SOU 1983:16
Sysselsättningsstrukturen i internationella företag : en studie av utvecklingen i svensk industri 1966-1980
Sysselsättninge-
strukturen i industriella företag
eeeeeeee
[industriella ioretag
En studie av utvecklingen i svensk industri 1966—80
Expertrapport från direktinvesterings- kommittén
& 575 Statens offentliga utredningar
ww 1983:16
% Industridepartementet
Sysselsättnings- strukturen i internationella företag
En studie av utvecklingeni svensk industri 1966—1980
Expertrapport från (_lirektinvesteringskommittén
Stockholm 1983
Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB
ISBN 91-38-07526-1 ISSN 0375-250X
_ . ___—rm A
Förord
Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med uppgift att utreda de näringspolitiska effekterna av företagens internatio- nella investeringar. Kommittén, som påbörjade sitt ar— bete vid årsskiftet 1977-1978, antog namnet direkt—
investeringskommittén (DIRK).
DIRK har initierat fem större undersökningar. I en har effekterna av svenska företags verksamhet utomlands upp— skattats med hänsynstagande till konkurrens och köpar— krav (SOU l981:33). I en andra undersökning studerades effekterna av svenska företags investeringar utomlands och utländska företags investeringar i Sverige med sär— skild hänsyn till uppkomna beroendeförhållanden mellan koncernernas olika delar (SOU l981:43). I en studie
(SOU l982:15) jämförs utvecklingen i några centrala av— seenden i svenska multinationella, utlandsägda och sven— ska nationella företag. I en fjärde studie (SOU l982:27) beskrevs svensk industris utlandsverksamhet och värderades med ekonometriska metoder inverkan av förändringar i svenska företags utlandsproduktion på deras export från Sverige. I denna undersökning studeras inverkan av internationella investeringar på sysselsättningsstruk— turen i svensk industri. Kommitténs slutbetänkande kommer att publiceras under våren 1983.
Denna undersökning är baserad på det av arbetsmarknadens parter gemensamt kontrollerade underlaget till den s k förhandlingsstatistiken. DIRK vill härmed framföra ett tack till Svenska Arbetsgivareföreningen som tagit fram material i för DIRK bearbetningsbar form och Industriens Utredningsinstitut som tillhandahållit material avseende svenska utlandsinvesterande företag. BSc, MSSC Olof Erland, Företagsekonomiska Institutionen vid Uppsala Universitet,
har genomfört undersökningen.
S(DIJ 1983:16
Studiens uppläggning har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredaren svarar emellertid ensam för slut— satserna. Kommitténs ställningstaganden redovisas i slutbetänkandet.
Stockholm i februari 1983
rie PettQW—NW %: QQ, VM,
Jan—Erik Vahlne
INNEHÅLL Sid KAPITEL 1 INLEDNING 13 1.1 Bakgrund 14 Intentioner 16 Utgångspunkter och perspektiv 18 Några metodsynpunkter 22 KAPITEL 2 FÖRETAGETS FUNKTIONER 25 KAPITEL 3 DATAUNDERLAG 39 3.1 Tjänstemannastatistiken 39 Arbetarstatistiken 46 3.3 Internationaliseringsstatistiken 48 3.4 Företagsurval och klassificeringar 51 KAPITEL 4 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN 1966—1980 63 4.1 Sysselsättningsutvecklingen i nationella, multinationella och utländska företag 53 4.2 Sysselsättningsutvecklingen i olika branscher 69 4.3 Sysselsättningsutvecklingen för arbetare och tjänstemän 74 4.4 Utvecklingen i genomgående företag 81 KAPITEL 5 TJÄNSTEMÄN 85 5.1 Funktionsstrukturen i nationella, multi— nationella och utländska företag _ 86 5.2 Utbildningsstrukturen i nationella,multi— nationella och utländska företag 95 Funktionsstrukturens utveckling 1966-1980 101 5.4 Utbildningskategoriernas utveckling
1966—1980 111
Sid KAPITEL 6 ARBETARE 119 6.1 Arbetarstrukturen i nationella, multi— nationella och utländska företag 120 Arbetarstrukturen i olika delbranscher 128 6.3 Arbetarstrukturen i olika kategorier av 130 multinationella företag 6.4 Arbetarstrukturens utveckling 1974—1980 134 KAPITEL 7 INTERNATIONALISERING OCH ARBETS— FÖRDELNING 137 7.1' Samband mellan internationalisering och sysselsättningsstruktur 138 7.2 Samband mellan förändringar i internatio— nalisering och sysselsättningsstruktur 147 7.3 Olika typer av multinationella företag och sysselsättningsstruktur 150 KAPITEL 8 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 163 8.1 Sysselsättnings— och utbildningsstruk- turen 1966-1980 165 8.2 Kommentarer 171
APPENDIX A Befattningsnomenklatur för tjänstemän 181
APPENDIX B De 20 största multinationella'indu— striföretagen 1978 183
LITTERATUR 185
. m. —_—=—-.. .. .
FIGURER
1.1
1.2
1.3
Vertikal och horisontell arbetsför— delning Exempel på olika typer av produktions- förutsättningar Internationell arbetsfördelning
Företagets huvudfunktioner Ägandefunktioner i företagen Enkel produktion
Integrerad produktion Global produktion
Sid
20
21
TABELLER Sid
3.1
3.4
3.5
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
5.1
5.3
Antal tjänstemän och arbetare (tusen- 54 tal)i industrin och i undersökningen åren 1966—1980
Branschindelning och beteckning 56
Sysselsättningen (tusental) i olika 58 företagskategorier i polulation och i urvalet åren 1966—1978
Antal sysselsatta (tusental) i multi— 59 nationella företag och i urvalets genomgående företag för olika perioder 1966—1978.
Undersökningsvariabler 61
Årlig procentuell sysselsättningsför— 64 ändring för olika företagskategorier och statistikunderlag
Internationaliseringsgrad 1965—1978 för 68 olika storlekskategorier
Multinationella företags relativa fördel—70 ning av sysselsättningen på branscher (procent) och andel av den totala syssel— sättningen inom branschen Årlig procentuell sysselsättningsföränd— 72 ring per bransch och företagskategori
Arbetare och tjänstemän i olika företags—76 kategorier åren 1966—1978
Arbetare och tjänstemän i nytillkomna 77 multinationella företag åren 1970—1978
Andelen tjänstemän i procent av totala 78 antalet anställda fördelad på bransch och företagskategori, åren 1966—1978 Årlig procentuell förändring i antalet 81 arbetare och tjänstemän i genomgående företag
Tjänstemannaandel i genomgående före— 82 tag åren 1966—1978
Tjänstemannafunktionernas andel av 87 totala antalet tjänstemän i olika före- tagskategorier år 1974
Tjänstemannafunktionernas andel av den 89 totala sysselsättningen i Sverige år 1974
Kontrollfunktionernas andel av totala 91 antalet tjänstemän i olika företags— kategorier år 1974
e_—-—=.o——N.___b__.-_ ..-__-__ . W—w.w..--_—,.vew-
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
5.10
5.11
5.14
6.4
6.5
Sid
Tjänstemannafunktionernas andel av 93 totala antalet tjänstemän i olika branscher och företagskategorier år 1974
Utbildningskategoriernas andel av 96 totala antalet tjänstemän i olika företagskategorier år 1974
Utbildningskategoriernas andel av 98 totala antalet tjänstemän i olika branscher och företagskategorier år 1974
Jämförelse mellan andel kvalificerade 100 tekniker (QSE) och den tekniska ut— vecklingsfunktionen (RDD) för olika företagskategorier och ett urval branscher år 1974
Årlig procentuell sysselsättningsför- 102 ändring inom olika företagsfunktioner i genomgående företag Årlig procentuell sysselsättningsför— 106 ändring i kontrollfunktionerna igenom— gående företag
Funktionsstrukturen i genomgående multi— 108 nationella företag år 1976 och 1980
Funktionsstrukturen i multinationella 110 och blivande multinationella företag åren 1966, 1970 och 1974
Årlig procentuell sysselsättningsför— 112 ändring i olika utbildningskategorier i genomgående företag Utbildningsstrukturen i genomgående 115 multinationella företag i olika branscher åren 1976 och 1980
Utbildningsstrukturen i multinationella 117 och blivande multinationella företag åren 1966, 1970 och 1974
Arbetare 1974—1980, antal och procen— 121 tuell förändring
Arbetarkategorier 122 Skillnader i löner avtalsåret 1979 123 (minimilön)
Arbetarstrukturen i genomgående företag, 124 procent
Internationaliseringsgrad i verkstads— 125 industrin, procent
6.6
6.7
6.8
6.10
6.11
6.13
6.14
6.15
7.1
7.2
7.3
7.4
7.7
Sid Sysselsättningen i Sverige och utom- 126 lands 1974—1978 i multinationella företag Arbetarsysselsättningen i Sverige 127 1974—1978 i multinationella företag Arbetarstrukturen branschvis i genom— 128 gående företag, procent Sysselsättningsförändring för olika 129 arbetarkategorier 1974-1978 Arbetarnas fördelning på branscher 131 och företagskategorier år 1974 Internationaliseringsgrad och storlek, 132 procent Arbetarstrukturen i genomgående multi— 133 nationella företag i olika storleks— kategorier, procent Sysselsättningsförändring för olika 134 arbetarkategorier och storleksklasser 1974—1978 Sysselsättningsförändring för olika 135 arbetarkategorier 1978—1980 Sysselsättningsförändring för olika 135 arbetarkategorier och storleksklasser 1978-1980 Korrelation mellan internationalise— 139 rings- och sysselsättningsvariabler år 1978 Gruppering av branscher enligt kluster— 142 analys Samband mellan sysselsättningsstruktur 144 och internationalisering 1966—1978 Samband mellan förändring i sysselsätt— 149 ningsstruktur och internationalisering Olika grupper av multinationella företag 152 Procentuell fördelning av företag och 152 anställda på olika grupper av multi— nationella företag. Sysselsättningsstrukturen i olika typer 154 av multinationella företag 1966—1980, andelen av totala antalet tjänstemän (procent).
7.8
7 .9
.10
Sysselsättningsstrukturen i olika typer av multinationella företag 1978— 1980, andelen av totala antalet tjänste— män exklusive produktionskontroll (procent).
Utbildningsstrukturen i olika typer av multinationella företag 1974 och 1980, andelen av totala antalet tjänstemän (procent).
Arbetarstrukturen i olika typer av multinationella företag 1974 och 1980, andelen av totala antalet arbetare (procent).
Sid
156
158
159
KAPITEL 1 INLEDNING
I direktiven till direktinvesteringskommittén (DIRK) anges bl a att "Kommittén bör söka klarlägga vilken betydelse de internationella investeringarna hittills har haft och kan beräknas få för industrisysselsätt— ningen i Sverige på sikt". Såväl den samlade syssel- sättningseffekten, regionala effekter och effekterpå yrkessammansättningen bör belysas. Speciellt anges en kartläggning av lokaliseringen av forsknings— och ut— vecklingsverksamhet och av avancerad tillverkning som önskvärd (Dir 1977z94).
Mot bakgrund av forskningsinriktningen vid Centrum
för internationella företagsstudier, Uppsala univer- sitet, och mina tidigare studier baserade på tjänste— mannastatistiken (av arbetsmarknadens partergemensamt uppgjord lönestatistik för tjänstemän) fick jag en förfrågan om en delutredning för DIRK. I mars 1980 träffades ett avtal med DIRK och Industriens Utred— ningsinstitut (IUI) om att jag skulle utföra en under— sökning med syfte att beskriva och analysera effek— terna av företagens internationella direktinvestering— ar på sysselsättningsstrukturen i företagen och i svensk industri som helhet. För undersökningen fick jag av IUI tillstånd att använda material avseende svenska utlandsinvesterande företag (se SOU 1982:27, Appendix A). Vidare gav Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustri— arbetareförbundet tillstånd att utnyttja statistiken över medlemsföretagens tjänstemän och kollektivan—
ställda, förutsatt att resp företag gav sitt tillstånd. Förfråganrnntillstånd utsändes till företagenj_mars 1981.
Utredningen utgör ett komplement till tidigare under— sökningar, som har initierats av DIRK (SOU 1981:33, SOU l981:43, SOU 1982:15 och SOU 1982:27).Dessaunder— sökningar har på olika sätt, och utifrån olika per— spektiv, berört sambandet mellan direktinvesteringar
och sysselsättning. Denna undersökning är unik i sam— manhanget så tillvida att den baseras på ett omfat— tande datamaterial som inte tidigare har utnyttjats
och som kombineras med IUIs statistik.
I detta kapitel redovisas delutredningens intentioner och utgångspunkter samt undersökningens perspektiv och metoder. I kapitel 2 diskuteras företagets olika funktioner och de aktiviteter som ligger till grund för indelningen i sysselsättningskategorier. I kapit- len 3—7 redovisas statistiken över sysselsättningen och i kapitel 8 återfinns slutligen en sammanfattning
och kommentarer.
I fortsättningen används nedanstående indelning i
företagskategorier:
1. Nationella koncerner/företag (NAT). Svenska före—
tag som enbart har tillverkning i Sverige.
2. Multinationella koncerner/företag (MNF). Svenska
företag som har tillverkningsenheter i utlandet.
3. Utländska koncerner/företag (UTL). Utländska före—
tags tillverkningsenheter i Sverige.
För multinationella och utländska koncerner/företag
används den gemensamma beteckningen internationella
koncerner/företag (INT). Med koncerner avses moder— företag inkl dotterföretag.
l.1 Bakgrund
Antalet sysselsatta inom den svenska tillverkningsin— dustrin ökade successivt fram till börjanay'1960—ta1et.
Från år 1966 till år 1980 minskade sysselsättningen av arbetare med drygt 74 000, medan sysselsättningen av tjänstemän ökade med 16 000. På grunden/stagnation i världshandeln och ökad internationell konkurrensvar sysselsättningsminskningen speciellt påtaglig under senare delen av 1970—talet i en rad 5 k krisbranscher (gruvindustri, stålindustri, varvsindustri och teko—
industri). (SOS Industri)
De internationella investeringarna har i allmänhet tenderat att öka snabbare än både världshandel och industriproduktion under efterkrigstiden.Under perio— den 1960—1974 fördubblades antalet anställda i svensk— ägda producerande dotterföretag i utlandet, medan ökningen från år 1974 till år 1978 var mera måttlig; från 220 000 till 227 000. I Sverige ökade syssel— sättningen i de internationellt investerande koncer— nerna med drygt 70 000 under periodenl965—l974,medan sysselsättningen minskade med 14 000 under perioden 1974—1978,(SOU l982:27)
De utländska investeringarna i Sverige är betydligt mindre än de svenska investeringarna i utlandet. År 1975 var drygt 50 000 sysselsatta i industriföretag med utländskt moderbolag. De utländska företagen är till största delen verksamma inom livsmedels—, kemi— och verkstadsindustrierna. Antalet sysselsatta har varit relativt konstant under l970—ta1et(SOU l978:73, SOU 1979:9 ).
År 1978 var de svenska multinationella företagens an— del av industrisysselsättningen i Sverige ca 48 % medan de utländska företagens andel var ca6 %.Samman— taget kan alltså över hälften av industrisysselsätt— ningen i Sverige hänföras till internationella företag.
Sysselsättningen i svenska företag i utlandet totalt, dvs industriföretagens producerande och försäljande dotterföretag samt företag i andra näringar (byggnads— industri, konsultverksamhet m m), kan för år l978upp— skattas till närmare 400 000 (jfr SOU l982:27, kap 4, SCB 1981:5). Av den totala sysselsättningen i svenska företag (i Sverige och i utlandet) återfanns enligt denna uppskattning ca en tredjedel i utlandet, medan enbart de svenska multinationella företagens syssel—
sättningsandel utomlands var drygt 40 %.
Den beskrivna utvecklingen är ett av uttrycken för en
ökad internationell kapitalöverföring mellan national— stater varvid i—ländernas multinationella företag utgör dominerande institutioner. Med en ökad sammanflätning av världsekonomins produktionssystem följer också
andra resursöverföringar, som t ex licenser, manage— ment contracts, handelskrediter, lån och kapitalpla— ceringar. (Mitchell 1976 och Dunning 1979.)
Vilka är konsekvenserna för den nationella samhälls— ekonomin av de internationella företagens uppdelning av produktionen mellan olika länder? Hur påverkas den internationella arbetsfördelningen och sektorstruk— turen i olika länder och den interna arbetsfördel— ningen inom de internationella företagen? Finns det
en motsättning mellan de internationella företagens intressen och nationella samhällsekonomiska intressen? Vilka är konsekvenserna för sysselsättning, inkomst— fördelning och möjligheterna att kontrollera utveck— lingen på nationell nivå?
Mot bakgrund av sysselsättningsutvecklingen i svensk industri och de problem som följer av strukturomvand— lingen och förändrade internationella konkurrensför— hållanden är dessa frågor av grundläggande betydelse för ekonomisk—politiska ställningstaganden.
1,2 Intentioner
Avsikten med denna studie är att beskriva och för— klara internationella direktinvesteringars samband med förändringar i sysselsättningsstrukturenj_olika sektorer i Sverige och i företagen. Studien avserock— så att belysa de problem som de internationella före— tagens roll i Sverige kan innebära för statens möjlig—
heter att kontrollera den ekonomiska utvecklingen.
Undersökningens omfattning begränsas till stor del av tillgänglig statistik. Således finns ingen möj—
het att belysa sysselsättningsstrukturen inom de
internationella företagens enheter utanför Sverige. Till viss del kan dock en jämförelse mellan svenska multinationella företag och utländska dotterföre— tag i Sverige belysa allmänna tendenser i arbets— fördelningen också inom företagens olika delar. Undersökningens tidsperspektiv är begränsat till åren 1966 — 1980 för tjänstemän och till åren 1974— 1980 för kollektivanställda. För de kollektivan— ställda finns uppgifter tillgängliga enbart förverk— standsindustrin, som dock har en dominerande roll
i den internationella arbetsfördelningen.
Mot bakgrund av att flera av de stora multinationella svenska företagen etablerade sig utomlands redan i början av sekelskiftet är den internationella arbets— fördelningen ett resultat av en lång utvecklingspro— cess. Likaså är många av de utländska företagen etab— lerade i Sverige långt före den period vi studerar. Dessa företag kan alltså antas ha uppnått en "mognad" och en karaktär som endast kan förklaras tillfred-
ställande i ett längre tidsperspektiv.
Undersökningen kan också sägas vara avgränsad till en historisk period med specifika utvecklingsdrag, som framför allt avser förändrade internationella konkur— rensbetingelser, en avmattning av världshandeln och nya teknologiska förutsättningar genom t ex utveck— lingen på data— och elektronikområdet.
Undersökningen är också avgränsad till enbart indu— strins roll i sysselsättningsutvecklingen och arbets- fördelningen,vilket särskilt bör noteras eftersom
det finns en rad studier som hävdar att industrin och produktionen får en alltmer underordnad roll i väl— färdsstatens utveckling och att andra ekonomiska, poli- tiska och sociala förhållanden utgör drivkraften i sam— hällsutvecklingen (Bell 1973, Himmelstrand et al 1981, Anell 1980). En undersökning begränsad till industrin är emellertid ändå av stort intresse för att belysa
dess förändrade roll, effekterna på samhällsutveck- lingen i övrigt och de politiska kontrollmöjlig—
heterna.
Förutom ovannämnda avgränsningar finns en rad be— gränsningar i det statistiska materialet. Dessa problem, och de avgränsningar som de medför, dis—
kuteras närmare i kapitel 3.
940: Internrevision
1.4 Datakontroll (CDATA)
962: Ledning av dataarbete
964: Systemarbete, programmering 966: Datamaskinarbete
968: Datastansning
2. MARKNADSFÖRING (MAR)
8: Kommersiellt arbete (utom 870: Inköp och
891: Resebyråarbete)
3. INKÖP (PUR)
870: Inköp
4. TEKNISK UTVECKLING OCH ANPASSNING (RDD)
2: Forsknings—, experiment— och utvecklingsarbete 310: Konstruktion (utom anläggningskonstruktion) 320: Anläggningskonstruktion 350: Formgivning, modellkonstruktion och dessinering 400: Teknisk rationalisering 450: Patentarbete 470: Teknisk instruktion och teknisk service I
5. HJÄLPFUNKTIONER (ASS)
övriga funktioner.
Den förkortade beteckningen på funktioner används i
den statistiska redovisningen i kapitlen 4—7. Ovanstående indelning bygger på 1968 års upplaga av Be— fattningsnomenklatur. 1975 års upplaga förändrar inte befattningsfamiljernas fördelning på funktioner, med undantag av 450: Patentarbete, som efter år 1975 ingår i Administrationskontroll (det är dock fråga om ett så litet
antal tjänstemän att resultatet inte påverkas nämnvärt).
Indelningen utgår från de teoretiska funktioner vi identifierade i kapitel 2, men fördelningen av befattnings— familjer är naturligtvis i vissa fall oklar och kan då baseras enbart på en subjektiv bedömning. Oftast har det
i dessa fall varit fråga om till antalet relativt små be— fattningsfamiljer.
Klassificeringen av tjänstemän görs inte för företagsle— darbefattningar och i allmänhet inga andra befattningar på direktionsnivå, och dessa ingår följaktligen inte i den statistik som undersökningen baseras på. Antalet
tjänstemän i detta befattningsskikt är emellertid litet.
I ovanstånde indelning har arbetets svårighetsgrad — be— fattningsskiktet — uteslutits och funktionerna innehåller alltså antal tjänstemän oberoende av arbetskrav. Det är främst av databehandlingsskäl som förenklingen har gjorts i denna undersökning. Antalet klassificerade tjänstemän i undersökningen är ca 150 000 för vartannat år under pe— rioden 1966—1980. Denna omfattning på underlaget gör att varje sortering och fördelning av statistiken blir dyrbar
och svår att hantera datatekniskt.
Inplaceringen av tjänstemän i befattningsskikt är avsedd att motsvara arbetskrav och inte de formella kvalifika— tionerna hos tjänstemannen. I allmänhet samvarierar dock utbildning och befattningsskikt. I Befattningsnomenklatur Tjäntemän 1968 anges följande samband mellan skikt och utbildning:
S()IJ 1983 16 Befattningsskikt Utbildning 2 — 4 Högskoleutbildning 4 — 6 Gymnasie— eller fackskoleutbildning 6 — 8 Grundskoleutbildning
Som ett mått på kvalifikation skall vi därför tillämpa klassificeringen av tjänstemännens utbildning i statisti— ken. Utbildningsklassificeringen omfattar högre utbild— ning (utöver grundskola) och indelas i 12 kategorier (9 kategorier före år 1970). För att reducera datamateria- lets omfattning har vi gjort en indelning i tre huvudka-
tegorier och en underkategori enligt följande uppställning:
l. TEKNISK UTBILDNING (ENG)
1.1 Kvalificerad teknisk— och naturvetenskaplig utbild— ning (QSE) o Teknisk högskoleutbildning o Naturvetenskaplig högskoleutbildning
1.3. Utgångspunkter och perspektiv
När ett företag etablerar produktionsenheter i utlan— det fördelas det totala arbetet som utförs i företa-
get på olika länder. Om företaget ses som en kontrol— lerad (baserat på ägande) sammanhängande enhet är fö- retagets olika aktiviteter lokaliserade till olika re—
gioner/länder. Det uppstår alltså en internationell arbetsfördelning inom företaget genom lokalisering av företagets olika aktiviteter.
Genom specialisering och handel uppstår också en in— ternationell arbetsfördelning mellan företag i olika länder.
Sammantaget kan arbetsfördelningen mellan företag och inom företag sägas beskriva en aspekt på ekonomins struktur inom ett land.
På samhällsnivå kan arbetsfördelningen beskrivas med strukturen av sektorer, näringar, yrken och bosättning (regioner). Denna arbetsfördelning ut— vecklas dels genom en differentiering på grundval av naturförutsättningar och dels genom tekniska produktionsmöjligheter. Med fristående företagför— medlas arbetsfördelningen genom köp och försäljning
av varor/tjänster inom landet och på en internatio— nell marknad.
På företagsnivå kan arbetsfördelningen beskrivas genom strukturen av aktiviteter och kvalifikatio—
ner hos olika arbetstagare. Arbetsfördelningen för— medlas genom företagens efterfrågan på olika slag
av arbetskraft och genom arbetsfördelningen i före- taget. Med arbetsfördelning avses då en uppdelning
av arbetsaktiviteter i olika delaktiviteter. Kravet på kvalifikationer är beroende av arbetsfördelningens karaktär.
Arbetsfördelningen på samhällsnivå kan i förstahand antas bestämma vad som produceras medan arbetsför— delningen på företagsnivå anger hur produktionen är
organiserad.
I perspektivet av den internationella arbetsfördel—
ningen blir frågan: "Vad produceras var och hur?"
För att belysa den internationella arbetsfördel— ningen på samhällsnivå kan vi beskriva produktions— inriktningen i två dimensioner. För det första kan produktionen vara koncentrerad till olika förädlings— led från råvara till slutprodukt (vertikal arbetsför— delning) och för det andra kan produktionen vara för— delad på olika sektorer eller branscher (horisontell
arbetsfördelning).
Vi antar vidare att produktionen antingen är specia- liserad eller diversifierad (mångsidig) i den hori— sontella dimensionen resp specialiserad eller inte—
grerad (sammanhängande) i den vertikala dimensionen.
Med denna indelning får vi fyra kategorier av inter— nationell arbetsfördelning som karaktäriserar olika länders position i världsekonomin (fig 1.1).
HORISONTE LL ARBETSFÖRDELNING (sektor) Specialiserad Diversifierad
VERTI KAL Specialiserad EV ARBETS- ' .
FÖRDELNING Integrerad
Figur l.l Vertikal och horisontell arbetsfördelning.
I figur 1.1 anger specialiserad vertikal arbetsför— delning att produktionen inom landet är inriktad på ett förädlingsled som t ex råvaruproduktion,
medan en integrerad inriktning anger att en samman-
hängande förädlingskedja finns inom landet. En specia— liserad horisontell arbetsfördelning betyder att landet producerar endast inom vissa sektorer medan efterfrågan inom andra sektorer tillgodoses genom import. En diversifierad horisontell arbetsfördel- ning innebär att produktion återfinns inom alla sek—
torer.
ning medan i-länder (centrum) är mera diversifierade och integrerade.
På företagsnivå kan en liknande indelning göras och
företagens arbetsfördelning/produktionsinriktning
sammantaget anger landets position i arbetsfördel—
men med undantag för de delar av före— På detta
ningsmatrisen, taget som ligger utanför landets gränser.
sätt påverkar företagens roll den internationella ar— betsfördelningen, dels genom specialisering och där— med internationell handel, och dels genom utländska direktinvesteringar som innebär en förändrad verti- kal och/eller horisontell arbetsfördelning inom före— tagen och därmed också i samhällsekonomin.
Som vi tidigare antydde är den internationella ar— betsfördelningen en fråga om vad som produceras var och hur. Den horisontella och vertikala arbetsför— delningen anger vad som produceras och därmed efter— frågas vissa produktionsfaktorer. över tiden utveck— las produktionsinriktningen (vad som produceras) i enlighet med tillgången till (relativt andra länder) teknik och produktionsfaktorer. Schemat i figur 1.2 visar exempel på sådana produktionsförutsättningar, där den internationella arbetsfördelningens karaktär
bestäms av resp lands relativa kostnader för produk—
tionsfaktorer och den relativa tekniska utvecklingsni— vån för olika branscher. Arbetsfördelningen inom före— tag bestäms av i vilken utsträckning olika arbetsfunk— tioner och aktiviteter inom företaget kan lokaliseras
i olika länder eller regioner.
TEKNIK Standardnerad Innovanv _____ Råmaterial, kaphal DOMINERANDE PRODUKTIONSFAKTOR Arbete
Figur 1.2 Exempel på olika typer av produktions— förutsättningar.
I figur 1.2 anges några typexempel på branscher med olika grundläggande produktionsförutsättningar.
Ovanstående diskussion av internationell arbetsfördel— ning anger det perspektiv vi utgår från när det gäller att beskriva de internationella direktinvesteringarnas samband med förändringen i sysselsättningsstrukturen
i olika sektorer och i företagen. Perspektivet kan för— enklat illustreras enligt figur 1.3-
UTLANDET Gräns SVERIGE
| | | . — branscher
— aktiviteter ' Internationella | företag
— kvalifikationer
Figur 1.3 Internationell arbetsfördelning.
Den internationella arbetsfördelningen uppstår alltså genom specialisering och handel mellan företag och ge— nom lokalisering av produktion inom företag. Arbets— fördelningens struktur beskrivs med industrins bransch— inriktning, företagens fördelning av aktiviteter och
arbetskraftens olika kvalifikationer.
1.4. Några metodsynpunkter
I föregående avsnitt diskuterade vi utredningens ut— gångspunkter och perspektiv. Produktionsförutsätt— ningar, teknologi, internationell arbetsfördelning
m m kan antas utgöra strukturella betingelser, eller nödvändiga orsaker för företagens handlande. Det strategiska handlingsutrymmet anger möjligheterna att besluta om vad, var och hur företagen skall producera. Det vi beskriver är inte enskilda beslut om direktin— vesteringar utan en serie av på varandra överlappande produktions— och lokaliseringsbeslut som till resul—
tat får en förändrad internationell arbetsfördelning.
Detta perspektiv skall ställas i motsats till det neo— klassiska ekonomiska perspektiv som vanligen utgör grunden i direktinvesteringsteorier. Där angesenskilda direktinvesteringar - som förklaras av marknadsstruk—
turen — som orsak till förändring i export, sysselsätt—
ning m m, som därmed blir "effekter" eller konse— kvenser. Frånsett att de monokausala sambanden kan
vara en överdriven förenkling av orsakssammanhangen antas direktinvesteringen ha givit upphov till en em—
piriskt faStslagen verkan som emellertid också skulle kunna åstadkommas av andra orsaker. Investeringen är en tillräcklig orsak, medan en nödvändig orsak talar om vad som inte bör saknas för att åstadkomma en viss
verkan.
Den vanliga metoden att fastställa en direktinveste— rings effekt är att bedömma vad som skulle ha hänt om investeringen inte gjorts (Hawkins 1972, Stobaugh 1972, U.S. Tariff Commission 1973 och Frank & Freenan 1978). En sådan kontrafaktisk hypotes kräver emeller— tid, som t ex Gustafsson (1976) påpekar, en realist— isk analys av orsakssammanhangen, en distinktion mel— lan tillräckliga och nödvändiga orsaker, en accepta- bel teori och framför allt att man släpper antagan— det om "allt annat lika" (sid 288). Den kontrafak— tiska hypotes som utnyttjas i direktinvesterings— studierna för att bedömma "effekter" uppfyller inte
något av dessa krav.
Frank & Freeman (1978), som har utfört den mest ambi— tiösa ekonometriska studien av direktinvesteringar— nas konsekvenser, erkänner också indirekt bristerna i förutsättningar att analysera direktinvesteringar med enkla kausalsamband och ofullständiga teorier. De
konstaterar att undersökningarna - kräver strikta modellantaganden — orsaksanalysen är en preliminär inledning
— resultaten är extremt känsliga för parameterföränd—
ringar (antaganden om t ex exportsubstitution)
— indirekta effekter och unika företagsegenskaper kan inte fångas upp.
Ytterligare en begränsning i alternativstudierna — speciellt de ekonometriska — är att alternativ— situationen är antingen den gjorda investeringen eller ingen investering alls. I många fall torde
mellanformer vara realistiska.
Alternativsituationen export/direktinvestering kan också innebära att företagen vid en investering gör förändringar i ggg produktionen organiseras, dvs förhållandet komplementär/icke komplementär export är beroende av de möjligheter till produktionsom— läggning företagen väljer att utnyttja vid en in—
vestering och omlokalisering.
Utöver de problem som Frank & Freeman tar upp och allmänna metodproblem med kontrafaktiska hypoteser, är slutsatserna av ekonometriska analyser i hög
grad beroende av dataunderlagets kvalitet.
Det finns alltså mycket som talar för att direktin— vesteringsstudier baserade på den neoklassiska eko— nomiska teorins grundantaganden är teoretiskt och metodiskt begränsade. Denna undersökning presenterar inte något utarbetat teoretiskt alternativ. Genom de tämligen övergripande och generella utgångspunkt- erna och perspektiven som presenterades i avsnitt 1.3 ökar osäkerheten och möjligheten att drå bestämda slutsatser om direktinvesteringarnas effekter. Ett bredare perspektiv ökar emellertid möjligheternaatt
närma sig en mera riktig helhetsbild.
KAPITEL 2 FÖRETAGETS FUNKTIONER
Vi har valt att studera frågan om sambandet mellan internationella direktinvesteringar och sysselsätt— ning från ett perspektiv som kan sammanfattas med begreppen internationell arbetsfördelning mellan företag och inom företag. Perspektivet innebär att
vi ser de internationella företagen som aktörer,
vars beteende — med avseende på arbetsfördelningen (vad som produceras, var och hur produktionen bedrivs) — får konsekvenser för statens möjligheter att kon- trollera resursanvändningen och utvecklingsbetingel—
serna.
I detta kapitel skall vi diskutera arbetsfördelningen inom företagen genom att härleda olika funktioner el— ler aktiviteter i företagen. Dessa funktioner harett samband med olika yrken och kvalifikationer ochväxer fram som ett resultat av teknologisk utveckling och
förändringar i arbetsprocessen. Förändringarna i ar—
betsprocessen kan sägas vara en inre omstrukturering
som påverkar arbetsfördelningen. På motsvarande sätt kan vi tala om en yttre process som förändrar företa— gets position i det industriella systemet. Tillväxt, koncentration och centralisering påverkar arbetsför- delningen som i sin tur kan innebära förändringar i den "yttre" utvecklingsprocessen och i arbetsproces—
sen.
Funktionsindelningen ligger till grund för beskriv— ningen av den internationella arbetsfördelningens utveckling i kapitlen 4—7.
I den neoklassiska ekonomiska teorin ses företaget som ett homogent ekonomiskt subjekt, som reagerar rationellt på marknadens prissignaler. Företagets funktion är ur det ekonomiska systemets synvinkel att allokera knappa resurser enligt marknadens (kon—
sumenternas) krav.
Andra teoretiska traditioner har på olika sätt beto— nat företagets heterogena karaktär. Den marxistiska traditionen ser företagen som instrument för kapital- ägare i en värdeförädlingsprocess, scr baseraspå pro— duktion av varor i en arbetsprocess. Den kapitalis— tiska produktionen leder därigenom till motsättningar mellan heterogena klasser. I den traditionen är emel- lertid intresset mindre inriktat på företagens interna dynamik och mer på arbetets och kapitalets roll i ett helhetsperspektiv på samhället.
Å andra sidan har vi en mera sociologiskt inriktad tradition - organisationsteori — som bygger på Max Weber och som ser den interna dynamiken i "byråkra— tier" eller företag som relativt fristående från det
samhälle i vilket de ingår.
Inom företagen uppstår heterogena funktioner eller roller som beskrivs i termer av status, sociala grup— per etc. Som företagsfunktioner är emellertid dessa grupper homogena i relation till företagens mål och bidrar till dessa i förhållande till utbytet för egna
intressen (March & Simon 1957).
I organisatiOnsteorin talar man i allmänhet om "kom— plexa organisationer i en heterogen omgivning" (se t ex Thompson 1967) men avgränsar oftast företagets handlande utifrån ett abstrakt ekonomiskt subjekt
(beslutsfattare).
Oberoende av tradition kan vi sammanfatta olika teo— retiska och empiriska studier med att det finns en grundläggande distinktion mellan tvåolikaaktiviteter i företaget. Den ena aktiviteten avser produktion el- ler arbete ("konkret—", "produktivt—") och den andra kan uttryckas med termer som beslutsfattande, kon—
troll, icke—produktion etc (Delehanty 1968).
Vi kan som utgångspunkt för en härledning av företa- gets funktioner utnyttja denna distinktion och indela
företagets verksamhet i en kontrollsfär och en real—
gfäg (enligt Kornai 1971). Kontrollsfärens aktivite— ter är inriktade på informationsbehandling och beslut medan realsfären omfattar konkret arbete eller fram— ställning av produkter. Distinktionen mellan en kon- trollsfär och realsfär är emellertid abstrakt och kan inte direkt översättas med t ex tjänstemänresp arbetare som konkreta företagsfunktioner. Speciellt gäller att funktionerna ändras med organisationsmetodernas och produktionsteknologins utveckling. Mendner (1975) be— skriver arbetets funktionsförvandling med utgångspunkt från "det konkret nyttiga arbetets grundfunktioner i arbetsprocessen inom mekaniseringen" (sid104) och an-
ger de väsentligaste funktionerna som:
1. Handhavande av arbetsstycket (insättande, bortta—
gande, transport). 2. Bearbetningen av arbetsstycket. 3. Kontrollen av produkten och arbetsförloppet. 4. Korrigeringen av produkten och arbetsförloppet.
