SOU 1993:3
Ersättning för kvalitet och effektivitet : utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning : delbetänkande
Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet
Genom beslut den 20 augusti 1992 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, att tillkalla en kommitté med uppdrag att dels utveckla det nya resurstilldelningssystem för uni— versitet och högskolor som föreslagits i proposition l992/93:l Universitet och högskolor — Frihet för kvalitet, dels följa införandet av detta.
Med stöd av detta bemyndigande tillsattes kommittén den 1 september 1992. Kommittén har antagit namnet Resursberedningen.
I kommitténs arbete har följande ledamöter, sakkunniga och experter deltagit.
Ledamöter: statssekreterare Bjarne Kirsebom (ordförande) rektor Mårten Carlsson högskoledirektör Lars Ekholm professor Lennart Hjalmarsson rektor Inge J onssson rektor Lillemor Kim rektor Ingemar Lind vice VD Jan Martinsson högskolelektor Ingegerd Palmér
Sakkunniga: vice ordförande Magnus Börjesson departementsrådet Sonja Dahl departementsrådet Leif Lindfors departementsrådet Gunnar Wetterberg
Experter:
byråchef John Furstenbach avdelningsdirektör Kjell Gunnarsson ekonomichef Inga—Stina Hansson kanslichef Wanda Klintberg
De förslag som diskuterats i kommittén har som regel beretts i en tek- nisk grupp som bestått av ovan nämnda experter, konsulten Ernst Nilsson och kommitténs sekretariat.
Kommitténs sekretariat har bestått av departementssekreterare Lena Erikssson och ämnessakkunnig Ann Fritzell, vilka förordnades den 1 sep- tember 1992. I sekretariatsuppgifterna har också departementssekreterare Inger Eriksson, Utbildningsdepartementet medverkat.
Regeringen har till kommittén den 1 oktober 1992 överlämnat skrivelse från högskoleenheter med teknisk utbildning den 8 oktober 1991 angåen- de styr— och anslagssystem för handläggning.
Beredningen överlämnar härmed sitt betänkande Ersättning för kvalitet SOU 1993:3 och effektivitet — Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning.
Särskilt yttrande har avgivits av Magnus Börjesson. Resursberedningen kommer att avge ytterligare betänkanden under år 1993.
Stockholm i januari 1993
Bjarne Kirsebom
Marten Carlsson Lars Ekholm Lennart Hjalmarsson Inge Jonsson Lillemor Kim Ingemar Lind Jan Martinsson Ingegerd Palmér
/Ann Fritzell Lena Eriksson
Rättelseblad
ERSÄTTNING FÖR KVALITET OCH EFFEKTIVITET
Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning
SOU I 993 :3
. Sid 59, Bilaga 5 Under rubriken: T-sektom Sam Nat Tek Ingenjörs- 5 15 80 Civ.ingenjörs- 10 35 55 Mat-nat.vetenskap— 100 Rättat till: T-sektom Sam Nat Tek Ingenjörs- 5 15 80 Civ.ingenjörs- 10 35 55 Mat-nat.vetenskap- 100
. Sid 61, Bilaga 6 Under rubriken: Antal hpr (snitt)
Antal helårsprestationer...för budgetåret 1990/91: Humanistiskt område (Hum):92,02%
Rättat till: Humanistiskt område (Hum):69,92%
Sammanfattning av Resursberedningens förslag ............. Definitioner ............................................
1 Inledning ......................................... 1.1 Utgångspunkter .................................... 1.1.1 Incitament för kvalitet och effektivitet .............
1.1.2 Beslutade riktlinjer för resurstilldelningssystemet . . . . 1.2 Uppdraget ........................................
2 Det nya resurstilldelningssystemet .................... 2.1 Utbildningsuppdraget ............................... 2.2 Studentpengen ..................................... 2.2.1 Utgångspunkter ............................... 2.2.2 Olika syften med studentpengen .................. 2.2.3 Utformning av studentpengen .................... 2.3 Ersättning för studieresultat ........................... 2.3.1 Utgångspunkter ............................... 2.3.2 Examina ..................................... 2.3.3 Helårsprestationer ............................. 2.4 Högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng — takbelopp ....................................... 2.5 Lokaler ........................................... 2.6 Inredning och utrustning ............................. 2.7 Kvalitetspremie .................................... 2.8 Ersättning för särskilda åtaganden ......................
3 Tillämpningen av det nya resurstilldelningssystemet 3.1 Principer för resurstilldelningen ....................... 3.1.1 Studentpeng .................................. 3.1.2 Ersättning för helårsprestationer .................. 3.1.3 Kvalitetspremien .............................. 3.1.4 Ersättning för särskilda åtaganden .................
3.2 Likviditetsfrågor ................................... 3.3 Användning av erhållna medel ........................ 3.4 Effekter av ett nytt resurstilldelningssystem .............. 3.5 Administrativa konsekvenser ......................... 3.5.1 Andra förändringar ............................. 3.5.2 Ledning och planering .......................... 3.5.3 Ekonomisk redovisning ......................... 3.5.4 Studiedokumentation ........................... 3.5.5 Antagning och studievägledning ..................
7
9
11 11 11 12 12
15 15 16 16 16 17 18 18 18 19
20 20 21 21 21
23 23 23
26 27 28 28 28 29 29 30
4 Anslag och redovisning ............................. 31 4.1 Förutsättningar ..................................... 31 4.1.1 Universitets och högskolors speciella förutsättningar . . 31 4.1.2 Statsfmansiella förutsättningar ................... 32 4.2 Förslag till nytt anslagssystem för universitet och högskolor . 32 4.3 Nya krav på redovisning m.m. ........................ 34 5 Beräkningsmodell som grund för utformning av utbildnings- uppdragen avseende perioden 1993/94—1995/96 ......... 35 5.1 Behovet av en övergångsmodell ....................... 35 5.2 Förslag till övergångsmodell .......................... 35 Särskilt yttrande av Magnus Börjesson .................... 39 Bilagor Bilaga ] Kommittédirektiv .............................. 41
Bilaga 2 Utbildningsuppdrag avseende Universitetet i Y—stad för
perioden 1993/94—1995/96 ...................... 47
Bilaga 3 Beräkning av ersättning för helårsprestation och
studentpeng .................................. 5 1
Bilaga 4 Eventuella effekter av ett nytt resurstilldelningssystem 53
Bilaga 5 Schabloner för omräkning av årsstudieplatser från linjer
m.m. till utbildningsområden ..................... 59
Bilaga 6 Tillämpning av beräkningsmodell avseende budgetåren
1993/94» 1995/96 .............................. 61
Sammanfattning av Resursberedningens förslag
Resursberedningens förslag till utformning av det nya resurstilldelnings- systemet för grundläggande högskoleutbildning följer de riktlinjer som anges i propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor — Frihet för kvalitet. Detta innebär en övergång från ett resurs— och kostnadsbaserat till ett mål— och resultatinriktat system.
1 ett utbildningsuppdrag dokumenteras resultatet av budgetdialogen mellan utbildningsdepanementet och ett universitet eller en högskola av- seende grundutbildningen för aktuell treårsperiod. Av Utbildningsuppdra- get framgår ramarna för den verksamhet universitetet eller högskolan skall bedriva och de ersättningar för detta som kan påräknas. Där anges också det högsta antal helårsstudenter och helårsprestationer som kan ge ersättning under treårsperioden samt den högsta samlade ersättningen för dessa, ett takbelopp. Takbeloppet anges för vart och ett av budgetåren i treårsperioden.
Verksamheten skall organiseras i kurser. Dessa hänförs till olika utbild- ningsområden. Utbildningsområdena motsvarar i stort de traditionella fa- kultetsområdena samt undervisnings— och vårdutbildningsområdena, det konstnärliga området och övrigt.
Utbildningsområdena utgör den lägsta nivå för vilken kvantitativa mål anges avseende helårsprestationer. Vad gäller vissa examina kan stats- maktema dock ange mål på en större detaljnivå. De belopp som skall till- lämpas per capita för studentpeng och ersättning för helårsprestationer anges också per utbildningsområde. Formerna för ersättning för de konst- närliga utbildningarna samt de konstnärliga inslagen i vissa lärarutbild— ningar ingår inte i beredningens överväganden. För särskilda åtaganden tilldelas ersättningar som komplement till de per capita beräknade ersätt- ningarna. (Se vidare avsnitt 2.1)
Studentpeng och ersättning för helårsprestationer beräknas efter bud— getårets slut på grundval av det antal helårsstudenter och helårsprestatio- ner som universitetet eller högskolan redovisar. För att ge universitet och högskolor rörelsekapital och för att uppnå en jämnare belastning på stats- budgeten betalas 90 procent av takbeloppet förskottsvis ut ränteneutralt med en tolftedel per månad. Resterande ersättning (högst 10 procent) be— talas till universitetet eller högskolan i samband med att det totala ersätt— ningsbeloppet slutligt tilldelas. (Se vidare avsnitten 2.2—2.4 och 3.1—3.2)
Eventuella överskott av medel vid universitetet eller högskolan får ba- lanseras mellan budgetår oberoende av treårsperiodens avgränsning. Un- derskott måste också, sålänge de är av begränsad omfattning, balanseras till nästkommande budgetår. (Se vidare avsnitt 3.3)
Ur statsbudgetens synvinkel betraktas de medel som tilldelas universi- teten och högskolorna som bidrag (motsvarande gäller även fakultetsan- Slagen). Bidragen får användas på det sätt som universiteten och högsko- lorna finner långsiktigt mest ändamålsenligt. Kortsiktigt måste de givet- vis användas för att ge den utbildning som är en förutsättning för att
SOU 1993:3 Sammanfattning
åstadkomma de helårsprestationer och för att rekrytera och behålla det antal helårsstudenter som ger huvuddelen av inkomsterna för grundut- bildningen. (Se vidare avsnitt 4.2)
Universitetens och högskolornas ekonomiska redovisning kommer att vara fristående från anslagssystemet. De medel som universitetet eller högskolan har erhållit eller disponerar skall stå på räntekonto hos Riks- gäldskontoret. Den ekonomiska ställningen redovisas i balansräkning för varje budgetår. Underlag för riksredovisningen lämnas månadsvis för he- la verksamheten, oberoende av finansiär. (Se vidare avsnitt 4. 3)
Slutligen har Resursberedningen utarbetat en beräkningsmodell som kan ligga till grund för utformningen av utbildningsuppdragen avseende perioden ]993/94—1995/96. Enligt denna beräkningsmodell medger de ramar för antal ersättningsgrundande helårsstudenter och helårsprestatio- ner, som tillsammans med takbeloppet utgör de ekonomiska restriktioner— na, att samtliga universitet och högskolor under treårsperioden både kan öka sin prestationsgrad och sina intäkter räknat i fasta priser. Övergångs- vis — för budgetåret 1993/94 — garanteras samtliga universitet och hög- skolor minst samma anslagsnivå som för budgetåret 1992/93. (Se vidare kapitel 5)
SOU 1993:3 Sammanfattning
Definitioner
Examina, utfärdade examensbevis under perioden juli till och med juni respektive läsår.
Helårsprestation, antalet godkända studenter på en delkurs multiplicerat med delkursens poäng dividerat med 40.
Helårsstudenter, antalet för första gången registrerade eller fortsätt— ningsregistrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40.
Prestationsgrad, kvoten mellan antalet helårsprestationer och antal hel— årsstudenter. Om 100 helårsstudenter presterar sammantaget 85 helårs— prestationer är prestationsgraden 85 procent.
Resurstilldelning, tilldelning av medel, det beslut (i regleringsbrev re- spektive efter slutlig beräkning av studentpeng och ersättning för helårs- pretationer) enligt vilket medel ställs till universitetets eller högskolans förfogande.
Resurstilldelning, betalning, överföringen av tilldelade medel till uni- versitetets eller högskolans konto. Medel som tilldelats på förhand (i reg— leringsbrev) utbetalas normalt med en tolftedel per månad under budget— året.
Studentpeng, det belopp som utbetalas per helårsstudent. Detta belopp varierar för olika utbildningsområden.
Takbelopp, den högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng som ett universitet eller en högskola sammantaget kan erhålla. Takbelop- pet anges för vart och ett av budgetåren i en treårsperiod.
Täckningsbidrag, här använt i den företagsekonomiska betydelsen som det överskott som skall täcka samkostnader och eventuell vinst sedan sär- kostnadema frånräknats. (Särskilda medel för att täcka lönemerkostnader — även kallade täckningsbidrag — förekommer för övrigt inte fr.o.m. bud- getåret 1993/94.)
Utbildningsområde, ett verksamhetsområde inom grundutbildningen. Utbildningsområdena överensstämmer i stort med de traditionella fakul- tetsornrådena samt undervisnings— och vårdutbildningsområdena, det konstnärliga utbildningsområdet och övrigt.
SOU 1993:3 Definitioner
1. Inledning
1.1. Utgångspunkter 1.1.1 Incitament för kvalitet och effektivitet
De grundläggande förändringar för de statliga universiteten och högsko— lorna som inträffar den 1 juli 1993 innebär stor frihet för dessa att besluta om innehåll i och institutionella ramar för verksamheten. Statsmaktema överlämnar därmed ansvaret för mycket stora resurser till universiteten och högskolorna. En förutsättning härför har dock varit en ordning som innefattar kraftfulla incitament för kvalitet och effektivitet i resursutnytt— jandet.
En fungerande kvalitetssäkring är en nödvändig förutsättning för en re- surstilldelning till grundläggande högskoleutbildning som i huvudsak bygger på kvantitativa resultat. Universitet och högskolor har ett själv- klart intresse av och ansvar för att utforma internt fungerande system för uppföljning och utvärdering. Även om det nyinrättade Utvärderingssekre— tariatet kommer att ha ansvaret för nationella utvärderingar är kompetenta lärare och motiverade studenter avgörande kvalitetsfaktorer för all hög- skoleutbildning.
Huvudtanken i det nya resurstilldelningssystemet är således att det skall gynna de universitet och högskolor, som dels är attraktiva för stu- denterna, dels presterar goda studieresultat. Därmed ges den ansvariga ledningen på alla nivåer incitament till att förändra sådana faktorer som kan påverka rekryteringen och studieresultaten. Detta torde enligt bered- ningens bedömning i första hand leda till olika insatser för att förbättra undervisningen, t.ex. kompetensuppbyggnad hos lärarna, förbättrade exa- minationsformer, internationaliseringsåtgärder samt — inte minst viktigt — aktivare stöd till och uppföljning av den enskilde studenten.
En invändning som gjorts mot det föreslagna systemet har varit att det skulle kunna leda till en förskjutning av utbildningsutbudet mot vissa ty- per av ämnesområden och kurser, vars kostnader är låga. Detta kan ske på bekostnad av andra ämnesområden och kurser, t.ex. fördjupade kurser vars kostnader är mycket högre. Enligt beredningens bedömning torde det universitet eller den högskola som gör den typen av kortsiktiga re- sursoptimeringar att riskera sitt goda rykte. En sådan snedvridning av ut- bildningsutbudet kommer utan tvivel att uppmärksammas dels i den årli- ga uppföljningen, dels i utvärderingar av Utvärderingssekretariatet. Detta kommer med nödvändighet att påverka rekryteringen av studenter och kan som yttersta konsekvens leda till att rätten att utdela vissa kvalificera- de examina går förlorad.
SOU 1993:3 Kapitel 1
1.1.2. Beslutade riktlinjer för resurstilldelningssystemet
I propositionen Universitet och högskolor — Frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1) som nyligen har behandlats av riksdagen (bet. UbU3, rskr. 103) föreslås följande riktlinjer för det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning:
1. Inför varje treårsperiod bör för varje universitet och högskola utfor- mas ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten.
2. Huvuddelen av resurserna tilldelas varje universitet och högskola med en per capitatilldelning upp till det antal helårsprestationer eller exa- mina som anges i utbildningsuppdraget.
3. En del av anslaget skall fördelas på grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.
4. Studenternas val av utbildning och högskola skall påverka resurstill- delningen genom att det till varje student knyts ett belopp som tilldelas det universitet eller den högskola som studenten valt. Detta innebär att statsmakternas ställningstaganden till dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen i allmänhet kommer att vara mycket mer övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsra- mar. För varje universitet och högskola kommer en resursram att anges för all grundutbildning. Resurstilldelningen kommer att baseras på preste- rade resultat i stället för som i dag på antalet planerade nybörjarplatser. Vidare anges i propositionen att Högskoleutredningens slutbetänkande (SOU 1992:44) Resurser för högskolans grundutbildning skall ligga till grund för de överväganden om resursberäkningar för olika typer av ut- bildning som kommer att göras inför 1993 års proposition om grundut— bildning. En förutsättning för dessa resursberäkningar uppges vara dels att kända och enhetliga principer skall tillämpas, dels att alla kostnads- slag, dvs. lärarlöner, material—, utrustnings—, biblioteks—, inrednings—, lo- kalkostnader m.m., skall ingå.
1.2. Uppdraget
Med utgångspunkt i de riktlinjer för resurstilldelningssystemet som anges i propositionen 1992/93:1 skall Resursberedningen enligt sina direktiv (Dir. 1992z85 Bilaga ]) utforma förslag till hur dessa närmare skall till- lämpas. Således redovisas i detta delbetänkande ett förslag till närmare utformning av detta resurstilldelningssystem för grundutbildningen. Det bör kunna införas successivt under den kommande treårsperioden 1993/94—1995/96.
I enlighet med direktiven behandlar beredningen särskilt följande frå- gor:
1. Utformningen av de treåriga utbildningsuppdragen (avsnitt 2.1)
2. Principerna för den prestationsrelaterade ersättningen (avsnitt 2.3)
3. Utformningen av den studentanknutna ”rörliga” resursen, här kallad studentpeng (avsnitt 2.2)
SOU 1993:3 Kapitel I
4. Formerna och villkoren för tilldelning och utbetalning av medel till respektive universitet eller högskola (kapitel 4)
5. Övergången till det nya resurstilldelningssystemet för grundläggan- de högskoleutbildning (kapitel 5) Beredningens beräkningsmodell för övergång till det nya resurstilldel- ningssystemet har tillämpats av tekniska gruppen tillämpats på samtliga statliga universitet och högskolor inom utbildningsdepartementets områ- de med undantag av de konstnärliga högskolorna. Därvid har uppgifter inhämtats från utbildningsdepartementet vad avser
dels per capitaersättningar för olika utbildningsområden, baserat på en bedömning av de härför tillgängliga resurserna,
dels antalet årsstudieplatser och hur dessa fördelats från nuvarande lin— jer m.m. till de nya Utbildningsområdena.
Resursberedningen har inte tagit ställning till det siffermässiga utfallet av beräkningarna i modellen.
I detta betänkande behandlas inte * principerna för inkluderandet av kostnaderna för lokaler, inredning och utrustning i per capitaersättningen,
* valet av de kvalitetsindikatorer som tidigast fr.o.m. budgetåret 1994/95 skall utgöra grund för en del av resurstilldelningen till grundläg- gande högskoleutbildning,
* möjligheterna att relatera resurstilldelningen avseende forskning och forskanrtbildning till prestationsmått, eller
* förslag till erforderliga introduktionsinsatser på nationell nivå. Förslag i dessa frågor räknar Resursberedningen med att kunna fram- lägga under år 1993. Av beredningens uppdrag återstår därefter att följa genomförandet av det nya resurstilldelningssystemet.
SOU 1993:3 Kapitel 1
&??wa
”...,... ......mr'a'arrnriiw'iiiä' a...?
l ' (| | , | . ;åm'k __ __|__ ' ._|t "% "L' _"H' u'l'u'?! & rä'nl' "'|' li __,Lwä Lvl-1.1 ”Hmm-qg _ '|..| _-___, "SIL”:E' "' _-|.._|._H1_L_WW||£atgma " | ' ' f» '» |' - "' & ||” | '|'ng jimitul'urumr -.-.|_|' ä;" Albanian |
l|-Jur|t1t|)|"w i'l |. '."_. |.' 'in'-"""" Mä
; ""-"|||" mänimrlbnl "||: '._|'|'|_ HIF dimma
-'
"|E. '.lflur ||| kieltää ff.?få'å'iiiw
. H.H|1Ll.'l'!1'l'Ll'H '|'-'i' trailinuHLvd' .'
'Vi-hu with "W'1""'F!""' -' - " .t' '.l'.|".' "'.; ' "'|'—' | ' '|'. '|'" .'=_l|'.' |_'|"'.':"1..'||.'-""! ..f"' r." : [mm?-. I'm Jul,-|_' liyw _|||_ i]. '|'"' Fed-|| åk.. _ L_|__'||*5"i."|, 'if-Lf "':'äiwläår '.-._ | r ; aula-M
' gmnir'l-h cr ti _ LMM m" 'n' Imi låuallll'. '."""|:' ' ' """ 'u "'_'-'.' 'till-MME .Fnlr'lrulrltuit'tl'llrm... L'e"'l"'""'-'.' " mmm '!ll Mur-:ir |||-lurig! Wim-l itil munn'fjirh |.'.|...||..||||-r|-|||.1.L milk." humant-r. llmiwilll— mami-|||.» .Hbtitwiv hndwulr ii.-__ | ..ullrummmn-.shn|nn ' |. _ ..-..
ti,»; "! lif-FW
ir irpåprrmgm' " "J””,
Mud |namn-t' |.||r' r'lc' hkr-Jinge. fur ||.u|.'|.'.|.|..-|.||'||||..||||.r||||: l-ln'r' tur; .1- -l' manuia-nm |wm._| lllll Henrik—lingen |||-lip |l.'|| dl.-|||. fB'r' vi"-' .." En :ir-|| l'-,'-l.i.|l.n15'|'1c'r|-Ll: "ll'J lr-J Ihr-| minn-nm lkmh lll mu. tilt-lig. miu- nu . d,»: rit-lallwmhr-h en andra tll nunnan: Hämnarna? |Em m'n'mlil- ..lrilnlrmm- || lhr| mami-['|' |namn- "Dar hdn- mira . Jar ||. Mmm: ||._|l-|'| dl:|'Ll'."'||l'"l'|1'tI||"||l' inräknat-u:!) | Imi" "HI'PN'HM " ' " term.» n...: mami autumn- :'||-.||||||__|;|||'| hint. '| Blljanla' ||| ' nr. $l'. i'll-.-:"'-'| |'|||'.|'ru|'|dfInairrgitrlhthLi'rrupéuj—rrmj.||rmtr2.1.- 2, l'rirzuw'rm '.Hruunprulnr Luu nymfen-mm fill'ai'iiHJJl 3' |.l:11|':':1uu||-r-|.rt||' 'dl. n trutar.-||| inw- ”mhgu' Wii-ir glimt _.|u|'|l||'_|_||1;'e|||r-|_|||.||_|._|:_ " LL) - .
