Välfärd och segregation i storstadsregionerna : underlagsrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

VÄLFÄRD OCH SEGREGATION

I STORSTADSREGIONERNA.

)5I

Statens offentliga utredningar äñâ? 1990:20

E5§ Statsrådsberedningen

Välfärd och

segregation

i

storstadsregionerna

Underlagsrapport av

§torstadsutredningen

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best.nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/ 763 23 20 Telefontid 8°-12°° (externt och internt)

08/ 763 10 05 l2°°-16°° (endast internt)

Produktion Libergraf 687 0 004 Form: Libergraf Design Omslagsfoto: Rein Välme/Bildhuset ISBN 91-38-10530-6 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1990 032466

Förord

En för är direktiven att

huvuduppgift storstadsutredningen enligt göra en bred av levnadsvillkoren i storstäderna i relation till

belysning landet i skall också föreslå som förbättrar

övrigt. Utredningen åtgärder storstaden som

livsmiljö.

Storstadsutredningen har statistiska i att

givit centralbyrån uppdrag göra en bred belysning av levnadsvillkoren i storstadsområdena. Centralbyrån har till stor del baserat sin studie 1978 to m 1988 års

på undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Andra datakäl-

viktiga lor är folk- och av hus-

bostadsräkningarna (FOB), undersökningarna i hållens inkomster och

konsumentprisstatistiken.

Föreliggande rapport har utarbetats av en omfattande

arbetsgrupp docent Joachim Lars Häll, Göran Nordström

Vogel (projektledare), och Hans Lindblom. J ette Bodin har medverkat vid

databasuppbyggnaden.

Rapporten kommer att till grund för

ligga storstadsutredningens fortsatta arbete.

Jan O Karlsson

Läsanvisning:

I tabellmaterialet förekommer bl a följande förkortningar:

centr -1951: Centralt före

Hpriv belägna privata hyresrätter, byggda

195 1 Hallm centr: Centralt som tillhör allmännyttan

belägna hyresrätter

Brätt centr: Centralt belägna bostadsrätter

när- Privata i när- resp

Hpriv resp ytterort: hyresrätter, belägna

ytterförorter

Hallm när- i när-

resp ytterort: Allmännyttans hyresrätter, belägna

resp ytterförorter

Brätt när- resp ytterort: Bostadsrätter, belägna i när- resp ytterförorter

Blandomr när- resp ytterort: Områden med blandad bostadsbebygg-

else, belägna i när- resp ytterförorter.

Dessa områden beskrivs närmare i kapitel 2.

Innehåll

Sammanfattning

1 Bakgrund 2 Dataunderlag

DELI BOENDESEGREGATION (Vogel)

3¶Demograñsk segregation (Vogel)

4 Socioekonomisk segregation (Vogel) 5 Diskussion (Vogel)

DEL II LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

6 (Vogel)

Utbildning

7 och

Sysselsättning arbetsmiljö (Vogel)

8 Inkomster (Vogel) 9 Materiell standard

(Vogel)

10 Bostadsförhållanden (Vogel) 11 Levnadskostnader (Lindblom, Vogel) 12 Sociala relationer (Häll) 13 Kriminalitet (Häll) 14 Politiskt deltagande (Häll, Vogel) 15 Hälsa (Nordström)

BILAGOR

275 De regionala

indelningama

289 Befolknings- och bastalstabeller 297 Kompletterande tabeller 369 Teknisk

beskrivning

377 och vid riks-

Valdeltagande partival

UI-Jâ-UJNH*

dagsvalen 1979-1988

399 Litteratur

Sammanfattning 7

Sammanfattning

SCB redovisar i denna rapport en av levnadsförhållanden i jämförelse storstadsregionema och övriga delar av en landet, resp inomregional jämförelse inom de tre har utarbetats storstadsregionema. Rapporten på uppdrag av Den omfattar två delar: Storstadsutredningen.

Dell belyser boendesegregationen i där storstadsregionema, vi jämför i 1 600 bostadsområden med befolkningsstmkturen avseende på demografiska (ålder, mm), faktorer hushållstyp resp socioekonomiska faktorer (s k socioekonomiska grupper, invandrare, inkomst).

Del 2 belyser levnadsförhållandena, där vi tittar utbildpå ning och och studiedeltagande, sysselsättning arbetsmiljö, inkomster, materiell levnadsstandard och levnadskostnader, bostadsstandard, sociala kontakter, kriminalitet, politiskt deltagande och valbeteende samt hälsa. Här vi dels jämför storstadsregionema med andra större städer, regioner med speciella problem resp sammanhållna landsdelar, dels kommuner och bostadsområden inom storstadsregionema.

Rapporten beskriver dels nuläget, dels sedan slutet av förändringarna 70-talet.

Datamaterialet

Datamaterialet omfattar FOB och från (folk- bostadsräkningarna) 1980 och 1985, ULF av från (undersökningarna levnadsförhållanden) 1978- 1988, HINK av hushållens från (undersökningarna inkomster) 1975-1987, HUT av hushållens från (undersökningarna utgifter) 1985,

Sammanfattning

AKU (arbetskraftsundersökningama) för 1987, SCBs löpande konsumentprisstatistik samt valstatistiken för 1979, 1982, 1985 och 1988.

För av och levnadsförhållandena i

analysen boendesegregationen

erfordrades en av storstäderna i storstadsregionema indelning

bostadsområden. Samtliga i storstadsregionnaturliga fastigheter ema grupperades till totalt 1 600 bostadsområden som skulle utgöras av geografiska områden med i huvudsak samma typ av bebyggelse (småhus/flerfamiljshus), upplåtelseform/ ägarkategori och ålder. De skulle dessutom av de boende upplevas som naturliga bostadsområden (t ex inte delas av motorleder, vattendrag etc). För varje sådant bostadsområde beräknades med hjälp av FOB en rad demografiska karakteristika (befolkningens ålder, andel samboende/ ensamstående, andel barn, sysselsättningsgrad osv). Vidare beräknades varje bostadsornrådes socioekonomiska struktur (andel av befolkningen som tillhör olika yrkesgrupper/socioekonomiska grupper mm).

De 1 600 bostadsområdena klassiñcerades vidare efter läge (centrum, närförorter, yttre förorter) och dominerande bebyggelse (småhusområden, bostadsrättsområden, hyreshusområden). Hyreshusområdena klassiñcerades även efter dominerande ägarkategori (allmännyttiga

och slutligen klassiñcerades samt-

bostadsföretag, privat hyresvärd)

liga bostadsområden efter dominerande byggnadsperiod. Likartade bostadsområden har sammanforts till kluster (grupper) av likartade bostadsområden. Ett flertal sådana grupperingar utnyttjas i rapporten för av av samt för särredovisningar av

beräkningar graden segregation

levnadsförhållanden. Vi har tittat speciellt på de bostadsområden som vi med av prisbildning och har bedömt

ledning befolkningsstruktur

som särskilt attraktiva, innerstaden och småhusomrâdena i

nämligen

de inre förorterna. Vidare särredovisas miljonprogramområdena, dvs av de allmännyttiga bostadsföretagen ägda hyreshusområden i förorterna, byggda under 1965-75.

perioden

Sammanfattning 9

Demografisk segregation

Innerstaden - färre pensionärer, färre

ensamstående, flera barn

Vi har sedan en i landet. I stor-

länge fortlöpande hushållssplittring stadsregionema har denna utveckling kommit längst: där är nu var fjärde person ensamstående:

De ensamstående är överrepresenterade i innerstaden (44 procent), men denna tendens har tidigare varit ännu starkare. Minskningen bör hänga samman med att många smålägenheter har försvunnit i samband med saneringen av det äldre fastighetsbeståndet.

De ensamstående är däremot kraftigt underrepresenterade i småhusområdena (8 procent), men något mindre än tidigare.

De är överrepresenterade i olika typer av hyreshusområden, mest i det äldre fastighetsbeståndet och hos allmännyttan.

Andelen barn av totalbefolkningen har minskat i

storstadsregionema.

Den andelen är högst i småhusområdena och lägst i centrum. Men även här är förändringar på väg:

Andelen minskar mest i småhusområdena, och ökar nu i

bam

centrum. Aven här bör saneringen av innerstaden vara en viktig

förklaring. I samband med saneringama försvinner många små-

och bildar större Och lägenheter lägenheter. nybyggnationen domineras av relativt stora bostäder.

Andelen pensionärer har ökat i storstadsregionema (från 15 till 16 procent), dels på grund av ökad medellivslängd, dels grund av tidig-

på

are pensionering. Pensionäremas har förändrats relativt

bosättning

mycket:

10 Sammanfattning

Mellan 1980 och 1985 har andelen som bor i

pensionärer

innerstaden minskat med en tiondel. Aven här bör orsaken vara

färre smålägenheter.

Pensionärema är i allt större utsträckning bosatta i bostadsrättsomrâden i förorterna.

Socioekonomisk segregation

Innerstaden - Her färre arbetare

högre tjänstemän,

Småhusområden - flera arbetare

Med socioekonomisk menas att i olika

segregation befolkningen

socioekonomiska (arbetare, olika nivåer

grupper tjänstemän på

bor mer eller mindre koncentrerade till olika

resp företagare)

av bostadsområden. Det boendet äri huvudsak en

typer segregerade

konsekvens av varierande resurser (inkomster, personliga kontakter,

som i vilken man i konkurrens med

kunskaper), avgör utsträckning

andra kan bosätta i de attraktiva bostadsområdena.

sig

I hela landet en förändring av den socioekonomiska

pågår tydlig

strukturen: arbetarklassen minskar, och framför allt de högre

ökar i antal. I storstadsregionema är denna förändring tjänstemännen

särskilt stark, och den är starkast i Våra

Stockholmsregionen.

visar att 40 procent av storstadsbefolkningen

undersökningsresultat

över 18 år tillhör arbetarklassen (anställda i yrken som nonnalt

av LO, inkl från sådana Andelen har

organiseras pensionärer yrken).

minskat med 0,6 mellan 1980 och 1985. Andelen

procentenheter

med minst 3 års utbildning efter student-

högre tjänstemän (yrken

examen) har ökat från 12 till 16 bara 5 år.

procent på

Arbetama är underre P resenterade i storstädemas centrum (29

. . ..

och den tendensen har blivit annu mera markerad.

procent),

På bara 5 år har andelen arbetare i innerstaden minskat med

en tiondel (3,3 procentenheter).

Sammanfattning 11

Det är istället de högre andel som har ökat

tjänstemännens

avsevärt: från 16 till 22 procent, dvs med en tredjedel.

till dessa resultat i i

Bakgrunden ligger boendekostnadsutvecklingen

storstädemas centrum. Genom har inte fullt

saneringama många

moderna och därför liksom

billiga lägenheter, många smålägenheter

försvunnit från storstädemas äldre

fastighetsbestånd. saneringama

ökar boendekostnadema vilket är lättare att bära för

höginkomsttagare.

I innerstaden sker dessutom en snabb av till

omvandling hyresrätter

bostadsrätter. Exempelvis har andelen bostadsrätter ökat med hela 8,5

procentenheter på tio år. Kravet en (i regel kon-

på marknadsmässig)

tantinsats driver alternativt förutsätter en viss

upp boendekostnadema

förmögenhet.

S aneringarna har utan tvekan skapat bättre bostads-

förhållanden i innerstaden, och de har gjort den gamla

stenstaden mera attraktiv. Men i samband

omflyttningama

med saneringama ledde också till att vi fick en starkt

förändrad befolkningsstruktur. Paradoxalt kan alltså den stora satsningen på sanering ha lett till att resurssvaga

- istället att en bättre - har

grupper fär få boendemiljö

ersatts av resursstarka bostadskonsumenter som kunde betala de högre boendekostnadema.

Samtidigt kan vi emellertid konstatera en tendens till minskad

segregation:

I småhusområdena, där arbetarna var

tidigare underrep-

resenterade (36 procent), har deras andel ökat något. Men fortfarande är de

högre tjänstemännen kraftigt överrepre-

senterade där, särskilt i de mest attraktiva områdenai de inre förorterna. I där man har de

storstadsregionema

högsta villaprisema är sambandet mellan klass

naturligtvis

och boendcform starkast.

Det finns också stora skillnader mellan enskilda stor-

ganska

stadskommuner: andelen arbetare varierar mellan 18 och

52 procent (Danderyd resp Botkyrka). När vi jämför enskilda bostadsområden blir skillnaderna ännu mera drastiska. I Malmöregionen finns områden med mer än 80 procent arbetare, och i innerstaden och vissa äldre villaområden finns områden med mindre än 10 procent arbetare.

12 Sammanfattning

Andelen i storstadskommunema varierar mellan 36

högre tjänstemän

och 7 En del bostadsområden har mer än procent (Danderyd) procent. 50 högre tjänstemän. Våra resultat visar att även skillnaderna

procent mellan storstadskommunema har ökat.

i förorterna byggda under miljonprogrammet och

Hyreshusornrådena

av allmännyttan, har haft en omvänd utveckling: ägda

Där har andelen arbetare ökat, och andelen högre tjänstemän har inte alls ökat samma sätt som i de mera attraktiva områ-

på

dena.

Där tillhör 63 arbetarklassen (i centrum var det 32

procent

procent). Och endast 5 procent utgörs av högre tjänstemän (i

centrum: 22 procent).

Resultaten tyder att många av dessa områden har fått dålig status.

på

Det är där bostadsmarknaden (invandrare, storstad-

nykomlingama på

ens från landsorten) har börjat sin boende-

ungdomar, inflyttare

karriär. Eftersom av områdena inte har en attraktiv miljö, med

många

nackdelar som avstånd, nedsliten yttre miljö och anhopning av

långa

har de blivit för dem som har

problemhushåll, genomgångsornråden

haft råd att flytta. Områdena har drabbats av stark omflyttning och

social Många sådana områden har stigmatiserats och låg gemenskap.

fått Vi kan avläsa denna i våra siffror om

dåligt rykte. utvecklingen befolkningsutvecklingen.

Alla de som vi har nämnt har försiggått under en period

förändringar

med stora av fastighetsbeståndet. Fram till mitten

ganska förändringar

av 70-talet hade vi en snabb ökning av (i viss mån även

hyresbostäder

bostadsrätter) i förorterna Sedan dess har andelen

(rniljonprogrammet).

småhus ökat, man har sanerat i de gamla bostadsområdena, där många

har försvunnit, och man har haft en snabb ökning av

smålägenheter

andelen bostadsrätter. Boendeforrner, och upplåtel-

lägenhetsstorlekar

sefonner kan vara olika attraktiva för olika typer av hushåll, oavsett deras ekonomiska resurser. Därför har vi tittat närmare på arbetare och

tjänstemän i olika (livscykel):

familjesituationer

Ökningen av andelen högre tjänstemän i storstädemas centrum gäller framför allt ensamstående äldre eller

från denna typ av yrken. Nästan 40 procent

pensionerade

Sammanfattning 13

av dessa bor nu i innerstaden. För dessa kan vi

pensionärer

samtidigt registera ett minskat småhusboende.

Minskningen av andelen arbetare gäller framför allt äldre (över 44 är) resp pensionärer.

Även yngre barnlösa samboende högre tjänstemän har ökat sitt

centnimboende.

Praktiskt taget i alla livscykelkategorier har arbetarnas centrumboende minskat.

Småhusboendet har i första hand ökat bland arbetare med barn.

Levnadsförhållanden

UTBILDNING

Befolkningens utbildning har förbättrats i hela landet, men förbättringarna är störst i Stockholms- och som har

Göteborgsregionema,

flest långtidsutbildade; där har 29 resp 24 procent någon form av eftergymnasial utbildning. I Malmöregionen är det 17 procent, i riket i sin helhet 19 procent och i norra 11 procent.

glesbygden

Inom storstadsregionerna har vi samma typ av förändringar som redan har konstaterats beträffande de socioekonomiska gruppemas bosättningsmönster.

I centrum har vi fått en allt mera markant koncentration av lângtidsutbildade (41 procent, en ökning med hela 12 procentenheter på 10 år).

I allmännyttans i förorterna är endast 16

hyreshusområden procent lån gtidsutbildade.

Utvecklingen är entydigt: de som har kvalificerad (och

utbildning

därmed bosätter i allt större cen-

högre inkomster) sig utsträckning tralt, medan de som har lägre utbildning hamnar alltmera ute i storstadsregionernas penferi.

14 Sammanfattning

S YSSELSÄTTNING

Storstadsregionema har landets högsta sysselsättningsgrad (Stockholmsregionen: 76 procent, glesbygdsregioner: cirka 65

I Stockholmsregionen har man dessutom de längsta arprocent). betstidema och den lägsta arbetslösheten. Befolkningskoncentrationen innebär större pä arbetsmarknaden, där ñnns

valmöjligheter också en större andel kvalificerade arbeten och därmed högre inkomster. I innerstaden ökar sysselsättningsgraden särskilt starkt, beroende pä bl a en minskad andel pensionärer.

Såväl ifråga om arbetstider som arbetsmiljö finns det stora skillnader mellan i resp i de attraktiva

befolkningen miljonprogramområden innerstadsomrädena och de välbelägna smähusområdena. Dessa resultat mot resultaten rörande den socioekonomiska

korresponderar

i kapitel 4. segregationen

INKOMSTER

Lönema är cirka 30 högre i än i norra

procent Stockholmsregionen glesbygden (på grund av flera höglönejobb och längre arbetstider). Medan lönerna har minskat sedan 1978 har de disponibla inkomsterna ökat med 6-7 (beroende på ökad förvärvsintensitet bland

procent kvinnor, ökade pensioner mm).

Aven de inkomsterna är klart högre i

disponibla

i 66 000 kr,

storstadsregionema: Stockholmsregionen

Göteborg/ 61 800 kr, större

Malmöregionerna övriga

kommuner 57 700 kr och i norra 54 200 kr/år.

glesbygden

Inom storstadsregionema är det i de mest attraktiva

naturligtvis områdena vi hittar de högsta inkomsterna, den minsta andelen socialbidragstagare och

lâgavlönade.

Sammanfattning 15

I de småhusområdena är de inkomsterna närbelägna disponibla 25 procent högre än i i förortallmännyttans hyreshusområden erna, byggda under miljonprogrammet.

I centrum har de inkomsterna ökat snabbast: med disponibla nästan 20 procent på fem år. Detta både den stengäller gamla staden och de centrala bostadsrättsområdena.

Även skuldsättningen ökar i cenmim, och det bör påtagligt hänga samman med bostadsrätterna. marknadsprisema på

MA TERIELL STANDARD

Den materiella standarden i form av bl a kapitalvaror (bil, frys, video mm) är starkt relaterad till boendeformen (småhus eller lägenhet). Småhusbefolkningen har i de flesta avseenden standard. Vi högre konstaterar vidare:

Befolkningen i innerstaden har fritidshus i minskande omfattning. Det beror på att det ökade antalet antagligen bostadsrätter och den ökade i innerstaden hyresnivån lägger beslag på en större del av inkomsterna. I mån inverkar någon även en föryngring i centrum.

BOS TADS S TANDARD

Befolkningens bostadsstandard har förbättrats avsevärt

underde

senaste decennierna, och det även Aven här gäller storstadsregionema. har bostadsbeståndet en mot genomgått omvandling flera småhus, flera bostadsrätter, större lägenheter och av bostäderna. modernisering

56 procent av bor i storstadsbefolkningen ägarbøstäder (småhus eller bostadsrätter)

27 procent av bor i innerstadsbefolkningen ägarbostäder (i regel bostadsrätter). Den siffran har ökat snabbt (med 8 procentenheter på 10 år).

16 Sammanfattning

I har marknadsvärdena stor inverkan på boende-

ägarbostädema

kostnaderna. och bostads-

Storstadsregionemas bostadsefterfrågan

brist och boendekostnaderna, vilket kommer att

pressar upp priserna

drabba framtida bostadskonsumenter. Konsekvenserna kan vi nu avläsai statistiken i form av en snabb ökning av andelen resursstarka bo-

stadskonsumenter ex i innerstaden. I takt med att

(t högre tjänstemän)

marknadsvärdena realiseras framöver kommer boendekostnaderna att

ta en allt större del av inkomsterna i Detta

storstadsregionema.

kommer framför allt att drabba nykomlingarna på bostadsmarknaden: från landsorten, egna ungdomar och

inflyttare storstadsregionernas

invandrare.

har fortsatt att öka även i storstadsregionema.

Utrymmesstandarden

Men inom kan vi notera ökad trångboddhet i

storstadsregionema

innerstaden. Detta samman med en förändrad hushållsstruktur

hänger

i bostäder av ordinär storlek) samt en relativ

(flera barnfamiljer

minskning av andelen pensionärer.

LE VNADSKOS TNADER

av levnadskostnadema i visar att

Analyser storstadsregionema

boendet och även är dyrare än i

transportkostnadema betydligt

landsorten. Det särskilt stora och lägenheter

gäller hyreslägenheter,

under 80-talet. kostade i Storstockholm

byggda 80-talslägenhetema

446 kr/m2, i 475 kr/m2 och i resten av landet 408 kr/m2

Storgöteborg

(1987 års priser).

Även bostadsrätterna är i storstadsregionema.

betydligt dyrare

är inte men är

Månadsavgiften visserligen högre, överlåtelseprisema

3-4 i Storstockholm och 2 gånger högre i Storgöteborg.

gånger högre

SCBs visar att stora barnfamiljer (minst tre

småhusundersökningar

15-17 000 kronor mera per år i Storstockholm och Stor-

bam) betalar

än utanför Detta emellertid inte hela

Göteborg storstadsregionema. ger

bilden, eftersom husens storlek, kvalitet och lånebilden kan variera mellan för kostnaderna i likvärdiga

regionerna. Typfallsberälcningar

småhus visar att stockholmaren betalar cirka

(ett medeIhus)

3 500 kronor mera månad än om huset är köpt med

per smålänningen,

100 000 kronor i insats under det senaste året (här slår de högre marknadsvärdena Om samma hus har köpts fem år tidigare

igenom).

Sammanfattning 17

blir skillnaden cirka 1 700 kr/månad. dessa är

Samtliga beräkningar gjorda enligt det nya skattesystemet (RINK). Det nya skattesystemet

ökar boendekostnadema betydligt mera i storstäderna än i landsorten

(med l 000 600 kr/månad i dessa båda utöver den

resp exempel,

ökning som drabbar ett referensområde i landsorten).

SOCIALA RELATIONER

De sociala relationerna är i flera avseenden sämre i storstadsregionema: andelen ensamboende är högre och färre har kontakt med anhöriga och grannar. Liksom i resten av landet ökar andelen

ensamstående. De är starkt i

överrepresenterade hyreshusområdena

och i centrum, och just där är också sämre

grannkontaktema

utvecklade. Motpolen är småhusornrådena - där man mera med

umgås

sina grannar och farniljekontakterna är mera omfattande.

KRIMINALI TE T

Kriminalstatistiken över anmälda brott visar klart högre vålds- och i storstadsregionema. Samma resultat visar även

egendomsbrottslighet levnadsnivåundersökningarna, där vi har frågat intervjupersonerna vad

de har råkat ut för under det senaste året. Medan kriminalstatistiken

visar en ökad i kan vi inte

brottslighet storstadsregionema, registrera

flera offer när vi svenska folket. i att

frågar Förklaringen ligger

kriminalstatistiken endast avser anmälda brott, och de motsvarar endast 25 procent av den som kommer fram i intervjuerna. Vi

volym

anser att i kriminalstatistiken mera föränd-

förändringarna speglar ringar av

anmälningsbenägenheten.

Vi kan alltså inte någon ökning av våldsbrottsligheten

belägga

i storstadsregionema.

Inom storstadsregionema är de boende i innerstaden samt i

allmännyttans miljonprogramområdena i förorterna mest ut-

satta.

Under en ettårsperiod uppger två och en halv av stor-

procent stadsbefolkningen att man utsatts för våld med

kroppsskada

(märken, sår etc). I hela riket rör det sig om strax under två

18 Sammanfattning

procent. Lägger vi till hotelser och våld utan märken ökar andelen till åtta procent i mot sex procent i hela

storstadsregionema

landet.

Däremot är oron att drabbas av våld större i

för betydligt storstadsregionema. Nästan var femte storstadsbo har någon

gång under det senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad.

Även andelen som har drabbats av stöld eller skadegörelse är större (32 mot i hela

i__storstadsregionerna procent 23 procent

riket). Aven här är de boende i allmännyttans miljonprogram-

områden i förorterna resp innerstadsbefolknin gen mest drabb-

ad. Inte heller här kan vi se någon klar ökning.

Våra resultat tyder vidare att vandaliseringen i bostadsområdena

på

har minskat mellan 1978 och 1985.

VALBETEENDE

Valbeteendet, dvs och i olika typer av

Valdeltagandet partivalen

bostadsområden speglar dels dels be-

befolkningssarnrnansättningen

reaktioner den utvecklingen.

folkningens på politiska Förändringar

mellan valen (av eller valet av parti) kan vara en

Valdeltagandet

indikation på ett ökat missnöje.

-

1980-talet har präglats av minskande mobilisering:

politisk

valdeltagandet minskar med cirka fem procentenheter mellan 1982 och

1988. har något lägre valdeltagande än riket i

Storstadsregionema

övrigt, och det socialistiska blocket är cirka

fyra procentenheter

Sedan 1982 har det socialistiska försämrats i

svagare. väljarstödet storstadsregionema (relativt landet i övrigt).

Vänstern är starkast i förortemas milionprogramomrâden

(allmännyttans hyreshusorrxråden), vilket främst beror på en

hög andel arbetare. Det är där som har minskat

valdeltagandet

mest, med bortåt 9 procentenheter. Och andelen som röstar på SAP/V PK har minskat ännu mera mellan 1982 och 1988 ( cirka

11 procentenheter).

Sammanfattning

Även när man kontrollerar för klasstrukturen i olika valdistrikt är det framför allt i i förorterna som

allmännyttans miljonprøgramømråden Valdeltagandet liksom röstningen på SAPN PK har minskat.

Valdeltagandet är högst i smâhusområdena och där har

(90 procent), man inte heller haft så stor av Där är det

minskning valdeltagandet. borgerliga blocket starkast, men just där har det socialistiska blocket klarat sig bäst, medan det har minskat mer än normalt

borgerliga

(röster till miljöpartiet).

Innerstaden har, som redan har visats, fått en alltmera välsituerad

Det sätter också spår i och

befolkning. Valdeltagandet röstningen:

valdeltagadet minskar inte lika starkt där och relationerna mellan blocken förskjuts nu. Det socialistiska blocket mest: i den

har tappat gamla stenstaden var man 1988 nere i 34 procent av rösterna, en minskning med 5,6 procentenheter sedan 1982.

Det är som och vpk har sina starkaste

iinnerstaden miljöpartiet

fästen. Aven moderaterna är överrepresenterade i den gamla stenstaden och i de mest attraktiva småhusornrådena nära stadskärnan. Centern är överrepresenterad i småhusområden

i de yttre förorterna, socialdemokratemai hyres- och samt hos allmän-

bostadsrättsornråden

nyttan i förorterna, och folkpartiet i alla småhusområden.

slags

Valdeltagandet minskar mest i områden med hög andel arbetare, andel socialistiska röster (i det senaste valet),

hög

låg sysselsättningsgrad, många invandrare och låga inkomster.

Även när det gäller andra mått på aktiviteter förekommer

politiska

stora skillnader mellan olika bostadsområden. En mellan

jämförelse

t ex inom och närort-

allmännyttans hyresområden miljonprogrammet

emas småhusområden visar bl a att i de förra områdena är det färre (tre och en halv procentenheter) som är anslutna till

något politiskt parti, det är dubbelt så många som uppger att man inte brukar diskutera

politik och ungefär gånger så många som inte tror sig ha

fyra några möj-

ligheter att författa en skrivelse för att överklaga ett beslut av en myndighet.

Utvecklingen går dessutom åt motsatt håll i dessa områden,

klyftorna vidgas: anslutningen till politiska partier tycks ha ökat i närortemas småhusområden mellan 1978 och 1988. Där ökar intresset för

politik

20 Sammanfattning

och det är fler som skulle klara av att överklaga ett beslut. I miljonprogrammets allmännyttiga hyresornråden är andelama istället minskande för vart och ett av dessa mått.

HÄLSOTILLSTÅND

Vi har hittat relativt stora skillnader när det gäller sjukligheten, både mellan storstadsregionema och landsorten och mellan olika bostadsområden och kommuner inom De beror inte

storstadsregionema. på

åldersskillnader (vi redovisar åldersstandardiserade sjuklighetstal), utan dels av i arbetslivet),

på yrkesstrukturen (effekter förslitningen

dels selektiv (andelen friska, arbetsföra, välutbildade

på omflyttning

osv som in ut ur området).

flyttar resp

är friskare än befolkningen i Storstadsbefolkningen betydligt

inre Norrland.

Inom är hälsan bättre i de mest

storstadsregionema betydligt

attraktiva bostadsområdena, dvs i den centrala gamla stenstaden och i småhusområdena, än i allmännyttans hyreshus-

områden i ytterområdena, byggda under miljonprogrammet.

Dessa skillnader korresponderar med den socioekonomiska strukturen i dessa områden, mot andelen arbetare, andelen socialbidragstagare, osv. Och skillnaderna är stora:

förtidspensionärer

I småhusområdena har 7 procent i hög grad nedsatt

I allmännyttans miljonprogramornråden arbetsförmåga.

i de yttre förorterna rör det om 16 procent.

sig

En sammanfattning:

Vad händer med de mest attraktiva bostadsområdena?

Innerstaden har en snabb omvandling: genom saneringarna

genomgått

har billiga smålägenheter slagits samman till större lägenheter,

många

och har ökat saneringen. Dessutom har andelen bostäd-

hyroma genom

er som med bostadsrätt ökat drastiskt (i Stockholms innerstad

upplåts

med 8,5 på 10 år). Det har blivit dyrare att bo i

procentenheter

Sammanfattning 21

innerstaden, och det krävs allt högre inkomster och

förmögenheter.

Resultatet har blivit en snabb av

förändring befolkningsstrukturen:

Andelen arbetare har minskat med en tiondel fem år. I innerpå staden utgör arbetarna endast 29 procent för stor- (genomsnittet stadsregionema: 40 procent)

Andelen högre tjänstemän ökar (med en tredjedel på fem årl). Där utgör de i 16 22 procent (genomsnitt storstadsregionema: procent).

Minskningen av arbetarandelen framför allt de äldre och gäller ensamstående, medan ökningen av de alla

högre tjänstemännen gäller

åldrar, men framför allt äldre ensamstående och pensionärer.

Dessa befolkningsförändringar har haft konsekvenser för levnadsförhållandena i innerstaden:

andelen högutbildade har ökat medelinkomstema har blivit högre andelen har minskat

lågavlönade bilägandet ökar

men: skulderna har ökat (flera bostadsrätter) flera är oroliga för sin ekonomi flera är trångbodda färre har råd med ett fritidshus

I småhusområdena har vi en annorlunda där ökar

något utveckling:

andelen arbetare, särskilt i de mera områdena och områden avlägsna som kom till under 1965-75 Man kan

perioden (miljonprogramrnet).

tänka att tjänstemännens till innerstaden

sig inflyttning öppnade

vissa möjligheter för den Fortfarande är arbetarna

övriga befolkningen.

underrepresenterade i småhusområdena:

I de inre förortemas småhusområden räknas endast 29 procent av de vuxna till arbetarklassen i storstads- (genomsnitt regionerna: 40 procent).

22 Sammanfattning

Det är betydligt dyrare att bo i småhus i storstadsregionema, jämfört

med landsorten. Statistiken visar att stora barnfamiljer som bor i

småhus i betalar 15-17 000 kronor mera än i

Stockholmsregionen

landsorten. för kostnaderna i likvärdiga småhus

Typfallsberäkningar

(ett medelhus) visar att stockholmaren betalar cirka 3 500 kr mera

månad än smålänningen, om huset är köpt med 100 000 kr i insats

per

under det senaste året (här slår de marknadsvärdena igenom).

högre

Om samma hus har år ett blir

köpts fem tidigare (i lägre prisläge)

skillnaden cirka l 700 lcr/månad.

Förslaget till ett nytt skattesystem (RlNK) ökar boende-

kostnaderna mera i storstäderna än i landsorten:

betydligt

med kr/månad i dessa båda exempel, utöver den

1 0()0 resp 600

öknin g som drabbar ett referensområde i landsorten.

En i avseenden har vi konstaterat i de

många negativ utveckling allmännyttiga bostadsföretagens miljonprøgramområden (hyreshus-

områden i förorterna, under 1965-75). De bildar en kontrast

byggda

mot innerstaden:

arbetarandelen ökar: den är nu mer än dubbelt så stor som i

innerstaden

de högre andel minskar: den är nu tre gånger

tjänstemännens

lägre än i innerstaden

medelinkomsterna har utvecklats ogynnsamt: andelen

socialbidragstagare är 15 gånger högre än i de attraktiva

småhusområdena

den materiella standarden är sämre

befolkningen har sämre hälsa.

Sammanfattning 23

Hmucm m.mm H.vm m.mm m.Hm m.mm v.mm w.«m m.›mm.mm m.Hm m.mm

mvcwon muooax

m.m Mmmm cam m.om ›.m› ›.mm m.›m m.om m.v› o.Nm w.mm

umumon

.øwum

EMM MGH m.›m v.mm m.m› m.v› m.N› H.v› m.o› H.mm o.mm ›.» m.›o

Qwao o.«›

wxxanm

m

mummamw

H.w m.›

m H.mH mv

UHHM m.vH m.HH m.vH a.NH m.oH v.oH ›.mH m.qñ H.om

mnanum

nmvcø mcmm

m.vv m.mv v.Hm ›.mm v.mm N.mm o.mm ›.mv ›.om m.vm v.mm N.om

Hmvcm nmnum wumu

zoom:

uwvnm

H M

amma:

uuoumuum

uucmo

mnamumnum

uocoamwu uuoumc

umxau msnmem auQ

uumummuas muumceaam

uumumvmumon u«nm

cmvmusowbmumuoum

wom^ AH

mamamaam womA womA mnmm møgmsm mums

muvcwz Esuucmo uuogmz

Hovcowmmm uuoumuuw

Hamnøumuxamum0 cmuwhsömuuohnh H0üh5HNMOUWHEÖ

novwhaöadhmoumdohwwx

24 Sammanfattning

«.m o.m w.m v.m H.m m.w o.m m.m m.m m.w

›.mH w.mH

uummumz umuwnum mmmeuow

o.mm m.vm o.mm ›.vm H.mm o.om m.mm «.m› m.mw m.Hm m.m›

:mom wvmu mmma

m.mm m.›H m.mm m.›m m.mm m.Hm ›.mm ›.›N m.›m m.›m H.mm ›.m«

.vaoum umvmxm

wwawunm

m.›

ouo now m.NH m.›H o.oN m.om o.mH m.HH o.mm v.mm m.mH a.mH m.wH

Uam Uam

m.H m.H «.m m.m m.m v.N w.H H.m ›.N m.m «.a o.v

mvmxw

now E

uumwub

H.mm ›.›mm.om «.mv ›.mm m.Hm m.mH m.›m o.Hv m.mv m.›H H.mm

øwmcH ucamgm uxøucox

Emmqm wvcmon

Hmvøm

N H

amma:

uuoHmuu›

nucwo

uuoumc

nwcowmwu

umxay møgwem HnQ

uumgmmuan muumceaam

uumumumpmon

cmvmueomnmumuouw

mamamaamwomA womA wow^ mumm mønmem mgmm

mnvcaz EDHUG®U uuoumz unouwuu»

Hovcowumm HONWSHNWOUWHEÖ

aaonmumuxamum›o covwhaomunohnh GGUWHEGEMHUOHQWOHHHE

Bakgrund 25

1¶Kapitel Bakgrund

Utredningsuppdraget

Denna rapport har utarbetats på uppdrag av Storstadsutredningen. Utredningens uppdrag är att utarbeta förslag till åtgärder för att jör-

bättra livsmiljön i storstäderna. Därvid skall särskild hänsyn läggas på

åtgärder som kan förbättra levnadsvillkoren för utsatta grupper.

Vidare skall man överväga som skulle kunna vidga deltagan-

förslag

det i det politiska livet.

I utredningsdirektiven betonas skapandet av likvärdiga levnadsvillkor

för medborgarna oberoende av var i landet de bor som ett viktigt mål

för den nationella politiken. Man pekar på att den snabba utvecklingen

i storstäderna kan ha lett till skillnader dels mellan, dels inom

vidgade

storstäderna. Levnadskostnadema är höga och utslagningen på arbetsmarknaden kan vara högre än i mindre kommuner. Vidare bör miljön i storstadsområdena förbättras. I direktiven nämns också att den sociala kontrollen är svagare i storstäderna vilket kräver ett effektivare brottsförebyggande arbete, samt att bristerna i samhällsservicen åtgärdas.

Beträffande det politiska deltagandet pekar man på att de som bor i

storstäderna är mindre benägna att engagera sig politiskt. Således har

minskat kraftigt i delar av storstadsregionema.

Valdeltagandet

I direktiven sägs vidare att utredningen ska göra en bred belysning av levnadsvillkoren i storstäderna i relation till levnadsvillkoren i landet i övrigt. En sådan brett upplagd och studie har utarbetats

jämförande

av statistiska centralbyrån (SCB). Studien en rad av SCBs

utnyttjar

stora statistiska material, nämligen 1980 och 1985 års folk- och bo-

stadsräknin gar (FOB), undersökningarna av levnadsförhållanden

26 Bakgrund

(ULF) från 1978-1988, undersökningarna av hushållens inkomster (HINK) från 1978-1987, arbetskraftsundersökningarna (AKU) från 1988, konsumentprisindex (KPI) samt hushållsbudgetundersökningen (HBU) från 1985. Resultaten redovisas samlat i denna rapport.

SCBs har ytterligare utredningsuppdrag preciserats enligt följande:

l. Levnadsvillkoren ska studeras med hjälp av den indelning i levnadsnivåkomponenter som tillämpas inom välfärdsstatistiken (ULF). Analysen ska således omfatta komponenterna utbildning, arbetsmiljö, inkomster, boende och

sysselsättning, materiell standard i övrigt, fritid, deltagande, sociala

politiskt relationer, trygghet och säkerhet samt hälsa.

2. Levnadsvillkoren ska jämföras dels inom storstadsregionerna dels mellan och landet i övrigt, där

storstadsregionerna olika typer av särredovisningar kommer att tillämpas.

regionala Inom storstadsregionerna jämförs levnadsförhållandena dels mellan olika kommuner, dels mellan olika typer av likartade bostadsområden.

3. Särskild tonvikt vid en analys av boendesegrega-

läggs tionen, dvs rumsliga fördelning i storstäderna

befolkningens med avseeende på resurser (klass, inkomst, nationalitet) resp demografiska faktorer (ålder, hushållstyp). Boendeseg-

studeras både kommunnivå och på bostadsregationen på områdesnivâ, dvs områden med i

avgränsade geografiska regel likartad och som av

bebyggelse upplåtelseform/ägarkategori, de boende i allmänhet som deras bostadsområde. I

uppfattas de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har cirka 1 600 sådana områden identifierats. Dessa områden omfattari genomsnitt cirka 1 600 personer. Boendesegregationen

bostadsområdesnivå undersöks genom av på jämförelser grupper (kluster) av likartade bostadsområden (med avseende

läge i på hustyp, upplåtelsefonn, ägarförhållanden, regionen och byggnadsår).

Bakgrund 27

Rapportens disposition

Rapporten inleds i kapitel 2 med en av tekniska

precisering analysens uppläggning och dataunderlaget. inleds i

Resultatredovisningen kapitel

3 med mera av den

översiktliga analyser demografiska segregationen mellan olika typer av bostadsområden inom Här

storstadsregionerna. studerar vi bland annat efter ålder och I

segregationen hushållstyp. kapitel 4 vi över till den socioekonomiska efter klass

går segregationen (socioekonomisk grupp) resp nationalitet. Inkomstvariationer återkommer vi till senare i 8. I ett sammanfattande 5 sum-

kapitel kapitel merar vi segregationstendensema och kombinerar och

demografiska socioekonomiska faktorer.

Därefter fördjupas redovisningen genom en

komponentvis genomgång av befolkningens levnadsförhållanden i landsdelar och

resp kommuner bostadsområden inom storstäderna. I kapitel 6 studerar vi

utbildningsresurser och utbildningsaktiviteter. I kapitel 7 behandlas befolkningens sysselsättningssituation och arbetsmiljö. I kapitel 8 och 9 fortsätter vi med inkomster och materiell levnadsstandard och 10 bo-

kapitel gäller endet. ll sammanfattar slutsatser om levnadskostnader och

Kapitel konsumtion, hämtade från hushållsbudgetundersökningama resp kon-

sumentprisstatistiken. Därefter går vi över till den icke materiella välfärden: sociala relationer (kapitel 12), och säkerhet, där vi

trygghet

behandlar för våld och egendomsbrottslighet 13),

exponering (kapitel

samt politiska resurser (kapitel 14). Här ägnas ett särskilt avsnitt åt valbeteendet i olika och typer av bostadsområden, där vi bl a

regioner

utnyttjar data från valstatistiken. Det sista behandlar befolk-

kapitlet ningens hälsa (kapitel 15). Rapporten inleds med en sammanfattande diskussion.

Allmänna utgångspunkter

Med menar man i allmänhet en inre

boendesegregation differentiering

i ett område, tex i en kommun eller där olika

geografiskt region, typer

av är överrepresenterade i vissa delområden och

befolkningsgrupper

underrepresenterade i andra, så att de olika delornrådena får en från genomsnittet i avvikande På

regionen befolkningssammansättning.

senare år har man alltmera intresserat för en resursmässig

sig segregation: att fördelas mellan olika bostadsområden efter

befolkningen

inkomst eller nationalitet. Man får en

socialgmpp, därigenom anhop-

28 Bakgrund

av invandrare, socialbidragstagare etc i vissa ning låginkomsttagare,

medan resursstarka hushåll är mera överrepresenterade i anområden, dra omfåden. av denna typ har uppmärksam-

Segregationstendenser mats olika nivåer, t ex i fonn av skillnader mellan olika kommuner,

på vilket har konsekvenser för både kommunernas och inkomster.

utgifter I debatten särskilt bostadsområden med en dominer-

uppmärksammas ande resurssvag befolkning, eller fastigheter och rent av trappuppgångar med en ensidig befolkningssammansättning.

Men efter resurser tycks inte ha fått någon större uppmärk-

segregation samhet förrän på 70-talet (Danermark, 1982). Demografisk segregation efter ålder och hushållstyp har uppmärksammats

befolkningens

och ofta som motiv bakom målsättningen om en allsidig tidigare ligger befolkningssammansättning genom en varierad bebyggelse.

