Prop. 1987/88:61
om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen med anledning av äkktenskapsbalken, m.m.
Regeringens proposition 1987/88: 61
om ändringar i arvs- och
o ( . Prop. gavoskattelagstiftnmgen med anledning av 1987/88z6l äktenskapsbalken, m.m.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1987.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
K jell-OlofF eld!
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås de ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen som föranleds av den familjerättsreform som träder i kraft den I januari 1988.
Som en huvudregel föreslås även i fortsättningen gälla att arvsskatten beräknas efter ett schematiskt förfarande på grundval av uppgifterna i de bouppteckningar som skall ges in till tingsrätterna. Den efterlevande ma- kens skattefria giftorättsandel beräknas därvid till hälften av makarnas bo och återstoden fördelas i enlighet med lag och testamente.
[ propositionen föreslås att det schematiska förfarandet skall kunna frångäs i fler fall än nu. Den efterlevande makens skattefria giftorättsandel skall därvid kunna beräknas till annan andel än hälften av boet även om verklig bodelning inte skett eller kunnat ske. Detta hänger ihop med den nya bestämmelsen i ärvdabalkcn om att efterlevande make ärver framför gemensamma barn. Dessa har efterarvsrätt och är inte dödsbodelägare i den först avlidnes bo. Finns det inga andra dödsbodelägare än den efterle- vande maken kan en formenlig bodelning inte ske. Den efterlevande och efterarvingarna kan dock ingä ett reellt bodelande avtal där parterna inom ramen för äktenskapsbalkens bestämmelser om bodelning med bindande verkan kan komma överens om fördelningen av giftorättsgods och arv efter den döde i det bo den efterlevande tar över. Det föreslås att en sådan överenskommelse skall jämställas med bodelning och därigenom kunna ligga till grund för beskattningen. Detsamma föreslås gälla om det av bouppteckningen eller eljest i skatteärendet framgår att den efterlevande begärt att vardera sidan skall behålla hela eller viss kvotdel av sitt gifto— rättsgods. Enligt förslaget skall också dom eller avtal där villkor i äkten— skapsförordjämkats kunna beaktas vid beskattningen.
I propositionen föreslås vidarc'att grundavdraget för efterlevande make vid arvsbcskattningen höjs från 1th 000 kr. till 200000 kr.
Propositionen innehåller också förslag till vissa ändringar av beskatt- ningsreglerna vid efterarv. Avsteg från huvudregeln om en hälftendelning av boet vid den sist avlidnes död skall kunna göras om den först avlidne maken hade enskild egendom eller efterlämnade testamente eller om för- delningen vid den först avlidnes död på grund av bodelning eller vad därmed ärjämställt i beskattningshänseende avvikit från en hälftendelning.
Propositionen innehåller också förslag om att vissa verkliga delningar. som leder till högre skatt än vad som skulle bli följden av en schematisk hälftendelning, skall ges in till beskattningsmyndigheten. Reglerna om efterbcskattning och återvinning föreslåsjusteradc i enlighet härmed.
I propositionen föreslås en långtgående förenkling av reglerna om be- skattning av försäkringar.
Till följd av den nya regleringen av samboförhållanden som även omfat- tar homosexuella sambor föreslås i propositionen att sambor i arvsbeskatt- ningshänseende skalljämställas med makar.
I övrigt innebär förslagen i huvudsak en formell anpassning av arvsskat- tercglerna till den nya familjerättsliga lagstiftningen.
Propositionen innehåller även förslag till vissa följdändringar i kommu- nalskattelagen.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den ljanuari 1988.
Lagförslagen i propositionen har granskats av lagrådet. Propositio- nen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 30). lagrå- dets yttrande (5. 84) och föredragande statsrådets ställningstagande till lagrådets synpunkter (s. 103). Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre delarna.
lx)
Propositionens lagförslag 1 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (l928:370)
Härigenom föreskrivs att 19 ti. 35 s4 mom.. punkt 1 av anvisningarna till 31 å och punkt 2 a av anvisningarna till 36 & kommunalskattelagen (19281370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagm lydelse 19 å'
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning ellereljesr vad som vid bodelning tillfallit på grund av gifmrätt tillfallit make make ellersambo eller vad som för- eller vad som förvärvats genom värvats genom arv. testamente. för- arv. testamente. fördel av oskift bo del av oskift bo eller gåva; eller gåva;
vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 53—4 mom.;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor:
ersättning. som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring. lagen (1954:243) om yt'kesskadeförsäkring eller lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke er- sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grund av sjukförsäk- ring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen ( l977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö- män om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år. ävensom ersättning. vilken vid sjukdom eller olycks- fall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 .5 1 eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk- ring eller. mcd nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatte- pliktig natur;
ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag:
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring:
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på
' Lydelse enligt prop. 1987/88:42 och 44.
'.)J
Nuvarande lydelse F örcslagcn lydelse
jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 ä 1 mom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. dels i den mån köpeskilling. som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se”.
vinstandel. återbäring eller premieåterbetalning. som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel. som utgått på grund av skadeförsäkring. och premicåterbctalning på grund av skadeförsäkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat:
ersättning jämlikt lagen (1956z293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be- lopp för år:
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom. i den mån givaren enligt 20 & eller punkt 5 av anvisningarna till 46 & icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp:
stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning:
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973z349). internat- bidrag. återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning en- ligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till delta- gare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda. och äger i följd härav den bidragsberättigade iekc göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag:
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (19581295) om sjömansskatt;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel'.
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 så lagen om allmän försäkring. sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 & samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande'.
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension:
kommunalt bostadstillägg till handikappade: bostadsbidrag som avses iför- bostadsbidrag som avses i för- ordningen (197626?) om statliga orc/ningen (l987:8l8) mn bostads- bostadshidrag till barnfamiljer eller bidrag till barnfamiljer ellerfi'irord- _fi'irurtlningen (19761262) mn .rmrx- ningen (I987:87()) mn bostadsbi- kmnmunalu l)().s'trulslntlrug: drag till vissa hushåll "nm burn:
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet. om ersättningen avser reseersättning. traktamente eller ersättning för tidsspillan:
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel. för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen:
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatt— skyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5000 kronor. såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 5 lagen ( 1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. 69 ä 1 och 2 mom.. 69 a & tredje stycket eller 75115 fjärde stycket uppbördslagen (l953:272). 36 ä 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt. 22 & tullagen (1973:670). 20% lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. 5 kap. 13 5 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. 40 & lagen (l984:404) om stämpel- skatt vid inskrivningsmyndigheter. 24 i:" lagen (1984z668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 åå tullagen (1987:000):
ränta som enligt bestämmelserna i 37 ä 8 mom. c) och d) taxeringslagen (1956z623) inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skatt- skyldige under ett beskattningsår sammanlagt intc uppgår till 500 kronor.
Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare. skogs- brukare. yrkesfiskare. renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 s'och i punkt 11 av anvisningarna till 28 &.
(Se vidare anvisningarna.)
35.5
4 mom.2 Avyttras annan egendom än som avses i2—3 (1 mom.. räknas som skattepliktig realisz'ttionsvinst: om egendom innehafts mindre än 2 år .................... 2 år men mindre än 3 år ............ 3. år men mindre än 4 är ............ 4 år men mindre än 5 år ............
Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldi- ge förvärvat den avyttrade egendo- men genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendo- men av givaren förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Mot- svarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra ma- kens död erhållit egendom. som förstnämnda make före äktenska- pets ingående eller under äktenska- pet förvärvat genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. eller om
3 Senaste lydelse 1983: 1043.
................ [00%- av vinsten
75 % av vinsten 50 % av vinsten 25 % av vinsten.
Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldi- ge förvärvat den avyttrade egendo- men genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendo- men av givaren förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Mot- svarande skall gälla om en make eller en sambo vid bodelning i an- ledning av den andra makens eller sambons död erhållit egendom. som den förstnämnda maken eller sambon förvärvat genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. eller
Nuvarande lydelse
make vid bodelning av annan anled- ning än den andra makens död er- hållit egendom. som någrmdera maken före (”iktenskapr-ds ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp. byte eller därmed jäm- förligt fång. Har även den skatt- skyldiges fångesman erhållit egen- domen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodel- ning som nyss nämnts. skall be- dömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.
Föreslagen lydelse
om en make eller en sambo vid bo- delning av annan anledning än den andra makens eller sambons död erhållit egendom. som någon av makarna eller sumborna förvärvat genom köp. byte eller därmed jäm- förligt fång. Har även den skatt- skyldiges fångesman erhållit egen- domen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodel- ning som nyss nämnts. skall be- dömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.
Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 2 5 lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst är vinsten skattepliktig endast om det skäligen kan antagas. att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat.
Avyttras egendom. som avses i detta moment. till fåmansföretag av delägare eller honom närstående person. skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyl- dige erhåller för egendomen. såvida denna icke är eller kan antagas bli till nytta för företagets verksamhet.
Anvisningar till 31 5
l.-1 Med pension förstås dels belopp. som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhällandc. dels belopp. som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension. dels belopp som utgår på grund av pen- sionsförsäkring.
Med pensionsförsäkring förstås försäkring. som inte medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension. invalidpension eller efterlevan- dcpension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring ford- ras vidare. om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket. att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller. i fråga om invalid- pension. den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepen- sionsförsäkring förstås pensionsförsäkring. som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstcpensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring. som — om en anställd avlidit — tagits av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgif- ten.
I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall" försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande
* Lydelse enligt prop. 1987l88:52.
Nuvarande lydelse föreslagen lydelse
förhållanden barn under [6 år. får han ta försäkring avseende efterlevande- pension på sin makes eller den sammanboendes liv. om barnet insätts som förmånstagare. (')m särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyldig som här i riket drivitjord- bruk. skogsbruk eller rörelse får ta försäkring avseende efterlevandepen- sion. Som förutsättning för att medgivande skall. lämnas gäller att den efterlevande saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i samband med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk person.
Älderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligger. får dock regeringen eller. efter regeringens förordnande. riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.
Älderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever. men under den försäkrades livstid lägst fem år eller. om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 är, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod Linder vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfålle eller med stigande pensionsbelopp.
För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller. om den skall upphöra innan den försäkrade avlider. vad därom utfästs enligt pla- nen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 2 av anvisningarna till 29 &.
Förmånstagare får inte insättas till annan älderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålders- pension skall anställd. som då försäkringsavtalet ingicks var den försäkra- de. vara förmånstagare.
Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Inva- lidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffa- des. [ fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.
Med efterlevandepension förstås pension [. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make. var- med i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott Linder äktenskapsliknande förhållanden.
2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under I.
3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödst efter medgivande av riksskatteverket enligt tredje stycket, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad. eller
4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till förman för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista mening- en. varvid pension lår utgå som om den avlidne varit försäkrad.
Elterlevandepension far utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfålle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke ]. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört. får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepension till barn. som avses i föregående stycke Z.. skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete. får pension utgå så länge barnet
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke l.. skall pensionen upphö- ra senast när barnet fyller [6 år.
Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller efterlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandcpension har ut- gått undcr viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå under återstoden av denna tid (försöijningsränta). En förutsättning för detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts
a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make. som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död. samt att försörjningsräntans årsbe- lopp inte överstiger den livsvariga pensionens ärsbelopp.
b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år. dock med den inskränkningen att. då räntan är förenad med livsvarig ålderspension. räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt. då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år. och inte heller. vid pensionsålder över 70 år. under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 är och pensionsåldern.
cl att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skall erläggas under tid. som inte med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå. samt att inte vid utgången avnågot kalenderår under förstnämn- da tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp. som vid samma tidpunkt skulle ha crlagts. om premiebetalningen jämnt fördelats på tid. som med fem år understiger den tid under vilken försörj- ningsräntan längst skall utgå.
Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästförcgåcnde stycke skall efterlevandcpension anses såsom livs 'arig. även om pension skall upphöra vid omgifte.
Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får en- dast insättas pcrson till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller. vid försörjningsränta. person som anges i nionde stycket.
Försäkringsvillkor. som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför- säkring. skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter. som anges för pensionsförså'tkring i denna lag. eller i andra fall än nedan före- skrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.
Under den försäkrades livstid får pensionsförsz'ikring endast överlåtas
1. till följd av anställningsförhållande. därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstcpensionsförsäkring. 2. pågrund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller 3. genom bodelning. Ny ägare till pensionsft'irsäkring skall omedelbart underrätta försäk— ringsgivaren om förvärvet av för— säkringen. Återköp av pensionsför- säkring får utan hinder av bestäm- melserna i denna lag ske. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till
Ny ägare till pensionsft'irsäkring skall omedelbart underrätta försäk- ringsgivarcn om för 'ärvct av för— säkringen. Aterköp av pensionsför- säkring får utan hinder av bestäm- melserna i denna lag. ske om det tekniska återköpsvärdet uppgår till
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
högst 10000 kronor eller om sär- högst 10000 kronor eller om sär- skilda skäl föreligger och riksskat- skilda skäl föreligger och riksskat- teverket på särskild ansökan med- teverket på särskild ansökan med- ger det. ger det. Bestäm/nelserna i lagen hindrar inte heller återbetalning en- ligt 13 kap. 455 äktenskapsbalken av _lörsäkringstagarens tillgodo- havande.
Om särskilda skäl föreligger. kan riksskatteverket efter ansökan förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i huvudsak står i över- ensstämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pensions— försäkring. Har riksskatteverket meddelat förklaring som här avses kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.
Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk- ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivtörsäkring svaran- de förmån från kommun. även om förmånen inte utgår på grund av försäk- ring.
Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring. om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående. .
Premiebefrielscförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.
För att sjuk- eller olycksfallsförsz'ikring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras. att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgiva- ren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att försäk- ringen har tagits i samband med tjänst.
Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.
Mot beslut. som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvis- ningspunkt. får talan inte föras.
till 36 ä
2 a.4 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vcderlaget för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av fastighet eller av rörelse ("jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 5) får i omkostnadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.
Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad. som under tid. då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligt 24 ä 2 mom.. har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen. i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 lå 2 mom. första stycket b eller c och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskriv- ningsplan. och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller under- hållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de
" Senaste lydelse 1986: 1113.
Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse
nedlagda kostnaderna har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan. skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. 1 andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits. varav framgår vilket arbete som har utförts.
Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall —— med iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke — som förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 3 tredje styc- ket av anvisningarna till 27 å har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av byggnadsarbetet.
Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m.m.. som belöper på tid före avyttringen av fastigheten. såsom avdrag på grund av avyttring av skog. avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkterna 1. 4. 7 och 9 av anvisningarna till 22 & samt punkterna [, 8 och 16 av anvisningarna till 29 5). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 &. punkterna 2 a. 2 b och 4 av anvisningarna till 25 & samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 å). dock inte för år då avdraget har understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall mins- kas även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.
Vid beräkning av omkostnadsbeloppct skall fastighet, som förvärvats före år 1952. anses förvärvad den 1 januari 1952. lngångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederla- get för fastigheten upptagas som ingångsvärde. om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952. får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet. i vilken den avyttrade egendomen ingått. eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.
Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyl- dige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsva- rande 150 procent av det taxeringsvärde. som gällde tjugo år före avytt- ringen. Har taxeringsvärdet äsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxe- ringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen. skall hänsyn vid vinstbe- räkningen icke tagas till kostnader och avdrag. som belöper på tidigare är än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen. får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.
Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller ge- nom bodelning i anledning av ma- kes död. får den skattskyldige. i stället för köpeskilling eller motsva- rande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp. byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående styc-
Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller ge- nom bodelning i anledning av ma- kes eller sambos död. får den skatt- skyldige. i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fas- tigheten vid närmast föregående köp. byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd
Nuvarande lydelse
ke framräknat värde. som ingångs- värde upptaga 150 procent av fas- tighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. förutsatt att döds- fallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvär- det eller motsvarande i arvsskatte- hänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade. får mot- svarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upp— tagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke. skall hänsyn vid
[föreslaget-1 lydelse
av föregående stycke framräknat värde. som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxe- ringsvärde året före det år då döds- fallet inträffadc eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande vär- de. förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångs- värde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvaran- de i arvskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade. får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke.
vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare är än året före dödsåret.
skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och av- drag. som belöper på tidigare år än året före dödsåret.
Beräknas ingångvärdet med ledning av taxeringsvärde skall. såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänföns till maskiner och andra inventarier ijordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 å). taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom. som vid beräkning av värde- minskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.
Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages föl— jande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxe- ring. skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier. utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare. dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederla— get vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 % jordabalken. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom. som vid beräkning av värdeminsk— ningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier. är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag. får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringcn.
Det för fastigheten gällande ingångsvärdet — om det inte har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen — liksom de förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminsk- ningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.
Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsu- mentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har avyttring av fastighet omfattat byggnad. som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstilllället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor. avdrages ytterligare ett belopp av 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fas- tigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till 10000 kronor. avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än är 1952 och inte heller för senare år än är 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden. får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande. skall avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten. om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål med- ges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.
Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelcn. Vid tillämpning av de beloppsgränser som anges i andra och tjärde styckena skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte styc- ket får göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fastigheten. På den skatt- skyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen — i stället för att beräknas enligt första meningen — tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbe- loppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — som vederlaget för fastighetsdclen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall. om den skattskyldige begär det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark. omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade dclcn avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde. får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadrat- meter. dock ej till högre belopp än köpeskillingen.
Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid markövcrföring enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988").
Har den skattskyldige erhållit sådan cngångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 5. skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdetninskningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser. som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde
Nuvarande lydelse F öres/egen lydelse
stycket av anvisningarna till 35 åerhållcr avdrag från den eller de engångs- ersättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.
Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastig- het. skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminsk- ningsavdrag m.m. — för fastigheten. som belöpt på den avyttrade fastig— hetsdelcn. skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersätt- ning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeIOppet — i förekommande fall minskat med värdeminsk- ningsavdrag m.m. — för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelcn.
Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 &. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom markövcrföring enligt fastighets- bildningslagen (1970:988). skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fas- tigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.
Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastighe- ten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen. markupplåtelsen eller marköverföringcn m. m. ägt rum. är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.
Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersätt- ning har utgått beaktas. såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomst enligt denna lag. vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde. omräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället. minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.
Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastig- het till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras cnligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antag-as att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Den nya bestämmelsen i punkt 1 av anvisningarna till 31 & gäller även för försäkringar som har tecknats före utgången av år 1975.
2. Förslag till
Lag om ändring i lagen ( 1941 :416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskattl
dels att 8 5. 12 s", 15 ä 1. 2 och 3 mom.. 16. 17. 28. 32. 39. 45—47. 51. 54. 59 och 67 åå skall ha följande lydelse.
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer. 3 a och 15 & ss. och ett nytt moment. 15 .S 1 a mom.av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3035
8.5
Skall jämlikt 3kap. ärvdabalken eller på grund av testamente egen- dom. som tillfallit någon med fri förfoganderätt. därefter övergå a annan eller å llera efter varandra. inträder skattskyldighet för senare förvärv, då föregående innehavares rätt upphör.
Vad som i denna lag föreskrivs mn sambor gäller sådana samba- _fi'ir/tållanden där en ogift kvinna och en ogift man har tillsammans under a'ktenskapsliknande jörhål- landen.
1
Skall jämlikt 3kap. ärvdabalken eller på grund av testamente egen- dom. som tillfallit någon med fri förfoganderätt, därefter övergå å annan eller å flera efter varandra. inträder skattskyldighet för senare förvärv. då föregående innehavares rätt upphör. Ifall av uvståendefrån arv enligt 3 kap. 9 & ärvdabalken in- träder skattskyldighet för den av- stående först vid den dlerlevande makens död.
Vad sålunda stadgas äger tillämpning jämväl då genom testamente viss egendom tillagts två eller flera efter varandra under villkor att egendomen skall oförminskad övergå från den ena till den andre.
[ fall. som avses i denna paragraf. skall vad i 7 s" andra stycket stadgas
äga motsvarande tillämpning.
12 ål
Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal in- satts såsom förmånstagare och er- håller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäk- ringen eller. utan att sådan rätt förvärvas. utbetalning på grund av försäkringen. skall vad förmånsta-
Har någon i enlighet med lagen (1927177) om försäkringsavtal in- satts såsom förmånstagare och er— håller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäk—
ringen eller. utan att sådan rätt
förvärvas. utbetalning på grund av försäkringen, skall vad förmånsta-
enaste lydelse av lagens rubrik 1974z857.
] S 2 Senaste lydelse 1964z310. 3 Senaste lydelse 198221191.
Nuvarande lydelse
garen sålunda bekommer vid beräk- nande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv. som på grund av stadgandet i 104 så andra stycket nämnda lag tillfaller döds- bodelägare, vilken är berättigad till laglott, med iakttagande dock av
Föreslagen lydelse
garen sålunda bekommer vid beräk- nande av arvsskatt anses såsom arvfallcn egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl vad som tillfaller någon enligt bestämmelserna i 104 5 andra stycket nämnda lag. Hälften av vad som tillfallerförsäk- ringstagarens make i egenskap av
vad beträffande fördelning av så- dant förvärv katt vara bestämt i .s'kiftes/tandling. vilken jämlikt 16 .$ lägges till grund för lotternas be- räknande. Harförsäkringstagare/ls make insatts såsom förmånstaga- re, föreligger it'ke skattskyldig/tet för den del av förvärvet, som mot- svarar det belopp. varmed. därest förvärvet ingått i_f'tfirsäkringstaga- rens kvarlåtenskap. makensjämlikt 15 ä' skattefria andel i boet skolat ökas.
Vidare skall
a) där livförsäkring. som är kapitalförsäkring men ej livränteförsäkring. tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt. som på grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem.jämlikt 116 #5 första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någonderas gäld. eller
b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom. vid skattens beräk- nande frän värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsvarar sex gånger basbelop- pet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldigheten inträdde. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare erhållit sådant förvärv. somjämlikt 37 .5 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva. får likväl från värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmånstagaren ej avräknas mer än ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldighet inträdde för det senaste förvärvet.
Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapital— försäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring. och skall så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren skolat äga rum.
Skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till pension som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte heller för rätt till livränta som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte heller förrätt till livrän- ta som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit den berättiga- de inte överstiger 2 500 kronor per år.
Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäk-
jörmänstagare är./'rittfrän skatt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ring stadgas i anvisningarna till 31 & kommunalskattelagen (1928z370).
Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om förmånsta- garförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild ar- betsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun. som avses i punkt 1 adertonde stycket av anvisningarna till 31 å kommunalskattelagen.
Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvs- skatt behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller sjukdom eller är fråga om en sådan försäkring som — om den inte hade varit utländsk — skulle ha uppfyllt de förutsättningar som anges i andra stycket a), tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på grund av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensionsförsäkring vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga förvärv av livränta på grund av utländsk försäkring tillämpas bestämmelserna i fjärde stycket andra meningen.
Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.
15å
[ mom.4 Andel. som vid bo- delning skall tillfalla efterlevande make. beräknas till hälften av ma- karnas behållna giftorättsgods. där ej annatfölier av 13 kap. I.? [55 and- ra styeket gUiermälsba/ken eller ande/ett enligt lag blivit annorlunda bestämd vid bodelning. varöver i behörig ordning upprättad hand- ling.)?ireligger i skatteärendet.
Är äldre giftermålsbalken till-
4 Senaste lydelse 19692623.
1 mom. Andel. som vid bodel- ning skall tillfalla efterlevande make, beräknas till hälften av ma- karnas behållna giftorättsgods. Den efterlevande makens andel skall dark beräknas i enlighet med en bodelnings/umdling som ges in i skatteärendet under _lörutst'ittning att bodelningen ji'irrättats enligt lag. Med bodelning likställs detfall att i skatteärendet _li'ireligger
I. skriftligt avtal. varigenom ef- terlevande make och de som vid av- talstilljöllet. näst denne. har rätt till arv eller testamente. enligt lag,7 har bestämt vad som skall tillkomma den efterlevande med äganderätt och med fri _fl'ir/ogamlerätt.
2. skriftlig uppgift, utvisande att efte/"letande make_Ii'amställt sådan begäran som avses i I.? kap. 2 55 äk- tenskapslmlken eller
3. dom eller avtal mellan efterle- vande make (_)t'Il sädan efte/arvinge eller testamentstagare som avses i punkten ]. vari [2 kap. 35; äkten- skapsbalken tillämpats.
Är äldre giftermålsbalken till-
Nuvarande lydelse lämplig å lörniögenhetsförhållande- na i boet. beräknas den andel. som tillfaller efterlevande make såsom fördel. giftorätt och morgongåva. till hälften av den gemensamma be- hållningen i boet, där ej annatjöiier av [3 kap. I.? 9" andra styeket nya giftertrzälsbalken eller andelen en- ligt lag annorlunda bestämts vid bo- skifte och däröver i skatteärendet föreligger behörigen upprättad handling.
It't'ireslagen lydelse lämplig å förmögenhetsförhållande- na i boet. beräknas den andel. som tillfaller efterlevande make såsom fördel. giftorätt och morgongåva. till hälften av den gemensamma be- hållningen i boet. där den inte enligt lag annorlunda bestämts vid boskif- te och därövcri skatteärendet före- ligger behörigen upprättad hand- ling. Med boskijte likställs sådant avtal som avses i första stycket I .
För efterlevande makes sålunda beräknade andel erlägges ej arvsskatt. Har efterlevande make enskild egendom. skall bouppteekningen vara ätföiid av skriftlig uppgift om värdet av sådan egendom i den mån det krävsft'ir tillämpning av I3 kap. I.? >>" andra stycket giftet-måls- balken i skatteärendet. Vid upp- skattning av egendomens värde äga 20—27 #9" motsvarande tillämpning.
När efterlevande makes enskilda egendom ett/igt 20 kap. 4 9" ärvda- balken anteeknas i lmuppteekning, skall vid dess värdering 20—27 % äga motst-'arande tillämpning.
[ a mom. I boupptet'kningen eller i särskild handling som ges in tillsammans med boupptei'kningen skall anges
[ . om den efterlevande maken i _fall som avses i 15 & I mom. första styeket med tillämpning av lZ kap. 2 & äktenskapsbalken erhållit mind- re än hälften av _gzjtorättsgodset.
2. om den efterlevande makens enskilda egendom med tillämpning av 10 kap.4 .ö äktenskapsbalken in- gått i sådan delning som avses i I5 & I mom.]t'irsta stycket, eller
3 . om någon. som är bröstar- vinge till den först avlidne maken men inte till den efterlevande ma— ken. vid den först avlidne tnakens död avstått/rätt sitt arv till förmån för den efterlevande tnaken.
Sådan handling som avses i förs- ta stycket skall ges in tillsamnu'ins med bouppteckningen. Om hand- lingen upprättas efter det att bo- uppteckningen getts in men innan beslut meddelats om fastställande av skatt. skall handlingen ges in till beskattningsmyndig/teten.
Nuvarande lydelse
2 mom.-* Har kvarlåtenskap tillkommit efterlevande make så- som arvinge och äga vid dennes död den först avlidnes arvingar taga andel i den efterlevandes bo. beräknas denna andel till hälften därav, såframt icke jämlikt 3 kap. 2 9' ärvdabalken annat ft'iranledes avfirefintligheten av enskild egen- dom eller testamente till förmått för annan än den dterlevande. eller andelen blivit enligt lag annorlunda bestämd vid delningsft'irrättning. varöver behörig handling föreligger i skatteärendet.
1 fall. som avses i 12 kap. 1 s" ärvdabalken, skall vad iföregäende stycke stadgas äga motsvarande tillämpning. där ej annat följer av testamente. varom fråga är.
5 Senaste lydelse 19642310.
Föreslagen lydelse
2 mom. Har kvarlåtenskap till- kommit efterlevande make såsom ar- vinge och har vid dennes död den först avlidnes arvingar rätt till andel i den efterlevandes bo. beräknas den- na andel till hälften. om inte annat sägs i andra—fjärde styckena.
Andel som nu sagts skall bestäm- mas med tillämpning av 3 kap. 2 5 tredje stycket ärvdabalken. om
]. makarna eller någon av dem ägde enskild egendom vid den först avlidne makens död.
2. den först avlidne genom testa- mente så förordnat att något av kvarlåtenskapen vid dennes död tillföll annan än den efterlevande maken.
3. den först avlidne efterlämna- de bri'istarvinge som inte är den ef- terlevande makens bröstarvinge och denne inte avstod från sin rätt till arv till förmån för den efterle- vande maken eller
4. den efterlevande makens an- del efter den först avlidne maken [ fall. som avses i [5 5 ] mom.f'(')'rsta stycket. enligt lag blivit bestämd till antal! än Itälften av boet.
Har den andel i den sist avlidne tm'tkens bo som tillkommer den först avlidnes arvingar vid del- ningsft'irrättning blivit enligt lag be- stämd till annat än hälften av boet och föreligger i skatteärendet i be- hörig ordning upprättad handling över förrättningen. skall andelen bestämmas i enlighet med denna.
Ett ytterligare undantag från första stycket följer av 3 kap. 8.55 ärvdabalken.
1 fall. som avses i 12 kap. 1 & ärvdabalken. skall vad iförsta-fjc'ir- de styckena stadgas äga motsvaran- de tillämpning. där ej annat följer av testamente, varom fråga är.
I bouppteckning skall anges om den avlidne tidigare varit gift och om det finns elterarvingar till den avlidnes tidigare lmrtgängne make.
Nuvarande lydelse
3 mom. Sådan handling röran- de delning av dödsbo. som i 1 och 2 mom. sägs. skall vid ingivandet vara åtföljd av bestyrkt avskrift. In- gives ej avskrift. skall sådan på be- kostnad av dödsboet eller den skattskyldige tagas. Avskriften för- varas hos beskattningsmyndighe- ten.
l-"r'ireslagen lydelse
I sådant fall skall bouppteckning och. iförekommandefall. delnings— handling avseende den först avlid- nes dödsbo ges in till beskattnings- myndig/teten.
3 mom. En sådan handling rö- rande delning av dödsbo. som av- ses i l. la och 2mom. skall vid ingivandet vara åtföljd av styrkt av- skrift eller styrkt kopia. Inges ej av- skrift eller kopia. skall sådan göras på bekOstnad av dödsboet eller den skattskyldige. Avskriften eller ko- pian förvaras hos beskattningsmyn- digheten.
15115
Ota bodelning skall äga runt en- ligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. skall den andel som skall tillfalla den avlidnes sant- bo vidjördelning av bostad och bo- hag beräknas till hälften av den be— hållna egendomen om inte annat följer av 12 5 andra stycket nämnda lag eller andelen blivit enligt lag annorlunda bestämd vid bodelning över vilken i behörig ordning upp- rättad lzandling föreligger i skatte- ärendet.
För sambons sålunda beräknade andel erläggs inte arvsskatt.
När en sådan handling som av- ses if'örsta stycket ges in till be- skattningsmyndigheten gäller vad som stadgas i [5 s' 3 mom.
16 5"
Föreligger i skatteärendet i_ behö- rig ordning upprättad arvskiftes- handling, skola arvingars och universella testamentstagares lotter beräknas enligt skifteshandlingen med tillämpning av däri angivna värden. dock icke däri 15 % avsedd delning av boet skett annorlunda än enligt lag eller universell testa- mentstagares lott enligt skiftes- handlingen utgör större del av kvar- låtenskapen än i testamentet be- stämts. Om i skifteshandling angi-
6 Senaste lydelse 1958:562.
Föreligger i skatteärendet i behö- rig ordning upprättad arvskiftes- handling. skola arvingars och universella testamentstagares lotter beräknas enligt skifteshandlingen med tillämpning av däri angivna värden. dock icke där i 15 eller 15 a & avsedd delning av boet skett an- norlunda än enligt lag eller univer- sell testamentstagares lott enligt skil'teshandlingen utgör större del av kvarlätenskapen än i testamen- tet bestämts. Om i skifteshandling
Nuvarande lydelse
vits grunden för blivande delning av från skiftet undantagen egendom ävensom dess värde. skall jämväl sådan egendom anses fördelad å lotterna enligt angiven grund.
Har sammanlagda värdet av arv- ingars och universella testaments- tagares sålunda bestämda lotter i skifteshandlingen upptagits lägre än vad som återstår av behållningen i dödsboet. beräknad på sätt i 13. 20—23 och 27 åå stadgas. sedan därifrån avräknats dels efterlevan- de makesjämlikt 15 å skattefria an-
del. dels legat. dels i llå 2 mom. omförmäld skattelott och dels värdet av jämlikt 6 och 7 åå först framdeles beskattningsbar egendom. skola lotterna bestäm- mas säsom om det belopp. varmed deras sammanlagda värde understi- ger dt'ädsbobehällningen efter nu nämnd avräkning. uppdelats å lot- terna i förhållande till deras storlek.
Skifteshamlling skall vid ingivan- det vara åtföljd av bestyrkt avskrift. Ingives ej avskrift. skall sådan på bekostnad av dödsboet eller skatt- skyldig tagas. Avskriften _lt'irvaras hos beskattningsmyndiglteten.
Föreslagen lydelse
angivits grunden för blivande del- ning av från skiftet undantagen egendom ävensom dess värde. skall jämväl sådan egendom anses för- delad å lotterna enligt angiven grund.
Har sammanlagda värdet av arv- ingars och universella testaments- tagares sålunda bestämda lotter i skifteshandlingen upptagits lägre än vad som återstår av behållningen i dödsboet. beräknad på sätt i 13. 20—23 och 27 åå stadgas. sedan därifrån avräknats dels efterlevan- de makesjämlikt 15 å skattefria an- del eller efterlevande santbos enligt 15 a å skattefria andel. dels legat. dels i 11 å 2 mom. omförmäld skat- telott och dels värdet av jämlikt 6 och 7 åå först framdeles beskatt- ningsbar egendom. skola lotterna bestämmas såsom om det belopp. varmed deras sammanlagda värde understiger dödsbobehållningen cf— ter nu nämnd avräkning. uppdelats å lotterna i förhållande till deras storlek.
När skifteshandling ges in till be- skattningsmyndig/teten gäller vad som stadgas i 15 53 Inom.
17 å7
För företecnde av sådan handling rörande delning av dödsbo. som av- ses i 15 å. eller av arvskifteshand- ling skall av beskattningsmyndighe- ten medgivas anstånd med skattens fastställande. såvitt arvinge. uni- versell testamentstagare. boutred- ningsman eller testamentsesekutor gör framställning därom i samband med ingivande inom vederbörlig tid av bouppteckning för inregistre- ring.
För företeende av sådan handling rörande delning av dödsbo. som av- ses i 15 å I. l a och.? mom. eller av sådan handling. som avses i 15 a 5. eller av arvskifteshandling skall av beskattningsmyndigheten medgivas anstånd med skattens fastställande. såvitt arvinge. universell testa- mentstagare. boutredningsman el— ler testamentsexekutor gör fram— ställning därom i samband med in- givande inom vederbörlig tid av bo- uppteckning för inregistrering.
Anstånd skall bestämmas till högst fyra månader från det bouppteck- ningen senast skolat vara ingivcn. Ställes omedelbart eller. om anstånd redan beviljats. före anståndstidcns utgång nöjaktig säkerhet för det be-
'? Senaste lydelse 1986:1306.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lopp. vartill skatten uppgår vid lotternas beräkning enligt lag och testamen- te. må anstånd medgivas högst ett år från det bouppteckningen senast skolat vara ingiven.
Anstånd som nu sagts skall icke föranleda uppskov mcd bouppteck-
ningens registrering.