2 Det nya resurstilldelningssystemet
2.1. Utbildningsuppdraget
I den dialog som följer efter det att universitetet eller högskolan avgivit sin fördjupade anslagsfrarnställning utarbetas inom Utbildningsdeparte- mentet ett utbildningsuppdrag. Detta ges formen av en överenskommelse, där universitetet eller högskolan accepterar att genomföra en viss verk— samhet mot en viss ersättning.
”Kontrakt” mellan universiteten och staten förekommer i andra länder, t.ex. i Frankrike och Österrike. Naturligtvis är det inte i formell mening fråga om kontrakt mellan likaberättigade parter. Universiteten och hög- skolorna är myndigheter under regeringen. Överenskommelserna bör ses som bekräftelser på budgetdialogen.
I utbildningsuppdragen dokumenteras omfattningen av den grundut- bildning och verksamhet i samband med denna som universitetet eller högskolan skall genomföra under den kommande treårsperioden. Paral- lellt anges också den ekonomiska ersättning som kan påräknas och de åt- gärder för kvalitetssäkn'ng som kommer att vidtas. Utbildningsuppdragen utgör underlag för regeringens budgetpropositioner (eller motsv.) under treårsperioden.
Utbildningsuppdraget bör i princip omfatta följande delar: * De examina som universitetet eller högskolan har rätt att utfärda. * Det minsta antal av vissa examina som bör avläggas under treårspe- rioden.
* Det högsta antal helårsprestationer per utbildningsområde eller grupp av utbildningsområden som kan ge ersättning under treårsperioden.
* Det högsta antal helårsstudenter som kan utgöra underlag för betal— ning av studentpeng under treårsperioden.
* Den högsta sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och studentpeng - takbeloppet — för vart och ett av budgetåren under perio— den.
* Omfattningen av och ersättningen för konstnärliga utbildningar. * Finansierings— och likviditetsfrågor, dvs. hur ersättning skall tillde- las och inbetalas på universitetets eller högskolans konto samt vad som gäller om pris— och löneomräkning för de belopp som angivits i utbild- ningsuppdraget.
* Särskilda åtaganden. Exempel på särskilda åtaganden är garanti för vissa ämnen, särskilda utvecklingslnsatser och kostnader för verksamhet som i första hand inte resulterar i studenter eller studieresultat.
* Av utbildningsuppdraget skall också framgå vilka åtgärder universi- tetet eller högskolan åtar sig att vidta för att säkra kvaliteten i grundut- bildningen.
Ett fiktivt utbildningsuppdrag — för Universitetet i Y—stad — framgår av Bilaga 2.
SOU 1993:3 Kapitel 2
De belopp per capita som tilldelas som studentpeng och som ersättning för helårsprestationer bör ingå som en bilaga till utbildningsuppdraget. (Se vidare avsnitten 2.2.3 och 2.3.3 samt bilaga 3)
2.2. Studentpengen 2.2.1 Utgångspunkter
Enligt propositionen skulle ”en rörlig resurs” som varje aktiv student för med sig till universitetet eller högskolan kunna komplettera ersättning för helårsprestationer och fördelning på grundval av kvalitetsindikatorer som en form för resurstilldelning (prop. 1992/93zl s. 73). l Resursberedning- ens arbete har ”studentpeng” använts som benämning på denna ”rörliga resurs”. Bland annat undviks därigenom förväxling med den tidigare fö- rekommande rörliga resursen för forskning inom fakultetsanslagen.
De förslag som beredningen redovisar i det följande medger att stu- dentpeng också skall kunna betalas till fristående anordnare av högsko— leutbildning. Det gäller både avseende utformning av studentpengen och de administrativa förutsättningama för redovisning av verksamheten och utbetalning av studentpeng.
2.2.2. Olika syften med studentpengen
Studentpengen avser enligt propositionen att ge studenternas efterfrågan genomslagskraft både vad gäller val av utbildning och av universitet eller högskola. Inom ramen för propositionens beskrivning skulle studentpeng— en kunna tjäna flera olika syften. För att kunna ta ställning till hur stu- dentpengen skall utformas i detalj har beredningen försökt precisera syf- tet med studentpengen. Det ingår inte i förutsättningarna för det nya re- surstilldelningssystemet att kostnaderna för högre utbildning till någon del skall övertas av studenterna eller deras föräldrar.
Ett syfte bör kunna vara att ge universiteten och högskolorna incita- ment att sträva efter att få och behålla så många studenter som möjligt in— om ramen för sitt utbildningsuppdrag. I det nuvarande starkt översökta högskolesystemet är styreffekterna av en studentpeng begränsade. Dessa bör dock öka i framtiden när det ökade utbudet och den demografiskt be- tingade minskningen av antalet studiebenägna personer ger en bättre ba- lans mellan utbud och efterfrågan av högre utbildning.
Studentpengen kan också föra tankarna till tuition fees i Storbritannien. Dessa täcker en del av undervisningskostnaden och betalas av de lokala myndigheterna till respektive universitet. I det brittiska systemet har uni— versiteten möjlighet att anta studenter för vilka de endast erhåller tuition fees. Genom ett sådant system skulle universitet och högskolor ges ett in- citament att öka antalet studenter och därmed utvidga utbildningssyste— met till en för staten marginell kostnad. Om studentpengen överstiger den inom universiteten och högskolorna upplevda kostnaden för en tillkom-
SOU 1993:3 Kapitel 2
mande student kan den mycket lätt få en sådan expansiv effekt, vilket i det skisserade systemet också skulle vara till förfång för effektiviteten, eftersom betydelsen av att studenterna verkligen når resultat minskas.
Riksdagen har nyligen bifallit förslag om resursförstärkningar till grundutbildningen (prop. 1992/93:42, bet. UbU5, rskr. 159). Dessa avser dels en ökning av högskoleutbildningens volym, dels resurstillskott för att stärka kvaliteten i grundutbildningen. Mot bakgrund av en allmänt omfat— tad uppfattning att den fortsatta utbyggnaden av grundutbildningen måste vara fullt finansierad och av hänsyn till kvalitetsfrågorna avvisar Resurs- beredningen ett system som syftar till en marginellt finansierad expan- Sion.
Resursberedningen har därför i sitt förslag utgått från att studentpengen skall vara ”studentvårdande”, dvs. att universitet och högskolor genom studentpengen skall ges incitament att stödja och behålla sina studenter.
2.2.3. Utformning av studentpengen
Studentpengen är det belopp som utbetalas per helårsstudent. Högsta an— talet helårsstudenter för vilka ersättning erhålls framgår av respektive universitets och högskolas utbildningsuppdrag.
Beloppets storlek bör dels bestämmas av syftet med studentpengen, dels av hänsyn till andra komponenter i resurstilldelningssystemet. Ju större studentpengen blir, desto mindre blir andra delar av resurstilldel- ningen, främst ersättningen per helårsprestation.
Till stor del påverkas ett universitets eller en högskolas beteende av re- lationen mellan studentpengens storlek och den av respektive universitet eller högskola upplevda marginalkostnaden för en ytterligare utbildnings— plats. För att studentpengen skall ha studentvårdande syfte bör den inte locka till expansion av studentantalet och bör följaktligen inte överstiga denna marginalkostnad. Den bör å andra sidan inte heller bara ges ett symbolvärde utan nämnvärd effekt.
Det har inom de tidsramar och med de resurser som funnits tillgängliga för Resursberedningen inte varit möjligt att göra någon närmare utred- ning rörande marginalkostnaderna i olika utbildningar. Dessa varierar också mellan olika högskolor och utbildningsområden. Det är därför tveksamt om ens en noggrann utredning skulle ge en avsevärt bättre grund för beredningens ställningstagande än de översiktliga bedömningar som kan göras av personer med erfarenhet av utbildningsplanering. Såda- na bedömningar pekar på att marginalkostnaden oftast varierar mellan 30 och 50 procent av den totala kostnaden.
Beredningen föreslår därför att studentpengens storlek bör vara 25 pro— cent av den per capitaersättning som angivits av Utbildningsdepartemen— tet för en tillhandahållen årsstudieplats. Därigenom blir studentpengen proportionell mot den bedömda kostnaden inom varje utbildningsområde.
Utöver per capitaersättningarna kommer resurser att tilldelas för sär- skilda åtaganden och den s.k. kvalitetspremien. (Se vidare avsnitten 2.7 och 2.8)
SOU 1993:3 Kapitel 2
En preliminär beräkning av studentpengen för olika utbildningsområ- den avseende budgetperioden 1993/94—1995/96 framgår av Bilaga 3. Denna beräkning har utgått från Utbildningsdepartementets angivna ”prislappar” för tillhandahållna årsstudieplatser inom olika utbildnings- områden.
2.3. Ersättning för studieresultat 2.3.1 Utgångspunkter
Enligt propositionen skall huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsupp- draget (prop. 1992/93:1 s. 73). Uttrycket studieresultat kan förstås såväl kvantitativt som kvalitativt. I avsnitt 2.3 är innebörden kvantitativ. Kra— ven på kvalitet säkras genom utbildningsuppdrag och utvärdering.
2.3.2. Examina
En examen avläggs efter det att studenten fullföljt ett visst antal kurser med vissa angivna poäng. Resursberedningen har övervägt om det vore möjligt att basera resurstilldelningen på såväl antal examina som antal helårsprestationer när det gäller ersättning för uppnådda studieresultat.
Det finns starka skäl för regering och riksdag att styra tillgången på be- hörig och kompetent personal inom vissa områden. Det kan enligt propo- sitionen t.ex. gälla civilingenjörer, läkare och lärare. Detta kan med för- del ske genom att mål anges för hur många av respektive examina som ett universitet eller en högskola bör komma att utfärda. Sådana anvisningar bör kunna ges i de utbildningsuppdrag som utarbetas av regeringskansliet i dialog med universitet och högskolor utan att detta direkt kopplas till re- surstilldelningen.
Frekvensen av vissa examina skulle också kunna tjäna som kvalitetsin- dikator för utbildningsutbudet vid universiteten och högskolorna. Resurs- beredningen återkommer i ett senare betänkande till frågan om kvalitets- indikatorer.
Resursberedningen bedömer att en medelstilldelning per examen skulle medföra betydande problem då det gäller att fastställa både till vilken tidsperiod och i många fall till vilken högskola eller vilket universitet en avlagd examen egentligen skall hänföras. Vidare torde det inte alltid i den friare studieorganisationen vara självklart vilka utbildningsområden en viss examen omfattar, varför det inte är alldeles lätt att i förväg ange ett rimligt totalpris per examen.
Inom flera utbildningsområden finns traditionellt en bristande koppling mellan avslutade studier och studentens anhållan om att få examen. Vid universiteten och högskolorna skulle en särskild administrativ rutin behö- va införas som hade till syfte att uppmana studenter som uppnått exa-
SOU 1993:3 Kapitel 2
menskraven att också ta ut examen. Det är dock inte alltid en fråga om underlåtenhet att ta ut examen. Många studenter som inte tar ut examen avser i själva verket att fortsätta sina studier. De önskar en annan kombi— nation av ämnen i sin examen än den som först är möjlig att avlägga. Man kan befara att sådana administrativa försök att höja examensfre- kvensen skulle ge upphov till irritation bland studenterna och ett merar- bete som inte motsvaras av några egentliga vinster för utbildningssyste- met som helhet.
Det är heller inte ovanligt att studenterna under studierna byter univer— sitet eller högskola. Det beror redan i dag ofta på att studierna inte kan slutföras med avsedd inriktning vid en högskola. I en framtid, när en star- kare profilering av de olika universitetens och högskolornas utbildning inte är osannolik, bör detta kunna bli ännu vanligare. I avsnitt 2.2 har också redogjorts för studentpengen, som ju i princip följer studenten. Även denna förutsätter en rörlighet av studenter mellan universitet och högskolor. En ersättning per examen skulle i så fall behöva fördelas rätt— vist på var och en av de till examen bidragande universiteten och högsko- lorna. Det blir omständligt att för en student som fått examen grundad på framgångsrika studier vid två eller tre universitet och högskolor fastställa hur stor del av ersättningen som skall tillföras var och en av dessa.
Resursberedningen föreslår därför att examina inte används som grund för den huvudsakliga resurstilldelningen till grundutbildningen.
2.3.3. Helårsprestationer
Resursberedningen föreslår att ersättningen för studieresultat helt baseras på helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena. Högsta antalet helårsprestationer för vilken ersättning erhålls framgår av respektive uni- versitetets och högskolas utbildningsuppdrag. Detta specificeras i den ut— sträckning det bedöms nödvändigt för att tillgodose riksdagens och rege- ringens behov av styrning av den högre utbildningen mot vissa utbild- ningsområden. Normalt bör det högsta antalet helårsprestationer anges per område eller per grupper av områden.
Av avsnitt 2.2.3 framgår att studentpengens storlek bör vara 25 procent av per capitaersättningen för en tillhandahållen årsstudieplats. Därmed bör de återstående 75 procenten utgöra basen för beräkningen av ersätt— ningen för en helårsprestation. Beredningens förslag till hur ersättningen för helårsprestationer bör beräknas utifrån den givna basen framgår av Bilaga 3. De definitiva beloppen bör framgå av en i regleringsbrevet för respektive budgetår angiven prislista.
Ersättning bör erhållas i efterhand för de prov som studenterna god— känts i under budgetåret, dvs. från den 1 juli till den 30 juni. Helårspre- stationer som fullgjorts i s.k. uppdragsutbildning utgör därvid naturligtvis inte grund för ersättning. Inte heller får tillgodoräknande av studieresultat vid ett annat universitet eller högskola noteras på ett sådant sätt att de kommer att vara ersättningsgrundande. Av vad som sägs i kapitel 4 följer att kontrollen av redovisningen av studieresultat ingår i revisorernas
SOU 1993:3 Kapitel 2
granskning av de årliga redovisningarna av verksamhetens resultat i en- lighet med den nya bokföringsförordningen.
2.4. Högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng — takbelopp
Även i det nya resurstilldelningssystemet måste statens utgifter för grund— utbildningen begränsas.
För varje budgetår i en treårsperiod anges därför för varje universitet eller högskola en beräknad högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng, ett takbelopp. Detta pris— och löneomräknas årligen på sam- ma sätt som studentpengen och ersättningen för helårsprestation. I sam— manhanget bör nämnas att pris— och löneomräkning fr.o.m. budgetåret 1993/94 avser det aktuella budgetåret och således inte längre är en kom- pensation i efterhand för redan inträffade pris— och löneförändringar. Takbeloppet fastställs slutligt av riksdagen för ett år i sänder.
I utbildningsuppdragen anges det högsta antal helårsstudenter som kan ge ersättning samt det högsta antal helårsprestationer inom ett utbild- ningsområde eller en grupp av utbildningsområden som kan ge ersätt- ning. Det högsta antalet helårsprestationer och helårsstudenter anges så högt att varje universitet och högskola ges betydande handlingsfrihet. Därmed ges möjlighet att dels anpassa utbildningsutbudet till studenter- nas efterfrågan, dels att göra avvägningar avseende antalet studenter och deras prestationer. Summan av beräknad ersättning för högsta antalet hel- årsstudenter och helårsprestationer ryms således inte inom takbeloppet.
Det utrymme inom takbeloppet som ett universitet eller en högskola eventuellt inte tagit i anspråk kan disponeras under kommande budgetår i treårsperioden. På motsvarande sätt kan fullgjorda helårsprestationer för- delas mellan budgetåren inom treårsperioden under förutsättning att det maximala antalet inte överskrids.
Om det vid treårsperiodens slut finns outnyttjade medel inom takbelop— pen för en eller flera högskolor bör dessa medel disponeras av regering- en. Resursberedningen föreslår att dessa medel används för att så långt möjligt betala ersättning — bonus — till de universitet och högskolor som uppnått fler helårsprestationer än vad de kunnat få ersättning för inom si- na respektive takbelopp. Beredningen återkommer till hur en sådan bonus bör utformas i detalj.
2.5. Lokaler
Resursberedningen har informerats om det utredningsarbete rörande hur medel för att täcka lokalkostnaderna skall tilldelas och beräknas i framti— den som fortfarande pågår inom Utbildningsdepartementet. Det har där- för inte varit möjligt för beredningen att ta ställning till möjligheterna att inkludera lokalkostnaderna i studentpeng och ersättning för helårspresta- tioner.
SOU 1993:3 Kapitel 2
2.6. Inredning och utrustning
Sättet att särskilt tilldela medel för inredning och utrustning samman- hänger med de beslut som fattas avseende hur lokalkostnaderna skall täckas. Denna fråga är således också beroende av det pågående bered- ningsarbetet inom Utbildningsdepartementet.
2.7. Kvalitetspremie
Som Resursberedningen framhållit inledningsvis finns det en risk att en resurstilldelning baserad på enbart kvantitativa studieresultat tenderar att driva fram en ökad produktivitet utan att kvalitetsaspekterna beaktas. Denna risk uppmärksammades i propositionen. För att motverka en sådan urholkning av kvaliteten anvisades därför i princip tre åtgärder.
För det första åvilar ansvaret för kvaliteten universiteten och högsko- lorna. De förutsätts vidta egna åtgärder för att säkra kvaliteten. Minimini— vån för detta faställs genom utbildningsuppdraget. För det andra kommer det nyinrättade Utvärderingssekretariatet att svara för nationella utvärde- ringar och kvalitetsbedömningar. Slutligen angavs i propositionen att det inom resurstilldelningssystemet skulle skapas ett särskilt incitament för att kvaliteten skall upprätthållas.
De närmare formerna för kvalitetspremien övervägs fortsättningsvis av beredningen. Det bör dock inte vara aktuellt att betala ut någon kvalitets- premie förrän tidigast under hösten 1995, grundad på verksamheten un— der budgetåret 1994/95.
2.8. Ersättning för särskilda åtaganden
Ersättning för särskilda åtaganden bör enligt Resursberedningen ges an- tingen för att täcka kostnader för verksamhet som inte ger ersättning i form av studentpeng och för helårsprestationer eller för att kompensera för omständigheter som kan leda till en försämrad effektivitet i utbild- ningen.
Exempel på det förstnämnda är lektorat som regeringen föreslcn'vit skall finnas av kulturpolitiska skäl (bl.a. nordiska lektorer). Exempel på det senare kan vara kostnader för handikappade studenter, föreskrift om lokalisering av verksamhet till en viss ort samt ansvar för fortbildning och vidareutbildning genom att kurser ges på deltid eller som distansut— bildning.
Beredningen anser att omfattningen av ersättning för särskilda åtagan- den bör begränsas så långt möjligt.
SOU 1993:3 Kapitel 2
:- .1...|_ |.| l. m'a" _ 'i'- tumme-=: und muut-Miint , .. ' . ' E+ - rue-mm; taammmui »» ' ' . .. ." ' nuumlli annu-mmm; arlanda 'r'l'! laban .ptobltu likt-ali; m'a tuna
" "- " lim : i. .. .-"l ”Han"? meahmmmwäm m 111 B :. "Ju-21% WEM-3 ' '.ilil' hm WIMFMMEÄ
raw-103”twin-'.ml'å'lmn'i't'audn'r' '&'. Mur-'Em "www "till 5. ml
. 'Mllh'f'. Lim” ' . Flu- wp. Elit. Hill. Li.-:| Minut-md rim.-1. ”Nia" l'r"|"' mju— "vi. här ”t' ';';—"
l.
.'=|1_'-'=|' HW" _'t1mmmm är. '.; ' 1 .it ma ' ""-"m w'h 'WWW '.'"":' . ' '
.'."'
" Dirawi-'in- |.;_.'.|1, .
. . munnar.-www , ' ”WhMM—hm tilltal "',"— ' . ”tapahtumat . ”, '.
Wabtlkwt
. '_nu .tinrfl Iman
_ _ ”WW maträtt-.")? """"""".""»"".' . ' 'lql'll'i'qilrilhf,'4l.'|-'l - . l "'l. ' ' .' »- '
album;-:|: "tillit. », _. . , Wallmarmgnm
MIB N'mwij. " . .' ""' ':'" "BUU" * i'l::lkllll '_.'| 'nn'l' 3||IW| illlll nu "min man- -it 'Hrl'it-- ", ,'- lib m
nu- :i'lt i.u" i".
. . angenäma! 'I'l'll'll'llkllifl' MlHlllll'lwmh'lU-T 1.Fl'l'||"lq"1' :'whtlllhllfi ”'|' "& .?" ”"I-t'] MMC'QÅJJW
mttnM' hm", uL-tulmlwn mm uttag.-1.1.» r.]..r u] w'lm
' ' .uwurttmumi Miami" nm Mmm-lr handy-lir!
