Invandrare i storstad : underlagsrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

INVANDRARE

I STORSTAD.

Statens

offentliga utredningar

EEE? 1989:111

Eg Statsrådsberedningen

Invandrare i storstad

Underlagsrapport av s_tgrstadsutredr1ingen

Stockholm 1989

Allmänna över SOU och Ds som om- Förlaget har utgivit en bibliografi Kundtjänst, 106 47 fattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

eller friexemplar kan Beställare som är berättigade till remissexemplar beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/ 763 23 20 Telefontid 8 °- 12 °° (externt och internt) °° 08/763 10 05 12 °°- 16 (endast internt)

Produktion Libergraf Omslag Libergraf/ Design ISBN 91-38-10472-5 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1990 030924

Förord

Storstadsutredningen har i up att utarbeta förslag till

drag

för att förbättra 1 storstäderna. Utrednin -

åtgärder livsmifjön

en har i en serie levnadsvillkoren i e

undersökningar klarlagt svenska storstäderna. Det har också varit att särskilt

naturligt uppmärksamma invandrarnas levnadsvillkor, eftersom invandf rarna är rikt

i storstadsområdena.

representerade

Storstadsutrednin en har och trafikkontoret i givit regionplanei läns i att en studie 3 Stockholms andsting uppdrag genomföra av invandrarna i storstaden.

g

i av delar. Del 1 en Rapporten består två innehåller översiktlig å och sammanfattande av invandrarnas levnadsvill-

beskrivning kor i storstäderna. Denna del har utarbetats av Bernow

Roger och Åke Boalt. Del 2 innehåller av olika författare som

bidrag

i samband med en om invandrarnas presenterades hearing levnadsvillkor som i sep-

storstadsutredningen arrangerade tember 1989.

Rapporten kommer att vara ett för storstadsutredé underlag å mngens fortsatta arbete.

Jan O Karlsson

Del l

Innehållsförteckning

Sid

1 9

Sammanfattning

2 11

Inledning

2.1 1984 års i Stor-Stockholm 11

invandrarundersökning

2.2 13

Rapportens uppläggning

3 Invandrare och 16

invandring

3.1 Integration i det svenska samhället 16 3.2 invandrare i statistiken 18

Begreppet

3.3 Invandrare från skilda länder 20 3.4 Invandrare i storstadskommunerna 20 3.5 Det 22

nya flyktingmottagandet

3.6 Vistelsetiden i 25

Sverige

4 Invandrare arbetsmarknaden 27

på

4.1 En förändrad arbetsmarknad 27 4.2 En förändrad 28

yrkesstruktur

4.3 ändrade karaktär 30

Invandringens

4.4 Invandrarnas förvärvsfrekvenser 30 4.5 Invandrares 34

yrkesstrukturer

Innehållsförteckning (forts)

Sid

4.6 Yrkesstrukturen bland invandrare och infödda

svenskar 34 4.7 Yrke och vistelsetid 35 4.8 De första 36

vanligaste yrkena

4.9 Invandrares 38

yrkeskarriärer

5 Invandrares ekonomiska resurser 42 5.1 Kvarstående ivissa 44

socialhjälpsberoende grupper

6 Invandrare bostadsmarknaden 45

på

6.1 De materiella boendevillkoren 45 6.2 och vistelsetid 47

Hustyp, upplåtelseform

6.3 48

Bostadsområdesegenskaper

6.4 Den etniska 49

boendesegregationen

6.5 Den etniska och vistelsetiden 50

boendesegregationen

6.6 Etnisk och socioekonomisk 51

segregation

6.7 Diskussion 53

7 Invandrare och hälsa 56

7.1 56

Långa sjukskrivningar

7.2 58

Förtidspensionerade

7.3 59

Dödlighet

7.4 hälsa 63

Upplevd

Innehållsförteckning (forts)

Sid

7.5 Särskilda 63

riskgrupper

7.6 Diskussion 64 Referenser 67

l

Sammanfattning

Sverige har sedan haft en som efterkrigstiden nettoinvandring iväxande riktats mot nära hälften av grad storstadsområdena, alla utrikesfödda bor i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.

Bland de utomnordiska invandrarna har arbetskraftsinvandringen nästan helt och till

upphört förbytts flyktinginvandring.

Den stora koncentrationen mot storstadsområdena och vissa kommuner i dessa, bakom det förändrade för ligger system

flyktingmottagning som infördes 1986, den s k hela

Sverigestrategin. Sedan 1986 har också storstädernas andel av invandringen minskat i förhållande till riket. något övriga

Under de senaste 20 åren har arbetsmarknaden omvandlats

kraftigt mot en allt mer kunskapsintensiv inriktning, samtidigt som det har försvunnit arbetstillfällen inom tillverk-

många

ningsindustrin. Parallellt med denna har invandutveckling ringens karaktär förändrats från att ha dominerats av arbetstill att nu domineras av och

kraftsinvandring flyktingar anknyt-

ningsfall. Invandringen har också förändrats så att dagens invandrare kommer från länder som kulturellt är mera annorlunda och invandrare består i allt av dagens högre utsträckning mycket välutbildade personer.

De invandrarna har att snabbt etablera

nyanlända svårigheter

sig den svenska arbetsmarknaden. Ju de stammar i på längre landet desto mer väletablerade blir de arbetsmarknaden.

på

Men denna att bli och

etableringsfas tenderar_ lång många

gånger tar det cirka tio år innan de funnit ett som yrke

någorlunda motsvarar deras och yrkes- utbildningsbakgrund.

Detta är en med resurser sett både ur ett

misshushållning

mänskligt och ur ett samhällsekonomiskt Det finns perspektiv. därför all att se över att förkorta anledning möjligheterna denna

etableringsfas.

Inte minst är det med förstärkt viktigt svenskundervisning, särskilt med tanke de välutbildade som söker

på många yrken

där det ställs stora krav i det svenska på goda kunskaper

språket.

Den arbetsmarknaden syns också

långsamma etableringen på i invandrarnas ekonomiska situation, i deras etablering på bostadsmarknaden. De invandrarna ansamlas i ett

nyanlända

antal bostadsområden och dessa områden tillhör i begränsat de allra flesta fall minst attraktiva bo-

storstadsregionemas stadsområden. Särskilt är detta förhållande för

bekymmersamt barnen och un domarna. Ju invandrarna bott i stor-

längre

esto mindre blir sannolikheten att de skall bo i stadsregionen ett invandrartätt bostadsområde. innebär detta

Sammantaget att cirka tre av utlandsfödda inte bor i

fyra personer något invandrartätt bostadsområde.

Aven om arbets- och bostadsmarknaden

etableringen på påverkas starkt av vistelstiden i så att vissa invand-

Sverige, gäller

blir kvar i de segment av arbets- och bostadsmarkna rarcgrupper en som är minst attraktiva för den infödda befolkningen.

arbetsmarknaden, som varit särskilt Strukturomvandlingen på snabb och i har inneburit stora

gått längst storstadsregionerna,

för av de arbetskraftsinvandrare som kom till problem många

1960-talet. Bland dessa invandrare, som alltså länge Sverige på arbetat inom främst tillverkningsindustrin, är det oroväckande

som avslutar sitt liv som många yrkesverksamma förtidspensionärer. Det förefaller finnas ett stort behov av förstärkta insatser för och Våra tyder

omskolning rehabilitering. uppgifter också att de utländska har en sämre

på förtidspenslonärerna hälsa än de infödda förtidspensionärerna och vissa invandrargrupper, särskilt de arbetskraftsinvandrarna uppvisar

typiska

en sämre hälsa. Det finns dock indikatorer på att

genomgående

även från vissa länder hade markant

yngre flyktinginvandrare sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i motsvarande åldrar.

Det finns ett stort behov av kunskaper om

idag fördjupade

invandrares levnadsvillkor. För att sådana kunskaper skall bli

krävs att av intresse komplettetillgängliga befintliga register ras med om t ex födelseland, m m och

uppgifter invandringsår

att stora kompletteras i

kontinuerliga frågeundersökningar

sina urval med ett antal utlandsfödda. Båda dessa

tillräckligt

torde vara relativt enkla och och skulle möjlig-

åtgärder billiga

göra en mera och bild av invandrarnas

nyanserad detaljerad levnadsvillkor.

Inledning

En ft för är att lev-

viktig upp storstadsutredningen belysa

nadsvillkoren ?år olika i storstadsområde-

befolkningsgrupper

na. En stor, och växande, av som är

grupp utgörs personer födda i andra delar av världen och det har sedan en tid

längre

förts en diskussion om hur levnadsvillkoren för invandrarna

3 skall kunna förbättras.

För att få en av invandrarnas levnads-

Översiktlig beskrivning

villkor i vände till

storstadsregionerna sig storstadsutredningen

regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns

landsting

där man har en stor med att

gjort invandrarutredning syfte

beskriva invandrarnas levnadsvillkor.

Hitintills har en om invandrarnas situation

hearing genomförts

i storstadsområdena. Den presenteras i del 2 av denna bok.

Föreliggande rapport skall ses som ett under-

kompletterande

lag till en av invandrarnas levnadsvillkor.

beskrivning I rappor-

ten försöker vi ange av huvudresultaten och huvuddra-

några

geni regionplane- och trafikkontorets stora invandrarunder-

sökmng. I har vi koncentrerat

framställningen uppmärksamhe-

ten invandrarnas resurser att hävda främst arbets- och

på sig på

bostadsmarknaden, samt ange hur deras hälsotillstånd ter

sig

vid en jämförelse med den infödda Detta är

befolkningen.

naturligtvis ett smalt utsnitt ur den totala bilden av invandrarnas levnadsvillkor, men dessa förhållanden är centrala och har en nära till andra centrala levnadsvillkor.

anknytning många

Dessutom de som är att

utgör exempel på områden möjliga

direkt med olika

påverka samhällsåtgärder.

2.1 1984 års i Stor-Stockholm

invandrarundersökmng

Eftersom materialet i denna till stor del

rapport bygger på

regionplane- och trafikkontorets re-

invandrarundersökmng

senteras den kortfattat nedan. Avsnittet avslutas med n

gra reflexioner om varför det är så med relevanta

knap händigt

uppgifter kring invandrarnas levnads örhållanden.

För att kunna ge en bred av invandra-

någorlunda beskrivning

res levnadsförhållanden är det inte att enbart ana-

tillräckligt lysera beñntli a då dessa innehåller uppgifter om t ex

register födelseland ett sätt och i fall

p mycket fragmentariskt många saknas relevanta uppgifter om nationalitet helt. Regionplaneoch trañkkontoret lät därför genomföra en brett upplagd

som till av folkintervjuundersökning komplement analyserna och bostadsräkningarna, arbetskraftsundersölcningarna, (AKU),

slutenvårdskonsumtionen m m. Redan dessa sjukskrivnin ar, registerbear gav en del ej tidigare redovisade fakta,

etningar

bland annat om de oroväckande antalet

uppgifterna höga

bland vissa beskrivning-

förtidspensionärer invandrargrupper,

av invandrarnas individuella under 1970-

yrkeskarnärer t aä et etc.

Det använda bestod av två delar. Ett mera

frågeformuläret

konventionellt formulär som var m cket omfattande och innehöll en, boen-

frågor kring familjeförhållan umgänge, språk,

de, utbildning, arbete, ekonomi, hälsa, barnomsorg. Naturligtvis konstruerades fonnuläret via en rad av

mycket lång kompromisser mellan bredd och . Den andra delen av forrnulä-

dju ret var till arbete, utbildnin , familj

begränsat frågeomrgdena

och boende. De svarande fick för g ng det

redogöra varje inträffat en i av dessa avseenden under hela

förändring något vistelsetiden i Stockholms län. en förändring skett

Varje gång anges varför den skett och hur den nya situationen såg ut.

Aven beslutet om vilka som skulle är resultatet av en

intervjuas

Dilemmat var att vi dels ville kunna kompromiss. nämligen uttala oss om hela och dels om invandrare

invandrargruppen

från skilda länder. blev ett urval där folk födda

Kompromissen i Finland, Grekland, Polen och Chile represente-

Jugoslavien, rades De fem länderna ett brett

ordentligt. representerar

av invandringstidpunkt, kulturell

spektrum invandringsmotiv,

bakgrund m m. Trots detta är det självklart att dessa grupper på intet sätt representerar alla de olika invandrargrupper som finns i Invandrare från alla länder in ick i en

Sverige. övriga

i samma som de 1 befolk-

övrigkategori proportion utorde

mngen.

Som utvaldes svenskfödda som bor

jämförelsegrupp personer i Stockholms län, men som sin huvudsakliga upp-

tillbringat växttid inom men utanför länet.

Sverige,

Svarsfrekvensen varierar mellan och något de olika grupperna är över 80 vilket är ett

genomsnittligt procent, oväntat gott

resultat.

Idag är tio ublicerade och de behandlar

rapporter frågeområ-

dena boende (2), arbete utgildning, (3), hälsa, invandrarnas

syn å och svenskarna och en om

Sverige landstingsan-

st da invandrare. Den här e försöker

föreliggan rapport rapporten

sammanfatta nå a av de vikti aste resultaten vad avser främst förhållanden p bostads- oc arbetsmarknaden och

frågor

kring invandrarnas hälsa.

Rapportens uppläggning

Rapporten är så att 3 en bred och

disponerad kapitel ger

översiktli beskrivnin av invandrarnas livssituation i storstadsomr dena. Här diskuteras också hur invandra-

begreppet

re skall avgränsas.

I 4 beskrivs hur arbetsmarknaden kapitel förändrats och hur invandringens karaktär förändrats. Mot denna redo-

bakgrund

visas olika

invandrargruppers etablering på arbetsmarknaden

och vi försöker visa att arbetsmarkna-

etableringsprocessen på

den är och att vissa -

många gånger mycket lång invandrargru

per är bland de som slås

kraftigt överrepresenterade ut fr

arbetsmarknaden. Men vi visar också hur vissa

invandrargrup-

per klarar bra den svenska arbetsmarknaden.

sig på

Därefter behandlas

mycket översiktligt olika invandrargrup-

pers ekonomiska situation i 5 och vi kan där visa hur

kapitel

denna är mycket nära ko till å

plad etableringen arbetsmark-

naden och hur de iblan

mycket långa etablenngsperioderna

gör att invandrare i av sin vistelse lever under

många början

mycket små ekonomiska

omständigheter.

I kapitel 6 beskrivs invandrarnas situation

bostadsmarkna-

på

den. Där visas bland annat att de allra flesta invandrare inte bor i invandrartäta bostadsområden som vissa bostads-

samtidigt

områden är invandrartäta. Där visas också att de

mycket flesta

av dessa invandrartäta bostadsområden kan betraktas som storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden och de

i fall vara inne i Här visas också tycks många negativa spiraler. att med ökad vistelsetid i så minskar sannolikheten Sverige starkt att man skall bo i ett invandrartätt bostadsområ-

ånycket e.

I 7 för invandrarnas hälsosituation som i kapitel redogörs ju och en sammanfattande och övergripande mångt mycket utgör indikator en levnadsförhållanden. Här visas att på persons har en hälsa och att många invandrargrupper dålig sjukvårdens

inte är särskilt väl för att ta emot kraftigt organisation planerad växande av t ex äldre invandrare. Inte heller har det grupper särskilt försök att matcha efterfrå-

gjorts några framgångsrika

och utbud inom vårdsektom så att man utnyttjar att gan har landsmän som arbetar inom sjukvården. patienterna

En huvudslutsats som år i alla avsnitten ovan är att igen är sammansatt att det är invandrargruppen så heterogent

nästan att relevanta uttalanden som är meningslöst göra några för hela invandrar som vi måste giltiga ruppen, samtidigt konstatera att det data som kan ge en många g ger saknas rättvisande bild av alla de olika Denna invandrargruppema.

situation skulle kunna förbättras om befintliga regisväsentligt ter av intresse kom letterades med relevanta om t ex

uppgifter

invan m m. kan en stor mängd födelseland, ringsår Härigenom data för På motsvarande sätt är göras tillgängliga inspektion. det att man ser till att stora och befintliga frågeunangeläget i sina urval så att ett tillräckligt antal dersökningar utvidgas utlandsfödda från länder s. om skilda inbegri Kunskaperna invandrarnas levnadsförhållanden kan å närma kunskasig om den infödda levnadsförhållanden. perna Detta kan enkelt befolkningens en förh. llandevis ekonomisk ske genom ringa

och personell satsning.

I del 2 resenteras från en om invandrares uppsatserna hearing levna svillkor i Här skriver Roger storstadsregionema. Bemow om olika som skulle det möjligt att förstrategier göra bättra villkoren för och för invandrarnas invandrarforskningen att komma till tals. möjligheter själva

I den andra redovisar Jan data om invandrauppsatsen Ekberg

res att dessa under en femtonårspe-

yrkeskarnärer genom följa riod med av data. Därefter analyserar

hjälp longitudinella

Anders Harkman invandrarnas situation arbetsmarknaden

på

utifrån offentlig statistik och från Stockholms läns

uppgifter landstngs intervjuundersökning. I den uppsatsen redofjärde

visar e Boalt data om invandrares hälsa.

Därefter ger eneraldirektören vid invandrarverket, Christina Rogestam oc Sven en aktuell av situa-

Hjälmskog beskrivning

tionen med det nya

flyktingmottagandet.

Danuta Biterman beskriver invandrarnas situation bostads-

på

marknaden med särskild tonvikt vid var i

Stockholmsregionen

invandrare tenderar att bosätta sig.

Åke Daun utvecklar om invandrares

sina resonemang integra-

tion som politiskt mål och kulturell

verklighet.

Erland er var om

Bergman sin syn på kunskapsluckorna

invandrares levna svillkor är som mest besvärande.

I den avslutande skriver invandrarforskaren Markku

uppsatsen Peura om etnisk som

mobilisering förändringsfaktor.

3 Invandrare och invandring

Under tid har stora av invandrare bott och mycket lång grupper verkat i Under 1800-talet och ända fram till 1930-talet Sverige. var från större än Efter utvandringen Sverige invandringen. andra kom antal från världskriget .ett betydande flyktingar Under 1950- och 1960-talen blev arbetskraftsinvand- Europa. omfattande. Vid sidan av från de nordiska ringen invandringen har blivit helt dominerande

länderna, flyktinginvandringen

under 1970- och 1980-talen.

är vilka själva som Begre pet invandrare oklart, uppfattar sig invan rare och vilka som invandrare? uppfattar omgivningen i den officiella statistiken för att invandrares Underlaget belysa förhållanden har förbättrats under senare men är fortfaranår, och ofullständigt. de onyanserat

3.1 i det svenska samhället Integration

invandrare är knutet till att en person brutit upp

Begreppet

från sitt hemland och mer eller mindre kommit att varaktigt i ett annat land. Men i de flesta avses bosätta sig sammanhang även en etniska ytterligare dimension, nämligen personers och av Det finns grad integration i det nya landet.

tillhörighet

att dessa som till de anledmng belysa frågor bakgrund

något

definitioner av invandrare som vi varit tämligen otymphga hänvisade till i denna rapport.

Den förhärskande u under fram pfattningen efterkrigstiden till mitten 1970-ta et var att invandrare skulle assimilieras i

på

det svenska samhället. Sedan slutet av 1970-talet har i stället

värdet av och beroendet av den kommit att ursprungskulturen dominera synsättet.

I en om som redovisas i del 2

uppsats integration

i denna anför e Daun. Det ändå som om

rapport invangråtres tycks mig

vi i Sveri e ännu inte nått därhän, att vi dragit konsekvenserna av vårt s tal om det Vi ljudliga mångkulturella Sverige. påstår att är men i vårt ordval någon Sverige mångkulturellt, ligger annan tanke än att vårt land bebos av inte bara svenskar, utan av en stor andel vilka växt i andra delar av människor, upp

världen, att det nu finns en där det förut fanns en

mångfald

enhetlighet?

En verklig slutsats, inte är att

bara klassiñkatoriskt, Sverige inom olika varibland

sig rymmer många befolkningsgrupper, en - den numerärt största - har svenska som modersmål och Sverige som den enda basen för sin nationella identitet. Andra känner t ex som både svenskar och eller i stort sett

sig turkar, bara som turkar. kallar kanske en

Somliga sig sverigeturkar, beteckning bildad på samma sätt som ñnlandssvenskar och med en liknande avsikt att som fortsätta att leva som en

grupp

minoritet. En del talar svenska -

etnisk-språklig någorlunda

väl, förutom andra nästan bara turkiska. Vissa

modersmålet, talar flera men svenska.

språk, dålig

Många invandrare har sitt e uteslutande inom den

umgän egna etniska gruppen, även efter m

ga år i Sverige. Somliga har nära kontakt med en eller annan svensk eller

ganska svenska genom eller i

ingifte i den egna familjen bekantskapskretsen. är också mellan invandrare från

Vanligt äktenskap olika andra länder. Man förenas bland annat av

utanförskapet och av liknande erfarenheter av mötet med svensk kultur.

Den situationen oss att

mångkulturella ger anledning uppfatta och till och med definiera dessa invandrare som

välintegrerade. De är t ex i sin

integrerade i sin egen kulturella miljö, sverigegrekiska omgivning, men det är ett annat än det som de

Sverige etniska svenskarna identifierar med. De över

sig förfogar sina och minnen en

känslomässiga hållpunkter har genom

bindning till platser och hus. De har sina väl etablerade sociala nätverk, lojaliteter och kontakter. De har sina

strategiska favoritställen, butiker och sin livsform som model-

utflyktsmål,

lerats med den svenska som en del av sin förut-

omgivningen

sättning, men bara en del. Vad vi talar om här är en

fullständig

miljö och en total men ändå ett annat än de

livsform, Sverige etniska svenskarnas och ett annat liv än det för dem

typiska.

Om dessa invandrare väl i sina sociala

fungerar sammanhang och är fullt i dessa fimis det för att att de

delaktiga grund säga, är välinte erade, rentav assimilerade i sin delkulturella

ja miljö. På iknande sätt de etniska svenskarnas

begränsar sig integration till dessa egna En svensk

avgränsade sammanhang.

är inte eller assimilerad i alla svenska sammanhang, integrerad även om den förhållandevis svenska kulturen ger en homogena eller åtminstone kännedom om andra svensförtrogenhet ytlig ka än den miljöer egna.

3.2 invandrare i statistiken Begreppet

I den oäciella statistiken förekommer ofta begreppen

Utrikes födda eller första inpersoner generationens vandrare. Av dessa är nu hälften svenska medbordrygt gare.

Utländska huvuddelen är födda utomlands, medborgare, men 10 är födda i Sverige. procent

Andra invandrare, till räknas generationens denna grupp de utländska som fötts i men också medborgarna Sverige, de som har den ena eller båda sina föräldrar födda utomlands. är så att det är mycket Folkbokföringen uppbyggd svårt att invandrare när persofölja andra generationens nerna blir äldre än 18 år.

I ort kommer vi att i mån använda föreliggande rap möjligaste utrikes ödda i Eftersom invandrare redovisningen.

begreppet

från vissa länder ansöker om svenskt medborgarskap så snart de får är statistiken om utländska svår

möjlighet,

att använda vid mellan invandrare medboråare fr n skilda

jämförelser

länder. Här är utrikesfödda bättre, å andra sidan begreppet kommer då som är utländska medborgare, men ej personer födda i med. Denna främst av ungdomar. Sverige grupp utgörs

Invandrare har i stor utsträckning bosatt sig i storstadsområdena. mot storstäderna har ett nära samband med Inriktningen arbets- och där. Av Sveriges befolk-

utbildningsmöjligheterna

nin är 715 000 födda utomlands Nära personer (8,5 procent). häl ten av alla utrikesfödda i landet bor i de tre (48 procent) storstadsområdena Stockholm, och Malmö jämfört Göteborg med att mindre än en (31 av hela befolktredjedel procent) ningen bor i storstadsområdena.

Figur l: Utrikesfödda i storstadslänen och län 1988

övriga

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

För att över tiden kan vi inte

belysa utvecklingen gå längre

tillbaka än 1976 och får då

göra jämförelserna på länsnivå,

vilket skil°er från av storstadsområ-

sig något avgränsningen

den. Av 2 att antalet utrikesfödda ökar

gur framgår

såväl i storstadslänen som i län. Andelen utrikesföd stadigt a

övriga

ligger ungefär dubbelt så i storstadslänen som i län.

högt övriga

och Bohuslän samt Malmöhus län över

Göteborg- ligger något

á genomsmttet för riket, medan Stockholms län under hela

perioden 1976-1988 en nivå.

ligger på betydligt högre

Figur 2: Andel utrikesfödda av totalbefolkningen 1976-1988 % 16

- Riket 12

El Stockholms län 1 0

Ö Göteborgs-och Bohus Ian

A Malmöhus Ian

-

summa storstadslán

övriga lan

7e777a79a0a1a2a3a4a5asa7ea

Årtal

3.3¶Invandrare från skilda länder

I storstadsområdena finns invandrare från ett mycket stort

antal länder. I Stockholms län finns invandrare från 150 olika nationer resenterade av minst fem personer). På en rela-

(re

man ett antal som har

tivt grov niv kan urskilja

en i storstäderna. ländergruåper T dessa hör

tydlig överrepresentation

främst de latinamerikanska länder, Po-

länderna,_,afrika11ska

len, Italien, Grekland och Turkiet. Over 60 av de

procent

utlandsfödda från dessa länder bor i de tre storstadsornrådena med 48 av de utlandsfödda i

jämfört procent genomsnitt.

Under för landet nästan bara de

genomsnittet ligger övriga

nordiska länderna med 40 procent.

Figur 3: Andel av utrikesfödda från respektive land i storstadsornråden 1988

Totalt Uruguay Argentina Grekland Chile Italien Polen

_ p U övr riket âtorbrrtlâannien vnga uropa . SW Malmö_ Övriga Sydamerika Estland Oceanm E Stor-Göteborg Sovietunionen I Stor-Stockholm Jugoslavien

Övriga nordamerika Väst-Tyskland Övriga Asien Okänt Iran Indien Norden

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100%

3.4¶Invandrare i storstadskommunema

Det finns skillnader mellan de tre storstadsområde-

betydande

na vad invandarnas I Stockholmsområdet

gäller bosättning.

med sina 22 kommuner utgör de utlandsfödda över 10 procent av i 18 kommuner med Stockholm i

befolkningen ungefär

mitten med 14 av de större förortskommunema

procent. Några

be i Stockholm bor endast 44

ligger ° dligt högre, själva procent

av de ut esfödda i hela Stor-Stockholm. I

Göteborgsområdet

är det bara som över 10 och hela 75

Göteborg ligger procent

procent av de utrikesfödda bor i stad. I Malmöom-

Göteborgs

rådet Malmö, Lund och Burlöv över 10 64

ligger procent, procent av de utrikesfödda bor i Malmö stad. Koncentrationen till centralkommunema är alltså mer markerad

själva mycket

i och Malmöområdena än i Stockholmsområdet.

Göteborgs-

I Tabell 1: Utrikesfödda i antal och

storstadskommunerna,

procent av totala 1988 In-

befolkningen (Källa:

vandrarverket)

6,4 I

*i

Stor-Stockholm 215105

I Stor-Stockholm finns nära hälften av i boende utri-

Sverige kesfödda från Turkiet, Chile, och de

Grekland, Argentina afrikanska länderna. I och finns

Göteborgs- Malmöregionerna en andel av invandrarna från och Uru-

betydande Jugoslavien

. Invandrare från Polen är markant i gua överrepresenterade

Av de länder som att statistik Maflrnö. går särskiljai tillgänglig

fram år att invandrare från Indien och Asien är

Iran, övriga relativt väl utanför storstadsområdena.

spridda

3.5 Det nya flyktingmottagandet

Sedan 1985 är statens invandrarverk huvudman för mottagandet av och Genom

flyktingar (asylsökande kvotflyktingar). avtal med invandrarverket åtar huvuddelen av landets

sig kommuner sedan ett motta som innebär att de

arprogram,

som får får bostad, i flyktingar undervisning

uppehållstillstånd

svenska m m. fördelas kommunerna de

Flyktingarna på enligt kvoter man avtalat med invandrarverket.

Sedan 1986 har Stor-Stockholm emot 20 av de

tagit procent

som invandrarverket. Stor-Göteflyktingar placerats genom

8 och Stor-Malmö 6 Av tabellen på borg procent procent.

sida fördelar sig följande framgår hur de mottagna flyktingarna

kommuner i storstadsområdena.

på

Tabell 2: 1986-1988 i storstadskommu-

Mottagna flyktingar

nerna

(Källa: Invandrarverket)

(exkl Trelleborg) Stor-Stockholm 10596 20,69

Ett av målen för det är att

nya flyktingmottagandet sprida flyktingar till kommuner i hela landet och minska

trycket på redan invandrartäta kommuner i

mycket storstadsområdena, den s k hela Det är ännu för att dra

Sverige-strategin. tidigt

säkra slutsatser om detta har Ser man hur några lyckats. på imigrationen från de icke nordiska länderna fördelar

sig på

storstadsområdena och riket, finner man en ök-

övriga tydlig

i län av andelen som blivit som ning övriga kyrkobokförda inflyttade från utlandet (se figur 4).

4: av med icke nordiskt Figur Årlig immigration personer

medborgarskap

35000

30000

25000

20000

15000

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

Det dock inte att utläsa om, och i så fall i vilken utsträck-

går

som först ut i landet sedan till ning, flyktingar placeras flyttar större städer och Om man den

storstadsregioner. analyserar

av antalet utrikesfödda i de tre storstadsläårliga förändringen nen och län, har i län varit lig

övriga ökningstakten övriga påta sedan 1986. Det ñmis en tendens att är snab a-

ökningen något re i Malmöhus län än i län. Stockholms län samt

övriga

och Bohuslän har en som under Göteborgs- ökningstakt ligger

län (se figur 5). övriga

Figur 5: rocentuell av antalet utrikesföd-

Årlig förändring

da 19 7-1988

107 -

105 «› - Malmöhus Ian

- Göteborgs-och Bohus Ián ° Stockholms lan

- övr Ian

99 :::4:::.#-r.: 777879808182838485868788

3.6¶Vistelsetiden i

Sverige

Studier av invandrares förhållanden visar klart att

mycket

individernas förhållanden förändras över tiden. Detta

mycket

kommer att i flera av de kommande avsnitten.

belysas Många

av de invandrare som kommer till har för avsikt att

Sverige

bosätta men för att återvända

sig permanent, många planerar

efter några år i Bland är det så

Sverige. flyktingar naturligtvis

att huvuddelen ho att situationen i skall för-

pas hemlandet

ändras så att det bhr för dem att återvända. Aven

möjligt bland

de som att återvända är det att man

planerar vanligt av skilda

skäl senare beslutar att stanna i

Sverige.

Av de 280 000 utrikesfödda i 1988 hade hälften

Sverige kommit

till redan före har vistats här i 18

Sverige 1971, de minst år.

Invandrare från de länderna och

nordiska flyktingar ,efter

andra dominerar denna se Aven

världskriget figur 6).

grupp

bland jugoslaverna har hälften varit i tminstone sedan

Sverige

1971, bara var har kommit under 1980-talet. Bland

sjätte

grekerna är andelen som kom under 1970-talet

något större, men 40 rocent korn före 1971 och två kom

drygt tredjedelar

före 1975. Fr n Polen kom efter och

många flyktingar kriget

sedan har stora kommit efter 1975. Från

grupper Turkiet var

under andra delen av 1970-talet och första

invandringen kraftig

halvan av 1980-talet. av länderna i

Grupperingen Sydamerika,

Asien och Afrika huvuddelen av invandrarna från

är grov, men

dessa länder har kommit efter 1976.

6: Utrikesfödda efter vistelsetid i

Figur Sverige

Totalt Väst-Tyskland Okänt Sovietuniouen Ovr Norden Ovr Europa Ungern D 3851985 ñntand 1931-1935 USA Jugoslavien E 19764930 emma” E 1971-1975 Storbritannien ÖV ”WWW” I 1963-1970 Polen ocean.” I -1967 Turkiet Mrüa Ovr Sydamerika Ovr Asien Iran Chile

4¶Invandrare arbetsmarknaden

på

I detta skall kort beskrivas hur arbetsmarknaden omkapitel vandlats under de senaste 20 åren mot en allt mer kimska sintensiv inriktnin och hur det har försvunnit m samtidigt ga arbetstillfällen inom främst tillverkningsindustrin.

Parallellt med denna har också kautveckling invandringens raktär förändrats från att ha dominerats av arbetskraftigt till att nu, vid sidan av från de

kraftsinvandring invandringen

övriga nordiska länderna, nästan enbart bestå av och flyktingar anknytningsfall. Invandrin en har också förändrats så att dagens invandrare kommer fr länder som kulturellt är mera an-

norlunda och invandrare består i allt utsträckdagens högre ning av mycket välutbildade personer.

Därefter för hur invandrarna etablerar den redogörs sig på svenska arbetsmarknaden att vi betraktar hur förvärvsgenom frekvenserna utvecklats, hur arbetslösheten och förtidspensioneringen utvecklats och hur invandrarnas ser ut yrkesstruktur jämfört med den infödda Här visas bland annat befolkningens. hur invandrarnas arbetsmarknaden av

etablering på påverkas

vistelsetiden i Sverige.