På framställning av delägare. bo- utredningsman eller testamentsese- kutor i dödsbo efter den. som vid sin död ej hade hemvist i riket. skall för förrättande av sådan delning av dödsbo. som avses i 15 å. eller av arvskifte anstånd beviljas med av- lämnande av deklaration. därvid beståmmelSerna i första och andra styckena skola äga motsvarande tillämpning.
På framställning av delägare. bo- utredningsman eller testamentsexe- kutor i dödsbo efter den. som vid sin död ej hade hemvist i riket, skall för förrättande av sådan delning av dödsbo. som avses i 15 å I eller 2 mom. eller 15 a 9". eller av arvskifte anstånd beviljas med avlämnande av deklaration. därvid bestämmel- serna i första och andra styckena skola äga motsvarande tillämpning.
Ställd säkerhet skall av beskattningsmyndigheten omedelbart överläm- nas till länsskattemyndigheten. Mot bevis att sedermera påförd skatt blivit gulden skall säkerheten återställas till den. som nedsatt densamma. Därest genom löftesmans död eller av annan orsak säkerheten blivit minskad och icke efter anmaning annan nöjaktig säkerhet lämnas. skall beskattnings— myndigheten förklara beviljat anstånd icke vidare gälla.
28 åR
'l'ill klass 1 hänföras efterlevan- de make. barn. avkomling till barn. make till barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efter- levande make 100000 kronor. från vad som tillkommer annan i klass 1 50000 kronor och från lott. som be- skattas enligt klass [I eller klass 111. 15000 kronor. Har barn eller av- komling till avlidet barn vid skatt- skyldighetens inträde ej fyllt 18 år. avdrages ytterligare 5000 kronor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder uppnås.
Med make jiintstiilles den som vid tiden för dödsfallet sammanlev- de med den avlidne. om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande
* Senaste lydelse 198621198.
Till klass 1 hänföras efterlevan- de make. sambo. barn. avkomling till barn. make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvs- rätt efter arvlåtaren.
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efter- levande make eller sambo 200000 kronor. från vad som tillkommer annan i klass 1 50000 kronor och från lott. som beskattas enligt klass 11 eller klass 111. 15 000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 är. avdrages ytterligare 5000 kronor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder uppnås.
Styvbarns- och fosterbarnsför- hållande räknas lika med skyld- skap. Med fosterbarn avses barn. som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och där- vid erhållit vård och fostran som
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
giiller. ijörltållande till den avlid- eget barn. nes barn. beträffande den som ' samman/ev! med barnet. Styv- barns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn. som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhål- lit vård och fostran som eget barn. .
Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtarc eller testator. även om det erhålles vid skilda tillfällen. 'l'ill klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass 1 eller 111.
Till klass lll hänföras landstingskommun. kommun eller annan menighet ävensom hushåll— ningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:
stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa. välgörande. sociala. politiska. konstnärliga. idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål:
stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;
registrerad understödsförening;
sådan sammanslutning, som. utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;
folketshusförening. bygdegårdsförening eller annan liknande samman- slutning. som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal.
där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 5.
För skattelott, som i 11 å ?. mom. sägs.lbcräknas skatten efter den klass. gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är. som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.
Vad som återstår. sedan avdrag enligt andra stycket gjorts. utgör skat- tepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt. skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.
Skatten beräknas enligt följande skalor.
Klass I Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt. kr.
-— 100000 10% inom skiktet: lOOOOO—F 200000 l0000+20% " " : 200 OOO—* 400 000 30 000 + 30 % " " : 400 OOO—* 800000 90000 + 40 % " " ; 800 OOO—rg 000000 250 000 + 50% " " ;
8000000” 3850000+60% ” "
Nuvarande lydelse
Skattepliktig lott. kr.
— 25 000 25 000 — 50 000 50 000— 100 000
100 000— 200000 200 000— 2 000 000 2 000 000—
Skattepliktig lott. kr. —30 000 30 000—60 000 60 000—
Föreslagen lydelse Klass [[ Arvsskatt. kr. 15% inom skiktet; 3750+25% " ” ; 10000 + 35 % " " ; 27500+45%" '" - 72500+55% ” " 1062500+65%-" "'
Klass III Arvsskatt. kr.
10% inom skiktet; 3000+2 % '” ” ' 9000+30% '" "
32 5"
Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt
a) kännedom erhållits om förut icke känt testamente;
b) testamente. förordnande enligt lagen (1927z77) om försäkringsavtal om insättande av förmånstagare eller motsvarande förordnande som avser utländsk försäkring. vartill hänsyn tagits vid skatteärendets prövning. bli- vit genom lagakraftvunncn dom helt eller delvis förklarat ogillt:
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling. som avsesi 15 eller 16 å;
(i) beträffande bouppteckning _vppats felaktighet. som efter vad i 20 kap. I0 å ärvdabalken stadgas föranleder till/ägg till eller rättelse av bouppteckningen :
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling. som avses i 15å ]. la och 2 mom.. [5 a å eller 16 å:
d') omständighet irttriUfitt som
föranleder tilläggsbouppteckning;
e) kännedom erhållits angående vid tiden för skattskyldighetens inträde föreliggande omständighet. som föranleder. att i deklaration uppgiven behållning eller egendom bort upptagas eller fördelas annorledes än i deklarationen angivits:
f) kunskap vunnits om förhållande. som föranleder tillämpning av 19 å: g) klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i sådana fall som avses i 18 å:
ll) kunskap vunnits om att sådan delning som avses i 15 å ] a mom. har skett:
och hade. om hänsyn tagits till omständighet som nu avses. för någon lott skatt skolat gäldas utöver vad för lotten beräknats. skall efterbeskatt- ning ske med sålunda felande belopp.
39 510
Skattefrihet åtnjutes
a) för gåva av möbler. husgeråd och andra lösören. som äro avsedda för
') Senaste lydelse 1980175. '" Senaste lydelse 1974:312.
IQ k).)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gåvotagarens eller hans familjs personliga brtlk och vars värde för samme mottagare under ett och samma kalenderår icke överstiger 10000 kronor: b") för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvo-
tagarens skattepliktiga inkomst;
c) för vad make vid bodelning, som förrättats av annan anledning än makes död. erhållit utöver ho- nom enligt lag tillkommande andel i boet. i den mån värdet av vad ma- ken bekommit icke överstiger vär- det av hans giftwr'ittsgods eller. om äldre giftermålsbalken är till- lämplig, värdet av samfälld egen- dom. som av honom i boet vid äk- tenskapets ingående eller därefter införts:
e) för vad make eller sambo vid bodelning. som förrättas av annan anledning än makes eller sambos död. erhållit utöver honom enligt lag tillkommande andel. i den mån värdet av vad maken eller sambon bekommit icke överstiger värdet av hans i bodelningen ingående egen- dom eller. om äldre giftermålsbal- ken är tillämplig. värdet av samfälld egendom. som av maken i boet vid äktenskapets ingående eller däref- ter införts:
d) för annan än under a). b) och c) omförmäld fullbordad gåva. i den mån värdet av gåvan eller. om gåvotagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses. det sammanlagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2000 kronor.
45 å"
Deklaration skall av den. som är skattskyldig. avgivas A) angående förvärv av arvs- eller testamentslott. när lotten utgöres av 11 egendom i dödst efter svensk medborgare i fall. då denne vid sin död ej hade hemvist i riket och skyldighet ej inträtt att efter honom här förrätta bouppteckning enligt svensk lag:
2) egendom i dödsbo efter utlänning. som vid sin död ej hade hemvist i riket:
3) äganderätt eller rättighet. vilken jämlikt 6—9 åå beskattas senare än vid arvlåtarens (testators) död. dock icke där fråga är om förvärv efter den som på livstid innehaft egendom med i 8 å första stycket avsedd rätt:
4) egendom i dödsbo. som avträtts till konkurs. i fall där arvsskatt skall beräknas med tillämpning av 33 å ] mom.;
B) angående förvärv. som tillfallit förmånstagare vid försäkringstagares död: är förmånstagaren tillika arvinge eller testamentstagare. skall han dock avgiva deklaration endast om dödsboanmälan enligt 20 kap. 8 a å ärvdabalken gjorts och bouppteckning därför ej förrättats;
C) angående sådan i 3255 a—c och e—g samt i 33 å 2 mom. angi- ven omständighet. som föranleder efterbeskattning. dock ej där i fall som avses i 32 å ä) testamente. var- om kännedom crhållits. blivit beva- kat;
C) angående sådan i 32å a—c oeh eeh samt i 33 å 2 mom. angi- ven omständighet. som föranleder efterbeskattning. dock ej där i fall som avses i 32 å a) testamente. var— om kännedom erhållits. blivit beva- kat (It'll tj heller när sådan delning som avses i 32.6 h) har ägt rum innan beslut meddelats om _liiststäl- lande av skatt."
D) angående förvärv genom gåva eller annat jämlikt 37å därmed i beskattningshänseende likställt fång.
" Senaste lydelse 19811390.
Nin-*ararzde lydelse l-"öreslagen lydelse
Skall enligt vad nu stadgas deklaration avgivas angående lott i dödsbo efter den som vid sin död ej hade hemvist i riket och är den för lotten skattskyldige ej bosatt inom riket. åligger det den som omhändcrhar döds- boets egendom att i den skattskyldiges ställe avgiva deklaration.
46 &”
Deklaration skall. i fall som an- givas i 45 .5 under A). B) och C). vara till beskattningsmyndigheten avlämnad inom fyra månader. räk- nat i fall som angivas under A) I). 2) och 3) samt B) från det skattskyl- dighet inträdde:
under A) 4) från det överskott i dödsboets konkurs överlämnades till den skattskyldige:
under C) från det kännedom er- hölls angående den omständighet. som föranleder efterbeskattningen.
Deklaration skall. i fall som an- givas i 45 & under A). B) och C). vara till beskattningsmyndigheten avlämnad inom fyra månader. räk- nat i fall som angivas under A) I). 2) och 3) samt B) från det skattskyl- dighet inträdde:
under A) 4) från det överskott i dödsboets konkurs överlämnades till den skattskyldige;
under C) ifall som avses i 32 9' lt) från det att delningen skedde och i
' övrigt från det att kännedom er-
hölls angående den omständighet. som föranleder efterbeskattningen.
l fall som angivas i 45 & under D) skall deklaration avlämnas till beskatt- ningsmyndigheten senast den 15 februari året efter det varunder skattskyl- dighet inträdde. Har givaren eller. vad angår förvärv som i 37 ä 2 mom. av- ses. försäkringstagaren avlidit efter det skattskyldighet inträtt. må dock deklarationen icke lämnas senare än fyra månader efter dödsfallet.
47 se
Deklaration skall avgivas på heder och samvete och innehålla uppgift om A) då deklarationen avser arvfallen eller testamenterad egendom:
[) arvlåtarens (testators) och den skattskyldiges fullständiga namn och hemvist:
2) arvlåtarens (testators) dödsdag och om skattskyldighet inträtt senare. tidpunkten härför:
3) förhållandet mellan arvlåtaren (testator) och den skattskyldige även- som. vid tillämpning av 30 & första stycket. det förhållande. efter vilket i sådant fall skatten skall beräknas:
4) de grunder. efter vilka lottens storlek bestämts: 5) beskaffenheten och värdet av den egendom. varav lotten består; B) då deklarationen avser förvärv. som vid försäkringstagares död till- fallit förmånstagare. vilken icke tillika är arvinge eller testamentstagare:
förhållanden motsvarande de ovan under A) I). 2). 3) och 5) angivna: C) då deklarationen avser gåva eller annatjämlikt 37 & därmed i beskatt- ningshänseende likställt fång:
]) givarens och den skattskyldiges fullständiga namn och hemvist; 2) tidpunkten för gåvans fullbordande eller för överlämnandet till motta— garen av handling. innefattande giltig utfästelse om gåvan. eller. om skatt- skyldighet inträtt senare, tidpunkten härför;
3) förhållandet mellan givaren och den skattskyldige ävensom. vid tillämpningjämlikt 40 5 av föreskriften i 30 & första stycket. det förhållan- de efter vilket i sådant fall skatten skall bestämmas;
'? Senaste lydelse l964:669. "* Senaste lydelse l98l:ll18.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4) egendomens beskaffenhet och värde; 5) tidigare förvärv. till vilkajämlikt 41 & hänsyn skall tagas vid skattens bestämmande.
Angående skyldighet att i deklaration. som avser arvfallen eller testa- menterad egendom eller förvärv. som omförmäles ovan under B) lämna uppgift angående vissa tidigare förvärv stadgas i 19 5.
Där deklaration avser egendom. vilken av föregående innehavaren på livstid innehafts med sådan rätt. varom förmäles i 8 &, skolajämväl föregå- ende innehavarens fullständiga namn och hemvist uppgivas.
Vad ovan sägs beträffande arvlåtare (testator) skall beträffande fidei— kommiss. som avses i 30 å andra stycket. gälla närmast föregående inneha-
varen.
Deklaration som avser gåva eller annat enligt 37 & därmed i beskatt- ningshänseende likställt fång. av- fattas på blankett enligt formulär. som fastställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen be— stämmer. Deklarationen skall åtföl- jas av handlingar. innefattande upp- lysning om de förhållanden, som är av betydelse för skattens bestäm- mande. Har bouppteckning efter utlänning förrättats här men vid in-- givandet av deklaration angående kvarlåtenskapen ännu icke blivit in- registrerad. skall vid deklarationen fogas bouppteckningen i huvud- skrift eller bestyrkt avskrift.
Deklaration som avser gåva eller annat enligt 37 & därmed i beskatt- ningshänseende likställt fång. av- fattas på blankett enligt formulär. som fastställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen be- stämmer. Deklarationen skall åtföl- jas av handlingar. innefattande upp- lysning om de förhållanden, som är av betydelse för skattens bestäm- mande. Har bouppteckning efter utlänning förrättats här men vid in— givandet av deklaration angående kvarlåtenskapen ännu icke blivit in- registrerad. skall vid deklarationen fogas bouppteckningen i huvud- skrift eller bestyrkt avskrift. Till de— klaration som ges in med anledning av att sådan delning som tn'ses i 15 s ] a mom. har skett skall hand- lingen fogas. Om sådan handling gäller vad i [5 #3 mom. är stadgat.
5l 5”
Ärende rörande fastställande av skatt. som ej skall uttagas efter de- klaration. upptages till avgörande vid inregistrering av bouppteckning eller handling. som avses i 20 kap. 10.5 ärvdabalken. eller när hand- ling som avses i 49 a & inkommit till beskattningsmyndigheten eller. där jämlikt 175 anstånd med skattens fastställande blivit beviljat. när till beskattningsmyndigheten ingivits handling. för vars företeende an- ståndet beviljats. eller. om sådan handling icke ingives inom an- ståndstiden. vid utgången av sist-
” Senaste lydelse 1981:1|18.
Ärende rörande fastställande av skatt. som ej skall uttagas efter de- klaration. upptages till avgörande vid inregistrering av bouppteckning eller tilläggsbc'nlpptet'kning. eller när handling som avses i 49 a ä in- kommit till beskattningsmyndighe- ten eller. där jämlikt 17 & anstånd med skattens fastställande blivit be- viljat. när till beskattningsmyndig- heten ingivits handling. för vars fö— releende anståndet beviljats. eller. om sådan handling icke ingives inom anståndstiden. vid utgången av sistnämnda tid eller. då jämlikt
Nuvarande lydelse
nämnda tid eller. då jämlikt 32 5 a) efterbeskattning skall äga rum till följd av bevakning av där omför- mält testamente. vid bevakningen. Bevis om det belopp, vartill skat- ten blivit fastställd. skall tecknas på bouppteckning eller handling. som avses i 20 kap. IO # ärvdabalken eller i 49 a %. När efterbeskattning enligt 32 5 a) skall ske till följd av bevakning av testamente. skall så- dant bevis tecknas på utgående ex- pedition angående bevakningen.
Föreslagen lydelse
32% a) efterbeskattning skall äga rum till följd av bevakning av där omförmält testamente. vid bevak— ningen.
Bevis om det belopp. vartill skat- ten blivit fastställd. skall tecknas på boupptcckning. tilläggsbouppteck- ning eller handling. som avses i 49 a &. När efterbeskattning enligt 32 5 a) skall ske till följd av bevak- ning av testamente, skall sådant be- vis tecknas på utgående expedition angående bevakningen.
Har jämlikt 17 & beviljats anstånd med fastställande av skatten. åligger det dödsboet att tillhandahålla beskattningsmyndigheten utlämnad boupp- teckning för sådan anteckning som sägs i föregående stycke.
Handling. som anges i andra stycket. skall för anteckning. som där avses. tillhandahållas överrätt, när denna fastställt skatt till högre belopp än förut beräknats. och den enligt 64 5 ] mom.förordnade gransknings- myndighetcn. när skattskyldig vitsordat anmärkning som framställts av denna myndighet.
54 å”
Arvsskatt för egendom. för vilken skattskyldighet inträtt vid arvlåtarens (testators) eller i fall. som avses i 8 5 första stycket. föregående innehava- rens död, ävensom i 52 ä 1 mom. omnämnd ränta förskjutas av dödsboet. dock icke där fråga är om lott. som beskattas efter vad i 6 s” andra stycket d) sägs. eller förvärv. som avses i 1 å andra stycket eller 12 &. Skattskyldig skall vid tillträde av honom tillkommande lott. för vilken skatten förskju- tits av dödsboet. till boet gälda på lotten belöpande skatt jämte andel i räntan: och skall tillika å belopp. som sålunda skall erläggas. gäldas den ränta. som kunnat av dödsboet påräknas vid insättning å bankräkning.
Saknas [ dödsbo tillgång till gäl- dande av skatt och ränta. som icke erlagts inom tid. som angives [52 # / mom.. svare dödsbodelägarnaför vad som brister såsom i 2] kap. ärvdabalken är stadgat ifråga om gäld efter den döde." dock vara ef- terlevande make fri från sådant an- svar, där han vid bodelning icke er- hållit mer än som enligt lag tillkom- mer honom.
Har skatt och påfärd ränta inte betalats inom den tid som anges i 2 35 1 mom. och har delning eller arvskifte skett. tillämpas reglerna i 2] kap. 45 ärvdabalken om äter- gäng av bodelning och skifte. Be- trtilj'itrtzlt' egendom som genom del- ning tillagts efterlevande make el- ler sanzbo gäller dock vad som nu sagts endast i den mån den efterle- vande erhållit mer än som enligt lag tillkommer bottom.
59 å'” Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt a) kännedom erhållits om förut icke känt testamente: b) testamente. förordnande enligt lagen (1927177) om försäkringsavtal om insättande av förmånstagare eller motsvarande förordnande som avser
"3 Senaste lydelse 19691386. ”' Senaste lydelse I986: 1306.
Prop. l987/88:6l
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
utländsk försäkring. vartill hänsyn tagits vid skatteärcndets prövning. bli- vit genom lagakraftvunnen dom helt eller delvis förklarat ogillt;
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling. som avses i 15 eller 16 så".
(1) beträf/am'le bouppteckning _vppats felaktigt/tet. som efter vad i 20 kap. 10 s ärvdabalken stadgas jöranle der tillägg till eller rättelse av bouppteckningen:
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling. som avses i lSå !. l a oc/t 2 mom. 15 a _Seller 16 å;
d) ("uttständighet inträäat som föranleder tilläggslmtmpteckning;
e) kännedom erhållits angående vid tiden för skattskyldighetens inträde föreliggande omständighet. som föranleder att i deklaration uppgiven be- hållning eller egendom bort upptagas eller fördelas annorledes än i deklara- tionen angivits:
f) klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i sådana fall som avses i 18 &;
g) genom sådan delning. som enligt32 så h) föranlett efterbeskatt- ning. fördelningen av kvarlåtenska- pen kommit att avvikaji'ån den som legat till grund/ör skattensfaststäl- lande:
och hade. om hänsyn tagits till omständighet som nu avses. någon skattskyldig haft att gälda mindre skatt än vad beräknats. skall honom påförd skatt nedsättas med sålunda för högt beräknat belopp.
Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts göres skriftligen och upptages av den under—rätt eller länsskattemyndighet som meddelat beslut i skatteärendct.
67 är? Skattskyldig eller annan må av beskattningsmyndighet genom vite till- hållas att fullgöra vad enligt denna lag åligger honom. dock ej såvitt avser gäldande av fastställd skatt.
Underrätt må vid vite tillhålla Underrätt må vid vite tillhålla den. som uppgivit dödsbo. att med ed fästa riktigheten av lämnade uppgifter. Edgång må åläggas jämväl delägare eller efterlevande make. som ej uppgivit boet. även- som annan som med boet tagit be- fattning.
den. som uppgivit dödsbo. att med ed fästa riktigheten av lämnade uppgifter. F.dgång må åläggas jämväl delägare. efterlevande make eller efterlevande sambo. som ej uppgivit boet. ävensom annan som med boet tagit befattning.
Bestämmelserna i 123 % taxeringslagen (19562623) skall tillämpas vid vitesföreläggande enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas i de fall då skattskyldighetjnträder efter utgången av år 1987. .
'7 Senaste lydelse 1974:857.
Prop. 1987/88: 61
3. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987: 813) om homosexuella sambor
Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande. skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestäm- melser tillämpas även på de homo- sexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem.
2. ärvdabalken.
3. jordabalken.
4. 10 kap. 9 & rättegångsbalken.
5. 4 kap. 19 % första stycket ut- sökningsbalken.
6. 6 & lagen (1946: 807) om hand- läggning av domstolsärenden. '
7. bostadsrättslagen (1971 : 479).
8. 9 & rättshjälpslagen (1972: 429). samt
9. lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer.
Föreslagen lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande. skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestäm- melser tillämpas även på de homo- sexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem.
2. ärvdabalken.
3. jordabalken.
4. 10 kap. 9 & rättegångsbalken.
5. 4 kap. 19 5 första stycket ut- sökningsbalken.
6. 19 5 första stycket. 35 så 4 mom. samt punkt 2 (: sjunde styc- ket av anvisningarna till 36 så kont— mtmalskattela gen ( 1928: 370).
7. lagen (I941.'416) om arvsskatt och gåvoskatt.
8. 6 & lagen (1946: 807) om hand- läggning av domstolsärenden.
9. bostadsrättslagen (1971 : 479). 10. 9 #$ rättshjälpslagen (1972: 429). samt
11. lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer.
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogif- ta. gäller det också de homosexuella samborna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9ju|i 1987
Närvarande: statsrådet Feldt. ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén. Hellström. Johansson. G. Andersson
Föredragandezstatsrådet Feldt
Lagrådsremiss om ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen med anledning av äktenskapsbalken, m.m.
] Inledning
Riksdagen har har under våren fattat beslut om äktenskapsbalk. lag om ändring i ärvdabalken och lag om sambors gemensamma hem (prop. 1986/87: 1. LU 18, rskr. 159. SFS 1987:230—232) samt om ikraftträdande och följdlagstiftning (prop. 1986/87:86, LU "26, rskr. 247. SFS 1987:788— 812 och 816).
De beslutade ändringarna på familjerättcns område bygger på de förslag
som familjelagssakkunniga lade fram i betänkandet (SOU 1981: 85) Äktcn- ' skapsbalk och på vad som kom fram vid rcmissbehandlingen av betänkan- det. Familjelagssakkunnigas betänkande innehåller också förslag till bl.a. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). KL. och lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL. Dessa lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga .I. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 3 till prop. 1986/87: 1.
Riksdagen har också under våren fattat beslut om nya regler för homo- sexuella sambor (prop. 1986/87: 124. LU 28. rskr. 350. SFS 1987z813— 816).
Jag avser nu att ta upp frågan om vissa ändringar på beskattningsområ- det som föranleds av den nyligen beslutade familjerättsreformen. Mina förslag har således denna begränsade inriktning. För närvarande ser nämli- gen arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984102) över arvs- och gävobe— skattningen vilket innebär att ytterligare ändringar med tiden kan visa sig behövliga.
Författningsförslag avseende lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370) och lag om ändring i lagen ( 1941: 4.16) om arvsskatt och gåvoskatl ifamiljelagssakkunnigas betänkande (SOU 1981: 85) Äktenskapsbalk.
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (19281370)
Härigenom föreskrivs att sextonde stycket under 1. i anvisningarna till 31 & kommunalskattelagen ( 1928:37(')) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk- ringsgivarcn om förvärvet av för- säkringen. Äterköp av pensionsför- säkring får utan hinder av bestäm- melserna i denna lag ske om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10000 kronor eller om sär- skilda skäl föreligger och riksskat- teverket på särskild ansökan med- ger det.
Denna lag träder i kraft den .. . .
Föreslagen lydelse
Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk— ringsgivaren om förvärvet av för- säkringen. Äterköp av pensionsför- säkring får utan hinder av bestäm- melserna i denna lag ske om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10000 kronor eller om sär- skilda skäl föreligger och riksskat- teverket på särskild ansökan med- ger det. Återköp får också Ske i den mån det erfordras för att försäk- ringsgivaren enligt 13 kap. 5 9" åk- tenskapsbalken skall kunna återbe- tala premier.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (194lz4l6) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l94l:4l6) om arvsskatt och
gåvoskatt
dels att 11. 12. 15. 28, 32. 39. 45. 46 och 59 åå skall ha nedan angivna
lydelse.
dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 15 a &. av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11.5
1 mom. Såsom arvinges eller tes- tamentstagares lott anses vad enligt lag och testamente å honom belö- per av behållningen i dödsboet eller i sådan kvarlåtenskap. varom för- mäles i 4 ä 1 mom. 2): dock skall. där i skatteät'endet föreligger arv- skifte. den däri gjorda fördelningen efter vad i 16 å stadgas lända till efterrättelse.
1 mom. Såsom arvinges eller tes- tamentstagares lott anses vad enligt lag och testamente å honom belö- per av behållningen i dödsboet eller i sådan kvarlåtenskap. varom för- mäles i 4 & 1 mom. 2); dock skall, där i skatteärcndet föreligger arv- skifte. den däri gjorda fördelningen efter vad i 16.5 stadgas lända till efterrättelse. Efter/ämnar arvlåta- ren make och bröstarvinge skall på maken anses belöpa vad denne äger överta enligt 3 kap. 1 .5 ärvda- balken. om ej dödsbodelägarna i skutteärendet anmäler att boet skall skiftas.
Behållningen beräknas med ledning av bouppteckning eller. där skatten uttages efter deklaration. med ledning av denna.
2 mom. Skall enligt förordnande i testamente skatt för legat gäldas av dödsboet. anses den del av behållningen. som åtgår till skatt för legatet. utgöra en särskild lott (skattelott). dock icke där mottagaren av legatet jämväl är arvinge eller universell testamentstagare eller skattskyldighet för legatet inträder senare än vid testators död.
'125
Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal in- satts säsom förmånstagttre och er- håller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäk- ringen eller. utan att sådan rätt förvärvas. utbetalning på grund av försäkringen. skall vad förmånsta- garen sålunda bekommer vid beräk- nande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gällajämvälförvärv. som på grund av stadgandet i It)—'I .9' andra stycket nämnda lag tillfaller döds- bode/ägare. vilken är berättigad till
Är någon _f'örmånstagare enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal och erhåller han vid försäkringsta- garens död förfoganderätten över försäkringen eller. titan att sådan rätt förvärvas. utbetalning på grund av försäkringen. skall vad förmåns- tagaren sålunda bekommer vid be— räknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Är jörsäkrings- tagarens make _ti'irtm'instugare, fö- religger icke skattskyldighet för hälften avförvärvet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
laglott. med iakttagande dock av vad beträffande fördelning av så- dant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling. vilken jämlikt 16 s)" lägges till grund för lotternas be- räknande. H ar försäkringsta garens make insatts såsom förmånstaga— re. föreligger icke skattskyldighet för den del av förvärvet, som mot- svarar det belopp. varmed därest ji'irvärret ingått ijl'irsf'ikringstaga- rens kvarlåtenskap. makens jämlikt 15 & skattefria andel i boet skolat ökas.
Vidare skall
a) där livförsäkring. som är kapitalförsäkring men ej livränteförsäkring. tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt. som på grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem. jämlikt i 1165 första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någon- deras gäld. eller
b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom.
vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egen- skap av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsva- rar sex gånger basbeloppet enligt lagen (196238!) om allmän försäkring för november månad året innan skattskyldigheten inträdde. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare erhållit sådant förvärv. som jämlikt 37 & 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva. må likväl ä värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmåns- tagaren ej avräknas mer än ett belopp som motsvarar sex gånger basbelop- pe-t enligt lagen om allmän försäkring för november månad året innan skattskyldighet inträdde för det senaste förvärvet.
Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapital- försäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring. och skall så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning. vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och l'i'irså'tkringstagaren skolat äga rum.
Skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till pension som utgår pågrund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte heller för rätt till livränta som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring i den mån vad som pågrund av förordnande av samma person tillfallit den berättigade inte överstiger 2 500 kronor per år.
Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäk- ring stadgas i anvisningarna till 31 & kommunalskattelagen (19281370).
Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall. även om förmånsta- gareförort'lnande i enlighet med lagen om försi'tkringsavtal icke föreligger. äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild ar— betsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun. som avses i punkt 1 adertonde stycket av anvisningarna till 31 & kommunalskattelagen.
Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvs-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skatt behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller sjukdom eller är fråga om en sådan försäkring som — om den inte hade varit utländsk — skulle ha uppfyllt de förutsättningar som anges i andra stycket a). tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på grund av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensionsförsäkring vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga förvärv av livränta på grttnd av utländsk försäkring tillämpas bestämmelserna i fjärde
stycket andra meningen.
Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.
15%
1 mom. Andel. som vid bodel- ning skall tillfalla efterlevande make. beräknas till hälften av ma- karnas behållna gif'tt'trättsgods. där ej annat följer av [3 kap. 12 .Q'andra stycket gä'termålsbalken eller ande- len enligt lag blivit annorlunda be- stämd vid bodelning. varöver i be- hörig ordning upprättad handling föreligger i skatteärendet.
Är äldre giftermålsbalken til- lämplig å förmögenhetsförhållande- na i boet. beräknas den andel. som tillfaller efterlevande make såsom fördel. giftorätt och morgongåva. till hälften av den gemensamma be- hållningen i boet. där ej annat följer av 13 kap. 12 5 andra stycket nya gUlcvvrtä/sbalken eller andelen en— ligt lag annorlunda bestämts vid bo- skifte och däröver i skatteärendet föreligger behörigen upprättad handling.
] mom. Andel. som vid bodel- ning skall tillfalla efterlevande make. beräknas till hälften av ma- karnas behållna i delningen ingåen- de egendom. om ej annat följer av [2 kap. 3 55 andra stycket äkten- skapsbalken eller andelen enligt lag blivit annorlunda bestämd vid bo- delning. varöver i behörig ordning upprättad handling föreliggeri skat- teärendet.
Är äldre giftermålsbalken til- lämplig å förmögenhetsförhållande- na i boet. beräknas den andel. som tillfaller efterlevande make såsom fördel. giftorätt och morgongåva. till hälften av den gemensamma be- hållningen i boet. där ej annat följer av 12 kap. 3 # (unlra stycket nya äktenskapslmlken eller andelen en- ligt lag annorlunda bestämts vid bo— skifte och däröver i skatteärendet föreligger behörigen upprättad handling.
För efterlevande makes sålunda beräknade andel erlägges ej arvsskatt.
Har efterlevande make enskild egendom. skall bouppteckningen vara åtföljd av skriftlig uppgift om värdet av sådan egendom i den mån det krävs för tillämpning av 13 kap. I 2 så andra stycket giftermålsbalken i skatteärendet. Vid uppskattning av egendomens värde äga 20— 27 åå motsvarande tillämpning.
2 mom. har kvarlåtenskap till- kommit efterlevande make såsom arvingc och äga vid dennes död den först avlidnes arvingar taga andel i den efterlevandes bo. beräknas denna andel till hälften därav. så-
Har efterlevande make enskild egendom. skall bouppteckningen vara åtföljd av skriftlig uppgift om värdet av sådan egendom i den mån det krävs för tillämpning av [2 kap. 3 å" andra stycket äktenskapsbalken i skatteärendet. Vid uppskattning av egendomens värde äger 20— 27 åå motsvarande tillämpning.
2 mom. Har kvarlåtenskap till- kommit efterlevande make såsom arvinge och äger vid dennes död den först avlidnes arvingar taga an- del i den efterlevandes bo. beräk- nas denna andel till hälften därav.
Nuvarande lydelse
framt ickejämlikt 3 kap. .? å ärvda- balken annat fö_ran1edes av förefint- lighcten av enskild egendom eller testamente till förmån för annan än den efterlevande. eller andelen bli- vit enligt lag annorlunda bestämd vid delningsförrättning varöver be- hörig handling föreligger i skatte- ärendet.
Föreslagen lydelse
såframt icke jämlikt 3 kap. 6 s ärv- dabalken annat föranledes av före- fmtligheten av enskild egendom el- ler testamente till förmån för annan än den efterlevande eller av att an- nan arvinge redan tagit sitt arv. el- ler andelen blivit enligt lag annor- lunda bestämd vid delningsförrätt- ning. varövcr behörig handling fö- religger i skatteärendet.
[ fall som avses i 12 kap. 1 & ärvdabalken. skall vad i föregående stycke stadgas äga motsvarande tillämpning. där ej annat följer av testamente. varom fråga är.
3 mom. Sådan handling rörande delning av dödsbo. som i 1 och 2 mom. sägs. skall vid ingivnadet vara åtföljd av bestyrkt avskrift. lngives ej avskrift. skall sådan på bekostnad av dödsboet eller skattskyldig tagas. Avskriften förvaras hos beskattningsmyndigheten.
15aå
Andel som skall tillfalla den av- lidnes sambo vid fördelning av bo- stad och bohag enligt ]9 kap. 3 .é' första stycket äktenskapsbalken skall beräknas till hälften av den behållna egendomen om ej annat följer av 19 kap. 4 5 andra stycket eller andelen ert/igt lag blivit annor- lunda bestämd vid bodelning var- över i behörig ordning upprättad handlingföreligger i skatteärendet.
För sambons sålunda beräknade andel erläggs ej arvsskatt.
28 % Till klass 1 hänföras efterlevande make. barn. avkomling till barn. make till barn och efterlevande make till avlitet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efter- levande make 50000 kronor. från vad som tillkommer annan i klass 1 25000 kronor och från lott. som be- skattas enligt klass 11 eller klass 111. 5 000 kronor. Har barn eller avkom- ling till avlidet barn vid skattskyl- dighetens inträde ej fyllt 18 år. av- drages ytterligare 5000 kronor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder upp- nås.
Med makc jämställcs den som vid tiden för dödsfallet sammanlev-
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidens efter- levande make 20000() kronor. från vad som tillkommer annan i klass I 25 000 kronor och från lott, som be- skattas enligt klass 11 eller klass 111. 5000 kronor. Har barn eller avkom- ling till avlidet barn vid skattskyl- dighetens inträde ej fyllt 18 är. av- drages ytterligare 5000 kronor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder upp- nås.
Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet hade ge-
Nuvarande lydelse
de med den avlidne. om de satttmanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller. i förhållande till den avlidnes barn. beträffande den som sam- manlevt med barnet. Styvbarns- oeh fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med foster- barn avses barn. som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlid- nes hem och därvid erhållit vård och fOstran som eget barn.
Föreslagen lydelse
mensamt hem och hushåll med den avlidne och samlet-'de med honom eller henne under äktenskapslik- nande jQ'irhällande/t. Motsvarande gäller. i förhållande till den avlidnes barn. beträffande den som sam- manlevt med barnet. Styvbarns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med foster- barn avses barn. som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlid- nes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.
Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator. även om det erhålles vid skilda tillfällen.
Till klass 11 hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass 1 eller 111. Till klass 111 hänföras landstingskommun. kommun eller annan menighet ävensom hushåll— ningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:
stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa. välgörande. sociala. politiska. konstnärliga. idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;
stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;
registrerad understödsförening:
sådan sammanslutning som. utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål:
folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande samman- slutning. som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän
samlingslokal,
där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 9".
För Skattelott. som i 11 & 2 mom. sägs. beräknas skatten efter den klass. gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är. som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.
Vad som återstår. sedan avdrag enligt andra stycket gjorts. utgör skat- tepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt. skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.
Skatten beräknas enligt följande skalor. (Skalorna här uteslutna.")
32 &
har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt
a) kännedom erhållits om förut icke känt testamente:
b) testamente. förordnande enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal om insättande av förmånstagare eller motsvarande förordnande som avser utländsk försäkring, vartill hänsyn tagits vid skatteärendets prövning. bli- vit genomlagakraflvunnen dom helt eller delvis förklarat ogillt:
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående delningen
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling som avses i 15 eller 16 &;
d) beträffande bouppteckning yppats felaktighet. som efter vad i 20 kap. 10 & ärvdabalken stadgas föranleder tillägg till eller rättelse av bouppteck- ningen; '
e) kännedom erhållits angående vid tiden för skattskyldighetens inträde föreliggande omständighet, som föranleder. att i deklaration uppgiven behållning eller egendom bort upptagas eller fördelas annorledes än i deklarationen angivits;
f) kunskap vunnits om förhållande. som föranleder tillämpning av 19 &:
g) klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i sådana fall som avses i 18 &;
h) arv tillfallit någon genom att kvarlåtenskap. som i skatteärendet beräknats skola övertas av den av— lidnes efterlevt'tnde make. i stället fördelats vid arvskifte. eller genotn att egendom. som tillhört den efter— levande maken enskilt. ingått i bo— delning, eller genom att på den ef— terlevande makens begäran vid bo— delning bestämts att vardera sidan såsom sin andel skall behålla sitt egendom;
och hade. om hänsyn till omständighet som nu avses. för någon lott skatt skolat gäldas utöver vad för lotten beräknats. skall efterbeskattning ske med sålunda felande belopp.
39%
Skattefrihet åtnjutes:
&) för gåva av möbler. husgeråd och andra lösören. som är avsedda för gåvotagarens eller hans familjs personliga brttk och vars värde för samme mottagare under ett och samma kalenderår icke överstiger 10000 kronor:
b) för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvo— tagarens skattepliktiga inkomst:
e) för vad make vid bodelning er— hållit utöver hälften av boet. i den mån värdet av vad maken bekom-
e) för vad make vid bodelning. som förrättats av anmm anledning att makes död. erhållit utöver ho- nom enligt lag tillkommande andel i boet. i den mån värdet av vad maken bekomtnit icke överstiger värdet av hans giftorättsgods eller. om äldre giftermålsbalken är till- lämplig. värdet av samfälld egen- dom. som av honom i boet vid äk- tenskapets ingående eller därefter införts:
mit icke överstiger värdet av hans egendom eller. om äldre giftermåls- balken är tillämplig. värdet av sam— fälld egendom. som av honom i boet vid äktenskapets ingående el— ler därefter införts;
(1) för annan än ttndcr a). b) och c) omförmäld fullbordad gåva. i den mån värdet av gåvan eller. om gåvotagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses. det sammanlagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2 000 kr.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
45 å Deklaration skall av den. som är skattskyldig. avgivas A) angående förvärv av arvs- eller testamentslott. när lotten utgöres av ]) egendom i dödsbo efter svensk medborgare i fall. då denne vid sin död ej hade hemvist i riket och skyldighet ej inträtt att efter honom här förrätta bouppteckning enligt svensk lag;
2) egendom i dödsbo efter utlänning. som vid sin död ej hade hemvist i riket:
3) äganderätt eller rättighet. vilken jämlikt 6—955 beskattas senare än vid arvlåtarens (testators) död. dock icke där fråga är om förvärv efter den som på livstid innehaft egendomen med i 8 & första stycket avsedd rätt:
4) egendom i dödsbo. som avträtts till konkurs. i fall där arvsskatt skall beräknas med tillämpning av 33 s 1 mom.;
B) angående förvärv. som tillfallit förmånstagare vid försäkringstagares död: är förmånstagaren tillika arvinge eller testamentstagare. skall han dock avgiva deklaration endast om dödsboanmälan enligt 20 kap. 8 a & ärvdabalken gjorts och bouppteckning därför ej förrättats;
C) angående sådan i 32 äa—c och e—g samt i 335 2 mom. angiven omständighet. som föranleder efterbeskattning. dock ej där i fall som avses i 32 & a) testamente. var- om kännedom erhållits. blivit beva- kat:
C) angående sådan i 32 äa—c och e—h samt i 3325 2 mom. angiven omständighet. som föranleder efterbeskattning. dock ej där i fall som avses i 32 5 a) testamente. var- om kännedom erhållits. blivit beva- kat:
D) angående förvärv genom gåva eller annat jämlikt 375 därmed i beskattningshänseende likställt fång.
Skall enligt vad nu stadgas deklaration avgivas angående lott i dödsbo efter den som vid sin död ej hade hemvist i riket och är den för lotten skattskyldige ej bosatt inom riket. åligger det den som omhänderhar döds- boets egendom att i den skattskyldiges ställe avgiva deklaration.
46?
Deklaration skall. i fall som an- givas i 45 å under A). B) och C). vara till beskattningsmyndigheten avlämnad inom fyra månader. räk- nat i fall som angivas
under A) I). 2) och 3) samt B) från det skattskyldighet inträdde;
under A) 4) från det överskott i dödsboets konkurs överlämnades till den skattskyldige;
under C) från det kännedom er- hölls angående den omständighet. som föranleder efterbeskattningen.
Deklaration skall. i fall som an- givas i 45å under A). B) och C). vara till beskattningsmyndigheten avlämnad inom fyra månader. räk- nat i fall som angivas
under A) I). 2) och 3) samt B) från det skattskyldighet inträdde;
under A) 4) från det överskott i dödsboets konkurs överlämnades till den skattskyldige;
under C) ifall som avses i32 55 Iz, från arvskifte! eller bodelningen. ()(-h i övrigt från det kännedom er- hölls angående den omständighet. som föranleder efterbeskattningen.
[ fall som angivas i 45 & under D) skall deklaration avlämnas till beskatt- ningsmyndigheten senast den l5 februari året efter det varunder skattskyl- dighet inträdde. Har givaren eller. vad angår förvärv som i 37 ä 2 mom. avses. försäkringstagaren avlidit efter det skattskyldighet inträtt. må dock deklarationen icke lämnas senare än fyra månader efter dödsfallet.
Prop. l987/88161
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 59 &
Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt
a) kännedom erhållits om förut icke känt testamente:
b) testamente. förordnande enligt lagen (1927z77) om försäkringsavtal om insättande av förmånstagare eller motsvarande förordnande som avser utländsk försäkring. vartill hänsyn tagits vid skatteärendets prövning. bli— vit genom lagakraftvunnen dom helt eller delvis förklarat ogillt;
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående delningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling. som avsesi 15 eller 16 s:
(1) beträffande bouppteckning yppats felaktighet. som efter vad i 20 kap. 10 & ärvdabalken stadgas föranleder tillägg till eller rättelse av boupp- teckningen:
e) kännedom erhållits angående vid tiden för skattskyldighetens inträde föreliggande omständighet. som föranleder att i deklaration uppgiven be- hållning eller egendom bort upptagas eller fördelas annorledes än i deklara- tionen angivits:
f) klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i sådana fall som avsesi l8 ä:
g) kvarlåtenskap. som i skatte- ärendet beräknats skola övertas av den avlidnes efterlevande make. inom ett år från skattebeslutet helt eller delvis fördelats vid arvskifte. eller vid bodelning inom samma tid egendmn, som tillhör! den avlidne enskilt. ingått i delningen eller på den efterlevt'inde makens begäran bestämts att vardera sidan såsom sin andel skall behålla sin egen- dom:
och hade. om hänsyn tagits till omständighet som nu avses. någon skattskyldig haft att gälda mindre skatt än vad beräknats. skall honom påförd skatt nedsättas med sålunda för högt beräknat belopp.
Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts göres skriftligen och upptages av den underrätt eller länsstyrelse. som meddelat beslut i skatte- ärendet.
penna lag träder i kraft den ..... Aldre lag gäller fortfarande om skattskyldighet har inträtt före nämnda dag.
2. Allmän motivering
2.1. Allmänna utgångspunkter
2.1.1 Arvsbeskattningcns huvuddrag Innan jag tar upp en inledande diskussion om de allmänna utgångspunkter- na för mina förslag finns det anledning att kortfattat beröra arvsbeskatt- ningens huvuddrag.
Arvsbeskattningen är utformad som en arvslottsskatt. dvs. skatten be- räknas på storleken av de skilda lotter som tillfaller arvingar. testamentsta- gare och förmånstagare till försäkring i samband med ett dödsfall. Beskatt- ningen utgår i de allra flesta fall från lottläggning enligt ett schematiskt arvskifte. Den möjlighet som finns att lägga ett verkligt arvskifte till grund för beskattningen utnyttjas i mycket begränsad omfattning. Vid det sche- matiska arvskiftet beräknas arvingars och testamentstagares lotter med tillämpning av reglerna i ärvdabalken resp. förordnande i testamente. Det schematiska skiftet är dock summariskt så till vida att beskattningsmyndig- heten bortser från vissa civilrättsliga regler medan andra endast beaktas efter särskilt yrkande. Till de senare hör t. ex. reglerna om laglott.
Om den avlidne var gift och det förelåg giftorättsgemenskap skall arv- skiftet föregås av en bodelning genom vilken den efterlevande makens giftorättsandel bestäms. Vad den efterlevande förvärvar på grund av gifto- rätt träffas inte av arvsskatt. Även i detta fall är huvudregeln att beskatt- ningsmyndigheten gör en schematisk delning — i allmänhet en hälftendel- . ning. Endast undantagsvis förekommer det att verkliga bodelningar läggs till grund för skattebeslutet.
Arvsskatten är progressiv i två hänseenden. Dels skärps beskattningen ju större lotten är. dels beskattas vissa arvingar och testamentstagare. huvudsakligen make och bröstarvingar. enligt en lindrigare skatteskala än andra mera avlägsna släktingar och mottagare som inte alls är släkt med den avlidne. Innan skatten beräknas får ett skattefritt grundavdrag avräk- nas från varje arvslott. Även i detta hänseende är make och barn gynnade genom att grundavdraget är högre för dem än för andra.
Skatteskalorna och grundavdragen ändrades genom lagstiftning i höstas (prop. 1986/87:54, SkU 12. rskr. 72. SFS 1986: 1198). De nya reglerna som trädde i kraft den 1 januari 1987 innebär bl.a.en sänkning av de högsta skattesatserna och kraftiga höjningar av grundavdragen. För efterlevande make höjdes grundavdraget från 50000 kr.till 100000 kr. Även grundav- draget för barn' fördubblades och uppgår nu till 50000 kr. För mottagare i skatteklasserna 11 och 111 höjdes grundavdraget från 5 000 kr. till 15000 kr.
Vid beskattningen jämställs med make den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med den avlidne. om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn. Motsvarande gälleri förhållande till den avlidnes barn beträffande den som sammanlevt med barnet.
Ändringarna i ärvdabalken (ÄB) innebär framför allt att den efterlevande maken får en förbättrad arvsrättslig ställning. Även reglerna om bodelning iden nya äktenskapsbalken (ÄktB) innebär att skyddet för den efterlevan- de maken stärks.
Enligt gällande rätt saknar efterlevande make arvsrätt när den avlidne har barn eller andra avkomlingar (bröstarvingar). När en gift person som inte har bröstarvingar avlider tillfaller däremot kvarlåtenskapen den efter- levande maken. Om den avlidne saknar efterarvingar. dvs. föräldrar. sys-
3.1
kon eller syskons avkomlingar. ärvs kvarlåtenskapen av den efterlevande maken med full äganderätt. I annat fall disponerar den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att hans eller hennes möjligheter att förfoga över egendomen är inskränkt endast på det sättet att egendomen inte får testamenteras bort. När den efterlevande i sin tur avlider delas kvarlåtenskapen mellan den först avlidnes efterarvingar och den sist avlidnes arvingar.
De nya reglerna i ÄB innebär i huvudsak följande beträffande makes arvsrätt.
Om någon avlider och efterlämnar make och bröstarvingar skall kvarlå- tenskapen tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken i sin tur avlider. skall bröstarvingar till den först avlidne ha rätt till efterarv. Den som är bröstarvinge endast till den först avlidne maken skall dock ha rätt att få ut sin arvslott genast vid dennes död. '
Enligt nuvarande regler har den efterlevande maken alltid rätt att vid bodelning med anledning av dödsfall få egendom till så stort värde att den — tillsammans med vad han eller hon kan ha som enskild egendom — motsvarar fyra gånger basbeloppet. Denna s. k. basbeloppsregel gäller dock inte om den avlidne efterlämnar barn under 16 år som inte också är den efterlevande makens barn.
Enligt de nya bestämmelserna i ÄB ändras basbeloppsregeln från en bodelningsregel till en arvsregel. Undantaget för barn under 16 år tas bort. Vid tillämpning av regeln tas hänsyn till — förutom den efterlevandes enskilda egendom vad den efterlevande erhåller genom bodelning. Vad den efterlevande förvärvar med stöd av den nya basbeloppsregeln innehar hon eller han med fri förfoganderätt, och den rätt till efterarv som den först avlidnes bröstarvingar har omfattar den egendomen (3 kap. 1 & andra stycket ÄB).
De nya bodelningsreglerna innebär bl. a. att vid bodelning med anledning av en makes död kan den efterlevande maken begära att vardera sidan som sin andel skall behålla sitt giftorättsgods eller kvotdel av det (12 kap. 2 % första stycket ÄktB).
Vidare skall makar kunna träffa överenskommelse om att enskild egen- dom skall ingå i bodelningen (10 kap. 4 & andra stycket ÄktB). Är en av makarna död kan en sådan överenskommelse ingås mellan den efterlevan- de maken och övriga dödsbodelägare (9 kap. 5 & ÄktB).
Som har framgått av den tidigare redogörelsen innebär den civilrättsliga reformen genomgripande förändringar av vissa delar av äktenskapslagstift— ningen och arvslagstiftningen. Lagstiftningen om skatt på arv och gåva kan ' sägas vara avhängig av den civilrättsliga lagstiftningen på det sättet att vissa bestämmelser i den skatterättsliga lagstiftningen automatiskt får en annan innebörd genom ändringar i den civilrättsliga lagstiftningen. Som exempel på detta förhållande kan nämnas att i bestämmelsen i AGL om schematiskt arvsskifte anges att som arvinges eller testamentstagares lott
'.:J r.)
skall vid beskattningen anses vad som enligt lag eller testamente belöper på honom (11 så 1 mom.). Det är uppenbart att vad som vid tillämpningen av denna bestämmelse skall anses tillkomma en arvinge är beroende av innehållet i den civilrättsliga lagstiftningen vid varje tidpunkt. Denna be- stämmelse kan alltså genom den nya civilrättsliga lagstiftningen i någon mening sägas få ett annat innehåll än tidigare utan att den ändras. Några svårigheter att fastställa vilket detta innehåll är finns knappast. Jag vill här erinra om att den nya basbeloppsregeln. som har tagits in i 3 kap. ] å andra stycket ÄB. har givits en sådan utformning att beskattningsmyndigheterna alltid skall beakta den självmant.
Ett annat exempel på hur skattelagstiftningen kan sägas ha fått ett annat innehåll har samband med den nya regeln i 3 kap. 9 .5 ÄB. Denna bestäm- melse gäller verkan av avstående från arv i ett visst fall. nämligen av den som är bröstarvinge till den först avlidne maken men inte till den efterle- vande. Ett sådant avstående får enligt bestämmelsen till följd att den avstående i stället får rätt att ta del i den efterlevande makens bo enligt de allmänna föreskrifterna om efterarv i 3 kap. 2 få ÄB. 1 8 & AGL finns en bestämmelse om vid vilken tidpunkt skattskyldighet inträder när egendom jämlikt 3 kap. ÄB eller på grund av testamente tillfallit någon med fri förfoganderätt och därefter skall övergå på annan eller på flera efter varandra. I sådana fall inträder skattskyldighet för senare förvärv när föregående innehavares rätt upphör. Bl. a. den nya regleringen i 3 kap. 9 & ÄB innebär att det i andra fall än hittills kan inträffa att någon får egendom med fri förfoganderätt jämlikt 3 kap. ÄB. Vid ett sådant arvsavstående som det här är fråga om måste det alltså anses följa av 855 AGL att skattskyldighet för den avstående inträder när den till vars förmån avståen- det skett avlider. För den sistnämnda inträder skattskyldighet vid arvlåta- rens död. Någon särskild reglering i skattelagstiftningen med anledning av den nya bestämmelsen i 3 kap. .9 & ÄB behövs alltså inte.
Enligt min mening saknas det anledning att ifrågasätta de nu antydda arvsskatterättsliga effekterna av den nya äktenskaps- och arvsrätten. 1 andra avseenden finns det däremot skäl att närmare pröva utformningen av de förändringar på arvsskatteområdet som kan anses påkallade av familje- rättsreformen. Vid den prövningen bör en utgångspunkt vara den grund- läggande inriktningen av reformen — ett stärkande av den efterlevande makens ställning. Samtidigt är det dock angeläget att avvägningarna görs med beaktande av väsentliga skattepolitiska intressen. Jag kommer närma- re in på dessa frågor när jag i de följande avsnitten diskuterar de olika ändringsförslagen. Här vill jag bara påminna om arvsskattens fördelnings- politiska funktion samt den stora vikt som måste tillmätas kravet på att skattereglerna skall vara enkla att förstå och tillämpa. Ett annat viktigt krav är att de nya reglerna inte får öppna möjligheter till olika former av skatteundandragande.
2.2. Efterlevande makes grundavdrag
Mitt förslag: Grundavdragct för efterlevande make vid arvsbeskatt- ningen höjs till 200000 kr.
Familjelagsakkunnigas förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 291).
Remissinstanserna: Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av de få instanser som berört frågan.
Skälen för mitt förslag: Genom ändringarna i arvsreglerna införs en arvsrätt för efterlevande make även i fall med gemensamma barn. För att denna nya arvsrätt skall få den eftersträvade effekten att stärka den efterle- vande makens ställning har familjelagssakkunniga föreslagit att arvsskatte— reglerna bör ändras på det sättet att det skattefria grundavdraget för den efterlevande höjs till en sådan nivå att någon arvsskatt normalt inte skall utgå när den efterlevande maken övertar boet. Med beaktande av resulta- ten av en bouppteckningsundcrsökning som de sakkunniga hade företagit stannade man för att grundavdraget borde höjas till 200 000 kr.
Det är även min uppfattning att en höjning av grundavdraget är den lämpligaste metoden för att åstadkomma en nödvändig anpassning av arvsskattcreglerna till de nya arvsreglerna. När det sedan gäller att be- stämma grundavdragets storlek krävs en avvägning mellan olika intressen. Den bouppteckningsundersökning som de sakkunniga utgick ifrån vid va- let av avdragsnivä ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Enligt undersökning- en översteg bobehållningen 200000 kr.i endast 5% av fallen. Genom sitt förslag år 1981 om ett grundavdrag på 200000 kr. kan de sakkunniga sägas ' ha räknat med en fördubbling av motsvarande bobehållningsbelopp. Kvar- låtcnskapernas genomsnittliga värden har givetvis ökat sedan betänkandet lämnades. ] brist på undersökningar är det svårt att precisera hur stor den ökningen har varit. Det är dock sannolikt att man — med de utgångspunk- ter familjelagssakkunniga på sin tid hade för sitt förslag — i dag skulle hamna på ett högre grundavdrag än 200000 kr.
Innan man slutligt tar ställning till avdragets storlek finns det dock som jag nyss antytt anledning att också väga in några ytterligare faktorer. Det är visserligen riktigt. som de sakkunniga framhåller. att arvsrätten för efterlevande make innebär att ett nytt arvfall skjuts in mellan föräldrar och barn. Med oförändrade arvsskatteregler skulle det kunna sägas leda till en dubbel beskattning av kvarlåtenskapen jämfört med dagens regler. 1 det sammanhanget finns det dock skäl att påminna om att motsvarande effek- ter i inte så ringa utsträckning uppkommer redan nu på grund av testamen- ten. En kraftig höjning av grundavdraget för efterlevande make kan i det perspektivet anses medföra opåkallade lättnader i beskattningen. Som de sakkunniga själva varit inne på (s. 291) undviks dessutom den dubbla beskattningen i många fall genom de särskilda reglerna i 565 AGL om eftergift av skatt i de fall en arvinge avlider kort tid efter förvärvet.
En annan omständighet som bör tillmätas betydelse vid den slutliga bedömningen av grundavdragets storlek är riskerna för skatteundandra- gande. 1 det följande avsnittet kommer jag in på frågan hur de nya bodel- ningsreglerna skall beaktas i arvsskattclagstiftningen. Allmänt sett råder det enligt min uppfattning ingen tvekan om att den nya ordningen kommer att ge ett större utrymme för dispositioner som minskar skatteuttaget. Riskerna för en sådan utveckling måste bedömas öka om grundavdraget bestäms till ett mycket stort belopp.
Vid en samlad bedömning har jag stannat för att grundavdraget för efterlevande make bör bestämmas till 200000 kr. Det innebär en fördubb- ling av det i höstas beslutade avdraget. Några ändringar av grundavdragen för övriga mottagare är inte påkallade. Jag återkommer i avsnitt 2.7 till frågan om sambors ställning i grundavdragshänseendc.
2.3. Bodelning efter dödsfall
Mitt förslag: Huvudregeln skall. liksom hittills. vara en schematisk hälftendelning. Avsteg från denna regel skall endast kunna ske vid bodelning mellan å ena sidan en efterlevande make och å andra sidan övriga dödsbodelägare.
Familjelagssakkunnigas förslag: Överensstämmer i princip med mitt för- slag (se betänkandet s. 73 och 294). Utgångspunkten för de sakkunnigas överväganden i denna fråga synes vara det fallet att den efterlevande maken vid en bodelning utnyttjar den föreslagna rätten att behålla sitt eget giftorättsgods och därmed undgå att den egendomen delvis tillfaller den avlidnes bröstarvingar eller testamentstagare.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal instanser har kommenterat förslaget. Kammarkollegiet hävdar att det av familjclagssakkunniga föreslagna regel- systemet kräver att den nuvarande schematiska arvsbeskattningen ersätts med en ordning där beskattningen grundas på verkliga bodelningar. Även juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet och Svenska bank- föreningen tar upp frågan om det schematiska skiftet och ifrågasätter det lämpliga i de sakkunnigas förslag att. med bevarande av den schematiska beskattningen som huvudregel. bygga ut reglerna om efterbeskattning och återvinning i syfte att avvikande bodelningar och arvskiften skall föranleda korrigering av det ursprungliga skattebeslutet. Båda instanserna hävdar att dessa frågor bör tas upp i samband med en större översyn av arvsskatte- lagstiftningen.
Skälen för mitt förslag: Enligt den nuvarande huvudregeln i 15 ä 1 mom. AGL skall beskattningsmyndigheten genom en s.k. schematisk bodelning beräkna den efterlevande makens andel till hälften av giftorättsgodset. Vid skattläggningen skall dock alltid den s. k. basbeloppsregcln i 13 kap. 12 & giftermålsbalken iakttas. Enligt den regeln har den efterlevande maken alltid rätt att vid bodelning med anledning av dödsfall få egendom till så stort värde att den — tillsammans med vad den efterlevande kan ha som enskild egendom — svarar mot fyra gånger basbeloppet enligt lagen (19621381) om allmän försäkring. Detta gäller dock inte om den avlidne efterlämnar barn under 16 år som inte också är den efterlevande makens barn.
Ett annat undantag från huvudregeln är att skattläggningen skall ske i enlighet med en bodelningshandling som anger annan fördelning av boet än en hälftendelning. Detta förutsätter att bodelningshandlingen ges in i skat-
u.: 'Jl
teärendet och att man vid bodelningen har iakttagit föreskrifter i lag om bodelning.
På en punkt föranleder de nya arvsreglerna en direkt följdändring av förevarande bestämmelser. Genom ändringen i ÄB ändras nämligen basbe- loppsregeln från en bodelningsregel till en arvsregel. Den nya basbelopps- regcln i 3 kap. 1 5 andra stycket ÄB kommer därmed att beaktas vid det schematiska arvskifte som skall ske enligt 11 ä 1 mom. AGL.
I övrigt föranleder ändringarna av familjerätten flera frågor av principiell natur. En sådan är om detär möjligt att förena en schematisk beskattnings- metod med de nya reglerna utan omfattande och komplicerade regler om bl.a. efterbeskattning. Några remissinstanser har uttryckt farhågor av detta slag. Deras inställning på denna punkt skall dock ses mot bakgrund av att familjclagssakkunnigas förslag hade ett annat innehåll än de numera antagna reglerna. De sakkunnigas förslag skttlle ge ett betydande utrymme för dispositioner med kvarlåtenskapen vilket i sin tur skulle kräva långtgå- ende bestämmelser om efterbeskattning och återvinning. Ett sådant sy- stem skulle komma att medföra stora problem vid den praktiska tillämp-
ningen. Med den lösning som nu valts har den bilden förändrats. Visserli- ' gen kan regler om efterbeskattning och återvinning inte undvaras men sådana kompletterande regler behövs endast för några situationer. Jag återkommer till denna fråga i avsnitt 2.5.
Den schematiska beskattningsmetoden är ur bl.a. förenklingssynpunkt vida överlägsen ett system med verkliga bodelningar och arvskiften som grundval för beskattningen. Även om den civilrättsliga regleringen bildar den självklara utgångspunkten för arvsbeskattningen bör huvudregeln vid beskattningen liksom hittills vara att den efterlevandes skattefria gifto- rättsandel beräknas till hälften av makarnas behållna giftorättsgods. En sådan regel ansluter också till den civilrättsliga huvudregeln i 11 kap. 3 31 ÄktB.
Frågan om beskattningsreglcrnas anpassning till den civilrättsliga regle- ringen stålls på sin spets när det gäller den nya bodelningsregeln i 12 kap. 2 % ÄktB . Bestämmelsen innebär att vardera sidan skall behålla hela eller viss kvotdel av sitt giftorättsgods om den efterlevande maken begär det. Bestämmelsen är intagen som en jämkningsregel från huvudregeln om hälftendelning men några särskilda förutsättningar för dess tillämpning är inte uppställda. Det räcker med att den efterlevande framställer en begäran härom. På grtlnd av en sådan begäran kan den efterlevande undgå att dela med sig av sitt giftorättsgods till den avlidnes testamentstagare eller till den avlidnes barn som inte också är barn till den efterlevande. Att i dessa situationer förstärka den efterlevandes skydd har i motiven angetts vara skälet för regelns tillkomst (prop. 1986/87:1 s. 88 och 190—191).
Om 12 kap. 2 & ÄktB åberopats i en bodelning mellan å ena sidan den efterlevande och å andra sidan övriga dödsbodelägare bör detta enligt min bedömning beaktas vid beskattningen.
Bestämmelsen i 12 kap. 2 äÄktB är emellertid inte enbart tillämplig i de fall när den avlidne efterlämnar barn som inte också är barn till den efterlevande eller universella testamentstagare. Den kan åberopas av den efterlevande också i andra situationer än dem som i första hand motiverat dess tillkomst.
En sådan säkerligen mycket vanlig situation torde vara att den avlidne endast efterlämnar make och deras gemensamma barn samt att testamente saknas. Den efterlevande är i sådant fall ensam dödsbodelägare och arv- inge. Den avlidnes kvarlåtenskap ärvs med fri förfoganderätt vilket inne- bär att den inte kan testamenteras bort. Den efterlevande behöver under angivna förutsättningar inte åberopa 12 kap. 2 & ÄktB för att freda sin egendom eftersom han eller hon under alla förhållanden skall överta hela boet. Han eller hon kan däremot ha ett intresse av att klargöra och påverka egendomsfördelningen i det bo som övertas. Eftersom den efterlevande maken är ensam dödsbodelägare kan bodelning dock inte ske. Bestämmel- sen i 12 kap. 2 & ÄktB kan ändå åberopas och det torde inte heller finnas något hinder mot att den efterlevande och den avlidnes efterarvingar ingår en frivillig överenskommelse avseende egendomsfördelningen i boet. Jäm- för LU 1986/87: 18 s. 34 f.
Vid ett ställningstagande till frågan när en avvikelse från den schemati- ska hälftendelningen skall medges finns det också anledning att väga in de uppenbara risker för skatteplanering som ett beaktande av 12 kap. 2 & ÄktB skulle föra med sig i nu aktuella fall. Till följd av att det saknas motstående intressen skapas det enligt min mening ett alltför stort utrym- me för den efterlevande maken att uppnå icke avsedda skattefördelar. Vid den bedömningen har jag också beaktat den omständigheten att det i många fall kan vara svårt att avgöra ägarförhållanden mellan makar. Det kan antas att skattemyndigheterna skulle få betydande svårigheter att i efterhand angripa uppgifteri bouppteckningen om egendomens fördelning mellan makarna. Även när det gäller tillgångar för vilka det finns registre- rade uppgifter om äganderättsförhållandena. t. ex. fastigheter och börsak- tier finns det utrymme för den efterlevande maken att göra gällande en annan ägarfördelning med stöd av s. k. dold äganderätt. Yrkanden av detta slag har under senare år i flera fall godtagits av domstolarna. Man skulle därmed riskera att det i ett betydande antal fall skulle uppkomma tvister mellan beskattningsmyndigheterna och de skattskyldiga i ägarfrågan. Det säger sig självt att en sådan ordning skulle gå på tvärs med strävandena mot förenkling och effektivisering av arvsbeskattningen som för närvaran- de kännetecknas av höga administrationskostnader i förhållande till skatte- intäkterna.
Mot bakgrund av det sagda anser jag att det inte är lämpligt att frångå den schematiska hälftendelningen i andra fall än när 12 kap. 2 & ÄktB ligger till grund för en formenlig bodelning enligt bestämmelserna i 9 kap. läoch 5 & ÄktB.
Mitt förslag innebär således att bestämmelsen i 12 kap. 2 %$ ÄktB skall beaktas i de fall den åberopas i en bodelning. Lagrummet kan dock få sjäIVStändig betydelse i vissa andra situationer. Jag tänker på det fall att den avlidne förordnat att ett legat skall utgå och att dess värde överstiger den avlidnes egendom. Påkallar den efterlevande maken i ett sådant fall tillämpningen av nyssnämnda lagrum får detta till följd att lott för legatet inte kan läggas ut till större värde än vad den döde ägde.
1 ytterligare ett hänseende föranleder de nya bodelningsreglerna i äkten- skapsbalken en kommentar från min sida. Vid bodelning efter den ena
makens död kan den efterlevande och övriga dödsbodelägare komma överens om att visst slag av enskild egendom skall dras in i bodelningen ( 10 kap. 4 & andra stycket och 9 kap. 5 & ÄktB). Egendomen skall i så fall behandlas på samma sätt som giftorättsgods. 1 civilrättsligt hänseende innebär detta en avvikelse från principen om en hälftendelning av makar- nas behållna giftorättsgods. Delningen omfattar inte enbart giftorättsgods utan även enskild egendom. Enligt min uppfattning bör en bodelning av detta slag som ges in i skatteärendet- kunna ligga till grund för beskattning- en.
2.4. Efterarv
Mitt förslag: Efterarvingarnas andel skall även i fortsättningen nor- malt bestämmas till hälften av den sist avlidnes bo. De nuvarande möjligheterna till annan fördelning behålls. Bestämmelserna kom- pletteras också med regler om fördelningen när en bröstarvinge till den först avlidne maken fått ut sitt arv och om fördelningen i det fall den sist avlidne saknar arvingar. Någon avvikelse från hälftendel- ningen skall däremot inte ske om tillämpningen av basbeloppsrcgeln påverkat fördelningen vid det första dödsfallet.
Familjelagssakkunnigas förslag: De sakkunniga har inte föreslagit annan ändring av förevarande regler än att avvikelse från hälftendelningen skall ske om annan arvinge redan tagit sitt arv.
Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats av remissinstanser- na.
Skälen för mitt förslag: Med den nya familjerättsliga regleringen kommer antalet efterarvsfall att öka betydligt. Beskattningen i dessa fall komplice- ras inte sällan till följd av att hänsyn skall tas till förhållandena vid den först avlidne makens död.
Även om förenklingsskäl talar för en begränsning av de olika undantagen från huvudregeln om en hälftendelning av den efterlevande makens bo här de enligt min mening inte sådan styrka att man i detta sammanhang bör ändra bestämmelserna. Det innebär att avvikelser från hälftendelningen blir aktuella om förekomsten av enskild egendom eller testamente till förmån för annan än den efterlevande inverkat på kvarlåtenskapens fördel- ning vid det första dödsfallet. Det nuvarande undantaget för verkliga delningsförrättningar bör också behållas.
Det är också rimligt med ett undantag från huvudregeln för det fall att ett barn till den först avlidne maken fått ut sitt arv vid det första dödsfallet.
Den nya arvsregeln som innebär att kvarlåtenskapen i sin helhet går till den först avlidne makens arvingar om den sist avlidne saknar arvingar kräver också en anpassning av arvsskattereglerna vid efterarv. Eftersom arvet således skall anses härröra endast från den ena maken skall det för varje arvinge läggas ut som en lott. Den nya ordningen bör tillämpas även
om det första dödsfallet har ägt rum före ikraftträdandet. Denna fråga berörs ytterligare i avsnitt 2.9 om ikraftträdande m.m.
När det däremot gäller efterarv i den situationen att basbeloppsregcln har tillämpats vid det första dödsfallet blir min bedömning en annan.
Som tidigare nämnts omvandlas basbeloppsregcln från en bodelningsre- gel till en arvsregel. Det följer av 11 & AGL att denna nya arvsregel skall beaktas vid skattläggningen efter den förste makens död. De nya efterarvs- reglerna innebär att hänsyn skall tas till att basbeloppsregcln har inkräktat på en arvinges rätt vid det första dödsfallet. Fråga uppkommer om beskatt- ningsmyndigheten i sådana fall skall göra avvikelser från den schematiska delningen vid beskattningen när den efterlevande maken avlider. Ett inte helt ovanligt fall kommer att bli att ett icke gemensamt barn helt eller delvis har fått stå tillbaka för efterlevande makens rätt enligt basbeloppsre- geln. Den först avlidnes barn bliri så fall efterarvinge i den sist avlidnes bo. Hans andel skall dock minskas med hänsyn till vad han fått vid det första dödsfallet (3 kap. 2 5 andra stycket ÄB). Den verkliga andelen kan i så fall bli mindre än vad en schematisk hälftendelning leder till och skatten följaktligen beräknas på en för stor lott.