.Il=irui1-u*ll'k|=5.li'lh'3'l"w'l'.'l_' uu' _..u." %%: ,,ilulnmnllrru huru-unika: Iran.—pentium ämm, utg-""m"”... 'i S'" maliin”. ,. ,. nanm—ta ””%?"WW —— f:..." "" ww ”MHz-m
mtl-'r'nd'v».
manniskan
utilities naturum il ull-am:! rinit? mt mu rått Ignhtilidtm "til under Muu; m 'ulm us lli) 'W'nltgiiur inl artium
hmmm-u: m_rulb hitler: se nu Nuff?! mum mmm: ila-
llllli'ullw i '.', ., "-". -' ' '.
1.5 tai-Etter mum ' mmm 1611 mmHg-n mmm'm mn mma-
mammi hur tarm-mn nu. en wil-'.' .. ' _, ?me Milf-:i ”att inträtt—mammut uarlt'u'. wh' '. ll!" lm! MME-JE pull lim-'n 'l'll-H'di ... Wilma-,är! 'L1n l'llq Q'-
'll'tl' m,m rju-lt .'l- Hilly. th bädd-mi -| lu'L l..- ;qur-iiq; Elli ..qilrjåaniw le' ' ' :: IHE-"i'll Halim-math" ] luteum ".” . ram 111. WW" . ""rg ' " ""' " ' || " "..; ' ' ä. ' ' ll L ' . , | 'iI . ' ' 'I".' II' '" l'lfIJ' I'll, ' ',1'1 " ' få, '
3. Tillämpningen av det nya resurstilldelningssystemet
3.1. Principer för resurstilldelningen
Universitet och högskolor tilldelas alltså
1) studentpeng, 2) ersättning för helårsprestationer, 3) kvalitetspremie och 4) ersättning för särskilda åtaganden.
Grundprincipen är att universitet och högskolor tilldelas medel efter genomförd prestation. Kostnaderna för den löpande verksamheten, lik- som den eventuellt bristande kostnadstäckning som kan uppstå om ersätt- ningen för prestationerna och studenterna är mindre än kostnaderna, mäs- te täckas med någon form av förskott eller län. I ett längre perspektiv skulle det vara tänkbart att universitet och högskolor bygger upp ett ”eget kapital” som minskar länebehovet och minskar känsligheten för tillfälliga underskott.
Resursberedningen föreslår att de konstnärliga utbildningarna och de konstnärliga inslagen i de konstnärliga lärarutbildningarna inte omfattas av det här föreslagna systemet med tilldelning av studentpeng och ersätt— ning för helärsprestationer. Resurstilldelningen för dessa regleras särskilt i utbildningsuppdraget.
De ovan redovisade principerna för resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning avses ligga fast under lång tid. Inom denna principiel- la ram torde statsmakternas möjligheter att — inför varje planeringsperiod och i de årliga budgetbesluten —- ge uttryck för olika politiska ställningsta— ganden att vara tillräckliga.
Således begränsas statens utgifter bl.a. genom de takbelopp som anges för varje universitet eller högskola. Signaler rörande inriktningen av verksamheten kan lämnas genom att ange vilken maximal mängd helårs— prestationer som skall vara ersättningsgrundande inom olika utbildnings- områden eller uppgift om förväntat antal examina. Värderingar rörande kvalitet och kostnad för olika utbildningsområden kan komma till uttryck i förändrade relationer mellan priserna för studentpeng och ersättningen för helårsprestationer för olika utbildningsområden. Särskilda åtaganden kan också i varierande omfattning inkluderas i utbildningsuppdragen.
3.1.1. Studentpeng
Studentpengen beräknas per helårsstudent. Begreppet helårsstudent är di— rekt jämförbart med det i 1977 års system använda begreppet utnyttjad årsstudieplats. Begreppet definieras som antal för första gången registre- rade studenter multiplicerat med kursens poängtal och dividerat med 40. Resursberedningen är medveten om att denna definition medfört redovis- ningssvårigheter i vissa utbildningar. Det bör ankomma på Verket för
SOU 1993:3 Kapitel 3
högskoleservice att lämna de närmare anvisningar som kan erfordras och att följa upp formerna för redovisning av studenter och studieresultat.
De studenter som deltar i internationella utbytesprogram såsom NORDPLUS och ERASMUS eller som på eget initiativ studerar utom- lands under en period medför särskilda problem vad gäller redovisningen av helårsstudenter som grund för resurstilldelningen. En grundläggande princip synes vara att studier vid det egna universitetet eller högskolan bör utgöra grund för ersättning. Det skulle innebära att besökande studen- ter är ersättningsgrundande, medan tillgodoräknande av studier utom- lands för egna studenter inte är det. Detta synsätt kan emellertid ha kon- sekvenser för möjligheterna till internationell rörlighet.
I de senare delarna av bundna utbildningsprogram är det särskilt van— ligt att bortfall av studenter inte kan kompenseras genom nyrekrytering. Institutionen kommer i de fall en student studerar utomlands att ha ledig utbildningskapacitet som inte kan utnyttjas men som ändå medför kostna- der. Det förhållandet bör inte få hindra studier utomlands. Resursbered- ningen anser därför att studentpeng bör erhållas både för besökande stu- denter och för studenter som bedrivit framgångsrika studier vid universi- tetet eller högskolan och som förlagt en del av studierna utomlands. Detta skiljer sig alltså från vad som senare föreslås rörande ersättning för hel- årsprestationer i avsnitt 3.1.2.
Studentpengen är tankemässigt bunden till en students studier vid en viss högskola. Med den utgångspunkten utgår studentpengen på basis av det aktuella antalet studenter. Att ”balansera" helårsstudenter och därmed studentpengar till nästa budgetår bör således inte vara möjligt. Det be- hövs normalt inte heller eftersom takbeloppet också omfattar ersättningen för helårsprestationer, vilka får balanseras till nästkommande budgetår.
Det finns flera argument för att ersättning för studentpeng skulle tillde- las flera gånger per år — månadsvis, kvartalsvis eller halvårsvis. Detta skulle dels ge universitetens och högskolornas ledningar en direkt åter- koppling och möjlighet att jämföra intäktsutfallet mot budget, dels blir belastningen av statsbudgeten under löpande budgetår mer rättvisande.
Beredningen vill dock föreslå en årsvis avstämning. För att tillgodose behovet av rörelsekapital och för att ge en ungefärlig belastning av stats— budgeten bör detta kombineras med månadsvisa å conto betalningar. Skä- len för beredningens förslag är för det första att de prestationer som utgör grunden för huvuddelen av ersättningen uppstår med sådan periodicitet att en kvartals— eller halvårsdebitering inte ger meningsfull information, för det andra att svårigheterna att stämma av perioderna i de studieadmi- nistrativa systemen kan bli betydande samt slutligen att endast en avstäm— ning (som dessutom skall överensstämma med årsredovisningen) ger det minsta administrativa arbetet.
Granskningen av den årliga debiteringen kan på detta sätt också lätt kombineras med revisorernas ordinarie granskning, som från och med 1993/94 också skall omfatta de verksamhetsuppgifter som lämnas i årsre- dovisningen.
SOU 1993:3 Kapitel 3
3.1.2. Ersättning för helårsprestationer
Universitet och högskolor får ersättning per fullgjord helårsprestation i efterhand enligt en i regleringsbrevet för verksamhetsåret angiven prislis- ta. Det högsta antal helårsprestationer som kan vara ersättningsgrundande anges för treårsperioden per utbildningsområde eller grupper av utbild— ningsområden i respektive universitets eller högskolas utbildningsupp- drag.
De studenter som deltar i internationella utbytesprogram såsom NORDPLUS och ERASMUS eller som på eget initiativ studerar utom- lands under en period medför särskilda problem vad gäller redovisningen av studieresultat som grund för resurstilldelningen. Principen bör, enligt Resursberedningens uppfattning, vara att endast resultat som grundas på studier vid det egna universitetet eller högskolan eller som bekostas av denna kan utgöra grund för ersättning. Det skulle innebära att prestationer som görs av besökande studenter är ersättningsgrundande, medan tillgo- doräknande av studieresultat utomlands för egna studenter inte är det. Detta skiljer sig alltså från vad som föreslagits rörande studentpeng i av- snitt 3.1.1.
Beredningen har gjort samma överväganden rörande avstämning av er- sättning för helårsprestationer som rörande utbetalning av ersättning för studentpeng och föreslår alltså att en avstämning sker budgetårsvis i ef- terhand.
3.1.3. Kvalitetspremien
Frågan om utformningen av kvalitetspremien är föremål för fortsatta överväganden inom Resursberedningen. Kvalitetspremien kommer tidi- gast att kunna betalas ut under budgetåret 1995/96 avseende verksamhet som bedrivits under budgetåret 1994/95.
3.1.4. Ersättning för särskilda åtaganden
Omfattningen av de särskilda åtagandena och hur stor ersättning dessa skall ge underlag för överenskoms i budgetdialogen. Överenskommelsen dokumenteras som en del av utbildningsuppdraget.
Ersättningen bör disponeras av universitetet eller högskolan utan förbe- håll så snart den betalats (om betalning m.m. se avsnitt 3.2). Beroende på detaljerna i åtagandet kan det finnas skäl att också överenskomma om en återbetalningsskyldighet, för den händelse att åtagandena inte fullgörs. Utbetalning kan lämpligen ske månadsvis och ränteneutralt.
SOU 1993:3 Kapitel 3
3.2. Likviditetsfrågor
I det nya budgetsystem som fr.o.m. budgetåret 1993/94 tillämpas gene- rellt i statsverket, dvs. också vid universitet och högskolor, ingår ett rän- teincitament. Varje myndighet får ett räntekonto över vilket alla betal- ningar, såväl in som ut, skall göras. Till detta betalas ränteneutralt, dvs. så att det teoretiskt inte uppkommer någon ränteintäkt eller räntekostnad, de anslag som myndigheten tilldelas. Till räntekontot knyts också en lå- nerätt. Vid överskott på kontot tillgodoräknas en inlåningsränta medan underskott belastar kontot med en utlåningsränta.
Normalt sker de ränteneutrala inbetalningarna månadsvis den 20:e i varje månad med en tolftedel av det anslag som myndigheten disponerar.
Medel för särskilda åtaganden bör, enligt Resursberedningens uppfatt— ning, tilldelas direkt till universitet och högskolor. Medlen bör kunna be- talas ut på samma sätt som förvaltningsanslag för andra myndigheter, dvs. med en tolftedel per månad på ett ränteneutralt datum.
Ersättning för studieresultat skall i princip erhållas budgetårsvis i efter- skott. För att ge universitet och högskolor en rimlig likviditet och för att ge en jämn belastning på statsbudgeten föreslår beredningen följande ord— ning. .
Varje månad utbetalas en tolftedel av 90 procent av takbeloppet medan eventuellt resterande 10 procent betalas ut mot slutfaktura. Denna bör kunna bokföras före den s.k. trettonde månadskörningen, i månadsskiftet juli—augusti, för att ingå i universitetets eller högskolans bokslut för bud- getåret samt för att ge en korrekt belastning på anslagen. De uppgifter som erfordras för att upprätta fakturan måste under alla omständigheter vara tillgängliga vid denna tidpunkt för att kunna ingå i årsredovisningen. Enligt beredningen bör en viss mindre uppräkning av såväl takbeloppen som ersättningsbeloppen, ca 0,6 procent, göras för att kompensera för de räntekostnader som blir en följd av att en del av medlen betalas till uni- versitetet eller högskolan först efter budgetårets slut.
3.3. Användning av erhållna medel
De medel som universitet och högskolor på så sätt erhåller som ersättning för grundutbildningen är alltså inte direkt relaterade till de kostnader som universitetet eller högskolan har haft för denna. Ersättningen måste natur- ligtvis i första hand användas för att täcka de kostnader som uppkommit i denna verksamhet, men såväl överskott som underskott kan uppkomma.
Resurstilldelningen utgör i det nya systemet en ersättning för utförda prestationer. Till skillnad från det gamla anslagssystemet, där tilldelade medel skall täcka kostnader hänförliga till en viss verksamhet, kan det i det nya systemet uppkomma överskott i de fall ersättningen överstiger de kostnader som universitetet eller högskolan haft för att göra prestationen i fråga.
För att förbättra resultaten är det, enligt Resursberedningens uppfatt- ning, naturligt att använda överskotten för att stärka kvaliteten, t.ex. för
SOU 1993:3 Kapitel 3
lärarnas kompetensutveckling, för utvecklingsarbete och för utrustnings- anskaffningar om inte lånefinansiering blir obligatorisk. Eventuella över— skott bör givetvis också få balanseras till nästa budgetår för att utgöra en buffert inför eventuella framtida underskott.
Eventuella underskott måste balanseras till nästkommande budgetår. Ansvaret för att återhämta ett uppkommet underskott åvilar universitetet eller högskolan. Om underskottet blir alltför stort måste, enligt bered- ningens uppfattning, regeringen ingripa mot ledningen vid universitetet eller högskolan, utan att för den skull överta ansvaret för verksamheten.
3.4. Effekter av ett nytt resurstilldelningssystem
En omedelbar effekt som Resursberedningen konstaterar är att de en— hetliga ”prislapparna” medför en viss omfördelning av resurser mellan universiteten och högskolorna. De beräkningar som gjorts inom tekniska gruppen tyder inte på att någon viss typ av eller storlek på universitet el- ler högskola skulle gynnas eller missgynnas av de enhetliga ”prislappar-
” na .
De senaste årens beslut om expansion av antalet studenter ökar den till- gängliga ekonomiska totalramen under treårsperioden. Denna medger att samtliga universitet och högskolor kan få ökade takbelopp. Även de som missgynnas av de enhetliga ”prislapparna” ges möjlighet att kompensera detta med ett större utbildningsåtagande. Dessa universitet och högskolor behöver således öka antalet studenter proportionsvis mer än vad takbe- loppet ökar. I beredningens uppdrag ingår att följa införandet av det nya resurs- tilldelningssystemet och vid behov föreslå justeringar. Beredningen in- skränker sig nu till att peka på i vilka avseenden effekterna behöver föl- jas.
I det nya systemet kan högskolorna i första hand väntas ha som ekono- miskt mål att nå maximala täckningsbidrag. I vissa fall kan detta mål komma att ersättas med en maximering av intäkterna. Strävan att nå des- sa mål kan i sin tur påverka . prestationsgraden . kvaliteten . antalet studenter . andra samhälleliga mål . utbudet av utbildning . inriktningen mot olika utbildningsområden . bredden i varje högskolas utbud . beslutsstruktur och krav på ledningen . förutsättningarna för utvecklingsarbete
.planeringsperspektivet. En närmare diskussion av dessa faktorer återfinns 1 Bilaga 4.
_OXOOOxIOin-h—wN—A
,—
SOU 1993:3 Kapitel 3
3.5. Administrativa konsekvenser 3.5.1 Andra förändringar
Den här aktuella förändringarna av resurstilldelningssystemet för univer- sitet och högskolor sammanfaller i tiden med en mängd andra förändring- ar vad beträffar de administrativa kraven på universitet och högskolor.
Ny högskolelag, ny högskoleförordning med examensordning:
Det synes troligt att de nya bestämmelserna för universitet och högskolor på sikt medför möjligheter till förenklingar av administrationen. Under en övergångsfas är det däremot troligt att den administrativa bördan till och med ökar.
Ny bolgföringsjörordning:
Huvuddelen av de krav på redovisning av ekonomi och verksamhet som följer av de här föreslagna formerna för resurstilldelning är formella krav som även ställs i den nya bokföringsförordningen. Det gäller t.ex. redo- visning av anläggningstillgångar och avskrivningar på dessa och redovis- ning av verksamheten i årsredovisningarna.
Ränteincitament:
Det ränteincitament som införs generellt för statliga myndigheter fr.o.m. budgetåret 1993/94 kommer att medföra en ökad medvetenhet om betal— rringsströmmarna. Detta kommer sannolikt att öka det administrativa ar- betet.
3.5.2. Ledning och planering
I bilaga 4 konstateras att högskoleledningens roll kommer att förändras. Inslagen av planering med nuvarande inriktning kommer, enligt Resurs- beredningens uppfattning, att minska medan behovet av uppföljning ökar. Även om förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksam— het läggs fast för treårsperioder finns det skäl att förmoda att högskole- ledningarna inom den planeringsperioden måste agera med ett kortare tidsperspektiv än i dag.
Därav följer ökade krav på aktuell information och i ökad utsträckning beslut under löpande budgetår i syfte att komma tillrätta med befarade avvikelser från det avsedda slutresultatet, det må gälla verksamhetens kostnader lika väl som förutsättningen för intäkterna, dvs. antalet studen- ter och deras prestationer.
SOU 1993:3 Kapitel 3
De beredningsorgan som ledningarna har till sitt förfogande kommer, enligt beredningen, att behöva struktureras om för att svara mot de nya kraven. Det krävs sannolikt stor skicklighet vid denna omställning för att undvika ökade kostnader.
3.5.3. Ekonomisk redovisning
Det konstaterades ovan att den nya bokföringsförordningen ställer skärp- ta krav på redovisningen. Det bör dock observeras att dessa formella krav kan uppfyllas med olika ambition. Det nya resurstilldelningssystemet ökar, enligt Resursberedningens uppfattning, antagligen de reella kraven på — och därmed kvaliteten i — redovisningen. Inte heller detta kan ske utan en uppbyggnad av den ekonomi—administrativa kompetensen och ökade arbetsinsatser.
3.5.4. Studiedokumentation
De system som finns och de rutiner som tillämpas för Studiedokumenta- tion bedöms av Resursberedningen att med två undantag också kunna till- godose de krav som ställs i det nya systemet. Undantagen avser dels den nuvarande registreringen på linje, dels registrering av gäststudenter och egna studenter vid utländska universitet.
Vissa universitet och högskolor tillämpar linjeregistrering, dvs. studen- terna registreras inte på kurser utan årsvis på linjer. Riksdagens beslut om avskaffandet av de allmänna utbildningslinjema och införandet av ett kursbaserat utbildningssystem förutsätter registrerering på kurs. Det nya resurstilldelningssystemet innebär i konskekvens med detta att kurserna är knutna till utbildningsområden, vilket är avgörande för vilket pris som skall tillämpas för helårsstudenter och helårsprestationer. Det kommer enligt beredningen att krävas betydande insatser för att ändra dessa ruti- ner. På sikt bör dock merkostnaderna vara begränsade.
I avsnitt 3.1 har beredningen lämnat förslag om hur gäststudenter och egna studenter som studerar vid utländskt universitet skulle redovisas. Vad gäller gäststudenter torde redovisningen av dessa utan större besvär kunna infogas i de normala rutinerna. Vad gäller egna studenter som stu- derar utomlands har beredningen föreslagit att dessa skulle utgöra grund för utbetalning av studentpeng men inte för ersättning för studieresultat. Tekniskt torde detta kunna lösas med att i de befintliga systemen lägga in en särskild typ av kurser där antalet helårsstudenter är tilldelningsgrun- dande men där poängproduktionen inte ger ersättning för helårsprestatio- ner.
Kapitel 3
Universitet och högskolor kommer antagligen att vara angelägna att re- krytera bra studenter och att ge dessa förutsättningar för att nå bra studie- resultat. Ökad vikt kommer därför, enligt Resursberedningens uppfatt- ning, att behöva läggas vid antagningsarbetet, t.ex. i form av noggrannare urval. Det kommer också att bli mer intressant att begränsa bortfallet av studenter, både inom kurser och mellan terminer. Ett sätt att uppnå detta är en intensifierad uppsökande studievägledning.
Oavsett om lärarpersonal engageras i dessa arbetsuppgifter eller ej är det fråga om att vad som hittills betraktats som administrativa arbetsupp- gifter, enligt beredningen, kommer att få en väsentligt ökad betydelse.
SOU 1993:3 Kapitel 3
4. Anslag och redovisning
4.1. Förutsättningar 4.1.1 Universitets och högskolors speciella förutsättningar
Det system för resurstilldelning som föreslogs i propositionen avviker från den sedvanliga anslagsfrnansieringen av statlig verksamhet, då er- sättningen ges i efterhand med ett i förväg fastställt belopp för olika pre- stationer (”prislapp” för helårsprestation respektive studentpeng för olika utbildningsområden). Det finns således ingen koppling mellan ersättning— en till universitetet eller högskolan för grundutbildning och de utgifter el- ler kostnader som utbildningen medfört. Detta är helt avsiktligt och inne- bär att skillnaden mellan kostnad och ersättning antingen leder till ett överskott eller ett underskott för universitetet eller högskolan för den de— len av verksamheten.
Vidare bör det, enligt Resursberedningens uppfattning, vara möjligt för ett universitet eller en högskola att senare under treårsperioden kunna ut- nyttja ett ”icke utnyttjat takutrymme” för ersättning av helårsprestationer. Vid slutet av treårsperioden bör däremot outnyttjat takutrymme inte kun- na föras över till nästa treårsperiod (jfr avsnitt 2.4). Förutsättningarna för denna period anges nämligen i det nya utbildningsuppdraget som tillkom- mit bl.a. mot bakgrund av utfallet av den föregående perioden.
Det är därmed inte möjligt att använda den vanliga ramanslagsmodel- len för finansiering av grundutbildningen.
Till bilden hör också att många universitet och högskolor har en mer komplicerad finansiell situation än ”vanliga” förvaltningsmyndigheter. Bl.a. kännetecknas de av stor omsättning, många finansiärer (vid sidan av de direkta statliga anslagen till grundutbildning och forskning), många kostnadsställen och ansvarsområden (institutioner respektive fakulteter), många kostnadsbärare (externfmansierade projekt) och ”eget” kapital (fondförvaltning). Sammantaget ställer detta, enligt beredningen, stora krav på ett anslagssystem som medger en ändamålsenlig kostnadsredo- visning.
Behovet av en ändamålsenlig och väl utvecklad kostnadsredovisning understryks av att det kommer att vara oerhört viktigt för universitet och högskolor att själva ha en mycket klar bild av sina kostnader för olika ty- per av utbildning.