4.1 En förändrad arbetsmarknad

Under hela har en allt större andel efterkrigstiden personer inträtt arbetsmarknaden. Förvärvsintensiteten för män i

på

åldrarna 16 år och däröver har sedan 1945. d_0ck sjunkit markant är för de studerar

nedgången yngre (alltfler

aSpecielltlt längre) och för de äldsta. I den senare är förklagruppen ringen de växande andelama Bland kvin-

förtidspensionärer.

norna har i stället förvärvsintensiteten ökat främst kraftigt genom en av deltidsarbetet.

ökning

som allt fler är förvärvsarbetande har Samtidigt yrkesstrukturen den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och stor-

på

stadsregionernas arbetsmarknad i förändrats drasynnerhet matiskt under de senaste 20 åren.

4.2 En förändrad yrkesstruktur

I hela och särskilt i storstadsregionerna och andra Sverige, universitetsorter, minskar andelen personer sysselsatta inom tillverknin sindustrin och andelen inom fänsteseksysselsatta torn ökar. essa tendenser är utomordentligt enty ga.

Nära med detta har det skett en kunskapssammanhängande fördjupning inom stora delar av arbetsmarknaden. Betydelsen av denna bäst en av arbetsmarknaden belyses genom indelning efter de och Vi

sysselsattas utbildningsnivå.

med att arbetsuppgifter en i fem grupper:

börjar dela in alla yr

1 Kunskapsyrken inom tekniskt, områ-

naturvetenskapliga

den som bland annat omfattar fysiker, kemisingenjörer, ter, läkare och arkitekter

bland annat omfattar lärare,

Övriga _kunskapsyrken som

artister, junster och programmerare journalister,

Informationsyrken som bland annat omfattar företagsledare, karnrerer, revisorer, bokhållare och sekreterare

där bland annat Serviceyrken sjuksköterskor, poliser, busschaufförer och frisörer

ingår

Varuhanteringsyrken som i huvudsak omfattar jordbrukare, fiskare manuellt arbete inom industrin.

och

I både riket och sker den kraftigaste tillstorstadsregionerna växten i de och en

kunskapshanterande yrkena betydligt lång-

sammare tillväxt i de informationshanterande och en

yrkena

för de . tillbakagång varuproducerande yrkena.

sett detta sätt, har i Strukturomvandlingen, på gått längst och då särskilt i Denna storstadsregionerna Stockholmsregionen. mot en större andel av de inom kunsomvandling sysselsatta shanterande också för de yrken gäller industrisysselsatta §33 för servicesektorn. Aven här är andelen större i storstads-

och snabbast i storstadsre oregionerna omvandlingen går nema. Aven de formella har sysselsattas skolutbildning öljt

samma allmänna dvs en allt större

mönster, andel av de sysselsatta har en akademisk bakom

idag lång utbildning sig.

Denna innebär också att i en allt större andel

omvandling av

yrkena så ställs krav kvalificerad av det svenska

på användning

språket i tal och skrift. Dessutom ökar kraven

på kompetens

ytterligare eller internationellt

något några gångbara

inoånk spr .

Figur 7: Tätortsstorlek och kunska

syrken, varuhanterings-

yrken. H-regioner 1960-1 85

4¶Varuhanteringsyrken KunskapsYWen

50 .. JL 1960 25 1985

40- 20

1960 30_ 15_

20 10

10- 5

J, Å Landsbygd

Laádsbyrggâ

c 9: c 9= c å GJ G3 O.) O) GJ G) å:

så :äs 5.5 .äs

å å” 8 å å 3 å? 897 §52”

Den av arbetsmarknaden som beskrivits ovan

omvandling har

fått stora konsekvenser för invandrarnas den

etablering på svenska arbetsmarknaden vissa

och den har gynnat invandrargrupper och andra.

missgynnat

4.3 ändrade karaktär

Invandringens

Under 1960-talet och dominerades invandringen av

tidigare

men under 1970-talet förändrades bilden arbetskraftsinvandrare, och och kom

flyktinginvandringen anknytningsinvandringen

att bli dominerande.

har också ändrat karaktär vad avser invandrar- Invandringen nas och Bland de arbets-

utbildnings- yrkesbakgrund. tidiga kraftsinvandrarna var det att de hade en yrkes-

mycket vanligt

som väl överensstämde med den som efterbakgrund mycket

den svenska arbetsmarknaden, vilket medförde en

frågades på

inom främst tillverkningsindustganska problemfri etablering rin i invandrare har inte denna välavpassade

Sverige. Dagens

men här är de välutbildade kraftigt överrepreyrkesbakgrund, senterade och som en illustrativ siffra kan närrmas att 35

av invandrarna som vid till procent invandringstidpunkten

var mellan 26 och 35 år har en akademisk examen från Sverige hemlandet vid ankomsten till Detta beror inte bara på

Sverige. att det är andra länder som dominerar till

idag invandringen

Samma allmänna tendens är även när vi ser till Sverige. tydlig invandrin en från länder som dominerades av typiska

tidigare arbetskr tsinvandrare. av invandrare har såle-

Många dagens des en fonnell utbildningsbakgrund som väl överensstämmer med den svenska arbetsmarknadens allt större efterfrågan på

med en kvalificerad formell skolutbildning.

personal

Mot av den som ovan av hur den

bakgrund beskrivning orts svenska arbetsmarknaden omvandlats och hur invandringen ändrat karaktär, skall vi nu se hur invandrarnas etablering på arbetsmarknaden och försöka skäl till

fungerat ange några varför den ibland mindre väl.

fungerat

4.4 invandrarnas förvärvsfrekvenser

Ovan har vi beskrivit hur antalet minskat

tillverkningsyrken

som vi konstaterat att de invandrare som kom främst samtidigt

1960-talet dominerades av som arbetade inom på personer just

Mot denna kan vi förvänta oss

tillverkningsindustrin. bakgrund

att dessa ställs inför stora och svåra omställnings-

just grupper

den svenska arbetsmarknaden. Vi har också visat problem på

att bland relativt invandrare så är andelen

nytillkomna myck-

et välutbildade som arbetsmarknaden i allt

hög samtidigt

större kommit att välutbildad

utsträckning efterfråga personal.

Hur har då denna den svenska arbets-

potential utnyttjats på

marknaden?

På 1950- och 1960-talen var de utländska medbor arnas ål-

förvärvsintensiteter än den i ödda be-

dersspeciñka högre

folkmngens. Detta för invandrare från Finland

gällde speciellt

och Detta är också vad som ktmde förväntas

ju

mot Jtâioslavien. b grund av att särskilt hit

dessa grupper rekryterades på

1 grund av bristen inhemsk arbetskraft. Vid av 1980-

på början

talet var de förvärvsintensiteterna för de ut-

âldersspecifika

ländska klart än för den infödda befolk-

medborgarna lägre

ningen. Namraliserade invandrare hade dock fortfarande

ungefär

i samma förvärvsintensiter som den infödda

befolkningen.

Figur 8: Invandringsår och avslutad från högsta utbildning uppväxtlandet (invandrare 18 år och äldre när de

kom till

Sverige)

50 ..

Ingen avslutad utbildning och grundutbildning

40 -

30 - . . . . . - i p Ö ø i 20 - o , . . n Universitet _ _ 10-

O

Före 1 964 196551974 197511984 år

Figur 9: Andel förvärvsarbetande bland svenska

respektive

i Stockholms län (män 20-64

medborgare

åländska

Invandrare

700 - - - Svenskar

60-

1937 19.78 1959 1980 1931 19a2 1983 191m Ar

Källa: AKU

i relativa förvärvsintensiteter ñnns således i Förändringarna huvudsak bland de utländska Detta återspeglar

medborgarna. med största sannolikhet de ovan beskrivna förändringarna på arbetsmarknadens efterfrå e- och utbudssida. Resultatet ter

i det närmaste som en självklarhet eftersom invandringen sig kommit att förskjutas från en typisk arbetskraftsinvandring mot en För den senare bör det ju

flyktinginvandring. gruppen vara svårare att etablera den svenska arbetsmarknaden.

sig på

De förvärvsfrekvensema bland i ge-

lägre invandrargruppen nomsnitt beror tre förhållanden. De har sett

på genomsnittligt

en arbetslöshet och en större andel studerande i

högre högre åldrar. Detta främst för relativt invandrare.

gäller nytillkomna Det skälet till att sett

tredje invandrargruppen genomsnittligt har en lägre förvärvsfrekvens är de mycket höga förtidspensioneringsandelarna som vi främst återfinner bland arbetskraftsinvandrare från Finland, Jugoslavien och Grekland.

Sammanfattningsvis kan vi alltså att invandrarna har en

säga lä e andel och att detta beror de

sysselsatta huvudsakligen på

u ändska dvs de som sett varit medborgarna, genomsmttligt här kortast tid. Bland de invandrare som varit här är längre skillnaderna i förväivsfrekvenser mindre och kan då huvudsakli en hänföras till de talen mycket höga förtidspensionerin b and främst de arbetskraftsinvandrare som kommit fr Finland, Jugoslavien och Grekland.

Den största skillnaden i förvärvsfrekvens finns mellan de utländska och de svenskfödda kvinnorna. Dessa skillnader har också ökat över tiden. Det beror dock i första hand att de

på

svenska kvinnorna så krafti ökat sina förvärvsfrekvenser, snarare än att de utländska orna förvärvsarbetar i idag lägre utsträckning än tidigare.

Figur 10: Andel förvärvsarbetande svenska res ektive utländska i Stockholms län nnor 20medborgare 64 år)

90 4.

so -- e

70-- -_ Invandrare

- -- Svenskar 60?

”z

1977 1978 1979 19330 1931 1982 1983 19h: Ar

Källa: AKU

Ett specialfall av de invandrare som utgörs nytillkomna

väntar

på uppehållstillstånd som med är förhinddagens regelsystem

rade att arbeta. Dessa omfattas dock i de redovisa-

ej tidigare

de siffrorna.

4.5¶Invandrares yrkesstrukturer

Ovan har en ov beskrivning av invandrarnas etablering givits

den svenska ar etsmarknaden genom förvärvsfrekvenser-

på

nas Vi kan närma oss en intressantare bild av

utveckling.

arbetsmarknaden att belysa hur yrkes-

etableringen på genom

strukturen ser ut bland olika invandrargrupper.

4.6 Yrkesstrukturen bland invandrare och infödda svenskar

Här beskrivs invandrarnas så som

översiktligt yrkesfördelning

den ser ut vid en med svenskarnas. För att kunna

jämförelse

dessa används ett index som kan

göra jämförelser överskådliga

variera mellan 0 och 100”. Omvärdet är 0 så är järnförelsegrup-

exakt lika och om värdet är 100 så är det

pernas fördelning

maximalt olika varandra. För att få en viss känsla för vad ett indexvärde står för kan en mellan män och kvinnor

jämförelse

i hela Stockholms län ett indexvärde om 36,0.

göras och ger då En mellan Stockholms län och

jämförelse totalbefolkningeni

hela ett värde 20,4. Kvinnor och män

invandrargrupper ger på

i har alltså mera i

Stockholmsregionen specialiserade yrken

förhållanden till varandra än vad hela har i

invandrargruppen förhållande till totalbefolkningen.

Yrkesstrukturen ser olika uti olika invand-

naturligtvis mycket

och vi redovisar också nedan hur yrkesstrukturen rargrupper förändras med vistelsetiden och hur den ser ut då vi tar hänsyn till och från hemlandet.

yrkes- utbildningsbakgrunden

och Y -andel inom samma yrke

Zl Xj-Yjl där Xj är gruppens X -andel inom yrke j

1)J-1å-

i

4.7¶Yrke och vistelstid

Bland de invandrare som kom hit för mer än 15 år

sedan fick en betydligt större del arbete inom och

tillverkningsindustrin en

-

klart mindre andel inom servicesektom. Under senare år har l andelen inom

tillverkningsarbete minskat kraftigt och andelen

inom servicesektom har ökat kraftigt. Detta är en direkt

speglin av den allmänna av

arbetsmarknaden

omvandlingen

som vi eskrivit ovan och av ändrade

invandrmgens karaktär

bort från arbetskraftsinvandrare.

typiska

I tabellen nedan visas hur

yrkesfördelnin en bland invandrar-

z na förändras med vistelsetiden.

Yrkess ren blir med tiden

i alltmer lik den infödda men de

befolkningens, blir aldrig helt

i lika. Vi ser också att det ta mer än

tycks tio år innan de båda

fördelningama någorlunda börjar likna varandra. De invand-

rare som korn hit när de var äldre uppvisar en krafti awikan-

de med motsvarande

yrkesfördelning jämfört svens gruppers.

För de som kom hit som är skillnaderna

unga gentemot svens-

karna relativt liten.

Figur 11: Jämförelse mellan hela

befolkningens och invand-

rarnas efter vistelsetid. Stockholms

yrkesfördelning

län 1984

Index 100

50-

40 -

30 -

- 2,0

, . , vistelsetid år

21 -

De här erna alltså att invandrare som kommer

upp tyder på

hit i medel dem eller senare ofta hänvisas till en

speciell

och att de tenderar att stanna i denna del av

arbetsmarknad arbetsmarknadeni resten av sitt liv. En annan

yrkesverksamma

som tenderar att hamna i en m cket snäv del av arbets-

grupp

marknaden är de lå tbildade invan arkvinnorna som också har en som awiker från de

yrkesfördelnmg kraftigt lågutbilda-

de svenskfödda kvinnornas. Det förefaller med andra ord som

de invandrarkvinnoma hamnar bakom dubbla lås

lågutbildade

- de hänvisade till den del av arbetsmarknaden där de allra

blir minst attraktiva skall utföras och med myck-

arbetsuppgifterna

et små att lämna denna del av arbetsmarknaden.

möjligheter

4.8 De första yrkena

vanligaste

inte kräver mera omfattande i

De som några kunskaper

yrken

svenska torde i huvudsak återfinnas inom tillverknmgs-

språket

och servicesektorn och iviss mån inom och kommu-

transport-

tre av invandrarnas försnikationsarbete. Ungefär tjärdedelar faller i av dessa Denna andel förefal-

tayrken någon kategorier.

ler inte ha förändrats över tiden, vilket är anmärkningsvärt förändrade karaktär. Men såsom

med tanke på invandringens

vi skall se nedan tenderar invandrare att hamna i

speciella

som de sedan lämnar till förmån för andra yrken

ingångsyrken

som mer stämmer med den svenskfödda befolkningens yrkesfördelning.

Av de invandrare som var förvärvsarbetande i hemlandet och

är det i hade endast 14 samma

Stockholmsregionen procent

här som i hemlandet. Två av tre anser ha till

förstayrke sig bytt

ett sämre Det vill arbetsmarkna-

yrke. säga ingångsyrkena på

den här är av en helt annan karaktär än invandrarnas senare Den för de som för-

yrken. genomsnittliga yrkeserfarenheten

värvsarbetat i hemlandet och sedan i sam-

tvingats byta yrke

till är sex år.

band med invandringen Stockholmsregionen

Detta är sarmolikt till de resultat som säger

huvudförklaringen

att man i allmänhet inte har av sin utländska

någon nytta

Invandrare som kommer hit som äldre

yrkeserfarenhet. något

kan alltså vara en som behöver särskilt stöd och särskild

grup

att etablera den svenska arbetsmarknaden.

hjälp sig p

Som ett kriterium att bedöma invandrares etable-

ytterligare

ring arbetsmarknad har vi använt

på Stockholmsregionens

deras egen av huruvida deras nuvarande i stort

bedömning yrke

sett stämmer med den de har. En

utbildning majoritet (64

procent) anser ha ett som 1 stort sett stämmer överens

sig yrke

med den utbildnin de har. Andelen som har ett som inte

yrke

stämmer med är cirka tre större bland

utbildningen gånger

invandrarna än bland svenskarna 5

(14 respektive procent).

Tabell 3: överensstämmelse med

Utbildningens yrket

Svar Samtliga Invandrare Svensk jäm-

invandrare med vistelse- förelsegrupp

tid 5 år

Stämmer eller lägre

utbildning 64 53 86

Stämmer ej, högre

är nästan dubbelt så stor bland de med kort vistelsetid här i landet. Det kan också konstateras att andelen som har ett

sämre yrke än utbildningen är betydligt större bland invandra-

re än bland svenskar även bland de som vistats här i mer än tio år. Att det framför allt är de med kort vistelsetid som anser

sig

ha ett som inte stämmer med har två huvudor-

yrke utbildning

saker. Dels det faktum att det tar tid att få ett ke som stämmer med och dels att detta är särskilt uttalat bland de

utbildningen

välutbildade som kommit under senare tid.

många mycket

De nyanlända invandrarna har således en i bör-

yrkesstmktur

jan av sin i som avviker från

yrkesverksarnhet Sverige kraftigt

den infödda och som också avviker från den

befolkningens

yrkes- och utbildnin som invandrarna har från sitt

sbakgrund

hemland. Denna bil förändras dock med vistelsetidens

längd.

4.9 Invandrares yrkeskarriär-er

Som en sista as ekt invandrarnas den svenska

på etablering på arbetsmarkna en redovisas hur olika yr-

invandrargruppers keskarriärer ter sig vid jämförelser med en svensk tvilling-

har två studier som är relevanta för oss

pp. Jan Ekberg gjort 1 detta I den ena undersöktes den socioekono-

sammanhang. miska karriären hos 1968 års invandrare till Stockholms län. Dessa folk- och 1970, 1975

följdes genom bostadsräkningama och 1980. Därvid med en svensk gmpp som bestod

jämfördes av inrikes svenska till Stockholms län.

inflyttade medborgare Jämförelsen den så kallade tvillingmetoden.

ordes enligt Denna innebär att en och dess svenska tvilling-

invandrargrupp

har samma antal och vidare samma ålders- och könssamgrupp

samt vid startåret också samma yrkesfördelning. mansättning

Betraktas hela gruppen utrikes inflyttade utländska medborgare så har den yrkesmässiga och socioekonomiska rörligheten

än för den svenska järnförelsegrup-

uppåt gått långsammare

pen. Skillnaden är dock liten och knappast anmärkningsvärd. Skillnaden är större mellan de olika Den

invandrargrupperna. finska och den ugoslaviska gruppen visar en väsentligt långsammare rörlig et än den svenska tvillinggruppen. Spe-

uppåt

ciellt detta för männen som också en stor andel

gäller uppvisar som till fram till 1980. För t ex

övergått förtidspension polackerna är bilden helt annorlunda. Här har

rörligheten uppått gått

snabbare än för den svenska

jämförelsegmppen.

Tabell 4: Socioekonomisk Män

fördelning i procent.

?hetare jan: eman oreta are De somvar 16-49 lr 1970

skona U9 WHOM ordbr. EJ somvar pensionärer 1980.

skona] MVI F59 ordbr. l procent.

m food: 33.4 32.2 5 6 6.5 12.5 .

mo 5.3 1 0.9 . a 4 .baratvillingar 33,4 32,2 5,5 12,3 5,3 o_9 7_5 _

§1_

lies födda 29.3 29.0 3 7, , 2 3

”ao maa tvilltngar 23.2 27.9 9.? å.:

ii

,ms födda 27,5 23,3 5 _ _ 61

Bs I) vaskatvillingar 26.6 27,1 ä 2,;

:å

h iflnland. 404u 335a 70 45n az0 31159 07 54 7 l .

19 07 0 . . nska tvillingar 40.4 36.6 4.5 3,2 3,1 0,7 _

m 5,4 m

Ia 1 n 1 a 35_ , , m

s.: 15:: a: 2;: 3;: ä 2::

u 1 n 1 u 3, , 26 a m; 1985

tvçllçniar gl.: › ä å: (Ing ?å° 34% I)

_a.

ia 1 övriga Nordiska

I 31,7 29.0 o 7 7, , 29 ° . m- 19”

tvminocr 31.7 29.0 nl §47| ;åI 1:I §7I -

i övriga Nordiska 2r 29.5 24.0 35 , , W

_

s;I :s:I s:0 2-2r 1:-:e s.:.

la 1 övriga Nordiska

kr 27.3 23,3 1 1

1985 . 3a 1 rasta tvillingar 25.9 23.8 låå _ä_g_|å U

E 1 J go l u 3 4 H °

:um 4:3 7:: 1:: 3-:. 1-:. 2 2-1. 2+ .

§5 _,_

ll 1 Jvqoslmen 42.6 38.0 o 6 z 9 s 5 2 5 10 9 o a 4 a 4 4 7

”m MI tvillingar 36 o 36 1v 7or 101o 37a o 7u s4e 7T_|_ 1.7

h i Jumslmçn 39.3 37.7 7 o 3.7 7.5 3.1 14 e o

m5 iska tvillingar 34.0 35.3 7,3 12,5 5,1 0,7 :få I)

ä

a 1 Grekland 55.5 29.9 s 7 2.1 2.3 2.0 6 9 o 0.4 s 4 -

197° o u. mmngu» 55.3 29.9 2.1 2.0 2.0 Q 6.4 E

a 1 ireklanu 61.1 16.0 7 1 3.5 4.9 3.3 11 7 o 11.2 11 2 5.5

“°° m tvillingar 45.5 25.3 a.: 9.6 3.2 1.0 5.5 CJ 2.5

a 1 Grekland 55.3 19.5 s a 4.4 5.4 3.5 13 e o 11 o 11 o

1995 4:e “ m tvillingar 42.3 27.3 8.6 11.2 4.5 0,5 j_

19.7 R.: 6 o 10.4 21.1 12.3 43 a 0.9 9.3 10 2 - ?TW sleurcpa ,m m 26.3 10.4 21.1 12.3 0.9 9.3 -

tvillingar 19.7 131, m?

a 1 mn 14.0 22.5 s s 10.1 25 3 15.0 so 4 0,7 12.4 1a 1 1.4

*m m :vanm: 17.0 21.9 11.4 2330 14.5 m, 1.2 10.3 g 2.1

a 1 Västeuropa 13.3 21.5 5 s 10.5 24.2 19.1 sa e 0.6 10.0 10 s

1955 “ m tvillingar 17.4 22.0 11.5 21.3 17,4 :T7 1.4 0.4 15_,_

L °" a” ° °

Im å? ål §3? 3% å? H -

ska tvHHnqar 23.0 28,4 , 1 . . °,° . . _,_

a s Polen 23.0 25.7 a 7 3.4 13.2 14.1 407 o.: 10.4 10 5 5.5

n” 4.1 ska tvillingar 20.0 24.5 9.6 1a.: 13.3 11I, 0.5 7.9 1I_,_

a 1 Polen 20.4 23.9 4 a 9.1 20.5 16.6 46 s 0.2 9.0 9 2

1935 1) m tvHHngar 23.2 22.2 10.9 19.0 17.9 771, 0.5 6.2 §3

22.9 55.6 1 5 TJ 20.0 13.0 41 s o 5.9 s 9 i i TJeckoslovahen mo -

ska tvillingar 22.9 28.6 3.5 20.0 13.0 TI6, o 0.9 Ej

a e Tjeclo 1 um 15.3 23.6 3a 9 9.0 24.3 19.3 53 1 o 3.0 a 0 2.3 m *m

mmâål 19.4 22.9 10.5 22.3 15.3 tft, 0.5 3.4 ;g 2.0

a 1 Tjeckoslo akien 13.2 22.4 5 6 9.3 25.0 23.4 57 7 0 6.7 6 7

m5 1) m tvillingar 18.6 21.4 11.7 22.7 19,3 Sh, 0.6 5.4 tjg

0B 1985 innenaller inga uppgifter ompensionärer.

Tabell 5: Socioekonomisk i procent. Kvinnor

fördelning

Arbetare ] T ins n Greta art De son var 16-

L gr! an- ra Jordbr. E] somvar pansio. Oskolade Slolada ! n. ord”,

ma. sa.9 9.0 r 11.5 7.3 2.7 :IT 0.7 . 3 a umm mo Svenska tvillingar 58.9 9.0 17.8 7.8 2.7 25 5 0.7 3.1 _J_

so.: 9.0 9 s 20.5 11.0 4.5 as o o.s 9.4 4 2 5.2 Utrikes :saa 19 f! n 4a.Z 8.9 22.4 11.3 4.4 1.3 3.5 _J_ 3.4 Svenska tvi ingar

födda 45.5 n.: s s :o.s x9.7 5.9 40 1 o.s 2.9 3 4 umm m5 n Svenskatvillingar 45.2 10.2 22.2 19.2 5.7 o.s 2.7 §5

2.7 . 3 4 adda 1 Finland s2.s 10.2 3 o 1s.s s.4 1.5 23 s 0.7 mo 2.7 - Svenska tvillingar 62.5 10.2 15.6 6.4 1.5 0.7 Ej

52.9 11.9 2 19.0 10.4 2.9 2 9 0.9 2.6 a 5 4,7 Födda s Finland mo 3.0 Svenska tvillingar 49.9 10.2 21.3 10.3 3.1 x.4 9.9 f;

47.s 12.9 o s 19.7 19.0 4.2 as 9 o.s 2.2 2 7 :som s Finland 1935 “ 4s.7 n.s 21.2 12.9 4.9 1.0 2.5 g Svenska tvillingar

onda 1 ovriga Nordiska 4 s um: 61.7 a.9 o s 1s.o 7.0 1.9 24 a o.s 9.a mo 16.0 7.0 1.3 o.s 3.9 ü Svenska tvillingar 61.7 3.9

Födda i 5 riga Nordiska 5.4 ss.2 a.7 a 9 19.5 9.4 3.0 90 9 0.9 4.3 lander g mo ä 52.2 8.5 21.0 10.0 3.0 1 1.4 4.0 _J_ 4.7 Svenska tvallingar

Födda i övriga nordiska s o lindar 50.8 10.2 10 1a.: 11.6 4.2 341 o.s 4.4 I)

m5 21.7 12.3 4.2 , o.s 3.5 1;: Svenska tvillingar 45.0 9.5

81.2 9.2 3.8 2.7 0.7 7 2 0 2.2 2 2 odda 1 J goslavicn 1°7° o 2.2 - SvenskaJnnngn 91.2 9.2 3.a 2.7 0.7 z: gi

72.4 11.2 9 s s.9 4,9 1.5 1a 3 o 3.1 9 1 a.: ram 1 Jugoslavien mo 2.9 68.1 9.7 12.2 s.s 1.4 19? o.s 2.9 Q Svenska tvillingar

65.6 12.9 a 4 3.9 6.9 2.1 17 9 o 3.7 a 7 Födda s Jugoslavien m5 n s4.s 10.7 12.9 7.1 2.1 o.s 2.2 Q Svenska tvillingar

a es.a a.a s s x 1 1.0 o s z s o 1.5 ma 1 a u c *m o as.: 9.9 111 1.0 oIs 1.: 1.a ü

små. .änlâw «

9 3 2.4 3.6 1.9 7 9 o 3.5 9 s 3.0 * roa iG n ø 34.1 5.2 ”°° 10.9 4.0 1.4 o.s 2.5 Q 2.9

sgenåu.Sfnllgu 72.3 a.: _xfg

6 2 3.4 5.9 0.9 O 3.5 3 5 Födda 1 Grekland 60.0 6.2 1) 1985 11.1 4.9 1.6 0.4 1.5 2:9 Svenska tvillingar 68.6 __J_ 11.8

11.5 4.9 12 0.7 9.3 4 o aa 1 v z 47.0 7.9 4 a 24.a -

”m 7.3 24.3 21.5 4.9 0.7 3.3 ü

sseniu23:13:35: 47.0 Q

- s 3 9.4 t vu n 40.1 a.: 4a z 25.s 14.0 6.9 4s s 1.0 4.3 › Född ”°° 2.9 39.2 7.7 27.5 14.2 6.4 1.3 9.9 Q

sunhl 29:13:32: Li

a s 3 37.9 9.4 4s 7 24 s xs s a.7 49 a o.s 3.0 1) race. 1 Viste ropa m5 4 as.: 9.3 g zslz 1527 9.7 0.9 2.9 Q

Svenskatvilllngar 4

m* - 1 s*

2-3 av:. H -

nu . 7:. 1:-:. 2-2. 2-2. . _,_

Svenska tvi ngar J

s.9 1 1 22.0 :o.s 9.9 42 4 0.2 s.: s s 11.6 :un: s Polen 44,2 7 im 19.6 10.3 7.7 0.8 3.5 Ej: 5. Svenska tvillingar 51.5 6.6 *

s 9 21.0 14.5 n.: 4a s o 6.0 s o * :ana: s om 97.0 7.7 1) m5 21.1 13.6 9.9 11? o.s 2.9 Lä_ Svenskatvvlçtngar 44.2 7.3

43 6 0 2 6 - 1 46.1 7.7 3 8 .G 11.8 6,8 2.6 adda i Tjacxoslovatien 1970 0 2.s - 46.1 7.7 25.0 11.9 s.: §5 Svenska tvillingar

7.5 a 1 29.1 17,4 10.0 ss s 0.2 5.4 s s 4.0 :acc 73 ckoslo akien :o.s

1) F0! 1985 innehåller inga uppgifter ompensionärer.

har också en motsvarande studie natio- Ekberg genomfört på nell mvå och kunde då visa att samma allmänna mönster upprepades. Hela utrikes födda en gruppen uppvisar yrkeskarriär som nära den svenska ligger mycket jämförelse ppens. Mellan olika fanns dock stora s

invandrargrupper 1lnader.

Exempel på pper med relativt lån am socioekonomisk

rörlighet up män födda i Gre and, Ju oslavien och Finland, dvs änder med förhållandevis stor ande arbetskrafts-

invandrare. Bland dessa är det också mån a som

grupper

övergått till att bli Invandrare från

förtidspensionärer. jecko-

Slovakien och har rört snabbare än sina Västeuropa sig uppåt svenska tvillingar.

Ekbergs data alltså att arbetskraftsinvandrare från pekar på sådana länder som Finland, Grekland och har en Jugoslavien svagare utveckling på arbetsmarknaden än motsvarande grupp bland den infödda Däremot invandrare

befolkningen. tycks

från Polen, och snabbare Tjeckoslovakien Västeuropa göra karriärer än sina svenska Dessa senare tvillingar. resultat är inte alldeles lättolkade därfÖr-attvi inte känner gruppemas ut- Vi vet att en stor andel av alla invandrare

bildning. mycket

hanmar i för att med tiden i stor utsträck-

typiska ingångsyrken

ning lämna dessa Det är därför att yrken. möjligt välutbildade personer från t ex Polen under sina första år i har ett Sverige yrke som inte alls stämmer med vederbörandes och

utbildning

att den svenska däremot har en yrkestvillingen utbildning som ganska väl stämmer överens med det han då har. Om yrke sedan vår tänkte så att det bättre polack byter yrke stämmer överens med och svensken fortsätter att ha

utbildningen ett

arbete som stämmer med hans kommer resultatet

utbildning,

att bli att har en snabbare polacken gjort mycket yrkeskarriär, trots att han kanske ändå inte har ett som stämmer yrke med hans

utbildning.

Vi måste därför vara med alltför slutsat-

försiktiga långtgående

ser om vissa snabba

invandrargruppers yrkeskarriärer.

5 Invandrares ekonomiska resurser

Etableringen arbetsmarknaden får naturligtvis effekter på

på

invandrarnas ekonomi. Nu har vi inte nå on fullständi sådan information, men vi kan betrakta soci et som

jälpsberoen en ganska effektiv på ett hushålls ekonomiska situa-

indikator

tion. Som en andra och korn letterande indikator använder vi svaren om huruvi a man kan skaffa fram en mindre

på frågan

summa pengar vid en akut situation.

Eftersom invandrarnas förvärvsfrekvenser ått

åldersspeciñka

ned med 1960- och 1970-talen förväntarvi oss ocks att

jämfört beroendet av bland invandrarna skall ha ökat.

socialhjälp Under 1970 till 1987 har i t ex

perioden socialbidragstagandet Stockholms kommun varierat krafti , men i en

legat högt nationell jämförelse. Detta förhållan e för alla tre stor-

gäller städerna i Sverige, där särskilt Malmö

uppvisar mycket höga siffror. I Stockholms kommun har hela tiden d utländska

andel i ökat. 1987 medborgarnas socialbidragstagandet gick nästan hälften av de utbetalda i Stockholms kommun

bidragen till utländska med cirka 16

bidragshushåll jämfört procent

1970. faller helt de utomnordiska

Ökningen på medborgarna. Nu denna starka tendens av det

dämpas naturligtvis något enkla faktum att de utländska ökat sin andel av

medborgarna

men denna har ändå varit endast totalbefolkningen, ökning från 6 till 9 i

drygt procent procent. socialbidragsberoendet kan således endast till Ökningen de föras tillbaka å att

ringa deras andel av totalbefolkningen ökat. Förklaringen till det

ökande bland de utländska kraftigt socialbidragsberoendet

är att till större andel medborgarna gruppen idag mycket består av personer som har att etablera

svårigheter sig på

arbetsmarknaden. Bland de asylsökande som väntar på uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige är

ju socialbidragsberoendet

i det närmaste

hundraprocentigt.

