SOU 1992:117
Konsumenterna och lågprisbutiken : en studie av ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln : delbetänkande
Konsumenterna och lågprisbutiken
En studie av ändrade köpvanori dagligvaruhandeln
SEW 1992:117
Delbetänkande av Konsumentberedningen
.x
_- -... g..-,.
* nåd,; gä? "e. FV, * -
_!.. ;, ( !! ' !ii,i”,,.!....
. !! ,_ !:::!' l'. ,
___|!.!|.'i !!!! !!"!!! '!'.' __, "!! ' __
.! !:-:'! !"" "' ""' !!_!_:!!!-_!_f! J!!!!i!) '! !!!!!! |. ! !!!!! !»'_'__ :!- . ':'!!! "';" :E: "! :: ""
_ I'lll" :" ""'Hl' ' h (' "!"'""! H."!!!f '.'!!! ,!%;'!'!!!I!!.Y' !!! ;l'!.!l", "
—-_.—_—_"'.|._!!”!!!!!!4'! !_-: !. , ä'... l' ' -- :..!!! : .::! _ _'_!.'!. J""! "'"" ' '_!_!::_:__ !"'|_____!!!!'!!! ".! U:" L."?! . !!!"? :! | !!!"! .!!'_,!f,!__!' I”!!! "! "!! " !) !:'!:'|! ":':!.'!':.J':' ".::! '!!! ':'! IV"!!!"
_! 'å'" ____!! ! ' _"!__:"'-' !!_____!::|-_I,_ '!!J: __!___ !. .'. ! ._ ??!"H' __ _ . ""'-".Ä-f'ff ' . ""
& Statens offentliga utredningar
& & 1 992: 1 17 & J ordbruksdepanementet
Konsumenterna och lågprisbutiken
En studie av ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln
Delbetänkande av Iionsumentberedningen Stockholm 1992
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.
Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08fl39 95 48
Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.
REGERINGSKANSLIETS
OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13215-X Stockholm 1992 ISSN 0375-250x
Konsumentberedningen har regeringens uppdrag att följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv. Beredningen skall därvid ta upp viktiga konsumentfrågor, som bedöms kräva särskild belysning.
Lågprisbutiker har en relativt liten marknadsandel i Sverige men har under senare år etablerats i växande utsträckning. För att öka kunskaperna om konsumenternas inköpsvanor och attityder till lågpris- butiker beslöt beredningen att låta genomföra en enkät med frågor till ett urval av hushåll. Som undersökningsort valdes Enköping, där en lågprisbutik öppnats i oktober 1990.
Beredningen uppdrog i januari 1992 åt ekonomie doktor Karin Tollin vid Högskolan i Växjö att leda och utvärdera undersökningen. Rapport av Karin Tollin med resultaten av undersökningen lämnas i detta betänkande.
Stockholm i november 1992
Jan—Erik Nyberg Ordförande i Konsumentberedningen
Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Inledning 7 1.2 Butiksval och ekonomi 1 1 1.3 Situationens inflytande på butiksvalet 16 l .4 Inköpsbeteende 17 1.5 Prioriteringar 19 1.6 En lågprisbutik ur olika perspektiv 21 1.7 Pris och förtroende 23 1.8 Betydelsefulla butiksattribut 24 1.9 Upplevt värde 28 2. Utgångspunkter och metod 2. 1 Inledning 3 1 2.2 Utgångspunkter 32 2.3 Förstudien 34 2.4 Postenkäten 35 3. Adoption och upplevelse av en lågprisbutik 3.1 Inledning 37 3.2 Har accepterat butiksforrnen lågpris 38 3.3 Upplevelsen av lågprisbutikens sortiment 40 3.4 Upplevelsen av lokalen, atmosfären och personalen 43 3.5 Förstahandsbutiken jämföres med lågprisbutiken 48 3.6 Upplevd prisnivå och förtroende 52 Appendix till kapitel 3 54
4. 1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6
5.
5.1 5.2 5.3 5.4 5.5
Bilagor:
Butiksvalet Inledning
Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik Antal inköpsställen Varför inköp av dagligvaror i flera butiker? Konsumtionsspeciflka värderingar Lågprisblltikens primära kundgrupp Appendix till kapitel 4
Butiksattribut av betydelse Inledning
lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” Ålder, utbildning och hushållsinkomst En lågprisbutiks marklladsacceptans En utvärdering av dagligvarubutiker Appendix till kapitel 5
Teknisk rapport från SCB Postenkäten Litteratur
67
69 72 75 79 81
95 97 101 102 107 109
SOU 1992:1171 Sammanfattning
1.1 Inledning
Att ”en låg prisnivå” är ett viktigt butiksattribut för ett flertal konsumenter kan knappast ifrågasättas. Lågprisbutikers etablerings- takt i och utanför Sverige vittnar om detta. Det senare föranledde Konsumentberedningen att utreda hur lågprisidén tagits emot i konsumentledet. Ett flertal frågor framstod därvid som relevanta bla: Vilka konsumentönskemål kan lågprisbutiken tillgodose respektive inte tillgodose? Hur viktiga är dessa önskemål ur ett konsument- perspektiv? Kan vissa konsumentgrupper urskiljas som inte en låg— prisbutik kan bemöta då det gäller önskemål om butiksattribut?
En annan väsentlig fråga gäller det inflytande som lågprisbutiker kan förväntas utöva å den framtida marknadsstrukturen inom svensk dagligvaruhandel. I syfte att ta reda på detta formulerades följande delfrågor: Hur stor andel av matinköparna väljer att förlägga samtliga eller vissa av sina dagligvaruinköp till en lågprisbutik? Hur stor andel har valt att i första hand göra huvuddelen av sina dagligvaruinköp i en lågprisbutik? Frågor formulerades också om huruvida de som till olika grad accepterat lågprisbutiken skiljer sig från dem som ännu ”inte prövat” denna butiksform beträffande: ålder, kön, sysselsättning, utbildning, uppfattning om vad som är ett rimligt avstånd mellan bostad och butik, värderingar gällande konsumtionsområdet ”mat” och prioritering av butiksattribut.
Eftersom SPK redan genomfört en prisundersökning i Enköping valde Konsumentberedningen att förlägga sin utredning till denna stad (en lågprisbutik hade där etablerats hösten 1990). Det huvud- sakliga fältarbetet har bestått av en ppstal enkät som sändes till 1.400 slumpmässigt utvalda matinköpare som utför huvuddelen av daglig- varuinköpen i sitt hushåll. Utformandet av enkäten föregicks av ett trettiotal personliga intervjuer med kunder i den aktuella lågpris— butiken. - I detta kapitel ges en första presentation av studiens resultat. Närmast följer ett sammandrag av studiens huvudresultat. Materialet bakom denna resumé liksom de därefter följande avsnitten presenteras i kommande kapitel 3, 4 och 5.
En resumé av studiens huvudresultat Ett tydligt resultat är att gruppen som ”fullt ut” accepterat lågpris— butiken klart skiljer sig från övriga vad gäller den betydelse som de fäster vid ”pris” jämfört med andra butiksattribut. Att acceptera lågprisbutiken ”fullt ut” betyder att i denna butik gör man huvuddelen av dagligvaruinköpen under en månad, lågprisbutiken benämns förstahandsbutik. Andelen matinköpare som uppgav att detta är fallet för den aktuella lågprisbutiken uppgår till 28 procent.
Då matinköparna ombads att beskriva lågprisbutiken framkom att butiksformen kan bemöta vissa starka konsumentönskemål men inte alla. Konsumentönskemål som lågprisbutiken bemöter är ”lågt pris” och ”tydlig prisinformation i butik”. Om detta råder det en stor samstämmighet i kundgruppen, dvs också bland dem som endast sporadiskt besöker lågprisbutiken. Beträffande andra konsument- önskemål är enigheten läg re om lågprisbutikens förmåga att bemöta &. Ett sådant butiksattribut som ett flertal matinköpare uppgav som betydelsefullt hos en dagligvarubutik är ”en personal som visar en personlig attityd”. Denna aspekt och dess innebörd kom till uttryck på flera sätt, bla i begreppet atmosfär (stämning) i butiken.
Upplevelsen av atmosfären i lågprisbutiken visade sig vara den aspekt som mest skiljer matinköpare som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken från övriga. Atmosfären beskrevs som opersonlig av den senare gruppen och smciellt av yngre matinköpare och av matinköpare med
högre utbildning. Att det inte endast är personalens attityd mot kunder som bidrar till en viss upplevd stämning är ett faktum. En betydelse i sammanhanget har också upplevelsen av personalens kunskaper om sortimentet, lokalens utformning samt den betydelse som ges attributet manuell betjäning av kött, charkuterier, fisk, ost eller bröd.
Om lokalens utformning är enigheten stor i kundgruppen att ”utrymme i gångar” inte är kundvänligt. Detsamma gäller dock inte om ”varornas placering i butiken”. Andelen som upplever denna som kundvänlig är cirka dubbelt så stor bland dem som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken jämfört med övriga. Den aktuella lågpris— butiken har ingen manuell betjäning. Att detta är ett viktigt butiks— attribug, ett starkt konsumentönskemål, bland dem som inte ”fullt” ut accepterat låg prisbutiken är ett faktum. Likaså att detta konsument— önskemål finns i tämligen lika hög grad i samtliga ålderskategorier.
Ett annat konsumentönskemål som inte lågprisbutiken kan bemöta gäller sortimentet, nämligen ”ett stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara”. Om detta är enigheten stor i kundgruppen. Noteras bör att detta attribut upplevs som betydelse— fullt i butiksvalet av en större andel yngre matinköpare, jämfört med dem som äldre än 40 år. Beträffande skillnader mellan ålders- kategorier i deras prioritering av butiksattribut framkom att yngre fäster större vikt vid ”valmöjlighet” och ”kvällsöppet” jämfört med äldre. Äldre prioriterar ”bra med parkeringsplatser” och ”en ljus och fräsch lokal”.
Skiljer sig gruppen som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken från övriga beträffande tex ålder, kön, inkomst och hushållskategori? Beträffande ålder framkom att endast den äldsta kategorin (65 - 75 år) skiljer sig från övriga i acceptansen av lågprisbutiken. Av dem som accepterat lågprisbutiken ”fullt ut” kan endast 10 procent hänföras till denna ålderskategori, se tabell 39 i Appendix till kapitel 4.
Om matinköparen är man eller kvinna visade sig inte spela någon roll i acceptansen av lågprisbutiken. Däremot gav hushållets samlade årsinkomst och sammansättning upphov till en kommentar. Bland matinköparna som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken kan cirka dubbelt så många hänföras till inkomstkategorin ”201.000-300.000” som till kategorin ”101.000-200.000” respektive ”mer än 300.000”. Däremot visar studien att intresset för lågprisbutiken är lika stort i samtliga inkomstkategorier, i den meningen att matinköparna med en viss regelbundenhet eller sporadiskt är kunder i denna butik.
Grupan som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken består till hälften av matinköpare som lever i bamfamilier. Detta betyder en något högre benägenhet att välja lågpris bland dessa, eftersom andelen matinköpare som lever i barnfamiljer uppgick till 40 procent i total- populationen. Att fas i livscykeln spelar in på intresset för butiksformen visar uppgiften, att till cirka 4/5 består gruppen som aldrig besökt lågprisbutiken av matinköpare som inte lever i barn— familjer.
Den betydelse som tillmäts ”pris” relativt andra butiksattribut i gruppen som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken (grupp A), väcker frågan om beaktande av livsmedelskvalitet är lägre bland dessa jämfört med övriga. Studien visar att så är inte fallet, då grupp A jämföres med grupper som till lägre grad eller inte alls accepterat lågprisbutiken (dvs som besöker lågprisbutiken mindre regelbundet, sporadiskt eller som aldrig prövat lågprisbutiken). När jämförelsen göres mellan olika butikers primära kundgrupper framträder dock att andelen ”kvalitet-sökare” varierar från 30 till 60 procent. Inom grupp A uppgår andelen ”kvalitet—Sökare” till 36 procent.
Att lågprisbutiken bemöter primära kundönskemål inom gruppen som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken har tydligt framkommit. Tydligt är också att butiksattribut som övriga uppfattar som väsentliga och som kan sammanfattas med begreppen atmosfär och mångfald inte ”stämmer in på”, inte kan bemötas av, lågprisbutiken. Övriga upplever inte uppoffringen som acceptabel i förhållande till vad som erhålles (urval, produktkvalitet, sortimentskunskap hos personal etc), vilket sätter en gräns för låg prisbutikens acceptans-
nivå, dvs möjliga kundunderlag. Något som talar emot detta är givetvis det inflytande som en osäker och föränderlig hushålls- ekonomi kan utöva på matinköpares prioritering av butiksattribut och därmed på deras butiksval.
1.2 Butiksval och ekonomi
Inköp av dagligvaror betyder inte endast att fatta beslut om varianter, märken och fabrikat utan också att fatta beslut om inköpsställe. Ett tydligt resultat i denna studie är att val av inköpsställe för ett flertal matinköpare styrs av ”pris”. Uttryck för detta är att endast 7 procent gör samtliga inköp av dagligvaror i en butik. Vidare, att andelen som
”
alltid läser butikers veckoannonser i dagstidningen” och ”köper mat i olika butiker” uppgår till en tredjedel, se tabell 3 och 7 i kapitel 4.
Ett annat uttryck för den betydelse som ”pris” har för flertalet matinköpare i deras val av butik är andelen som är kunder i en lågprisbutik. I denna studie framkom, att för 55 procent av de intervjuade matinköparna fungerar stadens lågprisbutik som en
”
första—, andra- eller tredjehandsbutik”. En annan fråga visade, att 16 procent ”i princip gör samtliga dagligvaruinköp i lågprisbutiken”.
I analyser som genomfördes framkom skillnader mellan dem som har lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” och övriga vad gäller bla inköpsbeteende, prioritering av butiksattribut och värderingar beträffande konsumtionsområdet ”mat”. Gruppen utgör 28 procent av totalpopulationen och benämns på vissa ställen i rapporten för ”lojala” till lågprisbutiken.
Andra uttryck för hur matinköpare Söker nedbringa eller hålla dagligvarukostnaden på en stabil nivå, är det avstånd i meter som uppfattas som rimligt mellan bostad och butik. Studien visar ett samband mellan hänsyn till ”pris” i butiksvalet och vad som upplevs som ”ett rimligt avstånd”, i betydelsen ju större hänsynstagande till ”pris” i valet av butik desto längre är avståndet som uppfattas som rimligt mellan bostad och butik.
Kapitel 1
I diagram 1 redovisas olika grupxrs uppfattning om vad som är ”ett rimligt avstånd”. Här visas bla att andelen som uppfattar ett avstånd på ”upp till 500 meter” som rimligt uppgår till 42 procent i gruppen som aldrig besökt lågprisbutiken (grupp F). Bland dem som uppgav att lågprisbutiken är deras ”förstahandsbutik” uppgår motsvarande andel till 15 procent (grupp A). Anm. se korsande linjer till vänster i diagrammet. Den understa mörka linjen till vänster som stiger uppåt representerar grupp A.
Diagram 1 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik I diagrammet visas andelen matinköpare inom respektive grupp (A, B. C osv) som uppgav nedanstående avstånd mellan bostad och butik som rimligt:
mindre än 500 meter ; mellan 501 - 1000 meter; mellan 1— 3 km; mellan 3 - 6 km; mellan 6 - 10 km; mer än 10 km.
- SOOm 501-1qu 1-3 km 3-6 km mälökm
Grupp A : uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik" 28% Grupp B = -”- ”Andrahandsbutik” 16% Grupp C : -”- *Tredjchandsbutik" l 1% Grupp E : uppgav iptp lågprisbutiken som ”Första-, Andra-, eller Tredjehandsbutik" lnen är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F : har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
Rangordningcn "första-, andra— och tredjehandsbutik” gjorde intervjupersonema efter hur stor andel av den genomsnittliga månadskostnaden för dagligvaror sorti förläggs till maximalt tre butiker i vilka huvuddelen av inköpen äger rum.
I studien uppmärksammas också sambandet mellan hushållets samlade årsinkomst och matinköpares uppfattning om vad som är ”ett rimligt avstånd”. Inom de två lägsta inkomstkategorierna uppgav 81 respektive 74 procent att de upplever ”en kilometer” som acceptabelt, se diagram 2 på nästa sida. För de två högsta inkomstkategorierna är andelarna 58 respektive 59 procent.
Diagram 2 Hushållsinkomst och uppfattning om vad som är ett rimligt avstånd mellan bostad och butik
I diagrammet visas andelen matinköpare inom respektive inkomstkategori som uppgav nedanstående avstånd mellan bostad och butik som rimligt: mindre än 500 meter ; mellan 501 — 1000 meter; mellan 1- 3 km; mellan 3 - 6 km;mellan 6 - 10 km; mer än 10 km.
I - 100
! 101-200 201-300 mer än 300
-500m-1(X)0m1-3 km 3-6 km ka-
Hushållets samlade årsinkomst: mindre än 100.000 kronor mellan 100.001— 200.000 kronor mellan 200.001- 300.000 kronor mer än 300.0(X) kronor
Hushållets samlade årsinkomst har således ett inflytande på antalet inköpsställen mellan vilka ett val kan ske. Exempelvis framkom, att i den lägsta inkomstkategorin har 13 procent ”fem eller flera butiker” inom ”ett rimligt avstånd”. Samma valmöjlighet uppgav 30 procent i den högsta kategorin, se tabell 17 i Appendix till kapitel 4.
Här bör uppmärksammas ett annat samband, nämligen det mellan antal utvalda butiker och den betydelse som tillmäts ”pris” relativt andra butiksattribut i butiksvalet. Bland dem som ”upptagit” lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe är andelen betydligt större som uppgav fyra butiker eller flera, se diagram 3. Är ”en låg allnlän prisnivå” inte förenligt med andra för matinköparna betydelsefulla butiksattribut? Eller är det så, att lågprisidén inte upplevs som ”en garanti” för en lägsta kostnad för dagligvaror?
Diagram 3 Antal utvalda dagligvarubutiker bland kunder
och icke kunder till lågprisbutiken I diagrammet visas andelen matinköpare illom olika grupper (A, 13, osv) som uppgav en, två respektive tre butiker som inköpsställe för dagligvaror.
. En butik Två butiker
...,; Tre butiker
Grupp A Grupp B Gmpp C Grupp E Grupp F
Grupp A— _ uppgav lågpn'sbutiken som ”Förstahandsbutik” 28% Glupp B= — — ”Andrahandsbutik 16% Grupp C— — -"- "Tredjehandsbutik" 11% Grupp E: uppgav i_ntc lågprisbutiken som "Fol',sta— Andra— eller Tredjehandsbutik', men ä| ibland kund ellel har tidigale låt lt kund 25% Grupp F : har aldrig varit kund ! lågprisbutiken 20%
För den senare tolkningen talar för det första, att a______ndra butiksattribut s___om ett flertal av lågprisbutikens kunder uppgav "ar att beteckna som
förenliga med en låg prisnivå .För det andra, att andelen pris— fokuserare” uppg år till cirka en tredjedel bland dem som gör
huvuddelen av inköpen l låo gprisbutiken, se tabell 7 I kapitel 4.
Anm. Tre begrepp som förekommer på ett antal ställen i denna rapport är adoption, acceptans och ”adoptörer”. Adoption är ett etablerat begrepp i konsument— forskningen för att beskriva acceptansen av ett innovation, en nyhet, på marknaden.l Adoption betecknar en process och innebär att konsumenten skaffat Information, prövat, förkastat eller bes utat s|g lol att ”uppta” tex en ny butiksform, en lågprisbutik, som enda butik eller som en butik av två eller tre, i vilken en huvuddel av dagligvaruinköpen mätt i kronor äger rum under en månad. Begreppen acceptans och adoption används växelvis. Begreppet ”adoptörer” (eng. adoptcrs) används sonl beteckning på matinköpare som accepterat lågprisbutiken i den betydelse som uppgavs här ovan. Grupp A, B och C betecknas med andra ord som adoptörer. De tre gruppema skiljer sig åt i betydande grad vad gäller inköpens omfattning i lågprisbutiken. Grupp E består av matinköpare som ”prövat" men ännu inte upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror. Grupp F har ännu ”inte prövat" lågprisbutiken.
1 Engel och Blackwell , 1982:382; Gatignon och Robertson. 1985, Kotler 1991 :340 14
SOU 1992:117 Kapitel 1 Två resultat har väckt följande fråga: är andelen adoptörer av lågprisbutiken störst i de två högsta inkomstkategorierna? Det första resultatet är den betydligt högre andelen som uppgav ”tre eller flera butiker” bland dem som upptagit lågprisbutiken (grupp A, B, C och F jämfört med grupp F), se diagram 3. Det andra resultatet är, att andelen som uppgav ”tre butiker eller flera” är störst i den högsta inkomstkategorin, se tabell 17 i Appendix kapitel 4.
Svaret på frågan blir nej när man beaktar om inköpen gäller samtliga eller endast vissa varugrupper respektive om inköpen görs regel— bundet eller sporadiskt, se tabell 13 i kapitel 3 och diagram 4 här nedan. 1 den högsta inkomstkategorin kan 8 procent hänföras till ”grupp 1”. Motsvarande andel uppgår till 18 procent i den lägsta och till 19 procent i den näst högsta inkomstkategorin. Om man beaktar antal och rangordning av butiker där matinköparna gör huvuddelen av matinköpen visas en ungefär lika stor skillnad.
Diagram 4 Hushållsinkomst och inköp i en lågprisbutik
[ diagrammet visas andelen inköpare inom olika inkomstkategorier, se nedan, vilkas inköp i lågprisbutiken kan beskrivas som grupp i, grupp 2 eller grupp 3. Hushållets samlade årsinkomst an ges på den horisontella axeln.
' Grupp 1 Grupp 2
Grupp 3
400.000 -200.000 -300.000 300.001-
Grupp ] göri princip samtliga inköp av dagligvarori lågprisbutiken Grupp 2 köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken Grupp 3 gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken
Diagram 4 visar att lågprisbutiken har accepterats ”fullt ut” i något högre grad av hushåll vilkas sammanlagda inkomst understiger 300.000 kronor, i den meningen att i princip samtliga inköp av dagligvaror äger rum i lågprisbutiken. I inkomstkategorierna ”mer än 300.000 kr" och "100.001-200.000 kr” finner vi dem som ”gör vissa mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken”. Slutsatsen är således, att ett intresse för lågprisbutiken finns i samtliga inkomst— kategorier.
l.3 Situationens inflytande på butiksvalet
Med situationsfaktorer menas faktorer som varken är knutna till matinköparen eller till butiken. Det handlar om tex tidpunkt på dagen, den geografiska platsen (var man råkar befinna sig) eller själva uppgiften (vilken varugrupp eller varukvantitet som skall inköpas) och sådana faktorers inverkan på butiksvalet.
Studien visar, att situationsfaktorer utövar ett mindre inflytande på matinköpare som accepterat lågprisbutiken ”fullt ut”, se diagram 5 på nästa sida. Detta gäller speciellt faktorer av typen ”tid och rum”, se kategorier här nedan. Bland dem som köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken påverkar inköpskvantiteten butiksvalet. Bland dem som ännu ”inte prövat” lågprisbutiken är andelen den högsta för vilka butiksvalet styrs av sittrationsfaktorer.
Svarskategori — "Pris" Butikcrs veckoannonseringj tillf älli ga pn' scrbjudanden och./eller Skillnad i prisnivå mellan butiker för vissa varugrupper
Svarskategon' - "Kvantitet" Hur mycket varor jag skall köpa (storköp eller kompletteringskt'rp)
Svarskategori - "Varugrupp" Vad jag skall köpa
Svarskategori - "Tid och mm”
Var någonstans som jag råkar befinna mig då det är aktuellt att köpa mat och/eller Lättheten att hitta bilparkering och/eller Att jag skall uträtta andra ärenden som tex gå till posten, banken
SOU 1992:117 Kapitel 1 Diagram 5 Pris kontra situationens inflytande I diagrammet visas andelen inköpare inom respektive grupp vilka uppgav olika orsaker till att inköpen förläggs till flera butiker. På föregående sida ges en förklaring till begreppen på den horisontella axeln.
Pris Kvantitet Varugrupp Trd & rum
Grupp 1 gör i princip samtliga inköp av dagligvaror i lågprisbutiken Grupp 2 köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken Grupp 3 gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken
1 .4 Inköpsbeteende
Här tas i korthet upp olikheter i inköpsbeteende mellan de som upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe, de som ”prövat” respektive de som ännu ”inte prövat” lågprisbutiken. Den första jämförelsen visar, att andelen som instämde i ”Jag försöker på olika sätt att hålla nere matkostnaden” uppgick till 93 procent i grupp A och till 58 procent i grupp F. Grupp A uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik, orupp F har aldrig ”prövat” lågprisbutiken. En ungefär lika stor skillnad mellan grupperna gäller i inköpsbeteende och då explicit i benägenhet att ”storhandla”, att ”köpa mat i olika butiker” och att ”läsa butikers veckoannonser”, se tabell 30 i Appendix till kapitel 4. Om vi låter dessa olikheter i andelar beskriva inköpsbeteendet inom grupp A respektive F framstår det som relevant, att benämna den senare gruppen för ”butiks-lojala” och den förra för ”pris—fokuserare”.
2 Tollin, 19902116
Anledningen till påpekandet om beteckning på grupp F, är att prioritering av butiksattribut inom grupp F stämmer överens med beskrivningen av en grupp i en annan studie. Jag citerar: ”När en andra kategori beskrev veckans matinköp framträdde såväl en hög benägenhet att inhämta information om veckopriserbjudanden som en hög butikslojalitet. Dessa inköpare talade om ”min kvartersbutik” och berättade att det inte enbart är butikens allmänna prisnivå och vecko- priserbjudanden som påverkar deras val av inköpsställe, Den personliga relationen till personalen och butikens försäljningssätt av färskvaror som kött, fisk och ost var butiksegenskaper som dessa uppgav. De fick namnet ”butiks-lojala" och uppgick till 23 procent”.
Diagram 6 Inköpsbeteende
I diagrammet visas ande en inköpare inom respektive grupp (A, B, C osv) som instämde (helt eller delvis) i följande påståenden: * Jag försöker på olika sätt hålla nere matkostnaden. * Jag eller någon annan i hushållet brukar skriva en inköpslista innan jag går till butiken. * Jag storhandlar vissa basvaror för en längre period än en vecka framåt. * Jag köper mat i olika butiker. * Jag läser alltid olika butikers veckoannonser i dagstidningen.
OBS linjernas startpunkt längst till vänsteri diagrammet följer den ordning som bokstäverna hari rutan till höger.
Kostnmin Ink.lista Storköp Butiker Annonser
Grupp A— — uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik" 28% Gmpp B= "Andrahandsbutik" 16% Grupp C: —"- 'Tredjehandsbutik 1 1% Grupp E : uppgav i_n_t_e lågprisbutiken som ”Första-, Andra—, eller Tredjehandsbutik” men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F : har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
SOU 1992:117 Kapitel] Tidigare har omnämnts att benägenheten inom grupp A att läsa butikers veckoannonser och att köpa dagligvaror i flera butiker är hög. Diagram 6 visar att i grupp B är andelen större som uppgav detta inköpsbeteende, jämfört med grupp A. En adoption ”fullt ut” av lågprisidén betyder således för vissa matinköpare en lägre anpassning till handelns tillfälliga prisreduktioner.
1 . 5 Prioriteringar
Intentionen ”försöker på olika sätt hålla nere matkostnaden” och det därtill kopplade beteendemönstret uttrycker en värdering som styr matinköparna i deras butiksval. Här åsyftas andelen matinköpare i olika grupper (A, B osv) som kan betecknas som ”pris—fokuserare”. Diagram 7 på nästa sida tydliggör detta ytterligare. Här visas andelen ”pris—fokuserare” inom grupper i vilka en adoption av lågprisbutiken ägt rum (dvs grupp A, B och C), inom den grupp som endast ”prövat” (grupp E) respektive inom den grupp som ännu ”inte prövat” lågprisbutiken (grupp F).
En annan värdering som kan förväntas utöva ett inflytande på butiksvalet är den betydelse som tillmäts livsmedelsprodukters beskaffenhet avseende ett antal konkreta och abstrakta attribut. Med det senare menas att produkter har ett antal attribut som ”signalerar”, fungerar som tecken på, kvalitet för konsumenten. Ett sådant attribut är pris, ett annat är innehållsdeklaration. [ studien ingick ett påstående om informationssökning gällande det senare, samt ett påstående som beskrev ett allmänt beaktande av kvalitet vid livsmedelsinköp. Kvalitet i betydelsen en subjektiv helhetsbedömning av en produkts överlägsenhet i jämförelse med andra alternativ; en övergripande värdering som kan liknas vid en attityd 3- Också dessa påståendens lämplighet har tidigare undersökts, se tabell 7 i kapitel 4. Andelen av samtliga som instämde helt eller delvis i båda dessa påståenden och därav kom att benämnas som ”kvalitet—sökare" uppgick till 40 procent. Motsvarande andel i den tidigare refererade studien uppgick till 30 procent.
3 Zeithaml, 1988 19
Diagram 7 Konsumtionsspecifika värderingar
l diagrammet visas andelen matinköpare inom respektive grupp (D, A, E och F) vilka kan beskrivas som ”pris-fokuserare", "kvalitet-sökare", "hobby—matlagare” och/eller "kost/ hälsa—medvetna".Vad som detinierat "pris—fokuserare", ”kvalitet- sökare" respektive ”hobby-matlagare” beskrivs i tabell 7 i kapitel 4.
OBS linjernas startpunkt längst till vänster i diagrammet följer den ordning som bokstäverna har i rutan till höger.
Kvalitet Hobby Kost/ Hälsa
Grupp D : uppgav lågprisbutiken som "Första-, Andrav, eller 55% Tredjehandsbutik” Grupp A : uppgav lågprisbutiken som ”Förstahandsbutik” 28% Grupp E = uppgav ini lågprisbutiken som ”Första—, Andra-, eller Tredjehandsbutik”, men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F = har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
Diagram 7 visar att andelen ”kvalitet—sökare” är ungefär lika stor bland adoptörer och icke adoptörer. När andelen ”kvalitet-sökare” inom olika butikers kundgrupper jämföres, då framträder dock en påtaglig heterogenitet i konsumentledet. Tabell 8 i kapitel 4 visar att andelen varierar från cirka 30 till 60 procent. Bland de som uppgav lågprisbutiken som ”förstahandsbutik" uppgår andelen ”kvalitet— sökare” till 36 procent. - Två andra värderingar ingick i analysen. Den ena uttrycker den betydelse som tillmäts kostens inverkan på det fysiska välbefinnandet och den andra en föreställning om uppgiften ”att laga mat”. Ett par noterbara skillnader kunde urskiljas för dessa två värderingar mellan grupp F och övriga respektive mellan grupp F och A. Skillnad i betydelsen olika andel "kost/hälsa-medvetna” respektive ” obby-matlagare”. En orsak till denna skillnad redogöres för i anslutning till tabell 7 i kapitel 4.
SOU 1992:117 Kapitel ] 1.6 En lågprisbutik ur olika perspektiv
Oavsett grad av adoption ombads kunder till lågprisbutiken att beskriva denna butik med hjälp av sexton attribut. En femgradig skala användes vilkas ändpunkter ger en negativ (l, 2) respektive en positiv ”bild av lågprisbutiken” (4, 5), avseende flertalet inkluderade attribut. Positiv i betydelsen att tex personalens kunskaper om sortimentet respektive möjligheten att välja mellan olika märken och fabrikat beskrivs som hög respektive stor, utrymme i gångar som kundvänligt och atmosfären som personlig. Att tex ett stort urval eller en personlig atmosfär sannolikt inte upplevs som ”positivt” av samtliga har inte behandlats i studien.
Attributen är ett resultat av förstudien, i vilken kunder i lågprisbutiken ombads att beskriva butikens särdrag. I diagram 8 på nästa sida har inte medtagits samtliga attribut, utan endast sådana vilka visade sig ge upphov till klara skillnader mellan grupper i andel som gav ”en positiv” beskrivning av lågprisbutiken.
Diagram 8 visar klara skillnader inom lågprisbutikens kundgrupp men samtidigt en tydlig samstämmighet om några kännetecken hos en lågprisbutik. Det senare gäller butiksmiljön och då specifikt ”varors placering” respektive ”atmosfär”. Cirka var fjärde matinköpare i grupp D och cirka varannan i grupp E upplever varornas placering som kundovänlig. Om detta skall tolkas som uttryck för ett kundmissnöje i grupp D eller ”ett hinder” för adoption i grupp E ger studien inte ett direkt svar på.
Något som talar för att det ovan nämnda inte bör tolkas som ett uttryck för missnöje i grupp D är att attribut som gäller lokalen och dess utformning är mindre betydelsefulla för dessa matinköpare.