I sammanhanget bör också nämnas finansieringen av forskning och forskarutbildning, som liksom grundutbildningen har finansierats med re- servationsanslag. Den hittillsvarande osäkerheten om pris— och löneom- räkning bortfaller fr.o.m. budgetåret 1993/94, då utgiftsramar börjar till— lämpas. Därmed kommer ingen omräkning att ske i efterhand. Konse- kvensen härav är att forskning och forskarutbildning i fortsättningen an- tingen kan finansieras med ett reservationsanslag eller ett bidragsanslag. Bidragsanslag för forskning skulle enligt beredningen medföra en enhet—
SOU 1993:3 Kapitel 4
lig hantering av intäkter i universitetens och högskolornas redovisning, då övriga medel för forskning från forskningsråd m.fl. erhålls som bidrag. Ingen särredovisning av utgifter mot anslag krävs därmed för den del som finansieras av fakultetsanslag, vilket skulle underlätta en ändamålsenlig ekonomisk redovisning av verksamheten.
Bidragsanslag har fördelen att de kan lyftas in med 1/ 12 per månad som inkomst, vilket innebär att utgifter eller kostnader inte behöver redo- visas mot anslag. I stället redovisas i årsredovisningen vilka resultat som uppnåtts med forskningsmedlen.
4.1.2. Statsfmansiella förutsättningar
Nedan har listats föreskrifter och krav som allmänt gäller för statsförvalt- ningen.
Utgiftsredovisning: Riksrevisionsverket (RRV) har under senare år för utgiftsredovisningen använt halvårsuppgifter rörande utgifterna för hela högskolesystemet oberoende av finansiering. Resursberedningen har förutsatt att tekniska gruppen i samråd med RRV kan utforma en modell för hur universitet och högskolor skall redovisa sina utgifter (omfattning och fördelning på resursslag) på ett ändamålsenligt sätt. Denna redovis- ning skall bl.a. ge statmaktema underlag för pris— och löneomräkning och finansstatistik.
Investeringar: Kapitalförsörjningsförordningen skall inte tillämpas för universitet och högskolor under budgetåret 1993/94. Förordningen kom- mer eventuellt att tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95 med beaktande av att universitet och högskolor förutom möjligheten att ta lån i riksgälden för investeringar också får använda vissa egna medel såsom donations- medel och projektmedel.
Förvaltning av donationsmedel: Donationsmedel kommer att kunna förvaltas av universitet och högskolor enligt nuvarande föreskrifter.
Kapitalförsörjning: Universitet och högskolor får räntekonto med kredit och lån hos Riksgäldskontoret. Till dessa räntekonton betalas bi- drag normalt med en 1/ 12 (eller del därav) av aktuellt belopp den 20:e varje månad, dvs. ränteneutralt. För de delar av ersättningen som betalas ut senare (10 % av takbeloppet) bör räntekompensation beräknas.
4.2. Förslag till nytt anslagssystem för universitet och högskolor
Resursberedningen föreslår en högskolemodell, som är en variant av den modell som används för uppdragsmyndigheter. Modellen utgår från att varje universitet och högskola får ett eget bidragsanslag för grundutbild- ning. Inom treårsperioden kan outnyttjat takutrymme överföras till följan- de budgetår.
En sådan modell har enligt beredningen flera fördelar, nämligen:
SOU 1993:3 Kapitel 4
* Kapitaliörsörjningen kan klaras genom att universitetet eller hög— skolan varje månad kan lyfta av det belopp som anges i utbildningsupp- draget.
* Den slutliga justeringen av ersättningen för helårsprestationer och studentpengar sker gentemot en ”faktura” som presenteras så snart som möjligt efter varje budgetårs slut. Mellanskillnaden leder antingen till en utbetalning från eller en inbetalning till bidragsanslaget.
* Oumyttjat takutrymme kan inom treårsperioden sparas till nästa budgetår, vilket skapar önsvärd flexibilitet för det treåriga utbildnings— uppdraget.
* Principerna för redovisning mot anslaget för grundutbildning blir enkla.
* Den externa finansieringen av verksamhet vid universitet och hög- skolor redovisas i balans— och resultaträkningen och således inte mot an- slag.
På motsvarande sätt bör, enligt beredningens uppfattning, fakultetsan- slaget också anvisas som ett bidragsanslag till varje berört universitet och högskola.
Den totala finansieringsbilden för ett universitet eller högskola skulle då schematiskt kunna illustreras på följande sätt:
Bidragsanslag Bidragsanslag för Bidrag till forskning
SOU 1993:3 Kapitel 4
för grundutbildn. forskarutbildn/forsk- . forsknJ-ad "ing - sektorsmynd
- stiftelser - företag
Särskilda potter
UNIVERSITETET/ HÖGSKOLA.
Uppdragslntäkter - forskning - utbildning
Kraven på myndigheternas redovisning skärps fr.o.m. budgetåret 1993/94. Detta framgår av årets finansplan och i de metoder och modeller för ekonomi— och resultatstyrning som RRV anvisar. Den ovan föreslag- na anslagsmodellen ger, enligt Resursberedningens uppfattning, universi- teten och högskolorna förutsättningar att uppfylla dessa krav. Det krävs dock att universitet och högskolor i snabb takt utvecklar en ny ekonomi— redovisning, inför nya tekniska redovisningssystem, utformar nya interna styrsystem och samtidigt ökar kompetensen i ekonomi—administrativa frågor. Ett sådant arbete pågår sedan något år dels inom ramen för det av UHÄ påbörjade s.k. STAR—projektet, dels genom RRV:s försorg.
Enligt beredningens bedömning erfordras under våren 1993 intensifie— rade utbildningsinsatser i redovisning och i verksamhetsanalys. Bered- ningen har för avsikt att snarast återkomma med förslag till underlag för och utformning av sådana insatser.
Avslutningsvis vill beredningen påpeka att vissa ytterligare frågor be— höver klaras ut med RRV, såsom t.ex.
* utformningen av årsredovisningar, * regler för finansiering av investeringar efter budgetåret 1993/94, * regler för momshantering, * formerna för redovisning av utgifter mot anslag, * revidering av anvisningarna i förordningen om externt finansierad verksamhet om pålägg för gemensamma kostnader vid fullkostnadsdebi- tering mot externa uppdragsgivare.
SOU 1993:3 Kapitel 4
5. Beräkningsmodell som grund för
utformning av utbildningsuppdragen avseende perioden 1993/94—1995/96
5.1 Behovet av en övergångsmodell
När det nya resurstilldelningssystemet är infört kommer de resultat som varje universitet och högskola uppnått inom det nya systemet att vara vägledande vid fastställandet av kommande utbildningsuppdrag.
Eftersom det inte föreligger något utfall av tidigare utbildningsuppdrag när utbildningsuppdraget för den första treårsperioden skall formuleras, föreslår Resursberedningen att en särskild modell tillämpas för att beräk- na dels det högsta antal helårsprestationer respektive helårsstudenter som kan ge ersättning, dels den maximala totala ersättningen för dessa — tak- beloppet — som kan utgå till varje universitet och högskola under de tre åren i budgetperioden 1993/94—1995/96.
Beredningen är väl medveten om den begränsade giltigheten av de hi- storiska uppgifter beträffande prestationsgrader (enligt UHÄ:s verksam- hetsberättelse för 1990/91) som tillämpas i modellen, eftersom dessa av- ser resultat från en tid då förutsättningarna var helt andra än de som kom- mer att gälla i det nya resurstilldelningssystemet. Beredningen finner dock att realistiska alternativ saknas.
5.2. Förslag till övergångsmodell
Resursberedningen föreslår följande övergångsmodell, vilken utarbetats inom tekniska gruppen:
* För varje universitet och högskola görs för treårsperioden en beräk- ningsmässig uppskattning av antalet helårsstudenter och antalet helårs- prestationer inom olika utbildningsområden. Utgångspunkten för beräk- ningarna är varje universitets eller högskolas utbildningsutbud budgetåret 1992/93 samt konsekvenser under treårsperioden av redan fattade beslut.
* I utbildningsuppdraget anges ett högsta antal helårsstudenter respek- tive helårsprestationer per utbildningsområde eller grupp av utbildnings- områden, för vilka ersättning kan utgå. Dessa högsta antal bör betämmas så att varje universitet eller högskola ges möjlighet till lokal handlingsfri— het.
* För varje universitet och högskola beräknas, för vart och ett av hud- getåren i treårsperioden, en högsta ersättning för helårsprestationer och studentpeng, ett takbelopp.
* För varje universitet och högskola anges för budgetåret 1993/94 en lägsta ersättning, ett garantibelopp, vilket motsvarar tilldelat belopp bud- getåret 1992/93.
SOU 1993:3 Kapitel 5
Beräkning av antalet helårsstudenter:
l. Totala antalet helårsstudenter förutsätts motsvara totala antalet pla- nerade (tillhandahållna) årsstudieplatser enligt nuvarande system.
Eftersom statsmakterna inte längre kommer att fastställa planeringsra- mar för universiteten och högskolorna, försvinner begreppet outnyttjade platser, åtminstone sett från statsmakternas sida. Därför har beredningen antagit att antalet helårsstudenter fr.o.m. budgetåret 1993/94 är detsamma som antalet planerade årsstudieplatser enligt det nuvarande systemet.
2. Antalet helårsstudenter per utbildningsområde antas vara detsamma som antalet planerade årsstudieplatser per utbildningsområde. Den för- delning av antalet planerade årsstudieplatser från linjer m.m. till de nya utbildningsområdena som gjorts inom Utbildningsdepartementet tilläm- pas. (Bilaga 5)
Beräkning av antalet helårsprestationer:
l. Antalet helårsprestationer bör enligt beredningen beräknas genom att den historiskt konstaterade prestationsgraden inom olika utbildnings- områden för respektive universitet eller högskola antas gälla under treårs- perioden.
2. Den för samtliga universitet och högskolor genomsnittliga presta- tionsgraden bör enligt beredningen tillämpas för de universitet eller hög- skolor som enligt uppföljningsuppgifter uppvisat en lägre prestationsgrad än den genomsnittliga.
Beräkning av högsta antal helårsstudenter respektive högsta antal helårsprestationer som kan ge ersättning:
]. Det högsta antalet helårsstudenter respektive helårsprestationer bör i utbildningsuppdraget för varje universitet och högskola bestämmas så att det ger utrymme för en lokal handlingsfrihet och därmed möjlighet att dels anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan, dels att göra avvägningar avseende förhållandet mellan antalet studenter och deras prestationer. Resursberedningen anser därför att det högsta antalet helårs- studenter och det högsta antalet helårsprestationer inom respektive utbild— ningsområde eller grupp av utbildnigsområden, som enligt utbildnings— uppdraget kan ge ersättning, bör ligga på en nivå som är förslagsvis cirka tio procent högre än det i modellen beräknade antalet helårsstudenter re— spektive helårsprestationer.
SOU 1993:3 Kapitel 5
l. Takbeloppet för varje universitet och högskola bör enligt beredning- en anges som ett gemensamt takbelopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer.
2. Takbeloppet är en funktion av den ersättning som utgår för helårs- prestationer samt helårsstudenter för de olika utbildningsområdena samt antalet beräknade helårsprestationer och helårsstudenter inom respektive utbildningsområde.
3. För de universitet eller högskolor som enligt uppföljningsuppgifter uppvisat en lägre prestationsgrad än den genomsnittliga bör enligt bered- ningen den del av takbeloppet som avser ersättning för helårsprestationer, bestämmas utifrån antagandet att den genomsnittliga prestationsgraden skall kunna uppnås.
Beräkning av garantibelopp:
— Beredningen föreslår att varje universitet och högskola garanteras ett belopp, oberoende av antal helårsstudenter och helårsprestationer. Ga- rantibeloppet motsvarar de sammanlagda anslagna medlen för budgetåret 1992/93 avseende utbildningskostnader för tillhandahållna årsstudieplat- ser.
Tillämpning:
Resursberedningen föreslår således att den modell som redovisats ovan tillämpas vid de beräkningar som skall ligga till grund för utbildnings- uppdragen för budgetperioden 1993/94—1995/96.
För att åskådliggöra hur beräkningsmodellen är uppbyggd har bered- ningens tekniska grupp tillämpat modellen för samtliga statliga universi- tet och högskolor inom utbildningsdepartementets område med undantag av de konstnärliga högskolorna. Utbildningsdepartementet har lämnat un- derlag för beräkningarna i form av ”prislappar” för tillhandahållna årsstu- dieplatser samt antalet tillhandahållna årsstudieplatser. Detta innebär att varje universitets eller högskolas utbildningsutbud budgetåret 1992/93 samt konsekvenser av redan fattade beslut har använts i beräkningsmo- dellen. Vidare har beredningen tillämpat den omräkning av ”prislappar” för tillhandahållna årsstudieplatser till dels studentpeng, dels ersättning för helårsprestationer som framgår av bilaga 3.
Beredningen tar således inte ställning till det siffermässiga utfallet av beräkningarna, då dessa endast har gjorts för att åskådliggöra själva mo- dellen.
Beräkningarna redovisas i Bilaga 6 med förklaringar till de olika mo— menten i beräkningarna.
Beräkningsmodellen avser inte de konstnärliga utbildningarna och de rent konstnärliga inslagen i de konstnärliga lärarutbildningama.
SOU 1993:3 Kapitel 5
Särskilt yttrande av Magnus Börjesson
Utgångspunkten för Resursberedningens arbete är propositionen Univer- sitet och högskolor _ Frihet för kvalitet. Propositionen fastslår att ”Hu- vuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårsprestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget.”
Det är enligt mitt förmenande en olycklig utgångspunkt att basera re— surstilldelningen på poängproduktion i stället för på utnyttjade årsstu- dieplatser. I Grundbultens slutbetänkande Resurser för högskolans grundutbildning (SOU 1992z44) framträder en liknande oro och även i departementspromemorian Fria universitet och högskolor (Ds l992:l) framhävs att resurstilldelningssystemet bör baseras på antalet utnyttjade årsstudieplatser.
I ett högskolesystem där söktrycket vida överstiger tillgången på ut- bildningsplatser är en ordning där resurserna följer studenten inte helt igenom funktionell. Med den innebörd som ”studentpengen” givits i Re- sursberedningens betänkande är denna tilldelningsgrund närmast att jäm- föra med tilldelning för utnyttjade årsstudieplatser. Det är därför min åsikt att studentpengens andel av resurstilldelningen borde ha uppgått till väsentligt mer än de 25 procent som Resursberedningen föreslår. Bered- ningen hade då inte behövt känna så stor oro för negativa effekter på grundutbildningen vilka nu måste skisseras i en bilaga till betänkandet.
Då det finns en uppenbar risk för att det föreslagna resursfördelnings- systemet kan innebära sänkt utbildningskvalitet, ett minskat antal studen- ter och ett snävare utbildningsutbud är det av nöden att systemet får en noggrann uppföljning, där statsmakterna är beredda att ompröva grunder- na för resursfördelningen om så uppfattas behövligt.
SOU 1993:3 Särskilt yttrande
SOU 1993:3 Bilaga I
Kommittédirektiv
Dir. 1992:85
Nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor Dir. 1992185 Beslut vid regeringssammanträde 1992—08—20.
Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att dels utveckla det nya resurs- tilldelningssystem för universitet och högskolor som föreslagits i prop. 1992/93:l om universitet och högskolor — frihet för kvalitet, dels följa in- förandet av detta.
Arbetet bör inledas omgående och tills vidare bedrivas under förutsätt- ning av riksdagens godkännande av vad somi propositionen föreslagits i denna del.
Uppdraget
De riktlinjer för ett nytt resurstilldelningssystem som regeringen nu un- derställt riksdagen för godkännande omfattar såvitt avser den grundläg- gande högskoleutbildningen följande huvuddrag
1. Inför varje treårsperiod bör för varje universitet och högskola utfor— mas ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten. De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i presta- tionstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombi- nation med antal examinerade. Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras beroende av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårspresta— tioner som uppnåtts och hur många examina som avlagts.
2. Huvuddelen av resurserna tilldelas varje universitet och högskola med en per capitatilldelning upp till det antal helårsprestationer eller exa- mina som anges i utbildningsuppdraget.
3. En del av anslaget skall fördelas på grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.
4. Studenternas val av utbildning och högskola skall påverka resurstill- delningen genom att det till varje student knyts ett belopp som tilldelas det universitet eller den högskola som studenten valt. Såvitt gäller forskning och forskarutbildning innebär propositionen att resurser skall tilldelas de universitet och högskolor som har fast organisa— tion för forskning och forskarutbildning inom ramen för ett samlat anslag, fakultetsanslag. Detta skall redovisas på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas. En mer utförlig beskrivning av riktlinjerna samt bakgrund återfinns i bilaga. Kommittén skall med utgångspunkt i de i propositionen angivna rikt- linjerna utforma förslag till hur dessa närmare skall tillämpas. Därvid skall kommittén särskilt beakta följande:
1. Utbildningsuppdragens utformning. Tekniken för den prestationsrelaterade resurstilldelningen bör faststäl- las. Därvid bör bl.a. beaktas det tidsmässiga sambandet mellan budgetår och periodisering av statens ersättning för fullgjort uppdrag och hur uni— versitetens och högskolornas behov av medel i förskott skall tillgodoses. Relationen mellan begreppen helårsprestation och utnyttjade årsstudie- platser bör diskuteras. De s.k. småämnenas ställning bör belysas.
2. Utformningen av systemen för säkring av kvaliteten och valet av kvalitetsindikatorer. I denna del bör utvärderingssekretariatet medverka.
3. Utformningen av den studentanknutna ”rörliga” resursen.
4. Analys av hur resurstilldelningen till forskning och forskarutbild- ning till någon del skall kunna relateras till prestationsmått. I fråga om anslagsstrukturen bör ånyo aktualiseras en mer gemensam anslagsform för den grundläggande högre utbildningen och forskningen. De omfattande förändringar av systemet för tilldelning av resurser för universitet och högskolor som föreslås av regeringen kommer att kräva väsentliga insatser för introduktion genom utbildning och information. Till sin huvuddel måste självfallet detta ske genom universitetens och högskolornas egen försorg. Vissa insatser torde dock behöva initieras och stödjas på nationell nivå. Särskilt gäller det de inslag i reformen som skall utvecklas efterhand inom ramen för detta uppdrag. Av det skälet bör upp- draget även omfatta initiativ till erforderliga introduktionsinsatser på na- tionell nivå. Denna del av uppdraget bör genomföras i samarbete med Verket för högskoleservice. Det nya resurstilldelningssystemet skall införas stegvis, med beaktande av de efterhand vunna erfarenheterna. Det ankommer på kommittén att noga följa genomförandet och att vid behov föreslå justeringar.
SOU 1993:3 Bilaga 1
Ramar för kommitténs arbete
För kommitténs arbete gäller kommittédirektiven (dir. 1984:5 samt dir 199250) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utred- ningsförslagens inriktning respektive redovisning av regionalpolitiska konsekvenser.
Kommittén skall samråda med Arbetsgruppen (U 1992zE) för jäm— ställdhet i högre utbildning och forskning.
För den första fasen i kommitténs arbete — att utforma ett nytt resurs- tilldelningssystem — gäller att kommittén skall redovisa sina förslag så att de tidsmässigt anpassas till regeringskansliets budgetarbete inför budget- perioden 1993/94—1995/96.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar utbildningsministern
att tillkalla en kommitté — omfattad av kommittéförordningen (1976:119) — med högst nio ledamöter med uppdrag att utforma ett nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor samt att delta i in- förandet av det nya systemet,
att utse en av ledamöterna till ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be— lasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Utbildningsdepartementet)
SOU 1993:3 Bilaga I
BILAGA
I proposition 1992/9321 om universitet och högskolor — frihet för kvalitet föreslås långtgående förändringar i nuvarande regelverk för universitet och högskolor. Den grundläggande ambitionen bakom förslaget är att skapa frihet för dessa att besluta om innehåll i och institutionella ramar för verksamheten. Detta innebär att statsmakterna överger den direkta styrning av landets institutioner för högre utbildning och forskning som tillämpats under lång tid och överlämnar ansvaret för mycket stora resur- ser och för utvecklingen av en väsentlig del av infrastrukturen i landet till universiteten och högskolorna.
I departementspromemorian (Ds 199211) Fria universitet och högskolor anfördes att en ordning med väsentligt ökad självständighet för universi- tet och högskolor måste innefatta kraftfulla incitament för kvalitet och ef- fektivitet i resursutnyttjandet. Det finns därför ett antal grundläggande krav som måste uppfyllas av ett nytt anslagssystem. Dessa krav var enligt promemorian följande:
* Det bör tillgodose statsmakternas behov av ett instrument för resurs- allokering till de huvudsakliga verksamheterna, dvs. grundläggande hög- skoleutbildning, forskarutbildning och forskning.
* Det bör i princip vara neutralt i förhållande till resursslag i verksam- heten.
* Det bör innefatta incitament till konkurrens och fortlöpande utveck— ling av verksamhetens kvalitet.
* Det bör vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisa- tion underlätta en samlad planering för forskning och utbildning.
* Det bör möjliggöra en uppföljning och utvärdering av resultatet i verksamheten.
Vidare anges i propositionen att följande principer för ett nytt anslags— system för universiteten och högskolorna bör gälla.
1. Varje universitet och högskola skall erhålla resurser för den grund- läggande utbildningen inom ramen för ett samlat anslag. Vid beräkningen av detta kommer regeringen att tillämpa vissa kända beräkningsgrunder som utgår från en bedömning av kostnaderna för olika typer av utbild— ning. Respektive styrelse är dock inte bunden av dessa beräkningsgrun- der, utan skall göra en egen bedömning av hur utbildningen bäst organi- seras och genomförs.
2. De universitet och högskolor som har fast organisation för forskning och forskarutbild— ning skall erhålla resurser för denna inom ramen för ett samlat anslag, fakultetsanslaget. Detta anslag kommer att anvisas med uppdelning på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas. För att öka möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov och för- utsättningar bör bestämmelserna för fakultetsanslaget utformas så att be— rörda högskolestyrelser under treårsperioderna har möjlighet att göra vis- sa begränsade omfördelningar mellan fakultetsområdena.
