SOU 1990:69

SIPRI 90

Till statsrådet sten Andersson

Den 19 april 1990 förordnades jag att vara särskild utredare med uppdrag att pröva SIPRIs finansiella och administrativa

villkor. Jag har valt att ge utredningen namnet "1990 års SIPRI—utredning”.

Utredningsarbetet är nu slutfört och jag får härmed överlämna betänkandet "SIPRI 90 — om SIPRIs finansiering och

arbetsformer".

Stockholm i augusti 1990

Anders Ferm Särskild utredare

Stellan Ottosson Sekreterare

4.2

4.3

4.4

5.1

5.2

SAMMANFATTNING

UTREDNINGSUPPDRAGET

ORIENTERING OM SIPRI

Historia, ställning, organisation, tidigare utredningar

SIPRIs verksamhet

SIPRIs karaktär och internationella betydelse

SIPRIS FINANSIERING

Anslag över svenska statsbudgeten, bidrag från svenska organ

Bidrag från utländska finansiärer

Totala resurser

ARBETS— OCH SKATTERÄTTSLIGA VILLKOR

Tidigare utredningsförslag, statsmakternas ställningstaganden

SIPRIs nuvarande arbets- och skatterättsliga situation

Arbets— och skatterättsliga undantag i Sverige

Några utländska jämförelser

RESURSANVÄNDNING, PERSONAL Kostnader

Personal

45 45 49

7.2 7.2.1 7.2.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.6.1

7.6.2

7.6.3

BILAGOR

Bil 1

Bil 2

Bil 3

ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING SIPRIs nuvarande organisation Ansvarsfördelning inom SIPRIs ledning Forskarkollegiet

Vetenskapliga rådet

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

SIPRIs betydelse, forskningens inriktning och kvalitet

Resursbehov, anslag från svenska staten Behov av ökade anslag

Finansiering

Formerna för svenska statens bidrag Extern finansiering

Arbets— och skatterättsliga förhållanden SIPRIs ledning och organisation

Statens nuvarande inflytande

Styrelsens sammansättning, arbetsformer och roll

Direktör och biträdande direktör Vetenskapliga rådet

Årlig konferens om internationell säkerhet och nedrustning

Stadgeändring

Utredningens direktiv

SIPRIs stadgar och utredningens förslag till stadgeändring

Hur anställnings— och arbetsvillkoren regleras för SIPRIs anställda (prome- moria av utredningens expert)

53 53 54 57 59

61

61 64 64 67 69 71 74 76 76

77 78 80

81 83

85

87

95

SAMMANFATTNING

SIPRI har under sin tjugofemåriga existens erövrat en internationellt respekterad ställning. Institutets forskning bedöms allmänt som opartisk och tillförlit— lig. Forskningen har huvudsakligen inriktats på be- skrivningar i siffror och andra hårddata. Samhälls— och beteendevetenskapligt inriktad analys har ägnats mindre uppmärksamhet.

Vapenhandel, vapenutveckling, militärutgifter mm bör granskas kontinuerligt även sedan situationen i Europa och förhållandet mellan supermakterna har ändrats. Samtidigt aktualiseras forskningsbehov i fråga om kon— fliktorsaker i tredje världen, nationella motsättnin— gar i Östeuropa, konflikter med religiösa, etniska, ekologiska och ekonomiska rötter mm. Om SIPRI inte har möjlighet att vidareutveckla sitt program riskerar institutet att hamna vid sidan av utvecklingen.

SIPRIs resurser har minskat under senare hälften av 1980—talet, huvudsakligen som resultat av statliga besparingsåtgärder. Eftersom institutet inte har velat begränsa sitt forskningsprogram har en allt större del av statsanslaget kommit att användas till löner. För finansiering av resor, konferenser och andra viktiga inslag i det internationella vetenskapliga utbytet har SIPRI blivit alltmer beroende av bidrag från utländska fonder.

För att markera institutets oberoende och för att un— derlätta dess planering bör SIPRI i fortsättningen få statsanslag för femårsperioder. Inom varje femårspe- riod bör anslagsförändringarna enbart bestå av infla— tionsuppräkning. Vid beslut om anslagsnivå för en ny femårsperiod bör statsmakterna dels ta hänsyn till

förändringar i forskningsbehov och andra yttre förut— sättningar, dels bedöma SIPRIs redan genomförda verk— samhet. Med tanke på SIPRIs oberoende bör statsmakter- na däremot inte ta ställning till institutets forsk— ningsplaner. Inför de femåriga nivåbesluten bör stats- makterna förvissa sig om att SIPRI använder sina re— surser på ett rationellt och sparsamt sätt.

Den första femårsperioden bör inledas budgetåret 1991/92 med en reell anslagshöjning på 3,5 mkr. An— slagshöjningen motiveras bl a av det ökade forsknings— behovet och av det föreslagna ”taket" för extern finansiering. Ungefär hälften av höjningen motsvarar endast en återgång till resursläget vid mitten av 1980—talet.

Enligt riksdagens beslut 1989 skall anslaget under UDs huvudtitel till "information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden mm" gradvis uppräk- nas tills det motsvarar en promille av försvarskost— naderna. Den föreslagna anslagshöjningen till SIPRI bör kunna finansieras genom avräkning mot detta "enpromillemål".

Kontakter med ansedda forskningsfinansierande fonder ger SIPRI en värdefull återkoppling i fråga om forsk- ningens kvalitet och relevans. Men beroendet av denna finansieringsform får inte bli alltför stort. Det kun- de äventyra SIPRIs förmåga att hålla fast vid de forskningsområden som givit institutet dess goda an- seende och som inte har förlorat sin aktualitet. SIPRIs styrelse bör utforma riktlinjer som anger lämp- lig andel för externfinansieringen och som slår fast att de externa bidragen även bör täcka en rimlig del av löne- och overheadkostnaderna.

SIPRIs kontraktsanställda utländska forskare är sedan 1980 befriade från skatt på vissa lönetillägg och kostnadsersättningar. Riksdagen beslöt 1990 att denna undantagsbestämmelse skall bibehållas. SIPRI har i

ökande utsträckning använt sig av den partiella skat— tebefrielsen och för närvarande består mer än hälften av forskarnas sammanlagda förmåner av skattefria er- sättningar. Det finns inte tillräckliga skäl för några ytterligare skatterättsliga undantagsbestämmelser. Inte heller är någon arbetsrättslig särlagstiftning för SIPRI motiverad.

Enligt statsmakternas beslut skall tio särskilt angiv- na SIPRI-tjänster omfattas av statlig reglering av löne— och anställningsvillkoren. I praktiken har det statliga regelverket tillämpats för samtliga lokalan- ställda och i väsentliga avseenden även för forskarna. I fortsättningen bör statlig reglering inte föreskri— vas vare sig i stadgarna eller i riksdagsbeslut. SIPRI och dess personal kan då välja att tillämpa statliga regler eller att förhandla om övergång till ett annat system.

I syfte att öka SIPRIs organisatoriska och administra- tiva oberoende av staten föreslås att regeringen inte längre skall utse biträdande direktör för SIPRI. In— stitutets stadgar bör inte innehålla någon bestämmelse om denna tjänst. Det bör alltså stå styrelsen fritt att besluta om det skall finnas en biträdande direktör och vad denne i så fall skall ha för arbetsuppgifter.

SIPRIs vetenskapliga råd skall enligt stadgarna ha 24 ledamöter och sammanträda minst vart femte år. Dessa bestämmelser bör utgå. SIPRIs styrelse kan då exempel— vis välja att låta det vetenskapliga rådet fungera ungefär som den krets av "korresponderande ledamöter" som finns hos många akademier.

Antalet ledamöter i SIPRIs styrelse bör utvidgas från åtta till tio i syfte att underlätta en geografiskt mer allsidig representation. För närvarande är samtli— ga styrelseledamöter europeer. Sammanträdesarvoden bör utgå till styrelseledamöterna och ordföranden bör ha ett särskilt arvode för sina insatser.

Det är angeläget att SIPRIs forskningsresultat sprids bland specialister och allmänhet, både internationellt och i Sverige. En årlig internationell SIPRI-konferens skulle härvidlag kunna få en avsevärd betydelse. En sådan konferens kunde dels främja utbytet med forskare och andra specialister, dels rikta allmänhetens upp— märksamhet på säkerhets— och nedrustningsfrågorna. I betänkandet föreslås att SIPRI diskuterar denna fråga och att statsmakterna förklarat sig beredda att posi- tivt pröva en eventuell bidragsframställning från institutets styrelse.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

Den 19 april 1990 fick statsrådet Lena Hjelm-Wallén regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att pröva Stockholms internationella fredsforskningsinstituts, SIPRIs, finansiella och ad— ministrativa villkor. Samma dag förordnades jag att vara särskild utredare och departementssekreteraren Stellan Ottosson, UD, att vara sekreterare i utrednin- gen. Förhandlingssekreterare Marianne Svensson, sta- tens arbetsgivarverk, förordnades den 13 juni 1990 att biträda utredningen som expert.

Mitt uppdrag framgår av direktiven (dir l990:l7), som återges i bil 1. I direktiven förklaras att SIPRI un- der snart 25 år ”bedrivit en enligt skilda bedömare och avnämare högklassig forskning" och att SIPRI som ett oberoende och internationellt institut har varit "av stor vikt för den internationella debatten om sä- kerhetspolitik och nedrustningsproblem". Föredragande statsrådet förklarar vidare att SIPRIs verksamhetsom— råde har ökat i volym och komplexitet och att de stat— liga besparingskraven har begränsat möjligheterna att möta SIPRIs resurskrav så som de formulerats av dess styrelse. Därför finner statsrådet "det angeläget att förutsättningslöst pröva SIPRIs finansiella och admi- nistrativa villkor".

Utredningen skall enligt direktiven "föreslå sådana förändringar som bedöms lämpade att ge institutet möj— ligheter att vidmakthålla sin ambitionsnivå och säker- ställa en oberoende ställning".

Mot bakgrund av dessa direktiv har jag valt att i hu- vudsak koncentrera utredningsarbetet till följande problemområden:

- SIPRIs totala resursbehov nu och i framtiden.

- Storleken av den svenska statens bidrag till SIPRI. Möjligheterna att finansiera ev ökade bidrag.

- Formerna för det svenska bidraget.

- De externa bidragens roll i SIPRIs finansiering. Behovet av riktlinjer för extern finansiering.

- SIPRIs legala ställning. De arbets— och skatte- rättsliga reglernas tillämpning på SIPRI.

- Frågan om ev förändringar av SIPRIs stadgar.

Samtliga problemområden har alltså samband med de ytt— re förutsättningarna - ”villkoren” - för SIPRIs verk- samhet. Enligt min tolkning av direktiven ingår det inte i utredningsuppdraget att ta ställning till SIPRIs forskningsinriktning eller till sådana admi- nistrativa frågor som faller under SIPRIs egen be- slutsrätt (dvs angelägenheter där styrelsen eller di- rektören skall besluta).

I betänkandets deskriptiva delar (avsnitten 2—6) be- skrivs kortfattat SIPRIs verksamhet samt vissa admi- nistrativa och organisatoriska förhållanden. Avsikten är endast att teckna en bakgrund till mina förslag om ändringar i de yttre villkoren för SIPRIs verksamhet.

Utredningsarbetet har inkluderat kontakter med en rad departement, myndigheter och organisationer. Frågan om SIPRIs arbets- och skatterättsliga förhållanden har diskuterats med utrikes—, finans-, arbetsmarknads- och civildepartementen samt med statens arbetsgivarverk. Finansieringsfrågor har avhandlats med bl a utrikesde— partementet och finansdepartementet. I forskningspoli- tiska frågor och frågor rörande stiftelseformen har jag samrått med bl a utbildningsdepartementet. Uppgif- ter om några jämförbara utländska forskningsinstitut har inhämtats med hjälp av de svenska ambassaderna i respektive land och, i ett par fall, genom direktkon- takter med instituten. Representanter för några sven- ska institut, stiftelser och organisationer har inter- vjuats i syfte att få fram relevant jämförelsematerial

i fråga om finansiell och legal status. Statistiska centralbyrån har bistått med uppgifter om indextal, statliga FoU—utgifter mm.

Den 10 maj hade jag tillfälle att diskutera utrednin— gens huvudfrågor med SIPRIs styrelse, som då höll sam— manträde i Stockholm. Samtliga styrelseledamöter del- tog. Jag har också haft samtal med SIPRIs nuvarande och föregående ordförande. Vidare har SIPRIs direktör, dess biträdande direktör, avdelningscheferna, repre- sentanter för personalorganisationerna och forskarkol- legiet samt ytterligare några SIPRI-medarbetare inter- vjuats en eller flera gånger. Utredningens sekreterare har svarat för några av intervjuerna inom och utanför SIPRI.

2 ORIENTERING OH SIPRI 2.1 Historia, ställning, organisation,

tidigare utredningar

Förutsättningarna för ett fredsforskningsinstitut i Sverige undersöktes av fredsforskningsutredningen, under ledning av Alva Myrdal. I utredningsdirektiven pekade föredraganden på forskningsbehoven och menade att Sverige, mot bakgrund av sin långvariga fred och sin neutralitetspolitik, borde lämna ett konstruktivt bidrag till utvecklingen av freds- och konfliktforsk- ningen. Utredningen redovisade sina slutsatser i be- tänkandet 'Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige" (SOU l966:5).

I statsmakternas beslut att inrätta institutet

(prop 1966z76, SU 88, rskr 203) gavs bla följande

riktlinjer, som fortfarande är giltiga:

— Forskare och ledning skulle rekryteras internatio- nellt. Länder med olika politiska och ekonomiska system borde vara representerade både bland fors- karna och i institutets ledning.

— Institutet borde eftersträva nära kontakter med internationella organisationer och med forsknings- institutioner i andra länder. Särskilt betonades att samarbete borde etableras med freds— och kon— fliktforskningsinstitutioner i de nordiska länderna.

— Institutet borde fungera mycket självständigt och dess "strängt objektiva karaktär" borde inte kunna ifrågasättas. Svenska statliga myndigheter skulle inte försöka påverka innehållet i institutets forskning.

Institutet skulle, enligt statsmakternas beslut, ha formen av en stiftelse. Svenska staten skulle till-

skjuta rörelsekapitalet. Men institutet skulle också ha rätt att söka och mottaga bidrag "från andra än

staten".

Institutets ledning skulle utgöras av en styrelse, ett vetenskapligt råd och en institutsdirektör. Regeringen skulle utse styrelse och institutsdirektör och, inled- ningsvis, två tredjedelar av det vetenskapliga rådet. Rådet självt skulle tillsätta resterande platser och därefter besluta om ersättare för avgångna rådsledamö—

ter.

Enligt stadgarna för institutet skulle styrelsen bestå av ordföranden och sju andra ledamöter. Institutsdi— rektören skulle vara självskriven ledamot. Styrelsen skulle avgöra ”viktigare frågor rörande stiftelsens verksamhet, organisation och ekonomiska förvaltning". Det vetenskapliga rådet skulle ha 24 ledamöter och fungera som rådgivande organ.

Mot bakgrund av bl a utveckligen inom den svenska ar- betsrätten tillsatte regeringen 1978 en utredning med uppgift att se över de organisatoriska formerna för SIPRIs verksamhet och föreslå förändringar "för att underlätta en anpassning till de delvis nya förutsätt- ningarnaf. F statsrådet Sven Andersson tillkallades som särskild utredare.

Utredningsförslagen (DsUD l979:l) godtogs i huvudsak av statsmakterna (prop 1979/80:106, UU 21, SkU 48, rskr 304 och 305). De viktigaste förändringarna var följande:

- SIPRIs utländska, kontraktsanställda forskare be- friades från skatt på 'kostnadsersättningar som anvisats av styrelsen”. SIPRI blev det första och hittills enda icke mellanstatliga organet i Sverige med en förmån av detta slag. I propositionen sades att "institutet närmast är att jämföra med ett mel— lanstatligt organ". Internationalisering i strikt folkrättslig mening genomfördes emellertid inte.