Med mekaniseringrövertas en del av dessa funktioner
av tekniska anordningar. I den mekaniserade produktio— nen förändras uppgifterna till att utlösa och styra maskinernas tekniska operationer antingen direkt eller genom hjälpinstrument. Mendner betecknar dessa kopp— lings— och styrarbeten som huvudfunktioner. Dessutom anges en förberedelsefunktion, sonromfattar inställ— ning av maskiner, verktygsbyte m m,(xjien sidofunktion
omfattande transport och handhavande av arbetsstyckena.
Dessa funktioner kan i varierande grad mekaniseras, medan planering, kontroll och korrigering enligt Mendner i huvudsak förblir funktioner som arbetaren utför (sid 106).
Också vid automation kvarstår funktionerna planering, kontroll och korrigering till viss del som mänskligt arbete genom övervakning och reglering. Karaktäris— tiskt för automationsfasen i den teknologiska utveck— lingen är enligt Mendner (sid 161) att arbetaren står vid sidan av produktionsprocessen i stället för att vara dess huvudagent. Men samtidigt får foskning— och utvecklingsarbete som en funktion före den omedelbara produktionsprocessen ("produktionsbeledsagandearbete")
allt mer karaktären av egentlig produktiv verksamhet.
Av ovanstående kan vi konstatera att funktionerna för— ändras över tiden och att också "arbetarfunktioner" innehåller moment av kontroll. Vi kan emellertid skil— ja på kontroll som avser enskilda produktionsmoment och kontroll som avser funktioner som täcker in före— tagets verksamhet som helhet. På den grunden skall vi hänföra de funktioner som arbetare (eller kollektiv— anställda) utför som hänförliga till realsfären. över en längre tidsperiod är naturligtvis gränsen mellan arbetare och tjänstemän skiftande, och speciellt ar—
betsledande verksamhet kan vara svår att avgränsa.
Jämfört med tjänstemännen är arbetarna en relativt homogen kategori som huvudsakligen kan hänföras till realsfären. Tjänstemännen är svårare att avgränsa i olika funktioner och innehåller tjänstemannakatego— rier som kan hänföras dels till kontrollsfären, dels
till realsfären.
Tjänstemännens andel av det totala antalet anställda i industrin har ökat från 6 % i början av 1900—talet (Höök 1953) till 30 % i dag (SOS Industri). Tjänste—' männen utgör en mycket heterogen grupp och omfattar befattningar på olika kvalifikationsnivåer, från le—
dande administrativt arbete till kontorsrutiner. Det är svårt att klart precisera vad en tjänsteman egent—
ligen är. För att avgränsa kategorin används ibland
olika kännetecken såsom "manschettproletär" (jfr eng- elskans "white collar"), "kostymarbetare" etc. Ofta görs också avgränsningar med hjälp av skillnaden mel- lan intellektullet och manuellt arbete, men som vi konstaterade i anslutning till diskussionen om det produktiva arbetets karaktär förändras inslagen av intellektuellt arbete i realsfären över tiden bero—'
ende på organisationsmetoder och teknologi.
Som aiutgångspunktför en funktionsindelningaV”tjänste— männen skall vi utnyttja Fritz Croners arbeten (1939, 1951, 1963, se också Höök 1953). Hans arbeten, som utfördes inom Handelstjänstemannaförbundet,utgår från Emil Lederers studier av "den nya medelklassen"-i Tyskland i början av 1900—talet(jfrBelll973,sid69). De ledde till den statistiska klassificeringen av tjänstemän som så småningom ledde fram till den "be— fattningsnomenklatur" som vi skall utnyttja för be- skrivningen av sysselsättningsutvecklingen i denna studie (se kapitel 3). Croner avgränsarför'det första tjänstemannakåren från andra "sociala klasser" med motiveringen att 1) de har likartade ekonomiska för- hållanden (inkomst, funktioner), 2) likartad social status (utbildning, livsföring) och 3) bestämda och entydiga sociala värderingar.(Croner 1951) För att gruppera tjänstemännen utgår Croner ifrån två komplet- terande teorier: funktionsteorin och delegationsteorin. (Jfr Nilsson, 1976)
Enligt funktionsteorin utgörs tjänstemannaarbetet av fyra arbetstagarfunktioner: 1. den arbetsledande funktioned
2. den konstruktiva (gestaltande) resp
den analyserande funktionen 3. den förvaltande funktionen
4. den merkantila funktionen
De fyra funktionerna avgränsar tjänstemännen dels mot företagsledningen genom arbetstagarrollen ("funktio— när"), dels mot övriga arbetstagare (den direkta pro—.
duktionen) genom nämnda funktioner.
Som förklaring till tjänstemännens särställning anger Croner att deras arbetsuppgifter (de fyra funktionerna) delegerats från företagaruppgifter över tiden (dele— gationsteorin). Utgångspunkten är attdeti begynnelsen finns en företagare som driver ett företag med hjälp av arbetare. Företagaren konstruerade produkter, sålde dem, förvaltade företaget och ledde och övervakade arbetet i produktionen. Med ökade krav på "rationali- sering" delegerades funktionerna till anställda, som utförde särskilda "tjänster" för företagarens räkning.
Vi kan utnyttja Croners funktioner för en indelning av tjänstemännen men samtidigt konstatera att delegations— teorin behöver utvecklas. Bl a utgår den från att den ledande funktionen är homogen och oproblematisk och behandlar inte frågan om makt och hierarkier inom kon— trollsfären och skillnader mellan t ex ledande och ru-
tinbetonat arbete. Vidare förutsätter den att arbets- fördelningen i samhället endast sker vertikalt och inte horisontellt genom uppkomsten av kvalitativt nya typer av tjänstemannayrken. Den beaktar inte heller att tjäns— temannafunktioner kan delegeras till arbetare (regle—
ring, övervakning). (Nilsson 1977, sid 53)
Mot bakgrund av diskussionen om en uppdelning i en kontrollsfär och en realsfär och tjänstemännens och arbetarnas olika funktioner skall vi försöka ange en
samlad bild av företagets olika funktioner.
För det första kan de arbetsledande och förvaltande funktionerna hänföras till kontroll, eftersom de inte
innefattar något reellt, omedelbart produktionsarbete. Vi skall utnyttja benämningarna produktionskontroll för arbetsledning resp administrationskontroll för för—*
valtning.
I i |
För det andra kan den konstruktiva resp analyserande funktionen hänföras till realsfären. Det är fråga om arbetsuppgifter som har en mer eller mindre omedelbar koppling till produktionsprocessen (jfr diskussionen ovan om forsknings— och utvecklingsarbetets föränd— ring). Dels är det fråga om en strategisk funktion, som omfattar "konstruktion" och "analys" av vad som
skall produceras (produkter, marknader), dels en tek— nisk utvecklings— och anpassningsfunktion, vars upp- gift är att "gestalta" vad som produceras (teknik,
produktutformning) och hur (produktionsmetoder).
För det tredje har vi den merkantila funktionen, som omfattar köp och försäljning samt transport och infor— mation. Arbetsuppgifterna har att göra med olika ex— terna transaktioner och kan också hänföras till real— sfären, även om det här, liksom för produktionsarbete, kan ingå moment av kontroll inom funktionen. Vi kan benämna funktionen transaktionsaktiviteter med inköp
-ees—
och mgrkpgdgfögipg som de väsentligaste undergrupperna.
Utöver dessa grundläggande funktioner skall vi också ange en hjälpfunktion, som omfattar t ex kontorsar— bete och som inte direkt kan hänföras till någon hu- vudfunktion inom kontroll— eller realsfären. Vi kan sammanfatta uppdelningen av företagets olika funktioner
enligt figur 2.1.
Vi har sålunda identifierat de företagsfunktioner el— ler aktiviteter som direkt eller indirekt har ett sam- band med arbetsprocessen. Vi har dock inte berört på vilket sätt funktionerna ingår i en hierarkisk ord— ning, och vi skall här komplettera schemat på en vik—
tig punkt, nämligen ägarfunktionen och företagsled— ningens roll.
ARBETARE TJÄNSTEMÄN
KONTROLLSFÄR Administrations—
kontroll
Produktions- utförande kontroll
(Hjälpfunktion) %- __ f m . ; REALSFÄR Strategr G) :! % Teknisk utveck- kPmthk- % li_ng och anpass— "0": 96" " ning staltnmg, £ _ _ analys
Transaktion
— marknadsföring — inköp I Produktion ll! .. få — huvudfunktion utforande ; — förberedelse- ? funktion C ... . å — sidofunktion ”* al funktion)
— planering, kontroll och korrigering
Figur 2.1 Företagets huvudfunktioner.
Frågan om ägarmakten faktiskt har övergått till före— tagsledarna är kontroversiell (Zeitlin 1974). Vi skall här endast identifiera de funktioner som har med ägande och ledning i företaget att göra utan att gå in på vilka funktioner som faktiskt dominerar.
I anslutning till Wright (1979) skiljer vi mellan eko— nomiskt ägande och förfogande ("possession") och mel— lan ekonomiskt och juridiskt ägande. Ekonomiskt ägande som funktion omfattar kontrollen över investeringar i produktionsapparaten (eller ggg som produceras), medan
förfogande innebär kontroll över produktionsprocessen
(eller EEE det produceras). Kontrollen över produk— tionsprocessen kan ytterligare indelas i kontroll över produktionsmedlen och kontroll över arbetet. Skillnaden mellan formellt, juridiskt ägande och reellt ekonomiskt ägande av företagen har att göra med fördelningen av aktier och aktiernas röstvärde. Ett spritt aktieägande i juridisk mening ökar möj— ligheten för större aktieägare att innehadenfaktiska kontrollen (ekonomiskt ägande över företagen).
I förhållande till olika grupper och befattnings— havare får Vi en indelning enligt figur 2.2 där + betyder innehav av kontroll eller makt (Wright 1979L
_______________________________________________________ Juridiskt Ekonomiskt Förfogande
ägande ägande Traditionella företags- + + + kapitalister Styrelsemedlemmar + + Direktörer +
________________________________________________________ Figur 2.2 Ägandefunktioner i företagen.
Enligt denna indelning av ägandets och ledningens funktioner kan den "externa" kontrollen över arbets— processen variera mellan olika grupper från traditio— nella kapitalägare till företagets direktörer. Vibör också tillägga möjligheterna till institutionellt
(banker, försäkringsbolag) ekonomiskt ägande.
Vi har således härlett en typologi för företagets funktioner. Av dessa funktioner kan vi särskilja mel— lan sådana som mer eller mindre direkt kan hänföras till arbetsprocessen (reell produktion och direkt kontroll över denna)och sådana som kan hänföras till en okonomisk orocoso (ägande— och ledningsfunktionenL Arbetsprocessen omfattar framställning av varor och
tjänster medan den ekonomiska processens syfte är avkastning på kapital och kapitalackumulation genom köp och försäljning av varor och tjänster. Sammantaget utgör arbetsprocessen och den ekono-
företagets eller koncernens verksamhet.
Företaget som helhet ingår i ett industriellt pro— duktionssystem med inriktning på en viss mer eller mindre specialiserad verksamhet och därmed ett be— roende av och en konkurrens gentemot andra produk— tionsenheter i systemet. Ett internationellt verk— samt företag är uppdelat på två eller flera nationella produktionssystem, vilket får konsekvenser för den ekonomiska kontrollen över arbetsprocessen inom ett givet nationellt territorium. Kontrollen är dels be— roende av företagets organisation och funktionsupp— delning och dels av beroendet och konkurrensen ide olika nationella produktionssystemen och de ekonomisk- politiska betingelserna i respektive land.
En internationalisering av den reella produktionen, och därmed i varierande utsträckning också av den interna kontrollen, förändrar förutsättningarna för kontroll och inflytande. I internationella företag utövas samhällskontrollen av två eller flera national- stater och de kollektiva partsintressena i den reella produktionen och i de interna kontrollfunktionernaär uppdelade på flera nationella institutioner. På en mera övergripande nivå påverkas inflytande— och kön- trollstrukturen av t ex den internationella fackför-
eningsrörelsen och överstatliga organ, såsom FN.
Koncentrationen av tillverkningen i många branscher och centraliseringen av ägandet har ett sambandnmd uppkomsten av komplexa hierarkier av kontroll i företagen. Denna "yttre" utvecklingsprocess påverkar inflytande— och kontrollstrukturen i industrinliksom
en inre utvecklingsprocess via en.förändrad arbets—
fördelning påverkar inflytande— och kontrollstruk— turen i företagsenheterna. Vi kan anta att stora företag med en utvecklad kontrollhierarki har större möjligheter att omfördela produktionen internatio— nellt genom att de har kontroll (eller ekonomiskt ägande) över ett flertal företagsenheter och pro—
_duktionsenheter.
Arbetsfördelningen inom internationella företag — och därmed sysselsättningsstrukturen i Sverige — är beroende av en rad faktorer såsom storlek, ut— vecklingsfas, marknadsstrategi, teknisk kompetens och bransch. Med avseende på kontrollaspekter och samhällsekonomiska konsekvenser samt möjligheter till inflytande skall vi som en avslutning pådetta kapitel diskutera tre olika hypotetiska fall.(jfr Erland, 1980)
i 1. I det första fallet kan vi tala om onkel prodok: Eioo med avseende på utlandsverksamheten. Direktin— vesteringen görs för att utnyttja kostnadsfördelar i produktionen och/eller förbättra avsättningsmöj— ligheterna genom lokal produktion och marknadsföring
(fig 2.3) .
DOTTERFÖRETAG lMODERFÖRETAG."
Marknads-
föring X
ProdUkUOn produknonskonUoH
' I Produknon ; Marknads- ekonomisk avkastning födng Tekan
utveckhng
Figur 2.3 Enkel produktion
Ur moderföretagets synvinkel innebär enkel produk—
tion utläggning av en del av produktionsvolymen med bibehållen integrerad verksamhet och kontroll i
övrigt. Sambandet mellan moder— och dotterföretaget är produktionskontroll och krav på ekonomisk avkast—
ning. Enkel produktion passar in på branscher med relativt standardiserad verksamhet (t ex teko) och på de inledande faserna i internationalise—
ringsprocessen.
De samhällsekonomiska konsekvenserna är främst att integrerade produktionskedjor helt eller delvis
bryts upp.
2. Utlandsenheterna i mera föränderliga industri— branscher tenderar att vara mera helintegrerade av— seende funktionsindelningen. Vi kan här tala om en inoegrorod_p£oouktioo där verksamheten anpassas till olika länders krav på kontakter på avsättnings— och inköpsmarknaderna och möjligheterna att tillgodogöra sig teknisk kompetens i det omgivande industriella
produktionssystemet. (fig 2.4)
DOTTERFÖRETAG MODERFÖRETAG
Teknisk
utveckling x
Mar knadsföri ng
Teknisk
utveckling x
Marknadsföring
ekonomisk kontroll
information, kunskap
Produktion Produktion
Figur 2.4 Integrerad produktion
Sambandet mellan moder— och dotterföretaget är övergripande ekonomisk kontroll och utbyte av in— formation och kunskap och verksamheten anpassas till respektive lokal marknad med en stor andel export från moderföretaget i ett inledningsskede. Utvecklingen av det internationella företaget med integrerad produktion är beroende av i vilken ut—
sträckning de områdesbundna resurserna i hemlandet
utgör en väsentlig förutsättning för verksamheten och om strategin är att utveckla dessa. Om så är fallet kan vi tala om hemmabaserad integrerad
produktion.
Om den utländska produktionsverksamheten är rela— tivt omfattande eller om uppbyggnaden sker genom förvärv av utländska företag tenderar tyngdpunk— ten att förskjutas från hemlandet genom att väsent— liga kompetens— och kontaktområden koncentreras till utlandet. Kontrollen av information och kun— skap är avgörande för de samhällsekonomiska konse— kvenserna i hemlandet av en internationellt inte—
grerad produktion.
3. I en senare utvecklingsfas kan koncernen utveckla en glooal prodokoioo där olika länders speciella för— delar systematiskt kan utvecklas utan någon områdes— bundenhet i arbetsprocessen och den direkta produk—
tionskontrollen (fig 2.5).
MODE RFÖRETAG
Information, _ Agande . Information, avkastning — Strategi avkastning
— Utveckling
DOTTER— DOTTER FÖRETAG Finansiell Finansiell FÖRETAG ' kontroll, kontroll, i kunskap kunskap ! / X i ! TeanSk Teknisk
utveckling
utveckling x
Marknadsföring
/
Produktion
Marknadsföring
Komponenter
Produktion
Figur 2.5 Global produktion
Moderföretagets väsentliga roll blir att styra dotterföretagen finansiellt och att bevaka de olika ländernas marknads- och produktionsförut- sättningar. Dotterföretagen utvecklas i större eller mindre utsträckning till specialiserade en— heter där produktion av komponenter sammanförs för försäljning av produkter eller system på olika nationella marknader. Det kan också finnas en ten— dens till funktionell uppdelning(produktion, tek— nisk utveckling och marknadsföring i skilda en— heter) mellan dotterföretagen i global produktion. IBMs internationella organisationsstruktur är ett
exempel på detta.
De samhällsekonomiska konsekvenserna av global pro— duktion är mindre stabilitet i produktionen, risken för ensidig funktionsinriktning och att strategiskt viktiga utvecklingsresurserkan förflyttas ut ur landet.
För samtliga tre typfall gäller, att på samma gång som de kan förknippas med samhällsekonomiska risker, är avsikten ur företagens synvinkel att stärka den internationella konkurrenskraften. Direktinveste— ringar innebär att olikheter i nationella produk— tionsförutsättningar utnyttjas och de ekonomisk— politiska intresset är att skapa sådana olikheter i förutsättningar att den internationella'arbetsför— delningen möjliggör att samhället kan kontrollera
resursanvändningen och utvecklingsbetingelserna.
Från enkel och integrerad produktion till global ökar risken för att företagens internationella kon— kurrenskraft inte sammanfaller med enskilda länders internationella konkurrenskraft. En beskrivning av funktions- och sysselsättningsstrukturen i de inter— nationella företagen är en möjlig grund för att be—
döma utvecklingen i detta avseende.
KAPITEL 3 DATAUNDERLAG
I kapitel l angav vi att undersökningens beskrivande del utgår från den internationella arbetsfördelningen mellan företag och inom företag. Arbetsfördelningens struktur kan beskrivas med industrins branschinriktning, företa- gens fördelning av aktiviteter och arbetskraftens kvali—
fikationer.
I detta kapitel skall vi redogöra för den statistik som ligger till grund för beskrivningen av sysselsättnings— utvecklingen (kapitel 4), tjänstemannastrukturen (kapitel 5), arbetarstrukturen (kapitel 6) och sambandet mellan internationalisering och sysselsättning (kapitel 7).
Då undersökningentill stor del bygger på egna bearbet— ningar av icke—officiell statistik för tjänstemän och ar— betare i industrin, gesen relativt utförlig presentation av statistikens uppbyggnad i avsnitt 3.1 resp 3.2. Indu- striens Utredningsinstituts (IUI) undersökningar av sven— ska företags direktinvesteringar har utförligt presente- rats i annat sammanhang (Swedenborg 1973 och 1979, SOU l982:27). I avsnitt 3.3 diskuteras IUI—statistikens an—
vändning i denna undersökning.
För övrigt har en rad olika källor använts för att samman- ställa den på individer baserade tjänstemanna—ocharbetar— statistiken på företags— och koncernnivå samt för att klassificera företagen som nationella, multinationella eller utländska och fastställa branschtillhörighet.Detta diskuteras i avsnitt 3.4 där också urval och representa— tivitet behandlas.
3.1. Tjänstemannastatistiken
Den statistik för tjänstemän som utnyttjas i denna under— sökning baseras på den lönestatistik som uppgörs på basen av ett avtal mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges
Arbetsledareförbund (SALF) och Handelstjänstemannaförbun— det (HTF). Statistiken (i fortsättningen SAF—statistiken)
insamlas årligen (vanligen den 1 augusti) och syftet är att den skall utgöra underlag för löneförhandlingar och bl a möjliggöra jämförelser mellan olika tjänstemanna— kategorier och mellan tjänstemän i olika företag. För detta syfte har en gemensam klassificering av tjänstemän utarbetats. Klassificeringssystemet kallas "Befattnings— ( nomenklatur Tjänstemän". Första upplagan kom år 1955 och byggde till stor del på motsvarande system som i slutet i av 1940—talet och i början av 1950—talet utvecklades av ! SIF och det till SAF anslutna Järnbruksförbundet (jhfdis— kussummm anCromas roLLi KKLZ). Efter första tillämpningsåret, reviderades nomenklaturen år 1956, och år 1965 kom en tredje upplaga med en mera långtgående differentiering i klassificeringen. Den tredje upplagan av befattnings— nomenklaturen reviderades år 1968 på några få punkter. (Lönestatistik för tjänstemän 1973)
En relativt omfattande revidering gjordes år 1975, vilket ledde till både uppdelningar och sammanslagningar av ti—
digare klassificeringar.
Befattningsnomenklaturen bygger på två grundbegrepp: (
— arbetets funktion
— arbetets svårighetsgrad.
Med.funktion avses olika verksamheter, såsom att konstruera, att tillverka, att köpa, att sälja. Med.svårighetsgrad avses de sammanlagda krav man ställer på ett visst ar— bete, t ex krav på kunskap/erfarenhet, krav på skapande insatser, arbetsledning med personellt och ekonomiskt an—
svar, art och omfattning av kontakter, mångsidighet i arbetsuppgifterna (Befattningsnomenklatur Tjänstemänl975). *
Klassificeringssystemet är uppbyggt på en fyrsiffrig kod enligt följande:
3xxx = Befattningsområde likartade funktioner
funktion
310x = Befattningsfamilj xxx6 = Befattningsskikt = svårighetsgrad 3106 = Befattningstyp = funktion kombinerad med svårig—
hetsgrad.
Systemet innehåller 60 befattningsfamiljer (51 befatt- ningsfamiljer efter år 1975) och 7 olika befattnings— skikt. Arbetsfunktionerna och svårighetsgraden för varje befattningstyp anges med en verbal beskrivning och in— placeringen av enskilda tjänstemän i en befattningstyp baseras i princip på ett avtal mellan arbetsgivar— och arbetstagarparten. Följande befattningsområden ingår i
systemet: Tredje reviderade upplagan Fjärde upplagan år 1975 år 1968 Administrativt arbete 0 Oförändrat l anhkthmlekuue aäete l Oföämkkat Forsknings—, experiment— och 2 Forsknings— och utvecklings— utvecklingsarbete arbete 3 Konstruktions— och formgivnings— 3 Oförändrat måete 4 övrigt tekniskt arbete 4 Tekniskt metod—, planerings—, kontroll— och servicearbete samt teknisk företagshälscr vånd 5 Humanistiskt och konstnärligt 5 Kdnnunikativt arbete samt arbete biblioteks— och arkivarbete 6 Undervisningsarbete 6 Personalarbete 7 Allmänt service— och vårdarbete 7 Allmänt servicearbete 8 Kcnnersiellt arbete 8 Oförändrat 9 Kameralt arbete 9 Ekonomiskt arbete och kontors— service.
Inom varje befattningsområde gjordes relativt omfattande förändringar år 1975. En förteckning över de olika befatt—
ningsfamiljerna återfinns i Appendix A.
För denna undersökning motsvarar inte indelningen i be- fattningsområden den teoretiska härledning av företags— aktiviteter eller huvudfunktioner som gjordes i kapitel 2. För att beskriva den internationella arbetsfördelningen har vi gjort en omgruppering av befattningsfamiljerna som bättre svarar mot indelningen i huvudfunktionerna kon— troll, marknadsföring, inköp samt teknisk utveckling och anpassning. Huvudfunktionen produktion omfattas inte av tjänstemän. Då kontrollfunktionen är mera heterogen än övriga funktioner har vi gjort en uppdelning i fyra under— grupper. De olika befattningsfamiljernas fördelning på funktioner framgår av nedanstående uppställning (för vissa
funktioner kan hela befattningsområdet fördelas till funk
tionen, jfr Appendix A): 1. KONTROLL (CON)
1.1 Administrativ kontroll (CADM)
0: Administrativt arbete
960: Administrativ rationalisering
1.2 Produktionskontroll (CPROD) l: Produktionsledande arbete 410: Produktionsplanering 415: Transportplanering 440: Produktionskontroll (utom laboratoriekontroll)
480: Skydds—, säkerhets— och bevakningsarbete
1.2. Ovrig teknisk utbildning (särredovisas ej) 0 Teknisk gymnasieutbildning
o Teknisk institutsutbildning o Teknisk fackskoleutbildning
2. EKONOMISK UTBILDNING (BUS)
l Handelshögskoleutbildning Företagsekonomisk utbildning
0 2—årig handelsgymnasieutbildning samt ekonomisk fackskoleutbildning
o 3—årig handelsgymnasieutbildning
3. ÖVRIG UTBILDNING (ÖVR)
0 Juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning Allmän gymnasieutbildning
o övrig akademisk utbildning
Utbildningskategorin "kvalificerad teknisk— och naturve- tenskaplig utbildning (QSE)" kan ses som ett komplement till funktionen "tekniskt utvecklings— och anpassnings— ] arbete (RDD)". QSE bör avspegla en inriktning på forsk-
nings— och utvecklingsarbete med en snäv definition, medan
RDD är ett mera omfattande mått på vad som vanligen avses
med forskning och utveckling (fou).
Klassificeringen av tjänstemän enligt funktion och utbild— ning utgör grunden för dataunderlaget i undersökningen. Ett problem när statistiken skall användas för att studera
i företag är emellertid att de enskilda tjänstemännen inte alltid hänförs till en juridisk företagsenhet eller en koncern. Företag som tillhör SAF är medlemmar i något av SAFs förbund och om företagets verksamhetsinriktning om— fattar fler än ett förbund kan också företaget som juri— disk enhet inneha fler än ett medlemsskap. Detta problem aktualiseras också när ett på grundval av ägande "kon— trollerat" företag indelas i divisioner med status av ju— ridisk enhet. Tjänstemännen hänförs i statistiken till i "delägare" eller medlem i SAF. Detta motsvarar en form av administrativ enhet, där kriteriet kan sägas vara en enhet som självständigt administrerar sina personella resurser. Den administrativa enheten och koncernen är
alltså inte jämförbar, speciellt om koncernen är stor.
Eftersom IUI—undersökningen är uppbyggd på koncerner måste alltså tjänstemännen i olika administrativa enheter om— fördelas till koncerner. Vi skall närmare redogöra för detta i avsnitt 3.4.
3.2 Arbetarstatistiken
Liksom för tjänstemännen har arbetsmarknadens parter ett behov av lönestatistik för arbetare. Sveriges Verkstadsförening (VF) och Svenska Metallindustriar— betareförbundet har sedan år 1949 gemensam lönestati- stik, som insamlas kvartalsvis och innefattarför varje individ bl a sysselsättning (yrke), statistikgrupp (yrkesarbetare, tempoarbetare) samt timmar och lönebe—
lopp för tidlön och ackord.
Arbetarstatistiken (härefter VF—statistiken) är upp— byggd på liknande sätt som SAF—statistiken medenxklassi— ficering av arbeten efter två principer. Även om prin— ciperna är likartade är det dock fråga om skillnader som det kan vara av intresse att beröra även om det
inte direkt påverkar den statistik som används i denna
undersökning.
För tjänstemännen baseras klassificeringen av arbetets
art på en relativt omfattande verbal beskrivning, där det endast i vissa fall finns klara yrkesbenämningar. För arbetarnas klassificering enligt arbetets art finns 366 yrkesbenämningar, som fördelar sig på 307 tresiff— riga sysselsättningskoder. De tre siffrorna anger en successiv avgränsning av yrkesbenämningen enligt föl-
jande exempel:
lxx Gjuteri 14x Ugnsarbetare 140 Smältare
Den mera långtgående arbetsdelningen och specialise— ringen för arbetare avspeglas således i klassifice—
ringssystemet.
I föregående avsnitt angavs att tjänstemännen inte egent—l ligen klassificeras efter kompetens utan efter arbetets krav och svårighetsgrad, även om formell kompetens i :
allmänhet samvarierar med befattningsskikt. För arbetar—
statistiken gäller en kompetensindelning som är en kom— bination av yrkesutbildning, erfarenhet i yrket ochålder. Indelning görs i fem kategorier enligt följande:
A Vuxna yrkesarbetare, 19 är och äldre
B övriga vuxna arbetare, 18 år och äldre C övriga vuxna arbetare, 18 år och äldre M Minderåriga (17 år och yngre)
L Lärlingar
Yrkesarbetare (A) är enligt definitionen den, som efter förfluten lärlings— eller annan utbildningstid utfört arbete, för vilket fordras en utbildningstid av tre år. Till grupp B hänförs arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, vilka
— antingen i avsevärd grad ställer krav på någon av fak— torerna skicklighet, ansvar, ansträngning eller arbets— platsförhållanden
— eller i viss grad ställer krav på flera av faktorerna.
Till grupp C hänförs arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, vilka i ringa grad ställer krav på faktorerna skicklighet, ansvar, ansträngning och arbetsplatsförhål— landen (Statistikanvisningar 1972, Verkstadsavtalet1979). Klassificeringen utgör en utgångspunkt för lokala löne— förhandlingar. Centralt fastställs minimilöner för de
olika kategorierna, både för timlön och ackordsarbete.
Av tids— och kostnadsskäl redovisas inte arbetarnas in— delning i sysselsättningsgrupper i denna undersökning. För redovisningen av arbetarstrukturen i företagen an— vänds den ovan beskrivna indelningen i kategorierna A, B och C, men med lärlingar och minderåriga inräknade i C—kategorin. Arbetarstatistiken insamlas, som nämndes
ovan, kvartalsvis. Undersökningens uppgifter avser 2:a
kvartalet resp år.
Arbetarstatistiken är liksom tjänstemannastatistiken individbaserad, men eftersom verkstadsföreningen in— går i SAF, tillämpas samma företagsklassificering,
dvs delägarnummer.
Problem med anknytning av arbetare och tjänstemän
från administrativa enheter till företag och koncerner
diskuteras vidare i avsnitt 3.4.
3.3. Internationaliseringsstatistiken
Industrins utredningsinstitut (IUI) har för åren
1965, 1970, 1974 och 1978 gjort enkätundersökningar av den svenska industrins direkta investeringar i utlandet. Enligt ett avtal med Direktinvesterings- kommitten (DIRK) har en del av dessa uppgifter kun— nat utnyttjas i denna undersökning. För en redovis- ning av enkätundersökningen hänvisas till SOU 1982:27 , Appendix A. I denna undersökning utnyttjas följande uppgifter för åren 1965—78:
1. Vilka företag/koncerner som bedriver produktion utomlands i majoritetsägda dotterbolag.
2. Andelen produktion utomlands av total produktion (QAH).
3. Andelen anställda utomlands av totala antalet anställda (AAH).
4. Andelen försäljning utomlands av totalförsälj— ning (SXA).
5. Andelen forskning utomlands av total forskning (FAH).
Variablerna definieras enligt följande: (SOU l982:27r 5 161—162)
QA = produktion i utlandet, utländska producerande dotterföretags nettoförsäljning, dvs dotter— företagens omsättning — import från svenska
koncerndelar
QH
Il
produktion i Sverige. Den svenska koncern— delens externa omsättning SX
SQ
den svenska koncerndelens export
total produktion för lokal försäljning. Ut- ländska producerande dotterföretags nettoför— säljning i utlandet, dvs dotterbolagens omsätt— ning — import från svenska koncerndelen (vägt med SQ/QA) — dotterbolagens export till Sverige. Vägningen tar hänsyn till att en del av den svenska koncerndelens export återförs genom import från dotterföretaget.
SANST, UANST
ll
medelantal årsanställda i Sverige,
resp utlandet
SFOU' TFOU = kostnader för forskning och utveckling (bedriven av företaget eller på uppdrag
av företaget) i Sverige resp totalt.
M壣_eå_intsresfieaelissrieg
||
1. Produktion QAH QA
öÄTöä_ SX+SQ
QA+QH
UANST UANST+SANST TFOU—SFOU TFOU
2. Försäljning SXA
II
3. Anställda AAH
4. Forskning FAH
IUI:s undersökning avser företag med mer än 50 an- ställda i Sverige. Ett mindre antal företag som inte ingår i IUI-statistiken finns med i SAF—statistiken. Dessa har inkluderats i de fall då sysselsättningen för hela gruppen multinationella företag redovisas.
Då internationaliseringsvariablerna ingår utesluts dessa företag.
Det är omöjligt att här göra någon självständig be—
dömning av IUI—statikens kvalitet. Detta diskuteras i SOU 1982:27, s 219 — 223 . Här kan endast nämnas att
uppdelningen av extern omsättning och export på koncernernas svenska och utländska delar kan vara osäker. Likaså medför olika redovisningsprinciper att medelantalet årsanställda kan vara svårt att fastställa. Vidare bygger uppgifterna om utlands— företagens FOU—kostnader ofta på de uppgiftsläm—l nade personernas egna bedömningar. Statistiken får emellertid bedömas som relativt tillförlitlig då det här inte är fråga om en uppdelning på enskilda
länder och dotterbolag som i IUI—undersökningen.
För de' utlandsägda företagen redovisas ingen mot— svarande statistik över internationaliseringsgrad, utan kategorin behandlas som helhet och jämförs av— seende sysselsättningsstrukturen med andra katego— rier. Liksom för multinationella företag finns inget officiellt register över utländska företag i Sverige. Identifieringen av utlandsägda företag bygger på en rad olika undersökningar och källor (Johansson, 1968, Samuelsson, 1977, uppgifter från DIRK, Svenska Aktie— bolag, årsredovisningar m.m.). SCB publicerar upp— gifter om de utlandsägda företagen och en jämförelse av antalet anställda enligt SCB och enligt denna under- sökning antyder att den utlandsägda sektorn - med hän— syn till att denna undersökning baseras på ett urval
- är någorlunda väl intäckt.
För de multinationella företagen i IUI—undersökningen inkluderas endast majoritetsägda producerande dotter— företag. För de utländska företagen har denna strikta definition frångåtts och vissa minoritetsägda (20— 50%) dotterföretag har inkluderats i de fall där före— tagen har bedömts vara i realiteten kontrollerade av moderföretaget i utlandet. Företag med i huvudsak in— riktning på försäljning har inte medtagits i redovis—
ningen.
3.4 Företagsurval och klassificeringar
Dataunderlaget i undersökningen är uppbyggt på indi— vidbaserade uppgifter om tjänstemän och arbetare som tillhör olika administrativa enheter (delägarnummer
i SAF— resp VF-statistiken). Statistiken omfattar vart annat år från 1966 till 1980 och är baserad på tre olika
urval.
Det första urvalet avser tjänstemän för perioden 1966
— 74. Urvalskriteriet var tjänstemän i administrativa enheter med mer än 20 tjänstemän år 1974, i de av SAng förbund där företagen i allmänhet bedömdes bedriva indu— striell tillverkning. Av totalt ca 450.000 tjänstemän (inkl stora servicebranscher såsom handeln) inom SAF omfattar urvalet ca 170.000.
Enligt industristatistiken var antalet tjänstemän ("för- valtningspersonal") år 1974 250.000, vilket skulle inne— bära att urvalet representerar härmare'70% av alla tjänste— män i den svenska industrin (gruv— och tillverkningsin- dustri). Urvalskriteriet administrativa enheter med
mer än 20 tjänstemän innebär att företag med mindre än
50 anställda i stort sett saknas i statistiken. Antalet administrativa enheter i statistiken för 1974 är 1111.
Det andra urvalet avser tjänstemän för perioden 1974
— 80. För att få tillgång till statistiken krävdes företagens medgivande och en förfrågan sändes ut i
mars 1981. Urvalskriterierna var denna gång mindre precisa och syftet var att i första hand täcka in multi— nationella och utlandsägda företag. För att begränsa materialets omfattning sattes en gräns vid företag med 100 anställda år 1974. Av 579 förfrågningar med en på— minnelse efter två veckor besvardes 405 med medgivande och 28 med nej eller med okänd adress. Andelen tillstånd av totala antalet förfrågningar var således 70%. Med dotterföretag representerar de 405 företagen 455 admini—
strativa enheter.
Antalet tjänstemän i det andra urvalet är för 1974 drygt 120.000 vilket representerar ca 60% av
tjänstemännen enligt industristatistiken. Det tredje urvalet avser Verkstadsföeningens och
Metallinudstriarbetarförbundets arbetarstatistik. ( En förfrågan om tillstånd att använda statistiken i utsändes på samma gång som för det andra urvalet " till medlemmar i Verkstadsföreningen. Svarsprocenten
var av samma storleksordning som för tjänstemän (de
flesta av företagen gav samtidigt tillstånd för både arbetare och tjänstemän). Sammanlagt gavs 260 tillstånd som med ingående enheter sammantaget innebär 268 ad— ministrativa enheter i statistiken. Antalet arbetare
i statistiken för år 1974 är 163.000 av ca 220.000
totalt i Verkstadsföreningen (74%). Enligt industri— statistiken fanns det år 1978 i verkstadsbranscherna
(SNI 38) totalt ca 297.000 arbetare. Av dessa repre— senterar urvalet 55%. De arbetsplatser som täcks av verkstadsavtalet (VF—Metall) omfattar ca 80% av arbe— ;
tarna inom verkstadsindustrin (SOU l976:29, s 22).