3. Den nya studieorganisationen med större frihet för den enskilde stu- denten när det gäller studiernas uppläggning kommer att leda till att de
SOU 1993:3 Bilaga 1
mer detaljerade besluten om antalet platser för olika kurser och utbild— ningsprogram fattas av universitet och högskolor själva. Statsmakternas ställningstaganden till dimensioneringen av den grundläggande högsko- leutbildningen bör därför i allmänhet vara mycket mer övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsramar. Dessutom bör de vara mer inriktade på presterade resultat än på antalet nybörjarplatser.
4. Inför varje treårsperiod bör varje universitet och högskola få ett ut- bildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för grundut- bildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten. De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i presta- tionstermer i form av ett visst antal helårsprestationer, eventuellt i kombi- nation med antal examinerade. Hur detaljerat detta skall göras måste kun- na variera. Preciseringen av utbildningsuppdraget bör kunna stanna vid utbildningsområden, vilka i princip motsvarar fakultetsområden med till— lägg av lärarutbildning och konstnärlig utbildning. Härutöver bör minimiantalet examinerade anges för sådana examina där statsmakterna har anledning att förvissa sig om ett tillräckligt antal examinerade vid vissa tidpunkter. I utbildningsuppdraget bör också ingå krav på universitetet eller hög— skolan att utveckla system för säkring av kvaliteten.
5. Huvuddelen av resurserna för grundutbildning tilldelas varje univer- sitet och högskola med en per capita tilldelning upp till det antal helårs- prestationer eller examina som anges i utbildningsuppdraget. Resursbe— räkningen för olika utbildningsområden bör utgå från kända och enhetliga principer. Så snart studieresultaten föreligger från en viss tidsperiod skall en avräkning göras. Utbildningsuppdraget anger statens krav vad gäller helårsprestationer inom olika utbildningsområden och ett visst antal examina på respektive universitet och högskola. Staten betalar för fullgjort uppdrag. Det står varje universitet och högskola fritt att anta studenter utöver uppdraget.
6. Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras direkt be- roende av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts.
7. En del av anslaget till grundutbildning bör fördelas på grundval av i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.
8. ”En rörlig resurs” som varje student för med sig till universitetet el- ler högskolan skulle kunna komplettera dessa former för resurstilldelning.
Avslutningsvis anges i propositionen att det nya systemet bör införas stegvis, med beaktande av de efterhand vunna erfarenheterna. Om det in— om ramen för denna process visar sig att väsentliga delar av det föreslag- na systemet inte kan genomföras i praktiken, kommer en återgång till hu- vuddragen i nuvarande ordning att behöva aktualiseras.
SOU 1993:3 Bilaga 1
. EJ"!!- ._
--" '%'uj.-|t;" ["I-fjäll . . —.7.'.-.»- &?th sig 5wa W i' . till? nål-EEE" ”%#.le |! I . * Pij-"Halim. du?" .i.
'i”!!- gå!-Hi * '
lift-1" ;" .
its
» ”! Wings! pi.-nm Mu vara
iii-mb iir-"ii frit"! inann-hunnits in, tum? ' "| #$%&"-'N M
"- Pettis '
Wings ”likriktas-"IJ
,"'.. Ai: .:Iäéiiflu'lm . .,,ijl,i=uil1w 'in'-10%
. _ . ..li. ' " * ”' ' , .— rwneuiiiiltnimwmiegi tt -' , | i ”nattinatt-g. ' -.
Utbildningsuppdiag avseende Universitetet i Y—stad för SOU 1993:3 perioden 1993/94—1995/96 Bilaga 2
1. Universitetet i Y—stad har rätt att utfärda följande examina Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen
Civilinge . 'örexamen Grundsko ärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamnen Ingenjörsexamen Läkarexamen Psykologexamen Sociologexamen
Examensrätten som anges i bilaga till Högskoleförordningen (SFS 1992/93:000) kan utvidgas eller inskränkas av regeringen efter förslag från Utvärderingssekretariatet.
2. Antalet examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 2 600 under treårssperioden. Av dessa bör 400 avse civilingenjörsexa- men, 90 grundskollärarexamen 1—7, 110 grundskollärarexamen 4—9, 160 gymnasielärarexamen samt 150 läkarexamen. Universitetet skall, vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, även bedriva fortbildning och vidareutbildning.
3. Universitetet ersätts i efterskott enligt nedanstående tabell
Område Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning
Humaniora 24 000 Teologi J uiidik
Samhällsvetenskap
Teknik 6 500 Naturvetenskap Vård
Undervisning 3 400 Medicin 2 400
Ersättningen per helårsprestation framgår av bilaga.
4. Staten ersätter vidare universitetet för högst 17 000 helårsstudenter (studentpeng) per år. Studentpengens storlek framgår av bilaga.
5. Ersättning enligt punkterna 3 och 4 utgår för budgetåret 1993/94 med högst 465 miljoner kronor (takbeloppet). För budgetåren 1994/95 och 1995/96 är takbeloppen 485 respektive 494 miljoner kronor. Som en övergångsanordning utgår för budgetåret 1993/94 ersättning enligt punkterna 3 och 4 dock lägst med 452 miljoner kronor.
6. Utöver ovan angivna åtaganden skall universitetet fullgöra följande
a) minst 460 helårsstudenter per år skall erhålla undervisning i svenska för utländska gäststuderande,
b) universitetet skall varje läsår anordna utbildning i rumänska, dövas teckenspråk, samisk kultur och arabiska,
c) universitetet skall under perioden utveckla och bedriva försöksverk- samhet med en ny utbildning för utbildningsekonomer i enlighet med vad som angivits i universitetets fördjupade anslagsframställning; första an- tagning till utbildningen skall ske senast inför höstterminen 1995,
d) universitetet skall svara för stödåtgärder till handikappade studenter. Universitetet erhåller för dessa åtaganden en årlig ersättning med 12 miljoner kronor.
7. Ersättning enligt punkt 6 inbetalas månadsvis på universitetets konto med en tolftedel den 20:e i varje månad. 90 procent av ersättningen enligt enligt punkterna 3 och 4 inbetalas för— skottsvis på samma sätt med en tolftedel per månad. Underlag för slutlig tilldelning av medel skall lämnas så snart som möjligt. Dessa medel beta- las ut tidigast den 20 juli påföljande budgetår.
8. I detta utbildningsuppdrag angivna belopp och ersättningar justeras varje år med den pris— och löneomräkning som gäller för grundläggande högskoleutbildning och som fastställs i regleringsbrevet.
9. Universitetet åtar sig att utöver den utvärderingsverksamhet som Ut- värderingssekretariatet bedriver för egen del och i samverkan med andra universitet och högskolor vidta följande åtgärder för att säkra kvaliteten i grundutbildningen — systematiskt bedöma lärarnas undervisningsmeriter, — för samtliga lärare som önskar det, inkludera universitetspedagogisk utbildning i respektive institutions bemanningsplan, — genomföra självvärdering årligen vid minst en sjättedel av institutio— nerna. Om universitetet inte uppfyller dessa åtaganden skall takbeloppet för det sista budgetåret minskas med en procent.
10. Definitioner av i detta utbildningsuppdrag använda begrepp återänns i Resursberedningens betänkande (SOU 1993:3) Ersättning för kva-
SOU 1993:3 Bilaga 2
litet och efektivitet — Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem fo'r grundläggande högskoleutbildning.
SOU 1993:3 Bilaga 2
Ersättning för helårsprestation och studentpeng SOU 1993:3
Bilaga 3 A B C D E Utbildnings- Pc tåp 75% av Prgrad Pc hpr 25% av Avrundat område kr pc tåp i snitt kr pc tåp Pc hpr Stud— kr (hpr/uåp) studp kr peng
Hum Teol Jur Sam 18 605 13 954 0,77 18 051 4 651 18 100 4 700
Nat Tekn Farm Vård 47 443 35 582 0,85 42 015 11 861 42 000 11 900 Odont 55 815 41 861 0,92 45 630 13 954 45 600 14 000 Med 95 816 71 862 0,94 76 351 23 954 76 400 24 000 Und 52 094 39 071 0,93 42 225 13 024 42 200 13 000 Övrig 40 931 30 698 0,91 33 679 10 233 33 700 10 200
Samtliga belopp anges i det preliminära prisläget för budgetåret 1993/94.
Förklaringar:
A: Preliminär ”prislapp” (pc) för en tillhandahållen årsstudieplats (tåp) inom olika utbildningsområden angiven av Utbildningsdepartementet.
B: 75 % av ”prislappen” för en tillhandahållen årsstudieplats (pc tåp), vilken utgör bas för omvandling till ”prislapp” för helårsprestation
(pc hpr).
C: Genomsnittlig prestationsgrad för hela utbildningsområdet/grupp av utbildningsområden; dvs. antal helårsprestationer (hpr) i förhållande till antal utnyttjade årsstudieplatser (uåp).
D: ”Prislapp” för en helårsprestation (hpr), dvs. B/C.
E: 25 % av ”prislappen” för en tillhandahållen årsstudieplats (pc tåp) ut- gör studentpengen.
Utbildningsområdet Övrigt avser vissa praktiskt—estetiska inslag i lärarut- bildningar samt journalistutbildning och bibliotekarieutbildning.
"år ."'" 313»; mill—11140:
' 'n'-Em. , miliana. tifo . Jubla .'. || "". 'N'—=”"
Juni.-.;
" ,- i'iit'tjllr.;'t1ba:i' raa'.;'i nu!.”; 'latt'il'r"t"'t1i'1'qtn hint.
. titt-J . tsm .o't' ritats .Orii'ri smidigt-år "?"tli' 21» 'tr."rr1 c'ni' 'rt'
15.621. £'—"'!l.l 'i'i'
111.150 Mimi-,
' ämm
| | _ " ' Thi-matti öl:-n'. 'i' q_|$-'lil'znill'.1 ut'—sisu wars i;; tim
.:]
m iii.
målat-itu. _-
Wikin—__? _vi—nw—v—- IHH—W
Nr 'ö'. 161713 1211 :H'
Wii ' ran 1:0- [1 IW.” : 'är?!
iran
: = ',ituiart_|' maggans-mbanan militum nu i man» arm-: armar. .' '.' ' . = | I I
.. wi ww- 'Wijeitmit. mimmnumui' ne .rr .ioqijtfmuirhq tumultet! samansatt '?J' ni?-hitti- _mmwmnum Miio mm.
1.qu mrnmbrimmthl 'Wnnrinn talat...... tu.- sv . .H- " "Mimmis" id] *qqmu'mr Iiil' www .m' anti, tömt! nr:-'
' '- "'Wmmmq rimmar . - hum mhlmw Enlai ".'ir+b. M'mminitlkiu
' - . Itqtib mihin-natt showar Irma 11:
när, athirrumiwmfmilwnuan quit-.se
antas; iq! trams....- —..'r. mii'lrisl ...i—.il'ia .a att '
ridå
""El
' .fi ' Milli-l (I”-. qfflll .' , ' ' sam
' &? TJ.
DJ! är. _.tan-it' ' . rss "'. ini 'iä' 'tt'i'i ut
Muuruibl Id.-
utland-|.
histamin? arus.
Iwhäimc'aguirihfl ' 1 .fi I
..,”, i'll.
Eventuella effekter av ett nytt resurstilldelningssystem
1 Utgångspunkter för analysen
Resurstilldelningssystemet har två typer av effekter, dels påverkan på universitets och högskolors bidrag till samhällets utveckling, dels påver- kan på verksamheten inom universiteten och högskolorna. En bedömning av dessa effekter måste ta sin utgångspunkt i universitetens och högsko- lornas handlingsutrymme i det nya resurstilldelningssystemet. Inom detta handlingsutrymme kommer universitet och högskolor ha vissa ekonomis- ka mål som kan vara avgörande för vilka effekter det nya systemet till slut får.
2 Universitets och högskolors handlingsutrymme
Tilldelningssystemet omfattar ersättning för helårsprestation och student- peng för helårsstudenter.
För båda dessa gäller begränsningar för hur många helårsprestationer respektive helårsstudenter som kan vara grund för ersättning. Vidare ges ett gemensamt ekonomiskt tak som anger det högsta belopp som univer- sitetet eller högskolan kan erhålla för ett visst budgetår. Detta takbelopp är väsentligt (10 till 20 procent) lägre än summan av den högsta ersätt- ningen skulle kunna bli för alla ersättningsgrundande helårsprestationer och helårsstudenter. Därigenom ges universitet och högskolor möjlighet till val mellan olika sammansättningar av sitt utbildningsutbud och mel- lan olika strategier vad gäller relationen mellan antalet studenter och pre- stationer.
Utöver dessa ersättningar i efterhand får universitet och högskolor ock— så bidrag för särskilda åtaganden.
Vidare har förutsatts att medel som inte behövs för den direkta utbild— ningen skall kunna användas för utrustning, utvecklingsarbete och ut- veckling av lärarnas kompetens. Dessa möjligheter torde väl överens- stämma med alla berördas syn på hur belöningssystemet bör fungera.
3 Ekonomiska mål
När man försöker bedöma effekterna av det nya resurstilldelningssyste- met är en utgångspunkt de ekonomiska mål som högskoleledningarna kan förväntas ha vid planeringen av verksamheten. Följande mål förefaller att vara rationella utgångspunkter för ett universitets eller en högskolas pla- nering för ett (eller flera) läsår.
SOU 1993:3 Bilaga 4
Maximalt täckningsbidrag (överskott):
Strävan är att använda tillgängliga medel på ett sådant sätt att universite— tets eller högskolans överordnade mål, kort uttryckt akademiskt anseen— de, främjas. Detta sker bäst genom att tillgängliga resurser kan sättas in i vetenskapligt prioriterade områden inom både utbildning och forskning.
Skillnaden mellan den ersättning staten betalar för en utbildning och särkostnaderna för denna utbildning utgör med ekonomisk terminologi täckningsbidraget. Detta bidrar till att täcka de kostnader inom universite— tet eller högskolan som inte påverkas av om just denna utbildning ges el- ler ej (samkostnaderna). Det eventuella överskott som finns sedan sam— kostnadema täckts blir, med de förutsättningar som givits ovan, fritt dis— ponibelt.
Särkostnader för en utbildning är till exempel undervisningskostnader och vissa kostnader för studerandeadministration. Vad som inom ett uni- versitet eller en högskola uppfattas som sär— och samkostnader för en ut- bildning skiftar, beroende på hur den interna budgetdialogen är upplagd, mellan olika universitet och högskolor men också mellan olika organisa- toriska nivåer inom dessa. Så kan t.ex. samtliga kostnader på institutions- nivån uppfattas som Särkostnader av styrelsen vid ett universitet.
Om överskotten är stora ökar möjligheterna att vidta åtgärder som dels ökar effektivitet och kvalitet i utbildningen, dels uppfattas som belöning- ar av berörd personal.
Intäktsmaximering:
I vissa fall, särskilt då risk finns för att personal skall bli övertalig till följd av arbetsbrist, kan det ekonomiska målet i stället komma att bli en maximering av intäkterna. Det tillgängliga finansieringsutrymmet skall utnyttjas maximalt, men helst inte väsentligt mer. Så många studenter bör alltså tas in att summan av studentpengar och förväntat antal helårspresta- tioner med någon marginal överstiger det av statsmakterna angivna tak- beloppet.
4 Effekter Bättre studieresultat:
Institutionernas kostnader är till stor del relaterade till antalet studenter medan deras intäkter i det nya systemet till huvuddelen kommer att erhål- las på grundval av studenternas prestationer. Därigenom finns ett starkt incitament att förbättra studenternas studieresultat. Detta kan ske bland annat genom att förbättra utbildningen, t.ex. genom bättre undervisning, bättre läromedel och bättre studievägledning och annat stöd.
SOU 1993:3 Bilaga 4
Kvalitetsaspekter:
Men det finns en risk att bättre kvantitativa studieresultat — liksom strä- van att öka genomströmningeni 1969 års studieordning — eftersträvas ge- nom sänkta krav vid examinationen. I propositionen föreslogs därför vis- sa kvalitetssäkringsåtgärder. Resursberedningen diskuterar också kvali- tetsfrågorna i betänkandet.
Minskat antal studenter:
Inom en finansiell totalram kan man vänta sig att på några års sikt antalet studenter kommer att sjunka en aning. Det beror på att universitet och högskolor troligen uppnår sina utbildningsuppdrag och takbelopp med ett förhållandevis mindre antal närvarande studenter än i nuvarande system. Detta är en i viss mån självförstärkande spiralrörelse eftersom den till- gängliga undervisningsresursen per student därmed kan ökas. Det finns dock en naturlig gräns för denna utveckling. Antalet helårsstudenter bör i princip inte kunna vara lägre än antalet helårsprestationer.
Andra samhälleliga syften:
Samhället har också andra syften med högskoleverksamheten, t.ex. regio- nalpolitiska, som kan komma att få minskad betydelse eftersom studen- ternas efterfrågan och kompetensen inom varje universitet och högskola kommer att avgöra vilka utbildningar som kommer att ges. De överens- kommelser som kommer att träffas inom ramen för de särskilda uppdra- gen bedöms där så erfordras väl kunna hävda även andra mål för univer- sitetens och högskolornas verksamhet.
Fortbildning och vidareutbildning:
Vid universitet och högskolor finns i dag ett betydande antal studenter som följer kurser, främst på deltid eller som distansutbildning, i syfte att fortbilda sig eller för att få vidareutbildning. Dessa studenter har en vä- sentligt lägre prestationsgrad än ungdomsstudenter. Detta synes inte pri— märt bero på studiemisslyckanden, utan på att en stor del av dessa studen- ter inte alls har för avsikt att tentera.
Till grund för den förväntade förbättring av studieresultaten som disku- terats ovan ligger en strävan att höja prestationsgraden. Denna strävan le- der sannolikt till en inriktning av utbildningen mot de distributionsformer och de studenter som också väntas ge de bästa studieresultaten. Restrik- tioner, t.ex. lokalbrist eller svårigheter att rekrytera ungdomsstudenter, kan dock göra fortbildning och vidareutbildning till ur resurssynpunkt in- tressanta utbildningsalternativ. Det finns därför skäl att följa utvecklingen
SOU 1993:3 Bilaga 4
beträffande fortbildning och vidareutbildning med särskild uppmärksam- het.
Billiga utbildningar:
Ett ekonomiskt rationellt beslutsfattande bör leda till att verksamheten in- om universiteten och högskolorna styrs mot de utbildningar som ger det största överskott som kan användas för att täcka gemensamma kostnader m.m. Studenternas efterfrågan är givetvis begränsande för hur långt en sådan strategi kan drivas.
Beslut på styrelse— och fakultetsnivå skulle då kunna leda till en vo- lymökning i utbildningar som hittills betraktats som billiga inom vart och ett av de olika utbildningsområdena. Inom varje område är den betalning som universitetet eller högskolan erhåller lika stor, medan de ersättningar som institutionerna erhåller kan och bör variera högst avsevärt. Exempel är matematikutbildning inom naturvetenskaplig utbildning och tekniker- utbildning till skillnad från civilingenjörsutbildning inom det tekniska området. De åtaganden om vissa minimiantal för examina som ingår i ut- bildningsuppdragen utgör i någon mån en spärr mot starka sådana för- skjutningar.
Dyra utbildningsområden:
En motsatt effekt kan erhållas genom att täckningsbidraget (överskottet) i kronor räknat blir betydligt större för dyra än för billiga utbildningar. I styrelsernas beslut kan detta leda till att utbildning vid fakulteter inom de dyra utbildningsområdena prioriteras.
På fakultetsnivå kan det på motsvarande sätt finnas skäl att undvika att bygga in kurser som tillhör utbildningsområden med låg resurstilldelning i utbildningsprogram som hittills haft en hög resurstilldelning, t.ex. språkkurser i civilingenjörsutbildningar. Inom ett universitet eller en hög- skola är det dock relationen mellan interna priser och kostnader som blir avgörande för utbildningsplaneringen. De interna resursfördelningssyste- men kommer därför att ha större betydelse för den framtida utvecklingen än den prislista som statsmakterna tillämpar.
Bredd i utbildningsutbudet:
Diskussionen ovan är också relevant vad gäller utbildningsutbudets bredd. Utbildningar med många studenter kommer att per student räknat ha lägre Särkostnader än smala utbildningar med få studenter. I det korta perspektivet finns det en risk att vissa utbildningar försvinner om de inte skyddas genom överenskommelser i utbildningsuppdragen.
I ett längre tidsperspektiv öppnas möjligheter för en ekonomiskt moti— verad profilering av högskolorna. Efterfrågan kan vid någon eller några
SOU 1993:3 Bilaga 4
universitet eller högskolor bli så stor att utbildningen kan ges med en ekonomiskt motiverad omfattning.
Beslutsstruktur och ledning:
Det nya resurstilldelningssystemet flyttar fokus från processen till resul- taten. De centrala organens roll förändras. Från att ha haft ansvar för för— delningen av mer än hälften av resurserna har de nu, frånsett ansvaret för varje högskolas infrastruktur och gemensamma service, huvudsakligen till uppgift att fördela takbelopp och att fastställa de budgetar som institu- tionerna lämnar underlag till. Den verksamhet som kommer att vara av— görande för universitets och högskolors inkomster sker på institutionsni- vån. Detta borde öka institutionernas inflytande.
Högskoleledningarna ställs å andra sidan inför ansvaret att samlat pla— nera och följa upp verksamheten från nya utgångspunkter. Finansiell pla- nering, strategier för att förbättra rekryteringen och utbildningen för att nå bättre studieresultat samt interna planer för utvecklingen ökar i bety- delse. Därmed ställs också delvis nya krav på ledare på alla nivåer inom universitet och högskolor.