Det är emellertid mot segregation efter resurser som huvudintresset riktas i denna rapport. Bakgrunden är främst boendekostnadsutveck-

bostadsbristen, den snabba omvandlingen av hyresrätter till bolingen, stadsrätter, och av andelen små och billiga lägenheter i

minskningen det äldre kan ses som resultatet

fastighetsbeståndet. Boendesegregation av mellan dels bostadsmarknaden, dels bo-

samspelet spelreglerna på stadskonsumentemas resurser i konkurrensen om bostäderna, dels konsumenternas bostadsönskemål. Man skulle kunna säga att spelreglerna på bostadsmarknaden har förändrats. Bostadsanskaffning och flyttningsrörelser antagligen i allt större utsträckning av konsu-

påverkas menternas resurser. När vi studerar boendesegregationen och dess

ser vi resultatet av detta samspel mellan spelregler och reutveckling surser. Vi räknar med att resultaten kommer att visa en

tilltagande

i storstäderna med avseende resurser. segregation på befolkningens

spelreglerna på bostadsmarknaden

bostadsmarknaden bestäms av aktörerna: producenter, Spelreglema på

fastighetsägare, politiker och konsumenter. Bostadsproducentema

- har ett stort markägare, byggföretag och fastighetsägare inflytande över vilka typer av bostäder som finns marknaden, var i regionen

på bostäderna ligger och var man bygger nya bostäder, bostadsstorlekar,

och kostnader. De påverkar även boendehustyper, upplåtelsefonner

i vidare bemärkelse. är av bostäder i miljön Exempelvis lokaliseringen relation till av stor betydelse. Den ökande koncen-

arbetsplatser

Bakgrund 29

trationen av i innebär således försämrad

arbetsplatser city miljö genom

ökad trafik i storstädemas centrala delar, medan restidema för

förlängs

de förortsboende.

Samhällsplanering och politiska beslut på kommunal nivå inverkar

givetvis också på bostadsbeståndet och dess kvalitéer. Här den

ligger

formella beslutanderätten, som emellertid endast har en

många gånger

begränsad betydelse för vad som byggs, när det sker, och hur befolkningen fördelas över bostadsbeståndet: vem som vart i bo-

flyttar

stadsbeståndet. Men har också andra målsätt-

samhällsplaneringen

ningar, som ibland kan vara i konflikt med de rent

bostadspolitiska.

Samhället är emellertid en huvudaktör när det ansvaret för det

gäller

totala utbudet (genom

bostadsbyggnadsprogrammen, planmonopolet),

när det gäller infrastrukturen, men framför allt när det bostads-

gäller

ñnansiering och boendekostnader. Bostadslån, beskatt-

bostadsbidrag,

ning av boendet samt

hyressättning (bruksvärde) styr boendekostnad-

ema i olika delar av storstadsregionema. De gör det dels direkt, dels

genom att marknaden anpassar sig genom

överlåtelsepriser. Exempel-

vis innebär en av att däm-

begränsning ränteavdragen småhusprisema

pas, gynnsam beskattning av reavinster på bostadsrätter leder till att

dessa i värde, medför att även

stiger kraftigt låga hyrori city hyreslä-

genheter på marknaden får ett bytesvärde mot småhus och bostadsrät-

ter. Vidare

skapar generella bostadssubventioner förmögenhetsökningar hos de boende. Subventionema ökar ägarbostädernas marknadsvärden, och de påverkar också hyreslägenhetemas

by-

tesvärde på bostadsmarknaden.

Ett särskilt i detta är av det äldre

problem sammanhang omvandlingen

bostadsbeståndet genom leder

sanering: modemiseringen visserligen

till en höjning av bostadsstandarden, eftersom bostäderna blir större

och modernare. Men den har också lett till att

billiga smålägenheter

försvinner och att bostadskostnadema Det att bostads-

stiger. betyder

marknaden för de resurssvaga försämras. Detta i hugrupperna gäller

vudsak den gamla stenstaden i storstädernas centrum. I samband med modemiseringen sker ofta ett byte av som således kan

hyresgäster,

leda till en ökad koncentration av resursstarka Den bo-

hyresgäster. stadspolitiska satsningen kan därmed bli en motor för ökad segregation

i

storstadsregionema.

Slutligen hör praxis när det gäller till

bostadsfördelningen spel-

reglerna. Samhällets täcker emellertid

bostadsförmedlingsverksamhet

30 Bakgrund

endast en del av alla och stort spelrum har

begränsad bostadsbyten,

lämnats åt marknaden.

Boendepreferenser

liksom utbudet bostadsmarknaden således ramen

Spelreglema på utgör

för konsumenternas val av bostad, där bostadsönskemålen ställs mot konsumenternas resurser. Bostadsönskemålen påverkas säkert kraftigt

av kostnaderna, både de och insatser i olika former.

löpande utgifterna

Men även avkastningen i form av förmögenhetsbildning genom ökade

småhus och bostadsrätter inverkar på konsumen-

fastighetspriser på

ternas bostadsval. Just bör vara en viktig

förmögenhetsbildningen

förklaring till att stadskämoma liksom vissa välbelägna småhusområ-

den har blivit alltmera attraktiva.

Bostadsönskemålen också samman med vår livscykel: barnfa-

hänger

föredrar småhus medan de yngre och äldre föredrar mera cen-

miljer

trala med de fördelar närheten till service, butiker och kultur

lägen

kan är en för man vill bo

ge. Reseavstånden viktig fråga många: någor-

lunda nära sitt arbete och sina Vidare kan ett bostadsområdes

anhöriga.

vara attraktiv for de bostadssökande:

befolkningssammansätming

områden med få socialbidragstagare, in-

många höginkomsttagare,

vandrare och får hög status och blir attraktiva redan

problernfarniljer

av det skälet. På kommunnivå innebär detta även ekonomiska fördelar

(lägre kommunalskatt).

Bostadskonsumenternas resurser

Dorninerande för konsumenternas bostadsval är i regel deras resurser när det gäller att i konkurrens med andra välja bostad (och bostadsom-

råde). Som resurser räknar vi här främst hushållens löpande inkomster, men även en allt större roll på grund av ökade

förmögenheten spelar

Alltflera bostäder är formellt ä garbostäder (bo-

överlåtelsepriser.

stadsrätter och egna hem). Och även hyresbostädema i attraktiva om-

råden i hårdvaluta i en där bytet gäller en

utgör praktiken bytesaffár

Detta innebär att till ett attraktivt

ägarbostad. inträdesbiljetten

bostadsområde allt oftare är en viss förmögenhet. Det förutsätter en boendekarriär - att man varit ute på bostadsmarknaden en tid och där

kunnat reavinster - alternativt att man kan betala

tillgodogöra sig höga

Bakgrund 31

löpande kostnader som i allt flera fall även omfattar räntor och arnorterin gar. Detta innebär att attraktiva bostadsområden trots normala riskerar att få en av hyresnivåer underrepresentation lägre inkomsttagare, socialbidragstagare, invandrare, resp av ungdomar och inflyttare från landsorten som ska en boendekarriär och etablera börja sig på bostadsmarknaden i Det innebär storstadsregionema. samtidigt en överrepresentation av det övre tjänstemannaskiktet.

Till resurserna hör även och förbindelser kunskaper personliga som kan vara det att forcera bostadsköema: av nytta när gäller det gäller att ställa i köerna, bevaka sina sig intressen, inventera alternativ och utnyttja personliga kontakter.

Den viktigaste resursen är emellertid den tid man har varit etablerad på den lokala bostadsmarknaden. Ju man längre har haft bostad i storstadsregionen desto större sannolikhet att den är äldre och därmed billig och centralt Eller desto större inflationsvinster belägen. har man kunnat om man har haft en Detta tillgodogöra sig ägarbostad. är i allmänhet en det är de äldre som bott län i storgenerationsfråga: ge stadsregionen och har sin boendekarriär som bör ha de mest gjort attraktiva bostäderna. För är sådana bostäder i nykomlingama praktiken utan oåtkomliga mycket hög skuldsättning, personliga förbindelser, medverkan av en etc. Detta är också en om fastighetsägare fråga jämlikhet mellan generationerna: kärva bopå storstadsregionemas stadsmarknad blir ungdomarnas bostadsanskaffning speciellt problematisk. av Utvecklingen marknadspriser (liksom hyresrätternas bytesvärden) innebäri huvudsak en mellan resursöverföring generationerna, från ungdomar andra (liksom nykomlingar på bostadsmarknaden) till de äldre som sedan länge varit etablerade på bostadsmarknaden.

segregation och klasskillnader

segregation efter resurser kan ses i av de i ljuset klasskillnader fråga om levnadsförhållanden som finns i samhället. Med klasskillnader menas här skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Man kan i allmänhet räkna med att segregationen speglar klasskillnadema, och att stora klassskillnader också medför hög segregation. När klasskillnadema och således skillnaderna utjärrmas ifråga om resurser (inkomster, fönnögenheter, utbildning, kunskaper) minskar, bör man kunna vänta en minskad sig segregation, dels genom en

32 Bakgrund

klassbunden en mindre varierad bemindre bosättning, dels genom

(när man jämför bostadsområden), resp större heterogenitet

byggelse

bostadsområden. Sett i ett historiskt har levnadsför-

inom perspektiv

att inkomstskillnadema har minskat,

hållandena utjämnats, dels genom

dels att klasstrukturen har blivit mindre skev: nutida högingenom har dels relativt sett inkomster, dels är de betyd-

komstgrupper lägre

ligt större till antalet.

Okad behöver emellertid inte innebära mindre segregation.

jämlikhet

en av levnadsförhållandena har storstads- Parallellt med utjämning vuxit och storstäderna har fått ett tillskott

befolkningen kraftigt

som ofta innehåller en likriktad bebyggelse av nya bostadsområden och Tillskottet vände sig främst

(samma hustyp, upplåtelsefonn ägare). bostadsmarknaden unga inflyttare från

till de som var nya på (relativt invandrare och storstadens Den snabba landsorten, egna ungdomar).

särskilt under 1965-75 (miljonprogrammet), expansionen, perioden

tillförde därmed storstäderna ett starkt element av demografisk

Karakteristiskt för dessa områden är att de under de

segregation.

årtiondena åldras men att i många sådana

följande befolkningsmässigt,

områden efter resurser växer sig allt starkare. Högin-

segregationen

dessa områden och vidare till tenderar att lämna flytta

komstgrupper

områden ex till innerstaden eller villaornråden, eller mera attraktiva (t rätt och slätt till ett område med högre status). Analogt

byta upp sig

att stanna kvar och bli alltmera överre-

tenderar låginkomstgrupperna

alternativt cirkulera mellan likartade mindre attraktiva

presenterade,

i dessa områden kommer att utgöras av främst

områden. Påfyllningen

den lokala bostadsmarknaden, alltså

nya grupper av nykomlingar på

och från landsorten. Det är således i

ungdomar, invandrare inflyttare

dessa områden man får sin boendekarriär i storstaden.

börja

hade således en stark fram till andra

Storstädema expansionsperiod

Sedan dess har bostadshälften av 70-talet. miljonprogrammets åldrats och nu av en växande över-

områden (1965-75) många präglas

vikt av och Flera negativa

låginkomstfarniljer problemgrupper.

samverkar till en en likriktad, ofta tung och

faktorer negativ spiral:

i storstädemas utkanter och med resor till

hög, bebyggelse långa med små till förrnögenhetsbildning (gäller

arbetsplatsen, möjligheter

en växande av resurssvaga

hyresbostädema), överrepresentation

av osv. Många sådana områden

grupper, nedslitning den yttre miljön

i och därmed förlorat i har massmedia ytterligare

stigmatiserats

attraktivitet.

Bakgrund

Sett i detta kan man tänka en ökad efter

perspektiv sig segregation resurser i trots en allmän av

storstadsregionema, parallell utjärrming klasskillnadema. Förklaringen kan således vara dels av

utvecklingen befolkningsstrukturen i de minst attraktiva bostadsområdena

(perifera bostadsområden, särskilt hyreshusområden från

allmännyttans miljon-

prograrnmet), dels att genom boendet ökar i

förmögenhetsbildningen

betydelse. Det senare dels i dels

påverkar resursfördelningen sig, befolkningens bostadsval och Vi räknar med att

flyttningsrörelser. detta kommer att avspeglas i våra Av dessa skäl

undersökningsresultat.

riktas ett särskilt intresse åt dels de bostadsområden som har

byggts under miljonprogrammet, dels de bostadsområden som har varit särskilt attraktiva och med starkt ökande I

överlåtelsepriser. miljonprograrnornråden, särskilt där fastigheterna ägs av allmännyttan väntar vi oss att i ökande ska domineras av hushåll

befolkningen utsträckning

med sämre resurser, medan de attraktiva områdena (innerstaden, närbelägna äldre småhusornråden) i allt domineras av hushåll

högre grad med större resurser.

segregation efter resurser uppfattas i allmänhet som negativ, medan en demografisk segregation som istället är ett för

uttryck preferenser inte framstår som lika kontroversiell (t ex småhusbo-

bamfamiljemas

ende eller ensamståendes innerstadsboende). Den

resursmässiga seg-

regationen utgör naturligtvis ett

fördelningspolitiskt problem analogt

med den av materiella villkor i av

ojämlika fördelningen övrigt, sjukvård, kultur, vuxenutbildning, barnomsorg etc, eftersom det är just resurserna och inte som är den faktorn

boendepreferenserna avgörande

bakom olika socioekonomiska gruppers rumsliga

bosättningsmönster. Här gäller det fördelningen av de attraktiva och

boendemiljöema tillträdet till de mest attraktiva bostadsområdena, med

väsentliga

värden såsom centralt läge, närhet till service, kultur och arbetsplatser, en vårdad yttre miljö, närhet till naturen, till

möjligheter

förrnögenhetsbildning, social status, frånvaro av störande grannar osv.

Socioekonomisk återverkar

boendesegregation på resursfördelningen

genom två mekanismer. En inverkar

tilltagande segregation på

förmögenhetsfördelningen genom en gynnsam utveckling av fastig-

hetsvärden, bostadsrätter och även bytesvärden i de

hyresrättemas

attraktiva områdena: de som redan bor bra får ett ökande av sitt

utbyte boende. Vidare gäller att kommuner med en

resurssvag befolkning

tvingas hålla en högre kommunalskatt, vilket ytterligare pressar

34 Bakgrund

resurser. Och kommuner med hög medelinkomst

låginkomsthushållens

har råd med en mera omfattande service, trots lägre skatteuttag. Seg-

efter resurser blir därför ett centralt Här

regation planeringsproblem.

kan kommunal och till centrala kom-

skatteutj ämning statliga bidrag

munala verksamheter mildra effekter. Men grundpro-

segregationens

blemet, till och mellan olika bostadsom-

nämligen flyttningrörelsema

råden överlåts i till marknaden. Den kommunala bostadsför-

princip

torde endast ha i det sammanhanget.

medlingen marginell betydelse

efter resurser kan också ses som negativ ur demokratisk

Segregation En för en fungerande demokrati är kunskaper synpunkt. förutsättning

och förståelse för villkor. isolering av olika

andra gruppers Geografisk

skikt i stora bostadsområden med en befolkning motverkar

homogen

det Därför måste man se en socioekonomisk som ett

syftet. segregation

hinder for ökad Man kan emellertid också för

jämlikhet. argumentera

att i kan vara för uppkomsten av gemenskap

segregation sig positiv

inom bostadsområdena (lika barn leker bäst). Just denna fördel

kommer dock i konflikt med en mera universell som när-

gemenskap,

mast bör vara en för en vidare solidaritet. Det är

förutsättning

å andra sidan tveksamt om av dessa två har någon

någon ståndpunkter

större i Båda tål en inom vissa

praktisk betydelse Sverige. segregation

Det är endast en del av bostadsområdena som har en mera

gränser. eller resursstark befolkning. Det är

utpräglad homogen resurssvag emellertid att om dessa bostadsområden

viktigt följa upp utvecklingen:

ökar om tenderar att bli alltmera

i antal, och befolkningsstrukturen

extrem.

Dataunderlag 35

Kapitel

Dataunderlag

Om av

mätning segregation

segregation mäts genom jämförelser av andelen i olika bostadsområden som tillhör en viss grupp. Vi intresserar oss för

befolk-

ningsstrukturen i vissa typer av likartade bostadsområden, som karakteriseras av områdets med avseende

sammansättning på hustyp (småhus, lägenhet), bostädemas ålder, upplåtelseform,

ägarkategori

och geografiskt i Områden av likartad karaktär

läge regionen. läggs

samman till kluster (grupper) av bostadsområden.

Två typer av ska utföras. För det första av

beräkningar beräkningar

andelen av de boende i varje sådant kluster som tillhör en viss kategori (viss socioekonomisk grupp, Dessa andelar

åldersgrupp etc).

jämförs sedan med genomsnittet i hela vilket kommer att

regionen,

visa i vilken i de olika klustren av bo-

utsträckning befolkningen

stadsområden skiljer sig från den i

genomsnittliga storstadsregionema.

Dessa beräkningar belyser således situationen för olika av botyper stadsområden. Motsvarande beräkningar även för storstads-

genomförs

kommunerna.

För det andra beräknas för hela ett sammanfattande

regionen segrega-

tionsindex. Detta index beräknas

enligt följande:

D = 1/2

z/(Pi-Pp/

36 Dataunderlag

där

= andelen av i i inom storstads- Pi alla personer grupp som bor i ett visst område, och

regionerna

= andelen av den i storstadsregionen

Pj övriga befolkningen

som bor i detta område.

Detta mått visar hur stor andel som skulle behöva flytta inom regionen . för att skulle vara helt Indexet ger en övergri-

regionen osegregerad.

bild av i mellan de områden man vill

pande segregationen regionen

studera. Det kan (med vissa reservationer) användas för jämförelser mellan olika eller för över tid. Seg-

storstadsregioner jämförelser

säger däremot inget om vad som karakteriserar de

regationsindexet

områden som har en avvikande befolkningsstruktur, eller i vilka typer av områden som har förändrats. Indexberäk-

befolkningsstrukturen

ñnns i 4, där de gäller socioekonomisk segregation.

ningar kapitel

Vid av krävs beträffande dels de

beräkningar segregation preciseringar

vars man vill studera, dels

befolkningsgrupper rumsliga fördelning

beträffande de områden man vill studera.

varierar något mellan de olika material som ut-

Befolkningsgruppema och därföri i anslutning

nyttjats (FOB, ULF, HINK) presenteras detalj till Redovisningen omfattar dels socioekono-

resultatredovisningen.

miska resp utländska medborgare som får re-

grupper, inkomstgmpper

med varierande resurser, dels och presentera grupper åldersgrupper som grupper med varierande boendepre-

hushållstyper representerar

ferenser.

Valet av geografiska områden

Utfallet av av beror i stor utsträckning på storle-

analyser segregation

ken av de områden man studerar. Allmänt att mindre vi delar

gäller ju

vi studerar större områden man således arbetar

upp den region (och ju

desto mindre framstår regionen. Valet av delområden

med) segregerad

har skett utifrån tre huvudprinciper. Gränser som av de boende upplevs som skulle följas. Vidare skulle likartad bebyggelse hållas

naturliga

liksom områden med samma och ägare. Och be-

ihop, upplåtelseforrn

av samma ålder skulle föras samman.

byggelse

Dataunderlag 37

Den är förutsätter

tredje principen praktisk. Analysen gemensamma klassiñceringsprinciper för de tre vilket innebär

storstadsregionema, ett omfattande manuellt arbete. För var och en av de tre

storstadsregionema fanns emellertid redan en form av som

delområdesindelning kompletterade den s k nyckelkodsområdesstatistiken som av

utnyttjas flertalet kommuner. Bostadsområden i den bemärkelse vi eftersträvade omfattar större geografiska områden än

nyckelkodsområdena.

En av de visade att den

granskning befintliga indelningama indelning som av Stockholms och trafikkontor sedan ett

tillämpades regionplanetiotal år kunde som mall. Motsvarande fram

utnyttjas indelning togs för och av i Gö-

Göteborgs- Malmöregionema stadsbyggnadskontoret teborgsregionen resp Sydvästra Skånes kommunalförbund, i samarbete med SCBs regionalstatistiska kontor. De tre de-

storstadsregionema lades in i totalt cirka 1 600 varav 839 i Stockholms-

bostadsområden, regionen, 434 i och 326 i I

Göteborgsregionen Malmöregionen. genomsnitt omfattar stockholmsområdena cirka 1 700 invånare, medan områdena i de båda andra omfattar cirka 1 500

regionerna resp l 400 invånare.

Den totala i de tre storstadsområdena 1985 ca

befolkningen utgjorde 2,5 varav 1,4 Söder-

miljoner, miljoneri Stockholmsregionen (exkl tälje), 670 000 i och 450 000 i De

Göteborgsregionen Malmöregionen. tre storstadsregionema innefattar kranskommunema den redo-

enligt

som finns i bl a tabell 3.l.b (se visning bilaga 3). Storstadsregionemas geografiska av kartorna i 1.

avgränsningar framgår bilaga

Klassificering av likartade kluster av bostadsområden

Det primära syftet med vår analys är emellertid inte att redovisa enskilda bostadsområdens utan hur

befolkningssammansättning, befolkningssammansättningen varierar mellan likartade bostadsområden, som bl a innehåller samma typ av bostäder, har samma

typ av ägare och tillhör samma och

upplåtelseform, byggnadsperiod, ligger lika centralt eller perifert i är att likart-

regionen. Målsättningen ade bostadsområden (t ex i de för-

allmännyttans hyresområden yttre orterna, byggda under miljonprogrammet) ska kunna studeras i ett

och jämföras med andra likartade områden ex den sammanhang (t gamla stenstaden i

city).

38 Dataunderlag

Sådana kluster av likartade områden bildades på empirisk grund med hjälp av Folk- och från 1980 och 1985. En

bostadsräkningarna ny bostadsområdesdatabas (där de statistiska enheterna utgörs av bostadsområden) upprättades och kompletterades med av

beräkningar bostädemas resp befolkningens

egenskaper enligt folkräkningama. Denna bostadsområdesdatabas omfattar således statistik om bostadsstruktur resp för de cirka l 600 bostadsområdena,

befolkningsstruktur såväl för år 1980 som för 1985. Databasen har sedan använts för att i nästa steg bilda kluster av med till bostadsvariablema homo-

hänsyn gena bostadsområden. Variablema som beskriver an-

befolkningen vänds för att beskriva hur fördelas mellan de olika bo-

befolkningen stadsornrådesklustren.

för uppläggningen av den statistiska var Principema bearbetningen

ande. Flera skulle användas Redofölj regionala indelningar parallellt.

skulle givetvis utnyttja de administrativa och visningen indelningama, således innehålla en sammanhållen av de tre storstadsom-

redovisning rådena varför sig och en av vatje storstadskommun

särredovisning för sig. Dessutom skulle de tre delas in i cen-

storstadsregionema trumdel, närjörorter och yttre förorter. Eftersom de tre regionerna är av så olika storlek kommer denna inte att motsvaras av

indelning samma avstånd. I l visas kartor för dennna indel-

geografiska bilaga

Av tabell 2.1 i dessa tre zoner i de tre ning. framgår befolkningstalen storstadsregionema.

Vidare identifierades utanför centrumdelen med avseende boende-

på formen rena bostadsområden. Vi skiljer här mellan smâhusomrâden, bostadsrättsømråden och hyreshusområden. Som småhus räknas i detta alla en- eller i eller

sammanhang tvåfamiljsbostäder friliggande sammanbyggda hus oavsett upplåtelseforrnen. Som småhusområden definieras områden där minst 80 procent av bostäderna är småhusbostäder. Som bostadsrättsområden räknas områden där minst

80 procent av bostäderna utgörs av bostadsrätter. Analogt definieras

hyresrättsområden. Ca 1,5 miljoner människor bor i rena områden

enligt denna definition (se tabell 2.1), medan de resterande 1,1

miljonerna

bor i centrum (400 000) elleri förortsornråden i med antingen avseende bostadsområden 600

på bebyggelsen heterogena (ca 000).

De följande båda försöker kombinera fem

indelningama egenskaper hos bostadsområdena, nämligen läge, hustyp, bebyggelsens ålder,

och ägarkategori. Det stora antalet variabler förutupplåtelseform

Dataunderlag 39

sätter givetvis någon form av reduktion av det stora antalet möjliga kombinationer. var här att definiera kluster Målsättningen homogcna av tillräcklig storlek för att även skulle kunna klassiñceringen användas vid beräkningar baserade på de som stickprovsmaterial skulle analyseras (ULF, HINK). Den gränsen sattes vid cirka 30 000 invånare.

Den vi använder i denna kallas i det huvudindelning rapport följande områdeskluster. De har bildats enligt och med följande principer angiven prioritetsordning:

1 Vi med att definiera rena småhusornråden, där börjar minst 80 procent av lägenheterna ligger i eller friliggande sammanbyggda småhus.

2 Därefter identifierar vi blandområden där 20-80 procent av är lägenheterna småhuslägenheter.

3 Resterande områden är således områden där minst 80 procent av bostäderna ligger i flerbostadshus. Dessa områden fördelas på tre med avseende grupper på upplåtelseformen/ägarförhållanden, beroende på vilket av följande tre alternativ som dominerar: andel bostadsrättslägenheter, andel hyreslägenheter som ägs av eller andel allmännyttan privatägda hyreslägenheter. I den senare även kategorin ingår stiftelser och staten.

Ett kriterium är en närförorter fjärde särredovisning av centrum, resp yttre förorter. Detta ger totalt 5x3=l5 områdeskluster. Av dessa faller fyra för vårt lcriterium om minst 30 000 invånare. Hit hör småhusområden och blandområden i centrum, liksom privatägda hyreshusornråden i de yttre förorterna.

Iden vissa slutliga klassificeringen gjordes kompletterande justeringar. Bostadsrättsområden i när- och sarnmanfördes till en ytterförortema grupp. Vidare renodlades den stenstaden i de tre storstadsomgamla rådena. Den definieras som som i huvudsak är hyreshusområden byggda före 1951 och har privata ägare.

Som ett stöd för utarbetandet av denna har klassificering klusteranalyser genomförts med såväl de ovannämnda variablema avseende be-

a om mh mm mv mm ma hm rm mm mv ›mv mmm m›H mom maa

mmma

a om vp mm mv om ma Hm mm mh mv

mmm amd mom poa mmv

omma

ozqmz

pv vvmm oa mm vm mm vmm mma vma maa mmm

mv mv ma oa mm mm ›H vvm mma mom mma vma

A mm mm ma mm mm

.mcuocoammnmvmumuoum

mmm mhm mmm hmm mma oaa amm maa

mmm mmm

.^amucwmøuv

vm Ha ma dm mm mmm mmm avm amd mma mam vaa

mama

mv mm mam mam mma Hmm vmm oam ›mm mvm mmm mva

mov

amma

mmma vmmm mmma mmoa

cmvmueowvmumon m

mm mm omma ›m› oma hmm amm mmm mam ama

mmm mmm mmm mmm

owma mmvm mmma wmoa

4UHABZ4m

mmomammoam

mom

umaacm

uuouwuu›

amma:

Hm

mmqmoowmmm .HEOUCGHQ

msaumoauwmmmam

am uuoumc aam uuoumc

uucmo nucwo uuøwo :um:

uuoumc uuoumc

zmommzomomammoam

ddqd Humm eaamm uumum baumm Eaamm pumum wsnmem

Hamnms AMOZOHOMM EDHUGQO uuoumz Eøuucwo ueovcmam

unoumuuw wHqmmoø0m wøgwsmvwom

aøummaacxaowmm uumnmmumnvwom mmamoqmmmommzo

uumumvmuwonvwom

Dataunderlag v wm ma om om wm ma v mm pa ma mm vw ma

m

mm wm Hm mm ›m av

oma

oa om om mm om um av

oma

mm mn mm mm mm mm

wmñ mmm ova

mm vn mm pm Hm

wma o›m ama omd

mm mm

mva m›v opa mva moa oma mma

bh vwov

mma mvv hva mma Hoa mmd mha

øwvwuso

nmuu›

uwuum uuoumc

nwuu› umpum uuouwuum

unoumc uuoumc uuoumuua

EHMME EHHME EHHMI upmum uumum mønmem

msamem msnmsm

ueovcmam

mumumowwammmaxo

zmo«mzozmwommzowqHz

Dataunderlag

byggelsen som Dessa

befolkningskarakteristika. analyser understryker

att den övervägande delen av de cirka 1 600 bostadsområdena utan större svårigheter faller i ett antal kluster. I

begränsat homogena

tabell 2.1 visas således att endast av bori

12 procent befolkningen

blandornråden där mellan 20 av bostäderna av och 80 procent utgörs

småhus. Cirka 97 procent av har kunnat klassificeras till

befolkningen

något av våra ll områdeskluster.

Som synes ingår inte en efter bostadsområdenas ålder i

klassificering

dessa områdeskluster (bortsett från vår av den sten-

renodling gamla

staden). De områden som byggdes under 1965-75 är emel-

perioden

lertid av speciellt intresse i detta Vi särredovisar där-

sammanhang.

för dessa med i

miljonprogramornråden, klassificering övrigt enligt

ovan. Här utgår emellertid centrum.

Befolkningstalen för dessa av tabell 2.1. klassificeringar framgår

Datamaterial

De datamaterial som utnyttjas i denna är folk- och bostadsräkrapport ningarna 1980 och 1985 (FOB), av levnadsförhållan-

undersökningen

den 1978-1988 (ULF), av hushållens inkomster

undersökningarna

(HINK) samt

arbetskraftsundersökningama (AKU). Undersökningarna

skiljer sig i flera avseenden och kompletterar varandra flera

på punk-

ter. FOB är en som vart femte år medan

totalundersökning genomförs

ULF, HINK och AKU är som år-

stickprovsundersökningar genomförs

ligen. FOB kan genom sin karaktär av sta-

totalundersökning ge god

tistik även för små geografiska områden.

Stickprovsundersökningama

förutsätter av områden

sammanslagning geografiska till grövre katego-

rier, såsom beskrevs i avsnitt. I FOB är informationen rör-

föregående

ande befolkningens resurser mera och här

begränsad, kompletterar

ULF och HINK genom en och mera omfattande

betydligt allsidigare

information.

Klassificeringen av bostadsområden som redan nämnts

bygger på

FOB-data. Bostadsområdesdatabaser med från

skapades utgångspunkt

dels FOB 1980 dels FOB 1985. De statistiska enheterna av utgörs bostadsområden och variablema av karakteristika för och

bebyggelse

befolkning. Detta arbete koordinerades mellan 1980 och 1985, så att

bostadsområdena är identiska i sin 1985 till-

geografiska utbredning.

kom emellertid ett fåtal nybyggda bostadsområden. i

Redovisningen

Dataunderlag 43

denna avser emellertid endast de områden som existerade såväl

rapport 1980 som 1985. Vi kan således med av de båda bostadsom-

hjälp

rådesdatabasema enstaka områden över tid och studera hur be-

följa befolkningsstruktur har förändrats. byggelse respektive

I samband med av dessa båda bostadsområdesdatabaser

upprättandet

ett där hänfördes till ett

skapades fastighetsregister, varje fastighet visst bostadsområde. Med av detta nyckelregister kan samtliga hjälp

bostadsområdeskarakteristika föras över till andra register som inne-

håller (ULF,HINK,AKU). Därigenom blir det möj-

fastighetsnummer

att mellan bostadsområdeskarak-

ligt genomföra sambandsanalyser teristika och i dessa undersökningar, nämligen detaljerade uppgifter

individemas resurser och levnadsförhållanden i vid bemärkelse. har lärrmat tillstånd till dessa sarnkömingar. De olika

Datainspektionen

har med bostadsområdeskarakteristika

undersökningarna kompletterats

från närmaste Således har ULF 197 8-1982 kompletterats

folkräkning.

med data från FOB 1980, och ULF 1983-88 från FOB 1985.

Allmänt om av levnadsförhållanden (ULF)

undersökningen

Sedan 1974 SCB av svenska

genomför årligen intervjuundersökningar

folkets levnadsförhållanden. Antalet intervjuer har varierat mellan 6 000 och 14 000 per år. Personerna är utvalda slumpmässigt och utgör ett ur vuxna befolkning i åldrarna 16-

representativt stickprov Sveriges

74 år o m 1980 16-84 år). Vid som i regel görs vid ett

(fr intervjuerna,

besök i hemmet, ställs ett stort antal frågor om levnadsförhållandena. brukar ta cirka en timme. Deltagandet i undersökningen är

Intervjuerna

men 83 av de utvalda personerna har ställt sig

frivilligt, drygt procent

till för en Detta är ett för åren 1978-88

förfogande intervju. genomsnitt

- de år från vilka i denna är hämtade. Totalt

uppgifterna rapport bygger

i på med drygt 67 000 personer

uppgifterna rapporten intervjuer

mellan 16 och 74 år. I bilaga 2 anges antal intervjuer och befolknings-

tal för de grupper som redovisas i denna rapport.

SCB resultaten från dessa i serien Levnads-

publicerar undersökningar

förhållanden i officiella statistik. Serien omfattar fyra typer

Sveriges som avser de olika välfärdskompo-

av rapporter: detaljerade rapporter nentema, rörande olika utsatta gruppers situation (t ex invan- .

rapporter drare, rapporter som behandlar vissa ak-

pensionärer, handikappade),

Dataunderlag

tuella samhällsproblem (t ex samt

sjukfrånvaro), översiktsrapporter över välfärden i sin helhet.

Den tekniska informationen i denna rapport är starkt Här

begränsad. finns t ex ingen allmän av den statistiska i re-

beskrivning precisionen sultaten liksom andra i statistiken. En mera

tillförlitlighetsproblem fullständig diskussion av finns i

undersökningsmetodiken övriga rapporter i serien Levnadsförhållanden och framför allt i den särskilda metoddokumentation som ges ut som appendix till denna serie.

I bilaga 2 finns en över i alla redovi-

förteckning stickprovsstorlekama sade grupper. Tillsammans med t ex 7 eller andra i

appendix rapporter serien kan de utnyttjas för

signiñkanstestning.

Trendanalysema i 6-15

kapitel

Undersökningarna av levnadsförhållandena har år från år

genomförts med i huvudsak konstant i om

undersökningsmetodik fråga uppläggning, intervjuteknik, definitioner och skattningsförfaranden. Detta för att så långt som garantera att för år avser

möjligt mätningarna varje samma fenomen, vilket är en för

förutsättning trendanalysen

I tabellerna över tiden

anges utvecklingen genom förändringen av procentandelen mellan 1978 och 1988. Vi redovisar således hur

många flera (+) eller färre (-) som situation. har

har resp Beräkningarna gjorts med hjälp av en med s k vi-

modellanpassning regressionsanalys (se dare bilaga 4). Med hjälp av denna funktion har differensen mellan andelama 1978 och 1988 framräknats. således

Skattningarna bygger på hela det under 1978-88 insamlade cirka 67 000 in-

intervjumaterialet, tervjuer. För indikatorer omfattar en kortare tids-

några trendanalysen period, vilket av tabell. för

framgår resp Nulägesbeskrivningen storstadsregionema bygger på data från ULF 1983-88 och omfattar drygt 10 000

intervjuer.

I tabellerna om trenden eller är sta-

anges (i positiv negativ riktning) tistiskt säkerställd. Detta

har prövats med signifikanstest på 95-procentnivån. markeras med en i tabellmaterialet.

Signiñkans stjärna (*)

Med hänsyn till det relativt långa tidsintervallet som vi studerar här ett tiotal år - redovisar vi i tabellerna även om ut-

tilläggsinfonnation

Dataunderlag 45

vecklingen under perioden 1978-88. Här intresserar vi oss för om utvecklingen gått i samma riktning under hela perioden resp om den gått lika snabbt under I det senare fallet kan vi tänka oss en avta-

perioden.

(retarderande) eller accelererande Vi följer således inte

gande ökning.

utvecklingen år från år, utan utnyttjar för att be-

andragradsekvationen

skriva den allmänna karaktären hos trenden. I tabellerna markeras utvecklingen med hjälp av symbolerna A (accelererande utveckling), R (retarderande), T och D dal - dvs visar ett

(topp resp utvecklingen markant eller värde under perioden än vid dess

högre lägre någon gång

eller slut). I 4 åskådliggörs och exempliñeras dessa början bilaga trendbeteckningar.

Man kan säga att detta tillvägagångssätt ger en allmän och

övergri-

pande bild av utvecklingen genom en utjämning av de registrerade procenttalen under vart och ett av åren. Med hänsyn till den ibland be-

(och därmed i beräkningarna gränsade stickprovsstorleken precisionen för enskilda år) är det i allmänhet inte tekniskt möjligt att följa utvecklingen år för år. I regel är förändringstakten alltför liten i förhållande till de s k konñdensintervallen.

Demografisk segregation 47

-

DEL I BOENDESEGREGATION

Kapitel

Demografisk segregation

I kapitel 3 resp 4 redovisas storstädemas boendesegregation i två avseenden. Vi inleder i 3 med en av

kapitel översiktlig analys demogra-

och avslutar sedan i 4 med en mera fisk segregation kapitel utförlig analys av segregation med avseende på befolkningens resurser. Segregation studeras genom jämförelser av i olika

befolkningsstrukturen

typer av områden, den presentation som finns i

geografiska enligt

kapitel 2. Vi gör dels jämförelser av olika typer av bostadsområden, dels jämförelser mellan kommuner i storstadsregionema. Vissa jämförelser gäller storstadsregionema i sin helhet och olika landsortsregioner. Genom utnyttjande av upprepade tvärsnittsundersökningar av bostadsbeståndet resp av befolkningsstrukturen kan segregationen studeras inte bara beträffande nuläget utan även i Ana-

tidsperspektiv.

lysen behandlar utvecklingen under en tioårsperiod. Vissa analyser spänner över 1980-85 (FOB), andra över 1978-88

perioden perioden

(ULF). Redovisningen i 3 är till inomregionala jäm-

kapitel begränsad

förelser i storstadsregionema med av FOB 1980 och 1985.

hjälp

Med menas i detta skillnaderi

demograñsk segregation sammanhang befolkningsstmkturen vad gäller andelen ensamstående vuxna (av alla över 17 år), andelen hemmavarande barn resp andelen av

pensionärer

den totala befolkningen, samt slutligen andelen sysselsatta av befolkningen i åldrama 18-64 år.

Den strukturen i bostadsområden

demografiska storstadsregionemas

varierar troligen än i mindre städer. Dels har storstäderna en

kraftigare

relativt stor andel sent byggda sammanhållna bostadsområden, som den fick en relativt I storstadsre-

gången ung och inflyttad befolkning.

gionema finns också större sammanhållna bostadsområden med rela-

48 Denzograjisk segregation

tivt homogen bebyggelse och befolkning. Där finns också en större va-

riation av boendemiljöer, vilket innebär möjligheter och restriktioner

när det gäller olika livsstilar.

De ensamstående

I storstadsregionema finns betydligt fler ensamstående vuxna (med

eller utan barn) än i resten av landet. ULF 1985 bodde 19 pro-

Enligt

cent av den vuxna befolkningen helt ensamma. I Storstockholm var

siffran klart högre (24 procent enligt ULF). Göteborgs- och Malmönågot lägre än Stockholmsregionen. FOB-data i tabell regionerna låg

3.1 visar att de ensamstående vuxna (av befolkningen över 17 år) är

starkt överrepresenterade i storstädemas centrum och i hyreshusbe-

ståndet. I tabell 3.1 visas således att 43,7 procent av de vuxna i

centmmdelen är ensamstående (andra raden). Index har beräknats till 1,75 av motsvarande andel i Och trenden är

samtliga storstadsregioner.

stigande: sedan 1980 har andelen ensamboende ökat med 2.3 procentenheter i storstäderna. Vi har emellertid samma tendens i hela landet.

ULF kan man för efter 1975 konstatera en av

Enligt perioden ökning

de ensamboende med en tiondel. Hela denna kunna

ökning tycks

hänföras till åldrarna mellan 20 och 40, då de flesta brukar ha funnit

en partner.

I tabell 3.1 kan vi vidare se att de ensamstående i i

storstadsregionema

vissa avseenden tenderar att bo alltmera koncentrerat: andelen ökar i vissa bostadsområden där de redan tidigare var starkt överrepresenterade (i hyres- resp bostadsrätteri förorterna). Och deras relativa andel av i småhusområdena, där de redan var kraftigt

befolkningen tidigare

minskar mellan 1980 och 1985. Där-

underrepresenterade, ytterligare

emot har de blivit något mindre i centrum mellan

överrepresenterade

1980 och 1985. Detta samman med en annan trend

hänger troligen

som vi kommer till senare, en relativ av andelen

nämligen minskning

pensionärer i centrum. Detta gäller emellertid inte samtliga centrum-

områden utan endast den gamla stenstaden: privatägda

hyreshusområ-

den som i huvudsak är byggda före 1951. Där minskar andelen ensamstående relativt sett, liksom andelen pensionärer. Och där ökar också andelen barn. En rimlig tolkning är att lediga bostäder i ökande utsträckning övertas av yngre barnfamiljer. Det är en konsekvens av sa-

neringen av det äldre bostadsbeståndet, som bl a innebär att andelen

Demograflsk segregation 49

har minskat. I 3 finns motsvarande tabell med

smålägenheter bilaga säiredovisning av samtliga storstadskommuner.

I 3.1.a visar vi nu ett av dessa tendenser i

diagram sammandrag grafisk

form. ger en överblick över hur olika typer av bostadsom-

Diagramrnet

råden utvecklats med avseende på andelen ensamstående. I detta dia-

gram visas således vilka typer av bostadsområden som bidrar till att

regionen i sin helhet blir mera segregerad, och vilka som bidrar till att

den blir mindre segregerad, Vi kommer att se att båda dessa tendenser förekommer i olika delar av storstadsregionerna. I fält 2 och 4 hittar vi bostadsområden där utvecklingen bidrar till en tilltagande se-

gregation i storstadsregionerna. Det innebär att befolkningsstrukturen

avviker allt starkare från den gemensamma strukturen i storstads-

regionerna. I fälten 1 och 3 finns områden som bidrar till en ut-

veckling mot avtagande segregation. Diagramrnet ger såväl en hel-

hetsbild (punktsvärmens allmänna som en inblick i situa-

orientering)

tionen för enskilda typer av bostadsområden. I diagrammet visas ett representativt urval av kluster av bostadsområden hämtade från tabell 3.1. I diagram 3.1.b visas motsvarande diagram för vår mest de-

i områdeskluster. märke till att urvalet i dia-

taljerade indelning Lägg

gram 3.1.a är selektivt och innehåller områden hämtade från flera

vilket innebär att vissa områden räknas flera gånger. I dia-

indelningar,

gram 3.1.b förekommer alla områden en och endast en gång.