Tabell 2 i kapitel 5 visar, att andelen matinköpare som prioriterar ”en ljus och fräsch lokal” resräktive ”inga stora pallar med varor” är betydligt lägre inom grupper i vilka en adoption av lågprisbutiken ägt rum. Förhållandet att dessa attribut är betydelsefulla för en större andel i grupp E och grupp F vittnar samtidigt om att butiksmiljön utgör ett hinder för en adoption inom vissa konsumentgrupmr.
Diagram 8 En beskrivning av lågprisbutiken
I diagrammet visas andelen inköpare inom respektive grupp (A, B osv) som gav ”en positiv beskrivning" av lågprisbutiken. De beskrev: Kvalitetsnivån på kött — som hög Kvalitetsnivån på frukt och grönsaker — som hög. Varomas placering i butiken - som bra/kundvänlig. Prismärkningen i butiken - som bra/kundvänlig. Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder - som hög. Atmosfären (stämningen) i butiken — som personlig.
Kött Frukt Layout Prisinfo Kuslq; ArpmAtmostä'
Grupp A : uppgav lågprisbutiken som ”Förstahandsbutik" 28% Grupp B = -"- "Andrahandsbutik" 16% Grupp C = -”- 'Tredjehandsbutik" 11% Grupp E : uppgav ini lågprisbutiken som ”Första—, Andra-, eller Tredjehandsbutik" men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25%
Vad gäller ”atmosfären” visade det sig, att benägenheten att ”markera en trea” (i mitten på skalan) är något större bland matinköparna som valt lågprisbutiken som ”förstahandsbutik”. Ett förhållande som kan tolkas så, att med ökad erfarenhet följer en svårighet att uttala sig generellt om ett attribut som är abstrakt och mångfacetterat. En aspekt är tex den atmosfär som kassapersonalen skapar vid transak— tionstillfället. Andra aspekter är den stämning som kan skapas i samspelet med annan butikspersonal eller med andra kunder. Ett inflytande på upplevd stämning har sannolikt också ljus, ljud, lukt, färg och butiksinredning. Senare redovisas att adoptörer och icke adoptörer har olika åsikt om vikten av ”en personal som visar en Ersonlig attityd till butikens kunder”, se kommande diagram 10.
När vi ställer detta mot icke adoptörers upplevelse av dels stämningen, dels personalens lyhördhet ges gi förklaring till att dessa inte upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror. Att visad attityd mot kunder har ett stort inflytande i butiksvalet visar också en annan studie. Det var den aspekt som nämndes som mycket viktig näst efter fina fräscha frukter och grönsaker, bra kvalitet på kött respektive ren och fräsch butik 4. - Här bör nämnas ålderskategoriers skilda upplevelse av låg prisbutiken, se tabell 15 och 17 i Appendix till kapitel 3. Med stigande ålder ökar benägenheten att ge "en ggsitiv beskrivning ” av lågprisbutiken.
1.7 Pris och förtroende
Prisinformationen i lågprisbutiken upplevs som bra av ett flertal såväl adoptörer som icke adoptörer. Man kan med andra ord säga, att lågprisbutiken lyckats väl med att utforma en kundanpassad kommunikation om sitt viktigaste konkurrensmedel. Diagram 9 visar att majoriteten upplever prisnivån som låg eller mycket låg och att en betydande andel såväl adoptörer som icke adoptörer har förtroende för butiken. Inom gruppen som har lågprisbutiken som förstahands- butik uppgav 76 procent ett högt förtroende. Motsvarande andel bland dem som ”prövat" men ännu inte "fullt ut” accepterat lågprisbutiken uppgår till 40 procent, se tabell 22 i Appendix till kapitel 3. Här skall nämnas att andelen som uppgav ”vet ej” är hög i grupp B. Detsamma gäller andelen som ”markerat en trea”, dvs i mitten på skalan och således inte markerat varken ett lågt eller ett högt förtroende.
Frågan om matinköpares förtroende till lågprisbutiken bör ställas mot upplevd prisnivå respektive upplevelsen av lågprisbutikens sortiment och hur det överförs. Studien har visat att prisnivån upplevs som låg av samtliga. men att en samstämmighet inte råder om kvaliteten på bla butikens kött, frukt och grönsakssortiment. För att förstå det senare och skillnader mellan gruppers förtroende erfordras kunskap om den innebörd som ges begreppet kvalitet.
4 SIFO Konsument 1992/ ICA Förlaget AB; publicerad av tidningen Supermarketi juni 1992 23
Kapitel] Tidigare har omnämnts den skilda betydelse som ges attributet ”manuell betjäning” i grupp A jämfört med övriga. Att detta är ett butiksattribut som är nära förbundet med upplevd kvalitetsnivå på kött visar andra studier 5. Med andra ord är det av vikt att inte jämföra gruppers förtroende till lågprisbutiken utan att beakta deras skilda föreställningar om vad som utgör väsentliga attribut hos ett sortimentet och hur sortimentet överföres.
Diagram 9 Upplevd prisnivå och förtroende
Andelen inom respektive grupp (A, B osv) som uppgav att prisnivån ai låg respektive som uppgav att de har ett stort förtroende för lågprisbuti ken, vad gäller pris i förhållande till kvalitet.
. Prisnivå (låg)
Förtroende
Grupp A— _- uppgav lågprisbutiken som ”Förstahundsbutiken” 28% Grupp B— — ”Andrahandsbutik" 16% Grupp C: -”— ”Tredjehandsbulik” 11% Grupp E = uppgav mig lågprisbutiken som "Första-, Andra—, eller Tredjehandsbutik" men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25%
1.8 Betydelsefulla butiksattribut
Studien visar, att hur tjänsten (tillhandahållandet av ett dagligvaru— sortiment) överförs till matinköparna har mindre betydelse bland dem som ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken, jämfört med dem som endast sporadiskt besöker eller som aldrig ”prövat” lågprisbutiken.
5 Tollin. 1990 24
Härmed avses butiksattribut som lokalens utseende och utformning, personalens uppträdande, relationen mellan självbetjäning och manuell betjäning, samt butikens geografiska placering. Ett annat tydligt resultat är, att det i konsumentledet råder skilda uppfattningar om vilka butiksattribut som är avgörande i butiksvalet. I diagram 10 och l ] tydliggöres detta. 1 diagram 11 visas tex att ”bilparkering” är ett butiksattribut som blir viktigare med ökad ålder. Samma diagram visar att förhållandet är det motsatta för attributet ”kvällsöppet”.
Diagram 10 Butiksattribut av betydelse bland adoptörer och icke adoptörer
[ diagrammet visas andelen inköpare inom respektive grupp (A, D, E, och F) som uppgav ett av följande attribut, då de ombads att från en lista bestående av tjugo attribut välja fem:
Sällan eller aldrig fel på kvittot vid betalning. Prismärkning/prislapp på varje vara.
Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara. En ljus och fräsch lokal.
Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk och/eller bröd. En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder En personal som har en hög kunskap om sortimentet
*******
Kvitto Pris Urval Lokal Ö-disk Attitydeslqa
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik 28% Grupp D = uppgav lågprisbutiken som ”Första—, Andra—, eller Tredjehandsbutik” 55% Grupp E = uppgav ini lågprisbutiken som "Första-, Andra—, eller Tredjehandsbutik”. men är ibland kund 25% Grupp F = har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
Noteras bör att ”yngre matinköpare” fäster en större vikt vid ”stort urval”. Två förhållanden är anledningen till påpekandet. För det första visar en annan studie att detta attribut ökat i betydelse under 90-talet 6 . För det andra kan konstateras, att detta attribut harmo- nierar illa med lågprisidén, dvs ”en allmän låg prisnivå”. Man kan också säga att studien pekar på att vissa värderingar i konsument— ledet är att beteckna som hinder till att ”pröva” eller att ”fullt ut” acceptera butiksformen ”lågpris”, dvs att uppta denna butiksform som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror.
Diagram ll Alder och butiksattribut av betydelse
[ diagrammet Visas andelen inköpare inom olika ålderskalegorier som uppgav ett av nedanstående attribut, då de ombads att från en lista bestående av tjugo attribut väl ja fem. Kvällsöppet (öppet efter klockan 18.00). Bra med parkeringsplatser.
Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara.
. Kvällsöppet
Parkering
D Stort urval
—30 30-39 40-54 55-64 65-
Två begrepp vilka sammanfattar olikheter mellan grupper av matinköpare är ”atmosfär” och ”mångfald”. Begreppet ”atmosfär” inbegriper såväl konkreta som abstrakta attribut. Det handlar om butiksattribut som resulterar i en subjektiv upplevd känsla som tex en personlig stämning eller en kundvänlig butik. Bakgrunden till en sådan känsla kan sökas i den fysiska miljön eller i de samspel som äger rum mellan kunder eller mellan personal och kunder i butiken. I denna studie har endast behandlats samspelet mellan personal och kunder.
5 SIFO Konsument 1992/ ICA Förlaget AB; publicerad av tidningen Supermarket i juni 1992
Diagram 10 visar att ”en pgrsonlig attityd hos butikens Ersonal” är ett betydelsefullt butiksattribut för cirka 40 procent av dem som ännu inte upptagit lågprisbutiken som ett huvudsakligt inköpsställe för dagligvaror, dvs bland de som ”prövat” men inte ”fullt ut” accepterat lågprisbutiken (grupp E), respektive bland de som ännu ”inte prövat” lågprisbutiken (grupp F). Motsvarande andel uppgår till 25 procent i grupp A. Noteras bör i detta sammanhang gruppernas skilda syn på butiksattributet ”manuell betjäning”. Detta är ett betydelsefullt butiksattribut för cirka 60 procent inom såväl grupp B som F. Inom grupp A uppgår emellertid andelen endast till 20 procent. Att detta attribut inte endast medverkar till en ökad kundanpassning utan också resulterar i en upplevd ”personlig stämning” och en positiv attityd till köpprocessen har andra studier visat.7
Beträffande den fysiska miljön innehöll listan av butiksattribut följande två: ”en ljus och fräsch lokal” respektive ”inga stora pallar med varor”. Båda attributen gav upphov till en skillnad mellan grupper (definierade av deras adoption). Ett annat resultat är en skillnad mellan ålderskategorier i deras värdering av attributet ”en ljus och fräsch lokal”. Sammanfattningsvis kan sägas, att matinköpare som är äldre än 54 år fäster en större vikt vid butikslokalens utseende. Däremot visar studien ingen påtaglig skillnad mellan ålderskategorier beträffande attribut relaterade till personalen (som sortimentskännedom och visad attityd gentemot kunder), se tabell 10 i Appendix till kapitel 5.
Betydelsefulla butiksattribut för de som gör huvuddelen av daglig— varuinköpen i låg prisbutiken (grupp A) anknyter till en för dem central värdering, nämligen vikten att ”att hålla nere matkostnaden". Ett attribut gäller: säkerhet vid betalning, i betydelsen att det sällan eller aldrig är fel på kvittot, se "kvitto” i diagram 10. Två andra gäller information om priser, på varor och på hyllkanter. Beträffande prismärkning är andelen som uppgav detta attribut som betydelsefullt cirka dubbelt så stor i grupp A som i grupp E och F.
7 Tollin , 1990 27
1.9 Upplevt värde
Upplevt värde är ett begrepp av flera som medverkar till en förståelse av varför 28 procent av matinköparna i Enköping upptagit lågprisbutiken som en ”förstahandsbutik” grupp A), respektive varför 20 procent ännu ”inte prövat” lågprisbutiken. Begreppets innebörd är en helhetsbedömning av en dagligvarubutiks ”nytta” mot bakgrund av ett beaktande av ”vad som erhålles” i förhållande till ”uppoffringen”. I den ekonomiska litteraturen om konsumenters beteende ges begreppet samma innebörd i fråga om produkter, 8.
lnledningvis beskrevs att de som uppgav lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” skiljer sig från övriga i uppfattning om vad som är ett rimligt avstånd mellan bostad och butik, dVS grupp A. Vidare har framkommit, att denna grupp inte i samma grad som övriga upplever butikslokalens utformning som problematisk. Andelen är betydligt lägre i grupp A jämfört med i övriga, som upplever det svårt ”att nå varor/att plocka till sig varor” resppktive som upplever ”varors placering i butiken” som kundovänlig.
Det ovan beskrivna tillsammans med andra fakta om grupp A vittnar om att dessa matinköpare upplever det som mindre betydelsefullt jämfört med övriga hur den aktuella tjänsten överförs till dem. Det är med dessa aspekter och att skilda innebörder läggs i begreppet kvalitet i fråga om sortimentet, som vi kan förklara adoptionen inom grupp A. Vad som förklarar adoptionen inom grupp A kan således sammanfattas med att dessa matinköpare upplever ”uppoffringen” som lägre jämfört med övriga och att de har en annan syn på ”vad som erhålles” .
Tydligt är att skillnader råder såväl inom gruppen adoptörer som mellan adoptörer och icke adoptörer i fråga om vad som är betydelsefulla butiksattribut. Detta och skilda beskrivningar av lågprisbutiken har här således tolkats som en förklaring av flera till att lågprisbutikens kundgrupp är mycket heterogen i fråga om inköpens karaktär, dvs om samtliga inköp av dagligvaror sker i lågprisbutiken, vissa inköp eller endast mindre sporadiska inköp.
& Zeilhaml, 1988
Man kan också säga att förklaringen kan sökas i matinköpares skilda upplevelse av lågprisbutikens erbjudna totala tjänstekvalitet. Och att denna skillnad har en orsak i skilda förväntningar på en daglig— varubutik. Här skall avslutningsvis nämnas att cirka varannan matinköpare i grupp A ini placerar lågprisbutiken ”på första plats”, då de gör en utvärdering av samtliga dagligvarubutikers kvalitet, överlägsenhet, se tabell 3 i kapitel 5. Vad som skiljer denna grupp från övriga är att detta inte utgjort "ett hinder” för att ”fullt ut” acceptera lågprisbutiken. Slutligen bör också nämnas det inflytande som skilda värderingar gällande konsumtionsområdet, skilda inköpsvanor, resurser och ekonomiska motiv har i sammanhanget.
många PE" magman.. atm» mama.; ' amn" u..- aMm-awwwmlw ww. mattar» www.. ” .»..er gimisumwwpwwaw LMM -- qwgsqu' radium-båg? film-Ä. 155533le , "&.mm aning.. Mura-. Wäveri-Mana man... altn- Hemmamlwvmw- strå—'ta www.waaw' gatunamn? i m vilwndaihmnmls rh) rea—'-' ' lj'ZE-r ?" i "Vi .:.T' W.. 'L'l' .?Cl Wlt' '_'-:| Thil' ':|£.'.;
|- arm-*är?" .'. =" .. hihi till! Tdh' &! s.k.. . [rf-,EIJ' . _ 'il tili |... 31,5 antaa-Zl 5190”de närmidät' i är; fan:: natt.," u:. winter rfr-p,; 'in'—:*— i. men .::: vrå.—e sw rull'tr Lil-Mim L 1'1. mini: mai rj 'N'—':?! 1L_+Lg_.uät31 l. fun '-J-.'LHJE'*L!'D€L Maa- F.' ' j LTS. ;.aL"rpr=i€L.r*€'1 ata. ';NIE"!'ML" ' "
._ . . ___. '_t ._'_._.v- 'i' Lii-T" .-"-':l'-J ”frun—p!) vu
'.' 1.—-.'rr'.T.'..'ltillreda-Jedi" tl'di'd'l'ifi; I'Jl'l— u'a ' WML ;;— f; _l: ;;, vili-1751. prl'l" ( 511. Sr.-FB lik.—" ' ei.-LBI 'Tu -W' 3.1 f'll: tå?" 1 T'mlår .;ll'rh rr m=” ' . :ENLJ Tf'll "lr-"=. ';;wi-et' usch att ..r.._..f. i'm-"inn "? ..' 'F'" ';. * £., =.: r ftw--..::" _ nu; "_, Pl.-IL ',.f' Li.-911. ?. '&'-gå in".] nanm.” WMV—W :::-"sz git, , fju- "rabatt.—: We'- tll '-'l.-"-'u' uttala, ...a lj'EL- Jr" - LL' Fälg”; ÄEM' LiL-Lélgmagim '”'Tl _: . fl
"til—13933; ' " " I | & f _thl _'. .._ urdu,-LIP ätter SLs-äl - fru.—tripp?! ',” '— "&?" until-.a .ibpl..,:m Qai- mh inlämna: i från-_- ' ”» ' in lundalmtuua multiarenan-:. Dem vält _l."- im ;. ... is,-..,- .te-im... w; mega—cw. a.m.: 9, ..mn i. u. ' , ; & '.'lgprnhtimmr i'mwågmjrjr Jr urval.! .ur'et'r ' ' ” . . n'.- . uni—"'na h..- "Wat. 'ås'-r wa al.-mma; "I"? tr- ' .: jär-r ' wåQJHÅQIiHu- .ru)... 31.559 IEll'f smärt mind.—r 5?le. ' '|' ' | '| : aja—lé mi &? __ Hiv—”_. .' i _ i * | * äåå'rll * i ' "år” .. '- '??le-
SOU 1992:117 2. Utgångspunkter och metod
2. 1 Inledning
Antalet Iågprisbutiker uppgår i landet till cirka 160. Detta betyder en sammanlagd dagligvaruomsättning på cirka 6.5 miljarder och en marknadsandel på mellan 4 till 5 procent? Butiksformen befinner sig således ännu i introduktionsfasen, en tillväxtfas är dock enligt branschen att förvänta under de närmaste kommande åren. Etablering av lågprisbutiker har hittills i huvudsak varit koncentrerad till vissa geografiska områden, framförallt västra och sydöstra delen av landet, samt Mälardalsområdet med butikskedjor som Spar lnn och Rätt Pris.
Vilka kännetecken har enligt branschen en lågprisbutik? Ett tydligt kännetecken är ett begränsat sortiment, nämligen maximalt 3.000 artiklar. En traditionell dagligvarubutik har mellan 5-6.000 artiklar. Två andra kännetecken är en enkel exponering och en lägre service— nivå i betydelsen färre anställda jämfört med traditionella dagligvaru- butiker. Ett tredje särdrag är en prisnivå som ligger mellan 10—20 procent under traditionell dagligvaruhandel. 10
Lågprisbutikers kännetecken och etableringstakt är anledningen till denna studie. Studiens syfte har varit att beskriva konsumenternas acceptans av butiksformen lågpris och att identifiera faktorer som påverkar konsumenterna i deras butiksval. Med tonvikt på fenomenet lågpris kan detta huvudsyfte sammanfattas till två frågor, nämligen: Hur stor andel av matinköparna väljer att förlägga huvuddelen av sina dagligvaruinköp till en lågprisbutik? Vad förklarar ett val av butiks— formen ”lågpris”?
9 Tidningen Supermarket, nr 5-6. 1992 10 Information från tidningen Supermarkets redaktion 31
2.2 Utgångspunkter
En föreställningsram om vad som utövar ett inflytande på butiksvalet i fråga om inköp av dagligvaror fungerade som utgångspunkt vid planläggningen och utformandet av såväl förstudien som postenkäten. Modellens huvuddrag beskrivs nedan. Här skall påpekas, att denna modell inte skall uppfattas som en fullständig modell över konsumen— ternas butiksval. Skälet är att vissa aspekter inte är medtagna som tex inköpens organisation, samt tids och aktivitetsmönster i hushållen.
Figur 1 En föreställningsram om matinköpares butiksval
butiksattribut
upplevd kvalitet upplevt pris
upplevt icke monetärt pris
upplevt värde VAL AV BUTIK
Uppoffringar som konsumenterna upplever att de gör respektive fördelar som de upplever att de erhåller genom att välja butiks— formen lågpris uppfattade vi som angelägna begrepp att ta som utgångspunkt. Upplevd uppoffring består av två delar, upplevt pris och upplevt icke monetärt pris. Med det senare menas konsumenternas syn på vad de indirekt betalar för att utnyttja den aktuella tjänsten, som ett tillhandahållande av ett dagligvarusortiment utgör. Det kan gälla upplevd transportkostnad. upplevd tidsför— brukning i butik, upplevd fysisk ansträngning att plocka till sig varor odyl.
upplevd uppoffring
SOU 1992:117 Kapitel 2 Vad konsumenterna upplever sig erhålla då de väljer en specifik butiksform som ”lågpris” kan gälla såväl sk hårda som mjuka butiks- attribut. Med hårda butiksattribut menas tex öppethållande, plats, antal utgångskassor, sortimentets bredd och djup, dvs tämligen objektivt mätbara butiksattribut. 11 Med mjuka butiksattribut menas ett antal subjektivt upplevda attribut som en personligatmosfär och en tjänstvillig personal. Begreppet upplevt värde i modellen står således här för en konsuments övergripande värdering av ”en butiks nytta”, baserad på dennes föreställning om uppoffring som butiksvalet innebär respektive fördel (—ar) som erhålles. 12
Begreppet upplevd kvalitet definieras här som ”the consumers overall judgment about a products overall excellence or superiority”,13 Det är således frågan om en abstraktion och inte om ett specifikt attribut. Man kan säga att det är en slags övergripande värdering som kan liknas vid en attityd. En butik eller en butiksform bedöms som överlägsen, utmärkt, mot bakgrund av ett beaktande av ett flertal attribut.
Konsumenternas butiksval styrs emellertid inte endast av upplevd kvalitet och upplevt värde. Andra aspekter som spelar in är realiteter i hushållens inre och yttre miljö. En realitet är tex butiksbeståndet och avståndet till detta som uppfattas som rimligt. Andra realiteter som kan förväntas påverka butiksvalet är hushållsinkomst, ålder och sysselsättning. En gemensam nämnare hos dessa egenskaper är bla att de påverkar antalet alternativ, butiker, mellan vilka ett val kan ske.
Situationsfaktorer har det gemensamt att de kan hänföras till en speciell tidpunkt och plats, men att de inte kan härledas till någon specifik egenskap hos matinköparna eller hos dagligvarubutiker1.13. En grupp situationsfaktorer är relaterade till uppgiften, dvs vilken varugrupp respektive vilken kvantitet av dagligvaror som skall inköpas. En andra grupp av faktorer har att göra med den fysiska miljön (bla den geografiska platsen) och en tredje grupp med tidpunkten (tid på året, tid på dagen).
” Engström & Hartvig Larsén, 1987:164 12 Zeithaml, 1988 13 Belk, 1975 33
Inköpsvanor står för relativt varaktiga beteendemönster som tex kontinuerlig informationsinhämtning om handelns extrapris- erbjudanden. Värderingar står för övergripande attityder som är styrande för konsumenternas val inom en produktklass. Dessa kan gälla en målsättning som att hålla nere matkostnaden eller att välja livsmedel av hög näringsmässig kvalitet.
2. 3 Förstudien
] förstudien intervjuades 35 matinköpare vilka befann sig i den för studien aktuella lågprisbutiken. Intervjuerna följde en bestämd struktur, guiden inbjöd dock till avvikelser. Begreppet upplevt värde stod i centrum i intervjuerna. Det primära syftet med intervjuerna var för det första att identifiera butiksattribut som har en avgörande betydelse i matinköpares butiksval, för det andra att identifiera butiksattribut som enligt matinköparna är kännetecknande för den aktuella lågprisbutiken. Genom den senare uppgiften fram-kom såväl för- som nackdelar hos en lågprisbutik och därmed också fördelar respektive uppoffringar som matinköpare upplever sig erhålla respektive göra genom butiksvalet ”lågpris”.
Förstudien kom att i hög grad styra utformandet av fråga 3 och 4 i postenkäten. Dessa frågor gällde att intervjupersonerna skulle beskriva dels Rätt Pris, dels sin sk förstahandsbutik om denna var en annan butik, se bilagda kopia av postenkäten i rapportens slut. Fråga 9 i postenkäten är resultatet av dels förstudien, dels resultat från ekonomisk forskning om vad som påverkar en kunds upplevelse av en tjänsts kvalitet. [ denna fråga ombads intervjupersonerna att välja ut fem betydelsefulla butiksattribut från en lista beståenda av tjugo.
2.4 Postenkäten
Postenkäten bestod av fyra delar. 1 en IM del ombads intervju- personerna att beskriva butiksvalet, dvs att uppge i vilken eller vilka butiker som de gör huvuddelen av dagligvaruinköpen (fråga 1) samt att närmare beskriva inköpens karaktär i lågprisbutiken (fråga 5). Denna del innehöll också en fråga om butiksvalets varaktighet (fråga 2), om vad som är ”ett rimligt avstånd” mellan bostad och butik (fråga 7), samt en fråga om hur många dagligvarubutiker som finns ”inom ett rimligt avstånd (fråga 8), se bilagda enkät i slutet av rapporten.
En andra del innehöll frågor om den för studien aktuella lågprisbutiken respektive frågor om förstahandsbutiken om denna var en annan butik än lågprisbutiken. Intervjupersonerna ombads att beskriva lågprisbutiken respektive deras förstahandsbutik genom att ta ställning till sexton butiksattribut (fråga 3 och 4).
Vad som upplevs som betydelsefulla butiksattribut respektive vilken eller vilka dagligvarubutik (—er) som upplevs som överlägsen behandlades i en Mg del. Intervjupersonerna ombads att från en lista bestående av tjugo butiksattribut välja ut fem för dem betydelsefulla attribut, egenskaper hos en dagligvarubutik (fråga 9). Beträffande utvärdering av butiker ombads intervjupersonerna att välja ut och rangordna tre dagligvarubutiker i Enköping, utifrån deras samlade bedömning av butikernas för- och nackdelar. En lista över dagligvarubutiker fanns med vid frågan (fråga 10).
En fjärde del innehöll frågor om inköpsbeteende och attityder gällande konsumtionsområdet ”mat”. En fråga gällde orsaker till inköp i flera butiker (fråga 6). Beträffande inköpsbeteende och attityder ombads intervjupersonerna att ta ställning till en flertal påståenden, huruvida dessa stämde in eller inte på deras beteende och attityder (fråga 11). En firn_te de] slutligen innehöll sk bakgrunds— frågor om intervjupersonen respektive hushållet, (fråga 12 - 20).
SOU 1992:1 17 Kapitel 2
Urvalet till undersökningen drogs slumpmässigt från Statistiska Centralbyråns register över totalbefolkningen bland personer i åldrarna 18—74 år och kyrkobokförda i Enköpings centralort. Totalt uppgick nettourvalet till 1.391 individer, cirka 73 procent besvarade enkäten varav 16 procent genom telefonintervju. Intervjupersonerna ombads i ett följebrev att besvara enkäten om de i sitt hushåll gör de flesta inköpen av mat- och andra dagligvaror. Om så inte skulle vara fallet ombads de att låta någon annan i hushållet besvara enkäten, som således uppfyllde ovan nämnda kriterie. Statistiska Centralbyrån har utfört fältarbete och datorbearbetning av materialet. En beskrivning av undersökningens tekniska uppläggning ges i bilaga i slutet av rapporten benämnd ”Teknisk rapport för konsumentundersökningen i Enköping”.
Ett antal datoranalyser har genomförts av materialet. Dessa analyser har i huvudsak gällt att fastställa likheter och olikheter mellan kategorier av matinköpare definierade av deras butiksval (framförallt deras adoption av lågprisbutiken), ålder, kön, hushållsstorlek, hushållsinkomst odyl. Huruvida skillnaden mellan två kategorier är statistisk signifikant vad gäller andelen intervjupersoner som tex valt ett speciellt butiksattribut undersöktes med ett sk proportionstest (Z- test), se nedan. Signifikansnivån sattes till 0.05. [ rapportens tabeller har detta angivits enligt följande: kategori 1* har jämförts med kategori 2. Avvikelser som enligt testet visade sig vara statistisk signifikanta markerades genom att procentsatser hörande till kategori 2 fått en understrukning.
Figur 2 Formel för test av statistisk signifikans
Opl—p2=p(100-p)l_+_1_; därp_= p1+mp2 n m n+m
Källa: Clelland, Richard, C., et al (1967), andra upplagan, Basic Statistics with Business Applications, John Wiley & Sons, s. 372-373.
3. Adoption och upplevelse av en lågprisbutik
3.1. Inledning
Lågprisbutiken öppnade i oktober 1990. Detta betyder att vid tidpunkten för undersökningens genomförande hade matinköparna under cirka ett och ett halvt år haft möjlighet att skaffa information, pröva, förkasta eller acceptera denna butiksform. Adoption och ”adoptörer” är begrepp som förekommer på ett flertal ställen i denna rapport. Skälet till detta är för det första, att de förenklat redovisningen av hur butiksformen ”låg pris” tagits emot, accepterats, av matinköpare
i Enköping .
För det andra, att begreppet adoption är ett etablerat begrepp i konsumentforskningen för att beskriva acceptansen av en innovation på en marknad; en nyhet för konsumenterna. Begreppen adoption och acceptans behandlas här som synonymer. De används växelvis och betyder, att matinköpare ”upptagit” lågprisbutiken bland de butiker i vilka de gör huvuddelen av sina inköp av dagligvaror mätt i kronor. Begreppet ”adoptörer” används som beteckning på gruppen matinköpare för vilka lågprisbutiken utgör ett inköpsställe av ovan beskrivna slag.
Då syftet är att beskriva butiksformens marknadsacceptans framstår som en första angelägen fråga: hur stor andel av matinköparna har under denna introduktionstid accepterat butiksformen ”lågpris”, dvs ”upptagit” stadens lågprisbutik i den lista över butiker i vilka de gör huvuddelen av sina inköp av dagligvaror mätt i kronor?
Denna fråga behandlades i studien på två sätt. För det första tillfrågades intervjupersonerna om vilken eller vilka butik -er som är deras huvudsakliga inköpsställeg—n) för dagligvaror. De ombads att rangordna högst tre butiker efter hur mycket dagligvaror i kronor som de i genomsnitt brukar köpa under en månad. Rangordningen resulterade i följande tre beteckningar på inköpsställen: ”första—, andra— respektive tredjehandsbutik”. För det a_n_dr_a ombads intervju— personerna att uppge om de brukar göra inköp i lågprisbutiken och i så fall med vilken regelbundenhet och omfattning (inköp av samtliga eller vissa dagligvaror). Lågprisbutiken benämns på vissa ställen i detta och kommande kapitel för ”A”.
3.2. Har accepterat butiksformen lågpris
Svaren på den första frågan visade att för 55 procent av de intervjuade matinköparna fungerar stadens lågprisbutik som en ”första—, andra— eller tredjehandsbutik”. Den andra frågan visade, att 16 procent är ”lojala” till lågprisbutiken i den meningen att de ”i princip gör samtliga dagligvaruinköp i denna butik”. Då de två frågorna analyserades mot varandra framträdde logiken i intervjupersonernas svar, dvs att ”lojala” i huvudsak finns bland dem som uppgav lågprisbutiken som ”förstahandsbutik”, se tabell 1 nästa sida.
Då gruppen som har lågprisbutiken som ”förstahandsbuti ” jämfördes med dem som i lägre grad accepterat butiksformen respektive med dem som ännu inte ”prövat” lågprisbutiken framkom olikheter i bla inköpsbeteende, prioritering av butiksattribut, värderingar gällande konsumtionsområdet, samt i viss utsträckning även i utbildnings—, hushållsinkomst— och hushållsstruktur. Gruppens storlek uppgår till 28 procent av totalpopulationen och benämns på vissa ställen i rapporten som ”lojala” till lågprisbutiken.
Beträffande egenskaper hänförbara till matinköparna och deras hushåll framkom, att andelen ” ojala” är läg re bland matinköpare med högskoleutbildning, bland en— och tvågrsonhushåll, samt bland dem som har en samlad hushållsinkomst som överstiger 300.000 kr.
Högre utbildning visade sig inverka på upplevelsen av lågprisbutiken. Noteras skall att beskrivningen på den föregående sidan av ”lojala” inte gäller för samtliga som accepterat lågprisbutiken, dvs inom grupper i vilka lågprisbutiken finns med i deras sk butikslista; lista
över butiker i vilka de gör huvuddelen av dagligvaruinköpen mätt i kronor. Detta beskrivs närmare i kapitel 4.