Materialet antyder också starkt att ju längre man vistats här desto mindre är sarmolikheten att man är beroende av social-

för sin Detta kan illustreras med hjälp dagliga försörjning. siffror från landstingets intervjuundersökning, där de svarande ombads att om det under det senaste året hänt

ange någon gång

att de alternativt låtit bli att betala

tvingats begära socialhjälp

Ju man vistas här desto färre är det som räkningarna. längre harrmat i sådana ekonomiska

trångmål.

Figur 13: Andel utrikes födda som under det

gångna året

tvingats begära socialhjälp och/eller betalat ej

räkningarna. Efter vistelsetid och hushållsstruktur. Stockholms län 1984

Ensamboende

- 20 0,

11,0”

00¶Gifta samboende "»..,

O x

Visserligen minskar de ekonomiska besvären med vistelsetiden, men det är värt att lä a märke till att den

påtagliga

minskningen sker först efter cirka tio år, dvs samma allmänna tendens som vi kunde när det

iakttaga gällde invandrares

etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Aven när vi ser till den andra indikatom en på persons ekonomiska situation, huruvida de kan skaffa fram

nämligen 6 000

kronor i en akut situation framträder samma allmänna mönster ju längre man vistas här desto färre är det som inte kan skaffa fram denna summa i en akut situation. Men även pengar här ser vi att det är först efter cirka tio år som siñrorna blir i

paritet med den infödda

befolkningens.

14: utrikes födda som inte kan skaffa fram 6 000

Figur Andel

kronor vid behov. Stockholms län 1984

%

I u I _

11-15 16- vustelseår

1-5 6-10

5.1¶Kvarstående i vissa grupper

socialhjälpsberoende

Det ñnns dock vissa som huvudsakligen invandrargrupper,

kom till för år sedan, där bidragsberoendet

Sverige många

Det bland ar1nat den turkis-

fortfarande är mycket högt. gäller

ka och delvis den ñnska I dessa två grupper

gruppen gruppen. en från arbetsmarkåterfinner vi också ganska hög

naden främst i form av hö utslagning a örtidspensioneringstal

mycket

en land de med långa sjuk-

och kraftig överrepresentation

skrivningar.

6¶Invandrare bostadsmarknaden

på

I detta skall vi kortfattat för invandrarnas

kapitel redogöra situation å bostadsmarknaden i de tre I

storstadsregionema.

f har vi endast data från och vi många Stockholmsregionen försöker då bedöma om dessa resultat också är a för de två

gilti

Texten är s att vi först övriga storstadsregionerna. disponerad betraktar hur invandrarnas situation utvecklats med avseende

på trångboddhet, hustyp och Hypotesen är att

upplåtelseform.

dessa blir alltmer hka den infödda

5 fördelningar befolkningens

1 med ökad vistelsetid i landet. Därefter försöker vi z beskriva . b invandrarnas boendesituation med avseende bostadsområ-

i på

denas kvalitet och Här beaktas också hur

egenskaper. explicit invandrarna själva bedömer dessa och kvaliteter.

egenskaper Vi försöker en bild av den hittills varande utvecklin en och

ge av de processer som lett fram till denna situation. S

utligen försöker vi samman invandrarnas situation bostads-

koppla på marknaden med deras arbetsmarknaden och

etablering på undersöker om det finns emensamma driv-

bakomliggande krafter för invandrarnas es- och boendemönster i storstads-

yr regionerna.

6.1 De materiella boendevillkoren

Det är få svenskar som är

idag mycket trångbodda enligt definitionen att det då måste bo fler än två er rum,

personer kök och ett rum oräknat (den s k norm I t ex Stoc olmsre-

2). gionen räknar man med att cirka 4-5 av de infödda

procent svenskarna är I vissa är siffror-

trångbodda. invandrargrupper

na Så t ex är 15-20 av

väsentligt högre. procent personerna födda i Grekland och Chile

Jugoslavien, trångbodda enligt

nänmda definition. I andra. som t ex nyssen

invandrargrupper

och den finska är

polska gruppen trångboddheten betydligt

mera och till 10 Skillnaden

sällsynt uppgår högst procent. mellan svenskar och invandrares var

trångboddhet tidigare

betydligt större. 1969 var t ex 50 procent av finländarna och 69 procent av i var

jugoslaverna Sverige trångbodda. Samtidigt 16 procent av svenskarna i samma situation. Skillnaderna minskade sedan fram till då 15 av

kraftigt 1977/1978 procent

de finska och 33 av de

medborgarna procent sydeuropeiska

bosatta i var medborgarna Sverige trångbodda.

De ovan redovisade siffrorna är och är inte

fragmentariska

heller direkt men den lån trenden är helt

jämförbara, siktiga

- minskat för hela befolk-

entydig trångboddheten har aftigt

och särskilt för invandrarna och bland dessa i särskilt

ningen hog bland de som tidigare hade mycket stora

grupper

ande grad ar

trångbodda.

För att kom lettera den ovan redovisade tidsutvecklingen

nedan ur varierar med vistelsetiden i

anges trångboddheten

Data från Stockholms län visar ett mycket entydigt Sverige.

mönster och det finns att anta att processerna är

anledning

desamma även i andra delar av riket.

15: Andel 1984 i Stockholms län

Figur trångbodda (norm 2)

efter vistelsetid

°/. 100 -

äâêäêé:

e å

O E

Polen

iI

Sverige

Grekland

Jugoslavien

över10 ar sedan 10-6ár sedan Sår sedan el. sen.

I

Ju man vistas i desto färre är det

längre Stockholmsregionen

som är Denna tendens gäller för alla de studerade

trångbodda.

och är starkast uttalad för de grupper, som i början

grupperna av sin vistelsetid här andelar

uppvisade mycket höga trångbod-

da. Vidare att etableringsfasen, sett ur detta pers-

tycks gälla

knappt tio år. Därefter minskar inte andelen

trång-

pektiv, odda. Aven sedan vi detta sätt

på kontrollerat för vistelsetiden

i kvarstår stora regionen skillnader mellan olika invandrar-

gru per så att de

typiska arbetskraftsinvandrarna fortfarande

är e som har andelar

högst trångbodda.

Denna kraftiga av andelen

minskning trångbodda hänger mycket

nära samman med den nivån

exceptionellt höga på bostadsbyg-

gandet som under 1965 till

gällde perioden 1975, då det

byggdes cirka en i hela landet. Dessa

miljon lägenheter lägen-

heter kom bland annat stora till del och detta

faktum kan iakttas också

på invandrargrupper dagens ostadsmarknad och vi

återkommer till denna i en senare av detta

process del kapitel.

Hustyp, upplåtelseform och vistelsetid

Aven sådana indikatorer på materiella boendevillkor som

hustyp och visar att de

upplåtelsefonn flesta invandrargrupper

har en från den infödda

befolkningen avvikande så fördelning

att invandrarna är överrepresenterade i och i

flerfamiljshus

hyreslägenheter. Skillnaderna mellan de olika

invandrargrup-

pema är dock det som främst falleri ögonen. Men även här ser

vi att dessa förhållanden varierar med vistelsetiden så

kraftigt

att man varit bosatt i

ju längre desto

Stockholmsregionen

större andelar är det som bor i villa eller radhus och desto

större andelar är det som

disponerar bostadsrättslägenheter

snarare än och desto är

hyreslägenheter färre det som är

bosatta i lä enheter

producerade under

miljonprogrammet.

Men dessa ördelningar tycks aldrig bli lika svenskarnas och

stora skillnader kvarstår mellan olika

invandrargrupper.

16: Andel utlandsfödda boende i efter Figur flerfamiljshus

vistelsetid. Stockholms län 1984

°/.

& & &

K\\\\\\\\\\Y t-lz-ii:-lzizâititâå-â:“iriz-li:-Tlz-it-?Zrå-iiätâ-i:423?

a\\\\\\\\\\\\\\*n\\.\\\\\\\\\\\

-ii:§37N'i*3*C'-3i'i'16?i'-i?ÃZ'5:?Ã?5i2'C'5§'51'-TT-iT-IT-ZFTS*?itä-iii

Polen

Finland Sverige

Grekland

Jugoslavien

aV

I 0-5 ár 6-10 a: 10 ar ü °P°°°9°

vlstelsetud

Tendenserna är och vi känner dem från

mycket entydiga igen avsnittet om invandrarnas arbetsmarknaden.

etablering på Det är också en kanske trivial, att ju

ju mycket rimlig, hypotes mera olika situation arbetsmarknaden g

invandrargruppers på liknar svenskarnas desto mera kommer också invandrarnas ; materiella boendestandard att likna svenskarnas. Den emensamma bakomli ande faktorn är helt enkelt vistelseti en här. I detta också invandrarhushållens att

igger planer på 1

begrepp

stanna i och etablera här.

Sverige långsiktigt sig

I det skall vi beskriva de kvaliteter och egenskaper .

följande som olika bostadsområden i har och rela-

storstadsregionerna tera dessa till invandrarnas boende samt ange hur invandrarna

ser dessa förhållanden. själva på

6.3 Bostadsområdesegenskaper

Det hävdas ofta att invandrarna i våra storstadsregioner är

hänvisade till ett antal bostadsområden som

mycket begränsat således kommer att utmärkas av bland annat en invandrar-

hög täthet. Det hävdas vidare att i dessa bostadsområden så är de resurssvaga svenskarna Här skall

kraftigt överrepresenterade.

empirisk grund försöka och utveckla dessa

nyansera

b viüåaå er.

I bor cirka hälften av alla utlandsfödda -

storstadsregionerna bara i cirka 40 Detta innebär att

Stockholmsregionen procent.

cirka 15 rocent av invånare är födda

Stockholmsregionens utornlan s. I både och de

Göteborgs- Malmöregionen utgör utlandsfödda cirka 10 Att invandrarna tenderar att

procent. ansamlas i är ett mönster som återfinns i de

storstadsregioner flesta länder. Det är också ett internationellt

västeuropeiska mönster att det i storstadsområdena finns ett antal

begränsat bostadsområden med en invandrartäthet. Så är

mycket hög också fallet i tre

Sveriges storstadsregioner. Knappast någon seriös bedömare hävdar att detta helt är ett av invandrar-

utslag nas Snarare är det en om bristande

boendepreferenser. fråga resurser att hävda bostadsmarknaden. Att så är fallet

sig på skall vi försöka visa nedan.

6.4 Den etniska

boendesegregationen

Begreppet segregation har använts i en rad olika i

betydelser olika Här används termen för att

sammanhang. segregation beskriva var invandrarna har sina bostäder. Med en sådan

ansats är det att använda be a-

lämpligt eppet boendesegre tion. Vi undersöker alltså om de som or 1 ett bostadsornr de

u en från avvikande i

pvisar genomsnittet sammansättning n eller avseenden. I ett första

några steg uppmärksarmnar vi got i etniskt avseende. Dessa

efollcningens sammansättning

bilder sedan med information om

kompletteras befolkningens

socioekonomiska

sammansättning.

Om vi delar in bostadsområden efter

storstadsregionernas deras invandrartäthet och t ex för anser

Stockholmsregionen ett område som invandrartätt om det till mer än 20 rocent består av födda utomlands ör hela

personer (genomsnittet regionen är 15 Då kan vi konstatera att cirka 70

procent). procent av alla utlandsfödda bor i andra bostadsområden än

dessa invandrartäta. Samma förhållande äller i Götejust

och De exakta talen p verkas av hur borgs- Malmöregionen.

delas in men slutsatsen är helt storstadsregionema geografiskt, klar. Det ñnns dessutom en tendens till att andelen utlandsfödda som inte bor i invandrartäta bostadsområden tenderar att öka över tiden.

Detta hindrar inte att det i alla tre finns

storstadsregionerna bostadsområden som är invandrartäta och där överrep-

mycket resentationen av utlandsfödda tenderar att öka. I

Göteborgsoch är dessa områden kraftigt koncentrerade

Malmöregionen till centralkommunerna, och i är dessa

Stockholmsregionen bostadsområden icentralkommunen. På vilket eller vilka sätt s er då de invandrare som bor i

underrlâpresenterade J sig

invandrartäta bostadsområden från de som inte det?

gör

6.5 Den etniska och vistelsetiden

boendesegregationen

Mot av de data vi i tidigare avsnitt och

bakgrund presenterat som visat att invandrarnas blir mera lik svens-

yrkesfördelning

karnas med ökad vistelsetid och att invandrarnas materiella boendevillkor blir mera lika svenskarnas de varit här,

ju längre förväntar vi oss att de invandrare som bor i de mest invandrartäta bostadsområdena i första hand skall vara sådana som

anlänt hit. nyligen

av sambanden mellan vistelsetiden i Stockholms- Analyserna

och sannolikheten att bo i ett invandrartätt bostadsregionen område visar att en utlandsfödd vistats i

entydigt ju längre

desto mindre är sannolikheten att han Stockholmsregionen bor i ett invandrartätt bostadsområde. Sambanden är något

är densamma « olika för olika men tendensen

invandrargrupper,

för alla studerade 1 och trañkkontorets

grupper regionplaneinvandrarundersökning.

Figur 17: Andel utlandsfödda i de mest invandrartäta bo-

stadsområdena i Stockholms län 1984 eftervistelse-

tid

andelen av alla i

-

invondrorgruppen med Viste se| fd d

en viss vastelsend Vld 1:1ål;

y ing

senaste flyttning

%

/

á

/

A .

_

Chile Finland Grekland JUQOSlOVIGD Polen Födda i;

Källa: invandrare i Stockholms lärt. RTK

Sammanfattningsvis kan alltså att en allt större

sägas majoritet

av de utlandsfödda tenderar att bo i områden som inte är invandrartäta, vissa invandrartäta bostadsområden i alla tre

storstadsregionerna tenderar att bli allt mera invandrartäta

och att de invandrare som bor i de invandrartäta bostadsornrådena i första hand är sådana som relativt anlänt hit. Det

nyligen

förefaller som om av de invandrartäta bostadsområde-

många

na som för invand-

fungerar genomgångsområden nyanlända

och att de från dessa områden efter en tids vistelse

flyttar

garear.

6.6¶Etnisk och socioekonomisk

segregation

I avsnitt har vi visat att det finns ett antal

föregående begränsat

bostadsområden i storstadsre onerna som har en

mycket hög

andel utlandsfödda och vi oss nu vad som

frågar ytterligare

utmärker dessa bostadsområden.

Andelen utlandsfödda i bostadsområden

storstadsregionemas uppvisar en stark till andelen socialhjälpsta-

mycket koppling gare i området. sambanden med av korrela-

Uttrycks hjälp tionskoefñcienter blir de i mom intervallet

respektive region 0,84-O,88. Detta att omvi vet att ett område har en

betyder hög andel utlandsfödda så kan vi med mycket stor precision hur stor andelen är i motsvarande områ andge e.

socialhjälpstagare Det år vidare att visa att andelen utlandsfödda i ett bostadsomr de och samband med in-

uppvisar systematiska komstnivån, andelen höga andelen kvarboende

örtidspensionärer, samt andelen och andelen av befolkningen

högre tjänstemän som en dålig hälsa. Sambandsmönstren är

uppvisar påfallande

lika i alla tre och visar att det finns

storstadsregionerna tydli ett antal bostadsområden som har en oncentration

samtidigt

av socioekonomiskt svaga grupper, av utlandsfödda, och då företrädesvis relativt och där hälsa

nyanlända, befolkningens är dålig. Det finns följdriktigt också ett antal bostadsområden i alla tre där det finns en stark

storstadsregionerna samtidigt

av socioekonomiskt resursstarka personer, överrepresentation personer födda i och där hälsotillståndet är där

Sverige gott och omflyttningen är

låg.

De bostadsområden som utmärks av en av

överrepresentation

socioekonomiskt utlandsfödda och där

resurssvaga personer, invånarnas hälsa är har en stor andel av bostäder-

dålig mycket na under och förvaltas näs-

byggda miljonprogrammets dagar tan alla av

allmännyttiga bostadsföretag.

Från studier vid och trafikkontoret vet vi

tidigare regionplaneatt just andelen utlandsfödda och lågin-

socialhjälpstagare,

komsttagare effektiva indikatorer hur de boende

utgör på

bedömer sina bostadsområden. Det vill där dessa själva säga andelar är tenderar de boende att vara med

höga missnöjda

sina bostadsområden. Detta förhållande oavsett vil-

går igen

ken befolkrlin vi Det är alltså inte så att t ex ut-

sgrupp frågar.

landsfödda i n är mera med

gon avgörande utsträckning nöjda invandrartäta bostadsområden än vad den infödda befolkningen är, det är inte så att som lever under små

personer själva ekonomiska trivs bättre i dessa områden än de

omständigheter som har det ekonomiskt bättre. Detta indikerar starkt att det

boendemönstret inte är med de boendes iakttagna förenligt preferenser, utan boendemönstret är snarare för olika

uttryck resurser att hävda bostadsmarknaden.

sig på

I studier har vi klassificerat de bostadsområden i

tidigare storstadsregionerna som 1980 hade en minst dubbelt så hög

andel som i Andelen

socialhjälpstagare genomsnitt. socialhjälpstagare är nämligen redgionen en effektivaste rediktorn till

de boendes av sina bostadsomr den. Utifrån

bedömningar

detta lcriterium kan vi identifiera de bostadsområden i storstadsregionerna som vi har att förvänta oss har de

anledning

största andelarna boende som är kritiska bostadstill sina egna områden. Vi kan detta sätt identifiera 21 områden i Stock-

på

holmsregionen, 20 områden i och 10 områden

Malmöregionen

i Dessa bostadsområden klassiñcerades

Göteborgsregionen.

som minst attraktiva bostadsområden.

storstadsregionernas

Det ñnns bostadsområde i av storstads-

knappast något någon

regionerna som en invandrartäthet som inte

hög

samtidigt ñnns med uppvisar land de minst attraktiva bostadsområde-

na.

i dessa bostadsområden under 1980-talet har

Utvecklingen

varit i den att

huvudsakligen negativ meningen överrepresen-

tationen av socioekonomiskt förstärkts.

resurssvaga personer Samma förhållande när vi ser till andelen med gäller personer dålig hälsa och när vi ser till andelen utlandsfödda. I alla tre storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden är också enheten stor. sett

flyttningsbenä mycket Genomsnittligt

finns inte ens hälläen av från 1980 kvar 1985.

hyresgästerna

Det är svårt att hitta bostadsområde bland storstadsre-

något

gionernas minst attraktiva områden som är inne i en

entydigt

i den att koncentrationen av

spiral meningen lågresurs-

positiv ushåll och utlandsfödda minskar.

6.7 Diskussion

Sammanfattningsvis har vi i detta avsnitt försökt visa att den stora majoriteten av alla utlandsfödda inte bor i invandrartäta bostadsområden som ett antal bostadsområden i alla

samtidigt

tre är invandrartäta och tenderar

storstadsregionerna mycket

att öka sin invandrartäthet. Vi har vidare visat att det i första hand är under invandrarnas första år i som de tenderar

Sverige

att bosätta i de invandrartäta bostadsområdena. Dessa

sig

bostadsområden återfimis i bland

mycket hög utsträckning

minst attraktiva bostadsområden som

storstadsregionemas

förutom att de har en stor andel relativt invandrare

nyanlända

också har en av socioekonomiskt svaga

överrepresentation

bland den infödda Vi har dessutom visat

grupper befolkningen.

att en stor andel av dessa minst attraktiva

storstadsregionemas

områden tenderar att få en allt starkare koncentration av

som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. personer

Om det skall vara att de ovan beskrivna proces-

möjligt bryta

serna behövs samordnade insatser tre nivåer:

på

1 insatser för att förhindra från

Allrnänpolitiska utslagning

arbetsmarknaden och underlätta inträdet arbetsmark-

på

naden

2 i bostadsområdena

Vitaliseringsåtgärder

3 Infrastrukturella insatser makronivå

på

De insatserna måste inriktas att förhindra

på

allmänåolitiska ån arbetsmarknaden och att underlätta insteget

utslagning på

i förvärvslivet bland debutanter. Särskilt bör insatserna inriktas att och underlätta för invandrare

på påskynda nytillkomna

att vinna arbetsmarknaden en nivå som

insteg på på någorlun-

da motsvarar vederbörandes och utbildningsbak-

kompetens

Här är det inte minst med en förstärkt

grund. viktigt kraftigt

Det är ett stort samhällsekonomiskt och

svenskundervisning.

slöseri att så invandrare har så svårt att

mänskligt många

etablera rätt nivå å den svenska arbetsmarknaden. På

sig på

motsvarande sätt måste vidtas så att inte så stora delar

tgärder

av de äldre arbetskraftsinvandrama drabbas av ohälsa som

leder till Att vidta för att under-

förtidspensionering. åtgärder

lätta för att etablera den svenska arbets-

asylsökande sig på

marknaden torde vara en alltmer som

idag uppenbar åtgärd

stöds av allt fler. Det kan inte vara att denna skall

rimligt grupp

vara till att leva under så tid som

på socialhjälp lång

nu är hfääI/isad et.

i bostadsområdena bör inriktas att

Vitaliseringsinsatsema på

se över hur skall kunna förändras i mot

förvaltningen riktning

lokalt ansvar och tidig upptäckt av missförhål-

befogenheter,

landen, snabba och effektiva samt kontinuitet och

åtgärder

uthållighet. En sådan mindre revolution

på förvaltningssidan kan sedan till för sociala och

ligga grund nödvändiga fysiska åtgärder. Vitaliseringsinsatserna måste 1 förändra de

grunden boendes möjligheter att sitt boende.

själva påverka

Det behövs också infrastrukturella insatser makronivå. De

på

enskilda bostadsområdenas attraktivitet inte bara av

påverkas

husen och den omedelbara sträcker

miljön. Boendemiljön sig

än så. Det behövs insatser som förstärker utbudet av

längre

utbildning, av möjligheter till ett rikt och varierat fritidsliv och ett ökat utbud av kommunikationer. Det behövs också en

goda

av det lokala utbudet av kommersiell och

förstärkning offentlig

service för att det bättre skall motsvara de krav och önskemål

som där har.

befolkningen

7 Invandrare och hälsa

Hälsa och ohälsa är som är starkt knutna till sociala

begrepp och kulturella förhållanden. i detta avsnitt

Redovisningen

dels individers om sitt

på egen subjektiva uppfattning

h bågger sotillstånd, dels om och förtids-

på uppgifter sjukskrivning pensionärer från riksförsäkringsverkets register. Det är alltså två helt skilda sätt att mäta hälsan, men likartade

de ger mycket resultat. Invandrare (utrikesfödda har sämre hälsa

personer) än svenskar. Men skillnaden mellan olika är

invandrargrupper

och att ta fasta betydande viktigare på.

Den i Stockholm enomför-

intervjuundersökning landstinget de 1984 omfattade födda 1 Finland, avien och

personer Jugos Grekland Dessa ñck länder varifrån kommit

representera många som arbetskraftsinvandrare. Polen och Chile representerar länder varifrån kommit som Som

många politiska flyktingar. jämförelse ingick också ett slumpmässi urval personer födda i länder samt en svenskar ödda utanför Mälarda-

övriga grupp len. Vi kunde inte ta med av de

tyvärr några flyktin pper som kommit under de senaste åren, men resultaten fr undersökningen har brutits ner så att man kan studera av

betydelsen olika bakgrundsfaktorer som social bak d och i

utbildning hemlandet, skälen för emigrationen osv. ndersökningen avser visserligen Stockholmsregionen, men torde i grad även

hög vara representativ för Göteborgs- och Malmöregionerna.

7.1

Långa sjukskrivningar

För att beskriva har

sjukligheten riksförsäkringsverkets register över och 1988 i Stock-

sjukpenmngförsäkrade sjukskrivning

holms län specialbearbetats. För en har

grov presentation länderna förts samman till en med

grupp nordvästeuropeiska länder och en med invandrare från

mycket heterogen grupp övriga länder.

Andelen med är hö e bland kvinnor än

långa sjukskrivningar bland män, särskilt i åldrarna 20-34 år. 18 och

(gSre figur 19.)

Kvinnorna från har andel med 30

nordvästeuropa något högre

fler sjukdagar än svenska kvinnor, medan kvinnor från

geller

gruppen övriga länder ligger väsentligt över, framför allt i

åldrarna 20-50 år. För märmen andelarna men

ligger lägre,

skillnadema mellan svenska män och utrikesfödda män är större än mellan svenska kvinnor och utrikesfödda kvinnor. Skillnaden mellan svenska män och männen från nordvästeu-

ropa är större än bland kvinnorna. Män från länder

övriga

liksom bland kvinnorna har andelar.

ytterligare högre

Figur 18: mäni Stockholms län med

Sjukpenningförsälcrade

30-w ersatta 1988

sjukdagar (procent)

- Samtliga lande:- --- Sverige - NV-Europa

-- Ovriga landet-

_r i i ,u .u . . . u 20-24 25-29 30-34 35-39 40- 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder

Figur 19: kvinnor i Stockholms län

Sjukpenningförsäkrade

med 30-w ersatta 1988

sjukdagar (procent)

- Samtliga 150GB! --- SVEPiQE

-- NV-EUPODÖ

-- Övriga landet-

o . . . L A x . . v u I *i 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder

7.2¶Förtidspensionerade

Både bland utrikesfödda män och kvinnor andelarna

sjunker

med 30 eller fler i den äldsta 60-64 år,

sukdagar åldersgruppen

vilket att blir i

kan bero p förtidspensionering mycket vanligt

dessa åldrar. I 20 21 visas andelen med

figur och personer

Andelen föd-

sjukbidrag/förtidspension. förtidspensionerade

da i de länderna både bland män

nordvästeuropeiska ligger

och kvinnor nära värdena för ersoner föddai Sverige,

mycket

under 5 u ör att därefter till 25

procent p till SO-årsåldern stiga

i den äl sta 60-64 år. För födda i

procent gruppen personer

länder bli redan i

övriga börjar förtidspensioneringen vanlig

40-årsåldem för att sedan cirka 10 över

ligga procentenheter genomsnittsvärdena.

20: Män i Stockholms län med sjukbidrag/förtidspen-

Figur

sion 1988

(procent)

- samtliga landar-

--- Sverige

- NV-Eur-opa

- Ovr-iga länder-

2 : : : . : . 05 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 50-64 Ålder 20-24

Figur 21: Kvinnor i Stockholms län med

sjukbidrag/förtids-

pension 1988

(procent)

- Samtliga länder

--- Sver- ige

-- NV-Eurona

- Övriga Janner-

0 1 . . . . - 9 -

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 50-54 Ålder-

Både statistiken över och

sjukskrivning förtidspensionering

innehåller stora variationer inom Som

dessa grova pper. exempel på grupper med extremt andelar

höga örtidspensionerade kan nämnas födda i Grekland,

personer Jugoslavien och Turkiet.

I tabell 6 och 7 finns för utrikes födda från de 18

uppgifter länder som har flest invandrare boende i Stockholms län.

av invandrare diskuteras relativt ofta,

Förtidspensioneringen

men om man studerar ñnner man att förtids-

sjukskrivningen ensioneringar bara är toppen ett

på isberg. Förebyggande

åtgärder är Av tabellerna fram-

hälsofrämjande nödvändiga.

går att långa sjukskrivnin ar är bland

mycket vanliga yngre (23- 39 år) från t ex Irak och utan att andelen

Etiopien, êhile, Syrien

förtidspensionerade från dessa länder ännu ligger på någon

anmärkningsvärt hög nivå. Detta måste som en

uppfattas allvarlig varningssignal.

Dödlighet

Skillnader i hälsa mellan olika

befolkningsgrupper återspeglas

även i skillnader i Statistiken över bland

dödlighet. dödlighet

Tabell 6: Personer med i Stock-

sjukbidrag/förtidspension

holms län 1988 efter födelseland

Min Ålder

20-24 25-29 30-34 3539 40-44 45-49 50-54 55-59 5054

Tyska förb rep

4,5 12,4 27,5 i Österrike 5,9 3,2 1,5 2,1 2,1 2,5

Polen 0,5 1,7 1,5 1,5 2,1 5,0 13,7 25,3 35,4

il

4,7 1,5 0,0 2,2 3,2 5,5 5,5 13,4 31,1 Tleckslovalien

1 Ungern 0,0 0,0 1.3 2,5 5,2 5,2 14,3 21,4 35,3

1,4 0,0 0,0 1,4 1,5 4,7 10,9 15,1 31 ,9 Spanien

Italien 0,0 0.5 0,0 2,3 2,7 5,7 9,5 21.5 52,1 g

Grekland 0,0 1,5 2.5 2,7 9,0 17,7 39,4 55,9 50,0 å

0,4 0.0 3,5 5,0 9.5 15,7 34,5 53,3 53,5 f Jugoslavien

3,5 0,5 3,7 2,5 3.5 12,1 14,9 15,7 31,4 Syrien

Kvinnor Ålder

20-24 25-29 3034 35-39 40-44 4549 50-54 55-59 50-54

0,5 0,5 1,4 2,3 3.5 5,4 9.9 15,1 25,7 Samtliga

0,5 0,5 1,5 2,1 3,1 4,4 7,9 13,7 24.5 Sverige Finland 0,5 0,5 1,5 2,9 5,0 5,5 15,7 25,5 41,4 Danmark 0,9 0.0 0,0 1,2 4,0 3,2 9.7 12,7 24,1

0,0 0,9 1,4 2,5 4,7 5,3 10,9 19,5 33,4 Norge Storbritannien 0,9 0,5 0,9 0,9 1,9 1,5 3,7 11,5 25,5

0,0 0,0 0.5 0,5 3,2 3,5 7,5 13,9 25,3 Tyska förb rep Österrike 0,0 0,0 3.3 3,5 2,2 5.0 10,5 14,9 32.5 Polen 0,0 0,0 1,2 3,1 3,5 7,4 19,2 33,2 45,5

1,8 0,0 1,3 1,0 1,0 7,3 9,1 20,5 48,4 Tieckslovalien

0,0 0.0 1,0 1,5 7,0 9,7 22,2 37,2 55.9 ungem

1,5 0.0 0,0 1,3 5,7 5,4 15,5 24,1 35,2 Spanien Italien 0,0 1,9 2,2 1,9 15,3 9,1 17,5 34,4 50,7 Grekland 1,3 1,1 4,0 12,3 29,5 49,2 71,0 52,1 75,9

0,3 1,7 4,7 10,7 18,9 34,1 55.9 62,7 59,0 Jugoslavien Turkiet 0,3 1.1 2,0 5.5 10,7 27,5 33,5 37,7 30,1 Chile 0,4 0,5 0,4 0,7 1,5 4,5 5,7 12,1 15,0

0,4 0,0 0,4 1,0 2,7 13.3 5,3 0.0 0,0 Etiopien lrak 0,0 0,0 0,5 0.0 5,7 0,0 5,3 23,5 20,0 lran 0,0 0,0 0.2 0,7 0,7 1,3 2.2 3,1 4,4

Synen

Sjukpenningförsälcrade med 30-w ersatta sjukdagar

1988 i Stockholms län efter födelseland

Mån Ålder

i

i 20-24 25-29 3034 3539 4044 45-49 50-54 55-59 60-64 i Samtliga 5,1 6.6 7,6 7,6 7.5 7.9 9.2 10,7 11,2 i

Sverige 4,4 5,1 5,6 5.7 6,0 6,4 8.1 10,1 10.9 i Finland 9,6 12,8 13,8 15,4 14,5 15.0 13,5 15,9 13,8 j Danmark 6,3 5,9 5,3 8,4 6,6 9.0 11,1 14,8 14,9 , Norge 7,9 6,7 5.5 6,5 12.3 9.1 10,8 8,1 11,3 l Storbritannien 3,0 4,8 3,0 3,2 6.3 6,2 9,2 10,8 13,8

Tyska törb rep 5.4 4,9 6,3 7.6 6.8 7,5 8.9 8.6 8.9

Österrike 0,0 0.0 6.9 7.6 9,5 9.0 4.7 9,8 8.9

Polen 14,4 21,0 19,9 16.2 18.6 18,9 21,4 18,2 20.0

Tjeckslovalien 10,0 5.9 5.9 18,3 13,7 11,0 14,3 1 1,8 9.5

Ungern 4,2 7,0 12.7 10,8 11,8 17,3 12,0 11,3 11,9

Spanien 3,7 10.4 9.2 8.2 14.0 12,4 16,1 19,0 11,4

Italien 5,3 6,1 12,5 5,0 10,0 11,5 15.9 15,1 16.0 , Grekland 16,6 21,6 18,7 19,0 24,5 23,5 18,7 21,9 11,5

är behäftad med en som torde

invandrare mängd problem,

att underskattas, särskilt detta

innebära dödligheten gäller

varför dessa med i och ålders ensionärer ej tagits

spädbarn

en nedan redovisas dödli heteni Stock-

redovisningen. Itabe

1983-1987 för erna 5-65 för ersoner

holms län åldersgru

i och födda. ar man till) skillna-

födda Sverige utrikes hänsyn

så är överrisken för död

der i ålderssarnmansättningen förtidig

18 för de utrikes födda med

65 års ålder) procent jämfört (före

åldrar. För de som är födda i

hela i motsvarande

befolkningen

ñnns en underrisk 3 Sverige på procent.

finns i 5-9 år, där död- Särskilt stora skillnader åldersgruppen

bland invandrarbarn mer än dubbelt så högt

ligheten ligger

födda i Bland litet äldre barn och

som bland barn Sverige.

mindre. Sedan döds-

är skillnaderna något sjunker

ungdomar

och hamnar för över 65

riskerna för de utlandsfödda personer

år för hela i motsvarande

under genomsnittet befolkningen

i bero brister i

åldrar, detta torde dock stor utsträckning på

statistiken.