I falt 1 och 2 faller således kluster av områden där de ensamstående ökar mera än genomsnitteti storstadsregionerna (ca 2.3 procentenheter), och i fält 3 och 4 där de minskar eller ökar mindre än genomsnittet. Särskilt intressanta är de kluster som blivit alltmera

naturligtvis

avvikande från den gemensamma Vi hittar dem

befolkningsstrukturen.

i 2 och 4. I fält 2 finns bl a centrala bostadsrättsområden resp all-

fält

männyttans mest perifera byggda under åren 1965-

hyreshusområden,

75. Där är de ensamstående överrepresenterade, och denna tendens ökar dessutom. I fält 4 finns olika typer av småhuskluster. Där är de

ensamstående redan tidigare underrepresenterade, och den tendensen

ökar dessutom. I fält 3 finns den gamla stadskärnan (Hpc), liksom centrumområden mera generellt (C). Där är de ensamstående

överrepresenterade, men den tendensen har minskat mellan 1980 och

1985.

50 segregation Demografisk

0 o.m m.m m.m v.m m.m ›.m N.N m.m m.v o.v m.m m.H m.m w.m ›.m w.m «.m m

ucmuu

HWV

oo.H mm.o mm.o vo.H mo.H ao.H vm.o wm.o mm.o mm.o ›m.o mm.o oo.H vo.H mo.H mm.o mo.H mo.H

xouca

H.mm m.m› o.Hm m.mm m.mm H.mm ›.» m.m› v.m› m.m› m.m› m.w› «.mm w.mm m.«m ›.Hm m.mm 0.0»

mama

umummmcacuuwmaommam

o.H N.N o.H ›.o m.v m.m m.a m.H o.m o.v m.H m.o m.H m.ø o.H

m.m› ›.m- a.a|

.mcacuummcmeemm

vcouu

oo.a mm.a mo.H mm.o mm.o Hm.a mm.o om.” am.ñ oa.m mv.H mo.H mm.a mm.o ›o.H mm.o Hm.0 o›.o

:musa

.cwvmueomvmumon

m w.m m.m ›.m a.m

HDMHOOUUMÅMUCHCMHOWOQ mama o.wa m.mm m.mH m.mH m.mH v.mm o.vm v.mm m.wm «.mH m.om ›.oH o.›H a.HH

mxmawmumosov uwumcowmcom

MMHHO

o.H m.a v.a o.o

uøumøax ›.a- w.m- ›.m- m.«- m.H- m.o- ›.H| m.m- m.N- m.o- «.m- o.m- w.m-

HDÅAAHU umw

um

oo.H ›v.o ›m.o hN.a mm.H om.o mm.o w«.o mm.o m.o om.o mm.o m›.o om.H 0o.H ›H.a Hv.H mm.a

EOW xouca

mcmmcwcxaowon mama

wa m.m m.m m.m

m.om o.ow m.mm m.mm o.mH H.ma a.NH w.NH v.mH m.wH N.›N a.mm v.vN v.mm N.mN

:oo mama

wavcumm

UCOUOHQ

owma m.N N.H m.m m.m m.o o.« o.v v.o ›.N w.v m.m m.v N.« o.o w.H v.« ›.o o.m

ov:øwmm

ucouu

vmñ mcx:

cmaaos oo.H m›.H oo.H ›w.o Nm.o mH.H ›m.H ww.a mm.H mm.H mm.H om.H wm.H om.o ».o Hm.H mm.o ›m.o

xuuca

o.m m.› m.m

H.mm ›.mv H.mN m.ma m.mm m.em «.m««.o« m.m« m.mm m.mm m.Hm m.aa m.mm m.mH

mama

.umåmmcm

.mama

.mcwuømwwvv zoo

n

.MCHOCOHUOHWUMUWHOUW

uuouøuua

amma:

vcmuu emma av

coaummuumomovcwom

uuouw: uuouwuuh

.H.m mom

Qmvu uucøu :um: uuoumc uuouwuua

uucwu uucmu uuoumc uuoumc uuou0uu›

zmaxomo<ammoam

Haonme xouca nnaamx dqqá uuouwz «uQm EHHGI uumum auQm EHHMI uumum mønmem EHHNE m:nmEm

qmozoHumm Esuucwu uuououuw ueovcmam ueovcmam

COUWHEOMUMUWOM maswemvaow uumumou›Qvwom

zmamzomamomom uuwumvaunonvaom mmamaqxmmomzo

Demografisk segregation 51

00.0 wm.o oo.H mo.a mo.H ›o.a m.m› m.om m.Hm m.mm m.mm o.mm m.H m.H m.v w.m o.H w.o mm.o v«.o ›o.H m›.o a«.o mm.o ›.w m.m m.m H.m

o.›H m.aH

m.m- ›.m- m.m| m.mu «.«- v.m|

mN.H mN.H mo.H HH.a m«.H Nm.H

H.›N N.mN m.HN m.mm m.mm ›.Hm

w.m m.« w.m m.« v.o N.o

oN.H om.H mo.a om.H mm.o vN.o

›.m H.o

m.mm m.mm N.›N m.mm

uuogmc

uuoum: noga» auoumc uuoumuu› uuoumuua

EHHM: eaamm uuwum uuwum mønmem møsmem

zmagzoz<moommzonqHz

52 Demografisk segregation

Diagram 3.1 .a Andel ensamstående i vissa typer av bostadsområden.

1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980- 1986

6 o

1 2

4 41 HayM Brc

0 4.2-

4_ . .80hy

3a- 80br 3.5- 3.4- 3.2-

3- . 2s- N

d .Hae zsa 2.4- 2.2- Ö

2- Y 4 3 ie- 1.6- 14- C 12 O

1- .e-

44 Q 80sm Hpc O

snM

24 .

0¶I SyM

V I I I 1 Y 1

0 2 4 6 .8 1 1.2 1.4 I .6 1.8 2

. . 1WO (Index)

TECKENFORKLARING

C = Centrum

N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i omrâdet

= 80% i området 80hy hyresrätter

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata, belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort

= HayM Hyresrätter, allmännyttan. belägna i ytterförort. miljonprogrammet SnM = Småhus i närförort. byggda under miljonprogrammets tid SyM = Småhus i yttertörort. byggda under miljonprogrammets tid

segregation 53

Demografisk

Diagram 3.1.b Andel ensamstaendeivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond1ä-198ö

4.6- 0 2

1 44- Hay Brc 4-2- C Han 4_ Brny 3.8- 3.6- 34-

H p 32« Q

3_ 2.8- Hac

O

25_ .Bly

24-

”4 3

2-1 184 16l.4 1.2-

.8- s

V

.- H

4- Sn PC.

2 4 6 I 12 14 1.6 1§8 2

1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter, privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Hpn = Hyresrätter, privata i närtörort Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närförort

= Hay Hyresrätter, allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterlörort

Demografisk segregation

Avslutningsvis kan vi konstatera att båda visar att diagrammen bostadsområdena företrädesvis i fält 2 och 4 ligger (undantag: centrumområden). Det betyder att segregationen ökar i det här avseendet.

Liknande tendenser återñnner vi också när vi jämför segregationen inom var och en av de tre resp de olika storstadsregionema, jämför storstadskommunema med varandra (se 3). Tabell B.3.2 visar bilaga således att ensamståendehushållen är i Stockholmsöverrepresenterade regionen jämfört med Stockholms kommun, övriga storstadsregioner. Sundbyberg och Solna har störst överrepresentation. Där är var tredje vuxen ensamstående. De kommuner som ut och har en ligger längst relativt omfattande och ung har relativt få ensamsmåhusbebyggelse stående. Det gäller t ex Vallentuna, Osteråker och Salem i Täby, Stockholmsregionen, Staffanstorp och Lomma i Malmöregionen resp Lerum och Kungsbacka i Det finns stora Göteborgsregionen. ganska skillnader mellan olika storstadskommuner: andelen ensamståendehushåll varierar mellan 9 och 34 procent. Ser man ut över hela landet är det mellan storstadskommunema vi hittar de största skillnajust dema. Förklaringen ligger framför allt i den inre differentieringen inom storstadsregionema vad gäller karaktär. bebyggelsens

Andelen barn

Mellan 1980 och 1985 kan vi vidare konstatera en av anminskning delen bam i Den andelen 1985 20,8 storstadsregionerna. låg på procent och hade då minskat med en tiondel fem år på (-1,8 procentenheter tabell Barnen är enligt 3.1). naturligtvis överrepresente rade i småhusområden (28,5 procent) och i förorterna, och underrepresenterade i centrum. sammanfattas med före- Utvecklingen analogt gående avsnitt i 3.2.a-b för dels ett urval av kluster dels diagrammen för samtliga områdeskluster tabell 3.1. enligt

Overrepresentationen av barn i småhusområdena minskar emellertid: andelen barn minskar mer än normalt i småhusområdena de var (där överrepresenterade), och barnen ökar istället i centrum (där de var underrepresenterade). Som av 3.2.a faller dessa områframgår diagram den i fallt 1 eller 3. I tabell 3.1 kan vi också konstatera att andelen bam framför allt minskar i av dvs samtliga typer miljonprogramområden,

segregation 55

Demografisk

de bostadsområden som under 1965-75. En viktig

byggdes perioden

till detta är dessa områdens Den be-

förklaring befolkningsstmktur.

som in i dessa områden var relativt ung då dessa om-

folkning flyttade

råden var har i viss åldrats i sin

nybyggda. Befolkningen utsträckning

bostad, och barnen har delvis vuxit flyttat hemifrån. Vidare upp och har utbudet av stora ökat genom saneringsverk-

innerstadslägenheter

samheten. En ansluter till den kraftiga ök-

kompletterande tolkning

av småhusen i Denna

ningen marknadsprisema på storstadsregionema.

innebär relativt sett större restriktioner för yngre familjer.

utveckling

kan vi konstatera att helhetsintrycket i både Avslutningsvis 3.2.a och 3.2.b talar för en avtagande segregation diagram

med avseende på andelen bam.

I vår kommunvisa (tabell B.3.2) kan vi konstatera en över-

redovisning

av barn i de kommunerna. Det hänger natur-

representation perifera

samman med andelen småhus. Andelen bam varierar mellan 14

ligtvis

och 31 och Sundbyberg resp Salem). Men vi kan också

procent (Solna se att Stockholms kommun har fått en relativt sett större andel barn, medan flertalet kommuner i såsom Tyresö, Staffanstorp, och

periferin

Järfälla har fått en minskad av barn.

överrepresentation

Pensionärer

har vilket bör leda till en större

Medellivslängden ökatlångsamt något

andel som är över 64 år. Aven andra faktorer kan emellertid inverka, såsom och barnafödandet. ökar

invandringen Enligt follcräkningarna

andelen i storstäderna med en till 16 procent

pensionärer procentenhet

mellan 1980 och 1985 (se tabell 3.1).

Pensionärema är starkt i centrum och underrepre-

överrepresenterade

senterade förorterna. De är också starkt i

i de yttre underrepresenterade

till dessa resultat är de äldres

miljonprograrnområdena. Bakgrunden

boendekarriärer. De flesta kom ut bostadsmarknaden före eller

på

under andra De områden som då var aktuella låg i all-

världskriget.

mänhet i centrum eller i närförortema. Man har ofta stannat kvar i dessa områden, och 70- talens med högre hyror,

ty 60- nybebyggelse

avstånd och sämre var attraktivt alternativ.

längre miljö knappast något

Det centrala boendet har dessutom särskilda fördelar när man blir äldre.

Demografisk segregation

Diagram 3.2.a Andel barn under 18 år i vissa typer av bostadsområden.

1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1%- 1985 Lu tz-Hpc .Hac 1 2

.8- C

.4-

o_ .Bro

S4_ __8- _]_2-1 1

-24- 80hy -234 -32-

Yo .sy

-35-

-4- Huan

ÅÅ-l 0 4,8 52- 55 .

I I l I I I

.2 .4 .s .s 1 1.2 1.4 1.s 1.8

TECKENFÖRKLARING 1990 (lndüx)

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området

= 80% i området 80hy hyresrätter

= centralt Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort

= HayM Hyresrätter_ allmännyttan. belägna i ytterförort, miljonprogrammet SnM = Småhus i närtörort. byggda under miljonprogrammets tid SyM = Småhus i ytterförort. byggda under miljonprogrammets tid

Demografisk segregation 57

Diagram 3.2.b Andel barn under 18 år ivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond 190-1985

1.4- O Hac

2 _ 1

.

Lä_ Hpc

.a- .sa .4-

12): . Brc

:å: Bln

-B-t

0 Hpn

Han _1_s_

-24

-2 2-. OSn

-2.e- 05W -2.8-

Sy

Hay

Brny

o

180 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata, belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna

= Bostadsrätter. centralt belägna

Brc

= närförort Hpn Hyresrätter, privatai Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterföron Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i nårförort

= Hay Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

58 Demografisk segregation

Diagram 3.3.a Andel pensionärer i vissa av bostadsområden. typer 1980 (index) och trend 1980 - 1985 (förändring i procentenheter)

Trond1980-1985

5.2 4.3- 1 .

u« 50h 4a 3.6- 3.2- 23 N 2.4- . o , å: 53” 3,, Brc Y ° 12-1 HayM o -8- Os y M F

4- 4

.80sm 3 .0- ,44 _g_ -l.2- Hac g -l.6- .2_ -2.4- C. -zs- -32- -35- Hpc g -4 i I r r I I I I i 2 4 .6 8 l 1.2 1.4 l 6 18 2 2,2

TECKENFÖRKLARING *°°°““°*l

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området 80hy = 80% hyresrätter i området

= Hpc Hyresrätter. privata. centralt belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort = HayM Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort, miljonprogrammet SnM = Småhus i närförort. byggda under tid miljonprogrammets SyM = Småhus i ytterförort. under tid byggda miljonprogrammets

Demografisk segregation 59

Diagram 3.3.b Andel pensionärer i vissa omrâdeskluster. 1980 (index) øch trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond 1980- 1985 442

9 33_ Brny 2

3.4- 3- 0 2.6-

1.8-

.Hay 0 Hpn

Brc.

-l - Hac

.

H Pc

å qp-l a.. _. d..h) 1.4 l .e 1.8 2 2.2

1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna

= i närförort Hpn Hyresrätter, privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter l när- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närföron

= Hay Hyresrätter, allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde iytterlörort

60 Demografisk segregation

av pensionärer har således en historisk bak-

Överrepresentationen

Vi kan emellertid också konstatera att nu min-

grund. pensionärerna

skar i storstädemas centrala delar. Trots att andelen pensionärer har ökat totalt (med l har den minskat i centrum

procentenhet) ordentligt

(med 2,5 procentenheter på fem år, vilket utgör ungefär en tiondel av

pensionärsandelen fem år tidigare). Huvudförklaringen ligger även här i utseende, i bebyggelsens ålder och fördelning-

ålderspyramidens

en av lägenhetsstorlekar. I storstädemas äldre bostadsbestånd pågår

nu ett generationsskifte. Under fem år ersätts fem ovanligt överrepresenterade årskullar av pensionärer, och successionema efter dessa

utgörs i allmänhet av yngre. Här spelar säkert saneringen av bostadsbeståndet en roll. Andelen smålägenheter minskar i det

viktig

äldre centrala och de modemiserade och större

fastighetsbeståndet

lägenheterna förutsätter högre inkomster: de är lättare att betala av samboende fullt förvärvsarbetande par.

Pensionärsandelen minskar således i centrum, men den ökar i förort- Det framför allt bostadsrättsornråden och i närförorterna.

erna. gäller

Aven andelen pensionärer varierar starkt mellan olika storstadskommuner, analogt med andelen barn och ensamstående. Andelarna

ligger

mellan 6 och 22 procent (Tyresö, m fl resp Stockholm).

Upplands-Bro

Diagramrnen 3.3.a och b visar denna inte do-

gång någon minerade trend mot ökad segregation eller integration.

Punktsvärrnen visar inget påtagligt mönster. En viktig tendens är emellertid den av

tydliga minskningen pensionärernas representation i centrum.

sysselsättningsgrad

Den sista indikatom i denna redovisning gäller andelen sysselsatta i åldrarna 18-64 år. Den framför allt åldersstrukturen, faktorer

speglar

som är relaterade till de lokala arbetsmarknadema (andel pensionärer under 65 år) och det lokala (andel studerande).

utbildningsutbudet

Sverige har sedan en trend mot Den

länge högre sysselsättningsgrad.

faller i huvudsak kvinnorna som dels förvärvsarbetar allt oftare,

på

dels på senare tid även förlängt sina arbetstider. Mellan 1980 och 1985 ökade förvärvsfrekvensen i med hela tre pro-

storstadsregionema

centenheter till 82,1 procent bland i åldrarna 18-64 år

befolkningen

Demograjisk segregation 61

varierar emellertid betydligt mindre

(tabell 3.1). Sysselsättningsgraden

än variabler mellan olika typer av bostadsområ-

övriga demografiska

den. i olika av bostadsområden visas analogt med

Utvecklingen typer

avsnitt i 3.4.a-b.

tidigare diagrammen

Demogrqfisk segregation

Diagram 3.4.a Andel sysselsatta i vissa av bostadsområden. typer 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trcnd1Q0-1985 444 4.3- 1 H ac

4.2- O 4-1 Brc 4-. 3.9- 0 OHPC 3.8- C 0 3.7-

HayM

ss- 3.5- 3.4« YO 0 3.3« 3.2-

Oggsm

3.1+ n

4 3

:få: 5

0 2 7-1 O 2.6- SyM 80br 2.5- N 0

2. - 2.:*

.SnM

2.2- 30W 0 2.: - Ö 8 86 9 5 1.06 1.1

1990 (Index) TECKENFÖRKLARING

C = Centrum N = Närort Y = Yttercrt

Förortsomrâden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i omrâdet = 80% l området 80hy hyresrätter

= centralt Hpc Hyresrätter, privata, belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmän nyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort = HayM Hyresrätter. allmännyttan, belägna i ytterförort, miljonprogrammel SnM = Småhus i närförort. under tid byggda miljonprogrammets SyM = Småhus i ytterförort. byggda under tid miljonprogrammets

segregation 63

Demografisk

Diagram 3.4.b Andel sysselsatta ivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980- 1985 4.4 4.2- 1 0 Hac 2

4- H

pc

Bro. O

33 “ Bln

Hay 3,6- O 3.4-

Hpn 3.2+

my

28-14 0 3

2a. - B my

. 2.4- 2.2-

1.8- 1.6- ”- Han

1.2-

1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna

= i närlörort Hpn Hyresrätter, privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort Sn = Småhus i närlörort Bln = Blandomrâde i närförort

= Hay Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

Socioekonomisk segregation 65

Kapitel

Socioekonomisk

segregation

De viktigaste resurserna på bostadsmarknaden är givetvis befolkningens ekonomiska resurser, dvs inkomster och förmögenheter. Dessa as-

kommer att tas upp i ett fristående kapitel längre fram i pekter utförligt samband med vår av levnadsförhållanden i olika typer av

genomgång bostadsområden 8). I det följande skall vi se på den viktigaste

(kapitel faktorn bakom fördelningen av ekonomiska resurser, nämligen klasstillhörighet. Vår utgångspunkt är att yrkestillhöxighet, klassificerad till s k socioekonomiska grupper, innebär resursskillnader som inverkar på

Resurserna utgörs inte bara av inkomster (löner, bosättningsmönstren. kapitalinkomster) och förmögenheter (t ex arv eller inflationsvinster från tidigare boende), utan även av kunskaper och personliga förbindelser. Eftersom i huvudsak sker på marknadens

bostadsanskaffning villkor är det resurserna som kommer att avgöra hur befolkningen fördelas mellan olika typer av bostäder och bostadsområden.

De ekonomiska resursemas betydelse är uppenbara. Bostadsmarknaden har förändrats flera allt flera bostäder kräver

på punkter:

form av insats: andelen och egna hem har ökat

någon bostadsrätter

snabbt och insatserna ökar kraftigt. Aven överlåtelser av rena hyreslägenheter förutsätter ofta någon form av (t ex nedsättning

motprestation

av priset på ett bytesobjekt). I samband med saneringen av det äldre bostadsbeståndet i storstädernas centrum har andelen smålägenheter minskat, och bostadskostnaderna i de sanerade bostäderna har ökat starkt. Denna utveckling gäller särskilt för den gamla stadskärnan. Därför finns det som talar för att ekonomiska resurser har bli-

mycket vit alltmera för av bostäder, särskilt i in-

betydelsefulla fördelningen nerstaden, och att detta leder till ökande segregation: attraktiva bostadsområden får en alltmera resursstark Detta innebär

befolkning.

66 Socioekonomisk segregation

att andelen resursstarka minskar i andra typer av bostadsområden, där

denna kategori kan bli ännu mera underrepresenterad.

Beträffande de minst attraktiva områdena, främst i

hyreshusområden

förorterna under 1965-75, har man konsta-

byggda miljonprogrammet

terat en motsatt I sådana områden har man kommit

utveckling. många

in i en och avstånden gör områ-

negativ spiral: miljön, förslitningen

dena oattraktiva och områdena får därmed dålig status. De som har råd

vidare och de resurssvaga stanna kvar. I en region med

flyttar tvingas

svår bostadsbrist blir sådana områden lätt genomgångsområden för nya bostadskonsumenter, for ungdomar, invandrare och inflyttare från landsorten. Det och en instabil befolk-

betyder hög flyttningsfrekvens

I dessa områden riskerar man en tilltagande koncentration av re-

ning.

surssvaga.

Till resurserna hör även kunskaper och färdigheter när det gäller att tolka marknaden och tillvarata sina rättigheteri bostadsköema. Dessa

färdigheter har framför allt de långtidsutbildade och de som i sitt van-

liga yrke arbetar med information och administration, dvs det övre tjänstemannaskiktet. Vi bör också räkna med att personliga kontakter kan ha en viss betydelse, framför allt när det gäller dem som är uppvuxna i Aven här bör de långtidsutbildade ha fördelar.

regionen.

En annan viktig resurs är Senioritet marknaden, dvs den tid man

på

har varit etablerad på den lokala bostadsmarknaden. De som kom ut på bostadsmarknaden i storstäderna för 30-50 år sedan och fortfarande bor kvar i dessa äldre områden bor i i den mest attraktiva delen av

dag

där är ofta lägst och man har de kortaste

storstadsregionema: hyrorna

avstånden till storstadens kulturella och kommersiella utbud. Tyvärr har vi inte tillgång till statistik om sambandet mellan tiden på marknaden och bostadsförhållanden. Vi kommer emellertid att redovisa resultat för de utrikes födda, som är en grupp som genomsnitt-

har kortare tid marknaden än de svenskfödda.

ligt på

Senioritet på marknaden är en faktor som inte berörs av några sam-

korrektioner i mot såsom sker beträffande

hälleliga riktning utjämning,

inkomstvariationer, utbildningsskillnader etc. Det är just detta om-

på

råde som vi har sett omfattande förändringar som har gynnat dem som varit etablerade_ på marknaden, och dessa förändringar är särskilt stora i storstadsregionema. Det gäller inflationsvinster boendet i småhus

på

och bostadsrätter, och permanent lägre boendekostnader i äldre bostä-

Socioekonomisk 67

segregation

der, vilket gynnar de som bor där, dvs främst de äldre. Detta är en huvudfaktor bakom de ökade standardskillnadema mellan

generationerna

(Vogel m fl, 1987, kap 14).

Totalräknad statistik från

folkräkningarna

Sammanfattande index

Innan vi tittar variationema mellan olika typer av bostadsområden

på

skall vi studera ett sammanfattande index socioekonomisk

på segregation. Det mäter för resp var och en för

samtliga storstadsregioner, sig,

hur varierar mellan våra l 600 bostadsområden

befolkningsstmkturen

resp mellan indelningama i kluster av bostadsområden. Indexet visar hur stor andel av en (arbetare, utrikes

befolkningsgrupp tjänstemän,

födda) som skulle behöva flytta om skulle vara helt

regionen osegre-

gerad (se 2 för en av indexet). Be-

kapitel ytterligare beskrivning

räkningarna ger ett sammanfattande mått variationema mellan om-

på

råden när det gäller

befolkningsstmkturen.

I tabell 4.1 kan vi se att det inte större av

föreligger några förändringar

graden av segregation, och att tendensen i vart fall inte mot ökande

går

Detta således om vi summerar utveck-

segregation. gäller generellt,

lingen för hela regionen. Men inom denna bild kan vi ha en

generella ganska stor överrepresentation av vissa i vissa

befolkningsgrupper ty-

per av områden, och vi kan också tänka oss att vissa områden har fått en alltmera ensidig tvärtemot den

befolkningssammansättning, gene-

rella trenden. Således kan en allmän trend mot en av befolk-

utjämning

ningsstrukturen dölja en stark tendens till ökad av resurs-

anhopning

starka i en viss typ av områden, och av av

resurssvaga i andra typer områden. Syftet med vår analys är detta, att lokalisera sådana om-

just

råden och förklara en sådan utveckling. I det blir den

perspektivet ge-

nerella utvecklingen av mindre intresse, men det är ändå värdefullt att veta att vi inte har en trend mot ökad segregation som storstads-

gäller

regionerna i sin helhet.

Tabell 4.1 visar att den socioekonomiska segregationen beräknad

på

detta sätt är relativt konstant, svagt minskande. Vi kommer

möjligen

att visa längre fram, att utvecklingen är sammansatt av olika tendenser i motsatt riktning: en kan ha förstärkts i

viss grupps överrepresentation

68 Socioekonomisk segregation E0 “um mmma H.›m m.mm m.om m.om o.om m.›H m.mm «.mm ›.mm «.om H.vm v.vm

smmnoamuoo mumcxmu

How

E®UHmHH®U

amcowumomoum

omma m.›m «.mm m.Hm w.mm H.om ›.›a «.mm m.mm H.mm m.Hm m.mm m.Nm

Cmewumcmnu wmxanub mmmoh

mmHu0|mUU0w

Hmm muommoh

mucm:m

mamma

mmma m.Hm ›.mm ›.mm H.vm H.HN w.mm v.«m v.om «.om m.mm H.mm o.mm mwumMmuw:

:Enn

xumeaosxuoum

m

Eocmm

omma H.mm m.mm o.«m m.mm w.mm m.mm o.›m ›.Hm m.om m.Hm o.mm m.mm

mumom mmHu© uuxoänuus

mcacamvcwmmvmueo umuwmnmb

.mnmuwnum

HMS

HOW .mmmom .N

mcnmuxcsmvwu

mama o.›m H.mm v.mm m.›N w.om m.om m.mm o.om H.mm a.Hm m.mm m.Hm

mbwn

amma uxmwcxmu

mh Hmwmcwmums

owmd m.om H.«m m.mm mcmbumb

mcHcmHoUmuumm m.›m m.vm ›.mm m.mm m.om w.om m.«m o.am m.Hm

wOHH©

awuammx HGHHG

H nwumumnnm

owmom

.mmmom

.mvvow

mnmmmom

munmsmn nom

Hawa

HSUMBHMW

mbmummwuuox

mwxanuø mcczx mo

Hxwvcamqoaummwumwm

gmcoamwg umaoammu umcowmmg

H.v uum cmxmnmw

cwmcHcHuxm®Q

mucmmoh

nom wummmmmcm

zmammzomomsmom

.mcnwcowmwumeamz

A00 H

QAQ4 Hwwu Hmm

aaonmh pmwacm oaamz mmwapemm osams mgonwuno oeamz .=m:wuuwm mcxmumn

mHuxmQmwu mmaausmm saonxooum muonwuoo eaogxooum muonmuow mmaauamm saonxooum

mmamøqmmmommzo

zmowmzo2moommzonqHz

Socioekonomisk segregation 69

en viss typ av områden, medan minskar i andra om-

överrepresentation

råden. Det förra bidrar således till ökad och det senare till

segregation,

minskad segregation. Det är emellertid först när vi studerar utvecklingen i en viss av bostadsområden som vi kan an till

kategori knyta de processer som inverkar på bosättningsmönstren. Eftersom vi studerar segregation ur ett fördelningsperspektiv är det de minst attraktiva

bostadsområdena, liksom de mest attraktiva, vi framför allt intresserar

oss för.

I tabell 4.1 kan vi också se att av segregation tycks vara minst i

graden

Stockholmsregionen (lägst index). Detta kan i viss mån förklaras av ornrådenas storlek: ju större områden desto mindre indexvärde. Vidare kan områdesstmkturen ha en viss inverkan vid dessa jämförelser. Slutsatsen blir därför osäker.

storstadsområden

Samtliga

Resultatredovisningen inleds med FOB -data rörande andelen arbetare

och samt utrikesfödda i av bostadsområden i

tjänstemän olika typer

storstadsregionema. Vi genomför även motsvarande analys med hjälp

av ULF-data. ULF är till skillnad från FOB en stickprovsundersök-

ning, men kan ge en vidgad bild av den geografiska av de

fördelningen

socioekonomiska grupperna. I FOB kan nämligen endast de yrkesaktiva klassificeras, medan man i ULF klassificerar hela

befolkningen,

således även ULF anses även en exaktare klassifice-

pensionärerna. ge

I bilaga 4 finns en beskrivning av för den socioeko-

ring. principerna

nomiska klassiñceringen.

I tabell 4.2 visas hur vissa av de socioekonomiska fördelar grupperna

sig på olika typer av bostadsområden (enligt FOB). Andelen arbetare

(av samtliga sysselsatta) är 1985 40.1 procent, och den har minskat

något sedan 1980 har ökat nå-

(-0,6 procentenheter). Tjänstemännen got, framför allt de högre tjänstemännen. Tjänstemännen på mellan

och nivå (M+H) har ökat med 1,7 och de

hög procentenheter, högre

tjänstemännen med hela 3,8 under dessa fem år. Det

procentenheter

senare är en ökning med en tredjedel. är dessutom betydligt Okningen

större än för riket i sin helhet. Dessa resultat visar hur klasstrukturen i

storstadsregionema förskjuts uppåt, och att ökningen är kraftig under

denna korta period: på bara fem år har andelen högre tjänstemän i stor-

städerna ökat från cirka 12 till 16 procent.

70 Socioekonomisk segregation

Av tabell 4.2 också att arbetarna är underrepresente-

framgår ordentligt

rade i centrum - dvs i centrum finns

index=O,73, endast 73 procent av den nonnala arbetartätheten som vi armars har i storstadsregionema. Denna har dessutom blivit ännu större: andelen

underrepresentation

arbetare i centrum har minskat med 3,3 procentenheter, vilket som synes motsvarar ungefär en tiondel av arbetarandelen 1980. Arbetarna är istället överrepresenterade i förorterna. I de yttre förorterna ökar nu också deras andel, och detta trots att arbetartätheten annars är nedåt-

gående i

storstadsregionema.

Vi kan sammanfatta dessa resultat med att konstatera att

arbetarna alltmera har trängts uti storstadsregionemas

periferi.

Istället har de högre tjänstemännen ökat mest i centrum, och de

har Ökat svagare än normalti förortema. Enligt tabell 4.2 har

andelen högre tjänstemän i centrumomrâdena ökat med en

tredjedel på bara fem år, från cirka 16 till 22 procent. En del

av denna ökning hänger naturligtvis samman med att andelen högre tjänstemän har ökat i men

generellt storstadsregionema,

även utöver detta har deras andel i centrum ökat med en tiondel

(cirka två procentenheter).

Tabell 4.2 visar detaljer, De ökar

ytterligare högre tjänstemännen

(relativt sett) även i förortemas småhusområden, där de redan

tidigare

var överrepresenterade. I de yttre småhusområdena ökar emellertid även arbetarna, och detta ger bidrag till en minskad segregation i stor-

eftersom arbetarna tidigare var starkt underrepresen-

stadsregionema,

terade i småhusområdena. I de inre förortemas småhusområden, där de

högre tjänstemännen redan tidigare var överrepresenterade fortsätter

emellertid denna utveckling.

Dessa resultat motsvarar slutsatser från SCBs som visar

lO-årsanalys

att arbetarna tenderar att öka sitt småhusboende m fl, 1987).

(Vogel

Här ser vi att detta gäller i de yttre förorterna, men inte i de mest attraktiva småhusområdena i de inre förorterna.

Utvecklingen skiljer sig mellan de socioekonomiska grupperna fram-

för allt när det gäller centrum och miljonprogramområdena i förort-

erna. I tre typer av centrumområden ökar

samtliga överrepresenta-

tionen av högre såväl i det äldre bostadsbestån-

tjänstemän, privatägda

det (byggt före 1951) som i de centrala som ägs av

hyreshusområden

Socioekonomisk segregation 71

allmännyttan och i bostadsrättsområdena. I dessa tre typer av centrumområden minskar också arbetarandelen överlag. Vi kan således konstatera att detta är en gemensam tendens för alla centrumområden,

oavsett ägar- och upplåtelseformer.

I allmännyttans i förorterna är

miljonprogramområden

tendensen den omvända. Där ökar arbetarandelen med ca två

trots att den minskar med 0,6

procentenheter, generellt

procentenheter i storstäderna. Och de blir

högre tjänstemännen

ännu mera där. Tabell 4.2 visar också att

underrepresenterade det är just i ytterförortemas småhusområden, byggda under miljonprograrnmet som arbetarna har gjort en inbrytning. Där

bidrar således utvecklingen till minskad segregation i

storstadsregionema.

Vi har tyvärr inte till data om som kan ge

tillgång flyttningsrörelser

exakt om vem som flyttar vart i Den

kunskap storstadsregionema.

främsta till den vi har observerat bör emeller-

förklaringen utveckling

tid vara en selektiv utflyttning från

allmännyttans miljonprogram-

områden (att resursstarka har lättare för att flytta) och i andra

grupper hand en selektiv (att resursstarka grupper är underrepre-

inflyttning

senterade även bland inflyttarna). Dessa områden skulle således få en karaktär av genomgångsområden för de resursstarka, medan de resurssvaga blir mera permanenta där eller oftare mellan liknande

flyttar

områden.

[detta kapitel tar vi inte upp segregation efter inkomster. I 8

kapitel

följer en detaljerad analys av inkomster och inkomstslag samt ekonomisk rörelseförmåga. Där kommer vi att redovisa en korresponderande

om inkomster i de olika typerna av

utveckling ifråga befolkningens

bostadsområden.

I diagram 4.1.a-b resp 4.2.a-b visar vi nu ett sammandrag av dessa tendenser i grafisk form. Dessa diagram ger en överblick över hur olika typer av bostadsområden utvecklats med avseende på andelen arbetare resp högre tjänstemän. I fält 2 och 4 hittar vi bostadsområden där ut-

i mot tilltagande segregation. Ifålten 1 och 3

vecklingen går riktning

finns områden som bidrar till en utveckling mot avtagande segregation i ger såväl en helhetsbild

storstadsregionema. Diagrammen

(punktsvärmens allmänna orientering) som en inblick i situationen för

enskilda typer av bostadsområden. I diagram 4.1.a visas ett selektivt

72 Socioekonomisk segregation

m.o m.o m.H w.o ›.o «.o ›.H m.o H.o m.o «.o m.m ›.o ›.o m.o ›.o ›.o m.o

ucouu

mvvww oo.a mm.o mo.a ww.H ›m.o oH.H ow.o mo.H ›m.a mH.H mm.o m›.o oo.m Hm.o mm.o

nmvmumuoum om.o ›o.H ›m.o

a xuucw

Amcoumwwwnv m.› m.m m.m m.m m.›

m.NH H.aH m.mH m.HH v.mH v.om ›.oH m.mH H.mH m.om m.mH m.vm w.oH

mmmñ

moxwuua

ucwuu

m.m m.m m.m m.m m.« m.m w.H m.m m.v w.m m.m ›.a «.m H.m H.m a.H w.m o.v

mmou ucwuu

.mmma

cwvmueombmumom :oo oo.a ov.a ›m.o mm.o m«.a HH.a Hm.H am.o m«.o «m.o ov.H mm.H «m.o vH.H vm.H

mm.o mm.H w«.o

xmvcw xoucw

cwñwumcwnu

m.m m.› m.w m.m emma o.mm o.om m.›H «.mH ›.ma m.Hm m.ma m.mH m.ma m.mm v.›a o.mH ›.mHo.oH

mumm: mama

.ummuømøu

mom ›.a m.v o.m m.o a.o m.N m.H v.v «.m o.w m.m ›.H H.m m.o ›.m «.o N.o v.o-

^m+E.ucouu maamx

oo.H ›m.a mm.o ma.o mH.a m›.o mm.o om.H ma.a mH.H om.o Hw.o m›.o mm.H ›a.H mm.o HH.H mH.H

xovca

mcomcwcxaowmn ma .uwmmøummmcacxaowmn

m.mm m.m« m.om ›.mm a.mm m.mm m.oN q.mv «.mm m.wm H.om m.om m.mm o.m« w.mm m.›H H.›m m.›m

mama

mxwao cmemumcmns

m.o m.o m.o ›.o m.H o.H

w.o| m.m- m.o- m.H- o.m- ›.«- ›.«- ›.H- o.m- m.o- o.N- v.o-

.coumueomvmumon vcouu

mvcmwmm m

umsaawu

Ume o«.a m›.o vm.o mm.o

oo.H m›.o ›o.H Ho.H ow.o mm.H o«.H wm.o mm.o om.o mo.H mm.H mm.H mm.o

Eon xouca

uoumaax

mama H.o« m.mm m.m« m.ov m.mm w.m« m.om m.›m m.›m m.mm m.mv v.wm m.mv H.mm w.mm m.Hm m.«m m.mm

“mm mama

um oumuwnum

mama

uuououu›

:oo amma-

ucoooum am

coaummøummmwvcøom

uuoumc uuouøuua

N.v emma uuoumc

uusou uucmo uucou »uoumc auwc uuoumuux

uuoumc uuoumuua

zmogzomo<ammoam

aaøams dáqá auam eHHm: uumum «uQ: saamm uumum msnmsm eaamm mszwsm

cmaaos qmazoHumm eøuucmo uuoumz uuouwuuw mønmemvwom ueoucmam usoucmam

.mcuøcoamwn ZMOÅMEOMHMOKOM uumumou›nv*cm

uumumumumonvmom mmamaqxmmomzo

Socioekonomisk segregation 73

om.N mm.m m0.H ›n.a om.o ow.o

m.m m.› w.om m.wm v.mH m.mH

ov.o om.o mv.o om.o v«.H om.H m.m ›.v m.w m.›

w.Nm m.ma Yo má m;

fo- ma- m4- «m.o mv.o ow.o mw.o om.H om.H a.mH m.mH o.om H.NN «.m« m.mm

mm.H mm.H mv.H wm.a mm.o om.o m.mm m.mm m.›m m.vm N.›N o.mm

uuoumc uuoumuua

uuoumc uwuum uuoums

uuoumuua

Eaamm EHANI Smum uumum mssmem mønmem

zmaamzozmmoommzomqaz

74 Socioekonomisk segregation

urval av kluster av bostadsområden hämtade från tabell 4.2.

Diagram

4.1.b bilden genom att återge kluster enligt vår

kompletterar samtliga

huvudindelning (ornrådeskluster).

I fält 2 i 4.1 a-b visas områden där arbetarna är överrepre-

diagram

senterade, och där denna tendens dessutom har förstärkts. Det rör sig om i de yttre förorterna, som ägs av allmän-

miljonprogramområden

nyttan, liksom om hyreshusområden i förorterna mera generellt. Och i fält 4 hittar vi de områden där arbetarna är underrepresenterade och

där ytterligare terräng: i den gamla stadskärnan (Hpc),

de har tappat men även i andra typer av centrumområden. I fält 2 och 4 hittar vi således de typer av områden som bidrar till ökad segregation i storstads-

regionema. I fält 1 finns däremot tecken på avtagande segregation:

arbetarnas underrepresentation i småhusornråden minskar mellan 1980 och 1985.

I diagram 4.1.a-b kan vi också få en helhetsbild av den

allmänna tendensen. Punktsvärmen är inteentydigt orienterad i

någon av diagonalema. Detta visar att utvecklingen av

arbetarklassens bosättning i olika för olika typer

går riktningar

av bostadsområden: blandas med

segregationstendenser

integrationstendenser.

Motsvarande diagram för andelen högre tjänstemän visar däremot

mera entydiga tendenser (diagram 4.2.a-b). Här är de olika typerna av

bostadsområden väl samlade utefter den ena (cell 2 och 4),

diagonalen

och bilden av ökande segregation är iögonfallande. I fält 2 hittar vi de kluster av bostadsområden som de flesta uppfattar som de mest attrak-

tiva: det är här de högre tjänstemännen är överrepresenterade och de ökar dessutom sin andel mer än genomsnittet för storstadsregionema.

Det gäller den gamla privatägda stenstaden (Hpc), men även nyare centrumområden, liksom småhus i närförortema. Och högre tjänstemän underrepresenterade och har blivit det ännu mera mellan 1980 och 1985 i miljonprogramområden i de yttre förorterna, som ägs av

allmännyttan.

Den socioekonomiska har välfärdskonsekvenser flera

segregationen på

plan. De mest attraktiva är i ökande utsträckning reserverade

miljöerna

för de resursstarka. Men ifråga om resurser har också

segregationen

kommunalekonomiska konsekvenser. Kommunalskattesatserna

påver-

kas och trots skatteutjämning är det kommuner med den socioekono-

Socioekonomisk segregation 75

miskt svagaste som har de högsta skatterna, men samti-

befolkningen

digt de största behoven. Vår kommunala (tabell B.4.2 i

redovisning

bilaga 3) visar att det finns betydande skillnader mellan storstadskommunerna när det gäller socioekonomiska struktur.

befolkningens

Andelen arbetare (bland de sysselsatta) varierar mellan 18 procent

(Danderyd) och drygt 50 procent (Burlöv, Ale och 55, Bot-

Trelleborg

kyrka 52). Om vi går ned bostadsområdesnivå blir skillnaderna

på

ännu mera drastiska. I Malmöregionen finns vissa områden med mer än 80 procent arbetare, och i city eller vissa attraktiva äldre villaområden ligger arbetarandelen under 10 procent. Analogt finns det betydande skillnader ifråga om andelen högre Där varierar

tjänstemän.

kommuntalen mellan 7 procent och 36 procent (Danderyd). På bostadsområdesnivå är variationerna ännu större. Vissa områden har bara 1-2 procent högre tjänstemän, dvs en tiondel av det i

genomsnittliga

och i andra siffran över 50.

storstadsregionema ligger

Aven den kommunala jämförelsen visar en tilltagande

segregation.

Många kommuner som redan hade för

tidigare underrepresentation

högre tjänstemän (enligt FOB 1980) visade fem år senare en ännu

större Det t ex for Bur-

underrepresentation. gäller Haninge, Sigtuna,

löv, Malmö och Ale. Och en rad kommuner med av

överrepresentation

högre tjänstemän har blivit ännu mera extrema. Det t ex Dande-

gäller

ryd, Sollentuna, Stockholm, Nacka, Lomma och Lund.

