SOU 1988:25

Förnyelse och utveckling : en rapport om ökad samverkan mellan stat och kommun : delbetänkande

Förnyelse och utveckling

En rapport om Ökad samverkan mellan stat och kommun

Delbetänkande av stat—kommunberedningen

&

»

f.*x m

'ti-

» »

!

E

1. Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet

I direktiven för stat—kommunberedningen anger regeringen några allmänna utgångspunkter för vårt arbete. För såväl staten som kommunerna och landstingen anses det angeläget att åtgärder vidtas som leder till ett bättre resursut— nyttjande. Ett viktigt inslag i ett sådant arbete är att åstadkomma samverkan och förenklingar av regler i rela— tionerna mellan stat och kommun. Regeringen bedömer det statliga regelsystemet vara alltför omfattande och sekto— riellt uppbyggt. Det kan enligt direktiven i många fall utgöra hinder för kommunernas och landstingens möjlighe— ter till lokal anpassning och utveckling. Syftet med översynsarbetet skall därför främst vara att föreslå för- ändringar i det statliga regelsystemet som leder till effektivitetshöjningar och kostnadsreduceringar i den

kommunala verksamheten.

När det gäller ställningstaganden till uppgifts— och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun anger rege- ringen några principiella riktlinjer. I direktiven fram— hålls bl.a. följande:

"Regeringen och riksdagen har det övergripande ansvaret för samhällsutvecklingen och medborgarnas välfärd. Det är därför naturligt att staten på olika sätt anger ramar för kommunernas och landstingskommunernas verksamhet.

Förutsättningarna att vidga den kommunala självstyrelsen har ökat under senare år. Framför allt har den senaste kommunindelningsreformen förbättrat möjligheterna för kommunerna att på egen hand sköta sina uppgifter. Vid utformningen av det statliga regelsystemet måste dock en avvägning ske mellan olika intressen. Önskemålet om lokalt självbestämmande måste vägas mot kraven på sam- ordning, lika tillgång till samhällsservice och rätts- säkerhet.

Förhållandet mellan statliga och kommunala organ måste också präglas av samverkan och respekt för den kommunala självstyrelsen. Detta är en viktig förutsättning om gemensamma samhälleliga mål skall kunna uppnås."

• Sida 8
•  Original

2. Utredningsarbetets uppläggning

Våra erfarenheter av traditionellt utredningsarbete är att generella förändringar ofta möter starka invändningar och behöver lång tid för genomförande. Vår strävan har därför från början varit inriktad på att medverka i ett praktiskt utvecklings— och förnyelsearbete. Genom frikom- munförsöket har det blivit möjligt att pröva nya vägar för förändring av samhällsorganisationen. Vi har därige— nom kunnat upprätta en fortlöpande dialog med förtroende— valda och anställda i stat och kommun. Aktuella erfaren— heter från kommunernas och landstingens verksamhet på olika områden har på detta sätt direkt kunnat föras vida— re till regering och riksdag. Detta har lett till en bred diskussion om hur den kommunala självstyrelsen skall kun— na utvecklas och förnyas. De förslag till förändringar som tagits upp i frikommunförsöket har varit omfattande. För stat—kommunberedningen har försöksverksamheten blivit den dominerande arbetsuppgiften.

Samtidigt som försöksverksamheten pågått har beredningen bedrivit ett omfattande utredningsarbete. Vi har i delbe— tänkanden lagt fram förslag om kommunalförbund, kommunala företag, kommunala avgifter, bättre regelekonomi, kommu- nal näringslivspolitik och internationella solidaritets— yttringar.

Vår uppgift är också att genom olika studier presentera ett allmänt kunskapsunderlag som kan vara till nytta för statens, kommunernas och landstingens förnyelsearbete. Rapporter med detta syfte har redovisats om sambandet mellan statlig styrning och kommunernas kostnader, stats- bidragens omfattning och effekter, ramlagstiftning och samhällsorganisation samt statens styrning och tillsyn av kommunerna. Värdefulla uppgifter och analyser har också kommit fram genom studier initierade av civildepartemen— tets forskningsdelegation och genom statskontorets jäm- förande undersökning av kostnader för offentliga tjänster i de nordiska länderna.

• Sida 9
•  Original

II SAMVERKAN MELLAN STAT OCH KOMMUN

I vårt utredningsuppdrag ingår att överväga en rad olika aspekter på relationerna mellan staten, kommunerna och landstingen. En huvuduppgift är att se över formerna för samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. Vi skall överväga om förändringar behöver göras i ansvars— och arbetsfördelningen mellan olika samhällsorgan. I direktiven anges också några generella frågor som vi bör belysa. En sådan gäller vilka konsekvenser ramlagar har för den kommunala självstyrelsen och ekonomin. Vidare ingår i uppdraget att behandla de statliga myndigheternas normgivningsverksamhet och allmänna tillsyn över kommuner och landsting. Vi skall kartlägga och analysera de för- fattningsbestämmelser som detaljreglerar statsbidragen, avgiftsfinansieringen av kommunal verksamhet samt den kommunala nämndorganisationen. Frågan om samordning av statliga beslut och åtgärder som riktar sig till kommuner och landsting skall också belysas.

3. Rollfördelningen mellan stat och kommun

Formerna för samverkan mellan statlig och kommunal verk— samhet har vi tidigare behandlat i olika betänkanden. Vi har då också berört frågor om ansvars- och uppgiftsför— delningen mellan stat och kommun. I beredningens förslag om försöksverksamhet med frikommuner konstateras att for— merna för samspelet fortlöpande har förändrats under de senaste årtiondena. De kommunala organens ansvar har successivt vidgats och de statliga tillsyns- och kon— trollfunktionerna anpassats till nya behov. Samtidigt pekade vi på en rad förhållanden i samhällsorganisationen som kräver ökad uppmärksamhet. Beredningen gav detta till känna på följande sätt:

"Villkoren för offentlig verksamhet har påtagligt föränd— rats under senare år. Den sociala och tekniska utveck— lingen har skapat nya förutsättningar för verksamhetens innehåll och former. De ekonomiska resurserna är knappare än tidigare. Många människor anser att avståndet mellan dem och samhällsorganen har ökat på grund av att den offentliga organisationen blivit alltmer invecklad och

• Sida 10
•  Original

präglad av ett överdrivet tekniskt synsätt. I samma rikt— ning verkar en långtgående uppdelning av verksamheten i olika sektorer.

De offentliga organens tjänster till medborgarna måste tillhandahållas med stor lyhördhet för människornas be— hov. En avgörande utgångspunkt för alla samhällsorgan är vidare att en stram anslagstilldelning kommer att vara nödvändig under lång tid. Det är då angeläget att med— borgarna kan förvissa sig om att de anvisade medlen kommer till effektivast möjliga användning. I ett sådant läge är det väsentligt att en samlad bedömning och prio— ritering av olika samhällsinsatser kommer till stånd. Formerna för samverkan mellan stat och kommun har härvid stor betydelse."