Statistiken för tjänstemän och arbetare som bygger på klassificerade individer och deras anslutning till ad—
ministrativa enheter,har sammanställts till juridiska
enheter (företag) och koncerner. För mindre företag,
där den administrativa enheten och den juridiska en— heten ofta sammanfaller,har detta inte varit något större problem. För större företag och koncerner har
det varit ett omfattande arbete och varje administra— tiv enhet måste undersökas för att fastställa företags— eller koncerntillhörighet. För åren 1966—74 rör det sig om över 1.000 administrativa enheter som har kontroller— ats för varje statistikår. Uppgifterna har inhämtats , från olika källor (Forsgren 1976, Svenska Aktiebolag, Sta— tens pris— och kartellnämnds fusionsundersökningar, företa kataloger m.m.) och genom telefonförfrågningar. De adminis
trativa enheternas företagstillhörighet kan alltså vara
osäker för samtliga år. Den enda kontrollmöjligheten har varit att jämföra antalet anställda i företagen och se om de administrativa enheterna "täcker upp" detta antal. För de administrativa enheterna finns * emellertid endast uppgifter om antalet klassificerade % tjänstemän och det totala antalet sysselsatta har där— ) för införts manuellt i statistikunderlaget från SAP:s " matriklar. Dessa upptar antalet arbetare resp tjänste— män för varje delägare (administrativ enhet), men upp— gifterna inrapporteras direkt från företagen och är svåra att kontrollera. En avstämning på grundval av
andra källor har gjorts på företagsnivå.
För en del företag är någon eller några administrativa enheter uteslutna p.g.a urvalsförfarandet. Om de ute— slutna enheterna representerar en liten andel av den totala sysselsättningen (max 20%) har tjänstemanna— resp arbetarstrukturen förutsatts vara lika i de uteslutna och i de ingående delarna. Samma förfarande har tillämpats
då de är fråga om koncerner.
SCB upprättade ett första koncernregister för 1974 och har sedan gjort uppföljningar. För 1974-78 torde koncern— grupperingen vara någorlunda riktig, medan den är osäker för tidigare år. För 1970 finns ett koncernregister (Fred— riksson & Lindmark 1976a)men det är ofullständigt och har kompletterats med uppgifter från andra källor (jfr ovan
om företagsidentifiering).
I tabell 3.1 återfinns en sammanfattning av de olika urvalens storlek för tjänstemän och arbetare i förhål— lande till hela industrin. Av tabellen framgår att ur— valet för åren 1966—74 representerar 58—67% av den to- tala industrisysselsättningen medan tjänstemännen repre— senterar 65—83% och alltså är överrepresenterade, främst p g a att mindre företag är uteslutna. Skillnaden mellan
"tjänstemän" och "klassificerade tjänstemän" i tabe113.l beror dels på att tjänstemän i en del företag som
Tabell 3-1 Antal t'änstemän och arbetare (tusental) i industrin och i undersöknin en åren 1966—1980
___—W
Statistikunderlag 1966 1970 1974 1978 1980 Antal procent Antal procent Antal procent Antal procent Antal procent
Industristatistiken
Totalt 924 100 922 100 929 100 874 866 Tjänstemän 238 100 247 100 251 100 255 100 254 100 Arbetare 686 100 675 100 679 100 618 612 — därav SNI38 296 275 296 275 100 271 100
SAF-statistiken
Totalt 536 58 563 61 619 67 370) _ Tjänstemän 156 65 179 72 208 83 (132) '
Klassificerade a) tjänstemän 139 58 157 64 170/12368/49 124 49 124 49
Arbetare 380 55 384 57 414 61 (238) —
b)(
VF-statistiken Klassificerade arbetare — . — 164 55 127 46 128 47
Källa: SOS Industri, SAF—statistiken,VF—statistiken
Anm. Procentandelar för SAF — resp VF—statistiken anges för motsvarande kategori i industristatistiken.
a) Siffrorna för 1974 anger första resp andra urvalet.
b) Parentes anger att totalsiffror för sysselsättning endast finns för en del av företagen i urvalet.
ingår i koncerner har inkluderats i statistiken över totalsysselsättningen trots att uppgifter om klassi— ficerade tjänstemän inte ingår.
För det andra urvalet (1974-80) har den totala syssel—
sättningen i företagen tagits fram endast för en del
av företagen för ett år (1978), då detta arbete är tids— krävande och omfattande. Det samma gäller för det tredje urvalet (VF—statistiken).
VF—statistikens urval omfattar 55—47% av arbetarna i verk— stadsindustrin. Den minskade omfattningen beror på omstruk— tureringen i främst varvs— och stålindustrin. Antalet ar— betare i Verkstadsföreningen totalt har också minskat kraf— tigt.
För branschklassificeringen avföretagenhar centrala företags— registret (CFR)utnyttjats.I vissa fall har olika administra— tiva enheter i samma företag klassificerats i olika branscher på grundval av uppgifter om tillverkningsinriktning och för— bundstillhörighet i SAF. För redovisningen i följande kapitel har det en viss betydelse om de olika administrativa enheter— nas branschtillhörighet använts i stället för en och samma bransch för alla enheter i en koncern. Med denna princip
har vi också i stort sett kunnat undvika problem med ändrad branschtillhörighet, då detta i allmänhet uppstår på grund
av att adminstrativa enheter tillkommer eller utgår i en företagsenhet eller en koncern.
För klassificering av koncerner har den bransch som domi— nerar enligt antalet anställda tillämpats. Koncernernas branschtillhörighet stämmer därför inte alltid med IUI:s
klassificering.
Branschindelningen redovisas i tabell 3.2.
Genom sammanställningen individ —+ administrativ enhet (delägare) —9 företag —9 koncern av det statistiska under— laget har det varit möjligt att sammankoppla SAF/VF—stati— stiken och IUI—statistiken. De ingående enheterna i stati— stiken har identifierats som nationella (NAT), multinatio— nella (MNF) eller utländska (UTL) för varja statistikår.
Tabell 3.2 Branschindelning och beteckning. _______________________________________________________________ BRANSCHINDELNING Be- Benämning Standard för svensk teck- näringsindelning ning (SNI) l GRUVINDUSTRI 2 2 LIVSMEDELSINDUSTRI 311, 312 3 DRYCKESVARU— OCH TOBAKSINDUSTRI 313, 314 4 TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI 321, 322 5 LÄDER— OCH LADERVARUINDUSTRI 323, 324 6 TRÄVARUINDUSTRI 3 3 7 MASSA— OCH PAPPERSINDUSTRI 3411 8 GRAFISK OCH PAPPERSVARUINDUSTRI 342, 3412, 3419 9 KEMISK,PLAST—(XHIGUMMIVARUINDUSTRI 35 ./. 3522 10 LÄKEMEDELSINDUSTRI 3522 11 JORD— OCH STENVARUINDUSTRI 36 12 JÄRN—, STÄL— OCH METALLVERK 37 13 METALLVARUINDUSTRI 381 14 MASKININDUSTRI 382 15 EUQGTDDWIEHFI 383 16 TRANSPORTMEDELSINDUSTRI 384 ./. 3841 17 VARVSINDUSTRI 3841 18 ÖVRIG TILLVERKNINGSINDUSTRI 385, 39
___—___—
Som tidigare har nämnts överensstämmer de multinationella företagen med IUI:s statistik med undantag för ett fåtal mindre företag.
De utländska företagen har identifierats från olika käl- lor och vid den detaljerade genomgången av administrativa enheter har ett fåtal företag som inte torde ingå i annan statistik över utländska företag befunnits ha utländska ägarintressen. Det har dock varit en svårighet att följa alla ägar— och strukturförändringar över tiden. Det är alltså möjligt att antalet sysselsatta i utländska företag i denna undersökning inte alltid stämmer överens med andra undersökningar. Till detta tillkommer att majoritetsägande som klassificeringsprincip inte har tillämpats strikt utan kriteriet har varit faktisk kontroll från de utländska
koncernföretagens sida.
I tabell 3.3 visas urvalets andel av populationen för de olika företagskategorierna. Det framgår att de multina— tionella företagen i undersökningen omfattar 78-86% av populationen enligt IUI. De utländska företagens andel
av industrisysselsättningen totalt utgör 4-7%. För år 1978 finns uppgifter om totala antalet sysselsatta i undersökningsföretagen endast för multinationella företag.
Eftersom vissa företag i undersökningens statistik inte finns representerade för alla år och på grund av brister i statistiken har vi gjort en indelning i perioder för att minska bortfallet. Periodindelningen gör det också lättare att ta hänsyn till fusioner och förvärv. Dessa har antingen hänförts till periodernas början eller slut. I tabell 3.4 visas antalet sysselsatta i genomgående multinationella företag för tre perioder (1966—70, 1970— 74, 1974—78). Om vi jämför med tabell 3.3 ovan framgår
att bortfallet med redovisning av enbart genomgående företag är obetydligt. Indelningen i perioder tillämpas i de följande kapitlen för att beskriva förändringar i sysselsättningsstruk- turen i genomgående administrativa enheter. Klassificeringen
av multinationella företag kan göras antingen i periodens
början eller i periodens slut som framgår av tabell 3.4.
Tabell 3.3 S sselsättnin en (tusental) i olika företa skate orier i o ulationen
och i urvalet åren 1966 — 1978
Statistikkälla 1966 1970 1974 1978 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent (l) (2) (l) (2) (l) (2) (l) (2)
Population Hela industrin 924 100 922 100 929 100 889 100
Multinationella (IUI)
— i Sverige 326a) 100 35 398 100 43 430 100 46 416 100 47 — i utlandetb) 171 52 222 56 24 284 66 31 301 72 34 (148) (183) (220) (227)
Urvalet Samtliga 536 58 563 61 619 Multinationella 256 78 28 311 78 34 351 82 360 86 40
Utländska 38 4 56 6 69 7 — — —
I
|
| [x ko 4”)
Källa: SOS Industri, SAF—statistiken, IUI—statistiken
Anm: Procent (1) = andel av sysselsättningen i multinationella koncerner i Sverige
Procent (2) andel av den totala sysselsättningen i Sverige
a) De multinationella företagen i IUI-statistiken avser år 1965. b) Inklusive försäljande dotterföretag i direktinvesterande koncerner.
Inom parentes enbart producerande dotterföretag.
Tabell 3.4 Antal 5 sselsatta (tusental) i multinationella företa erioder 1966—1978
och i urvalets enomgående företa för olika
___—___—
Tidsbestämning Period I 0 Period II 0 Period III
av multinationella företag 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 ______________________________________________________________________________________
Beståndet av MNF enligt IUI 326 398 430 416 Urvalets
Multinationella i 252 250 255 (77)
enom ående företag:
periodens början
299 321 323 (75)
337 326 (78)
Multinationella i 300 300 305 (77)
310 332 334 (78) 366 356 (86)
periodens slut
Källa: se tabell 3.3.
Anm: Inom parentes urvalets andel av IUI—populationen
Genom att jämföra de olika tidsbestämningarna är det möjligt att beskriva sysselsättningsstrukturen och — förändringarna i "blivande" resp nya multinationella
företag.
Vi har i detta kapitel beskrivit dataunderlaget för undersökningen. Det statistiska materialet är upp- byggt från individstatistik för tjänstemän och arbetare till en sammankoppling med IUI—statistiken över de sven— ska industriföretagens direktinvesteringar på koncernnivå.
De huvudsakliga begränsningarna i materialet är att
t ex personal i utländska dotterföretag inte finns med
i statistiken och att det inte finns någon möjlighet
att utöver de personella resurserna bedöma hur de oko— nomiska resurserna används för att, t ex i stället för att anställa egen personal, utnyttja konsulter och serviceföretag. Vidare kan det vara en begränsning att befattningsnomenklaturen är given utifrån och densamma för alla företag. En riktig bild av arbetsfördelning och specialisering förutsätter att alla tänkbara befattnin— gar finns medtagna i nomenklaturen. På längre sikt är det givet att nomenklaturen avspeglar företagens interna utveckling med en viss eftersläpning, och det är möjligt att nya delfunktioner och omgrupperingar av den orsaken inte registreras i undersökningen. Detta har emellertid mot bakgrund av ingående fallstudier och en jämförelse med 1975 års upplaga av nomenklaturen (som inte uppvisar några större principiella förändringar) bedömts vara
ett marginellt problem.
Vidare torde den relativt grova indelningen i före—
tagsfunktionerinnebära att förändringen i tjänstemän- nens klassificering snarare sker inom än mellan funk— tioner (med undantag för omfördelningen av hjälpfunk—
tioner enligt 1975 års befattningsnomenklatur).
För att sammanfatta detta kapitel presenteras nedan i tabell 3.5 en uppställning över de variabler som används för att beskriva sysselsättningsstrukturen i
de följande fyra kapitlen (4—7).
Tabell 3.5 Undersökningsvariabler
INTERNATIONALISERING
l. Produktion QAH 2. Försäljning SXA 3. Personal AAH.
14. Forskning FAH
VALIFIKATION
'änstemän U. Tekniker ENG — kvalificerade QSE' ;. Ekonomer BUS! ?. Övriga öVR! |
;PERSONALSTRUKTUR
A. Tjänstemän "1. Kontroll
? — administration — data — ekonomi
— produktion
”2. Transaktion - marknadsföring
— inköp
i3. Teknisk utveckling och anpassning
4. Hjälpfunktioner
B. Arbetare
l. Kvalificerade yrkes—
arbetare
i2. Yrkesarbetare (
23. Okvalificerade yrkes-
arbetare
4. övriga (ingår i KC)
NTOT
CON CADM CDATA CECON CPROD
___—___—
KA
KB
___—___—
KAPITEL 4 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN 1966—1980
I detta kapitel skall vi beskriva hur sysselsättningen i de undersökta företagen har utvecklats under perioden 1966-1980. Sysselsättningsutvecklingen beskrivs dels med totala antalet anställda i Sverige, dels med en uppdelning på tjänstemän och arbetare. Dessa grupper av anställda kommer att undersökas närmare i kapitel 5 resp 6 genom en
uppdelning i olika undergrupper.
Sysselsättningsutvecklingen är beroende av en rad "externa" faktorer, såsom konjunkturer, kostnads— och prisförhållanden och industripolitiska åtgärder. Företagens geografiska orga— nisering av produktions— och administrationsfunktioner och marknadsinriktning anger vilka externa faktorer företagen utsätts för. Dessa påverkar i sin tur företagens förändringar i geografisk organisation eller verksamhetsinriktning osv. Det är alltså fråga om ett samband där orsak och verkan inte strikt kan särskiljas, speciellt om man betraktar utveck—
lingen över en längre tidsperiod.
Den geografiska fördelningen av företagens verksamhet i denna studie är begränsad till företagens internationalise— ringsgrad, dvs vilken andel av den totala verksamheten som finns utanför Sverige. I detta kapitel och de två följande är syftet med beskrivningen att belysa i vilken utsträckning man i samband med en internationalisering av företagens produktion kan identifiera ett mönster och en utvecklings—
tendens i arbetsfördelningen inom företagen i Sverige.
4.1 Sysselsättningsutvecklingen i nationella, multi- nationella och utländska företag
Av DIRKs tidigare undersökningar (SOU l982:27) framgår att de multinationella företagen ökade sin andel av den totala industrisysselsättningen i Sverige från 35 % år 1965 till närmare 50 % år 1978. Under samma period ökade antalet an— ställda utomlands med ca 130 000 till drygt 300 000. Andelen anställda utomlands i svenska företag med utlands— produktion ökade från 34 % år 1965 till 42 % år 1978.
Tabell 4.1 Årlig procentuell sysselsättningsförändring för olika företagskategorier och statistik— underlag.
Statistik Företagskategori Period 1:1966—70 11:1970—74 III:1974—78 1978—80e
sos: Hela industrin —0,1 0,2 —l,1 —0,4 nu? nnanmamene to Lz _m9 -
— 20 största 2,4 2,4 —l,l —
- germgående 1,8 1,9 —2,7 — Producerandedotter— 4,3 4,7 0,9 — företag i utlandet
- 20 största 3,5 4,6 1,0 — Totalt i utlandetb 5,4 6,4 1,4 —
SAF: Nationella ' 0,7 1,8 (—1,0 1,0)C Multinationella 0,3 1,9 —0,8 — 0,7
- 10 största 0,9 3,8 0,5 + 0,9
— 11—20 största -0,2 —0,7 —2,3 + 2,6
— övriga 0,2 0,2 —2,4 — 6,7 - blivanded 0,8 0,2 1,1 — Utländska 4,0 1,1 (—2,7 — 1,5)C
Källa: SOS Industri, SAF—statistiken, IUI—statistiken
a För IUI—statistiken är begynnelseåret 1965. b Inkluderar de direktinvesterande koncernernas försäljningsbolag i utlandet.
c Begränsat urval jämfört ned tidigare perioder.
Företag som inte var multinationella i början nen som var det i slutet av perioden.
e Avser enbart tjänstemän.
Den årliga procentuella sysselsättningsförändringen i de olika företagskategorierna och förolikastatistiska underlag framgår av tabell 4.1. Uppgifterna för hela
industrin (SOS Industri) visar att förändringarnai.den
totala industrisysselsättningen under period I (1966—70) och period II (1970—74) var relativt måttliga, medan sysselsättningen från år 1974 till år 1978 minskade med
1,1 % årligen, eller med närmare 40 000 i absoluta tal.
Enligt IUI—undersökningen, som visar förändringen i beståndet av utlandsföretag samtidigtned förändringen i sysselsättningen, var tillväxten i sysselsättning stark både i Sverige och utomlands under perioderna I OCh 11 men med en mindre tillväxt i Sverige mellan åren 1970 och 1974 (drygt 2 % jämfört med 4%). Mellan åren 1974 och 1978 minskade de multinationella före— tagen sin sysselsättning i Sverige med närmare 1 % (13 500 i absoluta tal) medan dotterbolagenökadened 1,4 % (drygt 16 000 sysselsättningstillfällen).Enbart producerande dotterföretag ökade antalet anställda med
7 500 (0,9 % årligen). De 20 största multinationella företagen enligt totala antalet anställda i utlandet år 1978 ökade något mindre än övriga företag under hela perioden 1965—1978, men de flesta av de 20 företagen var redan år 1965 i hög utsträckning internationella. Syssel— sättningsökningen utomlands var dock jämförelsevis hög under alla tre perioderna (se Appendix B för en förteck—
ning över de största multinationella företagen).
Om vi sedan övergår till SAF—statistiken är de årliga procentuella sysselsättningsförändringarna något avvikande jämfört med annan statistik. Det beror till viss del på att det är fråga om ett urval av företag. De multinatio- nella företagen i SAF-statistiken omfattar närmare 80 %
av de anställda enligt IUI—statistiken, medan de natio-
nella företagens andel är ca 50 %.
Den största skillnaden beror emellertid på att SAF— statistiken redovisas som genomgående företag för resp period. För en viss period är det alltså fråga om utveck— lingen inom samma administrativa företagsenheter (jfr ka- pitel 3). Fusioner och sammanslagningar under resp period har projicerats framåt eller bakåt i tiden så att de gäller hela perioden, även om de redovisas som fristående
medlemmar/administrativa enheter i SAF-statistiken. För 5
vissa omstruktureringar och fusioner (speciellt större företags köp av mindre enheter) inkluderas förändring— arna genom att de anställda förändrar sin medlemsan-
knytning i SAF—företagen under resp period.
Skälet till att denna redovisningsprincip tillämpas är att den är bättre lämpad för att beskriva hur föränd— ringar i internationaliseringsgraden återverkar på sys— selsättningsstrukturen i givna administrativa enheter oberoende av förändringar i ägarstrukturen.
I SOU l982:27 (sid 60 ff) diskuteras tillväxt genom företagsförvärv under perioden 1974—1978. Slutsatsen är att den negativa sysselsättningsförändringen i de genom— gående företagen är intern, dvs har ägt rum inom varje företag. För övriga företag är effekterna av förvärv och försäljning/nedläggningar av samma storleksordning. För olika branscher gäller att teko—, stål— och varvs- industrierna minskade genom försäljningar av företag, medan övriga branscher hade en positiv extern syssel-
sättningsförändring.
En viss uppfattning om betydelsen av fusioner och andra förändringar i beståndet av internationella företag får vi om vi jämför sysselsättningsutvecklingen enligt SAF— statistiken med IUI—statistiken i tabell 4.1. Under perioden 1966—1970 var tillväxten för de multinationella företagen enligt SAF—statistiken 0,3 % årligen jämfört med 4,0 % i IUI—statistiken. För de 20 största företagen var tillväxten mindre än genomsnittet enligt IUI-statis— tiken, medan SAF—statistiken visar att de 10 största hade en högre tillväxt och de 11—20 största en lägre
tillväxt jämfört med genomsnittet.
För perioden 1970-1974 var sysselsättningsökningen i genomgående företagsenheter 1,9 % jämfört med 2,2 % i IUI—undersökningen där både nettoökningar i företags— beståndet och fusioner/försäljningar ingår. För perio- den 1974—1978 var sysselsättningsutvecklingen i det
närmaste lika för SAF— och IUI—statistiken. Som vi konstaterade ovan var förvärv och försäljningar av samma storleksordning under perioden och för de inter— nationella företagen som helhet borde alltså syssel— sättningsminskningen under period III vara internt genererad också i IUI—statistiken.
Enligt SAF—statistiken har de 10 största koncernerna genomgående en högre tillväxt än multinationella före— tag i övrigt, medan de 11—20 största har en syssel— sättningsminskning i genomgående företag under alla period (med undantag av perioden 1978-80 som emellertid
enbart avser tjänstemän).
I tabell 4.1 har också tillväxten för "blivande" multi— nationella företag medtagits. Tillväxten för dessa före— tag är högre än för multinationella företag under perio— derna I och III men lägre under period II. De utländska genomgående företagen ökade mer än andra kategorier under perioden 1965—1970, medan ökningen var mindre efter år 1970. De nationella företagen, som i urvalet
är underrepresenterade avseende mindre företag, har en
högre tillväxt än hela industrin under alla perioder.
Om vi jämför sysselsättningsförändringarna i Sverige enligt tabell 4.1 med förändringar i internationalise— ringsgraden i tabell 4.2 kan vi konstatera att de 10 största företagen i utgångsläget (år 1965) hade en hög internationaliseringsgrad, som har ökat speciellt av- seende försäljning och utlandsanställda, på samma gång som sysselsättningsökningen i Sverige har varit jäm— förelsevis hög. De 11—20 största företagen, som har haft en sysselsättningsminskning i Sverige, uppvisar en stark ökning av produktion och anställda utomlands och närmare sig i dessa avseenden de 10 största före— tagen. Däremot har andelen utlandsförsäljning inte ökat lika mycket.
Tabell 4.2 Internationaliseringsgrad 1965—1978för olika storlekskategorier.
Internationali— År 10 största 11—20 största Samtliga multi— seringsgrad nationella Andel av produk— 1965 31 18 22 i tio" 1970 32 22 22 % 1974 33 25 24 i 1978 36 33 29 Andel av försälj— 1965 55 46 48 ning 1970 65 51 56 1974 68 51 60 1978 71 55 64 Andel av 1965 43 23 31 amanda 1970 43 29 31 1974 51 36 40 i 1978 51 44 42
Källa: IUI—statistiken
En tänkbar förklaring till den här utvecklingen är att bland de 10 största koncernerna återfinns företag som länge varit stora och internationella och har en etab— lerad position på världsmarknaden och en dominerande marknadsposition i Sverige.Därigenom skulle de ha möj— lighet att anpassa produktionen till relatiVakostnads—
fördelar för olika typer av arbetskraft i olika länder.
Man kan t ex förvänta sig att sysselsättningsökningen , i Sverige för dessa företag består av relativt utbil-
dad/yrkesskicklig arbetskraft.
Bland de ll—20 största företagen återfinns en rad före— tag som är mer bundna till Sverige genom sin produktion och därigenom har mindre möjlighet till globala omför— delningar av sysselsättningen med hänsyn till.den rela- tiva kostnaden för arbetskraft. Dessa företag är dess—
utom mer utsatta för importkonkurrens i Sverige, och
ett handlingsalternativ är att omfördela produktionen från Sverige till utlandet. De största multinationella företagen har däremot större möjlighet att förändra produktionsinriktningen och arbetsfördelningen mellan
givna produktionsenheter.
Ett stöd för den här typen av resonemang återfinns ock— så 1 SOU 1982:27 , där det konstateras att företagets ålder som multinationellt företag har stor betydelse för den internationella konkurrenskraften. Ålder tol- kas där som "ackumulerat kunnande", men som antyddes ovan kan det också vara fråga om marknadsposition och möjlighet att göra produktionsanläggningarna flexibla för förändringar i arbetsfördelning. Sysselsättnings— förändringar i Sverige skulle alltså inte på något di- rekt sätt vara kopplat till förändringar i direktin— vesteringar. En given internationell arbetsfördelning utgör utgångspunkter för hur en förändring i arbets— fördelningen återverkar på produktionsinriktningen och sysselsättningsstrukturen i företaget/koncernen som helhet.
4.2 Sysselsättningsutvecklingen i olika branscher
Den multinationella företagssektorn i Sverige domineras av ett antal större företag med blandad branschtillhö— righet. En branschklassificering på koncernnivå är där— för relativt godtycklig och detta i ökad utsträckning med hänsyn till ett ökat antal fusioner inriktade på vertikal eller horisontell ingegration. I industrista— tistiken är branschklassificeringengjordenligt produk— tionsinriktningen på ett arbetsställe, medan SAF—stati— stikens branschklassificering avser en administrativ enhet, som ofta omfattar mer än ett arbetsställe. Av primärmaterialet framgår dock att olika arbetsställen 1 en administrativ företagsenhet oftastharsammabransch-
tillhörighet på 4-ställig SNI—nivå. Däremot har de fö—
retag som ingår i en koncern ofta olika branschtillhörighet.
Som framgick av tabell 3.2 har den multinationella före— tagssektorn i Sverige ökat sin andel av industrisyssel— sättningen från 35 % år 1965 till 47 % år 1978. Syssel— sättningsförändringen i de multinationella företagen har alltså stor betydelse för branschstrukturen i svensk industri.
Tabell 4.3 Multinationella företags relativa fördelning
av sysselsättningen på branscher, procent, och andel.avden totala sysselsättningen inom
branschen inom arentes .
Bransch 1966 1970 1974 1978
4 Textil—Cillbeklädnads— 1,5 ( 5) 2,5 (11) 2,7 (17) 1,8 (15) industri
6 Trävaruindustri 1,0 ( 3) 0,9 ( 3) 1,3 ( 5) 1,3 ( 6)
7 Massa— och pappers— 6,6 ( a) 6,5 ( a) 6,1 ( a) 7,3 ( a) industri
8. Pappersvaruindustri 3,2 (13) 3,0 (16) 2,7 (17) 2,8 (16) Kemisk industri 5,3 (23) 5,1 (26) 5,1 (28) 4,5 (24)
10. Läkenedelsindustri 0,9 (44) 1,0 (55) 1,0 (55) 1,2 (51)
11 Jord- och stenvaru— 1,8 ( 9) 3,8 (29) 3,1 (32) 1,9 (21) industri
12 Järn— och stålindustri 20,4 (a,b) 17,6 ( a) 14,9 ( a) 13,9 ( a)
13 Metallvaruindustri 6,9 ( b) 6,2 (23) 5,9 (23) 5,8 (24)
14 Maskinindustri 23,1 ( b) 22,8 (54) 22,0 (57) 23,2 (60)
15 Elektroindustri 17,9 (65) 14,8 (63) 15,0 (62) 16,4 (66)
16. Transportnedels- 8,8 (39) 13,3 (55) 16,8 (70) 18,5 (68) industri
Övrig industri 2,6 2,5 3,4 1,4
Sanmliga 100 (28) 100 (34) 100 (38) 100 (40)
Källa: SOS Industri, SAF—statistiken
Anm: a) För ett par av de större bruksföretagen har en uppdelning av sysselsättningen inom massa och papper och stål inte hnuem.göras. Den sammanlagklandelen är ca 50 % av dalto- tala industrisysselsättningen i branscherna.
b) Ny branschindelning efter 1966 gör att siffran inte är jänr Rhier medsxmare år.
Tabell 4.3 visar de multinationella företagens syssel— sättning fördelad på olika branscher. I koncerner med företagsenheter i olika branscher har sysselsättningen fördelats enligt de ingående företagens branschtillhö—
) righet. För vissa s k administrativa enheter (se kap 3) finns dock ingående företagsenheter och arbetsställen med olika branschtillhörighet. Det gäller speciellt bruksföretag med produktion inom både stål- och skogs- industrierna. Branschklassificeringen bygger i de flesta fallen på Centrala företagsregistret och för de flesta ingående enheterna har branschtillhörigheten varit oför—
ändrad över undersökningsperioden.
Av tabellen framgår att järn— och stålindustrin samt verkstadsindustrin står för en dominerande andelav'sys— selsättningen i multinationella företag.Dessabranscher har haft en relativt konstant andel under hela perioden på drygt 75 %, med en ökning i transportmedelsindustrin och en ungefär motsvarande minskning i järn— och stål—, metallvaru— och elektroindustrierna. övriga branscher med relativt stor andel av den totala sysselsättningen i multinationella företag är läkemedelsindustri(ca 50%), kemisk industri (ca 25%), jord— och stenvaruindustri (drygt 20 %). I pappersvaru— och tekoindustrierna är
ca 15 % sysselsatta i multinationella företag.
Under hela perioden 1966—1978 har de multinationella företag som undersöks här ökat sin andel av industrins totala sysselsättning från 27 % till 40 %. Under perio- derna 1966—1970 och 1970-1974 var ökningen tämligen jämnt fördelad över alla branscher, medan perioden 1974— 1978 tycks innebära att de traditionellt internatio— nella branscherna i allmänhet fortsätter att öka,medan andra branscher minskar sin andel av industrisysselsätt—
ningen.
Tabell 4.4 belyser ytterligare utvecklingen av syssel— sättningen i de olika branscherna med den årliga pro— centuella sysselsättningsförändringen i genomgående fö- retag för resp period. Multinationella företag under perioden avser företagets status under begynnelseåret. Som tidigare nämnts visar inte tabellen de multinatio—
nella företagen enligt huvudbransch utan enligt de i
Tabell 4.4 Årli rocentuell s sselsättnin sförändrin företa skateoori.
%
Bransch I:l966—1970 II:1970—1974 III:1974—l978
Hela Multi— Ut— Hela Multi— Ut— Hela Multi- Ut—
indur naticr länd— indu— natio— länd— indu— natio- länd—
strin nella ska strin nella ska strin nella ska a) _____________________________________________________________________________________________________________________________
Gruvindustri 1,6 —3,4 -3,1 0,7 6,7 0,2 —1,6 —7,5 Livsnedelsindustri 1,1 1,9 7,9 —0,9 — 1,4 5,2 0,9 -4,7 Dryckesvaru— och tobaksindustri — 3,8 — — —4,8 — — —l,9 - Textil— och beklädnadsindustri — 3,9 —8,7 2,8 —5,6 — 4,6 — 1,7 —8,3 -6,2 Läder— och lädervaruindustri —14,4 -3,9 —7,4 —6,4 — 2,1 —11,9 —6,4 —8,0 Trävanrhthstri 0,6 2,5 0,0 0,3 1,8 — 0,1 —2,4 0,3 Massa— och pappersindustri — 0,1 —1,9 —4,1 0,7 — 2,4 1,5 0,5 2,3 Grafisk— och pappersvaruindustri — 1,8 1,5 1,7 —1,4 — 4,9 7,8 —0,6 —0,7
Kemisk och plast— och gummi— 1,4 —1,5 5,1 1,0 1,5 — 0,6 —l,7 -2,7 varuindustri
10 Läkemedelsindustri 2,9 8,3 4,5 3,1 3,1 5,0 5,1 3,2 11 Jord— och stenvaruindustri - 4,2 4,1 6,6 -4,0 0,7 2,7 —3,6 —3,7 12 Järn—, stål— och netallverk 3,4 0,4 1,7 0,9 - 0,8 5,6 -2,3 -2,2 13 thallvaruindustri ;;_ —l,O 4,1 0,8 2,8 2,3 —2,7 —1,6 14 Maskinindustri 0,4 2,9 0,5 0,3 1,4 —l,6 0,1 15 Elektroindustri 0,8_ —0,4 3,3 2,5 2,2 — 1,3 —0,0 0,8 16 Transportnedelsindustri 6,9 4,3 — 2,9 11,9 — 1,1 0,9 17 Värvsindustri — 1,3 —1,4 — 5,5 3,1 - —3,7 — 18 övrig tillverkningsindustri 12,0 —l,9 —3,2 0,3 — 1,7 — 0,7 1,3 —9,1
er bransch och
'%wakath
1,5
Samtliga branscher 1—18 - 0,1 0,3 4,0 0,2 1,9 1,1 —l,1 —0,8
Källa: SOS Industri, SAS—statistiken
a) Uppgift om totalsysselsättning år 1978 saknas för flertalet företag.
Under perioden 1966—1970 var tillväxten i den multi— nationella sektorns genomgående företag 0,3 % årligen medan den totala industrisysselsättningen var ungefär konstant (—0,l %). Verkstadsindustrin som helhet expande— rade under denna period med en mindre ökning i den multi—
» nationella verkstadssektorn och i järn- och stålindustrin.
!
1 Om vi går tillbaka till diskussionen i anslutning till i tabell 4.1, där vi kunde konstatera att de 10 största företagen hade en högre tillväxt än genomsnittet, liksom också de företag som inte var multinationella år 1965 men blev det år 1970, kan vi möjligen hävda att de största multinationella företagen följde den allmänna konjunktur— uppgången med en sysselsättningsökning i Sverige och utom— lands, medan mindre företag (inkl de 11—20 största) med ökad utlandsförsäljning investerar relativt sett mer i utlandet. En bakomliggande faktor i denna process är för— modligen bristen på arbetskraft då verkstadsindustrin som helhet expanderar. I övriga branscher ökar sysselsätt— ningen i multinationella företag mer än i hela industrin
i livsmedels—, trävaru—, läkemedels— och jord— och sten—
varuindustrierna.
Den utlandsägda sektorn ökade kraftigt under 1960—talet, främst genom köp av svenska företag. De utlandsägda in— dustriföretagen finns främst i livsmedels—, kemi— och verkstadsindustrierna. Enligt Samuelsson (1977:28, ta— bell 2:2) ökade industrisysselsättningen i den utlands— ägda sektorn med ca 13 500 från år 1965 till år 1970. Detta motsvarar en årlig ökning med 8,1 %. Tabell 4.4 visar att ca hälften av ökningen kan hänföras till intern sysselsättningsökning i de genomgående företagen. Syssel— sättningsökningen är stor i nästan samtliga branscher. Ungefär samma mönster gäller för perioden 1970—1974 men med lägre tillväxt. Totalt ökade den utlandsägda sektorn under den perioden med drygt 4 % årligen (SCB l978:8), medan ökningen i genomgående företag var 1,1 %. För perio— den 1974—1978 är urvalet av utländska företag för litet som underlag för en meningsfull jämförelse på branschnivå. Av SCB( 1981:5 )framgår dock att för den utländska sektorn
som helhet har sysselsättningen minskat.
För de multinationella företagen var sysselsättnings— ökningen i Sverige i genomgående företag störst under perioden 1970—1974. Till största delen är ökningen att hänföra till de 10 största företagen, varav de flesta har sin huvudbransch i någon av verkstadsindustrins delbranscher (jfr tabell 4.1k Under perioden 1974—1978, då de multinationella företagen som helhet minskade sin sysselsättning med 0,8%, var det fortfarande de största som stod för en ökning(nessa— och papper samt
verkstadsföretag).
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att periodenl966— 1970 karaktäriserades av en sysselsättningsökning av utländska företag i Sverige och av svenska företag i utlandet med en jämförelsevis liten ökning av de multi— nationella genomgående företagens sysselsättning i Sverige. Under perioden 1970—1974,nedenlfortsatt stark ökning av de multinationella företagens internationa- liseringsgrad, ökade både utländska och svenska multi— nationella företag sin sysselsättningy främst i kapital— och kunskapsintensiva branscher. Perioden 1974-1978 karaktäriseras av en minskning av sysselsättningen i både multinationella och utländska företag, med undan— tag för de stora svenska internationella koncernerna,
främst inom verkstadsindustrin.