Jämförelser mellan de tre

storstadsregionema

Stockholmsregionen hade 1985 den lägsta andelen arbetare (av den förvärvsarbetande befolkningen). Andelen var 36.1 procent vilket var

cirka nio procentenheter högre än i resp

Göteborgs- Malmöregionema

(se bilaga 3, tabellerna B.4.1.S-M). Under femårsperioden 1980-85 har

andelen arbetare minskat något i samtliga

regioner. Stockholmsregionen hade också den högsta andelen högre üänstemän (17.5 procent

mot 13 procent för de båda andra regionerna). Andelen högre

tjänste-

män har ökat starkt i samtliga regioner, men mest i

Stockholmsregio-

nen.

I tre är arbetarna i

samtliga storstadsregioner underrepresenterade

centrum. Denna tendens vara starkare i Stockholms- och Göte-

tycks

borgsregionema. I Malmöregionen är den relativt svag. Denna skillnad hänger delvis samman med avgränsningen av centmmdelen: i Mal-

76 Socioekonomisk segregation

Diagram 4.1 .a. Andel arbetare i vissa typer av bostadsområden. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980 - 1985 22-

“SV” HayM

1.3- 1 2 1.4- 1- SnM 03V

80m, .6- . .

. Y.

2- 80sm “2”

O Sn N -e O .1- 3

80br _m_ . _22_ -2.6-

Hpc -a- O

C 4.4- . 6.8- 42- 4.6- BVC

.Hac

” D5

.6 1 1.2 1:4 1.6

.. 1980 ( index) TECKENFORKLARING

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området 80hy = 80% hyresrätter i området

Hpc = Hyresrätter, privata, centralt belägna, byggda före 1951 Hac = Hyresrätter, allmännyttan, centralt belägna Brc = Bostadsrätter, centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort HayM = Hyresrätter, allmännyttan, belägna i ytterförort, miljonprogrammet SnM = Småhus i närförort, byggda under miljonprogrammets tid SyM = Småhus i ytterförort, byggda under miljonprogrammets tid

Socioekonomisk segregation 77

Diagram 4.1.b Andel arbetareivissa områdeskluster. 1980 (index) och trend

(förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980- 1985 1.8 1.4- 1 2 .

Hay

I- 05)

Han

Bly

Hpn -I .a-l °

Bln

.Brny

4,2%

= -l

.6 ,8 l l .2 l .4 1 .6

1980 (Index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda före 1951 Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna

= i nårförort Hpn Hyresrätter, privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförort Brny = Bostadsrätter i nár- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandområde i närförort

= Hay Hyresrätter, allmännyttan, belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandområde i ytterförort

78 Socioekonomisk segregation

Diagram 4.2.a Andel högre tjänstemän i vissa typer av bostadsområden. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trond 1ü0- 19%

6-1 1 2 0 Hpc Brc 564 . C .

O 4.8- SnM

Hac.

(4- . 80sm 4-1 e 3544 ON Sy 3

asyl»

80h

2.8- 2.4-

0 80W

å .2 .4 .6 8 1 l .2 l 4 l 6 19°°(°°“) TECKENFÖRKLARING

C = Centrum N = Nårort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i området = 80% i området 80hy hyresrätter

= Hyresrätter. privata. centralt belägna. byggda före 1951 Hpc Hac = Hyresrätter. allmän nyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter, centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus i ytterförort = i yttertörort. miljonprogrammet HayM Hyresrätter. allmännyttan. belägna SnM = Småhus i närförort. byggda under miljonprogrammets tid SyM = Småhus i ytterförort. byggda under miljonprogrammets tid

Socioekonomisk segregation 79

Diagram 4.2.b Andel högre tjänstremän ivissa omrâdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980 -

1985_

°

1 2 0 “i”

gig_ Brc

. 5.4-

Bln g S)

5?

43a 4.6- Hac 4.4- . 42-

4 - O BW

sy

3.3 . 3.e« 3.4- 4 3

Bmy O

32- .H D

3 _. 2.8- 2.e- 2.4- 2.2-

2 .. 1.8-

. 15- 1.4- 1.2-

1 j,

7 .4 .6 .8 l 1.2 1,4 1.6

1980 (index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter, allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter, centralt belägna

= i närförort Hpn Hyresrätter. privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närförorl Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort

Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närförort

= Hay Hyresrätter. allmännyttan. belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

80 Socioekonomisk segregation

möregionen en omfattande bebyggelse med allmännyttiga

ingår

centrala från 60- och 70-talet, där arbetarklassen är

hyresbostäder

starkt Motsvarande i de andra re-

överrepresenterad. bebyggelse ligger

gionerna i huvudsak utanför centrum.

Det finns också vissa skillnader ifråga om den inornregionala fördel-

av andelen tjänstemän: i Stockholms- och Göteborgsningen högre

är de starkt överrepresenterade i regionerna högre tjänstemännen centrum, och dessutom ökar denna mellan 1980

överrepresentation

och 1985. I är de istället i

Malmöregionen underrepresenterade centrum, men däremot i närförortema. I ta-

överrepresenterade bellmaterialet visas således att andelen högre tjänstemän är 25

i centrum, medan den endast är 12 procent Stockholmsregionens

i centrum. är säkert områdesprocent Malmöregionens Återigen

av I Malmöregionens centrum ingår stora indelningen betydelse.

från miljonprogrammet. I Malmöregionen är dess-

hyreshusområden

utom de avstånden mindre och förorterna får därmed en

geografiska

annan funktion än i de båda större regionerna. Centralt läge har inte lika stor betydelse ur välfärdssynpunkt.

Vi kan vidare konstatera att arbetarna blir alltmera underrepresenterade i den centrala privatägda stadskärnan (hyreshussområ-

gamla den), och det tre regioner. I Stockholm och Göteborg

gäller samtliga

detsamma även för i gäller allmännyttans yngre hyreshusområden centrum, liksom för bostadsrättsområdena. I Malmö är utgångsläget annorlunda. Där har man haft en av

tidigare överrepresentation

arbetare i såväl allmännyttans centrumområden som i bostadsrättsområdena. Men även här nu i riktning mot en relativ

går utvecklingen

av arbetarandelen. Men 1985 hade Malmö fortfarande en minskning stark av arbetare i sina allmännyttiga centrum-

överrepresentation

områden.

Vi har nämnt att Stockholm- och cen-

tidigare Göteborgsregionernas

trum har fått en starkare av högre tjänstemän, och

överrepresentation

detta även bostäder. Någon motsvarande generell

gäller allmännyttiga

finns inte i andra sidan var andelen hö-

utveckling Malmöregionen.

redan i Malmös allmännyttiga cengre tjänstemän tidigare mycket låg trala 1 Och där minskar nu re-

hyreshusområden (endast procent). just

av Det är en process som

presentationen högre tjänstemän ytterligare.

vi i Stockholm- och hittar i motsvarande

Göteborgsregionema

Socioekonomisk segregation 81

förortsornråden - i motsvarande centrumområden däremot ökar andelen

högre tjänstemän.

Småhusområdena i närfärorterna är attraktiva genom sin närhet till

centrum och sin boenderniljö. I alla tre regionerna är högre tjänstemän

överrepresenterade i dessa områden, och den tendensen blir starkare. Arbetarna är underrepresenterade, men varierar mellan

utvecklingen

regionerna. I förstärks denna tendens, medan den

Stockholmsregionen

i Malmöregionen. Där har arbetarna en viss

försvagas gjort inbrytning

(arbetarandelen ökar), men fortfarande består en

tydlig underrepre-

sentation av arbetare i dessa områden. Arbetarnas i småhus-

inbrytning

områdena är annars generell för samtliga tre I Mal-

storstadsregioner.

möregionen inträffar den såväl i närförortema som i ytterförortema. I Stockholms- och den bara

Göteborgsregionema föreligger i ytterort-

erna.

Det är i miljonprogramomrâden, av allmän-

ytterförorternas byggda

nyttiga bostadsföretag och upplåtna med hyresrätt, som vi hittar den

starkaste överrepresentationen av arbetare, liksom en underre-

kraftig

presentation av tjänstemän. I dessa områden förstärks nu denna

högre

utveckling, och det gäller samtliga tre storstadsområden. I Malmöre-

gionen är således 81 procent (av de sysselsatta) arbetare, och endast 2

procent är högre tjänstemän.

Utrikes födda

De utrikes födda utgör en grupp med sämre resurser, dels av

på grund

en av arbetare, dels på grund av en

överrepresentation överrepresen-

tation av personer med kort tid den lokala bostadsmarknad.en. De

på

bör också ofta ha sämre att kontakter.

möjligheter utnyttja personliga

Utrikesfödda är således i de mindre attraktiva

överrepresenterade

bostadsområdena. Det gäller förorterna, och vidare Den

hyresrättema. största överrepresentationen hittar vi i

allmännyttans miljonprogram-

ornråden. Där utgör de utrikes födda två och en halv större an-

gånger

del än vad som är normalt i storstadsområden

samtliga sammantagna. Och där förstärks också denna tendens (se även 4.3

diagrammen a-b).

82 Socioekonomisk segregation

Diagram 4.3.a Andel utrikes födda ivissa typer av bostadsområden. 1980 (index) och trend (förändring 1980 - 1985 i procentenheter)

Tr0nd1980-1985 1.8

1 0 2

1 .e« 80W

1.4-

1.2-

1_

805m 4 3 8 _. .

l

.Ã/ HayM

Brc

SV SV” 80br

1 y I | I | I 1 I

4 6 8 1 1.2 1.4 1.6 18 2 2.2 2.4 2.6

.. 1980 (Index) TECKENFORKLAR|NG

C = Centrum N = Närort Y = Ytterort

Förortsområden 80sm = 80% småhus i området 80br = 80% bostadsrätter i omrâdet 80hy = 80% hyresrätter i området

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter, privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna Sn = Småhus i närförort Sy = Småhus iytterförort

= i ytterförort, miljonprogrammet HayM Hyresrätter. allmännyttan, belägna SnM = Småhus i närförort. byggda under miljonprogrammets tid

= Småhus i ytterförort. byggda under miljonprogrammets tid

SyM

Socioekonomisk segregation 83

Diagram 4.3.b Andel utrikes födda ivissa områdeskluster. 1980 (index) och trend (förändring

1980 - 1985 i procentenheter)

Trend 1980-1985

2.6- 1

0 Han 2.4-

2.2-

2+

rea

1.8-

4¶Brny 3

.sy Brc o Hay . 5* S 0 0

BIn Bry o

.4- O HP

Hpc o

Hac Q I r .l r T I v

.4 .s .s 1 1 .2 1.4 1.s 1.s 2 2.2

1980 (index)

TECKENFÖRKLARING

= centralt före 1951 Hpc Hyresrätter. privata. belägna. byggda Hac = Hyresrätter. allmännyttan. centralt belägna Brc = Bostadsrätter. centralt belägna

= i närförort Hpn Hyresrätter, privata Han = Hyresrätter. allmännyttan i närföron Brny = Bostadsrätter i när- eller ytterförort Sn = Småhus i närförort Bln = Blandomrâde i närföron

= Hay Hyresrätter, allmännyttan, belägna i ytterförort. Sy = Småhus i ytterförort Bly = Blandomrâde i ytterförort

84 Socioekonomisk segregation

Data från levnadsnivåundersökningarna ( ULF)

Jämförelser med hela riket

ULF-materialet har dels for att ta fram motsvarande data rö-

utnyttjats

rande den variationen, dels över

inomregionala regionala jämförelser

hela landet med de som i SCBs 10-årsana-

indelningar ingick tidigare

av m fl, 1987). av ULF lys välfärdsutvecklingen (Vogel Utnyttjandet till en bättre av de socioekonomiska ger oss möjliheter klassificering men vi får istället eftersom vi här analyserar

grupperna, stickprovsfel

ett till skillnad från folkräkningarna som omfattar

stickprovsmaterial

hela Vi redovisar andelen i olika socioekonomiska befolkningen. som andelar av hela Det innebär således att. grupper befolkningen. arbetslösa och hemarbetande klassificeras enligt tidigare

pensionärer,

eller makens Detta förfarande samt det förhållande att ULF yrke yrke. är en innebär att resultaten kan avvika något

stickprovsundersökning

från FOB-resultaten i det föregående.

I tabell 4.3 visas skillnader i klasstrukturen mellan s k RUT-regioner och i tabell B.4.3 i 3 mellan och de s k rebilaga H-regioner speciella av dessa finns i 1). Vi kan konstatera gionerna (deñnitionema bilaga att har extremt som tillhör det övre tjän- Stockholmsregionen många stemannaskiktet och att arbetarna är starkt Göte-

underrepresenterade.

och har en liknande tendens, men den är beborgs- Malmöregionema mindre markant. och Malmös kommuner liknar tydligt Göteborgs mera länsresidensstäder än Stockholm. Andelen arbetare varieövriga rar mellan 34 och drygt 50 procent

procent (Stockholmsregionen)

inre Norrland, Norrköping, Sjuhäradsbygden, Sydöstra (Bergslagen, Götaland).

På motsvarande sätt är det övre kraftigast överre-

tjänstemannaskiktet

i mepresenterat Stockholmsregionen (13 procent högre tjänstemän) dan och ett lä- Göteborgs- Malmöregionema ligger par procentenheter I vissa finns endast en av denna nivå (Norra ingre. regioner tredjedel landet, Götaland). Bortsett från vissa universi- Bergslagen, Sydöstra tetsoner länsresidenserna på 7-10 procentenheter. ligger

visar dessutom att andelen har ökat snabbast Trendanalysen tjänstemän i Det är egentligen endast en av de större Stockholmsregionen.

Socioekonomisk segregation 85

o.mm m.om m.mm o.mv m.mm «.mm ›.mm m.mm m.«m

mao: q*m.v Q«M.m

mmwauemm Eouwcmnu

m

ummn

a.NN m.am ›.vm v.mm m.mm q.om m.mH o.mH m.vH

.o Qxw.M «W.m *o.v

cmaamz

.o

m:acmHov0uumw wummm Humn.umH

.. .. .. .. .. .. .. .. ..

H.va m.wH m.ma v.mH ›.ma o.vH v.HH o.ma m.Ha

Hmcowmwm mH:

cmaamz

m.m

m.mH o.mH N.mH m.mH v.mH o.mH m.oH m.oH

oummq *v.N m.0 «v.v |m.0 «m.m m.0 |m.0 H.m

.uwmazum cmeøumcmna m.o|

m.vv ›.mm m.av H.oe m.mq m.mv m.mv m.mm ›.Hm

«m.N-

.mmmauwpma

mmaausmm oumumnum

ucouu a.ma H.«H m.ma

m.mH o.mH v.mH m.mH m.ma H.mH

m.g

mxwweocoxwowuom

-xomm mnuma

uemm

mxaao

-xumw m.mN m.HN m.mm o.mm m.mm m.mm m.mm ›.«m w.mm

*w.m-

nu muumd

umnaawu .muuOw.v. v

wmmH-mmmH

Eon “mm

uwvwm uucc Mmvnm

uno: a H umvmm HNOC H umunm

H a N w HHOQGU

ucwooum

.NOUCQ

m.v mmxmwma uocoamwu uwcoammu Nmcowmmu

uuacmeocmo mmnmmmw mm\mmmH umvcmwcw uOC

uwvcmmcw

amxam mmummmw

Um

ommasz vcmus wuvcaz ouvcaz muuoz muvcwä muuoz .H

Haønma .uovcma mama ommasz uwuxcømmnvmum vcmus C®COHmmM©ENm2

c0cowmwumEHmE uwuxcnmmwvmum umuxzzmonvmum Hmuxcaümhbmum

mmmmwmmmummm cwcoamwummuonmumw :m:owmmumEw0cM0oum cmcowmmhmmuonmuwu

cmcoamwumeaonxooum hgnuggguggg

86 Socioekonomisk segregation

Q

o.wm m.mm a.mv H.ov m.om ›.mv m.mm «m.v «H.v Q«H.v m.” H.N m.H

.m.vH

mmaausmm ewumcmmu

Q Q

MHMCOHOOHEOCH

unna

ñ.mm H.mm m.›m H.mm m.vm H.wN m.mH m.g o *n.m N.v m.N |m.m v.N

:maaoz .m.mH

HUUWU

.o o.m .. .. .. .. n.m v.m .. .. ..

m.mH v.oH m.Ha m.vH

.mmma|m›ma oummm Huon.uoH

.. .. .. .. .. .. ..

vcouu H.vH m.›H m.oH w.›H m.om m.ma a.vH

UCHCWHOUOHRWm

cmaaoz a««c

uemm

o

.HOQQSHU m.mH ›.mH m.›H o.›H m.oH ›.›a m.›H

«v.H |w.H .n.m -m.o

Mumma m.H| nw.on

cmeoumcwwa

mmmaummma

uww m.ev ›.wN v.mm N.wm o.mm ›.mv ›.om

*m.H| kN.vI m.m| H.o- m.m- l°.HN

«O.NH|

mmaauemm oumuonum

MMWHEOCOMUOHUOW

H.mH a.oH N.va m.ma «.aa v.vH m.oH

m.o v.H -n.o

-xoøm mogna |va®| lH.°- |vo$| w.v|

MMAHO uuazmiocoo

&

axumu N.mN m.mH m.mm «.mm w.mH m.mN ›.mm

m.H

.m.m- .n.m| *o.v- m.H| w.H- &

H$ÅdHHU nu mvuma

wumuonud

EOM

a

UCOUOHM .mcovmusomvmumuoum

«.« mm\mmmH mannen macmsm uuwummuän

mmawnmm mmxmwma mm\mmmH a auumumvmumon uumummuan u u 0 uumumvmumon m

mmumnma mm-mmmH

amxax

om om ow om om om

A A A A A A

omwaøz ucmus EDHHCOU uuoumz uHOH0uuN Ezuucmu uHOHWZ UNONUUUN

Haønma mqmm ommasz mamma oowasz vcmua

uø:o«umaum Amummmmmm

mmmmmammmmmmmm

Socioekonomisk segregation 87

o.›m m.om N.Nm H.mv m.om m.Nv m.mm m.om m.mm m.m« m.am W.v -N.m m.N

*.93

m.mm m.mm m.mm ›.vm m.mH m.mm m.mm m.mm m.mH m.mm o.mm H.n xm.m ›m.m N.w Ih.N

v.m v.m m.› ›.v

o.mH m.mH m.NH m.mH m.mH w.NH m.vH

m.›a v.mH m.om m.mH H.vH v.hH v.om v.mH N.aa o.oN m.ma

m.om o.›H v.mH «.om N.›H m.›H m.oH m.mH m.wH o.wH m.mH o.m -m.H m.o o.m -m.N m.H o.w

-o.m- Na-Ql

H m.vm m.›m o.om o.ov m.Hm H.mv v.mN ›.mm m.mm m.mm m.om 0.0 m.o |Wav| |W..ä| m.H| m.o-

*v.oH- v.aH- m.oH-

s m.m v.m

m.mH m.mH m.mH H.ma ›.oH m.oH v.mH m.HH m.oa

›m.o ›.m m.o m.o -m.H w.H- -n.m- w.v- m.v-

1:5

m.mH N.aN ›.aN v.vm m.«m m.om m.vH v.mm m.›m m.›H m.ma

H.m *m.m- w.v- m.v- & uTo| |vu@l m.H- u.m-

.mUHOW.v.@

HHUQMU

uuouwuua uuoumuu»

amma: amma:

am am

uuoumc uwuuh uuoumc umuuä HOUCD uuoum: uouua uuouwc Mmuuä

mm\mmmH uucoo uucwu uuswo uuoum: rum: uouuä Mucmo law: Hmuuä

uuouwc uuouwc uNOHWC UOC

mm›wumH

Om

wuQm EHHME uumum wumm Eaamm uumum EHHMI msnmem wNmW wHQW Ewwmm uuwmm EHHNW macwsm

msnmew ueovcmam HEOUCMHN hamna mzcwsw HEOUCNHW NEOUCMHN .ñ

omwaøz

00 oo Oo 0 .U w %% % .U LK%% W %Ynu .0 n

Q

o.mm m.om w.mm ›.mm o.ov H.›m o.mm

*m.v -o.m -H.o m.N

-m.o- m.v- mcuomasum

mwaauemm Eoumcmnu m

uwuww =:mEmumcmnu

mmm: 0

a.mm m.vH o.mH H.ma o.vN o.mm m.mm

.o *m.m -H.m -m.o

cmaamz N.m- m.m-

UCGHU wumoz:

.o .. ›.m .. .. .. .. ..

UEMW o.m m.m m.m m.› mmwu

w.wH m.mH

oumwm Humn.vwH

mcacmmamcmeemm

mcwcmwoUouumm

.. m.m .. .. .. .. .. uwumm

H.va H.Ha m.aH m.mH v.mm m.om

cmaawz am«c

.ummmøum :mH::maawE

.mmma

ma

uu»

m.mH m.mH m.mH m.mH o.wH a.mH v.›a

*v.H -m.o n*v.n

mummq -m.o- m.o- -m.H-

cweoumcmms uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu

UUHCMEOCUU

mwvuwwEoc0m

m.vv m.mm m.om m.om «.ov m.mm v.mm :mE0um:mnu=

-m.o -v.m m.o

-v.v- -o.m- Eom

*m.H- uww

mxmaeocoxmoaoom .ummmsum

mmwauemm oumumnum

mxaao

m.m

H.mH o.ma H.om o.mH «.vH a.oH H.o

m.o -m.o -m.m m.H

mnuwa -m.o-

uxumm umummwm

umnaawu mumnumwemn

H.ma mmuwm

Eom .MCUUWHEOMUMUMHOUW nxomw m.mm m.›m H.ov m.mm o.mm H.mH

*m.m- -›.v- -m.H- uN.H| no nova»

-- mm mvuma

mumumnum

cmx

u®m

ucwuoum

ummcauvcmuwwmcoauacawwu

uwcoaumwum mmma

m

cmvmueoemn uuouw: noga»

mmxmmma ou uuoumc uouua

mm-mnmH mm\mwma uuoumc uwuuw uuoum: uøuum uuoum: umuux uuouwc vwuumaaoso

muuou.v.v

mmnmmmm

amxHm

vcsum

vcmue saamm adam: uumam uumum mssmem msswsm saamm saamm uumum mzcwsm macwsm ummcacxmumnvcwua .a ma

nu mqmm owmasz vcmus

aamnma co.H«z ommaøz maamnum

NAMCOHUUHEOEH

uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu

_

Socioekonomisk segregation 89

kommunerna i landsorten som har haft en kraftigare än

utveckling

Stockholm (Linköping).

Inomregionala jämförelser

baserade ULF visar i allt samma tenden- Beräkningarna på väsentligt ser som har sett i föregående avsnitt i FOB-materialet (se ta-

vi__redan

bell 4.4). Aven här framgår att de attraktiva centrumområdena har en lcraftig överrepresentation av tjänstemän och underrepresentation av arbetare. Dessa tendenser har förstärkts under den senaste tioårsperioden. Arbetare är överrepresenterade hos allmännyttan, särskilt i rrüljonprogramområdena. De är underrepresenterade i småhusområden, men den tendensen minskar, i vart fall i de förorterna.

yttre Arbetarandelen varierar mellan 27-28 procent i centrum resp i småhusområden och 60 procent hos hyreshusområden i ytter-

allmännyttans förorterna under miljonprogrammet.

byggda

I bilaga 3 (tabell B.4.4) ñnns motsvarande tabellmaterial rörande nuläget for samtliga storstadskommuner. Här kan vi bl a konstatera att arbetarandelen varierar från 15 i till 47-48 procent i

procent Danderyd

Haninge, Trelleborg och Burlöv och hela 56 procent i Ale i Göteborgsregionen.

Diskussion 91

5 Diskussion

Kapitel

I 3 och 4 har vi i storstadsre-

kapitel gått igenom boendesegregationen gionema i två avseenden, dels med avseende på bostadsområdenas demografiska struktur, dels med avseende socioeko-

på befolkningens nomiska sammansättning. Resultaten visade ett splittrat mönster: tendenser till ökad segregation blandades med tendenser till ökad

integration.

Eftersom vi i första hand intresserar oss för ur ett

bosättningsmönstren fördelningsperspektiv tittade vi särskilt på de bostadsområden som kan anses som särskilt attraktiva de minst attraktiva områdena. Det

resp gäller i första hand centrumområdena, särskilt i den stadskär-

gamla nan, som bör ha blivit alltmera attraktiva genom saneringen och omvandlingen till bostadsrätter. I-Iit hör också småhusområdena, särskilt äldre områden nära stadskärnan. Den inflationen har samti-

långvariga digt gjort dessa bostäder till goda Detta ökar emel-

investeringsobjekt. lertid boendekostnadema, och det begränsar de resurssvaga gruppemas möjligheter. Allmännyttans hyreshusområden från

miljonprogrammet, särskilt i representerar

storstadsregionemas periferi, motpolen. Många sådana områden nu en en av re-

upplever negativ spiral: anhopning surssvaga bostadskonsumenter, stark omflyttning, förslitning och ökade sociala

problem.

Resultaten i 3 och 4 att bosättningsmönstret i

kapitel understryker många avseenden har utvecklats mot ökande attraktiva

segregation: bostadsområden har fått en mera exklusiv och de mindre

befolkning attraktiva en mera resurssvag Men vi har också visat att

befolkning. det sett ur ett inte finns en ökande socioekonomisk

helhetsperspektiv segregation: de tendenser till ökande vi har observerat

segregation kompenseras i bostadsområden av en i motsatt rikt-

många utveckling

92 Diskussion

dvs mot mindre avvikelser från den för hela regionen gällande

ning, befolkningsstrukturen.

I det ska vi komplettera den bild vi gav i de föregående kaföljande pitlen pä ett par punkter.

och klass

Familj

De faktorerna bakom bosättningsmönstren inom en stor-

huvudsakliga

är ekonomiska resurser resp position i

stadsregion befolkningens

livscykeln. Det är dessa faktorer som mera direkt avgör individemas

och hushållens val av boendefonn, av bostadsområde och av den konkreta bostaden. Men bakom detta val också bedömningar av

ligger

i av av utbild-

levbarheten regionen: sysselsättningsmöjlighetema,

av kulturutbudet, möjligheterna till friluftsliv osv. Inom

ningsutbudet,

en är det i att bosätta var som helst

storstadsregion regel möjligt sig och utnyttja hela regionens utbud. Men åtkornligheten i termer av res-

tider kan variera avsevärt: i centrum har man nära till kultur och ar-

och i är det nära till naturen, men man kan ändå

betsplatser, periferin utnyttja storstadsregionernas breda utbud av arbete, av kultur, av fri

natur osv. Valet av bostadsområde av våra värde-

påverkas naturligtvis

av sådana kvalitéer. Boendepreferenserna varierar mellan olika

ringar

individer och här finns det stora variationer mellan olika i li-

perioder

vet. Våra möjligheter att realisera preferensema varierar emellertid: de ekonomiska resurserna om vi kan bo hur och var vi vill.

avgör

En annan faktor av betydelse för ett bostadsområdes befolkningsstruktur, som vi återkommer till senare, är bostadsområdets ålder:

utseende i ett område samverkar med områdets

befolkningspyramidens

ålder. I nybyggda bostadsområden finns en dominans av de nya kon-

sumenterna på bostadsmarknaden, som i regel är relativt unga, och

åldras med bostadsområdet så att samma födelsekohorter

befolkningen

förblir under flera årtionden.

något överrepresenterade

I denna rapport är vi emellertid främst intresserade av hur bosätt-

ningsmönstren samvarierar med befolkningens ekonomiska resurser,

såsom dessa framträder vid jämförelser mellan grup-

socioekonomiska

4) och efter inkomstnivå Aven i

per (kapitel (kapitel 8). positionen

kan tolkas i termer av resurser. Således kan de som är sam-

livscykeln

boende göra stordriftsfördelar: två lever billigare tillsammans än var

Diskussion 93

och en för sig, och då kan man t ex bära boendekostnader. Ålder

högre

innebär senioritet på bostadsmarknaden. Man har ofta kommit en bit

i sin boendekarriär, man bor i en och mera cen-

på väg äldre, billigare

tral bostad, som ofta både total bostadsstandard och ett

ger en bättre bytesvärde på marknaden. De flesta äldre sitt boende kun-

har genom

nat bilda en latent som kunnat realiseras, eller

förmögenhet, antingen

kunnat utnyttjas för ett boende. bostadsmarknaden

billigare De nya på (ungdomar, invandrare, från landsorten) bor i allmänhet

inflyttare

mindre attraktivt och dyrare. Att ha en försörjningsbörda be- (barn)

gränsar vidare de ekonomiska resurserna.

Positionen i (dvs och kan alltså förstärka

livscykeln hushållstyp ålder)

effekterna av inkomst- och förrnögenhetsskillnader. Därför är det sannolikt att de attraktiva bostadsområdena har en särskilt stark överrepresentation av äldre med goda ekonomiska resurser, och att denna

överrepresentation växer sig allt starkare i takt med att dessa områdens relativa fördelar ökar (dvs bostädemas kvalitet, till

läge, möjligheterna

förmögenhetsbildning).

För att belysa samspelet mellan ekonomiska resurser och i

position

livscykeln har vi tittat närmare dessa faktorer i ett I

på sammanhang.

tabell 5.1 redovisas resultatet från

inledningsvis sex separata regres-

där vi tittar på arbetar- resp

sionsanalyser tjänstemannarepresentatio-

nen (beroende variabler) i tre typer av (oberoende

områdesindelningar

variabler). Underlageti tabell 5.1 är ULF 1983/87, totalt 9 305 personer. I dessa analyser ingår även kön, ålder,

hushållstyp

(samboende/ensamstående, barn) samt såsom oberoende

pensionering

variabler. Det innebär att andelen arbetare i de olika områdena

beräknas som om den strukturen var densamma i

demografiska

samtliga områden. I tabellen visas skillnaderna i andelen arbetare

(resp högre tjänstemän) mellan ett referensområde och vissa namngivna typer av bostadsområden.

Tabell 5.1 visar att andelen arbetare är 15,5 större i när-

procentenheter

förortema, och 14 procentenheter större i de yttre förorterna än i centrumområdena. Dessa resultat (där alltså strukturskillna-

demografiska

der är eliminerade) kan med tabell 4.4 där inte

jämföras beräkningarna

tog hänsyn till sådana smikturskillnader. Vi får som sett

synes i stort samma resultat. Andelen högre tjänstemän är även vid

hänsynstagande

till struktur i centrum än i förorterna.

demografisk betydligt högre

94.DühuM0n

Tabell 5.1 Andel arbetare resp högre

i olika typer av bostadsområden.

tjänstemän

av skillnader mellan

Regressionsskattningar

olika bostadsområden (se resp referenser i tabellen). Procenttal. I regressionsanalyserna

ingår vidare kön, ålder, hushållstyp (samboende/ensamstående, barn) samt pensioner-

Andel Andel

arbetare högre

tjänste-

män

REGIONDEL reférens=centrum Närort +15.5 -9.1 Ytterort +14.0 -8.8

OMRÅDESKLUSTER

MILJONPROGRAMSOMRÅDEN referens= samtliga övriga bostadsområden Hallm närort +21.5 -8.3 Hallm ytterort +28.6 -10.6

1 i centrum

inkl småhusområden

Diskussion 95

J ämförelsema mellan områdesklustren i tabell 5.1 visar vid

(även jus-

tering för att de

demografiska strukturskillnader) privatägda hyreshus-

områdena i centrum huvudsak den har den

(i gamla stenstaden) lägsta

andelen arbetare av alla ornrådeskluster i

(enbart plustecken tabel-

len), och den andelen

högsta högre tjänstemän (enbart minustecken).

Vi märke till att småhusornrådena i närförortema är mest lägger lika de privata centrumornrådena.

De båda sista i för-

analyserna gäller allmännyttans hyreshusområden

orterna, byggda under Särskilt

rniljonprogrammet. ytterortsområdena

har en andel arbetare och en mindre an-

anmärkningsvärd hög mycket del högre tjänstemän än i

regionen övrigt.

Dessa resultat tyder alltså på att den socioekonomiska strukturen inte i någon större kan återföras till strukturskill-

omfattning demografiska

nader. Däremot kan det ändå ett så att domiföreligga visst samband, nansen av en viss socioekonomisk är särskilt stark i ål-

grupp några dersgrupper eller och att främst hushållstyper, utvecklingen avspeglar

sig i vissa kombinationer av socioekonomiska och

demografiska grup-

per. Detta vill vi beskriva i tabell 5.2, som hövisar hur arbetare resp gre tjänstemän inom olika är fördelade över bostadsom-

hushållstyper

rådena i Materialet av ULF där

storstadsregionema. utgörs 1978-88, vi

dessutom studerar att 1978-81

utvecklingen genom jämföra perioden

med 1982-88.

Läsanvisning - ett exempel:

I tabell 5.2 visas t ex hur stor andel av de arbetare som har hemmavarande barn (föräldrar i som bori

tabellen) centrum, i småhusområden, i osv. Vi kan sei

miljonprogramområden

tabellen att endast 3-4 procent av alla arbetarföräldrar bor i centrum ULF 1982/88. Där bor emellertid av enligt 16 procent den totala i storstäderna (första kolumnen i tabel-

befolkningen

len). Arbetarföräldrarna är alltså starkt

underrepresenterade

där. Kvoten mellan dessa tal oss att vi

(3,5/ 16,0) säger

egentligen borde ha drygt så arbetarföräld-

fyra gånger många

rari centrum, om vore helt

storstadsregionema osegregerade.

En till detta tal

viktig förklaring låga är emellertid att

barnfamiljer generellt är i centrum, därför

underrepresenterade

att under denna i sitt liv föredrar den

många period glesare

småhusmiljön i förorterna. Men om vi samma

gör beräkning

för är kan vi konstatera att

högre tjänstemän (som föräldrar)

96 Diskussion

är i centrum: kvoten

dessa endast måttligt underrepresenterade

är alltså större än för arbetarna.

11,8/ 16,0 och betydligt

har alltså tre gånger större

Tjänstemannaföräldrarna drygt

i centrum än arbetarföräldrarna. Av tabell 5.2

representation

också att denna skillnad nu tycks vidgas ytterligare.

framgår

Efter dessa sammanfattar vi nu följande tendenser i ta-

läsanvisningar

bell 5.2. Beträffande i storstadsregionemas centrum gäller

bosättning

följande:

l ensamstående (l6-44-å1ingar utan bam) är ge-

Yngre

nerellt i centrum, men överrepresen-

överrepresenterade

tationen minskar för både arbetare och högre tjänstemän.

De yngre ensamstående högre tjänstemännens representation

är emellertid dubbelt så som arbetarnas, och det är

hög

arbetarnas som minskar mest.

representation

2 Aven barnlösa åldern 16-44 år) har vi

bland yngre par (i funnit samma relationer mellan arbetare och högre tjänstemän:

de senare är klart starkare i centrum. Arbetar-

representerade

nas motsvarar den men högre

representation genomsnittliga,

är dubbelt så starkt som arbetarna.

tjänstemän representerade

Aven här ökar de änstemännens medan

högre tj representation,

den minskar för arbetarna.

3 Föräldrar är som redan nämnts klart underrepresenterade i centrum, och de har drygt

högre tjänstemännen

tre större där.

gånger representation

4 Aven bland äldre barnlösa par (45-64 år) finns samma

skillnader mellan de socioekonomiska grupperna. Arbetarna minskar sin relativa närvaro i centrum med en tredjedel, och de

med endast en tiondel. I det senare fallet

högre tjänstemänen

ökar småhusboendet i de förorterna starkt. En

yttre ganska

är att detta attraktiva miljöer i äldre

hypotes troligen gäller

f d fritidshus och småhus.

5 Även bland äldre ensamstående (45-64 år) kan vi konen när det arbetarnas närvaro i

statera minskning gäller

centrum. Däremot ökar nu de högre tjänstemännens representation: den är nu nästan tre högre än de ensam-

gånger

Diskussion 97

stående äldre arbetarnas. Enligt tabell 5.2 bor 18 procent av de

äldre ensamstående arbetarna i centrum, vilket kan jämföras

med 47 procent av de äldre ensamstående högre tjänstemännen.

6¶Vi har samma tendenser bland pensionärer, men här är den olikartade utvecklingen för dem som har varit arbetare och

högre tjänstemän ännu mera markerad. Vid slutet av 70-talet var de båda grupperna lika starkt i

ungefär representerade

centrum, men nu är de närvaro dubbelt

högre tjänstemännens så hög. Arbetarpensionäremas representation har minskat med en fjärdedel, medan de högre tjänstemännens nästan har

fördubblats. Notera att det rör sig om en snabb utveckling: dessa under en

förändringar utspelas femårsperiod.

Vi kan alltså konstatera att minskningen av arbetarrepresentationen i

centrum har i praktiskt taget och

inträffat samtliga hushållstyper livscykelfaser. Okningen av de högre tjänstemännens representation

i alla barnlösa men i huvudsak

gäller princip par, pensionärer.

Nu ska vi se hur olika socioekonomiska i viss är

grupper livscykelfas

i andra attraktiva bostadsområden, nämligen i små-

representerade

husømrâdena, särskilt i de inre förorterna. Dessa bostadsområden har

relativt nära till city, de är i allmänhet äldre och med en mera etablerad befolkning, och de erbjuder oftast en varierad bebyggelse med upp-

vuxen grönska. I småhusen är bamfamiljema starkt överrepresenterade

(se 3). Sedan barnen flyttat hemifrån många äldre att bo

kapitel väljer

kvar i sin Småhusboende förutsätter i storstäd-

småhusmiljö. speciellt

erna insatser, och det innebär ofta att man har kommit mehöga upp i

delåldern. Därför är de äldre generellt överrepresenterade i småhusområdena, och detta gäller såväl arbetare som högre tj änstemän. När man närmar sig pensionsåldern ökar emellertid åter andelen som bor i flerfamilj shus, och där innerstaden kan bli ett alternativ. Beträffande småhusornrådena följande:

gäller

7 Arbetama är generellt i små-

underrepresenterade

husområdena. Detta gäller även

bamfamiljema.

8¶Just i detta avseende har emellertid i

utvecklingen gått

positiv riktning: arbetarföräldrarnas representation har ökat,

och detta viktiga särdrag bidrar således till minskad

segregation i storstadsregionema.

98 Diskussion

9 Även i småhusområdena av föräldrar som

representationen

är är fortfarande större än

högre tjänstemän betydligt

representationen av arbetarföräldrarna (54 resp 35 procent).

10¶Pensionerade högre tiänstemäns representation i

småhusområdena har minskat. I gengäld har deras repre-

sentation ökat i centrum.

Nu vänder vi oss till miliønprogramomrâdena som förvaltas av all-

bostadsföretag i förorterna, av vilka många idag måste männyttiga

betecknas som De hari många avseenden haft en

problemområden.

Redan från präglades många sådana områ-

negativ utveckling. början

den av bostadsbristen 60-talet: en snabb med en-

på bostadsproduktion

ofta från centrum, där man frck en överrepresen-

sidiga miljöer, långt

tation från landsorten, invandrare och låginkomstfa-

av unga, inflyttare

miljer. blev hög, problernhushållens andel ökade, de

Omtlyttningen

sociala relationerna försämrades och

påverkades negativt, ordningen

områdena blev utsatta för en vilket gav områdena dålig

förslitning,

status som i sin tur ledde till ökande I många av dessa om-

utflyttning.

råden ñnns idag en överrepresentation av arbetare, socialbidragstagare,

etc.

låginkomsttagare

11 I allmännyttans är arbetar-

miljonprogramområden

firäldrama minst gånger starkare representerade än

fem

högre tjänstemän med bam. Och av de högre tjänstemännen

med barn är en större andel bosatta i småhus-

betydligt

områdena, jämfört med andelen bland arbetarföräldrarna. I

småhusornråden i närorterna är de två gånger starkare re-

Men i detta avseende har vi också kunnat

presenterade. just

konstatera en utveckling mot mindre skillnader mellan de socioekonomiska grupperna.

Bostadsmarknaden

Vi har sett i det att av i

föregående utvecklingen befolkningsstmkturen

olika typer av bostadsområden i storstadsregionema inom sig rymmer

varierande trender: här blandas tendenser i mot se-

riktning avtagande

och tendenser till ökande och dessa effekter be-

gregation segregation, rör olika delar av storstadsregionema.

Diskussion 99

Vi har nämt att individemas och hushållens resurser samt de-

tidigare

ras preferenser valet av boendefonn, bostadsområde och bostad.

avgör

I detta avsnitt ska vi titta närmare och de förpå bostadsmarknaden, ändringar som inträffat vad bostädemas kvalitet, storlek och bo-

gäller

endekostnader. Under de senaste 10 åren har bostadsbeståndet förändrats avsevärt i dessa avseenden. Dessa bör leda till för-

förändringar

ändringar av av bostadsområden.

befolkningsstrukturen i olika typer

Längre fram kommer vi att diskutera som

demografiska förändringar

är relaterade till bostadsområdenas åldrande.

Bostadsmarknaden har förändrats i avseenden:

följande

1 Sanering i den gamla stenstaden Under de senaste 10-15 åren har och mo-

ombyggnadema

demiseringen av det äldre bostadsbeståndet fart. Sa-

skjutit

nering ökar bostadsstandarden, men också boendekostnaderna: dels därför att leder till dels

Saneringen högre hyresnivåer,

därför att mindre bostäder slås samman till större i samband med

ombyggnad.

Mellan 1975 och 1985 har andelen

smålägenheter (mindre

än 2 rok) i Stockholms innerstad minskat 50 till 42

från

procent. Under dessa 10 år har således 15 000

smålägenheter

försvunnit enbart från Stockholms innerstad. I och

Göteborg

Malmö har varit likartad. vari

utvecklingen Smålägenhetema

äldre och inte fullt moderna, och de hade därför

regel låg hyra.

Saneringen innebar i regel avtlyttning tried en formell rätt att flytta tillbaka eller till en annan bostad, men då ofta till en större och alltid bostad. Ofta blev emellertid

betydligt dyrare

alternativet en Den ökade kostnadsnivån i den

förortslägenhet.

moderniserade bostaden drabbar i första hand resurssvaga hushåll, som därmed i praktiken ofta förlorar sina

möjligheter

till till den bostaden eller sitt bo-

återflyttning gamla gamla

stadsområde.

Eftersom ofta förutsätter att bo-städema töms, ställs

sanering samtliga berörda hyresgästers bostadsval på sin spets vid en

och samma tidpunkt: sker inte

avflyttningen ju naturligt

vartefter hyresgästemas hushållssituation eller

arbetsplats

förändras, eller deras bostadspreferenser således har förändrats,

100 Diskussion

utan för att ska kunna genomföra

just fastighetsägaren framtvingas en onaturlig omflyttning saneringen. Därigenom

. som kännetecknas av att den kombineras med stora för-

just

av bostadskostnadema. En eventuell återflyttning

ändringar

efter flera månader eller år, kanske till en annan fastighet,

innebär ett hinder, särskilt för de äldre.

ytterligare psykologiskt

I tabell 5.2 kunde vi se att det var bland arbetare i de övre

just

åldrarna som innerstadsboendet minskade. Det gäller äldre en-

samstående eller samboende arbetare i åldern 45-64 år, liksom arbetare. Dessa var sannolikt överrepre-

pensionerade grupper

senterade i de mindre och omoderna innerstadslägenhet-

gamla

ema. Tabell 5.2 visade också att ensamstående äldres och

innerstadsboende

speciellt pensionerade högre tjänstemäns

ökade mycket lcraftigt.

