitt arbete och delta i beslut, och föräldrar, barn och skolpersonal måste få möjligheter att påverka skolan i demokratisk riktning.

Värderingar an gående förhållandet vuxna-barn

Barnen får i skolan direkta upplevelser av hur vuxna förhåller sig till barn. De vuxnas förmåga att skapa ett tryggt klimat i arbetsgruppen, klassen och skolan är avgörande för om barnen ska känna tilltro till vuxenvärlden. Om den inre miljön i skolan utmärks av ett hot och strafftänkande får detta lika negativa effekter på barnens upplevel-

självklart

se av vuxenvärlden.

Skolan 157

Värderingar angående olika typer av arbete

Skolan erbjuder arbete Förutom under-

för många olika yrkeskategorier. visande personal, elevvårdspersonal och skolledning, finns vaktmästare, lokalvårdare och skolmåltidspersonal som heltidsarbetande i skolan. Man bör inom skolan ta de tillfällen för eleverna som där

till närpryo” bjuds, vilket innebär att de vuxna som arbetar i skolan ses som handledare för barnen. Det är väsentligt att barnen får uppleva att alla typer av arbete respekteras.

Värderingar angående män och kvinnor

Av skolan som arbetsplats lär sig eleverna dels att det existerar en strikt indelning i manliga och kvinnliga yrken och dels att det, inom de yrken där det finns en könsblandning, ändå ofta blir skillnad mellan män och kvinnor. Detta faktum torde ha större effekt på elevernas

uppfattning om värderingen av de båda könens ställning på arbetsmarknaden än undervisning i jämställdhetsfrågor. De enda yrkeskategorier där det över lag förekommer både män och kvinnor är mellan- och högstadielårare. (Lågstadielärare är nästan utan undantag kvinnor.) Skolledningen, som rekryteras ur dessa grupper, är i övervägande majoritet män. Om skolan vill förmedla mer tidsenliga värderingar om mäns och kvinnors lika värde på arbetsmarknaden måste man arbeta för att såväl män som kvinnor finns inom olika yrkesgrupper i skolan och på olika nivåer inom dessa yrken.

Förutom den påverkan de vuxna utövar på eleverna,

tar dessa intryck även av den omgivande kulturen i den process som det innebär att bli vuxen.

En stor del av denna omgivande kultur utgör i dag en negativ föräldraförberedelse med schablonartade föreställningar om bl. a. mäns och kvinnors roller. Det är väsentligt att man tar med även denna dolda föräldraförberedelse när man diskuterar på vilka sätt barn och ungdomar i dag förbereds för sitt kommande vuxen- och

föräldraskap.

Värderingar angående olika uttryckssätt

I skolan tränar man, uppmuntrar vissa verbala

och premierar uttryckssätt som förmågan att använda ett abstrakt språk och ett varierat ordval. Dessa uttryckssätt är knutna till grupper i samhället med lång utbildning eller med yrken eller befattningar som ger tillfällen till övning av språket. Det språk man använder och den verbala förmågan har således mer med social bakgrund att göra än med begåvning. Detta är dock fördolt för barnen. De som inte tillhör den språkligt privilegierade

gruppen upplever att deras sätt att uttrycka sig, mer konkret och med ett annat kroppsspråk, betraktas som dåligt i skolan. Det leder i sin tur till ett lägre självförtroende och hämmar barnens intellektuella

utveckling.

(Den form av föräldraförberedelse som tar sig uttryck i kursplaner för olika ämnen behandlas i kap. 4 Förberedelse för föräldra-

jämställt

skap”.)

158 Skolan

7.5 Kontaktforrner i föräldraverksarnheten

7.5.1 Nuvarande mellan hem och skola

kontaktformer

Det åligger skolan att ta kontakt med hemmet för information om skolan och om den enskilde eleven. De regler som för närvarande (maj -80) gäller om kontaktformerna mellan hem och skola är beskrivna i Lgr 69 och i Aktuellt från skolöverstyrelsen 70/ 71”. Dessa regler och anvisningar håller nu på att ses över med anledning av den nya läroplanen. De kontaktformer som nu finns är emellertid: enskilt samtal, klassmö-

allmänna föräldramöten samt informella kontakter av ten, åhörardagar, olika slag. (Aktuellt från skolöverstyrelsen 1970/ 71 236.)

av de kontakt-

Det tycks finnas mycket litet av egentlig utvärdering former som finns i dag mellan skola och hem. I Sverige finns endast några få större undersökningar på området. Kerstin Niléhns avhandling ”Samspel mellan skola och hem. Former för kontakt och samverkan mellan lärare, föräldrar och elever i grundskolan” (1976), är den hittills största. Hon har byggt sin avhandling på undersökningar av samspelet mellan skola och hem i Eslövs kommun 1974.

En annan av större format är den undersökning man

undersökning

inom Stockholms skolförvaltning. (Rapport nr 3/ 1978 Kontakten

gjort

mellan hem och skola.) En presentation av olika kontaktformer mellan hem och skola finns också i den tidigare citerade Föräldrasamverkan i grundskolan”, Eriksson m. fl.

Generellt tycks rapporterna visa på att kontakterna skola - hem är av

där föräldern blir åhörare och betraktare. typen envägskommunikation,

Utmärkande för kontaktformerna med föräldrar är också att det inte förts någon metodisk diskussion om dem inom skolan i någon större utsträckning. Det är inte vanligt att skolpersonalen pratar om hur föräldrakontaktema skall utformas.

Det enskilda samtalet har utvecklats ur behoven att få en ersättning

och som komplement till de betyg som för de borttagna terminsbetygen finns kvar. De utvärderingar av det enskilda samtalet som gjorts ger vid handen att det enskilda samtalet blivit en kontaktform som ses positivt av såväl lärare som föräldrar och barn. Innehållet i det enskilda samtalet är inte längre bundet till information om elevens prestationer och studieresultat.

I Lgr 80 anges inte hur många enskilda samtal som skall förekomma årligen. Skolan är skyldig att ta kontakt med föräldrarna till samtliga barn läsår. Klassföreståndaren har ansvar för dessa

två gånger varje kontakter. De personliga samtalen och direktkontaktema med föräldrarna är värdefulla. Kontakterna kan därför ske i form av enskilda samtal. . . (Mål och riktlinjer Lgr 80.)

Ur samma källa citerar vi: ”Men också klassmöten kan vara betydelsefulla. Flera kontaktformer bör utvecklas och utnyttjas”.

Klassmöten innebär att lärare, föräldrar och ibland även elever träffas för att diskutera frågor som rör klassen som helhet.

På klassmötena får man möjligheter att knyta kontakter med andra föräldrar. Skolan har först nu uppmärksammat att det ligger ett värde i

Skolan 159

att man får träffa andra barns föräldrar. Skolan skall ock-

understödja

så samverkan mellan olika barns föräldrar så att de tillsammans kan diskutera bl. a. skoldagens utformning, ordningsregler och insatser för elevernas fritid”. (Mål och

riktlinjer Lgr 80.)

Klassmötenas utformning är mycket varierande. Av Stockholmsundersökningen framgår det att programmet till klassmötena huvudsakligen görs upp av klassläraren. Eleverna har minst inflytande över klassmötenas utformning. föräldrar hela klass- I ökad omfattning organiserar mötet efter samråd med lärare och elever. I regel väljer man mellan två eller flera klassombud bland föräldrarna som skall svara för det praktiska arbetet i klassen. Dessa klassombud brukar sedan arrangera föräldramötena. fall blir resten av I olyckliga föräldrarna i helt passiva och är inte medansvariga för föräldraarbetet klassen. Dessa kan då känna och främmande inför sig utanför skolan, klassmötena får allt färre deltagare allt medan åren går och att ordna klassmöten en gång per år blir mer en formalitet än att det upplevs som ett verkligt behov hos föräldrarna. ”Man går på föräldramötena år efter år, men får egentligen inte ut något, och undrar vad det är för mening att gå dit. Man går för att man tycker att man måste”. (Mamma med fle-

ra skolbarn, Örnsköldsviksrapporten.)

Åhörardagar är inte obligatoriska för skolan. Som namnet anger var tanken från den, att föräldrar början skulle kunna få sitta med på lektioner och lyssna på undervisningen. Det finns flera varianter av åhörardagar. Fortfarande finns väl på sina håll de formella kvar

åhörardagama

då läraren håller väl repeterade eleverna har städat sina bänlektioner, kar och föräldrarna sitter längs väggarna och lyssnar på undervisningen. I en klass där eleverna arbetar på egen hand, enskilt eller i grupper, måste däremot föräldrarna vara med i arbetet själva för att få en uppfattning om hur detta går till. I många skolor prövar man att förlägga undervisningen till någon lördag eller sen eftermiddag för att ge fler föräldrar möjlighet att vara med. Allt oftare går man också över till att låta föräldrarna besöka skolan när de har tid och Eriksson

möjlighet (Källa:

m. fl. Föräldrasamverkan SÖ:s rekommendatioi grundskolan). Enligt ner bör åhörarperiodema förläggas till början av läsåret samt planeras så att de kan samordnas med ett klassmöte för att diskussion

möjliggöra

och summering av de observationer och erfarenheter som

gjorts.

Med allmänna föräldramöten avses större möten, där man sammankallar en hel årskurs i ett rektorsområde. Det eller samtliga föräldrar finns inga regler för hur ofta eller om man ska anordna allmänna föräldramöten. Dessa stora föräldramöten används ofta för samlad information av olika slag, t. ex. för information om inför

valmöjligheter en stadieövergång.

Förutom de mer organiserade föräldrakontaktema förekommer informella kontakter. Skolan att underrätta hemmet vid en har skyldighet rad olika tillfällen som när man sätter in De flesta

specialundervisning.

informella kontakterna har klassläraren, eller på högstadiet klassföreståndaren. Allmänt kan sägas att kraven på skolans ansvar för kontakt med hemmen har skärpts i Lgr 80, jämfört med tidigare läroplaner. Ex. på en så-

160 Skolan

dan skärpning är skrivning: Erfarenheten visar att det är svårt

följande

att få kontakt med alla föräldrar. Skolan måste då aktivt söka upp

själv

föräldrarna för att nå det nödvändiga samarbetet.

7.5.2 Utvecklade kontaktformer mellan hem och skola

7.5.2.1¶Utgångspunkter

De kontakter som äger rum mellan hem och skola synes nästan uteslutande ske på skolans villkor. Föräldrarna kallas, föräldrarna informeras och föräldrar får besked om vilka beslut som fattas.

i skolan kännetecknas framför allt av att den in-

Föräldrautbildning nebär en samverkanssituation, där barn, skolpersonal och föräldrar är tillsammans. Kontaktmålet blir därför särskilt viktigt i skolan. Kontaktmålet innebär att man eftersträvar samverkan med andra föräldrar, med

barn och med personal. Föräldrautbildningen skall inegna och andras nebära att dessa olika grupper möts.

Det man måste ställa som kvalitetskrav för kontakterna mellan hem och skola är att de skall präglas av ömsesidighet och ett sökande efter kunskap på lika villkor, att de skall ske med respekt för alla parter och att de skall vara kontinuerliga.

Barnomsorgsgruppen har funnit att de former som nu finns angivna för samarbetet mellan hem och skola rent organisatoriskt rymmer möj-

till varierade Innehållsmässigt måste de ligheter och goda kontakter. emellertid utvecklas för att de skall kunna motsvara de krav som man måste ställa från föräldrahåll. Framför allt måste det bli en förskjutning från information från skolan till att skolan ger den information föräldrarna frågar efter, från att föräldrarna är passiva åhörare och betraktare till att de blir aktivt delaktiga, och från att föräldrarnas insatser är enstaka och individuella till att föräldrarna blir en kollektiv resurs och ett kollektivt stöd för barnen i skolan.

7.5.2.2 Det aktiva deltagandet som grund för föräldraverksamheten Barnomsorgsgruppen anser att förälderns deltagande måste vara grunden för föräldraverksamheten i skolan. Endast genom att föräldern får en aktiv roll i skolan kan det uppstå varaktiga möjligheter till att skapa kontakter, att få fördjupade kunskaper och att påverka skolan och närsamhället.

Ett aktivt deltagande innebär, som barnomsorgsgruppen ser det, att föräldrarna får delta i planering och utvärdering av arbetet i klassen eller arbetsenheten. För att föräldramedverkan i skolan skall bli menings-

planering av denna. Den måste plafull för alla parter krävs långsiktig neras så att elever, personal och föräldrar gör klart för sig vad syftet är med föräldramedverkan. krav bör kunna ställas på föräldra-

Följande

medverkan:

Skolan l6l

D Den skall ha kontinuitet. förälder skall kunna delta i skolarbe-

Varje

tet vid flera tillfällen under ett läsår D Den skall ingå i skolans vardag. Inga särskilda aktiviteter skall till-

skapas inför föräldradeltagandet D Det skall finnas tid för skolpersonalen att planera och följa upp för-

äldramedverkan.

Vad kan då föräldrarna göra i skolan? Det har redan nämnts att föräldrar bör få vara med vid planering och utvärdering av arbetet i skolan. Rent praktiskt kan det gå till så att det första föräldrabesöket planeras in under den första månaden på läsåret. När denna introduktionstid har gått kan föräldrarna under ett klassmöte som organisatoriskt

delas upp i smågrupper, tillsammans med elever och skolpersonal få diskutera och lägga synpunkter på planeringen av arbetet i klassen. När föräldrarna på det sättet är med och lägger upp arbetet, får de mer realistiska förutsättningar att utgöra ett stöd för sina barn i skolsituationen.

Från skolan har man som en

börjat ställa förväntningar på föräldrar pedagogisk resurs i skolan. ”Föräldrar

är en tillgång i skolans arbete genom att de representerar en stor fond av erfarenhet och kunskap om olika yrken och verksamheter i samhället. De kan därmed aktivt bidra till elevernas utbildning genom att berätta om olika verksamheter, informera om sitt arbete, om hobbies och föreningar, underlätta studiebesök, ställa sig till förfogande för intervjuer eller organisera grupper under fria aktiviteter. De kan aktivt lärarnas och elevernas

stödja arbete på att förbättra skolans (Ur Mål och

miljö.” riktlinjer Lgr 80.) Den bild av föräldern

som pedagogisk resurs som tecknas i Lgr 80 är positiv och optimistisk. Barnomsorgsgruppen anser i likhet

med vad som framgår i Lgr 80 att föräldrar av

är en positiv tillgång i skolan. Denna uppskattning föräldrarnas värde får dock inte leda till att man ställer alltför stora krav på enskilda föräldrars pedagogiska insatser. Hur föräldrar skall kunna utgöra en resurs bör vara något som behandlas av föräldrarna kollektivt och som man finner kollektiva lösningar på. Här kan fackliga

organisationer, invandrarorganisationer och andra organisationer medverka till att man finner former för att tillföra skolan erfarenheter.

Barnomsorgsgruppen vill stödja en syn på föräldrarnas insatser som innebär att föräldrar

lär sig att det är viktigt att de arbetar i grupp och relaterar till barngruppen, inte bara till det egna barnet. Ett aktivt deltagande i skolan måste innebära ett vidgat föräldraansvar.

Föräldrarnas medverkan i skolan kan organiseras på olika sätt. Från försöksverksamheterna har det framhållits att man inte bör komma med färdiga modeller utan föräldrarna, läraren och eleverna måste ta ställning till hur föräldramedverkan skall planeras in. Några modeller som prövats är:

D Föräldrarna får under ett föräldramöte skriva

på en lista vilken dag

som passar bäst för den enskilde föräldern att komma D Klassen delas in i grupper med motsvarande och en

föräldragrupper

grupp åt gången inbjuds under en viss period D Läraren gör upp en lista och föräldrarna

får byta sinsemellan D förälder meddelar strax innan när han/ hon tänker komma.

Varje

162 Skolan

De erfarenheter som vunnits ur försöksverksamheterna är att det, sär-

går flera tillsammans. De kan skilt i högre klasser, är bra om föräldrar då förbereda besöket vid en föräldraträff. Eleverna, som särskilt i lägre årskurser har sett föräldradcltagandet som positivt, tycks också föredra att flera föräldrar kommer. Det är också lättare både att planera och att

om de inte sprids över en alltför lång tidsperiod. En följa upp besöken avsikt med föräldramedverkan är ju att den skall ge erfarenheter som föräldrarna sedan kan diskutera tillsammans. Det aktiva deltagandet och föräldragrupperna eller klassmötet länkas på så sätt samman.

Beträffande modell för organisering av föräldradeltagandet i skolan är det svårt att uttala sig på ett generellt sätt. Någon egentlig jämförelse mellan olika modeller En mo-

har inte gjorts i försöksverksamheterna.

i en klass visar sig vara misslyckad i en dell som visat sig framgångsrik annan osv. Väsentligt är emellertid att man kommer överens om, föräldrar, lärare och elever, hur man vill gå till väga. Att dessa schemaläg-

tillsammans verkar vara den naturligaste metoger föräldradeltagandet den. Ändå redovisas resultat även med denna modell. Om

misslyckade

skall ske bör det naturligaste sättet vara att klasslärare och planering föräldrar tillsammans besöken. Ett sådant försök i

schemalägger gjordes en klass. Resultatet var inte särskilt uppmuntrande. Föräldrar som lovat komma uteblev till elevernas och lärarens besvikelse. (Ur slutrapport från Järfälla.) Vilken metod för organisering av föräldramedverkan som skall användas måste således diskuteras igenom och beslutas av föräldrar, lärare och elever tillsammans. A tt en planering sker är nödvändigt.

En slutsats av barnomsorgsgruppens förslag om föräldrarnas aktiva deltagande i skolan, blir att termerna åhörardag och åhörarperiod” framstår som förlegade. Barnomsorgsgruppen föreslår att dessa termer ersätts med föräldramedverkan. I stället för att man anger föräldrarnas roll till passiv och lyssnande, markerar man därmed att föräldrarna skall ha en aktiv och deltagande roll.

7.5.2.3 Klassmöten - föräldraträffar «

föräldragrupper

Klassen utgör den organisatoriska ramen för föräldraverksamheten. Klassen är viktig att hålla fast vid som utgångspunkt för arbetet, eftersom det som utgör karakteristika för en klass, särskild personal, bestämda elever och föräldrar, är det som skapar den inre samhörigheten.

Hem och skola-rörelsen har också tagit fasta på klassen som utgångspunkt för föräldraombuden och har byggt upp en organisation med klassombud för klassen utåt och som

som tjänar som representanter samordnare av det inre arbetet. Denna organisation är värdefull för

av föräldraverksamheten i klassen och i skolan som heluppbyggnaden het.

Klassmötena är följaktligen av stor betydelse och deras utformning och förlopp är ofta mätare på den atmosfär som råder i klassen och det

som finns. Att få till stånd meningsfulla klassmöföräldraengagemang ten upplevs ofta svårt av både lärare och föräldrar. Förutom den klassombudsutbildning som Riksförbundet Hem och Skola har för sina klassombud och vilket Hem och Skola har tagit som en huvuduppgift,

SOU l980z27 Skolan 163

finns ingen träning i klassmötesmetodik. I lärarutbildning och -fortbildning förekommer det sällan, vilket är förvånande då klassmöten anbefalls i läroplanen.

För att klassmötena krävs en aktiv insats

skall upplevas meningsfyllda från föräldrar och skolpersonal. Man måste från för

början göra klart sig vad klassmötena kan användas till och vad de inte bör användas till.

Klassmötet har främst två funktioner, en organisatorisk och en social.

Till klassmötet kallas alla föräldrar. Där kan man bestämma hur man skall organisera ett mer fördjupat föräldraarbete, om man skall ha familjegrupper eller bilda studiecirklar, när föräldramedverkan skall infalla osv. Det finns också mer allmän information som kan vara lämplig att förmedla till en stor grupp samtidigt. (I de allra flesta fall är det dock önskvärt att föräldrar och elever får att i mindre be-

möjlighet grupper

arbeta den information de får.)

Den sociala funktionen är inte mindre viktig

än den organisatoriska. Till klassmötet skall alla känna sig välkomna. Erfarenheter

från många håll visar att klassombud eller andra föräldraansvariga eller lärare kan få lägga ner ett betydande arbete på att få föräldrar att komma till klassmöten. Särskilt gäller detta om klassmötena är den enda form av kollektiv föräldraverksamhet som förekommer i skolan.

Klassmötet bör kunna vara en mötesplats som ger utrymme för en social samvaro mellan elever, föräldrar och lärare.

Vad klassmötet inte bör användas till är att låta det utgöra forum för att debattera enskilda personer, antingen föräldrar

de är skolpersonal, eller elever. Därmed kommer man in på klassmötets begränsningar. Det är svårt att på ett stort klassmöte hinna med att diskutera

olika frågor på ett djupgående sätt. Det kan lätt uppstå en situation där en liten grupp mer talföra föräldrar eller lärare för ordet, medan de andra sitter tysta och lyssnar. Det finns helt enkelt inte diskussionsutrymme för alla. Man kan inte heller ge sig in på mer laddade samtalsområden, eftersom det inte finns så stora att nyansera diskussionen och förklara

möjligheter

sig.

För att kunna föra mer samtal, behöver klassmötet, som

fördjupade

med maximal anslutning skulle kunna 30 elever

uppgå till 60 föräldrar, samt skolpersonal, brytas ner i mindre grupper. Redan ett klassmöte som består av deltagare kan vara en alltför

tjugo-trettio stor grupp för att man skall kunna bevara samtalsformen.

I en liten grupp (med små grupper avser vi här grupper på upp till ca tio personer) kan man föra helt andra typer av samtal än i den stora gruppen. Det finns för alla att delta i samtalet. Man kan del-

möjligheter

ge varandra mer personliga synpunkter, påverka andra och själv låta sig påverkas. I en liten grupp uppstår lättare en

än i en större församling trygg och öppen atmosfär, vilket i sig är en förutsättning för erfarenhetsutbyte. I en liten grupp kan alla dessutom känna sig engagerade och ansvariga för sin del av det arbete som gruppen utför eller skall utföra. Det är mindre

risk för att någon skall bli bortglömd.

Två väsentligt skilda typer av grupper är tillfälliga grupper och grupper som förväntas bestå en viss tid. Det kan vara rationellt att bilda tillfälliga grupper. Föräldrarna kan vara betjänta av en allmän information

164 Skolan

som de sedan vill behandla i mindre grupi någon fråga, en information efter föräldrarnas eget intresse. Inför val av tillvalskurper, som indelas ser på högstadiet bör det t. ex. vara lämpligt att de som är intresserade av samma tillvalskurs samlas för sig. I mer bestående är man inte inställd på att i första hand lösa grupper kan tas upp. Avsikten är någon akut fråga, även om sådana självfallet från början att samma grupp skall träffas under en längre tid, kanske en termin eller ett läsår. Den stora vinst man får ut av små grupper som är bestående under en viss tid är att de som deltar har möjligheter att hinna lära känna varandra. Från försöksverksamhetema har man mestadels erfarenheter från de fasta föräldragrupper som bildats. Man har positiva fått en bättre kontakt med varandra än vad traditionella klass-

avgjort

möten gett tidigare. Den lilla gruppen kan vara en lämplig sammanslutning för att mer i detalj planera föräldraverksamheten. Riktlinjerna tas upp på klassmötet, medan görs i de mindre grupperna. Man kan för-

detaljutformningen

bereda i skolan och diskutera sina erfarenheter tillföräldradeltagandet sammans efteråt. Inför det enskilda samtalet kan man känna behov av att ta upp vissa frågor med de andra i gruppen. Man har kanske förslag till förändringar av föräldraverksamheten som man vill testa i den mindre gruppen. Riskerna med fasta smågrupper bör också framhållas. Om endast en del föräldrar deltar i smågrupper finns en risk för att de andra föräldrarna hamnar utanför klassgemenskapen. Det är därför väsentligt att fasta föräldragrupper, som inte omfattar alla, inte får tränga bort klassmötena och andra kontaktformer. I barnomsorgsgruppens egna försöksverksamheter har man försökt att arbeta efter smågruppsmodellen. Med utgångspunkt från den har föräldrarna fått uttala önskemål om hur de ville arbeta. Variatio-

själva

nerna har därför varit Man har haft studiecirklar i samarbete många.. föräldragrupper både med och utan ledare med något studieförbund, och fasta föräldragrupper i anslutning till klassmöten. I vissa föräldragrupper, exempelvis de där man arbetat i form av en studiecirkel, har man haft något material, i andra inte. Meningarna har varit delade om behovet av material, liksom om behovet av ledare för Det förefaller som om behovet av material och ledare känts gruppen. viktigast i början för att upplevas som mer betydelselöst ju tryggare gruppens medlemmar känt sig med varandra. Det har t. ex. påpekats att material och ledare ibland kan vara en belastning; de kan vara styrande och passiviserande för gruppen. Från alla försöksverksamheter har det framförts som positivt att föräldrarna kan hur de vill arbeta. En sak som vi erfarit under

själva välja

är att det inte går att komma med färdiga modeller försöksperioden utan man måste hela tiden utgå från klassen och förankra idén hos föräldrar-elever. En färdig modell ger dålig motivation och påverkar deltagandet. (Ur rapport från försöksverksamheten i Luleå.) Trots att således varianterna av föräldragruppsverksamheterna varit att dra generella slutsatser med ledmånga år det ändå möjligt följande ning av resultaten från dem.

Skolan 165

Klassmötena, med alla föräldrar, elever och skolpersonal, lämpar sig inte för mer djupgående samtal och diskussioner. Det är nödvändigt att komplettera klassmötet med föräldraträffar i mindre grupper, antingen i direkt anslutning till klassmötena eller utanför klassmötena.

Klassmötet är utgångspunkten för hur man skall lägga upp föräldraverksamheten i stort i klassen. De har både en organisatorisk och en social funktion. Lärare behöver utbildning i klassmötesmetodik av liknande slag som den utbildning Hem och Skola erbjuder klassombuden.

I de mindre grupperna kan man planera och efterbehandla sådant som medverkan i skolan, det enskilda samtalet och andra kontaktformer.

Föräldragruppsverksamheten måste hänga samman med övrig föräldraverksamhet i klassen. Föråldramedverkan i skolan, klassmöten och föräldragrupper, enskilda samtal och andra kontaktformer som kan komma ifråga, skall komplettera varandra, inte utesluta varandra.

Föräldramöten där man vänder sig till fler föräldrar än de som finns i en klassenhet faller något utanför ramen för den egentliga föräldraverksamheten i skolan. Dessa möten anordnas oftast av skolan och används i regel för samlad information. I försöksverksamheterna har man inte tagit upp de allmänna föräldramötena till utförlig granskning, eftersom arbetet där har varit inriktat på klassnivån, men man har ändå fångat upp vissa synpunkter från föräldrar angående de allmänna föräldramötena. Ett betydelsefullt påpekande är att den information som lämnas kan vara mycket massiv och svårförståelig. För invandrarföräldrar blir det ett påtagligt problem att söka tyda den information de får från skolan. Ett rimligt krav är att de skall få basinformation på hemspråken och möjligheter att bearbeta den information de får i sina respektive språkgrupper. Ett förslag som framförts är att föräldrar skall få ge skolan sina synpunkter på hur den information som skolan ger skall utformas. Barnomsorgsgruppen menar, med visst stöd från försöksverksamheterna, att en ökad föräldraaktivitet på klassrumsnivån kommer att medföra att föräldrarna kommer att påverka sådant som utformningen av de allmänna föräldramötena.

7.5.2.4 Det enskilda samtalet

Det enskilda samtalet är en kontaktform där föräldrarna är aktivt deltagande i högsta grad. Det skiljer sig från andra kontaktformer i skolan genom att det är den enskilde eleven som står i centrum. Att ha personliga och muntliga kontakter med varje enskild förälder ingår i klasslärarens, eller på högstadiet klassföreståndarens, arbetsuppgifter.

Från olika undersökningar vet vi att såväl lärare som föräldrar är positiva till de enskilda samtalen.

I en särskild undersökning som utförts av Stockholms Skolförvaltning om det enskilda samtalet har man konstaterat att frekvensen för de enskilda samtalen sjunker dramatiskt efter mellanstadiet. Bara hälften av de högstadielärare som deltog i undersökningen hade haft regelbundna

166 Skolan

samtal med föräldrarna. (Ur rapport nr l/ l980 Stockholms Skolförvaltning. Davidson/ Gleisner: Det enskilda samtalet.) Man kunde vidare konstatera att det mest var mammorna som deltog i samtalen. Av 25 samtal var båda föräldrarna med i 6 fall, endast mamman i 15 fall och endast pappan i 4 fall. I 2/3 av alla samtal är eleverna med.

Enligt Stockholmsundersökningen kan de enskilda samtalen röra sig om betydligt mer än betygsinformation från skolan. Lärarna får veta mera om elevens situation i hemmet. Ibland kan de spåra missförhållanden. Föräldrarna får information om hur eleven har det i skolan. För eleven innebär det ett stöd att veta att lärare och hem har kontakt med varandra.

Många lärare talar om ökad förståelse för eleven/ barnet i skolan, respektive hemmet. Dessutom blir det goda relationer mellan läraren och föräldrarna (Davidson/Gleisner: a.a, s. 35). När man nu tydligen från alla håll betonar det värdefulla och positiva i de enskilda samtalen är det förvånande att endast 18 procent av lärarna har svarat att de ”ser med glädje fram emot samtalen”. Var tionde lärare gruvar sig för samtalen. I de flesta fall förbereder läraren samtalen genom att ta med egna anteckningar och elevarbeten. Föräldrarnas önskemål om vad som ska avhandlas framförs skriftligt.

Hur ska nu det enskilda samtalet utformas för att det kvalitativt ska uppfylla målen för föräldrautbildning, dvs. ge kunskaper, skapa kontakt och innebära påverkan? Det innebär att det ska vara ett utbyte av information och åsikter mellan alla parter.

Samtalen måste planeras så att alla berörda vet ungefär vad man vill med samtalet. Föräldrarna kan t. ex. ha diskuterat i en föräldragrupp hur man kan utveckla samtalet med läraren. I föräldragruppen kan man diskutera hur samtalet skall gå till, vilket underlagsmaterial som finns (t. ex. vad läroplanen säger om det enskilda samtalets funktion) och hur man skall upp det enskilda samtalet.

följa

På motsvarande sätt måste lärarna få planera samtalen. Barnomsorgsgruppen menar inte att lärarna med sin planering ska komma fram till någon gemensam mall för samtalen. I stället bör man förbereda sig så att man får beredskap att möta skiftande frågor på ett adekvat sätt. Från lärarhåll har framförts att det vore angeläget med metodisk fortbildning i hur man möter t. ex. en situation då man känner sig ifrågasatt i egenskap av lärare. En sådan situation kan resultera i låsta attityder från både lärare och föräldrar, men den kan också resultera i att man får en öppen diskussion om undervisningens innehåll och arbetsformer och om elevens utveckling.

Eleverna kan också förbereda sig inför det enskilda samtalet. Det bör vara självklart att eleven deltar i samtalet. Det är dock elevens utveckling som är i fokus för samtalet. Det faller sig naturligt att eleven pratar med både föräldern och läraren innan så han vet vad man vill ta upp. Eleverna bör också uppmuntras att själva föra fram synpunkter om sin skolsituation. Det faller sig också naturligt att eleverna tillsammans får träna sig inför att möta både föräldrarna och läraren tillsammans.

Skolan 167

7.5.3 Olika kontaktformer i samverkan

De olika kontaktformerna mellan hemmet och skolan skulle alla kunna innebära en att få kunskaper och kontakt med andra. Det är

möjlighet

emellertid nödvändigt att man samordnar de olika föräldraaktiviteterna och samtidigt då förändrar dem i riktning mot att föräldrarna får en mer aktiv roll i dessa aktiviteter.

Föräldraverksamheten är redan nu ett inslag i skolans arbete, även om föräldrar berörs ytterst marginellt i läroplan, skollag och Skolförordning. Det vore angeläget om det upprättades fastare planer för hur föräldraverksamheten i stort skall organiseras på en skola. Som påpekas från projektet i Järfälla blir samverkan förälder-skola synnerligen ojämn från klass till klass så länge ansvaret vilar på den enskilde individen och beslut och riktlinjer saknas som skulle ge kontaktarbetet högre status. Här bör ett ansvar vila inte bara på den enskilde läraren utan även på skolans ledning. Denna bör se till att planering och uppföljning av föräldraverksamhet blir ett inslag i skolans pedagogiska arbete. Föräldraverksamheten skall kunna diskuteras på personalkonferenser, studiedagar m. fl. tillfällen då skolans totala verksamhet diskuteras.