4.3 Sysselsättningsutvecklingen för arbetare och tjänstemän
Medan sysselsättningen i industrin har minskat sedan mitten av 1960—talet har tjänstesektorn ökat kraftigt. Det är dels fråga om en långsiktig tendens med en om— fördelning mellan primär, sekundär och tertiär sektor som beror av teknologisk utveckling och förändrade pro— duktivitetsförhållanden, och dels en politisk fråga om
omfördelning mellan privat och offentlig konsumtion
grundad på välfärdspolitiska mål. Sett från det industri—*
ella systemets perspektiv kan man också tala om en
externalisering av Vissa företagsfunktioner med åtföljande framväxt av konsult— och serviceföretag, utbildnings—
institutioner m m.
I kapitel 2 diskuterades den interna utvecklingen av företagsfunktioner och förändringar i arbetsprocessen.
I detta avsnitt skall vi beskriva utvecklingen av syssel— sättningsstrukturen med en uppdelning av företagens an— ställda i tjänstemän och arbetare. Det finns alltså en tendens att industrisysselsättningen i allmänhet minskar och att tjänstesektorn ökar. Men också inom företagen finns en tendens till förskjutningar i sysselsättnings— strukturen från arbetare till tjänstemän. Mer komplexa administrations-, produktions- och marknadsförhållanden
tenderar att kräva en ökad andel tjänstemän (se t ex
Blau & Schoenhert, 1971). Vi kan alltså förvänta oss en högre andel tjänstemän i internationella företag i all— mänhet men också en uppdelning av verksamheten som med— för regionala skillnader, eller annorlunda uttryckt, en internationell arbetsfördelning. Speciellt i en begynnande internationaliseringsprocess är andelen försäljare i de utländska företagsenheterna relativt stor (Johansson & Vahlne, 1977) medan större multinationella företag med global produktionsinriktning har möjlighet att anpassa arbetar- och tjänstemannastrukturen till specifika regio-
nala förutsättningar.
Tabell 4.5 visar antalet arbetare och tjänstemän samt andelen tjänstemän av totala antalet sysselsatta för hela industrin och för olika företagskategorier i ur- valet. Företagskategorierna anger företagens status för resp år, och det är alltså här inte frågacnngenom—
gående företag.
I hela industrin ökar andelen tjänstemän från 26 % år 1966 till 29 % år 1978. I absoluta tal minskar antalet arbetare med närmare 70 000 medan tjänstemän ökar med knappt 20 000. De multinationella företagen har en högre andel tjänstemän än de nationella — 34 % jämfört med 27 % år 1978 - och skillnaden ökar från år 1966 till år 1974, medan ökningen i procentenheter är lika stor i multinationella företag och i hela industrin mellan åren 1974 och 1978. De utländska företagen har ca 10 % högre andel tjänstemän än de multinationella företagen. Andelen tjänstemän i utländska företagsteg
från 40 % år 1966 till 45 % år 1974.
Tabell 4.5 Arbetare och t'änstemän i olika företagskate orier åren 1966—1978._
1966 1970 1974 1978
Arbe— Tjänste— Andel Arbe— Tjänste— Andel Arbe— Tjänste— Andel Arbe— Tjänste— Andel tare Hän tj män tare män tj män tare män tj män tare män tj män
Hela industrin 685 574 238 358 26 674 921 246 657 27 678 631 250 571 27 618 734 255 496 29 Nationella företag 179 646 62 407 26 144 449 51 699 26 145 005 55 604 28 Multinationella företag 177 249 78 850 31 207 843 103 299 33 231 842 118 799 34 230 612 129 407 36 Utländska företag 22 987 15 187 40 31 719 24 329 43 37 999 31 496 45 Urvalet sammanlagt 379 882 156 444 29 384 011 179 327 32 414 846 205 899 33 237 819 132 551 36
I procent av hela industrin
- nationella 26 26 21 21 21 22 — multinationella 26 33 31 42 34 47 37 51 — utländska 3 6 5 10 6 13 — samtliga 55 66 57 73 61 82 38 52
Källa: SOS Industri, SAF—statistiken
Den tillgängliga statistiken medger inte någon jämförelse mellan de olika företagskategorierna för år 1978. Som
framgår av uppgifterna om de olika företagskategoriernas andelar av hela industrin i tabell 4.5 representerar tjänstemännen i de multinationella företagen år 1978 över
50 % av tjänstemännen i hela industrin (med beaktande av
att urvalet representerar ca 80 % av sysselsättningen i multinationella företag torde den rätta andelen vara ca 60 %). År 1974 var 13 % av tjänstemännen i hela industrin anställda
i utländska företag enligt urvalet, som sammantaget repre—
senterade 82 % av tjänstemännen i hela industrin för detta år.
Andelen tjänstemän skiljer sig alltså väsentligtnellan olika företagskategorier. Dels beror det på bransch— strukturen, dels på arbetsfördelningen i internationella företag. De multinationella företagen kan i allmänhet förväntas förlägga kontrollfunktionerna och teknisk utveckling till hemlandet, medan en del av försälj— nings— och marknadsfunktionerna lokaliseras till ut- landet.
Frågan om tjänstemannaintensiva företag blir interna— tionella eller om internationella företag blir mera tjänstemannaintensiva kan delvis belysas genom syssel— sättningsstrukturen i nytillkomna multinationella före-
tag.
Tabell 4.6 Arbetare och tjänstemän_;_oytillkomna multi—
nationella företag åren 1970—1978.
_________________________________'___——-——-—————-— Klassifi— 1970 1974 1978 .
cerings— Arter Tjänste— Arbe— Tjänste— Arber Tjänste- år tare Hän tare Hän tare nån _________________________________________________________________ 1966 174537 86514 (33)
1970 207843 103299 (33) 223050 116408 (34)
1974 231842 118799 (34) 208968 120710 (37) 1978 230612 129407 (36) Nytill— 33306 16785 (34) 8792 2391 (21) 21644 8697 (29) hmma
______________________________________.___._—
Källa: SAF—statistiken
Bransch
Grumhxhstri Livsnedelsindustri
Dryckes— o tobaksvaru— industri
Textil— o bekläåuxkr hxhstri
Läder— o läderwmnr MKMSUÅ
Trävaruindustri Massa— o pappersindustri
Grafisk— o pappersvaru— immwtri
Kemisk och plast— o gunmi— varuindustri
läkenedelsindustri Jord— o stenvaruindustri Järn—, stål— o metallverk Metallvaruindustri Maädnimmmtri Ekädnnimmstri Transporhmiblsuxhstri Värvsindustri
Saniga
nF-n'l 1 a+5nÅ-ina 11w-i ';an
Tabell 4.7 Andelen t'änstemän i 'a bransch och företa skate ori
Hela industrin
1966 1970 1974 1978 1966 1970 1974 1978 _________________________________________________________________.________________________________________
22 24 23 17 18 16 18 32 32 53 20 25 21 30 38 30 26 21 25 25 18 17 16 19 36 32 54 23 25 22 32 36 31 27 21 25 28 18 16 17 20 37 31 57 24 24 22 32 35 31 27 23 25 28 20 16 19 22 39 33 59 26 27 24 35 38 31 25
Nationella 1966 1970 1974
23 32 21 18 18 25 21
a
39 43 27 24 25 33 a 27 26
25 31 23 19 21 27 23 29 39 45 34 26 26 32 24 26 26 17
a
23 16 22 20 33
29 59 25 25 26 34 39 34 33
a
18 18 21 25 35 33 58 26 27 28 38 41 37 32
Multinationella
34 26 21 22 22 24 40 32 65 29 27 31 39 41 34 31 44 26 30 22 24 23 43 35 67 33 29 33 40 44 37
rocent av totala antalet anställda
16 31 21 24 27 18 64 55 66 25 25 23 39 46
Utländska 1966 1970 1974
18 37 31 22 25 20 60 49 66 31 25 24 56 50 28
fördelad
20 39 38 27 24 18 44 50 71 34 25 24 57 55 22
Källa: SOS Industri, SAF—statistiken
Tabell 4.6 visar antalet arbetare och tjänstemän samt andelen tjänstemän av totala antalet anställdaföråren 1970, 1974 och 1978. Företag som klassificerades som multinationella år 1970, men inte år 1966 (egentligen 1965), hade en något högre tjänstemannaandel än före— tag som var multinationella både 1966 och 1974. För åren 1974 och 1978 varemellertid tjänstamannaandelen lägre. För nytillkomna företagår l974var tjänstemanna— andelen i nya företag endast 21 %, dvs lägre än för hela industrin (27 %). År 1978 hade de nytillkomna
företagen samma tjänstemannaandel som hela industrin.
Motsvarande uppgifter om de utländska företagen visar att nytillkomna företag år 1970 hade en andel på 36 % tjänstemän och 37 % år l974,dvs lägreåhiför utländska
företag i allmänhet men högre än för hela industrin i
genomsnitt.
Ovanstående skulle tyda på att multinationella företag
är mer tjänstemannaintensiva än nationella företag,men att företag som blir multinationella.inte nödvändigtvis
är mer tjänstemannaintensiva. För utländska företag fö— refaller det sonumnnyetablerade företag är mer tjänste— mannaintensiva än andra företag i industrin, men i
mindre utsträckning än i redan etablerade företag.
Vi skall ytterligare belysa fördelningennellanarbetare och tjänstemän i de olika företagskategorierna genom
en uppdelning på branscher.
Om vi först ser på utvecklingen i hela industrin en— ligt tabell 4.7 varierar tjänstemannaandelen år 1978 från 16 % i läder— och lädervaruindustrin till 59 % i läkemedelsindustrin. För de flesta av branscherna är förändringarna i tjänstemannaandelen relativt små mel— lan åren 1966 och 1978. I några få branscher (grafisk— och pappersvaruindustri, läkemedelsindustri, jord— och stenvaruindustri och övrig tillverkningsindustri) har förändringen mellan åren 1966 och 1974 varit större än 5 procentenheter. En betydande del av förändringarna kan förklaras med en minskning av antalet arbetare sna— rare än med en ökning i det absoluta antalet tjänste—
För det multinationella företagen är tjänstemannaande— len hög, speciellt i verkstadsindustrin, där multina— tionella företag också har den största andelen av sys— selsättningen totalt. Däremot tycks inte tjänstemanna— andelen i multinationella företag vara högre än i na— tionella i branscher som karaktäriseras av råvarube— roende och/eller kapitalintensiv processtillverkning (trävaruindustri, massa— och pappersindustri, kemisk industri och järn—, stål— och metallverk). De utländ—
ska företagen har en relativt hög andel tjänstemän i livsmedelsindustri, kemisk industri, läkemedelsindu— stri, maskin— och elektroindustri samt i övrig till— verkningsindustri. Dessa branscher kan i allmänhet ka— raktäriseras som kunskapsintensiva. De utländska före- tagen i råvaruberoende branscher eller med kapitalin— tensiv processteknologi tycks inte ha en tjänstemanna— struktur som avviker väsentligt från övriga företags—
kategorier.
En slutsats av ovanstående beskrivning av sysselsätt— [ ningsstrukturen, uttryckt som andelen tjänstemän av totala antalet anställda, skulle vara att internatio— nella företag intei.allmänhetbehövervarameratjänste— i mannaintensiva än nationella företag (jfr tjänstemanna— andelen i nytillkomna företag och företag i råvaru—/ kapitalintensiva branscher). Däremot har företag som redan är internationella möjlighet att välja en sådan verksamhetsinriktning som är inriktad på mer tjänste— mannaintensiv produktion, t ex genom automatisering, rationaliseringar och teknisk utveckling. På samma
gång som man kan säga att direktinvesteringarpåverkar sysselsättningen (hemma och utomlands) är en given
sysselsättningsstruktur orsak till att investeringar
görs. Resultatet av dessa, över tiden på varandra
lagrade, investeringar och sysselsättningsförändring— ar blir en omfördelning av sysselsättningskategorier mellan nationella, multinationella och utländska fö—
retag samtidigt som branschfördelningen förändras.
4.4. Utvecklingen i genomgående företag
I föregående avsnitt beskrev vi arbetar— och tjänste— mannastrukturen i olika företagskategorier och bran- scher för alla företag som ingår i urvalet jämfört med strukturen i hela industrin.I dettaavsnittskall vi se närmare på utvecklingen i genomgående företag med samma indelning i perioder som i avsnitt 4.2, dvs 1966—1970, 1970—1974 och 1974—1978.
Tabell 4.8 Årlig procentuell förändring i antalet arbe— tare och tjänstemän i genomgående företag.
Företagskategori 1:1966—1970 II:1970—l974 III:1974—l978a Arbe— Tjänste— Arber Tjänste— Arter Tjänste— tare män tare män tare män Nationella —0,2 2,8 1,6 2,6 — — Multinationella —0,4 2,0 1,7 2,2 —1,7 0,8 — 10 största 0,2 2,1 4,1 3,4 —0,4 2,0 — 11—20 största —l,l 1,8 —l,4 1,0 —3,4 —0,5 — övriga —0,6 2,1 —0,1 0,8 —3,0 —O,9 Utländska 3,8 4,2 0,6 1,6 — - Samtliga 0,0 2,5 1,6 2,3 —l,9 0,6
Källa: SAF—statistiken a Uppgifter cnlnationella och utländska företag är otillräckliga för en neningsfull rakwiaung.
De genomgående företagen har, som framgår av tabell 4.8, i allmänhet en högre tillväxt i antalet tjänstemän jäm— fört med arbetare under alla perioder. Enda undantaget utgör de 10 största multinationella företagen under perioden 1970—1974, då sysselsättningstillväxten var som störst. Antalet arbetare ökade med 4,1 % årligen mot 3,4 % för tjänstemän. Den avtagande tillväxten un— der perioden l974—l978 för de multinationella företa— gen beror till största delen på minskning i antalet arbetare, medan tjänstemännen ökar i de 10 största men minskar i de 11—20 största. Minskningen i antalet arbetare är dock större än för tjänstemän i de 11—20 största multinationella företagen. Om vi jämför med förändringarna i internationaliseringsgraden (se tabell 4.2) kan vi konstatera att för de 10 största företagen är andelen anställda utomlands oförändrad under perio— 6 derna 1965—1970 och 1974—1978. Under perioden1970—l974
ökar de 10 största,andelen anställda utomlands från 43 % till 51 % på samma gång som de har den största ökningen av sysselsatta i SVerige, med en högre sys— selsättningsökning blandarbetare. Förde ll—ZOStörsta multinationella företagen, som under hela perioden 1965—1978 ökar andelen sysselsatta utomlands,minskar sysselsättningen av arbetare under alla perioder och speciellt under perioden 1974-1978, då internationa— liseringen var som starkast bland dessa företag.
Tabell 4.9 visar de förändrade tjänstemannaandelarna för genomgående företag, sontspeglar utvecklingen av arbetare och tjänstemän enligt tabell 4.8.Av tabellen framgår att delo största multinationella företagen jäm- fört med de 11—20 största har en högreandeltjänstemän i slutet av 1960— och början av 1970—talet, men att an— delen är lika efter år 1974. Det kan tyda på att ökad internationalisering tenderar att leda till en minsk— ning i den relativa andelen arbetare, som emellertid avtar med ökad storlek och internationaliseringsgrad. Tjänstemannaandelarna för utländska företag tyder på att förändringarna i andelar är obetydliga i genomgå— ende företag, men att nya utländska företag har en hög tjänstemannaandel (förändring från 41 % till 44 % år 1970).
Tabell 4. 9 Tjänstemannaandeli igenomgående företag åren
1966—1978. ______________________________________________________________ Företagskategori Period I Pernod II Period IIIa
1966 1970 1970 1974 1974 1978 ____________________________________________________.____________________________ Nationella 26 28 26 27 — — Multinationella 31 33 33 34 34 37
— 10 största 34 35 36 35 36 38
— 11—20 största 30 33 33 35 36 38
I inledningen av detta kapitel antog vi att interna— tionalisering har ett samband med tillväxt och kon— centration, en ökning av antalet tjänstemän och en relativ minskning av arbetare. Någon entydig tendens till tillväxt och ökning av tjänstemännen i abso— luta tal föreligger inte för multinationella företag som helhet. Råvarubaserade och kapitalintensiva bran— scher med processproduktion tycks skilja sig från kunskapsintensiva branscher. De 10 största multina— tionella företagen skiljer sig också i flera avseen— den från de 11-20 största, vilket också har samband
med den antydda skillnaden mellan branscher.
Tillväxten och koncentrationen, men också ökningen i antalet tjänstemän,kan till stor del hänföras till de 10 största multinationella företagen. Dessa företag har en relativt kunskapsintensiv produktionsinrikt- ning i Sverige. För övriga multinationella företag kan man anta att en del råvarubaserade och process— inriktade företag utvecklar sin verksamhet med kun- skapsintensiva delar i Sverige och/eller i utlandet, medan andra investerar utomlands för att kontrollera marknader (försäljnings— och marknadsföringsinriktade produktionsenheter).
Motsvarande mönsterkanmmn se i de utlandsägda före— tagen i Sverige, där vissa företag är inriktade på försäljning, medan andra är inriktade på kunskaps— intensiv produktion/produktutveckling (livsmedel, kemi). En tredje kategori (maskin- och elektroindu— stri) är i allmänhet delar av internationella koncer—
ner som är specialiserade och marknadsledande inom
resp område.
En slutsats av ovanstående är att de största svenska multinationella företagen sysselsätter en allt större andel i hela industrin, och att både svenska och ut—
ländska multinationella koncerner på l960—talet(eller tidigare) inriktade verksamheten i Sverige på tjänste—
mannaintensiv produktion. Utvecklingen efter år 1979 tycks tyda på att nya multinationella företag inte
är speciellt tjänstemannaintensiva, och att de multi— nationella eller utländska företagen förändras på ungefär samma sätt som övriga företag vad gäller abso— luta antalet tjänstemän. Förändringar i det relativa
antalet tjänstemän beror alltså till stor del på för—
ändringar (minskning) i antalet arbetare under 1970- talet.
KAPITEL 5 TJÄNSTEMÄN
Företagens verksamhet kan indelas i en kontrollsfär och en realsfär. I kapitel 2 identifieradexn_meddenna utgångspunkt en indelning i företagsfunktioner base— rad på befattningsklassificeringen för tjänstemän- De grundläggande funktionerna är produktion, teknisk utveckling och anpassning, marknadsföring, inköp och kontroll med en kompletterande funktion av hjälp- tjänster. Produktionsfunktionen sammanfaller i denna studie med kategorin arbetare, medan övriga funk—
tioner handhas av tjänstemän.
I föregående kapitel kunde vi konstatera att andelen tjänstemän är högre i multinationella företag än i nationella, och att de utländska företagen i Sverige har en betydligt högre andel tjänstemän än övrigaföre— tagskategorier. Detta gäller emellertid inte nödvän- digtvis för alla industribranscher. I detta kapitel skall viner ingående undersöka de olika funktionerna inom sysselsättningskategorin tjänstemän och också se
på utbildningsstrukturen och förändringarnaöver tiden.
Som påpekades i kapitel 3 finns det enradproblem med tjänstemannastatistiken. Bl a behöver befattnings— klassificering inte helt avspegla arbetsinnehållet och vara jämförbar mellan företag och över tiden. Vi— dare gjordes förändringar i klassificeringssystemet år 1975. Med de relativt grova funktionskategorier vi tillämpar torde dock en jämförelse vara tillförlitlig både mellan företag och över tiden, med en indelning i perioder på samma sätt som i kapitel 4. Den största förändringen p g a det nya klassificeringssystemet återfinns i kategorin hjälpfunktioner, som speciellt efter år 1975 till stor del omfördelades till resp
huvudfunktioner.
Den tjänstemnnastatistik som redovisas i detta kapi— tel omfattar perioden 1966—1989, men med två olika ur— val. Populationen för perioden 1966—1974 omfattar SAF— medlemmar med mer än 20 tjänstemän år 1974 och utgör ca 67 % av industrisysselsättningen och ca 82 % av sysselsättningen i multinationella företag i Sverige år 1974. Populationen för åren 1974—1980 omfattar de multinationella företagen samt ett antal större natio— nella och utländska företag. Urvalet representerar
ca 86 % och totalt ca 50 % av tjänstemännen i hela
industrin.
5.1 Funktionsstrukturen i nationella, multinatio— nella och utländska företag
Direkta investeringar innebär att ett företags eller en koncerns produktion lokaliseras till flera länder. Den fråga vi försöker belysa här är vilkakonsekvenser detta får för företagens andra funktioner - dels för svenska multinationella företag i hemlandet, dels för utländska företagsenheter i Sverige.
Som vi tidigare har diskuterat kan man förvänta sig skillnader i funktionsstrukturen av en rad olika skäl. För det första medför ökad företagsstorlek möjlighe— ter till effektivare utnyttjande av administrativ personal, och man kan i detta avseende förvänta sig stordriftsfördelar. För det andra kan man anta att osäkra marknadsförhållanden och komplex teknologi ställer större krav på företagens administrativa funktioner. Eftersom internationella företag i all— mänhet är stora och samtidigt verkar i en relativt komplex och osäker miljö påverkas kontrollfunktionen— om ovanstående antaganden är riktiga — av två mot—
satta tendenser.
En tillkommande faktor vid analysen av internationella företags tjänstemannastruktur i Sverige är lokalise— ringen av funktioner mellan moderföretaget.ochdotter—
företagen.Vidproduktion utomlands kan man anta att
marknadsföringsfunktionen i första hand delvis utloka- liseras, och i många fall torde också marknadsföringen vara primär i förhållande till produktionen, speciellt
i ett tidigt skede av internationaliseringsprocessen.
Av tabell 5.1 framgår att andelen tjänstemän inom mark— nadsföring (MAR) är lägre i multinationella företag och högre i utländska år 1974 (p g a urvalet är 1974 det senaste år en någorlunda fullständig jämförelse kan göras mellan olika företagskategorier).
Tabell 5.1 Tjänstemannafunktionernas andel av totala
antalet tjänstemän i olika företagskatego— rier ar 1974.
Företagskategori CON MAR PUR RDD ASS Totalt Antal Fördel— ning i % Nationella 37 15 1,9 19 27 100 47 610 26 Multinationella 32 13 1,8 30 23 100 105 391 59 — 10 största 29 11 1,9 35 23 100 59 909 33 - 11—20 största 34 16 1,8 23 25 100 19 063 11 — övriga 37 13 1,7 25 22 100 26 419 15 Utländska 28 23 1,7 21 25 100 27 120 15 Samtliga 33 15 1,8 26 24 100 180 121 100 Hela industrin 250 571 — urvalet i % 72
Källa: SOS Industri, SAF—statistiken
Av tabell 5.1 framgår också att de 10 största multi- nationella företagen har den lägsta andelen tjänstemän i marknadsföringsfunktionen (MAR), medan de 11-20 största inte skiljer sig nämnvärt från de nationella
företagen.
Kontrollfunktionen (CON) omfattar allmän administra— tion, produktionsadministration, databehandling och ekonomistyrning. Kontrollfunktionens andel av tjänste— männen är lägre för multinationella företag än för nationella, vilket dels kan bero på stordriftsfördelar (de 10 största har också en lägre andel än övriga multinationella företag), dels på att en del av kon— trollfunktionen lokaliserats till utlandet. Den låga
andelen tjänstemän i kontrollfunktionen för utländska
företag (28 %) kan dock tyda på att dotterföretagen i allmänhet har en mindre omfattande kontrollfunktion i förhållande till övriga funktioner. I så fall skulle den lägre andelen för svenska multinationella företag i huvudsak bero på stordriftsfördelar i administra—
tionen.
Hjälpfunktionerna (ASS) samvarierar i allmänhet med kontrollfunktionen och som framgår är skillnaderna mellan de olika företagskategorierna likartade.
Den största skillnaden mellan företagskategorierna återfinns i den tekniska utvecklingsfunktionen (RDD). "Teknisk utveckling och anpassning" är här ett vidare begrepp än "forskning och utveckling" och inkluderar bl a konstruktions— och formgivningsarbete (se kap 3 för en mer ingående definition). De multinationella företagen har en betydligt högre andel tjänstemän
inom funktionen teknisk utveckling än övriga företags— kategorier. Den höga andelen är emellertid till största delen hänförlig till de 10 största företagen. Skill— naden mellan nationella företag, 11—20 största multi— nationella, övriga multinationella och utländska före-
tag är inte speciellt stor.
Inköpsfunktionen, som är betydligt mindre än övriga funktioner, skiljer sig obetydligt mellan de olika företagskategorierna. Funktionen är också svårare att avgränsa i befattningsklassificeringssystemet, då flera administrativa och tekniska funktioner torde ha
nära samband med inköpsprocessen.
Ovanstående beskrivning av tjänstemannastrukturen av— ser de olika huvudfunktionernas relativa andel, bort— sett från produktionsfunktionen. En fullständig jäm— förelse mellan olika företagskategorier skulle kräva uppgifter om sysselsättningsstrukturen i utländska
enheter för de svenska multinationella företagen och
för moderföretaget i de utländska företagen. Om pro— duktionsfunktionen inkluderas och de olika funktioner- nas andel av den totala sysselsättningen i Sverige redovisas försvåras analysen p g a att utländska dot— terföretag dels kan ses som försäljningskanaler, dels som sammansättningsfabriker i varierande grad. Detta innebär att de internationella företagens svenskadelar administrerar, kontrollerar, säljer och producerar i en utsträckning som är beroende av arbetsfördelningen
mellan de svenska och utländska företagsenheterna.
För att belysa skillnaderna med en redovisningaV'funk— tionsandelarna med och utan produktionsfunktion kan tabell 5.2 nedan jämföras med tabell 5.1.
Tabell 5.2 Tjänstemannafunktionernas andel av den to— tala sysselsättningen i Sverige ar 1974.
Företagskategori CON MAR PUR RDD ASS Nationella 10 4 0,5 5 8 Multinationella 11 4 0,6 10 8 — 10 största 11 4 0,7 12 8 - 11—20 största 12 6 0,6 8 9 — övriga 11 4 0,5 7 6 Utländska 13 10 0,8 9 11
Samtliga 11 5 o ,6 9 8
Källa: SAF-statistiken
Som framgick av kapitel 4 var andelen tjänstemän av totala antalet anställda högst i utländska företag
(45 % år 1974) och högre i multinationella jämfört
med nationella företag (34 % resp 28 %). Om man jämför med den totala sysselsättningen blir funktionernas an— del enligt vad som framgår av tabell 5.2. I stort blir slutsatserna av beskrivningen enligt tabell 5.2 samma som för tabell 5.1. Vad som ytterligare kan tilläggas är att marknadsföringsfunktionen har lika stor andel i
nationella och multinationella företag, vilket skulle kunna antyda att den, för de multinationella, anpassas
till hemma— resp utlandsmarknaden.
För de 11—20 största multinationella företagen, där an— delen är större än för övriga multinationella företag, kan förklaringen Vara att de är mera exportinriktade och mindre internationellt produktionsinriktade än de 10 största multinationella företagen (jfr tabell 4.2). Vidare kan vi från tabell 5.2 konstatera att den multi— nationella företagen har ungefär samma andel tjänste— män i kontroll— och hjälpfunktioner som de nationella företagen trots en större omfattning av verksamheten
p g a utlandsenheterna. Som tidigare antytts är det fråga om både storleksfördelar och lokalisering av funktioner till utlandet.
För de utländska företagen, som till stor del kan ses som försäljnings— och administrationskanal för moder— företagen, visar tabell 5.2 att den tekniska utveck— lingsfunktionen har en relativt stor andel av den to- tala sysselsättningen (9 % jämfört med 5 % för natio—
nella företag).
Kontrollfunktionen kan indelas i olika delfunktioner.
I tabell 5.3 redovisas deras andel av det totala an- talet tjänstemän. Den största andelen har produktions— 1edning och —planering (CPROD). Skillnaderna mellan
de olika företagskategorierna avspeglar skillnaderna i kontroll över det som produceras i Sverige. Med andra ord kan man anta att produktionskontroll är geografiskt bunden till produktionsverksamheten, medan de andra kontrollfunktionerna är beroende både av vad som produ— ceras i Sverige och vad som produceras utomlands. Så— ledes återfinns 30 % av tjänstemännen i nationella företag, 23 % i multinationella och 17 % i utländska
företag inom funktionen produktionskontroll.
Om man jämför den höga andelen inom marknadsfunktionen i utländska företag understryker detta ytterligare de— ras karaktär av marknadsföringskanal för moderbolagets produktion. Skillnaden mellan de 10 största ochsamtliga
multinationella företag i andelen produktionskontroll —
V.?
20 % resp 23 o — kan förklaras av att de största multi— nationella företagen producerar relativt sett mer utom—
lands och administrerar relativt sett mer i hemlandet.
Tabell 5.3 Kontrollfunktionernas andel av totala antalet
tjänstemän i olika företagskateggrierår:1974?
Företagskategori CADM CDATA CECON CPROD Tbta1t(CON) Nationella 1,9 2,5 3,3 30 37 Multinationella 1,9 4,5 2,6 23 32 — 10 största 1,8 5,2 2,1 20 29 — 11—20 största 2,5 3,8 3,5 24 34 — övriga 1,6 3,2 2,9 29 37 tländska 1,9 6,2 3,1 17 28 Samtliga 1,9 4,2 2,9 24 33
Källa: SAF—statistiken
Av övriga funktioner tyder den höga andelen tjänstemän i administrativa funktioner K:ADM)för de 11-20 största multinationella företagen på att en hög exportandel medför krav på mer administrativ kontroll. Detsamma
gäller ekonomistyrning MZECON).
En jämförelse mellan ekonomistyrning och datafunktio— nen UIDATA) visar att de 10 största multinationella företagen har en låg andel i den förra och en hög i
den senare funktionen. Förklaringen kan vara att stora företag inom allmänt tekniskt avancerade branscherock- så har möjlighet att ersätta ekonomistyrningen med datakontroll. De utländska företagen har den högsta andelen inom datakontroll av de olika företagskatego- rierna men också en hög andel inom ekonomifunktionen jämfört med multinationella företag. Skillnadernatorde återigen avspegla de utländska dotterföretagens karak- tär av marknadskanal, där en i förhållande till produk— tionen relativt sett stor försäljningsvolym administre—
ras och registreras/styrs ekonomiskt.
Vi har kunnat konstatera att den tekniska utvecklings— funktionen skiljer sig mest mellan nationella och mul— tinationella företag och att utländska företag har en hög andel marknadsförare och en relativt hög andel tjänstemän inom teknisk utveckling. Den höga andelen tjänstemän i teknisk utveckling i de multinationella företagen var dock till stor del hänförlig till de 10 största koncernerna. De flesta av de företag som ingår i dessa koncerner ingår i branscher inom verkstads— industrin. En jämförelse av funktionsstrukturen mellan branscher borde därför visa en hög andel inom teknisk utveckling i verkstadsbranscherna och också en rela— tivt låg andel inom marknadsföringsfunktionen. Att så också är fallet framgår av tabell 5.4. Teknisk utveck- ling (RDD) i multinationella företag jämfört med natio— nella har en mycket högre andel i samtliga verkstads— branscher utom för maskinindustrin, där de multinatio— nella företagen har 31 % och de nationella 28 %. Också inom grafisk —och pappersvaruindustri har de multina— tionella företagen en hög andel inom funktionen tek—
nisk utveckling.
För mera processinriktade och råvarubaserade branscher (trä, massa— och papper, kemi, jord— och stensamt järn—, stål— och metallverk) är skillnaderna mellan natio— nella och multinationella företag relativt små. Detta
gäller också textil— och beklädnadsindustrin.
Marknadsföringsfunktionen skiljer sig inte nämnvärt mel— lan nationella och multinationella företag, med undan— tag av grafisk— och pappersvaruindustri, elektroindu— stri och transportmedelsindustri, där andelen i de mul— tinationella företagen är betydligt lägre. Förklaringen kan vara att företagen inom dessa branscher är mer pro— duktionsorienterade i Sverige och att utlandsmarkna— derna kräver lokalt baserad marknadsföring. För övriga verkstadsföretag kan man anta att de svenska resp de utländska företagsenheterna är mer integrerade vad av— ser olika funktioner (med undantag för teknisk utveck— ling) jämfört med de ovannämnda branscherna, som då kan
antas ha en mera internationellt uppdelad funktions—
fördelning.
olika branscher och företagskategorier ar
M
Bransch Nationella Multinationella Utländska CON MAR PUR RDD ASS &N MAR PUR RDD ASS CON MAR PUR RDD ASS
____________________________________._._____——————-———-————
1. Gruvnrhstri a 2 Livsmedelsindustria 37 18 0,9 11 34 24 38 1,6 16 21
3. Dryckesvaru— och 32 28 0,9 6 32 — — — — — — — — — — niekshrhstri
4 Textil— o beklädnads— 37 20 1,7 9 32 33 21 1,2 12 33 29 21 1,4 16 33 industri
5. Läderhxhstria
6. Trävaruindustria 35 17 2,2 17 29 37 19 1,4 14 29
7. Massa— o pappers— 53 9 1,6 11 25 54 8 1,1 16 21 54 8 2,5 13 23 industri
8 Grafisk— o pappersvarUr 27 34 1,0 4 34 24 25 2,1 13 36 23 28 1,2 25 23 nxhstri 9 Kemiäk,plast—o gunnar 32 19 2,1 21 25 34 21 1,6 20 23 29 28 1,1 12 30 varuhxhrmri
10 Läkemedelsindustria 20 13 1,1 43 23 16 23 1,6 33 26 11 Jord—(Jstenvaruindustri 39 17 1,1 18 25 39 16 1,5 21 22 34 22 1,6 20 22 12 Järrru stål—()Hetallverk 45 8 0,8 22 23 43 11 1,5 23 21 48 8 3,0 20 21 13 Metallvaruindustri 36 18 2,5 17 26 33 17 2,0 27 22 37 16 1,8 16 29 14 Nhskinindustri 27 16 3,0 28 26 . 28 . 14 2,3 31 24 33 17 2,0 26 22 15 Elektroindustri 30 17 2,8 25 25 23 12 0,9 41 23 23 20 2,0 32 24 16 Transportmedelsindustria 44 13 3,1 15 25 34 7 2,8 36 20
17. Värvsindustri 43 4 3,1 31 18 33 5 1,6 42 18 — — — — — 18 Övr tillvertziindustri 25 16 1,9 30 27 23 28 2,6 15 32 18 20 2,3 37 23
Tjänstemän 93 I I | | | | | I | | I | l I I | I I I I | | i | I | l I | I I | I I | | | | | | I | I | | l | | | I | ! | l | | I | | | I I ! | I | I I | I | I I | | | I I I I | | | | | l I | | | |
Källa: SAF—statistiken a Uppgifter har utelänmats p g a ofullständiga uppgifter.
Av tabell 5.4 framgår också att andelen tjänstemän inom inköpsfunktionen (PUR) är lägre för multinationella fö— retag i flertalet branscher och speciellt i sådana där dessa är dominerande (verkstadsindustrin). Detta skulle kunna tyda på att dessa företag utnyttjar underleveran— törer i mindre utsträckning i Sverige, antingen p g a att de genom sin storlek är i relativt hög grad själv— försörjande på insatsvaror eller att företagets behov av insatsvaror tillgodoses via de utländska produktions—
enheterna.
Också för de utländska företagen har inköpsfunktionen. en relativt låg andel inom verkstadsindustrin, medan järn—, stål och metallverk liksom i de multinationella företagen har en relativt hög andel. Andelen tjänstemän i inköpsfunktionen kan antas avspegla i vilken utsträck— ning produktionen i Sverige är standardiseradmen också i vilken utsträckning produktionen är integrerad bakåt i produktionskedjan.
Som vi tidigare har konstaterat är andelen tjänstemän i marknadsföringsfunktionen hög i utländska företag. Detta gäller emellertid främst för branscherna livsme— del och kemi, där de utländska företagen har en stor an— del av sysselsättningen. För den kemiska industrin är också andelen för teknisk utveckling låg och de svenska företagsenheterna förefaller vara marknads— och produk— tionsinriktade, medan livsmedelsindustrin är mera mark—
nads— och utvecklingsinriktad.
Andelen tjänstemän inom teknisk utveckling i utländska företag är inte speciellt hög jämfört med nationella företag med undantag för livsmedel och pappersvaror. Däremot återfinns utländska företag oftast i branscher
som allmänt har en hög andel inom teknisk utveckling.
5.2 Utbildningsstrukturen i nationella, multina— tionella och utländska företag
I föregående avsnitt kunde vi se att de multinationella företagen i Sverige hade en stor andel tjänstemän inom teknisk utveckling främst inom verkstadsindustrin medan de utländska företagen var mer inriktade på marknadsfö— ring och med en andel inom teknisk utveckling som är jämförbar med nationella företag.
Ett allmänt antagande om internationella företag skulle, mot bakgrund av ovanstående, vara att de utvecklar och upprätthåller tekniska företagsspecifika fördelar i hem— landet som marknadsförs i utlandet via producerande dot— terföretag. Vissa undantag finns emellertid som pekar
på att detta antagande inte gäller generellt. För de multinationella företagen har processinriktade och/eller råvarubaserade branscher en funktionsstruktur som inte är speciellt avvikande från de nationella företagen. De utländska företagen i livsmedels—, grafisk— OCh pappersvaruindustri har en andel inom teknisk utveck— ling som är relativt hög. För råvarubaserade branscher kan förklaringen vara att de företagsspecifika förde— larna erhålls genom vertikal integration framåt på ut— landsmarknaderna. För de utländska företagen är det möjligt att den tekniska utvecklingsfunktionen föränd— ras över tiden då utländska förvärv oftast återfinns i branscher med en stor andel tjänstemän inom teknisk ut— veckling. Vi skall närmare undersöka förändringarna över
tiden i avsnitt 5.3 och 5.4 nedan.
