SOU 1982:27

Svensk industri i utlandet : en analys av drivkrafter och effekter

Svensk industri iuuandet

En analys av drivkrafter

Expertrapport från direktinvesterings- kommittén 198227

5 © %

Svensk industri iuuandet

En analys av drivkrafter och effekter

Expertrapport från direktinvesterings- kommittén

|||. '.'. |__ | || " _',_' "|| ||” " ' ""l'-|.""'""' "' "| .| . _..."_, ___-”_Jt"'.|i'h_.t"___ " ."' || ' ' I.I . "|| :j'llf'm IL|'|"'l-. ' "= "' "" " 'L '

||| |||

ll|||

. | ".|""'"'.. "' "'. ' " . .:: .::." ,f,'.E"- '

__ IIIII '. |. |, " ' ||. " || " ' ' ' __ _ ””| || | ' I I I *I : .. . ' " :""' " .' .3' "I I II" I ” II i . .'.", |! ”' || | | _ n': ' ' |||. || " " " " "' ":|l ||, ' || 'In "| , I||| _ |.. '

& Statens offentliga utredningar && 1982:27 & Industridepartementet

Svensk industri i utlandet

En analys av drivkrafter och effekter

Expertrapport från direktinvesteringskommittén

Stockholm 1982

Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB

ISBN 91—38-06981-4 ISSN 0375-250X

LiberTryck, Stockholm 1982

Förord

Genom beslut den 30 juni 1977 fastställde regeringen direktiven för en kommitté med uppgift att utreda de näringspolitiska effekterna av företagens internatio— nella investeringar. Kommittén, som påbörjade sitt

arbete vid årsskiftet 1977—1978, antog namnet direkt-

investeringskommittén (DIRK).

DIRK har initierat fem större undersökningar. I den undersökning som redovisas i denna rapport beskrivs svensk industris internationalisering utifrån ett ma— terial insamlat med hjälp av enkäter till de utlands— investerande företagen. Materialet utnyttjas för en ekonometrisk studie av sambandet mellan svenska före— tags utlandsproduktion och exporten från de svenska koncernbolagen. I en tidigare publicerad rapport(SOU l98lz33) redovisades en undersökning av effekterna

av svenska företags utlandsinvesteringar med hänsyn tagen till konkurrens och köparkrav. I en annan rap— port (SOU 1981: 43) redovisades en studie av effekterna av svenska företags investeringar i Sverige med sär— skild hänsyn tagen till uppkomna beroendeförhållanden mellan de olika koncerndelarna. I en fjärde undersök— ning (SOU 1982:15) jämförs beteendet i utlandsägda företag i Sverige med de svenska delarna av svensk— kontrollerade multinationella företag och svenska nationella företag. I en femte studie studeras in— verkan av internationella investeringar på sysselsätt— ningsstrukturen i svensk industri. Kommitténs betänk—

ande avses publiceras under hösten 1982.

Den här rapporterade undersökningen har genomförts vid Industriens Utredningsinstitut (IUI). Projekt— ledare har varit Ph D Birgitta Swedenborg. Fil kand

Fredrik Bergholm har varit assistent.

Enligt överenskommelse mellan IUI och DIRK skall IUI hålla det genom enkäten insamlade materialet för år

1978 tillgängligt för forskningsändamål till en er—

sättning motsvarande särkostnaden för själva framtag— ningen av de begärda uppgifterna. Samma sekretessbe— stämmelser som statistiska centralbyrån (SCB) till— lämpar skall därvid gälla.

Uppläggningen av undersökningen har diskuterats och godkänts av kommittén. Utredarna, som stått för genom— förandet, svarar ensamma för slutsatserna. Kommitténs

ställningstaganden redovisas i slutbetänkandet.

Stockholm i april 1982

. f/ _.4 (J/ [ H—

. | . | .-.j/ , — — . . _/ vw_ '|' [, '"J/tk'N—v—rx (' _ %& k)4_Åh_/V VEric Pettersson _ /Jan—Erik Vahlne

InnehåH

Kapitel 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte och relation till föregående IUI-studier av industrins utlandsverksamhet

1.3 IU1:s enkätundersökningar 1.14 Studiens uppläggning och inriktning

Kapitel 2 Något om de internationella investe- ringarnas drivkrafter och verkningar 2.1 Drivkrafter bakom företagens internationalise— ring 2.2 Effekter av utlandsproduktion: en bakgrund 2.3 Sambandet mellan utlandsproduktion och ex— port

ZA indirekta effekter på konkurrenskraften 2.5 Sammanfattande synpunkter

Kapitel 3 Den svenska industrins tillväxt i Sve- rige och utomlands under 1960- och 1970-talen

3.1 De internationella koncernernas verksamhet i Sverige och utlandet — en översikt

3.2 Företagens internationalisering 3.3 De internationella koncernernas tillväxt jäm- fört med hela den svenska industrin

3.4 Tillväxt genom företagsförvärv

3.5 Sammanfattande synpunkter

ll ll

14 15 17

20

20 25

28 30 32

35

35 43

51 60 65

Kapitel 4 Mer om tillväxten av olika slag av utlandsverksamhet

4.1 Produktionsetableringarna i historiskt perspek- tiv

4.2 Utvecklingen 1960-78 4.2.1 Nyetableringar och företagsköp

4.2.2 Utvecklingen branschvis

4.2.3 Utvecklingen regionalt 4.3 Övriga dotterföretag i utlandet

4.4 Minoritetsägda företag i utlandet

Kapitel 5 Utlandsproduktion och utrikeshandel 5.1 Dotterföretagens utlandsproduktion och utrikes- handel i olika regioner och branscher 1965-78

5.2 Specialiseringstendenser

5.3 Sambandet mellan svensk export och utlands- produktion

5.4 Betydelsen av etableringssätt

5.5 Lokalisering av FoU—verksamhet samt kostna- der för och intäkter av patent och licens

5.6 Sammanfattande synpunkter

Kapitel 6 Analys av utlandsproduktionens be- stämningsfaktorer och effekter: Teore— tisk modell. Skattningsmetod och skattningsekvationer

6.1 Varför ekonometrisk analys? 6.2 l')en teoretiska modellen 6.3 Testbara hypoteser 6.4 Skattningsekvationer och skattningsmetod: tvärsnitt, tidsserie och tvåstegsskattning 6.5 Tvåstegsskattning 6.6 Regressionssamband och variabler

6.7 Definitioner av variabler

67

67 69 69 72 77 83 90

98

98 107

110 119

126 135

139 139 142 146

149 155 156 161

Kapitel 7 Empirisk analys av Utlandsproduktio-

nens bestämningsfaktorer och effek- ter 7.1 Orsaker till skillnader mellan företag och län- der i utlandsförsäljningens och utlandsproduk- tionens relativa omfattning 7.2 Effekter på svensk export av att utlandspro- duktion tillåts 7.3 Utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter över tiden 7.4 Sammanfattning och slutsatser Kapitel 8 En sammanfattande syn på företa- gens utlandsinvesteringar 8.1 Utvecklingen 1974—78 8.2 Effekterna på de utlandsinvesterande företa- gens export och konkurrenskraft 8.3 Effekter i hela ekonomin 8.4 Slutsatser beträffande en regleringspolitik

Appendix A 1Ul:s enkätundersökningar av den

A:1 A:2 A:.3

svenska industrins direkta investe- ringar i utlandet

Enkätundersökningarnas syfte och omfattning Datainsamlingen och svarsfrekvens Frågornas svårighetsgrad och uppgifternas kvalitet

Appendix B Försäljningen i Brasilien, Västtysk-

Bz4

land, Holland och Storbritannien upp- delad på produktion i utlandet, ex— port från Sverige och export från tredje land

Bakgrund och syfte Definitioner och urval

Försäljningens och restpostens sammansätt- ning och utveckling i de fyra länderna 1974 och 1978

Slutsatser

164

165

173

183 197

201 201

203 208 210

215 216 219

221

240 240 241

243 251

Appendix C Bilaga till kapitel 7

C:1 Regressionsskattningar på tvärsnittsdata för 1974

C:2 Stabiliteten i tvärsnittssambanden

C:3 Regressionsskattningar på kombinerade tvär- snitts— och tidsseriedata med de beroende va- riablerna uttryckta i absoluta värden

C:4 Teoretisk härledning av sambandet mellan elasticiteter skattade på kvottal ("benägen- hetselasticiteter") och på variablerna i absolu- ta värden

Appendix D Tabellbilaga

Litteratur

FlGURER

3:1 Verksamhetens fördelning på Sverige och utlandet 1965, 1970, 1974 och 1978

5:1 Utlandsproduktionens och expertens regionala fördelning 1965 och 1978

6:1 Bestämning av företagets produktion och försäljning hemma och utom— lands

622. Bestämning av företagets produktion och försäljning hemma och utom- lands vid reglering av utlandsproduk— tionen

6:3 Illustration av hur tidsseriesarnban- den kan variera över tvärsnittet

7:1 illustration av en möjlig relation mel- lan tvärsnitts- och tidsseriesarnband

7:2 Illustration av den skattade effekten

av utlandsproduktionen på komple- mentär respektive icke-komplementär export

253

254 260

270

280

282

296

47

116

|||

144

154

184

195

TABELLER

3:1

3:3

3:4

3:5

3:6

3:7

38

39

3:10

3:11

3:12

De svenska koncernföretagens försäljning, export och leveranser till utländska dotterföretag 1978

Förändring i populationen av koncerner med producerande dotterföretag 1965—78

De internationella koncernernas utländska dotterföretag och minoritetslntressen 1965, 1970, 1974 och 1978

Genomgående koncerner med produktion i utlandet: verksamhetens fördelning på de svenska och utländska koncern— delarna 1965—78

Koncerner med produktion i utlandet 1978 grupperade efter andelen av den totala koncernomsättningen som avsattes i utlandet detta år

Koncerner med produktion i utlandet 1978 grupperade efter andelen av den totala koncernomsättningen som utgjorde produk— tion i utlandet detta år

Total svensk export och export från svenska utlandsinvesterande koncerner

Antal anställda i svensk industri, i svenska utlandsinvesterande koncerner och i deras utländska produktionsföretag 1960—78

Genomgående företags och de 20 största företagens exportutveckling jämfört med svensk industri 1965-78

Genomgående företags och de 20 största företagens sysselsättningsutveckling jämfört med svensk industri 1965—78

Jämförelse av sysselsättningstillväxten i svensk industri, i svenska utlandsinveste- rande koncerner och i producerande dot- terbolag i utlandet 1960—78

Sysselsättningstillväxt i olika branscher 1965-78: Svenska utlandsinvesterande företag och hela den svenska industrin

37

38

42

45

49

49

52

52

54

55

56

59

3:13

41

4:2

4:4

4:5

4:6

4:7

4:8

4:9

4:10

4:11

4:12

4:13

De utlandsinvesterande företagens syssel— sättningsförändring 1974—78 i Sverige per bransch, fördelad på intern och extern expansion. Genomgående företag 1974-78

Etablering av producerande dotterföretag under olika perioder och i olika regioner 1978

Producerande dotterföretags sysselsätt— ningsförändring 1960—70 och 1970—78 för— delad på intern och extern tillväxt

Producerande dotterföretag i utlandet fördelade på etableringsform under olika perioder

Antal anställda och totala tillgångar i producerande dotterföretag fördelade på branscher 1960, 1970, 1974 och 1978

Antal anställda och totala tillgångar i producerande dotterföretag fördelade på regioner 1960, 1970, 1974 och 1978

Sysselsättningen i producerande dotter- företag 1978, fördelade på branscher och regioner

Försäljande dotterbolag i utlandet 1978 samt tillväxt 1965—78 i olika branscher

Försäljande dotterbolag i utlandet 1978 samt tillväxt 1965—78 i olika regioner

Övriga rörelsedrivande dotterföretag fördelade på verksamhetstyp 1974 och 1978

Minoritetsägda företag i utlandet 1965—78

De minoritetsägda företagens bransch- fördelning 1974 och 1978

De minoritetsägda företagens fördelning på olika regioner 1974 och 1978

Minoritetsägda företag i utlandet grupperade efter de svenska företagens ägarandel 1978

62

69

70

71

74

78

82

86

87

89 92

94

95

97

5:1

5:2

53 ”

5:4

5:5

56

.c

57

.-

58

.-

5:10

5:11

5:12

6:1

Utlandsproduktion och utrikeshandel 1965-78

Försäljning och utrikeshandel 1978 per region

Försäljning och utrikeshandel 1978 per bransch

Importen från de svenska koncern- företagen fördelad på färdigvaror och insatsvaror i olika branscher 1978

Tillväxten i dotterföretagens utlands- produktion och i den svenska exporten (utanför öststaterna) i olika regioner 1965—78

Dotterföretagens utlandsproduktion i relation till den totala svenska utlands— försäljningen (utanför öststaterna) i olika regioner 1965 och 1970

Producerande dotterföretag i utlandet etablerade under perioden 1971—78

FoU-kostnadernas fördelning mellan Sverige och utlandet i olika branscher 1978

FoU-kostnadernas fördelning mellan Sverige och utlandet 1965-78 för genom- gående koncerner

FoU—intensitet enligt alternativa mått 1965-78 för genomgående koncerner

De internationella koncernernas kostnader för köp av licenser, patent, royalties och "know-how"

De internationella koncernernas intäkter från försäljning av licenser, patent, royalties och "know-how"

Variabler i modellen för utlandsproduktio— nens och exportens bestämningsfaktorer

Det förväntade sambandet mellan benägenheten att sälja och producera utomlands och de exogena variablerna

Utlandsförsäljningens och Utlandsproduk- tionens bestämningsfaktorer

100

102

104

106

113

115

123

128

130

131

133

133

157

160

166

72

73

7:5

7:6

7:7

Bestämningsfaktorer till utlandsförsälj- ning och utlandsproduktion i olika länder

Utlandsproduktionens effekt på exporten

Utlandsproduktionens effekt på exporten till olika länder

Den skattade effekten av att utlands- produktionen ökar med 1 kr på genom- snittsföretagets export till produktions- landet

Bestämningsfaktorer till utlandsförsälj- ningens och utlandSproduktionens utveck— ling över tiden

Bestämningsfaktorer till utlandsförsälj- ningens och utlandsproduktionens utveck— ling i olika länder

Utlandsproduktionens effekt på exporten över tiden

Utlandsproduktionens effekt på exporten till olika länder över tiden

Den skattade effekten av att utlands— produktionen ökar med 1 kr på genom- snittsföretagets export

170 175

178

179

187

188

190

191

1914

Kapitel 1 Inledning

1.1 _B_a_l£grund

Den svenska ekonomin har traditionellt kännetecknats av en hög grad av internationellt beroende till följd av en relativt omfattan- de utrikeshandel. En betydande del av landets produktion avsätts på utländska marknader och en lika stor del av landets efterfrå— gan på varor och tjänster tillgodoses från utlandet. Under 1960- och 1970-talen har dessutom en annan form av internationellt be- roende kommit att få allt större betydelse, nämligen det som föl- jer av att svenska företag förlägger en del av sin produktion i ut- landet. Mellan 1960 och 1978 ökade t ex antalet anställda bara i svensk industris utländska produktionsföretag från 105 500 till 230 000, vilket motsvarade en ökning från 12 96 till 26 96 av an— talet industrianställda i Sverige.

Medan det råder stor enighet om fördelarna med den specialise- ring som följer med internationell handel, råder betydande oenig- het om vilka effekter företagens utlandsetableringar har i såväl ursprungslandet som mottagarlandet. Den allvarligaste farhågan, inte bara i Sverige utan även i andra länder med stora utlandsin- vesteringar såsom USA och England, är att de utländska dotterbo— lagens produktion konkurrerar med hemlandets export och innebär en export av arbetstillfällen. I Sverige har denna farhåga fått ut- tryck i valutaregleringen. År 1969 infördes således som villkor för att företagen skulle få investera i utlandet att de kunde visa, att utlandsverksamheten skulle ha en gynnsam effekt på bytesbalan- sen, dvs ha en positiv effekt på exporten. Detta villkor togs vis- serligen bort relativt nyligen (oktober 1981) men kvar står kravet att företagen måste ansöka om tillstånd hos riksbanken att få fö- reta direkta investeringar och att ansökan kan avslås om investe- ringen "skulle åsamka landets intressen utomordentlig skada", var- vid bl a betalningsbalans- och sysselsättningseffekter skall beak— tas. Kvar står också en betydande politisk oenighet om utlandsin— vesteringarnas effekter och om den framtida regleringspolitiken.

Utlandsinvesteringarnas växande betydelse samt osäkerhet röran- de deras effekter är bakgrunden till att regeringen är 1977 till- satte en kommitté att utreda de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter. I kommittédirektiven konstateras, att flera utredningar i Sverige redan har behandlat frågor som berör det internationella företagandet och dess effekter1 men att det trots detta fortfarande saknas "betydelsefullt underlagsmaterial rörande de internationella investeringarnas samlade näringspolitis- ka effekter i stort - framförallt saknas på flera delområden em— piriska uppgifter med direkt anknytning till Sverige". (Dir 1977:90, s 3) Utredningen uppmanas koncentrera sig till tillverk— ningsindustrins investeringar och belysa de internationella in- vesteringarnas effekter på bl a branschstruktur och industrikoncent- ration, på export och sysselsättning samt på konkurrenskraft och utveckling.

På grund av det arbete på detta område som pågått under många år vid IUI2 fick IUl en förfrågan om att deltaga i utredningen. I december 1978 träffades ett avtal mellan direktinvesteringskom-

1 Hörnell och Vahlne (1973), Swedenborg (1973, 1976), Lundgren (1975), Samuelsson (1977) och Meyersson (1976) för att nämna några.

2 Detta arbete har hittills utmynnat i följande publikationer:

Swedenborg, B, Den svenska industrins investeringar i utlandet, TUI— toc om .—

--— "Svenska, amerikanska och engelska utlandsinves- teringar: några jämförelser" i Lundgren, N, red, De internationella koncernerna_ och samhälls- e__konomin, Stockholm—_ 1975. _ -—- nuder medverkan av Lindörn, B, Den svenska industrins i_n__vesteringar_ i utlandet_ _19771373? F—orskningsrapport nr 5 1976, IUI. —-— "Industrins utlandsproduktion och export" i Väga_r_ till ökad välfärd. Expertbilaga. Ds Ju 1979: . ——— T—he Multinational Operations of Swedish Firms.

An Analysis of Determinants and Effegi, IUI, Stockholm 1979.

-—— "Valutaregleringen och direkta investeringar" i

Valutareglering_ och ekonomisk politik, SOU

-—— med Lipsey, R E, Foreign Takeovers of Swedish

Firms, National Bureau of Economic Research, Workmg Paper No 6111, 1981.

mittén (DIRK) och IUI om att jag skulle dels göra en uppdate— ring till 1978 av det omfattande empiriska material angående den svenska industrins utlandsproduktion som insamlats vid IUI för pe- rioden 1965-74, dels på grundval av det samlade materialet analy- sera orsakerna till och effekterna av den svenska industrins pro-

duktion i utlandet.

Uppdraget har gjort det möjligt att belysa utvecklingen av den svenska industrins utlandsverksamhet under en för svensk industri ganska speciell period, nämligen en period av osedvanligt långsam tillväxt och stark kostnadsobalans i Sverige. Det har också gjort det möjligt att utvidga och i vissa avseenden fördjupa den analys av orsakerna till och effekterna av den svenska industrins utlands—

verksamhet som avslutades under 1979 (Swedenborg, 1979). Moti- vet för fortsatt empirisk analys var att framför allt de 5 k export- effekterna av företagens utlandsproduktion fortfor att vara en politiskt kontroversiell fråga och att vidare analys förhoppningsvis kunde undanröja några orsaker till kontroversen. I övrigt har emel- lertid de snäva tidsramar som givits för både datainsamling och analys med nödvändighet inneburit att IUl:s delundersökning för utredningen i stora stycken kommit att få karaktären av uppfölj- ning och utvidgning av tidigare analys.

Ungefär samtidigt med ovannämnda utredning tillsatte regeringen en utredning, den s k valutakommittén, med uppgift att se över den svenska valutaregleringen, och jag fick uppdraget att belysa effekterna av internationella investeringar ur valutaregleringssyn— punkt. Valutakommitténs uppdrag innebar att delvis andra aspek- ter av internationella investeringar skulle belysas, såsom effekter av internationella kapitalflöden och valutaregleringens nuvarande krav på utlandsfinansiering av direkta investeringar. Men det in- nebar också att valutaregleringens krav på att investeringarna skulle vara exportbefrämjande skulle behandlas. Det sistnämnda har inneburit ett ofrånkomligt dubbelarbete inom denna del av de två utredningarna. Eftersom rapporten till valutakommittén låg

tidsmässigt före den fördjupade analys som redovisas i denna stu— die, tvingades jag basera rapporten till valutakommittén på de resultat rörande exporteffekterna jag funnit i min tidigare analys (1979). Dessa resultat och slutsatser står sig emellertid i allt väsentligt efter den vidare analysen. (Jfr avsnitt 7:11.)

1.2 Syfte och relation till föregående IUI—studier av industrins utlandsverksamhet

Syfteg med denna undersökning är att beskriva utvecklingen av den svenska industrins utlandsverksamhet under perioden 1965—78 samt analysera orsakerna till och effekterna i Sverige av denna verksamhet. Bland de frågor analysen söker besvara är: Vad be— stämmer om, och hur mycket, företagen producerar utomlands? Vad kännetecknar dessa företag? Hur betydelsefulla är produk- tionskostnader i olika länder och handelshinder för produktionens lo- kalisering? Vilken roll spelar tillväxt genom utlandsproduktion ifö- retagens totala tillväxt? Vilken effekt skulle en reglering av före— tagens utlandsproduktion ha på exporten från Sverige? Innebär ut- landsproduktionen att exporten är större eller mindre än den an- nars skulle ha varit? Vad är implikationerna för företagens kon- kurrenskraft? För sysselsättning och sysselsättningsstruktur i Sveri-

ge?

De grundläggande frågeställningarna är desamma som de som ena- lyserades i Swedenborg (1979). Den nuvarande studien bygger emellertid vidare på tidigare IUI-studier i tre avseenden. För det

5355 innehåller den en uppdatering av tidigare kartläggningar av industrins utlandsverksamhet till 1978. Kartläggningen är, liksom tidigare, baserad på en enkätundersökning till samtliga svenska in— dustriföretag som bedriver produktion i utlandet vid egna dotter- bolag. Det är den tredje enkätundersökningen av dessa förhållan- den som utförts vid IUI. Tidigare undersökningar avsåg åren 1965, 1970 och 19714. För det andra innehåller den en i flera avseenden

fylligare beskrivning av utvecklingen över tiden. Beskrivningen tar fasta på sådana frågor som förändringen i företagens internatio- nella inriktning, i deras tillväxt i Sverige och i utlandet, i utlands— produktionens bransch- och ländermönster och i karaktären av ut—

landsverksamheten.

För det tredje innebär denna studie, att den ekonometriska analy-

sen av orsaks- och effektsambanden fördjupas genom att data för

flera år utnyttjas. Den tidigare analysen (ibid) byggde på tvär- snittsskattningar för ett enskilt år (1974). Detta är en vanlig och accepterad metod, men den kan förbättras i många avseenden. Genom att utnyttja tvärsnittsdata för flera år är det således möj- ligt att undersöka, dels stabiliteten i de skattade sambanden, dels huruvida skillnader mellan företag i tvärsnittet faktiskt ger en god bild av effekten av en viss förändring över tiden. Denna för- djupade analys kan således ge svar på frågan om de struktursam- band som redovisats i den tidigare studien kan användas för att uttala sig om t ex effekten av reglerad utlandsproduktion över

tiden.

1.3. Elitenkätundersökningä

IUlzs enkätmaterial rörande den svenska industrins utlandsverksam- het för åren 1965, 1970, 197# och 1978 är unikt i så måtto, att liknande information inte existerar någon annanstans i Sverige.1 En liknande undersökning för 1960—65, som dessutom omfattade andra näringsgrenar än industrin, utfördes av Lund (1967) på upp— drag av Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges Industriför- bund. En kartläggning av sysselsättningen i svenska företags ut— ländska dotterbolag 1974 utfördes av SCB och samordnades med IUl:s för samma år.

1 Det är även unikt internationellt. Det enda land där det gjorts liknande totala kartläggningar av de egna företagens multinationel- la verksamhet är USA. I USA har statistikinsamlingen emellertid skett i offentlig regi av US Commerce Department.

Syftet med IUI:s enkätundersökningar har varit att erhålla infor- mation om främst industrins utlandsproduktion och om de svenska moderbolagen som skulle möjliggöra en analys av drivkrafterna

bakom multinationell verksamhet samt dess effekter på svensk ekonomi.

Data har samlats in vid tre tillfällen: 1971, 1975 och 1979. Vid samtliga tillfällen var enkäten avsedd att täcka alla svenska in- dustriföretag som hade producerande dotterföretag i utlandet un- der respektive undersökningsår. Därutöver har urvalskriterierna varierat något. 1965-70 års undersökning täckte t ex samtliga producerande och försäljande dotterbolag till svenska industriföre— tag samt utländska produktionsföretag i vilka de svenska företa- gen hade ett minoritetsintresse. 19711 års undersökning omfattade därutöver svenska industriföretags dotterbolag och minoritetsin- tressen i andra sektorer än industri och handel. 1978 års under— sökning har uteslutit företag som endast hade andra utlandsintres— sen än producerande dotterbolag. Den omfattar således svenska industriföretag som bedrev produktion i utlandet 1978 samt deras

utländska dotterbolag och minoritetsintressen i olika sektorer.

Med svenska industriföretag menas i undersökningen företag som är registrerade i Sverige och inte är dotterbolag till utländska fö- retag och vars huvudsakliga verksamhet faller inom industrin. En— dast företag med mer än 50 anställda i Sverige omfattas. Med aqasetesgattstäeles. 0311925129551 betatest avses företag i utlandet som ägs direkt eller indirekt till mer än 50 96 av det svenska företaget och som bedriver någon form av industriell verksamhet. Övriga dotterbolag (koncernbolag) är dotterbolag verk—

omfattar företag som ägs till minst 10 och högst 50 % av de svenska företagen.

Utlandsinvesteringar företagna av små företag, utlandsägda före- tag, icke—industriföretag samt industriföretag som saknar produce- rande dotterbolag (för år 1978) faller således utanför undersök-

ningen. Trots dessa avgränsningar tyder totalundersökningar som Lunds (ibid) och SCB:s (ibid) på att omkring 90 procent av svens- ka företags utländska dotterbolag och minoritetsintressen inom alla näringsgrenar täcks av IUI—undersökningarna. Därtill kommer ett visst svarsbortfall, i genomsnitt på 2-5 procent.

Datamaterialet utgörs av relativt detaljerad information om den svenska koncerndelen och om varje enskilt producerande koncern— företag i utlandet, information rörande försäljning, produktion och produktionsinriktning, handelsströmmar, tillgångar, sysselsättning, lönekostnader, forskningskostnader, etc. Det omfattar mer begrän— sad information om andra utlandsintressen. Samtliga uppgifter som redovisas i det följande härrör från detta datamaterial om inte annat anges. Uppgifter för 1960 härrör från Lunds undersök—

ning som IUI fått tillgång till och bearbetat för att möjliggöra jämförbarhet över tiden.

En utförligare redovisning av urvalskriterierna, populationen, data- insamling och svarsprocent samt av frågeformulären ges i Appen- dix A.

1.4. S_tudi_e_r15_gppläggning_9_c_h_inriktning

Trots att utredningsdirektiven endast talar om effekterna av nä- ringslivets utlandsverksamhet på den svenska ekonomin, är ett vik- tigt syfte med denna studie att även analysera orsakerna till före- tagens utlandsproduktion. En orsaksanalys har naturligtvis ofta ett intresse i sig, men vad som är viktigare i det här sammanhanget är att den är ett nödvändigt första steg vid en analys av effek- terna av utlandsproduktion. Effekten av att företagen producerar utomlands på t ex exporten från Sverige är således i hög grad be- roende av vad orsakerna till utlandsproduktion är. Anledningen är att effekten av utlandsproduktion definieras med utgångspunkt från vad som skulle ha hänt 9111 utlandsproduktionen inte hade

ökat, allt annat lika. Alla faktorer som påverkar både exporten och utlandsproduktionen måste då hållas konstanta samtidigt som vi frågar oss hur mycket större eller mindre exporten skulle vara

om utlandsproduktionen varierades.

Analysen här liksom tidigare betonar sambandet mellan utlandspro— duktion och export. Orsaken är att Utlandsproduktionens bestäm— ningsfaktorer inte kan isoleras från de faktorer som bestämmer exporten och valet mellan export och utlandsproduktion vid för- säljning på utlandsmarknaderna. Vidare är "exporteffekten" central för många av de andra effekter av utlandsinvesteringar man är in— tresserad av. Det är centralt för en bedömning av effekterna på t ex betalningsbalansen, sysselsättningsstrukturen i Sverige och de välfärdsskapande effekterna av internationell specialisering och handelsutbyte. Effekter i dessa avseenden uppstår helt eller delvis & effekten på exporten. Det är t ex främst genom effekten på exporten som sysselsättningen i Sverige tänks påverkas.

Studien sönderfaller i två delar. Den första är en beskrivande och diskuterande del, som redogör för utlandsverksamhetens framväxt och olika samband som har intresse för en analys av orsaker och

effekter.

Den andra delen är en mer strikt orsaks- och effektanalys. Denna bygger på en teoretisk modell som visar hur företagets försälj— ning och produktion både i hemlandet och i utlandet bestäms sam- tidigt och av, i huvudsak, samma faktorer. Det betyder att stor- lek, hemmamarknadsförsäljning, export, hemmaproduktion och ut— landsproduktion är alla beroende variabler och förklaras i model- len. Förklaringsvariabler är alla de faktorer som påverkar utbuds- och efterfrågeförhållanden hemma och utomlands.

Modellen testas genom regressionsanalys på data för svenska före- tag och deras utländska dotterbolag. Den ekonometriska analysen tillåter oss att kvantifiera den relativa betydelsen av olika driv-

krafter till utlandsproduktion och export samt effekten på expor- ten från Sverige av att företagen tillåts producera utomlands.

Med utgångspunkt från den ekonometriska analysen diskuteras av- slutningsvis indirekta effekter på sysselsättning och konkurrens- kraft.

Kapitel 2

Något om de internationella investeringarnas drivkrafter och verkningar

Att döma av den centrala roll de multinationella företagen stund— tals tillmäts i den svenska debatten förkroppsligar de för många de komplexa orsakerna till diverse störningar i samhällsekonomin. I extrema fall anklagas de för att göra landet fattigare genom ka— pitalexport, att skapa arbetslöshet genom att flytta ut produktio- nen och att förvärra inflationen genom konkurrensbegränsning och monopolprissättning. Det finns därför skäl att inledningsvis pre— sentera den mer nyanserade bild av orsakerna till och effekterna av företagens internationalisering som vuxit fram i den ekonomis- ka forskningen under de senaste årtiondena. Den ökar vår förståel- se av den svenska industrins utveckling, som redovisas i närmast följande kapitel, och den ger en bakgrund till den kvantitativa analysen av Utlandsproduktionens drivkrafter och verkningar i sena- re kapitel.

2.1. Drivkrafter bakom företagens internationalisering

Internationella direkta investeringar är investeringar av företag i ett land i koncernbolag eller intressebolag i andra länder.1 Den alldeles överväldigande delen av internationella direkta investering- ar görs i praktiken i koncernbolag och ger därigenom upphov till internationella eller multinationella koncerner, dvs företag organi—

serade över nationsgränserna. Den moderna teorin för internatio-

1 Det faktum att det investerande företaget har ett kontrolle- rande ägarintresse i det utländska företaget är det som skiljer internationella direkta investeringar från internationella portfölj— investeringar. De sistnämnda tillåts inte under den svenska valu— taregleringen, så distinktionen är viktig.

nella direkta investeringar och framväxten av internationella koncerner tar fasta på just detta och förklarar företeelsen genom att väva samman faktorer som bestämmer företagens storlek och tillväxt med dem som bestämmer produktionens lokalisering. Ut- gångspunkten är att vi måste kunna förklara dels varför en viss produktion bedrivs i flera länder, dels varför denna produktion bedrivs av ett internationellt företag och inte av fristående in- hemska företag i varje land.1 Vi börjar med den sistnämnda frå- gan, som för direkt in på de faktorer som bestämmer företagens storlek.

En viktig orsak, som vi har anledning att framhäva, till att olika transaktioner organiseras inom ett företag i stället för att komma till stånd genom avtal mellan fristående producenter på en marknad står att finna i de effektivitetsvinster som därmed uppnås. [ princip skulle varje vara och tjänst som en producent ef- terfrågar (utbjuder) - såsom råvaror, komponenter, transporttjäns- ter, lagerhållning, forskning och utveckling, försäljning och service - kunna köpas (säljas) på en marknad. Men kostnaderna att fortlöp- ande skaffa information om pris och kvalitet och sluta avtal samt se till att de efterlevs med många olika säljare och köpare, är ofta mycket stora jämfört med att planera och organisera dessa transaktioner inom ett företag.2 När Så är fallet är det från både privatekonomisk och samhällsekonomisk synpunkt lön— samt om företagsorganisationen ersätter transaktioner på markna— den.

15e t ex Caves (1971), Lundgren (1975) och Lundgren (1980), kap 6, och Swedenborg (1979), kap 2.

2 Se t ex Werin (1979) och Casson (1979) för en utförligare redo- görelse för denna syn på tillkomsten av företag och "organiserad samverkan". Casson lägger emellertid, enligt min mening, för stor tonvikt vid marknadsmisslyckanden och vid multinationella företag som monopolföreteelser. Caves (1981) delar min uppfattning på denna punkt.

Det finns vid varje tidpunkt en gräns för hur långt det lönar sig för ett visst företag att gå i internaliseringen av olika transak- tioner och den bestämmer den optimala storleken på företagen.1 Den gränsen är olika för olika företag och beror på sådana fakto- rer som Stordriftsfördelar i produktionen, externa effekter i olika tillverkningsled, och behovet av långtgående samordning av olika verksamheter samt på svårigheten att sluta långsiktiga avtal på olika marknader. Den beror också på i vilket utvecklingsskede fö- retaget befinner sig, eftersom tillväxtkostnader sätter en gräns

för hur snabbt företaget kan växa.

Några av de faktorer som bestämmer företagets storlek är spe— cifikt knutna till själva tillverkningen och påverkar produktionsan- läggningarnas storlek och lokalisering. Stordriftsfördelar i produk- tionen leder till att tillverkningen koncentreras till relativt få och stora anläggningar. Handelshinder i form av t ex dyra trans- porter i förhållande till produktens värde motverkar detta och

kan motivera mindre anläggningar nära avsättningsmarknaderna.

Andra faktorer är specifikt knutna till företaget och påverkar fö-

retagets men inte anläggningarnas storlek. Så t ex kan huvudkon- torsfunktioner, forsknings- och marknadsföringsavdelningar ofta med fördel centraliseras, även när företagets produktionsanlägg- ningar är geografiskt spridda. Det är denna typ av verksamhet som är av central betydelse för en förklaring av förekomsten av multinationella företag. Den utmärks av att den skapar ett "kun— skapskapital" ("intangible assets"), som kan utnyttjas oberoende av produktionens lokalisering, och av att avkastningen på detta kapi- tal ökar med ökad försäljningsvolym. FoU-resultat framtagna i hemlandet kan t ex utan större extra kostnad utnyttjas av alla koncernens produktionsenheter oavsett var de är belägna. Samti— digt ökar lönsamheten i gjorda FoU—investeringar om de fasta

kostnaderna kan spridas över en större försäljningsvolym.

l Något taftologiskt kan den formuleras så att det lönar sig så länge marginalintäkten av fortsatt internalisering överstiger mar- ginalkostnaden. Se Coase (1937) och Alchian och Demsetz (1972).

Enligt den moderna teorin för internationella investeringar och in- ternationell koncernbildning förklaras utlandsinvesteringar av att det utlandsinvesterande företaget har en konkurrensfördel gente- mot fristående företag i utlandet som sammanhänger med de im- materiella kapitaltjänster som överförs inom det internationellt verksamma företaget. Konkurrensfördelen består av ett ackumule- rat kunnande - antingen genom tidigare forsknings- och utveck- lingsinsatser eller helt enkelt på grund av samlad erfarenhet ("learning-by-doing") - om den verksamhet företaget bedriver. Kun- nandet är specifikt för företaget i den bemärkelsen att företaget (till följd av informations— och transaktionskostnader) kan erhålla en högre avkastning genom att själv utnyttja det än det skulle er- hålla om kunnandet såldes till utomstående genom patent, licen- ser eller managementkontrakt. Det sistnämnda förutsätter att ef- fektivitetsvinsten är tillräckligt stor när kunskapsöverföringen sker inom företaget och att andra företag i utlandet inte har motverkande fördelar vid produktion utomlands - exempelvis på grund av en bättre kännedom om lokala förhållanden. När dessa förutsättningar inte gäller kommer vi att observera andra transak- tionsformer, alltifrån försäljning av patent och licenser till minori-

tetsengagemang och joint ventures med utländska företag.

De här skisserade bestämningsfaktorerna till företagens storlek och tillväxt är i stort sett lika tillämpliga på företagets tillväxt inom ett land som över nationsgränserna. Vad vi kan notera är att fördelarna med intern företagsorganisation sannolikt avtar när avståndet mellan de olika företagsenheterna ökar eftersom vissa kostnader ökar med geografisk expansion. Det är svårare att kom- municera med och administrera avlägsna företagsenheter. Det är också mer kostsamt att skaffa information om produktionsbe— tingelser på geografiskt avlägsna och kulturellt mer främmande platser. Av dessa skäl skulle företagen föredra att koncentrera verksamheten närhelst detta är möjligt. Benägenheten att etable- ra egna dotterbolag skulle minska med det geografiska och kultu- rella avståndet. Det sistnämnda kan förklara varför en så stor andel av svenska utlandsinvesteringar har gjorts i de nordiska grannländerna, av USAs i Canada och av Englands i de forna samväldesländerna. (Jfr Swedenborg, 1979, kap 3.)

Enligt detta synsätt är den enda skillnaden mellan multinationella och nationella företag att de förra väljer att förlägga en del av sin produktionstillväxt utomlands. Detta för oss in på frågan om vad som bestämmer valet mellan produktion hemma och produk— tion utomlands. Produktion hemma för export och produktion ut- omlands för lokal försäljning eller försäljning till tredje land är ju alternativa sätt att försörja utlandsmarknaderna. Motsvarande

val finns även för försörjning av hemmamarknaden.

Produktionens lokalisering och handelns omfattning och inriktning

kan inte analyseras oberoende av varandra. De bestäms samtidigt och av, i huvudsak, samma faktorer, nämligen av produktionskost-

nader i olika länder - ländernas komparativa fördelar som produk- tionsland - och av transportkostnader, tullar och icke-tariffära handelshinder. Skillnader i produktionskostnader, i sin tur, sam- manhänger med skillnader i kostnader för geografiskt relativt orörliga produktionsfaktorer, främst arbetskraft och råvarutill- gångar, samt med möjligheterna att dra nytta av Stordriftsförde- lar. Handelshinder skall tolkas i vid mening och inkluderar alla faktorer som försvårar handel mellan länder, såsom offentlig upp- handlingspolitik som diskriminerar mot utländska tillverkare, krav på korta leveranstider och direkta kontakter mellan kunder och tillverkare. Ändrade komparativa fördelar, eller ändrade handels- hinder, betyder således samtidigt en ändrad produktionsinriktning och ett ändrat handelsmönster.

Enskilda företags val mellan produktion hemma för export till ut- landsmarknaderna och produktion utomlands för försäljning där bestäms på samma sätt med den skillnaden att ett lands kompa- rativa fördel som produktionsland utgör en absolut kostnadsfördel för företagen i det landet. Minskade komparativa fördelar för Sverige inom t ex skogs- och stålindustrin betyder en absolut försämring i dessa branschers internationella konkurrenskraft.

Slutsatsen att produktionens lokalisering endast beror på produk— tions- och handelskostnader kan tyckas alltför enkel. Bakom den ligger emellertid bara ett antagande om att företagen strävar ef-

ter att hålla så låga kostnader som möjligt. I övrigt är det fören- ligt med olika målfunktioner för företagen, såsom att maximera vinsten (nu och i framtiden) eller att maximera försäljningsvoly— men. (Se Horst, 1974.) För enkelhetens skull, och för att det förmodligen är en rimlig approximation, kommer vi fortsättnings- vis att utgå från att företagen strävar efter en så hög vinst som möjligt. _

Samgånfattningsvis kan vi konstatera att multinationella företag växer fram när (1) det är mer lönsamt att en viss produktion be- drivs i mer än ett land och (2) det är mer lönsamt att organisera vissa transaktioner som sammanhänger med denna produktion inom ett företag än på en marknad. Det finns inte - på det ab- straktionsplan vi här rört oss - någon avvikelse mellan det privat- ekonomiska incitamentet till multinationell verksamhet och den samhällsekonomiska vinsten av denna verksamhet: båda härrör från en effektivare resursallokering mellan såväl länder som före- tag. Nedan skall vi emellertid diskutera några effekter av företa- gens internationalisering som bygger på att den privatekonomiska avkastningen och den samhällsekonomiska vinsten, sett från inves- terarlandets synpunkt, kan skilja sig.

2.2 äfekter av utlandsproduktion: en bakgrurE

En av de mest diskuterade frågorna kring utlandsinvesteringarnas växande betydelse under senare år har rört implikationerna av den ökade produktionen utomlands för investerarlandets export: Ersätter utlandsproduktionen exporten eller stimulerar den expor- ten? I den ekonomisk-politiska debatten står företrädare för nä- ringslivet, som hävdar att utlandsproduktion är nödvändig för att bibehålla eller öka sysselsättningen hemma, mot de anställdas re- presentanter, som menar att utlandsproduktion konkurrerar med inhemsk produktion och sysselsättning. Deras ståndpunkter bringas knappast närmare varandra av den stora spännvidden mellan de effekter som har skattats i olika empiriska studier. Så t ex upp—

skattade en statlig utredning i USA att amerikanska utlandsinves- teringar - via effekten på amerikansk export och import - kan ha inneburit ett bortfall på 1,3 miljoner arbetstillfällen (U.S. Tariff Commission, 1973), medan en studie vid Harvard Business School kom fram till att de skapat 600 000 nya jobb (Stobaugh 5552, 1972). Båda citeras flitigt.

Effekterna av utlandsproduktionen på exporten samt på industri- och sysselsättningspolitiska mål genomsyrar inte bara den svenska debatten om företagens utlandsinvesteringar utan har också påver- kat lagstiftningen i Sverige. De är avgörande för huruvida svens- ka företag beviljas tillstånd att investera utomlands enligt den svenska valutaregleringen. Valutaregleringen stipulerar, i sin nuva- rande utformning, att utlandsinvesteringar endast bör tillåtas om de är exportbefrämjande eller i övrigt förmånliga från bytesba- lanssynpunkt. Den medger även att sysselsättningspolitiska strävan- den beaktas, även om förbud för närvarande kräver att investe- ringen på grund av dess storlek eller andra faktorer skulle åsam- ka "landets intressen utomordentlig skada". Ett tredje kriterium är betydelsen av utlandsproduktionen för företagens konkurrens- kraft och långsiktiga utvecklingsförmåga.

Oenighet och osäkerhet rörande Utlandsproduktionens effekter beror dels på genuina svårigheter att fastställa vilka de är men också i hög grad på oklarhet om vad som skall menas med effek- ter. Ett par viktiga klarlägganden bör göras redan från början. Det ena är att en hög export - eller ett givet saldo i bytesbalan- sen - inte är ett mål i sig, även om man lätt bibringas den upp- fattningen av debatten och av valutaregleringens utformning. Vad som ä_r mål för den ekonomiska politiken är inkomstnivån och in- komstfördelningen i landet. En ökad export är önskvärd bara om den låter oss köpa varor och tjänster utomlands billigare än om vi i stället skulle producera dessa varor och tjänster själva. Fri utrikeshandel, dvs handel utan subventioner och inskränkningar, tillåter oss att höja inkomstnivån i landet. Om utlandsproduktion

innebär att exporten är större än den annars skulle ha varit, med-

för den också en högre inkomstnivå. Men det måste understrykas att utlandsinvesteringar också kan höja inkomstnivån i landet utan att den påverkar exporten, t ex genom ökade företagsvinster och ökad avkastning på företagets "immateriella kunskapskapital".

Det andra klarläggandet gäller effekterna på sysselsättningen. Det är missvisande att, som ofta görs, tala om effekterna av svenska företags produktion i utlandet på sysselsättningsnivån hemma, utom möjligen på mycket kort sikt. På lite längre sikt är nämli- gen de enda relevanta effekterna de som rör sysselsättningsstruk- turen. Anledningen är att även om utlandsinvesteringar innebär att vissa arbetstillfällen går förlorade, finns det alltid en alterna- tiv användning av resurserna i landet. Om den friställda arbets- kraften inte kan finna annan sysselsättning - eventuellt efter en viss tid, på annat håll och till andra löner - är det något fel på ekonomins funktionssätt. Sysselsättningsgraden i landet faller inom den ekonomiska politikens ansvarsområde, inte de multinationella företagens. Det faller således på den ekonomiska politiken att se till att t ex det allmänna kostnadsläget, eller arbetsmarknadens funktionssätt, är sådant att det är förenligt med full sysselsätt- ning. Med denna insikt ter sig sysselsättningseffekterna av företa- gens utlandsproduktion kanske mindre dramatiska: utlandsproduk- tion medför inte "en export av arbetstillfällen" utan endast att

en viss typ av arbetstillfällen ersätts av en annan typ.

Det som sags ovan betyder inte att de problem som har diskute- rats i samband med internationella investeringar har definierats bort. Det betyder bara att problemen bör formuleras på ett annat sätt. Eventuella effekter på sysselsättningen av svenska fö- retags utlandsproduktion utgörs av effekter på sysselsättningsstruk- turen och av kostnaderna att anpassa sig till en ändrad produk- tionsinriktning i form av kortsiktig arbetslöshet och omflyttning. En viktig fråga är då om utlandsproduktion möjliggör ökad specia- lisering i enlighet med Sveriges komparativa fördelar, och därmed högre inkomster, än som annars skulle vara fallet. En annan är om kostnaderna att anpassa sig till en ändrad produktionsinrikt- ning är mycket stora.

Beträffande anpassningskostnaderna är det viktigt att framhålla att sådana kostnader uppstår vid varje strukturförändring i eko- nomin. Det är möjligt att dessa kostnader är särskilt stora om ut- landsproduktion är förenad med minskad export från det utlandsin- vesterande företaget. Men det behöver inte vara så. Anpassnings- kostnader uppstår också om det utlandsinvesterande företaget ökar sin export och drar till sig arbetskraft från andra företag och orter. Det expanderande företaget driver upp priset på pro- duktionsfaktorer, vilket "tvingar" fram en kontraktion vid andra företag och en överflyttning av arbetskraft. Varje förändring som medför att ett företag eller en bransch går tillbaka eller ökar re- lativt till andra företag eller branscher ställer krav på anpassning och ger upphov till anpassningskostnader.

Effekterna av svenska företags utlandsproduktion beror dels på hur utlandsproduktionen påverkar exporten från Sverige, dels på hur den påverkar företagens storlek och konkurrenskraft totalt. Det är endast via dessa mekanismer som utlandsproduktionen på-

verkar inkomstnivån och inkomstfördelningen i Sverige. Vi börjar med sambandet mellan utlandsproduktion och export och frågan

om varför detta samband är så kontroversiellt.

2.3. Sambandet mellan utlandsp_r_o_duktion och export

Utlandsproduktionen och exporten bestäms, som vi sagt tidigare, samtidigt och av, i stort sett, samma faktorer. Det betyder att man kan tala om dessa faktorers inverkan på både utlandsproduk- tion och export, men man kan inte tala om "utlandsproduktionens effekt på exporten". Man kan inte förklara en företeelse med en

annan företeelse som beror på samma faktorer. Eller, annorlunda uttryckt, man kan inte förklara en endogen variabel med en annan endogen variabel. Däremot kan man fråga sig vilka effek- ter kvantitativa regleringar av utlandsproduktionen skulle ha på t ex exporten från hemlandet. Man är då intresserad av hur myc-

ket större eller mindre exporten hade varit pm utlandsproduktio- nen inte hade tillåtits öka (eller öka lika mycket). Effekten på exporten av sådana förändringar i utlandsproduktionen definieras således i relation till en situation som vi inte kan observera, nämligen en där allt annat är lika utom att utlandsproduktionen

genom regleringar hålls på en lägre nivå än den faktiska.

Oklarhet om vad som skall menas med "utlandsproduktionens ef— fekt på exporten" ligger bakom många missförstånd i den allmän- na debatten. Svårigheten att empiriskt mäta denna effekt ligger bakom de vitt skilda resultat som redovisas i olika empiriska stu- dier.

Följande exempel kan illustrera. Det är vanligt att man pekar på att svenska multinationella företag uppvisar en högre tillväxttakt än andra svenska företag och drar slutsatsen att den högre till- växten beror på utlandsverksamheten. Man skulle också, om man så vill, kunna peka på att svensk export tidvis uppvisat en lång- sammare tillväxt i sådana länder där svenska företag byggt ut sin produktion relativt mest och hävda att den långsammare ex- porttillväxten beror på utlandsproduktionen. Men i ingetdera fal- let säger sambandet något om effekten av att utlandsproduktio- nen faktiskt tillåts öka. Det positiva sambandet beror i första hand på skillnader mellan företag som påverkar tillväxten både i Sverige och utlandet i samma riktning - t ex skillnader i konkur-

renskraft. Ett konkurrenskraftigt företag växer snabbt både i Sverige och i utlandet. Det negativa sambandet beror förmodli— gen främst på skillnader mellan länder som påverkar exporten

och utlandsproduktionen i olika riktning - t ex skillnader i han-

delshinder. Höga tullar i ett land missgynnar exporten till men gynnar produktionen i landet. Effekten av utlandsproduktionen beror på hur utvecklingen hade varit i den hypotetiska alternativ-

situationen då utlandsproduktionen inte hade ökat, allt annat lika.

Effekten av att svenska företag tillåts producera utomlands kommer att analyseras i senare kapitel (kap 6-7). Här räcker det

att konstatera att i den mån exporten påverkas sker det via pri-

set på de varor som tillverkas i utlandet. Ett vinstmaximerande företag väljer att producera utomlands för att det kan sänka

kostnaderna och därmed priset på sina produkter. Företaget ökar därigenom sin totala försäljning jämfört med att det inte hade tillåtits producera utomlands. Huruvida det även ökar sin export från hemlandet beror på hur exporten reagerar på att priset av den utlandsproducerade varan har fallit. Detta i sin tur beror på om exporten huvudsakligen är substitut för eller komplement till

de produkter som tillverkas utomlands och på produkternas pris- känslighet. Exporten av varor som är substitut (konkurrerande va-

ror) kommer att minska, exporten av varor som är komplementä- ra (t ex insatsvaror som används i den utländska tillverkningen) kommer att öka. Nettoeffekten är osäker på teoretiska grunder och kan endast bestämmas empiriskt. Däremot finns det anledning att vänta sig att den är mycket liten jämfört med den produk- tionsökning som faktiskt sker i utlandet. Det viktigaste skälet är att även en stark produktionsökning av svenska företag i utlandet inte har någon större effekt på marknadspriset så länge företagen konkurrerar på marknader där det finns flera andra producenter

av likartade produkter. Detta får anses gälla flertalet svenska fö-

retag på utlandsmarknaderna. Inte ens våra allra största eller mest specialiserade företag kommer upp i marknadsandelar på

världsmarknaden på mer än 25 96.

2.11 Indirekta effekter på konkurrenskraften

Utlandsproduktionen tillåter företagen att växa sig större än de skulle kunna om de varit enbart hänvisade till produktion i och export från Sverige. Anledningen är, som nämnts ovan, att de kan sänka sina totala kostnader och därmed öka sin försäljning. (Se kapitel 6.) Ökad storlek ger dem möjlighet att investera mer i konkurrenshöjande verksamhet såsom forskning och utveckling, en mer specialiserad företagsledning och ett mer vittförgrenat nät av egna försäljnings- och servicebolag runt om i världen, ef- tersom de fasta kostnaderna för denna verksamhet kan slås ut

över en större försäljningsvolym. Detta ökar deras konkurrens- kraft såväl på hemmamarknaden som på utlandsmarknaderna. Just storföretags- och specialiseringsfördelar är, som framhållits tidigare, en viktig 9_r_s_a_k till att företagen blir multinationella. Det räcker som förklaring till varför ett multinationellt företag är mer effektivt och kan konkurrera ut i övrigt lika lokala före-

tag när det producerar utomlands.

Om företagen inte tilläts förlägga sin produktionsexpansion till utlandet skulle många av dem ändå växa. Men de skulle i större utsträckning tvingas växa genom försäljning på hemmamarknaden. Alternativet till expansion inom deras ursprungliga produktområde (t ex kullager, teleprodukter) på utlandsmarknaderna är diversifie- ring till andra produktområden på hemmamarknaden.

En noggrann utvärdering av dessa båda alternativ är mycket svår att göra, och vi kommer endast att återkomma till frågan diskus— sionsmässigt i senare kapitel. Utvärderingen beror bla på bety— delsen av specialiseringsfördelar såväl inom företaget som i pro- duktionen. En preliminär jämförelse skulle emellertid visa att fö— retagen är större totalt sett (dvs i Sverige Eh i utlandet), mer specialiserade och mer konkurrenskraftiga inom ett begränsat pro- duktområde om de tillåts producera utomlands. De har också en större marknadsandel inom sitt givna produktområde i hemlandet. Diversifiering på hemmamarknaden betyder att de har en större produktion i hemlandet men är mindre specialiserade och sanno-

likt har lägre marknadsandelar på många olika produktområden.

Med avseende på "koncentrationen inom näringslivet" har vi att jämföra den koncentration som består i att ett företag har en le- dande marknadsposition med den som består i att ett företag är en dominerande arbetsgivare i landet. Implikationerna är mycket annorlunda. I fallet med en dominerande marknadsposition finns det risk för monopol- eller oligopolbeteende på marknaden, dvs höga priser, marknadsuppdelning och liknande. I fallet med en

dominerande arbetsgivare finns det risker som sammanhänger med

en för stor ekonomisk maktkoncentration ("vad som är bra för företaget är bra för landet"). Faktisk eller potentiell konkurrens från importerade varor reducerar sannolikt risken för monopolbe- teende på den svenska marknaden, varför det kan vara ett större problem att många svenska företag är mycket stora i förhållan- de till den svenska ekonomin och, alldeles särskilt, den ort där de är belägna. Dessa problem gäller framför allt storföretagen. Ut- landsinvesteringar är emellertid på intet sätt ett storföretagsfe- nomen, och flertalet svenska multinationella företag är inte så stora i någotdera avseende att dessa risker är reella. (Jfr Swe—

denborg, 1979, kap 6.) Renodlade exempel kan emellertid tjäna som en illustration på riktningen i effekterna av olika tillväxtal-

ternativ.

2.5. Sammanfattande synpunkter

Företagens internationalisering, som inneburit att deras produk- tionsverksamhet spritts till flera olika länder, har liksom den väx- ande utrikeshandeln inneburit att den svenska ekonomin bundits samman med omvärlden i ökad utsträckning. Det är viktigt att känna till omfattningen och karaktären av denna sammanbindning. Det är också viktigt - ur ekonomisk-politisk synpunkt - att veta vilka återverkningar företagens multinationella verksamhet har på den svenska ekonomin. Politikerna kan ju välja att begränsa denna verksamhet, om konsekvenserna skulle vara alltför negati-

va.

Syftet med detta kapitel har varit dels att ge en kortfattad bak- grund till den kommande redogörelsen för och analysen av den svenska industrins internationalisering, dels att redan inledningsvis söka "avmystifiera" fenomenet multinationella företag. Den omfat- tande teoretiska och empiriska forskning som bedrivits kring inter- nationella investeringar och internationella företag under de senas- te decennierna har lett fram till synen att orsakerna till interna-

tionell koncernbildning i princip är desamma som orsakerna till

att företag växer över huvud taget. Företag växer sig stora -

inom ett land eller över nationsgränserna - när de har en konkur- rensfördel gentemot andra företag och när transaktioner kan orga- niseras mer effektivt inom ett företag än på en marknad. Det sagda betyder inte att endast, eller ens företrädesvis, stora före— tag etablerar sig utomlands. Även små företag kan finna det lön—

samt att växa i utlandet.

Vad gäller effekterna av internationell företagsbildning har de ett särskilt intresse, bla genom att de uppstår på olika sidor na- tionsgränserna. Effekterna av själva utlandsproduktionen är kanske de som har tilldragit sig det största intresset i debatten. De är också utgångspunkten för den nuvarande regleringen av svenska direkta investeringar i utlandet under valutaregleringen. Som fram- hållits ovan kan oenigheten om vilka dessa effekter är, och hur stora de är, till stor del återföras på oklarhet över vad som menas med effekter samt på svårigheter att faktiskt mäta dem. Ur både teoretisk och ekonomisk-politisk synpunkt utgörs de av vad som händer när utlandsproduktionen tillåts (eller tillåts öka) jämfört med att den inte tillåts, a_ll_t_3r_15t_£k_a.

"Effekterna" av företagens utlandsproduktion framstår allmänt som mindre dramatiska om man tar hänsyn till den relevanta jäm- förelsesituationen, dvs om de mäts på ett korrekt sätt i stället för på ett felaktigt sätt. Så t ex beror normalt huvuddelen av den exportminskning som sker om tullarna på svenska exportmark- nader höjs på att tullarna höjts och inte på den ökning av ut- landsproduktionen som eventuellt inträffar samtidigt. En export- minskning skulle inträffa under alla förhållanden men den kan bli något större eller något mindre beroende på om ökningen av ut- landsproduktionen (partiellt) har en negativ eller positiv effekt på

svensk export.

Effekten på exporten är av intresse, slutligen, inte för att en hög

export är ett mål i sig utan för att en ökad export innebär, eller

möjliggör, ökad specialisering i enlighet med landets produktions— förutsättningar. Detta leder till högre inkomster i landet. Det är

med hänsyn till effekterna på inkomstnivån och på inkomstfördel—

ningen i landet som utlandsinvesteringar bör bedömas.

Kapitel 3

Den svenska industrins tillväxt i

Sverige och utomlands under 1960— och 1970—talen

En beskrivning av den svenska industrins utlandsverksamhet under 1960- och 1970—talen är en beskrivning av en snabbt tilltagande internationalisering. Produktion och sysselsättning vid egna dotter- bolag i utlandet har ökat i väsentligt snabbare takt än i Sverige. Samtidigt har de utlandsinvesterande koncernerna uppvisat en stör- re sysselsättningsexpansion i Sverige än övrig svensk industri. Re- sultatet har blivit att de utlandsinvesterande företagens verksam- het såväl i Sverige som i utlandet har vuxit i betydelse för svensk industri. I det följande skall vi beskriva de internationella koncernerna och deras expansion i Sverige och utlandet. Vi skall också relatera denna expansion till utvecklingen inom hela den svenska industrin under samma period och diskutera sambandet

mellan tillväxt i Sverige och i utlandet.

3.1 De internationella koncernernas verksamhet i_$verige_och

utlandet -_ en översikt

Den grupp företag, vars verksamhet denna studie handlar om, är svenska industriföretag som bedriver produktion utomlands vid egna dotterbolag. Dessa företag, som vi kan kalla multinationella företag eller internationella koncerner, utgörs av ett förhållande- vis litet antal företag, omkring 120 år 1978. De svarar emellertid inte bara för den överväldigande delen av den svenska industrins verksamhet i utlandet utan även för huvuddelen av Sveriges tota- la utlandsinvesteringar. Anledningen är att det svenska näringsli- vets utlandsverksamhet domineras av industrin och inom industrin av de företag som bedriver produktion utomlands. lndustriföretag

med enbart försäljande dotterbolag i utlandet svarade t ex endast för 1 procent av sysselsättningen i industrins utländska dotterbo- lag 1974.

De utlandsproducerande koncernerna väger också tungt inom den svenska industrin med 47 procent av industrisysselsättningen och 58 procent av svensk export 1978. Av detta framgår att dessa fö- retag är genomsnittligt mycket stora och dessutom mer exportin—

riktade än svensk industri i övrigt.

Skillnaden mellan de utlandsproducerande företagen och svensk in- dustri i övrigt kan illustreras med hänvisning till tabell 3:l som visar försäljning, export och leveranser till utländska dotterbolag från svenska koncerner med producerande dotterbolag i utlandet år 1978. Liknande uppgifter på koncernnivå för hela den svenska industrin finns inte. Däremot finns för 1974 motsvarande uppgif- ter även för koncerner med enbart försäljande dotterbolag och en jämförelse mellan koncerner med producerande dotterföretag res- pektive koncerner med enbart försäljande dotterföretag detta år visar att de förra var genomsnittligt större (# gånger större för— säljning), hade en genomsnittligt högre exportandel (#8 mot 42 procent) och en betydligt högre andel av deras export såldes till dotterbolag i utlandet (35 mot Ul» procent).

Trots en, som vi ska se, stark utbyggnad av industrins utlands- verksamhet sedan mitten på l960-talet har 933155 koncerner inom svensk industri som har producerande dotterbolag i utlandet ökat endast obetydligt. Som framgår av tabell 3:2 har antalet fö- retag med produktion i utlandet ökat från 82 till 118 mellan kart- läggningsåren 1965 och 19781 och huvuddelen av ökningen inföll före 1970. Därefter har inte antalet utlandsproducerande företag ökat nämnvärt.

1 Det exakta antalet påverkas av svarsbortfall, men storleksord- ningen gör det inte.

Tabell 3zl. De svenska koncernföretagens försälj'ning_,_export och leveran-

ser till utländska dotterföretag 1978

För- Leveranser till sälj- utländska dotter- ning Export företag Antal i % av försälj- i 96 av milj kr milj kr ning milj kr export Koncerner med producerande dotterföretag i utlandet 118 111 770 56 670 51 22 950 40

”___—_W—

Definitioner: De svenska koncernföretagen utgörs - med få undantag — av

__.-.—

koncernernas svenska delar. Dotterföretag utgörs av företag i vilka koncer- nen äger minst 50 96 av aktiekapitalet och vilka omfattas av koncernens re- dovisning (koncernf öretag).

Anm: De svenska koncernföretagens försäljning anges exklusive leveranser ir'iör—n koncernens svenska delar men inklusive leveranser till utländska dotter- bolag. Elimineringen av interna leveranser mellan svenska koncernföretag gör att försäljningsvärdet i tabellen inte kan jämföras med saluvärdet i svensk industristatistik, som inkluderar leveranser mellan arbetsställen inom ett företag. Industristatistikens redovisning av saluvärdet inom industrin inne- bär även att exportandelen för hela industrin inte kan beräknas och jämfö- ras med den som anges i tabellen.

Tabell 3:2. FöråÅQqLiflåi populationen av koncerner med produ-

cerande dotterföretag_l965—78

Antal koncer— ner Koncerner med producerande dotterföretag i_ut_l_a_rl et 1965 8_2_ Genomgående 47 Antal företag som fallit bort 1965-78 58 såna! på grund av att moderbolaget mellan 1965 ochl978 har fusionerat med annan koncern inom populationen 17 har upphört eller blivit utlandsägt 5 avvecklat alla utlandsintressen 9 avvecklat producerande dotterbolag men har kvar försäljande dotterbolag/minoritets- intressen 21 ej har svarat 1978 6 Konger_ne_r_ med pgoducerande dotteilörjgg gameter 1—978 "" && Genomgående 47 Antal företag som tillkommit 1965-78 914

Nettoökning mellan 1965 och 1978 36

Nettoförändringen av antalet koncerner med utlandsproduktion ger emellertid ett falskt intryck av konstans. Populationen av svenska multinationella företag har i själva verket förändrats en hel del. Av de 118 företagen var endast #7, eller drygt 140 procent, "ge— nomgående", dvs bedrev produktion i utlandet under hela perio- den.

De "genomgående" företagen dominerar emellertid utvecklingen i alla avseenden och i högre grad än vad deras antal ger vid han— den. I tabell 3:l svarade t ex de genomgående företagen för 75 procent av de utlandsproducerande koncernernas försäljning, 79

procent av deras export och 90 procent av internleveranserna över gränserna.

Bakom de genomgående företagens dominans ligger att utlands— verksamheten i så hög grad är koncentrerad till ett fåtal stora, och ofta gamla, utlandsinvesterare. De 20 största arbetsgivarna utomlands svarar för drygt 80 procent av industrins sysselsättning och produktion i utlandet. Det betyder att det i vissa samman— hang kan vara tillräckligt att se på storföretagens tillväxt för att skapa sig en bild av utvecklingen i utlandet totalt.

Samtidigt bör inte koncentrationen till några stora företag med sedan gammalt etablerad produktion i utlandet överskugga det fak— tum, att nya företag ständigt etablerar sig utomlands och blir "multinationella" och att många väljer att avveckla engagemanget efter kortare eller längre perioder. För det första kan dessa för— ändringar inom gruppen multinationella företag ge oss en inblick i det komplicerade samspelet mellan storlek och tillväxt hemma och i utlandet: Etablerar sig endast stora företag i utlandet eller växer de sig stora parallellt med utlandssatsningen? Växer företa— gen snabbare hemma på grund av eller trots en snabb tillväxt ut— omlands?

Den förra frågan har analyserats tidigare (Swedenborg, l979, kap. 6). Det visade sig därvid att det visserligen finns ett positivt sam- band mellan företagens storlek hemma och utomlands, men att stora företag inte har en större benägenhet att producera utom— lands. Små företag investerar lika mycket i utlandet i förhållande till sin storlek som stora företag. Den senare frågan är mer komp- licerad,. och vi får anledning att återkomma till den längre

fram.

För det andra har det onekligen ett visst intresse om den snabba tillväxten utomlands beror på att ett begränsat antal stora före- tag växer snabbt eller om den beror på tillkomsten och tillväxten av nya utlandsinvesterare. I det förra fallet skulle koncentratio-

nen bland de internationella koncernerna öka, i det senare inte.

De utlandsproducerande koncernerna sysselsatte 1978 ca 300 000 anställda vid 1700 egna dotterbolag i utlandet. Merparten av sysselsättningen, eller 76 procent, fanns inom företag som bedrev någon form av industriell produktion. Omkring 18 procent var i försäljningsföretag och 6 procent i "övriga rörelsedrivande" dotter- företag, dvs dotterföretag verksamma i andra näringsgrenar än in- dustri och handel. Exempel på de senare är holdingbolag, service—,

transport— och forskningsbolag.

Det bör framhållas redan här att den använda cefinitio— nen av producerande dotterföretag innebär, att dessa företag inte är "rena" produktionsföretag utan företag som i varierande grad ägnar sig åt återförsäljningsverksamhet för de svenska koncer- nernas räkning. Denna vida definition motiveras av önskemålet att täcka in nära nog all industriell produktion i utlandet. Samtidigt innebär den genomgående en viss överskattning av den incustriella verksamheten vid de utländska dotterbolagen jämfört med svensk industri, eftersom återförsäljningsverksamhet i princip inte inräk—

nas i den svenska industrisektorn. Det kan nämnas att företag

som är producerande enligt ett enkelt mest-kriterium, dvs att sa- luvärdet av den egna produktionen överstiger saluvärdet av återför-

sålda varor, svarar för 80-90 % av sysselsättning, tillgångar, etc, i samtliga "producerande dotterföretag".