Representanter för föräldrarna bör vara när man diskute-

självskrivna

rar föräldraverksamheten. I Järfälla-projektet har föräldrar deltagit i studiedagar och de personalkonferenser som var en direkt uppföljning av studiedagarna. Detta föräldradeltagande i studiedagarna uppfattades mycket positivt av skolpersonalen. Studiedagama hade som tema hur och vad man skulle kunna göra på sin skola för att få det bättre.

Från och med läsåret 1982/83 är kommun skyldig att upprätta

varje

lokala arbetsplaner som skall innehålla riktlinjer för skolans verksamhet lokalt. Det synes utomordentligt viktigt att även föräldraverksamheten tas med i dessa lokala arbetsplaner.

7.6 i skolan

Föräldrapåverkan

Föräldrar måste få möjligheter att påverka skolan så att den utgör en bra miljö för barnen. Föräldraarbetet sker främst på klassrums- och arbetsenhetsnivå och det är också främst på den nivån som föräldrarna kan öva påverkan. Påverkan blir en fråga om praktisk demokrati: föräldrar bör få ha inflytande över det som inverkar på deras och barnens liv.

På individnivå innebär påverkan att föräldrar i samband med att de deltar i arbetet i skolan och vid enskilda samtal får att på-

möjligheter

verka det pedagogiska programmet för barnet. De kan beskriva för läraren vilka deras är att barnen, t. ex. när det gäller hem-

möjligheter stödja

uppgifter. Med påverkan avses inte att föräldern skall bestämma över arbetsformer, läromedel etc. I stället kan föräldern med sina kunskaper om det enskilda barnet tillföra läraren uppgifter, som gör det lättare för denne att individualisera undervisningen.

På gruppnivå innebär påverkan att föräldrarna som grupp deltar i planering och utvärdering av arbetet i skolan. I samband med flera vikti-

168 Skolan

ga undervisningsmoment har man från samhällets sida särskilt angett, att föräldrar

bör vara med och lägga upp undervisningen. Det gäller bl. a. undervisningenilag och rätt,samlevnadsundervisningen och trafikundervisningen. Ett naturligt sätt att gå till väga är att klassmöten, där föräldrarna delats upp i mindre grupper, eller fasta föräldragrupper som träffas en längre tid diskuterar uppläggningen av undervisningen tillsammans med elever och lärare. måste dock

Den slutliga utformningen göras av läraren och eleverna i samråd och i enlighet med de föreskrifter som finns.

När det gäller hela skolan, inte bara den egna klassen, måste föräldrarna vara representerade i de samrådsorgan som finns på skolan. Det är väsentligt att föräldrarna, via sina klassrepresentanter, får vetskap om hur hela skolan fungerar och att det finns kanaler från föräldrarna ute i klasserna till skolans ledning.

På samhällsnivå, dvs. att via politiska kanaler påverka skolan, måste samma regler gälla för föräldra: Det finns

som för andra medborgare. emellertid behov att få ner vissa politiska beslut på en mer lokal nivå än vad Skolstyrelsen kan utgöra. Om ett decentraliserat beslutsorgan inom skolväsendet i kommunen kommer

till stånd, bör, enligt barnomsorgsgruppen, också det bestå av politiskt valda personer. Om det område lokalorganet får att förvalta inte blr alltför

stort, kan det te sig attraktivt för föräldrarna

att engagera sig lokalt i det politiska arbetet. En naturlig enhet för ett eventuellt lokalorgan är rektorsområdet. Det är en väl avgränsad administrativ och pedagogisk enhet. I de fall rektorsområdet geografiskt eller elevmässigt är mycket stort bör man kunna inrätta flera lokalorgan. Lokalorganet får inte ha ett så stort område att förvalta att de som i lokalorganet företräder medborgarna inte har noggrann lokal kännedom.

Hur föräldrars beslutanderätt när det gäller skolans arbete än utformas på samhällsnivån, är det väsentligt att föräldrars

påverkansmöj-

ligheter på klassrumsnivån breddas. Det är i det vardagliga arbetet i klassen som föräldrar skall känna att de är delaktiga. På klassrumsnivån handlar det om att föräldrar, elever och skolpersonal får ett ömsesidigt förtroende för varandra och att de med respekt för varandra skall kunna föra fram sina synpunkter och förslag till förändringar.

7.7 Organisation av föräldraverksamheten

7.7.1¶Utgångspunkter

En utgångspunkt för uppläggningen av föräldraverksamheten i skolan är att denna verksamhet skall vara långsiktig. Från det barnet lämnar förskolan till dess det lämnar grundskolan nio år senare är det föräldrarna som svarar för det bestående i barnets

värld. En Sjuåring kommer att få möta flera hundra vuxna som är anställda i skolan och som han skall ha kontakt med. I detta vimmel

av personer är det de vuxna i barnets egen familj som har kunskaperna om barnets totala utveckling. Föräldrarna

Skolan 169

och andra närstående vuxna är den brygga barnet har mellan hemmet och samhället, här skolan.

Den viktigaste utgångspunkten vid planering av föräldraverksamheten under ett skolår är de fakto hur mycket tid och engagemang föräldrar och skolpersonal kan anslå det året. Hur ofta orkar lärare och föräldrar med att träffas? (Vi diskuterar här inte det aktiva deltagandet i skolan vilket barnomsorgsgruppen vill fastställa till ett bestämt antal dagar per år.) I försöksverksamhetema har föräldraträffarna på kvällstid varit relativt täta, ibland var fjortonde dag eller var vecka. Det

tredje

framgår rätt tydligt av försöksverksamhetema att det är nödvändigt att träffas långt oftare än traditionellt ett klassmöte på hösten och ett på våren, för att man skall ha en kontinuerlig kontakt med varandra. I Luleå har man undersökt kontaktbehovet noggrannare och redovisar: Skall man uppnå målsättningen kontakt föräldrar-föräldranföräldrarelev, föräldrar-lärare måste man träffas oftare än vad som i allmänhet är fallet. Vi tror att en träff/ mån. är det mest realistiska vilket också bekräftats av en undersökning bland föräldrarna. Behovet kan variera och tycks vara störst i början på en stadieövergång. Även behovet av kontakt föräldrar-föräldrar förändras och tycks vara störst i årskurs 1 för att på högstadiet kontakt föräldrar-lärare tycks vara det viktigaste.” (Ur lägesrapport från försöksverksamheten i Luleå.)

7.7.2¶Förslag till uppläggning

I ntroduktionsskede inför skolstarten

Skolstarten, eller övergången förskola-skola, är en nyckelsituation för den fortsatta kontakten mellan skola och hem. Det är nödvändigt att introducera lågstadiets föräldraverksamhet redan under barnets sista år eller termin i förskolan. I föräldraverksamheten i förskolan blir ett tema därför hur man skall fortsätta med föräldraverksamheten när barnen börjar skolan. En stor förändring är ofta att barn- och föräldragrupperna ändras när barnen skolan.

börjar

Det vore angeläget att klassanordningarna vore klara och möjliga att presentera för föräldrarna senast på vårterminen innan barnen börjar skolan. Den blivande klassläraren kan då på ett tidigt stadium ta kontakt med de förskolegrupper där hennes/hans blivande elever finns. Förskolebarnen kan besöka skolan under vårterminen så att de får se hur arbetet går till och om bekanta sig med sin klasslärare och

möjligt

med skolan i övrigt. Även om det är okänt vem den blivande klassläraren är blir det angeläget för förskolebarnen och deras föräldrar att besöka skolan.

Introduktionen avbamen inför skolstarten vilar främst på skolans ledning, som i samarbete med förskolans personal måste finna formerna för den.

Skolan skall stå för den allmänna informationen till föräldrarna inför skolstarten. När man kallar till ett allmänt informationsmöte kan detta förberedas genom att skriftligt material delas ut i förväg till föräldra-

170 Skolan

grupperna i förskolan, som då kan förbereda sig inför mötet. Efter det allmänna informationsmötet har man lämpligen en avslutande samling klassvis, under förutsättning att klassanordningama för årskurs 1 är klara.

Lågstadietiden

I årkurs l får undervisningstiden under de två-fyra första veckorna av läsåret begränsas för eleverna i syfte att underlätta skolstarten. Under den perioden är det lämpligt att förälder är med i skolan minst en

varje

skoldag.

Under detta introduktionsskede bör man, enligt barnomsorgsgmppen, främst ta sikte på att skapa ett förtroendefullt förhållande mellan skolan och hemmet. En hel del ömsesidig information är nödvändig. Men det är kanske ännu viktigare att föräldrar, barn och skolpersonal får tillfälle att samtala kring upplevelserna av skolstarten, att lyssna på varandra, att bearbeta den oro som eventuellt finns inför skolstarten och den saknad barnet kan uppleva inför att lämna förskolan.

Det första klassmötet sker i mitten eller slutet av september. Formerna för föräldraverksamheten diskuteras. Planering av läsåret diskuteras.

Föräldrarna träffas i grupper tre gånger under höstterminen på kvällstid. En föräldragrupp har ansvaret för att anordna en klassammankomst i december. föräldragrupp planerar in ytterligare ett skolbesök i

Varje

samråd med läraren.

Under vårterminen träffas föräldragrupperna ca 4 ggr. De planerar in skolbesök (2 halvdagar eller en heldag). Föräldragruppema förbereder bl. a. det enskilda samtalet. I årskurs l bör enskilda samtal ske såväl i början som i slutet av läsåret.

I årskurs l är behovet av att samla hela klassens föräldrar större än i andra årskurser eftersom det är viktigt att föräldrarna får en bra inbördes kontakt. Klassmöten planeras in i och slutet av varje termin

början

för planering och utvärdering av föräldraverksarnheten m. fl. frågor. Modellen med det uppdelade klassmötet prövas (dvs. först samling med hela klassen, därefter diskussioner gruppvis, sedan återsamling). Klassmötena ger samtidigt möjlighet till social samvaro. För de fyra klassmötena i årskurs l har en föräldragrupp åt gången ansvaret.

I årskurs 2 kan i princip samma modell för verksamheten användas som i årskurs l.

I årskurs 3 sker en upprepning av mönstret från förskoletiden. Eleverna behöver introduceras i mellanstadiet. Föräldrar, lärare och elever måste tillsammans förbereda stadiebytet. De har kontakt med en fadderklass på mellanstadiet och introducerar själva nya förskolebarn.

M ellanszadietiden

Planering av föräldraverksamheten kan ske enligt den modell som skisserats för lågstadiet. Inför övergången till högstadiet måste både föräldrar och elever förbereda sig särskilt. Föräldragruppema i klasserna diskuterar vilken information de vill ha av skolan och behandlar den in-

Skolan 171

formation de får. De diskuterar klassindelningen tillsammans med barnen och skolpersonalen på mellan- och högstadiet.

H ö gstadietiden

I stället för att föräldraaktiviteten skall högstadiet, är det vik-

sjunka på

tigt att föräldrarna här håller samman och blir den förankring bakåt som eleverna kan hålla sig till. Under högstadietiden måste man intensifiera insatserna från skola och föräldraförening för att föräldraverksamheten i de olika klasserna skall kunna bibehållas från låg- och mellanstadietiden.

En trolig förutsättning för att föräldraverksamheten skall kunna bibehållas på högstadiet är att lärarna har bra kontakt med varandra och att det inte finns så många lärare i klass. I högstadiet finns

varje många

splittringsmekanismer inbyggda: det finns många olika ämnen med olika lärare, eleverna måste gå mellan olika klassrum utan att någonstans i skolan få känna sig hemma, skolorna är i regel stora och människorna i skolan blir lätt anonyma för varandra.

I årskurs 7 har man i likhet med årskurs l tätare klassammankomster (3-4 under läsåret) för att stärka kontakterna mellan elever, föräldrar och skolpersonal. Elevernas medverkan är väsentlig. Därför bör undervisningstiden ändras så att den vid något eller några tillfällen förläggs till tider då alla föräldrar kan delta. Blandade elev- och föräldragrupper diskuterar frågor som känns aktuella för klassen. Enskilda samtal bör också ske vid ett par tillfällen under skolåret.

Under högstadietiden i sin helhet är det minst lika viktigt som tidigare att föräldrarna aktivt deltar i skolan. Det aktiva deltagandet planeras inför varje läsår av föräldrar, elever och skolpersonal tillsammans.

7.7.3¶Planering och uppföljning

För att föräldraverksamheten skall bli en del av skolans verksamhet måste någon åläggas ett planeringsansvar. Risken är annars stor att föräldraverksamhet i skolan blir en marginell företeelse. Det verkar naturligt att planering av föräldraverksamhet ingår som ett uppdrag när man i kommunerna upprättar lokala arbetsplaner för skolorna.

En förutsättning för att föräldraverksamheten i kommunen skall fungera som en vital resurs i samhället är också att man försöker få en helhet av all föräldraverksamhet i kommunen. Det innebär att olika förvaltningar i kommunen, social-, skola-, fritid-, kultur- m. fl. förvaltningar, måste samverka, när det gäller den övergripande planeringen av föräldraverksamheten, liksom studieförbund och ideella organisationer. En självskriven samverkanspartner är den lokala föräldraföreningen.

Det måste få ta tid att utveckla föräldraverksamheten i skolan. Om man i en kommun i årskurserna l och 4 har man fått med 6/9 av

börjar

föräldrarna inom tre år. Inom sex år år då alla föräldrar i kommunens skolor med i den metodiskt planerade och genomförda föräldraverksamheten i skolan.

172 Skolan

Efter planering och genomförd verksamhet utvärdering. I ut-

följer

värdering av föräldraverksamheten kan man diskutera hur måluppfyllelsen varit och resultatet av utvärderingen blir nytt planeringsunderlag. Det väsentliga i sammanhanget är att föräldraverksamheten byggs upp av föräldrarna Föräldrarnas och barnens behov skall ges uttryck i

själva.

planerna för föräldraverksamheten.

7.8 Föräldrars :in deltagande i skolan

möjligheter

7.8.1¶Hinder för deltagande

Den absolut viktigaste förutsättningen för föräldrautbildning för föräldrar som har barn i grundskolan är att de får att delta i

möjlighet

verksamheten i skolan. De skall kunna få inblick i skolans vardag, för att få en verklighetsförankrad syn på skolan, de skall få tillfälle att göra en aktiv insats i skolan och de skall beredas tillfälle att delta i planering och utvärdering.

Föräldrars möjligheter i dag att delta i skolan är små. Hindren för deltagande är av flera slag. Man har i enkäter i barnomsorgsgruppens försöksverksamheter pekat på flera olika slag av hinder, som arbetsmässiga och ekonomiska hinder, samt attitydsmässiga hinder.

7.8.2 Arbetsmässiga och ekonomiska hinder Skolornas arbetstid sammanfaller oftast med föräldrarnas arbetstid. På de allra flesta arbetsplatser är det svårt att ta ledigt från arbetet för att besöka sitt barns skola. Det har också visat sig i försöksverksamheterna att föräldrars deltagande i skolan är helt beroende av hur deras arbetssituation ser ut.

För närvarande finns det möjligheter för föräldrar att ta ledigt med

från den särskilda föräldrapenningen t. o. m. det barnet sluersättning tat i första klass. Om föräldern har sparat dagar av den särskilda för-

kan dessa alltså användas för föräldradeltagande i åk l. äldrapenningen Ersättningsregeln är knuten till en lag om rätt till ledighet för detta ändamål.

För kontinuerligt föräldradeltagande under barnets hela grundskoletid finns ingen uttalad rätt till ledighet från arbetet. Detta innebär svårigheter främst för yrkesgrupper med strängt reglerad arbetstid.

Många skolor försöker ha undervisning någon gång per termin på kvällstid eller på en lördag, för att bereda möjligheter för föräldrar att få ta del av skolans verksamhet. Sådana initiativ är värda uppmuntran, men det måste också påpekas att för en föräldrautbildning, sådan barnomsorgsgruppen tänker sig, är undervisning på annan tid någon enstaka gång per läsår inte tillräcklig som erfarenhetsgrund. Redan med nuvarande skrivning i skollagen har föräldrar skyldigheter när det gäller barnens skolgång, skyldigheter som i och för sig skulle motivera att föräldrar finge ta ledigt från sina arbeten för att kunna vara med i skolan i viss utsträckning. Med av utredningens förslag om

ett genomförande

Skolan 173

föräldraverksamhet i skolan, ökar föräldrarnas behov av att kunna ta ledigt frán sina arbeten.

Det måste således lagstiftas om rått till ledighet från arbetet för att föräldrautbildning i grundskolan skall få förankring i verkligheten. Nuvarande rätt till ledighet från arbetet bör utsträckas till att gälla till dess skolplikten för barnet upphör eller till dess barnet slutat grundskolan.

Även om en löntagare skulle få ledigt från sitt arbete för att delta i skolan, får denne i regel avdrag på sin lön. Någon ersättning från försäkringskassan utgår inte.

Föräldraverksamheten i skolan skall vara en aktivitet som sträcker sig under barnets hela grundskoletid. Den bör vara ett kontinuerligt inslag i skolans arbete och får inte förknippas med akuta krissituationer. Av dessa anledningar bör ersättning för lönebortfall konstrueras så att föräldrarna får ersättning för visst antal dagar för läsår att användas

varje

för deltagande i skolan.

Möjligheterna för föräldrar att aktivt delta i skolan måste vara lika stora för alla oavsett arbetsförhållanden. Annars finns det stor risk för att föräldradeltagandet blir en segregerad verksamhet. Det är också värt att beakta att en ledighetsregel parad med ersättning för lönebortfall är en betydelsefull markering från samhällets sida; att det anser det angeläget med föräldrarnas deltagande i skolan.

Barnomsorgsgruppen har funnit att fyra halvdagar eller två heldagar per läsår för varje förälder är ett minimikrav för att man skall kunna räkna föräldradeltagandet som regelbundet. Varje barn skall således berättiga till ersättning för lönebortfall med fyra dagar. Ensamstående bör kunna den närma-

utnyttja samtliga fyra dagar för egen del. Beträffande re utformningen av reglerna för ledighet från arbetet och ersättning från föräldraförsäkringen, se avsnittet för deltagande i

Föräldraförsäkring barnomsorg och skola.

7.8.3¶Attitydmässiga hinder

reträdare för skolan, som försvårar en god kontakt. Tidigare har nämnts föräldrars svårigheter att utveckla en friare syn på föräldrarollen i sko-

minns sin egen skoltid och sina egna föräldrars förlan, när de tydligt hållande gentemot skolan.

Förutom att föräldrarna som modell för sin roll i skolan har de egna föräldrarna, är det inte ovanligt att de försätts i en elevsituation t. ex. vid klassmöten. Att placera de vuxna föräldrarna i elevernas bänkar fast dessa inte är avpassade för vuxna, kan få till följd att föräldrarna känner sig underlägsna skolpersonalen.

Det finns inga andra möjligheter att förändra attityder gentemot andra grupper än att skaffa sig verklighetsbaserade kunskaper och konfronteras med dessa grupper. En förändring av föräldrars och skolpersonalens attityder gentemot varandra blir därför ett resultat av föräldraverksamhet i skolan.

Ett stort antal föräldrar har i försöksverksamheterna uppgett att skolans attityd till dem är av avgörande betydelse för hur tät kontakt de har med skolan. Med skolans attityd avses den som förmedlas såväl i den skriftliga informationen från skolan till hemmet som i den direktkontakt föräldrarna får med företrädare för skolan.

174 Skolan

Utredningen anser att det inte är tillfyllest att läroplanen innehåller positiva skrivningar om föräldrar. Även skollagens och skolförordningens utformning är av betydelse för föräldrars upplevelse av skolans attityd gentemot dem. Utredningen menar härvidlag att det i gällande skollag och skolförordning förekommer en del för föräldrar stötande skrivningar, särskilt sådana som har med plikt och tvång att göra.

Den information som skolan lämnar till föräldrar måste vara utformad på ett sådant sätt att den kan förstås av alla. Detta krav medför vissa självklara konsekvenser, som att föräldern måste få information på sitt eget språk (se avsnittet om invandrare) och att man anpassar språkbruket till den åldersgrupp man vänder sig till om det gäller barn och att man vinnlägger sig om att förklara facktermer och fackuttryck.

En del föräldrar har sagt sig uppleva att de inte känner sig välkomna till skolan. Som kan nämnas att i Niléhns undersökning ma-

jämförelse

joriteten av lärare uppgav att föräldrarna var välkomna på informella besök men att bara en del av föräldrarna (26 %) visste om det. Man har i försöksverksamhetema liksom i andra tillgängliga undersökningar skilt mellan enskilda kontakter där föräldrarna (ev. tillsammans med barnet) träffar läraren och kollektiva kontakter som klassmöten och deltagande i skolan. Beträffande enskilda kontakter och klassmöten visar Niléhns m. fl. undersökningar att enskilda samtal föredras i högre grad än klassmöten och att intresset för klassmöten sjunker när barnet blir äldre.

Det tycks råda stor osäkerhet hos personal om hur man skall förhålla sig till föräldradeltagande i skolan. Med föräldradeltagande avses då att föräldern deltar i skolarbetet under minst en halv dag. I några fall har en enskild av att för-

lärare låtit kollegiet i sin helhet avgöra lämpligheten äldrar deltar. FÖräldamas uttalanden om att de inte alltid känner sig välkomna till skolan syns alltså ha visst fog för sig.

De upplevelser av att inte vara välkomna i skolan som beskrivs från försöksverksamhetema återfinns även från andra med samver-

projekt

kan skola-hem. Som exempel kan nämnas projektet för samverkan mellan skola, hem och fritid i Malmö I en rapport från

(SHF-projektet).

projektet står att läsa:

I flera grupper kretsade diskussionerna kring frågan hur man får föräldrarna att i naturliga sammanhang förekomma på skolorna dagligen och hur de skall kunna göra det i de fall vissa rektorer och lärare tydligt markerar att de är önskvärda endast en gång per termin.

Båda positiva och negativa erfarenheter redovisades. Ett par deltagande föräldrar fann de inledande redovisningama som ett hån, enär de inte inom sitt rektorsområde, trots ett flertal försök, lyckats få komma till skolan. Deras aktuella upplevelse är att skolan inte är intresserad av att släppa in föräldrarna. En annan förälder tyckte att intresset slutade vid skolporten och gällde bara resor och förflyttningar. Även negativa föräldraattityder rapporterades förekomma. En del föräldrar upplevs som besvärliga och för enögt inriktade på sina egna barn. Det verkar som om man inte riktigt förstått och accepterat att de bästa resultaten även för egna barn kan nås genom samverkan. Från andra håll, t. ex. FUB, hade man positiva erfarenheter av kontakterna med skolan.

Skolan 175

(Ur ”Föräldraengagemang i en öppnare skola. Malmö Lärarhögskolan 1979.)

En absolut avgörande roll för föräldradeltagandet i skolan tycks läraren spela. I försöksverksamheten i Luleå blev deltagandet mycket högt. Endast enstaka föräldrar hade inte varit i skolan under dagtid. Detta resultat kan med stor sannolikhet tillskrivas de mycket tidskrävande insatser som gjorts av lärarna för att stimulera föräldrarna att komma till skolan. Endast de lärare som från var positiva inställda till för-

början

äldramedverkan deltog i försöksverksamheten. Stor vikt lades vid förberedelserna, särskilt i Lärarna tog personlig kontakt med

början. varje

enskild förälder i initialskedet. Föräldrar som inte kom till föräldramöten kontaktades. I någon klass gjorde läraren hembesök hos alla föräldrar. Föräldrarna upplevde verkligen att läraren önskade att de skulle komma till skolan.

I Järfälla blev deltagandet mer splittrat. Där informerades lärarna om försöksverksamheten efter det att lokalföreningen av Hem och skola beslutat att engagera sig i den. Initiativet låg där hos föräldraföreningen. De klasser som skulle medverka i försöket lottades fram. En del lärare kände sig överrumplade men ville ändå ställa upp, andra var positiva medan några var skeptiska till försöksverksamheten. Ibland kände lärarna sig utanför, som när föräldrar bildade samtalsgrupper eller studiecirklar där läraren inte var med. Det uppstod en oklarhet om rollfördelningen mellan lärare och föräldrar. Detta resulterade i att en del föräldrar som besökte skolan kände sig som om de trängde sig på. I något fall redovisar också en lärare att föräldragruppen kändes hotfull. I åter andra klasser uppstod ett förtroende mellan läraren och föräldrarna och där rönte erbjudandet till föräldrarna att få komma till skolan större framgång.

Det är viktigt att personalen i skolan har klara direktiv för hur de skall förhålla sig gentemot föräldrarna och att dessa direktiv är utformade på ett positivt sätt.

Utredningen föreslår därför att det skall framgå ur bestämmelserna i skolförordningen att det åligger skolans personal att samverka med föräldrarna. Sådan samverkan bör ske när det gäller planering och

uppfölj-

ning på sikt av elevemas arbete. Därav följer att skolpersonalen bör bereda föräldrarna tillfälle att få god inblick i klassens arbete.

7.9 Skolpersonalens roll i föräldraverksamhet i skolan

Ett allmänt deltagande från föräldrarnas sida i skolarbetet får konsekvenser för personalen. Några av dessa konsekvenser har belysts i försöksverksamhetema. Skolpersonal, främst lärare, har beskrivit vilken inverkan föräldradeltagandet haft på deras arbete.

En stor del av lärarna har upplevt det positivt med föräldrarnas medverkan. Man har fått bättre kontakter även med eleverna och känt sig stärkt i sin roll som lärare när man vet att föräldrarna känner till hur man arbetar i klassen. Motsatt reaktion från lärarhåll har också framförts, nämligen att man som lärare känner sig osäker när föräldrar finns med i klassen.

176 Skolan

Genomgående för lärare som deltagit i försöksverksamheterna är att de menar att de måste få tid att samtala med föräldrar i anslutning till föräldrabesöken utöver vad som rekommenderas i SÖ:s anvisningar för kontakten mellan hem och skola. Barnomsorgsgruppen menar också att sådana samtal är att betrakta som viktiga inslag i föräldrautbildningen. Även den övriga föräldraverksamheten innebär en ökad arbetsbelastning för läraren, vilket man från skolledningens sida måste ta hänsyn till vid arbetsfördelningen mellan skolans personal.

Den rekommendation för föräldrakontakter som utarbetats av SÖ (Aktuellt från skolöverstyrelsen 70/ 7l 236) följs i regel ute i kommunerna. Av försöksverksamheterna har det klart framgått att det antal kontakttillfällen som nämns i dessa rekommendationer är otillräckligt för en utvecklad föräldraverksamhet. Ävenså har tidsåtgången för föräldrakontakter underskattats. Barnomsorgsgruppen anser därför att det finns skäl för att man vid utarbetandet av nya rekommendationer utökar den tid en lärare rekommenderas anslå till föräldrakontakter.

Det har visat sig i försöksverksamheterna att den skolpersonal som varit direkt engagerad i föräldraverksamhet i skolan har upplevt ett starkt behov av stöd. Man vill få möjlighet att samtala kring de upplevelser föräldraverksamheten ger. Detta innebär ett viktigt socialt stöd, samtidigt som det blir en fortbildning.

En grupp bestående av personal kan också fungera som träningsgrupp för de lärare eller annan skolpersonal som kontinuerligt träffar grupper av föräldrar. I denna grupp får man tillfälle att studera gruppmetodik och samtalsmetodik.

främst och skolkuratorer, har

Elewårdspersonalen, skolpsykologer varit nyckelpersoner såväl i bamomsorgsgruppens egna försöksverksamheter som i andra verksamheter med föräldrautbildning i skolan som barnomsorgsgruppen tagit del av. Förutom barnomsorgsgruppens försöksverksamheter i Järfälla, Luleå och Västerås, kan nämnas den fa-

som anordnas i Solletuna kommun och de för-

miljegruppsverksamhet

söksverksamheter med föräldrautbildning som bedrivits i Örnsköldsviks kommun och Jönköpings län. (Litt: i skolan” Barbro

Familjegrupper

Goldinger, Försöksverksamhet med föräldrautbildning i Örnsköldsviks kommun Britt-Mari Åkerlund, samt ”Gruppsamtal för föräldrar med barn i skolan, länsskolnämnden i Jönköping.)

Skolpsykologer och skolkuratorer har mestadels fungerat som organisatörer av föräldraverksamheten i stort och som handledare för personal och föräldrar som varit ledare för föråldragrupper, studiecirklar och liknande.

Elevvårdspersonalen har överlag ansett det vara en självklar arbetsuppgift för dem att utgöra stödpersoner i föräldraverksamheten i skolan. I deras arbete med att verka för en god psykisk har man an-

arbetsmiljö

sett att samverkan med föräldrarna är av avgörande betydelse för ett bra resultat.

För att elevvårdspersonalens resurser skall kunna tas till vara i föräldraverksamheten i skolan krävs att de får tidsmässiga möjligheter att ägna sig åt denna.

SOU l980z27 Skolan 177

Det kan fastslås att lärare upplever sig ha en bristfällig utbildning i att samtala med och samarbeta med föräldrar. Detta omvittnas både i barn-

En konsekvens omsorgsgruppens egna och i andra försöksverksamheter. av att föräldrar kommer med i skolans verksamhet på ett aktivt sätt måste vara att skolpersonal får föräldrakontakt” inlagd i både grundutbildning och fortbildning. Utbildningsinsatserna skall inriktas på att

blir medveten om att sådana kontakter är naturliga inskolpersonalen

menar också att skolans personal i slag i arbetet. Barnomsorgsgruppen

och fortbildning måste få grundläggande kunskaper om grundutbildning materiella och sociala livsvillkor för människor i dagens samhälle.

i skolan innebär i första hand ett möte mellan

Föräldrautbildning människor. Barn, föräldrar och skolpersonal behöver alla få träna sig i att hantera detta möte på ett positivt och fruktbart sätt.

7.10 av rörande föräldra-

Sammanfattning förslag

verksamhet i skolan

Barnomsorgsgruppen föreslår

att föräldrars rätt att deltaga i skolarbetet och samverka med skolpersonalen, skrivs in i skollagen att en långsiktig planering av föräldraverksamheten görs på varje skola, samt att kommunerna åläggs ett planeringsansvar för föräldraverksamheten, att föräldrar bereds tillfälle att aktivt deltaga i skolans vardagsverksamhet och också är med i planeringen av arbetet i klassen eller arbetsenheten, att föräldrar har rätt till ledighet från arbetet för deltagande i skolan med det antal dagar som bestäms av rätt till ersättning för lönebortfall, att familjen får rätt till ersättning för lönebortfall med fyra dagar per barn och läsår till dess barnets skolplikt upphör, eller t. o. m. det år barnet fyller sexton år. Ensamstående förälder kan utnyttja samtliga fyra dagar för egen del, i annat fall skall de fyra dagarna fördelas mellan föräldrarna med två dagar per förälder. (Se vidare Föråldraförsäkring för deltagande i barnomsorg och skola). len bör bereda föräldrarna tillfälle att få god inblick i klassens arbete, samt att SÖ:s rekommendationer angående samverkan hem-skola ses över med syfte att tiden för föräldrakontakter utökas, att ”föräldrakontakf” grundutbildning som fortbildning för

ingår i såväl skolpersonal.

sou 1980:27 179

8 barns föräldrar

Handikappade

8.1 med barn

Familjer handikappade

Som vi framhöll i betänkandet SOU 1978:5 genomgår många som får handikappade barn en svår första period innan de accepterar att barnet är handikappat och börjar få grepp om sin framtida farniljesituation.

Efter den första tiden sedan barnet fötts eller efter det att handikappet konstaterats vidtar nya problem och nya frågor aktualiseras. Vilken framtid väntar barnet? Orkar och kan vi ta hand om det? Hur kommer det att utvecklas? Ska barnet delta i vanlig förskola? Vilka utbildningsmöjligheter finns? Kommer barnet någonsin att kunna få ett arbete? Bil-

da familj?

Till denna framtidsoro kommer de praktiska svårigheter som det kan innebära att ha ett handikappat bam. Ett barn som har ett svårt handikapp, kanske kombinerat med återkommande ställer stora

sjukperioder

krav på föräldrarna och situationen kan försvåra deras möjligheter att förvärvsarbeta, resa, upprätthålla sociala kontakter osv. Dessutom kan det uppstå påfrestningar på relationen mellan föräldrarna och mellan föräldrarna och ev. övriga barn. Omgivningens ibland negativa och oförstående attityd till handikappade är en ytterligare belastning.