En ytterligare belysning av företagsspecifika fördelar får vi genom att se på utbildningsstrukturen. Som fram— gick av kapitel 3 har tjänstemännen klassificerats ef— ter utbildning och vi har grupperat dessa i fyra utbild— ningskategorier:ingenjörer (ENG), kvalificerade natur— vetare och tekniker (QSE), ekonomer (BUS) och övriga (öVR). Närmare 40 procent av tjänstemännen har någon eftergymniasial utbildning eller specialiserad gymnasial
utbildning enligt klassificeringen.
Utbildningsstrukturen i de olika företagskategorierna visar att de multinationella företagen har en stor an— del tekniker medan de nationella och utländska har un— gefär samma andel (tabell 5.5). Inom utbildningskate— gorin tekniker (ENG) har kvalificerade naturvetare och tekniker (QSE) en stor andel i de multinationella före— tagen (6,4 %) medan de utländska företagen har en lägre andel(4,0%) men högre än de nationella(2,9%). En slut— sats av detta och föregående avsnitt är att de multi— nationella företagen i Sverige är starkt inriktade på teknisk utveckling och utnyttjar en stor andel högt kvalificerade tekniker medan de utländska företagen inte är mer inriktade på teknisk utveckling än natio- nella företag och använder kvalificerad personal i
mindre utsträckning.
Tabell 5.5 Utbildningskategoriernas andel av totala
antalet tjänstemän i olika företagskatego— rier år 1974.
" . ENG BUS öVR Foretagskategori "__BäEEG"öEE" Nationella 19 2,9 6,1 1,9 Multinationella 35 6,4 6,9 2,8 — 10 största 40 7,7 6,5 2,7 — ll—20 största 26 4,9 7,8 3,8 — övriga 28 4,3 7,1 Utländska 23 4,0 8,7 3,9 Samtliga 29 5,1 6,9 2,8
Källa: SAF—statistiken
Som tidigare kan vi också se att de 10 största multina- tionella företagen förklarar en stor del av skillnaden
mellan multinationella företag och nationella.
De utländska företagen har den största andelen ekonomer (BUS) och också en relativt stor andel med övrig ut— bildning (öVR) vilket överensstämmer med beskrivningen av funktionsstrukturen som visade att företagen har en
hög andel tjänstemän inom ekonomistyrning och marknads-
föring.
De multinationella företagen har också en relativt hög andel ekonomer men här förklaras skillnaden gentemot nationella företag av de 11—20 största företagen medan de 10 största har en lägre andel. Förklaringen kan vara att de 11—20 största företagen har en stor andel export och således administrerar och marknadsför en större andel av produktionen från Sverige jämfört med de 10 största multinationella företagen.
En uppdelninggå. branscher visar att de multinationella och utländska företagen inom verkstadsindustrin, med undantag av metallvaruindustrin,har en hög andel kvali— ficerade naturvetare och tekniker medan t ex kemi— och stålindustrin har en lägre andel (tabell 5.6). För de multinationella företagen är också andelen ingenjörer relativt stor i verkstadsindustrin men detta gäller inte genomgående för de utländska företagen. Det är möjligt att förklaringen kan vara att forsknings— och utvecklingsfunktionen i de utländska företagen i Sverige har en mer förmedlande karaktär med utbyte av teknisk information mellan moderföretag och dotterföre—
tag.
För—utbildningskategorin ekonomer (BUS) kan vi konsta— tera att de utländska företagen har en högre andel än övriga företagskategorier i samtliga branscher och att de multinationella företagen skiljer sig åt beroende på om branschen är inriktad på en stor andel produktion utomlands (de 10 största, verkstadsindustrin) eller på export (processinriktade och råvarubaserade).
I avsnitt 5.1 redovisades andelen tjänstemän inom funktionen teknisk utveckling (RDD) som är mer om— fattande än "forskning och utveckling". I detta avsnitt har vi dels beskrivit andelen tjänstemän med ingenjörsutbildning (ENG) och andelen kvalificerade naturvetare och tekniker (QSE). Dessa tre mått är alla indikatorer på företagens inriktning på forsk— ning, utveckling och teknisk anpassning. QSE kan sägas vara ett mera inskränkt mått än RDD och ENG.
Det som eftersträvas i beskrivningen är en indikation 7
Bnmsch 1 Gruvindustria 2 Livsmedelsindustria
3 Dryckesvaru— och tobaksindustri 4 TEXtil— o beklädnads— industri
5 Läderindustria 6 Trävaruindustria
7 Massa— och pappersvaru— industri
8 Grafisk— och pappers— varuindustri
9. Kemisk—, plast— och gummNaruhrhstri
10 Läkemedelsindustria
ll anar o stenvaruindustri
12. Järn—, stål— o metallverk
13. Metallvaruindustri
14 Maskinindustri
15. Elektroindustri
16 Transportmedelsindustria
17 Värvsindustri
18. Övr tillverkn hxhstri
Nationella
Multinationella
ENG
Därav QSE
7,4 9,2
10 13 16
6,4
24 25 26 20 30 19
2,1 1,7 1,3 0,9 2,6 0,7 5,1 2,9 5,7 0,7 2,3 1,5
Källa:
a twicLAn ha... -.LA1&_-L ————— c..11-;.=_.1.'.... .
BUS ÖVR ENG
Därav QSE
BUS
5,8 7,9 2,4 5,5 1,3 13 2,5 7,0 1,5 5,6 7,1
1,1 10 3,0 19
0,4 4,2 5,7 8,0 0,4 2,5
5,3 2,9 13 1,5 9,9 6,5 8,4 2,3 23 3,6 10,0 3,1
35 13,0 11,0 2,4 29 1,3 28 0,8 32 1,7 37
1,5 49
13,0
6,1 1,9 35
SAF—statistiken
öVR
Tabell 5.6 Utbildnin skate oriernas andel av totala a o i a branscher och företa skate orier år 1974.
Utländska
11 18
21 14 16 25 31 12 19 31 35
ENG Därav QSE 2,1
3,4 4,9 0,3 2,0
10,0 4,1 3,0 1,9 6,7 5,1
BUS 8,0
12,0
9,4 7,3
10,0 10,0 8,8 9,4 8,2 10,0 6,1
öVR
4,1 1,3 1,2 5,6 4,1
11,0 2,7 1,7 1,3 5,4 3,1
på företagens inriktning på förnyelse i tekniskt av— seende, dels avseende nya produkter och dels avseende nya processer. I stort kan vi säga att RDD uttrycker omfattningen av teknisk utveckling, medan QSE uttrycker kvaliteten. ENG är mera ett mått på verksamhetens in- riktning på teknik i stort i företaget dvs inkl nuva—
rande produktionsinriktning.
I tabell 5.7 har vi jämfört de intensiva och extensiva måtten på teknisk förnyelse, nämligen QSE och RDD. Av tabellen framgår att de multinationella företagen i all- mänhet är inriktade på mer omfattande verksamhet inom teknisk utveckling och på högre kvalitet med undantag för grafisk— och pappersvaruindustri, kemiindustri och
stålindustrin.
De utländska företagen har, jämfört med de nationella, ungefär samma omfattning på teknisk förnyelse men är
mer inriktade på kvalificerad personal inom verkstads— industrierna.
Tabell 5.7 Jämförelse mellan andel kvalificerade tekniker (QSE) och
Bransch Nationella
QSE RDD
den tekniska utvecklingsfunktionen (RDD) för olika före- ta skate orier och ett urval branscher år 1974.
Andel QSE %
Muhjnatnxella
QSE RDD
AnåH.QE %
Utländska
QSE RDD
Andel QSE %
2 Iivsnedelsindustri 2,1
4 Textil— o beklädnads— 1,3 industri
7 Massa— o pappersindustri 2,6
8 Grafisk— o pappersvaru- 0,7 industri
9 Kemisk-,plast— o gunmivaru— 5,1 imåmtri
10 Läqmedelsindustri
11. Jord— o stenvaruindustri 2,9
12 Järn—, stål— o netallverk 5,7
13 Netallvaruindustri 0,7
14 Maskinindustri 2,3
15 Elektroindustri 112 Samtliga 2,9
11 9 11 4 21 19 14 24 18 24
2,5 4,2 1,5
12 16 13 20 21 26 12 18
2,1 3,4 4,9 0,3 2,0
10,0
16 16 13 25 12 33 20 20 16 13 21 38 1 17 30 21 15 12 26
Källa:
SAF—statistiken
5.3. Funktionsstrukturens utveckling åren 1966—1980
I kapitel 4 kunde vi konstatera att de 10 största mul— tinationella företagen hade en bättre sysselsättnings- utveckling i genomgående företag än övriga företagska— tegorier. Samtidigt ökade andelen tjänstemän i mul— tinationella företag. Beskrivning av företagsstrukturen i föregående avsnitt visade att multinationella företag år 1974 hade en hög andel tjänstemän inom den tekniska utvecklingsfunktionen medan de utländska företagen hade en hög andel inom marknadsföring och en relativt hög
andel inom teknisk utveckling.
För att beskriva utvecklingen av olika företagsfunktio- ner görs en indelning i tre perioder för att medge ett större antal genomgående företag i statistiken. Period I omfattar åren 1966 till 1970, period II åren 1970 till 1974 medan den tredje perioden utgår från år 1976 efter— som en omläggning av klassificeringen av tjänstemän
gjordes mellan år 1974 och 1976.
Klassificering av multinationella och utländska företag avser resp periods första år med undantag för periodIII (19764980) där klassificeringen avser år 1978.
Tabell 5.8 visar den årliga procentuella sysselsättnings- förändringen inom olika företagsfunktioner för de olika
företagskategorierna.
För perioden13664970 var tillväxten i antalet tjänstemän knappt 1 procent årligen för samtliga företagskategorier. De utländska företagen hade den högsta tillväxten av
tjänstemän totalt och av de olika funktionerna var till—
växten speciellt hög inom kontroll och teknisk utveckling.
Tabell 5.8 Årlig procentuell sysselsättningsförändring inom olika
Företagskategori Period I: 1966-70 Period II: 1970—74 Period 111: 1976—80
CSN MAR PUR RDD ASS Totalt OUH MAR PUR RDD ASS Totalt CCN MAR PUR RDD ASS Totalt
___—M
Nationella 3,3 4,7 4,2 1,1 —3,7 0,9 3,3 6,6 6,1 2,3 3,1 3,6 —4,4 —4,8 —6,0 —4,6 —5,4 —4,7 Multinationella 3,2 3,5 3,6 2,0 —4,9 0,6 2,4 3,9 6,1 1,6 0,7 2,0 —l,7 —0,7 —l,1 -0,4 —1,9 —1,2 _ 10 Största 3,6 4,7 4,2 2,3 —3,8 1,3 3,8 4,9 8,1 3,3 2,4 3,5 0,4 1,8 0,0 0,6 —0,3 0,6 — ll'—20 största 3,4 1,6 2,5 2,0 —6,1 0,0 0,2 1,7 2,6 —1,5 —l,7 —0,4 —3,0 —2,3 —3,0 —3,2 —3,6 —3,0 — Övriga 3,0 4,2 3,2 —0,3 H6,0 —0,2 1,3 4,0 4,1 —1,2 -1,1 0,4 —-6,2 —4,7 —3,3 —4,2 —5,5 —5,3
De multinationella företagen hade en något lägre till—
växt än genomsnittet, men däremot var tillväxten för de
10 största högre. Jämfört med de nationella företagen
hade de multinationella en lägre tillväxt i marknadsfö—
ringsfunktionen och en högre i teknisk utveckling. För samtliga företagskategorier minskade antalet tjänstemän i hjälp—funktionen (allmänt kontorsarbete o d). Detta kan vara en konsekvens av rationaliseringar men det bör också påpekas att befattningsklassificeringen för perio— * den1966—1970 kan vara osäker för hjälpfunktionerna. De relativa skillnaderna i sysselsättningsförändringarna mellan olika företagskategorier bör dock vara någorlunda tillförlitliga.
För perioden19704974 är tillväxten i antalet tjänstemän hög för de nationella företagen och för de 10 största multinationella. Liksom under period I är tillväxten | speciellt hög i marknadsförings— och inköpsfunktionerna
för dessa företagskategorier. Tillväxten i teknisk ut—
veckling är också relativt hög för de nationella före— tagen och de största multinationella men däremot nega— tiv för de utländska och de 11-20 största multinatio—
nella företagen.
För de utländska företagen var tillväxten i marknads— föring låg under period I men hög under period II me— dan motsatsen gäller för övriga funktioner (med undan— tag för hjälpfunktionen som minskade under båda perio— der). Det är möjligt att detta beror på att de utländska företagen i stor utsträckning ändrade karaktär och blev mer försäljningsinriktade under åren 1970—1974.
Som vi tidigare har antytt är skillnaderna stor mellan de 10 största och de 11-20 största multinationella före— tagen. För hela perioden 1966 till 1974 är tillväxten också lägre i samtliga funktioner för de 11—20 största. Under samma period hade dessa företag en stark ökning av både produktion och anställda utomlands i förhållande till Sverige. Deras internationaliseringsgrad närmade iig)de 10 största mellan åren 1965 och 1974 (jfr tabell .2 .
En möjlig hypotes är att företagen under en internatio— nell uppbyggnadsperiod omlokaliserar sysselsättningen och produktion från hemlandet till utlandet medan "mognä' (
(här lika med de 10 största) omfördelar produktion och sysselsättning mellan koncernens olika delar i olika länder i ett globalt produktionssystem (jfr Laestadius 1980).
Under perioden1366dg74 ökade de 10 största multinatio- nella företagen sin försäljningsandel utomlands från 55 procent till 68 procent medan andelen anställda ökade från 43 till 51 procent. Utvecklingen av tjänstemanna- funktionerna under period I och II och den ökade ande— len tjänstemän av totala antalet sysselsatta (jfr kap4) tyder på att de största multinationella företagens svenska delar alltmer får karaktären av administrations- och utvecklingsenheter medan produktionsfunktionen i högre utsträckning lokaliseras i utlandet. För de 11—20 största och övriga multinationella företag är det möj— ligen så att de utländska företagsenheterna är mer hel—
integrerade vad avser funktionsstrukturen.
Under perioden19764980 minskade antalet tjänstemän to- talt i de undersökta företagen, medan sysselsättningen ökade något för utländska företag och för de största multinationella. Minskningen var störst i övriga multi— nationella företag och i de nationella företagen och relativt jämnt fördelad över alla tjänstemannafunktio— ner, vilket också gäller de 11—20 största multinatio— nella företagen där sysselsättningsminskningen dock
var något lägre, eller 3 procent jämfört med 5,3 resp4,7.
De 11—20 största multinationella företagen fortsatte mellan åren 1974 och 1978 att öka sysselsättningen och produktionen utomlands i högre utsträckning än de 10 största (jfr tabell 4.2) och utvecklingen av syssel— sättningen i Sverige tyder på en fortsatt förskjutning av tyngdpunkten till utlandet (jfr tabell 4.9 som visar att andelen tjänstemän ökar samtidigt som det absoluta
antalet minskar enligt tabell 5.8).
Utvecklingen av kontrollfunktionen (CON i tabell 5.8)
var jämförbar med utvecklingen av tjänstemännen totalt
under period II och III medan den ökade mer under pe—
riod 1. Tabell 5.9 visar utvecklingen av kontrollfunk—
tionens olika delfunktioner. Under period I är till— växten störst inom administration (CADM som omfattar utrednings— och planeringsarbete, juridiskt arbete, PR etc) och databehandling (CDATA). Databehandling ökade markant för de utländska och de största inter— nationella företagen vilket kan antyda att de stora internationella företagen i högre utsträckning än öv—
riga företag utnyttjar sofistikerade kontroll— och
planeringssystem.
Perioden19704974visar en fortsatt ökning av administra— tionsfunktionen och också en relativt stor ökning av tjänstemän inom ekonomistyrning (CECON). De utländska företagen som under period I hade en relativt stor ök— ning av produktionsadministration (CPROD) har en mindre ökning i denna funktion under period II, vilken under— stryker vårt tidigare antagande om en övergång till
mer försäljnings— och marknadsföringsinriktad verk— samhet.
För perioden19764380 är sysselsättningsförändringen relativt likartad för de olika kontrollfunktionerna med undantag för de 10 största multinationella före— tagen där databehandling ökar med 4 procent årligen jämfört med 0,4 procent totalt för kontrollfunktio— nerna. Databehandlingen ökar också relativt mycket i de utländska företagen eller med 2,7 procent jämfört med 0,4 procent totalt. För dessa företagskategorier minskar också produktionsadministration med 0,7 resp 0,4 procent årligen. Utvecklingen av dessa två funk- tioner kan tolkas så att de internationella företagen i högre utsträckning rationaliserar produktionsverk- samheten i Sverige.
Tabell 5.9 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i kontroll- ionerna 1 genomgaen e iore ag.
Period 1: 1966—70 Period II: 1970—74 Period 111: 1976—80 CAD/1 CDATA (Em QDROD Totalt (CfN) CADM CDATA CEGN CPROD Totalt (CON ) CADM CDATA CECCN CPROD Totalt ((DN)
Nationella 9,0 10,7 2,4 2,5 3,3 9,0 5,1 4,4 2,7 3,3 —3,6 —2,8 —4,6 —4,8 —4,4 Multinationella 6,9 10,3 2,8 1,9 3,2 6,3 1,8 4,7 1,9 2,4 -1,7 1,5 -1,0 —2,6 —1,7
- 10 största 8,1 14,1 4,2 1,2 3,6 7,7 2,6 5,2 3,6 3,8 0,4 4,0 0,7 —0,7 0,4
— 11—20 största 6,8 7,6 0,9 2,8 3,4 5,2 —2,6 3,0 —O,2 0,2 -4,3 —3,0 —2,4 —2,9 —3,0
— Övriga 5,7 4,1 3,4 3,0 3,0 4,4 2,7 5,1 0,7 1,3 —6,4 —4,9 —4,0 —6,8 —6,2 '
Källa: SAF—statistiken
Är skillnaderna i de olika funktionernas sysselsätt— ningsutveckling i första hand beroende på bransch- tillhörighet eller är skillnaderna beroende på stor— lek och internationaliseringsgrad? Tabell 5.10 visar funktionsstrukturen och den totala årliga sysselsätt— ningsförändringen för åren 1976 och 1980 i multinatio—
nella företag i olika branscher. Sysselsättningsutvecklingen är negativ i de flesta
1 * branscher och speciellt stor i massa— och pappersin— 1 dustrin, kemiindustrin och jord— och stenvaruindustri. 1
] En positiv sysselsättningsutveckling har läkemedelsin—
dustrin samt elektro— och transportmedelsindustrin där företag bland de 10 största multinationella ärdominerande.
Förändringarna i funktionsstrukturen är obetydliga med undantag för en ökning av teknisk utveckling i läkeme— delsindustrin. Detta skulle kunna tyda på att skillna- derna i funktionsutvecklingen för de 10 största multi— nationella företagen beror på en omfördelning mellan de multinationella företagen medan strukturen totalt är relativt oförändrad över tiden. Det faktum att sys— selsättningsutvecklingen i flera branscher där före— tag bland de 10 största ingår (t ex stål, metallvaru— och maskinindustri) är negativ kan tyda på att det
är storlek och internationaliseringsgrad som förklarar en positiv sysselsättningsutveckling bland tjänste—
mannafunktionerna snarare än branschtillhörighet.
Ytterligare en fråga som vi skall belysa i detta av— snitt är om företag som blir internationella har en funktionsstruktur som avviker från övriga nationella företag. Enligt direktinvesteringsteorin (se t ex Hood & Young, 1979) bör företag som blir internatio— nella ha någon företagsspecifik fördel som t ex av— speglas i en hög andel tjänstemän inom teknisk utveck— ling eller marknadsföring (heterogena oligopol). Men
som vi tidigare antytt kan också en lokaliseringsför—
E&ell 5.10 Funktionsstrukturen
år 1976 och 1980.
Företagskategori 19 76 19 80 19 76—80 (CN MAR PUR RDD ASS Totalt CIN MAR PUR RDD ASS Totalt Årlig förändring totalt, %
4 Textil— o beklädnads— 48 29 2,4 12 8,5 100 40 31 2,5 17 10 100 —2,4 industri 7 Massa— o pappersvarUr 61 9 1,8 16 12 100 60 9 2,1 16 13 100 -5,7 industri 8 Grafisk— o pappersvaru— 37 32 1,9 12 18 100 37 35 1,9 11 15 100 —1,4 industri 9 Kemisk—, plast— och 45 25 2,0 15 12 100 45 26 2,3 16 11 100 —4,8 gunnävaruindustri
10 Iäkenedelsindustri 22 14 1,4 43 19 100 22 12 1,3 47 18 100 7,7 11 Jordr o stenvaruindustri 48 19 2,2 17 14 100 49 21 2,3 15 13 100 —6,1 12 Järn—,stålhc)netallverk 48 15 2,0 22 13 100 48 15 2,1 22 12 100 —1,1 13 Netallvaruindustri 41 21 3,0 23 12 100 41 21 3,6 24 11 100 —3,7 14 Maskinindustri 36 16 3,4 31 13 100 35 17 3,5 31 13 100 —2,7 15 Elektroindustri 31 15 1,7 40 12 100 31 15 1,5 40 12 100 0,6 16 Transportnedelsindustri 41 10 3,7 33 13 100 40 10 3,6 33 12 100 2,4 18 övr tillverkn industri 35 19 3,4 30 12 100 33 19 4,2 32 12 100 —0,7 Samtliga multinationella 39 16 2,6 30 13 100 38 16 2,6 31 12 100 —l,2 — 10 största 36 14 2,6 36 12 100 36 15 2,6 35 12 100 0,6 — 11—20 största 40 19 2,6 25 14 100 40 19 2,6 24 13 100 —3,0 — Övriga 45 16 2,5 23 13 100 43 17 2,7 24 13 100 —5,3 Nationella 43 22 3,2 20 11 100 43 22 3,1 20 11 100 —4,7 Utländska 35 27 2,6 24 11 100 35 27 2,7 24 11 100 0,5
Källa: SAF—statistiken
ändring (internationell produktion) skapa möjligheter för förändringar i produktionsinriktningen. Enligt
detta resonemang skulle en tendens till internationa-
lisering bero på företagets försök att exploatera redan
utvecklade fördelar, medan en annan tendens skulle vara att omfördela produktionen och marknadsinriktningen geografiskt för att på samma gång ge möjligheter till investeringar i funktioner som utvecklar företagsspeci— fika fördelar. Fördelar kan vara tekniska (produkter, produktionsprocesser), marknadsinriktade (närhet, sam— arbete med köpare eller säljare (inköpsmarknaden))eller administrativa (samordning av olika produktionsled och
inom ett produktionsled).
Tabell 5.11 visar skillnaderna i funktionsstruktur mel— lan multinationella företag ett visst år, de nationella företag som blir multinationella följande undersöknings— år och samtliga nationella företag för statistikåret (1966, 1970 resp 1974).
De företag som var nationella år 1966 men blev multina— tionella år 1970 avviker främst genom en hög andel tjäns— temän inom teknikutveckling, medan andelen inom marknads— föring är relativt låg. Motsvarande uppgifter för år 1970 visar däremot att blivande multinationella företag hade
en hög andel tjänstemän inom marknadsföring men låg inom teknisk utveckling. För år 1974 var andelen också låg inom tekniskutveckling men jämförbar med övriga nationella före— tag för marknadsföring. Det förefaller alltså som om de företag som har blivit internationella under de olika perioderna sedan 1966 har helt olika karaktär. Under den första perioden (1966—1979) investerade företagen utom— lands för att exploatera företagsspecifika tekniska för— delar, medan företagen under perioden 1970—1978 kan antas vara mer inriktade på marknads— och samordningsinveste— ringar (t ex i samband med rationalisering av produktio— nen). Blivande nationella företag under perioden 1970—1978 har också en högre andel tjänstemän i kontrollfunktionen och kan antas omfördela produktionen från svensk export till utlandsproduktion. Ett annat sätt att uttrycka skill—
Statistikår
År 1966
Multinationella 1966 Nya multinationella 1970 Samtliga nationella 1966 År 1970 Multinationella 1970 Nya multinationella 1974 Santliga nationella 1970 År 1974 Multinationella 1974 Nya multinationella 1978 Samtliga nationella 1974
Källa:
CON
29 30 33 32 42 38 32 39 37
CADM
1,3 0,9 1,0 1,6 1,4 1,5 2,3 2,1 1,9
SAF—statistiken
GIER
3,2 2,7 2,2 4,5 3,7 2,5 4,9 5,1 2,5
CEGIJ
2,2 1,7 2,6 2,3 3,3 3,2 2,5 2,9 3,3
CPROD
22 24 27 23 33 31 22 29 30
MAR
10 6,9 10 11 16 13 12 13 15
PUR
1,4 1,3 1,4 1,6 1,6 1,7 1,8 2,2 1,9
29 36 24 32 13 21 29 16 19 31 26 31 24 27 26 25 30 27
Totalt
100 100 100 100 100 100 100 100 100
naderna i internationaliseringen under 1960- och 1970—
talet är att investeringarna förändrades från offensiva
till defensiva för nytillkomna multinationella företag.
I anslutning till vår tidigare diskussion om skillna—
derna mellan de 10 största multinationella företagen och övriga understryker ovanstående beskrivning vik— ten av att skilja på internationalisering som ett sätt
att exploatera företagsspecifika fördelar och interna—
tionalisering som en process för att skapa förändrade förutsättningar för produktion och marknadsföring och därigenom ett sätt att skapa möjligheter att utveckla företagsspecifika fördelar.
5.4. Utbildningskategoriernas utveckling åren 1966—1980
I avsnitt 5.2 visade vi att de multinationella före— tagen år 1974 hade en hög andel tjänstemän med teknisk utbildning och också en hög andel kvalificerade natur— vetare och tekniker bland dessa. De utländska företagen hade en lägre andel tekniker men en högre andel med
ekonomisk och övrig utbildning.
I slutet av 1960—talet och början av 1970-talet ökade utbildningen i Sverige av framför allt ekonomer och sam- hällsvetare. Detta avspeglas också i en hög årlig pro— centuell sysselsättningsökning för dessa kategorier (BUS, öVR i tabell 5.12) under perioden 1966—1974 och speciellt under perioden 1966—1970 (period I). Speciellt markant var ökningen av utbildningskategorin övriga (öVR) som omfattar t ex samhällsvetare (pol mag) och jurister. ökningen utgick emellertid från en låg nivå år 1966 då utbildningskategorin omfattade mindre än
1 procent av det totala antalet tjänstemän.
Under period I (1966—1970) ökade antalet ingenjörer med 6 procent årligen i de genomgående företagen medan an— talet kvalificerade naturvetare och tekniker ökade
ungefär lika mycket i procent (5,7 procent årligen).
Tabell
5.12. Ärli rocentuell s sselsättnin sförändrin
kate orier i
i olika utbildnin s-
Företagskategori Period I: 1966—70 Period II: 1970—74 Period III: 1976—80 ENG BUS ÖVR ENG BUS ÖVR ENG BUS ÖVR Dänn/QSE Dänm/QSE DänszSE Nationella 5,7 5,4 17,5 32,5 4,6 7,6 6,7 14,9 —5,9 —5,6 —4,9 —3,8 Multinationella 5,9 5,9 13,5 41,7 3,6 7,2 5,8 10,0 —0,3 3,4 —0,3 1,3 — 10 största 5,6 7,0 14,0 63,9 4,8 8,7 8,4 12,3 1,4 4,6 1,7 2,6 — 11—20 största 7,3 5,4 14,1 22,0 1,6 5,5 3,0 5,3 —3,6 -0,9 —2,4 —0,2
— Övriga 5,2 1,8 13,8 33,5 1,3 3,3 2,8 9,4 5,6 —0,6 —3,4 —2,4
Källa: SAF—statistiken
I multinationella företag var ökningen något högre
än genomsnittet med en större ökning av kvalificerade tekniker för de 10 största multinationella företagen och en högre ökning av ingenjörer i allmänhet för de 11—20 största.
I de utländska företagen ökade också antalet ingen— jörer mer än genomsnittet medan ökningen av kvalifice—
rade naturvetare och tekniker(QSE) var något mindre.
Under period II (1970—1974) var emellertid ökningen av tjänstemän med kvalificerad teknisk utbildning mer än dubbelt högre i de utländska företagen. För de 10 största multinationella företagen var ökningen idenna utbildningskategori obetydligt högre än för de natio— nella företagen (8,7 jämfört med 7,6 procent) under samma period, medan ökningen i de 11—20 största kon— cernerna var lägre (5,5 procent), vilket ocksågäller de andra utbildningskategorierna.
Jämfört med de nationella företagen hade de 10 största multinationella företagen en något större ökning för samtliga utbildningskategorier (med undantag för kate— gorin övrig utbildning) under perioden 19704374 medan de utländska företagen hade en mycket större ökning. Under perioden13704974 kan man alltså konstatera att arbetsfördelningen mellan den nationella och interna— tionella företagssektorn i Sverige förskjöts mot en högre kvalificeringsgrad i de största multinationella och de utländska företagen. Samma tendens finns under perioden19764980 där de 10 största multinationella fö- retagen och de utländska ökade antalet tjänstemän i samtliga utbildningskategorier, medan de minskade för övriga företagskategorier. ökningen var speciellt hög i jämförelse med övriga utbildningskategorier för tjänstemän med kvalificerad teknisk eller naturveten— skaplig utbildning.
Om vi ser på förändringarna i utbildningsstrukturen mellan åren 1976 och 1980 i olika branscher kan vi från tabell 5.13 konstatera att de multinationella företagen i allmänhet harsniökad.andel tjänstemäaned utbildning enligt den använda klassificeringen på samma gång som totala antalet tjänstemän har minskat. För de 10 största multinationella företagen har an— talet tjänstemän i utbildningskategorierna ökat me— dan de för övriga multinationella företag har minskat
mindre än tjänstemännen totalt.
Kvalificerade naturvetare och tekniker har främst
ökat inom verkstadsindustrierna och övrig tillverk— ningsindustri. Andelen ingenjörer (ENG) och kvalifi- cerade tekniker (QSE) minskade i massa— och pappers- industrin och i jord— och stenvaruindustrin. I dessa branscher var också minskningen av det totala antalet tjänstemän störst mellan åren 1976 och 1980. En minsk- ning i kvalifikationsgraden bland tjänstemän kan even— tuellt bero på en omfördelning av vissa funktioner till utlandet. För övriga branscher ökar kvalifika— tionsgraden i allmänhet trots en minskning av antalet tjänstemän vilket kan förklaras med en tendens till
rationalisering och automatisering.
Den genomgående tendensen för de multinationella fö— retagen är alltså att de 10 största ökar kvalifika- tionsgraden i allmänhet bland tjänstemännen medan andelen kvalificerade naturvetare och tekniker ökar i övriga multinationella företag,men främst på grund av att antalet minskar mindre än antalet tjänstemän totalt. Undantag är massa— och pappersindustrin samt jord- och stenvaruindustrin där också andelen kvali—
ficerade tekniker minskar.
Av tabell 5.13 framgår också att utbildningsstruktu— ren i de nationella företagen är relativt lika åren 1976 och 1980 medan de utländska företagen ökar sin
1 olika branscher åren 1976 och 1980.
_—————_——————————_——_______ Bransch 19 76 1980 19 76—80
ENG _ BUS öVR ENG BUS OVR Årlig förändring Därav QSE Därav QSE tj.nän totalt, %
W 4 Textil— o beklädnadsindustri 13 3,4 9,9 2,4 15 5,2 12,0 3,0 —2,4
7 Massa— o pappersvaruindustri 20 4,5 8,0 3,3 17 4,2 8,3 3,3 —5,7 8 Grafisk— o pappersvaruindustri 11 1,4 12,0 6,9 10 1,6 12,0 6,4 —1,4 9 Kemisk—, plast— och gummivarlh 20 2,4 11,0 3,2 23 2,7 10,0 2,7 —4,8 inåmtri 10 läkemedelsindustri 36 15,0 11,0 13,0 35 15,0 11,0 13,0 7,7 11 Jori? O stenvaruindustri 29 4,8 7,9 2,7 28 4,2 8,1 3,3 -6,1 12 Järn—, stål— O netallverk 28 5,1 7,4 2,3 29 6,1 8,2 2,3 —1,1 13 thallvaruindustri 28 3,2 7,1 2,1 28 4,0 6,7 2,2 —3,7 14 Maskinindustri 37 6,7 6,9 2,9 37 7,8 7,2 3,2 —2,7 15 Elektroindustri 49 12,0 5,0 2,7 50 13,0 5,2 3,0 0,6 16 Transportnedelsindustri 35 6,5 8,5 6,1 37 8,6 8,6 6,5 2,4 18 Övr tillverkningsindustri 26 4,5 5,1 2,1 24 5,4 7,0 3,4 -0,7
_________________________________________________________________________________________________ Sanmliga multinationella 35 7,2 7,1 3,5 36 8,6 7,3 3,9 —l,2
— 10 största 41 9,0 6,8 3,6 43 10,5 7,1 3,9 0,6 — 10—20 största 29 6,1 8,4 4,1 28 6,7 8,5 4,7 -3,0 ' Övriga 26 4,2 7,0 2,9 26 5,1 7,3 3,3 —5;3 Nationella 22 3,9 7,0 2,5 21 3,8 6,9 2,6 —4,7
Utländska 25 5,0 9,1 4,4 26 6,1 9,0 5,1 0,5 __________________________________________________________________________________________________________
Källa: SAF—statistiken
andel av kvalificerade tekniker från 5,0 till 6,1 pro- cent. Som vi tidigare har antytt kan förklaringen vara att de utländska dotterföretagen i Sverige fungerar dels som marknads- och försäljningskanaler och dels
i ökad utsträckning som kanaler för utbyte av tek-
nisk information.
Vi skall ytterligare belysa skillnaden i utbildnings- strukturen mellan multinationella företag och övriga genom att beskriva skillnaderna mellan multinationella, blivande multinationella (jfr tabell 5.11) och natio— nella företag.
Av tabell 5.14 framgår att de blivande multinationella
företagen har olika utbildningsstruktur under olika
perioder. Liksom när det gäller funktionsstrukturen
(se avsnitt 5.3) är företag som blir multinationella
år 1970 teknikerintensiva år 1966. Jämfört med de na- tionella företagen har de blivande multinationella
en högre andel ingenjörer (30 jämfört med 19 procent) och kvalificerade tekniker (4,4 jämfört med 2,6 pro- cent), medan övriga utbildningskategorier har ungefär
samma andel av det totala antalet tjänstemän.
Under åren 1970 och 1974 är de blivande multinatio— nella företagen mera ekonom—intensiva (BUS i tabell 5.14) och mindre teknik—intensiva (speciellt QSE)
än nationella företag.
Tabell 5.14 Utbildningsstrukturen i multinationella
och blivande multinationella företag åren 1966 1970 och 1974.
Statistikår ENG BUS ÖVR Därav QSE År 1966 Multinationella 1966 27 4,3 3,8 0,6 Nya multinationella 1970 30 4,4 2,6 0,4 Sanml nationella 1966 19 2,6 2,9 0,4 År 1970 Multinationella 1970 33 5,3 6,0 2,1 Nya multinationella 1974 17 0,4 8,1 0,9 Samtl nationella 1970 19 2,6 5,5 1,3 ; År 1974 '
Multinationella 1974 33 5,9 6,9 2,9 Nya multinationella 1978 19 2,3 6,9 3,3 Samtl nationella 1974 19 2,7 5,4 1,3 Källa: SAF—statistiken
Vi kan återigen konstatera att ovanstående tyder på att företag som blir internationella inte nödvändigt- vis exploaterar företagsspecifika tekniska fördelar. Orsaken till internationalisering kan lika väl vara att utvidga marknaden för att kunna utveckla en spe— cifik kompetens och förändra produktionsinriktningen i samband med olika (internationella och nationella) investeringsbeslut.
S()IJ 1983 16 KAPITEL 6 ARBETARE
När svenska företag förlägger en del av sin produktion utomlands påverkar det också i större eller mindre ut— sträckning produktionens inriktning och organisation i Sverige. Beslut om förändringar i produktionsprocessen och beslut om lokalisering av produktionen är inte obe- roende av varandra. Omständigheterna bakom besluten kan vara olika: anpassning till tekniska förändringar, an— passning till konkurrenter, rationalisering av arbets— processen eller den administrativa kontrollen, krav på
lokal produktion osv.