Paradoxalt nog kan alltså den stora satsningen på sanering

ha lett till att resurssvaga grupper istället för bättre bostäder

se till mindre attraktiva bostadsområden i

fick sig utträngda förorterna.

2 Ökningen av bostadsrätterna Vidare har förändrats lcraftigt i stor-

ägandeförhållandena

städemas centrum: Mellan 1975 och 1985 har andelen bo-

i Stockholms innerstad ökat från 8 till

stadsrättslägenheter Samma i Göteborgs och 16,5 procent. utveckling föreligger

Malmös kommuner. Enbart Stockholms centrum har således under en fått cirka 14 000 nya bostadsrätter.

tioårsperiod

har framför allt inträffat inom den

Förändringen gamla

stenstaden. Det innebär att en allt större del av innerstadsförutsätter en en mark-

lägenheterna hög inträdesbiljett,

med en kontantinsats och belåning,

nadsmässig köpesumma

vilket ökar boendekostnadema. Samtidigt ger

naturligtvis

de en som kan

utvecklingen gamla ägarna förmögenhetsökning

realiseras vid av ett småhus eller belåning för

flyttning, köp

annan konsumtion. av överlåtelseprisema visar

Utvecklingen

varit enastående för En

att förmögenhetsutvecklingen säljarna.

Diskussion 101

trerumslägenhet med bostadsrätt i Stockholms innerstad kostar mellen en och två Samma har vi idag miljoner. utveckling också i förortemas lägenhetsbestånd, men där är priserna betydligt lägre.

Innerstadens bostadsmarknad har således blivit relativt sett mindre för de resurssvaga konsumenterna. Prisåtkomlig utvecklingen har också haft konsekvenser för hyreslägenheterna. De också ett reellt värde marknaden betingar på såsom t ex vid köp av småhus. bytesobjekt,

3 Inflationsutvecklingen Under de senaste 20-30 åren har ägandet av fast egendom blivit särskilt fördelaktigt. i regioner med en Småhusägande överhettad bostadsmarknad har lett till stora förrnögenhetsökningar, och därför har pressats Det fastighetsprisema uppåt. har inneburit att har haft sämre resurssvaga grupper möjligheter att finansiera ett småhusboende i och storstadsregionema, därför har också skillnaderna mellan andelen småhusägare bland arbetare och varit störst i storstäderna. tjänstemän just Förändringarna i har under 80-talet ändrat avdragsreglerna småhusboendets i form av avkastning förmögenhetsökning. Istället har nu bostadsrätterna blivit en bättre penningplacering: där har värdestegringama varit större, eftersom realisationsvinstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen var extremt gynnsamma, och eftersom utbudet marknaden på var mindre. ökade andelen resursstarka som Följaktligen istället valde bostadsrätter. Detta är en bidragande förklaring till den snabbt ökade andelen högre tjänstemän och minskande andelen arbetare i centrum.

Samtliga dessa tre faktorer bör således ha till de forbidragit påtagliga ändringarna av den socioekonomiska strukturen i framför allt centrum. För att kunna bedöma och dessa faktorers relativa effekter erjämföra fordras data om av de enskilda egentligen longitudinella förändringar hushållens Vi behöver veta vilka som lämnar bosättning. smålägenhetema i centrum, vilka som i samband med och inte flyttar saneringarna flyttar tillbaka, vilka som flyttar från bostadsrätterna i cenresp till trum, och vilka som flyttat från storstädernas småhusområden. Tvärsnittsmaterial av den typ vi har använt här kan ge oss starka hypoteser,

102 Diskussion man «.m« m.›m m.mH

H m o.ooa

umm« m.›v m.mm v.mH

wumnm Hmxmp o.ooH

Uwe ummñmuw

ouøuwnum

mmm m.« m.am m.m« m.mm H.NH m.vm

wwxmm o.ooH

.ummhumaamnmøn

mmamunwåmn uoxaa

mmuowåmn mwm ›.m m.m

o.om m.m« m.mm «.Hm

mxwao

Hm\m› o.ooH

a aux

oumuwnum

m«Umm

mvcmmumemmdw

»mm m.« m.m

m.›« m.›v m.Nv m.›H

mums» mmxmm o.ooa

.mvmuwowumwm

umawvam

m moa m.› m.w cwñwumcwmu ouo «.mm m.mm o.mm m.mm

Hmxmp o.ooa

mmmwo wumumnum

oumnn musa

.mvmuñomumumon

uaoooum m

m.mm m.m« m.«m

o.ooH

mmwu

mau

.covmuño

mmcwê

m.oN m.mv m.Hm

wumwm o.ooa

usa mmwu anwa .acwmcacxaouwnamuou m

A M

wumuonum m.m

umm« memw m.aH m.mn m.mm m.«m o.mN

now awvcm

mmxmm o.ooa

muummon m.›

E0 oomm «.«H v.«m m.om H.om «.mm

um mcumcoammumvmumuoum Hm\m› o.ooH

wumuonum

øøaaonmu

som

Umumuømmoummu

um

o.mH m.Hm m.mm

o.ooH

mcomhumwvmuäov MOHHUEMW mmxmmma

naomñoxmv mmøum

HOUWDEMOCHCUMWMOQ

N.m coaumucwmwumou

mmou COGEDHOX

mannen .umoumn

w .umvmpmon w w

omA omA omA

aaønmh uxumum Umucmu©w mumunu amucm ømvmueo QWOZOHUHM Eduucmo uuoumz

.amuucoooum uwømumuca mmaauemm nmvmumuoum uuououuw mmamomom

møuwcoammumvmumuoum

Diskussion 103

5.02.3 8.26.4 2.31.8 37.0 11.413.7

.

5:9 35.513.210.2

4.5 6.9 16.914.520.810.911.8

9.1 20.010.923.110.110.7

5.1 9.5 5.0

14.715.627.3 11.6 4.8 6.9 7.37.2

24.811.1 13.718.3 10.1

6.4 6.7 7.3 1.38.5 17.2 18.820.1

1.2 8.6 6.8

-51

närort ytter

närortytterortnärortytterort centrcentrcentrnärortnärortförort närortnärort

ytterortytterortytterort

HprivHallm BrättHprivHallmBrätt SmåhusHallmSmåhusHallmHallm Brätt BrättSmåhusSmåhus

BlandomrBlandomr

OMRÅDESKLUSTER

MILJONPROGRAMSOMRÅDEN

104 Diskussion

m.aH m.«« «.m«

Em» mmxmm o.ooa

m.HH o.wv m.o«

wumnm Hm\m› o.ooa

m.m m.o o.N m.o v.o m.m

emma m.Hm H.«« m.«m m.mm m.om N.HH «.mH

mmxmm o.ooH

m.« o.m m.m m.o m.o m.› w.m

mmva m.mm ›.Hv m.mm m.om h.NN H.ma

amxmp o.ooH

wumuonum

o.Hm m.m« m.mN

Ena o.ooa

N.NN m.mm m.«m

mumom o.ooH

.

mmv m.m

a

o.mH m.mv m.ov m.ma ›.mm

mmxmm o.ooH

.

mom H.m

H a N a

›.wH «.mm ›.mm m.›H m.Hm

am\m› o.ooH

wumuonum

Hmu

muuou

m.m UHOHWC

mannen .ummu›n nucwo uunoo Hucwo uuoumc uuonmc uuounu

.umvmumon w

w w

omA omA omA EHHMI auQm EHHMI uumum msnwñm

Haonma Hmucm mmaauñmm uuoumz uuoumuu» wumm uumum

mmumaamsmøm uosmuou:« coumuso qmozoHwmm eauucoo mmamomom

umvmumuoum mmamøqzmmommzo

Diskussion 105

9.6 1.6 1.2

28.2 12.6 12.1

27.8 15.3 14.8

6.3

10.4 22.5 10.7

10.4 17.6 12.7

10.2 3.2 3.2 3.0

12.8 13.0 10.2 3.5 9.8 3.8 9.6 8.0 3.7 3.3 3.2 4.1

närortytter

ytterort närort ytterort ytterort närort ytterortnärort ytterort

MI

HallmSmåhus LJONPROGRAMSOMRÅDEN Hallm Hallm Brätt Brätt Småhus Småhus

Blandomr Blandomr

106 Diskussion

oaa «.m m.m v.m m.m m.m m.›

mmxmm m.mm o.mm m.mm m.›H m.mm n.Ha

Ena o.ooa

Hm

m.mm m.«v m.mm

oummm Hwxmh o.ooH

mm» m.› H.N m.m a.m

m.mH m.mm H.ma «.mH o.›m m.ñH m.mH m.am m.vd

mw\mm o.ooH

man 0.» v.m «.m v.w

m.vm «.vm m.Hw m.vH w.mm ›.vH m.vH m.›H H.ma

Hm\m› o.ooH

øumuonum

uouwcoamcom

maa ›.v v.N o.m m.m H.m

N.›v ›.mm H.ma a.Ha m.mH ›.mm o.oH a.NH

Enn wmxmm o.ooH

av m.m m.a 0 n.› m.m

o.mv m.mm m.mH a.›H m.«H v.mm h.oH ›.mH

wummm Hw\m› o.ooH

m.› m.« m.m N.v

mmm «.wH o.mm a.NN m.oH w.vm m.oa m.mH m.›m m.«H

mmxmm o.ooH

wvcowumemmcw

mpm m.m «.m v.m m.m

w.«m H.›m o.ma w.oH m.mN m.mH m.vH m.mm m.Na

ouvad Hm\w› o.ooa

oumuwnum

omm m.m m.o m.H m.› ›.› m.m

m.mH m.m« N.vm m.mm ›.oH m.vH N.mH

Ena wmxwm o.ooH

w«m m.v H.H v.N m.m

man m.Hm m.mm «.vm m.mm m.vH «.ma H.oa m.oH m.om

mums: am\m› o.ooH

m.› ›.m m.o .N

ooaa m.oH m.›m m.Hm v.mm m.mm m.oH m.wH c.ea w.aH

mmxmm o.ooH

mmmacudn

vv» N.› o.m m.m m.v v.m

o.mH m.›m m.wm m.Hm m.mm m.mH H.ma w.mH

ouvam Hm\m› o.ooH

oumuønum

muuou Hm-

m.m uuouw:

mannen .nmou›: uucou uuaou uucou uuoumc uuoum: uuoumm

.umumumon

0 a 0

Hampus Hmucc omA owA omA «um:edamm «uam aaamm uumum mznwem

uo:muøu=« mmaausmw aoumueo Esuucøu uuoumz uuououu» mmamomom uumum

a›unHHwsm9: umvmumuoum 4mnzoHomm

mmsmaqzmmngzo

Diskussion 107

c.m ›.o m.m m.o m.m m.m m.H H.m

m.oH

m.m m.m m.m 0 m.m o.m m.m m.m m.H

. . ›.vH

m.› .m.m m.› m.v m.m m.” H.m a.H H.m v.H ›.v H.m v.m m.« m.m m.o o.m v.H m.a o.m . m.. v.m o.m m.m m.m m.o H.H H.m o m.v o.v o m.› 0 m.H o o m.m m.H o m.« 0.0 w.w w.m H.m ›.v m.m H.a v.o w.o H.m v.m H.m a.m H.m m.H m.H o.H ›.o m.H m.› o.H m.m m.o m.m m.H m.› o.›

›.mH m.oH

m.m m.m «.m H.H m.m o.m ›.o m.m m.v

›.HH

m.m man ›.m ›.m m.m a.m m.a m.v m.v

w.«H

H.w m.m m.v m.v ›.m m.m w.H ›.m v.v

m.mH

uuouwc uøuu›

uuoum:

uuououuz guouwc uuououua uuouøuua uuouwc uuououua uuououua

saamm møsnsm zmnagzo eaamz eaamm uumum uumum nønnsm mssmem

usovcmam ueoucøam

amzcmwommzowqaz

108 Diskussion

men inte ett svar den relativa hos de ovan

slutgiltigt på betydelsen

nämnda faktorerna.

Till stor del bör emellertid i storstadsregionema

flyttningsrörelsema

som helhet ha sin i demografiska faktorer såsom

bakgrund naturliga

av skilsmässor, dödsfall, av arbetsplats osv.

utflyttning ungdomar, byte

I samband med sådana kommer emellertid faktorer som de

byten gäller

aktuella villkoren bostadsmarknaden att aktiveras: man tvingas an-

på

till utbudet kvalitet, kostnader) och till konkur-

passa sig (omfattning,

rensen från andra bostadskonsumenter.

Men av villkoren kan också sti-

förändringarna på bostadsmarknaden

mulera eller en utan en bakgrund i

frarntvinga omflyttning naturlig ändrade eller arbetsplatsbyten. Exempelvis bör

familjeförhållanden

av ränteavdragen för egnahem, de höjda taxeringsvärskärpningen reala värdestegringen småhusen under början

dena, den minskande på av 80-talet, de starka på bostadsrätterna, modemise-

värdestegringama

av den stenstaden ha stimulerat en omflyttning:

ringen gamla

bostadskonsumentema till marknaden. Sådana flyttningar

anpassar sig

kan tex innebära att man byter ett fördelaktigt läge (innerstads-

mot ett småhus i förorterna eller

lägenhet) (till lägre köpeskillning),

att man tar ut marknadsvärdet en central bostadsrätt vid mot en

på byte

osv. Denna marknadsanpassning innebär att det i

förortslägenhet

första hand är de resursstarka som kan utnyttja förändringarna på bostadsmarknaden och söka till ett attraktivare (och dyrare) bo-

sig

ende. Här har vi en till förändringarna av

kompletterande förklaring

i innerstaden, i småhusområdena och i allmän-

befolkningsstrukturen

nyttans miljonprogramområden.

Demografiska förändringar

I 3 kunde vi konstatera att vi under också hade

kapitel tioårsperioden

vissa i den demografiska strukturen: fler ensamstående,

förskjutningar

färre bam och fler Dessa förekommer även

pensionärer. förändringar

utanför Inom har vi också sett

storstadsregionema. storstadsregionema

vissa skillnader i den utveckling. I centrum

demografiska strukturens

ökar således de förvärvsarbetande, där minskar och där

pensionärerna,

minskar även de relativt sett mer än i resten av stor-

ensamstående

Aven dessa tendenser kan emellertid tolkas i termer

stadsregionema.

av ekonomiska resurser. Boendet i den sanerade och alltmera attraktiva

Diskussion 109

stadskärnan kräver större inkomster, och de båda nämnda

grupperna

har genomsnittligt mindre resurser. I stadskärnan finns också fler barn, och det betyder numera att de vuxna är relativt unga och fullt

syssel-

satta.

Det är svårt att bedöma om dessa demografiska är relater-

förändringar

ade till ändrade värderingar av olika boendeformer, i riktning mot en mera urban livsstil och bort från en grön livsstil och ett glesare småhusboende. Antagligen betyder boendets ekonomiska villkor mera för

förändringarna av befolkningsstrukturen i centrum.

En annan typ av demografiska är relaterade till bostads-

förändringar

områdets ålder. Nybyggda områden har i regel en relativt ung befolkning. När bostadsområdet åldras åldras även befolkningen: trots en

betydande omilyttning kan befolkningspyrarniden innehålla en

(successivt minskande) överrepresentation av personer i de åldrar som

flyttade in när området var nytt. En för en sådan utveck-

förutsättning

ling är dock att bostäderna i området är heterogena för att

tillräckligt

fånga upp ändrade utrymmesbehov (lägenhetsstorlekar). I de äldsta

bostadsområdena har denna effekt blivit relativt liten, och där bör man

räkna med en föryngring när den generation som in när områ-

flyttade

det var nytt kommer i och dör undan. Detta

upp pensionsåldem gäller

nu många bostadsområden i storstädemas centrala delar, som är byggda under 40-50 talet. Nu under 80-talet inträffar dessa demo-

grafiska förändringar samtidigt med en snabb modernisering av bostäderna, bortsaneringen av billiga smålägenheter och en snabb ökning av

bostadsrätterna. Dessa faktorer samverkar således till att öka

flytt-

ningsrörelsema. Man kan säga att omvandlingen av bostadsbeståndet i

den gamla stenstaden med ett

försiggår samtidigt generationsskifte.

Hur mycket resp faktor betyder kan man emellertid inte bedöma med

den typ av tvärsnittsdata vi har haft till. En rimlig är

tillgång tolkning

att ger ett större åt marknadskrafterna,

generationsväxlingen spelrum

och därmed en ökning av andelen resursstarka hushåll, eftersom den

ökar utbudet av centrala bostäder.

I de minst attraktiva bostadsområdena kan man tänka en annan

sig typ

av De kan rollen av

utveckling. spela genomgångsområden för nya

bostadskonsumenter. Storstadens ungdomar, inflyttare från landsorten och invandrare är i första hand hänvisade till de områden där bostadsförmedlingen har ett större inflytande och där

på bostadstilldelningen,

utbudet är störst. Perifera och ensidiga bostadsområden med yttre

dålig

1 10 Diskussion

kan drabbas av en av hushåll med små resur-

boendemiljö anhopning

i sin tur leder till att området som mindre attraktivt

ser, som uppfattas

Området hamnar i en ond cirkel där de som kan

och får dåligt rykte.

har lämnar det och vidare till mera attraktiva om- (dvs resurser) flyttar medan stanna kvar. I sådana områden råden, de resurssvaga tvingas man att istället för ett åldrande av befolkningen få

tenderar naturligt

alltmera markant dominans av hushåll med små resurser, av invanden i av utveckling förekommeri

rare, nyinflyttade regionen. Den typen

i för-

många av de allmännyttiga bostadsföretagens hyreshusområden

som under 1965-75.

orterna, byggdes miljonprogrammet

Sammanfattning

Vi har visat att den socioekonomiska i storstads-

segregationen

det hela inte har förändrats om vi be-

regionerna på taget mycket,

som en helhet. Eftersom vi sätter fördel-

traktar storstadsregionema

i centrum har vi emellertid intresserat oss för de

ningsperspektivet

attraktiva liksom för de minst attraktiva, såsom detta mest områdena, kan bedömas med från och socioekonomisk

utgångspunkt prisbildning

struktur. Vi fann varierande tendenser i olika typer av bostadsområden,

som kan förklaras i utbudstermer: lägenhetsstorlekar, ägandeformer,

bostädemas kvalitet resp områdenas yttre miljö.

hyresnivåer,

En som återstår att besvara är om dessa skilda tendenser kan ha

fråga inom en del av bostadsmarknaden och en ett samband. Förändringar

viss kan ha i andra delar av typ av bostadsområden återverkningar Om de ekonomiska villkoren för boendet förän-

storstadsregionema.

dras eller om förändras i en del av storstadsregionema, boendemiljön

och mera På

detta efterfrågan bosättningsmönstren generellt.

påverkar

av sådana kan en gradvis

grund förändringar på bostadsmarknaden

av bidra till ökad eller minskad

förskjutning befolkningsstrukturen

koncentration av resursstarka hushåll i olika delar av storstadsregionema. Sådana selektiva kan ses som en fortlöpande

flyttningsrörelser

mellan utbudet bostadsmarknaden och konsumenternas

anpassning på

och resurser. En av de tendenser vi har

preferenser sammanfattning

basis av vårt tvärsnittsmaterial skulle kunna leda till fölkunnat se på

jande sammanfattning.

av innerstaden har haft konsekvenser för

Saneringen betydande

boendevillkoren: bostäderna har blivit större och de har moder-

Diskussion 111

niserats, och därmed har blivit alltmera

innerstadsrniljön

attraktiv. Men innerstadsbostädema har också fått högre bostadskostnader. har en del av

Samtidigt betydande lägenhetsbe-

ståndet omvandlats till bostadsrätter. Aven detta har ökat boendekostnadema. bostadsrätterna inne-

Värdestegringen på

bär att framtida

bostadskonsumenter tvingas betala extremt

höga marknadsvärden.

Denna leder till att utveckling resurssvaga grupper stöts bort. Värdestegringarna i innerstaden attraherar hushåll med

höga

inkomster eller En del av dessa resursstarka

förmögenheter.

konsumenter utgörs av äldre med relativt

småhusägare, höga

inkomster och reavinster från sitt som inför

småhusboende, sin

pensionering flyttar in till centrum. I småhusområdena

öppnar

sig därmed för en mera

möjligheter homogen befolkningsstruk-

tur och nu kan arbetarnas småhusboende öka

något. Fort-

farande är dock arbetarna i

kraftigt underrepresenterade

småhusomrädena. I innerstaden minskar däremot arbetarandelen ganska snabbt.

Arbetama trängs således ut till och till de

förorterna, speciellt

minst attraktiva bostadsområdena. Hos de

allmännyttiga bo-

stadsföretagens perifera bostadsområden från 1965-75

perioden

dominerar arbetarna redan Där de två

tidigare. utgör tredje-

delar. allt starkare

Tjänstemännens orientering mot innerstaden

samspelar med arbetarnas ökande mot småhusom-

orientering

rådena.

Utbildning 113

-

DEL II LEVNADSFÖRHÃLLANDEN

Kapitel Utbildning

Variationer ifråga om levnadsförhållanden mellan olika kan

regioner uppstå på två sätt: de kan skapas genom strukturella skillnader mellan regionerna eller de kan uppstå genom selektiv flyttning. När det

gäller utbildningsskillnader mellan olika regioner är huvudfaktorema ett varierande utbildningsutbud respektive skillnader i arbetskraftsefterfrågan. Ett bredare utbildningsutbud i stimulerar na-

storstadsregionema

turligtvis till högre utbildning. I storstadsregionema finns också en större efterfrågan på långtidsutbildad arbetskraft. Man kan säga att dessa båda faktorer samverkar till att bättre levnadsförhållanden

skapa i bemärkelsen bättre utbildningsresurseri

storstadsregionema.

Men i en också av

utbildningsnivån region påverkas flyttningrörelserna. har alltid attraherat

Storstadsregionema långtidsutbildad arbetskraft från landsorten, och omvänt har det i stora delar av landet varit svårt för de långtidsutbildade att bo kvar eller återvända till hemkommunen efter fullbordade studier och finna adekvata arbeten.

De strukturskillnadema om och ar-

regionala ifråga utbildningsutbud betskraftsefterfrågan måste ses i ett historiskt perspektiv. Den

viktigaste till att man skaffar är

förklaringen sig högre utbildning primärt

inte eller arbetsmarknadens utan den so

utbildningsutbud efterfrågan,

ciala bakgrunden. Föräldrar med stimulerar barnens

lång utbildning studiebenägenhet, deras studieresultat och I stor-

framtidsplaner.

stadsregionema har man traditionellt en överrepresentation av

högutbildade. Denna faktor förstärks således av det lokala

utbildningsutbu-

det och de lokala arbetsmarknadema i

storstadsregionema.

114 Utbildning

Inom kan emellertid andra faktorer förklara ut-

storstadsregionema

mellan olika bostadsområden. Här är det istället bildningsskillnader

som resurs för bosättning som bör vara dominerande: högre utbildning

innebär möjligheter till högre inkomster, och därmed större utbildning förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden: betala höga boendekostnader och höga i de attraktiva bostadsområ-

överlåtelsepriser dena. Inom storstadsregionema bör därför en selektiv omflyttning vara en till variationer av befolkningens utbild-

betydelsefull förklaring ningsresurser.

Det lokala är således viktigt för den regionala för-

utbildningsutbudet

av likvärdiga levnadsvillkor. har en delningen Högskoleutbildningen

betydelse i detta sammanhang: högskolorna är viktiga för strategisk den lokala 1977 års högskolereform skulle

näringslivsutvecklingen. genom lokalisering av utanför storstadsregionema och

nya högskolor de åstadkomma en rättvisare regional för-

gamla högskoleortema

av Antalet har också delning högskoleutbildningen. högskolenybötjare

mellan olika län, minskade i vissa av de utjämnats rehyteringstätheten

universitetslänen, och den ökade i de län där den tidigare var gamla låg. Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Uppsala län fick under den senaste en minskad tillströmning till högskolorna,

tioårsperioden medan den ökade i Malmöhus län liksom i flera (V äster-

glesbygdslän bottens, Blekinges, Gotlands, Vännlands län m fl). Men fortfarande studerar endast hälften av de i sitt eget hemlån.

högskolestuderande Det finns också stora skillnader mellan länen: denna andel varierar mellan en och av fem studerande. Storstadslänen behåller natur-

fyra

flest studerande, eftersom är störst där (SCB, ligtvis utbildningsutbudet 1989).

Den allmänna trenden emellertid mot en ökning av högskolestudier

går utanför hemlänet. När man emellertid jämför mellan kommuner framstår närheten till som en betydelsefull faktor. Rekryte-

högskolorna

kan vara högre i vissa kommuner (t ex Danringstätheten fyra gånger

Lund) än i de kommuner som har lägst rekrytering. deryd,

Var man sedan bosätter beror mycket den lokala arbetsmarkna-

sig på den. Man söker till orter där de kvalifi-

sig naturligtvis speciella kationer man har är efterfrågade. De är således

högskoleexaminerade

i Stockholms och län, liksom i Göteborgs överrepresenterade Uppsala och Bohus län av åldrarna 18-64 år).

(cirka åtta procent befolkningeni

Utbildning I 15

Den statistiska i detta omfattar redovisningen kapitel utbildningsnivå resp studiedeltagande. Utbildningsnivån mäts med tre indikatorer. Extremt lâgutbildade vars var kortare än är personer skolgång den obligatoriska som gällde under deras och i den kommun där uppväxttid de bodde. De slutade således skolan i och har inte heller förtid, kompletterat sin sedan dess. Den här har visat utbildning gruppen sig ha låg levnadsnivå i de flesta avseenden. Antalet i utbildningsår varierar den här gruppen beroende deras ålder och i vilken kommun på de växte upp. Dessa skillnader skolväsendets under de sespeglar expansion naste 60 åren.

Vi redovisar vidare andelen som endast har förgymnasial utbildning, resp andelen som har eftergymnasial utbildning. Studiedeltagandet beskrivs genom andelen som vuxenstudier deltagiti under den senaste tolvmånadersperioden. Materialet for dessa är ULF för redovisningar åren 1978-1988. omfattar dels Redovisningen jämförelser mellan storstadsregionema och andra delar av landet, dels inomregionala jämförelser inom storstadsregionema.

Utbildningsnivå

Cirka tre procent av den vuxna är vårt befolkningen enligt kriterium extremt lågutbildade. De är klart i överrepresenterade glesbygder, men även i en del kranskommuner till stor städerna. Stockholmsregionen har endast cirka en procent extremt Samma tendenser lägutbildade. gäller för andelen som har eftergymnasial utbildning. Enligt tabell 6.1 har 19 procent av landets 16-74-åringar eftergymnasial utbildning. I Stockholmsregionen gäller detta för 29 i procent, Göteborgs- resp Malmöregionema 25 procent och i norra glesbygden 11 procent. Variationema mellan olika kommuner är än större: i har Danderyd ca 45 procent någon form av medan eftergymnasial utbildning, glesbygdskommuner i Se regel ligger på omkring 10 procent bilaga 3, tabell B.6.2). Och det är i Stockholms- och Göteborgsregionema som befolkningens utbildningsnivå ökar starkast. har där- Malmöregionen emot en sämre än utveckling riksgenomsnittet.

En blick de i på inomregionala Variationema storstadsregionema och utvecklingen av visar samma tendenser utbildningsnivån (tabell 6.2) som vi redan konstaterade i kapitel 4. I storstädemas centrum ökar andelen under 1978-88. I centrum högutbildade kraftigt perioden har 41

116 Utbildning

och där är ökningen hela 12 procent procent eftergymnasial utbildning, under Utanför centrum är störst i

10-årsperioden. utbildningsökningen bostadsrättsornrådena. I allmännyttans hyreshusområden i de yttre förorterna fmns endast 16 procent med eftergymnasial utbildning.

Resultaten visar att vi har skillnader mellan framför

betydande allt_ _den

centrala stenstaden och områden i Aven gamla allmännyttans periferin. här kan vi se att dessa områden har blivit alltmera extrema under 10-

årsperioden:

de har blivit alltmera i cen-

högutbildade överrepresenterade

trum och i

underrepresenterade periferin.

Småhusområdena i förorterna intar en mellanställning: även där är de

men denna tendens tycks ha minskat högutbildadeöverrepresenterade,

Resultaten överensstämmer med resultaten om den rumsnågot. ifråga

av de olika socioekonomiska i 3. liga fördelningen grupperna kapitel

Vuxenstudier

38 av den vuxna har i form av

procent befolkningen deltagit någon studieaktivitet under det senaste âret. Här inkluderas såväl mera omfattande studier som enstaka kurser av hobbykaraktär och utbildning

arbetstid. Den allmänna under går mot en på utvecklingen perioden

av andelen studerande Studiefrekvensen i ökning (4 procentenheter). olika är relaterad till bl a utbild-

regioner sysselsättningsgraden,

och i regionerna. I storstadsregionema är ningsnivån yrkesstrukturen således andelen störst. Utvecklingen varierar mellan

studiedeltagare

där tycks ha en snabbare utstorstadsregionema, Göteborgsregionen veckling.

De variationema i storstadsregionema är relativt be-

inomregjpnala

Indikatom är ett globalt mått där även demografiska faktorer gränsade.

inverkar vid sidan av och det lokala (åldersstmktur) yrkesstrukturen

vara störst i centrum och utbildningsutbudet. Studiedeltagandet tycks småhusområdena i förorterna, dvs i områden med den bäst utbildade befolkningen.

ar...

w M M I I 7 W

| Q | | I

m.Hw H.mm w.mm m.mm v.Hm «.mm ›.vw m.mm m.mw I

I

uwmcH v.v| m.ou m.m- m.v| n.m- m.v» m.m- m.m- I

umavsum wmmuawv |

*v.cH|

I I

nu: I

.uwvcma

v.mm m.mm m.mm m.mm m.mm w.›m m.›v m.mv H.mw I

.mmmaamnma |

m I

I

*m.mHa «m.0H| *m.HH| *m.HH| *v.mH- *m.vH- *m.mH- *m.vH| *m.mHu I

:nom cemm

ummvcm I

|

vcouu I

I

umamv .amma

o.mH ›.mm m.vN m.vm m.mH N.›H a.mH m.Ha m.HH I

*o.m *m.m xm.m m.m *m.m *m.m *m.m *m.m *m.v I

uemm I

I zoo

cewm I

uuwumm cvaanus I

mxaao

| H |

m.m w.H w.N m.m m.m m.m m.m m.m m.v o I

mama

I I

*o.m- m.o| m.H- I |N.0| «m.H| *m.m- *m.m- *m.m› I

mmmanmmma I

|

upsmma .amma

uewnuxm avmvaan I

nom |

.vmma

| I

I um

cwum

HMOG I

umvom uuoc nmnnm

I H H H H I

umnom uuoc umbmm unoc

| M H H H | | |

| mmaxmm mmaxwm

|

uuacmaocww |

nmwuswwuwmcwcvawnub I

|

a.w HGCOHÖGH |

mm\mmmH mm\mmmH uwcoammn uwcowmmu umcowmmu

uwucmaqa umbcmwcw I

mmumuma ww-wmmM |

BHMHM

I I I

umumamaaø nwuwwmmmo

muvcaz wanna: muuoz muucuz MHUCHE munoz .II AH Am mqmm ncmus Uümwh

aamnme wmmasz mmmasz uwuxcømonvoum CWCOHUWHDEHNE

.Hmuuqmooum cmcoammuoeamz uouxcsamnuoum umuxcsmmwboum umuxcsmmmnnum

cmcowmwumäaonxooum

umzoammmuaom cwcowmmuwmuonmuoo cmcowmmnmauonmuow

cmcowamnmsaoaxooum

118 Utbildning

m.mm m.mm m.om m.mm m.mm m.mm m.vm

m.Hm |m.m

m.m| *o.m| m.v- H.oa H.v- m.m-

ummcH v.w-

nwavøuw mmmuamv

ueoca

nu: o.mm m.vm m.vm m.mm «.mm m.mm v.mm m v.mm

q*v.mu v.m- «m.HH| *m.mH» *m.oH- *m.oH- «N.HH|

*m.mHn

.amuucwooum inom nemo

ummvcm

w.›m ›.ov m.«m ›.mm H.om H.«m m.›H o.ma *m.n *u.u *v.m *m.w m.m *m.v

*o.m *v.mH

.wmmalwbma cewm

uuwuwm cvaanus

w.m o.m o.H m.m m.H m.H m.o ›.m

mcHcmaoUwuumm

vcmuu -w.o m.o

*o.mn um.o- am.o» o.H| m.os m.mu

uemm nuømma

uäouuxm Hnmoaan

a

.maumsoammumvmumuoum

mmmaummma

gsm

.uwmuømwnmmcacvaanuo

uwcowumaum

m.m mmxmmma msnmew uumummu›s msamsm

mm\mmmH mmxmmma mwxmmma w w w w wuumumbmumon uumummuxc w

mmamnma uumuwumumon

mmummma mmammma mmumuma

smxHm

om om om om om om

uwcowmmumvmumnoum

A A A A A A

mmmaøz ncmue eøuucmo unoumuu»

uuoumz uuoumuu» ssnucmu uuoumz

mqmm hamna maaá hamna ncmna

aawnma mmmasz mmmasz mmmasz

mamcowmwu uuaamsocwo Hwvcoamwm

cmvwueowuuounm

Utbildning I I 9

v.vm H.mm «.mm «.mm m.mm m.mo v.mm v.mm ›.«m ›.›mm.mm am.o uv.u xm.wI m.m- -v.m- w.m- m.oa |0.N|

*m.oHa

›.mm v.Hm w.vm m.«m m.mm «.mm ›.›N o.mm v.wm m.om m.Hm Q«m.m| *o.u- -o.m- -m.m-

«H.wH| *n.mH- «N.mH| *m.mH- *m.mH-

m.Hv m.mm a.mm v.mm m.mH v.mm v.mm o.Hm «.mH m.›m w.mm .mama *m.m m.m m.m *m.m m.w um.m m.m um.v

Q*N.mH

:oo

o m.o H.m ›.H m.m m.H o.N ›.m H.m m.H H.N mmma ›m.o um.o -m.N -m.s- m.o| N.w| -m.ou m.m| |m.0|

.amma .vmma

um cmuw

uuoumuua uhohmuuä

amma» amma: mmcxøm

Hm Hm mmcxmm

uuoumc umuum uuonm: Hmuuä uuoumc umuum uuoumc Hmuuä

uuqmo unmc Menmo UHOHWC IHM:

mmxmmma uucmo uucwo uuoumc ugoumc nmuum “Homme umuuä

mmumnma

uoumammaa uwuwammmb

Huam eaamm uumum wumm saamm uumum Eaamm wummHHQW Eawmm uumhm Eaamm m:cmEm Aa

wsnmem msnmsm UCGHH mscwsw HEOUCMHQ Am

mmmaøz uaovcmam neoucmam usoncmam

uwumøaxmwuwuso

W _ W

120 Utbildning

m.mm m.mm v.vmm.mm v.ow m.vm H.mm

m.Hm m.o m.m

v.v- m.m| -m.m- -n.H- |m.H|

uwuwm

ummaa nmwvøum

mmmuaov

aus o.mm m.mm m.mm v.o« ›.mm v.›m m.mm

.amuucwooum v.mm

m.m› m.ms *H.m| g.m-

*m.mH- *m.Hw| «N.NHn

|u©m cawm

ummvcm

o.›m m.wH m.vH ›.›H m.mm m.Hm w.om .mmma

o.mH *o.m *m.n -m.m m.m

N.H| -m.m- -m.N-

.OCHCWHxrOUOHHWW

zoo

.mmmaumwma csmm

uumuwm cvaanus

o

w.m o.m m.m ›.m m.m m.H o.H 0

.. mmma

vcouu H.o

m.m

*o.wu um.oa |H.H|

a

.mcnwcoamwumvmumuoum uamm .amma

uuømma

uewuuxm Humuaan

.vmma

um

cmam

| | |

.uwmnømwummcacvaanub |

|

mmmaummma |

uwøoaumaum | mmcxmmmmcxmm

nom

mm\mmmH uuogmc uuoumpum uuoumc

uuoum: unoum: unoumuux

munomñmd mmxmmma mmumumw mm\mmmH uuoumc uuoumuu› uuoumc uuoumuu› umuux

HMMHM mmummma mmammma

. .

uwcoaownmvmumnoum gmpmamaao nmuwammmb

nqmna saamm eaamm uumnm uumummønmem møamam Eawmm Eawmm uumum Aa

nu mmmasz msamsm msawsm Am

HHQQMH_ mqmm mmmaøz nqmue maam ncmue

mmmasz

uuaqmsocmo

mawcowmmueoca

cwvwneoemnöouaøorawz

och arbetsmiljö 121

Sysselsättning

Kapitel

Sysselsättning och arbetsmiljö

i hela landet. Vi har haft en starkt ökad för-

Sysselsättnin gen har ökat

värvsfrekvens bland kvinnor, med en svag minskning bland

parallellt män. Under hela har ungdomsutbildningen förlängts, efterkrigstiden

och det har till att minska eftersom inträdet

bidragit sysselsättningen,

arbetsmarknaden nu sker allt senare. En faktor som bidrar till en lä-

på

är av och ökningen av

gre sysselsättning sänkningen pensionsåldem

som har lett till en i

förtidspensionärema, sysselsättningsminskning

absoluta tenner bland äldre män. Sammantaget har vi emellertid haft en klar av även under efter 1975,

ökning sysselsättningen, perioden

och den kan helt tillskrivas kvinnornas utträde arbets-

ökningen på

marknaden. Mellan 1950 och 1985 ökade kvinnornas förvärvsfrekvens från 33 till 85 procent.

arbetsmarknaden domineras av två huvudtendenser.

Utvecklingen på

En inom industrin avlöstes av en expansion av

sysselsättningsökning

och sedan av 70-talet Särskilt den offentliga

tjänstesektom, början

sektorn. Kvinnornas kom således i den offent-

sysselsättningsökning

sektorn Den andra trenden gäller spe-

liga (vård, omsorg, utbildning).

och inom arbetslivet. De

cialisering professionalisering traditionella

minskade och Aven

arbetaryrkena tjänstemannayrkena expanderade.

inom skedde omfattande Mekanisering av ar-

resp yrken förändringar.

ändrade arbetets innehåll. Och alltflera yrken är numera

betaryrkena

kvalificerade: de kräver och ger möjligheter till själv-

lång utbildning

realiserin g.

Dessa allmänna har haft konsekvenser för ut-

utvecklingstendenser

av arbetsmarknadema i olika delar av landet, och för be-

vecklingen

utvecklades från

folkningens bosättningsmönster. Storstadsregionerna

122 och

Sysselsättning arbetsmiljö

nationella servicecenua till nationella och de har

kompetenscentra, alltmera dominerat över landsorten under de senaste decennierna. Tillväxten av den sektorn var inte större än i landet i sin helhet,

offentliga utan det var mest inom som do-

företagssektom storstadsregionemas minans blev allt starkare. Eftersom dessa är med

tjänster förknippade hög utbildning innebar att kom att bli

utvecklingen storstadsregionema nationella kompetenscentra (ERU,1989). Denna förstärks

utveckling av att det är i som är störst, sär-

storstadsregionema utbildningsutbudet skilt inom högskolesektom. Denna bild framför allt för Stock-

gäller holmsregionen, som har blivit ett alltmera dominerande nationellt centrum. Stockholmsregionens roll som för nationella och

knutpunkt internationella kontakter har förstärkts. har

Samtidigt Göteborgsregionens nationella roll blivit svagare. Dess som landets ledande

betydelse import- och har blivit mindre markant, och den karakteri-

exportharnn seras idag framför allt av en stor industrisektor. har

Malmöregionen omvandlats från ett centrum för nationell till ett re-

industriproduktion gionalt servicecentrum (ERU,1989).

Under har fått en befolk-

efterkrigstiden storstadsregionema betydande ningstillväxt. Sedan 1950 har ökat från 27 till 34

storstadsbefolkningen procent av landets Vid en mot full

totalbefolkning. utveckling sysselsättning för både män och kvinnor blir de stora städerna särskilt attraktiva: deras större arbetsmarknad ger bättre för alla i

valmöjligheter familjen. På mindre orter är utbudet av arbetstillfällen mindre och även mindre varierat.

Storstadstillväxten förde med att

sig storstadsregionemas yta växte, och den nya befolkningen bosatte sig allt längre ut från stadskärnan. Inom en inre mo-

storstadsregionema uppstod differentiering: nya och derna bostäder utanför centrum, och där också huvud-

byggdes ligger delen av småhusen. En betydande andel av de nya kvalificerade arbetena ligger emellertid i centrum, på relativt stort avstånd från

de nya bostadsområdena, och med långa resavstånd. På sikt bör därför innerstaden bli alltmera attraktiv som bostadsområde med kva-

för personer liñcerade Detta aktualiseras också med av

yrken. anledning samer-ingen av den gamla stenstaden under de senaste 10 åren .

Sysselsättning och arbetsmiljö 123

Sysselsättning och välfärd

Sysselsättningsutvecklingen är av central betydelse för befolkningens

materiella levnadsförhållanden. Trots den ekonomiska krisen har sysselsättningen fortsatt att öka även efter 1975. Det är bland kvinnorna hela ökningen har fallit, och den faller i huvudsak inom den offentliga

sektorn. Kvinnornas sysselsättningsökning har parerat reallöneförsämringarna. Den har också inneburit en allmän inkomstutj ärnnin

g mellan hushållen, och en allt större andel av de vuxna har blivit ekonomiskt

har ATP slagit årskullar utan eller

självförsörjande. Samtidigt igenom:

med ATP har ersatts av nya årskullar av med full

minimal pensionärer

ATP. Aven detta har till en mellan hus-

bidragit inkomstutjämning

hållen. fortsätter nu att öka genom att arbetstidema

sysselsättningen

per anställd tenderar att Öka: deltidsarbetet bland kvinnorna ersätts

alltmera av längre arbetstider. Det innebär att hushållens inkomster liksom fortsätter att utvecklas i rätt riktning.

inkomstfördelningen

som blir mera innebär den

Samtidigt undersysselsättning ovanlig

emellertid ett problem framför allt i glesbygder med en svag

arbetsmarknad.

En vars ekonomiska villkor har utvecklats sämre än gegrupp nomsnittet är Deras har efter:

ungdomarna. inkomstutveckling släpat ungdomsutbildningen har förlängts successivt och arbetslöshets-

riskema har i allmänhet varit större bland ungdomarna. Inkomsterna

har kommit senare och är mera osälcra.

Sysselsättningen har länge varit högst i storstäderna, och många av de

nya kunskapsorienterade arbetena faller inom just storstadsområdena.