Utöver egna dotterbolag, dvs företag i vilka de svenska företagen har ett majoritetsintresse, har de utlandsproducerande koncerner- na minoritetsintressen i utländska företag. För 1978 rapporterade de att de hade minoritetsintressen på mellan 10 och 50 procent i ca 170 utländska produktionsföretag.

Tabell 3:3 visar utvecklingen av de olika slagen av utlandsverk- samhet under perioden 1965—78. Sysselsättningsökningen i såväl pro- ducerande som försäljande dotterbolag har varit hög och ganska likartad fram till 197#, omkring 5 procent per år. Därefter har en tydlig avmattning gjort sig gällande. Mellan 1974 och 1978 ökade sysselsättningen i produktionsbolagen endast obetydligt, eller med lt procent på 4 år. Vi skall återkomma till orsakerna till detta trendbrott.

Vi kan inte göra motsvarande jämförelse av tillväxten i övriga rö- relsedrivande dotterbolag och i minoritetsägda företag beroende på att vi, vad gäller de förra, saknar data före 1974 och, vad gäl— ler de senare, har en mycket dålig och över tiden varierande täckningsgrad. De svenska företagen saknar helt enkelt ofta den typ av uppgifter vi efterfrågar rörande minoritetsägda företag. Vi kan emellertid konstatera att sysselsättningen i övriga rörelse- drivande dotterbolag har ökat kraftigt l97lt-78, eller med 22 pro- cent under perioden. Däremot tycks sysselsättningen i minoritets- ägda företag ha minskat 1974-78. Detta gäller även om vi gör en grov korrigering för det större svarsbortfallet 1978 jämfört med l97lt. (Se not i tabell #:10 samt diskussionen på s 91 1 kap ll.) Antalet minoritetsägda företag har ökat endast obetydligt 1974-78. Tillsammantaget tyder dessa siffror på att den långsam- ma tillväxten i producerande dotterbolag 1974-78 Eg har kom-

Tabell 3:3 De internationella koncernernas utländska dotterföreta och minoritetsintressen 1965, 19702 1974 och 1978a

Producerande dotterföretag 329 428 481 570 147 810 182 650 219 620 227 825 Försäljande dotterföretag 464 674 892 1 054 22 440 36 130 49 665 53 695

Övriga rörelsedrivande dotterföretag : x 64 68 (780): (3 665): 15 520 19 690

Summa dotterföretag 793 1 102 1 437 1 692 171 030 222 445 284 805 301 210

Minoritetsägda

produktionsf öretagb

39 72 114 129 24 030 55 690 74 423 55 600 Övriga minoritetsägda företag 1 x 33 43 x x 3 995 7 400

Summa bminoritetsägda

; Uppgift saknas. Siffrorna inom parentesihänför sig till anställda i övriga rörelsedrivande dotterföretag som felaktigt klassificerats som försäljande dotterföretag 1965. a Tabellen omfattar endast dotterbolag och minoritetsintressen till koncerner med producerande dotterföretag i utlandet. Dessa kon- cerner svarade emellertid för 90 % av antalet anställda i alla försäljande dotterbolag i utlandet 1974 men en väsentligt mindre andel (73 %) av antalet försäljande dotterbolag. Jfr tabell 3 i Swedenborg (1976).

b Antalskolumnen är inte jämförbar med sysselsättningskolumnen. Uppgift om antalet anställda finns t ex endast för 77 av de mino- ritetsägda produktionsföretagen 1974.

c Svarsprocenten är lägre 1978 än 1974. Företag som lämnade uppgift 1974 men inte 1978 hade 14 300 anställda i minoritetsägda företag 1974. Om 1978 års siffra räknades upp med dessa skulle antalet anställda i minoritetsägda företag ligga på 77 300 1978, vil— ket förmodligen är mer jämförbart med 1974 än tabellens siffra på 63 000. Om något kan uppskattningen tänkas ge en överskatt- ning, eftersom den förutsätter att koncerner som inte lämnat uppgift 1978 har oförändrad sysselsättning i minoritetsägda företag, trots att övriga koncerner redovisat minskad sysselsättning i minoritetsägda företag under perioden.

Definitioner: Dotterföretag utgörs av företag i vilka koncernen äger minst 50 % av aktiekapitalet och vilka omfattas av koncernens redovisning (koncernföretag).

Minoritetsä da företa har definierats som företag i vilka koncernen äger minst 10 % och högst 50 % av aktiekapitalet

Som producerande företag i utlandet räknas alla företag som bedriver någon form av industriell produktion, om denna utgör minst 10 % av företagets försäljningsvärde. Som Försäl'ande företa i utlandet utgörs av företag som huvudsakligen bedriver försäljnings- verksamhet, eventuellt kombinerad med viss installation— och serviceverksamhet. Övriga rörelsedrivande företag utgörs av företag inom andra näringar än industri och handel. För en utförligare redogörelse för populationsurval och definitioner, se appendix A.

penserats av en större ökning av minoritetsengagemangen utom- lands.l Tvärtom tycks utbyggnaden av de senare ha varit ännu långsammare.

Tyngdpunkten i industrins utlandsverksamhet ligger emellertid otvetydigt på de utländska produktionsföretagen och det är effek- terna av deras verksamhet som har varit, och är föremål för så mycket debatt. Det är också till denna som huvudintresset knyts i denna studie. Praktiska skäl, nämligen tillgången på bättre data, gör att vi begränsar oss till att analysera verksamheten vid de majoritetsägda produktionsföretagen. Annars kan ju motiven för och effekterna av att svenska företag går in med ett minori— tetsintresse i ett utländskt produktionsföretag antas vara likar- tade de som gäller vid etablering av dotterbolag. Under alla om- ständigheter är ett minoritetsintresse ofta ett alternativ till ett eget dotterbolag, ibland framtvingat av mottagarlandets krav på inhemskt majoritetsintresse. En utförligare beskrivning av de ut— ländska dotterföretagen och minoritetsägda företagen, deras till— växt och fördelning på branscher och länder, ges i kapitel 4.

3.2. Företagens internationalisering

Under perioden 1965—78 har den svenska industrin expanderat snabbare i utlandet än i Sverige. Detta gäller vare sig tillväxten i utlandet jämförs med de utlandsproducerande koncernernas till- växt i Sverige eller med hela den svenska industrins tillväxt. För de utlandsproducerande koncernerna — som uppvisat en högre till- växt i Sverige än industrin i genomsnitt - har den starkare ex— pansionen i utlandet inneburit att produktionen vid utländska dot— terbolag ökat jämfört med produktionen i Sverige samt att en ökad andel av deras export säljs via egna dotterbolag i utlandet. Denna utlandsverksamhet har därmed blivit ett allt viktigare in- slag i dessa företags internationella beroende.

1 Det enda skälet till att man möjligen skulle förvänta sig ett så- dant omvänt samband är att ett par större producerande dotterbo- lag övergått till att bli minoritetsägda under perioden. Sådana för— säljningar har emellertid även ägt rum under föregående perioder och utgör därför inte någon förklaring till den lägre tillväxten för producerande dotterbolag 1974-78.

Tabell 3:4 ger en sammanfattande bild av företagens internatio- nalisering under perioden. Tabellen avser endast genomgående fö- retag för att möjliggöra jämförelser över alla åren. Motsvarande uppgifter för samtliga utlandsproducerande företag 1978 visar att ett inkluderande av de nytillkomna utlandsinvesterarna skulle innebära, att samtliga mått på de utländska koncerndelarnas be- tydelse sänktes något.1 Det beror ju på att företag som ryligen etablerat sig utomlands har en relativt mindre verksamhet i ut— landet än de företag som bedrivit produktion i utlandet unler en

längre tid.

1 tabell 3:4 har koncernernas externa omsättning de olika åren

fördelats på Sverige och utlandet enligt tre olika principer. Först har den fördelats på försäljning på den svenska marknaden respek— tive på utländska marknader, varvid även den del av utlardsför- säljningen som sker genom export från Sverige särskilts. Därefter har den fördelats på extern försäljning från den svenska respekti— ve den utländska koncerndelen, dvs på grundval av var i koncer- nen försäljning till utomstående kunder sker. Till sist har koncern- omsättningen fördelats på grundval av var tillverkningen sker. Pro— duktionen i Sverige mäts då som de svenska koncernföretagens ex- terna omsättning plus de leveranser som sker till de utländska dotterbolagen. Produktionen i utlandet blir då lika med de utländs— ka dotterbolagens externa omsättning minus sådana leveranser från de svenska koncernföretagen. Detta motsvarar uppenbarligen inte något vedertaget produktionsbegrepp, men det är det mått som bäst lämpar sig för jämförelser med svensk expor: och som inte innebär dubbelräkning. Produktion vid utländska försäljningsfö- retag framkommer som en residual vid denna fördelning och ut- görs förutom av försäljningsmaginaler på återförsäljningen för de svenska koncernföretagen samt eventuell installation och service-

verksamhet också av tull- och transportkostnader.

1Den totala koncernomsättningen 1978 för samtliga koncerner var 172 800 milj kr och fördelade sig på posterna i tabell 4 en- ligt följande: Under punkt 1: 32 96, 68 96, 33 96, under punkt 2: 5196, 49 96, 33 %, 16 96, under punkt 3: 65 96, 35 96, 27 96, 896.

Tabell 3:4. G_e_rlomgående koncerner med _produktion i utlarldeti

koncerndelarna 1965-78

Fördelning i %

1978 1965 1970 1974 1978 milj kr Total koncern- omsättning 142 560 100 100 100 100 därav: 1. Försäljning på svenska marknaden 42 160 48 39 35 30 utländska marknader 100 400 52 61 65 70 därav: export från Sverige 44 780 26 32 33 31 2. Försäljning från svenska koncernföretaga 66 360 65 60 55 47 utländska koncernföretagb 76 200 35 40 45 53 därav: producerande dotterföretag 51 200 27 29 30 36 försäljande dotterföretag 25 000 8 11 15 17 3. Produktion av svenska koncernföretagC 86 940 74 72 68 61 utländska koncernföretagd 55 620 26 28 32 39 därav: producerande dotterföretag 42 625 23 25 25 30 försäljande dotterföretag 12 995 3 3 7 9

a Exklusive leveranser till utländska dotterbolag. b Inklusive leveranser från svenska koncernföretag.

C De svenska koncernföretagens externa omsättning inklusive leveran- ser till utländska koncernföretag.

d Utländska dotterföretags omsättning exklusive leveranser från de svenska koncernföretagen. Se även anmärkning till tabell 2:l.

Av tabell 3:4, och ännu tydligare av figur 3:1, framgår även att tyngdpunkten i koncernernas verksamhet i hög grad förskjutits mot utlandet under perioden. Den mest dramatiska förändringen är kanske den kraftigt ökade andelen av koncernernas försäljning

som avsätts på utlandsmarknaderna. Denna andel ökade från 52 96 1965 till 70 96 1978.

År 1965 utgjordes exakt hälften av utlandsförsäljningen av export från Sverige, hälften av produktion i utlandet. Denna andel bibe- hölls ganska oförändrad fram till 1974, vilket speglar att expor— ten och utlandsproduktionen ökade i ungefär samma takt och i ungefär lika hög grad bidrog till försäljningsökningen i utlandet fram till dess. Efter 1974 har emellertid tillväxttakten i exporten sjunkit starkt och legat på endast hälften av tillväxttakten i ut- landsproduktionen (41 96 mot 86 96 i den senare 1974-78). Resul- tatet är att utlandsproduktionen 1978 var större än exporten och

utgjorde 56 96 av den totala utlandsförsäljningen.

Såväl exporten som utlandsproduktionen har emellertid ökat snab- bare än koncernernas produktion i Sverige. De svenska koncern— företagens exportandel har således ökat från i genomsnitt 35 96 1965 till 5196 1978, medan utlandsproduktionen har ökat från 26 96 av den totala koncernomsättningen 1965 till 39 96 1978.

De utländska dotterbolagens totala försäljning översteg utlands- produktionen med (export)värdet av deras import för de svens- ka koncernföretagen. Av tabellen kan utläsas att så mycket som 66 96 av koncernernas totala utlandsförsäljning skedde genom ut- ländska dotterbolag 1965. 1978 hade denna andel stigit till 76 96. Koncernernas exportförsäljning har således alltmer överflyttats från oberoende återförsäljare till egna dotterbolag under perio— den.

Beträffande utvecklingen 1974-78 kan vi notera att trots att ut- landsproduktionen ökat i väsentligt snabbare takt än företagens hemmamarknadsförsäljning och export så har den ändå inte ökat i lika snabb takt som under den föregående 4-årsperioden (86 96

Figur 3:l Verksamhetens fördelning på Sverige och utlandet 1965, 1970, 1974 och l978

Export från Sverige N

roduktion

utlandet Försäljning i Sverige

1974-78 jämfört med 107 96 1970—74). Detta är samma förhållan— de som noterats på sysselsättningssidan i tabell 3:3. Anledningen till denna avmattning får sökas i den osedvanligt långa och djupa lågkonjunkturen på flertalet viktiga utlandsmarknader under dessa år. Det sistnämnda är däremot inte en tillräcklig förklaring till den mycket långsamma tillväxten i svensk export mellan samma år. Här rör det sig sannolikt främst om en för— sämring i svenska företags internationella konkurrenskraft under den s k kostnadskrisen, som även visade sig i växande bytesba- lansunderskott under perioden. I båda fallen borde det emeller—

tid röra sig om tillfälliga obalanser, snarare än om en perma- nent lägre tillväxt i utlandsförsäljning och utlandsproduktion.

Företagens internationella beroende kan mätas antingen som ande— len av deras totala försäljning som avsätts på utlandsnarknader eller som andelen av deras produktion som ligger utanför Sverige. Tabell 3:4 visar att de utlandsinvesterande koncernernas interna— tionella beroende är väsentligt högre enligt det första 'nåttet än enligt det andra, dvs de är i hög grad beroende av utlandet för avsättning för sina produkter, men tillverkningen ligger huvudsakli- gen i Sverige. Men oavsett vilket mått som används så har deras internationella beroende ökat under 1960- och 1970-talet: såväl ut- landsförsäljningen som utlandsproduktionen ökade i relativ betydel—

se.

För flertalet svenska utlandsinvesterare finns det ett uppenbart samband mellan de två formerna av internationellt beroende. Dels är det framför allt exportinriktade företag som etablerar utlands— produktion, dels avsätts så gott som hela utlandsproduktionen i ut-

landet. Men hur ser sambandet ut?

1 tabellerna 3:5 och 3:6 har vissa av de genomsnittliga värden som visades i tabell 3:4 disaggregerats något. I tabell 3:5 har kon-

cerner med produktion i utlandet 1978 grupperats efter andelen av deras försäljning som avsattes i utlandet samma år. För varje grupp anges det genomsnittliga värdet av utlandsförsäljningen, som utgjorde produktion i utlandet. Först kan vi konszatera att det finns stora avvikelser mellan företagen i andelen av den tota- la försäljningen som avsattes i utlandet. En dryg tredjedel av kon- cernerna avsatte mellan 60 och 80 96 av sin försäljning i utlandet, dvs omkring genomsnittet för samtliga koncerner i tabell 3:4. För flertalet var utlandsförsäljningen relativt mindre. Vidare framgår att storleken av utlandsförsäljningen stiger med stigande interna— tionaliseringsgrad. Det finns följaktligen ett positivt samoand mel- lan genomsnittsstorleken av utlandsförsäljningen och dess andel av koncernernas totala försäljning. Delvis sammanhänger cetta med att stora företag ofta har både en större export och en högre ex-

portandel än mindre företag.

Tabell 3:5. Koncerner med produktion i utlandet 1978 grupperade efter andelen av den totala koncernomsättningen som avsattes i utlandet detta år

Försäljning i Försälj- Genomsnittlig Produktion i utlandet i 96 Antal ning i försäljning i utlandet i 96 av total koncern- kon— utlandet utlandet av försäljning omsättning cerner milj kr milj kr i utlandet

0- 20 9 164 18 49 21- 40 19 2 123 112 46 41- 60 28 22 533 805 43 61- 80 40 55 055 1 376 49 81-100 14 33 960 2 426 63

Alla 110 113 835 1 035 52

___—___— Anm: Försäljning i utlandet är lika med total koncernomsättning minus den SV.-älska koncerndelens försäljning i Sverige.

Produktion i utlandet är lika med producerande dotterföretags omsättning minus leveranser från den svenska koncerndelen. Endast koncerner för vilka samtliga av tabellens uppgifter finns har tagits med.

Tabell 3:6. Koncerner med roduktion i utlandet 1978 rupperade efter;

andelen av den totala koncernomsättningen som utgjorde pro- duktion i utlandet detta år

Produktion i ut- Genomsnittlig landet i 96 av Antal Produktion i produktion i total koncern- kon- utlandet utlandet omsättning cerner milj kr milj kr

___—Wm-

1—10 26 703 27 11—20 32 6 437 201 21-40 28 13 922 497 41—60 20 26 369 1 318 61—80 4 11 714 2 928 Alla 110 59 145 538

Öl": Se anmärkning till tabell 3:5.

Däremot är det inte så att företag med stor utlandsförsäljning, vare sig absolut eller relativt till den totala försäljningen, har en större benägenhet att producera utomlands. Sista kolumnen i ta— bell 3:5 visar således att det inte finns något systematiskt sam- band mellan utlandsförsäljningens relativa storlek och utlandspro- duktionens relativa storlek. Endast de mest internationella företa— gen - för vilka utlandsförsäljningen utgör mer än 80 96 av koncern— omsättningen - uppvisar en klart högre benägenhet att förse ut- landsmarknaderna via produktion i utlandet. Det finns inte heller någon anledning att förvänta sig att det skulle finnas något så— dant samband. Utlandsförsäljningens absoluta eller relativa storlek är ju ett uttryck för företagens internationella konkurrenskraft. Benägenheten att producera utomlands (som den mäts här) beror på faktorer som påverkar produktionens lokalisering.

Tabell 3:6 visar att det också finns ett positivt samband mellan genomsnittsstorleken av utlandsproduktionen och betydelsen av denna i relation till koncernernas produktion i Sverige. Det betyder att utlandsproduktionen ökar mer än proportionellt med koncerner- nas verksamhet i Sverige. Detta gäller i genomsnitt och vid en jämförelse mellan grupper av företag. 1 en tidigare analys (Swe— denborg, 1979, kap 6) har detta även visat sig gälla över ett tvärsnitt av enskilda företag. Om sambandet tolkas som en be— skrivning av företagens utveckling över tiden tyder det på att när företagen väl startat utlandsproduktion så växer den snabbare

än deras hem maproduktion.

Den ökade internationalisering som visades i tabell 3:4 beror inte på att ett mindre antal företag har ökat sin internationella inrikt- ning utan speglar en allmänt höjd internationaliseringsgrad. En jämförelse mellan värdena i tabellerna 3:5 och 3:6 och motsvarande värden för 1970 visar nämligen att hela fördelningen av företag efter internationaliseringsgrad har förskjutits uppåt. Ungefär hälf- ten av koncernerna avsatte mer än 60 96 av sin totala försäljning i utlandet 1978 jämfört med en tredjedel av företagen 1970. För närmare hälften av koncernerna uppgick utlandsproduktionen till mer än 20 96 av den totala försäljningen 1978. Åtta år tidigare gällde detta bara en fjärdedel av företagen. (Jfr Swedenborg, 1973, tabellerna 6 och 7.)

3.3 De internationella koncernernas tillväxt 'ämfört med hela

___-. ___—___- ———-—.—s—————.————.

den svenska industrin

De utlandsinvesterande koncernerna har vuxit snabbare i Sverige under periooden 1965-78 än den svenska industrin i övrigt och ut— landsverksamhetens ökade betydelse framstår därför ännu mer om den jämförs med utvecklingen inom hela den svenska industrin. Detta framgår vid en jämförelse av de uppgifter vi har gemen— samma för svensk industri, utlandsinvesterande koncerner i Sveri-

ge och deras utländska dotterbolag.

Tabell 3:7 visar att koncerner med produktion i utlandet har ökat sin andel av den totala svenska exporten från 41 procent 1965 till 58 procent 1978. Den största ökningen inföll i början av perio— den. Internleveranserna, dvs leveranserna till utländska dotterbo- lag, har uppvisat en snabbare och stadigare andelsökning, från 14 till 23 procent av svensk export mellan 1965 och 1978. Ungefär 60 procent av internleveranserna 1978 utgjorde försäljning till rent försäljande dotterbolag i utlandet, vilket var en oförändrad andel jämfört med 1965.

Tabell 3:8 visar en liknande utveckling på sysselsättningssidan. Sysselsättningen i svenska utlandsinvesterande koncerner har ökat från 35 till 48 procent av industrisysselsättningen i Sverige 1965— 78 medan motsvarande andel för deras utländska produktionsbolag

har ökat från 12 till 26 procent under den längre perioden 1960-78.1

Sysselsättningen i utlandet har således ökat i väsentligt snabbare takt än inom svensk industri under hela 1960—talet och större delen av 1970-talet. Men hittills har vi inte visat att de svenska

moderkoncernerna också vuxit snabbare än industrin i övrigt. Den

1 1U1:s enkätmaterial täcker åren 1965-78. Uppgifter för 1960 härrör, som nämnts 1 kap 1, från det enkätmaterial rörande svens— ka företags investeringar i utlandet som samlades in av Harald Lund 1966 (ibid). En utförlig redovisning av vilka ändringar som gjorts i 1960 års material för att uppnå jämförbarhet med senare år ges i Swedenborg (1973).

Tabell 3:7 Total svensk export och export från svenska utlandsin-

vesterande koncerner. Milj kr och procent

1965 1970 1974 1978

Total svensk export 20 540 35 150 70 510 98 210 Export från svenska koncernföretag 8 500 19 500 38 100 56 700 i 96 av total svensk export 41 55 54 58 Leveranser till utländska koncernföretag 2 800 6 400 13 400 22 950 i 96 av total svensk export 14 18 19 23

EfeLLexsceuäeLLW

producerande

koncernföretag 1 180 2 680 5 350 9 390

försäljande

koncernföretag 1 620 3 720 8 050 13 560 Tabell 3:8 Antal anställda i svensk industri, i svenska utlandsin-

v_e_s_terande koncerner och i deras utländska produk- tionsf öretag 1960-78

1960 1965 1970 1974 1978

Industrin i Sverige 880 260 938 915 921 780 929 200 874 230 Svenska utlandsin- vesterande företag 325 980 395 990 431 740 416 235 i 96 av svensk industri 35 43 46 48 Utländska produk- tionsföretag 105 510 147 805 182 650 219 625 227 825 i 96 av svensk industri 12 16 20 24 26

export- och sysselsättningstillväxt som visas i tabellerna 3:7 och 3:8 är ju resultatet av både en förändring i populationen av ut- landsinvesterande företag i Sverige (jfr tabell 3:2) och av olikhe- ter i tillväxttakt mellan utlandsinvesterande företag och övriga svenska företag. För att kunna uttala oss om de förras tillväxt jämfört med övrig svensk industris måste vi eliminera den del av tillväxten som beror på att nya företag blivit utlandsinvesterare under perioden, dvs vi måste jämföra tillväxten i företag som

varit genomgående under hela perioden.

Tabellerna 3:9 och 3:10 visar därför export- och syssselsättningsut— vecklingen för genomgående koncerner 1965-78 och för de 20 st örs— ta utlandsinvesterarna, som samtliga är genomgående. Genom att sätta dessa företags export och sysselsättning i relation till hela den svenska exporten och industrisysselsättningen under olika år får vi ett mått på deras relativa storlek och på deras tillväxt jämfört med hela den svenska industrin. Av tabellerna kan utläsas att de genomgående företagen väger tungt bland de utlandsinves- terande företagen under hela perioden, men att deras relativa be- tydelse minskat genom tillkomsten av nya utlandsinvesterare. Ut- landstillväxten har således inte varit förenad med en ökad koncent- ration inom gruppen internationella koncerner. Det framgår också att de genomgående företagen faktiskt har haft en mycket snabbare export— och sysselsättningstillväxt än svensk industri i övrigt: deras andel av svensk export ökade från 40 till 46 96 och deras andel av svensk industrisysselsättning ökade från 32 till 37 96 1965—78.

Tabell 3:11 ger en mer översiktlig bild av olikheterna i tillväxt mellan svensk industri och de internationella koncernerna i Sveri— ge och utlandet. Tillväxttakten i sysselsättningen har där ut- tryckts som genomsnittlig ålig förändring för att underlätta jäm- förelser mellan olika perioder. Vi ser där att vi skulle överskatta olikheterna i tillväxttakt mellan svensk industri och de internatio- nella koncernerna om vi inte tar hänsyn till den sysselsättningsök- ning som skett genom att nya företag blivit utlandsinvesterare under perioden. Ändå står det helt klart att även genomgående fö-

Tabell 3:9 Genomgående företags och de 20 största företa- gens exportutveckling jämfört med svensk indu- stri 1965-78. Milj kr och procent

Export

1965 1970 1974 1978 Genomgående företag Export från svenska koncernföretag 8 220 16 440 31 570 44 775 i 96 av total svensk export 40 47 45 46 Leveranser till utländska koncernföretag 2 770 6 100 12 970 20 575 i 96 av total svensk export 13 17 18 21 De 20__största_företzlg_e_p Export från svenska koncernföretag 5 550 11 730 22 740 35 600 i 96 av total svensk export 27 33 32 36 Leveranser till utländska koncernföretag 2 290 5 090 11 040 18 140 i 96 av total svensk export 11 14 16 18

Definitioner: "Genomgående företag" utgörs av företag som bedrev produk- tion i utlandet under hela perioden 1965-78 och för vilka vi därför har uppgifter för alla år.

"De 20 största företagen" utgörs av de 20 största utlandsinvesterande fö- retagen 1978 rangordnade efter totala antalet anställda i utlandet.

Tabell 3:10 Genomgående företags och de 20 största företa-

gens sysselsättningsgtveckling __ jämfört med svensk industri 1965-78

___—___— Antal anställda

1965 1970 1974 1978 G_e.n.0_m.såef£e.f.äf_e_ea 1 Sverige 305 020 334 190 360 770 323 830 i 96 av svensk industri 32 36 39 37 1 utländska produktionsföretag 143 940 172 120 206 410 207 630 i 96 av svensk industri 15 19 22 24 De 20_st_öps_t_a_företage_r_i 1 Sverige 219 490 247 160 271 530 259 530 i 96 av svensk industri 23 27 29 30 I utländska produktionsföretag 133 450 158 390 189 520 196 900 i 96 av svensk industri 14 17 20 23

—————-————-——————————————_______________________ Definitioner: Se tabell 3:9.

Tabell 3:11 Jämförelse av sysselsättningstillväxterLL391515

industri, i svenska utlandsinvestepande koncerner och i p_r_oducerande dotterbolag_i utlandet 1960-

7_8 Årlig procentuell sysselsättningsförändring 1960-65 1965-70 1970—74 1974-78 1965—78

Industrin i Sverige 1,3 —0,4 0,2 -l,5 —0,5 Internationella oncerner 1 Sverige: Alla 4,0 2,2 —0,9 1,9 Genomgående 1,8 1,9 —2,7 0,5 De 20 största 2,4 2,4 -l,1 1,3 Producerande dotter- företag 1 utlandet_: Alla 7,0 4,3 4,7 0,9 3,4 Genomgående 3,6 4,6 0,1 2,9 De 20 största 3,5 4,6 1,0 3,0

Definitioner: Se tabell 3:9.

retag uppvisat en högre sysselsättningstillväxt i Sverige än indu- strin i övrigt. Detta beror uteslutande på deras mycket höga till- växt 1965-74. Under åren 1974-78 har de uppvisat en lägre till- växt i Sverige — dvs en större sysselsättningsminskning - än den övriga industrin. Delvis kan detta förklaras med den industripoli- tik som förts under denna period och som inneburit att staten övertagit konkurshotade verksamhetsgrenar från privata företag, däribland de internationella koncernerna, och upprätthållit syssel- sättningen i dessa genom en massiv bidragspolitik. Skillnaden i sysselsättningsförändring mellan de internationella koncernerna och industrin i övrigt 1974-78 är sannolikt mycket större än de skulle ha varit utan en sådan politik. Vi skall återkomma till detta längre fram. (Se Carlsson m fl, 1981.)

Sett över hela perioden 1965-78 har de genomgående företagen

ökat sysselsättningen med 6 96, vilket kan jämföras med en syssel- sättningsminskning inom hela industrin med -7 96. Eftersom de ge— nomgående företagen väger tungt inom svensk industri blir skillnaden naturligtvis ännu större om jämförelsen görs med industrin ex— klusive dessa företag. De genomgående företagens sysselsättnings- ökning ställs då mot en sysselsättningsminskning inom industrin i övrigt på -13 96 under perioden.

De 20 största utlandsinvesterarna har emellertid vuxit snabbare än andra genomgående företag och de har även haft en positivare sysselsättningsutveckling än den övriga industrin 1974-78. Denna grupp företag har således kombinerat en relativt hög tillväxt i Sverige med en mycket snabb expansion i utlandet under denna

period.1

Ytterligare ett förhållande förtjänar uppmärksamhet i tabell 3:11, nämligen att sysselsättningstillväxten i Sverige och utlandet tycks samvariera. Den starkaste sysselsättningstillväxten såväl i svensk industri som i dess utländska produktionsbolag infaller under åren 1960-65. De internationella koncernerna bibehåller en relativt hög tillväxt både i Sverige och utlandet 1965-74 medan svensk indu- stri i genomsnitt har i stort sett oförändrad sysselsättning. Den kraftiga sysselsättningsnedgången i Sverige 1974-78 drabbar såväl utlandsinvesterande företag som grupp som övrig svensk industri. Den visar sig också - och detta är det intressanta - i en kraftig avmattning i utlandet. För första gången sedan början på 60-ta1et — dvs så långt tillbaka som vi har uppgifter - har sysselsättningen i industrins utländska produktionsbolag knappt ökat under en 4-års— period.

Tillväxten i utlandet har således varit hög när tillväxten i Sveri- ge varit hög och omvänt har den varit låg när tillväxten i Sveri— ge har varit låg. Detta tyder på att det är gemensamma faktorer som påverkar tillväxten i Sverige och i utlandet i samma rikt- ning. Huruvida det är en allmän expansionskraft hos svensk indu—

l Observera att de 20 största utlandsinvesterarna definierats på grundval av deras relativa storlek 1978. Det är inte säkert att ut— vecklingen tett sig densamma om rangordningen hade baserats på den relativa storleken 1965.

stri som spiller över till utlandet eller en kraftig efterfrågeök- ning på utlandsmarknaderna som motiverar en utbyggnad både i Sverige och utlandet är naturligtvis omöjligt att avgöra. Förmodli— gen rör det sig om en kombination av dessa faktorer.

Uppgifter om de utlandsinvesterande företagens högre tillväxt i Sverige tas ibland som indikation på att utlandsverksamheten har en positiv, eller i varje fall inte en negativ, inverkan på företa- gens expansionskraft i Sverige. Så kan emellertid inte siffrorna tolkas. För det första gäller jämförelserna ett aggregat av före— tag som sinsemellan kan ha mycket olika tillväxt. Det är t ex inte säkert att det är samma företag som har vuxit snabbt både i Sverige och utlandet. För det andra säger inte ens en hög korre- lation mellan tillväxten i Sverige och utlandet för enskilda före— tag något om den kausala riktningen i detta samband. Vi vet t ex inte om dessa företag skulle ha vuxit ännu snabbare i Sveri—

ge om de inte hade tillåtits att växa i utlandet.

Vi borde kunna undersöka i vilket utsträckning olikheterna i till- växt beror på att utlandsinvesterande företag återfinns i expansi— va branscher genom att jämföra tillväxten branschvis, som görs i tabell 3:12. En branschvis jämförelse mellan de svenska moderfö- retagen och hela den svenska industrin försvåras emellertid av att branschindelningen av de utlandsinvesterande koncernerna inte är lika "ren" som den som gäller hela industrin, eftersom den förra är baserad på koncernernas huvudsakliga verksamhet i Sveri— ge under det att den senare är baserad på enskilda arbetsställen. Det faktum att många koncerner är verksamma inom flera bran- scher har nödvändiggjort branschsammanslagningen i tabellen och redovisning av en särskild grupp "blandad branschtillhörighet". Den sistnämnda utgörs av koncerner, vars verksamhet inte till minst 60 procent faller inom en bransch. Ungefär 10 procent av syssel- sättningen inom de genomgående företagen i tabell 3:12 faller

inom denna grupp.

Tabell 3:12 avslöjar stora skillnader i tillväxttakt — mätt som sys- selsättningsförändring - mellan olika branscher i svensk industri. Tekoindustrin och massa—, pappers- och pappersvaruindustrin samt

Tabell 3:12 Sysselsättningstillväxt i olika planscher 1965-78: Svenska li-

landsinvesterande föret_a_g och hela den svenska.i_n_dustrin

___—___...W ___—__-

Förändring av antal anställda i 96

Svenska utlandsinveste—

rande koncerner lndustrin i Sverige Bransch 1965-70 1970-74 1974-78 1965-70 1970-74 1974-78 Livsmedels— samt dryckesvaru- och tobaksindustri 1,1 -5,6 2,5 Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervaru— industri a -11,1 -31,5 -26,3 -21,0 —28,6 Massa- och pappersindustri samt pappersvaru- och grafisk industri 1,0 -11,0 3,4 -6,2 -1,7 —0,3 Kemisk industri samt gummi- varu och plastindustri 3,6 4,4 -9,1 10,6 5,0 -3,9 Järn-, stål- och metallverk samt metallvaruindustri 4,0 4,4 -19,1 0,3 3,4 -9,7 Maskinindustri 11,4 —0,7 -6,9 2,9 2,0 -6,1 Elektroindustri 7,2 14,6 -9,2 5,5 10,3 0,0 Transportmedelsindustri (inklusive varvsindustri) 27,3 23,2 -7,8 6,2 15,4 —1,0 Övrig industrib 10,9 2,7 -25,0 -0,6 -3,8 -8,9 Blandad bransch- tillhörighet . -2,9 6,7 -14,2 Alla branscher 9,6 7,9 -10,2 -I,8 0,8 -5,9

a Kan ej beräknas.

b "Övrig industri" utgörs här av trävaruindustri, jord- och stenvaruindustri, industri för instrument, foto och optik samt annan tillverkningsindustri.

Anm: Förändringstalen för de utlandsinvesterande företagen avser företag som är genom- gående 1965-78. Företag som bytt branschtillhörighet till följd av fusioner 1974-78 (3 stycken) har fått kvarstå i sin ursprungliga bransch för jämförbarhetens skull.

"övrig industri" har konsekvent minskat sin sysselsättning under hela perioden. Ytterligare några branscher har minskat bara under den senaste perioden, dvs 1974-78. Den genomsnittligt högre till- växten bland de internationella koncernerna 1965—74 kan då delvis förklaras med att dessa företag väger särskilt tungt i branscher som varit relativt expansiva, främst inom maskin-, elektro- och

transportmedelsindustrin.

Däremot är det inte så att de internationella koncernerna nödvän- digtvis har vuxit snabbare än sin respektive bransch. De gjorde det i flertalet branscher 1965-70 och 1970-74. Men 1974-78 var bilden den omvända: de uppvisade oftast en långsammare tillväxt än branschen i övrigt. 1 ett par fall beror det emellertid på de ganska speciella förhållanden som nämnts tidigare. Minskningen inom transportmedelsindustrin beror således uteslutande på att ett stort verkstadsföretag redovisade den svenska koncerndelen exklu- sive varvsdelen, som först påföljande år (1979) avyttrades till sta- ten. En liknande stor försäljning till staten ligger bakom den ne- gativa utvecklingen för en annan problembransch, nämligen stålin- dustrin. Jämförelsen med hela industrin blir i dessa fall missvisan- de, eftersom sysselsättningen i dessa branscher hölls uppe genom massiva statliga subventioner kombinerat med statligt övertagan- de. Om vi skulle exkludera dessa särfall skulle den stora skillna- den i tillväxttakt mellan gruppen utlandsinvesterande företag och industrin totalt försvinna. Även med en sådan "korrigering" kvar— står ändå att de utlandsinvesterande företagen i flera branscher vuxit långsammare än branschen i genomsnitt 1974—78, vilket är en förändring gentemot tidigare år. Beroende på den "orena" branschklassificeringen bör man emellertid vara försiktig vid tolk- ningen av dessa skillnader. Det är nämligen möjligt att de inter- nationella koncernernas avvikande tillväxt beror på en annorlunda

produktionsinriktning inom varje bransch.

3.4. Tillväxt genom företagsförvärv

I den mån de utlandsinvesterande företagens höga tillväxt skett genom förvärv av andra företag bidrar den inte till industriell ex- pansion i Sverige - åtminstone inte på kort sikt. Sådana företags-

förvärv nettas ju ut inom industrisektorn. Eftersom denna fråga har uppmärksammats i debatten om sysselsättningseffekterna av internationella investeringar finns det skäl att titta närmare på i vilken utsträckning de utlandsinvesterande företagens tillväxt i Sverige har skett genom förvärv av andra företag och innebörden

av detta.

Vi har uppgifter om köp och försäljning av företag i Sverige en- dast för perioden 1974—78, då ju sysselsättningsförändringen inom gruppen utlandsinvesterande företag varit negativ. Vi frågar där- för i stället hur sysselsättningsförändringen under denna period - för företag som är genomgående under perioden - fördelar sig på extern respektive intern expansion. Extern expansion är då syssel- sättningsförändringar genom försäljning och köp av företag, medan intern expansion är den förändring som sker inom ett och samma företag.

Tabell 3:13 ger svar. Den visar hur sysselsättningsförändringen för de genomgående företagen fördelar sig på intern och extern ex- pansion totalt och i olika branscher. Kolumn (1) visar antal an- ställda 1974 och kolumn (2) visar sysselsättningsförändringen 1974- 78. Kolumnerna (3) och (4) anger antal anställda i sålda respekti- ve köpta företag. Köp och försäljningar inom gruppen genomgåen- de företag har exkluderats, där så varit möjligt, för att belysa de internationella koncernernas externa expansion gentemot den övri- ga industrin. Kolumn (5) visar nettot av köp och försäljningar, dvs den externa sysselsättningsförändringen. Genom att antal anställda noteras vid köp- respektive försäljningstillfället bokförs förändring- ar i antal sysselsatta före eller efter denna tidpunkt som interna. Den interna sysselsättningsförändringen beräknas residualt och framgår av kolumn (6).

Till att börja med kan vi konstatera att sysselsättningsminskning- en inom företag som är genomgående 1974—78 är större än den som gäller hela gruppen utlandsinvesterande företag. Den senare (-15 505 enligt tabell 3:8 och sista raden i tabell 3:13) påverkas positivt av ett nettotillskott av nya utlandsinvesterare under pe- rioden.

5—T7

Tabell 3:13 [ge—utlandsinvesterande företagens sysselsättningsförändring 1974-78 i_ Sverige per bransch, fördelad på intern och extern expansion. Genomgående företag 1974-78

Förändring Antal anställda8

Antal i antal Extern Intern anställda anställda sålda köpta expansion expansion Bransch 1974 1974-1978 företag företag (4) - (3) (2) — (5)

(1) (2) (3) (4) (5) (6)

Livsmedels- samt dryckesvaru- och tobaksindustri 4 864 213 0 274 274 -61 Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervaru— b industri 3 925 —1 046 435 210 -225 -821 Massa- och pappersindustri 44 988 -665 7 555 8.195 640 -1 305 Pappersvaru- och grafisk industri 6 988 -67 0 607 607 -674 Kemisk industri samt gummi- varu och plastindustri 18 433 -2 207 973 1 010 37 -2 244 Järn-, stål- och metallverk b samt metallvaruindustri 49 058 -8 899 6 125 I 284 -4 841 -4 058 Maskinindustri 58 520 -1 597 287 2 402 2 115 -3 712 Elektroindustri 67 078 —6 180 57 1 682 1 625 -7 805 Transportmedelsindustri (inklusive varvsindustri) 84 835 —6 735c 7 221 1 570 -5 651 -1 084 Övrig industri 12 259 -3 092 472 446 -26b -3 066 Blandad bransch- tillhörighet 63 968 -4 101 2 717 3 464 747 —4 848 Alla branscher 414 916 -34 376 25 842 21 144 -4 698 -29 678 Företag som tillkommit under perioden 35 695 Företag som fallit bort under perioden -16 825 Summa -15 505

————————___—_____________

m: Liksom alla branschvisa fördelningar av de svenska moderkoncernerna är den i tabell 3:13 "oren". För att undvika att sysselsättningsförändringen i olika branscher skall bero på branschby— te av företagen mellan 1974 och 1978 har 1978 års branschtillhörighet använts båda åren. Änd- rad branschtillhörighet kan annars uppstå i samband med köp och försäljning av företag eller i

övrigt ändrad produktionsinriktning. ; Vid försäljnings- respektive köptillfället.

Dessa siffror påverkas av svarsbortfall. Förmodligen skulle antal anställda vara ett par hundra

högre.

En större försäljning (till Svenska Varv) har tidigarelagts i materialet och påverkar siffran för 1978, trots att den inträffade i början av 1979.

Som framgår av summan av alla branscher i tabell 3:13 är huvud- delen (närmare 90 procent) av den negativa sysselsättningsföränd- ringen i de genomgående företagen intern, dvs har ägt rum inom varje företag. Samtidigt har det skett betydande förändringar i koncernernas sammansättning genom köp och försäljning av före— tag. Sysselsättningsminskningen till följd av försäljning eller ned- läggning (—25 842) och sysselsättningsökningen genom förvärv (21 114) är nästan av samma storleksordning som den interna sys- selsättningsminskningen (—29 678). Nettot är negativt (-4 698) men inte särskilt stort jämfört med den interna sysselsättningsför-

ändringen.

Ser vi på sysselsättningsförändringen i olika branscher finner vi att den negativa utvecklingen till följd av försäljning av företag är hänförlig till endast tre branscher. Det är återigen de tre bran- scher som utgjort problembranscher under senare år, nämligen teko-, stål- och varvsindustrin. 1 praktiskt taget samtliga övriga branscher har den externa sysselsättningsförändringen varit posi— tiv: antalet anställda i köpta företag har varit större än antalet anställda i avyttrade företag. Däremot har den interna sysselsätt-

ningsförändringen varit negativ i alla branscher.

De stora företagsförsäljningarna inom stål- och varvsindustrin, liksom i massa- och pappersindustrin (det rör sig om ståldelen av ett massaföretag), är speciella av det skälet att de till övervägan- de delen (80 96) utgörs av försäljningar till staten, nämligen till Svenska Varv och Svenska Stål AB. Utan ett statligt ingripande i dessa konkurshotade företag hade, som nämnts tidigare, sysselsätt- ningen i just dessa företag sannolikt inte minskat lika mycket, och sysselsättningen i respektive bransch i övrigt inte ökat.

I debatten om sysselsättningseffekterna av svenska utlandsinveste- ringar har det förhållandet att ett flertal svenska multinationella företag vuxit genom förvärv i Sverige använts som ett argument

för att dessa effekter inte är positiva för industrin som helhet.l

1 LO-SAF-debatten 1978, som började med LO:s undersökning av sysselsättningen i de 22 största svenska multinationella företagen.

Detta argument bygger emellertid på flera felaktiga antaganden och slutsatser. För det första utgår man därvid ifrån att de multi- nationella företagens högre sysselsättningsökning skulle tyda på att effekterna på sysselsättningen av utlandsverksamheten skulle vara positiv. (Annars finns det ju ingenting att bemöta.) Men en sådan slutsats är, som framhållits ovan, felaktig. Vi vet nämligen ingenting om hur snabbt dessa företag hade expanderat i Sverige o_r_r_1 de i_n_t_e hade tillåtits producera utomlands. Detta är den rele- vanta jämförelsenormen för en utsago om effekterna av utlands- verksamheten. För det andra utgår man från att förvärvade före— tag hade kunnat överleva eller växa i samma eller högre takt o_m de i_n_t_e_ hade köpts upp av ett annat företag. Också detta är ett otestat påstående.

På a priori grunder skulle man kunna argumentera att det före- tag som köper upp ett annat företag förväntar sig en högre fram- tida inkomstström från detta företag än det säljande företaget självt gör och att detta förklarar transaktionen. Anledningen kan vara att det köpande företaget har resurser - företagsledning, marknadsorganisation eller dylikt - som när det kombineras med det uppköpta företagets resurser kan höja avkastningen på det se— nares verksamhet. Om så är fallet borde det uppköpta företaget ha en bättre tillväxtpotential efter förvärvet än det annars skulle ha haft. Detta resonemang är emellertid giltigt endast under för— utsättning att det köpande företaget inte tillskansar sig en mono- polposition på marknaden genom uppköp av konkurrenter, för i så fall kan fusionen mycket väl leda till en produktionsminskning. Produktionsvolymen på monopolmarknader är ju mindre - allt annat lika - än på marknader med konkurrens. För en liten öppen ekonomi som den svenska är emellertid importkonkurrens ofta ett

viktigt hinder för monopolbildning.

Längre fram — i kapitel 7 - kommer vi att ta upp frågan om ef- fekterna av utlandsverksamheten på produktion och sysselsättning i Sverige. Här nöjer vi oss med att konstatera att de utlandsinves- terande företagens tillväxt i Sverige - oavsett om den är intern eller extern - inte säger någonting om sådana effekter. Den är in- tressant främst som en beskrivning av den typ av företag som be-

driver produktion i utlandet.

3.5 Sammanfattande synpunkter

Svensk industri har genomgått en stark internationalisering under 1960- och 1970—talen och de internationella koncernerna, som be- skrivits i detta kapitel, svarar för en betydande del av denna ut- veckling. En hög exporttillväxt och en stark utbyggnad av produk- tionen i utlandet har inneburit att utlandsverksamheten ökat starkt i relation till hemmamarknadsförsäljning och hemmaproduk- tion. Ändå har dessa företag samtidigt uppvisat en väsentligt högre tillväxt i Sverige än den övriga industrin. Uppenbarligen re- presenterar dessa företag som grupp den mer konkurrenskraftiga och expansiva delen av svensk industri. I den senare analysen skall vi försöka identifiera några av de faktorer som förklarar

dessa företags internationella konkurrenskraft.

Under den senaste perioden för vilken vi har uppgifter - nämligen 1974-78 — har det inträffat en märkbar förändring gentemot tidi- gare: tillväxten såväl i Sverige som utlandet har mattats betyd- ligt. Delvis kan detta förklaras med den lägre tillväxten under dessa år på Sveriges viktigaste marknader som också är de vikti- gaste produktionsländerna för svenska företag. Till en betydande del kan det förklaras med hemmatillverkade problem såsom struk— turkriser och för snabb kostnadsutveckling inom svensk industri. Ett förhållande som talar för att. problemen på hemmaplan spelar en självständig roll är att exporten från Sverige ökat mycket långsammare än försäljningen på utlandsmarknaderna från de till- verkande dotterbolagen i utlandet. Det tyder på att de svenska produktionsenheterna har blivit relativt mindre konkurrenskraftiga.

Huruvida utvecklingen kommer att vända och vi återigen kommer

att uppleva en fortsatt stark utbyggnad av industrins utländska dotterbolag och minoritetsengagemang är naturligtvis svårt att

veta. I den mån det positiva sambandet mellan industrins tillväxt i Sverige och i utlandet, som framskymtar i tabell 3:11, åtminsto— ne delvis beror på att en allmän expansionskraft hos de svenska företagen "spiller över" till utlandet och leder till en samtidig stark utbyggnad där, så kommer tillväxten i utlandet att vara re— lativt långsam tills balansen i svensk industri och konkurrenskraf- ten hos de svenska företagen återställs. Tyngdpunkten i koncer- nernas verksamhet kan trots det fortsätta att förskjutas mot ut— landet, såsom har skett 1974-78, beroende på att hemmaförsälj- ningen och exporten uppvisar en ännu långsammare tillväxt. En svensk kostnadskris, allt annat lika, gör det fördelaktigare att för- lägga produktionen till utlandet.

Kapitel 4

Mer om tillväxten av olika slag av utlandsverksamhet

Den översiktliga beskrivningen av utvecklingen av olika slag av ut- landsverksamhet som gavs i kapitel 3 kan göras fylligare. Här ska vi visa hur utlandsföretagen fördelar sig på olika branscher och länderområden, vilket, som vi ska se, ger en antydan om driv- krafterna bakom olika typer av utlandsverksamhet. Vi ägnar störst uppmärksamhet åt de producerande dotterbolagen och bör- jar med en historisk tillbakablick på produktionsetableringarna för att därefter beskriva deras tillväxt 1960—1978 i olika branscher och regioner. 1 de två sista avsnitten ges en liknande men mer summarisk redogörelse för utvecklingen av övriga dotterbolag och minoritetsägda företag i utlandet.

4.1 Produktionsetablerin arna i historiskt ers ekti!

Sedan början av 1960-talet har det skett en stark utbyggnad av svensk industris produktion utanför Sverige. Någon kartläggning av denna verksamhet finns inte för tidigare år så vi kan inte säga om detta representerar en oförändrad eller höjd tillväxttakt jäm- fört med tidigare. Svensk industri har ju sedan gammalt varit in— riktad på försäljning i utlandet och flera svenska industriföretag bedrev produktion vid utländska dotterföretag redan vid sekelskif- tet.

Genom att se på när de utländska produktionsbolagen etablerades kan vi få en viss bild av hur utlandsverksamheten utvecklats över

en längre period. Etableringsverksamheten under senare år järn-

fört med tidigare överskattas naturligtvis av att vi ser på etable- ringsdatum för de företag som har överlevt fram till nu. Nedläg- gelser av utlandsföretag är vanliga och ju längre tid som har för- flutit sedan etableringen desto mera tid har funnits att lägga ned företaget. Detta är sannolikt en viktig förklaring till den närmast explosionsartade utveckling av antalet etableringar under 1960— och 70-ta1en som framgår av tabell 4:1. Om ett 20-tal år, när många av dessa företag har hunnit läggas ned och ersättas av nya, ter sig skillnaden i utveckling jämfört med tidigare perioder

kanske inte fullt så dramatisk.

Tabell 4:1 visar således hur utländska produktionsbolag 1978 förde- lar sig på etableringsperiod och region. Vi kan konstatera att ut- landsetableringarna går långt tillbaka i tiden: de äldsta produk- tionsbolagen kom till på 1800-talet och ett 50-tal daterar från före 1930. Så här i efterhand ser etableringsverksamheten mellan 1900 och 1960 ut att vara ganska jämnt fördelad med toppar under efterkrigsperioderna på 20- och 50-ta1et. Den ser särskilt jämn ut i jämförelse med den oerhört starka ökningen under 1960- och 70-talen: mer än 76 procent av alla företagen etablerades efter 1960. Etableringsverksamheten under 70-ta1et (269 företag) framstår som väsentligt livligare än under 60-talet (162) men det beror huvudsakligen på att ett betydande antal företag etablerade under den tidigare perioden redan lagts ned.

Den sista kolumnen visar etableringsfrekvensen för utländska pro— duktionsbolag som fanns 1970, vari ingår ett stort antal företag som lagts ned, slagits ihop eller sålts 1970-78. Det visar sig att 30 96 av de drygt 400 utländska produktionsbolag som fanns 1970 har försvunnit av en eller annan anledning under de följande 8 åren. Det tyder på att det sker en betydande, och troligen konti- nuerlig, förändring i populationen av utlandsföretag och att det inte på något sätt är samma företag vi följer när vi studerar ut- vecklingen över en längre period.

Självfallet ger etablering av nya företag inte en god bild av ut-

Tabell 4:1 Etablering av producerande___dotterföreta_g_ under olika perioder och i olika regioner 1978

Etable- _ _ Övriga Övriga Alla (Alla rings— Ovriga Nord- i- Latin- u- regioner regioner period EEC EFTA Europa Amerika länder Amerika länder 1970) 1875-1919 8 6 3 17 (20) 1920—1929 15 4 3 1 1 1 31 (37) 1930—1939 9 5 2 1 19 (31) 1940-1949 4 2 4 10 1 23 (30) 1950-1959 20 4 1 7 1 12 1 46 (57) 1960—1965 38 10 6 3 9 5 71 (106) 1966-1970 45 17 8 3 10 2 91 (146) 1971—1974 59 26 4 14 5 7 3 118

1975-1978 77 20 5 17 6 22 4 151

Summa 273 96 19 58 25 78 13 567 (427)

byggnadstakten av produktionskapaciteten i utlandet, dels för att företagen är olika stora, dels för att nya anläggningar kommer till och gamla byggs ut inom ramen för existerande företag. Men tabell 4:1 ger oss i alla fall ett visst historiskt perspektiv inför

redogörelsen av tillväxten i utlandsproduktionen efter 1960.

4.2. Utvecklingen 1960-78

4.2.1. Nyetableringaroch företagsköp

Tillväxten i utländska produktionsföretag 1960-78 har, som vi sett tidigare, varit imponerande. Sysselsättningen i de producerande dotterföretagen har mer än fördubblats sett över hela perioden.

Tillväxten var relativt starkast 1960-65 men den låg kvar på en

hög nivå 1965—70 och 1970-74 för att sedan sjunka starkt 1974- 78.

Det är anmärkningsvärt att denna tillväxt huvudsakligen skett ge- nom att nya företag har etablerats i utlandet eller genom att ut- ländska företag har förvärvats av svenska företag. Nyetableringar och företagsförvärv svarade således för över 80 96 av sysselsätt— ningsökningen under 60-talet och för mer än 100 % under 70-talet. Existerande utlandsföretag som grupp har således vuxit långsamt.

Under den senare perioden har de t o m minskat sysselsättningen.

Tabell 4:2 visar hur stor del av sysselsättningstillväxten som kom— mer från befintliga företag, från nyetablerade respektive förvär- vade företag 1960-78. Sysselsättningsbidraget från företag som tillkommit genom förvärv underskattar emellertid den "externa" till- växten i utlandet eftersom existerande företag också kan växa ge- nom förvärv. Avveckling eller försäljning av företag påverkar ut- vecklingen för befintliga företag. Det negativa bidraget till syssel- sättningstillväxten från denna grupp företag 1974-78 beror således

Tabell 4:2 Producerande dotterföretags sysselsättningsföränd—

ring 1960—70 och 1970-78 fördelad på _i_rlt_er_n_ggl_1 extern tillväxt

Förändring i % av antal anställda

1960-1970 1970-78 Alla dotterföretag 73 25 därav: befintliga 12 -12 nystartade resp period 29 9

tillkomna genom förvärv resp period 32 28

Muu—___.

bl a på ett par större försäljningar, i praktiken på att ett par tidi- gare dotterföretag övergått till att bli minoritetsägda. Förvärvens relativa betydelse under olika perioder påverkas på motsvarande sätt av enstaka stora företagsköp - exempelvis 1960—65 och 1974- 78.

Förvärvens ökade betydelse beror emellertid inte enbart på en— skildheter. Tabell 4:3 visar att antalet producerande dotterföretag som tillkommit genom förvärv har ökat kraftigt under 1960-talet och speciellt under 1970-talet. Förvärvens andel av etableringarna före 1960 var ca 21 %, de var 39 % 1960-70 och 61 % 1971-78. Jämförelsen med etableringarna före 1960 är givetvis rättvisande endast under förutsättning att nedläggningar före 1960 liksom svarsbortfallet — som framförallt gäller äldre företag vars etable-

ringssätt numera är glömt - inte påverkar dessa relationer.

Tabell 4z3 Producerande dotterföret_a_g_ _i _ utlandet fördelade

Låetableringsform under olika perioder

Antal producerande dotterföretag etablerade

Etableringsform före 196021 1960-mb 1971-7sb Nystartade 103 105 54 F d försäljande dotterföretag 32 50 50 F örvärvade 48 99 163 Uppgift saknas 40 O 0 Samtliga företag i undersökningen 223 254 267

& Företag etablerade före fanns 1965 och/eller 1970.

1960 utgörs av dotterföretag som

b Bland etableringar under 1960-talet har endast inkluderats före- tag som fanns kvar 1970 och bland etableringar under 1970-talet endast de som fanns kvar 1978.

En branschvis jämförelse av benägenheten att etablera sig genom förvärv visar att trenden mot ökade förvärv inte beror på utveck- lingen i enstaka branscher. Det är således inte så att branscher där förvärvsfrekvensen är hög har vuxit snabbare under senare år och därmed lett till en allmänt höjd förvärvsfrekvens. I samtliga branscher utom en är andelen av sysselsättningstillväxten som kommit från förvärvade företag högre under 70-talet än under 60— talet.

4.2.2. Utvecklingen branschvis

De utländska produktionsföretagens branschfördelning skiljer sig markant från industrins branschsammansättning i Sverige. Verk- stadsindustrin svarade för omkring 75 96 av produktionsföretagens tillgångar och sysselsättning i utlandet 1978 jämfört med 46 % av sysselsättningen inom industrin i Sverige. Verkstadsföretagen är expansiva både i Sverige och utlandet och deras dominans i ut- landet är en viktig förklaring till utlandsverksamhetens starka till- växt under 60— och 70-talen.

När vi jämför branschmönstret i utlandet med det i Sverige bör vi vara medvetna om vissa skillnader i inombranschspecialisering- en i utlandsverksamheten och i Sverige. Så t ex består textil- och beklädnadsindustrin i utlandet så gott som uteslutande av kon- fektionsföretag medan textilproduktion, som sysselsatte hälften av antalet anställda i branschgruppen i Sverige 1978, inte förekom- mer vid utlandsföretagen. Järn-, stål- och metallverken har sam— manförts med metallvaruindustrin i utlandet, beroende på att de är så få att de med hänsyn till konfidentialiteten inte kan särre- dovisas. ] Sverige har de 45 % av branschernas sammanlagda sys- selsättning men i utlandet är de obetydliga. Branschens utländska dotterföretag är främst verksamma inom metallvaruindustrin, dvs i ett senare förädlingsled än moderföretagen i Sverige om man

ser till de sistnämndas huvudsakliga verksamhet. Detsamma gäl-

ler, om än i mindre grad, massa- och pappersindustrins utländska dotterföretag, som i stor utsträckning hör hemma i pappersvaruin- dustrin. Vi ska återkomma till orsakerna till dessa skillnader i in- ombranschspecialisering. Till sist kan nämnas att trävaruindustrin samt jord- och stenindustrin väger tungt i gruppen övrig industri i utlandet.

Branschfördelningen av de utländska produktionsföretagens anställ- da och tillgångar har förändrats en hel del sedan 1960.1 Bran- scher med omfattande utlandsproduktion sedan gammalt, såsom ke- misk industri och maskinindustri, har minskat i betydelse medan "nya" utlandsinvesterande branscher, såsom främst massa— och pap- persindustrin, järn- och stålindustrin samt transportmedelsindu- strin, svarar för en ökande andel av utlandsverksamheten. Dessa förskjutningar har ägt rum ganska stadigt under hela 1960- och 70—talen, som framgår av tabell 4:4.

Ett par undantag från en i övrigt jämn förskjutning över tiden bör nämnas. Den stora nedgången (från 43 till 33 96) i maskinindu- strins andel av sysselsättningen 1970-74, som även innebar en ab- solut minskning av antalet sysselsatta, sammanhängde till stor del med långtgående rationaliseringar inom ett av de största utlands- investerande företagen. Det behöver inte ha inneburit en minskad försäljnings— och produktionstillväxt om det åtföljdes av en kraf- tig produktivitetsstegring. Framförallt var neddragningen av en- gångskaraktär, vilket stöds av att branschens sysselsättningsandel inte fortsatt att minska.

Elektroindustrin har också uppvisat en ojämn, om än positiv ut- veckling. Tillfälliga andelsförluster har inträtt i samband med för—

1 Branschernas andel av sysselsättningen och av totala tillgångar sammanfaller inte helt beroende på skillnader i kapitalintensitet mellan branscher men också på åldern på anläggningarna i olika branscher. Användandet av bokförda värden av tillgångarna inne- bär nämligen en systematisk undervärdering av de äldre tillgångar- na beroende på att bokföringsmässiga avskrivningar ofta är större än de som baseras på verklig ekonomisk livslängd.

Tabell 4:4 Aptal anställda och totala tillgångar i produceran-

de dotterföretag fördelade på branscher 1960, 1970, 1974 och 1978

Antal anställda, % Totala tillgångar, % Bransch 1960 1970 1974 1978 1960 1970 1974 1978 Livsmedels- samt dryckesvaru- och tobaksindustri l 1 1 1 l 1 Textil- och beklädnadsindustri samt läder- och lädervaru- industri O,5 2 3 2 0,7 1 l 0 Massa- och pappersindustri 2 2 4 7 6 6 Pappersvaru- och grafisk industri 2 3 6 3 4 5 Kemisk industri samt gummi- varu och plastindustri 21 14 11 8 14 8 8 7 Järn-, stål- och metallverk

7 10 12 12 11 14 13 14 Metallvaruindustri Maskinindustri 47 43 33 34 50 43 32 37 Elektroindustri 19 18 24 21 18 15 22 15 Transportmedelsindustri (inklusive varvsindustri) l 2 5 8 l 3 7 11 Övrig industria 5 6 6 4 5 5 6 4 Alla branscherb 100 100 100 100 100 100 100 100

___—M

a "Övrig industri" utgörs här av trävaruindustri, jord- och stenvaruindustri, in— dustri för instrument, foto och optik samt annan tillverkningsindustri.

b Stämmer inte exakt med summan för alla branscher på grund av avrundning.

säljning av större dotterbolag. 1974-78 tvingades en sådan försälj- ning fram av värdlandets krav på majoritetsintresse i ett ut- ländskt dotterbolag.

Trots en ansenlig expansion i utlandet under 60— och 70—talen har maskin— och elektroindustrins tidiga dominans minskat kraftigt, från 66 96 av utlandssysselsättningen 1960 till 55 % 1978. Den kemiska industrin, som haft en långsam tillväxt i utlandet, hade 21 procent av utlandssysselsättningen 1960 mot endast 8 96 1978. Utvecklingen under 60- och 70—talen har i stället inneburit att nya företag och branscher har vuxit i betydelse på utlandsmarkna- derna.

Vad är det då som bestämmer vilka branscher som förlägger sin produktion i utlandet? Delvis kan branschfördelningen i utlandet sägas vara historiskt bestämd i den bemärkelsen att den uppstod redan i samband med de allra tidigaste utlandsinvesteringarna. Därmed är inte sagt att samma faktorer, som ledde till utlands- produktion då, inte är giltiga nu utan endast att det är vanskligt att med utgångspunkt från nuläget fastställa orsakerna till att dessa företag blev multinationella. Framförallt kan det vara miss- visande att tala om ett branschmönster i samband med de tidiga- re utlandsinvesteringarna, eftersom endast ett eller ett par före- tag i Sverige svarade för utlandsetableringarna inom varje bransch och det knappast var faktorer gemensamma för branschen som ledde till etablering av utlandsproduktion. Ett gemensamt drag för dessa tidigare utlandsinvesterare förefaller vara att deras internationella konkurrenskraft till stor del härrörde från någon svensk uppfinning och därmed förknippat kunnande (säker— hetständstickor, fyrar, kullager, kylskåp, separatorer, telemateriel etc). Det är inte otroligt att likartade faktorer ligger bakom såväl dessa företags som andra företags senare expansion i utlan— det, även om det inte förklarar varför denna expansion sker via produktion i utlandet och inte genom export.

Givet att ett företag, eller en bransch, är internationellt konkur- renskraftigt så avgörs valet mellan export och utlandsproduktion

av likartade överväganden som ligger bakom företagets lokalise- ring inom ett land. Produktionens lokalisering bestäms då av till- gången på produktionsfaktorer och deras relativa priser på olika ställen och skillnaden i kostnaderna att transportera råvaror samt andra insatsvaror respektive den färdiga produkten till avsätt- ningsmarknaden. När det gäller produktionens lokalisering interna-

tionellt tillkommer ett antal handelshinder mellan länder.

Kostnadsskillnader av detta slag mellan branscher och länder kan förklara branschmönstret i både exporten och utlandsproduktionen liksom deras länderfördelning. Med andra ord: produktionens lokali-

sering och handeln bestäms samtidigt.

Branscher som gruvindustrin, järn— och metallverken och skogsindu- strin är för en stor del av sin produktion beroende av närheten till råvarukällan och endast senare förädlingsled kan tänkas för- läggas närmare marknaden. Råvaruberoende har för svenska före- tag än så länge betytt en bundenhet till svenska råvarutillgångar och de har endast i obetydlig utsträckning, i motsats till t ex amerikanska och engelska företag, etablerat sig i utlandet för att utnyttja tillgången på råvaror där. Andra branscher är i högre grad beroende av låga arbetskraftskostnader, som t ex textilindu- stri, och den grafiska industrin, varför lokalisering till regioner med låga löner inom ett land eller till låglöneländer blir attrak- tivt. Vissa branscher är typiska hemmamarknadsindustrier, vilket betyder att deras produkter inte alls eller i mindre utsträckning går i internationell handel på grund av prohibitiva transportkostna- der. Hit hör en stor del av tjänsteproduktionen, som t ex sjuk- vård, utbildningsväsende, konsulttjänster och personliga tjänster, byggnadsverksamhet och byggmaterial. Dessa branschers produk- tion ligger vanligen i närheten av marknaden, vilket också kan

vara ett motiv till utlandsinvesteringar.

4.2.3. Utvecklin en_r_e_ ionalt

De producerande dotterföretagen är i hög grad koncentrerade till Europa och framförallt EEC-länderna. Detta framgår av tabell 4:5, som visar den regionala fördelningen av produktionsföretagens sysselsättning och totala tillgångar samt förändringen i dessa 1960-78.

I tabellen definieras EEC och EFTA som de var sammansatta 1978.1 Men för att möjliggöra jämförelse bakåt redovisas de tidi— gare EFTA-medlemmarna Storbritannien och Danmark var för sig. Fram till 1970 utgjordes således EFTA av EFTA plus Storbritanni- en och Danmark. EEC, under samma period, utgjordes av vad som i tabellen kallas "övriga EEC".2

Nästan 60 96 av produktionsföretagens tillgångar låg inom det ut- vidgade EEC 1978, nästan 50 96 inom det ursprungliga EEC. Jäm- fört med i början på 60—talet har de ursprungliga EEC-ländernas andel av den totala sysselsättningen fallit medan deras andel av de totala tillgångarna i utlandsföretagen ökat. Bakom denna för- ändring ligger en mycket kraftig expansion inom de ursprungliga EEC-länderna i början av 60-talet, dvs kort efter handelsblockens bildande i slutet av 50-talet. Därefter har tillväxttakten i de gamla EEC-länderna avtagit och 1974-78 märks t o m en klart lägre tillväxt än i övriga länder.

I gengäld tycks Storbritanniens inträde i EEC (1973) ha gjort Stor- britannien till ett mer attraktivt investeringsland. I varje fall har antalet anställda i produktionsföretag i Storbritannien ökat rela- tivt kraftigt 1974-78.

Tillväxten i de nuvarande EFTA—länderna har varit något lägre än genomsnittet för samtliga regioner sett över hela perioden 1960- 78. Dessa länder svarar för mindre än 10 96 av utlandsföretagens sysselsättning och tillgångar och mer än hälften återfinns i Norge och Finland.

1 EEC 1978 utgörs således av de ursprungliga 6 medlemsländerna Belgien—Luxemburg, Frankrike, Holland, Italien och Västtyskland samt nykomlingarna Irland, Storbritannien och Danmark.

