SOU 1988:44

Kontroll av kemiska produkter och varor betänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

KONTROLL AV KEMlSKA

PRODUKTER OCH VAROR

Betänkande av utredningen

om de nya arbetsformerna

1988:44 inom kemikaliekontrollen

Statens offentliga utredningar mg 1988:44 E? och Energidepartementet Miljö-

Kontroll av kemiska

och Varor

produkter

Betänkande av om de nya

gtredningen

arbetsformerna inom kemikaliekontrollen Stockholm 1988

Besnâillningsztdress: Allmänna Förlaget Kumdzjâinst 106*47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 lnformationsbokhandcln Malmorgsgatan 5

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8 - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°” - l6°° (endast internt)

OMSLAGET:

Adam och Eva, målning av Olof Hörmander.

Adam ochEvaväxeri astraSverige.De var enligt Bibelnockså . de förstamänniskornapåjorden.Eftersomkemikaliekontrollen syftar till att skyddabådemiljö och människor.får Adam ochEva illustrera vån betänkande.

i REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10214-5 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1988

Till statsrådet och chefen för miljö- och energidepartementet

Genom beslut den 17 mars 1988 chefen för

bemyndigade regeringen

att tillkalla en särskild utredare med miljö- och energidepartementet att utvärdera arbetsformema inom kemikaliekontrollen.

uppdrag

Kommittédirektiven framgår av bilaga 1.

Den 22 mars 1988 förordnades utredare och sekreterare Den 8 1988 åt konsultföretaget Indevo (undertecknade). april uppdrogs att utföra dels särskild utredning av dels sekreteraruppgiftema,

avgiftsfrâgoma.

Utredningen har biträtts av Göran Hellstrand och Klas Tennberg.

överlämnar härmed sitt betänkande Kontroll av kemiska

Utredningen

och varor (SOU 1988:44). Utredningens uppdrag är härmed

produkter

slutfört.

Stockholm 22 september 1988

Olof Hörrnander

/Ame Granholm

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Lmls-.dninz

1.1¶Uppdraget

8 1.2 Utredningens genomförande Betänkandets 9

1.3 uppläggning

av slutsatser och förslag 10 1.4 Sammanfattning

i 15 15 2.1 Regelsystemets syfte, mål och värderingar 2.2 Kemikaliekontrollens avgränsning 18 2.3 Kemlzs instruktionen 19

arbetsuppgifter enligt

2.4 Kemlzs enligt FKP 20

arbetsuppgifter

Allmänt om samverkan 22 2.5

2.6 Myndighetetemas uppgifter enligt special-

24 förordningama Den senaste 24

2.7 miljöpropositionen

och resurser 26

2.8¶Organisation

(KemI) 26

2.8.1¶Kemikalieinspektionen

Naturvårdsverket (SNV) 27 2.8.2 (ASS) 30

2.8.3¶Arbetarskyddsstyrelsen

2.8.4 och kommuner 33

Länsstyrelser

i 35 3, Hg; mggggar kemikaligkontrgllen praktiken? och omfattning 35

3.1¶Intervjumetod

Allmän bedönming 37 3.2 av 42

3.3¶Förverkligandet kunskapsmålet

3.4¶Produktersättningsmålet

i hanteringen 50

3.5¶Försiktighet

Informationsmålet 54 3.6 Relationema med företagen 60 3.7 Samarbetet mellan 69

3.8 myndigheterna

83 3.9 Övriga intervjusvar

4.1¶Inledning

85 4.2 Allmän

bedömning 87

4.2.1 Utvärdering av de nya arbetsformema inom kemikaliekontrollen som helhet 87 4.2.2 Kemikaliekontrollens mål 94 4.3

Delbedömningar 96

4.3.1 _ Samverkansfonner och arbetsför-

delning centrala myndigheter 96

4.3.2 Samverkansfonner med de regionala och lokala organen 107 4.3.3 Samverkansfonner med 114

företagen

4.3.4 Samverkansformer med övriga organi-

sationer (forskningsinstitutioner, branschorganisationer) 122

4.3.5 Internationellt samarbete 129 4.3.6 roll

Kemikalieinspektionens 135

4.3.7¶Kemikalieinspektionens interna

organisation och arbetsformer 140

4.3.8¶Kemikaliekontrollens resursbehov

- olika alternativ 153

4.3.9¶Finansieringen 167

4.3.10 Former för 169

avgiftsñnansieringen

Bilaga 1: Kommittédirektiv

Bilaga 2: Myndigheters befogenheter enligt

kemikalielagstiftningen

Bilaga 3: Kemlzs rapport - två års kemikaliekontmll 1968-88

Bilaga 4: Ovanligare förkortningar

1 INLEDNING

1 .1 Uppdraget

rubriker utvärderingen av Enligt direktivens (se bilaga l) omfattar statens kemikaliekontroll följande huvudområden:

- kemikaliekontrollen i stort - (dvs myndighetens interna arbete)

kemikalieinspektionen

- och tillsynen

regelsystemet

- förändrade

uppgifter

- samarbetsformer - (dvs företagens ansvar och insatser inom området) företagen -

avgiftsñnansieringen.

Utvärderingen aviserades redan i proposition 1984/85:1l8 med den nya

och inrättandet av kemikalieinspektionen.

lagen om kemiska produkter Statsrådet uttalade:

bedömer det... som att de nya arbetsforrnema inom

Jag lämpligt

kemikaliekontrollen tvåårsperiod. I samband därmed prövas efter en och samverkansfonnema mellan de

bör särskilt resursavvägningen

som arbetar inom detta omrâde övervägas. Därefter får

myndigheter

ställning tas till den fortsatta utbyggnaden.

Vi har i värt utvärderingsarbete därför koncentrerat uppmärksamheten till de två rubrikerna Förändrade uppgifter (inom vilket diskuteras prioriteringar, mål och strategier i förhållande till resurserna) samt samarbetsformer. Även de punkterna övriga har givetvis behandlats, däribland särskilt som krävt en särskild

avgiftsfrågan genomgång i syfte

att komplettera Riksrevisionsverkets utredning om kemikalieavgiften.

Utredningens genomförande

Utredningsarbetet har byggt på intervjuer med och i viss chefspersoner

utsträckning övrig personal vid kemikaliekontrollens centrala myndigheter, företrädare för vissa miljö- och intresse-

företag,

organisationer, länsstyrelser och kommuner, oberoende

fackexperter

samt på besök hos två EG-länders kemikaliekontroll.

Vidare har vi studerat underlagsmaterial som vi fått från i första hand

kemikalieinspektionen, naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen och

flera av branschorganisationema.

Vi har träffat ledningsgruppen vid ett antal

kemikalieinspektionen

gånger samt haft en hearing med några av de viktigaste intressentema.

För att göra utredningsarbetet effektivt under den utmätta tiden

knappt

skaffade vi oss snart ett antal hypoteser som Vi trodde att ett

vägledning.

par av kemikaliekontrollens huvudproblem stod att finna i relationerna till mellan de centrala

företagen, ansvarsfördelningen myndigheterna, i

första hand mellan kemikalieinspektionen och naturvårdsverket, samt

strategiska planering. Vi såg det internationella

Kemikalieinspektionens forskningspotential som problematiska nyckel-

samarbetet och Sveriges vi också ett antal andra viktiga frågor: frågor. Efter hand behandlade relationerna till kommunerna och kemikalielagens yttre gränser, resurser och finansiering.

inspektionens

ut utfommingen av avgif- Direktiven hade redan från början bl a pekat som skulle granskas särskilt, en utredning

tema som ett specialproblem

som utfördes av Klas Tennberg.

och hygieniska

Utredningen har inte behandlat frågor om kosmetiska eftersom de övervägts på annat håll.

produkter, samtidigt

1.3¶Betänkandets uppläggning

Uppläggningen är följande.

kemikaliekontrollen utifrån propositionen,

I det första kapitlet följer vi och de centrala och regionala

myndigheternas

lag, specialförordningar

resurser.

myndigheternas

vi kemikaliekontrollen i praktiken, främst

I det andra kapitlet beskriver från delmål för kontrollen samt relabaserat intervjuer. Vi utgår fyra

på

de centrala Det tredje tionerna till företagen och mellan myndigheterna. direk-

innehåller överväganden och förslag. Dispositionen följer kapitlet i en allmän bedömning av kemikaliekontrollen

tiven och är uppdelad av samverkansformer mellan de olika som helhet och delbedömningar

aktörerna, det internationella samarbetet,

kemikalieinspektionens roll,

arbetsformer, resurser och

finansiering.

Bilagoma ger dels en översikt över i

arbetsfördelningen förordningama

(utarbetad av Göran Hellstrand som också i övrigt varit vår juridiska

konsult), dels kemikalieinspektionens egen beskrivning, utvärdering och

nya strategi, in extenso.

En temiinologisk fråga: vi i detta betänkande används för att beteckna utredningen som helhet medan används jag när utredningsmannen själv gör och

värderingar lägger förslag.

1.4 av

Sammanfattning slutsatser och

förslag

Nedan sarmnanfattas de viktigaste förslagen och slutsatserna under respektive rubrik i avsnittet och

överväganden förslag.

I avsnittet 4.2.1. Utvärdering av de nya arbetsformema inom kemikaliekontrollen som helhet föreslås:

- att om kemiska lagen produkter på ett mer generellt sätt än f n utvidgas till att också omfatta vissa varor,

- att en särskild lag för bekämpningsmedel utfärdas, vari bör

ingå såväl

kemiska som

biologiska bekämpningsmedel.

I avsnittet 4.2.2. Kemikaliekontrollens mål betonas

huvuduppgifter att ha

- att kemikalieinspektionen bör se som en av sina och roll när det gäller syste-

en systemgranskande systemuppföljande

met för kemikaliekontrollen som helhet.

och arbetsfördelning mellan centra- I avsnittet 4.3.1. Samverkansformer la föreslås

myndigheter

särskild funktion för - att naturvårdsverket antingen bygger upp en enligt 30 § FKP eller att av den allmänna föreskriftsrätten

tillämpning

denna rätt inskränks,

- att och naturvârdsverket sätter sig ned och

kemikalieinspektionen

arbetsfördelning i det praktiska tillsynsförsöker hitta en klarare arbetet,

- samlaslde olika lagar och förordatt en ny avfallslag utfärdas vari ningar som gäller avfall i syfte att skapa bättre överblick.

4.3.2. Samverkansformer med de regionala och lokala orga- I avsnittet nen föreslås

över - att enligt 17-21 §§ FKP flyttas

länsstyrelsernas tillståndsgivning

till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnden

behöver ansöka om sådant tillstånd endast - att överlåtare

yrkesmässiga

för överlåtelse av livsfarliga produkter (ej för mycket farliga).

I avsnittet 4.3.3. Sarnverkansforrner med företagen föreslås

- att i större utsträckning rekryterar personer

kemikalieinspektionen

med egen erfarenhet av strategiskt och marknadsmässigt tänkande

* från företag som berörs av kemikaliekontmllen,

- att den s k åter utredes i att

substitutionsprincipens tillämpning syfte

finna lagregel, som underlättar utformning av tillämpningsföreskrifter,

- att den s k omvända bevisbördan skrivs

in i lagen om kemiska produkter.

I avsnittet 4.3.7. Kemikalieinspektionens interna organisation och arbetsformer föreslås

- att en särskild för en kvalificerad inom

befattning personalchef skapas

kemikalieinspektionen,

- med att styrelsen får ledamöter företagsförankring, viss expertkunskap och överblick utan att nödvändigtvis uppfattas som officiella språkrör för en viss grupp,

- att tillsätts

toxikologiska rådets ordförandepost med en person fri-

stående från kemikalieinspektionen,

- forum att rådet i första hand bör vara ett vetenskapligt för kunskaper och metoder inom området faro- och riskbedömningar,

- att rådet också bör ha till

uppgift att lämna synpunkter på riskbedöm-

bakgmnd till kemikaliekontrollens myn-

ningar som utgör väsentlig

dighetsingripanden.

- även vikten av strategi, och inter- I avsnittet betonas prioritering nationell samverkan.

resursbehov - olika alternativ

I avsnittet 4.3.8. Kemikaliekontrollens

föreslås

framtid vari framförallt ett

- for produktregistrets

att en plan utarbetas beskrivet och tillämpbart ändamål för registret anges.

tydligt

Vidare är min slutsats

- utvecklas i avsedd riktning, men att kemikaliekontrollen

- resursema vid kemikalieinspektionen är otillräckatt de nuvarande till kraven såsom de uttryckts liga i förhållande på myndigheten och framställt bl a i l984/85:l 18.

genom målen proposition

I avsnittet 4.3.9. Finansiering är mina slutsatser

- att en eventuell av kemikalieinspektionen kraftig expansion

förutsätter en ny ñnansieringsfonn med ett betydande inslag av vilket kan det sättet att man på

anslagsñnansiering, genomföras på

av resurserna vid Keml med anslag och kort sikt finansierar ökningen låter vara oförändrade eller öka måttligt,

avgifterna

att fördelningen av anslags- och avgiftsñnansiering på längre sikt

görs på följande sätt:

1. framförallt kontrollinsatsema, som innebär utarbetande av föreskrifter, inspektioner och myndighetsingripanden anslagsfmansieras, medan

2. övriga insatser, dvs främst utredningsarbetet, vissa undersökningar, produktregistret och förhandsgranskning avgiftsfmansieras, eftersom företagen själva lättare kan påverka storleken på och behovet av denna arbetsinsats från myndighetens sida.

Under avsnittet 4.3. 10. Former för föreslås

avgiftsfinansieringen

- att skall bestå av en

kemikalieavgiften årsavgift per företag och en

produktavgift, varvid produktavgiften

för produkter med en försäljningsvolym på mindre än l ton reduceras till hälften,

- att sätts till 3 000 kr och

årsavgiften produktavgiften till 500 kr,

- att för

ansökningsavgiftema bekämpningsmedel höjs med 10 procent,

- att vissa

bekämpningsmedelsprodukter med enkel handläggning bör

kunna få nedsättning av ansökningsavgiften,

- att man

övergår till ett system med årsavgifter för bekämpningsmedel

som bygger på försäljningsvärdet, 1,2 procent av förslagsvis

försäljningsvärdet.

HUVUDDRAGEN AV REGELSYSTEMET 2.

OCH ORGANISATIONEN

Begreppet kemikaliekontroll i denna utredning hänför sig till

- LKP (1985:426),

Lagen om kemiska produkter,

- m m, FKP (SFS 1985:835) och ett Förordning om kemiska produkter antal andra förordningar som alla utgår från LKP,

- vid ett antal för föreskrifter, tillsyn och

aktiviteter myndigheter

i information som bygger på LKP,

- insatser inom de företag som berörs av lagen.

slutligen,

2.1. syfte, mål och värderingar Regelsystemets

Det målet med kemikaliekontrollen har i lagen om kemis-

övergripande

vara att förebygga att skador på

ka produkter, LKP (1985:426) angivits

innemärmiskors hälsa eller i miljön förorsakats av kemiska ärrmens

boende egenskaper.

har lagts företagen. Statsrådet Huvudansvaret för kemikaliekontrollen på

säger i propositionen: Ansvaret för att kemikaliekontrollens mål uppnås måste enligt min mening i första hand ligga hos de företag som tillverkar, importerar, överlåter elleranvånder kemiska produkten

Företagens ansvar framgår också av bl a följande paragrafer i lagen:

Den som hanterar eller importerar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön (ur paragraf 5).

Det åligger särskilt den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt att genom egna undersökningar eller på annat sätt se till att det finns tillfredsställande utredning för bedömning av vilka hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och erfarenhet beprövad (ur paragraf 6).

Det övergripande målet har i propositionen 1984/85: 1 18 preciserats i följande delmål:

Produktbyte: Skadliga ämnen och produkter bör så långt möjligt

ersättas med mindre skadliga och helt ofarliga.

- Där Hantering: användningen av ärrmen (och produkter) som kan innebära risker för hälsa och miljö inte kan undvikas måste sådana åtgärder vidtas som gör hanteringen säker.

- Alla kemiska Kunskap: produkter som hanteras bör vara väl utredda med avseende på sina effekter på hälsa och miljö.

- Alla som hanterar kemiska produkter bör vara till-

Information:

och så räckligt informerade om skaderisker förebyggande åtgärder att de kan hantera ett säkert sätt.

produkterna på

de Följande allmänna värderingar bör enligt propositionen prägla berörda arbete med kemikaliekontrollen:

myndigheternas

- huvuduppgift bör vara att se till att företagen gör vad

Myndigheternas

som behövs för att undanröja och förebygga hälso- och miljörisker.

- i kemikaliehanteringens alla led

Kunskapsnivån bör göras tillräcklig

och hos ansvariga myndigheter.

- verksamhet bör i allt väsentligt koncentreras

Tillsynsmyndighetemas

kring de uppställda målen för kemikaliekontrollen.

- Särskilt nämns behovet av kunskapsuppbyggnad, att följa utveckbedömningar samt värdet av en

lingen, vetenskapligt underbyggda

inom landet.

hög forskningskompetens

- Kontrollen av att följer gällande bestämmelser måste göras

företagen

effektiv.

- Samarbete betonas mellan kemikaliekontrollens myndigheter.

- Det internationella arbetet måste ges hög prioritet.

- mot måste präglas av fasthet

Myndigheternas agerande näringslivet

men också av kunskaper om och insikter i förhållanden.

näringslivet

- och

Skyddsombuden företagshälsovården nämns särskilt som viktiga

kontaktpunkter.

- är ett centralt

Riskanalysen inslag (som blir en av toxikologiska rådets

huvuduppgifter).

- Statsrådet formulerar en tolkningsprincip genom att beskriva vägningen av farorna hos kemiska ånmen på följande sätt: min

Enligt

åsikt bör man, så långt det är praktiskt möjligt, tillämpa att

principen

ämnet räknas som om det hade den misstänkta skadliga effekten intill dess det finns tillräckliga skäl att anse att så inte är fallet. Demia tolkningsprincip ligger till grund för den s.k. omvända bevisbördan som gäller när LKP tillämpas i situationer med

meningskiljaktigheter

mellan myndigheter och företag.

2.2¶Kemikaliekontrollens

avgänsning

Lagen om kemiska produkter omfattar kemiska ämnen och

beredningar

(det senare begreppet är liktydigt med produkter).

Begreppet

produkter i lagens titel skall dock avse både ämnen och produkter. Lagen gäller alltså i princip alla kemiska ämnen och produkter, även j sådana som inte är miljö- och hälsofarliga.

Till skillnad från den om hälso- och

föregående lagen, miljöfarliga

varor, gäller den nya lagen i sin helhet inte varor. Vissa vanor som

V19

med kemisk kan dock efter innehåller eller har behandlats produkt särskilt beslut innefattas i lagen.

som omfattas av Lagen gäller inte kemiska produkter

- livsmedclslagen, - läkemedelsförordningen, lagen om foder,

- (när det gäller vissa strålningsrisker), strålskyddslagen

varor (när det gäller risker för - explosiva och brandfarliga lagen om explosion och brand), - av farligt gods kan också innebära, lagen om transport inskränkningar av LKP:s tillämpningsområde, över omfattas inte av

- av bekämpningsmedel skogsmark

spridning

LKP.

2.3. KemI:s arbetsuppgifter enligt instruktion

(utfärdad 7 november

instruktionen för Kemikalieinspektionen Enligt

det särskilt att

1985) åligger inspektionen

av kemiska - följa utvecklingen i fråga om förekomsten

uppmärksamt

och de risker användningen av dessa kan medföra,

produkter

- kemiska produkter över tillverkare, utöva tillsyn enligt lagen om och andra leverantörer av kemiska produkter, importörer

- och svara for pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel arman förhandsgranskning av kemiska produkter,

- föra och utveckla över kemiska register produkter,

- och dokumentera verksamheten utreda, sammanställa avseende kemiska produkter och de hälso- och miljörisker sådana produkter kan medföra,

- lämna information inom kemikaliekontrollens område,

stödja regionala och lokala tillsynsmyndigheter på kemikaliekontrollens område,

- medverka i det internationella samarbetet på kemikaliekontrollens område.

2.4. KemI:s FKP

arbetsuppgifter enligt

Kemikalieinspektionen nämns i förordningen om kemiska produkter

(SFS 1985:835) som den myndighet som i första hand har fått regeringens uppdrag att utfärda föreskrifter rörande tillämpningen av centrala paragrafer i lagen, t.ex. paragrafema

- 5

(försiktighetsmått)

- 6 och

(bedömningar utredningar om farlighet)

- och kunskapskrav)

7 (kompetens-

- 8

(produktinfonnation)

- 9

(uppgiftsskyldighet).

rätt att utfärda ytterligare föreskrifter

Vidare har kemikalieinspektionen

av förordningen om kemiska produkter.

rörande tillämpningen

föreskrifter har hittills huvudsakligen utgått

Kemikalieinspektionens

från paragrafema 5, 8 och 9.

När det tillsyn (lagens paragrafer 15-17) har kemikalie-

gäller

inspektionen

- över tillverkare, importörer och andra leverantörer tillsynsansvar

förordningen) samt

(enligt

- i LKP som berör flera en roll som samordnare frågor enligt Det

verksamhet (regeringens förordningsmotiv). myndigheters myndigheterna är formellt jämställda.

betonas dock att de centrala

har i första hand arbe-

Samordningsrollen uppfyllts genom möten med

och naturvårdsverket.

tarskyddsstyrelsen

2.5. Allmänt om samverkan

När det gäller kemikalieinspektionens samverkan med andra myndigheter nämns bl.a följande i propositionen om kemikaliekontroll:

- Föreskrifter meddelas om regelbundet samråd mellan berörda myndigheter (ovan har nämnts att kemikalieförordningen innehåller

en samordnande roll för kemikalieinspektionen).

- Ett rådgivande organ för toxikologiska frågor, med namnet

toxikologiska rådet, knyts till kemikalieinspektionen. Rådet skall bl.a.

verka för en hög vetenskaplig standard i

myndigheternas riskanalyser

och en samordning av dessa.

Toxikologiska rådet inrättades knappt ett år efter myndigheten.

För att ge en mer precis bild av myndigheternas olika roller anges nedan

något om vilka uppgifter som olika myndigheter har de enligt

förordningar som utgår från LKP. I förordningen om kemiska

produkter nämns bl a följande myndigheter utöver

Kemikalieinspektionenz.

- Statens naturvårdsverk får meddela föreskrifter när det gäller skyddet av den yttre miljön (efter samråd med kemikalie-

inspektionen).

- meddelar vissa föreskrifter Socialstyrelsen om kosmetiska och

hygieniska produkter.

- tillstånd av Länsstyrelsen när det gäller enligt LKP för viss hantering livsfarliga eller mycket farliga produkter.

har respektive transportmyndighet (enligt

Ifråga om transport rätt att utfärda föreskrifter, dock förordning om farliga transporter)

efter samråd med kemikalieinspektionen.

myndigheter utöver kemikalie- I fråga om tillsyn nämns följande

inspektionen:

- i Statens naturvårdsverk ifråga om skydd för den yttre miljön samband med hanteringen av kemiska produkter.

- när det mot ohälsa och olycksfall

Arbetarskyddsstyrelsen gäller skydd

i arbetsmiljön i samband med yrkesmässig hantering av kemiska i

produkter.

- och andra leverantörer i Socialstyrelsen över tillverkare, importörer som marknadsförs som fråga om sådana kemiska produkter

hygieniska eller kosmetiska produkter.

- utövar regional och lokal tillsyn vad gäller

Yrkesinspektionen

arbetsmiljön.

- Försvarets sjukvårdsstyrelse.

- har den närmare tillsynen inom länet.

Länsstyrelsen

- Miljö- och hälsoskyddsnämnden den omedelbara tillsynen inom varje kommun.

2.6.

Myndigheternas ”uppgifter enligt

spgcialförordningama

Ett antal förordningar, som vi kallar

specialförordningar komplet-

terar FKP genom att för vissa grupper av änmen och produkter föreskriva särskilda regler, bl a när det gäller föreskrivande och övervakande myndighet. Ett gemensamt drag för flertalet förordningar är bl a det regionala och lokala tillsynsansvaret som i paragraf 26 i förordningen om kemiska produkter

lagts på yrkesinspektion, länsstyrelser och

kommunernas miljö- och En översikt över de

hälsoskyddsnämnden

viktigaste bestämmelserna och de myndigheter som på olika sätt utövar kemikaliekontrollen ges i 2.

Bilaga

2.7. Den senaste

miljöpropositionen

I miljöpropositionen

(1987/88:83) nämns följande arbetsuppgifter som berör kemikaliekontrollen och kan medföra behov av ökade resurserer (även om graden av tex Kemlzs medverkan ännu är oklar):

- Medverkan i

handlingsprogrammet mot luftföroreningar och

försurning (som SNV har huvudansvaret för).

- Redovisning inom två år av särskilda

branschgenomgångar (ev.

tillsammans med SNV), bl a metall- och verkstadsindustrin, gummioch samt grafisk industri.

plastindustrin

- tillsammans med SNV av behovet och möjligheter att

Kartläggning

reglera importen av CFC-produkter (enligt Montrealprotokollets

bestämmelser).

- av för CFC-användning i Sverige, i

Uppföljning avvecklingsplan

samarbete med SNV och SIND (särskilt anslag 2.9 mkr till SNV:s och

KemI:s förfogande).

- inom två år av forutsåttningama av förbud mot stråfor- Redovisning

kortningsmedel även i rågodling.

- En särskild utredare ska i samråd med SNV och KemI inventera

problemställningar och former för ett frivilligt miljömärknings-

system.

- som om kemiska produkter om

Regeringsforordning bygger på lagen

av CFC och haloner skall utfärdas med bemyndiganden

användning

att utfärda föreskrifter.

- av den kemiska industrins råvaror, utsläpp, åtgärder mot Inventering Slam från reningsverk berörs särskilt.

utsläpp.

- form av medverkan i mot havsfororeningar.

Någon åtgärdsprogram

av hur dessa arbetsuppgifter ska förverkligas pågår Beredningsarbetet

26 ännu vid utarbetande av denna

utredning.

2.8. och resurser

Organisation

2.8.1.

Kemikalieinspektionen (KemI)

Följande anger något om kemikalieinspektionens struktur och resurstördelning under det senaste (86/87):

budgetåret

anslag 86/87 personal 30 juni 1987

tillsynsavdelningen (allmän 5.5 mkr 32

kemikaliekontroll, förhands-

granskning, inspektion)

utredningsavdelning 5,3 mkr 27 (vetenskaplig utredning och dok., produktregistrering)

administrativa enheten 0,9 mkr 4 (inkl juridisk service)

infonnationsenheten 1,1 mkr 2

internationella enheten 0,6 mkr 2 gemensamma kostnader 6,6 mkr 2 (inkl gd och gdzs sekr) SUMMA 35* * Antalet arbetskraften är 64.

En närmare beskrivning av

kemikalieinspektionens insatser, fördelade

har utarbetats vid inspektionen och presenteras i bilaga på olika enheter, 3.

2. 8.2. Naturvårdsverket (SNV)

Naturvårdsverkets tekniska avdelning har en branschinriktad organisaarbetar med miljöproblem knutna till olika intion. De olika enheterna de samhällstekniska systemen för energi, trafik, dustriella branscher, etc. Arbetet är inriktat på att avfallshantering, vatten- och avloppsfrågor dessa verksamheter ger upphov till. Åtgär-

begränsa de miljöstömingar

der initieras med i ett flertal lagstiftningar, de viktigaste

utgångspunkt

torde vara miljöskyddslagen, bilavgaslagen, lagen om planlagstifming, bränsle, renhållningslagen, hälsoskyddslagen och lagen om

svavelhaltigt

kemiska produkter.

bedrivs - oftast i samarbete med Arbetet i sak genom utredningar branschorgan eller motsvarande - och genom fast ärendehantering initierad regelsystem. Ett visst förorenings-

genom lagstiftningens lagstifmingar. Vad

problem kan ofta regleras genom att använda flera kemikalieanvändningen kan konstateras att företagen ibland söker

gäller

enbart av det faktum att myndigheterna börjar

sig till nya lösningar

Kemikaliearbetet är ofta inte enkelt intressera sig for visst problem. är avgränsbart från miljöskyddsarbetet i övrigt eftersom verksamheten och det inte är vilken lagstiftning som i slutändan

integrerad uppenbart

kan komma att användas.

Vad mer renodlade kemikalieutredningar ingår följande i tekniska

gäller

avdelningens arbetsplan för 87/88.

CFC-utredningen

- inom

Kemikalieanvändnirlgen skogsindustrin -

Kylvattenkemikalier

Alkylfenoletoxylater

- Kvartära

ammoniumföreningar

- inom textilindustrin

Kemikalieanvändningen -

Klorparafñnprojektet -

Xantatprojektet

- inom metallbearbetande industri

Oljor - Föreskrifter

om klassning/märkning med hänsyn till miljöeffekter - från tandläkarverksamhet

lig-utsläpp

- Bilbatterier - .

Kartläggning Hg-produkter

Planerad arbetsinsats för ovanstående är totalt cirka 8 års arbete.

Utöver kemikalieutredningar enligt ovan genomförs ärendehantering, arbete med föreskrifter, alhnärma råd etc med utgångspunkt i specialförordningar utfärdade med stöd av LKP som totalt kräver cirka 12 års arbeten som fördelar sig på följande sätt:

Effektiv arbetstid 87/88

avfall 46 %

Förordningen om miljöfarligt (1985:841)

18 % Förordningen om motorbensin (1985:838) 11 % Förordningen om PCB m m (1985:837) 8 % Förordningen om kadmium (1985:839) batterier 17 %

Förordningen om miljöfarliga (1985:1236)

1 % Förordningen om vissa hälso- och miljöm m (1985:840) ___

farliga produkter

100 %

Till detta kommer av allmän natur, telefonvisst övrigt kemikaliearbete om kemikaliefrågor, samråd

förfrågningar, rådgivning/information

kan totalt beräknas dra cirka med Kemi etc. Dessa allmänna uppgifter

1/3 års arbete.

totala arbete med kemikaliefrågor kan därmed

Tekniska avdelningens

motsvara 20 personår d v s cirka 15 % av avdelningens

uppskattas drygt är möjlig att

samlade arbetsinsats. Det bör noteras att denna arbetsinsats denna resursnivå endast p g a att arbetet i övrigt genererar

genomföra på

arbetar med, en kunskap en baskimskap om de branscher etc avdelningen som man direkt drar nytta av vad gäller denna del av kernikaliearbetet.

vid SNV kan identifiera omedel- Enheterna inom tekniska avdelningen ca 50 % resursbara och påtagliga behov som motsvarar ytterligare är, hävdas det, ytterligt kärvt. konsumtion inom området. Resursläget

De ytterligare resursbehoven inom t ex miljöskyddslagsarbetet är relativt sett ännu större, ca 80 %. Fanns mer resurser skulle bl a följande arbetsuppgifter inom kemikalieområdet prioriteras:

- flera branschvisa

kemikaliegenomgångar

- om enskilda kemikalier, bl a flödesstudier

fler utredningar - med formell ev förbud

uppföljning reglering av hantering,

- över

vidareutveckling av den vägledande förteckningen avfallstyper som ska anses miljöfarliga

Kemikalieinriktat arbete bedrivs därtill inom andra delar av naturvårdsverket.

Inom naturvârdsverkets laboratorier genomförs arbete med kemikalieorienterade frågor. Den totala arbetsinsatsen vid verkets laboratorier har uppskattats till ca 22 pcrsonår bâ 87/88.

Kemikalieorienterat arbete förekommer även inom verkets forskningsoch utvecklingsavdelning. Forskningsarbete angående miljöeffekter av utsläpp av olika ämnen kan inte enkelt avgränsas som miljöskyddsarbete, kemikaliearbete, hälsoskyddsarbete etc. Motsvarande gäller trendanalyser av förekomsten avivissa ämnen i miljön.

2.8.3. Arbetarskyddsstyrelsen (ASS)

Arbetsmiljölagstiftningen innehåller de regler som behövs även för

ASS kemikaliekontr0ll.Vi inskränker här beskrivningen av

och (YI) kemikaliearbete till

arbetarskyddsstyrelsens yrkesinspektionens

om kemiska produkter och dess det som direkt anknyter till lagen förordningar.

och råd från ASS har utfärdats med stöd av Endast fyra föreskrifter om kemiska två handlar om asbestfria

lagstiftningen produkter;

två om av dessa

friktionsbelägg, bekämpningsmedel. Tillämpandet

föreskrifter tillämpandet av och råd är svåra att särskilja från i varför det är svårt att t ex beräkna

arbetsmiljölagstiftningen övrigt

särskilt för ASS och yrkesinspektionens arbete utifrån

resursåtgång

Centralt inom ASS ägnas mindre än ett manår åt

kemikalielagstiftningen.

frågor som faller under kemikalielagen.

Vid var och en av de 19 yrkesinspektionema finns (minst) en kemist och kanske som under en del av tiden ägnar sig åt be-

ytterligare personal

kämpningsmedelstillsyn.

fattas sällan eller med

Beslut vid ASS eller yrkesinspektionema aldrig

stöd av Arbetsmiljölagsstiftningen är fullt kemikalielagstiftningen.

men ibland använder man som

tillräcklig, kemikalielagstiftningen

Om man t ex finner att varuinformation saknas eller är

komplettering.

enligt Kemlzs eller ASS föreskrifter, går yrkesinspek-

ofullständig,

ibland inforrnellt till leverantören och framför kritik eller förtionen medlar kritiken till ASS som vidareförrnedlar den till KemI. Överhuvudtaget har YI nytta av Kemlzs regler om märkning och varuinformation.

När det gäller bekämpningsmedels användning och tillsynen över hanteringen följer yrkesinspektionen dessa från arbetsmiljösynpunkt bl a jordbnrken. Familjejordbruken, anställda, inspekteras dock mer

utan i

sällan.

Ett exempel på den parallellitet som ñnns mellan kemikalie- och arbetsmiljölagarna är följande:

KemI har utfärdat en föreskrift om förpackningar och om förvaring av hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter (KIFS 1987:4). En näraliggande kungörelse från ASS innehåller föreskrifter om farliga ärrmen varmed avses bl.a. kemiska produkter (man hänvisar särskilt till FKP). Vidare hänvisas till 8§ FKP där kemiska produkter klassas i livsfarliga, mycket farliga, farliga och måttligt farliga produkter. I kommentaren till föreskrifterna hänvisas till kemikalielagstiftningens regler om varuinfomiation och märkning.

KemI:s föreskrift säger om förvaring : Hälso- och miljöfarliga kemiska produkter skall förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs.

ASS motsvarande paragraf lyder: Farligt ämne skall förvaras så att hälso- och olycksfallsrisker undviks.

Även andra exempel på parallellitet finns. Skälet till likheter och olikheter i bestämmelser är naturligtvis att ASS bestämmelser är särskilt inriktade på arbetsplatser medan Kemlzs gäller även tex hemmen och

vanligen också såväl hälso- som miljöaspekten.

har alltså defmierats som ett specialområde med regler Arbetsmiljön

som med kemikalielagstifmingen som avses på många sätt är parallella

mer Genom att olika punkter koppla samman de båda

gälla generellt. på

har man såvitt vi kan bedöma åstadkommit en smidig

lagkomplexen

samordning.

2.8.4. och kommuner

Länsstyrelser

särskild undersökning av resurserna för kemi- Vi har inte gjort någon kaliekontroll vid länsstyrelser och kommuner utom följande allmärma

iakttagelser.

av kemikalielagstiftningen gäller tillstånds- Länsstyrelsemas tillämpning

(Vi återkommer under överväganden och ärenden enligt 17-23 §§ FKP. förslag mer utförligt om innehållet i dessa ärenden.)

en enkät från KemI har andra hälften av 1986 t o m 1987 i genom-

Enligt

snitt 14 ärenden per länsstyrelse och år, totalt 509 ärenden

handlagts

under ett och ett halvt år. Av de 509 har 18 fått avslag, dvs i genomsnitt 0.5 avslag per länsstyrelse och år.

sköts av följande enheter:

Handläggningen

enheten efter samråd med naturvårdsenheten i 12 län

juridiska

enheten i 8 län

juridiska

i 3 län naturvårdsenheten efter samråd med enheten i l län naturvårdsenheten juridiska

Län med mer än 20 ärenden är A- län, D-län, L-län, M-län, O-IänJP-län och AC-län som tillsammans svarar för 2/3 av alla ärenden.

De giltiga tillstånden 88-01-01 är totalt 380, dvs cirka 16 per länsstyrelse.

Om man grovt räknar omkring två arbetsdagar per ärende skulle resursåtgången för beslut i ärendena (bortsett från den tillsyn som eventuellt sker av hur tillstånden används m m) bli 4-5 arbetsår per år, för

alla länsstyrelser totalt.

När det gäller kommuner har vi en mycket ytlig bild, i första hand när det gäller det 10-tal kommuner där vi intervjuat några företrädare för miljö- och hälsoskyddsnämnden. De större kommunerna har tillgång till kvalificerade kemister. Resursåtgången i kommunerna för

tillämpning

av LKP uppgår förmodligen ännu inte till ett arbetsår.

3 . HUR FUNGERAR KEMIKALIE- KONTROLLEN I PRAKTIKEN?

3.1. Intervjumetod och omfattning

För att få en allmän av hur kemikaliekontrollen, och då i

uppfattning

forsta hand uppfattas av omvärlden och funge-

kernikalieinspektionen,

rar i praktiken har vi intervjuat bl a följande kategorier:

- industriföreträdare både branschorganisationer och

(representerande

och övriga) företag, små och stora, bekämpningsmedelsforetag

- oberoende experter - företrädare för intresse- och miljöorganisationer - företrädare for andra statliga och kommunala

myndigheter,

- internationellt samarbete i kontrollfrågor (såväl svenska experter på som ärnbetsmän i två EG-länder).

Totalt har vi haft kontakt med ett 50-tal personer bortsett från kemioch miljö- och energidepartementet. Med så pass

kalieinspektionen

varav huvuddelen rätt intervjuer, får man många kontakter, grundliga en relativt bild av den allmärma uppfattningen bland en krets

god

personer med erfarenhet av och kunskaper om kemikaliekontroll.

Denna marknadsbedömning av kemikaliekontrollen gör inga anspråk

på exakt vetenskaplighet ifråga om representativt urval av intervjuade. Men den metod vi använt är ändå ett utmärkt redskap när det gäller att ta reda på stämningen hos nyckelpersonema inom en sektor. Kretsen nyckelpersoner är ju inte så stor och de har ofta inbördes kontakter.

Den fria intervjuform som vi använt är nödvändig i en av

kartläggning

ett så komplext och värderingsladdat område som detta när man behöver söka efter kriterier och huvudteman. Intervjuforrnen ger goda möjligheter att diskutera förslag och idéer om framtiden.

För att skapa ett allsidigt underlag för våra bedömningar har vi presenterat dessa omvärldsreaktioner för kemikalieinspektionens

lednings-

grupp. Vi kommer nedan i texten att referera de viktigaste av deras kommentarer.

Först en terminologisk fråga. I texten kommer kemikalier

begreppet

att användas omväxlande med kemiska produkter för att beteckna både kemiska grundämnen, föreningar och beredningar, dvs av

blandningar

föreningar/ämnen. Med kemikalier menas i internationellt språkbruk egentligen endast ämnen och föreningar. Att är be-

terrninologifrågan

svärlig visas av arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om ämnen farliga

som också omfattar kemiska produkter LKP). När vi vill vara

(enligt

helt distinkta markerar vi detta särskilt, varför vårt lite oegentliga språkbruk inte torde skapa några problem.

3 7

3.2. Allmän bedömning

Den allmänna bilden av den förändring som inträffade för två är sedan i

är i allmänhet positiv. och med den nya lagen och den nya myndigheten Även industriforeträdare som är kritiska till många principiella och praktiska frågor i kemikaliekontrollen medger att mycket har förbättrats.

Några svar från industriffireträdare är följande:

innebär en generella förbättring. Den förra

Kemikalieinspektionen

lagen trängde inte igenom eftersom tillsynen inte fungerade.

Kemikalieinspektionen är bättre än produktkontrollbyrån. Man är öpp-

nare för diskussioner, man har organiserat sin informationsverksamhet bättre. har nog inte levt upp till allmänhetens förvänt-

Inspektionen

sett har en omöjlig uppgift. Totalt sett ningar, men allmänt inspektionen

och stöne myndighet än den upplevs det nog att man fått en mer effektiv

respekteras mer. gamla. Märkningskravet

intryck av att vara stark och kapabel när de

Kemikalieinspektionen ger

har lättare att kotnma till skott än

får nys på något. Inspektionen

produktkontrollnämnden.

har medfört en radikalisering. Niblaeus har ett

Kemikalieinspektionen

bra gäng sig, men det har blivit radikalare utspel.

omkring

En effekt av den nya säger industriförettädare, är att många fler

lagen,

av våra medarbetare engagerats i dessa frågor.

Men det finns också kritiska röster mot kemikaliekontrollens former i allmänhet i bedömningama från industrin. Man har konstitutionella invändningar (mot att regeringen, inte riksdagen, fastställer

kemikalieavgiften), juridiska invändningar när det gäller tolkningen av

bevisbördan och tolkningen av indicier. Man betvivlar att kemikaliekontrollen ännu betytt så mycket for industrins nuvarande aktiviteter när det gäller att byta farliga produkter mot mindre farliga.

1¶Tolkningsprincipen att ett ämne räknas som om det har en viss misstänkt skadlig efekt intill dess det finns tillräckliga skäl att anse att så inte är fallet är central. Principen slås i förarbetena fast till lagstiftningen men regering och riksdag behöver ge ännu klarare signaler inte bara till miljömyndigheterna utan också till företagen. Spridningen i åsikter pekar pá en grundläggande oklarhet om hur den omvända bevisbördan skall tolkas och användas.

Kemikalieinspektionen använder sig av denna tolkningsprincip som

lägger grunden för den omvända bevisbördan. Ett exempel är klordioxiner i blöjor och andra pappersprodukter. Den omfattande verksamheten i industrin som har försiggått sedan

kemikalieinspektionen

föreslog regeringen att förbjuda klorblekt pappersmassa för användning i vissa typer av pappersprodukter, visar att stora qfekter på miljöarbetet kan uppnås utan att fördenskull dra stora resurser vid myndigheten.

Observera att Keml har och i fortsättningen avser kommentarer från myndighetens ledningsgrupp.

mot prioriteringar, t ex när

Man har också invändningar inspektionens det gäller inriktningen av det intemationella arbetet som man uppfattar är alltför inriktat mot Norden på bekostnad av i första hand EG (även om

arbetet med ett notiñkationssystem som man uppskattar det pågående harmoniserats med EG).

de nu mycket starka signalerna om stärkt nordiskt

Jämför politiska

miljösamarbete.

Bedömningen från de oberoende experterna färgas av att flera av dem hävdar att resursbehovet är så oerhört mycket större än de resurser kemikalieinpektionen fått och att det därför är lite ointressant att göra en allmän bedömning av inspektionen - dess situation beror på de otillräckliga resursema. Men allmänbilden är positiv:

Kemikalieinspektionen har lyckats ta ledningen i debatten och lanserat

Man har därmed också ökat medvetenheten om några nya områden. farorna, kanske bidragit till att begränsa kemikalieanvändningen.

De samverkande myndigheterna uttalar i allmänhet att samarbetet med

fungerar bra, tex när det gäller samarbete via remisser.

inspektionen

Det framhålls att vissa kompetensgränser är lite svårbeskrivna. Det anses tex att gränsen mot Naturvårdsverket är svårare att precisera än gränsen mot Arbetarskyddsstyrelsen (två av de centrala verk som står allra när-

mast Kemikalieinspektionen).

Gränsdragningen mot naturvårdsverket är i princip inte svårare än mot

Orsaken är .historiska sMl. Gränsen mot SNV

arbetarskyddsstyrelsen.

i måste göras nu, mot ASS gjordes den för 15 år sedan.

Några citat:

Man har visat handlingskraft och börjat ta tag i vissa saker. Tenn i båtfärger var ett bra initiativ. De gör kvalificerade toxikologiska bedörrmingar av bekämpningsmedlen, de kan cancertoxicitet. Det är positivt att de bildat referensgrupp med lokala och regionala representanter.

Det allmänna intrycket från dessa intervjuer är att man i stort sett är nöjd med den förändring som inträffat sedan produktkontrollnämndens tid ifråga om besluts- och handlingskraft. Man framhåller Lex. att man anser att kemikalieinspektionen har bra juridisk expertis.

Ett citat:

Kemikalieinspektionen har inneburit en avsevärd skillnad gentemot produktkontrollnämnden (PKN). PKN hade en teoretisk approach, en knepig beslutssituation och mindre resurser. Man hade svårt att samla alla inblandade parter. Jag är utomordentligt nöjd med förändringen

om beslutsförhet, beredning, förankring, bättre kemisk sak-

ifråga

ktmskap. Inspektionen är ett lyft när det gäller informationsaktiviteter, dvs märkning och vaminfomiation. Även tillsynen sköts bättre.

På och lokal nivå har vi haft kontakt med sex länsstyrelser, nio

regional

kommuner och ett par yrkesinspektioner. Kommuner och länsstyrelser

från deras horisont är rätt osynlig, dvs man klagar över att inspektionen

som man skulle får inte så mycket råd inför tillsyn och bedömningar vilja. En av de intervjuade sa:

Vi kemikalieinspektionen kommit igång än.

upplever inte att

KemI samarbetar nu med länsstyrelserna, miljö- och hälsoskyddswmnderna och industrin om lämpliga former för och innehåll i vägledning. och handbok diskuteras med en

Nyhetsblad

Det är dock en missuppfattning att Kem] har ansvar för

referensgrupp.

att vägleda länsstyrelserna och miljö- och hâlsoskyddsnämnderna ifråga

om tillsyn av kemikalier i hmmzleden. Detta är naturvårdsverkets

uppsåt.

När det experterna det nrellanstatliga samarbetet i kemikalie-

gäller på

betonas att samarbetet bygger på en god grund som lades

kontrollfrågor

under 1970-talet i framförallt OECD och att det är svårt att göra några

om något nytt hänt de två senaste åren.

gnmdade bedömningar

KOMMENTARER

misstänkt intill dess motsatsen kunnat

Principen att agera på skadlighet

visas sätt anser jag vara väsentlig, eftersom svåra

på godtagbart

skadeverkningar annars kan uppstå innan åtgärder hinner vidtagas.

I det intemationella samarbetet förfaller svenskt deltagande i OECDarbetet att vara väl etablerat och kontakterna med EG att utvecklas ett

på

bra sätt. Vikten av det internationella samarbetet betonas allmänt i riksdagsbeslutet gmndat på prop 1987/88:61. Däri anges riktlinjer for brett västeuropeiskt samarbete. På gmndval därav har regeringen utfärdat direktiv till kommittéer att särskilt beakta (Dir

EG-aspekter

1988:43).

3.3. av

Förverkligandet kunskapsmålet

För att ordna materialet väljer vi först att presentera det utifrån de

fyra

ovan angivna huvudmâlen för kemikaliekontrollen. De intervjuade har diskuterat prioriteringen av målen sinsemellan, problem med tillämpningen av målen och hur de upplever att i första hand Kemikalieinspektionen har förverkligat dem. Vi börjar med

kunskapsmålet.

Kunskapsmålet frarnhölls i en av intervjuerna med industrüöreträdare som det största och mest kosmadskrävande målet av de och som

fyra

kanske kan klaras av en bit in på nästa sekel. Någon nämnde totalkostnad på 2004 miljarder kronor för den internationella kemibranschen i sin helhet. Vid en intervju meden industriföreträdare framfördes att inspektionen mer systematiskt borde välja en produktgrupp i taget och beta av detta. Nu hamnar de lite Exempel priorite-

slumpmässigt. på i

ringar var klorerade kolväten, produkter i hemmen, miljöfarlighet.

En annan industriföreträdare menade att kanske

kunskapsmålet priori-

teras för mycket, på bekostnad av målet om säker hantering.

443 En säker hantering kan endast nås om det finns latnskap för att göra bedömningar av aktuella risker och av behov av skydds- och hanteringsâtgärder.

anses ännu oklar. Industrin -

Även en arman prioriteringsfråga

åtminstone - sitt

de företag vi talat med tycks ha accepterat kunskapsansvar för nya kemiska men kostnadsbördan för riskvärde-

produkter,

produkter, t ex enligt OECD:s s k MPDringar av alla gamla kemiska krav, skulle medföra kaos, enligt en branschforeträdare, om utred-

under en tidsperiod och hela bördan ningarna genomförs begränsad läggs på den svenska industrin.

Det vore bra med ett förtydligande av ansvaret för de gamla produkterna.

Vid en stor kemisk industri menade man att effekten av de höga kun-

blir att blir långsammare, eftersom de

skapskraven fömyelseprocessen

nya produkterna inte kan bära de höga undersökningskostnaderna.

Ett resultat hävdas det från industrihåll, är

av de stora kunskapskraven, att det nu blir att ta reda vad som finns nedgrävt i

allt viktigare på

när man köper en kemisk industri.

jorden

ska Om kunskapskravet tillgodoses som lagen avser, dvs om kimskapen

kemiska ämnens inneboende egenskaper har man ett problem,

gälla

enligt en intervjuad expert, innebärande att den inneboende egenskapen är ointressant om inte hänsyn tas till risken, dvs vad som i verkligheten händer när kemikalien hanteras.

Vår stegvisa process för riskbedömning knyter ihop den inneboende egenskapen med exponeringen (risken) och nyttan. Risken kan inte beümas utan kunskap om inneboende egenskaper! .