Stockholms- och har haft lägre arbetslös-

Göteborgsregionen länge

hetstal, och har också en fördel i större valmöj-

storstadsbefolkningen

ligheter genom ett större utbud av arbetstillfällen.

Inom storstadsregionema finns det vissa skillnader mellan olika typer

av bostadsområden som speglar sambandet mellan sysselsättning och

inkomster, resp bostadsområdenas ålder. I kapitel 4 visade vi att tjänstemän var överrepresenterade i de attraktiva bostadsområdena och att den tendensen had.e förstärkts. talar för att hus-

Kostnadsutvecklingen

hållen i sådana bostadsområden i allt större måste vara

utsträckning

fullt sysselsatta. Vi kunde konstaterai materialet från

folkräkningama

att var i just centrumområdena.

sysselsättningsökningen lcraftigast

124 och arbetsmiljö

Sysselsättning

Sysselsättning

I detta behandlas två Vi inleder med

kapitel aspekter på sysselsättning. en redovisning av resp arbetslöshet, och av-

arbetslcraftsdeltagandet slutar med några mått arbetsmiljö.

på

till tabell 7.1 ger den allmänna Inledningen sysselsättningsutvecklingen i hela landet: Vi konstaterar att andelen sysselsatta har ökat med 3 procentenheter till 71 procent av hela i åldern 16-74 år.

befolkningen Förändringarna är sammansatta av en svag i

sysselsättningsminskning de övre åldrarna pensionering och bland

(tidigare förtidspensionering män), mera studier bland men en stark

ungdomar, sysselsättningsök-

bland kvinnor i alla åldrar. Andelen heltidsarbetande 63 ning ligger på procent, vilket inte innebär någon större förändring under .

tidsperioden. Fyra procent är från arbetsmarknaden, dvs

utslagna förtidspensionerade eller arbetslösa (sedan minst sex månader). Också det

långvarigt är relativt oförändrat, och inte heller andelen akut arbetslösa har ökat. De utgör 1988 cirka två procent. Däremot har andelen som har varit arbetslösa (någon under de senaste fem åren) ökat med två pro-

gång centenheter till 14 procent. När detta skrivs emellertid tillförsik-

tycks ten inför framtiden ha förbättrats: för att bli

nu är 12 procent oroliga arbetslösa, vilket är klart lägre än 1978. Bakom denna siffra döljer sig ett medelvärde för 1983-88. Under 1988

perioden högkonjunkturens låg siffran på sju procent.

Stockholmsregionen har högst liksom flest heltidsarbet-

sysselsättning ande. Göteborgs- och Malmöregionerna ligger

några procentenheter lägre och ganska nära andra större städer. Landets

glesbygdsområden ligger ca 10 procentenheter efter Stockholmsre-

Stockholmsregionen. gionen har också färre utslagna, färre akut arbetslösa och färre som har egen erfarenhet av arbetslöshet än riket i och Mal-

övrigt. Göteborgsmöregionerna liknar mera större städer och i är

övriga glesbygdema andelarna som drabbas av dessa dubbelt så stora som i Stock-

problem holmsregionen. Både och Malmö emellertid över

Göteborg ligger riksgenomsnittet. I viss mån är dessa siffror en av

underskattning otryggheten, eftersom selektiv kan inverka på resultaten.

flyttning

De inomregionala skillnadernai bör i första hand

storstadsregionema ses i ljuset av det bosättningsmönster som ges av marknadskraftema på bostadsmarknaden: boendekostnader (insatser, månadskostnad) i relation till de boendes ekonomiska resurser, samt olika gruppers boende-

Sysselsättning och arbetsmiljö 125

-um H H.m

HHn «.mH H.oH a.vH w.mH m.mH H.mH «.HH m.HH

mHHouO

mmnamuwn

H.m- H.m» *m.m» m.m- m.m- m.m- o.m- m.m- -m.v-

H H

.umvcma

m.vH H.oH o.«H H.mH H.mH «.mH H.mH m.mH m.mH

m nmuwnum -muonmoH Ncwumwum m.o v.H m.m m.H m.H H*m.v H.H

h*N.N H*m.m

He H H H m.m «.H m.H m.H m.m m.N H.m H.m H.« umamu moH -H.o m.o -m.o -H.H nmuonum -v.o- -m.o» m.o- m.o-

.mmmH-mHmH

mxHHo

H m.v H.m m.m m.H m.H H.m m.v m.m o.m mna -w.o »m.c m.o 0.H »H.o -H.o -m.o

Ucouu .HmmcmA -mumnum m.o-

-m.o-

H H H H H H H

uemm

:Hon

m.mm H.Hm m.mm m.Hm H.Hm m.mm m.mm m.mm m.HH m.o m.H o.v m.H m.o m.H m.m -m.H mm m.v-

Humawn

-Hmz\uHu

uwnmnamumnnm .muuoH.m.H

cuo o.HH m.mH m.mH m.m› «.oH H.oH H.oH m.mm m.mo

mmmH-mmmH «m.m «m.m |H.v H.m m.H *o.v m.m -H.o

o*v.m

nawmmäm muumm

una

HHmnmu

Honom uuoc Honom uno:

H H H H

umonn uuo: Honom uno: HOUGD

H H H H

uuHcmE0cw0

mcwcuummawmmam

H.› umcoHmmu uocoHomu uozoHumu um:oHmmH uouocuou

mm\mmmH mm\mmmH uoucmHcH umu:mHcH

& mm-mHmH mm-mHmH om

ouvcHz muvcHz muuoz muu:Hz mHn=Hz munoz

Hampus mqmm u:muH u:muH ^muH

mmmHøz wmmHsz umuxcsqumunum

HOCOMMOMIHDM cmcoHmwuoeHmz uouxcsmomuoum uouxcsmmnvoum :m:oHmmumsHoc«ooum :m:oHmmuosHmz uouxcsmunuoum

.Hmuunmooum ømøoHmmumsHogxooum ømcøHmmummuonmuow =mcoHmmummuonmunu

126 Sysselsättning och arbetsmiljö

:um |®

aan m.oH m.HH H.oH

mwaouo mmoamumn

1 N UN m.n- *m.m- m.v- m.v- v.m- H H B 5 m H.m

m.«H m.aH m.«H a.Na m.oH «.oH ›.ma

nmumnuc muwnmna Cwummuw H*N.N v.v m.a W.H

a*N.u

v.o- m.o- |M.ø| RQ N.N m.H m.H ›.H «.H H.a m.H m.m Q una m.o |v.0

nmuwnum |H.0| |N.0I -v.o- |N.QI

.HMUUCOOOHN

m.« m.m v.m m.« m.N o.m m.m m.m

mcacmwoUouumm

una -m.o m.e m.o :m4 -m.o

.ummcmA nmuwnum -m.o- «n.m- -m.o-

a a a a a

namn

.wmmaumuma m.om u.«m ›.Hm o.mm a.wm N.mm m.mm m.Hm

m.o m.o m.H mm m.o- m.v- 0.H| nå: m.m-

»Hmn\u«u Humaon

.uonmnamumnum vcwuu

:oo o.H› m.«› m.mm o.m› m.m› o.m› m.mw .n m.o› n«v.m *m.v ua.” *m.v *m.m

.MCHGCOHUOHWUMUWHOUM »Emm

muumm *m.aH AGI |H.v|

naommmw

mmmaummma

H®COHUMHHM

uou

mcacuummammmhm

N.b om\mmmH uu møzaem mannen

mmxmmma mmumnma mwxmmma mmxmmma m w wuumummuzn w wuuwnmbmumon uumnmmuaa m

uumunvmunon

mmumuma OMmmumnmn mmumnma

amxHm

om om om om om om

zmammzomnmsmmoam

099% A A A A A A

mmmaøz vcmua Eønucoo Esuucmo uuoumuu»

mama mmmaøz uzoua mage uuoumz uuoumz

aaonme HOUCOHWOM ommaøz ucmua mmmaøz uumua

mamcoawouñocw uuacmeocwo

cwvmuåomuuouoh

Sysselsättning och arbetsmiljö 127

.. m.m m.m m.› m.m

m.mH m.oH «.«Ho.mH m.HH H.oH

m.m› o.m- a*m.m› m.»- m.w- *m.m› :m6: -m.mum.m-

Q a m.› «.m m.m

m.«H o.mH H.ma v.«a m.mH «.HH ›.aH a.›H

m.v v.v m.H m.H m.m m.u

›w.a- nd: a*m.mu

m.H m.m ›.o m.m H.u m.H m.H m.a m.m m.o m.o H.a -m.o -m.o -m4

am.o- |m.ou v.Hu w.ou o.mn

›.N v.m m.« m.m m.m m.m o.m m.m m.m m.a m.m 0 -n.a w.H vä am.e

m.H- |N.H| um.o- nm.m: .MUHW

a a 5 .m m.Hm m.mm ›.mm m.om «.mm m.Hm o.mm m.wm «.›m ›.›m o.mm

m.o a«m.n m.H -o.m mamma

m.mu m.ma v.m- n.m- m6:

N.H› ›.Hh v.om H.o› m.mm m.H› m.m› m.m› m.m› m.om o.m› *o.m um.o -v.H ›m.H o.m *a.m -m.m

uw.m› m4..

COHHWQMU

HOUCS

uuououua uuoumuuä

amma- Hmmm:

am am

uuoumø umuua uuoumc umuum uuoumc uouumunouwu umuua HOUOCUOM

uucoo uucoo uucmo uuoum: »unc uouum uuemo uuoum: unoum: amma umuuä

mmxmmma uuoumc

mmummmn Om

«um= saamm uumum ›«umm aaamm uumum mønmsm aaamm msnmem ›wnmw ›wuaw saamm uumum mscmsm 53mmmsamsm

ueovcmam uaouømam uqmua usoucmam usoucmum AMIH

mmmasz

umumaaxmovmuao

128 och arbetsmiljö Sysselsättning

-um H.m ›.NH «.HH .. ..

Han v.NH ›.oH H.om m.mm H.oH

mwaouo w.H

mmmamumn

m H.m| u.ma -m.Q- m.v-

UUHCMEOCOU H.› H.›

N.vH w.HH m.wa H.om v.mH m.HH

|WU®QH4 umumzmoa Ncwummuw h«N.H m.m

hxN.N

-H.o- -m.m- m.m- m.o-

.hmlmmma

se N.N w.H ›.m m.« m.H m.m m.o m.o :oo una m.v -u.o -H.o IMU®DH@ |H.Q| m.o- -o.m- . mm-

mc«cmaoUmuumm

.amuucwooum

Nwma

m.« m.m ›.› m.m w.m m.a o.m m.H

maa -m.o -m.m m.m -o.N o.H

.HmÖCNÅ nmuonum -m.o- H.o-

cwum

a s a

UOEWDHDUUQHM namn ..

m.om m.vm m.mm o.mm H.›m «.›m o.mm m.mm

m.o -m.H am.e

B00 mm m.oa m.m- m.mu

Humaon mmcxmm

IH®Q\UwU

o.H› m.v› ›.mm m.m› m.mm o.m› v.om m.m›

H m*v.m *m.v -o.H m.v

.maumcowmounvmumnoum muumw -v.m- |v.ma am.v-

.mmmanwhma nawwmmm

.mpma

HQUMHOQQD

um

namn»

mcacuummammmmm

»Emm

uocowumaum mmcxmm

.muaamumcm .muummawmmhm

mm\mmmH uuoumc uuoumc

mm\mwmH umuua uuoumuua uuoum: umuux uuoumuux

MUHOM.N.F mmxmmma wmumnma uuoumc uncumc uuonwc

uuouwuum mm|m›mH

HEMHM mmumumw

mmmaummma »umncm UHMQCW

zmammzomomemmoam uouuqmmaø

mmmaøz ucmue aaammsdamm uumum uumum msamem mssmsmsaamm sawmm uuwum mscmsm wscmsm AH Am AM

HHOQMB una mama ommaøz ucmua mqqm Ucmuñ

ommasz

MHMGOHOOHEOGM

cmvmuñoemnmoumcomaaz

Sysselsättning och arbetsmiljö 129

preferenser. Vi har sett i 4 att högre tjänstemän i de övre åld-

kapitel

rarna tenderar att bli alltmera överrepresenterade i centrum, och att

andelen ensamstående samt pensionärer minskar. Den främsta orsaken bör vara av bostadsbeståndet (färre och

förändringarna smålägenheter

färre omodema bostäder) och därmed av boendekostnadema. Syssel-

sättningssituationen för de boende bör i huvudsak vara en följd av de omflyttningar som denna utveckling alstrar.

I tabell 7.2 kan vi se att fortfarande är i

sysselsättningsgraden lägst

centrum, vilket samman med en andel äldre. Den har

hänger högre

emellertid ökat mest där, och detta bör bero på en ökad inflyttning av

i den övre I centrum finns också en ökande

yrkesaktiva medelåldern.

andel som arbetar heltid. Okningen är större än i förorterna. Tendensen är således och den vad vi fann i kapitel 4: stor-

tydlig understryker

kärna tenderar att utvecklas i riktning mot ett

stadsregionernas

bostadsområde för fullt sysselsatta tjänstemän på högre nivå och i den

övre medelåldern. I centrum finns emellertid fortfarande en överrepre-

sentation av icke förvärvsaktiva resp icke heltidssysselsatta.

I förorterna hittar vi variationer som hänger samman med bo-

för olika typer av hushåll. I småhusområdena ökar nu

sättningsmöstren

Det bör i första hand bero på den allmänna

sysselsättningen. sysselsättningsökningen bland kvinnor i bamhushållen.

I tabell 7.2 ser vi vidare sambandet mellan boendeform och

trygghet

på arbetsmarknaden. I småhusområdena dominerar de som har en stark

arbetsmarknaden, och detta är ju ofta också en förutsätt-

ställning på

för att kunna det relativt dyra småhusboendet i stortstadsre-

ning välja

gionema. I småhusområdena är således personer med arbetslöshetser-

farenhet, akut arbetslösa, utslagna från arbetsmarknaden, och personer

som känner oro för sin klart underrepresenterade. Dessa

sysselsättning

grupper är istället överrepresenterade i flerfamilj sbostadsornrådena, särskilt i rena hyreshusområden, och hos allmännyttiga bostadsföretag. Allmännyttans i förorterna tycks ha den mest

miljonprogramområden

utsatta Var femte vuxen i

befolkningen. allmännyttans hyresornråden från miljonprogrammet har varit arbetslös någon gång under de se-

naste fem åren.

130 Sysselsättning och arbetsmiljö

Arbetstider

redovisas endast i detta kapitel. De konkreta

Arbetsmiljön översiktligt

arbetsförhållandena i olika och för i olika bo-

regioner befolkningen

stadsområden bestäms i huvudsak av den lokala och

yrkesstrukturen,

bosättningsmönstren för olika yrkesgrupper. I tabell 7.3 visas hur ar-

betstidema resp hur den kronkreta arbetsmiljön ter sig.

Arbetstidema i tabell 7.3 den bild som vi fick i tabell 7.1

kompletterar

av arbetskraftsdeltagandet. Vi arbetari medeltal 35.9 timmar per vecka, och arbetstidema ökar med knappt en timme 10 år. I stor-

på

stadsregionema har man de längsta arbetstidema, och Stockholmsre-

gionen ligger högst även här. Eftersom restidema är längst i storstads-

områdena innebär detta att även den sammanlagda bruttoarbetstiden är

längst i Stockholmsregionen. Eftersom storstadsregionerna har en överrepresentation av kvalificerade är obekväma

tjänstemannayrken

arbetstider mera sällsynta.

Inom hittar vi variationer som variationen

storstadsregionema speglar

mellan olika yrkesgruppers (tabell 7.4). Vi kan

bosättningsmönster

konstatera att hyreshusområdena i förorterna, särskilt

allmännyttans

från har en av som har

miljonprogrammet överrepresentation personer

obekväma arbetstider (var fjärde i ytterortema). I de mera attraktiva bostadsområdena (t ex småhusområden i närförorterna) ligger den andelen på cirka 12 procent.

Arbetsmiljö

Skillnaderna i yrkesstrukturen leder också till skillnader när

regionala det gäller befolkningens arbetsmiljö. I tabell 7 .3 visas att befolkningen i storstadsregionema, och då i

speciellt Stockholmsregionen, praktiskt

taget alla avseenden har bättre fysiska arbetsförhållanden: arbetet är mera sällan fysiskt tungt, mindre bullrigt, och dessutom mindre monotont. Däremot är flera berörda av psykisk som är

ansträngning,

vanligare i mera kvalificerade arbeten. är mindre

Göteborgsregionen

extrem i dessa avseenden, vilket samman med en mera ornfat-

hänger

tande industrisektor.

De inomregionala variationema följer samma mönster. Centrumbe-

har mera kvalificerade arbeten, och något

folkningen följaktligen

Sysselsättning och arbetsmiljö 131

H E4

:ch

W H M W M M N Q

m.oH m.NH v.HH o.HH a.Na H.Na v.NH o.mH

Q 0 0 a N ? I T B EEE-ch l Q W W W N N W Q

H.vv m.Hv o.H« ›.o« m.mm o.mm m.mm ›.«m

H N Q N W H Q W

Imcmuum Nmvcm

|cm.x›mm

.HMUUCOOOHQ

nmncono mUcm©U mumaaøn

.UGUCMH

PG

m.«m m.oN «.mN o.oN ›.«m o.«m w.›m m.›m m.«N *o.v

mmcøu muu›H

mmwammo

HMHQU

m.mH H.mH N.aN «.wH m.mH m.oN m.mH v.«m m.mH

.mmmH-m›mH »omv «A.H

MMHHC

cm anwa

H umccm

vcmuu

m.mm H.›m o.mm m.mm m.mm v.mm m.mm N.mm m.mm

a*m.c *N.H |m.o q*u.o |m.0 «H.w *m.o N.H

»Emm |v.e|

HMEHOZ |ox0m Hu«u.num

uwvnm uuoc Hmbnn HNOC

HHOG a M HHOC H H

umvnm umnnw

a M H H

mmmaummma

ung

GÖUCMHHMCHOMWUWQHW

.muaamumcm .muummammmam

.M.F uøcoamwu uwøowmmu Hmcowmmu Mmcowmmn

mmxmmma mmxmmma uwvqmaca umU=mH=w

& mmumnma mmumnmw

uumncm uumacm

muvcwz muvcaz muuoz mnucwä mubcwz muuoz Aa .N

HHGQMB mamm mmmaøz ucmua umuxcømwmvnum Ucmuh CMCOHUOHDEHNE

mmmasz umuxqsmonvnum Hmuxcsmvhvnum

uuaamsocmw cmcoammuosamz umuxcsmwmvcum CGCONOGHWEHOCMOOUW

cmaowmmumeaonxooum aocowmmummuonmunw cmcowmmummnonmuco

132 Sysselsättning och arbetsmiljö

H B H h H H

:cm m.HH m.m H.m

m.HH ›.oH m.ma m.mH m.mH

N.w| aw.N

m.H| m.ou m.H- m.c- m.H-

sxN.v|

zoo

umauxmb Numaeuow

H B o

«.mm m.H m.m« m.om m.m« o.m« o.mv m.m« m.Hv

m.o v.v m.a -m.w m.a

N.N|

mmmaammma

|cm.x›mm Novum

umcmuum

nom

m.m m.m m.m ›.m ›.w «.m H.› m.m

*m.m- |a.0

v.H| 0.N| m.N| |m.0| -m.o- -v.o-

umncouo ®U:m©U Numaaøn

MHMGOHÖQHEOCH

M

UUHCWEOCGU m.«m

«0.v o.am ›.›a m.Hm m.am N.›a ›.vm o.›m

a.m n.v m.H *H.m -m.v o.n

-m.o-

mmcsu Nuwwa

mmaammo

m.mH m.mH a.mH o.›H o.mH ›.mH m.mH o.Hm

:omv *u.a m.H m.m |o.N o.m -m.a m.H

.amuucoooum |v.o|

en Huan

umaC

.OCHCWHxVOUÖHHWW

m.›m m.mm ›.øm

amsuoz |ox0® Hv«u.num

.mcuoøowmoumñmumuoum

.CMUBMHHNÃHDWWUQQHG .mmmHum›mH

«.› mmxmmma mannen mzcmsm

mmxmmma w w wuumumwuwn W w wuumummuxc

mmxmmma mmummma mmxmmma uumumvmumon uumumvmunon

mmumnmw mmumnma GQUNHEOW mm-mnmH

vcouu BMMHM

om om om om om om

UHOHMH

zmammzomamammosm HN A A A A A A

mmmaøz ummua Ednucwo »uoumz EDHHCOU uuoumz

»Emm mama ucmua mqqm wmmaøz uuouwuuw ucmua UHOHDh ucmua

Haonms wmmasz wmmasz

a.umcowum«um aovcoamom

Sysselsättning och arbetsmiljö 133

5 a H m.m m.› o.m «.m m.m

o.mH m.mH ›.mH ›.mH m.mH m.mH

m; o.H H6- m.on m.o» H.N| uo.w- m.vu m.m-

a ›.mv H.›« m.mm m.H« m.o« m.m« H.mv v.m« m.mm m.H« ›.m« ?m n.a in m.m m.o- m.o- »m.mu H.o- a.m-

v.« m.m 0.» «.m m.m m.› o.m o.m m.m ›.m «.m m.m

*v.m: av.o- Ls- -m.o› m.m- m.au -m.mu

nåd:

v.oH H.Hm ›.«m o.mN m.mm m.mm m.mH m.mH m.Hm o.mH m.mH

v.n -m.m m6 m.m m.m -m.v uv.w nå: w.o»

H.mH H.ma m.mH m.wH m.om ›.wH m.ma w.mH m.mm «.«H m.ma H.m -m.H :MQ m.m -m.w uv.o

»m.w

mig- m.m-

o m.›m H.›m o.›m m.om m.mm m.mm m.mm ›.mm m.mm m.mm m.mm ...Yo -o.u -c.H -m5 -H.e -H.o -m.o uo.w

uuouwuum unououä

amma- amma: E

ao

uuoum: uwuuauuoum: umuua

.mvaawumcm .muummammwzm

uwuu› uuoum: umuux

-umø uuoumc -äs

mm\mmmH uucmo uucwo uucou uuoumc puoumc uwuuauucmo uuoum: uuoumc umuua

mmuwnma

uumncu uumncm

«umx saamm uumum ›auam saamm uumum msnmsm eaamm mønmsm ?Hmmmwuaw snamm uäum mscmsm saamm msamsm Aa .N

ueoucmam uaovcmam hamna usoncmwm usoncmam

wmmasz

HÖUWDHMWGUWHEÖ

.k

HN A. co W, .M nd m mo 0 .M .w .M W H0

mw

5 H H

nam m.Ha m.› m.m a.m

m.HH .. o.mH ›.mH m.Hm

N.H| *m.m

m.w| m.m» m.nu o.v|

:oo

umnuxwb mumqeuow

R h

«.mm m.H m.m« ..

H.Nv m.mm m.Nv v.m« ø.m« H.o«

m.o -m.m m.o

|v.w| v.m-

usmm :mamman moucm

1øm.x›mm

m.m

m.w «.m m.› m.› m.m ›.m 0

MHMCOMOOHEOGH ..

H.oH

m o.v H.N

*m.m-

v.H| |H.H|

uoncouo wUcm©U muoaasn

mmmaammma

unw N.vm *o.v ..

o.HN m.›m H.«m m.›m ›.mm N.mH o.«H

o.m am.m :n.m *w.w

|m.H|

mmcøu muuaa

mmaammo

H

. ..

OCHCWHxVOUUHHWW m.mH m.mH m.HN m.«m m.mH o.mH H.mH m.mH

ummv xn.H m.H um.m m.o -m.m

uuwcmeocww |m.H|

cm Hvwu

umccm

m.mm m.mm .. ›.mm H.›m m.mm m.›m «.mm m.mm n*m.e -m.o nm.c |H.H m.m

|H.o|

amsuoz |ox0w HuHu.num

GQUGMHHWQHOMWUÖQHC

w

MHHOM . .mcumcowmmumumumuoum

V

. .mvaamumcm .muummammmwm

m. mmxmmma uuoumc uuoumn uuoumuuä

mmxmmma mmxmmma uuoumc umuum uuoumø uuouwuum uuoumc umuux uuoumz

mmnmmmw uuouwuum

.mmmanmnma .EEE mmamnma mmumnmm

uumncm

ss -- wmmaøz ucmua eaaøm eaamm uuwum uuwum møsmsm msnmsm saamm sawmm uumum msamsm mscmsm AH Am

HHQQMB uaouu mama wmmaøz mamma 43m mmmaøz bcmuh

u0c0wumaum

cmvmuåoemumonmconaaz

uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu

Sysselsättning och arbetsmiljö 135

mindre belastning i arbetet. Det också småhusområ-

fysisk gäller

dena i förorterna. De som har tunga arbeten bor framför allt i

hyreshusområden i förorterna, och särskilt hos allmännyttan och i

rrüljonprogramormâdena.

Inkomster 137

8 Inkomster

Kapitel

variationer av inkomster beror i

Geografiska befolkningens princip på

tre huvudfaktorer. De lokala arbetsmarknadema (arbetstillfällen, yrkesstruktur och lönenivåer) förklarar variationema mellan stora geo-

områden, dvs de av hela landet som tillämpas i

grafiska indelningar

denna rapport. De variationema inom mindre

inomregionala geografi-

ska områden som fungerar som en gemensam arbetsmarknad, kan däremot återföras till de lokala bostadsmarknademas sätt att fungera. Där

räknar vi med att befolkningens bosättningsmönster är en konsekvens

av bostadsområdenas attraktivitet och av boendekostnaderna: de resursstarka hushållen tenderar att bli överrepresenterade i de attraktiva områdena. Utöver dessa effekter kan vi räkna med att

demografiska

faktorer av betydelse för kan inverka.

boendepreferenser Exempelvis

väljer barnfamiljer oftare ett småhusboende. Aven skillnader i åldersstruktur kan förklara variationer mellan olika delar av landet. Sådana variationer har delvis en i den allmänna

bakgrund urbaniseringsproces-

sen. Inom spelar även bostadsområdenas ålder en

storstadsregionema

viss roll: tendensen att bo kvar i den bostad eller det bostadsområde där man först bosatte innebär att och bostadsområden

sig befolkning

åldras tillsammans. Man får således en av äldre i de

överrepresentation

äldre bostadsområdena.

Flera av de inkomstmått vi använder i detta beskriver indivi-

kapitel

demas ekonomiska resurser i relation till deras behov: de tar hänsyn till den man har och därmed till levnadskostnadema

försörjningsbörda

(tabellerna 8.1-4). Dessa beräkningar visar levbarheten i olika regio-

ner och bostadsområden. En dålig inkomstsituation kan således bero på dåliga inkomster, men även på höga bostadskostnader, hög för-

etc. Det innebär att vi delvis tar hänsyn till att man be-

söijningsbörda

höver ha inkomster i vissa typer av hushåll resp regioner, bero-

högre

ende En skillnad mellan storstäderna och

på omständigheterna. viktig

138 Inkomster

resten av landet är boendekostnadema som inte beaktas i samband med

inkomstberäkningama. Boendekostnaderna tar vi istället upp i ett sär-

skilt appendix till kapitel ll.

I detta kapitel använder vi statistik dels från ULF, dels från HINK

(undersökningarna av hushållens inkomster). Redovisningen i tabell-

ema 8.1-2 HINK som har tidsserier

bygger på längre (1978-1987),

medan tabellerna 8.3-4 bygger på ULF som här i huvudsak enbart om-

fattar perioden 1983-87. varandra:

Undersökningarna kompletterar

HINK bättre information om olika och ULF om im-

ger inkomstslag komstproblem. Vi inleder med några i

redovisningen delkomponenter

befolkningens totala inkomster. Sedan vi över till ett sarnmanfatt-

går

ande inkomstmått: disponibel inkomst konsumtionsenhet.

per

Lön

Vi inleder med en av lönenivåema deklarations-

redovisning enligt

material som i HINK 1978-87. avser inkomst

utnyttjats Beräkningarna

av tjänst för personer i åldrarna 16-74 år som har haft sådana inkomster. Här således alla anställda. Variationema har att

ingår göra

med två faktorer: dels lönenivå (tirnlön) dels under

arbetstidsvolym

året. Regionala variationer som visas i tabellerna beror båda faktor-

på

ema.

I tabell 8.1 visas att lönerna (i 1988 års väsent-

penningvärde) ligger

ligt högre i har en lönenivå

storstadsregionerna. Stockholmsregionen

som 30 procent än i norra och nästan 10

ligger drygt högre glesbygden

procent högre än i och

Göteborgs- Malmöregionema sammantagna.

Tabellen visar däremot också att tillsammans med

Stockholmregionen,

de nona delarna av landet, har haft en sämre än de an-

löneutveckling

dra storstäderna.

Inom är löneskillnadema också stora. De

storstadsregionerna ganska

speglar olika socioekonomiska gruppers bosättningsmönster, och

överensstämmer därför med de resultat vi fann i 4. I småhus-

kapitel

områdena bor en mera välsituerad med löner, särskilt

befolkning högre

i de mera attraktiva områdena nära stadskärnan. Där lönerna

ligger på

108 OOO kronor per år. I i för-

allmännyttans miljonprogramsområden

orterna ligger lönerna på cirka 80 000 kronor, alltså en

tredjedel lägre.

I centrumområdena motsvarar lönerna för storstäderna

genomsnittet

Inkomster 139

.^mmmaV

.wv ›.« H.v m.H m.H .. .. .. .. .. ..

Mum aan m.m .. ›.m H.m

uuwcmñocmo um\ m.mH m.mH m.ma m.›H H.wH o.mH m.›H

amucm mmvnm -m.a 0Uummca:cwm

-m.w- |H.N| |m.H| -m.H- w.H-

m.HH|

ummm

a

.umvcma m.m m.v N.« w.m o.m m.m «.m

Auxuv

m .›m-m›mH uamaoom mmuvwn *u.H N.H H.H *m.w *v.H n.H w.m

xzam mvunuuø

›.m ›.« N.m m.m a.m o.m m.a

umaov Auxuv um

nvaøxm uoucmu

*m.m *n.m *v.m *m.a *o.m *m.H «H.H

nmaamx

mxaao

H m.mm o.mm m.Hm ›.›m m.mm m.›m m.wm

Auxuv *e.v *m.m *w.m H.m *m.m *m.m v.H

Qmao wxxxca

amuwmmx

COA ^uxuv m.mm m.mm ›.Hm m.mw H.om m.Hm ›.m› muumv

H

.›mmH-m›mH

*m.m- *w.m- m.o- m.m- *a.m- «m.uu *m.w-

vcwuu uamm osams osams

umøsssox umcsssox ummcacxmumn

HCOUCMHHWLHOMMWEOXCH cmummnpmu

cmvmmnumu cwUm›nmmHm :mummnmoam

covmancmaawa cmumancmaams

H.w

pmxmmma ›m\mmmH

HMMHM mmumnma mmumnma

øuvom muuoz muuoz muunm muuoz muuoz

.muonwuno muuoum .muoamumm munmum

nmmaummma eaonxooum saocxooum mmaauñmm

Hm mm mm vx mm mm am wm mm vwmm mm

now Åa

aamnma mqmm mmmaøz mamma mmmaøz ncous

mmmmmwmmum

__

140 Inkomster

. m Awv N . m.« .. H.v m.« H.m .. .. .. m.m ›.a ..

Hun a.N

uåmm m.ma m.mH m.ma v.0N o.›a m.mH a.NN m.›m

|H.H

Hmucm umxuov m.v- m.m-

|m.m› sv.v- |v.Q| |m.vI

*o.uH-

MHMCOHUMHEOCH m.m «.« m.m m.« m.m m.o H.H m.m

pmmanmmma

M Ayxuv

xm.H m.w m.H m.N *m.w m.o w.m

men uamaoom mmuvan |v.o:

h

N m.« a.w H.m o.« m.« m.m N.N

Auxuv

-uaaxm uoucmu *o.n m.m

*N.N *v.m *m.m *m.m I0.H «n.H

uuacmeocoo m.mm m.«m m.mw w.mo H.mm H.mm w.om

o.mm

mmwa Auxuv *e.v *h.v

mcacmwxøovwuumm mxxxca

.›m:m›ma

m.wm «.mm w.«m o.mm w.om «.mm

KZHE m.moH

xH.vI m.m- H.M| *m.w›

umaamx

H

.mcuwcowmmnmvmumuoum

.COUCMHHWEROWUWEDXCH

N.m ›m\mwmH ›m\mmmH munnen wscmsw uumhmmhäâ

nm-mnma nmammma ›m\mmma ›m\mmma w wuumumvmumon w uumummumn w wuumuwumumon m

.nmmauwwma mmummmm mmummmm

ammHm

COÖWHEOWUMUWHOUW om om om om om om

A A A A A A

ucmua wmmaøz hamna uuoumuu» &

mqmm mmmasz MHHAN Ezuucwo uuoumz uuououuw hamna Eznucmu uuoumz

HH®QMB vcouu mmmaøz

wmmasz

u®Go«umHum awvcoamom

cwvmuñomuuouom

Inkomster 141

m.o m.w .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . m.« m.o ›.m m.m o.m m.m o.› m.› m.›

m.ma m.mH m.omm.mm m.wm m.Hm a.vH w.mH m.om m.mH m.«H -v.g |N.0

m.m- H.N| -m.n- -m.m- -m.H- m.va m.m-

*m.mH- *m.Hv-

«.m m.« H.v m.« m.m ›.m ›.o w.m a.a m.m

o.aH H.m

m.v -m.v n.N u.H m.m v.H m.o *c.m

-m.o-

*m.ow-

o.› H.m ›.› a.m a.m «.v m.v m.m m.m m.m m.m

*m.m «n.H «o.m *m.H m.m m.w H.H *m.H m.m o.m

m.Ha

m

›.›m o.mm o.›m w.mm H.mm m.mm H.o› m.ww «.›m ›.oo m.mm m

m.m H.w -m.m *m.m *w.m m.v

*m.ma m.m- m.ou w.N|

o.›m m.ow H.Hm m.mm m.mm ›.aw

m.0 -w.Q

›.ooH m.moH «.moH N.moH m.moH

m.a- 0.m| m.m- m.m| -a.m- m.v› m.v|

m.nH| m.maa

uuouwpux uoumuum

amma: amma-

am am

uuoumc Moan» uuoumq umuux

uuoumc uouum uuoumc umuux

namn mona» uucmo uucmo Hucmu uuoum: -ams umuux

›m\mmma nucwo uucwo uucwo uuoumc uuoumc uuoumc

nmnmnma

aumm saamm uumum «umm Eaam: uumum mssmem HEOUCMHM eaamm mønmem Huqw Eawmm uumumwHQE saamm uumum mzcwsm usobcmqm Ewamm wsamsm

mmmaøz ueovcmam bcwua usoncmam

HWUWSHMWOUWHEO

142 bdmnmnv

Ucmuu Awv .. m.v .. a H o .N m w

www .Han m.m

uemm

m.mH m.mH m.mm m.mm H.wN v.mH N.mH ›.mH

MHMCOHOGHEOGH Hansa -xsnm

umxumv |m.N| m.v|

M

pmmaummma w.m «.« w.H 0.» m.o o.H

Auxuv o.«H o.mH

«u.H m.H |m.H o.m -v.o m.w m.o

unm -Hmaoom mmuuan -w.o-

›.m m.« m.H «.m m.m m.m w.m a.«

øvaøxm Auxuv

uoucmu «N.N *v.m m.g *v.w *m.H m.v *v.m

-m.N-

.OCHCWHxVOUQHHWW

uuwcmeocow m.mm m.vw o.om m.mm «.mm m.›m ›.m› ›.mm

mman Auxuv *o.v «n.v *m.m

wx\x:M

o.H- o.H- -v.H- *w.Hm

«H.HH|

coq Auxuv m.mm m.mm m.m› ›.Hm ›.Hm «.mm

o.mHa m.›oH m.H

*m.ms *H.v| m.n- w.m- m.m-

.›m-w›mH o.wH- H.mw-

xzHm

.CGUCMHHWCHDMUWEOMCH

a

muuom .mcumcowmwumvmumnoum

nmaamx

m.m pmxmmma ›m\mmma uuonmc uuoumc uhoumuuä

uuoumc uwuua uuoumc uuouwuum Hmuuä unonm:

nm-mnmH mmummma nmxmmma uuoumuum uuoumc uuououum

nmnmnmw

amzHm

CGUNMEOWUMUWHOUM

ncmua mmmaøz Ucmna EHHGI eaaø: uumum uumum mønmäw møcmem EHHMI Ewwmw uumum uumum

mqmm mmmasz MHHC mscmsm wscmsm

Hamnma ncmus

.wmmmumwma ommasz

uwcoaumaum

cwvmueosmnmoumconaaz

Inkomster I 43

(drygt 95 000 kr). Att inte den siffran är beror det inkomst-

högre på

vi har valt: här som har inkomst av såle-

begrepp ingår samtliga tjänst,

des även pensionärer och studerande. Om vi istället hade haft

tillgång

till timlöner skulle innerstaden än

legat betydligt högre genomsnittet för storstadsregionema.

Skuldräntor

I tabell 8.1-2 visas även nettoskuldräntor för i åldrarna 16-74

samtliga

år. Redovisningen avser skuldräntor som tas i deklarationen under

upp

kapital. Räntor som tas upp under fastighet kommer inte med här. Dessa skuldräntor återkommer vi till i 11.

kapitel

Skuldema under har beräknats till 2 700 kronor for hela riket,

kapital

4 700 för och 3 200 för Mal-

Stockholmsregionen Göteborgs-och

samrnantagna. Och det är i som den

möregionerna storstadsregionema

posten har ökat mest. Det är stora förändringar det är om: i

frågan

Stockholmsregionen är ökningen (i fast penningvärde) 3 700 kronor,

dvs tre fjärdedelar av nivån vid mitten av 80-talet.

Tabell 8.2 visar att det är i centrumområdena, särskilt i centrala bo-

stadsrättsområden som vi har fått en av skuldräntorna. Förkla-

ökning

i den ökade andelen bostadsrätter, som förutsätter allt

ringen ligger

insatser och Men även i småhusområden vi ha

högre belåning. tycks

fått en ökad skuldsättning, särskilt i närortsområden byggda under 1965-75.

Fri bil

Fri bil som löneförmån har speciellt stor i storstadsregio-

betydelse

nema. I hela riket har tre procent fri bil, i

storstadsregionema

gäller det 4-5 procent. De som har fri bil bor företrädesvis i småhusområdena men även i centrum har fri

(6-7 procent), drygt fyra procent

bil.

144 Inkomster

Disponibel inkomst

Det vi här är den disponibla inkomsten per

inkomstbegrepp väljer

konsumtionsenhet. Den av summan av löner, inkomster av ka-

utgörs

rörelse, och förvärvsverksamhet samt

pital, jordbruksfastighet tillfällig

minus direkta skatter. Summan divideras med ett kon-

transfereringar

sumtionsenhetstal för familjen, där man tar hänsyn till stordriftsfördelar än var och en för resp till att bamen är

(två lever billigare sig)

i drift än de vuxna. Här får vi således ett inkomstbe grepp som

billigare

är relaterat till och kan därmed inkomst-

försörjningsbördan, jämföra

variationer mellan och som i fråga om

grupper regioner skiljer sig

hushållsstrukturen. är beräknat i reala termer med justering

Beloppet

för inflationen.

Teknisk kommentar: har utförts både för HINK och ULF, med i stort

Beräkningar

sett samma men med något annorlunda kon-

inkomstbegrepp,

sumtionsenhetstal. I HINK räknas ensamstående som 1,15 en-

heter, ett samboende som 1,90 och varje barn som ytterligpar are mellan 0,55 och 0,75 konsumtionsenheter, beroende på

ålder. Denna konsumtionsenhetsskala är härledd ur socialsty-

relsens rekommendationer för I ULF följer vi

socialbidrag. istället existensminirniregler, och koeffi-

skattelagstiftningens

cientema är då (0,95, 1,65 resp 0,40). De båda be-

något lägre

sett samma resultat, men inkomsterna

räkningarna ger i stort

skalorna olika nivåer. HINK utnyttjas för

ligger pga de olika på

att beräkna trenderna mellan 1978 och 1987 medan ULF i detta enbart avser åren 1983-87. finns i

kapitel HINK-beräkningarna

tabellerna 8.l-2 och ULF-beräkningarna i tabellerna 8.3-4.

inkomst ke redovisas som en individuell vi

Disponibel per egenskap:

visar vilken inkomststandard som individen har, mot bakgrund av bl a

sin hushållssituation. Just detta mått tar emellertid inte till bo-

hänsyn

endekostnadema. Det innebär att man i med högre boende-

regioner kostnader (t ex storstadsregionema) behöver ha något högre disponi-

bel inkomst för att kunna hålla samma materiella levnads-

per ke

standard.

inkomst är således sammansatt av flera kompo-

Disponibel per ke

nenter. Man kan ha en inkomst trots låga lönenivâer,

hög disponibel

om man inte har (barn). Och man kan ha en

någon försörjningsbörda

Inkomster 145

mycket låg disponibel inkomst per ke trots höga löner, om man har

* flera bam och hemarbetande vuxen.

I tabell 8.1 kan vi nu se att disponibel inkomst per ke ligger på 59 200 kr i riket. Sedan 1978 har inkomsterna ökat med

genomsnittligt

4 000 kr Det beror i huvudsak en ökad

(cirka sju procent). på syssel-

sättningsgrad och ökade pensioner. Lönema för heltidsanställda har inte alls utvecklats så gynnsamt under denna period.

Stockholmsregionens har cirka 20 procent högre inkomster

befolkning

än landets glesbygder i norr. Aven och

Göteborgs- Malmöregionerna

klart lägre än Stockholmsregionen. I det längre perspektivet har

ligger storstadsregionema haft en bättre inkomstutveckling än andra områ-

den.

Inom storstadsregionema föreligger endast obetydliga skillnader mel-

lan centrum och Här inverkar bl a demografiska effekter

periferi.

fullt sysselsatta i förorterna) och löneskillnader (höginkomsttag-

(unga

are i centrum). Smähusomrädena i förorterna har

resp pensionärer

högre inkomster (främst pga den högre sysselsättningsgraden samt

högre löner), och har inkomster

hyreshusområdena lägre (flera låg-

I i de förorterna, särskilt hos

inkomsttagare). hyreshusbeständet yttre

och i har man den in-

allmännyttan miljonprogramomrâdena lägsta

komststandarden. I dessa förorter är den disponibla inkomsten

per konsumtionsenhet nästan 20 procent lägre än i den gamla stenstaden eller i småhusomrâdena i de inre förorterna.