Det är ställt utom tvivel att en fullständig följsamhet på arvsskatteområ- det till den här beskrivna nya ordningen skulle föra med sig en påtaglig komplicering av arvsbeskattningen. Det bör också beaktas att skillnaden mellan beskattningseffekterna av en schematisk hälftendelning jämfört med en verklig delning normalt blir måttliga. Basbeloppsregeln aktualise- ras nämligen i mindre bon där de i höstas höjda grundavdragen för bröst- arvingar leder till att någon beskattning inte sker eller till låg skatt. Jag har med hänsyn till dessa förhållanden stannat för att något undantag från den schematiska hälftendelningen inte bör göras i det nu diskuterade fallet.
Jag vill i sammanhanget också erinra om 54 & AGL. Av bestämmelserna framgår bl. a. att arvsskatten skall förskjutas av dödsboet. En konsekvens av den schematiska lottläggningen vid beskattningen är att de civilrättsliga fördelningsreglerna kan avvika från dem som legat till grund för skattebe— slutet. Arvingar och testamentstagare kan under sådana förhållanden med stöd av 54 & AGL fördela skatten med hänsyn till den verkliga fördelningen av kvarlåtenskapen.
2.5. Efterbeskattning och återvinning
Mitt förslag: Reglerna om efterbeskattning och återvinning komplet- teras med bestämmelser som gör det möjligt att efterbeskatta resp. medge återvinning av skatt i vissa fall då den verkliga fördelningen av kvarlåtenskapen kommit att avvika från den schematiska.
Familjelagssakkunnigas förslag: Överensstämmcri princip med mitt för— slag (se betänkandet s. 296—297).
Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. Till följd av den inställning som kammarkollegiet redovisat i frågan om valet mellan
schematisk och verklig delning (se avsnitt 2.3) hävdar kollegiet att endast en smärre komplettering av efterbeskattningsreglerna är nödvändig medan reglerna om återvinning kan lämnas oförändrade. Juridiska_lizkultemzänm- den vid Uppsala universitet ifrågasätter om de nya familjerättsreglerna i högre grad än de nuvarande påkallar särskilda möjligheter att i efterhand justera det schematiska skiftet. Svenska bankföreninng påminner om de svårigheter som kan förutses i fråga om kontrollen av efterlevnaden av de föreslagna bestämmelserna.
Skälen för mitt förslag: 1 avsnitt 2.3 har jag diskuterat olika arvsskatte- rättsliga effekter av de nya äktenskaps- och arvsreglerna. Som framgått förordar jag att det schematiska skiftet även i fortsättningen bör vara huvudregel vid beskattningen. Liksom för närvarande kan man räkna med att huvudregeln kommer att tillämpas i de allra flesta fall. En viss ökning av antalet fall där beskattningen grundas på en verklig bodelning kan dock förutses till följd av de nya bodelningsreglerna.
Den nya bodelningsregeln i 12 kap. 2 & ÄktB om rätt för efterlevande make att behålla sitt giftorättsgods är i första hand tänkt att utnyttjas om den efterlevande äger den större delen av egendomen. Genom att åberopa bestämmelsen ifråga kan hon eller han freda sitt giftorättsgods från an- språk från den avlidnes egna barn eller från tlnivcrsella testamentstagare. Det kan emellertid också tänkas situationer då den efterlevande har den mindre delen av behållningen men trots det väljer att begära jämkning. Detta kan t, ex. vara fallet om det ligger i familjens gemensamma intresse att ett barn-till den avlidne övertar en rörelse ellerjordbruksfastighet som den avlidne ägt. En begäran om jämkning från den efterlevande maken leder till att barnet ärver den större delen av bobehållningen medan den efterlevande får en mindre del vid bodelningen. Om arvsskatten i detta fall beräknas på grundval av en schematisk hälftendelning kan den bli för låg.
En liknande situation uppkommer om den efterlevande makens enskilda egendom tas in i bodelningen enligt den nya bestämmelsen i 10 kap. 4 5 ÄktB. Den avlidnes kvarlåtenskap som skall delas mellan arvingar och universella testamentstagare blir i så fall större än vad som följer av en schematisk hälftendelning av makarnas gemensamma giftorättsgods. Ock- så i detta fall blir arvsskatten för låg.
Familjelagssakkunniga har för fall av detta slag föreslagit att det införs en möjlighet till efterbeskattning. En skyldighet att deklarera förvärvet skulle samtidigt införas.
Jag kan visserligen ha förståelse för den av några remissinstanser fram- förda synpunkten att kontrollen av efterlevnaden av sådana bestämmelser kan bli problematisk. Enligt min mening är det dock inte acceptabelt med en ordning-som utesluter möjligheten att ingripa när beskattningseffekter- na genom olika ätgärder — även om dessa är legala och berättigade — blivit andra än dem som varit avsedda. Det är därför enligt min mening nödvän- digt att komplettera efterbeskattnings- och deklarationsreglerna så att de omfattar nu angivna fall. Kompletteringar bör göras på i princip det sätt familjelagssakkunniga föreslagit.
De föreslagna bestämmelserna om deklarationsskyldighet och om efter- beskattning måste emellertid kompletteras i ytterligare ett hänseende.
Anledningen härtill är att resonemanget i det föregående utgår från den förutsättningen att bestämmelserna i 12 kap. 2 s och 10 kap. 4 & ÄktB åberopas i en bodelning som sker efter skattebeslutet. lnget hindrar emel- lertid att en åtgärd av aktuellt slag vidtas i ett tidigare skede, t. ex. under tiden från botlppteckningsförrättningen och fram till dess att bouppteck- ningen ges in eller från denna tidpunkt till dess att skattebeslutet meddelas. För att åstadkomma ett materiellt riktigt beskattningsresultat bör bodel- ningar som skett före Skattebeslutet därför också bringas till beskattnings- myndighetens kännedom. Jag föreslår därför en obligatorisk uppgiftsskyl- dighet för ntl angivna fall i kombination med en skyldighet att ge in de bodelningar där 12 kap. 2 & eller 10kap. 4 sl ÄktB åberopats. Jag föreslår också att reglerna om efterbeskattning skall omfatta den situationen att det efter skattebeslutet upptäcks att en åtgärd av nu angivet slag har vidtagits dessförinnan.
I likhet med vad som uttalats i skilda sammanhang tidigare är det även min Uppfattning att någon mera påtaglig ökning av kontrollresurserna i detta sammanhang inte är försvarlig med hänsyn till arvs- och gåvoskatter- nas ringa statsfinansiella betydelse. Av det skälet måste man räkna med att en del fall där den föreslagna efterbeskattningsregeln skulle vara tillämplig kommer att upptäckas först när den efterlevande maken avlider. [ några av dessa fall kan det förutses att det gått mer än tio år sedan den förste maken dog och att därmed skatteanspråket är preskriberat. Mot den bakgrunden kan det sättas i fråga om inte en förlängning av preskriptionstiden alterna- tivt en annan utgångspunkt för preskriptionstidens beräkning borde infö- ras. Redan med dagens regler uppkommer ibland situationen att ett i och för sig skattCPlikligt förvärv till följd av bl.a. kontrollsvårigheter upptäcks så sent att anspråket har preskriberats. Det inträffar inte alldeles sällan vid tillämpningen av reglerna om s. k. framskjutna förvärv.
Jag kan naturligtvis ha förståelse för att sådana effekter av lagstiftningen upplevs som otillfret'lsställande från ftskala utgångspunkter. En lösning av dessa problem genom t. ex. en förlängning av preskriptionstiden har dock principiella och praktiska aspekter som måste vägas in vid ett ställningsta- gande. Med hänsyn till den restriktiva hållning jag i det föregående intagit när det gäller möjligheterna att avvika från den schematiska delningen i en för de skattskyldiga gynnande riktning föreslårjag inte i detta sammanhang någon större utbyggnad av efterbeskattningsmöjligheterna. Vid en samlad bedömning harjag därför stannat för att reglerna om efterbeskattning för närvarande inte bör kompletteras med några särskilda preskriptionsregler. Jag förutsätter att preskriptionsfrågan övervägs ytterligare av arvsskatte- kommittén.
Det torde regelmässigt bli så att en verklig delning som leder till lägre skatt än den schematiska företas och åberopas innan skatten fastställs. Den motsatta situationen kan dock inte uteslutas. Det finns därför skäl att även ändra återvinningsrcglerna så att skatten kan sättas ned i ett sådant fall. Som familjelagssakkunniga föreslagit (se betänkandet s. 476) bör en sådan bestämmelse förses med den begränsningen att den delning som åberopas måste ha gjorts inom ett år från skattebeslutet.
Den närmare utformningen av de nya bestämmelserna om efterbeskatt-
ning och återvinning liksom de kompletteringar av deklarationsreglerna som krävs tarjag upp i specialmotiveringen (avsnitt 4.2).
2.6. Förmånstagarförvärv
Mitt förslag: Reglerna i 12 & AGL om beskattningen av förmånsta- garförvärv förenklas kraftigt. Hälften av belopp som tillfaller efterle- vande make i egenskap av förmånstagare till försäkring skall vara fritt från skatt.
Familjelagssakkunnigas förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 298—299)
Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som har behandlat frågan har godtagit de sakkunnigas förslag.
Skälen för mitt förslag: Om en avliden efterlämnar en försäkring. till vilken någon förmånstagare inte har insatts. ingår försäkringens värde i dödsboets behållning och beskattas som vilken annan egendom som helst. Om däremot förmånstagare är insatt sker arvsbeskattning av beloppet enligt 12 & AGL och gåvobeskattning enligt 37 ä 2 mom. AGL. Beskatt- ningen bygger på de civilrättsliga bestämmelser om försäkringar som finns i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal. FAL.
Enligt 102 & FAL kan försäkringstagare som vill att försäkringsbeloppet skall tillfalla annan insätta denne som förmånstagare till beloppet. Det finns återkalleliga och oåterkalleliga förmånstagarförordnanden. Vid oå- terkalleliga förmånstagarförordnanden har försäkringstagaren förbundit sig gentemot förmånstagaren att låta förordnandet stå vid makt.
Enligt 104 & FAL skall försäkringsbelopp som utfaller efter försäkrings- tagarens död ej ingå i dennes kvarlåtenskap om förmånstagare är insatt. Om förordnandet varit återkalleligt och försäkringstagaren efterlämnat make eller bröstarvinge skall dock försäkringsbeloppet vid beräkningen av dödsbodelägares giftorätt. rätt enligt 13 kap. 12 å andra stycket giftermåls- balken. rätt till vederlag eller rätt till laglott behandlas som om beloppet hade tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente. Regeln gäller inte tjänstegrupplivförsäkring som tillfallit make. med make likställd person eller bröstarvinge.
Förvärv som görs av bröstarvinge med tillämpning avjämkningsreglerna i 104 & FAL träffas också av beskattning.
1 12 9” första stycket sista meningen AGL finns en specialregel för det fall att make är förmånstagare.
Skattskyldighet föreligger inte för den del av förvärvet som skulle ha motsvarat giftorättsandelen om försäkringen hade ingått i boet. När det vid sidan av maken finns andra förmånstagare beräknas makens skattefria andel med hänsyn tagen till samtliga förvärv.
Den i skilda sammanhang omvittnade komplexitet som kännetecknar arvs- och gåvobeskattningen av försäkringar har i allt väsentligt sin grund i kopplingen mellan de svårtillämpade civilrättsliga reglerna i 104 & FAL
och beskattningsreglerna i 12 & AGL. Till följd av den ändring av 104 & FAL som beslutats i samband med familjerättsreformen skapas förutsätt— ningar för förenkling av försäkringsbeskattningsreglerna i AGL. Ändring— en i'FAL innebär i huvudsak följande.
De nuvarande mekaniska jämkningsreglerna upphävs. I stället skall ett förmånstagarförordnande kunnajämkas till förmån för make och bröstarv- ingar efter en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Jämk- ning skall göras bara om en tillämpning av förordnandet skulle leda till oskäligt resultat. Jämkningen skall vara en fråga mellan förmånstagaren och den som begär jämkning. Förekomsten av en försäkring skall alltså inte längre påverka fördelningen av bobehållningen. En särskild jämk- ningsregel skall gälla för det fallet att försäkringstagaren vid sin död låg i skilsmässa eller var skild men inte hade gjort bodelning. Den efterlevande maken skall då ha rätt tilljämkning för att få ut sin bodelningsandel. Rätten att påkallajämkning enligt de nya reglerna preskriberas ett år efter det att bouppteckning har avslutats eller dödsboanmälan har gjorts.
En följd av ändringen i 104 & FAL är att det bör införas en föreskrift i 12 & AGL av innebörd att vad som tillfaller efterlevande make eller bröst- arvinge med stöd av 104 5 andra stycket FAL skall beskattas som arvfallen egendom. Den särskilda regleringen avseende bröstarvinges laglott kan tas bort. .
Den nya jämkningsmöjligheten kan sägas ersätta den ökning av den skattefritt giftorättsandelen som hittills beräknats när annan än den efterle- vande är förmånstagare. Det finns enligt min uppfattning likväl ingen anledning att överväga den bestämmelsen att viss del av ett belopp som tillfaller den efterlevande maken efter jämkning enligt de nya reglerna skulle vara skattefritt på grund av giftorätt. Detta beror på att jämknings- möjligheten inte är relaterad till makars bodelningsanspräk och att bestäm- melsen inte längre bygger på synsättet att försäkringen skulle kunna ingå i eller påverka fördelningen i boet.
Förhållandet är emellertid annorlunda i de fall den efterlevande är insatt som förmånstagare. Jag delar därför familjelagssakkunnigas uppfattning (se betänkandet s. 299) att det inte är rimligt att låta den nya regleringen i FAL leda till att en makes förmånstagarförvärv i sin helhet träffas av skatt. I likhet med vad de sakkunniga sagt förefaller det även mig vara lämpligast att slå fast att hälften av makes förmånstagarförvärv skall vara fritt från skatt. En sådan ordning leder i vissa fall till en skärpt beskattning. medan den i andra medför lindringar. De uppenbara fördelarna från förenklings- synpunkt mcd en sådan regel måste enligt min mening tillmätas avgörande betydelse. Jag vill också påminna om att de skatteskärpningar som den nya regeln i vissa fall kan föra med sig i hög grad motverkas av förslaget om höjt grundavdrag för efterlevande make.
Det kan slutligen anmärkas att förvärv som den efterlevande maken kan göra med tillämpning av jämkningsregeln i 104 & tredje stycket FAL för att tillgodose makens bodelningsanspråk inte kommer att träffas av någon arvsskatt.
Hänvisningar till S2-6
- Prop. 1987/88:61: Avsnitt 4.2
Mitt förslag: Vad en efterlevande sambo erhåller vid bodelning enligt lagen om sambors gemensamma hem skall inte arvsbeskattas. För testamentslott som tillfaller en sambo skall beskattningen vara densamma som för make, dvs.med ett grundavdrag på 200000 kr. och skatteuttag efter klass [.
Familjelagssakkunnigas förslag: Överensstämmer med mitt (se betänkan- det s. 299—300).
Remissinstanserna: Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran.
Skälen för mitt förslag: 1 lagen om sambors gemensamma hem (sambo- lagen) finns bl.a. bestämmelser om fördelning av det gemensamma hem- met genom bodelning tS— 13 åå). Dessa innebäri huvudsak följande.
När ett samboförhållande upphör skall bodelning ske om en av sambor- na begär det. Om en sambo avlider skall begäran av den efterlevande sambon om bodelning framställas senast då bouppteckning förrättas. Vid bodelningen fördelas sambornas gemensamma bostad och bohag mellan dem, om egendomen har förvärvats för gemensamt begagnande (.5 %$). Värdet av egendomen skall — efter avdrag för skulder — delas lika mellan samborna (8 5). Skulderna avräknas i första hand mot sådan egendom som skulden är hänförlig till. Om en fordran på en sambo inte är hänförlig till bostaden eller bohaget skall sambon i första hand fä täckning för den ur egendom som inte skall ingå i delningen. Först om egendom som inte skall ingå i delningen inte räcker till för att täcka de skulder som skall avräknas mot denna skall den egendom som skall ingå i delningen tas i anspråk (7 5). Vid bodelning med anledning av att den ena sambon har avlidit har den efterlevande sambon alltid rätt att i den mån det räcker få ut så mycket av den behållna egendomen — efter avdrag av skulder —- att det motsvarar två gånger basbeloppet.
Genom ändringarna i ÄB har tagits in särskilda regler om bouppteckning efter sambo. De innebär följande.
Begär den efterlevande sambon bodelning skall bostad och bohag som förvärvats för gemensamt begagnande antecknas och värderas särskilt. Därvid skall anges vem egendomen tillhör. Även fordringar som är förena- de med särskild förmånsrätt i egendomen eller av annan anledning är att hänföra till denna egendom skall antecknas. Om den efterlevande sambon eller den avlidne sambons övriga dödsbodelägare begär att få täckning för annan skuld ur egendomen. skall sambons samtliga tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 & ÄB). _
Som framhålls i den tidigare nämnda propositionen om följdlagstiftning till ÄktB m.m. (s. 66) skulle det strida mot den syn på frågan om lagregle- ring av samboförhållanden som ligger till grund för den nya lagen om sambors gemensamma hem att allmänt i lagstiftningen jämställa sambor med makar. Med den utgångspunkten har man i följdlagstiftningen analy-
serat varje lagstiftningsfråga för sig och övervägt i vilken utsträckning särskilda lösningar är påkallade.
Det nu redovisade synsättet måste också ligga till grund när man övervä- ger vilka förändringar av arvsskattelagstiftningen som sambolagen och ändringarna i ÄB bör föranleda.
[ fråga om egendom som en sambo förvärvar genom bodelning enligt sambolagen är det naturligt att sådan egendom inte träffas av någon arvs- skatt. När en sambo avlider måste alltså den efterlevande sambons del i det gemensamma hemmet brytas ut innan arvslotterna beräknas. Detta bör kunna ske genom en schematisk bodelning. En möjlighet bör också finnas att lägga en verklig bodelning till grund för beskattningsmyndighetens beslut. Vid den schematiska bodelningen bör en hälftendelning ske. Be- skattningsmyndigheten bör dock när bodelning skall ske alltid beakta att den efterlevande sambon har rätt att erhålla egendom som motsvarar två gånger basbeloppet. Andra regler som kan föranleda att hälftendelningen frångås bör beaktas bara om en bodelning har förrättats enligt sambolagen.
När det sedan gäller frågan hur en sambos tcstamentsförvärv skall beskattas. blir ställningstagandet inte lika självklart. Den nuvarande be- stämningen av den som i arvsskattehänssende skall jämställas med make tillkom genom lagstiftning år 1970. Vid det tillfället bedömdes det vara olämpligt att ha olika regler vid inkomstbeskattningen och arvsbeskatt- ningen tse prop. 1970171 5. 110). I samband därmed infördes för ogifta kravet på gemensamma barn. Jag vill här nämna att jag inte i detta sam- manhang avser att föreslå några förändringar på den punkten på inkomst- skattcsidan. Frågan är om det mot den bakgrunden finns skäl att nu överväga ändringar i AGL.
Familjelagssakkunniga ansåg det vara otillfredsställande att en testa- mentslott till en sambo skall beskattas så mycket kraftigare av det skälet att samborna saknat barn. De sakkunniga föreslog därför att sambo borde jämställas med make i arvsskattehänseende. Enligt de sakkunniga borde förekomsten av ett testamente tillsammans med de uppgifter som lämnats i det och i bottppteckningen kunna ge tillräcklig vägledning för att i de enskilda fallen bedöma om mannen och kvinnan bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
Remissinstanserna har godtagit förslaget. De allmänna tjänstegruppliv- försäkringarnas samrådsgrupp (ATS-gruppen) har i sitt yttrande lämnat synpunkter i fråga om den utredning om samboförhållandets karaktär som bör föreligga i arvsskatteärendet.
Det är även min uppfattning att frågan om vilka krav som bör vara uppfyllda för att en person skall behandlas som med make jämställd i arvsskattehänseende kommer i ett delvis annat läge med den nya sambo- lagstiftningen. .lag kan därför ansluta mig till familjelagssakkunnigas för— slag och föreslår således att de regler om arvsskatteuttag som gäller för makar också skall tillämpas för sådana sambor som avses i sambolagen. Mitt förslag innebär att grundavdraget för en sambo blir 200000 kr. och att skatten skall tas ut efter klass 1.
Som ATS—gruppen framhållit kan det givetvis inte uteslutas att den föreslagna ordningen i vissa fall kommer att leda till problem när det gäller
att avgöra om ett sammanboende haft sådan karaktär att den efterlevande skall behandlas som sambo i arvsskattehänseende. Jag delar dock familje- lagssakkunnigas uppfattning att det i de allra flesta fall bör vara möjligt att göra en riktig bedömning bl.a. med utgångspunkt i förekomsten av testa- mente till förmån för den efterlevande sambon.
ATS-gruppen har i sitt remissyttrande uppehållit sig vid de bedömnings- grunder som försäkringsbolagen tillämpar vid bedömningen huruvida ett samboförhållande föreligger eller ej. ATS-gruppen pekar på förekomsten av gemensam bostad som en grundläggande förutsättning och framhåller att samboendet skall ha varit stadigvarande och skett under äktenskapslik- nande förhållanden. Kravet på varaktighet sätts lägre om parterna har gemensamma barn eller tidigare varit gifta med varandra. Längre tid brukar krävas om parterna är mycket unga. Vad som krävs för att sambo- endet skall vara äktenskapsliknande är svårare att ange. En bedömning måste ske utifrån den totala situationen. Om två individer av motsatt kön varit samboende har presumtionen varit att det skett under äktenskapslik— nande förhållanden om övriga omständigheter inte motsäger en sådan bedömning. Även varaktigheten har väsentlig betydelse vid denna bedöm- ning. Vad ATS-gruppen framhållit om förutsättningarna för att vid bedöm- ningen av ett samboförhållandes karaktär söka ledning i försäkringsgivar- nas bedömningar och beslut harjag inget att erinra mot.
Jag vill erinra om att den föreslagna ändringen i arvsskattehänseende för sambor också får effekt i samband med gåvobeskattningen.
Mitt förslag om sambornas behandling i arvs- och gåvoskattehänseende föranleder vissa ändringar i AGL. Dessa kommenteras i specialmotivering- en (avsnitt 4.2). Som en konsekvens av att sambor i vissa hänseenden jämställs med makar erfordras också vissa följdändringar i KL. Dessa kommenteras i avsnitt 2.10.
Hänvisningar till S2-7-1
Mitt förslag: Homosexuella sambor skall vid beskattningenjämstäl- las med heterosexuella sambor.
Skälen för mitt förslag: Lagen om homosexuella sambor innehåller en förteckning över lagar och bestämmelseer vars stadganden om sambor också skall gälla för homosexuella sambor. Bl.a.omfattas ÄB och lagen om sambors gemensamma hem. Vad som i föregående avsnitt sagts om den civilrättsliga regleringen av samboft'irhållanden gäller följaktligen ock— så homosexuella sambor. De förslag till ändringar av arvsskattereglerna som där föreslagits bör därför också gälla homosexuella sambor. Detsam— ma gäller följdändringarna i KL. För att åstadkomma detta krävs att uppräkningen i lagen om homosexuella sambor utökas med AGL och vissa bestämmelseri KL.
När det gäller att avgöra om två personer bor tillsammans i ett homosex— uellt förhållande har man i princip att beakta samma slags omständigheter
som när man skall ta ställning till huruvida en kvinna och en man lever i ett äktenskapsliknande förhållande. Det krävs således att parterna samman- lever i en inte alltför kortvarig förbindelse. vari normalt ingår ett sexuellt samliv. gemensamt hushåll och gemensam bostad. gemensam ekonomi elleri vart fall ett ekonomiskt samarbete samt att parterna står i ett sådant förhållande till varandra att de uppfattar sig och agerar som ett par i traditionell mening (se prop. 1986f'87: 124 s. 48 och LU 1986/87z28 s. 16).
Hänvisningar till S2-7-2
- Prop. 1987/88:61: Avsnitt 4.3
2.8. Gåvor mellan makar
Mitt förslag: De nya bestämmelserna om gåvor mellan makar i äktenskapsbalken föranleder för närvarande inga ändringar av gåvo-
skattereglerna.
Familjelagssakkunnigas förslag: Överensstämmer med mitt förslag. De sakkunniga har övervägt frågan om en förlängning av preskriptionstiden men stannat för att inte lämna något sådant förslag.
Remissinstanserna: Malmö tingsrätt anser att det är otillfredsställande att frågan om preskription lämnas öppen. Det kan nämnas att kunmiarkol- Iegiet avstyrkte de sakkunnigas grundläggande förslag om rätt för makar att lämna giltiga gåvor till varandra utan registreringsförfarande. I övrigt har remissinstanserna inte kommenterat frågan.
Skälen för mitt förslag: Den nya regleringen i ÄktB innebär att gåvor kan bli gällande mellan makar utan något registreringsförfarande (8 kap. 1 s ÄktB). För att en gåva mellan makar skall gälla i förhållande till givarens borgenärer krävs däremot registrering. Med oförändrade gåvoskatteregler kommer skattskyldighet att inträda redan när gåvan sker mellan makarna. Jämfört med dagens ordning. där en gåva mellan makar blir giltig först i och med att äktenskapsförord ges in för registrering. kan de nya reglerna i ÄktB förutses leda till ökade kontrollproblem vid gåvobeskattningen. Fa- miljelagssakkunniga har också noterat dessa svårigheter men inte föresla- git några ändringar i AGL.
Det är enligt min mening ingen framkomlig väg att ändra de nuvarande skattskyldighetsreglerna i AGL för att komma till rätta med de nyss antyd- da problemen. Skyldighet att erlägga gåvoskatt uppkommer således så snart det föreligger en fullbordad gåva mellan makarna. Det är uppenbart att förutsättningz'trna för kontroll av att sådana gåvor deklareras blir sämre än i dag. Som jag tidigare varit inne på är det med hänsyn till arvs- och gåvoskatternas statsfinansiella betydelse inte rimligt att påtagligt förstärka kontrollresurserna på detta område. Den nya civilrättsliga regleringen av gåvor mellan makar måste alltså mötas med ingrepp i skattelagstiftningen av annan karaktär.
Den tänkbara åtgärd som ligger närmast till hands och som också över- vägdes av familjelagssakkttnniga skulle vara att förlänga den tioåriga pre- skriptionstiden alternativt bestämma en annan utgångspunkt för preskrip- tionstidens beräkning. Jag vill här påminna om min tidigare gjorda bedöm-
ning att sådana nya inslag i AGL väcker frågor av såväl principiell som praktisk natur. Då jag dessutom har erfarit att arvs- och gåvoskattekom- mitten i sitt arbete med översynen av AGL kommer in på frågor av det nu diskuterade slaget anser jag att eventuella förändringar av preskriptions- reglerna bör anstå till dess kommitténs slutbetänkande föreligger. Jag är alltså inte beredd att nu föreslå några ändringar i beskattningsreglcrna för gåvor mellan makar.
2.9. Ikraftträdande. m.m.
ÄktB. ändringarna i ÄB samt lagarna om sambors gemensamma hem och om homosexuella sambor skall träda i kraft den 1 januari 1988. Ändringar- na i AGL bör träda i kraft vid samma tidpunkt. De nya bestämmelserna skall således tillämpas om skattskyldigheten inträder efter utgången av år 1987. Somjag framhållit i avsnitt 2.4 bör den nya regeln i 3 kap. 8 & ÄB om rätt för den först avlidne makens arvingar att ärva allt om den sist avlidne maken saknar arvingar inverka på arvsbeskattningen även i fall då det första dödsfallet ägt rtlm före ikraftträdandet. Det är dock inte nödvändigt med en särskild övergångsbestämmelse i AGL för denna situation. Att den först avlidnes efterarvingar skall ärva allt vid den sist avlidne makens död även om det första dödsfallet inträffade före ikraftträdandet framgår av en särskild övergångsbestämmelse till ÄB. Efterarvingarnas skattskyldighet inträder emellertid först vid det andra dödsfallet och då kan bestämmelsen i 15 ä 2 mom. tjärde stycket tillämpas utan särskilda övergångsbestämmel— ser.
Avslutningsvis vill jag redovisa min syn på de statsfinansiella effekterna av de föreslagna ändringarna i arvs- och gåvoskattelagstiftningen. Närma- re beräkningar är vanskliga att göra. Det som främst kan komma att påverka skatteutfallet är den föreslagna höjningen av grundavdraget för efterlevande make. Med nuvarande arvsregler skulle en sådan höjning medföra ett betydande skattebortfall. Som jag framhållit i avsnitt 2.2 innebär emellertid de föreslagna arvsreglerna att ett nytt arvfall kan sägas ha tillkommit. Syftet med det högre grundavdraget är bl. a. att undvika att den nya ordningen för med sig att samma egendom beskattas dubbelt till följd av att den efterlevande föräldern skjuts in som arvinge framför barnen. Mot den bakgrunden är det min bedömning att de nya arvsskatte- reglerna inte kommcr att få några nämnvärda statsfinansiella effekter. Det förhållandet att vissa förvärv som görs av sambor i fortsättningen blir skattefria bodelningsförvärv resp. förvärv som beskattas enligt klass 1 torde inverka på skatteinkomsterna i så begränsad omfattning att min nyss gjorda bedömning inte rubbas.
Hänvisningar till S2-9
- Prop. 1987/88:61: Avsnitt 2.4
2.10. Ändringar i kommunalskattelagen
Mitt förslag: Beskattningsreglerna för pensionsförsi'tkringar kom- pletteras med en bestämmelse som öppnar rätt till återköp för det fall att den ena maken vid bodelning har rätt till sådan återbetalning som avses i 13 kap. 4 $ ÄktB. 1 övrigt föreslås några renodlade följdändringar.
Familjelagssakkunnigas förslag: Överensstämmer med mitt förslag i frå- ga om den utvidgade återköpsrätten (se betänkandet s.69. 402 och 472). De sakkunniga har inte föreslagit några andra ändringar i KL.
RemisSinstanserna: Endast riksskatteverket. RSV. har närmare diskute- rat förslaget och godtagit det med påpekanden om bl. a. ikraftträdandere- geln.
Skälen för mitt förslag: 1 punkt 1 av anvisningarna till 31 & KL anges kraven för att en försäkring skall behandlas som pensionsförsäkring. Bl. a. gäller att försäkringen inte får återköpas annat än i vissa fall.
Enligt de nya bodelningsreglerna kan det vid beräkningen av makarnas andelar under vissa förutsättningar bli aktuellt att ta hänsyn till att en make har minskat sitt giftorättsgods genom att betala premie för egen pensions- försäkring ( 11 kap. 4 & tredje stycket ÄktB). Har en sådan andelsberäkning gjorts och kan den andra maken inte få ut sin lott föreskrivs i 13 kap. 4 5 en skyldighet för försäkringsgivaren att av försäkringstagarens tillgodohavan- dc betala tillbaka vad som fattas.
Som anges i prop 1986/87zl (s.204) är den nu beskrivna återbetalningen tekniskt sett en form av återköp. För att återbetalningsregeln inte skall komma i konflikt med återköpsförbudet i KL krävs att ett ytterligare undantag förs in i punkt 1 av anvisningarna till 31 & KL.
Genom utbetalningen uppkommer det en skattskyldighet för försäk- ringstagaren. oavsett om utbetalningen görs till honom själv eller till ma- ken; i båda fallen skall kontrolluppgift enligt 37 5 1 mom. 3 taxeringslagen (1956:623) lämnas för försäkringstagaren. Vidare är försäkringsbolaget enligt 7 & uppbördslagen (19531272) skyldigt att göra ett källskatteavdrag med för närvarande 30%. vilket medför att den totala återbetalningen kommer att avse ett högre belopp än makens anspråk.
Som RSV påpekat i sitt remissyttrande bör det i övergångsbestämmel— serna för tydlighets skull anges att möjligheten till återbetalning står öppen också för försäkring som tecknats före utgången av år 1975 då nuvarande regler om återköpsförbud m. m. började gälla. jfr femte stycket av anvis- ningarna i deras lydelse enligt SFS 1972:254 och 2 & lagen (1975: 1348) om ikraftträdande av lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
Vid sidan av den nu redovisade ändringen i KL föreslår jag några följdändringar som föranleds av den nya sambolagstiftningen. däri inbegri- pet regleringen av de homosexuella sambornas förhållanden.
Vad" en sambo förvärvar genom bodelning bör. på samma sätt som makes bodelningsförvärv. vara fritt från inkomstskatt. Vidare bör de regler som gäller realisationsvinstbeskattning av egendom som make förvärvat genom bodelning också gälla egendom somsambo förvärvat genom bodel- ning. Vad nu sagts kräver att 19 å och 35 ä 4 mom. KL samt punkten 2 a sjunde stycket av anvisningarna till 36 & Kl.. ändras. Reglerna bör också gälla homosexuella sambor vilket kräver att uppräkningen i lagen om homosexuella sambor utökas med nämnda lagrum i KL.
3. Upprättade lagförslag
[ enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). 2. lag om ändring i lagen ( 1941 :416) om arvsskatt och gåvoskatt. 3. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.' Lagförslaget under 3 har upprättats efter samråd med chefen förjustitie— departementet.
4. Specialmotivering
4.1. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen 19 å”
Paragrafens bestämmelse om att vissa familjerättsliga förvärv inte skall räknas som skattepliktig inkomst enligt KL har ändrats. Ändringen inne- bär att inte heller vad som förvärvats genom bodelning mellan sambor skall räknas som skattepliktig inkomst. Att det är fråga om sådana sambor som avses i sambolagen behöver inte sägas särskilt i lagtexten. eftersom det är bara för sådana sambor som det finns regler om bodelning.
Enligt lagen om homosexuella sambor är sambolagen tillämplig på ho- mosexuella sambor. Detta innebär bl. a. att bodelning kan ske mellan ho- mosexuella sambor. En hänvisning till paragrafen föreslås införd i lagen om homosexuella sambor. vilket innebär att vad en homosexuell sambo förvärvar genom en sådan bodelning inte skall räknas som skattepliktig inkomst.
En redaktionell ändring med anledning av att en ny bostadsbidragsför- ordning träderi kraft den 1 januari 1988 har skett.
35 5 4 mom.
I detta moment finns regler om realisationsvinstbeskattning vid avyttring av annan egendom än fastigheter. aktier m. m. och bostadsrätter. [ fråga om beräkning av realisationsvinst vid avyttring av fastigheter kommer jag nedan att föreslå en mindre ändring i anvisningarna till 36 &.
Sådan egendom som avses i förevarande moment kan utgöra gemensamt bohag enligt sambolagen. Den kan alltså fördelas mellan samborna genom bodelning. Ändringen innebär att de särskilda bestämmelser i momentet ' som avser bodelning mellan makar också kommer att bli tillämpliga på bodelning mellan sambor.
En hänvisning till paragrafen föreslås införd i lagen om homosexuella
' l bilagan har lagförslag l.ut1ämnats. Förslaget är likalydande med det som är fogat till propositionen.
sambor vilket innebär att bestämmelserna också gäller egendom som för- värvats genom bodelning mellan homosexuella sambor.
Punk! [ av anvisningarna fil/31 9"
Den nya bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.10).
Fan/tl .? (I av ant-'isningarna til/36 å
lanvisningspunktens sjunde stycke finns särskilda regler om beräkning av ingångsvärde i de fall en avyttrad fastighet har förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning med anledning av en makes död. Änd- ringen innebär att dessa regler blir tillämpliga också när fastigheten har förvärvats genom bodelning med anledning av en sambos död.
Vad nu sagts gäller också homosexuella sambor. Bestämmelsen föreslås bli införd i uppräkningen i lagen om homosexuella sambor.