En av expertema hävdade att inspektionen aldrig kan komma före industrin kunskapsmässigt. Men man kan balansera detta genom att veta så mycket att man kan ställa upp kriterier, varvid både industrin och myndigheterna handikappas av att vissa änmen inte kan bedömas i förväg om de är farliga i naturen eller inte (freon, PCB tex). En del av den kunskapsbristen (detta alltså sagt utan kritik mot KemI) kan dock övervinnas genom att man tillämpar lokala introduktioner och man kan kräva att det ska finnas relevanta mätmetoder före introduktionen av varje nytt ämne.

En av expertema menade att man vid prioriteringen av vilka gamla ämnen som bör undersökas först inte bara bör ta hänsyn till vilka ämnen som är vanligast utan också vilka som är farligast.

Vid en intervju med en myndighet påpekades att det stora flödet av okända, gamla kemikalier i naturen är det stora problemet. Man känner bara kanske ett fåtal av dessa ämnen. Även om man lär känna fler av dessa ämnen vet man inte så mycket om hur de reagerar i sin tur när de nytillkommande änmen blandas med dessa. Ett annat problem är att prioriteringen av vilka ämnen som ska undersökas närmare försvåras av

storheter - dioxinet behöver ju att fara och mängd är så ojämförbara exempelvis inte finnas i särskilt stora mängder alls för att innebära en fara för hela regioner.

Företrädama för en menade att kemikalieinspektionens kri-

myndighet

terier för urval av de viktigaste ämnena är felavvägda - farlighet är viktigare än mängd menade man.

Flera av ovanstående uttalanden handlar om vilka kriterier man bör använda för att prioritera mellan ämnen som bör undersökas.

har fått en ofullständig Kemikalieinspektionen: prioriteringsprinciper

i media och kontakterna med omvärlden. Den allt överskugbelysning gande delen av kemikalieinspektionens prioriteringar bygger på om t ex arbetet med cancerframkallande ämnen,

principen farlighet,

ämnen, reproduktionsstörande ämnen, mutagena

allergiframkallande

ämnen och miljöfarliga ämnen.

Därutöver har prioriterat arbetet inom OECD på gamla

inspektionen

existerande kemikalier av flera skäl:

a. Det förekommer i

finns stora kunskapsluckor för dessa ämnen, som mycket stora mängder ute i samhället och även i miljön. Vi har därför en ofullständig kunskap om deras effekter.

b. Det internationella samarbetet beträffande existerande ämnen möjoch resursbesparing för var

liggör en långtgående arbetsfördelning

och en av de inblandade myndigheterna.

c. Genom ett aktivt OIECDIS existerande program om

deltagandei

kemikalier kan inspektionen påverka detsamma. såväl till sin

inriktning som till sin detaljutformning.

KOMMENTARER

Vi tror att många kemiska industrier är medvetna om sitt ansvar även för s k gamla kemiska produkter, vilka fortfarande marknadsföres. Undersökningsarbetet måste fördelas internationellt för att bördan skall bli rimlig och dubbelarbete undvikas. Det är också vad som göres inom OECD. Vi återkommer i avsnittet överväganden och förslag till denna

fråga.

är basen for att kontrollens

Kunskapsuppbyggnaden förverkliga övriga

mål. Det är sålunda av grundläggande betydelse och av största vikt att

och väl resurser finns för detta arbete i inter-

tillräckliga utnyttjade

nationell samverkan.

Relationen mellan farobedömning på grund av inneboende egenskaper och är för kemiska ämnen förskjuten mot farobedöm-

riskbedömning

medan risker bättre kan bedömas för beredningar för

ning hanteringens

vilka användningen kan överblickas.

3.4. Produktersättningsmålet

En industriföreträdare menade att kemikalieinspektionen tolkar kemikaliemas inneboende fara fel eftersom man relaterar den till uppenbara felanvändningar istället för att relatera den till normal användning.

lagstiftningen går ut på att inneboende egenskaper ska bedömas. Man måste skilja pd farlighet och risk. Särskilda insatser görs för att informera företagen om detta.

Indusuiföreträdare hävdar ofta att produktersättningama inte är resultatet av inspektionens insatser utan att dessa dels inträffat långt tidigare, och att de i allmänhet dikteras av industrins Klarar

eget sunda förnuft. vi tekniskt att byta ut ett farligt ämne så gör vi det ändå, är ett typiskt citat. Man säger också att produktbyten är mindre viktiga än säker hantering.

I n ar Företagens kommentarer tyder på att man inte förstått lagstiftningens grundförutsättning, nämligen att industrin .ska göra produktbyten på eget initiativ.

Vid en industri hävdades att det är bättre att hålla sig till de gamla ämnena som har en känd grad av farlighet istället för att gå över till nya okända. En industriföreträdare menar att det är oklart vad som egent-

ansvar när man byter ut produkter. Hur ska man veta ligen är industrins att det man väljer är en mindre farlig produkt? Det saknas klara kriterier

för detta, menar man. Om man väljer medel som inte kräver lika stora mängder som tidigare är risken att man får mer potenta medel istället.

Vi arbetar med att ta fram en föreskrift som förtydligar företagens undersökningsskyldighet. Ansvarsfördelningen innebär dock att det är företagen som har att skafa sig tillräcklig kunskap om alternativen så att man kan göra jânförande bedömningar och ürpd ett från hälso- och miljösynpunkt bättre val. Keml kan aldrig gå in i denna process i detalj.

Vidare borde man, menar någon av de intervjuade, istället för enbart faroanalyser väga risker vid användning mot nyttan, eftersom nâgra bevisligen ofarliga kemikalier inte existerar. Vid denna besvärliga

bedömning ger inspektionen inte någon hjälp till företagen.

KemI gör risk- och nyttoavvägningar. Klaras! framgår detta vid prövningen av bewmpningsmedel

Vissa produktbyten har redan skett, hävdas vid någon intervju, på grund av avgiftssystemet som medförde höga kostnader om man hade ett

stort sortiment. Å andra sidan finns här ett -

onödigt avvägningsproblem

minskar man antalet kemikalier kanske man också minskar flexbiliteten i samband med valet av precis lagom effektiva kemikalier.

Det är svårt att använda produktersätmingsmâlet som ett operativt mål för kemikalieinspektionen, hävdas det. Det är att överskatta myndighe-

tens roll.

Allmänt framhåller man en som den bästa metoden att få

dialogmetod

industrin att ändra - skälet är att man då inte

policy och byta produkter

får en motpartssituation utan att parterna i god tid kan byta infomiation med varandra och förebygga att industrin satsar på fel produkter.

En expert menar att nya ämnen generellt är bättre än gamla och att det därför av nya ärrmen eftersom de är ett misstag att stoppa tillväxten är okända. Han önskar tydliga kriterier för industrins produktut-

gamla

veckling och en utveckling av early warning systems för att kompen-

sera kunskapsbristen.

Från en tillsynsmyndighet hävdades att för att få industrin att göra krävs en mer soñstikerad argumentation än den som

produktbyten

behövdes för att driva fram Man framhåller att om rening av utsläpp. inte kan

kemikalieinspektionen med sina experter någorlunda tydligt

definiera så är det att företagen ska kunna göra

farlighet, mycket begärt

det. Även om kemikaliema tillhör företagens ansvarsområde så är det ändå ansvar att utfärda råd. Eller som den intervjuade

myndighetens

formulerade det: Det är bättre att ge ett torftigt råd som ett första steg än att ge inget råd alls.

Vi arbetar i internationell samverkan med kriterier för t ex miljöfarlighet.

KOMMENTARER

Produktersättning uppfattar vi som ett naturligt sätt att nedbringa

riskerna. Det bör vara ett mål för industriell utveckling, vilket kan främjas av på lämpligt sätt utformade krav eller råd från myndighetemas sida.

3 .5 . Försiktighet i hanteringen

Under demra mbrik har samlats några synpunker från de intervjuade som rör innehållet i åtgärder som gäller hantering. Formema för åtgärderna är ju ofta att ge information, en fråga som behandlas i avsnittet om infonnationsmålet.

Frågan om åtgärder för att garantera säker hantering har länge varit ett intresse också för industrin. Kemikontoret har t ex utarbetat skyddsblad för ett stort antal ämnen.

Industriföreträdare framhåller framförallt de problem som uppstår när

Sverige väljer åtgärder som skiljer sig från EG:s åtgärder, t ex att ha en

klassificeringsgrupp, utöver EG:s tre, för måttligt farliga produkter.

Man hävdar vid intervjuerna att myndigheterna hävdar att våra bestämmelser är harmonerade med EG samtidigt som industrin

upplever en 4 mängd av smådetaljer där Sverige har särbestämmelser.

Andra intervjuade hävdar att hanteringen måste uppmärksammas lika mycket som den inneboende faran. Nu riskerar hanteringsfrågan att

komma i för i första hand faroanalysen.

skymundan

framhåller att borde prioritera ned arbetet på En intervjuad inspektionen och istället handläggarkontakter med förenya föreskrifter satsa mer på så att man lättare kan få svar på frågor och få all-

tag i utbildningssyfte,

männa råd för sin hantering, t ex kriterier för exponeringsbedömning.

år central för kunskapsmålet, hävdas det, däri- Frågan om hantering att de hantering sedan styr de genom antaganden man gör om nonnal

och inspektionen olika

krav man ställer upp på ämnet. Här har företagen får konsekvenser för industrins och inspektionens sätt

uppfattningvilket

att bedöma hos olika ärrmen. Man borde alltså, säger infarligheten utforma för vad som menas med dustriforeträdare, tydligare riktlinjer normal användning och hantering.

som riktas mot före- Ett par av intervjuerna pekar på en typ av kritik nämligen att tagen och som företagen upplever som onödigt petig, reflexmässigt till större försiktighet i hanteringen företagen uppmanar än vad ärrmet i och för kräver, tex uppmaningen att ha skyddsglas-

sig

i 15 minuter, vilket enligt industrin ögon eller att man ska skölja ögonen att ämnet behöver leda till kritik

inte innebär ögonskador. Inspektionens

mellan varningstexter och har gått ut på att denna typ av diskrepanser inte bör ñnnas. Vidare hävdas vid att varuinfor-

ämnet inspektionerna

mationsbladens varningar också måste framgå av etiketterna.

: Kemikaliers inneboende hälsofarliga egenskaper skall utgöra utgångs-

och Självklart är punkten vid klasszjficeringen produktinformationen.

dock inte de inneboende egenskaperna den enda utgångspunkten.

Informationen av produkters hälsofarlighet måste vara så utförlig att brukarna får den vägledning de behöverför att bedöma riskerna vid aktuell hantering. Eftersom leverantörerna ofta inte kan förutse

alla

slag av hantering som kan förekomma och inte heller förhindra annan användning än den avsedda kan deras bedömning av riskerna och deras information inte begränsas till förhållandena vid normal hantering.

Sätten att hantera en kemikalie avgör om exponering uppstår och avgör därmed också denfaktiska riskens storlek vid varje hanteringstillfälle. Den som ansvarar för hanteringen, konsumenten eller arbetsgivaren, -tagaren, behöver alltså grundläggande information om en kemikalies egenskaper för att rätt kunna bedöma riskerna vid sig hantering.

Det är mot bakgrund av ovanstående resonemang som vi i Sverige infört en farlighetskategori, måttligt farliga produkter, som inte finns i EG-systemet. Dessa produkter är inte Mrkningspliktiga inom EG. En total harmonisering med EG skulle medfört att användama inte skulle

fått veta att hantering av produkterna medför hälsofara och att åtgärder

därför kan beMva vidtas för att gränsvärden för ingående ämnen inte överskrids.

Vi är medvetna om en del oklarheter i Kem! :s allmänna råd för märk-

ning och klasstficering. Råden togs ursprungligen fram av produkt-

kontrollnämnden till som hade en delvis annan syn på just hanteringens betydelse. Vi avser att så snart det är möjligt göra erforderliga ändringar och klarlägganden.

tidigare koncentrerades till de in- En expert pekade på att miljövárden dustriella medan om applikationssätten, dvs hanteprocesserna frågan är svårare. När det gäller bekämpningsmedel har man

ringen, betydligt

denna att motverka flygspridning. Ett annat sätt är att gått väg genom stimulera introduktioner, dvs kör sakta- kamgenerellt långsammare kemikaliemas område. I en annan intervju gavs exemplet med

panjer på

de alltför starka diskmedel som används i diskrnaskiner.

Ett huvudintresse för när man prövar ansökningar om

länsstyrelserna

är att kontrollera med hanteringen, dvs om ämnet

gifttillstånd syftet

behövs för det samt formerna för denna. Dessvärre

uppgivna syftet,

till denna tillståndsgivning. Vid den intervjuade

kopplas ingen tillsyn misstänker man att ett antal detaljhandlare hanterar gifter länsstyrelsen utan tillstånd.

Vid kommunerna man att när det gäller LKP och FKP har uppgav eller nästan ingen tillsyn förekommit. När man ändå haft tillsyn

ingen

utifrån har man ibland tillämpat LKP.

miljöskyddslagen

har man kommit i kontakt med i ringa

Bekämpningsmedelsförordningen

och dä i första hand när det gäller golfbanor och jämvägs-

utsträckning

vallar. med användningen av bekämpningsmedel

Ingen hade haft kontakt inom jordbruket i någon större utsträckning.

kommuner hade kring miljöfarligt avfall en Flera gjort en inventering annan Man tyckte planerade en inventering kring kemikalieanvändning. över inte är särskilt - man

också att tillsyn detaljhandeln meningsfull

av industrier är viktigare.

tycker tillsyn

Överhuvudtaget gav intervjuerna med regionala och lokala tillsynsmyndigheter intrycket att deras tillsynsroll enligt LKP inte är utklarad.

KOMMENTARER

I tillsynen över hanteringen har Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen en viktig roll. samspelet mellan SNV, Länsstyrelsen och Miljö-

och hälsoskyddsnämnder rörande hanteringen är parallell till mot-

svarande mellan kemikalieinspektionen och dessa myndigheter vad

gäller information om produktegenskaper, märkning och överlåtande-

ansvar. Arbetarskyddsstyrelsens lokala tillsyn sker genom yrkes-

inspektionen.

3.6. Informationsmålet

Målet gäller att de som hanterar kemiska produkter skall vara väl informerade om skaderisker och förebyggande åtgärder.

Ett av de intervjuade företagen tyckte att det blivit mer press på företagen efter LKP:s tillkomst, i första hand när det gäller infomiationssidan.

Vid ett företag menade man att det behövs en totalinfomiation från myndigheternas sida som höjer den genomsnittliga infomrationsniván om kemikalier, inte minst i de branscher som inte tillhör den kemiska industrin men som ändå hanterar en mängd kemikalier. Inspektionens

nuvarande information är oläsbar för andra än kemister. Dessutom menade dessa intervjuade att informationen bör ha ett orosdämpande syfte eftersom det axmars blir en övenepnesentation av det som är

bör därför också sprida information

farligt. Kemikalieinspektionen

om det som inte är farligt. En förebild för denna typ av information är forskningsrådsnärnndens information i kämkraftsfrågan.

infomiation har inte uppfattas, hävdas det i

Kemikalieinspektionens

någon intervju. ingen vet att den existerar. Spridningen är dålig.u Toxtips är en bra källa. De 7-8 rapporter som givits ut är så goda pärlor att de borde komma till bättre användning.

: Det finns stora informationsbehov som vi tyvärr på grund av resursbrist hittills inte kunna fylla. Inspektionen har dock gjort en del viktiga insatser området, bl a genom utgivandet av ett antal väsent-

på

liga rapporter. Alla företag som har produkter i produktregistret har blivit informerade om att rapportserien finns och att man kan beställa rapporter sekretariatet. Det är glädjande att rapporterna bemöts

från

positivt och vi ska naturligtvis utnyttja Mjligheterna att sprida dem ytterligare. Vi marknadsför nu rapporterna bredare.

En annan industriföreträdare menade att det var svårt att av rapporterna från dra slutsatser om relevansen i förhållande

utredningsavdelningen

till inspektionema och till regelsystemet.

I r r: Vi reglerar vid behov, inte alltid när nya rön presenteras

oavsett detta görs av KemI eller av andra. Observera företagens egenansvar!

Ett stort antal av de rapporter somhittills givits ut, har dock lagts som underlag för T.ex. har rapporten om F

myndighetsátgârder. ormald-

ehyd - en faroanalys utgjort ett bakgrundsmaterial för de regleringar som nu föreslagits betrajffandeformaldehyd. En rapport om formaldehydavgivningñân varor, möbler och annat. har också givits ut likaså kopplad till den kommande regleringen av formaldehyd. Pd samma sätt har rapporter givits ut eller planeras för Mrvarande beträjfande förekomsten av tennorganiska föreningar i svensk miljö, vilket anknyter till de föreskrifter som nyligen utgivits angående tennorganiska föreningar.

Vissa av rapporterna har ett mera principiellt värde för verksamheten i stort t ex rapport nr 5/87 Tillämpad toxikologi, som ger ett uttryck för arbetar med beümningar av kemiska

hur kemikalieinspektionen

ämnensfarlighet. Även rapporten nr 6/87 som handlar om en strategi för att använda struktur/aktivitetssamband i bedömningen av kemikaliers giftighet, utgör en integrerad del av kemikalieinspektionens

internationella arbete pâ kunskapsuppbyggnadsområdet.

Att vissa rapporter därutöver har kommit att uppfattas som _fristdende

från föreskrifts- och inspektionsverksamheten avspeglar Kem1:s ambi-

tioner att leva upp till sitt ansvar för informationsspridning. Avsikten är att de ska vara ett stöd för företagen. Det skulle vara orimligt att Icräva att Keml inte kan sprida information utan att samtidigt redogöra

man förväntar sig av företagen med anledning av

för vilka åtgärder

informationen.

Intervjuerna med myndighetsföretrâdarrta ger en positiv bild av den

information (varuinformationsblad, märkning) som ökade satsning på skett efter den nya myndighetens tillkomst.

Vi övergår nu till att tala om den allmänna myndighetsinfonnationen.

Vid en intervju med industriföretrâdare uttalades missnöje med inspektionens sätt att sprida information om formaldehyd. Pressmeddelandet hade av att redan tagit ställning till

givit intryck kemikalieinspektionen

att ämnet var cancerframkallande (och inte bara misstänkt cancerframkallande) medan det i själva verket gällde en utredning av en enskild Man menar att informationen från kemikalie-

tjänsteman.

inspektionen ofta är vinklad.

Rubriken i det pressmeddelande som avses var Kemikalieinspektionen: Eftersom utredningen var

Formaldehyd cancerframkallande!

gjord av en tjänsteman vid myndigheten var det befogat att såna denna rubrik, som inte betyder att produkten redan formellt blivit klassad utan att den på goda grunder misstänks vara cancerframkallande.

Man har önskemål om något slags alhnänt medlemsblad till de registrerade företagen som irmehåller för-teckningar över alla bestämmelser

som ut. En intervjuad tyckte sig inte få någon och rapporter givits

alls från kemikalieinpektionen, men det år å andra

infonnationshjålp

sidan mitt jobb att hålla reda på bestämmelserna. Dessutom informerar

branschorganisationema.

Kcmlzakammezttaz: Nyheter _frdn Kem! med den begärda typen av information distribuerades i juni 1988 till alla företag i registret

De infomrationspmblem som de regionala och lokala tillsynrnzyndigheterna är mest intresserade av är den infomration och den hjälp som de själva får i tillstånds- och tillsynsarbetet. Vi har inte fått någon vägledning att tala om från kemikalieinspektionen säger en av dem. Ibland ringer man till inspektionen, men myndigheten är inte så snabb med besked eller ens särskilt pigg på att ge så mycket information eftersom detta är tillverkarens ansvar. Ibland hänvisar man till naturvårdsverket,

vilket ger intrycket att arbetsfördelningen är splittrad mellan verken.

Andra uttalanden från kommuner är:

Det inte att få tillgång till informationen från produktregistret.

går

Vi efterlyser endagskonferenser, gärna länsvis, om LKP kopplat till

den faktiska verkligheten.

Distribuem produktblad. Hellre ofullständig infomiation än ingen information alls.

Vi lära-styrelserna och

har först detta halvår kunnat ägna oss dt

kommunerna. Vi planerar att dels ge ut en handbok för länsstyrelser och miljö- och hälsoskyddsnämnden dels etablera ett reguljârt I arbetet bättre vägledning deltar representanter

informationsblad. pd

och nämnder i en av KemI inrättad referensgrupp. Vi för länsstyrelser samverkar med SNV sd att ska kunna beskrivas

arbetsfördelningen

tydligare.

KOMMENTARER

har oss att KemI genom påtryckningar

Intervjuerna givit uppfattningen,

och råd i samverkan med att företagen förbättrat produktinformationen.

från centrala till och lokala om

Informationen regionala myndigheter

av LKP har emellertid ännu inte hunnit utvecklas.

tillämpningen

samarbete mellan SNV och KemI verkar dock kunna leda till

Pågående

i detta avseende. infonnation i form av svar

väsentliga resultat Muntlig

från MHN i kommunerna och från industrier på telefonforfrågningar som värdefull och tillfredsställande. Sådan bedömes av några tillfrågade service emellertid personal. Det är förklarligt

anstränger myndighetens

att KemI med sina resurser inte kunnat tillfredsställa alla

begränsade

och behov från omvärlden.

förväntningar

Den och alhnärma infonnationen om kemiska produkter

vetenskapliga

och om kontrollverlcsamheten har endast delvis kunnat tillgodoses. Kemlzs liksom för övrigt andra myndigheters resurser för information är allt för små för att svara mot de förväntningar som ställs särskilt på Information har stor betydelse. Det är av

den nya myndigheten. mycket

stor vikt att den utformas objektivt och läsvänligt.

Vi har nu gått igenom de fyra allrnämra delmålen för kemikalieinspektionen. Vi övergår nu till några andraämnen som också behandlats under intervjuerna, i första hand relationema med företagen och

samarbetet

mellan myndigheterna.

3.7. Relationema med

företagen

I propositionen om kemiska produkter beskrevs det önskade

inför lagen

förhållandet mellan myndigheterna och företagen följande sätt av

på

statsrådet:

Myndighetemas agerande gentemot näringslivet måste enligt min me-

ning präglas av fastlret men också av kunskaper om och insikter i näringslivets förhållanden. det förtroende från nä-

Därigenom skapas

ringslivets sida som är ett viktigt led i en god kemikaliekontroll. Företagen bör ha ett eget intresse av att kemikaliekontrollen i samhället frmgerar på ett sådant sätt att företagen kan uppfylla sina förpliktelser i

fråga om arbetsmiljö och miljöskydd.

Vi har fått rätt olika synpunkter från i första hand näringslivet på relationerna med kemikalieinspektionen. Ett representativt uttalande är kanske följande från en industriföreträdare:

Dialog är det enda som ger effekter. Motsatsförhållande ger inga effekter. Vamingslamporna börjar nu blinka, irmebärande en men

störning

ett förhållande. Men udda utspel försvårar det råder fortfarande positivt

dialogen.

Man säger också att

som kontrollmyndigheten och vi vi vill ha samma gnmdirtställning

misstänksamheten mot industrin är obefogad. Ju mer kon-

tycker därför

föredrar vi som vi kan takter desto bättre. Därför regionala myndigheter ha täta kontakter med, hellre än myndigheter i Stockholm.

har olika roller! Dessutom âr spridningen mellan

Kemi och företagen

stor. Keml hyser ingen misstänksamhet mot de seriösa föreföretagen att att tagen men konstaterar många företag verkar ha stora besvär med ta det ansvar och nå upp till den kvalitet som lagstiftaren förutsatt.

Vid en industri var man undrande inför kemikalieinspektionens inspekatt en alltför detaljerad nivå och

tion. De tyckte inspektönema lagt sig på

var så petiga. Men man förstod inte riktigt varför myndighetspersonema medvetet gjorde så för att företaget tolkade detta som att inspektöiema få ett om industrin på allvar skulle kräva en gene-

förhandlingsutrymme

rellare inriktning av inspektionema.

Man menade ocksâ att detaljsynpurtktema var svåra att hitta motiv till i formella bestämmelser.

kemikalieinspektionens

skulle kunna att det ibland inte är dialog och

Dessa synpunkter tyda på

av denna relation mellan förtroen som är den bästa beskrivningen

myndighet och företag utan snarare förhandling och misstroende.

Men bilden är inte entydig. Ett annat företag säger att

Kemikalieinspektionen innebär en generell förbättring. Den förra lagen

trängde inte igenom. Produktkontrollnåmnden kom aldrig in på miljösidan. Vi har alla intresse av att man har en effektiv tillsyn. De svåra företagen år de som har kemikalier som sidolinje, liksom källarfabrikerna .

Frågan om förtroende mellan företag och myndigheter har flera dirnensioner. Redan vid beslutet om kemikalieinspektionens bildande

uppstod

i tydligen viss irritation inom branschen genom att den i princip 100-

pnocentiga avgiftsñnansieringen ansågs som en felaktig princip från

branschens sida. Man hade föredragit en skattefmansiering. Även senare har man från branschhåll varit tveksam till detaljer i avgiftskonstruktionen.

. Inget egenvärde för Kem! att ha ett avgiftssystem. Detta har sin grund

i ett riksdagsbeslut.

Man hade också tidigare varit kritisk till syftet med och utfommingen av produktregistret. En kompromiss mellan industrins behov av sekretess

och myndigheternas behov av uppgifter hade visserligen ingåtts, men.

man möter fortfarande en mycket kritisk inställning hos industriföreträdarna till värdet av produktregistret.

.63

Företagen jämför kemikalieinspektionen med den tidigare myndigheten,

innan-

produktkontrollbyrån, som enligt en av de intervjuade jobbade

for sitt eget stängsel - när tänkt färdigt ñck vi det för kommentarer.

med arbetarskyddsstyrelsen som han menade

Den intervjuade jämförde hade ett föredömligt sätt att ta kontakt på ett mycket tidigt stadium med det berörda företaget.

Kemlzskezamezrtør: Kem! vill ha Vi arbetar minst lika öppet som arbetarskyddsstyrelsen. hav på

mesta möjliga företagskontakter. Branschorganisationernas

medverkan, representation står ibland mot enskilda företags önskemål. råd i en referensgrupp med

Vi diskuterar varje författning/allmänt

Varje förslag remitteras brett

bransch- och ibland företagsföreträdare:

före varje beslut.

En återkommande källa till olikheter i industrins och myndigheternas som industrin tycker sig uppleva när det syn gäller den olika värdering till EG:s bestämmelser. Man påpekar dock att inga gäller harmonisering sedan den nya myndigheten bilnya större svenska säraktioner gjorts dades.

mellan och EG förekommer. Före-

Men många detaljskillnader Sverige

kemikalieinspektionen tar intryck när företagen an-

tagen tycker inte att så gör man inom EG, t ex när det gäller klassning vänder argumentet av vissa ämnen.

Kama/derna med EG har intensifierats. När det gäller klassificering

skärper EG nu sina krav.

En relationen med industrin tycks vara de olika tolk-

påfrestning på

attmisstanke räcker for att betrakta ett ningar man gör när det gäller ämne som skadligt intill dess det finns tillräckliga skäl att anse att så inte är fallet om kemikaliekontroll). En intervjuad menar att

(propositionen

inspektionen gör det för lätt sig genom att man hänvisar till referenser som industrin anser vara irrelevanta. I detta fall uppger den intervjuade att företaget skrev till Kemikalieinspektionen och fick vänta ett år på svar.

Svaret som kom för några veckor sedan innehöll hänvisningar till några review-artiklar, alltså inte de medicinska gnmdreferensema.

Denne intervjuade menade att företagskontakten skulle underlättas av att handläggarna skulle kunna ge företagen utbildning, t.ex. i seminarieform. Handläggama borde veta efter sina

otroligt mycket inspektioner.

Vi vill ha mer dialog med inspektionen, när det gäller tolkning av data,

referensers relevans och exponeringsrisker. Det kan bli lite konstig atmosfär i kontakterna med inspektionen, menar denne intervjuade, eftersom det är svårt att veta vad som händer om man kommer på kant

med handläggaren.

Samme industriföreträdare framhåller dock att företagen tar betydligt allvarligare på kemikaliekontrollen än tidigare och att man nu har en helt

annan respekt för lagstiftningen.

: Det är företagen som ska visa att en misstanke är ogrundad. Det räcker inte med att säga det. Om vi bevis får att en referens âr irrelevant så

får

beaktas detta. För en utförligare kommentar hänvisas till vårt svar ovan under rubriken Allmän bedömning.

Kem! har inga resurser ñr utbildning men vill få till stånd sådan. Ett seminarium för bekämpningsmedelsföretag skall hållas under hösten J 988.

Vid en annan intervju att det råder en oklarhet i kemikalie-

påpekades

kontrollens ambitioner. Statsrådet verkar föredra kvantitativa

politiska

mål av typen halvera. Är målet verkligen att minska kemikalieanvändningen - då ska man säga det. Och sedan ge oss en övergångstid. Men risken är att vi får mer potenta medel istället.

Vi har fått flera brev och telefonsamtal från företrädare för träimpreg-

Kritiken gäller Kemlzs tillståndsgivning i sak,

neringsbranschen.

avgiftsñnansieringens konstruktion samt hur handläggningstiden,

branschen Kemlzs och regleringssystemet i ston.

upplever uppträdande

Vi återkommer till avgiftsfinansieringens konstruktion.

Vad kan man jämföra med England som för

gäller handläggningstiden

närvarande har cirka 2 års väntetid - ijämförelse med detta har vi en snabb trots mindre resurser även om också vi skulle

handläggning

önska att vi Icunde ha ännu kortare handläggningstider.

När det gäller kontakterna med bekämpningsmedelsföretagen har vi mycket intensivare kontakter med dessa företag än med andra kemiföretag. Dessa kontakter bidrar tyvärr starkt till att förlänga handläggningstidema.

Betrájzfande träskyddshandel har Kem! i september I 988 fått ett uppdrag från regeringen. Särskilda resurser för att rekrytera någon sakkunnig person har begärts.

KOMMENTARER

Synpunkterna från företagen varierar. En enhetlig bild av företagens attityd till kemikaliekontiollen och myndigheterna finns inte. Detta är en följd av att det finns många företagstyper inom kemikalieområdet. Vi har stora företag, som kemiska änmen och produkter, före-

producerar

tag av olika storlek ner till som framställer produkter i

källarfötetag

form av blandningar, importörer, distributörer och företag som använder kemiska produkter i sin verksamhet utan att på något sätt tillhöra kemibranschen. Det finns således företag som är anslutna till branschorganisationer, med omfattande kunskaper inom kemiområdet, sådan som tillhör branschorganutanför kemiområdet och sådana som inte alls

tillhör någon branschorganisation. Myndigheterna har lättast att nå kon-

takt med de typiska kemiföretagen och med kemiområdets

branschorga-

nisationer.

Tillsynen måste anpassas efter de olika företagstypema. Strävan är att arbeta med dialogform så långt detta är möjligt. Vårt intryck är att detta

är en metod. De större företagen inom kemibranschen

framgångsrik

verkar för att uppfylla lagens krav och ta sitt ansvar inom kemikaliekontrollen. Medvetandetom lagen och egenkontrollens innebörd ökar och kommer sannolikt att spridas från de ledande

till andra delar av Processen tar tid. Det är

kemiföretagen näringslivet.

att finner metoder och samverkansformer med

angeläget myndigheterna

företagen och deras organisationer för att påskynda förloppet.

Trots olikhetema mellan företagen kan man skönja några gemensamma

Ett är kravet på harmonisering av kontrollregler med EG. synpunkter. En armanär avertionen Det finns

mot långt driven avgiftsñnansiering.

vägledning och råd från också hos många företag en önskan att få mera myndigheten.

Vissa mycket konkreta problem har också framkommit i intervjuerna.

ansvaret infomration, m.m.

Lagen lägger för utredning, produktbyten

helt företagen, men samtidigt har också myndigheterna ett ansvar,

på

att se till Problemet består för det första i nämligen att lagen efterlevs. att väga ansvaren mot varandra, eventuellt att utkråva ansvar i samband med bedömningar av vem som har ansvaret för att något eventuellt gått snett, för det andra i att utforma kontakterna mellan dessa två, autonoma som båda har tilldelats ett ansvar, fastän i olika roller, för

parter, att förebygga problem av det första slaget.

När båda parter, företagen och myndigheterna, samverkar och uppfattar rollerna ett harmoniskt sätt, löses både det första och det andra

på

enklast. uppstår når rollerna inte går

problemet De verkliga problemen

har motstridiga uppfattningar om ansvaret och ihop, när parterna rollerna.

Min uppfattning är att företagen och de kemikaliekontrollerande

i stort samverkar val och har uppfattat sina roller enligt

myndigheterna

lagen rätt. Vi har uppfattat tendenser till motsättningar och rnisstro och till ett snåvt förhandlande. En del av detta är ofrånkomligt eftersom parterna har olika roller och - även inom ramen för lagen - olika intressen.

Några av de reaktioner vi mött från branschen har varit mycket påtagligt

och kritiska till Kemlzs sätt att arbeta. Sådan kritik har vi fått

negativa

från i första hand Svenska Träskyddsinstitutet, som vi refererat till ovan, samt från Svenska Petroleum Institutet, men även från andra håll.

Kritiken från Svenska Petroleum Institutet (SPI) gäller dels sakfrågan,

att KemI bedömer att bensin är så farligt att

nämligen uppenbarligen

man bör sätta upp vamingsmärken i samband med hantering av bensin, Lex. vid bensinmackar, dels Kemlzs påtryckningsmetod, nämligen att myndigheten givit ut ett råd om denna sak, vilket inte är överldag-

eftersom inte fattat något beslut utan bara givit

ningsbart myndigheten

råd. Branschen valde i detta fall att följa Kemks råd.

Jag kan inte göra en juridisk bedömning av om metoden att ge ut råd är bra eller Jag kan konstatera att SPI:s kritik är principiellt sett

dålig.

intressant genom att den belyser konsekvenserna av att lagen lägger ansvaret företagen själva och därmed också bedömningsbördan. Det

på

är enligt lagen så att företagen själva ska bedöma om bensin är farligt

eller inte. Denna bedömning är avgörande för hur märkningen ska utformas. Företagens märkning av produkterna kan sedan prövas i domstol med tillämpning av straffbestänunelsema i lagen. Ur den synpunkten är det, å ena sidan, logiskt att KemI ger ett råd om hur lagen ska tillämpas men inte tar ansvaret från företaget.

Å andra sidan får detta råd en särskild betydelse genom att det är en myndighet med tillsynsansvar på detta område som ger rådet, och det uppstår spänningar mellan myndigheten och branschen, när utfärdandet av rådet tolkas som ett övergrepp som branschen inte ens kan överklaga. Ett råd från en kan tydligen även ha en viss betydelse for den

myndighet

rättsliga om märkningsfrågan dras inför domstol.

prövningen,

Meningsmotsätmingama mellan KemI och Petroleuminstitutet respektive handlar ytterst om att parterna måste hitta

Träskyddsinstitutet

former för ett respektfullt samarbete. Alternativet är rättslig prövning. Den underlättas nog av att man så långt

dialog som lagen fomtsätter möjligt försöker hitta former för en öppen dialog.

3.8. Samarbetet mellan myndigheterna

om den intervjuade har arbetsfördel- Vi har frågat vid våra intervjuer ningen klar för sig mellan kemikaliekontrollens involverade

myndigheter.

förbryllade över arbetsfördelningen, även om

Flera medger att de är

av denna dock förefaller klar för de flesta intervjuade. En

huvuddragen

av de bransclgfäreträdare vi intervjuade räknade upp de olika myndigheter som hans organisationsmedlemmar kan riskera att behöva ha kontakt med. De viktigaste är:

- för den av

Kemikalieinspektionen huvudsakliga tillämpningen Lagen

om kemiska produkter

Räddningsverket för transport av farligt gods - för och

Sprängänmesinspektionen explosiva brandfarliga produkter

Arbetarskyddsstyrelsen för arbetsmiljön

- för

Socialstyrelsen alkoholhaltiga preparat

- Naturvårdsverket för avfall och vissa

miljöfarligt specificerade

ämnen.

En industriföreträdare menar att kemikalieinspektionen klarnpat in på naturvårdsverkets område, men å andra sidan förstår han inte varför naturvårdsverket ger ut föreskrifter om motorbränslen. Allmänt sett

han att verkar röra i

tycker kemikalieinspektionen sig kemikalielagens

utkanten

De borde hålla sig inom sitt säkra område - där ñnns mer än nog att

göra.

Media har uppmärksammat Lax. remissyttranden som gäller just

_ grânsømrdden. Det innneMr inte att verksamheten inom gränsomráden prioriteras.

En intervjuad säger: Det finns de i vår bransch som drömmer om en kontrollmyndighet på hela kemikalieområdet. Det borde i varje fall föras en bättre diskussion mellan Det finns luckor och oklarheter, t.ex. mellan

myndigheterna.

Konsumentverket och Kemikalieinspektionen.

Exempel det sistnämnda är kvalitetsmärkning av spånskivor. Andra

på

är inredning i bilar och plastkärl för livsmedel.

exempel

Vi har inlett nära samverkan med konsumentverket . t ex beträfande föreskriften om förpackningar och formaldehyd.

En av experterna diskuterar den samordning mellan myndigheternas

som förväntas ske i toxikologiska rådet och menar att

riskbedömningar

den är svår att eftersom intresset av samordning är så olika

genomföra

mellan kommentar till detta är att kemi-

myndigheterna. (En exempelvis

och livsmedelsverket förefaller ha ett starkare intresse

kalieinspektionen

av denna samordning än nâgra av de andra myndigheterna.)

En av experterna det samordningsproblem som finns i samband

pekar på

med och hanteringsprocessen. Han menar att

biprodukter i tillverkningsdet är oklart är tillämplig på sådana.

om Lagen om kemiska produkter

Inte oklart. Det under LKP. I den mån risker uppstår vid

faller

tillverkningen är det naturvdrdsverkets respektive arbetarskyddssty-

relsens sak att agera.

En annan expert räknar upp några ämnen där rrrer än en myndighet samtidigt varit (eller borde vara) involverade med åtföljande samordningsbehov: formaldehyd, mjukgörare i livsmedelsförpackningar, kadmiumhaltiga fosfater, transporter av kemikalier.

För de intervjuade myndighetsrepresentantema är samordningen myndighetema emellan en viktig fråga. En av dem påpekade att kemikalielagen måste bli en fråga om samarbete mellan flera myndigheter eftersom kemikalier används överallt och därför aldrig kan avgränsas till en myndighet. Den intervjuade hade dock vissa svårigheter att peka ut någon situation som krävde användning av lagen om kemiska produkter just vid hans myndighet.

Även en annan myndighetsrepresentant pekade på att hans myndighet krmde behöva lagen om kemiska produkter för att därmed kumra rikta krav mot tillverkaren så att de ger information om produkter. Detta kimde ske lättast med hjälp av demra lag, men även deme myndighetsrepresentant hade svårt att tänka ut en situation där man måste använda

lagen.

Vid ett par av våra myndighetsintervjuer har frågan om kemikalieinspektionens samordningsrolltagits upp. Man kan inte acceptera något

slags mellannivå för kemikalieinspektionen, mellan de övriga myndig-

heterna och regeringen, utan den i propositionen omtalade samord-

ningen får försiggå på annat sätt. En intervjuad pekade på att ett bra

exempel på nödvändigt samarbete är vissa delar av riskanalyserna.

En acceptabel form för samråd enligt en av intervjuerna är beslut efter

med vilket ansågs vara rimligt på kemi-

samråd kemikalieinspektionen,

kaliekontrollens område eftersom flera myndigheter ofta intresserar sig för samma kemikalie. Däremot bör man, hävdas det, undvika särskilda

sarnordningsorgan.

En del av sarnordningen i särskilt viktiga regleringsfrâgor uppnås ju automatiskt att det är regeringen som fattar viktigare regleringsgenom beslut.

centralt. Regeringen behöver mer aktivt gå in i samordningen. Mycket Men med underlag från myndigheten. Observera dock den samordning

och som genom remissförfarandet och referensförankring uppnås

grupper vid regleringsarbetet.

Det är menar naturvårdsverket, med ordentliga gränsdrag-

nödvändigt,

ningar. En del av dessa gränser dras genom att man delvis koncentrerar olika gränsdragning är att det i särskilda sig pä Företag, en annan typ av förordningar pekas ut eller på annat sätt överenskoms (t ex i särskilda vilka ämnen respektive verk arbetar med. För varje

verksamhetsplaner)

t ex eller kadmium, finns i en särskild kom-

reglerat ämne, bly praktiken

bination av och arbetsfördelning som passar just detta

lagar, regler

ämne.

Dessa har en annan ansvarjördelning än LKP/FKP.

specialregler

Detta är inte bra.

En intervjuad länsstyrelse tycker att det finns en oklarhet, en grå zon, i samarbetet mellan och naturvårdsverket. Natur-

kemikalieinspektionen

vårdsverket är vår huvudsakliga centrala tillämpningsmyndighet. Den rollen skjuter kemikalieinspektionen ifrån sig, säger man.

SNV ha; den rollen.

Även en kommun upplever ansvaret som splittrat mellan naturvårds-

verket och kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen och natur-

vårdsverket borde komma överens om arbetsfördelningen. Särskilt vill man att de två skulle komma överens om en handledning

myndigheterna

för att förverkliga målet att den minst miljöfarliga kemikalien ska användas i företagen. Överhuvudtaget skulle vi behöva mer stöd i

- har en övervikt på hälso-

miljöbedömningama Kemikalieinspektionen

skyddssidan.

Andra kommuner säger:

Man vill eller åtminstone råd om tillsynen, eller

gärna ha anvisningar

som det Det finns ingen offensiv policy i den här

någon uttryckte

Inte en vink om huruvida det behövs tillsyn eller hur det skall gå

frågan.

till.

Man känner sig ensam och övergiven av centrala myndigheter när det.

gäller tillsynen. Man ser gärna att de regionala och lokala myndigheterna

blir en resurs i kemikaliekontrollen.

Ett sarnarbetsproblem för en av kommunerna är att kemikalie-

i företag inom kommungränsen utan

inspektionen gör sina inspektioner

att informera kommunen.

Information lämnas numera.

Kommunföreträdama säger: Alla som har intressen av att samverka kring ett företag eller ett ämne borde samlas och göra gemensamma insatser. Nu jobbar man alltför mycket var för sig.

: Samarbete behöver utvecklas. Gemensamma inspektioner med vissa myndigheter förekommer i vissa fall men inte som regel.

att det frmrs flera positiva uttalanden från Det ska samtidigt framhållas kommunerna:

KemI har förbättrat informationen något i jämförelse med vad som

gällde förut.

Vi har haft förhoppningar om att de skall engagera oss mer.

Vi som är mest angelägna att

vill gärna veta vilka problemområden granska och bearbeta. Gärna några uppslag.

Det har blivit bättre efter Kerr1I tillkomst.

Kerstin Niblaeus agerande i massmedia en frisk fläkt som uppmuntrar oss i arbetet.

LKP är ett bra komplrnent till miljöskyddslagen. Man bör kanske arbeta ihop dem.

Vi uppskattar KemI ambitioner såsom de kommer fram i massmedia.

KOMMENTARER

Våra intervjuer pekar på några huvudproblem inom myndighetssamarbetet i kemikaliekontrollen. Ett är förhållandet mellan KemI och de och lokala tillsynsmyndighetema, som vi återkommer till

regionala

under överväganden och förslag.

Det andra huvudproblemet kräver en särskild analys, som vi ska försöka göra här. Det gäller gränsdragningen mellan KemI och SNV.

Motsvarande svårigheter finns inte i samarbetet med den tredje stora kemikaliekontrollerande myndigheten, ASS, genom att arbetsmiljölagstiftningen är komplett och ASS därför inte behöver

Miljöskyddslagen, däremot, är tillgripa kemikalielagstiftningen.

konstruerad ett sådant sätt att SNV för vissa insatser är hänvisad till

på

kemikalielagstiftningen.

Som vi nämnde i början av betänkandet finns det också ett antal andra myndigheter som är involverade, på olika sätt, i kemikaliekontrollen.

Eftersom gränserna till dessa myndigheter inte skapat några större problem tar vi inte upp dem här.

I nedanstående beskrivs nägra viktiga moment och begrepp i

diagram

kemikaliekontrollen.

1. Bedömning 2. Åtgärder I 3. Tillsyn 4. Bedömning av av kemisk form av regler (26 5 FKP) hanteringen: produkta lnre (byggda pa LKP) risker

egenskaper

4A. R k k l de 1A. 2A. Utnyttjande 3A. Utformning u

háilåinäppa

Forsknings- av existerande och uppföljning inom .regmade resultat förordningar av tillsynsappa- ommden. (t ex (FKP och rat (central yme min-m_ specialför- tillsyn). ,iska som kan ordningar). minskas med 1B_ försiktighet. 3B_ Regelmåssig ;fgámagågf egen mspe m k .

nationellt 4B. Risker kopplade samarbete 2B, Utarbetande till hantering av ny föreskrift inom reglerade frán Kemi. områden (t ex :âmñâfâa yttre miljö).

1C m . åtgärd. som inte kan pâverkas “°°"9 a Ma med försikti g het i utvecklingen.) . hanteringen. dvs risker som är mer el. 2C- mindre oberoende av

U3b°'a_d°

1D, aV Y hanteringen.

fÖfe-skfl

“mm Rapporter frán tillsyn gå? 4C. Risker inom

ej reglerade områden (t ex allmän- 20. Förberedel- helens användning 15 bl a I hemmen) som är ser för ny Företagens pâverkbara med förspecga.. Ppgim siktløhelförordning.

4D. Risker som finns mer eller mindre oberoende av hantering inom ei regi. omr..

5. Tlllsynsowekt

5D. Övriga delar av SE. 5A. Primare 5B. 5C ÖV95 Privatleverantörer den yttre miljön (som Produ- V*°5m355i93 inom $NV:s tillsyn persoe] bara vidare- center d5mb°'°' t ex industri- och ner distribuerar) avfallsanlaggnlngar

Här följer några kommentarer till diagrammet:

LBedömning av inre egenskaper

liksom SNV:s, arbete med att bedöma en

Kemikalieinspektionens,

omfattar alla kemisk produkts inre egenskaper (1 i diagrammet)

forskningsresultat till

infomrationskälloma 1A - lE, dvs alltifrån När det SNV så från tillsyn och uppgifter från företag. gäller rapporter sådana kemiska som kan hota den

gäller deras granskning produkter

yttre miljön.

Här är alltså SNV:s och KemI:s roller parallella, även om SNV

koncentrerar sig på de yttre miljöeffekterna.

2. Reglering

som har rätt att vilka

anger vilka myndigheter utnyttja lagstiftningen

detta under överväganden och förordningar och vi diskuterar utförligt och vissa förslag. Vad som kan sägas här är att både KemI och SNV kan de förordningar som LKP

andra myndigheter utnyttja bygger på

(ZA).

Vidare har KemI en vidsträckt föreskriftsrätt, som man också utnyttjat, bl a FKP (2B). SNV:s föreskriftsrätt enligt 30 § FKP (2C) har

enligt

bara utnyttjat i ett fall, rörande spridning av bekämp-

myndigheten

ningsmedel.

Båda har också möjligheter att förbereda

myndigheterna

80 specialförordningar vid reglering av kemiska produkter som kräver särskilda åtgärder (2D); det senaste exemplet på detta är den förordning om freon som SNV förberett.

3. Tillsyn och 5. Tillsynsobjekt

Vi behandlar tillsynen och tillsynsobjektet tillsammans och återkommer sedan till hanteringens risker (4).

Tillsynen är delad mellan KemI och SNV (och vissa andra myndigheter), dels ifråga om central tillsyn och egen inspektion (3), dels när det gäller vilka företag och platser denna tillsyn gäller (5).

När vi här talar om menar vi inte ärrmen, produkter och

tillsynsobjekt

varor utan företag och platser.

KemI har centralt och ansvarar då for den

til1synsansvar(3A)

verksamhet som länsstyrelser och kommuner har inom ramen för

I första hand gäller det de tillstånd som söks hos

kemikalielagstiftningen.

för import, överlåtelse eller annan hantering av vad som

länsstyrelsen

kallades produkter) av

tidigare gifter (dvs livsfarliga och mycket farliga

leverantörer (SA), övriga distributörer (SC) och privatpersoner (SE).

Vidare utför KemI egen inspektion (3B) och de tillsynsobjekt det gäller är

- leverantörer (SA), dvs sådana leverantörer som själva gör

primära

något med produkten eller förpackningen innan den skickas vidare) samt

- av kemikalier (5B); dessa blir ju också leverantörer när

producenter

de skickar ut sina produkter.

Kemlzs nyckel i kemika- Överhuvudtaget är begreppet överlåtelse liekontrollen överlåtaren alltid är den kanal genom att den primära en kemisk i landet. Begenom vilken produkt förs in eller förs vidare sätt att utreda sin den information han vakning av överlåtarens produkt, sprider om produkten och den kompetens han har - det är nâgra av

Kemlzs huvuduppgifter.

SNV har ett tillsynsansvar enligt FKP som både innebär central tillsyn (3A) med länsstyrelser och kommuner som regionala och lokala organ (3B) Detta ansvar

samt egen inspektion enligt specialförordningar.

i alla tillsynsobjekten (SA - SE).

gäller hela den yttre miljödimensionen

Både KemI och SNV bedriver övrig egen spaning inom sina respektive områden.