I försöksverksamheten med frikommuner har en rad frågor tagits upp som gäller uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun. Genomgående för de kommunala förändringsför- slagen är önskan att vidga kommunernas och landstingens uppgifter. I frikommunerna prövas nu ett ökat kommunalt ansvar inom olika verksamheter. I de fall utvärderingen visar på positiva resultat bör enligt vår uppfattning generella förändringar snarast genomföras.

Vår bedömning är att ett flertal angelägna justeringar i uppgiftsfördelningen mellan statliga och kommunala organ kan komma till stånd genom frikommunförsöket. Samtidigt är det enligt vår mening viktigt att de förändringsför- slag som inte togs in i försöksverksamheten övervägs och penetreras ytterligare. Ett sådant område är arbetsmark— nadspolitiken där kommunernas önskemål är betydligt mer

långtgående än de statliga besluten om försöksverksam— het.

Det starka samband som finns mellan stat och kommun gör det naturligt att fortlöpande bedriva ett arbete där frågor om ansvaret för olika samhällsverksamheter över— vägs. När en samhällssektor ses över bör därför enligt vår uppfattning frågan om uppgiftsfördelningen tas upp. Så sker också på flera områden. För plan- och byggområdet har riksdagen nyligen beslutat om en ny heltäckande lag- stiftning. För skolan liksom hälso- och sjukvården har särskilda beredningar tillsatts. En viktig uppgift för

• Sida 11
•  Original

stat-kommunberedningen i det fortsatta utredningsarbetet är därför att följa de pågående översynerna och medverka till att en helhetssyn läggs på fördelningen av uppgifter mellan stat och kommun. Både praktiska och principiella skäl talar liksom hittills för att arbetsfördelningen inom den offentliga sektorn inte är given och att ett fortlöpande översynsarbete måste äga rum.

4. Ramlagstiftningens konsekvenser för kommunal

självstyrelse och ekonomi

- Eegedningens rappoptgr

Vi har i två rapporter behandlat frågor om ramlagstift— ning. I den ena rapporten om statlig styrning av kommunal verksamhet ges en kort beskrivning av ramlagstiftningens framväxt och orsaker. I den andra rapporten om ramlag— stiftning och samhällsorganisation har på beredningens uppdrag docent Håkan Hydén, Lund, analyserat debatten kring ramlagstiftning och presenterat en rättsvetenskap— lig analys och referensram. Den senare rapporten har behandlats i flera tidskrifter och har därmed bidragit till att fördjupa diskussionen om ramlagstiftningen.

- Eehaedliagjjikädagsn

Riksdagen har nyligen behandlat vissa frågor kring ram— lagstiftningen. I propositionen om ledning av den statli— ga förvaltningen konstateras att styrningsfrågorna inte är oproblematiska när ramlagar används. Normgivnings— rätten förs till viss del över från riksdagen och rege— ringen till de centrala myndigheterna eller till kommu— nerna. Riksdagens och regeringens möjligheter att påverka föreskrifternas slutliga innehåll minskar i motsvarande mån. Detta är enligt civilministern inget stort princi— piellt problem i de fall lagar fylls ut genom kommunala beslut fattade i demokratisk ordning. Från demokratisyn— punkt är det dock mindre tillfredsställande när kontak— terna mellan riksdag, regering och kommuner i stor

• Sida 12
•  Original

I sitt betänkande över propositionen framhåller konstitu— tionsutskottet att en minskad användning av ramlagstift— ning borde vara en viktig del av ambitionen att förenkla och rationalisera regelsystemet.

— gamlasatiftnina Qca Beaver

Ett av de områden som varit i centrum för diskussionen om ramlagstiftning är socialtjänsten. På detta liksom på flera andra sektorer där kommuner och landsting har stor frihet att besluta om serviceutbud och servicenivå kan besluten — genom förvaltningsbesvär - överklagas till domstol. Särskilt har uppmärksammats överklaganden av beslut enligt 6 5 i socialtjänstlagen— s.k. bistånds— ärenden. Till grund för sitt ställningstagande har dom- stolarna i flera fall utgått från den statliga tillsyns— myndighetens allmänna råd om biståndsnivå o.d. Praxis har sålunda kommit att utvecklas utifrån en myndighets tolk— ning av riksdagens mål och riktlinjer.

I regeringens skrivelse om den offentliga sektorns förny— else tas frågan om förhållandet mellan ramlagar och

besvärssystem upp. I skrivelsen konstateras bland annat att frågan om besvärssystemets utformning har stor bety— delse för bedömningen av vilken omfattning som detaljkon— trollen av kommunal verksamhet bör ha. Vidare sägs "att användandet av förvaltningsdomstolarna förutsätter en viss grad av detaljreglering. Domstolarna bör inte tving-

as till ställningstaganden som i praktiken är politiska till sin karaktär."

Frågan om ramlagstiftning bör enligt vår mening behandlas som en del av problemkomplexet samhällsstyrning. För den kommunala verksamhetens del handlar det både om formerna och inriktningen samt omfattningen av den statliga styr— ningen. Ramlagstiftningen är därvid en form av styrning som har karaktär av s.k. målstyrning.

• Sida 13
•  Original

I den nämnda regeringsskrivelsen behandlas statens styr— ning av kommuner och landsting från principiella utgångs— punkter. Civilministern förordar i skrivelsen ett styr- system som främst redovisar verksamhetens mål komplette— rat med en kvalificerad uppföljningsmetodik och ett stöd till kommunerna för att underlätta att lagstiftningens intentioner följs. Liknande utgångspunkter för utform— ningen av den statliga styrningen anges i direktiven till beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolom— rådet. Där sägs bl.a. att "inom ramen för nationella mål och riktlinjer skall skolan kunna utformas efter lokala

förutsättningar och beslut...".

Vi anser att ett fortsatt utredningsarbete behövs för att klargöra generella effekter av förändringar i den statli— ga styrningen av kommunal verksamhet. Konsekvenserna av ramlagstiftningen bör då också få en fördjupad behand- ling.

16. Kommunal medverkan i internationella frågor

I kommuner, landsting, riksdagen och i den allmänna debatten har krav förts fram om att kommunala organ bör få möjlighet att i solidaritetssyfte vidta bojkottaktioner och andra åtgärder på det internationella planet. En kommunal medverkan anses ha ett betydande värde genom att arbetet för internationell solidari— tet får förankring i en så bred opinion som möjligt. Detta kan dock leda till att medborgarna i vissa internationella frågor blir bundna inte bara av beslut av riksdag och regering utan även av kommunala organ. Vi har i ett betänkande övervägt avvägningen mellan den kommunala självstyrelsen och statens

ansvar för den svenska utrikespolitiken.