Tabell 8: Döda 1983-1987 i Stockholms län

Observerat antal döda Ålder Döda per 10 000 individer / förväntat

födda i Index 100 = totala befolkningen bland personer

bland personer födda i

Utlandet Sverige Utlandet

Sverige

7.4 Upplevd hälsa

I 1984 års användes bland

invandrarundersökning annat upp-

om hur personerna bedömer sitt allmänna hälsosjälva

gifter age.

Hälsovariablema ställdes mot ett stort antal bakgrundsförhållanden och de som i till att någon väsentlig utsträckning bidrog förklara skillnader i hälsa var; kön, socioekonomisk ålder, uppväxtland, vistelsetid i motiv för Sverige, grupp, ån uppväxtlandet samt Därtill inkluderas tv

utbildning. flyttning

som beskrev hälsorisker som och alkoholkon-

faktorer rökning

sumtion.

Kvinnorna bedömer sitt hälsotillstånd som sämre enomsnittligt än männen, hälso lståndet försämras med stigande ålder, arbetare bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än företagare och tjänstemän. sämre Förtidspensionerade uppvisar mycket hälsotillstånd än andra med utbildgrupper. Grupper högre ning har bättre hälsa. genomsnittligt

De som vistats i har sämre hälsa än de som varit länge Sverige här kortare tid. Detta beror bland annat att på genomsnittsåldem bland de som varit här är Om man tar länge högre. hänsyn till skillnader i köns- och samt andra

ålderssammansättning

bakgrundsfaktorer framkommer däremot, att de som vistats i Sverige under relativt kort tid har sämre hälsa än de som varit här länge.

7.5 Särskilda riskgrupper

Bakgrundsfaktorer varierar starkt mellan invandrare från skilda länder och det ñnns all att ta fasta den enskilda

anledning på

individens förhållanden och beskriva särskilda

riskgrupper,

dels utifrån arbetsförhållanden dels utifrån hälsorelaterade

riskbeteenden.

Arbetsförhållanden har ett samband med individens

tydligt

hälsa. Man kan att arbetare i med tydligt urskilja yrken hög sjukvårdskonsumtion har en sämre hälsa. Vi fann att ju längre man i sådana desto sämre är det jobbat yrken genom-

hälsotillståndet. Till sådana högkonsumtionsyrken

snittliga

hör för män t ex Svetsare, städare, och metallverksarbeta-

järn-

diversearbetare, för kvinnor hör till denna grupp t ex yrken re,

som livsmedelsarbetare, städa-

sjukvårdsbiträde, köksbiträde,

re.

Bland som er vara med sitt nuvapersoner upp sig rande bedömer dubbelt missnöäga så m ga sitt allmänna

arbete, rygt

hälsotillstånd som med de som är med sitt

dåligt jämfört nöjda

arbete.

En annan man kan är i

grupp utskilja personer yrken

som har en kv ationsnivå än den som individen

lägre tydligt

eller som iandra än de anser

besitter, jobbar yrken personerna

att de kan bäst. Denna i stor av

grupp utgörs utsträckning

invandrare som inte kan få i som

högutbildade jobb yrken

motsvarar deras De finns från alla

utbildning. representerade

de fem studerade länderna. sådana förhållanden

Långvariga

effekter hälsan.

ger tydliga negativa på

har varit stor under 1970- och 1980-

Flyktinginvandringen

talen. flyktingar är relativt unga och välutbildade,

Många

faktorer som talar för att deras hälsotillstånd skulle vara relativt är inte fallet och det sämre

gott. Men så genomsnittliga

hälsotillståndet kvarstår även när man standardiserat för ålder och har också kvarstående häl-

utbildning. Många flyktingar

under tid efter ankomsten till Sverige.

soproblem mycket lång

Sambandet mellan och ohälsa är klart och tobakskon-

rökning sumtionen hos t ex män är anmärkningsvärt hög. grekiska

7.6 Diskussion

Oavsett hur man mäter hälsotillståndet har invandrare från de flesta större invandrarländerna sämre hälsa än den infödda svenska Särskilt utsatta är invandrare från Grek-

befolkningen.

och Turkiet. Men även yngre invandrare från

land, Jugoslavien

t ex Irak och har andel med långa

Syrien påtagligt högre

sjukskrivningar än genomsnittsbefolkningen.

Det finns en tydlig kop ling mellan arbetsförhållanden och ohälsa. Dels att under tyder data p många invandrare tid

lång

arbetat i inom som utmärks

Sverige yrken av hög sjukvårds-

konsumtion, dels har invandrare som många yrken ger dem litet över arbetet och motsvarar deras

inflytande dåligt kunska-

per. Båda dessa faktorer bidrar till en försämrad hälsa.

De som bland

mycket påtagliga hälsoproblem finns vissa in-

över SO-årsåldern och som ofta resulterar i

vandrargrupper

förtidspensionerin kräver aktiva insatser. och Utbildning

arbetsmarknadspo tiska insatser för att stimulera och underlätta för invandrare att söka vidare från sig arbeten med

dålig

fysisk eller psykosocial arbetsmilö behövs. Sannolikt behöver

detta med stöd

kompletteras ersonalpolitiska åtgärder

inom och de Föreb

företagen offentliga ggande

argetsgivarna.

hälsovård, anpassad till olika förh landen

invandrargruppers

behöver utvecklas och arbetas in i

landstingens hälsopolitiska

program.

Underlaget för att beskriva bland äldre invandrare

hälsoläget

är men kommer de stora

bristfälligt, uppenbarligen skillnader

som finns bland invandrare och den svenska

befolkningen i

åldrarna före att med

pensionsåldem följa upp i åldrarna. Det

relativt goda som finns bland

hälsoläge ålderspensionärer upp

till 80 års ålder kommer att splittras varefter de stora kohor-

terna arbetskraftsinvandrare från t ex

Grekland, Jugoslavien

och Turkiet som nu är mellan 50 och 60 åldras.

Referenser

Andersson, Å E m 11 Kreativitet storstadens framtid,

(1985), Stockholm Bemow, R (1989), SOU 1989:67 Levnadsvillkor i storstadsregioner Dahlgren, G, Regen, A-M, Spetz, C-L SOU 1981:2

(1981), Ohälsa och

vårdutnyttjande

De Geer, E (1989), Göteborgs de utländska

invandrargeografi, medborgarnas regionala fördelning, Göteborg Invandrarforvaltningen i Invandrare och utländska

Göteborg, medborgare i Göteborg 1987

i Malmö, Fortsatt koncentration mot storstads- Statistikbyrån regionerna? 1982 nr 2

Malmöläget Öhlund, B (1989), Med utländsk och

bakgrund, Regionplanetrafikkontoret 1989:3

Rapporter från och trafikkontorets invandrarut-

regionplane-

Invandrare i Stockholms län redning,

B Invandrare i sifEror

Öhlund, (1984),

Harkman, A (1984), Sysselsättning och arbetslöshet. En

översikt Ekberg, J (1985), Yrkeskarriärer under 1970-talet Harkman, A (1985), Arbete och löner Redelius, I (1985), invandrare

Landstingsanställda

Daun, Å (1985), Bra och i

dåligt Sverige Kemen , J (1985), Housing conditions Boalt, (1985), Hälsa och vård Biterman, D (1985), Bostäder och boende Axelsson, S Utbildning

(1985),

Del 2

Innehållsförteckning

Gå inte över ån etter vatten

Några sammanfattande slutsatser

Innehållsförteckning (forts)

Sid

Invandrare och hälsa 125

Hur det flyktingmottagandet idag? 137 fungerar nya

Invandrarnas i Stockholms län 151

boendesegregation

Varför dras invandrarna till storstäder? 151

Boendesegregation

Etnisk identitet 153 Etnisk i 157

boendesegregation Stockholmsregionen

Etnisk som process över tiden 159

boendesegregation

Varför koncentreras de invandrarna till

nytillkomna

vissa bostadsområden 164

och 167

Integration

Stad och land 181 Småsamhällets villkor 183 Den kulturella yttre villkor - en

verklighetens

sammanfattning

Referenser 189

Innehållsförteckning (forts)

Invandramas levnadsvillkor - Vad borde vi veta

Etnisk som

mobilisering förändringsfaktor Skolfrågan som väckarklocka Sammanfattning Referenser

Bilaga

Gå inte över ån efter vatten

Roger Bernow

Tankar efter ett projekt

Landstinget har t och trafikkontoret det

regionplane- mycket

spännande upp a et att en bred av invand-

göra kartläggning

rarnas levnadsförh anden i länet att som för

tjäna underlag

beslut inom i allmänhet och

samhällsplaneringen landstingets

egen i

planering synnerhet.

En sådan motiverad av att det bor cirka

kartläggning ansågs

220 000 utlandsfödda i Stockholms är

personer län, vilket

detsamma som 14 procent av länets befolknin . Och det saknas helt någon tidigare bred av en s dan karaktär.

kartläggning

Landstinget har en unik som är ambitiös

gjort satsning mycket

till sin

uppläggning.

Målsättnin en är att en bred och nå orlunda väl

ge samtidigt

sammanh en bild av hur invandrarnas levnads örhållanden ser ut och hur de utvecklats under vistelsetid

idag personernas i

Sverige.

av är unik i åtminstone tre

undersökningen

avseenc Uppläggningen en:

1¶Det har inte orts bred

tidigare någon kartläggning av

invandrarnas levnads örhållanden varken

på regional

eller nationell nivå.

2 dvs att de individuella föränd-

Förloppsansatsen, följa

ringarna av skilda levnadsförhållanden från

invandrings-

tidpunkten fram till idag.

3 Den liberala till andras av käll-

inställningen utnyttjande

materialet villkor.

på mycket gynnsamma

Vid av hade vi ett stort

uppläggningen undersökningen mycket antal kontakter och diskussioner med forskare, statliga myn-

kommuner, politiska refedigheter, landstingsförvaltningar,

m fl. rensgrupper, invandrarorganisationer

En slutsats av dessa diskussioner var att det inte var tillfyllest att enbart bearbeta register då dessa innehåller

befintliga

om t ex födelseland ett sätt up gifter på mycket fragmentariskt oc 1 fall saknas relevanta helt. Vi det

många uppgifter ansåg

därför att genomföra en mycket brett upplagd

nödvändigt

som till re sterbearbet-

intervjuundersökning komplement

av t ex Folk- och AK , förtidspenningar bostadsräkningama,

slutenvårdskonsumtionen. sioneringar, sjukskrivningar,

Redan dessa gav en del aldrig tidigare

registerbearbetningar

redovisade fakta, bland annat om de oroväckande

talen av uppgifterna e bland vissa invandrargruphöga förtidspensionera

av invandrarnas individuella yrkeskarriärer per, beskrivningar

hela flera av boen-

1970-talet, uppgifter kring aspekter

ränder et.

Det använda består av två delar:

frågeformuläret

1 Ett mera konventionellt formulär som är omfat-

mycket

tande och innehåller frågor kring familjeförhållanden,

umgänge, språk, boende, utbildning, arbete, ekonomi,

hälsa, Ambitionen är att kunna

barnomsorg. kartlägga

såväl hur dessa levnadsförhållanden faktiskt ser ut idag

samt att hur invandrarna utvärderar

kartlägga själva dessa faktiska förhållanden. Naturligtvis är formuläret

konstruerat via en mycket lång rad kompromisser mellan

framför allt bredd och Detta är ofrånkomligt.

djup. tyvärr

Den ramen 1 första hand av de

yttre utgörs naturligtvis

svarandes tålamod.

2 Ett förloppsformulär som är begränsat till frågeområde-

na arbete, och boende. Poängen är här

utbildning, familj

att de svarande får för det inträffat

redogöra varje gång

en i av dessa avseenden under hela

förändring någon

vistelsetiden 1 en inträffat

Sverige. Varje gång förändring

varför denna skett och hur den ser

anges nya situationen

ut. Denna ansats oavsett

ligger på forskningsfronten

är invandrare eller annan befolk-

populationen någon

DIDSSSTUPP-

Aven beslutet om vilka som skulle är resultatet av

intervjuas

kompromisser. Dilemmat är att man dels vill kunna

nämligen

uttala om hela invandrarkollektivet och dels uttalansig göra

den om skilda nationaliteter. Vår kom romiss av ett

utgörs

urval där vi ordentli 01k födda i representerar Finland,

Jugoslavien, Greklan , Polen och Chile. Alla nationali-

övriga

teter i en övri i samma som de

ingår -grupp proportion utgör

i De em nationaliteter vi särskilt

befolkningen. valt ut repre-

senterar ett brett av

spektrum invandringsmotiv, invandrings-

tidpunkt, kulturell bakgrund m m.

Att vi inte valt mer än fem nationaliteter motiveras i stort av ekonomiska skäl.

Som har ett urval av svenskfödda

j ämförelsegrupp gjorts perso-

ner som nu bor i Stockholms men som har sin

län, tillbringat

huvudsakliga uppväxttid utanför länet.

Svarsfrekvensen varierar mellan de och

något olika grupperna

är över 80 vilket är ett oväntat

genomsnittligt procent, gott

resultat.

Idag är ublicerade och de behandlar

tio rapporter frågeområ-

dena boende (2), ut arbete

ildning, (3), hälsa, landstingsan-

ställda invandrare samt en rörande skilda invandrar-

rapport

syn å vad som varit det bästa sämsta med

respektive

att gruppers omma

Sverige.

Förutom dessa tio harvi i samverkan med andra eller rapporter

på direkt av andra ett antal

uppdrag ort specialbearbetningar

rörande t ex

-

invandrarna och den framtida

långtidssjukvården

-

invandrarna och behovet av

socialhjälp

-

invandrarkvinnorna den svenska arbetsmarknaden.

på

Fortfarande återstår ett antal arbetsuppgifter.

1 Fler av s ar som emanerar

analyser ecialfrågeställnin

från i första hand s dana som har det irekta ansvaret för skilda eller har till att sådana

frågeområden uppgift göra

analyser.

2 av hur invandrarna själva utvärderar

Ytterligare analyser skilda levnadsomständigheter

3 av för att få ett säkrare

Fördjupade analyser förloppsdata

fakta- och teoriunderla för att förstå vilka faktorer som

underlättar örsvårar invandrarnas etablering

respektive

i det svenska samhället.

till För att dessa skall kunna bli verk-

4¶Förslag åtgärder.

måste utarbetas i samråd med de organ

ningsfulla förslag

har ansvaret för Sådant kontaktar-

som respektive fråga.

bete för närvarande som bäst.

pågår

ambitiösa arbetet med detta som

Trots det mycket projekt

och som är det att förstå att

redan genomförts planeras viktigt

kontorets arbete endast i bästa fall givit många goda byggstenar till de som vill fortsätta bygget.

Lärdomar

I arbetet med vårt har det fallit sig naturligt

invandrarprojekt

över hur det skulle vara att

att också något reflektera möjligt

förbättra villkoren för invandrarforsknin en och för mvandrarnas att komma till t s.

egna möjligheter

Min avsikt är inte att försöka ange alla intressanta forskningsutan fast mer att komma med

kring invandrare några

frågor

och s unkter hur informationen

handfasta praktiska på

invandrarnas levnads ör ållanden, beteenden och attity-

kring

der skall kunna vidgas.

saknas i stor om in-

Grundläggande kunskaper utsträckning

levnadsförhållanden och särskilt om olika gruppers

vandrares

förhållanden. Vårt endast en startpunkt.

projekt utgör

Den här typen av är sannolikt för och undersökningar dyra svåradministrerade för att kunna breddas och kontinuerligt Och man bör över huvud restriktiv med att tagetvara p upprepas. örja nya stora utan att först ha

datainsamlingar noggrannt

övervägt möjligheterna att ytterligare bearbeta data. befintliga

Uppgiften måste därför bli:

- att se till att befintliga register av intresse kompletteras med relevanta om t ex födelseland, invand-

uppgifter

ringsår m m. Härigenom kan en stor relevanta mängd data göras för tillgängliga inspektion.

- att se till att stora och

befintliga kontinuerliga frågeun-

dersöknin ar som anses vara av så vitalt intresse att

samhället li en ned kronor bör utvid-

lägger miljontals

gas i sina urvaf så att ett tillräckligt antal utlandsfödda av

skilda nationaliteter om ininbegripes. Kunskaperna vandrarnas förhållanden kan här närma si kunskaperna om svenskarnas förhållanden en örhållandevis genom ringa ekonomisk och personell satsning.

- att koncentrera att sekundäransträngningarna på göra analyser redan insamlat material.

på

Om man detta sätt relevant material med en

på gör tillgängligt

förhållandevis ekonomisk så har sedan forsblygsam satsning karna ordentligt med material att från.

utgå

Vilken typ av forskare är det då som bör aktiveras? Det behövs

knappast någon invandrarforskare, vad det nu är, för att kartlägga och beskriva data insamlade detta sätt. Det

på

behövs inte heller invandrarforskare för att om någon avgöra

invandraregenskapen kvarstår som en viktig förklaringsfak-

tor även sedan till andra relevanta variabler. Det hänsyn tagits är först om i kvarstår som en

invandrarkunskapen sig viktig

förklaringsfaktor som det är av särskilt intresse att in en koppla invandrarforskare.

blir att det är att intressera Slutsatsen viktigt änmesspecialister

att 1 sitt ordinarie arbete beakta invandrare och att detta bör

ske i samråd detta område. På motsvarande med experter på

sätt bör invandrarforskare ha ett nära samarbete med de som

är inom det sakområde som skall belysas. experter

Om inte ett sådant samarbete riskerar invandrarfors-

fungerar

karen att bli en som skall behärska ett mycket

diversehandlare

brett av sakområden och dessutom vara expert invan rare i allmänhet eller s eciell på å

âpektrum någon invandrargrupp.

forskare torde kunna s ställda krav.

leva upp till högt

Å andra sidan tenderar ofta inom olika sakområden experter att bort invandrarna.

glömma

krävs också mer om invandrarnas egen

Idag mycket kunskap

av skilda Som det nu är

utvärdering levnadsomständigheter.

måste man åtminstone anta att det man tror att

implicit

vill ha det vill också invandrarna ha. Det som är

svenskarna

för svenskarna det är också för invandrarna. Det

viktigt viktigt

är sannolikt fel.

För att bättre kunna förstå och hur situation

analysera dagens

växt fram ur krävs mer av longitu-

årdagens mycket analyser

dinella data. etta är ett område som är eftersatt.

kraftigt

Om är att försöka identifiera skilda förslag till åtgärder

syftet

är det ibland ineffektivt att starta med att öra stora och breda av skilda förhållanden. I éer och till

undersökningar uppslag

åt ärder finns sannolikt väl fältet. Upp-

representerade på

blir då att initiera ett forum där idéer och kan

förslag

gügten

och att Kanske

ges förutsättningar

ehöver det en i dgenomföras. ébank eller vad man

gresenteras skapas utvecklingsfond,

vill kalla det med förebilder från t ex utveck-

glesbygdsfonden,

etc.

lingsfonden, miljövårdsfonden

De idéer och till som man där finner värda att

förslag åtgärder

satsa å bör sedan till föremål för seriösa

naturligtvis göras

utvär En sådan här ansats är sannolikt ett effektivt

eringar.

sätt att kanalisera olika idéer och till samt att

förslag åtgärder

få en korrekt bild av de effekter som åstadkommits.

Socioekonomisk karriär bland invandrare

Jan Ekberg

Inledning

Under senare år har det förekommit en diskussion om invandrarnas villkor svensk arbetsmarknad. I debatten har det

på

ibland målats u p en mörk bild. Det har förekommit hypotesen att främst de s arbetarinvandrarna även tenderar

långsiktigt

att stanna kvar i med arbetslöshetsrisker yrken låga löner, höga och Denna tendens skulle också finnas dåliga arbetsmiljöer. för invandrarbamen. Invandramas bort ifrån sådana rörlighet yrken skulle således, vara enligt hypotesen, låg. Samtidigt saknas i stor om detta. utsträckning empiriska kunskaper

Det finns en om visserligen hel__del uppgifter invandrarnas yrkestillhörighet, inkomster och förvärvsintensiteter vid enviss

tidpunkt (tvärsnittsdatay). Sådana data att 1950-

avslöjar på och 1960-talen var invandrarnas ålderss eciñka förvärvsintensiteter högre än för den infödda Detta ällde

befolimngen.

speciellt invandrare från Finland och se Wa Jugoslavien, ensjö (1973), Ohlsson och Men denna bild

(1975) Ekberg (1983).

förändrades under 1970-talet. Vid av 1980-talet var de början åldersspecifika förvärvsintensitetema för de utländska medborgarna klart lägre än i den infödda Naturalisebefolkningen. rade invandrare hade dock fortfarande samma förungefär värvsintensiteter som den infödda

befolkningen.

Förändringar i relativa förvärvsintensiteter finns således i huvudsak bland de utländska Detta

medborgarna. återspeglar

både arbetsmarknadens och ut-

på efterfråge-

budssida.förändringarå utbudssidan har vi ändrade karak-

invandringens

1) Sådana kan erhållas från Folk- och bostadsräkningama.uppgifter1ssa ñnns också i Waexempelvis densjö ( 1972), i SCulggifter:s av levnadsförhållan-

undersökning

den, i SOFI:s samt i

levnadsnivåundersökningar Ekberg

(1983). Men sådana data om karriärutvecksäger inget lingen.

tär med sannolikt arbetsutbud än bland de tidigare lägre arbetskraftsinvandrarna. invandra- Speciellt utomeuropeiska re -innefattande av de som anlänt under de många flyktingar sista 10-15 åren - har lå a förvärvsintensiteter och mycket låga se Gustavsson På var de

inkomster, (l9å9). efterfrågesidan

utländska hårt drabbade av 1970-talets medborgarna troligen arbetsmarknaden med krympande sysselsättning utveckling på inom De är i

tillverkningsindustrin.

stor utsträcknin s sselsatta inom ver ustrin. ess-

uttlnändskláanmedgorgarnzli) gsin

utom faller deêi ändska förvärvsintensiteter medborgarnas relativt den svenska av den efterhand befolkningens på grund allt bland svenska kvinnor.

högre sysselsättningen

Andrade förvärvsintensiteter den årliga arbetsin-

påverkar

komsten. Det är sannolikt en till den mycket viktig förklaring i de utländska medborgarnas årliga

långsiktiga nergången

arbetsinkomster relativt arbetsinkomster i svenskbe-

årliga

Vid slutet av 1960-talet var den relativa årliga folkningen. arbetsinkomsten för de utländska medborgarna väsentligt högre än i 1980-talet, se Ekberg (1983). början på

Men tvärsnittsdata information om invandger inte så mycket rarnas arbetsmarknaden. Genom in- och karriärförlopp på förändras sam-

utvandring ständigt invandrarbefollcningens

I stället behövs studier där samma individer kan mansättning. över en län e tids eriod Det följas (longitudinella studier). finns endast ett f tal sådana studier i och då Sverige

(två)

enbart avseende vissa invandrargrupper.

En studie har inom ramen för SOFI:s levnadsnivåunder-

gjorts

där man kunnat en finländare över sökningar följa upp grup flera se Lemiö Undersökning-

(l984g.

arna undersökningstillfällen, är urvalsunc ersöknin ar och den finska urvalsgruppen

som varit bosatt i landet vid era tillfällen är liten, vilket att gör är osäkra. Den tendens som finns är att den resultaten något vad har förlorat

finska gruppen gäller position iyrkeshierarkin,

terrän den svenska ppen. Rörlighe-

gentemot jämförelse

fr till en är större i den ten arbetaryrken tjänstemannayr svenska jämförelsegmppen.

En annan inom ramen för ett större undersökning gjordes som av och trafik-

invandrarprojekt genomförts regionplane-

kontoret vid Stockholms läns Den socioekonomiska landsting. karriären undersöktes hos 1969 års invandrare till Stockholms län, se Dessa földes Folk- och bostads- Ekberg (1985). genom räkningama 1970, 1975 och 1980.Därvid också med jämfördes en svensk som består av inrikes svenska gru p inflyttade medborgare Stockholms län 1969. Jämförelsen gjordes den s k Denna innebär att en invandrarenligt tvillingmetoden. grupp och dess svenska har samma antal och

tvillinggrupp

vidare samma ålders- och samt vid start-

könssammansättning

året (1970) också samma och socioekonomiska fördelyrkesning. Jämförelsen fram till 1980 innebär att man undersöker i - vad mån grupperna har olika

karriärförlopp.

Betraktar vi utländska medborhela gruppen utrikes inflyttade gare till Stockholms län 1969 så har den och yrkesmässiga i socioekonomiska lån ammare än för rörligheten uppåt gått den svenska Det kan ock att jämförelse ppen. påpekas andelen som blivit är större i invandraregna öretagare något gruppen.

Den ñnska visar en lån ammare rörli et gruppen väsentligt uppåt än den svenska ån

tvillinggruppen. erströmning

arbetar- till är förhållandevis i den

tjänstemannayrken låg

finska gruppen. Speciellt gäller att få blir högre Aven andelen som startat är blan finländar-

egna företag låg åiänstemän.

na.

En närmare av vårt material visar att den

analys oförmånliga utvecklingen främst de finska männen. Det gäller framgår

också att en förhållandevis stor andel av de finska männen lämnat arbetsmarknaden och till

övergått förtidspensionering

fram till 1980. Däremot de finska kvinnorna ha klarat

tycks sig

väsentligt bättre. De under socioekonoperioden uppkomna miska skillnaderna är små mellan finska och svenska kvinnor. En till detta kan vara att även svens-

bidragande omständighet

ka kvinnor mer sällan hamnar i karriäryrken.

Aven jugoslaver och som anlände till Stockholms län polacker 1969 undersöktes. För var bilden den-

jugoslavema ungefär

samma som för men med att ñnländama, undantaget jugoslavema i relativt stor utsträcknin startade För

egna företag.

polackema var bilden helt annor unda. Den socioekonomiska

har snabbare än för den svenska jämfö-

rörligheten uppåt gått

Aven andelen som startade är hög

egna företag

sta Viss bör dock inför

relsegrulppaen. i den po gruppen. försiktighet iakttagas

resultatet. Den var liten. Men resulta-

polska gruppen ganska

ten indikerar att det ñnns stora skillnader mellan olika invandvad ekonomisk i Sverige. rargrupper gäller framgång

De nämnda studierna är, som framgått, mycket fragmentaris-

ka. Leiniös studie av finländare är ett ganska litet

grundad på

antal individer. Stockholmsundersökning innehåller

Min egen ett större antal men är endast en lokal

visserligen individer,

sådan och enbart avseende ett års Dessutom ger

invandring.

endast den karriären bland in-

båda studierna kesmässiga

vandrarna och inte deras re ativa inkomstutveckling.

Syfte

Nedan kommer att resultat från en presentera några på-

jag

större om och

longitudinell undersökning yrkeskarriär

gående

bland invandrare i En sådan

mkomstutveckling Sverige”. kräver en observationstid och endast de undersökning lång

som har vistats i under tid in år. invandrare Sverige lång består av utrikes födda vid 0B

Invandrargruppen personer

1970 utom de som invandrade 1970”. Detta utgör samtliga

just

dittillsvarande första invandrare. Bland

årgångar generationen

karriärförlo för de dessa studeras p och inkomstutveckling som var bosatta i riket ocks vid FoB 1975, FoB 1980 och FoB

1985. Observationstiden blir således 15 år.

Det datamaterial som hittills kommit fram i är

projektet

omfattande och här endast några av de mycket presenteras resultat som fram. För med svenskbefolk-

tagits jämförelser

har använts den s k Till varje utrikes

ningen tvillingmetoden.

född är vald en infödd svensk (svensk med

person tvilling)

samma kön och och samma

ålder, yrke (på tre-siffemivå)

vid startåret 1970. är sedan om

bosättningsort (län) Frågan

Studien finansieras av Riksbankens Jubileumsfond

1)

Skälet till att utesluta 1970 års är att

2) just invandrarårgång

en del av dessa kanske ännu inte fått fast fot arbets-

på

marknaden vid FoB 1970

invandrarnas karriär och inkomstutvecklin skiljer sig från

för de svenska när in viderna till

tvillingarna följs

fiágrågppet 1 .

En viss således inte med hela den

invandrargrupp jämförs

infödda befolkningen utan endast med sina svenska

tvillingar. Syftet med tvillingmetoden är att eliminera vissa

grundläggande skillnader en och dess svenska

mellan invandrargrupp

Aven om tvillingmetoden underlättar jämförel-

ser kontrolågrupp. är en inte utan En är för hur

problem. många variabler standardiseringen skall öras. frå? tt problem ärutbild-

nin ariabeln. I de senaste Fo finns er om

inga upp utbildning. finns vissa sådana 1 0B 1970.

Visserligen

Men från SCB kvalitén d , för

enligt uppgifter speciellt invandrarna. uplpfgtifter ersom det inte finns i FoB

utbildningsdata efter 1970 vet vi inte hur för en invandrar-

utbildningsnivån

eller dess svenska jämförelsegrupp förändrats under gru7pp 19 0-1985.

Emellertid visar studier att det finns ett nära samband

många

med och se Johnsson Att vi

utbildningsnivå yrke, (1984).

standardiserat för skulle således kunna tolkas

yrkesvariabeln som en indirekt standardiserin också för

utbildningsvaria-

beln. Dessutom fann Dobric att vid en

1986) jämförelse

mellan invandrare från Ju oslavien och svenskar med samma ålder, kön och var s aderna i utbild-

yrke genomsnittlig nin tid små. Individernas tre breda ut-

mycket fördelning på

bil gsmvåer var densamma i invandrar- som i

ungefär

På mer detaljerade fanns

utbildningsnivåer

dock vissa s vilka delvis ktmde hänföras till kodnin -

svenskgruppñjrä ader,

problem beroende skillnader i mellan a-

på skolsystemet Jugos vien och Om vi har information om i

Sverige. yrkestillhörighet

en att detta också

befolkningsgrupp kan vi antaga säger ganska

mycket om gruppens

utbildningsnivå.

Det är dock att sambandet mellan yrke och

möjligt utbildnings-

nivå var svagare 1970 beträffande välutbildade som hade anlänt strax före detta år. kan detta flyktingar a varit

Exempelvis fallet med invandrare från Tjeckoslovakien. När de anlänt till Sverige kan de ha in som under deras

gått på yrken låg

kompetens (de yrken de hade i hemlandet).

Vid FoB 1980 och 1985 var i socioekobefolkningen uppdelad nomiska sådan emellertid pper. Någon uppdelning gjordes inte vid 0B 1970 och FoB 1975.

Vi har därför konstruerat en sådan 1970 och 1975 fördelning med av det nära samband som finns mellan

hjälp yrkesfördel-

och socioekonomisk SCB har bildat ett sådant ning fördelning. samband för den totala 1980. Detta har sedan befolkningen fördelats å åren 1970 och 1975. Metoden kan fel, ge mindre men et att vi får en till den

myc tyder på god approximation

socioekonomiska 1970 och 1975. Konverkliga fördelningen visar också detta, se Ekberg (1985). trollberälcningar

under 1970-1985. N Följande invandrargrupper följs perioden = antal individer i varje grupp”.

1 Utrikes födda n = 199 411 2 Födda i Finland n = 82 364 3 Föddai nordiska länder n = 34 715 övriga 4 Födda i n = 11 522 Jugoslavien 5 Födda i Grekland n = 2 792 6 Födda i n = 23 116 Västeuropa 7 Födda i Polen n = 4 214 8 Födda i n = 3 093

Tjeckoslovakien

individer i förvärvsarbetade 1970. Samtliga respektive För varje grupp finns en svens lgrupp jämförelsegrupp enligt-den

ovan beskrivna metoden.

av Invand- Grupperna representerar olika typer invandring. från de nordiska länderna, från och Västeu-

ringen Jugoslavien

har i huvudsak varit en arbetskraftsinvandrin medan ropa från Polen och i huvu ak varit

invandringen Tjeckoslovakien

en Invandnn en från Grekland har varit en

flyktinginvandring.

kombinerad arbetskrafts- och Mellan grup-

flyåtinginvandring.

erna finns också stora a skillnader. Invandrama yrkesmässi ån Finland och a åte __ oftast i arbetaryrken Sydeuro medan invandrarna från äst- och i relativt stor Osteuropa finns i utsträckning tjänstemannayrken.

Till räknas: Schweiz, Benelux- 1) Västeuropa Västtyskland, länderna, Frankrike, Storbritannien och Irland

Resultat

Socioekonomisk ställning

Av tabell 1 och 2 att alla rörde åt

framgår grupper sig up

socioekonomiskt under perioden 1970-1985. Andelen ar etare minskade och andelen ökade. Detta är också tjänstemän vad man kan förvänta beroende å att gruppemas genomsnittsålder förändrats. Den yngsta örvärvsarbetande var 16 år 1970 och därmed 31 år 1985. Over ett sker livsförlopp vanligen en viss Men det intressanta är om

uppåtgående rörlighet. några

skillnader kan observeras mellan en och dess invandrargrupp svenska tvillinggrupp.