Av tabellen här nedan framgår att för 18 procent av matinköparna är inköpen i ”A” av karaktären ”mindre och sporadiska” grupp E). Detta tillsammans med att ”A” inte finns med i deras sk butikslista, resulterade i att g rupp E har tolkats som en grupp som ”prövat” men ännu inte accepterat låg prisbutiken. Vad gäller grupp A, B och C är tolkningen den, att en adoption har ägt rum - men i varierande nivå. Tabell 1 visar, att grupp C endast gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken. Eftersom lågprisbutiken ingår i gruppens sk butikslista blev tolkningen den, att gruppen har passerat fasen ”prövat”. Tabell 1 Begreppen ”första-, andra och tredjehandsbutik”
Fråga 5 mot fråga [, vertikal procent
Total Grupp A : uppgav lågprisbutiken som ”Förstahandsbutik” 28% Grupp B = ”A ndrahandsbutik” 16% Grupp C = 'Tredjehandsbutik" 11% Grupp D : uppgav lågprisbutiken som "Första-, Andra-, eller T redjc— 55% handsbutik" Grupp E : uppgav i_nQ lågprisbutiken som -"— 18% men är ibland kund i lågprisbutiken A & Q D E Total Grupp 1 53 02 01 28 - 16% Om pp 2 46 70 19 48 04 27% Grupp 3 - 28 80 24 96 30%
Grupp 1 : göri princip samtliga dagligvaruinköp i lågprisbutiken Grupp 2 : köper vissa dagligvaror regclbundct i lågprisbutiken Grupp 3 : gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken
I huvudsak redovisas den kategorisering som beskrivits här ovan, dvs grupp A (lågprisbutiken som förstahandsbutik), grupp B (... som andrahandsbutik) osv. På några ställen har dock frågan om inköpens karaktär bildat utgångspunkten, dvs grupp I, 2 och 3. Orsaken är, att 93 procent av matinköparna som har lågprisbutiken som förstahands- butik finns i ”grupp 1”. Vidare blir redovisningen av olikheter mellan grupper som i olika grad accepterat lågprisbutiken tydligare med tre
grupper som utgångspunkt. Olikheter mellan grupper som i olika grad accepterat lågprisbutiken är detsamma oavsett utgångspunkt.
Den höga andelen matinköpare som i olika grad accepterat ”A” väcker frågan: har strukturen förändrats inom dagligvaruhandelen? Vissa resultat antyder att så skulle vara fallet, i betydelsen att förskjutningar skett mellan butiksformer respektive mellan olika enskilda butikers marknadsandelar. Tolkningen har sin grund i att andelen matinköpare som köper vissa dagligvaror regelbundet i ”A” varierar i betydande grad mellan olika butikers primära kundgrupper, se tabell 2. Här skall påpekas att en analys i_IlLQ gjorts av vilka butiker som ”övergivits” av dem som uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik.
Tabe112 Adoption och ”förstahandsbutik”
Fråga 5 mot fråga la, vertikal procent
"Förstahandsbuti k”
)( v 2 Å Ä Ö A Grupp 1 — — — — — 02 53 Grupp 2 26 07 16 26 19 17 46 Grupp 3 41 57 43 35 49 44 - Grupp 1—3 67 64 59 61 68 63 100 Total, horisontell % 04 02 13 14 13 22 28
Grupp 1 — 3, se tabell 1. An_m . A står för matinköpare som uppgav lågprisbutiken som "förstahandsbutik. X står för matinköpare som uppgav X som förstahandsbutik osv. Samtliga butikers kundgrupper har inte medtagits. Skälet är alltför små populationer.
3.3. Upplevelsen av lågprisbutikens sortiment
Att ett flertal faktorer kan vara anledningen till matinköpares adoption eller inte adoption av ”A” är ett faktum. En sådan faktor är upplevelsen av lågprisbutikens tekniska och funktionella kvalitet. Härmed menas den subjektiva upplevelse av sortimentets beskaffenhet och hur tjänsten överförs (tillhandahållandet av dagligvarusortiment). Att upplevelse måste ställas mot förväntningar för att erhålla ett mått på grad av tillfredsställelse är ett väl förankrat påståendel .
'se tex Parasuraman mtl (1985); Zeithaml mil (1988)
En upplevd låg kvalitetsnivå på kött eller en upplevd låg möjlighet att välja mellan olika märken och fabrikat i ”A” kan inte tolkas som uttryck för en otillfredsställelse med ”A”. - När man jämför gruppers upplevelse av ”A” framträder emellertid ett antal ”indikatorer på hinder” för en ökad adoption i konsumentledet, en ökad marknads- acceptans. Härmed menas tex en upplevd låg kvalitetsnivå på kött bland en betydande andel matinköpare i grupp E, samt antalet aspekter för vilka grupp Ezs upplevelser om lågprisbutiken väsentligen skiljer sig från grupp A eller D.
Tabell 3 Erfarenhet av lågprisbutiken Fråga 1 mot fråga 3. De gruppbetcckningar som anges nedan används senare i rapporten. Grupp A Lågprisbutikcn uppgavs som "förstahandsbutik", dvs den butik i vilken %% man gör huvuddelen av dagligvaruinköpen mätt i kronor.
Grupp D Lågprisbutiken uppgavs som "första—, andra— eller tredjehandsbutik" 55%
Grupp E Kund i lågprisbutiken men uppgav inte denna som ”första-, andra- eller 18% tredjehandsbutik". Idag ej kund i lågprisbutiken, men besvarade fråga 3. 07%
Grupp F Idag ej kund i lågprisbutiken och besvarade ini frågor som behandlade 20% egenskaper hos lågprisbutiken, dvs fråga 3.
Oavsett adoption eller inte ombads matinköpare som någon gång besökt lågprisbutiken (varit kund), att beskriva i vilken grad som totalt
16 attribut stämde in på deras upplevelse av butiken (genom att markera på en femgradig skala). Dessa attribut har i rapporten delats upp i två kategorier. Den första behandlar den sk kärntjänsten hos detaljhandelsföretaget, dvs sortimentet. Den andra kategorin gäller hur tjänsten överförs till kundgruppen; som atmosfären (stämningen i butiken), varors placering, utrymmet i gångar mellan diskar och hyllor, samt tiden som det tar vid utgångskassorna.
I kommande tabell 4 och tabell 5 har endast medtagits attribut som väsentligen visade sig skilja upplevelsen inom gruppen ”lojala” (grupp 1) från dem som endast gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken (grupp 3).
Vad gäller grupp 3 bör noteras det självklara, nämligen att förmågan att ta ställning till attribut hos ”A” i hög grad varierar beroende på hur påtagligt attributet är, resp_ektive hur mycket erfarenhet som finns om detsamma. Med tanke på att grupp 3 ”endast gör mindre och sporadiska inköp hos A” var därför en högre andel "vet ej svar” att förvänta för vissa attribut, som tex kvalitetsnivån på kött. - Att förvänta var också ett samband mellan benägenhet att ”markera en trea” och att göra få inköp i lågprisbutiken, vilket :nköpsbeteendet ”mindre och sporadiska inköp” ger uttryck för.
Tabell 4 Upplevelsen av sortimentet (upplevd teknisk kvalitet) Fråga 5 mot fråga 4, horisontell procent. % : svarsprocent, m = medelvärde
Mycket Mycket låg/liten hög/stor % m 1 Z 3 & 5
Kvalitetsnivån &" kött Grupp 1* 03 04 21 58 15 81 3,8 Grupp 2 03 1 1 41 g 98 79 3,4 Grupp 3 08 15 39 28 M 58 3,2 Kvalitetsnivån på frukt och grönsaker
Grupp 1* - - 15 54 30 96 4,1 Grupp 2 - 08 26 g 2_() 95 3,8 Grupp 3 04 13 37 2 & 79 3,4 Kvalitetsnivån på konserver Grupp 1* - 05 25 54 16 88 3,8 Grupp 2 03 03 38 2 H 83 3,6 Grupp 3 03 08 41 g g 72 3,4
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp 1* har jämförts med grupp _2_ respektive grupp 3 . Jämförelsen har gällt den procentuella andelen som rmrkerat 4 och 5.
Grupp 1 = göri princip samtliga dagligvaruinköpi lågprisbutiken 16% Grupp 2 : köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken 27% Grupp 3 = gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken 30%
Av tabellen här ovan framgår, att upplevelsen av kvalitetsnivån på kött, konserver, frukt och grönsaker lig ger ”närmare 3 än 4” bland de
99 ”
5 m inte ”fullt ut” accepterat , dvs grupp 3. Detta visar sig än tydligare, då de kategorier som jämföres gäller huruvida ”A” är en första-, andra— eller en tredjehandsbutik. Andelen som upplever att kvalitetsnivån på kött är mycket hög är tex dubbelt så stor i grupp A som i grupp E, se tabell 20 i Appendix.
SOU 1992:117 Kapitel 3 Upplevelsen av sortimentets djup visar en stor överensstämmelse inom kundgruppen, nämligen att valmöjligheten är begränsad (vad gäller antal märken, fabrikat och förpackningsstorlekar), se också tabell 20.
Att det mellan ålderskategorier råder skilda uppfattningar om sortimentets kvalitetsnivå framgår av tabell 15 i Appendix. Tydligt är, att andelen med ”en positiv upplevelse” är större bland de äldre matinköparna (äldre än 55 år). Den yngsta och den äldsta ålders- kategorins upplevelse av kvalitetsnivån på kött är uttryckt i respektive grupps medelvärde 3,2 respektive 4,1. Detta betyder, att andelen som upplever kvalitetsnivån som hög uppgår till 41 procent i kategorin ”yngre än 30 år” och till 74 procent i kategorin ”äldre än 64 år”.
En noterbar skillnad föreligger också mellan utbildningskategoriep. Av tabell 16 framgår att 62 procent i kategorin ”folkskola, grundskola, realskola” upplever kvalitetsnivån som mycket hög. Detta bör ställas mot 33 procent i kategorin ”högskola, universitet”.
lnga skillnader framkom mellan kvinnor och män i deras upplevelse av den sk tekniska kvaliteten. Däremot gav hushållsinkomst ett visst utslag. Andelen i den högsta inkomstkategorin, ”mer än 300.000 kr”, som upplever kvalitetsnivån på kött som hög uppgår till 32 procent, att jämföras med 65 procent i den lägsta inkomstkategorin ”mindre än 100.000 kr”. Förhållandet är detsamma för upplevelsen av kvalitets— nivån på frukt och grönsaker, se tabell 18 iAppendix.
3.4. Upplevelsen av lokalen, atmosfären och personalen
Att det för såväl lojala som icke lojala kunder är betydligt lättare att ta ställning till attribut som behandlar butikslokalen, jämfört med butikens sortiment och personal framgår av tabell 5 på nästa sida. Gruppen som endast gör mindre och sporadiska inköp i ”A” är i betydligt mindre grad positiva till lokalen jämfört med gruppen ”lojala”.
SOU 1992:117 Kapitel 3 Detta förhållande framträder än tydligare då de tre kundgrupperna ”första-, andra respektive tredjehandsbutik” (dvs grupp A, B och C) jämföres med varandra respektive med gruppen som ”prövat” men inte accepterat lågprisbutiken (grupp E), se tabell 21 i Appendix. Av tabell 21 i Appendix framgår att medelvärdet varierar mellan 3,4 och 2,6 vad gäller ”varornas placering i butiken”, ju lägre tärde desto kund- ovänli gare. Detta betyder att andelen som upplever varornas placering som kundovänli g uppgår till 15 procent i grupp A och till 50 procent i grupp E.
Tabell 5 Upplevd funktionell kvalitet bland lågprisbutikens
kunder (hur tjänsten överförs)
Fråga 5 mot fråga 4, horisontell procent. % : svarsprocent, m = medelvärde
Mycket Nycket dåligt/svårt bra/enkelt
kundovänli gt kundvänli gt låg/opersonli g hög/personli g l Z & 4.1 å % m Varornas placering i butiken Grupp 1* 02 10 26 52 10 100 3,6 Grupp 2 03 23 43 & 06 99 3,1 Grupp 3 16 28 28 23 & 89 2,7 Att nå varor/att plocka till sig varor Grupp 1* - 07 19 41 33 100 4,0 Grupp 2 — 17 20 & _1; 100 3,6 Grupp 3 02 27 28 & & 95 3,2 Prismärkningen i butiken Grupp 1* - 10 15 43 32 100 4,0 Grupp 2 03 08 18 48 24 98 3,8 Grupp 3 04 10 29 & & 84 3,6 Personalens kunskamr om sortimentet Grupp 1* 04 14 21 39 23 78 3,6 Grupp 2 04 12 32 13 % 62 3,4 Grupp 3 10 28 28 22 & 51 2,9 Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder Grupp 1* 05 - 27 41 27 59 3,9 Grupp 2 05 12 30 & i; 50 3,5 Grupp 3 15 20 35 _23 & 41 2,9 Atmosfären (stämningen i butiken) Grupp 1* - 22 36 30 1 1 99 3,3 Grupp 2 09 30 33 & % 96 2,8 Grupp 3 24 38 22 & & 82 2,3
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp 1* har jämförts rred grupp 2 respektive grupp 3. Jämförelsen har gällt den procentuella andelen som markerat 4 och 5.
Grupp 1 = göri princip samtliga dagligvaruinköp i lågprisbitiken 16% Grupp 2 = köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiten 27% Grupp 3 = gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisautiken 30%
Beträffande egenskapen ”att nå varor/att plocka till sig varor” ligger medelvärdet i intervallet från 3,9 till 3,1. Om attributet ”utrymme i gångar mellan diskar och hyllor” är grupperna tämligen överens. Medelvärdet för de som uppgav lågprisbutiken som ”första-, andra och tredjehandsbutik” uppgår till 2,6. Detsamma gäller för grupp E.
För attributet ”prismärkning i butiken” visar tabell 5 en skillnad på cirka 20 procent mellan grupp 1 och 3 i andel som uppgav att de upplever prismärkningen som bra/kundvänlig. Bilden av heterogeni— teten i konsumentledet är densamma vid beaktande av om huvuddelen av inköpen görs i lågprisbutiken eller inte, se tabell 21 i Appendix. Inom grupp E uppgav varannan prismärkningen som ”bra”. Detta är den högsta andelen ”bra” för något attribut inom grupp E.
En olikhet mellan ålderskategorier är också påtaglig för attribut som uttrycker en funktionell kvalitet. Andelen yngre matinköpare (yngre än 30 år; mellan 30 och 39 år) som gav ”en negativ bild av lågpris— butiken” är betydligt större jämfört med i de tre andra ålders— kategorierna. Härmed menas, att en större andel i dessa kategorier beskrev butikslokalens utformning som kundovänlig (varors placering och att nå varor), personalens kunskaper om sortimentet som låg och atmosfären som opersonli g, se tabell 17 i Appendix. Här skall noteras den markanta skillnaden i matinköpares förmåga att ta ställning till olika attribut. Andelen som beskrev sin upplevelse av atmosfären (stämningen i butiken) är lika hög som för de attribut som gällde lokalens utformning, tex ”varors placering”. Betydligt lägre är emellertid andelen som beskrev sin upplevelse av ”personalen” (deras kunskaper och lyhördhet), se tabell 17, 19 och 21 i Appendix.
Upplevelsen av atmosfären (stämningen) i lågprisbutiken är den aspekt som mest skiljer grupper åt med avseende på deras adoption av lågprisbutiken. Av tabell 21 i Appendix framgår att medelvärdet för de tre grupperna A, B, respektive C uppgår till 3,1; 2,9 respektive 2,6 (hade angivit lågprisbutiken som "första-, andra-, respektive tredje— handsbutik”). Medelvärdet för grupp E uppgick till 2,1. Här bör åter uppmärksammas det som nämnts tidigare, nämligen att andelen som upplever atmosfären som opersonlig är betydligt större bland yngre matinköpare och bland matinköpare med högre utbildning.
1 Mskategorin ”yngre än 30 år” uppgår ovan nämnda andel till 53 procent. För de därpå följande kategorierna uppgår andelen till 63, 40, 21 respektive 26 procent (30—39; 40—54; 55—64 och 65 år och äldre). För de tre utbildningskategorierna uppgår motsvarande andel till 29, 53 respektive 60 procent (grundskola/folkskola; gymnasieskola; högskola! universitet), se tabell 17 och 19 i Appendix. Förhållandet är i det närmaste detsamma för inkomstvariabeln, se tabellen här nedan. Då inkomstkategorier jämföres med varandra bör noteras skillnad i andel som ”markerat en trea”, se speciellt skillnad mellan lägsta och högsta inkomstkategori.
Tabell 6 Hushållsinkomst och upplevd funktionell kvalitet
(hur tjänsten överförs) Fråga 20 mot fråga 4, horisontell procent. % = svarsproeent
Mycket Mycket % låg/opcrsonli g hög/personli g 1 2 ; 4 5
Personalens kunskaper om sortimentet mindre än 100.000 kr* 11 09 13 55 12 55 100.001-200.000 05 14 21 43 16 58 200.001-3()0.()O0 04 15 3 ! 3_7_ & 55 mer än 300.000 ()8 28 38 _23 (_); 53 Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder mindre än 100.000 kr* 09 02 17 48 24 53 100.001-200.000 04 09 27 38 2_ 44 200.()01—300.000 05 1 1 35 & H 45 mer än 300.000 18 21 36 2_1_ & 40 Atmosfären stämnin rent butiken mindre än 100.000 kr* 16 20 14 35 14 83 100.001-200.000 08 30 33 2_4 & 85 2£0001-300.000 1 1 33 29 QQ (& 80 mer än 300.000 18 34 30 & & 82
Anm. Test av statistisk signil'ikans; inkomstkategorin mindre än 100.000 kr* har jämförts med övriga. Jämförelsen har gällt den procentuella andelen som markerat 4 och 5.
Beträffande "personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder” respektive ”personalens kunskaper om sortimentet” ansåg sig en betydligt lägre andel matinköpare kapabla att ta ställning till. Samma tendens som beskrevs ovan är emellertid också här synbar, dvs att en större andel yngre, högutbildade och matinköpare i högre inkomstkategorier ger en negativ beskrivning av låg prisbutiken.
En olikhet mellan kvinnors och mäns upplevelse av lågprisbutiken visas i tabell 7. Denna gäller att ”personalens lyhördhet” upplevs som hög av en. större andel kvinnor. Noteras bör samtidigt, att cirka varannan man ”markerat en trea” för detta attribut och att ingen skillnad föreligger mellan kvinnor och män för attributen ”personalens kunskaper” och ”atmosfär”.
Tabell 7 Kön och upplevd funktionell kvalitet
(hur tjänsten överförs) Fråga 13 mot fråga 4, horisontell procent. % : svarsproeent Mycket Mycket %
låg/opersonli g hög/personli g L 2 3. & å Bersonalens kunskamr om sortimentet Kvinnor* 07 18 29 34 12 52 Man 02 19 27 42 09 62 Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder
Kvinnor* 08 10 26 38 17 43 Män 07 15 46 _2_1 & 45 Atmosfären (stämningen i butiken) Kvinnor* 13 30 30 22 06 80 Män 10 35 30 20 ()5 88
Anm. Test av statistisk signifikans; kvinnor* harjämförts med män. Jämförelsen har gällt den procentuella andelen som markerat 4 och 5.
Tabell 8 Upplevelse av tiden som det tar vid utgångskassorna Fraga la mot fråga 4. horisontell procent. % = svarsprocent, m = medelvärde
Mycket Mycket kort lång % m
1 2 & & & Tiden vid utgångskassomu Grupp A * 02 26 34 31 07 98 3,2 Grupp B () 20 25 3_8 1_Z 94 3,5 Grupp C 05 22 34 32 07 95 3,1 Grupp D * 02 23 31 33 10 96 3,3 Grupp E 0 23 28 29 19 69 3,4
Anm. Test av statistisk signifikans; Grupp A* harjämförts med grupp 13 respektive grupp Q. Vidare har grupp B* jämförts med grupp 5. Jämförelsen har gällt den procentuella andelen som markerat 4 och 5.
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik" 28% Grupp B : -"— "A ndrahandsbutik" 16% Grupp C : -"— 'Tredjelrandsbulik" 11% Grupp D = uppgav lågprisbutiken som "Första-, Andra-, eller Tredjehandsbutik” 55% Grupp E : uppgav inÅ lågprisbutiken som —"— 25%
men är ibland kund/eller har tidigare varit kund i lågprisbutiken 47
För attributet ”tiden som det tar vid utgångskassorna” är överens— stämmelserr hög då de tre grupperna i tabell 5 ställs mot varandra. Därför har denna aspekt ej medtagits i redovisningen här. Överens- stämmelsen är emellertid inte lika stor mellan de som upptagit lågprisbutiken (som ”första-, andra respektive tredjehandsbutik”). Noteras bör den större andelen i grupp B som upplever ”tiden som lång”. & orsak till detta och att andelen inte är lika stor i grupp C är att majoriteten av matinköparna i den senare gruppen endast besöker lågprisbutiken sporadiskt. Majoriteten i grupp B besöker emellertid lågprisbutiken regelbundet och gör i denna butik huvuddelen av dagligvaruinköpen, se tabell 1.
3.5. Förstahandsbutiken jämföres med lågprisbutiken
Tidigare påpekades att matinköparna hade betydligt lättare att ta ställning till påtagliga, konkreta, attribut som ”varors placering”, jämfört med exempelvis ”personalens kunskaper om sortimentet”. Förhållandet att detta inte visade sig gälla för ”atmosfären” (stämningen i butiken) gör oss uppmärksamma på dels attributets påtaglighet, dels frågan om vad som är anledningen till en viss stämning. Studiens omfattning medger emellertid inte en tolkning av det senare. Här skall uppmärksammas, att detta attribut gav upphov till den största skillnaden i matinköparnas beskrivning av ”första— handsbutiken" resmktive av lågprisbutiken, se tabell 24 i Appendix.
l diagram 9 på nästa sida har endast medtagits butiker vilkas kundgrupper/populationer översteg 180 i postenkäten. Diagrammet visar är att andelen som upplever ”atmosfären” i sin förstahandsbutik som personlig eller mycket personlig ligger i intervallet 35 till 82 procent och att den lägsta andelen tillhör gruppen som uppgav lågprisbutiken som ”förstahandsbutik”. - Andra attribut som ur olika kundgruppers perspektiv skiljer lågprisbutiken från andra butiker gäller lokalen och då specifikt ”uttrymme i gångar ” resmktive ”varors placering” (i diagrammet layout). För det senare attributet råder inte samma samstämmighet som för ”utrymme i gångar ”.
I diagram 10 visas i vilken grad lågprisbutiken beskrevs positivt av andra butikers primära kundgrupper; positiv i betydelsen att ”atmosfären” beskrevs som personlig, ”utrymme i gångar” som bra/kundvänligt etc. - Här har personlig atmosfär behandlats som något positivt, en fördel ur ett kundperspektiv. Troligt är dock att detta inte gäller för samtliga eller i alla köpsituationer. Detta har inte utretts i studien.
Diagram 9 Upplevelsen av ”förstahandsbutiken” Diagrammet visar andelen matinköpare inom olika sk "l'örstahandsbutikers kund— grupper" (Z, Å osv) vilka uppgav, att de upplever:
"atmosfären” (stämningen i butiken) - som personlig, "utrymme i gångar mellan diskar och hyllor” - som bra/kundvänligt, "varomas placering i butiken" - som bra/kundvänligt (layout) ”personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder" - som hög "personalens kunskaper om sortimentet" - som hög
Atmosfär Utrymme Layout Lyhördhet Kunskaper
Om vi ställer diagrammet här ovan mot diagram 10 på nästa sida framträder, att lågprisbutiken hos majoriteten matinköpare uppfattas ha vissa utmärkande kännetecken som klart skiljer den från andra butiker. Påfallande är att majoriteten som inte uppgav lågprisbutiken som ”första-handsbutik” beskrev ”atmosfären" i sin butik (Z, Å, A eller Ö) som personlig och ”utrymme i gångar” som kundvänligt. Beskriv— ningen av ”förstahandsbutiken” gjordes först (fråga 3) därefter ombads matinköparna att beskriva hur de upplever lågprisbutiken (fråga 4). Här skall påpekas det som diagram 10 visar, nämligen att det råder mindre samstämmighet om vissa attribut än om andra.
Tabell 24 i Appendix och diagram 10 visar tex att andelen som upplever atmosfären som personlig respektive opersonlig skiljer sig betydligt åt mellan ”A” och ”Ä”. Andelen kunder till dessa två butiker som beskrev ”atmosfären” som opersonlig uppgår till 68 respektive 48 procent. En heterogenitet i upplevelsen av lågprisbutiken föreligger också för attributen ”personalens lyhördhet" och ”personalens kunskaper”.
Diagram 10 Upplevelsen av lågprisbutiken
Diagrammet visar andelen matinköpare inom olika sk "förstaltandsbutikers kundgrupper" (Z, Å osv) vilka uppgav, att de upplever: "atmosfären" (stämningen i lågprisbutiken) - som personlig, "utrymme i gångar mellan diskar och hyllor" - som bra/kundvänli gt, ”varomas placering i butiken" - som bra/kundvänligt (layout) "personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder" - som hög "personalens kunskaper om sortimentet” - som hög
Atmosfär Utrymme Layout Lyhördhet Kunskaper
En annan skillnad gäller den mellan ”A” och ”O” och då andelen som beskrev ”personalens lyhördhet” som hög i lågprisbutiken. Andelarna uppgick till 53 respektive 30 procent. Vid en betraktelse av denna och föregående olikhet mellan butikers kundgrupper väcks frågan om bakgrunden kan sökas i olika adoptionsnivå eller hos olika personliga egenskaper hos matinköparna. Härmed menas om en mer ingående kännedom och erfarenhet av lågprisbutiken leder till en mer positiv beskrivning i den meningen att ”atmosfären” upplevs personlig, eller att ”utrymme i gångar” upplevs kundvänligt. Detta samband påvisar nämligen tidigare redovisade analyser, se tabell 5.
Tabell 2 tillsammans med det ovan beskrivna ger inte stöd för denna hypotes. Adoptionsnivån inom ”Å” är nämligen högre än inom ”A”, i betydelsen att andelen som köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken är större. Andelen inom ” ” som upplever ”atmosfären” som opersonlig är emellertid också högre. När ”Ä” jämförs med ”Ö” visas att adoptionen är lika hög, se tabell 2. Däremot visar jämförelsen mellan de två kundgruppernas upplevelse av lågprisbutiken markanta skillnader. Ovan beskrevs de två gruppernas andelar för attributet ”personalens lyhördhet”. Samma förhållande visade sig gälla för ”personalens kunskaper” och ”atmosfären” (stämningen i butiken). Andelen i ”Ä” respektive ”Ö” som beskrev ”atmosfären" som personlig respektive ”personalens kunskaper om sortimentet” som stor — uppgår till 46 och 31 procent respektive 31 och 20 procent.
Beror skillnader i upplevelsen av lågprisbutiken på att dagligvarue butikers kundgrupper väsentligen skiljer sig åt vad gäller ålder, utbildning eller inkomst? Anledningen till denna fråga är det samband som tidigare redovisats tex mellan ålder och upplevelse av ”atmosfären” i lågprisbutiken, i betydelsen ju högre ålder desto större benägenhet att beskriva ”atmosfären” som personlig, se tabell 17 i Appendix. Av tidigare redovisade analyser framkom vidare, att ju ”lägre” utbildning respektive inkomst, desto mer positiv beskrivning i den meningen som tidigare angivits, se tabell 19 i Appendix. Här skall åter påpekas, att här har en personlig atmosfär tolkats som ettpositivt attribut, en fördel ur ett kundperspektiv. Att detta inte gäller för samtliga eller i alla köpsituationer är emellertid troligt.
En jämförelse mellan åldersstrukturer inom de tre butikernas kundgrupper visar skillnader. Andelen som är äldre än 39 år är högre i ”Ö” jämfört med i ”Å” och ”A”, se tabell 39i kapitel 4. För utbildning visar jämförelsen att andelen med ”grundskola och motsvarande” är högst i grupp ”Ö”; 52 procent. Motsvarande andel uppgår till 30 procent i ”Å” och till 41 procent i ”A”, se tabell 41 i kapitel 4. Inkomstvariabeln visar emellertid, att andelen med en hushållsinkomst som är lägre än 200.000 kr är högst i grupp ”A”, se tabell 42 i kapitel 5.
Jämförelsen mellan ”Å”, ”A” och ”Ö” visar att tidigare redovisade samband bla mellan ålder och upplevelse av lågprisbutiken avseende dess sk funktionella kvalitet inte kan urskiljas på butiksnivå. Med andra ord en äldre kundgrupp 1 ”Ö” betyder inte att en större andel i denna kundgrupp beskriver lågprisbutiken som kundvänlig jämfört med inom andra butikers kundgrupper. Ett antal aspekter kan vara orsaken till detta. En förklaring kan vara, att det på sk butiksnivå finns olika innebörder hos begreppet ”atmosfär”, dvs en kundvänlig atmosfär betyder något helt annat för kunder i ”Ö" jämfört med för kunder i ”Å” och ”A”.
En annan förklaring kan vara att det inom den aktuella kundgruppen ”Ö” finns en speciellt stor grupp äldre matinköpare som upplever atmosfären i lågprisbutiken som opersonlig. Slutligen kan förklaringen vara den, att kundgruppen har svårt att ta ställning, att beskriva lågprisbutiken, beträffande det aktuella attributet, vilket tabell 24 i Appendix pekar på. lnorn grupp ”Ö” uppgick andelen till 31 procent som ”markerat en trea” när de beskrev ”atmosfären”, vilket är något högre jämfört medi grupp ”Ä” och ”Å”.
3.6. Upplevd prisnivå och förtroende
Matinköparna ombads också att beskriva hur de upplever prisnivån i och förtroendet för lågprisbutiken vad gäller pris i förhållande till kvalitet. Tydligt är att den allmänna prisnivån i lågprisbutiken upplevs som låg och lägre än i andra butiker. Om detta attribut är samstäm— migheten hög mellan grupper, se tabell 22 i Appendix (grupper definierade av deras adoption av lågprisbutiken). Beträffande förtroende är en skillnad påtaglig mellan dem som uppgav lågpris- butiken som ”första, andra- eller tredjehandsbutik” respektive inte (grupp E). Inom den senare gruppen uppgav 40 procent att de upplever ett stort förtroende för lågprisbutiken, att jämföras med 76 procent bland dem som har lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” (grupp A).
Med tanke på det samband som tidigare redovisats mellan bla ålder och upplevd teknisk respektive funktionell kvalitet väcks frågan: vilket
inflytande har ålder, utbildning respektive inkomst på matinköpares
förtroende för lågprisbutiken? Analyser som genomförts visar emellertid, att endast ålder ger upphov till en kommentar i betydelsen, att andelen som upplever ett förtroende för lågprisbutiken är något högre bland matinköpare som äldre än 55 år, se tabell 26 i Appendix.
Appendix till kapitel 3
Tabell 11 Adoptionsnivå inom olika sysselsättningskategorier Fråga 5 mot fråga 17, vertikal procent.
förvärsarbetar förvärvsarbetar förvärrsarbetar heltid deltid inte Grupp 1 14 17 16 Grupp 2 24 29 27 Grupp 3 31 24 33 Grupp 1-3 69 70 76 Horistorrell % 50 20 30 Grupp 1 : göri princip samtliga dagligvaruinköp i lågprisbutiken 16% Grupp 2 = köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbuti ken 27% Grupp 3 = gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken 30%
Tabell 12 Adoptionsnivå inom olika utbildningskategorier Fråga 5 motfråga 19, vertikal procent.
Folkskola, Gymnasie— Högskola,* grundskola skola universitet Grupp 1 & 1_6 07 Grupp 2 26 27 26 Grupp 3 30 28 33 Grupp 1—3 75 72 66 Horitonell % 44 37 19
Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin ”högskola”* har jämförts med övriga. Grupp 1-3, se tabell 11
Tabell 13 Adoptionsnivå inom olika inkomstkategorier Fråga 5 mot fråga 20, vertikal procent.
0-100.000 101.000- 201.(X)0- mer än 200.000 300.000 300.000* Grupp 1 & Q & 08 Grupp 2 29 24 26 29 Grupp 3 23 34 25 34 Grupp 13 70 63 70 61 Horisontell % 09 29 34 28
Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin ”mer än 300.000 kr"* har jämförts med övriga. Grupp 1-3, se tabell 11
Tabell 14 Adoptionsnivå inom olika hushållskategorier vad
gäller antalet medlemmar Fråga 5 mot fråga 15, vertikal procent.
L Z å i 5_ & Grupp 1 11 16 17 15 19 36 Grupp 2 19 21 30 36 37 53 Grupp 3 39 28 36 31 19 07 Grupp 13 70 66 83 82 76 96 Horisontell % 16 41 15 18 07 02
Grupp 1-3, se tabell 11
Tabell 15 Ålder och up fattning om lågprisbutikens sortiment Fråga 14 mot f ga 4, horisontell procent. % = svarsprocent, m : medelvärde
Mycket Mycket låg/liten hög/stor l 2 3. & å % m Kvalitetsnivån Q" kött Yngre än 30 år * 04 17 38 36 05 79 3,2 30-39 år 10 09 36 40 04 62 3,2 40—54 år 02 14 37 44 03 60 3,3 55-64 år 06 01 37 38 & 66 3,6 65 år eller äldre 0] 01 23 35 2 59 4,1 Kvalitetsnivån på frukt och grönsaker Yngre än 30 år * 03 15 39 32 11 86 3,3 30—39 år 02 10 31 & & 82 3,6 40-54 år 0] 06 27 & 2_0 81 3,8 55-64 år 0 02 18 4_4 3_6 72 3,9 65 år eller äldre 0 10 0 & Q 91 4,1 A_nm: Test av statistisk signifikans; kategorin "yngre än 30 år” jämförts med övriga. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5. Tabell 16 Utbildning och uppfattning om lågprisbutikens sortiment Fråga 19 mot fråga 4, horisontell procent % = svarsprocent, m = medelvärde Mycket Mycket låg/liten hög/stor % m l ; å & å Kvalitetsnivån a' kött Folkskola, grundskola, realskola* 03 04 31 44 18 63 3,7 eller motsvarande Gymnasieskola 06 13 37 3 95 69 3,2 Högskola, universitet 06 20 41 3_1 & 63 3,0
fortsättning tabell 16 Mycket låg/liten 1 2 Kvalitetsnivån &" frukt och grönsaker Folkskola, grundskola, realskola* 01 eller motsvarande Gymnasieskola 03 Högskola, universitet 0
07
09 09
2 19
34 38
51.1:-
1818
Mycket hög/stor 5
26
1515.