Vid olika tillfällen har genom lagstiftning gjorts undantag från grundsatsen att kommuner och landsting inte har befogenhet att avge internationella opinions— och solidaritetsyttringar. Sålunda har den kommunala kompetensen inom detta område blivit utvidgad genom lagar om rätt för kommun att bistå utländska studerande, om rätt för kommun och landsting att lämna inter-

nationell katastrofhjälp och om rätt för kommuner och landsting att vidta bojkottåtgärder mot Sydafrika. Den sistnämnda lagen har tillkommit efter förslag från stat—kommunberedningen.

Vår grundläggande uppfattning är att det är värdefullt och positivt att kommunerna och landstingen medverkar till att främja solidariteten över gränserna. Trots detta har våra över- väganden inte resulterat i något förslag om ytterligare

• Sida 38
•  Original

vidgning av kommunernas och landstingens möjligheter att avge internationella opinions- och solidaritetsyttringar.

Stor försiktighet bör enligt vår mening iakttas när det gäller att göra avsteg från lokaliseringsprincipen. Endast om mycket starka skäl finns för ett sådant avsteg bör detta kunna komma i fråga. I grunden har vi också den inställningen att man bör vara mycket återhållsam med att blanda in kommunerna och lands— tingen i utrikespolitiken. Ansvaret för vårt lands internatio- nella relationer bör även i fortsättningen åvila statsmakter— na. Kommunal medverkan i internationella frågor kan enligt vår mening accepteras endast om sådan medverkan inte står i strid med inriktningen av den svenska utrikespolitiken. Möjligheten till kommunala åtgärder bör då kunna öppnas genom särskild lagstiftning.

Vårt betänkande har remissbehandlats och fått ett positivt mot— tagande. Betänkandet bereds nu i civildepartementet.

• Sida 39
•  Original

Riksdagen beslutade den 1 juni 1984 om en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse. Nio kommuner och tre landsting deltar i frikommunförsöket. Avsikten är att frikommunerna skall kunna få dispens från statliga regler som verkar hindrande för en effektiv kommunal verksamhet. Ett annat viktigt syfte med försöket är att utveckla former för en bättre samverkan mellan kommunala och statliga organ liksom mellan kommuner och lands- ting. Avsikten är också att försöksverksamheten skall bidra till ett allmänt förnyelsearbete i stat och kommun.

Genom tilläggsdirektiv den 7 juni 1984 fick vi i uppdrag att svara för försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse. Vi skall därvid hålla fortlöpande kontakt med och på olika sätt bistå frikommunerna. Vi skall vidare yttra oss över dispens- framställningarna samt svara för att en systematisk och allsi— dig utvärdering görs.

- ErlkemunerneafåränérinQSEnekemål

Frikommunernas ansökningar om dispenser och andra åtgärder är av skiftande omfattning. I några fall har en genomgång gjorts av hela det kommunala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa begränsade frågor tagits upp. Sammanlagt har ca 280 olika förslag förts fram. Av dessa gäller nästan två tredjedelar om- rådena planering och bebyggelse samt skola och arbetsmarknad. Frikommunernas förändringsönskemål på olika ämnesområden förde— lar sig på följande sätt:

Verksamhet Antal Plan— och byggområdet . 64 skolfrågor 72 Arbetsmarknadsfrågor 31 Hälso— och sjukvård,

social omsorg m.m. ' 39 Miljöskydd och naturvård m.m. 25 Kommunikationer _ 17 Bostadssektorn 11 Kommunallagsfrågor 13 Civilförsvarsfrågor 2 Diverse frågor 9

Summa 283

• Sida 40
•  Original

Frikommunernas förändringsönskemål har behandlats av stat-kom— munberedningen. I yttranden till regeringen har vi i stor ut— sträckning ställt oss bakom kommunernas och landstingens för— slag. Detta har lett till att dispensönskemål tillgodosetts helt, i huvudsak eller delvis. I vissa fall har dispens lämnats från en författningsbestämmelse eller annan åtgärd vidtagits som möjliggör att frågan prövas i försöksverksamheten. En annan form av positivt beslut är att förändringsönskemålet genomförts generellt för hela landet utan föregående försök. För vissa frågor har klargjorts att några formella hinder inte finns för en förändring. En del förslag ryms inte inom försöksverksam— hetens ram och har därför inte kunnat tillgodoses. - Exempel Eåjgågog sou grävas i åriksmmueegne

De frågor som prövas i frikommunförsöket omfattar ett flertal samhällsområden. I det följande redovisas några exempel.

- Inom bostadssektorn pågår försök med kommunal beslutan- derätt för viss statlig långivning.

— På skolområdet pågår försök med en friare organisation av skolenheter, friare användning av vissa statsbidrag, utbyte av personal mellan grundskolans lågstadium och förskolan, kon- ferensverksamhet, förläggning av skolarbetstiden, friare för- delning av resurserna till undervisning i B-språk, musikunder- visning m.m.

- På kommunikationsområdet har dispens medgivits för för— sök med integrering av olika trafikslag inom bostadsområden.

— Inom miljöskydds— och naturvårdsområdet har frikommuner- na fått möjlighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen för vissa ärendegrupper bl.a. viss miljöfar- lig verksamhet samt tillstånd att sätta upp skyltar i naturen.

— Även i fråga om ingripanden mot vanvård av djur ges fri— kommunerna ökade befogenheter.

• Sida 41
•  Original

— Inom hälso— och sjukvårdens område har frikommunerna fått möjlighet att bedriva primärvård under förutsättning att landstinget och kommunen kommit överens om detta. I frilands— tingen är det möjligt att ta ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folk— tandvården.

— Inom arbetsmarknadspolitikens område har frikommunernas förslag lett till att en lokal arbetsförmedlingsnämnd inrät— tats. Några av frikommunerna har getts möjlighet att tillsätta en kommunal ordförande. Nämnden har möjlighet att friare använ- da statsbidragen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Frilandstingen har möjlighet att upprätta avtal med länsarbets—

nämnderna om s.k. sysselsättningskontrakt.

— Frikommunerna får tillämpa en friare nämndorganisation än lagstiftningen generellt medger. Särskild byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, skolstyrelse och socialnämnd behö—

ver inte inrättas.

- Frikommunerna ges också möjlighet att inrätta lokala ut— vecklingsgrupper för förvaltning och verkställighet under ett

lokalt organ, t.ex. en kommundelsnämnd.

— Stiftelser som förvaltas av frikommunerna undantas från statlig tillsyn om deras förmögenhet är mindre än 200 000 kro-

nor .

- Flera försök innebär att frikommunerna tar över beslu- tanderätt från länsstyrelsen. Detta gäller exempelvis beslut om tillstånd för hem för vård och boende, för vissa lotterier och

bingo samt för anläggning av motorsport- och skjutbanor.