Enligt 35 ä 2 mom.tredje stycket skall en avyttrad fastighet som har förvärvats genom arv. testamente. gåva. bodelning eller annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte anses förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som har skett närmast dessförinnan. Enligt 35 ä 3 a mom. skall denna bestämmelse tillämpas på motsvarande sätt vid avyttring av en bostadsrätt. Som har framgått är bestämmelsen formulerad så att den utan ändring blir tillämplig också vid avyttring av en fastighet som har förvärvats genom bodelning mellan sambor och vid avyttring av en bostadsrätt som har förvärvats genom bodelning mellan sambor eller övertagande enligt 16 & lagen om sambors gemensamma hem.
Hänvisningar till S4-1
- Prop. 1987/88:61: Avsnitt 4.3
4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt
_?aå'
Som en ny paragraf har sist under rubriken Inledande bestämmelser förts in beskrivning av de sambor för vilka AGL:s regler om sambor skall gälla. Denna motsvarar ] å andra stycket lagen om sambors gemensamma hem.
12.5
Förändringarna i paragrafens första stycke är en följd av de långtgående förenklingar av försäkringsbeskattningen somjag redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). Huvudregeln i första meningen om skattskyl- dighet för förmånstagarförvärv har kompletterats med en bestämmelse om att motsvarande skall gälla i fråga om utbetalning på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkas med tillämpning av den nya regeln i 104 s FAL. Den nya bestämmelsen om att hälften av försäkringsbelopp som tillfaller försäkringstagarens make i egenskap av förmånstagare skall vara arvsskattefritt har också tagits in i paragrafens första stycke. Vad den
&
efterlevande maken eller bröstarvingen förvärvar med stöd av jämknings- regeln omfattas ej av bestämmelsen i andra stycket om s. k. basbelopps- avdrag om inte den som begår jämkning undantagsvis kan betraktas som förmånstagare.
[5 55 ] mum.
Ijb'rsta styv/(vt har två sakliga ändringar gjorts.
Den ena innebär att regeln om att beskattningsmyndigheten skall beakta basbeloppsregcln har tagits bort. Det beror på att basbeloppsregcln enligt ändringarna i ÄB har omvandlats från en bodelningsregel till en arvsregel. Härigenom skall basbeloppsregeln beaktas enligt 11 ä 1 mom. AGL och en särskild bestämmelse härom ärinte längre nödvändig.
Genom den andra ändringen regleras förutsättningarna för att en verklig bodelning skall få läggas till grund för en från den schematiska hälftendel- ningen avvikande delning. Bestämmelsen har kommenterats i den allmän- na motiveringen (avsnitt 2.3).
I andra stycket finns bestämmelser som gäller äktenskap på vilka äldre giftermålsbalken är tillämplig. Ändringen där innebär att föreskriften om att basbeloppsregeln skall beaktas vid den schematiska delningen har tagits bort.
ljja'rdr» stycket finns nu bestämmelser om att bouppteckningen skall vara åtföljd av vissa uppgifter om efterlevande makes enskilda egendom. Sådana uppgifter skall i fortgåttningen enligt de nya reglerna i ÄB tas in i bouppteckningen (20 kap. 4 Ö). Några sådana föreskrifter behövs alltså inte i AGL och de har utgått.
[5 S' I a mum.
Detta nya moment tar sikte på vissa förhållanden som skall ligga till grund för beskattningen och som inte framgår av enbart en bouppteckning. Bakgrunden till stadgandet har berörts i avsnittet om efterbeskattning m.m. (2.5).
lji'irxta styr-ket har tagits in en skyldighet att i bouppteckningen eller i särskild handling som ges in tillsammans med bouppteckningen ange huru- vida sådan bodelning som avses i punkterna 1 eller 2 har ägt rum. Av andra stycket framgår att bodelningshandlingen i så fall skall ges in till beskatt- ningsmyndigheten tillsammans med bouppteckningen. Punkterna 1 och 2 avser verkliga bodelningar som ijämförelse med en schematisk lottlägg- ning lcder till högre skatt. l tydlighetens intresse bör påpekas att det här enbart är fråga om verkliga bodelningar. dvs bodelningar mellan å ena sidan den efterlevande maken och å andra sidan övriga dödsbodelägare. ()m däremot makarna endast har gemensamma barn och det ej heller finns universella testamentsförordnanden är överföringar från den efterlevande maken till de gemensamma barnen i de flesta fall att betrakta som ett arvsavstående. Möjligheten att beakta ett sådant avstående vid arvsbe— skattningen är med den nya arvsordningen dock begränsad eftersom den efterlevande maken normalt mycket tidigt får anses ha tillträtt sitt arv. Ett
IJ
sådant avstående som ej framgår av bouppteckningen är redan enligt gällande rätt i de flesta fall att se som en skattepliktig gåva. Några särskilda regler för dessa fall erfordras således inte i detta sammanhang.
Av andra stycket framgår att om en bodelning av detta slag sker efter det att bouppteckningen getts in men innan skattebeslutet har meddelats skall bodelningshandlingen ges in till beskattningsmyndigheten.
Om en bodelning av här aktuell beskaffenhet skett utan att detta varit känt för beskattningsmyndigheten vid tidpunkten för skattebeslutet kan efterbeskattning komma ifråga enligt den nya bestämmelsen 32 ä' h. Sker en sådan bodelning efter skattebeslutet uppkommer deklarationsskyldig- het och efterbeskattning kan ske enligt de nya bestämmelserna i 45 & C och 32 15 h. Dessa bestämmelser kommenteras nedan.
En nyhet i ÄB är att efterlevande make ärver före bröstarvinge. Detta gäller dock inte om den avlidne maken efterlämnar en bröstarvinge som inte är makarnas gemensamma och denne inte har avstått från sin rätt till arv till förmån för den efterlevande (3 kap. 1 & ÄB). Om bröstarvingen avstår från sin rätt till arv har han eller hon i stället rätt att ta del i den efterlevande makens bo enligt bestämmelserna om efterarv (3 kap. 9 & ÄB).
Om den döde efterlämnar make skall i bouppteckningen anges om den dödes bröstarvingar också är bröstarvingar till den efterlevande maken (20 kap. 3 åÄB). En bröstarvinge till den först avlidne som har avstått från sitt arv till förmån för den efterlevande maken är delägare i dennes bo, men inte i den först avlidnes (18 kap. 1 & tredje stycket ÄB). Av föreskrifternai AGL om tidpunkten för skattskyldighetens inträde följer att skattskyldig- het för den efterlevande maken inträder vid den först avlidne makens död och för den avstående vid den sist avlidnes (5 och 8 5.5 AGL).
För att skattläggningen skall kunna ske med beaktande av att skattskyl- dighet har inträtt till följd av ett avstående av nu behandlat slag har därför i första stycket punkt 3 föreskrivits en skyldighet att redovisa avståendet i skatteärcndct.
[5 #2 mom.
Momentet har redigerats om och består enligt förslaget av fem stycken. Sammanfattningsvis innebär förslaget följande.
I första stycket slås fast att huvudregeln fortfarande skall vara att efter- arvingarnas andel bestäms till hälften. 1 andra stycket anges i tre punkter vid vilka tillfällen annan fördelning än hälftendelning skall ske. I tredje och fjärde styckena föreskrivs ytterligare undantag från hälftendelningen. Femte stycket behandlar testamentarisk sekundosuccession.
Enligt den nya arvsrättsliga regleringen i 2 kap. 1 & ÄB tillfaller den avlidne makens kvarlåtenskap den efterlevande maken även när den avlid- ne har bröstarvingar. Efter-lämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge. omfattar makens rätt till kvarlå- tenskapen dock inte en sådan arvinges arvslott. Detta gäller emellertid inte om bröstarvingen har avstått från sitt arv till förmån för den efterlevande. I
sådana fall ärver alltså den efterlevande maken hela boet och den avlidnes bröstarvinge har rätt till efterarv.
När kvarlåtenskapen tillfaller efterlevande make disponerar han eller hon den med fri förfoganderätt och bröstarvingarna har rätt till efterarv.
ÄBf's nya regler om utbrytning av efterarvingarnas andel innebär att huvudregeln även i fortsättningen skall vara att man gör en hälftendelning. Detta skall dock inte ske om det som den efterlevande maken fick med stöd av 3 kap. 1 & ÄB utgjorde en annan andel än hälften av summan av arvet och den efterlevandes egen egendom efter bodelningen (3 kap. 2 & tredje stycket ÄB). 13 kap. 1 s' ÄB finns bl. a. den nyss nämnda regeln om att makens rätt till kvarlåtenskapen inte omfattar en icke gemensam bröst- arvinges arvslott annat än om denne har avstått från sin rätt till arv.
För de fall då det endast finns gemensamma bröstarvingar eller när en icke gemensam bröstarvinge har avstått från sin rätt till arv kommer situationen i framtiden att vara analog med den då efterlevande make enligt nuvarande rätt ärver den först avlidne maken. Skillnaden är endast att kretsen av efterarvingar är en annan. ] dessa fall bör även vid skattlägg- ningen en utbrytning av efterarvingarnas andel ske enligt samma principer som hittills. Att huvudregeln även i fortsättningen skall vara att beskatt- ningsmyndigheten skall göra en hälftendelning anges iförsta stycket.
Om den avlidne efterlämnar en bröstarvinge som har rätt till arv före den efterlevande maken måste däremot hälftendelningen frångås. Därför har i andra stycket punkt 3 föreskrivits att andelen skall beräknas med tillämp- ning av bestämmelserna i 3 kap. 2 & tredje stycket ÄB om den först avlidne har efterlämnat en bröstarvinge som inte är den efterlevandes bröstarvinge och denne inte har avstått från sin rätt till arv till förmån för den efterlevan- de maken.
En icke gemensam bröstarvinge kan ha rätt till efterarv i den sist avlid- nes bo även i andra situationer. Det gäller t. ex. om ett gemensamt barn avlider mellan de båda dödsfallen (se prop. 1986/87:1 s. 235). Detta påver- kar dock inte storleken av efterarvingarnas totala andel i den sist avlidne makens bo. utan innebär endast att efterarvet skall fördelas mellan bröst- arvingarna på ett annat sätt. Det blir alltså inte aktuellt att tillämpa bestäm- melsen i andra stycket 3 i ett sådant fall. Att beskattningsmyndigheten i en sådan situation som den nu behandlade vid fördelningen av efterarvet skall lägga ut en arvslott för en icke gemensam bröstarvinge som har rätt till efterarv på grund av att en gemensam bröstarvinge har avlidit under mellantiden följer av 11 ä 1 mom. AGL jämfört med 3 kap. 2å andra stycket ÄB.
Punkterna 1 och 2 i andra stycket innebär inga ändringar i förhållande till gällande rätt.
I tredje stycket anges ytterligare undantag från principen om hälftendel- ning. Stadgandet avser det fall att andelen blivit enligt lag annorlunda bestämd vid delningsförrättning. varöver i behörig ordning upprättad handling föreligger i skatteärcndet. Regleringen överensstämmer med gäl— lande rätt. _
Fjärde stycket innebär en nyhet. [ ÄB görs en ny reglering för de fallen att det vid den efterlevande makens död endast finns arvsberättigade
släktingar till en av makarna. Dessa skall då ärva allt (3 kap. 8 & ÄB). Sådana släktingar kan endast vara arvsberättigade efter sin egen släkting och inte efter dennes make. Arvet skall alltså anses härröra endast från den ena maken. Som jag föreslagit i den allmänna motiveringen bör även i dessa fall principen om en hälftendelning frångås. ] fjärde stycket har därför föreskrivits att hälftendelning inte skall ske om det vid den sist avlidna makens död endast finns arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. l såfall tillfaller även det som den efterlevande kan ha haft med fri förfoganderätt dessa släktingar och för varje arvinge skall det läggas ut endast en lott. Att detta skall beaktas vid skattläggningen följer av 11 ä 1 mom. AGL. Femte stycket motsvarar. med en mindre redaktio- nell ändring. det nuvarande andra stycket.
[5 $” 3 mom.
Bestämmelsen har kompletterats så att den även omfattar bodelningshand- lingar som skall ges in enligt de nya reglerna i 15 ä 1 a mom. Dessutom har momentet moderniserats.
[50.5
Denna nya paragraf innehåller bestämmelser om bodelning när ett sambo- förhållande upplöses genom den ena sambons död. Iförsta stycket finns föreskrifter om beräkning av den efterlevande sambons andel i det gemen- samma hemmet. Liksom beträffande makar har föreskrivits att andelen i första hand skall beräknas genom en schematisk hälftendelning. Vid den schematiska delningen skall beskattningsmyndigheten dock beakta den rätt den efterlevande sambon har enligt basbeloppsregcln i 12 & sambo- lagen. Här skall alltså tillämpas samma regler som nu gäller för makar. Slutligen har föreskrivits att en schematisk delning inte skall ske om andelen har blivit enligt lag annorlunda bestämd än som nu angivits vid bodelning över vilken i behörig ordning upprättad handling föreligger i skatteärcndet.
Här bör erinras om att en förutsättning för att den nya 15 a & skall tillämpas vid skattläggningen är att den efterlevande sambon har begärt bodelning enligt sambolagen. Det skall enligt 20 kap. 4 %& tredje stycket ÄB framgå av bouppteckningen om så har skett. Av bouppteckningen skall också framgå värdet av sådan egendom som skall fördelas mellan sambor- na. Det skall vidare framgå vilka skulder som är hänförliga till egendomen och om gäldstäckning har begärts ur egendomen för annan skuld.
Beskattningsmyndigheten kommer således att ha tillgång till de uppgifter som behövs för att tillämpa den nya 15 a &. Det kan påpekas att man redan nu i vissa fall vid bodelning kan vara tvungen att ta ställning till om vissa skulder är att hänföra till viss egendom i en avlidnes bo eller inte. nämligen då den avlidne hade enskild egendom ( 13 kap. 2 % giftermålsbalken).
]6:$
I paragrafen finns bestämmelser om skattläggning på grundval av verkliga arvskiften. Den innehåller hänvisningar till bestämmelserna i 15 & AGL.
Ändringarna innebär att paragrafen har kompletterats med hänvisningar till den nya 15 a s'. som behandlar bodelning mellan sambor.
175
l paragrafen finns bestämmelser om att beskattningsmyndigheten kan medge anstånd med skattens fastställande för företeende av sådan hand- ling som avses i 15 å. dvs. bl. a. bodelningshandling. Ändringen innebär att anstånd även skall kunna medges för företeende av sådan handling som avses i den nya 15 a s. dvs. handling över bodelning mellan sambor. Änd- ringarna i 15 5 gör också en viss redaktionell ändring nödvändig.
285
Förslagen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2 och 2.7).
2 9'
1 första stycket har tre ändringar gjorts. Ändringen under c innebär att en ny grund för efterbeskattning har införts. Enligt gällande rätt kan efterbe- skattning ske om det genom en dom har blivit bestämt om delningen av egendom i dödsbo. där skatten har fastställts med ledning av handling som avses i 15 och 16 å. [ samma situation skall efterbeskattning kunna ske om skatten har fastställts med ledning av en handling som avses i 15 a &. dvs. en handling över bodelning mellan sambor.
Ändringen under d är närmast redaktionell. Den innebär att lagtexten har anpassats till den nya lydelsen av 20 kap. 10 s ÄB.
De nuvarande grunderna för efterbeskattning har kompletterats med en ny punkt. h. Detta innebär att efterbeskattning skall kunna ske i ytterligare ett fall. Bestämmelsen har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5).
Föreskriften i li korresponderar dels med reglerna i 15 ä 1 a mom. första och andra stycket om skyldighet att ge in sådan bodelning som avses i punkterna ] och 2 i det nämnda momentet antingen tillsammans med bouppteckningen eller innan skattebeslutet meddelas och dels med regler- na om deklarationsskyldighet i 45 5 C. Innebörden härav är att efterbe- skattning enligt 32 s h kan ske inte bara när bodelning av detta slag skett efter skattebeslutet utan även om den ägt rum dessförinnan utan att detta varit känt för beskattningsmyndigheten vid beskattningstillfället.
39.5
! paragrafen föreskrivs skattefrihet för vissa gåvor. Enligt punkt c utgår vid bodelning under båda makarnas livstid inte skatt för vad en make har fått utöver den andel som tillkommer honom eller henne enligt lag om värdet av det erhållna inte överstiger värdet av hans eller hennes giftorättsgods. Ändringen i förevarande paragraf innebär att skattefriheten har knutits till värdet av makens giftorättsgods och den maken tillhöriga enskilda egendom som vid bodelningen skall behandlas som giftorättsgods.
459"
] paragrafen regleras deklarationsskyldigheten. Tillägget till C innebär att skyldighet att deklarera uppkommer i och med att en sådan bodelning som avsesi 15 s 1 a mom. punkterna 1 eller2 har ägt rum. Deklarationsskyldig- heten bygger på att efterbeskattning kan ske enligt 32.5 h. Som ovan framgått kan efterbeskattning ske också om bodelningen skett tidigare än skattebeslutet. Deklarationsskyldighcten är emellertid inskränkt till att avse endast bodelningar som sker efter det att beslut om skatten har meddelats.
Av 47 % sista stycket framgår att den aktuella bodelningshandlingen skall fogas till deklarationen. 46 ä'
] paragrafen anges de tidsfrister inom vilka deklarationer skall ges in till beskattningsmyndigheten. Sådan deklaration som skall föranleda efterbe- skattning enligt 32 å h skall ges in inom fyra månader från bodelningen.
47.6
Ändringen i 47 & sista stycket har kommenterats ovan under 45 %.
515
Genom den nya lydelsen av 20 kap. 10 & ÄB har begreppet tilläggsboupp- teckning förts in i ÄB. Ändringen innebär att detta görs även i förevarande paragraf.
54.5
I denna paragraf finns bestämmelser om att arvsskatt skall förskjutas av. dödsboet. Av paragrafens andra stycke framgår vidare att om skatten inte har erlagts i rätt tid och dödsboet inte heller har tillgångar för att betala skatten svarar dödsbodelägarna för bristen enligt ÄB:s bestämmelser om dödsbodelägarnas ansvar för den avlidnes skulder. En efterlevande make som inte gjort annat förvärv än den egendom som tillkommit honom eller henne på grund av bodelning är dock fri från det ansvar som ÄB eljest stadgar. Den efterlevande maken har ju i sådana fall inte gjort något skattepliktigt förvärv och bör därför inte göras ansvarig för arvsskatten. Bestämmelsen är emellertid utformad med sikte på ÄB:s regler om den dödes och boets skulder såsom dessa var utformade före år 1981. Genom en lagändring detta är (prop. 1981/82148) ersattes dödsbodelägarnas i vissa fall uppkommande personliga ansvar för skulderna av en skyldighet att låta arvsskifte och bodelning gå åter.
I sak innebär ändringarna att ordalagen i bestämmelsen har anpassat till att ansvaret för den dödes skulder har ersatts av en regel om återgång av arvskifte och bodelning och att sambo i dessa hänseenden jämställs med efterlevande make. Innebörden härav är att efterlevande make som efter ändringarna i ÄB normalt gör förvärv utöver vad som tillkommer honom
eller henne genom bodelning är skyldig att låta sådan egendom gå åter om Prop. l987/88261 boet upplösts innan arvsskatten förskotterats. Motsvarande skyldighet för sambo. somju saknar arvsrätt. kan däremot endast uppkomma genom ett testamentariskt förordnande av den avlidne.
59.5
1 paragrafen finns bestämmelser om återvinning. dvs. om att ett skattebe- slut skall ändras på så sätt att skatten fastställs till ett lägre belopp. Bestämmelserna korresponderar i stort sett med bestämmelserna om efter- beskattning i 32 &. Beträffande ändringarna i första stycket c och d hänvi- sarjag därför till vad jag anfört i anslutning till ändringarna i 32 &.
Den nya återvinningsmöjligheten vid en verklig delning som skulle ha föranlett lägre arvsskatt har tagits in som en ny punkt g i första stycket. Somjag framhållit i den allmänna motiveringen bör för rätt till återvinning i dessa fall krävas att bodelningen görs inom ett år från skattebeslutet.
679'
Ändringen innebär att även den dödes sambo kan åläggas att bekräfta sina uppgifter under ed (jfr ändringen i 20 kap. 6 % ÄB).
4.3. Förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella sambor
Lagen innehåller en uppräkning av vissa lagar och bestämmelser vars stadganden om sambor också skall tillämpas för homosexuella sambor. Denna uppräkning har utökats dels med AGL och dels med 19 & första stycket och 35 ä 4 mom. KL samt med punkten 2 a sjunde stycket av anvisningarna till 36 & KL. Vad som sägs om sambor i AGL och i angivna paragrafer i KL skall alltså tillämpas för homosexuella sambor. Innebör- den härav har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7.2) och i specialmotiveringen till KL (avsnitt 4.1).
Hänvisningar till S4-3
5. Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1 . lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370). 2. lag om ändring i lagen (_1941 :416) om arvsskatt och gåvoskatt. 3. lag om ändring i lagen ( l987z8l3) om homosexuella sambor.
6. Beslut
Regeringen beslutari enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga [
Lag om ändring i lagen (_1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskattl
dels att 12 å. IS & 1. Zoch 3 mom. 16.17. 28. 32, 39.45. 46. 47.51. 54. 59 och 67 åå skall ha följande lydelse.
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer. 3 a och 15a åå. och ett nytt moment. 15 ä 1 a mom. av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 (1.5
Vad som föreskrivs i denna lag om sambor gäller sådana sambo- förhållande/t där en ogift kvinna och en ogift man bor tillsammans under äktenskapsliknande förhål- landen.
12 ål
Har någon i enlighet med lagen ('_1927:77) om försäkringsavtal in- satts såsom förmånstagare och er- håller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäk- ringen eller. utan att sådan rätt förvärvas. utbetalning på grund av försäkringen. skall vad förmånsta- garen sålunda bekommer vid beräk- nande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv. som på grund av stadgandet i [04 å andra stycket nämnda lag tillfaller döds- l7()clelii__e(u'e. vilken är berättigad till laglott. med iakttagande dock av vad lwträjfande fördelning av så- dant jörvärv kan vara bestäntt i ski/leslzamiling. vilken jämlikt 16 s* lägges till grund för lotternas be- räknande. Har_Hirsäkringstagarens make insatts såsmn förmånstaga- re. föreligger icke skattskyldighet för den del (n'fifirvärvet. som mot-
Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal in- satts säsom förmånstagare och er- håller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäk- ringen eller. utan att sådan rätt förvärvas. utbetalning på grund av försäkringen. skall vad förmånsta- garen sålunda bekommer vid beräk- nande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl vad som tillfaller någon enligt bestämmelserna i 10433 andra stycket nämnda lag. Hälften av vad som tillfallerjörsäk- ringstagarens make i egenskap av förrnänstagare ärfrittfi'ån skatt.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 19741857. 3 Senaste lydelse 198211191.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
svarar det belopp, varmed. därest förvärvet ingått i försäkringstaga- rens kvarlåtenskap. makens jämlikt l5 .é' skattefria andel i boet skolat ökas.
Vidare skall
a) där livförsäkring. som är kapitalförsäkring men ej livränteförsäkring. tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt. som på grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem.jämlikt 116 5 första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någonderas gäld. eller
b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom. vid skattens beräk- nande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsvarar sex gånger basbelop- pet enligt lagcn (1962:381) om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldigheten inträdde. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare erhållit sådant förvärv. somjämlikt 37 ä 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva. får likväl från värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmånstagaren ej avräknas mer än ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldighet inträdde för det senaste förvärvet.
Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapital- försäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring. och skall så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning. vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren skolat äga rum.
Skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till pension som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte heller för rätt till livränta som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte heller för rätt till livrän- ta som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit den berättiga- de inte överstiger 2 500 kronor per år.
Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäk- ring stadgas i anvisningarna till 31 ?" kommunalskattelagen (1928z370).
Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall. även om förmånsta- garförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger. äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild ar- betsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun. som avses i punkt 1 adertonde stycket av anvisningarna till 31 & kommunalskattelagen.
Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvs- skatt behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller sjukdom eller är fråga om en sådan försäkring som — om den inte hade varit utländsk — skulle ha uppfyllt de förutsättningar som anges i andra stycket a). tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på grund av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensionsförsäkring vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga förvärv av
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
livränta på grund av utländsk försäkring tillämpas bestämmelserna i fjärde
stycket andra meningen.
Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.
[Så
1 mom.-' Andel. som vid bo- delning skall tillfalla efterlevande make. beräknas till hälften av ma- karnas behållna giftorättsgods. där ej annatfi'iljer av 13 kap. 12 $$ andra stycket giftermålsbalken eller ande- len enligt lag blivit annorlunda be- stämd vid bodelning. varöver i be- hörig ordning upprättad handling föreligger i skatteärendet.
Är äldre giftermålsbalken til- lämplig å förmögenhetsförhållande- na i boet. beräknas den andel. som tillfaller efterlevande make såsom fördel. giftorätt och morgongåva. till hälften av den gemensamma be- hållningen i boet. där ej annatföljer av 13 kap. 12 5 andra stycket nya giftermålsbalken eller andelen cn- ligt lag annorlunda bestämts vid bo- skifte och däröver i skatteärendet föreligger behörigen upprättad handling.
1 mom. Andel. som vid bodel- ning skall tillfalla efterlevande make. beräknas till hälften av ma- karnas behållna giftorättsgods. Den efterlevande makens andel skall dock beräknas i enlig/tet med en bodelningshandling7 som ges in i skatteärendet under förutsättning att bodelningen förrättats enligt lag.
Är äldre giftermålsbalken til- lämplig å förmögenhetsförhållande- na i boet. beräknas den andel. som tillfaller efterlevande make såsom fördel. giftorätt och morgongåva. till hälften av den gemensamma be- hållningen i boet. där den inte enligt lag annorlunda bestämts vid boskif- te och däröver i skatteärendet före— ligger behörigen upprättad hand— ling.
För efterlevande makes sålunda beräknade andel erlägges ej arvsskatt. Har efterlevande make enskild egendom. skall bouppteckningen vara åtfifiljd av skriftlig uppgift om värdet av sådan egendom i den mån det krävsför tillämpning av 13 kap. 12 .35' andra stycket giftermåls- balken i skatteärendet. Vid upp- skattning av egendomens värde äga 20—27 5.6 motsvarande tillämpning.
3 Senaste lydelse 1969:623.
I a nzom. 1 bouppteckningen eller i särskild handling som ges in tillsammans med bouppteckningen skall anges
[ . om den efterlevande maken vid sådan bodelning som avses i 15 .é' 1 mom. första stycket med tillämpning av 12 kap. 25 äkten- skapsbalken erhållit mindre än hälften av giftorättsgc'rdset.
2. om den efterlevande makens
Nuvarande lydelse
2 mom .4 Har kvarlåtenskap till- kommit efterlevande make såsom arvinge och aga vid dennes död den först avlidnes arvingar taga andel i den efterlevandes bo. beräknas denna andel till hälften därav, så- framt icke jämlikt 3 kap. 2 $; ('irvda- balken annat föranledes av före- fintligheten av enskild egendom el- ler testamente till förmån för annan än den efterlevande. eller ande/ett blivit enligt lag annorlunda be- stämd vid delttingsförrättning. var- över behörig ltandling föreligger i skatteärendet.
4 Senaste lydelse 19642310.
Föreslagen lydelse
enskilda egendom ttted tillämpning av 10 kap. 4 5 äktenskapsbalken in- gått i sådan bodelning som avses i 15 så ] mom.första stycket. eller
3. om någon. som är bröstar vinge till den först avlidne maken men inte till den efterlevande ma- ken. vid den först avlidne makens död avståttfrån sitt arv till förmån för den efterlevande maken.
Bode/nittgsltattdlittg som avses i första stycket skall ges in tillsam- mans med bouppteckningen. Om sådan bodelning7 sker efter det att bouppteek ningen getts in men in- nan beslut meddelats otn faststäl lande av skatt. skall bodelnings- handlingen ges itz till beskattnings- myndigheten.
2mom. l-lar kvarlåtenskap till- kommit efterlevande make såsom arvinge och har vid dennes död den först avlidnes arvingar rätt till andel i den efterlevandes bo, beräknas denna andel till hälften. om inte an- nat sägs i andra-fjärde styckena.
Andel sotn nu sagts skall bestäm- mas med tillämpning av 3 kap. 2 # tredje stycket ärvdabalken, om
[. makarna eller någott av dent ägde enskild egendom vid denf'örst avlidne makens död.
2. den först avlidne genom testa- mente så förordnat att något av kvarlåtenskapen vid dennes död tillföll annan än den efterlevande maken eller
3. den först avlidne efter/("inma- de bröstarvinge som inte är den ef- terlevande makens bröstarvinge och denne inte avstodfrån sitt rätt till arv till förmån för den efterle- vande ntaken.
Har den andel i den sist avlidne makens bo som tillkommer den först avlidnes arvingar vid del— ningsförrättning blivit enligt lag be— stämd till annat ätt hälften av boet och föreligger i skatteärendet i be- hörig ordning upprättad handling
Nuvarande lydelse
[ fall. som avses i 12 kap. 1 & ärvdabalken. skall vad i föregående stycke stadgas äga motsvarande tillämpning. där ej annat följer av testamente. varom fråga är.
3 mom. Sådan handling röran- de delning av dödsbo. som i I och 2 mom. sägs. skall vid ingivandet vara åtföljd av bestyrkt avskrift. Itt- gives ej avskrift. skall sådan på be- kostnad av dödsboet eller den skattskyldige tagas. Avskriften för- varas hos beskattningsmyndighe- ten.
15 a
Föreslagen lydelse
över förrättningen. skall andelen bestämmas i enlighet med denna.
Finns det vid den efterleva/t de makens död arvsberättigmle endast till den först avlidne maken utgör deras andel hela boet.
1 fall. som avses i 12 kap. 1 s ärvdabalken. skall vad i föregående stycken stadgas äga motsvarande tillämpning. där ej annat följer av testamente. varom fråga är.
3 mom. När en sådan hand- ling rörande delning av dödsbo. som avses i 1, 1 a och 2 mom. ges in till beskattningstnyndig/teten skall en styrkt avskrift eller styrkt kopia göras på bekostnad av döds- boet eller den skattskyldige. Av- skriften eller kopian skall förvaras hos beskattningsmyndigheten.
å
Andel som skall tillfalla den av- lidnes sambo vidfift'rdelning av bo- stad och bohag enligt lagen (1987:.332) om sambors gettiensam- ma hetn skall beräknas till hälften av det! behållna egendomen om inte annatjölier av 12 .(i andra styc- ket nämnda lag eller andelen blivit ett/igt lag annorlunda bestätttd vid bodelning över vilken i behörig ord- ning upprättad handling _li'ireligger iskatteärendet.
För sambons sålunda beräknade andel erläggs inte arvsskatt.
När en sådan handling som av- ses iförsta stycket ges in till be- skattningsttiyndigheten gäller vad sattt stadgas i 15 53 mom.
16 åf
Föreliggeri skatteärendet i behö- rig ordning upprättad arvskiftes- handling. skola arvingars och universella testamentstagares lotter beräknas enligt skifteshandlingen med tillämpning av däri angivna värden, dock icke däri 15 & avsedd delning av boet skett annorlunda än enligt lag eller universell testa-
5 Senaste lydelse 1958z562.
Föreligger i skatteärendet i behö- rig ordning upprättad arvskiftes- handling. skola arvingars och universella tcstamentstagares lotter beräknas enligt skifteshandlingen med tillämpning av däri angivna värden. dock icke där i 15 eller 15 a :$ avsedd delning av boet skett annorlunda än enligt lag eller uni-
Nuvarande lydelse
mentstagares lott enligt skiftes- handlingen utgör större del av kvar- låtenskapen än i testamentet be- stämts. Om i skifteshandling angi- vits grunden för blivande delning av från skiftet undantagen egendom ävensom dess värde. skall jämväl sådan egendom anses fördelad å lotterna enligt angiven grund.
Har sammanlagda värdet av arv- ingars och universella testaments- tagarcs Sålunda bestämda lotter i skifteshandlingen upptagits lägre än vad som återstår av behållningen i dödsboet. beräknad på sätt i 13. 20—23 och 27 åå stadgas. sedan därifrån avräknats dels efterlevan- de makesjämlikt 15 & skattefria an- del. dels legat. dels i 11 ä 2 mom. omförmäld skattelott och dels vär- det av jämlikt 6 och 7 åå först fram- deles beskattningsbar egendom. skola lotterna bestämmas såsom om det belopp. varmed deras sam- manlagda värde understiger döds- bobehållningen efter nu nämnd av- räkning. uppdelats å lotterna i för- hållande till deras storlek.
Ski/tesltandling skall vid ingivan- det vara åtföljd av bestyrkt avskrift. lngives ej avskrift. skall sådan på bekostnad av dödsboet eller skatt- skyldig lagas. Avskriften förvaras Itos beskattaingsmyndighcten.
Föreslagen lydelse
versell testamentstagares lott enligt skifteshandlingen utgör större del av kvarlåtenskapen än i testamen- tet bcstämts. Om i skifteshandling angivits grunden för blivande del- ning av från skiftet undantagen egendom ävensom dess värde. skall jämväl sådan egendom anses för- delad å lotterna enligt angiven grund.
Har sammanlagda värdet av arv- ingars och universella testaments- tagares sålunda bestämda lotter i skifteshandlingen upptagits lägre än vad som återstår av behållningen i dödsboet. beräknad på sätt i 13. 20—23 och 27 5.5 stadgas. sedan därifrån avräknats dels efterlevan- de makes jämlikt 15 å skattefria an- del eller efterlevande sambos enligt 15 a .6 skattefria andel. dels legat. dels i 11 & 2 mom. omförmäld skat- telott och dels värdet av jämlikt 6 och 7 55 först framdeles beskatt- ningsbar egendom. skola lotterna bestämmas såsom om det belopp. varmed deras sammanlagda värde understiger dödsbobehållningen ef- ter nu nämnd avräkning. uppdelats å lotterna i förhållande till deras storlek.
När skifteshandling ges in till be- skattttingstttyttdigltetett gäller vad som stadgas i 15 s*" 3 mom.
17.55
För företeende av sådan handling rörande delning av dödsbo. som av- ses i 15 s. eller av arvskifteshand- ling skall av beskattningsmyndighe- ten medgivas anstånd med skattens fastställande. såvitt arvinge. uni- versell testamentstagare. boutred- ningsman eller testamentsexekutor gör framställning därom i samband med ingiVande inom vederbörlig tid av bouppteckning för inregistre- ring.
(' Senaste lydelse 1986: 1306.
För företeende av sådan handling rörande delning av dödsbo. som av- ses i 15 s' 1. 1 a och 2 tttottt. sådan handling som avses i 15 a s*. eller av arvskifteshandling skall av be- skattningsmyndigheten medgivas anstånd med skattens fastställande. såvitt arvinge. universell testa- mentstagare. boutredningsman el- ler testamentsexekutor gör fram- ställning därom i samband med in- givande inom vederbörlig tid av bo- uppteckning för inregistrering.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anstånd skall bestämmas till högst fyra månader från det bouppteck- ningen senast skolat vara ingiven. Ställes omedelbart eller. om anstånd redan beviljats före anståndstidens utgång nöjaktig säkerhet för det be- lopp. vartill skatten uppgår vid lotternas beräkning enligt lag och testamen- te. må anstånd medgivas högst ett år från det bouppteckningen senast skolat vara ingiven.
Anstånd som nu sagts skall icke föranleda uppskov med bouppteck-
ningens registrering.