Vad ASS är dess tillsynsobjekt 5A - 5D, med ASS som central

gäller

(3A) över yrkesinspektionema. ASS och tillsynsmyndighet

är inte så

yrkesinspektionens tillsyn enligt kemikalielagstifmingen

och innebär bl.a. att till KemI vidarebefordra iakttagelser av omfattande 4 brister i leverantörers varuinformation.

4. Hanteringen

När myndigheterna övar tillsyn över hanteringen och bedömer dess risker, är det inte i första hand fråga om forskning utan om iakttagelser och rapporter. Den arbetsfördelningen mellan verken är

grundläggande

att tillsynen över hanteringen på vissa utpekade områden, i första hand effekter arbetsmiljö och yttre miljö, utförs av ASS och SNV. Dessa

på

två myndigheter, och de övriga som under deras ledning utför tillsynen, kan bäst bedöma sådana hanteringsrisker som kan tämjas med iakttagande av försiktighet (4A) och sådana som inte är åtkomliga ens med försiktighet (4B).

Risker inom ej reglerade områden, vare sig de är påverkbara med försiktighet (4C) eller ej (4D), harrmar lika sjävklart under Kemks ansvar, även om här finns en gråzon.

Det kan nämligen vara tveksamt var gränsen går mellan det reglerade och icke reglerade området. Betrakta följande matris:

företag allmänhet

ASS arbetsmiljö yttre miljö SNV SNV/Keml

områden - KemI.

ej reglerade

Exempel på avgöranden som hamnar i den delade rutan

är reglering av användande av farliga skeppsbottenfärger eller

(för bl a biltvätt). Man löser demra gränsdragnings-

avfettningsmedel

relativt enkelt genom överenskommelser från fall till fall.

fråga

Men det finns ett mer och svåråtkomligt samband mellan

gnmdläggande

ansvarsområden. sker riskbedörrmingen for

myndigheternas Visserligen

av men dessa risker måste också påhanteringen respektive myndighet, verka den bedönming av kemiska produkters inte egenskaper som i första hand KernI utför. Det är alltså inte helt glasklan när man säger att gränsen mellan KemI och SNV/ASS går mellan den kemiska produktens inre egenskaper och hanteringen - Kem] måste ha gott grepp om vilka risker som uppstår också i hanteringen trots att man inte har direkt tillsy” (åver denna.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns flera lagar och förordhar ningar, som alla syftar till skydd för hälsa och miljö. Intervjuerna

komplexiteten. Vårt

något berört de problem som sammanhänger med att uppnå en god samintryck är, att det fordras energiska insatser för verkan Vidare behövs en inom regelverket och mellan myndigheterna. intensiv infomiation för att kännedom till aktörer och till en

sprida

bredare allmänhet om vad som med avseende kontrollen av

gäller på

kemiska och varor som påverkats av dessa.

produkter

3.9. Ovriga intervjusvar

varit relativt fylliga Ovan har vissa frågor lyfts fram där intervjusvaren och har lämnats från flera olika håll. Intressanta svar och

synpunkter

synpunkter har lämnats också inom i första hand följande ärrmesområden, som vi återkommer till nedan i avsnittet med över-

väganden och förslag:

juridiska aspekter på lag- och regelsystemets utfomming

avgiftsñnansieringen

produktregistret

awägningen mellan svenska kontrollinsatseroch internationellt samarbete resurser för forskning och testning.

4¶ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

4. 1 . Inledning

i sin Våra överväganden och förslag gäller dels kemikaliekontrollen

helhet, dels särskilt kemikalieinspektionens arbete. Huvudfrågoma är:

- Vad omfattas av kemikaliekontmllen och vad bör vara vägledande

för gränsdragningen mot vad den inte ska omfatta?

Frågan är bl a i vilken utsträckning varor (utöver kemiska produkter) skall omfattas av lagen.

- mellan och de andra invol-

Gränsdragningen kemikalieinspektionen

verade myndighetema, i första hand naturvårdsverket och arbetar-

skyddsstyrelsen.

Skälet till att denna arbetsfördelning klaras ut är att bl a de regionala och lokala dvs länsstyrelser och kommunernas miljö-

tillsynsmyndighetema,

och behöver en klar arbetsfördelning mellan de

hälsoskyddsnämnden

centrala som en förutsättning för att bedriva ett effektivt

myndigheterna

tillsynsarbete.

- Hur definieras företagens ansvar och vilka konsekvenser bör

företagens ansvar för kemikaliemas eventuella farlighet få?

Bakgrunden till denna fråga är att företagen visserligen sedan början av 1970-talet haft ett uttalat ansvar for sina produkters farlighet men att det fortfarande i praktiken firms oklarheter kring vad denna syn bör leda till.

- Vilken

avvägning bör göras mellan insatser i Sverige och intematio-

nellt?

Eftersom det är ungefär samma ämnen som cirkulerar i hela världen är internationellt samarbete en avgörande fråga för kemikaliekontrollens framgång. Bl a bör man från svensk sida se till att så mycket som möjligt av den svenska regleringen är harmoniserad med vad som görs i andra länder, i första hand EG.

- Hur bör resurserna mellan

prioriteras olika typer av insatser?

En central fråga som behandlas är hur de olika komponenterna av Kemlzs verksamhet kan ses som delar av en strategi, dvs deras förhållande till de överordnade målen för kemikelikontrollen Här diskuteras också vad som bör prioriteras vid olika resursaltemativ.

- Hur bör arbete finansieras?

Kemikalieinspektionens

för framtiden har ett samband med finansieringsformen. Är

Strategin

avgiftsñnansiering bäst även vid en eventuell expansion av resurserna?

Vad bör i så fall avgifts- respektive anslagsñnansieras?

för studerats närmare. Vidare har formerna avgiftsñnansiering

4.2. Allmän bedömning

4.2.1. av de nya arbetsformema

Utvärdering inom kemikaliekontrollen som helhet

LAGENS AVGRÄIiSNING

LKP, att I lagen om kemiska produkter, anger kemikaliekontrollen hälsa eller i miljön förorsakas av förebygga skador på märmiskors kemiska ärnnens inneboende egenskaper.

Detta är snarare en vision än ett mål för att använda managementlitteraturens eftersom det är så allmänt formulerat. En del av

språkbruk,

kemikaliekontrollens avgränsningsproblem består just i att kemikalier förekommer överallt och att det är svårt att göra en operativ avgräns-

ning av problemområden

Vilken produkter och varor gäller lagen för? grupp av

är undantagna, t.ex. livsmedel,

Vissa typer av produkter uttryckligen

läkemedel och etanolinnehâllet i alkoholhaltiga preparat.

sett intressantaste gränsdragningsfrågan och den som

Den principiellt

omfattning och kan ha viss betydelse för tillsyn- och foreskriftsarbetets

inriktning är hur gruppen varor behandlas, dvs varor som innehåller eller har behandlats med kemisk produkt.

En av LKP:s nyheter i förhållande till den gamla lagen (LHMV) är att varukategorin sårbehandlas. Den lagen omfattade miljö- och hälsofarliga varor, dvs både produkter och varor om de var hälsofarliga. Den nya lagen är på ett sätt mer omfattande genom att den i sin helhet gäller för hela kategorin kemiska produkter (dvs ämnen och beredningar), även de ofarliga. Varorna är alltså inte med i samma grad som tidigare, vilket gör att den nya lagen på den punkten är mer avgränsad än den förra lagen. Men lagen kan också - efter särskilt beslut - omfatta varor och KemI har enligt 2 § FKP möjlighet att föreskriva att bestämmelserna i 5, 8, 9 och ll §§ av lagen skall tillämpas på vissa varor som kan befmnas medföra skada på mårmiskor eller i miljön.

Vad som förorsakat debatt, bland annat med inlägg av juristdocenten Staffan Westerlund i hans lagkommentar (Liber 1985), är att gränsen mellan produkter och varor kan bli problematisk i

rättstillämpningen,

eftersom företagens ansvar är mer omfattande för kemiska produkter än för varor, om dessa inte särskilt utpekats som sådana där lagen ska

tillämpas fullt ut.

Skälet att inte låta den nya lagen ställa samma krav på varor som på kemiska produkter är tydligen att det inte visat sig praktiskt möjligt att förverkliga tillsyn över alla varor. För att begränsa mängden varor och få denna distinkt beslut gäller att dessa måste pekas ut genom ett särskilt av regeringen eller den myndighet regeringen utser.

om kemiska med Utöver detta har förordningen produkter kompletterats även utan särskild föreskrift har ansvar för försiktighetsatt företagen mått och om en vara på grund av sina egenskaper

produktinfonnation

kan befaras medföra skada märmiskor eller i miljön, dvs en del av det

på

produkter stadgar för kemiska produkter.

ansvar som lagen om kemiska Det förekommer också en debatt om detta företagens ansvar för varor bör preciseras i lagtexten och inte bara i förordningen.

Ett annat delvis liknande avgränsningsproblem är hur man ska betrakta och avfall. Avfall i lagens mening kan vara antingen kemisk

biprodukter

eller vara. Den som kan förorsaka problem är

produkt gränsdragning

alltså samma som lagens behandling av varori allmänhet.

problem gäller

En (eller behöver inte överlåtas för att lagen om

produkt biprodukt)

kemiska skall bli tillämplig; det räcker att den tex förvaras

produkter

som är en form av hantering.

inte att det kan mellan t ex

Detta hindrar uppstå gränsdragningsproblem

naturvårdsverkets och syn på kemiska produkter

kemikalieinspektionens

i avfall. Vi tangerar denna fråga senare, eftersom den bl a har att göra

som reglerar avfall är mycket

med att det lag- och förordningskomplex

komplext.

FÖRSLAG

1. Fördelen med den nuvarande avgränsningen av lagen (alla kemiska samt de varor som beslut) är

produkter farliga utpekas genom särskilt

åtminstone teoretiskt att den är praktisk genom att dess efterlevnad

blir möjlig att kontrollera. Gränsdragningar har dock den nackdelen att varje gräns skapar problem och vi har uppfattat att den gräns som nu dragits mellan kemiska produkter och varor kan skapa problem genom att det krävs en mycket noggrann läsning av LKP, FKP och specialförordningar för att förstå denna gräns och att vissa tillämpningar av kemikalielagstifmingen gäller kombinationer av kemiska produkter och varor, t ex i avfall.

Hur tillämpningsområdet för lagen bestäms får givetvis avgörande

betydelse för lagens effektivitet. Ett problem är hur substitutionsprincipen kan användas, dvs att en mindre farlig kemisk produkt skall användas om detta är möjligt, t ex för att förhindra att avfall uppstår eller att en senare avfallshantering försvåras. När man skall bedöma hur stor risken är med en kemisk produkt skall man även ta hänsyn till användningen i ett senare led. Men eftersom lagen huvudsakligen avser kemiska produkter kan det vara oklart om man kan ta hänsyn till den risk som finns sedan den kemiska produkten använts till att producera en vara, eftersom varor inte omfattas av lagen.

Detta problem skulle inte uppstå om lagen även omfattade varor alternativt kemiska produkter som ingår i en vara.

Regeringen har med nuvarande lagstiftning möjlighet att, om det är påkallat från miljö- och hälsoskyddssynpunkt, föreskriva att lagens bestämmelser även skall tillämpas på varor som irmehåller eller behandlats med kemisk produkt. En utvidgning av lagens tillämp-

ningsomrâde skall dock enligt förarbetena utgöra undantagsfall.

till att gälla alla varor Fn utvidgning av lagens tillämpningsområde eller alla kemiska produkter som ingår i en vara, även om det endast skulle varor, kan inte anses utgöra ett undantagsfall. Av gälla farliga denna anledning bör detta ske i lagen efter riksdagsbeslut.

En bieffekt av en sådan ändring är att lagens tillämpningsområde klan framgår av lagen och inte av olika regeringsförordningar.

Om man skulle lagen till att avse även varor som innehåller

utvidga

eller har behandlats med kemiska produkter skulle de flesta varor som man kommer i kontakt med innefattas. En sådan utvidgning är

måste begränsas. En möjlighet är för långt gående och varukategorien att låta lagen avse varor som är hälso- eller miljöfarliga på grund av att de innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt.

Ett till ändrad lagtext kan fonnuleras enligt

preliminärt förslag

följande:

l§ Denna lag är tillämplig på hantering och import av kemiska ämnen och (kemiska Lagens syfte är att

beredningar produkter).

att skador människors hälsa eller i miljön föror-

förebygga på

sakas av kemiska ämnens inneboende egenskaper.

Lagens bestämmelser om kemiska produkter skall även tillämpas

varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk

på

om varan därigenom kan befaras medföra skada på

produkt

människor eller i miljön.

Konsekvenserna av en sådan ändring måste dock noga analyseras innan ett eventuellt nytt, definitivt lagförslag läggs fram. Det kan då

åtminstone 6 och 7 §§ visa sig att vissa av lagens bestämmelser behöver undantas från tillämpningen på varor. Vidare krävs följdändringar i lagen och i förordningar som utfärdats med stöd av lagen.

. Utöver kemiska bekämpningsmedel har också utvecklats biologiska bekämpningsmedel, som alltså visserligen inte har kemiska effekter men som i användning, effekter och risker kan jämföras med de kemiska bekämpningsmedlen. I en rapport från Kemikalieinspektionen (2/88) finns följande definition:

Biologisk bekämpning definieras som användningen av levande organismer för att förhindra eller motverka skador eller förluster förorsakade av skadeorganismer.

Detta innebär att man utnyttjar predatorer (rovlevande organismer), parasitoider (organismer med ett parasitiskt levnadssätt som leder till värddjurets död, till skillnad från parasiter som ej dödar, t ex huvudlusen), patogener (sjukdomsorganismer), och antagonister (organismer som kan utkonkurrera de skadliga eller hålla dem på en låg nivå) i stället för kemiska bekämpningsmedel eller andra åtgärder mot skadegörama.

Förordningen om bekämpningsmedel gäller kemiska produkter.

Biologiska bekämpningsmedel faller därför utanför förordningens

område, vilket föranlett KemI att i en skrivelse till regeringen (1988- 03-17) hemställa att sådana ändringar i lagstiftningen om kemiska

vidtas att det krävs förhandsgranskning av biologiska produkter

bekämpningsmedel.

har inte möjlighet att utsträcka tillämpligheten till dessa.

Regeringen

Skall biologiska bekämpningsmedel regleras mäste detta ske genom

bemyndigande att närmare reglera

en lag. I denna kan regeringen ges

detta. Eventuellt skulle regeringen kurma föreskriva att för biologiska

som anges i förordningen om

bekämpningsmedel skall gälla de regler

bekämpningsmedel, men detta förefaller vara omständligt.

Jagföreslâr därför att en lag utfärdas om bekämpningsmedel,

kemiska och biologiska. I denna skulle även reglerna som fimrs i lagen

om av över skogsmark kunna inarbetas.

spridning bekämpningsmedel

DEN NYA ORGANISATIONEN

Utöver i genomfördes i samband med

förändringarna lagstifmingen inrättandet av en nyhet i organisationen av

Kemikalieinspektionen

kemikaliekontrollen. Kemikalieinspektionens arbete hade tidigare utförts inom Naturvårdsverket under en produktkontrollnämnd, bl a med från ett antal centrala verk, vilket innebar

generaldirektörer

svårigheter i samband med beslutsprocessen.

Det finns nu anledning att fråga sig om hur de nya arbetsforrnerna utfallit.

att döma hälsar de flesta förändringen med tillfreds- Av intervjuerna

ställelse.

Min bedömning är att den nya organisationen for kemikaliekontrollen, innebärande i första hand att Kemikalieinspektionen inrättats som en självständig myndighet, är en förbättring i förhållande till läget tidigare.

För att den nya organisationen ska komma till sin rätt fullt ut krävs dock att vissa mellan myndighetema löses på ett klarare

gränsdragningsfrågor

sätt. Ovan har föreslagits att gränsen mellan kemikalier och varor justeras något. Nedan kommer gränsdragningen mellan myndigheternas ansvar att diskuteras.

4.2.2. Kemikaliekontrollens mål

För att förstå kemikaliekontrollens mål bör man utgår från en föreställning om att kemikalier genomlöper en hel kedja av utvecklingsforrner som förorsakar olika typer av problem. En schematisk bild av en sådan kedja ges nedan.

Sekundärreaktioner -D Konsumentmarknad i miljö

Restprodukt

Kemiska produkter i varor som Användning bilar, byggvaror som råvara etc.

Producentrnarknad “ Res p rodukt Industri, jordbruk, . . skogsbruk

Användning Sekundär som råvara reaktioner

Recipient Kemiska processer Restprodukt

Användning

Verkligt grepp och kontroll av kemikalieproblemet fordrar att alla led . är involverade. Konsumentema, hur de använder kemiska produkter och hur avfall tas om hand, har därvid stor betydelse. En

grundförutsättning

är därför att det finns en bred förståelse av såväl samhällets beroende av»

kemikalier som de risker kemikalieanvändningen medför. Det är basen:

for en avvägning som balanserar nytta och risker. I upplysnings- och infomiationsarbetet har politiker, myndigheter, företag, skolor och massmedia viktiga uppgifter. Informationsspridning är sålunda en viktig uppgift (informationsmålet). bygger på att god kunskap finns om kemikaliemas egenskaper och som följd därav hur de bör

hanteras

(kunskaps- och hanteringsmålet). Om riskerna kan nedbringas genom substitution av en produkt med en annan med samma funktion bör sådana åtgärder vidtagas (substitutionsmålet).

SLUTSATS

Kemikalieinspektionen, som har givits något av ett samordningsansvar, bör se som en huvuduppgift att övervaka att hela systemet av åtgärder inom kemikaliekontrollen fungerar, en .ryszemgranskande och systemuppföljande roll, även om olika deluppgifter inte direkt eller konkret faller under ansvar

inspektioncns och att uppmärksamma regeringen på behov av tex uppdrag till andra myndigheter. Vidare bör Kemlzs förebyggande arbete betonas.

4.3¶Delbedömningar

4.3.1. Samverkansformer och

arbetsfördelning

centrala myndigheter

Problem med rollfördelningen mellan myndigheterna möter tydligen

alla de länders kemikaliekontroll som vill ta kontrollen på allvar. Skälet

är att kemikalier som produkter används överallt och att man ofta redan byggt upp övervakningssystem för arbetsmiljö, natur, livsmedel, bostäder m.m. vilket innebär överlappningar och oklarheter om vem som har ansvaret.

För att beskriva käman i kemikaliekontrollen använder lagtexten begreppet kemiska ämnens inneboende egenskaper. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att tala om att de kemiska produkterna innebär fara för skador (i engelsk terminologi används ofta hazard här).

Begreppet ris innebär, däremot, att man ställer faran i relation till användningen, exponering. Faran är ett nyckelord för kemikalieinspektionens arbete, men en riktig analys kräver samtliga följande moment för att kunna användas som beslutsunderlag for eventuella ingripanden mot en produkt:

- inneboende

faran (den egenskapen),

- risken för skador, som bl a förutsätter kännedom om

exponeringen,

nyttan, - konsekvenserna av

regleringsbeslut,

slutlig sammanvägning (risk- nytta).

handlar om exponering av ämnet i förhållande till

Riskanalysen

märmiska och miljö. Man kommer här in på hanteringsfrågoma som, när

det gäller regleringar och tillsyn, huvudsakligen ligger under andra

myndigheter än KemI huvudsakligen med stöd av miljö- och arbetsmiljölagstifmingen. Men det hindrar naturligtvis inte att KemI måste orientera sig om alla leden i en kemikalies existens för att kunna ta ställ-

ning till om kemikaliens inneboende egenskaper, faran, leder till risk. SNV och ASS skall se till att riskerna i hanteringen från yttre miljörespektive arbetsmiljösynpunkt är acceptabelt låga och införa nödvändiga restriktioner för att nå ett sådant mål.

De fyra delmål for kemikaliekontrollen som helhet (alltså inkluderande även andra myndigheter än KemI och företagen) som betonas i propositionen är:

utredning för att få kunskap,

utbyte av de farligaste produkterna, spridning av information till dem som hanterar produkterna, - säker

hantering.

Under var och en av punktema råder en mellan

specifik rollfördelning

de olika myndigheterna inbördes och i förhållande till

företagen.

Genom LKP, FKP och övriga förordningar ges KemI och SNV samt en del ytterligare myndigheter att utfärda

möjlighet föreskrifter.

Myndighetema åläggs även ett tillsynsansvar. Dessa ansvarsområden går ofta in i varandra och någon klar gräns finns inte.

Ett önskemål för att öka överblickbarheten är att varje större regelkomplex (dvs kombinationen av generell lag och en paraplyförordning) konstrueras enligt principen en - en Denna

lag myndighet. princip

gäller i viss utsträckning inom miljöområdet; faller

miljöskyddslagen på

central nivå huvudsakligen naturvårdsverket,

på arbetsmiljölagen på

arbetarskyddsstyrelsen.

Det finns också undantag från denna Hälsoskyddslagen delas

princip.

på central nivå mellan socialstyrelsen (för inte miljö) och

exempelvis

naturvårdsverket (för kombinerat med en uppmaning till

yttre miljö),

myndigheterna att samarbeta.

Om man ser till användaren av kemiska produkter och dennes behov av att veta vilken myndighet han skall vända sig till verkar det svårt ur lagteknisk synpunkt att på ett påtagligt sätt underlätta detta. Dock synes

vara klarare än föreskriftsbemyndigandena. Att lyfta ut

tillsynsreglema

naturvårdsverkets område ur LKP och reglera detta i miljöskyddslagen (ML) är en omfattande uppgift eftersom ML inriktar sig på individuella

och endast gäller användning av mark, byggnad eller an-

anläggningar

Dess kravregler ifrån en prövning i varje enskilt fall.

läggning. utgår

SNV kan också tänkas ge ut allmänna råd enligt ML för val av kemikalier i enskilda branscher.

Jag skulle ha önskat att det vore möjligt att mer entydigt koppla lagen och

förordningen om kemiska produkter till en myndighet, kemikalieinspek-

tionen, men har alltså funnit att detta är omöjligt att genomföra konsekvent eftersom kemikaliema är spridda på det sätt de är och griper in i flera naturliga Det är därför desto

myndigheters befogenhetsområde.

att försöka göra de förenklingar som är möjliga trots den

angelägnare

ibland nödvändiga splittringen av ansvaret.

Vad myndigheternas av att ha klara gränser får man ha

gäller eget behov en annan infallsvinkel. Här är det regeringens uppgift att se till att

är att i instruktionerna for myndighetsarbetet fungerar. En möjlighet de olika myndigheterna fastlägga ansvarsområden på ett sätt som klargör

intentionerna i lagstiftningen. Sedan åligger det givetvis myndigheterna att samordna sitt arbete. Här verkar inte finnas några lagliga hinder som omöjliggör detta. En arman möjlighet är överenskommelse mellan

i myndigheterna om i de olika fallen.

arbetsfördelningen

Vi ska nu titta något på hur förordningen om kemiska produkter respektive övriga förordningar reglerar föreskriftsrätten och tillsynen.

FÖRORDNINGEN OM KEMISKA PRODUKTER

I bilaga 2 beskrivs myndigheternas befogenheter enligt FKP.

SPECIALFÖRORDNINGARNA

Fram till augusti 1988 finns 12 specialförordningar för vissa utpekade ämnen och produkter. I bilaga 2 beskrivs specialförordningamas an-

svarsfördelning mellan myndigheterna mer i detalj.

När det gäller den grundläggande föreskriftsrätten enligt FKP ligger den oförändrat kvar hos KemI (och delvis hos SNV) även för de utpekade produkterna och varorna, möjligen bortsett från två av de senaste förordningama (miljöfarliga batterier och asbesthaltiga friktions-

belägg). I dessa förordningar sägs det nämligen inte uttryckligen - till

skillnad från de övriga förordningama - att förordningama gäller utöver förordningen om kemiska produkter.

Ifråga om tillsynen är bilden mer splittrad (även om reglerna är relativt klara). l fem av de tolv förordningama sätts naturvårdsverket in i den

som kemikalieinspektionen normalt har, i vardera ett fall har

tillsynsroll

fått en liknande ställning

socialstyrelsen respektive lantbmksstyrelsen

och i de fem återstående forordningarna ändras inte de centrala myndighetemas arbetsfördelning i någon väsentlig grad i jämförelse med FKP.

Nästan hälften av specialförordningama bryter alltså den generella

som den beskrivs i 26 § paraplyförordningen om arbetsfordelningen kemiska (FKP). Även om det komplicerat bilden finns det i

produkter och för sig en viss logik i specialförordningarnas arbetsfördelning, eftersom den myndighet som har vissa uppgifter enligt Specialförordningen också bör kunna tillse att förordningen efterlevs. Men det leder till att även t ex leverantörsledet, Kemlzs primära tillsynsområde

i dessa fall har fått två tillsynsmyndigheter efter-

enligt propositionen,

som samma både kan innehålla exempelvis ett naturvårds-

produkt

verksämne och ett kemikalieinspektionsärrme. Dessutom har ett och samma ämne i allmänhet olika sidor som gör att det samtidigt kan vara

ett tillsynsobjekt för båda myndighetema.

Den nackdelen med att bryta FKP:s generella arbetsfördel-

avgörande

(som den beskrivs i 26 § FKP) är dock komplexiteten i arbetsför-

ning

som helhet. Det borde inte heller vara nödvändigt att bryta

delningen

denna arbetsfördelning annat än i mycket speciella fall. 26 § FKP uppdrar åt naturvårdsverket att utöva tillsyn över hanteringen ifråga om

för den yttre miljön. Denna generella rätt borde täcka de flesta

skydd

behov SNV kan tänkas ha, även för speciellt utpekade ämnen i special-

hantering, tillsynsområde i

förordning. Begreppet som anger SNV:s

26 § FKP, innefattar dock inte import, vilket inskränker FKP:s användbarhet för SNV. SNV:s tillsynsroll enligt 26 § FKP bör därför innefatta såväl import som hantering når det gäller skydd för den yttre miljön.

FÖRSLAG

l. Distinktionen mellan kemikalieinspektionens och i första hand naturvårdsverkets område är inte klar. En kemikalie har både faroaspekter i sina egenskaper och risker i den faktiska hanteringen. Kunskapsmålet blir gemensamt för myndigheterna genom att den gemensamma kimskapen måste täcka hela ledet från kemikaliens egenskaper fram till hanteringen i produktionsledet och som avfall.

Når det gäller rätten att utfärda föreskrifter har KemI en allmän sådan rätt enligt FKP och LKP.

Dessutom har Naturvårdsverket givits en vidsträckt allmän föreskriftsrätt i 30 § FKP. Innebörden av paragrafen är att naturvårdsverket, om det föreligger skäl med hänsyn särskilt till den yttre miljön, efter samråd med kemikalieinspektionen får meddela foneskrifter om:

Försiktighetsmått enligt 5 § LKP. dock ej ifråga

om nansport av kemiska produkter eller varor som omfattas av lagen.

- Produktinfonnation som behövs för

tillämpningen

av 8 § LKP.

Tillämpningen av 9 § LKP (uppgiftsplikt).

- Krav tillstånd eller särskilt villkor

på för hantering eller import av en kemisk produkt eller vara som omfattas av lagen.

- av denna förordning FKP.

Verkställighet

SNV har inte utnyttjat sin föreskriftsrätt enligt 30 § FKP mer än vid ett tillfälle av bekämpningsmedel som bygger på mot-

(spridning

svarigheten till 30 § FKP i den äldre lagstiftningen). I övrigt grundar SNV sina föreskrifter inom kemikaliekontrollen på specialförordningar.

Den generella föreskriftsrätten enligt 30 § FKP kan verka förvirrande för utomstående som försöker skapa sig en överskådlig bild av ansvarsfördelningen mellan KemI och SNV, en förvirring som är onödig eftersom paragrafen i stort sett inte utnyttjas.

Det firms två huvudaltemativ. Ett alternativ är att SNV gör allvar av sin allmänna föreskriftsrätt, dvs börjar utnyttja även 30 § FKP i sitt kemikaliearbete. Vad vi har förstått beror SNV:s tvekan på denna

att man är mer van vid att utnyttja miljöskyddslagen än de

punkt på

nya former som kemikalielagstifmingen innebär. Ett sätt vore att

vitalisera utnyttjandet av kemikalielagstiftningen vid SNV genom att

en särskild enhet kring tillämpningen av LKP. En sådan

organisera

organisationslösning passar dock inte alls in, uppges det, i SNV:s

som är avnärnarorienterad (biltrafik, industrier

organisationsñlosoñ

etc). Det borde dock vara att ge någon eller några personer ett

möjligt

matrisansvar (ungefär som produktchefer i industrin) för

av LKP, vilket kunde leda till en aktiv tillämpning av

tillämpning

LKP vid SNV.

Om naturvårdsverket inte är berett att göra en sådan prioritering, är ett annat alternativ att naturvårdsverkets bemyndigande i 30 §

_FKP

tas bon. Verket skall dock fortfarande ha möjlighet att meddela föreskrifter för tillämpningen av 9 § LKP genom att ett tillägg till 16 § FKP görs som då får följande lydelse:

Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter for tillämpningen av 9 § lagen (1985:426) om kemiska produkter. Om det föreligger skäl med hänsyn särskilt till skyddet av den yttre miljön får statens naturvårdsverk, efter samråd med kemikalieinspektionen, meddela sådana föreskrifter.

. De föreskrifter som KemI utfärdar utgår i princip från kemikaliemas egenskaper och därmed sammanhängande fara. KemI svarar också for motsvarande tillsyn genom egen organisation eller genom regionala och lokala myndigheter. I första hand gäller detta delmålen tillfredsställande utredning och informationsspridning.

När det över den faktiska hanteringen har både natur-

gäller tillsynen

vårdsverket och väl upparbetade kanaler med

arbetarskyddsstyrelsen

och lokal är till stor del

regional organisation. Kemikalieinspektionen

hänvisad till samarbete med dessa för att åstadkomma en

myndigheter

lokal t ex av bekämpningsmedlens faktiska hantering. Tillsyn

tillsyn,

över faktisk sönderfaller i två delar, effekter direkt på

hantering människan och miljöeffekter.

Kemikaliers inverkan på människor i olika egenskaper, t ex som konsumenter, bevakas delvis av andra myndigheter. Det ñnns dock ett behov av en generell bedömning som utgår från kemikaliens egenskaper snarare än från olika definierade faktiska situationer.

Ifråga om tillsyn över tillämpningen av föreskrifter i mer klart definierade situationer gäller andra möjligheter. Tillsynen i arbetsmiljön under arbetarskyddsstyrelsens ansvar är, enligt vad vi förstått, tillfredsställande ordnat utan några gränsdragningsproblem av betydelse med kemikalieinspektionen.

Naturvårdsverket utövar tillsyn över skyddet för den yttre miljön även enligt FKP (och LKP) jämsides med KemI:s mer generella tillsyn. Det är svårt att dra några tydliga gränser i förordningen om arbetsfördelningen, varför det är nödvändigt att KemI och SNV gemensamt kommer överens om en arbetsfördelning. Sådana diskussioner har inletts. Det är en process som måste ske stegvis. Flera av de uppdrag som nu kommer torde bidra till ökad klarhet liksom utarbetandet av verksamhetsplaner. Vidare kommer en del av denna ökade klarhet att förverkligas i samband med den vägledning till regionala och lokala myndigheter som är under gemensamt utarbetande men det kan finnas ytterligare situationer som behöver en klarare arbetsför-

delning.

Jag föreslår att företrädare för de två myndigheterna sätter sig ned och försöker hitta en arbetsfördelning i tillsynen. Diskussionen bör gälla praktiska situationer snarare än generella roller och bestämmelser.

3. När regeringen utfärdar nya specialförordningar bör man eftersträva

som att så långt möjligt hålla sig till den generella arbetsfördehiing anges i FKP för att undvika onödig komplexitet i gränsdragningen framförallt mellan KemI och SNV. Detta intresse bör väga tyngre än att åt varje särskilt ämne, som behandlas i specialförordningar, ge en

arbetsfördelning mellan de två myndigheterna. egen skräddarsydd För att göra FKP mer generellt användbar föreslår jag att 26 § FKP ändras så att SNV:s tillsyn omfattar såväl import som hantering när det gäller skydd för den yttre miljön.

4. Förordningen om miljöfarligt utfall är utfärdad med stöd av lagen om kemiska bemyndigande att

produkter och lagen (1975:85) med meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Hanteringen av miljöfarligt avfall är också en del i ett komplex av andra lagar:

miljöskyddslagen, -

renhållningslagen,

- gods,

lagen om transport av farligt - och den till demra knutna,

lagen om kemiska produkter förordningen om miljöfarligt avfall.

är en viktig länk i kemikaliekedjan. Det är därför Avfallshanteringen

särskilt samlas och därmed blir mera lättill-

viktigt att regelsystemet

liksom om ansvarsfördelningen mellan myn-

gängligt, kunskaperna

dighetema.

En till är att man gör en helt ny avfallslag med

möjlighet ändring

olika för hushållsavfall och miljöfarligt avfall. I denna lag

kapitel

skulle man då kunna ha en regeldeñnition på avfall och ha med

erforderliga ersättningsregler.

om vissa hälso- och miljöfarliga produkter nämns ett 5. I förordningen antal kemiska och varor. Om man utvidgar LKP på det sätt

produkter

vi så att den omfattar också vissa varor behöver dessa

föreslagit

inte nämnas i derma förordning (vilket kan förenkla

möjligen

förordningen).

4.3.2¶Samverkansformer med de regionala och

lokala organen

i arbetsfördelningen mellan de centrala myndigheterna

Komplexiteten

leder bl a till att de centrala myndigheternas roll (enligt LKP) i förhållande till och kommunerna blir oklar, vilket kan vara

länsstyrelserna

en förklaring till att någon regional och lokal tillsyn enligt lagen om kemiska förekommer hos dessa myndigheter. En produkter knappast arman förklaring är brist på resurser hos i första hand länsstyrelserna.

Kemikaliekontrollen avser alla leden i kemikaliens förlopp, och det faller KemI att kontrollera efterlevnaden av den produkt-

naturligtvis på

information som man kräver. En del av kontrollen, tex att och märkning och sina avses fysiskt utföras

gross- detaljhandeln fullgör skyldigheter,

och, framförallt, av kommunernas hälso- och miljöav länsstyrelser På samma sätt avses yrkesinspektionen kontrollera

skyddsnämnder.

efterlevnaden Kemlzs år här att säkerställa att på arbetsplatserna. uppgift det finns mellan de olika leden inspektionen fungerande kontakt

kontroll.

med tillsynsobjekt, kemiska

Komplikationen kemikalieinspektionens i

är att de inte är deñnierbara på samma sätt som en

produkter,

De ñrms överallt i ett otal kombinationer. Detta innebär bl a

anläggning.

att en inspekterad kemikalie hos en leverantör sedan kan ändra fysisk form (innehålls- eller förpackningsmässigt) innan den hamnar på en detaljhandelshylla. Det är alltså inte säkert att en inspektör från kommunens hälso- och miljöskyddsnämnd upptäcker en inspekterad kemikalie bara genom att titta i butikshyllor.

Naturvårdsverket och KemI håller nu på att utarbeta en gemensam vägledning för de regionala och lokala myndigheter som planeras bli färdig till årsskiftet. Man avser att särskilt uppmärksamma de regionala

mellan och lokala organens behov av en klar bild av arbetsfördelningen de två verken, både allmänt och för bekämpningsmedel, vilket jag tycker

är en bra inriktning.

De regionala och lokala organens roll och ansvar enligt FKP:s allmänna

(26) förefaller allmänt sett att vara omfattande. Bortsett

tillsynsparagraf

från den tillsyn som utövas av yrkesinspektionen och försvarets sjuk-

så utövar den närmare tillsynen inom

vårdsstyrelse länsstyrelsema

länet och miljö- och hälsoskyddsnärrmdema den omedelbara tillsynen inom varje kommun. Dessutom har länsstyrelser och kommuner

särskilda på speciella områden, bl a i specialförordningarskyldigheter

na. För att få till stånd en fungerande tillsyn över hela fältet är det alltså

att de centrala, regionala och lokala organen samordnar sina nödvändigt aktiviteter.

En precisering av ansvarsfördelningen och arbetsuppgifterna i praktiken är inte minst viktigt när det gäller bekämpningsmedlen som ju ägnas en särskilt ingående granskning av bl a KemI. KemI utfärdar även rätt detaljerade föreskrifter om hanteringen (liksom också naturvårdsverket gör ifråga om spridningen). Vi har dock förstått att det inte förekommer någon särskilt omfattande lokal tillsyn över att dessa föreskrifter följs, t ex i jordbruken. Detta sarnordningsproblem bör lösas i samband med att man nu skriver vägledningar till de regionala och lokala tillsyns-

myndigheterna.

LÄNSSTYRELSERNAS TILLSTÅNDSGIVNING

Länsstyrelsemas tillståndsgivning för hantering av livsfarliga och

mycket farliga kemiska produkter enligt 17-21 §§ FKP gäller

l. yrkesmässig import av livsfarliga kemiska produkter, 2. yrkesmässig överlåtelse av livsfarliga eller mycket farliga kemiska

produkter,

3. annan än yrkesmässig import eller hantering av livsfarliga eller

mycket farliga kemiska produkter.

Tillstånden sökes hos respektive länsstyrelse. Till stöd för länsstyrelserna har KemI utformat en kortfattad vägledning.

Generellt verkar det som om tillsyn kopplad till besluten inte förekommer. Underlaget för besluten är mycket surmnariskt och informationen från dessa beslut tycks inte utnyttjas på riksplanet. Däremot

skickas i alla länen information om besluten till kommunerna och i flertalet län också till yrkesinspektionen (enligt enkät från Kemi).

De tre ärendetyperna är (17 § FKP):

1. Yrkesmässig import av livsfarliga kemiska produkter.

Utöver att söka tillstånd hos länsstyrelsen är många imponerande företag dessutom skyldiga att ge upplysningar till produktregistret, om mängdema överstiger 100 kg. När det gäller import av små mängder livsfarliga kemiska produkter är det här det enda heltäckande informationsinstrument som myndigheterna har.

vid ofta gälla om den som

Huvudfrågan tillståndsgivningen tycks

söker verkligen är yrkesidkare.

2. överlåtelse kemiska Yrkesmässig av livsfarliga eller mycket farliga produkter.

Denna handlar om alla typer av leverantörer, även sådana som

punkt

faller under Kemlzs direkta tillsyn, men hit hör också apotek och

Det förefaller som om länsstyrelserna inte alltid har färghandlar.

kontroll över om exempelvis alla berörda farghandlare söker detta tillstånd.

eller hantering av livsfarliga eller mycket

3. Privatpersoners import

farliga kemiska produkter.

Liksom for yrkesidkare är beslutsunderlaget magert och kriterierna

för godkärmande ärmu oklara. Av våra kontakter med länsstyrelser att

döma skiljer sig praxisen något mellan länsstyrelserna några försöker granska dessa ärenden i sak och ifrågasätta behovet av den kemiska produkten, andra ser det i första hand som en juridisk prövning, mer eller mindre en forrnsak, där eventuellt de önskade

kemikaliemängdema ifrågasätts.

FÖRSLAG

Jag föreslår att alla tre ärendetypema flyttas över till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnänmder. Skälet till detta är dels att de flesta av besluten kräver något slags lokal kännedom om företagen och privatpersonerna, eller åtminstone möjlighet till en sådan kärmedom, dels att miljö- och hälsoskyddsnämndemas ökade engagemang i kemikalielag-

i Kemlzs strategi för framtiden och stiftningen bör vara en huvudlinje tillståndsgivningen ger kommunerna anledning till direktkontakt med i första hand företagen. Problemet med den bristande kemikaliekompetensen i de små kommunerna får lösas genom att kommunen i förekommande fall för rådgivning kontaktar länsstyrelsen eller expertis på annat håll.

Vidare föreslår jag när det gäller överlåtelse till yrkesidkare att detta tillståndskrav inskränks till att gälla enbart för livsfarliga produkter för att underlätta tillsyn av att de som skall söka tillstånd verkligen gör det och att därmed också underlätta en kommunal uppföljning av tillståndsbesluten.

En konsekvens av dessa förslag är att länsstyrelsemas utövande av den

än vad närmare tillsynen inom länet enligt 26§ FKP blir annorlunda som urpsrungligen tänkts. Rollen blir enligt vårt förslag mer av samordnande och (i förekommande fall), ungefär som läns-

rådgivande

styrelsemas roll i kommunernas socialtjänst.

En annan konsekvens kan bli att företag som har verksamheter i flera kommuner nu får ansöka om tillstånd på fler ställen än vid bara en läns-

dock att detta snarare är en fördel eftersom en styrelse. Jag bedömer direktkontakt detta sätt etableras mellan företaget och kommunen där

på

verksamheten bedrivs.

som behöver länsstyrelse och De förändringar göras i FKP är dels att

och hälsoskyddsnänmd och

i 17-21 § byts ut mot miljökommun, dels att eller mycket farliga stryks i 17 § 2 st.

PROVTAGNINGSKOSTNADER

28 § reglerar hur en tillsynsmyndighet skall få ersättning för kostna-

derna för provtagning och undersökning av prov.

En tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning

Kemikalie-

av prov skall i den utsträckning och enligt de villkor

inspektionen töreskriver ersättas av den vars verksamhet provtag-

ningen och undersökningen avser.

Den som döms till ansvar lagen (1985:426) om kemiska

enligt

produkter skall ersätta sådana kostnader för provtagning och undersökning av prov som varit skäligen påkallade.

Vid våra intervjuer med företrädare för miljö- och hälsoskyddsnämndema har framförts att de har haft problem med att bedöma hur kostnadema för provtagningar skall betalas i samband med misstanke om överträdelse av LKP. Detta har medfört att tillsynen enligt LKP har försvårats eftersom man inte vågat riskera kommunens medel om man inte har varit helt säker på en fallande dom.

Vikten av föreskrifter från KemI belyses av förordningsdirektiven till FKP (sid 9): Med hänsyn till intresset av att de avgifter som tas ut blir likartat utformade bör kemikalieinspektionen kunna meddela föreskrifter även såvitt avser kostnader för provtagning som utförs av annan

myndighet.

Enligt första stycket skall alltså KemI föreskriva villkoren för detta. Förutsättningen för att ersättning skall kurma utkrävas är således att KemI utgivit föreskrifter om detta.

Andra stycket innebär dock att den som döms till ansvar enligt LKP skall

utge ersättning för kostnader för provtagning och undersökning av prov

om dessa varit skäligen påkallade. Här krävs alltså inte att KI gett ut föreskrifter.

Kemikalieinspektionen har ärmu inte utfärdat några generella föreskrifter enligt 28 §. De har dock framfört sin avsikt att utfärda sådana föreskrifter inom en snar framtid.

4.3.3¶Samverkansforrner med företagen

Hur deñnieras det i praktiken,

företagens ansvar och hur förverkligas från myndigheternas och företagens sida?

Arbetsfördelningen mellan huvudaktörema är grovt sett följande:

- har onekligen statsmaktemas uppdrag för att

Kemikalieinspektionen

driva fram utredningar och information (även om företagen har huvudansvaret för att kunskap tas fram och information sprids). Ibland ska myndigheten också själv utreda och infonnera.

- i sin egen Företagen är de enda som kan besluta om produktbyten produktions- eller leverantörsfunktion. De kan tvingas ändra sina beslut i de fall där förbud eller regleringar tvingar fram nedläggningar av en produktion eller distribution. Om de bryter mot dessa bestämmelser kan de drabbas av sanktioner, t.ex. när KemI vid en

en asbesthaltig produkt i ett varuhus. inspektion upptäckt

- Vidare faller för att göra hanteringen säker helt och hållet

åtgärder

medan myndigheternas roll är tillsyn över att hante-

på företagen,

ringen sker på ett säkert sätt.

Det har i intervjuema framkommit att företagen är medvetna om att de har huvudansvaret för de producerade eller distribuerade kemikalier-na. Men har de framhållit att

samtidigt intervjuade myndighetsföretrådama

de inte anser att företagen ännu dragit de fulla konsekvenserna av detta

och föransvar, även om i första hand märknings- produktinformtionen

bättrats kraftigt. Företagens medvetande om sitt ansvar tycks ha ökat väsentligt sedan början av 1970-talet. Intervjuerna visar också att det är oklart i vilken utsträckning företagen tar på sig ett ekonomiskt ansvar för utredningar av gamla, redan introducerade produkter.

Jag vill understryka det allvarliga i att branschen i sin helhet ännu inte såvitt vi kan förstå - tycks ha mobiliserats för kemikalielagstiftningens mål om man nu kan beteckna den grupp av företag som en bransch som består av inhemska tillverkare, inom och utom

branschföreningarna,

utländska leverantörer, inom och utom Plast- och Kemikalieleverantörers förening (PKL), och inhemska användare av kemiska produkter i andra branscher. Det är en viktig uppgift för kemikaliekontrollens myndigheter och branschorganisationer att få LKP att tränga

igenom

också i mindre företag och i sådana som inte tillhör den

företag egentliga

kemibranschen.

Här fmns en besvärlig avvägning mellan bokstav, som

lagstiftningens

lägger ansvaret på företagen, och verkligheten, som kräver kostnadskrävande insatser från såväl som sida för att

företagens myndigheternas

företagen skall leva upp till detta ansvar. Problemet är i stor utsträckning

en resursfråga, bl a när det gäller tillgången till expertis.

KemI förväntas vara en relativt liten myndighet. Även avgiftsfmaniseringen bygger på denna tanke, innebärande att den enligt propositionens ord ska finansiera den dokumentations-, kontroll-, infomiationsq föreskrifts- och utredningsverksamhet som enligt den nya om

lagen

kemiska produkter kommer att åvila kemikalieinspektionen med

anledning av (vår kursivering) tillverkar- och leverantörsledens

befattning med kemiska produkter.

Om dessa aktiviteter inte sker genom företagens egna initiativ tvingas

sina resurser utöver vad som förutsågs vid

myndigheten utvidga

resurstilldelningen.

Här finns frön till en ond cirkel.

Om företagen inte själva handlar enligt lagens förväntningar kan myn-

alltmer vilket försvårar en digheten tvingas in i en regleringssituation förtroendefull understrykas att ett

och tidig dialog. Det ska samtidigt klan regelsystem som understöds av en fungerande tillsyn och förutsebara sanktioner Men ett alltför

ger en bra grund även för en dialog. komplicerat och detaljerat regelsystem minskar i sin tur företagens vilja till frivilliga aktiviteter, vilket i sin tur ökar Kemlzs krav på mer egna resurser, ackompanjerade av kritik från industrins sida om att myndigheten är för resurskrävande.

Att undvika en sådan tendens ställer stora krav både och

på myndigheter

företagen när det att förstå och acceptera att man har olika

på gäller

roller. förväntas åstadkomma positiva ekonomiska resultat

Företagen och arbetar en marknad med internationell konkurrens. Krav från

på

kan självfallet komma i konflikt med vinstintresset och

myndigheterna

konkurrenskraften. Det gäller i synnerhet om kraven går längre än i andra länder. Våra intervjuer tyder dock på att det hos många företag finns insikt om att miljöhänsynen måste integreras i företagsstratregin. Om allmänheten alltmer ökar sin efterfrågan på produkter med mindre risker för hälsa och miljö, så underlättas en sådan strategi.

Företagen är dock inte en homogen grupp, och en stor del av företagen i

t ex produktregistret är inte engagerade i någon branschförening, vilket

innebär att branschorganisationema effektivt kan företräda endast en del av företagen inom kemikaliekontrollens område.

Myndigheterna förväntas se till att företagen tar sitt ansvar. Det innebär både information och vägledning och att ibland ingripa mot företag som inte tar detta ansvar. Myndighetema har ett tryck på sig från allmänheten och kritiseras ibland för passivitet och undfallenhet. Dilemmat är alltså att en alltför företagsvänlig inställning från en myndighets sida kan skada dess förtroende hos allmänheten - och omvänt kan ett alltför nitiskt infriande av allmänhetens förväntningar försämra möjligheterna till dialog med företagen.

Det gäller således både för företagen att ta sitt eget ansvar och för myndigheten att ta vara på möjligheten till dialog med industrin samtidigt som ingripanden görs när det är befogat. Detta är av intresse även för industrin eftersom de företag som agerar mot lagens anda annars skadar både industrins och myndighetens anseende.

Att skapa förtroende hos allmänheten och hos industrin och åstadkomma resultat kräver både resurser och en bestämd inriktning hos myndigheten, nämligen att göra troligt för industrin att denna har mest att vinna på ett samarbete, att det finns en negativ trend i opinionens syn på kemiindustn och att insatser i lagstiftningens anda kan göra demra syn mer positiv. Industrin har nog i stor utsträckning klart för sig allt detta men insikten är kanske inte spridd bland alla företag.

FÖRSLAG

KemI måste hitta ett arbetssätt som både markerar att KemI och industrin står på samma sida i förverkligandet av lagen (även om man har olika roller!) och understryker kraven på industrin på ett sätt som gör att hela industrin inser allvaret i lagstiftningen.

Det vore önskvärt att KemI i större utsträckning rekryterade personer

av strategiskt ekonomiskt och marknadsmässigt med egen erfarenhet tänkande i företag i branschen (kemikalietillverkning och -leverantörer) för att underlätta en dialog mellan KemI och företagen om förutsätt-

ningar för produktbyten och liknande.

Vidare bör man i lagtexten göra tydligare markeringar åtminstone av en av de två viktigaste komponenterna i företagens ansvar, komponenter som redan nämns i förarbetena men som eventuellt bör komma till bättre uttryck i själva lagtexten, nämligen dels substitionsprincipen, dels den omvända bevisbördan.