— Frikommunförslag läggs till grund för generella lagändriager __________________

En del av de förslag som frikommunerna fört fram har genomförts för alla landets kommuner utan försök. Detta gäller förändring-

• Sida 42
•  Original

ar inom plan- och bygglagstiftningen där förenklingar skett genom den nya plan— och bygglagen i fråga om byggnadslov, ansökningshandlingar och besiktningar. I andra fall har erfarenheterna av försöksverksamheten lett till generella ställningstaganden. En lokal arbetsförmedlingsnämnd kan exempelvis från senaste årsskiftet inrättas i alla kommuner. Ett annat exempel på att frikommunförsöket avsatt konkreta resultat är förslagen i den framlagda propositionen om aktivt folkstyre. I denna bedömer regeringen erfarenheterna av frikom— munernas försök med en förändrad nämndorganisation så positivt att förslag läggs fram om generella lagändringar. ' Bee forteaete EÖLSQkävsrlssmheEes

Frikommunförsöket skall i princip pågå till och med 1988. De författningar som utfärdats för försöken gäller med ett undan— tag till utgången av nämnda år. För hälso- och sjukvården har försöksperioden satts till 1991.

Av den lämnade redovisningen framgår att en avlösning av försö— ken redan påbörjats. Regeringen och riksdagen måste före års— skiftet 1988/89 ta ställning till den fortsatta försöksverksam— heten. Avsikten är att den pågående utvärderingen skall ge un- derlag för sådana bedömningar. I de fall försöken lett till po— sitiva resultat bör enligt vår mening förslag till generella författningsändringar utarbetas under 1988. Om tillräckliga er— farenheter inte kommit fram kan det däremot för vissa ärende— grupper bli fråga om att förlänga försöksperioden.

— Eåsre allmänaafrfersnheger

Under arbetet med frikommunförsöket har några allmänna reflek— tioner gjorts som är värda uppmärksamhet. En iakttagelse är att frikommunförsöket har satt igång en betydelsefull diskussion om förnyelse och förändring i den kommunala verksamheten. Det har blivit ett väsentligt instrument för att pröva "nya vägar" och stimulera till nytänkande inte bara i frikommunerna utan inom

hela den offentliga sektorn.

• Sida 43
•  Original

Vid genomgång av det statliga regelsystemet har "missuppfatt— ningar" kommit fram. Förtroendevalda och anställda tror ofta att statliga regler är bindande fast de är råd. Till denna "missuppfattning" bidrar att "råden" tas till utgångspunkt för administrativa domstolars ställningstaganden vid överklagande av kommunala beslut. Genom frikommunförsöket klarläggs de faktiska förhållandena och arbete läggs ned för att finna praktiska lösningar.

En annan erfarenhet av försöksverksamheten är att frikommunerna har blivit medvetna om att de av egen kraft skapat kommunala regelsystem som behöver omprövas. Samtidigt som förändringar av den statliga detaljregleringen görs på central nivå är det där— för angeläget att frikommunerna själva granskar sin egen för—

valtning.

Försöksverksamheten har också lett till att representanter för statliga och kommunala organ börjat ett närmare samarbete om gemensamma frågor. En diskussion har därigenom inletts om pro- blem som i vissa fall endast kan lösas på lite längre sikt. Det gäller förändringsförslag som inte gäller enskilda regler utan större frågor om samhällsförvaltningens ekonomi, organisation och uppbyggnad.

• Sida 44
•  Original

VI DET FORTSATTA FÖRNYELSE— OCH UTVECKLINGSARBETET

Av den lämnade redovisningen framgår att ett omfattande utred— ningsarbete bedrivits under de senaste åren om samverkan mellan statliga, kommunala och landstingskommunala uppgifter. Försöks— verksamheten med ökad kommunal självstyrelse har därvid spelat en viktig roll för att finna nya vägar för förnyelse och ut- veckling av den kommunala självstyrelsen.

Stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att utreda och samordna en rad frågor som rör förändringar i den offentliga sektorn. Ett flertal betänkanden och rapporter har lagts fram som lett till beslut av regering och riksdag. Den genomgång vi här gjort av 1983 års kommittédirektiv visar att utredningsupp— gifterna i huvudsak är slutförda. När det gäller vissa fråge— ställningar handlar det om en fortlöpande utvecklingsprocess där en fördjupad kunskap är nödvändig för att kunna lägga gene— rella förslag. I fråga om frikommunförsöket har vi regeringens uppdrag att avge en rapport senast den 30 juni 1989.

I det fortsatta utvecklingsarbetet om den offentliga sektorn är samverkan mellan stat och kommun av stor betydelse. Det ömsesi- diga beroende som finns mellan statliga och kommunala verksam— heter talar för att ett samverkansorgan även framgent bör fin— nas med representanter för regeringskansliet och de båda kom- Omunförbunden. Stat-kommunberedningen har enligt vår mening en viktig uppgift i detta sammanhang.

Beredningens arbete bör i fortsättningen i första hand inrik- tas på övergripande och principiella frågor av långsiktig bety— delse. En samlad kunskap och överblick behövs om utveckling och problem inom olika samhällssektorer där samverkan mellan stat- liga och kommunala verksamheter har stor betydelse. Som ett led i detta arbete bör beredningen följa och ta initiativ till oli- ka utvecklingsinsatser. I det följande anges några övergripande frågeområden där en samlad bedömning av åtgärderna är angelä— gen. Beredningen bör dock vara oförhindrad att även ta upp andra frågor som aktualiseras i samverkan med kommuner och landsting.

• Sida 45
•  Original

- görnyelsg 5v_dgn_kgmmugala_siälv5tyrglåeg

I beredningens hittillsvarande verksamhet har arbetet med att vidga kommunernas och landstingens handlingsfrihet haft en framskjuten plats. Förslag har lagts om generella förändringar och i frikommunförsöket prövas frågor om ökat kommunalt ansvar inom olika områden. Det är enligt vår uppfattning viktigt att detta arbete drivs vidare i nära kontakt med kommunerna och landstingen. En konkret uppgift för beredningen är att svara för försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse. Det är därvid angeläget att erfarenheterna av de olika försöken för— medlas till alla landets kommuner och landsting. Beredningen bör också vara en kontaktkanal för kommunsektorn när det gäller att initiera förändringar i uppgifts- och arbetsfördelningen mellan stat och kommun.