På framställning av delägare. bo- utredningsman eller testamentsexe- kutor i dödsbo efter den. som vid sin död ej hade hemvist i riket. skall för förrättande av sådan delning av dödsbo. som avses i 15 &. eller av arvskifte anstånd beviljas med av- lämnande av deklaration. därvid bestämmelserna i första och andra styckena skola äga motsvarande tillämpning.
På framställning av delägare. bo- utredningsman eller testamentsexe- kutor i dödsbo efter den. som vid sin död ej hade hemvist i riket. skall för förrättande av sådan delning av dödsbo. som avses i 15 9' 1 och 2 mom. [5 a ä'. eller av arvskifte an- stånd beviljas med avlämnande av deklaration. därvid bestämmelser- na i första oeh andra styckena skola äga motsvarande tilllämpning.
Ställd säkerhet skall av beskattningsmyndigheten omedelbart överläm- nas till länsskattemyndigheten. Mot bevis att sedermera påförd skatt blivit gulden skall säkerheten återställas till den. som nedsatt densamma. Därest genom löftesmans död eller av annan orsak säkerheten blivit minskad och icke efter anmaning annan nöjaktig säkerhet lämnas, skall beskattnings- myndigheten förklara beviljat anstånd icke vidare gälla.
28 s7
Till klass ] hänföras efterlevan- de make, barn. avkomling till barn. make till barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efter- levande make 100000 kronor. från vad som tillkommer annan i klass 1 50 000 kronor och från lott. som be- skattas enligt klass 11" eller klass 111. 15000 kronor. Har barn eller av- komling till avlidet barn vid skatt- skyldighetens inträde ej fyllt 18 år. avdrages ytterligare 5000 kronor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder uppnås.
Med make jätttställes den som vid tidett för dödsfallet satttmanlev-
7 Senaste lydelse 198611198.
Till klass 1 hänföras efterlevan- de make. sambo. barn, avkomling till barn. make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvs- rätt eftcr arvlåtaren.
Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efter- levande make eller sambo 200000 kronor. från vad som tillkommer annan i klass 1 50000 kronor och från lott. som beskattas enligt klass 11 eller klass 111. 15000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 år. avdrages ytterligare 5000 kronor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder uppnås.
Styvbarns- och fosterbarnsför- hållande räknas lika med skyld-
Nuvarande lydelse
de med den avlidne. om de samman/evande tidigare varit gi/ta med varandra eller gemensamt ha
Föreslagen lydelse
skap. Med fosterbarn avses barn. som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och där- vid erhållit vård och fostran som eget barn.
eller ha haft barn. Matsvararule gäller. i förhållande till den avlid- nes barn. beträffande den som sammanlevt med barnet. Styv- barns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn. som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhål- lit vård och fostran som eget barn.
Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator. även om det erhålles vid skilda tillfällen.
Till klass ll hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass I eller 111.
Till klass lll hänföras landstingskommun. kommun eller annan menighet ävensom hushåll- ningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer".
stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa. välgörande. sociala. politiska. konstnärliga. idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål:
stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv: registrerad understödsförening: sådan sammanslutning. som. utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål; .
folketshttsförening. bygdegårdsförening eller annan liknande samman- slutning. som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal.
där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 &.
För skattelott. som i 11 ä 2 mom sägs. beräknas skatten efter den klass. gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är. som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.
Vad som återstår. sedan avdrag enligt andra stycket gjorts. utgör skat- tepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt. skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.
Skatten beräknas enligt följande skalor.
Klass ] Skattepliktig lott. kr. Arvsskatt. kr. — 100000 10 % inom skiktet :
100 000— 200000 10 000 + 20 % " " : 200 000— 400 000 30 000 + 30 % " " : 400 000— 800 000 90 000 + 40 % " ” ; 800 000—8 000 000 250 000 + 50 €? " " - 8 000 000— 3 850 000 + 60 % " "
Nui-'arande lydelse
Klass II Skattepliktig lott. kr. — 25 000 25 000— 50 000 50 000— 100 000
100 000— 200 000 200000 —— 2 000 000 2 000 000 —
Klass lll Skattepliktig lott. kr. —30000 30 000—60 000 60 000—
Föreslagen lydelse
Arvsskatt. kr.
15% inom skiktet; 3750+25% " " ; 10000+35% " " ;
27500+45% " " ; 72500+55% ” " - 1062500+65€7c " "
Arvsskatt. kr.
10 % inom 3 000 + 20 % " 9000 + 30 "i '”
skiktet :
32 53
Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt
a) kännedom erhållits om förut icke känt testamente;
b) testamente. förordnande enligt lagen (1927:771 om försäkringsavtal om insättande av förmånstagare eller motsvarande förordnande som avser utländsk försäkring. vartill hänsyn tagits vid skatteärendets prövning. bli- vit genom lagakraftvunnen dom helt eller delvis förklarat ogillt:
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av
handling som avses i 15 eller 16 å; handling som avses i 15 ä 1. 1 a och 2 mom. 15 a eller 16 &: d) omsti'indighet inträffat som
föranleder til/(lagsbouppteekning:
d) beträffande bouppteckning yppats felaktighet. som efter vad i 20 kap. 10 å ärvdabalken stadgas föranleder til/lägg till eller rättelse av bouppteekningen: c) kännedom erhållits angående vid tiden för skattskyldighetens inträde föreliggande omständighet. som föranleder. att i deklaration uppgiven behållning eller egendom bort upptagas eller fördelas annorledes än i deklarationen angivits:
t) kunskap vunnits om förhållande. som föranleder tillämpning av 19 &:
g) klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i sådana fall som avses i 18 %$:
11) kunskap vunnits om att sådan bodelning som avses i 15 5 I a mom. har skett:
och hade. om hänsyn tagits till omständighet som nu avses. för någon lott skatt skolat gäldas utöver vad för lotten beräknats. skall efterbeskatt- ning ske med sålunda felande belopp.
39 59
Skattefrihet åtnjutes a) för gåva av möbler. husgeråd och andra lösören. som äro avsedda för
” Senaste lydelse 1980z75. ” Senaste lydelse 1974:312.
Nui-'arande lydelse Föreslagen lydelse
gåvotagarens eller hans familjs personliga bruk och vars värde för samme mottagare under ett och samma kalenderår icke överstiger 10000 kronor; b) för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvo- tagarens skattepliktiga inkomst:
c) för vad make vid bodelning. som förrättats av annan anledning än makes död. erhållit utöver ho- nom enligt lag tillkommande andel i boet. i den mån värdet av vad ma- ken bekommit icke överstiger vär- det av hans _gU'to-riittsgods eller. om äldre giftermålsbalken är til- lämplig. värdet av samfälld egen- dom. som av honom i boet vid äk- tenskapets ingående eller därefter införts:
c) för vad make vid bodelning. som förrättas av annan anledning än makes död. erhållit utöver ho- nom enligt lag tillkommande andel. i den mån värdet av vad maken be- kommit icke överstiger värdet av hans i bodelningen ingående egen- dom eller. om äldre giftermålsbal- ken är tillämplig. värdet av samfälld egendom. som av honom i boet vid äktenskapets ingående eller däref- ter införts:
d) för annan än under a). b) och c) omförmäld fullbordad gåva. i den mån värdet av gåvan eller. om gåvotagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses. det sammanlagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2000 kronor.
45 .se
Deklaration skall av den. som är skattskyldig. avgivas A) angående förvärv av arvs- eller testamentslott. när lotten utgöres av 1) egendom i dödsbo efter svensk medborgare i fall. då denne vid sin död ej hade hemvist i riket och skyldighet ej inträtt att efter honom här förrätta bouppteckning enligt svensk lag;
2) egendom i dödsbo efter utlänning. som vid sin död ej hade hemvist i riket:
3) "äganderätt eller rättighet. vilken jämlikt 6—9 55 beskattas senare än vid arvlåtarens (testators) död. dock icke där fråga är om förvärv efter den som på livstid innehaft egendom med i 8 ?" första stycket avsedd rätt;
4) egendom i dödsbo. som avträtts till konkurs. i fall där arvsskatt skall beräknas med tillämpning av 3.3 &" 1 mom:
B) angående förvärv. som tillfallit förmånstagare vid försäkringstagares död: är förmånstagaren tillika arvinge eller testamentstagare. skall han dock avgiva deklaration endast om dödsboanmälan enligt 20 kap. 8 a lå ärvdabalken gjorts och bouppteckning därför ej förrättats:
C) angående sådan i 325 a—c och e—g samt i 33 ä 2 mom. angi- ven omständighet. som föranleder efterbeskattning. dock ej där i fall som avses i 32 åa) testamente. var- om kännedom erhållits. blivit beva- kat:
C) angående sådan i 325 a—c och e—h samt i 33 ä 2 mom. angi- ven omständighet. som föranleder efterbeskattning. dock ej där i fall som avses i 32 åa) testamente. var- om kännedom erhållits. blivit beva- kat oelz ej heller när sådan bodel- ning som avses i 32 _é' 11) har ägt rum innan beslut meddelats om fastställande av skatt:
D) angående förvärv genom gåva eller annat jämlikt 37.5 därmed i beskattningshänseende likställt fång.
'" Senaste lydelse 19811390.
Nuvarande lydelse Fz'ireslagen lydelse
Skall enligt vad nu stadgas deklaration avgivas angående lott i dödsbo efter den som vid sin död ej hade hemvist i riket och är den för lotten skattskyldige ej bosatt inom riket. åligger det den som omhänderhar döds- boets egendom att i den skattskyldiges ställe avgiva deklaration.
46 &”
Deklaration skall. i fall som an- givas i 45 & under A). B) och C). vara till beskattningsmyndigheten avlämnad inom fyra månader. räk- nat i fall som angivas under A) 1). 2) och 3) samt B) från det skattskyl- dighet inträdde:
under A) 4) från det överskott i dödsboets konkurs överlämnades till den skattskyldige:
under C)]"rän det kännedom er— hölls angående den omständighet. som föranleder efterbeskattningen.
Deklaration skall. i fall som an- givas i 45 & under A). B) och C). vara till beskattningsmyndigheten avlämnad inom fyra månader. räk- nat i fall som angivas under A) I). 2) och 3) samt B) från det skattskyl- dighet inträdde:
under A) 4) från det överskott i dödsboets konkurs överlämnades till den skattskyldige:
under C) ifall som avses i 32 9' h )
från det att bodelningen skedde och
i övrigt från det att kännedom er- hölls angående dcn omständighet. som föranleder efterbeskattningen.
1 fall som angivas i 45 si under D) skall deklaration avlämnas till beskatt- ningsmyndigheten senast den 15 februari året efter det varunder skattskyl- dighet inträdde. Har givaren eller. vad angår förvärv som i 37 s 2 mom. av- ses. försäkringstagaren avlidit efter det skattskyldighet inträtt. må dock deklarationen icke lämnas senare än fyra månader efter dödsfallet.
47 än
Deklaration skall avgivas på heder och samvete och innehålla uppgift om A) då deklarationen avser arvfallen eller testamenterad egendom:
]) arvlåtarens (testators) och den skattskyldiges fullständiga namn och hemvist:
2) arvlåtarens (testators) dödsdag och om skattskyldighet inträtt senare. tidpunkten härför:
3) förhållandet mellan arvlåtaren (testator) och den skattskyldige även- som. vid tillämpning av 30 5 första stycket. det förhållande. efter vilket i sådant fall skatten skall beräknas:
4) de grunder. efter vilka Iottens storlek bestämts: 5) beskaffenheten och värdet av den egendom. varav lotten består; B) då deklarationen avser förvärv. som vid försäkringstagares död till- fallit förmånstagare. vilken icke tillika är arvinge eller testamentstagare: förhållanden motsvarande de ovan under A) I). 2). 3) och 5) angivna:
C) då deklarationen avser gåva eller annatjämlikt 37 å därmed i beskatt- ningshänseende likställt fång:
]) givarens och den skattskyldiges fullständiga namn och hemvist: 2) tidpunkten för gåvans fullbordande eller för överlämnandet till motta- garen av handling. innefattande giltig utfästelse om gåvan. eller. om skatt- skyldighet inträtt senare. tidpunkten härför:
3) förhållandet mellan givaren och den skattskyldige ävensom. vid
” Senaste lydelse 198l:lll8. ': Senaste lydelse 198l1l1l8.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tillämpningjämlikt 40 & av föreskriften i 30 & första stycket. det förhållan- de efter vilket i sådant fall skatten skall bestämmas:
4) egendomens beskaffenhet och värde; 5) tidigare förvärv. till vilkajämlikt 41 & hänsyn skall tagas vid skattens bestämmande.
Angående skyldighet att i deklaration. som avser arvfallen eller testa- menterad egendom eller förvärv. som omförmäles ovan under B) lämna uppgift angående vissa tidigare förvärv stadgas i 19 s.
Där deklaration avser egendom. vilken av föregående innehavaren på livstid innehafts med sådan rätt. varom förmäles i 8 &. skolajämväl föregå- ende innehavarens fullständiga namn och hemvist uppgivas.
Vad ovan sägs beträffande arvlåtare (testator) skall beträffande fidei- kommiss. som avses i 30 å andra stycket. gälla närmast föregående inneha-
varen.
Deklaration som avser gåva eller annat enligt 37 & därmed i beskatt- ningshänseende likställt fång. avfattas på blankett enligt formulär. som fastställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
Deklarationen skall åtföljas av handlingar. innefattande upplys- ning om de förhållanden. som är av betydelse för skattens bestämman- de. Har bouppteckning efter utlän- ning förrättats här men vid ingivan- det av deklaration angående kvarlå- tenskapen ännu icke blivit inregi- strerad. skall vid deklarationen fo- gas bouppteckningen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
Deklaration som avser gåva eller annat enligt 37 & därmed i beskatt- ningshänseende likställt fång. av- fattas på blankett enligt formulär. som fastställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen be- stämmer. Deklarationen skall åtföl- jas av handlingar. innefattande upp- lysning om de förhållanden. som är av betydelse för skattens bestäm- mande. l-lar bouppteckning efter utlänning förrättats här men vid in- givandet av deklaration angående kvarlåtenskapen ännu icke blivit in- registrerad. skall vid deklarationen fogas bouppteckningen i huvud- skrift eller bestyrkt avskrift. Till de- klaration som ges in med (inledning av att sådan bodelning som avses i 15 så l a mom. har skett skall bo- delningsltand/ingen fogas. Om så- dan handling gäller vad i [5 35 3 mom. är stt'tdgat.
51 &”
Ärende rörande fastställande av skatt. som ej skall uttagas efter de- klaration. upptages till avgörande vid inregistrering av bouppteckning eller handling. som avses i 20 kap. [05 ärvdabalken. eller när hand- ling som avses i 49 a & inkommit till beskattningsmyndigheten eller. där jämlikt 175 anstånd med skattens
'3 Senaste lydelse l969:386.
Ärende rörande fastställande av skatt. som ej skall uttagas efter de- klaration. upptages till avgörande vid inregistrering av bouppteckning eller tilliiggslmapptet'kning. eller när handling som avses i 49 a & in- kommit till beskattningsmyndighe- ten eller. där jämlikt 17 & anstånd med skattens fastställande blivit bc-
Nuvarande lydelse
fastställande blivit beviljat. när till beskattningsmyndigheten ingivits handling. för vars företeende an- ståndet beviljats. eller. om sådan handling icke ingives inom an- ståndstiden. vid utgången av sist- nämnda tid eller. då jämlikt 32 & a) efterbeskattning skall äga rum till följd av bevakning av där omför- mält testamente. vid bevakningen. Bevis om det belopp. vartill skat- ten blivit fastställd. skall tecknas på bouppteckning eller handling. som avses i 20 kap. 10.6 ärvdabalken eller i 49 ä &. När efterbeskattning enligt 32 & a) skall ske till följd av bevakning av testamente. skall så- dant bevis tecknas på utgående ex- pedition angående bevakningen.
Föreslagen lydelse
viljat. när till beskattningsmyndig- heten ingivits handling. för vars fö- reteende anståndet beviljats. eller. om sådan handling icke ingives inom anståndstiden. vid utgången av sistnämnda tid eller. då jämlikt 32% a) efterbeskattning skall äga rum till följd av bevakning av där omförmält testamente. vid bevak- ningen.
Bevis om det belopp. vartill skat- ten blivit fastställd. skall tecknas på bouppteckning. tilläggsbouppteck- ning eller handling. som avses i 49 a &. När efterbeskattning enligt 32 5 a) skall ske till följd av bevak- ning av testamente. skall sådant be- vis tecknas på utgående expedition angående bevakningen.
Har jämlikt 17 & beviljats anstånd med fastställande av skatten. åligger det dödsboet att tillhandahålla beskattningsmyndigheten utlämnad boupp- teckning för sådan anteckning som sägs i föregående stycke.
Handling. som anges i andra stycket. skall för anteckning, som där avses. tillhandahållas överrätt. när denna fastställt skatt till högre belopp än förut beräknats. och den enligt 64 ä 1 mom.förordnade gransknings- myndigheten. när skattskyldig vitsordat anmärkning som framställts av denna myndighet.
54 se
Arvsskatt för egendom. för vilken skattskyldighet inträtt vid arvlåtarens (testators) eller i fall, som avses i 8 & första stycket. föregående innehava- rens död. ävensom i 52 5 1 mom. omnämnd ränta förskjutas av dödsboet. dock icke där fråga är om lott. som beskattas efter vad i 6 å andra stycket (1) sägs. eller förvärv. som avses i 1 s andra stycket eller 12 &. Skattskyldig skall vid tillträde av honom tillkommande lott. för vilken skatten förskju- tits av dödsboet. till boet gälda på lotten belöpande skatt jämte andel i räntan; och skall tillika å belopp. som sålunda skall erläggas. gäldas den ränta. som kunnat av dödsboet påräknas vid insättning å bankräkning.
Saknas i dödsbo tillgång till gäl- dande av skatt och ränta. som icke erlagts inom tid. som angives i 52 :$ ] nio/n.. svare dödsbodelägarna för vad som brister såsom i 21 kap. ärvdabalken är stadgat ifråga om gäld efter den döde; dock vare ef- terleva/ale make fri från sådant an- svar, där han vid bodelning icke er- hållit merän som enligt lag tillkom- mer honom.
” Senaste lydelse 198611306.
Har skatt och påförd rt'inta inte betalats inom den tid som anges i 52 så [ mom. och har bodelning eller arvskifte skett. tillämpas reglerna i 2] kap. 455 ärvdabalken om åter- gång av bodelning och skifte. Vad nu sagts giiller dock inte egendom som genom bodelning enligt lag tillagts efterlewmde make eller sambo.
Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse
59 &”
Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt a) kännedom erhållits om förut icke känt testamente:
b") testamente. förordnande enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal om insättande av förmånstagare eller motsvarande förordnande som avser utländsk försäkring. vartill hänsyn tagits vid skatteärcndets prövning. bli- vit genom lagakraftvunnen dom helt eller delvis förklarat ogillt:
e) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling. som avses i 15 eller 16 ä:
(1) beträffande bouppteckning yppats felaktig/het . som efter vad i 20 kap. 10 55 ärvdabalken stadgas föranleder tillägg till eller rättelse av bouppteckningen:
c) genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående del- ningen av egendom i dödsbo. där skatten fastställts med ledning av handling. som avses i 155 l. ] a och 2 mom. [5 a Seller 16 &;
d) omständighet intriijfat som föranleder tilliiggsbouppteckning:
e) kännedom erhållits angående vid tiden för skattskyldighetens inträde föreliggande omständighet. som föranleder att i deklaration uppgiven be- hållning eller egendom bort upptagas eller fördelas annorledes än i deklara- tionen angivits:
t) klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i sådana fall som avsesi 18 &:
g) genom sådan bodelning som avses i [5 55 1 mom. första stycket och som jöretagits inom ett årfrån skattebeslutet jördelningen av kvar/åtenskapen kommit att avvika från den som legat till grund för skattensfastställande;
och hade. om hänsyn tagits till omständighet som nu avses. någon skattskyldig haft att gälda mindre skatt än vad beräknats. skall honom påförd skatt nedsättas med sålunda för högt beräknat belopp.
Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts göres skriftligen och upptages av den underrätt eller länsskattemyndighet som meddelat beslut i skatteärendet.
67 å'" Skattskyldig eller annan må av beskattningsmyndighet genom vite till- hållas att fullgöra vad enligt denna lag åligger honom. dock ej såvitt avser gäldande av fastställd skatt. Underrätt må vid vite tillhålla den. som uppgivit dödsbo. att med ed fästa riktigheten av lämnade uppgifter. Edgång må åläggas jämväl delägare eller efterlevande make. som ej uppgivit boet. även-
” Senaste lydelse 19741857. ”* Senaste lydelse 19741857.
Underrätt må vid vite tillhålla den. som uppgivit-dödsbo. att med ed fästa riktigheten av lämnade uppgifter. Edgång må åläggas jämväl delägare. efterlevande make eller efterlevande sambo. som ej
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
som annan som med boet tagit be— uppgivit boet. ävensom annan som
fattning. med boet tagit befattning. Bestäm- melserna i 123 & taxeringslagen (.1956:623) skall tillämpas vid vites- föreläggande enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas i de fall då skattskyldighet inträder efter utgången av år 1987.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987: 813) om homosexuella sambor
Härigenom föreskrivs att lagen (19871813) om homosexuella sambor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande. skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestäm- melser tillämpas även på de homo- sexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem.
2. ärvdabalken.
3. jordabalken.
4. 10 kap. 9 & rättegångsbalken.
5. 4 kap. 19 % första stycket ut— sökningsbalken.
6. 6 5 lagen (1946: 807) om hand— läggning av domstolsärenden. 7. bostadsrättslagen (1971 : 479).
8. 9.5 429). samt
9. lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer.
rättshjälpslagen (1972:
Föreslagen lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande. skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestäm- melser tillämpas även på de homo- sexuella samborna:
]. lagen (l987:232) om sambors gemensamma hem.
2. ärvdabalken.
3. jordabalken.
4. 10 kap. 9 g" rättegångsbalken.
5. 4 kap. 19% första stycket ut- sökningsbalken.
6. I 9 5 första stycket. 35 s)" 4 mom. samt punkt 2 a sjunde styc- ket av anvisningarna till 36 å kom- munalskattelagen ( ] 928:3 70).
7. lagen (1941:—116) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. 9.5 rättshjälpslagen 429). samt
9. lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer.
I0. 9.5 rättshjälpslagen 429). samt
11. lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer.
(1972:
(1972:
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogif- ta. gäller det också de homosexuella samborna.
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-10-20
Närvarande:justitierådet Mannerfelt.justitierådet Erik Nyman. regerings- rådet Palm.
Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 9 juli 1987 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
3. lag om ändring i lagen (1978:813) om homosexuella sambor. Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per Sjöblom med början den 15 september 1987.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
l—"örslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Inledning
A) En genomgripande förändring har. med verkan från snart instundande årsskifte. skett i den äktenskapsrättsliga och arvsrättsliga lagstiftningen. Förändringcns innebörd är bl.a. att det hittills traditionella synsättet — att biologisk (och adoptionsrättslig) släktskap blir omedelbart utslagsgivande i arvsrättsligt hänseende — överges till förmån för ett system där efterlevan- de make blir säkerställd. med företräde under sin livstid framför nu gällan- de rätts krets av direktberättigade bröstarvingar.
l reformen är inbyggd en reglering av vad samboförhållandena — hete- rosexuella och homosexuella — skall leda till egendomsrättsligt. när såda- na förhållanden upplöscs genom ena partens död: om arvsrätt blir det visserligen inte fråga i dessa fall. men de blir ändå arvsskatterättsligt viktiga då man får räkna med att testamentariska dispositioner sambor emellan är och kommer att bli tämligen vanliga.
Den ändrade arvsrättsliga situationen kan i sina arvsskatterättsliga kon- sekvenser väsentligt rubba förutsättningarna för de skatteöverväganden som enskilda par — gifta eller sambor — har utgått ifrån vid sina ställnings- taganden till vad som skall eller bör ske förmögenhetsrättsligt och skatte- mässigt i händelse av endera partens dödsfall.
Störst utslag i förändrande riktning kan reformen få beträffande förmög- na bon. där dispositionerna för dödsfalls skull åtminstone delvis betingats av hänsynstagande till nuvarande arvsskatteregler. Advokater. banker och andra som i konsultegenskap har tillhandagått enskilda par med att upprät- ta handlingar som blir gynnsamma från skattesynpunkt kan få anledning att avsevärt revidera de bedömningar de gjort utifrån de nuvarande arvsskat- tereglerna. Konsulterna kommer inte att få lång tid på sig att — vid behov — göra om de rättshandlingar som de för sina klienters räkning utformat under hänsynstagande till nu gällande arvsskatteregler.
Men även för otaliga medborgare i gemen kan den förestående omlägg- ningen på arvsrätts- och arvsskatteområdet medföra att deras utgångs- punkter för dispositioner som de gjort för dödsfalls skull förändras. Främst tänker lagrådet därvid på de säkerligen tusentals fall. där ett par har gjort ett inbördes testamente till en efterlevande partners förmån och därvid tillagt den rutinmässigt förekommande reservationen "dock med förbehåll för bröstarvinges laglott" (eller liknande ordalag). Skall ett dylikt förord- nande efter kommande årsskifte ges innebörden att testators vilja varit att bröstarvingen ovillkorligen skall — oavsett den nya regleringen — få ut sin laglott omedelbart vid testators död? Eller skall laglottsreservationen i testamentet ses blott som ett konstaterande av att enligt hittills gällande rätt testamente inte får inkräkta på laglottsanspråk? 1 den nu skisserade situationen vore det givetvis av värde. om vederbörande testator i formen- lig viljeförklaring ger till känna vad han avser med sitt testamentariskt givna laglottsförbehåll.
Vad lagrådet nu anfört torde visa att det är ett utomordentligt starkt samhällsintresse att kännedom sprids om de äktenskapsrättsliga. arvsrätts- liga och arvsskatterättsliga förändringar som nu förestår. Lagrådet vill därför förorda att — särskilt med hänsyn till den korta tid som står till förfogande innan den nya regleringen träder i kraft — på effektivt sätt sprids information om den nya lagstiftningens innebörd i arvsskatterättsligt hänseende. Lagrådet har sig bekant att informerandc åtgärder redan pågår såvitt gäller ny äktenskapsrättslig och arvsrättslig lagstiftning.
B) Central för såväl bodelningsfrågor som arvskiftesfrågor är föreskrif— ten i 11 ä 1 mom. AGL att arvinge och testamentstagare skall arvsbeskat- tas för den lott av kvarlåtenskapen som enligt lag och testamente anses belöpa på honom. Huvudregeln är att genom s.k.schcmatiskt arvskifte. utfört av beskattningsmyndigheten. skall fastställas vilken fördelning som kan utläsas ur "lag och testamente". Det schematiska arvskiftet utgör således en teoretisk tankeoperation. som i princip lämnar åsido att den praktiska verkligheten vid uppdelningen av ett dödsbo kan gestalta sig på annat sätt. Grundvalen för att lagstiftaren har ansett sig kunna laborera med ett sådant schematiskt skifte är att "detta kan förväntas i allmänhet överensstämma med det verkliga skiftet eller i allt fall icke föranleda strängare beskattning" (NJA II 1941 s. 230).
Avsteg från den nu angivna huvudregeln har dock stadgats för vissa fall. där på närmare preciserat sätt dödsboet dokumenterar att verkligheten avviker från de slutsatser som ett schematiskt arvskifte skulle leda till. Viktigast är därvid följande. Vid bodelning — som rättsligen är en från arvskifte fristående förrättning men som i praktiken normalt integreras i det allmänna skiftesförfarandet — skall beskattningsmyndigheten enligt 15 ä 1 mom. AGL inte tillämpa den schematiska delningsordningen (som går ut på att efterlevande makes giftorättsandel beräknas till hälften av makarnas giftorättsgods) utan i stället grunda skatteberäkningen på verklig bodelning, under förutsättning dock att denna skett enligt lag och att den dokumenterats i skatteärendet genom en i behörig ordning upprättad hand- ling. Beträffande arvskifte gäller enligt 16 å AGL att verkligt och ej sche- matiskt skifte skall läggas till grund för skatteberäkningen. om det i skatte-
ärendet föreligger i behörig ordning upprättad skifteshandling. Därvid skall i skifteshandlingen angivna värden vara grundläggande. något som i prakti- ken medfört att verkliga arvskiften sällan åberopas. särskilt beroende på att marknadsvärdena på fast egendom brukar ligga väsentligt högre än de taxeringsvärden som är vägledande vid bouppteekningsförrättning. (Vissa ytterligare reservationer i 16 & beträffande verkligt arvskiftes brukbarhet förbigås här.) ] fråga om arvsmns'låendt' (inkl. testamentsavsägelse) anses enligt fast praxis. härledd ur grunderna till 11 och 16 15% AGL. att ett sådant skall beaktas vid skatteberäkningen. om det är förbehållslöst och blivit dokumenterat i skatteärendet. Lagrådet har under punkt F nedan anled- ning att återkomma till arvsavståendenas rättsliga innebörd. Redan nu kan dock fastslås att effekten av ett arvsavstående blir att de som är närmaste arvingar i tur efter den avstående träder in i hans ställe (såsom vore han avliden före arvlåtaren): partiella avståendcn har godtagits i praxis. Att anmärka är slutligen att ett schematiskt arvskiftes slutresultat jämkas. om ett föreliggande testamente inkräktar på brc'istarvingm laglott. dock endast om bröstarvingen uttryckligen framställt yrkande härom och testamentsta- garen har godtagit det. '
Bakom gällande rätts inställning att avsteg från det schematiska skiftes- förfarandet tillåts endast i vissa. formellt strängt avgränsade fall ligger väsentligen två förhållanden. Dels är det ett handläggningstekniskt intresse att beskattningsmyndighetens arbete i stort skall kunna bedrivas med ledning av schabloniserade regler och inte skall behöva tyngas av utred- ningsuppgifter och problemlösningar som kan variera från fall till fall. Dels är det av vikt att motverka att skenåtgärder vidtas i skattellyktssyfte (jfr t.ex. NJA 11 1941 s. 233 och 249 f).
Den nyligen antagna lagstiftningen angående ÄktB och vissa delar av ÄB medför i flera avseenden förändringar. som måste få betydelsefulla effekter inom arvsskattelagstiftningens område. Den nu föreliggande lag- rådsremissen innefattar förslag till sådana konsekvensändringar. som an- setts behövliga. Emellertid är dessa enligt lagrådets mening för snävt utformade i en del avseenden. något som närmare utvecklas nedan under D. E och F.
C) För lagrådets överväganden angående den erforderliga arvsskatterät- tsliga följdlagstiftningen är grundläggande att man liksom 1941 års lagstifta- re (jfr det ovan citerade uttalandet från AGLzs förarbeten) måste ha som en självklar målsättning att schematiska bodelningar och arvskiften så långt det är praktiskt möjligt skall ge ett resultat som väsentligen motsvarar vad de verkliga bodelningarna och arvskiftena kommer att utmynna i. Av principiella skäl av tungt vägande natur måste i görlig mån tillses att arvsskatt inte beräknas för en skattskyldig i större utsträckning än vad som betingas av hans genom arvsfallet ökade skatteförmåga. Samtidigt är givet- vis att beakta att rättsvisesynpunkter inte får drivas så långt. att beskatt- ningsmyndighetens arbetsrutiner får onödigt betungande inslag. Schablo- niseringar måste därför i viss mån godtagas. dock inte — vilket måste kraftigt understrykas — i den mån de leder till klara avvikelser från den ekonomiska verklighet som arvsfallet kommer att ge upphov till. i vart fall inte avvikelser i för den enskilde negativ riktning. Klart är att därtill
uppmärksamhet bör ägnas vilka risker som kan föreligga att de skattskyldi- ga i skattereducerande syfte formellt företar rättshandlingar. som inte avses bli genomförda i verkligheten.
Som nämnts skall för närvarande enligt 15 :$ AGL verklig bodelning äga företräde framför schematisk delning. om annan delning än hälftendelning överenskommits "enligt lag" och är dokumenterad i skatteärendet genom en i behörig ordning upprättad handling; för efterlevande makes giftorätts- andel erläggs inte arvsskatt. Remissförslaget innebär att angivna reglering bibehålls (med viss redaktionelljämkning) — något som får konsekvenser vilka lagrådet under D. E och F får anledning att belysa.
1 sak blir det nämligen högst avsevärda skillnader av betydelse för de arvsskatterättsliga övervägandena i och med att det civilrättsliga underla- get förändrats. Förändringarna har väsentligen gjorts i syftet att lagstifta- ren velat stärka efterlevande makes ställning. Så har alltså civilrättsligt skett genom den nya lagstiftningen på det äktenskaps- och arvsrättsliga området.
RF ålägger lagrådet att vaka över att granskade förslag harmonierar med rättsordningen i övrigt (8 kap. 185 tredje stycket 1 RF; även nämnda styckes punkt 3 och 4 är värda att uppmärksammas i förevarande samman- hang). Det nämnda lagrådsåliggandet. såvitt angår det nu föreliggande ärendet. innebär att den arvsskatterättsliga regleringen inte får utformas så. att den civilrättsliga grundregleringen delvis betages sin verkan genom arvsskatteuttag som drabbar den efterlevande på sådant sätt att de henne i civilrättsligt avseende tillerkända förmånerna kan urholkas.
Vad som nyss anförts om RF:s anvisningar för lagrådsgranskningens inriktning nämns inte minst därför att dessa utvisar. att det är en bakomlig- gande materiell grundsyn hos grundlagstiflaren att olika delar av rättsord- ningen skall vara väl samordnade.
D) För att härefter övergå till att närmare betrakta hur det remitterade förslagets konsekvensändringar gestaltats är från lagrådet sida att anföra följande.
I fråga om de antagna civilrättsliga lagändringarna är först att notera. att jla/'n konkreta delningsfall än för närvarande kommer att få anses ha skett "enligt lag” i arvsskatterättslig mening. Med den nya regleringen kommer att få anses att bodelning efter makes dödsfall skett "enligt lag” i främst följande fall (ytterligare delningsfall kommer att beröras nedan under E och F):
a) Enskild egendom har dragits in i bodelningen (10 kap. 4 åjfrd med 9 kap. 5 _q! ÄktB).
b) På yrkande av efterlevande make skall vardera sidan behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 s'ÄktB).
c) Villkor i äktenskapsförord skall jämkas eller helt sättas åsido enligt parternas överenskommelse eller enligt dom (12 kap. 3 åÄktB).
d) Bestämmelserna i 11 kap. 4 och 5 åå ÄktB har vunnit tillämpning enligt parternas överenskommelse.
Den nu berörda vidgningen motvägs emellertid på arvsskattesidan i viss mån av att remissförslaget bibehåller nu gällande krav att avsteget från hälftendelningsprincipen skall vara dokumenterat i en vederbörligen upp- rättad hade/ningslmndling.
Det måste i och för sig anses önskvärt att — för att det nyssnämnda syftet att stärka efterlevande makes ställning verkligen skall tillgodoses — de nu uppräknade fallen. samtliga lagligen grundade. skall vinna beaktande vid skattläggningen. även om inte formenlig bodelningshandling föreligger i skatteärendet. Utifrån den utgångspunkten vore en nära till hands liggan- de lösning att i 15 ä 1 mom. AGL generellt föreskriva att med formenlig bodelning likställs annan rättshandling. varigenom efterlevande makes andel blivit enligt lag bestämd till annat än hälften av makarnas giftorätts- gods.