%.
79
82 81
m 3 .9
3,6 3,6
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin ”folkskola, grundskola” har jämförts med övriga. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5.
Tabell 17 Ålder och upplevd funktionell kvalitet i lågprisbutiken
Fråga 14 mot fraga 4, horisontell procent. % = svarsprocent, m : medelvärde
Varomas placering i butikEn Yngre än 30 år* 30-39 år 40-54 år 55-64 år 65 år eller äldre
Mycket dåligt/svårt
kundovänli gt låg/opersonli g
Att nå varor/att plocka till sig varor Yngre än 30 år* 30—39 år 40-54 år 55-64 år 65 år eller äldre Personalens kunskagr om sortimentet Yngre än 30 år* 30-39 år 40—54 år 55-64 år 65 år eller äldre Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemå från kunder Yngre än 30 år* 30-39 år 40-54 år 55-64 år 65 år eller äldre Atmosfären (stämningen i butiken) Yngre än 30 år* 30-39 år 40—54 år 55-64 år 65 år eller äldre
1 2 _ 4.1
13 29 35 19 06 35 25 & 08 15 41 g 10 10 30 4_2 0 15 28 42 02 23 22 37 01 16 29 46 0 23 20 47 0 10 23 & 0 14 21 g 08 36 28 18 08 20 35 3_1 06 12 30 & 01 1 1 27 Q 01 08 17 &
1
20 20 32 22 07 15 34 3_1 05 1 1 37 22 02 08 31 3_9 01 04 21 5_3 19 34 27 16 16 47 25 p 12 28 32 & 05 16 34 33 02 24 31 3;
Mycket bra/enkelt kundvänli gt hög/personli g 5 % 04 92 % 90 0_6 84 % 88 % 77 16 91 07 93 09 84 3_0 90 2 86 1 () 63 O_6 57 ll 49 _18 57 11 57 06 45 & 42 _11 38 Q 50 21 51 03 86 g 91 & 78 & 79 m 88
5
uwpawwro wwpaww wwwrop maa—xc doch-läb— Mb)—*DN] WWWWIJ robocwm Kohl—"bax! WWIQIQrJ
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin ”yngre än 30 år" har jämförts med övriga. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5.
Tabell 18 Inkomst och uppfattning om lågprisbutikens
sortiment Fråga 20 mot fråga 4, horisontell procent.
Mycket låg Mycket hög
Kvalitetsnivån p_å kött 1 2 3 A_l 5 % 0-100.000 kr* 0 2 34 44 21 61 100.000-200.000 06 07 34 33 18 66 200.000-300.000 03 06 32 49 09 68 mer än 300.000 06 19 43 3_0 O_2. 62 Kvalitetsnivån på frukt och grönsaker 0-100.000 kr* 0 08 14 36 41 83 100.000-200.000 01 08 26 43 22 82 200.000—300.000 02 08 27 48 15 80 mer än 300.000 02 09 37 38 & 79
Anm: Test av statistisk signifikans; inkomstkategorin "0—100.000 kr” har jämförts med övriga. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5.
Tabell 19 Utbildning och upplevd funktionell kvalitet Fråga 19 mot fråga 4, horisontell procent. % : svarsprocent, m : medelvärde
Mycket Mycket dåligt/svårt bra/enkelt kundovänli gt kundvänligt låg/opersonlig hög/personlig Varornas placering i butiken 1 2 3 4 5 % m Folkskola, grundskola* 06 15 31 38 10 85 3,3 eller motsvarande Gymnasieskola 09 24 35 Q 0_5 87 2,9 Högskola, universitet 11 34 36 & O_l 87 2,7 Att nå varor/att locka till si , varor Folkskola, grundskola* 0 1 1 24 45 20 89 3,7 eller motsvarande Gymnasieskola 02 21 21 & & 88 3,4 Högskola, universitet 0 36 23 & & 88 3,1 Personalens kunskap_er om sortimentet Folkskola, grundskola* 02 1 1 26 46 14 57 3,6 eller motsvarande Gymnasieskola 09 23 30 30 (& 57 3,1 Högskola, universitet 06 29 31 å & 48 3,0 Personalens lyhördhet ....... Folkskola, grundskola* 03 07 30 37 22 49 3,7 eller motsvarande Gymnasieskola 14 18 29 3_0 & 39 3,0 Högskola, universitet 09 15 43 22 & 40 3,0 Atmosfären (stämningen i butikenl Folkskola, grundskola* 07 22 31 30 09 80 3,1 eller motsvarande Gymnasieskola 14 39 29 _l_6 02 84 2,5 Högskola, universitet 21 39 26 & 02 86 2,4
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin "folkskola, grundskäa” har jämförts med övriga. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5.
Tabell 20 Uppfattningar om lågprisbutikens sortiment
Fråga 1 mot fråga 4, horisontell procent.
% = svarsprocent, m : medelvärde
Mycket låg/litet
l _2. & Kvalitetsnivån på kött Grupp A * 03 06 28 Grupp B 02 10 46 Grupp C 02 1 1 41 Grupp D * 03 08 35 Grupp E 12 19 39 Kvalitetsnivån på frukt och grönsaker Grupp A * - 03 20 Grupp B - 10 25 Grupp C 02 12 28 Grupp D * - 07 23 Grupp E 05 13 46 Kvalitetsnivån på konserver Grupp A * 03 05 26 Grupp B — 06 40 Grupp C 01 l 1 34 Grupp D * 02 06 32 Grupp E 04 05 51 Möjligheten att välja mellan olika märken och fabrikat
Grupp A * 03 45 33 Grupp B 08 40 30 Grupp C 15 31 38 Grupp D * 07 41 33 Grupp E 13 43 27
Möjligheten att välja mellan olika föga ckningsstorlekar
Grupp A * 03 33 33 Grupp B 1 1 39 23 Grupp C 05 27 38 Grupp D * 05 34 31 Grupp E 11 35 33
25 25 28 26 &
Mycket hög/stor 5
11 1_4 (_)5 11 I_()_
26
06 02 02 04 Q
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som ”Förstahandsbutik"
GruppB: - -
”A ndrahandsbuti k"
Grupp C = -”- "Tredjehandsbutik” Grupp D = uppgav lågprisbutiken som "Första-. Andra- eller
Tredjehandsbutik" Grupp E: uppgav in_tg lågprisbutiken som
”
men är ibland kund/eller har tidigare varit kund i
lågprisbutiken
%
70 67 76
95
82 92 57
85 79 7 1 80 53
98 92
94
97 90 83 92
...W 3 o Omhåm
wwwww Ull—053093 wwww 520le
hqhaq
IQJQÅQJQJJ UIQUle xl
Anm: Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med & och Q. Grupp D * har jämförts med grupp 5. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5.
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 3 Tabell 21 U plevd funktionell kvalitet i lågprisbutiken Fråga 1 mot fråga 4, horisontell procent. % : svarsprocent, m : medelvärde
Mycket Mycket dåligt/svårt bra/enkelt
kundovänli gt kundvänli gt
låg/opersonli g hög/personlig Utgmme i gångar ...... l 3 3 A_f 3 % m Grupp A * 09 50 17 21 03 99 2,6 Grupp B 14 48 21 14 03 95 2,4 Grupp C 18 33 22 20 07 95 2,6 Grupp D * 12 46 19 19 04 97 2,6 Grupp E 16 39 19 23 03 69 2,6 Varornas placering i butiken Grupp A * 03 12 33 43 09 99 3,4 Grupp B 03 28 39 & 0_'Z 95 3,0 Grupp C 13 25 29 38 02 92 2,9 Grupp D * 05 19 34 34 08 96 3,2 Grupp E 18 32 31 & 0_2 63 2,6 Prismärkningen i butiken Grupp A * - 07 13 49 31 98 4,0 Grupp B 04 11 23 4_3_ & 94 3,6 Grupp C 02 07 32 AB E 87 3,7 Grupp D * 02 08 19 46 25 95 3,8 Grupp E 06 12 30 32_ 2_0 59 3,5 Att nå varor/att plocka till sig varor Grupp A * 01 07 18 48 26 99 3,9 Grupp B — 26 20 & 0_6 95 3,3 Grupp C 1 19 30 & & 95 3,4 Grupp D * 1 15 21 46 17 97 3,6 Grupp E 02 31 28 2 & 69 3,1 Personalens kunskaper om sortimentet Grupp A * 05 10 24 42 19 70 3,6 Grupp B 02 21 30 & & 59 2,8 Grupp C 04 21 39 & 96 53 3,2 Grupp D * 04 15 28 41 12 64 3,4 Grupp E 13 31 28 2_2 % 36 2,8 Personalens lyhördhet Grupp A * 05 04 28 41 22 56 3,7 Grupp B 07 14 27 37 15 45 3,4 Grupp C 07 1 1 44 32 % 47 3,2 Grupp D * 06 08 30 38 17 51 3,5 Grupp E 18 27 35 _|; Q 27 2,6 Atmosfären (stämningen i butiken) Grupp A * 04 24 37 26 09 97 3,1 Grupp B 07 34 28 28 03 90 2,9 Grupp C 1 1 41 26 1_7_ & 78 2,6 Grupp D * 06 30 32 25 07 92 3,0 Grupp E 33 37 20 & - 61 2,1
Grupp A—E, se tabell 20
Anm: Test av statistisk signifikans; grupp A* harjämförts med & och Q. Grupp D * har jämförts med grupp E.. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5.
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 3
Tabell 22 U'pplevd prisnivå goch förtroende för lågprisbutiken F
ga 1 mot fråga 4, horisontell procent. % : svarsprocent, m : medelvärde
Den allmänna prisnivån Grupp A * Grupp B Grupp C
Grupp D *
Grupp E Förtroende för lågprisbutiken Grupp A * Grupp B Grupp C
Grupp D *
Grupp E
Anm: Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med _B_ och C. Grupp
Mycket låg/litet
1 2
22 73 3 1 59 23 60 25 66 19 65 - () 1 03 04 01 03 01 02 02 16
58382”
R) [x)|—) gxläxll»)
&
02 0 1 03
51 få & 49 2
Mycket hög/stort & % m — 99 1 ,8 - 95 1,9 01 95 2,0 02 97 1,9 - 69 2,0 25 96 4,0 & 86 3,8 QQ 60 3,5 21 86 3 ,9 & 54 3,3 D
* har jämförts med grupp 5. Jämförelsen har gällt andelen som markerat 4 och 5.
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som
Grupp B = - - Grupp C =
!.
Grupp D : uppgav lågprisbutiken som
Tredjehandsbutik”
"Förstahandsbutik" "Andrahandsbutik" "Tredjehandsbutik" ”Första-, Andra- eller
Grupp E : uppgav ini lågprisbutiken som men är ibland kund/eller har tidigare varit kund
Tabell 23 Uppfattningar om sortimentet inom olika
”
”Förstahandsbutikers” kundgrupper
Fråga la mot fråga 4, horisontell procent. % = svarsprocent, m : medelvärde
Kvalitetsnivån på kött Butik X:s kunder om X X:s kunder om lågprisbutiken
Butik Y:s kunder om Y Y:s kunder om lågprisbutiken
Butik Zzs kunder om Z Zzs kunder om lågprisbutiken
Butik Å:s kunder om Å Å:s kunder om lågprisbutiken
Mycket låg/l iten l 2 0 0 0 17 0 O 0 25 0 01 01 12 01 07 03 16
02 45
31
14 63
lb
52 38
18 25
37 27
49 17
28% 16% 11% 55% 25% Mycket hög/stor ; % m 46 96 4,4 0 38 3,2 82 100 4,8 0 19 3,0 31 93 4,0 20 61 3,5 29 85 4,0 01 54 3,0
Appendix till kapitel 3 fortsättning tabell 23 Mycket Mycket låg/liten hög/stor . _, 1 2 2 4 5 % m Butik A:s kunder om A 04 01 07 45 42 91 4,2
A:s kunder om lågprisbutiken 18 08 38 19 17 64 3,1
Butik Ö:s kunder om Ö 0 06 22 41 31 92 4,0 Ozs kunder om lågprisbutiken 03 19 35 34 08 53 3,3
Kvalitetsnivån på frukt och grönsaker
Butik X:s kunder om X : 0 02 09 71 18 100 4,0 X:s kunder om lågprisbutiken 0 03 27 58 12 81 3,8 Butik Y:s kunder om Y = 0 32 13 46 08 84 3,3 Y:s kunder om lågprisbutiken 0 0 72 28 0 48 3,3 Butik Zzs kunder om Z = 01 09 20 41 28 92 3,8 Zzs kunder om lågprisbutiken 05 13 21 40 21 69 3,6 Butik Å:s kunder om Å = 0 05 12 44 38 98 4,2
Å:skunderomlågprisbutiken 0 07 41 37 15 75 3,6
Butik Äzs kunder om A = 03 01 06 43 47 95 4,3 A:s kunder om lågprisbutiken 06 17 37 19 20 71 3,
Butik Ö:s kunder om Ö 02 19 31 30 18 98 3 Ozs kunder om lågprisbutiken 01 14 33 41 10 73 3 Kvalitetsnivån på konserver
03 45 32 20 72 3,7 3 5
Butik X:s kunder om X = 0 X:s kunder om lågprisbutiken 0 03 47 46 03 67
Butik Y:s kunder om Y = 0 () 40 48 12 86 3,7 Y:s kunder om lågprisbutiken 0 06 56 38 0 61 3,3 Butik Zzs kunder om Z = 0 10 24 31 34 86 3,9 Zzs kunder om lågprisbutiken 0 07 21 54 18 69 3,8 Butik Å:s kunder om Å : 0 01 31 43 24 83 3,9 Å:s kunder om lågprisbutiken 05 06 48 32 08 69 3,3 Butik A:s kunder om A = 0 01 35 34 30 72 3,9 A:s kunder om lågprisbutiken 01 07 44 31 17 67 3,5 Butik Ö:s kunder om Ö : 0 01 41 32 26 88 3,8 Ozs kunder om lågprisbuti ken 03 09 45 31 12 62 3,4 Mö'li heten att väl'a mella olika märken och fabrikat Butik X:s kunder om X : 0 13 50 35 02 98 3,3 X:s kunder om lågprisbutiken 13 17 67 03 0 65 2,6 Butik Y:s kunder om Y = 0 41 34 21 03 100 2,9 Y:s kunder om lågprisbutiken 05 1 1 67 11 05 82 3,0 Butik 218 kunder 0111 2 = 0 03 15 50 31 98 4,1 Zzs kunder om lågprisbutiken 12 47 20 19 02 72 2,5
Mycket Mycket fortsättning tabell 23 låg/liten hög/stor Butik X:s kunder om Å 0 04 12 62 22 99 4,0 Å:s kunder om lågprisbutiken 14 44 30 1 1 0 74 2,4 Butik Äts kunder om Ä 0 09 16 58 17 97 3,8 A:s kunder om lågprisbutiken 1 1 39 23 26 0 78 2,6 Butik Ö:s kunder om Ö 02 19 27 39 12 92 3,4 Ozs kunder om lågprisbutiken 13 41 28 15 03 73 2,5 Möjligheten att välja mellan olika fögmckningsstorlekar Butik X:s kunder om X 0 24 50 22 04 100 3,0 X:s kunder om lågprisbutiken 06 27 33 35 0 77 3,0 Butik Y:s kunder om Y 0 36 51 13 0 84 2,8 Y:s kunder om lågprisbutiken 0 11 42 42 05 82 3,4 Butik Z:s kunder om Z 0 08 14 59 18 96 3,9 Z:s kunder om lågprisbuti ken 19 34 21 24 02 65 2,6 Butik Å:s kunder om Å 0 03 18 58 20 98 3,9 Å:s kunder om lågprisbutiken 10 41 36 13 0 77 2,5 Butik A:s kunder om A 0 03 18 65 14 93 3,9 A:s kunder om lågprisbutiken 10 37 23 28 01 75 2,7 Butik Ö:s kunder om Ö 02 11 22 54 11 96 3,6 Ozs kunder om lågprisbutiken 03 39 38 19 01 67 2,8 Tabell 24 Upplevd funktionell kvalitet inom olika ”Första-
handsbutikers” kundgrupper Fråga la mot fråga 4, horisontell procent.
Mycket Mycket dåligt/svårt bra/enkelt kundovänligt kundvänli gt Iåg/opersonli g hög/personli g UtQ'mme i gångar l '; 3 4 3 % m Butik X:s kunder 0111 X 16 64 12 05 02 100 2,1 X:s kunder om lågprisbutiken 0 21 27 46 06 77 3,4 Butik Y:s kunder om Y 03 68 14 11 03 100 2,4 Y :s ktrnder om lågprisbutiken 29 05 10 50 05 87 3,0 Butik Z:s kunder om Z 0 16 14 46 23 99 3,8 218 kunder om lågprisbutiken 10 57 14 18 01 82 2,4 Butik Å:s kunder om Å 0 03 06 36 55 99 4,4 Å:s kunder om lågprisbutiken 19 40 21 15 04 85 2,4 Butik A:s kunder om Ä 0 04 12 36 47 98 4,3 A:s kunder om lågprisbutiken 17 35 27 18 02 88 2,5 Butik Ö:s kunder om Ö 0 06 10 49 35 99 4,1 015 kunder om lågprisbutiken 20 47 18 14 01 81 2,3
fortsättning tabell 24 Mycket Mycket
dåligt/svårt bra/enkelt
kundovänli gt kundvänli gt Varornas placering i butiken l 3 3 4 3 % m Butik X:s kunder om X 09 23 20 41 07 100 3,2 X:s kunder om lågprisbutiken 0 43 20 32 05 77 3,0 Butik Y:s kunder om Y 0 0 34 55 11 100 3,8 Y:s kunder om lågprisbuti ken 25 11 42 22 0 82 2,6 Butik Z:s kunder om 2 0 05 16 44 35 100 4,1 238 kunder om lågprisbuti ken 02 30 31 36 0 69 3,0 Butik Å:s kunder om Å 03 0 10 45 41 98 4,2 Å:s kunder om lågprisbutiken 17 25 36 19 03 84 2,7 Butik A:s kunder om Ä 0 03 10 46 41 98 4,2 A:s kunder om lågprisbutiken 15 28 33 11 13 85 2,8 Butik Ö:s kunder om Ö 0 06 10 59 24 99 4,0 O:s kunder om lågprisbuti ken 12 30 35 22 01 79 2,7 Prismärkningen i butiken Butik X:s kunder om X 02 () 05 55 37 100 4,3 X:s kunder om lågprisbutiken 0 03 23 41 33 67 4,0 Butik Y:s kunder om Y 04 0 17 53 25 84 4,0 Y:s kunder om lågprisbutiken 05 16 42 36 0 82 3,1 Butik Z:s kunder om 2 0 10 20 43 26 93 3,9 Z:s kunder om lågprisbutiken 01 04 18 68 09 80 3,8 Butik Å:s kunder om Å 01 09 21 32 37 95 3,9 Å:s kunder om lågprisbutiken 08 1 1 32 31 18 67 3,4 Butik Äzs kunder om A 01 08 19 33 39 97 4,0 A:s kunder om lågprisbutiken 03 09 25 35 28 87 3,7 Butik Ö:s kunder om Ö 01 04 12 49 34 98 4,1 Ozs kunder om lågprisbutiken 05 1 1 34 31 19 74 3,5 Att nå varor/att plocka till sig varg Butik X:s kunder om X 0 30 29 25 16 100 3,3 X:s kunder om lågprisbuti ken 0 27 1 1 59 03 77 3,4 Butik Y:s kunder om Y 0 () 10 65 25 100 4,1 Y:s kunder om lågprisbutiken 0 31 22 42 05 82 3,2 Butik Z:s kunder om Z () 03 07 40 50 100 4,4 Z:s kunder om lågprisbutiken 01 23 22 43 1 | 81 3,4 Butik Å:s kunder om Å 0 o 04 41 54 99 4,5 Å:s kunder om lågprisbutiken 0 33 27 35 05 85 3,1 Butik Äzs kunder om A () 0 08 44 47 97 4,4 A:s kunder om lågprisbutiken 03 27 26 34 09 88 3,2 Butik Ö:s kunder om Ö 0 02 04 47 46 99 4,4 Ozs kunder om lågprisbutiken 01 23 31 36 09 81 3,3
fortsättning tabell 24
Personalens kunskap_er om sortimentEt Butik X:s kunder om X X:s kunder om lågprisbutiken
Butik Y:s kunder om Y Y:s kunder om lågprisbutiken
Butik Z:s kunder om 2 Z:s kunder om lågprisbutiken
Butik Å:s kunder om Å Å:s kunder om lågprisbutiken
Butik A:s kunder om A A:s kunder om lågprisbutiken
Butik Ö:s kunder om Ö 028 kunder om lågprisbutiken Personalens lyhördhet till synpunkter och önskemål från kunder Butik X:s kunder om X X:s kunder om lågprisbutiken
Butik Y:s kunder om Y Y:s kunder om lågprisbutiken
Butik Z:s kunder om 2 215 kunder om lågprisbutiken
Butik Å:s kunder om Å Å:s kunder om lågprisbutiken
Butik Äzs kunder om Ä A:s kunder om lågprisbutiken
Butik Ö:s kunder om O 015 kunder om lågprisbutiken Atmosfären (stämningen i butikcnj Butik X:s kunder om X X:s kunder om lågprisbutiken
Butik Y:s kunder om Y Y:s kunder om lågprisbutiken
Butik Z:s kunder om Z Z:s kunder om lågprisbutiken
Butik Å:s kunder om Å Å:s kunder om lågprisbutiken
Butik Äzs kunder om Ä A:s kunder om lågprisbutiken
Butik Ö:s kunder om Ö O:s kunder om lågprisbutiken
Mycket Mycket låg/opersonl ig hög/ pers 1 Z. å & 5 0 0 0 57 43 & % M 0 0 () 0 1 1 77 1 l 0 21 21 48 10 0 01 20 43 35 02 27 19 48 04 0 03 14 43 40 1 1 29 35 22 03 0 0 l 1 38 51 08 20 25 37 09 0 06 2 1 56 16 04 28 36 28 03 0 0 02 25 73 0 50 33 17 0 0 10 05 30 54 20 20 20 20 20 () 05 16 36 43 21 1 1 24 36 08 0 02 2 1 37 40 13 18 38 20 1 1 0 01 l 1 30 58 12 l 4 20 38 15 03 14 17 46 20 06 20 44 27 03 0 () 09 25 66 25 50 09 16 0 0 0 0 34 66 27 67 05 0 0 01 01 18 43 37 04 39 3 1 25 () 0 05 23 42 29 27 41 23 07 02 0 09 09 48 34 20 28 20 24 07 04 08 23 47 18 13 36 3 1 20 0
onli g
%.
100 24
93 43
85 41
81 52
86 45
86 50
98 26
69 23
68 30
66 43
64 37
78 39
100 75
100 82
100 73
96 78
96 77
96 68
m
4,4 2,
tn'our
Lp..- loh Wi:— PJ)
1.135 och om cw ha om
O ["O
to.?— put» wa 5.033 WP wu Nb blb) (A)-b OXI LMU!
""F . . roa
19» 103» 10.—9 . [QC 00— Mix!
195” . :xxr q—
Tabell 25 Upplevd prisnivå och förtroende inom olika
”Förstahandsbutikers” kundgrupper
Mycket Mycket låg/litet hög/stort l 2 _ & å % m
Den allmänna prisnivån Butik X:s kunder om X 0 39 55 06 0 98 2,7 X:s kunder om lågprisbutiken 40 40 15 05 0 81 1,9 Butik Y:s kunder om Y 0 03 86 11 0 100 3,1 Y:s kunder om lågprisbutiken 43 52 05 0 0 91 1,6 Butik Z:s kunder om Z 0 01 51 47 01 100 3,5 Z:s kunder om lågprisbutiken 32 63 04 0 01 81 1,8 Butik Å:s kunder om Å 0 27 61 09 02 98 2,9 Å:s kunder om lågprisbuti ken 23 60 15 02 0 85 2,0 Butik Äzs kunder om Ä 0 08 62 22 07 93 3,3 A:s kunder om lågprisbutiken 28 57 07 0 08 88 2,0 Butik Ö:s kunder om Ö 0 20 58 18 04 97 3,0 Ozs kunder om lågprisbutiken 12 70 14 03 01 80 2,1 Förtroende för vad aller ris i förhållande till kvalitet Butik X:s kunder om X 0 0 11 47 42 100 4,3 X:s kunder om lågprisbutiken 0 05 23 45 26 46 3,9 Butik Y:s kunder om Y 0 0 15 56 29 97 4,1 Y:s kunder om lågprisbutiken 0 09 57 26 08 52 3,3 Butik 215 kunder om Z 0 05 33 36 26 95 3,8 Z:s kunder om lågprisbutiken 02 06 31 45 15 71 3,6 Butik Å:s kunder om Å 03 02 17 62 16 92 3,9 Å:s kunder om lågprisbutiken 02 10 44 35 08 66 3,4 Butik Å:s kunder om A 0 02 30 36 32 90 4,0 A:s kunder om lågprisbutiken 06 04 31 35 24 70 3,7 Butik Ö:s kunder om Ö 0 04 32 43 20 96 3,8 Ozs kunder om lågprisbutiken 01 13 44 35 07 63 3,3 Tabell 26 Förtroende för lågprisbutiken
Fråga 4 e mot fråga 14, vertikal procent
Ålder _ 30 år* 30-39 år 40-54 år 55-64 år 65 år -
55 60 62 m 2
Anm. Test av statistisk si gnif ikans; kategorin "yngre än 30 år" har jämförts med övriga. Jämförelsen har gällt andel som markerat 4 och 5 - då de besvarat frågan om de upplever ”förtroende för lågprisbutiken - vad gäller pris i förhållande till kvalitet"
4. Butiksvalet
4.1. Inledning
Matinköparna som deltagit i denna studie är samtliga bosatta i Enköpings centralort och omland (Ulunda, Landsbygden norr och söder om Enköping och Bredsand). Uttryckt i områdesindelning för Enköpings kommun betyder det område noll och ett. Den för studien aktuella lågprisbutiken är belägen i detta område, nämligen cirka en och en halv kilometer från stadens mittpunkt/centrum. Eftersom det förefaller troligt att butiksvalet i hög grad styrs av ett antal realiteter uppfattade vi det som angeläget att inkludera en väsentlig sådan i studien, nämligen antal butiker inom ett avstånd från bostaden som matinköparna uppfattar som rimligt (i meter). - Skälet att denna aspekt utvaldes var, för det gm att den uttrycker en uppoffring. Vi ställde oss frågan: Är matinköpare som "upptagit" lågprisbutiken benägna att avsätta mer tid och [ångar på transport i samband med inköp av dagligvaror?
För det andra inkluderas den ovan nämnda aspekten för att få ett svar på frågan om gruppen matinköpare som nämns här ovan ”upptagit” en specifik butiksform eller inte i deras sk butikslista. Vi ställde oss frågan: Är antalet inköpsställen inom det rimliga avståndet fier för dem som ”upptagit” (accepterat) lågprisbutiken — jämfört med övriga? Motivet till denna fråga kan sökas i ett av studiens syften, nämligen att beskriva butiksformens marknadsacceptans. Om antalet inköps— ställen skulle visa sig vara få bland en större andel av dem som accepterat lågprisbutiken, väcks nämligen frågan om denna butik endast utgör ännu ”ett välkommet inköpsställe”!
SOU 1992:117 Kapitel 4
Även andra frågor har ställts om matinköparnas butiksval. Gemensamt för dessa och frågorna på den föregående sidan är, att de syftar till att beskriva matinköparnas butiksval och huruvida denna process skiljer matinköpare åt med avseende på deras adoption av en lågprisbutik.
4.2. Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik
När gruppen matinköpare för vilka lågprisbutiken fungerar som en ”förstahandsbutik” (grupp A) jämföres med dem som ännu inte ”prövat” lågprisbutiken (grupp F) är heterogeniteten i konsumentledet påtaglig beträffande vad matinköpare är villiga att offra i tid och pgngar på transmrt till en dagligvarubutik. Andelen i grupp F för vilka ”det rimliga avståndet” sträcker sig till 500 meter uppgår till 42 procent, att jämföras med 15 procent i grupp A. Tabell 1 visar att grupp A har lättare att acceptera ett ”längre avstånd mellan bostad och butik”. Andelen som uppgav ett rimligt avstånd till ”1-3 km” uppgår till 36 procent i grupp A men bara till till 22 procent i grupp F.
Tabell 1 Ett rimligt avstånd mellan bostad och dagligvarubutik för adoptörer och icke adoptörer av en lågprisbutik Fråga 7 mot fråga 1 och fråga 4 (pos 95), vertikal procent.
Ai & 2 _D*_ E E Upp till 500 m 15 2_4 & 22 33 Q Mellan 501 - 1000 m 39 42 34 39 34 30 Mer än 1 km - 3 km 36 g 26 31 & & Mer än 3 km - 6 km 09 07 03 07 05 02 Mer än 6 km - 10 km 01 01 01 01 ()2 02 Mer än 10 km - - 01 — 01 02
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp & respektive grupp _C_. Grupp B* har jämförts med grupp _5 respektive E.
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbulik" 28% Grupp B = -"- "Andrahandsbutik" 16% Grupp C : -”- 'Tredjehandsbutik" 11% Grupp D = uppgav lågprisbutiken som "Första—, Andra- eller
Tredjehandsbutik” 55% Grupp E = uppgav inÅ lågprisbutiken som —"-
men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F = har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
Studien visar således ett samband mellan adoption av lågprisbutiken och benägenhet att avsätta tid och pgngar på transmrt mellan bostad och dagligvarubutik. Det har antagits att ”ett rimligt avstånd” uttrycker en villighet att avsätta tid och pengar på transport till en butik.
Tabell 9 i Appendix visar ett samband mellan å_ldg och att uppfatta ett avstånd på ”13 kilometer” som rimligt. I ålderskategorin ”65 år och äldre” uppgår andelen som uppgav detta till 19 procent. I övriga ålderskategorier, frånsett ”55—64 år”, uppgår motsvarande andel till cirka 30 procent. Beträffande & visar analysen endast skillnader för de två kortaste avstånden. Andelen kvinnor som upplever ett avstånd på ”upp till 500 meter” respektive ”501-1000 meter” som rimligt uppgår till 26 respektive 40 procent. För män är andelen 34 respektive 27 procent.
En visst samband är vidare synligt mellan hushållsinkomst och vad som uppfattas vara ett rimligt avstånd, se tabell 12 i Appendix. [ de två högsta hushållsinkomstkategorierna ”201 OOO-300.000 kr” respektive ”mer än 300.000 kr” uppgår andelen till 30 respektive 35 procent för avståndet ”] km - 3 km”. Att jämföras med 14 respektive 19 procent inkomstkategorin ”mindre än 100.000 kr” respektive ”101.000-200.000 kr”. Att hushållsstorleken utövar ett inflytande på vad som uppfattas som ett rimligt avstånd förefaller rimligt. Detta visas också i tabell 13 i Appendix. Andelen är betydligt högre bland enpersonhushåll som upplever ett avstånd på ”upp till 500 meter” som rimligt.
4.3. Antal inköpsställen
Studien visar att antalet inköpsställen för dagligvaror inom det rimliga avståndet är flera för en större andel adoptörer jämfört med icke adoptörer. Varannan matinköpare av dem som har lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” uppgav ”fyra butiker eller flera” (grupp A), se tabell 2 på nästa sida. Motsvarande andel uppgår till var tredje i gruppen för vilka lågprisbutiken inte fungerar som en ”första—, andra
eller tredjehandsbutik” (grupp E). Att ett samband råder mellan ”mobilitet” och antal butiker förefaller troligt. Det var således att förvänta att antalet butiker är fler för en större andel adoptörer än icke adoptörer.
Föreligger ett samband mellan ”antal butiker inom ett rimligt avstånd” och vissa egenskaper hänförbara till matinköpare respektive till deras hushåll ? Tabell 15 i Appendix visar att andelen som uppgav ”en butik” är betydligt större i gruppen som inte förvärvsarbetar - jämfört med dem som förvärsarbetar heltid. Tabell 17 i Appendix visar på ett samband mellan hushållsinkomst och ”antal butiker inom ett rimligt avstånd”, i betydelsen ”ju högre hushållsinkomst desto flera butiker”.
Tabell 2 Antal butiker inom ett rimligt avstånd Fråga 8 mot fråga 1 och fråga 4 (pos 95), vertikal procent.