Den bästa finns i de mest attraktiva bo-

inkomstutvecklingen

stadsområdena, ett resultat som överensstämmer med den snabba ök-

av i dessa områden (se 4). I småhus-

ningen högre tjänstemän kapitel

områdena har vi under perioden 1978-87 en ovanligt stor ökning av

medelinkomsten, större än genomsnittligt för storstadsregionema. Och

i den gamla centrala stenstaden har inkomsterna ökat med 20 procent mellan 1978 och 1987. Samma tendens ser vi i innerstadens

bostadsrättsomräden. Bakgrunden till denna utveckling ligger

naturligtvis i saneringama (som ger högre hyror) och den snabba vär-

bostadsrätter i innerstaden, som leder till en selektiv

destegringen på

De som flyttar in måste ha inkomster för att

omflyttning. mycket höga

kunna betala de ökade hyrorna resp de höga bostadsrätt-

priserna på

ema.

146 Inkomster

Resultaten i tabell 8.4 rörande inkomst kontant-

disponibel resp marginal (se nästa avsnitt) har kontrollerats med avseende på eventuella effekter av hushålls- och åldersstnrkturen i de olika områ-

visar i huvudsak samma indestypema. Regressionsanalysema komstrelationer mellan områdena som av tabellerna 8.3 och

framgår 8.4. Småhusornrådena i förorterna har cirka ll 000 kronor in-

högre komst än bostadsrätts- och alltså 2-3 0()0 lcronor

hyresrättsområdena, mera än i tabell 8.4. För i förorterna

allmärmyttiga hyresrättsområden minskar inkomsterna ytterligare något. Relationema mellan me- . delinkomstema i olika områden således inte, men de

förändras skärps en aning.

Inkomstproblem

indikatorer i tabell 8.3-4 berör olika av Övriga typer inkomstproblem. Vi räknar andelen under existensminimum, som motsvarar ungefär den gräns som socialstyrelsens allmänna råd om socialbidrag anger. I denna beräkning ingår inte kvarboende ungdomar, studerande, företagare samt jordbrukare, och skälet är jämförbarhetsproblem.

Vi beräknar vidare andelen som tillhör ett hushåll som fått socialbidrag under intervjuåret. I bör dessa båda indikatorer ge

princip samma resultat, eftersom de har ett nära samband. I praktiken är andelen under existensminimum dubbelt så stor som andelen socialbidragstagare. Det beror i någon mån att

på socialbidragsnormerna varierar mellan kommunerna. Dessutom kan obenägenheten att söka socialbidrag ge lägre siffror för socialbidragstagandet. En annan förklaring är att inkomstsituationen beräknas per medan so-

taxeringsår, cialbidragen oftast gäller i tillfälliga nödsituationer. Man kan

hjälp vara berättigad till tillfälliga socialbidrag trots att man sett över hela året har haft relativt goda inkomster. Ofta utgörs även de som beräknats ligga under existensminimum av övergångsfall: ungdomar som kommer ut arbetsmarknaden under året, invandrare, flyttare etc.

på

ga variabler gäller bedömningar av

intervjupersonemas subjektiva sin inkomstsituation. Vi frågade om man har en kontantmargi-

rimlig nal (Om Du skulle hamna i en oförutsedd situation, där Du

plötsligt på en vecka måste skaffa fram 9 000 kronor, skulle Du klara det?).

inflationen och har höjts från 4 000 till 9 000 kronor Beloppet följer sedan år 1978. Den andra indikatom gäller oro för den egna ekonomin

iW ?

1. .m m w r mm

›.mm o.mm H.›m ›.mm m.wm m.mm m.«N m.mm ›.›m 5.5 a.m m.v m.o H.m m.m m.H m.H o.v wow

mwaouo

vCHEOCOxG

m .

w.vH m.mH m.«H m.mH m.«H o.mH m.mH v.mH m.mH

H.0 »n.m

cmmcHmmm.: m.H- m.H: *m.m| v.m- H.N| m.m- -m.m-

ucmpcox

.›mmH-mmmH 0

o.« m.« ›.m m.v m.« ›.m N.m m.m w.m

.amuucwooum

mqb »m.o m.o -o.H H.o v.o m.o w.o »pmm m.o-

namaoom .OMHUHQ

.uwvcma

m.o« m.«m m.mm m.ov m.m« m.›m m.›v v.m« o.m« m umaamx :omg NUMC -m.o m.o

|©am N.H|

m.w- m.m- u.w- m.v- g.m- w.m-

umaøv

m.› m.m m.› m.m H.› m.› m.w m.m

m.HH

v.H m.H- m.H› *v.vu a.H- m.m- m.H- m.H- -v.a-

uwvcb HESEHCME

.wmmanmwma Imcmumaxm

mxwao

a vaouu m.›m H.›m «.mm o.vm m.«› H.m› a.o› m.›m ›.Hm m.Q m.H m.H m.H m.o -m.H ?v35 m.o- v.v- m.H-

anwa mxxxca

uemm

umvnm guoa umnnm uuoc

M a uno: w H

umnnm uaoc umunw

M M H H

wwmanmmma

unw

cmUcmaamnu©mumEoxcH

m.m uocoamou uocoamma umcowmmn umcowmmu

›m\mmmH ›m\mmmH uovamaca umucmwqw

amvüm nmnmmmw nmummmw

ouvcaz wanna: muuoz muncwz muucwz muuoz

aawnma mqmm mmmaøz nqmua mmmaøz uopxcømmwvoum uwuxcømomvwum ucmus

uuqcmsocow nmuxcsmumuoum nouxqsmuwnnum cmcoammnneamz cmzowmounsamz

mmmmmmmmummm cmcoamwumeaongooum cocoamoummuonwuow qmcowmmunsaocxooum mmcowmmuwmnonmuom

148 Inkomster

a ›.om H.m o.mN ›.mm m.›mm.mm N.mm m.mm o.vm wow m.m m.m n.m m.o a.m *m.n m.m

maaouo

vcweocoxw

.rmmanmmma

h ›.m

Ucwuu

HGCOHUMHHM m.«H H.ma m.Ha ›.ma v.«H m.vH ›.mm

cwmca m.H- m.m- *m.w- m.w- g.m- H.w| |w.H: m.m-

ucmucox m.mumE

UEMM

m o.v «.« m.m H.m m.m m.a m.m m uumm :m.o ›N.0 v.H aw.0 -v.Q

uamaoom mmuvwn -a.o- |a.0› 0.v|

MHMCOHOGHEOCH

bmwmmanmmma

m.o« w.mm m.«m H.›m ›.«m ›.›m m.mm m.w«

now namn |©am Nvmc ›m.m

m.N| m.m- m.m› w.m- w.m- m*m.m-

m.Hwa

m.› o.m ›.› o.m m.m ›.« m.m m.› uwöcb m.a» 0.N| m.o- m.H| a.m- m.ms m.m- -n.H-

HEDEHCHE

nmcoumaxw

UüHCmEOC®U

mcacmføovwnumm

m.›m m.m› m.«› m.m› a.«› m.m› H.mm o.wm w.Q v.Q

mmwo Auxuv m.o- w.Q- |H.0| |H.H1 uw.m- -m.m-

wxxxca

.amuucwooum

.COUCMHHWQHDMUWEOMGH .wmmanmmma

v.® man msnaam mscmsm

nmxmmma wmxmmma ›m\mmma pmxmmma w wuumumvmumon wuumumwuaa w wuumumnmumon Wuumunmuxn

amvüm nmummmw nmammmw umnmmma mmummma

om om om om om om

zmammzomømammoam

A A A A A A

H ssuucwo uuoumz ssuucmo uuoumz uuoumuu»

HH®QMB 44mm Ucmuh 465 owmaøz ucmna uuououuw hamna ucmne

.mcuocowmmumvmumuoum umaamx mmmasz mmmasz wmmasz

Hwvcowmmm

cmvmueomuuounm

Inkomster 149

a .. .. .. m.mm «.mm o.wm m.›m m.mm m.mm m.vm m.mm «.Hv v.mm m.mm m.m v.m m.H m.v m.m m.H-

ummH

5 m.m H.m H.m

m.oH m.mH ›.›H m.mm ›.mH m.aH m.Hm m.mH

w.H o.H *m.m- v.vs |a.o- v.01 -v.w- m.H- m.m-

cwvcwuu

:oo m.m m.m m.« m.m m.m m.m v.a m.m o.H m.m

m.oH

m.m m.H -m.g m.m -m.o

sw.o| w.mu H.H| -m.o-

.oummmuwuou

m.«m o.mm ›.«m m.o« o.m« o.o« m.mN «.mm o.om m.mm m.om

n.m |m.H .mama

mmmaummma

|H.m| *m.ma -m.o- H.m- m.w- v.m- m.m-

umaaw :oo

m.› m.m ›.m m.› m.m m.« m.v a.m m.« «.m

N.Ha

m.a m.m m.o -m.a cwøoauwm mama

H.v: o.nn v.m- m.m- v.o| u nom

umuñamunm

.wwma

.mmmanmwma

w.v› m.N› o.m› w.o› m.›w m.H› ›.» a.m› m.›m m.m› m.» mon m.H H.Q m.m v.m o.m- aN.H| -m.m- m.m- m.m-

cwum

uuacmñocmm

.mvaamumcmmumams cmvoauwm

:oo uum

ummvcm

®UC®oQumx

uwvc:

uuououua uuoumuux

amma: amma: umma mccwu

Hm am

uuoumc uwuum uuoum: umuux -mvwuamn

uuoumc uouua uuoum: umuux

uucwo uucwo gucmu pgoumc -unc uwuuw uucmo uuoum: nam: umuux

›m\mmmH uuonmc uuoumc

nmummma .mvcmumvøum

wm

uumncm =uwmmHsz=

cwmcaHxowuø uoumaaamo

Mumm EHHMI uumum «umm eaamm upmum møgmem HEOUGMHD aaamm msnmem wnQw wuQw Eawmm uumum mzcmsm saamm msnmsm AH .N Am Av

ueoncmam Ucmuh usoncmam usoncmam

ommasz

HOQWEHMWGUNHEO

150 Inkomster

›.mm H.m o.mm m.mv m.mv m.mm m.Hv ›.aN m.«« now m.m

mwaouo vCHEOCOX®

m.m m.›

m.«H H.mH ›.›m m.mm m.›H m.mm

-o.H

m.H- m.m- -w.o- H.u- m.H- m.m-

cwmcH m.mumE

hmmanmmma ucmucox

now o.« «.v m.« o.› m.o «.o

mamcoammuêoca H.vH m.Ha

m uumm -m.o -m.o *H.m ø*ç.m namwoom mmuvan H.n- m.m- m.Q-

s

.mvam

m.ov w.mm m.›« m.mm «.mm m.mm ›.Hm m.›m

tmma »m.v H.w

uuacmeocmo uoabm mvmc

n.m- n.m- m.m-

H.QN| v.0H|

v m.› o.m m.m w.m m m.m ›.N

m.Na

mcacm«oU®uumm -o.m

m.H| e.m- m.m- v.a- m.m| m.w| obcommoumw

umvcb HESEHCME

nmcwumaxm mm

.amuucwooum

.›mmH-mmmH

man m.›w «.mm m.›m m.mm ›.mm m.» m.m› m.o

mmao Auxuv m.o-

wxxxca

coaawnmu

maamm

umvcø

.covcmaHmsunuumeoxcH

H

muuom .mcumcowmwnmömumuoum

.nmmaummma

«.m uuonmc uuohmc uhouwuuä

unoum: Hwuua uuouwuuh uhoumc Hmuuä mcuwuocuom

pmxmmma ›m\mmmH ›m\mmmH uuoumc uuouwpua uuoumc

nm-mmmH umummma nmnmmma om

vcouu HMMHM

zmommzomamammoam

adam: eaamm uumumuumum msnmem msnmäm EHHMW saamm uumum mscmêm

»Emm GAME mscmsm Åvua

Hamnma mmmaøz vcmua mqqm mmmaøz Ucmuh ncmua

mmmasz

umcowumwum

covmusoâmumoumconaaz

Inkomster 151

(har Du under den senaste tiden känt Dig orolig för Din familjs eko-

nomi under det kommande Denna indikator har ett nära sam-

året?). band med konjunkturutvecklingen.

Cirka 7-8 procent ligger under existensminimum. Andelen fattiga i

denna bemärkelse tycks ha minskat en aning sedan 1983, den period

som vi överblickar med ULF. Andelen socialbidragstagare ligger rela-

tivt oförändrat på fyra procent. Andelen under existensminimum är

lägst i storstadsregionema (mindre arbetslöshet), men här finns å andra sidan flera socialbidragstagare.

Inom storstadsregionema tycks centrum ha någon övervikt för såväl

som socialbidragstagare. I småhusområden är dessa andelar

fattiga

och de är högst i förortemas hyreshusområden. Det är framför

lägst,

allt hos allmännyttan och i i förorterna vi

miljonprogramsområdena

hittar de fattiga och socialbidragstagama. Där tillhör var åttonde ett

och mer än var tionde under existens-

socialbidragshushåll, ligger

minimum. Detta hänger samman med att dessa bostads-

givetvis

områden är de minst attraktiva, och att de resurssvaga bostads-

konsumentema har större utsikter att få bostad i allmännyttans

områden. Således är andelen socialbidragstagare tio gånger större hos

allmännyttan än i småhusområdena, och två större än hos pm-

gånger

vata värdar.

Endast 15 procent saknar en kontantrnarginal motsvarande en ordinär

bruttomånadslön. Nästan dubbelt så många, 27 procent, känner emel-

lertid oro för sin ekonomi. För båda dessa indikatorer är det relativt små skillnader mellan olika regioner i landet.

I storstädemas centrum tycks man oftare vara orolig för sin ekonomi,

och den andelen tycks öka. Det kan möjligen hänga samman med för-

väntningarna på den framtida bostadskostnadsutvecklingen. Analogt

med övriga resultat är det framför allt i allmännyttiga bostadsområden som man har likviditet. Och där känner man oftare oro för sin eko-

låg

nomi.

Inkomststandarden i olika befolkningsgrupper

Vi avslutar detta kapitel med beräkningar av inkomstsituationen for

några viktiga grupper som är bosatta i olika regioner. Vi tittar på dels

152 Inkomster

arbetare och tjänstemän (mellan och hög nivå), dels samboende föräldrar, dels yngre barnlösa ensamstående (under 45 år) och äldre samboende utan bam (över 44 år).

I tabell 8.5 visas att de disponibla inkomsterna är högre i storstadsregionerna än i riket i övrigt för samtliga dessa grupper utom en-

yngre samstående resp äldre bamlösa. Eftersom levnadskostnadema är högre i (särskilt boendekostnadema, se ll) erfor-

storstadsregionerna kapitel

dras också högre inkomster här. Vi kan också konstatera att tjänstemännen har en relativt sett bättre inkomstsituation i storstadsregionerna (+3 800 kr), medan denna skillnad är klart lägre för arbetarna (+1 900 kr). Störst skillnad kan vi registrera för samboende med barn (+6 400 kr). Detta bör i första hand bero på en hög för-

värvsintensitet bland kvinnor i storstadsregionerna.

Inom är inkomstskillnadema mellan olika områden

storstadsregionerna

relativt små när det gäller arbetama, men de är klart större för tjänstemännen. Mellan arbetare och tjänstemän det nästan 20 000 kr

skiljer

(30 procent) i de mest attraktiva områdena (den gamla stenstaden, småhusområden i närort).

Det finns ganska stora inkomstskillnader mellan samboende med barn som bor i olika typer av bostadsområden: de som bor i centrum resp i småhusområden har cirka 20 procent inkomster än de som bor i

högre

miljonprogramsområdena.

I tabell 8.5 finns även en jämförelse mellan generationer. De yngre har överlag mindre inkomster än de äldre, vilket hänger samman med högre arbetsinkomster bland de äldre (stordriftsfördelen av samboende är redan beaktad i Det finns inte större sam-

inkomstbegreppet). någon

spelseffekt mellan generation och områdestyp.

På motsvarande sätt visas i tabell 8.6 andelen som saknar en kon-

tantmarginal. För arbetarnas del föreligger här en samspelseffekt:

denna andel är i för arbetare

högre storstadsregionerna (4 procenten-

heter), medan den är ungefär densamma som i riket för de andra

För samtliga grupper framträder en markant andel i grupperna. högre

i förorterna, särskilt i som

hyreshusområden miljonprogramsornråden

ägs av allmännyttan. Bland arbetarna saknar här nästan varannan en

kontantmarginal.

Inkomster 153

.

?HM

m

Aux

COWDUV

amus

cmwøuv anwa

.

uuw

5 m.m› a.m› ›.o› o.m› m.mm m.H› m.o› H.H› ›.›m m.›m

mums»

H

GHMQ

E v.om m.m› m.m@ m.m› H.m› m.Hm m.mm m.m› m.» m.Hm

onemw

mxxumeoxaw

uwacmmsoaueømaox

um:

mmm «.»

+ m.mm m.ww m.mw v.wm w.» m.m› m.wm m.mm o.m›

Enn

Gmaawz

m.mm H.mm m.mm m.mm a.mw m.mm w.mm o.mm m.mm ›.mm

umnum mnmu

Hmnacommao

umsoxca

ummmønmmmcacxaommn

mxaao uwvnm

.nmmaummma H

m

man

amma»

amnwcommwo

m.w

uwqodmmu unoumc

gucmo

umxau møamem uuoumuuw

upmummumg

pumumvmumon

cmvmueomnmumnoum

mama maam wom^ wom^ wom^ Hnam mønmem eaamm

aawnma muncaz AMQZOHOMM eøuucoo uuoumz uuoumupw

.ummmumwvmueo mmemøqmmmawmzo

mcwcmHoUwHumm zmommzomemomom

zma«mzomzmwommzowqH2

154 Inkomster

0.» m.w m.w o.m m.m m.› o.v m.m m.w H.m

sump

m.NH m.«m

®HUHN onemm

cumn

5 m.ma ›.ma

Emmcm mums» m.Hm m.mH m.oN H.mH m.mm m.«m w.0H N.mm m.Na m.mm

.

OCHCwHOU®HHmm

.ummmummvmuäo

m

sump

›.m m.m m.m m.«

E v.aH m.oH v.Ha w.mH m.›m

onemm ›.Na m.aH m.mm

Hmu5

um:

m.v m.v ›.v m.m m.m «.m H.m H.m m.m m.m

ppm + Enn H.NH

QMHHQE o.mH

H

.HMCHOHMEUGMUCOM

I®QH4 wumu m.mH v.mH m.mm ›.HN w.mm m.mm m.mH H.om m.mm m.mH mama w.«v

HMCMMW

ECM

nmnom

a

HGUC4 amma-

©.w

nmmmøummmcwcxaomwn unoumc

umcoammu uucmo

umxag mønmew uuonmupa

uumummu›n

mxwao .mmmanmmmñ uumumvmumon

qmvmueownmumuoum

m man

HHOQMB mama maam wowA wom^ wowA «uam

muucqz asuucmo uuoumz uuoumupw msnmem eaamm

qmozoHomm

zmommzomamomom mmamoqxmmommzo

zmo4m2omzm0ommzonqHz

Materiell standard 1554

Kapitel

Materiell standard

I 8 redovisade vi inkomstsituationen och dess variationer mel-

kapitel

lan olika delar av landet bostadsområden i storstadsregionerna.

resp Inkomstema bygger på från bl a taxeringen resp olika

registeruppgifter

transfereringssystem. Dessa kan delvis vara missvisande: alla

uppgifter

inkomster är inte deklarerade, och och för-

inkomstdispositioner

som inte syns i kan störa

mögenhet taxeringssammanhang jämförel-

serna. Inkomstema bör också ses i relation till Exempelvis

utgifterna.

kan höga eller hög skuldsättning för anskaffningskost-

hyresnivåer

nader i samband med boendet (insatser, svarta överlåtelsepriser) inne-

bära att man i storstadsregionerna och särskilt i vissa attraktiva bostadsområden behöver ha högre inkomster för att leva på en i övrigt lika god levnadsstandard.

I detta skall vi se hur den materiella levnadsstandarden ter i

kapitel sig

storstadsregionerna i konkreta termer. Vi redovisar andelen som har

till ett urval och annan konsumtion. Urvalet om-

tillgång kapitalvaror

fattar fritidshus, bilar, vissa hushållsmaskiner (video, diskmaskin,

frys)

samt semesterresor. Levnadsstandarden i dessa avseenden är natur-

relaterad till inkomsterna. Detta inverkar även de regionala

ligtvis på

skillnaderna: bestäms i viss mån av hushållens ekonomi-

besättningen

ska resurser. andra sidan kan levnadskostnadema, och då speciellt boendekostnadema i områden sambandet mellan inkomst

dyra påverka

och konsumtion i andra avseenden. I den typen av områden kan man tvingas att använda en större del av sin inkomst till bostadskostnader. Detta talar i så fall för en av den materiella

jämnare fördelning

standarden. Och om är och varie-

boendekostnadsutvecklingen kraftig

rar mellan olika områden kan man t o m en successiv

sig

i de mera attraktiva bostadsområdena.

standardsänkning

156 Materiel! standard

Våra konsumtionsval speglar emellertid inte bara våra inkomster utan även Sådana val samman med vår allmänna livs-

preferenser. hänger

stil, och den varierar med bosättningsmönstren. De småhusboende satsar oftare på hushållsmaskiner, på bilar och ett stationärt liv, medan

på

de som bor i satsar ett liv och

lägenheter på rörligare (semesterresor)

annan konsumtion än kapitalvanor till hushållet.

Maskinell utrustning i bostaden

Diskmaskin och normalt inte i men finns ofta

frys ingår hyresbostäder,

som standard i småhus. Där har de också funktion, eftersom

viktigare

de allra flesta med fullt förvärvsarbetande föräldrar bor i

barnfamiljer

småhus. Detta samband bakom resultat som visas i tabell 9.1

ligger

och 2. Idag har 39 procent av den vuxna befolkningen diskmaskin, och 92 procent har frys. I storstadsregionema där andelen småhusboende är

mindre, ligger dessa tal en aning lägre (37 resp 87 procent). 26

procent har video i riket, men 30 procent i storstäderna. Dessa tre

utrustnings-

detaljer har ett särskilt intresse, eftersom de senaste

de representerar innovationerna För diskmaskin och frys

på kapitalvarumarknaden.

gäller att de först penetrerade marknaden utanför storstadsregionema.

För video är det tvärtom.

Samtliga tre kapitalvaror finns i mindre hos

utsträckning befolkningen

i centrum, och i större i småhusornrådena. Beträffande

utsträckning

som är den äldsta är innovationsfasen nära nog avslutad:

frys, detaljen,

på senare år har därför varit snabbast i

ökningstakten flerfamiljsbostä-

dema och i centrum. De nyare detaljerna diskmaskin och video ökar snabbast i förorter och i småhusområden.

Bilägande

Bilägandet har ökat under hela och har fort-

efterkrigstiden, ökningen

satt även under efter 1975. I centrala

krisperioden storstadsregionemas

delar är bilägarna fortfarande färre än i riket i sin helhet, men

ökningen

är lika kraftig som i resten av landet. I riket har 82 procent bil, och även i storstädemas centrum är nu en I

majoritet bilägare (53 procent).

storstadsregionemas småhusområden har 93 procent bil, och det är flera än i norra inlandet och andra

glesbygder.

Materiel! standard 157

v.m v.m N.› H.m ›.m o.m m.m

N.vH m.aa

:wmCH mäuu 55m: *m.w- *m.m- *v.v- *a.m-

*o.mH- xH.vH| *m.oau m*o.oH-

h

.amuucwooum m.mm m.mm m.«« m.m« «.mv

m.›m «.vm m.mm w.vm *TT m.w- m.m- -m.o- m.m› *m.m- o.v- n.N| *menu

comCH nmoemm

mmwuumu

.DOUCMH

m.mH H.om m.am m.Hm m.›H h.mH m.mH o.«H o.«H

M

*m.m|

HMHÖU v.vm

N.Nm ›.mm m.Hm m.›m ›.mm H.mm m.Hw

c®maH -xmav

cwxmme

MMHHO

H

.mmmaumpma comcH aowU«

mm Q Q Q

vcouu

av

m.m› o.m› m.om m.Nw «.Hm m.w› H.vm m.» m.mm

o.m v.n m.m w.o N.m 0.m n.v

man |%.QI .Hu »Emm Mmmm

-mvauauu .Hmam›mH

UHmUCMUmWUMG®H

cmam

uouom uuoc umbnw uno:

« M H H

umuom uuoc umuom uno:

H a w H

mmmaummma

mmcxmm

HHGHHUUMZ. una

.H.m HGCOHOQH Hmcowmmu

mm\mmma uwcowmmu umcowmmn

mmxmmma umvcmacw umucmmcw

mmumnmm

BmMHm mmmmumumw

umuuamamø

muvcwz wnvcaz muuoz muncwz mubcwz munoz Ad

mama hamna ommaøz Ucmnh

aamnma mmmasz uwuxcømwmvoum :®:oHmmH©EHm2 Hmuxczmvhvmum

puacmaocoo cwcowmmumñaonxooum cmcoamwunsamz umuxcsmwnvoum Cmcowamummuonmunm umuxcsmvwuoum

mummmmwmummm Cwcoamwummuonmuno cwcowmmumswoaxooum

158 Materiel! standard

v.m m.ma

N«h.mI *m.m- xm.M|

mxQ.WHI %«N.mNI *Q.vH| tv.%H| kN.%H|

|N uuonm m.›m m.›m m.om

m.›N m.«N m.mm H.Nm ›.«m

mmmanmwma v.v

mm v.m- m.v- .Q| N.H|

ammewm xH.vI a*m.m- xm.mI

mmmuuwu

Mmm H

mamcowmwueoca

m

m.mH m.mm o.m« m.›m m.mH

*m.ma *m.m| n.mu *v.vu *m.vn «o.v- N.HI m.g-

uuacmeocww

H.Hw o.mm o.Nw m.›w m.m« H.mm m.» H.›m

ømmcH»gagn GHXWME

w.m- m.m- a*m.v-

*H.mw| xH.mH| *m.HH| *w.mH- *m.waa

UCHCmHOU®HHmm

›.m› o.o› m.Hm m.o› ›.vm m.mm ›.m› m.H›

.amuucmooum cwmcH HoouH

*v.Hm- *m.wma *m.om- *m.om- *u.mmu *H.ov: «H.mN| *m.mm-

mm

ummm man

-mnwuauu

.UumUømummvmqwa

A

.mcumcoamoumvmumuoum

aawwuwumz

.mmmH-m›mH

N.m mm\mmmH mannen mannen uumummuäc

mmxmmma mmnmmma mmxmmma mm\mmmH m wuumumumumon uumummumn w w wuumunnmumon w

nqmuu amxHm mmmaamnma mmsmnma mmummma

om om om om om om

zmammzomomammoam

A A A A A A

ommasz hamna Eøuucwo UHOHOHUW Ennucob uuoumuu»

»ann mama Ucmuh mqqm uuoumz uuoumz

aawnma ommaøz mmmasz ucmus mmmaøz vcmus

Hmcowumaum wmwmmwmum

mwmmmammmwmmmm

Materiell standard 159

*m.m- *m.v-

mxm.QMI *m.mw- *n.mau «H.mHI *v.mH| «Q.vHI

E H Ö m.mm H.mm m.Hm m.mm o.mm m.om «.mm o.mN H.mm H.mm m.HN |Q.N m.H Q.Hl Q.HI nä nanm» |®au$| o.mu

H*N.0HI

›.m m.› m.›« ›.mm m.mm m.o« m.o« m.mm m.mH m.›m H.ma n.m |êuv| lQUH| v.M| .lv-ä n.m- *m.vn *m.m| m.0H|

N.Nw ›.mm «.mm H.mm o.›m m.m› N.«m m.Hm o.«m m.mm m.v«

H 0 m w v m H M

en .amuwhma

cmum

uuoumuua uuouwuuä

ammau amma» mmcxmm

am Hm

uuoumc uwuum uuoumc umuuä

uwuuh UHOHWC umuuä

:unc uuoumc \NmC

uunmo uucoo uucwo uuonmø umuua Hucmo UHOHWC uuoumc Nmuuä

mmxmmma uuouwc

mmsmnma

umumammmb

«ummEHHME uumum wuQm EHHMI uumum møzmñm eaamm mønmåw HEOUCMHM wHQE HHQW EHHMW uumum mscwsm HEOUCMHW Ewan: n:cmEm HEOUEMHN AH

ommaøz weovcmam Ucmuh

mmmmmammmummaa

160 Materiel] standard

Q v.m m.m m.m m.m o.H

m.mH m.mQ o.›H

aH.H

cmmcH mmuu m*n.m| m.m| m*a.mH| *m.mH| *m.vQ- *v.mH|

MHMCOHU®HEOCM

mmmaummma uuomm

m m.›m m.›m Q.›m m.Hm m.mm m.mm ›.Hm m.›Q uow mm |H.N -v.v nmoåwm v.m| v.51

mmmnuwu *H.v| -v.m- -m.m-

a.v m.m cwmcH aan m.mQ m.mm m.mm m.H« ›.mm m.om

|m.H m.m v.n

*m.m| *m.m- -m.m- um.ou.

a

uuacmeocwo

UCHCWHOUQHHWW Q.Qm o.m@ m.«m ›.mm m.Hm m.H› o.›N m.mm

cw@cH Ixmav CHMWME -m.H

H.n| m.ma

«H.mH| «H.mH| *Q.oa- *n.mH»

.. ›.m› o.o› m.om o.mw o.H› m.›m m.om m.mm

.amuucwooum

c®mcH aomUa

*v.Hmu *m.mm- *m.nm| *m.mm- *m.mv- *m.mva

Q Q Q no .UHMUCMPWWUMC®H m.m› m.» m.›m o.›m o.m› m.mm H.m› o.m›

o.m m.m m.H aH.m m.m m.v

-w.H- .Qm-m›mQ

Mmmm man

smvauwuu

:mun

HHQHHOUGZ

a mmcxmm

.mcumcowmwumvmumuoum

.wmma|m›mH

mm\mmmQ uuoumc uuonmc

uuoumc uuoumuuz uuonm: uuoumuua WUHOM.N.m mmxmmma mmnmnmw mmxmmma uaoumc uuouwuum uuoumuua uuoumc uuoumuua

mmnmmma

vcwuu amxHm mmmanmnmu

zmommzomomammoam uoumamama

mmmaøz ucmua eaamm saamm uumum uumum mønmsm mønmem sawmm swamm uumum msawsm mscmsm AH

HHÖQGB »Emm mama ucoua mqam wmmaøz ucmua

mmmasz

uwco«um«um

zmnmmzozmmwommzonqaz

Materiel! standard 161

Fritidshus

Ett fritidshus kan det täta boendet i storstädemas centrala

kompensera

delar. Samtidigt är kostnaderna större i storstadsregionernas närhet, och kostnadsutvecklingen har varit lika kraftig som för

ägarbostäderna

i storstadsregionema. av den vuxna befolkningen äger ett

21 procent

fritidshus, flera i (23 Fritidsboen-

något storstadsregionema procent).

det tycks ha minskat något, även bland Minsk-

Storstadsbefolkningen.

ningen är särskilt kraftig för befolkningen i storstädemas centrum (13

i där fritidshuset har den

procentenheter), just den typ av bosättning funktionen att kompensera ett tätt boende. Tolkningen kan

viktigaste

här vara att konsumenterna p g a kostnaderna tvingas göra ett val mellan ett centralt boende och en fritidsbostad. En annan tolkning kan vara av en mera urban livsstil, där investering i en (dyr)

utvecklingen

fritidsbostad inte prioriteras lika starkt.

Semesterresor

Semesterresandet är i relaterat till inkomsterna, men det

hög grad på-

verkas också av bosättningen. Småhusboende innebär vissa kvalitéer (tomt, närhet till naturen) som kan ersätta en semesterresa.

trädgård, Storstadsbefolkningen reser oftare än Av be-

landsortsbefolkningen.

folkningen i centrum har tre fjärdedelar gjort en semesterresa på minst

en vecka under de senaste tolv månaderna. I landets glesbygder gäller

det var annan. Semesterresandet ökar i hela landet, däremot inte i vissa

delar av Det gäller bl a förortsom-

storstadsregionema. allmännyttans

råden.

Den materiella levnadsstandarden i olika av bostadsområden är

typer till stor del en konsekvens av resurser, men den

befolkningens på-

verkas också av livsstil och val mellan olika konsumtionsaltemativ.

Olika typer av innebär ett val av livsstil. Exem-

bosättning samtidigt

pelvis är andelen bilägare mindre i storstädemas centrum, medan det för i perifera småhusområden nästan är en nödvändighet.

barnfamiljer

Konsumtionsmönster följer livscykeln (t ex semsterresor, friluftsliv,

kulturkonsumtion) och kan vara mer eller mindre starkt företrädda i olika områden, beroende på befolkningens ålder och hushållsstruktur. Om vi tar hänsyn till sådana strukturskillnader blir skillnaderna mellan

olika typer av bostadsområden betydligt större än i tabell 9.2. Regres-

där utöver även har kön, ålder och

sionsanalyser områdestypen ingått

162 Materiel! standard

hushållstyp visar t ex att andelen skulle vara betydligt mindre

bilägare

i småhusområdena, om inte vore så starkt

bamfamiljema överrepresenterade där.

Bostadsförhållanden 163

Kapitel 10

Bostadsförhållanden

Våra bostadsförhållanden bestäms av tre huvudfaktorer. Utbudet på bostadsmarknaden (hustyper, bostadsbeståndets utrustning, bostadsstorlekarna, boendekostnader) bildar den ram

upplåtelsefonnerna, inom vilken konsumenterna kan välja. Vi väljer bostad i med

enlighet våra preferenser för olika boendemiljöer och våra resurseri form av inkomst och förmögenhet, kunskaper och personliga kontakter. Boendekostnadema inverkar vårt val: om boendekostnaden eller in-

på satsen blir för får vi revidera våra önskemål, och söka oss till ett

hög billigare boendealtemativ. Det är konsumenternas samlade

preferenser och efterfrågan som avgör hur åtkomliga olika bostäder är för olika grupper. Om det råder en stark pressas boendekostnaderna

efterfrågan uppåt: på bostadsrätter och småhus ökar, hyresbo-

överlåtelseprisema städerna får ett allt högre bytesvärde, och och renover-

nybyggnation ing ökar den allmänna bostadskostnadsnivån. till för-

Möjligheterna mögenhetsbildnin g genom boendet innebär att bostadsvalet ofta kan bli en och även detta bostadsvalet.

framtidsinvesterlng, påverkar

Dessa tendenser leder till en kostnadsdifferentiering mellan attraktiva bostäder (centrum, småhusområden i de inre förorterna) och de mindre attraktiva områdena (höghusområden i de yttre förorterna, allmännyttans hyresområden, under

storskaliga höghusomrâden byggda miljonprogrammet). Flera faktorer stimulerar och förstärker denna process. Den snabba av till bostadsrätter i centrum,

omvandlingen hyresrätter som i kombination med gynnsamma leder till markanta

reavinstregler förmögenhetsökningar och för nästa genera-

höjer inträdesbiljetten tion konsumenter. av den stenstaden leder till

Saneringen gamla påtagliga hyresökningar och en av antalet små och lä- . «

minskning billiga genheter. Detta innebär att ekonomiska resurser blir allt för

viktigare

164 Bostadsförhállanden

tillträde till den mest attraktiva delen av bostadsbeståndet. Valmöjlig-

hetema för de resurssvaga minskar.

Vissa förändringar är också att vänta med hänsyn till storstadsregionemas tillväxt och förändringarna av yrkesstrukturen. Storstadsregion-

emas tillväxt, som var relativt snabb fram till 70-talet, innebär i en

sig

ökad differentiering. De nuvarande stadskärnoma inrymde för

några decennier sedan en betydligt större andel av regionemas befolkning,

men idag har de en annan funktionell roll. Befolkningstillväxten har utvidgat storstadsregionemas gränser och innerstaden har kontoriserats

i stor Den äldre dominerad av arbetare och

utsträckning. befolkningen

lägre tjänstemän som flyttade in i centrala bostäder under 30- och 40talen tenderar nu att ersättas av en yngre befolkning med högre utbildning och mera kvalificerade arbeten. Denna generationsväxling sammanfaller i tiden med en av bostadsbeståndet och

omvandling ägarför-

hållandena. Tendenserna bör förstärka varandra i de mest attraktiva bostadsområdena till nackdel för de svaga bostadskonsumenterna.

Vi väntar oss att dessa tendenser ska inverka dels på bosättnings-

mönstren (dvs befolkningens rumsliga fördelning mellan olika bo-

stadsområden, vilket visades i kapitel 3 och 4), dels på befolkningens bostadsstandard vad gäller själva bostaden. I detta kapitel kan vi såle-

des komplettera den bild vi fick i kapitel 3 och 4 med en koppling

mellan individ och bostad.

Regionala variationer av bostadsförhållandena kan i princip uppstå på

tre sätt: genom att den lokala arbetsmarknaden skapar ekonomiska re-

surser som används till ökad bostadsstandard, genom förändringar av

bostadsutbudet (ny- och ombyggnad), resp genom selektiva flyttnin gsrörelser. Den ekonomiska utvecklingen och arbets-

utvecklingen på

marknaden bör i princip ha samma effekter för storstadsregionema i sin helhet, eftersom de utgör en gemensam arbetsmarknad. Bostads-

standarden ökar naturligtvis i de områden där bebyggelsen

genomgår

större t ex sanering eller

förändringar, genom kompletterande nybe-

byggelse. Men variationer av bostadsförhållanden kan

inornregionala

också uppstå genom selektiv Om de ekonomiskt starka

omflyttning.

konsumenterna, som kan välja sitt boende, tenderar att bli överrepresenterade i vissa attraktiva områden kan bostadsstandarden (i vidare

bemärkelse) öka i dessa områden därför att bostäderna då blir bättre utrustade. Om hushållsstorleken minskar i ett bostadsområde (t ex när befolkningen åldras och barnen flyttar ut) leder detta till att

Bostadsförhållanden 165

utrymmesstandarden ökar. Befolkningsstrukturen kan således ha effekter för bostadsstandardens inom de bostadsområden vi

utveckling studerar här.

Upplåtelseform och hustyp

I 4 har vi redovisat vissa förändringar av bostadsbeståndet som

kapitel är av för boendekostnadsutvecklingen. Vi visade att andelen

betydelse

hade minskat, framför allt i den gamla stadskärnan, och smålägenheter att andelen bostadsrätter och andra hade ökat Till

ägarbostäder kraftigt. bilden hör också den starka ökningen av överlåtelsepriser. I detta kapitel inleds därför tabellredovisningen med uppgifter om andelen som äger sin bostad, resp andelen som bor i bostäder i flerfamiljshus. Bostadsstandarden redovisas sedan genom två mått på trångboddhet.

mått bostadsstandard finns i kapitel 9 (utrustnings- Ytterligare på standard).

Sedan mitten av 70-talet har vi haft en snabb omvandling av bostadsbeståndet mot en större andel småhus. har allt flera kommit

Samtidigt

att framför allt av till bo-

äga sin bostad, pga omvandlingen hyresrätter stadsrätter. Villkoren för har lett till att även nya

bostadsñnansiering småhus i viss omfattning upplåts med bostadsrätt eller hyresrätt.

Den för viktigaste utvecklingen är emellertid den storstadsregionema

snabba av andelen bostadsrätter. Två tredjedelar av den

ökningen

vuxna äger numera sin bostad. I Stockholmsregionen rör

befolkningen det om 50 procent, i Göteborgs- och Malmöregionen om 57

sig drygt

67 Malmöregionens höga tal samman med hög resp procent. hänger andel bostadsrätter, och Stockholms relativt låga tal med en låg andel småhus. I bor 61 i (i fler-

Stockholmsregionen procent lägenhet

shus), i är det 53 procent och i Malmö-

familj Göteborgsregionen

regionen 51 procent. I riket i sin helhet ligger den andelen nu på 40 procent, och den har sjunkit med 5 procentenheter på lO år, i

med 6-8 (tabell 10. l).

storstadsregionema procentenheter

Inom storstadsregionema har ökningen av andelen som äger sin bostad varit störst i centrum. Detta Stockholm och och

gäller Göteborg, det gäller bostadsrätter som bara tio år (mellan 1975 och 1985) har

på

ökat från 8 till 16,5 procent av bostadsbeståndet. Det innebär att Stockholms centrum tio år har fått cirka 14 000 i

på nya bostadsrätter, huvudsak i de bostadsområdena som före 1951.

gamla byggdes

166 Bostadsförhállanden

Variationen mellan de olika storstadskommunema är betydande. I

Täby och Lomma äger bortåt 95 procent sin bostad, medan det i Sundbyberg bara är 14 procent. I Ekerö och Vellinge bor mer än 90 procent

i småhus, i Solna och Sundbyberg är det mindre än 10 procent

(bilaga

3, tabell B.10.2).

Utrymmesstandard

Utrymmesstandarden har ökat under hela efterkrigstiden, och bör idag

höra till den högsta i världen. Antalet boende per 100 rumsenheter

(kök samt rum på minst 6 kvm) ligger för hela riket 55,2. Andelen

på

trångbodda (enligt norm 3) ligger på 15 procent av den vuxna befolkningen. Som trångbodda räknas här personer i hushåll där man har mindre än ett (sov)rum per person, kök och vardagsrum oräknade. Samboende anses dock dela sovrum. Det innebär att ett par med två barn behöver minst 4 rum och kök, en ensamstående vuxen eller ett barnlöst par 2 rum och kök osv.

Skillnaderna mellan storstadsregionema och resten av landet är relativt

små. Stockholms- och Göteborgsregionema har något flera trångbodda

(enl norm 3), och det bör framför allt hänga samman med en lägre andel småhus. På den här punkten har också utvecklingen i storstads-

regionerna, och särskilt i Stockholmsregionen, varit sämre än riket

som helhet. i Stockholms kommun avviker vidare från

Utvecklingen

och Malmö. I Stockholms kommun har andelen trångbodda

Göteborg

ökat sedan av 80-talet (se tabell B.10.1 i bilaga 3). Den andra

början

indikatom visar här också en relativt sett sämre men inte

utveckling,

negativ. Måttet antalet boende per 100 rumsenheter är inte lika

på

känsligt för lägenhetsstorleken som norm 3: skillnaden beror att

på

Stockholm har färre småhus och därmed färre stora bostäder mer . -

(med

än 3 rum och kök).

I tabell 10.2 kan vi sei vilka bostadsområden vi har

många trång-

bodda, och var trångboddheten har ökat. Det gäller i första hand den

gamla stenstaden där 26 procent är trångbodda, och__där trångbodd-

heten har ökat med 15 sedan 1982. Aven i

procentenheter miljonprogramornrådena är mer än var fjärde vuxen trångbodd.