Betraktar vi utrikes födda är skillnaderna små hela gruppen gentemot den svenska Det finns dock en ten-

dens att rörligheten tvillinggmppen. är n ot bland de

uppåt långsammare

utrikes födda. Mellan olika invan finns dock stora argruppper skillnader. med re ativt socio-

Exempel på pper långsam

ekonomisk rörligiet t är män födda i Grekland, upp Jugoslavien och i mån Finland medan invandrare från någon exempelvis Tjeckoslovakien och rört snabbare än Västeuropa sig uppåt sina svenska N ämnas kan också att andelen tvillingar. företagare varierar mellan olika andel- finns bland

kraftigt grupper. Låg

finska invandrare medan flertalet Övri a har

invandrargrupper

högre andel (utom 1980 än

företagare jordbmlgcare) respektive

svenska tvülingar.

Av intresse är också de stora skillnaderna i till

övergång

pensionerin fram till 1980 1985 innehåller data om

(FoB inga

pensionärer bland de som förvärvsarbetade 1970. Betraktarvi de som var 16-49 år 1970 och som klassiñcerades som pensionärer 1980 kan anta as vara merparten förtidspensionärer. Bland kvinnorna återfinns också änke ensionärer. Flertalet

invandrargrupper har högre andel som assificeras som pensionärer än svenska respektive tvillinggrupp. Speciellt gäller detta invandrare från Grekland. och samt Finland, Jugoslavien kvinnor från Polen. I de båda är

sydeuropeiska

andelen nästan tre än i den svenska in

gånger högre grupperna

pen. Aven Reinans och Swedner fann andel förti J)- -

(1987) hög

pensionärer bland vissa invandra-

invandrargrupper, speciellt

och kan man också

re från Grekland Jugoslavien. Samtidigt

där andelen är

en stor pensionärer

peka på invandrargrupp

till de observerade skillnaderna är

mycket låg. Förklaringen förmodligen mycket komplex.

Inkomster

att inkomstskillnadema i minskat

Flera studier visar Sverige

tid. Under 1980-talet förefaller dock denna process sedan lång förändras kan ha

att ha Att inkomstfördelningen

stagnerat. orsaker. i lönestruktur, arbetsinsats och

många Förändringar

arbetsinkomsten. Dessutom

yrkesstruktur påverkar påverkar

av disponibla och transfereringssystemet fördelningen

slliitte- omster.

som avser mel-

De inkomsttmdersökningar gjorts jämförelser

eller mellan män och

lan olika socioekonomiska pper

Däremot har det hittills saknats studier

kvinnor. longitudinella

kan om för invandrare

som säga något inkomstutveckling relativt svenskbefolkningen.

I tabell 3 och 4 visas arbetsinkomst och årlig disponibel

årlig d av att defmierades aninkomst. På inkomstbegreppen

19 0 har detta år uteslutits. Arbetsinkomsterna är norlunda två sätt. I det ena fallet är dessa beräknade beräknade på för de som förvärvsarbetade vid samtli a PoE-tillfällen. enbart I det andra fallet är arbetsinkomsterna förde ade på samtliga

i dvs inklusive de som har lämnat

individer respektive grupp,

arbetsmarknaden. Aven den inkomsten är beräk-

disponibla

individer. Praktiskt hade nad taget alla individer

på

:el inkomst. är arbetsinkomsten för

någon dispom samtliga Som synes

kvinnorna i allmänhet än för de svenska invandrar något högre kvinnorna. är bland

Förklaringen troligen längre arbetstider

invandrarkvinnoma. Arbetsinkomsten bland invandrarmän-

nen är däremot än för de svenska tvillingarna.

något lägre

födda är i Beträffande hela ppen utrikes fdrändringama me an 1975 och 1985 små relativt de svenska arbetsinkomst En mindre ñnns dock för de utrikesfödda

tvillingarna. nergång

individer. För om arbetsinkomsterna fördelas på samtliga

är de utrikes föddas relativa arbetsinkomst 97 männen procent

1975 och 94 procent 1985. För kvinnorna är motsvarande tal 106 procent och 101 rocent. En är sannolikt att en

förklaring

andel b and de utrikes födda har lämnat arbets-

något högre

marknaden.

Det mest slående är i stället de stora skillnaderna mellan olika

Speciellt invandrarkvinnoma från Grek-

landinvandrargrupper.och hade vid mitten av 1970-talet

ugoslavien mycket

höga inkomster relativt sina svenska Sannolikt för-

tvillingar.

klaras detta av årsarbetstid bland dessa kvinnor. Därefter

lång

har den relativa arbetsinkomsten utvecklats

mycket ogynnsamt

för både män och kvinnor i dessa Som

invandrargrupper.

nämnts har en relativt stor andel lämnat arbetsmarknaden. Men även för de som förvärvsarbetade vid FoB-

samtliga

tillfällen har varit relativt de svenska

inkomstutvecklingen svag

tvillingarna. Bakom detta den soligger troligen långsamma

cioekonomiska rörligheten Bland kvinnorna från Grek-

uppåt.

land och har sannolikt också årsarbetstiden mins-

Jugoslavien

kat som årsarbetstiden ökat för svenska kivnnor,

samtidigt

Aven bland finländarna finns en relativt stor andel som lämnat arbetsmarknaden och till Bland de som

övergått pensionering.

förvärvsarbetat hela tiden är dock

inkomstutvecklingen unge-

fär densamma som för de svenska

tvillingarna.

Samtidigt finns det andra som haft en

invandrargrupper god

och haft en tendens att öka sina inkomster

inkomstutveckling

relativt de svenska Detta männeni den stora

tvillingarna. gäller

västeuropeiska gruppen och män från Tjeckoslovakien.

Så den arbetsinkomsten. Beträffande

långt genomsnittliga

inkomstfördelningen bland de förvärvsarbetande finns det inte några större skillnader mellan en och dess

invandrargrupp

svenska Variationskoefñcienten i allmän-

tvillinggrupp. ligger

het i intervallet 35-40. Detta är också nivån för motsvarande

svenska Det är endast för män födda i Grekland

tvillinggrupp.

som inkomstfördelmn en mer sätt

på något påtagligt skiljer sig

från deras svenska 1980 är Variations-

tviilingar.Exempelvis

koefñcienten för förvärvsarbetande män från Grekland 49 mot

35 vad gäller deras svenska

tvillingar.

om ñnns i tabell 4.

Uppgifter disponibel inkomst/person

Uppgifter om dis onibel hushåll har inte varit möjligt

inkomst]

att erhålla från 0B. Eftersom v1 inte har några hushållsdata vet vi inte heller i vad mån familjestorlek och därmed försörj-

är annorlunda i än i de svensningsbörda invandrargmppema ka Det att den relativa minskning-

tvillinggrupperna. framgår

en över tiden 1 dis onibel bland invandrare

inkomst/person

från Grekland och är mindre än den relativa

ugoslavien något

minskningen av arbetsinkomst/person.

Bland män har den relativa arbetsin-

exempelvis jugoslaviska

minskat från 95,0 procent 1975 till 81,9 ro-

komsten/person

cent 1985. Motsvarande minsknin idisponibel inkomst person var från 98,9 1975 till 0,8 rocent 1985 . Aven om

procent således en viss erh skatte- och

utjämningseffekt genom

så framträder ändå en klar minskning i transfereringssystemet relativ disponibel inkomst.

För är i relativ disponi-

övriga invandrargrupper förändringen bel inkomst liten. En mindre finns dock för invand-

minskning rare från Finland och en svag för invandrarmän från

ökning Tjeckoslovakien och invandrare från Västeuropa.

Analys

Som framkommit är det små skillnader i kaniärförlopp

mycket och mellan en som helhet

inkomstutveckling invandrargrup och dess svenska Slående är 1 stället de stora

jämförelsegrupp.

skillnaderna i ekonomisk mellan olika invandrar-

framgång

Den bilden det svårt att utan närmare grupper. splittrade gör studier komma med uttömmande förklarin gar. Den följande

blir därför i eativ.

framställningen hög grad spe

En är att det bland vissa er kan ha

möjlighet

funnits en selektion redan från invandrargruFp r human-

negativ början.

borde selektion främst

utgångspunkt negativ

kåHitalteoretisk a från närliggande länder. Exempelvis torde

invandring

å esvären vara relativt små av en till från övriga

flyttning; Sverige nordiska länder. Närheten att en inte heller behö-

gör tlyttnn ver uppfattas som särskilt definitivt. En flyttning till

något

Sverige kan i så fall vara ett alternativ för konkurrenssvaga

i dessa länder. en som kan grupper Ytterligare omständighet

ha är att de finska invandrarna i slutet av 1960-talet

betydelse

ofta kom från Man kan anta att de ofta saknade

landsbygden.

industriell vilket kan de

erfarenhet, negativt påverka långsikti-

möjli eterna till stöd för denna

framgång. Något speciellt

ga ypotes amkommer dock inte ivårt material. Invandrare från

Danmark och samma

Norge uppvisar ungefär

både och inkomstmássi som sina svenska -

yrkesmässigt karriärförlåpp

lingar. Finska män har dock ett karriärför-

något ångsammare

lopp än sina svenska

tvillingar.

Men en fram har främst varit för handeln svag ekonomisk för invandrare från Greklanf oc Detta trots att

åtrå Jugoslavien.

man skulle kunna ha om en selektionsmeka-

hypotesen positiv

nism bland dessa. Besvär och - och

omställning därmed krav å

initiativ kan antagas vara större vid till fr

flyttning Sverige

Grekland och än från Finland. Troli-

Jugoslavien exempelvis

gen främst bland ju oslaver förekom också

direktrekrytering

av svenska efter en förmodad

företag urvalsprocess).

Bland invandrare från och Grekland har

Jugoslavien benägen-

heten varit att söka svenskt Detta kan vara

låg medborgarskap.

ett för att de emotionella banden med hemlandet

uttryck

fortfarande är starka och att har eller

många planerat planerar

att återvända. Inför detta ñnner man det inte lönande att

göra

de i som kan behövas för

Sverige

utbildningsinvesterinåar framgång på ar etsmarknaden. Detta kan förstärkas

om långsiktig ocks arbets varna förväntar att en

sig invandrargrupp

inom kort skall tervända till hemlandet. Benä enheten att

utvälja dessa invandrare till internut kan

företagens ildning

därför bli

låg.

Sådana kan också en ökad

omständigheter betyda benägenhet

att nå ekonomisk att starta Som

framgång genom eget företag.

framgått är andelen bland hån

immigranter

Grekand och företag/are id en kan företa-

Jugoslavien. höâ terutvandring

get säljas medan värdet av en svensk är osäker.

utbildning

Samtidigt kan också en till en

planerad återutvandring början

stimulera fram ett stort arbetsutbud. Detta för att kunna

realisera det vilket kan lä a nden för en

sparande, ny

framtid efter återvändandet till hemlan et. kan detta

öjligen

förklara den årsarbetstiden vid observationstidens bör-

långa

bland invandrarkvinnoma från och Grekland. jan Jugoslavien Skulle däremot en realiseras redu-

planerad återutvandring ej ceras efterhand motivet för ett stort arbetsutbud.

Av Drobnic att även om invandrare från J ugos-

(1986) framgår

lavien med en svenskar med samma så utför

jämförs grupp yrke

Skiftarbete 1 större utsträcknin ;. Detta tillsamjugoslavema mans med arbetstider kan antas ge h soproblem som

långa

bidrar till den stora i Att

inströmningen förtidspensionering. hälsotillståndet är sämre bland invandrarkvinnor från Ju oslavien och Finland än bland svenskar med samma ålder oc ke

av Leiniö detta ocks för

(1983). Förmodligen gäller

frarlngår gre er.

Kanske blev det inte att trots en stor arbetsinsats skapa

möjligt

det som behövdes. Man ana att man kom-

sparkapital börjar mer att stanna i trots att de emotionella banden med

Sverige hemlandet fortfarande är starka. Man har kvar sitt invandrar-

med konflikter mellan egna värderingar och omgivningskap ens som det ñnns en osäkerhet om framtiden. Detta

samtidigt innebär en hälsotillståndet. Sanno-

ytterligare påfrestning på

likt är den situationen som invandrare då

sykosociala många

i för att förklara den frekvensen pensionehamnar viktig höga

ringar.

Aven andra kan finnas. Finns det skillnader mel-

förklaringar

lan olika i att acceptera en förtidspen-

benägenheten

gnâpåer a alternativ till erbjuds

sionering. förtidspensionering

invandrarna? I vilken deltar de i rehabiliterin s-

utsträckning

för att återvända till arbetslivet och därmed und a

pper

örtidspensionering?

En annan är att söka förklaringarna den svenska

möjlighet på

arbetsmarknaden. 1970-talet har utmärkts av att antalet sysselsatta inom tillverkningsarbete har minskat och antalet sysselsatta inom har ökat. Man kan anta att en

tjänsteproduktion

arbetsmarknad ställer krav och erfaföränderlig på kunskaper renheter om svenska förhållanden för att man

framgångsrikt

skall kunna ta över från arbetsmarknader till

sig krympande

e anderande. Det förefaller att anta att de svenska tvxglin arna har en större sådan e arenhetsbakgrund för att

klara nänmda De svenska tvillingframg gsrikt förändringar.

arna kan också antas ha lättare - än en invandarare med kanske bristande i svenska - att förvärva den vidareutbild-

kunskaper

ning som kan behövas för att komma in arbetsmarknapå nya der. har också om be-

Möjligen lagen svensktmdervisning på

tald arbetstid vissa mindre attraktiva

gjort invandrargrupper

å arbetsmarknaden. kan inte heller uteslutas.

Diskriminering

änkbart är också att det finns invandrare som varit tillfäl-

på

li a vistelser i hemlandet mellan

observationstidpunkterna.

ar fallet förkortas erfarenhetstiden av svensk arbets-

mar låt a Vålrit .

Invandrare från och har varit

Västeuropa Tjeckoslovakien

framgångsrika. Bilden är dock beträffande

splittrad polska

invandrare. De sistnämnda har en snabb socioekonomisk rör-

lighet men bland kvinnorna finns ändå en relativt stor

uppåt,

övergång till förtids Inkomstnivån bland

ensionering. polska

män också mer deltidsarbete än bland de svenska

tyder p

tvillingarna. Dessa befann si redan från

invandrargrupper

bö an i stor inom en. Den ut-

utsträckning tjänstemannayr

bil och kom etens som krävs för att in i sådana

gå yrken

är kans e tillräc för att sedan också klara av en

g föränderlig

arbetsmarknad. För invandrare från T°eckoslovakien kan det också vara av att man anlän e i slutet av

betydelse 1960-talet,

dvs strax innan den första Strax efter

observationstidpunkten.

ankomsten till kan en social nedåt ha inträffat

Sverige rörlighet

- i jämförelse med den man hade i hemlandet. De

position

svenska kan ha blivit valda när denna

jämförelse pema

sociala rörli et ne åt inträffat. fanns bland de

Uppenbarligen

östeuropeis a invandrarna i slutet av 1960-talet välut-

många

bildade personer vars till en kanske inte kunde

förmåga början

utnyttjas fullt ut svensk arbetsmarknad.

på

Efterhand som tiden blev det dock att

gick möjligt utnyttja

dessa I så fall skulle man också kunna att det

kunskaper. säga

ñnns större potentiell och än i den svenska

förmåga kapacitet

j ämförelsegruppen. Möjligen var dessa invandrare också starkt

selekterade. Eftersom man kan

motivationsmässigt knappast

ha om att återvända så måste

några förväntningar flyttningsbe-

slutet som definitivt och en framtid måste

ny grundas

i invan

ucppfattas ringslandet.

Av betydelse för kan också vara av likhet i

framgång graden

ekonomisk-industriell struktur och allmän kulturell milö mellan in- och utvandrarlandet. Detta kan vara e till att

bidragan invandrare från och de nordiska länderna (utom

Västeuropa

haft så lika socioekonomisk sina Finland) utveckling gentemot svenska tvillingar.

En i mitt fortsatta är att mer

viktig uppgift forskningsarbete

studera vissa av dessa ar. Exempelvis

ingående frågeställnin

bör betraktas mer om nämnts kan

utbildningsfaktorn explicit. vissa sådana data erhållas från FoB 1970. En annan mölighet är att 1975 till startår för m de

göra tvillingjåmförelsen.

östeuro eiska invandrare som anlände 1 slutet av 1960-talet initialt ade en social så bör en åter-

nedåtgående rörlighet

ha skett tiH 1975. Den fördelning som

hämtning yrkesmässiga

dessa invandrare hade 1975 skulle i så fall bättre svara mot deras formella utbildning.

För som anlänt under 1970- och 1980-

många flyktinggrupper talet kan man misstänka att är ett annat. Förutom att

läget arbetsmarknaden under 1970-talet blev svårare än för

tidigare

så har den kulturella och därmed nytillträdande bakgrunden

i vid för oftavarit mer kunskapsmassan mening dessa flyktingar

än för Aven välutbildade persoavlägsen tidigare flyktingar. ners behöver inte vara direkt svensk

kunskaper efterfrågade på

arbetsmarknad. Dessutom kan osäkerhet bland svens-

föreligga ka om den reella innebörden av de formella

arbetsgivare

som förvärvats i en kultur. kunskaper avlägsen

Jämförelse med utländska studier

finns endast ett fåtal motsvarande utländska

Mig veterligt

studier. Ett är Chiswick Men hans

exempel (1978, 1980). undersöknin om bland invandrare i USA

mkomstutveckling är baserad ett tvärsnittsmaterial data från 1970 års cencus). Härvid un ersöktes inkomsten för invandrare med olika

lång

vistelsetid i USA. Vidare Chiswick en longitudinell analys

gör över för invandrare mellan 1965 och 1970. De

yrkesrörligheten

som finns hos Chiswick är således begrän-

longitudinella inslag

sat till en kort och avser endast

period yrkesrörlighet.

Den teoretiska hos Chiswick vilar två

analysen på utgångs-

punkter. Den ena är i vilken den och

utsträckning utbildning arbetslivserfarenhet som förvärvats i hemlandet är intematio-

nellt överförbar. Den andra är om det sker en

självselektion så

att de som har och

migrerar högre kapacitet arbetsmotivation

än de som stannar kvar.

Ju mindre den internationella överförbarheten är av förvärvat

i hemlandet desto inkomst och

humankapital lägre yrkesställ-

ning har man strax efter I ett

invandringen. inledningsskede

kan vi få en social nedåt i förhållande till den

rörlighet position

man hade i hemlandet. Men efterhand skaffar man

sig skolning

och erfarenheter som behövs i invandrarlandet. Detta tillsam-

mans med den selektionen ör att Chisvrick formule-

positiva

rar att främst arbe tskraftsmvandrarna efterhand rör

hypotesen

sig socialt och i en sådan att man efterhand

uppåt grad passerar

jämförbara inhemska grupper.

I stort bekräftas dessa vid Jäm-

hypoteser prövning. förs arbetskraftsinvandrarna med en ödd av samma

eâifpirisk gru p

rasetniska ñnner Chiswick att invan rama till en ursprung

början har inkomster än den infödda men lägre gruppen, efter

11-15 år har invandrarna samma inkomster som

den infödda Därefter har invandrarna inkomster. För exem-

gruppen. högre

pelvis vita arbetskraftsinvandrare är den relativa inkomsten 10

procent lägre efter fem års vistelse, men 6 efter

procent högre 20 års vistelse.

Mönstret var ungefär detsamma för andra arbetskrafts-

många

invandrare. Däremot nådde inte från Cuba och Kina

flyktingar

upp till respektive infödd inkomstnivå.

järnförelsegrupps

Den naturli s ett nära

yrkesmässiga rörligheten uppvisar

samband med Chiswick ann stöd för

inkomstutvecklingen.

hypotesen att de flesta en U-forinvandrargrupper uppvisar

mad Efter en initial nedåt inträf-

yrkesrörlighet. yrkesrörlighet

fade ofta en snabbare än för den infödda

yrkesrörlighet uppåt

jämförelsegruppen. Den initiala nedåt var

yrkesrörligheten

starkast för de invandrare som hade och

utbildning erfarenhet

som inte direkt var för amerikansk arbetsmarknad.

anpassad

bör man komma att det ñnns skillnader i

Samtidigt

ihåg

strukturen mellan Chiswicks studier och min En skillnad

egen.

är att Chiswicks inkomststudier baserades å tvärnaturligtvis snittsdata medan är baserad å longitudine a data. min egen En annan skillnad li er i urvalet av infödda kontrollgrupper.

skapade en mfödd kontrollgru p aursrun somimmi ant en. an alwgnaänma esäaatt rasetnås- e

Ehiswick

i Vår ansgats inne-

bildadIe, tviåingar Chisårvickgsrågâersökning.

att utvaldes från den svenskbefolk-

bar tvillingar ursprungliga

mngen.

In undersöknin ar av Bo as (1985, 1987)

ligen publicerade

de resultat som Chiswic erhållit. menar att orjas

ifrågasätts

de tvärsnittsdata som Chiswick använder en alltför positiv ger bild av invandrarnas Detta beroende att inkomstutveckling. på invandrarkohorter var mer välutbildade än senare intidiga vandrarkohorter.

Dessutom är kritisk till Chiswiclös att framför Borjas hypotes allt arbetskraftsinvandrare alltid skulle vara selektera-

positivt

de. menar att selektion också är Vilket- Borjas negativ möjlig. dera som inträffar är beroende av flera ekonomiska och

poli-

tiska i både och

omständigheter utvandringslandet invandrmgs-

landet. detta är att i både m- Exempel på inkomstfördelningen och är av utvandringslandet betydelse.

sina med av data från 1970 och Borjas hypoteser hjälp 1980 i SA:s census av Dels orde han en tvär- Brövade population.

snittsstudie av den som finns hos C swick Dessutom typ orde han en mellan 1970 och 1980 av de invandjämförelse som anlände 1950- och 1960-talen. En sådan nngskohorter på får en lon tudinell karaktär även om individerna

jämförelse

inte är desamma vid e båda observationstillfällena”.

nämner flera skäl till att de kohorter som 1) Borjas jämförs 1970 och 1980 inte av samma individer. Ett utgörs grupp skäl är att ett urval 1970 och ett annat urval Borjas gör 1980 från res ektive invandrarkohort. fakto- Ytterligare rer av se är att skett mellan 1970 betyde återutvandring och 1980. Dessutom har en del individer avlidit under På dessa finns således skillnader genperioden. punkter temot min som dels är en talundersökning undersökning och dels avser samma individer under hela perioden 1970-1985.

Borjas fann stöd för att tvärsnittsdata ger en klar

överskattning

av inkomsttillväxten bland invandrarna. Dessutom fann han en mycket mer bild än Chiswick vad gäller invand-

komplicerad

rarnas 1 USA i ämförelse med den inhemska befolk-

framgång

ningen. Borjas undersökte invandrin en från 41 länder och

fann mycket stora skillnader i g mellan invandrarna

framg

från olika länder.

Resultaten från min si i avseenden

forskning skiljer många

från Chiswicks. Svenska data ger inte n got stöd för

speciellt

tanken att arbetskraftsinvandrare i allmänhet är

framgångsri-

ka. Slående är i stället de stora skillnaderna i mellan olika grupper av invandrare både bland arbetskr framaång invandra-

re och bland fl Det förefaller som om mina resultat

ktingar.

ligger mer i linje med de resultat som nådde.

Borjas

Tabell 1: Socioekonomisk Män

fördelning i procent_

ma Fdreta are De somvar 16-49 år 19

73505 ?män __,

UNF! NOQFE Jordbr. E_J var pensionärer 19a

oskoiad. 5901M13 :sum- dbr som°°°°°

J Utrikes fodda 33.4 32.2 55 5 5

lm Ä

tvilhngar 33.4 32.2 E555, 5,5 :I: 255 ä

Utrikes födda 29,3 29_o 3 9 4

Fvenska 19m

svenska tviHingar 28,2 27,9 32% ;Så 12:2 2:2 §1

Utrike född 27, a”

n

3:1 321 seI 1:-:n :Hv 1-2n 2-1y 15_._

Frodo r 1 a 4 15 9 - Svenzk; 1970 ä.: gå ?å gl å: 34% -

twlwngar 43% i 7;%| v | . , , _i_

Född F 1 a 22 9

1980 H ?å gl; ;å

Svenåke:tlçlwnqar 163.? 2.3 ° 4

Född F 1 a 8

1985 å.: ?ä ;få 1)

Svengk;tiarzyåçngar . §4;._|_ 5.5 v I _L_§6 ?iu e _,_

i övriga Nordiska _ figdgaan er ”m 31.7 29,0 svenska tvillingar 1 7 29,0 §37] å” å?,g

i övriga Nordiska üdgaan er 29,5 24.0 53 5 s 7 . 15 7 . 9 o 34 4 10. . 11.1 121 3,7

. . 1990 3.5 Svenskatvillingar 27.3 24.9 52? 9,0 17.4 8.9 W ,I 2.0 9,7 1147,

1 övriga Nordiska ñdgai 27.8 23.3 511 9.2 17,2 11.7 33 1)

_ 1985 11 7 ä å-å Svenskatvillingar 25,9 23,8 19,7 10,1 17_5

“ ?Uddai J go] 44_3 7 2

55,3 29,9 Eau, 2.1 2.9 2.0 ü

svenska tviHingar

77 1 4.9 3,3 11 7 o 11.2 11 2 5,5 Födda 1 Grekland 51,1 15,0 3,5

1°8° 9,5 3,2 NLU, 1.0 5.5 6“§_,_ 2.5 svenska tvillingar 45.5 25.3 72; 9,2

75 3 4,4 5.4 3,3 13 5 o 11,0 11 0 “ Födda 1 Grekland 55,8 19.5

1935 5.5 11,2 4,3 215, 0,5 4.5 54_,_ Svenskatvillingar 42,3 27.3 70I,

9 3 10 2 - Woaaa-Fivszeuropa 19 7 55,3 45 0 10 4 21.1 12.3 43 a 0,9 -

197° 10:4 2 ,1 12,3 131, 0,9 9:3 TELE, Svenska cvmingar 19:7 25,3 W575,

25.3 15,0 50 4 0,7 12,4 13 1 1.4 Födda i väsceuropa 14.0 22,5 35 s 10.1

*m 14.5 IW, 1,2 10,3 1775, 2.1 Svenskatvillingar 17.0 21,9 3E9, 11,4 23.0

10.5 24,2 19.1 53 a 0.5 10,0 10 5 I) Födda 1 Västeuropa 13,9 21.3 35.5

1935 21.0 17,4 SUV, 1,4 3.4 §g_,_ svenska tviHingar 17,4 22.0 3-49, 11.5

9 3 9 5 -

73,0 ET 55 4 3.5 15.1 10.3 34 0 0.3 odda 1 Po1en 197° 0.3 9:3 §3

20.0 29.4 55%, 0.5 15,1 10,3 TSTLG, svenska tviHingar

14,1 40 7 0.1 10.4 10 5 5.5 Födda i Polen 23,0 25,7 4a 7 9,4 10.2

19°° 13.3 Z1 1 0.5 7,9 §7_L. 4.1 svenska tvillingar 25,0 24,5 _-1_ 9.5 18,2 _Q_

44 3 9.1 20,3 15,5 45 5 0,2 9.0 9 2 Födda i Polen 20,4 23.9 1)

1935 10.9 19,0 17,9 , 0,5 5,2 ü svenska tviHingar 23,2 22,2 457,

20.0 13,0 41 6 0 6.9 6 9 födda 1 Tjeckoslovakien 22.9 28, 51 5 8.6 -

19” 28,6 5,5 20.0 13.0 71,5 o 5,9 ü svenska tviHingar 22,9 F15

3B 9 9.0 24.8 19.3 53 1 0 8.0 8 0 2,3 Födda 1 Tjeckoslovakien 15.3 23.6

I) F08 1985 innehaHer inga uppgifter ompensionärer.

n

Tabell 2: Socioekonomisk K OI

fordelning i procent.

. Åm Mn. a De somvar 16-49 år 1976*

i- u.

»UUHW.SE nim. _uM9r.E Fi»00WNumPF.ei. somvar pensionärer 1980. 0 sk .an... S.K0.Nd n. . mmm.Inn jordbr. X

S... .41 l 970

didi.in9ar 55 99

EMBG

S! .did.laiinO.ar

S.: in r 1 985 4 1)

.di.diai a..a 5

citftft 0V.OV.0V

i... niiiai.ni9ar

1 980

i.: niiiiaini9 .or

.I.I r 1985 4 1)

i... niainiO.a 6o

FtFtFt iViViVdndndn

i NOVr.19 a Nord .10k a

I i .Ii.in ar i ...ÖV.Vr .1O.a ?NOrd.11k .u

... i i in ar .i tÖVVr1.19 a 9N 0rd.1k a

a.t.Vi .i.iin r al.985 1)

O.a 5408500

n

i...UV9.10.!S1 iiianiaer

n

i...UV9.1OiSi..Ii.uniaer

n

i...UV9.10.!S1.Iianiaer

JtJtJt V9V9v9

u 6 .. 1970

Go..rvei.Kii.iiainnar a.85 ..88

.H198O 3 i GCTVeik]ainnar i D. 5

ii .s1.3 .saa..ZZ .lmou49 34nu60 1.1av3471:_3h 00o ?m2n “ü 8209

Emm .

TV I93 5

i Goa.eikii.Iiainnar n..05

d9d9d9 un_

1 970 v

i Si...ieiUiFnDaar 00

n 6 v a i Sit]eiUirnPaar 1 980

43091.2 87 I)17 ?ü oo65 NN.nu02 56u»9444 1.1.03 43 nä 37.49

46 49 › n i ei.Ui.rn I985 1)

Siti» Pa ar 3376 38 98u:48 7B .MZ51.762 M15nu57 88u»77 OOu69 37.n nä

VCVEVI.aväväv090909 ...E84

i OViiieinsiinO..ar

i OVn.| 1 9 80 .IiEiin9 a r

i OVn... i 985

lie.li n 9 ar 347467.

PtPñPt

ak en 6 i e.1C.Ik.l 0a 1 9 70

OiSnvr 441.1

ak en a8 55 o i ei .lb9 8O

1:71_

.ak en a4 67. a . 0.10a 1 98 5 1)

eiEikiSnvr 7.366.Bain77o.71 .Hg 27.54u..75 2135 .u13 UU.u58 00u5 33 nä;

TtTtTt .JV.JV.JV1919.19 SEÅW_

1985 inneháiier inga uppgifter ompensionärer.

3: arbetsinkomst för invandrare i Tabell årlig

Genomsnittlig

förhållande till arbetsinkomst

genomsnittlig årlig

för deras svenska tvillingar

Alla Sysselsattaperâr

1975 1980 1985 1975 1980 1985

Utrikes födda: Män 0,97 0,96 0,94 0,98 0,98 0,98

Kvinnor 1,06 1,04 1,01 1,04 1,03 1,02

FöddaiFinland: Män 0,98 0,96 0,94 1,00 0,99 1,00

Kvinnor 1,09 1,07 1,03 1,06 1,05 1,04

Män 0,98 0,99 0,99 0,99 0,99 1,00

Föddaiövriga

Nordiska länder: Kvinnor 0,99 0,99 1,00 0,99 1,00 1,01

Män 0,95 0,88 0,82 0,97 0,93 0,93

Föddailugo-

slavien: Kvinnor 1,33 1,14 0,98 1,20 1,14 1,07

FöddaiGrek- Män 0,94 0,87 0,71 0,97 0,94 0,88 land: Kvinnor 1,53 1,22 0,80 1,36 1,23 1,02

FöddaiVäst- Män 0,99 0,98 1,01 0,98 0,98 1,01

Kvinnor 0,98 0,97 1,00 0,99 1,00 1,00 europa:

FöddaiPolen: Män 0,87 0,88 0,84 0,88 0,90 0,89

Kvinnor 1,01 0,97 0,92 1,01 1,00 0,97

Män 0,97 0,97 0,98 0,96 0,97 0,99

FöddaiTjecko-

Slovakien: Kvinnor 1,04 1,04 1,02 1,04 1,03 1,02

Tabell 4: inkomst per erson för invandrare i

Disponibel

förhållande till inkomst per person för

disponibe

deras svenska tvillingar

7-4 xo q LII 1980 D-i \O %UI

Utrikes födda: Män va 0,98

Kvinnor HO 0 88 1,05 .HP oxo mao

Födda i Finland: Män .. 0,99

Kvinnor ›-d›-› .. 88 1,07 HO ..88

Födda i Nordiska Män

övriga

Kvinnor §§ S8

rr

Födda i Män u

Jugoslavien:

Kvinnor Nxo p.: Öp.: \° :B

:39 ooxo _g-*Ö

Födda i Grekland: Män »o

Kvinnor 745-* -4 å8 .NO (04 HO .. 8%

Födda i Män »a

Västeuropa:

Kvinnor 88 88 ›-=›-A u88

.OP f!”