A* & 2 D* E E Endast en butik 12 2 2_4 19 21 2_8 Två butiker 18 19 32 21 25 22 Tre butiker 17 24 13 18 15 2] Fyra butiker 1 l ()5 17 l 1 17 1 1 Fem butiker eller Hem 39 ;; l_3_ 29 1_Q 1_7_ Ingen butik med ett 03 03 01 02 06 ()1 fullständigt sortiment
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp & respektive grupp £ Grupp D* har jämförts med grupp & respektive E.
Grupp A : uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik” 28% Grupp B = -"- ”Andrahandsbutik” 16% Grupp C : —”— ”'l'redjehandsbutik” 11% Grupp D = uppgav lågprisbutiken som "Första—, Andra— eller
Tredjehandsbutik" 55% Grupp E = uppgav inÅ lågprisbutiken som —”—
men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F = har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
Antalet inköpsställen inom ett aVStånd som upplevs acceptabelt är bara en aspekt. En annan är antalet butiker i vilka huvuddelen av inköpgn
äger rum. Det sker ett urval som bla styrs av hur butikerna inom ”det rimliga avståndet” upplevs. Vad gäller antalet butiker visar studien att dessa är fler än tre för majoriteten matinköpare. Endast 7 procent uppgav att de gör inköp av dagligvaror i en enstaka butik.
SOU 1992:117 Kapitel 4 Tabell 3 Antal butiker för inköp av dagligvaror Fråga ], vertikal procent.
A* & Q 2* E E En butik 04 - — 02 % Q Två butiker 17 19 - 14 2_3_ 3_2_ Tre butiker eller flera 7_9 81 100 84 & 4_8
Amn. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp & respektive grupp _Q. Grupp B* har jämförts med grupp i;: respektive E.
Anm. Grupp A-F, se tabell 2
Tabell 3 visar att andelen matinköpare som gör sina inköp av dagligvaror i ”tre butiker eller flera” är lika stor i de två grupxr so_m så att säga accepterat lågprisbutiken ”fullt ut”, dvs grupp A och B. Grupp C, som endast ”gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken”, skiljer sig från grupp A och B i det att samtliga uppgav ”tre butiker eller flera”. Grupp F som ännu inte ”prövat” lågprisbutiken skiljer sig på ett påtagligt sätt från övriga. En analys av frågan ”hur många butiker” mot egenskaper hos matinköparna respektive deras hushåll visar ingen skillnad mellan ålders-, syssel— sättnings- eller utbildningskategorier. Däremot ger hushållsinkomst ett visst utslag, i betydelsen ”ju högre hushållsinkomst desto fler butiker”, se tabell 22 i Appendix.
Är matinköparna som valt lågprisbutiken mer ombytliga än övriga, dvs är deras butikslista mer föränderlig? Denna fråga har endast behandlats genom att matinköparna ombads att uppge under hur lång tidsperiod som de varit kund i sin ”första-, andra respektive tredjehandsbutik” (antal år eller månader). Medelvärden togs fram för grupper som ”upptagit” lågprisbutiken som en första, andra respektive en tredjehandsbutik, se tabell 23 i Appendix. Av denna jämförelse framgår dock inte att de som har lågprisbutiken som ”förstahands— butik” skulle vara mer ombytliga än övriga.
SOU 1992:1 17 Kapitel 4
4.4. Varför inköp av dagligvaror i flera butiker?
Matinköpama ombads att välja ut och rangordna tre orsaker till att de gör inköp av dagligvaror i flera butiker. Tyvärr gjorde inte samtliga rangordningen. Därför uppgår den vertikala summan för respektive kategori till mer än 100 i tabell 4.Tabellen ger emellertid ett väsentligt bidrag genom att den kompletterar den tidigare beskrivningen av butiksvalet inom de grupper av matinköpare som analysen i detta kapitel fokuserats på, se också tabell 24 i Appendix. Där redovisas ”den andra orsaken”. Här nedan redovisas således ”första orsak” till inköp i flera butiker.
Tabell 4 Varför inköp av dagligvaror i flera butiker?
Fråga 6 mot fråga 1 och fråga 4 (pos 95), venikal procent.
A* vad jag skall köpa 15 butikernas veckoannonsering 11 hur mycket varor jag 28 skall köpa var någonstans som jag 06
råkar befinna mig...
skillnad i prisnivå mellan 32 butiker för vissa varugrupper
lättheten att hitta bilparkering 05
att jag skall uträtta andra 05 ärenden som tex gå till Posten ..
attjag vill ha omväxling och 03 variation
annan orsak 09
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp 5 respektive
raw
04
05
rain
IJ _.
05
DX 50
15
27
()3
07
grupp _Q. Grupp B* har jämförts med grupp & respektive E.
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som Grupp B = —”—
"
Grupp C = - —
Grupp D = uppgav lågprisbutiken som ”Första-, Andra— eller
Tredjchandsbuti k”
Grupp E : uppgav iptp lågprisbutiken som
”Förstahandsbutik" "Andrahandsbutik" "Tred j ehandsbuti k"
"
men är ibland kund eller har tidigare varit kund Grupp F : har aldrig varit kund i lågprisbutiken
E 17
14 28
19
13 11
28% 16% 11%
55%
25% 20%
SOU 1992:117 Kapitel 4 I det föregående kapitlet framkom att 70 procent av matinköparna i grupp B ”köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken”, se tabell 1 i kapitel 4. Tabell 4 antyder att matinköparna i grupp B valt ut en varugrupp eller flera för respektive butik i deras sk butikslista. Cirka 1/4 uppgav nämligen som första orsak ”vad jag skall köpa”.
Huruvida butiksvalet inom grupp B kontinuerligt förändras till följd av butikers veckoannonsering/tillfälliga priserbjudanderr är omöjligt att av denna studie uttala sig om. Konstateras kan endast att andelen matinköpare i grupp B vilka uppgav som första orsak ”skillnad i prisnivå mellan butiker för vissa varugrupper”, är lika hög som i grupp A, men betydligt högre jämfört med i grupp E och F. En ”orsak” som däremot skiljer grupp B och även C från A (även E och F) är beaktandet av ”butikers veckoannonsering”.
Tabell 5 Fyra svarskategorier
Här redovisas fyra svarskategorier och andelen matinköpare av samtliga som uppgav en orsak vilken kategoriserats som 1,2, 3 respektive 4.
Svarskategori ] — 28% * butikernas veckoannonsering/tillfälliga priscrbjudanden * skillnad i prisnivå mellan butiker för vissa varugrupper
Svarskategori 2 - 27% * hur mycket varor jag skall köpa (Storköp eller kompletteringsköp)
Svarskategori 3 — 23% * var någonstans som jag råkar befinna mig då det är aktuellt att köpa mat * lättheten att hitta bilparkering * att jag skall uträtta andra ärenden som tex gå till Posten, banken eller apoteket
Svarskategori 4 - 16% * vad jag skall köpa (köper tex kött i en butik och tvättmedel i en annan)
Det ovan beskrivna påvisar tillsammans med ett utmärkande drag för grupp E och F en väsentlig skillnad i butiksvalsprocessen mellan grupper av matinköpare, definierade av deras adoption av lågpris- butiken. En skillnad som kan sammanfattas enligt följande: i grupp A, B och C är det för ett flertal ”objektet” som styr butiksvalet (specifikt butikers priser), medan det för ett flertal i grupp E och F är ”situationen” (se svarskategori 2, 3 och 4 i tabell 5).
Tabell 6 Varför inköp av dagligvaror i flera butiker - bland
adoptörer av en lågprisbutik Fråga 6 mot fråga 5, vertikal procent
Grupp 1* Grupp 2 Grupp 3 Svarskategori 1 44 40 39 Svarskategori 2 31 22 31 Svarskategon' 3 14 13 & Svarskategori 4 11 24 15
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp 1* har jämförts med grupp 2 respektive grupp3. Jämförelsen har gällt andelen som uppgav en orsak vilken kategoriserats som 1, 2, 3 respektive 4.
Grupp 1 = göri princip samtliga inköp av dagligvarori lågprisbutiken 16% Grupp 2 : köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken 27% Grupp 3 = gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken 30%
Anm. Svarskategori l- 4, se tabell 4.
Tidigare beskrivna kännetecken för butiksvalsprocessen inom ovan nämnda grupper av matinköpare framträder än tydligare i tabell 6. Denna tabell visar att ju högre grad av adoption (i betydelsen ”ju högre upp i butikslistan” som lågprisbutiken placerats) desto mindre inflytande har ”situationen” och desto större inflytande har ”objektet” på butiksvalet. Detsamma visar tabell 29 i Appendix. Där redovisas orsakers fördelning inom olika sk ”förstahandsbutikers kundgrupper”. lrrorn grupp A uppgår andelen till 51 procent som uppgav en orsak inom svarkategori 1. Inom andra butikers primära kundgrupper ligger motsvarande andel i intervallet 15 till 31 procent.
Huruvida ett samband föreligger mellan orsaker och egenskaper hos matinköparna respektive hos deras hushåll undersöktes. Dessa analyser visar ett samband mellan & och situationsfaktorer av typer ”var någonstans som jag råkar befinna mig”- i betydelsen att ju äldre matinköparna är desto större inflytande har situationsfaktorer av typen ”tid och rum” på butiksvalet, se tabell 25 i Appendix. Army. Svars— kategori 3 står där för ”tid och rum”.
Vad gäller hushållsinkomst framkom, att ”tid och rum” utövar ett inflytande bland en större andel i den lägsta hushållsinkomst- kategorin, jämfört med i de två högsta, se tabell 28 i Appendix Er förklaring till detta kan sökas i andelen pensionärshushåll i den lägsta
hushållsinkomstkategorin. 74
Att butikers priser utövar ett inflytande bland en lägre andel i den högsta hushållsinkomstkategorin (mer än 300.000 kr) och bland matinköpare med högre utbildning (högskola/ universitet) framgår av tabell 27 och 28 i Appendix. [ den senare tabellen visas vidare ett samband mellan svarskategori 4 och hushållsinkomst, ju högre hushållsinkomst desto större inflytande har irrköpsmängden på butiksvalet.
Beträffande QQ framkom inga noterbara skillnader. Här skall också nämnas en jämförelse som gjordes mellan matinköpare som lever i barnfamiljer och icke barnfamiljer. Vad gäller det inflytande som ”pris” har på butiksvalet framkom ingen skillnad mellan de två kategorierna. Däremot visar jämförelsen en skillnad i andel som uppgav faktorer av typen ”tid och rum”, se tabell 26 i Appendix.
4.5. Konsumtionsspecifika värderingar
En frågai enkäten bestod av tolv påståenden om inköpsbeteende och värderingar gällande konsumtionsområdet livsmedel. Matinköpama ombads att på en femgradig skala markera i vilken grad de upplevde att respektive påstående stämde in på deras inköpsbeteende och värderingar avseende konsumtionsområdet. Förutom ett påstående (fråga 11 b) hade samtliga tidigare undersökts vad gäller deras förmåga att uttrycka en värdering och att särskilja grupper av matinköpare åt, se Tollin (1990). En redovisning av hur grupper av matinköpare (grupp A, B, C osv) besvarat samtliga dessa påståenden finnsitabellSO iAppendix.
Vad tabell 30 visar är att endast påståenden som beskriver sätt att
påverka resursupp_offring (tid och ppngar) i samband med dagligvaru- inköp skiljer grupp_er av matinköpare åt, definierade av deras adoption
av lågprisbutiken. Notera tex att andelen är ungefär lika stor i samtliga grupper som säger sig beakta vad som ingår i livsmedel eller att tvätt- och diskmedel är miljövänliga. Detta förhållande framträder än tydligare i analysen som redovisas på nästa sida.
[ tabell 7 redovisas andelen matinköpare inom grupp A, D, E respektive F som kan betecknas som ”pris-fokuserare”, ”kvalitet— sökare”, ”hobby-matlagare” och/eller ”kost/hälsa-medvetna”. Dessa beteckningar har en bakgrund i att de uttrycker en värdering om konsumtionsområdet. Vad som definierat dessa grupper beskrivs i tabellen här nedan.
Tabell 7 Konsumtionsspecifika värderingar
Här nedan redovisas vilka påståenden som definierat fyra konsum— tionsspecif ika värderingar. Vidare redovisas andelen matinköpare inom grupp A, D, E och F som med ledning av dessa definitioner kan betecknas som "pris-fokuserare”, ”kvalitet-sökare”, "hobby— matlagare” respektive "kost/hälsa—medvetna”. Fråga 1 l i enkäten.
"Pris-fokuserare” instämde i båda av följande påståenden (dvs markerade 4 eller 5): * Jag läser alltid olika butikers veckoannonser i dagstidningen. * Jag köper mat i olika butiker.
”Kvalitet-sökare" instämde i båda av följande påståenden (dvs markerade 4 eller 5): * Jag vill alltid veta vad som ingår i de livsmedel som jag köper * Jag är mycket noggrann med att de råvaror som jag använder i matlagningen är av högsta kvalitet
"Hobby-matlagare"
instämde i följande påstående (dvs markerade 4 eller 5): * På fritiden/under veckosluten är matlagningen lite av en hobby för mig.
”Kost/hälsa-nredvetna” instämde i båda av följande påståenden (dvs markerade 4 eller 5): * Jag skulle vilja lära mig mer om sambandet mellan kosten och hälsan. * Jag tar aldrig sk lannrapporter som gäller sambandet mellan kosten och hälsan — på allvar. A* D E E ma *
”Pris-fokuserare” 33 43 2_6_ & 33 40 ”Kvali tet-sökare” 36 39 42 40 41 30 ”Hobby—matlagare” 34 37 37 23 35 27 ”Kost/hälsa—medvctna” 20 19 1 5 Q 17 24
* andelar för totalpopulationen i den refererade studien, dvs Tollin (1990). Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp 5 respektive ngPE.
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik" 28% Grupp D = uppgav lågprisbutiken som "Första-, Andra- eller Tredjehandsbutik" 55% Grupp E = uppgav i_nt_e lågprisbutiken som -”— men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F : har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
Tabell 7 ger en homogen bild av matinköparna som ”upptagit”
lågprisbutiken i sin butikslista. Skillnaden i andelen ”pris-fokuserare” förstås av vad som definierat grupp A, B och C. Tabell 1 i kapitel 3 visar, att andelen som ”köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken” uppgår till 70 procent i grupp B. Vidare att andelen som ”endast gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken” uppgår till 80 procent i grupp C. Detta sk förhållningssätt till lågprisbutiken tillsammans med andelen ”pris-fokuserare” i dessa grupper gör oss uppmärksamma på att det är bland dessa som vi finner matinköpare vilka i hög grad låter butiksvalet och ”matkorgens innehåll” påverkas av handelns sk SA/VA aktiviteter. För de som valt låg prisbutiken som ”förstahandsbutik” visar tabell 7, att incitamentet minskat för vissa att bevaka handelns veckoerbjudanden. Förhållandet att cirka 1/3 av dem är att beteckna som ”pris—fokuserare” väcker dock frågan om gruppens uppfattning om lågprisbutikens förmåga att erbjuda ”lägsta möjliga dagligvarukostnad”.
För att ta reda på orsaken till den lägre andelen ”hobby-matlagare” och ”kost/hälsa-medvetna” i grupp F redovisas nedan en jämförelse mellan A och F, vad gäller egenskaper hänförbara till matinköpare respektive till deras hushåll, se tabell 34 tom 43 i Appendix. Denna jämförelse visar, att den äldsta ålderskategorin ”65 år och äldre” är högre representerad i grupp F jämfört med i grupp A. Andelarna är 20 respektive 10 procent. Två andra variabler som skiljer grupp F från A är utbildning respektive hushållsstorlek. Andelen som har ”universitet/högskoleutbildning” uppgår till 24 procent i grupp F, att jämföras med 14 procent i grupp A. Vad gäller hushållsstorlek är andelen enpgrsonhushåll betydligt högre i grupp F jämfört med i A.
Den refererade studien i tabell 7 ger ingen förklaring till den lägre andelen ”kost/hälsa—medvetna” inom grupp F. Ett samband framkom nämligen i Tollin (1990) mellan ålder och intresse för information om ”kost och hälsa”, i betydelsen en ökad andel ”kost/hälsa-medvetna” från och med ålderskategorin ”30-39 år”. Påpekas skall att andelen i de därpå följande ålderskategorierna i princip var densamma, ibid. sid 366. Tabell 35 visar emellertid inget sådant samband, förutom att andelen ”kost/hälsa—medvetna är störst i kategorin ”30-39 år”.
SOU 1992: 117 Kapitel 4
Vad gäller "hobby-matlagare” visar Tollin (1990) ett samband mellan hushållsstorlek och intresse för matlagning inom den yngsta ålderskategorin, dvs ”18-30 år”. För totalpopulationen visar inte den här aktuella studien något klart samband mellan hushållsstorlek och intresse för matlagning. Tydligt är dock i denna liksom i den refererade studien, att andelen ”hobby-matlagare” är lägst i den äldsta ålderskategorin, se tabell 35 i Appendix. Den högre representationen av ”65 år och äldre” inom grupp F är således att betrakta som & förklaring till den lägre andelen ”hobby—matlagare” i grupp F.
Tabell 8 Konsumtionsspecifika värderingar inom olika
”förstahandsbutiken kundgrupper” Fråga 1 a mot fråga 11, vertikal procent
...................... "Förstahandsbutiker”...._._.......................
& x ; A & 9 A* "Pris-fokuserare" 40 27 Q 2_2 32 40 33 "Kvalitet-sökare" _6_l 48 43 3 1 33 52 36 "Hobby-matlagare" 6_4 38 36 32 43 27 34 "Kos t/hälsa-medvetna” 20 07 24 l 5 10 14 20 Total, horisontell % 04 02 13 14 13 22 28
&. Test av statistisk signifikans; grupp A* (lågprisbutikens primära kund— grupp) har jämförts med övriga butikers primära kundgrupper.
För att kunna uttala sig om andelen ”kvalitet-sökare” bland dem som valt lågprisbutiken som "förstahandsbutik” är att beteckna som hög eller låg erfodras en jämförelse med andra butikers kundgrupppr. Det visade sig, att en sådan jämförelse ger en heterogenare bild av matinköparna än den som visas i tabell 7. Man kan också säga att jämförelsen visar i vilken grad olika butiker lyckats med att ta reda på och bemöta specifika kundönskemål som tex att erbjuda ett sortiment med ”en kost/hälsa-inriktning”. Detta gäller bara om en hög andel ”kost/hälsa-medvetna” inom en butiks kundgrupp tolkas som uttryck för en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på butiksnivå.
När tabell 8 ställs mot tabell 1 i kapitel 3 ges gp förklaring till att andelen ”pris-fokuserare” i grupp Å är betydligt lägre jämfört med i grupp Z, Å och Ö. Förklaringen är att andelen som ”köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken” är betydligt högre i grupp Å. Att det senare skulle förklara andelen ”pris—fokuserare” beror på att studien påvisat ett visst samband mellan adoption och benägenhet att
bevaka handelns veckoerbjudanden, i betydelsen ju högre grad av adoption desto mindre benägenhet att läsa dagligvarubutikers annonser och annonsblad. Grad av adoption i den meningen att ”ju högre upp i butikslistan” som lågprisbutikens placerats desto högre grad av adoption. Vidare har inköpsbeteendet ”köper vissa dagligvaror regelbundet” genomgående tolkats som en högre grad av adoption, jämfört med ”gör endast mindre och sporadiska inköp”.
Noteras skall emellertid att ovan beskrivna samband inte framträder för grupp X. Inom denna grupp är såväl andelen ”pris-fokuserare” som andelen ”köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken" hög, nämligen 40 respektive 26 procent. En analys av denna grupp avseende egenskaper hos matinköparna och deras hushåll visar att detta är en speciell kundgrupp i flera avseenden. Andelen ”40—54 år” respektive andelen med ”högskole/universitetsutbildning” är betydligt högre i denna grupp jämfört med andra sk butiksgrupper. Vidare är antalet matinköpare med en hushållsinkomst på ”över 300.000 kr” klart överrepresenterade, se tabell 42 i Appendix.
4.6. Lågprisbutikens primära kundgrupp
Det ovan beskrivna väcker frågan om matinköpare som valt lågpris— butiken som förstahandsbutik skiljer sig åt i något avseende från övriga. En annan fråga är om matinköparna som accepterat lågpris- butiken överhuvudtaget skiljer sig från övriga, dvs föreligger någon skillnad mellan dem som uppgav lågprisbutiken som ”första-, andra-, eller tredjehandsbutik” och övriga. Beträffande den senare frågan visar analyser, att ål_de; inte ger upphov till någon speciell kommentar. Detta framträder åter vid en betraktelse av gruppen som uppgav lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” (grupp A), se tabell 39 i Appendix. När grupp A jämförs med grupp F bör nämnas, att "65 år och äldre” är högre representerad i den senare gruppen (dvs bland dem som ännu ”inte prövat” lågprisbutiken) .
Beträffande förvärvsarbete visar analysen en något högre andel deltidsarbetande bland dem som har lågprisbutiken som ”förstahands— butik” jämfört med övriga, dvs totalpopulationen exklusive grupp A, se tabell 40 i Appendix. En jämförelse med avseende på utbildning visar, att andelen med högskole/universitetsutbildning är något lägre i grupp A, se tabell 41. _lgö_n ger inte upphov till någon kommentar vad gäller såväl grupp A, B eller C.
Vad gäller hushållsinkomst visar jämförelsen mellan grupp A och övriga en något lägre andel i högsta inkomstklass för grupp A. Skillnaden är dock liten; 23 respektive 30 procent. Avslutningsvis visar analysen, att lågprisbutikens kunder inte endast finns bland matinköpare som lever i barnfamiljer. Inom grupp A uppgår andelen till 50 procent och inom grupp D till 46 procent (dvs bland samtliga som har lågprisbutiken som första—, andra— eller tredjehandsbutik), se tabell 34 i Appendix. För totalpopulationen uppgår andelen matinköpare som lever i barnfamiljer till 40 procent (hemmaboende barn under 18 år). Grupp F skiljer sig dock från övriga i detta avseende. Andelen matinköpare som lever i barnfamiljer uppgår i denna grupp till endast 22 procent.
Sammanfattningsvis visar analysen, att majoriteten matinköpare som valt lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” inte skiljer sig från övriga på ett påtagligt sätt. De egenskaper som ger upphov till en kommentar är endast hushållsstorlek och hushållsinkomst, i betydelsen att en något större andel lever i fyramrsonhushåll resppktive har en total samman— laOd årshushållsinkomst som liooer i intervallet ”200.001—300.000 kr”,
_a_________.__Dä——-—-——————————————
se tabell 42 och 43 i Appendix.
Appendix till kapitel 4
Tabell 9 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika ålderskategorier Fråga 7 mot fråga 14, vertikal procent.
- 30 år* 30-39 år 40-54 år 55—64 år 65 - Upp till 500 rn 18 23 24 & 45 Mellan 501 — 1000 m 37 35 39 34 33 Mer än 1 km - 3 km 29 29 30 23 E Merän3km-6km 09 11 05 - 03 Merän6km-10km 03 02 01 - - Mer än 10 km 04 - - — - Total, horisontell 20% 18% 31% 16% 15%
Anm: Test av statistisk signifikans; ålderskategorin ”yngre än 30 år" har jämförts med övriga.
Tabell 10 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika sysselsättningskategorier Fråga 7 mot fråga 17, vertikal procent. förvärvsarbetar förvärvsarbetar förvärvsarbetar heltid deltid inte Upp till 500 m 25 20 39 Mellan 501 — 1000 in 36 40 31 Mer än 1 km — 3 km 30 29 22 Mer än 3 km — 6 km 06 08 05 Mer än 6 km — 10 km - 02 02 Mer än 10 km 02 — — Total, horisontell 50% 20% 30%
Tabell 1] Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom
olika utbildningskategorier
Fråga 7 motfråga 19, vertikal procent.
grundskola* gymnasieskola högskola
Upp till 500 m 35 19 31 Mellan 501 - 1000 m 36 40 29 Mer än 1 km - 3 km 23 29 ;; Merän3km-6km 03 09 06 Merän6km- 10 km 02 01 — Mer än 10 km - 01 — Total, horisontell % 44% 37% 19%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin ”grundskola, folkskola" har jämförts med övriga.
Tabell 12 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika hushållsinkomstkategorier Fråga 7 mot fråga 20, vertikal procent.
mindre än 100.000* Upp till 500 m 41 Mellan 501—1000 111 40 Mer än 1 km — 3 km 14 Merän3 km-6km 02 Merän6km-10km 01 Mer än 10 km 01 Total, horisontell %
101.000 201.000 200.000 300.000 37 g 37 3 19 3_ 05 09 02 02 _ 01 29% 34%
mer än 300.000
g 33 35 04 01 28%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin "mindre än 100.000 kr” har jämförts med
övriga.
Tabell 13 Ett rimligt avstånd mellan bostad och butik inom olika hushållskategorier vad gäller antalet medlemmar Fråga 7 mot fråga 15, vertikal procent.
1* Upp till 500 m 45 Mellan 501 — 1000 m 35 Mer än 1 km - 3 km 15 Mer än 3 km - 6 km 03 Mer än 6 km - 10 km 01 Mer än 10 km - Total, horisontell 16%
')
33 38 g 03
41%
3
& 35 % 14 02 01 15%
4 5
LG & 37 26 4_0 & 05 15 02 05 01 05 18% 7%
(1
10 & 49 10
2%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin "enpersonhushåll" har jämförts med
övriga.
Tabell 14 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika
ålderskategorier
Fråga 7 mot fråga 14, vertikal procent.
— 30 år Endast en butik 14 Två butiker 29 Tre butiker 17 Fyra butiker 15 Fem butiker eller flera 21 Ingen butik 04 Total, horisontell 20%
30-39 år* 40-54 år 55-64 år 18 17 31 14 20 24 21 19 16 13 11 09 29 29 1_4 04 03 04 18% 31% 16%
65 _ 3_1 23 13 13 Q
15%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin ”30-39 år” har jämförts med övriga.
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 4 Tabell 15 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika sysselsättningskategorier Fråga 8 mot fråga 17, vertikal procent.
f örvärvsarbetar f örva'rvsarbetar för värvsarbelar heltid* deltid inte
Endast en butik 15 21 3_1 Två butiker 24 20 19 Tre butiker 18 17 16 Fyra butiker 12 14 11 Fem butiker eller flera 26 25 19 Ingen butik med ett 04 03 02
fullständigt sortiment
Total, horisontell 50% 20% 30%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin "heltid" har jämförts med övriga.
Tabell 16 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika utbildningskategorier Fråga 8 mot fråga 19, vertikal procent.
gnmdskola* gymnasieskola högskola
Endast en butik 25 16 24 Två butiker 23 24 16 Tre butiker 17 20 15 Fyra butiker 13 12 11 Fem butiker eller flera 20 25 39 Ingen butik med ett 02 03 04 fullständigt sortiment Total, horisontell 44% 37% 19%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin ”grundskola, folkskola" har jämförts med övriga.
Tabell 17 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika
hushållsinkomstkategorier Fråga 8 mot fråga 20, vertikal procent.
Endast en butik Två butiker Tre butiker Fyra butiker Fem butiker eller flera Ingen butik med ett fullständigt sortiment Total, horisontell
mindre än 100.000 * 34 31 15 06 13 02
%
101.000- 200.000 26 25 17 13 19
29%
201 .0(X)— mer än 300.000 300.000 & H
& 12 19 18 if! 1 1 25. & 04 05
34% %%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin "mindre än 100.000 kr" har jämförts med övriga.
Tabell 18 Antal butiker inom ett rimligt avstånd inom olika hushållskategorier vad gäller antalet medlemmar Fråga 8 mot fråga 15, vertikal procent.
1* 2* 3
Endast en butik 32 26* 1_5 Två butiker 3 1* E 24 Tre butiker 16 18 20 Fyra butiker 1 1 13 07 Fem butiker eller flera 10* %* 2.1 Ingen butik med ett - 04 06 fullständigt sortiment Total, horisontell 16% 41% 15%
4 5 6 12 10 26 20 20 07 19 13 23 14 17 07 34 37 37 02 02 - 18% 7% 12%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin ”enpersonhushåll” har jämförts med ”tvåpersonhushåll”, samt "tvåpersonhushåll" har jämförts med ”trepersonhushåll".
Tabell 19 Antal butiker för huvuddelen av livsmedelsinköpen
inom olika ålderskategorier Fråga 1 mot fråga 14, vertikal procent.
— 30 år 30—39 år 40—54 år
En butik 11 04 05 Två butiker 18 15 21 Tre butiker eller flera 71 81 74 Total, horisontell 20% 18% 31%
55—64 år 65 - 07 07 22 23 7 1 70 16% 15%
Tabell 20 Antal butiker för huvuddelen av livsmedelsinköpen inom olika sysselsättningskategorier Fråga 1 motfråga 17, vertikal procent.
förvärvsarbetar t'ön'ttrvsarbeta heltid deltid En butik 08 05 Två butiker 22 19 Tre butiker eller flera 70 76 Total, horisontell 50% 20%
1'
förvärvsarbetar inte 06 16 78 30%)
Tabell 21 Antal butiker för huvuddelen av livsmedelsinköpen
inom olika utbildningskategorier Fråga 1 motfråga 19, vertikal procent.
grundskola* gymnasieskola En butik 07 07 Två butiker 21 17 Tre butiker eller flera 72 76 Total, horisontell 44% 37%
högskola 06
21 73 19%
Tabell 22 Antal butiker för huvuddelen av livsmedelsinköpen inom olika hushållsinkomstkategorier Fråga 1 mot fråga 20, vertikal procent.
mindre än 101.000— 201.000— mer än 100.000* 200.000 300.000 300.(X)0
En butik 16 & Q & Två butiker 25 20 22 14 Tre butiker eller flera 59 M Q S_l Total, horisontell % 29% 34% 28%
Anm: Test av statistisk signifikans; kategorin "mindre än 100.000 kr" har jämförts med övriga.
Tabell 23 Butiksvalets varaktighet bland adoptörer och icke adoptörer av en lågprisbutik Fråga 1, fråga 4 (pos 95) och fråga 2, medelvärde antal år för respektive grupp.
Grupp A : uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik" %% Grupp B : -"— "Andrahandsbutik" 16% Grupp C = -"— 'Tredjehandsbutik" 11% Grupp D : uppgav lågprisbutiken som "Första-, Andra- eller Tredjehandsbutik” 55% Grupp E : uppgav in_te lågprisbutiken som -"— men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F : har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20% ”Förstahands- "Andrahands- 'Tredjehands- butiken" butiken" butiken” Grupp A 01,7 10,5 09,4 Grupp B 09,4 01,9 08,7 Grupp C 12,7 09,7 01,6 Grupp D 06,7 08,1 07,7 Grupp E 11,1 11,4 08,9 Grupp F 10,9 09,9 08,2
Tabell 24 Varför inköp av dagligvaror | flera butiker bland adoptörer och icke adoptörer av en lågprisbutik Fråga 1 fråga4 (pos 95) och fråga 6, vertikal procent.
Andra orsak & & Q & _E E vad jag skall köpa 16 22 15 18 10 07 butikernas veckoannonsering/ 1 1 10 17 12 12 11 tillfälliga priserbjudanden hur mycket varor jag skall köpa 25 H 18 21 1_2_ 19
(storköp eller kompletteringsköp) var någonstans som jag råkar befinna 03 03 04 03 13 10 mig, då det" är aktuellt att köpa mat
skillnad i prisnivå mellan butiker 13 21 13 16 & 0_5 för vissa varugrupper lättheten att hitta bilparkering 03 03 1 1 05 12 08 att jag skall uträtta andra ärenden som 06 05 02 05 06 11 tex gå till Posten, banken eller Apoteket att jag vill ha omväxling och variation 02 02 01 02 05 10 atari någon annan speciell orsak annan orsak 03 03 01 03 07 03
An1___n: fest av statistisk signifikans; grupp A* har jamforts med grupp_ B 1espektive_ C. Grupp D* har jämlörts med grupp_ E respektive_ F
Grupp A _ uppgav lågprisbutiken som ”Förstahandsbutik” 28% Grupp B— _ ”Andrahandsbutik” 16% Grupp C— _ -”— i'l'redjehandsbutik” 11% Grupp D: uppgav lågprisbutiken som ”Första-, Andra— eller
Tredjehandsbutik"551%1 Grupp E: uppgav_ inte lågprisbutiken som "-
men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F: har aldrig varit kund 1 lågprisbutiken 20%
Tabell 25 Varför inköp av dagligvaror i flera butiker inom olika ålderskategorier Fråga 6 mot fråga 14, vertikal procent.
- 30 år 30—39 år 40-54 år 55—64 år 65 —
Svarskategori — 1 28 23 30 31 & Svarskategori - 2 36 34 29 & & Svarskategori - 3 19 20 25 2_9_ 2_8_ Svarskategori — 4 17 22 16 20 12 Total , horisontell 20% 18% 31% 1 6% 15% Svarskategori 1- 4, se tabell 5
Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin ”yngre än 30 år” harjämförts med övriga.