Bortsett från ovannämnda undantag gäller alltså fortfarande svenska skatte- och arbetsrättsliga regler för SIPRI.

— Det vetenskapliga rådet, som inte hade sammanträtt sedan 1971, skulle i fortsättningen mötas minst vart femte år.

- Mandattiden för institutets styrelse och instituts- direktör begränsades till högst två femårsperioder.

- Ett forskarkollegium konstituerades formellt och gavs i uppgift att bereda ärenden rörande institu— tets forskning och spridning av forskningsresulta- ten.

— Det fastslogs att tjänsten som biträdande direktör skulle definieras i institutets stadgar och att innehavaren skulle utses av regeringen.

Nya, ännu gällande stadgar utfärdades 1980 (bil 2).

På begäran av utrikesutskottet (1987-05—07) utfördes inom UD en genomgång av ”den för svensk utrikes— och säkerhetspolitik relevanta forskning som utförs av olika institutioner i Sverige" (PM Wingren, 1989-10-05). I genomgången konstateras bl a att flera institutioner under en följd av år tvingats begränsa sina ambitioner p g a minskande anslag.

2.2 SIPRIS verksamhet

SIPRI har f n drygt femtio anställda, varav knappt hälften forskare. Verksamheten är förlagd till Bergs- hamra utanför Stockholm.

Institutet skall enligt sina stadgar ”bedriva veten- skaplig forskning i konflikt— och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred". Denna uppdragsbeskrivning har varit oförändrad sedan institutets tillkomst 1966.

I statsmakternas beslut 1966 förklarades att institu- tets forskning i första hand borde inriktas på "ned- rustnings— och rustningsregleringsfrågor". Detta borde emellertid inte innebära att huvudsakligen naturveten- skaplig forskning bedrevs vid institutet. Det fanns, enligt statsmakterna, även behov av samhälls- och be— teendevetenskapliga studier. Forskningen borde söka "belysa problemen kring rustningars betydelse för kon— flikter mellan stater, möjligheten att reducera rust— ningsvolymen eller svårigheter av politisk, ekonomisk eller teknisk karaktär att uppnå överenskommelser om nedrustning" (prop l966:76).

Föredraganden ansåg det viktigt "att den konfliktprob— 1ematik som finns latent i de underutvecklade länder- nas ekonomiska och sociala förhållanden belyses genom institutets forskning".

SIPRI-utredningen konstaterade 1979 att institutet sedan sin tillkomst i första hand hade ägnat sig åt "att vetenskapligt insamla och sakligt och objektivt presentera fakta och utvecklingstendenser på den på- gående globala kapprustningens olika aktuella fronter och därigenom bygga upp ett faktaunderlag för nedrust- ningsförhandlare och opinionsbildare" (Ds UD l979:l). SIPRI hade, enligt utredningen, "valt att snarare do- kumentera och beskriva den pågående kapprustningen i siffror och andra hårddata än söka förklara kapprust— ningsfenomenen utifrån t ex ett säkerhetspolitiskt perspektiv". Man hade avstått från att inkludera sam— hälls— och beteendevetenskaplig analys i forskningen.

Utredningen ansåg att denna avvikelse från de ur- sprungliga intentionerna hade varit sakligt motiverad, men ifrågasatte om inte en viss "återanpassning till de ursprungliga riktlinjerna" nu kunde vara befogad. SIPRIs anseende för saklighet och objektivitet var, enligt utredningen, en stor tillgång om institutet skulle finna tiden mogen att bredda sin verksamhet till områden som kunde vara mer teoretiskt och poli—

statsmakterna kommenterade inte direkt SIPRIs verksam- hetsinriktning. Regeringen förklarade emellertid att det var ett starkt svenskt intresse ”att SIPRI kan fortsätta sin verksamhet i enlighet med de riktlinjer som ursprungligen avsetts”. Regeringen upprepade att forskningsinnehållet och forskningsinriktningen inte skulle utsättas för påverkan av svenska statliga myn- digheter (prop 1979/80:106).

SIPRIS nu gällande forskningsprogram avser tiden 1990-91. Forskningen skall inriktas på följande områden:

— Europeisk säkerhet och rustningskontroll.

— Militär teknologi och rustningskontroll.

- Militärutgifter och utveckling i tredje världen. - Kemisk och biologisk krigföring.

- Vapenhandel och vapenproduktion.

Programmet innebär i huvudsak en fortsättning av institutets hittillsvarande forskningstradition. SIPRI-utredningens beskrivning av forskningsinrikt- ningen (se ovan) är i huvudsak fortfarande aktuell.

SIPRIs styrelse och forskare diskuterar f n möjlig— heterna att öka forskningen om bl a konfliktorsaker i tredje världen och andra u-landsproblem.

SIPRI har hittills givit ut omkring 140 publikatio— ner. Årsboken (World Armaments and Disarmament) har utkommit varje år sedan 1969 (utom 1971) och har i hög grad bidragit till SIPRIs anseende som en objektiv och tillförlitlig kunskapsbank. Årsböckerna följer konti- nuerligt utvecklingen i fråga om vapenteknologi, mili- tärutgifter, vapenhandel, väpnade konflikter, nedrust— ningssträvanden mm.

Förutom årsboken publiceras forskningsrapporter, kon— ferensrapporter o dyl. Hittills har huvuddelen av

dessa publikationer handlat om produktion och kontroll av kemiska, bakteriologiska och nukleära vapen. Även ämnen som vapenhandel, militärutgifter, krig och mil- jö, rymdens militära utnyttjande mm har behandlats. Under perioden 1985—89 utkom inte mindre än 43 skrif- ter, varav flertalet ganska omfattande. Motsvarande siffra för den närmast föregående femårsperioden var 23.

Direktören och resp forskare (men inte styrelsen eller det vetenskapliga rådet) ansvarar för innehållet i publikationerna. När uppgifter i någon publikation åberopas av massmedia och i den internationella debat- ten, så förutsätts allmänt att "SIPRI" som organisa— tion står bakom uppgifterna (vilket framgår av uttryck som ”SIPRI-data", "SIPRI hävdar" etc).

Flertalet av SIPRI—böckerna ges numera ut av Oxford University Press. SIPRI har under senare år övergått till att leverera helt kopieringsfärdiga manuskript till förlaget. Avsikten med detta är bl a att förkorta produktionsprocessen.

Förlaget säljer normalt 2200-2800 ex av årsböckerna och i genomsnitt ca 700 ex av andra boktitlar på den vanliga bokmarknaden. Därutöver köper SIPRI, till kraftigt reducerade priser, ungefär 1500 ex av årsbo- ken och 700 ex av flertalet övriga böcker att användas för distribution på SIPRIs bekostnad till bl a poli- tiker, nedrustningsdelegationer, massmedier och bib— liotek. Mellan 25 och 40 procent av de utsända böcker— na går till u-länder.

Årsböckernas upplagor har minskat något under 1980- talet till följd av att SIPRI begränsat sin egen dist- ribution. För övriga SIPRI-publikationer har såväl SIPRIs distribution som förlagets försäljning till den övriga marknaden minskat med omkring hälften under 1980-talet. Minskningen hänför sig huvudsakligen till första hälften av decenniet. SIPRIs skrifter, i första

hand årsboken, refereras emellertid ofta i tidningar och tidskrifter. Därigenom får forskningsresultaten en mycket större spridning än vad de blygsamma upplage- siffrorna kunde ge vid handen.

Forskningsprojekten inkluderar ofta seminarier och work-shops där inbjudna forskare deltar tillsammans med de projektansvariga. På SIPRI uppger man att denna metod ger goda resultat, men att den är mycket kost— sam. Även utanför det direkta projektarbetet tar SIPRI emot många besökande forskare och politiker. Under 1989 arrangerades 34 seminarier och föredrag i anslut— ning till externa besök. Under samma år tog SIPRI emot tre gästforskare, tre "research visitors" och nio "interns" (ograduerade studenter med egna stipendier). SIPRIs egna forskare deltog under året i ett sjuttio- tal konferenser arrangerade av andra.

På detta sätt och genom samverkansprojekt utvecklar SIPRI sina kontakter med bl a internationell freds— och konfliktforskning. SIPRIs inbjudna gäster brukar delta i seminarier på SIPRI eller hålla föredrag inför institutets personal. Svenska forskarkolleger eller andra utomstående inbjuds i allmänhet inte till dessa seminarier och föredrag.

Sedan 1987 arrangerar SIPRI årligen de 5 k Olof Palme Memorial Lectures, där någon välkänd politiker, mili- tär eller forskare talar över ett aktuellt ämne inom SIPRIs intressesfär. Till föreläsningen och den föl— jande mottagningen inbjuds politiker, diplomater, mi- litärer och experter samt journalister från svenska och utländska massmedier.

2.3 SIPRIs karaktär och internationella betydelse

När SIPRI inrättades slog statsmakterna fast att in- stitutet skulle ha internationell karaktär och att

ledning och forskarpersonal borde rekryteras från län- der med olika politiska och ekonomiska system. F n kommer sju styrelseledamöter från Västeuropa och den åttonde från DDR. Den nuvarande ordföranden är svensk, liksom alla föregångare på posten. SIPRI hade brittis- ka direktörer fram till 1986, då den nuvarande väst- tyske direktören tillträdde. Bland forskarpersonalen är den geografiska spridningen större (jfr avsnitt 5.2).

I flera avseenden är institutet knutet till värdlan- det: SIPRI är en svensk stiftelse som omfattas av svenska lagar och bestämmelser. Styrelse, direktör och biträdande direktör utses av den svenska regeringen. Huvuddelen av resurserna kommer via den svenska stats- budgeten.

I fråga om forskningen har institutet alltid varit oberoende i förhållande till den svenska staten. Ef- tersom basfinansieringen har varit säkrad har SIPRI hittills inte heller i någon större utsträckning varit beroende av de internationella fondernas bidragspoli- tik.

SIPRIs arbete har i flera avseenden präglats av stor kontinuitet. Under en följd av år har institutet un- dersökt vapenhandel, militär teknologi, militärutgif— ter mm samt dokumenterat nedrustningsarbetet oberoende av hur trenderna har växlat inom den internationella freds- och konfliktforskningen.

Oberoendet, kontinuiteten och funktionen som mötes— plats mellan öst och väst, nord och syd har givit SIPRI dess speciella karaktär.

I 1966 års SIPRI—proposition angavs som en viktig upp- gift för SIPRI att forska om problem som aktualiseras i samband med nedrustningsförhandlingar. Enligt prop 1979/80:106 hade SIPRIs skrifter varit till särskilt stor nytta "för små och medelstora stater som å ena

sidan har ett vitalt intresse av att aktivt driva ned- rustningsfrågorna men som å andra sidan saknar stor- makternas resurser att själva skaffa fram det nödvän— diga faktaunderlaget för nedrustningsförhandlingar”.

Även under senare år har SIPRIs forskning haft bety— delse vid olika nedrustningsförhandlingar. SIPRI-fakta åberopas ofta i förhandlingar och debatter. Samtidigt har man från SIPRIs sida varit angelägen att markera att institutet inte får utvecklas till ett utrednings- institut för vare sig FN eller Sverige. Här kan man finna stöd i de svenska statsmakternas deklarationer om SIPRIs oberoende.

SIPRI har framgångsrikt kunnat hävda sin roll som obe- roende faktabas och sin ställning i internationell freds— och konfliktforskning. Omdömena om SIPRI i FN, i massmedier och i andra sammanhang är vanligtvis mycket positiva. Institutets skrifter betraktas all— mänt som objektiva och tillförlitliga kunskapskällor. Någon oberoende och systematisk utvärdering av SIPRIs forskning har emellertid inte genomförts.

3 SIPRIS FINANSIERING

3.1 Anslag över svenska statsbudgeten, bidrag från svenska organ

Svenska staten har alltid varit SIPRIs huvudfinansiär.

Bidragen kan indelas i följande fyra kategorier:

A Det reguljära anslaget, som anvisats under UDs huvudtitel.

B Vissa engångsbelopp som av statsmakterna anvisats för särskilt angivna ändamål.

C Vissa ersättningar för särskilda lönekostnader mm (utbetalning från kammarkollegiet, ändring av reg- leringsbrevet eller bidrag från UD). D Ersättning från UD för vissa projekt.

Anslagens och bidragens storlek under 1980-talet fram— går av tabell 1 på nästa sida. För 1990/91 har stats- makterna dels anvisat ett anslag på 18 266 tkr, dels givit SIPRI "möjlighet att ansöka om ett särskilt en- gångsbidrag på högst 500 tkr under annat anslag under tredje huvudtiteln".

Under perioden 1980/81 - 1989/90 har de totala stat- liga medlen till SIPRI minskat något i fast penning— värde (omräknat med BNP-deflatorn). Jämförelser mellan den totala resurstilldelningen under olika år ger emellertid ofta en missvisande bild av den långsiktiga trenden eftersom storleken av de extra medlen varierar kraftigt från år till år. Minskningen under perioden 1980/81 - 1989/90 förklaras av ett högt ingångsvärde till följd av att SIPRI under 1980/81 fick ett stort engångsbidrag för flyttningen till Bergshamra. Som framgår av kolumnerna B, C och D är det svårt att se någon entydig tendens då det gäller de extra medels— anvisningarnas sammanlagda storlek.

i n ' r 'll IPRI nd r 1 — l

(Innebörden av rubrikerna A,B,C,D framgår av föregående sida) (belopp i tkr)

A B C D TOTALT 1980/81 8580 1300 (1) ' 9880 1981/82 10053 160 (2) 100 (6) 10313 1982/83 12203 12203 960 (7) 1983/84 12880 500 (3) 120 (8) 14540 30 (9) 1984/85 13500 500 (4) 14000 1985/86 14500 388 425 (10) 15313 1986/87 14991 225 494 (11) 15710 1987/88 15766 1006 400 (12) 17172 1988/89 15940 44 443 (13) 16427 1989/90 17070 491 17561 1990/91 18266 500 (5)

l. Flyttning till Bergshamra, inventarier 2. Möte med SIPRIs vetenskapliga råd 3. Datoruppbyggnad

4. Forskning om europeisk säkerhet 5. Inget speciellt ändamål angivet 6. Symposium om yttre rymden

7. Konferens om gemensam säkerhet

8. Militär forskning och utveckling 9. Europeiska säkerhetskonferensen 10. Konferens om Star War

11. Naval Arms race

12. Möte med SIPRIs vetenskapliga råd 13. NPT-projekt

SIPRIs reguljära anslag (kolumn A) räknat i fast pen— ningvärde ökade med sammanlagt ett par procent under perioden 1980/81 - 1989/90. Därmed har SIPRI haft en bättre anslagsutveckling än åtskilliga svenska stat— liga institutioner, som utsatts för stora besparings- krav. Å andra sidan har institutet inte fått del av 1980-talets stora ökningar av statsanslagen till forskning och utveckling. Enligt statistiska central— byråns bedömning 1989 hade de totala FoU—anslagen i statsbudgeten ökat realt med i genomsnitt 2,0,procent per_år under den senaste tioårsperioden. statsanslagen till FoU för försvarsändamål ökade 1980/81 - 1988/89 från 942 mkr till 3293 mkr, vilket motsvarar nästan en fördubbling räknat i fast penningvärde. Försvarsforsk— ningsanslagen hade emellertid minskat kraftigt under senare delen av 1970—talet, varför jämförelsen inte är helt rättvisande.

Statens anslag till SIPRI i reala termer var alltså ungefär lika stort vid 1980-talets slut som vid dess början. Resursläget förändrades emellertid påtagligt under decenniets gång. En real anslagsökning under de första åren uppvägdes av en drygt åttaprocentig ned— gång under decenniets andra hälft (mer än tio procent om även de extra statliga bidragen räknas). Under åren 1985/86 - 1988/89 fick SIPRI sina anslag reducerade enligt då gällande huvudförslag, med två procent per

år.