K ompetensutveckling:
Genom det nya synsättet på statens finansiering av högre utbildning blir användningen av de medel som ställs till universitets och högskolors dis- position för grundläggande utbildning friare. Så länge utbildningsuppdra- get fullgörs med fullgod kvalitet får medlen användas på det sätt som in- om varje universitet eller högskola bedöms ändamålsenligt.
De finansiella restriktioner som tidigare uppfattats hindra genomföran- det av den nu sedan flera år gällande läranjänstorganisationen lättas där- med. Det betyder bland annat att möjligheterna att satsa på kompetensut- veckling för den personal som här de tyngsta undervisningsbördoma ökar.
Tidsperspektiv:
Det har ofta hävdats att högre utbildning och forskning i motsats till verk- samheten i stora delar av näringslivet är av typiskt långsiktig karaktär. Det finns en risk att ett system med betalning för prestation medför ett in— slag av i grunden oönskad kortsiktighet.
Systemet ger emellertid möjlighet att balansera takbelopp och helårs- prestationer inom treårsperioden och att balansera ett ”eget kapital” år från år oberoende av planeringsperiodens längd. Därigenom blir en rela- tiv långsiktighet i högskoleledningens agerande möjlig. En sådan stabili- tet är sannolikt också nödvändig för att ge goda arbetsförhållanden och trovärdighet i rekryteringen av studenter.
SOU 1993:3 Bilaga 4
.:. ...—,. W- "|" |||-grrr — _ " ., ti. m...: .a..|'..t-..3,uj.ngm|wm_m$mgmfhgtww"mtrm—lbuu armad-ut'
H d'
' &ng ||'|'
£ t."?tl't | JOE ue. m.m ..35' nu nr,,n. nuna... .'|: w.; -_., gra.- -_-|o;|||- '."Jil rill: ;.u'imerinu |.i4mär |||-.'." ||... .-| '.. |. - |_'.., ”||-. ,. ”5"|W"MWUWMW .I , , lill-' l In.-"' .|' " " tilt-nah! lion tl:l:l||||1t|.r|m'|7.a|'a' ' ' ',” -iu..'| 'ii|.' ..?..gt'rrnm alm |||. | wi...-| :guv. ugum'tai'im-J |||. a'... ' mfl. "|" %" WW ||| |||. mini-.'.... mur—t...! |... | ...-'.|.-.||.||||-|;||.. tummar.- .|||||»a ..,t'. 'muu ..,; ||.n- ""' ' .-.. träiml|-|Hl1u".f'=|"|'|1t£å, '|" Liiltåhrhmawwt njutig? "li-Wv- Hw' itll-nh
'_."|',".|'|'",.,*1|"|f'1.",..'_|'|,."_||-"'
. , ,.jmru lit"-'|'|||,|-» MIW|".*'WQ $%,th QWWEWWWWÅ w dl!-"ud?
”|| || ...nu... Mwu|mwwr|r||u|w|wwww.,
' """" ':'.'"" " man's». |||:t ,,w.||.|||moatartumm||afl .|l|,|'|||i1:ot.urr war-a' Batumi!
""| "" m'a .:tiu' |.'|'|"'|.'|'ffm'| r' ååå-H militum-giga |.'» Mur-www u.. '. sögurrtta II ,'WU'lnj-Z'll' "T- ”i”: I.—' 13,1", .. :"". |'.. 'i |. "|, |.' 'J. ämgmmmmmi |Em-[NINA Mim-r "I"
;,|'-" || ”|" . :||:-43.1... |||. a...... m||wm| Mmm...-| ;. -'|.- |namn ...a... |...l..|—.|..-- |. ...-.M'm . ' . W&memum mum, ,,', ' " itu WWWr'iiäWWhW'er—Wh arm.,
WWW" ul" |||-'”';ng MHMEWÖJHJ'WIHJÅ'l | .'..tt'u. limmar. '|'—5155 vill J..|.'|' '.|'""|| -i' ILIHJJ -.L |||-.. - |';_ ||,ulh51139ir'lda)|11|.uvin9
MHN? "".UIPE'" ,'"i'tE. '.' 1', .||_ _"1_',. ;"_,1.ui:i .."-| .,|_'_'; .1,;'_4,._-,'||,, 'l.id'a!|t|g'rr' , ' ” '. ||
:gutunwmnmruncä
' 5?” "" "" " "" ,£'i'|i'|g'.|..'|.'r'lt.'iiriw mör! .fr. ...—mmm rustar—+ Miamaria r... lamm?)
fait; nuedqm r....- amimi'm 'till: .nu. mot: LW gi:- w muniubmm " " " |" *" ' "'i' umfwrmmrm' ruuitI M.MmMrWW'RQMhMH ||? || | Hua-||, |.||'|'.|||' |--|- || ||'- rimma. 'mmmwnwlfm. mum nu _. W ',!t.
||. ||? .||.. E'r. ' .u |.'-|' Wimmwwumwmwhwww tuli
dyk-il in".-rum . || .m- ...man |."ng mattar mr. Mina-sr Martinu:"! ,
| .Ptllihriura." a...—m. .,. - '
hr:-'It: ||| 'r. ”||." %&'W Makan-.'|." Willmu' MMMWM M'M
. |||-it. ...a..- WWW—|» WW w- Manama. uu rutit-||| .'|-|| .|:||'
"&%an giv-.,.I-grr ?rq-l-irugngprr-w' wp hållna".- u-l'å'" Jrhtltfillhuliäl '."|| '.-| :'N'FCI' '!.i'..f(|i',l|]|..r :Hi'l Flt. . . ' ||.I'
ugn-uu ||.'.- |||t,|1-|i..'_ug(e.|_'.. qwn- ,_-|| '.'» t..."..vts," .: Emm-|_'.'|i,fl'.fll'. " ll:- .:,itlmli'm'l' ..'." 'N. |.||'l| :.":- ||." "'"."1 [['! ...L'," i.:l'rlirlll. t.|..'l.'i'.._""'* gum—um
|||rn=|,||r|.:|:. ...|||rn..| || m.m....uquu
uhsv liir alarm ] garn. i.u-;! tim WW arg—är! ua armar! ma man ,
' ' . animal ".friqg ||| iii raril'cipi'än vr. :'Jm- M '| masugn 'ir -..|'.1..t..|n".|.||.- |”;ng .,mqummmm|mmmhnsumim nu; .umiuiln Magi rade
"'"—""'" ' " ' WWWM' ll; Hmmm-har. rag menuid]
.nu-'». . " —'||',|", ...får-|||...» ulf.- W”, 'Mina mmapmim www ||'- |"- ' |"' ”Jai |||—'. mammutarna rim-WWW Mamo'lim
. |||-' |||i|||| | '|' |' qmumr gumma Warm warm.-..mw
ftw.-|| .- gr... Mmäm$ mum-mmnm Sabo mami», Hi , .r-Lt 7-Eli1ld' '.i-pr-rrfrudvl |'. -.f| |.|..|'_|""|.|'.'. " WWIMM HN'Wll'Flul'r'TW'l || |||-r,|_-,|.| -.'.1'|g,.l'_'1|'|l":'_',ll,ui U.,... L"” ."|-|'- : "%!—_| .
Utbildningsdepartementets schabloner för procentuell fördel— SOU 1993:3 ning av årsstudieplatser från linjer m.m. till utbildningsområ— Bilaga 5 den
Linjer: Utbildningsområden
U—sektorn Hum Sam Nat Und Vård Övrigt Konst Lärare 1-7 22 9 23 34 12 Lärare 4-9 26 10 26 23 15 Gyanärar- 29 17 31 23
Spec.ped.
påbyggnads- 5 8 5 82 Vårdlärar- 67 33 Förskollärar- 13 12 8 55 12 Fritidsped.- 7 12 8 55 18 SYO- 17 4 79 Bildlärar- 33 67 Idrottslärar- 33 67 Musiklärar- 25 75 Handel—kontors- 100 Ind.-hantverks- 100
T—sektom Sam Nat Tek Ingenjörs— 5 15 80 Civ.ingenjörs- 10 35 55 Mat—nat.vetenskap.- 100
AES—, KI—sektom Sam Med Övrigt Psykolog- 40 60 J ournalist- 100 Bibliotekarie- 100
V—sektorn Hum Sam Med Odont Vård Nat Logoped— 30 12 58 Läkar— 5 95 Rehab.- 100 Tandläkar- 100 Psykoterapi- 100
Toxikologi— 100 Samtliga LIF- platser 100
; &_me än 5
fll-”**!— '|'-I _'ulll' *.
.b »»
? J.. .»-+|_ . ”'.—"I _ :Inu *llP.F [i ,II'J_"'I|H*_:
Tillämpning av beräkningsmodell avseende budgetåren 1993/94—1995/96
Förklaringar till de tabeller som följer 1. Kolumnrubriker:
Förändr tåp Förändringen av antalet tillhandahållna (planerade) årsstudieplatser från föregående budgetår. Förändringarna avser konsekvenser av redan fattade beslut.
Antal tåp Tillhandahållna årsstudieplatser enligt nuvarande system, inkl. föränd- ringen av tillhandahållna årsstudieplatser. Fördelningen av årsstudieplat- ser från linjer m.m. till utbildningsområden har gjorts inom Utbildnings- departementet och framgår av bilaga 5.
Lokal prg % Den historiskt konstaterade prestationsgraden (enligt UHÄ:s verksam-
hetsberättelse för budgetåret 1990/91) för varje universitet eller högskola och utbildningsområde.
Antal hpr (lokal) Antal helårsprestationer som skulle bli resultatet om den lokala historiska prestationsgraden skulle behållas.
Antal hpr (snitt) Alma] helårsprestationer som skulle bli resultatet om den för samtliga uni- versitet och högskolor genomsnittliga prestationsgraden skulle uppnås. Genomsnittliga prestationsgrader enligt UHÄ:s verksamhetsberättelse för budgetåret 1990/91:
Humanistiskt område (Hum): 92,02 % Teologiskt område (Teol): 74,86 % Juridiskt område (Jur): 84,42 % Samhällsvetenskapligt område (Sam): 80,02 % Medicinskt område (Med): 94,12 % Odontologiskt område (Odont): 91,74 % Farmacevtiskt område (Farm): 92,02 % Naturvetenskapligt område (Nat): 83,04 % Tekniskt område (Tekn): 85,37 % Vårdområdet (V ård): 93,00 % Undervisningsområdet (Und): 92,53 % Övriga områden (Övrig): 91,15 %
De inom parentes angivna förkortningarna används i tabellernas radrubri— ker.
SOU 1993:3 Bilaga 6
Betalt för hpr (lok.prg) Ersättning för helårsprestationer utifrån antagande om bibehållen lokal prestationsgrad. Preliminära beräkningar av ersättning för helårsprestatio- ner enligt bilaga 3 har använts.
Betalt för hpr (snitt prg) Ersättning för helårsprestationer utifrån antagandet om genomsnittlig pre- stationsgrad.
Betalt studentpeng: Ersättning för helårsstudenter utifrån antagande att antalet helårsstudenter är detsamma som antalet tillhandahållna årsstu- dieplatser, dvs. det antal som återfinns i kolumnen ”Antal tåp”.
Betalt totalt (lok.prg) Summan av ersättning för helårsprestationer (med bibehållen lokal pre- stationsgrad) och ersättning för helårsstudenter.
Betalt totalt (snitt prg) Summan av ersättning för helårsprestationer (utifrån antagandet om ge- nomsnittlig prestationsgrad) och ersättning för helårsstudenter.
Garanti = anslag 92193 (endast i beräkningsmodell för budgetåret 1993/94) Garantibelopp för budgetåret 1993/94.
Tak Den högsta beloppet av ”Betalt totalt lok” och ”Betalt totalt snitt”. 1 de fall båda dessa belopp understiger garantibeloppet, är taket detsamma som garantibeloppet.
2. Radrubriker:
US Universitetet i Stockholm KTH Tekniska högskolan i Stockholm KI Karolinska institutet HLS Högskolan för lärarutbildning i Stockholm IH Idrottshögskolan i Stockholm HuG Högskoleutbildning på Gotland UU Universitetet i Uppsala HE/V Högskolan i Eskilstuna/Västerås HF/B Högskolan i Falun/Borlänge HG/S Höskolan i Gävle/Sandviken HÖ Högskolan i Örebro ULi Universitetet i Linköping HJ Högskolan i Jönköping UL Universitetet i Lund HH Högskolan i Halmstad
SOU 1993:3 Bilaga 6
HK HKr
UG CTH HB HKS HS HT/U UUm HLu HS/H HÖs
Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund
SOU 1993:3 Bilaga 6
Tillämpning av resursberedningens beräkningsmodell för budgetåret 1993/94 Samtliga belopp i 1993/94 års preliminära prisläge, 1 OOO—tal kr.
Univ/ För- Lokal Antal Antal Betalt hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr för hpr skola omr tåp tåp % (lok.prg) (snitt prg) (lok.prg) Alla 9124 166544 136691 136697 4 289 320 US Hum 293 5386 62 3339 3766 60 442 Jur 110 2475 85 2104 2089 38 078 Sam 317 8029 75 6022 6425 108 994 Medps 18 144 91 131 136 10 011 Nat 60 1789 68 1217 1486 51 094 Övrig 0 255 60 153 232 5 156 Totalt 798 18078 12965 14134 273 775 KTH Sam 56 736 86 633 589 11 457 Nat 136 2479 86 2132 2059 89 541 Tekn 481 5271 86 4533 4500 190 389 Totalt 673 8486 7298 7147 291 387 KI Hum 0 16 96 15 11 278 Sam 0 83 96 80 66 1 442 Med 0 1517 96 1456 1428 111 263 Odont 20 537 92 494 493 22 528 Vård 90 583 97 566 542 23 751 Nat 0 15 100 15 12 630 Totalt 110 2751 2626 2553 159 893 HLS Hum 26 814 94 765 569 13 849 Övrig 15 537 94 505 489 17 011 Sam 10 695 85 591 556 10 693 Vård 0 92 94 86 86 3 632 Nat 26 760 94 714 631 30 005 Und 23 2316 94 2177 2143 91 871 Totalt 100 5214 4839 4474 167 061 IH Vård 0 20 93 19 19 781 Und 16 107 93 99 99 4 178 Totalt 16 127 118 118 4 959
Betalt för hpr (snitt prg)
4 288 857
68 163 37 818 116 289 10 355 62 395 7 833 302 852
10 660 86 460 188 994 286 113
202 1 202 109 084 22 465 22 772 523 156 248
10 302 16 495 10 066 3 594 26 506 90 434 157 397
781 4 178 4 959
Betalt student-
peng
Betalt totalt
(IOK-PTS!)
1 434 877 5 724 196
25 314 11 633 37 736 3 456 21 289 2 601 102 029
3 459 29 500 62 725 95 684
75 390 36 408 7 518 6 938 179 51 508
3 826 5 477 3 267 1 095 9 044 30 108 52 817
238 1 391 1 629
375 804
387 071
211 400
219 878
6 588
Betalt totalt (snitt prg)
5 723 734
404 881
381 798
207 756
210 214
6 588
SOU 1993:3 Bilaga 6
Garanti=
anslag 1992/93 Tak 5 317 437 5 798 000 373 481 404 881 370 789 387 071 188 343 211 400 188 625 219 878 8 203 8 203
Univ/ hög- Utb- skola omr
HuG Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Totalt
UU Hum Teol Övrig Jur Sam Med Farm Vård Nat Tekn Und Totalt
HEN Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
HF/B Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
För- ändr tåp
0000000
198
70
100 105
741
30
36 18 94 178 15 19 11 61
106
Antal tåp
70 4 7 131 17 84 313
3214 902 187 1555 4624 767 1002
96 2495 874 807 16523
277 70 12 659 207 1238
295 2758
153 110 12 470 319 880 470 2414
Lokal
prg %
81 91 84 58 83 85
65 78 87 93 78 100 92 101 81 68 87
47 92 84 81 84 82 92
88 87 84 84 85 82 88
SOU 1993:3 Bilaga 6 Antal Antal Betalt hpr hpr för hpr (lok.prg) (snitt prg) (lok.prg) 57 49 1 026 4 4 123 6 6 107 76 105 1 375 14 14 593 72 72 3 012 228 249 6 236 2089 2247 37 813 704 675 12 734 163 170 5 483 1446 1313 26 175 3607 3700 65 282 767 722 58 599 922 922 38 717 97 89 4 072 2021 2072 84 880 594 746 24 961 702 747 29 628 13111 13404 388 345 130 194 2 356 64 64 2 170 10 10 183 534 527 9 662 174 172 7 303 1015 1057 42 637 271 273 11 453 2199 2297 75 764 135 107 2 437 96 100 3 225 10 10 183 395 376 7 146 271 265 11 388 722 751 30 307 414 435 17 454 2042 2045 72 141
Betalt för hpr (snitt prg)
886 123 107 1 897 593 3 012 6 618
40 675 12 222 5 744 23 760 66 972 55 153 38 726 3 750 87 018 31 338 31 511 396 869
3 506 2150 183 9 545 7 219 44 389 11 519 78511
1 936 3 379 183 6 807 11 126 31 553 18 352 73 337
Betalt student-
peng
329 41 33 616 202 1 000 2 220
15 106 4 239 1 907 7 309 21 733 18 408 11 924 1 142 29 691 10 401 10 491 132 350
1 302 714
56 3 097 2 463 14 732 3 835 26 200
719 1 122 56 2 209 3 796 10 472 6 110 24 485
Betalt totalt
(lok.prg)
8 456
520 695
101 965
96 625
Betalt totalt (snitt prg)
8 838
529 219
104 712
97 821
SOU 1993:3 Bilaga 6 Garanti: anslag 1992/93 Tak 9 352 9 352 487 372 529 219 79 442 104 712 78 372 97 821
Univ/ hög- Utb- skola omr
HG/S Hum Övrig Jur Sam Vård Nat Tekn Und Totalt
HÖ Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
ULi Hum Övrig Jur Sam Med Vård Nat Tekn Und Totalt
HJ Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
För- ändr tåp
15 0 0 17 0 6 34
0 72
65 0 0 69 13 70 15 232
186 -29 0 1 83 1 9 0 83 125 -3 564
20 3 0 22 19 72 8 144
Antal tåp
268 107 63 723 20 309 690 382 2562
665 68 298 2530 86 380 635 4662
1304 253 86 2595 352 90 2096 2160 1075 10011
237 1 19 12 648 220 464 543 2243
Lokal
prg %
98 96 88 80 93 85 80 96
86 101 70 88 78 48 101
76 95 84 85 92 93 87 90 95
91 85 84 86 89 83 92
SOU 1993:3 Bilaga 6 Antal Antal Betalt hpr hpr för hpr (lok.prg) (snitt prg) (lok.prg) 263 187 4 754 103 98 3 462 55 53 1 003 578 579 10 469 19 19 781 263 257 11 031 552 589 23 184 367 353 15 476 2199 2134 70 160 572 465 10 351 69 62 2 315 209 252 3 776 2226 2025 40 298 67 71 2 817 182 324 7 661 641 588 27 065 3966 3786 94 283 991 912 17 938 240 231 8 100 73 73 1 314 2206 2077 39 924 324 331 24 741 84 84 3 515 1824 1741 76 588 1944 1844 81 648 1021 995 43 097 8706 8286 296 865 216 166 3 904 101 108 3 409 10 10 183 557 519 10 087 196 183 8 224 385 396 16 175 500 502 21 081 1965 1884 63 063
Betalt för hpr (snitt prg)
3 392 3 287 963 10 472 781 10 777 24 740 14 916 69 327
8 416 2 089 4 553 36 644 2 999 13 625 24 795 93 121
16 503 7 772 1 314 37 585 25 312 3 515 73 102 77 448 41 976 284 526
2 999 3 655 183 9 385 7 673 16 637 21 203 61 736
Betalt student-
peng
1 260 1 091 296 3 398 238 3 677 8 211 4 966 23 137
3 126 694 1 401 11 891 1 023 4 522 8 255 30 911
6 129 2 581 404 12 197 8 448 1 071 24 942 25 704 13 975 95 451
1 114 1 214 56 3 046 2 618 5 522 7 059 20 628
Betalt totalt
(lok.prg)
93 297
125194
392 316
83 691
Betalt totalt (snitt prg)
92 465
124 033
379 976
82 364
SOU 1993:3 Bilaga 6
Garanti:
anslag 1992/93 Tak 71 425 93 297 116 450 125 194 369 302 392 316 67 878 83 691
SOU 1993:3 Bilaga 6 Univ/ För- Lokal Antal Antal Betalt hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr för hpr skola omr tåp tåp % (lok.prg) (snitt prg) (lok.prg) UL Hum 470 4055 65 2636 2835 47 707 Teol 0 748 71 531 560 9 613 Övrig 4 284 88 250 259 8 422 Jur 90 1917 82 1572 1618 28 452 Sam 492 7133 78 5564 5708 100 704 Med 21 1188 91 1081 1118 82 595 Odont 66 196 84 165 180 7 508 Vård 9 433 93 403 403 16 913 Nat 147 3310 84 2780 2749 116 777 Tekn 243 3071 92 2825 2622 118 663 Und 36 1680 88 1478 1555 62 388 Totalt 1578 24015 19285 19606 599 742 HH Hum 15 144 59 85 101 1 538 Övrig 0 50 97 49 46 1 634 Jur 0 77 84 65 65 1 177 Sam 16 382 85 325 306 5 877 Nat 2 82 91 75 68 3 134 Tekn 12 480 87 418 410 17 539 Und 0 210 97 204 194 8 596 Totalt 45 1425- 1219 1189 39 495 HK Hum 15 293 88 258 205 4 667 Övrig 0 133 88 117 121 3 944 Jur 0 9 84 8 48 138 Sam 16 484 78 378 387 6 833 Nat 3 526 75 395 437 16 569 Tekn 18 792 75 594 676 24 948 Und 0 372 91 339 344 14 286 Totalt 52 2609 2087 2178 71 384 HKIR Hum 16 155 43 67 108 1 206 Sam 17 447 81 362 358 6 553 Nat 5 190 78 148 158 6 224 Tekn 26 348 87 303 297 12 716 Totalt 64 1140 880 921 26 700