Många föräldrar till handikappade barn har mer kontakt med samhällsinstitutioner och experter av olika slag än flertalet föräldrar. De situationer när man söker råd och stöd är fler. Såväl barnens fysiska vård och träning som t. ex. val av förskola och skola kan innebära att man anser sig behöva information och kanske råd av någon expert. Även föräldrarna får i sin relation till medicinska och andra experter lätt en patient- eller klientroll.

Familjens liv kan komma att centreras kring barnets handikapp. Den kraft och tid man lägger ned på oro, praktiska insatser, kontakter med institutioner och experter osv. inkräktar bl. a. på den tid man i andra familjer ägnar åt samvaro och utåtriktade aktiviteter. I än högre grad än när det gäller övriga föräldrar kan man komma att bli beroende av experter. Relationer mellan föräldrar och barn kan också bli präglade att man är vårdare och ”vårdad. Barnet får en handikappidentitet som kan skymmma de behov det har som barn.

Barn med omfattande handikapp vistas ibland kortare eller längre tider vid internatskolor, vårdinstitutioner eller placeras i t. ex. fosterhem.

Detta kan medföra en svår situation för den övriga såväl prak-

familjen

tiskt som känslomässigt.

Även för föräldrar till handikappade barn som går i vanliga skolor eller förskolor kan det dyka upp situationer som kan vara svåra att handskas med. Övriga barns föräldrars frågor och eventuella brist på förståelse, personalens brist på erfarenheter av handikappade barn och oro för att inte klara situationen, barnets besvikelse över att kanske inte kunna delta i kamratemas alla aktiviteter osv. kan ibland skapa problem.

Det finns alltså en rad situationer då med handikappade barn

familjer

kan behöva stöd utifrån i en eller annan form. Att vara förälder till handikappade bam innebär dock inte att vardagstillvaron på något avgörande sått awiker från andra Vad som från kanske

familjers. början

upplevs som en katastrof blir i regel, när praktiska omständigheter bemästras och om man kan få det stöd som man eventuellt efterfrågar, hanterligt och naturligt.

Allt fler handikappade barn finns nu inom den primärkommunala barnomsorgen och i vanliga skolor och det finns en fortsatt strävan bort från segregerade former av barnomsorg och undervisning. Detta är en positiv men inte alltid problemfri utveckling. Även om handikappade barns deltagande i sig bidrar till en avmystifiering av handikapp kvarstår ibland praktiska och attitydmässiga hinder för att barnens medverkan i olika verksamheter ska bli helt positivt.

Genom den föräldraverksamhet i förskolor och skolor bamomsorgsgruppen föreslår, kan handikappade barns föräldrar bidra till att övriga föräldrar, personal och barn får en mer realistisk bild av vad handikapp är, vad som krävs för att barnen ska bli delaktiga i den sociala gemenskapen osv. De kommer också att kunna påverka verksamheten i klassen eller på dagisavdelningen så att den utformas så att handikappade barn ska kunna delta.

Handikappade barns föräldrar kan alltså vara en värdefull resurs i förskola och skola. Det är dock angeläget att framhålla att man inte får se deras medverkan så att de görs eller känner sig ensamt ansvariga för hur deras barn har det i skolan eller på dagis.

8.2¶Antalet bam med olika

handikapp

Det är mycket svårt att få fram tillförlitlig statistik över antalet barn med olika handikapp. Omsorgskommittén har emellertid i betänkandet Förslag om samordnad habilitering (Ds. 1979:12) presenterat vissa siffror vilkas exakthet dock omgärdas med en rad reservationer. Man påpekar bl. a. att frekvensen av t. ex. utvecklingsstörning varierar mellan olika delar av landet och att vissa handikapp, t. ex. astma och diabetes uppvisar betydande frekvensskillnader i olika åldersgrupper. Dessutom påpekar man att flera handikapp kan drabba samma person. Det medför att man ur nedanstående tabell som visar ett kalkylerat antal barn och ungdomar 0-14 år, med olika handikapp inom en befolkning på 100 000 invånare inte kan utläsa det totala antalet barn med olika handikapp.

De siffror som visas anger dock att det inte rör sig om någon stor grupp barn och föräldrar.

Handikapp	Antal barn	Med svårare handikapp
Cerebral pares	46	12
Ryggmärgsbråck	12	8
Muskelsjukdomar	8	5
Epilepsi	108	24
Hydrocephalus	25	?
MBD	?	?
Astma	405	12
Svåra hudsjukdomar	?	I
Blödarsjuka	4	1
Cystisk fibros	2	2
Diabetes	35	1
Hjärtfel	108	24
Reumatism	16	4
Tumörsjukdomar	4 nya fall/ år

Utvecklingsstörning

svår	81	81
lätt eller måttlig	135	24
Synskador	48	29
Hörselnedsättning	48	16
Dövhet	15	15
Talskador	?	?
Bampsykoser	14	24
Extremitetsmissbildning	12	?
Läpp-, käk- och gomspalta	38	?
Ileo-colo-urostomi	3	3
Olycksfallsskada	180	5
Rörelshindrade (totalt)	101	37
8.3 Nuvarande	föräldrautbildning	för handikappade

barns föräldrar

Stödjande och informerande verksamhet är relativt väl utbyggd då det gäller föräldrar till utvecklingsstörda barn. Inom omsorgsverksamheten finns personal- psykologer och kuratorer - som bl. a. har till uppgift att hålla kontakt med barnens På många håll förekommer verk-

familjer.

samhet som sommarläger och semesterveckor för barn och föräldrar.

Vid specialskolor av olika slag finns ofta en livaktig föräldraföreningsaktivitet.

Föräldrar till hörselskadade barn har att delta i en regionvis

möjlighet

arrangerad veckokurs som återkommer varje år. Dessutom förekommer veckoslutskurser som uppföljning. Verksamheten finansieras av landstingen.

För föräldrar till synskadade bam ordnas vid specialskolan en veckokurs under barnets första år eller när synskadan konstaterats. Dessutom anordnas en veckokurs tillsammans med barnen inför skolstarten.

På specialskolan för synskadade elever med ytterligare handikapp arrangeras också en veckokurs för föräldrar samt en tredagarskurs för föräldrar till syn- och hörselskadade barn.

När det gäller rörelsehindrade barn är vårdorganisationen och därmed också föräldrakontakterna mer oenhetliga. Vid institutioner som t. ex. Bräcke-Östergård, Bernadottehemmet osv. förekommer dock givetvis en rad aktiviteter som riktar sig till föräldrar.

Studieförbunden - framför allt ABF och Vuxenskolan - har studiecirklar som vänder sig till föräldrar till handikappade bam. Verksamheten bedrivs i regel i samverkan med olika handikapporganisationer.

Det finns en rad studiematerial riktade till föräldrar som har barn med olika handikapp och som används i studieförbundens verksamhet.

Även i egen regi har handikapporganisationerna en rad arrangemang för föräldrar till handikappade barn. Synskadades riksförbund arrangerar t. ex. tredagarskurser vid vissa folkhögskolor för föräldrar till synskadade bam.

Sveriges Dövas Riksförbund arrangerar teckenspråkskurser för föräldrar till döva barn.

Det finns ingen central överblick över den samlade verksamheten för föräldrar till handikappade barn.

8.4 barn är inte någon enhetlig grupp

Handikappade

Den mångfald av olika handikapp som finns medför givetvis att situationen för familjer med handikappade bam varierar högst avsevärt när det gäller arten och omfattningen av insatser övriga familjemedlemmar utför. Situationen för t. ex. en familj som har ett gravt utvecklingsstört barn med ytterligare handikapp skiljer sig i detta avseende starkt från situationen för en med ett barn som har ett lätt rörelsehinder. Av .

familj

detta följer att innehållet i och omfattningen av det stöd familjen kan behöva också varierar.

Det torde därför vara att konstruera en enhetlig föräldraut-

omöjligt

bildning som tillmötesgår allas behov. Varken tidsmässigt eller innehållsmässigt överensstämmer föräldrarnas behov av föräldrautbildning”. Det är alltså inte möjligt att slå fast t. ex. att alla föräldrar till handikappade barn har rätt till en veckas föräldrautbildning varje år och att ansvaret för en sådan utbildning skulle vila på landstingen. Att slå fast en generell rätt till en föräldrautbildning i samhällsregi och av en bestämd omfattning för alla föräldrar till handikappade bam skulle enligt barnomsorgsgruppens uppfattning vara felaktigt.

Vad det snarare gäller är att - i enlighet med de mål barnomsorgsgruppen satt upp - skapa flexibla för föräldrar till handikap-

möjligheter

pade barn att få de kunskaper de behöver, att bryta den isolering som kan bli följden av barnets handikapp och att få inflytande över sin egen

och barnets situation i kontakten med samhällsinstitutioner och experter - som enskilda individer och som medlemmar i intresseorganisationer och politiska partier.

Detta kräver att det finns en rad verksamhetsformer som det inte är möjligt att skapa genom centralt uppgjorda kursplaner för föräldrautbildning.

Våra förslag syftar i stället till att bereda föräldrarna ekonomiska och praktiska att söka sig till den verksamhetsform som tillfreds-

möjligheter

ställer deras behov av stöd. Den konkreta utformningen av olika verksamheter blir sedan beroende av föräldrarnas behov och av lokala förhållanden.

Föräldrar till handikappade barn har som grupp fler och mer djupgående kontakter med experter och olika samhällsinstitutioner än andra föräldrar har. Ofta kan dessa kontakter vara av stor betydelse för barnens välbefinnande och utvecklingsmöjligheter. Detta kan leda till att föräldrarna upplever ett starkt beroendeförhållande och anser sig ha svårt att ställa krav och hävda sin uppfattning gentemot experterna. Ökade till insyn och aktivt deltagande i olika verksamheter

möjligheter

som riktar sig till barnen bör kunna bidra till att förbättra detta förhållande.

För att illustrera vilka svårigheter det skulle innebära att försöka lägga fast en enhetlig föräldrautbildning för alla föräldrar till handikappade barn kan man visa på skillnader mellan situationen för t. ex. en familj med ett barn som har cystisk fibros och en familj med ett barn som har lättare allergiska besvär.

Cystisk fibros är en medfödd sjukdom som uppträder när vissa körtlar inte fungerar riktigt. Denna sjukdom har en utomordentligt genomgripande inverkan på barnets möjligheter att föra ett vanligt liv. Den påverkar andningsorgan och matsmältning och barnen drabbas mycket ofta av följdeffekter i form av infektioner. Man vet inte vad som orsakar cystisk fibros och det finns i dag inte något definitivt botemedel.

Däremot finns det relativt effektiva behandlingsmetoder som emellertid kräver en mycket stor insats från barnens föräldrar. Behandlingen omfattar såväl ständig medicinering som omfattande fysikalisk terapi. Dessutom sover ofta barnet i ett plasttält med

ultraljudsnebuliserad

dimma vilket bl. a. leder till att man behöver extra utrymmen. Sängkläder blir med jämna mellanrum genomvåta osv. Den fysikaliska terapin kan i svåra fall kräva upp till 6 timmar per dag. Den intensiva behandlingen, rädslan för förekommande komplikationer osv. är ofta såväl psykiskt som fysiskt påfrestande för både barn och föräldrar. En sådan familjesituation kan medföra ett stort och återkommande behov av stöd. Föräldrar i denna situation behöver en rad kunskaper om barnets sjukdom, förlopp, behandling, sociala stödinsatser osv. Rimligen finns också ett behov av avlastning såväl under kortare som längre perioder.

Man_

kan också behöva psykologiskt och kurativ! stöd såväl i krissituationer som mer kontinuerligt.

Den här typen av mycket omfattande insatser till föräldrarna med åtföljande behov av stöd gäller också andra typer av handikapp, t. ex. svår astma, ryggmärgsbråck, barnreumatism, svår utvecklingsstörning,

flerhandikapp. Innehållet i insatserna och den typ av stödinsatser som krävs varierar dock beroende på vilket handikapp det gäller.

Situationen för familjer som har barn med andra typer av handikapp kan vara helt annorlunda. När ett barn har en lätt allergi kan symptomen t. ex. ofta hållas under kontroll genom bl. a. medicinering. Föräldrarnas insats blir då givetvis betydligt mindre omfattande och

familjen

kan leva ett helt normalt liv. Behovet av stöd kan då inskränka sig till att omfatta t. ex. medicinsk rådgivning och kostrådgivning.

En enhetlig föräldrautbildning som skulle omfatta alla de olika insatser som hjälper föräldrarna att klara sin föräldraroll bättre skulle alltså innebära att man måste ta hänsyn till en lång rad behov som varierar starkt till innehåll och omfattning.

8.5¶Rollfördelning samhälle-frivilliga organisationer

Föräldraverksamheterna i barnomsorg och skola - där föräldrarna till den majoritet barn med handikapp som går i vanliga skolor och förskolor deltar - kan man främst se som en kvalitetsförbättring av skolan och barnomsorgen i vid bemärkelse. Denna del av föräldrautbildningen tar främst fasta på att nå målen om ökad kunskap, kontakt mellan föräldrar samt föräldrar och personal och möjlighet för familjen att påverka respektive institutioners verksamhet. Den del av föräldrautbildningen som utgår från de frivilliga organisationernas verksamhet genom främst studieförbunden bör enligt barnomsorgsgruppens mening framför allt vara inriktad på situation och föräldrarollen i ett samhälleligt per-

familjens

spektiv, ta upp ideologier och värderingar osv.

Man kan se en liknande rollfördelning även när det gäller kompletterande föräldrautbildning för familjer med handikappade barn. De samhälleliga institutioner som har kontakt med familjer med handikappade barn bör på samma sätt som mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen och skolan förändra sitt arbetssätt och öka föräldrarnas insyn i och inflytande över verksamheten. En ökad och systematiserad föräldrakontakt och aktiv medverkan bör kunna bli ett verksamt medel för detta. De institutioner det gäller är i första hand barnhabilitering, specialförskolor, specialskolor, pedagogisk hörselvård, särskolans förskola, Särskolan, lekotek osv.

Föräldrar bör i ökad utsträckning få möjlighet att delta i olika insatser för barnets habilitering, i uppläggning av träningsprogram, undervisning m. m. Formerna för deras medverkan, delaktighet i planering m. m. måste givetvis variera beroende på resp. institutions karaktär. Även omfattningen av deltagandet kan behöva variera. Deltagande under arbetstid bör berättiga till ersättning från föräldraförsäkringen.

l7 av de 25 handikapporganisationerna är medlemmar i ABF. Även via andra studieförbund - främst Vuxenskolan - har man omfattande verksamhet. Det är naturligt att studieförbunden får en framträdande plats även när det gäller den kompletterande föräldrautbildningen för handikappade barns föräldrar. Liksom när det gäller den allmänna föräldrautbildningen bör deltagande i sådan verksamhet vara kostnadsfritt.

Handikappade barns föräldrar 185

SOU l980:27

8.6 överväganden och förslag

Föräldrar till handikappade barn deltar, om barnen vistas i den kommunala barnomsorgen eller går i vanliga skolor i föräldraverksamheten vid dessa institutioner. I de fall barnen vistas i någon form av särskild förskole- eller skolverksamhet bör föräldrarna ha samma möjligheter att delta i verksamheten som föräldrar till barn inom det övriga skolväsendet och övriga förskolan. Föräldrarna ska alltså ha rätt att delta i verksamheten vid t. ex. särskolan eller specialskolan med ersättning från föräldraförsäkringen avsnittet Föräldraförsäkring för fyra dagar per barn och år. Se vidare deltagande i barnomsorg och skola”. Därutöver krävs, som framhållits ovan, vissa kompletterande möjligheter till föräldrautbildning när det gäller föräldrar till handikappade barn. föreslår därför att landstingen i konsekvens Barnomsorgsgruppen med sitt vårdansvar, tar ett ansvar för att föräldrar till handikappade som krävs för att föräldrarna ska kunbarn får tillgång till den kunskap sin del av den omvårdnad och träning som betingas av na ge barnen I de överenskommelser som upprättas mellan sjukvårdshandikappet. huvudmän och kommuner när det gäller handikappade barn bör även behovet av föräldrastöd uppmärksammas. Vi föreslår vidare att landstingens ansvar konkretiseras på så sätt att en speciell befattningshavare inom landstinget, t. ex. primärvårdens barnhälsovård, tilldelas att svara för att föräldrar till handiuppgiften barn får information om landstingens resurser, olika verksamkappade heter som riktar sig till barn och föräldrar osv. En sådan åtgärd bör kunna bidra till att förenkla föräldrarnas kontakter med landstingen och medföra ett bättre utnyttjande av de resurser som i dag finns inom olika delar verksamhetsområde, t. ex. omsorgsvården, avav landstingens för rörelsehindrade barn, pedagogisk hörselvård osv. Genom delningar att förlägga en informations- och samordningsfunktion till primärvården vinner man också nära och naturliga kontakter till primärkommunala verksamheter. Arten av den verksamhet som landstingen bör eroch omfattningen föräldrarna varierar, som nämnts bl. a. beroende på barnens han-

bjuda

om hur dikapp. I den mån landstingen i dag inte har grundlig kännedom många barn med olika handikapp som finns inom deras upptagningsområde, vilka stödresurser familjerna efterfrågar osv. bör de enligt vår en kartläggning för att få underlag för hur en förmening genomföra bättrad föräldraverksamhet bör läggas upp. De ökade kostnader en sådan verksamhet kommer att medföra bör naturligen kunna ingå i be-

för ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårds-

räkningsunderlaget huvudmännen. av föräldraverksamhet bör ske i sam- Uppläggning och genomförande verkan med handikapporganisationerna. Det är angeläget att framhålla att våra förslag inte syftar till att skapa totalansvar för att handikappade barns förett landstingskommunalt

äldrar får sitt behov av stöd tillgodosett. Den typ av insatser som primärkommunen har att svara för förblir givetvis dess ansvar.

Vi föreslår vidare att föräldraförsäkringens rätt till ersättning för vård av sjukt barn ska få utnyttjas av förälder som medföljer vid handikappade barns besök inom vid utprovning av tekniska

sjukvården, hjälpmedel

och uppläggning av träningsprogram osv. Likaså bör man få

utnyttja

föräldraförsäkringen vid besök på sjukhus eller annan vårdinstitution där barnet vistas, vid kurser i kommunikationsträning - t. ex. teckenspråk - och vid föräldrautbildning i form av studier av handikapp och konsekvenserna av handikapp. Rätt till ersättning bör också gälla när föräldrarna gör besök på t. ex. intematskola (utöver de 4 föräldrautbildningsdagarna) när besöket betingas av att skolan kräver föräldrarnas närvaro. _

Rätten till ledighet och ersättning för inkomstbortfall i samband med föräldrautbildning i form av studier av kommunikationsmetoder eller studier av olika former av handikapp och deras konsekvenser skall givetvis inte gälla för längre studier som t. ex. universitetsstudier i teckenspråk o. d. utan är avsedda för att göra det möjligt att delta i t. ex. intensivveckor som är knutna till teckenspråkscirklar, kortare sommarläger för barn och föräldrar osv.

Rätten till ledighet och ersättning för inkomstbortfall bör gälla oavsett om föräldrautbildningen arrangeras av samhällsorgan, handikapporganisationer eller studieförbund.

Barnomsorgsgruppen stöder folkbildningsutredningens förslag med avseende på handikappade. Dessa innebär bl. a. att handikappade anses som en s. k. prioriterad grupp. Studiecirkelverksamhet som avser att utveckla handikappades färdigheter att meddela sig - dvs. cirklar i t. ex. teckenspråk och punktskrift - cirklar som avser att informera om olika former av handikapp och dess konsekvenser samt cirklar som avser att utbilda medlemmar i handikapporganisationer ”med syfte att göra dem bättre skickade att tillvarata sina intressen i samhället, i princip blir kostnadsfria för deltagarna. Kommunikationscirklar och cirklar om handikapp och konsekvenser av handikapp föreslås vara öppna även för deltagare som inte är handikappade, t. ex. anhöriga till handikappade bam. Detta gör det möjligt att bedriva kostnadsfri föräldrautbildning i cirkelform för anhöriga till handikappade barn.

Vi stöder också folkbildningsutredningens förslag när det gäller uppsökande verksamhet riktad till handikappade. Vi förutsätter att denna uppsökande verksamhet kan gälla även handikappade barns föräldrar.

Handikapporganisationerna kan utöver den verksamhet som man bedriver i samarbete med studieförbunden ha behov av egen föräldrautbildningsverksamhet i form av veckoslutskurser osv. Redan nu står möjligheten öppen att i samarbete med folkhögskola ordna sådan verksamhet som då finansieras genom statsbidrag till folkhögskolan. För att öka

handikapporganisationernas möjlighet att bedriva egen verksamhet fö-

reslår vi att skolöverstyrelsen under anslaget särskilda vuxenutbildningsåtgärder får ytterligare medel för att finansiera föräldrautbildningsinsatser av organisationerna. Medel bör utgå efter ansökan och fördelas av skolöverstyrelsen.

Handikapporganisationerna har sedan några år bedrivit en informatörsutbildning vid Marieborgs folkhögskola. De informatörer som utbildas har som uppgift att informera skolelever m. fl. om handikappfrågor. Vi anser att informatöremas verksamhetsområde bör kunna breddas till att även omfatta information till handikappade barns föräldrar och även till andra föräldragrupper. Informatörsutbildningen har hittills bedrivits med stöd av medel från allmänna arvsfonden. Bamomsorgsgruppen föreslår därför att informatörsutbildningen bör bekostas av medel från anslaget särskilda vuxenutbildningsåtgärder.

8.7 av förslag

Sammanfattning

Barnomsorgsgruppen föreslår:

att föräldrar till barn med handikapp som vistas i kommunal barnomsorg eller går i vanliga skolor deltar i föräldraverksamheten där. att föräldrar till barn med handikapp som finns i förskole- eller skolverksamhet som är speciellt inriktad på barn med handikapp deltar i föräldraverksamheten där. att sjukvårdshuvudmännen i konsekvens av sitt vårdansvar får ett ansvar för att föräldrar till barn med handikapp får stöd. I de överenskommelser som upprättas mellan och kommuner när

sjukvårdshuvudmän

det gäller handikappade barn bör behovet av föräldrastöd uppmärksammas. att en speciell befattningshavare inom landstinget, t. ex. inom primärvårdens barnhälsovård tilldelas uppgiften att svara för att föräldrar får stöd och information. att sjukvårdshuvudmännen inventerar vilka stödresurser föräldrar till barn med handikapp inom resp. område efterfrågar. att kostnaderna för stödinsatser för föräldrarna bör ingå i beräknings-

underlaget för sjukvårdshuvudmännens ersättning från sjukförsäkring-

en. att uppläggning och genomförande av föräldraverksamhet som sjukvårdshuvudmännen svarar för bör ske i samverkan med handikapporganisationerna. att föräldraförsäkringens rätt till ersättning vid tillfällig vård av barn bör få av förälder som medföljer vid t. ex. sådana besök inom

utnyttjas

sjukvården som betingas av att barnet är handikappat och vid besök hos barn som vistas på sjukhus eller annan vårdinstitution. att samma rätt bör få utnyttjas vid ledighet för kortare kurser i kommunikationsträning eller vid kortare studier av handikapp och konsekvenser av handikapp. Kostnaderna för detta är svåra att upppskatta. De torde dock, med hänsyn till den ringa mängd människor det gäller knappast överstiga 2 miljoner kronor/ år. att skolöverstyrelsen under anslaget ”särskilda vuxenutbildningsåtgärder” får ytterligare 500.000 kronor för att ge handikapporganisationerna möjlighet att bedriva egen föräldrautbildning.

att den informatörsutbildning som bedrivs vid

Mariebergs folkhögskola fortsättningsvis bör finansieras via särskilda vuxenut-

anslaget

bildningsátgärder”.

sou 1980:27 189

9¶Invandrarföräldrar

Bakgrund

Målen för föräldraverksamheten,

dvs. att öka kunskaper, skapa möjlighet till kontakt och gemenskap och till medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden, bl. a. i förskola och skola, gäller för såväl svenska som invandrade föräldrar. Det innebär att invandrarföräldrar skall kunna delta i vardagsarbetet och av verksamhetema i

planeringen

förskola och skola på samma villkor som svenska föräldrar. Detta kan dock kräva särskilda åtaganden från samhällets sida. Det

kan gälla språkfrågan, personal, information, finansiella medel till invandrarorganisationerna etc. Det är anledningen till att utredningen valt att behandla frågor kring invandrarfamiljen i ett särskilt kapitel.

Invandring

Under loppet av trettio år har Sverige förvandlats

till ett mångkulturellt land där ca lO % av befolkningen är eller har varit utländska medborgare. Antalet invandrarbarn, dvs. alla i utlandet födda barn samt ”andragenerationsbarnen” i åldrarna 0-17 år, är enligt invandrarverkets beräkningar över 300.000. Den nuvarande bruttoinvandringen - ca 40 000 per år - är en av den fria nordiska arbetsmarknaden eller består av

följd

anknytningsfall eller av flyktingar som vi enligt internationella konventioner förbundit oss att ta emot. Sverige är alltså en gång för alla ett invandrarland, något som ställer särskilda krav på samhället om alla invånare skall kunna leva i Sverige på samma premisser. Dessutom är det nödvändigt med en ökad kontakt mellan invandrare och

majoritetsbe-

folkning och mellan olika invandrargrupper om tolerans och förståelse gentemot olika kulturer skall kunna förbättras. Det är i sammanhanget väsentligt att hålla i minnet att invandrare

inte är en enhetlig grupp, utan personer med bakgrund i vitt skilda kulturer, av vilka några få påminner om den svenska, liksom det inom kultur finns stora skillna-

varje

der mellan grupper och mellan enskilda människor. En del invandrare har givetvis också tagit till sig den svenska kulturen i så hög grad att de i första hand känner sig och uppfattas som svenskar.

Invandrarföräldrar

I nvandrarfamiljers situation i Sverige

Vi lever i Sverige på många sätt i ett hårt segregerat samhälle, något som förutbestämmer våra livsbetingelser på ett ibland ödesdigert sätt och blir särskilt uppenbart när det gäller barn. I Forsberg/ Petterssons kartläggning Segregationens konsekvenser för barn framgår tydligt att

invandrares är starkt begränsade i det svenska sam-

många möjligheter

hället.

Det är allmänt känt att invandrare ofta hamnar långt ner på samhällsstegen när det gäller arbete, bostad och status. Forsberg/ Pettersson säger t. ex.: lnvandrarna är överrepresenterade i låginkomstområden, ofta moderna hyresområden med hög andel sociala problem.” De hänvisar till undersökningar som visar att dessa områden har stor omflyttning och ett förhållandevis sämre utbud av aktiviteter och kultur. Föräldrarna i området är lågavlönade och lågutbildade och ofta ensamstående och visar inte så hög grad av aktivitet i barnens skola som föräldrar i Omsättningen i skolklasserna både bland

högstatusområden”.

lärare och elever är stor, och skolresultaten är över lag sämre än i högstatusområden”. Allt detta förstärks vidare genom segregeringen i sig t. ex. såattalla förutsättningar till sociala kontakter är sämre för samt-

samtidigt som skolorna i dessa områden ofta får existera liga i området under sämre villkor över huvud taget bl. a. när det gäller lärare och resurser.

Forsberg/ Pettersson säger vidare att de som står utanför den vanliga arbetsmarknaden eller har AMS-arbete, arbetar i skyddade verkstäder eller förtidspensioneras invandrare utgör den största befolknings-

jämte

i storstädemas negativt segregerade bostadsområden. Med negruppen gativ segregation menar de ett sådant avskiljande av grupper och individer att dessa särbehandlas, diskrimineras, utsätts för en ojämlik fördelning av offentliga och kommersiella resurser m. m. De konstaterar också att i det nuvarande industrialiserade samhället tillhör de flesta ekonomiskt och socialt missgynnade och politiskt fattiga grupperna arbetarklassen men betonar att olika grupper är segregerade i varierande grad.

En undersökning i Göteborg bland ca 14 000 elever (Takac 1976) visar att invandrarbamen har fler problem än svenska barn inom nästan alla områden som kartlagts. Det gäller bl. a. hälsotillstånd, talsvårigheter, missbruk, kamratrelationer, läs-

självförtroende, familjesituation,

och skrivsvårigheter.

Skolöverstyrelsen beskriver i lnvandrarna och utbildningsväsendet (1979) att många invandrare avbryter gymnasiestudierna, en del även grundskolestudierna, bl. a. beroende på språksvårigheter, och att de flesta gymnasieleverna studerar på tvååriga linjer och på specialkurser. Ungdomsarbetslösheten drabbar också invandrare i större utsträckning än svenskar.

Vad beträffar invandrarnas segregation framstår det särskilt tydligt hur den kan vara påtvingad av yttre omständigheter. De har ofta arbeten som svenskarna inte vill ha och som skiljer sig från svenskarnas så

till vida att arbetstiden oftare är obekväm, sämre och kon-

arbetsmiljön

junkturkänsligheten och arbetslöshetsriskema större. Samtidigt har de ofta p. g. a. bostadsbrist och diskriminering på bostadsmarknaden, blivit hänvisade till omodema bostäder med låg kvalitet eller nybyggda lägenheter med höga hyror i områden som har sociala problem. (SCB, Invandrarnas levnadsförhållanden, 1975, Invandrarutredningen 3, 1974, SIV, Invandrarnas situation på bostadsmarknaden, 1978, SIV, Basstatistik om invandringen till Sverige, 1979.)

Det är således en fråga om många svenskars och invandrares totala livssituation och den kan inte förändras enbart genom isolerade punktinsatser. Men en medvetenhet från samhällets sida om ansvar för alla oberoende av sociala förutsättningar och om betydelsen av föräldrars engagemang i barnens verksamheter är en nödvändighet.

Vad har man då för utsikter att kunna påverka sin situation? Det kan otvivelaktigt upplevas motsägelsefullt att av samma maktapparat som bidragit till segregationen bli uppmanad att påverka sina levnadsvillkor.

Ett reellt inflytande från invandramas sida förutsätter för det första kännedom om de olika påverkanskanaler som finns och en faktisk

möj-

lighet att också utnyttja dem. I förskolan och skolan kan föräldrarna ge varandra stöd att gå vidare och påverka. Där kan information förmedlas om det svenska samhället,

om den lagstadgade svenskundervisningen och fackliga studier och om rättigheter och skyldigheter för övrigt i samhället.

I många kulturer och familjer (även svenska familjer) är det traditionella könsrollsmönstret mycket utpräglat och väldigt lite ifrågasatt, även om det finns variationer mellan olika grupper inom en kultur, mellan landsbygd och stad osv, Det innebär att kvinnan ofta har största delen av ansvaret vad beträffar barnuppfostran, medan mannen sköter de utåtriktade kontakterna.

Oaktat variationer mellan invandrargrupper kan generellt sägas att invandrare oftare än svenskar arbetar inom yrken där det är svårt att anställa svenskar t. ex. inom tillverkningsindustrin. Detta i ännu

gäller högre grad invandrarkvinnorna. Invandrarna har oftare kvälls- eller nattarbete och skiftarbete, sämre samt tyngre och mer

arbetsmiljö jäktigare,

enformiga arbeten. De har oftare än svenskar arbeten som de är överkvalificerade för (IU 1974, SCB 1975, SIV, Basstatistik om inv. t. Sv, 1978). I många fall har kvinnan dessutom hela arbetsbördan i hemmet. Hemarbetande kvinnor liksom de som har arbeten med små

möjligheter

till kontakter (ex. städarbeten) kan lätt bli isolerade från det svenska samhället speciellt om kulturen inte tillåter aktiviteter utanför hemmet utan mannens sällskap.

Föräldraverksamheten kan bidra till att modifiera dessa avgränsade funktioner så att kvinnan får en mer aktiv roll visavi samhället och mannen gentemot familj och bamuppfostran. Det är då av vitalt intresse att kvinnorna i bl. a. invandrarföreningarna och invandrarnas kvinnoorganisationer tar aktiv del i uppbyggnaden och utformningen av innehållet i samhällets föräldraverksamheter. En del kvinnor behöver också stöd för att bygga upp det självförtroende som kanske gick förlorat i samband med flyttningen till Sverige då alla funktioner

självklara och värderingar kring hem och barnuppfostran och kvinnans roll plötsligt blev ogiltiga.