SUBSTITUTIONSPRINCIPEN

I S § LKP behandlas de försiktighetsmått den som hanterar eller importerar en kemisk skall vidta. Ett försiktighetsmått som enligt

produkt

förarbetena till lagen följer av S §, men som inte uttryckligen anges, är substitutionsregeln. Den innebär att en kemisk produkt skall bytas mot en mindre farlig om hanteraren ändå uppnår ändamålet med användningen.

Varje hanterare eller importör skall alltså bedöma om han vid sin användning kan byta ut en kemisk produkt mot en mindre farlig. Alternativet måste vara tillgängligt för honom. Vidare måste han kunna nå samma resultat med den alternativa produkten. Den skaderisk han skall beakta är den som föreligger vid hans användning av den kemiska produkten. Men han skall också ta hänsyn till skaderisker i ett senare hanteringsled. Som lagen är utformad för närvarande anses det på sina håll oklart om hänsyn skall tas till skaderisker som föreligger när den kemiska produkten ingår i en vara.

Substitutionsregeln innebär alltså att en kemisk produkt inte får användas i vissa situationer men att den däremot är tillåten under andra omständigheter. Utöver denna regel finns regler om tillståndstvång och förbud som dock förutsätter särskilda beslut.

Substitutionsregeln är en grundläggande skyldighet för användaren. Regelns tillämpning är emellertid enligt våra intervjuer oklar. Den har därför inte avsedd genomslagskraft. Av detta skäl kan det vara av stort värde om denna regel uttryckligen framgick av lagen.

Regelns betydelse blir än större om lagen omfattar varor. Den tidigare berörda oklarheten avhjälps genom detta. Effekten av kombinationen av dessa lagåndringar är dock svår att förutse och måste noga analyseras. Vidare måste den omvända bevisbördans tillämpning klaras ut. En följd kan bli att substitutionsregeln får för ston tillämpningsområde eller på annat sätt fâr ohanterliga konsekvenser. Det kan då bli erforderligt att begränsa dess tillämpning. Av dessa skäl måste vi avstå från att ange hur en lagregel om substitutionsregeln skulle kunna utformas. Jag föreslår

däremot att substitutionsprincipens tillämpning åter utredes i syfte att finna en lagregel, som underlättar utforrrming av tillämpningsföreskrifter.

DEN OMVÄNDA BEVISBÖRDAN

Lagen bygger på principen att det är tillräckligt med att en skada kan befaras för att olika regler ska bli tillämpliga. Den omvända bevisbördan är en grundläggande princip och detta talar för att den uttryckligen framgår av lagen. Av samma skäl bör en sådan lagregel knytas till lagens första paragraf.

Lagen om kemiska produkter bygger på principen att det är tillräckligt med att en skada kan befaras för att olika regler skall bli tillämpliga. Principen om den omvända bevisbördan har störst betydelse för tillärnpningen av lagens 5 § men kan även ha betydelse för andra bestämmelser. Den bör därför föras in i 1 § LKP. Det är framförallt två delar av denna princip som kan innebära problem. Den första är vad som krävs för att bevisbörderegeln skall aktualiseras, dvs vilken grad av misstanke är tillräcklig för att bevisbördan skall hos den som hanterar den

ligga

kemiska produkten eller varan. Den andra gäller vad som krävs för att bevisbördan skall anses uppfylld, alltså vilken bevisning skall finnas för att produkten skall anses ofarli g eller, snarare: hur bevisa att misstanken om skadan skall anses vara mindre än vad som krävs för att bevisbördan skall utlösas.

Bevisbörderegeln som förs in som ett tillägg till 1 § LKP, skulle kunna

formuleras på följande sätt: Om det finns grundad anledning anta att en kemisk eller vara som omfattas av lagen kan medföra skada på

produkt

märmiskor eller i miljön skall den kemiska produkten eller varan anses ha denna skadliga effekt till dess det på godtagbart sätt visas att skade-

risken inte föreligger.

Uttrycket grundad anledning anger den grad av misstanke som krävs för att bevisbördan skall åvila den som hanterar produkten eller varan. Vilka krav skall ställas på misstanke och bevisning beror på en rad omständigheter i det enskilda fallet, tex sannolikheten för skadan och effektens För att den omvända bevisbördan skall bli enklare

omfattning.

att tillämpa för användaren av produkten eller varan och för myndigheterna bör dessa begrepp ges ett fylligare innehåll.

I en eventuell lagregel om den omvända bevisbördan kan kravnivåema ges en mer exakt formulering. Alternativt kan regeringen i propositionen om en sådan lagändring precisera vad som krävs. Det är även tänkbart att överlåta till kemikalieinspektionen att i föreskrifter närmare reglera dessa kravnivåer.

Genom den att lagen även skall omfatta vissa varor

föreslagna ändringen

kommer den omvända bevisbördan uttryckligen att avse också sådana varor. Vilka konsekvenser detta skulle få kan inte bedömas inom ramen för denna utredning och bör alltså granskas särskilt.

Det förhållandet att bevisbördan varierar beroende på omständigheterna

begränsar i viss grad bevisbördans omfattning. Några vägande argument

för att varor skall behandlas olika i förhållande till kemiska produkter är

svåra att se. Däremot är det tänkbart att vissa hanteringsled bör särbehandlas. Frågan behöver utredas nämiare.

4.3.4¶Samverkansforrner med

övriga organisa-

tioner (forskningsinstitutioner, bransch-

organisationer)

BRANSCHORGANISATIONER

Med hänsyn till sina personella resurser tycks KemI ha en hel del kontakter med förekommande branschorganisationer.

Många av de problem som ska lösas, t ex utfomming av nya föreskrifter, måste dessutom ofta diskuteras direkt med de berörda företagen. Företag som importerar, levererar och producerar kemikalier tillhör ofta inte någon branschorganisation. Inte minst gäller det senare sådana företag som KemI särskilt skulle önska att få kontakt med.

KUNSKAPSKÃLLOR

F il in

Gnmden för inhämtande av forskningsresultat är bevakningen av vetenskapliga tidskrifter. Detta kräver nära tillgång till de mest betydande vetenskapliga tidskriftema inom området kemiska hälso- och miljö-

risker. Vidare krävs välutbildade dokumentalister och bra tillgång till databaser.

För att handläggare inom kemikaliekontrollen skall kunna upprätthålla hög kompetens krävs det även nära kontakt med forskningsprojekt. Vidare är det viktigt att det finns ekonomiska resurser att initiera eller stödja undersökningar och forskning som bidrar med viktig information. En arman viktig länk till forskningen är det toxikologiska

i rådet, i vilket ledamöterna har hög vetenskaplig kompetens inom områden som är viktiga för toxikologiska myndighetsbedömningar.

Sammanställning och utvärdering av den information som finns i form av toxikologisk dokumentation och artiklar i vetenskapliga tidskrifter, om enskilda ämnens hälso- och miljöfarlighet är en viktig del av kunskapsuppbyggnaden inom kemikaliekontrollen.

Kunskaxgr om kemikaliganvändninggn

Kemikalieinspektionens produktregister samlar in uppgifter om

förekomst av och innehåll i kemiska produkter. För närvarande finns det information om cirka 60 000 kemiska produkter i registret. Vidare innehåller registret information om cirka 5 000 kemiska ämnen som ingår i dessa produkter. Produktansvariga företag skall till registret bl a lämna vissa uppgifter om kvantitet, inom vilken bransch produkten används, bedömning av hälsofarlighet och vissa uppgifter om halter av eventuellt hälsofarli gt ämne.

Kemikalieinspektionens inspektionsveticsamhet bidrar med viktiga fakta

vid beslut om informationsinsatser samt vid utformandet av föreskrifter och allmänna råd.

Även olika inom industrin, t ex Sveriges Kemiska

branschorganisationer

industrikontor samt Plast- och Kemikalieleverantörers Förening (PKL), bidrar med för kemikaliekontrollen viktig information om kemikalieanvändningen.

In i ll v rk

Det internationella samarbetet på kemikaliekontrollens område har utvecklats starkt de senaste årtiondena och är en viktig faktor i kunskaps-

i internationellt arbete är nödvändigt för att

uppbyggnaden. Deltagande

få kunskap om vad som görs i andra länder och organisationer.

Inom FN:s olika har ett omfattande arbete utförts med

fackorgan kemiska hälso- WHO (World Health Organization) har

och miljörisker. sedan 1950-talet utarbetat utvärderande dokument om kemiska risker. Dokumentseriema behandlar bl a bekämpningsmedelsrester i livsmedel och kemikalier som är av intresse t ex i arbetsmiljö. Till WHO är en

knuten: IARC (International Agency for

cancerforskningsinstitution

Research on Cancer). Institutionen har sedan år 1972 publicerat cirka 40

med utvärderingar av kemiska ämnens cancerframkallande volymer

IARC har även utarbetat kriterier för klassificering av

egenskaper.

cancerframkallande änmen som har haft starkt genomslag internationellt. År 1980 bildades ett särskilt program för kemikaliefrågor, IPCS for Chemical Safety). IPCS bedrivs

(International Programme

av WHO, ILO (International Labour Organization) och

gemensamt

UNEP (United Nations Environment Programme). Ett viktigt arbete inom programmet är att utföra faroanalyser av enskilda kemikalier eller grupper av kemikalier.

Inom OECD (Organization for Economic Cooperation and Development) har ett arbete påbörjats med att mellan medlemsländerna fördela ansvaret att ta fram och utvärdera infonnation om otillräckligt undersökta kemikalier på marknaden (OECD Existing Chemicals Programme). Ett system för förbättrad tillgång till opublicerad och arman svårtillgänglig infonnation har byggts upp: OECD Chemicals Information Switchboard. Vidare finns ett informellt kontaktnät mellan medlemsländerna för utbyte av information om nya viktiga nationella företeelser och rapporter på kemikaliekontrollens område.

I nedanstående uppställning sammanfattas de viktigaste kuskapskälloma:

VIKTIGA KOMPONENTER I KUNSKAPSUPPBYGGNADEN INOM KEMIKALIEKONTROLLEN

Vidareutbildning i toxikologi, ekotoxikologi, kemi mm. Internationella

kurser (specialområden inom toxikologi och ekotoxikologi).

Vetenskapliga seminarier.

Internationella konferenser.

Bili k- h kmn ions nkion

Prenumeration på vetenskapliga tidskrifter. Inköp av annan litteratur. Sökningar i databaser. Forskning

Bevakning av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter.

Initiera och stödja forskningsprojekt.

Aktivt delta i forskningsprojekt.

Diskussioner i Toxikologiska Rådet.

Viktiga nationella fggskningsinstimtiongr gb program

och ekotoxikologiska institutioner vid universitet och

Toxikologiska

högskolor.

Institutet för miljömedicin (IMM, tidigare SML).

Arbetsmiljöinstitutet (AI).

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Försvarets forskningsanstalt (FOA).

Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Programmet för övervakningav miljökvalitet (PMK).

Ä in

Utvärdering av: Toxikologisk dokumentation

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter

lvk

Deltagande av information från:

i och utnyttjande WHO IARC IPCS OECD Existing Chemicals Programme OECD Chemicals Information Switchboard OECD Kontaktnät

F i i k mik li

Bidrar med kunskaper om kemikalieanvändningen

Produktregistret

Inspektionsverksamhet

Särskilda projekt

En sammanfattning i diagramfonn ges nedan.

.38

.åocouwcuoaåmuaoanrEox

3220883_8188cc.:

»bmzvå05:00

mmåüê

ovüoonnøm

.octxuuu

_aBEQÖ

aocouumgåmuoäwøuø_301.38p.

»w

quomoäm

uwcaäqâxøvøum:ozøoxozøäsøx

smzmâmøoøø:a

.Ãømümwâøxüøm»mâoøm

uzoøouañouåGowmumv

lvAllll

-små

;§3

como

2.» .C53

äøoøåømø_wo.:

a|lll|u

.Dä

wåüømmmmøuxøEouonücâåbestman

:eaogoåäaøg_åoøouünouâ

oea=mnuxm==M

_ma_

SLUTSATSER

När det gäller samarbete med forskningsørgan beskrivs det också något i Kemlzs egen utvärdering (bilaga 3). Det förefaller som om Sverige har ett för litet underlag för ett tillräckligt brett och kvalificerat forskningsinstitut för att fylla Kemlzs behov. Det förekommer en utbyggnad av flera existerande organ och det är svårt att på vårt underlag ge en precis rekommendation om hur utbyggnadsarbetet ska inriktas.

För att utnyttja den kvalificerade forskar- och utvecklingskompetensen bör KemI:s utredningsenhet och SNV:s utvecklingsavdelning och laboratorier och motsvarande enheter på ASS eftersträva samverkan. Även om sådan redan nu förekommer på vissa punkter bör den utvecklas.

För Kemlzs del är rollen som länk mellan forskning och tillämpning viktig. Enligt vad vi förstått råder det i Sverige brist på experter som kan överblicka så att man lätt kan få fram översikten över

forskningsläget

forskningsläget för olika ämnen och produkter som kan användas som ett lättillgängligt underlag i Kemlzs beslutssituation.

4.3.5¶Internationellt samarbete

Det internationella arbetet har två viktiga dimensioner:

- internationellt samarbete

Den ena är att en satsning på myndigheterna

emellan på längre sikt innebär besparingar på undersökningssidan.

- Den andra dimensionen är att företagen är mycket angelägna att

kemikalieregleringama ser så lika ut som möjligt i olika länder för att

inte i onödan hindra import och export.

De starka hålso- och miljöargumenten är naturligtvis den viktiga drivkraften bakom Men dessutom år de ovanstående punk-

regleringarna.

tema både ett starkt företags- och myndighetsintresse genom att såväl

undersökningskosmader som regleringseffekter har betydelse för kon-

kurrenskraft och utveckling av en viktig bransch.

Utöver det som nämns i Kemlzs egen utvärdering om deras internationella samarbete kan också något nämnas om betydelsen av det internationella samarbete som såväl SNV som ASS har på kemikaliesidan, för SNV:s del bl a i fråga om kadmium (Norden och

exempelvis

EG), bränslen (EG), kvicksilver (EG), verkstadsoljor (de internationella

oljeföretagen), papperskEmikalier (Helsingforskonventionen). I såväl

som Nordsjökonferensen har överenskommits

Helsingfors-konventionen

om en av utsläppen av stabila/ giftiga änmen.

50-procentig begränsning

Dessa överenskommelser kommer att påverka hur Sverige skall uppnå

dessa åtaganden.

I samarbetet i OECD och med EG har hittills huvuddelen av arbetet

berört insamling av kunskap och arbetsfördelning framför allt på faro-

sidan. Det är angeläget att det som sägs om risk management, whole

life

time of chemicals och liknande får ett innehåll. Samarbetet i

verkligen

OECD och EG bör också handla om regleringar, åtgärder och risk management.

RESURSBEHOV

För ett par av de arbetsuppgifter som kemikalieinspektionen prioriterar

är bedömningen av resursbehovet helt beroende av graden av internationellt samarbete. Det gäller

- av den s k notiñkationsrefonnen (samarbete med

genomförandet EG), d v s förhandsanmälan (från företagen till kemikalieinspektionen) av nya kemiska ärrmen,

- den del av de cirka 1 000 som faller på Sverige

högvolymkemikalier

enligt överenskommelse i OECD-samarbetet om gamla ämnen (man

utgår i Sverige från att vår uppgift blir 20-25 änmen),

i - nordiskt samarbete

om några hundra ämnen med särskilda

effekter.

Vi har intervjuat personer även från två EG-länder som kan mycket om det internationella samarbetet och fått ett starkt intryck både av vikten av detta arbete och av de resurskrav som ett fungerande internationellt kontakt- och förhandlingsarbete ställer, inte minst därför att det är de mest kvalificerade ämbetsmännen och experterna som måste delta.

Vad kan därför betraktas som en väl avvägd internationell insats, i förhållande tillsyns- och undersök-

till vad man lägger ned på nationellt

ningsarbete?

Arbetarskyddsstyrelsen uppger att man lägger ned ungefär 25-30 års-

arbetskrafter kontaktarbete. Det är dock svårt

per år på internationellt att överföra detta till Kemlzs värld eftersom arbetarskyddsstyrelsen totalt sett är så mycket större och arbetarskyddsfrågomadelvis är* armorlunda.

En jämförelse med Danmarks motsvarighet till KemI visar att någonting i storleksordningen l /7 av personalens tid går åt till förberedelser för och av internationellt kontakt- och förhandlingsarbete.

genomförandet

En motsvarande skattning för Kemlzs del är cirka 7- årsarbetskrafter, d v s cirka 1/10 av den totala personalen, vilket förefaller vara lägre än i Danmark.

Antalet årsarbetskrafter är inte det enda måttet på intensitet i det internationella umgänget. Det är också viktigt att samarbetet integreras i verksamheten och att man har resurser att hålla fortlöpande kontakter

som arbetar på undersökmed bl a EG. Det gäller både den personal ningssidan och personal i ledande ställning inom inspektionen som i strategi- och måste hålla EG-dimensionen levande.

beslutsfrâgor

SLUTSATS

för framtiden - Det internationella samarbetet är något av en investering ju mer Sverige satsar på undersökningar desto mer har vi till hands som

för att av andra länder få del av resultat från deras undersök-

bytesobjekt

ningar. Min slutsats är därför att Sverige bör prioritera internationellt samarbete ärmu mer än för närvarande för att skapa en gynnsam

atmosfär för framtida samarbete, i synnerhet mot bakgrund av att Kemlzs internationella resursinsats ännu verkar jämförelsevis liten.

HARMONISERING MED EG

Vikten av gemensamma bestämmelser mellan Sverige och handelsländerna har varit en av huvudpunktema i industriföreträdamas synpunkter under vara intervjuer. Harrnoniseringen får betydelse på flera sätt:

- för Sverige nödvändiga produkter,

Möjlighetema att imponera varvid alltför stränga eller avvikande svenska krav gör att utländska leverantörer inte tycker det är mödan värt att särskilt anpassa produkterna eller ge särskild information för den relativt lilla svenska marknaden.

- Praktiska t ex

problem för Sverige i samband med import och export,

irmebärande att de svenska tillverkarna och leverantörerna måste

märka om varor vid gränsen.

har ett i internationellt samarbete i kemi-

Sverige grundmurat gott rykte

bl a Rune Lönngrens insatser inom OECD. Även inom EG

frågor genom

och KemI:s samarbete med EG närmast betraktas som

tycks Sveriges

vad vi hört från ansvarigt håll inom EG.

mönstergillt, enligt själva

Arbetet från bl a Kemikalieinspektionens sida med att införa ett svenskt notiñkationssystem enligt mönster från EG uppskattas dessutom, enligt våra i av industrins företrädare, dock under

intervjuer, hög grad

förutsättningen att de svenska reglema blir identiska med EGzs och allra helst att Sverige lyckas sluta ett avtal med EG så att vi blir en del av EG:s system på området.

Ett återkommande irritationsmoment mellan industrin och KemI tycks vara att Sverige och EG ibland klassar t ex cancerfrarnkallande ärrmen olika. Det är naturligtvis önskvärt att denna klassificering sker så likartat som möjligt, men det vore å andra sidan fel att kräva att svenska myndigheters experter ska göra avkall på vad man själv uppfattar som en väl underbyggd klassificering, enbart utifrån det faktum att EG:s experter valt en annan klassificering.

En fråga som berörts något i våra intervjuer med industriföreträdare är att man är kritisk till att KemI ägnar relativt mycket tid åt det nordiska samarbetet. Eftersom jag anser att hela det internationella samarbetet bör prioriteras har jag svårt att se att man bör minska just det nordiska samarbetet. Snarare kan det t o m vara av värde att på ett så tidigt stadium som möjligt hålla de nordiska länderna informerade eftersom Danmark är en brygga i kontakterna med EG. Självfallet är dock huvudfrågan att underlätta en harmonisering med EG.

SLUTSATS

Min bedömning av vad som görs i fråga om harmonisering är att KemI håller sig väl informerad om de bestämmelser som gäller i EG. KemI vill som huvudregel verka för att Sverige när det gäller detaljer i regelsystemet inte i onödan skapar besvär för svenska företag i handeln med

EG-ländema även om det också under Kemlzs tid finns exempel på nya svenska särlösningar.

4.3.6¶Kemikalieinspektionens roll

Det finns för att beskriva kemikalieinspektionens roll.

ingen kon formel I andra i Kemikalieinspektionens instruktion sägs:

paragrafen

är central för ärenden om hälso-

Inspektionen förvaltningsmyndighet

och miljörisker med kemiska produkter, i den mån handläggningen inte ankommer på annan myndighet.

Den av som följer kan sammanfattas i

beskrivning arbetsuppgifterna

följande punkter:

- förekomst och risker

följa kemiska produkters - utöva

tillsyn -

pröva bekämpningsmedel

- föra

produktregister

- utreda, sammanställa och dokumentera risker -

ge information -

stödja regionala tillsynsmyndigheter

- medverka i internationellt samarbete.

En sammanfattande beskrivning av Kemlzs roll är ungefär: Kemlzs roll är att se till att kemikalier undersöks med avseende på egenskaper. Kemi har också att bedöma om egenskaperna kan tämjas genom åtgärder

Om en sådan bedömning leder till att risker

(hantering, skyddsåtgärder).

inte kan undvikas har KemI att överväga restriktioner mot

generella

marknadsföringen. KemI ska även bevaka att kunskapen om

sprids till alla berörda grupper genom en produkternas egenskaper effektiv information.

VAL AV HUVUDSTRATEGI

Kemlzs kemikalietlödet så nära källan som

strategi är f n att bedöma

eftersom kemikaliema är så svåra att ta reda på längre fram i möjligt,

De viktigaste exemplen på insatser av detta slag är

hanteringskedjan.

utredningar (i Sverige eller i samarbete med utlandet) av särskilt utvalda grupper av ärrmen och varor för att öka kunskapen, åtgärder som stimulerar företagen till egna utredningar och produktbyten samt

av den informationen om kemikaliema från företagen som

påverkan

med överlåtelsen. Överlåtelsen är den företagen ger i samband nyckelsituation som KemI i tillsynen koncentrerar sig på.

Med insatser längre bort källan menas regleringar och förbud för

från

att få bort ärrmen och från marknaden samt naturligtvis

produkter

rättsliga ingrepp mot enskilda företag.

För närvarande kan man säga att KemI ägnar kanske något mer än hälften av sina resurser åt insatser nära källan (stöne delen av

samt bekämpningsmedelsarbetet). Det föreslagna. utredningsavdelningen

notiñkationssystemet innebär en förstärkning av det förebyggande

inslaget.

Det kan finnas anledning att fundera över om det förebyggande inslaget i kan effektiviseras. Tänkbara strategieri detta syfte är:

- Det finns en mer eller mindre uttalad ambition i Kemlzs

tillsynsarbete

att utveckla insatserna så att KemI skall kunna hjälpa företagen att

utveckla mál och Icriterier för produktundersäkningar och

produktval.

Avgränsningen av kemikalieinspektionens uppgifter och ansvar har gjorts utifrån kemiska ärrmens och produkters egenskaper. Därvid är

kemikalieinspektionens uppgift att förmedla kunskaper till såväl

leverantörer som användare av kemiska produkter genom en bred

Kemikalieinspektionens internationella informationsspridning.

kontakter har därvid stor betydelse som kunskapskälla.

Ambitionen produktstrategi innebär inte att

att hjälpa företagen med sin KemI skulle kunna utforma, eller ens föreslå, mål för företagen i deras centrala Ambitionen att utöver reglerings- och

affärsmässiga strategier.

inspektionsarbetet bidra till företagens utvecklingsarbete måste avgrän-

sas ett sätt som gör uppgiften hanterbar för en myndighet, dvs den

pä

ktmskapsfönnedling som nämns i föregående stycke.

- ledande imiktning gäller prioritering av Utredningsavdelningens

ämnen och produkter som bör bli föremål för särskilda utredningar. Bl a vill man prioritera redan existerande ämnen samt miljöfarliga änmen. Dessa kan sedan i sin tur till grund för

utredningar ligga

kravställande och som utbytesinformation till

gentemot företagen

andra länder.

Båda dessa inriktningar ligger i linje med idén om en ökad tyngdpunkt på

förebyggande insatser.

Andra förslag av liknande natur är:

- Öka till allmänhet och skolelever så att dessa mot-

informationen

i egenskap av konsumenter får ökad förståelse för hur kemiskat

tagare

produkter och avfall bör hanteras och därmed kan ställa bättre under--

krav gentemot tillverkare och importörer. Kraven på en in-

byggda

formation av detta slag är dock stora - den får ju inte uppfattas som em

från Keml samtidigt som den inte får vara så elementär

partsinlaga

och allmän att den inte kan resultera i åtgärder från konsumentens sida.

Man kan här konstatera att just inforrnationsspridningen till allmänhet och näringsliv är ett område där Kem] knappast ännu kumiat leva upp tilll sin roll som den beskrevs i proposition 1984/85:l 18. Där talades om att KemI bör få ett huvudansvar för samhällets infomiation till tillverkare” importörer och andra leverantörer samt till konsumenter även om huvudansvaret (i nästa mening) sägs ligga i första hand på företagen

själva.

- insats är samarbete med utländska myndigheter

En förebyggande exempelvis avseende tillverkning i utlandet så att man får till stånd åtgärder mot farliga kemikalier redan innan de når Sverige.

FÖRSLAG

En klarare avgränsning bör göras mellan KemI och andra myndigheter. Det bör klart framgå att Kemlzns uppgifter inriktas på egenskaper hos kemiska ämnen, produkter och i vissa fall varor, att sålunda

faroanalysen

är grunden för bedömningen och att riskbedörrmingar görs i samverkan med de myndigheter som främst ansvarar för och dess

hanteringen

följder inom klart angivna områden (främst SNV och ASS).

Jag föreslår att inriktningen de närmaste åren vid den interna resursfördelningen vid KemI är ökad satsning på förebyggande resurser. Däri ingår att genom internationellt samarbete säkerställa att tillverkarna gör erforderliga utredningar och bedömningar av i första hand kemiska produkter så att behovet att kontrollera svenska importörer minskar. Även harmonisering med EGzs bestämmelser ett liknande

fyller syfte.

Man kan gå ett steg längre och precisera att man bör prioritera sådana insatser som förebygger framtida kostnader för det offentliga. Detta innebär dels att man

- har ett så intensivt internationellt samarbete att man kan söka få till stånd åtgärder mot farliga kemikalier redan innan de når t ex

Sverige,

genom överenskommelser med EG-länder,

- att man försöker internationella överenskommelser

uppnå om delning

av undersökningsarbetet, vilket bl a innebär att Sverige bör göra en tillräcklig andel av eget undersökningsarbete, dels svarande mot en rimlig andel av den intemationella insatsen, dels så att man har resul-

tat som internationella bytesobjekt,

- och kemikalieinspektionens

att regelsystemet, ñnansieringssättet

insatser läggs upp så att företagen i ökad utsträckning på eget initiativ

minskar -

byter produkter, volymer (när detta är möjligt

leverantörer har knappast denna möjlighet) samt gör undersökningar.

också föreslår -

I mån av resurser bör man - som KemI överväga nya

av insatser från myndighetens sida i form av riktad tillsyn,

typer

regelskärpningar, ökad dialog med företagen, kampanjer, utpekande

och varor för att sätta igång mer av

av farliga ämnen, produkter

från företagens sida.

egeninitiativ

4.3.7 interna

Kemikalieinspektionens

och arbetsfonner

organisation

KEMI:S UTVÄRDERING

Nedan kommenteras Kemlzs utvärdering (se bilaga 3) och de resultat

som uppnåtts.

ll v rk

Arbetet med föreskrifter och allmänna råd har bra och i huvudsak i

gått

omfattning. Av resursbrist har dock några angelägna projekt

planerad

fått skjutas på framtiden.

Arbetet med vägledning till regionala och lokala tillsynsmyndigheter har på gnmd av resursbrist inte genomförts i önskvärd omfattning. KemI arbetar dock för närvarande med detta i samarbete med representanter

i för berörda myndigheter.

Samarbetet i tillsynsfrågor med andra myndigheter har kommit igång väl. Särskilt väl fungerar samarbetet med externa intressenter i vad avser törfattningsarbete och inom bekämpningsmedelsområdet.

Ett systematiskt inspektionsverksamhet har satts igång. Sammanlagt har 300 företag inspekterats eller kontrollerats på annat sätt. Dessa företag utgör 10% av det totala antalet tillverkare och importörer. De marknadsför dock 17 000 produkter av totalt cza 60 000.

Förhandsgranskningen av bekämpningsmedel har inte kunnat bedrivas i önskvärd omfattning p g a resursbrist. Trots detta har prövningen av nya ansökningar kurmat hållas på i stort oförändrad nivå. Arbetet med att gå igenom gamla bekämpningsmedel har trots förstärkningar inte kurmat bedrivas i tillräcklig takt.

Det internationella arbetet i tillsynsfrågor har bedrivits intensivt. Inspektionen har varit starkt pådrivande för att få till stånd arbete med harmonisering inom området i vad avser bestämmelser inom kemikalieområdet i Norden. Kontakter har utvecklats även med EG, OECD, m fl.

Det kemiska hälso- och miljöriskområdet är vittomfattande och inspektionen kan bara på vissa kämområden ha en egen kompetens. Detta innebär att arbetet med att bygga ett kontaktnät med kvalificerade forskare har varit viktig. Olika forskares deltagande i Kemlzs verksamhet genom granskning av dokument m m har fungerat väl även om verksamheten fortfarande är i sin linda.

har producerat rapporter av hög kvalitet, dels utformade

Inspektionen

av inspektionens egna tjänstemän, dels producerade på annat håll men finansierade Inspektionen har dock inte

genom undersökningsanslaget.

kunnat motsvara det behov som har uttryckts från olika intressenter.

Ett sätt att fylla det stora infomiationsbehov som finns är databasen RISKLINE som har utvecklat och som nu äri drift.

inpektionen

En del när det är olika sorters

viktig gäller kunskapsuppbyggnad

mellan inom området både

samordningsåtgärder forskningsverksamma

inom och utom landet. har inlett en sådan verksamhet som

Inspektionen

internationella åtaganden t ex inom OECDutgör ett led i inpektionens arbetet. KemI en aktiv roll i 0ECD:s existing chemicals

spelar projekt

men har ännu inte resurser för att driva på utvecklingen och

tillräckliga

göra den svenska delen av samarbetsprojektet.

Det inm arbetet

Det är att KemI haft stora startsvårigheter. Det sena besluts-

uppenbart

fattandet och en nyrekrytering av halva personalstyrkan har naturligtvis skapat problem som ibland har tagit lång tid att övervinna. Trots detta

har man lyckats att skapa en positiv, kreativ stämning inom inspektionen.

En undersökning genomförd av Statshälsan av

inspektionens personal

visar att personalen är mycket engagerad i sitt arbete. Detta goda

skapar

förutsättningar för det fortsatta arbetet.

Kemlzs egen utvärdering visar mycket av det positiva som åstadkommits. Men man pekar också på ett antal brister som åtminstone delvis hade kurmat eller kan avhjälpas med ökade resurser. Några av de viktigaste problemen och behoven som nämns är:

1. Företagens medvetandet om sitt ansvar för eget initiativ

åtgärder på

enligt lagen är inte tillräckligt utbrett.

2. Företagens förändring av produkter i riktning mot mindre riskfyllda

ämnen går inte så snabbt som man skulle önska. KemI konstaterar att

enbart bättre märkning inte är tillräckligt för att påverka denna ut-

veckling.

3. Arbetet med bekämpningsmedlen har tagit 1/3 av Kemlzs insatser i

anspråk i stället för de planerade 1/5, vilket gör att mycket annat fått stå tillbaka.

4. Vägledningen till de regionala och lokala myndigheterna har inte

kurmat påbörjas förrän hösten 1987.

5. Arbetet med att utarbeta metoder för spaning, dvs följa kemikalie-

flöden, utarbeta materialbalanser, bevaka hälso- och miljöeffekter i

stort, har inte heller mer än påbörjats. Detta är en punkt som för övrigt bör utvecklas i samarbete mellan KemI och SNV.

6. I mellan att ägna och resurser åt hälso-

avvägningen uppmärksamhet

miljörisker har miljöriskema hittills fått stå tillbaka.

respektive

av experter, i konkurrens med industrin, har för vissa 7. Rekryteringen

delar av myndigheten varit besvärlig att genomföra.

för KemI har varit oprecisa och svårmätbara och 8. Målsättningama

förväntningarna förmodligen alldeles för stora med hänsyn till de givna resurserna.

9. till beslutsfattare och allmänhet i form av

Infonnationsspridningen

av kunskap från den vetenskapliga litteraturen har inte

överföring

kunnat de intentioner som framfördes i

genomföras enligt

propositionen om KemI.

KOMMENTARER

Liksom KemI på en tillsynsavdelrting och en

anser jag att uppdelningen

är Verksamheten har fördelats så, att

utredningsavdelning lämplig.

svarar för åtgärder och utredningsavdelningen för

tillsynsavdelningen

och fanoanalyser. Regelarbetet sker i långsiktig kunskapsuppbyggnad

med som sammanhållande kraft.

projektforrn tillsynsavdelningen

Uppläggningen synes väl tillvarataga sakkunskap såväl inom Inspektionen som externt. Jag har ingen invändning mot arbetets organisato-

riska uppläggning.

Det är förtjänstfullt, att KemI arbetar med inköpta tjänster och klarar sin adrninstration med liten fast personal. Under de drygt två år som gått har Inspektionen byggt upp interna rutiner, ett väl sammansatt internt samverkanssystem och rekryterat ungefär hälften av den nu anställda personalen. Av allt att döma har personaluppbyggnaden lyckats bra. Svårigheter har dock förelegat att få medarbetare med industriell erfarenhet. Det är mycket viktigt att KemI har sådan erfarenhet. För en så kompetenstung myndighet som KemI är det avgörande för effektiviteten att kunna rekrytera, utveckla, motivera och behålla medarbetare.

KemI har program för personal- och ledarutveckling med anlitande bl a av SIPU. Det är bra. Jag tror ändå, att Inspektionen kommer att behöva betydande fria egna resurser för personalutveckling och en högt kvalificerad personalchef, som i samverkan med anställda och extern expertis kan ägna hela sin kraft åt personalfrågoma. Konkurrensen om personal av de kategorier, som KemI måste ha är hård och ibland svår att möta med de lönenivåer, som gäller inom en myndighet.

Kompetens innebär att ha tillgång till kunskaper och att på ett effektivt sätt kunna utnyttja dem för att nå organisationens mål. Det fordrar en avvägning av egna personella resurser mot utnyttjande av konsulter och annan extern expertis. Toxikologiska rådet är därvid en viktig förmedlare av kunskaper och sättet for utnyttjande av dem i bedömningar.

instämmer i Inspektionens bedömning av vikten av att utveckla rådets

Jag

arbetsformer. Detta är för kemikaliekontrollen i sin helhet.

väsentligt

Inspektionsverksamheten har systematiserats väl i de tre typerna:

systeminspektion, temainspektion och punktinspektion. Jag förutsätter

att systerninspektion innefattar översikt av hela kedjan för väl valda

allt ifrån tillverkare/irnportör till och med eventuellt avfalls produkter slutliga förvar. Jag vill även understryka vikten av den nämnda kontrollen av företagens kompetens och rutiner för att fylla de uppgifter och det

i ansvar som LKP ålägger företagen.

Grundläggande för utredning, regelarbete, inspektion och övriga upp-

är en väl utvecklad strategi med prioriteringar av uppgifter inom

gifter

det nästan oändligt omfattande kemikalieområdet. Strategiska överväganden nämns på flera ställen i Kemlzs utvärdering. En grund för planeringen finns i Andra ingångar är det internationella

produktregistret.

arbetet och de utblickar detta ger. Jag har intrycket att Inspektionen försöker få grepp om sin strategiska planering om att det finns mycket

en situation i detta avseende.

att göra för att uppnå god grundläggande

Utredningsavdelningen beskriver de vägar man beträtt för att göra

och användbara i tillsynsverksarnheten. Det kimskaper tillgängliga

innefattar kontakter med forskningsinstitutioner, andra myndigheter, internationella kontakter med myndigheter etc i andra

organisationer,

länder, informationssökning, dokumentation och egna ämnesutred-

att arbetet är väl upplagt och energiskt beningar. Jag har intrycket drivet. väl

Betydelsen av att det baseras på en för kemikaliekontrollen utvecklad strategi kan inte nog poängteras.

Det internationella arbetet bygger på initiativ från tidigare organisationer. Det gäller särskilt OECD-arbetet. Keml framhåller att arbetet integrerats i övrigt arbete, vilket jag anser vara en förutsättning for att de internationella kontakterna skall kunna bra sätt i

utnyttjas på tillsyns-

verksamheten. EG-arbetet utvecklas starkt. Det nordiska arbetet innehåller viktiga projekt inom området kriterier för effektbedömning, FNinstitutioner ger viktiga bidrag till kunskapsfonden. Bilateralt samarbete utvecklas t ex med USA, Västtyskland, Japan, Nederländerna. KemI har i många fall funktionen att vara nationell samordnare gentemot internationella organ och vidareformcdlare av infomiation inom Sverige. Enligt uppgifter från myndigheter och industri fungerar detta bra. KemI har intagit en aktiv roll i det internationella arbetet. Detta är en av förutsättningarna för att lyckas med de nationella uppgifterna. Det är ett resurskrävande arbete att upprätthålla, utveckla och utnyttja ett så stort internationellt kontaktnät som KemI har. Prioritering är liksom

viktig,

att resursbehovet beaktas vid bedömning av KemI:s framtida utveckling.

Information i olika former är ett medel för KemI:s och andra

viktigt

myndigheters möjlighet att uppnå kemikaliekontrollens mål. KemI:s inforrnationsenhet beskriver arbetets huvud-

uppläggning på fyra

grupper: etablering av inspektionen, infoservice till m fl, allmän

företag

infonnation och infosamverkan med andra myndigheter. Givetvis är infomiation en uppgift, som åligger alla grupper inom Inspektionen. Den gemensamma uppläggningen verkar vara bra. Resursema är dock små i förhållande till de förväntningar som omvärlden med rätta ställer

på KemI. Den nyligen startade serien Nyheter från Kemikalieinspek-

tionen fyller på ett bra sätt ett behov. Jag anser det vara att

väsentligt,

KemI har resurser för att fullfölja de viktiga infomiationsåtgärder som

redan startats och att vidareutveckla sin information enligt uppdragna riktlinjer. Det är en uppgift för Inspektionens ledning, att bevaka objektiviteten i den information som går ut från Inspektionen.

Produktregistret är dels ett administrativt hjälpmedel, dels en tas för KemI:s strategiska planering och uppläggning av den praktiska inspektionsverksarnheten. för andra myndighetens arbete

Registrets betydelse

har omvittnats av dessa. Jag har uppfattningen att det krävs en klarare definition av registrets olika syften och att det därefter utvecklas med för ändamålen och med effektiva rutiner, irklusive

väl avvägt infoinnehåll väl utfonnat dataprogram för dess användning.

Såsom för LKP har KemI uppgiften att ta initiativ för

huvudmyndighet

samverkan mellan centrala och att ha en överblick över hur

myndigheter

kemikalietillsynen fungerar regionalt och lokalt. Eftersom många myn-

är inblandade i kemikaliekontrollen är enbart kontakt/erk-

digheter

samheten tidskrävande. Kemlzs ledningsgrupp konstaterar att nan fått ett utan instrument för detta. Ett nstrument

samordningsansvar egentligt

inflytande på prioriteringar inom andra myndigheters

som ger KemI arbete är en anger uppdrag av regeringen

omöjlig lösning. Inspektionen

på förslag från myndigheten såsom en lösning. För vissa betydelsefulla

och resurskrävande uppgifter kan det vara nödvändigt att få regeringsbeslut på huvudmål och tidplan. I flertalet fall torde dock överläggningar

och verksamhetsplanering mellan mynligheter-

och gemensam projektna vara den formen att samverkan. Viktiga iritiativ i

smidigaste uppnå

denna riktning har redan tagits.

Utredningsavdelningen redogör för undersökningsanslagets utveckling

med snabb tillväxt. Det gäller att finna rätt nivå för att kunna påverka företagen i deras uppgift att ta fram kunskaper om de kemiska produkterna utan att KemI tar över och ansvar som ligger inom

uppgifter

företagen. Måhända skulle KemI behöva medel för att lägga ut forskningsuppdrag, innebärande översättning av tillgänglig kunskap till ett för tillsynsverksamheten användbart instrument.

Kemlzs utvärdering har ett kapitel avseende den framtida verksamheten och dess resursbehov. Utredningen behandlar dessa frågor i annat sammanhang. Jag vill här endast betona, vad KemI avslutningsvis anför, nämligen att tillkommande resurser kan fördelas mellan fasta tjänster och rörliga resurser. Detta anknyter till Synpunkterna rörande kompetens och vikten av att egna personella resurser avstämmes så att myndigheten har förmåga att effektivt utnyttja externa resurser och bedöma kvaliteten på resultatet av utlagda uppdrag.

STYRELSENS ROLL

Det är min uppfattning att KemI :s styrelse kan betyda mer för utveck-

landet av policy, strategier och viktiga prioriteringar i myndigheten. Jag

tror att frågan om styrelsens roll i dessa avseenden är viktig för Kemikalieinspektion. Flera av de strategiska avvägningsproblem jag diskuterat ovan lämpar sig väl för en styrelsedebatt.

För att styrelsen ska bli ett forum för konstruktiv strategidebatt till vägledning för kemikalieinspektionens arbete är det förmodligen en fördel att undvika att utnämna styrelseledamöter som på grund av sin yrkesroll

tänker i främst uppfattas som officiella språkrör för en viss grupp. Jag

för kemiindustrin. Kemikalieinspektionen

första hand på företrädarna i ett industrin och hamnar i stor utsträckning partsförhållande gentemot det år att motparten samtidigt sitter i myndighetens lednmg.

opraktiskt

måste ha representanter som har erfa-

Samtidigt anser jag att styrelsen

renhet av och förstår arbetsförhållanden och villkor. företagens

FÖRSLAG

därför att styrelse sammansätts på

Jag föreslår Kemikalieinspektionens

ett sådant sätt att ledamöterna inte behöver känna trycket att bevaka sin grupps intresse. Det kan uppnås t ex genom att parterna föreslår styrelseledamöter som om möjligt både har företagsförankring, viss expert-

utan att nödvändigtvis uppfattas som

kunskap och förmåga till överblick i officiella språkrör för en viss grupp.

STYRFORMER

En av de viktigaste förändringarna av regeringens styrsystem gentemot

är övergången till 3-åriga budgetar. de statliga myndigheterna

den ökade till myndigheterna som det För att förverkliga delegering talas om i de allmänna beskrivningarna av det nya systemet (främst i bör man vid Keml pröva att i ökad utbilaga l till prop l987l88zl50)

medelsbehovet i form av tidsbegränsade avgränsade

sträckning beskriva insatser av olika steg (projekt).

En sådan gruppering av aktiviteterna, vilken så långt möjligt bör gälla både verksamhcts- och administrationsmedel, möjliggör att man kan koppla resultat och resursåtgång till varandra. Principen överensstämmer med vad som i den ovarmämnda propositionen sägs om lång-

siktig och fördjupad verksarrrhetsanalys till skillnad från en mer

konventionellt redovisningsorienterad planeringsmetod.

TOXIKOLOGISKA RÅDET

Bakom förslaget att inrätta ett toxikologiskt råd ligger flera viktiga ambitioner: dels att förbättra det vetenskapliga underlaget för de riskbedömningar som görs inom myndigheterna, dels att uppnå en större enhetlighet när det gäller de grundläggande delama av riskanalyser, d v s en viss samordning när det gäller metoder for riskanalys.

Rådet är administrativt knutet till Inspektionen samtidigt som det inte är avsett att vara ett organ för KemI utan ett gemensamt organ för myndigheterna som där får en möjlighet att samtidigt ta del av synpunkter från representanter för den vetenskapliga världen.

Det har av våra att rådet ännu inte

intervjuer framgått toxikologiska på

allvar börjat fungera som det samarbetsorgan som avsikten var. Huvudskälet till detta är tiden - rådet har bara varit i funktion

naturligtvis

under något år.

Rådets verksamhet försvåras av en oklarhet om rollfördelning mellan

rådet och kemikalieinspektionen som påverkar valet av inriktning och

rådets ledamöter. Statsmakternas intentioner

förväntningarna på

som vilket leder tankarna till administrativ

uttrycks samordning,

samordning, medan intentionerna snarare var att vetenskaplig expertis från olika håll skulle diskutera om metoder för besvärliga risk-

ihop sig bedömningar och, i de fall man kom fram till bra lösningar, att dessa skulle kunna användas inom flera myndigheter.

Det är framförallt att betona rådets roll som oberoende organ för

viktigt

eller riskanalysakademi. Det innebär inte kunskapskälla, ett slags faroatt rådet ska vara utan arbetet ska resultera i metod-

ett forskningsråd utveckling på riskbedömningamas område och ge myndigheterna bättre underlag för riskbedömningar.

FÖRSLAG

Jag föreslår därför att rådet - med bibehållen administrativ knytning till

- av KemI,

Kemikalieinspektionen görs mer oberoende

- - istället för att som för närvarande vara

dels genom att ordföranden generaldirektören vid Keml - är en person fristående från KemI,

- eller sekreteraren är avlönad på halv-

dels genom att ordföranden

med av en som även fortsättningsvis kan

tidstjänst hjälp fmanisering

ske över Kemlzs budget med öronmärkta pengar,

- for rådet ändras så att inte

dels genom att syftet samordningssyftet

betonas så starkt som utan att man istället framhåller rådet

tidigare

forum for kunskaper och metoder inom

som ett vetenskapligt

området faro- och riskbedömningar av kemikalier med avseende på

hälsa och miljö.

Rådet bör kompletteras med mer ekologisk expertis.

Vidare bör toxikologiska rådet ha till uppgift att lämna synpunkter på riskbedömningar som utgör väsentlig bakgrund för

kemikaliekontrollens myndighetsingripanden.

4.3.8¶Kemikaliekontrollens resursbehov - olika

alternativ

KEMIKALIEKONTROLLENS RESURSER

I direktiven till utredningen ingår att överväga om resurserna inom kemikalieområdet som helhet utnyttjas på ett effektivt sätt. Resursema

finns inom myndigheter, företag, forskningsorganisationer och i inter-

nationella organ.

Redogörelsen för intervjuer och genomgångar med myndigheter ger en

bild av situationen. Inga svåraxtade brister i fönnågan att använda resurserna för att förebygga skador genom kemikalieanvändningen har

uppdagats. Dock kan viss effektivitetshöjning förväntas genom pågående

aktiviteter och genom de förslag till förändringar, som jag framlagt. Regelverket kan i nâgra avseenden göras klarare, myndigheternas roller

och tillsynens funktion kan genom information göras klarare och bättre känd. Toxikologiska rådet kan förstärkas och dess uppgifter anges klarare. Internt inom myndigheterna kan förbättrad strategisk planering ge effektivitetsvinster både i det egna arbetet och i samverkan

myndigheterna emellan.

resurser ägnas helt åt tillsyn över kemikalie-

Kemikalieinspektionens

kontroll inom LKPzs ram. Övriga involverade myndigheter arbetar under ett flertal lagar, vilka mer eller mindre berör kemikaliekontrollen. vad avser resursanvändningen är därför svår.

Gränsdragningen Sålunda 20 manår inom den tekniska

uppger SNV att uppskattningsvis

arbetar med av LKP. Därtill kommer arbeten

avdelningen tillämpningar

inom laboratorierna och inom FoU-avdelningen. ASS och YI baserar sin

och arbetsinsatsema specifikt för LKPtillsyn på arbetsmiljölagen tillämpningar är således små trots att den totala insatsen for kontroll inom området kemiska är Länsstyrelser och MHN

produkter betydande.

har hittills LKP.

ägnat endast små resurser åt tillsyn enligt

för närvarande inte kan genomföras

SNV uppger att angelägna uppgifter

på grund av personalknapphet. Ett förstärkningsbehov på 10 personår

indikeras.

Kommunernas MHN kommer att få ökade uppgifter om mitt förslag att

överföra tillståndsgivning från länsstyrelsema genomföresVidare

förväntas ökade insatser såsom följd av den handbok, vilken KemI och SNV kommer att tillställa kommuner och länsstyrelser. En ökad insats i kommunerna kräver mer resurser för tillsyn av kommunernas arbete vid bl a KemI.

Vilka resurser industrin ägnar åt att uppfylla lagens krav kan vi inte överblicka.

KEMLS EXPANSIONSALTERNATIV

Vad gäller Kemikalieinspektionens resurser och behov av förstärkningar så diskuteras detta i myndighetens anslagsframställning 1989/90. Vi hänvisar till bilaga 3. Som framgår därav begär inspektionen förstärkning motsvarande 26 nya tjänster (i jämförelse med nuvarande omkring 70) under nästa budgetår och därutöver ökad medeltilldelning på 10,5 miljoner kronor. Det är inte utredningens uppgift att penetrera och bedöma detaljerade äskanden från myndigheten. I det följande ger vi dock synpunkter i stort på situationen och resursbehovet.

Det har sagts att for en förhandsgranskning av alla nya kemiska produkter som är lika omfattande som den som nu görs för bekämpningsmedel skulle myndighetens resurser behöva vara 100 gånger större, d v s 7 000. Detta gör det angeläget att försöka formulera myndighetens egna långsiktiga ambitionsnivåer som en mer realistisk utgångspunkt för en bedömning av medelsbehovet.