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt Betalt Betalt Betalt Garanti: för hpr student- totalt totalt anslag (snitt prg) peng (lok.prg) (snitt prg) 1992/93 Tak 51 318 19 059 10 135 3 516 8 724 2 897 29 292 9 010 103 312 33 525 85 426 28 512 8 199 2 744 16 913 5 153 115 442 39 389 110 112 36 545 65 600 21 840 604 473 202 189 801 930 806 662 737 677 806 662 1 822 677 1 536 510 1 177 362 5 533 1 795 2 860 976 17 211 5 712 8 200 2 730 38 338 12 762 52 257 51 100 44 678 52 257 3 708 1 377 4 085 1 357 138 42 7 010 2 275 18 345 6 259 28 397 9 425 14 526 4 836 76 209 25 571 96 955 101 780 93 748 101 780 1 962 729 6 474 2 101 6 627 2 261 12 478 4 141 27 540 9 232 35 932 36 772 33 136 36 772
Univ/ hög- Utb-
skola omr
HKr
HV
UG
CTH
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Teol Övrig Jur Sam Med Odont Vård Nat Und Totalt
Övrig Sam Nat Tekn Totalt
För- ändr tåp
20 3 0 19 11 29 8 90
85 3
442 20 135 30 441 43 20
110 47 1288
24 78 285 387
Antal tåp
258 121 54 610 254 294 410 2001
652 1 19 59 1998 372 372 483 4055
3927 120 787 701 7018 773 380
88 2177 1882 17853
1 3 553 1792 4032 6390
Lokal
prg %
80 75 84 70 74 72 75
80 85 84 79 84 75 93
67 75 95 80 82 100 89 91 77 95
91 94 94 94
Antal Antal hpr hpr (lok.prg) (snitt prg) 206 180 91 110 46 46 427 488 188 211 212 251 308 379 1477 1666 522 456 101 108 50 50 1578 1599 312 309 279 318 449 447 3292 3286 2631 2746 90 90 748 717 561 592 5755 5616 773 728 338 349 80 82 1676 1808 1788 1741 14440 14468 12 12 520 443 1684 1488 3790 3442 6006 5385
SOU 1993:3 Bilaga 6
Betalt för hpr (lok.prg)
3 736 3 058 825 7 729 7 894 8 891 12 977 45 109
9 441 3 409 902 28 569 13124 11 718 18 956 86119
47 623 1 626 25 196 10 150 104 161 59 057 15 422 3 363 70 404 75 449 412 452
399 9 409 70 748 1 59 1 83 239 740
Betalt för hpr (snitt prg)
3 265 3 717 825 8 835 8 859 10 541 16 010 52 052
8 251 3 655 902 28 938 12 974 13 338 18 860 86 919
49 698 1 626 24 175 10 711 101 646 55 585 15 897 3 437 75 927 73 488 412 189
399 8 009 62 499 144 569 215 477
Betalt student-
peng
1 213 1 234 254 2 867 3 023 3 499 5 330 17 419
3 064 1 214 277 9 391 4 427 4 427 6 279 29 079
18 457 564 8 027 3 295 32 985 18 552 5 320 1 047 25 906 24 466 138 619
133 2 599 21 325 47 981 72 037
Betalt Betalt totalt totalt (lok.prg) (snitt prg) 62 528 69 471 115 197 115 998 551 071 550 808 311 777 287 514
SOU 1993:3 Bilaga 6 Garanti= anslag 1992/93 Tak 60 832 69 471 115 891 115 998 537 744 551 071 273 906 311 777
Univ/ hög- Utb-
skola omr
HB
HKs
HS
HT/U
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Totalt
Hum Övrig Sam Nat Tekn Und Totalt
För- ändr tåp
15 0 0 32 5 24 0 76
88 4 0 88 22 75 12 289
15 0 0 18 10 53 96
15
0 18 48
90
Antal tåp
212 522 36 397 119 434 112 1832
852 172 59 2057 529 715 577 4961
142 50 15 506 183 341 1237
71 20 327 71 347 109 945
Lokal
prg %
84 91 84 57 79 85 96
76 94 84 77 84 87 94
64 91 55 79 75 77
72 93 77 87 85 95
Antal hpr (lok.prg)
178 476 30 226 94 369 108 1481
648 162 50 1 584 444 622 542 4052
91 46 8 400 137 263 944
51 1 9 252 62 295 104 782
Antal hpr (snitt prg)
148 476 30 318 99 371 104 1545
596 157 50 1646 439 610 534 4032
99 46 13 405 152 291 1006
50 18 262 59 296 101 786
SOU 1993:3 Bilaga 6
Betalt för hpr (lok.prg)
3 223 16 035 550 4 096 3 948 15 494 4 537 47 883
11 720 5 449 902 28 668 18 663 26 126 22 888 114 416
1 645 1 536 149 7 235 5 765 11 028 27 358
925 627 4 557 2 594 12 388 4 370 25 462
Betalt för hpr
(snitt prg)
2 683 16 035 550 5 750 4 150 15 561 4 373 49 103
10 783 5 283 902 29 793 18 450 25 637 22 530 113 377
1 797 1 536 229 7 329 6 382 12 227 29 500
899 614 4 736 2 476 12 442 4 256 25 423
Betalt student-
peng
996 5 324 169 1 866 1 416 5 165 1 456 16 393
4 004 1 754 277 9 668 6 295 8 509 7 501 38 009
667 510 71 2 378 2 178 4 058 9 862
334 204 1 537 845 4 129 1 417 8 466
Betalt totalt
(lok.prg)
64 276
152 425
37 220
33 927
Betalt totalt (snitt prg)
65 495
151 386
39 362
33 889
SOU 1993:3 Bilaga 6 Garanti= anslag 1992/93 Tak 64 880 65 495 129 823 152 425 35 511 39 362 28 511 33 927
Univ/ hög- Utb- skola omr
UUm
HLu
HS/H
HÖs
Hum Övrig Jur Sam Med Odont Vård Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Jur Sam Nat Tekn Totalt
För- ändr tåp
200 4 2 241 25 16 0 109 14 25 636
38 0 0 107 30 105 3 283
38 0 0 42 14 77 0 171
15 0 17 5 28 65
Antal tåp
1816 217 141 3836 744 328 233 2037 860 1193 11405
371 136 65 1204 992 1745 522 5035
439 190 98 993 317 980 457 3474
57 42 1499 56 371 2025
Lokal
prg %
76 97 93 86 85 99 79 87 90 97
91 94 48 69 87 87 94
81 84 83 80 78 70 84
96 50 87 44 83
Antal Antal hpr hpr (lok.prg) (snitt prg) 1380 1270 210 198 131 119 3299 3070 632 700 325 301 184 217 1772 1692 774 734 1157 1104 9865 9404 338 259 128 124 31 55 831 963 863 824 1518 1490 491 483 4199 4198 356 307 160 173 81 83 794 795 247 263 686 837 384 423 2708 2880 55 40 21 35 1304 1199 25 47 308 317 1712 1638
SOU 1993:3 Bilaga 6
Betalt för hpr (lok.prg)
24 981 7 094 2 373 59 711 48 315 14 807 7 731 74 432 32 508 48 834 320 787
6 1 1 1 4 308 565 15 037 36 248 63 762 20 707 146 737
6 436 5 379 1 472 14 379 10 385 28 812 16 200 83 062
990 380 23 605 1 035 12 933 38 943
Betalt för hpr (snitt prg)
22 982 6 666 2 154 55 559 53 499 13 721 9 101 71 044 30 836 46 584 312 147
4 695 4 178 993 17 438 34 598 62 568 20 383 144 853
5 556 5 836 1 497 14 382 11 056 35 138 17 845 91 311
721 642 21 711 1 953 13 302 38 330
Betalt student-
peng
8 535 2 213 663 18 029 17 856 4 592 2 773 24 240 10 234 15 509 104 645
1 744 1 387 306 5 659 11 805 20 766 6 786 48 452
2 063 1 938 461 4 667 3 772 11 662 5 941 30 504
268 1 97 7 045 666 4 415 12 592
Betalt totalt (IOK-PTS!)
425 431
195189
113567
51 535
Betalt totalt (snitt prg)
416 791
193 304
121815
50 921
Bilaga 6 Garanti= anslag 1992/93 Tak 390 748 425 431 193 858 195 189 117 872 121 815 49 589 51 535
SOU 1993:3 Bilaga 6
Tillämpning av resursberednigens beräkningsmodell för budgetåret 1994/95. Samtliga belopp i 1993/94 års preliminära prisläge, 1 OOO-tal kr.
Univ/ För- Lokal Antal Antal hög- Utb ändr Antal prg hpr hpr skola omr tåp tåp % (lok.prg) (snitt prg) Alla 8070 174614 143158 143150 US Hum 220 5606 62 3476 3920 Jur 110 2585 85 2197 2182 Sam 282 831 1 75 6233 6650 Medps 18 162 91 147 152 Nat 60 1849 68 1257 1535 Övrig 0 255 60 1 53 232 Totalt 690 18768 13464 14673 KTH Sam 47 783 86 673 627 Nat 108 2587 86 2225 2148 Tekn 353 5624 86 4837 4801 Totalt 508 8994 7735 7576 Kl Hum 45 61 96 59 43 Sam 45 1 28 96 1 23 1 02 Med 0 1517 96 1456 1428 Odont 30 567 92 522 520 Vård 0 583 97 566 542 Nat O 1 5 1 00 1 5 12 Totalt 120 2871 2740 2648 HLS Hum 26 840 94 790 587 Övrig 15 552 94 519 503 Sam 1 0 705 85 599 564 Vård 0 92 94 86 86 Nat 26 786 94 739 653 Und 23 2339 94 2199 2164 Totalt 100 5314 4932 4557 IH Vård 0 20 93 1 9 1 9 Und 16 123 93 1 14 1 14 Totalt 16 143 132 132
Betalt för hpr (lok.prg)
4 476 570
62 911 39 770 112 822 11 263 52 807 5 156 284 729
12 188 93 442 203 139 308 769
1 060 2 224 1 11 263 23 787 23 751 630 162 715
14 292 17 486 10 846 3 632 31 031 92 783 170 071
781 4 803 5 584
Betalt för hpr (snitt prg)
4 476130
70 947 39 499 120 373 11 649 64 487 7 833 314 788
11 341 90 226 201 651 303 218
772 1 854 109 084 23 720 22 772 523 158 725
10631 16 956 10 211 3 594 27 413 91 332 160137
781 4 803 5 584
Betalt student-
peng
Betalt totalt
(lok.prg)
1 498 047 5 974 616
26 348 12 150 39 062 3 888 22 003 2 601 106 052
3 680 30 785 66 926 101 391
287 602 36 408 7 938 6 938 179 52 351
3 948 5 630 3 314 1 095 9 353 30 407 53 747
238 1 599 1 837
390 781
410160
215 066
223 818
7 421
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt totalt (snitt prg) Tak 5 974177 6 049 212 420 840 420 840 404 609 410 160 211 075 215 066 213 884 223 818 7 421 7 421
Univ/ hög- skola
HuG
UU
HEN
HFIB
Utb omr
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Totalt
Hum Teol Övrig Jur Sam Med Farm Vård Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
För- ändr tåp
OOOOOOO
199
30
96 81
649
30
39 27 142 238 15 19 11 61
106
Antal tåp
70 4 7 131 17 84 313
3369 902 190 1595 4823 804 1032
96 2591 955 815 17172
307 70 12 698 234 1380
295 2996
168 110 12 489 330 941 470 2520
Lokal
prg %
81 91 84 58 83 85
65 78 87 93 78 100 92 101 81 68 87
47 92 84 81 84 82 92
88 87 84 84 85 82 88
SOU 1993:3 Bilaga 6 Antal Antal hpr hpr (lok.prg) (snitt prg) 57 49 4 4 6 6 76 105 14 14 72 72 228 249 2190 2356 704 675 165 173 1483 1346 3762 3859 804 757 949 950 97 89 2099 2152 649 815 709 754 13612 13927 144 215 64 64 10 10 565 559 197 194 1132 1178 271 273 2384 2493 148 117 96 100 10 10 411 391 281 274 772 803 414 435 2130 2131
Betalt för hpr (lok.prg)
1 026 123 107 1 375 593 3 012 6 236
39 636 12 734 5 571 26 849 68 091 61 426 39 876 4 072 88 146 27 275 29 922 403 598
2 612 2 170 183 10 233 8 256 47 527 11 453 82 434
2 676 3 225 183 7 435 11 781 32 408 17 454 75 162
Betalt för hpr (snitt prg)
886 123 107 1 897 593 3 012 6 618
42 636 12 222 5 836 24 372 69 854 57 814 39 885 3 750 90 366 34 242 31 824 412 801
3885 2150 183 10110 8161 49480 11519 85489
2 126 3 379 183 7 082 11 509 33 740 18 352 76 373
Betalt student-
peng
329 41 33 616 202 1 000 2 220
15 834 4 239 1 938 7 497 22 668 19 296 12 281 1 142 30 833 11 365 10 595 137 688
1 443 714 56 3 281 2 785 16 422 3 835 28 536
790 1 122 56 2 298 3 927 11 198 6 1 10 25 501
Betalt totalt
(lok.prg)
8 456
541 286
110 970
100 663
Betalt totalt (snitt prg)
8 838
550 489
114025
101 874
SOU 1993:3 Bilaga 6
Tak
8 838
550 489
101 874
Univ/ hög- skola
HG/S
HÖ
ULi
HJ
Utb omr
Hum Övrig Jur Sam Vård Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Med Vård Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Fö r- ändr tåp
163
169
169 19
71 65 13 509
20 20 15 48
114
Antal tåp
283 107 63 739 20 313 712 382 2619
710 68 298 2578 95 426 650 4825
1473 256 86 2764 371 90 2167 2225 1088 10520
257 122 12 668 235 512 551 2357
Lokal
prg %
98 96 88 80 93 85 80 96
86 101 70 88 78 48 101
76 95 84 85 92 93 87 90 95
91 85 84 86 89 83 92
SOU 1993:3 Bilaga 6 Antal Antal hpr hpr (lok.prg) (snitt prg) 277 198 103 98 55 53 591 591 19 19 266 260 570 608 367 353 2248 2180 611 496 69 62 209 252 2269 2063 74 79 204 364 657 601 4092 3917 1119 1030 243 233 73 73 2349 2212 341 349 84 84 1885 1799 2003 1899 1034 1007 9131 8686 234 180 104 111 10 10 574 535 209 195 425 437 507 510 2063 1978
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt (lok.prg) (snitt prg) peng (lok.prg) (snitt prg) Tak 5 020 3 582 1 330 3 462 3 287 1 091 1 003 963 296 10 701 10 703 3 473 781 781 238 11174 10916 3725 23 923 25 529 8 473 15476 14916 4966 . 71 540 70 677 23 592 95 132 94 270 95 132 11 052 8 985 3 337 2 315 2 089 694 3 776 4 553 1 401 41062 37 339 12117 3 112 3 313 1 131 8 588 15 274 5 069 27 704 25 381 8 450 97 609 96 935 32 198 129 807 129 133 129 807 20 263 18 642 6 923 8 196 7 864 2 611 1 314 1 314 404 42 524 40 033 12 991 26 077 26 678 8 904 3 515 3 515 1 071 79 182 75 578 25 787 84 105 79 778 26 478 43 618 42484 14144 308 794 295 885 99 313 408 107 395 198 408 107 4 233 3 252 1 208 3 495 3 748 1 244 183 183 56 10 398 9 675 3 140 8 784 8 196 2 797 17 848 18 358 6 093 21 392 21 515 7163 66 334 64 928 21 701 88 034 86 628 88 034
Univ/ hög- skola
UL
HH
HK
HKIR
Utb omr
Hum Teol Övrig Jur Sam Med Odont Vård Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Sam Nat Tekn Totalt
För- ändr tåp
443
90 473 21 46
136 183 36 1432
_! _! ...! GONNOOOU'I
15
16
13
46
15 17
26 63
Antal tåp
4498 748 288 2007 7606 1209 242 433 3446 3254 1716 25447
159 50 77 398 84 492 210 1470
308 133 9 500 528 805 372 2655
170 464 195 374 1203
Lokal
prg %
65 71 88 82 78 91 84 93 84 92 88
59 97 84 85 91 87 97
88 88 84 78 75 75 91
43 81 78 87
Antal hpr (lok.prg)
2924 531 253 1646 5933 1100 203 403 2895 2994 1510 20391
94 49 65 338 76 428 204 1254
271 1 17 8 390 396 604 339 2124
73 376 152 325 926
sou 1993:3 Bilaga 6
Antal hpr (snitt prg)
3145 560 263 1694 6086 1138 222 403 2862 2778 1588 20738
111 46 65 318 70 420 194 1224
215 121 8 400 438 687 344 2214
119 371 162 319 971
Betalt för hpr (lok.prg)
52 919 9 613 8 541 29 788 107 382 84 055 9 270 16 913 121 575 125 735 63 725 629 514
1698 1634 1 177 6123 3 210 17 978 8 596 40 417
4 906 3 944 138 7 059 16 632 25 358 14 286 72 322
1 323 6 803 6 388 13 666 28 180
Betalt för hpr (snitt prg)
56 925 10 135 8 847 30 667 110 162 86 936 10 124 16 913 120 185 116 673 67 006 634 574
2 012 1 536 1 177 5 764 2 930 17 641 8 200 39 260
3 898 4 085 138 7 242 18 415 28 864 14 526 77 167
2151 6 720 6 801 13 410 29 083
Betalt student-
peng
21 141 3 516 2 938 9 433 35 748 29 016 3 388 5 153 41 007 38 723 22 308 212 370
747 510 362 1 871 1 000 5 855 2 730 13 074
1 448 1 357 42 2 350 6 283 9 580 4 836 25 895
799 2181 2 321 4 451 9 751
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt Betalt totalt totalt (lok.prg) (snitt prg) Tak 841 883 846 943 846 943 53 491 52 334 53 491 98 217 103 062 103 062 37 931 38 834 38 834
Univ/ hög- skola
HKr
HV
UG
CTH
Utb omr
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Teol Övrig Jur Sam Med Odont Vård Nat Und Totalt
Övrig Sam Nat Tekn Totalt
För- ändr tåp
414 20 135 30 439 43 20
102 47 1250
20 65 213 298
Antal tåp
278 124 54 627 260 294 418 2055
717 122 59 2060 377 369 491 41 95
4341 140 922 731 7457 816 400
88 2279 1929 19103
13 573 1857 4245 6688
Lokal
prg %
80 75 84 70 74 72 75
80 85 84 79 84 75 93
67 75 95 80 82 100 89 91 77 95
91 94 94 94
Antal hpr (lok.prg)
222 93 46 439 192 212 314 1517
574 104 50 1627 317 277 457 3405
2908 105 876 585 61 15 816 356
80 1755 1833 15428
12 539 1746 3990 6286
SOU 1993:3 Bilaga 6
Antal hpr (snitt prg)
194 113 46 502 216 251 387 1708
501 111 50 1648 313 315 454 3393
3035 105 840 617 5967 768 367
82 1892 1785 15459
12 459 1542 3624 5636
Betalt för hpr (lok.prg)
4 025 3 134 825 7 944 8 081 8 891 13 230 46 130
10 382 3 495 902 29 456 13 301 11 624 19 270 88 428
52 643 1 897 29 518 10 585 1 10 677 62 342 16 234 3 363 73 703 77 334 438 296
399 9 749 73 314 167 593 251 055
Betalt för hpr (snitt prg)
3 518 3 809 825 9 081 9 068 10 541 16 322 53165
9 074 3 748 902 29 836 13 149 13 231 19172 89111
54 938 1 897 28 322 11 170 108 004 58 677 16 733 3 437 79 484 75 323 437 985
399 8 299 64 766 152 206 225 671
Betalt student—
peng
1 307 1 265 254 2 947 3 094 3 499 5 434 17 799
3 370 1 244 277 9 682 4 486 4 391 6 383 29 834
20 403 658 9 404 3 436 35 048 19 584 5 600 1 047 27 120 25 077 147 377
133 2 693 22 098 50 516 75 440
Betalt totalt
(lok.prg)
63 929
118262
585 673
326 495
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt totalt (snitt prg) Tak 70 964 70 964 118 945 118 945 585 362 585 673 301 110 326 495
Univ/ hög- skola
HB
HKs
HS
HTIU
' Utb
omr
Hum Övng Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Totalt
Hum Övrig Sam Nat Tekn Und Totalt
För- ändr tåp
15
17 24 0 61 68 68 21 70 12 243
15
18
48 90
15 17 24
61
Antal tåp
227 522 36 414 124 458 112 1893
920 176 59 2125 550 785 589 5204
157 50 15 524 192 389 1327
86 20 344 76 371 1 09 1006
Lokal
prg %
84 91 84 57 79 85 96
76 94 84 77 84 87 94
64 91 55 79 75 77
72 93 77 87 85 95
SOU 1993:3 Bilaga 6 Antal Antal hpr hpr (lok.prg) (snitt prg) 191 159 476 476 30 30 236 331 98 103 389 391 108 104 1528 1594 699 643 165 160 50 50 1636 1700 462 457 683 670 554 545 4249 4226 100 110 46 46 8 13 414 419 144 159 300 332 1012 1079 62 60 19 18 265 275 66 63 315 317 104 101 830 834
Betalt för hpr (lok.prg)
3451 15035 550 4271 4114 16351 4537 49309
12 656 5 575 902 29 616 19 404 28 684 23 364 120 201
1 819 1 536 149 7 493 6 048 12 580 29 625
1 121 627 4 794 2 777 13 245 4 370 26 933.