192 I sou 193037

nvandrarföräldrar

9.2¶Kulturskillnader

Det finns i åtskilliga invandrarkulturer en inställning till barn-

självklar

ett faktum som kan väcka misstankar om att föräldrautbilduppfostran, ning är en ny variant av smygassimilering. Under har barnomsorgsgruppen blivit alltmer utredningens gång tveksam föräldrautbildning och den innebörd det skulle till begreppet kunna få av konventionell och auktoritetsbunden undervisning. I samband med barnets födelse finns det naturligtvis konkreta frågor som kan besvaras utbildning. Föräldrar inom många inmed hjälp av traditionell vandrarkulturer har emellertid även i detta avseende en stark och obruten tradition, där kunskaperna gått i arv sedan lång tid tillbaka. Situationen kan dock bli annorlunda i Sverige som en följd av vårt mer isolerande boendemönster. Dessutom är barnuppfostran en svår balansgång för många invandrarföräldrar som tvingas jämka sitt uppfostringsmönster efter de förhållanden som råder i Sverige. Denna känsla av osäkerhet delas många gånger av de svenska föräldrar som frågar sig vilka normer som egentligen gäller i vårt föränderliga och mångkulturella samhälle. _ Det faktum i Sverige är inblandade i en stor att så många institutioner om barnen och del av omsorgen skapar snarare ett behov av medverkan delaktighet i olika sammanhang än av sedvanlig utbildning. Så. skapas också en upplevelse av att barnuppfostran inte är en förhoppningsvis och att det stöd samhället och andra föräldrar kan privat angelägenhet ge i regel är en tillgång och inte ett hot. Osäkerhetskänslan inför den svenska kulturen blir utan tvekan påinte från aktivt uppmuntras att taglig, om invandrarföräldrarna början ta del av t. ex. förskole- och skolarbetet. För att undvika framtida kulturkollisioner mellan barn och föräldrar är det viktigt att bygga upp en insikt utan krav att acceptera alla de värderingar som i den nya kulturen den. Likaså ta präglar måste personal som arbetar med invandrarbarn aktiv del av barnens kulturer bl. a. genom att i olika former samverka med föräldrarna. som något och förledas be- Det är lätt att se sin egen kultur självklart trakta sitt hemland av ett industriellt välutveckt. ex. som produkten lat och upplyst samhälle och därmed glömma de negativa inslag som t. ex. en hård konkurrens och kommersialism för med sig. Invandrares olika kulturer uppfattas däremot ofta i en avgränsad betydelse och indå endast t. ex. musik- och matkulturen, vilket innebär att vi begriper delar i olika kulturmönster. Ett mer påtagligt utgår miste om centrala mellan invandrare och svenskar kan därför tillbyte på vardagsplanet föra nya vinklingar på tillvaron. Skillnader uppstår ibland mellan invandrarna själva i synen på önskvärdheten till det svenska samhället. Grupper, som av av anpassning rädsla att mot sin vilja tvingas uppgå i ett främmande levnadsmönster, håller för så hårt fast vid sin gamla kultur att de inte heller är mottagliga eller medvetna om utvecklingen i sitt eget hemland, och därför bildar en form av kulturella isolat i Sverige. Andra däremot år så angelägna om att smälta in i det svenska samhället (medvetet eller omedvetet) att de

SOU I980:27 I nvandrarförâldrar 193

skäms för och förnekar sitt eget ursprung och språk, och de konsekvenser en sådan reaktion kan få för identitetskänsla, självförtroende och barnuppfostran är lätt att förstå.

Ibland uppträder en inflammerad debatt om invandrares rätt till sin kultur. Barnomsorgsgruppen vill framhålla och de av riksdagen

stödja

uppställda målen för invandrarpolitiken, dvs. jämlikhet, kulturell valfrihet och samverkan mellan majoritetssamhället och minoritetsgrupperna, men konstaterar samtidigt att det många gånger är långt mellan teori och praktik, ofta p. g.a. brist på tilldelade medel. Samverkansmålet kommer dessutom lätt i konflikt med valfrihetsmålet, inte minst vad beträffar föräldrasamarbete.

Invändningar mot invandrargruppers rätt att behålla sin kultur grundar sig ofta på farhågor att valfriheten skall tolkas som en rätt att behålla t. ex. kvinnoförtryck och bamaga. Det kan vara svårt att dra en gräns mellan vad som är en del av ett helt kulturmönster och därmed idcntitetsuppfattning, där religionen inte sällan spelar en betydande roll, och vad som är ett mer eller mindre medvetet fasthållande av privilegier i förhållande till andra människor. Men allas rätt till en egen kulturidentitet utesluter inte ömsesidig påverkan och därmed på lång sikt ett tillvaratagande av de jämlika och livsbejakande sidorna i olika kulturer och ett förkastande av de destruktiva. Förändring av normer och värderingar är en ständigt pågående process men vi måste förstå att den kan bli särskilt jobbig för den som får hela sin livsuppfattning ifrågasatt.

I de fall barnens önskan om en svensk identitet kolliderar med föräldrarnas rätt till sin hemkultur kan det uppstå svåra generationskonflikter som ställer stora krav på alla parter. Det är samhällets ansvar att informera om och förklara bl. a. den svenska rättssynen och skolans och förskolans målsättning för invandrarföräldrama. På samma sätt måste svenskar ges insikt i de tänkesätt som präglar olika invandrarkulturer.

Rätten till den egna kulturen handlar i hög grad om rätten till ett utvecklat hemspråk, rätten till information, litteratur, tidningar, radio- och TV-program på det egna språket, rätt till föreningslokaler m. m.

9.3¶Hemspråk. T våspråkig personal

Invandrarbarnets språk och språkutveckling har stor betydelse för hur kontakterna i familjen fungerar. Ett försök till sammanfattning av vissa centrala delar i hemspråksdebatten som kan ha betydelse för föräldraverksamheternas uppläggning och innehåll görs i detta kapitel. Invandrarbarnens hela språksituation i förskoleåldern kommer att ses över av en statlig utredning, som tillsattes i mars 1979. En annan uppgift för den utredningen blir att undersöka hur tvåspråkig personal skall kunna rekryteras i tillräckligt stor omfattning.

Åtskilliga undersökningar har genomförts kring tvåspråkighet hos barn och språkets betydelse för barns känslomässiga och intellektuella utveckling. Att det först inlärda språket bör vidareutvecklas under invandrarbarnens uppväxttid ifrågasätts numera i regel inte men åsikterna om formerna för detta går ibland isär.

En analys av invandrarbamens situation i Europa har 1979 publicerats av sekretariatet för internationella barnåret och utarbetats av Europarådets avdelning för sociala frågor. Där framhåller man att det är viktigt för barn att få vistas i förskola eftersom erfarenheten visat att de där snabbt övervinner språkliga svårigheter och sedan har lättare att anpassa sig inom det lokala skolsystemet. Man förespråkar vidare, bl. a. genom att referera till undersökningsresultat i Frankrike, Västtyskland och Sverige, en integrering av invandrarbarnen med majoritetsbefolkningens barn i förskolan. Dessa slutsatser har stöd även tidigare i förskolesymposiet i Berlin 1976, där tanken på speciella avdelningar för invandrarbarn awisas. Symposiet betonar dock att barnens speciella behov måste uppmärksammas när det gäller t. ex. schema, regler och föräldramedverkan i förskolan. Europarådets avdelning menar dessutom att åtgärder bör vidtas för att barnen inte skall förlora sin kulturella identitet samt att stöd bör ges för deras utveckling inom den egna kulturen. Europarådets ministerkommitté rekommenderade redan 1970 speciella stödklasser eller kurser i skolan avsedda att underlätta en gradvis integrering av invandrarbarnen i mottagarlandets ordinarie klasser.

Flera olika undersökningar och erfarenheter i Sverige under senare år har i motsats till nämnda rekommendationer om integration framhävt att enspråkiga grupper i förskolan och skolan är den bästa lösningen för många, om än inte för alla invandrarbarn.

I en rapport av Jan-Åke Sandell (1978) om finska invandrarbarn i förskolan i Eskilstuna sägs det:

”För att barnens finska språk skall utvecklas räcker det inte med att föräldrarna talar finska med barnen på kvällar och helger om barnen för övrigt vistas i en svensk miljö. Barnen måste få tillgång till hemspråksstimulans i förskolan, enspråkiga daghemsgrupper är en mycket lämplig organisationsform för invandrarbamens heldagsomsorg. De kan där utveckla tillgång till kon-

sitt språk och sin kultur och får samtidigt takter med svenska barn och svensk personal om den enspråkiga gruppen ligger i ett för övrigt svenskt daghem.”

Socialstyrelsens försöksverksamhet - som startade 1971 - kring invandrarbamens situation i förskolan i 13 olika kommuner har visat, att barn som erhållit stöd i det egna hemspråket har fått ett bättre ordförråd både i det egna och i det svenska språket än de som inte fått hemspråkstränihg. Dessutom har den bästa förutsättningen för en god språkutveckling hos invandrarbarnen funnits i grupper där invandrarbarn från samma språkgrupp varit i majoritet.

Invandrarverket anser att språkträningen i förskolan i första hand skall ske i enspråkiga grupper och att undervisningen på grundskolans låg- och mellanstadium skall ske på respektive modersmål, med efter hand ökat inslag av svenska, i antingen enspråkiga klasser eller i en grupp av invandrarelever, som går i samma klass som svenska elever. Där förutsättningar finns bör enspråkiga klasser inrättas, vilket man menar borde kunna utan större svårighet SIA-sko-

möjliggöras genom

lans flexibla grupperingar. För framför allt dem som invandrat sent till Sverige kan det bli aktuellt att ha undervisningen på hemspråket även på högstadiet och i gymnasiet. Man anser vidare att inrättande av sys-

kongrupper på daghem kan hjälpa barn från mindre språkgrupper. Barnomsorgsgruppen vill nämna att sådana också ger ett större underlag för enspråkiga grupper samtidigt som det underlättar föräldrarnas kontakt med personalen om de har flera barn och de finns i samma grupp.

De flesta invandrarorganisationer förordar enspråkiga grupper på daghem och enspråkiga klasser åtminstone på låg- och mellanstadiet så långt det är möjligt.

Inrättande av enspråkiga daghemsgrupper och skolklasser medför normalt inte några extra kostnader men kan stupa på bristande bamunderlag från en och samma språkgrupp eller på avsaknad av tvåspråkig personal. Personalen kan å andra sidan effektivare om barnen

utnyttjas

finns samlade.

Det förekommer dock ett meningsutbyte om enspråkiga grupper bidrar till ytterligare segregation. Det har emellertid ofta visat sig att barn som får lov att i naturliga sammanhang utveckla sitt modersmål blir trygga och hittar en identitet, vilket medför ett ökat självförtroende som i sin tur fungerar som språngbräda till fler kontakter med omvärlden och svenskarna. Risken för isolering är ofta större om enstaka invandrarbarn integreras med svenska barn. l t. ex. Södertälje där det finns l0 000 invandrare rapporterar skolansvariga samstämmigt att majoriteten av de invandrarbarn som vid skolstarten integrerats i svensk klass varken behärskade svenska eller föräldrarnas språk när de lämnade grundskolan och därmed i regel också var svagpresterande i övriga skolämnen. (Göte Hanson, Den psykologiska grunden till hemspråksundervisning, 1979)

Barnomsorgsgruppen anser att enspråkiga grupper på daghem och i skolan eller tvåspråkig personal underlättar föräldramedverkan för många invandrare.

I föräldraverksarnhetema bör hemspråkets betydelse för barn och tvåspråkighetsfrågan tas upp till diskussion.

Många kommuner har som målsättning att inrätta enspråkiga daghem eller daghemsavdelningar eller -grupper och skolklasser så snart det finns underlag och praktiska möjligheter för detta. Kommunerna vinnlägger sig också om att anställa tvåspråkig personal vid förskolan. Bristen på sådan personal är emellertid svår att komma till rätta med. Kommunförbundet rekommenderar insatser från statens sida när det gäller möjligheter till utbildning av tvåspråkig personal och anser det vidare vara statens ansvar att säkerställa att invandrarkunskap ingår i de reguljära utbildningarna för bamomsorgspersonal. Man påpekar också det önskvärda i att olika kommunala organ i ökad utsträckning samarbetar med invandrarorganisationer och med invandrarbyråer vid bl. a. rekrytering av personal och information om barnomsorgen. Vidare påpekas betydelsen av att invandrarorganisationerna informerar sina medlemmar om modersmålets betydelse och bamomsorgspersonal,

inbjuder

skolpersonal, Hem och skola-föreningar etc. till olika aktiviteter. Man anser dessutom att kommunerna i samarbete med invandrarorganisationerna bör stimulera fler att söka till utbildning för tvåspråkig förskolepersonal och hemspråkslärare.

invandrarföräldrar

Några förskolor löser bristen på tvåspråkig personal temporärt genom att anlita en från respektive språkgrupp som kan fungera

medhjälpare

som länk mellan barn, föräldrar och personal. En hemspråkslärare kan också ha denna uppgift. Det är då av betydelse att tillräckligt utrymme i hemspråkslärarens tjänstgöring skapas för dessa föräldra- och personalkontakter.

Barnomsorgsgruppen vill betona vikten av att invandrarbam får vistas på daghem med tvåspråkig personal men vid brist på sådan personal eller då barnen representerar ovanliga språk är tvåspråkiga familjedaghem ett alternativ. Det har emellertid varit svårt att rekrytera invandrare som dagbarnvårdare. Ett försök i Stockholms kommun att stimulera invandrarkvinnor till sådan verksamhet är därför intressant. I samband med skolförvaltningens grundutbildning för vuxna har turkiska kvinnor beretts tillfälle att praktisera på det daghem som hålls öppet i anslutning till grundutbildningen.

Den öppna förskolans aktiviteter ger ytterligare tillfällen till kontakter med barn och vuxna från den egna kulturgruppen.

Med anledning av propositionen l978/79:l68 om föräldrautbildning kring barnets födelse_ utgår Socialutskottet från att frågan om invandrarbarnens språkutveckling och behovet av hemspråksträning kommer att uppmärksammas då socialstyrelsen och invandrarverket överväger insatserna för invandrarföräldrar när det gäller föräldrarutbildningen. Regeringen har givit socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med invandrarverket och invandrarorganisationerna före den l november 1980 lämna förslag till den praktiska utformningen av föräldrautbildning för invandrarföräldrar kring barnets födelse.

Svenskundervisning är ett nödvändigt komplement i enspråkiga grupper liksom svenskundervisning för invandrarföräldrar är angelägen för att bibringa förståelse för barnens nya tillvaro. Inte minst med tanke på en eventuell återflyttning behöver insikt i båda

familjemedlemmarna

språken och kulturerna och i den språkliga och kulturella utvecklingen som pågår i det tidigare hemlandet för att kunna stödja varandra. Kunskaper i svenska språket och om samhället är vidare en förutsättning för att på längre sikt kunna ta del av och påverka samhällsutvecklingen i Sverige. I Invandrarutredningens första betänkande hänvisas till försöksverksamhet med kombinerad utbildning i svenska för invandrarkvinnor och deras förskolebarn.

Förmedling av forskningsresultat

Föräldrar kan ha många olika “bevekelsegrunder för sitt förhållningssätt gentemot hemspråket och svenskan. Många har för avsikt att återvända till hemlandet efter några år och arbetar medvetet på att inte tappa kontakten med sitt språk och sin kultur, medan andra mer eller mindre förtränger sitt ursprung och språk. Det är därför viktigt att föräldrar får möjlighet att ta del av undersöknings- och forskningsresultat angående invandrarbarns situation och språkutveckling.

Man måste emellertid vara medveten om att det är oerhört svårt för en svensk att tolka beteendet hos ett barn som kommer från en annan

kultur. Misstag kan göras vid bedömning av t. ex. barns psykiska hälsa om utgångspunkten är svenskt tänkesätt. Det är ett måste att arbeta i lag med personer som har rötter i respektive kulturer. Vidare är föräldrarnas kunskaper om det individuella barnet och invandrarorganisationernas samlade erfarenhet ett nödvändigt komplement vid ställningstagande i bl. a. språkfrågan.

Att omständigheterna kan variera oerhört framgår av befolkningsregistren. Av barn i åldrarna 0-17 år födda i Sverige med minst en i utlandet född förälder har majoriteten en i Sverige född förälder. En fjärdedel av barnen har två sammanboende föräldrar som är födda i samma utländska land. (Arbetsmarknadsdepartementet, Svensk invandrarpolitik inför 1980-talet.)

SÖ har i sitt handlingsprogram för invandrarfrågor (1979) rekommenderat att deltagarna i skolans fortbildning och utbildning av olika personalgrupper utformar idéer till bl. a. lokalt utvecklingsarbete och fortbildning kring relationsfrågor, information om minoritetsgrupper, bearbetning av fördomar etc. Ett särskilt bidrag som skall administreras av berörda fortbildningsavdelningar föreslås. Till fortbildningsavdelningen skulle då knytas en referensgrupp av forskare. Åtgärder skall planeras, ledas och utvärderas av företrädare för majoritets- och minoritetsgrupp tillsammans. Referensgruppen skall bevaka att på lämp-

projektresultat

ligt sätt sprids till kommuner och övriga berörda. En sådan uppbyggnad är en tillgång även i föräldrautbildningssammanhang. Socialstyrelsen och invandrarverket bör ha ett övergripande ansvar för att forskningsresultat angående invandrarbarn sprids till berörd personal och föräldrar.

9.4 Folkbildningens roll i föräldraverksamheten

Att kunskap är ett relativt begrepp blir särskilt påfallande vid möte mellan kulturer. Det som utifrån svenskt tänkesätt är fakta om barn betraktas kanske som struntprat i en annan kultur och vice versa. Den fria och frivilliga folkbildningen som anordnas av folkhögskolor och studieförbund och som innebär frihet från centrala studieplaner samt i mycket hög grad utgår från deltagarnas uttalade behov och önskemål borde vara en lämplig form för studieverksamhet kring barn och föräldrar. Studieförbunden med sin profilerade inriktning kan också bli ett forum för att engagera föräldrar att gå vidare och ta del av och påverka förhållanden inom förskolan, skolan och samhället i övrigt. Ett flertal invandrarorganisationer har samarbete med eller är medlemmar i något studieförbund, och det förekommer att invandrarorganisationer och studieförbund startar föräldraverksamhet av olika karaktär var för sig eller i samverkan.

Även folkhögskolorna har möjligheter att t. ex. i projektform under en kurs behandla exempelvis familje- och invandrarfrågor. Folkhögskolan har över huvud taget visat sig vara en bra studieform för många eftersom utbildningen bygger på den egna aktiviteten och förmedlar kunskaper med utgångspunkt från egna efarenheter. Vid folkhögskolor förekommer också kurser för hela med arrangerad sysselsättning

familjen

för de yngsta barnen. Studieförbund och folkhögskolor samarbetar i s. k. samverkanskurser.

Invandrarna bör också informeras om möjligheterna att initiera

själva

studiecirklar. SÖ driver tillsammans med några studieförbund ett projekt med uppsökande verksamhet och forskning kring invandrares intresse för studier och med bl. a. syftet att motivera medlemmar i invandrarorganisationer att starta studiecirklar.

Parallellt med och som komplement till föräldrars medverkan i förskola och skola osv. kan föräldragrupper alltså bildas vid folkhögskolor och studieförbund

och övriga frivilliga organisationer.

Folkbildningsutredningens förslag om tilläggsbidrag till bl. a. studiecirklar som avser att orientera invandrare i det svenska samhället är positivt. Bidragskonstruktionen får emellertid inte leda till att en integration mellan svenskar och invandrare i t. ex. samhällsstudier förhindras. Det är därför angeläget att det extra bidraget utgår även om svenskar finns med i gruppen.

Både invandrarorganisationema och de fackliga organisationerna kan få en betydelsefull roll när det gäller att motivera invandrarföräldrar för folkbildningens aktiviteter.

9.5 Föräldramedverkan i skola, förskola och fritidshem

Invandrarbarnen kommer ofta på ett påtagligt sätt i kläm mellan föräldrarnas och det svenska samhällets normer, speciellt som invandrarfamiljen inte så sällan är en fastare och mer auktoritativ enhet än den svenska familjen, beroende både på tradition och på det faktum att den främmande situationen i Sverige frammanar en fastare

sammanhållning

i familjen. strängare uppfostringsnormer tillgrips ofta när föräldrarna märker att barnen håller på att glida in i det svenska värderingssystemet. Barns assimilation går alltid snabbare än vuxnas.

Intresset för föräldramedverkan grundläggs redan på BB och bamavårdscentraler, och tidigare föräldrarna engageras desto större förut-

sättning finns för samarbete under barnens hela uppväxttid. Alla inblandade instanser från mödravårdscentral till skola bör därför samverka så mycket som möjligt. Kommunförbundet utförde en enkätundersökning i 20 kommuner 1979 (Kommunerna och barnomsorgen). Där framgår att de flesta socialförvaltningar har ett samarbete med skolan när det gäller insatser för invandrarbarn.

Varje institution måste själv pröva sig fram till lämpliga former för föräldraverksamheten eftersom utgångspunkterna kan vara så olika. Det räcker inte att medverkan. Föräldrarnas engagemang och

”erbjuda”

synpunkter måste verkligen efterfrågas. En betydelsefull resurs i dessa sammanhang är föräldrarnas invandrarföreningar i Hem och Skola och invandrarorganisationema, som kan ha lättare för att nå ut samtidigt som de har ovärderliga kunskaper om respektive kulturmönster.

I det tar vi upp åtgärder som krävs från samhällets sida för

följande

att alla invandrarföräldrar skall kunna delta i arbetet i förskola och skola på samma villkor som svenska föräldrar.

sou 1930:27 I nvandrarföräldrar 199

9.5. l Barnomsorgen

Genom förskolan och barnen kan invandrarföräldrar få kontakt både med egna landsmän och med svenskar. Förutsättningarna att ventilera problem, att påverka verksamheten och att få stöd av andra i samma situation blir större.

I de övergripande målen för förskolan heter det bl. a.: Förskoleverksamheten skall ske i nära samarbete mellan personal och föräldrar, något som rimligtvis borde innebära att det finns tvåspråkig personal inom barnomsorgen för att invandrare som inte kan svenska skall ha en chans att delta naturligt i samarbetet.

Kommunförbundets enkät till 20 kommuner i februari 1979 visar att det fanns 20 028 invandrarbarn i åldrarna 0-7 år i de undersökta kommunerna. Av dessa barn fanns 25 % i den kommunala barnomsorgen. (För åldrarna 6-7 år är siffran högre.)

Många invandrarföräldrar har av olika anledningar tydligen inte sina barn på daghem. Det kan ha många olika orsaker. Förutom platsbrist, arbetsförhållanden etc. kan skepsis mot svensk kultur och svenska institutioner och vilsenhet inför tillhörande byråkrati och obenägenhet att betala avgift för en obekant verksamhet spela in. Den öppna förskolan med sina mer otvungna former kan till att börja med vara ett alternativ liksom deltidsförskolan.

En utökad samverkan mellan de olika formerna för barnomsorg är önskvärd. Alla dagbarnvårdare kan t. ex. vara knutna till en öppen förskola dår de kan få och ge råd, och där invandrarbamen och deras föräldrar kan få kontakt med från samma och andra kulturgrup-

familjer

per. Det kräver tvåspråkig personal och en samordning mellan de öppna förskolorna, så att olika språkgrupper tinns representerade på förskolorna vissa tider.

Invandrarorganisationerna kan spela en viktig roll även i den öppna förskolan.

9.5.2 Skolan

Det är många invandrare som inte ställer upp på föräldramöten. Kerstin Niléhn i Eslöv (Samspelet mellan skola och

har gjort en undersökning hem”, l976), vilken bl. a. visar att de icke svensktalande (obs. att många invandrare talar svenska) deltar mer sällan än de svensktalande i klassmöten. Nästan hälften av dem som inte talade svenska (mot en fjärdedel av övriga) uppgav att de inte besökt något klassmöte. Nära 20 96 av de föräldrar som inte hade någon kontakt med skolan var icke svensktalande, och endast 2 % av de föräldrar som deltog maximalt i olika slags föräldraverksamhet var icke svensktalande.

Någon organiserad tolkverksamhet på klassmöten förekom inte och flera icke svensktalande anmärkte att de skulle ha önskat tolk. Trots detta hade en större andel av de icke svensktalande än av de svensktalande önskemål om två eller fler möten per termin.

Här kan nämnas att bl. a. invandrarorganisationer uppger att informationen från förskolan och skolan inte fungerar bra och ofta skickas ut utan att vara översatt.

Anna-Greta Heyman beskriver i sin bok, Invandrarbarn, några försök att göra föräldramöten attraktiva även för invandrarföräldrar. I en kommun anordnades ett ”en-nationsmöte med polska föräldrar, tolk, barnens lärare, kuratorer samt personal från invandrarnämnden. Mötet samordnades mellan flera skolor eftersom det var en relativt liten grupp. Det visade sig bli mycket lyckat. Hon berättar också om en polsk ”föräldraskola” som innehöll en föräldradel som behandlade svenskt samhälle och svensk kultur, svensk skola och polska barn i svensk skola. Den andra delen vände sig till den svenska skolpersonalen med information om migration och polska barns bakgrund och situation i den svenska skolan. De båda grupperna träffades sedan för utbyte av erfarenheter.

Liknande möten borde enligt vår mening kunna leda till permanenta mindre föräldragrupper, som t. ex. kan bildas med utgångspunkt från de grupper barnen arbetar i, så att föräldrarna kan hjälpas åt att lösa eventuella problem som uppstår barnen emellan. Grupperna kan samlas klassvis med jämna mellanrum. Det viktigaste är dock att föräldrarna avgör på vilket sätt och i vilka former de vill arbeta och att skolan tar sitt ansvar och aktivt erbjuder olika alternativ. En del föräldrar föredrar kanske att träffa enbart berörd lärare eller skolpersonal, speciellt om de är ängsliga för gruppsamvaron eller har språksvårigheter. Ju mer föräldrarna själva kan överta planeringen av föräldraverksamheten desto mer sprider sig rimligen intresset för att delta tillsammans med andra.

Här finns också utmärkta tillfällen för barn och föräldrar att samarbeta. I Kerstin Niléhns undersökning framgår att av dem som inte talade svenska önskade 76 % att eleverna skulle vara med alltid eller ibland. Motsvarande andel för de svensktalande var 67 %. I skolarbetet och föräldraverksamheten bör inplaneras återkommande invandrarkunskap förmedlad av invandrarföräldrama själva och deras barn. Dessutom bör invandrarföräldrar i större utsträckning komma med i arbetet i de lokala hem och skola-föreningarna.

Anna-Greta Heyman berättar hur faddersystem kan fungera. När en elev skall komma till skolan förbereds klassen och en ”fadder” väljs, vilken får i uppgift att vara ”värd” åt den nya eleven. System med fadderfamilj” har också prövats, en svensk familj tar sig an en invandrarfamilj. Ännu bättre är kanske om en med kontaktytor både

invandrarfamilj

mot det svenska samhället och den egna kulturen engageras som fadder. (Systemet med hemspråksassistenter inom arbetsmarknadsutbildningen är något liknande. F. d. elever fungerar som kontaktlänk mellan de svenska lärarna och invandrareleverna samt ger stöd i studiearbetet och medverkar till att bryta invandrarens eventuella isolering.)

Heyman nämner också möjligheten att få till stånd en dialog mellan skolan/ samhället och invandrarfamiljerna och mellan föräldrar och barn genom kontaktassistenter knutna till skolan och socialvården.

Skolan bör använda inskolningsperioden till att ta upp diskussioner med föräldrarna om inställning till religions- och sexualundervisning, Skolmåltider, samgymnastik, läkarundersökning och andra områden där kulturskillnader kan göra sig speciellt gällande. I detta sammanhang bör också utförlig information om hemspråksundervisning, stödundervis-

i svenska, till tolk osv. ges. Kulturskillnadema kan

ning möjligheter

emellertid ibland orsaka till synes olösliga konflikter. Sexualundervisningen ger ofta upphov till svåra slitningar mellan hem och skola. Det svenska samhällets och skolans sexualsyn upplevs av en del invandrarföräldrar som ett allvarligt hot. Det är då viktigt att för föräldrarna peka på den fara som t. ex. den kommersiella ungdomskulturens sexualsyn kan utgöra för barnen och förklara hur skolan bl. a. vill vara en motvikt mot den föraktfulla människosyn som frammanas i olika sammanhang.

att under en övergångstid ordna nå- Det kan trots detta bli nödvändigt

av tillrättalagd och förberedande sexualundervisning med utgon form gångspunkt i barnens egen kultur, om konsekvensen annars blir att barnen inte tillåts närvara vid lektionerna.

De svenska eleverna och föräldrarna måste få insikt i de kulturella skillnader som kan finnas på detta område.

När det gäller skolans möjligheter att bygga upp en föräldraverksamhet för invandrare kan bl. a. redan befintliga funktioner utnytt-

följande

jas. (En del funktioner finns endast i större kommuner med många invandrare.) invandrarkonsulent på skoldirektionen, elewårdsteam med tvåspråkig personal, tvåspråkiga psykologer, kuratorer och familjepedagoger, huvudlärare för hemspråksundervisningen (huvudläraren i större kommuner erhåller extra arvode för bl. a. pedagogisk planering) hemspråkslärarens K-timmar (som vid behov kan koncentreras och användas vid ett och samma tillfälle) invandrarorganisationer Hem och skola

en viktig funktion i kontakterna mellan för- Hemspråkslärarna fyller äldrar och skola, men det fordras mycket av dem. De är t. ex. skyldiga att vid behov undervisa på alla stadier i grundskolan och det ingår i deras att ställa upp som tolk i skolsammanhang och ofta har de an-

tjänst

svaret för översättning av skolans information till invandrarföräldrarna.

De arbetslag där exempelvis tvåspråkig psykolog, den svenske läraren och kurator ingår kan vara ett stöd för hemspråksläraren. Det är emellertid ofta svårt att få kontinuitet i arbetet eftersom hemspråkslärarens tjänstgöring i regel är uppsplittrad på flera olika skolor och t. ex tvåspråkiga psykologer sällan finns att tillgå.

Hemspråkslärarna bör även i fortsättningen ha det huvudsakliga ansvaret för föräldrakontaktema i de klasser där invandrarbarnen är integrerade. Hemspråkslärarnas kontaktarbete blir i praktiken ofta mer omfattande än de svenska lärarnas eftersom de är invandrarföräldrarnas enda kontaktlänk i åtskilliga frågor. Många kommuner avsätter extra timmar från hemspråkslärarens undervisningstid för kontaktarbete. Bar-

vill vikten av att tillfredsställande utnomsorgsgruppen understryka rymme skapas för detta. Det kan här liksom i förskolan uppstå behov av tvåspråkiga om antalet hemspråkslärare inte räcker till bå-

medhjälpare

de för undervisning och kontaktarbete. Det är då angeläget att medhjälparna får fortbildning och stöd i sitt arbete.

Det finns många områden inom skolan som kräver speciella insatser för att invandrarbamen och deras föräldrar skall kunna ta del av skolans verksamheter på samma villkor som svenskarna. Ett minimikrav bör vara information på det egna språket och tolk i olika situationer om så erfordras. Ytterligare där invandrarbam och exempel på områden föräldrar kan behöva extra stöd är studie- Det och yrkesoxienteringen. bör vid fördelning av skolans förstärkningsresurser tas hänsyn till behovet av att anlita invandrarorganisationernas medlemmar vid uppläggningen av föräldraverksamheter för invandrare.

9.5.3 Fritids- och kulturverksamhet

Liksom i förskolan och skolan är föräldrarna en viktig tillgång i fritidsverksamheten. Fritidshem och tvåspråkiga bör ha ett fritidspedagoger nära samarbete med skolan och invandrarföräldrarna. Invandrarbarn och -ungdomar deltar som inte i samma utsträckning svenskar i den arrangerade fritidssysselsättningen troligen p. g. a. att informationen vanligtvis går ut enbart på svenska och någon gång på finska. (Stockfelt-Hoatson, Hur ska vi göra hemspråksreformen bra och varför, 1979.) Aktiviteter på fritiden kan på olika sätt användas för att närma kulturer till varandra konflikter. och lösa upp eventuella Både i skolan och på fritiden har opretentiös teaterverksamhet haft ett sådant syfte. Genom möjligheten att gestalta någon annan och därigenom få glömma sin egen situation och person har man lyckats lösa en del problem. Biblioteken har också en viktig funktion att fylla, bl. a. genom utlåning av böcker m. m. på olika språk och om olika kulturer. Det är emellertid ofta dåligt med litteratur försörjt på invandrarspråk, speciellt på skolbiblioteken. Olika organisationer och samfund kan ordna diverse aktiviteter t. ex. Sagostunder, film och kontaktträffar med barnen, dagbarnvårdare, hemspråkstränare och föräldrar.