Kemlzs anslagsframställning kopplar på ett relativt tydligt sätt arnbi-

tionsnivåer inom olika delar av verksamheten till däremot svarande

b resursbehov. Valet av ambitionsnivåer är naturligtvis centralt och man kan notera att proposition och instruktion här inte ger några klara hällpunkter.

För nästa har KemI beräknat resursbehovet till 45 nya

treårsperiod

tjänster som fördelas på följande sätt:

- av nya kemikalier 5 nya tjänster

förhandsgranskning

- kemikalier (bl a i 13

utredning av gamla

syfte att underlätta internationellt utbyte

av information) - insatser för kemikalier med speciella 13

effekter (cancerframkallande, miljö-

farliga, allergiframkallande, bekämp-

ningsmedel)

- ökad i företag 10

inspektionstäthet

- och ökad överblick i 4

produktregistret

övrigt över kemikalieanvändningen

När det gäller ökningen av medelsbehovet i pengar - utöver de medels-

- kan det behov som sammanhänger med ökningen av antalet tjänster sammanfattas av medelsbehov under

på följande sätt (ökning årligt

S-årsperioden):

- för gamla kemikalier 8,0 mkr

undersökningskosmad

- särskild insats för undersökning av gamla 12,0 mkr

t o m

bekämpningsmedel (engängsinsats

1990. mkr/år) - 1,0 mkr

produktregistret

- information 2,0 mkr - internationell samverkan ;L141-

Summa 24,0 mkr/år

Summan kan jämföras med Kemlzs totala ekonomiska ram som idag är cirka 25 mkr. Det bör understrykas att hälften av de 24 mkr som angivits ovan består av de särskilda av bekämpningsmedlen som

undersökningar “

beräknas vara avslutade efter 1990.

Jag kan inte utan vidare bedöma rirnligheten i dessa kalkyler, även om flera av prioriteringarna intuitivt verkar riktiga. En osäkerhet i

beräkningama av medels- och personalbehov för undersökningsarbete

är exempelvis att dessa varierar beroende på myndighetens arbetssätt:

- hur effektivt nuvarande

resurser används, - hur industri och leverantörer

fullgör sina skyldigheter, - hur man använder extern

expertis med möjligheter att anpassa den,

anställda personalen så att man sakkunnigt kan lägga ut och bedöma

uppdrag, -

graden av samverkan med andra myndigheter (SNV, Arbetarskydds-

styrelsen, länsstyrelser och kommuner).

JÄMFÖRELSER MED ANDRA MYNDIGHETER

En utgångspunkt för resursbedömningar för framtiden skulle kunna vara jämförelser med näraliggande verksamheter.

Utländska motsvarigheter är svåra att hitta eftersom man i allmänhet låter kemikaliekontrollen ingå i andra myndigheter, i första hand den naturvårdande myndigheten. I federala stater ligger en del av

arbetsuppgifterna, särskilt tillsynen, regionalt.

Våra kontakter med andra länder tyder på att det finns en viss fast minsta resursmängd som krävs för all kemikaliekontroll, oavsett kemiindustrins eller befolkningens storlek. Denna fasta resursmängd är främst kopplad till arnbitionsnivån. Danmark är från den utgångspunkten ett bra järnförelseobjekt eftersom den danska myndigheten har ryktet att vara aktiv. I Danmark beräknas cirka 65 personer arbeta med ungefär motsvarande arbetsuppgifter som KemI. Jämförelser med Danmark haltar något eftersom ansvarsfördelningen i praktiken mellan industri och myndigheter

kan vara armorlunda myndighetsorganisationen är in-

och genom att byggd i ministeriet (till skillnad från Sverige).

Jämförelser inom landet försvåras av att ingen annan myndighet har en helt jämförbar uppgift.

(SKI) svarar för tillsynen av säkerhet i all Statens kämkraftsinspektion kämteknisk verksamhet i Sverige och övervakar därvid bl a fyra stora kärnkraftverk med 88 tjänster (årsarbetskrafter). SKI har 45 mkr per år för kunskapsuppbyggnad genom utlagda forskningsupdrag.

Statens (SSI) är enligt sin instruktion central förvalt-

Strålskyddsinstitut

ningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och miljö mot

skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. Myndig-

heten utövar i kämkraftsanläggningar och

tillsyn dels över strålskyddet

strålningsanläggningar men

alla arbetsplatser med röntgen och andra alltså även över icke-joniserande strålning (solen, radar m m), en tillsynsuppgift som ju påminner om Kemlzs mycket vidsträckta uppgift. Dessutom har man en forsknings- och utvecklingsavdelning. Antalet anställda är cirka 150, varav ett 40-tal Totalt

på forskningsavdelningen.

lägger SSI ut forskningsuppdrag på cirka 7-8 mkr.

Arbetarskyddsstyrelsen har drygt 300, Naturvårdsverket cirka 400 centralt anställda (exklusive laboratoriepersonal). Dessa myndigheter har utöver andra arbetsuppgifter tillsyn över ett mycket stort antal

stationära anläggningar av typen produktionsanläggningar och

arbetsplatser, i Arbetarskyddsstyrelsens fall 260 000 arbetsplatser (där yrkesinspektionen med knappt 650 anställda gör det egentliga inspektionsarbetet) och i Naturvårdsverkets fall (med länsstyrelser och miljö- och hälsoskyddsnämnder som regional och lokal resurs) 15 000 anläggningar, men också jordbmk, bensinstationer, vägar etc.

ANDRA HÅLLPUNKTER FÖR RESURSBEDÖMNINGEN

Ett sätt att få grepp om kvantiteter av tillsynskrävande objekt krmde vara att räkna de ämnen och produkter som firms i tulltaxan och det antal av dessa som är anmälningspliktiga till produktregistret. Totalt finns 55 000 kemiska produkter i produktregistret, och man beräknar att antalet kemiska ämnen i Sverige är 10-20 000. Men dessa antal ger ingen absolut plattform för att bedöma resursåtgång, eftersom det inte finns någon föreställning om hur mycket resurser varje produkt eller ämne kräver

i någon mening.

Jämförelser med de ovannämnda svenska myndigheterna blir haltande eftersom Kemlzs tillsynsobjekt visserligen är de 2 600 företag som finns

registrerade i kemikalieregistret, men det är inte den fysiska hanteringen

som tillsynen gäller utan företagens kunskap och information och

Kemlzs Kemikalier kräver

kunskapsbehov gäller hela hanteringskedjan. spaning och analys över betydligt fler platser än antalet företag eftersom Kem] ska kunna bedöma om en kemikalie kan förorsaka skada i något av

dels genom information från forskning och sina många hanteringsled, andra källor, dels genom egen tillsyn i och rapporter från både ej reglerade områdena (hemmen m m) och reglerade områden (i första hand arbetsmiljö, yttre miljö, inklusive avfallsplatser).

Vissa procedurer styr resursåtgången, t ex de krav som finns på

och förhandsgranskning, rättsliga åtgärder i vissa fall, uppbördsarbetet den allmänna internationella samverkan som år nödvändig. Allmänt infonnationsarbete kräver betydande resurser inom ett så komplicerat och vidsträckt område som detta.

Vi har nu hittills hållit oss till kemiska produkter. Om vi nu går vidare till varor som irmehåller eller har behandlats med en sådan produkt finns också här för företagen och ett motsvarande ansvar

förpliktelser

för Keml. Tar man också med dessa varor ökar antalet tillsyns- och spa-

och antalet platser förmodligen kraftigt. Hur

ningsobjekt geografiska

mycket är dock svårt att säga eftersom man ännu inte har så mycket information om mängden farliga varor.

Innan vi vidare och försöker bedöma vilka insatser som bör

går

skall Keml har bl a för att prioriteras något sägas om ett av de instrument

skapa överblick över kemikalieanvändningen, nämligen produktregistret

(som ju också har en administrativ funktion i samband med

viktig

avgiftsuppbörden).

PRODUKTREGISTRET

* Produktregistret representerar den kanske mest frekventa kontaktpunkten mellan företagen och kemikaliekontrollen genom att uppgifter till produktregistret drivs in varje år från företagen,

vilka

sedan utgör basen för avgiftsdebiteringen.

Frågan är i vilken utsträckning produktregistret kan användas till mer än ovanstående, vilket ju varit avsikten alltifrån dess tillkomst.

En särskild genomgång, på KernI:s eget initiativ, har gjorts av hur omvärlden ser på produktregistret. F n pågår en bedömning inom KemI av detta material, av Kemlrs egna behov, av vilka *huvudalternativ när det gäller produktregistrets framtid som står till buds och av vilka förändringar som kan behöva ske i registrets variabler och kvaliteten i dessa.

Produktregistret anses oundgängligt för viss typ av översiktlig information. Det verkar intuitivt rimligt att ett dataregister är nödvändigt för att få överblick över denna komplexa materia. Men uppgiftemas precision, bredd och kvalitet behöver förbättras (så långt sekretessen kan garanteras). Kostnadshöjningen ligger i storleksordningen 2 mkr per år, varav någon del är en engångsinvestering. Detta kan jämföras med att dagens kostnader för registret är cirka 2 mkr.

Problemet är att användningen av registret som faktaunderlag för företag och myndigheter, i deras bedömingar av kemikalier, delvis tycks bero av om registrets kvalitet förbättras och om det byggs ut på olika sätt. Det är därför svårt att nu säkert bedöma om användningen kommer

att förändras om man investerar i dessa förbättringar.

FÖRSLAG

Jag har inte något underlag for att mer definitivt och i detalj kurma komma med förslag när det gäller produktregistret. Jag vill därför föreslå att Kemikalieinspektionen presenterar en plan för produktnegistrets framtid innebärande att ändamålet huvudaltemativen be-

preciseras,

skrivs, vilka förbättringar (innehållsmässiga respektive systemtekniska)

och till vilka som är nödvändiga för vissa angivna ambitionsnivåer kostnader detta skulle uppnås. Man bör i detta sammanhang skilja mellan

produktregistrets information Kemikalieinspektionens egna behov av

(utöver avgiftsunderlaget) och externa behov.

ALLMÄNNA SLUTSATER OM PRIORITERINGAR

Ovanstående ger några hållpunkter for var resursförstärk-

genomgång

ningar kan behöva sättas in.

Urval och utredningar av vissa angelägna ämnes- och produktgrupper

är en arbetsuppgift. Behovet

för att öka kunskaperna given prioriterad av intemationellt samarbete kommer här in som en prioriterad och resurskrävande insats, en insats som är en satsning för framtiden.

i leverantörsledet är, när det gäller kemiska

Tillsynsuppgiften

produkter, relativt lätt att iesursbedöma eftersom man kan utgå från de

2 600 företagen i produktregistret. Man har här har en avgränsbar grupp, vilket kan göra det frestande att lägga för mycket resurser här, eftersom andra arbetsuppgifter kan vara mer trängande, men svårare att resursbedöma. Kemlzs ambition att höja inspektionstätheten från vart 6:e till vart 3:e år måste jämföras med mer svårmätbara behov av andra insatser. Inspektionstätheten bör f ö kurma differentieras för olika

företagstyper.

När det gäller varor som är farliga förutsätts att de pekas ut för att en kontrollverksamhet värd namnet skall kunna inledas. Utarbetandet av en forsta plan för ett sådant urval och en skiss på handlingsplaner för de valda grupperna är därför viktigt.

Tillsyn (inspektion) av kemikaliemasjysiska hantering är, som nämnts, inte Kemks sak. Detta framgår t ex av propositionen 1984/85:118: I motsats till arbetarskyddsstyrelsens och naturvårdsverkets tillsyn bör

Kemikalieinspektionens tillsyn vara inriktad på leverantörsledets

skyldigheter i fråga om främst produktutredningar och produktinfor-

mation. Den hanteringsmässiga tillsynen utövas av lokala och regionala

myndigheter i kontakt med respektive centrala myndigheter på motsva-

rande sätt som i övrig tillsyn enligt miljöskyddslag, arbetsmiljölag etc.

Det finns ett gränsfall, nämligen tillsyn av att de detaljerade bestäm-

melser åtlyds som KemI utfärdar för bekämpningsmedlen, en

tillsyns-

uppgift som naturligen borde falla på Naturvårdsverket och miljö- och hälsoskyddsnämnder men som kanske är svår att förverkliga så att säga i andra hand. J ag föreslår därför att inspektion över hanteringen av bekämpningsmedel bör klaras ut så att både de berörda centrala och

lokala instansema är införstådda med arbetsfördelningen och resursbehoven. Huvudinriktningen för myndigheternas arbetsfördelning bör

även för bekämpningsmedel, d v s att Naturvårdsverket

tillämpas

respektive Arbetarskyddsstyrelsen svarar för tillsynen över hanteringen inom sina nomrala ansvarsområden.

Man bör prioritera att tillsynskedjan som en helhet (även utanför leverantörsledet) fungerar på ett klart och effektivt sätt ända ut i de regionala och lokala sarnrnanhangen. Det blir här frågan om ett samarbete mellan flera myndigheter. Keml har ett slags systemövervakande roll inom kemikalielagstiftningen och får därför ett särskilt ansvar för samordningsfrågor av detta slag.

miljö- och hälsoskyddsnämndemas befatt- Länsstyrelsemas respektive ning med kemikalielagstifmingen bör i sin helhet klaras ut. Dessa organ kan inte ta över Kernlzs expertroll men väl samverka med Kemlzs hand-

skulle kunna innebära att KemI löpande ger läggare. Denna samverkan information om vad som är speciellt aktuellt att bevaka, dels att lokala

åt KemI med informyndigheter fungerar som spanare och kanläggare

till rörande sina iakttagelser. En idé kan

mationsskyldighet Inspektionen

vara att kommunerna att utse en kontaktrnan som har ansvaret för

åläggs

kommunens insatser vid tillämpningen av kemikalielagstiftrtingen.

En ökad kontakt med kommunerna bör vara en viktig linje i den fortsatta strategin för kemikaliekontrollen i sin helhet, och därmed också för Keml. Vi har ovan föreslagit att kommunerna övertar länsstyrelsemas

FKP och vi har pekat på kommunemas behov av

tillståndsgivning enligt

för sin avgiftssätming vid provtagning. Ett ökat kommunalt

vägledning

engagemang kräver också resurser i den centrala tillsynsmyndigheten.

Det kan också framhållas att ett av s k positiv miljömärk-

genomförande

ning förmodligen kommer att irmebära ökad belastning även på Keml, bara för att nu nämna ett exempel på reformer inom miljöområdet.

i min kommentar till Kemlzs utvärdering bör re- Som jag framhållit

av personalen förstärkas, vilket ju blir särskilt surserna för utvecklingen

angeläget om personalen expanderar..

TVÅ ALTERNATIV

Sammanfattningsvis har hittills diskuterats två alternativ, dels Kemlzs eget som innebär en rätt kraftig expansion på 3 års sikt, dels ett som anges i våra direktiv och förutsätter oförändrade resurser.

KemL-s eget förslag till expansion innebär att man får möjlighet att göra framförallt följande saker med mer resurser, i nämnd ordning, än för närvarande:

l. Att göra en koncentrerad höjning av kunskapsunderlaget beträffande

kemiska produkter genom mer omfattande insamling av kunskap och

utredningar, inklusive intensivare internationellt samarbete (2/3 av

Kemlzs förslag till ökning av personalen gäller denna typ av insatser)

2. Tätare inspektion av företagen, inklusive en bättre kontakt med

företagens strategiska funktioner (1/5 av personalökningen)

3. Bättre överblick över hela kedjan av kemikalieanvändningen (1/ 10).

är hur ett alternativ :ned oförändrade resurser skulle påverka

Frågan

En bedörrming från min sida är att de

prioriteringarna. preliminär

ovarmämnda 1 och 3 borde prioriteras, men att man i en sådan

punkterna

situation måste lägga mindre resurser på egna utredningar.

Slutsatsen av vår av behov i förhållande till resurser är att

genomgång

alternativet med oförändrade resurser är otillräckligt om man vill förverkliga de mål och allmärma värderingar som angavs i propositionen 1984/852118 vi presenterat ovan bl a: och de förslag och prioriteringar

personalutvecklingsresurser

- det intemationella samarbetet ökad satsning på - ökad information - för utvärderingar och tillsyn

kunskapsöversättningar

- på KemI:s tjänster och allmän ökat tryck från miljöskyddet

rådgivning

- ökad kunskap om kemiska ämnens flöde - att nå ut till icke kemikaliehanterande företag

typiska

- samordning av kemikaliekontrollen i sin helhet

Kemikaliekontrollens vid naturvårdsverket, vid andra övriga resurser, träda myndigheter och i företagen, kan inte i någon större utsträckning in i stället för KemI:s egna resurser för att genomföra dessa mål, värde-

ringar och prioriteringar.

När det sammansättningen av resurserna anser jag att KemI bör

gäller

eftersträva ökade fria anslag snarare än ökning av antalet tjänster, eftersom kemiområdet är stort och dynamiskt och det är svårt att vid en myndighet i längden upprätthålla kompetensen hos denna typ av expertis.

När det gäller att mer exakt ta ställning till resursnivån kan jag, utöver min bedömning att de nuvarande resurserna år otillräckliga, inte bedöma om behovet precis motsvarar det resursbehov som KemI presenterat i sin 3-årsplan.

4.3.9¶Finansieringen

AVGIFTS- ELLER ANSLAGSFINANSIERING

Det är möjligt att sättet att finansiera kemikaliekontmllen (totalfmansiering via avgifter) i framtiden kan försvåra Kemlzs arbete genom att

intresse att betala kanske minskar om kontrollen upplevs som

företagens

alltför ingripande. F n råder antagligen en viss balans genom att avgiften är relativt låg och de direkta ingreppen är relativt få. Men vad händer om Kemlzs ambition ökas och konflikter blir vanliga?

Man kan fråga sig om avgiftsñnansieringen passar bättre för tjänster

som även företagen direkt kan dra nytta medan däremot mer

repressiv

verksamhet kanske bör anslagsñnansieras, liksom är fallet med exempelvis skatteadministration. Möjligheterna är dock små att dela upp KemI i en del som upplevs som en tjänst levererad till industrin och en annan del

som upplevs som pålaga och belastning. Det finns få direkta serviceinslag

i Kemlzs arbete.

Både när det mer insatser och särskilda projekt av en-

gäller repressiva

kan man behöva komplettera avgiftsfmansieringen med sär-

gångsnatur

skilda anslagsmedel.

En tänkbar indelningsmöjlighet är att skilja mellan

- kontroll, d v s utarbetande av föreskrifter, inspektionsverksarnhet,

förberedelser för rättsliga förfaranden, och

- d v s övrig produktregistret, övriga insatser, utredningsverksamhet,

förhandsgranskning av bekämpningsmedel.

Den första gruppen har så starka inslag av myndighetsutövning och styrs

av myndighetens ambitionsnivå att den bör anslagsñnansie-

i så hög grad ras.

med kollektiva avgifter som idag. En Den andra gruppen kan fmansieras

påverka själva, t ex kvaliteten på

poäng är att sådant som företagen kan

också bidrar till att hålla nere behovet av

sitt eget utredningsunderlag,

Kemlzs egna insatser och därmed av avgiften.

Skälet att i det här fallet inte helt följa principen att förorenaren betalar är att industrin sig avgiftslösningar alltför

genom att motsätta

kan arnbitionsnivå i kontrollverksam-

mycket påverka myndighetens

heten. Om KernI skall expandera förutsätter detta enligt min mening en

ñnansieringsform. Detta sätt att dela upp verksamheten i en anslagsny

och en avgiftsfmansierade del kan tillämpas först efter några år. Mitt förslag är att man under den närmaste femårsperioden håller det totala avgiftsuttaget relativt konstant ökar det måttligt och låter den totala

eller.

expansionen huvudsakligen finansieras genom anslag tills man uppnått den fördelningsprincip som jag beskrivit.

4.3.1O Former för

avgiftsñnansieringen

BAKGRUND

I samband med bildandet av Kemikalieinspektionen beslöts att dess verksamhet i sin helhet skall finansieras genom avgifter. Avgifterna är dels kemikalieavgifter dels ansöknings- och årsavgifter för bekämp-

ningsmedel.

Bestämmelserna om kemikalieavgiftema finns i förordning (1986:199) om avgifter för av verksamhet.

finansiering Kemikalieinspektionens

Avgift skall betalas årligen av den som yrkesmässigt tillverkar eller

importerar en sådan kemisk produkt som enligt förordningen

(1985:835) skall vara anmäld till produktregistret. Kemikalieavgiften är

800 kronor för varje produkt. Om en avgiftsskyldig har att erlägga kemikalieavgift för fler än 100 produkter, är avgiften 100 kronor för de produkter som överstiger 100. Den årliga avgiften beräknas på de antal produkter som har tillverkats eller irnporterats året före det år då avgiften skall betalas.

Bestämmelser om avgifter för bekämpningsmedel finns i förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel. Ansökningsavgifter för godkännande m m skall betalas enligt följande:

Ansökningsavgifter:

Vid ansökan om godkännande, 10 000 kr 1. för varje produkt 2. för varje aktivt änme som inte ingår i annan 30 000 kr

godkänd produkt

Vid ansökan om villkorsändring, 1. som avser nanm, förpackningsstorlek eller icke aktivt ämne, 1 0()0 kr 2. i 5 0()0 kr

övrigt

3. vid ansökan om fortsatt 6 000 kr

godkärmande

4. vid ansökan om undantag 3 0()0 kr

10 000 kr

Årsavgift per produkt

UPPDRAGET

av verksamhet har

Avgiftsfinansieringen Kemikalieinspektionens

behandlats i riksrevisionsverkets (RRV, Dnr 1986:1041) utvärdering som lämnats till regeringen den 13 oktober 1987. RRV:s utredning

behandlar endast den sk kemikalieavgiften och inte bekämpningsmedels-

avgiften.

Demra utredning skall göra den kompletterande utredning av avgifts-

systemet som behövs och ge ett samlat förslag till förändring av avgiftssystemet.

RRV:S UTREDNING AV AVGIFFSSYSTEMET

RRV konstaterar att nuvarande i huvudsak uppfyller de

avgiftssystem

generella krav som kan ställas på en statlig taxa. Den bristande kostnadstäckningen kan hänföras till att avgifterna satts till för låga belopp bl a på grund av den ofönrtsedda minskningen av antalet produkter. Kraftiga underskott uppstod i början, men torde i fortsättningen med en noggrannare avgiftsberälcning kunna minimeras. Det kommer dock aldrig att vara möjligt att beräkna så att de exakt täcker kostnaderna för

avgifterna

Kemikalieinspektionens verksamhet. En beräkning av avgiftsintäktema

kan inte göras förrän efter den årliga uppdateringen av registret, då

uppgift finns om antal avgiftsbelagda produkter. Eftersom avgifterna

måste fastställas dessförinnan, kommer avgiftsintäktema aldrig att överensstämma med kosmadema. I de flesta fall torde ett underskott uppstå, såvida inte avgifterna avmndas uppåt för att ge en säkerhets-

marginal.

RRV har i enlighet med uppdraget studerat frågan om ytterligare differentiering av avgiften. Verket har bl a övervägt att införa flera knän vid t ex 50, 100 och 200 produkter. Verket bedömer dock att en

sådan lösning är mindre lämplig från administrativ synpunkt.

En differentiering med hänsyn till kvantitet innebär att ytterligare variabler införs och ger ökad administration och osäkrare prognoser. Att införa en enda kvantitetsgräns vid förslagsvis ett ton har dock bedömts ha sådana fördelar från rättvisesynpunkt att de uppväger de exentuella administrativa nackdelar som skulle kunna uppstå.

RRV för ett alternativt avgiftssystem, där en fast årsavgift

redogör

erläggs av varje företag. Den fasta avgiften är avsedd att täcka de kostnader hos Kemikalieinspektionen som snarare är företagsanknutna än

Den fasta avgiften kombineras med har anknytning till antalet produkter. en produktavgift som i nuvarande system. Produktavgiften differentieras med hänsyn till dels antalet produkter, dels tillverkad/importerad kvantitet. har inga administrativa nackdelar. Efterscm antalet

Systemet

produkter liksom antalet småföretag av hobbykaraktär kan förväntas minska, kommer Inspektionens tillsynsarbete att underlättas.

FÖRSLAG TILL KEMIKALIEAVGIFT

avgiftsmodellea med en

Jag ñnner i likhet med RRV att den skisserade

produktav gift är att föredra i jämförelse

årsavgift per företag och en med nuvarande system.

RRV föreslår att skall differentieras, i likhet med vad

produktavgiften

som idag så, att de företag som har fler produkter än hundra skall

gäller

få en för det överstigande antalet produkter. Därrtöver

lägre avgift

föreslås en för de produkter vars försäljningsvolym under-

lägre avgift

stiger l ton.

för produkter med en försäljnings- Jag anser att avgiftsnedsättningen

eftersom dessa lågvolymvolym på mindre än 1 ton är motiverad

annars skulle drabbas relativt sett hårdare av avgiften än

produkter i

högvolymprodukter.

för de som överstiger 100

Förslaget om en avgiftsnedsätming produkter

per företag timer jag mindre väl motiverat. Syftet med produktavgiften skall vara att täcka den kostnad som den produktenförorsakar Kemi-

som kalieinspektionen medan Årsavgiften skall täcka den baskostnad varje företag skapar hos Kemikalieinspektionen. RRV:s förslag som helhet innebär av

i jämförelse med dagens system en viss övervältring kostnader är

från stora till små företag. Denna kostnadsövervältring motiverad av de faktiska kostnader som Inspektionen har för respektive sorts företag. Bärkraftsargumentet talar dock för att inte sätta ned avgiften för företag med många produkter. Därtill kan sägas att företag

med många produkter också har lågvolymprodukter.

I sin utvärdering diskuterar RRV möjligheten att årsavgiften även skall inkludera avgiften för 2 eller 3 produkter. Detta förslag skulle skapar vissa administrativa problem i jämförelse med ett mer renodlat system med årsavgifter och produktavgifter. Dessutom skapar man en tröskeleffekt i som kan verka hämmande för att

avgiftssystemet benägenheten

anmäla ytterligare en produkt. Jag anser därför att avgiften per produkt bör vara konstant oavsett antalet produkter per företag.

På av ovanstående föreslår jag att kemikalieavgiften skall

grundval

bestå av en årsavgift per företag och en produktavgift. För produkter

med en försäljningsvolym på mindre än 1 ton föreslår jag att avgiften

174 skall vara 50 % av den normala produktavgiften. Detta innebär att avgifterna med nuvarande intäktsnivå kan bli av

följande storleksordning.

Årsavgift 3 000 kr

Produktavgift 500 kr

Sänkt pmduktavgift 250 kr

BEKÄMPNINGSMEDELSAVGIFTEN I RRV: utvärdering av avgiftsfmansieringen av kemikaliekontrollen for-

mulerades Följande principer för avgiftssystem för Kemikalieinspek-

tionen: 1. Avgifterna får inte motverka verksamhetens syfte. 2. Avgiftema skall ge full täckning av kostnadcma för Kemikalie-

inspektionens verksamhet.

3. Avgiftemas storlek bör så långt som möjligt vara relaterad till

kostnadema för de insatser som kemikalieinspektionen riktar mot

respektive företag.

4. Avgiften skall vara rättvis dvs inte drabba vissa företag/produkter

hårdare än andra.

5. Avgiftskonstruktionen skall vara enkel.

6. Avgiftssystemet skall vara administrativt enkel

Om man utvärderar nuvarande avgiftssystem utifrån ovanstående krav kan man konstatera följande.

Ansökningsavgiftema och de höga årsavgifterna kan motverka utvecklandet och införandet av mera miljövänliga bekämpningsmedel än de som används idag vilket kan motverka den förda miljöpolitiken.

Avgiften drabbar speciellt lågvolymprodukter med lågt försäljnings-

värde vilket innebär att dessa i praktiken inte införs eller har försvunnit från marknaden. Detta har främst drabbat trädgårdsnäringen. Avgiftskonstruktionen medföri praktiken en minskning av antalet produkter i marknaden vilket kan ligga i linje med den förda miljöpolitiken. Å andra sidan kan detta få till följd att svenska trädgårdsprodukter inte kan konkurrera med utländska produkter. Därtill kommer att det finns risk för att man inte ersätter gamla ur miljösynpunkt sämre preparat med nya

miljövänligare.

Ansökningsavgiften förnya aktiva ämnen täcker inte och har inte täckt sina kostnader. Detta innebär att en del av den eftersläpande gransk-

ningen bekostas av årsavgifter.

I övrigt verkar avgiftssystemet fungera väl.

. Altçmgtjva gvgiftsysgm

1. Miljöavgifter

En stor del av bekämpningsmedlen har idag miljöavgifter som administreras av Rikskatteverket och prisregleringsavgifter som administreras av Statens Jordbmksnämnd. Det stora undantaget är träskyddsmedlen. Detta innebär att årsavgiften skulle kunna ersättas med en mindre höj-

ning av miljöavgifterna för bekämpningsmedlen. Träskyddsmedlen

skulle i årsavgiftshänseende kunna behandlas som andra kemikalier. Eventuellt kunde man föreslå en miljöavgift på traskyddsmedlen.

Fördelen med ett system som bygger på miljöavgifter är att Kemikalieinspektionen skulle befrias från en del av administrationen kring uppg börden av Det skulle dessutom upplevas som mer rättvist än

avgifterna.

dagens system.

Den främsta nackdelen är att träskyddsmedlen idag är undantagna från

miljöavgiftema. Antalet träskyddsprodukter är cirka 100 d v s cirka en

sjättedel av alla bekåmpningsprodukter. Av den totala försäljnings-

(verksamt ämne) bekämpningsmedel består cirka två tredje-

volymen

delar av träskyddsmedel av vilka merparten är kreosotprodukter. Ett

införande av miljöavgifter på träskyddsmedel som bygger på försåld volym verksamt ämne försvåras av att effekten av de olika produkterna är så olika. T ex krävs till av 1 kubikmeter virke med

irnpregnering

kneosotmedlen mellan 150- 400 kg verksamt ämne medan det enbart krävs 12-25 med CCA-medlen. En arman nackdel är att produkter

med en försäljningsvolym på mindre än 300 kg skulle bli avgiftsbefriade

eftersom det idag inte utgår någon miljöavgift för dessa produkter.

2. Volymanpassade avgifter

Ett alternativ är att avgifterna sätts beroende på produkternas försäljningvolym av verksamt ämne.

En modell är en avgift i procent av försåld verksamt bestånds-

mängden

del. Demra modell skulle innebära en avgift på cirka 40 öre per kilo verksamt beståndsdel med nuvarande intäktsnivå på cirka 6.5 milj kronor. Fördelen med denna modell är att den kan bygga på nuvarande information i registren. Nackdelen med denna modell är att träskyddsprodukterna skulle stå för två tredjedelar av intäkterna vilket inte på något sätt motsvaras av Inspektionens kosmader.

En annan modell som är möjlig är två avgiftsnivåer, mindre än 0,3 ton och större än 0,3 ton, kombinerat med en årsavgift per företag. Gränsen på 0,3 ton är lämplig eftersom den överenstämmer med den gräns som riksskatteverket har för uttag av miljöavgift. Detta system är möjligt att

genomföra med dagens registeruppgifter. Fördelen med detta system i

jämförelse med dagens är att man minskar kostnadsbelasmingen på lågvolymprodukter. Några större nackdelar i jämförelse med dagens system finns det inte annat än den kostnadsövervältring som görs från lågvolymprodukter till högvolymprodukter.

3. Avgifter utifrån

försäljningsvärdet

En modell är en avgift utifrån försäljningsvärdet som skulle kunna bestå

av någon procent av försäljningsvärdet på produkten. En minsta avgift bör dock sättas. Detta system har den fördelen att det upplevs som rättvist. Det drabbar alla lika och år neutralt i förhållande till

produkter

försäljningsvolymen. Danmark och Norge finansierar sin bekämpningskontroll på detta sätt. I Danmark är omsättningsavgiften 3% samt en avgift på 500 dkr per år. Nackdelen med detta system är att man måste fordra in ytterligare en uppgift från företagen.

En annan modell år utifrån försåljningsvärdet uppdelat i olika

avgift

avgiftsklasser baserat på omsättningen för varje preparat. Ett förslag är tex tre klasser, 5 mkr, 5-0,3 mkr och 0,3 mkr. Företagen skulle , när man till över volymen verksam bestånds-

inspektionen anger uppgifter

del, på sätt markera vilken avgiftgnrpp preparatet tillhör.

lämpligt

Fördelen med denna modell är att företagen i jämförelse med tidigare modell bara behöver lämna ungefärliga försäljninguppgifter till registret.

F l ill nin medels vift

Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsavgifter är av två slag dels

ansökningsavgifter dels en årsavgift per produkt.

När det gäller ansökningsavgiftema har dessa fungerat väl. Det är också rimligt att det finns en ekonomisk tröskel att passera för att lansera en ny bekåmpningsprodukt på marknaden. Ansökningsavgiftema har inte höjts de senaste åren medan granskningsarbetet har blivit dyrare. Jag föreslår att dessa avgifter höjs med cirka 10 % för att kompensera kosmadsök-

ningen på granskningsarbetet. Kemikalieinspektionen har idag möjlighet

att nedsätta avgifterna om det föreligger särskilda skäl. Denna dispensmöjlighet har umyttjats sparsamt främst i enkla fall. Jag anser att enkelhet i handläggningen bör vara förutsättningen även i fortsättningen. Detta kan vara fallet när ett bekämpningsmedel uppenbart bör föredras framför ett annat av risk- eller miljöskäl och produkten förväntas bli en

lågvolymprodukt.

är idag 10 000 kr per produkt. Den höga årsavgiften slår

Årsavgiften

hårt mot lågvolymprodukter och upplevs som orättvis eftersom försäljningsvärdet av produkten i förhållande till volym och effekt varierar avsevärt. Jag föreslår att man övergår till ett avgiftssystem som bygger på importörs eller tillverkarnas försäljningsvärde på bekämpningsmedel d v s en omsättningsavgift. Fördelen med detta system är att avgiften är volym- och effektoberoende. Administrativt är det enkelt även om berörda företag (drygt 100 stycken) måste komplettera nuvarande upp-

giftslämnande som avser volymer även med en uppgift på omsättningen.

Några nackdelar i övrigt kan jag inte finna.

För enkelhetens skull bör dock avgiften ha en minimumnivå på förslagsvis 1 000 kr. Det sammanlagda försäljningsvärdet (hos tillverkareflmportör) var 1986 585 miljoner kronor. Detta år såldes mer än normalt av hamstring som orsakades av en höjning på miljö-

på gnmd

avgiften. Därutöver har en viss minskning av bekämpningsmedelsför-

säljningen skett. Tar man hänsyn till detta och till normala prishöjningar kan man 1988 till cza 550 milj kronor. Det

uppskatta försäljningsvärdet

uppskattade medelsbehovet för bekämpningsmedelskontrollen budget-

året 1988/89 är 7,5 milj kronor. l milj kronor finansieras med ansök-

vilket innebär att cirka 6,5 milj kronor finansieras med

ningsavgifter

Utifrån dessa fömtsättningar skulle årsavgiften behöva vara

årsvgifter.

1,2% av försäljningsvärdet.

FÖRFATTNINGSFÖRÄNDRINGAR

Med anledning av de föreslagna reglerna om ändrade regler för kemikalieavgift bör förordningen om avgifter för finansiering av Kemi-

verksamhet ändras på följande sätt.

kalieinspektionens

2§ Kemikalieavgift utgår dels som årsavgift dels som

produktavgift.

Årsavgift och produktavgift skall betalas årligen...

3§ Den kostnad som skall finansieras av de sammanlagda produktavgiftema enligt denna förordning skall...

4§ Årsavgiften är 3 000 kronor för den som yrkesmässigt tillverkar eller importerar en sådan kemisk produkt som enligt förordningen (1985:835) om kemiska

produkter skall vara anmäld till produktregistmet.

är 500 kr för varje produkt, om annat

Produktavgiften

inte följer av andra stycket.

Om en har att erlägga produktavgift för avgiftsskyldig

en produkt med en försäljningsvolym understigande

ett ton är produktavgiften för denna produkt 250 kr.

Förordningen om bekämpningsmedel bör ändras på följande sätt:

är tillämplig, skall betalas 23 § För produkter, på vilka denna förordning ansökningsavgift och årsavgift enligt följande.

Ansökningsavgiften är:

l. Vid ansökan om godkännande

a) för varje produkt 11 000 kr

b) för varje aktivt ämne som inte

ingår i annan godkänd produkt 33 0()0 kr

2. Vid ansökan om villkorsändring

a) som avser namn, förpacknings-

storlek eller icke aktivt ämne 1 100 kr

b) i övrigt 5 S00 kr

Vid ansökan om fortsatt 6 600 kr

godkännande

Vid ansökan om undantag 3 300 kr

Årsavgift skall betalas för varje godkänd produkt. Årsavgiften uppgår till 1,2 procent av tillverkarens omsättning av bekämpningsmedlet året före det år avgiften skall betalas, dock minst l 000 kr. Omsättningen

beräknas som försäljningsvärdet.

skall betalas av sökanden. Årsavgift skall betalas av

Ansökningsavgiften

den som fått ett bekämpningsmedel godkänt eller av den som trätt i dennes ställe.

1 B ILAGA .L

EEE?

Kommittédirektiv

n Dir. W882 IJ

av arbetsformerna inom kemikalier

Utvärdering

kontrollen

Dir. WXXHZ

Beslut vid regeringssztxtuttanntråide l98H-tl3-l7

Chefen statsráulet Dahl. annféir. för mil_i(›- och cnergidepartementet.

Mitt förslag att en såirskiltl utredare tillkallas för att utvärdera de :Iya ar- .lag lüreslar hetslortnernzi inom kcmikaliektuntrollen.

Bakgrund

Nuvarande organisation om kemiska pro- Fran och med den I januari 1986 gäller en ny lagstiftning dukter och en ny myndighetsorganitisatitmit för kemikaliekontrcallen (prop. l984/X5:Il8. .loU JU. rskr. 340). L-n n_vmyndighet. kemikalieiitspektionelt. har inråittats. ;införde förcdrzigztnde statsriulet att det var lämpligt att de I propositionen inom kemikailickontrollen prövades eller en tvüiirspenya arhetslormerna Imrde såirskilt resursavvåigitittgen och samverkansriod. l sannhzmtl uliirntetl som är verksamma inom detta område formerna mellan de myndigheter

övervägas. Vidare fra mhölls att det är ett gemensamt :tnsvar för alla de berörda organen att våil fungerande santarhetslornter byggs upp. diir kemikalieinspcktiokemikaliektutttrollen som är avnen får den roll inom den grundläggaxide sedd. l)et iir ocksa ett gemensamt ansvar för berörda organ att se till_ att tilleffektivt och i sanwerkan. l_)ct gäller gängliga resurser på: olika luill utnyttjas biidcldeitkontpetens pa det toxikologiskai omráitlet som byggs upp vid kemiundersökningar och kaliciits|wektioiten och de resurser för bl. a. forskning. Vidare underströks betydeltillsyn som finns hos de (ivriga myndigheterna.

sen av att ttpphyggitatdert av kentikaliekonlrollen noga följs upp oeh att en kontinuerlig tttvåirdering sker av hur kemikalieinspektionett linnet sina arbetsformer. Av vikt iir dåirvid båule att en realistisk planering sker av inspektionens eget arbete och att man utvecklar ett positivt samarbete med naturvardsverket. :tt-bet:nrskytltlsstyreIsen och (ivriga berörda myndigheter samt med de forskningsinstittttiotter som har att lorse myndigheterna med underlag för bl. a. riskbedömningat av olika slag.

Uppdraget

Kemikaliekontrollen i stort

Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat lvöt en särskild utredare tillkallas för att tttvåirdera :trhelslornterna inom kemikaliekontrollen. Utgiittgspunkten lvor vara de riktlinjer som dras upp i propositiottett om kentikaliekontrollen. Iiftersottt sål kort tid har gatt sedan de nya forntertta för kemikaliekontrollen infördes. gäller det i första ltand att göra en avstâinntiitg och bedöma om de vunna erlarettlteterna föranleder ftäriintlrirtgztr. Utvärderingen bör avse såivâil kemikalieittspektitwnens roll och ;trhete som samverkansformernzt inom kemikailiekontrollen :rationellt och internationellt. Det bör klarláiggas vad som fungerar bra och vilka problem som kan finnas. Förslag till iitgålrdcr som behöver vidtas lvör låtmnats.

Kemikalieinspektionen

När det gäller (översynen av kemikalieinspektionens interna arbete bör den tnnfattzt ledningen. styrningen och planteringen: av arbetet. prioriteringsfrägor saint myndighetens inre oeh yttre flexibilitet. Härvid hör behovet av kompetens- och kunskapstrppbyggttztd inom myndigheten beaktas för att man skall kunna klara förâiiitlringat i :n-betet. Vidare hör belysas hur myndigltetens resurser fördelas.

Kemikalieinspektionen kommer att lagga frant ett ttnderlztg för denna del av utvärderingen.

Regelsystemct och tillsynen

Lagstiftningen om kemiska produkter innebär att centralantyndiglteter har givits långtgående betnyndiganden att meddela tillämpnings- och verk-. stiillighetsftâréskrifter. l utvärdcrirtgen bör därför ingå att kartlägga- hur dessa bcniyndiganden har ittriyttjztts samt hur efterlevnaden av föreskrifterna kontrollcrzts av tillsynstnyndighctcrna.

l samhantl med utvåirtleringen bör en hedötrtniirg göras av behovet av föråiitdringzrr i regelsystemet. Vid redovisningen av uppdraget hör även lämnas förslag till sadana föråiitdringztr eller anges de förändringar som hör ytterli-

gare (övervägas.

Förändrade uppgifter

Kemikatliekontrollen iir ett omrade i stark utveckling. (ienont hl. a. kemiarbete och det ökade intresset hos företaget) och allmänkalieinspektionens och insikterna. l samband med utheten för dessa fragor ökar kunskaperna värderingen hör därför belysas hur prioriteringar görs samt om. oeh i sa fall vilka. ändringar som hör göras i de malsâittningatr som ställts upp för kemika-i llekülllftlllcll.

samarbetsformer

mellan de En fraga av särskilt intresse att ta upp iir samarhetsformerna myndigheter. organisationer och företag som är verksamma pa kemikalie- ;arbetsfördelning och kontakter melområdet. Det gäller samverkansformer. - främst kemikalieiitsrvektionen. naturlan t. ex. de centrala ntyndigheternzt vårdsverket. livsmedelsverket. arbetarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen. och konsumentvcrket - med regionala och lokala sprängiimnesinspektionen samt hranseltorganisationer och enmyndigheter forskaingsinstitutioiter. Utredaren bör redovisa hur sarmarhetet fungerar och vilka skilda företag. eventuella som finns. Vidare lvör övervåigzts om nuvarande ttppgiftsproblem iir effektiv eller om töriiittlringztr behövs. Det bör (ivervåigzis om fördelning inom kemikalieområirlet som helhet utnyttjas pii ett effektivt sätt. resurserna bör som ett alternativ resurser. Internatio- Utredaren utga fran oföriindrztde nella kontakter och samverkan hör belysas.

Företagen

l lagen om kemiska produkter Iåiggs tyngdpunkten pa företagens egen belysa företagens ansvar och kontroll. Det finns därför zmlediting att särskilt insatser inom kemikaliekontrollen.

Avgiftsñnansieringcn

av kemikalieinspektionens verksamhet har behand- Avgiftsfinttrtsieringen som liimnztts till I lats i riksrevisionsverkets (RRV) utvärdering regeringen den 13 oktober 1987. RRVzs utvärdering behandlar endast den s. k. kemika-

liettvgiltert och inte hekiimpnittgstnetlelsnvgilten. RllV löfnllltll en ny :wgiftsknnstntktinrt för kemikulieztvgilten. din en lust itrsuvgift lvetatlatsan vatrje företag. Denna avgift hör enligt verket kombineras med en pmduklztvgift sunt är tlifferentierantl med Iiåinsyn till dels untatl produkter. dels tillverkrul/itttpurterntl kvantitet. Utredaren lvür göran den ktunplettemntle tttviirdering nv :rvgiftssysteittet som behövs. litt snmlut förslag till fliriiridringur i ;tvgiftssystentet lvör lümllåls.

Utredaren 1988. lvür ;sresenterzt sinn Rlrslatg senast den li seplentlier För utredaren lvör giilltt regeringens direktiv (l)ir W845) till sauutligat kommittéer och såirskiltlzt utredare ztngzientle utredningsfürslugens inriktning.

Hemställan jag ;nt regeringen he- Med hänvisning till vntl jag nu hur ;anfört ltentstiiller myntligatr chefen för miljö- och energitlepurtementet att tillkullu en sâirskiltl utredare - nntfuttattl atv kurnmitlelörordningert inum kentikztlie- (1976:119) -- med uppdrag ;ut tttviirtlerzt ;trhetsforrnernat kontrollen. att lveslutzt um sakkunniga . experter. sekreterare och ;tnnut biträde áit utredaren. Vidare lterttstiiller beslutar att kustnutlernai för utredjag att regeringen huvudtitelns utredningsatttslztg. ningen skatll helustzt fjurtuntle

Beslut ansluter lkircclratgnntlens (Wewåigztnclcn och bifaller Regeringen sig till hennes Iiemståillztrt. (Miljö- och energitlepztrtemenlet)

.F :ca |›n uu:uu

uwaawm

nuo :memo: :vasaa

av:nm awacoamxn

emuom :omaon

m umuxnvoum

wmca Euuo uwmauonao

Nää man

umuxøvoum

mauxamuou ax

um«u›omammaumaacmumnøauomuuø.Nøxmau

uuomunmuuuxmacoam

mxmauwcmoxeo

:cm uu»uum

auuua

ummuoaao :un

mxmwcuaman:mw

Hann

uoaam

cxmcwn

muxmu=mumHaqu“^uoxHHa

m.uu«em»mnmaux«muou.m m

nm.:o«umEuou:auxøuoum..umnmauaaxmmuuammmøv

mw m m_.um:

:om:_:::mma_o__mx=:oxvmsapcnnaas

uxmaumsmoxAumuxøøoun

uoxu0mvua>nøuazumu.um«mmmEmwx

6:5 m m

nov nu › m :manus uoaaø u n »magen :oo

xuou.nxuoaa«u.

uum m uxmacowman

w mammwemoxua

uoumummnømm Auuomeam

amuonmauxamuoum

omu uuaao noo

.uuomea ocauuaaau

umaano

.uoxaa«umaacø:oo

oucmnaouHamxm ummcqneoumn

.ouoscomowonaomcacmamaaauaomnaamsuaaauu

›muxmu=mumHa«u.m

.uuwemuonm«ux«munu.mW m coaunsuouaauxsuoum

w \u›.uonm«va›xmmuwammmsvm Fp .umuupp

uum.pc0wm:HHHU.GOAüMEHOMGHUMSUOHQwum::m»unsm=ø.nmaa:unu.«Eo.munu.w›uux.›

. .uuommcøuuummaan.uouxavoum

Aumammwsmmxoumm«auouu›.«.muxmn0u0mEox.mnauuununuxmaumemox

cvnoauxommcaoaaøxweux

.oma0uwaHwn.uuomE«.m:anxuo>.awEmmxu›.uonmqvaaxmwuuammmøy

uoaao

uwuaunieo

9205:52..mønuxøvoum

maa manax umuuuuxmwumu

mcunuuouou

:oo

man

nmm« lxduoum |aauø›oa

w nmumnuø

nmoumx=.mromans

umawnoaacoammu

cmmaøuCWEOHUXO

se munenmxmuumsmox:oo

:umaøu u :oo

uoemammmsmmxuav

UUCWA

A00 -ncuvcewcmcocøeeox

umu mxmwcoamhn

znnaaemuonum

G0 aouuomea.0umxu0aau um» man aa:NgnEOGH

øm«u0annucomvvawmnunuououzooWEHWGXHNuxoa Eoüñ

ummnmnaauumxo›aoconaae.mcauounønumaøaoowmuoummunh=ouxmEmuømunCUMHOHNUWMCWÅ

unnaaemuonum

uaouxummvvxxmuuuonud

vvxxm

Haga

annie

auf»

cømnuuoucun:av

umnnom

uoxuømvuw>u9uuz

HOHOUCMHO0H

muvcu

oumxH0Aauuuououuomea

uon

aoaowuxommaaouauxqeox

uouaunnnnnnn

ønmumaaau,ämm

man

mnuaunounu

.m E0

nomaøuomøaauneo

E0 vnnumaauu

m nouawn

mmunmvc:

nomaou

oøaueö

m:«:v:m=øuuxmmuxmc=x

ummcacxuuucu›øux

um«u›o ømm«ApEOANmw«EOAV eo

u0am0u.muwacnauwm«›vuaudoom

ummxnunucøn

ouuua

:UU

HOW

umvvaxm

U mcwcøaumm

E E0

conaaa

UOXNOWvH@>H9UdZ

uouuauxmmunumuø2m«aawumxuo

=ow noum

mcuunmannu

aaxmunm

:umumaaE00mm

mmauuøu cøccmmaauoucun|maumb

ø :oo

uum nmmcwnuahmwmon

-mmnqnmsmxon:oo

øuauccwxvom

maucuunn

uoxohs muuøu«uoxaH«:munmauuøuuusa.ueauounun

ana» Haau v«›

ncuøamounuo

uau

amauahxwmmcuaawsnu:nun

ugn

uoaamuouxsøoum

uouumamouuxavoummaacxuweuaqxmunmovauanwxvom

uonmavaaxummnunxoouaø

umuxavoumovcawumuwc

& omaououwauooso ouøu

:uponm=m.«m:m.mømaa uuvcuHmumsEo.m:ooHauxmøznuouEo.w

ømu«u:.-mmu«u=.vømva›u=._muumu.mmuunwv:=.vuoxaHd

uouxsuoumumuxsvoum›øuxmmuxm:=x.m

mux0u:u::wxvomEo.:oaumEuou:«ux=u

ouu«uxuou0umuonm«HHwuuxuo.m|M

rOHm

Cad

uoaaø

GXWHEWX EWXNQ

man E0 HUUHHHXWUHDM

HWDMDU E0

mcanvuououCOMCWCUHOHDM

CUm=%G©HOH©h

.v -mon

unn«

EOOHOM4

comaou mmnaon

uouaouUWWU

maa: xmouannumvu

:ouaou nu

soc:dansen

uoso :anamøuøø

manuumonmø

aaøu :Eu:nu oxmnaauomnu

øm«unuaoomSGHGUOÅHG=n›:a.m:u-o.auz

unuznunucuqxmuuuonud

H H

uuxøvoumwuxsvoumvuxsuoum

øxmaeøx mxuueøx øxmasøx

E0 eo E0

uoxuouoN4>uøuøz

cwmnaøouoununomcanvuououcumaanøuouou

:unna

umaaao umuaca umaaco

Eon som som

ømm«

aouoammnqcmawxon

uuomaumnqaaouuou maacaovuou

maaaauvuou

m=ø.Nusedm seeda UEEMW

ø=:wxwom._uouzøammuwuu

aocoquxomucuouauxqaox

.on E0-mm

a 40

UMMCHCH»mnIHUCU uoE:omuou

mcoa

.n 5

uouao WECUuna

nammmmmu mammmmm

E0xm DWODucmumaaaummwa

maa uaaumaawu mmmwmmmmmmmm

nacuuounmHuaønumwm

mcanvuounumcucvuounmpmmwacøucoauma

n›umu:w

a :annuumuaco

uuouawnao

vunna Haag uma CQHWEEM

wuuunuca

-ønuucuumaaau:vanan

conam »namunauoeo

øuwunum:una m

uuommcøuu

manaaøuouuam amHagauu..cu.nm.