- Eye läsar för sea kommgnale semotretin

Ett omfattande utredningsarbete har också bedrivits om den kom— munala demokratin. Betänkanden från demokratiberedningen har remissbehandlats och lagts till grund för regeringsförslag till riksdagen. I dessa behandlas lokala nämnder, de förtroendeval— das arbetsvillkor och brukarnas möjligheter till inflytande. Den kommunala demokratin möts dock ständigt av nya problem och brister. I en del fall utgör statliga regler hinder för att bedriva förnyelse— och utvecklingsarbete på kommunal nivå. Så— dana frågor bör tas upp och övervägas i stat—kommunberedning— en. En viktig uppgift bör också vara att följa och underlätta initiativ i syfte att öka medborgarnas möjligheter att ta an— svar för och aktivt delta i det kommunala arbetet. De försök som pågår med en decentraliserad nämnd— och förvaltningsorgani— sation bör särskilt studeras. En fråga som därvid bör tas upp gäller statens sätt att organisera och utforma sin styrning i en delvis ny och förändrad kommunal organisation.

- Helhetssyn_läggs_på kommgngllagstiftgigggng

Den kommunala verksamheten förändras fortlöpande. Detta innebär att även kommunallagstiftningen behöver anpassas till nya för-

• Sida 46
•  Original

hållanden. En arbetsgrupp har i dag i uppdrag att göra en i första hand juridisk-teknisk översyn av kommunallagen. En viktig uppgift som också bör tas upp gäller kommunallagens övergripande roll. Vi anser det naturligt att de principer som ligger bakom kommunallagen bör slå igenom i speciallagstift— ningen. Den diskussion som idag förs om nämndorganisationen borde enligt vår mening få sin lösning för hela kommunens verk- samhet i kommunallagen. Beredningen bör i sitt fortsatta arbete överväga hur en bättre samordning skall komma till stånd mellan kommunallagen och speciallagstiftningen. Ett kommunalrättsligt utredningsarbete bör också initieras för att skapa en enkel och flexibel lagstiftning gentemot kommuner och landsting. Exempel på områden som uppvisar en splittrad regelbild är den kommunala verksamhetens organisation, ärendens handläggning och den

kommunala avgiftsrätten. - Etåkskiefereasienäutbxte mellsnjtat ace kommer!

Den statliga detaljregleringen av kommunal verksamhet har fort- löpande omprövats. Utvecklingen på ett flertal lagstiftningsom— råden har istället gått mot ökad ramlagstiftning och målstyr— ning. I regeringens skrivelse 1985 om den offentliga sektorns förnyelse behandlas dessa frågor. I skrivelsen framhålls att arbetet bör inriktas på att utveckla en systematiserad uppfölj— nings— och utvärderingsverksamhet. Det viktigaste syftet med denna bör vara att för regering och riksdag redovisa hur verk- samhetsmål uppfylls, vilka problem som orsakar brister i mål- uppfyllelsen, effektiviteten i verksamheten och vilka tecken som tyder på att en revision av lagstiftningen kan vara befo- gad. Vi anser att den här frågan bör behandlas av stat-kommun- beredningen. Det är enligt vår uppfattning väsentligt att ett sådant arbete kommer till stånd och bedrivs i nära samverkan mellan företrädare för stat, landsting och kommun.

I vårt utredningsarbete har vi behandlat olika frågor om sam— verkan mellan landsting och kommuner. Genom den nya lagen om

• Sida 47
•  Original

kommunalförbund har en enklare form för samarbete skapats. Inom frikommunförsöket har möjligheter öppnats att pröva förändring- ar av driftansvaret för primärvården. Förslag har också väckts om försök med vidgat samarbete inom andra omsorgsområden. Inom många landsting och kommuner pågår således en diskussion och överväganden om den lämpliga ansvarsfördelningen inom omsorgs— sektorn. Genom försöksverksamheten i frikommunerna medverkar stat-kommunberedningen i denna utvecklingsprocess. Beredningen bör exempelvis tillsammans med kommun- och landstingssidan kun— na förmedla erfarenheter och information om hur samverkans— frågorna lösts på olika håll. I de fall hinder finns för samar- bete i lagar och andra författningar bör beredningen initiera förändringar.

— Bätt£e_sgryige_ogh_ökag yalfLihet

Många människor upplever svårigheter i sina kontakter med kom- munala myndigheter. Det kan gälla bemötandet vid personliga be— sök hos förvaltningar och serviceinrättningar. Problem kan upp- stå för enskilda när de vid skriftväxling möts av "myndighets- språk". Samhällets omfattande regelsystem kan också leda till svårigheter för allmänheten "att hitta rätt". Kommunernas och landstingens ökade uppgifter ställer krav på att kontaktvägarna mellan medborgarna och de kommunala myndigheterna förbättras. Det är också angeläget att inom skilda områden av samhällsför— valtningen skapa möjligheter till ökad valfrihet för medborgar- na. Utvecklingsarbete med denna inriktning pågår inom olika verksamheter. Beredningens uppgift inom dessa områden bör vara att samla upp erfarenheter av den pågående försöksverksamheten med "servicekommuner" och medverka till förändringar av det statliga regelsystemet så att verksamheten kan anpassas till skiftande lokala förhållanden.

• Sida 48
•  Original

Bilagor 1 Stat-kommunberedningens sammansättning 2 Regeringens direktiv för stat-kommunberedningens

arbete (Dir 1983:30)

3 Tilläggsdirektiv till stat—kommunberedningen (Dir 1984:28)

4 Stat—kommunberedningens framlagda betänkanden och

rapporter

• Sida 49
•  Original

Stat-kommunberedningens sammansättning

Ordförande

Statssekreterare Jan Nygren

Ledamöter

Budgetchef Inga—Britt Ahlenius Statssekreterare Monica Andersson Sakkunnig Odd Engström Förbundsdirektör Sten—Sture Landström Förbundsdirektör Walter Slunge Statssekreterare Gunnar Svensson

Sakkunniga

Sekreterare Björn Attersved Avdelningschef Olof Eliason Departementsråd Peter Honeth Departementsråd Bo Jonsson Sakkunnig Anders Lönnberg Departementsråd Carl-Gunnar Peterson Sakkunnig Eva Segerström Sakkunnig Ann-Christin Tauberman Stadsdirektör Uno Williamsson Generaldirektör Claes Örtendahl

Experter

Departementssekreterare Birger Höök Rättschef Per Erik Lindeberg Departementssekreterare Jörgen Nilsson Kammarrättsassessor Ingvar Paulsson Rättschef Rolf Strömberg Departementssekreterare Erik Westman Departementssekreterare Kerstin Åstrand

Parlamentarikergrupp

Riksdagsledamot Anders Andersson (m) Landstingsråd Bror R Eriksson (0) Riksdagsledamot Margit Gennser (m) Riksdagsledamot Inger Hestvik (s) Riksdagsledamot Jan Jennehag (vpk) Riksdagsledamot Ulla Johansson (s) Riksdagsledamot Rune Jonsson (5) Riksdagsledamot Gunnar Nilsson (s) Kontorist Margareta Lorentzen (fp)

Kommittédirektiv

©

&& &

Ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenk- ling av statliga regler, m. m.