I en skrivelse till UD 1988—08—25 begärde SIPRIs sty- relse genom sin ordförande Inga Thorsson att "regerin- gen omprövar sitt direktiv att tillämpa budgetreduk— tionsregeln, avsedd för svenska myndigheter, på detta internationella forskningsinstitut". Thorsson framhöll bl a att Sverige genom att upprätta och finansiera SIPRI hade markerat sin avsikt att bidraga till kvali- ficerad vetenskaplig forskning på områdena internatio- nell säkerhet, nedrustning och fred. SIPRI är, enligt Thorsson, "en intggngtigggll forskningsinstitution, på vilken regeringens budgetdirektiv för syepska myndig—

heter icke kan vara tillämpliga". Fr o m 1989/90 har SIPRI genom statsmakternas beslut undantagits från rationaliseringsuttag.

SIPRI får, som framgått, sina anslag över UDs huvud- titel. Institutet lämnar in årliga anslagsäskanden. Dessa brukar innehålla summariska uppgifter om SIPRIs kostnadssituation, men inte någon redovisning av eller argumentering för institutets forskningsplaner. Fi— nansdepartementet har hittills, i enlighet med praxis i budgetarbetet, hävdat att ev anslagshöjningar till SIPRI måste finansieras genom besparingar inom UDs egen huvudtitel. Detta har medfört att SIPRIs anslags- nivå har blivit beroende av UDs prioriteringar. UD har fått väga SIPRIs behov mot andra behov inom den egna huvudtiteln.

SIPRIs anslag är placerat under litt. F (F4.). Under litt. F finns också anslag till utredningar inom det nedrustnings— och säkerhetspolitiska området (Fl.), ESK (F2.), information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden mm (F3.), FOAs forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och ned— rustning (F5.) och forskningsverksamheten vid utrikes— politiska institutet (F6.). Enligt vad som uppges av UDs budgetansvariga vägs SIPRIs medelsbehov mot de samlade behoven inom UDs huvudtitel (exkl biståndet) och inte specifikt mot behoven inom litt. F.

SIPRI har utan framgång sökt bidrag från riksbankens jubileumsfond och fredslotteriet.

I en framställning till UD 1990 begärde SIPRI stöd för distribution av böcker till u-länder. Man beräknade att kostnaderna för inköp och distribution av SIPRIs skrifter till tredje världen skulle uppgå till 1,5 mkr under en tvåårsperiod. UD remitterade ärendet till SIDA, som avslog framställningen. SIDA menade att an— sökan låg utanför de ramar som gäller för delposten "mänskliga rättigheter och demokrati" (som närmast

skulle vara aktuell). SIDA ansåg det dessutom "tvek- samt med denna typ av korsfinansiering, där en insti- tution som redan till stor del finansieras med statli- ga medel, vid sidan av sina sedvanliga budgetäskanden söker finansiering via andra anslag".

3.2 Bidrag från utländska finansiärer

Redan i 1964 års direktiv för fredsforskningsutrednin- gen sades att "Sverige skall lämna avgörande finan- siella bidrag för institutets tillkomst och drift" men att möjligheten av bidrag från andra stater, från vis- sa internationella organ eller från enskilda inte bor— de uteslutas. I SIPRIs stadgar sägs att stiftelsen består av medel som riksdagen "eller annan" anvisar.

Det var länge SIPRIs politik att inte söka bidrag från utländska fonder. Styrelsen beslöt dock 1984 att såda— na bidrag borde kunna sökas under förutsättning att fonderna inte ställde några villkor av politisk eller annan art ("no political or other strings”). Redan dessförinnan hade SIPRI under några år mottagit bidrag från UNEP för forskning om krigens miljökonsekvenser.

Tabell 2 på nästa sida visar bidragen till SIPRI under 1980-talet från utländska källor.

Styrelsen förklarade 1985 att den inte hade någon in- vändning mot att SIPRI sökte medel från svenska fon— der. Ansökningar från amerikanska fonder borde däremot t v bedömas av styrelsen från fall till fall. Denna avvaktande inställning ersattes senare av direkta upp- maningar till SIPRIs direktör att söka extern finan- siering. Direktören instruerades 1989 "to strenghten his fund raising efforts in such a way that there be no need to cut into the current research programme".

Förutom vad som refererats ovan har SIPRIs styrelse inte utfärdat några riktlinjer för fondfinansieringens

Budgetår

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

TABELL 2

1 r i l IPRI v rk mh l l—l Belopp Bidrags— ändamål gi_var_e 372 435 Unesco peace prize 163 181 Unep SIPRI/Unep joint project 966 591 Unep SIPRI/Unep Environmental consequences of Warfare 963 901 Unep se ovan 844 118 Unep se ovan 531 533 Unep se ovan 808 835 Mac Arthur Europe after American Foundation withdrawal (avser 1987) 410 384 Unep se ovan 46 460 Tokai Inköp datautrustning University 1 654 040 Mac Arthur Se ovan (avser år 1988, 1989) Foundation 858 197 The Ford World without nuclear Foundation weapons? 639 079 Volkswagen- The role of military forces Stiftung within a European Security system 54 000 Daimler Benz- Young East European Fonds researchers 434 000 Volkswagen- Capabilities in Europe Stiftung 313 000 Unicef Impact of military expendi— ture i Africa on survival, protection and development of children 136 000 Mac Arthur SIPRI/IPW—konferens

Foundation

omfattning och former. Vid mitt möte med styrelsen den 10 maj 1990 föreföll det att råda enighet bland leda-

möterna om

- att fondfinansieringen är nyttig eftersom den ut- sätter SIPRIs forskning för extern konkurrens och sakkunniga bedömningar;

- att fondfinansieringens andel av den totala resurs- tillgången inte får bli så stor att SIPRI i alltför hög grad tvingas anpassa sig efter tillfälliga ”modeväxlingar' bland de forskningsstödjande fon- derna.

Flera styrelseledamöter underströk värdet av att SIPRI år efter år kunnat presentera viktiga data ifråga om militärutgifter, vapenhandel mm oberoende av externa finansiärers bidragspolitik.

Fonderna har hittills aldrig 'helfinansierat" något projekt, dvs betalat alla direkta och indirekta kost- nader för projektet. I några fall har löner för en forskare eller forskningsassistent kunnat betalas med fondmedel. I andra fall har fonderna endast betalat rese- och konferenskostnader o dyl. SIPRIs omfattande forskningsprogram i kombination med anslagsminskningen under senare hälften av 1980-talet har medfört att institutet blivit beroende av att kunna täcka en stor del av bl a rese— och konferenskostnaderna med externa bidrag. Användningen av de externa medlen behandlas närmare i avsnitt 5.1.

3.3 Totala resurser

I tabell 3 på nästa sida summeras uppgifterna om svenska statens bidrag (jfr avsnitt 3.1), bidrag från utländska finansiärer (avsnitt 3.2) samt SIPRIs övriga inkomster.

Den största delposten under rubriken övriga inkomster har i allmänhet varit räntor på tillgodohavanden.

SIPRI i

(belopp i tkr)

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

k

Män smekningar

10

12

14

14

15

15

17

16

17

1'

880

313

203

540

000

313

710

172

528

561

1

1

Maggio utländska finansiäger

536

967

964

844

1 340

457

3 151

936

"vri

hamster

48

111

354

336

373

704

482

543

396

408

TABELL 3

591922

10

13

15

15

16

17

18

20

18

I övrigt har inkomsterna under denna rubrik i huvudsak bestått av royalties på försäljning av SIPRIs böcker och av SIPRIs egna försäljningsinkomster. Under perio- den 1984/85 - 1988/89 uppgick de årliga royaltyinkoms- terna till i genomsnitt 115 tkr och försäljningsin— komsterna till 93 tkr. Under de senaste åren har dock SIPRI i stort sett helt överlåtit försäljningen till förlaget.

Som framgår av tabellen ökade under perioden 1980/81 — 1983/84 SIPRIs totala inkomster från 9 928 tkr till 15 843 tkr. Omräknat i fast penningvärde innebar detta en ökning på ca 20 procent. Under perio- den 1983/84 — 1987/88 drabbades däremot SIPRI av en reell resursminskning på drygt 10 procent. Tack vare ett ökat tillflöde av externa bidrag fick SIPRI en viss resursökning 1988/89. Året därpå sjönk emellertid totalinkomsterna mycket kraftigt inte bara i reella utan även i nominella termer.

Jämförelser av detta slag är i någon mån missvisande bl a eftersom flera av bidragen, särskilt bidrag från utländska finansiärer, är avsedda att användas under mer än ett år. Inte desto mindre står det klart att SIPRI, trots en viss ökning av de externa bidragen, har fått se sina resurser minska i fast penningvärde under den senare hälften av 1980-talet. Minskningen av svenska statens bidrag har alltså inte kunnat upp— vägas av det något ökade resursflödet från utlandet.

4 ARBETS— OCH SKATTERÄTTSLIGA VILLKOR 4.1 Tidigare utredningsförslag, statsmakternas ställningstaganden

Vid SIPRIs tillkomst underströk statsmakterna att in— stitutet skulle ha internationell karaktär. Däremot fanns inte, vare sig i statsmakternas beslut eller i fredsforskningsutredningens betänkande, något förslag om att institutet i formell och legal mening skulle bli internationellt. SIPRI gavs formen av en svensk stiftelse, utan särskilda privilegier eller immunite— ter.

Under 1970-talet fick SIPRI allt större svårigheter att rekrytera kvalificerade utländska forskare. Kombi— nationen av högre forskarlöner i vissa västländer och skattenivån i Sverige försatte SIPRI i en svår konkur- renssituation. Ledningen för SIPRI menade vidare att den nya arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige gjor— de det svårt för SIPRI att vidmakthålla sin interna- tionella och oberoende karaktär. Man framhöll särskilt de svårigheter som lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL) förorsakade.

SIPRI—utredningen drog slutsatsen att "det även under de delvis nya rättsliga förutsättningarna är önskvärt och i allt väsentligt möjligt att inför framtiden bi— behålla SIPRIs ursprungliga karaktär, detta således utan att åtgärder skall behöva övervägas för att ge- nomföra en internationalisering i strikt och egentlig mening".

Utredningen konstaterade att SIPRIs forskarrekrytering borde präglas av flexibilitet och att institutet där— för måste kunna anställa forskare på tidsbegränsade

kontrakt utan hinder av LAS. Utredningen ansåg emel- lertid att detta krav var tillräckligt tillgodosett genom att SIPRI och Statstjänstemannaförbundet (ST) 1978 hade avtalat om möjlighet till tidsbegränsade kontrakt för forskare (se vidare avsnitt 4.2). Utred— ningen fann inte heller tillräckliga skäl för att un- danta SIPRI från MBL-reglerna. Man påpekade bl a att arbetsgivaren behöll sin rätt att själv fatta de slut— liga avgörandena om parterna inte kunde enas vid för—

handlingarna.

Däremot föreslog utredningen en betydelsefull skatte- rättslig särbestämmelse för SIPRI. Man föreslog skat— tefrihet för de utländska forskarnas lönetillägg. Ut- redningen sammanfattade motiven för sitt förslag på följande sätt: "Den sakliga motiveringen till detta förslag utgörs av det redovisade rekryteringsproble— mets art och grad. Den formella motiveringen är att SIPRIs i hög grad internationella karaktär — och den svenska statens ansvar att värna om denna - gör det befogat att institutet på denna punkt blir föremål för en särbehandling.*

statsmakterna godtog i allt väsentligt utredningens bedömningar och förslag i de arbets- och skatterätts— liga frågorna. En skatterättslig undantagsbestämmelse ansågs motiverad av den "särställning som SIPRI intar” (prop 1979/80:106). I propositionen förklarades bl a: "Såväl SIPRIs uppbyggnad som de närmare verksamhets- formerna gör att institutet kan sägas ha en sådan in— ternationell inriktning att det närmast är att jämföra med ett mellanstatligt organ. Jag vill vidare framhål- la att betryggande garantier finns mot ett eventuellt missbruk av skattefriheten för de angivna ersättnin- garna framför allt genom svenska statens insyn i SIPRIs ekonomi." Vidare förklarades att "de ifrågava- rande beloppens storlek visserligen skulle bestämmas av SIPRIs styrelse, men efter samråd med företrädare för budgetdepartementet".

Den partiella skattebefrielsen för utländska forskare genomfördes i form av ett tillägg till 325 kommunal- skattelagen. Enligt den nya bestämmelsen skulle skat— tefriheten avse kostnadsersättningar som anvisats av styrelsen för SIPRI "till sådan på bestämd tid kon- traktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk med— borgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatt i Sverige". I anvisningarna till 325 specificerades att skattefriheten skulle gälla "tillägg för ökade levnadskostnader, förmån av fri bostad eller bostadskostnadsersättning samt ersättning för skolavgifter för barn och ersättning för flytt- ningskostnader".

Utredningen om reformerad inkomstbeskattning ( SOU 1989:33 ) föreslog att SIPRIs kostnadsersättningar till utländska forskare skulle göras skattepliktiga. Stats- makterna (prop 1989/90:110, SkU 30, rskr 356) beslöt dock att skattebefrielsen skulle bibehållas. Detta motiverades med att de skäl för skattefrihet som angi— vits 1980 fortfarande var giltiga.

4.2 SIPRIs nuvarande arbets— och skatterättsliga situation

Olika tolkning av de svenska arbetsrättsliga bestäm- melserna har vid några tillfällen lett till friktioner mellan SIPRIs ledning och personalorganisationerna. ST begärde 1987 tvisteförhandling med SIPRI eftersom man ansåg att institutet brutit mot LAS, MBL och L-ATF. Därefter har ingen tvisteförhandling ägt rum. Vid för— handlingarna 1987 medgav SIPRIs representant, den bi- trädande direktören, att SIPRI brutit mot sin förhand— lingsplikt "i ett av de i förhandlingsframställan an- givna fallen".

Parterna enades vid förhandlingen om att en särskild rekryteringskommitté med representanter för både per- sonalorganisationerna och SIPRIs ledning, i fortsätt-

ningen skulle svara för rekrytering av lokalanställd personal. SIPRI åtog sig vidare att förhandla med per— sonalorganisationerna före tillsättning av projektle— dare och att lämna information före tillsättning av

övriga forskare.

Under utredningens kontakter med SIPRI-personalen har det lämnats uppgifter om bristande tillämpning av den— na överenskommelse. Jag har inte funnit anledning att undersöka hur det förhåller sig i denna eller liknande frågor. Eventuella meningsskiljaktigheter mellan SIPRI och personalorganisationerna beträffande tillämpning av arbetslagar och avtal bör avgöras i förhandlingar eller inför arbetsdomstolen.

Sedan 1978 har SIPRI ett avtal med ST som medger att forskare kan kontraktsanställas för tidsbegränsade perioder. Enligt avtalet skall dock tre av forskarna under vissa förutsättningar kunna få tillsvidarean- ställning. Ett liknande avtal från 1979 gör det möj— ligt för SIPRI att anställa även forskningsassistenter på tidsbegränsade kontrakt. I detta fall krävs dock att det är fråga om arbete inom tidsbegränsade forsk- ningsprojekt. Båda avtalen har tolv månaders uppsäg— ningstid.

SIPRI har inte ingått några motsvarande avtal med SACO/SR, som också är representerat vid SIPRI. Fler- talet utländska forskare är inte anslutna till någon svensk facklig organisation. Trots dessa omständighe— ter torde avtalen mellan SIPRI och ST vara normerande för institutet och all forskarpersonal i fråga om möj- ligheterna till tidsbegränsade kontrakt.

Även efter det att avtalen med ST ingåtts har SIPRI i ett par fall inrättat forskningsassistenttjänster utan tidsbegränsning. F n har SIPRI fyra forskningsassis— tenter med tillsvidareanställning. Samtliga är tjänst- lediga sedan flera år. I sina senaste anslagsfram- ställningar har SIPRI förklarat att den svenska ar-

betslagstiftningen vållar problem för institutet. Som exempel har särskilt nämnts de fyra forskningsassis— tenternas tjänstledighet. SIPRI befarar att man kommer att sakna medel för deras avlöning om de återvänder i tjänst med kort varsel.