Ett beslut om förändringar i produktionens inriktning och omfattning aktualiserar också ett lokaliseringsbe- slut, och ett lokaliseringsbeslut leder till att produk— tionsförändringar övervägs. Besluten berör dels var ny produktion skall förläggas, dels hur olika produktions—
enheter skall fördela produktionen sinsemellan.
I tidigare avsnitt har vi betonat att förändringarna i sysselsättningen är olika för olika funktioner i företaget. I detta kapitel skall vi beskriva hur den internationella fördelningen av produktion och för-
säljning hänger samman med produktionsfunktionen eller arbetarstrukturen i Sverige.
Vi har tidigare visat att andelen arbetare av totala antalet anställda minskar och detta i högre utsträck— ning i multinationella och utländska företag jämfört med nationella. Den fråga vi skall försöka besvara i detta kapitel är i vilken utsträckning förändringen i den internationella produktionsstrukturen innebär för— ändringar i arbetarstrukturen, så att vissa typer av
arbetsuppgifter ökar på andras bekostnad.
I kapitel 2 diskuterades olika förändringar i arbetsprocessen. Även om det finns olika uppfatt— ningar om förändringarna i industriarbetets karak— tär och arbetarklassens struktur kan två huvud— sakliga drivkrafter bakom bakom förändringarna identifieras: dels företagens strävan att kunna analysera, kontrollera och planera produktions— processen, och dels nya teknologiska förutsätt—
ningar att producera (t ex automation).
Mot bakgrund av dessa drivkrafter kan det alltså inte vara fråga om att påvisa att internationell
produktion är en entydig och omedelbar orsak till
förändringar i arbetarstrukturen. Den övergripande fråga som möjligen kan besvaras är snarare: har internationella företag kontrollsystem och produk— tionsteknologier som skiljer sig från övriga före— tags och som leder till en annorlunda arbetar— struktur?
6.1 Arbetarstrukturen i nationella, multinatio— nella och utländska företag
Uppgifter avseende arbetarstrukturen har för oss varit tillgängliga endast för arbetare som hör till medlemsföretag i Sveriges verkstadsförening. Stati— stiken, som insamlas för Verkstadsföreningens och Metallindustriarbetareförbundets lönestatistik, möjliggör en grov indelning av industriarbetarna efter graden av krav på "skicklighet, ansvar, an— strängning och arbetsplatsförhållanden" (Verkstads— avtalet 1979).
Totalt fanns år 1974 ca 296 000 arbetare inom före— tag i verkstadsindustrin enligt industristatistiken. Av dessa utgör andelen arbetare i Verkstadsförening— ens medlemsföretag ca 80 % och undersökningens urval närmare 60 %. Arbetarna i undersökningen ingår dock
också i företag eller koncerner vars huvudbransch
kan vara utanför verkstadsindustrin. Undersök—
ningen i detta kapitel omfattar alltså inte
strikt verkstadsindustrin, öven om huvuddelen
av arbetarna i urvalet finns i verkstadsföre—
tag.
Tabe116.l Arbetare 1974—1980, antal och procentuell forändring.
, 1974 1976 1978 1980 1974—1980 1. Alla företag 163 718 159 778 127 071 128 123 —22 —genomgående 143 828 139 741 125 454 124 381 -14
2. Multinationella 1974 120 969 116 885 98 848 99 196 —18
—genomgående 113 764 110 117 97 704 96 619 —15 1 * 3. Multinationella 1978 125 495 121 172 102 523 103 263 —18 —genongående 117 979 114 094 101 379. 100 327 —15
Källa: VF—statistiken
Tabell 6.1 visar en kraftig minskning av antalet arbetare mellan åren 1974 och 1980. Totalt minskade arbetarna med 22 % i hela urvalet. Den siffran är dock missvisande på grund av strukturförändringen
i speciellt varvs— och stålindustrierna som ledde till att vissa företag upphörde att vara medlemmar i Verkstadsföreningen och således inte ingår i statistiken för alla år. Speciellt markerad är för— ändringen mellan åren 1976 och 1978. Industristati— stiken visar att antalet arbetare i verkstadsindu— strin minskade med 7 % mellan åren 1974 och 1978 (se avsnitt 4.3), medan de genomgående företagen i urvalet minskade med 14 %. Detta skulle innebära att de mindre företagen, som är underrepresenterade i urvalet, stod för en ökad sysselsättning av arbe— tare under perioden. Minskningen i arbetarsyssel— sättningen i multinationella företag var något hög- re än i hela urvalet. Minskningen var 15 % för före- tag som var mulitnationella år 1974 och lika stor
för företag som var multinationella 1978.
För att beskriva strukturförändringen har VF— statistikens indelning av arbetarna i olika kate- gorier utnyttjats enligt tabell 6.2 (se också kapitel 3).
Tabell 6.2 Arbetarkategorier
Kategori Definition
A Yrkesarbetare, som efter förfluten lärlings— eller annan utbildningstid utför arbete, för vilket fordras en utbildningstid av tre år.
B Arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, vilka antingen i avsevärd grad ställer krav på någon av faktorerna skicklighet, ansvar, ansträngning eller arbetsförhållanden eller i viss grad ställer krav på flera av fakto- rerna.
C Arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, ViDGli rnrm.gnmistälkmfkravgå fädnnmxa skicklighet, ansvar, ansträngning och arbets- förhållanden. övriga Minderåriga (18 år och yngre) och lärlingar.
Källa: Verkstadsavtalet 1979.
Kategori "övriga" utgör ca 4 % av totala antalet arbetare och redovisas inom kategori C. Lönerna för de olika kategorierna fastställs på grundval av huvudorganisationernas arbetsvärderingssystem efter
lokal överenskommelse.
Tabell 6.3 ger en uppfattning om skillnaderna i "värde" mellan kategorierna, där A-kategorin har
14 % högre lön än B—kategorin och C—kategorin 8% lägre lön än B. Ovanstående löner är enbart rikt— märken för lönesättning i de fall då arbetsvärde— ring ej tillämpas men ger en ungefärlig uppfatt- ning om skillnaderna i värderingen av olika arbetar— kategorier. Förhållandet mellan de olika kategorier-
nas löner är relativt konstant över tiden. Däremot
är det inte möjligt att fastställa om arbetsinne— hållet och arbetskraven för de olika kategorierna är likartade över tiden. Enligt SOU l976:29 är byten mellan företag, kategorier och yrkesgrupp relativt vanliga bland arbetare i verkstadsindu—
strin.
Tabell 6.3 Skillnader i löner avtalsåret 1979
(minimilön) Kategori Lön % A 2 140 114 B 1 882 100 C 1 731 92 ö 1 613 86
Källa: Verkstadsavtalet 1979.
För Verkstadsföreningen som helhet är de olika kategoriernas relativa andel av totala antalet arbetare ca en tredjedel inom kategori A och
hälften inom kategori B.
Tabell 6.4 visar arbetsstrukturen i genomgående företag åren 1974 och 1980. De svenska multinatio— nella företagen representerar drygt 80 % av alla arbetare i urvalet, vilket dels beror på urvals— förfarandet och dels på att stora multinationella
företag dominerar i verkstadsindustrin.
Tabell 6.4 Arbetarstrukturen i genomgående företag,
procent. Kater Nationella Multinationella Utländska Alla företag gori 1974 1980 1974 1980 1974 1980 1974 1980 A 36 35 22 23 22 24 23 24 B 38 35 56 61 41 46 53 57 c 26 29 22 16 37 30 24 19 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100
antal 14495 14182 117979 100327 11354 9872 143828 124381
Antal 90 114 38 242 företag
Källa: VF—statistiken
Anm.: med företag avses administrativa enheter (se kap. 3)
Av tabellen framgår att de nationella företagen har den högsta andelen kvalificerade yrkesarbetare (A), 36 % jämfört med 22 % i de multinationella och ut— ländska företagen. För B—kategorin har de nationella företagen den minsta andelen, de utländska något hög— re och de multinationella företagen betydligt högre (38 % jämfört med 56 %). Den stora andelen B-arbetare i multinationella företag avspeglar förmodligen arbe— tarstrukturen i stora anläggningar med löpande—band
tillverkning.
Andelen C-arbetare är lägst i multinationella företag och relativt hög i utländska företag. Vi kan alltså konstatera att multinationella och utländska företag utnyttjar relativt sett mindre av kvalificerade yr— kesarbetare. I multinationella företag dominerar arbetare i B—kategorin, medan utländska företag har en jämförelsevis stor andel okvalificerade arbetare. Strukturen i utländska företag hänger förmodligen samman med att deras produktion ofta är av samman-
sättningskaraktär och därför ställer mindre krav på yrkeskunnande.
Av tabell 6.5 framgår att de multinationella före— tagen ökade andel sysselsättning utomlands med
2 procentenheter mellan åren 1974 och 1978. An—
delen anställda utomlands var 40 % år 1974 och 42% år 1978. I verkstadsindustrin var ökningen större än för samtliga företag i metallvaruindustrin och transportmedelsindustrin och mindre i elektro—och
maskinindustri.
Tabell 6.5 Internationaliseringsgrad i verkstadsindu—
strin, procent.
Bransch Produktion Försäljning Anställda 1974 1978 1974 1978 1974 1978 13 Metallvaruindustri 22 27 52 57 30 35 14 Maskinindustri 47 52 75 77 61 62 15 Elektroindustri 26 28 60 65 46 47 16 Transportnedels— 11 18 56 61 18 25 nthtria E_Qmiåeéyå'gäL-______21_______19_____29_____Q_______é-'_L______åå_______ Samtliga branscher 1—18 24 28 60 64 40 42
Källa: IUI a Ead_mmwsnduäri
Produktionsandelen och försäljningen utomlands ökade i verkstadsindustrin ungefär som för samt— liga företag med undantag för transportmedelsindu— strin, med en relativt stor produktionsökning utomlands, och maskinindustrinqdär utlandsförsälj—
ningen ökade mindre än för andra branscher.
För samtliga företag ökade sysselsättningen i abso— luta tal utomlands med 15 794 (5 %) och minskade
i Sverige med 13 529 (3 %) mellan åren 1974 och 1978 (tabell 6.6).
Tabell 6.6 Sysselsättningen i Sverige och utomlands,
1974—1978, i multinationella företag.
Bransch 1974 1978 1974-1978 Sverige Utcnr Sverige Utom- Sverige(%) Utom— (%) ! lands lands lands 13 Metallvaruindustri 13017 5664 12234 6703 — 783 (—6) + 1039(l8)
14 Maskinhuhstri 15 Elektroindustri 16 Transportnedels—
77329 119939 77737 126436 + 408 ( 1) + 6497( 5) 73386 63671 68261 60747 — 5125 (—7) _ 2924(—5) 79204 17938 78266 25891 — 938 (—1) + 7953(44)
429629 288 990 416100 304784 -l3529 (—3) +15794( 5)
Källa: VF—statistiken a Exkl varvsindustri
Minskningen av sysselsatta i Sverige var störst
inom elektroindustrin, som också minskade syssel— sättningen utomlands. För övriga verkstadsindu— strier (med undantag för maskinindustrin, där sysselsättningen i Sverige var i stort sett kon—
stant under perioden) minskade sysselsättningen i Sverige på samma gång som den ökade utomlands. ; Mest påfallande var sysselsättningsökningen ! utomlands i metallvaruindustrin (18 %) och tran— ! sportmedelsindustrin (44 %).
Verkstadsarbetarna minskade med 16 600 (14 %)
mellan åren 1974 och 1978 i de multinationella företagen (tabell 6.7), vilket är betydligt mer
än minskningen av totala antalet sysselsatta i verkstadsindustrin (-6438 enl tabell 6.6). I metall— varuindustrin, där utlandssysselsättningen ökade med 18 %, minskade det totala antalet sysselsatta med 6% och verkstadsarbetarna med 20 %. I maskinindustrin minskade arbetarna med 14 %, medan det totalt antalet
sysselsatta i Sverige ökade med 1 % och de utlandssys—
selsatta med 5 %.
Tabell 6.7 Arbetarsysselsättningen i Sverige 1974—1978
imultinationella företag.
Bransch 1974 ' 1978 1974—1978 Procent 13 Metallvarujndustri 11 433 9 126 2 307 — 20 14 Maskinindustri 35 744 30 848 4 896 - 14 15 Elektroindustri 33 463 29 320 — 4 143 — 12 16 Transportnedels— 32 604 28 024 - 4 580 — 14 ! ___EQESFL ____________________________________________ __ 1 Samtliga 117 979 101 379 — 16 600 — 14
Källa: VF-statistiken
I elektroindustrin, där minskningen av totalt antalet sysselsatta var störst både i Sverige och utomlands (—7 % resp — %), var arbetarnas sysselsättningsminsk— ning något lägre för övriga verkstadsföretag, eller —12 %. Transportmedelsindustrin, med en relativt kon— stant sysselsättning i Sverige, ökade med 44 % utom— lands, medan arbetarna i Sverige minskade med 14 %.
Med reservation för att redovisningen baseras på ett urval kan vi konstatera att arbetarsysselsättningen i Sverige förefaller att minska mer än sysselsätt— sättningen totalt i de multinationella företagen, samtidigt som sysselsättningen ökar utomlands (eller minskar relativt sett mindre, som i elektroindustrin). Den stora ökningen av utlandssysselsatta i transport— medelsindustrin (44 %) motsvaras inte av någon minsk— ning utöver genomsnittet av arbetarsysselsättningen i Sverige (14 %) medan så är fallet för maskinindu— strin (ökning i utlandssysselsättningen med 18 % och minskning av arbetarsysselsättningen med 20 %).
Verkstadsindustrins olika delbranscher uppvisar allt— så något olika tendenser i arbetarnas sysselsättnings— förändringar. Hur ser då motsvarande strukturföränd—
ringar avseende de olika yrkeskategorierna ut?
Tabell 6.8 Arbetarstrukturen branschvis i genomgående
företag, procent.
Bransch Kate— Nationella Internationella Utländska gori 1974 1978 1974 1978 1974 1978 13 Metallvaruindustri FA 31 31 26 29 12 17 —B 42 52 51 54 46 41 -c 27 17 22 17 __41______42_ IZ"6;s£ZE£äG;&i_"'_—X_"Zå*""E""_""Eå""—55"_"" 38 43 —B 36 27 53 56 44 45 ____________________—c____2_1_____34_______12___2______1z______1_2_ 15 Elektroindustri —A 12 13 20 24 14 15 —B 40 36 40 45 33 43 _____________—c___&___53________49______a__________53______4z_ 16_Transpomtnedels— —A 10 10 15 19 8 2 industria —B 29 30 78 78 61 68 _______________________:9_____99______99___________é_______å__________ål______29__ Sanmliga —A 36 39 22 26 22 25 —B 38 35 56 59 41 46 —c 26 26 22 16 37 29 Källa: VF—statistiken a Exkl varvsindustri ! 6.2 Arbetarstrukturen i olika delbranscher
Om vi först jämför arbetarstrukturen mellan de olika företagskategorierna i de olika delbranscherna ser
vi att de multinationella jämfört med de nationella företagen sysselsätter relativt sett färre kvalifi— cerade yrkesarbetare i metallvaru— och maskinindu— strierna och fler i elektro— och transportmedelsin— dustrierna. Andelen okvalificerade arbetare är i all— mänhet lägre i multinationella företag i alla del— branscher, medan andelen i B—kategorin är högre och
mycket högre i transportmedelsindustrin.
De utländska företagen utnyttjar i allmänhet en rela— tivt liten andel kvalificerade yrkesarbetare (kate- gori A) med undantag av maskinindustrin. Andelen i
C-kategorin är relativt hög, också här med undantag
av maskinindustrin.
Under perioden 1974—1978 har andelen utlandsanställda ökat i samtliga delbranscher för de multinationella företagen, samtidigt som sysselsättningen i Sverige har minskat eller varit konstant. Sysselsättnings— minskningen tycks för samtliga delbranscher ha re— sulterat i en högre andel kvalificerade yrkesarbetare (A) och en lägre andel okvalificerade (C). Andelen kvalificerade yrkesarbetare har också ökat i utländ— ska företag i metallvaru— och maskinindustriernaoch för nationella företag likaså i maskinindustrin. I absoluta tal har också de kvalificerade yrkesarbe— tarnas antal ökat något för samtliga företagskate— gorier (tabell 6.9).
Tabell 6.9 Sysselsättningsförändring för olika arbetar— kategorier 1974—1978.
Kategori Nationella Internationella Utländska _ Antal % Antal % Antal % A +208 + 4 + 371 + 1 + 30 + 1 B —567 —10 — 6 856 —10 + 23 0 C —237 — 6 -10 115 —49 -1 231 —29 Sanmliga —596 - 4 —16 600 —14 —1 178 —10
Källa: VF—statistiken
Den allmänna tendensen bland verkstadsföretagen är enligt vad tabell 6.9 visar att de mindre kvalifice— rade verkstadsarbetarnas antal minskar i allmänhet och i synnerhet i multinationella företag. Utländska företag, som år 1974 hade en relativt hög andel okva— lificerade arbetare visar också en stark minskning för denna kategori, men den andelen var fortfarande något högre år 1978 jämfört med samtliga företag.
För de multinationalla verkstadsföretagen tycks alltså den ökade andelen produktion utomlands (se tabell 6.5) åtföljas av en minskad sysselsättning av arbetare i Sverige som är större för mindre kvalificerad arbets— kraft.
6.3 Arbetarstrukturen i olika kategorier av multinationella företag
Verkstadsindustrin har en stor andel stora multi— nationella företag. Har dessa företag samma mönster som de mindre multinationella företagen? De stora företagens utveckling slår naturligtvis i hög grad igenom i redovisningen ovan, men för att beskriva eventuella skillnader mellan de stora företagenoch övriga skall vi se på arbetarstrukturen och utveck— lingen i de 10 största, de 11—20 största och övriga multinationella företag (se Appendix B för en för—
teckning över de största multinationella företagen).
Av de 10 största har 8 koncerner verkstadsindustrin som huvudbransch och av de 11—20 största 4 koncerner. Sammanlagt klassificeras 46 av de 118 internationella koncernerna år 1978 som verkstadsföretag. I redovis— ningen av arbetarstrukturen ingår dock också delar
av koncerner med huvudbransch utanför verkstadsindu— strin.
Med de 20 största företagen i tabell 6.10 avses de 20 största multinationella koncernerna enligt totala an— talet anställda i utlandet år 1978 (se Appendix B). Dessa svarade för 70% av arbetarna i VF—statistiken
år 1974, medan övriga multinationella företag svarar för 12 % och de nationella och utländska för vardera
10 %. Bland de 20 största dominerar några mycket stora verkstadsföretag och bland de 10 största företagen åter—
finns drygt 60 % av de här redovisade enheterna.
Tabell 6.10 Arbetarnas fördelnin å branscher och
Nationella Multinationella Utländska I procent av ((1)
20 största a Övriga (2) (3) (4) (5) (l) (2) (3) (4) (5)
13 16 990 2 655 5 487 5 946 2 902 16 32 35 17 14 45 319 5 992 29 081 6 663 3 583 13 64 15 8
sou 1983 16 ä 8
15 38 104 1 459 31 966 1 497 3 182 4 84 4 8
16 33 705 900 32 137 467 201 3 95 l 1
17 1 242 1 242 _ _ _ 100 — _ _
___—___.________._.______—____—_____.____—_—___________.————————_—________
Källa: VF—statistiken a 12 av de största koncernerna har verkstadsindustrin som huvudbransch.
De 10 största koncernerna enligt antalet anställda i utlandet år 1978 är också mest internationella i
alla tre dimensionerna enligt tabell 6.11.
Tabell 6.11 Internationaliseringsgrad och storlek,
procent.
M Storleks— Produktion Försäljning Anställda kategon 1974 1978 1974 1978 1974 1978 10 StÖrSta 33 36 68 71 51 51 11—20 största 25 33 51 55 36 44 Ovriga 13 14 54 57 19 22 Sanmllga 24 29 60 64 40 42
Andelen anställda utomlands har varit konstant från 1 år 1974 till år 1978 för de 10 största koncernerna ? på samma gång som de har ökat både produktions— och : försäljningsandelarna. De 11—20 största koncernerna i har ökat andelen produktion och anställda utomlands ) med 8 procentenheter, medan andelen försäljning ökat ( med 4 procentenheter. övriga företag har haft en * mindre ökning i produktionsandelen utomlands (1 pro— centenhet), medan försäljning och sysselsättning ökat
med 3 procentenheter. (
Vi kunde tidigare i detta kapitel konstatera att multinationella företag i allmänhet har en lägre andel kvalificerade yrkesarbetare än nationella och utländska. Av tabell 6.12 framgår att detta i stort sett endast gäller för de största internationella koncernerna. De 11—20 största koncernerna och övriga multinationella företag har ungefär samma andel kva— lificerade yrkesarbetare som de nationella verkstads- företagen. För övriga arbetarkategorier gäller att
andelen i B—kategorin är stor i samtliga storleks— klasser, liksom att andelen C—arbetare är lägrebland de 11—20 största koncernerna jämfört med de 10 största
och övriga företag.
Tabell 6.12 Arbetarstrukturen i enom ående multinatig— nella företag i olika storlekskategorier,
procent.
Kategori 10 största 11-20 största övriga
1974 1978 1974 1978 1974 1978 A 19 23 32 34 31 33 B 59 61 53 57 44 45 C 23 15 15 9 25 22 Totalt 100 109______199____1_09________lr>___199__ — antal 89149 77921 11777 8722 17053__14;Eäi Antal fö— 57 19 38 retag
Källa: VF—statistiken
Anm.: I redovisningen ingår 8 koncerner bland de 10 största och 4 bland de 11—20 största. Antal företag avser ad— ministrativa enheter.
Förändringen mellan år 1974 och år 1978, då samtliga storlekskategorier minskar antalet arbetare, är en förskjutning från okvalificerat arbete till mera kva—
lificerat.
Den allmänna tendensen i multinationella företag att utnyttja en mindre andel okvalificerad arbetskraft gäl— ler som framgår av tabell 6.12 alla storlekskategorier. Tendensen att kvalificerade yrkesarbetare ökar eller minskar mindre gäller också för de största koncernerna och för de mindre. Däremot har de 11—20 största kon— cernerna en stor minskning av både A— och B-arbetare mellan åren 1974 och 1978 (tabell 6.13).
Tabell 6.13 S sselsättnin sförändring för olika arbetar—
kategorier och storleksklasser 1974—1978.
Kategori 10 största ll—20 största Övriga
Antal % Antal % Antal % A + 1 433 + 9 — 733 —20 _ 329 — 6 B - 4 617 — 9 — 1 281 —21 — 958 —13 C — 8 044 —40 — 1 041 —57 — 1 030 —24 Samtliga —11 228 —13 — 3 055 —26 — 2 317 —14
Ovanstående kunde tyda på att de allra största multi— nationella koncernerna har minskat sin sysselsättning genom ändringar i produktionstekniken med ett större
utnyttjande av mer kvalificerat yrkesarbete, medan de 11—20 största koncernerna i högre utsträckning också har minskat produktionsvolymen i Sverige. Av tabell
6.11 ovan framgår också att de 11—20 största koncer— nerna har en relativt måttlig ökning av försäljningen 1 utomlands trots en stor ökning av andelen utlandspro— )
duktion och sysselsättning. 6.4 Arbetarstrukturens utveckling 1978—1980
Vi skall slutligen i detta kapitel se vad som har hänt
med arbetarsysselsättningen och -strukturen efter år 1978.
Sysselsättningsminskningen bland arbetare i den redo- visade statistiken var 14 % mellan åren 1974 och 1978. Enligt tabell 6.14 var den betydligt mindre mellan
åren 1978 och 1980. Den tidigare trenden mot en ökning av den relativa andelen kvalificerade yrkesarbetare ( har inte fortsatt efter år 1978 och speciellt i de multinationella företagen är minskningen jämförelsevis (
stor. De nationella företagen hade tidigare en ökning av kvalificerade yrkesarbetare, men efter år 1978 har
dessaudnskat/med 7% medan C—arbetare har ökat med 16%.
Tabell 6.14 Sysselsättningsförändring för olika arbetar—
ategorier — . ____________;::::::::::::::::::::_________________________ Kategori Nationella Multinationella, Utländska
Antal % Antal % Antal % _______________________________________________________ A — 394 — 7 — 2962 —11 — 134 —5 B + 106 + 2 + 1855 + 3 — 126 —3 C + 571 +16 + 55 0 — 44 —1 Sanmliga + 283 + 2 — 1052 — 1 — 304 -3
Källa: VF—statistiken
För de multinationella företagen fortsätter en rela— tivt stark minskning av A- och B—arbetare i de 11—20 största koncernerna, medan de 10 största ökar antalet B-arbetare mellan åren 1974 och 1980 med nästan lika mycket som minskningen mellan åren 1974 och 1978 (tabell 6.15). De övriga företagen, dvs mindre multi— nationella företag, fortsätter sysselsättningsminsk— ningen men efter år 1978 är den större för de mer
kvalificerade arbetarkategorierna.
Tabell 6.15 Sysselsättningsförändring för olika arbe— tarkategorierochstorleksklasser 1978—1980.
Kategori 10 största 11—20 största Övriga Antal % Antal % Antal % A - 506 —3 — 640 —21 —1 816 —37 B +3 983 +8 —1 121 —23 -1 007 —15 C + 59 O — 120 — 2 + 116 + 4 Samtliga +3 536 +5 —1 881 —22 —2 707 —18
Källa: VF—statistiken
Av ovanstående redovisning framgår att sysselsätt— ningsförändringarna bland verkstadsarbetare är speci— ellt stora mellan åren 1974 och 1978 då sysselsätt— ningen minskade med 18 374. Från år 1978 till år 1980
minskade sysselsättningen med 1 073 arbetare. Under
båda perioderna är förändringarna i de 10 största multinationella koncernerna av avgörande betydelse. Medan övriga multinationella företag har minskat sin sysselsättning totalt och för alla kategorier — med undantag för en liten ökning i antalet C—arbetare
för de mindre företagen mellan åren 1978 och 1980 — har de största koncernerna ökat antalet kvalifice— rade yrkesarbetare och minskat andelen okvalificerade arbetare över hela perioden 1974—1980.
KAPITEL 7 INTERNATIONALISERING OCH ARBETSFÖRDELNING
Vi harhittillsbeskrivit sysselsättningsstrukturengenom att jämföra nationella, multinationella och utländska företag i kapitel 4, 5 och 6. En grov uppdelning efter antalet anställda i utlandet visar att de 10 största,de 11—20 största och övriga uppvisar relativt stora skill— nader i sysselsättningsstruktur och i förändringar över tiden. Utvecklingen i olika branscher visar ocksåpå.sys— tematiska skillnader mellan teknologiintensiva, råvaru—
och processbaserade och övriga branscher.
I detta kapitel skall vi ytterligare belysa eventuella samband mellan internationalisering, storlek, resp bransch och sysselsättningsstruktur. Som vi tidigare har hävdat kan man inte på teoretiska grunder vänta sig att
finna enkla orsakssamband mellan internationalisering
och sysselsättning. För varje enskilt företag är det frå— ga om en kombination av vad, var och hur företaget pro— ducerar,och företag i olika situationer har olika grad
av handlingsutrymme. Speciellt kan man anta att stora multinationella företag i branscher där teknologin för— ändras är mer flexibla när det gäller lokaliseringen av
olika funktioner.
För att koncentrera beskrivningen av sambandet mellan in— ternationalisering och arbetsfördelning skallxm_utnyttja korrelationsmått och multipel regressionsanalys. Avsikten är inte att påvisa orsakssamband utan att pröva om det finns tendenser som kan ge en grund för att precisera de ömsesidiga och mer komplexa orsakssamband som vi antar att det finns mellan olika internationaliseringsdimensio— ner och sysselsättningsstruktur. I avsnitt 7.1 beskriver vi sambandet mellan internationaliserings— och syssel—
sättningsvariablerna med hjälp av korrelationsmått och prövar sambanden mellan variabelgrupperna med hänsyn
till storlek och produktionsinriktning (bransch) och i avsnitt 7.2 belyser vi motsvarande samband medför—
ändringar över tiden. I avsnitt 7.3 slutligenskall vi
försöka identifiera olika grupper av multinationella företag mot bakgrund av systematiska skillnader mellan grupperna avseende internationalisering och sysselsätt—
ningsstruktur.
7.1 Samband mellan internationalisering och syssel— sättningsstruktur
Direktinvesteringar innebär en ökning av produktionsan— delen utomlands. Arbetsfördelningen påverkas genom en förändrad omfattning av företagets verksamhet, men in— vesteringen kan också vara ett led i en förändrad in— riktning och därmed påverka arbetsfördelningen genom förändringar i produktionsprocessen i Sverige. Med pro— duktion utomlands följer också att andra funktioner i större eller mindre utsträckning lokaliseras i utlandet beroende på utlandsproduktionens omfattning och företa— gets val av organisationsstruktur. Speciellt kan man anta att etablering av produktionsenheter utomlands fö— regås av etablering av försäljande dotterbolag (jämför Hörnell et al, 1973).
På grundval av ovanstående resonemang kan vi inte för— vänta oss några givna samband mellan internationalise— ring och sysselsättningsstruktur utöver att tjänstemanna— andelen bör öka med ökad internationalisering (en mer omfattande verksamhet att administrera), och att andelen inom funktionen produktionskontroll bör minska (över— flyttas till produktion utomlands).
I tabell 7.1 visas korrelationen mellan sysselsättnings— och internationaliseringsvariabler samt företagets stor— lek mätt som totala antalet anställda (logaritm). Ta— bellen visar att det som väntat finnsettrelativtstarkt statistiskt samband mellan andelen produktion utomlands (QAH) och andelen tjänstemän i företagets svenska delar (NP). Andelen tjänstemän inom produktionsfunktionen min— skar också som väntat med ökad produktion utomlands.Sam— banden är likartade för andelen anställda utomlands(AAH) som samvarierar starkt (korrelationskoefficierat över
0,9) med produktionsandelen.
Tabell 7.1 Korrelation mellan internationaliserings— och
sysselsättningsvariabler ar 1978.
QAH AAH sm FAH Storlek Medel— Standard- (loG) tal avvikelse Nedeltal 24 33 56 9 3,4 — — Standard— 19 22 22 16 0,7 — — syyirslås _________________________________________________________________ CON —0,24+ —0,37++ —0,01 —0,12 —0,07 42,0 13,0 CADM —0,02 —0,07 0,08 -0,06 0,07 5,1 4,6 CDATA 0,02 0,06 —0,09 0,14 0,06 5,7 2,7 CECON 0,13 0,11 0,00 —0,00 —0,12 7,8 6,5 CPROD —0,35++ —0,48++ —0,02 —0,16 —0,05 24,0 11,0 MAR 0,21+ 0,28+ —0,26+ 0,00 —o,29+ 23,0 11,0 PUR 0,01 —0,01 —0,08 0,06 —0,19+ 2,9 1,9 TUA 0,01 0,10 0,16 0,04 0,23+ 21,0 12,0 ASS 0,17 0,14 0,27 0,23+ 0,39++ 11,0 4,0 ENG 0,21+ 0,16 0,31++ 0,16 0,32++ 24,0 16,0 QSE 0,19 0,18 0,25+ 0,21 0,29+ 4,2 4,4 BUS 0,27+ 0,14 0,20 0,10 0,01 8,2 5,8 ÖVR 0,14 0,11 0,15 0,09 0,06 3,7 5,5 NP 0,22+ 0,26+ 0,05 0,06 0,07 36,0 14,0 A —0,03 0,03 0,25+ 0,10 33,0 24,0 B 0,14 0,18 -0,13 0,30+ 47,0 22,0 c —0,11 —0,21 —0,14 —0,42++ 20,0 22,0 Källa: SAF—, VF— och IUI—statistiken
Amn.PEdeltal och stakudavvikelse i pnxrmt. + = signifikant på 10 %-nivå ++ = signifikant på 1 %—nivå
Av övriga funktioner har marknadsföring ett positivt sam— band med andel produktion utomlands medan sambandet med försäljningsandel utomlands däremot är negativt. Försälj- ningen utomlands består dels aV export från Sverige,
dels av försäljning från de utländska dotterföretagen. Exportförsäljning borde innebära en ökad marknadsföring men funktionen kan lokaliseras till utlandet genom för— säljande dotterföretag. Vi har emellertid inte uppgifter i statistiken om försäljande bolag, men den negativa korrelationen mellan försäljning utomlands och andelen
tjänstemän i marknadsföring i Sverige skulle kunna tyda
på att marknadsföring är beroende av geografisk närhet, dvs funktionen lokaliseras till försäljningsområdet.
Det positiva sambandet mellan produktion i utlandet (eller anställda) och marknadsföring i Sverige är svå— rare att förklara. Produktion utomlands borde kunna medföra att andra funktioner "dras med". Marknadsfö— ring kan tänkas ha en starkare geografisk kopplingtill produktion om produktionen är föränderlig och tekniskt avancerad med krav på anpassning i produktionsprocessen och produktutformningen. Det positiva sambandet mellan produktion i utlandet och marknadsföringj_Sverige skulle i så fall kunna förklaras med att den produktion som läggs ut är enklare än den som blir kvar i Sverige och att produkt— och processanpassningar som kräver samord— ning med marknadsföring tenderar att finnas i företa— gets svenska delar (jfr tekoindustrin som lägger ut produktion, men behåller övriga funktioner i Sverige). Det positiva sambandet mellan produktion i utlandet och ingenjörsutbildning (ENG) skulle möjligen tala för ett sådant samband, men å andra sidan har teknisk ut— veckling och anpassning ett svagt samband med utlands—
produktion.
Sambanden mellan teknisk utveckling och anpassning (RDD), ingenjörer (ENG) och kvalificerade tekniker (QSE) med försäljning utomlands är positiva och stark— are än för produktion utomlands, vilket talar mot den geografiska kopplingen mellan avancerad produktion och marknadsföring, eftersom marknadsföring har ett negativt samband med utlandsförsäljning. De positiva sambanden mellan teknikfunktioner (RDD, ENG, QSE) och storlek samt de negativa sambanden mellan marknads— föring (MAR) och inköp (PUR) och storlek tyder på att storlek har en betydelse för hur rörliga de olika funktionerna är, och att de enkla samband som korrela— tionerna i tabell 7.1 mäter inte är tillräckliga för förklaringar av samband mellan sysselsättningsstruktur och internationalisering.
Av arbetarekategorierna har andelen kvalificerade yr— kesarbetare (A) ett positivt samband med andelen forsk— ning och utveckling utomlands, vilket kan tolkas så
att företag med forskning i utlandet i allmänhet har en avancerad produktion. Det positiva sambandet mellan tempoarbetare (B),resp det negativa sambandet mellan
icke kvalificerade arbetare (CL och storlek kan antas bero på ett samband mellan storlek och bransch.
Enkla korrelationskoefficienter för att mäta sambandet mellan internationalisering och andelen sysselsatta i olika funktioner ger inte möjlighet att identifiera några entydiga samband, möjligen med undantag för en ökad andel tjänstemän vid ökad produktion utomlands och också en mindre andel tjänstemän i funktionen pro— duktionskontroll (CPROD).
För att pröva om sambanden mellan internationalise— rings— och sysselsättningsvariabler blir mera entydiga om man rensar bort effekterna av storlek och bransch— inriktning,och om sambanden är konstanta över tiden, skall vi tillämpa multipel regressionsanalys på stati-
stiken enligt följande modell:
Andel sysselsatta = )( (Internationalisering, Storlek (log) ,Bransch? i olika funktioner
För branschvariabeln har vi gjort en kluster—analys för att sammanföra branscher med likartad sysselsättnings— struktur. I en klusteranalys grupperas branscherna så att de med hänsyn till de olika variablerna för syssel— sättningsstruktur sammanförs på olika hierarkiska ni— våer. Sysselsättningsstrukturen inom olika grupper är mer eller mindre likartad, medan "avståndet" tillandra grupper maximeras. Enligt klusteranalysen kan sex olika grupper med optimalt avstånd urskiljas. Sysselsättnings— strukturen för dessa grupper visas i tabell 7.2. För att förenkla analysen har vi reducerat antalet kluster till tre (enligt D1 1 och D2 = 1 i tabellen). Indel— ningen är naturligtvis något godtycklig, och t ex grupp
||
3 har likheter med både grupp 1 och grupp 4 beroende på vilka funktioner man jämför. Likaså har varvsindustri
D2=l
Dl=l
en sysselsättningsstruktur som kan jämföras med grupp 4 för alla sysselsättningsvariabler utom TUA och QSE.
Grupp 3 och 4 (D2=1) kan karaktäriseras som råvaru— och processindustri, medan grupp 5 och 6 (Dl=l)karlbenämnas
teknikintensiva industrier.
Tabell 7.2 Gruppering av branscher enligt klusteranalys.