2 Samma uppgifter fördelade på länder återfinns i tabell D:3 i Appendix D.

Tabell 4:5 Antal anställda och _totala tillgågar i produceran-

de dotterföreta_g__fördelade pipegioner 1960, 1970,

1974 och 1978. Procent

Antal anställda, % Totala tillgångar, % Region/land 1960 1970 1974 1978 1960 1970 1974 1978 l-länder EEC 60 58 55 54 55 58 59 59 varav:

Storbritannien 12 8 7 10 l 1 6 5 7 Danmark 2 4 4 3 2 4 4 4 Övriga EEC 46 46 44 41 42 48 50 48 EFTA 7 10 9 9 7 11 8 7 varav:

Norge, Finland 4 6 5 5 4 6 5 4 Övriga EFTA 3 4 4 4 3 5 3 3 Övriga Europa 1 1 3 3 0 1 3 2 Nordamerika 12 7 8 11 21 12 11 13 varav:

USA 9 5 6 9 17 7 7 10 Övriga i-ländera 3 4 4 3 4 11 4 11 [åländer Afrika, Asien 10 8 7 3 4 2 2 l Latinamerika 7 12 14 17 9 12 13 14 Alla länder 100 100 100 100 100 100 100 100

___—__M— a "Övriga i-länder" utgörs här av Sydafrika, Japan, Australien och Nya Zeeland.

Utvecklingen i Nordamerika har varit ojämn. En kraftig nedgång under 60—talet har vänts i en kraftig uppgång under 70—talet. En viktig bidragande orsak var i det förra fallet försäljning av ett stort amerikanskt dotterbolag och i det senare fallet förvärv av ett likaledes stort amerikanskt företag. Resultatet är att Norda- merika svarar för samma andel av utlandssysselsättningen 1978 som 1960.

Den mest ihållande trenden sedan början av 1960-talet är den starka expansionen i Latinamerika: regionens andel av produktions- företagens sysselsättning har ökat från 7 till 17 % 1960-78. De la- tinamerikanska länderna har med sina snabbt växande marknader innanför nära nog prohibitiva tullmurar attraherat en ökande andel av svenska företags utlandsinvesteringar. Tre länder - Ar- gentina, Brasilien och Mexiko - svarar för 85 % av produktionsfö- retagens tillgångar i området. Denna kraftiga tillväxt kontrasterar skarpt mot utvecklingen i övriga u-länder i Afrika och Asien, som svarar för en allt mindre del av produktionsföretagens syssel- sättning - endast 3 96 1978.

Den regionala fördelningen av produktionsföretagens tillgångar skil— jer sig en del från fördelningen av sysselsättningen. En relativt större andel av tillgångarna än av sysselsättningen återfinns inom t ex EEC och Nordamerika, medan det omvända gäller inom EFTA och i u-länderna. Dessa skillnader kan, liksom motsvarande skillnader mellan branscher, förklaras av olikheter i kapitalintensi- tet. Flera EFTA-länder, främst Finland och Portugal, är låglöne- länder ur svenska företags synvinkel, vilket betyder att mer ar- betskraftsintensiva produktionsled förläggs dit, alternativt att en given produktion produceras med mer arbetskraftsintensiva meto- der. Detsamma gäller uppenbarligen u-länderna, medan det omvän- da gäller EEC-länderna och USA, som ju kännetecknas av jämfö- relsevis höga arbetskraftskostnader.

Utlandsproduktionens regionala fördelnlng motsvarar uppenbarligen inte utlandsmarknadernas storlek men stämmer bättre med utlan— dets efterfrågan på svenska produkter som den framkommer av svensk exportförsäljning. Exporten, som till 80 % avsattes på den europeiska marknaden, är emellertid i ännu högre grad koncentre- rad till Europa än svenska företags utlandsproduktion. U-länderna - återigen med undantag för Latinamerika - har en något större andel av den svenska exporten än av utlandsproduktionen. Latin- amerika har till följd av en medveten politik som syftar till im- portsubstitution en betydligt högre andel av utlandsproduktionen än av exporten.

En förklaring som tidigare nämnts till den regionala fördelningen av svenska företags utlandsproduktion och förändringarna i denna kan troligtvis sökas i skillnaderna i handelshinder mellan länder. Trots att svenska företag redan tidigare i stor utsträckning för- lagt produktionsföretag till de nuvarande EEC-staterna är det tro- ligt att den kraftiga ökningen av investeringarna inom EEC på 60- talet beror på bildandet av de handelspolitiska blocken i slutet på 50—ta1et och de resulterande förändringarna i medlemsländernas tullstruktur. Mindre gynnsamma betingelser för svensk export, vil- ket höjda tullar utgör ett exempel på, bör skapa ökade incita- ment att etablera produktion innanför tullmurarna. EEC:s andel av svensk export har också minskat parallellt med en ökad andel av svensk utlandsproduktion. Under samma period skedde en stark ökning av EFTA-ländernas andel av svensk export samtidigt som EFTA — utom de nordiska länderna - mottog en minskad andel av

svenska utlandsinvesteringar.

Det är i och för sig möjligt att inte bara exporten utan även ut- landsetableringarna kan öka till följd av en tullavveckling. Existen- sen av tullar på en viss marknad skapar bara incitament att lägga produktionen av de varor som ska säljas på just den markna- den innanför tullmurarna. Eftersom tullstrukturen ofta innebär högre tullsatser på senare förädlingsled (s k tulleskalering) är det framförallt de sista förädlingsleden som tillverkas lokalt. Ett bort- tagande av tullar å andra sidan möjliggör en större specialisering i produktionen geografiskt och förläggandet av olika produktions- led till orter där produktionskostnaderna är relativt lägst. Hänsyn måste naturligtvis fortfarande tas till skillnader i transportkostna- der och eventuellt kvarvarande icke-tariffära handelshinder. Olika delar av en produkt kan då tänkas produceras i olika länder med en omfattande handel i komponenter, halvfabrikat och den slutli-

ga produkten mellan dessa länder. Detta är en del av mekanis- men bakom en ökad produktionsvolym och utrikeshandel med tull— frihet. Om företagen är vertikalt integrerade sker den ökade pro- duktionen och handeln inom de multinationella företagen.

De här antydda faktorerna bakom etablering av utlandsproduktion, bl a handelshinder och olikheter i kostnadsläge mellan Sverige och etableringslandet, kan också utläsas ur olika branschers lokali— sering till speciella regioner, som visas i tabell l+:6. Flera bran— scher har produktion nästan uteslutande i Europa, nämligen livsme- dels- samt textil- och konfektionsindustrierna och övrig industri. Den senare består huvudsakligen av byggnadsmaterialindustrin. Samtliga av dessa tillhör de "nya" utlandsinvesterarna under 1960— talet. Textil- och konfektionsindustrin är koncentrerad till EFTA— länderna, främst låglöneländerna Portugal och Finland. Eftersom utlandsetableringen ofta sker i avsikt att öka konkurrenskraften på den svenska marknaden är tullfrihet en viktig aspekt. Pappers- varuindustrin som särskilt drabbats av EEC:s tullhöjningar, har för- lagt huvuddelen av sin utlandsproduktion inom den gemensamma marknaden. Sedan 1970 har branschen även expanderat i Nordame- rika. Massa- och pappersindustrin är koncentrerad till EEC av samma skäl. Utanför EEC domineras denna branschs utlandsproduk- tion av ett par stora massaproducenter i Nordamerika och inom EFTA, där råvarutillgången varit bestämmande för produktionens lokalisering. Transportmedelsindustrins utlandsetableringar, också de praktiskt taget helt tillkomna under 1960— och 70-talen, ger exempel på en ännu mer koncentrerad satsning på att komma in- nanför tullmurarna. Såväl EEC som Latinamerika och Nordameri- ka är stora marknader som skyddas med högre tullar mot import av färdiga transportmedel än mot omonterade delar, vilket gör det lönsamt att i första hand sätta upp sammansättningsfabriker i dessa områden.

Den kemiska industrin och den övriga verkstadsindustrin är de enda branscherna med en verklig geografisk spridning. En så stor del av dessa branschers utlandsinvesteringar gjordes före 1960 att deras länderfördelning knappast kan förklaras med hjälp av föränd- ringar i relativa kostnadslägen eller handelshinder som inträtt sedan dess. Speciellt den kemiska industrins stora engagemang i Asien och Latinamerika hänger samman med rätt speciella histo—

riska faktorer. I övrigt gäller att, eftersom dessa branscher svarar

Tabell H:s Sysselsgätlrliggen i producgande _dotterföretag

___—...-

1978, fördelade på branscher ogll regioner %- Fördelning i 96 _

.. . .. Antal Ovriga Nord- Övriga Latin- Ovriga an-

Bransch EEC EFTA Europa amerika i-länder amerika u-länder Summa ställda % Livsmedels-

industri 96 I; 100 2 174 Textil-

och be- klädnads— industri 13 78 8 1 100 4 583 Massa- och

pappers- industri 73 16 11 100 8 707 Pappersvaru-

och grafisk

industri 59 15 1 16 2 7 100 12 314 Kemisk

industri 33 17 1 13 1 27 8 100 17 031 Metallverk,

metallvaru- industri 57 6 2 12 7 12 # 100 28 [Allt Maskin-

industri 68 5 1 13 2 8 3 100 77 515 Elektro-

industri 30 6 10 12 7 34 1 100 08 537 Transport-

medels- industri 54 2 3 39 2 100 18 057 Övrig

industri 79 15 l 11 1 100 9 817 Antal

anställda 122 56419 694 7 133 211 940 7 781 38 9714 6 063 227 109

"___—W

för den överväldigande delen av utlandsinvesteringarna, deras regionala fördelning och förändringen i denna är ungefär densam-

ma som har noterats för alla branscher tillsammans.

4.3. Övriga dotterföretag) utlandet

Bland industrins övriga dotterföretag i utlandet dominerar försälj- ningsföretagen. Uppgiften för dessa är att sälja koncernens pro- dukter, främst svenska exportvaror men även i viss utsträckning de utländska produktionsföretagens produkter, samt i vissa bran- scher utföra service och installationsarbeten. År 1978 hade de ut- landsproducerande koncernerna drygt i 000 sådana försäljningsföre-

tag som tillsammans sysselsatte uppemot 55 000 personer.

Som framhölls i kapitel 2 omfattar dessa uppgifter endast försälj- ande dotterföretag till just de utlandsproducerande koncernerna. De utgör därför inte en kartläggning av svensk industris försäljan- de dotterbolag i utlandet. Fyra år tidigare, 1974, fanns ett par hundra svenska industrikoncerner som enbart hade försäljande dot- terbolag i utlandet och de svarade då för 8 % av sysselsättningen i samtliga försäljande dotterbolag i utlandet (4 600 av knappt 54 300 anställda totalt).

Vidare ingår här endast "rena" försäljningsföretag, dvs företag som enbart ägnar sig åt försäljning, eventuellt kombinerat med instal- lations- och serviceverksamhet, men utan tillverkning. Om indel- ningen i producerande och försäljande företag hade grundats på före— tagens huvudsakliga verksamhet i stället, skulle antalet försälj- ningsföretag och antalet anställda i dessa vara betydligt större, eftersom ett relativt stort antal utlandsföretag har både tillverk-

ning och ren återförsäljning.

Även bland de företag som i det följande redovisas som försäljan- de finns betydande skillnader. Här återfinns små företag med

bara ett par anställda som endast förmedlar försäljning åt moder-

bolaget, oftast mot provision, och stora företag med egen fakture— ring, lagerhållning, service-, reparations- och installationsverksam- het.

De utländska försäljningsföretagens starka tillväxt 1965-78 - med en sysselsättningsökning på närmare 150 96 - är enbart resultatet av en ökad svensk export under perioden. Den speglar inte att en ökad andel av svensk export försålts genom egna dotterbolag i ut- landet. Leveranser till försäljande dotterföretag i relation till de svenska moderkoncernernas export har snarare minskat (från 27 96 1965 till 2# 96 1978). Då är att märka att 1978 var ett osedvanligt dåligt år för svensk export. Samtidigt bör sägas att betydelsen av de utländska koncernföretagen som återförsäljare av svenska varor givetvis underskattas genom vår snäva definition

av försäljande dotterföretag.

Etablering av egna försäljningsföretag i utlandet hänger uppenbar- 1 En

växande exportvolym eller en intensifierad satsning på utländska ligen samman med de svenska företagens exportförsäljning.

marknader förutsätter ofta en förstärkt försäljningsorganisation och ökar förmodligen önskemålet att direkt kunna kontrollera denna. Det sistnämnda avgör då valet mellan försäljning genom en oberoende representant och genom ett eget företag i utlandet. För varje företag borde det följaktligen finnas ett samband mel- lan exportvolym och antalet egna försäljningsföretag i utlandet. Däremot gäller inte detta nödvändigtvis i en jämförelse mellan fö- retag eller branscher beroende på att man använder olika omfat- tande eller specialiserad försäljning för olika produkter. En given försäljningsvolym kan vanligen uppnås med en mindre försäljnings- insats när det gäller standardiserade och okomplicerade produkter jämfört med märkesvaror och mer komplicerade produkter. Därtill kommer att installation och service ingår som ett led i försälj-

ningsverksamheten för vissa produkter men inte för andra.

1 Hörnel, Vahlne & Wiedersheim-Paul (1973) har analyserat detta samband.

1 tabell 4z7 ser vi att förekomsten av försäljningsföretag också uppvisar ett branschmönster som inte enbart förklaras av bran- schernas andel av den svenska exporten. Såväl antalet försäljnings- företag som deras genomsnittliga storlek är störst i verkstadsindu- strin, vilket endast delvis förklaras av denna branschgrupps högre exportvolym. Verkstadsindustrin svarade för över 80 % av antalet anställda i utländska försäljningsföretag jämfört med 45 % av den svenska exporten 1978. Skillnaden beror på att verkstadsprodukter ofta är mindre homogena än andra branschers produkter samt att

installation och service ingår i försäljningsföretagens verksamhet. Det sistnämnda är en viktig anledning till att maskin- och elekt-

roindustrin har en så mycket större andel av sysselsättningen än av de svenska koncernernas leveranser till utländska försäljningsfö- retag. Skogsindustrin och järn- och stålindustrin har också en stor exportvolym men skiljer sig i övriga avseenden från verkstadsindu- strin, vilket då skulle förklara det mindre antalet försäljningsföre- tag i dessa branscher. Beträffande övriga branscher förklaras det obetydliga antalet försäljningsföretag förmodligen huvudsakligen av deras låga exportvolym.

Om den svenska exportens sammansättning inte skiljer sig alltför mycket på olika utlandsmarknader borde antalet försäljningsföre- tag och deras storlek relativt väl sammanhänga med exportvoly- men på samma marknader. En annorlunda produktsammansättning i exporten skulle innebära att det ovan påvisade branschmönstret störde denna bild. Om t ex verkstadsprodukter vägde tyngre i ex- porten till ett land än till ett annat skulle antalet försäljningsfö- retag vara större i det förra landet även om exportvolymen till de två länderna var densamma. Av tabell 3:8 framgår emellertid att försäljningsföretagens regionala fördelning i stort motsvarar exportens.

Tabell 4:7 Försäljande dotterbolag i_ utlandet 1978 samt till- växt 1965-78 i olika branscher

Föränd- ring 1965—78 Fördelning i 96 i 96 1978 Antal anställda Total Antal Antal per svensk Bransch företag anställda företag Anställda Anställda export Livsmedels— samt dryckesvaru— och tobaksindustri 11 96 9 -8 0 2 Textil- och beklädnadsindustri samt läder— och lädervaru- industri 14 44 3 26 O 3 Massa- och pappersindustri 70 559 8 305 1 13 Pappersvaru- och grafisk industri 22 812 37 5 313 2 3 Kemisk industri samt gummi- varu- och plastindustri 118 2 909 25 535 5,5 9 Järn-, stål- och metallverk samt metallvaruindustri 122 3 699 30 425 7 15 Maskinindustri 296 22 660 77 80 42 18 Elektroindustri 108 11 984 111 101 22 8 Transportmedelsindustri (inklusive varvsindustri) 81 6 939 86 398 13 16 övrig industri 52 1 077 21 557 2 13 Blandad branschtillhörighet 160 2 915 18 54 5,5 - Alla branscher 1 054 53 694 51 116 100 100

Anm: Försäljningsföretagen har branschklassificerats efter den svenska koncerndelens hu- vudsakliga branschtillhörighet, varför indelningen lider av samma brister som de som dis- kuterades i anslutning till tabell 3:12.

Observera att tabellens uppgifter inte är jämförbara med de som publicerats för tidigare år (Swedenborg 1973 och 1979) eftersom de förra endast omfattar försäljande dotterbolag till koncerner som också har producerande dotterföretag i utlandet.

Tabell 4:8 Förslllande dotterbolag__i__utlandet 1978 samt till-

växt 1965-78 i olika regigngi;

___—___—

Föränd- ring 1965—78 Fördelning i % i 96 1978 Antal anställda Antal Antal per Svensk Region företag anställda företag Anställda Anställda export ___—% klaner. ära 4.5 56.2 && ye & 8.2 EECa 541 25 426 47 123 48 47 varav: Storbritannien 117 2 992 26 33 6 11 Danmark 93 3 524 38 126 7 9 Övriga EEC 331 18 910 57 148 35 27 EFTAa 251 9 790 39 148 18 20 varav: Norge, Finland 155 6 571 42 150 12 16 Ovriga EFTA 96 3 219 33 144 6 4 Övriga Europa (inkl Östeuropa) 33 1 315 40 32 2 7 Nordamerika 83 4 351 52 284 8 8 varav: USA 58 2 990 51 235 6 6 Övriga i-länder 42 4 680 111 261 9 3 lianer. 1.92 84.23 2 123 12 12 Afrika 11 544 49 346 l 4 Asien 30 2 233 74 155 4 8 Latinamerika 62 5 355 86 101 10 3 (35-59.9755 1 054 53 694 51 141 100 100

%

a EEC och EFTA definieras genomgående såsom de var sammansatta 1978. Jfr i övrigt anm till tabell 4:5. Jämförbara uppgifter om antal försäljningsföretag och antal anställda per land finns i tabell D:6 i tabellbilagan.

Nuvarande EEC och EFTA, Nordamerika och u-länderna som grupp har således samma andel av sysselsättningen i försäljande dotterbolag som av svensk export. Ser vi däremot på enskilda län- der eller mindre grova ländergrupperingar finner vi emellertid inte längre samma exakta överensstämmelse. De gamla EFTA-län- derna, dvs det nuvarande EFTA plus de tidigare medlemmarna Storbritannien och Danmark, har t ex en betydligt lägre andel av sysselsättningen i försäljande dotterbolag än av svensk export (25 % mot 36 %) medan det omvända gäller för bl a de ursprungli- ga EEC-länderna och Latinamerika. Försäljningsföretagen tycks så- ledes vara något mer koncentrerade till samma länder och länder- områden som de utländska produktionsföretagen, kanske för att de även fungerar som återförsäljare åt dessa, kanske för att stör- re försäljningsansträngningar krävs på just dessa marknader, an- tingen p g a handelshinder eller p g a försäljningens varusamman-

sättning.

Förutom producerande och försäljande dotterföretag i utlandet hade industrin även ett knappt 70—tal dotterföretag verksamma inom andra näringsgrenar med närmare 20 000 anställda. I denna grupp ingår ett rätt stort antal holdingbolag och servicebolag i ut- landet. Därtill kommer en handfull dotterbolag som huvudsakligen är verksamma inom handel (inköpsverksamhet i motsats till åter- försäljningsverksamhet), transport samt forskning och utveckling. Det överväldigande antalet av de drygt 20 000 anställda i dessa dotterbolag (omkring 80 96) är emellertid sysselsatta i så speciella verksamheter som telefondriftsbolag och städbolag.

Tabell 4:9 visar hur de "övriga rörelsedrivande" dotterföretagen fördelar sig på näringsgrenar och utvecklingen 1974-78. Uppgifter om dessa företag finns däremot inte för tidigare år.

Tabell 4:9 Övriga röileligdilvgrldidotterföretag fördelade__2_å_ verksamhetstyp 1974 och 1978

Svensk andel av eget Verksamhetstyp Antal företag Antal anställda kapital, Mkr 1974 1978 1974 1978 1974 1978 Handel, transport, forskning, koncernledning 14 6 685 460 64 61 "Övriga tjänster"3 50 62 14 835 19 230 332 701 Summa 64 68 15 520 19 690 396 762

a Huvudsakligen holdingbolag och servicebolag av typen städbolag och telefon- driftsbolag.

Näringsgrensindelningen kan inte göras mer detaljerad beroende på att det stora flertalet dotterföretag förts till kategorin "övri- ga tjänster" och att en uppdelning där inom skulle innebära att enskilda företag identifierades. Vi kan emellertid konstatera att det i_n_t_e har skett någon större utflyttning av FoU-verksamheten eller av koncernledningen i svenska företag till särskilda utlandsfö- retag 1974-78. Den utbyggnad av övriga rörelsedrivande företag som skett under perioden är i stället hänförlig till just "övrig tjänsteproduktion", en produktion som ofta kompletterar koncerner- nas övriga tillverkning både i Sverige och i utlandet.

Betydelsen av övriga rörelsedrivande dotterföretag jämfört med producerande och försäljande dotterföretag framgår något av att sysselsättningen i dessa motsvarade nästan 10 % av antalet anställ- da i producerande dotterföretag och nästan 40 96 av antalet an-

ställda i försäljande dotterföretag.

4.4. Minoritetsägda företag i utlandet

Svenska industriföretag har i viss utsträckning investerat i utländs- ka företag utan att tillförsäkra sig det kontrollerande inflytande som följer av en absolut aktiemajoritet i företagen. Dessa investe- ringar är fortfarande blygsamma jämfört med investeringar i egna dotterbolag: den svenska andelen av det egna kapitalet i dessa fö- retag, som ett mått på investeringsvolymen, uppgick till en dryg tiondel av enbart det i producerande dotterföretag 1978.

Sammanlagt hade de undersökta koncernerna ett minoritetsintres- se - här definierat som minst 10 96 och högst 50 96 av det ut- ländska företagets aktiekapital - i drygt 170 utländska företag år 1978. Antalet sådana minoritetsintressen ökade särskilt starkt mel- lan 1965 och 1974. Efter 1974 har tillväxttakten avtagit. Antal anställda och svenskt investerat kapital i dessa företag tycks ha uppvisat samma utveckling. Osäkerheten på denna punkt beror på att svarsbortfallet vad gäller denna typ av utlandsintressen, som tidigare nämnts, är förhållandevis stort och att det har varit olika vid olika undersökningstillfällen.

Det stora svarsbortfallet i sin tur, beror på att de svenska moder- företagen ofta saknar detaljerade uppgifter rörande företag som inte är koncernföretag och för vilka de inte har det administrati- va ansvaret. Det har inte heller varit rimligt i vissa fall att begä- ra att företagen skulle lägga ned ett stort arbete på att inhämta dessa uppgifter. För år 1978 betyder detta att vi har alla efter- frågade uppgifter för endast 64, eller en dryg tredjedel, av de mi- noritetsägda företagen, vilket är en väsentligt lägre andel än tidi- gare undersökningsår. Motsvarande andel 1970 var drygt 75 96 och 1974 var den 79 %. Vägt med storleken på de utländska mi- noritetsintressena är svarsfrekvensen mycket högre, men den är inte tillräckligt hög för att vi skall kunna göra säkra uttalanden om utvecklingen över tiden. Vi skall ändå försöka redovisa de upp- gifter vi har på ett sådant sätt att vi får en bild av omfattning- en och utvecklingen av svenska företags minoritetsengagemang i

utlandet .

Tabell 4:10 visar utvecklingen av minoritetsägda företag i utlan- det 1965-78. Siffrorna är desamma som i tabell 3:3 med den skill- naden att antal anställda 1978 har räknats upp med 14 300 an- ställda, vilket utgör en grov korrigering för det högre svarsbort- fallet 1978 jämfört med 1974. Förutsatt att företag som utgör svarsbortfall 1978 (men inte 1974) inte har en kraftigt annorlunda utveckling vad gäller deras utländska minoritetsintressen än före- tag som har lämnat uppgifter båda åren tyder siffrorna på att tillväxten av utländska minoritetsintressen har avtagit starkt 1974- 78. Såväl antalet minoritetsägda företag som sysselsättningen i dessa har ökat mindre än under föregående perioder. Sysselsätt-

ningen tycks i själva verket ha minskat.

Vi kan också konstatera från tabell 4:10 att minoritetsägda före- tag inom andra sektorer än industri svarade för så mycket som 20 % av antalet minoritetsintressen i utlandet men för endast 5 96 av sysselsättningen i de utländska minoritetsföretagen 1974. (1978 var andelarna något högre, vilket kan bero på svarsbortfall.) Dessa företag är således förhållandevis små, vilket sammanhänger med att det stora flertalet utgörs av försäljningsföretag.

Vare sig antal minoritetsägda företag eller sysselsättningen i dessa är ett särskilt bra mått på omfattningen av det svenska engagemanget i minoritetsägda företag i utlandet. Företag är olika stora och det svenska ägarintresset i företagen är också olika stort. Ett mått som tar hänsyn till båda dessa faktorer är den svenska andelen av det egna kapitalet i de utländska företa- gen.

Tabell 4:10 Minoritetsägda företag_i_ utlandet 1965-78

___—__M—

Antal företag Antal anställda 1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978

M

Minoritets- ägda pro- duktions- företaga 39 72 114 129 24 030 55 690 74 420 69 915b

Övriga minoritets- ägda företaga ; x 33 43 x x 3 995 7 385

Summa minoritets- ägda företaga ; x 147 172 x x 78 415 77 mob ___________________________________——————————————

Anm 1 Observera att tabellens uppgifter inte är jämförbara med dem som redovi- sats 1_ tidigare rapporter (Swedenborg, 1973 och 1976, eftersom tabell 4:10 endast omfattar minoritetsintressen till koncerner som har producerande koncernföretag i utlandet medan tidigare rapporter redovisat minoritetsintressen till samtliga svens- ka industriföretag. De här undersökta koncernerna svarade emellertid för 86 96 av minoritetsintressen och för 96 96 av sysselsättningen i dessa företag 1974.

Anm 2: Uppgifterna påverkas av svarsbortfall. Uppgift om antal företag är för- modligen ganska fullständig men uppgift om antal anställda uppvisar ett ökande svarsbortfall. ! Uppgift saknas.

a Antalskolumnen är inte jämförbar med sysselsättningskolumnen. Uppgft om anta- let anställda finns t ex endast för 77 av de minoritetsägda produktonsföretagen 1974 och för 64 1978.

b Antalet anställda har räknats upp med 14 300, vilket var sysselsättningen 1974 i minoritetsintressen till koncerner som lämnade denna uppgift 1974 men utgör svarsbortfall 1978. Uppräkningen förutsätter att sysselsättningen i dessa företags minoritetsintressen har varit oförändrad 1974—78. Detta kan ge en överskattning med hänsyn till att för övrga koncerner har sysselsättningen minskat under perio— den (från drygt 64 000 anställda 1974 till 63 000 1978).

Tabellerna 4:11 och 4:12 visar hur de minoritetsägda företagen fördelade sig på olika branscher och regioner 1974 och 1978. Upp- gifterna för 1978 redovisas trots att det stora svarsbortfallet gör att bilden för detta år är mycket osäker, och att en jämförelse mellan 1974 och 1978 knappast låter sig göras. En utsago om mi- noritetsföretagens fördelning på branscher och regioner bör i stäl- let baseras på uppgifterna för 1974. Eftersom tabellerna endast omfattar företag för vilka samtliga uppgifter finns visar de i alla fall hur de olika måtten på utländska minoritetsintressen - antal företag, antal anställda, eget kapital och svensk andel av eget ka-

pital - förhåller sig till varandra.

Minoritetsintressenas omfattning i olika branscher visar sig i ta- bell 4:11 vara delvis beroende av vilket mått som används. Mätt med storleken av den svenska andelen av det egna kapitalet har de största minoritetsinvesteringarna (1974) skett i följande tre

branscher: gruv-, järn- och stålindustrin, elektroindustrin och transportmedelsindustrin. De minoritetsägda företagen i dessa branscher är också genomsnittligt större än i andra branscher (mätt som anställda och eget kapital per företag).

Benägenheten att investera i minoritetsägda företag uppvisar såle- des inte samma branschmönster som benägenhet att investera i majoritetsägda tillverkningsföretag. Huvuddelen av gruv- och järn- och stålindustrins investeringar i utländska dotterföretag har t ex inte skett i gruvor eller stålverk, som är fallet med investeringar i minoritetsägda företag, utan i metallvaruföretag, d v s i ett se- nare förädlingsled som oftast kännetecknas av mindre produktions- enheter. (Jfr tabell 4:4 och kommentarerna på s 72 och ff.) Såväl elektro- som transportmedelsindustrin har en väsentligt större andel av investeringarna i minoritetsägda än i majoritetsägda pro- duktionsföretag.

7-T7

Tabell 4:11 De minoritetsägda företagens branschfördelning

1974 och 1978

%

Fördelning i 96 1974 Fördelning i 96 1978

Bransch Antal An- Eget Svensk Antal An- Eget Svensk

företag ställda kapital andel av företag ställda kapital andel av 1974 eget 1978 eget

kapital kapital

___—___— Massa— o pappers- 5 16 11 9 l 0 0 0 industri Pappersvaru- o 5 3 2 3 5 4 4 5 grafisk industri Kemisk industri samt 6 1 3 5 3 14 10 4 gummivaru o plast- industri Gruv- o järnindustri 10 13 33 31 2 12 25 28 Metallvaruindustri 9 l 1 1 10 12 13 11 Maskindustri 14 8 10 7 5 1 4 3 Elektroindustri 11 30 23 23 14 56 44 49 Transportmedels- 6 23 14 18 - - - - industri (inklusi- ve varvsindustri) Övrig industri samt livsmedel o textil 7 5 3 3 4 1 O 0 -———————————_-—___________. Summa 73 100 100 100 44 100 100 100 Antal resp milj kr 74 420 3 055 1 015 39 920 2 370 790

Andra närings- grenar, antal resp milj kr 33 3 995 230 85 43 7 480 200 40

———-—_—___—_______——_

Anm: Tabellen gäller endast företag som lämnat samtliga uppgifter resp år. Det större svars— bortfallet 1978 omöjliggör en direkt jämförelse mellan 1974 och 1978.

Tabell 4:12 De minoritetsägda företagens fördelning på olika regioner 1974 och 1978

"Muu—MM

Fördelning i % 1974 ___ Fördelning i 96 1978 Region Antal An- Eget Svensk Antal An- Eget Svensk företag ställda kapital andel av företag ställda kapital andel av 1974 eget 1978 eget kapital kapital www.—___— lilägdei; 73 75 69 73 39 66 53 50 EEC 29 45 31 34 12 28 17 20 varav: Storbritannien 5 0 1 1 2 0 1 1 Danmark 5 6 6 7 3 6 7 8 Ovr EEC 19 39 24 26 7 22 9 11 EFTA 20 19 16 19 9 23 15 10 varav: Norge, Finland 14 18 15 18 6 22 14 9 Övr EFTA 6 1 1 1 3 1 1 1 Övr Europa 7 6 6 5 5 8 10 7 Nordamerika 7 2 11 9 4 1 4 2 Övr i-ländera 10 3 5 6 9 6 7 11 21.51.1149: 27 25 31 27 25 34 47 50 Afrika, Asien 14 13 20 17 15 12 26 30 Latinamerika 13 12 11 10 10 22 21 20 ___—MM Summa 100 100 100 100 64 100 100 100 Antal resp milj kr 78 415 3 285 1 100 47 400 2 570 830 Antal minori- tetsägda företag tot 147 172

__________________.______——————————-—————-————

Se anm till tabell 4:11.

a Övriga i-länder utgörs av Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydafrika.

Även vad gäller fördelningen på länder skiljer sig minoritetsinves- teringarna från investeringarna i majoritetsägda tillverkningsföre- tag, vilket framgår av en jämförelse av tabell 4:12 med tabell 4:5-1 En väsentligt lägre andel av minoritetsinvesteringarna har t ex gjorts i EEC-länderna med omkring 30 96 (1974) av svenskt investerat kapital i minoritetsägda företag mot närmare 60 % av totala tillgångar i producerande dotterföretag. En väsentligt högre andel av minoritetsinvesteringarna har i stället gjorts i u-1änd_erna med över 25 96 (1974) av svenskt investerat kapital i minoritets- företagen mot 15 96 av totala tillgångar i producerande dotterfö- retag. U-ländernas andel av minoritetsinvesteringarna är i själva verket ännu högre än dessa siffror visar, eftersom svarsbortfallet för minoritetsintressen i dessa länder är högre än i i-länderna. (Räknat i antal företag var svarsbortfallet 48 96 i u-länderna jäm- fört med 21 96 i i-länderna 1974.)

Vilka faktorer bestämmer då om ett företag går in med ett mino- ritetsintresse i ett utländskt företag i stället för att etablera egna dotterföretag i utlandet? Orsaken är ofta att de utländska medintressenterna kontrollerar andra resurser som kompletterar det svenska företagets satsning, t ex kunnande, råvarutillgångar, kapital eller distributionsnät. Ett annat skäl är ibland att det före- ligger krav på inhemsk kontroll i värdlandet antingen av utveck- lingspolitiska skäl som i u—länderna eller av försvars- eller indu- stripolitiska skäl inom vissa verksamhetsområden. Sådana krav har lett till att aktiemajoriteten i flera tillverkande dotterföretag - både i i- och u-länder - har övergått till lokala intressenter under 1960- och 1970—talet. Det förklarar även varför minoritets- ägda företag är relativt vanligare än majoritetsägda företag i u-

länderna. ,En kombination av ovannämnda faktorer förklarar sanno-

1 Tabell 4:12 inkluderar visserligen inte bara minoritetsintressen inom industrin utan även inom övriga sektorer, men de senare svarar - som nämnts ovan - för en mycket liten andel av såväl sysselsättning som svenskt investerat kapital i de minoritetsägda företagen. Jämförelsen påverkas inte heller av att vi använder to- tala tillgångar som mått på investeringsvolymen i producerande dotterföretag och den svenska andelen av det egna kapitalet som mått för de minoritetsägda företagen.

likt de relativt stora minoritetsinvesteringar som gjorts av svens- ka företag i gruv- och järn— och stålindustrin liksom i elektroindu- strin och transportmedelsindustrin.

Av tabell 4:11 framgår att det svenska ägandet i de minoritetsäg- da industriföretagen var i genomsnitt precis en tredjedel såväl 1974 som 1978. 1 tabell 4:13, där företagen har fördelats efter den svenska ägarandelen 1978, ser vi att ägarandelen varierar mellan olika företag, men att nära hälften av företagen ägdes till mellan 40 och 50 96 av de svenska företagen. Anmärkningsvärt många av dessa - 48 96 av totalt 171 minoritetsägda företag eller 28 96 - ägdes dessutom till exakt 50 96 från Sverige. Denna grupp företag intar en särställning ur ägarsynpunkt: de representerar inte minoritetsintressen i egentlig mening för de svenska företa- gen, men de är inte heller dotterföretag till dessa. Det kan näm- nas att ägarbilden var nästan exakt densamma 1970. (Jfr Swe- denborg, 1973, tabell 35.) Det är också värt att notera att det inte finns något systematiskt samband mellan ägarandelen och storleken på det utländska företaget. Det förhåller sig således inte så — i genomsnitt - att företagen tenderar att ha en lägre ägarandel i mycket stora företag, vilket skulle kunna vara fallet om storleken på kapitalsatsningen var ett viktigt skäl till att man går in med ett minoritetsintresse i stället för ett majoritets- intresse.

Tabell 4:13 Minor;i_t_e_t_sägda företag _1__ Etlandet gupperade efter

de svenska företagens ägarandel 1978 %

Ägarandel Antal företag % %

10—1 9 23 20-29 36 30—39 28 40—49 36 50 48

Sum ma 171

WWW—__

Kapitel 5 Utlandsproduktion och utrikeshandel

Utlandsproduktionens omfattning, karaktär och utveckling över tiden är av central betydelse för dess effekter på den svenska ekonomin. 1 vilken utsträckning konkurrerar utlandsproduktionen med produktion i och export från Sverige? I vilken utsträckning utgör den ett stöd för produktion i Sverige genom att tillåta de svenska företagen att inrikta sig på sådan produktion som de är mest konkurrensmässiga i? Hur förändras sambandet mellan hem- maproduktion och utlandsproduktion över tiden? Går utvecklingen mot en ökad specialisering mellan koncernernas svenska och ut- ländska delar med ökad utrikeshandel som följd? Hur ser i så fall den specialiseringen ut? Innebär den att den mer kvalificerade produktionen behålls i Sverige och att enklare tillverkning för- läggs till utlandet?

Detta är några av de frågor som detta och följande kapitel skall belysa. I detta kapitel skall vi beskriva utlandsproduktionens ka- raktär och utveckling över tiden. Vi kommer också att belysa sambandet mellan utlandsproduktion och svensk export och innebör- den av en ökad trend mot etableringar genom förvärv samt ta upp frågan om de internationella koncernernas lokalisering av FoU-verksamhet. En stringent analys av utlandsproduktionens ef-

fekter är däremot ämnet för senare kapitel.

5.1. Dotterföretagens __utlandsproduktion __och utrikeshandel __i

___—___— _.

olika regioner och branscher 1965-78

De producerande dotterföretagen hade 1978 en sammanlagd för- säljning på 57 miljarder kronor. Detta försäljningsvärde represente- rar inte saluvärdet av företagens produktion och kan bl a av det

skälet inte jämföras med den svenska industrins salutillverknings- värde (235 miljarder kronor) samma år. Det kan inte heller direkt kontrasteras mot värdet av den svenska exporten (93 miljarder kronor utanför öststaterna) samma år. Anledningen är att i de producerande dotterföretagens försäljning ingår en betydande im- port från de svenska koncernföretagen bestående av såväl färdig- varor för återförsäljning som insatsvaror och komponenter för vidare bearbetning och sammansättning.

Fob-värdet av denna import uppgick till drygt 9 miljarder kronor 1978, d v 5 ett värde motsvarande 16 96 av företagens försälj- ning. Genom att lägga produktionsföretagens försäljning exklusive leveranser från de svenska koncernföretagen till den svenska ex- porten erhåller vi den totala utlandsförsäljningen av "svenska" varor. Denna var närmare 141 miljarder kronor 1978, varav 34 96

var produktionsvärdet i utlandet.

Utlandsproduktionens andel av den totala utlandsförsäljningen har därmed ökat ganska kraftigt från 1974, då den låg på 28 96. Återigen får denna förskjutning tillskrivas den osedvanligt svaga exporttillväxten 1974-78. Under perioden 1965-74 höll exporttill- växten jämna steg med utlandsproduktionens tillväxt och relatio- nen mellan dem bibehölls därför ganska oförändrad. (Jfr tabell 5:1.)

Större delen av produktionsföretagens försäljning avsattes i de län— der där de var belägna. Deras export uppgick i genomsnitt till 24 96 av försäljningen 1978, vilket emellertid var en dubbelt så hög andel som 1965. Exporten till Sverige har däremot varit oför-

ändrat låg under hela perioden och var endast 3 96 av omsättning- en 1978.

Produktionsföretagens import från svenska koncernföretag har inte uppvisat samma trendmässiga ökning relativt till försäljningen. Den steg något i relation till omsättningen 1965-70 (från 13 till 17 96) men har därefter varit oförändrad. 1978 utgjorde den 16 96 av omsättningen.

Tabell 5:1 Utlandsproduktion och utrikeshandel 1965-78 Procent 1965 1970 1974 1978

Producerande dotter-

bolag: Produktion/total

"svensk" utlands- försäljninga 27 29 28 34 Export/omsättning 12 17 23 24

Export till Sverige/ omsättning l 2 3 3

lmport från Sverige/ omsättning 14 17 17 16

a Total "svensk" utlandsförsäljning utgörs av de utländska produk- tionsföretagens omsättning minus deras import från de svenska koncernföretagen plus total svensk export (utanför öststaterna).

Såväl dotterföretagens import från de svenska koncernföretagen som deras export uppvisar stora regionala och branschbundna olik- heter, vilket framgår av uppställningarna i tabellerna 5:2 och 5:3.1 1 tabell 5:2 ser vi att dotterbolagens export i relation till deras omsättning är högst i EEC och EFTA. Från EEC såldes emellertid endast en mycket liten del (11 96) av exporten till Sve- rige medan över 40 96 av EFTA-företagens export såldes till Sve- rige. I övrigt har vi inga uppgifter om hur dotterbolagens export fördelar sig på länder, men det förefaller troligt att en stor del av exporten från åtminstone de ursprungliga EEC-länderna är in- tra-EEC export, d v s säljs inom tullområdet. Etablering av pro- duktion i ett EEC-land har ofta skett i syfte att sälja inom hela den gemensamma marknaden. Exportandelen, d v s exporten i pro-

cent av företagens omsättning, var högst i de mindre EEC—staterna

1 Motsvarande uppgifter för tidigare år återfinns i tabellerna D 4 och D 5 i tabellbilagan.

Belgien och Holland, där den låg på 73 respektive 49 96. inom

de ursprungliga EEC—länderna har exportandelen ökat från 16 96 1965 till 35 96 1978.

Inom EFTA har dotterföretagen i Portugal den utan jämförelse högsta exporten i relation till omsättningen (72 96). Om vi exklu- derar ett stort och exportinriktat dotterföretag faller exportande- len något men i gengäld stiger andelen av omsättningen som ex— porteras till Sverige avsevärt (från 5 96 till 33 96). Dotterföreta- gen i Finland har också en relativt hög export som huvudsakli- gen är inriktad på Sverige (28 96 av försäljningen avsattes i Sveri— ge). Inriktningen på den svenska marknaden hos produktionsföreta-

gen i Portugal och Finland antyder betydelsen av produktions- kostnader och .tulifrihet för lokaliseringen till dessa länder. (Jfr kap 4.)

Även inom de nuvarande EFTA—länderna har exporten ökat i re- lativ betydelse - från 13 till 28 96 av försäljningen 1965-78. Utanför de europeiska handelsblocken är dotterföretagens export obetydlig och produktionsetableringarna verkar ha gjorts nästan

helt i syfte att sälja i etableringsländerna.

Benägenheten att importera från de svenska koncernföretagen uppvisar inte lika klara regionala skillnader. Den är högst (27 96) i Storbritannien, som traditionellt är en viktig exportmarknad

för svenska företag. Den är nästan lika hög i grannländerna Norge och Finland och i avlägsna i-länder som Australien och Sydafrika. Mönstret låter sig inte på något enkelt sätt förklaras av olikheter i handelshinder, produktionskostnader eller liknande mellan länder. Inte heller har det inträffat någon systematisk förändring sedan 1965. Importen från Sverige i relation till ut- landsföretagens omsättning har varit i stort sett oförändrad i

olika regioner under hela perioden.

Skillnaderna mellan regioner i dotterföretagens export- och im- portbenägenhet beror emellertid inte enbart på skillnader mellan länder i produktionskostnader och handelshinder. De beror även på

att vissa branscher dominerar mer i en del regioner än andra.

Tabell 5:2. Försäljning och utrikeshandel 1978 per region. Milj kr.

I % av försäljning

Region/land För— Export Export Import export export import sälj— till från till från ning Sverige Sverige Sverige Sverige

EEC 35 264 11 183 1 295 6 030 32 4 17

varav

Stor- britannien 4 868 679 101 1 340 14 2 28

Danmark 2 174 608 171 225 29 8 10

övriga EEC 28 222 9 896 1 023 4 465 35 4 16

EFTA 4 383 1 251 534 754 29 12 17

varav

Norge, Finland 2 810 716 455 665 25 16 24

övriga EFTA 1 573 535 79 89 34 5 6

övriga Europa 993 59 48 110 6 5 11

Nordamerika 7 505 751 23 1 127 10 0 15

varav

USA 6 028 303 22 729 5 0 12

Övriga i-l'a'nder 2 234 65 7 516 3 o 23

Afrika, Asien 622 41 9 145 7 1 23

Latinamerika 5 988 352 33 704 6 1 12

Alla länder 56 989 13 702 1 949 9 386 24 3 16

De branschvisa skillnaderna i produktionsföretagens försäljning och utrikeshandel framgår av tabell 5:3. Där ser vi att två branscher har en väsentligt högre exportandel än genomsnittet för samtliga branscher: transportmedelsindustrin (49 96) och konfektionsindustrin (65 96). Vad beträffar transportmedelsindustrin härrör denna ex—

port till stor del från ett par företag i de små EEC-länderna Bel— gien och Holland och avser antagligen främst försäljning inom det övriga EEC. Konfektionsindustrins höga exportandel, och speciellt den stora del av exporten som säljs till Sverige, illustrerar de tidigare nämnda motiven för branschens utlandsproduktion. Det är värt att notera att medan transportmedelsindustrins exportandel har ökat har konfektionsindustrins minskat under perioden 1965- 78. Det sistnämnda tyder på att (åtminstone delar av) konfek- tionsindustrin även har börjat hävda sig försäljningsmässigt på ut- landsmarknaderna.

Den volymmässigt största dotterbolagsexporten kommer emellertid från transportmedelsindustrin och maskinindustrin. Båda branscher- na har ökat sin exportandel kraftigt 1965-78 och därigenom starkt bidragit till den höjda exportandelen för alla branscher tillsammantagna.

Den högsta importen i förhållande till omsättningen uppvisar me— tallvaruindustrin och transportmedelsindustrin. Fob—värdet av den förra branschens import var 28 96 av utlandsföretagens omsätt- ning. Huvuddelen av importen bestod dessutom av färdiga produk- ter för återförsäljning, vilket understryker branschens starka bero- ende av inte bara råvarutillgången utan även basproduktionen i Sverige. Försäljningsvärdet i utlandet överskattar därför utlands- produktionens betydelse i denna bransch.l

Transportmedelsindustrins importandel på 36 96 bestod däremot till största delen av halvfabrikat för sammansättning i utlandet. Importens omfattning i förhållande till omsättningen i denna

l Nedgången i importandelen jämfört med 1970, då den var 40 96, beror bl a på att några företag som är gränsfall mellan försäljande och producerande företag har omklassificerats från pro- ducerande till försäljande bolag 1974 och 1978.

Tabell 5:3 Försäljning och utrikeshandel 1978 per bransch.

Milj kr ___________________________________________________________________

I Z av försäljning

___—___

Export Import export export import

Branch För— Export till från till från sälj— Sveri- Sveri— Sveri— Sveri— ning ge ge ge ge

____________________________________________________________________

Livsmedel

samt

dryckesvaror

och tobak 629 217 22 22 34 3 3

Textil och

beklädnads— ind. samt läder och lädervaror 442 288 172 56 65 39 13

Massa och papper 2 848 640 6 190 22 0 7

Pappersvaror och grafisk industri 3 178 635 139 294 20 4 9

Kemisk ind. samt gummi— och plastindustri 4 166 425 135 520 10 3 12

Järn—, stål— och metallverk

Metallvaru- 8 094 864 105 2 297 11 1 za industri

Maskinindustri 18 568 5 426 613 1 61.7 29 3 9 Elektroindustri 8 129 565 220 1 226 7 3 15 Transport— industri a 409 4 155 458 3 071 49 5 37 övrig industri 2 525 485 79 64 19 3 3 Summa 56 988 13 700 1 949 9 387 24 3 16

___—_——_________

bransch tyder på att förädlingsvärdet i den utländska tillverkningen än så länge är förhållandevis lågt. Importandelen för branschen som helhet har varit ganska oförändrad sedan 1965.

Elektro— och maskinindustrins utlandsproduktion genererar också en rätt omfattande export från Sverige av både komplementära produkter för återförsäljning och produkter som ingår i den ut— ländska tillverkningen. Importen i relation till den utländska varu— produktionen är emellertid högre än vad som framgår av tabellen, eftersom montering och installation av maskiner och hela anlägg- ningar ofta ingår i produktionsföretagens verksamhet i dessa bran- scher och inräknas i försäljningsvärdet.

Fördelningen av produktionsföretagens import på varor för återför- säljning respektive för vidare bearbetning av dotterföretagen samt investeringsvaror i olika branscher 1978 framgår av tabell 5:4. Den sistnämnda kategorin visar sig helt försumbar. Färdigva— ruimporten och insatsvaruimporten är, i genomsnitt för alla bran— scher, ungefär lika stora och svarar vardera för hälften av dot— terbolagens import. De mest anmärkningsvärda avvikelserna från det genomsnittliga mönstret är de tidigare nämnda, nämligen den relativt höga färdigvaruimporten i metallvaruindustrin och den rela— tivt höga insatsvaruimporten i transportmedelsindustrin.

Det är vanskligt att söka avgöra om det skett någon förskjutning i importens sammansättning över tiden, främst beroende på att uppgiftsmaterialet är av osäker kvalitet. Uppdelningen av impor- ten på varor för återförsäljning respektive vidare bearbetning görs normalt inte i företagens egen redovisning, varför de läm- nade uppgifterna ofta är uppskattningar. En jämförelse av mönst- ret i olika branscher olika är ger emellertid inte någon klar antydan om att importens sammansättning skulle ha förändrats över tiden.

Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att de utländska produktionsföretagens exportandel har stigit trendmässigt 1965-78 medan deras benägenhet att importera från Sverige har förblivit ganska oförändrad. Vad är innebörden av detta och vad säger det om utlandsföretagens utveckling över tiden?

Tabell 5:4. Importen från de svenska koncernföretagen förde—

lad på färdigvaror och insatsvaror i olika bran-

scher 1978 ______________________________________________________________ I % av import Import milj.kr färdig- insats— invest. Svars— Bransch 1970 varor varor varor bortfalla

Livsmedelsind. samt dryckes— varu— o. tohaksind. 22 95 5 O 0

Textil— o.bek1äd.— nadsind. samt läder— varuindustri 56 43 52 5 4

Massa— och pappersindustri 190 3 97 0 O

Pappersvaru— och grafisk industri 294 50 50 O O

Kemisk industri samt gummi— och plastindustri 520 46 50 4 1

Järn—, stål— och metallverk 2 297 75 25 0 13

Metallvaruindustri

Maskinindustri 1 647 65 31 & 19 Elektroindustri 1 226 61 38 1 12 Transportindustri 3 071 25 75 0 0 övrig industri 64 45 53 2 13 Summa 9 387 49 50 1 8 a Den procentuella fördelningen har gjorts på grundval av de uppgifter som finns. Svarsbortfallet när det gäller uppdelning— en av importen på olika kategorier är emellertid, som framgår av den sista kolumnen, i vissa fall ganska stort. Om företag som inte har kunnat göra denna uppdelning har en väsentligt annorlunda fördelning av sin import skulle givetvis tabellens värden vara missvisande i vissa branscher. Det finns emeller— tid ingen a priori anledning att vänta sig att så skulle vara fallet.

5.2. Specialiseringstendenser

Den höjda exportandelen betyder att de internationella koncerner- na i ökad utsträckning förser marknader i tredje land från sina ut— ländska produktionsanläggningar. Den andel av exporten som säljs till Sverige är ju försumbar. Detta i sin tur betyder att utlandspro- duktionen potentiellt påverkar svensk exportförsäljning även till dessa marknader. Huruvida denna påverkan är positiv eller nega— tiv beror bl a på om utlandsföretagen tillverkar samma produkter som de som exporteras från Sverige eller om de är specialiserade till sådan produktion som de svenska företagen av olika skäl inte är konkurrensmässiga i.

En höjd exportandel har också vissa implikationer för orsakerna till utlandsproduktion. Ju mer betydelsefull sådan tredjelandsför- säljning, desto mindre viktiga måste ju sådana motiv till utlands- produktion som "marknadsnärhet" (i varje fall omedelbar sådan) och krav från mottagarländerna på lokal tillverkning vara. I den mån dotterbolagens export huvudsakligen sker till grannländer eller inom ett tullområde kan handelshinder ändå spela en viktig roll för produktionens lokalisering. En något annorlunda specialise- ring mellan dotterbolag i olika länder kan då vara ett sätt att både tillgodose krav på lokal tillverkning och samtidigt dra nytta av stordrifts- och specialiseringsfördelar i varje land.

Det är sannolikt att den höjda exportandelen faktiskt speglar ökad specialisering mellan tillverkningsenheter i olika länder. Exportsiff— rorna domineras ju av de europeiska dotterbolagen och där också av de större utlandsinvesterande koncernerna. Eftersom dessa har producerande dotterbolag i flera, ibland flertalet, länder inom varje tullområde kan vi utgå ifrån att det till stor del rör sig om handel mellan länder där respektive koncern bedriver produktion. Sådan handel, i sin tur, kan bara förklaras av att produktionsföre- tagen i dessa länder inte tillverkar samma varor. En ökad specia- lisering borde därför vara en del av förklaringen till den kraftigt höjda exportandelen inom främst de ursprungliga EEC-länderna (från 16 till 35 % 1965—78).

Vi har försökt fastställa hur betydelsefull inomkoncernspecialise- ringen och tredje landsexporten är genom en specialstudie av de större utlandsinvesterande företagens försäljning på vissa markna- der där de också bedriver produktion. (En utförligare redovisning för denna specialstudie återfinns i Appendix B.) Huvuddelen av koncernernas försäljning i de länder som studerades, nämligen Brasilien, Storbritannien, Västtyskland och Holland, kom från pro— duktionsanläggningar i landet eller utgjordes av export från Sveri- ge, men en del kom också från tillverkande koncernföretag i andra länder.

Det är emellertid svårt att närmare fastställa storleken av just tredjelandsimporten. Vi kan bara mycket grovt sluta oss till den ungefärliga storleken med utgångspunkt från skillnaden mellan kon— cernernas omsättning i respektive land totalt, å ena sidan, och storleken av lokal produktion för lokal försäljning samt exporten från Sverige, å den andra. Icke desto mindre är det troligt att den klart högre restposten i Västtyskland och Holland beror på just en mer omfattande tredjelandsförsäljning där jämfört med i Brasilien och Storbritannien. Anledningen är att de andra kompo- nenterna i restposten inte kan förväntas vara större där än i t ex Storbritannien.1 En förklaring till den högre tredjelandsimporten i Västtyskland och Holland är då att såväl geografisk närhet som tullfrihet inom den gemensamma marknaden gynnat en mer långt— gående specialisering mellan tillverkningsenheter i olika EEC—län— der. Storbritanniens inträde i den gemensamma marknaden i bör- jan av 70-talet bör ha gett upphov till liknande tendenser men det har ännu inte gett klart utslag i siffrorna.

Den oförändrade benägenheten att importera från de svenska kon- cernföretagen säger något om utlandsföretagens produktionsinrikt- ning i relation till den svenska koncerndelen. En oförändrad rela— tion mellan produktionsvärdet i utlandet och insatsvaruimporten

l Restposten var 1978 25 % av dessa koncerners omsättning i Västtyskland, 26 96 i Holland, 15 % i Storbritannien och 8 % i Brasilien. Kanske hälften av detta utgörs av just import från tred- je land.

från Sverige kan tolkas så att utlandsföretagen Exte övertar nya förädlingsled och produkter från de svenska företagen eller att i den mån de gör det, ersätts den av annan komplementär produk— tion i Sverige. Det skulle tyda på en annorlunda specialisering mellan koncernens utländska och svenska delar.

Det är en ganska vanlig föreställning att förädlingsvärdeandelen i de utländska tillverkningsföretagen skulle öka över tiden på så sätt att de övertar nya förädlingsled eller tillverkningen av nya produkter från moderbolaget. Man tänker sig då att dotterbolaget börjar med t ex enklare sammansättning av en produkt och se- dan gradvis, allteftersom det utvecklar produktionskunnande och blir alltmer etablerat på utlandsmarknaden, övergår till att tillver- ka flera delar av produkten, delar som det tidigare importerat från det svenska moderbolaget. Om utlandsföretaget till sist till— verkar hela produkten upphör importen av insatsvaror från moder— bolaget helt. Detta behöver inte betyda minskad specialisering och utrikeshandel så länge koncernföretag i olika länder tillverkar olika produkter inom koncernens sortiment. Men det kan naturligt— vis betyda att produktionsföretagen förser hela den lokala mark— naden med koncernens produkter.

Vi skulle kunna undersöka huruvida benägenheten att importera från de svenska koncernföretagen minskade med tiden genom att se på utvecklingen för "genomgående" dotterbolag. Tyvärr är det mycket svårt att följa en sådan grupp i datamaterialet. Vi kan göra det endast för de två åren 1965 och 1970. Mellan dessa år ökade importbenägenheten för samtliga dotterbolag från 14 till 17 %. Importbenägenheten för de genomgående dotterbolagen ökade samtidigt från 14 till 16 %. (Jfr tabell 26 i Swedenborg, 1973.) Samma tendens gjorde sig gällande i alla länderområden. Utvecklingen för dessa företag motsäger således tesen att det skulle finnas en tendens till minskad import från de svenska kon— cernf öretagen.

För hela perioden 1965—78 kan vi följa utvecklingen för dotterbo— lag till koncerner som är "genomgående". En jämförelse av dessa

koncerners utlandsverksamhet olika är kan visa om deras tillväxt

i utlandet inneburit ett minskat beroende av import från den svenska koncerndelen. Dessa koncerner svarar emellertid för en så stor del av den totala utlandsverksamheten (90 % av de ut— ländska produktionsbolagens omsättning 1978) att deras dotterbo— lag uppvisar ungefär samma utveckling som den vi sett för samtli— ga dotterbolag. importbenägenheten hos dotterbolag till genomgå- ende koncerner har således också ökat 1965—78. Den har emeller- tid ökat från 13 till 17 %, vilket är en större ökning än för samtliga dotterbolag i utlandet. För koncernerna som helhet har den växande utlandsproduktionen således inneburit att exporten från Sverige till de utländska produktionsföretagen ökat relativt till utlandsproduktionen och därmed en ökad specialisering mel- lan koncernernas svenska och utländska delar.

Beskrivningen hittills har gällt de utländska produktionsföretagens utveckling. Som sådan ger den en mycket ofullständig bild av sambandet mellan svensk export och svenska företags utlandspro— duktion. Den visar endast hur exporten till dotterbolagen har ut- vecklats men inte hur exporten till produktionslandet i övrigt har utvecklats. Eftersom export och utlandsproduktion är alternativa sätt att förse utlandsmarknaderma med "svenska" varor, finns det skäl att vänta sig att utlandsproduktionen ersätter exporten från Sverige. Orsaken är att de faktorer som kan förväntas driva fram en ökad utlandsproduktion - såsom relativt låga produktionskost- nader i utlandet och höga handelshinder — samtidigt har en nega— tiv effekt på exporten från Sverige. Detta betyder inte, som vi skall se nedan, att utlandsproduktionen har en negativ effekt på exporten från Sverige.

5.3. Sambandet mellan svensk export och utlandsproduktion

Det finns ett uppenbart men i praktiken komplicerat samband mellan företagens produktionsetableringar i utlandet och utrikes- handeln. Det underliggande sambandet grundar sig på att produk— tionens lokalisering bestämmer det möjliga handelsutbytet: Givet efterfrågan på svenska företags produkter både hemma och utom-

lands så kan dessa produkter tillverkas antingen i Sverige eller i utlandet. Valet däremellan beror, som vi har sagt, på faktorer som påverkar produktionens lokalisering.

Det är med utgångspunkt från detta enkla samband som man för- väntar sig att etablering av produktion i utlandet påverkar inves- terarlandets och mottagarlandets export och import. I verklighe- ten är de slutliga effekterna på utrikeshandeln betydligt mer komplicerade. Som understrukits tidigare (jfr kap 2) är det nödvän— digt att ta hänsyn till vad som skulle ha hänt om inte företaget hade flyttat ut produktionen, eftersom det rimligtvis är effekten jämfört med detta alternativ som man är intresserad av. En ana- lys av dessa effekter kommer att göras i följande kapitel. Här skall vi ge en bakgrund till denna analys genom att visa hur ex- porten och utlandsproduktionen faktiskt har utvecklats under 60— och 70-talet.

Huvuddelen av svenska företags utlandsproduktion avsätts på ut— landsmarknaderna och "ersätter" därigenom svensk export. Orsa— kerna till utlandsproduktionens framväxt borde därför stå att finna i faktorer som gynnar utlandsproduktionen på bekostnad av svensk export, nämligen lägre tillverkningskostnader i utlandet och höga handelshinder i form av tullar, transportkostnader, statli- ga krav på lokal tillverkning liksom avståndsberoende informa- tions— och transaktionskostnader. Det betyder att om vi kunde konstanthålla olikheter i efterfrågan mellan t ex olika länder, så borde vi finna ett negativt samband mellan utlandsproduktionens och exportens tillväxt. i olika länder. Höga handelshinder innebär ju, vid i övrigt lika omständigheter, en lägre exporttillväxt och ökade incitament till lokal produktion.

Hur har den faktiska utvecklingen varit? Kan vi observera ett ne— gativt samband mellan svensk export och svenska företags utlands— produktion på olika marknader? Eller skyms detta samband av att tex en stark efterfrågetillväxt på vissa marknader har lett till både en hög exporttillväxt och en hög tillväxt av utlandspro- duktionen? 1 föregående avsnitt såg vi att exporten till produce—

rande dotterföretag hållit jämna steg med utlandsproduktionens tillväxt. Ett negativt samband mellan tillväxten av den totala svenska exporten och produktionstillväxten i utlandet skulle då be- tyda att utlandsproduktionen främst har ersatt övrig svensk ex— port till landet, antingen de utlandsinvesterande företagens export

till andra än producerande dotterföretag eller andra svenska före- tags export till landet.

I tabell 5:5 visas den procentuella tillväxten av de utländska dot— terföretagens produktion (deras försäljning exklusive deras import från Sverige) och av hela den svenska exporten 1965-70, 1970-79 och 1974-78 i olika länderområden. Under förutsättning att huvud- delen av dotterföretagens produktion avsätts inom respektive län— dergrupp visar tabellen i vilken utsträckning svenska företag valt att förse olika marknader genom produktion i utlandet respektive genom export från Sverige. Denna förutsättning uppfylls, som vi har sett, i länder utanför de europeiska handelsblocken, där ju dotterföretagens export är försumbar. Det är sannolikt att den i stort sett även uppfylls inom handelsblocken, där dotterföretagens

export till stor del kan antas avsättas inom respektive frihandels- område.

Tabellen uppvisar en något splittrad bild. Sett över hela perioden 1965-78 finns det ett mycket starkt negativt samband mellan ut- landsföretagens produktionstillväxt och den svenska exportens till— växt på olika marknader. I var och en av de fyra regioner där utlandsföretagens produktionstillväxt varit starkast - nämligen i de ursprungliga EEC-länderna, i de nya EEC-länderna Storbritannien och Danmark, i övriga Europa och i Latinamerika - har den svens- ka exporten vuxit långsammare än i övriga regioner. Den synner— ligen starka tillväxten för produktionsföretagen i övriga Europa, d v s huvudsakligen Spanien, bör emellertid ses mot bakgrund av deras obetydliga storlek i periodens början. Även för delperioden 1965-70 kan ett liknande negativt samband skönjas. För de påföl- jande perioderna störs emellertid det förväntade underliggande sambandet av andra faktorer. En delförklaring är den mycket an— norlunda exportkonjunkturen för svensk industri på olika markna—

Tabell 5:5 Tillväxten i dotterföretagens utlandsproduktion och i

den svenska exporten (utanför öststaterna) i olika re— gioner 1965—78

Region Förändring i % _________________________________________________

Produktion i utlandet Svensk export

1965— 1970- 1974- 1965— 1965— 1970— 1974— 1965— 70 74 78 78 70 74 78 78 __________________________________________________________________

I—länder

EEC 100 92 80 595 60 91 37 318 varav:

Ursprungliga EEC 103 96 73 587 52 87 44 311

övriga EEC 93 75 113 620 71 95 28 328

EFTA 90 80 68 464 av 100 26 370 (Norden) (120) (94) (56) (570) (79) (93) (35) (365) övriga Europa 327 380 66 3 296 39 175 26 227 Nordamerika 16 94 116 384 76 83 56 404 övriga i—länder 104 74 88 568 65 126 18 341

U—länder

Afrika, Asien 7 46 —30 13 98 154 126 1 037 Latinamerika 131 90 129 906 69 121 5 291 Alla regioner 53 3; gi 543 93 1 1 33 373

der just åren 1974 och 1978. Ett statistiskt test av sambandet mellan produktionstillväxt och exporttillväxt bekräftar det som kan skönjas i tabellen: det negativa sambandet är starkast för pe— rioden i sin helhet och för åren 1965—70. I båda dessa fall är det klart signifikantl

I tabell 5:6 ser vi hur utvecklingen har förskjutit relationen mel— lan den del av den totala svenska utlandsförsäljningen som utgörs av export från Sverige respektive har producerats vid utländska dotterbolag i olika regioner. (Vi utgår då fortfarande från att ut- landsproduktionen avsätts inom respektive region.) För samtliga re- gioner har utlandsproduktionen i relation till total utlandsförsälj- ning ökat från 27 till 34 96 1965-78, vilket är en återspegling av att de utländska produktionsföretagen vuxit genomsnittligt snabba— re än den svenska exporten. Det sistnämnda gäller i praktiskt taget alla regioner sett över hela perioden. Däremot finns det stora regionala olikheter i hur stor andel av den totala försälj- ningen som utgörs av lokalt tillverkade varor. Denna andel var - med bred marginal - högst i Latinamerika, där så mycket som 65 96 av den totala svenska försäljningen 1978 utgjorde produk— tion vid de utländska produktionsföretagen. Därnäst uppvisar de ursprungliga EEC-länderna de högsta andelarna lokal produktion - båda närmare 50 % - och gruppen övriga i—länder — med närmare 40 %. Den kraftigaste vridningen mot ökad andel lokal produktion under hela perioden ser vi i de ursprungliga EEC-länderna, övriga Europa och i Latinamerika med andelsökningar på 12-28 procent- enheter.

I vissa länderområden har det således skett en kraftig förskjut— ning mot ökad lokal produktion på bekostnad av svensk export under 1960— och 1970-talen. Om vi dessutom tar hänsyn till att den del av den svenska exporten som går till de producerande dot-

l Spearman's rangkorrelation mellan produktionstillväxt och export- tillväxt är —0,88 1965-70, -0,21 1970-74, -0,88 1974-78 och -0,98 för hela perioden 1965—78. Sambandet är signifikant på 1 % nivå 1965-78 och 1965-70. Det är insignifikant 1970—74 och 1974-78.

landsförsäljningen (utanför öststater—

totala

utlandsproduktion i

svenska ut-

na) i olika regioner 1965 och 1970

Tabell 5:6 Dotterföretagens relation till den

Region

I—länder

EEC

varav: ursprungliga EEC

EFTA

(Norden) Övriga Europa

Nordamerika

Övriga i—länder U—länder Afrika, Asien

Latinamerika

Alla regioner

Produktion i utlandet i % av total utlandsför—

säljning 1965 1970 28 32 35 42 13 14 (10) (12) 5 13 47 37 28 33 29 18 42 49 212 är lika

Anm.:Total utlandsförsäljning de producerande dotterbolagens svensk export plus försäljning minus koncernföretagen.

deras import från

1974

33

43 12 (12) 22 38 27

11 46

med

de

1978

39

47 16 (14) 33 46 38

total

svenska

Figur 5.1 Mandsproduktigrlglgmgg)" S&grlerligggionala _ fördel: [Eng 1965 och 1978

__ -.,—___..—

1978 75

70

60

50

40

Wl/l/I/l/l/W/llllll/l/I/ll/l/l/l/l/l/Iå

30

10

EEC EFTA Uvr Nord— Uvr Latin- Uvr Europa amerika 1— amerika u—länder länder

Export

Total utlandsförsäljning Produk— tion

terföretagen har vuxit i ungefär samma takt som utlandsproduktio- nen kan vi konstatera att övrig svensk export till dessa länder uppvisar en ännu långsammare tillväxt än den totala exporten. Ex- porten till andra än producerande dotterföretag har således mins- kat från 60 till 44 % av den totala försäljningen i de ursprungli— ga EEC-länderna 1965-78, vilket kan jämföras med motsvarande andelsminskning för den totala exporten från 65 till 53 %, för att ta ett exempel. Utvecklingen har varit likartad i flertalet re—

gioner.