Dir 198330

Beslut vid regeringssammanträde 1983-0347

Chefen för civildepartementet. statsrådet Holmberg. anför.

Den offentliga sektorn

Den offentliga sektorns verksamhet har avgörande betydelse för de enskilda människornas välfärd och sociala trygghet. Av landets samlade resurser används mer än en tredjedel för gemensamma angelägenheter.

Samhällsuppgiftema är i stor utsträckning decentraliserade till kommuner och landstingskommuner. Dessa tar i anspråk ca två tredjedelar av den offentliga sektorns resurser och sysselsätter nästan en fjärdedel av det totala antalet yrkesverksamma. Utvecklingen för den senaste lS-årsperioden visar att det främst har varit den kommunala konsumtionen och sysselsättningen som har ökat.

Smithällsekanomisku problem

De samhällsekonomiska problemen är i dag betydande. Den ekonomiska politiken är därför inriktad på kraftfulla åtgärder i syfte att öka produktio— nen. åstadkomma balans i samhällsekonomin och trygga den fulla sysselsätt— ningen.

En svag ekonomisk tillväxt innebär begränsningar i samhällsorganens möjligheter att bygga ut servicen till medborgarna. Under [OSO-talet kommer därför den offentliga sektorns verksamhet. effektivitet m. m. att vara en central politisk fråga. För såväl staten. som kommunerna och landstingskommunerna är det mer än någonsin angeläget att vidta åtgärder som leder till ett bättre resursutnyttjandc. bättre samhällsservice och ökat deltagande i snmhällsverksumhctcns utformning inom den gemensamma sektorn som helhet. Ett viktigt inslag i detta arbete är att åstadkomma ökad samverkan och förenklingar av regler i relationerna mellan slut och kommun.

En ökad samverkan medför att inslaget av övervakning och kontroll från statens sida därmed kan minska.

Översyn av verksamheter och regler

Regeringen och riksdagen har det övergripande ansvaret för samhällsut— vecklingen och medborgarnas välfärd. Det är därför naturligt att staten på . olika sätt anger ramar för kommunernas och landstingskommunernas verksamhet.

Förutsättningarna att vidga den kommunala självstyrelsen har ökat under senare år. Framför allt har den senaste kommunindelningsreformen förbätt- rat möjligheterna för kommunerna att på egen hand sköta sina uppgifter. Vid utformningen av det statliga regelsystemet måste dock en avvägning ske * mellan olika intressen. Önskemålet om lokalt självbestämmande måste vägas mot kraven på samordning. lika tillgång till samhällsservice och

Dir 198350

• Sida 51
•  Original

Förhållandet mcllatt statliga och kommunala organ måste också präglas av samverkan och respekt för den kommunala självstyrelsen. Detta år en viktig förutsättning om gemensamma samhälleliga mål skall kunna uppnås.

En väsentlig uppgift för statliga organ är att vidta åtgärder som underlättar för kommunerna och landstingskommunerna att fullgöra sina uppgifter. Det statliga regelsystemet är emellertid i dag alltför omfattande och sektoriellt uppbyggt. Det kan i många fall utgöra hinder för kommunernas och landstingskommunernas möjligheter till lokal anpassning och utveckling. Statliga regler spelar också en stor roll för hur den kommunala verksamheten utformas och vilka kostnader som uppkommer.

Det är angeläget att de kostnadsdrivande aspekterna på den statliga regleringen ägnas stor uppmärksamhet. Det är också viktigt att ta till vara de effektiviseringar som kan uppnås genom en förstärkt samverkan mellan' statlig och kommunal verksamhet liksom inom den kommunala sektorn. Jag föreslår att en särskild beredning tillsätts för att överväga dessa frågor. Syftet med översynsarbetet bör främstlvara att föreslå förändringar i det statliga regelsystemet som leder till effektivitctshöjningar och kostnadsreduceringar i den kommunala verksamheten. Med denna uppläggning bör beredningens arbete bl. :. inriktas på att åstadkomma positiva kommunalekonomiska effekter samt effektivare former för kommunernas möjligheter att medverka i samhällets sysselsättningspolitik och att tillgodose behoven inom de prioriterade service- och vårdområdena.

Utredningar om kommunerna och landstingskommttnerna

lnom flera kommittéer pågår utredningsarbete om kommunernas och landstingskommunernas roll i samhällsförvaltningen.

— Stat-kommungruppen (Kn l980203) tillsattes år l980 för att se över de statliga myndigheternas tillsyn och kontroll av kommunal och landstings- kommunal verksamhet. Syftet med detta översynsarbete är att den kommunala självstyrelsen skall stärkas och att kostnadsdrivandc statlig reglering skall begränsas. Stat-kommungruppen skall även sträva efter att minska krångel och ta bort onödig byråkrati i relationen mellan statliga och kommunala organ (Dit l980:39).

- Kommunalföretagskommitten (Kn 1978101) tillsattes år 1978. Av direktiven (Dir l978:4l) framgår att kommittén som huvuduppgifter har att dels göra en allmän översyn av de kommunala företagens rättsliga ställning. dels överväga om offentlighctsprincipen kan göras tillämplig på statliga och kommunala företag.

—En särskild utredare (Kn l981:0l) tillsattes år l9lll för att göra en fullständig översyn av lagen (l957:28l) om kommunalförbund. l uppdraget ingår även att göra en bedömning av det framtida samverkansbehovet mellan kommuner. mellan landstingskommuner samt mellan kommuner och landstingskommuner (Dit l9lll19).

— Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 september l982 har en särskild utredare (Kn l9822A) tillkallats för en kompletterande undersök- ning om lagreglering av viss tillsyns— och kontrollverksamhet. Särskilda direktiv har inte meddelats. .

Den av mig nu förordade beredningen bör fullfölja det utredningsarbete som f. n. bedrivs av stat-kommungruppen samt den nyligen tillsatta särskilda utredaren för kompletterande undersökning om lagreglering av viss tillsyns- och kontrollverksamhct. I samband med att beredningen tillkallas bör dessa

uttedningsuppdrag upphöra. Beredningens huvuduppgifter bör preciseras på sätt som jag anger i det följande.

Samverkan mellan stat och kommun

En av beredningens huvuduppgifter blir att se över formerna för samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. Genom olika studier bör beredningen överväga om förändringar bör göras i ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun. Beredningen bör också belysa vilka konsekvenser s. k. ramlagar har för den kommunala sjllvsty- relsen och den kommunala ekonomin. Den översyn av de statliga myndig- heternas normgivningsvcrksamhcl m.m. som f.n. bedrivs inom stat- kommungruppen bör skyndsamt fullföljas. Beredningen bör också behandla

• Sida 52
•  Original

de statliga myndigheternas allmänna tillsyn över kommunerna och lands— tingskommunerna, dvs. den tillsyn som sker genom inspektionsverksamhet e. d. Syftet skall vara att avveckla sådan tillsyn som inte längre är nödvändig. sedan kommunindelningsreformen och utvecklingen av de politiska och administrativa organen avsevärt har höjt kommunernas och landstingskom- munernas möjligheter till självständigt beslutsfattande.