Ett så vittgående avsteg från det remitterade förslaget synes dock inte oundgängligen nödvändigt. Lagrådet har förståelse för remissförslagets strävan att skattläggningsförfarandet såvitt möjligt skall kunna försiggå med tillämpning av schabloniserade regler. Och om de ovan förtecknade fallen är att notera att flertalet förutsätter en tvåsidig rättshandling mellan den efterlevande parten och övriga rättsägare efter den bortgångne. 1 förenklande syfte kan godtagas att i de fall. då avtal ändå behövs. avtals- parterna likaväl kan i förbifarten upprätta ett uttryckligt bodelande avtal. Undantag från detta förenklande grepp måste dock göras för åtminstone två fallzDeIs är att märka. att tillämpning av 12 kap. 2 äÄktB — innebäran- de att vid dödsfall vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods — utlöses genom en ensidig förklaring av den efterlevande. Det är för lagrådet uppenbart att en sådan förklaring måste i arvsskatterättsligt hän- seende ges samma genomslagskraft som en formenlig bodelning; det må här tilläggas att hänsynstagande till förklaring av nu berört slag ej alls behöver komplicera handläggningen i beskztttningsärendet. förutsatt givet- vis att bouppteckningen är riktig på det sättet att vardera makens gifto- rättsgods redovisas för sig. Dels måste uppmärksammas att avtalsmässiga lösningar inte alltid kan påräknas i de fall dåjämkningar i äktenskapsförord kommer i fråga på grunder som anges i 12 kap. 3 & ÄktB. Fastmcr får antagas att i dödsfallssituationer jämkning enligt angivet lagrum ofta kan åstadkommas endast genom rättegång. Dom i dylika fall bör därför jäm- ställas med bodelningshandling i den mån domen kan. säkerligen efter anstånd. presenteras i skatteärendet.
Lagtextförslag i enlighet med det nu anförda kommer att i det följande presenteras under 15 ä 1 mom. AGL.
E) Resonemanget under punkt D ovan har förts som om begreppet bodelnirmsavtal vore till sin innebörd självklart. Emellertid aktualiserar den genomförda äktenskaps- och arvsrättsliga reformen en väl inte ny. men numera till sin räckvidd mycket förstorad problemställning. Denna gäller det läge som med den nya lagstiftningen åstadkommes såtillvida att antalet fall med "enmansdödsbon” kommer att ökai stor utsträckning. Nu har vi detta fall endast när en barnlös arvlåtare dör och efterlämnar make samt. i förlängningen. sekundosuccessor av andra parentelcn som skall ta arv vid den efterlevande makens död. Den nya ordningen får till följd att. såsom regelmässig företeelse. den efterlevande maken blir ensamdelägare i dödsboet. delvis i kraft av sin rätt till giftorättsgods. delvis i kraft av sin primära arvsrätt. vilken tills vidare slår ut bröstarvingars (och testamenta- riska sekundosuccessorers) rätt att ta arv.
Remissförslaget nöjer sig i stort med att konstatera att en efterlevande make som på nyss anförda grunder blir ensam delägare i bortgången makes dödsbo inte kan ingå bodelningsavtal med sig själv och avfärdar därmed närmare överväganden för enmansdödsbonas del (avsnitt 2.3 nionde styc- ket i skälen). Därvid nämns visserligen. att det inte torde föreligga något hinder mot att den efterlevande och den avlidnes efterarvingar ingår en frivillig överenskommelse avseende egendomsfördelningen i boet. Men dylik överenskommelse likställs uppenbarligen inte med "formenlig bodel- ning" (_två stycken senare i samma avsnitt) och synes därför inte tillerkän- nas några konsekvenser i skatteärendet.
Lagrådet vill för sin del med eftertryck förfäkta en annan ståndpunkt. Avtal mellan en efterlevande make. låt vara ensambodelägara. och den bortgångnes sekundosuccessorer. arvsrättsliga eller testamentsrättsliga, fyller redan med gällande rätt en vällovlig funktion och är en rättslig realitet. Dylika avtal — som lagrådet vill som teknisk term ge beteckningen reellt bodelande avtal — kommer i den nya arvsordningen. som har efterle- vande make i centrum. att behövas och fylla en helt legitim funktion i en mångfald situationer. ] lagstiftningsärendet angående ÄktB drog lagrådet (i annan sammansättning) upp denna fråga såsom särdeles viktig och ytterli- gare belysandc synpunkter i ämnet kom sedan att anföras av föredragande departementschefen i slutprotokollct och mycket utförligt av lagutskottet (prop. 1986/87:1 s. 310 och 388 samt LU 1986/87: 18 s. 32 ff.. särskilt s. 36). Slutresultatet av den nu nämnda diskussionen får väl sägas vara att avtal av angiven innebörd är en fullt godtagbar och behövlig konsekvens av den nya arvsordningen. Men om det rättsligen skall användas rubriceringen "bodelningsavtal" för dylika avtal mellan efterlevande make och avliden makes sekundosuccessorcr får fortfarande anses något oklart (rättsfallet NJA 1977 s. 375 talar för att bodelningsbeteckningen är motiverad:jfr även föredragande departementschefens ordval i nämnda prop. s. 388 mitten).
Här må tilläggas en juridisk-teknisk aspekt. 1 vad som a priori framstår som ett cnmansdödsbo — vari bodelningsavtal enligt lagrådsremissens synsätt vore uteslutet av den anledningen att den efterlevande maken saknar avtalspartner — kommer ju en kunnig boutredare omgående till insikt om. att han kan tillskapa en ovillkorligen bodelningskrävande situ- ationzhan låter sin huvudman göra ett symboliskt arvsavstående. låt oss säga på en promille av arvfallen egendom. Denna promilleandel måste då konkret utbrytas ur arvsegendomen. (.)ch arvsegendomens omfattning kan inte fastställas med mindre än att den föregås av en bodelning.
Det anförda leder till slutsatsen att det är meningslöst att söka arvsskat- terättsligt bortse från reellt bodelande avtal av förut behandlad typ. Ett penndrag gör ju att man kan inrangera dessa avtal i det område. där bodelning är obligatorisk.
Under alla förhållanden framstår det för lagrådet som självklart att reellt bodelande avtal av nu avhandlat slag skall slå igenom vid arvsbeskattning- en när de visas i beskattningsårendet. För att ingen tvekan skall råda i saken föreslår lagrådet. att en uttrycklig regel i ämnet införs i enlighet med vad som anges nedan under 15 s 1 mom. AGL. något som får konsekven- ser även för vissa andra bestämmelser.
Lagrådet vill tillägga. att de nu behandlade reellt bodelande avtalen — liksom bodelningsavtal i snäv mening — måste för att godtagas i ett skatte- ärende innefatta en konkret uppdelning av boet. Ett avtal som går ut endast på att fastställa grunderna för blivande bodelning och arvskifte duger inte (NJA 1947 s. 369 och 1961 s. 547). Förklaringar grundade på 12 kap. 2 eller 3 & ÄktB bör emellertid få genomslagskraft, även om förkla- ringarna i sig inte preciserar särskilt angivna tillgångar såsom sitt föremål. Därvid måste dock förutsättas. att erforderlig precisering kan direkt utlä— sas ur bouppteckningen. som då måste vara riktigt uppställd i fråga om vardera makens giftorättsgods och vederbörandes enskilda egendom.
I klarhetens intresse bör ytterligare tilläggas. att en delning inte kan anses ha skett "enligt lag". om därvid åsidosatts föreskrift i gåvohandling eller testamente att viss egendom skall vara mottagarens enskilda (se 7kap. 2 5 första stycket,jämfört med lOkap. 4 & och l2kap. 3 .SÄktB).
F) 1 lagrådsremissens specialmotivering till 15ä ] a mom. behandlas vissa fall där det förutses att i verkligheten förekommit dispositioner som. om de blir kända. skulle leda till högre arvsskatt än den som skulle följa av den schematiska bodelnings- och arvskiftesoperationen. Skriftliga uppgif- ter om sådana dispositioner skall enligt förslaget inges i skatteärendet. I det sammmanhanget bortser man från det fallet att efterlevande make helt eller partiellt har (ti-'ståtrfrån arv (något som totalt sett måhända leder till att arvsskatten. rätteligen beräknad. skulle bli väsentligt högre. eftersom det kan förhålla sig så att den efterlevande maken då inte kan fullt tillgodo- räknas sitt skattebefriande grundavdrag). Anledningen till att man i remis- sen ansett sig kunna bortse från dylika arvsavsägclscr formuleras på följan- de sätt (specialmotiveringen till 15 ä 1 a mom.andra stycket):
Om däremot makarna endast har gemensamma barn och det ej heller finns universella testamentsförordnanden är överföringar från den efterle- vande maken till de gemensamma barnen i de flesta fall att betrakta som ett arvsavstående. Möjligheten att beakta ett sådant avstående vid arvsbe- skattningen är med den nya arvsordningen dock begränsad eftersom den efterlevande maken normalt mycket tidigt får anses ha tillträtt sitt arv. Ett sådant avstående som ej framgår av bouppteckningen är redan enligt gällande rätt i de flesta fall att se som en skattepliktig gåva. Några särskilda regler för dessa fall erfordras således inte i detta sammanhang.
Det gjorda uttalandet i remissprotokollet synes bygga på ett antagande att enligt rättspraxis ett giltigt arvsavstående av en efterlevande make skulle vara uteslutet av den anledningen att den efterlevande "normalt mycket tidigt får anses ha tillträtt sitt arv". Lagrådets uppfattning av rättspraxis i avståendesituationer är en helt annan. nämligen den att avstå- enden helt rutinmässigt tas ad notam när de presenteras i skatteärendet (jfr t. ex. NJA 1975 s. 730). Denna uppfattning har bekräftats genom en via lagrådsföredraganden gjord förfrågan hos Stockholms tingsrätt beträffande dess praxis.
Att avståenden godtages när de dokumenteras i bouppteckningsärendet står i god samklang med den verklighet som möter en nyvorden änka eller änkling. En tämligen generös inställning finner den efterlevande hos post- verk. banker och försäkringsbolag när det gäller att ta ut kontanter för
ofrånkomliga utgifter. såsom begravningskostnader. hyra och livsuppehål- le. Men vad blir läget. därest vederbörande före bouppteckningen skulle vilja sälja familjens fastighet eller den bortgångnes aktieportfölj? Naturligt- vis skulle de som verkar i den allmänna omsättningens tjänst omgående ge ett avslag. under hänvisning till att de först måste få tillgång till en boupp- teckning som legitimerar den rättshandlande efterlevande maken såsom ensamberättigad: utan bouppteckning måste ju den efterlevandes kontra- hent räkna med risken att den avlidne kan ha gjort testamente till förmån för annan. att han haft arvsberättigat utomäktenskapligt barn eller att det finns efterarvsberättigade rättsägare i följd av ett den avlidnes tidigare äktenskap.
Vid föredragningen har upplysts. att remissprotokollets avfattning kom- mit att ge en något missvisande bild av vad föredragande statsrådet velat ge uttryck för. nämligen att man även i fortsättningen skall anknyta till rådande praxis för det fall att 'ett arvsavstående kommit till uttryck i bouppteckningen. Vid sådant förhållande tycks det i remissärendet ej föreligga någon egentlig meningsskiljaktighet i sakläget när det gäller arvs- avsägelserna. Lagrådet vill dock dra en annan slutsats. när det gäller behovet att låta arvsavsägelsernas betydelse komma till uttryck i lagtex- ten.
I enlighet med det anförda får det anses föreligga starka sakskäl för att rättsligen icke anse att en ensamdelägare i dödsbo skulle ha tillträtt sitt arv snart sagt så fort hon efter dödsfallet kommer hem från sjukhuset. Övervä- gande skäl talar till förmån för den grundsyn som lagrådet antar genomsy- rar rådande praxis. nämligen att den efterlevande har rådrum i fråga om sina överväganden beträffande eventuella arvsavståenden till dess att bo- uppteckningsärendet slutförts hos tingsrätten.
Bestämmelsen i 15 ä 1 a mom. AGL bör i följd av det anförda komplette- ras.
G) Beträffande tolkningsspörsmål som kan uppkomma i anledning av den nya. lagstiftningen vill lagrådet hänvisa till de principer som kom till uttryck under förarbetena till tidigare arvs- och testamentsrättsliga refor- mer. särskilt under perioden 1920 — 1930 (jfr. t.ex. NJA 11 1930 s. 395 foeh Ekeberg-Guldberg. Den nya testamentslagen s. 244) och till de därtill anslutande rättsfallen (se Beckman—Höglund. Svensk familjerättspraxis. C [V: 13 i suppl. 3.jan. 86).
Såvitt angår övergångsskedet vill lagrådet vidare fästa uppmärksamhet vid en felbedömningsrisk som föreligger när det gäller det fallet att nuva- rande rätts basbeloppsregel blivit tillämpad _lörc ikraftträdandet. Saken behandlas nedan i avsnittet rörande övergångsbestämmclserna till ändring- arna i AGL.
H) 1 remissprotokollet kommer flerstädes till uttryck farhågor för att ett avsteg från en schematisk delningsordning skulle medföra ökade svårighe- ter och belastningar på beskattningsmyndigheterna. Lagrådet är såsom framgått ovan i punkt B och C införstätt med att arbetsrationella synpunk- ter måste beaktas. Sådana synpunkter kan ge upphov till en förenklad hantering som resulterar i en förmånligare behandling av den skattskyldige än som skulle bli följden av en mer omfattande granskning. Häremot finns
inte någon erinran. Av rationaliseringshänsyn motiverade förenklingar som innefattar uppenbar risk för att i många fall högre skatt kommer att tas ut än vad den skattskyldige i verkligheten har att erlägga är däremot inte godtagbara från rättssäkerhetssynpunkt.
Samtidigt vill lagrådet poängtera. att det inte är nämnvärt svårare att göra arvsskatteberäkning på grundval av handlingar som klart utvisar verklig delning än att göra den efter schematisk delning.
Vad som är viktigt är alltså inte den skatterättsliga beräkningsopera- tionen utan bedömningsimdcrluget. dvs. de handlingar som de skattskyldi- ga har att presentera i skatteärendet. Lagrådet är i det avseendet benäget att ställa högre krav på de enskilda än remissprotokollet gör. Sålunda föreslår lagrådet i det följande en utbyggnad av såväl 15 ä 1 a mom. som 15 s' 2 mom. Det kan inte krävas att beskattningsmyndigheten skulle vara skyldig att självmant efterforska exempelvis om den avlidne varit gift tidigare med verkan att efterarvingar efter den förut bortgångne maken kan finnas (jfr JO:s ämb. ber. 1966 s. 247. särskilt s. 252 f). Sanktionsmekanis- men får bli att. vid försummelse att ge in klara handlingar i skatteärendet. de skattskyldiga får räkna med att beskattning sker enligt schematiska grunder. Ett ytterligare avseende där lagrådet vill vara något strängare än remissprotokollet gäller återvinningsinstitutet. Med hänsyn till arbetsmäs- sigt viktiga rutiner — att det redan i det primära skatteärendet görs klart i vad mån reella delningsåtgärder skall vinna beaktande vid skatteberäk- ningen — bör det inte ifrågakomma. att de skattskyldiga i efterhand skall kunna konstruera skattebesparandc rättshandlingar som de sedan kan åberopa i ett återvinningsärende och därmed ge anledning till att beskatt- ningsmyndigheten får ta om sitt arbete från början. Detta vore icke en arbetsrationell ordning. varför lagrådet. på sätt framgår nedan under 59 &. förordar en på visst sätt snävare lösning i återvinningsdelen än den remiss— förslaget innefattar.
Lagrådets nu redovisade synsätt — att dokumentationen beträffande verkliga dispositioner av arbetstekniska skäl skall presenteras i det primä- ra skatteärendet — föranleder att spörsmål bör väckas om inte utökat rådrum bör beredas dödsboen för att redan från början förebringa erforder- lig dokumentation. En nära till hands liggande lösning är att den i 17 å andra stycket första meningen AGL stadgade anståndsfristen om fyra månader utökas till exempelvis åtta månader.
15 ä 1 mom.
[ momentetsförsta styr-ke upptas i remissförslaget — med saklig anknyt- ning till vad som nu gäller — föreskrift av innebörd att efterlevande makes bodelningsandel skall schematiskt beräknas till hälften av makarnas be- hållna giftorättsgods. dock med undantaget att andelen skall beräknas i enlighet med verklig bodelningshandling som ges in i skatteärendet under förutsättning att bodelningen förrättats enligt lag.
Lagrådet har ovan i inledningen under punkt D utvecklat sin uppfattning att vissa ytterligare fall bör. lika med formlig bodelning. få inverka på
skatteberäkningen. I enlighet med de därvid anförda synpunkterna föror- dar lagrådet att 1 mom. första stycket ges följande lydelse:
"Andel. som — — — enligt lag. Med bodelning likställs det fall att i skatteärendet föreligger
1. skriftligt avtal. varigenom efterlevande make och de som vid avtals- tillfället är. näst denne. närmast till arv (eller universell testamentsrätt) har enligt lag bestämt vad som skall tillkomma den efterlevande med ägande- rätt och med fri förfoganderätt.
2. skriftlig uppgift. utvisande att efterlevande make framställt sådan begäran som avses i 12 kap. 2 & äktenskapsbalken.
3. dom eller avtal, vari 12 kap. 3 s' äktenskapsbalken tillämpats." En konsekvensändring bör tillkomma i 1 mom.andra stycket. Detta stycke bör ges lydelsen:
"Är äldre — — — upprättad handling. Med boskifte likställs sådant avtal som avses i första stycket 1."
Enligt remissförslaget skall momentetsfj'ärde stycke utgå med hänsyn till att det av 20 kap. 4 & ÄB kommer att framgå att efterlevande makes enskilda egendom skall upptas i bouppteckningen. Förevarande fjärde styckes hänvisning till 20 — 27 5.5 AGL torde dock fortfarande ha en funktion att fylla. Lagrådet föreslår därför att som ett fjärde stycke upptas följande:
"När efterlevande makes enskilda egendom enligt 20 kap. 4 & ärvdabal- ken antecknas i bouppteckning. skall vid dess värdering 20—27 åå äga motsvarande tillämpning."
15 ä 1 amom.
I detta moment i remissförslaget ges föreskrift om vissa upplysningar som de skattskyldiga måste avge i skatteärendet. Syftet med föreskriften är företrädesvis att beskattningsmyndigheten skall få reda på sådana rätts- handlingar som. om kända. skulle leda till högre arvsskatt än vad schema- tiskt delningsförfarande leder till.
När det gäller utformningen av punkt 1 och 2 i bestämmelsens första stycke är det viktigt att man är medveten om att man rör sig i principiellt sett två olika skeden av bodelningsproceduren. varjämte man. i punkt 3. kommer in i ett tredje skede. avseende ett moment som i princip tillhör arvskiftesproblematikcn och därför egentligen hör till sfären för 16 & AGL.
Ett första skede går ut på att fastställa omfattningar: av vad som skall ingå i bodelning. Föreskrifter härom ges i 10 kap. ÄktB. Första styckets punkt 2 i remissförslagets bestämmelse i förevarande del har denna bak- grund. Ett efterföljande skedc går ut på att fastställa de/ningsgrunden: föreskrifter härom ges i 11 kap. ÄktB (dess första underavdelning). Första stycket punkt 1 i remissförslaget har den regleringen som sin egentliga bakgrund (ehuru i förslaget särskilt nämns bara 12 kap. 2 & ÄktB. som strax skall beröras).
Från dessa utgångspunkter övergår lagrådet till frågeställningen om re- missförslaget tillräckligt fångar upp de reella företeelser som kan förekom- ma inom ramarna för 10 resp. 11 kap. ÄktB och därtill de situationer som
kan föranledas av de anslutande jämkningsreglerna i 12 kap. ÄktB. Härvid är att märka att 12 kap. 2 och 3 åå kan verka förändrande både när det gäller omfattningen och fördelningsgrunderna i avseende på den egendom som skall ingå i bodelningen.
De nu anförda synpunkterna ger lagrådet anledning att anföra följande i anslutning till de skilda punkternai remissförslagets första stycke.
Punkt 1 i förslaget gäller uteslutande delningsgrunden vilken genom rättsliga dispositioner kan förskjutas med skattehöjande konsekvens. i jämförelse med den schematiska bodelningens resultat. ] punkten nämns. såsom det centrala. bodelning vari 12 kap. 2 & ÄktB tillämpats med följd att den efterlevande erhållit mindre än hälften av giftorättsgodset. Som lagrådet utvecklat i inledningen under punkt D bör regleringen i 15 ä 1 mom. kompletteras med en del ytterligare, reellt bodelande rättshandlingar som är värda attjämställas med formenliga bodelningar. Kompletteringen i angivet avseende är väsentligen motiverad av att de skattskyldiga skall kunna undvika att — genom schematisk bodelning — för hög skatt uttages. när verkligheten avviker från den schematiska delningens resultat. Emel- lertid är också att beakta att de rättsliga företeelser som lagrådet vill få ini 15 ä 1 mom. kan leda till att de reellt bodelande rättshandlingarna leder till högre skatt än vad det schematiska förfarandet skulle resultera i. Konse- kvensen synes kräva att 15 ä 1 a mom.. vars ratio väsentligen är att motverka skatteflykt. kompletteras i samma mån som verkliga delningsfall enligt 15 & 1 mom. — såsom lagrådet utformar bestämmelsen — får vidgat beaktande. Detta kan enkelt ske genom omformulering av bestämmelsens punkt 1 på sätt nedan anges.
Punkt 2 i bestämmelsen tar sikte på det fallet att själva omfattningen av den egendomsmassa som skall utlösa beskattning blir genom verkliga bodelningsdispositioner förändrad i utökande riktning. något som måste bli relevant i skatteärendet. Det viktigaste fallet är utpekat i remissförslaget. nämligen att enligt 10 kap. 4 & ÄktB efterlevandes enskilda egendom dragits in i bodelningen. Omfattningen av den cgcndomsmassa som skall bli grundval för arvsbeskattning kan emellertid bli utökad av andra skäl. nämligen när äktenskapsförord genom avtal eller dom sätts åsido enligt 12 kap. 3 & ÄktB: även förklaring enligt 2 5 i samma kapitel kan i undantags- fall få samma verkan. Punkt 2 i förslaget bör därför utbyggas något. på sätt lagrådet nedan anger.
Det må för fullständighetens skull noteras. att punkt 3 i remissförslaget — som ej berörs av lagrådets ändringspropåer beträffande nu ifrågavarande lagrum (jfr däremot vad nedan sägs om tillägg till 8 & AGL) — är ett fall av fördelningsgrundsändrande natur.
Ett resonemang som är analogiskt med vad som har anförts beträffande remissförslagets punkt 1 kan föras beträffande de fall som lagrådet behand- lat i inledningen under punkt E. avseende arvsavståenden. Givetvis beting- as dessa oftast av önskemål att nedbringa arvsskatten. Men de kan även få effekten att arvsskatten blir högre än det schematiska skiftets resultat. För att ta ett inte orealistiskt exempel: en efterlevande make avstår helt eller delvis från arvet efter den andra maken för att därmed möjliggöra för sina barn att snabbt betala sina studiemedclsskulder — varvid följden kan bli att
den efterlevande inte fullt kan tillgodoräknas grundavdraget (jfr även re- missprotokollets exempel i avsnitt 2.5). Transaktioner i arvsavsägelsesam- manhang kan alltså verka skattehöjande. Sådana transaktioner bör fångas in under förevarande bestämmelse. Emellertid är det svårt att här göra en formell avgränsning till just de skattehöjande arvsavståendena: det kan svårligen åläggas de skattskyldiga att göra en säker bedömning av ett arvsavståendes skattemässiga effekter. Några olägenheter av att i bestäm- melsen generellt ta med alla föreliggande arvsavståenden är inte för han- den. Att härvid kommer att inbegripas arvsavstående med lindrande skat- teeffekt lederju inte till några nackdelar för de skattskyldiga.
Att arvsavståenden allmänt kommer under beaktande medför att platsen för bestämmelsens inplaceringi AGL förtjänar att uppmärksammas. Stad- gandena i 15 å och dess olika underavdelningar bör i AGL:s systematiska uppbyggnad handla om vad som kan betecknas såsom bodelningsrättsliga effekter i skatteärendet. Om också arvsavståenden kommer in i bilden. kan övervägas om inte rätt plats för regleringen är en inplacering efter 16 å, som avserjust hur verkliga arvsrättsliga dispositioner skall få inverka på skattläggningen. I själva verket kommer inplaceringsfrågan i blickfånget redan med remissförslagets utformning. eftersom däri upptagits ett arvsav- sägelsefall i första stycket punkt 3. Lagrådet har dock stannat för att ej föreslå någon ändring i denna del med hänsyn till att utredning pågår om en allmän översyn av AGL.
Sammanfattningsvis leder de anförda synpunkterna till att 15 ä 1 a mom. bör ges följande lydelse:
”I bouppteckningen elleri särskild handling som ges in tillsammans med bouppteckningen skall anges
]. om den efterlevande maken i fall som avsesi 15 .5 1 mom. har erhållit mindre än hälften av giftorättsgodset.
2. om giftorättsgodsets omfattning har ökats genom åtgärd som avses i 10 kap. 4 åäktenskapsbalken eller i sammanhang som avses i 15 ä 1 mom..
3. om någon, — — — efterlevande maken eller
4. om efterlevande make avstått från arv eller testamente." Att tillägga i fråga om bestämmelsens utformning är följande. [ momentcts andra stycke bör några redaktionella följdändringar vidtas. I första meningen bör ordet "Bodelningshandling" bytas ut mot " Sådan handling". I andra meningen ersätts dels orden "sådan bodelning sker" med "om handlingen upprättas". dels ordet "bodelningshandlingen" med "handlingen".
Det må framhållas att nu berörd bestämmelse. som icke är alldeles lättillgänglig för de skattskyldiga vare sig i remissförslagets eller lagrådets tappning. ej är straffsanktionerad. Remedierna vid misstänkt ofullständig- hct ligger i att edgångsförpliktelse kan åläggas. att vitesföreläggande kan ifrågakomma eller att efterbeskattning kan bli aktuell.
Ytterligare är att framhålla att punkt 3 i remissförslaget — som i lagrå- dets förslag behålls oförändrad — ger anledning till särskilda övervägan- den. Härom är att anföra följande.
Är den som avlidit gift. tillfaller enligt 3 kap. l & ÄB. efter den lagänd- ring som blir gällande den 1 januari 1988. kvarlåtenskapen den efterlevan-
de maken. Efterlämnar arvlåtaren bröstarvinge som inte är den efterlevan- de makens bröstarvinge. gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 & samma kapitel.
Liksom för närvarande kommer den som är bröstarvinge till arvlåtaren men inte till dennes efterlevande make att kunna förbehållslöst avstå från arv med verkan att arvet går vidare till den eller dem som efter honom är närmast till arv. Under förutsättning att han inte tillträtt arvet uppkommer i detta fall inte något skattepliktigt förvärv för bröstarvingen. Sker avståen- det under ett förbehåll som styr arvet till annan än den eller dem som står närmast i tur enligt arvsordningen. anses däremot i beskattningshänseende att bröstarvingen har tillträtt arvet och att en efterföljande gåva föreligger.
Enligt 3 kap. 9 & ÄB kan bröstarvinge varom nu är fråga avstå från sitt arv efter den först avlidne till förmån för den efterlevande maken med rätt att i stället ta del i den efterlevandes dödsbo såsom efterarvinge enligt 3 kap. ?. & ÄB. Avståendet kan därmed anses innebära att bröstarvingen uppskjutet sitt arv till efter den efterlevande makens död eller att han byter ut sin rätt till arv efter den först avlidne mot en efterarvsrätt. Det spörsmål som uppkommer i förevarande sammanhang är hur detta fall av arvsavstå- ende från bröstarvinges sida skall behandlas i beskattningshänseende. Lagrådet hari yttrande över förslaget till lag om ändring i ärvdabalken (se prop. 1986/8711 s. 354) i anslutning till 3 kap. 9 % anmärkt. att ett förbehåll. som innebär att arvet dirigeras till annan än den som äger ta arv efter den som avstår. enligt gällande rätt medför att denne anses ha tillträtt arvet och att detta får de verkningari skattehänseendc som redovisats i det föregåen- de. l yttrandet har därvid noterats att vid föredragningen upplysts att ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen skulle föreslås som gör att dubbelt skatteuttag inte kommer att ske vid arvsavstående som avses i 3 kap. 9 s ÄB.
] det remitterade förslaget anförs att av föreskrifterna i AGL (5 och 8 så) följer att skattskyldighet inträder för den efterlevande maken vid den först avlidne makens död och för den avstående vid den efterlevandes död. Enligt 5 & AGL gäller som huvudregel att skattskyldighet inträder vid arvlåtarens död. I 8 s'AGL föreskrivs att. om enligt 3 kap. ÄB eller på grund av testamente egendom. som tillfallit någon med fri förfoganderätt. därefter skall övergå på annan eller på flera efter varandra. skattskyldighet för senare förvärv inträder. då den föregående innehavarens rätt upphör. Det framstår som tveksamt om de angivna paragraferna i AGL kan ge täckning för den avsedda olika skattemässiga behandlingen av bröstar- vinges avstående till förmån för efterlevande make enligt 3 kap. 9 & ÄB och avstående i andra fall med innebörd att arvet dirigeras till viss desti- natär. Lagrådet vill därför förorda. att den uttalade avsikten att i nu berörda fall skatt endast skall utgå för den lott som bröstarvingen i fråga erhåller som delägare i den sist avlidna makens dödsbo får komma till tydligt uttryck genom att till %% första stycket AGL tillägges en andra mening av förslagsvis följande lydelse:"l fall av arvsavstående enligt 3 kap. 9 & ärvdabalken skall skattepliktigt förvärv för den avstående anses ske först när den efterlevande maken avlider."
15 ä 2 mom.
Enligt detta moment i nu gällande lydelse skall i sekundosuccessionsfall vid den efterlevandes död den först avlidnes arvingar såsom huvudregel erhålla som andel hälften av den efterlevandes bo. Undantag gäller dock i tre fall:
a) att enligt 3 kap. 2 & ÄB annat föranleds av förefmtlig enskild egen- dom.
b) att enligt samma lagrum annat föranleds av testamente till förmån för annan än den eferlevande. e) att andelen blivit enligt lag annorlunda bestämd vid delningsförrättning. varöver behörig handling föreligger i skatteärendet.
[ nuvarande andra stycket ges en kompletterande reglering för fall av testamentarisk sekundosuccession. Enligt förslaget skall den regleringen i sak oförändrad föras över till den nya lagstiftningen. där den blir ett femte stycke. och den behöver därför inte behandlas vidare här.
Av de tre nyss förtecknade undantagen är a och b betingade av att vid den först avlidnes död förelåg förhållanden som skulle föranleda att en hälftendelning skulle slå fel: förekomsten av enskild egendom resp. testa- mente till förmån för utomstående förrycker grunden för en hälftendelning vid efterlevande makens död. Undantaget under c är av annan natur och tar sikte på det fallet att efter båda makarnas död de båda arvsberättigade grenarna förrättat en delning enligt lag med resultat som kan vara annat än hälftendelning.
l remissförslaget har redaktionellt gjorts en viss omdisposition av be- stämmelsen. utan betydelse i sak. varjämte infogats två nyheter betingade av vissa antagna ändringar i ÄB. Sålunda har i momentets första stycke upptagits huvudregeln med förutskickande av att undantag följer i kom- mande stycken. 1 andra stycket följer så med punktbeteckningarna 1 och 2 motsvarigheter till ovan angivna undantagen a och b. kompletterade med en ny punkt 3 avseende ett icke gemensamt barn som begärt att få ut sitt arv efter bortgången förälder. I tredje stycket återfinns det nuvarande ' undantaget e. [ fjärde stycket upptas ett nytt undantag. avseende det fallet att det efter båda makarnas död finns arvingar endast efter den först avlidne.
Mot denna allmänna omdisposition av bestämmelsen har lagrådet intet att erinra. I sakligt avseende har dock lagrådet anledning att framhålla att en komplettering av det föreslagna andra stycket är ytterst starkt motive- rad. Lagrådet åsyftar därvid precis samma förhållanden vars betydelse har förklarats under punkt D och E i inledningen och vilka föranlett lagrådet att förut föreslå en utbyggnad av 15 så 1 mom.
Överför man tidigare fört resonemang på den typsituation som 15 ä 2 mom. har för ögonen. Så kan man först fastslå följande. Gällande rätt utgår från synsättet att hälftendelning vid efterlevande makes död måste uteslu- tas när läget vid första makens död är sådant att hälftendelning vore orättfärdig: ojämn förekomst av enskild egendom på ömse sidor eller den bortgångnes testamente till utomstående måste diskvalificera en hälften- delningsprincip.
Nu har ny civilrättslig lagstiftning lett till att det kommer att föreligga ytterligare fall. då vällovliga rättshandlingar i anslutning till den först avlidnes död kan vara sådana att man inte bör bortse från dem vid andra makens död och låta schablonmässig hälftendelningsregel fälla utslaget. Vid första makens död kan nämligen ha förekommit förklaring enligt l2kap. 2.5 ÄktB. dom eller avtal enligt 12 kap. 3å ÄktB eller reellt bodelande avtal av innebörd att den efterlevandes rätt efter första dödsfal- let på laga grund bestämts så. att den makens egendom blivit fördelad enligt annan norm än 50 — 50 % såvitt gäller förhållandet mellan full äganderätt och fri förfoganderätt. Lagrådet vill tillägga. att skatteresultatet ej alltid blir gynnsammare för de enskilda enligt lagrådets uppläggning än med remissens.
Lagrådet anser med hänsyn till det anförda att remissförslaget bör. såvitt angår andra stycket i förevarande moment. kompletteras med en ny punkt som täcker de nu berörda situationerna och alltså för deras del stadgar undantag från huvudregeln om hälftendelning vid det senare dödsfallet.
En ytterligare. handläggningsmässigt viktig aspekt är att anlägga. Be- skattningsmyndigheten kan av uppenbara praktiska skäl inte vara skyldig att utreda vad som förevarit i det skatteärende som varit förelöpare till eft'erarvsfallet. Ansvaret för att utredning om relevanta omständigheter i det tidigare fallet förebringas i det senare ärendet måste åvila dödsbodel- ägare i det slutliga dödsboet. Lagrådet återkommer strax till frågan.
På grund av vad som nu anförts föreslår lagrådet att förevarande mo— ments andra stycke utformas enligt följande:
"Andel som — — — ärvdabalken. om
]. makarna eller —— — — makens död.
2. den först — — — efterlevande maken.
3. den först — — — efterlevande maken eller
4. efter den först avlidne maken den efterlevande makens andel blivit i fall. som avses i 15 å ] mom.. enligt lag bestämd till annat än hälften av boet."
Lagrådets aspekter här torde inte rubba remissprotokollets syn på hur basbeloppsregcln — av arvsregels natur — skall betraktas i efterarvssi— tuationen (avsnitt 2.4). Nedan under övergångsbestämmelserna berör lag- rådet frågan hur basbeloppsregeln skall betraktas i övergångssituationer.