Betalt för hpr (snitt prg)
2 873 16 035 550 5 996 4 325 16 422 4 373 50 573
11 643 5 406 902 30 778 19 182 28 146 22 999 119 056
1 987 1 536 229 7 589 6 696 13 948 31 986
1 088 614 4 982 2 651 13 302 4 256 26 894
Betalt student-
peng
1 067 5 324 169 1 946 1 476 5 450 1 456 16 888
4 324 1 795 277 9 988 6 545 9 342 7 657 39 928
738 510
71 2 463 2 285 4 629 10 695
404 204 1 617 904 4 415 1 417 8 961
Betalt totalt
(lok.prg)
66198
160128
40 320
35 895
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt totalt (snitt prg) Tak 67 462 67 462 158 984 160 128 42 681 42 681 i 35 856 35 895
Univ/ hög- skola
UUm
HLu
HS/H
HÖs
Utb omr
Hum Övrig Jur Sam Med Odont Vård Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
Hum Jur Sam Nat Tekn Totalt
För- ändr tåp 195 210 25 16 77
25 558
38 105 25 81 252 38 41 10 53
142 15 17
28 65
Antal tåp
2011 221 141 4046 769 344 233 2114 866 1218 11963
409 1 36 65 1309 1 01 7 1826 525 5287
477 190 98 1034 327 1033 457 3616
72 42 1516 61 399 2090
Lokal
prg 16
76 97 93 86 85 99 79 87 90 97
91 94 48 69 87 87 94
81 84 83 80 78 70 84
96 50 87 44 83
Antal hpr (lok.prg)
1528 214 131 3480 654 341 184 1839 779 1181 10332
372 128 31 903 885 1589 494 4401
386 160 81 827 255 723 384 2817
69 21 1319 27 331 1767
SOU 1993:3 Bilaga 6
Antal hpr (snitt prg)
1406 201 119 3238 724 316 217 1755 739 1127 9842
286 124 55 1047 845 1559 486 4401
334 173 83 827 272 882 423 2993
50 35 1213 51 341 1690
Betalt för hpr (lok.prg)
27 663 7 224 2 373 62 980 49 939 15 530 7 731 77 246 32 735 49 858 333 278
6 737 4 308 565 16 348 37 161 66 722 20 826 152 667
6 993 5 379 1 472 14 972 10 713 30 370 16 200 86 099
1 251 380 23 872 1 127 13 909 40 540
Betalt för hpr (snitt prg)
25 450 6 789 2 154 58 601 55 297 14 391 9 101 73 730 31 051 47 560 324 123
5 176 4 178 993 18 959 35 470 65 472 20 500 150 748
6 037 5 836 1 497 14 976 11 405 37 039 17 845 94 635
911 642 21 957 2 127 14 306 39 944
Betalt student-
peng
9 452 2 254 663 19 016 18 456 4 816 2 773 25 157 10 305 15 834 108 726
1 922 1 387 306 6 152 12 102 21 729 6 825 50 424
2 242 1 938 461 4 860 3 891 12 293 5 941 31 625
338 197 7 125 726 4 748 13 135
Betalt totalt
(lok.prg)
442 004
203 091
117724
53 675
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt totalt (snitt prg) Tak 432 849 442 004 201 172 203 091 126 260 126 260 53 079 53 675
SOU 1993:3 Bilaga 6
Tillämpning av resursberedningens beräkningsmodell för budgetåret 1995/96. Samtliga belopp i 1993/94 års preliminära prisläge, 1 000-tal kr.
Univ/ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr skola omr tåp tåp % (lokal prg) (snitt prg) Alla 1789 176403 144688 144666 US Hum 0 5606 62 3476 3920 Jur 110 2695 85 2291 2275 Sam 22 8333 75 6250 6668 Medps 18 180 91 164 169 Nat 45 1894 68 1288 1573 Övrig 0 255 60 153 232 Totalt 195 18963 13621 14838 KTH Sam 16 799 86 687 639 Nat 56 2643 86 2273 2195 Tekn 88 5712 86 4912 4876 Totalt 160 9154 7872 7710 KI Hum 0 61 96 59 43 Sam 0 128 96 123 1 02 Med 0 1517 96 1456 1428 Odont 40 607 92 558 557 Vård 0 583 97 566 542 Nat 0 1 5 1 00 1 5 1 2 Totalt 40 2911 2777 2684 HLS Hum(u) 13 853 94 802 596 Övrig(u 8 560 94 526 510 Sam 5 710 85 604 568 Vård(u) 0 92 94 86 86 Nat(u) 13 799 94 751 663 Und 12 2351 94 2210 2175 Totalt 51 5365 4979 4599 IH Vård 0 20 93 1 9 1 9 Und 0 1 23 93 1 14 1 1 4 Totalt 0 143 132 1 32
Betalt för hpr
Betalt för hpr
(lok.prg) (snitt prg)
4 533 442 4 532 522
62 911 41 463 113 120 12 514 54 093 5156 289 257
12 437 95 465 206 317 314 220
1 060 2 224 1 1 1 263 25 465 23 751 630 164 393
14 513 17 740 10 923 3 632 31 545 93 259 171 612
781 4 803 5 584
70 947 41 180 120 692 12 943 66 057 7 833 319 652
11 572 92 179 204 806 308 558
772 1 854 109 084 25 393 22 772 523 160 398
10 795 17 202 10 283 3 594 27 867 91 801 161 541
781 4 803 5 584
Betalt student-
peng 1 516 885
26 348 12 667 39 165 4 320 22 539 2 601 107 639
3 755 31 452 67 973 103 180
287 602 36 408 8 498 6 938 179 52 911
4 009 5 712 3 337 1 095 9 508 30 563 54 224
238 1 599 1 837
Betalt totalt
(lok.prg)
6 050 328
396 896
417 400
217 304
225 836
7 421
SOU 1993:3 Bilaga 6
Betalt
totalt (snitt prg) Tak 6 049 407 6 126 744 427 291 427 291 411 738 417 400 213 308 217 304 215 765 225 836 7 421 8 203
Univ/ hög- Utb- skola omr
HuG Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Totalt
UU Hum Teol Övrig(u Jur Sam Med Farm Vård Nat Tekn Und Totalt
HEN Hum Övrig(u Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
HFIB Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
För- ändr tåp
OOOOOOO
OOOOOOOO OOOOOOOO
Antal tåp
70 4 7 131 17 84 313
3372 902 191 1635 4847 841 1042
96 2655 980 819 17380
307 70 12 698 234 1380
295 2996
168 1 10 12 489 330 941 470 2520
Lokal
prg %
81 91 84 58 83 85
65 78 87 93 78 100 92 101 81 68 87
47 92 84 81 84 82 92
88 87 84 84 85 82 88
Antal hpr (lokal prg)
57 4 6 76 14 72 228
2192 704 166 1521 3781 841 959
97 2151 666 713 13789
144 64 10 565 197 1 132
271 2384
148 96 10 411 281 772 414 2130
SOU 1993:3 Bilaga 6
Antal hpr (snitt prg)
49 4 6 105 14 72 249
2358 675 174 1380 3879 792 959
89 2205 837 758 14105
21 5 64 10 559 194 1 178
273 2493
117 100 10 391 274 803 435 2131
Betalt Betalt för hpr för hpr (lok.prg) (snitt prg) 1 026 886 123 123 107 107 1 375 1 897 593 593 3 012 3 012 6 236 6 618 39 672 42 674 12 734 12 222 5 600 5 867 27 522 24 983 68 430 70 202 64 252 60 474 40 263 40 272 4 072 3 750 90 323 92 598 27 989 35 138 30 069 31 980 410 926 420 160 2 612 3 885 2 170 2 150 183 183 10 233 10 110 8 256 8 161 47 527 49 480 11 453 11 519 82 434 85 489 2 676 2 126 3 225 3 379 183 183 7 435 7 082 11 781 11 509 32 408 33 740 17 454 18 352 75 162 76 373
Betalt student-
peng
329 41 33 616 202 1 000 2 220
15 848 4 239 1 948 7 685 22 781 20 184 12 400 1 142 31 595 11 662 10 647 140 131
1 443 714
56 3 281 2 785 16 422 3 835 28 536
790 1 122 56 2 298 3 927 11 198 6 110 25 501
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt Betalt totalt totalt (lok.prg) (snitt prg) Tak 8 456 8 838 9 352 551 057 560 291 560 291 110970 114025 114025 100 663 101 874 101 874
SOU 1993:3 Bilaga 6 Univ/ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr skola omr tåp tåp % (lokal prg) (snitt prg) HGIS Hum O 283 98 277 198 Övrig(u 0 107 96 103 98 Jur 0 63 88 55 53 Sam O 739 80 591 591 Vård 0 20 93 1 9 1 9 Nat 0 31 3 85 266 260 Tekn 0 712 80 570 608 Und 0 382 96 367 353 Totalt 0 2619 2248 2180 HÖ Hum 0 71 0 86 61 1 496 Övrig(u 0 68 101 69 62 Jur 0 298 70 209 252 Sam 0 2578 88 2269 2063 Nat 0 95 78 74 79 Tekn 0 426 48 204 364 Und 3 653 1 01 660 604 Totalt 3 4828 4095 3920 ULi Hum 8 1481 76 1126 1036 Övrig(u 1 257 95 244 234 Jur 0 86 84 73 73 Sam 6 2770 85 2355 2217 Med 1 9 390 92 359 367 Vård 0 90 93 84 84 Nat 41 2208 87 1921 1834 Tekn 3 2228 90 2005 1902 Und 9 1097 95 1042 1015 Totalt 87 10607 9208 8760 HJ Hum 3 260 91 237 182 Övrig(U 1 123 85 105 112 Jur 0 12 84 1 0 1 0 Sam 1 669 86 575 535 Nat 3 238 89 212 1 98 Tekn 0 512 83 425 437 Und 4 555 92 51 1 514 Totalt 12 2369 2074 1988
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt
(lok.prg) (snitt prg) peng (lok.prg) (snitt prg) Tak 5 020 3 582 1 330 3 462 3 287 1 091 1 003 963 296 10 701 10 703 3 473 781 781 238 11174 10 916 3725 23 923 25 529 8 473 15 476 14 916 4966
71 540 70 677 23 592 95 132 94 270 95 132 11 052 8 985 3 337 2 315 2 089 694 3 776 4 553 1 401 41 062 37 339 12117 3 112 3 313 1 131 8 588 15 274 5 069 27 832 25 498 8 489 97 737 97 052 32 237 129 974 129 289 129 974 20 373 18 743 6 961 8 228 7 894 2 621 1 314 1 314 404 42616 40120 13019 27 412 28 044 9 360 3 515 3 515 1 071 80 680 77 008 26 275 84 218 79 886 26 513 43 979 42 835 14 261 312 336 299 359 100 486 412 822 399 845 412 622
4 282 3 290 1 222 3 523 3 778 1 255 183 183 56 10 414 9 690 3 144 8 896 8 301 2 832 17 848 18 358 6 093 21 547 21 671 7 215 66 695 65 272 21 817 88 512 87 089 88 512
SOU 1993:3
Bilaga 6 Univ/ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr skola omr tåp tåp % (lokal prg) (snitt prg) ___—___ UL Hum 31 4529 65 2944 3167 Teol 0 748 — 71 531 560 Övrig(u 2 290 88 255 264 Jur 65 2072 82 1699 1749 Sam 39 7645 78 5963 6118 Med 21 1230 91 1119 1158 Odont 26 268 84 225 246 Vård 0 433 93 403 403 Nat 89 3535 84 2969 2935 Tekn 41 3295 92 3031 2813 Und 30 1746 88 1536 1616 Totalt 344 25791 20677 21028 HH Hum 0 1 59 59 94 1 1 1 Övrig(u 0 50 97 49 46 Jur 0 77 84 65 65 Sam 0 398 85 338 31 8 Nat 0 84 91 76 70 Tekn 0 492 87 428 420 Und 0 210 97 204 1 94 Totalt 0 1470 1254 1 224 HK Hum 0 308 88 271 21 5 Övrig 0 133 88 117 121 Jur O 9 84 8 8 Sam O 500 78 390 400 Nat 0 528 75 396 438 Tekn O 805 75 604 687 Und O 372 91 339 344 Totalt 0 2655 2124 2214 HKIR Hum 0 170 43 73 119 Sam 0 464 81 376 371 Nat 0 195 78 152 162 Tekn 0 374 87 325 31 9 Totalt 0 1203 926 971
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt Betalt Betalt Betalt Betalt för hpr för hpr student- totalt totalt (lok.prg) (snitt prg) peng (lok.prg) (snitt prg) Tak 53 284 57 317 21 286 9 613 10 135 3 516 8 600 8 908 2 958 30 753 31 660 9 738 107 932 110 727 35 932 85 515 88 446 29 520 10265 11211 3752 16913 16 913 5153 124 715 123 289 42 067 127319 118144 39211 64 839 68 177 22 698 639 747 644 929 215 830 855 577 860 758 860 758
1 698 2 012 747 1 634 1 536 510 1 177 1 177 362 6 123 5 764 1 871 3 210 2 930 1 000 17 978 17 641 5 855 8 596 8 200 2 730 40 417 39 260 13 074 53 491 52 334 53 491 4 906 3 898 1 448 3 944 4 085 1 357 138 138 42 7 059 7 242 2 350 16632 18415 6283 25 358 28 864 9 580 14 286 14 526 4 836 72 322 77 167 25 895 98 217 103 062 103 062 1 323 2 151 799 6 803 6 720 2 181 6 388 6 801 2 321 13666 13410 4451 28 180 29 083 9 751 37 931 38 834 38 834
Unhn hög- Utb- skola omr
HKr Hum Övrig Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
HV Hum Övrig(u Jur Sam Nat Tekn Und Totalt
UG Hum Teol Övrig(u Jur Sam Med Odont Vård Nat Und Totalt
CTH Övrig Sam Nat Tekn Totalt
För- ändr
n D- 'D
NAOOO—lO—lw
_!
NAOG—kO—Åw
&
20 67 30 78 43 20
67 25 365
10 33 52 95
Antal tåp
281 125 54 628 263 294 422 2067
720 123 59 2061 380 369 495 4207
4356 160 989 761 7535 859 420
88 2346 1954 19468
13 583 1890 4297 6783
Lokal
prg %
80 75 84 70 74 72 75
80 85 84 79 84 75 93
67 75 95 80 82 100 89 91 77 95
91 94 94 94
SOU 1993:3
Bilaga 6 Antal Antal hpr hpr (lokal prg) (snitt prg) 225 196 94 114 46 46 440 503 195 218 212 251 317 390 1527 1718 576 503 105 112 50 50 1628 1649 319 316 277 315 460 458 3415 3403 2919 3046 120 120 940 901 609 642 6179 6030 859 808 374 385 80 82 1806" 1948 1856 1808 15741 15771 12 12 548 467 1777 1569 4039 3668 6376 5716
Betalt för hpr
(lok.prg)
4 069 3 159 825 7 957 8 174 8 891 13 356 46 431
10 426 3 523 902 29 470 13 406 11 624 19 427 88 777
52 825 2 168 31 663 11 019 1 1 1 834 65 628 17 045 3 363 75 870 78 336 449 751
399 9 919 74 617 169 646 254 581
Betalt för hpr (snitt prg)
3 556 3 840 825 9 096 9 173 10 541 16 478 53 509
9 112 3 778 902 29 851 13 253 13 231 19 329 89 455
55 127 2 168 30 380 11 628 109 134 61 769 17 570 3 437 81 821 76 299 449 333
399 8 444 65 917 154 071 228 831
Betalt student-
peng
1 321 1 275 254 2 952 3 130 3 499 5 486 17 915
3 384 1 255 277 9 687 4 522 4 391 6 435 29 951
20 473 752 10 088 3 577 35 415 20 616 5 880 1 047 27 917 25 402 151 167
133 2 740 22 491 51 134 76 498
SOU 1993:3 Bilaga 6 Betalt Betalt totalt totalt (lok.prg) (snitt prg)
64 346 71 424
118728 119406
600 918 600 500
331 079 305 329
Tak
71 424
600 918
331 079
SOU 1993:3 Bilaga 6 Univ/ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr skola omr tåp tåp % (lokal prg) (snitt prg) HB Hum 0 227 84 1 91 1 59 Övrig 0 522 91 476 476 Jur 0 36 84 30 30 Sam 0 41 4 57 236 331 Nat 0 124 79 98 1 03 Tekn 0 458 85 389 391 Und 0 1 12 96 108 104 Totalt 0 1893 1528 1594 HKs Hum 4 924 76 702 646 Övrig(u 2 178 94 167 162 Jur 0 59 84 50 50 Sam 2 2127 77 1638 1702 Nat 4 554 84 465 460 Tekn 0 785 87 683 670 Und 6 595 94 559 551 Totalt 18 5222 4265 4241 HS Hum O 157 64 1 00 1 1 0 Övrig 0 50 91 46 46 Jur 0 1 5 55 8 1 3 Sam 0 524 79 414 419 Nat 0 192 75 144 1 59 Tekn 0 389 77 300 332 Totalt 0 1 327 1012 1079 HT/U Hum 0 86 72 62 60 Övrig 0 20 93 1 9 1 8 Sam 0 344 77 265 275 Nat 0 76 87 66 63 Tekn 0 371 85 315 31 7 Und 0 109 95 104 101 Totalt 0 1006 830 834
Betalt Betalt för hpr för hpr (lok.prg) (snitt prg)
3 451 2 873 16 035 16 035 550 550 4 271 5 996 4 114 4 325 16 351 16 422 4 537 4 373 49 309 50 573 12 711 11 694 5 639 5 468 902 902 29 644 30 807 19 545 19 322 28 684 28 146 23 602 23 233 120 726 119 571
1 819 1 987 1 536 1 536
149 229 7 493 7 589 6 048 6 696 12 580 13 948 29 625 31 986
1 121 1 088 627 614 4 794 4 982 2 777 2 651 13 245 13 302 4 370 4 256 26 933 26 894
Betalt student-
peng
1 067 5 324 169 1 946 1 476 5 450 1 456 16 888
4 343 1 816 277 9 997 6 593 9 342 7 735 40 102
738 510
71 2 463 2 285 4 629 10 695
404 204 1 617 904 4 415 1 417 8 961
Betalt totalt
(lok.prg)
66198
160 828
40 320
35 895
SOU 1993:3 Bilaga 6
Betalt
totalt (snitt prg) Tak 67 462 67 462 159 673 160 828 42 681 42 681 35 856 35 895
SOU 1993:3 Bilaga 6 Univ/ För- Lokal Antal Antal hög- Utb- ändr Antal prg hpr hpr skola omr tåp tåp % (lokal prg) (snitt prg) UUm Hum 16 2027 76 1541 1417 Övrig(u 2 223 97 216 203 Jur 0 141 93 1 31 1 1 9 Sam 22 4068 86 3498 3255 Med 6 775 85 659 729 Odont 16 360 99 356 330 Vård 0 233 79 1 84 217 Nat 57 2171 87 1889 1803 Tekn 0 866 90 779 739 Und 15 1233 97 1196 1141 Totalt 1 34 1 2097 1 0450 9954 HLu Hum O 409 91 372 286 Övrig(u O 136 94 128 124 Jur 0 65 48 31 55 Sam 19 1328 69 916 1063 Nat 12 1029 87 895 854 Tekn 19 1845 87 1605 1575 Und 3 528 94 496 489 Totalt 53 5340 4444 4446 HS/H Hum 0 477 81 386 334 Övrig(u 0 190 84 160 173 Jur 0 98 83 81 83 Sam 0 1 034 80 827 827 Nat 0 327 78 255 272 Tekn 0 1033 70 723 882 Und 0 457 84 384 423 Totalt 0 3616 2817 2993 HÖs Hum o 72 96 69 50 Jur 0 42 50 21 35 Sam 0 1516 87 1319 1213 Nat 0 61 44 27 51 Tekn 0 399 83 331 341 Totalt 0 2090 1767 1690
Betalt för hpr (lok.prg)
27 883 7 290 2 373 63 322 50 329 16 252 7 731 79 328 32 735 50 472 337 715
6 737 4 308 565 16 585 37 600 67 416 20 945 154 156
6 993 5 379 1 472 14 972 10 713 30 370 16 200 86 099
1 251 380 23 872 1 127 13 909 40 540
Betalt för hpr (snitt prg)
25 653 6 850 2 154 58 919 55 728 15 060 9 101 75 718 31 051 48 146 328 380
5 176 4 178 993 19 234 35 888 66 153 20 617 152 240
6 037 5 836 1 497 14 976 11 405 37 039 17 845 94 635
911 642 21 957 2 127 14 306 39 944
Betalt student-
peng
9 527 2 275 663 1 9 120 18 600 5 040 2 773 25 835 10 305 16 029 1 10 166
1 922 1 387 306 6 242 12 245 21 956 6 864 50 921
2 242 1 938 461 4 860 3 891 12 293 5 941 31 625
338 197 7 125 726 4 748 13 135
Betalt totalt
(lok.prg)
447 881
205 077
117 724
53 675
SOU 1993:3 Bilaga 6
Betalt totalt
(snitt prg) Tak
438 546 447 881
203 161 205 077
126 260 126 260
53 079 53 675
Statens offentliga utredningar 1993
Kronologisk förteckning
]. Styrnings- och samarbetsformer i biståndet. UD
2. Kursplaner för grundskolan. U.
3. Ersättning för kvalitet och effektivitet. —— Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. U.
Statens offentliga utredningar 1993
Systematisk förteckning
Utrikesdepartementet Styrnings- och samarbetsformer i biståndet. [1]
Utbildningsdepartementet
Kursplaner för grundskolan. [2] Ersättning för kvalitet och effektivitet.
— Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. [3]
':'-':. gym.; ' ':'.Z_ " _._-L.. 1 ; 1993 02 03 ? 1...__9.;-t ;. _