Mot denna bakgrund får frågan om vilka effekterna är på svensk export av att svenska företag tillåts producera utomlands ökad tyngd. Håller utlandsproduktionen på att ersätta svensk exportför- säljning på flera av våra viktigaste marknader? Beror detta på bakomliggande faktorer som påverkar exporten och utlandspro- duktionen i olika riktning eller är det åtminstone delvis en effekt

av att företagen tillåts producera utomlands?

Vad den hittillsvarande beskrivningen inte visar - och inte kan visa — är vad som skulle ha hänt om inte utlandsproduktionen ökat. Det är fullt möjligt att exporttillväxten hade varit ännu mindre inom t ex EEC och Latinamerika, men det motsatta kan lika gärna vara fallet. Det förhållandet att produktionsföretagen vuxit snabbast på marknader med relativt höga tullar och andra handelshinder mot svenska varor tyder på att handelshinder kan vara en viktig gemensam förklaringsfaktor. Den relativt starka ök— ningen av utlandsproduktionen i Portugal och Spanien kan - av skäl som tidigare nämnts - vara ett utslag för betydelsen av låga lönekostnader för den tillverkning som förläggs dit. Och den höga andel av total svensk utlandsförsäljning i övriga i-länder - Austra- lien, Nya Zeeland och Sydafrika — som kommer från produktions- anläggningar i dessa länder i kombination med en relativt ringa export från Sverige till dessa marknader kan delvis bero på av- ståndsbetingade transportkostnader. Till dessa faktorer får sedan läggas subventioner av olika slag (investeringsbidrag, skattelättna-

der etc). som används av många länder - inte minst inom EEC och Latinamerika — för att förmå företagen att förlägga sin till-

verkning till landet eller till eftersatta regioner inom landet.

I den mån utlandsproduktionen motiveras av handelshinder eller skillnader i produktionskostnader mellan länder är det troligt att åtminstone en del av exportbortfallet hade ägt rum även utan etablering av utlandsproduktion. Svenska producenter hade i dessa fall haft svårigheter att konkurrera med export som inte belas- tades med tullar eller med lokalt tillverkade varor. Hur stort

detta export-bortfall hade varit är omöjligt att säga på förhand.

Vi har sett att de utländska produktionsföretagens verksamhet också ger upphov till en omfattande import från Sverige. Hela denna export kan emellertid inte räknas som en positiv effekt av utlandsproduktionen eftersom en del med säkerhet hade kommit till stånd ändå. Det gäller framför allt produktionsföretagens im- port från de svenska koncernföretagen av färdiga produkter för återförsäljning eller installation i utlandet, dvs den del av deras import som inte är knuten till produktionen i utlandet. Import av färdigvaror utgjorde, enligt tabell 5:45 ungefär hälften av produk- tionsföretagens import från de svenska moderföretagen 1978. Svenska företags export av sådana varor - inte bara de svenska moderföretagens utan även andra svenska företags export — kan i vissa fall gynnas av de utländska dotterbolagens produktion, t ex om erhållandet av importlicenser enbart beror på om företaget har etablerat produktion i landet.

Produktionsföretagens import av varor för bearbetning eller sam- mansättning i utlandet hänger mer direkt samman med den ut- ländska produktionsverksamheten. Denna typ av export från Sveri- ge ökar troligen (åtminstone på kort sikt) till följd av utlandsetab- leringar. Men inte heller denna export utgör i sin helhet en posi— tiv effekt av att svenska företag etablerar produktion i utlandet. Många insatsvaror är inte differentierade mellan företag (t ex

stål, kablar) och säljs även till utomstående företag. Endast be- träffande de insatsvaror (t ex maskindelar) som är speciella för det utlandsinvesterande företaget och som saknar en marknad utanför detta kan hela exportökningen med säkerhet sägas vara

effekten av den svenska utlandsetableringen.

Varken den negativa effekten på konkurrerande export eller den positiva effekten på exporten av insatsvaror som eventuellt upp— står till följd av att företagen tillåts producera utomlands kan be- stämmas på teoretiska grunder eller på grundval av enkla tabell— sammanställningar. För detta krävs en ganska ingående empirisk analys där man söker fastställa effekten av ökad utlandsproduk— tion jämfört med alternativsituationen att utlandsproduktionen inte hade ökat allt annat lika. Först efter en sådan analys kan vi säga om den här beskrivna exportutvecklingen är bättre eller sämre än den skulle ha varit om företagen inte hade tillåtits pro—

ducera utomlands. Vi återkommer därför till dessa frågor i sam- band med den fördjupade analysen av exporteffekterna i kapitel 7.

Vi nöjer oss avslutningsvis med att konstatera att utvecklingen av svensk export och svenska företags utlandsproduktion på olika marknader tyder på att utlandsproduktionen har ersatt svensk ex— port på marknader där produktionskostnader, handelshinder och lik— nande faktorer har gynnat denna utveckling. Den visar även att ut- landsproduktionen framför allt tycks ha ersatt export till andra än de utländska produktionsföretagen, eftersom exporten till de

sistnämnda har hållit jämna steg med utlandsproduktionens till-

växt.

5.4. Betydelsen av etableringssätt

Det har blivit allt vanligare att svenska företag etablerar sig i utlandet genom att de förvärvar utländska företag. I kapitel 4

såg vi att förvärvade företag utgjorde omkring 20 % av etable-

ringarna före 1960 för att sedan öka till närmare 40 % av etable- ringarna under 1960-talet och till över 60 % under 1970-talet. (Jfr tabellerna 4:2 och 4:3.) Under 1970-talet svarade förvärvade företag för nästan hela sysselsättningsökningen i utlandet. Denna utveckling har ett visst intresse eftersom såväl motiven för utlandsetablering som effekterna på bl & svensk export av svens— ka företags utlandsproduktion kan vara olika när etableringen sker genom att ett utländskt företag förvärvas jämfört med att ett helt nytt företag startas.

Producerande dotterbolag kan etableras även på andra sätt än genom förvärv eller att ett helt nytt produktionsbolag startas. Det kan t ex ske genom att produktion påbörjas vid ett tidigare rent försäljande dotterbolag. Distinktionen har i detta fall intres- se bl a som en beskrivning av etableringsförloppet. En relativt vanlig beskrivning av detta är att tidigare försäljningsverksamhet i utlandet så småningom leder till etablering av produktion. Ut- landsproduktionen ses då antingen som en följd av marknadens tili- växt eller av att det utlandsinvesterande företaget, som en bi— produkt av den tidigare närvaron och verksamheten, fått ökad in- formation om produktionsmöjligheter i landet. Naturligtvis innebär inte denna förklaring att just försäljningsföretaget övergår till att bli producerande utan endast att utlandsproduktionen följer en utveckling som börjat med försäljning. Det är emellertid relativt vanligt att produktionsföretaget faktiskt utvecklas ur ett tidigare rent försäljande dotterföretag, vilket är en orsak till att många producerande dotterföretag också bedriver ren återförsäljningsverk- samhet.

Det ovan skisserade utvecklingsförloppet utesluter inte att produk— tionsföretaget kommer till genom köp av redan befintliga anlägg- ningar i utlandet. Men många av de motiv som sannolikt finns för sådana förvärv är inte förenliga med en förklaring som främst bygger på marknadens tillväxt och ökad information om

produktionsm öjligheter. Köp av utländska företag kan t ex förkla—

ras av önskemålet att överta ett utländskt företags försäljnings— nät eller nät av underleverantörer eller av att man vill införliva en kompletterande produkt i det egna sortimentet för vilken man inte har ett redan utvecklat produktionskunnande. Vidare kan det motiveras av svårigheten att växa internt på en stagnerande marknad eller av försök att eliminera besvärande konkurrenter.

Rent allmänt skulle men då förklara trenden mot ökade före— tagsförvärv med att svenska företags konkurrensfördel gentemot utländska företag inte längre är så unik eller speciell att den inte kan utnyttjas genom att bygga vidare på existerande ut— ländska företag. Man skulle också kunna förklara den med att många svenska företag numera är så stora på utlandsmarknader- na att en fortsatt hög tillväxt förutsätter att de kan köpa mark— nadsandelar av konkurrenterna. Men det sistnämnda kan inte gälla mer än en handfull företag. Eftersom den ökade benägenheten att växa genom förvärv under 70-talet inte är begränsad till ett fåtal företag eller branscher (jfr kapitel 4) är kanske en viktiga— re förklaring den allmänt långsammare marknadstillväxten under 70-talet jämfört med 60-talet.

Utlandsetableringen kan också förväntas ha annorlunda effekter beroende på om den sker genom att det svenska företaget bygger upp en helt ny produktionsanläggning i utlandet eller om det köper befintliga anläggningar från ett utländskt företag. Det gäller i varje fall på kort sikt.

För det första kommer de finansiella betalningsflödena att skilja sig. När det gäller nyetableringar kan det dröja flera år från det att de första investeringarna görs och tills dess produktion är i gång i full skala vid de nya anläggningarna och företaget kan börja remittera vinster till Sverige. Någon sådan tidsfördröjning behöver däremot inte förekomma vid övertagandet av existerande företag. Dessutom är det troligt att moderföretaget i Sverige till

en början tvingas stå för en relativt större del av finansieringen i

ett nystartat företag, eftersom detta kan förväntas ha svårare än äldre, konsoliderade företag att hävda sig på lokala kreditmark-

nader.

För det andra kan effekterna på svensk export förväntas vara an- norlunda. Vid en nyetablering har det svenska företaget möjlighet att bestämma anläggningens utformning, vilket skulle kunna bety— da en större benägenhet att köpa maskinutrustning från Sverige. Vidare är det trolig att ett nystartat företag jämfört med ett ex— isterande företag har en större benägenhet — åtminstone under ett initialskede - att utnyttja det svenska moderbolagets underle- verantörer. Om dessa finns i Sverige skulle också detta tendera att öka efterfrågan på svensk export. Förmodligen är emellertid båda dessa effekter blygsamma jämfört med effekterna på det svenska moderbolagets export. När det gäller nystartade företag är det ju högst sannolikt att utlandsproduktionen medför ett till— skott av just den typ av produktion som bedrivs av det svenska företaget och därmed ökad konkurrens för exporten från Sverige av dessa varor. Mot denna potentiellt negativa effekt står att det nystartade företaget kan förväntas ha en större benägenhet att importera andra varor som kompletterar den egna produktio- nen från det svenska moderbolaget, t ex insatsvaror och halvfabri- kat samt färdiga produkter som säljs tillsammans med dem som tillverkas i utlandet. Såväl "substitutionseffekten" som "komple— mentaritetseffekten" av utlandsproduktionen kan därför förväntas vara större när ett nytt företag startas jämfört med att ett svenskt företag övertar ett befintligt företag i utlandet. Detta gäller på kort sikt. På längre sikt kommer sannolikt de differen-

tiella effekterna av de två etableringssätten att suddas ut.

Tabell 5:7 belyser skillnaderna mellan produktionsbolag som till— kommit genom att ett helt nytt produktionsbolag startats, genom att ett tidigare rent försäljade dotterföretag påbörjat produktion respektive genom att ett utländskt företag förvärvats. Tabellen

omfattar endast företag som etablerats under 1970-talet och

Tabell 5:7

under perioden 1971—78:

dessa

etc. ! Producerande

företags 1978

dotterföretag i utlandet etablerade

procentuell fördelning av

totala tillgångar, antal anställda,

ördelade på etahleringsForm

%

Alla fö- retag 1978

Fördelning i %

Nystarta— F.d.för— Förvärv Summa de före— säljande tag dotter— företag

___—___—

Antal företag Antal anställda

Totala till— gångar, milj kr

Svenskt inves— terat kapital, milj kr

Omsättning, milj kr

Import från svenska kon-

cernföretag,

milj kr

därav: färdigvaror insatsvaror investerings— varor

Export, milj kr

därav:

export till Sverige

63

240

151

122

671

388

255

621 617 17

285

216

20 19 61 100 9 14 77 100 9 17 74 100 7 15 78 100 8 16 76 100

10 41 49 100 7 63 30 100

14 22 64 100

55 9 36 100

11 6 83 100

22 11 67 100

___—___—

visar hur antalet etableringar, sysselsättning, omsättning, import etc, fördelar sig på de olika etableringskategorierna. Eftersom fö- retag som etablerats under 1970-talet svarar för hela tillväxten under perioden visar tabelluppställningen även hur stor del av till-

växten som kommer från respektive företagsgrupp.

I tabellen ser vi att helt nystartade företag svarar för 20 % av antalet etableringar under perioden men för en mindre än hälften så stor andel av de nytillkomna företagens sysselsättning och om- sättning. Förvärven, å andra sidan, svarar för ca 60 % av antalet etableringar men för över 75 % av sysselsättningen och omsätt— ningen i dessa företag. Skillnaderna speglar att förvärvade före— tag — av naturliga skäl — ofta är väsentligt större än helt nystar— tade företag och att extern expansion kan ske snabbare än intern

expansion.

De producerande dotterbolagens omfattande import av färdigva- ror för återförsäljning är främst hänförlig till de dotterföretag som övergått från enbart försäljande verksamhet till att också be— driva produktion. Dessa företag svarade för drygt 40 % av dotter- bolagens import från de svenska koncernföretagen och för drygt 60 % av deras import av färdigvaror jämfört med endast 16 % av omsättningen. Andelen egen tillverkning i denna typ av före—

tag är således förhållandevis låg.

De förväntade skillnaderna mellan nystartade produktionsföretag och förvärvade företag bekräftas i tabellen vad gäller deras benä— genhet att importera insatsvaror och investeringsvaror från Sveri- ge. Företag som tillkommit genom förvärv har en väsentligt lägre benägenhet att importera från de svenska koncernföretagen än helt nystartade företag, vilket framgår av att de förra svarar för en mycket högre andel av importen från Sverige än av dotterbo- lagens omsättning. De nystartade företagen har — som väntat - både en hög benägenhet att köpa insatsvaror och investeringsvaror från de svenska koncernföretagen. Skillnaden när det gäller in-

vesteringsvaror är särskilt markant, men här är att märka att omfattningen av investeringsvaruirnporten över huvud taget är näs—

tan försumbar.

Samma tabelluppställning för dotterbolag etablerade under 1960— talet uppvisar liknande skillnader mellan dessa företag som de framgår av tabell 5:7. (Se Swedenborg 1973, tabell 30.) Sannolikt suddas en del av dessa skillnader ut med tiden allteftersom föräd- lingsvärdet i de nystartade företagen ökar, å ena sidan, och för— värvade företag blir mer integrerade med den svenska koncernde— len, å den andra. Tyvärr kan vi inte testa hypotesen att företa— gen blir mer lika med tiden beroende på svårigheten att ta fram uppgifter om "genomgående" dotterbolag i materialet. Om vi järn— för dotterbolag etablerade under 1960-talet år 1970 och år l978, d v 5 efter ett antal år, jämför vi inte samma företag eftersom ett relativt stort antal företag försvunnit under perioden. Mer än en tredjedel av de företag som etablerats under 1960—talet hade lagts ned, sålts eller ombildats 1978. De företag som fanns kvar uppvisar emellertid likartade skillnader beroende på etablerings- sätt som kunnat konstateras åtta år tidigare. Den viktigaste slut-

satsen av denna jämförelse är således att de skillnader som finns mellan de olika etableringsformerna består under ganska lång tid.

Trenden mot ökade företagsförvärv kan, som nämnts ovan, både spegla förändrade motiv till företagens utlandsproduktion och ha vissa implikationer för svensk export. Några skulle kanske beträf— fande utlandstillväxt genom förvärv av utländska företag vilja ar- gumentera på samma sätt som görs när moderföretagen växer genom förvärv i Sverige. I det senare fallet har ju hävdats att den tillväxt som sker genom att andra svenska företag köps upp inte påverkar produktion och sysselsättning i landet. (Jfr kapitel 3.) Om samma resonemang tillämpades på utlandsverksamheten skulle vi kunna utgå från att tillväxt genom förvärv i utlandet inte hade några effekter på svensk export. Men så enkelt är det inte. I båda fallen har vi att jämföra den faktiska utvecklingen

med den som skulle ha varit om företagen inte expanderat genom förvärv av andra företag.

För företag som etablerar produktion i utlandet genom förvärv av utländska företag har vi att jämföra effekten på svensk export av att ett utländskt företag förblir i utländsk ägo eller läggs ned i stället för att förvärvas av ett svenskt företag. Det är, av skäl som nämnts ovan, troligt att effekterna på svensk export ofta är mindre i detta fall än när företagen växer genom att etablera nya anläggningar. Såväl den negativa effekten av konkurrerande produktion i utlandet (substitutionseffekten) som den positiva ef— fekten på moderbolagets export av insatsvaror (komplementaritets— effekten) kan förväntas vara mindre om utlandsproduktionen i prak— tiken knappast ökar utan bara övergår i svensk ägo. Hur betydel- sefull denna initiella skillnad mellan olika etableringsformer är

beror naturligtvis på hur stora de potentiella effekterna av svens—

ka företags utlandsproduktion är. Om effekterna över huvud taget är försumbara spelar ju skillnaden mellan olika etableringsformer mindre roll.

5.5 Lokalisering av FoU-verksamhet samt kostnader för och in-

—._..._—.n_..—- ..—.—_— ___-_-_—-—_. -—-——————..- —.-.___.__v.f__

täkter av patent och licens

___—___.— m—_..-.—_--.__ __...

En fråga som har diskuterats i samband med företagens utlandsin— vesteringar är vilken typ av produktion som förläggs till utlandet. Ur svensk synpunkt, sägs det, skulle det vara önskvärt att, givet att företagen producerar i utlandet, enklare tillverkning bedrivs i utlandet och mer avancerad tillverkning behålls i Sverige, efter— som den senare skulle generera högre inkomster inom landet och kanske också en högre tillväxt. Huruvida detta faktiskt sker kan förväntas sammanhänga med sådana faktorer som Sveriges kompara- tiva fördelar som produktionsland, olikheter i skattesystem mellan Sverige och utlandet, samt utformningen av handelshinder på ut— landsmarknaderna. Om Sverige har komparativa fördelar i produk- tion som utnyttjar relativt högt kvalificerad arbetskraft och det svenska skattesystemet inte snedvrider detta genom en relativt

högre beskattning av denna produktionsfaktor jämfört med i utlan—

det och om omvärldens handelshinder inte utformas så att även de försöker dra till sig just denna typ av produktion, då är det

sannolikt att den mer avancerade produktionen behålls i Sverige.

Vi skall inte fördjupa oss i denna fråga här utan endast se på i vilken utsträckning en speciell kategori av företagens mer kvalifi- cerade produktion, nämligen deras FoU-verksamhet, sker i Sverige snarare än i utlandet. Vi skall också se på i vilken utsträckning de internationella koncernerna köper FoU—resultat utifrån och på deras intäkter från försäljning av egna FoU-resultatJ

Det första som måste framhållas är att de internationella kon- cernerna svarar för en betydande del av den svenska industrins to- tala FoU-verksamhet. Denna andel var 1978 drygt 70 %, vilket kan jämföras med samma koncerners andel av industrisysselsätt- ningen i Sverige på 47 % och deras andel av svensk export på 58 %. Bland de internationella koncernerna finns således flertalet av de mest forskningsinriktade svenska industriföretagen. Det finns en orsak till detta, nämligen att just företag med stora FoU—kostnader kan förväntas vara särskilt benägna att växa över nationsgränserna. Dels kan ju det kunskapskapital som skapas genom FoU-investeringar utnyttjas oberoende av tillverkningens lo- kalisering, dels ökar ju avkastningen på gjorda FoU—investeringar med företagens försäljningsvolym. (Jfr avsnitt 2.1.)

Frågan om var denna omfattande forsknings- och utvecklingsverk- samhet bedrivs är naturligtvis betydelsefull. Tabell 5:8 visar att den alldeles övervägande delen, 86 %, av de internationella kon— cernernas kostnader för FoU var för FoU bedriven i Sverige. Kost— naderna avser såväl egen FoU som FoU bedriven på uppdrag av företagen. Den branschvisa fördelningen avslöjar emellertid att flertalet branscher har en ännu högre andel av sin FoU i Sverige och att det framför allt är två branscher som drar ned genomsnit-

1 Se Håkanson (1980) för en utförlig behandling av dessa frågor.

Tabell 5:8. FoU—kostnadernas fördelning mellan Sverige och utlandet i olika branscher 1978

___—___”

Bransch FoU—kostnader, Fördelning av mkr

Totalt Sverige (1) i % (2) i %

(1) (2) av (1) Livsmedels— samt dryckesvaru- 12 12 0 100 och tobaksindustri Textil- och beklädnadsindustri 1 1 0 100 samt läder— och läder— varuindustri Massa— och pappersindustri 73 70 2 96 Pappersvaru— och grafisk 18 13 1 72 industri Kemisk industri samt gummivaru— 455 393 13 86 och plastindustri Järn—, stål— och metallverk 257 239 7 93 Metallvaruindustri 319 31 1 79 Maskinindustri 667 426 19 64 Elektroindustri 916 827 25 90 Transportmedelsindustri 766 736 21 96 (inkl. varvsindustri) övrig industri 82 77 2 94 Blandad branschtillhörighet 335 282 9 84 Alla branscher 3 621 3 109 100 86

___—___—

Anm.:FoU—kostnader definieras i enlighet med SCB:s definition som kostnader för forskning och utveckling utförd av företaget eller på uppdrag av företaget. De mäts som driftkostnader plus periodicerade kapitalkostnader.

tet för samtliga, nämligen maskinindustrin och gruppen blandad branschtillhörighet. I dessa båda branschgrupper återfinns också flera av de största och mest internationella företagen.

Hur har utvecklingen varit? Finns det någon tendens till utflytt- ning av företagens FoU-verksamhet? I tabell 59 visas utveck- lingen för genomgående koncerner l965—78. (Bilden är likartad om vi ser på samtliga koncerner i undersökningen respektive år, efter- som de genomgående koncernerna svarar för den överväldigande delen av FoU-kostnaderna: 90 % 1978.) Vi ser där att andelen FoU i Sverige visserligen har minskat från 91 % 1965 till 86 % 1978, men att hela denna minskning inträffade mellan 1965 och 1970. Därefter har andelen FoU i Sverige varit anmärkningsvärt konstant. Den minskning som inträffade före 1970 berodde på att ett stort företag flyttade ut huvuddelen av sin FoU-verksamhet till ett europeiskt forskningscentrum.

Det har alltså inte skett någon utflyttning av företagens FoU- verksamhet under 1970—talet, i den meningen att en ökad andel av FoU-verksamheten förlagts till utlandet. FoU—kostnaderna har ökat i samma takt i Sverige och i utlandet. Huruvida riksbankens tillståndsgivning varit en återhållande faktor är omöjligt att säga. Bara det faktum att företagen känner till riksbankens negativa syn på sådan utflyttning gör förmodligen att de inte ens inkom— mer med någon ansökan. Mycket talar emellertid för att de allra flesta företagen även utan en sådan spärr skulle välja att bedriva forskningsverksarnheten samlad och i anslutning till sin basproduk- tion i Sverige. Endast ett fåtal mycket stora företag, som har tyngdpunkten av sin produktion utanför Sverige, skulle kanske välja att förlägga den utanför Sverige om möjligheten gavs.

En hög FoU-intensitet, d v s höga FoU-kostnader relativt till fö- retagens omsättning, kan vara inte bara en förklaring till multina- tionell verksamhet utan också en effekt av att företagen tillåts

Tabell 5:9» FoU—kostnadernas fördelning mellan

Sverige och utlandet 1965—78 för ge—

nomgående koncerner. Procent

1965 1970 1974 1978 FoU bedriven i Sverige i relation till total Fou 91,4 85,6 86,0 85,9

___—___.”—

växa sig större genom produktion i utlandet. Det sistnämnda beror på att utlandsproduktion tnlåter företagen att växa sig stör— re inoni ätt givna verksandmtsonwåde än de hade kunnat onw de hade varit begränsade tUl produktion i Sverige och att ökad stor- lek tiHåter företaget att investera rner i FoLL I tabell 5:10 redo- visas tre olika mått på företagens FoU-intensitet. Enligt det förs- ta måttet sätts företagens totala FoU-kostnader i relation till deras totala koncernornsättning. Erdigt det andra sätts sarnrna FolJ-kostnader i relation tUl de svenska koncernföretagens ornsätt- ning, d v s hemmamarknadsförsäljning plus export. Ett resultat av att företagen bedriver produktion i utlandet är då att FoU-intensi- teten sett i relaton tHl den svenska verksarnheten är liögre, VH— ket också illustreras av tabellen. Om vi antar, vilket är rimligt, att FoU bedriven i utlandet är likavtillgänglig för den svenska koncerndelen sont FoLJ bedriven i Sverige, så är det senare rnåt— tet det son] är — i någon rnening — bestänunande för det svenska företagets konkurrenskraft. Det ästnärnnda förutsätter naturUgtvh att det finns ett sanwband rneHan kostnader för FoU, å ena sidan,

och intäkter från FoU, å den andra. Det är ju FoU-resultaten som förutsätts påverka företagens konkurrenskraft.

Tabell 5:10, FoU—intensitet enligt alternativa mått

1965—78 för genomgående koncerner.

Procent

___—___—

1965 1970 1974 1978

Total FoU/total 1,84 2,15 2,22 2,30 koncernomsättning

Total FoU/svenska 2,48 3,01 3,25 3,77 koncernföretagens omsättning

Svensk FoU/svenska 2,27 2,53 2,77 3,23 koncernföretagens omsättning

Det tredje måttet anger FoU—kostnader för FoU i Sverige i rela- tion till de svenska företagens omsättning och tas med endast för att visa att FoU-intensiteten blir lägre om vi bortser från att företagen även har tillgång till den FoU som bedrivs av koncer-

nen i utlandet.

Tabell 5:10 visar också hur FoU-intensiteten enligt de tre alterna- tiva måtten har utvecklats för genomgående företag 1965-78: såväl den totala FoU-intensiteten (mått nr 1) som FoU-intensite- ten för den svenska koncerndelen (mått nr 2) har ökat stadigt under perioden. Den senare har ökat relativt mer beroende på att produktionen i Sverige inte har ökat lika snabbt som den totala produktionen. Utvecklingen visar således att företagen har ökat sina satsningar på FoU-verksamhet och att detta, för den svenska

koncerndelen, delvis underlättats av den växande utlandsproduktio- nen.

Skillnaden mellan FoU—intensiteten för den svenska koncerndelen (mått 2) och den totala FoU-intensiteten (mått 1) — 1,47 procent— enheter — skulle kunna vara effekten av utlandsproduktionen på företagens FoU-intensitet under förutsättning att 1) FoU—kostna— dernas storlek bestäms enbart av företagens absoluta storlek och 2) utlandsproduktionen utgör ett nettotillskott till företagens pro— duktion, d v s om företagen i alternativsituationen utan utlands- produktion inte hade varit större i Sverige. Troligtvis gäller inget— dera antagande fullt ut. Det är t ex möjligt att ökningen i den totala FoU-intensiteten delvis beror av den ökade utlandsverksam- heten. Det är också möjligt att företagen faktiskt hade varit stör- re i Sverige om de inte hade tillåtits producera utomlands. Det sistnämnda beror bl a på implikationerna av utlandsproduktion för exporten från Sverige — en fråga som vi ju tar upp i kapitel 7. En fråga som vi också tar upp i orsaksanalysen i samma kapitel är hur en hög FoU-intensitet (enligt mått 2) påverkar de svenska

företagens konkurrenskraft på utlandsmarknaderna.

Hittills har vi sett på de internationella koncernernas egen FoU- verksamhet. Men ett alternativ till att bedriva FoU i egen regi är att köpa FoU—resultat utifrån och ett alternativ till att utnytt- ja FoU-resultaten genom egen produktion hemma och utomlands är att sälja FoU-resultat till utomstående via licens och patent. I vilken utsträckning utnyttjar de utlandsinvesterande företagen

även dessa alternativ?

Tabell 5:11 visar de internationella koncernernas kostnader för köp av licenser, patent, royalties och "knowhow" från utomståen- de. Det är relativt blygsamma belopp, endast 5-10 % av koncer— nernas kostnader för egen FoU under perioden. Drygt hälften av

dessa köp var från utlandet.

Koncernernas totala intäkter från försäljning av licenser, patent etc, vilket inkluderar intäkter från koncernbolag, framgår av ta- bell 5:12. De är beloppsmässigt större och genererar ett klart po—

Tabell 5:11. De internationella koncernernas kost—

nader för köp av licenserl patent,

royalties och "know—bow". Mkr

1965 1970 1974 1978 Hela koncernens 50 99 128 172 totala kostnader varav: betalningar 28 54 70 98 till utlandet Tabell 5:12. De internationella koncernernas in—

täkter från försäljning av licenser= patent, royalties och "knowhow". Mkr

1970 1974 1978 De svenska koncernföreta— 316 557 gens totala intäkter varav: utländska koncernföretag 111& 200 333 utländska minoritetsägda 25 33 företag h'vriga utländska företag 64 150

3 Endast producerande koncernföretag

sitivt tjänstenetto gentemot utlandet. Försäljningsintäkterna från utlandet är omkring tre gånger så stora som kostnaderna för köp av licenser, patent etc. Huvuddelen av de totala intäkterna kom från utlandet, omkring 60 % från utländska koncernföretag. En jäm— förelse med hela den svenska industrin visar att tjänstenettot är betydligt mer positivt för svenska utlandsinvesterare än för övri- ga svenska företag. Det speglar de internationella koncernernas starkare inriktning på FoU. Tjänstenettot för utlandsägda företag är, förmodligen av liknande skäl, betydligt mer negativt än för svensk industri i övrigt. (Jfr Promemorior från SCB l978:7. Ex- port av tjänster.)

De utländska koncernföretagens betalningar för licenser, patent etc tillsammans med den FoU som bedrivs i utlandet ger ett mått på de utländska koncernföretagens bidrag till koncernernas FoU-kostnader. Detta bidrag uppgick till 845 miljoner (333 miljo— ner plus 512 miljoner) 1978, vilket utgjorde 23 % av koncerner- nas totala FoU-kostnader samma år. Det motsvarar ungefär de ut- ländska koncernföretagens andel av koncernernas totala produk— tionsvärde, som var drygt 25 % samma år. I genomsnitt kan där- för utlandsföretagen sägas betala för "sin" andel av de internatio— nella koncernernas totala FoU-kostnader. Men det bör understry- kas att det finns stora variationer mellan enskilda företag i detta avseende. Flertalet företag tar inte direkt betalt för de FoU-re- sultat som kommer de utländska koncernföretagen till godo.

Till sist: En jämförelse av koncernernas totala kostnader för FoU och intäkter från försäljning av FoU-resultat och kunskap, i syn- nerhet om vi exkluderar den del som kommer från de utländska koncernföretagen som kanske inte är marknadsstyrd, visar att för- säljning av sådan kunskap inte är ett attraktivt alternativ till att utnyttja den själv. Försäljningsintäkterna (exklusive från den ut- ländska koncerndelen) utgjorde endast 6 % av koncernernas totala FoU-kostnader. En slutsats vi kan dra av detta är att on företa-

gen inte tilläts producera utomlands skulle intäkterna från försälj-

ning av FoU-resultat sannolikt inte kunna uppväga intäktsbortfal— let från den egna produktionen. De internationella koncernerna är helt enkelt ett effektivare instrument för internationell spridning av kunskap och genom sin internationella verksamhet har dessa koncerner möjlighet att investera mer i specialiserad forsknings— och utvecklingsverkssamhet. Dessa slutsatser är helt i linje med teorin för drivkrafterna bakom och effekterna av företagens inter- nationalisering, som framhölls i kapitel 2.

I detta kapitel har vi tagit upp olika aspekter av sambandet mel- lan utlandsproduktion och utrikeshandel. Diskussionen har utmyn-

nat i bl a följande slutsatser.

De producerande dotterbolagens utveckling under perioden 1965-78 pekar mot en ökad specialisering mellan koncernernas svenska och utländska delar. Bakom denna slutsats ligger de ut- ländska produktionsbolagens under perioden starkt höjda exportan- del samt det förhållandet att en stor del av dotterbolagens ex- port avsätts i länder där samma koncerner också bedriver produk- tion. Handel mellan länder där de utlandsinvesterande koncernerna bedriver produktion tyder på att koncernbolag i olika länder - åt- minstone delvis - är specialiserade till olika tillverkning. Detta gäller både de svenska koncernföretagen som exporterar till ut- ländska produktionsbolag och de utländskas koncernföretagen som

exporterar till länder där det finns producerande systerföretag.

Innebörden kan sägas vara följande: En ökad specialisering utgör en motvikt mot den uppsplittring av produktionen - ofta framdri- ven av handelshinder av olika slag — som utlandsproduktion i sig

innebär. Den innebär att de utlandsinvesterande koncernerna ändå

i viss utsträckning kan utnyttja olikheter i produktionsförutsätt- ningar mellan länder och eventuella Stordriftsfördelar i produktio- nen på ett effektivitetshöjande sätt.

Utvecklingen av den totala svenska exportförsäljningen på mark- nader där svenska företag bedriver produktion tyder - sett över hela perioden 1965—78 - på att det finns ett negativt samband mellan exporttillväxt och produktionstillväxt i utlandet. Givet att utlandsproduktion och export från Sverige är alternativa sätt att förse utlandet med svenska varor är detta vad man skulle vänta sig. Det negativa sambandet gäller framför allt mellan ut— landsproduktionen och svensk export till andra än producerande dotterföretag. Exporten till de senare har ökat i samma takt som utlandsproduktionen och har därigenom delvis kompenserat bortfallet av övrig export. Denna utveckling är förenlig med hypo- tesen att export till producerande dotterföretag utgörs av varor som är komplementära till utlandsproduktionen och övrig export till landet utgörs av varor som är substitut för eller i varje fall är icke—komplementära till utlandsproduktionen. Vi kommer att

testa den hypotesen i kapitel 7, när vi analyserar effekten av

ökad utlandsproduktion på svensk export. Det hittills beskrivna sambandet säger ju inte om den "komplementära" exporten hade ökat lika mycket, eller om "substitutexporten" hade minskat

lika mycket, även utan utlandsproduktion.

Med anledning av trenden mot ökad tillväxt genom förvärv har vi undersökt hur produktionsbolag som tillkommit genom köp av ut- ländska företag skiljer sig från helt nystartade företag. Vi fann bl a att de förra initiellt har en lägre benägenhet att köpa såväl färdigvaror för återförsäljning som insatsvaror för vidare bearbet- ning från de svenska koncernföretagen och att denna skillnad tycks kvarstå under ganska lång tid. Huruvida detta innebär att en eventuell komplementaritetseffekt på svensk export är mindre po—

sitiv när företagen expanderar genom förvärv beror - återigen -

på hur utvecklingen skulle ha varit om det utländska företaget inte hade köpts av det svenska företaget. Det förefaller emeller— tid sannolikt att såväl (den positiva) komplementaritetseffekten som (den negativa) substitutionseffekten på svensk export är mind- re när utlandsproduktionen ökar till följd av övertagandet av be- fintliga företag i utlandet. Det viktigaste skälet är att övertagan— det — i varje fall på kort sikt — inte medför en ökning av denna

typ av produktion i utlandet.

I vår redogörelse för de internationella koncernernas FoU-verksam— het konstaterade vi att denna till närmare 90 % var belägen i Sverige och att det inte har funnits någon tendens under 1970— talet att förlägga en ökad andel till utlandet. Under en period när koncernernas tillverkning har förskjutits mot utlandet har således FoU-verksamheten bibehållits i Sverige. Ett skäl till detta kan naturligtvis vara att den svenska regleringspolitiken haft en återhållande inverkan. Ett annat — och tillräckligt — skäl är de

Stordriftsfördelar som kan uppnås om verksamheten hålls samlad i kombination med det förhållandet att det inte finns hinder mot att överföra FoU-resultaten till utlandet motsvarande de hinder som finns för överföringen av varor. Det sistnämnda betyder att, i den mån företagen skulle finna det lönsammare att bedriva sin FoU utanför Sverige, skulle de förmodligen vilja flytta ut hela sin FoU-verksamhet och sätta upp ett utländskt forskningscen— trum. Detta är också vad ett av de största utlandsinvesterande företagen gjorde 1965-70. Beroende på fördelarna med att bedriva FoU-verksamheten i anslutning till företagens huvudsakliga till- verkning, som i de allra flesta fall än så länge ligger i Sverige, är en sådan utflyttning knappast aktuell för andra än ett fåtal

mycket stora utlandsinvesterare.

Köp och försäljning av licens och patent är ett alternativ till att bedriva FoU i egen regi och till att utnyttja FoU genom egen till- verkning, men det är ett alternativ som utnyttjas i ganska liten utsträckning. De internationella koncernerna bygger sin verksam-

het nästan uteslutande på egen FoU och väljer att utnyttja resul- taten nästan helt i egen regi. Produktion vid egna dotterföretag i utlandet tycks således ha varit ett betydligt mer lönsamt alterna— tiv än försäljning av licens och patent. Därigenom har utlandspro- duktionen också gjort det möjligt att upprätthålla en hög FoU-

verksamhet.

Kapitel 6

Analys av utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter: Teoretisk modell. Skattningsmetod och skattningsekvationer

Detta kapitel ägnas åt en kortfattad presentation av den teoretis- ka modell som ligger till grund för den empiriska analysen av ut- landsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter i nästa kapi- tel. De skattningsmetoder som kommer att användas och de sam— band som kommer att testas redovisas även. Med undantag för diskussionen i avsnitt 6.4 av hur data för flera år kommer att ut- nyttjas i den empiriska analysen är kapitlet en starkt förkortad version av kapitel 4 med tillhörande appendix i Swedenborg (1979). Den teoretiskt-tekniskt ointresserade läsaren kan undvara framställningen efter det inledande avsnittet som förklarar varför vi vill använda ekonometrisk analys för att bestämma orsakerna

till och effekterna av utlandsproduktion.

6.1. Varför ekonometrisk analys?!

I kapitel 2 och i samband med beskrivningen av de internationella koncernernas tillväxt i Sverige och i utlandet i tidigare kapitel har vi skisserat den typ av faktorer som kan förväntas förklara företagens produktionstillväxt i utlandet, nämligen faktorer som skapar skillnader mellan företag i konkurrenskraft och mellan län— der i produktionskostnader och handelshinder. Den därefter be- skrivna utvecklingen är i mycket grova drag förenlig med en sådan förklaringsansats. Men vi kan inte på grundval av den säga vare sig om eller hur mycket enskilda faktorer verkligen förkla—

___—___"...

rar olikheter mellan företag och mellan länder i utlandsproduktio-

nens tillväxt. För detta krävs en statistisk analys där man nume— riskt preciserar inflytandet av enskilda förklaringsfaktorer på ut- landsproduktion och export. Regressionsanalys är då en vanlig

metod.

Regressionsanalys är förvisso inte den enda metod som kan använ- das för att testa hypoteser vi har om vad som ligger bakom ut— landsproduktionens framväxt. Men den har vissa fördelar jämfört med alternativa metoder, såsom intervjuundersökningar och fall— studier. För det första ger den ökad precision i resultaten, som exempelvis numeriska estimat, vars tillförlitlighet, åtminstone vad gäller slumpmässiga felkällor, kan uppskattas i form av signifikans- angivelser till varje enskild regressionskoefficient. För det andra möjliggör den analys av det omfattande datamaterialet i denna studie. Det större antalet observationer, i sin tur, tillåter generella slutsatser som är mer tillförlitliga än de som kan dras i

begränsade intervjuundersökningar eller fallstudier.

Naturligtvis kan de olika metoderna komplettera varandra. De ge- nerella slutsatser som regressionsanalysen möjliggör har ju ett pris. Generella förklaringar och slutsatser måste alltid bygga på förenklingar och försök att från en mängd enskildheter urskilja vad som är gemensamt och bestående. Varje företag och varje in- vesteringsbeslut är ju unikt i den meningen att det kännetecknas av flera för företaget och situationen speciella faktorer. Det är i princip möjligt att fullständigt beskriva, och därigenom förklara, ett speciellt företags beteende i en speciell situation, '( ex genom en fallstudie. Men denna förklaring har inte någon giltig- het för andra företag och andra situationer. Därmed har den ett mycket begränsat värde som underlag för prognoser och för eko- nomisk politik. Allmängiltigheten köps oundgängligen på bekostnad

av detaljrikedomen och det unika.

Den regressionsanalys vi kommer att göra i det följande tillåter oss att bestämma den partiella effekten på exporten av (exogena) förändringar i utlandsproduktionen. Eller, uttryckt något annorlun—

da, den gör det möjligt att fastställa hur exporten förändras när utlandsproduktionen ökar, allt _annat lika. En ytterligare fördel jämfört med intervjuundersökningar och fallstudier kan därmed sägas vara att regressionsanalysen inte nödvändiggör subjektiva tolkningar av vad alternativet till utlandsproduktionen hade

varit för att fastställa effekten av ökad utlandsproduktion.

Innebörden av det sistnämnda kan illustreras genom en jämförelse med den tidigare (i kapitel 2) refererade amerikanska studien, som kom fram till att amerikanska utlandsinvesteringar kan ha in- neburit ett bortfall på 1,3 miljoner arbetstillfällen. (U.S. Tariff Commission, ibid.) Den amerikanska utredningen arbetade med olika antaganden om vad alternativet till utlandsproduktion från amerikanska företag skulle ha varit. Den negativa effekten på -l,3 miljoner arbetstillfällen var då resultatet av de mest "pessi— mistiska" antagandena om alternativet till utlandsproduktion, näm— ligen att utan amerikanska företags produktion i utlandet skulle motsvarande produktion inte ha kommit till stånd utanför USA. Det mest "optimistiska" antagandet om alternativet var att sådan

produktion hade kommit till stånd, vilket gav vid handen att anta- let arbetstillfällen i USA skulle ha ökat med 0,5 miljoner. San— ningen antogs llgga däremellan, dvs mellan -l,3 och +O,5 miljoner arbetstillfällen. Men Elf. däremellan blir var och ens bedömning och beror på vad man tror om konkurrensförhållanden på utlands— marknaderna, dvs i vilken utsträckning amerikanska företags ut— landsproduktion skulle kunna ha ersatts av utländska företags pro- duktion. Bestämningen av ett sådant intervall är belysande, men den kontroversiella frågan om huruvida effekten av att tillåta ut— landsproduktion är positiv eller negativ kvarstår uppenbarligen. Po- ängen med den analys som kommer att göras här är att subjekti- va bedömningar av var i detta intervall effekten verkligen ligger blir onödiga, eftersom storleken på denna effekt kommer att skat-

tas direkt. Innan vi ger oss i kast med den empiriska analysen måste vi

emellertid ha klart för oss vilka hypoteser vi vill testa och hur vi skall uttrycka dem för att kunna testa dem på tillgängliga

[OfT7

data. Vi måste alltså specificera de teoretiska sambanden och de empiriska skattningsekvationerna och definiera de däri ingående

variablerna.

6.2. Dgniggetlska_modellen

Vi utgår från en enkel modell över ett vinstmaximerande företag som producerar en enda vara och har möjlighet att sälja och pro- ducera i mer än ett land.1 Vi antar att efterfrågan på företagets produkt är mindre än oändligt elastisk, dvs att efterfrågekurvan är negativt lutande. Detta skulle vara fallet om vi antar att före- taget säljer en differentierad produkt, dvs en produkt som i kö— parnas ögon inte är helt likvärdig konkurrenternas, eller om det är så stort relativt till marknaden att det inte kan öka sin för- säljning utan att sänka priset. Betydelsen av dessa antaganden kommer att framgå snart. Vi antar också, för enkelhetens skull, att den hemmaproducerade varan säljs både hemma och på ex— port, men den utlandsproducerade varan säljs bara utomlands.

Försäljning hemma och utomlands och produktion hemma och ut— omlands bestäms simultant i en sådan modell av villkoren för vinstmaximering. Dessa är att (1) marginalkostnaden för produk- tion hemma är lika med marginalintäkten från försäljning hemma, (2) marginalkostnaden för produktion utomlands är lika med margi— nalintäkten från försäljning utomlands, och (3) marginalintäkten hemma är lika med marginalintäkten utomlands.2

Modellen kan illustreras diagrammatiskt som i figur 6.1. Figuren visar företagets marginalintäktskurva och marginalkostnadskurva vid försäljning respektive produktion hemma (H) samt dess margi—

1 En sådan modell har utvecklats av Horst (1969) och utnyttjats i Swedenborg (1979).

2 För en fullständigare presentation av modellen, se Swedenborg (1979).

nalintäktskurva och marginalkostnadskurva vid försäljning respekti- ve produktion utomlands (A). Marginalintäktskurvorna är härledda från respektive efterfrågekurvor, som emellertid inte visas i figu- ren. Det totala utbudet på utlandsmarknaden erhålls genom hori- sontell summering av exportutbudskurvan (XS) plus marginalkost- nadskurvan för produktion utomlands (MCA). Exportutbudskurvan, i sin tur, härleds som den horisontella skillnaden mellan marginal— kostnadskurvan och marginalintäktskurvan hemma (MCH och MRHX

i figuren uppfylls alla vinstmaximeringsvillkoren i den punkt där marginalintäktskurvan utomlands (MRA) skär den totala utbudskur— van1 utomlands (MCA + XS).2 Den optimala produktionen och för- säljningen hemma respektive utomlands (QH, QA, SH och SA) samt exportvolymen (SX) avläses på den horisontella axeln. (SX : QH - SH : SA — QA). Priset på hemmamarknaden och ut— landsmarknaden vid den givna försäljningsvolymen kan» avläsas på

respektive efterfrågekurva, som dock ej är inritade i diagrammet.

Modellen visar hur försäljning och produktion hemma och utom- lands samt export bestäms simultant av efterfråge— och kostnads- förhållanden hemma och utomlands. Exogena variabler i modellen är alla faktorer som påverkar företagets efterfråge- och utbuds- kurvor hemma och utomlands. Vi skall närmare specificera vilka dessa är nedan, men först skall vi peka på några viktiga slutsat-

ser som följer av denna enkla modell.

För det första kan vi med hjälp av diagrammet direkt avläsa ef- fekterna av att företagen inte skulle tillåtas producera utom— lands. Om en bindande kvantitativ reglering av företagets utlands-

produktion införs, försvinner ett av vinstmaximeringsvillkoren,

1 En terminologi som används i brist på bättre. Utbudskurvan i strikt mening existerar ju inte för en monopolist.

2 Det följer av att MRH : MCH på alla punkter längå XS och MR : MCH : MC på alla punkter längs (MCA + X ), vilket gäll-elr vid horisontell summering av dessa kurvor.

Figur 6.1 Bestämning__av företagetguproduktion och försäljning

___—44”-.- ___—.....— __..w..-__..........___._.._

hemma (H) och utomlands (A)

”m...—.....- -.....—

Utomlands

Hemma

MR H MCH

S SH QH SH'OH QA Sx SA A*QA Villkoren för vinstmaximering är: MCH=MRH MCA=MRA

MRFMA

Figur 6.2 Bestämning" av företagets_produktion och försäljnigg

._._...._..._.. w...—....____...,_

hemma (H) och utomlands (A) vid reglering 31.237.

___—....___u..—-_...._._._._—....-___u____.

landsproduktionen (ö , £ Q A

Hemma Utomlands

SH QH SH” QH QA så SÄ S

nämligen att marginalkostnaden för utlandsproduktion skall vara lika med marginalintäkten utomlands. Vinstmaximering ger nu andra jämviktsvärden, som illustreras i figur 6.2. Utlandsproduktio— nen tillåts där inte överstiga GA. Det totala utbudet utomlands

anges då av den streckade "Utbudskurvan", som är mindre elastisk än den i figur 6.1. Jämfört med i figur 6.1 är priset högre och försäljningen både hemma och utomlands mindre, medan hemma—

produktionen och exporten är större.

En otvetydig effekt av att tillåta utlandsproduktion är således att

företaget är större - totalt sett — än det annars skulle vara.1

Effekten på exporten av att utlandsproduktion tillåts är alltid ne- gativ (SX > SX') för ett företag som producerar en enda vara.

Då finns ju bara en substitutionseffekt.

För ett flerproduktföretag kan det emellertid finnas effekter på företagets andra produkter på grund av att utlandsproduktionen sänker priset på den utlandsproducerade varan. Om dessa produk- ter huvudsakligen är komplementära, ökar efterfrågan på dessa. Efterfrågan såväl hemma som utomlands på de komplementära va- rorna skiftar ut och exporten av dem kan förväntas öka. Om de huvudsakligen är substitut, är effekten den omvända. Nettoresulta-

tet för ett flerproduktföretag kan inte avgöras på a priori grun- der utan är en empirisk fråga.

För det andra framgår betydelsen av antagandet om negativt lu— tande efterfrågekurva också från figurerna. Om efterfrågan både hemma och utomlands var oändligt elastisk - som vid perfekt kon-

1 Denna slutsats gäller oavsett vilka antaganden som görs beträf— fande företagets efterfråge— och utbudskurvor. Företaget kommer endast att producera utomlands om det därmed kan sänka sina to- tala kostnader. Lägre totalkostnader innebär alltid större försälj— ningsvolym så länge efterfrågan inte är fullständigt oelastisk. Alla relevanta utseenden på efterfråge- och utbudskurvorna leder därför till denna slutsats.

kurrens — skulle efterfrågekurvan vara en horisontell linje vid det utifrån givna priset (MRH : MRA : p). Företagets produk- tionsvolym bestäms av att marginalkostnaden hemma och margi- nalkostnaden utomlands är lika med priset. Avvägningen mellan hemmamarknadsförsäljning och utlandsförsäljning blir då obestämd, eftersom företaget kan sälja allt det producerar på endera av de två marknaderna.

Vidare är det uppenbart att perfekt konkurrens på enbart utlands- marknaden är tillräckligt för att en reglering av utlandsproduktio- nen inte skall ha någon effekt på priset och därmed inte heller på exporten eller hemmamarknadsförsäljningen. En nödvändig för- utsättning för att exporten skall påverkas av att utlandsproduk— tion tillåts är således att efterfrågan i utlandet inte är fullstän— digt elastisk, dvs har ett sådant utseende som har antagits i figu— rerna 6.1 och 6.2. Huruvida denna förutsättning är uppfylld i prak-

tiken är naturligtvis en empirisk fråga.

6.3. T_e_stbara hypoteser;

Vilka testbara hypoteser rörande utlandsproduktionens bestämnings- faktorer och effekter kan vi formulera med utgångspunkt från denna modell? Bestämningsfaktorerna är, som framgått ovan, de som påverkar företagens efterfråge- och kostnadsförhållanden hemma och utomlands. De kan indelas i sådana som skapar skill- nader mellan länder, mellan branscher och mellan företag vid en given tidpunkt. Förändringar i samma bestämningsfaktorer leder

till förändringar i utlandsproduktionen över tiden.

För ett enskilt företag bestäms utlandsproduktionens omfattning totalt och i olika länder av skillnader mellan länder bl a i mark— nadens storlek, tullar och andra handelshinder på efterfrågesidan och i priset på produktionsfaktorer (kapital, arbetskraft och insats— varor) på kostnadssidan. Främst priset på internationellt relativt

orörliga produktionsfaktorer, t ex naturtillgångar och arbetskraft, kan förväntas skilja sig mellan länder och påverka produktionens lokalisering. Högre tullar i ett land, allt annat lika, betyder att utlandsproduktionen är relativt större och exporten relativt mind-

re än i andra länder.

I en jämförelse mellan företag i olika branscher bestäms utlands- produktionens omfattning av olikheter mellan branscher och mel— lan företag. Olika branschkarakteristika såsom relativ faktoranvänd- ning (den relativa användningen av kapital, olika kategorier arbets- kraft, FoU-resurser och råvaror) och Stordriftsfördelar i produktio- nen samt transportkostnader för olika produkter leder till olikhe— ter i produktionens lokalisering mellan branscher. Om exportlandet kännetecknas av relativt höga löner för outbildad arbetskraft, till exempel, kommer produktionskostnaderna hemma jämfört med utlandet att vara relativt högre inorn branscher som använder denna typ av arbetskraft relativt mer. Företag i sådana branscher kommer att förlägga en relativt större andel av sin produktion ut—

omlands än företag i andra branscher.

Olikheter mellan företag inom samma bransch beror på företags— specifika faktorer. Hit hör sådana faktorer som ger upphov till en företagsspecifik konkurrensfördel såsom patenterade produkter och ett överlägset marknadsföringskunnande på efterfrågesidan och pa— tenterad teknologi och ackumulerat produktionskunnande på kost— nadssidan. En företagsspecifik konkurrensfördel gör att företaget växer sig större än det annars skulle kunna. (Jfr kapitel 2.) Där- emot påverkar det inte i sig företagets val mellan export och pro—

duktion utomlands.

Sammanfattningsvis kan vi säga att ett företag kommer att ha en mer omfattande utlandsproduktion ju lägre priset på relativt orörliga produktionsfaktorer utomlands relativt till i exportlandet eller ju högre handelshindren är. Skillnader i utlandsproduktionens omfattning mellan företag och branscher beror på företagsspecifika

konkurrensfördelar som påverkar företagens storlek och på bety- delsen av branschkarakteristika som påverkar produktionens lokali- sering. Dessa hypoteser kommer vi att testa.

Beträffande effekterna av att företagen tillåts producera utom— lands har redan sagts att det kan finnas både en substitutions- och en komplementaritetseffekt och att nettoeffekten därför är osäker på teoretiska grunder. Mycket talar emellertid för att ökad export av komplementära varor åtminstone delvis uppväger minskad export av samma varor som produceras utomlands. Så t ex finns det flera skäl för att förlägga just sammansättningsle- det till utlandet. Detta produktionsled är ofta en relativt arbets— kraftsintensiv process och därför relativt känsligt för lägre löner i utlandet. Transportkostnader och tullar — till följd av s k tull- eskalering — är ofta högre för en sammansatt produktion än för komponenter. Praktiskt taget alla svenska företag med produktion utomlands exporterar också insatsvaror till sina utländska produk-

tionsbolag.

En annan typ av komplementaritet uppstår på grund av vissa "in- stitutionella" faktorer. En sådan, som sannolikt är viktig i prakti— ken, är krav från värdlandets sida att åtminstone en del av före— tagets försäljning i landet utgörs av varor som tillverkats lokalt, eller mer subtilt, offentlig upphandling som diskriminerar mot ut- ländska tillverkare. En sådan politik kan motiveras av försvarspoli— tiska överväganden (som är fallet med vissa produkter) eller vara en del av en medveten utvecklingspolitik (som i flertalet u-län- der). Vanligtvis gäller kravet på lokal tillverkning endast en del av företagets produktion, medan resten får utgöra importerade varor, förutsatt att företaget faktiskt producerar i landet. Effek- ten av att tillåta utlandsproduktion i sådana fall är naturligtvis enbart positiv, eftersom företagets export till landet är helt bero—

ende av att utlandsproduktion finns.

I den empiriska analysen skall vi försöka fastställa storleken av eventuella substitutions- och komplementaritetseffekter för att kunna bestämma nettoeffekten på svensk export av att svenska

företag tillåts producera utomlands.

En ytterligare effekt av utlandsproduktionen som påvisats i det- ta avsnitt är att utlandsproduktionen tillåter företagen att växa sig större inom sitt givna produktområde. Ökad storlek möjliggör ökade investeringar i FoU, i utbyggnaden av ett specialiserat dist- ributionsnät etc, vilket ökar företagets konkurrenskraft både hemma och utomlands. (Jfr kapitel 2.) Indirekt, och på längre sikt, påverkas exporten av att utlandsproduktion tillåts också ge- nom detta. Dessa indirekta effekter, som kan antas vara positiva och särskilt viktiga i ett längre perspektiv, kommer vi inte att kunna kvantifiera i den empiriska analysen, eftersom det skulle kräva en mer komplicerad simultan skattningsmodell. Det är ändå viktigt att ta hänsyn till dem i en utvärdering av utlandsproduk-

tionens effekter, och vi har redan berört dem i avsnitt 5.5.

6.4. Skattningsekvationer och skattrlirlgsmetoda_tvärsnitt, tids_s_erie_ och tvåstegsskattning

De data som vi använt för att analysera utlandsproduktionens be- stämningsfaktorer och effekter avser samtliga svenska industriföre— tag med producerande dotterbolag i utlandet och varje produceran— de dotterbolag i utlandet. Uppgifterna baseras nämligen på total— undersökningar. De finns för fyra olika år: 1965, 1970, 1974 och 1978.

Datamaterialet är väsentligen ett tvärsnittsmaterial, eftersom det finns betydligt fler observationer över individer (företag och län- der) för varje enskilt år (uppemot [600 observationer) än det finns observationer för en enskild individ (företag eller land) över tiden (# observationer). Det betyder att materialet kan användas för att regressionsskatta rena tvärsnittssamband ett visst år, men inte för skattning enbart av tidsseriesamband. Däremot kan vi göra kombinerade tvärsnitts— och tidsserieskattningar samtidigt på alla observationer i materialet. Vi skall redogöra för det nedan, men först några ord om vad tvärsnitts- respektive tidsserieanalys visar och därmed vilken metod som är lämpligast för de sam-

band vi vill bestämma.

Tvärsnittsanalys och tidsserieanalys ger svar på olika frågor. Tvärsnittsanalysen förklarar olikheter i t ex utlandsproduktionens omfattning mellan företag och länder. Tidsserieanalysen förklarar förändringen i utlandsproduktionen över tiden för ett enskilt före- tag eller ett aggregat av företag. Under vissa förutsättningar kan tvärsnittssambandet tolkas som ett tidsseriesamband, nämligen om företagens utveckling över tiden kan beskrivas av olikweter mellan företag i dag.1

De effekter vi vill belysa är effekter på mikronivå, d v 5 de gäl— ler det enskilda företagets beteende. En typ av fråga är effekten av att ett enskilt företag ökar sin konkurrenskraft genom att öka sin satsning på FoU relativt till alla andra företag, eller att ett visst land förändrar sin position gentemot andra länder genom att ensidigt höja sina handelshinder. Sådana hypotetiska förändringar-_ relativ" till andra företag eller andra länder vid en given tid-_

Mkaäaaauuvaf_s_n_i.t_täafilxs_i3å_r£'sr_9_n£fé-

En annan typ av fråga är effekten av att ett enskilt företag ökar sin satsning på FoU när andra företag kanske också förändras i detta avseende, eller effekten av ökad marknadsstorlek i ett land när alla andra marknader också växer. &gändringar för_et_t__e_r_1_—_ gilt föEeÅagjller ett visst land över tiden_som inte innebär f_ö_r_-_ ändringar relativt till andra företag och länder belyses bäst av en gdsierieanalys på mikronivå. Till denna typ av fråga hör också ef—

fekten av en generell reglering av företagens utlandsproduktion. Hur påverkas det enskilda företaget (eller ett aggregat av före- tag) av att en kvantitativ reglering av företagens utlandsproduk-

tion införs?

1 Förutsättningarna för att detta skall gälla är i) att samtliga företag befinner sig i långsiktig jämvikt, d v 5 att inte tillfällig- heter gör att de har en lägre eller högre utlandsproduktim än som motiveras av de exogena variablerna; 2) att inverkan av de exogena variablerna på ett enskilt företag är densamma om bara det enskilda företagets situation förändras (vilket är experimentet i tvärsnittet) som när alla företags situation förändras (vilket of- tast är fallet över tiden).

Datamaterialet tillåter oss då att skatta ekvationer av följande

yijt : a + bxit + Cth + dxljt + e (1) där indiceringarna i, j och t anger företag, land respektive år.

Den beroende y—variabeln varierar alltså över företag, länder och år medan de oberoende variablerna varierar över företag och/el- ler länder och över tiden. Om y är utlandsproduktionens omfatt- ning kan vi exempelvis förklara skillnader i denna mellan företag (i) med företags- och branschkarakteristika (xi) samtidigt som vi håller land (j) och tidpunkt (t) konstant. Vi kan också förklara skillnader i utlandsproduktionens omfattning mellan länder (j) med länderkarakteristika (Xl) samtidigt som vi håller företag (i) och tidpunkt (t) konstant. Om vi kombinerar dessa ansatser får vi en tvärsnittsanalys över företag och länder ett givet år, som visar vilka faktorer som förklarar skillnader mellan företag och länder i utlandsproduktionens omfattning.

I min tidigare analys av utlandsproduktionens bestämningsfaktorer och effekter (Swedenborg, 1979) använde jag tvärsnittsanalys över företag och länder för ett enda år (1974). Detta är en vanlig metod och ofta den enda möjliga, eftersom man vanligen inte har jämförbara tvärsnittsdata för flera tillfällen. Vi skall även göra en sådan analys i det följande men vi skall också gå ett steg längre och utnyttja det faktum att vi har data för fyra år.

Tvärsnittsdata för olika år kan utnyttjas dels för att testa stabili- teten i de skattade tvärsnittssambanden, dels för att skatta sam- banden över tiden. I det förra fallet skattar man ett tvärsnitts- samband för varje år och jämför sedan skattningarna för att fast- ställa om de är stabila. Om sambanden är instabila kan man gå vidare och försöka förklara vad instabiliteten beror på. Man kan

t ex undersöka om det finns en tidstrend i tvärsnittssambanden,

dvs en tendens till ökning eller minskning, över tiden. 1 det sena- re fallet testar man ett faktiskt tidssamband genom att låta ob— servationerna i ekvation (l) variera över tiden (t) samtidigt som man kontrollerar för inflytandet av skillnader mellan företag och

länder.

Ett sätt att regressionsskatta det kombinerade tvärsnitts- och tidsseriematerialet, som vi kommer att utnyttja, är att konstant- hålla inverkan av unika företags—, land- och tidpunktkarakteristika med hjälp av dummyvariabler för företag, land och år. Vi kom-

mer att göra det genom att skatta följande typ av ekvationer. yijt : (ao+atDt) + (b0+tht)xllt + (CO+CtDt)X2jt + (d0+dtDt)x3ljt (2)

yiit : (a0+aiDi + aij) + (b0+lel)xllt + (C0+Cij)X2jt + (d0+diDl+dej)x3ljt (3)

där i : l....m j : l....n t : l....lil

I ekvation (2) varierar den beroende variabeln över företag (i) och länder (j) medan tidpunktkarakteristika hålls konstant med hjälp av dummyvariabeln Dt' Ekvation (2) är således ett sätt att utnyttja data för flera år för en utvidgad tvärsnittsanalys. Koeffi-

cienterna ao, at, bo, bt etc visar om och hur tvärsnittssamban- den skiljer sig mellan olika år.

1 ekvation (3) varierar den beroende variabeln över tiden (t) medan karakteristika, som är unika för enskilda företag (i) och länder (j), hålls konstanta genom dummyvariablerna Di och D-, Ekvation (3) är således ett sätt att utnyttja tvärsnittsdata för

flera år för att skatta ett tidssamband. Koefficienterna ai, a—, bit Cl etc visar hur tidssambandet varierar mellan olika företag och länder.

Dummyvariabeltekniken tillåter oss att dekomponera inflytandet av de exogena variablerna på vad som är gemensamt för samtliga företag, länder, etc och det som är unikt för varje företag, etc.

Om Y = exporten OCh x3 : utlandsproduktionen visar di hur effek- ten av X; på y varierar mellan företag och dj hur den varierar mellan länder. Genom att beräkna medelvärdet av t ex di kan vi också beräkna avvikelsen av di för varje företag från medelvär- det. Vi får därmed ett mått på hur stor variansen är i den exo- gena variabelns effekt på den beroende variabeln till följd av

unika företagskarakteristika.

I praktiken kommer vi inte att skatta ekvation (3) i precis den form som beskrivits ovan. Det viktigaste skälet är att en sådan uttömmande användning av dummyvariabler som i (3) innebär ett kraftigt ökat antal oberoende variabler och minskat antal frihets- grader och därmed försämrad precision i skattningarna. Det vore liktydigt med att skatta ett tidssamband på bara fyra observatio—

ner i tiden. (Antalet frihetsgrader minskar med m ' Di + n ' Dj + m . xi + n ' X,. I vårt fall skulle antalet frihetsgrader minska från ca 775 till 330.) I stället kommer vi att skatta en "modifie-

rad" form av (3), som innebär att interceptet (ai, aj) tillåts varie- ra mellan företag och länder, medan lutningskoefficienterna antas

vara lika (d v s bi : c- : di : dj : 0). ] Innebörden av det som sagts ovan kan illustreras diagrammatiskt som i figur 6.3. Figuren illustrerar ett hypotetiskt samband mel- lan export och utlandsproduktion. Punkterna är observationer för enskilda företag olika år. Vi vill skatta en regressionslinje som be- skriver effekten av utlandsproduktionen på exporten för ett en— skilt företag över tiden. Genom aiDi tillåts interceptet vara olika för olika företag. Genom diDi kan lutningen på regressions— linjen, d v s effekten av utlandsproduktionen på exporten, vara olika för olika företag, som i figur 6.3. Om diDi däremot sätts lika med noll kommer den skattade linjen att ha sammas lutning

för alla företag. Den skattade effekten av utlandsproduktionen

Figur 6.3 Illustration av hur _tidsseriesambanden kan variera

över tvärsnittet

”it

yit = (avtal-31) + (bo+biDi)X1t 1 = A, B, c... t = 1965, 1970, 1974, 1978

kommer då att visa det genomsnittliga sambandet för samtliga företag över tiden, dvs den kommer att innehålla såväl olikheter mellan företag som förändringar över tiden. Den visar då inte ett

"rent" tidssamband.

6.5. T_x/_ågtegsskattning

Vi vill fastställa dels de underliggande bestämningsfaktorerna till exporten och utlandsproduktionen, dels effekten på exporten av en kvantitativ reglering av utlandsproduktionen. Det förstnämnda syf— tet innebär att vi vill skatta en ekvation för exporten och en för utlandsproduktionen i reducerad form:

sx : f,(ul,..........,un) (Q) QA = f2(ul,..........,un) (5)

där exporten (SX) och utlandsproduktionen (QA) endast beror av de exogena förklaringsvariablerna (ul,...,Un).

Det andra syftet innebär att vi måste skatta en 2— ekvationsmodell i två steg. Orsaken är att både exporten (SX) och utlandsproduktionen (QA) är endogena variabler i modellen och att man inte kan använda en endogen variabel (QA) för att förklara en annan endogen variabel (SX).1

För att utröna effekten på exporten av exogena förändringar i ut— landsproduktionen (till följd av regleringar) är det nödvändigt att utlandsproduktionen ingår som en exogen variabel i exportekvatio—

nen. Detta kan åstadkommas genom en skattning i två steg (two-

1 Modellen har följande principiella utseende i strukturform: (i) SX = f1(QA,lJ1,...,Un)

(il) QA = f2(SX,lJ1,...,Un)

stage-least—squares-estimation). I första steget skattar man ekva- tionen för utlandsproduktionens bestämningsfaktorer — ekvation (5) ovan. I andra steget sätter man in det i steg 1 skattade värdet på utlandsproduktionen (QA) i ekvationen för exportens bestäm— ningsfaktorer - ekvation (4) ovan, d v s regressionsberäknar sam- bandet

sx : f3(Q'_*A, ul,,,.,un) (6)

vilket vi kan kalla den kvasireducerade formen.l

Genom en sådan tvåstegsskattning kan man undvika att utlandspro- duktionen fångar upp inverkan på exporten av andra förklarings- faktorer och eliminera det systematiska fel i estimaten som skul— le uppstå i enkla en-ekvationsberäkningar på grund av det dubbel- riktade orsakssamband som finns mellan två simultant bestämda variabler (QA och SX). Tidigare ekonometriska undersökningar av detta samband (med undantag för Swedenborg, 1979) har varit en— ekvationsskattningar, vilket torde medföra inkonsistenta estimat.