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 4 Tabell 26 Varför inköp av dagligvaror i flera butiker inom olika hushållskategorier Fråga 6 mot fråga 16, vertikal procent.
bam under 18 år* inte barn under 18 år Svarskategori - 1 26 29 Svarskategori - 2 28 26 Svarskategori - 3 & & Svarskategori - 4 14 17 Total, horisontell 40% 60%
Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin "hemmaboende barn” har jämförts med "inte hemmaboende bam”.
Tabell 27 Varför inköp av dagligvaror i flera butiker inom olika utbildningskategorier Fråga 6 mot fråga 19, vertikal procent.
grundskola* gymnasieskola högskola Svarskategori — 1 38 & 1_6 Svarskategori - 2 21 3.5 & Svarskategori — 3 26 20 26 Svarskategori — 4 14 19 22 Total, horisontell 44% 37% 19%
Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin "grundskola, folkskola" har jämförts med övriga.
Tabell 28 Varför inköp av dagligvaror i flera butiker inom olika hushållsinkomstkategorier Fråga 6 mot fråga 20, vertikal procent. mindre än 101.000 201.000— mer än 100.000* 200.000 300.000 300.000
Svarskategori — 1 35 39 28 & Svarskategori — 2 17 18 3_2 & Svarskategori — 3 35 29 2_2 gg Svarskategori - 4 13 14 18 22 Total, horisontell 9% 29% 34% 28%
Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin ”mindre än 100.000 kr" har jämförts med övriga.
Tabell 29 Varför inköp av dagligvaror i flera butiker inom olika ”Förstahandsbutikers” kundgrupper
Fråga 6 mot fråga la, vertikal procent. " __ X Y z Å A 0 A*
Svarskategori - 1 — - Q & & 34 52 Svarskategori - 2 ' — 15 39 16 34 34 Svarskategori - 3 - - 2_4 17 19 2 16 Svarskategori - 4 - - 15 14 & 18 18 Total horisontell 4% 2% l 0
317 14% 13% 22% 28% Amn. Test av statistisk signifikans; grupp "A" har jämförts med övriga.
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 4 Tabell 30 Adoption av lågprisbutiken och inköpsbeteende respektive konsumtionsspecifika värderingar Fråga 11 mot fråga 1, horisontell procent. % : svarsprocent, m = medelvärde Grupp A : uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik" 28% Grupp B : -"— ”Andrahandsbutik" 16% Grupp C : -"— 'Tredjehandsbutik" 11% Grupp D = uppgav lågprisbutiken som "Första-, Andra- eller Tredjehandsbutik” 55% Grupp E = uppgav mg; lågprisbutiken som -"— men är ibland kund/eller har tidigare varit kund 25% Grupp F : har aldrig besökt/varit kund i lågprisbutiken 20% Stämmer Stämmer inte alls helt och hållet L 2 2 & i Jag läser alltid olika butikers veckoannonseri dagstidningen Grupp A * 25 16 12 28 18 Grupp B 12 14 11 3_2 3_1 Grupp C 14 13 08 & & GruppD* 19 15 11 33 21 Grupp E 25 19 16 2_5 _12 Grupp F 32 19 13 & 1_ Ja kö 1 mat i olika butiker Grupp A * 08 17 12 45 18 Glupp B 04 07 1 1 32 45 Grupp C 04 10 10 46 31 Grupp D * 06 13 l 1 42 29 Grupp E 07 20 07 39 27 Grupp F 21 28 13 & 1_5_ lag eller någon annan i hushållet brukar skriva en inköpslista innan jag går till butiken Grupp A * 12 04 09 30 45 Grupp B 10 09 12 24 44 Grupp C 06 07 08 42 38 Grupp D * 10 06 10 3] 44 Grupp E 14 15 09 24 37 Grupp F 14 07 10 35 34 Jag storhandlar vissa basvaror för en längre mriod än en vecka framåt Grupp A * 12 09 03 27 49 Grupp B 11 08 05 34 42 Grupp C 08 17 14 25 36 Grupp D * 11 11 06 28 44 Grupp E 21 1 1 09 3_0 få Grupp F 23 14 13 & j_ Jag försöker på olika sätt hålla nere matkostnadema Grupp A * - 03 03 38 55 Grupp B 01 03 14 43 39 Grupp C 04 01 20 40 34 Grupp D * 01 03 10 40 46 Grupp E 01 08 20 32 2 Grupp F 07 12 22 3_7_ 2_]
fortsättning tabell 30
1 2 3 4 Jag vill alltid veta vad som ingår i de livsmedel som jag köpgr' Grupp A * 11 21 23 29 Grupp B 08 23 18 31 Grupp C 15 23 19 30 Grupp D * 11 22 21 30 Grupp E 18 20 17 29 Grupp F 17 23n 17 29
av högsta kvalitet
Grupp A * 01 06 16 47 29 Grupp B 02 10 12 37 38 Grupp C 01 12 17 41 29 Grupp D * 01 09 15 43 32 Grupp E 02 03 15 42 39 Grupp F 01 06 12 47 34 Jag är mycket märkesbunden, det gäller flertalet livsmedel Grupp A * 22 20 27 21 09 Grupp B 20 27 19 24 l 1 Grupp C 20 26 2.9 & & Grupp D * 21 23 25 21 10 Grupp E 22 21 23 2_0 & Grupp F 20 24 26 2 11 Jag skulle vilja lära mig mer om sambandet mellan kosten och hälsan Grupp A * 13 08 28 30 20 Grupp B 16 10 20 37 18 Grupp C 17 16 22 33 12 Grupp D * 15 10 24 33 18 Grupp E 16 14 24 28 18 Grupp F 17 14 27 30 11 Jag tar aldrig sk larmrapjzirter som gäller sambandet mellan kosten och hälsan - på allvar Grupp A * 13 24 30 20 14 Grupp B 13 25 24 21 16 Grupp C 15 18 28 26 12 Grupp D * 14 23 27 21 14 Grupp E 09 25 38 18 10 Grupp F 15 19 41 19 05 På f ritiden/under veckosluten är matlagningen lite av en hobby för mig Grupp A * 29 14 22 22 13 Grupp B 20 16 19 26 18 Grupp C 16 22 27 19 17 Grupp D * 24 17 22 23 15 Grupp E 33 16 13 27 1 1 Grupp F 31 22 21 & % Ja är ut (2159th elä en att väl in mil'övanli a tvätt- disk- och ren örin smcdel Grupp A * 10 19 25 37 09 Grupp B 05 23 22 31 19 Grupp C 08 17 34 26 14 Grupp D * 08 20 26 33 13 Grupp E 08 27 24 24 18 Grupp F 1 1 16 28 31 14
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp & respektive Q. Grupp D* har jämförts med grupp & respektive 15.
Tabell 31 Ålderskategorier inom olika adoptionsgrupper Fråga 14 mot fråga 1 och fråga 4 (pos. 95), horisontell procent.
Grupp A = uppgav lågprisbutiken som ”Förstahandsbutik" 28% Grupp B : ”Andrahandsbutik” 16% Grupp C = -"- "Tredjehandsbutik"11% Grupp D : uppgav lågprisbutiken som "Första-, Andra- eller Tredjehandsbutik ' 55% Grupp E : uppgav— inte lågprisbutiken som —”— men är ib—land kund/eller har tidigare varit kund 25% Grupp F = har aldrig besökt/varit kund 1 lågprisbutiken 20% -30 år 30-39 år 40-54 år 55—64 år 65 — Grupp A * 21 22 28 19 10 Grupp B 20 21 30 11 & Grupp C 19 19 26 17 12 Grupp D * 21 21 28 16 14 Grupp E 21 14 & 15 12 Grupp F 17 15 30 18 20 Total, horisontell 20% 18% 31% 16% 15%
A_nm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp B respektive C. G—rupp D* har jämförts med grupp_ E respektive_ F
Tabell 32 Utbildningskategorier inom olika adoptionsgrupper
Fråga 14 mot fråga 1 och lråga 4 (pos. 95), horisontell procent. grundskola gymnasium högskola
Grupp A * 47 39 14 Grupp B 51 36 13 Grupp C 56 34 10 Grupp D * 50 37 13 Grupp E & 37 & Grupp F 41 35 24 Total, horisontell 44% 37% 19%
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp 151 respektive Q. Grupp D* har jämförts med grupp 5 respektive E.
Tabell 33 Hushållsinkomst inom olika adoptionsgrupper
Fråga 20 mot fråga 1 och fråga 4 (pos. 95), horisontell procent. mindre än 101.000- 201.000— mer än 100.000 200.000 300.000 300.000
Grupp A * 10 25 42 23 Grupp B 11 38 & 26 Grupp C 09 3_6 36 19 Grupp D * 10 31 35 23 Grupp E 06 2 34 & Grupp F 09 32 31 28 Total, horisontell % 29% 34% %%
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp 5 respektive Q. Grupp B* har jämförts med grupp 15 respektive 15.
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 4 Tabell 34 Hushållskategorier inom olika adoptionsgrupper Fråga 16 mot fråga 1 och fråga 4 (pos. 95), horisontell procent.
hemmaboende bam inga hemmaboende bam Grupp A * 50 50 Grupp B 46 54 Grupp C & 67 Grupp D * 46 54 Grupp E 39 60 Grupp F 2 78 Total, horisontell 40% 60%
Amn. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp & respektive Q. Grupp D* harjämförls med grupp & respektive E.
Tabell 35 Ålder och konsumtionsspecifika värderingar Fråga 11 mot fråga 14, vertikal procent.
— 30 år* 30-39 år 40—54 år 55—64 år 65 år -
"pris—fokuserare" 24 30 28 & _5; ”kvalitet-sökare” 24 Sä & & £ ”hobby-matlagare" 39 42 32 35 & ”kost/hälsa-med vetna" 18 3_1 15 13 Q_5_ Total, horisontell 20% 18% 31% 16% 15%
Amn. Test av statistisk signifikans; kategorin ”yngre än 30 år" har jämförts med övriga.
Tabell 36 Utbildning och konsumtionsspecil'lka värderingar Fråga 11 mot fråga 19, vertikal procent.
grundskola* gymnasium högskola
”pris-fokuserar'e" 43 2 & "kvalitet—sökare" 47 30 41 "hobby—matlagarc” 3 1 37 & "kost/hälsa—medvetna” 1 1 2_1 & Total, horisontell 44% 37% 1 n
Amn. Test av statistisk signifikans; kategorin "grundskola, folkskola" har jämförts med övriga.
Tabell 37 Hushållsinkomst och värderingar Fråga 11 mot fråga 20, vertikal procent.
mindre än 101.000- 201.000- mer än 100.000 200.000 300.000 300.000 "pris—fokuserare” 42 40 QQ 2_6 "kvalitet-sökare” 43 38 41 38 ”hobby—matlagare" 25 & 36 34 "kost/hälsa—medvetna" 08 & 2_1 13 Total, horisontell 09% 29% 34% 28% Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin ”grundskola, folkskola" har jämförts med övriga.
Tabell 38 Hushållsstorlek och konsumtionsspecifika värderingar Fråga 11 mot fråga 15, vertikal procent.
1 2 3 4 5 eller flera ”pris-fokuserare" 35 36 34 30 37 "kvalitet-sökare" 41 43 34 33 18 "hobby-matlagare" 33 34 40 36 19 "kost/hälsa—medvetna" 16 15 15 24 17 Total, horisontell 16% 41% 15% 18% 9%
Tabell 39 Val av ”F örstahandsbutik” och ålder, samt adoption av en lågprisbutik och ålder Fråga 14 mot fråga la, vertikal procent.
............... "Förstahandsbutik".......... x Y z Å A 0 A* ** D* E 1: Yngre än 30 år 04 14 15 28 27 14 21 20 21 21 17 30-39 26 04 14 29 22 09 21 17 21 14 15 40-54 62 39 21 27 22 36 28 32 28 3_6 30 55-64 04 18 23 08 17 18 19 15 16 15 18 65 år och äldre 04 25 27 08 12 23 10 H. 14 13 20
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med "övriga" (**), dvs totalpulationen reducerad med grupp A. Vidare har grupp B* jämförts med grupp 5 respektive grupp E.
Tabell 40 Val av ”Förstahandsbutik” och sysselsättning, samt adoption av en lågprisbutik och sysselsättning Fråga 17 mot fråga la, vertikal procent.
............... ”Förstahandsbutik",
x Y z Å A 0 A* ** D* E F heltid 57 57 51 59 45 43 48 50 44 & & deltid 15 07 15 22 17 19 26 & 20 22 15 ej förvärvsarb 28 36 34 19 38 38 26 32 35 2 zz
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med "övriga” (**), dvs totalpulationen reducerad med grupp A. Vidare har grupp D* jämförts med grupp 5 respektive grupp E.
Tabell 41 Val av ”Förstahandsbutik” och utbildning, samt
adoption av en lågprisbutik och utbildning
Fråga 19 mot fråga la, vertikal procent.
............... ”Förstahandsbutik”..........
XYZÅAOA***D*EF Folk- grund- 29 32 49 30 41 52 47 43 50 35 41 Gymnasie 47 31 37 42 43 30 39 36 37 37 35 Högskola 43 38 14 28 16 18 14 21 13 å &
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med "övriga" (**), dvs totalpulationen reducerad med grupp A. Vidare har grupp D* jämförts med grupp 5 respektive grupp E.
Tabell 42 Val av ”Förstahandsbutik” och hushållsinkomst, samt adoption av en lågprisbutik och hushålls- inkomst Fråga 20 mot fråga la, venikal procent.
............... ”Förstahandsbutik"..Å._....... XYZÅAOA***D*EF
—100.000 05 11 08 07 09 10 10 08 10 06 09 -200.000 25 14 44 25 36 25 25 30 31 22 32 —300.000 18 38 24 33 31 37 42 3_1 35 34 31 301000 52 38 24 35 23 28 23 &) 23 3_8 %
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med ”övriga" (**), dvs totalpulationen reducerad med grupp A. Vidare har grupp B* jämförts med gnrpp & respektive grupp E.
Tabell 43 Val av ”Förstahandsbutik” och hushållsstorlek, samt adoption av en lågprisbutik och hushålls- storlek Fråga 15 motfråga la, vertikal procent.
............... "Förstahandsbutik".._._....... X Y Z A 0 A Total Q 5 E
1 person — 14 35 23 19 11 09 16 14 16 24 2 15 68 45 31 49 46 37 41 38 40 50 3 30 03 10 17 12 14 17 15 16 19 09 4 31 14 09 24 11 16 25 18 20 18 13 5 12 - 0 1 ()5 05 1 1 08 07 08 06 04
6 personer 12 - — — 04 - 03 02 03 - -
eller fler
5. Butiksattribut av betydelse
5.1. Inledning
I förstudien ombads matinköpare att beskriva dels vilka butiksattribut som de förknippar med lågprisbutiken, dels vad som är avgörande för deras brrtiksval. Personliga intervjuer genomfördes med matinköpare vilka befann sig i lågprisbutiken och som hade avslutat sina inköp, se kapitel 2. Det attribut som nämndes först och av flest intervjupersoner var inte oväntat ”låga priser”. Att den för studien aktuella lågpris- butikens prisnivå upplevs som låg och att detta attribut har en avgörande betydelse för flertalet matinköpare i deras butiksval framkom också i postenkäten. I detta kapitel är det andra attribut som står i centrum. Det handlar om butiksattribut vilka matinköpare upplever som väsentliga därför att de resulterar i att sortimentet och hur det överförs upplevs som godtagbart i förhållande till den uppgffring som görs. Uppoffring i betydelsen, det monetära och icke monetära priset för att ta del av den specifika tjänsten som ett tillhandahållande av ett dagligvarusortiment utgör.
Intervjupersonerna ombads i postenkäten att välja ut fem butiks- attribut från en lista bestående av tjugo. Frågan löd: % av följande egenskapgr har för dig störst betydelse hos en dagligvarubutik? Tabell 1 på nästa sida visar de attribut (egenskaper) som uppgavs av ett flertal. Av denna lista framgår att ur ett konsumentperspektiv kan ett detaljhandelsföretag beskrivas med ett flertal attribut, men också att beskrivningen eller närmare bestämt upplevelsen kan sammanfattas med ett mindre antal begrepp. '
' Parasuraman mfl 1985; 1988 95
SOU 1992: 1 17 Kapitel 5
Tabell 1 Butiksattribut av betydelse för flertalet matinköpare
Andelen matinköpare av samtliga som markerade ett attn'but som tex "sällan eller aldrig slut på varor", då de ombads att välja ut fem av tjugo butiks— attribut. En redovisning av samtliga attribut ges i tabell 4 i Appendix.
Sällan eller aldrig slut på varor 50 Har bra med parkeringsplatscr 48 Har kvällsöppet 47 Manuell betjäning av kött, charkuterier, 45 ost, fisk och/eller bröd En personal som visar en personlig 35 attityd till butikens kunder En artig personal 29 Prismärkning/prislapp på varje varje vara 29 Många öppna utgångskassor 29 Sällan eller aldrig fel på kvittot/vid 24 betalning
Begrepp som sammanfattar:
”pålitlighet" (sällan eller aldrig slut på varor), "tillgänglighet” (bra med parkeringsplatser), "anpassning" (manuell betjäning), "bemötande” (en personal som visar en personlig attityd) "kommunikation" (prislapp på varje vara). "påtaglighet" (en ljus och fräsch lokal)
1 de datoranalyser som redovisas i detta kapitel har ovan nämnda begrepp (dimensioner) behandlats som kategorier av attribut. Anledningen därtill kan sökas i ett av studiens syften, nämligen att beskriva (sammanfatta och tydliggöra) likheter och olikheter mellan gruppgr av matinköpare beträffande deras uppfattning om vad som är väsentliga attribut hos en dagligvarubutik (grupper av matinköpare definierade av deras adoption av lågprisbutiken, alternativt av deras
ålder, utbildning, hushållsstorlek odyl).
En annan orsak till att ovan nämnda dimensioner fungerat som struktur är att postenkäten inte kunde innehålla samtliga attribut som framkom i förstudien. Detta skulle nämligen göra uppgiften alltför omfattande för intervjupersonerna. Möjlighet ges emellertid när man tolkar undersökningens resultat att beakta icke upptagna attribut, då dessa uttrycker en inkluderad dimension.
5.2. Lågprisbutiken som ”förstahandsbutik”
Den första fråga som vi ställde beträffande butiksattribut var följande: prioriterar de som gör huvuddelen av matinköpen i lågprisbutiken andra butiksattribut jämfört med dem som inte ”fullt ut” accepterat
lågprisbutiken? Denna jämförelse lyfte fram ett antal särdrag för matinköparna som uppgav lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” (dvs grupp A). Dessa särdrag beskrivs här nedan.
Pålitlighet
Studien visar att andelen som fäster avseende vid pålitligheten under transaktionstillfället är betydligt högre i grupp A jämfört med i övriga grupper. Tabell 2 på nästa sida visar att andelen som uppgav ”& eller aldrig fel på kvittot” är cirka dubbelt så stor i grupp A som i grupp E (gör mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken). Förhållandet är i princip detsamma för attributet ”sällan eller aldrig felmärkt pris på varor”. Att en prioritering av ”pålitlighet” vid transaktionstillfället inte helt kan bero på att grupp A gör huvuddelen av sina inköp i % butik (lågprisbutiken) framgår av tabell 13 i Appendix. Denna tabell visar nämligen en påtagligt högre andel i grupp A som uppgav attributet ”sällan eller aldrig fel på kvittot” jämfört med i andra sk ”förstahandsbutikers kundgrupper". Här skall också nämnas att endast 4 procent i grupp A uppgav, att de gör huvuddelen av sina inköp av dagligvaror i & butik.
Kommunikation och bemötande Andra aspekter som skiljer grupp A från dem som i lägre grad accepterat lågprisbutiken är den betydelse som en större andel av dessa matinköpare tillmäter attributet ”prislappar på varje vara” respektive ”en artig personal”. Det första attributet uppmärksammar en egenskap hos lågprisbutikens kundgrupp, nämligen den betydelse som ”pris” har i deras val mellan produktalternativ (varianter, märken och fabrikat). När man ställer det andra attributet ”en artig p_ersona ” mot ett annat, som också det gäller butikens personal, framträder en påtaglig skillnad mellan grupp A och övriga. Skillnaden kan tolkas så. att det råder skilda föreställningar om uppgiften ”att köpa mat” - i betydelsen att
SOU 1992:117 Kapitel 5 den för en betydligt lägre andel i grupp A har ett socialt inslag. Det andra attributet som åsyftas är ”en personal som visar en p_ersonlig attityd till sina kunder”.
Tabell 2 Butiksattribut av betydelse bland adoptörer och icke adoptörer av en lågprisbutik Fråga 9 mot fråga 1, vertikal procent.
' A* & 9 B* E E Pålitlighet 81 70 61 73 60 58 Sällan eller aldrig slut på varor 66 SQ 74 72 & 74 Sällan eller aldrig fel på lwittot 52 2 31 41 2.5 34 vid betalning Sällan eller aldrig felmärkt pris 27 & 20 22 1_Q 12 Kommunikation och bemötande 90 91 83 92 89 88 Tydlig information om produkter 11 & 21 16 12 18 och priser i annonser eller annonsblad Prismärkning/prislapp på varje vara 47 & 37 41 23 2_5_ Tydlig information om produkter och priser på hyllkanter 30 & 27 26 & 19 En arti g personal 42 29 & 35 2_8 34 En personal som visar en personlig attityd 28 41 37 34 £ £ En personal som har en hög kunskap 10 29 13 14 23 21
om sortimentet
Tillgänglighet och anpassning 94 93 98 94 95 92 Har kvällsöppet 48 44 42 46 52 56 Har bra med parkeringsplatser 58 & 50 52 48 51 Många öppna utgångskassor 40 2 34 35 28 & Ligger nära tex Post, bank 03 _11 1_6 10 14 & En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål 11 12 15 12 & 13 Manuell betjäning av kött, charkuterier 19 & & 33 g & Påtaglighet (fysiska element i tjänsten) 55 48 60 63 60 67 Många tillfälliga prisnedsättningar 46 39 45 43 22 36 En ljus och fräsch lokal 15 Sl & 25 & 41 Inga stora pallar med varor 01 09 05 05 1_9_ 2 Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara 13 19 25 19 32 19 Välkända varumärken i sortimentet 42 31 & 34 12 25
Amn. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp & respektive grupp £. Grupp D* harjämförts med grupp 5 respektive E.
Grupp A : uppgav lågprisbutiken som "Förstahandsbutik" 28% Grupp B = -"- ”Andrahandsbutik" 16% Grupp C = -”— "Tredjehandsbutik” 11% Grupp D : uppgav lågprisbutiken som ”Första-, Andra- eller
Tredjehandsbutik" 55% Grupp E = uppgav in_te_ lågprisbutiken som -"-
men är ibland kund eller har tidigare varit kund 25% Grupp F : har aldrig varit kund i lågprisbutiken 20%
Anm. angående tabell 2. ] datoranalysen har attributen sorterats i fyra kategorier. Den första är ”pålitlighet”, den andra ”kommunikation och bemötande” osv. I tabellen står andelar för procent av samtliga som markerat ett attribut eller flera som kategoriserats som ”pålitlighet”. Således i grupp A är det totalt 81 procent som markerat ett attribut eller flera av karaktären ”pålitlighet”. Av dessa (0.81 x 202) är det 66 procent som markerat attributet ”sällan eller aldrig fel på kvittot”. Antalet matinköpare i grupp A uppgår till 202, detta på grund av att fråga 9 inte ställdes i uppföljande telefonintervjuer. Nettourvalet i postenkäten uppgick till 720 matinköpare.
Tillgänglig het och anpassning Det attribut som här speciellt bör noteras är ”manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk och/eller bröd”. Skälet att detta attribut placerats i ovan nämnda kategori är att det medverkar till en ökad grad av anpassning till individuella kundönskemål. Tabell 2 visar att detta attribut i mest påtaglig grad skiljer grupper av matinköpare åt, med avseende på deras adoption av lågprisbutiken. ] samma tabell lyfts fram hetrogeniteten inom lågprisbutikens kundgrupp, i den meningen att 19 procent i grupp A uppgav attributet ”manuell betjäning”, att jämföras med 44 procent i grupp B och 45 procent i
grupp C.
Här bör kommenteras det samband som råder mellan ”manuell betjäning” och andra ”närliggande” attribut. Tabell 7 i Appendix visar tex att bland samtliga som markerat attributet ”en personal som visar en personlig attityd till butikens kunder” är det 45 procent som också uppger attributet ”manuell betjäning”. Den låga andelen i grupp A för
samtliga attribut vilka behandlar hur tjänsten överförs—och då spgcifikt p_ersonalens direkta involvering i processen påvisar också detta.
Påtagli ghet
Studien visar att de som valt lågprisbutiken (som ”första-, andra-, eller tredjehandsbutik”) är intresserade av ”tillfälliga prisned- sättningar” i något högre grad än övriga, se tabell 2. Att detta attribut inte ger upphov till större andelar för grupp A, B och C kan sökas i ”lågprisidén”, dvs ”att prisnivån kontinuerligt för flertalet varu- grupper skall ligga 10—20 procent lägre än inom övrig handel”. 99
Detta betyder att vissa av lågprisbutikens kunder genom butiksvalet redan ”valt bort” attributet ”tillfälliga prisnedsättningar” mot attributet ”en allmän låg prisnivå”. Noteras skall dock skillnaden i andel mellan grupp A och E som markerat detta attribut. I grupp A är andelen 46 procent. Motsvarande andel uppgår till 29 procent bland dem som inte uppgav lågprisbutiken som första-, andra eller tredjehandsbutik, men ibland gör vissa inköpi denna butik (dvs grupp E).
Butikslokalens utseende, i betydelsen ”en ljus och fräsch lokal” och ”inga stora pallar med varor” har mindre betydelse för grupp A, B och C jämfört med övriga. Att ”stora pallar” är en aspekt vilka de som ännu inte prövat lågprisbutiken kan antagas reagera negativt på framgår av tabell 2 , se grupp F. [ kapitel 4 framkom att samtliga av lågprisbutikens kundgrupper är tämligen överens om, att urvalet är litet (vad gäller förpackningsstorlekar, märken och fabrikat). Av tabell 2 framgår att detta attribut endast för en mindre andel i grupp A kan leda till ett missnöje på sikt.
För en något större andel i grupp A, jämfört med i grupp B och C, är det angeläget med ”välkända varumärken i sortimentet”. Detta antyder, att bland dem som gör huvuddelen av sina inköp av dagligvaror i lågprisbutiken finns en preferens för kända varumärken och en negativ attityd till sk märkeslösa och okända varumärken och fabrikat. Tabell 13 ger ett stöd åt detta påstående i det att den visar en högre andel i grupp A som uppgav attributet ”välkända varumärken i sortimentet” jämfört med i andra sk ”förstahandsbutikers kund—
grupper”.
Avslutningsvis bör noteras ett läore samband mellan dimensioner i
__a__________—_—-
gruppen ”lojala” kunder till lågprisbutiken, dvs bland dem som ”i princip gör samtliga inköp av dagligvaror i låg prisbutiken”. Tabell 9 i Appendix visar att bland dem som uppgav ett attribut som behandlade
”pålitlighet”, ”kommunikation och bemötande” respektive ”tillgäng— lighet och anpassning” var det endast 24, 30 respektive 35 procent som också uppgav ett attribut i kategorin ”påtaglighet”. Detta antyder att hetrogeniteten inom denna grupp är högre än bland dem som i lägre grad accepterat lågprisbutiken vad gäller vilken (eller vilka) dimension (-er) som framförallt beaktas i butiksvalet.
5.3. Ålder, utbildning och hushållsinkomst
Föreligger ett samband mellan ålder, utbildning respektive inkomst och val av butiksattribut? Beträffande den första dimensionen ”pålitlighet” framkom att det i princip är en ålderskategori som i väsentlig grad skiljer sig från övriga, nämligen ”65 år och äldre”. I denna kategori är andelen störst som uppgav attribut relaterade till transaktionstillfället, se tabell 10 i Appendix. Notera att andelen som uppgav "sällan eller aldrig fel på kvittot” uppgår till endast 25 respektive 33 procent i de två yngsta ålderskategorierna. När utbildningskategorier jämföres med varandra visas att andelen som uppgav ”sällan eller aldrig fel på kvittot” är cirka dubbelt så stor i kategorin ”folkskola, grundskola” som i kategorin ”högskola, universitet”, se tabell 1]. ingen noterbar skillnad för attribut som gäller transaktionstillfället kan urskiljas mellan inkomstkategorier.
Den andra dimensionen ”kommunikation och bemötande” påvisar för flertalet attribut inte något klart samband med åldersvariabeln, se tabell 10 i Appendix. En andel som ökar med åldern är endast noterbar för attributet ”tydlig information om produkter och priser i annonser/annonsblad”. Vad gäller utbildningskategorier föranleder dimensionen en kommentar endast då ”folkskola, grundskola” jämföres med ”högskola, universitet”. Andelen som uppgav ett attribut som behandlade ”information om priser” är högre i den förra kategorin, se tabell 11. Två noterbara olikheter mellan den läg sta och den högsta inkomstkategorin kan konstateras. Den första gäller andelen som uppgav ”en artig personal”. Denna är cirka dubbelt så stor i den lägsta som i den högsta inkomstkategorin. Den andra olikheten gäller att förhållandet är det motsatta för attributet ”en personal som har en hög kunskap om sortimentet”, se tabell 12.
När ”tillgänglighet och anpassning” analyseras mot demografi blir realiteter i hushållen synliga (som begränsad fysisk rörelseförmåga respektive begränsad möjlighet att under dagtid göra inköp). Här åsyftas andelen i de två yngre ålderskategorierna som uppgav attributet ”kvällsöppet” respektive andelen i de två äldsta kategorierna som uppgav ”bra med parkeringsplatser”, se tabell 10 i Appendix.
För ”manuell betjäning” bör noteras, att gndelen som uppgav detta attribut är ungefär lika stor från och med ålderskategorin ”40-54 år”. Andelen i de två yngsta ålderskategorierna som uppgav detsamma är
något mindre, nämligen 36 respektive 42 procent.
Beträffande andra egenskaper hos matinköparna bör här omnämnas sambandet mellan hushållsinkomst och g rad av ”mobilitet”. Det är tex 56 procent i den högsta inkomstkategorin som uppgav attributet ”bra med parkeringsplatser”, att jämföras med 30 procent i den lägsta. Förhållandet är det motsatta beträffande ”ligger i .. stadens centrum”. nämligen 4 respektive 34 procent, se tabell 12.
För den fjärde dimensionen ”påtaglighet” visar tabell 10 i Appendix att äldre matinköpare i högre grad än yngre (yngre än 54 år) fäster ett avseende vid butikslokalens utseende (att den är ljus och fräsch). Å andra sidan är ”ett stort urval” viktigare för en större andel bland de ”yngre”, se tabell 10. En prioritering av ”ett stort urval av olika varianter, märken och fabrikat” är vidare något som skiljer matinköpare med högre utbildning från de med lägre, se tabell ll. Däremot ger inte detta attribut upphov till någon kommentar vad gäller inkomstkategorier, se tabell 12.
5.4. En lågprisbutiks marknadsacceptans
Det förefaller troligt att flertalet av matinköparna har förväntningar på att finna utvalda butiksattribut i den butik eller de butiker som de gör huvuddelen av sina inköp av dagligvaror i. En möjlighet föreligger naturligtvis att matinköpare uppger attribut vilka inte visar sig i deras val av ”första—, andra—, respektive tredjehandsbutik,”. Begränsningar deras resurser (tid och pengar) kan förklara detta. Likaså kar situationsfaktorer utöva ett inflytande i sammanhanget. I den analy: som redovisas i tabell 13 har dock antagits att olika sk förstahands- butikers kundgruppers värderingar av olika butiksattribut också avslöjar de attribut som kännetecknar olika dagligvarubutiker (X, Y, 2
respektive A). Med detta som utgångspunkt behandlas här följande två frågor:
* vad talar emot en ökad adoption av lågprisbutiken? * varför har lågprisbutiken accepterats i olika grad av olika kund- kategorier?
För att besvara dessa frågor har en analys genomförts av utvalda attribut inom olika sk ”förstahandsbutikers kundgrupper”. Med andra ord har fråga 9 (”vilka egenskaper har för dig störst betydelse hos en dagligvarubutik”) analyserats mot fråga la (”i vilken butik gör du huvuddelen av inköp av dagligvaror”). Detta resulterade i tabell 13 i
Appendix. Från denna tabell har plockats ut sådana attribut vilka för resp_ektive butiks primära kundgrupp framstod som centrala. Centrala atribut i den meningen, att ett attribut markerats av en betydande andel inom en butiks kundgrupp och att denna andel är påtagligt större jämfört med inom andra ”förstahandsbutikers kundgrupper”. Denna bearbetning resulterade i tabell 14 i Appendix. För att kunna behandla de två frågorna var det också nödvändigt att ta med ytterligare empiri, nämligen matinköparnas beskrivning av hur de upplever sin ”första- handsbutik” respektive ”lågprisbutiken”.