Invandrarorganisationer

Det bör bli en rutin för förskolan och skolan att samarbeta med invandrarorganisationema i alla frågor som har med föräldraverksamhet för invandrare att göra. Detta ligger i samlinje med invandrarpolitikens verkansmål. De kan bli en värdefull faktor av här det gäller utformning och innehåll i föräldraverksamheten, information, verksamuppsökande het, rekrytering och utbildning av uppsökare och gruppledare, behovsinventering, materialframställning etc. I ett antal kommuner finns samrådsorgan där för invandrarfrågor bl. a. invandrarorganisationer och ofta studieförbund och fackliga organisationer är representerade. Dessa samrådsorgan bör också kunna ut-

nyttjas i föräldrautbildningssammanhang.

Verksamheter och information anordnade av invandrarorganisationerna och lokalföreningarna själva bör komplettera förskolans och skolans föräldraarbete. De kan ges en informerande och motivationsska-

sou 193037 I nvandrarföräldrar 203

pande prägel för att föräldrarna skall känna sig beredda att ta del även av samhällsinstitutionemas föräldraverksamheter. Invandrarorganisationernas egna möten och tidningar har vidare en betydelsefull funktion som opinionsbildare i syfte att motivera föräldrar till aktivitet i förskolan och skolan.

Ett villkor för att invandrarorganisationema, som arbetar på ideell basis, skall kunna bistå det svenska samhället med information om lagar, reformer och förändringar, vara opinionsbildare i olika frågor samt ställa personer till förfogande för verksamheter av olika slag är att de ges ekonomiska förutsättningar för arbetet. Det finns olika former av bidrag som kan utgå parallellt och komplettera varandra. Verksamhetsbidrag utgår till den centrala invandrarorganisationen. Dessutom kan projektbidrag sökas av både de centrala och lokala invandrarorgarxisationerna. Verksamhets- och projektbidragen fördelas av invandrarverket.

Med hänsyn till att en ökad föräldraverksamhet kan förväntas bör det bidrag till invandrarorganisationerna som fördelas av invandrarverket ökas med l milj. kr.

Många organisationer har samarbete med studieförbund vilket innebär ekonomiska fördelar och tillgång till studieförbundens pedagogiska och administrativa erfarenheter och resurser.

Invandrarorganisationerna kan anlitas inom ramen för SIA:s frivilliga aktiviteter i skolan. Organisationerna bör vidare kunna utnyttja SÖ:s bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder.

De lokala föreningarna kan från kommunerna söka olika bidrag. Enligt vårt förslag i avsnittet om frivilliga organisationer bör ett direkt föreningsstöd återinföras. Detta stöd är avsett att fördelas av kommunerna och underlättar bl. a. föreningsaktiviteter i förskola och skola. Därutöver kommer invandrarorganisationema i åtnjutande av aktivitetsstödet som vi anser bör kunna utgå även till verksamhet med barn och föräldrar.

Verksamheter med egna medlemmar som medver-

vid folkhögskola kande och ledare kan möjliggöras i större omfattning genom de förändrade bidragen till organisationerna.

Barnomsorgsgruppen menar att de lokala invandrarföreningarna måste stärkas genom bidrag från kommunerna i större utsträckning än vad som nu är fallet. Dessutom finns hos invandrarföreningarna ofta ett behov av vägledning när det gäller ansökan om olika kommunala bidrag. Ansökningsförfarandet och språket i anvisningar bör förenklas. Vidare bör en serviceberedskap finnas hos de kommunala organen eftersom muntlig information kan behöva komplettera den skriftliga.

Vid fördelning av bidrag är det angeläget att kvalitets- och behovsbedömningar får en avgörande betydelse så att inte små invandrarorganisationer missgynnas.

9.7¶Förskolans, skolans och folkbildningens uppsökande verksamhet

De institutioner och studieförbund m. fl. som anordnar föräldraverksamhet och ansvarar för infonnation om aktiviteterna

får ett naturligt ansvar även för den uppsökande verksamheten, vilken bör ske i samarbete med t. ex. kommunens invandrarbyrå och invandrarorganisationerna på orten. Samarbetet kan avse t. ex. uppläggning, utformning och utförande. De olika behov och önskemål som kommunens olika invandrargrupper har beträffande föräldraverksamhet bör inventeras. Det gäller även grupper som står utanför samhällets barnomsorg och inte nås på daghem etc. Olika utbildningar för invandrare är en in-

möjlig

formationskanal. Det är ett allmänt intryck att personliga kontakter har mycket större genomslagskraft än skriftlig information.

De som anlitas för uppsökande verksamhet bör ha sitt ursprung i respektive kulturgrupp och ha en levande kontakt med både svensk och sin egen grupps kultur. Bl. a. förskolans och skolans tvåspråkiga personal samt invandrarorganisationernas aktiva medlemmar år en värdefull tillgång i detta arbete. Utbildning bör ordnas för den personal som skall medverka i den uppsökande verksamheten. Utbildningen kan avse frågor om bl. a.: förskola, skola, påverkanskanaler, föräldraförsäkring, studiestödsformer och folkbildning.

Enligt folkbildningsutredningens majoritets förslag skall resurser för

uppsökande verksamhet inom folkbildningen gå direkt till studieförbunden, ett förslag som aktualiserar betydelsen av ett intimt samarbete mellan t. ex. invandrarorganisationer och studieförbund. Det är barnomsorgsgruppens förhoppning att studieförbunden och invandrarorganisationerna verkligen försöker nå även de invandrarföräldrar som inte är medlemmar i någon organisation. Det har visat sig att invandrare

engagerar sig mycket litet i föreningsverksamhet de första åren efter invandringen (gäller både svenskspråkiga föreningar och invandrarföreningar). Många har inte heller senare anknytning till någon organisation.

(Invandrarutredningen 3, 1974)

Studieförbund och fackliga organisationer har i många år bedrivit uppsökande verksamhet i bostadsområden och på arbetsplatser bl. a. när det gäller svenskundervisning för invandrare. Erfarenheterna från tidigare verksamhet bör tas till vara. Ibland kan det vara lämpligt att kombinera olika och för-

uppsökandeprojekt t. ex. svenskundervisning äldrautbildning. Arbetsgruppen för finska invandrarfrågor har i ett utlåtande till invandrarutredningens första betänkande

1971 angående svenskundervisning betonat att den mest effektiva informationskanalen är arbetsplatsen. Uppsökande verksamhet på arbetsplatsen kan vara ett sätt att få papporna mer engagerade i föräldragrupperna. Det borde också vara till social- och barnhälsovårdens

möjligt att anknyta uppsökande verksamhet samt till den uppsökande verksamhet kommunen skall bedriva när det gäller barnomsorg, hemspråk

och grundutbildning för vuxna.

sou 19g0;27 I nvandrarföräldrar 205

9.8¶Information

Förutom i den uppsökande verksamheten kan aktuell information om föräldraverksamhet och cirkelstudier samt om rätten till ledighet och föräldraförsäkring vid deltagande och hur detta arrangeras ges på olika språk via massmedia, invandrartidningar, invandrarbyråer och invandrarföreningar, arbetsmarknadens organisationer, lokalradio och TV etc.

Enligt Sveriges Radios publik- och programforskning (9-76/ 77) finns det ett stort intresse hos invandrare att ta del av nyheter både i tidningar och i radio/ TV om Sverige och om det tidigare hemlandet. De flesta tittar på nyhetsprogrammen i TV varje kväll trots att det finns många som inte förstår språket så bra. Många köper svenska dagstidningar. Majoriteten tittar på invandrarprogrammen i TV, och ljudradioprogrammen på invandrarspråk når regelbundet en fjärdedel av invandrarhushållen. Invandrartidningen har en ansenlig spridning och invandrarbyråerna är av stor betydelse. Däremot är invandrarverkets informationsmaterial relativt lite känt.

Information om föräldraverksamhet kan också ske i anslutning till den uppsökande verksamhet kommunen skall bedriva enligt barnomsorgslagen. Andra informationskanaler är arbetsmarknadsutbildningen, svenskundervisningen, kommunala vuxenutbildningen och folkbildningen.

9.8.1¶Informationsansvar

Varje statlig myndighet ansvarar själv för att information om dess verksamhet når fram till invandrarna, när så behövs på deras eget språk, medan invandrarverket står för den allmänna samhällsinformationen samt för information inom samhällsområden som inte har någon ansvarig myndighet. I invandrarverkets uppgifter ingår också att ge råd till annan myndighet när det gäller information till invandrare inom myndighetens fackområde. SÖ är ansvarigt för att invandrare får information om utbildningsfrågor likvärdig med den som ges till svenskar. Informationsansvaret får anses gälla även för barnomsorgen, skolan och fritidshemmen som således har skyldighet se till att information om föräldraverksamhet når invandrarna på deras eget språk. Skolöverstyrelsen, invandrarverket samt socialstyrelsen bör uppmärksamma det allmänna informationsbehov som verksamheten påkallar. Ett utökat samarbete i informationsfrågor mellan myndigheter och invandrarorganisationer är önskvärt.

9.8.2¶Informationens utformning

I samband med att institutioner, organisationer och studieförbund anordnar aktiviteter för föräldrar, är det viktigt att de informerar om verksamheten och att studieförbunden presenterar sin ”profil” på ett sådant sätt att det kan förstås även av dem som inte är insatta i svenska

förhållanden, inte kan svenska eller eventuellt inte kan läsa. Informationen bör vidare utformas av invandrargruppema själva. Statliga bidrag i enlighet med folkbildningsutredningens förslag bör ges till studieförbunden för information och material som utarbetas på annat språk eller översätts. Informationsmaterial på band och i skrift på olika språk kan finnas och delas ut på invandrarbyråema eller motsvarande och på olika institutioner som mödra- och bamavårdscentraler, daghem och skolor.

Gruppsammansättning

Föräldraverksamheten skall i första hand vara en del av den löpande verksamheten vid respektive förskola och skola men olika föräldragrupperingar kan bli aktuella.

Undersökningar visar att invandrare i allmänhet, även efter lång tids vistelse i Sverige, har begränsat umgänge med svenskar. De flesta har t. ex. aldrig varit i något svenskt hem. De umgås i regel endast med landsmän. (SIV, Invandrarnas situation på bostadsmarknaden 1978.) Med tanke på de ofta likartade sociala förhållanden under vilka invandrare och svenskar lever och det angelägna i ett samarbete för att påverka och förändra samhället vore en större samverkan mellan invandrare och svenskar önskvärd. Många svenskar som bor i invandrartäta bostadsområden har dessutom fått uppleva samma slag av svårigheter som invandrare, fast i mindre skala, då de tvingats byta bostadsort, arbete och bekantskapskrets. En idealisk bild av föräldraverksamheten vore således ett berikande utbyte mellan kulturer, men det är realistiskt anta att skillnader i värderingar och livsideal ibland är så stora att varje kulturgrupp har behov av att få ventilera så känsliga frågor som

föräldraskap

och barnuppfostran var för sig. Invandrarföräldrarna måste själva få tillfälle att avgöra vilken typ av föräldragrupp de föredrar. Inte minst är det en fråga om språkkunskaper.

I en sammanfattande översikt av kontaktkurser för invandrare 1973 och 1974 vid Stockholms skoldirektion anser flertalet cirkelledare

gjord

att man lättast uppnår syftet med kontaktkursema i enspråkiga grupper. Nästan 80 96 av deltagarna första året och drygt 50 96 andra året uppger att de skulle föredra att gå i en grupp där alla kan tala samma språk.

Invandrarföräldrarna kan dessutom känna ett behov av stöd från varandra i mötet med den nya kulturen. En del kan vara rädda för att ha barnen med i sammanhang där svenskar förväntas bli frispråkiga i känsliga och tabubelagda frågor. Man bör dock komma ihåg att även invandrare från samma kulturgrupp kan ha olika t. ex. social bakgrund och kanske inte känner någon samhörighet eller anser sig ha

självklar

helt olika intressen att bevaka.

Ibland framförs åsikten att alltför vattentäta skott mellan olika kulturer förstärker redan strikta uppfostringsnormer så att barnens rätt att identifiera sig med och klara sig i det svenska samhället försvåras. Barnomsorgsgruppen anser dock att det i en del fall kan vara befogat med kulturbundna grupper om föräldrarna och barnen skall kunna påverka sina förhållanden och hävda sina intressen i de frågor som är specifika

för kulturgruppen. Det kan gälla hemspråksundervisningen, barnens situation på daghemmet eller i skolan m. m., där omständigheterna är olika t. ex. beroende på om man tillhör en stor eller liten språkgrupp.

Ett mer eller mindre regelbundet utbyte mellan de kulturbundna grupperna bör däremot arrangeras. En gruppledare med kontaktytor mot båda kulturerna kan vara ett stöd. Invandrarorganisationerna kan också försöka motivera till samverkan. Även studieförbund och folkrörelseorganisationer kan ta initiativ till verksamhet där invandrare och svenskar arbetar tillsammans. Ett konkret exempel på samarbete är föräldragruppers och organisationers, bl. a. hyresgäströrelsen, gemensamma arbete för en förbättring av boenderniljön i de segregerade bostadsområdena. (I kommunerna Norrköping, Borås, Hallstahammar och Huddinge, genomför statens invandrarverk ett projekt tillsammans med kommunen och frivilliga organisationer, inklusive invandrarorganisationerna. Det syftar till att göra bostadsområdena mer attraktiva. T. ex. ordnas föräldraverksamheter på daghemmen.)

Så långt det är bör båda föräldrarna delta i verksamheten till-

möjligt

sammans.

Praktiska omständigheter som litet antal föräldrar från en och samma språkgrupp lägger ofta hinder i vägen för en-kulturella grupper. En samordning mellan de olika föräldraverksamheterna kan underlätta bildandet av sådana grupper. Om invandrarbamen är integrerade med svenska barn i förskolan och skolan, blir önskemål om enspråkiga grupper en avvägningsfråga för föräldrarna gentemot fördelarna med att ingå i en föräldragrupp som motsvarar barnens daghemsgrupp eller skolklass. Föräldragrupper i enlighet med barnens grupper i hemspråksundervisningen och hemspråksträningen är ett alternativ.

9.10 Innehåll i föräldraverksamheten

Det kan betyda mycket att få uppleva den miljö barnen befinner sig i och delta i vardagsarbetet och planeringen tillsammans med personalen och barnen, gärna enligt ett överenskommet schema. Vid sidan av detta kan föräldrarna delta i andra grupper för att få tillfälle till en grundligare behandling av olika frågor. En precisering av innehåll, ämnesområde och dylikt bör då i möjligaste mån göras av föräldrarna själva.

Det är naturligt att vissa inslag präglar invandrargruppernas verksamhet i högre grad än de svenska gruppemas, t. ex. studier kring barns tvåspråkighet (ett ämne som bör tas upp redan på mödravårdscentralen), vissa samhällsfrågor, kulturkonflikter i barnuppfostran etc.

Genom föräldraverksamheten bör dessutom ges möjligheter för invandrare att förmedla kunskaper till svenskar om den egna kulturen. Här kan man också tänka sig ett samarbete med kulturarbetare.

Väl förberedda studiebesök kan fungera som en introduktion till olika delar av samhället.

i skolan där barnen spelar en aktiv roll genom att in-

Familjeprojekt

tervjua föräldrar och far- och morföräldrar om t. ex. nutidshistoria förekommer redan. Ett sådant projekt borde kunna genomföras även över kulturgränserna.

En utökning av utbildningsradions program inom detta ämnesområde riktade till hela är av stor betydelse särskilt om kvinnan inte

familjen

deltar i verksamheter utanför hemmet exempelvis p. g. a. ett patriarkaliskt synsätt inom kulturgruppen. Mass- och etermedia och invandrarorganisationer kan bidra till att mjuka upp en sådan inställning genom att ge en nyanserad bild av vad föräldraverksamhet kan betyda.

En lika viktig roll har utbildningsradion och massmedia när det gäller invandrarkunskap till svenskar och upplysning om orsaker till invandring och invandringens betydelse för Sverige och om invandrarfamiljers situation. Likaså kan eter- och massmedia på olika sätt stimulera kontakt mellan invandrargrupper och mellan svenska och invandrade föräldar. Ett samråd mellan radio/ TV och studieförbunden är i dessa sammanhang naturligt. _

För en del invandrarföräldrar känns det kanske inte motiverat att engagera sig i andra aktiviteter än de som mer eller mindre syftar till att underlätta en återflyttning till hemlandet. Det är därför viktigt att ta vara på de behov som ändå finns av att få reda på och ta itu med saker som är aktuella nu. Det är väsentligt att de som tar initiativ till för-

just

äldraverksamheten anknyter till människors vardagssituation och desutom är medvetna om att samhällets segregation måste påverka utformningen av och innehållet i verksamheten, så att olika grupper får tillfälle att behandla det som berör just dem.

Genom att integrera föräldra- och barnfrågor i t. ex. svenskundervisning, folkhögskolekurser, grundutbildning för vuxna och arbetsmarknadsutbildning skulle även de som inte har barn kunna få inblick i verksamheten och i föräldrarollen.

9.11¶Hinder för deltagande

Det finns många och olika skäl till att en del föräldrar avstår från att delta i föräldraverksamheter av skilda slag. Samtidigt som det måste tas hänsyn till att alla inte orkar eller vill engagera sig, är det viktigt att ha klart för sig, att det ofta är praktiska och psykologiska omständigheter som hindrar föräldrarna från att delta. När det gäller invandrare är oregelbundna och långa arbetstider, tunga och tröttande arbeten, språksvårigheter, långa resor, brist på identifikation med det svenska samhället, ovana vid studier, patriarkalisk inställning till kvinnan, barnpassningsproblem och dylikt i regel vanligare än bland svenskar. Invandrare har i genomsnitt fler barn än svenskar. (SIV, Basstatistik om invandringen till Sverige.) De är ofta nyinflyttade och har inte hunnit få daghemsplats eller dagbarnvårdare. Dessutom är antalet ensamstående invandrarkvinnor med barn förhållandevis högt. Vidare är skilsmässor ofta förekommande bland vissa grupper av invandrare. (Invandrarverket 1979, SCB 1977)

Det är därför betydelsefullt att föräldraverksamheten planeras noggrant. En-kulturella grupper, satsning på radio och TV, familjegrupper och studieverksamhet av olika slag i hemmen, barnpassning, skolskjuts eller kommunal färdtjänst, då långa resor och brist på kollektiva

Invandrarföräldrar 209

sou 1980:27

trafikmedel till lägger hinder i vägen, är några av flera sätt att komma Försök med helg- och kvällsöppna deltidsförrätta med olägenheterna. skolor för hela och öppna förskolor har prövats för att göra det möjligt familjen att delta samtidigt. I undersökningen av kontaktkurser för invandrare 1973 och -74 framkom att närhet till kurslokaler och barnpassning tillmäts stor betydelse. föreslår i avsnittet, Föräldraförsäkring för del- Barnomsorgsgruppen tagande i barnomsorg och skola att föräldrar skall få utnyttja 4 dagar per barn och år av den särskilda föräldrapenningen för deltagande i baroch skola. Alla i Sverige bosatta utländska medborgare har nomsorg samma rätt som svenska medborgare att utnyttja föräldraförsäkringen. Många har en sådan typ av arbete att det trots lagstadgad rätt till ledighet och ekonomisk ersättning blir svårt att lösgöra sig eller få vikarie (ex. hemspråkslärare och skiftarbetare). Endast ca 69 % av de utländska medborgarna arbetar enbart på dagtid mot ca 84 % av de svenskfödda. levnadsförhållanden, 1975.) Det är därför viktigt att (SCB, Invandrarnas med föräldrarna försöker komma fram personal och ledare tillsammans till tider för verksamheten som passar de flesta, det kan t. ex. bli nödvändigt att skifta tider ibland.

9. l 2 Material

Om föräldrarna önskar fördjupa sig i barn- och familjefrågor genom att studera i grupp, blir litteratur- och materialfrågan aktuell. Det kan emellertid vara ont om material på olika invandrarspråk. Frivilliga organisationer och studieförbund producerar ofta eget material. bör ha ett samordnande an- Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen svar för produktion och framtagning av övrigt föräldramaterial för invandrare för svenskar om på olika språk och på band och för material olika invandrarkulturer. Analfabeters behov måste också tillgodoses. Sådant material som framställs av deltagarna själva eller av organisationer kan vidare socialstyrelsen och skolöverstyrelsen för kännedom så delges att det kan komma fler grupper till godo. Ett faktapaket med bl. a. upplysning om föräldrapå invandrarspråk verksamhet i förskola, skola och folkbildning och om ekonomiska frågor kring detta bör framställas. på litteratur- och De organ som på ett eller annat sätt är inkopplade studiematerialsinköp från andra länder bör ta hänsyn även till föräldrabehov. Kommunsamköp, Statens institut för lägruppernas (Exempel: romedelsinformation.) medverkar Det är angeläget att personer från respektive kulturgrupp Socialstyrelen bör samordna informationen vid materialproduktionen. om tillgängligt föräldramaterial.

9.13¶Personal och gruppledare. och

Grundutbildning fortbildning

Ett idealtillstånd bland de största insom oftast bara går att förverkliga vandrargrupperna och i de invandrartäta områdena är tillgång till tvåspråklig personal med ursprung i respektive invandrarkultur, vill alla institutioner som har att göra med invandrarbam och invandrarföräldrar. För att den svenska personal, som kommer i kontakt med invandrare, dels skall kunna fungera tillfredsställande dels få utbyte av sitt arbete bör mycket resurser satsas på invandrarkunskap i all utbildning som syftar till arbete inom barnomsorg, skola och folkbildning. Även invandrare inom sådana yrken bör kunna om ha utbyte av invandrarkunskap andra kulturgrupper än den egna och om förhållanden i samhället som har med invandring att göra, och som påverkar invandrares situation i Sverige. Invandrarverket driver frågan om nödvändigheten av invandrarkunskap i olika utbildningar. I den nya läroplanen för grundskolan (lgr 80) integreras invandrarfrågor i olika avsnitt och i olika kursplaner. Pâ t. ex. de förskolor där invandrarbam finns integrerade kan den svenska personal som direkt eller indirekt arbetar med barnen beredas tillfälle att i anslutning till arbetet bedriva studier oeh kring kulturfrågor invandrarspråk. En annan central fråga är fortbildning för de tvåspråkiga dagbarnvårdarna som ofta får fungera ensamma utan stöd av annan personal i sitt arbete. En satsning för att få fler invandrare till olika utbildningar och yrken med anknytning till barn-föräldrar bör göras. Det är då naturligt att betrakta tvåspråkighet och ursprung i barnens kultur samt aktivitetsarbete

i invandrarförening som merit

vid anställning. Så länge det är brist på tvâspräkig barnavårdande personal är det dessutom angeläget att anlita de invandrare som finns på arbetsplatsen som stödpersoner t. ex. vid ledar- och personalutbildning, där de kan bidra med kunskaper om sin kultur. En detalj som skulle kunna konsekvent från kommunergenomföras nas sida är meddelande till in-

invandrarföreningarna om lediga tjänster

om t. cx.

barnomsorgen.

Den personal som håller i föräldraverksamheten för invandrare bör i likhet med övrig personal som leder föräldraverksamhet få stöd och fortbildning. Invandrarorganisationerna bör vara samarbetspartners även i detta arbete. Det bör inte vara något som hindrar fortatt personalens bildning ete. sker över kulturgränserna om underlag för kulturbundna grupper saknas. Därutöver bör ledare av mer cirkelbetonad verksamhet ledgenomgå arutbildning vid studicförbunden, gärna kompletterad med utbildning vid respektive invandrarorganisation med inriktning på de speciella frågor som gäller för kulturgruppen i fråga. De flesta länder har liten erfarenhet med av vår typ av folkbildning dcltagarstyrda grupper. Ledarutbildningen bör innehålla bl. a. deltagardemokrati, information om det svenska samhället, om förskolan och skolan och barns och föräldrars situation i samhället.

Det bör i grupperna göras klart att ledaren har en funktion främst som sammanhållande kraft och inte som auktoritativ familjeexpert. Det är föräldrarnas gemensamma erfarenheter, aktiviteter och studier som utgör basen för gruppen. Dessutom kan sakkunniga inkallas vid behov. Arrangemang där deltagarna själva sköter ledarskapet prövas ibland. Det är en utväg när föräldrarna önskar men inte får ledare från den egna kulturgruppen.

Eftersom svenskar kan komma att leda grupper där invandrare finns med som deltagare, bör invandrarkunskap ingå i personalens fortbildning och i ledarutbildningen.

Gruppledaren bör hålla kontinuerlig kontakt med aktuell invandrarorganisation. Ledarna kan rekryteras bland t. ex. den tvåspråkiga förskolepersonalen, hemspråkslärama eller invandrarorganisationernas aktiva medlemmar.

Ansvarsfördelning

Ansvaret för genomförande av föräldraverksamheten för invandrare vid förskola. skola och fritidshem bör ligga hos kommunen. Samarbete mellan de kommunala organen, invandrarorganisationerna och kommunens invandrarfunktion (t. ex. invandrarbyrån) är nödvändigt.

Socialstyrelsen skall i samråd med invandrarverket ge förslag om utf ormningen av insatser för invandrare avseende föräldrautbildning kring barnets födelse. De erfarenheter som därvid samlas motiverar ett samarbete även vad beträffar föräldraverksamheten i förskolan och skolan mellan socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och invandrarverket. Dessa myndigheter bör också svara för rådgivning till kommunerna i föräldrautbildningsfrågor för invandrare.

9. l 5

Sammanfattning

Mål Föräldraverksamhetens mål är att ge gemenskap och kunskap samt medvetenhet om samhälleliga förhållanden och hur dessa kan påverkas.

Föräldraverksamheten bör också ge tillfällen till bearbetning av kulturkonflikter mellan invandrarföräldrar och deras barn och mellan in-

vandrare och majoritetsbefolking.

Föräldraverksamheter i förskolan och skolan innebär ett deltagande i dessa institutioners löpande planering och arbete.

Som komplettering till detta kan diskussions- och studiegrupper ordnas vid förskolan och skolan. vid studieförbund och folkhögskolor och inom de frivilliga organisationerna, t. ex. invandrarorganisationer.

A nsvarsfördelning

Barnomsorgsgruppen konstaterar att huvudansvaret för genomförande av föräldraverksamheter för invandrare vid förskola, skola och fritidshem ligger hos kommunen. Invandrarpolitikcns samverkansmål kräver med nödvändighet samarbete med invandrarorganisationerna. Ett samarbete kring föräldraverksamhet i förskola och skola bör dessutom komma till stånd mellan socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och invandrarverket. Dessa myndigheter kan ha en rådgivande och samordnande funktion.

För att främja den kontinuerliga kontakten mellan invandrarföräldrar, personal och barn är det angeläget med en utökad samverkan mellan olika bamomsorgsformer - t. ex. öppen förskola och familjedaghem - och mellan skola och förskola.

Invandrarverket och socialstyrelsen bör ha ett ansvar för att forskningsresultat av angeläget intresse kring t. ex. invandrarbarns tvåspråkighet görs tillgängliga för berörd personal och föräldrar.

Tváspråki g personal

Tillgång till tvåspråkig personal är en förutsättning för att de invandrarföräldrar som inte kan svenska till fullo skall kunna utnyttja sin rätt att medverka i förskole- och skolarbetet. Enspråkiga förskolegrupper och skolklasser underlättar föräldramedverkan.

T våspråkiga familjedaghem och kommunalt anställda tvåspråkiga fritidspedagoger samt språkvis indelade öppna förskolor är alternativ för små språkgrupper.

Där förskolegrupperna och skolklasserna inte är enspråkiga och där det inte finns tvåspråkig personal bör hemspråkslårarna även fortsättningsvis svara för huvuddelen av föräldrakontakterna. Eftersom kontaktarbetet ofta är omfattande blir en nedskärning av undervisningstiden till förmån för föräldrakontakter ofta nödvändig. Enär det inte kan ske på bekostnad av barnens undervisning ökar behovet av hemspråkslärare. Kommunen bör vid behov kunna anlita tvåspråkiga medhjälpare som avlastar hemspråkslärarna i kontaktarbetet.

Kommunen bör i samarbete med invandrarorganisationerna stimulera fler tvåspråkiga att söka till utbildningen för bl. a. förskolepersonal och hemspråkslärare.

Hemspråkets betydelse och tvåspråkighetsfrågan bör tas upp till diskussion i föråldraverksamheten.

I nvandrarorganisationer

invandrarorganisationerna får en viktig roll i föräldravcrksamheten på flera olika plan, dels som samarbetspartner dels som anordnare av egen verksamhet. De bidrag som utgår från invandrarverket, dels i form av verksamhetsbidrag, dels i form av projektbidrag bör ökas med l milj. kr med hänsyn tagen till en ökning av föråldraverksamhetens omfattning.

Invandrarorganisationerna kommer också i av det före-

åtnjutande

sou ”som I nvandrarföräldrar 2 l 3

slagna föreningsstödet samt av aktivitetsstödet som bör utgå även till verksamhet med barn och föräldrar.

En stor del av organisationernas föräldraverksamhet kan ske i samarbete med studieförbund.

De lokala invandrarföreningarna bör stärkas genom bidrag i större utsträckning från kommunerna. Klarare vägledning när det gäller ansökningsförfarandet bör ges.

Det är av stor betydelse att isolerade invandrarkvinnors situation uppmärksammas och att kvinnorna i bl. a. invandrarföreningama och invandrarnas kvinnoorganisationer får en framträdande roll vid uppbyggnaden och utformningen av föräldraverksamheterna.

Information och uppsökande verksamhet

Massmedia, invandrartidningar, invandrarbyrâer, invandrarorganisationer, arbetsmarknadens organisationer, lokalradio och TV och olika utbildningar etc. är lämpliga kanaler för allmän och lokal information om föräldraverksamheter. myndighet ansvarar för att invandrare får

Varje

information om föräldraverksamheten på sitt eget språk. Informationen bör utformas i samarbete med respektive invandrarorganisation. Statliga bidrag i enlighet med folkbildningsutredningens förslag bör utgå till studieförbunden för information och material som behöver utformas på olika språk. I syfte att motivera för deltagande i föräldraverksamhet bör uppsökande verksamhet anordnas vid behov på respektive språk, av förskolan och skolan i samarbete med invandrarorganisationema. Likaså kan studieförbunden och invandrarorganisationerna samarbeta om uppsökande verksamhet.

Bl. a. barnomsorgens och skolans tvåspråkiga personal, i första hand från respektive kulturgrupp liksom de aktiva medlemmarna i invandraorganisationerna, är en värdefull tillgång vid information och i det uppsökande arbetet. Utbildning bör ordnas för den uppsökande personalen.

In vandrarkunskap

Det är väsentligt att invandrarkunskap får en framträdande roll i all grundutbildning och fortbildning av barnomsorgspersonal, lärare och fritidspersonal och i ledarutbildningen inom folkbildningen. Återkommande fortbildning kring invandrarfrågor bör ordnas för dessa yrkesgrupper. Invandrarkunskap bör också tas upp som ett moment i de svenska föräldrarnas grupper.

Material Frivilliga organisationer och studieförbund producerar ofta eget studiematerial. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen bör få ansvar för produktion av övrigt material och för information om förefintligt föräldramaterial på olika språk och på band.

Ett första steg kan vara ett grundmaterial med information om föräldraverksamhet i förskola, skola och folkbildning och om ekonomiska

2l4 Invandrarföräldrar

frågor kring detta. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen bör också tillse att aktuellt material för svenskar om olika invandrarkulturer finns tillgängligt.

Även materialproduktionen bör ske i samarbete

med invandrarorganisationerna.

Radio och TV

Barnomsorgsgruppen finner det angeläget att program för svenskar om olika invandrarkulturer och

föräldrautbildningsprogram på olika språk

produceras av radio och TV i samråd med studieförbund och invandrarorganisationer.

Personal och ledare av

föräldragrupper

All personal som leder föräldraverksamheter eller har föräldrakontakter bör få stöd och fortbildning i sitt arbete. Invandrarorganisationerna bör vara samarbetspartner även när det gäller fortbildningen för personal och utbildningen av gruppledare och kan dessutom anordna egen ledarutbildning.