Beredningen bör vidare som underlag för fortsatta överväganden kartläg- ga och analysera de författningsbestämmelser m. m. som detaljreglerar statsbidragen till kommunerna och landstingskommunerna. avgiftsfinansie- ringen av kommunal verksamhet samt reglerna om obligatoriska kommunala nämnder. De statliga myndigheterna har genom förordningen ( 1981 :305) om översyn av statliga myndigheters föreskrifter, anvisningar och råd (översyns- förordningen) ålagts att göra en total genomgång av de regler som särskilt riktar sig till kommunerna och landstingskommunerna. En redovisning av erfarenheterna av detta översynsarbete samt förslag om formerna för fortsatt översyn bör ingå i beredningens arbetsuppgifter.

Samordning av statliga beslut

En andra huvuduppgift förberedningen blir att överväga hur en förbättrad samordning av statliga beslut och åtgärder som påverkar den kommunala kostnadsutvecklingen skall kunna åstadkommas. Därvid bör beredningen pröva förutsättningarna att få till stånd samlade föreskrifter om förfarandet när statliga regler som riktar sig till kommunerna och landstingskommunerna utarbetas samt om utformningen av sådana regler. Frågan bör prövas tillsammans med en översyn av kungörelsen (197016!!!) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter. anvisningar eller råd (begräns- ningskungörelsen). Beredningen bör i detta sammanhang särskilt analysera hur de statliga myndigheterna efterlever kravet på beräkningar av de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av deras föreskrifter och råd. Förslag bör utarbetas om hur eventuella brister skall kunna avhjäl- pas. _ Stat—kommungruppen har i betänkandet (SOU 198237) Kommunal planering i förändring angett vissa allmänna principer för samverkan mellan stat och kommun i fråga om den författningsreglerade kommunala plane- ringen. l betänkandet redovisas också förslag till förenklingar i den statliga regleringen av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Beredning- en bör fullfölja översynsarbetet i dessa frågor samt överväga ytterligare åtgärder som syftar till att förbättra samordningen mellan författningsregle- rad statlig och kommunal planering.

Det statliga utredningsväsendet har en betydelsefull roll när det gäller att åstadkomma förändringar i samspelet mellan stat och kommun. I varje betänkande skall enligt kommittéförordningen (t9761119) redovisas en beräkning av kostnaderna för att genomföra kommitténs förslag. Genom en ändring (l9811307) i kommittéförordningen föreskrivs numera också att kommittéförslagens effekter för den kommunala självstyrelsen skall belysas i betänkandena. Vidare har direktiv (Dir 19:31:42) utfärdats till kommittéer och särskilda utredare om begränsning av statlig normgivning till kommu- nerna och landstingskommunerna. Beredningen bör redovisa erfarenheter- na av bestämmelserna i kommittéförordningen och av de särskilda direkti- ven.

Samverkan inom den kommunala sektorn

Den tredje huvuduppgiften för beredningen blir att med de allmänna utgångspunkter som jag tidigare har redovisat pröva behovet av och formerna för samverkan inom den kommunala sektorn. Jag anser för min del att det utredningsarbete ont interkommunalt samarbete som f. n. bedrivs på skilda håll bör bli föremål för en samlad prövning. Kommunalföreragskom- mitten har i betänkandet (SOU l982:l3) Kommunalföretaget redovisat

• Sida 53
•  Original

förslag avseende kommunal verksamhet i företagsform inom en kommun. Samverkani företagsform mellan flera kommuner kommer att belysas i ett betänkande inom kort. Det är enligt min mening väsentligt att interkommu- nal samverkan i företagsform ses i ett sammanhang med andra samarbets- former. Kommunalförbundsutredningen kommer sålunda att senast den 30 juni l983 redovisa sina förslag rörande interkommunalt samarbete i form av kommunalförbund. Förslagen bör därefter få en samlad bedömning av den av mig här förordade beredningen.

Kommunernas och landstingskommunernas roll i näringspoliliken lll. m.

En särskild utredningsuppgift för beredningen bör vara att analysera och överväga kommunernas och landstingskommunernas kompetens i närings- och sysselsättningspolitiken. Samhällets insatser inom dessa områden är ofta en fråga om samverkan mellan stat och kommun. Kommuner och landstingskommuner har i ökad utsträckning kommit att ägna sig åt närings- och sysselsättningspolitiska frågor. Detta har lett till en diskussion om kommunernas och landstingskommunernas lagenliga kompetens när det gäller dessa frågor. i olika sammanhang har också krav rests på en allmän översyn av gränserna för de kommunala insatserna.

Riksdagen begärde hösten [979 en utredning med bl. a. en redovisning av kommunernas nuvarande befogenheter i fråga om näringslivsfrämjande åtgärder. En sådan redovisning har nu gjorts av utredningen om kommunal kompetenslagstiftning i betänkandet (SOU 198220) Kommunerna och

näringslivet. Betänkandet innehåller bl. a. en beskrivning av gällande rätt i fråga om kommunernas förhållande till näringslivet. Det har inte ingått i utredarens uppdrag att överväga några förändringar av den kommunala kompetensen i dessa frågor. Kommunernas roll när det gäller näringslivet har också tagits upp av industrisaneringsutredningen. som har haft till uppgift att utreda frågan om planmässig sanering efter industrinedläggningar. l utredningens betänkande (SOU l982:lO) Sanering efter industrinedlägg— ningar föreslås att en särskild utredning görs om kommunernas kompetens inom näringslivssektorn. l ett flertal socialdemokratiska riksdagsmotioner begärs också att en översyn skall göras av ramarna för kommunernas insatser i näringspolitiken.

Det finns enligt min mening starka skäl att nu ta upp frågan om kommunernas och landstingskommunernas roll i närings— och sysselsatt— ningspolitiken. Det har varit naturligt att olika initiativ tagits på lokal och regional nivå för att främja näringslivets utveckling och öka sysselsättningen. Det nära samband som finns med de statliga åtgärderna inom dessa områden talar för att utredningsarbetet bör läggas hos beredningen. En naturlig utgångspunkt bör vara att analysera erfarenheterna av de kommunala näringslivsinsatserna samt belysa konsekvenserna av olika kommunala kompetensgränser inom näringslivsområdet. Statens industriverk har fått i uppdrag att kartlägga omfattning, inriktning och vissa samhällsekonomiska effekter av den kommunala näringspolitiken. Denna kartläggning bör bl. a. utgöra underlag för beredningens analyser. Beredningen bör vidare ta upp och pröva former för att uppnå ökad samverkan mellan olika statliga och kommunala organ samt företag och fackliga organisationer. l detta sammanhang bör beredningen överväga frågan om kommunal representa- tion i styrelsen för större företag.