M
Bransch Gäl CPROD MAR PUR ASS TUA QSE ENG BUS
9592?" =
2 Livsmedelsindustri
3 Dryckesvaru— o tjänar , industri 30 19 25 1,1 31 12 2 12 9
4 Tekonrhmtri 8 Grafisk— o pappersvaru— industri _2: 5 Läkrimmstri
6 Träindustri
41 33 11 2,5 35 10 0 7 3
QEÄEL2= l Gruvhrhstri
7 Massa_opappersmdu_ 56 47 11 0,9 23 9 3 14 6 stri
GI.-”132941 =
9 Kemisk industri LLani—o sbanerunxhr stri 35 25 16 1,6 27 20 4 24 7 12 Järn- o stålindustri 13 Netallvaruindustri
EEÄXL_= 10 Iéäqansdelsindustri
18 övrig tillverknings— industri
20 12 16 1,5 27 35 7 26 8
QEÄILQ= 14 Maskinindustri
15 Elektroindustri
16 Transportnedelsindu— stri
17 Varvshrhstri
__________________________._____—l
Källa: SAF—statistiken.
30 20 10 2,1 23 35 7 36 6
I regressionsekvationen är andelen sysselsatta i olika funktioner uttryckta som "beroende" variabler och in— ternationalisering, storlek och bransch som "Oberoende?. Det är dock inte fråga om att "förklara" sysselsätt— ningsandelarna utan att beskriva samband i koncentre— rad form. Ett samband som inte är statistiskt signifi— kant behöver därför inte innebära ett bevis för att ett samband inte existerar. Som vi tidigare har diskuterat är det fråga om komplexa kausala och ömsesidiga sam— band, som påverkas av drivkrafter,somxd_inte kan mäta empiriskt, och ett strategiskt handlingsutrymme.
Tillämpningen av multipel regressionsanalys får således ses som en metod att söka samband snarare än att testa hypoteser.
I tabell 7.3 sammafattas resultatet av regressionsana— lyserna med tecknen för parametrarna i regressionsekva— tionen. Samband som är relativt starka (signifikant +— värde på 10 procentsnivå) är inringade. R2—värdet i ta— bellens sista kolumn visar den andel av variablerna i den beroende variabeln som de oberoende variablerna "fångar upp".
Tabellen visar att sambandenmellansysselsättningsstruk- tur och internationalisering i allmänhet är svaga och att storlek och bransch har fler signifikanta samband. För vissa sysselsättningsvariabler är det totala för- klaringsvärdet (R2) i ekvationerna relativt litet(CADM, CDATA, öVR) och förklaringsvärdet varierar också från år till år. För variabeln QAH (andel utlandsproduktion) är sambandet med kontrollfunktionen (CON) negativt liksom, som väntat, för produktionskontroll (CPROD)som utgör den största kontrollfunktionen. Tjänstemannaande- len (NP) ökar med ökad utlandsproduktion år 1978, men för tidigare år är sambandet inte signifikant och det är också negativt år 1970. Tjänstemannaandelen tycks i stället ha ett starkare samband med teknologiintensiv bransch (Dl) och sambandet är positivt och konstant för
alla år.
Tabell 7.3 Samband mellan 3 sselsättnin sstruktur och internationaliserin 1966—1978.
66 70 74 78 66 70 74 78 66 70 74 78 66 70 74 78 66 70 74 78 66 70 74 78 66 70 74 78 66 70 74 78
CON ——©© ©+++ ——©© —-—+— +++- ———+ ++©+ 34 31 38 19 cum—++- ++—+ —++— +©©+ +©C+D+ +++— +(DGD— 9 34 46 2 CDATA++—— ©+—— +-——+ +—++ +©++ ——+© ———G 12 17 7 14 ++++ ++—— —G)G)— ——©— +++— 13 18 29 6
__©©__++ +++— ————++©G) 37323836
++—+ GGG— ©+—©©——© 38 32 26 44 ++— +-—— GDG—© ++©© —+©© 24 18 19 19 + _ _ _ +©©+ (9996) + +©+ 30 41 53 33
—+ ___G) _96+ —69+ 11 31 38 18 — — GD+ (D+ 909669 + +(9G) 32 36 45 37 + + + ©©+ (DQGQQ (9 + 33 38 38 32
+ + + _++©©__ +©——©—€+—+++ 2635169
——— +GD+— +++— +——+—-——— 131964
-.,(9 gg..- +©+© +©+—©©—+©©©©++++ 31 32 3219
/©— //++//©— //©— //—+//+— /G)+ //©+ //©+ //©— //GD+ //—+ /—+//+— //—+//——//©— //++
Anm. a) Regressionsmodeller: CON—cf = (QAH SXA FAH Storlek (log) 01 02]> 2. £c0N— cl = iAAH SXA FAH Storlek (log) Dl 023- b) 3 eller 9 innebär signifikant t—värde på 10 procentsnivå. c) / = uppgift saknas
+
/ 24 16 / 29 20 /
XXX % sumo
13 22
X X X + | X X X X X X
Vi kunde ovan konstatera att korrelationen mellan ut— landsproduktion och.andel tjänstemän i marknadsföring var positiv och signifikant. Också här får vi ett po— sitivt signifikant samband som gäller för alla år. För— klaringen kan dock knappast vara att marknadsföring är kopplat till teknikfunktionerna (RDD, ENG, QSE) efter— som sambanden mellan dessa och utlandsproduktion är
svaga och till övervägande delen negativa.
För utlandsförsäljning är sambandet med marknadsföring som tidigare negativt, vilket kan förklaras av attfunk— tionen delvis överförs till utländska försäljningsen— heter.
Resultaten visar alltså att vid given försäljning utom— lands ökar andelen marknadsförare i Sverige när utlands— produktionen ökar. Det är möjligt att förklaringen kan vara att marknadsföringsfunktionen inte ökar i absoluta tal utan att sambandet uppstår genom att andra funktio— ner flyttas ut med ökad utlandsproduktion. Av övriga
tjänstemannafunktioner har ekonomikontroll (CECON) och
andelen företagsekonomer (BUS) ett positivt samband med utlandsproduktion, vilket kan förklaras med att ökad produktion i utlandet kräver mer ekonomisk styrning centralt.
Av sambanden med arbetarfunktioner framgår att ökad ut- landsproduktion innebär en minskning av kvalificerad arbetskraft (A) och en ökning av tempoarbetare (B). Tecknen är signifikanta för år 1974 men inte för årl978.
Andelen försäljning utomlands (SXA) visar positiva sam— band med teknikvariablerna (RDD, ENG, QSE) även om de inte är genomgående signifikanta. Här kan vi eventuellt anta ett omvänt samband i regressionsekvationen, dvs teknikintensiv produktion är en förutsättning för en hög andel försäljning utomlands (konkurrenskraft och kompa— rativa fördelar). För arbetare har utlandsförsäljning ett positivt men icke signifikant samband med kvalifi— cerade yrkesarbetare för 1974 och 1978 medan tecknen för B— och C—kategorierna varierar. De positiva samban— den för utlandsförsäljning med sysselsättningsvariabler
som innebär avancerad teknik eller höga kvalifikations— 10
krav och motsvarande övervägande negativa samband för produktion utomlands,kan tolkas så att hög utlandsför— säljning förutsätter avancerad produktion i Sverige, och om utlandsproduktionen ökar vid given försälj- ning så är det fråga om en utflyttning av funktioner med höga kvalifikationskrav. Man kan möjligen också
tolka det så att vid en given utlandsförsäljning
finns det multinationella företag som omfördelar produktionen mellan olika länder som medför en inter—
nationell specialisering.
För variablen andel forskning utomlands (FAH) vari— erar tecknen i regressionsekvationen över tiden för
de flesta sysselsättningsfunktionerna, och sambanden
är övervägande svara och svåra att tolka. Av de genom— positiva tecknen för kvalificerade tekniker kan man dock dra den slutsatsen att om företagen etablerar forsk— ning utomlands behållernuu1deni;Sverige, och det är också här möjligen fråga om en internationell specia- lisering på olika områden. Sambandet med teknisk utveck- ling och anpassning (RDD) är dock negativt för åren1970, 1974 och 1978, vilket kan tyda på att det endast är den mest kvalificerade personalen som bibehålls i företa—
gens svenska delar.
Företagets totala storlek har ett positivt samband med teknikfunktionerna (RDD, ENG, QSE). En tänkbar förkla— ring är att absolut storlek innebär att företagen är verksamma på en internationell oligopolmarknad som krä— ver produktdifferentiering och teknisk utveckling. De negativa sambanden med marknadsföring och inköp skulle då kunna förklaras av att dessa funktioner är geogra—
fiskt spridda i större koncerner.
Dummyvariablerna Dl och D2 mäter teknologintensitet resp råvaru— och processbaserad produktion. Av regres— sionskoefficienternas tecken och signifikans framgår
att branschinriktning förklarar en hel del av skillna— derna i sysselsättningsstruktur. Man kan därför anta att vad som produceras (produktionsinriktning eller bransch) tillsammans med produktionens omfattning (storlek) ut—
gör en ram för möjliga variationer i arbetsfördelningen,
och att enskilda direktinvesteringar och förändringar
i försäljningsandelen utomlands innebär marginella för— ändringar i funktionsstrukturen. Produktionsinveste— ringar utomlands kan emellertid på sikt innebära för— ändringar i produktionens inriktning och omfattning
och en internationell specialisering som förändrar ar- betsfördelningen i företagets internationella produk—'
tionssystem.
Några entydiga slutsatser om samband och konsekvenser kan vi dock inte utläsa från regressionsanalysen. Den enda slutsats vi kan dra är att utlandsproduktion och utlandsförsäljning har ett samband med vissa funktio— ner och att sambanden med sysselsättningsstrukturen
för olika är i allmänhet är svagare än mellan storlek/ ( bransch och sysselsättningsstruktur. Förutom den funk— tion som mera direkt påverkas av ökad utlandsproduk—
tion, dvs produktionskontroll (CPROD), förefaller det
som produktionen i Sverige skulle bli mindre kvalifi— cerad när andelen produktion ökar utomlands. Det kan bero på en internationell specialisering och uppdel— ningen av produktionen mellan olika länder och en in— riktning på administrativa funktioner i Sverige.
7.2 Samband mellan förändringar i internationalisering och sysselsättningsstruktur
För att pröva om förändringar i internationalisering har något direkt samband med förändringar i sysselsättning skall vi liksom i föregående avsnitt tillämpa multipel regressionsanalys på det statistiska materialet för att möjliggöra en koncentrerad beskrivning. Vi får då föl- jande regressionsmodell:
sysselsatta i olik funktioner
internationa—, Storlek (109), Bransch lisering
Förändring i andelå &
! Förändring i
Liksom tidigare använder vi dummyvariablerna Dl och D2 för bransch och skilda regressioner för andel pro- duktion utomlands (QAH) och andel anställda utomlands
(AAH).
Av tabell 7.4 framgår att en ökning i andelen utlands—
produktion också inom enskilda koncerner har ett samband med en ökning av marknadsföringsfunktionen och en minsk—w ning av teknikfunktioner (RDD, ENG, QSE) med undantag l för perioden 1976—1980 då andelen ingenjörer och kvali— * ficerade tekniker ökar (förändringarna i internationali—l sering avser perioden 1974—1978 medan sysselsättnings—
variablerna avser 1976—1980).
Andelen kvalificerade arbetare (A) minskar med ökad ut— landsproduktion medan andelen tempoarbetare (B) ökar under perioderna 1974—1978 och 1976—1980. Totalt minskar antalet arbetare med ökning i utlandsproduktion, men sambandet är inte signifikant. Det totala antalet an— ställda minskar under perioderna 1966—1970, 1970-1974 resp 1974—1978 men ökar från 1976—1980 med ökad andel utlandsproduktion 1974—1978.
Förändringarna i andelen anställda utomlands har i stort
sett samma samband med sysselsättningsstrukturen som an—
delen produktion utomlands, även om sambandens styrka och signifikans kan variera något.
Förändringarna i andelen försäljning utomlands har variej rande samband med förändringarna i sysselsättningsstruk—l turen i de olika perioderna. Liksom tidigare är samban— ? den med teknikfunktionerna övervägande positiva. Det ) totala antalet arbetare (Ta) ökar med ökad utlandsför— säljning, men andelen kvalificerade yrkesarbetare (A) minskar. Det totala antalet tjänstemän(Tj) i genomgående! företag i Sverige ökar med utlandsförsäljningen utom för perioden 1974—1978, men sambanden är inte signifikanta. Storleksvariabeln har färre signifikanta samband i reg— ressionerna enligt tabell 7.4 än i tabell 7.3 (samband mellan olika företag vid en tidpunkt), och regressions— koefficienterna har i de flesta fall inte heller samma tecken för de olika perioderna. Detta gäller också
..-—_ _©©©+©©©! 34 28 38 43
+++—+++—-'111396 22 30 50 19
_f+_©_ Q:_©+©—©+ 30 11 34 9
++ |+ +| ++ T+ G)+ G)+ |+ o 8 83%
(D (9 (+) 5
+ | | + | I | [ å
Anm. Jfr tabell 7.3.
I = 1966—1970 II = 1970-1974 III= 1974—1978 IV = 1976-1980
Resultaten av regressionsanalysen ger, som har fram— gått av diskussionen ovan, inte några entydiga sam— band mellan internationalisering och arbetsfördelning. Detta kunde vi heller inte vänta oss mot bakgrund av diskussionen i kapitel 1. Att sambandenär svårtolkade beror på att internationellseringsvariablerna och storleks— och branschvariablerna sinsemellan har ett samband och att de variabler som ingår i regressions— ekvationerna inte fångar upp mer än i medeltal ca
30 % av variationerna i sysselsättningsvariablerna. För att förklara varför och hur arbetsfördelningen förändras krävs därför för det första en mera kom— plex kausal modell som tillåter ömsesidiga samband och andra variabler, som t ex mäter enskilda före—
tags strategier och organisationsstruktur.
Regressionsekvationerna utgör en koncentreradbeskriv— ning av samband mellan internationalisering och ar— betsfördelning, och de slutsatser vi kan dra av ana— lysen är att produktionens inriktning och omfattning utgör en ram för möjliga sysselsättningsstrukturer men att arbetsfördelningen bestäms av företagets internationaliserings- och investeringsmönster över tiden. Yttre ekonomiska betingelser (konjunkturer, prisförhållanden etc) och företagets strategier av— gör i Vilken riktning arbetsfördelningen mellan det multinationella företagets olika delar utvecklas. Resultaten av regressionsanalysen visar dock attdet finns en tendens till mindre kvalificerad produktion i Sverige med ökad utlandsproduktion och ett sam— band mellan kvalificerad produktion i Sverige och
ökad utlandsförsäljning.
7.3 Olika typer av internationella företag och sysselsättningsstruktur
I föregående avsnitt har vi analyserat sambanden mel— lan internationalisering och sysselsättningsstruktur.
Sambanden är i allmänhet svaga mellan sysselsättnings—
variabler och internationalisering respektive förändringar i internationaliseringsgrad. Stor— lek och bransch har i allmänhet ett starkare sam— band med sysselsättningsstrukturen än internatio— naliseringsvariablerna.
Mot bakgrund av bland annat diskussionen i kapi- tel 2, där vi presenterade tre olika hypotetiska internationella företagsstrukturer — enkel, inte— grerad och global produktion — kan vi förvänta oss att gruppen multinationella företag är heterogen och att sysselsättningsstrukturen systematiskt skiljer sig mellan olika typer av internationella företag.
För att särskilja olika grupper av internationella företag har vi analyserat statistiken med hjälpav klusteranalys. Klusteranalysen innebär att vi ut— går från att varje företag eller koncern har en
unik sysselsättningsstruktur och att vi successivt sammanför enheterna till grupper där sysselsättnings- strukturen i de ingående enheterna är likartad.
Med hjälp av olika statistiska mått görs sedan en bedömning av vilket antal grupper som det är menings- fullt att analysera och redovisa. Principen är att minimera skillnaderna i sysselsättningsstruktur inom gruppen och att maximera skillnaderna mellan grupper.
Vi skall i detta avsnitt redovisa tre olika grupper som representerar olika typer av internationella företag med avseende på internationaliseringsgrad
och sysselsättningsstruktur. Som ett resultat av klusteranalysen används andelen försäljning utom— lands (SXA) och andelen produktion utomlands (QAH)
som kriterium för gruppindelningen. Med avseendepå försäljning skiljer vi mellan företag med mindre respektive mer än 40 % av försäljningen i utlandet. Motsvarande gräns för produktionen är 30 % (biell7.9.
Tabell 7.5 Olika grupper av multionataionella företag
Produktion i utlandet(%)
Försäljning i utlandet (%)
För vissa år finns det enstaka företag med en för— säljningsandel utomlands som är mindre än 40 procent samtidigt som produktionsandelen är över 30 procent. Dessa företag särredovisas dock inte då majoriteten av företagen och de anställda återfinns i grupperna enligt tabell 7.5.
Tabell 7.6 visar den procentuella fördelningen av
företag och anställda i de tre grupperna.
Tabell 7.6 Procentuell fördelning av företag och an— ställda på olika grupper av multinatio— nella företag
'Grupp Samtliga I II III Antal företag 32 43 24 100 Anställda i Sverige 9 58 33 100 Anställda totalt 7 40 54 100
Anm.: avser år 1974
En tredjedel av företagen har relativt liten produk— tion och försäljning utomlands och representerar 9 procent av de anställda i multinationella företag i Sverige och 7 procent av det totala antalet anställ—
da. Drygt 40 procent av företagen har en relativt
stor försäljning utomlands och relativt liten pro— duktion. De representerar 58 procent av sysselsätt-
ningen i Sverige och 40 procent totalt.
Den mest internationella gruppen (III) omfattar en tredjedel av de anställda i multinationella företag
i Sverige och drygt hälften av sysselsättningen to— talt.
I grupp I var antalet anställda i Sverige år 1974 i medeltal 1 400 och motsvarande för grupp II och III 6 800 resp. 7 000.
Tabell 7.7 visar sysselsättningsstrukturen i deolika grupperna angivet som ett medeltal för de ingående koncernerna i respektive grupp. De största skillna— derna mellan olika typer av internationella företag finns inom produktionskontroll (CPROD). Grupp III med den största andelenznfproduktionen i utlandet
har en betydligt lägre andel inom denna funktion än övriga grupper vilket, som vi tidigare konstaterat, förklaras av att produktionskontrollen lokaliseras till produktionen. Grupp II som har en stor andel försäljning utomlands och en relativt liten andel produktion i utlandet har en lägre andel marknads— förare än övriga grupper. Vi har i tidigare kapitel visat att det finns skillnader mellan olika branscher vad avser andelen produktion utomlands och grupp II domineras av branscher där produktionen är mera 10— kalt bunden till Sverige och där internationelise— ringen i första hand innebär en utflyttning av mark— nadsföringsfunktionerna till försäljande dotterbolag.
Teknisk utveckling och anpassning (RDD) har den stör- sta andeln av totala antalet tjänstemän i grupp III och den minsta i grupp I. Skillnaden mellan grupp II och III är relativt liten och man kan anta att det är storlek snarare än internationalisering som har ett
samband med andelen tjänstemän inom teknisk utveckling.
Funktion 1966
II III Samtliga
CADM GWUA CECON CPROD MAR PUR RDD ASS
Källa
Anm.: Befattningsnomenklaturen ändrades efter år 1974 I:
Tabell 7.7.
29 1,3 3,5 2,7 22 15 1,7 21 34
Gngp Gump II: Grupp III:
S sselsättnin sstrukturen i olika t andelen av totala antalet t
anstemän
II III Samtliga I II III Samtliga I
36 1,5 2,4 2,4 30 8 1,4 26 29 25 1,1 2,9 2,4 19 13 1,5 27 33 30 1,3 3,0 2,6 23 12 1,6 24 32
SAF—statistiken
34 1,0 2,5 3,0 28 16 1,9 18 30 36 28 1,5 1,8 3,2 3,4 2,8 3,2 28 20 13 19 1,9 1,6 26 26 24 25
utlandsförsäljning 440 %
>40% >40%
33 1,4 3,6 3,0 26 16 1,8 23 26 34 0,9 3,3 2,9 27 19 2,2 15 17
II III Samtliga I
37 1,8 3,5 3,5 28 15 2,0 24 26 26 2,1 3,2 3,2 18 19 2,0 29 30 34 1,5 3,3 3,3 25 17 2,1 21 24
Utlandsproduktion 4: 30 % 21.30 % :> 30 %
42 4,6 6,3 7,6 23 28 3,3 17 15
er av multinationella företa
II III Samtliga I
45 39 4,8 5,8 5,4 5,5 6,0104 29 17 17 25 2,7 2,7 23 22 25 29 42 5,1 5,7 7,8 24 23 2,9 21 24 44 5,4 6,8 7,7 24 25 3,8 17 15
1966—1980,
45 4,8 5,8 6,7 28 18 2,7 23 23 36 4,6 5,7 7,9 18 23 2,7 25 30 42 4,9 6,0 7,3 24 21 3,0 22 23
Eftersom funktionen produktionskontroll skiljer sig relativt mycket mellan de olika företagstyperna har vi i tabell 7.8 redovisat sysselsättningsstrukturen bland tjänstemän exklusive produktionskontroll (CPROD)
för åren 1978 och 1980, som har en jämförbar befatt—
ningsnomenklatur. Någon entydig orsak till att syssel— sättningsstrukturenskiljer signellan deolikatyperna kan vi inte ange då det är fråga om ömsesidiga sam-
band mellan storlek, branschteknologi, organisations— struktur och företagsstrategi. Oberoende av orsakerna kan vi emellertid se vissa tendenser till förändringar i sysselsättningsstrukturen med ökad internationalise—
ringsgrad i tabell 7.8.
Andelen tjänstemän inom teknisk utveckling och anpass— ning (RDD) ökar med ökad internationalisering och är högst i företag med en hög andel utlandsförsäljning men relativt lite produktion i utlandet (grupp II). Grupp II och III består av relativt stora företag och en av förklaringarna till en högre andel teknisk ut— veckling i dessa företag är att de verkar på en in— ternationell oligopolmarknad med krav på produkt— differentiering. Att andelen tjänstemän inom teknisk utveckling är lägre inom grupp III än inom grupp II förklaras delvis med att denna grupp har en relativt hög andel av den tekniska utvecklingen förlagd till utlandet. Enligt IUI-statistiken var andelen forsk- ning och utveckling i utlandet drygt 20 procent för grupp III och ca 5 procent för grupp II. Vi kan allt— så anta att forskning och utveckling är en funktion som har en tendens att "dras med" produktionsfunktio—
nen .
Inköpsfunktionen (PUR) minskar sin andel av tjänste— männen vid ökad internationalisering både med avseen— de på försäljning och produktion i utlandet. När pro— duktionen förläggs till utlandet är det rimligt att anta att inköpsverksamheten tenderar att följa med, speciellt vid tekniskt avancerad produktion medkrav på anpassningoch närhet till leverantörsmarknader.
Tabell 7.8
1978—1980, kontroll ( rocent).
1978
'Funktion
CON CADM CDATA CECON
MAR PUR
RDD
6,0 8,2 9,9 4,3
SAF—statistiken
Se'amell7.6
II 22 6,8 7,6 8,5 24 3,8 32
III
26 7,0 6,7 12,5 30 3,2 26
1980
26 7,1 8,9 10,1 33 5,0 22
II 24 6,7 8,1 9,3 25 3,7 32
S sselsättnin sstrukturen i olika t ner av multinationella företa andel av totala antalet t'änstemän exklusive
III
22 5,6 6,9 9,6 28 3,3 30
roduktions—
Att också grupp II har en relativt liten andel in— köpare kan möjligen förklaras med att företagen är större och mera helintegrerade jämfört med grupp I och därigenom mindre beroende av externa insats—
varor .
Marknadsfunktionen (MAR) har som vi tidigare konsta— terat en lägre andel i grupp II vilket antas beropå att dessa företag har utländska försäljningsbolag. Andelen marknadsförare minskade från år 1978 till
år 1980 i grupp I och III vilket kan bero på att funktionen i högre utsträckning lokaliseras till ut— landet.
Kontrollfunktionen är den som skiljer sig mest mellan åren 1978 och 1980 i de olika företagsgrupperna. Ad— ministrationskontroll (CADM) och ekonomikontroll (CECON) minskar i de mest internationaliserade före— tagen (grupp III) vilket kan tyda på en tendens att intern styrning och kontroll omfördelas internatio- nellt till olika produktionsenheter och att organi- sationen alltmer får en karaktär av globalt produk-
tionssystem.
När man jämför de olika grupperna för ett visst år bör man beakta att det är fråga om relativa andelar. Således innebär t.ex. en hög andel tjänstemän inom teknisk utveckling i grupp II att den relativa an— delen inom kontrollfunktionen minskar. Eftersom vi endast har tillgång till uppgifter om sysselsätt— ningsstruktur i Sverige är det därför svårt attgöra direkta jämförelser mellan företagskategorierna. Det vi kan utläsa av tabell 7.7 och 7.8 är vissa tenden- ser i sysselsättningsstruktur bland tjänstemän i
Sverige.
Tabell 7.9 visar utbildningsstrukturen för tjänste— män i de olika företagstyperna för åren 1974 och 1980.
Tabell 7.9 Utbildningsstrukturen i olika typer av multinatio— ' nella företag 1974 och 1980, andelen av totala an—
talet tjänstemän (procent).
Utbildnings— 1974 1980
kategori I II III Samtliga I II III Samtliga ENG 17 26 30 24 15 23 30 23 QSE 1,7 3,7 5,0 3,4 2,3 4,4 6,1 4,3 BUS 5,3 8,2 8,4 7,3 6,9 7,4 9,7 8,0 om 1,5 2,3 3,3 2,3 2,5 2,8 3,9 3,1
Källa: SAF—statistiken
Andelen utbildade tjänstemän ökar med internationa— liseringsgrad och skillnaderna mellan olika typer av multinationella företag är störst när det gäller ingenjörer (ENG) och kvalificerade tekniker och naturvetare (QSE). Andelen utbildade tjänstemänökade i samtliga företagstyper mellan åren 1974 och 1980 med undantag för ingenjörer. Eftersom det absoluta antalet tjänstemän i multinationella företag var ungefär detsamma åren 1974 och 1980 kan vi konsta— tera att kvalifikationsgraden har ökat bland tjäns— temännen. Till en del beror detta på att de multi— nationella företagen har specialiserat sin verksam— het i Sverige på funktioner som utnyttjar en rela— tivt sett större andel utbildade tjänstemän.
Vi skall slutligen i detta kapitel se på arbetar— strukturen i olika typer av multinationella företag. Tabell 7.10 visar fördelningen mellan kvalificerade yrkesarbetare (A), tempoarbetare (B) och arbetare utan yrkesutbildning (C) åren 1974 och 1980. Upp— gifterna avser arbetare i verkstadsindustrin.
Tabell 7.10 Arbetarstrukturen i olika typer av multination— nella företag 1974 och 1980, andelen av totala
antalet arbetare (procent)
Arbetar— 1974 1980
kategori I II III Samtliga I II III Samtliga ! 1 A 21 37 24 29 29 35 34 33 ' B 52 44 56 50 38 47 50 46
c 27 19 20 20 33 18 16 21
Källa: VF—statistiken
Multinationella företag med en stor andel försälj— ning och en liten andel produktion utomlands (grupp II) har den största andelen kvalificerade yrkesar— betare (A) år 1974 medan den minst internationalise— rade gruppen (I) har den största andelen okvalifice- rade arbetare.De mest internationella företagen (grupp III)änm2©e.atbhal kvalificerade yrkesarbetare markant mellan åren 1974 och 1980 till stor del be— roende på, som vi konstaterade i kapitel 6, en minsk— ning av det absoluta antalet i övriga kategorier. I de minst internationaliserade företagen ökar också andelen kvalificerade yrkesarbetare samtidigt som B—kategorin minskar kraftigt och C—kategorin ökar. En.del av förändringarna kan förklaras med att en del företag ändrar kategori mellan åren 1974 och 1978. Således har nya multinationella företag som ingår i grupp I år 1980 i medeltal en högre andel kvalificerade yrkesarbetare än övriga företag i gruppen. Likaså har de företag som övergår från grupp II till grupp III — och således ökar produk— tionsandelen utomlands — en högre andel kvalifice— rade arbetare. En slutsats av detta skulle kunna vara att de stora svenska multinationella export— företagen (grupp II) har en stor andel kvalifice—
rade arbetare i produktionen medan de företag som
har en stor andel produktion i utlandet före år 1974 har en relativt sett mindre andel. Med ökad produktion i utlandet (övergång från grupp IItill grupp III) finns det en tendens till att den pro—
duktion som finns i Sverige i relativt stor ut—
sträckning utnyttjar kvalificerad arbetskraft. * I detta kapitel har vi försökt belysa eventuella ) samband mellan internationalisering, storlek, ( bransch och sysselsättningsstruktur i svenska mul— ; tinationella företag. Vi har konstaterat att det
inte finns några enkla samband och att kategorin
multinationella företag är heterogen och domineras av en rad stora företag med unika egenskaper och *
strategier.
Genom klusteranalys har vi identifierat tre typer av multinationella företag där sysselsättnings— strukturen skiljersignellan grupperna. De olika företagstyperna kan sägas representera olika sta— dier i ett utvecklingsförlopp med ökad internatio— naliseringsgrad. Detta innebär emellertid inte att vi antar att alla företag som investerar i utlandet fullföljer "utvecklingskedjan". Utvecklingsförlop— pet är beroende av strategiska val och storlek, teknologi, konkurrensförhållanden etc avgör vilka
strategiska val som är möjliga.
För de tre typerna av multinationella företag kan
vi se vissa paralleller till indelning i enkel, inte— »
grerad respektiva global produktion i kapitel 2.Vid enkel produktion är det i första hand produktions— kontroll som lokaliseras till utlandet vid direkt— investeringar. Vid integrerad produktion är produk— tionen hemmabaserad och det är i första hand mark— nadsföring som lokaliseras till utlandet genom för— säljande dotterföretag med viss produktion av sam— l mansättningskaraktär. Det tycks också finnas en ten— * dens till att inköpsfunktionen lokaliseras till de
utländska enheterna.
ökad internationaliseringsgrad innebär en ökad specialisering på teknisk utveckling och anpass— ning i Sverige och en inriktning på tjänstemanna— funktioner som utnyttjar högre utbildning och en produktion som i relativt hög utsträckning utnytt— jar kvalificerad arbetskraft. För de mest interna— tionaliserade multinationella företagen tycks det finnas en tendens till att produktionssystemet blir globalt med en omfördelning av funktioner mellan länder där Sverige har en hög men minskande andel ingenjörer och kvalificerade tekniker och naturvetare i tjänstemannafunktionerna och en hög andel kvalificerade yrkesarbetare inom en minskande produktionsfunktion. Detta tycks gälla de företag som redan har en hög andel produktion utomlands. När produktionsandelen ökar tycks det emellertid - enligt regressionsanalysen — finnas en tendens till
mindre kvalificerad produktion i Sverige medan sam-
bandet mellan ökad utlandsförsäljning och kvalifi-
1 cerad produktion är positivt. En slutsats skulle då ! kunna vara att företag som ökar sin produktionutom— lands har en verksamet som utnyttjar en stor andel utbildade tjänstemän och kvalificerade yrkesarbetare i Sverige, men att när de har utvecklat ett inter— nationellt produktionssystem omfördelas funktionerna så att verksamheten i Sverige utnyttjar en relativt sett mindre andel kvalificerade tjänstemän och ett mindre antal kvalificerade yrkesarbetare. Det finns också en tendens till att forsknings— och utveck— lingsverksamheten,som i jämförelse med övriga före- tagskategorier har en stor andel av sysselsättningen i Sverige,tenderar att öka relativt sett mer i ut— landet.
11
KAPITEL 8 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER
Utbytet av varor och tjänster mellan länder ärett resultat av den internationella arbetsfördelningen. Genom olika länders specialisering av aktiviteter och funktioner förändras utbytets karaktär.
En dominerande del av den internationella handeln försiggår mellan de utvecklade industriländerna där tillväxten i handeln till stor del kan hänföras till s k branschintern handel med differentierade produkter inom en och samma industribransch. De mul— tinationella företagens verksamhet över national— statsgränserna resulterar i att en stor del avvärlds— handeln sker inom ett och samma företag eller mellan närstående företag med samarbetsavtal, kontrakt och andra former av förbindelser. Det finns också en ökad tendens till bilaterala avtal och andra stat— liga regleringar av det internationella handelsut- bytet. (Anell et.a1., 1980)
I den svenska industrin kan över 50 % av sysselsätt— ningen hänföras till företag som har produktionsverk— samhet också i andra länder (se kapitel 1). Syftet med denna studie har varit att beskriva sysselsätt— ningsstrukturen i dessa företag och belysa deras roll i den internationella arbetsfördelningen.
Företag med produktionsverksamhet i utlandet kan ses som internationella produktionssystem vars verksam— hetsinriktning och lokalisering av funktioner på— verkar sysselsättningsstrukturen i olika branscher och i företagen i Sverige. På så sätt uppstår en internationell arbetsfördelning mellan företag och inom företag. De internationella investeringarna innebär en förändring i det internationella produk— tionssystemet som påverkar den horisontella (sek—
torer och branscher) och vertikala (förädlingsled)
arbetsfördelningen i den svenska industrin och funk—
tionsstrukturen inom företagen.
För att beskriva sysselsättningsstrukturen har vi utnyttjat arbetsmarknadsorganisationernas lönestati— stik för tjänstemän och arbetare. Befattningsklassi— ficeringen för tjänstemän har omgrupperats till grund— läggande funktioner och aktiviteter inom företagen. För arbetare har vi utnyttjat statistikens indelning i olika kvalifikationsgrupper.
Undersökningen baseras på ett urval som omfattar ca 60 % av industrisysselsättningen totalt i Sverige
och ca 80 % av sysselsättningen i den multinationella företagen. Statliga och kooperativa företag ingår inte i undersökningen och de mindre företagen är i allmänhet underrepresenterade. För perioden 1974—1980 är urvalet för nationella och utländska företag mindre än för tidigare perioder. I arbetarstatistiken är de nationella och utländska företagen också under—
representerade.
Urvalets storlek torde vara tillräckligt för att kun— na ge en bild av utvecklingen av sysselsättnings— strukturen och skillnaderna mellan de olika företags— kategorierna i stora drag. Som framgått av tidigare kapitel är dessutom de stora multinationella före— tagens verksamhet av avgörande betydelse för arbets— fördelningen och sysselsättningen. För dessa företag är statistiken i det närmaste heltäckande med undan— tag för ett statligt företag och en del mindreföre—
tagsenheter som ingår i koncernerna.
En brist i undersökningen är att det inte har varit möjligt att undersöka sysselsättningsstrukturen i
de svenska multinationella företagens utländska en— heter. Företagen har i allmänhet inte heller själva någon statistik över befattningsstrukturen i dotter—
företagen och någon arbetsmarknadsstatistik som mot—
svarar den svenska är inte tillgänglig. Av IUIs enkätundersökningar framgår också att klassifice— ringen av befattningshavare — i den mån sådan till— lämpas — skiljer sig mellan olika länder. Slutsat— ser om omfördelning av funktioner i det internatio— nella produktionssystemet kan alltså enbart baseras
. . . .. . . pa en beskrivning av sysselsattningsstrukturen i Sverige.
En avgränsning i undersökningen är att de inter— nationella företagens indirekta effekter på syssel— sättningen inte har studerats. Detta skulle kräva en kartläggning av leverantörer och köpare och en mer eller mindre fullständig input—output tabell med de multinationella företagen som en separat företagssektor. I detta sammanhang kan vi endast göra antaganden om sådana effekter på grundval av företagens funktionsinriktning och en allmän tendens till ökad internationell konkurrens och en mindre lokal bundenhet i regionala produktionssystem. (Fredriksson & Lindmark, 1976)
I detta kapitel skall vi först sammanfatta undersök- ningens resultat i avsnitt 8.1 och i avsnitt 8.2 skall vi kommentera undersökningen och försöka ange några slutsatser om den svenska multinationella företagens roll i den internationella arbetsfördel— ningen, konsekvenser för samhällsekonomin och be— hovet av och möjligheterna till att kontrollera reSursanvändningen och utvecklingsbetingelserna i Sverige.
8.1. Sysselsättnings— och utbildningsstrukturen 1966-1980
I kapitel 4 beskrivs hur sysselsättningen i Sverige har utvecklats i de undersökta företagen under perio— den 1966—1980. I genomgående multinationella företag är sysselsättningsutvecklingen jämförbar med de natio»
nella företagens med undantag för de 10 största
multinationella som har en högre tillväxt. Ut— ländska genomgående företagsenheter hade en hög tillväxt på 1960—talet som sedan har avtagit.
En jämförelse med redovisningen av de multinatio- nella företagens tillväxt i övriga DIRK-rapporter (speciellt SOU 1982:15 och SOU l982:27) ledertill slutsatsen att en stor del av ökningen av den multinationella sektorn i Sverige fram till årl974 skedde genom förvärv av andra företag. Efter år 1974 har sektorn ökat sin andel av industrisyssel— sättningen i Sverige dels genom nya multinationella företag och.dels genom de största multinationella
företagens tillväxt.