Samtliga fem forskningsassistenter som f n arbetar på SIPRI har tidsbegränsade anställningar. Av de tjugotre forskarna har tre (samtliga svenskar) tillsvidarean- ställning.

Statlig reglering av löne- och anställningsvillkor skall enligt statsmakternas beslut gälla för tio sär- skilt angivna tjänster. Motsvarande bestämmelse åter- finns i SIPRIs stadgar. I realiteten har emellertid det statliga regelverket tillämpats för alla lokalan- ställda och i väsentliga avseenden även för forskarna. Dessa frågor behandlas närmare i en promemoria av ut— redningens expert (bil 3). Som framgår av promemorian är reglerna i fråga om SIPRI—personalens löne- och anställningsvillkor komplicerade och oklarheter har rätt i fråga om tillämpningen.

Den skatterättsliga undantagsbestämmelsen för SIPRI har i hög grad använts av institutet. Som framgår av avsnitt 5.2 har de skattefria ersättningarna svarat för en allt större andel av de utländska forskarnas förmåner.

Under senare år har det inte ägt rum något samråd mel- lan finansdepartementet och SIPRI om de skattefria beloppens storlek. En av de garantier mot en alltför långtgående användning av skattefriheten som statsmak- terna beslöt om 1980 har alltså i praktiken satts ur spel.

4.3 Arbets- och skatterättsliga undantag i Sverige

Undantag i fråga om svenska arbets— och skatterätts— liga regler har medgivits för

- utländska beskickningar,

- de europeiska gemenskapernas representation, - representationer för mellanstatliga organ där Sve— rige är medlem t ex Nordiska rådets organ, FNs flyktingkommissariat och IMO (Världssjöfarts- universitet i Malmö). Stockholmskonferensen gavs immunitet och privilegier

genom en särskild lag (prop 1983/84:55 JuU ll,

rskr 70).

Organ som inte har tillkommit efter mellanstatliga överenskommelser lyder under svenska arbets- och skat- terättsliga regler. Kommunalskattelagens särbestämmel— ser om partiell skattebefrielse för SIPRIs utländska forskare är det enda undantaget i sitt slag.

Genom forskarskattenämnden finns dock vissa möjlighe- ter även för andra organ än SIPRI att utverka skatte- befrielse för förmåner till utländska forskare.

The stockholm Environment Institute, som tillkom genom regeringsbeslut l988-08-18, uppvisar flera yttre lik- heter med SIPRI. Båda instituten har en internatio— nellt sammansatt styrelse som utses av regeringen och båda har en internationellt rekryterad forskarkader. Miljöinstitutsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU l988:23) att institutet skulle få mycket vitt- gående arbets- och skatterättsliga privilegier. stats- makterna medgav dock inte några sådana undantag.

4.4 Några utländska jämförelser

Den korta utredningstiden har inte tillåtit någon mer omfattande undersökning av de arbets— och skatterätts—

liga villkoren för jämförbara utländska forsknings- institut. Nedanstående uppgifter om tre institut, som i vissa avseenden påminner om SIPRI, kan vara av intresse vid en diskussion om SIPRIs villkor.

Wi London ägnar sig åt forskning om nedrustning, euro- peisk säkerhet, supermakternas försvarspolitik, regio- nala säkerhetsfrågor mm. Institutet har ett interna— tionellt sammansatt råd och en medlemskader på över två tusen individer och organisationer i ett 80—tal länder. Medlemmarna får institutets tidskrift och forskningsrapporter, inbjuds att delta i konferenser mm. Institutets forskarkår är internationellt rekryte- rad. De huvudsakliga inkomstkällorna är avkastning från en kapitalfond, bidrag från vissa forsknings— stödjande fonder, inkomster från publikationsverksam— heten samt medlemsavgifter.

Både IISS och SIPRI är alltså internationella i fråga om ledning och forskarkadrer. IISS kan möjligen sägas vara "mer internationellt" genom sina medlemmar och sin finansiering. Brittisk lagstiftning tillämpas emellertid för IISS utan några skattemässiga eller andra undantag. Såväl brittiska som utländska medarbe— tare är alltså fullt skattskyldiga för löner och andra förmåner.

TMM—r ' al I_nst_tn_t_e__i fbr—nLA 1i_e_d_s_xs_t_ems_e.nalxs_i_s (IIASA) i Laxenburg utanför Wien tillkom 1972 genom en överenskommelse mellan vetenskapliga organisationer i tolv länder, på initiativ av USA och Sovjetunionen. Forskningsprogrammet ägnas miljö— och befolkningsfrå- gor, systemanalys, förhållandet mellan teknologi, eko- nomi och samhälle mm. Forskarkåren är internationellt

rekryterad.

Sexton vetenskapsakademier eller motsvarande organ i lika många länder är medlemmar i IIASA (representerade länder: USA, Canada, Japan, Frankrike, Italien, Neder-

länderna, Västtyskland, Finland, Sverige, österrike, Bulgarien, DDR, Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern). IIASA har ett beslutande råd med en rep- resentant för varje medlemsorganisation samt ett in- ternationellt sammansatt rådgivande organ med 60 med- lemmar. IIASA finansiering sker huvudsakligen genom medlemsavgifter. Man får också vissa bidrag från olika internationella fonder.

IIASA uppvisar stora likheter med ett mellanstatligt organ, även om det formellt sett inte helt uppfyller kriterierna för ett sådant. Det var inte regeringar utan vetenskapsakademier och motsvarande som beslöt att grunda institutet. Men akademierna torde i allmän— het ha agerat med respektive regerings goda minne. Huvuddelen av IIASAs finansiering torde komma från medlemsländernas statskassor även om medlen tar vägen

via akademierna.

Österrike behandlar i flera avseenden IIASA som ett mellanstatligt organ. Personalen är t ex befriad från österrikisk skatt på inkomsterna från institutet. Ar- betsrättsligt följer dock IIASA österrikiska regler. IIASAs förmånliga villkor får anses ligga i linje med Österrikes traditionella politik att söka attrahera internationella organ. Oberoende kommissionen för ned-

rustnings- och säkerhetsfrågor ("Palmekgmmissigngn"), med sekretariat i Wien, jämställdes i arbets- och

skatterättsliga avseenden med IIASA.

n n ' na r h In ' l PRI finansieras till hälften över norska statsbudgeten. Av resterande medel har huvuddelen hittills kommit från norska samhällsvetenskapliga forskningsrådet och från UNEP, PRIO har också fått vissa mindre bidrag från andra källor. PRIO har fn ett 15—tal forskare, varav en svensk, fyra utomnordiska och resten norska. Två av de tre projektledarna kommer från icke-nordiska län- der. Styrelsen har en svensk ledamot men är i övrigt helt norsk. PRIO är alltså i flera avseenden mindre

internationellt än SIPRI. Det har dock beslutats att PRIO skall få ett internationellt råd med åtta leda- möter som utses av styrelsen och som skall mötas minst vartannat år.

PRIO har inga skattemässiga eller andra privilegier, utan behandlas i legalt avseende som ett "vanligt" norskt institut. Man har dock möjligheter att utnyttja de norska forskningsrådens gästforskarprogram, där skattebefrielse för vissa merkostnadsersättningar fö- rekommer.

De ovannämnda instituten har alla en internationell verksamhetsinriktning. Ledningsorganen och forskarkå— rerna är också mer eller mindre internationellt sam- mansatta. Inget av instituten har däremot karaktären av mellanstatligt organ.

Naturligtvis kan inga långtgående slutsatser dras av dessa enstaka exempel. Genomgången visar dock att det finns institut (IIASA) som bl a skatterättsligt har en mer gynnad position än SIPRI. Det finns också institut (IISS) som inte åtnjuter någon specialbehandling. Ut- redningens kontakter har givit vid handen att IIASAs förmånligare villkor inte torde ha många motsvarighe- ter i Europa och att det råder konsensus bland västli- ga industriländer om att immunitet och privilegier normalt endast bör beviljas diplomatiska beskickningar och mellanstatliga organ.

s Rasunsanvännnmo, ranson». 5.1 Kostnader

Analyser av SIPRIs resursanvändning skulle kunna utgå från kostnadernas fördelning på olika projekt och verksamhetsområden och/eller från fördelningen på oli— ka kostnadsslag. En rättvisande analys av projektkost— naderna är emellertid f n inte möjlig eftersom insti— tutet i sin redovisning inte fördelar vare sig perso- nalkostnader eller administrativa kostnader på de oli— ka projekten.

Däremot har SIPRI försett utredningen med uppgifter om hur kostnaderna har fördelat sig mellan följande kost- nadsslag: — Personalkostnader (löner, förmåner, arbetsgivarav- gifter o dyl).

- Lokalkostnader (hyra till byggnadsstyrelsen). — övriga administrativa kostnader (inköp och under— håll av möbler, kontorsutrustning mm, telefon— och portokostnader, bibliotekets bokinköp mm).

- Projektkostnader (projektanknutna resor och konfe- renser, inköp av institutets egna böcker för gra— tisdistribution mm).

Tabell 4 på nästa sida visar SIPRIs utgifter under 1980-talet för vart och ett av dessa områden. Ur ta- bellen kan vissa tendenser utläsas:

Hyran för Bergshamrafastigheten höjdes 1990/91 med nästan tjugo procent. Sett ur ett längre tidsperspek- tiv har emellertid hyreshöjningarna varit lägre än inflationen. Hyrorna utgör f n mindre än tio procent av SIPRIs totala kostnader.

TABELL 4 IPR 1 — 1 Fudgetår Total Eira "vri Löne- "P ' k kostnad adm_kostn kusin kosta: (tkr) (%) (%) (%) (%) 1980/81 10391 8,6 23,3 58,2 9,9 1981/82 9881 13,8 11,5 60,7 14,0 1982/83 12040 11,7 12,5 63,7 12,1 1983/84 16396 10,7 13,2 53,6 22,5 1984/85 16503 10,6 13,4 54,3 21,7 1985/86 16452 11,1 10,4 58,3 20,2 1986/87 16907 10,1 12,1 64,6 13,3 1987/88 17967 9,7 12,8 65,9 11,7

1988/89 18891 7,7 12,0 67,2 13,1

övriga administrationskostnader, som alltså inte inkluderar några löner, har under 1980-talet svarat för en tämligen kon- stant andel på omkring tolv procent (med undantag för 1980/81, då flyttningen till Bergshamra medförde stora extra- kostnader).

Lönekostnadernas andel har visat en kraftigt ökande tendens under 1980-talets senare hälft, från 54 procent 1984/85 till 67 procent l988/89. Denna ökning har bl a gått ut över utrym— met för vad SIPRI kallar projektkostnader, dvs kostnader för bl a resor, konferenser och bokdistribution. "Projektkostna- dernas' andel minskade från 22 till 13 procent mellan 1984/85 och l988/89. Under första hälften av 1980-talet var tendensen den motsatta: "projektkostnadernas" andel ökade kraftigt me— dan personalkostnadernas andel minskade.

En av förklaringarna till denna utveckling torde vara att SIPRIs resurser i fast penningvärde ökade under 1980—talets första hälft och minskade under andra hälften. I en organisa— tion med minskande resurser tenderar de relativt fasta löne- kostnaderna att öka sin andel av totalkostnaderna (om organi- sationen inte gör personalinskränkningar).

SIPRI fick 1983/84 ett extra statsbidrag på 500 tkr för da- toruppbyggnad. Sedan dess har institutet avsatt 100—200 tkr per år för fortsatt datorisering. Numera har nästan samtliga forskare, redaktörer och sekreterare tillgång till datatermi— naler. Enligt SIPRI är det nu angeläget att investera i för— stärkt datorkapacitet och mer avancerad programvara, bl a i syfte att underlätta produktionen av kopieringsfärdiga manu— skript (jfr avsnitt 2.2).

Avsnitt 5.2 nedan innehåller en översikt över vissa föränd- ringar i fråga om SIPRIs viktigaste och dyraste resurs, dvs personalen.

SIPRIs externa medel är öronmärkta för vissa slag av kostna- der, i första hand de s k projektkostnaderna. Budgetåret l988/89 täckte utländska fondmedel fem procent av lönekostna— derna, drygt fyrtio procent av "projektkostnaderna" och ingen

del av administrationskostnaderna. Enligt en preliminär upp— gift från SIPRI har fondmedlen under 1989/90 täckt mer än hälften av "projektkostnaderna". Frågan om de externa medlens roll för SIPRIs finansiering behandlas närmare i avsnitt 3.2.

Inför en diskussion om SIPRIs finansiering (jfr kapitel 7) skulle det vara intressant att studera hur SIPRIs utgifter fördelar sig på olika projekt och insatsområden. Som redan nämnts medger emellertid SIPRIs redovisningssystem inte någon konsekvent projektfördelning av kostnaderna. Naturligtvis kan dock uppskattningar göras i fråga om vissa projekt och in- satsområden. När SIPRI 1990 begärde att svenska biståndsmedel skulle få användas för att bekosta gratisdistribution av in— stitutets publikationer till bibliotek och institutioner i tredje världen, beräknade man att denna distribution under 1989/90 skulle kosta drygt 700 000 kronor (inkl bokinköp, porto och overhead-kostnader).

Från finansieringssynpunkt kunde det också vara intressant att särskilja kostnader för forskning från kostnader som av— ser information om forskning. En sådan jämförelse försvåras dels av SIPRIs redovisningssystem. dels av att gränsdragning mellan dessa kategorier lätt blir godtycklig. Följande kost— nader torde under alla förhållanden höra hemma under rubriken

forskningsinformation:

— Inköp och gratisdistribution av SIPRI—publikationer (ca 940 tkr l988/89). - Löner, arbetsgivaravgifter mm för SIPRIs informationsan- svariga (440 tkr 1988/89). — Rese— och konferenskostnader i samband med den årliga Olof Palme Memorial Lecture (78 tkr l988/89).

— Svensk informationsbroschyr (160 tkr).

Dessa kostnader uppgick alltså under l988/89 till sammanlagt drygt 1,6 mkr. SIPRI-personal som deltar i internationella konferenser informerar naturligtvis om institutets forskning (samtidigt som resorna är viktiga för den egna forskningen). Det vore inte orimligt om även någon del av forskarnas löne- och resekostnader betraktades som informationskostnader.

Enligt stadgarna skall SIPRI för varje räkenskapsår upprätta en verksamhetsberättelse. Institutet inskränker sig till att framlägga ett bokslut samt en "Calendar of Events" (med upp— gifter om ledning och personal, SIPRIs seminarier och konfe-

renser, besökare till institutet, SIPRI-deltagande i externa konferenser mm).

I enlighet med stadgarna granskas styrelsens och direktörens förvaltning samt stiftelsens räkenskaper varje år av två av regeringen utsedda revisorer.

5.2 Personal

Under första hälften av 1980-talet ökade antalet SIPRI- anställda från ett 40—tal till drygt 50 (omräknat i heltids— anställningar). Sedan dess har personalstyrkan legat vid om— kring 50 eller strax därunder. Ökningen under början av 1980- talet bestod främst i att fler forskare anställdes. Sedan

1984 har antalet forskare fluktuerat mellan tjugo och tjugo- fem.

I juni 1990 hade SIPRI—personalen följande sammansättning (omräknat i heltidsanställda):

— Forskare (inkl dir) och

forskningsass 23,00 — Sekreterare, receptionister 9,35 - Redaktörer (inkl chefen för

publikationsavd) 5,50

- Bibliotekarie, biblioteks-

ass, chefen för bibl- och dokumentationsavd 3,25 - Pressklippstjänst 2,40 - Övrig personal (bitr dir,

adm chef, infoansvarig,

kamrersass, vaktm, 2 städare) 6,20

49,70

Tabellen visar också att redaktions— och biblioteksfunktio- nerna är väl utbyggda i förhållande till forskarstabens stor— lek. SIPRI-forskarna erbjuds en mycket hög servicenivå i frå- ga om litteratursökning, pressklipp, hjälp med referenser, kvalificerad språkgranskning, redaktionellt stöd o dyl. Det förhållandet att många externa bidrag måste bearbetas och att forskarna kommer från olika språkområden och har mycket olika forskningsbakgrund anförs på SIPRI som argument för en rela— tivt stor redaktörsstab. Andelen forskare med engelska som modersmål har minskat kraftigt under 1980-talet (se nedan).