En annan kompetensfråga som beredningen bör överväga i detta sammanhang gäller en ev. vidgning av den kommunala kompetensen för att möjliggöra solidaritetsyttringar i internationella frågor. Beredningen bör härvid analysera hur en utvidgad kompetens på detta område kan förenas med statsmakternas ansvar för den svenska utrikespolitiken.

• Sida 54
•  Original

Beredningen: arbetssätt

Beredningen bör vara oförhindrad att utöver de uppgifter som jag nu har nämnt ta upp även andra frågor av betydelse när det gäller ökad samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. Beredningen bör emellertid utgå från en i huvudsak oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kom- mun.

Beredningens utredningsarbete bör bedrivas i nära samarbete med bl. a. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. arbetsmarknadsstyrel- sen. statens industriverk. statskontoret och riksrevisionsverket. Samråd bör ske med kommittéer och särskilda utredare vars uppdrag rör de verksam— hetsområden som beredningen behandlar.

Beredningen bör utarbeta de författningsförslag som föranleds av dess överväganden. Förslagen bör redovisas successivt.

Beredningen bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport över sin verksamhet. Utredningsarbetet bör pågå till den 30 juni 1985 varefter formen för och resultaten av arbetet bör utvärderas.

Till beredningen bör knytas en särskild parlamentarikergrupp med företrädare för riksdagspartier. kommuner och landstingskommuner.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en beredning med högst fem ledamöter för att utreda frågan om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. m. m..

att utse en av ledamöterna att vara ordförande. att besluta om ledamöter i en till beredningen knuten parlamentariker- grupp samt om sakkunniga, experter. sekreterare och annat biträde åt beredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutat att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommitteanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)

• Sida 55
•  Original

49

Kommittédirektiv && tal

Dir ”84:15

Tllliiggsdfrektiv till stat—kommunberedningen (C 1983202)

Dir 198428 Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-07

Chefen för civildepartementet. statsrådet Holmberg, anför. Stat- kommunberedningen bör få i uppdrag att svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp.

Bakgrund

Stat-kommunberedningen (Dir 198330) avlämnade i februari 1984 betänkandet (Ds C l984:l) Försök med ökad kommunal självstyrelse. Beredningens förslag låg till grund för regeringens proposition och riksda- gens beslut om försöksverksamhetens utformning (prop. WSJ/84152. KU 32, rskr 368).

Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skall genomförasi högst nio kommuner och tre landstingskom- muner. Försökskommunerna skall ges möjlighet att göra avsteg från statlig reglering och därigenom kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en fyraårspenod och att efter utvärdering ligga till grund för mera generella överväganden.

Genom riksdagsbeslutet får regeringen möjlighet att inom ramen för försöksverksamheten göra avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd. En lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation träder i kraft den i juli 1984.

Uppdraget

Stat-kommunberedningen bör enligt min mening svara för att försöksverk- samheten genomförs. En viktig uppgift för beredningen blir att hålla fortlöpande kontakt med försökskommunema och på olika sätt bistå dem. Beredningen bör också yttra sig över och bereda försökskommunernas framställningar till regeringen om förändringar i den statliga regleringen.

Det är väsentligt att olika försök fortlöpande utvärderas. Stat-kommun- beredningen bör svara för att utvärderingen sker på ett systematiskt och allsidigt satt.

Beredningen skall enligt sina direktiv ha slutfört sitt arbete den 30 juni 1985. Tiden bör med anledning av vad jag har anfört utsträckas så att arbetet med att följa och utvärdera försöksverksamheten kan fullföljas. Beredning- en bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport om hur försöksverksamheten fortlöper. En slutrapport bör lämnas senast den 30 juni l989.

Hemstlllan

Jag hemställer att regeringen meddelar stat-kommunberedningen tilläggs- direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragnndens överväganden och bifaller hans

' hemställan. (Civildepartementet)

• Sida 56
•  Original

1988 *05" 13

STAT—KOMMUNBEREDNINGENS AVGIVNA BETÄNKANDEN OCH RAPPORTER

— Statsbidragskatalogen 1983/84 — 55 miljarder till kommuner och landsting

— Försök med ökad kommunal självstyrelse (Ds C 1984:l)

— Statlig reglering av kommunal verksamhet (Ds C 1984z2)

— Staten, kommunerna och servicen (Ds C 1984:5)

— Förnya den kommunala självstyrelsen!

— Driver statens styrning upp kommunernas kostnader?

— Avgifter inom kommunal verksamhet (Ds C l984:6)

- Ram eller lag? Om ramlagstiftning och samhälls- organisation (Ds C 1984:12)

— Statsbidragskatalogen 1984/85 - 60 miljarder till kommuner och landstingskommuner

— Enklare former för interkommunalt samarbete (Ds C 1985z4) — Statens tillsyn av kommunerna (Ds C 1985:6)

— Frikommunförsöket (rapport september 1985)

— Kommunala företag (Ds C 1985:13)

— Kommunal medverkan i internationella frågor (Ds C 1986:10)

— Bättre regelekonomi. En ny begränsningsförordning (Ds C 1986314)

- Staten — kommunerna och den statliga styrningen. Några principfrågor (rapport av Jörgen Westerståhl)

— Kommunal näringslivspolitik. Samverkan med staten och näringslivet (Ds C 1986:16)

- Statsbidragskatalogen 1987

— Statsbidrag till kommuner och landsting (Ds Fi 1987z7)

KUNGLBlBL

STOCKHOLM

• Sida 57
•  Original

Kronologisk förteckning

Övea'syn av utlänningslagsstiftningen. A. Kortare vltntan.A. Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmiljöbrott? A Kmuskapsöverföring genom företagsutveckling. UD. Samerått och sameting. Ju. Provning och kontroll i internationell samverkan. [. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. Fö. Sverigeinformation och kulturutbyte. UD. Rått adress. Fi.

ll. Öppenhet och minne. U. 12. Civil personal i försvaret. Fö. 13. Handel med optioner och terminer. Fi. 14. Översyn av bostadsrättslagen m.m. Bo. 15. Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. SB. 16. SÄPO - Säkerhetspolisens inriktning och organisa- tion. Ju. 17. Reklamskatten. Fi. 18. Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. 19. U-lands- och biståndsinfonnation. UD. 20. En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. U. 21. Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. Fi. 22. Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. Fi. 23. SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. 24. Lotteri i radio och TV. U. 25. Förnyelse och utveckling. C.

PP.":-

539999.”

• Sida 58
•  Original

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Clvildepartementet Medborgarkomrnissionens rapport om svensk vapen- Förnyelse och utveckling. [25] exporL [15]