Organisatoriska frågor

Kommunen se till att föräldraverk-

bör genom olika praktiska åtgärder samheten blir tillgänglig för alla. Föräldrarna måste ges tillfälle att avgöra om de vill delta i föräldragrupper med deltagare enbart från den egna kulturgruppen om detta är praktiskt genomförbart. Även samverkan mellan invandrare och

majoritetsbefolkning bör arrangeras parallellt, lämpligen via invandrar- och andra folkrörelseorganisationer. För att underlätta sådan samverkan bör folkbildningsutredningens förslag om tilläggsbidrag till bl. a. studiecirklar som avser att orientera invandrare i det svenska samhället, utformas så att det ges även om svenskar finns med i gruppen.

I enlighet med förvaltningslagen bör respektive myndighet ta ansvar. för att tolk anlitas om föräldrarna så önskar vid kontakt med förskola, skola och fritidshem. För att tillmötesgå behovet av ett regelbundet deltagande av båda föräldrarna bör verksamheterna få en flexibel utformning bl. a. när det gäller tider. En språkvis indelning av den öppna förskolans öppettider bör prövas i större omfattning.

Faddersystem i skolorna, som bl. a. kan innebära att en invandrarfamilj eller svensk stöder en nyinvandrad bör utökas.

familj familj,

Små språkgruppers och glesbygdsbors behov bör beaktas bl. a. genom en samordning mellan olika föräldraverksamheter.

Ekonomi

lnvandrarföräldrar liksom svenska föräldrar föreslås få fyra da-

utnyttja

gar per barn och år av den särskilda föräldrapenningen för deltagande i

föräldravcrksamhet inom barnomsorg och skola.

Det bör vid fördelning av skolans förstärkningsresurser tas hänsyn till behovet av att anlita invandrarorganisationernas medlemmar vid uppläggningen av föräldraverksamheter för invandrare.

Övrigt

Det är positivt om frivilliga organisationer och föreningar fortsätter vidga sina verksamhetsområden genom t. ex. arrangemang av kontaktträffar mellan invandrarföräldrar, svenska föräldrar, barnomsorgspersonal, barn och hemspråkslärare.

Familjefrågor bör ges större utrymme i olika utbildningar för vuxna invandrare.

Kombinerad utbildning i svenska, hemspråk, och samhälls-

familje-

kan ske i form av vid t. ex. studieförbund och

frågor familjegrupper

folkhögskolor.

9.16¶Förslag

Barnomsorgsgruppen föreslår att invandrarorganisationerna får en framträdande roll i föräldraverksamheten, dels som samarbetspartner, dels som anordnare av egen verksamhet. att föräldraverksamheten ges en flexibel utformning vad gäller form, innehåll, tider, grupperingar etc. och att behovet av tolk och barnpassning uppmärksammas så att hinder för invandrares deltagande i verksamheten i möjligaste mån undanröjs. att tilfredsställande utrymme skapas för föräldrakontakter i hemspråkslärarens och

tjänstgöring

att kommunen vid behov anlitar tvåspråkiga medhjälpare som stöd åt hemspråkslärarna i föräldrakontaktema, att de statliga bidragen som fördelas av invandrarverket till invandrarorganisationerna räknas upp med l milj. kronor för att täcka kostnader för föräldraverksamhet, att klarare vad beträffar

vägledning ges till invandrarorganisationerna möjligheterna att söka kommunala bidrag och att tydliga anvisningar om ansökningsförfarandet utformas, att förskola och skola bedriver uppsökande verksamhet i syfte att informera om och motivera till föräldradeltagande och att informationen utformas och den uppsökande verksamheten genomförs i samarbete med respektive invandrarorganisation, att utbildning och fortbildning ordnas för personal och gruppledare som arbetar med föräldraverksamhet för invandrare, att socialstyrelsen och skolöverstyrelsen får ansvar för produktion av basmaterial för föräldraverksamhet

10 och fosterföräldrar

Adoptivföräldrar

10.1 Att få ett adoptivbarn

En rad faktorer situation från biologiska för-

skiljer adoptivfamiljemas

äldrars när man väntar barn, vilket gör att de inte utan vidare kan ingå i

under mödrahälsovården. de föräldragrupper som tidigare föreslagits

behöver andra än biologiska föräldrar un- Adoptivföräldrar kunskaper der den tid man väntar och under den första tiden

på sitt adoptivbarn efter det barnet kommit. De behöver få kontakt med andra som befinner sig i samma situation.

Exempel på detta är följande: Det finns ingen bestämd längd på väntetiden som gör att kan följas åt i en föräldragrupp före och

familjerna

efter barnets ankomst. Den tid man väntar på ett barn kan variera från ett par månader upp till flera år.

Närmare 90 96 av dessa föräldrar är ofrivilligt barnlösa och många har upprepade missfall bakom sig.

De problem mamman och pappan upplever har inte en direkt koppling till den egna kroppens funktion utan ligger helt på det emotionella planet.

Det första mötet med barnet, antingen det sker på Arlanda eller i en främmande stad i Asien eller Latinamerika, kan vara förvirrande och påfrestande, vilket man behöver förberedas inför.

Adoptivföräldraskap ses fortfarande av många anhöriga och bekanta inte som likvärdigt med eller lika självklart som biologiskt föräldraskap. Till detta kommer diskussionen om det etiskt försvarbara i att alls adoptera barn från s. k. u-länder, diskussioner om hur det kommer att gå för barnen i framtiden, och inte minst den ständigt pågående diskussionen om hur oerhört viktig den första tiden är för barnets utveckling. Allt detta upplevs av adoptivföräldrarna ofta som mycket plågsamt, framför allt under den osäkra tid då man väntar på barnets ankomst.

Frågan om barnets bakgrund - att någon annan har fött barnet och tvingats lämna det ifrån sig - blir också aktuell.

Beslutet att adoptera kan också ändras rätt sent. I föräldraförberedelsen måste ingå att diskutera motiven för adoption, hur man går tillväga och liknande.

218 Adoptivföräldrar och fosterföräldrar sou 198027

10.2¶Adoptivbarnen

De flestabarn som adopterats1950-1970 var födda i Norden eller övriga Europa. Barn från mer avlägset liggande länder började komma tidigt på 1950-talet. Det var emellertid först under mitten av 1960-talet som barn från dessa länder adopteras mera allmänt. Idag förekom-

började

mer väldigt få adoptioner av barn inom landet eller övriga Europa.

I rapporten Internationella adoptioner” av Ingegärd Gardell

gjord

för Allmänna barnhuset år 1979, redovisas hur det gick för 207 ungdomar (85 96) som kom hit före 1971 för adoption. De var födda 1956-64 och kom från länder med en helt annan än den svenska.

kulturmiljö

Av rapporten framgår först och främst att barnen var mycket efterlängtade.

Många barn var både undemärda och rädda när de kom till

sjuka,

Sverige. Omställningsperioden blev ofta svår och långvarig. Men när barnen vuxit upp har de sällan svårigheter som beror på problem vid ankomsten.

Ungdomarnas utveckling mot en egen identitet påverkas positivt bl. a. av att föräldrarna stöder ungdomarnas funderingar om och önskan att söka mer information om det biologiska och att barnet

ursprunget, slipper irriterande fördomsfulla frågor från omgivningen.

I skolan är barnen enligt lärarna mycket välanpassade. Det gick relativt lätt att lära sig tala svenska för de flesta barnen. De har ett mycket bra och väl fungerande talspråk. Trots det visar undersökningen att 43 % av barnen har brister i svenska. Barnen har bl. a. luckor i förståelsen av vanliga och grundläggande svenska ord. Risken att få språkbrister är större bland barn som kom sent till Sverige än de som kom som mycket små, vilket kanske var väntat.

Allmänna barnhusets rapport innehåller en rad konkreta förslag på praktiska åtgärder för att underlätta situationen för barnen och deras familjer, så att problem förebyggs.

Ett av förslagen avser föräldrautbildning. Vidare föreslås att barnen får stöd för sin språkutveckling på olika sätt, bl. a. genom att ett språkprogram utvecklas för olika åldrar som föräldrarna kan använda då barnet lär sig svenska. Nya metoder för stödundervisning behövs också enligt rapporten. En allmän information om adopterade barns situation bör också ges, för att söka motverka att de och föräldrarna möts av fördomar från omgivningen.

10.3¶Verksamheten med internationella

adoptioner

Ungefär 1 500/ 2 000 barn har adopterats de senaste fem åren. Totalt har mer än 15 000 barn kommit hittills (nordiska barnen ej inräknade).

Nästan vart 50:e nyblivet föräldrapar är adoptivföräldrar. F. n. står ungefär 8 000 som sökande av adoptivbarn.

familjer

År 1969 bildades två föreningar för internationella adoptioner. Dessa föreningar gick år 1972 samman under namnet Adoptionscentrum (AC).

Till finns sedan den l 1973 knuten en särskild socialstyrelsen juli nämnd för handläggning av frågor som rör adoption av utländska barn, nämnd för internationella adoptionsfrågor, NIA. socialstyrelsens Genom ett samarbetsavtal gällde tidigare en rollfördelning som innebar att NIA hade hand om officiella kontakter och AC de mera informella kontakterna med institutioner eller personer i andra länder kring adoption av barn. Man kunde vända sig till såväl NIA som AC om i man önskade adoptera ett utländskt bam. Efter en översyn av organisationen kring förmedlingsverksamheten beslöt riksdagen våren 1979 om vissa ändringar. Till skall även i fortsättningen vara knuten en nämnd socialstyrelsen för internationella adoptionsfrågor. Nämnden skall ha en övergripande funktion med uppgifter som främst rör information, tillsyn och kontroll verksamhet. Däremot skall ärenden som avser samt kontaktskapande förmedling till utlandet av ansökningar om barn för adoption inte längre handläggas av nämnden. Ideella organisationer en mer aktiv roll i arbetet med inges i stället ternationella Socialstyrelsen skall efter ansökan kunna adoptionsfrågor. ge sådana organisationer auktorisation (tillstånd) att hjälpa enskilda, som önskar adoptera ett utländskt barn. Hittills har föreningar erhållit auktorisation. Den största är För-

sju

bundet Adoptionscentrum. Adoptionsverksamheten sker i fortsättningen liksom tidigare i samverkan mellan offentlig och enskild verksamhet. Alla som bor i Sverige och söker barn för adoption måste få de lokala tillstånd. Den sociala Centralnämnden bamavårdsmyndigheternas /motsvarande utredning om förhållandena i den gör först en noggrann

blivande adoptivfamiljen.

10.4¶Förverkligande av mål

har som mål för föräldrautbildning angett kun- Barnomsorgsgruppen skap-kontakt-påverkan. Detta gäller också gruppen adoptivföräldrar. Mot bakgrund av att adoptivföräldramas situation skiljer sig markant från övriga föräldrars främst den tid man väntar barn och nyss fått barn, kommer behovet in att under just denna tid få speciella kunskaper, och även ett starkt bet. ex. om hur en adoption går till och genomförs, hov att få träffa andra med vilka man har gemensam-

adoptivföräldrar

ma utgångspunkter och erfarenheter. Möjligheter att påverka samhällsförhållanden måste gälla också denna grupp. Både NIA och AC arbetar aktivt för att jämställa adoptivfamiljerna med övriga i och ekonomiskt hänseende. Nedan ges

familjer juridiskt

några exempel på frågor som är aktuella. Den rätt till föräldrapenning under lO dagar i samband

självständiga

med barns födelse som papporna fått från 1980 gäller ej adoptivfäderna. Riksdagsmotion och interpellation har väckts under vårriksdagen 1980. Adoptivbarnen har en svag rättslig ställning under fosterbarnstiden, fram till dess den juridiska adoptionen har ägt rum. Detta är en fråga som tas upp av utredningen om barnens rätt.

10.5¶Föräldrautbildning

10.5.l Genom kommunerna

Nämnden för internationella adoptionsfrågor utbildar i samarbete med socialkonsulenterna och Svenska kommunförbundet personal inom socialförvaltningen som handlägger adoptionsfrågor i kommunerna.

Kurserna omfattar två dagar och behandlar socialarbetarens roll vid internationella adoptioner.

I kursinbjudan, som gått ut inför de regionala kurser som genomförts under l979 och 1980 heter det bl a: Det har visat sig värdefullt för blivande adoptivföräldrar om utredningstiden (för fosterhemstillstånd) även innebär en förberedelse inför det annorlunda föräldraskapet, vilket är möjligt om de med utredaren som samtalspartner får granska och bearbeta de behov och motiv som ligger bakom önskan att få adoptera ett bam. Fosterhemsutredningen inför en adoption kan alltså ses som ett utmärkt tillfälle för utbildning, information och samtal inför föräldraskapet.

”Att förena socialarbetarens dubbla roller, den som utredare, kontrollör, och den som samtalspartner ställer naturligtvis stora krav på de tjänstemän som i kommunerna handlägger dessa ärenden. Dessutom kan man fråga sig i hur stor utsträckning och i vilka avseenden utredningen och eventuella avslag påverkas av utredarens egna föreställningar, erfarenheter och värderingar. Denna och liknande frågor kommer att behandlas under kursen.

NIA har tillsammans med socialförvaltningen i Stockholm bedrivit ett försök med föräldrarådgivning före igångsättandet av fosterhemsutredningen. Avsikten är att före denna ge information och möjlighet till diskussion och bearbetning av olika frågeställningar kring adoptionen. Härigenom ges möjlighet för familjerna att innan en stor och ibland páfrestande utredning sätts igång, ta ställning till om man verkligen skall adoptera. Erfarenheterna är positiva. En utvecklingslinje kan vara att alla som anmäler ett intresse för adoption får denna

familjer möjlighet

till en förberedande föräldrarådgivning genom socialförvaltningen.

lO.5.2 Genom ideella organisationer och studieförbund Adoptionscentrum bedriver sedan flera år olika former av utbildningsverksamhet för att förbereda och underlätta för blivande adoptivföräldrar och de som redan är adoptivföräldrar i deras föräldraskap. Utbildningen sker i flera former och vid olika stadier;

Förstagångsinformation i smågrupper för nyblivna medlemmar.

Grundkurs om adoption av utländska barn. Tio sammankomster i cirkel anordnad av studieförbund.

Veckoslutskurs i barnavård för föräldrar som inom kort får bam. Fortsättningskurs för föräldrar som, före eller efter barnets ankomst,

vill koncentrera sig kring vissa frågor i samband med

föräldraskapet.

Tio sammankomster.

Studiecirkel om äldre bam, dvs. frågor kring adoption av barn som vid ankomsten till det nya hemmet är över spädbamsáldem. Tio sammankomster.

Därtill kommer annan studieverksamhet främst kring barnens ursprungsländer.

Både NIA och AC ser föräldrautbildningen som ett led i att kunna genomföra adoptioner på ett bra sätt. Idag genomgår 25 % av adoptivföräldrarna föräldrautbildning genom AC. De har möjlighet att ta emot 50 98, redan idag.

Adoptionscentrum rekommenderar sina medlemmar att genomgå föräldrautbildning. Cirklarna är dessutom öppna även för icke medlemmar. Man diskuterar möjligheten att ta in föräldrautbildning som ett obligatorium för att få adoptera. Samtidigt ser man en risk i ökningen av de

grund av de långa väntetiderna. Detta gör att privata adoptionerna, på man ändå inte kan nå alla.

har inga särskilda resurser för genomförande av

Adoptionscentrum den föräldrautbildning som bedrivs idag. De utbildningsansvariga i AC:s 16 lokalavdelningar har i allmänhet ingen ersättning för sitt arbete.

För att kunna svara för 50 96 av föräldrautbildningen till adoptivföräldrarna räknar AC med att behöva en kansliförstärkning, dvs. en särskilt ansvarig utbildningssekreterare. Vidare behövs ekonomiska resurser för att ersätta ute i lokalavdelningama. Det

de utbildningsansvariga är också av stor betydelse att kunna föräldrarna kostnadsfritt

erbjuda

deltagande.

10.6 överväganden

Adoptivföräldrar bör liksom andra föräldrar nås av om

erbjudande

föräldrautbildning. I likhet med övriga förslag som barnomsorgsgruppen framför är det möjligt att urskilja det ansvar som samhället bör ha, och det ansvar som de ideella organisationerna kan ha.

Ett viktigt mål i föräldrautbildningen är att nå alla föräldrar. Det gör kommunerna i samband med fosterhemsutredningen. De bör därför ha ansvar för att föräldrautbildning alla blivande och nyblivna för-

erbjuds

äldrar.

Nämnden för internationella adoptionsfrågor har i samarbete med socialkonsulenterna och Svenska kommunförbundet ansvar för fortbildningen av den personal inom socialförvaltningen som handlägger adoptionsfrågor i kommunerna. I denna utbildning för man nu in också moment av föräldraförberedelse/föräldrautbildning. Eftersom denna bör knyta an till den allmänna föräldrautbildningen bör personalen informeras om mål, metoder och innehåll i de föräldraverksamheter barnomsorgsgruppen föreslår. Detta bör ske i personalens reguljära utbildning, och fortbildning.

Barnomsorgsgruppen ser positivt på de försök med gruppsamtal som gjorts med familjer som söker adoption, före själva fosterhemsutredningen, genom NIA och socialförvaltningen i Stockholm.

fosterföräldrar

Rådgivning och information med till bearbetning av cen-

möjligheter

trala frågeställningar i samband med önskan att adoptera, bör således med fördel kunna ske genom den socialassistent/ motsvarande som har hand om nås alla föräldrar med viss

fosterhemsutredningen. Härigenom

grundläggande föräldraförberedelse. Samhället har genom mödra- och barnhälsovården och BB ansvar för en allmän föräldrautbildning vid tiden kring barnens födelse. Detta bör i princip även gälla gruppen adoptivföräldrar, när det gäller bvc-tiden. Genom länsstyrelsen får barnavârdscentralema underrättelse om alla barn mellan 0-7 år i samband när med födelse, invandring, utvandring, ett barn kommer till ett nytt hem som fosterbam och när bam adopterats. Barnomsorgsgruppen förutsätter att frågor som gäller adoptivbarn och -föräldrars speciella förhållanden förs in i den grundutbildning och fortbildning som sker för personal inom barnhälsovården, barnomsorgen och skolan. Ansvar för att alla föräldrar bör finnas hos erbjuds föräldrautbildning kommunerna genom den socialassistent fosterhemssom handlägger ärenden. När det gäller genomförandet av föräldrautbildningen bör de erfarenheter som finns inom socialförvaltningarna, nämnden för internationella adoptionsfrågor och Adoptionscentrum tas till vara. Ungefär 25 % av dem som adopterar genom Adoptionscentrum genomgår också föräldrautbildning i deras regi. Redan idag har Adoptionscentrum möjligheter att svara för 50 % av föräldrautbildningen. Med en resursförstärkning kan de svara för ytterligare efterfrågan. Föräldrarna bör erbjudas kostnadsfritt deltagande, och de bör också få tillfälle att vilken föräldraförberedelse de vill anta.

själva välja

Föräldraförsäkring utgår redan nu för alla föräldrar för deltagande i föräldrautbildning. För adoptivföräldrar gäller att de får ersättning när de har fått barnet i sin vård. Papporna har idag rätt till tio särskilda dagar med föräldrapenning i samband med barnets födelse. Denna del rätt bör för adoptivpappans gälla vid barnets ankomst. Kanske har dessa ett om

familjer möjligt

större behov av att vara hemma hos barnet då, än andra familjer. Barnomsorgsgruppen har tagit fasta på att adoptivföräldrarna behöver ett särkilt stöd i sin föräldraförberedelse den tid man väntar på barnets ankomst och den första tiden härefter, att förorda särgenom skilda

föräldragrupper.

I övrigt ingår adoptivföräldrarna liksom övriga i den allmänna föräldrautbildningen inom kommunal barnomsorg och skola, och inom landstingens regi. Många föräldrar kommer under barnets uppväxttid att känna behov av att delta i cirklar för adoptivföräldrar där man får att dis-

möjlighet

kutera vidare kring frågor dem som är speciella och angelägna för just och deras barn. Parallellt med föräldraverksamheten i landstingens regi, barnomsorgen eller skolan kan man också ha ett behov av att vara med i dc ideella organisationernas och studieförbundens aktiviteter.

10.7 Föräldraverksamhet för fostcrföräldrar

10.7.1¶Behovet av grundutbildning och handledning

I dag finns ungefär 16 000 barn i l3 000 fosterhem i vårt land.

Från flera håll förs fram att fosterföräldrarna behöver viss grundutbildning men också kontinuerlig handledning och stöd för att klara sitt arbete. Genom en sådan yrkesinriktad utbildning kan man få viktiga kunskaper men också värdefull kontakt med andra fostcrföräldrar.

Kommunerna har hand om fosterbarnsvården. Det finns också två fosterhemsorganisationer, Fosterhemmens riksförbund och Sveriges or-

ganiserade f amiljevårdshem.

Fostcrbarnsutredningen lade i betänkande SOU 1974:7 fram förslag om kurs för utbildning av fostcrföräldrar omfattande 150 timmar. Denna har prövats i ett antal kommuner. Erfarenheterna visar att det är svårt att forma en helt enhetlig utbildning.

Kommunförbundet prövar tillsammans med socialstyrelsen att utbilda socialarbetarna mot ett något annorlunda arbetssätt som också innefattar föräldraförberedelse. Idag sker kontakterna med de blivande fosterföräldrarna individuellt. Tanken är att de i ökad utsträckning skall kunna ske i grupp, och att socialarbetarna skall kunna fungera som handledare för fosterföräldrarna.

Studieförbundet Vuxenskolan har tillsammans med Fosterhemmens Riksförbund bedrivit försöksverksamhet i södra, västra och norra Sverige. De har riktat sig till både socialarbetarna och fosterföräldrama.

lO.7.2 Överväganden

Det pågår en rad aktiviteter när det gäller utbildning av fostcrföräldrarna liksom socialarbetarna. Barnomsorgsgruppen har ej funnit anledning att gå närmare in på denna utbildning som hör samman med den yrkesroll fostcrföräldrar har.

Däremot anser utredningen att det är angeläget att fosterföräldrarna gcs det viktiga stöd som föräldragruppen kan utgöra, inte minst genom kontakten med andra fostcrföräldrar. Utredningen finner det naturligt att socialarbetaren får ansvaret att bli handledare för föräldragrupperna.

I övrigt utgår barnomsorgsgruppen från att fostcrföräldrar deltar i de allmänna föräldraverksamheter som föreslås inom den kommunala barnomsorgen och skolan m. m.

Fostcrföräldrar torde liksom adoptivföräldrar m. fl. ha stort behov av att delta i verksamheter anordnade av de egna intresseorganisationerna och bildningsförbunden.

Barnomsorgsgruppen finner således ej anledning att lägga fram speciclla förslag om föräldrautbildning riktad till fostcrföräldrar. Däremot tordc dct vara av stort värde om socialarbetarna och fosterföräldrarna i ovannämnda yrkesinriktade utbildningar fick information om den allmänna föräldrautbildningens mål. metoder och innehåll. Dct är av stor betydelse att fosterföräldrarna blir motiverade att delta i föräldraverksamheterna.

224 och

Adoptivföräldrar fosterföräldrar

10.8¶Förslag

Barnomsorgsgruppen föreslår

att fosterhemsutredama i kommunerna får ett ansvar att ge alla adoptivsökande en grundläggande föräldrarådgivning och information i anslutning till fosterhemsutredningen att fosterhemsutredarna också får ett ansvar att informera om vilka olika former av föräldrautbildning som står till buds att i samband med det blivande adoptivbamets ankomst pappan får rätt till tio särskilda dagar med föräldrapenning att föräldrar som fått adoptivbarn i största utsträckning deltar i

möjliga

samhällets föräldraverksamheter inom barnhälsovården, barnomsorgen och skolan att frågor som gäller adoptivbarn och adoptivföräldrar tas in i den fortbildning av personal som sker inom bamhälsovården, barnomsorgen och skolan att personal som handlägger fosterhems- och adoptionsärenden inom kommunerna får information om den allmänna föräldrautbildningens mål, metoder och innehåll. Detta bör ske i deras reguljära grund- och fortbildningar

parallellt med att de deltar i samhällets föräldraatt adoptivföräldrar verksamheter får or-

möjlighet att i princip utan kostnad delta i frivilliga ganisationers verksamheter, t. ex. studiecirklar att kostnaderna för föräldrautbildningsaktiviteter uppmärksammas vid fördelningen av medel till NIA.

ll och allmän information

Attitydpäverkan

om barns

uppväxtvillkor

ll.l Mål

Barnomsorgsgruppen föreslår i tidigare avsnitt föräldraverksamheter inom förskolan och skolan samt inom studieförbunden m. fl., vilka ger kunskaper, kontakter och förutsättningar för påverkan av den egna situationen. Detta kan ses som ett direkt stöd i föräldrarollen. Men famil-

behöver också stöd från det omgivande samhället. Detta avsnitt tar

jen

hur medvetenheten kan öka om alla vuxnas betydelse för upp frågan barns uppväxtvillkor.

Målet är att bryta privatiseringen av ansvaret för barn, genom ökade kunskaper, attitydpåverkan och genom en förändring av det all-

genom männa samhällsklimatet. Som en konsekvens av detta måste det skapas konkreta möjligheter att ta ökat ansvar för barn, inte minst i närmiljön.

I avsnittet om barn och föräldrar att de

i dagens samhälle konstateras stora familjepolitiska insatser som gjorts för att stärka familjen torde ha haft mindre inverkan på familjen som uppväxtmiljö än de stora allmänna samhällsförändringama. Samhället styrs av ekonomiska krafter och de företeelser som påverkar barn och föräldrar t. ex. kommersialismen, snedfördelningen av sociala problem, av utbildning, skolframgång och bostadsstandard, är produkter av dessa ekonomiska krafter. Ett viktigt mål i föräldrautbildningen är att bidra till en ökad medvetenhet om dessa förhållanden.

l 1.2

Målgrupper

Barnomsorgsgruppen anser att attitydpåverkan kring ansvarsfrågorna för barn, bör riktas till alla vuxna i samhället.

Detta innesluter också föräldrar, både de som är med i föräldraverksamheter och de som av skilda anledningar inte är med.

Målgrupper är också alla de som frivilligt eller ofrivilligt lever utan barn. Många känner rädsla eller osäkerhet inför barn och ungdom idag. Därför är det viktigt att sprida kännedom om de villkor och den miljö som formar barnen och ungdomen. Äldre människor kan härigenom lättare se, på vilket sätt de kan bli en resurs, något som också kan bli en väg att bryta den egna isoleringen. Andra grupper, t. ex. grannar, kan också bli resurser för barnen.

information

Även släkt och vänner, mor- och farföräldrar, behöver få veta mer om förändrade villkor, relationsfrågor mellan generationerna, synen på barnuppfostran och liknande. Genom en bred information som ger möjligheter att bearbeta och diskutera olika frågeställningar kan generationsklyf tor överbryggas. Det är då lättare att se varandra som resurser, vilket innebär till kontakt med barn. Föräldrar att fler får möjligheter känner sig mindre hotade och ifrågasatta. De som lever utan barn, men önskar och en ökad samvaro, vågar ställa upp, med oförbrukade krafter, tålamod, och kanske ge trötta föräldrar en stunds andrum. Barnen får fler positiva vuxenkontakter. Olikayrkesgrupper som finns i barnens t. ex. butikspersonal,

närmiljö,

busschaufförer, tunnelbanevakter, poliser, vaktmästare, städ- och skolmåltidspersonal m. fl. är viktiga liksom ledare inom idrottsrörelsen och andra idéburna verksamheter. De betyder mycket som vuxna förebilder, vilket man i allmänhet är omedveten skulle kunna om. Dessa grupper vara ett mycket stort stöd för barn och ungdom idag, om de fick ökade kunskaper och ökad medvetenhet om sin betydelse. Den unga generationen behöver stöd inför vuxenrollen och förberedas på innebörden av ett framtida föräldraskap. I dag utnyttjas ungdomars osäkerhet av en rad komersiella intressen, som bör motverkas. För att föräldrar skall kunna sina egna och barnens levnadspåverka förhållanden måste en beredskap finnas bland politiker och

beslutsfattare

att förstå och möta de krav som kan ställas. Många saknar emellertid konkreta kunskaper och erfarenheter om villkoren för dagens barn och föräldrar. Nyckelgrupper som bör nås är därför fackligt och politiskt förtroendevalda, ombudsmän, vissa utredare,

tjänstemannagrupper, pla-

nerare m. fl.

11.3 till information och

Möjligheter attitydpåverkan

Barnomsorgsgruppen har inte ansett sig kunna göra en heltäckande genomgáng av alla de möjligheter som står till buds när det gäller att nå människor med information och attitydpåverkan kring barn och vuxna i samhället, utan har valt några områden som bör spela en särskilt viktig roll, nämligen radion och televisionen, vissa kommunala verksamheter och de frivilliga organisationemas verksamheter. Nedan görs en genomgång av möjligheter och begränsningar i dessa verksamheter.

l 1.3.1 Massmedia

Barnomsorgsgruppen begränsar sig till att huvudsakligen diskutera den som rundradion - radio betydelse genom och tv - kan ha för information och attitydpåverkan, eftersom man når en av befolk-

majoritet

ningen, och mot bakgrund av den speciella status och betydelse som framförallt televisionen har i vårt dagliga liv.

Påverkan

menar att radion och televisionen når många Barnomsorgsgruppen människor. Samtidigt är vi medvetna om nödvändigheten att vara för-

av vilken påverkan mediet har på människor. Blir siktiga i bedömningen vi verkligen eller förstärks endast de värderingar vi redan

påverkade, har? Vem påverkar oss, och med utgångspunkt från vilka värderingar? Blir vi inte snarare av etermedierna i stället för

passiva och avtrubbade aktiva? Är ett intensivt konsumerande av tv, uttryck för isolering från verklig gemenskap? En rad frågor av denna typ undersökes och finns redovisade på olika håll.

En undersökning av forskarna Lazarsfeld, Berelson och Gaudet (The Peoples Choice) visar att personligt inflytande genom samtal och diskussioner påverkar människor mer än vad massmedia gör. Det personli-

förmedlas oftast av personer som är mer politiskt intresga inflytandet serade än andra. De återfinns i alla samhällsskikt. Dessa opinionsledare är storkonsumenter av massmedia. Teorin om opinionsledarna kallas tvåstegshypotesen eftersom man menat att informationen förmedlas i två steg.

En rad invändningar har framförts med nämnda hypotes, bl. a. att det inte är opinionsledarna som ”leden” opinionen. I stället anser man att massmedierna en grundläggande orientering. Enbart in-

ger människor om denna ram har opinionsledarna möjlighet till påverkan.

En konsekvens av mediekonsumtion i allmänhet har ansetts vara att den leder till passivisering. Vad som påvisats är att människor som uppger sig vilja fly undan verkligheten i stor utsträckning söker sig till tv och

därför Verklighetsflykten anses Veckotidningar att det ger avkoppling. vara ett av motiven för mediekonsumtion.

Effekterna av detta är att man lever ut tristess genom tv och inte genom kontakt med andra människor. Medierna får också en ökad be-

verklighetsuppfattning. Olika undersökningar vitydelse för människors sar också att människor av ett avkopplande in-

med hög konsumtion nehåll i medierna oftare ser mediepersoner som idealgestalter. Man tycks också vara mer mottaglig för det som sägs i mediet.

De här effekterna förstärks om man har få kontakter med andra människor och ökar beroendet av medierna. Det anses osäkert om medierna kan ses som en orsak till den enskildes verklighetsuppfattning. I stället talar mycket för att medierna förstärker vissa andra mönster.

I övrigt finns inte någon allmänt accepterad teori om massmediernas betydelse i samhället.

Massmedierna är en produkt av det rådande samhället, men är också med om att producera en stor del av det som skapar människors omgivning. Dagspress, film, radio och tv betyder mindre när det gäller att direkt påverka den enskildes åsikter i bestämda frågor eller i frågor som den enskilde har egen erfarenhet av eller kontakt med. Biograffilmen torde däremot ha en påverkan, främst på ungdomen.

Massmediernas betydelse som maktfaktor över människors verklighet sammanhänger med att de svarar för huvuddelen av den offentliga kunskapsproduktionen i samhället. Det som benämns allmän debatt och lik-

information

nande är i själva verket en fråga om vad som sägs i dagspress, radio, tv eller tidskrifter. Medierna livsmönster och handlingsalternativ.

erbjuder

De strukturerar vår verklighet. Medierna bestämmer vad som är ”norm, vad som är politik” - och vad som inte är det. Därför har man inom forskningen mer velat betona produktionen av medvetande i samhället.