Födda i Polen: Män »o

Kvinnor ?B 23 v-AO usa

?P r-*P

Födda i Tjeckoslovakien: Män

Kvinnor 98 ä? 88 3-50 2%

rp

Referenser

Bain, T. och Pauge, A. (1972) Foreign Workers and The

Structure in west Vol intraindustry Wage Germany. Kyklos. XXV. No 4

Borjas, GJ. Assimilation, in Cohort

(1985) Changes Quality and the of Journal of Labor Economics

Earnings Immigrants.

Borjas, GJ. Self-Selection and the of Immi-

(1987) Eaming grants. The American Economic Review

Chiswick, BR. The Effect of Americanization on the

(1978) Earnings of Men. Journal of Political Economy

Foreign-Born

Chiswick, BR. (1980) Analysis of the Economic Progress and

of of Economic and Impact Imrnigrants. Department Survey Research, of Economics and Research,

Laboratory Survey Laboratory, University of Illinois

Drobnic, S. Conditions of

(1986) Living Yugoslaw Immigrants in Sweden. The Swedish Institute for Social Research.

Paper. Stockholm

J. Inkomsteffekter av ACT A Ekberg, (1983) invandring. Wexionensia. Ser 2. Economy and 1. Växjö

politics

Ekberg, J. (1985) Yrkeskarriärer under 1970-talet. Invandrare i Stockholms län nr 3. och trafikkontoret. Stock-

Regionplane-

holms läns

landsting

B. ( 1989) Public sector transfers income taxes and

Gustavsson,

economic Well-bein immigrants and natives in Swe-

among den. of conomics.

Department Göteborg

J. Utbildnin sresurser. i: Eriksson, R.

(1984) Ingår

Jonsåon, och ber ,R. Välfärdi Prisma. The Swedish

(red.) örändring. Institute or Social Research. Stockholm

Leiniö, T. Invandrarkvinnornas ekonomi och välfärd.

(1983)

i: Kvinnan i ekonomin Lundahl, M. och Persson- Ingår (red.) Toninuera, I. Samhällsekonomi. Malmö

Tillämpad

Leiniö, T. (1984) Inte lika men Om finländska invand-

jämlika?

rares levnadsförhållanden

enhgt levnadsnivåundersökningar-

na 1968, 1974 och 1981. The Swedish Institute for Social

Research. Stockholm

Ohlsson, R. (1975) Invandrarna arbetsmarknaden. Ekono-

på

misk-historiska föreningen i Lund. Vol XVI

Wadensjö, E. och Samhällsekonomi. Lund

(1972) Immigration

Wadensjö, E. Renumeration Workers in

(1975) of Migrant

Sweden. International Labour Review

Åberg, R. Selen, J. och am, H. Ekonomiska resurser.

(1984)

i: Eriksson, R. och R. Välfärd i

Ingår (red.) förändring.

berg,

The Swedish Institute for Social Research. Stockholm

Invandrarna och arbetsmarknaden

Anders Harlcman

Inledning

Med mellanrum nås vi av uppgifter om de svårigheter

jämna invandrarna har arbetsmarknanden. arbe-

på Civilingenjörer tar som städare och andra arbetslösa trots skriande brist på

går

arbetskraft. Hur är de som tas fram och

representativa exempel hur skall man förklara de som finns? satsen skall

problem Iup vi dels en bild av invandrarnas situation ar etsmarkna-

ge på den som den framträder i de statistiska undersökningar som

orts inom och trañkkontorets invandrarprojekt

regionplaneoch dels diskutera vilka faktorer som bakom de skillna-

ligger der som finns med den inhemska Resul-

jämfört befolkningen. taten kommer i första hand att avse Stockholms län, men- det finns ast tro att de inte till stora delar

knap någon anledning också sku e

gälla övriga Sverige.

Innanvi till att redovisa resultaten skall vi dels

övergår klargöra vilka som kommer att avses med invandrare och dels kortfattat

för den som i första hand ligger redogöra intervjuundersökning till för resultaten.

grund

Det finns ett flertal av av et in-

möjliga änsningar begrep vandrare som alla används i o a Det anske

sammanhang. vidaste är med utländsk och som

begreppet personer bakgrund omfattar svenska födda utomlands, utländska

medborgare

födda utomlands, utländska födda i medborgare medborgare

och svenska födda i Sverige, men med Sverige medborgare minst en utrikesfödd förälder.

Den sistnämnda gruppen brukar benärrmas andra generationens invandrare. Första invandrare omfattar

generationens dem som är födda utomlands, men som senare till

flyttat

Första invandrare omfattar dels sådana Sverige. generationens som har kvar sitt utländska dels sådana som

medborgarskap

erhållit svenskt de naturahserade.

medborgarskap,

Utländska medbor are kan vara födda men en utomlands, mindre grupp blan dessa är födda i Sverige.

Här kommer vi i huvudsak att studera de utrikes födda (första generationens invandrare). Mycket av den statistik om invandrare som finns utländska Av

tillgänglig gäller medborgare.

skäl har vi i v1ssa fall 1 stället fått använda den detta avgränsmngen.

Undersökningen dels å den intervjuundersökning som

bygger

varit en central del 1 ane- och trañkkontorets invandregionp rarprojekt dels u från Folk- och på pgifter bostadsräkningen Statistiska arbetskraftsundersök-

1_980 centralbyräns

mngar ocllåtåå ( U).

Intervjuundersöknin en baseras ett urval bland utrikes

på

födda i Stoc olms län. Detta material omfattar cirka

personer

1 500 intervjuer. Urvalet är så att det dels skall gjort ge god kunskap om hela invandrarkollektivet dels skall möjliggöra jämförelser mellan skilda Det senare

invandrargrupper. u p-

särskilt, ad

fem_

åârâtgântârxxli e g ag ar o iäsvalda av urv länge: e. såtderas essa äå es kår av grupper vardera 200-300 födda i âlersoner Chile, Finland, Grekland,

och Polen. Invandrare från alla andra länder finns oc Julgåslavien å med bland dem som För att kunna

intervjuats. jämföra

med svenskar har orts med 250 som intervjuer personer bor i Stockholms län, men äräödda annat håll i riket.

på

Svarsfrekvensen för hela är 82 och

invandrargruppen procent

för svenskarna 86 procent.

Invandramas arbetsmarknaden ställning på

sysselsättningsgrad

Vi skall börja med att invandrarnas jämföra sysselsättningsad med svenskarnas. Därefter diskuterar vi faktorer som igger bakom den skillnad som finns.

Andelen arbetsmarknaden är klart bland sysselsatta på lägre de vuxna invandrarna än bland svenskarna. De mest aktuella

siffrorna finns i SCB:s I

arbetskraftsundersökningar (AKU).

den om utländska

undersökningen finns upp medborgare.

Siffran omfattar alltså inte he a Den

invandrargruppen. ge-

nomsnittli a andelen var under 1988 i

sysselsatta åldersgrup-

pen 25-54 78 bland utländska ämfört

procent medborgare

med 93 bland svenska Skillnaden alltså

medborgare. uppg

till hela 15 v1lket i måste

procentenheter, sammanhanget

betecknas som en mycket stor skillnad. En up män

delning på

och kvinnor visar att skillnaden är störst blan men kvinnorna,

att skillnaden är stor också bland männen 13

(18 respektive procentenheter).

En jämförelse över tiden försvåras av att vissa förändrin a.r i mätmetoder 1987 i men ändå att

gjordes AKU, tyder p

skillnaden mellan svenska och utländska

medborgares syssel-

sättningsgrad ökat senare år. Medan andelen

på sysselsatta

svenska har ökat har andelen utländs-

medborgare sysselsatta

ka minskat.

medborgare

Figur 1: Andel bland svenska utländs-

respektive

ka medsässelsatta orgare. Riket

°/o

Svenska

80 med

75 *

70 Utländska

medborgare

65 i

I Il I I I I l I Il

77 7879 8081 82838485 868788

Källa: AKU

siffror som vi hittills refererat har avsett hela En De Sverige.

mellan Stockholms län och visar att jämförelse övriga Sverige

en större andel av de utländska bosatta i Stockmedborgarna

holms län är än de som är bosatta i landet. sysselsatta övriga

3 bland 25-44-

Skillnaden upp år till drygt procentenheter

och n bland och äldre. För hela

åringama got mer ungdomar

20-64 år skillanden till 7

åldersgruppen uppgår procentenhe-

ter. Aven bland svenska är emellertid andelen medborgare

i Stockholms län och förhållandet mellan sysselsatta högre

svenskar invandrare är i stort sett detsamma som i övriga och

landet. Dessa för år 1985. För senare år ñnns

uppgifter gäller

u i AKU års AKU inga regionala pgifter (1986

publicerade

innehåller visser men dessa är av låg gen regionala uppgifter,

av de som då av urvalskvalitet på grund förändringar ordes

storlek och

uppräkningsförfarande).

siffrorna alltså utländska medbor- De hittills refererade gäller

ar av dels Folk- och bostads-

gare. Genom specialbearbetnin

1980 dels AKU 19 3 har vi för dessa tillfällen räkningen

också om utrikes födda svenska medborgares sysseluppgift

ad. visar att dessa har en sysselsätt-

sättnings Uppgifterna

som är endast än i födda ningsgra obetydligt lägre Sverige

svenska medborgares.

utländska har alltså en mind- Bland de medborgarna betydligt

re andel arbete än bland svenska Totalt sett medborgare.

innebär skillnaden att 45 000 fler är arbetslösa eller personer

har annan utanför arbetsmarknaden bland någon sysselsättning

de utländska än i en lika stor svenska medborgarna grupp

utländska var i medborgare (antalet medborgare genomsnitt

1988 300 000 i åldern 16-64 Bland de invandrare som blivit

år).

svenska är skillnaden svenskarna betydmedborgare gentemot

mindre. ligt

Hur man då förklara skillnaden dels mellan svenskar och skall

invandrare och dels mellan olika invandrar För att få

pper?

om detta och rätt värdera ski lnaden måste man en uppfattning

undersöka vad de Den som inte är sysselsatt ej sysselsatta gör.

kan söka arbete eller firmas utanför antingen (vara arbetslös)

arbetsmarknaden. Den senare omfattar bland annat kategorin

hemarbetande och Den läg-

studerande, förtidspensionerade.

bland invandrare måste alltså innebä-

re sysselsättningsgraden

ra att eller av dessa är bland

någon några kategorier vanligare invandrarna.

när dominerades av arbetskraftsin- Tidigare, invandringen vandrare, kärmetecknades arbetslösheten framför allt av en stark Vid var invandrar-

konjunkturkänslighet. lågkonjunktur nas arbetslöshet än svenskarnas, men vid

lägre högkonjunkturer var det tvärtom. Detta förklarades av att invandrarna i stor

fanns inom den mest delen av utsträckning konjunkturkänsliga

Fortfarande att invandrarnas arbetslöshet näringslivet. gäller är men även under de senaste

mycket konjunkturkänslig,

har arbetslösheten bland invandrare varit högkonjunkturerna betydligt än bland svenskarna. Under 1988, som var ett

högre

var arbetslösheten bland utländs-

utpräglat högkonjunkturår,

ka medbor are än bland svenska

betydligt högre medborgare i Störst var skillnaden i

samtliga dersgrupper. åldersgruppen 25-44 år där de utländska arbetslöshet var mer

medborgarnas än tre så hög som de svenska medborgarnas (3,9

gånger

respektive 1,2 procent).

En arbetslöshet bland invandrare är alltså en faktor

högre bakom skillnaden i mellan svenskar och

sysselsättningsgrad invandrare.

1980 var andelen studerande totalt sett densamma

ungefär bland utrikes födda och bland födda i Emel-

personer Sverige. lertid var andelen studerande bland vuxna invandrare

högre och särskilt bland utländska Det rör si här

medborgare. troli s om ett högre deltagande i arbetsmarknadsutbil ning. Det nns också anledning tro att studerande har ökat

andelen

senare år bland invandrarna i takt med att andra typer än

på

har ökat. har inte

arbetskraftsinvandring De nya invandrarna

alltid och erfarenheter som är direkt användbara

kunskaper

eller den svenska arbetsmarknaden. En

och/ efterfrågade på

andel studerande är alltså en faktor bakom högre ytterligare skillnaden i

sysselsättningsgrad.

Ett som blivit alltmer å senare tid

problem uppmärksammat

är det ökade antalet Den andelen

förtidspensioneringar. åga

bland äldre i vissa att sysselsatta invandrargru per pekade på detta kunde vara ett Med av en special-

viktigt problem. Ejälp

av statistik för 1981 kunde bearbetning riksförsäkringsverkets

vi också konstatera att andelen förtids ensionerade var

mycket i vissa invandrar Blan utländska medborgare

pper. från Gre and och Finland var andelen förtids-

hög ugoslavien,

och i så pensionerade långvarigt sjukskrivna betydligt högre

ott som än bland svenskarna. Bland

samtliga åldersgrupper

kvinnor i åldern 35-44 år var cirka 15 jugoslaviska procent

förtids ensionerade eller långtidssjukskrivna Jämfört antingen med 2 land svenska kvinnor i samma ålder. Bland

procent kvinnor 45-54 år hade andelen ökat till 35 procent jämfört med 8 bland svenska kvinnor.

De nämnda är i stor sådana som

grupperna utsträckning invandrat av arbetsmarknadsskäl och har i stor utsträckning varit koncentrerade till som också bland

arbetaryrken, yrken svenskarna medför stora andelar Hårt

förtidspensionerade. arbete i är därför en orsak till den

dåliga arbetsmiljöer trolig

andelen i dessa Det här höga förtidspensionerade grupper. fenomenet är emellertid värt en närmare innan man

analys

i kan uttala om de mekanismer som ligger

detalj sig

?år om.

Yrkesfördelning

Invandrarnas avviker i viss från

yrkesfördelnin utsträckning svenskarnas. Andelen invan rare är större inom tillverkningsoch servicearbete och mindre inom områden. Skillna-

övriga den är större bland än bland män. Det är framför allt

kvinnor

bland utbildade kvinnor som skillnaden är stor.

förgymnasialt

Totalt sett är skillnaden mellan svenskar och invandrare minst bland utbildade. Bland männen finns inga

eftergymnasialt skillnader mellan utbildningskategoriema.

Vilka är det då som invandrarna har? Invandrarna är

yrken

inom och servicearbete och överrepresenterade tillverknings-

inom kommersiellt, kameralt och konunderrepresenterade

och kommunikationsarbete samt iviss torstekniskt, transport-

inom tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsveutsträckning

humanistiskt och konstnärligt arbete (yrkesgrupp tenskapligt, 0 enligt NYK).

Inom vissa är mer än hälften av utövarna invandrare. Det

yrken

gäller t ex det stora städare där 1980 52

yrkesområdet procent av dessa var invandrare i Stockholms län. I rör det

övrigt sig främst om olika inom

yrken tillverkningsindustrin.

Varför är då invandrarna inom

överrepresenterade tillverkmngs- och servlcearbete, men inom ovn-

underrepresenterade ga områden?

En kan vara att de här

möjlig förklaring yrkesornrådena skiljer sig när det kravet

gäller på språkkunskaper (svenska) samtidigt som detta är en faktor som svenskar från invandrare.

skiljer

De allra flesta kräver att man sätt använder

yrken på något

i arbetet. Man behöver kommunicera med arbetskam-

språket

rater eller kunder olika sätt. används emellertid

på Språket

olika i olika I vissa arbeten räcker det med att

mycket yrken. man kan förstå vissa enkla instruktioner medan andra kräver att man mer eller mindre behärskar både att

fullständigt läsa,

skriva och tala svenska. den första av arbeten

Exempel på typen kan vara som kräver

städning. Exempel på yrken mycket goda

språkkunskaper är författare eller skådespelare, journalist.

Mycket få invandrare behärskar svenska vid ankomsten och mycket få lär sig tillräckli svenska för att kunna bli

mycket tex eller fö attare.

skådespelare

Man borde därför vänta att till en finna invandrarna

sig början inom sådana där behovet av i svenska är litet.

yrken kunskaper Man skulle sedan successivt kunna vänta en viss

sig övergång

till yrken som kräver mer

svenskkunskaper.

Eftersom så gott som alla arbeten kräver vissa i

kunskaper

svenska man måste kunna instruera och informera arbetstagaren) s kommer i en konkurrenssituation svenskar med i övrigt samma kvalifikationer i allmänhet att föredras. Svenskarnas framför invandrarna är större större behovet

försteg ju

av att kunna använda och förstå svenska

I vilken svenskar söker till där behovet

utsträckning sig yrken av är litet beror i stor de

språkkunskaper utsträckning på

förmåneri form av lön m m som dessa Invand-

yrken erbjuder. rarnas möjligheter att få arbete borde därför vara större om

dessa sämre förmåner. Ett ökat utbud av in-

yrken erbjuder

vandrare inom ett antal tenderar att ge lägre

begränsat yrken

löner och eventuellt sämre arbetsvillkor i inom dessa

övrigt

än man annars skulle ha fått. Detta leder 1 sin tur till att

yrken

svenskar tenderar att söka till andra vilket ytterligare

sig yrken, förstärker den i invandraryrken och svenskyr-

uppdelning

ken som finns.

i svenska är normalt endast ett kom lement till

Kunskaper

kunska er. Vissa som inte kräver i

andra yrken kaper

svenska kan ha omfattande av

givetvis ganska kunskapskrav

annan kan därför inte utan vidare vänta att ñnna typ. Man sig invandrare inom alla de som har små eller inga krav på

yrken

Ivilken detta är fallet beror helt

svenskkunskaper. utsträckning

inon1 dessa och i vilken utsträckning

efterfrågan yrken på

på

invandrarna har eller förvärvar de som behövs.

kunskaper

Invandrare med inom område med stora

goda kunskaper något

krav av internationellt

på grundläggande yrkeskunskaper

som t ex inom medicin och teknik kan också

gångbart slag

väntas få arbete inom sitt område trots att kompletterande

av finns. Om utbudet av svensk arbets-

behov svenskkunskaper

är alltför litet kan man avkall kravet kunska er

kraft ge på på i Att utbilda svensk arbetskraft skulle 1 detta f ta

svenska. tid.

mycket lång

Invandrama har alltså allmänt lättast att få arbeten där kvaliñkationskraven är både när det i svenska

låga gäller kunskaper

och andra Invandrare med yrkeskunskaper

inom sådana där avet i svenska är små

yrkeskunskaper. yrken på kunskaper

borde också ha att få arbete inom dessa yrken

goda möjligheter

förutsatt att är stor i förhållande till

efterfrågan någorlunda

utbudet. Vid stor brist kvalificerad arbetskraft kan

på mycket

ett förhållandevis stort behov av färdi heter i att man, trots ändå vänta att invandrare får ar eten inom

kommunicera, sig

sådana yrken.

Löner

Hur klarar invandrarna med svenskar-

sig lönemässigt jämfört

na? I 1 har vi ritat kurvor som visar sambandet mellan lön

figur

och ålder dels för invandrare dels för svenskar. Kurvorna

Iönefunktioner som skattats av interbygger på på grundval vjuundersökningen.

2: Beräknat samband mellan lön och ålder för Figur svens-

invandrare. Män med nio års utbild-

kar respektive

111118

tooo-tal

kronor

svenskar

20 ZU 28 32 36 HO au M8 52 S6 60 År

Exemplet avser män med nio års och som arbetat utan avbrott sedan ZO-årsåldern i utbildning nda skillnaden är

Sverige. att i ena fallet det en infödd svensk och i det andra en

gäller invandrare. Den streckade kurvan en invandrare som

gäller har tillräckligt kunska er i svenska för att klara ett arbete

goda där det i erna att tala bra svenska och den

ingår arbetsuppgi understa heldragna avser en invandrare som inte har

linjen

sådana kunskaper.

Som av är skillnaden stor i kurvornas

ñamgår figuren läge. Svenskarna har i stort sett hela 20-25 procent högre

vägen löner än invandrarna. Aven om med

exemplet gäller personer vissa speciella egenskaper så gäller i stort sett samma relation mellan svenskar och invandrare oberoende av i

egenskaper övrigt.

Jämför man effekterna lönen av arbetserfarenhet och ut-

på

hittar man inte större skillnader. Ålder har en

bildning några

större för svenskarna, vilket att de ör

något betydelse tyder på

en snabbare karu-iär.” än invandrarna. I övrigt föref er

något

utbildning och arbetserfarenhet ge ungefär samma procentuel-

la för båda

avkastning grupperna.

En skillnad mellan svenskar och invandrare är också att skillnaden i lön mellan män och kvinnor är mindre bland invandrarna. Bland dessa skillnaden till cirka 9 procent jäm-

uppgår

fört med 18 bland svenskarna. Det innebär naturli s också att skillnaden i lön mellan svenska män och invan armän är

än skillnaden mellan svenska kvinnor och invandrar-

större

kvinnor.

Skillnaden mellan svenskar och invandrare består alltså i den

nivåskillnad som finns mellan grupperna Lönefunktionens utseende inte heller att invandrarna skulle starta en

tyder på på

nivå än svenskarna, men sedan hämta in I

lägre försprånget.

stället består skillnaden över tiden.

Vad kan den här nivåskillnaden bero Den närmast till

på?

hands liggande förklaringen är kanske Skillnaden

språket.

mellan invandrare och svenskar är också närmast identisk med

skillnaden mellan invandrare och ñnlandssvenskar. Man

övriga

kan inte heller utesluta att en del av skillnaden kan

naturligtvis

hänföras till i eller att man har

diskriminering någon mening

andra preferenser när det valet av arbete.

gäller

Skillnaden i lön kan bero att invandrarna

på huvudsakligen

finns inom med löner. Man kan också tänka sig att

yrken lägre

löneslcillnaden beror att invandrarna har löner inom

på lägre de olika yrkena t ex för att de i större utsträckning får de lägsta

inom ett visst yrke.

befattningarna

Tabell l: Medellön inom olika för in-

några yrkesområden vandrare respektive svenska inflyttare (timlön)

Medellön Yrke Invand- Svensrare kar

0 exklusive 04. tek-

Naturvetenskapligt

niskt samt

samhällsvetenskapligt,

humanistiskt och arbete 51,90 54,93

konstnärligt

04 Vårdarbete 47,61 49,69

2 Kameralt och kontorstekniskt arbete 45,98 46,25

3 Kommersiellt arbete 59,27 66,29

6 och kommunikations-

Transport-

arbete 47,71 49,73

7-8 1

Tillverkningsarbete 43,60 39,3

9 Servicearbete 39,08 43,85

Samtliga yrken 45,25 51,25

I tabell 1 har inom olika kesområden dels

genomsnittslöner

för invandrarna finlandssvenskar och dels för svens-

(exklusive

karna i vår Invandrarna är

intervjuundersökning angivits.

överrepresenterade inom tillverknin s- och

yrkesområdena

servicearbete (NYK 7,8,9). Lönerna inom dessa omr den är

också än inom områden. Detta för både

lägre övriga gäller

invandrare och den svenska Olikheten i

jämförelsegruppen.

är därför en tlll löneskillnaden to-

bakgrund

yäcesfördelning t t.

Aven inom de olika har invandrarna i allmän-

yrkesorr1rådena

het än svenskarna. Enda är tillverk-

lägre löner undantaget

ningsarbete. Aven skillnader inom de olika ser

yrkesområdena

alltså ut att förklara en del av skillnaden. Nu är den använda

yrkesindelningen ganska grov och en finare skulle

indelning

medföra att en ännu större del av skillnaden kimde troligen hänföras till skillnader Vårt material tillåter iyrkesfördelning. emellertid inte den någon ytterligare yrkesu pdehxing (redan som medför ör svenskarnas del att uppdelning gjorts speciellt antalet observationer inom olika yrkesområden blir ganska litet och enskilda lönesiffror skall därför inte tas alltför bok- Det är emellertid att tendensen är stavligt). viktiga tydlig.

Ser man en ivårt material och jämför till hela grup löntagare åverkan lönen de s för arbetserfarenhet i Sverige och dels

på

ör arbetserfarenhet utomlands finner man att arbetserfarenhet i lönen med cirka 0,7 per år i arbete. Sverige höjer procent Utländsk arbetserfarenhet har däremot inte positiv

någon

effekt lönen. Det här alltså att man i allmänhet inte på antyder har av sin utländska arbetserfarenhet. någon nytta lönemässigt Nu finns det anta att effekten skiljer sig givetvis anledning mellan sådana som arbetar i samma som före invandringyrke en och dem som har De man förvärvar i bytt yrke. kunskaper arbetslivet är ofta för ett visst och sällan direkt

specifika yrke

användbara andra områden.

på

Olika är också mer eller mindre internationella till sin yrken karaktär. Vissa ken är starkt knutna till förhållanspeciella den i ett visst and som kan från skilja sig ganska mycket förhållanden i andra länder. Det här t ex för jurister.

gäller

Andra mera en internationellt gemensam yrken bygger på som t ex tekniker, eller läkare. kunskapsgrund ingenjörer

Vi har därför testat arbetserfarenhetens för

betydelse speciellt

dem som har samma både före och efter invandringen till yrke Man får då i stort sett samma effekt av utländsk som Sverige. av svensk erfarenhet, dvs en ökad lön med omkring 0,5 procent för varje års erfarenhet.

Resultaten alltså att man i allmänhet inte har någon tyder på av sin utländska arbetserfarenhet om man får ett annat nytta i Skulle man däremot få arbete inom samma yrke yrke Sverige. så finns skillnad mellan svensk och utländsk ingen signifikant erfarenhet. Båda har då en viss effekt lönen.

positiv på

Det här innebär bland annat att invandrare som kommer hit när de är relativt och redan har arbetsår bakom

gamla många

i hemlandet och i samband med måste sig invandringen byta yrke hamnar i en klart sämre lönemässigt än de

position invandrare som kommer hit i relativt unga år.

Invandrare som kommer hit när de är äldre kan alltså

något

vara en som behöver särskilt stöd. En fördel vore om de

gru kunde beh a samma som i förutsatt att

yrke ursprungslandet

detta inte är ett extremt 1 eller ett yrke som

låglöneyrke Sverige

är starkt knutet till den institutionella i

miljön ursprungslandet.

Det kan i vara intressant att se hur som

sammanhanget många i har samma som de hade före Av de

yrke invandringen. invan Sveráge rare som arbetade både före och efter invandringen

hade endast 14 procent samma som före De

yrke invandringen. allra flesta har alltså har för de flesta

bytt yrke. Emigrationen också att de en ny arbetskarriär.

betytt börjat

Det i särklass enskilda skälet till att man i

vanligaste bytt yrke samband med invandringen till Sverige är (se

språkhinder

tabell Nästan hälften av alla har skett av den orsaken.

2). byten I är det relativt att man velat för att få bättre

övrigt vanligt byta arbete och lön. F ormella krav utbildning eller att man

högre på inte haft tillräcklig utbildning eller erfarenhet förefaller spela ganska liten roll. Endast 6 procent anger detta som skäl.

Tabell 2: Skäl till i samband med invandringen till

yrkesbyte

Sverige

Skäl Andel av

yrkesbytare

(70)

Yrket fanns i 2,2

ej Sverige Hade inte formellt i Sverige 3,9

godkänd utbildning Hade inte erfarenhet 2,3

tillräcklig utbildning/

45,1

Språkhinder

Sjukdom/handikapp /ålder 0,9

Ville få bättre lön, arbete 14,8

byta/

Annan orsak 30,7

Summa

Bland dem som anser ha till ett sämre yrke i samband

sig bytt med de allra flesta, 64 är

invandringen (vilket gäller procent) andelen som som skäl för ännu större

anger språkhmder bytet

(54 procent).

De här resultaten alltså den stora

understryker ytterligare

som har för Bristande betydelse språkkunskaper yrkesvalet.

i svenska inskränker i stor utsträckning den del av kunskaper arbetsmarknaden dit man kan vända

sig.

En annan faktor som i allmänhet stor roll för den lön

spelar man får är är också en faktor som

utbildningen. Utbildning man olika sätt kan och utbudet av utbildning

på själv påverka

kan användas som ett instrument. Det är därför av

politiskt stort intresse att se vilken i allmänhet och

betydelse utbildning även olika av har. intressant är att se

typer utbildning Speciellt om det finns skillnad mellan svensk och utländsk utbildning.

De variabler vi har undersökt är dels antalet skolår dels

dvs efutbildningsnivåer, förgymnasial, gymnasial respektive

V1 har även undersökt av tergymnasial utbildning. betydelsen svensk utländsk och av utbild-

respektive utbildning betydelsen ningens ursprung.

Ett skolår ökar lönen med i 2-3 procent.

ytterligare genomsnitt Ett svenskt och ett utländskt skolår ger un efär samma avkast-

De utbildade 3ning. gymnasialt (med g gyrnnasieutbild-

har cirka 7 hö re lön än de utbilning) procent förgymnasialt dade och de t utbildade har nära 20

eftergymnasi procent

lön. Alla dessa skillnader är statistiskt signifikanta. högre

Däremot kan man inte hitta några signifikanta skillnader mellan svensk respektive utländsk eller eftergymna-

gymnasial

sial Ur förefaller det inte spela någon

utbildning. lönesynpunkt roll om en viss är svensk eller utländsk. Svensk

utbildning

förmår alltså inte heller föra löner utbildning upp invandrarnas i nivå med motsvarande svenskars.

Den slutsatsen av vår undersökning av utbildningens

viktigaste

är alltså att svensk och utländsk har betydelse utbildning

samma effekt å lönen. Ett svenskt utbildningsår ungefär värderas lika med ett ut ändskt den svenska

utbildningsår på

arbetsmarknaden. Resultaten talar alltså emot att ökad information om» utländska nänmvärt skulle kunna

utbildningar förbättra invandrarnas

möjligheter.

Kunskaper i svenska kan antas stor roll för

spela möjligheterna

arbetsmarknaden. förutsätter att man behärs-

yrken på ar svenska väl. Mågga an måste kunna kommunicera med

tämligen

och arbetskamrater och i fall med kun-

arbetsledning många

der. Dels kan lönen mellan olika och dels kan

skilja sig yrken man få skillnader inom samma så att de som behärskar

yrke svenska får de hö e medan de som inte behärs-

befattningarna kar svenska lika ra får de

lägre.

Som indikator har vi använt invandrarnas

på språkkunskaper

svar om de bedömer sin att tala svenska så

på frågan förmåga

bra att de kan ha ett arbete där det i att

ingår arbetsuppgifterna tala bra svenska. De som anser kunna bra svenska har cirka

sig 7 procent lön än

högre övriga.

Det här att i svenska stor roll

antyder kunskaper spelar ganska för lönen. Att väl behärska svenska är lika

någorlunda ungefär

mycket värt som en med enbart

gymnasial utbildning jämfört grundskola.

Att i svenska stor roll också av att

kunskaper spelar antyds ñnlandssvenskarna har väsentligt löner än övriga in-

högre

vandrare. Finlandssvenskarnas löner samma

ligger på ungefär

nivå som de infödda svenskarnas sedan tagits till utbild-

hänsyn ning, arbetserfarenhet osv.

Etableringsprocessen

Det vi hittills har redovisat är i första hand

genomsnittssiffror för invandrarnas arbetsmarknaden. Att kom-

position på ma in på den svenska arbetsmarknaden sker i allmänhet inte i ett utan man får räkna med en successiv

enda steg etablering som kan ta år. I det här avsnittet skall vi rikta intresset

åtskilliga

just mot denna Vi skall undersöka hur tid

process. lång processen tar från ett inledande stadium tills man ett mer

uppnår

stabilt läge. Vi skall också undersöka hur nära svenskarna man kommer.

Vi konstaterade att invandrarnas sysselsättningsgrad

tidigare är än svenskarnas och att skillnaden har ökat betydligt lägre på

senare år. En till detta är en ökad flyktingmbakgrund troligen En är att invandrarna har betydvandring. orsak till skillnaden

arbetslöshet än svenskarna. ligt högre

av arbetslösheten kan tänkas inträffa i

En stor del övergången

den arbetsmarknaden. I fall flyktingarna till svenska varje arbete när de kommer till och måste någon gång saknar Sverige söka arbete. Flertalet svenska har sig åt att medborgare ägna arbetsmarknaden sedan tid tillbaka. redan etablerat sig på lång Invandrarnas situation liknar i det här avseendet ungdomar-

arbetslöshet är också än nas. Ungdomarnas ju betydligt högre vuxnas liksom mera I

de och, invandrarnas, konjunkturkänslig.

allmänhet befinner de invandrarna i en svårare sig nyanlända De har ofta bristande i situation än ungdomarna. kunskaper och är kanske inte så orienterade om det svenska svenska

samhället i största allmänhet.

Arbetslösheten när blir äldre och har haft sjunker ungdomarna tid att hitta ett arbete som väl motsvarar på sig någorlunda deras och hunnit av några arbetsgivare. förväntningar prövas borde hända med invandrarna som dessa Detsamma samtidigt också lär mer svenska och hur den svenska arbetsmarknasig den fungerar.