Vi skall kommentera dessa studier längre fram.

6.6 Regressionssamband och variabler

Vår ekonometriska modell har formulerats med hänsyn till den un— derliggande teoretiska modellen, som presenterades i föregående avsnitt, och de data som vi har haft tillgång till. Tabell 6:l sam- manfattar de i den ekonometriska modellen ingående endogena

och exogena variablerna. De exogena variablerna utgörs av fakto—

___4-

1 Förfaringssättet kräver att koefficienterna i ekvationen för QA, som skattas i första steget, identifierar koefficienten framför QA i ekvationen för SX, som skattas i andra steget. Det, i sin tur, förutsätter att det finns åtminstone en koefficient i strukturekva— tionen för QA som kan sättas lika med noll i strukturekvationen för SX. I Swedenborg (1979), Appendix A, visas att dessa villkor uppfylls i vårt Z—ekvationssystem.

rer som förväntas förklara skillnader mellan företag, branscher och länder i efterfråge— och kostnadsförhållanden hemma och ut- omlands och därmed i exportens och utlandsproduktionens omfatt— ning. De är inte de enda faktorer som skulle kunna tänkas göra det, men de är de enda som vi har data på. De svarar också mot några av de viktigare teoretiska förklaringsfaktorer som diskute- rats tidigare.

Tabell 6:l Variabler i modellen för utlandsproduktionens och e_g:

portens bestämningsfaktorer

mogena variabler

(l) SH : QH — SX : hemmamarknadsförsäljning (2) SX : export

(3) SQ : utlandsproduktion för lokal försäljning (ll) QH : SH + SX : produktion hemma (5) QA : produktion utomlands

E_xqgena variabler

Föret_ags_speci_f_i_k_a__f_aktorer (i_)_

RD : FoU—intensitet LS : mått på arbetskraftens kvalitet YR : ålder på utlandsproduktionen

Branschkarakteristika (l_)

KL : kapitalintensitet NR : råvaruintensitet SC : skalekonomi

Endkäakteristika (j_)_ BNP : bruttonationalprodukt

BNPcap = BNP per capita

Wj/wH : lön i utlandet relativt till lön i hemlandet

Anm: Definitioner på ovannämnda variabler framgår av variabel— förteckningen i avsnitt 6.7. 11 _ r7

soi,

Ekvationerna (7) och (8) visar det förväntade inflytandet av de ex-

ogena variablerna på exporten respektive utlandsproduktionen:

f(RD, LS, YRj, SL, NR, se),, (GDP, GDPcaP, Wj/WH)j; +

+ + ? + + + +

f(RD, LS, YRj, KL, NR, se),, (GDP, GDPcap, Wj/WH)j;

+ + + - - + +

Utlandsproduktionen i ekvation (8) definieras som produktion i land ] för lokal försäljning och har därför benämnts SQ i stället för, som tidigare, QA.

Företagsspecifika förklaringsfaktorer (xi) utgörs av FoU-intensitet (FoU) och ett mått på arbetskraftens skicklighet eller kvalitet (LS). Båda förväntas vara korrelerade med företagets kunskapska— pital och ha en positiv inverkan på företagets konkurrenskraft to- talt. Åldern på företagets utlandsproduktion (YR) är också en fö— retagsspecifik faktor. Den inkluderas för att ta hänsyn till att fö- retagets storlek på utlandsmarknaderna kan förväntas bero på hur lång tid företaget har haft på sig att växa, eftersom tillväxtkost— nader sätter en gräns för hur snabbt företaget kan växa. Varia— beln kan också antas visa effekten av ackumulerat kunnande ("learning—by-doing") i utlandsproduktionen, dvs effekten av tiden på produktionskostnaden. Teoretiskt förväntas den endast påverka utlandsproduktionens omfattning. Därför ingår den med obestämt tecken i ekvationen för exporten i reducerad form ovan. Om vi hade haft motsvarande uppgift för hela företaget skulle vi emel- lertid av samma skäl förvänta oss att det skulle ha en positiv in- verkan på företagets totala storlek.

Branschkarakteristika (XI) är faktorer som skiljer företag i olika branscher men i den empiriska analysen varierar de i praktiken över alla företag (och har subscript i). De inkluderar kapitalin- tensitet (KL) och genomsnittlig anläggningsstorlek (SC), som ett mått på betydelsen av Stordriftsfördelar, samt den relativa an— vändningen av vissa inhemska råvaror (NR). Dessa faktorer förvän-

tas påverka produktionens lokalisering. Om Sverige antas ha kom-

parativa fördelar som produktionsland i produktion som använder relativt mycket kapital och relativt mycket inhemska råvaror bör KL och NR ha en positiv effekt på exporten och en negativ ef— fekt på utlandsproduktionen. Stordriftsfördelar i produktionen bör leda till en benägenhet att vilja koncentrera produktionen till för- hållandevis få och företrädesvis inhemska anläggningar och en be-

nägenhet att förse utlandsmarknaderna via export.

Landkarakteristika (xi) inkluderar landets BNP, som ett mått på marknadens storlek, BNP per capita, för att ta hänsyn till att höginkomstländer kan ha ett annorlunda efterfrågemönster, och re- lativa löner (Wi/WH). De två förstnämnda antas påverka efterfrå- gan på såväl svensk export som utlandsproduktionen i positiv rikt- ning. Effekten av det relativa löneläget i utlandet, mätt som lö- nekostnader i utländska produktionsbolag relativt till det svenska moderbolaget, är däremot osäker 133151. I den mån variabeln mäter skillnader i arbetskraftskostnader, dvs. skillnader i lön korri— gerat för skillnader i produktivitet, bör den ha en positiv effekt på exporten och en negativ effekt på produktionen i ett visst land. I den mån löneskillnader mellan länder helt och hållet upp— vägs av skillnader i produktivitet hos arbetskraften har den an- tingen inte någon effekt på produktionens lokalisering eller också kan den ha en positiv effekt. Det sistnämnda skulle vara fallet om svenska företag tenderade att producera mer i länder med en relativt hög produktivitetsnivå, dvs en som är mer lik den svens— ka. Argument kan anföras för samtliga förmodanden. Tills vidare ser vi emellertid relativa löner som en kostnadsvariabel som på—

verkar produktionens lokalisering.

En viktig landvariabel lyser med sin frånvaro i (7) och (8) och det är ett mått på skillnader i tullar och andra handelshinder mel- lan länder. Handelshinder i vid mening är sannolikt en viktig för- klaring till produktionens lokalisering men vi saknar tyvärr till—

fredsställande mått på dem.

De beroende variablerna i ekvationerna (7) och (8) har uttryckts i absoluta värden, dvs. export och utlandsproduktion i kronor. För

att eliminera det starka samband som kan förväntas finnas (och

faktiskt finns, se Swedenborg (1979), kap 6, mellan de exogena va— riablerna och företagsstorlek totalt och i stället få fram de exo- gena variablernas differentiella effekt på företagens internatio- nella konkurrenskraft och valet mellan export och utlandsproduk— tion definieras de beroende variablerna som benä enheter i den empiriska analysen. Benägenheten att förse utlandsmarknaden via export respektive utlandsproduktion till ett visst land definieras som export respektive utlandsproduktion relativt till företagets storlek på hemmamarknaden, dvs (SX/SH)j respektive (SQ/SH)j,

Tabell 6:2 sammanfattar de samband vi kommer att skatta empi- riskt och det förväntade inflytandet av de exogena variablerna. Förutom de ovannämnda beroende variablerna har ytterligare två beroende variabler inkluderats i tabellen, nämligen benägenheten att sälja på en viss marknad oavsett om det sker genom export eller utlandsproduktion, (SX+SQ)/SH, och benägenheten att produ— cera i ett visst land oavsett var utlandsproduktionen avsätts, QA/QH. I den förra förväntas variabler som påverkar försäljning- ens storlek totalt, dvs företagens konkurrenskraft och efterfrå—

Tabell 6:2 l_)_et___f_örväntade _sambangeLmellan Benägenheten att sälja_ggh_p£oduce£å.utomlands gadiexogena variablerna

Företags— och Beroende landkarak- Landkarak- variabel Företags— och branschkarakteristika teristika teristika

gans storlek, framgå tydligare samtidigt som nettoeffekten av fak- torer som påverkar produktionens lokalisering blir osäker. I den senare förväntas variabler som påverkar produktionens lokalisering framgå tydligare, medan inverkan av företagets konkurrenskraft och efterfrågans storlek bör försvagas. Eftersom SQ vanligtvis är en så stor del av QA - merparten av utlandsproduktionen avsätts lokalt - har alla de exogena variablerna i QA ekvationen åsatts samma förväntade tecken som i SQ ekvationen i tabellen. Deras effekt förväntas dock vara svagare i QA ekvationen i vissa fall,

vilket markeras med parenteserna i tabell 6:2.

De tillkommande beroende variablerna (SX+SQ)/SH och QA/QH kompletterar SX/SH och SQ/SH i en analys av bestämningsfakto- rerna till utlandsförsäljningens respektive utlandsproduktionens re— lativa omfattning. SX/SH och SQ/SH utgör emellertid de funda— mentala variablerna i vår tvåekvationsmodell för bestämning av effekten på exporten av reglerad utlandsproduktion. Det är ju pro- duktion i land j för lokal försäljning i j som potentiellt konkurre- rar med eller gynnar exporten till land j. För att noggrannare fastställa effekten på exporten kommer vi att dela upp exporten på komplementär export, SXC/SH, och på icke-komplementär eller substitutexport, SXS/SH. Effekten på den komplementära ex- porten av att utlandsproduktion tillåts öka förväntas då vara posi— tiv, på substitutexporten förväntas den vara negativ. Eftersom dessa effekter går i motsatt riktning kan nettoeffekten på den

sammanlagda exporten till land j mycket väl vara insignifikant.

6.7 Definitioner av variabler

SX : den svenska koncerndelens export

SH : den svenska koncerndelens (externa) omsättning i Sveri- ge

SQ : "lokal produktion för lokal försäljning". Utländska produ-

cerande dotterbolags nettoförsäljning i utlandet, dvs dotterbolagens omsättning - import från svenska kon- cerndelen (vägt med SQ/QA) - dotterbolagens export

SX+SQ :

QA

ll

QH SXS :

SXC :

SX- SQj

Q,:

till Sverige. Vägningen med SQ/QA är nödvändig för att ta hänsyn till att en del av importen från den svenska koncerndelen ingår i dotterbolagens export till Sverige.

"total försäljning utomlands", dvs den svenska koncern- delens export + utländska producerande dotterbolags nettoförsäljning i utlandet.

"produktion i utlandet". Utländska producerande dotter- bolags nettoförsäljning, dvs dotterbolagens omsättning — import från svenska koncerndelen.

"produktion i Sverige". Den svenska koncerndelens exter— na omsättning (= SH + SX).

SX - SXC : "substitutexport" eller "icke-komplementär" export.

"komplementär" export. Den svenska koncerndelens ex- port till producerande dotterbolag, vilket omfattar varor för återförsäljning, varor för vidare bearbetning, investeringsvaror.

den svenska koncerndelens export till land j

"lokal produktion i land j för försäljning i land j", dvs försäljning från producerande dotterbolag i land j - im— port från svenska koncernföretag (vägt med SQj/Qj) _ export från dotterbolag i land j. Vägningen med SQj/Qj tar hänsyn till att en del av dotterbolagens import från den svenska koncerndelen ingår i deras export till andra länder.

"produktion i land j", dvs nettoförsäljning från produce- rande dotterbolag i land j.

(Alla ovannämnda variabler är i tusental kr.)

& RD:

LS:

"FoU-intensitet". Koncernens totala kostnader för FoU (bedriven av företaget eller på uppdrag av företaget) i relation till den svenska koncerndelens externa omsätt- ning (QH). %.

"arbetskraftens skicklighet". Lön per anställd i den svenska koncerndelen. 1 000 kr.

KL : "kapitalintensitet". Bokförda värdet av den svenska kon- cerndelens fasta anläggningstillgångar relativt till anta- let anställda i den svenska koncerndelen. I 000 kr.

NR : "råvaruberoende". Dummyvariabel. NR : 1 för massa- och pappersindustrin samt för järn— och stålindustrin.

SC : "skalekonomier" eller minsta effektiva anläggningsstor- lek mätt som genomsnittligt förädlingsvärde i svensk in- dustri på 5-ställig SNI—nivå, vägt med den relativa stor- leken av respektive produktgrupp i koncernens totala produktion. i 000 kr.

YR = ålder på företagets äldsta producerande dotterbolag i utlandet (eller i land j) per decennium, dvs 1978 minus etableringsår, med användande endast av de tre första siffrorna (+l för logtransformationen); t ex 197—195 : 2. O 4 YR > 8. I tidsserieskattningar definieras YR om så att det ökar med 1 mellan varje observationsår (YR : 2 1965, YR = 3 1970, YR : 4 1974 och YR : 5 1978 för ett dotterbolag etablerat på 1950-talet).

Wj/WH : genomsnittslön i producerande dotterbolag i land j rela- tivt till genomsnittslön i den svenska koncerndelen. (%).

GDPj : "landets eller marknadens storlek". BNP i land j. Milj dollar. GDP—capj : "per capita inkomst". BNP per capita i land j. Milj dollar.

Samtliga variabler utom SC och GDP—capj finns för 1965, 1970, l97l+ och 1978. SC finns för 1974 och 1978, GDP-cap]- finns för alla år utom 1965. För en utförligare diskussion av de empiriska måtten, se Swedenborg (1979), avsnitt 4.3.

Kapitel 7

Empirisk analys av utlandsproduk- tionens bestämningsfaktorer och effekter

Flera tidigare studier, företrädesvis amerikanska, har analyserat utlandsproduktionens bestämningsfaktorer med hjälp av regressions— analys.l Några har sökt bestämma effekten av ökad utlandsproduk— tion på exporten från investerarlandet med denna metod.2 Den re— gressionsanalys som jag kommer att redovisa i det följande skiljer sig från tidigare studier i flera avseenden. För det första bygger den på svenska data, vilket gör det möjligt att testa hypoteser som tidigare testats endast på data över amerikanska utlandsinves— teringar. För det andra är den baserad på data för enskilda före- tag i stället för på data för hela branscher, vilket är en fördel vid en analys av samband på företagsnivå. För det tredje används en mer sofistikerad metod för att skatta effekten på svensk ex- port av att företagen tillåts producera utomlands, vilket bör öka tillförlitligheten i resultaten. Så långt är analysen en upprepning av vad som redan presenterats i min tidigare studie av dessa frå- gor. (Swedenborg, 1979.) Här skall vi emellertid ta ytterligare ett par steg i riktning mot en mer utförlig empirisk analys. Vi skall utnyttja data över svenska företags utlandsverksamhet under flera år för att undersöka stabiliteten i skattade tvärsnittssamband. Vi skall också undersöka huruvida de samband som hittills endast skattats på tvärsnittsdata även förklarar enskilda företags utveck- ling över tiden.

1 Horst (1972) och (19714), Caves (1974), Lipsey och Weiss (1976), Dunning (1973), Samuelsson (1977) för att nämna några.

? Horst (197a), Lipsey och Weiss (1976).

7.1 Orsaker till skillnader mellan företag och länder i__utlands—

forsäljningens och utlandsproduktionens relativa omfattning

På grundval av den teori som formulerats tidigare väntar vi oss att svenska företags utlandsproduktion och utlandsförsäljning be— stäms av deras företagsspecifika konkurrensfördelar samt av branschkarakteristika som påverkar produktionens lokalisering. Vidare har vi skäl att tro att dynamisk—historiska faktorer är av

betydelse, som t ex när företaget började växa i utlandet.

Närmare bestämt förväntar vi oss att ju större företagens före— tagsspecifika konkurrensfördelar är, desto större kommer deras ut- landsförsäljning att vara, vare sig denna utgör export från Sverige eller kommer från utländska anläggningar. Vidare väntar vi oss att ju större Sveriges komparativa fördelar som produktionsland är - på grund av vissa råvarutillgångar eller på grund av en stör- re tillgång på t ex yrkesskicklig arbetskraft - eller ju fördelakti- gare det är att koncentrera produktionen till följd av Stordrifts- fördelar, desto större andel av utlandsförsäljningen kommer att ut- göra export från Sverige. Till sist: ju äldre ett företag är, spe- ciellt ju längre tid det har haft att växa genom utlandsproduk—

tion, desto större kommer utlandsproduktionen att vara.

Här skall vi testa dessa hypoteser med hjälp av regressionsana- lys på data för svenska företag 1978. Motsvarande analys på data för 1974 har presenterats utförligt i Swedenborg (1979). För att möjliggöra jämförelser mellan den tidigare, och utförligare, analy- sen och den som redovisas här visas i appendix till detta kapitel

de regressionsresultat för l97lo som låg till grund för denna.

Tabell 7:l presenterar regressionsresultaten för 1978. Regressions- ekvationerna är i logaritmisk form så att de skattade koefficien- terna är elasticiteter, dvs de visar den procentuella förändringen i den beroende variabeln när den oberoende variabeln ökar med 1 %.

Tabell 7:l

över koncerner 1978a

Oberoende variabler

Utlandsförsäljningens ocn utlands roduktionens bestämnin sfaktorer. Tvärsnitt

var. stant RD LS KL NR sc YR DF R2 F

0.30** (3.94)

1.80** —0.05 (3.21) 1.50** —O.12 (3.21) (—1.04)

n.75** 105 .42 (2.53)

(SX+SO) -6.23** 12.88**

SH (—2.49)

55 -1.98 sn (4.99)

o.43** 0.85 —o.15 (1.33) (—1.00)

2.49** —0.02 0.18 107 .37 (4.58)

10.35**

0.26** (2.92)

1.75** —O.21 0.70 —0.22 (2.40) (—1.31) (1.31) (—1.63)

1.52** 99 .39 (4.45)

20 -6.80** 10.38**

SH (-2.09)

1.23** —O.12 —0.38 (2.24)

—O.26** (-2.25)

1.69** 105 .34 (5.79)

95 —6.25** 0.01 9.07**

QH (—2.53)

3. Variablerna är i logaritmisk form. SX+SO SH SX/SH so/sa OA/QH RD LS KL NR SC YR

= Utlandsförsäljning/hemmaforsäljning

Export/hemmaförsäljning

Utlandsproduktion för lokal försäljning/hemmaförsäljning Utlandsproduktion/hemmaproduktion

FoU—intensitet

"Arbetskraftens skicklighet"

Kapitalintensitet

Dummyvariabel för företag inom massa— och pappers— och järn— och stålindustrin Genomsnittlig anläggningsstorlek

Ålder på utlandsverksamheten

För en närmare definition av variablerna, se s- 161.

Siffrorna inom parentes är t—värden. : ( 1.0 visas inte. *,** visar signifikans på 10 respektive 5 % nivå,

DF visar antalet frihetsgrader (dvs antalet observationer minus antalet parametrar). R2 är ej korrigerat för frihetsgrader.

Liksom i den tidigare studien får de teoretiskt förväntade sam— banden stöd av den kvantitativa analysen. FoU—intensitet (RD)1 och en hög genomsnittlig utbildningsnivå eller kvalitet (LS) hos ar- betskraften har ett signifikant positivt inflytande på företagens konkurrenskraft, vilket stämmer med vår hypotes att företagens konkurrensfördel sammanhänger med skillnader i kunskap. Det är värt att notera att FoU-intensitet tycks ha en större betydelse som förklaring till skillnader i exportens storlek, medan arbets- kraftens utbildningsnivå är viktigare som förklaring till skillnader i utlandsproduktionens omfattning. Vi skall återkomma till möjliga skäl till detta längre fram.

Inverkan av faktorer som förväntas påverka produktionens lokalise- ring framträder, som väntat (jfr tabell 6:2), tydligast när den be— roende variabeln är utlandsproduktionen relativt till hemmaproduk- tionen (QA/QH). Företag som kännetecknas av relativt hög kapital— intensitet (KL) och stora anläggningar (SC) i produktionen har så- ledes en särskilt låg benägenhet att producera utomlands. Där- emot har de inte en högre benägenhet att förse utlandsmarknader— na via export. Den variabel som mäter betydelsen av närhet till inhemska råvaror (NR), helt enkelt en variabel som särskiljer massa— och pappersindustrin och stålindustrin, visar att de råvaru- baserade branscherna har en särskilt hög benägenhet att förse ut— landsmarknaderna via export. Eftersom dessa branscher samtidigt kännetecknas av hög kapitalintensitet och stora anläggningar fång— ar råvaruvariabeln även upp det positiva inflytandet av dessa va-

riabler på exportbenägenheten.

Det starkt positiva inflytandet på utlandsproduktionens relativa storlek av åldern på företagets utlandsproduktion (YR) understry- ker hur viktigt det är att ta hänsyn till dynamisk-historiska fakto- rer, något som normalt inte görs i tvärsnittsanalys. Åldersvaria—

__

1 FoU—intensiteten mäts här som företagens totala FoU-kostnader relativt till de svenska koncernföretagens omsättning, dvs utgörs av mått 2 i avsnitt 5.4.

beln visar således att ju längre företaget varit etablerat i utlan— det, desto större är utlandsproduktionen. En orsak till detta är att det på grund av tillväxtkostnader tar tid att växa sig stor. En annan är att ju längre företaget bedrivit produktion utom- lands, desto mer kunskap har det ackumulerat rörande denna verk- samhet (genom "learning-by-doing") och desto större dess företags- specifika konkurrensfördel.

Det samlade förklaringsvärdet av de faktorer vi kunnat kvantifie- ra i tabell 7:l är anmärkningsvärt högt. Tillsammans förklarar de omkring 40 % av olikheterna mellan företag i utlandsförsäljning- ens och utlandsproduktionens relativa omfattning. Det är högt för

1

att vara tvärsnittsanalys och för att vara baserat på data för en—

skilda företag, där ofta unika faktorer kommer in och ökar vari- ansen. Det är också högt med hänsyn till de grova empiriska mått vi arbetar med och de många viktiga faktorer som påverkar produktionens lokalisering - såsom tullar, transportkostnader och statliga regleringar som nödvändiggör att produktionen förläggs nära marknaden - som vi inte har kunnat ta hänsyn till ianaly-

sen.

När vi skall förklara utlandsförsäljningens och utlandsproduktio- nens omfattning i olika länder måste vi ta med faktorer som ska- par skillnader i efterfrågan och produktionskostnader i olika län-

der. De faktorer som vi har kunnat kvantifiera är landets BNP,

1 Förklaringsvärdet är normalt mycket högre i tidsserieanalys på grund av en gemensam tidstrend i variablerna. Det är också högre i tvärsnitt som inte, som här, eliminerar inflytandet av fö— retagens absoluta storlek. Förklaringsvärdet hos regressionerna i tabell 7:l höjs till 0,59 - 0,65 om de beroende variablerna uttrycks i absoluta värden i stället för relativa värden. Detta beror emel- lertid på att vissa faktorer starkt påverkar företagets storlek både hemma och utomlands — t ex företagets ålder och genom- snittlig anläggningsstorlek i branschen. Genom att normalisera för företagets storlek har vi velat få fram den differentiella effekten av dessa faktorer på företagets val mellan export och utlandspro— duktion.

som ett mått på marknadens storlek, och BNP per capita, för att ta hänsyn till skillnader i efterfrågestruktur i hög- och lågin- komstländer. Båda variablerna tänks positivt påverka storleken på efterfrågan på svenska företags produkter men knappast valet mellan export och utlandsproduktion. Löneläget i utlandet relativt till i Sverige skulle däremot påverka produktionens lokalisering i den mån det är ett mått på relativa arbetskraftskostnader mellan länder. Som nämnts tidigare behöver det inte vara det. Arbets— kraft är inte en homogen produktionsfaktor, och löneskillnader kan uppvägas av skillnader i produktivitet. Dessutom finns det en hög samvariation mellan per capita inkomst och lönenivå i ett land, så att båda kan potentiellt fungera som efterfråge- alterna— tivt kostnadsvariabler. Den empiriska analysen får ge oss vägled- ning om hur dessa variabler skall tolkas.

I tabell 7:2 presenteras resultaten av en kombinerad analys över företag och länder. Det som skall förklaras där är försäljning och produktion i varje land. Därigenom utökas antalet observationer kraftigt - från omkring 100 i tabell 7:l till drygt 330 i tabell 7:2.1 Samma företags— och branschkarakteristika som tidigare för— väntas förklara skillnader mellan företag, medan landkarakteristi- ka skall förklara skillnader i utlandsproduktionens och utlandsför-

säljningens omfattning mellan länder.

En konsekvens av att utöka antalet observationer är att signifi- kansen i flertalet koefficienter ökar. Däremot ökar inte förkla- ringsvärdet i regressionerna som helhet beroende på att vi ökat variansen i de beroende variablerna utan att öka variansen i för— klaringsvariablerna i samma mån. Endast två av de oberoende va— riablerna, nämligen relativa löner och åldern på utlandsproduktio— nen i ett visst land, varierar över både företag och länder, som

1 Antalet i regressionerna ingående producerande dotterbolag är högre — omkring 330 — men antalet observationer reduceras genom att dotterbolag till samma koncern i samma land summe- ras. SQ/SH i tabell 7:2 utgör således ett företags sammanlagda produktion i ett visst land för lokal försäljning relativt till företa— gets försäljning på hemmamarknaden.

Tabell 7:2 Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljning och utlandsproduktion i olika länder. _________________.________________________________________________________________

Tvärsnitt över koncerner och länder 1973

————_______

%

Oberoende variabler

___—___ Ber.

var. Konst. Rn Ls KL NR sc FNP BNP w/w vp nF RZ ;:

cap j H % (sx+sn) —1..39** 0.14” 0.91** —n.nR 1.83** —0.23** 0.29** -o.05 n.50** 0.52** 321

SH (-1.59) (2.17) (1.60) (5.11) (-2.62) (4.70) (2.21) (2.53)

.23 lO.50**

åå —R.86** 0.39** 0.13 —0.26 2.83** 0.03 0.15** O.72** 0.04 —0.01 322 .25 12.19** SH (—2.64) (5.18) (-1.43) (6.20) (1.00) (3.64) sn —0.23 —0.05 0.43 —0.01 1.22** —0.36** 0.41** —0.38** O.82** 0.84** 346 .23 11.31**

gi (3.17) (—3.81) (6.0R) (—2.20) (3.32) (3.79)

95 —1.31 —0.15** 0.21 0.09 0.28 —0.4R** 0.26** -0.02 0.55** 0.R6** 358 .25 OH (—2.37) ( 5.67) (4.47) (2.62) (4.38)

R_—

3 Variablerna är i logaritmisk form. BNP = "Marknadens storlek" BNP/cap "Inkomst per capita" wj/wH = Relativa löner.

l3.54**

Siffrorna inom parentes är t—värden t ( 1.0 visas inte. *, ** visar signifikans på 10 resnektive S 7 nivå

För definitioner av övriga variabler, se anm till tabell 7:1 samt variabelförteckningen på s, 161.

de beroende variablerna gör. Regressionerna i tabell 7:2 förkla— rar således endast omkring 25 % av variationen i de beroende va- riablerna jämfört med omkring 40 % i tabell 7:l.

Resultaten vad gäller inflytandet av företags— och branschkarakte— ristika på företagens konkurrenskraft och produktionens lokalise- ring är i huvudsak desamma som tidigare. Den mest anmärknings- värda avvikelsen är inflytandet av FoU-intensiteten. Trots att den fortfarande har ett starkt positivt inflytande på exportbenägenhe- ten har den nu ett påtagligt - och oväntat — negativt inflytande på benägenheten att producera utomlands (QA/QH). Vi hade ju inte sett företagets konkurrensfördel som något som skulle påver— ka produktionens lokalisering. Tabell 7:2 visar emellertid att de mest FoU-inriktade företagen har en hög benägenhet att förse ut— landsmarknaderna via export från Sverige och inte via produktion utomlands. En möjlig teoretisk förklaring till detta ges av den s k produktcykelteorin (Vernon, 1966). Enligt denna är FoU—verk- samheten i hög grad integrerad med själva tillverkningen på tidi— ga stadier av produkt— och processutveckling. Tillverkningen sker därför i anslutning till FoU—verksamheten som ligger hemma. Ut- landsmarknaderna förses via export. Eftersom FoU-kostnader utgör en så stor del av produktpriset är producenterna förhållandevis mindre känsliga för skillnader i rena tillverkningskostnader på detta stadium. Allt efter som produkten blir mer standardiserad väger tillverkningskostnader tyngre i den totala kostnadskalkylen och produktionen kan komma att flyttas utomlands.

De råvarubaserade branscherna — massa- och pappersindustrin och stålindustrin - uppvisar fortfarande, som väntat, en särskilt hög benägenhet att förse utlandsmarknaderna via export från Sverige jämfört med att producera utomlands (NR—koefficienten i SX/SH regressionen är drygt tre gånger så stor som NR-koefficienten i SQ/SH regressionen). Stordriftsfördelar i produktionen påverkar be- nägenheten att producera utomlands i negativ riktning. Åldern på företagens produktion i varje land har ett positivt inflytande på storleken på utlandsproduktionen.

Beträffande landvariablerna — det nya i tabell 7:2 — kan vi notera att en stor marknad (BNP) innebär att både exporten och utlands— produktionen är stor. Att marknadens (efterfrågans) storlek har en så starkt positiv effekt på benägenheten att producera i ett visst land tyder på att marknadsnärhet påverkar produktionens lo— kalisering, vilket kan ses som ett uttryck för betydelsen av av- ståndsberoende kostnader såsom transportkostnader, informations- kostnader och, kanske, tullar. Enligt vår hypotes skulle BNP per capita ha en positiv effekt på efterfrågan på svenska produkter, medan det relativa löneläget i utlandet skulle påverka produktio— nens lokalisering. Korrelationen mellan dessa variabler är, som väntat, hög (r : 0,78), vilket gör att man måste tolka dem som en enda variabel. Var för sig, men inte samtidigt, har båda ett signi— fikant positivt inflytande på benägenheten att förse en viss mark- nad såväl genom export som genom lokal produktion. Det visar så—

ledes att svenska företag inte i allmänhet har en hög benägenhet att producera i låglöneländer. Det är tydligt att företag i exem— pelvis konfektionsindustrin, som uppenbarligen motiverats av lägre löner i utlandet, inte är representativa. 1 stället tycks höga löner för flertalet svenska företag som producerar i utlandet mer ä_n kompenseras av andra faktorer som också kännetecknar höglöne— länder. En sådan faktor kan vara en hög produktivitet hos arbets- kraften. En annan, på efterfrågesidan, kan vara höglöneländernas sofistikerade marknader för industrivaror. I det senare fallet speg- lar inkomstnivån, liksom BNP, betydelsen av "marknadsnärhet" för

produktionens lokalisering.

Sammanfattningsvis, kan vi konstatera att regressionsresultaten stöder den typ av teori som utvecklats för att förklara de inter— nationella koncernernas tillväxt. (Jfr kap 2.) De ger också stöd till de tolkningar som gjorts i de tidigare, deskriptiva avsnitten. Utlandsinvesterande företag har en konkurrensfördel som bygger på olika former av kunnande till följd av bl a FoU-verksamhet eller en hög utbildningsnivå hos arbetskraften. Vidare tenderar ut- landsproduktion att ersätta export när produktionskostnaderna i ut—

landet är låga och handelshindren är höga. I grova drag överens- stämmer resultaten med dem som erhållits i tidigare, liknande studier.1 Våra resultat skiljer sig främst genom att de tyder på att FoU—intensiva företag har en högre benägenhet att förse ut- landsmarknaderna via export än via lokal produktion. Detta resul— tat finns implicit i vissa tidigare studier (exempelvis Horst (1974) och Lipsey och Weiss (l976a) och explicit i Cohen 2.11: (1975)) och kan förklaras med utgångspunkt från den s k produktcykelteo— rin. Våra resultat är intressanta även genom att de tydligt visar att både en hög inkomstnivå och en hög lönenivå i utlandet påver- kar utlandsproduktion i positiv riktning. Jämfört med tidigare amerikanska studier visar de, vilket kanske är viktigast, att exis- terande teorier gäller utlandsinvesteringar från ett annat land än USA och även stämmer på företagsnivå, dvs på en lägre aggrega—

tionsnivå än vad som analyserats i andra studier.

7.2 Effekter på svensk export av att utlandsproduktion tillåts

Som visats tidigare kan utlandsproduktionen påverka exporten från Sverige på två sätt. Genom att företagen tillåts producera utom- lands kan priset på den utlandsproducerade varan sänkas. Om så sker ersätter utlandsproduktionen den dyrare exporten av konkurre— rande varor från Sverige. Samtidigt innebär det en ökad efterfrå— gan på varor som är komplementära till den utlandsproducerade

varan.2

1 T ex Horst (1972) och (1974), Caves (1974), som båda analyse- rar bestämningsfaktorerna till USA's utlandsproduktion och export, Samuelsson (1977), vars analys avser utländska investeringar i Sve- rige, och Swedenborg (1979) med en analys av svenska företags utlandsproduktion baserad på data för år 1974. För en utförligare redovisning, se Swedenborg (1979).

2 Antag att utlandsproduktion innebär att vissa delar av en pro— dukt tillverkas utomlands eller att ett visst tillverkningsled (t ex sammansättningen av en produkt eller ett helt system) förläggs till utlandet. Genom att en viss komponent i produkten eller ett visst produktionsled i tillverkningen blir billigare sänks priset på slutprodukten. Det ökar den efterfrågade mängden på såväl slut- produkten som, indirekt, delar av denna. Så länge vissa delar pro- duceras i Sverige finns en positiv effekt på svensk export som åt— minstone delvis uppväger den negativa effekten av att utlandspro- duktionen konkurrerar med annan produktion i Sverige.

12—T7

Hur stor den negativa respektive den positiva effekten (substitu— tions— respektive komplementaritetseffekten) är i praktiken kan inte bestämmas på teoretiska grunder utan är en empirisk fråga. Det är den empiriska frågan som vi skall söka besvara i detta av—

snitt.

Det har framhållits tidigare, bl a i kapitel 6, att utlandsproduk- tionen och exporten bestäms simultant och att man därför inte kan tala om effekten av den ena på den andra. Man kan endast fråga sig vad effekten på exporten skulle vara 911 utlandsproduk— tionen reglerades utifrån, dvs genom ekonomisk-politiska åtgärder begränsades. (Man kan naturligtvis ställa samma fråga beträffande effekten på utlandsproduktionen av reglerad export, om man skul- le se den senare som ekonomisk—politiskt instrument.)

Det skulle inte vara något problem att skatta effekten på expor— ten om utlandsproduktionen faktiskt under en period varit föremål för kvantitativa regleringar. Men så har inte varit fallet, vare sig i Sverige eller på annat håll, utan frågan ställs hypotetiskt. inne— börden av det som sagts ovan om simultanitet är då att man inte kan sätta in utlandsproduktionen som förklaringsvariabel i export- ekvationen (i tabell 7:1 och 7:2), eftersom utlandsproduktionen inte är en exogen variabel.l Däremot kan man använda det skattade värdet på utlandsproduktionen (SO/SH) som förklaringsvariabel. (Jfr avsnitt 6.5.) Den skattade koefficienten visar då effekten av utifrån bestämda förändringar i utlandsproduktionens relativa stor-

lek, t ex till följd av regleringar.

! tabell 7:3 har det skattade värdet på utlandsproduktionen (SQ/SH, erhållet från SQ/SH ekvationen i tabell 7:l) satts in som förklaringsvariabel till skillnader mellan företag i dels exportens

1 Ett sådant förfaringssätt ger upphov till både bias och inkonsis— tens. En ekvationsskattningar har trots det använts av t ex Horst (1974) och Lipsey och Weiss (l976a, l976b) men kritiserats på dessa grunder av Frank och Freeman (1978).

Tabell 7:3

Utlandsproduktionens effekt på exporten. Tvärsnitt över koncerner 1978a

Oberoende variabler

Kon— stant

Ber.

var. Rn LS

3.48 (1.03)

st SH

0.57** (4.54)

-n.70

2.56 0.53**

(4.40)

SXS —0.05

SH

SXC SH

7.18 (1.36)

0.51** (2.xn)

—l.74 (—1.3R)

YL NR

-n.20 (—1.28)

2.41** (4.65)

—O.l7 (—).04)

2.49** (4.57)

n.n3 1.02 (1.26)

SC

0.02 0.05

—0.02

0.01

DF R F

99 .42 11.89*

—0.05 "8 .3R 9.87**

0.34 91 (1.03)

.25 5.10**

_________________—___—______—_—_—

a variablerna är i logaritmisk form.

Definitioner av variabler finns i anslutning till tabell 7:1 samt på s. 161.

Siffrorna inom parentes är t—värden. nivå, "F visar antalet frihetsgrader.

t ( 1.0 visas inte.

*

,

** visar signifikans på 10-respektive på 5

2

relativa omfattning totalt (SX/SH), dels den relativa omfattningen på export som definierats som icke—komplementär eller substitut (SXS/SH) respektive på export som definierats som komplementär (sxc/SH).l

Den förväntade effekten på den sammanlagda exporten är obe— stämd, men den förväntade effekten på icke-komplementär export är negativ, på komplementär export är den positiv. Tabell 7:3 visar emellertid att i ingetdera fallet är effekten signifikant skild från noll. En (exogen) förändring av utlandsproduktionen har såle- des ingen statistiskt påvisbar effekt på koncernernas totala ex— port eller på deras export av varor som är komplementära till

eller substitut för utlandsproduktion.

1 Definitionen av komplementära respektive icke-komplementära varor är naturligtvis viktig i det här sammanhanget. Komplementä- ra varor har definierats som den svenska moderkoncernens export till producerande dotterbolag i utlandet. Icke-komplementär ex- port, eller substitutexport, utgörs av all övrig export till landet.

Den använda definitionen av komplementär export är vid, efter— som den omfattar både export av varor för vidare bearbetning av dotterbolaget och export av varor för återförsäljning, eventuellt kombinerat med installation. Varor för bearbetning är otvivelak- tigt komplementär till utlandsproduktion, men varor för återför— säljning behöver inte vara det. I praktiken är den ofta det. Många verkstadsföretag exporterar således färdigvaror till sina ut- ländska produktionsföretag för installation tillsammans med de i utlandet tillverkade varorna. Allmänt sett verkar det dessutom osannolikt att man skulle exportera samma varor till de utländska produktionsföretagen som de som tillverkas av dessa.

1 den mån den använda definitionen av komplementär export är för vid (och den av icke—komplementär export samtidigt för snäv) kommer både den förväntade effekten på komplementär ex— port och den förväntade negativa effekten på icke-komplementär export att underskattas, eftersom den förra motverkas av en ne- gativ effekt på den icke—komplementära exporten och den senare inte tar hänsyn till hela den negativa effekten på den icke-kom- plementära exporten. Resultatet skulle bli en lägre precision i skattningarna samt att både den positiva och negativa effekten underskattades.

Med hänsyn till betydelsen av val av definitioner har jag gjort skattningar på grundval av både det vidare och det snävare måt— tet på komplementär export, och resultaten stöder den valda defi— nitionen. Såväl storleken som signifikansen på de skattade effek— terna var större med det vidare måttet på komplementär export.

Ett skäl till att vi inte finner någon effekt kan vara att vi ser på koncernernas export totalt i stället för till länder där de fak- tiskt bedriver produktion. Många företag bedriver produktion i bara ett eller ett par länder och denna produktion är så liten i förhållande till deras totala export att eventuella effekter av den dränks av andra förhållanden som också påverkar exporten. Even— tuella effekter på exporten av utlandsproduktionen bör framträda tydligare om vi ser på exporten enbart till länder där företagen

har produktion.

Tabell 7:4 visar därför effekten på exporten till enskilda länder där företagen har producerande dotterbolag. Vi konstaterar emel- lertid återigen att det inte finns någon statistiskt signifikant ef- fekt på vare sig exporten av komplementära eller icke—komple—

mentära varor.

Slutsatsen från tabell 7:4 skulle vara att det inte finns någon ef- fekt på svensk export av att företagen tillåts producera utom- lands. Denna slutsats skulle kunna vara legitim efter en noggran- nare utvärdering av resultaten i tabell 7:4 och under förutsätt— ning att dessa resultat vore de enda vi hade att tillgå. Men det är de inte. Motsvarande analys har gjorts på grundval av data för 1974 och för första gången är det nödvändigt att här även ta med resultaten från denna analys i bedömningen. Den tidigare analysen på 1974 års data gav nämligen helt andra resultat be— träffande effekten på svensk export: både den negativa och den positiva komplementaritetseffekten var signifikanta, men den sena- re var mer signifikant och dessutom så mycket större att den be—

räknade nettoeffekten var positiv.

1 tabell 7:5 ställs "effektkoefficienterna" som erhölls på grundval av 1974 års data och som redovisats i Swedenborg (1979). (Hela regressionerna återfinns i tabellerna C:2 och C:3 i appendix till detta kapitel.) De skattade koefficienterna är elasticiteter och

Tabell 7:4. Utlandsproduktionens effekt på exporten till olika länder. ___—___

.. .. .. a Tvarsnitt over koncerner och lander 1978. M

M_—

Oberoende variabler

A var . stent RD LS KL NR SC BNP BNPcap "j /WH (SO/SH) DF R2 F

ha

SX/SH —9.51** 0.32** 1.39 —0.23 3.06** -0.19 0.23 0.23 0.89* —0.37 284 .20 8.05* (-2.14) (3.20) (1.38) (-1.06) (4.19) (1.62) (1.76) SXS/SH —20.90** 0.22 2.35* —0.35 3.36** 0.02 0.16 0.89** -0.14 —0.03 221 .23 7.54* (—3.42) (1.33) (1.88) (-1.29) (3.62) (2.50)

SXC/SH —5.80 0.39** 1.03 —0.21 3.79** (-0. 33) 0.21 0.07 0. 98 —0.34 284 .11 3.R2* (2.49) (3.37) (-1.07) (1.2.5)

___—___—

a variablerna är i logaritmisk form.

Definitioner av variabler finns 1 anslutning till tabellerna 7:1 och 7:2 samt på s. 161

Siffrorna inom parentes 'är t—värden. t ( 0 visas inte. *, ** visar signifikans på 10

respektive på 5 Z nivå DF visar antalet frihetsgrader.

SOU 1982:27 Empirisk analys av bestämningsfaktorer och effekter Tabell 7:5 9911. ikattade _e_ffekten_3L_at_t_£t_l_a_ndsproduktionen ökar , med __l___lg__på_ genomsnitt_5_företagetswexporl till produktionslandet: Tvärsnittsanalys för 1974

Variabel Medelvärde Elasticiteta Derivatab

SQ/SH 0,0523

SX/SH 0,0373 0,21 0,15 (1,62)

SXS/SH 0,0172 0,28 0,09 (1,83)

SXC/SH 0,0113 0,67 0,15 (4,08)

"mmmm—_mmm_mm—mum

a Utgörs av de skattade regressionskoefficienterna som redovisats i Swedenborg (1979). t-värden inom parentes.

b Beräknat för medelvärdet.

visar den procentuella förändringen i exportbenägenheten till följd av en procentuell förändring av benägenheten att producera utom-

lands.l

1 Dessa "benägenhetselasticiteter" är något svårtolkade. De visar den differentiella effekten på exporten jämfört med hemmaförsälj- ningen när utlandsproduktionen ökar jämfört med hemmaförsälj- ningen (ESX SQ) .

_SH SH

De visar inte den procentuella förändringen i exporten som följer

på en viss procentuell förändring i utlandsproduktionen (ESX/S%), v

utom när "benägenhetselasticiteten" : 1 eller SH inte beror

BSH SQ . . . . 5 (dvs om ---=— ' --— = 0 . Dett Visas teoretiskt l a endix Q aso SH ) & pp

till detta kapitel (avsnitt C.4). Direkta skattningar på variablerna i absoluta värden visar att, i varje fall i de kombinerade tvär- snitts- och tidsserieskattningar som presenteras längre fram i detta kapitel,

A A ESX/SQ N Esx sg.

Skattningarna på 1974 års data visade således att när benägenhe-

ten att producera i ett visst land ökade med 1 % minskade bentä- genheten att exportera till utomstående (icke-komplementär ex—

port) med 0,28 96 och ökade benägenheten att exportera till pro—

ducerande dotterbolag (komplementär export) med 0,67 96.1 Netto—

effekten på svensk export beror då på den relativa storleken av den icke-komplementära respektive den komplementära exporten. För att kunna jämföra dessa effekter med varandra är det emel- lertid nödvändigt att räkna om koefficienterna till absoluta vär— den, så att de visar effekten av att utlandsproduktionen ökar med en enhet på de olika typerna av export i absoluta tal.2 Om—

räkningen har endast gjorts för signifikanta koefficienter. Efter- som exporteffekterna inte är linjära funktioner (de är log-linjära) av utlandsproduktionen, gäller de på så vis beräknade effekterna endast för de speciella värden för vilka de har beräknats. I tabell 7:5 visas hur stora effekterna är när utlandsproduktionen är lika med medelvärdet. Vid lägre värden på utlandsproduktionen är ef- fekterna större och vid högre värden är de mindre än de genom— snittliga, i båda fallen med bibehållet tecken.

1 Detta är de resultat som redovisats i Swedenborg (1979). I sam- band med bearbetningen av 1978 års material har nya regressions- analyser utförts även på 1974 års material, varvid specifikationen av vissa variabler ändrats något (behandlingen av RD : 0 har änd- rats genom att åsätta den lägsta värdet i respektive bransch och TU, dummyvariabeln för EFTA—länderna har tagits bort) och den stegvisa beräkningen av utlandsproduktionens effekt gjorts automa- tiskt genom användandet av ett annat programpaket. Ändringarna har lett till något ändrade resultat, vilket framgår av en jämför- else mellan de regressionsresultat för 1974 som presenteras i ap- pendix till detta kapitel och de som redovisats i Swedenborg (1979). Koefficienten för den negativa (substitutions-)effekten är nu —0,29 i stället för -0,28 och inte längre signifikant på 10 % nivå (t = 1,11 i stället för 1,83, som innebar signifikans med knapp marginal på denna nivå). Koefficienten för den positiva (komplementaritets-)effekten är nu 0,74 i stället för 0,67 och fortfarande klart signifikant (t = 3,14 i stället för 4,08). De nya resultaten ger således vid handen att endast komplementaritetsef— fekten är signifikant.

2 Absoluta värden erhålls genom att exportelasticiteten multipli— ceras med storleken av exportkvoten relativt till utlandsproduk— tionskvoten, dvs med (SX/SH)/(SQ/SH).

Tabell 7:5 (tredje kolumnen) visar att 1974 års data gav till resul- tat att om utlandsproduktionen tilläts öka med 100 kr, minskade den icke komplementära exporten med 9 kr och ökade den kom- plementära exporten med 15 kr. Eftersom den positiva effekten var klart mer signifikant, drog jag slutsatsen att nettoeffekten på svensk export var svagt positiv.1

Min tidigare slutsats motsägs emellertid av den analys på 1978 års data som redovisats i tabellerna 7:3 och 7:4. Hur skall vi då tolka dessa motstridiga resultat och vilken vikt kan vi fästa vid dem? Vi kan börja med att konstatera att de skattade sambanden för de olika åren inte är stabila. Det gäller inte bara med avseen- de på effekten av utlandsproduktionen utan även övriga förkla- ringsvariabler. En näraliggande orsak till detta är att regressioner-

na för 1974 och 1978 inte baseras på samma företag. Det har

1 En beräkning av konfidensintervallet på 95 % nivå för varje ef- fekt för sig visar att den negativa effekten är -0,09 +0,10 och den positiva effekten är 0,15 +0,07. Det betyder att den-negativa effekten med 95 96 sannolikhet- kan förväntas ligga mellan -0,19 och +0,01 och den positiva effekten mellan +0,08 och +0,22. Slut- satseTt om en svagt positiv nettoeffekt är inte strikt korrekt om man gör en beräkning av konfidensintervallet för den sammanla — da effekten, som ligger mellan —0,07 och +0,17. Det Betyder att man inte med 95 % säkerhet kan säga att effekten är skild från noll eller positiv. (Jag är tacksam mot Anders Ågren för detta på- pekande.)

Om man i stället skulle beräkna konfidensintervallet för den skat- tade -sammanla da effekten (koefficienten för SX/SH som—Trä? Ö,2l, t = , ir det 0,15 +0,18. Som lägst blir det alltså -0,03 och som högst +0,33. På en" något lägre konfidensnivå än 95 96 blir den sammanlagda effekten därför positiv. Skillnaderna i resul- tat mellan de olika beräkningssätten beror på det mindre antal observationer som ingår i regressionerna för den uppdelade expor- ten (vilket påverkar medelvärdena för vikterna SX/SH, SXS/SH och SXC/SH). Slutsatsen på grundval av 1974 års regressionsana— lys är emellertid att den sammanlagda effekten är positiv endast om man accepterar en något lägre konfidensnivå än 95 %.

skett förhållandevis stora förändringar under 4-årsperioden både vad gäller de moderkoncerner (jfr tabell 3:2) och dotterföretag i utlandet (jfr tabell 4:1) som ingår i populationen. Vi har endast kunnat utesluta att resultaten beror på förändringar vad gäller de moderkoncerner som ingår.1 En annan förklaring skulle kunna sökas i det faktum att 1974 och 1978 är mycket olika år vad gäl- ler svenska företags exportframgångar: 1974 kännetecknades av en osedvanlig högkonkunktur för svensk export, 1978 av efterdy- ningarna av den påföljande, djupa struktur- och kostnadskrisen. En ytterligare förklaring skulle kunna vara att det större antal län- der som ingår i regressionen för den komplementära exporten är speciella i något avseende som kan förväntas snedvrida skattning-

arna.

Vi skulle kunna undersöka i vilken utsträckning de skilda resulta— ten beror på ett antal olika förklaringar. Några belyses i appen- dix till detta kapitel, där stabiliteten i de skattade tvärsnittsre- gressionerna undersöks samt inverkan av tidpunktkarakteristika (eller tiden) analyseras på det samlade tvärsnittsmaterialet. Vi skall inte uppehålla oss vid det här utan vi skall i stället gå di- rekt på en analys av hur sambanden ser ut över tiden. Vi är då speciellt intresserade av hur en förändring i utlandsproduktionen påverkar exportens utveckling över tiden. Som framhölls i kapitel 6 (jfr s 150) bör en analys som baseras på tidsseriedata för enskil- da företag ge det mest tillförlitliga underlaget för en utsago om

just denna effekt. Vi väntar därför med några slutsatser om ef— fekten på svensk export av att svenska företag tillåts producera

utomlands.

1 Regressioner över samma moderkoncerner har gjorts och gav inte ett annorlunda resultat. Korrigering för förändringar i popula- tionen utländska dotterbolag kan emellertid inte göras.

7.3 Utlandsproduktionens_bestämningsfaktorer och effekter över tiden

Den hittillsvarande analysen har varit en tvärsnittsanalys där vi använt företags- och landkarakteristika för att förklara skillnader mellan företag och länder i utlandsproduktionens och utlandsför- säljningens relativa omfattning. Men vad kan vi säga om vad som förklarar utvecklingen över tiden? Kan vi på grundval av tvärsnitts— analysen säga, att om företagen ökar sina FoU—satsningar så kommer deras internationella konkurrenskraft att öka? Eller kan vi säga att om de ökar utlandsproduktionen kommer exporten från Sverige av vissa varor att minska, exporten av andra varor att öka?

Ofta tvingas man använda tvärsnittsanalys på grund av att tidsse— riedata saknas, trots att det är sambandet mellan variablerna över tiden man är intresserad av. Man drar då ofta slutsatser om tidssambanden på grundval av tvärsnittsanalysen. Under vissa spe- ciella omständigheter är det legitimt. I praktiken vet man sällan om de speciella omständigheterna är för handen. (Se avsnitt 6.4.)

1 figur 7:l illustreras problemet med att använda tvärsnittssam- band för att dra slutsatser som gäller längdsnitt. Punkterna i figu- ren är observationer från fyra olika företag (A, B, C, D) vid fyra olika tillfällen (1965, 1970, 1974, 1978). Om observationerna ser ut som i figuren, och man skattar ett tvärsnittssamband för ett givet år — t ex 1974 - finner man inte något samband mellan den beroende och den oberoende variabeln - t ex SX/SH och (SQ/SH). Om man kombinerar tvärsnitt för flera år med en dummyvariabel för tiden - som i appendix C - får man i varje fall en positiv tids— effekt på interceptet. Observationerna skiftar ju upp över tiden. Om man däremot skattar ett samband över tiden för ett enskilt företag får man ett renodlat tidsseriesamband som också är posi— tivt. Detta samband är alltså det som visar den effekt över tiden

som den oberoende variabeln har på den beroende för varje en-

Figur 7:1. Illustration av en möjlig relation mellan tvärsnitts— och tidsseriesamband

sx (SF.)it

Punkterna längs de streckade linjerna hänför sig till olika företag (företag A, företag B...).

skilt företag. Om dessutom inga företagsspecifika skillnader finns i lutningen på regressionslinjerna - såsom figuren visar — skall även ett aggregerat tidsseriesamband (med aggregerade ob— servationer för alla fyra företagen) ge korrekta riktningsestimat. Då finns med andra ord inte heller några aggregeringseffekter

som snedvrider estimaten.

I det följande skall vi utnyttja det kombinerade tvärsnitts- och tidsseriematerialet för att analysera tidsseriesambanden. Fyra ob- servationer i tiden är inte tillräckligt för att göra en ren tidsse- rieanalys. Men om vi kombinerar de fyra observationerna för alla företag och använder en skiftparameter (dummyvariabel) för att ta hänsyn till olikheter mellan företag får vi ett mycket större antal observationer. Precisionen i skattningarna ökar genom att vi

kan utnyttja hela datamaterialet.

Genom införandet av dummyvariabler tillåter vi varje företag (och varje land) att ha olika intercept (som illustreras i figur 7:l). Däremot tar vi inte någon hänsyn till att lutningen på re- gressionslinjerna kan vara olika mellan företag (i figur 7:l illustre- ras ett fall där de är lika) utan skattar en gemensam lutningsko- efficient för samtliga företag.1 Det betyder att vi inte skattar ett rent tidsseriesamband utan ett tidsseriesamband som utgör ett genomsnitt för alla företag. Detta kan uppenbarligen dölja rätt stora skillnader mellan företag i de oberoende variablernas effekt på den beroende variabeln (jfr figur 6:3). Om skillnaderna är allt- för stora får det emellertid till följd att de skattade koefficien- terna blir insignifikanta. Omvänt gäller att ju mer signifikanta es— timaten är, desto mer lika är effekterna mellan företag (och län— der).

1 Vi skattar således följande modell: yijt : 30 + aiDi + aij + bOxlijt + ... + do x3iit

där Di : dummyvariabel för enskilda företag och D- : dummyva- riabel för enskilda länder. ]

1 den kombinerade tvärsnitts- och tidsserieanalys som vi nu gör skall vi undersöka om samma faktorer som bestämde skillnader i utlandsförsäljning och utlandsproduktion i tvärsnitten också har samma inverkan över tiden. Endast koncerner för vilka vi har upp— gifter samtliga år och endast länder för vilka vi har obvservatio— ner på de beroende variablerna för minst två år inkluderas nu i analysen. Totalt ingår därmed 45 koncerner (Zl, . ..... 244) och 21 länder (Ll' 1.21).

Resultaten av denna analys framgår av tabellerna 7:6 och 7:7. I tabell 7:6 ingår samma företagsvariabler som analyserats på tvär— snittsdata i tabell 7:l. Vidare ingår 1le dummyvariabler som visar inflytandet av andra företagskarakteristika på interceptet, dvs det värde den beroende variabeln får för varje enskilt företag en— ligt respektive regressionsekvation, givet att alla de medtagna för— klaringsvariablerna är noll. Den konstanta termen i regressionen visar detta inflytande för det [.15:e företaget. Koefficienterna till dummyvariablerna för övriga företag (utom det l+5:e) visas där- emot inte i tabellen, men vi kan notera att 15-23 av dem var sig- nifikanta i de olika regressionerna. De torde därför ha bidragit till det höga förklaringsvärdet (RZ : 0,84 - 0,90) för regressions- ekvationerna.

I tabell 7:7 ingår, förutom företagsvariabler, samma landvariab— ler som analyserats på tvärsnittsdata i tabell 7:2. Dessutom ingår dummyvariabler för både företag och land. Här visar skattningar— na att närmare 30 av dummyvariablerna för företag och omkring 10 av dummyvariablerna för land är signifikanta i de olika regres- sionsekvationerna. Förklaringsvärdet för regressionsekvatiomerna är högt också här (R2 = 0,57 - 0,69) men inte lika högt som i re- gressionerna i tabell 7:6. Orsaken är densamma som diskuterats i anslutning till tvärsnittsanalysen.

Tabellerna visar att de företags— och landkarakteristika som be- stämde skillnader i utlandsförsäljning och utlandsproduktion i tvärsnitten i flera fall har ett likartat inflytande över tiden.

Tabell 7:6 Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljningens och utlands—

produktionens utveckling över tiden.

Tidsserie för genomgående koncerner (1065, 1970, 1974 1978)a

—_—__—__P__

Oberoende variabler

Ber. Kon- var. stant RD LS KL YR zl,...,244

(SX+SO) —1.78** O.15** 0.74** -0.04 0.'SR** a) 123 .86 16.48** SH (2.04) (2.41) (3.11) (4.36)

& -2.77** 0.10 1.05** —0.09 0.23 b) 124 .84 13.94** SH (—2.82) (1.41) (3.94) (1.56)

30 —2.42** 0.23** 0.33 -0. 17 1.42** 0) 122 .89 20. 59** SH (—2.19) (2.82) (1.09) (—1.15) (8.28)

OA —2.05** 0.18** —0.13 —0.11 1.36** (1) 122 .90 22.95**

OH (—2.19) (2.60) (9.39)

__________________________————-———-————

a variablerna är i logaritmisk form. Definitioner av variabler finns i anslutning till tabell 7:1 på 5.166.

Siffrorna inom parentes är t—värden. t ( 0 visas inte. *, ** visar signifikans på 10 respektive 5 % nivå.

3) 23 företagskoefficienter signifikanta på 10 71 nivån

b) 24 " " " c) 15 " " " ” " " d) 23 " " " " " "

Tabell 727 Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljningens och utlands roduktionens utveckling i olika länder. Tidsserie för

koncerner och länder (1065l 197”. 1974! 1978)"

___—____—_____

Oberoende variabler

______________________________________________________________________________________________________ Ber. Kon—

var. stant Rh LS YL BNP wj/wH YR

DF R2 F

sx+so —3.61** 0.27** 0.26 0.02 0.23** 0.32» 0.50** a) b) 703 .66 19.80" _sn (—4.42) (4.02) (2.24) (3.05) (6.56) SX —6.06** 0.38** 0.69* —O.11 0.52** O.27** —0.06 c) d) 703 .69 22.18** SH (—5.93) (4.58) (1.73) (3.99) (2.04) 52 -3.67** O.21** 0.20 0.04 -0.01 0.43** 0.85** e) f) 703 .60 14.84** SH (—3.42) (2.44) (3.10) ( 8.49) OA —2.64** 0.16** —0.41 0.03 -o.10 0.47** o.79** g) h) 703 .57 13.3o** ou (-2.80) (2.09) (—1.10) (3.90) (9.04)

_____________._._____.______________________________________________________________________________________________________________

" Variablerna är i logaritmisk form. Definitioner av variabler finns i anslutning till tabellerna 7:1 och 7:2 och på s.166 och 170.

Siffrorna inom parentes är t—värden. t ( 0 visas inte. *, ** visar signifikans på 10— respektive på 5 7—niv5n. DF visar antalet frihetsgrader.

a) 28 företagskoefficienter signifikanta på 10 7 nivån b) 9 landkoefficienter " " " c) 27 företagskoefficienter " " " " " d) 12 ]andkoefficienter " " " " " e) 23 företagskoefficienter " " " " " f) 11 landkoefficienter " " " " " g) 27 företagskoefficienter " " " " " h) 8 landkoefficienter " " " " "

n ..

Men de visar också på några skillnader. FoU—intensitet (RD) och arbetskraftens kvalitet (LS) har således fortfarande ett positivt in— flytande på företagens internationella konkurrenskraft, även om en hög FoU-intensitet nu tycks betydelsefullare för benägenheten att producera utomlands. Åldern på företagens utlandsproduktion (YR) har alltjämt ett starkt inflytande på företagens utlandspro- duktion.1 Bland de faktorer som påverkar produktionens lokalise— ring har endast kapitalintensiteten (KL) inkluderats, och den är (liksom i tvärsnitten) insignifikant.2 Marknadens storlek (BNP) har ett positivt inflytande på exporten men — till skillnad från vad som var fallet i tvärsnittsskattningen - inte på utlandsproduk— tionen. Inflytandet av det relativa löneläget (wi/WH) stämmer med resultatet från tvärsnittsanalysen och den tolkning som gavs där.

Vi kan sammanfatta genom att konstatera att de företagsvariab— ler som medtagits i regressionsekvationerna tillfredsställande för- klarar såväl skillnader i utlandsförsäljningens och utlandsproduktio- nens storlek mellan företag och länder som förändringen i dessa över tiden för varje företag och varje land. FoU-intensitet och marknadens storlek har ett något ändrat inflytande, men detta är knappast förvånande. Att ökad FoU-intensitet över tiden har en positiv effekt på både export och utlandsproduktion är vad man skulle vänta sig. Det motsäger inte att en hypotetisk ökning av FoU-intensiteten relativt till andra företag vid en given tidpunkt, vilket är experimentet i tvärsnittsanalysen, inte har en positiv ef— fekt på utlandsproduktionen. Den förklaring som gavs till detta re- sultat från tvärsnittsanalysen är fortfarande giltig.

Och nu till den viktiga frågan om hur ett enskilt företags export över tiden påverkas av att företaget tillåts producera i utlandet. Tabellerna 7:8 och 7:9 visar det svar som ges av en kombinerad

1 Observera att YR definierats så att den ökar över tiden i tids— serieskattningarna. Jämför variabeldefinitionen på s 163.

2 Råvaruvariabeln (NR) har exkluderats, eftersom den är en dum— myvariabel som nu ersatts med dummyvariabler för enskilda före— tag. Måttet på skalekonomier (SC) har inte beräknats för alla år och ingår följaktligen inte heller.

13eT7

Tabell 7:8 Utlandsproduktionens effekt på exporten över tiden.

Tidsserie för genomgående koncerner (1065, 1070L_1074, 1978)

Oberoende variabler

Ber. Kon—

rx var. stant nn Ls KL (SQ/sn) z 2

1,...,ZM nr i: F

___—m_—

SX —2.51** 0.06 1.02** -0.05 0.15 a) 122 .85 14.72** SH (—2.28) (3.66) (1.42) SYS —2.69** 0.01 1.00** —0.09 0.15 b) 122 .83 12.78** SH (—2.17) (3.20) (1.20) SXC —2.01 0.17 0.54 0.02 0.57** c) 116 .94 12.43** SH (1.33) (2.75) _____________________________.________________________________._________.______________________ Se anm till tabell 7:1.

a) 23 företagskoefficienter signifikanta på 10 % nivå. b) 24 .. " u " " " _ c) 20 " " n " " " _

Tabell 7:9 Utlandsproduktionens effekt på exporten till olika länder över tiden.

Tidsserie för koncerner och länder (1965! 1070' 1074 1079)

___—____——_———___

Oberoende variabler

Ber. Kon—

A 2 var. stent nn LS KL RWP uj/wH (SQ/sn) Z1""'Zaa Ll""'L21 np R F

—————————————________—_____—

51 —6.32** 0.39** 0.71* —0.12 0.52** 0.29** —0.07 a) b) 703 .68 21.24** SH (—5.39) (4.48) (1.72) (3.90) (2.80)

sxs —7.22** 0.45* —0.nn 0.07 1.69» 0.40 -0.42 c) d) 703 .54 11.72» sn (—2.27) (1.89) (4.70) (1.01) (-1.36) SXC —0.92 0.31** 0.16 —0.00 —0.10 0.14 0.81** e) f) 703 .64 l7.67** SH (2.73) (5.43)

”___—___—

Se anm till tabell 7:2.

a) 20 företagskoefficienter signifikanta på 10 % nivå. b) 11 landkoefficienter " " " " " .

c) 27 företagskoefficienter " " " " " . d) 8 landkoefficienter " " " " " . e) 16 företagskoefficienter " " " " " .

f) 6 landkoefficienter " " " " " .

tvärsnitts— och tidsserieskattning. Tabell 7:8 visar utlandsproduktio- nens effekt på företagets totala benägenhet att exportera, respek- tive exportera komplementära och icke—komplementära varor. Den enda effekt som är signifikant är den positiva effekten på kom— plementär export (SXC/SH). Trots att det inte finns någon mot- verkande negativ effekt på den icke—komplementära exporten, är den positiva effekten inte tillräckligt stark för att slå igenom på företagets totala export (SX/SH). Den skattade effekten på den senare är visserligen positiv, men den är endast signifikant på 16 % nivå, dvs på en lägre signifikansnivå än den på 10 % som

vi satt upp som godtagbart gränsvärde.

Resultaten i tabell 7:9 är betydligt intressantare. Här finns en an— tydan till en negativ effekt på företagens export av icke—komple— mentära varor och en klart signifikant positiv effekt på deras export av komplementära varor till länder där de bedriver produk- tion. Resultaten visar att om utlandsproduktionen tillåts öka med 1 % så minskar den icke-komplementära exporten med 0,4 % och ökar den komplementära exporten med 0,8 96.1 Signifikansnivån för den senare effekten är högre, dvs den är mer statistiskt sä— kerställd, än för den förra.

Trots att den positiva effekten är så mycket större, och trots att den komplementära exporten till produktionsländer i genomsnitt är större än den icke-komplementära exporten, så att nettoeffek— ten på den sammanlagda exporten borde vara positiv, visar skatt- ningen - återigen — att det inte finns någon signifikant effekt på den sammanlagda benägenheten att exportera. Exporten till pro- duktionsbolagen ökar, exporten i övrigt minskar, men den totala exporten tycks opåverkad när utlandsproduktionen ökar.

1 Här uttrycker jag mig något oexakt. Vad som har skattats är ju "benägenhetselasticiteter". (Jfr fotnot på s 180.) Det visar sig emellertid att motsvarande regressionsskattningar på absoluta vär- den ger nästan samma elasticiteter: -0,4 % för den icke—komple- mentära exporten och 0,9 % för den komplementära exporten. Re— gressionsekvationerna återfinns i appendix till detta kapitel.