Mycket av det arbete som SIPRIs redaktörer och biblioteksper- sonal svarar för brukar på svenska universitetsinstitutioner utföras av forskarna själva eller av forskningsassistenter. På SIPRI har en del av det arbete som tidigare utfördes av fast anställda (numera tjänstlediga) forskningsassistenter övertagits av redaktörer och bibliotekspersonal.

SIPRIs karaktär förutsätter att forskare rekryteras interna- tionellt. SIPRI—utredningen konstaterade 1979 att institutet av ekonomiska skäl hade svårt att rekrytera forskare från vissa höglöneländer. På utredningens förslag beslöt statsmak- terna (jfr avsnitt 4.1) att utländska SIPRI-forskare med tidsbegränsade kontrakt skulle befrias från skatt på merkost— nadsersättningar som institutet betalar (tillägg för fördyra— de levnadskostnader, förmån av fri bostad eller bostadskost— nadsersättning, ersättning för skolavgifter och flyttnings— kostnader). Denna undantagsbestämmelse har under 1980-talet haft stor betydelse för SIPRIs ekonomi och forskarrekryte— ring. Bestämmelsen har använts i allt större utsträckning. SIPRI har därigenom kunnat klara sin rekrytering trots att forskarlönerna även under 1980—talet har ökat kraftigt i flertalet av de länder varifrån forskarna rekryteras.

De utländska forskarnas (exkl direktören) genomsnittslön upp— gick i juni 1990 till ca 11 800 kr/mån, drygt en fjärdedel mer än 1984. Lönen har alltså sjunkit kraftigt i fast pen— ningvärde. Under samma period ökade merkostnads— och hyres— ersättningarna från i genomsnitt ca 2 800 kr till ca 12 000 kr. De skattefria ersättningarnas andel av de totala förmå-

nerna steg alltså från mindre än en fjärdedel till drygt hälften.

Det skulle bli mycket kostsamt för SIPRI att genom höjda grundlöner ge forskarna ekonomisk kompensation om skattefri- heten för merkostnadsersättningarna avskaffades. Dessutom skulle SIPRI då behöva betala arbetsgivaravgift för hela er— sättningen. Situationen kan illustreras med ett exempel: En forskare med 12 000 kr i månadslön och lika mycket i skatte- fria ersättningar kostar idag SIPRI ca 29 000 kr (inkl ar— betsgivaravgift på den skattepliktiga ersättningen). Om fors- karen skulle ges samma nettoförmåner utan skattefria tillägg måste lönen höjas till ca 46 000 kr (med 1990 års skattesat- ser). Samtidigt skulle SIPRI få betala arbetsgivar- och pen— sionsavgift på hela lönen, dvs ca 23 000 kr i månaden. Den totala månadskostnaden för SIPRI skulle alltså bli nästan

70 000 kr, dvs en ökning med ca 140 procent. Läget förändras naturligtvis något när skattereformen är fullt genomförd.

De lokalanställdas löner är i genomsnitt betydligt lägre än forskarnas totala förmåner. Enligt SIPRI ligger lönerna för lokalanställda handläggare och chefer klart under marknadslö- nerna, vilket uppges leda till rekryteringssvårigheter.

Forskarkårens nationella sammansättning har förändrats under 1980—talet. I början och mitten av decenniet kom upp till tre fjärdedelar av forskarna från Storbritannien, USA och Sveri— ge. Under senare år har den geografiska spridningen varit större. Västtyskland har efterträtt Storbritannien som mest representerade land. F n kommer sex av forskarna från Väst— tyskland (direktören inräknad), tre från Storbritannien, tre från Sverige, två från Frankrike och en från vardera USA, Canada, Italien, Norge, Turkiet, Indien, Polen, DDR och Sov- jetunionen. Under hela 1980—talet (liksom tidigare) har dock flertalet forskare kommit från Västeuropa. (Uppgifterna lämnas med viss reservation för dubbla medborgarskap mm).

En stor del av de lokalanställda, bl a samtliga redaktörer, har engelska som modersmål. Engelska är också arbetsspråket på institutet.

6 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING 6.1 SIPRIs nuvarande organisation

SIPRI skall enligt sina stadgar ha

— en styrelse som består av ordförande, institutsdirektör och sex andra ledamöter,

— en institutionsdirektör som är institutets chef,

- en biträdande direktör,

- ett vetenskapligt råd som är rådgivande organ till styrel- sen och som har 24 ledamöter,

- ett forskarkollegium som består av institutsdirektör, bi- trädande direktör samt stiftelsens forskare och forsk- ningsassistenter och som har beredande funktion.

Ordföranden, institutsdirektören och övriga styrelseledamöter förordnas av regeringen för högst fem år med möjlighet till en förlängning om ytterligare högst fem år. I fråga om biträ— dande direktören, som också förordnas av regeringen, sägs inget om tidsbegränsning av förordnandet. Ledamöterna i ve- tenskapliga rådet utses av styrelsen utan tidsbegränsning av mandatet.

Enligt SIPRIs "Rules for Administrative Procedures", som an—

togs av styrelsen den 15 juni 1983 efter förhandlingar med

personalorganisationerna, skall SIPRI ha följande sektioner:

- forskningssektion,

— redaktionssektion,

- sektion för bibliotek och pressklipp,

— press- och distributionssektion (som senare kom att kallas för informationssektion), - ekonomiskt—administrativ sektion (senare uppdelad i två sektioner).

Regelverket från 1983 innehåller i första hand befattninga— beskrivningar för styrelsen, vetenskapliga rådet, direktören

och biträdande direktören. Där finns även kortfattade be- skrivningar av ansvarsområdena för sektionscheferna, ledarna för forskningsprojekten och forskarkollegiet.

Institutets direktör beslöt den 31 december 1986, efter för— handlingar med personalorganisationerna, att införa en delvis ny organisation för SIPRI. Den nya organisationen skulle för— utom forskarkollegiet ha följande avdelningar:

— biblioteks— och dokumentationsavdelning,

— administrativ avdelning,

— publikationsavdelning.

Informationssektionen ersattes genom beslutet 1986 av en pressekreterare som skulle vara direkt underställd direk-

tören.

Beslutet från 1986 angav vilka förändringar som skulle genom— föras, men innehöll med ett par undantag inga befattningsbe- skrivningar. Inget sades (förutom genom en organisations- skiss) om direktörens, biträdande direktörens eller forskar—

kollegiets ansvarsområden.

Styrelsen har varken återkallat eller bekräftat sitt organi— sationsbeslut från 1983 och inte heller tagit ställning till direktörens beslut från 1986 eller till de succesiva organi— sationsförändringar som hade genomförts dessförinnan. Styrel— sens roll i fråga om SIPRIs organisation och administrativa regler förefaller därför i vissa avseenden oklar.

6.2 Ansvarsfördelning inom SIPRIs ledning

Vid ett institut där personal och ledning kommer från många olika länder med högst skiftande organisationskulturer upp- står oundvikligen problem ifråga om organisation och samarbe— te. Vid SIPRI har problemen ofta gällt ansvarsfördelningen mellan ordföranden, direktören och och biträdande direktören. Styrelseledamoten Francesco Calogero granskade 1984 på sty- relsens uppdrag vissa administrativa och andra frågor vid SIPRI. Han konstaterade att arbets— och ansvarsfördelningen mellan direktören och biträdande direktören liksom mellan

biträdande direktören och ordföranden ibland hade varit en källa till svårigheter.

statsmakterna har endast i stora drag reglerat ansvarsfördel— ningen mellan styrelsen och direktören. I SIPRIs nuvarande (liksom tidigare) stadgar sägs att styrelsen skall avgöra "viktigare frågor rörande stiftelsens verksamhet, organisa— tion och ekonomiska förvaltning" och att övriga ärenden skall avgöras av "direktören ensam".

SIPRIs stadgar av 1966 reglerade inte frågan om direktörens ställföreträdare. På förslag av SIPRI—utredningen beslöt statsmakterna 1980 att regeringen i fortsättningen skulle utse en biträdande direktör. Utredningen ansåg att titeln biträdande direktör var att föredra framför administrativ direktör, som personalorganisationen hade föreslagit. Den sistnämnda titeln skulle, enligt utredningen, kunna tolkas som en "inskränkning av vederbörandes ämnesområde och befo- genheter till enbart personal—administrativa frågor". Utred- ningen framhöll dels att det på ett forskningsinstitut som SIPRI är svårt att skilja mellan "rena" forskningsfrågor och "rent" administrativa frågor, dels att titeln biträdande di- rektör klarare anger vem som inträder som chef vid direktö- rens frånvaro.

Andra formuleringar i betänkandet antyder dock att utrednin— gen ville ge den biträdande direktören en administrativ roll när direktören inte var frånvarande: "Biträdande direktören bör således under styrelsen och institutsdirektören ansvara för administrativa frågor inom institutet och därtill inträda som institutsdirektörens ställföreträdare i dennes frånvaro."

I 1980 års stadgar, som på denna punkt följer utredningens förslag, får dessutom biträdande direktören i uppgift att föredra löpande administrativa ärenden inför styrelsen. SIPRI—utredningen markerade att den självständiga föredrag— ningsrätten inför styrelsen var ett av sätten att ge den bi- trädande direktören en starkare ställning. Utredningen för- klarade dock att denna starkare ställning inte fick inkräkta på institutsdirektörens överordnade ansvar och befogenheter.

Ändå torde förändringarna 1980 ganska allmänt ha uppfattats som ett försök att etablera någon form av "maktbalans" mellan direktören och hans ställföreträdare.

I de administrativa regler ("Rules for Administrative Proce— dures") som styrelsen antog 1983 (jfr sid 53) ges vissa rikt— linjer om bl a styrelsens, direktörens och biträdande direk—

tö rens ansvarsområden .

I dessa regler anges något mer detaljerat än i stadgarna vad

styrelsen själv skall besluta om: - den allmänna inriktningen av SIPRIs forskningsaktiviteter, nya större projekt, viktigare ändringar i pågående forsk— ning;

— samarbete med andra internationella organisationer samt regeringsorgan; — viktiga finansiella frågor, bl a anslagsframställningen; - administrativa och andra viktigare regelverk inom institu— tet.

Bland direktörens uppgifter nämns bl a: - leda institutets forskning och övriga verksamhet, föreslå nya forskningsinsatser mm;

- initiera rekrytering av forskare; - underteckna verksamhetsberättelserna och, tillsammans med ordföranden, anslagsframställningarna;

- vara ansvarig för SIPRIs publikationer.

I de administrativa reglerna sägs att den biträdande direktö-

ren är ansvarig för bl a: - personalplanering och —administration, inklusive anställ- nings- och lönevillkor; - förhandlingar med personalorganisationerna; - kontakter med statliga och icke-statliga organ i formella frågor; - frågor rörande tryckning och distribution av SIPRI—publikationer.

Det framgår inte helt klart om den biträdande direktören i just dessa frågor skall ha en självständig ställning i för—

hållande till direktören. Tidigare i reglerna sägs dock att arbetet i "day—to-day administrative matters" skall ske "un— der the authority of the Governing Board and the Director of the Institute".

I Calogeros interna SIPRI—utredning av 1984 (se sid 54) återges ett fall där direktören och den biträdande direktören inte kunde enas om anställningsvillkoren för en forskare. Konflikten löstes genom ett "medlingsbud" från ordföranden.

SIPRI har hittills haft nio biträdande direktörer (direktörs— assistenter före 1980). Sju av dem har rekryterats från UD utan extern annonsering. Två (båda på 1980-talet) har utsetts efter öppet ansökningsförfarande. Båda dessa hade tidigare tjänstgjort på SIDA. Ingen biträdande direktör (direktörs- assistent) har tjänstgjort längre än tre år. Under ganska långa perioder, senast från juli 1990, har tjänsten varit obesatt.

Eftersom den biträdande direktören, särskilt efter 1980, har ett viktigt administrativt ansvar, anser man numera på SIPRI att tjänstens innehavare helst bör stanna på institutet i ganska många år. Annars blir det svårt att få önskvärd konti- nuitet i administrativa och organisatoriska frågor.

6.3 Forskarkollegiet

.

SIPRIs forskarkollegium konstituerades formellt 1980 på för- slag av SIPRI-utredningen. Enligt stadgarna, som på denna punkt följer utredningens rekommendationer, skall kollegiet bereda ärenden som skall avgöras av styrelsen eller insti- tutsdirektören och som rör planeringen och genomförandet av stiftelsens forskning samt spridningen av forskningsresulta— ten. Ledamöter i kollegiet är, fortfarande enligt stadgarna, direktören, biträdande direktören samt stiftelsens forskare och forskningsassistenter. Direktören är kollegiets ordföran—

de.

SIPRI-utredningen ansåg att kollegiet borde kunna vara ett

lämpligt forum för information om resor, planerade beslut mm. I kollegiet borde planer för kommande forskningsprojekt ta form och succesivt revideras. Vidare borde "manuskript grans— kas och ventileras, idéer testas och forskarrekryteringsbeho- vet diskuteras". Forskarkollegiet skulle "fungera som en sam— bandscentral för den inom institutet pågående forskningspro— cessen, från planeringsstadiet till utförande— och sprid- ningsstadiet".

Utredningen ansåg att även andra än forskarna, t ex represen- tanter för redaktionen, biblioteket, press— och distribu- tionsavdelningen m fl, skulle kunna delta i kollegiets möten "i den mån behandlade sakfrågor särskilt motiverade detta".

statsmakterna godtog utredningens förslag beträffande fors— karkollegiet. Man underströk dock (prop 1979/80:106) att sty— relsen inte skulle ha någon skyldighet att alltid inhämta kollegiets mening innan man fattade beslut i forskningsfrågor.

statsmakternas beslut av 1980 innebar också att forskarkolle— giet, liksom personalorganisationerna, fick rätt att lämna förslag när regeringen utser styrelseledamöter och instituts- direktör.

Kollegiet sammanträder f n en gång per vecka. Den av SIPRI- utredningen föreslagna möjligheten för icke-forskare att del— ta har givits en vidsträckt tolkning. Avdelningscheferna, den informationsansvarige tjänstemannen och hela redaktionsstaben deltar numera i kollegiets möten och inte enbart när särskil- da frågor behandlas.

Enligt uppgifter till utredningen ägnas kollegiemötena huvud— sakligen åt information om planerade konferenser och möten, åt diskussion om politiska och andra förändringar av betydel— se för SIPRIs forskning, åt planering av årsboken mm. Beslut om rekrytering av forskare föregås däremot i allmänhet inte av diskussioner i forskarkollegiet.

SIPRI-utredningens tankar att kollegiet i viss mån skulle fungera som ett seminarium där manuskript granskades och

idéer testades har knappast förverkligats. Kollegiet har nu— mera så många deltagare att det knappast lämpar sig för såda— na seminarier. I stället diskuteras projekt och manuskript i mindre grupper. De större seminarier som nu arrangeras vid SIPRI består vanligtvis av diskussioner med besökande fors- kare eller politiker, i samband med kollegiemöten eller vid andra tillfällen.

6.4 Vetenskapliga rådet

Som rådgivande organ till styrelsen skall det enligt SIPRIs stadgar finnas ett vetenskapligt råd med 24 ledamöter. Nya rådsledamöter utses av styrelsen. Ledamöterna skall komma från stater inom olika geografiska regioner och med olika politiska och ekonomiska system. De skall ha vetenskaplig kompetens eller praktisk erfarenhet från arbete med interna- tionella frågor.

För närvarande har rådet endast 19 ledamöter. Flertalet är vetenskapsmän. Rådet är, till skillnad från styrelsen, inte dominerat av västeuropeer. Nästan hälften av ledamöterna kom- mer från ickeeuropeiska länder.