,W W

B m M mp Hm nu M e n M 7

mm

.

v.mH m.m.m H.mH v.vH ›.mH m.mH m.mH wm

Uvop EHOC H.H

rasmus -o.m- m.m- w.m- *m.mu *m.m- v.m.l -m.m| «m.vu

.umncma

amu .

m .wmmanwwma

m.mm m.®m m.mm m.wm H.vm m.mm «.«m Km

ooax *o.m- *o.vu *g.m» *v.v- *m.m- *N.m- *m.m- .xm›.m.I «H.m-

awucm mvcwon

Ucmuu

Hmamv

H .

uemm m.mm mznw o.mm m.Hm m.H« m.mm m.mm www

nom um: *H.ma *m.m- *m.m- *o.m- *m.m- |H.N| o*u.m| tQ.WI -m.H-

mxaao ncmmma

H

mm

son .

w.mm m.ww o.mq a.mm ›.«m o.mm m.vm www

Mmmm cam Umuw .m.oH

*u.uu*H.m| *m.m- *m.v- *u.m- “lvl H.m-

mwmanmmma m*o.m› q*m.m-

nom

Hamann

gwunm umnnm .HHOC

W H H w.

gmunm ugoc umunm uuoc

H H H H

uwbcø

uuacmeocmo

cmvcmaamsunmmumumom

gmøowmou .HmüoHömh nouoc

a.oH umcowmmu

mmxmmma mmxmmma umncmacw

mmumnma mmnmmma mm

Hmm?

mguawz muncwz GHUEHE muuoz II

dämpas 445m Ucmua hemma Amra

mmmasz wmmaøz gopxcømmnunum cmcowumunsamä umuxqsmumuoum

.amuucwooum cmcowmmuosamz umuxcsmmnvoum mwwmmgwwmmwm umuxcsmmnucum

Mwdoamwmuabm CMGOHÖGHwEHOQMUOUW cmcoammummuonwpow mmqowmmumsaonxooum cmcoummummuonmunu

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

168 Bostadsförhållanden

mm v.mH m.w UUOQ EHOC m.wH o.mm m.mH v.mH o.om o.mm

:mamma

EOCH *m.v- 3 m.H| «H.mH m.m› *m.v| *H.m- m.mm Hmm m.mm m.mm m.dm m.mm v.mm «.vm m.›m m.mm

.amuucwooum

ooax *o.m- «m.w- m.m- *H.v| «N.m| *m.w- 3.?

Hmucm mvcwon

*H.wH|

.wwmanwbma

mcacmHoUmnumm

Ucmuu

m.m› m.m« ›.mm uemm *v.mu «H.W|

QxW.mI

H

.mcnwcoamwumvmumuoum

mmmaummma

gem

.amncmaamguommumumom

umcoHumHnm

msnmem mscmsm

N.oH w w uumummuwn w w m uumummuxc w

mmxmmma mmxmmma mm\mmmH mmxmmma uumumvmumon uumumumumon

mmumnmw mmumnma mmummma mmammma

BMMHM om om om om om om

zmommzomomammoam

A A A A A A

ugonmz Eshucmb MHOHWZ uuoumuu»

Esnucmo unonmuuw

mqmm mmmaøz mamma mqqm mamma mmmaøz mamma mmmaøz mamma

aamnma wmmasz

mamcoamwu uuacmeocwo qmozoHomm

zmommzomemomom

Bostadsförhâllanden I 69

H umu ›.› m.m N.mm ›.mm m.mm m.mm m.mm m.om m.ma o.mm m.oH -m.o m.o m.m *H.m- o.v- o.m- *m.u- n.mu

xw.mH

E:nwmmUum

Q Hamsmsn

H umuwammmb

o.Hm m.mm m.mm H.mmm.om m.›m m.mm w.vm m.Hm H.mm m.mm ^EM 500 N.H| o m.m- m.m- *m.m- *m.mu *u.m- *u.v» *v.m| xnx

.Esuom

m.m m.« umcaâ w.mm m.«m m.mm a.«m «.mm ›.mm o.vm m.mm m.mm -m.o am.o uo.m uwcowuwm

-m.H- m.m| m.H| -v.w» *n.vu m.mn mm mamn

.comnwm

EDR mmm xoon

m.w ›.› mmcxmu

m «.m› m.mw w.mm w.m› m.wm o.mm ›.Hm m.m› H.›m *m.m: v.v- |H.Q| um.m» |o.H| *v.vaam.mn uemw ESH m.mL

Q*m.oH›

mmmcm

EHOG ppm xoxv acw am

uaoumuum uuoumuux .HwmH-m›mH

amma: amma-

Hm Hm möcmonemm

muvcae cmgm

uuoumc umupa uuoumc umuux

umuum uuoum: umuu»

-ams uuoumc nam: mms

mm\mmma gpamo gucmo uucmo pgogmc nmuum uucmo nmuum uwuwncwmeøu n

uuoumc uuoumc uuonmc

mmumuma mvvonocmuu

masom swe

.mvmcxmuo mmcxmm

Huam eaamm uumum Humm saamm uumum møzmsm eaamm møsmsm wumm HuQm Ewan: uumum saamm msamsm Aa Am

msamsm

ueovcmam ueovcmam Usama usoncmam usoncmam

mmmaøz

mmemoqmmmowmzo

170 Bostadsförhállanden

Nm m o.› m.m .. Uvon EHOC v.ma m.mH m.«m v.›m o.mm m.om

:mamma m.n

*m.w| m.H| m.vH *v.m| *m.m-

HGH

.amuucmuonm

m.mm m.mm v.mm v.mo m.Ho ›.wm v.«m H.mm

ooH\ *a.m| *m.v- um.a- m.m- m.H: o.v-

amucá mvcwon

*m.HH|

H

@CHCmHOU®HHmw

o.m v.v m.mm H.mm m.vm m.om m.mm m.Hm

.mmmH-m›mH -m.H

nom UMC *H.m| *u.m- |m.Ha |H.N| m.m| H.Q|

ncmmma

mm

ucmnu non

m.› m.v m.mm m.vv m.mm m.m› ›.mH m.›a H

Mmmm cam Umum |m.H -m.H

.mzuwcoammumvmumuouw uamm *m.m› m.H| um.m:

m*o.mn *o.mmu

.CGUGGHHWQHOMWUMUWOM

mmmaammma

Hmc0aumHnm

nom

uuoumc uuoum:

uuoumuum umuuä uuoum: uuoumuum

mUHOM.N.OH wmxmmma mmxmmma wmxmmma uuoumc uuoumuum uuouma unonmuu› uuoumc

mmummmm mmammmw mmummma

emmHm

zmømmzomomemmoem

saamm saamm uumum uumum mønmsm mønmem Ewamm Eaamm uumum mscmsm msamsm HHOQQB mqmm mmmaøz mamma mqqm mmmaøz vcmus Uzmuh

mmmasz

uuacmsocmo

mamcoamwneocw

zmo«m2omzmwommzomqHz

Bostadsförhållanden 171

av andelen i centrum huvudsak barnfa- Ökningen trångbodda gälleri miljer. Vi konstaterade i 3 att andelen barn hade Ökat, och an-

kapitel delen pensionärer hade minskat.

Bostadsstandarden för olika befolkningsgrupper

Vi avslutar detta kapitel med en av standardvariationer mellan

analys olika i storstadsregionema. Vi visar i ll att

befolkningsgrupper kapitel

boendekostnadema är högre i storstadsregionema. Det bör ha konsekvenser för bostadsstandarden, och detta bör i första hand

gälla grupper med mindre ekonomiska resurser och större behov. I tabell 10.3 visar vi (antal boende

utrymmesstandarden per 100 rumsenheter) i vissa typer av bostadsområden i och vi redovisar

storstadsregionema, som även hela riket i söder (dvs

referenspunkter resp mindre regioner

landsortskommuner exkl s k stödjepunkter, se kom-

Regionalpolitiska mittén, 1984). De grupper vars ulrymmesstandard vi redovisar är arbetare resp tjänstemän (pga inkomstskillnader) samt (för-

barnfamiljer

sörj ningsbörda ger större utrymmesbehov samt sämre ekonomi).

Beträffande arbetarnas och tjänstemännens (mellan och högre nivå) utrymmesstandard gäller följande:

Båda grupperna har något sämre utrymmesstandard i storstadsregionema än i resten av landet Det bör bero på att andelen småhus (där antalet rum är högre) är i

lägre storstadsregion-

ema.

Skillnaden mellan är något större i stor-

grupperna

stadsregionema.

Skillnaderna är störst i särskilt allmännytt-

hyresrättsområdena, ans områden byggda under miljonprogrammet.

Beträffande samboende med barn gäller följande:

De har sämre utrymmesstandard i än i res-

storstadsregionema

ten av landet.

Det är naturligtvis i hyreshusornrådena är

utrymmesstandarden

sämst, och den är allra sämst i Där

miljonprogramornrådena.

172 Bostadsförhâllanden

Tabell 10.3 Antal boende per 100 rumsenheter.

Särredovisning av olika befolkningsgrupper i ett

urval av områdestyper.

Antal boende per 100

rumsenheter

Regiondel

Förortsområden

Områdeskluster Hpriv centr -1951 54.3 50.0 77.7 Småhus närort 54.8 53.5 64.2

Miljonprogramsområden

Hallm ytterort milj. 65.0 56.3 92.1

1) Exkl kvarboende hos föräldrarna

Bostadsförhållanden 173

är antalet boende per 100 rumsenheter bland samboende föräldrar 18 högre än i den gamla stenstaden, och 40 procent

procent högre än i småhusområdena.

Det även innerstaden, där de genomsnittligt mindre bo-

gäller

städerna också de kostnadema) bidrar till

(och troligen högre att stora familjer är något mera trångbodda.

speciellt

Småhus är större och de barnfamiljer som bor

genomsnittligt

där har därför större utrymmesstandard.

Levnadskostnader I 75

Kapitel 11

Levnadskostnader

I kapitlen 8- 10 har vi tittat dels ekonomiska resurser i termer av in-

på

komster, dels konsumtion i termer av materiell välfärd såsom bo-

på

stadsstandard och över vissa kapitalvaror. I detta kapitel

förfogande

följer nu en bredare analys av konsumtionen i vid mening. Den bygger

på SCBs hushållsbudgetundersökningar och konsumentprisundersök-

ningar.

Regionala variationer av konsumtionsnivåer

Att mäta skillnader i levnadskostnader mellan olika är för-

regioner

enat med stora mätproblem och höga kostnader. Den senaste undersök-

ningen av sådana skillnader gjordes år 1964. Undersökningen tog cirka

tre år och kostade i den tidens cirka 3 kronor.

penningvärde milj

Undersökningen omfattade 90 000 prisnoteringar för 105 varor, uppgifter om 20 000 bostäder och resedata avseende cirka 30 000 hushåll. Avsikten med var att belysa mellan

undersökningen dyrhetsskillnader

dåvarande kommunblock.

visade att Stockholm i var

Undersökningen genomsnitt något dyrare

för de varor och tjänster som prissattes på marknaden. Räknade man till detta kostnaden och tidsåtgången för nödvändigt resande blev skillnaden ännu något mindre. Med hänsyn tagen till skillnaderna i kommunalskatt var Stockholm snarast något billigare att leva i än genomsnittet för kommunblock.

övriga

Som antytts av det föregående så är det inte bara fråga om att mäta skillnader i prisnivåer mellan olika regioner. Minst lika viktigt är det

1 76 Levnadskostnader

att av eller klimatiska orsaker mer eller mindre på-

belysa geografiska

skillnader i tex när det arbets- och inköpsresor

tvingade utgifter, gäller

eller boendekostnader. Det kan därför vara av intresse att redovisa skillnader och likheter mellan olika regioner beträffande hushållens

utgifter.

SCB med olika mellanrum undersökningar för att belysa

gör långa

olika varor och tjänster när det gäller hushållens kon-

fördelningen på

sumtion. Den senaste avser år 1985. Undersökningen avsåg ett urval

cirka 6 000 hushåll som hade att föra kassabok över sina utgifter

på

under en har denna typ av undersökningar

fyraveckorsperiod. Tyvärr

relativt stort bortfall. Undersökningen avseende år 1985 redovisar en svarsfrekvens på 73 procent.

Resultaten av 1985 års visar att hushållen i Stockholm

undersökning

konsumerade för i genomsnitt 125 000 kr. I Göteborg och Malmö

konsumtionsnivån cirka 120 000 kr i

sammantaget låg på genomsnitt,

dvs i nivå med Stockholm. I övriga landet var per

genomsnittsutgiften

hushåll cirka 110 000 kr. För landet som helhet var konsumtionen per hushåll ca 115 000 kr.

olika varor och i olika som är möj-

Fördelningen på tjänster regioner

att redovisa visar att utgiftsmönstret är likartat i Stockholms-

liga med och Malmöregionema i genomsnitt. regionen jämfört Göteborgs-

Stockholmarna ägnar sig dock i något högre grad åt uteätande, har

större utgifter för lokalresor och lägger ner något större del av sin

inkomst på alkohol och tobak.

Jämför man storstadsregionerna med delen av landet blir skill-

Övriga

nader av olika slag mer märkbara. Hushållen utanför storstadsregionerna lägger en större andel av sin inkomst på

-

mat, - för

energi uppvärmning,

- räntor i samband med boendet,

- och drift av

inköp bil,

och en mindre del av sin inkomst på

- att köpa s k hushållstjänster,

- fritids- och kulturella aktiviteter,

Levnadskostnader 1 77

- resor och hotell

än hushållen i storstadsregionema.

Till en del är skillnaderna i utgiftsmönster betingade av geografiska

och klimatiska skillnader. Utanför storstadsregionema behövs oftare

bilen för arbets- och inköpsresor, liksom för sociala kontakter, medan mycket av det lokala resandet, framför allt i Stockholm företas med

kollektiva färdmedel. I storstäderna utgör flerfamiljshusen en kvantitativt betydande boendeforrn, vilket i genomsnitt ger ett stort genom-

slag för hyra i hushållens budget. Utbudet av fritidsaktiviteter, kultur

och är sannolikt markant större i än i

tjänster storstadsregionema

landet i vilket förklarar skillnaderna i denna del.

övrigt,

Regionala prisvariationer

Men skillnaderna i konsumtionsnivåer är främst ett för in-

uttryck

komstskillnader. För bedömningar av välfardsskillnaderna mellan olika är det att de oss om

regioner viktigt jämföra prisnivåema: säger

det är att leva i en viss och om det eventuellt krävs

dyrare region,

inkomster i en för att en

högre (dyr) region kompensera hög prisnivå.

För att mellan olika har i det

belysa prisnivåskillnader regioner följ-

ande en systematisk genomgång gjorts av den indelning som används vid av SCBs konsumentprisindex (KPI). De

publiceringen prisuppgif-

ter som månatligen samlas in för KPI-beräkningarna kan tyvärr inte

utan vidare användas för geografiska jämförelser mer än undantagsvis.

Det beror att KPI, och därmed är avsedd för

på prismaterialet,

jämförelser i tiden. En jämförelse i rummet kräver för

prismätningar

varor och som är identiska vid ett och samma tillfälle på alla

tjänster

mätställen. KPI kan därför endast på spridda områden ge en bild av de regionala variationema.

Dagligvaror

För dagligvaror (livsmedel, och tobak), vilka ut-

förbrukningsartiklar

av den totala privata konsumtionen, har dock KPI-

gör ca 20 procent

underlaget kunnat utnyttjas. Här samlas månatligen in prisuppgifter för

ca 900 produkter från prislistor som ges ut av de tre stora dagligvaru-

178 Levnadskostnader

Genom att här till erhåller kedjorna. undersökningen knyts prislistor man en landsomfattande för de utvalda varuvariantema.

jämförbarhet De bearbetningar som har gjorts avser hela år 1988. Eftersom bearbetningarna är gjorda på ett urval prislistor, som också är be-

geografiskt gränsade, kan resultaten endast ligga till grund för kvalitativa utsagor.

Resultaten tyder på att skillnaderna både mellan

storstadsregionema och mellan storstadsregionema och landet i är relativt små.

övrigt Skillnader förekommer inom en och samma mellan olika

kedja regioner, men när samman försvinner skillnaderna

dagligvarukedjoma läggs i stort sett.

Vin och sprit

Konsumtionen av vin och 5 procent av den totala

sprit utgör ungefär privata konsumtionen. Eftersom försäljningen sker från ett monopolföretag under starkt är priserna desamma över hela

politiskt inflytande, landet

Kläder och skor

Köpen av kläder och skor svarar för cirka 8 procent av svenskarnas konsumtionsutgifter. Skillnaderna i prisnivåer mellan storstäder och övri ga landet kan bedömas vara av mindre storlek. För detta talar att de större rikstäckande detaljistkedjorna på beldädnadsområdet normalt håller samma på jämförbara produkter över hela landet.

prisnivå

Boende

för boendet tar så som cirka 26 procent av de sam- Utgiftema mycket manlagda utgifterna för hushållen i Sverige. I SCBs bostads- och hyresundersökningar redovisas hyres- och andra boendekostnader uppdelade bl a på regioner, men också på bostädemas byggnadsår och storlek. Några möjligheter att i övrigt jämföra kostnaden till en mellan olika regioner konstant standard föreligger inte. Resultaten i det

följande visar således kostnaden att bo inom olika med det utbud

regioner som där är tillgängligt.

Levnadskostnader 179

När det gäller hyreskostnadema, dvs kostnaderna för att bo i lä-

hyrd

genhet, härrör resultaten från den senast

tillgängliga undersökningen

från 1988. De avser totalt 1 471 000 lägenheter. I Stockholm finns 26

procent och i finns 11 procent av det totala antalet hyreslä-

Göteborg

genheter. Resten, 63 procent, finns i övriga landet (Malmö är inte

särredovisat i undersökningen). Det relativt beståndet

nyproducerade

(lägenheter färdigställda under perioden 1981-1987) utgör drygt sex

procent av hela beståndet. Andelen är densamma i Stock-

ungefär

holmsregionen, medan andelen av det totala beståndet i

Göteborgs-

regionen uppgår till drygt fyra procent.

Ser man på hela beståndet hyreslägenheter i är den resp region genomårshyran något högre i Stockholm och än i

snittliga Göteborg övriga

landet. När materialet fördelas efter bostadens storlek kan man kon-

statera att skillnaderna är nästan inga beträffande smålägenheter men blir större, ju större lägenheter man jämför. Jämför man den senast

redovisade åldersklassen lägenheter, dvs lägenheter färdigställda 1981-

1987, blir bilden något annorlunda. Hyresnivån för dessa lägenheter

ligger i betydligt högre än för äldre lägenheter,

storstadsregionema

medan motsvarande skillnad i landet är mindre. blir

övriga Därigenom

det en märkbar skillnad i hyresnivåema mellan storstäderna

ä ena

sidan och landet å den andra när det

övriga gäller nybyggda lägen-

heter. Denna bild bekräftas av utvecklingen av från

hyrorna januari

1988 till januari 1989.

Kvadratmeterhyran för hela beståndet var 1988 i genomsnitt 371 lcr i

Stockholmsregionen, 385 kr i Göteborgsregionen och 346 lcr för övriga

landet. För lägenheterna som färdigställdes 1981-1987 var motsvarande hyror 446 kr, 475 408 kr. har

kr resp Kvadratmeterprisema stigit, när man jämför årgångarna 1981-1987 med årgångama 1961-1970, med 29 procent för Stockholmsregionen, 28 procent för Göteborgs-

regionen och med 19 procent för Övn landet.

ga

Bostadsrättslägenheter omfattas av SCBs bostads- och hyresundersök-

ning 1987. denna fanns då nära 600 000 i

Enligt bostadsrättslägenheter

Av dem fanns 23 i Stockholmsregionen, 9 i

Sverige. procent procent

Göteborgsregionen och resten, 68 procent, i övriga Sverige. Eftersom undersökningen grundar sig på ett urval är möjligheterna begränsade

att särredovisa de betydande regionala skillnader som förekommer när

det gäller boendeutgtftemaför bostadsrättslägenheter. Avgiften till

bostadsrättsföreningen går att fastställa relativt säkert. Här visar det sig

180 Levnadskostnader

att några större skillnader inte föreligger, oavsett man gör jämförelsen

för avgiften för hela lägenheten eller för avgiften per kvadratmeter.

Man kan konstatera att avgiften ligger klart högre för de bostadsrätts-

lägenheter som har fardigställts under åren 1981-1987 i Stockholmsoch än för motsvarande i

Göteborgsregionema övriga Sverige.

storlek är dock av mindre Man kan konstatera

Avgiftemas betydelse.

att (det officiella) ö verlåtelsepriset för bostadsrättslägenheter som

förvärvades under 1987 i i låg på ca

Stockholmsregionen genomsnitt

375 000 kr, i ca 200 000 kr och i resten av

Göteborgsregionen på

landet på strax under 100 0()0 kr. Sedan 1987 har skillnaderna sanno-

likt accentuerats. Det innebär att skillnaden att bo i bostadsrättslägenheter är betydligt större än vad skillnadernai avgift visar.

dvs sedan man tagit hänsyn till räntor, amorteringar,

Nettoutgiften,

skatteeffekter och bostadsbidrag, för ett i bostadsrätt

enpersonshushåll

var 1987 i genomsnitt 2 500 kr högre i Stockholmsregionen än i

landsortskommunema en bostadsrätts-

(detta gäller genomsnittlig

lägenhet oavsett byggnadsår). Motsvarande skillnad för Göteborgs-

regionen var l 500 kr. För ett hushåll med endast makar var mot-

svarande tal cirka 4 200 kr resp cirka 2 100 kr.

SCBs bostads- och omfattar också småhus. Den

hyresundersökningar

senaste avser år 1987. År 1987 fanns det cirka l 160 000 småhus, dvs

friliggande småhus samt rad- och kedjehus, i Sverige. Av dem fanns ca

416 000 småhus eller 36 procent i storstadsregionema, och 765 000 småhus eller 65 procent i övriga landet. Huvuddelen var friliggande, även om rad- och kedjehus uppgick till 30 procent i storstads-

andelen

regionema. Aven i antal räknat var rad- och kedjehusen vanligare i

storstadsregionema än i övriga landet. Småhusen var vidare något

större än i landsorten. En fjärdedel av småhusen i storstads-

till ytan

regionema har en yta i intervallet 121-140 kvadratmeter.

När det gäller storlek föreligger en påtaglig skillnad

taxeringsvärdenas

mellan och övriga landet. I storstadsregionema

storstadsregionema

hade 31 procent av småhusen ett taxeringsvärde på 350 000 kr eller mer år 1987. Motsvarande tal för övriga landet var endast 4 procent. Detta avspeglar skillnader i marknadsvärdena.

Bostadsutgiften för småhus, dvs summan av ränteutgifter, arnorteringar, bränslekostnader och andra avgifter (före skatteeffekter), var

1987 ca 12 000 kr i än i övriga landet.

högre storstadsregionema

Levnadskostnader 181

Skillnaden storleksklasser. Skillnaden i bostadsutgift är

gäller samtliga

dessutom större när man äldre hus med hus

betydligt jämför byggda

senare än 1971, främst till följd av att för äldre hus i

ränteutgiftema

storstadsregionerna är betydligt högre än i landet. Det är också

övriga

intressant att konstatera att bränsleutgiftema sjunker med

stigande

färdigställandeår i alla storleksklasser, mer i

något storstadsregionerna

än i övriga landet.

Eftersom även undersökningen rörande småhus sig ett ur-

grundar på

val hushåll har inte de betydande skillnader som finns när det gäller

boendeutgiftema kunnat redovisas i sedvanliga tabeller. För några typhushåll har emellertid regionfördelade resultat tagits fram. För

makar med ett bam i var nästan

Stockholmsregionen nettoutgiften

10 000 kr än för motsvarande hushåll utanför

högre storstadsregion-

erna. För samma typ av göteborgshushåll var skillnaden ca 9 000 kr. Detta trots att skatteeffekt och räntebidrag är större i

betydligt

storstadsregionerna. Skuldbeloppet är dock mer än dubbelt så högt

som för icke storstadsregioner. Bostadsytan är i dessa beräkningar

densamma i samtliga jämförda regioner.

Samma bild får man för makar med två barn resp makar med tre eller

flera bam. Skillnaderna blir ännu större. för hushåll med

Nettoutgiften

tre eller flera barn är mellan 16 000 och 17 000 kr i Stockholms-

högre

regionen och mellan 15 000 och 16 000 kr i

högre Göteborgsregionen

än utanför storstadsregionerna.

Utvecklingen över tiden kan belysas med SCBs

fastighetsprisstatistik.

Den bygger på uppgifter från lagfartsbevis om försålda

fastigheter.

Fastighetsprisema, dvs vid överlåtelser av småhus, har från

priserna

1981 till 1988 ökat med i genomsnitt 54 procent (6,4 procent per år i genomsnitt) for riket som helhet. För Stockholms- och

Göteborgs-

regionerna har ökat med 90 procent (9,6 procent per

fastighetsprisema

år) resp 84 procent (9,1 procent per år), medan i Mal-

uppgången

möregionen under den redovisade perioden stannade vid 59 procent

(6,8 procent per år). Enbart under 1988 steg småhusprisemai Stock-

holm med 28 procent och i med För riket totalt

Göteborg 24 procent.

stannade uppgången vid 18 procent.

Det är intressant att konstatera att 1981-1988 har varit

prisupp gången

mest markant för småhus i 401-550 tusen

taxeringsvärdeintervallet

kronor med 80 procent (8,8 procent per är i genomsnitt). I Stockholms

182 Levnadskostnader

län under första kvartalet 1989 3 gånger högre än

låg köpeslcillingen

vilket är en betydligt högre kvot än för hela riket

taxeringsvärdet,

trots att i Stockholm 50

(drygt 2,2), taxeringsvärdena ligger drygt

än för riket i

procent högre genomsnitt.

Inventarier och husgeråd

Inventarier och husgeråd utgör cirka sju av den totala privata

procent konsumtionen. Här bl a möbler, där de stora rikstäckande före-

ingår

Om skillnader i tagen ger ut rikstäckande prislistor/kataloger. prisnivåerna inom detta område förekommer, torde de vara små.

Transport och samfärdsel

Transport och samfirdsel, med ca 17 procent av den totala privata

konsumtionen, är ett område där, vilket har antytts tidigare, pris-

kan bli missvisande. Undersökningen av hushållens

nivåjämförelser

liksom resultaten av 1964 års visar att

utgifter, dyrortsundersökning,

fördelas olika beroende region och tillgång till färd-

utgifterna på på

medel. Att konstatera att t ex bensinen kostar lika mycket i

ungefär

hela landet - bortsett från lokala och - är

tillfälliga prissänkningar

därför inte eftersom behovet av att använda bilen till

vägledande,

liksom körsträckema, varierar kraftigt mellan nödvändiga transporter, olika I förutom lokalresande och drifts-

regioner. varugruppen ingår

kostnader för fordon, även och teletaxor samt inköp av m0-

postporto torfordon.

Fritid

Fritid, och kultur utgör cirka 10 procent av den totala privata

nofien

konsumtionen. Här radio och TV, andra fritidsartiklar (t ex

ingår

och rekreation samt böcker, och tid-

Sportartiklar), nöjen tidningar

skrifter. För de varor och som är och prismäts i

tjänster jämförbara

KPI är skillnaderna i mellan olika regioner inte speciellt

prisnivåer stora (TV -licens, tidskriftsprenumerationer och lösnummerpriser på

och tidskrifter), även om de förekommer (dagstidningspretidningar

numerationer). Totalt sett torde eventuella prisnivåskillnader inte vara stora och vara av mindre betydelse.

Levnadskostnader 183

Resten av hushållens konsumtion kallas diverse i konsumentprisindex och utgör ca 8 procent av privata konsumtionen. Här ingår hälso- och

sjukvård, vin, sprit och öl på restaurang, utemåltider, hotellvistelse

m m. Här är det svårt att utan speciella undersökningar ge en uppskatt-

ning av om regionala skillnader föreligger och hur stora de i så fall

Sammanfattning

Den genomgång som gjorts i det föregående visar att skillnader mellan

när det och levnadskostnader för i

regioner gäller prisnivåer föreligger

första hand boende och resor. Boendet är betydligt dyrare i storstadsregionerna, en skillnad som förefaller bli allt större. När det gäller

resekostnadema behövs en specialundersökning som också tar hänsyn

till tidsåtgången för och ändamålet med resorna för att fastställa vilka

skillnader som föreligger mellan regionerna och hur stora de

184 Levnadskostnader

Appendix

Bostadskostnaderna i småhus: en mellan

jämförelse

storstäder och landsort

(Vogel)

I 11 visades att boendekostnadema i storstadsregionema var

kapitel

avsevärt större än i resten av landet. Skillnaden var 12 000 kr/åri medeltal. Dessa resultat bygger på intervjumaterial som ger en sammanfattande bild av samtliga kostnader som i deklarationssamman-

hang tas upp i fastighetsdeklarationen.

Det finns ett flertal problem vid regionala av denna sta-

jämförelser

tistik: här även kostnader som inte bör räknas som

ingår egentligen

boendekostnader (t ex konsumtionslån med fastigheten som säkerhet). Det finns vidare skillnader i husens storlek, ålder och

regionala

utrustning. Dessutom visar statistiken boendekostnadema för dem som just nu bor i smáhusen. Kostnaderna beror till stor del på den aktuella lånesituationen, och den avgörs av hur man har bott i huset (dvs i

länge

vilket det är köpt), i vilken utsträckning man har reno-

penningvärde

verat eller av andra skäl lånen, och de beror också de boendes

höjt på

personliga ekonomi. Om de småhusboende i en region utgör ett selektivt urval med höga inkomster och underskattas boende-

förmögenhet

kostnadema. Just detta gäller för storstadsregionema. Vi vet att boendekostnadema för samma typ av hus kan variera avsevärt både inom och mellan regioner, beroende på sådana faktorer.

Därför kan av faktiska boendekostnader i olika regioner

jämförelser

vara missvisande när man vill bedöma levnadskostnaderna i en

Sådana måste vara oberoende av vem som bor i

region. jämförelser

husen, och de måste gälla samma hus.

I detta appendix beräknar vi därför hypotetiska boendekostnader för ett medelhus med hänsyn till lokala marknadspriser och beskattning.

Levnadskostnader 185

I dessa konstanthåller vi den boendes inkomster,

beräkningar

husets storlek, standard och och dessutom in-

byggnadsår,

kontantinsatsen och låneräntan, men låter marknads-

köpsåret, variera mellan regioner. priserna

I det redovisas av boendekostnadema i

följande typfallsberäkningar

småhus i de tre med jämförelse med ett referens-

storstadsregionema

område. Vi har valt Småland, exkl kommunerna Kalmar, Växjö och

Referensområdet får representera utanför de

Jönköping. landsbygden

större städerna.

Vi utgår från följande förutsättningar:

Vi studerar ett medelhus i SCBs Detta

fastighetsprisstatistik.

hus är 60-talet, har värdepoäng 13-16 och en area

på på

116-136 bygât m .

För var och en av de fyra regionerna hämtas taxeringsvärdet samt för denna typ av hus ur fas-

köpeskilling tighetsprisstatistiken.

Vi tittar två fall: ett sådant hus som köpts 1983 resp 1988.

på

årsinkomst är 180 000 kr, han betalar i båda fallen

Köparens

100 000 kr kontant, och låneräntan är 12

procent.

visar inkl

Typfallsberälcningarna kapitalkostnadema fastighetsskatt

1988 års resp 1991 års regler (enl RINK). Vi bortser

enligt Skatteregler

således från underhållskostnader Beräkningarna visar

och amortering.

tre typer av effekter:

variationer i

regionala kapitalkostnader

skatteomläggningens effekter

effekter av den tid man ägt småhuset.

ger en representativ bild av marknaden som mäter bo- Beräkningarna

stadskonsumenter som är relativt nya på bostadsmarknaden. Aldre

småhusägare som ägt sitt hus längre än fem år bör ha en mera gynnsam situation. För en av bostadsmarknaden är det emeller-

bedömning

186 Levnadskostnader

tid de nya konsumenterna som bör stå i blickpunkten: det är de som möter de av och bostadskost-

marknadspriserna beskattningen skapade nadema. Boendekostnadema för resp nya är den

gamla småhusägane idag kanske viktigaste (särskilt i

järnlikhetsfrågan: gamla småhusägare

har kunnat tillgodoräkna enorma latenta inflastorstadsregionema) sig tionsvinster, som nu kan tas ut antingen som ett boende eller

billigt som konsumtion (reavinst, I har värde-

belåning). storstadsregionema stegringen på småhus legati storleksordningen en (skattefri)

miljon. Dagens marknadspriser måste betalas av de nya konsumenterna i form av höga boendekostnader. Det är frågan om en dramatisk omfördelning mellan generationerna, som leder till att får

ungdomar väsentligt högre boendekostnader än föräldragenerationen. Reavinstbeskattningen har haft en allt mindre korrigerande effekt. Den här effekten är störst i

storstadsregionema.

Marknadsvärden

I tabell 11.1 visas att 1983 års marknadsvärde och var 72

köpesumma procent högre i än i Småland. Fem år senare

Stockholmsregionen (1988) var stockholmshuset 130 dyrare än smålandshuset.

procent Motsvarande hus i Malmö- resp var 1988 72

Göteborgsregionen resp 103 procent dyrare. I kostade medelhuset

Stockholmsregionen 768 000 honor år 1988 enl SCBs Detta hus

fastighetsprisstatistik. skulle i den nya ha fått ett 776 000 kr.

taxeringen taxeringsvärde på Vid slutet av 1989 bör marknadsvärdet vid en kro-

ligga drygt miljon nor. baseras sålda i kommuner

Beräkningarna på fastigheter samtliga enl redovisningen i i denna rapport. I statistiken dominerar

övrigt småhusen i de yttre förorterna. I de inre förorterna i Stockholmsregionen ligger priserna betydligt högre. Där bör

marknadspriset ligga på närmare 1,5 i tabell 11.1 är således relativt

miljoner. Beräkningarna snälla: de varken småhus i extremt områden, inte heller

gäller dyra nya hus eller extrema lyxhus.

Fastighetsskatten

Fastighetsskatten baseras som i sin tur baseras

på taxeringsvärdena, på fastighetsprisstatistiken. Det innebär att marknadsvärdena upp

pressar fastighetsskatten. I Stockholmsregionen är den således nästan dubbelt så som i Småland. 1991 och

hög enligt det nya skattesystemet (RINK)

Levnadskostnader I87› -

ökar denna skillnad ytterligare: i Stockholmsregionen blir

fastighets-

skatten 130 procent än i Småland, i 85 pro-

högre Göteborgsregionen

cent högre. Merkostnaden blir i Stockholmsregionen cirka 5 244 kro-

nor och i 3 456 kronor.

Göteborgsregionen

Kapitalkostnader

De totala kapitalkostnaderna inkl fastighetsskatten varierar ännu kraf-

tigare, trots att vi tittar på samma typ av hus. Den övre delen av tabel-

len visar hur det går för den som har köpt medelhuset år 1983. Fem år senare (1988) betalar stockholmaren 26 357 kr/år och smålänningen

12 778 kr för samma hus, köpt fem år tidigare. Göteborgaren och Mal-

möbon betalar 21 resp 19 000 kr per år. Skillnaden blir ännu större om

man tittar på ett nyköpt hus (år 1988). Då betalar stockholmaren

46 815 kr, smålänningen 17 230 kr, göteborgaren 40 243 och Malmöbon 33 337 kronor per år. Här alltså skillnaden i

ligger kapitalkost-

nad i samma typ av hus på närmare 2 500 kronor per månad mellan

Stockholmsregionen och Småland.

Dessa beräkningar gäller det gamla skattesystemet. Om vi får en

enl RINK blir skillnaderna ännu större: stockholma-

skatteomläggning

ren som har köpt hus år 1988 får betala 65 452 kr, och smålänningen betalar 23 388 kr för samma hus. Här alltså skillnaden på 3 500

ligger

kronor per månad. I det nya skattesystemet blir det alltså ännu dyrare

att bo i merkostnaden i kan

storstadsregionema: Stockholmsregionen

ur tabell 11.1 härledas till följande

belopp:

Extra kapitalkostnad (kr/år)

jämfört med Småland

Skattesystem 1989 1991 (RINK) Ökning

Inköpsår 1983 13 579 20 924 + 7 345

1988 29 585 42 064 +12 479

Inköpsår

ökar boendekostnadema med 7 12 000 kr mera i

Som synes resp

Stockholmsregionen jämfört med Småland: med RINK blir det alltså

relativt sett ännu dyrare att bo i småhus i storstadsregiønerna.

188 Levnadskostnader

xzmm omm mmm

mmov

momhm

UQOx

mmmm omm omm mmm oom omm mmm

mvcmmmam

m»mm

ueocwo

um xzmm omm www

mmnm

Ewummmwuumxm

mmvmm

mmm

:MWMDQHGUGE:

mmmm omm nvm omm oom pmm

HOW mmmm

mwunemmz

mmmm mvmmm

omm »mm

xzmm

mmmu ummcmcxmumn «mm›

wmmmm

mmm

mmmm omm »om omm oom ›mm

momm

mmmmuämm mmummuonwuoo

mmmom

mmmm

UMCQWOXHMUHQQM .ux

S00 omm m»

xzmm

mmmm

ooo .mmmmmo mmvmm

ummmcw

oom mmmm omm www mom oom ›«m

mwwm

moumemonxooum nmmmm

.ago

Auxp.

umvmcumox .uxpo

wUummcmccwm Auxuo

UUMMWMUOQOHDMMM

.mmmm mmm .uxpo

H

MEEMW Auxuo

m.mm

m

mummcmucmucox

mmwu

mmmm .^Mzmmo mnuow

mmonma commmm MNWNOMZH umaoxcm

measmmmnx mummcmuømpaox mmomonvmøxm mmmmmmmmm

emummmouumxm mummmuamzmmmm mvummmcmuoxma

uumxmmumnmmummm .uxomumcumoxmmummmm

Levnadskostnader 189

ewa mmm

owa omm mma ooa omm mmm

omN›a

oma mpv

Nanm

mamma

ewa pmm omm ooa »mv

mama

wmmmm

oma »mm

van»

vpvvm

oma a›m oww ooa a›m

moma

mvmov

oma mn»

mama

mmwmm

mcamoxcon

oma mm› mom ooa mmm ;oo

mwwa

mamma

auxv

Auxuv nnxm Auxuv

auxuv

Auxpv

amma

auxuv

.umeamx

uumxmmpwnmaummu

axxw axca

a N

NMWMONZH umeoxca

msäømmmnx Qmoamnvasxm muummmmmm

®Unmmmqauwxma mummcwpcmucox

mmmamwamwammm uumxmmumsmaummm ^ux.mvm:umoxamuammx

Sociala relationer 191

Kapitel

Sociala relationer

Kontakter mellan människorna - kontakter med

familj, grannar, arbetskamrater, vänner och bekanta eller inom - i

föreningslivet präglas betydande utsträckning av faktorer som

grundläggande urbaniseringen, hushållssplituingen, och den offentliga sektorns

sysselsättningen Övertagande av hushållssektoms traditionella servicefunktioner.

Urbaniseringen innebär och har under

förflyttningar efterkrigstiden medfört att en stor del av har bosatt från

befolkningen sig långt uppväxtorten och därmed ofta förlorat till täta kontakter

möjligheterna med föräldrar och andra släktingar, bamdomsvänner och sin förankring i ett lokalt socialt nätverk. På var det nödvän-

inflyttningsortema digt att upp ett nytt socialt nätverk, där släkten och barndoms-

bygga vännerna spelade en mindre roll och där istället ar-

grannkontaktemas, betskamratemas och betydelse ökade. Mindre konti-

föreningslivets nuitet i de sociala relationerna, mera i de stora städerna

anonymitet och en mellan arbete och fritid säkert livet

tydligare uppdelning gav på inflyttningsortema mindre av den sociala som ett kvarbo-

gemenskap ende uppväxtorten kunde

på ge.

Under har vi också sett dramatiska i

efterkrigstiden förändringar sysselsättningen. Kvinnornas förvärvsintensitet har ökat och där-

kraftigt med vidgat de sociala kontakterna. Detta inte minst i storstads-

gäller länen, där år 1988 83 procent av alla kvinnor förvärvsarbetade, mot något under 80 procent för av storstadskvin-

övriga län - 54 procent noma arbetade heltid mot cirka 40 procent av kvinnorna i det

på övriga landet SCBs I

(enligt arbetskraftsundersökningar). omstruktureringen av arbetsmarknaden ingår en av från hus-

överföring arbetsuppgifter

192 Sociala relationer

hållen till främst den offentliga sektorn. Det gäller dels bamtillsynen, vården av och utbildningen. Barnstugorna, åld-

anhöriga sjukvården,

och övertog omsorgsfunktioner som ringsvården yrkesutbildningen

innebar och emotionella band mellan fapå gott och ont praktiska

och Ett minskat beroende av familj och

miljemedlemmar generationer.

kan vara för de som inte för egen del och just då be-

släktingar positivt

höver sitt nätverk. Men det kan också vara negativt t ex för svaga personer för vilka familjerelationer kan innebära stöd och emotionell trygghet.

Under de senaste årtiondena har vi vidare haft en omfattande hus-

i fonn av ökande skilsmässofrekvens och avbrutna samhållssplittring boendeförhållanden. Sålunda har skilsmässofrekvensen fördubblats sedan av 1960-talet vilken i sin tur var dubbelt så hög som den

början var i mitten av 1940-talet. Den ökade brukar sättas i

familjesplittringen samband med den ökade förvärvsfrekvensen bland

urbaniseringen, kvinnor och sekulariseringen.

är således stabilare i landsorten än i storstads-

Familjema betydligt

Det är mellan 30 och 50 procent vanligare att familjema regionerna.

i de tre än i riket som helhet. Om man upplöses storstadsregionerna gör en av kommunerna med den högsta isärflytmings-

tio-i-topp-lista frekvensen hamnar, med ett undantag, samtliga inom storstadsregionerna (åldersstandardiserade indextal; genomsnitt för riket=100): Solna 169, Sundbyberg 154, Stockholm och Malmö 145, Haninge 144, Bot-

139, Göteborg, Huddinge, Sigtuna och Oxelösund 132. Påden

kyrka

motsatta sidan, med kommuner som Over-

lägst isärflyttning, hanmar

kalix 32, Sorsele 41, Ockerö 43, Habo, Overtorneå och Götene 48 osv (Välfárdsbulletinen nr 3, har alltså en mer än fem gånger

1989). Solna så hög som i Overkalix.

familjeupplösning

I detta skall vi redovisa mått på kontakter mellan män-

kapitel några niskor i olika avseenden grannkontakter, kontakter

familjekontakter,

med vänner och bekanta osv. Men kan man göra statistik av detta?

de levnadsförhållanden som redovisas i övriga ka-

Många aspekter på

pitel är ganska enkla att beskriva statistiskt, t ex trångboddhet, bilinnehav och andra materiella förhållanden. Men när man

vidgar

till olika livskvalitet saknar man ofta vederperspektivet aspekter på tagna indikatorer som fångar upp det väsentliga i dessa begrepp.