øm«ub ovcomøuummcmquuoam

MMMMMMNMMMMMMH

k H

men annas

au :cava:

u uøauammasanamma:

ømwa wuxøøoumuuxavoua

vanns

wunaumaaau

mmuoe

sønmmnunøvcønom

uxnaeøx

uxmaeoxøxwaeox

annu

AouuouuaHOHHO

E0 so

undanmmucøvnø:oo

aHuu›a

uwusouonacmeauaau

muumøumaasuouana

Haau m0uuu

omøueuonmavaaxmmuuummmømcauuunøn

novHannEo.m.madamEo.vzoomcm.mman menman

umv«u=._nøxnmcmumaauou

uquomaøeswum

uoxuomvu4>u=uuz.m=u:uunm=mEEøm.uunU u

nomcanvuounmmcuzoauxømmaaoaaøxqaøxnomcucuuouomunonoquxomunuuaauxqaux

umaacoumaaao

Eon sön

mxuu›mvHak=uø=oxuo›uuu4›u=uø:

mnaaaovuouuuuuonmcacaouuauuuuu0o

øesømxuou msec»xooø

nonoauxommnauaauxaeox

E0 eo

CH C

HOAAU

HHM

muq HOHHMHXWORQNannandag»mummmmm

mcucvuououUHOHOM aazøuounm

uuøucnneo

umuaua

:uno

omHau

ømauooccømuu

H H0 H H0 H

Hawa

IXHNEJHOQEHuwummmø

uuamamz wwmøuoum

wuxøuoumwuxsvoua uwamuouuusom uaawuuxcøu

Cdhu møuøøøcu

Homuouuøuoaao mun

uxuasøx øxmasoxøxmamox

E0 uoaao

:oo ucauuaaquE0 E0

aomcacmemaaauUMUCUUCDu=4umaH«u

-ca :uu:

mouu›øuu«mu

maaceuouus

uonmauaaxmmuuqmmmsuu«mø

ø maa: E0^weo.mEOAM

aaau..mao.” umu«u=._0OUOE^Nmuuuou

dEENUwOQ^Muamuuue

uoxuomuu4>uvuøcm=«=uuwmu0:.m

uøxuouvua›uøuøzu

uouu«uxmounumuunm«HHnuuxuo›.vmnønoauxomunaoaaøxañoxcømcacvuounmmcønoauxomnauoaamxaaox.mamauxmououuuo:m«aan»uxuo.vmommqmuuowou

nomaunuuounu

umuacu UUHHGO Amaaaw

Eon EOM mom

0xu0woua>u=uøcuoxuumUum>u=um=

UCHCAOUHDWumuumømcacaovnou

maanaovuouuauu00

uaeømxuov WEEMWxuov näsan

conouuxomucaouaøxaaox

E0 eo ao

una

uoauo EE

ocg mammmmmHOUWMHXWUHOMucaamaanumammmmm

mmmmmmmmmmom mmmmmmmmmmmw

maaøvuounuaaøuuounmandas uoauouuøn m:«:vuounm

mcacvuouomcamconuouoe

.n -uno som muucmuca

-nvuaxuonaaexmouannuømcacmmnacu

nun cmmauu 0 uømcqnmmw;oo COWHOH nomaou

nuaøzmancasacamaaaucmøm«um

mmxumHaauumumaacoun

mcacxamx

uuasmuazmauxumunuovummumaaouucoxCEWC

so:oov« E0 u0munauoøamma*Hasuøn

nm«uoummcmnumaøaoomm0ummmcucxuumunuaomououummamq

u H no.mmm«

un .aaau som nuumaa

:oo wuxøvoumwuxøuoumuns umnmnaouna mmwamuø

m coouuv som

m |mmna:v=wcu

mmucmwnnmmm«uu mxmaeoxm mxuaeox:mv

annu umuuammummcaammwacu

som E0 E0 auanuouaa

uxuøvuoscoaumummou

uuaam uamumaaau

m0umu.Fmmu=øv==^Fm=a.muxqoaumunmwu

UUXHOmUHW>H9U6zamuoemmcacmemxnawaaaum

-maøxu==x.uuaeauosmquxauunu.n.ouuquxmounumuonm«aHnumxuo.qcomcaøuuounu

cmmnacuuounuo

umaacw umuanm Eon EOWmwnaaqu

ouaunanu

u0xuømUum>uaumc

mmucuucsman maaaamøunwnoe

wcuaamnuouAmmuwuuomea

omvmñmeaømxuoøumaaw meñumxoou

nucouuxomwcquaaøxaeaz

E0 E0 scan: aowamn uoaao :oo

.qauuunnaaeuouc

maa HUUHHHXWUHDMmummmmmmammmmw

maoMW omuuouuwuxmwuou

maacvuouoummma mcacunounmmcancuoumh

.m nanm n ucaumaaøu m:qumuowE0 CONHOH :0vuc0 :canoncowaoumuucø non kommun

cs AHOHüEOXWOUWWU5HHOHUCOXWOUNWUD

.vnacxunñuanunu0

E0qnnawmuoueo eo

um«u›n

.F zoo.N uun -ounuuuosm«Hanuuxuo›.N

cømcacvuoHOUNHHXNGCOUEUWuwøuncøuøwumNGGUIUM

umuuauowumauaoomUMWMDHQUCEAcomcaacuo

UOMNOQUHW>H=UGz

aocoauxommcaoaaøxaaox

EE E0 0 ummmuø |uoAuu uouao o mnq mammmmmHOUMHHXWOHOMmammmmm

mcanvuounummmwmmmmmmmmman:

øsmmcwcøanououomamxu«x

Två års

kemikaliekontroll

Kemikalieinspektionens rapport

om verksamheten1986-88

MEWME

A. Inledning

B. Verksamhetsredovisnlng 1986 - I/7 1988

Tillsynsverksamhet

Utredningsverksamhet 16

Internationellt arbete 24

	Informationsarbete Administration och interna arbetsformer	28 32
C. Bedömningar		36
D.	avseende den framtida verksamheten	47

överväganden

Bilaga 3 s. 200

Bilaga 3 i (74)

A INLEDNING

inrättades den l januari 1986 och ersatte då Kemikalieinspektionen men erhöll även andra uppgifter. Samtidigt produktkontrollnämnden i kraft främst då lagen = trädde en ny kemikalielagstiftning om kemiska (LKP) vilken ersatte lagen om (1985:426) produkter hälso- och miljöfarliga varor.

Förändringarna var ett resultat bl a av den år 1983 tillsatta parlamentariska kemikommissionens arbete. Kommissionen analyserade i sitt betänkande Kemikaliekontroll (SOU l984:77) den dåvarande mynoch fann vissa brister bl a vad gäller an-L dighetsorganisationen myndigheterna och samordningen. Efter svarsfördelningen.mellan diskussion om olika principer för ansvarsfördelning mellan myndigom kemiskt betingade risker stannade komheter vad gäller frågor missionen för en principiell organisatorisk uppbyggnad av kemikaliekontrollen med en särskild. fristående myndighet.

I regeringens kemikaliekontroll (prop 1984/85:ll8). proposition vilken av riksdagen (JoU 1984/85:30 rskr 340), föreslås godkändes inrättandet av en ny myndighet. kemikalieinspektionen. Föredragani mycket på de förslag kemikommissionen dens resonemang bygger är enligt proposition bl a lagt. Kemikalieinspektionens uppgifter att svara för

enligt lagen om kemiska produkter av tillverkare, importillsyn törer och andra leverantörer av kemiska produkter.

- utarbetande av föreskrifter och allmänna råd om t ex produktundersökningar och produktinformation,

- registrering av bekämpningsmedel samt annan förhandsgranskning,

- utredningsverksamhet avseende kemiska produkters hälso- och sammanställningar och dokumentation avseende anmiljörisker, av kemiska samt framtagande av underlag i vändningen produkter för planering och prioritering av olika myndigheters övrigt arbete,

Bilaga 3 s. 201

Bilaga 3 2 (74)

drift och utveckling av produktregistret.

informationsservice till övriga myndigheter på kemikalieområdet,

stöd till regionala och lokala tillsynsorgan.

information till bl a företag och allmänhet,

internationellt samarbete på kemikaliekontrollens omrâde.

I propositionen ägnas betydande utrymme åt ansvarsfördelningen mellan myndigheterna med uppgifter inom kemikaliekontroilen. Naturvårdsverket vad gäller frågor om den yttre miljön, arbetarskyddsstyrelsen vad gäller arbetsmiljön, livsmedelsverket vad avser livsmedelstillsatser och livsmedeisförpackningar, konsumentverket. socialstyrelsen, och sprängämnesinspektionen inom sina respektive områden).

I enlighet med förslagen i propositionen tillfördes den nya myn-

kemikalieinspektionen. huvuddelen av resurserna dels vid digheten, naturvårdsverkets produktkontrollbyrå (ca 40 ârsarbetskrafter) och vid enheten för toxikologisk informationsservice vid karolinska institutet (ca 10 årsarbetskrafter). Därutöver gavs myndigheten ett resurstillskott motsvarande 15 ârsarbetskrafter. Särskilda undersökningsmedei motsvarande vad produktkontrollnämnden tidigare disponerat tillfördes också den nya myndigheten.

Inspektionens verksamhet skulle enligt propositionen finansieras fullt ut med avgifter. Dels genom de redan befintliga bekämpningsmedelsavgifterna vad avser bekämpningsmedelsarbetet dels genom en ny allmän produktavgift knuten till de till produktregistret anmälda produkterna.

För att utarbeta förslag till organisation m m av kemikalieinspektionen tillkallades 1 juni 1985 en organisationskommitté. Kommittén utarbetade förslag även bl a avseende lokalisering av inspektionen.

Bilaga 3 s. 202

Bilaga 3 3 (74)

I enlighet med organisationskomnitténs förslag föreslog regeringen i en särskild proposition (l985/86:l9) att inspektionen lokaliserades till Solna-Sundbybergsområdet. Riksdagen godkände rege-

förslag. Den nya myndigheten samlokaliserades så med ringens arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i Solna.

inledde formellt sin verksamhet den l Januari 1986. Myndigheten Beslut om lokalisering och myndighetschef togs i slutet av november 1985. Det första året präglades i hög grad av uppbyggnad och rekrytering.

Bilaga 3 s. 203

Bilaga 3 4 (74)

B VERKSAHHETSREDOVISNING1986 - lI7 1988

TILLSYNSVERKSAMHET

Kgmikaliganvängningen

Arbete har påbörjats med att utveckla en metodik för att överblicka och följa kemikalieanvändningen. Arbetet syftar till att göra det möjligt att kunna följa den faktiska kemikalieanvändningen, att få kännedom om kemikalieflöden och upprätta materialbalanser och att kunna analysera möjliga hälso- och miijörisker. Detta är en förutsättning för att kunna få underlag för tidiga åtgärder för att förebygga skada på hälsa och miljö.

Kartläggningar av förekomsten av vissa ämnesgrupper/enskilda ämnen

gjorts framför allt för att få underlag för ställningsgörs/har taganden om behov av åtgärder. En kartläggning av produkter/varor som innehåller formaldehyd har genomförts som ett led i arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för formaldehyd. Förekomst av asbest i konsumentprodukter har översiktligt kartlagts liksom förekomst av cancerframkallande ämnen. Ett arbete med att ta fram en arbetsplan för inspektionens arbete med petroleumprodukter har

Inom ramen för flera författningsprojekt pågår kartpåbörjats. läggningsarbeten.

r kri r llmnn r m m

Former för produktion av regler har utvecklats för att få ett effektivt arbete och en god insyn från externa intressenter. Allt regelarbete sker i projektform med medverkan från olika enheter. Stor vikt har lagts vid att tillföra arbetet sakkunskap från andra myndigheter. näringsliv. arbetsmarknadens parter och andra. Detta har vid varje författningsarbete skett via referensgrupper och remissförfarande.

Ett viktigt syfte med författningsarbetet har varit att ge ut-

för företagens kemikaliekontroll och för den egna gångspunkter tillsynen.

Bilaga 3 s. 204

Bilaga 3 5 (74)

Arbetet med föreskrifter och allmänna råd. ofta också ställnings-

till enskilda ämnen, innefattar olika moment, bl a utredtagande ningsfas, framtagning av förslag till reglering. konsekvensanalys, remissomgång, överarbetning. beslut och implementeringsfas. I utredningsfasen ingår t ex probleminventering. framtagning av toxi-

beslutsunderlag. kartläggningar av befintliga regler i kologiskt andra länder. kartläggning av förekomsten av vissa ämnenlprodukter m m. I arbetet med att ta fram ett förslag till reglering ingår normalt överväganden om strategi för reglering liksom överväganden om hur kontrollen bör ske av reglernas efterlevnad, aktionsnivåer etc.

I implementeringsfasen ingår bl a att informera (riktad information. broschyrer, TV-spots 0 d) om regleringen såväl externt som internt. Därvid är samarbete med branschorgan i syfte att via dessa få ut information till företagen med anledning av nya regler e dyl viktigt.

Vissa författningsarbeten har utgjort revideringar av äldre bestämmelser. Framförallt har det gällt de författningar som togs fram under perioden lll 1986 - l/7 1986. Hit hör t ex omarbetningen av reglerna om klassificering och om märkning av hälsofarliga kemiska produkter. Bland nya författningar kan nämnas föreskrifter och allmänna råd om förpackning och förvaring av kemiska produkter, föreskrifter och allmänna råd om märkning av bekämpningsmedel märkning av motorbensin samt föreskrifter och allmänna råd om antifoulingprodukter. En sammanställning av hittills utgivna författningar finns i bilaga l.

Ett förslag till regler om s k exportnotifikation av förbjudna eller hårt reglerade ämnen har överlämnats till regeringen för ställningstagande. Det bygger på rekommentationer från UNEP och OECD (se även nedan under internationellt arbete).

Ett förslag till regler för förhandsanmälan av nya kemiska ämnen har överlämnats till regeringen.

I bilaga 2 anges övrigt pågående författningsarbete. Inom ramen för arbetet med de allmänna råden om enskilda ämnens klassifice-

Bilaga 3 s. 205

Bilaga 3 6 (74)

ring m m (ämneslistan) bedrivs som ett särskilt projekt ett arbete med att sammanställa och dokumentera underlaget för den nu aktuella ämneslistan. Arbete med klassificeringsfrågor är ett exempel på verksamhet som kräver omfattande toxikologisk utredning för att få beslutsunderlag.

Bland viktiga ställningstaganden av principiell karaktär kan nämnas ett förbud i ett enskilt fall att överlåta eller leverera asbestcementplattor eller asbesthaltigt rivningsmaterial samt frågor om bedömning och klassificering av vissa petroleumprodukter. blykromat, trimellitsyraanhydrid. borsyra och borax. Förslag till klassificering av formaldehyd och l.4-diklorbensen samt till begränsning av formaldehydavgivning från träbaserade skivor remissbehandlas f n liksom ett förslag till begränsning av användning av 1,4-diklorbensen i vissa produkter.

särskilda insatser

Arbete har påbörjats med särskilda insatser inom vissa problemområden. Målsättningen är att inom ett avgränsat område lägga fast Verksamhetsmål och metoder att nå detta mål, innefattande både kunskapsuppbyggnad och åtgärder av olika slag för att begränsa hälso- och eller miljörisker.

Arbete med åtgärder mot risker pga formaldehydförekomst i kemiska produkter och i material har som nämnts ovan resulterat i förslag till författningsreglering. I detta arbete har samarbete etablerats med arbetarskyddsstyrelsen (ASS), konsumentverket, socialstyrelsen och planverket. Arbete har också påbörjats inom områdena allergiframkallande, cancerframkallande resp miljöfarliga kemikalier samt för petroleumprodukter. Samtliga enheter vid inspektionen deltar i arbetet. Samarbete med andra myndigheter ingår också liksom kontakter med leverantörsorganisationer och arbetsmarknadens parter. I arbetet avses utnyttjas expertis från institutioner på högskolor m m. Samarbete kommer att etableras med berörda myndigheter om bl a åtgärdsstrategier (Se även under UTRED- NINGSVERKSAMHET).

Bilaga 3 s. 206

Bilaga 3 7 (74)

n n r l m n i h m fl i ll n r

Kemikalieinspektionen har i takt med att den egna verksamheten utvecklats etablerat samarbete med ett stort antal myndigheter. Samarbetet på tillsynsområdet omfattar författningsarbete. inspektion och annan kontroll, inhämtande av beslutsunderlag osv. Med ASS och statens naturvårdsverk (SNV) sker samarbete i allmänna

som rör förebyggande av kemiska hälso- och miljörisker samt frågor i fråga om tillsyn över efterlevnaden av LKP och vägledning till regionala och lokala tillsynsmyndigheter. Kemikalieinspektionen har fört diskussioner med ASS och SNV om arbetsfördelning och samordning i frågor om central tillsyn. Med ASS finns en samsyn som bl a innebär att tillsynen över direktimportörer som inte överlåter bör utföras av yrkesinspektionen. Samarbetet med

produkter SNV utvecklas vidare efterhand som SNV utvecklar sin egen roll vad gäller tillsyn enligt LKP.

Efter samråd med sprängämnesinspektionen har rutiner för handläggning av gemensamma frågor beträffande kontroll av produktmärkning skapats.

ASS och SNV deltar t ex i allt arbete hos kemikalieinspektionen med föreskrifter och allmänna råd. I anslutning till arbetet med kemikalieflöden/materialbalanser har diskussioner inletts med SNV för att utveckla samarbete om dessa frågeställningar. Motsvarande diskussioner avses föras också med i första hand ASS. Kontakt har också etablerats med SCB om utnyttjande av statistiska uppgifter och uppbyggnad av ny statistik .

På bekämpningsmedelsområdet finns omfattande samarbete med lantbruksstyrelsen (LBS). statens livsmedelsverk (SLV) samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) (se även under bekämpningsmedel).

Samarbete sker vidare med socialstyrelsen om kosmetiska och hygieniska medel och om kemisk inomhusmiljö samt med konsumentverket om bl a allmänna produktsäkerhetsfrågor i fråga om Konsumentprodukter och marknadsföringsfrågor. Kemikalieinspektionen och konsumentverket har t ex samordnat föreskrifter/allmänna råd resp riktlinjer rörande förpackningar för kemiska produkter.

Bilaga 3 s. 207

Bilaga 3 8 (74)

Med sprängämnesinspektionen och räddningsverket samarbetar kemikalieinspektionen i frågor om bl a bedömning, klassificering och produktinformation om kemikalier, förebyggande av kemiska risker pga brand eller olyckor samt räddningstjänst. Kemikalieinspektionen och sprängämnesinspektionen har bl a gett ut gemensamma allmänna råd och annan vägledning för klassificering och märkning av kemiska produkter. Samarbete pågår om gemensamma allmänna råd för samlagring av kemikalier. Kemikalieinspektionen medverkar i ett samarbetsprojekt rörande kemikalieolyckor mellan ett stort antal Projektet sammanhålls av räddningsverket och

myndigheter. tillkom efter tillskyndan av bl a kemikalieinspektionen.

Med planverket förekommer samarbete i frågor som rör utnyttjande av kemiska produkter vid byggnadsverksamhet. Arbete pågår med en föreskrift om formaldehydavgivning från träbaserade byggplattor. I detta deltar bl a planverket. socialstyrelsen och konsumentverket. Kemikalieinspektionens kommande regler behöver samordnas med byggnormen och med bestämmelser från socialstyrelsen om högsta halt formaldehyd i inomhusluft.

Samarbete har också etablerats med giftinformationscentralen för att fånga upp kunskap om kemikalieorsakade förgiftningar. Med arbetsmiljöfonden förekommer betydande samarbete rörande skyddsblad.

Som ovan nämnts bedrivs regelarbete med en stor kontaktyta utåt mot olika intressenter. Samma synsätt gäller även i fråga om andra

av större betydelse. I bilaga 3 finns en förställningstaganden

över de viktiga intressenter som deltar i regelarbete m m teckning eller som inspektionen samarbetar med i övrigt i tillsynsfrågor.

n ll r h l ill m n i h

Arbete pågår med att för kemikalieinspektionens del utarbeta väg-

till länsstyrelser samt miljö- och hälsoskyddsnämnder för ledning deras Den kommer främst att inriktas på tillsyn vid öygr-

tillsyn. låtelse. Arbetet sker i samråd med länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) resp med kommunförbundet. För arbetet med vägledning till miljö- och hälsoskyddsnämnderna har en referensgrupp med representanter för länsstyrelser samt miljö- och hälsoskyddsnämnder

Bilaga 3 s. 208

Bilaga 3 9 (74)

inrättats. Arbetet syftar bl a till att utarbeta en handbok för lokala tillsyn enligt LKP samt att finna former för

myndigheters

och kunskapsöverföring och för regelbunda informationsspridning kontakter.

till detta arbete har inspektionen medverkat i kurser I anslutning anordnade av kommunförbundets länsavdelningar och därvid nått ca hälften av landets kommuner. Besök har genomförts vid ett antal

samt miljö- och hälsoskyddsnämnder. LON har bistått länsstyrelser kemikalieinspektionen med genomförandet av en konferens om kemikaliekontroll för ansvariga vid länsstyrelserna.

har haft kontakt med SNV och ASS om samordning av Inspektionen vägledning till regionala och lokala myndigheter.

k 1 - n ll

Arbetet inom området inspektion-kontroll har präglats av att det är en i allt väsentlig ny verksamhet. Det har därför varit nödvändigt att försöka finna former för den. utforma rutiner och utbilda personal. Den hittillsvarande verksamheten får närmast ses som en försöksverksamhet i begränsad skala.

Verksamheten har i huvudsak varit projektorganiserad. Inspektionstyperna kan i stort sett indelas i tre modeller: systeminspektion, temainriktad inspektion (riskområden, produktgrupper) och punktinspektion (geografisk, inventerande).

Ett projekt som pågått under 1986-87 har gällt att kontrollera

kompetens för kemikaliekontroll. kvalitén i

företagens ochrutiner

deras bedömning samt utformningen av märkning och varuinformationsblad. Ett annat projekt har ägnats flussmedel. Båda projekten är redovisade i tillsynsrapporter. 1987 inleddes ett inspektions-

omfattande färger. lacker, lim och rengöringsmedel med projekt avseende på frätande, irriterande och allergiframkallande egenskaper som ännu pågår.

Sammanlagt har ca 300 företag inspekterats eller kontrollerats på annat sätt. Dessa företag utgör endast ca 10 1 av det totala an-

Bilaga 3 s. 209

Bilaga 3 lo (74)

talet tillverkare och importörer. De marknadsför dock ca 17 000 produkter (av totalt ca 60 000 produkter i Sverige).

Punktinsatser har gjorts bl a för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser om asbesthaltiga friktionsbelägg. Ett par företag som brutit mot bestämmelserna har polisanmälts.

För att förbättra planering, uppföljning och redovisning av verksamheten har ett datoriserat arbetsregister framtagits i samarbete med ett dataföretag. Inspektionens produktregister har varit en förutsättning för att kunna lägga upp en systematisk planerad inspektionsverksamhet.

Bekämpningsmedel

Allmänt

av verksamheten inom området bekämpningsmedel har Uppläggningen

stor Detta gäller såväl arbetet inom ansvaägnats uppmärksamhet. rig enhet, och inom kemikalieinspektionen som helhet som med externa intressenter. Till de senare hör olika myndigheter (se nedan) men också institutioner på SLU och på andra håll samt berörda och deras organisationer både på leverantörs- och

företag användarsidan.

har gåtts igenom i detalj vilket lett till Prövningsverksamheten

och rationalisering av arbetsformer och -rutiner. Målomläggning sättningen har varit att få en rationell och effektiv prövningsverksamhet, att utnyttja sakkunskap utanför myndigheten och att ge utomstående intressenter största möjliga insyn i verksamheten. I

Aktuellt om bekämpningsmedel redovisas alla beslut publikationen om bekämpningsmedel. Årligen publiceras en sammanställning över

bekämpningsmedel. Pga resursbrist har inte planerad omgodkända

och rationalisering ännu kunnat genomföras till alla läggning delar. Stor vikt läggs vid att utveckla en datorbaserad hantering av den stora mängd dokumentation som bearbetas.

Bilaga 3 s. 210

Bilaga 3 ll (74)

Tillämpningsområdet för LKP omfattar inte biologiska bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen har upplevt att sådana medel blir alltmer intressanta som komplement eller alternativ till kemiska medel och påtalat detta för regeringen. Kemikalieinspektionen har låtit SLU utarbeta en rapport över utvecklingen inom området biologisk bekämpning och träffat olika intressenter för att diskutera behov av och former för ev reglering. Inspektionen har hos regeringen begärt en ändring av LKP så att det blir möjligt att kräva godkännande även för biologiska bekämpningsmedel.

Inspektionen har också tillskrivit regeringen angående användningen av s k nitrifikationshämmare inom jordbruket och begärt regeringens syn på om dessa skall tillåtas och i så fall vad en eventuell reglering skall syfta till. Regeringen har gett inspektionen i uppdrag att införa krav på förhandsgranskning.

ASS och LBS har efter samråd med kemikaiieinspektionen utfärdat föreskrifter om utbildningsskyldighet för användning av vissa bekämpningsmedel. Inspektionen har i anslutning härtill tagit initiativ till gemensamma överläggningar mellan berörda myndigheter bland vilka ingår även socialstyrelsen. Samarbete med LBS har också skett inför utfärdandet av allmänna råd om försäljning av bekämpningsmedel.

Brävninsmv nya medel

När kemikalieinspektionen startade sin verksamhet i januari 1986 var ingående balansen av ansökningar om godkännande 91 st, varav 32 ansökningar gällde nya verksamma ämnen.

Den stora ingående balansen av ansökningar berodde på att det under slutet på 1985 inkom ca en årsproduktion av ansökningar. Orsaken till detta var att avgifterna för ansökningar om godkännande höjdes vid ikraftträdandet av den nya förordningen om be-«

Den stora anhopningen av ansökningar l985 har lett kämpningsmedel. till att handläggningstiden för prövning av nya medel f n är 2-3

› år/ämne. Arbete pågår med att få ned den till I år. Bl a har ett schema utarbetats för hur handläggningen skall gå till, inkluderande nödvändiga kontakter med externa myndigheter och institu-

Bilaga 3 s. 211

Bilaga 3 12 (74)

tioner. Den större delen av handläggningstiden går åt till vetenutvärdering av dokumentationen om medlens hälso- och skaplig miljöegenskaper. För detta har utnyttjats och måste utnyttjas expertis utanför inspektionen, f n i första hand statens miljömedicinska (SML). Trots detta tar utvärderingsarbetet en betydande del av inspektionens utredningsresurser i anspråk. Sammantaget har bekämpningsmedelsfrågorna tagit i anspråk en betydligt större del av inspektionens totala resurser än ursprungligen beräknat. ca l/3 i stället för ca 1/5.

Behovsprövningen och risk-nyttoanalysen har ägnats ökad uppmärksamhet. Bl a har en del ansökningar avslagits med motivet att behov inte kunnat redovisas.

4 redovisas prövningsverksamheten siffermässigt. Till I bilaga hör en stor mängd andra arbetsuppgifter utprövningsverksamheten över prövning av nya medel

genomgång av_ä1dLe_bgkämpn1ngsmedel

gäller ett godkännande i högst 5 I och med den nya lagstiftningen år. Detta betyder att alla medel som var registrerade före den l januari l986 längst är godkända t 0 m till 1990.

Ett cirkulärbrev skickades våren 1987 för att informera tillverkare/ ombud om att lägst samma dokumentationskrav som idag gäller för kommer att tillämpas vid förnyat godkännya bekämpningsmedel nande frän år 1990. Tiilverkarna uppmanades att se över sin dokumentation och lâta de tester som saknas. Många test tar genomföra 2-3 år från start till resultat. En ansökan om förnyat godkännande måste inkomma till kemikalieinspektionen senast l år innan godkännandet går ut för att hinna behandlas medan medlet ännu är giltigt.

för äldre bekämpningsmedel sker Genomgången av dokumentationen områdesvis.

var startade. Träskyddsmedlen genomgångna då kemikalieinspektionen

dokumentation till kemikalie- För svampmedlen inkom kompletterande under 1986. För vissa verksamma ämnen är dock underinspektionen

Bilaga 3 s. 212

Bilaga 3 13 (74)

fortfarande mycket bristfälligt. ll fungicider har utvärdelaget rats av SML (varav Z i nordisk regi). Någon ekotoxikologiutvärdering har däremot inte gjorts.

För herbiciderna skickades begäran om kompletterande dokumentation ut i 1987. 5 utvärderingar har gjorts av SML under 1987 januari och de övriga står på tur. För 9 ämnen är fortfarande dokumentationen klart bristfällig och när gruppen är färdigutvärderad och medel med samma användningsområde kan vägas mot varandra kommer att överväga om godkännandet för dessa medel kemikalieinspektionen skall återkallas. En klar brist är att resurser saknats för genomgång av ekotoxikologin för dessa ämnen.

Det återstår således för kemikalieinspektionen att utifrån den utvärderingen ta ställning till svampmedel och hertoxikologiska bicider.

Arkivgenomgång har gjorts för 74 medel och 45 verksamma ämnen, varvid dagboksblad har upprättats och utrensning av dokumentation från akten skett.

Nya behörighetsklasse:

Samtliga gamla medel har omklassificerats till de nya behörighetsklasserna. Omklassificeringen har resulterat i att 300-400 medel från konsumentanvändning. Bland skälen har varit bl a undandragits hög hälsofarlighet och bristande dokumentation. oacceptabelt

lya användningsvillkor. .märkning

Ett omfattande arbete har lagts ned på en genomgång av användoch märkningen av gamla medel. Villkoren har preciningsvillkoren serats och vid behov skärpts. Märkningen har anpassats till reglerna för av allmänna kemikalier som numera gäller även märkning för bekämpningsmedel.

Minskad användni 119-611 bekämpningsmedel

Inspektionen har deltagit i arbetet med halvering av bekämpningsinom jordbruket. Utöver medverkan vid utarbemedelsanvändningen

Bilaga 3 s. 213

Bilaga 3 14 (74)

tandet av förslag till regeringen om olika åtgärder har medverkan skett i SNV:s arbete med regler för spridning samt för typgodkännande och typprovning. Tillsammans med LBS har ett förslag till utbildning av dem som använder klass 2 medel utarbetats.

Inspektionens egen del av programmet består i utrensning av medel med dålig dokumentation eller oacceptabla effekter. Uppdrag har vidare lagts ut på SLU för att få bättre kunskap om miljöeffekter och för att få underlag för sänkta doser. Inspektionen publicerar årligen statistik över försålda kvantiteter av bekämpningsmedel. Tillsammans med SCB utvecklar inspektionen en förbättrad statistik över användningen. Inspektionen har också påbörjat särskilda projekt för att få en mindre och säkrare användning av bekämpningsmedel vid potatis- och äppelodling.

i l m r i ill n fr r

Inspektionen har deltagit i arbetet inom OECD för att etablera internationellt samarbete för att förebygga stora kemikalieolyckor. Medverkan från inspektionen har också skett i ett IRPTC-projekt om klassificering av kemiska produkter.

Under tidigare år har inom OECD utarbetats en kod för Good Laboratory Practice GLP. som antagits av Council liksom en rekommendation om implementering i länderna. Under 1986/87 har ett antal möten hållits i en expertgrupp i vilken inspektionen varit representerad med mål att utveckla och konkretisera tidigare överenskommelser. Arbetet är nu slutfört och har resulterat i två dokument som rör detaljer i framförallt inspektion av laboratorier. Kem! överväger f n hur det praktiska införandet i Sverige av OECD-arbetet med GLP skall gå till.

Arbete rörande Export of banned and severely restricted chemicals har bedrivits inom två organisationer. OECD och UNEP. med medverkan från inspektionen och resulterat i två rekommendationer med likartat innehåll. Kemikalieinspektionen har under våren 1987 till regeringen överlämnat ett förslag till svensk exportreglering som nära ansluter till de internationella rekommendationerna.

Bilaga 3 s. 214

Bilaga 3 15 (74)

0ECD:s Council har i början av 80-talet antagit tre rekommendatiotill sekretessfrâgor. En expertgrupp under ledner med anslutning av UK har de senaste åren utarbetat en modell för utbyte av ning information med syfte att underlätta ett sådant sekretessbelagd förfarande. KemI har tillsammans med miljö- och energidepartementet deltagit i detta arbete.

Genom det särskilda samarbetsavtalet inom miljövårdsområdet sker kontakter med EG-kommissionen i på departementsnivå regelbundna medverkar i de delar som berör kemikalie- Bryssel. Inspektionen Genom att EG-kommissionen är representerad i 0ECD-arbekontroll. tet möjligheter till kontakter. ges ytterligare

Vid besök gjort hos EG-kommissionen och vid som inspektionen har möjligheterna till samarbete och EG-besök hos inspektionen erfarenhetsutbyte diskuterats.

har deltagit i departementets arbete i Kemikalieinspektionen med EG. Detta arbete har ökat i betydelse det frågor om samarbete senaste dels med hänsyn till vitboksarbetet, dels med hänsyn året, till intensifierade förhandlingar mellan EG-kommissionen och

EFTA-länderna.

i övriga nordiska länder har Samarbete med motsvarande myndigheter skett i den nordiska kemikaliegruppen som sammangenom deltagande träder till olika projekt som 4 ggr per år och i de styrgrupper initierats Samarbete har dessutom förekommit av kemikaliegruppen. hand i enskilda Kemikalieinspektionen har lagt under sakfrågor. ned betydande resurser 1 detta arbete.

har varit pådrivande för att effektivisera Kemikalieinspektionen arbetet i den nordiska kemikaliegruppen i syfte att åstadkomma om t ex klassificering och av harmonisering av regler märkning kemiska och om förhandsanmälan (notifikation av nya produkter Den nordiska kemikaliegruppen driver också arbete kemiska ämnen). med kriterier för hälso- och miljöfarlighet.

I arbetet med att utarbeta en författning eller i annan större som rutin att tar kontakt med motfråga ingår alltid inspektionen svarande i andra nordiska länder för att informera sig myndigheter

Bilaga 3 s. 215

Bilaga 3 l6 (74)

om motsvarande regler etc. Inspektionen håller också på att utarbeta rutiner för att på ett tidigt stadium informera myndigheterna i de övriga nordiska länderna om framtagna förslag. Även i enskilda ärenden har tagits initiativ till nordiska överläggningar. Exempel på detta är i formaldehydfrågan.

Nordiskt samarbete mellan bekämpningsmedelsmyndigheterna har pågått sedan 60- talet. Det sker genom arbetsgruppsmöten två gånger per år och på ett årligt plenarmöte. Som förmöte till plenarmötet hålls ett toxikologmöte och ett ekotoxikologmöte. Vid dessa förmöten presenterar varje land enligt förutbestämd plan en utvärdering av ett gammalt och ett nytt verksamt ämne.

Under l986 och l987 har i nordisk regi drivits ett arbete med att förnya och precisera dokumentationsunderlaget för ekotoxicitetsbedömningarna. En nordisk forskarkonferens om miljöproblem relaterade till bekämpningsmedelsanvändning hölls i Danmark hösten l986 för att ge underlag för det fortsatta arbetet. Projektet avslutas under våren l988 med nya dokumentationskrav för ekotoxicitet och mer detaljerade anvisningar om att försöken skall utföras under för nordiska förhållanden relevanta betingelser (t ex temperatur. jordtyp m m).

Ett annat nordiskt samarbetsprojekt avser utarbetande av nordiska riktlinjer för avprövning av bekämpningsmedels effektivitet. Prövningsmallar finns utarbetade för ett antal växthus och frilandsgrödor.

Kemikalieinspektionen bistår SLV i arbetet inom det s k Codex Alimentarius med fastställande av rekommendationer om acceptabla bekämpningsmedelsrester i livsmedel.

UTREDNINGSVERKSAMHET

Verksamheten vid avdelningen består i stor utsträckning av kemiska och toxikologiska utredningar, inklusive det uppgiftsinsamlande som sker via produktregistret.

Bilaga 3 s. 216

Bilaga 3 17 (74)

Qgxaknjng av forskning ggh utveckling

Under uppbyggnadsskedet har ett stort arbete nedlagts på att utveckla ett nätverk av intresserade forskare. Även användningen av s k expertpaneler har prövats som ett medel att höja kvalitén. exempelvis vid utarbetandet av faroanalysen av formaldehyd.

Kompetensutveckling har genomförts genom medverkan i forskningsprojekt samt deltagande i konferenser och kurser. En seminarieserie rörande risk- och riskbedömningsfrâgor har genomförts.

Utbyggnaden av bibliotekets databaser har fortgâtt under perioden (BIBLINE avseende de egna rapporterna samt den egna litteraturen i övrigt samt RISKLINE. en databas med utvärderande toxikologiska ämnesutredningar. Under perioden har tvâ sammanställningar av riskkemikalier publicerats.

Kontakter med forskningsinstitutioner, andra myndigheter m m har

möjligheter att finna information om upparbetats. Inspektionens kemiska ämnen i olika databaser har också kontinuerligt utvecklats. genom en kraftig satsning på biblioteks- och dokumentationsfunktionen. De enskilda handläggarnas arbete har i ökad utsträckning inbegripit informationssökning. med eller utan hjälp av externa databaser. för att bättre kunna bevaka forskning och utveckling.

Ämngsutrgdningar

Arbetet med ämnesutredningar, inklusive bekämpningsmedelsutredningar, tar i anspråk större delen av utredningsverksamhetens resurser. Verksamheten har under den gångna perioden kunnat bedrivas i en högre omfattning än tidigare. Under perioden har ca 70 rapporter av varierande omfattning producerats, som ett underlag för myndighetens överväganden (bilaga l). 3 rapporter har publicerats i kemikalieinspektionens rapportserie däribland en bred redovisning och utvärdering av formaldehyd med avseende på cancerframkallande egenskaper.

Bilaga 3 s. 217

Bilaga 3 l8 (74)

Utvärdering har gjorts av den toxikologiska och ekotoxikologiska dokumentationen för ett antal bekämpningsmedel och andra kemikalier. Mer omfattande utredningar har rört allergiframkallande effekter av isotiazolinoner och trimellitsyraanhydrid samt cancerframkallande effekter av lösningsmedel.

har påbörjats inom ramen för de särskilda insat- Utredningsarbete ser som inspektionen gör inom områdena allergiframkallande. cancerframkallande och miljöfarliga ämnen (se även under TILLSYNS- VERKSAMHET). Ett stort antal ämnen med misstänkt cancerframkallande respektive allergiframkallande effekt har utretts. Utredningarna har granskats av utomstående expertis, och avses publiceras. Arbetet med en sammanställning av dokumentation om miljöfarliga ämnen har inletts.

D k m n i n - h inf rma i n v rk mh

Arbetet med att förse omvärlden med information om kemikalier, inklusive information om kemiska ämnens hälso- och miljöeffekter, har tagit sig olika uttryck under uppbyggnadsskedet. Ett exempel

är utvecklandet av en särskild databas för på denna verksamhet utvärderad information, den s k RISKLINE. Utgivandet av rapporter

rapportserie är också en viktig del i informai inspektionens

liksom medverkan i externa kurser, konferenser tionsspridningen. och utbildningar.

Det vetenskapliga underlaget behöver struktureras på ett bra sätt för att kunna utnyttjas även utanför myndigheten. Exempel på åt-

som genomförts är anpassningen av producerade dokument till gärder

för kemikalieöversikter gällande inom OECD, för att öka riktlinjer överförbarheten av sådana översikter mellan länder, liksom att viktigare dokument skrivs på engelska.

Ett strategiskt medel för beslutsfattandet utgörs av s k kunskaps-

Ett har initierats i syfte att undersöka system. utvecklingsarbete

för ett sådant system vid inspektionen, alternativt möjligheterna ansluta till befintliga system. Ett lämpligt forum för dessa

sig och liknande frågor är den nybildade ADB-gruppen.

Bilaga 3 s. 218

Bilaga 3 19 (74)

En viktig del av arbetet bestâr i att fånga upp nya rön om kemiska ämnen. Olika utvecklingsvägar prövas, bevakning av litteratur. kontakter med forskare, sökning i databaser, information från andra länders myndigheter m m. På grund av uppgiftens oerhörda omfattning behöver ytterligare utvecklingsarbete ske.

rn n ll r k n k

QEQD

under verksamhetsperioden har arbetet framförallt koncentrerats kring 0ECOs program för existerande kemikalier. bl a genom deltagande i olika förberedande möten inför en s k workshop i Kanada hösten 1987.

Som en del i detta arbete har produktregistret bearbetats och givit underlag för en lista över de l 000 största ämnena i användning. Ett projekt om en ny strategi för att rangordna kemikalier för biologisk testning har också initierats i samverkan med professor Svante Hold. Detta presenterades vid arbetsmötet i Ottawa. Som en följd av åtaganden vid detta möte prövas f n olika möjligheter till praktiskt samarbete med andra länder, där Sveriges uppgift är att fungera som s k clearing house för f n två ämnen, akrolein och tetrabrombisfenol A.

IPCS

Arbetet består i att bistå IPCS med kommentarer. synpunkter och

till de kriteriadokument och andra dokument som skriftliga bidrag IPCS utarbetar. Inspektionen har också deltagit i en konsultation i Berlin hösten 1987, för att diskutera vilka ämnen IPCS i framtiden skulle prioritera för sina dokument.

Nordislstjrbete

Utredningar av bekämpningsmedel, som även innefattar ekotoxikologisk bedömning, har utförts som en del i det nordiska samarbetet inom bekämpningsmedelskontrollen.

Bilaga 3 s. 219

Bilaga 3 20 (74)

Inom det nordiska samarbetet har arbete pågått som syftar till att utarbeta kriterier för reproduktionstoxiska effekter (fyra svenska ämnesutredningar under budgetåret) och miljöfarlighet. Vidare har arbete under perioden bedrivits i ett antal projekt. bl a gällande potensgradering av cancerframkallande ämnen samt ett följdprojekt klassificering av produkter innehållande cancerframgällande kallande ämnen av olika potens. Inom det nordiska arbetet inryms också deltagande med expertkompetens i de årligen återkommande nordiska plenarmötena mellan bekämpningsmedelsmyndigheterna.

Prggyktregistrering

del av resurserna har tagits i anspråk för uppdate- En mycket stor ringen av registret i samband med införandet av de nya märkningsreglerna, övergången till en årlig uppdatering av kvantitetsuppsamt införandet av olika administrativa procedurer som en gifterna följd av produktregistrets utnyttjande som faktureringsunderlag för kemikalieavgifter.

Cirka hälften av produkterna i registret har klassificerats som hälsofarliga på något sätt och har därför någon form av samman- I samband med att även oljeprodukter. klassisättningsuppgifter. ficerade som hälsofarliga. fortsättningsvis skall anmälas med vissa motsvarar registrets omfattning nu sammansättningsuppgifter den ambitionsnivå som regeringen lade fast 1984.

har under perioden allt starkare integrerats i Produktregistret inspektionens tillsyns- och utredningsverksamhet. Registret ger åt 1 samband med uppläggning och underlag inspektionsenheten av inspektionsverksamheten och åt tillsynsavdelningen genomförande vid t ex kartläggningar av kemikaliehanteringen för eni övrigt skilda ämnen eller i stort. Registret utnyttjas också av utredi samband med ämnesgenomgångar och för prioriteningsavdelningen av ämnen för utredning. Registret nyttjas också i stigande ring av de centrala tillsynsmyndigheterna. SNV och ASS. Ca l0 I av grad verksamheten åtgår för uttag ur registret.

har lämnat synpunkter på en databas avsedd för det Registret lokala brandförsvaret och innefattande information om kemiska ämnen till räddningsverket.

Bilaga 3 s. 220

Bilaga 3 Zl (74)

beslutade kemikalieavgiften (SFS 1986:199. Den av regeringen 1988:807) baseras på antalet produkter i produktändrad senast

registret.

a att vissa har rätt att anmäla medför bl agenter Avgiftssystemet för importörerna. samt att sina produkter i stället de egentliga dvs flera kan anmälas under ramanmälningar tillåts, produkter Detta har medfört en avtappning av antalet gemensam beteckning. utöver effekten av uppdateringen. Totalanprodukter i registret 55 000, varav ca 5 800 ligger under gementalet har sjunkit till

sam beteckning.

produkter deklare- Under 1987 har oljeprodukter och oljebaserade Arbetet med att gå igenom dessa deklararats för första gången.

tioner har ännu inte avslutats.

till nya lokaler genomfördes en upp- I samband med överflyttningen en NORD 100. Uppgraderingen fortsätter av hårdvaran till gradering hela tiden byts ut och moderi och med att olika standardprogram utbildningskostnader har använts niseras. En stor del av enhetens

för datapersonal och kemihandläggare. för datautbildning

nämligen att En uppgift har tillkommit för registrets personal.

för kemikompetens. Registrets persosvara utredningsavdelningens Enhetens kemisnal deltar i olika projekt- och utredningsgrupper.

inom ett eller flera specialområden ter måste följa utvecklingen områden är där polymerkemi samt Aktuella på kemiindustriområdet.

petroleumkemi.

har utvecklats. Kontakterna med internationell registerverksamhet träffas årligen för Företrädare för de nordiska produktregistren Besök har gjorts på det schweidiskussion om gemensamma problem. Kontakter har också tagits med EG-sekretaziska produktregistret. i Brüssel för att del av arbetet med EINECS. riatet

av produktregistrets användbar- Under perioden har en utvärdering

het påbörjats.

Bilaga 3 s. 221

Bilaga 3 22 (74)

Rutinerna i samband med avgiftsdebitering har successivt förbättrats. Inför den tredje debiteringsperioden har inspektionen uppnått det egna verksamhetsmålet vad gäller avgiftsdebiteringen. att denna skall ske under första halvåret varje år. Under nämligen i december -86/ januari -87. under 1986 skedde avgiftsdebiteringen l987 För 1988 kan debiteringen ske under juni, om i september. fattar beslut om avgiftens storlek under maj månad. regeringen

m r m n r m n i h r/ r ni i n r i r nin fr r

Allmänt

har på utredningsområdet etablerat ett sam- Kemikalieinspektionen arbete med ett stort antal myndigheter. institut och forskningsinstitutioner. Med de centrala myndigheterna, liksom även med stora Institutet för miljömedicin IMM vissa utredningsinstitut typ och Arbetsmiljöinstitutet AMI. finns behov av samordning även när det av framtida utredningsverksamhet. Samarbete gäller planering bedrivs med livsmedelsverket i frågan om utredningar för enskilda bekämpningsmedel inför beslut om godkännande. Med socialstyrelsen visst samarbete avseende frågan om ansvaret för koshar bedrivits metiska/hygieniska medel.

Beträffande de inblandade myndigheterna har möten på verksledlett till att behov av samarbete på utredningssidan ningsnivå identifierats. Ett initiativ till en samordning samarbete kring enskilda ämnen har tagits.

har redan avtalats om ett samarbete kring ett Med naturvårdsverket ämnen som också utgör problem som föroreningar från antal viktiga utsläpp.

med att utveckla samarbetsformer även gentemot fristående Arbetet institut vid högskolorna har haft en och forskningsinstitutioner Seminarier, kontaktbesök m m har hållits hög angelägenhetsgrad. stort antal institutioner vid universitet och högskolor i med ett Stockholm, Uppsala och Umeå.