[ momentets fjärde stycke behandlas ett av undantagen från första styckets huvudregel. nämligen att. när det bara finns arvsberättigade efter den först avlidne maken. dessas andel utgörs av hela boet. ] remissförsla- get är bestämmelsen väsentligen utformad som en kopia av den civilrätts- ligt grundläggande bestämmelsen i nya 3 kap. 8 & ÄB. Den ger språkligt sett intrycket att den skulle utsäga något konstitutivt beträffande den aktuella arvssituationen. ehuru den saken redan är avklarad genom nämn- da ÄB-bestämmelse. Och ÄB-bestämmelsens sakliga innebörd gör det ju självklart att den arvsskatterättsliga konsekvensen måste bli att den först avlidnes efterarvingar skall anses ha fått den totala kvarlåtenskapen som en enda på intressenterna uppdelad lott. Med hänsyn härtill bör förevaran- de moments fjärde stycke ges formen av en hänvisning till den grundläg- gande ÄB-bestämmelsen och förslagsvis ges följande avfattning:
"Ett ytterligare undantag från första stycket följer av 3 kap. 8 & ärvda- balken."
Det torde vara av värde att beträffande sekundosuccessionsfallen. vilka är temat för detta moment. i klartext utsägs att i en bouppteckning ovill- korligen skall Upplysas om den avlidne tidigare varit part i äktenskap som upplösts genom dödsfall. I sådant fall kan i regel tas för givet att det finns efterarvingar till den först avlidna maken. Att sådant förhållande skall anmärkas i bOUppteckning framgår endast indirekt av nuvarande lagstift- ning (20 kap. 2 s' första stycket ÄB samt förevarande moment i AGL"). Enligt lagrådets mening är det en förbättring om klart besked i saken ges i förevarande moment såsom ett sjätte stycke med följande lydelse:
"[ bouppteckning skall alltid anges huruvida den avlidne tidigare varit gift och i följd därav finns efterarvingar till den avlidnes tidigare bortgång- na make. I sådant fall skall bouppteckning och delningshandlingar avseen- de den först avlidnes dödsbo inges till beskattningsmyndigheten."
lakttagelsen att efterarvsfall kan bli förbisedda vid bouppteckningsför- rättningar med mycket beklagliga rättsförluster som följd är inte något nytt. Som exemplifiering kan hänvisas till lLU 1962:25 och förut åberopa- dc uttalanden i JO: s ämb. ber. 1966 s. 247.
15a?
För att markera att bodelning i samboförhållanden ifrågakommer endast under särskilda förutsättningar (5 s och 12 % sambolagen). synes bestäm- melsen böra inledas på följande sätt:"Om bodelning skall äga rum enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. skall den andel som skall tillfalla den avlidnes sambo vid fördelning av bostad och bohag beräknas till — — —."
Som lagrådet förut nämnt får påräknas att testamentariska förordnanden mellan sambor är och blir tämligen vanliga: det är inte orealistiskt att antaga att i sådana ges förordnande om sekundosuccession. 1 fall av nu angivet slag uppkommer problem. väsentligen parallella med dem som för äkta makar regleras i 15 s' 1 mom.. 1 a mom.och 2 mom. Lagrådet vill anmärka. att det i fall av nu angiven art kan anföras skäl för att tillämpa sist anmärkta föreskrifter analogivis.
16.5
Remissförslagets avfattning av denna paragrafs första stycke går tillbaka på förslagets inställning att endast formenliga bodelningar skall tillmätas arvsskatterättslig relevans. Enligt lagrådets mening är den avgränsningen för snäv såsom tidigare utvecklats Lift särskilt föreslagen utbyggnad av 15 ä 1 mom.. lamom. och 2 mom.). Av förut anförda skäl bör i förevaran- de paragrafs första stycke göras några jämkningar. Dess första mening bör sålunda formuleras förslagsvis sålunda: ”Föreligger i — — — dock icke där bodelning eller annat förhållande som avsesi 15 eller 15 a & lett till att boet delats annorlunda än enligt lag — — —.'
32 & Prop. 1987/88:61
Om lagrådets förslag beträffande 15 ä 1 och l a mom. godtas. bör följdänd- ringar ske i vissa paragrafer. Förevarande paragraf bör ges följande lydel- se.
"Har efter — — - avses i 18 5;
h) kunskap vunnits om att bodelning eller annat förhållande som avses i 15 & | a mom. har förekommit:
och hade. — — —— felande belopp."
39.5
Nuvarande lydelse av 39 & c) AGL tar sikte på den situationen att den ena maken vid bodelning av annan anledning än den andre makens död efterger sitt enligt lag fastställda bodelningsanspråk _.entemot den andre maken. Sådan eftergift kan ej föranleda gåvobeskattning av vad den andre maken erhåller utöver vad han eller hon eljest skulle fått ”enligt lag". Om där- emot den ena maken vid bodelningen — utöver att efterge sitt bodelnings- anspräk — överför egendom skall gåvobeskattning ske. Förhållandena ändras inte av de nya jämkningsrelgerna i 12 kap. ÄktB. Vid bodelning mellan sambor är huvudregeln att den behållna egendom som ingår i bodelningen skall delas lika dem emellan (8 & sambolagen"). Jämkning av vad den ene sambon skall utge till den andre kan ifrågakomma enligt 9 % sambolagen. Bestämmelsen är konstruerad på samma sätt som för makar.
Det finns enligt lagrådets mening ej skäl för att den ene sambons eftergift av sitt — jämkade eller ojämkade — bodelningsanspråk skulle leda till att den andre sambon gåvobeskattades för vad han sålunda erhåller utöver vad som "enligt lag" tillkommer honom eller henne. Om däremot den ene sambon genom bodelningen erhåller egendom utöver vad som betingas av att den andre efterger sitt bodelningsanspråk bör — på samma sätt som för makari motsvarande situation — gåvobeskattning ske.
Lagrådet föreslår därför att 39å c) ges följande lydelse. "cl för vad make eller sambo vid bodelning. som förrättas av annan anledning än makes eller sambos död. erhållit utöver honom enligt lag tillkommande andel. i den mån värdet av vad maken eller sambon bekommit icke översti- ger värdet av hans i bodelningen ingående egendom eller. om äldre gifter- målsbalken är tillämplig. värdet av samfälld egendom. som av maken i boet vid äktenskapets ingående eller därefter införts'."
45. 46. 47 och 54 15.5
Av skäl som anförts under 325 bör paragraferna ges följande lydelse.
45 ä;".Deklaration skall — — — ej förrättats: C) angående sådan — — — och ej heller när sådan bodelning eller annat förhållande som avses i 32 & h) har förekommit innan beslut meddelats om fastställande av skatt: D) angående förvärv — — — avgivna deklaration.” 46 &: "Deklaration skall — — — den skattskyldige: under C) i fall som 100
7
anges i 32 15 h) från det att bodelningen eller förhållandet förekom och i övrigt från det att —— — — föranleder efterbeskattningen.
Ifall —- - — efter dödsfallet."
47 &: "Deklaration skall — — — skattens bestämmande.
Angående skyldighet — — — i 19 &.
Där deklaration — — — hemvist uppgivas. Vad ovan — — — föregående innehavaren.
Deklaration som — — — bestyrkt avskrift. Till deklaration som ges in med anledning av att bodelning eller annat förhållande som avses i 15 ä 1 a mom. har förekommit skall den däröver upprättade handlingen fogas. Om sådan — — — är stadgat."
54 &: "Arvsskatt för — — — å bankräkning.
Har skatt och påförd ränta inte betalats inom den tid som anges i 52 ä 1 mom. och har delning eller arvskifte skett. tillämpas reglerna i 21 kap. 4 & ärvdabalken om återgång av bodelning och arvskifte. Beträffande egen- dom som genom delning tillagts efterlevande make eller sambo gäller dock vad som' nu sagts endast i den mån den efterlevande erhållit mer än som enligt lag tillkommer honom.”
59å
Lagrådets förslag beträffande 15 ä 1 och 1 a mom. innebär att beskattning- en i större utsträckning än enligt det remitterade förslaget kommer att kunna grundas på den verkliga fördelningen av kvarlåtenskapen. Olika skattskyldiga ges samtidigt möjlighet att tillse att beskattningsunderlaget blir rättvisande. Det bör därvid ankomma på dödsbodelägarna att ta ställ- ning till om beskattning på grundval av ett schematiskt förfarande kan godtas eller om särskilda. på verklig delning baserade beräkningsgrunder bör tillämpas. Detta bör gälla också frågan huruvida efterlevande make avser att utnyttja möjligheten enligt 12 kap. 2 5 äktenskapsbalken att som sin andel behålla sitt giftorättsgods. 1 det fall att särskilda beräkningsgrun- der anses böra tillämpas får förutsättas att underlag för beräkningen också ges in i skatteärendet. Möjligheten till återvinning enligt 59 :$ i dess nuva- rande lydelse tar sikte på fall där ett förhållande. som i princip förelåg redan vid tiden för skattebeslutet. först efter detta blir bekant eller fast- ställt. Det kan under nu angivna förhållanden ifrågasättas. om det finns anledning att i andra fall än dem som avses under c) medge en vidgad rätt till återvinning. Skäl härtill kan dock finnas. om det i samband med efterbeskattning enligt 32 % h) visar sig att samma delning eller förhållande som givit anledning till efterbeskattning medfört att för hög skatt uttagits för viss lott. Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse:
"Har efter — - — avsesi 18 5:
g) genom bodelning eller annat förhållande. som enligt 32 5 h) föranlett efterbeskattning. fördelningen av kvarlåtenskapen kommit att avvika från den som legat till grund för skattens fastställande: '
och hade — — — beräknat belopp.
Ansökan om — — — i skatteärendet."
Övergångsbestämmelser
Övergångsskedets situationer förtjänar särskild uppmärksamhet, när det gäller sekundosuccessionsfallen. Huvudprincipen för dessa måste anses vara att. om den primära arvlåtaren avlidit under äldre (= nuvarande) lags tid. rättsläget för den första arvtagaren är att bedöma enligt reglerna vid tiden för det första arvsfallct. Ett enda undantag gällerzden nya ordningen skall slå igenom såvitt angår allmänna arvsfondens något försämrade ställ- ning (se 3 kap. $& ÄB i antagen lydelse jämte ÄB:s därtill anslutande övergångsbestämmelse under punkt 3).
Den nyss angivna huvudprincipen gäller således. när efter dödsfall under äldre lags tid basbeloppsregcln har vunnit tillämpning. varvid man måste beakta regelns tidigare karaktär av bodelningsregel. Vad som i kraft av den regeln tillfallit en efterlevande make blev alltså hennes egendom under full äganderätt och var ej föremål för efterarvsrätt för sekundosuccessorerna på den först avlidne makens sida. När man efter den nya lagstiftningens ikraftträdande möter det andra dödsfallet i vad som kan tyckas vara en efterarvssituation (den först avlidne maken dog under äldre lags tid). måste man hålla i minnet att basbeloppsregcln vid det första dödsfallet hade nyss angiven innebörd och alltså ej gav utrymme för efterarv i fråga om egen- dom som enligt basbeloppsregcln tillföll den efterlevande.
Den nya lagstiftningens syn på basbeloppsregcln — att den nu får karak- tären av en arvsregel och därför när den vunnit tillämpning föranleder efterarv i sist avliden makes bo — har inte någon retroaktiv verkan så att den skulle slå igenom beträffande rättsföljderna av ett första arvsfall som inträffat under äldre lags tid.
Det bör sålunda uppmärksammas att vad som anförs i remissprotokol- lets avsnitt 2.4 (skälens femte — sjunde stycken) gäller uteslutande rättslä- get. när båda de relevanta dödsfallen inträffat efter den nya lagstiftningens ikraftträdande. Har det första dödsfallet inträffat under äldre lags tid. skall man enligt vad förut anförts anlägga ett annat synsätt.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1987
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Bodström. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Hulterström. Lind- qvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om ändringari arvs- och gåvoskattelagstiftningen med anledning av äktenskapsbalken, m.m.
] Anmälan av lagrådsyttrande
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 9ju1i 1987) över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
3. lag om ändring i lagen (19871813) om homosexuella sambor. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. De föreslagna ändringarna av arvs- och gåvoskattereglerna är föranledda av den nya äktenskapsrättsliga och arvsrättsliga lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 1988. På många punkter har denna anpassning av skattelagstiftningen till de nya civilrättsliga reglerna närmast följdändrings- karaktär och i dessa delar har remissförslagen också godtagits av lagrådet. 1 ett annat avseende redovisar dock lagrådet betydande kritik mot de i remissen framlagda förslagen och hävdar att skattereglerna fått en alltför snäv utformning. Kritiken från lagrådet tar främst sikte på förutsättningar- na för att vid beskattningen beakta de nya jämkningsmöjligheterna vid bodelning. Enligt lagrådets uppfattning leder remissförslagets utformning på den punkten till att beskattningsreglerna motverkar de syften som angetts som skäl för den redan beslutade familjerättsreformen.
Som jag framhöll i remissen måste skattelagstiftningens anpassning till den nya civilrätten avvägas mot vissa grundläggande skatterättsliga intres- sen. Jag pekade då främst på två grundläggande synpunkter. nämligen att skattereglerna måste vara enkla att förstå och tillämpa samt att de inte får öppna möjligheter till olika former av skatteundandragande. Det är mot den bakgrunden som lagrådsremissens förslag att i huvudsak behålla en schematisk beskattningsordning skall ses. Den del av förslaget som lagrå- det främst kritiserar utformades med stort hänsynstagande till de risker för skatteundandragande som enligt min mening kunde befaras om man vid beskattningen skulle ta hänsyn till de olika jämkningsmöjligheter som
öppnas genom reglerna i ÄktB. Framför allt föreföll det mig tveksamt att låta ett ensidigt åberopande av jämkningsregeln i 12 kap. 2 & ÄktB bli avgörande för beskattningsresultatet. Jag är dock medveten om att den i remissen föreslagna avgränsningen av de situationer som bör föranleda avvikelser från det schematiska förfarandet kan utsättas för kritik av det slag som lagrådet har framfört. Jag tänker då bl.a.på den av lagrådet anmärkta möjligheten att genom förordnande i testamente eller avstående från arv åstadkomma en sådan situation som enligt remissförslaget förut- sätts för avvikelse från den schematiska hälftendelningen. En lagreglering som med mer eller mindre konstlade medel kan kringgås bör självfallet undvikas. Vid en samlad bedömning har jag funnit att lagrådets utförligt motiverade kritik av remissförslaget i det här diskuterade avseendet bör föranleda att bestämmelsernajusteras på i huvudsak det sätt som lagrådet föreslagit. Vid den bedömningen harjag också tagit hänsyn till en synpunkt av något annorlunda art.
Vissa nya bestämmelser i äktenskapsbalken kan med ett schematiskt beskattningsförfarande av det slag som förordas i lagrådsremissen. leda till att de lotter som ligger till grund för beskattningen kan avvika från den faktiska fördelningen av den dödes kvarlåtenskap. För den enskilde kan detta. med fog. framstå som svårbegripligt.
Jag kommer således i det följande att föreslå de ändringar i det remittera- de förslaget som följer av att jag i princip kan biträda den inriktning som präglar lagrådets förslag. Även i övrigt bör vissa redaktionellajämkningar göras.
Vad gäller lagrådets yttrande i övriga hänseenden harjag inget att erinra. Jag vill dock särskilt nämna attjag avser att vidta åtgärder för att täcka det informationsbehov som följer av den nya arvsskattelagstiftningen.
I det följande uppehåller jag mig företrädesvis vid de delar av lagrådets yttrande angående ändringsförslagen i AGL som föranleder särskilda kom- mentarer från min sida.
8.5
1 8 åå behandlas frågan om tidpunkten för skattskyldighetens inträde. Lag- rådet diskuterar paragrafen i samband med bestämmelserna i 15.5 1 a mom. Lagrådet föreslår härvid ett tillägg till paragrafen. avsett för det fallet. att ett barn till den avlidne. som inte också är barn till den efterle- vande. enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 & ÄB. avstår sitt arv till förmån för den efterlevande. Den civilrättsliga innebörden av ett sådant avstående är att den dödes egna bröstarvinge —— på samma sätt som ett gemensamt barn — blir efterarvinge i den sist avlidnes bo.
Lagrådet erinrar om lagrådsyttrandet över förslaget till lag om ändring i ÄB (se prop. 1986/87:1 s. 354). där dåvarande lagråd anmärkte. att ett förbehåll. som innebär att arvet dirigeras till annan än den som äger ta arv efter den som avstår. enligt gällande rätt medför att denne anses ha tillträtt sitt arv och att beskattning i så fall skall ske. Jag har förståelse för den tveksamhet lagrådet i sammanhanget ger uttryck för.
Jag föreslår därför att 8.5 första stycket — med en viss redaktionell jämkning av lagrådets förslag — utökas på det sätt lagrådet föreslagit.
15 5 I mom.
Enligt gällande rätt skall vid beskattningen det schematiska arvskiftet föregås av en schematisk bodelning av makarnas behållna sammanlagda giftorättsgods. Den schematiska bodelningen sker på grundval av uppgif- terna i bouppteckningen efter den döde och syftar till att avskilja den efterlevandes skattefria giftorättsandel från den avlidnes kvarlåtenskap. Det schematiska skiftet innebär normalt en hälftendelning av den egendom som ingår i bodelningen. Om den efterlevande maken och övriga dödsbo- delägare gjort en bodelning där egendomen delats -— t. ex. med tillämpning av GB:s jämkningsregler — på annat sätt än till hälften och detta skulle leda till lägre skatt än ett schematiskt skifte. kan bodelningen ges in till beskattningsmyndigheten. Förutsatt att bodelningen skett enligt lag skall den företagna delningen läggas till grund för beskattningen. Det finns ingen skyldighet att ge in bodelningar där den faktiska delningen skulle föranleda högre skatt än vid en schematisk hälftendelning.
Lagrådsremissen innehåller i avseende på delningsförfarandet inga för- slag till ändringar. Huvudregeln i 15 &? lmom. AGL föreslås fortfarande vara en schematisk hälftendelning av makarnas behållna sammanlagda giftorättsgods om det i skatteärendet inte företes en verklig bodelning enligt lag. Härmed avses en bodelning mellan den efterlevande maken och övriga dödsbodelägare enligt 11 kap. 5 åÄktB.
Lagrådets kritik av remissförslaget tar sikte på det förhållandet att den schematiska hälftendelningen kan frångås endast om det i skatteärendet företes en verklig bodelning. Häri ligger. enligt lagrådet. en oacceptabel begränsning. därigenom att civilrättsligt giltiga dispositioner inte kan beak- tas i de fall verklig bodelning inte kan ske. Lagrådet föreslår därför att den skattemässiga bodelningen skall kunna ske med avvikelse från den sche- matiska hälftendelningen även om bodelning i ovan angiven mening ej gjorts.
Lagrådet föreslår sålunda att första stycket utökas med en uppräkning av de åtgärder. som i beskattningshänseende skall jämställas med bodel- ning. nämligen att den efterlevande maken och den dödes efterarvingar ingått ett s. k. reellt bodelande avtal. att den efterlevande maken framställt sådan begäran som avses i 12 kap. 2 & ÄktB och att 12 kap. 3 & ÄktB tillämpats i dom eller avtal. Utvidgningen tar i första hand sikte på s. k. enmansdödsbon. vars antal i- framtiden kan förväntas öka väsentligt. Av skäl som redovisats i det föregående biträder jag lagrådets förslag och föreslår därför att paragrafen ändras på det sätt lagrådet anger. ! några hänseenden måste dock vissajusteringar göras. Dessa behandlas nedan.
Utvidgningen kan förväntas innebära att beskattningen i framtiden i fler fall än nu kommer att avvika från en schematisk hälftendelning av makar- nas bo och att den ökningen huvudsakligen kommer att bero på att den efterlevande begärt att 12 kap. 2 åÄktB skall tillämpas. Även i fortsätt- ningen bör det övervägande antalet skattebeslut emellertid kunna fattas på
grundval av uppgifterna i ingivna bouppteckningar. Av bouppteckningarna skall framgå vilken egendom som är den dödes resp.den efterlevandes giftorättsgods varför den föreslagna utvidgningen i här avsedda fall inte kan förväntas medföra någon särskild ökning av beskattningsmyndighe- tens arbetsbelastning. Avskiljandet av den efterlevandes giftorättsgods torde i de flesta fall inte heller bli mer komplicerat än vid det schematiska förfarandet.
Det materiella innehållet i den föreslagna utvidgningen av första stycket saknar jag, på grund av lagrådets utförliga resonemang. anledning att närmare gå in på. I några hänseenden finner jag det emellertid nödvändigt att göra vissa kommentarer.
En förutsättning för att reellt bodelande avtal skall kunna läggas till grund för beskattningen är givetvis att samtliga rättsägare deltagit i avtalet och att delningen ifråga skett enligt lag.
Enligt min uppfattning bör. vilket också antyds av lagrådet. testamenta- risk efterarvsrätt grunda rätt att vara part i ett reellt bodelande avtal. Detta bör också framgå av lagtexten varigenom lagrådets lagförslag i viss mån måste justeras. l punkten 3 bör särskilt anges att sådant avtal som där avses. måste. för att få avsedd skatterättslig verkan. träffas mellan den efterlevande maken och sådan efterarvinge eller testamentstagare som avses i punkten 1.
Jag vill understryka lagrådets konstaterande att de reellt bodelande avtalen måste innebära en konkret delning av boet, dvs. att egendomen ifråga särskilt utpekas.
Vad gäller paragrafen i övrigt har lagrådet föreslagit en konsekvensänd- ring i' andra stycket som tar sikte på äldre äktenskap. Jag biträder detta förslag. Jag delar också lagrådets uppfattning att hänvisningen i fjärde stycket till 20—27 55 när det gäller värderingen av den efterlevandes en- skilda egendom bör behållas. Andra stycket och ett nytt fjärde stycke bör därför ges den utformningen lagrådet föreslagit.
15 .é' 1 (1 mom.
1 lagrådsremissen föreslås under denna paragraf en principiellt ny regel av innebörd att det i bouppteckningen skall anges om bodelning av visst slag skett och att bodelningshandlingen i fråga i så fall ges in till beskattnings- myndigheten. Förutsättningarna för denna skyldighet skall uppkomma är antingen att bodelningen lett till att den efterlevande med tillämpning av 12 kap. 2 & ÄktB erhållit mindre än hälften av giftorättsgodset eller att den efterlevande makens enskilda egendom med stöd av 10 kap. 4ä ÄktB dragits in i bodelningen. Bodelningar av detta slag leder till högre skatt än vad som skulle följa av en schematisk hälftendelning.
Lagrådet förordar att punkterna 1 och 2 utvidgas på flera sätt. Punkten 1 föreslås få en sådan utformning att alla delningar av det slag som avses i 15 ä 1 mom.i lagrådsförslaget och som resulterat i att den efterlevande fått mindre än hälften av giftorättsgodset. skall bringas till beskattningsmyndighetens kännedom. Utvidgningen i förhållande till re- missförslaget ligger dels i en anpassning till vad lagrådet föreslagit i avse-
ende på 15% 1 mom.och dels i att den aktuella skyldigheten föreslås föreligga vid alla tillfällen när den efterlevande fått mindre giftorättsgods än hälften och inte enbart när detta berott på att 12 kap. 2 & ÄktB åbero- pats. Lagrådet motiverar sitt ändringsförslag med att möjligheten att åstad- komma en skattemässigt gynnsam delning rimligen måste motsvaras av en skyldighet att underkasta sig en strängare beskattning i de fall den verkliga egendomsfördelningen leder till detta i jämförelse med en schematisk hälftendelning.
Lagrådet föreslår vidare att punkten 2 skall innehålla en bestämmelse om att alla delningar som avses i dess förslag till 155 1 mom.. vari företagits åtgärder som lett till att giftorättsgodsets omfattning utökats. skall bringas till beskattningsmyndighetens kännedom. Bestämmelsen fö- reslås alltså omfatta inte enbart de fall den efterlevande makens enskilda egendom dragits in i delningen. '
Jag konstaterar att lagrådets ändringsförslag sträcker sig längre än till en formell anpassning till vad som föreslagits avseende 15.5 1 mom. Vad lagrådet föreslagit skiljer sig principiellt från remissförslaget därigenom att de åtgärder som avses i punkten 2 kan ha såväl skattehöjande som skatte- sänkande verkan.
Enligt min uppfattning sträcker sig lagrådsförslaget alltför långt. Det finns enligt min uppfattning ingen anledning att låta den aktuella skyldighe- ten omfatta förfaranden som leder till lägre skatt. Under sådana förhållan- den Iigger det i de skattskyldigas eget intresse att ge in aktuella handlingar till beskattningsmyndigheten. När det gäller det motsatta fallet delar jag i princip lagrådets uppfattning. Jag konstaterar emellertid att de av lagrådet förordade bestämmelserna är förenade med avsevärda kontrollproblem. Jag vidhåller därför att bestämmelsen skall ha den utformningjag föreslagit i remissen. dvs. att skyldigheten att ge in vissa bodelningar skall omfatta två särskilt utpekade situationer som alltid leder till högre skatt.
Punkterna 1 och 2 bör dock ges en sådan utformning att de skyldigheter paragrafen avser inte uppkommer endast i bodelningsfall utan även vid delningar av det slag som utöver bodelningar avses i 15 % 1 mom.i lagråds- förslaget.
Såsom en ny punkt 4 har lagrådet föreslagit en bestämmelse. som saknar motsvarighet i remissförslaget. nämligen att det i bouppteckningen särskilt skall anges om efterlevande make avstått från arv eller testamente.
Frågan om det borde finnas någon skyldighet att i bouppteckningen ange om arvsavstående skett. diskuterades i remissprotokollet (specialmotive- ringen till 15 % lamom.) och besvarades där nekande. Jag vill mot bak- grund av lagrådets inträngande diskussion om arvsavståendena understry- ka att jag i remissprotokollet ingalunda velat motivledes påverka praxis i avståendefrågan. Jag anser emellertid — till skillnad mot lagrådet — att det inte är alldeles enkelt att utifrån gällande praxis dra några säkra slutsatser om hur den principiellt nya situation. som uppkommit på grund av den efterlevandes arvsrätt. skall behandlas. Enighet synes emellertid råda om att ett arvsavstående från den efterlevande till t.ex.gemensamma barn normalt skall beaktas vid skattläggningen om det är vederbörligen doku- menterat i skatteärendet.
En eventuell föreskrift oni skyldighet att upplysa huruvida arvsavståen- de skett skulle sakligt sett ansluta till punkten 3. som stadgar skyldighet att upplysa om att ett den avlidnes eget barn enligt bestämmelsen i 3 kap. 9 & ÄktB avstått till förmån för den efterlevande. Syftet med denna bestäm- melse är inte — till skillnad mot föreskrifterna i punkterna 1 och 2 i lagrådsremissen — att fånga in fall som leder till högre skatt; tillämpning av punkten 3 kan leda till både högre och lägre skatt beroende på förhållande- na i dct enskilda fallet. Motsvarande skulle gälla en bestämmelse av det slag lagrådet förordar.
Det finns emellertid ytterligare en omständighet att beakta. Om den efterlevande avstår sitt arv till förmån för gemensamma barn blir dessa dödsbodelägare och bodelning kan ske. 1 de fall en beskattning på grundval av bodelningen skulle föranleda lägre skatt än en schematisk hälftendel— ning kan det förutsättas att det ligger i dödsbodelägarnas eget intresse att ge in bodelningshandlingen för att den skall ligga till grund för beskattning enligt 15 & lmom.
På motsvarande sätt finns det anledning att förutsätta att de inblandade har ett intresse av att i bouppteckningen eller på annat sätt dokumentera ett avstående som leder till lägre beskattning. En obligatorisk uppgift härom skulle alltså i första hand fånga in de fall där avståendet skulle föranleda högre skatt än ett schematiskt förfarande. Jag kan av skäl som redovisats ovan inte biträda lagrådets ändringsförslag i denna del.
Vad lagrådet föreslagit beträffande momentets andra stycke harjag inget att invända mot.
[5 .»S 2 mom.
Lagrådet föreslår — såsom en ny punkt4 [ andra stycket — att fördelningen vid det första dödsfallet skall återspeglas vid det andra dödsfallet och därmed föranleda en avvikelse från den schematiska hälftendelningen. Jag biträder detta ändringsförslag och föreslår en bestämmelse med den inne- börd lagrådet föreslagit.
ljj'ärdp stycket i det remitterade förslaget finns en regel. vars grund är den nya bestämmelsen i 3kap. 8 så ÄB. Finns det endast arvsberättigade släktingar till den först avlidne vid den sist avlidnes död. skall dessa arvingar ärva allt. Bestämmelsen i fråga stadgar att någon hälftendelning inte skall ske utan att för varje sådan arvinge skall arvet läggas ut som en lott. Enligt lagrådet är bestämmelsen härom så utformad. att ordalagen kan ge intryck av att utsäga något konstitutivt i civilrättsligt hänseende. Lagrå- det förordar att lagtexten i stället skall ges en annan lydelse. Jag delar lagrådets uppfattning. Jag vill i sammanhanget erinra om att motsvarande givetvis gäller i den — likaledes i 3 kap. 8 & ÄB — behandlade situationen. nämligen att det vid den sist avlidnes död endast finns arvsberättigade släktingar till denne. Också i det fallet skall arvet läggas ut som endast en lott för varje arvsberättigad. Detta följer av 1 1 kap. 1 mom. AGL.
Lagrådet föreslår ett nytt sjätte styv/tv vari stadgas att det i bouppteck- ningen skall anges om den döde varit gift tidigare. Jag delar denna uppfatt- ning och föreslår därför en bestämmelse av det slag lagrådet förordar.
[5115
Jag har inget att erinra mot lagrådets ändringsförslag avseende inledningen avförsta stycket.
Lagrådet påpekar att testamentariska dispositioner mellan sambor också kan innehålla förordnanden om testamentarisk sekundosuccession och att det i sådana fall för samborna uppkommer problem som väsentligen är parallella med dem för makar i motsvarande situation. Lagrådet erinrar om att det i sammanhanget kan finnas skäl för att tillämpa 15 ä 1 mom.. la mom. och 2 mom. analogt i sambofallen. Jag har inga invändningar mot vad lagrådet anfört.
1655
1 paragrafen behandlas den situationen att beskattningen skall ske på grundval av en i skatteärendet ingiven arvskifteshandling. Möjligheten att lägga ett arvskifte till grund för beskattningen är emellertid enligt gällande rätt utesluten bl. a. om den arvsskiftet föregående bodelningen skett annor- ledes än enligt lag. 1 gällande lagtext hänvisas till 15 å genom uttrycket "..i 15 & avsedd delning. . l lagrådsremissen föreslås en hänvisning också till sådan bodelning som avses i 15a & dvs. mellan sambor. Lagrå- det föreslår härutöver ett tillägg av innebörd att även andra delningsåtgär- der i 15 & än bodelningar måste uppfylla vissa villkor för att ett efterföljan- de arvsskifte skall kunna ligga till grund för beskattning. Jag konstaterar att lagrådets förslag i första hand tar sikte på s. k. enmansdödsbon. där den efterlevande skall överta hela boet och där arvskifte följaktligen inte ifråga- kommer. Det kan emellertid tänkas situationer där de formella förutsätt- ningarna för att göra bodelning enligt ÄktB föreligger men där dödsbodel- ägarna av något skäl inte upprättar en bodelning i formell mening utan i stället ett reellt bodelande avtal. Om därefter upprättas arvskifte bör givetvis förutsättningarna för att detta skall godtas vid beskattning vara desamma som om verklig bodelning skett. Jag delar lagrådets sakliga inställning men anser i motsats till lagrådet att detta följer av utformningen av det remitterade lagförslaget.
32 så
Lagrådets ändringsförslag av punkten h) i förevarande paragrafär utformat mot_bakgrund av att efterbeskattning skall kunna ske om någon av de åtgärder som enligt lagrådsförslaget beskrivs i 15 ä 1 a mom. har skett. De av lagrådet tillagda orden "eller annat förhållande” syftar på det ovan avvisade förslaget att 15 så 1 a mom. också skulle omfatta en obligatorisk skyldighet att uppge om arvsavstående skett. Lagrådets förslag på denna punkt bör därför inte godtas. Enligt mitt förslag omfattar 15 ä 1 a mom. in- te bara bodelning utan även andra åtgärder som avses i 15 ä 1 mom. Ordet "bodelning" bör därför bytas ut mot "delning".
39 s ' Prop. 1987/88:61
Jag delar lagrådets uppfattning när det gäller gåvoskattefriheten för sam- bos bodelningsförvärv. Jag biträder därför lagrådets ändringsförslag såvitt gäller 39 lå c).
45, 46 001147 9'9'
Lagrådets ändringsförslag avseende de paragrafer som avser deklarations- skyldighet är utformade på samma sätt som ändringsförslaget till 32 .5. Av skäl som framgår av min kommentar till nämnda paragraf är ändringsför- slagen inte aktuella med hänsyn till vad jag ovan föreslagit om innehållet i 15 ä 1 a mom. Mitt förslag inskränker sig till att ordet "bodelning" — av samma skäl som ovan anförts under kommentaren till 32 å — ändras till "delning" i det remitterade förslaget.
54.5
Lagrådets ändringsförslag innebär dels att ordet "bodelning" ersätts av "delning" och att den sista meningen i andra stycket ändras i förtydligande riktning. Jag har inget att invända häremot.
59 #
Lagrådet föreslår att rätten till återvinning förutsätter att efterbeskattning skett enligt 32 åh). Ändringsförslaget har därför getts en utformning som nära ansluter till formuleringarna i lagrådets ändringsförslag till 32. 45. 46 och 47 $&. 1 sak motiverar lagrådet sitt ändringsförslag bl. a. med att möj- ligheterna att grunda beskattningen på de verkliga delningarna ökas om ändringsförslaget avseende 15 ä 1 mom.genomförs. Lagrådet ifrågasätter om det mot bakgrund härav finns behov av vidgade återvinningsmöjlighe- ter utöver dem som redan finns. Lagrådet konstaterar dock att det i efterbeskattninssituationer kan finnas behov av en möjlighet till återvin- ning. Jag delar denna uppfattning och föreslår en regel av den innebörd lagrådet förordar. (')rdalagen bör dock justeras på det sätt och av de skäl som jag ovan redovisat under 32 ä.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen mcd vidtagna ändringar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram. 110
InnehåH Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Propositionens lagförslag ...................................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9juli 1987 ...... 30 1 Inledning .................................................. 30 2 Allmän motivering .......................................... 30 2.1 Allmänna utgångspunkter ................................ 30 2.1.1 Arvsbeskattningens huvuddrag ...................... 30 2.1.2 Efterlevande makes ställning enligt familjerättsreformen 31 2.1.3 Sambandet mellan civilrätten och skattereglerna ....... 32 2.2 Efterlevande makes grundavdrag ......................... 33 2.3 Bodelning efter dödsfall ................................. 35 2,4 Efterarv ............................................... 38 2.5 Efterbeskattning och återvinning .......................... 39 2.6 Förmånstagarförvärv .................................... 42 2.7 Sambofrågor ........................................... 44 2.7.1 Hcterosexuella sambor ............................. 44 2.7.2 Homosexuella sambor ............................. 46 2.8 Gåvor mellan makar ..................................... 47 2.9 Ikraftträdande .......................................... 48 2.10 Ändringari kommunalskattelagen ........................ 48 3 Upprättade lagförslag ....................................... 50 4 Specialmotivcring .......................................... 50 4.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen ......... 50
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om arvsskatt och gävoskatt 51 4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella sambor 58 5 Hemställan ................................................ 58 6 Beslut ..................................................... 58 Bilaga 1 ..................................................... 59 Bilaga 2 ...................... ' ............................... 68 Utdrag ur lagrådets protokoll den 20 oktober 1987 ................ 84 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1987 103 Hemställan .................................................. 110 Beslut ....................................................... I 10
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987