Enligt de nya utvecklingslinjerna söker man också sätta in massmedierna i ett större socialt sammanhang. Effekterna handlar då inte längre om förhållandet mellan medium

och läsare, lyssnare eller tittare. Istället handlar det om hur medierna företräder och återger en social situation - hur de samspelar med både gruppintressen och individer och vilka konsekvenser detta får på samhällets utveckling. Källa: Stig Hadenius och Lennart Weibull: Massmedier, En bok om press, radio och tv. Aldus 1978.

Radions och televisionens ansvar Rundradions utformning och ställning utgår från den syn på massmedier som brukar benämnas samhällsansvarsideølogin.

En rundradio i allmänhetens tjänst förknippas med mediernas betydelse och ansvar för den fria opinionsbildningen i samhället, deras skyldighet att informera och orientera, granska och kontrollera - dvs. deras roll i den demokratiska processen.

Samhällsansvarsideologin bygger vidare på samma idémässiga grund, men vidgar ansvaret till att omfatta också förmedling av en rättvisande och representativ bild dels av de grupper som ingår i samhället, dels av samhällets mål och värden i stort, förmedling av inlägg och idéer i den allmänna samhällsdebatten - inte minst udda eller främmande åsikter, minoriteters och andra utsatta gruppers synpunkter.

Mediernas ansvar för mål och uppgifter som främst anknyter till samhällets politiska funktioner, dvs. information och åsiktsbildning betonas.

Men radio och tv har också ansvar för en fri, oberoende och aktiv kulturverksamhet. Källa: Radioutredningen (SOU 1979: 19).

Radioutredningen betonar att rundradion har både informativa och kulturella uppgifter.

I n formati onsansvaret Rundradions uppgifter som informationsmedium definieras av radioutredningen på följande sätt:

För den demokratiska processen är det nödvändigt att medborgarna får den information som krävs för att orientera sig och ta ställning i förekommande politiska frågor, liksom att de förtroendevalda får en fortlöpande information om olika opinioner.

Massmedierna har vidare en viktig funktion när det gäller att kommentera, ta ställning, ge råd och söka verka opinionsbildande.

självständiga massmedier har ett självklart ansvar att granska och kontrollera myndigheter, organisationer, företag och andra som har betydelse för beslut vilka berör medbornamna.

Massmedierna har vidare möjligheter att främja den för den politiska processen så viktiga kommunikationen inom och mellan olika politiska, fackliga och ideella grupper i samhället. Radio och tv kan bidra till kommunikationen genom att spegla och informera om olika grupper och därmed göra meningar och åsikter kända för andra. Detta gäller inte minst lokalradion. De har dock små möjligheter att främja den interna kontakten beroende på karaktären av envägskommunikation, trängseln i etern och det begränsade programutrymmet. Även kraven på saklighet och opartiskhet lägger hinderi vägen.

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att den anser att radio och tv har unika att uppfylla flera av de uppgifter som bör

möjligheter

läggas på massmedierna i ett demokratiskt samhälle.

K ulturansvaret Att skydda _vttrandefriheten och att främja yttrandemöjligheterna är - en-

- mål inom kulturområdet liksom ligt radioutredningen grundläggande inom det publicistiska området.

Kravet på yttrandemöjligheter har också samband med målet att motverka konzmersialisnzetts negativa verkningar. Genom detta mål betonas att kravet på lönsamhet inte får avgöra kulturverksamhetens inriktning, omfattning och utbredning. Radioutredningen slår fast att rundradion har ett ansvar för att söka frigöra sig från den konsumtionsbild som kommersiella marknader präglat och att erbjuda en bred icke-kommersiell kultur.

Radioutredningen uppmärksammar också målet att ge människor

till egen skapande aktivitet och att kontakten mellan männi-

möjligheter

skor främjas, vilket betonats starkt i kulturpolitiken. Man menar att detta är svårare att tillämpa på etermediema, som kännetecknas av envägskommunikation och individuellt mottagande. I stället anser man att etermediema, främst tv, ofta kan verka passiviserande. Det som finns är emellertid en aktivitet och stimulans också hos upplevelser i lyssnandet och tittandet. Vad som kan göras, enligt radioutredningen, är att skärpa kravet på gestaltning och bearbetning så att tillgängligheten och möjligheterna till inlevelse förbättras.

Med det kulturpolitiska decentraliseringsmålet åsyftas främst en geografisk spridning av kulturverksamheten och en bredare förankring av besluts- och ansvarstagande.

Kulturpolitiken ska vidare utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. Radio och tv har genom mediernas räckvidd stora förutsättningar att med sin programverksamhet nå grupper som av geografiska, sociala eller språkliga skäl eller på grund av rörelsehinder eller annat handikapp är kulturellt eftersatta. Därvid bör eftersträvas att överbrygga olika gruppers praktiska hinder att mottaga programmen, till exempel när det gäller hörselskadade, synskadade samt invandrare och andra etniska minoriteter. Vidare har radio och tv ett allmänt kulturpolitiskt ansvar för att programmen är tillgängliga och begripliga, enligt radioutredningen.

I det kulturpolitiska ansvaret ingår också som en väsentlig del att

ett utbyte av erfarenheter och idéer över nationsgränserna, enligt

främja

radioutredningen. Radio och tv har enligt utredningens mening ett ansvar att spegla och förmedla samt att kritiskt granska och kommentera kulturutvecklingen i andra länder. Detta ansvar innefattar inte minst våra invandrares hemländer, säger utredningen.

När det gäller kulturansvaret anser radioutredningen att det från publikens synpunkt innebär att etermediernas särskilda förutsättningar att ge och förmedla upplevelser måste tillvaratas och utvecklas.

Enligt radioutredningen kräver detta ett stort inslag av program med gestaltat innehåll inom olika programområden. Gestaltande program kan genom den ökade möjligheten till identifikation och inlevelse, ge starkare och mer upplevelse och samtidigt större begriplighet

fördjupad

och förståelse av innehållet.

Kulturansvaret - sett från programföretagets synpunkt - bör i första hand innebära att rundradion ska bedriva en egen skapande verksamhet.

Medieansvaret och målen med föräldrautbildning

Det finns ingenting i massmedieansvaret som står i motsatsställning till de mål som barnomsorgsgruppen formulerat kring föräldrautbildning.

Kunskapsmålet torde väl kunna uppfyllas genom det informationsansvar som radio och tv har, och som innebär att ge medborgarna den information som krävs för att orientera sig och ta ställning i politiska frågor och ge de förtroendevalda information om olika opinioner.

Kontaktmålet kan uppfyllas, inom ramen för de begränsningar som mediet innebär, genom att radio och tv bidrar till att främja kommunikationen inom och mellan olika grupper i samhället.

Målet att skapa till medvetenhet om samhälleliga förhål-

möjligheter

landen kan uppfyllas genom att etermedierna ger utrymme för olika åsikter och värderingar, kommentarer, stimulerar till debatt och verkar opinionsbildande.

Påverkansmålet kan uppfyllas bl. a. genom radions och televisionens genomslagskraft när det gäller att granska och kontrollera myndigheter, organisationer, företag och andra som har betydelse för beslut som rör medborgarna. Av stor vikt är att själv komma till tals.

möjligheten

Barnomsorgsgruppens uppdrag innefattar också att se till de särskilda behov som kan finnas hos några speciellt utsatta grupper som handikappade och invandrare. Eftersom radion och tv åläggs ett särskilt ansvar i detta hänseende, torde det finnas goda förutsättningar för radion och televisionen att bli ett betydelsefullt inslag i den del av föräldrautbildningen som riktar sig till alla i samhället, med information och attitydpåverkan kring barns uppväxtvillkor.

Radion och televisionen kan genom bevakning och spegling av olika verksamheter, också verksamt bidra till att väcka intresse för deltagande i föräldraverksamheter av olika slag, t. ex. inom mödra- och barnhälsovård, förskolan, skolan samt föräldracirklar inom studieförbunden.

Radion och televisionen har också en mycket viktig roll när det gäller att motverka det kommersiella tryck som utsätts för genom an-

familjen

och allmän 231

Attitydpåverkan information

som kommersiella marksvaret att frigöra sig från den konsumtionsbild

en bred icke-kommersiell kultur. nader präglat och att erbjuda

Möjligheter och begränsningar att fylla medieansvaret

Organisatoriskt

Sveriges Radio som ansvarar för den allmänna riksprogramproduktionen i radio och television är moderbolag i en koncern där Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio ingår. Genom riksdagens beslut våren 1978 har organisationen förändrats genom att ytterligare två nya programföretag bildats, ett för televisionen och ett för riksradio.

För närvarande produceras främst inom utbildningsradion program kring föräldrautbildningen. Barnomsorgsgruppen anser emellertid att även övriga företag är betydelsefulla och av stort intresse, inte minst lokalradion. Det är viktigt att lokalradions möjligheter att låta människorna själva komma till tals på allt sätt utvecklas och understöds.

Avtalsmässigt

För perioden 1979/ 80-1985/ 86 gäller nya avtal mellan staten och Sveriges Radio samt mellan staten och vart och ett av de fyra programbolagen inom koncernen. Av dessa avtal framgår företagens huvudsakliga organisation och uppgifter samt de riktlinjer som antogs av riksdagen våren 1978. Avtalen gäller från den l 1979.

juli

Innebörden av avtalen är en skyldighet för Sveriges Radio att i lämplig form meddela nyheter, ge allsidig information, stimulera till debatt, granska myndigheter, organisationer och företag, ge upplevelser och stimulera fantasin, bevaka och granska händelser på kulturlivets områden. (§ l-4,6.)

SR skall i programverksamheten ta särskild hänsyn till hörselhandikappade, synskadade samt språkliga och etniska minoriteter. På begäran av statlig myndighet skall SR sända meddelande som är av vikt för allmänheten.

För Inka/radion gäller att programverksamheten skall ha en lokal inriktning. Programmen skall tillgodose behov och intressen hos ”befolkningen i respektive lokalradioområde”.

För utbildningsradion gäller ”att bedriva programverksamhet för rundradio inom utbildningsområdet.

UR skall producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradio och televisionsprogram avsedda såväl att mottagas i hela landet (rikssändning) som för regional och lokal sändning. Verksamheten skall främst avse utbildning inom förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.” Rådgivande kommittéer för dessa skall finnas i UR.

Utbildningsradion bör sluta avtal om samråd med socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och universitets- och högskoleämbetet.

232 Attitydpåverkan och allmän

information sou 193037

Ekonomiskt

Det framgår av Sveriges Radios remissvar på radioutredningens förslag att man inte anser att det innebär någon nyhet för etermedierna. Det har sedan länge uppfattat kulturansvaret som en naturlig och väsentlig del av verksamheten. Sveriges Radio menar resurser för en att företagets bred programverksamhet inom kulturområdet f. n. är avsevärt sämre än under åren närmast före riksdagsbeslutet om den nya kulturpolitiken. Möjligheterna anses endast delvis förbättrade genom den produktionsutveckling och de resursförstärkningar som erhållits. För samtliga företag gäller att de är avgiftsfinansierade, utom utbildningsradion som är skattefinansierad. Det betyder att barnomsorgsgruppen kan förorda en ökad medelstilldelning till utbildningsradion via utbildningsdepartementets huvudtitel, i avsikt att förbättra

möjligheterna

till produktion av föräldrainriktade program.

Innehållsmässigt

Utbildningsradion har som sin uppgift att bl. a. producera material kring barn och familjekunskap liksom samlevnadsfrågor för grundskolan och gymnasiets behov. En rad viktiga program kring relationer mellan barn och vuxna har producerats sedan 1971, då TRU:s föräldrautbildning startade. Det är viktigt att inte denna verksamhet stannar av eller prioriteras lågt i förhållande till andra behov. I det allmänna utbudet bland radio och televisionsprogram finns ofta barnprogram, underhållningsprogram, debattinslag som är mycket intressanta ur föräldrasynpunkt. Barnen kommer ofta till tals i t. ex.

själva

barnradion. Vissa t. ex. teater och film, eller

underhållningsprogram,

andra typer av gestaltande program ger möjlighet till igenkänning. Detta kan ge anledning att ta upp frågor till diskussion, som kanske annars inte kommer upp till ytan. Vart och ett av dotterföretagen inom Sveriges Radio är således intressanta ur föräldraaspekten. Gränserna mellan vad som är information och utbildning, kultur, debatt och underhållning bör inte betraktas som aktuella eller intressanta. Inom samtliga från de olika typer av program företagen kan finnas möjligheter att nå angivna mål. Idag är hälften av alla program i televisionen importerade. Om några av de mål som är det barnomsorgsgruppen anger skall kunna uppfyllas angeläget med en ökad inhemsk produktion. Även

underhållningspro-

grammen - som till 75 % är importerade - har betydelse när det gäller möjligheter till kunskapsbildning, identifikation och attitydpåverkan. I mycket hög utsträckning påverkas vi idag av värderingar och könsrollsmönster som i andra sammanhang, t. ex. förskolan och skolan, förklaras angelägna att söka motverka. Föräldrarna kommer ofta till korta inför en massiv påverkan från massmedia, liksom förskolepersonalen och lärama. En utredning om massmedier på daghem i tre kommuner visar att på över hälften av tittade daghemsavdelningama man på TV varje dag. Endast enstaka daghem lyssnade i radio. Däremot anpå barnprogram

och allmän information 233

Attitydpâverkan

vändes ljudkassetter och grammofonskivor i stor omfattning. att de funderat över hur massme- 96 % av förskolepersonalen uppgav men ändå var det nästan ingen som talade med barnen dier påverkar, om innehållet i de massmedier man använde på dagis, Många efterlyste om massmediepåverkan. Nästan all förskolepersonal tyckte fortbildning att de hade fått otillräcklig utbildning om de här frågorna. Medieforskningen visar att det är barn mer än vuxna som påverkas av främst televisionen och dess underhållningsprogram. Barn ser på vuxenän vi i allmänhet har klart för program i en mycket högre utsträckning oss. Inte sällan sitter barn och ungdom ensamma framför tv-rutan, därför att vi vuxna inte har tid eller ork, efter dagens arbete. Mycket annat måste uträttas. Mycket av det barn och ungdom ser matas in i hjärnan, men bearbetas inte genom samtal. Det kommer ut på andra sätt, som vuxna på ett konstruktivt sätt. beklagar sig över, men inte alltid härleder framhåller mot denna bakgrund vikten av att Barnomsorgsgruppen dokumentära genom bättre medelstilldelprogram ges en högre status, ning och bättre sändningstider. Utredningen efterlyser fler program som vänder sig till både barn och vuxna. Vi anser att de behövs för att stimulera till diskussion och motverka passivisering. Utredningen vill också prioritera gestaltande program som ger möjligav vardagliga situationer. Eftersom vi utvecklas het till igenkännande tillsammans, är det viktigt att programmen fångar både barnens, ungdomens och de vuxnas intresse. kan också utformas som korta och återkommande informa- Program t. ex. föräldraförsäkringen och liknande. En utökning tionsinslag kring av sådan information som gäller barn och föräldrar är önskvärd. Debatt och samhällsreportage är också av intresse. Det finns många frågor kring arbetslivet, arbetstiderna, arbetsgivarnas syn på familjen, i hem och arbetsliv, barnomsorgen, skolan, fritids-

jämlikhetsfrågorna

industrin osv. som belyser förutsättningarna för olika familjer

familjen/

inom olika samhällsskikt, att ge barnen goda uppväxtvillkor. Allt detta ingår i rundradions ansvar. Ändock når inte de ambitiösa, seriösa programmen som skapar medvetenhet mer än marginella grupde som redan är informerade och motiverade. Då handper i samhället, lar det kanske inte så mycket om vad programmen innehåller, utan hur tillgängliga de är. Samhällsorienterande program läggs t. ex. ofta på sen kvällstid, då flertalet inte har ork att titta. l övrigt är barnomsorgsgruppen väl medveten om att det inte är möjligt att ange visst innehåll i de program som produceras. Rundradion och har genom lag och avtal ett skydd för sin integritet oberoende försök till programstyrning från staten ställning gentemot eller olika intressegrupper. Däremot ingår i rundradions samhällsansvar att verka som informationsmedium och att uppfylla vissa kuluppgiften mål. Barnomsorgsgruppen anser sig därför ha möjligheten turpolitiska att ange vissa önskemål om inriktning för att tillgodose föräldragruppernas behov.

information

Publikmässigt

I en undersökning från Publik- och programforskningen inom Sveriges radio belyses den genomsnittliga andelen tittare för olika typer av programinnehåll i tv, den genomsnittliga tittartiden per programtyp samt genomsnittstittarens tidsfördelning budgetåret 1976/77.

Av tabellen framgår att långa nyhetsprogram, sport och

nöjesprogram

har flest tittare. De lättare slagen av program svarar för mer än 50 96 av genomsnittstittarens tid. Samhällsorienterande innehåll -

nyheter, politik och samhälle och kultur

- har omkring 20 %. Utbildning har de lägsta siffrorna.

Typ av program	Andel tittare Genom- 15-79 år (96) snittstid/ dag av genom-	(min.)	Fördelning snittstitta- rens tid (%)
Långa nyheter	28	16	15
Korta nyheter	lO	2	2
Politik, samhälle	8	3	3
Kultur	5	2	2
Natur, naturvetenskap	13	4	4

Blandprogram

(t. ex. Sveriges Magasin) 17 7 7 Sport 25 17 16 Biograffilm 16 9 8 Drama, teater 17 23 21 Nöjesprogram 24 12 1 l Musik 7 3 3 Utbildning 2 0 0 Barnprogram 4 2 2 Övrigt - 6 6

Totalt 77 108 100

Genom en annan undersökning av Hur

Berg-Höijer programvalet sker” (1977) kan man utläsa ett allmänt mönster att lågutbildade ser mer än högutbildade på de flesta typer av program. l motsats till exempelvis tidningsläsning gäller detta särskilt nyheter och samhällsstoff.

Detta skulle tyda på att sändningstiden spelar en mycket stor roll för hur många som tittar på ett program. Tittaren påverkas också av den sociala situationen, t. ex. förhållandet till andra människor och andra aktiviteter. Tiden mellan klockan 19.30-21.30 är tittarsiffroma högst. Tittandet konkurrerar då inte med så många andra aktiviteter. Som exempel på avvikelser nämns högutbildade som i regel har senare kvällar och äldre som oftare väljer bort sena program

Sammanfattningsvis finner utredningen att förutsättningar finns att fylla medieansvaret gentemot målgruppen föräldrar genom de kulturoch informationsuppgifter Sveriges Radio och dess dotterföretag

ålagts i avtal. 1 Stig Hadenius och

Ett förverkligande i praktiken bör innebära att Samhällsorienterande Lennart Weibull: Massmedier. Aldus och dokumentära program ges ökade resurser och en högre status, inom 1978. samtliga programföretag.

och allmän information 235

Attitydpåverkan

Utbildningsradions och Lokalradions förutsättningar att göra fler samt speciella förutsättningar att väcka program kring attitydpåverkan, intresse för föräldraverksamheter bör utvecklas. att själv

Möjligheterna

komma till tals är i sammanhanget speciellt viktig att ta till vara. Vid bör den typ av program som fördelning av sändningstider efterlyser ges högre prioritet och status, mot bakbamomsorgsgruppen grund av det samhällsansvar Sveriges Radio har när det gäller att bl. a information som medborgarna behöver för att vara orige den allsidiga enterade och kunna ta ställning i samhälls- och kulturfrågor. Mot bakgrund av att utredningen ej kan styra innehåll i programproduktionen eller påverka sändningstidema på sätt som gagnar gruppen föräldrar finns ingen mätare på vilken effekt vi kan uppnå när det gäller attitydpåverkan. Även om det finns mycket som är bra och verkar i denna riktning, finns ingen anledning att hysa övertro till mediets möjligheter att åstadkomma breda attitydförändringar. Endast om rundradions verksamhet kopplas till annan aktivitet torde detta mål kunna uppfyllas. Program av den karaktär som bamomsorgsgruppen efterlyser har upräckvidd. De kan emellertid fylla dubbla penbarligen en begränsad funktioner dels genom att sändas i etermedia, dels genom att återanvändas i gruppsammanhang.

Återanvändning av program m. m.

Principiell syn av material

på användning

Barnomsorgsgruppen har i tidigare betänkande (SOU 1978:5) angett sin principiella syn på frågan om användning av material, som vi anser gäller övergripande på alla nivåer av föräldrautbildning. Utredningen menar att verksamheterna inte skall styras av vissa böcker, filmer eller andra färdiga material, utan utgå från föräldrarnas egna och behov. Meningen med eventuella material är att de skall kunskaper finnas tillgängliga, när föräldrar själva finner anledningar att söka ytterligare kunskaper. Försöksverksamhetema visar inte på något entydigt behov av mate- I vissa fall efterlyser man emellertid någonting att starta med, rial. främst bildmaterial. Ofta är det då svårt att orientera sig och finna sådant lämpligt material, liksom att få tillgång till material. Med tanke en fullt föräldraverksamhet finns enligt utpå utbyggd redningens mening anledning att ånyo fästa uppmärksamheten på behovet av en materialresurs, främst på bildsidan.

Produktion av bildmaterial En viktig resurs idag är de program som producerats inom utbildningsvilka för allmänheten. De får fritt radion, är friköpta och tillgängliga bandas. De kan hyras eller köpas som videokassetter, till ett rimligt pris. eller studiehäften. Kommunsamköp eller AV- Ofta medföljer arbetsblad centralerna ansvarar för distributionen. För distribution av program som filmkopia ansvarar ett 20-tal olika smalfilmsdistributörer. Utbild-

ningsradion fungerar således som en form av materialbank för olika grupper. Föräldraprogram har producerats sedan 1971 och prövats i olika försöksverksamheter bl. a. i samarbete med barnomsorgsgruppen. Det finns också mycket användbart inom Sveriges Radios arkiv. Detta material annat än i vissa fall, för enskilt bruk. är idag inte tillgängligt En anledning är att man inte löst vissa upphosvrättsliga frågor. I föregående betänkande angav utredningen en rad skäl till att den önskade en lösning på frågan, vilken vi ansåg borde behandlas med förtur inom videogramutredningen. Se: Användning av material i föräldrautbildningsgrupper. (SOU 1978:5, sid. 89.)

Arkivfrågan

En ny statlig arkivinstitution inrättades den l januari 1979 - Arkivet för ljud och bild, fristående från Sveriges Radio. Den har till uppgift att för forskningsändamål bevara och tillhandahålla upptagningar av radiooch TV-program, biograffilm samt svenska och vissa utländska videogram och fonogram (skivor och kassetter). Det upptagningsmaterial som kommer att användas för bevarande i arkivinstitutionen kommer med hänsyn till inspelningskvaliteten endast i undantagsfall att kunna användas för framtida programändamål. Till en kommer huvudsak-

början

ligen sådant material att bevaras som tillkommit efter den 1 1978.

juli

I propositionen om radio och tv 1978-86, säger utbildningsministern: Av upphovsrättsliga skäl kommer materialet att i den nya institutionen vara endast för forskningsändamål om inte särskilda avtal

tillgänglig

träffas med rättsinnehavarna. Fömyade överväganden i fråga om tillgängligheten kan komma att ske av utredningen om upphovsrätt (Ju 1976:02), som har till uppgift att se över hela den upphovsrättsliga lagstiftningen, och av videogramutredningen (U 1977:05).

Videogrammens tillgänglighet

Videogramutredningens direktiv är De är intressanta, där-

detaljerade.

för att man tydligt kan se att inriktningen på de flesta punkter sammanfaller med behov som barnomsorgsgruppen för, t. ex. att gett uttryck motverka en kommersialisering av videograrnmarknaden. I direktiven ges definition: Videogram följande är ett samlingsbegrepp för ljud- och bildprogram som har spelats in på band eller skiva och som med av en särskild hjälp apparatur kan visas i en TV-apparat. För närvarande finns bortemot i Sve- 50 000 videokassettbandspelare rige, ca 40 000 finns i hemmen och ca 10 000 finns inom institutioner och företag (inkl. skolorna). Inom institutioner och företag används videotekniken för idag främst utbildning, information, kommunikation och marknadsföring. I skolorna används kassettbandspelarna huvudsakligen av Sveför uppspelning riges Radios och Utbildningsradions eterdistribuerade utbildningsprogram. Hushållen torde praktiskt taget uteslutande använda sina videobandspelare för inspelning av de etersända tv-programmen, enligt en arbetsgrupp inom Sveriges Radio i skriften Videogrammen och Sveriges Radio.

och allmän 237

Attitydpåverkan information

Enligt vissa bedömningar kommer det i framtiden att bli lika vanligt med videogram som med böcker. Enligt Sveriges Radios bedömning skulle det 1985 kunna finnas mellan 500 000 och 800 000 videokassettspelare och videoskivspelare i Sverige. Man kan anta att med videosystemen kommer tv-tittandet att öka. Den som äger en kassett- eller en skivanläggning kan tilldela sig själv extra programtid”. Detta aktualiserar på ett tydligt sätt samhällets ansvar att det nya mediet inte uteslutande av kommersiella intressen.

utnyttjas

I videogramutredningens uppdrag ingår att uppmärksamma att det finns grupper, vilkas behov särskilt behöver beaktas om vi får en omfattande videogramproduktion. En sådan grupp är enligt barnomsorgsbarn, föräldrar och andra vuxna i samhället som behöver kungruppen skaper om barn. Även invandrar- och handikappgrupperna är viktiga. l direktiven framhålls svårigheten att få en allsidig information om vilka filmer och program som finns tillgängliga. I uppdraget ingår att undersöka behovet av en samlad registrering av ljud- och bildprogram och om så är fallet föreslå formerna för denna, samt vilket eller vilka organ som bör ha ansvaret för uppgiften. delar uppfattningen att ovannämnda behov Barnomsorgsgruppen finns, inte minst med tanke på föräldragrupperna. Det är därför barnomsorgsgruppens förhoppning att de problem som finns på videogramområdet skall få en sådan lösning att kommer att finnas till

möjligheter

D bred tillgång till bildmaterial producerade av samtliga företag inom Sveriges radio, överförda till videokassetter. D till information om vilka filmer, bildmaterial och videokas-

möjlighet

setter som finns totalt, deras innehåll och användbarhet. D till service genom folkbiblioteken och AV-centralema.

möjlighet

Utredningen om upphovsrätt som fått uppdraget att göra en översyn av gällande upphovsrättslig lagstiftning, skall enligt direktiven söka få till stånd nya lagregler snabbare på områden där det finns stort behov. Ett sådant område anges, nämligen TV-program som används för undervisningsverksamhet. anser att det i detta sammanhang är viktigt att

Barnomsorgsgruppen

inte använda ett snävt utbildningsbegrepp. Vi anser att man lär och påverkas inte endast av program som benämns utbildningsprogram. En låsning i denna fråga genom olika regler för återanvändningen skulle på ett allvarligt sätt minska bredden i materialtillgång. Sveriges Radios inställning är idag att en distribution av SR-videotill institutionsmarknaden betraktas som en önskvärd vidareutgram veckling av den ordinarie Inställningen till den-

programverksamheten.

na är således positiv och förhandlingar med upphovsrättsinnehavamas organisationer har inletts. av videogram till konsumentmarknaden in- När det gäller distribution tar man en avvaktande hållning. Man tänker sig f. n. förbereda handatt inträda för den händelse att det lingsberedskap på videomarknaden, kommersiella utbudet kommer att sakna program som anses befogade av program- och kulturpolitiska skäl enligt kvalitativa kriterier.

information

l 1.3.2 Kommunerna och de frivilliga

organisationerna

Inledningsvis angesi dettakapitel målsättningen att bryta privatiseringen av ansvaret för barn, genom attitydpåverkan och genom en förändring av det allmänna samhällsklimatet. Som en konsekvens av detta måste skapas konkreta möjligheter att ta ökat ansvar för barnen och ungdomen, inte minst i

närmiljön.

På vilket sätt sker samarbete mellan olika kommunala nämnder när det gäller insatser för barn och ungdom? På vilket sätt sker samarbete mellan kommunerna och de frivilliga organisationerna när det gäller fritidsaktiviteter m. m. för barn och ungdom? Hur får man veta hur läget är för barnen i en kommun över hela fältet, inte bara en enstaka sektor? För att förbättra barns levnadsvillkor vill utredningen framhålla betydelsen av att det sociala livet i vitaliseras. Detta anser vi

närmiljön

vara ett ansvar som bör åvila kommunerna. Kommunerna behöver se över utbudet av verksamheter som riktar sig till barnen och ungdomen. Det kan gälla både fritidsaktiviteter, kulturaktiviteter, lokalfrågor, förebyggande åtgärder när det gäller trafiksäkerhet osv. Översynen bör ske inom alla kommunala nämnders verksamhet, liksom en överblick göras av de verksamheter som de frivilliga organisationerna står för. Det synes naturligt att en sådan samordnande funktion byggs in i socialförvaltningens verksamhet som en del av dess ansvarsområde. Härigenom skulle man på ett bättre sätt kunna arbeta i förebyggande syfte, genom att man erhåller ett helhetsperspektiv på barnens och ungdomens livssituation. Översynen och samordningen skulle kunna som underlag för att

tjäna

se över i vilken mån utbudet och inriktningen av olika verksamheter behöver utvidgas eller förändras, t. ex. genom att rikta sig till både barn, föräldrar och andra vuxna. Barnomsorgsgruppen anser att det finns ett stort behov av att finna verksamhetsformer som ger kontakter mellan generationerna. Detta är ett sätt att också bryta privatiseringen när det gäller ansvar för barn. För att vitalisera det sociala livet i en kommun är det av stor betydelse att det finns gemensamhetslokaler i det egna bostadskvarteret. Dessa skulle kunna som bas för olika verksamheter, t. ex. hyresgäströrel-

tjäna

sens kontaktkommittéer, studieförbundens cirkelverksamhet m. m., musikgrupper som ungdomarna själva bildar m. m. Biblioteken har en viktig uppgift. I samband med att olika planförslag ställs ut, kan man i biblioteket ordna träffar där man levandegör innebörden av förslagen. Barnen och de vuxna skulle genom detta få

möj-

lighet att fundera kring frågor som: Hur inverkar de här förslagen på mig och mina barn när det gäller tillgång på daghem, fritidshem, fritidsaktiviteter, kommunikationer, gemenskap, service, trafiksäkerhet osv. Man kan också tänka sig att biblioteket anordnar temakvällar där bildningsorganisationerna får möjlighet att presentera sin verksamhet. Andra aktiviteter kan vara att anordna barn- och föräldradagar. Också i dessa sammanhang bör man knyta an till de frivilliga organisationernas verksamheter, visa utbudet av böcker och filmer, arbeta med teatergrupper, Levande verkstad, musikgrupper m. fl.

och allmän 239

Attitydpåverkan information

Ovanstående verksamheter kan medverka till att medborgarna inte endast blir passiva mottagare av information utan får att

möjligheter

komma till tals.

själva

I försöksverksamhet med föräldrautbildning inom barnomsorgen i Luleå har man haft ett nära samarbete med biblioteket, vilket inneburit att föräldrarna och personalen haft god tillgång till både barn- och vuxenlitteratur.

Ett liknande samarbete bör kunna etableras mellan fler bibliotek och förskolor och skolor. Genom detta breddas bibliotekens verksamhetsområde och man når viktiga målgrupper i deras verksamheter. Med tanke på att biblioteken i allmänhet når en begränsad del av medborgarna, är detta ett exempel på hur man kan vidga kontaktytorna.

Det är av stor betydelse att medborgarna på ett enkelt sätt också kan få att låna bildmaterial. Videogramutredningen har fått i

möjligheter

uppdrag att studera vilken roll biblioteken kan spela i videogramdistributionen.

Barnomsorgsgruppen anser att biblioteken bör ges en central roll i detta Det vore av stort värde om biblioteken kunde in-

sammanhang. formera om och medverka till utlåning av inte bara böcker utan också

och bildmaterial, främst för att motverka det starka kommersiella

ljud-

tryck som finns.

l 1.3.3 Fortbildning av förtroendevalda m. fl.

För att föräldrar skall kunna påverka sina egna och barnens levnadsförhållanden måste en beredskap finnas hos politiker och beslutsfattare, tjänstemän och planerare m. fl., att förstå och möta de behov och krav som finns. Hos många saknas emellertid konkreta erfarenheter eller kunskaper om de villkor under vilka många av dagens le-

barnfamiljer

ver. Det är viktigt att man som förtroendevald breddar sin erfarenhet av hur samhällsplaneringen påverkar barns uppväxtvillkor.