Bilaga 3 s. 222

Bilaga 3 23 (74)

Andra former för samarbete som prövats är ledamotskap i vetenskapkommittéer och andra forsknings- och undersökningsorgan t ex liga nämnden för IMM, naturvårdsverkets råd för programmet rådgivande för (PMK). kommittéerna för toxikologi och hälsomiljökontroll mark- och grundvatten samt sjöar och vattendrag vid effekter, naturvårdsverkets forskningsnämnd samt olika programkommittéer, PETOS (Persistenta Toxiska Organiska Substanser). programområdet

är medlemmar i Svensk Förening för Toxikolo- En viktig kontaktyta gi, som regel yrkesverksamma toxikologer inom forskning, myndigheter Inspektionen är f n representerad i föreoch näringsliv. ningens styrelse.

n r n n l

administreras av avdelningsledningen. Under Undersökningsanslaget l985l86 anvisades sammanlagt 2,2 miljoner kronor till budgetåret 13 projekt, under budgetåret l986/87 sammanlagt 4,4 miljoner kronor till Under innevarande budgetår har hittills 29 projekt. fördelats kronor till 24 projekt. Sakhanteringen av 3,6 miljoner anslaget innebär kontakter med kontraktsinnehavare. projektankonsulter etc samt infordrande av slutrapporter m m. Den svariga, ekonomiska hanteringen sköts av administrativa enheten.

Tgxikglggiska rådet

Till är kopplat ett toxikologiskt råd, bekemikalieinspektionen stående av ledamöter från kemikalieinspektionen, socialstyrelsen, livsmedelsverket och arbetarskyddsstyrelsen samt naturvårdsverket. för forskarvärlden. Rådet har inalles ll ledamöter. representanter Ordförande i rådet är kemikalieinspektionens generaldirektör. Inär företrädd för utredningsenheten. Rådet spektionen genom chefen har till uppgift att verka för ett bättre vetenskapligt underlag i fråga om grunderna för och en ökad samsyn mellan myndigheterna av kemiska hälsorisker. Rådet har hittills bl a diskubedömningen terat följande frågor:

Bilaga 3 s. 223

Bilaga 3 24 (74)

osäkerhetsfaktorer och extrapolationsförfaranden tillgängliga databaser för information om kemiska hälsorisker användningen av QSAR för screening av kemikalier biotillgänglighet utbildning i toxikologi

För QSAR har rådet prövat den offentliga seminarieformen med inbjudna föreläsare.

Under 1988 kommer bl a följande frågor att diskuteras: - relevansen av vissa tumörformer hos försöksdjur för bedömning av

människans risksituation - kriterier för genotoxicitet - kriterier för miljöfarlighet - kriterier för reproduktionsstörande effekter

myndigheternas arbete med gränsvärde

Samtliga dessa frågor berör centrala områden. För flera av dessa områden torde en avrapportering i form av offentliga seminarier ligga nära till hands men även andra arbetsformer. hearings m m, kan prövas.

Rådets arbete är på centrala riskbedömningsområden av stor betydelse för inspektionens ställningstagande i enskilda tolknings-

Genom rådets knytning till inspektionen uppnås betydande frågor.

Formerna för myndigheternas arbete i rådet samordningsfördelar. behöver utvecklas och särskilda ansträngningar göras för att utveckla rådets arbetsformer på ett allsidigt sätt.

INTERNATIONELLT ARBETE

har eftersträvat att få arbetet med de internatio- Inspektionen nella frågorna att bli en integrerad del av inspektionens verksamhet. Delar av det internationella arbetet har därför beskrivits under avsnitten om tillsyn och kunskapsuppbyggnad. Nedan redovisas sådant internationellt arbete framför allt i vissa internationella

som är av övergripande karaktär och ibland även knyter an organ till andra verksamhetsområden. Inspektionens interna-

myndigheters

Bilaga 3 s. 224

Bilaga 3 25 (74)

tionella sekretariat har haft en sammanhåliande och även exekutiv funktion för detta arbete.

QEQD

Inom OECD finns en särskild grupp för kemikaliefrågor under Environment Committe. har sedan länge spelat en aktiv roll i Sverige detta arbete. Inriktningen av verksamheten läggs fast vid regelbundet återkommande högnivåmöten. Ett sådant ägde rum i mars 1987. Därvid olika arbetsområden för de fyra närmaste prioriterades åren. Två av dessa. nämligen

- förebyggande arbete för att förhindra kemikalieolyckor

- arbete med existerande kemikalier

har redan krävt stora arbetsinsatser (se nedan).

Kemikalieinspektionen hade inför högnivåmötet ombetts göra en speciell insats, nämligen att arrangera en internationell workshop för diskussion om möjligheten av en minskad användning av försöksi laboratorietester. Inom alla OECD-länder är trycket stort djur att så långt som möjligt hitta alternativa metoder. Kemikalieinordnade i maj 1986 ett tredagarsseminarium under temat› spektionen Chemicals and Animal welfare. Ett stort antal interna- Testing tionella och administratörer var inbjudna. Efter vetenskapsmän mötet sammanställde kemikalieinspektionen och lät trycka proceedings (350 sidor).

av 80-talet satsade OECD stora resurser för att har- Under början monisera testverksamhet arbeta fram riktlinjer för labogenom att ratorietester inom olika områden (OECD Guidelines for Testing of Chemicals). Utvecklingen går emellertid snabbt framåt och nya testmetoder utvecklas och andra behöver revideras. OECD tillsatte därför från en s k Up-dating Panel och kontaktpunkter utbörjan Denna funktion ligger inom Sverige vid sågs i med lemsländerna. och innebär att ombesörja alla kontakter med kemikalieinspektionen OECD-sekretariatet i Paris samt att inhämta och sammanhâlla synpunkter från ett svenskt kontaktnät.

Bilaga 3 s. 225

Bilaga 3 26 (74)

Ett informationssystem CIEP (Complementary Information Exchange Procedure) upprättades i slutet av 70-talet av OECD och var avsett att på ett informellt och snabbt sätt underlätta informationen mellan medlemsländer. Systemet är uppbyggt runt nationella kontaktpunkter som har ansvar för att information av intresse i det internationella samarbetet sänds ut. Kemikalieinspektionen ombesörjer detta för Sveriges del. Informationsmaterial kan härröra både från kemikalieinspektionenKemI och från annan myndighet involverad i kemikaliekontroll.

Kemikalieinspektionen är också mottagare för information från andra länder, redovisar inkommen information till ett svenskt kontaktnät. Intresset för denna information har stadigt ökat; En stor del av inkommen information berör enskilda kemikalier. Den information som inkommit sedan 1979 finns arkiverad vid inspektionen. Avsikten är att relevant material skall införas i kemikalieinspektionents biblioteksdatabas, Bibline. CIEP-informationen är även grunden för ett särskilt projekt inom U-avdelningen.

Såsom ett resultat av en expertgrupp 1984 startades ett pilotprojekt under arbetsnamnet OECD Switchboard. Projektet syftade till att utröna om det finns dold information hos myndigheter, industri. universitet eller liknande institutioner och som kunde göras tillgänglig vid förfrågan. Sex länder deltog i pilotprojektet, däribland Sverige. Projektet drevs genom en utsedd kontaktpunkt som till sitt förfogande hade ett nationellt kontaktnät av sådana som ville deltaga och som bedömdes kunna ha information inom olika områden. Projektet hade startat före kemikalieinspektionens tillkomst och avslutades våren 1987. Under denna försöksperiod har arbetet varit mycket resurskrävande då flera utvärderingsformulär skulle cirkuleras. Under 1986-87 har även ett flertal möten hållits i Paris. Projektet kommer att fortsätta och framtida rutiner för detta diskuteras f n. inom kemikalieinspektionen bl a databehandling.

Arbetet inom kemikaliegruppen i OECD berör i första hand kemikalieinspektionen men även andra myndigheter berörs. För att frågorna skall behandlas på ett tillfredsställande sätt bör industrin också hållas a jour med vad som händer och ge sina synpunkter. Kemikalieinspektionen har upprättat en referensgrupp (miljö- och

Bilaga 3 s. 226

Bilaga 3 27 (74)

försvarsdepartementet, statens naturvårdsenergidepartementet, verk, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, livsmedelsverket, PKL. Kemikontoret) som inbjudes till diskussion räddningsverket, av aktuella ärenden före varje möte. Efter mötet sker en uppfölj- Beroende aktualitet skickas protokoll eller ning. på ärendenas kallas till uppföljningsmöte.

IPCS

International Safety tillkom 1980 och stöds Programme on Chemical av tre olika internationella organisationer, nämligen UNEP, ILO och NHO.

Det verkställande organet för IPCS har bl a en Programme Advisory sitt Kemikalieinspektionen har Committee (PAC) till förfogande. redan från starten arbetat i nära kontakt med IPCS. ett samarbete som för övrigt var väl etablerat redan i den tidigare organisationen. vice ordförande har sedan länge varit medlem av Styrelsens PAC och kemikalieinspektionen har därför direkt medverkat i pro- En av de bärande idéerna bakom programmet är grammets utformning. ett antal laboratorier och institutioner i världen skall samatt arbeta i utrednings- och forskningsarbete för att öka kunskaperna om kemiska risker. Dessa s k Participating Institutions (PI:s) medverkar till att sammanställa kriteriadokument som baserar sig information som underlag för riskvärderingar. delpå tillgänglig tar i arbetet med att utveckla och höja kvaliteten på olika tester och studier. och bidrar i utbildningsprojekt i frågor rörande testning och utvärdering av riskaspekter inom kemikaliekontrollens till Livsmedelsverket och område. framförallt utvecklingsländerna. SML deltar såsom PI:s i olika IPCS-projekt. Programmet främjar även internationellt samarbete i frågor om förebyggande av kemi- Kemikalieinspektionen är sammanhållande för Sveriges kalieolyckor. medverkan i IPCS.

är även remissorgan för utkast till krite- Kemikalieinspektionen riadokument. och IPCS har undertecknat ett Kemikalieinspektionen Memorandum of och kemikalieinspektionen bidrar f n Understanding med 60 000 S/per år till IPCS.

Bilaga 3 s. 227

Bilaga 3 28 (74)

UNEPLXRPIC

Inom UNEP samarbetar kemikalieinspektionen i första hand med IRPTC (International Register of Potentially Toxic Chemicals), det internationella registret över potentiellt giftiga kemikalier.

IRPTC fungerar som en internationell databank för kemikalier. Målet för verksamheten är att underlätta åtkomsten av data om kemikalier och att identifiera de potentiella farorna vid användning av kemikalier samt göra användarna medvetna om dessa.

IRPTC arbetar genom s k National Correspondents, en uppgift som i Sverige sköts av kemikalieinspektionen. Arbetet innebär att svara på inkommande förfrågningar och att förse IRPTC med uppgifter av allmänt intresse inom kemikaliekontrollområdet. En särskild file i registret är Legal File. Sverige har deltagit i ett pilotprojekt för utvärdering av information och Kemikalieinspektionen ansvarar även för den kontinuerliga uppdateringen. Detta innebär en bevakning av legal verksamhet även inom andra myndigheter pâ kemikalieområdet.

Kemikalieinspektionen har även bidragit med uppdatering av den s k Consolidated List, vilken har tillkommit med anledning av en FNresolution och som innehåller uppgifter om förbjudna eller hårt reglerade varor (läkemedel, bekämpningsmedel, livsmedelstillsatser och industrikemikalier).

INFORMATIONSVERKSAMHET

Informationenhetens arbete initieras till övervägande del av inspektionens två huvudavdelningar - utredning respektive tillsyn.

Informationsverksamheten har under den perioden inriktats huvudsakligen på fyra områden:

A. Etablering av inspektionen.

B. Informationsservice till företag anslutna till produktregist-

ret. branschorganisationer samt fackliga organisationer.

Bilaga 3 s. 228

Bilaga 3 29 (74)

C. Produktion av allmänt informationsmaterial.

D. Samarbete med andra myndigheter.

A. gtablezinsLax inspektionen

l. Pressinformation 2. Utställningsverksamhet 3. Allmän information

l. Pressinformation

Utöver ett antal basbroschyrer. som skickats till samtliga och facktidningar har verksamheten dominerats av kontakter dagsmed media, såväl formella som informella.

Bortsett från traditionella presskontakter (releaser, intervjuer etc) har stor vikt lagts vid att utbilda journalisterna i frågor som ligger under kemikalieinspektionens arbetsområde.

Detta har skett kontakter, där journalister ingenom fördjupade och under informella former fått diskutera med såväl bjudits verksledning som sakhandläggare.

Utvalda journalister inbjuds dessutom regelbundet till seminarier som är allmänt intresse.

skickas inspektionens rapporter direkt till de jour- Regelmässigt nalister som svarar för miljöbevakningen eller uttryckt intresse för rapporterna.

2. Utställningsverksamhet

har deltagit i tre utställningar - två kopplade till Inspektionen -87) respektive företagshälsovård (januari -87). arbetsmiljö (maj

Den tredje utställningen finns på tekniska museét och ska finnas där i tio varför revidering av innehållet kommer att ske med år, jämna mellanrum.

Bilaga 3 s. 229

Bilaga 3 30 (74)

Utställningen är ett samarbete mellan Kemikalieinspektionen, kemikontoret, SNV och ASS.

3. Allmän information

Den allmänna informationen har 1 huvudsak varit indirekt. Regelmässigt skickas pressreleaser ut i anslutning till de beslut som berör allmänheten/konsumenterna. I dessa frågor sker ett kontinuerligt samarbete med främst konsumentverket. Vidare har en broschyr med basinformation distribuerats till samtliga fackliga organisationer och därefter sâlts i en upplaga pâ 50 000 exemplar.

Informationen till allmänheten är den svagaste punkten i den hittills genomförda verksamheten. Orsakerna står att finna i bristan de resurser men framför allt i att informationen i detta avseende hänger nära sammang med behovet av utbildningsinsatser (se vidare under slutsatser). En avsevärd mängd information har lämnats till olika högskolor i form av såväl tryckt material som genom studiebesök på inspektionen.

B. Lnfogmationssegvice

Informationsservice till företagen kan delas upp i följande delar:

Regelsystemet. I begreppet inryms föreskrifter, allmänna råd m m. Materialet tas fram på inspektionen medan produktions-, distributions-. lagerhållnings- och faktureringsdelarna är lagda i förlag/kommission hos Liber.

Inspektionen har ombesörjt översättning av lagtext, vissa föreskrifter och märkningsregler till engelska.

I den mån företag själva vill översätta material till främmande språk har inspektionen intagit en generös inställning.

Företagen har fr o m den 1 januari 1988 möjlighet att prenumerera på inspektionens rapportserie.

Bilaga 3 s. 230

Bilaga 3 31 (74)

från_kgm1kalieinspgktignen. Inspektionen har för avsikt uyheteg att ett antal gånger per år informera om nya toxikologiska rön som fram kommer ur inspektionens utredningsverksamhet och bevakningen av toxikologisk litteratur. Samtidigt ges information om viktigare beslut och om föreskrifter och allmänna råd. Även viktigt pågående arbete inom tillsyns- och utredningsomrâdena beskrivs. Hittills har två nummer av informationsskriften producerats.

En kontinuerlig informationsverksamhet sker i samband med inspekmedverkan i kurser/konferenser och tionsbesök, referensgrupper, liknande.

Kemikalieinspektionen har i samarbete med Medicinska Informationscentralen (MIC) vid Karolinska Institutet tagit fram en ny databas - Riskline. Databasen innehåller utvärderad information om kemiska ämnen. Basen, marknadsförs fr o m november 1987.

C. Allmänt informationsmaterial

a) Denna del består av broschyrer. rapporter. affischer m m. Hittills material redovisas i bilaga l. producerat

b) Fr o m årsskiftet 1987/88 utges en intern personaltidning.

D. Samarbete med andra Mndigneter

Informationsverksamheten är liksom hela inspektionsverksamheten beroende av ett gott samarbete med andra myndigheter. Detta samarbete är under uppbyggnad. Främsta partners är konsumentverket. arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket.

Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, länsstyrelsernas naturvårdsenheter samt företagshälsovården är andra viktiga samarbetspartners.

dessa grupper får del av det informationsmaterial som Samtliga framställs av inspektionen.

Bilaga 3 s. 231

Bilaga 3 32 (74)

Specifikt samarbete mellan de centrala myndigheternas informatörer sker genom regelbundna informatörsträffar som initierats av miljö- och energidepartementet.

ADMINISTRATION OCH INTERNA ARBETSFORMER

Administration

Redan från början fastlades principen om en liten egen administration vid inspektionen i syfte att ge de operativa enheterna största möjliga utrymme. De fasta resurserna skulle minimeras och istället skulle i största utsträckning behövliga tjänster köpas utifrån. Den administrativa enheten har bestått av och består av fyra tjänster (3 l/2 årsarbetskrafter). varav en har registratorsysslan som huvuduppgift. Ekonomi- och personaladministrativa tjänster köps från kammarkollegiet. Från AMS (AMS), med vilken inspektionen delar lokaler, köps tjänster som telefonväxel. lokalvård och vaktmästeri.

Under redovisningsperioden har arbetet med att skapa fungerande. lätthanterliga rutiner pågått. Arbetet har i viss mån försenats genom personalomsättning, bl a på chefsposten.

n rn r f rm r

Ledningsgruppen. som består av generaldirektören samt de två avdelningscheferna. har fast sammanträdestid varje måndag. I ledningsgruppen behandlas företrädesvis principiella och övergripande frågor men även frågor av mer dagsaktuell art kommer ofta upp. Till ledningsgruppsmöte kallas vid behov enhetschef som är berörd av en aktuell fråga. Ledningsgruppen har lagt ned betydande arbete på att inledningsvis etablera och sedan utveckla lämpliga arbetsformer inom inspektionen.

Med någon månads mellanrum genomförs enhetschefsmöten under generaldirektörens ledning. Vid dessa möten tas upp dels rapportering och information från enheterna dels något eller några särskilda ämnen t ex verksamhetsplaneringen eller arbetet med anslagsframställning. Vid något eller några tillfällen per år har enhet-

Bilaga 3 s. 232

Bilaga 3 33 (74)

schefsmöten utökats till planeringsmöte i form av två-dagarsinternat. Därutöver har enhetscheferna vid sekretariaten för administration, information resp internationella frågor. regelbundet återkommande diskussioner med generaldirektören om aktuella frågor.

också s k verksmöten, där hela myn- Några gånger per år genomförs dighetens personal samlas. Hittills har i princip varje enhet svarat för ett verksmöte och där informerat om sitt arbete.

På avdelningarna finns inlagda mânadsvisa avdeiningsmöten (möten där all personal deltar). veckovisa möten avdelningschef-samtliga enhetschefer på avdelningen samt enhetsmöten. också de veckovisa.

På såväl avdelnings- som enhetsnivå har genomförts planeringsmöten

fall tvâ dagar för avdelningens/enhetens hela på en och i några personal.

Samarbetet mellan avdelningar och enheter har kunnat utvecklas efterhand som verksamheten kommit igång.

Formerna för samarbetet i sakfrågor varierar. Projektformen har kommit att utnyttjas allt mer.

Cheferna för tillsyns- och utredningsavdelningarna samt enheterna för allmän kemikaliekontroll resp vetenskaplig utredning och dokumentation träffas varannan vecka för genomgång av aktuella frågor och avstämning av pågående arbete

Enheterna för allmän kemikaliekontroll och vetenskaplig utredning och dokumentation samarbetar i frågor om toxikologiskt besluts-

vid författningsarbete och i enskilda ärenden. underlag

Enheten för allmän kemikaliekontroll och produktregisterenheten samarbetar bl a i frågor om metodik för att överblicka och följa kemikalieanvändningen och kartläggningen av denna.

och produktregisterenheterna samarbetar löpande om Inspektionsunderlag för inspektionsverksamheten och kontroll av företagens anmälningsskyldighet till registret.

Bilaga 3 s. 233

Bilaga 3 34 (74)

Ett rutiniserat samarbete sker mellan enheterna för förhandsgranskning och utredning och dokumentation inom ramen för bekämpningsmedelsarbetet.

För arbete med ADB-frågor har inrättats en särskild kontaktgrupp.

Ytterligare fora för samarbete-samråd finns. I princip en gång i veckan träffas representanter för myndigheten (adm.chefen) och personalorganisationerna inom ramen för MBL-arbetet. Skyddskommittén sammanträder 4-5 gånger per år. Härutöver har särskilda

inrättats för särskilda ändamål såväl permanent såsom grupper ADB-gruppen som mer tillfälligt som FLEX-gruppen (i samband med genomgång av flexsystemet).

Persgnalgtveçkling

Inspektionen har ägnat betydande uppmärksamhet åt behovet av organisationsutveckling i syfte att främja produktivitet och effektivitet. Som ett led härvidlag har inspektionen sökt och fått medel ur de statliga förnyelsefonderna. Vidare pågår ett arbete i samarbete med arbetsgivarverket (delfinansiär) och SIPU i syfte att finna lämpliga former och utvecklingsmöjligheter för samarbetet inom myndigheten. I båda fallen är syftet att finna former dels för personalutveckling dels för bedrivande av verksamheten så att personalens kompetens tillgodogörs på ett maximalt sätt. Detta är en förutsättning för att inspektionen med sina begränsade resurser ska kunna bedriva en effektiv och rationell verksamhet.

En chefsutbildning i internat i tre dagar har genomförts.

Avgiftsgystgm

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras i huvudsak med avgifter. Avgifterna tas dels som kemikalieavgifter dels som bekämpningsmedelsavgifter.

förordningen (l986:l99, ändrad l987:l92 och 1988:807) skall Enligt kemikalieavgift årligen betalas av den som yrkesmässigt tillverkar eller importerar en sådan kemisk produkt som skall vara anmäld

Bilaga 3 s. 234

Bilaga 3 35 (74)

till produktregistret. Efter kemikaiieinspektionens medgivande kan

övergå till en handelsagent. Underlag för avavgiftsskyldigheten giftsuttaget är det antal kemiska produkter som har tillverkats eller importerats året före det år avgiften skall betalas. Avgiften var ursprungligen 500 kr för varje produkt. Om avgiftsskyldig hade att kemikalieavgift för fler än 100 produkter var

erlägga avgiften 500 kr för var och en av de första 100 produkterna och 65 kr för var och en av de följande produkterna. Genom ändringar i avgiftsförordningen har kemikalieavgiften höjts till 600 kr resp 80 kr och fr 0 m den 1 augusti 1988 är avgiften 800 kr resp 100 kr. Avgiftssystemet hanteras i huvudsak av produktregisterenheten vid inspektionen. Kemikalieavgifterna står numera för ungefär 3/4 av inspektionens avgiftsintäkter.

Av olika skäl bl a försenades avgiftsförordningens ikraftträdande. har under kemikalieinspektionens två första år flutit in mindre

än beräknat och vid senare tidpunkt. Detta kemikalieavgiftsmedel innebär att ett underskott för de första åren på ca 10 milj kr

Med 1988 års kemikalieavgift torde överensstämmelse meluppstått. lan inkomster och utgifter nås, samtidigt som kvarstående underskott åtgärdas.

Ett särskilt avgiftssystem finns för att täcka kostnaderna för inspektionens arbete med bekämpningsmedelsfrâgor. I förordningen (1985:836 ändrad 1987:1180) om bekämpningsmedel anges avgiftsnivân för olika åtgärder som t ex ansökan om godkännande eller villkorsändring. Bekämpningsmedelsavgifterna har svarat för ca 1/4 av inspektionens avgiftsintäkter. Den ökade andel av inspektionens samlade resurser som tagits i anspråk för bekämpningsmedelsarbetet har föranlett en höjning av avgifterna fr o m den 1 januari 1988.

Bilaga 3 s. 235

Bilaga 3 36 (74)

C BEDÖMNINGAR

I det följande redovisas ledningsgruppens bedömningar, först i en allmän del, därefter mer ingående beträffande verksamheten. uppdelat på tillsyn och utredning.

Det har nu gått två år sedan lagen om kemiska produkter började gälla och sedan kemikalieinspektionen inledde sin verksamhet. Närmare hälften av denna tid har gått åt för uppbyggnadsprocessen. Det är således endast drygt ett år som verksamhet pågått i någorlunda fullständig omfattning. Det torde vara alltför kort tid för att det ska vara möjligt att i alla avseenden avge definitiva omdömen om de nya arbetsformerna. Ändå finns det anledning att mot bakgrund av de hittills vunna erfarenheterna pröva om de riktlinjer som angavs i propositionen om kemikaliekontroll och i kemikommissionens förarbeten behöver förändras.

Lagstiftningen

Qe1målen_för_kgm1kaliekogtrollen

för kemikaliekontroll anges följande fyra delmål: I propositionen

Skadliga ämnen och produkter bör så långt som möjligt ersättas med mindre skadliga och helt ofarliga. Säker hantering. Kemiska produkter skall vara väl utredda med avseende på sina effekter på hälsa och miljö. Information om skaderisker och förebyggande åtgärder.

Dessa mål torde fortfarande vara relevanta. Vår bedömning är dock att om produktval, dvs att aktivt verka för att riskabla

frågan produkter byts ut mot mindre riskabla behöver utvecklas. Det är uppenbart att märkning inte är tillräckligt för att påverka produktutvecklingen så snabbt som det är önskvärt.

Produktvalsmålet bör enligt vår mening självklart inbegripa teknisk utveckling och forskning för att ta fram nya produkter som innebär mindre risker. Det bör således ligga i företagens ansvar

Bilaga 3 s. 236

Bilaga 3 37 (74)

att inte bara uppfylla krav på undersökningar, utredningar. information etc utan också aktivt stimulera en utveckling mot produkter som är mer skonsamma för miljö och hälsa. Det bör dessutom vara en given uppgift för de statliga organ som finansierar teknisk utveckling att aktivt påverka utvecklingsarbetet så att målet för kemikaiiekontrollen främjas;

Erfarenheterna de senaste åren har visat att krav från

medvetna

brukare/konsumenter är ett effektivt sätt att få fram mindre farliga produkter. Upplysning och information till yrkesmässiga användare, konsumenter, grossister osv är därför ett viktigt led i arbetet att minska riskerna för kemikalier.

Ansvarsfärdelningen sentemotjäretagen

lägger huvudansvaret för kontrollen av Lagen om kemiska produkter kemiska produkter på företagen, i första hand tillverkare och importörer men också andra leverantörer liksom användare.

Det är vårt intryck att många företag i dag lägger större tyngd vid kemikaliekontrollfrågorna än tidigare. Medvetandet om hälso- och miljöeffekternas betydelse har ökat. Problemen erkänns i större utsträckning än tidigare. Många företag har förstärkt sin kompetens för kemikaliekontroll.

Samtidigt tyder erfarenheterna hittills på att stora variationer kan förekomma mellan företagen. Bristen på kunskap är ibland stor, många mindre företag är tom okunniga om lagen om kemiska produkter.

När det gäller produktvalsfrâgor finns det exempel på ersättningsprodukter som tagits fram av framsynta företag. Men andra är passiva. Många företag väntas på reglering från myndigheter innan de vidtar åtgärder.

Att huvudansvaret för kemikaliekontrollen ligger på företagen verkar inte ha nått ut till allmänheten. Det torde delvis sammanhänga med att miljödebattörer som anser det orimligt att ge företagen detta ansvar väljer att agera som om hela ansvaret låg på myndig-

Bilaga 3 s. 237

Bilaga 3 38 (74)

heterna. Det är enligt vår mening tveksamt om den ansvarsfördelning som lagen anger är förankrat i allmänhetens medvetande.

Den allmänna debatten präglas av en markerad misstro mot företagen. Det förefaller som om många skulle föredra att t ex tester utfördes av myndigheterna, eftersom man inte har förtroende för de resultat som företagen själva tar fram. Ofta framförs också uppfattningen att alla kemiska produkter borde utsättas för den förhandsgranskning, med bl a risk/nyttobedömning, som nu görs för bekämpningsmedel. En myndighetsorganisation som svarar mot dessa förväntningar skulle kräva mångdubbelt större resurser än de som för närvarande finns tillgängliga för kemikaliekontroll. Skulle förhandsgranskning av alla nya kemiska produkter göras på samma sätt som av bekämpningsmedel krävs myndighetsresurser som är i storleksordningen 100 ggr större än de nuvarande. Det är angeläget att olika alternativ diskuteras och att förväntningarna på myndighetens roll klarläggs och ställs i relation till de resurser som anslås.

Vår egen bedömning är att det nu inte finns anledning att frångå den huvudlinje som anges i lagen om kemiska produkter. Det är viktigt att företagen känner ett allmänt ansvar som går längre än detaljföreskrifter. Det torde i längden leda till en större säkerhet än en mängd detaljregler från myndigheter.

Det är dock uppenbart att företagen behöver stöd i form av föreskrifter och allmänna råd t ex för undersökningsskyldighet, miljöfarlighetskriterier, märkning m m samt informations- och utbildningsinsatser. Det krävs också en effektiv kontroll av efterlevnaden av lagen om kemiska produkter. Systemet med ansvaret lagt på företagen kräver om det ska fungera därför en myndighet med tillräckliga resurser både för att stödja företagen och för att ingripa där det behövs.

Ansvarsfärdelning mellarunxndigheterna

I propositionen om kemikaliekontroll beskrivs hur ansvaret för kemikaliekontrollen fördelas mellan myndigheterna. Grovt sett kan sägas att kemikalieinspektionens uppgift är inriktad mot kemiska

Bilaga 3 s. 238

Bilaga 3 39 (74)

ämnen och produkter. utrednings- och informationsverksamhet beträffande kemiska ämnen och tillsyn av tillverkare och importörer för att förvissa sig att deras egenkontroll av de kemiska produkterna fungerar. Ansvaret för användningen, hanteringen av kemiska produkter eller varor som innehåller eller har behandlats med sådana ligger däremot på andra myndigheter. Arbetarskyddsstyrelsen har ansvar för hantering som påverkar arbetsmiljön, naturvårdsverket för hantering som påverkar den yttre miljön osv. Kommuner och länsstyrelser har också uppgifter som gäller såväl överlåtelseledet som användningen.

Det är. som också understryks i propositionen, svårt att i detalj slå fast ansvarsfördelningen. Stora krav ställs på samverkan mellan myndigheterna.

Erfarenheterna visar att ansvarsfördelningen mot arbetsmiljöområdet är relativt tydlig och inte vållar några problem.

Mot naturvårdsverket är gränserna mer diffusa. Detta kan vara en följd av att den verksamhet som inspektionen svarar för tidigare låg inom naturvårdsverket. En process för att fastlägga tydligare gränser har inletts men en hel del återstår att göra.

Det är angeläget att rollfördelningen blir så tydlig som möjligt. Annars kan alltför mycket resurser åtgå för kontakter mellan myndigheter.

Inspektionen i propositionen ett visst -

åläggs samordningsansvar men saknar instrument för denna samordning utöver information och samråd.

Det är naturligt att myndigheterna inte alltid gör samma prioriteringar. Kemikalieinspektionen kan uppmärksamma andra myndigheter på insatser som behövs inom kemikaliekontrollen - men har inga möjligheter att kräva att de görs, och framför allt inte att de görs till en viss tidpunkt.

Bilaga 3 s. 239

Bilaga 3 40 (74)

För framtiden torde det vara rimligare att samordnade insatser genomförs på uppdrag av regeringen. Inspektionen kan och bör naturligtvis uppmärksamma regeringen på behovet av sådana insatser.

Ett annat område där inspektionens handlingsutryme är begränsat i förhållande till de förväntningar som ibland framförs är bekämpningsmedel.

Inspektionens uppgift är att genomföra en behovsanalys och en risk/nytto bedömning av bekämpningsmedel samt ta ställning till registrering, klassificering och villkor för användning. Riskbedömningen gäller toxikologisk utvärdering av underlag som efter inspektionens anvisningar tagits fram av företagen. För nyttoanalyser måste inspektionen lita till uppgifter från organ inom lantbruksomrâdet, t ex SLU och lantbruksstyrelsen. Bedömningen kompliceras ytterligare av att jordbrukspolitiken nu omprövas. Om förutsättningarna är oklara, t ex om det svenska jordbruket ska baseras på ogräsbekämpning med kemiska medel eller inte, försvåras inspektionens beslut. Det kan inte vara inspektionens uppgift att genom sina beslut påverka jordbrukspolitikens utformning.

När det gäller användningen av bekämpningsmedel har SNV ansvaret för den hantering som påverkar den yttre miljön och ASS för arbetsmiljön. SNV har således gett ut föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel och ASS arbetsmiljöföreskrifter om hantering av bekämpningsmedel.

Kemikelieinspektignens grgenisetien

Uppbyggnaden försenades bl a därför att beslut om myndighetschef, lokalisering m m togs ca tre veckor före det myndigheten skulle inleda sin verksamhet och därför att besked om förstärkningar av lönemedel dröjde ca tre månader. Enligt intentionerna i riksdagsbeslutet skulle myndigheten bestå av ca 70 personer. De resurser som tilldelades motsvarade dock endast 65 ârsarbetskrafter. Det innebar en förstärkning på ca lo tjänster utöver den personal som överfördes från produktkontrollbyrån och toxikologiska informationscentralen.

Bilaga 3 s. 240

Bilaga 3 4l (74)

i samband med omorganisationen har ca Genom en viss omsättning hälften av personalen kommit att nyrekryteras.

Rekryteringen har varit lättare på utredningssidan än på tillsyns-

där det hade varit önskvärt med fler kvalificerade medarbesidan tare med erfarenhet av t ex industriell verksamhet och kvalificerat De begränsade lönevillkoren har gjort att

utredningsarbete. det inte varit möjligt.

Ett särskilt problem är att arbetet med bekämpningsmedel blivit nästan dubbelt så stort som förutsett. Det har inverkat negativt på möjligheterna att arbeta med övriga kemikalier. Vår bedömning är att det att arbetet med förhandsgranskning av be-

är olyckligt

som styrs av antalet inkommande ansökningar. skall kämpningsmedel,

budgetram. Omfattningen av det arbetet borde ske inom en given kunna variera utan att inkräkta på arbetet med

med ansökningarna övriga kemikalier.

När det inspektionens inre grganisatign och arbetsformer är

gäller det för att dra några bestämda slutsatser. Vår bedömning är

tidigt dock att på en åtgärdsinriktad tillsynsavdelning och

uppdelningen en separat avdelning för långsiktig kunskapsuppbyggnad och toxikologiska faroanalyser är riktig.

Verksamhetsformerna inom inspektionen har utvecklats på ett positivt sätt. De kan och bör dock utvecklas ytterligare. Inspektionen har fått stöd från de statliga förnyelsefonderna samt arbetsgivarverket för i syfte att effektivisera arbetsformerna.

konsulthjälp Det är också angeläget att höja inspektionens kompetens ytterligare.

Det internationella arbetet har varit omfattande. Sverige har liksom en aktiv roll i OECD och FN-organet IPCS.

tidigare - spelat kontakterna med EG har intensifierats. Ändå behöver de internationella kontakterna öka ytterligare. Det internationella sekretariatet har svarat för kontakter och information till bl a

löpande andra medan sakfrågorna i huvudsak integrerats i av-

myndigheter. delningarna.

Bilaga 3 s. 241

Bilaga 3 42 (74)

Arbetet med föreskrifter gçh allmänna råd har funnit en form som tillgodoser rimliga krav på effektivitet, öppenhet mot olika intressenter samt kunskapsnivå. För varje författningsprojekt fastställs en projektplan inkl tidsplan och be- räknad resursåtgång. I den redovisas också vilka intressenter som kan identifieras.

Pga stor arbetsbelastning har tidsplanerna i vissa fall fått justeras dock inte i anmärkningsvärd grad. Av resursbrist har dock flera angelägna projekt som t ex regler om tillverkareslimportörers utredningsskyldighet och kompetens måst senareläggas.

Arbetet med v hete; har också pga resursbrist försenats och inte kunnat påbörjas förrän hösten 1987 men bedrivs f n efter fastställda planer.

ill n frå r m n r n r l m n i r och andra viktiga intressenter har utvecklats i stort sett tillfredsställande i takt med att inspektionens egen verksamhet kommit igång och egna resurser kunnat avsättas. Särskilt väl fungerar samarbetet med externa intressenter i anslutning till författningsarbete och på området bekämpningsmedel. Vad gäller frågor om kontroll- och inspektionsverksamhet finns behov av utökat samarbete med i första hand arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket. En viktig erfarenhet är att samarbetet kräver betydande insats av personella resurser för att ge resultat.

En systematisk inspgktignsvgrksamhet har satts igång. Formerna för inspektionen och annan kontroll av tillverkare och importörer behöver självfallet utvecklas vidare. Viktiga erfarenheter har vunnits att läggas till grund för en utveckling av kontrollen såväl kvantitativt som kvalitativt. Trots att kontrollen hittills varit relativt begränsad till sin omfattning har den bidragit till att ill kar h im r r r i llmnh in n ifi r h fr - :at sin kgmikaligkgntrgll. Inspektionsverksamheten har tydligt visat att det finns betydande brister i företagens utredningar och bedömningar av sina produkters hälso- och miljöfarlighet samt information om risker och skyddsåtgärder.

Bilaga 3 s. 242

Bilaga 3 43 (74)

Arbetet med att utarbeta metoder för att följa kemikelieenyägdgiggeg med avseende på hälso- och miljöeffekter har pga bristande resurser inte mer än påbörjats. För att identifiera problemområden och utveckla är det väsentligt att skaffa överåtgärdsstrategier blick över kemikalieanvändningen, följa kemikalieflöden och utarbeta materialbalanser.

Området kemiska miljörieker har inte kunnat bearbetas i önskvärd utsträckning. Orsaken är att inspektionen inte haft tillräckliga resurser, eller nödvändig specialkompetens.

Inte heller har det funnits möjlighet att utveckla metoder och för Det finns behov av att få till strategier produktvalsstyrning. stånd av t ex allergiframkallande, cancerframkallande och utbyte miljöfarliga ämnen.

Qçh enhet erbete med bekämpningsmedel har visat Färhendsgrensknjng mer resurskrävande än beräknat och myndigheten har sig betydligt inte tillförts resurser för detta arbete. Detta har tillräckliga tillsammans med uppkomna vakanser periodvis medfört en synnerligen arbetssituation. övergången till en ny lagstiftning har ansträngd inneburit betydande arbete t ex i samband med omklassificering till Till resursbelastningen har ockde nya behörighetsklasserna. så bidragit arbetet med halvering av bekämpningsmedelsanvändningen som inte var inkalkylerat vid resursavvägningen samt de något skärpta krav som ställs bl a när det gäller miljöeffekter.

besvärande vakanssituation har prövningen av Trots en periodvis kunnat hållas på i stort sett oförändrad nivå. nya ansökningar Denna har dock inte varit tillräckligt hög för att avverka innebalans och därmed nå målet l års handläggningstid. liggande

Arbetet med att har, trots vissa gå igenom gamla bekämpningsmedel inte kunnat bedrivas i tillräcklig takt. förstärkningar,

har ställt på prövningen. En om- Den nya lagstiftningen nya krav till har varit nödvändig. Detta arbete pågår läggning nya rutiner och beräknas vara slutfört inom ett år. Bl a utvecklas använd-

Bilaga 3 s. 243

Bilaga 3 44 (74)

ningen av ADB avsevärt, vilket är nödvändigt för att upprätthålla en tillfredsställande överblick över användningen av bekämpningsmedel och över deras egenskaper från hälso- och miljösynpunkt. Inspektionen har eftersträvat en stor öppenhet i sin prövningsverksamhet och lägger stor vikt vid att tillgodogöra sig extern sakkunskap. Detta förhållningssätt har mötts positivt av externa intressenter.

Strängare praxis för bedömning av bekämpningsmedel har införts. Dock behöver former och rutiner för behovsprövning och för risk/nytto-analys utvecklas ytterligare i samråd med organ inom jordbruksområdet.

Inspektionens aktiviteter i form av informationsmöten och arbete med särskilda projekt i syfte att nå minskade doser vid bekämpning i jordbruket och minskad bekämpning vid äppel- och potatisodling har väckt positivt gensvar bland t ex odlare, rådgivare och forskare. Detta visar på möjligheterna att nå önskade effekter genom ett medelst kunskaps- och erfarenhetsutbyte initierat utvecklingsarbete.

Det hittills uppnådda arbetsresultatet inom området bekämpningsmedel skulle inte uppnåtts utan exeptionella arbetsinsatser av den ordinarie personalen tillsammans med extra personal. anställd på av regeringen särskilt anvisade medel.

Det internatienella samarbetet i tilleyngfråggr har utvecklats positivt. Inspektionen har varit starkt pådrivande för att få till stånd arbete med harmonisering inom Norden vad gäller regler på kemikaliekontrollens område. Arbetet måste dock påskyndas ytterligare för att motivera den nuvarande insatsnivån från svensk sida. Under slutet av perioden har kontakterna med EG utvecklats på ett lovande sätt. I det internationella inom bl a

samarbetet

UNEP och OECD har inspektionen spelat en aktiv pådrivande roll. Det gäller t ex områdena stora kemikalieolyckor, exportnotifikation och klassificering av kemikalier.

Mlma3 45(M)

v r h n

I propositionen om kemikaliekontroll anges mål för utredningsverkatt följa utvecklingen i fråga om samheten. Det gäller uppmärksamt av kemiska och de risker användningen kan förekomsten produkter utreda, sammanställa och dokumentera verksamheten avseenmedföra. de kemiska produkter och de hälso- och miljörisker sådana produkter kan medföra. Det gäller också att medverka i att lämna information inom omrâdet, liksom medverkan i det internationella samarbetet.

skall också föra och utveckla ett register över pro- Inspektionen dukter som importeras eller tillverkas inom landet.

Det kemiska hälso- och miljöriskomrâdet är oerhört vittomfattande och inspektionen kan bara på centrala kärnområden hålla en egen aktiv kompetens. Uppbyggnaden av ett kontaktnät med kompetenta sätt har deltagit i inspektionens verksamhet forskare som på olika av dokument m m har fungerat väl även om denna genom granskning verksamhet ännu inte prövats i den skala som är möjlig.

Inspektionen har kunnat producera ett antal rapporter av hög kvalité som ett resultat av arbete från inspektionens egna tjänstemän men också som ett resultat av projekt utlagda via undersökningsär det att inspektionen inte på anslaget. Samtidigt uppenbart sätt kunnat otsvara de önskemål som har uttryckts från något olika aktörer på miljöområdet om att presentera lättillgänglig information för många ämnen på kort tid.

Ett första försök att täcka det stora informationsbehov som finns är databasen RISKLINE, som inspektionen har utvecklat och som nu är i drift. RISKLINE som innehåller utvärderad information om kemiska ämnen har mött ett stort intresse från olika intressenter t ex företagshälsovård, andra myndigheter, forskare, yrkesmedicinare m fl.

Även s k Toxtips förtjänar att nämnas, dvs korta sammanställhar stött på i sin bevakning av ningar om nya rön som inspektionen litteraturen på området.

Bilaga 3 s. 1968

Bilaga 3 46 (74)

överföringen av kunskap från den vetenskapliga litteraturen i en lätt tillgänglig form för beslutsfattare på olika nivåer och för allmänhet och andra som är intresserade av miljöområdet, har dock ännu inte kunnat utvecklas enligt intentionerna i propositionen. Detta beror på brister på resurser. Informationsverksamhet, som ingår som ett viktigt led i överföring av kunskap, är personal- och kostnadskrävande.

En viktig del när det gäller den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. är att skapa överblick över den verksamhet som sker på olika myndigheter, forskningsinstitutioner och annat inom landet. för att åstadkomma en bättre samordning och att undvika dubbelarbete. Denna verksamhet har just inletts och utgör också ett led i inspektionens internationella åtaganden, t ex inom OECD-arbetet.

Vid utvecklandet av prioriteringsinstrument och selektion och

av angelägna kemikalier är det angeläget att ha en prioritering koppling till det internationella arbetet, framför allt inom OECD och FN-programmet IPCS. Under inspektionens två första år är

i 0ECD:s projekt om existing çhemiçals en viktig hängenombrottet delse som i stor utsträckning påverkat arbetet. Inspektionen har spelat en aktiv roll i detta arbete men ökade resurser krävs för att vi skall kunna fortsätta att driva på utvecklingen och göra den svenska delen av samarbetsprojektet.

Eroduktrggistrgt

Arbetet med att införa det nya avgiftssystemet har varit mycket betungande i inledningsskedet men börjar nu fungera någorlunda

Först under l988 har det varit möjligt att inleda utvärsmidigt. deringen av registret.

Sammanfattningsvis är vårt dominerande intryck att skillnaden me -

n rvn nin r m äll k mik li ins k i n n resurser som avdglgts, är grimligt stor. Förväntningarna från allmänheten har stigit bara under den tid som gått sedan Kemikommissionen arbetade. Antingen behöver resurserna justeras för att bättre svara mot förvänt- - eller tvärtom. Oavsett vilken

ningarna nivå man väljer är det med en tydligare relation mellan

angeläget förväntade och möjliga arbetsinsatser.

Bilaga 3 s. 1969

Bilaga 3 47 (74)

D ÖVERVKGANDENAVSEENDE DEN FRAMTIDA VERKSAHHETEN (- del av anslagsframställningen för budgetåret l989/90)

Inledning

I det följande kommer en förändrad dimensionering av myndigheten att föreslås. Därför redovisas inledningsvis vissa principiella resonemang.

inledde sin verksamhet den l januari l986. Kemikalieinspektionen tillkom efter beslut av riksdagen i anledning av prop Myndigheten l984/85:ll8 om kemikaliekontroll. Propositionen byggde på förslag från kemikommissionen som tillsattes l983.

konstateras att kontrollen över utvecklingen på I propositionen kemikalieområdet måste förbättras. Mål och principer för samhällets kemikaliekontroll anges. Det övergripande målet är att förhindra skada och miljö. För att nå detta mål anpå människor visas fyra principiella vägar.

ämnen bör så långt som möjligt ersättas med mindre (1) Skadliga skadliga och helt ofarliga.

(2) av ämnen som kan innebära risker för hälsa Där användningen och miljö inte kan undvikas måste sådana åtgärder vidtas som gör hanteringen säker.

som hanteras måste vara väl utredda med (3) Alla kemiska produkter avseende på sina effekter på hälsa och miljö.

(4) Alla som hanterar kemiska produkter måste vara tillräckligt informerade om skaderisker och förebyggande åtgärder.

slås fast att ansvaret för att nå dessa mål i I propositionen första hand måste ligga hos de företag som tillverkar. importerar, kemiska Myndigheternas huvudöverlåter eller använder produkter. bör vara att se till att föreuppgift inom kemikaliekontrollen tagen gör vad som behövs för att undanröja och förebygga hälso- och miljörisker.

Bilaga 3 s. 1970

Bilaga 3 48 (74)

Kontrollen av att företagen följer gällande bestämmelser måste vara effektiv. Tillräckliga resurser måste avsättas åt kunskapsuppbyggnad och åt att följa utvecklingen.

Propositionen understryker också att de kemiska hälso- och miljöproblemen i stor usträckning är internationella. I många fall kan de inte lösas utan internationellt samarbete.

Kemikalieinspektionen tilldelades resurser som möjliggjorde ca 65 årsarbetskrafter. Redan vid inrättandet framfördes farhågor att resurserna var otillräckliga för de uppgifter myndigheten ålades.

Erfarenheterna från snart tre år som gått sedan inspektionens tillkomst verifierar starkt dessa farhågor. Det framstår nu mycket tydligt att myndigheten är underdimensionerad. På flera områden har skett avgörande förändringar som motiverar en ny resursdimensionering.

Man kan också konstatera att förväntningarna har ökat starkt under den tid inspektionen existerat. Allmänhetens ökade intresse för och engagemang i miljöfrågor har inneburit att kemikalierna och de risker de för med sig, inte minst för den yttre miljön. kommit ännu mer i blickpunkten. Kraven har därför växt inte bara på omfattningen av de insatser som anses erforderliga utan också när det gäller i vilken takt de ska genomföras.

Följden har blivit ett mycket stort gap mellan allmänhetens förväntningar och tillgång på resurser för att infria dessa.

Ibland är förväntningarna utomordentligt långtgående. Det ställs sålunda krav som torde innebära förhandsgranskning och behovsprövning av inte bara kemiska produkter utan också varor som innehåller eller har behandlats med sådana. Det krävs också att Sverige på egen hand snabbt ska lösa de problem som hela den industrialiserade världen brottas med. Dessutom finns ofta en stark misstro mot företagen och deras förmåga att ta eget ansvar som innebär att hela ansvaret läggs på myndigheterna.

Bilaga 3 s. 1971

Bilaga 3 49 (74)

Med sådana utgångspunkter skulle myndighetens resurser behöva öka flera tiopotenser. Dessutom skulle ytterligt kraftiga ingrepp i handelspolitiken bli nödvändiga. Ett sådant framgångssätt är knappast realistiskt.

Vi utgår i det följande från att de i propositionen om kemikaliekontroll formulerade utgångspunkterna med företagens ansvar och en internationell samverkan och arbetsfördelning ska gälla även framgent.

Det internationella samarbetet sker både inom multilaterala organisationer och bilateralt. Inom OECD bedrivs sedan 70-talet ett aktivt arbete på kemikalieområdet som avkastat betydande konkreta resultat. Bl a har beslut fattats om godkännande av testresultat från andra länder där tester skett i överensstämmelse med 0ECD:s riktlinjer. Man har också kommit överens om gemensamma riktlinjer för dokumentation som ska föregå introduktion av nya kemikalier. Ett projekt inleddes 1987 för att fördela arbetet med att förbättra kunskapen om otillräckligt undersökta kemikalier som redan finns på marknaden.