Det som talar emot en ökad adoption kan sammanfattas med de två begreppen atmosfär och månOfald. Att dessa begrepp sammanfattar ett antal betydelsefulla butiksattribut ur ett kundperspektiv framkom redan i förstudien. Ett skäl till detta är att atmosfär (stämning) kan bero på ett antal attribut som försäljningsform (relationen mellan manuell—/själv— betjäning), personal (deras antal och visad attityd mot kunder), andra kunder, inredning, skyltning, prismärkning mm. Och att mångfald kan betyda antal varianter (bla förpackningsstorlekar), märken eller fabrikat. — I syfte att redovisa begreppens relevans och bakgrunden till den första frågans svar redovisas tolkningen av två ”förstahands- butikers kundgrupper”; deras förväntningar på och upplevelse av butiksattribut hos deras ”förstahandsbutik” respektive hos lågprisbutiken.
Butik Z För denna kundgrupp är tillgängligheten väsentlig, i betydelsen att butiken har kvällsöppet, ligger i stadens centrum och har många öppna
utgångskassor. Ett annat attribut som prioriteras av ett flertal är e__tt sortiment som inbjuder till stora valmöjligheter.
Kundgruppens beskrivning av ”sin” butik (butik Z) respektive av lågprisbutiken visar, att de flesta markerar en skillnad mellan dessa två butiker och att denna skillnad gäller sortimentets djup. Bland Z:s kundgrupp är det 81 procent som upplever ”möjligheten att välja mellan olika märken och fabrikat” som hög. Om lågprisbutikens sortiment uppg av endast 26 procent detsamma, se tabell 241 kapitel 3. Andra skillnader som kundgruppen upplever gäller atmosfären” och då i betydelsen såväl ”personalens lyhördhet ” som butikens utformning (utrymme i gångar och varornas placering).
Butik A Butikslokalen, specifikt att den är ljus och fräsch, är betydelsefull för ett flertal av butiks A:s kunder. Att butiksiokalen är en aspekt som enligt denna kundgrupp skiljer butik Ä från låo gprisbutiken visar andelen som beskrev ”Ä" respektive ”A” som mycket bra/kundvänlig vad gäller ”utrymme i gångar mellan diskar och hyllor”. Andelen uppgår till 83 respektive 20 procent, se tabell 24 i kapitel 3. Enligt A:s kundgrupp skiljer sig de två butikerna väsentligen åt vad gäller ”atmosfären”. Detta har här tolkats som ett resultat av kundgruppens helhetsintryck av i första hand butikslokalens inredning och varors placering. — Ett andra butiksattribut som ett flertal uppgav gäller sortimentets djup. Möjligheten att välja mellan olika märken och fabrikat upplever 75 procent som hög i ”A". Detsamma menar 26 procent av A: 5 kundgrupp är ett kännetecken för ”A”, se tabell 23 i kapitel 3.
Anledningen att de två begreppen ”atmosfär" och ”mångfald” här beskrivits som två sk hinder för en fortsatt marknadsacceptans av lågprisbutiken är således för det f__örsta, att de sammanfattar ett antal attribut som för ett flertal matinköpare har betydelse i deras val av dagligvarubutik, för det er_a, att de lyfter fram ett par väsentliga skillnader, ur ett kundperspektiv, mellan butiksformen ”lågprisbutik" och övrig sk traditionell dagligvaruhandel.
Matinköpare som har en föreställning om att deras förväntningar på en dagligvarubutik inte kommer att stämma överens med deras upplevel- ser kommer sannolikt inte att "pröva" lågprisbutiken respektive inte att acceptera den i så hög grad att de övergår från att ”endast göra mindre och sporadiska inköp” till att ”köpa vissa dagligvaror regelbundet” alternativt att ”i princip göra samtliga inköp av dagligvaror i lågpris— butiken”).
* varför har lågprisbutiken accepterats i olika grad av olika kund— kategorier?
Det förefaller troligt att flertalet matinköpare valt butiksattribut när de valt de butiker i vilka de gör huvuddelen av sina inköp av dagligvaror. Därmed är det inte sagt att det råder överensstämmelse mellan förväntningar på och upplevelser av samtliga betydelsefulla butiksattribut inom gj utvald butik. Man kan säga att ”det sker en fördelning av centrala attribut på olika butiker”. Det är detta som förklarar att matinköpare ”lojala” till butik Y, 2 eller Ä väljer att förlägga en viss del av sina inköp av dagligvaror till lågprisbutiken, se tabell 2 i kapitel 3.
Att majoriteten av dem som "upptagit" lågprisbutiken i sin butikslista valt att endast göra ”mindre och sporadiska inköp” i denna har att göra med det som beskrevs här ovan. Att dessa butikers kundgrupper också är kunder i ”A” beror på att ”på" har betydelse för en betydande andel av dem i deras val av inköpsställe för dagligvaror och att ett flertal upplever prisnivån som betydligt lägre i ”A" jämfört med i deras "förstahandsbutik”, se tabell 25 i kapitel 3. Här skall också påpekas faktorn ”situationen" som styrande för butiksvalet.
En analys som redovisades i kapitel 4 visar att situationsfaktorer har ett betydligt större inflytande på butiksvalet bland dem som i lägre grad accepterat lågprisbutiken jämfört med inom lågprisbutikens ”lojala" kundgrupp, se tabell 6 i kapitel 4. Det förefaller med andra ord sannolikt att lågprisbutikens tillgänglighet (geografiska placering, öppethållande och bilparkering) är ett väsentligt skäl till dess mark- nadsacceptans.
i princip gäller samma förklaring som den ovan beskrivna också för adoptionsnivån ”vissa dagligvaror regelbundet”. Här skall dock påpekas den större betydelse som prisfaktorn har relativt situations- faktorer i valet av inköpsställe för dagligvaror, se tabell 6 i kapitel 4. En förklaring till gruppens adoptionsnivå ges vidare av tabell 2 i detta kapitel. Av denna tabell framgår skillnader mellan grupper vad gäller val av butiksattribut och därmed en förklaring till att en grupp matinköpare köper "vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken”.
Här åsyftas bla skillnad i andel i grupp A respektive B som uppgav attributet ”manuell betjäning”, ”en personal som visar en personlig attityd", ”en ljus och fräsch lokal” respektive ”stort urval av olika varianter". Att grupp A här jämföres med grupp B har att göra med, att endast 2 procent av matinköparna i grupp B uppgav att de ”i princip gör samtliga inköp av dagligvaror i lågprisbutiken”. Majoriteten av matinköparna i grupp B uppgav således adoptionsnivån ”vissa daglig— varor regelbundet”.
Förklaringen till att 16 procent ”i princip gör samtliga inköp av dagligvaror i lågprisbutiken", kan närmast sökas i deras värdering avseende butiksattribut. Tabell 2 och tabell 4 i Appendix visar att de attribut som övriga uppfattar som väsentliga och som kan sammanfattas med begreppen atmosfär och mångfald — endast har betydelse för ett fåtal i lågprisbutikens primära kundgrupp. Se tex
” ”
andelen som valt ”manuell betjäning , en ljus och fräsch lokal” respektive ”ett stort urval”. Vidare visar tabell 4 och 5 i kapitel 3, att gruppens upplevelse av lågprisbutiken skiljer sig från övriga. En betydligt högre andel av dem upplever tex ”varornas placering i butiken" som bra/kundvänlig och "personalens lyhördhet" som hög.
Det som primärt varit anledningen till en butikslojalitet (grupp 1) och/eller att lågprisbutiken fungerar som förstahandsbutik (grupp A) är en upplevd låg allmän prisnivå. Vidare, att den totala uppoffringen upplevs som acceptabel i förhållande till vad som erhålles. En indikation på det senare ger tabell 4 i kapitel 3. Denna tabell visar att majoriteten inom den sk lojala kundgruppen (grupp 1) upplever kvalitetsnivån på kött, grönsaker och frukt som hög eller mycket hög.
Andelen som upplever det som svårt att nå varor eller att varornas placering i butiken är kundovänlig är vidare betydligt lägre i denna grupp, jämfört med övriga som har erfarenhet av lågprisbutiken, se också tabell 21 i kapitel 3. Gruppens fokusering på prisfaktorn har framträtt för det för—sta i deras prioritering av butiksattribut och då specifikt deras val av attribut som uttrycker ”pålitlighet” vid transak- tionstillfället och ”kommunikation” om priser i butiken, för det andra i de motiv som de uppgav att förlägga inköp av dagligvaror till flera butiker.
A_nm. i beskrivningen här ovan har jag refererat till tabeller som jämför grupp A (lågprisbutiken som förstahandsbutik) med grupp B, C etc. Detta beror på att 53 procent av dem som uppgav lågprisbutiken som förstahandsbutik också uppgav att de "gör i princip samtii ga inköp av dagligvarori lågprisbutiken”, se tabell 1 i kapitel 3. En annan orsak är att de analyser som genomförts resulterade i samma beskrivning av lågprisbutikens primära kundgrupp, oavsett om fråga la (förstahands- butik) eller fråga 5 (inköpens omfattning i lågprisbutiken) användes för att definiera gruppen.
5.5. En utvärdering av dagligvarubutiker
Matinköpama ombads i studien att göra en utvärdering av de daglig- varubutiker som finns i Enköping — utifrån deras sarniade bedömning av butikernas för— och nackdelar. Frågan preciserades till ett val och en rangordning av tre butiker. i en datoranalys ställdes resultatet av deras rangordning vad gäller butik som ”hamnat på första plats” mot deras ”förstahandsbutik", dvs den butik som huvuddelen av deras inköp av dagligvaror äger rum i (mätt i kronor en genomsnittlig månad). Denna analys visar, att 55 procent av dem som uppgav lågprisbutiken som ”förstahandsbutik” iacerar denna butik " å första lats”. Noteras skall här, att av de sju ”förstahandsbutiker” som medtagits i denna analys är detta den lägsta andelen.
Tabell 3 Butiksval och kvalitetsbedömning Fråga 10 mot fråga 1 a, vertikal procent.
”Förstahandsbutrk"
& X Z Å Ä Q & På första plats 61 59 65 81 81 75 55 På andra plats 18 14 22 05 08 15 21 På tredje plats 09 07 05 04 05 06 15 varken första-, andra eller 02 - 03 03 01 03 ()3 tredjehandsbutiken uppgavs i "rangordningen" fullständig överensstämmelse* 20 25 22 32 29 31 27
* i betydelsen, att de placerat förstahandsbutiken ”på första pla's", andrahands- butiken på "andra plats" respektive tredjehandsbutiken på "tredje plats” i utvärderingen.
Med andra ord, cirka varannan som har lågprisbutiken som förstahandsbutik upplever att denna butik inte har de attribut som
avgör en dagligvarubutiks förträfflighet, överlägsenhez, i jämförelse med andra butiker. Huruvida detta skall tolkas som ett uttryck för en instabilitet inom kundgruppen beror naturligtvis på hur viktiga dessa attribut är relativt andra attribut. En annan avgörande faktor är naturligtvis förändringar som kan inträffa på marknaden. Otänkbart är ju inte att en ytterligare lågprisbutik etableras villzen skiljer sig från pionjären beträffande lokal, personal eller sortirrent men ändå lyckas hålla en allmän låg prisnivå.
Om val av butiksattribut kopplas samman med val av butik ”på första plats” ges en bild av heterogeniteten i konsumentledet avseende vad man i konsumentledet menar med en dagligvarubutiks överlägsenhet. Detta har gjorts i tabell 15; fråga 9 har således analyserats mot fråga 10. Här visas, att matinköpare som placerat
lågprisbutiken ”på första plats” framförallt har följande aspekter i åtanke vid utvärdering av dagligvarubutiker: tillgång )å parkerings- platser, öpathållande under kvällar, mängd välkända varumärken, personalens uppträdande (artighet), pålitligheten vid transaktions- tillfället samt prismärkningen på varor. Detta bör jämföras med tex de som placerat butik A "på första plats”. Av dem uppgav cirka hälften följande attribut: manuell betjäning, kvällsöppet, en ljus och fräsch lokal samt en personal som visar en personlig attityd till butikens kunder.
Appendix till kapitel 5
Tabell 4 Butiksattribut av betydelse bland lågprisbutikens ' kunder och samtliga Fråga 9 mot fråga 5, vertikal procent.
Grupp 1 : göri princip samtliga inköp av dagligvarori lågprisbutiken 16% Grupp 2 = köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken 27% Grupp 3 = gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken 30%
[* 2 3 Total
132 Har bra med parkeringsplatser 61 Q & 48 124 Sällan eller aldrig slut på varor 54 56 52 50 126 Sällan eller aldrig fel på kvittot 47 22 1_8 24 136 En artig personal 46 & 2_1 29 130 Har kvällsöppet (öppet efter klockan 18.00) 41 43 50 47 133 Många "öppna" utgångskassor 36 34 29 29 127 Prismärkning (prislapp) på varje vara 34 36 27 29 131 Tydlig information om produkter och 34 21 & 20 priser på hyllkanter 128 Sällan eller aldrig fclmärkt pris på varor 30 13 Q 11 138 En personal som visar en personlig attityd 22 39 18 35 till butikens kunder 129 Många tillfälliga prisncdsättningar/ 20 25 22 22 extrapriserbj udanden 141 Välkända varumärken i sortimentet 15 & 11 16 142 En personal som är lyhörd för individuella 15 10 13 13 kundönskemål 140 En personal som har en hög kunskap om 10 14 17 15 sortimentet 125 Tydlig information om produkter och 09 15 12 14 priser i annonser eller annonsblad 143 Manuell betjäning av kött, charkuterier 09 & 2 45 135 En ljus och fräsch lokal 07 & 1_7 18 134 Ligger nära tex Post, bank, Apotek 02 92 & 12 139 Stort urval av olika varianter, märken och 01 & 1_5 13 fabrikat av samma vara 137 Inga stora "pallar" med varor 0 & ()_8 07
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp 1* har jämförts med grupp 2 respektive grupp 3-
Tabell 5 Samband mellan kvalitetsdimensioner Korsanal ys av variabler i fråga 9, vertikal procent
A B C D A B 59 C 62 83 D 35 50 55
Tabell 6
125 127 131 136 138 140
Tabell 7
130 132 133 134 142 143
Tabell 8
129 135 137 139 141
Tabell 9
Samband mellan butiksattribut vad gäller dimension B, dvs ”Kommunikation och bemötande” Korsanalys av variabler i fråga 9, vertikal procent.
125 127 131 136 138 140
24 14 09 31 26 25 35 28 31 18 14 14 12 13 15
Samband mellan B och C, dvs mellan ”kommu- nikation och bemötande” och ”tillgänglighet och
anpassning” Korsanalys av variableri fråga 9, vertikal procent.
125 127 131 136 138 140 33 41 34 44 42 35 40 52 45 43 43 38 23 3 1 23 26 21 23 15 10 09 13 07 10 13 10 1 1 09 l 5 2 1 36 36 41 40 45 59
Samband mellan B och D, dvs mellan ”Kommuni- kation och bemötande” och ”Påtaglighet” Korsanalys av variablcri fråga 9, vertikal procent.
& & L3_l & 1_38 BO. 33 19 1 20 22 16 2 1 07 l 2 22 20 15 05 03 05 06 09 07 1 0 09 l 1 08 l 2 l 2 09 14 1 5 l 6 l 5 1 6
Samband mellan A, B, C och D - i och utanför
lågprisbutikens kundgrupp Kursanalys av variablcri fråga 9, vertikal procent.
Grupp 1 = göri princip samtliga inköp av dagligvarori lågprisbutiken Grupp 2 : köper vissa dagligvaror regelbundet i lågprisbutiken Grupp 3 : gör endast mindre och sporadiska inköp i lågprisbutiken Grupp 4 : har aldrig gjort några inköp i lågprisbutiken
Grupp 1
DOUJ>
A B C D _ % 25 & 76 80 86 24 30 35
fortsättning tabell 9
Grupp 2 A B A B 65 C 66 D 44 Grupp 3 A & A B 54 C 61 D 35 Grupp 4 A 5_8 A B 51 C 51 D 41
Tabell 10 Butiksattribut av betydelse inom olika ålders-
kategorier
ISO”
&&
lång
59
189
Fråga 9 mot fråga 14, vertikal procent.
-30* Pålitlighet 72 Sällan eller aldrig slut på varor 81 Sällan eller aldrig fel på kvittot/ 25 vid betalning Sällan eller aldrig fclmårkt pris på 16 varor Kommunikation och bemötande 86 Tydlig information om produkter 12 och priser i annonser/annonsblad Pn'smärkning/prislapp på varje vara 36 Tydlig information om produkter 24 och priser på hyllkanter En artig personal 35 En personal som visar en persorrli g 31 attityd till butikens kunder En personal som har en hög 13 kunskap om sortimentet Tillgänglighet och anpassning 98 Har kvällsöppet 65 Har bra med parkeringsplatscr 34 Många öppna utgångskassor 38 Ligger nära tex Post, bank, apotek 09 alternativt i stadens centrum En personal som är lyhörd för 09 individuella kundönskemål Manuell betjäning av ........ 36
3039 4054 64 68 75 76 33 & 15 16 89 86 13 14 26 32 20 25 32 31 & & 14 19 96 94 62 & 35 58 29 25 09 1 1 15 16 42 50
5564 65- 67 59 75 Q & & 16 28 89 93 21 & 43 31 20 26 34 36 39 41 22 20 93 90 ål & 6_1 7_0 31 33 1_9 & 16 1 1 55 5_4
Ul (XD
Total 67 76 36
17
16 33
33
18
95 49 51 33 13
14 47
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 5 fortsättning tabell 10 Påtaglighet 70 70 53 49 53 59 Många tillfälliga prisnedsätt- 38 41 34 37 38 37 nin gar/extrapri serbj udandcn En ljus och fräsch lokal 24 25 29 & & 31 Inga stora pallar med varor 10 06 20 08 19 13 Stort urval av olika varianter, 32 29 20 % 1_1_ 22 märken och fabrikat av samma vara Välkända varumärken i 25 28 24 32 & 28 sortimentet
Anm. Test av statistisk si gnifikans; kategorin ”yngre än 30 år" * har jämförts med övriga.
Tabell ll Butiksattribut av betydelse inom olika utbildnings- kategorier Fråga 9 mot fråga 19, vertikal procent. Folkskola* Gymnasie- Högskola grundskola skola Universitet Pålitlighet 66 70 61 Sällan eller aldrig slut på varor 72 79 80 Sällan eller aldrig fel på kvittot/vid betalning 46 30 & Sällan eller aldrig felmtirkt pris på varor 21 12 16 Kommunikation och bemötande 92 84 86 Tydlig inl'omtation om produkter och priser 1 annonser eller annonsblad 19 14 02 Prismärkning/prislapp på varje vara 36 31 29 Tydlig information om produkter och priser på hyllkanter 20 24 3_(_) En artig personal 37 32 2_6 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 40 38 44 En personal som har en hög kunskap om sortimentet 19 12 23 Tillgänglighet och anpassning 92 97 97 Har kvällsöppet 40 59 54 Har bra med parkeringsplatscr 57 42 52 Många öppna utgångskassor 27 35 29 Ligger nära tex Post. bank, apotek alternativt i stadens centrum 17 08 l 1 En personal som är lyhörd lör individuella kundönskemål 15 l 1 16 Manuell betjäning av kött, charkuterier. ost, fisk och/eller bröd 48 44 52 Påta li het f siska element i t'a'nsten 56 66 51 Många tillfälliga prisnedsättningar/ extrapri serbj udanden 40 41 2_4 En ljus och fräsch lokal 39 & ;; Inga stora pallar med varor 15 13 06 Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara 1 1 Q 4_2 Välkända varumärken i sortimentet 28 27 30 A_nm. Test av statistisk signifikans; kategorin "grundskola, folkskola"* harjämförts mcd ovnga.
SOU 1992:117 Appendix till kapitel 5 Tabell 12 Butiksattribut av betydelse och hushållsinkomst Fråga 9 mot fråga 20, vertikal procent.
Grupp 1 = 0 - 100.000 kr Grupp 2 = 100.001 — 200.000 kr Grupp 3 : 200.001 - 300.000 kr Grupp 4 = mer än 300.000 kr
Grupp 1* Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Pålitlighet 60 68 67 67 Sällan eller aldrig slut på varor 82 75 76 74 Sällan eller aldrig fel på kvittot/vid betalning 42 33 34 36 Sällan eller aldrig l'elmärkt pris på varor 24 16 18 15 Kommunikation och bemötande 85 86 91 88 Tydlig information om produkter och priser i annonser eller annonsblad 19 25 14 08 Prismärkning/prislapp på varje vara 34 43 29 30 Tydlig information om produkter och priser på hyllkanter 19 20 23 27 En artig personal 57 3;4_ & 2_5_ En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 32 38 44 39 En personal som har en hög kunskap om sortimentet l 1 13 17 25 Tillgänglighet och anpassning 91 93 96 95 Har kvällsöppet 48 54 46 49 Har bra med parkeringsplatser 30 £ & & Många öppna utgångskassor 18 23 3_2 3_6 Ligger nära tex Post, bank, apotek altemativti stadens centrum 34 21 _02 & En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål 08 08 14 19 Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk och/eller bröd 40 44 45 55 Påtaglighet (fysiska element i tjänsten) 69 69 58 48 Många tillfälli ga prisnedsättningar/ extrapriserbj udanden 53 41 42 _29 En ljus och fräsch lokal 39 37 28 23 Inga stora pallar med varor 13 10 15 13 Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara 24 18 24 27 Välkända varumärken i sortimentet 21 25 24 40
Anm. Test av statistisk signifikans; kategorin "mindre än 100.000 kr* har jämförts med övriga.
Tabell 13 butikers” kundgrupper Fråga 9 mot fråga la, vertikal procent. X Pålitlighet 11 Sällan eller aldrig slut på varor 91 Sällan eller aldrig fel på kvittot/vid betalning 09 Sällan eller aldrig felmärkt pris på varor 23 Kommunikation och bemötande & Tydlig information om produkter 0 priser 1 annonser eller annonsblad 18 Prismärkning/prislapp på varje vara 25 Tydlig information om produkter och priser på hyllkanter 21 En artig personal 36 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 61 En personal som har en hög kunskap om sortimentet 14 Tillgänglighet och anpassning % Har kvällsöppet 55 Har bra med parkeringsplatser 21 Många öppna utgångskassor 10 Ligger nära tex Post, bank, apotek alternativt i stadens centrum 03 En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål 38 Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost, fisk och/eller bröd 69 Påtaglighet & Många tillfälliga prisnedsättningar/ extrapriserbjudanden 55 En ljus och fräsch lokal 10 lnga stora pallar med varor 20 Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara 15 Välkända varumärken i sortimentet 10
Y £ 100
33
22 95 39 17
22 33
67
28 & 41 18
41
65 53
30
20 30
Z 62 82 31
08 & 19 19
18 37
34
21 % 62 28 30 32 12
61 68
35 33 17
30 22
Å 53
77 32
16 9_2 13 22
18 27
47
18 g 65 54 27 05 1 5
55 70
26 35 17
29 33
Butiksattribut av betydelse inom olika ”Förstahands-
Tabell 14 Butiksattribut av betydelse inom olika ”förstahands- butikers kundgrupper” - en sammanfattning
”Förstahandsbutik" Adoption
av butik ”A" Fråga la mot fråga 9. Fråga 5, se tabell 13 i detta kapitel. se tabell 2
i kapitel 3. Butik X En personal som visar en personlig Grupp 1 — attityd till butikens kunder Grupp 2 26% Manuell betjäning ...... Grupp 3 41% Många tillfälliga prisnedsättningar En personal som är lyhörd Butik Y En personal som visar en personlig Grupp 1 - attityd till butikens kunder Grupp 2 07% Många tillfälliga prisnedsättningar Grupp 3 57% En personal som är lyhörd ..... Tydlig information ..... Butik Z Har kvällsöppet Grupp 1 - Ligger nära Post, bank. apotek Grupp 2 16% Många öppna utgångskassor Giupp 3 43% Stort urval ....... Stort urval av olika varianter", märken Butik Å Har kvällsöppet Grupp 1 - Har bra med parkeringsplatser Grupp 2 26% Stort urval av olika varianter Grupp 3 35% fabrikat av samma vara Välkända varumärken i sortinrentet Butik Ä En ljus och fräsch lokal Grupp 1 - En personal som har en hög kunskap Grupp 2 19% Ligger nära Post, bank, apotek Grupp 3 49% Stort urval av olika varianter, märken .. Butik Ö Har bra med parkeringsplatser grupp 1 02% Prismärkning/prislapp på varje vara grupp 2 17% Många öppna utgångskassor grupp 3 44% Sällan eller aldrig felmärkt pris
Butik "A" jämfört med "Förstahandsbutiken" Fråga 3 och 4, se tabell 23 och 24 i kapitel 3.
Atmosfären Personalens lyhördhet Personalens kunskaper Utrymmei gångar Kvalitetsnivån på kött
Atmosfären Personalens lyhördhet Personalens kunskaper Prismärkningen
Att nå varor
Mångfald; märken Utrymme i gångar Mångl'aldj'örp storlekar Atmosfären
Personalens lyhördhet ..
Utrymme i gångar Atmosfären Mångfald; märken Mångfald förp storlekar Att nå varor Personalens kunskaper Personalens lyhördhet Kvalitetsnivån på kött
Utrymme i gångar Varomas placering Atmosfären Mångfald;märken Mångfald förp storlekar Att nå varor Personalens kunskaper Personalens lyhördhet Kvalitetsnivån på kött
Utrymme i gångar Varomas placering Att nå varor Atmosfären
Appendix till kapitel 5 Tabell 15 Butiksattribut av betydelse och kvalitetsbedömning matinköparnas utvärdering) Fråga 9 mot fråga la, vertikal procent. X Y Z Pålitlighet 72 44 63 Sällan eller aldrig slut på varor 89 100 77 Sällan eller aldrig fel på kvittot/vid betalning 06 43 & Sällan eller aldrig felmärkt pris på varor 28 29 & Kommunikation och bemötande 92 94 89 Tydlig infomation om produkter 0 priser i annonser eller annonsblad 17 40 18 Prismärkning/prislapp på varje vara 22 27 1_8_ Tydlig information om produkter och priser på hyllkanter 22 20 21 En artig personal 35 40 35 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder 70 60 32 En personal som har en hög kunskap om sortimentet 04 13 2_0 Tillgänglighet och anpassning 92 87 94 Har kvällsöppet 70 21 57 Har bra med parkeringsplatser 17 29 3_4 Många öppna utgångskassor - 14 å Ligger nara tex Post, bank, apotek alternativt i stadens centrum 04 - _2_1 En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål 35 43 12 Manuell betjäning av kött, charku- terier, ost, fisk och/eller bröd 65 57 & Påtaglighet 60 56 71 Många tillfälliga prisnedsättningar/ extrapriscrbj udanden 53 44 33 En ljus och fräsch lokal 07 11 2 Inga stora pallar med varor 13 33 ()9 Stort urval av olika varianter, märken och fabrikat av samma vara 20 22 3_5_ Välkända varumärken i sortimentet 13 22 30
Anm. Test av statistisk signifikans; grupp A* har jämförts med grupp Ö, Å, Ä, respektive Z.
av dagligvarubutiker (butiker som hamnat på första plats i
233»
123
18. S ils
815 lä 1815:
WU! r.— ?313 518 8
318113
ters;
S&0
A* 81 67
45* 25*
12 42*
')
25*
07 94 51* 61* 39
06* 11
15* 52
41* 17* 01
08 48 *
Belk, Russel, W (1975). Situational variables and consumer behavior, Journal of Consumer Research,(December), 157-164.
Engel, James F & Blackwell, Roger, D (1982), Consumer Behavior, fourth edition, Holt—Saunders International Editions.
Engström, Hans & Larsen, Hanne Hartvig (1987), Husholdningernes butiksvalg, Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck.
Gatignon, Hubert & Robertson, Thomas, S, (1985), A proportional inventory for new diffusion research, Journal of Consumer Research, 11 (March), 849—867.
Kotler, Philip, (1991), Marketing Management, Prentice Hall Interna- tional.
Parasuraman mfl (1985), A conceptual model of service quality and its implications for future research, Journal of Marketing, vol. 49 (Fall), 41-50.
Parasuraman, A mfl (1988), SERVQUAL: A Multiple—Item Scale for Measuring Consumer Perceptions of Service Quality. Journal of Retailing, vol 64, nr 1, 12-37.
Tollin, Karin, (1990); Konsumentbilder i marknadsföringen av livs- medel, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet.
Zeithaml, Valarie, A mfl ( 1985), Problems and Strategies in Services Marketing. Journal of Marketing, vol 49, 33—46.
Zeithaml, Valarie, A (1988), Consumer perceptions of price, quality and value, (1988), Journal of Marketing, 52 (July), 2—22.
Zeithaml, Valarie, A mfl (1988), Communication and control processes in the delivery of service quality, Journal of Marketing, vol 52 (April), 35—48.
SRB rrrrrrrrrrr rrrrrrrrrrrr ns)
I/KON Vicke Säfström
TEKNISK RAPPORT FÖR __ KONSUMENTUNDERSÖKNING 1 ENKOPING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid ] lrrlcdning 2 2 Urval 2 3 Datainsamling 2 4 Fältarbetsresultat 2 5 Skattningar 3 6 Guide i att läsa tabellerna 4 Bilagor:
Bil 1: Frågeblankett
Bil 2: Påminnelsebrcv
I [NLEDNING
Statistiska centralbyrån (SCB) har via programmet för konsumentstatistik på uppdrag av Jordbruksdepartcmentets Konsumentbcrednirrg genomfört en undersökning bland konsumenter i Enköping.
Syftet med undersökningen var att belysa vad som styr när man väljer affär för mat— och dagligvaror. Ett av huvudsyftena var också att undersöka preferenser för kunder i en lågprisbutik jämfört med kunder i andra butiker.
SCBs åtagande har varit att ge synpunkter på variabelinnehåll och frågeblankett, urvalsdesign, urvalsdragning, datainsamling, dataregistrcring samt tabellframställning.
Undersökningens variabelinnebåll och tabellplaner har utarbetats av Karin Tollin vid Högskolan i Växjö. Hon svarar också för analys av undersökningens resultat.
2 URVAL
Urvalet om 1 400 personer drogs med OSU från SCBs register över totalbefolkningen (RTB) bland personer i åldrarna 18—74 år och kyrkohoklörda i Enköpings centralort och Enköpings omland. Det senare området ingick i "gamla" Enköpings kommun. Skälet för denna avgränsning av nuvarande Enköpings kommun var att risk annars förelåg för allt för få observationer av kunder till lågprisbutiken.
Den uppvägda populationen kom att omfatta 13 656 personer.
3 DATAINSAMLING
Datainsamlingen genomfördes under perioden 30 april t o m 18 juni 1992. Den metod som tillämpades var att samtliga urvalspcrsoncr fick en postenkät (se bilaga 1). Den person i hushållet, som gör de flesta inköpen av mat— och dagligvaror, ombads att besvara enkäten. Efter två veckor frck de som ej skickat in enkäten en ny blankett med begäran om att fylla i blanketten och sända in den till SCB.
Efter ytterligare ca två veckor drogs sedan ett subsampcl om 50 % av de som ej besvarat enkäten. Dessa intervjuades sedan per telefon. Vid denna intervju utgick dock två frågor (fråga 6 och fråga 9) vilka bedömdes vara alltlör komplicerade att besvara vid en telefonintervju. Sc bilaga 1.
Samtliga blanketter avidentifrerades före dataregistrcring.
4 FÄLTARBETSRESULTAT
Eillarbetsmultaten Bamgår av tabell 1.
Tabell 1 __ Antal Bruttourval 1 400 Övertäckning 9 Ovågt Vågt Andel (väg» Nettourval 391 1391 100,0 % Enkätsvar efter en påminnelse 720 720 51.8 % Utvalda för intervju (324 st): Svarat vid uppföljning 144 298 21,4 % därav besvarat via enkät efter telefonkontakt 3 5 72 5.2 % telefonintervju 109 226 16.2 % Totalt antal svarande 8 s 4 1 om ' 73,2 % Bortfall 180 373 26,8 % därav avböjd medverkan 55 114 8.2 % hemligt nr/saknar telefon 59 122 8.8 % tillfälligt bortrest 32 66 4.7 % fysiskt/psykiskt hinder 4 6 0,6 % Språksvårigheter 6 1 3 0.9 % oanträffade 24 50 3.6 % Ej utvalda för intervju 347
5 SKATTNINGAR
Vid skattningen vägs intervjusvaren upp till att svara mot hela cnkätbortfallet och skattningen av procenttal görs enligt fomrel (1).