Det vore bra om politikerna och ansvariga tjänstemän på olika nivåer hade nära kontakter med daghem och fritidshem liksom skolan i en sådan omfattning, att de fick mer kunskap om hur barnmiljöerna fungerar.

Inom både stat, kommun och landsting och inom de politiska partierna och f ackförbunden bedrivs fortbildning av förtroendevalda m. fl. En genomgång av innehåll i olika utbildningar tyder på att det främst är inom områdena kultur, utbildning, och social omsorg som barnfrågor kommer upp. Men barnens uppväxtvillkor påverkas även i hög grad av hur bostads- och trafikplanering sker.

Samhällsplaneringens betydelse för barns uppväxtvillkor borde ingå som en del i all fortbildning som bedrivs för fackligt och politiskt förtroendevalda, tjänstemän och planerare inom kommunerna och landstingen, staten, liksom olika fackliga organisationer.

240 och allmän information sou 193037

Attitydpåverkan

Barnomsorg i anslutning till utbildning

Fackligt och politiskt förtroendevalda liksom tjänstemän m. fl. grupper är ofta också föräldrar. Många befinner sig ofta på kurser av olika slag. Det är betydelsefullt att det finns möjligheter för dem att ibland kunna ta med barnen, av fler skäl än barntillsynsbehov.

Barnens närvaro har ofta en positiv inverkan på kursklimatet. Man kommer på ett naturligt sätt också in på att tala om barn- och familjefrågor och levnadsvillkoren för dem.

Barn behöver bli mer delaktiga i vuxnas liv, de behöver vara med och se vad föräldrarna gör på dagarna. Det ökar deras trygghet att lära känna föräldrarnas olika lära känna vuxna som finns kring föräld-

miljöer,

rarna. Barn får då en förklaring till att vuxna ibland är trötta när de kommer från en kurs eller sitt arbete. Många barn med fackligt och politiskt aktiva föräldrar, kan lätt få känslan att arbete, politik och fack är något som bara tar föräldrarna från dem. Därför är det viktigt att barnen är med. Det är också viktigt att de som har stort inflytande över samhällsplaneringen inte lever ett helt annorlunda vardagsliv än det stora flertalet medborgare, dvs. är befriade från ansvar för praktiska ting, genom att man ständigt bor på kursgårdar med servicen ordnad, att barnen är långt borta med sina förkylningar och behov av föräldrars fysiska närvaro.

Barnomsorg i anslutning till kursverksamhet är viktig för att undanröja studiehinder främst för kvinnorna.

Redan nu finns barnomsorg i anslutning till kursverksamhet på olika håll, t. ex. statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna dit statens personalutbildningsnämnd m. fl. förlägger stor del av sina kurser. Vid flera av de stora fackliga organisationernas kursgårdar finns också barnomsorg. Även vissa politiska organisationer har byggt in barnomsorgen i sin verksamhet. g

Ibland inte möjligheten till barnomsorg i så stor utsträck-

utnyttjas

ning som man skulle kunna förvänta sig eller önska sig. Det kan bero på att männen inte har för vana att ta barn med på samma sätt som kvinnor ofta har. Kvinnor med små barn är i dag fortfarande i minoritet bland de som deltar i ovan nämnda kursverksamhet. Eftersom en mer jämlik fördelning av ansvar för barn måste genomföras, förordar barnomsorgsgruppen att kursanordnarna reklamerar” mer intensivt för att föräldrar tar med barnen på kurser.

l 1.4

Förslag

Barnomsorgsgruppen föreslår

att en ökad medelstilldelning sker till utbildningsradion via utbildningsdepartementets huvudtitel, i avsikt att förbättra möjligheterna till produktion av föräldrainriktade program att kunskap om massmediapåverkan skall ingå i grundutbildningen av all personal inom barnomsorgen och skolan

Al. och allmän 241

Attitydpåverkan information

att kunskap om massmediapåverkan förs in som en del av den allmänna fortbildning som regelbundet sker inom den kommunala barnomsorgen och skolan. att kommunerna ser över utbudet av verksamheter som

kontinuerligt riktar och föräldrarna, vilka kommunen ansvarar för samt

sig till barnen håller om de frivilliga organisationemas verksamheter.

sig orienterade En samordning mellan olika nämnders verksamheter bör ske att kommunerna i

tar hänsyn till behovet av flera gemensamhetslokaler bostadskvarteren för att förbättra villkoren för det lokala föreningslivet

och de kringboende att stat, kommun samt fackliga organisationer i sin kurs-

och landsting verksamhet för in moment som ger information kring frågor av betydelse för barns uppväxtvillkor.

12 för i

Föräldraförsäkring deltagande

barnomsorg och skola

12.1¶Bakgrund

En grundförutsättning för våra förslag är att föräldrar ges en aktiv roll i de olika samhällsverksamheter där barn finns. Som framgår i avsnitten om föräldraverksamheter i barnomsorgen och skolan anser vi föräldrarnas aktiva deltagande i de olika verksamheterna som oundgängligt. Föräldradeltagandet skall ses som en del av föräldrautbildningen eftersom det är en förutsättning för att föräldrar på ett meningsfullt sätt skall kunna påverka sitt och barnens liv. Likaså medför föräldradeltagandet att resurser tillförs barnomsorgen och skolan inte minst därför att antalet vuxna i barnens liv härigenom ökar och att de vuxnas erfarenheter kan tas tillvara och att en dialog kan skapas mellan barn och vuxna i barnens Vidare medför ett aktivt deltagande att föräldrarnas egen

miljö.

som föräldrar ökar genom att de tillförs kunskaper och erfakapacitet renheter av barnens liv. För att göra detta möjligt fordras dock att olika hinder för ett aktivt deltagande Ett av de hinder som finns är

undanröjs.

av ekonomisk natur. För att föräldrar skall kunna delta i en normal arbetsdag i barnomsorgen eller skolan måste de kunna ta ledigt från sina arbeten och få ekonomisk kompensation för detta. Om ekonomisk kompensation inte skulle ges kan man utgå ifrån att främst föräldrar med låga inkomster skulle komma att utestängas från dessa möjligheter. Barnomsorgsgruppen har övervägt olika ersättningsformer. Sålunda har vi med stort intresse de försöksverksamheter som bedrivits i

följt

samråd mellan Nacka kommun och där för-

familjestödsutredningen

äldrar med barn i daghem har ersatts av kommunen med lön motsvarande en barnskötares. I gengäld har föräldrarna när man erhållit daghemsplats bundit sig för en viss arbetsinsats. Härigenom har personalstyrkan vid daghemmet kunnat reduceras. Barnomsorgsgruppen finner denna försöksverksamhet väl värd att vidareutveckla, men anser samtidigt det vara orealistiskt att utgå från en sådan modell mera generellt i dagsläget. Bl. a. kommer tidsaspekten för föräldrar och arbetslivet att i många fall lägga stora hinder i vägen. Barnomsorgsgruppen har i sina överväganden kommit fram till att den enda tänkbara form där samhället kan garantera föräldrar en möjlighet att följa och delta i sina barns dagliga liv är att ersättning ges via föräldraförsäkringen.

12.2¶Föräldraförsäkringens uppbyggnad

Inledning

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630), AFL. Förmånema är skattepliktiga och ATP-grundande.

Föräldrapenning i samband med barns födelse

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under 180 dagar med ett belopp som motsvarar förälders dock lägst garanti-

sjukpenning,

nivån. Garantinivån är f. n. 37 kr per dag. Om föräldrarna har barn gemensamt i sin vård utgår föräldrapenning till fadern över garantinivån endast om modern är eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag härifrån får dock göras om modern av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet.

Föräldrapenning för tillfällig vård av bam utgår från den l januari 1980 till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, eller smitta hos barnets ordi-

sjukdom

narie vårdare eller besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. Sådan föräldrapenning utgår om barnet inte har fyllt 12 år och är fött år 1970 eller senare. Föräldrarna har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn under högst 60 dagar per bam och år.

Rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn tillkommer även fadern under högst 10 dagar i samband med barns födelse. Förutsättningen härför är att han avstår från förvärvsarbete för att biträda i hemmet eller för att vårda barn.

Särskild föräldrapenning

Särskild föräldrapenning utgår för varje barn under högst 90 dagar sammanlagt för föräldrarna och kan disponeras till dess barnet fyllt 8 år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

för rätt till särskild föräldrapenning är att föräldern tar Förutsättningen faktisk vård om barnet under den tid ersättning utgår. Särskild föräldra-

kan därför inte utgå under tid då föräldern förvärvsarbetar. Var penning och en av föräldrarna har rätt till särskild föräldrapenning under 45 da-

står under föräldrarnas rättsliga vårdnad. gar om barnet gemensamma Detta om föräldrarna är gifta, sammanboende eller lever

gäller oavsett åtskilda. Förälder som ensam har den rättsliga vårdnaden om barnet har rätt att uppbära särskild föräldrapenning under 90 dagar. Det bör

själv

dock observeras att förälder som ensam har den rättsliga vårdnaden, och därmed rätt till föräldrapenning under 90 dagar, kan överlåta dagar till förälder som inte har den rättsliga vårdnaden. Adoptivföräldrar är vid

med biologiska föräldrar. tillämpning jämställda _

En förälder kan alltid avstå sin rätt till särskild föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

Den särskilda föräldrapenningen utgår i form av hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning. Vid avräkningen av antalet dagar anses två dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag, vilket innebär att de 90 dagarna med hel föräldrapen-

. . 245

Föräldraförsäkring för deltagande.

ning utsträcks till 180 resp. 360 dagar om den särskilda föräldrapenningen tas ut som halv resp. fjärdedels föräldrapenning. Föräldrar har även rätt att särskild föräldrapenning i sam-

utnyttja

band med eller besök i förskoleverksamhet inom föräldrautbildning samhällets i vilken barnet deltar. Särskild föräldrapenning barnomsorg, som tas ut i samband med föräldrautbildning kan utgå före barnets föbehövs inte i samband med föräldrautbildning eldelse. Någon anmälan ler besök i samhällets barnomsorg. Under de 90 dagarna skall hel särskild föräldrapenning utgå när föräldern helt avstår från förvärvsarbete för att vårda barn, med ett belopp som motsvarar förälderns Om skulle vara

sjukpenning. sjukpenningen

bestäms alltid ersättningen lägst till detta belägre än garantibeloppet lopp. En hemarbetande förälder har rätt till hel särskild föräldrapenning som motsvarar Oavsett om en förälder har en sjukpenning garantinivån. över- eller understigande garantinivån finns det möjlighet att vid helt avstående från förvärvsarbete ta ut hel, halv eller särskild för-

fjärdedels

äldrapenning. Den förälder som förvärvsarbetar högst hälften resp. tre av normal arbetstid har rätt till halv resp. fjärdedels särskild

fjärdedelar

Rätten till halv särskild föräldrapenning är oberoende föräldrapenning. av om föräldern trappar ned sin arbetstid eller om han eller hon fortsätter ett tidigare halvtidsarbete. Motsvarande regel äger tillämpning på en särskild med den skillnaden att föräldern i fjärdedels föräldrapenning, av normal arbetstid. detta fall har rätt att arbeta högst tre fjärdedelar Från 80-07-01 förlängdes den särskilda föräldrapenningen med ytter-

ligare 90 dagar för vilka ersättning utgår enligt garantinivån (37 kr per

dag) lika för alla.

om rätt till ledighet för vård av barn m. m.

Lagen (1978:410)

Föräldraledighetslagen, vars bestämmelser är tvingande, gäller arbetsi dennes av förälder. Foster- och adoptivförälder liktagare egenskap ställs vid tillämpningen av lagen med förälder. Också den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn omfattas av laatt parterna stadigvarande sammanbor. Vissa gen under förutsättning för att de genom kollektivavtal skall kunna anregler är dock dispositiva passas till de varierande förhållanden som råder på olika arbetsplatser. Föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt att vara helt lediga från arbetet eller att förkorta sin dagliga arbetstid till tre av normal

fjärdedelar

arbetstid (sextimmarsdag”). Rätten att vara helt lediga har föräldrarna så länge de vårdar barn som är under ett och ett halvt års ålder. Rätten att förkorta arbetstiden till tre av normal arbetstid gäller till

fjärdedelar

dess barnet är åtta år eller har avslutat sitt första skolår. Denna rätt till är fristående från ersättningsreglema inom föräldraförsäkringledighet en. Föräldrarna har dock alltid rätt till ledighet från sin anställning under tid då ersättning från föräldraförsäkringen. Detta innebär utgår bl. a. att föräldrarna vid uttag av hel särskild föräldrapenning efter det att barnet ett och ett halvt år har rätt till hel ledighet. Vidare har fyllt föräldrarna då halv föräldrapenning utgår rätt att förkorta sin arbetstid till hälften av normal arbetstid.

för deltagande.

Ledigheten skall i princip förläggas till de dagar arbetstagare begär. Ledighet i form av skall dock som

arbetstidsförkortning huvudregel

spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar. En förutsättning för rätt till föräldraledighet är normalt att arbetstagaren har uppnått en viss anställningstid, nämligen antingen sex månaders sammanhängande anställning före ledigheten eller sammanlagt tolv månaders anställning under de senaste två åren. Någon minsta anställningstid gäller inte vid ledighet i samband med föräldrautbildning och besök i förskoleverksamhet. Arbetstagare som vill vara föräldraledig i samband med uttag av särskild föräldrapenning skall meddela detta minst två månaarbetsgivaren der i förväg. För ledighet i samband med föräldrautbildning och besök i förskoleverksamhet gäller en veckas varseltid. Arbetstagare har rätt att dela upp ledigheten i två perioder per år.

överväganden

De nuvarande vid besök i förskola och skola inreglerna för ersättning nebär att föräldrarna mycket långsiktigt måste kunna sitt utplanera nyttjande av försäkringsförmånema. Ett vanligt förhållande i dag är att föräldrarna bl. a. på grund av brist på plats i den kommunala bamomsorgen utnyttjar försäkringens hela möjligheter på ett mycket tidigt stadium of ta under barnets första levnadsår. Även om man har en önskan att spara dagar för att kunna använda dem exempelvis för introduktion i skolan hamnar föräldrarna sålunda i en svår valsituation, där den naturliga lösningen för många är att utnyttja försäkringen maximalt under en tidig period av barnens liv. Förmodligen kommer situationen att förändras ju närmare man kommer en full behovstäckning när det gäller antalet barnomsorgsplatser. Ändock kommer och i besök i barnomsorgen ännu högre grad besök i skolan att stå i ett svårt konkurensförhållande till övrigt utnyttjande av föråldraförsäkringen med nuvarande uppbyggnad. Vidare gäller den särskilda endast till och med föräldrapenningen barnets första skolår i dagsläget. Som tidigare anförts ser vi föräldrarnas medverkan i barnomsorgen och skolan för de olika verksamheterna. Föräldsom en kvalitetsfråga rarna tillför och skolan likutan tvivel viktiga resurser till barnomsorgen som att föräldrarna ökar sina egna resurser. Vi ser föräldrarnas deltagande som en förutsättning för övrigt engagemang i verksamheterna. Samvaron med barnen i deras egen dagliga miljö år således inte utbytbar mot exempelvis en ökad samvaro med barnen i hemmet. Den ökade kännedom föräldrar och får om sina barns vardagstillvaro i barnomsorg skola tillför även samvaron i hemmet nya kvaliteter. Om deltagandet skall bli för alla föräldrar och omvänt om alla

möjligt

skolor och bamomsorgsformer skall få tillgång till föräldraresurserna måste deltagandet ske i planerade former. För att göra detta möjligt måste alla parter kunna räkna med en resurs som är avsedd enbart för denna verksamhet.

. . . 247

Förâldraförsäkring för deltagande

har hitintills byggts ut enbart som Den särskilda föräldrapenningen en mera generell förmån där föräldrarna själva får avgöra på vilket sätt

man skall försäkringen. Vi anser att en aktiv föräldramedverkan

utnyttja

och skolan är av så grundläggande betydelse för barn, i barnomsorgen föräldrar och verksamheten som sådan att en utbyggnad av föräldraföri första hand bör riktas till detta ändamål. Även nuvarande säkringen av försäkringen bör kunna ses över med avsikten att garan-

uppbyggnad

tera till ett aktivt föräldradeltagande såväl i barnomsorgen

möjligheten

som i skolan. I sitt betänkande l978:39) föreslår familje- Föräldraförsäkring (SOU för kontakt med skolan stödsutredningen att frågan om föräldrapenning bör fä anstå ytterligare ett tag. Ett av de bärande skäl familjestödsutred-

anförde uppmärksamhet bor-

ningen för detta förslag var att ytterligare för samverkan mellan och föräldrar inom de ägnas åt formerna personal skolan. för föräldrasam- Våra förslag tar sikte på att bl. a. lösa former verkan i skolan bör de skälen mot rätt

och härigenom organisatoriska

till föräldrapenning för deltagande i skolans arbete ej vara gällande. avsnitt anser vi att föräldrarnas medverkan i Som i tidigare angivits och i skolan bör omfatta minst 4 dagar per barn och år. barnomsorgen Detta till en kontinuitet i verksamheten.

ger en möjlighet grundläggande

Vi är medvetna till att omfatta alla förom att en fullständig utbyggnad äldrar till dess barnen fyllt 16 år (dvs. under hela förskole- och grundär kostnadskrävande. Vi kommer därför att ange alternaskoleperioden)

tiva möjligheter till uppbyggnad.

En som gäller alla alternativ är att den

grundläggande förutsättning

särskilda för detta ändamål bör utsträckas till att gälföräldrapenningen la under barnens hela grundskolevistelse. Olika kan göras exempelvis att låta förmånerna gälla överväganden enbart under lågstadiet. Vi har dock uppfattningen att föräldradeltaganunder tonårstiden med alla de brytningar barnen det är mycket viktigt där upplever. Vidare deltar i anser vi det vara av stor betydelse att båda föräldrarna Detta bör innebära att antalet dagar delas mellan förverksamheten. Ensamstående föräldrar bör kunna hela tiden. Den äldrarna. utnyttja för förälder som ensam har den rättsliga vårdnaden rätt som föreligger som inte har rättslig vårdnad bör givetvis att överlåta dagar till förälder kvarstå.

12.4¶Förslag

Alternativ 1

föräldrar med barn i förskole- och grundskoleåldem får rätt till Samtliga inom den särskilytterligare 4 dagar per barn och år med full ersättning Dessa dagar skall enbart kunna utnyttjas för delda föräldrapenningen.

utnyttjas år-

tagande i barnomsorgen respektive skolan och skall enbart år. ligen, dvs de skall ej kunna sparas till ett kommande Kostnaderna för detta alternativ vid ett fullständigt utnyttjande kan

beräknas enligt följande:

Barnomsorg: 360 000 barn x 4 dagar x 130 kr = 190 mkr Skolan: 900 000 barn x 4 dagar x 130 kr = 470 mkr Summa 660 mkr.

248 . .

Föräldraförsäkring för deltagande.

För att åstadkomma en successiv där kostnaderna inled-

igångsättning

ningsvis är mindre kan olika alternativ Ett alternativ väljas. är att genomföra reformen inom omedelbart barnomsorgen (190 mkr) och att i skolan med årskurs börja l (52 mkr) och att därefter föra till en årsgrupp varje år. Detta innebär en kostnad år l av 240 mkr. Ett annat alternativ är att starta genomförandet i skolan vid varje stadieövergäng. Detta innebär med en kosten treårig genomförandeperiod nad för år l av ca 340 mkr. Generellt kan sägas att genomförandet av en reform av denna karaktär kommer att vara utspñtt över ett antal år. Ett fullständigt

utnyttjan-

de av försäkringen kommer säkerligen inte att ske förrän efter en lång period. Inledningsvis skulle man kunna räkna med ett 25 96 igt utnyttjande.

Alternativ 2

Att den nyligen beslutade av den särskilda

utvidgningen föräldrapen-

ningen förändras enligt följande: Två av de månader som fr. 0. m. 80- 07-01 ersätts med den s. k. garantinivån förvandlas till 60 dagar med full ersättning och destineras till deltagande i barnomsorg och skola enligt samma princip som alternativ l ovan. Detta innebär en kostnad vid fullt utnyttjande av ca 450 mkr. Möjligheten till ledighet från arbete berörs inte i annat avseende än att åldersgränsen höjs till 16 år.

Alternativ 3

60 dagar av de 90 dagar som fr. 0. m. 80-07-01 ersätts med garantinivån omvandlas till att gälla enbart för besök i och skola. För-

barnomsorg

äldrarna får själva avgöra i vilken mån man vill ta ut full ersättning eller ersättning med garantinivån. Detta alternativ innebär kostnader för försäkinte några ytterligare ringen. Alternativet kan komma av nuatt upplevas som en försämring varande förmåner. Alternativet tar sikte på att tillgodose behovet av riktade dagar till ändamålet medverkan i barnomsorg och skola.

Alternativ 4

Att de regler som gäller fr. o. m. 80-07-01 behålls förutom att åldersgränsen för till 16 år.

utnyttjande höjs

Detta alternativ innebär kostnader. inte några ytterligare Alternativet tar inte hänsyn till behovet av riktade dagar. Barnomsorgsgruppen anser som tidigare framgått att det föreligger ett starkt behov av att garantera såväl barn och föräldrar som

barnomsorg

och skola ett aktivt föräldradeltagande. Visserligen föreslår vi inte någon form av obligatorisk föräldrautbildning, men man kan inte bortse från att försäkringsförmånerna har en hög grad av styrande effekt. Särskilt skulle detta bli fallet om speciella dagar inom den särskilda föräldrapenningen helt skulle avsättas för medverkan i barnomsorgen och skolan.

. . 249

Föräldraförsäkring för deltagande.

de krav som i direktiven anges t. ex. att

Om man skall lyckas uppfylla

för alla, ser vi ingen föräldrautbildningen på sikt skall göras tillgänglig annan än att så snart de ekonomiska förutsättningarna gör det

möjlighet

Vi anser att detta i första hand bör

möjligt utvidga föräldraförsäkringen.

som är riktade till ändamål. Således anser vi att ett ske i former speciella

l eller alternativ 2 bör påbörjas snarast möjgenomförande av alternativ

för ett ökat föräldradeltagande skall

Om de ekonomiska hindren ligt. kunna undanröjas måste full ersättning utgå från försäkringen.

regeringen den 13 mars 1980 givit

Med hänsyn till de tilläggsdirektiv

reformföralla utredningar med innebörden att inga kostnadskrävande

föreslår att alternativ 3 genomslag får f ramläggas barnomsorgsgruppen

förs.

sou 1930:27

Särskilda yttranden

l. Av Ella Jonsson och Hugo Malmström

A n gående stödet till studieförbundens föräldrautbildnin gs-

verksamhet

har i olika sammanhang betonat vikten av att alla Barnomsorgsgruppen föräldrar nås av föräldrautbildning. För att uppnå denna målsättning mot föräldragruppema tas till vara. Studiebehövs att alla kontaktvägar förbunden av utredär här en viktig resurs, vilket också understrukits ningen, och för att ge studieförbunden resurser för en aktiv satsning när föreslår ett kampanj- och det gäller föräldrautbildningen utredningen stimulansbidrag. Detta bidrag skall, enligt utredningens förslag, utgå till som genomföres i

studieförbunden för föräldrautbildningsaktiviteter

med eller annan Genom

samverkan medlemsorganisation organisation.

att bidraget begränsas att gälla endast för verksamhet som genomföres i samverkan eller annan organisation kommer med medlemsorganisation som studieförbunden rik-

den föräldrautbildningsverksamhet genomför

inte att erhålla del av detta bidrag. Även om de tad mot allmänheten flesta människor finns det allti dag är engagerade i olika organisationer många som är medlemmar i några organisationer.

jämt ej

Enligt vårt förmenande är det viktigt att resurser också finns för förriktat till föräldrar som saknar engagemang

äldrautbildningsverksamhet

i Detta kan ske genom att ovan nämnda stöd utgår

organisationslivet.

som studieförbunden genomför en-

till föräldrautbildningsverksamhet

skilt eller i samverkan med medlems- eller annan organisation. Därigenom skulle det dessutom inte råda någon tveksamhet huruvida bidrag då därmed all verksamhet som inom förskall utgå eller ej genomföres äldrautbildningens ram skulle vara bidragsberättigad.

oberoende av organisations-

Med tanke på vikten av att alla föräldrar nås av vill tillhörighet kan på lika villkor föräldrautbildningsaktiviteter vi föreslå att det och Stimulansbidrag som föreslås av barnomsorgs-

kampanjföräldrautbildningsverksamhet som genomföres

gruppen skall utgå till enskilt eller i samverkan med medlemsorganisation elav studieförbund ler annan organisation.

252 Särskilda

yttranden

2. Av Hedenström

Bengt

Samhällets insatser genom den föreslagna föräldraverksamheten vid mödra- och barnavård, i barnomsorg och skolan kan innebära viktiga förbättringar av innehållet i denna samhällets och service. omsorg Den största uppgiften i familjepolitiken kommer även framöver att

vara barnomsorgens

utbyggnad så att alla barn som behöver en plats i

barnomsorgen

kan få det. Inte minst mot bakgrund av regeringens före-

bud om omfattande nedskärningar av statens utgifter och påbud till

kommunerna om motsvarande åtgärder är det viktigt att i första hand värna den ekonomiska och sociala tryggheten för barnfamiljerna. De fö-

reslagna insatserna för och ökad föräldramedverkan

kvalitetsförbättring

vid samhällets institutioner bör därför ses som en del av en fullt utbyggd och väl fungerande barnomsorg för alla som vill ha och behöver plats i

barnomsorgen.

Insatser för att förbättra barns uppväxtvillkor och öka kontakten och

samhörigheten mellan föräldrar och barn är av största betydelse för att

skapa jämlikhet. Därför är det angeläget att ett genomförande av de fö-

reslagna föräldraverksamheterna sker under sådana

förutsättningar att

det blir ett brett deltagande. De hinder att delta som finns för många föräldrar med pressade och oregelbundna arbetsförhållanden måste övervinnas för att reformer föreslagna inte i huvudsak skall bli en an-

gelägenhet för över- och medelklassens föräldrar. Till sådana hinder måste också räknas enformiga och uppifrån styrda arbetsvillkor där

möjligheter saknas till kontakt med arbetskamrater och inflytande över arbetet. av reformarbetet Ett återupptagande för arbetslivets demokra-

tisering är därför nödvändigt och måste ske parallellt med de föreslagna

familjepolitiska åtgärderna för att bryta passivitet och få ett

deltagande

där alla grupper av föräldrar är med och utformar verksamheten.

De frivilliga och studieförbunden organisationerna kommer att utgöra centra för föräldrars deltagande i studier och diskussioner och ge utrymme för barn- och föräldraverksamhet. Människors engagemang i deras egna organisationer är grunden för demokratin. såväl Att påverka mer övergripande som starkt lokala förhållanden i den kommunala

verksamheten är en uppgift för i första hand de politiska partierna och

deras lokala organisationer. Vid sidan av dessa är övriga folkrörelser och

föreningar, exempelvis fackliga organisationer, barn-

idrottsrörelsen,

och centrala ungdomsorganisationema, för strävandena att öka kontak-

terna mellan barn och vuxna. Det mångsidiga föreningslivet ger förut-

sättningar att bilda de kontaktnät mellan människor som föräldrautbild-

ningen syftar till för att skapa gemenskap, intresse för att påverka det

omgivande samhället och motverka

familjers isolering och utanförståen-

de. I exempelvis olika former av föräldraverksamhet som benämns öppna förskolor finns redan goda erfarenheter att bygga vidare på. Lokalt

föreningsliv kan här få centrala uppgifter genom att de boende själva organiserar och utformar dag- och fritidsverksamhet för barn och föräldrar i bostadsområdet. Kommunernas berörda

förvaltningar inom bl. a.

barnomsorg och fritidsverksamhet bör ge sitt stöd till sådana

förenings-

aktiviteter.

Särskilda yttranden 253 sou 193017

att åstadkomma attitydförändringar för ökad medve-

Möjligheterna

och förbereda ett jämställt föräldraskap tenhet om barns uppväxtvillkor människors tillvaratas och blir större om alltfler personliga engagemang kanaliseras Härigenom motverkas också effektigenom föreningslivet. vast den kommersiella människosyn som bl. a. en stor del av massmedia om insatser främst i radio och tv och för ut, där betänkandets förslag statliga verk kan få begränsat resultat. En frigörelse från de prigenom vata marknadsintressenas över barn och förutsätter inflytande familjer att människor mer oberoende av massmedias utveckling ges till-

själva

levnadsvillkor. fälle att bilda opinion och påverka barns och familjers De viktiga uppgifter som studieförbunden får i föräldrautbildningsverksamhet måste för att bli framgångsrika bygga på att verksamheten sker i samverkan med andra frivilliga organisationer som är medlemmar eller har anknytning och samarbete på annat i respektive studieförbund sätt.

3. Av Karl Erik Klingberg

föreslår i detta betänkande att ansvaret för för- Barnomsorgsgruppen Föräldrarna och de ideella oräldrautbildningen läggs på kommunerna. över innehåll och form. ganisationerna skall ges stort inflytande föreslår inte hur kommunerna bör finansiera sitt plane- Utredningen rings- och utvecklingsarbete. Detta är en mycket stor brist, som kan leda till att vissa kommuner av ekonomiska skäl icke prioriterar föräldraut-

bildningen. Detta viktiga förebyggande arbete, som på längre sikt skall öka de vuxnas medvetenhet och kunskap om sitt stora ansvar för den unga generationen, bör staten ta ett direkt ansvar för. Staten bör därför ställa ett årligt bidrag på l5:-/barn t. o. m. 16 år till kommunernas förfogande, så att ett planerings- och utvecklingsarbete kan komma till stånd inom alla kommuner. Ett statligt bidrag bör öka bl. a. föräldrarnas att starta föräldmöjlighet att påverka kommunerna raverksamheten enligt bamomsorgsgruppens förslag. De försöksverksamheter som genomförts belyser väl behovet av plaifall verksamheten skall komma till stånd. Försöksverksamheten nering visar också att deltagarna utvecklar och formar verksamheten efter egna behov inom de ekonomiska ramar som i stort klaras inom befintliga bidragsformer eller genom självfinansiering. olika bli verklighet krävs att sta- Skall bamomsorgsgruppens förslag ten tar ett ekonomiskt ansvar för kommunernas Här-

planeringsarbete.

underlättas och studieorganisationerna att igenom också för frivilliganå ut med ett fördjupat studiearbete kring barn-vuxna.

Statens 1980

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Fjorton dagars fängelse. Ju. . Skolforskning och skolutveckling. U. . Lärare i högskolan. U. . Preskriptionshinder vid skattebrott. B.

Förenklad skoladministration. U. . Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. . Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. . Privatlivets fred. Ju. . Övergång till fasta bränslen. l. waoximçnawm-n . Ökad kommunal självstyrelse. Kn.

. Vildsvin i Sverige. Jo. . Mineralpolitik. l. . Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S.

Kärnkraftens avfall. I. . Läromedlen i skolan. U. . Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. . Datateknik och industripolitik. I. . Att vara skolledare. U. . Fler kvinnor som skolledare. U. . Jämställdhet i statsförvaltningen. B. . Hem och skola. U. . Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. . Statligt kunnande till salu. B. . Bättre miljöinformation. Jo. . Studiestöd. U. . Mot bättre vetande. U. . Barn och vuxna. S.

Statens utredningar 1980

offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för förvandlingsstraffet. [7] Priyatlivets fred. [8]

Socialdepartementet Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] Vissa frågor rörande flerhandikappade. [16] Barn och vuxna. [27]

Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Utbildningsdepartementet Skolforskning och skolutveckling. [2] Lärare i högskolan. [3] Förenklad skoladministration. [5] Läromedlen i skolan. [15] Utredningen om kvinnliga skolledare. 1.Att vara skolledare. [18] 2. Fler kvinnor som skolledare. [19] Hem och skola. [21] Studiestöd. [25] Mot bättre vetande. [26]

Jordbruksdepartementet Jakt- och viltvårdsberedningen. 1.Vildsvin i Sverige. [11] Bättre miljöinformation. [24]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

lndustridepartementet Offentlig verksamhet och regional välfärd. [6] Övergång till fasta bränslen. [9] Mineraipolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17]

Kommundepartementet Ökad kommunal siälvstyrelse. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.