Våra resultat visar också att det finns ett relativt starkt sam-

mellan arbetslöshet och vistelsetid. I 2 visas t ex band figur sambandet mellan andelen arbetslösa 1981 bland invandrare

länder och andelen invandrade efter 1975 i dessa från olika

Den är en skattad regressionslinje

grupper. heldragna linjen ett samband mellan de båda va-

som anger genomsnittligt

riablema. Ju större andel desto är arbetslös-

nyinflyttade högre

mellan vistelsetid och arbetslöshet bekräfheten. Sambandet av där man hittar ett

tas också analyser på intervjumaterialet

samband mellan chansen att man är arbetslös och signifikant också att de som vistats här vistelsetiden. Resultaten tyder på i stort sett har samma arbetslöshet som svenskarna. länge

resultat alltså å att den arbetslösheten bland Våra tyder höga i samband med etableinvandrarna är ett överg ngsfenomen arbetsmarknaden. Den reservation man kan göra ringen på mot den är att resultatet en jämförelse

tolkningen grundas på

mellan som i vissa avseenden är olika. De som vistats grupper

här domineras av arbetskraftsinvandrare från

länge Europa

medan de domineras av från utomeuro-

nyanlända flyktingar

peiska länder.

Figur 3: Samband mellan andelen arbetssökande (kat. 1) och andelen nyinflyttade bland utländska medborgare 16-64 år

Mån 16-65 år Arbetslöshet m» Ett

Andelinfl. 0 0.1 0.2 0.3 BJJ 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 efter -75

Kvinnor is-su år Arbetslöshet \ 10 -

9 .

Syo g.. Lio 7 s

s Et Th Ir Chi

S1 , Ar P00 n _ Tn

Un lno 3* Un Dao Ma 2 Jag: a ISO N.. h N Spl Use 1. JY SI Gr It

Andel infl. ( 0.! 0.1 0.3 0.5 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 efter -75

En annan faktor som bidrar till en

lägre sysselsättningsgrad

bland invandrare är en större andel studerande. Dessa studier är i rätt stor en förberedelse för inträdet den

utsträckning på

svenska arbetsmarknaden och bör alltså inträffa i

rimligen

av vistelsetiden utom bland kvinnor där man i

början möligen

vissa fall u inträ e arbetsmarknaden. Våra

skjuter p sitt på

resultat visar ocks här ett starkt samband mellan vistelsetid och andelen studerande. Ju vistelsetid desto mindre

längre

andel studerande. Först efter cirka tio års vistelsetid stabiliseras andelen studerande.

Våra resultat att den skillnad i som

tyder på sysselsättningsgrad

finns mellan svenskar och invandrare i första hand är ett

som inträffar under en i

övergångsproblem etableringsfas

landet. det nya

Framför allt bristande i svenska ör att

kunskaper språket

invandrarna till en är hänvisade till en del av

början begränsa

arbetsmarknaden. I tabell 3 redovisas för invand-

förstayrket

rarna i efter vistelsetid och därmed

intervjuundersökningen

efter De finns inom

ankomsttidpunkt. vanligaste ingångsyrkena

områdena samt inom tek-

servicearbete, tillverkningsarbete

m m arbete.

niskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskaplig

Tabell 3: i för invandrare efter vistelse-

Sverige

ti Fgrstayrket

Yrkesområde Vistelsetid 0 1 2 3 4 6 7-8 9 Summa

0- 5 år 14 0 4 5 O 2 18 56 100 6-10 år 17 0 6 3 0 5 17 54 100 11-20 år 16 0 7 3 3 2 34 34 100 21- år 13 0 8 5 7 5 33 28 100

) 0 -

naturvetenskapligt, tekniskt samt samhällsvetenskapliga humanis-

tiskt och konstnärligt arbete 1 - administrativt arbete 2 - kameralt och kontorstekniskt arbete 3 - kommersiellt arbete 4 -

Iantbruky, skogs- och fskeriarbete 6 -

transport- och kommunikationsarbete 7, 8 -

tillverkninçarbete 9 - servicearbete

Som av tabellen har

framgår ganska kraftiga förändringar ägt rum när det gäller yrkesfördelningen. De största

förändringar-

na mellan tillverknings- respektive servicegäller fördelningen

arbete. Bland de invandrare som kom för mer än tio år sedan ñck en större andel arbete inom

betydligt tillverkningsarbete

och en klart mindre andel inom servicearbete. Under senare år

har andelen inom tillverkningsarbete minskat ganska kraftigt

och andelen inom servicearbete har ökat.

En annan är att andelen som inom

förändring börjat jordbruk,

sko sbruk m m också har minskat från en inte helt

obetydlig

niv 7 procent till 0 under senare år.

på

Dessa s dels strukturella

förändringar eglar förändringar på

arbetsmarknaden de s en ändrad sammansättning bland m-

vandrama. samt och är

Tillverknings- jordbruks- skogsarbete

yrkesområden som minskat under senare år. Före 1970-talet var en viktig del av ett direkt svar bristen å

invandringen på

arbetskraft inom industrin. Detta ändrades under 1970-t et och en allt större del av har bestått av

invandringen flykting-

och

anknytningsinvandring.

De som inte kräver mer omfattande i

yrken några kunskaper svenska torde i huvudsak återfinnas inom till-

yrkesområdena

service- och samt i viss mån inom verknings- , jordbruksarbete

och kommunikationsarbete. Om man tar dessa transport-

som en indikator områden som inte

yrkesområden grov på

kräver mer omfattande i svenska så hamnar

några kunskaper

tre avinvandrarnas i den kateungefär fjärdedelar förstayrken

Den andelen förefaller inte heller ha förändrats över

gtârin. t1 en.

I takt med att man kommer in arbetsmarknaden, lär

på sig bättre svenska och eventuellt skaffar utbild-

kompletterande

ökar att komma in delar av arbetsning förutsättningarna på marknaden som inte var ga. Det bör alltså

tidigare tillgän finnas att invandrarna s får en

förutsättningar småningom

som mer liknar svenskarnas. yrkesfördelning

För att få ett mått hur förändras har vi

på yrkesfördelningen

beräknat ett index som talar om hur stor andel bland invandrare med olika vistelsetid i som skulle behöva

Sverige byta yrke för att få samma som i sin helhet.

yrkesfördelning befolkningen

Ett stort tal alltså att invandrarnas yrkesfördelning är

betyder mer olik svenskarnas än ett litet tal. Resultatet redovisas i

tabell 4. N anlända invandrare har en som

yrkesfördelning

kr från svenskarnas. Skillnaden nunskar ganska igt skiljer sig dock snabbt under de första åren och efter tio års vistelsetid är skillnaden relativt liten. Efter tio år sker are

ingen ytterli

En viss skillnad i kvarstår tså utjämning. kesfördelning över tiden och invandrarnas blir helt lik

yrlzåsfördelning aldrig

svenskarnas.

Mot dessa slutsatser kan man ha samma invändningar när

som

att det är en tvärsnittsstudie som

det

j gäller ör grupper sysselsättningsgrad, med 0 ika sammansättning.

När det lön finns direkt samband mellan

gäller slutligen inget

den variabeln och vistelsetid. Med ökad vistelsetid ökar arbetserfarenheten och därmed lönen. Om man samtidigt lär sig bra svenska finns att närma svenskarnas löneni-

förutsättningar sig vå, men våra resultat tyder å att invandrarnas genomsnittliga lönenivå aldrig når upp till en som svenskar med motsvarande karaktäristika har.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det finns ganska stora skillnader mellan invandrarnas situation i av

början vistelsen i Sverige och situationen efter ett antal år i

Sverige.

Man kommer dock e helt i nivå med svenskarna

lönemässigt och vissa skillnader 1 kvarstår.

yrkesfördelning Anpassnings-

processen mot en relativt stabil tar i stor-

position någonting

leksordningen tio år.

Några sammanfattande slutsatser

Invandrama har i mån a avseenden en sämre

position

arbetsmarknaden än ödda svenskar. Man har en an (på el

lägre förvärvsarbetande och lägre inkomster. Skillnaden i andelen förvärvsarbetande har också vidgats å senare år och måste nu betecknas som stor, en som i och för kan

mycket utveckling sig

förklaras med att har ändrat

invandringen sammansättning

senare år. En från en i stor efterfrå-

på övergång utsträckning

gestyrd till en som domine-

arbetskraftsinvandring invandring

ras av flyktingar och kan normalt förväntas

anknytningsfall resultera i en ökad arbetslöshet och en ökad

omskolningsverksamhet. erfarenheter emellertid att

Tidigare tyder på sysselsättningsgraden ökar rätt med vistelsetiden och

kraftigt så i stort sett till den

småningom utjämnas. Overgångstiden

svenska arbetsmarknaden kan i fall bli och det

många lång

finns all att man försöker finna att

anledning vägar snabba upp

etableringsprocessen.

Ett annat problem som det är värt att särskilt

uppmärksamma är den stora andelen i vissa äldre in-

förtidspensionerade

vandrargrupper, särskilt och Det måste vara

greker jugoslaver.

att närmare undersöka vilka mekanismer som

ligger b aårgeläget om framför allt för att får liknande

nya invandrargrupper problem i framtiden.

En invandrare som kommer till som re el i

Sverige skiljer sig viktiga avseenden från en infödd svensk. Man kommer ån samhällen med andra och där ofta andra beteen-

regelsystem den premieras än i det svenska samhället, vilket kan leda till många missförstånd och misstänksamhet mot olika invandrargrup er. En annan vikti skillnad är att de flesta invandrare som ommer hit saknar i svenska

lgcunskaper språket.

Imånga yrken spelar att kommunicera muntligt

förmågan och/

eller skriftligt å svenska stor roll. På denna del av

språket

arbetsmarkna en befinner sig särskilt de invandrar-

nyanlända na i ett klart ämfört med svenskarna. av våra

underläge Många resultat der också att stor roll

just språkproblem spelar

som för till m av de mönster vi kan observera å

aring ga arbetsmarknaden när det äller invandrarnas situation. är finns också stort utrymme ör Inte minst

fördjupade analyser.

är att man noggrant utvärderar de försök med svenskim-

viktigt

som finns och att kanske det

dervrsning pröva nya vägar på

området.

Invandrare och hälsa

Åke Boalt

Hälsa och ohälsa är som är starkt knutna till sociala begrepp och kulturella förhållanden. Denna er dels redovisning by på individers egen u om sitt h subjektiva pfattning sotillstånd, dels mer er om och förtidspå objektiva upp sjukskrivning pensionärer 1988, hämtade från

riksförsälcringsverkets regis-

ter. Det är alltså två helt skilda sätt att mäta men hälsan, de ger mycket likartade resultat. Invandrare (utrikesfödda personer) har sämre hälsa än svenskar. Men skillnaden mellan olika

invandrargrupper är betydande och att ta fasta

viktigare på. Hälsotillståndet varierar mellan skilda invandmycket kraftigt rargrupper, antingen man utgår från födelseländer eller om man från t ex socioekonomisk status, ålder och kön.

utgår

Den i Stockholm enomför-

intervjuundersökning landstinget

de 1984 omfattade födda i avien och personer Finland, Jugos Grekland. Dessa ñck länder varifrån kommit representera många som arbetskraftsinvandrare. Polen och Chile representerar länder varifrån kommit som Som

många politiska flyktingar.

jämförelse ingick också ett urval ersoner födda

slumpmässigt

i länder samt en svenskar utanför älardalen. Vi övriga grupp kunde inte ta med av de som tyvärr några kommit under de senaste åren, men resultaten undersök-

tlyktinfgäupper

ningen har brutits ner så att man kan studera av betydelsen olika bakgrundsfaktorer som social och i bakgrund utbildning hemlandet, skälen för osv. emigrationen

Vi har över specialbearbetat register

riksförsäkringsverkets

sju enningförsäkrade och 1988 i Stockholms sjukskrivnm län. ör att göra överskåd har länderna förts

redovisningen ig

samman till en med grupp nordvästeuropeiska länder (de nordiska länderna Storbritannien, och Osterri- Väst-Tyskland ke) och en från mycket heterogen grupp med invandrare övriga länder. Andelen med ar är hö e bland långa sjukskrivnm än bland män, särskilt i åldrarna 0-34 år. Se 1 figur oc .

kvjlnrzicär

1: män med 30-w ersatta sjuk-

Figur Sjukpenningförsäluade

1988 (procent) dagar

- Saatliga under --- Sverige - Nv-Eurooa - üvriga 13m:-

o m 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Ålder

2: kvinnor med 30-w ersatta

Figur Sjukpenningförsäkrade

sjukdagar (procent)

20 . -Santliga under is --- Sverige - NV-Eurooa m _ - Övriga länder-

0 : . r . r . . . 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 80-64 Ålder

Kvinnorna från nordvästeuro a har andel med 30

något högre

eller fler än Svens a kvinnor, medan kvinnor från

sjukdagar

länder över, framför allt i

gruppen övriga ligger väsentligt

åldrarna 20-50 år. För männen andelarna men

ligger lägre,

skillnaderna mellan svenska män och utrikesfödda män är större än mellan svenska kvinnor och utrikesfödda kvinnor. Skillnaden mellan svenska män och männen från nordvästeuropa är större än bland kvinnorna. Män från länder

övriga

liksom bland kvinnorna har andelar.

ytterligare högre

Både bland utrikesfödda män och kvinnor andelama

sjunker

med 30 eller fler den äldsta 60-64 år,

sukdagari åldersgruppen

vilket att blir i

kan bero p förtidspensionering mycket vanligt

dessa åldrar. I figur 3 och 4 visas andelen med

personer

Andelen föd-

sjukbidrag/förtidspension. förtidspensionerade

da i de länderna både bland män

nordvästeuropeiska ligger

och kvinnor nära värdena för ersoner födda i

mycket Sverige,

under 5 procent u p till SO-årsåldern får att därefter till 25

stiga

procent i den äl sta gruppen 60-64 år. För födda i

personer övriga länder bli redan i

börjar förtidspensioneringen vanlig

40-årsåldern för att sedan cirka 10 över

ligga procentenheter genornsnittsvärdena.

Figur 3: Män med 1988

sjukbidrag/förtidspension (procent)

- Santliga landar

--- Sverige

- riv-Europa

- Ovriga landar

° - . . . . . a 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 50-64

med 1988 (pro-

sjukbidrag/ förtidspension

cent

Kvin)nor

- samtliga lamm --- Sverige - NV-EMWD! -- Ovviga unnar

0 . . r . . . 20-24 ä-ZS 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 5-59 60-64 “all”

Både statistiken över och

sjukskrivning förtidspensionering

innehåller stora variationer inom dessa pper. Som

grova

med extremt andelar Örtidspensio-

exempel på grupper höga

kan nämnas födda i Grekland och Jugosla-

nerade personer

v1en.

Män Kvinnor

Ålder

50-54 55-59 60-64 50-54 55-59 60-64

Jugoslavien

I tabell 1 och 2 finns för utrikes födda från

ibilagan uppgifter de 18 länder som har flest invandrare boende i Stockholms län.

I 1984 års arbetade vi med ett flertal

invandramndersökning mått ohälsa. De likartade resultat varför här

på gav mycket jag valt att redovisa ett enkelt mått som omfattar hela undersök-

De hälsomått som var relaterad till arbete som ningsgruppen.

etc kan inte för att beskriva hälsoläget

sjukfrånvaro utnyttjas

bland de förvärvsarbetande. I det ej följande utnyttjas uppgifterna om bedömer sitt allmänna hälsolähur personerna själva ge, som gott, dåligt eller däremellan.

något

Vi ställde hälsovariablerna mot ett stort antal bakgrundsförhållanden och de som i till någon väsentlig utsträckning bidrog att förklara skillnader i hälsa socioekonomisk var; kön, ålder, uppväxtland, vistelsetid i motiv för Sverige, flyttnin gupp, ån samt Därtill inkluderade vi tv uppväxtlandet utbildning. faktorer som beskrev hälsorisker som och alkoholkonrökning sumtion.

I tabellen sida visas födda i Grekland på följande hur personer bedömer sitt allmänna hälsotillstånd när man delar dem efter dessa I tabellen har hälsot ståndet bakgrundsfaktorer. läpp

gott givits värdet 1, värdet 3 och däremellan

dåligt något

värdet 2. Som svenskar som jämförelse finns gruppen flyttar till Stockholms län. Kvinnorna bedömer sitt hälsogenomsnittligt tillstånd som sämre än hälsotillståndet försämras märmen, med arbetare bedömer sitt hälsotillstånd som stigande ålder, sämre än och har företagare tjänstemän. Förtidspensionerade extremt högt värde. med har Grupper högre utbildning genomsnittligt bättre hälsa.

Tabell: hälsotillstånd bland invandrare från

Genomsnittligt

Grekland och inflyttade svenskar

Grekland Sverige

Kön

Män 1,52 1,13 Kvinnor 1,93 1,28

Ålder

Socioekonomisk grupp

tjänstemän 1,29 1,10

Iföretagare/högre

Förtidspensionerade

Högsta utbildning

Högskola 1,56 1,17

1,41 1,10

Gymnasium

Grundskola 1,79 1,29

Vistelsetid i Sverige

Motiv för emigration

religiös flykting 1,95 lfolitisk/

Ovrigt 1,65

Dessa resultat stämmer väl med vad man visati andra samman-

hang. Intressantare är att de som vistats i Sveri e har

länge sämre hälsa än de som varit här kortare tid, dem

genomsnitts bland de som varit här är och därför

länge naturligtvis högre har man sämre hälsa. Om man tar till skillnader i köns-

hänsyn och samt de andra

ålderssammansättning bakgrundsfaktorer-

na framkommer att de som vistats i under relativt kort

Sverige tid har sämre hälsa än de som varit här Personer som

länge. lämnat sina hemländer av eller skäl har

religiösa politiska genomsnittligt sämre hälsa än de som kommit av

familjeskäl, arbetsmarknadsskäl etc. Denna tendens kvarstår när man tar

till hänsyn övriga bakgrundsfaktorer.

varierar starkt mellan invandrare från skil- Bakgrundsfaktorer da länder och det finns all att ta fasta den enskilda

anledning på individens förhållanden och beskriva särskilda

riskgrupper.

Dels utifrån arbetsförhållanden dels utifrån hälsorelaterade riskbeteenden.

Arbetsförhållanden har ett samband med individens hälsa. Det finns skäl tydligt att ortsätta bakom den

goda grova

uppdelning på socioekonomiska grupper som visades

tidigare.

Vi kan att arbetare som i med

tydligt urskilja jobbar yrken hög

har en sämre hälsa. har

”sjukvårdskonsumtiod” Socialstyrelsen

i en studie efter hur i som

yrken personer yrket vårdats sju giiupperat us, man har då också till ålders-

på tagit hänsyn sammansättningenires ektive . I invandrarunder-

yrkesgrup sökningen fann vi att man obbat 1sådana desto

ju llångre yrken

sämre är det hällsotillståndet. Till sådana

genomsnittliga högkonsumtionsyrken hör för män t ex Svetsare, städare,

och diversearbetare, för kvinnor järn- metallverksarbetare, hör till denna t ex som köksbiträ-

grupp yrken sjukvårdsbiträde,

de, livsmedelsarbetare, städare.

Bland personer som vara missnö°da med sitt nuva-

sig rande arbete, bedömer uppger dubbelt så m ga sitt allmänna

rygt hälsotillstånd som med de som är med sitt

dåligt jämfört nöjda arbete.

En annan man kan är som

grupp tydligt urskilja personer jobbar i som har en lä e kvalifikationsnivå än den som

yrken individen besitter, eller som Jobbar i andra yrken än de perso-

nerna anser att de kan bäst. Denna utgörs i stor utsträck-

grupp

av invandrare som inte kan få i ning högutbildade jobb yrken som motsvarar deras De finns från

utbildning. representerade

alla de fem studerade länderna. Lån sådana förhållan-

ariga

effekter älsan. den ger tydliga negativa på

Fl har varit stor under 1970- och 1980-

ktinginvandringen t en. är relativt och välutbildade,

Många flyktingar unga faktorer som talar för att deras hälsotillstånd skulle vara relativt så är inte fallet och det sämre

gott. Men genomsnittliga

hälsotillståndet kvarstår även när man standardiserar för ålder och har också kvarstående häl-

utbildning. Många flyktingar

under tid efter ankomsten till Sverige. soproblem mycket lång

Andra faktorer som och alkoholvanor i under-

rökning ingår

Sambandet mellan och ohälsa är klart och sökningen. rökning tobakskonsumtionen hos t ex män är anmärknings-

grekiska värt Vad alkoholkonsumtionen finns ett internt

hög. gäller bortfall i och vi har en överrepresentation av

undersökningen alkoholmissbrukare i det externa bortfallet.

av invandrare diskuteras relativt ofta,

Förtidspensioneringen

om man studerar finner man att den är toppen

sjukskrivningen

ett ande är nödpå isberg. Föreby hälsofrämjande åtgärder

Av tabelleni ila. an att lån a

vändiga. framgår sjukskrivning-

ar är bland fr t ex

mycket vanliga yngre (25-39 år) Etiopien,

Irak och utan att andelen förtidspensionerade Chile, Syrien från dessa länder ärmu inte ligger på någon

nivå. Detta måste som en allvarlig varningssig-

uppfattas

n håg .

De utrikesfödda 14 av Stock-

utgör idag procent befolkningeni

holms län. I 5 visas ålderssarnmansättningen i länets

figur

samt bland invandrare med olika av

befolkning avgränsningar

be e Utländska har en

pet. medborgare låg genomsnittlig

ål er med Genomsnittsåldern bland

Jämfört totalbefolkningen. de utrikesfödda då innefattar även som blivit

(som personer svenska är än de utländska

medborgare) högre medborgarna. Som visats har invandrare en sämre hälsa än

genomsmttsbe-

i motsvarande åldrar. I av vården har folkningen laneringen man i liten be at att invandrarnas vård-

mycket utsträckning behov kommer att inträffa i ålder. Vilken ..-

som gamla yngre

_.__.____.-.

vård kommer de och kvinnorna som nu är

grekiska jugoslaviska

att behöva nä: de blir

förtidspensionerade gamla?

Figur: i Stockholms län

Ålderssammansättningen

1987-12-31

å ä MH!

Sv:

az:

igååkmgääå

IITIIITIIIIIII

2 4 6%8 6 4 2

Ullilülmlüuwilüdülüüløo

Killa: Rtk, Omradesdatabasen

Bilaga

med 30-w ersatta sjukdagar

Sjukpenningförsäkrade

1988 i Stockholms län, procent av samtliga sjukpen-

min örsäkrade från land och ålders-

respektive

STUPP Män Ålder 20-24 25-29 30x34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

5,1 6,6 7,6 7.6 7,5 7.9 9,2 10,7 11,2 Samtliga

Storbritannien 3,0 4,8 3,0 3,2 6.3 6,2 9,2 10.8 13.8 Tyska iörb rep 5,4 4,9 6,3 7.6 6,8 7.5 8.9 8,6 8,9 Österrike 0.0 0,0 6,9 7,6 9,5 9,0 4,7 9,8 8,9 Polen 14,4 21,0 19,9 16.2 18,6 18,9 21,4 18,2 20.0 Tleckslovalien 10,0 5,9 5,9 18,3 13,7 11,0 14,3 11,8 9.5

Jugoslavien 12,9 19.2 25.5 20,1 18,3 21,1 22,3 24.8 15,4

Storbritannien 8,5 13,4 6.9 9.1 3,7 4,7 9.5 14.5 7,0 Tyska förb rep 10,3 7,3 9.6 10.5 10,3 10,6 13.3 15,6 15,1 Österrike 10,0 26.5 3.7 4,0 6,0 12,2 15.7 11,7 11.9 Polen 15,6 24,2 21,8 19.6 18,7 22,2 23.1 30.5 25,5 Tieckslovalien 6.8 16,3 18,3 10.2 15,6 16,8 20.7 17,7 16,0 Ungern 8,9 12,3 16.3 15,8 15,6 18,6 22.2 28,0 28.9 Italien 5.6 14.6 4,9 13,3 14,3 27,9 26,3 17.9 6.3 Spanien 13,5 4,8 16,1 17.8 17,5 16.7 i 2,9 20,3 11.8 Grekland 26,2 33.4 29.8 24,1 37,4 26,4 21,a 15,2 27,8 Jugoslavien 28,4 32,8 27,8 27,5 25.9 24,2 28.7 18,8 18,9

Syrien

Tabell 2: Personer med i Stock-

sjukbidrag/förtidspension

holms län av från res-

1988, procent befolkningen

land och

pektive åldersgrupp

Min Ålder 20-24 25-29 30-34 35-39 4044 45-49 50-54 55-59 60-64 Samtliga 0.7 0.9 1.6 2.4 2.9 4.3 7.8 14.1 25.9 0.7 1.0 1.6 2.4 2.6 3.5 8.1 11.9 24.0 Sverige

Storbritannien 0.6 0.7 0.0 0.3 0.8 1.7 1.9 11.3 14.1

Tyska för!) rep 1.2 0.6 0.6 0.4 1.9 2.7 4.4 8.5 23.0

Österrike 5.9 3.2 1.6 2.1 2.1 2.8 4.5 12.4 27.8

Polen 0.5 1.7 1.6 1.5 2.1 5.0 13.7 28.3 35.4

4.7 1.8 0.0 2.2 3.2 5.6 5.6 13.4 31.1 Tjeckslovalien

0.0 0.0 1.3 2.6 5.2 8.2 14.3 21.4 36.3 Ungern

1.4 0.0 0.0 1.4 1.6 4.7 10.9 16.1 31,9 Spanien

3.6 0.5 3.7 2.5 3.5 12.1 14.9 16.7 31.4 Syrien

Storbritannien 0.9 0.6 0.9 0.9 1.9 1,8 3.7 11.6 26.6 Tyska förb rep 0.0 0.0 0.6 0.5 3.2 3.5 7.5 13.9 28.3

0.3 1.7 4.7 10.7 18.9 34.1 55.9 62.7 59.0 Jugoslavien

Hur det

fungerar nya flyktingmottagandet idag?

Anteckningar från anförande av Christina generaldirektör Rogestam och Sven vid statens invandrarverk.

Hjelmskog

Christina redovisade den nuvarande situationen Rogestam vad och vid gäller ärendehantering utredningar beläggning invandrarverkets slussar, och i örläggningar utplacering kommuner.

Under våren 1989 noterades en tendens till av

minskning

antalet nyanlända med cirka 10 med

flyktingar procent jämfört

motsvarande månader förra året. Men under perioden juliseptember ökade antalet åter till 10-15 över motsvaprocent rande månader året innan.

Vid de invandrarverket har i Mölnutredningsslussar Malmö, dal, Flen och Carlslund i fanns den

Stockholmsregionen 1

oktober cirka 4 000 som väntar att skall asylsökande på polisen bli sin dessa

färdiga med_ utIedningQAntaIet platser på slussar

är totalt 1 276. och

Overbeläggningen anhopningen av ärenden

är således för närvarande ett stort mycket problem. Provisoriska måste anordnas och i

förläggningar trängseln förläggningar-

na är för de mycket besvärlig asylsökande.

När olisens är är avsikten att de

utredning färdig asylsökande

ska ut till de invandrarverket flytta förläggningar disponerar. Dessa har totalt 3 600 därutöver har platser, verket tvingats in Den 1 oktober var hyra platser.

beläggningen på förlägg-

ningarna inklusive de cirka 13 000 Bristen förhyrda personer. på platser i att mån a förläggningarna gör asylsökande tvingas stanna kvar än avsett slussarna.

betydligt längre p

De som skall asylsökande beviljats uppehållstillstånd sedan placeras ut i kommuner. Under 1989 och med (till augusti) hade 12 500 som fått sina

personer uppehållstillstånd placerats

ut i kommuner. Inom ramen för de överenskommelser som finns med finns för kommunerna, utrymme utplacering av

ytterligare 3 000-4 000 från arna till kommuner. För

förläggnin

1990-1992 me kommunerna med en

pågår förhandlingar

mot 23 000 platser per år.

inriktning

Ett akut problem är polisens otillräckliga utredningsresurser

medför väntan beslut och till den stora

som lång på bidrag

vid slussarna. Det andra både

ansamlingen viktiga problemet,

kort är bristen De kvoter

å och lång sikt, på kommunplatser.

som invandrarverket och kommuner-

ör kommunplaceringar

om är kommuner har

na kommit överens otillräckliga. Många

svårt att få fram bostäder och invandrarverket befarar stora

att tillsammans med kommunerna komma överens

svårigheter

om kvoter för kommande år av samma storlek som 1989 och än större att öka dessa.

problem

Sven vid invandrarverket redovisade de senaste

Hjelmskog

årens i storstadsområdenas kommuner.

flyktingmottagande

- De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg

kring

och Malmö omfattar 41 kommuner om man räknar med en av cirka 30 km från storstadsområdets

pendlingsradie

kärna till centralort. 23 i Stockholmsområdet,

respektive

nio i vardera och Malmöområdet.

Göteborgs-

- Andelen 1988-12-31 var i Stock-

utländska-medborgare

holmsområdet 93 1 67 pro-

promille, Göteborgsområdet

mille och i Malmöområdet 66 (SCB).

promille

- Andelen utrikes födda var samtidi i de tre områdena

146 107 le och 113

respektive promille, promi promille.

- kommun kan vara landets storstads-

Uppsala sägas fjärde

område i invandraravseende. Där var andelen utländska

och andelen utrikes födda vid senaste års-

medborgare

skiftet 67 och 101

respektive promille promille.

- 41 kommunerna delas i efter av Om de fyra grupper grad

invandrartäthet framträder skillnader mellan

betydande

de tre områdena.

- De elva mest invandrartäta av de 41 kommunerna ingår alla i Stockholmsområdet.

Av de tio dämäst mest invandrartäta kommunerna ingår

sju i Stockholmsområdet, en i och två

Göteborgsområdet

i .

Malmöområdett.

Av de tio invandrartäta kommunerna en i

minst ingår

Stockholmsområdet, fyra i och fem i

Göteborgsområdet

Malmöområdet. .

Med andra ord: Den invandrartäta av storstadsom-

delen

rådena utgörs främst av 18 kommuner i Stockholms län samt därutöver av och Malmös kommuner.

Göteborgs

fem kommuner i i

Ytterligare storstadsområdena (tre Stockholmsområdet samt Ale, Burlöv och Lund) har

större landet i

något invandrartäthet genomsnitt.

Stockholmsområdets invandrarstruktur har likhet

ingen med förhållande i de storstadsområdena. Dessa

övriga innefattar invandrarglesa kommuner nära kärnområdena.

Flyktingmottagande på nivåer något över det genom-

för storstadsområdena har skett i 17 kommuner i snittliä Stoc olrnsområdet, en kommun i

Göteborgsområdet

samt fyra kommuner i Malmöområdet.

Då den ökade under senare år för-

flyktinginvandringen

delats tiH alla delar av landet och 80-90 procent av alla kommuner så har detta inneburit att storstadsområdenas

av flyktingar blivit än under

väsentligt lägre tidiga-

re angel r.

Under 1988 har antalet minskat i 18

mottagna flyktingar

kommuner i tre i

Stockholmsområdet, Göteborgsområdet och fem kommuner i Malmöområdet. Okat mottagande skedde i tre två kommuner.

fyra, respektive

Den s k har medfört att

hela-Sverige-strategin mottagan-

det av ut mellan län och

flyktingar jämnats kommuner, regioner.

I absoluta tal har nivå

flyktingmottagandet legat på högre än också i storstadsområdena under

tidigare perioden

1986-1988. Tendensen 1988-1989 är dock starkt vikande i Stockholmsområdet samt även i kommun.

Göteborgs

I måste man räkna med att såväl Stockholmsom-

längden rådets kommuner som Mal-

(flesta) Uppsala, Göteborg, mö och Ltmd kommer att vara starkt attraherande för

som har att inom

flyktingar/invandrare anledning flytta

landet. Dessa orter är också mål för en del

ju betydande av svenskarnas omflyttning.

kan ha det med sig att de tre-

goda

Hela-Sverige-strateåin största storsta sområdena e behöver ta emot en

fyra

alltför stor del av den inrikes 0 Genom att

yttningen.

tas emot i alla delar av landet kan också flyktingar

till andra centra, där arbete och

utbildning omflyttningåräfördelas fås.