Hur skall vi tolka dessa resultat? Vi har gradvis närmat oss en alltmer disaggregerad nivå för analysen, och det finns skäl att fästa mer tilltro till en sådan än en mer aggregerad analys när man vill få fraln säkra slutsatser. Det betyder att vi fäster mer vikt vid de separat skattade effekterna på den icke—komplementä- ra respektive på den komplementära exporten samt det samman— vägda inflytandet av dessa än vi fäster vid den skattade totala ef- fekten. Vi fäster också större vikt vid de resultat som redovisas i tabell 7:9 än vid dem som presenterats i tabell 7:8 och tidigare i detta kapitel, eftersom vi i tabell 7:9 konstanthåller inflytandet av olikheter mellan både företag och länder. Min slutsats - grun— dad på resultaten i tabell 7:9 - är således att en (tillåten) ökning av utlandsproduktionen innebär en tendens till minskning av icke-

komplementär export och en ökning av komplementär export.

l tabell 7:10 har de skattade koefficienterna räknats om till abso- luta värden, så att vi kan jämföra den negativa effekten på icke— komplementär export med den positiva effekten på komplemen- tär export. (Jfr s 177—181.) Vi ser där att om utlandsproduktionen tillåts öka med 100 kronor i ett visst land så minskar den icke- komplementära exporten till landet med i genomsnitt 2 kronor och ökar den komplementära exporten med i genomsnitt 12 kro- nor. Nettoeffekten är positiv och i genomsnitt lika med 10 kro- nor. Om vi tar hänsyn till osäkerheten i skattningarna kan vi ut- trycka det så att med 95 % sannolikhet är den negativa effekten -0,02 kr i0'3 kr, den positiva effekten 0,12 kr _+_0,04 kr och netto- effekten 0,10 kr 10,06 kr, dvs ligger mellan 0,04 kr och 0,16 kr.1

_m—

1 Konfidensintervallet för den sammanlagda effekten är

0,0505(—o,42) + O,l468(0,8l) : 2 0,05052(%L%%)2 . ,

___—___X

0,14682(%L%%i)2. ,

Tabell 7:10. Den skattade effekten av_ att utlandsproduktionen ökar med Lä på genomsnittsföretagets export. Kombinerad tvärsnitt-tidsserie

——-————————————_—_—__—

Variabel Medelvärde Elasticiteta Derivatab

Totalt

SQ SH 0,4188

% 0,5994 0,15 0,21 (1,42) å—äå 0,4847 0,15 0,17 (1,29) %$ 0,0575 0,57 0,08 (2,75)

Till enskilda W

ä_g 0,0654

%# 0,0033 (__R'isz) -0,02 35252 0,0096 (50,3) 0.12

a Är lika med de skattade regressionskoefficienterna i tabellerna 7:10 och 7:11. t-värden inom parentes.

b Mittpunktsberäknad och endast för t > 1,0.

C Motsvarande elasticiteter skattade på variablerna i absoluta vär- den (SQ, SX, etc) återfinns i tabell i appendix till detta kapitel.

Eftersom de skattade sambanden är i log form gäller de beräk- nade absoluta effekterna endast för de värden på utlandsproduk- tion och export för vilka de har beräknats. Omräkningen i tabell 7:10 har gjorts för de där redovisade medelvärdena. För lägre vär- den på utlandsproduktionen i ett visst land är såväl den positiva effekten som den negativa effekten större, för högre värden mind- re. Men den är alltid positiv, som framgår av illustrationen i figur 7:2. Innebörden av det samband som illustreras i figuren är att ju större företagens utlandsproduktion är (ju mer "internationa- liserade" företagen är), desto mindre är både den positiva effek- ten på den komplementära exporten och den negativa effekten på den icke-komplementära exporten när utlandsproduktionen ökar

ytterligare.

Figur 7:2 Illustration &_ den skattade effekten av utlands- produktionen på komplementär respektive icke- komplementär export

X ., ,. i (milj kr) XC. S 3 3 _ i [_ SXS. .]

L___________.

20. SSJ. (milj kr)

Anm: Den horisontella axelns skala är förkortad för att framhäva kurvaturen. De värden som har markerats på axlarna utgör medel- värden för respektive variabel i absoluta värden (milj kr).

De effekter som presenteras i tabell 7:10 kan sägas vara "genom- snittliga" i ännu en bemärkelse. Regressionskoefficienterna har erhållits på basis av observationer över tiden för enskilda företag och länder och observationer över företag och länder för enskilda år. Dessa tids— respektive tvärsnittsobservationer genererar var för sig olika samband som kan ha olika utseende. I termer av figur 7:1 har många förmodligen en brantare lutning, andra en flackare, andra kanske ingen lutning alls eller en negativ lutning. De exporteffekter som redovisats visar således det genomsnittliga tidssambandet för alla företag och länder och, bakom detta kan ligga ganska stora olikheter mellan företag och länder. En viss uppfattning om spridningen i effekterna får man genom de signifi— kansnivåer som är associerade med de skattade koefficienterna. Ju högre signifikansnivå, desto närmare den skattade regressions— linjen ligger de underliggande observationerna. Den lägre signifi— kansnivån för effekten på icke—komplementär export jämfört med den för komplementär export tyder då på att spridningen är stör- re vad gäller den förra effekten än vad gäller den senare.

Om vi hade ett större antal observationer i tiden skulle vi kunna skatta ett samband för varje företag och för varje land var för sig och därmed belysa dessa olikheter. Men vi skulle också vilja föra samman dem för att få ett sammanfattande svar på frågan om effekterna på exporten är positiva eller negativa sett över alla företag över tiden. Vi skulle vilja veta hur sannolikt det är att effekten är positiv. Vi skulle också vilja veta ungefär hur stor effekten är. Det är bara ett sådant sammanfattande svar som skulle kunna ligga till grund för en någorlunda generellt ut— formad ekonomisk politik.

Det sammanfattande svar som analysen här har utmynnat i är att effekten på svensk export över tiden av att företagen tillåts pro- ducera utomlands i genomsnitt sannolikt är positiv och sannolikt ganska liten. Detta är samma slutsats som jag drog på grundval av min tidigare analys av 1974 års data. (Jfr tabell 7:5 och Swe— denborg, 1979.)

7.4 Sammanfattning och slutsatser

Vi har i detta kapitel ekonometriskt testat den teori till företa- gens utlandsproduktion som skisserats i kapitel 2 och som formali- serats för empirisk prövning i kapitel 6. Den empiriska analysen i detta kapitel har visat att flertalet faktorer har haft det för- väntade inflytandet och att regressionsekvationerna i sin helhet, trots de grova mått vi haft på de teoretiska variablerna, haft ett gott förklaringsvärde.

Resultaten visar att utlandsinvesterande företags internationella konkurrenskraft såväl vid export som utlandsproduktion i stor ut- sträckning beror på tillgång på immateriellt kunskapskapital — till följd av FoU—verksamhet, yrkesskicklig arbetskraft och ackumule- rat kunnande i utlandsverksamheten. Produktionens lokalisering be- stäms av sådana faktorer som förekomsten av Stordriftsfördelar i produktionen, närhet till inhemska råvarutillgångar, "marknads- närhet", dvs betydelsen av avståndsberoende kostnader, samt av arbetskraftens produktivitet i produktionslandet. Inverkan av den sistnämnda förklaringsfaktorn belyses genom att svenska företag visat sig ha en högre benägenhet att producera i länder med rela— tivt höga löner än i länder med relativt låga löner. Relativt höga löner i utlandet tycks således mer än kompenseras av en hög pro- duktivitet hos arbetskraften.

Den centrala uppgiften i den kvantitativa analysen har varit att söka besvara den ekonomisk—politiskt kontroversiella frågan om hur exporten från Sverige påverkas av att företagen förlägger en del av sin produktion i utlandet. Analysen har kanske varit svår att följa på denna punkt, eftersom den delvis givit motsägel- sefulla resultat. Beroende på vilken analysmetod som använts visar resultaten antingen att utlandsproduktionen inte har någon (signifikant) effekt på exporten från Sverige eller att den har en svagt negativ effekt på exporten av varor som kan tänkas konkur- rera med utlandsproduktionen och en något starkare positiv effekt på exporten av varor som kan tänkas komplettera dem som pro- duceras i utlandet. 1 det senare fallet är nettoresultatet av den

negativa och den positiva effekten en blygsam positiv effekt på de utlandsinvesterande företagens export till länder där de bedri— ver produktion: i genomsnitt någonstans mellan 4 och 16 kronor för en ökning av utlandsproduktionen med 100 kronor. Just detta resultat bygger på den mest sofistikerade analysmetoden, varför det finns anledning att fästa mest tilltro till det.

Här kan nämnas att man i liknande amerikanska undersökningar även funnit att utlandsproduktionen har en positiv effekt på ame- rikansk export och att den uppmätta effekten är av ungefär samma storleksordning som den vi funnit för svenska företag. (Horst (ibid), Lipsey och Weiss (ibid).) De amerikanska undersök- ningarna bygger visserligen på grövre analysmetoder, som använda på svenska data leder till klart större positiva effekter på tvär- snittsmaterial (se Swedenborg, 1979), men de säger ändå något

om den sannolika storleken av eventuella effekter på exporten.

De skattade effekterna kan tyckas små, inte minst mot bakgrund av den livaktiga debatten. Men de är varken förvånande eller orimliga när man betänker vad som faktiskt ligger bakom. De beror ju ytterst på priskänsligheten i efterfrågan på företagens produkter och på elasticiteten i utbudsfunktionen vid produktion hemma för export (jfr figur 6:2). Om priskänsligheten är hög, dvs företagen konkurrerar på en marknad där det finns flera andra producenter av likartade produkter, som svenska företag kan antas göra på utlandsmarknaderna, kan effekterna inte vara sär- skilt stora. Ökad utlandsproduktion har då en liten effekt på priset i utlandet och därmed också på företagets export av sub-

stitut och komplementära varor.

Man kan fråga sig varför just frågan om "utlandsproduktionens ef- fekt på exporten" skapat så mycken debatt — inte bara i Sverige utan även i andra utlandsinvesterande länder, som USA och Eng- land - när effekterna är så små. Till stor del har det berott på osäkerhet om vad alternativet till utlandsproduktion skulle ha varit och i vilken utsträckning utlandsmarknaderna hade kunnat

förses via export. Resultaten av den analys som presenterats här

tyder på att de inte hade kunnat förses via export, att utan ut— landsproduktion hade dessa marknader i stort varit förlorade för företagen. Den skattade substitutionseffekten innebär ju att i ge- nomsnitt endast 2 96 (13 %) av den försäljningsökning som kom- mer från de utlandsproducerande företagen hade kunnat utgöra ex- port från Sverige. De resterande 98 % av produktionsökningen re— presenterar således en nettoökning av företagens utländska mark—

nadsandelar.

Sammanlagt innebär resultaten att svenska företag inte bara vin— ner i utländska marknadsandelar utan också lyckas exportera något mer om de inte förhindras att förlägga en del av tillverk- ningen utomlands. I genomsnitt är exportökningen omkring 12 % (iu %) av produktionsökningen i utlandet. Produktionsinriktningen i Sverige förändras samtidigt och mer än den skattade nettoeffek- ten på exporten antyder. Den förändras från den typ av varor som produceras i utlandet till komplementär produktion.

Det viktiga att notera är emellertid inte den exakta storleken på den skattade effekten utan att den, om något, är positiv. Detta resultat är viktigt, inte för att ökad export är ett mål i sig utan för att det eliminerar ett av de skäl som för närvarande anges till grund för kontroll av företagens utlandsinvesteringar under den svenska valutaregleringen. Det är också betydelsefullt för att det har implikationer för effekter på sysselsättning och in- komster, vilket ä_r mål för den ekonomiska politiken.

Avslutningsvis bör framhållas att den analys som genomförts i detta kapitel går längre än tidigare empiriska studier på detta område i flera avseenden. För det första bygger den på en expli- cit teoretisk modell. För det andra bygger den på ett väsentligt rikare och mer omfattande datamaterial - inte minst över tiden - än som varit tillgängligt i tidigare ekonometriska studier både i Sverige och utlandet. För det tredje utnyttjar den, i motsats till tidigare amerikanska studier, ett ekonometriskt skattningsförfaran- de som på ett mer korrekt sätt tillåter oss att fastställa den par- tiella effekt som går från ökad utlandsproduktion (till följd av minskad reglering) till exporten.

Men även om den här redovisade analysen i vissa betydelsefulla avseenden innebär en förbättring jämfört med tidigare studier kan den självfallet inte göra anspråk på att ge fullkomliga eller slut— giltiga svar. Bättre teoretiska modeller, bättre data och bättre analysmetoder ger alltid bättre svar. Det är omöjligt att avgöra 511 sådana förbättringar skulle ändra de resultat som har presen- terats här. Det enda vi kan säga är att vår analys i vissa avseen- den ger oss abättre vetenskaplig grund att stå på än tillgängli- ga alternativ när det gäller att generellt bedöma de sannolika ef- fekterna av att tillåta utlandsproduktion. Det är viktigt att under- stryka att det är mot denna bakgrund analysresultaten skall ses.

Den nuvarande regleringspolitiken, liksom överhuvudtaget alla upp— fattningar om utlandsinvesteringarnas effekter som framkommer i debatten, bygger på mer eller mindre explicita och mer eller mindre väl underbyggda teoretiska modeller av orsakssambanden och bedömningar av den kvantitativa betydelsen av olika faktorer. Självfallet kan också dessa uppfattningar kritiseras på vetenskapli- ga grunder, inte bara för sina implicita antaganden och modell- samband utan framför allt för sina otestade slutsatser. Detta är värt ett påpekande, eftersom man ibland möter uppfattningen att teoretisk och empirisk analys skulle vara verklighetsfrämmande och utan praktisk relevans. Bakom denna uppfattning tycks ligga en tro på att det skulle finnas alternativa metoder som går fria

från motsvarande kritik.

Kapitel 8

En sammanfattande syn på företagens utlandsinvesteringar

Framställningen i tidigare kapitel har stundtals varit faktaspäc- kad, stundtals utgjorts av svårgenomtränglig teoretisk eller statis- tisk analys. Men syftet har hela tiden varit att genom presenta- tion av systematisk information skapa underlag för en bedömning av den potentiella betydelsen av den svenska industrins utlands— verksamhet. Nu är det dags att sammanställa och sammanfatta de viktigaste resultaten av denna analys och försöka göra en total bedömning av svenska företags utlandsverksamhet utifrån detta.

Vi börjar med en redogörelse för vad vi har lärt oss av utlands- produktionens utveckling under perioden 1974—78 och av vår ana- lys av utlandsproduktionens effekter. Därefter går vi igenom vilka återverkningar dessa effekter kan ha på sysselsättning och inkoms— ter i hela ekonomin. Sist diskuteras vilka slutsatser vi kan dra rörande önskvärdheten av att reglera företagens utlandsproduktion på grundval av resultaten i denna studie.

8.1 Utvecklingen l97lt—78

Under perioden 1960-74 dokumenterades vid flera tillfällen en oer— hört snabb expansion bland svenska företag utomlands. Tillväxten i utlandet var hög jämfört med såväl industrins tillväxt hemma som utlandsmarknadernas tillväxt. Endast den svenska exporten

höll jämna steg med utlandsproduktionens ökningstakt.

Efter ett och ett halvt årtionde av stark multinationell expansion har det legat nära till hands att tro att expansionen skulle fort— sätta. Men 1974—78 inträffade ett kraftigt trendbrott: sysselsätt— ningsökningen i producerande dotterbolag i utlandet föll till mind— re än 1 % per år från ett tidigare genomsnitt på 5 % per år (jfr kap 3). Vad denna uppbromsning visar är således att svenska före- tags tillväxt utomlands inte är något ofrånkomligt. För dem som såg den tidigare utlandstillväxten som något negativt, något som innebar minskad export från Sverige och minskad sysselsättning i svensk industri är det också värt att påminna om att både expor- ten och sysselsättningen i Sverige har utvecklats väsentligt sämre under denna period än under föregående perioder av hög utlands-

expansion.

Men orsakssambanden är inte så enkla, som framhållits upprepade gånger i denna studie. Utlandsproduktionen är inte något som pri— märt orsakar förändringar i svensk export. I stället är det så att utlandsproduktion och export gemensamt påverkas av ett antal faktorer. De påverkas båda positivt av en hög konkurrenskraft hos svenska företag och en hög efterfrågetillväxt på utlandsmark- naderna. De påverkas i olika riktning av förändrade produktions— kostnader i Sverige relativt till utlandet samt av förändrade han— delshinder.

Under perioden 1974-78 har både svensk export och svenska före- tags utlandsproduktion uppvisat en svag utveckling, varför orsa— ken, åtminstone delvis, måste sökas i faktorer som påverkar ex— porten och utlandsproduktionen i samma riktning, dvs i en lång- sam efterfrågetillväxt på utlandsmarknaderna och/eller en försva- gad konkurrenskraft hos de utlandsinvesterande företagen. Men samtidigt måste en del av orsaken sökas i faktorer som påverkar exporten och utlandsproduktionen i olika riktning, eftersom expor— ten har vuxit ännu långsammare än utlandsproduktionen och med- fört att utlandsproduktionens andel av den totala utlandsförsälj— ningen har ökat kraftigt (från 28 till 34! 96). Orsaken till detta får sökas i svenska förhållanden, främst den s k kostnadskrisen.

Vår analys tillåter oss inte säga i vilken utsträckning den långsammare tillväxten av utlandsproduktionen beror på den lång- sammare tillväxten på utlandsmarknaderna respektive på en för- sämring i företagens konkurrenskraft. Förmodligen är det en kom- bination av dessa faktorer. Efterfrågetillväxten i utlandet har be— visligen varit svagare under denna period än tidigare. Men det fö- refaller sannolikt att den långsammare tillväxten av utlandsproduk- tionen också till en del beror på den dåliga utvecklingen i Sverige. Ett skäl som talar för detta är att utlandstillverkningen och den svenska tillverkningen åtminstone delvis är komplementära till var- andra och en ökad kostnad för svensktillverkade varor minskar efterfrågan på en del utlandstillverkade varor. Ett sådant speciali— seringsmönster kan visserligen ändras, men det tar tid, och på re— lativt kort sikt kommer vi att observera att export och utlands- produktion utvecklas ganska parallellt. Så var det fram till l97ll. Så var det också 1974—78 men med en skillnad. Det försämrade konkurrensläget för företagen i Sverige under den senare perioden innebar två delvis motverkande effekter på utlandsproduktionens tillväxt. Det innebar dels att utlandsproduktionens absoluta till- växt hämmades, dels att utlandsproduktion blev relativt mer lön- sam än export från Sverige så att utlandsproduktionens andel av utlandsförsäljningen ändå ökade starkt. Utvecklingen 1974-78 kan då tolkas så att ett försämrat konkurrensläge för företagen i Sverige inte bara leder till en sämre utveckling av exporten från Sverige utan även leder till en långsammare produktionstillväxt i utlandet.

8.2. Effekterna på__de_utlandsinvesterande företagens export (Lh

konkurrenskraft

I debatten talas det ofta om att "utflyttningen av företagens pro- duktion" innebär 'en export av arbetstillfällen. Ibland kanske man t o in kan observera att en svensk fabrik läggs ned för att åter- uppstå i ett annat land. Som ofta understrukits i denna studie be— tyder detta ini nödvändigtvis att produktionen i Sverige hade kunnat vara större om företagen inte hade tillåtits förlägga pro—

duktion utomlands.

De faktorer som leder till att produktionen förläggs utomlands be— tyder samtidigt försämrade betingelser för svensk export. Den för ekonomisk politik relevanta frågan är hur mycket större eller mindre produktionen i och exporten från Sverige skulle vara om utlandsproduktionen inte tilläts öka. Denna fråga kan inte ges ett entydigt svar på teoretiska grunder beroende på att det kan finnas effekter i både negativ och positiv riktning och att det inte på förhand är givet vilka som dominerar. Den faktiska effekten kan

därför endast fastställas empiriskt.

De effekter som stått i förgrunden i debatten är effekterna på exporten från Sverige och indirekt på sysselsättningen i landet, på kort sikt, och på företagens konkurrenskraft, på längre sikt. Effekterna på exporten beror på om utlandsproduktionen leder till att priset på den utlandsproducerade varan faller och hur det lägre priset påverkar svenska företags export av konkurrerande re— spektive komplementära varor. Den största påverkan bör vara på de utlandsinvesterande företagens egen export, men även andra svenska företags export kan påverkas. Effekterna på företagens konkurrenskraft beror på att utlandsproduktion leder till att före- tagen växer sig större än de skulle ha gjort om de enbart varit hänvisade till produktion i Sverige och att ökad storlek möjlig- gör storföretags- och specialiseringsfördelar, bl a en större sats— ning på FoU.

Effekterna på de utlandsinvesterande företagens export har vi skattat direkt. Resultaten visar att dessa företags export i all- mänhet är något högre än den skulle ha varit utan utlandsproduk— tion. Det betyder att i den mån utlandsproduktionen är förenad med en faktisk minskning av exporten från Sverige - som när en svensk fabrik läggs ned och ersätts med en fabrik i utlandet — skulle exportminskningen ha ägt rum och varit ännu större om ut—

landsproduktionen inte hade tillåtits öka.

Skattningarna visar att utlandsproduktion innebär ett mindre bort— fall av konkurrerande export men att detta mer än väl uppvägs

av en ökning av annan, komplementär export. Nettoeffekten är så—

ledes positiv (i genomsnitt ca 10 kr när utlandsproduktionen ökar med 100 kr). (Se kap 7.) Den ändrade exportsammansättningen implicerar att produktionsinriktningen i de utlandsinvesterande fö- retagen förändras: från den typ av varor som produceras i utlan- det till varor som är komplementära till utlandsproduktionen. Ef- fekterna på de utlandsinvesterande företagens sysselsättning är följaktligen också positiv i genomsnitt, även om den ändrade pro— duktionsinriktningen i företagen kan ge upphov till omställningspro- blem för arbetskraften på kort sikt. Vi skall återkomma till sysselsättningseffekterna i nästa avsnitt där vi tar hänsyn till ef-

fekterna i hela ekonomin.

Det är viktigt att understryka att de skattade exporteffekterna gäller marginella förändringar i utlandsproduktionen på ganska kort sikt. För ett längre tidsperspektiv är det nödvändigt att till dessa lägga den sannolikt positiva effekten företagens utlandstill- växt har för deras totala konkurrenskraft. Denna indirekta effekt är svår att skatta, men våra resultat tillåter oss att säga någon-

ting om den.

1 avsnitt 5:14 såg vi att de svenska koncernföretagens FoU-intensi- tet var högre som ett resultat av utlandsproduktionen - i genom- snitt kanske så mycket som 65 % högre (3,8 % jämfört med

2,3 96). I kapitel 7 har vi sett att en hög FoU—intensitet har en signifikant positiv effekt på företagens internationella konkurrens-

kraft: en ökning av FoU-intensiteten med i % leder till en ök- ning av exporten (relativt till hemmamarknadsförsäljningen) med omkring 0,4 %. (Jfr tabellerna 7:1, 7:2 och 7:9.) En grov kalkyl skulle då visa att exporten (relativt till hemmamarknadsförsälj— ningen) skulle kunna vara så mycket som 26 % högre (0,4 % ' 65 %) på grund av bara denna indirekta effekt.

Kalkylen är givetvis mycket grov, eftersom den bygger på anta- gandet att företagen i alternativfallet utan utlandsproduktion skul- le ha samma FoU-intensitet som i dag kännetecknar hela koncer-

nen (i genomsnitt 2,30 %). Det förefaller inte orimligt, men vi

144T7

vet inte om det förhåller sig så. Det skulle inte vara så om företagen i alternativfallet utan utlandsproduktion skulle kunna få samma avkastning på FoU—investeringar om de sålde sitt kunnan—

de i form av licenser och patent.

Om företagen kan få samma avkastning på FoU—investeringar och annat "kunskapskapital" genom försäljning av licenser och patent som genom egen produktion i utlandet skulle dessa sätt att ut— nyttja en kunskapsfördel vara perfekta substitut. Det är de knap- past. Det skulle förutsätta, för det första, att företagens konkur- rensfördel är i en form som i sin helhet förhållandevis lätt låter sig patenteras, exempelvis en viss teknologi, och för det andra, att det inte finns några informations— och transaktionskostnader förenade med en sådan försäljning. (Jfr Swedenborg, 1979, av- snitt 2.2 och Caves, 1981.) Även om det i princip är möjligt att sälja såväl managementtjänster som allmänt produktions— och marknadsföringskunnande kan transaktionskostnaderna förväntas vara så höga att det i praktiken är ett förhållandevis mindre lön-

samt alternativ.

Att licensförsäljning inte utgör ett egentligt alternativ till ut— landsproduktion stöds av att svenska utlandsinvesterande företag i praktiken inte väljer att sälja sin "kunskapsfördel" till friståen— de utländska företag. Intäkter från försäljning av licenser, patent, royalties och "know-how" från fristående utländska företag utgör endast # % av bara koncernernas FoU—kostnader. Motsvarande in- täkter från koncernföretag och minoritetsägda företag i utlandet är mer än dubbelt så höga (10 %), trots att flertalet företag inte tar betalt i den formen från sina dotterbolag för deras utnyttjan- de av centrala tjänster. (Jfr avsnitt 5:4.)

En högre FoU-intensitet bör följaktligen vara en effekt av utlands- tillväxten på längre sikt. Till denna bör också läggas effekter i form av en mer specialiserad företagsledning, ett mer specialise— rat och geografiskt vitt förgrenat distributions— och servicenät samt andra odelbara investeringskostnader som genom utlandspro— duktion kan spridas över en större försäljningsvolym. Mycket talar

för att dessa effekter är de viktigaste effekterna av att företa- gen tillåts växa sig större och mer specialiserade genom utlands-

produktion.

I debatten har framhållits att export från Sverige och försäljning av licenser både är möjliga och önskvärda alternativ till utlands— produktion. (Jfr SOU 198153.) Vår analys har visat att de i prin- cip är möjliga alternativ men att både exporten och FoU—inves— teringar, liksom andra konkurrenshöjande investeringar, är större om utlandsproduktion tillåts än om den inte tillåts. 1 nästa av— snitt skall vi diskutera innebörden av detta för den svenska eko- nomin. Men först några ord om varför man i debatten menar att de skulle vara "önskvärda" alternativ. (Detta diskuteras inte i SOU 198193.)

Anledningen till att export från Sverige anses som ett önskvärt alternativ bygger på föreställningen att utlandsproduktion skulle innebära en "export av arbetstillfällen". Vi har redan diskuterat den frågan (jfr kap 2) och dessutom empiriskt visat att utlands— produktion i varje fall inte innebär minskad sysselsättning i de ut- landsinvesterande företagen. (Med samma missvisande terminologi skulle vi, när det gäller dessa företag, börja tala om en "import av arbetstillfällen" i stället ...) Anledningen till att licensförsälj- ning skulle vara ett önskvärt alternativ är mera oklar men tycks även den byggas på tanken att licensförsäljning i motsats till ut- landsproduktion inte skulle leda till en "export av arbetstillfäl—

len".

Att detta är en felsyn framgår av följande. Om det inte finns några transaktionskostnader och den utländska licenstagaren kan utnyttja det licensierade kunnandet lika väl som det svenska före- taget bör avkastningen för det svenska företaget vid licensför— säljning bli densamma som om det svenska företaget själv hade producerat i utlandet. Utlandsproduktionen av produkten i fråga bör även vara lika stor och följaktligen den potentiellt konkurre- rande effekten på svensk export. Det finns därför ingen anledning

att förvänta sig att produktion och sysselsättning i det svenska företaget skulle vara större om detta alternativ valdes framför utlandsproduktion i det svenska företagets regi. Om man vill för— hindra eventuella återverkningar på svensk export måste man förbjuda både utlandsproduktion & licensförsäljning av svenska

företag.

8.3 Effekter i hela ekonomin

Hittills har vi endast talat om effekterna på de utlandsinveste— rande företagens export och konkurrenskraft. Men vad kan vi säga om effekterna i hela ekonomin? Uppvägs den positiva effek- ten på de utlandsinvesterande företagens export av andra föränd- ringar? Vad som är viktigare, kan vi säga något om effekterna på

resursallokering och relativ efterfrågan på produktionsfaktorer?

Det finns två sorters effekter att ta hänsyn till. Den första är att utlandsproduktionen kan påverka exporten från icke utlandsin- vesterande företag i Sverige. Det förutsätter att det finns en in- terdependens till följd av substitutions- eller komplementaritetsför- hållanden mellan utlandsproduktionen och dessa företags export, dvs att andra svenska företag är konkurrenter eller underleveran- törer till de utlandsinvesterande företagen. Med differentierade produkter och vertikalt integrerade företag bör dessa effekter emellertid vara ganska små jämfört med dem som vi har redovi- sat i det föregående. Nettoeffekten är visserligen osäker a priori, men mycket talar för att komplementaritetseffekten dominerar över substitutionseffekten när det gäller svenska företag. Antalet inhemska producenter av närliggande substitut är mycket litet i flertalet svenska branscher — exempelvis inom kullager, teleproduk— ter, hushållskapitalvaror - på grund av hemmamarknadens liten- het. Dessutom drabbar inte konkurrensen från utlandsproduktionen dessa företag mer än den drabbar det stora antalet konkurrenter i utlandet. Beroendet av underleverantörer, varav några är svens- ka, kan däremot vara större. Tillgängliga uppgifter tyder ändå på

att sådan komplementär export från svenska underleverantörer i praktiken är försumbar. (Se Swedenborg, 1973.)

Den andra effekten är den som uppstår på faktormarkader vid full sysselsättning i investerarlandet. Ökad efterfrågan på de ut- landsinvesterande företagens export innebär att dessa företag kom- mer att öka sin produktion hemma. De kommer att göra det genom att dra till sig produktionsfaktorer, arbetskraft och kapi- tal, från den icke-utlandsproducerande sektorn, vilket tvingar denna sektor att krympa. De företag i den icke-utlandsproduceran— de sektorn som i första hand kommer att påverkas av höjda fak- torpriser är marginella producenter i den importkonkurrerande industrin eller i den från internationell konkurrens skyddade sek- torn. Följaktligen borde utlandsproduktion innebära en viss produk— tionsminskning i dessa sektorer och en viss ökning av importefter—

fr ågan.1

Nettoeffekten på bytesbalansen av de utlandsinvesterande företa— gens exportökning, å ena sidan, och en produktionsminskning i den importkonkurrerande industrin, å den andra, är (återigen) osäker a

priori. Men frågan är inte heller väsentlig, eftersom ett bytesba— lansöverskott inte kan vara ett mål i sig.

Ökad export - eventuellt kombinerad med ökad import- innebär ökad specialisering mellan länder i enlighet med ländernas kompa— rativa fördelar. Detta, i sin tur, innebär en högre nationalin- komst. Det innebär också ökad efterfrågan på produktionsfaktorer som används relativt intensivt i exportindustrin och en minskad efterfrågan på produktionsfaktorer som används relativt intensivt i den importkonkurrerande industrin. Relativa faktorinkomster

borde förändras på motsvarande sätt, åtminstone på längre sikt.

] Vid mindre än full sysselsättning i utgångsläget innebär en ökad efterfrågan på arbetskraft främst ökad sysselsättning, utan en motsvarande krympning av andra sektorer.

Den ändrade resursallokeringen i Sverige till följd av att företa— gen tillåts producera utomlands kan naturligtvis ge upphov till om- ställningsproblem för arbetskraften på kort sikt: vikande syssel— sättning inom viss produktion eller vid vissa företag, ökande inom andra. Dessa omställningsproblem borde normalt sett inte vara större än de som ständigt uppstår till följd av skiftningar i efter- fråge- eller utbudsförhållanden både i Sverige och utomlands. Sna—

rare är de mycket mindre. Det viktigaste skälet är att huvudde- len av påverkan på exporten (och därmed på sysselsättningen) inte kommer från en ökad utlandsproduktion i sig utan från samma— faktorer som drev fram en ökad utlandsproduktion, exem- pelvis förändringar i konkurrensförhållanden mellan länder. Denna påverkan finns oavsett om utlandsproduktion tillåts. Ett annat skäl är att omställningen äger till stor del rum inom ett och

sam ma företag.

I den mån omställningen leder till varaktiga sysselsättningspro— blem kan det inte räknas som en effekt av utlandsproduktionen. Förutsättningen för v_arj_e_ förändring i produktionsinriktningen är att löner och priser anpassar sig till nya förhållanden och att produktionsfaktorer är rörliga mellan sysselsättningar. Ytterst är sysselsättningsnivån och det totala resursutnyttjandet i landet en fråga för den ekonomiska politiken. På längre sikt bör därför de enda effekterna av ökad utlandsproduktion vara på inkomster och inkomstfördelning mellan olika typer av arbetskraft i landet. I den mån utlandsproduktionen innebär att exporten är större än den annars skulle ha varit är dessa effekter desamma som de

som följer av ökad specialisering och utrikeshandel.

8.4 Slutsatser beträffande en regleringspolitik

För närvarande regleras företagens utlandsinvesteringar under valu- taregleringen. Regleringen, som kom till 1939, är delvis en kvar- leva från andra världskrigets krislagstiftning, delvis ett uttryck för en syn på företagens utlandsinvesteringar som vuxit fram sedan slutet av 1960-talet. Existerande regleringsbefogenheter har utnyttjats för att möta nya krav på kontroll av just företagens ut- landsinvesteringar och utlandsproduktion.

Valutaregleringen kom ursprungligen till för att stödja penning- och valutapolitiken genom att möjliggöra en avskärmning av den svenska kreditmarknaden från oönskat inflytande från utlandet. Det betyder att den främst var inriktad på att motverka effekter- na på kortsiktiga kapitalrörelser av räntedifferenser och av för- väntade valutakursförändringar.I Fram till 1969 berördes direkta investeringar i utlandet endast indirekt genom de förbud och reg— leringar som gällde andra kapitaltransaktioner, (! v s portföljin- vesteringar. Således krävdes ett ansökningsförfarande vid direkta investeringar endast för att riksbanken skulle kunna försäkra sig om att det rörde sig om en direkt investering och inte en portfölj—

investering.2

De regleringar av svenska direkta investeringar i utlandet som successivt infördes från 1969, och som gällde fram till oktober 1981, hade emellertid inget direkt samband med valutareglering- ens ursprungliga, stabiliseringspolitiska målsättning. I stället moti- verades de av att direkta investeringar inte skulle tillåtas påver— ka bytesbalansen i negativ riktning samt av "övriga centrala mål för den ekonomiska politiken", såsom strävan att överbrygga flera års betalningsbalansunderskott med utländsk upplåning samt indu— stri- och sysselsättningspolitiska strävanden. Bytesbalanskriteriet betydde att en hög avkastning i_nt_e var ett tillräckligt skäl för att investeringen skulle tillåtas, något som också sades uttryckli—

gen i regleringen.

Kravet på utlandsfinansiering av direkta investeringar tillämpas fortfarande ganska allmänt3 och motiveras av allmänekonomiska

1 En genomgripande översyn av valutaregleringen görs för närva- rande inom ramen för en statlig utredning, den s k Valutakommit— tén. För en utförligare redogörelse för valutaregleringens till— komst och funktionssätt, se SOU l980:51.

2 De 5 k Höganäsvillkoren som investeraren förband sig att åtly- da var ägnade att hindra investeraren att via ett utländskt dotter- bolag kringgå förbudet mot portföljinvesteringar.

3 Undantag från detta allmänna krav görs för investeringar i för— säljningsbolag, investeringar i vissa u-länder samt för investering- ar på mindre än 1 milj kr.

överväganden.l Övriga villkor, som nyligen ändrats, innebar emel— lertid att varje investeringsansökan måste prövas av riksbanken, som är tillståndsgivande myndighet, med hänsyn till investeringens (förväntade) effekter på företagens export (sedan 1969), på företa— gens "marknadsposition" och "utvecklingskraft" (sedan 1972) och även på sysselsättnings— och industripolitiska mål i Sverige (sedan 1974). Dessa villkor togs bort (i oktober 1981) bl a med hänvis- ning till svårigheten, trots stora resursinsatser både av företagen och riksbanken, att göra en tillförlitlig bedömning av dessa effek- ter. Man bibehöll endast det 1974! införda förbehållet att en inves- teringsansökan kunde avslås om den "skulle åsamka landets intres— sen utomordentlig skada", varvid bla sysselsättnings- och indu- stripolitiska strävanden skall beaktas.

Även om den hittillsvarande regleringen till stora delar är avskaf- fad, så är frågan om reglering av företagens utlandsproduktion fortfarande politiskt levande. Det finns således en stark politisk opinion för ett återinförande och en skärpning av den tidigare reg— leringen.Z En fråga som inställer sig avslutningsvis är därför vilka slutsatser vi kan dra av analysen i denna studie för en sådan regleringspolitik. Kan vi med utgångspunkt från våra resul— tat dra slutsatsen att vi inte bör reglera företagens utlandsproduk— tion om vi vill uppnå de utsagda målen för regleringspolitiken? Svaret på den frågan är att det beror på regleringspolitikens ut— formning. Om regleringspolitiken utformas som en generell be- gränsning av företagens utlandsproduktion innebär resultaten att vi i_nt£ bör reglera utlandsproduktionen. Resultaten visar ju att en tillåten ökning av svenska företags utlandsproduktion generellt har en, om något, positiv effekt på de utlandsinvesterande företagens export och sysselsättning och en förmodligen ännu mer betydelse— full positiv effekt på deras "marknadsposition" och "utvecklings-

1 Det betyder inte att frågan är betydelselös - långt därifrån - utan bara att den ligger utanför vår egentliga frågeställning som är knuten till utlandsproduktionens effekter. Betydelsen av kravet på utlandsfinansiering behandlas i Swedenborg (1980). 7- Den socialdemokratiska minoriteten i riksbanksfullmäktige reser— verade sig mot beslutet om avskaffande. [ en socialdemokratisk riksdagsmotion 1982 krävs också ett återinförande av bytesbalans— prövningen.

kraft". I genomsnitt skulle därmed de mål som motiverat den hit— tillsvarande regleringspolitiken uppnås genom att företagen tillåts

producera utomlands.

Om regleringspolitiken utformas som en selektiv begränsning av företagens utlandsproduktion, såsom var fallet fram till 1981, ger de empiriska resultaten i denna studie däremot ingen klar vägled— ning. Resultaten gäller ju i genomsnitt, dvs för flertalet företag och/eller för de största företagen, och de utesluter inte att effek— terna i några fall kan vara negativa. En reglering skulle då kunna motiveras med att man vill förhindra de negativa effekterna som kan finnas i vissa fall. Här ställs vi emellertid inför en annan och mycket viktig fråga, nämligen, vilka förutsättningarna är att kunna reglera företagens utlandsinvesteringar på ett sådant sätt att eventuella negativa effekter av utlandsverksamheten reduce- ras. Detta är en praktisk och metodologisk fråga, som, enligt min mening, förtjänar väsentligt mycket mer uppmärksamhet än den hittills rönt i debatten.1 Jag skall här bara antyda några av de

svårigheter som är förenade med en sådan uppgift.

De i valutaregleringen uppställda kriterierna, enligt vilka företa— gens investeringsansökningar prövats, förutsätter att det är möjligt att bedöma i varje enskilt fall: 1) vad som skulle hända med företagets export om företaget inte beviljades tillstånd att produ— cera utomlands, 2) hur företagets konkurrenskraft på lång sikt skulle påverkas om det inte tilläts växa sig stort på utlandsmark- naderna och 3) vad alternativanvändningen av eventuellt friställ—

da resurser i Sverige skulle vara.

Även om vi bortser från svårigheten att bedöma de samhällseko- nomiska effekterna av utlandsinvesteringar enbart med utgångs-

punkt från bytesbalansmässiga kriterier (jfr kap 2) bör en slutsats

1 Vi skulle kunna få ett empiriskt svar på frågan om prognoser som gjorts av den reglerande myndigheten om utvecklingen i en- skilda fall konfronterades med den faktiska utvecklingen när före— tagen tillåts producera utomlands. Sådana studier har mig veter- ligt aldrig gjorts på detta område.

av anlysen i denna studie vara att det är oerhört vanskligt att på förhand göra dessa bedömningar i enskilda fall. Något så när kor— rekta bedömningar förutsätter kunskap av ett slag som knappast finns vare sig hos handläggande tjänstemän inom den myndighet som har att fatta avgörandet (för närvarande riksbanken) eller hos det berörda företaget (och dess anställda), som lämnar under— lag för beslutet.

Det är möjligt att, som jag har sökt göra, ge vissa generella, och mycket grova, svar på dessa frågor på grundval av en statistisk analys av historiska data. Det torde vara omöjligt att ge några enkla tumregler för hur en sådan bedömning skulle göras i enskil— da fall. Sådana bedömningar måste under alla omständigheter bli

ytterst osäkra.l

Det bör sägas att riksbanken i praktiken inte har försökt att göra de bedömningar som förutsatts i den hittillsvarande regleringen. Man har helt förlitat sig på företagens uppgifter. Kontrollen — i varje fall när det gällt industriinvesteringar - har främst in— skränkt sig till att söka avgöra om det rört sig om en direktinves— tering och inte en portföljinvestering, dvs har huvudsakligen ut- gjort en tillämpning av den ursprungliga delen av valutareglering— en. Riksbankens beslut att avskaffa regleringen utjorde därför ett formellt erkännande och en logisk konsekvens av detta förhållan— de.

Sammanfattningsvis: De empiriska resultaten i denna studie talar mot en generell reglering av företagens utlandsproduktion om vi vill uppnå de uttalade målen för en regleringspolitik. Praktiska svårigheter gör att möjligheten att uppnå dessa mål genom en se- lektiv regleringspolitik kan starkt ifrågasättas. Den sistnämnda frågeställningen ligger emellertid utanför ramen för denna studie.

I Svårigheterna framgår klart av andra expertrapporter till Direk— tinvesteringskommittén (SOU 1981:33 och SOU l981:43), som byg— ger på fallstudier av enskilda branscher och företag. Fallstu— dierna, tillsammans närmare 900 sidor utredningsmaterial, utmyn— nar inte i säkra och entydiga slutsatser rörande alla relevanta ef— fekter ens i de enskilda fallen.

APPENDIX A

lUl:s enkätundersökningar av den svenska industrins direkta inves-

teringar i utlandet

lUl:s enkätundersökningar av den svenska industrins utlandsverk- samhet för åren 1965, 1970, 197# och 1978 är unika i så måtto att det inte finns jämförbar information någon annanstans i Sveri- ge. En liknande kartläggning för 1960—65, som också täckte ut- landsinvesteringar av andra näringsgrenar än industrin, utfördes av Lund (1967) på uppdrag av Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund (51). En kartläggning av antalet an- ställda i svenska företags utländska dotterföretag år 1974 utför- des av Statistiska Centralbyrån (SCB) och samordnades med lUl:s

undersökning för samma år.

IUl har fått tillgång till 1960 års data om direkta investeringar i utlandet, och dessa har sammanställts på ett sådant sätt att de är jämförbara med lUl:s data för senare år. (För en beskrivning av vilka korrigeringar som gjorts, se Swedenborg (1973), Appendix B.) Flera av datatabellerna i Appendix C innehåller därför uppgif-

ter om utlandsverksamheten under hela perioden 1960-78.

Författaren till denna studie har varit huvudansvarig för upplägg- ning och genomförande av lUl:s enkätundersökningar vid samtliga tillfällen. 1 1965—70 års undersökning delades ansvaret med Eva Thiel. I 1974 års undersökning delades det med Bo Lindörn och Rolf Rundfelt, som emellertid var huvudansvariga för insamling och analys av data rörande finansiella flöden mellan de svenska och utländska koncerndelarna. I 1978 års undersökning har Fredrik Bergholm varit ansvarig för insamling och kontroll av enkätsva-

ren.

A:1. Enkätundersökningarnas syfte och omfattning

Syftet med enkätundersökningarna har varit att erhålla informa— tion om, främst, den svenska industrins utländska produktionsverk- samhet, som kunde ligga till grund för en analys av drivkrafterna bakom och effekterna på den svenska ekonomin av denna verksam- het.

Data har samlats in vid tre tillfällen, nämligen 1971, 1975 och 1979. Vid samtliga tillfällen var enkäten avsedd att täcka alla svenska industriföretag som hade producerande dotterföretag (kon- cernföretag) i utlandet respektive undersökningsår. Därutöver har urvalskriterierna varierat något. 1965-70 års undersökning täckte '( ex samtliga producerande och försäljande dotterbolag till svens- ka industriföretag samt utländska produktionsföretag i vilka de svenska företagen hade ett minoritetsintresse. 1974 års undersök- ning omfattade därutöver svenska industriföretags dotterbolag och minoritetsintressen i andra sektorer än industri och handel. 1978 års undersökning har uteslutit företag som endast hade andra ut- landsintressen än producerande dotterföretag. Den omfattar såle- des svenska industriföretag som bedrev produktion i utlandet 1978 samt deras utländska dotterbolag och minoritetsintressen i olika sektorer.

Med svenska industriföretag menas i undersökningarna företag som är registrerade i Sverige och inte är dotterbolag till utländs- ka företag och vars huvudsakliga verksamhet faller inom indu- strin. Endast företag med mer än 50 anställda i Sverige omfat- tas. ] princip betraktas hela koncernen som undersökningsenhet och hela den svenska koncerndelen - moderbolag och svenska dot- terbolag - som investerande företag eller "svenskt moderbolag". Moderbolagen i svenska koncerner har i enkätundersökningarna om- betts lämna uppgifter om hela koncernen, både i Sverige och ut- landet. Orsaken till att hela koncernen betraktas som en enhet är att koncernmoderbolaget är den slutliga beslutsenheten och att be— slut fattas med hänsyn till deras effekter på den totala verksam- heten.

Vi har emellertid gjort vissa undantag från den allmänna regeln att inkludera hela koncernen om denna huvudsakligen är verksam inom industrin. Ett fåtal stora industriföretag, som är dotterbolag till företag i andra näringsgrenar (rederi och handel), har behand— lats som moderbolag och fristående från den del av koncernen vars verksamhet faller utanför industrin. Detta har ansetts som ett bättre alternativ än att helt utesluta dem. Vidare har vissa dotterbolag till holding— och investmentbolag betraktats som så pass fristående från övriga dotterbolag inom gruppen att de och deras utländska dotterbolag kunnat behandlas som en fristående

koncern.

Dotterbolag (koncernbolag) definieras i enlighet med 5 21 i aktie— bolagslagen som företag som direkt eller indirekt ägs till mer än

50 % och därför måste omfattas av koncernens redovisning. Mino-

ritetsägda företag är företag i vilka det svenska företaget direkt eller indirekt äger minst 10 % men högst 50 % av aktiekapita- let. Dessa företag omfattas inte av koncernredovisningen, och det investerande företaget saknar vanligtvis detaljerad informa-

tion om dessa företag.

Som producerande dotterbolag har räknats alla dotterbolag som över huvud taget bedriver någon form av varuproduktion (utvin- ning, tillverkning, sammansättning) i utlandet, även om detta inte är dess huvudsakliga verksamhet. Försäll'ande dotterbolag har definierats som företag som endast ägnar sig åt försälj- ning, eventuellt kombinerad med installations- och serviceverk- samhet, men utan varuproduktion. Övriga dotterbolag utgörs av dotterbolag verksamma inom andra näringsgrenar än industri och handel.

Indelningen i producerande och försäljande dotterbolag har gjorts så att all produktionsverksamhet i utlandet skall omfattas. Det är viktigt att påpeka att denna indelning innebär att vad som i denna undersökning redovisas som produktionsföretag i utlandet ut- görs av företag som i mycket varierande grad ägnar sig åt pro— duktion.

Vi har endast inhämtat uppgifter om utländska produktionsföretag i vilka verksamheten varit i gång under hela det år uppgifterna avser. Det betyder att nystartade företag respektive år inte ingår. Avgränsningen motiveras av syftet med analysen, nämligen

att relatera den utländska verksamheten till den svenska.

De avgränsningar som gjorts innebär att utlandsinvesteringar fö- retagna av små företag (mindre än 50 anställda i Sverige), icke- industriföretag samt industriföretag som saknar producerande dot- terbolag (för år 1978) faller utanför undersökningen. Därmed fal- ler ett ganska stort antal utlandsinvesterare utanför, men täck- ningsgraden på utlandssidan påverkas relativt litet. Totalundersök— ningar, som Lunds (ibid) och SCB:s (ibid), tyder på att omkring 90 % av svenska företags utländska dotterbolag och minoritetsin- tressen inom alla näringsgrenar täcks av IUI-undersökningarna.

Därtill kommer ett visst svarsbortfall på 2-5 96 olika är.

Datamaterialet utgörs av relativt detaljerad information om den svenska koncerndelen och om varje enskilt producerande koncern— företag i utlandet, information rörande försäljning, produktion och produktionsinriktning, handelsströmmar, tillgångar, sysselsättning, lönekostnader, forskningskostnader etc. Det omfattar mer begrän- sad information om andra utlandsintressen. Exakt vad som omfat- tas av 1978 års enkät framgår av de i slutet av denna bilaga återgivna enkätformulären med tillhörande anvisningar. Tidigare enkätformulär finns återgivna i Swedenborg (1973) respektive Swe- denborg (1979).

Uppgifterna har erhållits från företagen under löfte om konfiden- tialitet. Det betyder att de inte redovisas på ett sådant sätt att enskilda företag kan identifieras och att det inte förekommer fö- retagsnamn i texten. Trots att en del av det presenterade mate- rialet är publicerat för vissa företag, bl a i årsredovisningar, så har denna princip tillämpats konsekvent för att undvika obalans i framställningen.

Az2. Datainsamlingen och svarsfrekvens

Information om de utlandsinvesterande företagen har insamlats via en enkät som skickats till det svenska moderbolaget. Popula— tionen av sådana förtag som uppfyller undersökningens urvalskrite- rier har inte varit känd utan den har vi vid varje tillfälle varit

tvungna att själva fastställa.

Svenska företag som önskar investera i utlandet måste ansöka om tillstånd för detta hos riksbanken. Från riksbankens valutaavdel- ning har vi erhållit en förteckning över samtliga företag som sedan 1955 blivit beviljade sådant tillstånd. Denna förteckning omfattar omkring 1 500 företag, men med hjälp av extern infor—

1 samt direkta telefonsamtal kunde ett stort

mation om företagen antal elimineras för att de inte uppfyllde de kriterier som gällde för undersökningsurvalet. Flertalet utgick på grund av att de inte var industriföretag med mer än 50 anställda eller inte kunde iden- tifieras och lokaliseras. Ett stort antal utgick på grund av att de var utlandsägda eller ingick i samma koncern eller, är 1978, för att de enbart hade andra utlandsintressen än producerande

dotterföretag i utlandet.

Den population vi har kunnat fastställa för år 1978 utgörs av 126 koncerner. För 117 av dessa har vi tämligen fullständiga uppgif- ter, vilket utgör en svarsprocent på 93 % i antal räknat. För ett medelstort företag som inte besvarade enkäten har vissa upp- gifter tagits fram med hjälp av årsredovisningen och tidigare en- kätundersökningar. Detta företag ingår därför i flertalet tabeller i denna studie. Det resterande bortfallet utgörs huvudsakligen av mindre företag. Om antalet svar vägs med storleken på företa- gens utlandsinvesteringar blir svarsprocenten således mycket högre. De 118 företagen svarade 1978 för 99 % av antalet an- ställda i producerande dotterbolag i utlandet. Svarsprocenten i fö— regående enkätundersökningar har varit lika hög.

1 Svensk lndustrikalender, SAFzs Matrikel, Svenska Aktiebolag.

Den höga svarsfrekvensen betyder att uppgiftsmaterialet borde tillåta en så gott som fullständig kartläggning av den typ av ut- landsverksamhet som omfattas av undersökningen. En ytterligare reservation är emellertid nödvändig.

Förutom svarsbortfallet är det möjligt att täckningen inte är full— ständig på grund av att riksbankens förteckning av någon anled— ning inte omfattar alla företag som investerat i utlandet eller på grund av att vi felaktigt eliminerat företag från denna förteck- ning vid utarbetandet av utsändningslistan. Det finns sannolikt ett sådant bortfall, men även detta borde röra mindre utlandsin—

vesterare.

Ofullständiga svar har varit relativt vanligare än inga svar alls. Den information som erhållits från flertalet företag är tillräck— lig för att täckningsgraden i de deskriptiva tabellerna i t ex Ap- pendix D skall vara praktiskt taget fullständiga. Däremot har av- saknaden av vissa uppgifter inneburit att många observationer har

uteslutits från regressionsanalysen i kapitel 7.

Trots att flertalet företag i allmänhet besvarat enkäten inom tre månader efter utsändningen, så har arbetet med insamling, kon- troll, komplettering och korrigering av enkätmaterialet tagit om— kring ett år i anspråk för varje enkätundersökning. Uppföljande kontakter med företagen har huvudsakligen varit per telefon med

företagens finans- och redovisningsavdelningar.

Ett stort arbete har lagts ned av de deltagande företagen för att lämna de uppgifter vi har begärt. Arbetet har varit direkt propor- tionellt till i första hand antalet producerande dotterföretag före— tagen har i utlandet men i viss mån även till antalet juridiska en- heter inom den svenska koncerndelen. Det senare beror på att den konsolidering över den svenska koncerndelen som efterfrågas i enkäten inte normalt görs av företagen själva i deras egen redo— visning. Spridda uppgifter som vi fått tyder på att de större före-

tagen har lagt ned uppemot # manveckor på besvarandet av enkä— ten (något mer 1971 och 1975 och något mindre 1979). För de mindre företagen har tidsåtgången varierat mellan en timme och två dagar. Ofta har det rört sig om en ansenlig kostnad för det enskilda företaget. Otvivelaktigt har detta arbete gett avkastning i form av en genomsnittligt hög kvalitet på svaren, även om bris-

ter alltid kommer att kvarstå i ett sådant material.

A:3 Frågornas svårighetsgrad och uppgifternas kvalitet

Enkätformulären har i möjligaste mån utformats så att de efterfrågar uppgifter som finns tillgängliga i företagens egen redo— visning eller med en rimlig arbetsinsats kan tas fram av företa- gen. Vissa uppgifter har emellertid varit klart svårare att ta fram än andra och då har uppgiftskvaliteten vanligen också blivit sämre. Här skall nämnas några av de speciella svårigheter som har funnits i IUI: enkäter och som har påverkat uppgifternas kva- litet.

l) Konsolidering av uppgifter om den svenska koncerndelen. En uppdelning av koncernerna på en svensk och en utländsk koncern- del är en central del av syftet med enkätundersökningen. Det är också en uppdelning som koncernerna sällan eller aldrig har anled- ning att göra i sin egen redovisning, där man vanligtvis endast re— dovisar det svenska moderbolaget för sig och konsoliderade uppgif— ter om hela koncernen. Underlaget för en konsolidering över den svenska och utländska koncerndelen finns naturligtvis i form av uppgifter om varje enskild juridisk enhet i Sverige och utlandet, men det kan vara ett betydande arbete att genomföra en konsoli- dering över dessa. I praktiken kan det vara liktydigt med att göra upp en helt ny koncernredovisning.

De uppgifter som är svåra att konsolidera är de som inte är di-

rekt summerbara över de olika juridiska enheterna på grund av att interna flöden måste avräknas. Antal anställda och fasta anlägg-

15—T7

ningstillgångar är således lätt framräknade medan extern omsätt— ning, export och totala tillgångar kan vara ganska svåra att kon- solidera, i synnerhet om det finns många juridiska enheter såväl i Sverige som i utlandet. Bland de uppgifter på blankett A som särskilt berörs av detta är då uppgifterna A:lO-A:13 och A:l5. Fråga A:12 — extern omsättning och export per land - kan före— falla troskyldig men utgör utan tvivel en av de svåraste i enkä- ten. Flertalet företag tar inte själva fram dessa uppgifter i sin egen redovisning.

2) Uppgifter om producerande dotterbolag_ i utlandet som inte ingår i dotterföretagets balans- och resultaträkning. Hit hör främst uppgifter om dotterbolagens export och import samt för— delningen av produktionen på produktgrupper. Uppgifter om dotter— bolagens totala import från de svenska koncernföretagen ingår vis- serligen i underlaget för beräkning av koncernens konsoliderande omsättning, men de kan vara svåra att få fram. Uppdelningen på färdigvaror etc, liksom de andra uppgifterna, tas däremot över huvud taget inte fram. Här har de uppgiftslämnande personerna inom företagen tvingats förlita sig på sin kunskap om företagen. Uppgifter om FoU—kostnader hör också under denna rubrik, men dessa är i de allra flesta fall obetydliga varför en enkel uppskatt- ning har kunnat räcka.

3) Uppgifter om __producerande dotterbolag__ i u___tlandet som in år i företagens rapportering men där redovisningsprinciper varierar mellan T_ander eller där olika redovisningsprinciper tillämpas av det rapporterande företaget. Exempel på svårigheter här är upp- giften om medelantal årsanställda (i stället för t ex totalt antal

anställda per ett visst datum) och löner inklusive sociala kostna- der (de sistnämnda bokförs på olika sätt i olika länder). Olika sätt att omräkna dotterbolagens tillgångar till svenska kronor (his- toriska eller aktuella växelkurser) påverkar värdet av såväl till— gångarna som avskrivningarna och därigenom också nettovinsten. Här har sannolikt varierande principer använts av de rapporteran- de företagen.

4) Uppgifter om minoritetsägda företag i_utlandet. Här har fö- retagen - förvånande nog - ofta mycket begränsad, ibland obefint- lig, information. Svarsbortfallet har varit betydande på denna fråga.

Avslutningsvis kan nämnas att 1978 års enkät har varit enklare att besvara än tidigare enkäter. Anledningen är dels att frågorna har begränsats ganska mycket jämfört med i föregående enkäter, dels att företagen i ökande utsträckning har börjat ta fram de uppgifter vi efterfrågar för sin egen redovisning.

& Industriens Utredningsinstitut

m THE INDUSTRIAL INSTITUTE FOR ECONOMIC AND SOCIAL RESEARCH

Stockholm l979-04-09

Till Verkställande direktören

Svenska industriföretags produktionsverksamhet i utlandet Industriens Utredningsinstitut (IUI) genomförde åren 1971 och l975 omfattande enkät- undersökningar av svenska industriföretags utländska dotterbolag. Resultaten från dessa undersökningar har presenterats i flera publikationer. Intresset för in- dustrins utlandsverksamhet fortsätter emellertid att vara stort. 1977 tillsatte regeringen en offentlig utredning i syfte att undersöka de internationella in- vesteringarnas näringspolitiska effekter. Utredningen har vänt sig till IUI och bett att institutet skall medverka i en ny kartläggning av industrins utlandsverk— samhet och en analys av utlandsproduktionens effekter på bl a exporten från och sysselsättningen i Sverige. Institutets styrelse har bedömt det Som angeläget att IUI medverkar i utredningen.och har därför ställt sig bakom denna undersökning, som omfattar samtliga svenska industriföretag med någon form av varuproduktion i ut- landet I978. Besvarandet av enkäten är naturligtvis, liksom tidigare, frivilligt, men det är vår förhoppning att företagen kommer att medverka i samma utsträckning som vid de föregående undersökningarna. Saklig information om företagens utlandsverksam- het är inte bara värdefull för den ekonomisk—politiska debatten utan har även visat sig vara av intresse för näringslivet.

Undersökningen genomförs självständigt av institutet och kommer att utmynna i en IUI-publikation, som även kommer att ingå som bilaga till den statliga utredningen. Det insamlade'uppgiftsmaterialet förvaras på institutet, där det behandlas konfi- dentiellt. Uppgifterna kommer inte att lämnas ut eller publiceras på sådant sätt att enskilda företag kan identifieras.

För att kunna delta i institutets seminarier rörande projektet kommer utredningens sekreterare, ekon dr Jan-Erik Vahlne, att under begränsad tid få ta del av mate- rialet. Jan—Erik Vahlne är därvid bunden av samma förpliktelse om konfidentialitet som den personal inom institutet som arbetar med undersökningen.

Inom institutet kommer M.A. Birgitta Swedenborg och pol.mag. Eva—Christina Horwitz att ansvara för prpjektet.

Frågor beträffande denna undersökning och ifyllandet av blanketterna besvaras av de på blanketterna namngivna handläggarna inom institutet.

Vi skulle vara tacksamma för att få de ifyllda blanketterna tillbaka före den l5 maj 1979.

Med utmärkt högaktning och med tack för vänlig medverkan (/ X

Gunnar Eliasson

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

GREVGATAN 34, 5 TR, 114 53 STOCKHOLM TEL. 08163 50 20 REF. EVA-CHRISTINA HORWITZ OCH FREDRIK BERGHOLM

BLANKETTERNA INSÄNDS FÖRE DEN 15 MAJ 1979

UPPLYSNINGAR OCH ANVISNINGAR ANGÅENDE ENKÄTEN OM SVENSKA INDUSTRIFÖRETAGS PRODUKTIONSVERKSAMHET I UTLANDET

|. Vilka företag skall besvara enkäten? Institutets undersökning omfattar samtliga svenska lndustriföretag som hade producerande koncernföretag i utlandet 1978 (se definitionerna nedan). Dessa företag ombeds lämna uppgifter om såväl den svenska koncerndelen som om utländska koncernföretag och minoritetsägda företag. Intresset koncentreras till de varuproducerande koncernföre- tagen i utlandet. Rent försäljande och övriga rörelsedrivande dotterföretag, liksom minoritetsägda företag, omfattas ] mer begränsad utsträckning.

Enkäten sänds i huvudsak till svenska industriföretag som erhållit tillstånd från riksbanken att företa direkta investeringar i utlandet. Företag som erhåller enkäten trots att de ej omfattas av undersökningens urvalskriterier ombeds i sitt svar ange om tillståndet avsåg utländska intressen av annat slag än sådana som berörs av undersökningen, om ett tidigare utlandsintresse awecklats före 1978 eller om investeringstil!ständet ännu ej utnyttjats detta år.

Il. Definitioner

Som svenskt lndustriföretag betraktas företag som är registrerat i Sverige och som inte är dotterföretag till ett utländskt företag samt är verksamt huvudsakligen inom industrin. Till producerande företag räknas här alla företag som utför någon form av varuproduktion, såsom utvinning. tillverk- ning eller sammansättning av varor. Även företag som huvudsakligen bedriver annan verksamhet, tex försäljning, men därutöver utför någon produktion räknas i denna undersökning som producerande företag. Till försäljningsföretag räknas här företag som endast ägnar sig åt försäljning. eventuellt kombinerad med installa- tions- och serviceverksamhet. Försäljningen skall i inte obetydlig utsträckning utgöras av koncernens produkter. | de fall då sammansättning eller montering av varor är en så enkel process att den även kan utföras av kunden och av före- taget inte betraktas som industriell tillverkning kan detta produktionsled innefattas i försäljningsföretagets verksamhet. övrlga rörelsedrivande företag är företag som är verksamma inom andra näringsgrenar än industri och handel.

Koncernföretag eller dotterföretag och dotterdotterföretag utgörs av företag i vilka aktiekapitalet ägs till mer än 50 % av ett eller flera koncernföretag. Sådana företag omfattas enligt 5 221 i aktiebolagslagen av koncernredovisningen.

Svenska koncernföretag eller den svenska koncerndelen utgörs av moderföretaget och övriga i Sverige belägna kon- cernföretag.

Utländska koncernföretag eller den utländska koncerndelen utgörs av koncernföretag belägna i utlandet.

Utländska minorltetsintressen definieras som företag i utlandet i vilka minst 10 % och högst 50 % av aktiekapitalet ägs av ett eller flera koncernföretag.

2 lll. Undersökningens syfte Denna enkät utgör en uppföljning av de enkätundersökningar angående svenska industriföretags direkta investeringar i utlandet som institutet företog 1971 och 1975. Syftet med föreliggande enkät, liksom med de tidigare, är att kartlägga omfattningen och inriktningen av svenska industriföretags utlandsverksamhet samt därmed sammanhängande betal- ningsflöden mellan Sverige och utlandet. ! huvudsak är 1979 års enkät upplagd på samma sätt som 1971 och 1975 års, vilket möjliggör detaljerade jämförelser mellan enkätåren 1965, 1970, 1974 och 1978.

IV. Enkätens utformning Det företag som ombeds besvara enkäten är moderföretaget i koncernen. Detta innebär att koncernens moderföretag ombeds lämna uppgifter även för indirekt ägda koncernföretag i utlandet. Om det väsentligen skulle underlätta besva- randet av enkäten kan emellertid annat svenskt koncernföretag än moderföretaget besvara enkäten beträffande sina utländska dotterföretag. ! dessa fall bör separata frågeformulär ifyllas i tillämpliga delar såväl av koncernens moderföre- tag som av ifrågavarande dotterföretag, eftersom det är av vikt att vi erhåller uppgifter rörande hela koncernen.

Enkäten består av två formulär. Blankett A insänds i ett exemplar och avser uppgifter om företaget/koncernen iSverige samt vissa uppgifter om dess intressen i utlandet. Blankett B ifylls I ett exemplar för vart och ett av de producerande utländska koncernföretagen. Blankett B bifogas även i engelsk översättning.

Bifogade kopior av blanketterna kan behållas av företagen. Ytterligare exemplar av blanketterna kan erhållas från insti- tutet.

V. Valutaomräknlng Alla belopp bör uttryckas i svenska kronor efter omräkning enligt de valutakurser som använts vid upprättandet av kon- cernbokslutet 1978.

VI. Räkenskapsår

Uppgifterna bör avse kalenderåret 1978. I regel torde räkenskapsåret sammanfalla med kalenderåret. varför uppgifter direkt kan hämtas ur företagens redovisningshandlingar. Företag med brutet räkenskapsår kan dock i stället lämna upp- gifter för det räkenskapsår som närmast sammanfaller med kalenderåret. Vid räkenskapsår 1 juli—30 juni anges uppgif- ter för räkenskapsåret 1977/78 osv. Om räkenskapsåret ej omfattar 12 månader skall detta anges.

Vll. Exakthet | uppgiftslämnande! En hel del av de begärda uppgifterna finns förhoppningsvis relativt lätt tillgängliga för de flesta företag. När så inte är fallet efterfrågas emellertid inte redovisningsmässlg exakthet i svaren utan rimliga uppskattningar. Det är viktigt att så- dana uppskattningar i möjligaste mån görs jämförbara mellan olika dotterföretag och länder. Om speciellt stor osäker- het vidlåder en viss uppgift var god ange detta under punkten "Kompletterande uppgifter” | respektive avdelning.

Vlll. Särskilda anvisningar till frågorna Hänvisning till nedanstående nummer görs i anslutning till den fråga på blanketterna som förklaringen avser.

1. | blanketterna skall anges företagets/koncernens huvudsakliga branschtlllhörlghet enligt nedanstående kodförteck- ning, som svarar mot 2- och 3-ställig SNI i svensk industristatistik. Om företagets/koncernens verksamhet fördelar sig på mer än en bransch anges således den bransch inom vilken den övervägande delen av verksamheten faller.

Bransch Branschkod Bransch Branschkod Gruvindustri 01 Jord- och stenvaruindustrl 10 Livsmedelsindustri 02 Järn-, stål- och metallverk 11 Dryckesvaru- och tobaksindustri 03 Metallvaruindustri 12 Textil- och beklädnadsindustri 04 Maskinindustri 13 Läder— och lädervaruindustri 05 Elektroindustri 14 Trävaruindustri 06 Transportmedelsindustri 15 Massa— och pappersindustri 07 Varvsindustri 16 Grafisk och pappersvaruindustri 08 Industri för instrument, foto- och optikvaror, ur 17 Kemisk, plast- och gummivarulndustri 09 Annan tillverkningsindustri 18

2. För de utländska dotterföretag och minoritetsägda företag som inte är i huvudsak producerande skall verksamhets- typen anges enligt nedanstående kodförtecknlng:

1. Handel 5. Forsknings- och utvecklingsverksamhet 2. Jord- och skogsbruk 6. Koncernledning

3. Byggnadsindustri 7. Transport

4. Kraftverk 8. övriga tjänster

3. Moderföretagets (i koncernen) direkta och Indirekta andel av det utländska företagets aktiekapital beräknas på följan- de sätt: Antag att 80 % av aktie- eller andelskapltalet i ett utländskt koncernföretag ägs av ett annat utländskt företag

som i sin tur till 60 % ägs av det svenska moderföretaget. Moderföretagets direkta och indirekta ägande i dotterdotter- företaget blir då 60 % x80 %:48 %. De svenska koncernföretagens direkta ägande i dotterdotterföretaget blir noll. Att dotterdotterföretaget klassificeras som koncernföretag bestäms av att det till mer än 50 % — här 60 % — ägs av ett annat koncernföretag.