Ledamöternas mandat är inte tidsbegränsade. Det har bidragit till att medelåldern numera är hög. Mer än hälften är över sjuttio år. Det förhållandet att SIPRIs styrelse under senare år inte utsett några efterträdare till avlidna rådsledamöter har också bidragit till den höga medelåldern.

Alva Myrdals fredsforskningsutredning ansåg att det veten- skapliga rådet borde ha en väsentlig roll vid både planering och utvärdering av forskningsprojekten. Ledamöterna förutsat- tes ägna "tid och arbete åt studium av institutets forsk- ningsresultat och åt förberedelser för rådets diskussioner". Rådet borde i regel sammankallas en gång per år. Utredningens förslag accepterades i huvudsak av statsmakterna. Förslaget om årliga sammanträden togs dock inte med i stadgarna.

I praktiken kom rådet att spela en blygsam roll. De första

sammanträdena hölls 1967 och 1971. Under resten av 1970-talet förekom inget rådsmöte. På förslag av SIPRI-utredningen be— slöt statsmakterna 1980 att rådet i fortsättningen skulle sammanträda minst vart femte år. Detta skrevs också in i stadgarna. Under 1980-talet sammanträdde rådet 1983 och 1988. Mötena krävde stora administrativa arbetsinsatser från SIPRI och drog dessutom ganska höga kostnader. SIPRI fick extra anslag från staten på 160 000 resp 400 000 kronor för mötena.

Vid min diskussion med SIPRIs styrelse den 10 maj 1990 för- klarade flera ledamöter att utbytet av det vetenskapliga rå— dets sammanträden knappast motsvarar kostnaderna och arbets— insatserna. Flera av ledamöterna förespråkade också en "flexiblare" ordning i fråga om mötesfrekvensen.

Rådet har dock kontakter med SIPRI på andra sätt än genom sina sammanträden. SIPRI sänder regelmässigt sina publikatio— ner till ledamöterna i rådet. Sedan 1980 års stadgeändring har rådet möjlighet att ge namnförslag när en ny direktör eller styrelseledamot skall utses. Det förekommer vidare en del informella kontakter mellan SIPRI och enskilda rådsleda— möter. Dessa kontakter innebär dock knappast att SIPRI på ett systematiskt sätt konsulterat rådsledamöterna i fråga om ar- betets inriktning.

7 ÖVERVÄGANDEN ocn FÖRSLAG

7.1 SIPRIs betydelse, forskningens inriktning och kvalitet

Under nära tjugofem års verksamhet har SIPRI erövrat en internationellt respekterad ställning.

Det förtjänar att påpekas, att det ämnesområde som SIPRI ägnar sina undersökningar och sin forskning är svårt, även bortsett från de rent vetenskapsteoretiska eller kunskapsfilosofiska problem som skulle kunna aktualiseras. Någon sådan inomvetenskaplig debatt förs för övrigt knappast alls av de allt fler institut och akademiska institutioner som i olika länder sysslar med strategiska studier, utrikes— och säkerhetspoli- tik, freds- och konfliktforskning etc. De svårigheter jag har i åtanke är emellertid snarare praktiska. För det första är, av lätt insedda skäl, hela ämnesområdet politiskt kontroversiellt. Vidare är, av likaledes lätt insedda skäl, fakta om vapensystem, militärutgif- ter, vapenhandel o dyl svårtillgängliga. Staters sä— kerhetspolitik och militära dispositioner omges ofta av stor sekretess.

Det är emellertid möjligt att söka fakta och kunskap på ett sakligt och opartiskt sätt och fritt från poli- tiska och andra påtryckningar. Att alla som sedan stu— derar dessa fakta alltid skulle komma till samma slut- satser är däremot knappast möjligt, inte ens om fakta skulle vara oomstridda. Bedömningar och slutsatser kan nästan alltid ifrågasättas, vilket naturligtvis inte minskar värdet av arbetet.

Mot bakgrund av svårigheterna är det närmast anmärk- ningsvärt att SIPRI lyckats skapa en sådan respekt för sin verksamhet. Flertalet insiktsfulla bedömare be- traktar SIPRIs skrifter som tillförlitliga och obe- roende kunskapskällor. Institutets informationer om

vapenutveckling, militärutgifter, rustningar, vapen— handel mm åberopas ofta i den internationella debat- ten. Dessa data, som insamlats under en följd av år och fortlöpande analyserats, är av stor betydelse inte minst för små och medelstora stater.

Anledningarna till SIPRIs respekterade ställning är självfallet flera. De viktigaste torde vara institu- tets opartiskhet, obundenhet och integritet samt forskningens kvalitet, kontinuitet och långsiktighet. Jag anser att Sverige bör sätta en heder i att skydda institutet så att det kan fortsätta att utvecklas en- ligt dessa traditioner. Det är också ett svensk: egen-

intresse.

SIPRI-utredningen konstaterade för tio år sedan att institutets forskningsinriktning i viss mån avvek från statsmakternas ursprungliga intentioner. SIPRI hade, enligt utredningen, i huvudsak inriktat sig på att beskriva kapprustningen i siffror och andra hårddata. Däremot hade institutet inte ägnat någon större upp— märksamhet åt den samhälls— och beteendevetenskapligt inriktade analys som, enligt statsmakternas uttalande 1966, också borde ingå i forskningsprogrammet.

SIPRI-utredningens beskrivning är i huvudsak fortfa- rande giltig. Jag anser emellertid inte att detta ger statsmakterna anledning att kräva en ändrad forsk- ningsinriktning. För SIPRIs anseende och internatio- nella ställning är det viktigt att institutet och dess styrelse självständigt får besluta om forskningsin- riktning och att Sverige avstår från försök till på- verkan. Statsmakterna bör, enligt min mening, ingripa endast om man bedömer att institutets värde är hotat.

I SIPRIs stadgar (bil 2) anges med en allmänt hållen formulering (2 5) vad som bör vara SIPRIs forsknings- inriktning. Formuleringen är enligt min mening i vissa avseenden oklar eller diskutabel. Jag anser emellertid att det ligger en poäng just i att inte ändra den. Den

får anses medge de förändringar i forskningsprogram- met, som styrelsen kan finna motiverade av den senaste utvecklingen i Europa och i den övriga världen.

Kvalitetskontroll och öppen kritik har stor betydelse för all vetenskaplig utveckling. Forskningsinstitu- tioner som tävlar om sina anslag med andra institu— tioner och som kanske är beroende av bidrag från fon- der, forskningsråd o dyl utsätts för en kontinuerlig och sakkunnig kvalitetsgranskning. SIPRIs "ekonomiska oberoende" har medfört att institutet delvis går miste om denna viktiga form av extern bedömning. Det betyder alls inte att kvalitetskontroll saknas. Institutets skrifter läses noggrant av många personer med sakkun— skap. Felaktigheter och dålig analys skulle snabbt bli påtalade. Inte desto mindre kan ett visst inslag av extern finansiering ge SIPRI en återkoppling av värde för forskningens framtida kvalitet och relevans. Frå- gan om extern finansiering diskuteras närmare i nästa avsnitt.

Inom forskarsamfundet betraktas publicering i ansedda vetenskapliga tidskrifter som ett av de viktigaste kvalitetsmåtten. SIPRI-forskarna publicerar sig huvud- sakligen i institutets egna skrifter men också i utom- stående vetenskapliga publikationer. Det finns skäl både för och emot en utökad extern publicering. Jag föreslår att SIPRIS styrelse utformar riktlinjer för institutets politik härvidlag.

Deltagande i internationella vetenskapliga seminarier och konferenser har stor betydelse för dialogen med andra forskare. Inbjudningar att föreläsa eller delta i seminarier kan dessutom vara värdemätare på den egna forskningens kvalitet och inomvetenskapliga relevans. Jag anser det angeläget att SIPRI inte av bristande resurser hindras från att delta i detta utbyte.

7.2 Resursbehov, anslag från svenska staten 7.2.1 Behov av ökade anslag

Hur stora resurser behöver SIPRI? Det beror bl a på behovet av den forskning som SIPRI bedriver, på insti- tutets ambitioner i fråga om forskningsprogrammets omfattning och kvalitet liksom på möjligheten att ut- veckla och genomföra relevanta och intressanta pro— jekt. En annan avgörande faktor är naturligtvis kost- nadsutvecklingen för de resurser som SIPRI använder, främst personal.

Utan att närmare ta ställning till innehållet och upp- läggningen av SIPRIs forskning är det svårt att bedöma resursbehovet. Men ett allmänt resonemang om lämplig resursnivå kan naturligtvis föras utan att det inkräk- tar på styrelsens ansvar att självständigt bestämma om det bästa sättet att använda dessa resurser.

SIPRI upprättades mitt under det kalla kriget och efter det att nedrustningsförhandlingarna i Geneve till följd av de 5 k McCloy-Zorin-principerna, utvid- gats till att inkludera även neutrala och alliansfria stater. Bakgrunden till institutets verksamhet har således varit motsättningarna och kapprustningen mel- lan Öst och Väst och detta har naturligtvis satt sin prägel på forskningsprogrammen. Det förhållandet att det kalla kriget nu tar slut kommer att påverka den miljö där SIPRI verkar och, åtminstone på sikt, dess forskning.

Jag anser, till att börja med, att behovet av SIPRIs forskning inte minskas av denna anledning. Men föränd— ringarna ställer SIPRI inför något av ett dilemma. Under en lång följd av år har SIPRI bedrivit forskning och byggt upp databanker om centrala element i kapp- rustning, konflikter och nedrustningsförhandlingar. Vapenhandel, vapenutveckling, militärutgifter, kärnva-

penexplosioner mm förtjänar fortfarande en granskning som inte bör avbrytas eller starkt förändras. Långsik- tigheten och uthålligheten är en väsentlig orsak till SIPRIs ställning.

Samtidigt anmäler sig nya problem i den internationel- la utvecklingen, vilket motiverar andra och delvis nya forskningsinsatser. Som exempel kan nämnas förhållan- det mellan nord och syd, regionala konflikter och kon- fliktorsaker i tredje världen, nationella och andra motsättningar i östeuropa, konflikter med religiösa, etniska, ekologiska och ekonomiska rötter mm. Sprid— ningen av avancerad militärteknologi, inkl kärnvapen och andra massförstörelsevapen, kan komma att uppvisa nya mönster och drivkrafter. Var kommer de vapen som avlägsnas från Europa att ta vägen? Vilka omställ— ningsproblem uppstår om en verkligt omfattande kärnva- pennedrustning kommer till stånd? Om SIPRI inte tar upp åtminstone några av dessa och liknande frågor på sitt program riskerar institutet att ställa sig vid sidan av utvecklingen. SIPRIs styrelse har börjat en diskussion härom, en diskussion som inte bör få be— gränsas redan i utgångsläget av brist på ekonomiska resurser. Den slutsats jag drar är därför att stats- makterna bör vara beredda att tillgodose ett ökat re- sursbehov inom SIPRI.

Kan SIPRI bli för stort? Man kan faktiskt också föra ett resonemang från den utgångspunkten och fråga sig om kreativiteten och flexibiliteten kan hämmas när ett institut växer. Det finns alltid en tillväxtdynamik i forskningsverksamhet. Med marginella tillskott kan ofta tillgängliga resurser utnyttjas bättre. Nya pro- gram kan läggas till redan existerande. Efter ett an- tal år har så verksamheten svällt och en större, kan- ske mer komplex organisation behövs. Även detta per- spektiv bör hållas i åtanke.

Jag anser att en viss utökning av forskarstaben är motiverad om SIPRI, mot bakgrund av dagens internatio-

nella utveckling, utvecklar sin verksamhet. Därefter kanske en optimal nivå är nådd, åtminstone för de när— maste åren och nya forskningsprogram får inrymmas i ramen genom omprövning av gamla. Eftersom svenska sta- ten ställer ekonomiska resurser till förfogande, men inte söker påverka forskningsverksamheten, kan det finnas skäl att ange för SIPRIs styrelse, ledning och personal på vilken nivå dessa resurser kan tänkas lig- ga sett över en längre tidsperiod, t ex fem år.

Forskarlönerna i de viktigaste rekryteringsländerna har ökat betydligt snabbare än i Sverige. SIPRI har hittills kunnat kompensera sig för detta genom att låta en allt större del av ersättningen till de ut- ländska forskarna utgå i form av skattefria tillägg för merkostnader och hyror. SIPRI kan dock knappast gå längre på denna väg om löneskillnaderna skulle fort- sätta att öka (jfr avsnitt 7.5).

SIPRI bör naturligtvis så långt som möjligt försöka möta det ökade resursbehovet genom sparsamhet och rationalisering. Den korta utredningstiden har inte tillåtit någon grundligare analys av SIPRIs resursan- vändning och effektivitet (jfr kap 5). Det är emeller- tid mitt intryck att den datorisering som genomförts på sikt bör kunna möjliggöra vissa personalbesparingar.

Under 1980-talet har, som framgått av avsnitt 3.1, den svenska statens reguljära anslag till SIPRI varit un- gefär oförändrade, räknat i fast penningvärde. Under samma period ökade statens totala utgifter för FoU med ca två procent per år i reala termer. Särskilt snabbt ökade anslagen till statlig försvarsforskning. Under andra hälften av 1980-talet minskade de reguljära an— slagen till SIPRI med nästan en tiondedel.

Min samlade bedömning är att SIPRI behöver ökade re— surser av bl a följande skäl:

- Den reella resursnedgången under andra hälften av

1980-talet, vilken huvudsakligen berodde på stat- liga besparingsåtgärder, har medfört betydande svå- righeter för SIPRI.

- Forskningsbehovet torde öka snarare än minska under det kommande decenniet.

— Om ett tak sätts för den externa finansieringens andel, vilket jag rekommenderar i avsnitt 7.4 ne— dan, är det rimligt att SIPRI får en viss kompen— sation av svenska staten.

- Den breddning av styrelsen och den nya roll för det vetenskapliga rådet som föreslås i avsnitt 7.6.2 och 7.7 skulle innebära årliga merkostnader för SIPRI.

Jag föreslår att SIPRIs reguljära anslag för nästa budgetår höjs med 3,5 mkr utöver normal pris- och löneomräkning. Den ena hälften av resursökningen skul— le motsvara en återgång till statsanslagets reella värde vid mitten av 1980—talet och den andra hälften skulle ge en reell nivåhöjning i förhållande till den— na tidpunkt. En sådan reell höjning anser jag motive— rad av bl 8 de ovannämnda faktorerna. Inom ramen för höjningen bör SIPRI kunna finansiera nya forsknings— program, men även modernisering av datorkapaciteten, SIPRIs 25—årsjubileum mm.

I avsnitt 7.8 föreslås att SIPRI i framtiden skall ges möjlighet att arrangera en årlig konferens om säker— hets- och nedrustningsfrågor. Om detta skulle bli verklighet ökar resursanspråken ytterligare.

7.2.2 Finansiering

Finansieringen av ökade anslag till SIPRI kan ske på olika sätt. En möjlighet vore att avräkna en viss del av SIPRIs anslag mot biståndsmålet. SIPRI har i en

framställning till UD om extra bidrag uppgivit att enbart gratisdistributionen till tredje världen av SIPRIs publikationer kostar ca 700 000 kronor per år. Vidare gäller en viss del av SIPRIs forskning förhål— landen i tredje världen. Jag anser dock inte att SIPRIs engagemang f n är av den storleksordningen att en avräkning mot biståndsmålet är motiverad. Däremot anser jag att SIDA eller andra biståndsorgan mycket väl borde kunna ge bidrag till olika u—landsinriktade projekt. Om SIPRI i framtiden ägnar en större del av sin forskning åt tredje världen borde någon del av forskningen kunna finansieras med biståndsmedel på reguljär basis, exempelvis i form av ett grundbidrag från SAREC.