Tabell 1: Invandrare och i storstadsområdena

flyktingar Kommunernas andel utländska med-

befolkning,

1982 och 1988 samt relativa av borgare mottagande flyktingar 1986-1988

Tabell 2: Invandrare och i storstadsområdena

flyktingar

Kommunernas andel utländska med-

befolkning,

1982 och 1988 samt relativa av

borgare mottagande

1986-1988

flyktingar

Befolkning Utländska medborgare Mottagna I promille av 8812 8212/8812 promille flyktingar befolkningen 1986/1988 1986-1988

Uppsala län Malmöhus län 763300 55 58 4394 5,8 Göteborgs och Bohus län 729600 66 67 6.3

Killa: SCB och SIV (Schablonbidragsredovisning)

Tabell 3: 1986-1988 i invandrartäta Flyktin ottagande storsta skommuner

Kommuner Utländska i

medborgare Mottagn

av tin ar 1

promille befolkningen

av efo

Upplands Väsby

Nacka 103 93 u “ Sigtuna 120 102 »o Haninge 123 111 »a

uummoxpx oxooxo-sr-q

g Värmdö 106 88 4=- v.c-

* Kommuner med 100 utländska

promille medborgare

1982-12-31

Tabell 4: 1986-1988 i relativt* invand- Plyktingmottagande rartäta storstadskommuner

Kommuner Utländska i flykmedborgare Mottagna av tin ar 1 promille promille befolkningen av efolkningen 1982 1988

sala 61 67 12,5 Ä Up

Göteborg

Stockholm 85 89 7,4

91 96 7,2 Sundbyberg

60 62 5,9 Täby

Lidingö

Ale 60 51 4 3 u

*

Kommuner med 60-100 utländska medborgare

promille

Tabell 5: 1986-1988 i relativt* invand-

Flyktingmottagande

rarglesa storstadskommuner

Kommuner Utländska i

medborgare Mottagna flykpromille av befolkningen tin arr romille

av efol

ngen

1982 1988

s

Vallentuna 51 57 v0

l

Lund 57 59 »a

Eslöv 43 47

i

i

45 52

Danderyd

_wppxs ANA-sn

8 Kommuner med 35-60 utländska

promille medborgare

1982- 12-31

Tabell 6: 1986-1988 i invandrarglesa* Flyktin ottagande

storsta

kommuner

Kommuner Utländska medborgare flyk-

Mottagna

av befolk- tin arr romille

ipromille

av efol gen mngen

1982 1988

31 33 6,6

Kävlinge

Kungälv

Lerum 26 30 2,7

24 27 2,4

Staffanstorp

19 20 1,5

Kungsbacka

20 21 0,0

Yelhnge

Ockerö 12 12 0,0

Kommuner med 35 utländska.medborgare promille

-

1982-12-31

Tabell 7: Storstadskommuner vars andel utländska medbor-

minst 5 1982-1988

gare ökat/minskat promille

Kommuner Utländska i

medborgare Ökning/ promille av befolkningen Minskning

1982 1988

g

i Botkyrka 239 205 -34

45 52 + 7

Danderyd

123 111 . -12

Haninge

Sundbyberg

1982-1988.

StockhoIms-områdçtv A _ __

Invcndrortöthet i kommunerna

Utländska 7;

medborgar_e

Elyktingmottogande

I Z av

totolbefolkningen

Göteborgs-området

lnvondrortöthet i kommunerna

Utländska

medborgare 72

Flyktingmottogande

i 7. av

totalbefolkningen

Malmö-området

Invondrortöthet i kommunerna

Utländska

medborgare %

Flyktingmottagande

i 7. av

totclbefolkningen

Invandrarnas i Stockholms län

boendesegregation

Danuta Biterman

Invandrare - födda utomlands som har

personer emigrerat eller invandrat till - brukar slå ner i tätorter. 1988

Sverige sig bodde cirka 50 av alla invandrare, men bara

procent Sveriges cirka 30 av rikets invånare i de tre svenska storstads-

procent områdena. I Stockholmsområdet bodde cirka 33 av

procent landets invandrare med cirka 19 av

jämfört procent Sveriges totalbefolkning. Invandrare är alltså

kraftigt överrepresenterade i storstadsområdena, i Stockholm.

speciellt

Varför dras invandrarna till storstäder?

I en storstad bor en i förhållande till antalet invånare liten

på

yta, en relativt stor Ett välutvecklat kommunika-

befolkning. tionssystem både inom staden och med omvärlden är en förutsättning för stadens existens. Det bor så ass många människor i staden att det är en omö att lära änna alla, eller ens att

lighet komma i kontakt med alla. En stadsinvånare träffar ett stort

antal personer och de flesta av dem möter han under utövande av en yrkesroll bussförare, vaktmästare

(byråkrat, expedit,

osv). Personer som han eller hon med fritiden,

umgås på

vänner, släkt och bekanta behöver inte sinsemellan känna varandra väl. Relationer mellan människor är mer

opersonliga, iga, ensidi a, rationella, uträknade och kortvariga. En sta lgxukar vara med avseende so-

sbefolkning heterogen på

ciala, kulturella och etniska karaktäristika, vilket är

liktydigt

med att det finns en av subkulturer, etniska

mångfald grupper

och livsstilar. Detta medför att det snarare finns en variation av normer och olika beteendekoder än enhetli a och

normsystem beteendemönster och att det reses krav individuella rättig-

på

heter. Staden kännetecknas oftast av stor social och

geografisk mobilitet som har sin orsaki dess storlek, täthet och

heterogenitet. Staden utmärks således av flexibilitet och

förändlighet. En arman karaktäristisk är en av

egenskap mycket hög grad

arbetsdelning. (Slattery, 1985.)

Det är inte att storstadsförhållandena är särskilt

underligt lockande för skilda I Stockholm kan invandraren - ibland avvikande den

mycket invandrargrugåâr. genomsnittlige svens-

ken till utseende eller beteende - lättare både försvinna i

och hitta sina likar. Det är också lättare att hitta folkmängden

arbete, eftersom utbudet av brukar vara passande lediga jobb större i Stockholm än andra håll i landet och är mer

på jobben varierande än annanstans.

någon

Boendesegregation

Ett annat storstadsfenomen är ation, dvs avvi-

boendesegre kande av två eller flera be olkningskate o-

rumslig fördelning rier bostadsområden. Oftast beskrivs segregationen e er

på

tre dimensioner, nämligen efter socioekonomisk, demograñsk eller etnisk status.

Staden kan ses som en mosaik av sociala världar: ”The urban

is neither an undifferentiated mass nor a community haphazard collection of buildings and In the residential

people. differentiation of the city the urban fabric comes to resemble a mosaic of social worlds”. Similar cluster

populations together and come to characterize their areas.

(Times 1971.)

Det är konstaterat i olika att människor är

undersökningar benägna att söka bostad i närheten av sina likar

(Michelson

Om det var att som man vill, oberoende av 1977). möjligt üytta bostadsmarlmadssituationen eller så skulle

sin egen ekonomi, det vissa forskare leda till en ökad av

enligt förmodligen grad

kategonboende, dvs en ökad 1980).

segregation (Rombach

Duncan and Duncan konstaterade att so-

(1955) exempelvis cioekonomisk i i

stratifiering avspeglas boendesegregationen Chicago 1950.

Vilka är då dessa likar”, som vill bo i samma Oftast

grannskap?

det med samma gäller personer demografiska egenskaper såsom ålder, civilstånd, om de har eller inte har barn, eller tillhörande samma sociala - bådadera - och som

grupp eller därmed antas ha att ha en viss värde- eller

förutsättningar och/

En annan enande kan vara samma intressegemenskap. egenskap etniska

tillhörighet.

Etnisk identitet

Vad innebär det - att tillhöra en etnisk att ha en viss grupp, etnisk identitet?

Invandrare i flera avseenden från

skiljer sig majoritetsbefolk-

ningen i landet dit de kommer och de också från sina

skiljer sig

landsmän som har från det landet. Det

aldrig emigrerat gamla

mest utmärkande är kanske att i och med har de

utvandringen

blivit medvetna om sin etniska och identitet.

tillhörighet

Den etniska definierad som känslan av ett

identiteten, gemen-

samt ursprung och en blir

gemensam bakgrund utgångspunk-

ten för människor då de klassiñcerar och då de

sig själva

klassificeras av andra såsom tillhörande samma

kategori

(Björklund, 1982).

De flesta av oss som inte tillhör en etnisk minoritet, är nämligen inte medvetna om vad _etniciteten innebär. Först efter konfrontation med andra etniska blir det

grupper uppenbart

för oss vad det att vara svensk eller amerikan.

betyder turk,

Konfrontationen måste också vara av en allvarli are art än en semesterresa - en

vanlig exempelvis längre viste e utomlands

under vilken man arbetar.

Migration är inte enbart en mellan två

långväga

med av ar ör flesta

byte

männisbostadslprteror inne är dessutom en örän av

kogibineradmigrationen ete.f :liering

alla sociala relationer. Gamla sociala relationer förloras och nya upp. inför en anno lunda

måste byggas Migranten ställs

materiell”, juridisk och social und,

verklighet (Aleksandra

1978). Bland annat innebär detta en förlust av den hittills

självklara kommunikationsförmågan med omgivningen.

Varje större människor har tiderna homogen grup genom format sin gemensamma ku turella kod. Den bland yttrar sig annati det verbala kro livssti-

språket, psspråket, sedvänjoma,

len etc. Inom ett lands an de olika kulturella koderna

gränser

variera mellan olika men oftast fimis det

grupper, tillräckligt

många gemensamma element för att man skall kunna tala om en nationell eller etnisk kultur. Kulturella skillnader mellan olika länder kan vara stora eller beroende hur

små, på pass

de om livsstil och

mycket skiljer sig ifråga språk, religion, historisk utveckling.

Om människor växer i sitt hemland så tar de den kulturella

upp koden för De kan meddela med utan att

given. sig omgivningen

ens behöva fundera å hur man När de utvandrar blir de

gör.

berövade denna fär I bästa fall är invandraren en utbil-

°ghet.

dad och kan ett främmande som också är känt i

person språk

besitter kanske också om landets det nya landet och kunskap

och ekonomiska struktur. Men även i

historia, styrelseskick

dessa när det finns bättre för att

fall, förutsättningar överbryg-

den kulturella är kommunikationen till en början

ga klyftan,

I mötet med det annorlunda och främ-

mycket bristfällig. nya,

mande föds insikten om allt det emensamma invandraren har med de andra som kommer fr samma land. Det är bara i denna som det sedan barndomen invanda sättet att med

grupp ord och beteende kommunicera fortfarande funge-

ömsesidigt -

rar. Skillnader som förut 1 hemlandet verkade vara stora beroende om man kom från olika städer, tillhör-

exempelvis på

eller - verkar nu vara

de olika ålders- socialgrupper mycket

mindre än den kulturella skillnaden mellan utvandrarlandet

.och invandrarlandet.

Den infödda motsvarande sätt gen-

befolkningen reagerar på

temot en etnisk eller att ta fasta å

invandrargrupp: genom

skillnader. Man det annorlunda i beteen e-

uppmärksammar

mönster som ofta är för andra och normer,

uttryck värderingar

främmande annorlunda uttal av avvi-

språk, majontetsspråk,

kande utseende m m. ett

Maoritetsbefolkningen

etniskt fr upplever et är ett

avståndstagande invandrargruppen.

för känsla av kulturella och olikhe-

uttryck värderingsmässiga

ter. Ju större den kulturella skillnaden mellan en immigrant-

och invandrarlandet är, desto större är det av

ps hemland

etniska avståndet (Westin,

upplevda

majoritetsbefollcningen I denna käns a av etniskt avstånd kan källan till etnisk

1984).

intolerans och fördomar sökas.

diskriminering,

En annan faktor i de invandrarnas

gemensam nytillkomna

livssituation är en förlust av social status Från att

ochprestige.

ha varit från att ha haft en av andra

någon i hemlandet,

social - som lantarbetare, bonde, skomaka-

igenkänd position

re, tekniker, civilingenjör eller universitetspro-

gruvarbetare,

fessor - blir man

med ett sätt att och ett

utlänning konstigt prata

underligt sätt att bete sig och som dessutom har ett

dåligt

arbete. Majoriteten av invandrarna arbetar under den första

i det nya landet, innan de lär

sig språket, i lågstatusyr-

perioden en. Det är oftast manuella arbeten som landets

befolkning inte vill ha -

exempelvis monotona industrijobb, disk- och städjobb. Det beror vilka arbeten

på arbetsmarknadsläget, som är En del fortsätteri manuella

tillgängliga. lågstatusyrken.

Andra, speciellt de med högre utbildning, lyckas kanske skaffa icke manuella som ofta ändå inte motsvarar deras

arbeten, utbildning från eller en

hemlandet, genomgår ny utbildning med att den leder till bättre arbeten. Att behärska

förhoppning

svenska är en för att få till mer

språket förutsättning tillgång

kvalificerade arbeten. Bara ytterst sällan när det t ex

gäller eftertraktade specialister, räcker det med svens-

knapphändig

ka och / eller Invandrare har dessutom små materiel-

engelska. la resurser till att med, ofta mindre än de brukade ha i

börja hemlandet och mindre än den inhemska till Stock-

flyttaren holm. Detta s eciellt då det är relativt få av

gäller flyktingar,

dem unnat att ta me sina lösöre och

sig hvsbesparingar, dylikt, även om den som svenska staten har visat

generositet gentemot dem under de sista 20 åren ör att skillnaden blir mindre här än i andra länder. M arbetskraftsinvandrare

många ga börjar också bygga upp sin levnadsstandard från litet. Detta

väldigt bör rimligtvis bidra till den känsla av förlust av social status och

prestige.

Många invandrare som slår sig ner i Stockholm kommer från landsb sådana som kom hit av arbetsmarknads-

gden, speciellt skäl, såom 67 procent av den 61 rocent av

grekiska ppen, den och de flesta av invan rama från urkiet. De

jugoslaviska kommer från en värld med annorlunda och rela-

omgivningar

tionsmönster och det är att anta att deras till

rimligt anpassnin storstadsliv ser armorlunda ut än som kommer rån

personers samma land, men från t ex av

storstadsmiljö (se beskrivning den turkiska gruppen, är för-

Alpa 1980). Landsbygdsboma modligen mer att h la samman

benägna inom gruppen genom att täta relationer att bo i närheten av

upprätthålla och genom

varandra. De kanske den nära kontakten med hemlan-

släpper

det än deras landsmän som kommer från stora

långsamrnare

städer. Det i att deras

avspeglar sig integrationspro-

cess d de har att inte bara

förlöper långsarmnare, rimligtvis överbrygga

den kulturella mellan två olika länder, men också den

klyftan kulturella mellan storstad och

klyftan landsbygd.

Då en människa från ett land till ett annat, börjar hon

migrerar

i det nya landet å den som Aleksandra

genom process

und kallar för den sociala örändnn under vilgtså sprocessen,

sker från den identiteten till den nya

förändringen gamla kÃili ( und, 1978).

I av vistelsen förstärks den etniska

början i det nya landet identiteten och detta innebär att också känslan av samhörighet

i fall kan bli starkare än med den egna etniska gruppen många känslan av till andra (t ex sociala eller

tillhörighet grupperingar

desto mer som de inom sin etniska grupp åldersmässiga), just kan och finna förståelse för sina

ge varandra ömsesidig hjälp

problem.

En invandrare kan räknas till minst tre olika med

grupperingar de tre som anses erande -

olika egenskaper traditionellt segre stadium av socioekonomisk status och etnisk tillhö-

livscykeln, ri et. De två identiteterna, klass och etnicitet kan ibland iviss m vara konkurrerande med varandra 1978). Enligt

(Hechter

Hechter är den etniska identiteten starkare ju lägre gruppens

inom det sociala är och större position stratifieringssystemet ju

ens Invandraren väljer således grup kesspecialisering inte tt vilken han kommer att tillhöra. Det är

gruppering rimli att anta att hos invandrare blir den etniska

nytillkomna identiteten starkare i av deras vistelse i Sverige också

början därför att de då intar en i landets sociala

mycket låg position

struktur. i beteende - de brukar vara

Det avspeglas deras benägna att söka sig till andra landsmän och bilda etniska koncentrationer inom vissa bostadsområden. Efter hand, när de etableras, kan klassmedvetandet mer gällan-

börjar göra de hos dem. De bete mer i enlighet me sijg sin klasstill-

börjar sig hörighet än med sin etniska tillhöri et genom att t ex flytta hån etniska koncentrationer till me elklassornråden med

lägre andel invandrare.

Etnisk dvs invandrarnas avvikande boen-

boendesegregation,

demönster från befolkningen i övrigt har u pmärksammats under i de flesta, såvä europeiska som

längre period. Tidigare, amerikanska inriktade man sig nästan enbart

undersökningar

på socioekonomiska orsaker till etnisk ation.

boendesegre

Numera även kulturella faktorer. et är

uppmärksammas

exempelvis inte enbart inkomst som om en in-

högre avgör

komstta are vill bära utan även hans

högre boendekostnader,

beredvi att investera mer i som

ighet pengar boendet spelar

roll i detta I konstate-

sammanhang. invandrarundersökningen

rades att invandrare kan ha andra vad

prioriteringar gäller

boende än svenskar.

Etnisk i

boendesegregation Stockholmsregionen

På senare tid har den etniska se diskuterats i

egationen

samband med den och ade av

planerade pågliö upprustningen

miljonprogrammets bostadsområden. et är där de största

etniska koncentrationerna finns.

i invandrarländer som

Undersökningar gamla USA, Eng-

land och visar att etniska minoriteter

Västtyskland oftast bor

koncentrerade till förslummade och områden i

gamla fattiga

städernas centrum. Så var det även i innan

Sverige miljonpro-

grarnmets områden 1965-1975. Sahlin skriver

byggdes Alpay

exempelvis i sin bok om turkar att de

(Alpay 1980) flesta

turkiska invandrare som kom till Sveri e under

1960-talet

bodde i i centrala Stockholm. av

rivningshus lgbö an 1970-talet

flyttade de ut till de da stadsdelarna:

nyby ensta, Rinkeby,

Skärholmen, m fl. rån andra vet man att

Fittja skildringar

även andra t ex

invandrargruppers grekers och finländares

flyttningar uppvisar samma mönster.

1979 fanns i Stockholms län nio bostadsområden där över 30

procent av invånarna bestod av födda utomlands.

personer

1983 ökade antalet sådana områden till 1988 till 13.

11, och Den andelen invandrare ökade under procentuella samma tid

från 13,0 år 1979 år 1988. Alla

till 14,5 procent dessa

områden procent under tid.

yggdes rniljonprogrammets

l: Invandrartäta områden i Stockholms län. 1988

Figur

5 - Andel invandrare av totalbefolknungen

O mellan 20% och 30 °/. U I .. 30% _ Af O ü

4 Ö: oc)

Källa: Områdedotobas “TK ° n §åá .G o..

av bostadsområden snabbt

Att en del miljonprogrammets

med invandrare hade flera orsaker, bland annat att det

fylldes

fler vakanta här än nå on annanstans och att

fanns lägenheter

blev anvisade dit av bostads än övrig

de oftare örmedlingen

anses dessutom inte vara attrakti-

Dessa områden

befolkning.

brist i

va. De har oftast dålig yttre miljö, på arbetsplatser

andel med sociala hög om-

närheten, hög personer problem,

och en ensidrg lägenhetssammansättning (Invandring

flyttning

och trafikkonto-

och kommunalekonomi, 1982; regionplane-

De har dessutom blivit förslum-

rets områdesdatabas). ganska

under tiden så att de redan nu 15-20 år senare, är i behov

made

I flera av dessa områden har

av en omfattande upprustning.

redan arbete med och påbörjats antingen ombyggnad

förnyelse

eller med planering av En annan karaktänstisk upprustningen. av de invandrartäta bostadsområdena i Stockholm är egenskap närvaron av olika Det är en väldigt många invandrargru per. omständighet som kan e tiH 1 skolan och till upphov problem bristande social kontro i Detta grannskapet. gäller speciellt om det finns många nya grupper.

Etnisk som över tiden boendesegregation process

På vilket sätt förändras de etniska koncentrationerna inom

bostadsområden över tiden? Det finns två modeller för hur denna kan fortlö a den utveckling (Woods, 1981). Enligt ena, tipping point-modellen, s lle den etniska koncentrationen inom ett visst bostadsområde efter att ha en viss kritisk passerat tröskel växa allt snabbare i Detta sker därför att

fortsättningen.

toleransnivån för med överskrids till samspelet omgivningen följd av det snabba er inom området. av etniska grup Den andra, utbätet ut att efter en spatial iof-modellen, g på tid av monoton tillväxt av minoriteternas andel av totalbefolkningen inom ett område, stabiliseras andelen en viss nivå.

på

Vilken av dessa modeller som är bäst till förhållandeanpassad na i Stockholm, finns det svar å. En av inget entydigt analys utvecklingen i invandrartäta bostadsområden 1 Stockholms län under 1979-1988, visar att det finns områden med perioden starkt växande andel utlandsfödda invånare med en (Figur 4), mer eller mindre stabil andel invandrare men också (Figur 2), där andelen utlandsfödda minskade personer (Figur

gâmåden

2: Invandrartäta områden med huvud-

Figur (MI-områden)

stabil andel invandrare 1979-1988

sakligen

ønde/

ufnles/Ãdø/o

ar oroade/s befo/knzng

Å/:a

.

w

___ 8413:62: -Aáa u. -0- ... u-...ac-u-...gi-u--o-i .uu- --" Vø/.sfa ...-a_. _-_- ° __.aa-o _nø - - 50 u ._- : t i 1 1 1 å _ § á 1 _ t* i än x -

_____

loge/and

Åker/hyste? å/arñááê

..i z L I | I dr

iøwxuâzåzéuzlcâceåâz

Andelen invandrare minskar främst i områden där det , Bollmora där

upprustning (västra Flemingsber Saltskog, çågår

har Roslagstulls sjukhus, Haga-

landstinget personalbostäder

Karolinska) eller där det finns studentbostäder (Frescati).

Figur 3: Invandrartäta områden med huvud-

(MI-områden)

sakligen minskande andel invandrare 1979-1988

/z

andel u/r/Lêestâäøø ,pe/ramar av o/nrøê/e/.s

áeâ/Åø/øy

. 50

HG* .

Ersta/g

M

- åxå/xp.:-

ho

u-..--:.._

\.$ .

m

^ Rar/agJá//Ãr

_ _ .yet/bas

25 i

.\.§* s. ä_ _ s ä * - ___

_.____.-.__T.:::_: _ _ _Zm-/f/;âløm/

w

*mb* -Bo//møm

is | | I [ l I j I l I H 20 SI X2 ZS U1 K 86 K?- f?

Den etniska koncentrationen ökar i de flesta fall mest där den

redan har varit - i ñnns länets största

mycket hög Rinkeby (där invandrarkoncentration, såväl antals- som

Tensta, Norsborg, Alby och glrocentmässaifli), Den a

Fittja-Hallunda, årby.

snabbaste noteras i där andelen invandra-

utvecklingen Husby

re ökade från cirka 15 1979 till cirka 33 1988.

procent procent

Det är främst de invandrarna - både i meningen

nytillkomna

individer och etniska grupper - som

nytillkomna nytillkomna

bakom denna ökning 1).

ligger (Tabell

4: Invandrartäta områden med starkt

Figur (MI-områden)

växande andel invandrare 1979-1988

%

T0 øe/m lesfäøeb pers

-

5B a: arørøgê/.s P/øfeây

áe/ø/êø/â

5b..

75/75/4

lg -

+0

Tabell 1: Största i och

Rinkeby Husby

Utvecklingen invandrargrugger 197 -1 8

Områ- Å: Total- Samtliga Föddai dc befolk- utrikes- Fin- Tur-

Tysk- Grek- Jugo- Polen Chile Iran

ning födda land kick land land slavicn

% % % % % % % % %

Hela 1979 1515421 13,0 5,7 0,50 0,79 0,47 0,45 0,40 0,23 länet 1983 1539585 13,6 5,4 0,66 0,75 0,45 0,46 0,55 0,38 -

1986 1582168 14,0 5,1 0,73 0,71 0,40 0,46 0,62 0,52 0,28

1988 1607427 14,5 4,9 0,78 0,69 0,41 0,48 0,65 0,66 0,45

Rinkc- 1979 13901 45,7 12,7 6,05 0,48 7,83 1,72 1,40 2,22 by 1983 13619 50,6 11,1 8,33 0,40 8,45 1,72 1,61 2,92 -

1986 14003 53,8 9,1 9,20 0,37 7,55 1,61 1,58 4,06 3,90 1988 13970 54,7 7,6 9,81 0,37 7,63 1,58 1,31 4,22 4,68

Husby 1979 9339 15,1 7,7 0,27 0,52 0,32 0,29 0,86 0,37 -

1983 9336 22,3 8,2 1,15 0,59 0,61 0,46 1,78 1,03 - 1986 9271 28,8 7,6 1,59 0,51 0,66 0,52 2,33 1,86 3,30 1988 9470 33,1 7,4 1,60 0,49 0,73 0,71 22A 2,19 5,69

Oftast kan man två av som

skönja typer flyttningar ligger

bakom de ökade koncentrationerna. Invandrama in

flyttar

medan svensk ut. Invandrare beter såle-

befolkning flyttar sig

des annorlunda än den svenskfödda

befolkningen.

Boendesegregation, såväl social som etnisk är statisk

ingen

företeelse. Den förändras från år till år, i takt med att

pperna koncentreras eller bostadsmarknaden. m man

sprids på

betraktar etniska koncentrationer, är det slående att vissa är mer att ansamlas än andra,

grupper benägna exempelvis

oftare med kortare vistelsetid än de med personer längre,

personer med än ur

lägre statusyrken personer medelklassen,

personer med härkomst från snarare än de som

landsbygden

kommer från städer osv. att bo i ett invandrar-

Benägenheten

tätt område kan till den aktuella livssituationen och

kopplas

kan alltså tänkas förändras med tiden.

Varför koncentreras de invandrarna till vissa nytillkomna

bostadsområden

Det är inte enbart känslan av med andra landssamhörighet män som får invandrare att till invandrartäta bostadsomflytta Det är dessutom där deras eller vänner råden. släktingar redan bor. data från Invandrarundersökförmodligen Enligt har av invandrare släkt eller vänner som ningen majoriteten hade bott i innan de korn hit - 59 av Sverige själva procent 67 av finländare, 74 av 64 chilenare, procent procent greker, av och 58 rocent av Det är hos procent jugoslaver polacker. och vänner de an få den som de behöver sina släktingar hjäl - fr om för att i det nya samhället tips bostad, börja fungera arbete eller till i konsten att hittai svensk tolkhjälp orientering Att en som av de mer vana landsmännen är

byråkrati. hjäl ges

av stor ör de bekräftas av att cirka 44 betydelse nytillkomna av alla invandrare fick första arbetet eller första

ostaden i tack vare kontakter med sina landsmän.

grocent Sverige

Denna andel varierar inom de olika invandrargrup erkraftigt na - cirka 40 bland och chilenare, gt

procent polacker

hälften av finländarna och och till 66 procent jugoslaverna upp av sina landsmän. Den information som de av greker fick hjälp får vid kontakten med den egna etniska mottagarnytillkomna så stor roll för dem därför att den gruppen spelar förmodligen ett sätt de kan förstå av människor som en i

ges på som gång

tiden befann i samma situation och vet av egen erfarenhet sig vad man behöver.

Detta med kontakternas stora är för inget betydelse övrigt eller för invandrare. Ola och Larsmärkvärdigt specifikt Siksjö Erik som har undersökt å vilket sätt folk skaffar

Borgegård

lä enheter r i Stoc olms innerstad på 1980-

privata hyreshus

Släktband således varit för 30 rocenten-

åtkomstvägama drygt

heter av hushålleni innerstan. Detta... illustrerar ten av det

som vi kallat sociala resurser när det att få bostad på gäller delmarknad: Detta kan attraktiv (Siksjö, Borgegård, 1989.) öka vår förståelse inte bara för varför invandrare samlas i

etniska utan också för varför de med tiden bostadsområden, kan ha svårt att därifrån - de flesta saknar de flytta förmodligen som leder till andra attraktiva bostadsområ-

läontaktvägaren.

En annan av för invandrarnas benä-

omständighet betydelse

att söka sig till varandra kan vara önskan att undvika genhet onflikter. Genom att bo i närheten av varandra söker de att

minimera kontakterna med storsamhället och därmed undñy

konflikter och våld (Percival, Percival, 1980). Invandrarna

möts ofta med intolerans och fördomar från

diskriminering,

sida. Som det redan har nämnts är

majoritetsbefolkningens

dessa attityder olika starka i förhållande till olika invandrargrupper beroende å hur pass stora de kulturella skillnadema

Aven om man gortser från individemas attityder återstår

konstaterade fall av etnisk diskriminering både arbets- och

på

på bostadsmarknaden.

När det arbetsmarknaden är, som redan nämnts,

gäller språk-

krav för att få ett mer kvalificerat arbete. Men, med

kunskap

eller utan är än så län erkärmande flytande] för ut än svcelnlskañ s a ö felt o eexamina Seo såårtg 1 821:? :1 f8å ;

av de

Bergman/Swedin 1982). Följ gen ° hög-

skoleutbildade invandrarna att genomgå tvinñjaçsnflera ande svensk ut-

bildning helt eller delvis. Det inte bara sådana

gäller utbild-

ningar som är eller typ

direkt beroende av språk .samhällsforrrn

eller

som skådispelar- rukar vara oberoen Junstutgildmrêgaáäüitarâ e av ör an en aven i an utånldnägar et, s om

arkitekt- eller I den situationen är det

kemistutbildningar.

som av att fortsätta i i

yrke

rfnånlga öre ommer inteklçslârar oc att även de invan âlitt are som Silrlerige. ar svens Del:

examina har svårare än svenskar att få adekvata Denna

jobb.

attityd slår olika hårt mot olika

invandrargmpper.

På bostadsmarknaden har det förekommit att h esvärdar avvisat medlemmar i vissa och / el er minori-

invandrargrupper

teter. På 1960- och 1970-talet anvisades invandrare ofta till vissa bostadsområden medan det 1980-talet hände att de

på

hindrades från att flytta till samma bostadsområden.

Hur ser då den sammanfattade bilden av de nytillkomna invandrarnas boende ut? Det finns orsaker till varför

många

invandrare visar vara att söka till varandra

sig benägna sig

under första landet. Det är en samverkan

i det nya

perioden -

mellan och ush och ade -faktorer

pull frivilliga

påtvin

som gör att en stor el av de nytillkomna invan rarna hamnar

i de invandrartäta områdena, Denna tendens

gagnar upprätt-

eller till och den redan existerande

ökning

et finns en el av -

etnis hållaåde, a segregationen. räed an pulP-faktorer

sådana som härrör från eller - som

grupp- personegenskaper

kan vara relevanta i t ex av den

sammanhanget, förstärkning

etniska och förståelse, liknande identiteten, ömsesidig

i Närheten hjåp likasinnade landsmän är

nödvän problenäl ;arbetslivet ör avpolitiska flyktingar somiexilenvill

g de grupper

fortsätta sin och arbeta för samma politiska

politiska kamp

mål. människor kommer från länder där folk ärvana att

Många

med sina vänner eller och

dagligen umgås släktingar, grannar

till en känna ISO era e oc ensamma. sådaêi n s koâiåaktêkulåüie an ont ut ör oc siisgåvêildigt örut-

utaln mgjlightet

för att och etnis a institutioner.

sättningen skapa upprätthålla

Å andra sidan sådana etniska koncentrationer i mindre

uppstår

attraktiva bostadsområden, som mer etablerade grupper ofta

undviker eller ifrån. Husen ägs där oftast av allmännyt-

flyttar

Invandrare brukar inte avvisas av dessa

tiga bostadsföretag.

till skillnad mot vad som förekommer annat håll.

värdar, på

Där finns också ofta tomma Bostäderna är således

lägenheter.

lättare för också därför att de till största delen

åtkomliga dem,

med i t ex det mest invandrartäta

upplåts hyresrätt, Rinkeby, bostadsområdet i Stockholm är samtliga lägenheter hyresrät-

- eller sådana faktorer som

ter. Andra push-faktorer uppstår

till av och som samverkar i

följd majoritetssamhällets attityd

denna är bostadsförmedlingens policy

segregationsprocess

till invandrartäta och

(bostadsanvisningar områden) upplevd

känsla av från sida.

diskriminering majoritetsbefolkningens

Orsaker till de invandrarnas koncentration till nytillkomna

de invandrartäta bostadsområdena. En modell

* Frivilliga (pull) orsakskomponenter:

känsla av etnisk identitet och etnisk samhörighet;

att kommunicera med sina landsmän; f rstmöjhzfhetelse från andra i samma livssituation;

stöd och från etnisk första hjälp mottagargru p med

ute i samhället annat att or a bostad och steg (bland

arbete)

* Påtvingade (push) orsakskomponenter:

- känsla av eller faktisk

diskriminering diskriminering

från sida, t ex:

majoritetsbefolkningens

vissa hyresvärdars att acceptera invandrare vägran

som hyresgäster

olicy till

bostadsfönnedlingens (bostadsanvisningar

invandrartäta

områdeng;

- situationen på bostadsmarknaden, t ex:

- eller få bostäder annanstans inga lediga någon mycket högre bostadskostnader någon annanstans.

Inslussningsområden och spridningsprocessen

I av vistelsen skulle alltså invandrarna vara att början benägna

ansamlas i där det redan finns etniska konbostadsområden,

centrationer. I är det förorter dagens Sverige vanligtvis byggda

under 1960- och 1970-talet, ofta med social status. Det är

låg

ingen ny företeelse. Harald Swedner har beskrivit en sådan

process i Malmö Karaktäristiskt för (Swedner 1973). processen

är att områdena såsom för såväl fungerar inslussningsområden

individer som Med tiden har invandrarnas resurser grupper.

och samhällskännedom ökat och deras behov och beroende av

den minskat. och

egna gruppen Grupperna börjar spridas

takten i kan relateras till hur fort de i