4. Med bokfört värde på eget kapital avses totalt aktiekapital samt övrigt beskattat eget kapital, såsom fonder, reserver och balanserade vinster.

5. Antal anställda avser medelantalet anställda under året. Medelantalet beräknas lämpligen som "genomsnittligt antal årsarbetare".

6. Antalet anställda l minoritetsägda företag i utlandet kan vara en svårtillgänglig uppgift. Även en grov uppskattning på denna punkt vore emellertid värdefull.

7. Exporten bör om möjligt värderas fob, dvs till det pris som erhålls när varorna lämnar landet. Om någon annan vär— deringsprincip använts för beräkning av de begärda exportsiffrorna, var god ange hur denna förhåller sig till fob-priser- na.

8. Ett exempel kan förtydliga anvisningen för företag med utländska producerande dotterföretag i färre än 6 länder. An- tag att ett företag har 3 producerande dotterföretag i utlandet 1978. Ett av dessa ligger i Västtyskland, ett i Storbritan— nien och ett i Colombia. De två förstnämnda länderna är upptagna separat i länderförteckningen i fråga 12 och företaget ombeds ange koncernens omsättning i och export till dessa länder. Colombia är däremot inte upptaget separat och nå- gon uppgift behöver därför inte lämnas, vare sig för detta land eller för Latinamerika, i vilket det ingår.

9. De flesta företag gör en uppdelning av sin tillverkning och försäljning på divisioner, sektorer, huvudsakliga produkt- grupper eller produkter. Aggregationsnivån bestäms av företagets egen indelning i huvudsakliga produkter. Grunden för denna indelning kan vara produkternas användningsområden, dvs försäljningsinriktad eller, vilket är vanligare,produk- tionsmetoder, dvs produktionstekniskt bestämd. Här vore det önskvärt att denna indelning kunde ske på grundval av produktionsmetoder eller av i produktionen använda material, dvs motsvara de klassificeringsprinciper som används i svensk industri- och handelsstatistik (SNI resp. SITC). Vidare är det önskvärt att så långt möjligt samma indelningsgrun- der används vid en produktuppdelning av de svenska koncernföretagens produktion och export som vid en produkt- uppdelning av de utländska dotterföretagens produktion, även om den sistnämnda görs mer finfördelad. Rimliga upp- skattningar kan mycket väl godtas, om uppgifterna är svåra att beräkna på grundval av tillgänglig information inomföre- taget. 10. Definitionen av arbetare och tjänstemän skiljer sig ofta mellan olika länder. Om någon enhetlig definition inte till- lämpas inom hela koncernen, kan därför de lämnade uppgifterna baseras på den indelning som kan göras för respekti- ve företag. 11. Om uppgift om löneblkostnader i de utländska dotterbolagen saknas ombeds företaget göra ett procentuellt påslag på lönesumman.

12. Uppgifterna A:21 (a) och A:22(a) svarar åtminstone delvis mot vissa uppgifter som lämnas i deklarationen för att er- hålla särskilt avdrag för forsknings- och utvecklingsarbete ("Utredning angående särskilt forskningsavdrag"). A:21(a) svarar således delvis mot raden "lntäkt vid avyttring av forsknings- och utvecklingsarbete" och A:22(a) mot raden "Kostnader för förvärv av forsknings- och utvecklingsarbete" på deklarationsblanketten. Skillnaden består endast av eventuella intäkter respektive kostnader för "know-how" och administrativa tjänster som inte är relaterade till FoU-re- sultat.

13. Statistiska centralbyråns (SCB) definition av forsknlng och utvecklingsarbete inom industrin omfattar grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom naturvetenskap, teknologi, medicin, lantbruksvetenskap mm, men ej inom samhällsvetenskaplig humanistisk forskning (innefattande marknadsforskning, företagsekonomisk forskning etc). Vidare sägs att i allt arbete som hänförs till FoU skall finnas ett nyhetselement. Ett normalt konstruktionsarbete som helt följer utstakade banor och etablerade rutiner skall ej räknas till FoU. Kostnader för FoU omfattar driftskostnader och periodicerade kapitalkostnader för av företaget med egen personal bedrivet FoU-arbete samt utbetalda medel för FoU som på företagets uppdrag utförts av annan. Licensbetalningar bör däremot e] inkluderas som utgift för FoU. Upp- gifter om FoU-kostnader bör finnas tillgängliga inom flertalet företag av två skäl. Dels uppger flertalet företag med FoU-kostnader överstigande 100 tkr dessa till SCB vartannat är, dels specificeras dessa kostnader numera även i före- tagens deklaration. Det särskilda avdrag för FoU som görsi deklarationen (se VIII.12 ovan) baseras på uppgifter som delvis svarar mot vad som efterfrågas under A:23(b), nämligen posterna "Löner m m . . (inkl. 5/3 av detta belopp) plus "Utgivna bidrag . . (exkl. därav FoU i utlandet), dvs de två första raderna på deklarationsblanketten. Därtill måste läggas avskrivningar på kapitalutrustning för FoU för att komma upp i totala FoU-kostnader enligt A:23(b).

14. Skillnaden mellan total omsättning och värdet av varor tillverkade eller sammansatta vid dotterföretaget utgörs av varor som endast återförsäljs utan vidare förädling vid företaget. Återförsäljningen kan utgöras av varor som tillverkats vid andra koncernföretag eller av varor som inköpts från utomstående företag.

15. Dotterbolagens import värderas fob, dvs till de priser som erhålls när varorna lämnar Sverige. I de fall då de svens- ka koncernföretagens totala export till landet ifråga går via detta dotterföretag blir uppgifterna under 5) lika med de uppgifter som lämnats för ifrågavarande land under fråga 12) på blankett A.

BLANKETT A lii KONFIDENTIELLT

SVENSKA INDUSTRIFÖRETAGS PRODUKTIONSVERKSAMHET I UTLANDET

lNDUSTFtlENS UTREDNINGSINSTITUT GFlEVGATAN 34, 5 TR. 11453 STOCKHOLM

TELEFON 08/63 50 20

REF. EVA—CHRISTINA HORWITZ OCH FREDRIK BERGHOLM BLANKETTEN INSÄNDS FÖRE DEN 15 MAJ 1979 TILL INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Blankett A: Uppgifter om företaget/koncernen i Sverige och dess intressen i utlandet.

Blanketten besvaras endast av företag/koncerner med producerande koncernföretag i utlandet. Före ifyllandet av frå- geformulären vad god se Upplysnlngar och anvisningar om enkäten och kontrollera noggrant att företaget berörs av undersökningen. Uppgifterna lämnas för företagets räkenskapsår. När de efterfrågade uppgifterna inte finns relativt lätt tillgängliga inom företaget efterfrågas inte redovisningsmåssig exakthet utan rimllga uppskattningar.

AVD. 1

lUl:s kod (Ilylls av IUI)

1. Företagets/moderföretagets namn och adress:

2. Kontaktperson:

Tel. ( ankn.

3. Företagets/de svenska koncernföretagens huvudsakliga branschtillhörighet. Ange ! svarskolumnen branschens siffra enligt branschkoden l anvisnlngama, VlI|:1.

4. Var god ange nedan vilka i Sverige belägna rörelsedrivande företag som tillkommit respektive utgått ur koncer- nen mellan 1974 och 1978 samt antalet anställda i dessa. Uppgifterna kan begränsas till industriföretag med mer än 50 anställda.

Se anvisningarna, ll, Vlll:1 och Vll|:5.

___—___— Antal anställda Bransch Företagets namn (enl. koden I Tillkom ar Utgått år vld köp- resp Vlll:1) försäljnings— tlllfållet

i köpta företag 1976

5. Antal producerande koncernföretag i utlandet 1978.

Se anvisningarna, ||. För varje producerande koncernföretag insånds en blankett B.

6. Uppgifter angående försäljande koncernföretag i utlandet 1978. Se anvisningarna, II och Vlll:5.

Land

lUl:s kod (Itylls av lUl)

Antal företag

Antal

Antal anställda

7. Uppgifter angående övriga rörelsedrivande koncernföretag i utlandet 1978. Se anvisningarna. II samt Vlll:2, 3, 4 och 5.

Andel av aktie

IUI-s Verksam- _ kapitalet som ägs kod hetstyp Antal Boklört varde på __ Land 'ifylls (enligt anställda eget kapital direkt och direkt av de alv IUI) koden i 1000 kr indirekt av svenska kon- Vlll:2) moderföre— cernföretagen taget. "Io %

8. Uppgifter angående minoritetsägda företag i utlandet 1978.

Med minoritetsägda företag menas här att minst 10 och högst 50 % av företagets aktiekapital ägs av ett eller flera kon- cernföretag.

För utländska produktionsföretag anges branschtillhörigheten nedan enligt branschkoden i anvisningarna, Vlll:1. För utländska försäljningsföretag och övriga rörelsedrivande företag anges verksamhetstyp enligt koden i Villz2. Se även anvisningarna, ll samt Vlll:3, 4, 5 och 6.

Bransch- Andel av aktie- IUl's tillhörighet; B kf Ed ; kapitalet som ägs ' verksam- o ört v r e p ___—__— Land (:$: hetstyp antända eget kapltal direkt och direkt av de av lust) (enligt koder— 1 000 kr Indirekt av svenska kon— na ] Vlllz1 moderföre- cemlöretagen och Vi | |:2) taget, "Ia %

232 Appendix A SOU 1982:27 AVD. 2 A:5 1000 kr. 1978

9. Hela koncernens externa fakturerade omsättning.

Koncernomsättning anges netto. dvs efter avdrag för omsättningsskatter, rabatter och returer. All försäljning inom koncernen skall vara eliminerad.

10. Företagets/de svenska koncernföretagens externa omsättning.

Exklusive försäljning inom koncernens svenska delar men inklusive försäljning till utländska koncern- företag.

11. (a) Total fakturerad export från företaget/de svenska koncernföretagen. Se anvisningarna, Vlll:7.

varav

(b) försäljning till utländska koncernföretag. Inklusive försäljning till både försäljningsföretag och producerande företag.

12. Hela koncernens externa omsättning och export från Sverige enligt uppgifterna 9 och 11 (a) ovan, fördelad på län- der/länderområden.

Omsättningssiffrorna skall avse koncernens totala externa försäljning i respektive land inklusive import till och exklusive export från landet. All försäljning mellan koncernföretag i landet skall elimineras. Exporten från Sverige avser hela ex- porten, dvs såväl försäljning till koncernföretag aom övrig export till landet ifråga. Företag med producerande koncernföretag | 6 eller flera länder (utom Sverige) ombeds ange omsättning i och export till samtliga nedan uppräknade länder/Iänderområden. övriga företag ombeds lämna dessa uppgifter endast för de av de nedan uppräknade länderna i vilka de har producerande koncernföretag. Se anvisningarna, VIII: 7 och B.

1000 kr. 1978

Länder/ländergrupper lUl:s kod Omsättning Export från Sverige (lfylls av lUI)

Belgien

Frankrike

Italien

Holland Västtyskland Danmark Norge Finland Schweiz

Storbritannien

Österrike

Portugal

Övriga Västeuropa varav Spanien Östeuropa USA

Kanada

Syd- och Mellanamerika varav Argentina

Brasilien

Mexico ___—___—

12. (forts.) Länder/länderg rupper

1000 kr, 1978 Omsättning IExport från Sverige

lUl:s kod (lfylls av lUI)

Afrika varav Sydafrika

Asien varav Indien

Ei:

Japan

Australien

Nya Zeeland

Summa

13. De svenska koncernföretagens externa omsättning och export 1978 enligt uppgifterna 10 och 11 (8) ovan fördela- de pä produktgrupper 1978.

Exklusive försäljning inom koncernens svenska delar men inklusive försäljning till utländska dotterföretag. Se anvisningarna. VII|:9.

lUl:s kod (Nylls av IUI)

Andel av Andel av exporten

Produkter/produktgrupper omsättnlngan ("/o) %

14. Kompletterande uppgifter:

15. Totala tillgångar (total balansomslutning). Härmed avses bokfört värde av tillgångarna.

SOU 1982:27 A:7 1000 kr. 1978 Koncernen därav totalt Sverige

16. Värdet av fasta anläggningstillgångar. Med fasta anläggningstillgångar avses fastigheter. maskiner och inventarier.

(ai Bokfört värde.

(b) Efter kalkylmässiga avskrivningar.

Baserat på äteranskaffningskostnad och verklig livslängd. Anges endast om det tas fram i företagets redovisning.

(c) Brandförsäkringsvårde

17. Rörelseöverskott. Härmed avses omsättning minus tillverkningskostnader före avskrivningar.

18. (a) Summa lönekostnader.

Härmed avses utbetalade löner och lönebikostnader. Se anvisningarna, Vlll:10 och 11.

varav (b) för arbetare (kollektivanställda)

___—___..—

19. (a) Antal anställda. Se anvisningarna, Vlll:5 och 10.

varav (b) arbetare (kollektivanställda)

20. Kompletterande uppgifter:

Antal anställda 1 978

Koncernen totalt

därav Sverige

(b)

(0)

(d)

21. (a) De svenska koncernföretagens totala intäkter från licenser, patent, royalties, "know-how"

och "management fees". Inklusive kostnadstäckande bidrag för FoU-arbete och central administration. Exklusive betalningar mellan svenska koncernföretag. Se anvisningarna. Vlll:12.

varav intäkter från utländska koncernföretag

intäkter från utländska minoritetsägda företag

intäkter från övriga utländska företag

1000 kr. 1978

22.

23.

(a)

(b)

(a)

(b)

Hela koncernens kostnader för licenser, patent. royalties och "know-how" Exklusive betalningar mellan samtliga koncernföretag. Se anvisningarna, Vlll:12.

varav betalningar till andra länder än Sverige

Hela koncernens kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete (FoU).

Exklusive betalningar mellan koncernföretag. Med kostnader för FoU avses säväl löpande utgifter som avskrivningar pä kapitalutrustning för FoU enligt Statistiska centralbyråns definition. Både FoU som utförts vid det egna företaget och det som utförts av annan på uppdrag av företaget skall inklu- deras. Se anvisningarna, VlIl :13.

varav för FoU bedrivet i Sverige

24.

25.

26.

(a)

Andel av kostnaderna enligt 23 (b) som avser FoU-arbete bedrivet inom de svenska kon- cernföretagen (aktivt FoU-arbete enligt 8085 definition).

(b) Antal ärsverken i aktivt FoU-arbete i Sverige

Om antalet inte kan exakt beräknas. var god gör en uppskattning.

Inriktning av FoU enligt 23 ovan. Ange (ungefärlig) andel av FoU som utgörs av

(a)

(b)

(e)

Förbättring av existerande produkter/processer

Utveckling av nya produkter/processer

Långsiktig forskningsverksamhet

u/o

Antal 1978

0/o

%

o/o

Ungefär hur lång tid har lagts ned inom företaget för besvarande av

blankett A?

blanketterna B?

KONFIDENTIELLT

SVENSKA INDUSTRIFÖRETAGS PRODUKTIONSVERKSAMHET | UTLANDET

lNDUSTRlENS UTREDNINGSINSTITUT GREVGATAN 34, 5 TR, 114 53 STOCKHOLM

TELEFON: 08/63 50 20 REF. EVA-CHRISTINA HORWITZ OCH FREDRIK BERGHOLM BLANKETTEN INSÄNDS FÖRE DEN 15 MAJ 1979 TILL INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Blankett B: Uppgifter om det producerande koncernföretaget i utlandet

Före ifyllandet av frägeformulären var god se upplysningar och anvisningar angående enkäten. En utförligare förklaring av enskilda frågor ges i anvisningen vars nummer anges i anslutning till frågan.

lUl:s kod Qx (Ifylls av IUI)

1. Företagets namn:

Land:

Moderföretaget i koncernen:

2. (a) Sedan när ingår företaget i koncernen som ett producerande koncernföretag är

(b) Ingick företaget för ovannämnda år i koncernen som försäljningsföretag? ja |:] ne] []

(c) Bedrev företaget före ovannämnda är produktion i annans ägo? ja |:] nej E]

3. (a) Total fakturerad omsättning. Omsättning skall anges netto, dvs. efter avdrag för omsättningsskatter, rabatter och returer.

varav (b) varor tillverkade eller sammansatta vid företaget. Se anvisningarna. Vlll:14. En rimlig uppskattning kan mycket väl godtas.

1000 kr, 1973

4. (a) Total export av 3(a) Export skall Inkludera försäljning till koncernföretag. Se anvisningarna. Vlll: 7.

varav (b) till Sverige

5. (a) Import av varor från de svenska koncernföretagen. Se anvisningarna. Vlll:15. Rimliga uppskattningar av posterna nedan kan mycket väl godtas.

varav (b) varor för återförsäljning utan bearbetning vid företaget

(c) varor för bearbetning vid företaget

(d) investeringsvaror för användning vid företaget. Med lnvesteringsvaror avses maskiner och inventarier.

6. Sammansättning av företagets produktion enligt 3 (b) ovan. Ange de huvudsakliga produkter/produktgrupper som produceras av företaget samt deras respektive andel av produktionen. Se anvisningarna, VIII:9.

lUl:s kod Produkter/produktgrupper (”WS av IUI)

Andel av total produktion ("/n)

l6—T7

1000 kr, 1978

7. Totala tillgångar (total balansomslutning) Hår avses bokfört värde av företagets tillgångar. Se även anvisningarna, V.

8. Värdet av företagets fasta anläggningstillgangar. Med fasta anläggningstillgångar avses fastigheter. maskiner och inventarier.

(a) Bokfört värde

(b) Brandförsäkringsvärde (eller motsvarande).

9. Totalt eget kapital. Härmed avses totalt aktiekapital samt övrigt beskattat eget kapital som fonder, reserver och balansera- de vinster.

10. Andel av aktiekapitalet som ägs

0 a) direkt och indirekt av moderföretaget I koncernen lo

(b) direkt av de svenska koncernföretagen

Se anvisningarna. Vlll:3. o/o ___—___—

11. Långfristiga skulder till de svenska koncernföretagen. Härmed avses skulder vars ursprungllga löptid är mer än 1 år.

12. Rörelseöverskott. Härmed avses omsättning minus tlllverknlngskostnader före avskrivnlngar.

___—___—

13. (a) Redovisad nettovinst

varav (b) total beslutad utdelning

(c) utdelning remitterad till de svenska koncernföretagen (exkl. withholding tax) Här avses remittering av 1978 års utdelning oavsett när själva remitteringen ägt rum.

14. (a) Summa lönekostnader för anställda.

Härmed avses utbetalade löner och lönebikostnader. Se anvisningarna , Vlll:10 och 11.

varav (b) för arbetare

Antal anställda. 1978

15. (a) Antal anställda. Se anvisningarna, VIII: 5 och 11.

varav (b) arbetare

1000 kr, 1973 16. (a) Kostnader för forskning och utvecklingsarbete (FoU)

Exklusive betalningar mellan koncernföretag. Med kostnader för FoU avses såväl löpande utgifter som avskrivningar pa kapltalutrustning för FoU enligt Statistiska centralbyråns definition. Både FoU som utförts vid det egna företaget och det som utförts av annan på uppdrag av företaget skall inkluderas. Se anvisningarna, Vlll: 13.

varav (ungefärlig) andel som utgörs av

(b) Förbättring av existerande produkter/processer %

(c) Utveckling av nya produkter/processer %

(d) Långsiktig forskningsverksamhet %

17. (a) Andel av kostnaderna enllgt16(a) som avser FoU-arbete bedrivet inom dotterbolaget (aktivt

FoU-arbete) %

Antal, 1978

(D) Antal årsverken i aktivt FoU-arbete Om antalet inte kan exakt beräknas. var god gör en uppskattning.

___—____________— 18. Kompletterande uppgifter.

APPENDIX B

Försäljningen i_Brasilienz Västtyskland, Holland och Storbritannien uppdelad på_produktion i_utlandetz export från Sverige och export från tredje land

av Fredrik Bergholm

5:1 Bakgrund och syfte

Det ena syftet med denna bilaga är att beskriva hur stor del av svensk försäljning i vissa länder som består av försäljning från svenska dotterbolag i tredje jag, 5 k "tredjelandsförsäljning". Un- dersökningen har inte tidigare gjorts och omfattar länderna Väst- tyskland, Holland, Brasilien och Storbritannien åren 1974 och 1978.

I kapitel 5 och 7 har sambandet mellan svenska företags utlands- produktion och export analyserats som om företagens försäljning i ett visst land eller en viss region endast bestod av produktion i landet och/eller export från Sverige, utan att ta hänsyn till att det finns ytterligare en komponent i denna försäljning, nämligen från dotterbolag i tredje land. Eftersom denna försäljning poten- tiellt konkurrerar med svensk export borde man i en mer förfinad analys ha tagit hänsyn till detta. För ett företag som förser t ex den västtyska marknaden från såväl anläggningar i Västtyskland som Holland borde det vara den totala försäljningen i Västtysk- land som sätts i relation till den svenska exporten. Det har inte varit möjligt att ta hänsyn till tredjelandsförsäljningen i kapitel 5 och 7 beroende på att vi saknar tillförlitliga uppgifter om sådan försäljning för samtliga företag. För ett urval företag och ett urval länder är det dock fullt möjligt att skaffa sig en bild av storleksordningen av tredjelandsförsäljningen. Denna bilaga kan därmed utgöra ett komplement till analysen i kapitel 5 och 7.

Det andra syftet med denna bilaga är att, med hjälp av uppgifter om tredjelandsförsäljningen 1974 och 1978, undersöka om speciali- seringsmönstret ändrats. Omfattningen av tredjelandsförsäljningen

kan ge indirekt information om specialisering mellan de svenska koncernernas utländska produktionsbolag. En omfattande försälj- ning mellan länder där en koncern bedriver produktion betyder sannolikt att koncernföretag i dessa länder tillverkar olika produk— ter, eller tar hand om olika led i produktions—processen. En ökan- de tredjelandsförsäljning över tiden kan vara ett tecken på en ökad specialiseringsgrad bland svenska företag i utlandet.

B:2 Definitioner och urval

Svensk försäljning i ett land kan delas upp i tre delar (se fig 1):

(1) Varor som producerats i svenska producerande dotterbolag i landet, 5 k "lokal produktion".

(2) Export från Sverige.

(3) Övrig försäljning i landet, där försäljning från svenska dot— terbolag i tredje land, s k "tredjelandsförsäljning", ingår.

Figur 1.

Försäljning i ett land (illustrerat med pilar)

x betyder svenskt producerande dotterbolag.

Från lUl:s enkäter för 19714 och 1978 har vi uppgifter om respek— tive koncerns totalförsäljning i vart och ett av ovannämnda län— der. Dessutom finns uppgift om varje koncerns produktion i och export till respektive land. Skillnaden mellan totalförsäljningen och de båda sistnämnda posterna består av övrig försäljning, där bl a tredjelandsförsäljning ingår. Vi kan kalla den övriga försälj— ningen för restposten, eftersom den beräknas residualt. Restpos- ten i tabellerna nedan är summan av de enskilda koncerneras rest- poster. Restposten för varje koncern i ett visst land beräknas allt—

så som:

TOTALFÖRSÄLJNING i landet - (PRODUKTION I LANDET för lokal försäljning) - (EXPORT till landet från den svenska koncerndelen)

Begreppet "lokal produktion", punkt (1) ovan, är en förkortning för "produktion i landet för lokal försäljning". Med detta avses den delen av de producerande dotterbolagens försäljning som stannar inom gränserna, dvs som säljs till externa kunder i produktionslan- det. En del av försäljningsvärdet består av varor från den svens— ka koncerndelen (insatsvaror från den svenska delen som skickas till producerande dotterbolag för bearbetning, eller varor för åter- försäljning), och dessa inköp dras bort i vårt mått "lokal produk- tion för lokal försäljning". Däremot registrerar vi dessa inköp som export från Sverige (till producerande dotterbolag).

Den strikta definitionen av "Lokal produktion för lokal försälj— ning" blir alltså:

E((försäljning)i - (export från landet)i - (inköp från svenska delen)i i

där summeringen (index 'i') görs över producerande dotterbolag i

landet för de svenska moderföretag som studeras.

Wi är en vikt som approximerar andelen svenska inköp som säljs lokalt, dvs vi vill undvika att dra bort "inköp från den svenska delen" dubbelt, då ju dotterbolagens export från landet har ett

visst im portinnehåll.

Vi har valt att studera Västtyskland, Holland, Brasilien och Stor— britannien. Dessa länder tillhör de viktigaste produktions—länderna för svenska företag. Västtyskland och Holland är två viktiga län— der inom EG där man, på grund av det stora antalet produceran— de dotterbolag och deras geografiska närhet (inom samma handels- område), borde förvänta sig en hel del handelsströmmar mellan länderna. Storbritannien studeras därför att det historiskt sett legat utanför EG (Storbritannien gick in i EG 1973), och han- delsströmmar som tredjelandsförsäljning skulle kunna ha mindre betydelse i detta land. 1 Brasilien förväntas lokalt producerad för- säljning vara dominerande. Tredjelandsförsäljningens storlek borde

alltså bli rätt olika i det urval av länder som gjorts.

Företagsurvalet består av 13 av de 15 största utlandsinvesterande företagen, rangordnade efter antalet anställda i producerande dot- terbolag i utlandet.

De utvalda företagen är: Elektrolux, SKF, L M Ericsson, Sandvik, Volvo, Svenska Tändsticks AB, Atlas Copco, Alfa Laval, AGA, Asea, Svenska Fläkt, Saab Scania och Astra.

Dessa företag väger ojämförligt tyngst i totalsiffrorna, och för dessa företag finns någorlunda fullständiga uppgifter.

B:3 Försäljningens och restpostens sammansättning och utveck— ling i de fyra länderna 1974 och 1978

I tabellerna l a) till d) nedan visas hur försäljningen i de fyra länderna fördelar sig på produktion i landet för försäljning där, export från Sverige och "restposten", dvs övrig försäljning.

Tabell B:l Försäljningens sammansättning i Västtyskland, Holland.

Storbritannien och Brasilien 1974 och 1978.

Tabellen omfattar de största företagen.

Miljoner kr Procentuell i lö ande priser fördelning 1974 l978 1974 |97Ä

Tabell B : la VÄSTTYSKLANDa

Lokal produktion för lokal försäljning 2909 4243 65 55 Export från den svenska koncerndelen 695 1512 16 20 varav:

export till producerande dotterbolag (289) (627) (7) (8)

export till försäljande dotterbolag och kunder (406) (885) (9) (12) Restpost 832 1929 19 25 Total försäljning 4436 7684 100 100 Tabell B : lb HOLLAND Lokal produktion för lokal försäljning 593 1577 35 48 Export från den svenska koncerndelen 395 870 24 26 varav:

export till producerande

dotterbolag (126) (272) (8) (8)

export till försäljande dotterbolag och kunder (269) (598) (16) (18) Restnost 702 872 41 26 Total försäljning 1690 3319 100 100

a Saab Scania, som enbart har försäljande dotterbolag i Västtysk— land och Storbritannien, ingår ej i tabellen eftersom siffror för 1974 för dessa länder saknas för detta företag. Antalet summerade företag blir alltså 12. Exkluderingen av Saab Scania påverkar den procentuella fördelningen 1978 med i Z % i Västtyskland och i 3 % i Storbritannien för posterna lokal produktion och restpost.

Miljoner Er FrocentueII i löpande priser fördelning Tabell B:1c STORBRITANNIENa Lokal produktionc för lokal försäljning 768 1813 30 34 Export från den svenska koncerndelen 1490 2691 57 50 varav: export till producerande dotterbolag (339) (1085) (13) (20) export till försäljande dotterbolag och kunder (1151) (1606) (44) (30) Restpost 351 821 13 15 Total försäljning 2609 5325 100 100

Tabell B: ld BRASILIENb

Lokal produktion för lokal försäljning 921 2473 61 82 Export från den svenska koncerndelen 415 290 27 9 varav:

export till producerande dotterbolag (248) (190) (16) (6)

export till försäljande dotterbolag och kunder (167) (100) (11) (3) Restpost 170 259 11 8 Total försäljningd 1506 3021 100 100

a Saab Scania, som enbart har försäljande dotterbolag i Västtysk- land och Storbritannien, ingår ej i tabellen eftersom siffror för 1974 för dessa länder saknas för detta företag. Antalet summerade företag blir alltså 12. Exkluderingen av Saab Scania påverkar den procentuella fördelningen 197? med t 2 % i Västtyskland och t 3 X i Storbritannien för posterna lokal produktion och restpost-

b I denna tabell har 1974 en exportleverans på 280 miljoner kr exkluderats. Denna exportlevernas var en export av engångsnatur från ett svenskt företag inom elektronikindustrin. (Stora anlägg— ningar exporterades just 1974.) För att de allmänna förändringar— na i de procentuella fördelningarna mellan 1974 och 1978 skall framträda tydligare, har denna export av engångnatur exkluderats.

C Lokal produktion för lokal försäljning 1974 har skattats för ett företag med hjälp av exportandelar från 1970. Detta kan medfö— ra fel på ca 20 till 30 miljoner kr.

d Total försäljning i landet 1974 har för 2 företag beräknats residualt med hjälp av antaganden om restpostens storlek för dessa företag. Detta kan medföra fel på ca 20 till 30 miljoner kr.

Beträffande Siffrornas kvalitet bör nämnas att förändringar mel— lan åren på ett par procent ligger inom felmarginalen, varför man bör undvika att ge så pass små förändringar någon tolkning.

Vidare bör framhållas att utvecklingen över tiden i tabellerna för Holland och Västtyskland kraftigt påverkas av ett eller ett par fö- retag med starkt avvikande utveckling i förhållande till övriga fö- retag i gruppen. Dessa slår igenom kraftigt i de siffror som pre- senteras nedan och skulle även på grund av sin storlek synas tyd- ligt i tabeller för hela svenska industrin. Självfallet blir föränd- ringarna mellan åren något mer markerade i nedanstående siffror,

eftersom en delpopulation behandlas.

Man bör hålla i minnet att, trots att populationen är liten (13 företag), så utgör företagens sammanlagda totalförsäljning i re- spektive land en ganska stor del av svensk industris (kapitel 5) to— talförsäljning i respektive land, framför allt därför att företagen svarar för en betydande del av den lokala produktionen. Förhållan- det mellan lokal produktion för de utvalda företagen och för svensk industri totalt är av storleksordningen ca 70 % (Brasilien), ca 60 % (Storbritannien), ca 80 % (Holland) och ca 65 % (Väst— tyskland). Motsvarande förhållande för exporten från Sverige blir grovt sett ca 55 % (Brasilien), ca 25 % (Storbritannien), ca 20 % (Holland) samt ca 15 96 (Västtyskland). Siffrorna gäller 1978. Dessutom visar det sig att tredjelandsförsäljningen ofta är koncentrerad till några få företag i vår delpopulation.

Vi börjar med att kommentera utvecklingen och storleksordningen av lokal produktion ("lokal produktion för lokal försäljning").

Tabellerna visar ganska stora skillnader mellan länder för den lo— kala produktionens andel av den totala försäljningen. Denna andel är högst i Brasilien, följd av Västtyskland, Holland och Storbritan—

nien i nämnd ordning.

Av tabellerna framgår att de 13 (12) företagen ökat andelen lokal produktion i Holland och Brasilien, och i någon mån i Storbritanni- en, men minskat andelen i Västtyskland. Att andelen lokal produk- tion ökar över tiden är ett resultat som man förväntar sig med tanke på de siffror som presenterades i kapitel 5. Där redovi— sades ju en allmän vridning mot (196 räknat) ökad utlandsproduk- tion (jfr tabell 5:1 samt 5:6).

En orsak till minskningen i Västtyskland är just tredjelandsförsälj- ningen. Ett företag med stora produktionsanläggningar i Holland och Belgien ökade sin försäljning på den västtyska marknaden genom att kraftigt öka si_ntredjelandsförsäljning från dessa län- der. Observera att exporten från Sverige procentuellt sett varit ungefär oförändrad mellan åren. Tredjelandsförsäljningen till Väst— tyskland kommenteras ytterligare nedan.

Den lokala produktionen i Västtyskland minskar mellan åren med ca 5 % även om man exkluderar det ovannämnda företaget ur siffrorna. Vad som är orsakerna bakom denna minskning vet vi

inte.

När det gäller restposten ser man tydligt att dess nivå är avse- värt högre i Västtyskland (25 % 1978) och Holland (26 96 1978) än i Brasilien (8 % 1978) respektive Storbritannien (15 % 1978).

En närmare studie av restpostens sammansättning visar att detta är ett uttryck för skillnader i tredjelandsförsäljningen till dessa länder. Tredjelandsförsäljningen visar sig nämligen utgöra en stor del av restposten i de undersökta länderna. Tredjelandsförsäljning- en i Västtyskland och Holland uppgår till mer än hälften och i Brasilien till huvuddelen av restposten. I Storbritannien är det svårt att avgöra restpostens sammansättning. I tabellerna 2 a) och 2 b) redovisas resultatet av studien av restpostens samman- sättning i Västtyskland och Holland.

Tabell B:2 Restpostens sammansättning i Holland och

Västtyskland 1974 och 19783

Tabell B:2a HOLLAND:

Registrerad tredjelands— försäljning ca 57 a ca 63 a

Installationsverksamhet i

försäljande dotterbolag

samt verksamhet i övriga rörelsedrivande dotterbolag ca 14 ca 12

Ofördelad restpost (=blandning av tredjelands— försäljning och ytterligare försäljningsvärde i försäljande dotterbolag) 29 25 100 100 (700 Mkr) (870 Mkr)

Tabell 3:sz VÄSTTYSKLAND:

Registrerad tredjelands—

försäljning ca 42 a ca 57 a Ofördelad restpost 58 43 100 100

__ __ ___.____—____

Anm: Siffrorna är ungefärliga. Osäkerheten bedöms vara av storleksordningen : 5 %.

Noterna a, b och c på nästa sida.

Noter till tabell B:2a och B:2b.

3 Om ett svenskt företag endast har producerande dotterbolag i ett land utgörs restposten definitionsmässigt av tredjelandsför- säljning till kunder i landet. Om företaget har försäljande och/eller övriga rörelsedrivande dotterbolag i landet tillkommer fler komponenter i restposten. I sådana fall har intervjuer gjorts med företagen för att få en ungefärlig uppfattning om storleken av tredjelandsförsäljningen. (Intervjuer har dock inte gjorts med alla företag.)

Tredjelandsförsäljning definieras som försäljning från svenska dotterbolag i tredje land till externa kunder eller försäljande dotterbolag i landet. Vad som förutom tredjelandsförsäljning, ingår i restposten är ytterligare försäljningsvärde i försäljande dotterbolag. Exporten till försäljande dotterbolag från Sverige (som sedan säljs vidare till kunder i landet) finns redan regi- strerad som svensk export i tabellerna. Det som säljs från de försäljande dotterbolagen kan av flera skäl upgå till högre belopp än de som köps in från den svenska koncerndelen. H'a'r ingår bl a skillnaden mellan exportpris och återförsäljningspris, in- stallations— och serviceverksamhet samt återförsäljning för utom— stående företag. Därtill kan det finnas övriga rörelsedrivande företag (som t ex sysslar med städverksamhet, transporter etc), som ger bidrag till försäljningen i ett land.

b I Holland kan man för 5 företag i stort sett betrakta hela restposten som tredjelandsförs'a'ljning. För de övriga företagen är fördelningen oviss. I tabell B:2 redovisas restposternas ungefärli— ga sammansättning. Registrerad tredjelandsförsäljning är approx— imativt 60 % båda åren. Oregistrerad tredjelandsexport ingår i den ofördelade restposten.

c För 2 företag i Västtyskland är det ganska klart att huvuddelen av restposten består av tredjelandsförsäljning. Som framgår av tabell 2b) svarar dessa företag för en avsevärd del av restposten (ca 60 71 1978).

För de övriga företagen rör det sig om en blandning av tredje— landsförsäljning och ytterligare försäljning i försäljande dotter— bolag, där säkerligen en hel del av den ofördelade restposten har att göra med uppköp från utomstående, eftersom åtskilliga försäl— jande dotterbolag ägnar sig åt att installera anläggningar. Där— emot är det inte sannolikt att den ofördelade restposten i sär— skilt hög grad består av försäljningsmarginaler etc., eftersom de företag som har stora restposter samtidigt har rätt liten export från Sverige i förhållande till sin restpost.

Restpostens höga nivå i Holland sammanhänger med att produk— tionsenheter i omkringliggande länder (t ex Belgien) säljer en hel del på den holländska marknaden. Tredjelandsförsäljningen kom- mer, för två av de fem företagen med stor registrerad tredje- landsexport till Holland, från stora produktionsanläggningar i Belgi— en som exporterar till många länder och bl a till Holland. I ett annat fall har en koncern det sista produktionsledet beläget i Västtyskland och föregående produktionsled i Holland. Det västtys- ka produktionsbolaget exporterar sedan till en massa olika län- der, och bl a tillbaka till Holland. Specialiseringen gör alltså att vi får handelsströmmar i_ båda riktningarna, nämligen export från producerande dotterbolag i Holland till producerande dotterbolag i Västtyskland och tredjelandsförsäljning till kunder i Holland från västtyska produktionsbolag.

Restpostens höga nivå i Västtyskland beror på några få före— tag som har stora produktionsanläggningar i Belgien och Holland och som förser den västtyska marknaden med varor. Mellan 1974 och 1978 skedde större inköp av producerande dotterbolag i Hol- land, som säljer på bl a västtyska marknaden.

Restposten i Brasilien är, i stort sett, hänförlig till ett enda ma- skinindustriföretag med stora produktionsanläggningar i Belgien och som exporterar till kunder i många länder, däribland Brasili-

en.

Det är enbart i Västtyskland och Holland som man kan notera tydliga ändringar av restpostens andel av totalförsäljningen. Man kan fråga sig vad dessa ändringar beror på.

I Västtyskland beror ökningen som sagt på ett enda företag med stor och växande tredjelandsförsäljning till landet, och om detta företag skulle exkluderas ur siffrorna skulle restposten bara öka med ca 2 96 mellan åren och lokal produktion enbart ändras med ca -5 %. Den ökade tredjelandsförsäljningen till Västtyskland sammanhänger delvis med de ovannämnda inköpen av produceran- de dotterbolag i Holland som gjordes av samma företag.

Minskningen av restposten i Holland är en spegelbild till den kraftiga ökningen av andelen lokal produktion. Utvecklingen i Hol— land präglas av det förutnämnda företagets expansion mellan åren. Köp av stora produktionsanläggningar i landet påverkade kraftigt andelen lokal produktion (och restpostens andel). Om man exkluderar detta företag ur siffrorna minskar lokala produktionen med 3 % och restposten minskar med ca 6 %. På grund av statis- tisk osäkerhet i restpostens nivå för just Holland går det inte att ge denna minskning någon säker tolkning.

Slutligen kan påpekas att siffror för exporten, uppdelad på export till kunder och export till producerande dotterbolag, finns i tabel- lerna l a till 1 d. För Brasilien kan man notera att såväl expor— ten till kunder som exporten till producerande dotterbolag mins- kat, procentuellt sett, mellan 1974 och 1978 samtidigt som den lokala produktionens andel ökat markant (61 % till 82 96). (Dessa båda exportkomponenter svarar mot begreppen komplementär och icke-komplementär export i kapitel 5.)

B:4 Slutsatser

Utvecklingen av försäljningens sammansättning med avseende på lokal produktion, export från Sverige och restpost har studerats för en grupp stora utlandsinriktade industriföretag. Data för 1974 och 1978 har utnyttjats.

Mer än hälften av restposten i Brasilien, Västtyskland och Hol— land har visat sig bestå av tredjelandsförsäljning. Restpostens stor— lek varierar i de studerade länderna för denna grupp företag mel— lan 10 och 25 % av totalförsäljningen 1978. Det är följaktligen en ganska ansenlig del av svenska företags totalförsäljning i vissa länder som försummas om inte tredjelandsförsäljningen inkluderas i totalsiffrorna. Missvisningen är störst i länder som Holland och Västtyskland.

Att tredjelandsförsäljningens nivå är hög till länder som Västtysk- land och Holland sammanhänger med två saker. Dels finns det stora produktionsanläggningar i omkringliggande länder som förser marknaderna med varor. Dels förekommer det specialisering mel- lan produktionsbolag i olika länder för vissa koncerner. Denna spe- cialisering består i att olika produkter tillverkas i olika länder eller i att olika led i produktionsprocessen lokaliseras i olika län-

der .

Endast i ett land kan vi notera en markant ökning av restposten (och därmed tredjelandsförsäljningen), nämligen i Västtyskland. I Västtyskland har restpostens andel av totalförsäljningen ökat med ca 6 %. En granskning av restposten visar klart att dess ökning beror på ökad tredjelandsförsäljning. Den minskade andelen lokal produktion i Västtyskland är - delvis - en spegelbild av den snab— ba tillväxten av tredjelandsförsäljningen till landet. [ Holland har restpostens andel minskat kraftigt på grund av stora inköp av pro- ducerande dotterbolag (ökad andel lokal produktion). Både föränd- ringen av restposten i Västtyskland och i Holland hänger huvudsak- ligen samman med ett enda företags agerande.

Hypotesen att utvecklingen går mot ökad specialisering mellan svenska produktionsbolag i utlandet, som bla borde yttra sig i en ökad tredjelandsförsäljning, finner alltså inte något stöd i de framtagna siffrorna, då ju restposten inte visar någon allmän tendens att öka bland de studerade företagen i de utvalda länder- na. Restposten har bara ökat i ett land, och ökningen i detta land var huvudsakligen hänförlig till ett enda företag. Man bör emellertid hålla i minnet att det är en ganska kort tidsrymd som

studerats.

APPENDIX C Bilaga till kapitel 7

I denna bilaga presenteras främst ett antal regressionsskattningar som på olika sätt kompletterar dem som redovisats i kapitel 7. Avsnitt gj innehåller regressionsskattningar på tvärsnittsdata för 1974. Dessa är direkt jämförbara med motsvarande skattningar på 1978 års data, som redovisas i texten, men skiljer sig i vissa smärre hänseenden från dem som redovisats i Swedenborg (1979). (Jfr fotnot på s 180.) Avsnitt gg redovisar den analys som ut- förts för att testa stabiliteten i de skattade tvärsnittssambanden för 1974 och 1978. Här redovisas även kombinerade tvärsnitts- skattningar för alla år (1965, 1970, 1974 och 1978) med en dum—- myvariabel för tidpunktskarakteristika. Avsnitt _C:_3 innehåller re- gressionsekvationer, som har skattats på de beroende variablerna uttryckta i absoluta värden i stället för i kvottal, dvs på SX, SQ, SXS etc i stället för SX/SH, SQ/SH, SXS/Sl—l etc. Skattningar på absoluta värden har endast gjorts för de regressionsekvationer som återfinns i tabell 7:9. Orsaken till att även denna alternativa specifikation har prövats är att koefficienterna för variablerna i absoluta värden har en klarare innebörd, framför allt med hänsyn till att den modell som beskrivits i kapitel 6 är formulerad i ab- soluta värden. Följaktligen är det av intresse att kunna jämföra de resultat som erhålls i de olika specifikationerna. I avsnitt C:4 görs, av samma skäl, en teoretisk härledning av det teoretiska sambandet mellan elasticiteter skattade på kvottal och absoluta

värden.

17-T7

Czl

Regressionsskattningar på tvärsnittsdata för 1974

Tabell Czl Utlandsförsäljningens och utlandsproduktionens &

stämningsfaktorer. Tvärsnitt över koncerner 1974L

mauer: MUDELOI sse 90.091241 F RATIO 7.74 see se PRUB>F 0.0001 pep VAR: LSXSGSH use 1.030552 R—SGUARE 0.3455 PARAMEIER STANDARD' VARIABLE OF ESTIMATE ERROR I RATIO PROB>th INTERCEPT 1 —3.307454 2.602409 -1.z709 0.2071 LRDZ 1 0.179567 0.065457 2.7475 0.0073 LLSi 1 0.991011 0.5?1321 1.7345 0.0863 LKLl 1 —0.1&ssaz 0.147994 —l.28|7 0.2033 LNR 1 0.819360 0.5lo914 1.5551 0.1165 LSC 1 0.005542543 0.112685 0.0372 0.9301 LYRB 1 0.766622 0.254352 3.0140 0.0034 mauer: MUDELOI sse 125.177332 F RATID 3.96 _ nee as PRUB>F 0.0015 DEP VAR: LSXäh MSE 1038—3015 R—SGUARE 002108 PARAMEYER STANDARD VARIABLE DF ESTIMATE ERROR r RATIO pnos>1rx [NIERCEPT 1 —3.1aa?oz 2.976289 -1.osas 0.2945 LRDZ 1 0.152525 0.074592 2.0488 0.0434 LLSl 1 0.517091 0.653264 0.7915 0.430? LKLI 1 —o.15?esz 0.1?134a —0.9215 0.4593 LNR 1 0.94320? 0.597594 1.5776 0.1182 Lsc 1 0.155090 0.13061J 1.1ess 0.2359 LYRB 1 0.2?5371 0.294692 0.9344 o.sszs mouse: uooer01 sae 157.91o170 F RATio 11.68 oFe ao PROB>F 0.0001 pep VAR: LSOSh use 1.830258 n—souane 0.4490 PAHAMETER STANDARD VARIAHLE DF ESTIMATE enuou T HATIO PFOU>ITI INTERCEPT 1 -4.062005 3.505699 —1.15?7 o.zsoz rapa 1 C.307€49 0.068310 3.483? e.oooa LLSI 1 1.428998 0.766775 i.usas e.oosu LKLl 1 —0.52a176 0.200761 —2.6309 0.0101 LNR 1 0.729721 0.691202 1.055? 0.2940 LSC 1 -0.144356 0.150973 —0.9562 0.341? LYR3 1 1.5?4165 0.339754 4.6329 0.0001 mooet: MUDELOI sss 80.209699 F RATIU 12.66 _ LFE eg PROB>F 0.0001 DtP VAR: LUAQh MSE Oo'åbbeB R—SGUARE 0.4604 PARANEIER STANDARD VARIABLE DF ESIiMATE ennen r RATIU PROB>|TI INTERCEPT 1 —4.051299 2.491633 -l.6260 0.1075 LRDZ 1 0.07c299 0.003254 1.1109 0.2696 LLSl 1 1.235109 0.54552? a.aoae 0.026! LKLl 1 -0.424024 0.141713 —2.9920 0.ooao LNR 1 c.aoaoaz o.soooos 0.2079 c.aasa LSC 1 -c.252521 0.109404 -2.3109 0.0231 LYR3 1 i.easseo 0.24o4eo 6.247? 0.0001

Definitioner av variabler, se tabell 7:1.

Tabell C:2

Utlandsproduktionens effekt Åexporten. Tvärsnitt

över koncerner 1978

MUDtL: MODhLOZ sse css DEP VAR: LSXSH MSE secuno STAGE srAtistics PARAMETEK VARIABLE OF ESTIMATt INTERCEPT 1 —2.393209 Lnoz 1 0.047937 LLSl 1 o.e25331 LKLl 1 —0.0ieeao LNR 1 0.741107 LSC [ 00154389 öOOl-LSUSH 1 0.169730 MUDEL: MODtLOZ SSE DFt DEP VAR: LSXSSH MSE secuND STAGE STATISTICS PARANETEH VARIABLE DF ESTIMATE INTERCEPT 1 —30181391 LRDZ 1 0.101734 LLSI 1 00569124 LKLI 1 —c.150217 LNR 1 0.034900 LSC 1 0.154310 u001.LSQSH 1 0.025617 unnar: MDDELJZ ssu DFL UEP VAR: LSXCSH MSE secouo STAGE STATISTICS _ PARAMETER VARIABLt DF ESTIMATE INTERCEPT 1 -0.0910a4 LRDZ 1 —00027466 LLSl 1 —0.ooesa7sa LKLI 1 —0.134482 LNR 1 10582953 LSC 1 -00129369 0001.LsusH 1 00678124

Definitioner av variabler, se tabell 7:l.

BOOLLSQSH = (SQ/SH)

930065552 bb 10084158

STANDARD ERHUR

4.749086 00092435 00630377 00186166 00526915 00110460 00105701

1000349714 55 10251126

STANDARD cRRUR

2.995425 0.100746 0.711502 00212359 00571421 0.115912 OOIÖZ1ÖJ

2120917980 76 20729718

STANDARD ERROR

5.0Ö0303 0.149595 1.181095 0.310035 0.866011 Oolö3ödb 0.273474

F RATIO APPROX PR>F R—SQUARE

T RATID

—008704 005186 003575 —O00907 104065 103989 100243

F RATlU APPROX PR>F R—SGUARE

T RATIO

_100026 100099 008007 —O08957 104611 102809 001406

F RATIO APPROX PR>F R—SQUARE

T RATlO

—001360 -001837 —O00056 —004338

108279 —007046

204797

5.21 00006d 001831

APPRUX PHDH>ITI

003865 000054 007216 009279 001632 001054 003080

204d 000295 001458

APPRDX PROU>ITI

002909 003154 004255 003729 00147] 002037 005565

hON m—e O_O HUN

APPRUX PROB>1T1

006917 008547 009956 006657 000714 004832 000153

Tabell C:3

MUDEL: MUUELOI

DEP VAR: LbXSUSHJ

D 1

VARIABLE

INTcRCEPT LROZ LLSl LKLl LNR LSC LBNP LBNPC LNJWHI LYRJ

Hp—wun———_—

MUDtL: MUUtLUI

DEF VAR: LSÅSHJ

VARIAULt

C 1

lNTEHCEPT LRDZ LLSI LKLl LNR LSC LBNP LUNPC LWJle LYHJ

—p___u—_—_p

MOUtL: MUDELUI

OEP VAR: LSUSHJ

VAHIABLE

C 1

[NTBRCEPT LRDZ LLSI LKLl LNR LSC LUNP LHNPC LWJaHl LYRJ

"___—w—_pn

Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljning och &

cerner och länder 1974

ssu 151—E MSE

PAHAMCTtH EbTIMATL

—b0bälbä9 —0000247525 1025J309 —00011450 10034138 -O0231J92 00JOJ282 —00039474 00J11202 0.088u54

5$t DFL MSE

PAHAMtTEH ESTiMATL

—140920140 "00067629 10356560 —00133411 10b09385 UoObZlbö 00219170 00540722 —00043b4b OOZOÖUÖZ

DSE UFE Mät

PANAMETtR ESTIMATE

—4|419,JO —0003110J 1.015447 -00150443 10037452 _00J57422 o-JÖO3UD —0047J435 0.044245 10277066

3740737949 292 10253349

STANDARD dRNUR

20506952 00055050 00539501 001J1009 00314104 CoD/5572 00000340 00133120 00170693 00160933

5IJ04314U4 290 10977J50

STANDARD &RRUR

302$2d11 00069572 00000935 001646J4 003d9965 0.0942o4 00075172 00105266 00220800 00199617

7340014131 511 20302103

STANDARD tHRUR

3.540471 0.070099 00719238 0017b057 00421070 0.101554 0.077572 O0lu4u51 0022932l 00211150

F RATlU PROU>F R—SQUARE

T RATlU

'205445 —000445 203228 —000870 302923 *300619 500262 _002965 107593 402504

F RATlD PRUU>F R—SQUARE

T RATIU

—4.h152 —009679 109922 —l01748 401270 000595 209156 30J077 —001977 103370

F RATIU PROB)F R-SUUARE

T RATIU

—103199 'OIQOU7 202516 ”100249 204639 —305195 409615 _208754 205094 600451

90lb 000001 002202

PROB>ITI

000115 009646 000209 009307 000011 000024 000001 007670 000796 000001

0090 000001 001704

PRUd>lT1

000001 003339 0.047J 002410 000001 005101 000035 000011 008434 OolÖZJ

11050 000001 0.2345

PRUU>1T1

001676 006530 000250 003062 000143 000005 000001 000043 00OObJ 000001

MUUCLÄ

DEF VAR:

VARIAHLE

INTEHCEPT LHDZ LL51 LKLl LNR LSC LBNP LUNPC LWJNHI LYRJ

Tabell C:3

MUUCLUI

LOJUHJ

C T

huHo—u—o—tc—u—u—o—

(forts)

SSL utt Mät

PAhAMETIiH töTIMATE

-20970002 ”00192572 00767440 '00295J02 010/611900 *U04735U3 00214101 —00058547 00049243 10191720

419005/261 410 10509457

STANDARD EHRUR

20657277 0.059010 00571097 0.155501 003417/3 000d1773 00063263 001J4596 00134741 00171345

F NATIU PRUB>F R—SUUARE

T RATIU

—101209 —302630 103433 *2016J6 105869 —50 "914 303843 —004367 108905 609070

15003 000001 00 2964

PRUU>IT1

002032 000012 001800 000312 000601 000001 000008 006020 000596 000001

Definitioner av variabler, se tabellerna 7:1 och 7:2.

!

Tabell CM

MODEL: MUDELOZ

DEP VAR: LSXSHJ

Utlandsgroduktionens effekt p_å__exgorten till olika

Sat DFt MSE

SECOND STAGE SYATISTICS

G ?

VANIADLE

lNTERCEPT LR02 LLSI LKL1 LNR LSC LBNP LUNPC LWJle BOOI-LSQSHJ

www—_uu—_—_

MDDtL: MODtLOZ

UEP VÅR: LSXSSNJ

PARAMETtk tSllMATt

-100910405 —00020192 00å79521 —00221897 10J38015 00164545 00109530 0.046140 -00213029 0-d41711

böt DFE MSL

SECUND STAGE STATISTICS

VANlAULE Dr

INTERCEPF LRDZ LLSI LKLl LNR LSC LUNP LBNPC LWJUHÅ BOOloLSUSHJ

——-H————n———

MODELZ MUUtLOZ

DEP VAR: LSXCSHJ

PARAMEIER ESIIMATE

20052490 00346371 —10013ö98 —00321152 30275105 _00255459 00559310 003292J2 ”001714DZ '00259298

bSE DFE MSE

SECOND STAGE STATISTICS

VARIAULE DF

INTERCEPT LRDZ LLSl LKLI LNR LSC LBNP LBNPC LWJWHI 50010LSOSHJ

___—”"—_p_—

PAHAMcltk täTlMATC

"00901481 —000b2607 00062242 —0039079b 10102290 00120651 —00177755 00592127 00053369 00743759

391.531047 255 lob35494

STANDARD ERHUH

50050337 00064425 00702198 00104700 00379951 00099003 00101531 00182405 002J2194 00180J99

0020192945 194 J.!OIIGO

STANDÅRD EHRUR

5.4410u6 0.144107 1.300512 0.290759 0.620386 a.iououo Oolbbbbl 0.020095 0.4I9723 0.261535

075.003410 255 40047308

STANDARD ERKUK

4.005210 000d4092 Oo9å2014 00214944 0.498d91 00130753 0.13J314 00249505 0.3065ul 00230871

Definitioner av variabler, se tabellerma 7:1 och 7:2.

BOOLLSQSHJ = (SQ/SH)j

länder. Tvärsnitt över koncerner och länder 19714

F hATIU APPROX PR>F R—SQUARE

T RAYIU

—305?bö _003134 003961 —103555 305231 108528 100617 305422 _009261 10J399

F RATID APPRUX PR>F R—SQUARE

T RATIU

003779 204504 —103854 —101045 502334 '105009 30J824 100140 '004574 —1.10b2

F RATIU APPRUX PR>F R—SOUARE

T RAYlU

—l07381 -006243 000675 —105855 202897 009684 —103334 204723 001750 301399

7.02 000001 001985

APPRUX PROB>lTl

000004 007542 006909 001765 000005 000651 002804 000005 'Do3553 001815

6012 000001 002210

APPROX PROU>ITI

007059 00015Z 001606 002707 000001 001202 000009 003119 007214 002700

4054 000001 001381

APPHUX PHUU>IT1

000854 005330 009402 001141 000229 003338 001836 000141 000012 000019

C:2 Stabiliteten_ i tvärsnittssambandgrl

För att utröna graden av stabilitet i de skattade tvärsnittssamban- den tittar vi på om ekvationernas förklaringsvärde är signifikant annorlunda vid två skattningstillfällen. Vi testar med andra ord hypotesen att koefficienterna i tvärsnittsskattningar baserade på data för 19714 respektive för 1978 är lika. Vi utnyttjar då testva—

riabeln1

eöe0 - eie1

meiel/n-p

Foas =

där eöe0 : residualsummorna i en DLS—skattning på 1974 och 1978 års material tillsammantaget, eie1 : residualsummorna i en QLS-skattning på DN års material, rn : antalet observationer

1978, n : antalet observationer 1974 och p : antalet parametrar.

Hypotesen att koefficienterna är lika vid de två skattningstillfäl— lena förkastas om det beräknade F-värdet är signifikant skilt från F enligt en F-fördelning (FOBS > Fl—ci(mv n-p) på 100 en % signi- fikansnivå.

Stabilitetstestet görs endast för tvärsnittssambanden för 1974 och 1978. Resultaten, som visas i tabell C:5, kan tolkas så att infly- tandet av bestämningsfaktorerna till utlandsförsäljning och utlands- produktion totalt (som presenterats i tabell 7:l) inte skiljer sig mellan 1974 och 1978. Testvariabeln är här klart lägre än det värde som innebär signifikans på 5 % nivå, dvs utesluter risken för att felaktigt förkasta den alternativa hypotesen att samban- den är; skilda. Bestämningsfaktorerna till utlandsförsäljning och ut- landsproduktion i enskilda länder uppvisar däremot en splittrad bild. Endast regressionen för utlandsproduktionens bestämningsfak- torer (SQ/SH och QA/QH) tycks vara stabil. Instabiliteten i export—

1 Se Chow (1960).

i i ! !

Tabell C:5 Stabilitetstest på de skattade' tvär—

snittssambanden för 1974 respektive

1978 ___________________________________________________ Regres51on FOBS Resultat Tabell 7zl Sambandet är instabilt

F _

om oss > Fl__o5 (m,n p) =l.40)

SX+SQ 1.09 stabilt

SH

55 1.03 stabilt

SH

gg 0.69 stabilt SH

____________________________________________________

Tabell 7:2 Sambandet är instabilt om Foas > F1—.05 (m'n_p) =1.20)

SX+SQ 1.19 (instabilt)a

SH

55 1.31 instabilt

SH

52 0.83 stabilt SH

95 1.00 stabilt

QH

__________________________________________________

Tabell 7:4 Samma som för tabell 7:2

åå 1.43 instabilt SH

SXS 1.62 instabilt SH

SXC 1.72 instabilt

SH

a Med hänsyn till att stabilitetstestet inte är helt effektivt (jfr texten) krävs egentligen en mer "betryggande" marginal än F ( 1.20 för stabili— tet.

ekvationen kan bero på att de medtagna förklaringsvariablernas inflytande har ändrats. Den kan också bero på en ändrad inverkan av faktorer som vi inte har kunnat ta hänsyn till.

En möjlig orsak till instabiliteten i exportekvationerna är att det finns en systematisk tidstrend i de skattade sambanden, antingen så att hela sambandet förskjuts uppåt över tiden och/eller så att inflytandet av vissa variabler förändras systematiskt över tiden.

Vi har testat för sådana tidseffekter i samtliga regressioner genom att i varje regression kombinera data för samtliga år och tillåta en tidseffekt mellan åren på såväl interceptet som lut-

ningskoefficienterna.l

Resultaten framgår av regressionerna i ta- bellerna OS och C:7. I dessa regressioner utgör den första kon- stanta termen interceptet för 1965, den andra (DTl) interceptet för 1970, den tredje (DTZ) interceptet för 1970 etc, och den förs— ta koefficienten (LRDZ) effekten av den exogena variabeln 1965, den andra (DLRDZI) effekten av samma variabel 1970 etc. Resul- taten kan sammanfattas så att tidpunktkarakteristika har ett sig- nifikant inflytande på intercept och lutningskoefficienter endast i ett fåtal fall. Det betyder att det med några undantag inte finns signifikanta avvikelser i de exogena variablernas effekt på den be- roende variabeln olika år. Däremot kan man skönja vissa systema- tiska förändringar över tiden, även om varje enskild koefficient inte alltid är signifikant på den nivå vi normalt kräver. Intercep- tet i varje regression skiftar uppåt mellan 1965, 1970 och 1974 och skiftar ned igen 1978. Det betyder att den beroende varia- beln (exporten, utlandsproduktionen) ökade mellan de första åren "bara som ett resultat av tiden", dvs utan att denna ökning kan förklaras av de exogena variablerna i regressionen. 1978 minskar

[ Följande modell testades: yit : (CLO + T) + (60 + BIT) xit

där T är en dummyvariabel för år som visar om intercept och llut- ningskoefficienter är olika beroende på år.

exporten och utlandsproduktionen utan att denna minskning kan förklaras av de exogena variablerna. Här ser vi således tydligt hur avvikande just 1978 är. Vi avläser effekterna av den interna-

tionella lågkonjunkturen och den svenska kostnadskrisen.

I SX/SH regressionen ser vi även andra tecken på att 1978 skiljer sig från de föregående åren. Företagskarakteristika, såsom FoU- intensitet (RD), arbetsskraftens kvalitet (LS), kapitalintensitet (KL), råvaruintensitet (NR) har samtliga en mer markant annorlun- da effekt på exportens relativa storlek det året än andra år. Hu- ruvida detta beror på konjunkturen, strukturkriser eller andra fak- torer kan vi inte säga på grundval av regressionsresultaten. Det

är emellertid en orsak till instabiliteten i tvärsnittsskattningarna för 1974; och 1978.

Tabell C:6

MODtL: DEF VAh:

VARlAULE

INTERCEPT LRDZ LLSI LKLl LNR LBNP LNJWHI LYR3 DTI DTZ DT3 ULRDZI DLRDZZ DLR023 DLLSII DLLSIZ DLL513 DLKL11 DLKLIZ DLKLIJ DLNRI DLNRZ DLNR3 DLDNPI DLBNPZ DLBNPE 0LhJWH11 DLNJWh12 DLWJWH13 DLYRBI DLYR32 DLYR33

MCDELUl LSXSOSHJ

Bestämningsfaktorer till utlandsförsäljning och ut-

och 1978) med dummyvariabel för tiden

0 T

___Hp—uuu—uw—wnwuun—p—Hu—wun—pwpupp

Oo

cerner och länder för

IOM W MTV mr mmm

PARAMET'" ESTIMA' _]

-608t8449 00106503 008ö1671 '00162921 10505609 00291575 0g437110 Ou512909 4u288851 60003608 —10695855 09025247 000413737 —Uu117994 —00908357 _luQBSBJS 00376516 -00255877 —04059703 —0o019515 —00924177 -0u7J3391 —00801045 00093678 00034453 Ou017043 -002$5032 —0032J968 -00150187 00071439 004789149 09149819

fyra & (1955, 1970, 1974

15704409 1109 10921409

STANDARD EHROR

20345482 0u059944 03544144 00136290 00323285 0u059271 00143777 00198492 30609318 2063J905 3u279987 0u101b01 00082154 00050705 00989602 0u618899 0u772902 0u2407J1 00158739 00180850 00595407 00463319 09420942 0u093731 00086375 00085251 00209395 00206018 00193670 0023b091 OUZMBCSQ 00256380

i

F FAYIO PFCE>F H—SOUARE

T RATlO

—209246 107767 105835 -1(:1954 406572 499193 J00402 205840 1u1883 202794 —005170 002750 *000504 _luQÖZO —009179 —204008 004871 —150629 -Oo3163 —001044 '105520 '105629 —1n9030 009994 033989 001999 -1.4090 _luSÖBO '007747 003021 000193 005850

12u17 000001 002539

PROB>IT1

000035 000759 001136 002322 000001 000001 0u0024 000099 002350 000228 006052 007810 009598 091440 003589

00 00 00 Nu— 0 m

0028 0075 0391 0u12 0011 0005 0031 0069 0084 001591 001172 004387 007626 009646 005586

_o—uuwQOn-mo o—mouummm—u

Tabell C:6 (forts l)

MUDEL: DEP VAR:

VARIABLE

INTEHCEPT LRDZ LL$1 LKL1 LNR LBNP LWJWHl LYR3 DTI DTZ DT3 DLRDZI DLRDZZ ULR023 DLLSll DLLSlZ DLL513 OLKLll DLKL12 DLKL13 DLNRl DLNRZ DLNRJ DLBNPl DLBNPZ DLBNPB DLWJWHll DLWJWHIZ DLWJWHIB DLYRJI DLYR32 DLYR33

MUDELOI LSXSHJ

1

unnn—nbu-wnpu-nwr—pupu—u—pu—ppun—wnuu—Mn

SSE DFE MSE

PARAMETER ESTlMATE

—3o705375 00341109 00494673 '00283502 20760100 00154458 00823338 —00052375 10324691 3u631162 —50489051 —0o197462 —Oa180076 —00384477 —00508710 '0u883568 00776373 —Oa399053 —Oo4öl740 00101201 —0u658397 —O:225536 —10082321 09090777 0.027685 00083746 —0u290818 —09285909 —Oo375584 —00069978 —00037656 00252214

25120ä25 1090 29305344

STANDARD ERRUR

20778071 09060995 00656062 00173761 Ou407117 00075247 00152645 00253289 40569058 30177858 40059285 001J02$7 00102161 03097964 10275486 00757628 OQQÖÖOSE On317445 0u250398 09239243 0u761233 00593993 00532558 00122040 00110944 00108588 00279671 00264932 00247357 00305124 0u320545 00326459

F RATIU PRUU)F H—SOUARE

T HAT10

—103335 409448 057540 *100316 697796 200527 4u5079 —002068 0u2899 101426 —103522 *195162 _lo7627 —3o9247 —0.3988 —101662 0m8036 —102570 —198440 004230 '008649 *003797 —200323 0u7438 092495 007712 '100399 -100792 —105184 -002293 —001175 097726

PRUB>1T1

0o182é 0u0001 004510 001031 090001 000403 000001 008362 007719 0.2534 001766 001298 000782 000001 006901 Du2438 004218 002090 000655 006724 003873 007042 000424 0a4571 008030 094407 002986 002807 001292 008156 099065 004399

MODEL: DEP VAh:

VARIABLE

INTERCEPT LRDZ LLS! LKLI LNR LBNP LWJHHI LYR3 DTI DTZ DT3 DLRDZL DLRDZZ DLRDZ3 DLLSll DLLSIZ DLLSI3 DLKLll DLKL12 DLKL13 DLNRl DLNRZ DLNR3 DLUNPI DLBNPZ DLBNP3 DLWJWHII DLNJWHIZ DLWJWHIE DLYR31 DLYH32 OLYRJ3

___—”www

1 Regressionsmodell: yijt : (ao + atDt) + (bo + tht) xijt

Intercept DT l

DT 2 DT 3 LRD 2 DLRD 21

Definitioner av

Tabell C:6 (forts 2)

MUDELOI SSE

OFE

LäQShJ MSE

PARAMETER ESTIMAFE

C 1

—60589988 09015714 09336376 'ÖolQ3730 0u793591 00402329 0u398479 0u865226 40,13055 4u68568/ '4n033778 00130499 Oa039216 —Ou050447 —Oa753314 _UogöölQÖ

10154719 —0)370012 ”00148006 —00296870 ”10156635 —09431546 —00154688 00016496 —00037945 "0n028293 *OuJBG7J7 —00J00583 -00190057 -03022407 Ou032025 0a428028

_Hp—Hun—_—uppg—"_un-www—uH—hn-pw—wn

interce pt 1965

" 1970 " 1974 " 1978 1965 1970 etc

variabler, se tabell 7:2.