Fram till år 1974 var ökningen i sysselsättningen i den multinationella företagssektorn jämnt fördelad på branscher som tidigare hade multinationellaföre— tag, medan ökningen efter år 1974 återfinns främst i verkstadsindustrin.
Under hela perioden 1966-1980 kan vi konstatera att det har skett en koncentration till internationella (multinationella och utländska) företag och en för— ändring i industrisektorn mot kapital— och kunskaps— intensiva branscher.
Andelen tjänstemän av totala antalet sysselsatta har ökat från 26 % år 1966 till 29 % år 1978 i hela indu— strin. Motsvarande ökning i de multinationella före—
tagen är från 31 till 36 %. De utländska företagen har genomgående en högre andel tjänstemän som ökade från 40 % år 1966 till 45 % år 1974. ökningen av andelen tjänstemän i hela industrin beror bl a påatt antalet arbetare minskar. Den högre andelen tjänste— män i internationella företag kan till en del för— klaras av att de återfinns i branscher som i allmän—
het har en högre andel tjänstemän. Tillväxten i an—
delen tjänstemän i den multinationella företags- sektorn kan till stor del hänföras till de 10
största multinationella koncernerna.
Funktionsstrukturen mellan de olika företagskatego— rierna skiljer sig åt främst genom att de multinatio— nella företagen är inriktade på teknisk utveckling och anpassning medan de utländska företagen har en större andel av tjänstemännen inom marknadsföring.
De internationella företagen har också en högre an—
del tjänstemän inom databehandling.
Skillnaderna i funktionsstruktur beror till en del på branschfördelningen. Inom branscherna är andelen tjänstemän i marknadsförings— och inköpsfunktionerna lägre i multinationella företag i verkstadsindustrin men högre i järn—, stål— och metallverk. Detta kan tolkas så att dessa funktioner i större utsträckning flyttas utomlands med produktionen i verkstadsindu— strin p g a större krav på lokal produktanpassning
jämfört med mera processinriktade branscher.
De internationella företagen har i allmänhet en högre andel tjänstemän med högre utbildning och de svenska multinationella företagen har en högre andel ingen— jörer och kvalificerade tekniker än övriga katego—
rier.
Förändringarna i funktionsstrukturen tyder på att de utländska företagen har inriktats mer på återförsälj— ning medan de största multinationella företagen allt- mer inriktas på administration, samordning och tek— nisk utveckling och anpassning.
Funktionsstrukturen i nya multinationella företag tyder på att de under 1960—talet var inriktade påatt exploatera teknisk kompetens (offensiva investeringar) medan de på 1970—talet förefaller vara mera inriktade på att bevaka och säkerställa marknader genom lokal
tillverkning (defensiva investeringar).
Förändringarna i utbildningsstrukturen visar en relativ höjning av kvalifikationsnivån bland tjänstemän i de internationella företagen. För— ändringarna i funktions— och utbildningsstruk- turen främst avseende marknadsföring och teknisk kompetens kan tolkas så att speciellt de större multinationella företagen — både svenska och ut— ländska — alltmer inriktar sin verksanmet på pro— duktanpassning och försäljning av system med avan—
cerad teknik.
Beskrivningen av arbetarstrukturen i kapitel 6 av— ser perioden 1974—1980. Arbetarsysselsättningen minskade i alla företagskategorier med en större minskning i genomgående multinationella företag.
De nationella företagen i urvalet — där mindre före— tag är underrepresenterade — har en högre andel kva— lificerade yrkesarbetare än de internationellaföre— tagen. Under perioden 1974—1978 förändras strukturen i de multinationella företagen mot mera kvalificerat arbete medan tendensen var den motsatta under perio— den 1978—1980.
De största multinationella koncernerna har en lägre andel kvalificerade yrkesarbetare än övriga och en ökad kvalifikationsgrad tycks till största delen bero på att antalet mindre kvalificerade arbetare minskar mest.
I kapitel 7 studeras sysselsättningsstrukturens sam— band med internationalisering i enskilda företag och koncerner. Sambanden är i allmänhet svaga med det förefaller som om storlek och bransch förklarar en stor del av skillnaderna i sysselsättningsstrukturen och dess utveckling. För enskilda företag ökar inte inriktningen på kvalificerad sysselsättning i Sverige med utlandsproduktion medan däremot stora företag i
allmänhet har en stor andel ingenjörer och kvalifi—
cerade tekniker.
En storandel utlandsförsäljning förefaller ha ett
samband med en hög andel inom teknikfunktionen och i de olika utbildningskategorierna men också meden inriktning på kvalificerat yrkesarbete inom produk—
tionen.
Inriktningen på tekniskt kvalificerad produktion med en hög andel tjänstemän i den multinationella sektorn förklaras alltså av de stora multinatio— nella företagens inriktning med en koncentration
till teknikintensiva branscher och en hög andel
utlandsförsäljning. Om man konstanthåller övriga faktorer tycks en stor andel produktion utomlands leda till en mindre andel tjänstemän inom teknik och en mindre kvalificerad arbetarstruktur medan
andelen ekonomer och marknadsförare ökar.
Indelningen i grupper enligt olika grader av inter— nationalisering visar att företag med både stor an— del försäljning och produktion utomlands har en högre andel tjänstemän med högre utbildning men en lägre andel kvalificerade yrkesarbetare än övriga kategorier. Det förefaller rimligt att anta att de multinationella företagen genomgår olika faser där internationella investeringar i ett första skede innebär små förändringar i sysselsättningsstruktu- ren i Sverige medan företag som växer kan utnyttja olika länders specifika fördelar och faktortillgångar och därigenom utvecklas till internationella produk— tionssystem som omfördelar företagsfunktionerna mel— lan länder.
Utvecklingen i de stora svenska multinationellaföre- tagen tyder på en inriktning av verksamheten mot tek— niskt avancerad systemförsäljning med en ökad andel tjänstemän och ett mindre utnyttjande av kvalifice- rad arbetskraft i produktionen i Sverige med ökad produktion utomlands. Företag med en stor andel ut—
landsförsäljning och en mindre andel utlandsproduk—
tion förefaller däremot att i högre utsträckning
utnyttja kvalificerade yrkesarbetare.
De största svenska multinationella företagens stora andel av svensk industrisysselsättning innebär att deras verksamhetsinriktning får ett stort genomslag isys— selsättningen och funktionsstrukturen i industrin som helhet. Det är möjligt att tänka sig att syssel— sättningens omfattning och struktur är konstant och att det endast sker omfördelningar mellan de olika företagskategorierna när multinationella företag expanderar eller när nationella företag investerar utomlands. Av undersökningen framgår emellertid
att förändringarna i de olika företagskategoriernas andel av industrisysselsättningen i Sverige under perioden 1966-1980 har åtföljts av en förändring i branschinriktning mot kapital— och kunskapsintensiva branscher och en förändring i sysselsättningsstruk— turen mot tjänstemän framför allt inom teknisk ut—
veckling och anpassning.
De största multinationella företagen har alltså ut— vecklats i samma riktning avseende sysselsättnings— strukturen på samma gång som de har ökat sin andel av industrisysselsättningen totalt.
En tänkbar övergripande förklaring till den utveck— ling som vi har beskrivit i denna studie är att de stora svenska multinationella företagen har en mark— nadsposition, storlek och verksamhetsinriktning som möjliggör en uppbyggnad av ett globalt produktions— system som kan utnyttja automatisering och rationa- liseringar och omfördela olika funktioner i enlig— het med olika länders specifika förutsättningar.
Om vi återknyter till indelningen i enkel, integrerad respektive global produktion i kapitel 2 kan vi seen tendens till att den multinationella företagssektorn
i Sverige — och därmed också den svenska industrin
som helhet — under 60— och 70—talet domineras av
företag med globala produktionssystem.
Oberoende av enskilda direktinvesteringars effek— ter på företagens sysselsättning i Sverige är det fråga om en kvalitativ förändring av det industri— ella systemet som karaktäriseras av en mindre integrerad och mera specialiserad vertikal och hori-
sontell arbetsfördelning.
8.2 Kommentarer
I detta avsnitt Skall vi som en slutkommentar till undersökningen försöka uttyda vilken roll de svenska multinationella företagen har haft och kan tänkas få för den industriella utvecklingen i Sverige. Det är härvid fråga om en renodling av de utvecklingsten— denser som framträder i denna undersökning och i andra studier av multinationella företag och en be— dömning som inte direkt kan härledas från de resul—
tat vi har redovisat.
De svenska multinationella företagen har ökat sin an- del av industrisysselsättningen samtidigt som tyngd— punkten har förskjutits mot teknologiintensiva del— branscher inom verkstadsindustrin. Utlandsproduk— tionen har kontinuerligt ökat under 60— och 70—talen samtidigt som sysselsättningen i Sverige har stagne—
rat.
De multinationella företagen kan indelas i olika grup— per med olika karaktär beroende på verksamhetsinrikt— ning, utvecklingsfas etc. En dominerande grupp ut— görs av stora multinationella företag med en stor andel produktion och försäljning utomlands (över 30% av produktionen och över 40 % av försäljningen). Av
de 10 största multinationella företagen enligt totala
antalet anställda kan samtliga hänföras till denna
grupp och av de 11-20 största, fem koncerner. Gruppen
domineras av koncerner med verkstadsindustrin som huvudbransch. Företagen i denna grupp kan betrak— tas som internationella produktionssystem på en global oligopolmarknad där verksamheten i Sverige till stor del inriktas på administration, marknads— föring och teknisk utveckling. För vissa av före— tagen finns en tendens till att också strategiska funktioner inom företagsledning/kontroll och tek- nisk utveckling förläggs till utlandet. Några kon— cerner i denna grupp har också valt en strategi som innebär specialisering av produktionen i olika länder med inriktning på komponenter och delar i
en slutprodukt av systemkaraktär. Företagens svenska delar har en högre andel tjänstemän än övrigamulti— nationella företag och utnyttjar mindre kvalifice— rad arbetskraft i produktionen i Sverige jämfört
med hela industrin.
En andra grupp utgörs av relativt stora företag med en mindre andel produktion utomlands (mindre än 30%) men med en stor utlandsförsäljning (mer än 40 %). Dessa företag återfinns dels i kunskapsintensiva branscher (verkstadsindustrin), dels i processin- riktade och kapitalintensiva branscher (kemisk industri, järn-, stål— och metallverk, massa.och papper). En del av företagen i denna grupp är in— riktade på standardiserad produktion i internatio— nell konkurrens med likartade produkter där investe— ringarna utomlands är marknadsorienterade. Andra företag i denna grupp (främst verkstadsföretag) är inriktade på differentierade producentvaror för hemmamarknaden och för utlandet och produktionen i Sverige utnyttjar en relativt stor andel kvalifice— rade yrkesarbetare. Investeringarna utomlands kan för dessa företag antas vara betingade av behovet
av lokal anpassning och marknadsföring.
I en tredje grupp återfinns multinationella före— tag med en jämförelsevis liten andel produktion och
försäljning utomlands. Dessa företag kan karaktäri—
seras som "direktinvesteringsföretag" där enskilda investeringar görs för att utnyttja företagsspeci— fika fördelar i enlighet med den etablerade direkt— investeringsteorin. De två övriga grupperna av
multinationella företag representeras i större ut—
" koncerner
sträckning av mer eller mindre "mogna med en etablerad utlandsmarknad och ett internatio— nellt produktionssystem. I den första gruppen är strategin för produktionssystemets utformning att koncentrera verksamheten i Sverige på ett avgränsat förädlingsled (administration, teknisk utveckling)
medan den andra gruppen mera är inriktad på en
; strategi som innebär en internationell utvidgning ! av produktionssystemet genom marknadsbevakning och lokal teknisk anpassning.
Företagen i den första gruppen — glgpglg_mulgi— pgpigpgllg_fö£gggg — har ökat sin andel av industri— sysselsättningen i Sverige vilket har inneburiten specialisering av den vertikala (förädlingsled)
och den horisontella (sektorer) arbetsfördelningen till vissa tjänstemannafunktioner och till teknik— intensiva delbranscher. Samtidigt möter företag i den andra gruppen — 999898299855199993995999_99191- pgpigpgllg_föggpgg — en ökad konkurrens från bl a nya industriländer (NIC) med en stagnerande syssel— sättning i Sverige som följd.
Den tredje gruppen kan karaktäriseras som pggpäpggg mglgipggigpgllg företag och har en relativt liten andel av sysselsättningen i den multinationella
sektorn i Sverige.
Det finns alltså en tendens till att den svenska in— dustrin får karaktären av en "monokultur" genom den specialiserade vertikala och horisontella arbets—
fördelningen med ett större internationellt beroende
som följd. Samtidigt innebär emellertid de globala
multinationella företagens specialisering en an— passning till de förädlingsled där Sverige har
komparativa fördelar.
I förlängningen av en sådan utveckling kan man se en krympande industrisektor och en övergång till projektering, marknadsföring, teknisk utveckling och entreprenadverksamhet. Risken med en sådan ut— veckling är att de länder som står för industri— produktionen i högre utsträckning ställer krav på lokalisering av strategiska utvecklingsfunktioner. Så är t ex fallet med Brasilien där en del av de globala multinationella koncernerna har investerat på 70-talet. Den brasilianska strategin innebär att de multinationella företagens inbördes konkurrens utnyttjas för att ställa krav på tekniköverföring,
utbildning och utvecklingsverksamhet. (Sabel, 1982)
Parallellt med produktlivscykelteorin (Vernon, l96€ kan Vi här tala om en process- och förädlingscykel— teori där nya produktions— och organisationsmetoder utvecklas i i—länderna och överförs och imiteras
i mindre utvecklade länder. Detta leder till en ut— vidgad konkurrens på världsmarknaden där i-länderna i allmänhet har en oförmånlig kostnads— och pris-
relation.
En avgörande fråga för de svenska globala multinatio— nella koncernerna är i vilken utsträckning de kan bi— behålla kontrollen över en integrerad förädlingskedja när en större del av produktionen — och därmed den
interna kontrollen över produktionsmedlen och produk—
tionsorganisationen — lokaliseras utomlands.
I de fall där de utländska enheterna har karaktär av sammansättningsfabriker är den interna kontrollen i dotterföretagen relativt svag (jfr fallet Gambro 1 SOU l981:43). Om dotterföretagen däremot är funktio— nellt integrerade och oberoende av moderföretagets
resurser begränsas koncernledningens inflytande över produktionens inriktning (jfr fallet NUE— Electrolux i SOU l981:43).
Om de svenska koncerndelarnas verksamhet inriktas på administration, marknadsföring och teknisk ut- veckling förutsätts att det är möjligt att bibe- hålla dotterföretagens beroende av strategiska utvecklingsresurser och kunskap. Om försäljningen inriktas på kund— och marknadsanpassade system kan man anta att det ställs krav på att den tekniska utvecklings— och anpassningsfunktionen samordnas med den lokala produktions— och marknadsförings- funktionen. Om detta är riktigt försvåras möjlig- heterna att välja en industriell strategi iSverige som innebär en specialisering på en utbruten del av förädlingsledet även om det på kort sikt innebär
en anpassning till komparativa fördelar.
En krympande industriell bas innebär förmodligen också negativa indirekta effekter för samhällseko- nomin genom att en fragmenterad produktion i de globala multinationella företagen innebär ett inter- nationellt fragmenterad underleverantörssystem.
Ett fragmenterat produktionssystem innebär ocksåatt eventuella industripolitiska åtgärder i Sverige får en begränsad effekt då investeringsbesluten dels påverkas av utländska lokala förhållanden, dels in—
ordnas i en global utvecklingsstrategi.
Ur samhällsekonomins synvinkel skulle det mot bak— grund av ovanstående vara önskvärt att påverka ut— vecklingen av de multinationella företagen i rikt— ning mot en mera integrerad produktion i Sverige för att minska det internationella beroendet och bi— behålla en viss kontroll över resursanvändningenoch
utvecklingsbetingelserna.
Å andra sidan verkar de globala multinationella koncernerna på en internationell oligopolmarknad som framtvingar ett globalt produktionssystem. De utländska investeringarna utgör emellertid inte i detta avseende någon balanserande faktor i svensk industri. Det kan uttryckas så att de svenska mul— tinationella företagen har en starkare konkurrens— kraft än det svenska territoriet, dvs företagen kan genom sina internationella investeringar bibe— hålla sin marknadsposition medan industrin inom Sverige har dåliga investeringsbetingelser och därigenom förlorar i konkurrenskraft gentemot andra
länder.
De negativa följderna av de globala multinationella koncernernas verksamhet för den svenska samhällseko— nomin som har antytts måste ställas mot deras möj— ligheter att generera inkomster genom export och försäljning från dotterföretagen. Man kan emellertid hävda att en krona exportinkomster är mera värd är en krona inkomster från dotterföretag i utlandet eftersom en del direktinvesteringsinkomster går till lokala skatter. Investeringar utomlands betyder dess— utom mindre investeringar i hemlandet och en risk för att företagets kompetens överförs till utlandet. (Gilpin, 1975)
önskvärdheten att styra investeringarna till Sverige står alltså emot nödvändigheten att investera utom— lands för att stärka de globala multinationella kon—
cernernas konkurrenskraft.
De hemmaproduktionsbaserade multinationella före— tagens verksamhet är av en annan karaktär. Produktio— nen i Sverige är mera integrerad och dotterföretagen är ofta direkt kopplade till den övriga verksamheten genom att de till stor del fungerar som lager, sam—
mansättningsfabriker och marknadskanaler. Mot bak—
grund av diskussionen om de globala multinationella
företagens effekter och möjligheterna att — ur svensk industripolitisk synvinkel - kontrollera utvecklingen kan hävdas att det är önskvärt att utländska investeringar inte innebär att den inte— grerade funktionsstrukturen i Sverige bryts. Där— emot är det möjligt att det är samhällsekonomiskt önskvärt att ändra verksamhetsinriktning från standardiserade produkter — där Sverige har svårt att konkurrera internationellt - till en mera kun- skapsintensiv produktion. Varvsindustrin utgör ett exempel på att en verksamhetsinriktning på standardi— serade, relativt osofistikerade produkter i långa serier först möter konkurrensen från nya industri— länder med lägre lönekostnader. Även om varvsindu— strins produktion har inriktats på automatiserade arbetsmoment för att minimera lönekostnaderna har det varit lätt att överföra den nya produktions— tekniken till skeppsvarven i t ex Brasilien, Korea och Spanien.
En liknande utvecklingstendens finns inom andra
branscher s s stål-, kemi— och skogsindustrin.
Ovanstående skulle tala för en inriktning på tek- niskt avancerade specialprodukter inom de tradi- tionella industribranscherna. Problemet här är emellertid att länder med samma specifika fördelar som Sverige i allt större utsträckning satsar på specialprodukter inom t ex kemi— och stålindustrin (plast och fiber samt substitut för metall, mikro- organismer genom DNA—teknik, ministålverk etc). Speciellt i USA och Västtyskland förefaller en sådan förändring av verksamhetsinriktningen vara
påtaglig.
De hemmaproduktionsbaserade multinationella före— tagen förefaller alltså att stå inför ett olösligt dilemma — konkurrens från nya industriländer med
en fördelaktigare kostnadsstruktur eller konkurrens
12
från avancerade industriländer med lika godaeller bättre förutsättningar för teknisk utveckling på många strategiska områden.
Ovanstående diskussion av de två dominerande multi— nationella företagsgrupperna utgör ett försök att uttyda de huvudsakliga tendenserna i de multinatio— nella företagens roll i arbetsfördelningen i den svenska industrin. Grupperna är naturligtvis mer heterogena än vad redovisningen ovan anger men ten— densen till en ökad vertikal och horisontell specia— lisering finns. Detta innebär ett större internatio— nellt beroende för samhällsekonomin och en investe— ringsinriktning för de större multinationella kon- cernerna som mer betingas av den internationella konkurrensen än av samhällsekonomins behov. På sam— ma gång som de nationella ekonomierna genom specia— liseringen blir mera beroende av varandra blir de multinationella koncernernas strategier allt mindre
beroende av enskilda nationella ekonomier.
Utvecklingen av sysselsättningsstrukturen i Sverige visar på en krympande industrisektor på samma gång som tjänstemannafunktionerna ökar sin andel av in- dustrisysselsättningen. En mindre integrerad pro— duktion i Sverige och en ökad inriktning på marknads— anpassade system och teknisk utveckling innebär en anpassning till Sveriges komparativa fördelar i nu— läget. Men frågan är om inte en bibehållen teknisk kompetens på sikt bäst utvecklas i mera integrerade produktionskedjor där den traditionellt yrkeskunniga arbetskraften utnyttjas i ett hemmabaserat nätverk
av produktionsenheter. För samhällets behov av att kontrollera utvecklingsbetingelserna och resursan- vändningen i en internationellt beroende samhälls— ekonomi och en ökad konkurrens skulle i så fall de hemmaproduktionsbaserade och de begränsat multinatio-
nella företagen vara den strategiska sektorn. De
globala multinationella koncernerna däremot
verkar i en miljö där investeringsbetingelserna ligger utanför nationalstaternas kontrollmöjlig— heter. De nyprotektionistiska tendenserna i i—länderna tyder emellertid på att också de globala multinationella koncernerna dras in i konflikten mellan önskvärdheten av frihandel och behovet av större kontroll av samhällsekonomin— och syssel-
sättningsutvecklingen — inom nationalstatens ramar.
APPENDIX A BEFATTNINGSNOMENKLATUR FÖR TJÄNSTEMÄN
Kod Benämning 0 ADMINISTRATIVT ARBETE
010 Administration av platsförvaltning 020 Allmänt utrednings— och planeringsarbete 040 Personalarbete 060 Juridiskt arbete 080 PR—arbete
l PRODUKTIONSLEDANDE ARBETE
110 Ledning av produktions—, underhålls—, transport— och reparationsarbete 120 Arbetsledning, allmän 140 Arbetsledning, byggnads— och anläggningsverk- samhet 160 Produktions— och arbetsledning, skogsbruk 170 Produktions— och arbetsledning, jordbruk och trädgårdsskötsel
2 FORSKNINGS—, EXPERIMENT— OCH UTVECKLINGSARBETE
200 Matematiskt arbete 210 Laboratoriearbete
3 KONSTRUKTIONS— OCH FORMGIVNINGSARBETE
310 Konstruktion (utom anläggningskonstruktion) 320 Anläggningskonstruktion 330 Arkitektarbete 350 Formgivning, modellkonstruktion och dessinering 360 Dekorering 370 Teckning 380 Fotografering
4 ÖVRIGT TEKNISKT ARBETE
400 Teknisk rationalisering 410 Produktionsplanering 415 Transportplanering 440 Produktionskontroll (utom laboratoriekontroll) 450 Patentarbete 470 Teknisk instruktion och teknisk service 480 Skydds—,säkerhets— och bevakningsarbete
5 HUMANISTISKT OCH KONSTNÄRLIGT ARBETE
560 Redaktionellt arbete 565 översättningsarbete 580 Arkivarbete 590 Biblioteksarbete
6 UNDERVISNINGSARBETE 600 Administration av utbildning 660 Teoriundervisning
670. Yrkesundervisning
7 ALLMÄNT SERVICE— OCH VÅRDARBETE
740 Hälso— och sjukvård 770 Fastighets— och bostadsförvaltning 775 Restaurangarbete
8 KOMMERSIELLT ARBETE
810 Marknadsföring 820 Försäljning genom kundbesök 830 Försäljning från utställningar, reservdels— lager m m 840 Offertkalkylation 850 Orderbehandling 860 Reklamarbete 870 Inköp 880 Förråds— och lagerförvaltning 890 Speditionsarbete 891 Resebyråarbetare
9 KAMERALT ARBETE
900 Ekonomiförvaltning 910 Redovisnings-, budget- och kassaarbete 940 Internrevision 950 Sekreterararbete, stenografi och maskinskrivning 960 Administrativ rationalisering (AR) 962 Ledning av dataarbete 964 Systemarbete, programmering 966 Datamaskinarbete 968 Datastansning 970 Telefonistarbete 980 Kontorstryckeriarbete 985 Vaktmästarearbete 986 Chaufförsarbete 990 Allmänt kontorsarbete
Källa: Befattningsnomenklatur tjänstemän, tredje upp— lagan augusti 1968. Stockholm 1971.
APPENDIX B DE 20 STÖRSTA MULTINATIONELLA INDUSTRIFÖRE— TAGEN 1978 &
Antal anställda Etable— ( ringsår ( Utländs— för ut— ) ka koncern landspro— Huvudsaklig produk— ; Namn Totalt företag duktion tion 1 10_spö£s_t_a: Elektrolux 75 630 47 960 1921 Hushållsapparater, kontorsmaskiner SKF 54 470 44 290 1910 Kullager, stål IM Ericsson 66 390 33 890 1911 Telefonstationer, växlar, utrustning Sandvik 28 330 15 150 1922 Stål, manufaktur Volvo 57 290 15 030 1960 Bilar, maskiner STAB 23 250 13 680 1912 Byggmaterial, för- packning, tänd- stickor Atlas Copco 17 660 12 040 1943 Tryckborrar, ut— rustning Alfa Laval 17 760 10 890 1897 Separatorer, meje— ri— och jord- bruksutrustning AGA 15 370 9 410 1913 Gas— och gasenergi (uppvärmning, kyl- ning, svetsning) ASEA 40 600 9 100 1916 Elektrisk utrust— ning, motorer, turbiner 11:29 seats: Esselte 13 950 7 400 1965 Kontorsutrustning, tryckeri, förlag Svenska Fläkt 11 510 7 060 1934 Luftkonditionering Saab—Scania 39 250 6 600 1958 Bilar SCA 15 650 5 150 1960 Papper och pappers— varor ASTRA 7 060 3 720 1942 läkemedel ESAB 5 740 3 460 1933 Elektrisk svets—
ning, maskiner
Antal anställda Etable— ringsår Utländs— för ut- ka koncern landspro- Huvudsaklig produk- Namn Totalt företag duktion tion PIM 8 580 3 190 1969 Förpackning (netalL glas, 133er Eniroc 10 940 3 050 1960 Cemen. t, maskiner Monark 4 190 3 030 1948 Cyklar Gränges 15 640 2 520 1957 Stål, stålkonst-
ruktioner , koppar— och aluminium— produkter
a Baserad på storleken av utländska dotterföretags sysselsättning.
Källa: SOU 1982:27
LITTERATUR
ANELL, 1980
ANELL, 1980
LARS
Världsordningen och välfärdsstatens kris. En delrapport från projektet "Sverige i en ny ekonomisk världs— ordning. Stockholm: Sekretariatet för framtidsstudier.
LARS, STAFFAN LAESTADIUS & BIRGITTA NYGREN
Om morgondagens ekonomiska världsordning. Trosa: Sekretariatet för framtidsstudier.
BEFATTNINGSNOMENKLATUR TJÄNSTEMÄN
1968 Tredje upplagan. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund, Handelstjänstemannaförbundet.
BEFATTNINGSNOMENKLATUR TJÄNSTEMÄN
1975 4:e upplagan. Katrineholm: Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund, Handelstjänstemannaförbundet.
BELL, DANIEL
1973 The Coming of Post—Industrial Society: A Venture Towards Social Forecasting. New York: Basic Books.
BLAU, PETER M. & RICHARD A. SCHOENHERR
1971 The Structure of Organizations. New York: Basic Books.
CFR (CENTRALA FÖRETAGSREGISTRET)
1979 Statistiska Centralbyrån
CRONER, FRITZ
1939
1951
De svenska privatanställda. Stockholm: Kooperativa Förbundet.
Tjänstemännen i det moderna samhället.! Uppsala. [
186 Litteratur SOU 1983: 16 1963 Tjänstemännen. Ystad: Rabén & Sjögren.
DELEHANTY, GEORGE E.
1968 Nonproduction Workers in U.S. Manufacturing. Amsterdam: North-Holland.
Dir (KOMMITTEDIREKTIV)
l977:94 De internationella investeringarnas näringspolitiska effekter (Industride— partementet).
DUNNING, JOHN H.
1979 Recent Developments in Research on Multi— national Enterprises: An Economist's Viewpoint, in Lars Gunnar Mattsson & Finn Wiedersheim—Paul (eds.). Recent Research on the Internationalization of Business. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
ERLAND, OLOF
1980 International Take—övers and Technological Intensity, i Lars Engwall & Jan Johanssons (eds.), Some Aspects of Control in Inter— national Business. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
FORSGREN, OLOF
1976 Vem äger vad i svenskt näringsliv. Tredje omarbetade upplagan. Stockholm: AWE/Gebers.
FRANK, ROBERT H. & RICHARD T. FREEMAN
1978 The Distributional Consequences of Direct Foreign Investment. New York: Academic Press.
FREDRIKSSON, CARL & LEIF LINDMARK
1976 Nationella och lokala produktionssystem. En strukturstudie av svenskt näringsliv. Umeå universitet.
1976 a Storkoncerner inom svensk tillverknings- industri. Umeå universitet.
GILPIN, ROBERT
1975 U.S. Power and the Multinational Corporation. New York. Basic Books.
GUSTAFSSON, BO
1976 Den "nya" ekonomisk-historiska forsk— ningen och de kontrafaktiska förklar— ingarna — några synpunkter. Historisk tidskrift, (76): 273—289.
HAWKINS, ROBERT G
1972 Job displacement and the Multinational Firm: A Methodological Rewiew, Occasional Paper no 3, Center for Multinational Studies.
HIMMELSTRAND, ULF, GÖRAN AHRNE, LEIF LUNDBERG & LARS LUNDBERG
1981 Beyond Welfare Capitalism. Issues, Actors and Forces in Societal Change. London: Heinemann.
HOOD, NEIL & STEPHEN YOUNG
1979 The Economics of Multinational Enterprise. London: Longman.
HÖRNELL, ERIK, JAN-ERIK VAHLNE & FINN WIEDERSHEIM- PAUL
1973 Export och utlandsetableringar. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
HÖÖK, ERIK
1953 Tjänstemännen och den industriella om- vandlingen. Stockholm: Beckman.
JOHANSSON, HARRY
1968 Utländsk företagsetablering i Sverige. Uddevalla: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
JOHANSSON, JAN & JAN—ERIK VAHLNE
1977 The Internationalization Process of the Firm—A model of Market Development and Increasing Market Commitments, Journal of International Business Studies, Spring/Summer.
KONCERNREGISTRET - CFR
1979 Centrala företagsregistret, Statistiska Centralbyrån.
KORNAI, JANOS
1971 Anti-equilibrium. On Economic Systems Theory and the Tasks of Research. Amsterdam: North—Holland.
LAESTADIUS, STAFFAN
1980 Produktion utan gränser. Stockholm: Sekretariatet för framtidsstudier.
LÖNESTATISTIK FÖR TJÄNSTEMÄN 1973
1974 Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund, Handelstjänstemannaförbundet.
MARCH, JAMES G & HERBERT A SIMON 1957 Organizations. New York: John Wiley.
ll MENDNER, JURGEN H
1976 Teknologisk utveckling i den kapitalis- tiska arbetsprocessen — Om den reella subsumtionen av arbetet under kapitalet. Göteborg: Röda Bokförlaget.
MITCHELL, DANIEL J.E.
1976 Labor Issues of American International Trade and Investment. Baltimore: John Hopkins UniversityPress.
NILSSON, E. TOMMY
1976 Frits Croner och tjänstemännen,
Socilogisk forsknin , XIII (4):48—54.
1977 Arbetsdelning och klassindelning, Sociologisk forskning, (XIV,2):51—65.
SABEL, CHARLES F
1982 Work and Politics. The division of labor in industry. Cambridge: Cambridge University Press.
SAFS MATRIKLAR
1966-1981 Nacka: Svenska Arbetsgivareför— eningens förlag.
SAMUELSSON, HANS—FREDRIK
1977 Utländska direkta investeringar i Sverige. En ekonometrisk analys av bestämnings- faktorer. Stockholm: Industriens Utredningsinstitut.
SCB(STATISTISKA CENTRALBYRÅN)
l978:8 Utlandsägda företag 1975 och 1976, Statistiska meddelanden, serie F.
1981:5 Utlandsägda företag, Statistiska meddelanden, serie F.
SOS INDUSTRI (SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK)
1966—1980 Statistiska centralbyrån. Stockholm: Liber Förlag.
SOU (STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR)
l976:29 Verkstadsindustrins arbetsmarknad. Kart— läggning av arbetskraftsströmmar. Rapport från verkstadsindustridelegationen. Stockholm: Liber Förlag.
l978z73 Kontroll av utländska företagseta— bleringar i Sverige m m. Betänkande av utredningen om utländska övertaganden av svenska företag. Stockholm: Liber Förlag.
1979:9 Löntagarna och kapitaltillväxten 2 (avsnitt 3, Internationella koncerner och löntagarfonder). Stockholm: Liber Förlag.
l981:33 Effekter av investeringar utomlands. En studie av sex industrier. Delbe— tänkande av direktinvesteringskom- mittén. Stockholm: Liber Förlag.
l981:43 De internationella investeringarnas effek- ter. Några fallstudier. Expertrapport från direktinvesteringskommittén. Stockholm: Liber Förlag.
1982:15 Internationella företag i svensk industri. En jämförelse mellan svensk; multinatio— nella, utlandsägda och nationella företag- Expertrapport från direktinvesterings— kommittén. Stockholm: Liber Förlag.
l982:27 Svensk industri i utlandet. En analys av drivkrafter och effekter. Expertrapport från direktinvesteringskommittén. Stockholm: Liber Förlag.
SPK (STATENS PRIS— OCH KARTELLNÄMND)
1963—1975 Marknad och fusioner. Fusioner och konkurrensbegränsande avtal i svenskt näringsliv. (Register)
STATISTIKANVISNINGAR
1972 Västerås: Sveriges Verkstadsförenings och Svenska Metallindustriarbetare- förbundets gemensamma lönestatistik.
STOBAUGH, ROBERT
1972 How investment abroad creates jobs at home, Harward Business Review (Septem— ber — October): 118-126.
SVENSKA DOTTERBOLAG 1966—1978 Stockholm: Norstedt.
SVENSK INDUSTRIKALENDER
1966-1980 Stockholm: Sveriges Industriförbund, Norstedts.
SVERIGES HANDELSKALENDER 1966-1980 Stockholm: Bonniers
SWEDENBORG, BIRGITTA
1973 Den svenska industrins investeringar i utlandet. Stockholm. Industriens ut— redningsinstitut.
SWEDENBORG, BIRGITTA
1979 The Multinational Operations of Swedish Firms. An Analysis of Determinants and Effects. Stockholm: Industriens utred— ningsinstitut.
THOMPSON, JAMES D
1967 Organization in Action. New York: McGraw—Hill.
VERKSTADSAVTALET
1979 Stockholm: Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriarbetareför— bundet.
VERNON, RAYMOND
1966 International Investment and International Trade in the Product Cycle, Quarterly Journal of Economics (Vol. 80, May):l90-207.
WRIGHT, ERIK OLIN
1979 Class, Crisis and the State. London: Verso.
ZEITLIN, MAURICE
1974 Corporate Ownership and Control: The Large Corporation and the Capitalist Class, American Journal of Sociology, 79 (March): 1073—1119.
ÅRSREDOVISNINGAR 1966—1980
Statens offentliga utredningar 1983
Kronologisk förteckning
Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. U. Nytt militärt ansvarssystem. Ju. Skatteregler om trektamemen m.m. Fi. Om hälften vore kvinnor. A. Koncession för försäkringsrörelse. Fi. Radon i bostäder. Jo. Ersättning för miljöskador. Ju. Stämpelsken. Fi. Lagstiftningen på kärnenergiområdet. I.
10. Användning av växtnäring. Jo. 11. Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Jo. 12. Former för upphandling av försvarsmateriel. På. 13. Att möta ubåtshotet. Fö. 14. Barn kostar. S. 15. Kommunalforskning i Sverige. C. 16. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag. I.
PPHPPPPN?
Statens offentliga utredningar 1983
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Nytt militärt ansvarssystem. [2] Ersättning för miljöskador. [7]
Försvarsdepartementet
Former för upphandling av försvarsmateriel. [12] Att möta ubåtshotet. [13]
Socialdepartementet Barn kostar. [14]
Finansdepartementet
Skatteregler om traktamenten m. m. [3] Koncession för försäkringsrörelse. [5] Stämpelskatt, [8]
Utbildningsdepartementet
Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. [1]
Jordbruksdepartementet
Radon i bostäder. [61 Utredningen om användningen av kemiska medel i jord och skogsbruket m. m. 1. Användning av växtnäring. [10] 2. Bekämp- ning av växtskadegörare och ogräs. [11]
Arbetsmarknadsdepartementet Om hälften vore kvinnor. [4]
Industridepartementet
Lagstiftningen på kärnanergiomrädet. [9] Direktinvesteringskommittén. 1. Sysselsättningsstrukturen i internationella företag, [16]
Civildepartementet Kommunalforskning i Sverige. [15]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
& !” LiberFörlag ISBN 91-38-07526-1
Allmänna Förlaget iSSN 0375-25OX