100 nb .(xS + _" x'bs) (1) n "lbs då n är nettourvalets storlek
x 5 är summan av enkätsvaren n b är antalet som ej besvarat enkäten n' bs är antalet svarande i subsamplct
x' bs är summan av svaren i subsatnplct
Vad är nu skillnaden mellan fonnel (1) och den enklaste metoden där alla svar räknas lika oavsett datainsamlingsmetod? Om vi antar att medelvärdet för de enkätsvarande i undersökningsvarialnln ungefär lika mycket liknar medelvärdet för cnkätbortfallet som medelvärdet för de intervjusvarande gör, så får man en något mindre varians med den enklare metoden. Denna är då att föredra. Å andra sidan är detta antagande ofta inte realistiskt - man har i en del fall skäl att tro att de som svarar först efter en intensiv bearbetning eller inte svarar al ls kan ha avvikande medelvärden i undersökningsvariabcln. [ så fall är formel (1) klart överlägsen den enkla metoden eftersom fomtel (1) ger ett lägre systematiskt bortfallsfel.
6 GUIDE I ATT LÄSA TABELLERNA
[ tabellerna presenteras procentskattningar som beräknats på det som beskrivs i avsnitt
5. Skattningama är behäftade med en viss osäkerhet, dels en slumpmässig osäkerhet beroende på att de baseras på ett urval i stället för en totalundersökning, dels en systematisk osäkerhet beroende på att inte samtliga utvalda har svarat.
Den slumpmässiga osäkerheten varierar beroende på procenttalets storlek och hur stort urvalet är för den redovisningsgrupp skattningen avser. Osäkerheten är liten för skattningar som avser samtliga personer, men ganska stor för skattningar rörande en mindre redovisningsgrupp, tex "stamkunder" i en mindre kvartersbutik. Osäkerheten kan beräknas med s k 95-procentigt konfidensintervall, vilket med 95 procents sannolikhet inkluderar det sanna värdet för hela populationen. För vissa av maskintabellerna anges under antals— och procentskattningarna osäker/letstalet, dvs standardavvikelsen multiplicerat med 2. Eventuella frågetecken efter osäkerhetstalet anger att pnxentskattningen är alltför osäker att använda.
Den systematiska osäkerheten (bortfallsbiascn) beror på hur stort bortfallet är (den vägda bortfallsprocenten) samt hur mycket procenttalet för denna grupp avviker från procenttalet bland de medverkande bland de medverkande i bortfallsurvalet (de som valts för telefonintervju). Bortfallsbiasen kan uttryckas med följande formel:
Bortfallsbias (P) = Wb (Pbs - Pbb ), dä'
Wb, Pbs och Pbb är populationsmotsvarighetema till "den vägda bortfallsproccnten respektive prooenttalen i bortfallsurvalet bland den som svarar respektive kvarstår som bortfall. De senaste storhetema känner vi inte. Om vi antar att prooenttalen skiljer sig åt
med 10 procentenheter och att den vägda bortfallsproeenten är 20 procent, så blir bortfallsbiasen 2 procentenheter (= 0.20 x 10 procent).
Konsumentundersökning i Enköping
För att kunna planera vårt samhälle måste man veta vad folk tycker i olika frå-— gor. Denna undersökning syftar till att belysa vad konsumenterna i Enköping tycker om dagligvaruhandeln på orten och vad som styr när man väljer vilken affär man vill handla |.
Statistiska centralbyrån, i samarbete med en forskare från Högskolan i Växjö, har därför fått i uppdrag av Jordbruksdepartcmentets Konsumentbcrcdning att genomföra en undersökning i Enköping.
Du är en av de f 400 personer som slumpmässigt blivit utvald för denna under- sökning.
Vi ber den person i Ditt hushåll som gör de flesta inköpen av rnat- och dagligvaror att besvara frågoma och skicka tillbaka blanketten till oss i det portofria svarskuvertct så snart som möjligt.
När vi fått Er blankett noterar vi att Ni har svarat och sedan förstörs namn— och identifikationsuppgifter. Svaren sammanställs därefter i statistiska tabeller. Din medverkan är frivillig, men tänk på att undersökningen står och faller med att nästan alla svarar. Ert svar kan inte ersättas med svar från något annat hushåll.
Om Ni vill fråga om något så ring gärna Vicke Säfström vid SCB i Stockholm, tel 08—783 49 17 eller Janos Nagy vid SCB i Örebro, tel 019—17 63 82. Du kan också kontakta Karin 'l'ollin vid Högskolan i Växjö, tel 0470-685 00. Be gärna om att få bli uppringd av oss.
Med vänliga hälsningar S'fA'l'lS'l'lSKA CENTRALBYRÅN Mp 9 x Vicke Säfströ Utredare
Frågorna besvaras av den person i hushållet som gör huvuddelen av mat- och dagligvaruinköpen!
I vilken eller vilka livsmedelsbullker gör Du huvuddelen av dagligvaruinköpen? Ange högst tre butiker i rangordning efter hur mycket dagligvaror i kronor som Du i genomsnitt brukar köpa per månad! *
- Notera motsvarande butikssillra från listan för de butiker Du väljer.
(Gl) Lista över livsmedelsbutiker i Enköping: a ”Förstahandsbutik" nr LLJ 01 ICA Bergvreten 06 Domus Stormarknad m 02 EJts Livs (ICA) 07 Konsum. Sanna a "Andrahandsbutik" nr i_i_.i 03 Stiärnköp (ICA) 08 Servus. Enögla (es 04 ICA Vårfruhallen 09 Rått Pris a ”Tredjehandsbutik" nr LU 05 Västerhallen 10 Bensinstation som säljer livs- medel som OK. BP eller Statoil
Ungefär hur länge har Du varit kund i de butiker Du angav l lörra frågan? Ange antal år eller antal månader om det är kortare tid än ett år.
Antal är / Antal månader
en m
a min'Förstahandsbutik" under i_i_.i i_i—i ml (Ul b min'Andrahandsbutik' under i__i__i i_i—J (75 (77) c min'Trediehandsbutik' under LJ__i i_.i_i
Uppfattning om din "förstahandsbutik"
Om Din "förstahandsbutik" är "Rätt Pris" ——> Gå till fråga 4
3 Beskriv Din 'törstahandabutlk' genom att markera ett kryss på skalorna
för de egenskaper som anges med fet stil här nedan. Du skall alltså ange ] vilken grad Du tycker att en viss egenskap ([ ex prisnivå) i stort sett stämmer in på Din 'företahandabutik'.
OBS! Skalornas svarsalternatlv varierar! OBS!
Egenskaper hos Din 'törstahandsbutlk'
3 Den allmänna prisnivån
b Kvalitetsnivån på kött
c Kvalitetsnivån på frukt och grönsaker
d Kvalitetsnivån på konserver
e Mitt förtroende för min 'förstahands— butik" vad gäller pris i lörhållande till kvalitet, dvs "vad jag låri kvalitet för
mina pengar"
l Personalens kunskaper om sortimentet
g Personalens lyhördhet tlll syn- punkter och önakemål från kunder
h Möjligheten att välja mellan olika märken och fabrikat
Mycket Ganska Varken låg låg låg eller hög
till
[_]. l'z 1—3
till
Di
Ganska h ög
[Ja
[_]4
134
[14
Mycket hög
[5
L 5
Vet ej
(0'.
Dr
Mycket liten
(00
Ganska liten
lj:
lila
Varken lileneller stor
[ja
f.;Jn
Da
Ganska slor
fis
Ds
Mycket Stor
f_ile
Vet ei
[je
Egenskaper hos Din 'lörstahandsbutlk'
; Varomas placering i butiken
k Utrymme i gångerna mellan hyllor och diskar
Mycket dåligt (kund - ovänligt)
E].
[Ju
Ganska dåligt
D,
f_lz
Varken dåligt eller bra
[ja
[ja
Ganska bra
Mycket bra (kund- vänligt)
Ds
Vet ej
(sq l Prismårkntngenibutiken Di |__J2 [_ja Lla [_]s [___]a Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet ej sällan sällan sällan ofta ofta eller otta Pil
m Förändringar i sortimentet
n Att nå varor/att plocka till sig varor
Mycket svårt
(sa
Du
Da
Ganska svårt
[:]:
Varken svårt eller enkelt
D:
[34
Ganska enken
[ja
Ds
Mycket enken
De
Vet ej
o Tiden som det tar vid utgånga- kassorna
Mycket kort
(90
DI
Mycket
operson-
lig
(94
p Atmosfären (stämningen) i butiken Dt
Ganska kort
[32
Ganska operson-
lig
[:]:
Varken kort eller lång
[ja
Varken operson— lig eller personlig
[:]:
Ganska lång
Da
Ganska personlig personlig
[34 [35 De
Mycket lång
Mycket
Vet ej
Vet ej
Uppfattning om butiken "Rätt Pris" i Enköping
Om Du aldrig har glort några inköp I butiken "Rätt Pris" sätt ett kryss ' rutan här nedan och gå till fråga 6
(95) [:] 1 —-—> Gå till fråga 6!
Beskriv butiken 'Rätt Pria' genom att markera ett kryss på skalorna för de egenskaper som anges med fet stil här nedan. Du skall alltså ange I vilken grad Du tycker att en viss egenskap (t ex prisnivå) ! stort sett stämmer In på butiken 'Rätt Prls'.
OBS! Ska/ornas svarsalternatlv varierar! OBS!
Egenskaper hos butiken Mycket Ganska Varken Ganska Mycket 'Ftätt Prls' låg låg låg eller hög hög ________________ hög
m ,... ..
a Den allmänna prisnivån [_]1 [[2 [ja [:44 US en b Kvalitetsnivån på kött [31 [_[2 [_[3 [_a [__—[5
:: Kvalitetsnivån på frukt och m
groneaker [11 [32 D3 [24 [15
m
d Kvalitetsnivån på konserver [jr [32 [___a [[4 De
9 Mitt förtroende lör butiken 'Flått Pris" vad gäller pris i förhållande till kvalitet, dvs 'vad jag fåri kvalitet för (icq
mina pengar" [11 Eiz [33 D,, [:i-" l Personalens kunskaper om (rov)
sortimentet [11 _[i2 [:a [34 [__—[5
g Personalens lyhördhet till ayn-
Vet e)
De [36
De
punkter och önskemål från (tua kunder [_]1 [__]2 ms [.ja [_]5 ms Mycket Ganska Varken Ganska Mycket liten liten Iiteneller stor stor stor h Mölllgheten att välla mellan (m olika märken och fabrikat [__—]1 D2 DG [34 [:i—5 [is i Mölllgheten att välla mellan (rug
Egenskaper hos butiken "Rått Pris'
___—__—
) Varomas placering i butiken
k Utrymme l gångarna mellan hyllor och diskar
! Prlsmårkningen i butiken
Mycket Ganska dåligt dåligt (kund-
ovänligt)
("8
13, [12
Dt Ijz
('D?)
Varken Ganska dåligt bra eller bra
Da
De
Mycket
(kund- vänligt)
Vet ei
De
Dt
LJ:
Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet ej sällan sällan sällan ofta olla
eller olla ('N') ___
m Förändringar i sortimentet [ _[t [ [2 [__[3 [__th Lls [ [[6 Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Vet ej svårt svårt svårt enkelt enkelt
eller enkelt (ras
n Att nå varor/att plocka till sig varor
Mycket Ganska kort kort 0 Tiden som det tar vid utgångs- (nm '
kassorna [j, [:|2 Mycket Ganska operson- operson- lig lig (in) p Atmosfären (stämningen) i butiken Di [i]:
DI [:]:
Varken Ganska kort eller lång läng
Varken operson- lig eller personlig
DJ Da
Ganska
Mycket lång
Mycket
personlig personlig
(35
Vet ej
De
5 Vilket av nedanstående alternativ beskriver bäst Dina inköp hos butiken 'Rått Pris'? rna [:[ 1 Jag gör i princip samtliga dag/lyranI/h/ra'p hos "Rätt Pris'. [3 2 Vissa dagI/yvararköper ]ag regelbunderhos "Rätt Pris'. [] 3 Jag gör endast mindre och sporadiska inkäp hos "Rätt Pris'. Om Du endast angivit en butik vid fråga 1 ——> Gå till fråga 7 6 Varför gör Du Dina dagligvaruinköp i flera butiker?
Våli ut och rangordna :! orsaker till att Du köper dagligvaror i flera butiker. Gör så här! Väl) först ut tre orsaker ur listan här nedan. Rangordna därefter dessa genom att markera den främsta orsaken med 1, den näst främsta orsaken med 2 och den tredje orsaken med 3.
Att jag gör iivsmedelslnköp i flera butiker beror främst på att valet av buiik påverkas av:
nu» [_| 3 vad jag skall köpa (köper t ex kött i en butik och tvättmedel i annan)
in)
b butikernas veckoannonsering tilifälleiiga priserbiudanden
us) [_| 0 hur mycket varor iag skall köpa ('storköp' eller "kompletteringsköp') ua d var någonstans som jag råkar befinna mig, då det är aktuellt att köpa mat
m)
e skillnad i prisnivå mellan butiker för vissa varugrupper
E
lättheten att hitta bilparkering
no)
9 att [ag skall uträtta andra ärenden som t ex gå till Posten. banken eller apoteket
m) m [__| h att jag vill ha omväxling och variation utan någon annan speciell orsak
i annan orsak (skriv in nedan)
OBS rangordna endast 3 orsakeri
7 Vad är för Dig 'ett rimligt avstånd' mellan bostad och dagligvarubutik där Du kan tänka Dig att handla Din mat?
"&
Du
UpptilISOOm
501 —1000m(1 km) Meränt km-3km MeränSkm-skm Merän6km-10 km (1 mil) Mer än 10 km (1 mil)
& Hur många dagligvarubutiker med ett fullständigt sortiment finns inom 'det rimliga avstånd' från Din bostad som Du angav i föregående fråga?
(ln
Endast en butik
Två butiker
Tre butiker
Fyra butiker
Fem butiker eller flera
Ingen butik med fullständigt sortiment
(livsmedelsbutik)?
Vilka av följande fördelar har för Dig störst betydelse hos en dagligvarubutik
- Gör så han Läs färst igenom ”stan. Väg" ria/effe! ut och kryssa får 5 fördelar. Du behöver inte rangordna dom.
(124)
D
tm
[:l
il?!»
CI
till!
D
E
(041
C!
nu [] 1er D (1411)
i]
(ua
1 Sällan eller aldrig slut på varor 1 Sällan eller aldrig fel på kvittot] vid betalning
1 Sällan eller aldrig felmärkt pris på varor
1 Har kvällsöppet (öppet efter klockan 18.00)
1 Har bra med parkeringsplatser
1 Ligger närat ex Post. bank, apotek alternativt i stadens centrum
1 En artig personal
1 En personal som visar en personlig attityd till butikens kunder
1 En personal som har en hög kunskap om sortimentet
1 En personal som är lyhörd för individuella kundönskemål
(125
[:] 1
(0.71
[:| 1
(I?!»
[:|
(lal) [] 1 (il?) L] 1 (1:15)
Li
(lim LJ "CUI [_] 1 (141)
[3 1
("J)
lj 1
.4
..
Tydlig information om produkter och priser i annonser eller annonsblad
Prismärkning (prislapp) på varje vara
Många tilifälleiiga prisnedsättningar/ extrapriserbjudanden
Tydlig information om produkter och priser på hyllkanten
Många "öppna" utgångskassor
En ljus och fräsch lokal
Inga stora "pallat” med varor
Stort urval av olika varianter. märken och fabrikat av samma vara
Välkända varumärken i sortimentet
Manuell betjäning av kött, charkuterier, ost. fisk och/eller bröd
10
11
Gör en utvärdering av de dagligvarubutiker som finns i Enköping - utifrån Din samlade bedömning av butikernas iör- och nackdelar!
Detta gör Du genom att välja ut högst tre butiker ur listan här nedan och notera motsvarande bulikssiftra. Rangordna dessa butiker genom att placera en butik på första plats, en annan på andra plats och ytterligare en på tredje plats,
(144 Lista över livsmedelsbutiker i Enköping:
På första plats placerar jag butik nr [_|—[
(101
På andra plats placerar jag butik nr [_l—[
(MBI
På tredje plats placerar jag butik nr |__[_[
01 ICA Bergvreten 06 0 2 EJ:s Livs (ICA) o 7
o 3 Stjärnköp (ICA) o a 0 4 ICA Vårfruhalien 0 9
05 Västerhallen 1 o
Domus Stormarknad
Konsum, Sanna
Servus. Enögla Rätt Pris
Bensinstation som säljer livsmedel som OK, BP eller Statoil
11 Annan butik: ......................................................... Nedan följer ett antal påståenden om Dlna inköpsvanor och Ditt Intresse för olika aspekter som gäller mat och Iivsmedelsprodukter.
Gör så här! Ta ställning till om dessa påståenden stämmer eller liite med Ditt beteende eller Dina attityder, För varje påstående kryssmarkerar Du ensvarsalternaliv!
Stämmer Stämmer Stämmer Slämme Stämmer inte alls ganska varken ganska helt och dåligt bra eller bra hållet dåligt
a Jag läser alltid olika butikers veckoannonser i usa,
dagstidningen [11 le D3 |:]4 [___]5 D Jag är mycket angelägen att välja miljövänliga (låt)
tvätt-. disk— och rengöringsmedel [""], ['"'12 [_]; [ju ["*]5 c Jag försöker på olika sätt hålla nere usa
matkostnaderna [_]1 [_[2 [33 [_[4 l—[5 d Jag storhandlar vissa basvaror för en längre usr
period än en vecka framåt |:], [_]2 [33 De [35
054) e Jag köper mat i olika butiker Di [jz [33 De [_]5 i Jag vill alltid veta vad som ingår i de livsrnedei (1551 som '39 kom" [31 Ijz [Zia Cia Ds
9 Jag är mycket noggrann med att de råvaror som jag använder i matlagningen är av högsta (le
kvalitet D' D? D3 84 [35 h Jag är mycket märkesbunden. det gäller nm
flertalet livsmedel L J ' |__]? LJJ LIA [_J5 i Jag skulle vilja lära mig mer om sambandet usa
10
Stämmer Stämmer inte alls ganska
dåligt ] Jag tar aldrig s k larmrapporter som gäller sam- (iw) bandet mellan kosten och hälsan — på allvar [[I [32 k Jag eller någon annan i hushållet bmkar skriva nm en inköpslista innan jag går till butiken [] EJ? i På fritiden/under veckosluten är matlagningen (lut) lite av en hobby för mig ['"[1 [ '[2
Stämmer Stämma Stämmer varken ganska bra eller bra dåligt
[:]; [ja Da Da l—ia lula
helt och hållet
Bakgrundsfrågor
Nedan följer ett antal frågor om Dig och Ditt hushåll. Vi ber Dig att markera med ett kryss för det som
gäller för Dig! Hur länge har Du varit bosatt i Enköping?
D1 Mindre än2år [:]: 2—5år De 6—10år DA Merän10år
[:[ 1 Kvinna D 2 Man
Hur gammal är Du?
('N)
[] 1 Yngre än 30 år |__'] 2 30 _ 39 år [3 3 40 — 54 år I] 4 55 — 64 år [:] s 65 år eller äldre
11
15 Hur många personer år Nl i Ditt hushåll? Räkna även med Dlg självt nea D 1 1 person I:] 2 2 personer D 3 3 personer D 4 4 personer D 5 5 personer D 5 6 personer eller flera 16 Finns det hemmaboende barn yngre än 18 år i hushållet? UM D 1 Ja E] 2 Nej 17 Förvirvsarbefar Du förnärvarande? (167) Gl Ja. heltid _» Gåtill fråga 19 |:] 2 Ja. deltid —> Gå till fråga 19 De Nej ——>Gåtillfräga18 18 Är Du för närvarande ........... ? ilsa |:] 1 Hemmaarbetande [] : Tjänstledig [] : Studerande D 4 Pensionär (även sjukpensionär) D 5 Långtidssjukskriven l:] a Arbetslös . D 7 Annat. beskriv ........................................................................................................................ 19 Vilken är Dln högsta skolutbildning?
(IBS) B 1 Folkskola. grundskola. realskola eller motsvarande
D 2 Gymnasieskola
D : Högskolal eller universitet
12
20 Vilken Inkomst hade Ditt hushåll under 1991 innan skatten var dragen? Räkna den sammanlagda lnkomsten för alla | hushållet.
' Med inkomst menar vi/a'n och penS/bn och ill/(ams! från eget fåretaglam'bm/r sam!
bidrag av 0/I7fä sbg!
[31 0-100 000 kr
[I] 2 100 001 — 200 000 kr [] 3 200 001 — 300 000 kr [] 4 Mer än 300 000 kr
Tack för hjälpen!
Kontrollera att Du inte glömt att svara på någon fråga och sänd in enkätsvaret i svarskuvenet och posta det helst idag.
Inget frimärke behövs.
Statens offentliga utredningar 1992
Kronologisk förteckning
1. Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningcns villkorihögskolan. U. 2. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne ån ute. M. 3. Psykiskt stördas situation i kommunerna -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. S. 4. Psykiatrin i Norden —en jämförande perspektiv. S. 5. Koncession för försåkringssammanslumingar. Fi. 6. Ny mervärdesskattelag. — Motiv. Del 1. — Författningstcxt och bilagor. Del 2. Fi. 7. Kompetensutveckling - en nationell strategi. A. 8. Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. Fi. 9. Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 10. Ett nytt bolag för nmdradiosändningar. Ku. 11. Fastighetsskatt. Fi. 12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13. Bundna aktier. Ju. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. 15. Ledning och ledarskap i högskolan — några perspektiv och möjligheter. U. 16. Kroppen efter döden. S. 17. Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. S. 18. Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. S. 19. Långtidsutredningen 1992. Fi. 20. Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. S. 21. Bostadsstöd till pensionärer. S. 22.EES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23. Kontrollfrågor i tulldatoriseringcn m.m. Fi. 24. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten mcd 3-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26. Rätten till folkpension — kvalifikationsregler i internationella förhållanden. S. 27. Årsarbetstid. A. 28. Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. Fi. 29. Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. S. 30. Kreditförsäkring — Några aktuella problem. Fi. 31.Lagstiftning om satellitsåndningar av TV-programKu. 32. Nya Inlandsbanan. K. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? C. 34. Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. 35.Kart— och måtningsutbildningari nya skolformer. M. 36. Radio och TV i ett. Ku.
37. Psykiatrin och dess patienter — levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling. S. 38. Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. U.
39. Begreppet arbetsskada. S. 40. Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. Fi. 41. Angående vattenskotrar. M.
42. Kretslopp — Basen för hållbar stadsutveckling. M. 43. Eoocycles — The Basis of Sustainable Urban Development. M. 44. Resurser för högskolans grundutbildning. U. 45. Miljöfarligt avfall — ansvar och riktlinjer. M. 46. Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka — forskning kring service, stöd och vård. S. 47. Avreglerad bostadsmarknad. Del II. Fi. 48. Effektivare statistikstyming — Den statliga statistikens finansiering och samordning. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen. C. 50. Avgifter och högkostnadsskydd inom åldrc- och handikappomsorgen. S 51. Översyn av sjöpolisen. Ju. 52. Ett samhälle för alla. S. 53. Skatt på dieselolja. Fi. 54. Mer för mindre — nya styrfonner för barn- och ungdomspolitiken. C. 55. Råd för forskning om transporter och kommunikation. K. Råd för forskning om transporter och kommunikation. Bilagor. K. 56. Färjor och farleder. K. 57. Beskattning av vissa naturafönnåner m.m. Fi. 58. Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. M. 59. Låraruppdraget. U. 60. Enklare regler för statsanställda. Fi. 61.Ett reformerat åklagarvåsende. Del. A och B. Ju. 62. Forskning och utveckling för totalförsvaret — förslag till åtgärder. Fö. 63. Regionala roller — en perspektivstudie. C. 64. Utsikt mot framtidens regioner — sju debattinlägg. C. 65. Kartboken. C. 66. Västsverige — region i utveckling. C. 67. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del 1. Fi.
68. Långsiktig miljöforskning. M. 69. Meningsfull vistelse på asylförlåggning. Ku. 70. Telelag. K. 71. Bostadsförmedling i nya former. Fi. 72. Det kommunala medlemskapet. C.
Statens offentliga utredningar 1992
Kronologisk förteckning
73. Välfärd och valfrihet — service, stöd och vård för psykiskt störda. S. 74. Prova privat — Provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspektiv. N. 75. Ekonomisk politik under kriser och i krig. Fi. 76. Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetän- kande. Skogspolitiken inför 2000—talet. Bilagor 1. Skogspolitiken inför 2000—talet. Bilagor 11. Jo. 77. Psykiskt störda i socialförsäkringen —- ett kunskapsunderlag. S. 78. Utredningen om vissa internationella insolvens- frågor. Ju. 79. Statens fastigheter och lokaler — ny organisation. Fi.
80. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. Ju. 81. Trafikpolisen mer än dubbelt bättre. Ju.
82. Genteknik — en utmaning. Ju. 83. Aktiebolagslagen och EG. Ju. 84. Ersättning för kränkning genom brott. Ju. 85. Förvaltning av försvarsfastigheter. Fö. 86. Ett nytt betygssystem. U. 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG -— förslag om vegeta- biliesektom, livsmedelsexporten och den ekolo giska produktionen. Jo. 88. Veterinär verksamhet — behov, organisation och finansiering. 10. 89. Bostadsbidrag — enklare — rättvisare — billigare. S. 90. Biobränslen för framtiden. Jo. 91. Biobränslen för framtiden. Bilagedel. Jo. 92. Pliktleverans. U. 93. Svensk skola i världen. U. 94. Skola för bildning. U. 95. Den svenska marknaden för projektkapital — statens nuvarande och framtida roll. N. 96. Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Ku. 97. Sparar vi för lite? Hushållssparandet i samhälls- ekonomin. Fi. 98. Kommunernas socialbidrag — en kartläggning av normer, kostnader m.m. S.
99. Rådgivningen inom jordbruket och trädgårds- näringen. Jo. 100. Staten och arbetsgivarorganisationema. Fi. 101. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. Fö. 102. Myndighetemas förvaltningskostnader — budgetering av pris- och löneförändringar. Fi.
105. Administrativt stöd till Försvarsmakten. Fö. 106. Civilbefälhavama. Fö. 107. Kulturstöd vid ombyggnad. Ku. 108. VAL, Organisation Teknik Ekonomi. Ju. 109. Investeringar i arrendejordbruket och andra arrenderättsliga frågor. Ju. 110. Information och den nya InformationsTeknologin -— straff— och processrättsliga frågor m.m. Ju. 111. Den framtida skogsvårdsorganisationen. 10. 112. Administrationen i kanslihuset. Klara administrationen — Bilaga. Fi. 113. Lag om företagsrekonsmrktion. Ju. 114. Malmöregionens trafiksystem. Överenskommelse om åtgärder i trafikens infrastruktur. K. 115. Kontroll i konkurrens —— avveckling av AB Svensk Bilprovnings monopol på kontrollbesiktning. K. 116. Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. A. ] 17 . Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av ändrade köpvanor i dagligvanrhandeln. Jo.
Statens offentliga utredningar 1992
Systematisk förteckning
J ustitiedepartementet
Bundna aktier. [13] EES-anpassning av kreditupplysningslagcn. [22] Översyn av sjöpolisen. [51] Ett reformerat åklagarväsende. Del A och B. [61] Utredningen om vissa internationella insolvens— frågor. [78] Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. [80] Trafikpolisen mer än dubbelt bättre. [81] Genteknik — en utmaning. [82] Aktiebolagslagen och EG. [83] Ersättning för kränkning genom brott. [84] VAL, Organisation Teknik Ekonomi. [108] Investeringar i arrendejordbruket och andra arrende- rättsliga frågor. [109] Information och den nya InformationsT eknologin — straff- och processrättsliga frågor m.m. [110] Lag om företagsrekonstruktion. [113]
Försvarsdepartementet
Forskning och utveckling för totalförsvaret — förslag till åtgärder. [62]
Förvaltning av försvarsfastigheter. [85] Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. [101] Administrativt stöd till Försvarsmakten. [105] Civilbefälhavama. [106]
Socialdepartementet Psykiskt stördas situation i kommunerna
_en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden — ett jämförande perspektiv. [4] Kroppen efter döden. [16] Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [ 17] Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. [18] Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. [20] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Rätten till folkpension — kvalifikationsregler i internationella förhållanden. [26] Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. [29] Psykiatrin och dess patienter —— levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling. [37] " Begreppet arbetsskada. [39] Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka — forskning kring service. stöd och vård. [46] Avgifter och högkosmadsskydd inom äldre— och handikappomsorgen. [50] Ett samhälle för alla. [52]
Välfärd och valfrihet — service, stöd och vård för psykiskt störda. [73] Psykiskt störda i socialförsäkringen — ett kunskaps- underlag. [77] Bostadsbidrag —- enklare — rättvisare — billigare. [89] Kommunernas socialbidrag — en kartläggning av normer, kostnader m.m. [98]
Kommunikationsdepartementet
Nya Inlandsbanan. [32] Råd för forskning om transporter och kommunikation. Råd för forskning om transporter och kommunikation. Bilagor. [55] Färjor och farleder. [56] Telelag. [70] Malmöregionens trafiksystem. Överenskommelse om åtgärder i trafikens infrastruktur. [114]
Kontroll ikonkurrens —— avveckling av AB Svensk Bilprovnings monopol på kontrollbesiktning. [115]
Finansdepartementet
Koncession för försäkringssammanslutningar. [5]
Ny mervärdesskattelag.
— Motiv. De] 1. — Författningstext och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. [8] Fastighetsskatt. [11]
Långtidsutredningen 1992. [19] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Avreglerad bostadsmarknad. [24]
Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. [28] Kreditförsäkn'ng -— Några aktuella problem. [30] Risk— och skadehantering i statlig verksamhet [40] Avreglerad bostadsmarknad, Del II. [47] Effektivare statistikstyming — Den statliga statistikens finansiering och samordning. [48]
Skatt på dieselolja. [5 3] Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. [57] Enklare regler för statsanställda. [60] Fortsatt reformering av löretagsbeskattningen. Del 1. [67] Bostadsförrnedling i nya former. [71] Ekonomisk politik under kriser och i krig. [75] Statens fastigheter och lokaler — ny organisation. [79] Sparar vi för lite? Hushållssparandet i samhälls- ekonomin. [97] Staten och arbetsgivarorganisationema. [100] Myndigheternas förvaltningskostnader
Statens offentliga utredningar 1992
Systematisk förteckning
Administrationen i kanslihuset. Klara administrationen — Bilaga. [112]
Utbildningsdepartementet
Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor
i högskolan. [1] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledning och ledarskap i högskolan — några perspektiv och möjligheter. [15] Utvärdering av försöksvcrksarnheten med 3—årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Fristående skolor. Bidrag och elevavgiftcr. [38] Resurser för högskolans grundutbildning. [44] Läraruppdraget. [59] Ett nytt betygssystem. [86] Pliktleverans. [92] Svensk skola i världen. [93] Skola för bildning. [94]
Jordbruksdepartementet
Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetänkande. [76] Skogspolitiken inför 2000—talet. Bilagor 1. [76] Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor II. [76] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG — förslag om vegetabilie- sektorn, livsmedelsexporten och den ekologiska produktionen. [87] Veterinär verksamhet _ behov, organisation och finansiering. [88] Biobränslen för framtiden. [90] Biobränslen för framtiden. Bilagedel. [91] Rådgivningen inom jordbruket och trädgårdsnäringen. [99] Den framtida skogsvårdsorganisationen. [111] Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. [117]
Arbetsmarknadsdepartementet
Kompetensutveckling » en nationell strategi. [7] Årsarbetstid. [271
FHU92 [103] Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. [116]
Kulturdepartementet
Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] Lagstifuiing om satellitsändningar av TV-program. [31] Radio och TV i ett. [36] Meningsfull vistelse på asylförläggning. [69] Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96] Kulturstöd vid ombyggnad. [107]
Näringsdepartementet
Prova privat- Provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspektiv. [74] Den svenska marknaden för projektkapital — statens nuvarande och framtida roll. [95]
Civildepartementet
Ekonomi och rätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamheti folkrörelsernas tjänst? [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningcn.[49] Mer för mindre —— nya styrfonner för barn- och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller — en perspektivstudie. [63] Utsikt mot framtidens regioner — sju debattinlägg. [64] Kartboken. [65] Västsverige — region i utveckling. [66] Det kommunala medlemskapet. [72]
Miljö- och naturresursdepartementet
Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2] Fastighetsdalasystemets datorstruktur. [34] Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer. [35] Angående vattenskotrar. [41] Kretslopp — Basen för hållbar stadsutveckling. [42] Ecocycles — The Basis of Sustainable Urban Develop- ment. [43] Miljöfarligt avfall — ansvar och riktlinjer. [45] Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utveck- las om vi ingenting gör. [58]
Långsiktig miljöforskning. [68]
Vår uppgift efter Rio — svensk handlingsplan inför 2000-talet. [104]
KUNGL. BIBL. 1992 -12—1 8
(* Tp: .._- 4.»-
i
.: ”==—m.m