24780852 llcg 25120489

STANDARD EHRUR

20975582 00071661 0u681238 09162352 0u378113 0u069304 00152631 00229113 40354025 J9304595 40020307 00118982 09099847 0u097320 10185567 On768455 OUQMSIIJ 09282932 00232C50 0u223683 00/01397 05551913 0u49669€ Uollleéö DalOZgbö 00098750 00240221 002Å7465 00211540 Ou278202 00293604 0a297333

F RATIU PROD)F H—SCUÅRE

T RATID

_202144 002011 004938 ”008853 200988 508053 2u6107 337764 100823 104179 '100019 191472 003928 —0u5184 _OQÖJQS ”102573 102208 ”103078 —0u6365 _lu3272 '106490 —007819 '003114 Oul475 —003Ö85 —002€öb 'loÖZZQ —1u2658 —Ou9265 ”000895 001111 104396

bo— No.-

0 0

mot wow u—o

G

PRUB>lTl

000270 007940 006216 003762 030360 000001 000092 000002 0u2793 001565 003166 092515 006946 Ou6043 005226 Ou2089 002224 0u1912 005206 001847 000994 03434å 007555 008825 007126 007745 001050 002058 003542 0o9358 049115 001503

MODEL:

Tabell C:7

MuUELOZ

DEP VAR: LSXSHJ

bECGND STACt STATISTICS

VARIABLE

INTERCtFT LHDZ LLSl LKL1 LNR LBNP LthHl BOOloLSCSHJ DTI DT2 DTB DLRDZI DLRDZZ ULR023 DLLSll DLLSIZ DLLSIB DLKLll DLKL12 DLKLIJ ULNRI DLNNZ DLNRJ DLUNPI DLBNPZ DLBNPB DLWJhHll DLNJWHIE DLNJHH13 DPLSUHJI UPLSGHJZ DPLSCHJ3

C %

_u—wpwpuu—puw—wpu-———»———_un-——H———

år (1965, 1970, 1974 och 1978) med dummyvariabeL för tiden1

ZCw mTw mmm

PARAMETER ESTIMATE

—20754517 03444806 09277874 '0u307Ö51 2uE42888 On195723 0u980422 —0a096160 00395662 29569873 —4”329691 —0u291822 —00241704 -OUQGQÖQJ 'Oo468229 —0u689254 OUÖSIZIG -00413450 —00521910 00188298 -00657J93 _03170193 —1u224389 09100052 UoOJ177D —00034389 —Ou4EJJÖZ —On373537 —00565972 —00020798 —0u026085 0u2C4440

Zbodubäd 10é3 20454085

STANDARD ERROR

JuéBJODB 0o083903 0n814595 00168009 09479161 05134533 0n2107l7 09292784 bu502992 40039749 40927632 00152234 On118462 00113323 lo418799 0v914ö35 19122550 00371505 00288883 00260319 00839367 OuéaISUl 00601384 00185177 Oal72047 00112035 0o309208 00296242 00281639 0o329910 Ou346665 0u324988

länder. Tvärsnitt över koncerngy och [änder för iXEE

F HAIID APPRCX PR>F H-SQUARE

T HATIG

—Oo747ö 5u3022 003411 —106312 559J30 lu4548 496528 '003284 000719 Ouöjöl —008787 —109169 -200404 -402771 *003300 —Oo7536 000069 '1u1117 ”108066 007070 —007832 —00262d —200360 005403 001d47 *001999 -155632 —1u2609 *ZUOZJB —000630 —0u0752 008137

10093 000001 002417

APPRO PRUB)! ]

ooo OC O won

ou»

001 0.0 001 000 007 069427 055248 00379d 000555 00041é 000001 007415 004513 005440 002665 000711 004797 0u4337 037927 000420 0u5591 008535 008416 0u1183 002076 000432 009497 009401 004160

acacom NOQOUUOÖ HX m—u—N—um

MUDEL:

Tabell C:7 (forts !)

MOUtLOZ

DEF VAk: LSXSShJ

SECOND STAGh STATlSTlCS

VAklABLE

INTERCEPT LRDZ LLSI LKLI LNR LBNP LthHl BCOlaLSCSHJ DTI DTZ DT3 DLRDZX DLRDZZ DLR023 DLLSII DLLSX2 DLLSI3 DLKLll DLKLIZ DLKL13 DLNRI DLNR2 DLNR3 DLUNPI DLBhPZ DLBNPB DLWJWHll DLWJWH12 DLWJWH13 DPLSQHJI DPLSGHJZ DPLSCHJ3

0 m

ppuwww"—"__—MHF—pn—nH—————Wn—uhpww—

SbE DFE MSE

PARAMETER ESTIMATE

—60297103 00372831 1015ö809 '00351673 30258963 00118855 00763973 00158612 —2u366511 23810494 50026812 '00355791 —00073512 -00192708 '0a406535 '1u564444 —20233657 30854717 00104830 03119164 '00121390 —0a921150 —0uöÖ5089 0u056009 05192727 00372164 —10212194 -0u294177 -0;437395 00166525 —04540413 —00287531

2855

HE cow

(

B.,

33529

STANDARD ERROR

5u183195 00155317 19186414 0u268763 03653738 00164314 00308926 0u377574 7u516425 5o583211 7u172782 0u21532c 00182652 0u180290 20096705 10314496 10C71501 00584683 00428756 00395617 1u113991 00903252 00798041 00230623 0u224219 00228510 00467285 00427897 Ou431588 004479b8 00503539 00476439

F hATlO APPHDX PR)F R—SQUARE

T FATIO

-192149 2u4005 0u9751 —103055 4u9851 007233 204730 094206 _003148 005034 007845 —106296 '004025 —100689 —091939 —101901 '103363 104618 002445 003312 —0u1990 —100198 '1n0840 0u2515 008595 1ué286 _2u5g41 '006075 —100135 003717 '100724 —006041

öu03 000001 002351

APPROX PRGB>ITI

002248 000166 003298 001911 000001 004657 000136 006742 0v7530 006148 004330 001035 006874 002854 008463 002343 001618 001442 008069 007633 009133 0.3081 002757 098015 0u3903 001038 000097 004920 003111 007102 092539 005459

SOU 1982:27Tabell C:7 (forts 2) MODuL: MLUELOZ SSE DFE DEP VAR: LSXCShJ MSE

SECOND SIAGE STATISTICS

PARAMETER VAP1AULE UP ESTIMATE [NTERCEPT 1 —90102190 LRDZ 1 00318124 LLSl 1 1a140080 LKL1 1 —Oo382480 LNR 1 BDJOZIQJ LBNP 1 00278219 LWJWHI 1 10211932 BOO10L5CSHJ 1 —O»430018 DTI 1 110780426 DTZ 1 100443958 0T3 1 70103949 DLRDZl 1 _00200996 DLHDZZ 1 —00049297 DLRD23 1 —Ou338176 DLLSll 1 —20654124 DLLSIZ 1 'L0011360 DLL513 1 *00893664 DLKL11 1 —00559355 DLKL12 l 'OuOBBIQO DLKL13 1 —00091758 DLNRI 1 '10956208 DLNRZ 1 —04639410 DLNRB 1 —10627196 DLBNPI 1 _oul41492 DLUNPZ 1 Oa037855 DLBNPJ 1 -00301d80 DLWJMHll 1 —00551802 DLWJWHlZ 1 —09681314 DLWJIHIE 1 *Ooö49035 DPLSQth 1 00460023 DPLSGHJZ 1 00318958 DPLSCHJJ 1 03969194

1 Regressionsmodell som i tabell 5.

Definitioner av variabler, se tabell 7:2. BOOLLSQSHJ = (SQsz)j 1965 PLSQSHJ 1 = (SQ75H)i 1970

etc.

lS—W

5791u1bé 1051 50510149

STANDARD ERRDH

60792575 00122914 10340544 00315292 00507628 OHZJUBUO 00353103 00527449 8075384ä 70475400 80333045 00223060 00150208 00166573 2014/278 10557802 10770360 00557238 00448025 00415513 10350026 1u0J2743 00965578 00314064 00276178 00265755 00470583 00480120 00441586 00557344 00582580 00540624

F RATlO 4u85 APFHCX PR>F 000001 H—SGUÅRE 001251 APPRGX T RATIC PRCB>1T1 —103400 001805 205582 000098 008505 003953 —102131 002254 400887 000001 101C71 002434 304J22 000006 —008153 004151 103457 001787 103965 001628 008524 003942 —009011 003677 —002735 007845 "200302 050420 '102360 002167 '102912 001969 ”005048 006138 -103038 003157 —105340 001253 ”002180 008270 _lo4491 001476 —006191 005360 —106852 000922 —004505 006524 001371 008910 —101425 002535 'lo1726 002412 —1u4015 001613 _lo4658 001422 006254 004093 005455 005852 107724 050766

C:3 Regressionsskattningar gå kombinerade tvärsnitts- och

tidsseriedata med de beroende variablerna uttrxckta i absoluta värden

HDDEL: DEP VAR:

VARIABLE

1NTERCEPT LRDA LL51 LKL1 LBNP LUJUH1 LYR3 L2 L3 LQ LS Lö LT LB L9 P _ O

rrrrrrrrrrr NN—bununun—un HOOQQCWBÖWN_

Zl

IWNNNNNHNNNNNN NN_——_u—n———— '_OOOWCWNöWN—D

NNNN NNNN mawm

226 227 228 Z29 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244

Tabell C:8

MUDELOI LSXSGSHJ

G 1

___—_upwwnu-Hn—__hwnuwou-pppuuuhu-p—H—H—n—unn—hnnn—ununu-——___np——uu———p—_——p

Bestämningsfaktorer till utlandsförsäll'ning landsEroduktion _1_ olika länder. Kombinerad tvär-

snitts- och tidsserieskattning. Absoluta värdenl

Oe

SSE DFE MSE

PARAMETER ESTIMATE

59101330 0u308618 0.180693 —00065344 0.585487 00229903 Ou540Q79 —00324659 —00486305 —0.012798 —00195094 Ou463449 09849455 0.511996 —0.752146 —00259178 0044656Q4 —00486569 —09565737 0u249586 00198428 —09865085 00037139 —00352378 —10092424 —Oo718013 —00468435 _loO95946 —Ou757390 —0.529214 —1.860751 —O.937599 —1o378928 —l-126106 —2.119432 0u479905 —0.846196 —10477636 —1u555398 -Oo345650 —0.966448 0.151647 —0.886092 —1u446318 —09645860 —00147797 —3.465879 —0.037433 —00294622 —Ou528628 09628260 '0u299257 0.513816 —004221Ö3 —l.544937 00398675 —0.555451 '10683793 —10353695 —lu493915 0.930845 —00691516 0u337380 *OQGÖBOSQ 0u320547 —1.197755 -20125668 -1u432414 00822687 —1-030401 —0.184288

32€9829608 688 Ooå75043

STANDARD ERROR

Ou826714 0u054789 0.286951 0.104437 0.097796 00094932 05070612 00240164 00213931

0.175618 09257078 0.165288 09182732 0u165891 0.290409 0o238011

0.205602 00306901

00203665 0.203110 00288133 0.199493 00191993 0.19k299 00388526 09223250 09207201 00626999 0.172313 00184736 0.173387 0.195196 0o367758 0u486717 Oo497936 09356449 0.343674 00330127 Oo271751 00197971 09226887 0.41383h 00268481 Ou467215 00675619 00442249 0o664811 0.433309 00461669 0.350482 00566764 0o291680 0a823328 00351777 0.364964 00285908 0.553045 0.446629 0.307004 0u395701 OoÅ56578 00213092 00179061 0.189827 09405326 0.335952 00516529 0.484465 00245517 00187589 0.209940

F RATIO P NO B>F R—SOUARE

T RATIO

601736 506328 006297 —006257 5.9867 204215 7.6542 —103518 —202732 —090729 —Oo7589 200039 400486 3u0863 —205899 —100049 0.0217 —105854 _297778 102288 0o6887 —4-3364 001934 ”108136 —2.8117 —3.2180 "232608 _lo7479 —Q.3954 —208647 —10u7318 —408034 —3o7096 —2.3137 —402564 1u3463 —2.4622 —404760 —5.7236 'luT460 —4-2596 003691 —30300Q *3u0956 —0u9560 *Oo3342 —502133 —000864 —006382 _loSOö3 101085 '1u0260 006241 -1u2001 *4u2329 103944 —1u0044 *3u7700 —404094 —307754 200387 —302451 100042 —3051Q3 0u7908 —3u5653 —401153 —209567 303508 —5u4929 —008778

och 55.1

39020 000001 007995

PRDB>lT|

000001 0.0001 005291 005317 0.0001 090157 0.0001 091769 000233 0.9419 Ou4482 0.0052 000001 050021 0.0098 Oo3153 0.9827 001133 000056 0-2196 004913 000001 008467 000702 090051 0u0014 0.0241 000809 090001 000043 OuOOOl 000001 090002 000210 000001 091785 000141 000001 000001 000813 000001 0.7122 000310 0u0020 093394 007383 000001 009312 005236 001319 002680 003053 0.5328 Ou2305 000001 001636 003156 000002 000001 000002 090419 000012 0.0600 090005 Ou4293 0.0004 0u0001 OnOOJé 000008 0u0001 0.3804

MOOEL: DEP VAR:

VARIABLE

INTERCEPT LRDA LLSl LKL1 LBNP LWJWHI LYR3 L2 L3 L4 LS Lö L7 LB L9 r _ O

NPFW'FFFFFPFP _NN—uni—nhu—F _CNOm'ÅOCÅÖLHV—

NFJNPVNFMFHNNPHN N————————H— OOOHOMbUN—C)

NNNN NRHUN bum—

Z25 226 227 Z28 229 230 231 232 233 ZBA 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244

MUDELOI LSXSHJ

00

Tabell C:8 (forts l)

SSE DFE MSE

PARAMETER ESTIMAIE

20554861 00269223 00661427 —00132560 00880965 00151570 006727146 -00863276 —10087362 0.198616 —00649270 1u488700 20038696 10469966 00198649 0.317310 00095983 —0-02974J 'Oa750041 —00023853 —10681778 —10207523 —1.002211 -10305594 —20259184 —10518460 —0.524425 —10157858 —00704275 00016255 —30037604 —O.759649 —10981190 —3-823726 —20885847 00682670 -1.188855 —1.078400 —1.973885 —00591224 —10677921 —10631129 —O-398248 -30272393 —20141166 00095187 —5-283280 —00101089 —20398390 —10218364 —10937842 —1.672429 00258119 —1.072800 —20609342 00574655 —0.178006 —20865159 —1.543830 —30074531 1.390623 —10643929 00168316 —1.621090 —00338381 —10740289 —20729603 —30801177 10331784 -20193396 0.286603

5930027499 688 00861959

STANDARD ERRDR

10113608 00073802 00386532 00140680 0.131736 00127876 00095116 00323508 00286171 0.236563 00346292 0.222648 OoZÖÖIAS 00223461 00391190 003206J8 00276952 00413404 00274343 00273594 00388124 00268723 00258620 00261726 00523356 00300724 0.279106 00844586 00232111 00248844 00233557 00262935 00495380 00655621 00670734 00480147 0.462939 00444691 00366057 00266672 00305623 00553407 00361652 0.629351 00910078 00595721 0.895520 00563079 00621881 00472109 00763447 0.392902 10109046 00473853 00491644 00385127 00744967 0.601622 00413543 00533021 00615024 00287041 00241201 0.255702 00545986 0.452537 00695779 00652588 00330718 00252088 00282795

F RAIIO PROH>F R—SOUARE

T RATlO

292942 306479 107112 —Ou9423 606873 101353 000707 —206685 —307733 008396 _laö749 606803 802825 606077 005078 000531 003466 —000719 *207340 —000572 —403331 —404936 _308752 —409064 —403167 —500493 —1.8789 _luJIOQ -300342 000653 1300058 *208691 —309993 —508322 —403025 100053 -2u5651 —204251 —503923 —202170 —504902 —209474 —101012 —501996 —203527 001598 —508997 —0u1732 —308567 —205807 '205383 —402566 002327 —202640 —503074 10å921 *702389 —4o7624 —307332 —507681 202611 —507271 006978 *603398 —066198 —308456 —399231 —508248 400269 —806803 100137

015 000001 007815

PROUDIT!

000221 000003 000875 003400 000001 002363 009436 000078 000002 004014 000612 0.0001 000001 000001 006115 009577 007290 009427 000064 009306 000001 OuOOOl 000001 0u0001 000001 000001 000607 001708 000025 009479 000001 0u0040 000001 000001 000001 003151 000104 000156 000001 000209 000001 000033 002712 000001 000189 008731 000001 008626 000001

00011 00000 (

SOU 1982:27 Tabell C:8 (forts 2)

MODEL: MODELOI SSE DFE DEP VAR: 1.50qu MSE PARAMETER VARIABLE DF ESTlMATE INTERCEPT 1 4.919340 LRDA 1 0.343798 LLSl 1 0.097070 LKL1 1 —00098597 LBNP 1 0.340796 LUJWHI 1 00349157 LYR3 [ 09681978 L2 1 0.004979348 L3 1 '00134949 1.4 1 —0.254244 L5 1 00105168 L6 1 —0-429513 L7 1 05033712 LB 1 —0.262216 L9 1 _lo777857 L10 l —0u175569 L11 1 —O.101841 L12 1 —0u957903 L13 1 —Oo374910 L14 [ 00628853 L15 1 1u181007 L16 [ —00601299 Ll7 1 00619503 LIS 1 —00055162 L19 1 —00270099 LZO 1 —Ou255568 L21 1 -09336080 21 1 —00867687 22 1 —0-613561 23 1 —00601640 24 1 —1n501397 25 1 —10033862 26 l —Oo740388 27 1 —0.321583 28 1 _luZBQÖbl 29 1 OoSlQJJB 210 1 —00395814 211 1 _luÖÖJSÖJ 212 1 —1.296654 Z13 1 -06279398 214 1 —Oa364942 215 1 10459955 216 1 —1.167258 217 1 —00106604 ZlB 1 0.471381 219 1 —00412768 220 1 —20400173 221 1 'OoÅ74472 222 1 0-558420 223 1 —O.124797 224 1 09964520 Z25 1 0.672888 l26 1 19035619 227 1 —0-035548 228 1 *00717718 229 1 09248070 230 1 —0.389354 Z31 1 —00557042 232 1 —19022526 Z33 1 —O.755186 234 1 0.972965 235 1 —0.087206 236 1 09561942 237 1 —0u446767 238 1 00771622 239 1 —Ou612329 240 1 -1.481434 241 1 —00525383 242 1 00328442 243 1 -00613857 244 1 —09225629

613u915915 688 0.892320

STANDARD ERROR

10133050 0.075091 0.393280 0.143136 0.13403e 09130105 0.096777 09329156 00293202 0.240693 09352338 0.226535 ou250442 0.227362 00398020 0.326205 0.281788 0n420622 0.279133 00278371 coaqagoo 00273415 0.263135 00266295 06532493 0.305975 00253979 Ou859332 0.236164 00253189 0.237635 00267525 0u504029 0.661068 09682445 0.488530 00471021 00452455 0.372448 0.271328 0.310959 00563069 Oo367966 00640339 0.925967 00606122 0.911155 00593870 0.532735 0.480352 09776777 0.399761 10128409 00482126 o.soozza 00391851 0.757974 00612120 ouqzo7e3 00542327 Ou625762 0.292053 oozasaxz 0.260166 00555518 oo4soa3a 0.797927 OUÖÖJQBl 00336493 00257099 00257732

F RATlD PROB>F R—SQUARE

T RATID

493417 495784 0.2468 -006888 205426 205836 901136 000151 -004603 —100563 002935 _la8960 Oo1346 —101533 —404668 "Ou5382 —Oo3614 -2u2774 _lu3431 202590 209906 —201992 203543 ”001696 "005072 —008553 —101835 _loOO97 —2n5980 —206922 *603151 —608549 —1u0659 *OoÅB21 —195165 1.0528 —OoB403 —3.Ö767 -3.4814 '100297 —101736 205928 —391722 —091665 095091 —006810 '206342 '007989 0o8825 -002598 1u2417 196832 009178 —090717 '194348 006331 —0u5137 —On9100 —204302 ”193925 1u5548 _002986 202898 —1.7172 103890 ”103299 —200926 —Ou7913 009761 —203876 —Oo7842

22u12 OoOOOl 006923

PROB>1T|

000001 0.0001 0.8051 094912 000112 000075 OuOOOl 009879 006455 002912 097654 000584 008930 0.249? 000001 0q5906 007179 000231 0.1797 000242 000029 000282 0.0188 008654 006122 004039 002373 003130 000096 000073 000001 000001 Oo1423 0.6299 0u0697 002928 004010 000003 000905 Oo3035 09241) 000097 090016 0.8678 006109 004961 000086 004246 Ou377ö 007951 On2148 090928 003591 099529 001518 005269 096076 003631 0.0153 001642 0u1204 007653 000225 000864 001653 001640 000367 Ou4291 0.3294 Ou0172 004332

MODEL: DEP VAR:

VARIABLE

INTERCEPT LRDA LLSl LKLl LBNP LWJWHl LYRB L2 L3 L4 L5 L6 LT LS L9 r _ O

PFFFW'FFPFFF rum—___p—u-up-u- _oom—urwowm—

Zl

NNNNhHNNNNNh N——__—"-__—— OQONOHDåUN—C

MUDELOI LCJOHJ

SSE DFE MSE

PARAMETER ESTIMATE

5.087254 0u319950 0.146396 —0o065617 00480708 09412490 Ou812364 —0.732286 —00757559 —Oo583581 -09543027 —0.439J60 —0.292759 —00290241 _lo409504 —00778034 —Ou272215 0u622l85 —Ou960977 —00224025 00338069 _lul75805 -00079774 —0u609437 —19285106 —Ou987445 —0.839696 —00580017 —Ou456202 —O.638972 —10506430 —00537364 -lo310069 'Oo672765 —1.Q74997 0.461462 —0.634131 —10819549 'luZBJSJS 0.013266 —Ou492747 1.197642 -10005083 —05605382 00Å29733 —Ou094942 —2.793694 —Oo902126 0.391584 —09392001 1.096953 0.786597 0.729703 00015205 *00964269 Ou711804 10366831 —O.988179 —l.168895 —00595746 Ou510394 —00216605 0u743712 —Oc463294 00619460 —0.300506 —10243841 —0u778237 Ou480575 'OoTO7954 —0.339295

4899157749 688 00710985

STANDARD ERRUR

loOll391 Oo067028 0o351052 00127767 Ou119644 Oollöllö 00086385 00293813 0u261720 O.21Q849 00314506 00202211 0.223551 00202949 0.355283 00291180 0u251531 00375458 09249161 0u248482 00352499 Ou244057 00234881 0.237702 Ou4753l8 Ou273121 00253487 00767063 OuZIOöOG 0.226003 00212119 09238800 09449910 Ou595443 09609169 0u436075 00420446 00403873 0u332457 00242195 00277570 09502611 00328457 0u571584 00826544 OuSQlOQl 0.813321 00530104 00564799 00428775 09693372 00356838 lu007248 0o430359 00446517 00349777 09676588 00546400 0.375585 00484096 00558572 00260694 0u219061 00232232 Ou495871 0.410999 90631915 00592688 Oo309362 0o229494 0.250837

F PATIO PROB>F R—SOUARE

T RATIO

500300 407734 004170 '005136 400178 3u5517 904040 *ZQQ92Q —203945 —2o7176 —lo7266 "2.1728 _lo3096 —1.4301 —3.9673 —206720 —1u0822 106571 —3u9371 *009016 009591 —Åu8300 -003396 —295039 '207049 ——06154 —3o3126 —007562 —201641 —208273 —7o1018 —20250J -299118 ”101299 —204213 100582 —1.5082 -405052 _JuBÖOS 909548 _lu7752 205828 ”300600 —100591 005090 —091755 —304349 —1u7018 0u6933 —0u7043 1u5821 202044 Ou7245 090355 —201595 290350 200202 *1u8085 —301122 —102306 1.4508 ”008309 303950 *109950 1u2Q92 "007312 -109684 —1u3131 106000 _Ju3463 '103211

27013 0—0001 007341

PROB)!TX

000001 Ouoool 0n6768 006077 000001 000004 OoOOOI 000129 0u0039 000067 000847 0u0301 001908 0u153l 0.0001 000077 0u2795 000979 0.0001 0.3676 093379 090001

007342 0.0106 0.0070 000003 090010 004498 0u0308 000046 OuOOOl 090247 000037 092589 000157 002903 001320 000001 000001 059563 000763 000175 000025 002899 Onélog OqBÖOB 000306 0.0892 004883 004815 091141 000278 004690 009717 000312 000422 000438 0u0710 000019 092189 001473 004063 OuOOOY 000464 002120 004649 000494 001896 001101 000009 0u1869

Tabell C:8 (forts #)

1 Regressionsmodell:

ijt = (ao + 3ij + &ij + bOXijt +

1 = 1 145 (företag) j = 1 ... 21 (land) t = 1 4 (1965, 1970, l97'l, 1978) Zi : dummyvariabel för företag Lj : dummyvariabel för land

Definitioner av övriga variabler, se tabell 7:1 och 7:2.

Anm: De beroende variablerna - (SX+SQ), SX, SX - är här definierade i absoluta värden och inte som kvottal eller "benägenheter" som i kapitel 7. FoU (LRDA) är också i absolut värde. Övriga variabler är oförändrade jämfört med i kapitel 7.

Tabell C:9

ning. Absoluta värden1

MODEL: MODELOZ SSE DFE DEP VAR: LSXSHJ MSE

SECOND STAGE STATISTICS

PARAMETER VARIABLE DF ESTIMATE INTERCEPT 1 20517340 LRDA 1 00266600 LL$1 1 00660687 LKL1 1 -00131808 LBNP 1 00878366 LWJUH1 1 00148907 BOOl-LSOSHJ 1 00007627336 L2 1 -00863314 L3 1 —10086333 LA 1 00200555 LS 1 —00650072 LG 1 10491976 L7 1 20038438 LB 1 10491966 L9 1 00212209 L10 1 00018355 LlI 1 00096760 L12 1 —00022437 L13 1 —00747181 L14 1 —00028649 L15 1 —10690786 L16 1 —10202937 L17 1 —10006936 L18 1 —10305250 L19 1 —20257124 LZO 1 —10516510 L21 1 —00521862 21 1 -10151240 ZZ 1 —00699595 23 1 0.021454 ZA 1 —30026153 25 1 —00705662 26 1 —10975543 27 1 —30821273 18 1 —20876391 Z9 1 00478747 210 1 —10185836 211 1 —10065712 212 1 —10963995 213 1 —00589093 214 1 -10675138 215 1 -10642264 216 1 —00389345 217 1 —30271580 218 ] -20144762 219 1 00098335 220 1 —50264974 221 1 —00097470 222 1 -2.4026Q9 223 1 -10217412 224 1 —10945199 225 1 —1.677562 226 1 00250220 227 1 —10072537 228 1 —20603868 229 1 00572763 230 1 —00175036 Z31 1 —20860910 232 1 —10536031 233 1 —30068771 134 1 10383202 235 1 —106Q3263 236 1 00164029 237 1 —10617683 238 1 —00344267 239 1 —10735519 240 1 —20718304 241 1 -30797169 242 1 10329279 143 1 —20188714 244 1 00288384

5910459888 685 00859680

STANDARD ERROR

10140180 00087588 00387300 00140447 00141292 00134127 00107701 00323029 00289622 00240979 00344984 00226047 00246108 00222896 00434307 00322272 00276112 00416917 00279663 00286710 00396105 00277152 00261504 00262144 00526786 00304569 00285861 00841157 00236125 00265146 00302164 00350549 00509130 00655219 00692823 00476047 0.467156 00473512 00410214 00268166 00305349 0056Q588 00380895 00628887 00916491 00600878 00921874 00584342 00631889 00473122 00777809 00395651 10119522 00473308 00501500 00383186 00745300 00603670 00414576 00541213 00615249 00286946 00244951 00253263 00543985 00460815 00715610 00648184 00325502 00250238 00285002

Utlandseroduktionens effekt a_exgorten till olika länder. Kombinerad tvärsnitts— och tidsserieskatt-

F RATIO APPROX PR)F R—SQUARE

T RATIO

202078 300438 107059 —009385 602167 101102 000708 —206726 -3u7509 008323 —108844 606003 802827 606936 004886 000570 003504 -000538 —206717 —000999 —402685 —403403 -308506 -409791 —4.2847 —409792 —108256 —103686 —2.9628 000809 *1000149 —201271 —308802 —508321 —401517 100015 —2.5384 —202507 —407877 —201967 —504860 —209088 —100222 —502022 —203402 001637 —507112 —001668 —308023 —2.5731 —205009 —402400 002235 —202660 —501922 104947 —002349 —4o7392 —3e7051 —506702 202082 —507267 006696 —603874 —006329 —307664 —3.7986 —508582 400538 —8.7465 100119

35=24 000901 007819

APPRUX PRUB>1T1

000276 000024 000885 003483 000001 002673 009436 000077 000002 004056 000599 000001 000001 000001 006253 009546 007261 009571 000077 009204 000001 000001 000001 000001 000001 030001 000683 001716 000032 009355 000001 000338 000001 000001 000001 003170 000114 000247 000001 000284 000001 000037 003071 000001 000196 008701 000001 008676 000002 000103 000126 000001 008232 000238 000001 001354 008144 000001 000002 000001 000249 000001 005033 000001 005270 000002 000002 000001 000001 000001 003120

SOU1982:27 Tabell C:9 (forts l) MDDEL: MUDELOZ SSE DFE DEP VAR: LSXSSHJ MSE SECOND STAGE STATISTICS PARAMETER VARIABLE DF ESTIMATE INTERCEPT 1 10932548 LRDA 1 00822986 LLSI 1 —10073367 LKLI ! _00161842 LBNP 1 20007563 LWJWH! 1 00363337 BOOIaLSGSHJ 1 —00449574 L2 1 -l.908445 L3 1 —10749679 L4 1 00525136 L5 1 —00935431 L6 1 20953610 L7 1 30484136 LB 1 30421376 L9 1 00322325 L10 1 —00815158 L11 1 10084046 L12 1 00216946 L13 1 —10012912 L14 1 —10220355 L15 1 *20647321 Llö ! —1.579291 L17 1 —10053984 L18 1 —10344219 L19 1 —50072602 L20 1 —30676306 L21 1 —10932755 11 1 -50344754 22 1 —00126387 13 ] 0.089853 24 1 -Öu429785 Z5 1 —10935759 26 1 —20634170 27 1 —40231828 ZS 1 —40374577 29 1 20157473 210 1 00617529 211 1 *10346282 212 1 —30693678 213 1 00228662 Z14 1 —30974011 215 1 00370480 216 [ —O.604851 217 1 —70838339 218 1 1.918948 219 1 10510174 220 1 —70665671 221 1 —30151471 222 1 —7u416149 223 1 —10919641 224 1 —60393338 225 1 _30361724 226 1 30375053 227 1 —10215094 228 1 —70607179 229 1 —50951342 230 1 20495253 231 1 —70525866 232 1 *40025903 133 1 —60922001 234 1 30802224 Z35 1 -10430822 236 1 10230228 237 1 —00043886 238 1 10839682 239 1 -40294712 240 1 —60277539 Z41 1 —70627527 242 1 10044772 243 1 —10371842 244 1 —00089435

50320429 688 70314577

STANDARD ERROR

30325827 00255487 10129728 00409674 00412139 00391238 00314157 00942254 00844806 00702920 10006293 00659362 00717879 00650171 10266843 00940046 00805001 10216118 00815758 0u836315 10155412 00808435 00762788 00764657 10536598 00888406 00833837 20453597 00668762 00773413 00881390 10022528 10485096 10911230 20020918 10394429 10362663 10381203 10196567 00782223 00890681 10646864 10111046 10834419 20673342 10752720 20689044 10704485 10843175 10380064 20268815 10154088 30265568 10380605 10462840 10117728 20173988 10760862 10209289 10578681 10794640 00837001 00714504 00738750 1058b767 10344105 20087385 10890707 00949467 00729927 00831332

F RATID APPRUX PR>F R—SOUARE

T RATIO

005811 302212 —009501 —003951 408711 009237 _lu4310 —200254 "200711 007471 —009296 404795 408534 502623 002544 —008671 103460 001784 —102417 —1o4592 —202912 —109535 -103818 —107579 —303012 —401301 *203179 —201783 *001564 001162 —905642 ”108931 _lo7737 —202142 -201646 105472 004532 —009747 -300869 002923 —4o4618 002250 —005444 —402729 007178 008616 -208507 —108489 —400236 —103910 —208179 —209129 100335 —008801 —502003 —503245 101492 —402740 —303292 —4u3847 201157 ”107095 107218 -000594 101594 —301951 '300074 —400342 101004 -108794 —001076

17040 000001 005398

APPRGX PROB>1TI

005614 000013 003424 006929 000001 003534 001529 000432 000387 004553 003529 000001 000001 000001 007992 003862 001788 008585 002148 001450 000223 000512 001675 000792 000010 000001 000207 000297 005522 009075 000001 000588 000765 000271 000308 001223 006506 003300 000021 007701 000001 008221 005863 000001 004731 003892 000045 000649 000001 001647 000050 000037 003017 003791 000001 000001 002509 000001 000009 000001 000345 000876 000856 009526 002467 000015 000027 000001 002716 000606 009144

MODEL: DEP VAR:

MUDELOZ LSXCSHJ

SSE DFE MSE

SECOND STAGE STATISTICS

VARIABLE

INTERCEPT LRDA LLSl LKLI LBNP LUJWHI BOO1uLSQSHJ LZ L3 LA LS L6 L7 L8 L9 Llo '. .— '—

rwv——_—__—_ F'OOQNOUIÖQIN

NNNNPFWW'FFFFFF #UN—

NNNNNN ;OONOQ

”OOQNOMCNJN— NNNNNNNNNNN NN__—_-h-__—

NNN NNN ÖUN

225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244

DF

1 1 l l 1 l l 1 1 1 1 1 1 1 l 1 l l 1 1 1 1 1 1 l 1 1 l l 1 l l l 1 l 1 1 l l 1 l l 1 1 1 1 l l 1 1 l 1 l l 1 l l l l 1 1 l 1 1 1 1 l l l l [

Oo

PARAMETER ESTIMATE

-Oo706439 0.022206 0.264584 —00047761 —0u114317 00072985 00900660 —0.466392 ”00800436 00151297 —00274063 0.350149 0.382038 00110153 00721564 00787487 —0u583584 00366191 —0u307323 —00467528 —10884212 -10295091 —10041363 —1.32159' —19005137 —00228112 0-122199 10680984 00222158 —Oo306515 —Ou569471 005616242 00130677 —3u009642 —O.202483 —00168465 —1.542063 10472245 —Oo187091 '10683077 "00102725 —g.918963 00412911 ”0.494434 —2.918968 —1o507058 *0o8b7356 10986654 _lu627447 —00172076 —10900963 —00511024 '10677988 *0u556713 —0.078975 1.395985 —0.6J7313 00104002 nu519758 —Oo427997 09539293 —10021107 —00017694 —2u264589 —10522190 —00054630 00729121 —20194729 1.054805 -20155932 10447045

11540U92 688 10678623

STANDARD ERRDR

19593241 Ou122391 0.541197 00196255 00197436 00187423 00150497 0.451388 00404705 0u336734 05482066 Oo315868 00343901 0u311465 OuöOöBBJ 09450330 0:385828 00582583 Ou390790 00400638 09553502 00387282 Ou365415 0o366310 0u736109 00425592 00399450 lu175399 0u329952 00370504 Ooh222d1 09489843 Ou711437 00915577 0.968123 00668003 0n652785 00661667 Ou573217 0.374725 Ooå20682 0u788932 00532248 0u878780 lu280668 Ou839642 lu268190 00816535 0u882975 OoööllZE 1u086879 Ou552867 10564375 00661331 00700775 00535449 1.041452 00843543 Ou5793l1 Oo75ö269 Ou859724 0.400966 00342284 00353899 09760143 Ou643924 00999964 09905746 Ooå54843 00349673 00396251

F RATIO APPROX DR>F R—SOUARE

T RATIO

'30443Q 0u1814 004889 —002334 -095790 003894 5u9846 'loOBJZ —109778 0.4Q93 _onSÖBS 1u1085 101109 0u3537 101890 107487 —1u5126 006286 _007865 —191670 ”304042 —3u3441 '298498 *396079 —103655 —005360 0.3059 104301 0u6733 'On8273 —1u3487 0.0115 001837 —302872 —092091 —Ou2522 —2-3623 202251 _003264 —4&5048 —002408 _Jo6999 007758 "005626 —2.2793 _lu7949 —006733 204330 _lo5431 —002603 _lo7490 ”009243 ”100726 —008417 —001114 296071 —006119 0u1233 008972 _005659 Oo6273 —205466 —090517 —6-3990 —200325 _ouOÖQB 0.7291 —2u4231 2o3191 —601656 306335

15.44 000001 0.6110

APPROX PRO”)! T |

006576 008561 006251 008078 005628 006971 050001 0.3019 000483 006534 005699 002680 002670 0.723? 052349 OnOUOB 0u1309 Ou5298 004319 0.2Q36 090007 000009 090045 OuOOOJ 001726 0.5921 0.7598 091532 0u5010 004084 001779 099909 008543 000011 008344 008010 0-0184 090264 007442 000001 OQBOQB 000002 Oo4381 0.5739 090230 Ou0731 005010 000152 OuOÖSY 007947 0u0807 0o3556 0u283u 004002 009113 060093 005008 009019 003699 005716 095307 000111 0u9588 Oo0001 000456 009324 004662 000156 000207 000001 000003

Tabell C:9 (forts 3)

-%— 1 Se not och anmärkning till tabell C:s.

c:a. Teoretisk _h__ärledning__ av s_a_____mbandet m____ellan elasticiteter

skattade_p__kvo__t__tal ("benägenhetselasticiteter") och ___på va-

riablerna i absoluta värden

Elasticiteten uttryckt som den procentuella förändringen i benä— genheten att exportera med avseende på en procentuell föränd- ring i benägenheten att producera i utlandet är svårtolkad. Egent— ligen skulle vi vilja veta vad den procentuella förändringen i ex- porten är när utlandsproduktionen förändras med 1 96. Vi ställer därför frågan: Hur förhåller sig

__ u ”ååå H)" BSQ sx-

Vi antar att det sökta sambandet är konstantelastiskt och skriver

det som

= A(SQ)al (1)

Vi har skattat följande ekvation

åZS B(SQ)b (2)

SH

och vill veta hur den skattade elasticiteten bl förhåller sig till

den sökta elasticiteten al- Vi kan se att det bl a beror på hur SH varierar med SQ, dvs på Cl 1 ekvation (3).

SH = c(SQ)cl (3)

För att besvara frågan multiplicerar vi båda leden i (2) med SH

sx = snl'bl B - sobl (4)

Därefter deriverar vi SX med avseende på SQ, vilket ger

bl—l l—bl bl TYS—Ö = b[SQ SH B + B ' SQ (5)

aSH al = 555 ' 53% = b1+ SH-15Q(1-b1)5gö (6)

Vi ser nu att andra termen i (6) är elasticiteten cl 1 (3) ovan.

31 : bl + (l-b1)c1

Det betyder att den sökta elasticiteten al är jika med den skat— tade "benägenhetselasticiteten" bl plus ett minus den elasticite— ten och hemmaförsäljningselasticiteten c1_

Villkoren för att &1 : bl är antingen att bl : 1 eller att cl : 0.

Hur stor blir felvisnisngen om dessa villkor inte är uppfyllda?

21_underskattar 51 om bl( 1 och cl > 0 eller om b1> 1 och C1 > 0 (dvs om bl och cl har olika tecken). 21_överskattar_51 om bj > och cl > 0 eller om bl( 1 och C1 ( 0 (dvs om de har samma tecken).

Alla skattningar På bl innebär bj ( l. Skattningar på cl (se Swe- denborg, 1979, kap 5) tyder På att Cj > 0. Det betyder att bl underskattar &1. Den procentuella förändringen i exporten när ut— landsproduktionen tillåts öka med 1 96 är i själva verket något

större än den som redovisas i kapitel 7.

APPENDIX D

Tabell Dzl Anställda och tillgångar i producerande dotterbolag i utlandet er bransch

1960 1965 1970 1974 och 1978 ____L_____L____J______________

%—

Antal anställda Totala tillgångar, Mkr. Antal "__—__—_———"——————— ——————————————————______________ branscher Bransch 1960 1965 1970 1974 1978 1960 1965 1970 1974 1978

a_k—___—

Livsmedel samt dryckesvaror och tobak 8 205 568 1 967 1 562 2 174 12 28 137 198 354

Textil— och bekläd— nad, industri samt

läder och läderv. 24 240 1 084 3 367 5 844 4 583 5 21 79 158 206 Massa och papper 21 0 1 568 3 875 5 797 8 707 0 291 1 036 1 698 2 982

Pappersvaror och grafisk industri 50 111 1 508 3 820 6 438 12 314 11 88 416 1 093 2 531

kemisk industri

samt gummi— och

plastindustri 79 21 908 24 056 24 832 24 179 17 031 534 873 1 287 2 096 3 168 Metallvaruindustri 122 7 133 11 666 19 106 25 769 28 414 418 935 2 185 3 579 6 575 Maskinindustri 123 49 843 72 113 78 887 73 080 77 515 1 925 3 988 6 655 8 797 17 543 Elektroindustri 78 20 150 26 202 32 406 52 339 48 537 694 1 270 2 411 5 925 7 022 Tranaportindustri 19 1 117 2 910 4 366 11 267 18 057 55 220 545 1 806 5 028 Annan tillverkning 43 4 804 6 132 10 023 13 348 9 817 180 319 856 1 845 1 847 Alla branscher 567 105 511 147 807 182 649 219 623 227 149 3 834 8 033 15 607 27 195 47 256

Tabell B:2 Producerande dotterföretags försäljning och utrikeshandel er bransch 1965, 1970 och 1974 och 1978

_____________________________._—_——————-———————

hlmport från svenska moderföretaga

Bransch Försäljning Export Export till Sverige

___—___—

1965 1974 1970 1978 1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978

___________________——_————————————-

Livsmedel

samt

dryckesvaror

och tobak 25 170 218 629 8 12 42 217 8 8 4 22 0 15 9 22 Textil och

beklädnad,

industri samt

läder o.lä-

dervaror 32 104 300 442 13 82 227 288 9 64 161 172 3 17 21 56

Massa och papper 172 531 1 595 2 848 72 197 585 640 0 15 0 6 5 45 187 190

Pappersvaror och grafisk industri 125 526 1 521 3 178 13 62 175 635 0 9 33 139 12 59 202 294

Kemisk indu— stri samt gummi— och

plastind. 1 007 1 397 2 407 4 166 63 131 319 425 7 27 58 135 37 91 218 520

Metallvaru—

industri 1 082 2 654 4 624 8 094 84 282 734 864 7 38 213 105 417 989 1 381 2 297

19—T7

Tabell B:2, fort-s

Bransch Försäljning lärport Export till Sverige Import från svenska

noderRSretaga __ ___— ää &

1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978

Maskin—

industri 4 096 6 726 10 016 18 568 563 1 322 2 913 5 426 59 123 298 613 330 591 929 1 647 industri 1 391 2 131 5 448 8 129 53 132 467 565 23 47 126 220 192 368 1 168 1 226

Transport— industri 296 934 3 058 8 409 56 369 1 286 4 155 0 26 38 458 123 340 1 186 3 071

Annan till— verkning 301 866 1 973 2 525 88 189 505 485 5 41 79 79 9 21 49 64

Alla branscherc 8 527 15 038 31 161 56 989 1 013 2 776 7 252 13 702 118 397 1 010 1 949 1 179a 2 677a 5 349 9 387

Anställda och tillgångar 1 producerande dotterbola

och länderområden 1960, 1965, 1970, 1974 och 1978

___—___—

Tabell D:3 utlandet olika länder

____________________________.___._____——_—-———-—-——————

Antal Antal anställda Totala tillgångar, milj kr före—

Region tag&

och land 1978

___—___————_——_.__-—-—_-——————-—————

1960 1965 1970 1974 1978 1960 1965 1970 1974 1978

___________________________________—_———————————_—_—

I—länder 467 87 608 120 711 145 606 174 256 182 112 3 340 6 966 13 322 22 932 39 634

EECb 48 645 69 309 83 016 1 593 3 823 7 465 Belgien 20 2 579 4 674 6 020 8 242 9 549 146 322 832 Frankrike 45 13 666 16 116 21 237 29 371 23 392 437 819 1 617 Italien 19 3 768 16 256 15 526 17 345 15 619 152 977 1 426 Nederländerna 33 2 096 3 553 7 629 8 380 12 852 93 267 810 Västtyskland 63 26 536 28 710 32 604 33 891 29 162 765 1 438 2 780 EFTAb b 2 597 30 204 39 771 748 1 405 3 210

Danmark 35 2 459 2 817 7 060 736 469 71 138 639 1 068 1 724

1 3 5 2 4 5

766 447 366 287 770 612 819 958 786 874

Nämns HMN—AQ

Nm 7 Norge 17 810 909 338 775 3 366 74 220 499 474 811 Finland 39 760 462 870 016 7 822 98 218 343 788 1 192 Schweiz 13 368 359 316 582 1 971 11 16 44 72 434

l 2 3

&

$torbritannienb 48 12 074 14 679 13 927 583 2 761 397 650 990 1 395 3 541 Österrike 14 1 947 2 555 3 301 873 659 75 132 266 275 494 1 3 905 876 22 31 429 481 496

Portugal 13 1 179 423

Övriga Europab 722 1 094 2 475 15 50 207 2

Spanienb b 15 659 971 326 5 959 6 539 13 41 193 649 887 Island,

me-r H

959

Irland Grekland, Turkiet 10 63 123 149 1 198 1 573 2 9 14 58 139

Tabell D:3, forts 1

___—M—

Antal Antal anställda Totala tillgångar, milj kr före-

Region taga

och land 1978

1960 1965 1970 1974 1978 1960 1965 1970 1974 1978

___M

Nordamerika 58 12 368 14 638 12 328 17 024 24 940 813 1 320 1 803 2 847 6 047 USA 42 9 651 12 483 9 807 13 345 20 859 662 917 1 097 817 4 820 Kanada 16 2 717 2 155 2 521 3 679 4 081 151 403 706 1 030 1 228

r—4

Övriga i—länder 25 3 276 5 466 8 015 9 376 7 781 172 368 636 1 189 1 820 Adstralien, Nya Zeeland Sydafrika Japan

1 563

N

976 5 372 6 939 4 761 100 221 394 947 1 113 1 713 2 490 2 643 2 437" 2 560 72 147 242 242 424 460 283

Afrika

Tunisien Marocko

Zambia

15

6 4

U—länder 100 17 903 27 096 37 043 45 367 45 037 494 1 069 2 285 4 263 7 106 2 174 574 569 612 156 72 147 242 242 20 2 174 574 569 612 137 3 87 72 123 20 Asien 16 10 051 13 565 13 982 15 221 907 169 297 302 536 583 Indien 4 7 985 11 419 12 219 11 915 _3 298 123 260 257 293 254 Pakistan,

Ceylon,

Thailand,

Philippinerna 12 2 066 2 146 1 763 3 306 2 609 46 37 45 243 329 Malaysia,

Singapor Hongkong

Libanon

lh

Tabell D:3, forts 2

____________________________________—_———-———————_—

Antal Antal anställda

förg— Region tag och land 1978

___—___—

1960 1965 1970 1974 1978

Totala tillgångar, milj kr

1960 1965 1970 1974 1978

___________________________——_——————_—————-———-———-—————

Latinamerika 78 7 678 12 Argentina 12 241 1

Brasilien 30 4 764 8 Columbia 6 319 Mexiko 11 939 1 Chile,?eru,Uruguay

Paraguay,Vene—

zuela, Equador, 19 415 1 Domin. Republ.,

Bolivia, Costa

Rica, Jamaica

H

Ej landfördelat 4

Alla länder 67 105 511 147

957 377 065 531 899 085 807

22 492 2 674 12 981 1 048 3 268

2 521

182 649

29 534 2 559 19 892

930 4 569

1 795

219 623

38 974 3 674 24 019 3 277 4 500

3 504

675 227 824

323 686 43 80 201 414 10 23 46 107

23 62 3 834 8 033

1 911 3 604 281 288 1 082 2 395 76 104 277 519

194 298

6 4

503 606 378 212 520 787 516

15 607 27 195 47 257

a Motsvarar inte antal juridiska enheter, eftersom företag ofta konsoliderar över flera dotterbolag i

samma land.

b EEC och EFTA definieras här såsom de

Island blev medlem av EFTA 1970.

var

sammansatta

1960—70.

Mellan

1970 och 1974 inträffade följande förändringar: Storbritannien, Danmark och Irland blev medlemmar av ett utvidgat EEC 1973.

Tabell D:4 Producerande dotterföretags försäljning och utrikes—

handel per region 1965 och 1970

Milj kr Försäljning Export Export till Import från Sverige svenska moderbolagb Region 1965 1970 1965 1970 1965 1970 1965 1970 I—länder 7 505 14 153 974 2 691 117 387 1 055 2 321 EEC 3 920 s 134 m 1 798 "!.—o m 476 1 156 EFTA 1 645 3 370 207 676 71 235 239 674 därav Norden 725 1 702 83 295 30 138 114 356 övriga Europa 38 155 2 13 2 9 12 44 Nordamerika 1 520 1 850 117 196 4 14 203 328 därav USA 1 214 1 368 31 59 2 6 128 183 övriga indu- striländer 382 644 2 8 0 3 125 120 U—länder 1 022 1 885 32 22 1 19 14 212 Afrika 42 48 36 41 1 7 0 2 Asien 394 430 0 9 O 1 14 24 Latinamerika 586 1 407 3 35 0 2 60 190 Alla länderc 8 527 16 038 1 013 2 770 11 27 1 17932 677&

a Summorna överskrider summorna av delposterna på grund av att de inkluderar uppskattade värden (50 resp. 140 milj kr) för en koncern. Dessa värden har inte kunnat fördelas på regioner.

Import från svenska koncernföretag är approximativt lika med total import från Sverige, eftersom de utländska dotterbolagens import från andra svenska företag är försumbar.

c Avrundning betyder att summan för alla regioner ej är lika med totalen.

201-[7

Tabell D:5 Producerande dotterföretags försäljning och utrikes— handel per region 1974 och 1978

Milj kr Försäljning Export Export till Import från Sverige svenska moderbolagb Region 1974 1978 1974 1978 1974 1978 1974 1978 I—länder ERCa Belgien 2 397 4 579 1 822 3 527 71 294 448 1 212 Frankrike 3 686 5 608 599 973 56 96 415 826 Italien 1 970 2 988 214 594 22 95 279 412 Neder— länderna 1 787 4 920 800 2 461 67 273 332 974 Västtyskland 5 897 9 283 1 436 2 212 130 228 593 1 028 EFTAa Danmark3 1 389 2 174 452 608 185 171 197 225 Norge 830 1 313 211 247 124 156 198 276 Finland 1 132 1 497 247 470 134 299 341 389 Schweiz 81 549 14 74 4 8 2 9 Stor- britanniena 1 837 4 868 275 679 40 101 459 1 340 österrike 379 651 82 192 7 16 36 73 Portugal 370 372 289 268 97 55 2 8 EJ land— fördelat 755 65

Ovriga Europa Spanien 617 924 29 32 20 21 137 108 Irlanda, Is- landa, Grekland

Turkiet 59 159 17 91 9 67 6 14 Nordamerika 3 462 7 505 422 751 16 23 _16 1 127 USA 2 481 6 028 95 m 11 E 245 730 Kanada 981 1 477 310 448 5 1 271 397 övriga industri: länder 1 361 2 234 140 65 12 7 449 16 Australien, _ _ _ _ _ _ Nya Zeeland, Japan 1 099 1 678 138 55 12 7 384 431 Sydafrika 262 556 2 10 O 0 65 85 U—länder Afrika 150 30 134 0 0 1 5 Asien 629 592 2 41 0 9 118 140 varav Indien 370 302 2 2 0 17 23

Latinamerika 3 131 5 988 87 352 14 33 820 704

Tabell D:5, forts

Försäljning Export Export till Import från Sverige svenska moderbolagb Region 1974 1978 1974 1978 1974 1978

1974 1978

varav Argentina 246 535 8 63 3 11 12 100 Brasilien 2 021 3 868 70 267 10 20 570 216 Columbia 92 249 2 5 0 0 3 7 Mexiko 505 678 6 6 1 O 142 146

b

Alla länder 31 163 56 989 7 252 13 702 1 010 1 949 5 349 9 387

a Import från svenska koncernföretag är approximativt lika med total import från Sverige, eftersom de utländska dotterbolagens import från andra svenska företag är försumbar.

Avrundning betyder att summan för alla länder ej är lika med tota— len.

Tabell D:6 Försäljande dotterbolagc i olika länder

Antal företag Antal anställda Region 1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978 I—länder 398 576 784 950 18 778 29 865 41 967 45 560 EECb m W — 7 612 12 563 Belgien 18 31 33 40 752 1 018 1 096 2 031 Frankrike 28 47 82 85 1 478 2 755 3 485 3 866 Italien 14 21 28 31 3 248 4 584 6 460 5 658 Nederländerna 20 29 39 51 523 1 004 1 813 1 238 Västtyskland 46 65 106 121 1 611 3 202 6 625 5 953 EFTAb 187 272 7 742 12 087 Danmark 32 49 72 93 1 560 2 384 3 662 3 524 Norge 34 53 67 96 1 312 2 356 3 257 3 957 Finland 23 31 42 59 1 312 1 831 2 497 2 614 Schweiz 24 44 49 53 675 1 271 1 857 1 616 Storbritannienb 55 68 91 117 2 240 3 000 3 204 2 992 österrike 11 20 31 37 305 572 1 091 1 067 Portugal 8 7 8 6 338 673 728 536 övriga Europa 23 28 27 36 997 1 235 1 358 1 479 därav Spanien 11 12 15 19 523 717 885 840 östeuropa 3 3 2 2 75 69 71 79 Nordamerika 45 59 78 83 1 131 2 155 3 342 4 349 USA 32 44 60 58 892 1 765 2 483 2 988 Kanada 13 15 18 25 239 390 859 1 361 Övriga 1—1änder 17 24 31 42 1 296 1 825 1 492 4 680 Australien, Nya Zeeland 12 17 18 22 597 951 809 2 282 Sydafdrika 2 3 7 3 592 564 366 472 Japan 3 4 6 17 107 310 317 1 926 U—länder 66 98 108 103 3 662 6 264 7 698 8 132 Afrika exkl. _” _ _ _ Sydafrika 7 13 12 11 122 229 266 544 Asien exkl. Japan 13 26 30 30 877 1 351 1 201 2 233 därav Indien 4 5 3 0 501 421 323 0

Latinamerika 46 59 66 62 2 663 4 684 6 231 5 355

Tabell D:6, forts

_______________________________________________________________________ Antal företag Antal anställda

___—___

Region 1965 1970 1974 1978 1965 1970 1974 1978 ______________________________________________________________________

därav Argentina 5 8 8 6 253 443 343 292 Brasilien 5 6 13 8 56 455 859 745 Chile 4 5 10 5 187 256 345 159 Columbia 6 7 4 2 711 990 988 68 Mexiko 7 8 9 7 448 1 193 1 408 1 757 Peru 8 11 8 12 398 384 428 679 Alla länder 464 74 892 1 053 22 440 36 129 49 665 53 692

8 Motsvarar inte nödvändigtvis antalet juridiska enheter, eftersom företagen ofta konsoliderar över flera koncernföretag i samma land.

b EEC och EFTA definierade såsom de var sammansatta fram till 1970. Se not h till tab.D:3.

c Detta är en delpopulation, omfattande försäljande dotterbolag till moderbolag i Sverige som dessutom har producerande dotterbolag utom— lands. Delpopulationen utgjorde ca 92 % av totala antalet anställda i försäljande dotterbolag utomlands åren 1965, 1970 och 1974.

Tabell D:7 De 20 största multinationella industriföretagen 19788 Antal anställda Etable— ringsår Utländs— för ut— ka koncern landspro- Huvudsaklig produk- Namn Totalt företag duktion tion Elektrolux 75 630 47 690 1921 Hushållsapparater, kontorsmaskiner SKF 54 470 44 290 1910 Kullager, stål LM Ericsson 66 390 33 890 1911 Telefonstationer, växlar, utrusning Sandvik 28 330 15 150 1922 Stål, manufaktur STAB 23 250 13 680 1912 Byggmaterial, för— packning, tänd— stickor Atlas Copco 17 660 12 040 1943 Tryckborrar, ut—

rustning

Alfa Laval 17 760 10 890 1897 Separatorer, meje— ri— och jord— bruksutrustning

Volvo 57 290 10 030 1960 Bilar, maskiner

AGA 15 370 9 410 1913 Gas— och gasenergi (uppvärmning,kyl— ning, svetsning)

ASEA 40 600 9 100 1916 Elektrisk utrust— ning, motorer, turbiner

Esselte 13 950 7 400 1965 Kontorsutrustning, tryckeri, förlag

Svenska Fläkt 11 510 7 060 1934 Luftkonditionering

Saab—Scania 39 250 6 600 1958 Bilar

SCA 15 650 5 150 1960 Papper och pappers—

varor

Tabell D:7, forts

Antal anställda Etable— ringsår Utländs— för ut— ka koncern landspro— Huvudsaklig produk— Namn Totalt företag duktion tion _________________________________________________________________________ ASTRA 7 060 3 720 1942 Läkemedel ESAB 5 640 3 460 1933 Elektrisk svets— ning, maskiner PLM 8 580 3 190 1969 Förpackning (metall, glas, papper) Euroc 10 940 3 050 1960 Cement, maskiner Monark 4 190 3 030 1948 Cyklar Gränges 15 640 2 520 1957 Stål, stålkonst—

ruktioner, koppar— och aluminium— produkter

”___—___—

a Baserad på storleken av utländska dotterföretags sysselsättning.

Källor: Företagens årsredovisningar 1978. Information om utländska före— tags alder från lUl:s enkätmaterial.

LITTERATUR

Alchian, Armen A och Harold Demsetz, "Production, Information

Costs, and Economic Organization", The American

Economic Review, December 1972. Carlsson, Bo, Fredrik Bergholm och Thomas Lindberg, Industristöds- politiken och dess inverkan &_samhällsekonomin, Indu- striens Utredningsinstitut, Stockholm, 1981.

Casson, Mark, Alternatives lo__ the Multinational Enterprise, The MacMillan Press, London, 1979.

Caves, Richard E, "International Corporations: The Industrial Econ—

omics of Foreign Investment", Economica, February 1971. ;

—-—-—, "Causes of Direct Investment: Foreign Firms' Shares in Ca- , nadian and U K Manufacturing Industries", Review pf Economics and Statistics, August 1974. ----—, Recension av Swedenborg (1979) i Scandinavian Journal of Economics No 3, 1981.

Chow, G C, "Tests for Equality between Sets of Coetficients in Two Linear Regressions", Econometrica, 1960.

Coase, R H, "The Nature of the Firm", Economica, November 1937.

Cohen, Benjamin Il, Jorge Katz och William T Beck, Innovation and Foreign Investment Behavior _ch_ the U S Pharma—

ceutical Industrx, NBER Working Paper 101, August 1975.

Dunning, John H, "The Determinants of International Production", Oxford Economic Papers, November 1973. Frank, Robert H och Richard T Freeman, "Multinational Corpora- tions and Domestic Employment", unpublished paper, Cornell University.

——-—-, Distributional Conseguences & Direct Foreign Investment. Academic Press, New York, 1978.

Horst, Thomas, "A Theoretical and Empirical Analysis of Ameri— can Exports and Direct Investment", Unpublished Ph D thesis, University of Rochester, 1969.

--—--, "The Industrial Composition of U 5 Exports and Subsidiary

Sales to the Canadian Market", American Economic Re-

view, March 1972. ————— , "Firm and Industry Determinants of the Decision to Invest

Abroad: An Empirical Study", The Review of Economics and Statistics, August 1972 (b).

----- , "American Exports and Foreign Direct Investment," Discus— sion Paper Number 362, Harvard Institute of Economic Research, May 1974; också i Bergsten, Fred C, Tho- mas Horst och Theodore H Moran, American Multina- tionals and American Interests. Brookings Institution, Washington, D C, 1978.

————— , "The Theory of the Firm," i John H Dunning, red, Economic

Analysis and the Multinational Enterprise, Allen & Unwin, London, 1974.

Håkanson, Lars, Multinationella företag: FoU-verksamhet, teknik—

överföring och företagstillväxt, SIND l980:#. Hörnell, Erik, Jan—Erik Vahlne och Finn Wiedersheim-Paul, Export

och utiandsetableringar, Uppsala, 1973.

Industri. Del I, SCB, Stockholm (olika är).

"Internationella företag - kartläggning per 31 december l97LI", SCB, Stockholm.

Lipsey, Robert E och Merle Yahr Weiss, "The Relation of U 5 Manufacturing Abroad to U S Exports: A Framework For Analysis", 1969 Proceedings of the Business and Economic Statistics Section, American Statistical Asso- ciation".

—————— , Exports and Foreign Investment in the Pharmaceutical In-

d_ust_ry, NBER Working Paper 87, January 1976.

Lund, Harald, Svenska företags investeringar i utlandet. Sveriges Industriförbund, Stockholm, 1967. Lundgren, Nils, Internationella koncerner i_ industriländer La

hällsekonomiska aspekter. Betänkande av koncentrations- utredningen, SOU 1975: 50, Stockholm, 1975.

-------- , "Internationella koncerner och löntagarfonder" i'Löntagar—

na och kapitaltillväxten, SOU 1979z9.

Meyerson, Per-Martin, Företagens utländska direktinvesteringar _—_ motiv och sysselsättningseffekter. Sveriges Industriför— bund, Stockholm, 1976.

Promemorier från SCB l978:7. "Export av tjänster".

SAF:s Matrikel, Svenska Arbetsgivareföreningen, Stockholm. Samuelsson, Hans-Fredrik, Utländska direkta investeringar i Sverige. Industriens Utredningsinstitut. Stockholm, 1977. SOU l980:5l, Valutareglering och ekonomisk p%. Expertrappor-

ter från valutakommittén.

SOU l98l:33, Effekter av investeringar utomlands. En studie av sex industrier. Delbetänkande av direktinvesteringskom- mittén.

SOU I98I:#3, D_e_ internationella investeringarnas effekter. N_ågE fallstudier. Expertrapport från direktinvesteringskommit- tén.

Stobaugh, Robert, et al, "U 5 Multinational Enterprises and the U 5 Economy: A Research Study of the Major Industries that Account for 90 Per Cent of U S Foreign Direct Investment in Manufacturing", Harvard Graduate School of Business Administration, Boston, January 1972. Swedenborg, Birgitta, Den svenska industrins investeringar i utlan-

EEE- Industriens Utredningsinstitut, Stockholm, 1973.

- -------- , "Svenska, amerikanska och engelska utlandsinvestering— ar: några jämförelser", i Nils Lundgren, red, De inter- nationella koncernerna och samhällsekonomin. Rabén och Sjögren, Stockholm, 1975.

--------- , Den svenska industrins investeringar i utlandet 1970-

1974: En preliminär rapport. Industriens Utredningsin-

stitut, Forskningsrapport nr 5, 1976. ---------- , "Industrins utlandsproduktion och export" i Vägar t_ill_ ökad välfärd. Expertbilaga. Ds Ju l979:2.

---------- , The Multinational Operations of Swedish Firms. An Ana— lysis of Determinants and Effects, Industriens Utred-

ningsinstitut, Stockholm, 1979. ---------- , "Valutaregleringen och direkta investeringar" i Valutareg-

lering och ekonomisk politik, SOU l980z51.

---------- , med Lipsey, R E, Foreign Takeovers of Swedish

Firms, National Bureau of Economic Research, Work- ing Paper No 631, 1981. Svensk lndustrikalender, Sveriges Industriförbund, Stockholm. Svenska Aktiebolag, Norstedt & Söner, Stockholm. U 5 Tariff Commission, Enplications of Multinational Firms for

World Trade and Investment and for U 5 Trade and

Labor, Report to the Committee on Finance of the

United States and its Subcommittee on International Trade, TL Publication 537, Washington DC, 1973. Utrikeshandel. Del II, SCB, Stockholm (olika-år). Werin, Lars, Ekonomi och rättssystem, Stockholm, 1979.

K .L, us. mm—gg—gg

Statens offentliga utredningar 1982

Kronologisk förteckning

Real beskattning. B. Real beskattning. Bilaga 1—3. B. Real beskattning. Bilaga 4—6. B. Tandvården under 80-talet. 5. De förtroendevalda i kommuner och Iandstingskommuner. Kn. Sockernäringen. Jo. Talböcker-utgivning och spridning. U. Videoreklamfrågan. Ju. Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. Bo. Sanering efter industrinedläggningar. Bo. Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på Iäkararbets— kraft. 3. Statlig fondförvaltning m. m. E. Kommunalföretaget. Kn. Tillväxt eller stagnation. E. lnternationella företag i svensk industri. l. Skatt på energi. 8. . Skatt på energi. Bilagor. B.

Förvärvsarbete och föräldraskap. A. Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. U. . Kommunerna och näringslivet. Kn. . Ett effektivare vite. Ju. . Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. Jo. . Fritidsboende. Bo.

Yidgad länsdemokrati. Kn. . Oversyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del A.

Lagtext och sammanfattning. Ju. Oversyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del 8. Motiv m.m. Ju.

. Svensk industri i utlandet. l

Statens offentliga utredningar 1982

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Videoreklamfrågan. [8] Ett effektivare vite. [21] Rättegångsutredningen. 1. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del A. Lagtext och sammanfattning. [25] 2. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del 8. Motiv m.m. [26]

Socialdepartementet

Tandvården under 80-talet. [4] Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på Iäkararbetskraft. [11]

Ekonomidepartementet

Statlig fondförvaltning m.m. [12] Tillväxt eller stagnation. [14]

Budgetdepartementet

ReaIbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real beskattning. Bilaga 1—3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga 4-6. [3] Energiskattekommitten. l. Skatt på energi. [16]2. Skatt på energi. Bilagor. [17]

Utbildningsdepartementet

Talböcker-utgivning och spridning. [7] Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. [19]

Jordbruksdepartementet

Sockernäringen. [6] Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. [22]

Arbetsmerknadszlepartementet

Förvärvsarbete och fö äldraskap. [18]

Bostadsdepartementet

Ny plan- och bygglag. Remissammanställning. [9] Sanering efter industrinedläggningar. [10] Fritidsboende. (23)

lndustridepartementet

Direktinvesteringskommittén. 1. Internationella företag i svensk industri. [15] 2. Svensk industri i utlandet. [27]

Kommundepartementet

De förtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. [5] Kommunalföretaget. [13] Kommunerna och näringslivet. [20] Vidgad Iänsdemokrati. [24]

w...-_... anm—*L*

tie . .. WN LiberForlag lSBN 91-38-06981-4 Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X