Med EG har den svenska kemikaliekontrollen sedan länge haft nära samarbete, dels bilateralt, dels genom gemensamt deltagande i OECD-arbetet. Kontakterna med EG framstår nu som allt viktigare mot bakgrund av Sveriges intressen att samverka så nära som möj-

med den inre marknad som håller på att växa fram. Inom EG ligt finns ett system för notifikation av nya kemiska ämnen som det finns starka skäl för Sverige att söka samverkan med. Inom EG finns också långt framskridna diskussioner om ett märkningssystem för att hos kemiska produkter som Sverige ock-

ange miljöfarlighet så har anledning att följa nära.

Inom FN-systemet finns ett särskilt program för kemikaliefrågor. International Program on Chemical Safety (IPCS). som drivs gemensamt av UNEP, ILO och NHO. Sverige har deltagit aktivt i detta

från dess start 1980. Inom ramen för programmet utförs program

av enskilda kemikalier eller grupper av kemikalier. faroanalyser Vidare bedrivs ett omfattande arbete för att utveckla och förbättra metoder för bedömning, testning och utvärdering av kemi-

Bilaga 3 s. 1972

Bilaga 3 562545

kalier. Förmedling och spridning av information samt utbildningsaktiviteter är viktiga delar i programmet. Genom sin globala karaktär är programmet av stor betydelse för samarbete över politiska blockgränser och för teknologiöverföring till U-länderna.

Det finns också ett nordiskt samarbete såväl för bekämpningsmedel som för kemikaliefrågor i övrigt. På senare tid har regeringen uttryckt starka önskemål om att utveckla det nordiska samarbetet på miljöområdet. Det pågår bl a arbete för att ta fram bedömningsgrunder för miljöfarlighet och för att harmonisera de förteckningar som finns över hälsofarliga ämnen, däribland cancerframkallande ämnen.

I fråga om svenskt bilateralt samarbete på kemikalieområdet är sådant av stort intresse både beträffande stora industriländer, som USA. Västtyskland och Japan och mindre länder vars situation mera liknar Sveriges. t ex Nederländerna.

Sverige kan självfallet inte ensidigt utnyttja internationella resultat. Vi måste göra vår del av arbetet och ha möjlighet att göra en aktiv, offensiv insats för att påverka utvecklingen. Både 0ECD:s kemikalieprogram och IPCS har små sekretariat och verksamheten beror därför på medlemsländernas insatser. Också för att dra nytta av det som görs i enskilda länder krävs kompetens och arbetstid. För att Sverige ska kunna påverka och utnyttja det internationella arbetet krävs således resurser, i form av kompetent arbetskraft, tekniska faciliteter och medel till resor.

Eö:etagens_aQsva: för kemikaligkgntrgllen är en viktig utgångspunkt för den nuvarande organisationen på kemikaliekontrollområdet. I den allmänna debatten ifrågasätts ibland om det är rimligt att lägga ett sådant ansvar på företagen. Ett sådant ifrågasättande är berättigat om den statliga tillsynsmyndigheten inte har rimliga resurser för att hålla sig å jour med företagens egenkontroll och för att inskrida när egenkontrollen sviktar. Erfarenheterna från kemikalieinspektionens korta verksamhet är givetvis begränsade. Vårt intryck är dock att många företag i dag lägger större

vid kemikaliekontrollfrågorna än tidigare. Medvetandet om tyngd hälso- och miljöproblemens betydelse har ökat påtagligt. Samtidigt

Bilaga 3 s. 1973

Bilaga 3 51 (74)

finns en stor brist på kunskap. t ex i mindre företag och företag utanför kemibranschen. Det är uppenbart att det behövs vägledning och råd till företagen för att de ska få tydligare spelregler“ att Det är lika uppenbart att en intensifierad tillsyn med följa. fler personliga besök på företagen behövs.

Även andra än kemikalieinspektionen har uppgifter inom myndigheter kemikaliekontrollen. Det gäller främst naturvårdsverket. arbetarlivsmedelsverket och socialstyrelsen samt länsskyddsstyrelsen, styrelser och kommuner. De regionala och lokala organens möjligheter att bedriva tillsyn måste tas tillvara betydligt mer än f n. har en viktig uppgift att ge vägledning och informa- Inspektionen tion till andra myndigheter.

I det följande redovisas först det totala behovet av resursförbedömning. Inspektionen bedömer stärkningar enligt inspektionens att ut- byggnaden av resurserna bör ske under en 3-årsperiod.

Totalt behov av resursförstärkningar

Antalet kemikalier är stort - i det svenska produktregistret finns anmälda. Hur många ämnen som finns i i dag ca 55 000 produkter är osäkert men det torde röra sig om lo-20 000. Sverige

Det är därför nödvändigt med en genomtänkt strategi och långtgående prioriteringar.

Ett i den som valts i Sverige såväl som andra in-

led strategi

dustriländer är att skilja på nya kemikalier och gamla, som redan finns på marknaden.

på kemikalieområdet krävs att nya För att få grepp om utvecklingen kemikalier undersöks och testas innan de släpps ut på marknaden. sker bl a inom EG och USA. I Sverige förekom- Myndighetsgranskning

Bilaga 3 s. 1974

Bilaga 3 52 (74)

mer dock inte någon sådan granskning utom i fråga om bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen har föreslagit regeringen att ett system med förhandsgranskning av nya kemiska ämnen ska införas.

Det föreslagna systemet ansluter nära till EG:s och samverkansfördelar bör förhoppningsvis gå att nå.

Det tillkommande resursbehovet beräknas till 5 nya tjänster.

Ett särskilt problem är de ämnen som i dag finns i EG men inte i Sverige. Inspektionen har inlett arbete med att ta fram ett kontrollsystem för dessa s k Sverigenya ämnen. Behovet av resurser för ett sådant system kan nu inte preciseras.

gamla kemikalier

Eunskansupnbxgsnad

Flertalet av de kemikalier som finns på marknaden i dag är otillräckligt undersökta. Det är angeläget att kunskapen om dessa förbättras. Att komplettera undersökningar och tester för alla kemiska ämnen är en gigantisk uppgift som kräver internationellt samarbete. OECD inledde 1987 ett projekt som syftar till att i första hand få bättre grepp om de ca 1000 ämnen som står för uppemot 99 1 av användningen. En preliminär förteckning över vilka dessa ämnen är håller f n på att utarbetas inom OECD. Från svensk sida har föreslagits att man sedan under en femårsperiod ska genomföra de tester och undersökningar som behövs, fördelat på länderna.

OECD-projektet kring existerande ämnen står och faller med de deltagande ländernas insatser. Under 1987 och l988 har projektet fått en lovande start. men de arbets- och kostnadskrävande delarna kommer först när tester och utvärderingar skall utföras. Projektet befinner sig nu i en fas där omfattningen av arbetsinsatser under de kommande åren kan börja urskiljas.

De insatser som Sverige gör i detta program kommer således att ge oss tillgång till andra insatser, totalt i en omfattning ca 50

Bilaga 3 s. 1975

Bilaga 3 53 (74)

gånger större än den svenska delen. För att Sverige ska fullgöra sin del av programmet och aktivt kunna delta i utformningen och uppläggningen av projektet krävs betydande arbetsinsatser. Det får förutsättas att den tillverkande industrin medverkar i detta arbete. Därutöver behövs undersöknings- och utredningsinsatser vid

för att komplettera och koordinera de svenska insatmyndigheten serna. En rimlig insats för Sveriges del är fem ämnen per år under den första femårsperioden.

Iillsyn

ingen samlad överblick över kemikalieanvändningen. Vi I dag finns vet inte vilka vägar kemikaliernatar när de väl förts ut på marknaden annat än att de ofta på något sätt hamnar i naturen. På vägen dit kan kemikalierna också ha skadat människor som hanterar dem. Detta är otillfredsställande. Så länge vi inte har ett något så när grepp om kemikalieflöden och materialbalanser uppstår svårigheter med det förebyggande arbetet. Det är därför angeläget att utveckla metoder och instrument för att möjliggöra nödvändig överblick.

Det är också att få till stånd utbyte av produkter och

angeläget ämnen mot sådana som är bättre från hälso- och miljösynpunkt. Inspektionen bör förutom att med traditionella tillsynsåtgärder driva på företagens arbete med att ersätta hälso- och miljöfarliga produkter också stimulera och stödja en produktutveckling genom att förmedla kunskap såväl till företag som statliga organ med ansvar för teknikutveckling och forskning. Därvid kan utnyttjas erfarenheter som kommer fram i inspektionens verksamhet. Det kräver arbetsinsatser för kontakter med sådana organ, med branschinstitutioner och enskilda företag. Det behövs även konsulthjälp för att kunna bredda och fördjupa inspektionens kunskapsbas.

Efterhand som ny kunskap kommer fram inom OECD-programmet och

kommer resurser att behövas för att genom egen kunskapsuppbyggnad vidta de åtgärder som befinns nödvändiga. Det måste klarläggas i vilken mån gamla ämnen med tidigare inte kända farliga egenskaper används så att de innebär risker för människa och miljö. Ett stort antal sådana fall kan förväntas. Underlag behöver tas fram för

Bilaga 3 s. 1976

Bilaga 3 54 (74)

ställningstaganden till behov av och utformning av myndighetsåtgärder för att undanröja risker. Beslutade åtgärder skall genomföras.

För dessa insatser erfordras 8 milj kronor per år för toxikologiska undersökningar och utvärdering och för konsultstöd i tillsynsverksamhet samt 13 nya tjänster.

Sverige har gått in i OECD-arbetet kring existerande ämnen med full kraft. Ett aktivt deltagande ger möjlighet att påverka färdriktningen på ett för Sverige gynnsamt sätt. Om gjorda åtaganden ej kan fullföljas riskerar Sverige att tappa ansiktet internationellt. samt än värre, att hamna utanför och inte få del av det andra ländernas erfarenheter.

Det är också nödvändigt att det finns resurser för att för svensk del bearbeta och dra slutsatser av de nya kunskaperna liksom för att vidta nödvändiga åtgärder. Utan sådana resurser kan inte inspektionen uppfylla sina åligganden.

k li i ll n k r

OECD-projektet om gamla kemikalier syftar till att täppa igen kunskapsluckor. Men vi måste dessutom vid behov vidta åtgärder mot kemikalier som är misstänkta eller kända för att vara t ex miljöfarliga cancerframkallande eller allergiframkallande. Ytterligare ett led i strategin är därför att ägna speciell uppmärksamhet åt särskilt angelägna effektomrâden.

QancertramkallandeJsemikaliez

En av de mest uppmärksammade negativa egenskaper som kemikalier kan ha, är att bidra till att framkalla cancer. Ett omfattande arbete för att närmare klarlägga detta förhållande pågår sedan länge vid det till världshälsoorganisationen anknutna internationella organet IARC (International Agency for Research on Cancer) i Lyon. Genom det medicinska forskningsrådet är Sverige en av de stora bidragsgivarna till detta arbete. En annan betydelsefull källa till ökade kunskaper på detta område är det s k National

Bilaga 3 s. 1977

Bilaga 3 55 (74)

Toxicology Program (NTP) i USA. Detta har nu bedrivits i 10 år och en årlig kostnad motsvarande 500 - 600 miljoner kronor.

Det är angeläget att inspektionen har resurser för att följa det pågående arbetet utanför landet och för att vid behov komplettera detta med egna åtgärder. Detta gäller t ex vetenskapliga grunder för bedömning av cancerframkallande egenskaper och sammanställning av dokumentation om enskilda ämnen. Så till exempel behövs inför uppförandet av ett ämne på cancerlistan följande:

sammanfattning av data, inklusive in- Genomgång av litteraturen, ternationella eller nationella värderingar. diskussioner med nationella experter om tolkning av särskilt svårbedömda uppgifter.

Vartefter kunskap kommer fram om kemiska ämnens cancerframkallande egenskaper behöver också resurser finnas för att göra kartläggningar av den svenska användningen, bedömningar av âtgärdsbehov och för att vidta nödvändiga åtgärder.

allergiframkallande kemikalier

ökar påtagligt i Sverige. Det finns självfallet ett Allergierna

mönster av orsaker till detta. Exponering för kemikalier komplext förmodas dock bidra till problemen. Detta motiverar särskilda insatser. På motsvarande sätt som för cancerframkallande kemikalier behövs vetenskapliga bedömningsgrunder och ämnesutredningar. För närvarande finns kriterier för att bedöma om ämnen ger kontakt-

medan däremot effekter på andningsvägarna och risker för allergier astma inte kan bedömas på ett tillfredsställande sätt. Reglerna för klassificering och märkning behöver ses över. Kartläggningar av förekomst och bedömning av åtgärdsbehov måste kunna vidtas. Åtgärder för att undanröja risker behövs t ex att få till stånd utbyte av allergiframkallande kemikalier.

Miliäfarliaøtkemlkaller

Kemikaliekontrollarbetet inriktades länge 1 stor utsträckning mot

Det är nu angeläget att intensifierade hälsofarliga egenskaper. insatser görs också beträffande miljöfarlighet. För miljöfarliga

Bilaga 3 s. 1978

Bilaga 3 56 (74)

ämnen finns ännu inte tillräckligt preciserade bedömningsgrunder. Kriterier för miljöfarlighet måste utvecklas och regler för klassificering utarbetas. Ett system för märkning av miljöfarliga produkter som motsvarar det system som nu finns för märkning av hälsofarliga produkter behöver också tas fram. Särskilda insatser för att stimulera produktutveckling och utbyte av miljöfarliga produkter behövs ocksâ. Det gäller t ex föreningar som är klorerade eller innehåller tungmetaller. Under budgetåret 1988/89 planeras en vägledande förteckning över kända miljöfarliga ämnen ämnen tas fram. Det kommer också att behöva göras ca 50 ämnesutredningar/år för miljöfarliga ämnen. Arbetet med att ta fram kriterier samt regler för klassificering och märkning bedrivs 1 nordisk samverkan och i nära kontakt med EG. Allt arbete med miljöfarliga kemikalier bedrivs i samarbete med naturvårdsverket.

Den sammanlagda personella resursförstärkningen för arbete led kemikalier med speciella effekter beräknas till storleksordningen lo nya tjänster.

Utan ett sådant resurstillskott har inspektionen mycket små möjligheter att bevaka eller påskynda kunskapsuppbyggnaden eller att vidta nödvändiga åtgärder. Såväl samhällets informationsverksamhet som den myndighetsinriktade kontrollen blir eftersatt. Insatserna kan inte bli systematiska och inte heller tillräckligt kraftiga när behov konstateras. Möjligheterna till förebyggande insatser blir mycket begränsade. Andra myndigheter, som bygger sina åtgärder på kemikalieinspektionens ställningstaganden, hindras eller försenas i sitt arbete.

k in l

Arbetet med bekämpningsmedel tar redan i dag en stor del av inspektionens resurser, ca l/3. Kraven på insatser från inspektionen är mycket stora. Arbetet kan grovt indelas i tre områden:

Brävni ng_a1 nya bekämpningsmedel

Nya bekämpningsmedel måste förhandsgranskas innan de får marknadsföras. Genom skärpta krav, bl a på underlag för att bedöma medlens

Bilaga 3 s. 1979

Bilaga 3 57 (74)

har arbetet med att granska enskilda medel ökat. miljöeffekter Målet är att beslut ska tas inom ett år efter ansökan. I dag är den genomsnittliga tiden ca 2 år. Det beror dels på resursbrist, balans vid myndighetens tillkomst. dels på en stor inneliggande sker och med konsulthjälpt Ar- Granskningen både inom myndigheten för att ett medel med ett nytt aktivt betsinsatsen förhandsgranska till ca l/2 Olika insatser planeras för ämne uppskattas personår. bl a ökad internationell samverkan, Målet att höja produktiviteten med en ettårig handläggningstid bör kunna nås 1990/9l om inspektionen även fortsättningsvis tilldelas extra medel.

Genomgång av_samla_medel

för bekämpningsmedel till fem En begränsning av registreringstiden år infördes 1986. Det innebär att alla gamla bekämpningsmedel 1990. Antalet bekämpningsmedel är ca 650 måste gås igenom senast och de aktiva ämnen som behöver granskas ca 270. I dag återstår ca 250 aktiva ämnen. Den toxikologiska utvärdeatt slutligt pröva är delvis klar för en del av dem. De extra medel som inringen spektionen tilldelats för l988I89 möjliggör genomgång av ytteratt till 3l/12 1990 hinna med ligare 40 ämnen. Det är inte möjligt utvärdering av alla återstående ämnen. en fullständig toxikologisk Ytterligare resurstillskott fordras för att fullständigt gå igenom medel för vilka en omprövning är särskilt angelägen. För ca alla 100 ämnen avses en förenklad genomgång med förkortat godkännande

goras.

utveckling av För såväl genomgången av gamla medel som nya krävs testmetoder för att få bättre underlag för att bedöma medlens Även om resultat från andra länder ska utnyttjas så miljöeffekter. långt som möjligt måste testning i högre grad än f n ske i Sverige om resultaten ska kunna utnyttjas för att bedöma effekterna på svenska och med svenska klimatförhållanden etc. Mera kunjordar av bekämpningsmedel till vatten krävs också. skap om t ex läckage

Begränsning av_agvändn1ngen av_kgm1ska_bekämpn1ngsmede1

Riksdagens beslut att användningen av bekämpningsmedel i jordska halveras till 1990 har inneburit nya uppgifter för bruket

Bilaga 3 s. 1980

Bilaga 3 58 (74)

kemikalieinspektionen. Förbättrad och utökad statistik över försäljning och faktisk användning av bekämpningsmedel behöver tas fram i samarbete med SCB.

För att undvika onödig användning av bekämpningsmedel behöver risk/nytta analysen utvecklas. Jordbrukets framtida inriktning måste påverka behovsanalysen.

Inspektionen behöver också delta i arbetet med att utveckla alternativ till kemisk bekämpning, minska användningen av kemiska medel samt utveckla mindre farliga kemiska medel. Arbetet med ett handlingsprogram för att minska användningen av bekämpningsmedel i jordbruket har hittills slagit ut positivt. Insatser bör komma till stånd även i fråga om annan bekämpningsmedelsanvändning.

Det tillkommande resursbehovet för ovan redovisat arbete led bekämpningsmedel beräknas till 3 fasta tjänster sant dessutom 12 milj kronor per år under en övergångsperiod t o m l990. Behov av extra resurser kan förutses även därefter.

Utan denna resursförstärkning begränsas inspektionens möjligheter kraftigt att hålla tillräcklig kunskapsnivå och tillräcklig kvalitet och kvantitet i arbetet med prövning av bekämpningsmedel. Därmed begränsas möjligheterna att minska riskerna med och användningen av kemiska bekämpningsmedel.

Området biologisk bekämpning kan förväntas utvecklas. En bidragande orsak är den ökande restriktiviteten mot kemisk bekämpning men också utvecklingen inom gentekniken kan förväntas bidra. Kemikalieinspektionen har föreslagit regeringen att lagstiftningen om kemiska produkter modifieras för att möjliggöra förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel. Inspektionen kan därför komma att behöva utveckla kompetens och rutiner för prövning av sådana medel.

In§pgktlQn Qçh kgntrgll

Kemikalieinspektionens inspektionsverksamhet och annan kontroll, rådgivning etc bör ta sikte på att stödja, stimulera och kataly-

Bilaga 3 s. 1981

Bilaga 3 59 (74)

sera också att utöva tillsyn över företagens kemimen självklart kaliekontroll.

Målet bör vara att få företagen att utveckla säkra rutiner och för internkontroll. För detta behöver inspektionen utveckla policy en systemtillsyn.

Erfarenheterna visar att inspektionsbesök för att fungera som avdvs i första hand som vägledning och hjälp till företagen. sett. förberedelser och att också uppföljningen är kräver omsorgsfulla Även om avsikten är att i första hand stödja företidskrävande. behöver och strategier för utnyttjande av sanktionstagen policy instrumenten också utvecklas.

Antalet i produktregistret är i dag ca 2600. Med nu tillföretag resurser torde det ta 6-7 år innan alla företag kunnat gängliga besökas.

nödvändigt att prioritera insatserna. Små och Det är givetvis medelstora - som utgör den stora majoriteten av tillverföretag - är en viktig målgrupp. Andra angelägna inkare och importörer satser som kan förutses f n är t ex kontroll av cancerframkallande särskilt i konsumentbruk, fotooch allergiframkallande produkter, kemikalier och andra grafiska kemikalier samt petroleumprodukter. andra metoder än besök kunna användas för att På sikt bör också intensifiera kontakterna med lägre resursâtgång.

och nya metoder är diskrepansen mellan Även med prioriteringar och resurser alltför stor. En rimlig ambibehov av arbetsinsatser att det ska vara att företagen kontaktas i tion bör vara möjligt vart tredje år. (I praktiken måste insatserna prioritegenomsnitt ras och vissa företag besökas oftare än andra.)

resursbehovet beräknas till storleksordningen lo Det tillkommande nya tjänster.

kommer det att bli svårt att inom över- Utan resursförstärkningar tid nivå i sin kemikaliekontroll. Det skådlig höja företagens antal per år samtidigt som tillkommer också ett stort nya företag

Bilaga 3 s. 1982

Bilaga 3 60 (74) i

andra försvinner. Med nuvarande resurser kommer kontakterna med varje företag att ske så sällan att många företag aldrig får ett besök under sin livstid. Detta får konsekvenser för kvalitén på bedömningen av liksom risk- och skyddsinformationen för deras produkter.

Information

Kemikalieinspektionen har ett vidsträckt ansvar för information om kemiska ämnens hälso- och miljörisker. Erfarenheterna från de första åren har visat att det finns ett stort behov av information till såväl företag, myndigheter som allmänhet.

Företagen behöver få både information om nya rön om olika ämnen och om förändringar i lagar och regler.

Information behövs också till allmänheten, till konsumenterna och till skolorna.

Det tillkommande resursbehovet uppskattas till ca 2 milj kr.

Produktregistret har sedan inspektionen inrättades spelat en allt viktigare roll i verksamheten. Registret lämnar underlag till inspektionsverksamheten och används för kartläggning av enskilda ämnen och produkter och grupper av ämnen och produkter. Registret har en nyckelroll i inspektionens arbete att skapa överblick över kemlkaliehanteringen.

Antalet produkter 1 registret är nu ca 55 000.

Cirka hälften av produkterna i registret har klassificerats som hälsofarliga på något sätt och har därmed någon form av sammansättningsuppgifter. Från och med 1987 deklareras även oljeprodukter som är klassificerade som hälsofarliga. Därmed motsvarar registrets omfattning nu den ambitionsnivå som regeringen lade fast 1984.

Bilaga 3 s. 1983

Bilaga 3 6l (74)

Samtidigt som kraven på registret ökat framstår bristerna klarare.

En utvärdering av produktregistret pågår och inspektionen kommer att lägga förslag till regeringen om den fortsatta utbyggnaden.

Vi kan nu förutse behov av bättre kvalitet på uppgifterna för att möjliggöra en bättre överblick över kemikaliehanteringen. Dessutom behöver registret snarast utökas med uppgifter om miljöfarlighet.

Särskilda åtgärder kan komma att behövas för att få grepp om de Sverigenya ämnena i samband med att systemet med notifikation av nya ämnen införs.

För att registret ska kunna fylla den funktion som avses krävs resurstillskott såväl till arbetskraft som för att modernisera datautrustningen.

Resursbehovet för nödvändiga förstärkningar beräknas till 4 nya tjänster. Därutöver behövs en förstärkning av ADB-anslaget ned l miljlår.

Internatignell sgmverkgn

Den stora betydelsen av internationell samverkan har understrukits ovan. De internationella kontakterna avses i huvudsak tas integrerat i arbetet inom de olika programpunkter som beskrivits.

För att möjliggöra kontakter med OECD, IPCS och EG. bilaterala kontakter med t ex USA. Canada. Holland, Västtyskland och Japan krävs tillräckliga medel för resor.

Det tillkommande resursbehovet uppskattas till l milj/år.

Arbetsfermer

Regeringen har uppmanat alla myndigheter att utveckla effektiva arbetsformer och höja produktiviteten.

Bilaga 3 s. 1984

Bilaga 3 ”sz (m4

Kemikalieinspektionen har engagerade medarbetare som arbetar i hög takt. Ansträngningar görs dock för att

ytterligare höja produktivitet och effektivitet. Vi har i detta fått stöd från

syfte de statliga förnyelsefonderna och SAV och kommer under hösten att med hjälp av konsult från SIPU utveckla arbetsformerna.

Kemikalieinspektionens nuvarande omfattning medger en flexibilitet och dynamik som kan vara svårare att uppnå med en stor

myndighet. Vi är angelägna att bevara rörligheten och anser därför som ovan framgått att de resurstillskott som erfordras inte fullt ut ska användas till permanenta tjänster utan till del hållas

betydande rörliga.

Bilaga 3 s. 1985

Bi laga 3 63 (74) Bilaga l KEMIKALIEINSPEKTIONENS PUBLIKATIONER OCH ANNAT INFORMATIONS- MATERIAL 1/1 1986 - I/7 1988

l/87 Tillsynsprojekt l: Delrapport Granskning av kemisk produktinformation från 86 företag 2/87 Formaldehyd - en faroanalys av sammansatta produkter som 3/87 Klassificering och märkning innehåller cancerogena ämnen 4/87 av TRIS(l,3-Diklor-propyl)fosfat 1 produkter och Analys humanblod 5/87 A strategy for Ranking Chemicals for Biological Testing 6/87 - några principiella ståndpunkter Tillämpad toxikologi 7/87 Skeppsbottenfärgernas miljöeffekter l/88 Metyl-Tert-Butyleter - en litteratursammanställning 2/88 om biologiska bekämpningsmetoder mot växtskade- Utredning görare i Sverige frân möbler och inredning - en litte- 3/88 Formaldehydavgivning raturstudie 4/88 Flussmedel - granskning av produktinformation 5/88 Flotationskemikalier från anrikningsverk

Bilaga 3 s. 1986

Bilaga 3 64 (74)

mik li in k n n fr knin v r km nin m l

1987 1988

Aktuellt gm bekämpningsmedel Publiceras kvartalsvis.

i ik v r fr l kv n i r v km nin m l

n rn r nin r r r

1286 l. Hammar. J.: Toxikologisk utvärdering av Zink-2- pyrin-

diol-Noxid. Januari 2. Hammar, J.: Toxikologisk utvärdering av Amitraz. Januari 3. Nilsson, R.: Underlag för klassificering av motorbensin. Feb-

ruari 4. Nilsson. R.: Kemikalieinspektionens databehov - Rapport från

en arbetsgrupp. Mars. 5. Hammar. J.: Toxikologisk utvärdering av N-alkyltrimetylammo-

niumklorid (C3-C15). April 6. Hammar, J.: Utvärdering av propyzamids levertoxicitet på mus.

April 7. Hammar, J.: Toxikologisk utvärdering av natriumtetraborat.

April 8. Hammar. J.: Toxikologisk utvärdering av 2-etylhexansyra. April 9. Nilsson, R.: Identifiering av kemikalier innehållande vissa

klasser av toxiska ämnen. April lo. Jakobsson, C.: Lägesrapport över klorparaffinforskningen. Maj ll. Oredsson, B.: Toxikologisk utvärdering av metsulfuronmetyl.

den aktiva bestândsdelen i herbiciden Ally. Oktober

Mlma3 65(M) 12. Hellman, B.: Utvärdering av benomyl och carbendazims genotoxi-

citet. November 13. Oredsson, B.: Cementeksem och kromallergi bland cementarbeta-

re. November 14. Jakobsson, C.: Toxikologisk utvärdering av insekticiden etrim-

fos. December 15. Lundgren, A.: Ekotoxikologisk utvärdering av Ally (metsul-

furonmetyl). December l2§7 1. Hammar, J.: Toxikologisk utvärdering av 2,4-D med särskild

inriktning på misstänkt cancerogenitet. Januari 2. Hammar, J.: l,4-diklorbenzen. Januari 3. Hammar, J.: Underlag för potensgradering av l,4-diklorbensen.

Februari 4. Fischer, S.: Ekotoxikologisk bedömning av l,4-diklorbensen,

kunskapsläget 1987. Februari 5. Hammar, J.: Toxikologisk utvärdering av fluroxipyr. Februari 6. Melsäter, B.: Glyfosfat - statusrapport med avseende på kro-

nisk toxicitet och cancerogenicitet. Februari 7. Hellman, B.: Glyfosats genotoxicitet - lägesrapport. Februari 8. Hellman. B.: Mankozebs genotoxicitet - utvärdering av fem ny-

inkomna Huntingdonstudier. Februari 9. Fischer, S.: Ekotoxikologisk bedömning av glyfosat, kunskaps-

läget februari 1987. Februari l0. Hellman, B.: Toxikologisk utvärdering av flocumafen. Mars ll. Fischer. S.: Ekologisk utvärdering av etrimfos. Mars l2. Hammar, J.: Underlag för klassificering av formaldehyd (I).

Mars 13. Melsäter, B.: Toxikologisk utvärdering av kizalofopetyl. April l4. Melsäter, B.: Klortalonil - sammanfattning av studier med av-

seende på kronisk toxicitet och cancerogenicitet. April l5. Oredsson. B.: Allergiframkallande effekter hos Kathon CG -

lägesrapport april 1987. l6. Hammar. J.: Toxikologisk utvärdering av mekoprops och diklor-

props d-isomerer. Maj 17. Gustafsson, K.: Ekotoxikologisk utvärdering av 2,4-D. Maj l8. Gustafsson, K.: Diklorprop, MCPA, mekoprop - ekotoxikologiska

kunskapsläget. Maj

Bilaga 3 s. 265

Bilaga 3 66 (74)

19. Lundgren, A.: Ekotoxikologisk utvärdering av fluroxipyr, verksam testândsdei i herbiciden Starane. Maj

20. Melsäter, B.: Kommentarer till toxiciteten hos borsyra och borax. Maj 21. Meisäter, B.: Teratogenicitet och reproduktionstoxicitet hos etyienglykol. Maj 22. B.: Toxikologisk utvärdering av tetrakloretylen med

Melsäter,

sarskild inriktning på cancerogenicitet. Maj 23. Gillrer, M.: Formaldehyd - en faroanalys. Rapport från kemikalieinspektionen 2/87. Juni 24. Melsäter, B.: Toxikologisk utvärdering av herbiciden kloroxurcn. Juni 25. Lundgren, A.: Tennorganiska föreningar i skeppsbottenfärger (arbetsmaterial). Juni 26. Hammar, J.: Tillämpad toxikologi - nâgra principiella synpunkter. Rapport från kemikaiieinspektionen 6/87. Juli

27. Olsson, U.: Toxikologisk utvärdering av penkonazol. Juli

28. Oredsson, B.: Toxikologisk utvärdering av herbiciden imazametabenz. Juli

29. Fischer, S.: Ekotoxikologisk utvärdering av flocumafen. September

30. Fischer, S.: Ekotoxikologisk utvärdering av cyflutrin. September

31. Hammar, J.: Toxikologisk utvärdering av atrazin (cancer). September 32. Hellman. B.: Toxikologisk utvärdering av mankozeb och övriga 1 Sverige inregistrerade etylenbisditiokarbamater: Maneb och Zineb. September

33. Melsäter, B.: Teratogenicitet och reproduktionstoxicitet hos cyhexatin. September 34. Hammar, J.: Toxikologisk utvärdering av glutaraldehyd. September

35. Hammar, J.: Underlag för klassificering av formaldehyd (II). September 36. Hammar, J.: Djurexperimentella cancerogener som har utärderats inför revidering av cancerlistan (inklusive bakgrundsmaterial). September

37. Oredsson, B.: Ämnen att diskutera inför en revidering av allergilistan (inklusive bakgrundsmaterial). September 38. Nilsson, R.: Tox-tips. Nyheter från kemikalieinspektionen l/87. September

Bilaga 3 s. 266

Bilaga 3 67 (74)

39. Fischer, S.: Ekotoxikologisk utvärdering av cyflutrin. September 40. Fischer, S.: Ekotoxikologisk utvärdering av flokumafen. September 41. Hallén, M.: Toxikologiska utvärdering av orbencarb, den verksamma bestândsdelen i herbiciden Lanray. Oktober 42. Hellman, B.: Utvärdering av diklorvos genotoxicitet. Oktober 43. Gustafsson, K.: Ekotoxikologisk utvärdering av guazatine. Oktober 44. Melsäter.: Toxikologisk utvärdering av acetaldehyd. Oktober 45. Melsäter, B.: Diklobenil - utvärdering av en ny cancerstudie. November 46. Melsäter, B.: Toxikologisk utvärdering av haloxifopetoxietylester. Ingår som verksam beståndsdel i herbiciden Gallant/25 EE. November 47. Fischer, S.: Ekotoxikologisk utvärdering av haloxyfop etoxyetyl. November 48. Hammar, J.: Formaldehyd - cancerframkallande förmåga. November 49. Sundqvist, A-K.: MTBE-metyltertiärbutyleter. December 50. Gustafsson, K.: Bacillus thuringiensis, ekotoxikologisk utvärdering. December 5l. Oredsson, B.: Bacilius thuringiensis, toxikologisk utvärdering. December 52. Melsäter, B. och Hammar, J.: Toxikologiska utvärderingar av verksamma beståndselar (Bekämpningsmedel). December 53. B. och Hammar. J.: Misstänkt cancerframkallande be- Melsäter, ståndsdelar (Bekämpningsmedel). December 19.85 Oredsson, B.: Utvärdering av toxicitet och patogenicitet hos Bacillus thuringiensis Berliner, variant kurstaki. stam HD-I, Sertotyp 3a, 3b; den aktiva beståndsdelen 1 bekämpningsmedlet thuricide. Januari Fischer, S.: Ekotoxikologisk bedömning av klopyralid. Januari Oredsson, B.: Redovisning av toxicitet och patogenicitet hos Bacillus thurin iensis Berliner, variant aizawa, sertoyp 7: den aktiva best ndsdelen i bekämpningsmedlet B 401. Januari Melsäter, B.: Toxikologisk utvärdering av hexytiazox. Ingår som verksam beståndsdel i acariciden Nissorun. Januari Gillner, M.: Toxikologisk utvärdering av trimellitsyraanhyd- Hd.JmwaH

Bilaga 3 s. 267

Bilaga 3 68 (74)

Gustafsson, K.: Ekotoxikoiogisk utvärdering av penkonazol. Verksam beståndsdel i Topas 100 EC. Februari Hallén, M.: Toxikologisk utvärdering av klopyralid. Februari

Hallén, M.: Toxikologisk utvärdering av metylenklorid. Februari

Fischer, S.: Ekotoxikologisk utvärdering av terbatylazin. April 10. Melsäter. B.: Toxikologisk utvärdering av fungiciden Tiabenda-

zol. April ll. Oredsson. B.: Isotiazolinonernas allergiframkallande egen-

skaper. Maj 12. M. och Gustafsson. K.: Status on acrolein -

Hallén, report clearing house Sweden. Juni

13. Andersson. L.: Ekotoxikologisk utvärdering av oxadixyl. Juni 14. Gabring, S.: ESTHER-Manualen. Inledande bedömning av kemiska

ämnens miljöfarlighet. En utvärdering. Juni 15. Gabring, S.: Ekotoxikologisk utvärdering av fenpropatrin. Juni

Kemikalieinspektionen; föreskrifter

KIFS l986:2 Kemikalieinspektionens föreskrifter om anmälan till

produktregistret

KIFS 1986:3 Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassifice-

ring och om märkning vid överlåtelse av hälsofarliga kemiska produkter

KIFS 1986:4 Kemikalieinspektionens föreskrifter om varuinforma-

tionsblad

KIFS 1986:5 Kemikalieinspektionens föreskrifter för tillämp-

ningen av bestämmelserna om tillstånd m m i 17-23 §§

förordningen (1985:835) om kemiska produkter

KIFS 1986:6 Kemikalielnspektionens föreskrifter om ändring i

föreskrifterna (KIFS 1986:2) om anmälan till produktregistret (nya 9 och 10 §§)

KIFS 1987:2 Kemikalieinspektionens föreskrifter om ändring i

föreskrifterna (KIFS 1986:2) om anmälan till produktregistret (ändringen avser övergângsbestämmelserna)

Bilaga 3 s. 268

Bi laga 3 69 (74)

KIFS 1987:3 Kemikalieinspektionens föreskrifter om märkning vid överlåtelse av bekämpningsmedel

KIFS 1987:4 Kemikalieinspektionens föreskrifter om förpackningar och om förvaring av hälso- eller miljöfarl1ga« kemiska produkter

KIFS 1987:5 Kemikalieinspektionens föreskrifter om mängduppgifter för bekämpningsmedel

KIFS 1988:2 föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifterna (KIFS 1986:5) för tillämpningen av bestämmelserna om tillstånd m m i 17-23 §§ förordningen (1985:835) om kemiska produkter

KIFS 1988:3 Kemikalieinspektionens föreskrifter om antifoulingprodukter

Kemikalieinspektionen; allmänna råd

1986:1 Kemikalieinspektionens allmänna råd till föreskrifterna (KIFS 1986:2) om anmälan till produktregistret

1986:2 Kemikalieinspektionens allmänna råd till föreskrifterna (KIFS 1986:3) om klassificering och om märkning vid överlåtelse av hälsofarliga kemiska produkter

1986:3 Kemikalieinspektionens allmänna råd till föreskrifterna (KIFS 1986:5) för tillämpning av bestämmelserna om tillstånd m m i 17-23 §§ förordningen (1985:835) om kemiska produkter

1987:1 Kemikalieinspektionens allmänna råd till föreskrifterna (KIFS 1987:3) om märkning vid överlåtelse av bekämpningsmedel

1987:2 Kemikalieinspektionens allmänna råd om klassificering och märkning vid överlåtelse av motorbensin

Bilaga 3 s. 269

Bilaga 3 70 (74)

1987:3 Kemikalieinspektionens allmänna råd till föreskrif-

terna (KIFS 1987:4) om förpackningar och om förva-

ring av hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter

l987:4 Kemikalieinspektionens allmänna råd om märkning av

konsumentprodukter som innehåller etylenglykol eller

dietylenglykol

1987:5 Kemikalieinspektionens allmänna råd om överlåtelse

av bekämpningsmedel som tillhör behörighetsklass l

eller 2

l988:l Kemikalieinspektionens allmänna råd till föreskrif-

terna (KIFS 1988:3) om antifoulingprodukter

Märkningspärmen

KIFS 1986:3 och de allmänna råden till föreskrifterna (i986:2) finns också i pärmen Märkning av kemiska produkter. I pärmen ingår även ytterligare vägledning samlat under följande rubriker:

kemiska -

Bedömning och klassificering av hälsofarliga produkter en översikt Schablonmetoder för klassificering av sammansatta produkter Texter för riskupplysning och skyddsanvisning Ämnesblad med exempel på val av kategori och riskupplysning Märkningens utformning

- Ämneslista

Märkningspärmen har sammanställts av kemikalieinspektionen och sprängämnesinspektionen och innehåller också kungörelserna om märkning av brandfarliga varor och explosiva varor.

A m m i n

Bättre kemikaliekontroll (basbroschyr 3 utg) Fakta om kemikalieinspektionens internationella arbete Risklinebroschyr om ny databas Act on chemical Products (2 utg)

Bilaga 3 s. 270

Bilaga 3 71 (74)

Labelling on Chemical Products Basbroschyr engelska Chemicals Testing and animal Welfare. Rapport Mobil utställning om kemikalieinspektionen Deltagande i tre mässor Framställning av affischer Diverse OH-bilder

Bilaga 3 s. 271

Bilaga 3 72 (74)

Bilaga 2 P r nin r Föreskrifter om ändring i föreskrifterna (KIFS 1986:5) för tillämpningen av bestämmelserna om tillstånd m m i l7-23 §§ för-

(l985:835) om kemiska produkter (allmän revision) ordningen Föreskrifter och allmänna råd om krom i cement Föreskrifter och allmänna råd om godkännande av bekämpningsmedel Föreskrifter om saluförbud för äldre bekämpningsmedel Föreskrifter om begränsning av hanteringen av 1.4-diklorbensen Allmänna råd med ändring i ämneslistan vad avser formaldehyd Allmänna råd med ändring i ämneslistan vad avser cancerframkallande ämnen Allmänna råd med ändring i ämneslistan (allmän revidering) Föreskrifter och allmänna råd om träbaserade skivor som avger formaldehyd Förstudie till av tillverkare och importörers utred-

reglering ningsskyldighet samt kompetenskrav

Bilaga 3 s. 272

Bilaga 3 73 (74)

Bilaga 3

Viktiga myndigheter, organisationer m fl som medverkar i regelarbete eller som inspektionen i övrigt samarbetar med i tillsynsfrâqor

Arbetarskyddsstyrelsen Centralorganisationen SACO/SR Föreningen Svensk Bekämpningsmedelsindustri Generaltullstyrelsen Giftinformationscentralen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet Konsumentverket Landsorganisationen i Sverige Lantbrukarnas Riksförbund Lantbruksstyrelsen Lantbruksuniversitetet Länsstyrelsernas organisationsnämnd Plast- och Kemikalieleverantörers Förening Socialstyrelsen Sprängämnesinspektionen Statens lantbrukskemiska laboratorium Statens livsmedelsverk Statens naturvårdsverk Statens planverk Statens provningsanstalt Statens räddningsverk Statistiska centralbyrån Svenska Arbetsgivareföreningen , Svenska Kommunförbundet Svenska Lantmännens Riksförbund Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Petroleuminstitutet Svenska Träskyddsinstitutet Sveriges Färgfabrikanters Förening Sveriges Kemiska Industrikontor Sveriges Köpmannaförbund Tjänstemännens centralorganisation Trädgârdsnäringens Riksförbund

Bilaga 3 s. 273

Bilaga 3 74 (74)

Bilaga 4

Prövning av hgkämpningsmgggl

Slut- Avvisade

behand- Därav Tillbaka Rest vid Ink mn kn v n l 1985: 82(2l) 38(6) 29(6) 4(0) 5(0) 9l(32) 1986: 35(ll) 42(9) 22(3) 6(2) l4(4) 84(34) 1987: 39(6) 27 6

Antal godkända bekämpningsmedel

	Regist vid årets under	Nyregist Avregist Registr	under	vid årets eller	ökning
År börian		året	året	slut	minskning
1985 680		29	28	681	+1
1986 681		22	26	677	-4
1987 677		27	55	649	-28

Löpande ärenden Statistik

Antal ärenden

Allmänna diariet		7
Allmänt	66	52
Internationellt	4	9
Avgifter	2	4
Prövningsansökningar	85	77
Mängduppgifter	Z	2
Remisser	6	4
Qispenser	17	13
Qverklaganden	l	3
ovrigt	_3Q	28

213 192 Färhandsgranskningsgiarigt

Ansökningar nytt ämne	ll	6
övriga	35	33
Ansökan om villkorsändring	101 102
Tillverkaren återkallar	36	24
Etikettgranskning	70	95
Andra diarieförda ärenden	___ 21]

590 477 03733

BILAQAA

s. 1(2)

OVANLIGARE FÖRKORTNINGAR

AI Arbetsmiljöinstitutet

ASS Arbetarskyddsstyrelsen

CFC Klorfluorcarboner (eller freoner) CIEP Complementary Information Ecxhange Procedune

ECETOC European Chemical Industry Ecology & Toxicology

Centre EINECS European Inventory of Existing Commercial

Chemical Substances ESK - ECE säkerhetskonferensen inom Economic

Europeiska

Commission for Europe

FKP Förordningen om kemiska produkter

FOA Försvarets Forskningsanstalt

GD Generaldirektör GLP Good Laboratory Practice

IARC International Agency for Research on Cancer IMM Institutet för miljömedicin (tidigare SML) IPCS International Programme for Chemical Safety IRPTC International Register of Potentially Toxic

Chemicals

IVL Institutet för vatten- och luftvårdsforskning

Kem] Kemikalieinspektionen KIFS Kemikalieinspektionens författningssamling

KoV Konsumentverket

LBS Lantbruksstyrelsen LKP Lagen om kemiska produkter

LHMV om hälso- och miljöfarliga varor

Lagen LoN Länsstyrelsemas organisationsnärrmd

s. 2(2)

Miljö- och hälsoskyddsnämnd MIC Medicinska infomtationscentralen

Miljöskyddslagen

MPD Minimum Premarketing set of Data

Nation Toxicology Program

PAC Programme Advisory Committee

Polyklorerade bifenyler PKL Plast- och Kemikalieleverantörers Förening PKN Produktkontrollnärrmden

PMK Programmet för övervakning av miljökvalitet

QSAR Quantitative/qualitative structure activity relationships

Riksrevisionsverket

SAV Statens arbetsgivarverk

SIND Statens industriverk SIPU Statens Institut för Personalutveckling SKI Statens kämkraftsinspektion SLU Sveriges lantbruksuniversitet SLV Statens livsmedelsverk SML Statens miljömedicinska laboratorium (nu IMM) SNV Statens naturvårdsverk

Socialstyrelsen

SPI Svenska Petroleum Institutet

SSI Statens strålskyddsinstitut

Tillsynsavdelningen vid KemI

Utredningsavdelrtingen vid KemI

United Nations Enviromnent Programme

Yrkesinspektion

KUNGL. BIBL.

S988 -iO- 2 U

STOCRHO LM

Statens 1988

utredningar

offentliga

Kronologisk förteckning

Översyn av utlänningslagsstifmingen. A. 39. Mal och resultat - nya principer for det statliga Kortare väntamA. . stödet till föreningslivet. C. g Arbetsolyclra - olycka eller arbetsmiljöbrott? A 40. Föräldrar som förmyndare. m.m. Ju. 41. Tidig och samordnad - samverkans- §94?? Kunskapsöverforing genom företagsutveckling.

- UD. metoder och rehabiliteringsinriktad ersättning - Samerätt och sameting. Ju. m.m. S. Provning och kontroll i internationell samverkan. I. 42. Statens roll vid finansiering av export. UD. Frihet från ansvar. Ju. 43. Folk- och bomdsrakningar i framtiden. C. En ny skyddslag. FO. 44. Kontroll av kemiska podukter och varor. ME Sverigeinformation och kultursamarbete. UD. Rätt adress. Fi. öppenhet och minne. U. :EPPHPM Civil personal i mrsvaretfo.

Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bostadsrattslagen. Bo. .Gfåñiñ Medborgukommiissionetts rapport om svensk

vapenexport SB. 5 SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och organisation. Ju. Reklamskatten. Fi. 25.5 Rapport av den parlamentaridra lrommisionen med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. U-lands- och bistandsinformation. UD. 8.6 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. U. ? Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del l. Fi. E3 Ny taxeringslag - Reformerad skaneprocess. Del 2. Fi 53 SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U. Pomyelse och utveckling. C. Frikommunförsöket. C. N xl . Lönegarantin och fömtânsrättsordningen - om lönegarantins betydelse för det ökade antalet företagskonkurser. A. Videovald II - förslag till atgärder. U. Förnyelse av kreditmarknaden. Fi. Arbetsdomstolen. A. Översyn av upphovsrattslagstifmingen. Delbetänkande 4. Ju. Läge för vindkraft. Bo. Släpp kopior-na fria. Fi. Dalälven - en miljösatsning. ME. Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsformer. Fi. Effektiv statlig lokalforsörjning. Fi. Statens ansvar för spridning och visning av vardefull film. U. Ågande och inflytande i svenskt näringsliv. I.

Statens 1988

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

I Statsrädsberedningen Videovâld n - forslas till åtgärder. [28] Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- 53mm “SV” m “Pfidünl °°h Viminl al V51* export. [15] film. [37]

J 1135591191331 tememet

Arbetsmarknadsdepartementet sam°ml °°h Samah* [5]

Översyn av utllinningslagstifmingett. [1]

från ansvar. Kortare väntan_ SÄPO-Säkerhetspolisen inriktning och organisation. Arbcmlych _»olycka- eller ubelsmüjöbmuçlzg] U6]

_ _ _ Lonegarantin och tbnnányattaordningcn - om lone- Rapport av den parlamentariskt! kommissionen med m, du Ökade mmm fanns*

garantin “micke anledning av mordet på Olof Palme. [18] ›

kung_ [27] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetlinkande 4. Arbetsdomsmm_ [30] [3ll Föräldrar som förmyndare. m.m. [40]

Bostadsdepartementet Utrikesdepartementet Översyn av bostadsrättslascn mm- (141 Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] “se fö Vmdhm* [32] Sverigeinformation och kultursamarbete. [9] U-lands- och bistândsinformation. [19]

Industridepartementet SIIESTA › Ett internationellt institut för värdering av

Provning och kolumn i inwmümcn samverkan_ « . t miljöriktig teknik. [23] . . .

AW” °°h “gym” “m” “W351” [38] Statens roll vid finansiering av export. [42]

Försvarsdepartementet E “Y Skyddmg- [s] åüflsztâgâelâs]

Frikommunförsöket. [26] Civil ”mn” i försvara [n]

Mål och resultat - nya principer for statens stöd

_ till föreningslivet. [39] Socliüdepartementet Folk- och bostadsrakningar i framtiden. [43] Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansmefoder och rehabiliteringsinñktad ersättning m.m. [41]

jö_ och Energidepartementet . Dalai - ljösats .[34]

Kontijoelilavmliska prgtlinuiter och varor. [44]

Sgausdelåârtementet

Handel med optioner och terminer. [13] Reklamskatten. [17] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1. [21] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] Förnyelse av kreditmarknaden. [29] Släpp kopioma fria [33] Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsformer. (351 Effektiv statlig lokalförsörjning. [36]

Utbildningsdepartementet öppenhet och minne. [11] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. [20] Lotteri i radio och TV. [24]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10214-5

ISSN 0375-250X