Enligt riksdagens beslut (1988/89:UUl7) skall tredje huvudtitelns F3.-anslag "information, studier och forskning om freds— och nedrustningssträvanden mn" gradvis uppräknas tills det motsvarar en promille av försvarsanslaget. Finansieringen av anslagsöknirgen till SIPRI bör bestå i en avräkning mot detta "enpro- millemål". SIPRIs informationskostnader i snävare be- märkelse kan beräknas till drygt 1,5 mkr (jfr avsnitt 5.1). Hela SIPRIs verksamhet syftar emellertid ytterst till att få fram information av betydelse för freds— och nedrustningssträvandena. Jag anser att en avräk— ning vore väl förenlig med hittillsvarande praxis för F3.-anslagets användning. Om så likväl inte skulle anses vara fallet står det självfallet riksdagen fritt att ändra reglerna.

Regering och riksdag beslöt 1989 att inte tillänpa gällande huvudförslag mot SIPRI för budgetåret 1989/90. Under de fyra budgetåren dessförinnan lade en årlig besparing om två procent genomförts. Om stats- makternas beslut 1989 tillämpas "retroaktivt" får des- sa fyra budgetår, så minskar behovet av att totalfi- nansiera den föreslagna anslagshöjningen.

7.3 Formerna för svenska statens bidrag

På grundval av årliga anslagsframställningar bedömer statsmakterna de svenska myndigheternas resursbehov. statsmakterna tar härvid mer eller mindre uttalat ställning till om myndigheterna hittills utnyttjat sina resurser på ett rationellt sätt och om den plane— rade verksamhetsinriktningen är lämplig.

statsmakterna har vid flera tillfällen understrukit att svenska myndigheter inte skall försöka påverka SIPRIs forskning. Jag utgår från att detta i princip även bör gälla för statsmakterna själva och för utri- kesdepartementet. Den del av budgetbehandlingen som innebär att statsmakterna tar ställning till verksam— hetsinriktningen kan därför inte anses tillämplig för SIPRI, åtminstone inte vad gäller forskningen.

Frågan aktualiseras genom övergången till treåriga statliga budgetcykler. Enligt planerna skall SIPRI 1992 lämna in en fördjupad anslagsframställning för perioden 1993/94 - 1995/96. Om "normala regler" då skulle tillämpas för SIPRI, så borde institutet in— gående redovisa sina forskningsplaner. Dessa skulle sedan granskas och bedömas av statsmakterna. Jag anser inte att ett sådant förfarande vore lämpligt.

statsmakterna skulle inte i längden vara beredda att finansiera en verksamhet som inte höll måttet eller som på något avgörande sätt stred mot de ursprungliga intentionerna. En viss bedömning är alltså i praktiken ofrånkomlig. Bedömningen bör dock, enligt min mening, ske med relativt långa intervall och avse institutets redan genomförda verksamhet snarare än dess verksam- hetsplaner. En sådan ordning är bäst förenlig med SIPRIs speciella och oberoende ställning.

Jag föreslår att SIPRI i framtiden får anslag för fem- årsperioder. Det sker lämpligen så att institutet

tilldelas ett visst belopp för det första budgetåret och att anslagsförändringarna för de följande fyra åren enbart består av inflationsuppräkning.

Vid övergång till en ny femårsperiod bör anslagsnivån normalt bibehållas på oförändrad real nivå. Höjningar eller sänkningar av anslagsnivån kan dock vara motive- rade om forskningsbehoven eller andra förutsättningar har förändrats påtagligt sedan förra bedömningstill— fället.

Inför de femåriga nivåbesluten bör statsmakterna också förvissa sig om att SIPRI använder sina medel på ett rationellt och sparsamt sätt. Denna bedömning bör byg- ga på noggranna och väl strukturerade uppgifter från SIPRI, eventuellt kombinerade med någon form av extern granskning. Jag föreslår tre enkla åtgärder i detta syfte:

— SIPRIs redovisning läggs om så att man får en kla- rare överblick över kostnadernas fördelning och utveckling över tiden. Samtliga kostnader, även 5 k overhead, bör kunna fördelas på de olika forsk— nings— och informationsprojekten.

- Enligt stadgarna (15 5) skall SIPRI för varje rä- kenskapsår upprätta en verksamhetsberättelse. SIPRI framlägger emellertid, förutom det ekonomiska bok- slutet, endast förteckningar per kalenderår över institutets seminarier, konferenser, besök, publi- kationer mm. Jag anser att SIPRI, i likhet med flertalet andra stiftelser, bör upprätta verksam- hetsberättelser per budgetår som, förutom en ekono— misk redovisning, inkluderar dels en redogörelse för institutets aktiviteter, dels en beskrivning av förändringar i verksamhetens innehåll och förut- sättningar.

— Den årliga revisionen bör ibland, förslagsvis inför statsmakternas femåriga anslagsbeslut, kompletteras

med en mer omfattande genomgång av SIPRIs förvalt— ning.

Tillsammans med den fortlöpande kvalitetskontroll av forskningen som diskuteras i avsnitt 7.1 bör härigenom en mer systematisk efterhandsgranskning av SIPRIs hela verksamhet kunna komma till stånd.

Jag vill också ta upp en annan form för finansiering av SIPRI som jag har övervägt:

SIPRI har givits ställningen som ett oberoende inter- nationellt forskningsinstitut, för vars finansiering Sverige påtagit sig ansvaret. Detta åtagande skulle också kunna få sitt uttryck i att Sverige tillförde SIPRI stiftelsekapital i form av en s k trustfund. Realavkastningen av fonden skulle användas för att bestrida institutets utgifter. I statsbudgeten skulle det under första året ta formen av ett stort engångs- anslag. Därefter skulle SIPRI inte längre belasta statsbudgeten. Förvaltandet av fonden skulle rimligen förutsätta att externa specialister anlitades. Det yttersta ansvaret för kapitalförvaltningen skulle gi— vetvis åvila styrelsen

Fonden skulle behöva uppgå till ca 400-500 mkr för att en årlig realavkastning på omkring 5 procent skulle räcka till för SIPRIs behov. Jag har ansett det orea- listiskt att föreslå ett engångsanslag i den storleks- ordningen. Möjlighen kan statsmakterna dock överväga att på sikt upprätta en mindre fond vars avkastning skulle bekosta vissa årligen återkommande evenemang, t ex Olof Palme Memorial Lecture eller den årliga in- ternationella konferens som föreslås i avsnitt 7.8.

7.4 Extern finansiering

Hittills har svenska staten svarat för den helt över- vägande delen av SIPRIs finansiering. Samtidigt har

statsmakterna deklarerat att man från svensk sida inte skall försöka påverka forskningsinriktningen. Kombina— tionen av en relativt stabil finansiering och frånva- ron av yttre påtryckningar har gett SIPRI ett tämligen unikt oberoende.

Oberoendet blir mindre totalt om SIPRI söker bidrag till konkreta projekt från svenska staten eller från andra finansiärer. Det är lättare att få bidrag till vissa ändamål än till andra. Detta kan knappast undgå att påverka SIPRIs forskningsinriktning såvida inte den externa finansieringen är av helt marginell om-

fattning.

Jag anser det emellertid inte orimligt om SIPRIs forskning i någgn mån faktiskt påverkas av de externa finansiärernas prioriteringar. De stora internationel- la fonderna har i regel tillgång till utomordentligt kvalificerad expertis som kan bedöma inte bara forsk— ningens kvalitet utan även vilka forskningsbehov som är mest angelägna. Den externa påverkan bör dock inte tillåtas att bli för stor. SIPRI måste även i framti- den kunna utforma sin forskningsprofil utan alltför täta sidoblickar på vad som för tillfället kan vara "modernt". SIPRIs goda internationella anseende base- ras i hög grad på institutets förmåga att under en följd av år hålla fast vid vissa forskningsområden.

Under de senaste fem åren har knappt en tiondedel av SIPRIs resurser kommit från externa källor (till de externa medlen räknar jag då även öronmärkta bidrag från UD). De externa bidragens storlek varierar kraf— tigt från år till år. Under budgetåret l988/89 mottog SIPRI 443 tkr som projektbidrag från un och 3151 tkr från utländska finansiärer, sammanlagt 18 procent av de totala inkomsterna. Bidragen var dock avsedda att användas under flera år.

Som tidigare nämnts (avsnitt 3.2) är SIPRI-forsknin- gens beroende av externa medel mycket större än vad

dessa procentsiffror ger vid handen. De externa medlen bekostar några enskilda forskartjänster och täcker i övrigt endast 5 k projektkostnader, dvs kostnader för resor, seminarier mm. Det reguljära anslaget får stå för lokaler, telefon, andra administrativa kostnader, alla lönekostnader för ickeforskare etc, dvs hela "infrastrukturen".

En kraftig ökning av den externa finansieringen skulle i princip kunna leda till en situation där det regul- jära anslaget finansierar hela den administrativa och understödjande basen, men där all forskning är beroen- de av externa bidrag. Vid svenska högskolor skall nu- mera en viss del av de externa medlen användas som bidrag till overhead—kostnader. Om regeln tillämpas skall den kunna förebygga att externa finansiärer får ett i förhållande till bidragen oproportionerligt stort inflytande.

Att söka externa medel är mycket tidskrävande för forskarna och inte minst för direktören. En stor andel extern finansiering ger dessutom mindre flexibilitet och försvårar en långsiktig planering.

SIPRIs styrelse slog redan 1984 fast att externa bi- drag endast får accepteras om de inte är förknippade med "politiska eller andra villkor". Jag anser det angeläget att SIPRIs styrelse utfärdar mer detaljerade riktlinjer för den externa finansieringen. I sådana riktlinjer skulle förslagsvis bl a följande element kunna ingå: - Bidrag bör endast sökas från oberoende fonder med erkänd förmåga att bedöma forskning. - De externa finansiärerna bör inte enbart stå för de 5 k projektkostnaderna, utan i möjligaste mån även för löne- och overhead-kostnader.

- Externfinansieringens andel bör sett över en fler— årsperiod ligga inom intervallet 10-15 procent av SIPRIs totala inkomster.

Jag anser inte att dessa eller liknande regler bör skrivas in i SIPRIs stadgar. Inte heller anser jag att statsmakterna på annat sätt bör föreskriva vilka reg- ler som skall gälla. Det bör ankomma på styrelsen att reglera dessa frågor i medvetande om såväl värdet av extern finansiering som farorna med ett alltför stort beroende av externa medel.

7.5 Arbets— och skatterättsliga förhållanden

Genom en särbestämmelse i kommunalskattelagen är SIPRIs kontraktsanställda utländska forskare befriade från skatt på vissa kostnadsersättningar. SIPRI är det enda icke mellanstatliga organet i Sverige som har beviljats en sådan förmån. statsmakterna har nyligen, i samband med skattereformen, beslutat att SIPRI- forskarna skall få behålla den partiella skattebe- frielsen.

SIPRI har dragit stor nytta av bestämmelsen. Institu- tets utländska forskare och forskningsassistenter har i genomsnitt knappt 12 000 kr i månadslön och ungefär lika mycket i skattefria tillägg för ökade levnads— kostnader och bostadskostnader. Att ge dem motsvarande förmåner utan den partiella skattefriheten skulle mer än fördubbla SIPRIs kostnader för de utländska fors- karna.

När den partiella skattebefrielsen infördes 1980 före— skrev statsmakterna att SIPRI skulle rådgöra med bud— getdepartementet om de skattefria ersättningarnas storlek. Något sådant samråd har inte ägt rum under senare år. Finansdepartementet har heller inte aktua— liserat saken, vilket jag tolkar som att man godkänner den praxis som nu tillämpas.

Några ytterligare skattemässiga undantagsbestämmelser

för SIPRI är enligt min mening inte påkallade. Behovet av sådana undantag kommer f 6 att minska genom skatte- reformen.

Det finns inte heller tillräckliga motiv för några arbetsrättsliga undantagsbestämmelser. I fråga om MBL-reglerna delar jag SIPRI-utredningens bedömning 1979 att det är "naturligt och ofrånkomligt att den arbetsplatsdemokratiska samhällsutvecklingen i värd— landet Sverige återspeglas inom SIPRI". De informa- tionsrutiner mellan arbetsgivare och personalorganisa- tioner som MBL föreskriver kan regleras närmare genom lokala avtal och bör på en väl fungerande arbetsplats vara till nytta och inte till skada för verksamheten. Arbetsgivaren behåller det slutliga avgörandet om par— terna är oeniga.

För en internationell forskningsinstitution av SIPRIs karaktär är det angeläget att forskare och forsknings— assistenter inte stannar för länge på sina poster. SIPRI har funnit att lagen om anställningsskydd (LAS) inte otvetydigt medger tidsbegränsad kontraktsanställ— ning av forskare. Institutet och Statstjänstemannaför— bundet (ST) har därför slutit avtal 1978 och 1979 som gör det möjligt att anställa forskare resp forsknings— assistenter på tidsbegränsade kontrakt. Dessa avtal torde vara normerande även för forskare som inte är anslutna till ST.

Så länge avtalen är giltiga finns det inget behov av att införa någon undantagsbestämmelse för SIPRI genom ändring i LAS eller på annat sätt. Jag förutsätter dock att behovet av tidsbegränsade anställningar vid SIPRI och jämförbara institutioner beaktas vid fram- tida översyner inom arbetsrättens område.

Statlig reglering av löne- och anställningsvillkor tillämpas för all lokalanställd personal. Även för forskarna och forskningsassistenterna tillämpas det statliga regelverket i stor utsträckning. statsmakter- nas hittillsvarande beslut har dock endast inneburit att tio särskilt angivna tjänster skall omfattas av den statliga regleringen. I fortsättningen bör statlig reglering inte föreskrivas av statsmakterna. SIPRI och

dess personal kan då i fortsättningen välja att til— lämpa de statliga avtalsreglerna eller att förhandla om övergång till ett annat system. Som en konsekvens härav kan andra stycket av 7 S i stadgarna utgå. Eftersom institutets direktör även i fortsättningen bör utses av regeringen så torde dock hans/hennes anställningsvillkor liksom hittills få fastställas under medverkan av regeringskansliet.

En omförhandling av anställningsvillkoren torde öppna möjligheter till en fördelaktigare lösning av pen-

sionsfrågan. 7.6 SIPRIs ledning och organisation 7.6.1 Statens nuvarande inflytande

SIPRI är oberoende då det gäller forskningens inrikt- ning. Däremot beslutar svenska regeringen i en rad organisatoriska frågor. Regeringen har hittills

- utfärdat och reviderat stadgar för SIPRI,

— utfärdat årliga regleringsbrev som bl a anger hur stor del av statsanslaget som får användas för lö— nekostnader,

- utsett styrelsen och dess ordförande,

- utsett direktören,

— utsett biträdande direktören och definierat dennes funktioner inom institutet.

Dessutom har hittills statlig tjänstereglering tilläm- pats för SIPRIs anställda utom de kontraktsanställda forskarna.

Det nyinrättade The Stockholm Environment Institute (SEI) har liksom SIPRI en internationellt sammansatt styrelse och forskarkår och är oberoende i fråga om forskningsinriktning. Tjänsterna på SEI är inte stat- ligt reglerade och det är styrelsen och inte regerin- gen som utser direktör och biträdande direktör. Rege-

ringens inflytande består i att utfärda stadgar och tillsätta styrelsen och dess ordförande.

7.6.2 Styrelsens sammansättning, arbetsformer och roll

Mot bakgrund av den senaste internationella händelse— utveckling, vars möjliga inverkan på institutets verk- samhet diskuteras i avsnitt 7.2.1 ovan, anser jag att styrelsen bör breddas. Det vore en fördel att till styrelsen kunna knyta ledamöter också från exempelvis USA, Sovjetunionen, Japan, olika regioner i tredje världen etc. För att underlätta detta föreslår jag att styrelsen utvidgas från åtta till tio ledamöter. När det gäller rätten att nominera styrelsemedlemmar bör inga ändringar ske, men regeringen skall självfallet ha rätt att frångå nomineringarna och även att utse någon som inte har nominerats.

Det har diskuterats om hittillsvarande praxis med en svensk ordförande och en utländsk direktör borde änd- ras. Jag anser att den nuvarande ordningen är bra. Ordföranden och direktören bör inte vara av samma na- tionalitet. I en styrelse som sammanträder så sällan och som är så geografiskt spridd får ordföranden ofrånkomligen en stor arbetsbörda och ett stort an- svar. Uppgifterna innefattar bl a kontakter under hand med övriga styrelseledamöter, diskussioner med SIPRIs direktör och personal samt kontakter med svenska myn- digheter. Inte minst från sistnämnda synpunkt är det en stor fördel om ordföranden är svensk. Därav följer att institutsdirektören även i fortsättningen bör vara rekryterad från ett annat land än Sverige.

Arbetsfördelningen mellan SIPRIs styrelse och dess direktör regleras i stadgarna endast genom en mycket allmänt formulerad bestämmelse (9 5) enligt vilken styrelsen avgör "viktigare frågor rörande stiftelsens verksamhet, organisation och ekonomiska förvaltning".

Vad som skall anses vara viktigare frågor måste givet- vis styrelsen själv avgöra. I bifogade förslag till nya stadgar (bil 2) finns för ordningens skull en be— stämmelse (9 S) om att styrelsen bör besluta om ar- betsordningen för institutet.

Styrelsen sammanträder numera vanligtvis två gånger per år under 1—2 dagar i Stockholm. Även om det vore en fördel med tätare sammanträden, så inses lätt svå- righeterna i att oftare samla en internationell sty- relse bestående av mycket upptagna personer.

SIPRIs styrelseledamöter har idag inga arvoden. Däre- mot får de naturligtvis ersättning för rese— och uppe— hållskostnader i samband med styrelsemöten. Jag anser att ett arvode per sammanträdesdag i fortsättningen bör utgå med belopp som regeringen beslutar. En lämp- lig nivå kan vara 200—300 dollar per sammanträdesdag. Ordföranden bör i framtiden erhålla ett särskilt arvo— de.

7.6.3 Direktör och biträdande direktör

Det finns skäl för att SIPRIs direktör skulle utses av styrelsen och inte av regeringen, som nu är fallet. Direktören borde i så fall lämpligen vara föredragande inför styrelsen och inte röstberättigad ledamot. Det skulle både symboliskt och praktiskt innebära en makt- förskjutning till direktörens nackdel och styrelsens fördel. styrelsen kan emellertid, som nämnts, inte väntas sammanträda mer än ett par gånger per år. Di— rektören måste alltså i praktiken ta på sig ansvaret för många viktiga beslut. Att i det läget försvaga hans/hennes formella ställning i förhållande till sty- relsen förefaller inte välbetänkt. I praktiken har självfallet styrelsen ett stort inflytande över vem som utses till direktör även om regeringen har det slutliga avgörandet.

Däremot har jag inte funnit tillräckliga skäl för att regeringen i fortsättningen skall utse en biträdande direktör och än mindre för att den skall definiera arbetsuppgifterna för tjänstens innehavare. Det torde vara ovanligt att regeringen går så djupt in i en obe— roende stiftelses organisation. Jag anser också att det är olämpligt med tanke på SIPRIs oberoende ställ- ning.

Detta skall inte tolkas som en rekommendation att tjänsten bör avskaffas. Det finns goda skäl för en ställföreträdartjänst med ungefär det innehåll som SIPRI-utredningen föreslog 1979. En sådan tjänst kan medge en välbehövlig avlastning för direktören när det gäller institutets administration i vid mening, för- handlingar, informationsfrågor mm. Det skulle göra det möjligt för direktören att koncentrera sig på institu- tets huvuduppgift, nämligen forskningen, och även ägna mer tid åt sin egen forskning. Jag anser emellertid att det bör vara styrelsens och inte regeringens sak att besluta i frågan. Styrelsen bör då även ha möjlig— het att överväga alternativa lösningar, t ex att inte tillsätta någon biträdande direktör alternativt att låta någon av avdelningscheferna samtidigt fungera som biträdande direktör.

I stadgarna från 1980 och i en del av SIPRIs praxis under början av 1980—talet finns ett element av makt- fördelning mellan direktör och biträdande direktör. Stadgarna säger visserligen (10 5) att direktören en- sam beslutar i frågor som inte skall avgöras av sty- relsen, men i samma paragraf ges biträdande direktören föredragningsrätt inför styrelsen. I SIPRI-utredningen betonades att det borde vara fråga om en självständig föredragningsrätt.

I diskussionen antyds ibland att det bör finnas en slags triangulär balans mellan direktör, biträdande direktör och styrelsens ordförande. Ett sådant arran- gemang torde emellertid ställa orimliga krav på berör-

da personer. Det leder till organisatoriska oklarheter och konfliktrisker. Direktören och en ev biträdande direktör måste vara ett väl fungerande team, som talar med en stämma inför styrelsen och personalorganisa— tionerna. Det yttersta ansvaret för institutets dagli— ga ledning och för tillämpningen av stadgar och be- stämmelser måste vila på direktören. Här har i prakti— ken inte den biträdande direktören mer inflytande än vad direktören vill ge honom/henne. Men självfallet är det den biträdande direktörens (och den administrativa chefens) uppgift att hålla direktören väl informerad om innehållet i svenska lagar och bestämmelser.

7.7 Vetenskapliga rådet

Den ursprungliga tanken var att SIPRIs vetenskapliga råd skulle ha 24 medlemmar, sammanträda ofta och ha en viktig inspirerande och granskande roll. I praktiken har rådet bara sammanträtt fyra gånger under SIPRIs tjugofemåriga existens och dess inverkan på institu- tets forskning har varit mycket begränsad. Enligt statsmakternas beslut 1980 och de nya stadgarna skall rådet sammanträda minst en gång vart femte år. De se— naste mötena hölls 1983 och 1988. Det förefaller att vara en allmän uppfattning att utbytet av dessa möten knappast motsvarade kostnaderna.

Rådsledamöternas mandat är inte tidsbegränsade och SIPRI har under de senaste åren inte utsett några nya ledamöter. Det har lett till att antalet ledamöter nu endast är 19 och att medelåldern är över 70 år.

Jag anser att det vetenskapliga rådet bör finnas kvar, dels för att det kan vara värdefullt för SIPRI med en sakkunnig referensgrupp, dels för att ett avskaffande kunde ge ett felaktigt intryck.

Ett sätt att öka utbytet av det vetenskapliga rådet kunde vara att rådet sammanträdde varje år och att nya

ledamöter gavs tidsbegränsade mandat. Så täta möten

skulle dock sannolikt innebära en större administrativ

och ekonomisk belastning på SIPRI än vad mötenas värde skulle motivera. I stället rekommenderar jag en för— ändring enligt följande linjer:

— I stadgarna sägs endast att det skall finnas ett vetenskapligt råd och att styrelsen utser ledamö— terna i rådet. Styrelsen avgör själv hur många ledamöterna skall vara och efter vilka kriterier de skall väljas. Styrelsen skulle alltså kunna välja att flerdubbla antalet.

- Kravet att styrelsen skall mötas minst vart femte år avskaffas.

Denna ordning skulle påminna om systemet med korre— sponderade ledamöter som finns hos många akademier. De som utses att ingå i SIPRIs vetenskapliga råd skulle betraktas som hedersledamöter - "honorary fellows" — som i kraft av sin kompetens och erfarenhet och sina kontakter utgör en resurs som SIPRI kan använda sig av för råd och stöd när det gäller forskningsverksamhe- ten. Inte minst om forskningsprogrammet vidgas borde SIPRIs forskare kunna dra nytta av en sådan referens- grupp med bred internationell sammansättning. Behovet av tidsbegränsade mandat torde bortfalla med den upp- läggning som här skisserats.

7.8 Årlig konferens om internationell säkerhet och nedrustning

SIPRI framlägger varje år ett omfattande forsknings- material. Institutets publikationer har begränsade upplagor och läses huvudsakligen av specialister. Ge- nom massmediernas referat får forskningsresultaten en vidare spridning. Jag anser likväl att SIPRIs forsk— ningsresultat förtjänar ytterligare spridning till både specialister och allmänhet. Informationsverksam- heten bör ges hög prioritet i ett institut av SIPRIs karaktär. Det är t ex angeläget att SIPRI i så stor

utsträckning som resurserna tillåter publicerar sam— manfattningar och populärupplagor av sina skrifter.

Konferenser kan vara en metod att dels främja utbytet med forskare och andra speicalister, dels rikta all- mänhetens uppmärksamhet på säkerhets- och nedrust- ningsfrågorna. SIPRI har, tack vare sin starka inter— nationella position, goda förutsättningar att fungera som värd för sådana konferenser.

Sedan 1987 anordnar SIPRI årligen de 5 k Olof Palme Memorial Lecture, där en välkänd politiker, militär eller forskare talar över ett aktuellt ämne. Eveneman— get har blivit en uppskattad mötespunkt för personer som är intresserade av säkerhets— och nedrustningsfrå— gor. Hittills har SIPRI täckt kostnaderna inom sin ordinarie budget.

Jag föreställer mig att det kunde vara av värde att utvidga detta evenemang till en större årlig konfe— rens. Förslagsvis kunde konferensen inledas med Olof Palme Memorial Lecture. Därefter kunde följa andra föreläsningar, seminarier, någon paneldebatt etc. Kretsen av inbjudna skulle kunna vidgas till att om— fatta fler forskare, politiker, journalister m fl från olika länder. En del av konferensen kunde eventuellt få en rent vetenskaplig karaktär med huvudsakligen forskare som deltagare.

En alternativ möjlighet kunde vara att knyta en årlig konferens till SIPRIs årsbok. För närvarande presente— ras denna varje år vid en presskonferens. Ledande in- ternationella nyhetsorgan ägnar ganska stort utrymme åt innehållet i boken. Publiceringen kunde vara ett lämpligt tillfälle för en konferens kring de frågor och utvecklingstendenser som årsboken behandlar.

En årlig SIPRI—konferens skulle förutsätta särskilt ekonomiskt stöd från svenska staten. Jag föreslår att SIPRI diskuterar frågan och att statsmakterna förkla—

rar sig beredda att positivt pröva en eventuell fram- ställning från institutets styrelse.

7.9 Stadgeändring

I avsnitten 7.6 och 7.7 föreslås vissa stadgeändringar som berör ansvarsfördelningen mellan styrelsen och direktören, den biträdande direktörens ställning samt det vetenskapliga rådets sammansättning och funktion. Därutöver föreslår jag några mindre justeringar och omformuleringar av stadgarna, bl a följande:

Enligt 3 5 skall stiftelsen "samarbete med myndighe- ter, organisationer, institutioner och enskilda såväl i de nordiska länderna som i andra länder". En funge— rande forskningsinstitution måste naturligtvis upp— rätthålla nära kontakter med åtskilliga institutioner i omvärlden. Jag ser dock inget behov av att ange så— dana självklarheter i stadgarna. Dessutom är SIPRI en del av det internationella forskarsamfundet snarare än av det svenska eller nordiska. Paragrafen bör alltså kunna utgå.

Enligt 7 resp 8 5 skall institutets forskare och leda— möterna i det vetenskapliga rådet rekryteras från oli— ka geografiska regioner. Det kravet bör kvarstå i stadgarna. Däremot behöver, av uppenbara skäl, stad— garna knappast längre innehålla något krav på att "olika politiska och ekonomiska system” skall vara företrädda.

Enligt 10 S i nuvarande stadgar skall ärenden som inte avgörs av styrelsen avgöras av institutsdirektören ensam. Ordet ”ensam" tillfördes 1980 samtidigt som den biträdande direktörens befogenheter reglerades i stad— garna. Jag anser att ordet "ensam" nu kan utgå.

För formens och ordningens skulle bör stadgarna komp— letteras med regler för stadgeändring och för upplös—

I bil 2 återfinns i samlad form mitt förslag till re— viderade stadgar för SIPRI.

Kommittédirektiv anmäl? ee &

Dir. 1990:

Utredning av SlPRI:s framtida finansiering Dir. l990:l7

Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19.

Statsrådet Hjelm-Wallén anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att pröva SIPRlzs finan- siella och administrativa villkor.

Bakgrund

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI (Stockholm In- ternational Peace Research Institute) har under snart 25 års verksamhet be- drivit en enligt skilda bedömare och avnämare högklassig forskning. Som ett oberoende och internationellt institut inom freds- och konfliktforskning har SIPRI varit av stor vikt för den internationella debatten om säkerhetspolitik och nedrustningsproblcm.

Sedan SIPRI grundades år 1966 (prop. 1966z76, SU88, rskr. 203) har många förhållanden av relevans för SIPRl:s verksamhet förändrats. ofta på ett genomgripande sätt. Detta är fallet vad gäller svensk arbetsrättslig och annan lagstiftning. kostnaderna för de forsknings- och andra tjänster SIPRI upphandlar, den internationella miljö institutet verkar i, samt de önskemål och synpunkter som framförs rörande SIPRI:s forskning. Sådana föränd- ringar har tidigare belysts i skilda sammanhang: i SlPRlzs anslagsframställ- ningar, i debatten i riksdagen. i betänkanden (UU l977/78:l l). i utrednings- väsendct (Ds UD l979: l) samt i proposition 1979/80: Itlo om SlPklzs organi- sation och verksamhetsformer.

Därutöver har SIPRI :s verksamhetsområde ökat i volym och komplexitet under 1980-talet. Vidare har de besparingskrav som ställts på statsbudgeten

begränsat möjligheterna att möta-SIPRlzs resurskrav. så som de formulerats av dess styrelse. ' '

Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att förutsättningslöst pröva SlPRlzs finansiella och administrativa villkor.

Uppdragets omfattning

Jag föreslär att en särskild utredare tillkallas härför. Utredaren bör föreslå sådana förändringar som bedöms lämpade att ge institutet möjligheter att vidmakthålla sin ambitionsnivå och säkerställa en oberoende ställning. Utre- daren bör inhämta synpunkter från bl.a. institutets styrelse, ledning, forskar- kollegium och personalorganisationer. Utredaren skall beakta direktiven l984z5 till ”samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utrednings- förslagens inriktning. Utredningsuppdraget skall vara slutfört senast den 31 augusti 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen be- myndigar chefen för utrikesdepartementet

att tillkalla en särskild utredare — omfattad av kommittéförordningen (l976:l l9) — med uppdrag att utföra den nämnda utredningen,

att besluta om sakkunniga, experter. sekreterare och annat biträde åt utre- daren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Utrikesdepartementet)

BILAGA 2

I RI 'n n "r 'll "n 'n Nuvaran ar "r 1 i 1 n 1 l

1 S 1 S Stiftelsen Stockholms inter— loförändrad/ nationella fredsforskningsinsti— tut består av medel, som riksda— gen eller annan anvisar för det ändamål som anges i 2 S.

2 s 2 S

Stiftelsen har till ändamål att i loförändrad/ enlighet med de grunder för bi— drag riksdagen godkänt med anled— ning av propositionerna 1966:76 och 1979/80:106 bedriva veten— skaplig forskning i konflikt— och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstat- liga konflikter och för en stabil fred.

10 S

Hos stiftelsen finns ett fors— karkollegium. Ledamöter av det— ta är institutsdirektören samt stiftelsens forskare och forsk- ningsassistenter. Institutsdi— rektören är forskarkollegiets ordförande.

Forskarkollegiet bereder ären- den som skall avgöras av sty— relsen eller institutsdirektö- ren och som rör planeringen och genomförandet av stiftelsens forskning samt spridningen av forskningsresultaten.

115

Styrelsen sammanträder på kal— lelse av ordföranden, när denne finner det lämpligt eller när minst fem ledamöter begär det.

Styrelsen är beslutsför när ordföranden och minst fem andra ledamöter är närvarande.

• Sida 92
•  Original

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om eller, vid lika röste— tal, den mening som ordföranden biträder.

135

Vid styrelsens sammanträden förs protokoll. Av detta skall framgå vilka som varit närva— rande, styrelsens beslut och

de skiljaktiga meningar som ut— talats. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot av styrelsen.

145

Stiftelsens räkenskapsår löper från den 1 juli till och med den 30 juni nästa år.

15 5

För varje räkenskapsår skall det upprättas en verksamhetsbe- rättelse.